Sök i Ratio Lex

Angående tillämpningen av bestämmelserna om rätt till statsbidrag för djursjukvård

1948-02-06 · 4 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:66, Angående tillämpningen av bestämmelserna om rätt till statsbidrag för djursjukvård

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 66.

I

Nr 66.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående tillämpningen

av bestämmelserna om rätt till statsbidrag för djursjukvård;

given Stockholms slott den 6 februari 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om

vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld.

I anledning av riksdagens beslut (skr. 1946: 158) har Kungl. Maj :t den

12 april 1946 utfärdat kungörelse, nr 164, angående statsbidrag till lindring

i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård. Sådant bidrag må åtnjutas

av djurägare, för vilken det senast fastställda beskattningsbara beloppet

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt icke överstiger

600 kronor eller det senast fastställda taxerade beloppet enligt nämnda

förordning uppgår till högst 2 200 kronor. Statsbidrag må dock icke beviljas

den som har skattepliktig förmögenhet överstigande 20 000 kronor.

Därest ömmande omständigheter föreligga, må nämnda inkomst- och förmögenhetsgränser

i ringa grad överskridas. Djurägare, som önskar komma

t Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 66

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Kungl. Maj.ts proposition nr 66.

i åtnjutande av statsbidrag, skall vid sjukbesök av veterinär till denne avlämna

en på heder och samvete undertecknad uppgift om de taxerade och

beskattningsbara belopp som enligt den senast fastställda taxeringen åsatts

honom samt om sin skattepliktiga förmögenhet vid utgången av det kalenderår,

den senast fastställda taxeringen avser.

Har veterinär mottagit sådan uppgift må han av djurägaren icke uppbära

högre belopp än tio kronor. Återstående del av arvodet och resekostnaden

bestämmes av länsstyrelsen och utbetalas som statsbidrag efter rekvisition

från veterinären, sedan djurägarens uppgifter kontrollerats genom länsstyrelsens

försorg. Har rekvisition av statsbidrag icke bifallits, äger veterinären

avfordra djurägaren resterande arvode och resekostnadsersättning och, om

djurägaren skulle tredska att utbetala beloppet, åtnjuta handräckning hos

överexekutor.

I skrivelse den 19 december 1947 har veterinärstyrelsen gjort framställning

i syfte att den senast fastställda kronodebetsedeln för vederbörande

djurägare finge läggas till grund vid bedömande av frågan, huruvida denne

vore berättigad till statsbidrag för kostnader för djursjukvård. Styrelsen

har därvid anfört i huvudsak följande.

För att det i kungörelsen angivna systemet för utbetalande av statsbidrag

skall fungera tillfredsställande är det nödvändigt, att frågan om djurägares

rätt till statsbidrag kan konstateras redan vid veterinärens sjukbesök hos

denne. I praktiken har detta lett till att frågan bedömes på basis av den

för djurägaren senast utfärdade debetsedeln. Detta system har i praktiken

fungerat tillfredsställande, då länsstyrelserna — med vissa undantag —

tolkat kungörelsen så, att ett visst års taxering skall vara avgörande för

frågan om rätt till bidrag från den 10 oktober samma år, vid vilken tidpunkt

beskattningsnämnd senast skall ha fattat beslut om vederbörandes

taxering, intill den 10 oktober nästfoljande år. Då den på ett visst års taxering

grundade kronodebetsedeln i regel tillställes vederbörande skattskyldig

i början av november samma år, sammanfaller denna tidpunkt ganska

nära med den tidpunkt, då ny vägledande taxering erhålles, nämligen den

10 oktober. Vissa länsstyrelser tillämpa emellertid ett visst års taxering redan

från den 1 juli eller den 1 augusti samma år, och i sådana fall kan

uppstå en tidrymd då den nya taxeringen kan giva annat utslag beträffande

rätten till statsbidrag än den senaste kronodebetsedeln som innehas av

djurägaren. I dylika fall kunna uppstå icke önskvärda konsekvenser, antingen

så att veterinär nödgas vidtaga indrivningsåtgärder mot djurägaren

eller avstå från sin fordran å denne. Förhållandet leder ibland till att veterinär

för att vara på den säkra sidan uttager full ersättning vid sjukbesök,

oaktat djurägaren enligt taxeringslängden måhända skulle varit berättigad

till statsbidrag.

Det förhållandet att de skattskyldiga under 1947 i regel icke tillställas

kronodebetsedel aktualiserar behovet av vägledande föreskrifter. Taxering

har skett 1947, men då djurägarna icke ha någon senare kronodebetsedel än

den för 1946 års taxering kan det antagligen i ett betydande antal fall inträffa,

att den besökande veterinären med ledning av 1946 års kronodebetsedel utgår

från att bidragsrätt föreligger, men att sedermera länsstyrelsen med

stöd av inkomst- och förmögenhetssiffrorna enligt 1947 års taxering frånkänner

djurägaren sådan rätt. Vederbörande veterinär skulle då säkerligen

i åtskilliga fall få vidkännas förlust av honom tillkommande ersättning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

För att komma från dessa olägenheter hemställer veterinärstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte förklara hinder icke möta att den för djurägaren senast

utfärdade kronodebetsedeln lägges till grund vid bedömande av frågan, huruvida

denne med hänsyn till inkomst- och förmögenhetsförhållanden får

anses berättigad till statsbidrag i förevarande hänseende.

Statskontoret har i remissutlåtande den 12 januari 1948 förklarat sig

icke kunna förorda bifall till framställningen, enär djurägarna medelst preliminära

skattesedlar och koncept till avgivna självdeklarationer eller eventuellt

genom meddelande från taxeringsnämnd om frångående av deklaration

hade möjligheter att visa sin ställning i beskattningshänseende.

Departementschefen. I kungörelsen angående statsbidrag till lindring i

mindre bemedlades kostnader för djursjukvård ingå icke några andra bestämmelser

om hur veterinären vid sjukbesök skall kontrollera vederbörande

djurägares ekonomiska förhållanden än att denne på heder och samvete

skall lämna uppgift därom. Av veterinärerna hittills tillämpad metod

att kontrollera uppgifterna genom vederbörande djurägares senaste kronodebetsedel

synes i stort sett ha fungerat tillfredsställande. Genomförandet

av det nya uppbördssystemet har emellertid medfört, att de skattskyldiga

under 1947 icke tillställts sådana debetsedlar. Intill dess djurägarna erhållit

debetsedlar på grundval av 1948 års taxering, kunna de därför i regel ej

väntas ha kännedom om sina senast fastställda beskattningsbara eller taxerade

belopp eller sin skattepliktiga förmögenhet. Veterinärerna ha ej heller

några möjligheter att omedelbart kontrollera vederbörande djurägares inkomst-

och förmögenhetsförhållanden. Det kan därför antagas, att de uppgifter

djurägarna komma att lämna veterinärerna vid sjukbesöken i de flesta

fall komma att bygga på uppgifterna i 1946 års kronodebetsedlar. På grund

av den höjda inkomstnivån är det då troligt, att åtskilliga av de djurägare,

som enligt 1946 års taxeringsuppgifter skulle varit berättigade till statsbidrag

i förevarande avseende, vid den efterföljande granskningen hos länsstyrelsen

komma att befinnas sakna denna rätt. Härigenom skulle obehag

kunna förorsakas djurägare, som i god tro förklarat sig vara berättigad till

bidrag, och icke oväsentliga svårigheter kunna uppstå för veterinärerna, som

skulle nödgas indriva resterande arvoden och reseersättningar eller avstå

från sin rätt till ytterligare ersättning. Skäl synas därför tala för att 1946

års kronodebetsedlar få läggas till grund vid prövning av rätt till statsbidrag

i förevarande hänseende intill dess 1948 års kronodebetsedlar kommit

vederbörande tillhanda.

I detta sammanhang torde jag vidare få beröra ett annat spörsmål sammanhängande

med 1947 års skattereform. Genom att systemet med barnavdrag

slopats i fråga om den statliga inkomstskatten medan ortsavdragen

i övrigt höjts, komma grunderna för de nuvarande bidragsvillkoren att förändras.

Förslag om nya bidragsbestämmelser torde därför böra föreläggas

1949 års riksdag. Enligt vad veterinärstyrelsen i sin skrivelse anfört har styrelsen

sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och torde i sinom tid inkomma

med utredning och förslag i ämnet. Härvid torde de av riksdagens

opaginerad Kontrollera mot PDF

“* Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

revisorer i samband med den år 1947 verkställda granskningen gjorda uttalandena

angående jämkningar i statsbidragsgrunderna för denna verksamhet

komma att beaktas.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att uppgifterna i den för djurägaren år 1946 utfärdade kronodebetsedeln

få, till dess 1948 års kronodebetsedel utfärdats,

läggas till grund för prövningen vid bedömande av rätt

till bidrag enligt kungörelsen den 12 april 1946 (nr 164) angående

statsbidrag till lindring i mindre bemedlades kostnader

för djursjukvård.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Herlitz.

487167. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:102 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillämpningen av bestämmelserna om rätt till statsbidrag för djursjukvård jämte i ämne s. 1 i texten
  2. JoU 1948:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillämpningen av bestämmelserna om rätt till statsbidrag för djursjukvård jämte i ämnet väckta motio s. 1 i texten