Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker samt om fortsatt giltighet av förordningen, m. in
1948-01-03 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:7, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker samt om fortsatt giltighet av förordningen, m. in
Dokumentets text
Kungl. Maj ds proposition nr 7-
1
Nr 7.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker samt om fortsatt
giltighet av förordningen, m. in.; given Stockholms
slott den 3 januari 19b8.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 inom. förordningen den 8 juni
1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
samt om fortsatt giltighet av förordningen, in. m.;
2) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 maj 1943
(nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin;
3) förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 15 december
1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;
4) förordning om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen; samt
5) förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22 december
1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker;
dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss. I
I Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 7.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 7.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8
juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker samt om fortsatt giltighet av förordningen, m. m.
Härigenom förordnas dels att 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923
angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,1 vilken förordning
gäller intill utgången av juni månad 1948,1 2 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives dels ock att förordningen i sålunda ändrat skick
skall äga fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1949.
Nuvarande lydelse:
2
1 in om. Omsättningsskatten upptages
vid detalj handelsbolagens inköp
av spritdrycker och utgår dels
med en grundavgift av 7 kronor, för
liter räknat, och dels med 60 procent
av det belopp, som, skatten oberäknad,
betingas vid inköp av dryckerna
i buteljerat skick.
Detaljhandelsbolagen äga---
för omsättningsskatten.
Föreslagen lydelse:
§•
1 mom. Omsättningsskatten upptages
vid detalj handelsbolagens inköp
av spritdrycker och utgår dels
med en grundavgift av 9 kronor, för
liter räknat, och dels med 60 procent
av det belopp, som, skatten oberäknad,
betingas vid inköp av dryckerna
i butelj erat skick.
Detalj handelsbolagen äga---
för omsättningsskatten.
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.
Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.
1. Den, till vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning av
spritdrycker, är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av dylika drycker vid
tiden för denna förordnings ikraftträdande med två kronor för liter räknat.
2. Det åligger innehavare av tillstånd som i första punkten sägs att dels
samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande systembolag avlämna
på heder och samvete avgiven, specificerad uppgift angående berörda
lager, dels ock inom tre månader efter förordningens ikraftträdande erlägga
därå belöpande skatt till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i
nästpåfoljande månad uti den i 8 § förordningen angående omsättnings
-
1 Senaste lydelse av förordningen se 1933: 399, 1937:246, 1941:254 samt 1943: 257 och 316.
* Jfr 1947:34.
Kunyl. Maj:ts proposition nr 7. 3
och utskänkningsskatt å spritdrycker angivna ordning inleverera beloppet
till statsverket.
3. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre
myckenhet än han vid tiden för denna förordnings ikraftträdande innehar,
eller underlåter någon att inom stadgad tid avlämna sådan uppgift eller erlägga
föreskriven skatt för sitt lager av spritdrycker vid tiden för förordningens
ikraftträdande, skall gälla vad i skattestrafflagen ävensom i 11 §
2 mom. förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
för motsvarande fall stadgas.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 ma]
1943 (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.
Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 28 maj 1943 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å vin skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
Nuvarande lydelse:
Omsättningsskatten utgår--
en procentavgift.
Grundavgiften utgör, — — — 35
öre.
Procentavgiften utgör 50 procent
av det belopp som, procentavgiften
oberäknad men grundavgiften inberäknad,
betingas vid systembolagens
inköp av vinet i buteljerat skick,
dock att för vin, vars alkoholhalt
överstiger 14 volymprocent, avgiften
skall utgå med lägst två kronor för
helbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter,
en krona för halvbutelj, innehållande
33 å 35 centiliter, samt tre
kronor för liter räknat i fall, då vinet
tillhandahålles i buteljer av andra
storlekar.
Föreslagen lydelse:
2 §•
Omsättningsskatten utgår---
en procentavgift.
Grundavgiften utgör,---35
öre.
Procentavgiften utgör 60 procent
av det belopp som, procentavgiften
oberäknad men grundavgiften inberäknad,
betingas vid systembolagens
inköp av vinet i buteljerat skick,
dock att för vin, vars alkoholhalt
överstiger 14 volymprocent, avgiften
skall utgå med lägst tre kronor för
helbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter,
en krona 50 öre för halvbutelj,
innehållande 33 å 35 centiliter,
samt fyra kronor 50 öre för liter räknat
i fall, då vinet tillhandahålles i
buteljer av andra storlekar.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 7.
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.
Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.
1. Den, till vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning av vin,
är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av dylika drycker vid tiden för
denna förordnings ikraftträdande med belopp motsvarande den omsättningsoch
utskänkningsskatt som skall utgå enligt förordningen, dock med rätt för
honom att därvid avräkna vad med tillämpning av förut gällande bestämmelser
i skatt erlagts för sannna lager.
2. Det åligger innehavare av tillstånd som i första punkten sägs att dels
samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande systembolag avlämna
på heder och samvete avgiven, specificerad uppgift angående berörda
lager, dels ock inom tre månader efter förordningens ikraftträdande erlägga
därå belöpande skatt till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i
nästpåfoljande månad uti den i 9 § förordningen angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å vin angivna ordning inleverera beloppet till statsverket.
3. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre
myckenhet än han vid tiden för denna förordnings ikraftträdande innehar,
eller underlåter någon att inom stadgad tid avlämna sådan uppgift eller erlägga
föreskriven skatt för sitt lager av vin vid tiden för förordningens
ikraftträdande, skall gälla vad i skattestrafflagen ävensom i It § och 12 §
första stycket förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
vin för motsvarande fall stadgas.
Kungl. Maj ds proposition nr 7.
5
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 15 december
1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker.
Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 15 december 1939 angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
13
Skatten utgår
för maltdryck av andra klassen
med trettio öre för liter samt
för maltdryck av tredje klassen
med femtiofyra öre för liter.
Vid varje — —- — skattepliktigt
bryggeri.
Kontrollstyrelsen må — — —
bryggeri igångsatts.
Föreslagen lydelse:
§•
Skatten utgår
för maltdryck av andra klassen
med trettionio öre för liter samt
för maltdryck av tredje klassen
med sjuttiotvå öre för liter.
Vid varje — — — skattepliktigt
bryggeri.
Kontrollstyrelsen må — — —- bryggeri igångsatts.
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
Förslag
till
förordning om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
För lagrat svagdricka, som är hänförligt till maltdryck av första klassen
och som inom riket tillverkats för försäljning, skall erläggas skatt efter vad
nedan sägs.
2 §•
Skatten utgår med 18 öre för liter och tillfaller staten.
3 §•
1. Kontrollen över beskattningen utövas av kontrollstyrelsen med biträde
av särskilda kontrolltjänstemän.
2. Tillverkare skall för dylik kontroll utan ersättning tillhandahålla erforderliga
prov å råvaror och övriga vid tillverkningen använda förnödenheter
samt å tillverkat lagrat svagdricka ävensom ställa till förfogande nödiga
redskap och lämna behövlig handräckning.
3. Tillverkare skall på egen bekostnad anskaffa de journaler och andra
handlingar, vilka kontrollstyrelsen med stöd av denna förordning ålägger
tillverkaren att föra eller upprätta, samt har att ställa sig till efterrättelse de
föreskrifter, som kontrollstyrelsen meddelar angående förandet eller uppx’ättandet
av nämnda journaler och handlingar samt angående deras bevarande
under viss tid och insändande i original eller avskrift till kontrollmyndighet.
4. Tillverkare är pliktig att ordna sin bokföring på sådant sätt, att den
möjliggör kontroll beträffande den myckenhet lagrat svagdricka, som enligt
vad nedan sägs är skattepliktig, ävensom att vid anfordran hålla sina handelsböcker
med tillhörande verifikationer samt i 3 mom. omnämnda journaler
och handlingar tillgängliga för kontrolltjänsteman.
5. Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter,
som kontrollstyrelsen för erhållande av en betryggande kontroll över skattens
behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar, som kontrolltjänsteman
i enlighet med denna förordning eller kontrollstyrelsens föreskrifter
kan komma att lämna.
4 §•
1. Tillverkare skall för varje månad upprätta och senast å åttonde söckendagen
efter månadens utgång till kontrollstyrelsen insända en på tro och
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
7
heder avgiven deklaration angående den myckenhet lagrat svagdricka, som
under månaden utlämnats från tillverkningsstället. Härvid må avdrag göras
för den myckenhet lagrat svagdricka, som
a) utförts ur riket eller till svensk frihamn, dock under villkor att vid
deklarationen fogas tullmyndighets bevis angående den utförda varans myckenhet
och dagen för utförseln ävensom därom, att utförseln ägt rum under
sådan tullkontroll, som i 12 § tullstadgan sägs,
b) tillverkats vid annat tillverkningsställe och icke ingår i myckenhet,
som under a) avses,
c) efter utlämning återinförts till lagret å tillverkningsstället och icke
utgöres av lagrat svagdricka, som tillverkats vid annat tillverkningsställe,
samt
d) utlämnats såsom kontrollprov.
Vad som återstår efter nu nämnda avdrag utgör beskattningsbar myckenhet.
I deklarationen skall angivas den skatt, som belöper å den beskattningsbara
myckenheten.
Å deklarationen skall finnas intyg av två personer, att densamma överensstämmer
med bokföringen.
2. Tillverkare skall samtidigt med deklarationens insändande erlägga
skatt för föregående månad genom inbetalning å statsverkets checkräkning
i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.
3. Erlägges icke skatten inom föreskriven tid, må kontrollstyrelsen meddela
förbud tills vidare, till dess skatten guldits, att utlämna lagrat svagdricka
från tillverkningsstället.
För uttagande av förfallet skattebelopp må på framställning av kontrollstyrelsen
utmätning omedelbart verkställas.
4. Tillverkare är skyldig att, då kontrollstyrelsen så prövar nödigt, för
skattens behöriga erläggande hos kontrollstyrelsen ställa säkerhet till belopp,
som styrelsen finner erforderligt.
Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, skall vad i 3 mom. första stycket
stadgas äga motsvarande tillämpning.
5 §.
1. Då rörelsen vid tillverkningsställe helt nedlägges, är tillverkare pliktig
att betala skatt för inom tillverkningsstället befintligt, där tillverkat lagrat
svagdricka.
2. Därest vid granskning av tillverkares bokföring, journaler eller andra
handlingar eller eljest utrönes, att för någon månad skatt bort utgå med
högre belopp än som för månaden erlagts, eller att i det å tillverkningsstället
befintliga lagret av lagrat svagdricka förefinnes brist, som tillverkaren icke
kan nöjaktigt förklara, är tillverkaren pliktig att vid anfordran genast erlägga,
i förra fallet den resterande skatten och i senare fallet skatt för en
myckenhet, som motsvarar bristen.
3. Vad i 4 § 2 och 3 mom. stadgas skall i tillämpliga delar gälla i fråga
om skattebelopp, som avses i denna paragraf.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
6 §•
Lagrat svagdiicka ma icke utlämnas Iran tillverkningsställe annorledes än
På flaskor av den storlek, som kontrollstyrelsen bestämmer, eller på andra
slutna kärl och behållare, vilka med avseende å rymden blivit märkta på
sätt i 14 § lagen om mått och vikt sägs.
7 §•
Den, som tillverkar eller försäljer malt eller andra vid maltdryckstillverkning
använda råämnen eller ock kärl, kapsyler eller andra förnödenheter och
artiklar, som äro erforderliga vid utlämning från tillverkningsställe av lagrat
svagdricka, är pliktig att på anfordran av kontrolltjänsteman lämna denne
uppgift om tillverkares inköp av dylika ämnen, förnödenheter och artiklar.
8 §•
Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga tillverkare av lagrat svagdricka att
fullgöra vad honom åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma
meddelade föreskrifter.
9 §•
Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,
stadgas i skattestrafflagen.
10 §.
Den, som utlämnar lagrat svagdricka i strid mot förbud, varom i 4 §
3 mom. sägs, straffes med dagsböter, ej under tjugu, eller med fängelse i
högst sex månader.
Sålunda utlämnat lagrat svagdricka vare, där det fortfarande är i tillverkarens
besittning, förverkat tillika med kärl och emballage, vari det förvaras.
Vad som på grund av denna bestämmelse tagits i beslag må av den myndighet,
som förordnat om beslaget, genast försäljas eller, därest försäljning
icke kan komma till stånd, förstöras.
11 §•
Fullgöres icke ordentligen skyldigheten att hålla bokföring eller upprätta
journal eller annan kontrollhandling, som i 3 § avses, och är förseelsen ej
straffbar enligt annat författningsrum, straffes tillverkaren med dagsböter,
ej under fem.
12 §.
Bryter någon i andra fall än förut sagts mot vad i denna förordning är
stadgat eller mot föreskrift, som med stöd av förordningen meddelats, straffes
med böter från och med tjugu till och med trehundra kronor.
13 §.
Begår tillverkares hustru eller husfolk eller i hans arbete antagen person
förseelse, som avses i 10—12 §§, eller bryter någon av dem mot föreskrift,
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
9
som meddelats med stöd av denna förordning, vare tillverkaren därför ansvarig,
liksom vore förseelsen begången av honom själv, därest icke omständigheterna
göra det sannolikt, att förseelsen skett utan hans vetskap och
vilja.
14 §.
Den, som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt denna förordning,
må icke röja yrkeshemlighet eller affärsförhållande, varom han
därunder erhållit kännedom, i annat fall än då sådant påfordras i tjänstens
intresse. Tjänsteman, som häremot bryter, vare underkastad ansvar såsom
för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse, som nu
sagts, straffes med dagsböter.
15 §.
Förseelse, som avses ill eller 12 §, må av allmän åklagare åtalas allenast
efter angivelse av kontrollstyrelsen.
Böter och värdet av förverkat gods ävensom viten, som utdömas enligt
denna förordning, tillfalla kronan.
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22
december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker.
Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 22 december 1939 om skatt
å läskedrycker1 skall erhålla följande
Nuvarande lydelse:
5
Skatten utgår med tolv öre för
liter; dock skall envar tillverkare erlägga
skatt med lägst femtio kronor
för varje månad, varunder han ägt
bedriva rörelsen.
ändrade lydelse.
Föreslagen lydelse:
§•
Skatten utgår med aderton öre för
liter; dock skall envar tillverkare erlägga
skatt med lägst femtio kronor
för varje månad, varunder han ägt
bedriva rörelsen.
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.
1 Senaste lydelse av 5 § se 1941: 253.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om
vissa ändringar i beskattningen av spritdrycker och vin m. m. samt anför
därvid följande.
Beskattningen av spritdrycker.
Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av
spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser i ämnet
innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) sådan densamma lyder
enligt förordningarna den 26 juni 1933 (nr 399), den 21 maj 1937 (nr 246),
den 25 maj 1941 (nr 254), den 28 maj 1943 (nr 257) samt den 11 juni
1943 (nr 316).
Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:
l:o) vid detalj handelsbolagens (systembolagens) inköp av spritdrycker,
därvid skatten utgår dels med en grundavgift av 7 kronor för liter och dels
med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp
av dryckerna i buteljerat skick;
2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i två särskilda kungörelser
den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpas hos partihandelsbolaget
eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutisk!,
tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår
med en grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.
Utskänkningsskatt upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår
med 4 kronor för liter renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt,
6 kronor för liter annat egentligt brännvin och 8 kronor för liter
andra spritdrycker.
Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
ha plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder och
gälla för närvarande, enligt förordning den 21 februari 1947 (nr 34), till
innevarande budgetårs slut.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
Såsom framgår av vad jag förut denna dag anfört (se propositionen
nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. in.) har
1917 års konsumtionsskatteberedning i skrivelse den 20 december 1947
framlagt förslag till vissa skärpningar av den indirekta beskattningen;
och har beredningen därvid bl. a. förordat, att ändringar vidtoges med avseende
å beskattningen av spritdrycker.
Vid förenämnda skrivelse har beredningen fogat två promemorior, som
införskaffats från kontrollstyrelsen. Av innehållet i dessa promemorior må
bär återgivas följande.
I den ena promemorian, som behandlar frågan om en enhetlig skärpning
av skatten å spritdrycker, har kontrollstgrelsen erinrat om att omsättningsskattens
grundavgift sedan den 1 juni 1943 utgått med 7 kronor för liter,
och att procentavgiften sedan den 1 juli 1932 utgjort 60 procent av systembolagens
inköpspris, skatten oberäknad. Den försämring, som sedan 1943
inträtt i penningvärdet, utgjorde skäl för en skärpning av omsättningsskatten.
En sådan åtgärd skulle i nuvarande läge även utgöra ett led i strävandena
att absorbera överflödig köpkraft.
Kontrollstyrelsen har vidare anfört.
Spritdryckskonsumtionen har under kristiden undergått en. stark stegring,
vilket till väsentlig del sammanhänger med den ekonomiska utvecklingen.
Efter ett bottenläge i konsumtionen av 28.6 milj. liter år 1940 har
konsumtionen under kristiden starkt stigit och utgjorde 36.3 milj. liter år
1946. Första halvåret 1947 utvisar i förhållande till samma tid förra året
en stegring med 10 procent, men det må anmärkas, att augusti och september
1947 utvisa en tydligt avtagande tendens. Huruvida en bestående stagnation
i konsumtionsstegringen inträtt, är dock för tidigt att uttala sig om.
För omsättningsskattens del synes skatteskärpningen böra vidtagas genom
en höjning av grundavgiften med 1 kr. eller med 2 kr. för liter. Däremot
torde procentavgiften böra bibehållas oförändrad av samma skäl som
vid tidigare skattehöjningar, nämligen den alltför höga skattebelastning,
som för de dyrare varuslagen följer av en stegrad procentavgift. Verkningarna
av en sådan på omsättningens storlek och därmed på skatteutfallet äro
därtill alltid svåra att överblicka, särskilt vid en tidpunkt, då förändringar
i konsumtionsläget börjat göra sig märkbara.
Kontrollstyrelsen har vidare framhållit att utskänkningsskatten hade,
likaledes sedan den 1 juni 1943, utgått med 4 kr. för liter renat egentligt
brännvin, 6 kr. för liter annat egentligt brännvin och 8 kr. för liter för spritdrycker
av andra slag. En skärpning redan av omsättningsskatten skulle i
och för sig medföra viss stegring av utskänkningspriserna. Då utskänkningen
under augusti och september 1947 visat en tydligt avtagande tendens
och då en skärpning av utskänkningsskatten, som redan nu vore relativt
hög, sannolikt skulle genom minskad konsumtion inverka ogynnsamt
på skatteutfallet, hade i förevarande sammanhang någon höjning av denna
skatt icke ansetts tillrådlig.
Härefter har kontrollstyrelsen anfört ytterligare följande.
Huruvida höjningen av omsättningsskattens grundavgift bör ske med 1
kr. eller 2 kr. för liter bör bedömas med hänsyn till verkningarna å den be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts pi oposition nr 7.
hållna skatteinkomsten i de båda fallen. Man måste självfallet räkna med
en viss nedgång i försäljningen genom varufördyringen, vilken nedgång gi\et\is
1 ki. föi litei beräknas medföra allenast obetydlig inverkan å försäljningen.
En inom kontrollstyrelsen med hänsyn till nuvarande konsumtionsläge
gjord beräkning av inkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatten
med nu gällande skattesatser ger vid handen, att skattetiteln skulle under
budgetåret 1947/48 komma att avkasta i runt tal 305 milj. kr. (mot i riksstaten
beräknade 370 milj. kr.). En skatteskärpning med 1 kr. för liter har
beräknats höja detta belopp med ca 30 milj. kr. till i runt tal 395 milj. kr.
Uppmärksammas bör dock att nämnda inkomstökning ej i sin helhet skulle
utgöra merinkomst för statsverket. Sålunda kommer partihandelsbolagets
systembolagens handelsvinst att nedgå något genom minskningen i försäljningen
till följd av skattehöjningen. Denna kommer särskilt att medföra
reducering i systembolagens inkomster i samband med vinstkvantitetssystemet
för spritrestaurangerna. Båda dessa förhållanden torde komma att reducera
statens inkomst å titeln rusdrycksförsäljningsmedel med beräknat
2 milj. kr. Den behållna vinsten för statsverket av en höjning av omsättningsskattens
grundavgift med 1 kr. skulle alltså bli ca 28 milj. kr. Vid
övergången skulle med hänsyn till lagerförhållandena härutöver uppstå en
engångsinkomst av ca 2 milj. kr. i dels omsättningsskatt och dels rusdrycksförsäljningsmedel.
Därest omsättningsskattens grundavgift skall höjas med 2 kr. för liter,
då man har att räkna med en starkare nedgång vid såväl utminutering som
utskänkning, har en överslagsberäkning givit till resultat, att inkomstökningen
å titeln omsättnings- och utskänkningsskatt skulle kunna angivas
till ca 47 milj. kr. På grund av den minskade försäljningen skulle emellertid
eu starkare reducering här inträda i partihandelsbolagets och systembolagens
inlevei ans av rusdrycksförsäljningsmedel, vilken beräknas sjunka
™ed c.a 7 milj. kr. Den behållna merinkomsten för statsverket av 2-kronorsförhöjningen
skulle alltså röra sig om ca AO milj. kr. (i stället för 28 milj. kr.
vid förhöjning med 1 kr.). Såsom engångsinkomst i samband med övergången
skulle i detta fall staten komma att tillföras ett belopp av ca 4
milj. kr.
Det hör emellertid framhållas, att svårigheterna att bedöma konsekvenserna
av skattehöjningens inverkan å konsumtionens storlek äro betydligt
storre vid en höjning med 2 kr. än med 1 kr. Skulle en väsentligt kraftigare
reaktion inträda från allmänhetens sida än vad som räknats med i dessa
kalkyler, vid vilka man utgått från en konsumtionsminskning med allenast
5 å 6 procent, och konjunkturerna samtidigt försämras, kan en direkt inkomstminskning
i förhållande till nuläget bli följden. Härvid bör beaktas,
att spritdryckskonsumtionen för närvarande är högt uppdriven och att det
givetvis ur sociala synpunkter måste betecknas som en fördel, att konsumtionen
genom skattehöjningen hålles tillbaka, även om det skulle innebära
en minskad inkomst för statsverket av ett eller annat 10-tal milj. kr. Huruvida
man skall välja en höjning med 1 kr. eller 2 kr. är alltså i viss mån
en fråga om en intresseavvägning mellan i iskaliska och sociala synpunkter.
Även om tvekan kan råda, vill det synas som om övervägande skäl tala fölen
höjning av grundavgiften med 2 kr. för liter.
I sin andra promemoria har kontrollstyrelsen närmare diskuterat frågan
om skärpt beskattning av spritdrycker på så sätt, att omsättningsskattens
nu\ aiande grundbelopp höjdes med en krona, och att därutöver en särskild
accis uttoges å motboksinnehavarnas månatliga uttag av spritdrycker med
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
13
3 kronor för den andra, 5 kronor för den tredje samt 10 kronor för den
fjärde under månaden uttagna litern. Enligt vad i promemorian anförts
skulle emellertid genomförandet av ett dylikt förslag vara förenat med
betydande vanskligheter, bl. a. därutinnan att rätten till efterhandsinköp
i så fall måste slopas. Kontrollstyrelsen ansåge sig icke kunna tillstyrka en
progressiv beskattning av nu ifrågasatt slag.
Konsumtions skatt eberedningen har i sin förut omnämnda skrivelse den
20 december 1947 föreslagit, att omsättningsskattens grundavgift skulle höjas
med 2 kronor per liter. Enligt beredningens mening kunde en dylik höjning
beräknas medföra en inkomstökning för statsverket med omkring 50
miljoner kronor per år. Skattehöjningen borde enligt beredningen träda i
kraft den 1 februari 1948. — En ledamot av beredningen (herr Henriksson)
har emellertid förordat, att höjningen skulle begränsas till en krona per
liter och en annan ledamot (herr Öhman) har ansett, att någon höjning i
fråga om beskattningen av spritdrycker icke borde äga rum.
I detta sammanhang torde vidare böra omnämnas, att omsättnings- och
utskänkningsskatten å spritdrycker i förslaget till riksstat för budgetåret
1948/49 beräknats till ett belopp av 375 miljoner kronor.
Departementschefen. Giltighetstiden för förordningen den 8 juni 1923 (nr
155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker utgår den
30 juni 1948. Jag förordar, att förordningen förlänges att gälla även under
nästkommande budgetår.
Såsom framgår av den proposition (nr 5) med förslag till förordning
om särskild automobilskatt, in. in., om vars avlåtande till riksdagen Kungl.
Maj :t förut denna dag fattat beslut, förordar jag, att beskattningen av spritdrycker
skärpes i sådan utsträckning att statsverket härigenom tillföres
ökade intäkter med omkring 50 miljoner kronor för år räknat. Denna skatteskärpning
torde böra genomföras på sätt konsumtionskatteberedningen
föreslagit. 1 enlighet härmed tillstyrker jag nu, att omsättningsskattens
grundavgift höjes från 7 till 9 kronor per liter.
Ifrågavarande skattehöjning bör träda i kraft redan från och med den
1 februari 1948. I samband med ikraftträdandet bör en särskild lagerbeskattning
genomföras hos dem, till vilka systembolag överlåtit tillstånd till
utskänkning av spritdrycker.
Beskattningen av vin.
Beskattningen av vin regleras genom förordningen den 28 maj 1943 (nr
259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.
Enligt 1 § förordningen skall omsättningsskatt erläggas för vin
som systembolag inköper.
I 2 § stadgas, att omsättningsskatten utgår för här i riket tillverkat vin
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 7.
med dels en grundavgift — vilken är avsedd att motsvara tullbeskattningen
— och dels en procenlavgift. Grundavgiften utgör, för liter räknat, 70
öre, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande
eller därmed jämförligt, men eljest 35 öre. — Procentavgiften utgör
50 procent av det belopp som, procentavgiften oberäknad men grundavgiften
inberäknad, betingas vid systembolagens inköp av vinet i butelj erat
skick, dock att för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent, avgiften
skall utgå med lägst två kronor för helbutelj, innehållande 66 å 70
centiliter, en krona för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter, samt tre
kronor för liter räknat i fall, då vinet tillhandahålles i buteljer av andra
storlekar.
Enligt 3 § utgår omsättningsskatt för annat vin än här i riket tillverkat
med en procentavgift, beräknad enligt nyss angivna grunder med iakttagande
av att belopp motsvarande grundavgiften icke inberäknas i inköpspriset.
Har vinet inköpts från annan än partihandelsbolaget, skall priset
beräknas med tillägg av tull och fraktkostnad i förekommande fall.
Vidare stadgas i 6 §, att för vin som utskänkes skall erläggas utskänkningsskatt
med belopp motsvarande den å vinet enligt 2 eller 3 § belöpande
procentavgiften.
1947 års konsumtionsskatteberedning har i sin skrivelse den 20 december
1947 framlagt förslag till skärpning jämväl av beskattningen av vin.
Vid förenämnda skrivelse har beredningen fogat en inom kontrollstyrelsen
upprättad promemoria rörande bl. a. ifrågasatta skärpningar i beskattningen
av vin.
I sagda promemoria har kontrollstyrelsen erinrat om att skattetiteln omsättnings-
och utskänkningsskatt å vin vore i riksstaten för löpande budgetår
upptagen med 30 milj. kr.; budgetåret 1946/47 inflöt den med 30,3 milj.
kr. men väntades enligt gjord beräkning för budgetåret 1947/48 icke giva
mer än 29 milj. kr. Förenämnda inkomstbelopp för 1946/47, 30,3 milj. kr.,
fördelade sig å grundavgiften (för inhemskt vin) med ca 0,4 milj. kr., å
omsättningsskattens procentavgift med ca 25,5 milj. kr. och å utskänkningsskattens
procentavgift med ca 4,3 milj. kr.
I promemorian har kontrollstyrelsen anfört ytterligare följande.
Vinförsäljningen, som år 1940 hade nedgått till ca 3 milj. liter, ökade sedan
kraftigt och uppgick år 1946 till 7,8 milj. liter eller något mer än motsvarande
siffra strax före kriget (7,i milj. liter år 1938). Stegringen fortsatte
under förra delen av år 1947 men har därefter betydligt avtagit, särskilt
inom utskänkningen, som under augusti och september 1947 visat direkt
underskott i förhållande till motsvarande tid 1946.
Starkvinsförsäljningen utgjorde år 1946 76 procent och svagvinsförsäljningen
24 procent av totalförsäljningen.
Av starkvinerna utminuterades år 1946 92 procent och utskänktes 8 procent,
och av svagvinerna 64 procent resp. 36 procent.
Från det sista förkrigsåret och ända till och med år 1946 skedde en fort
-
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 7.
löpande förskjutning inom vinkonsumtionen från svagare viner till starkviner,
men härutinnan har under år 1947 inträtt en direkt omsvängning.
Därest eu skärpning av vinbeskattningen anses böra ske, torde främst en
böjning av omsättningsskattens procentavgift böra övervägas. Grundavgiften
å inhemskt vin är ur statsfinansiell synpunkt utan nämnvärd betydelse.
Då huvudparten av vinkonsumtionen utgöres av starkviner och själva den
procentuella skatten (50 %) allenast obetydligt förmått höja genomsnittsskatten
å starkviner över minimiavgiften 3 kr. för liter, synes det ur statsfinansiell
synpunkt mest ändamålsenligt att höja sagda minimiskattesats.
I betraktande av den avtagande tendens, som på senare tid karakteriserat
vinkonsumtionens storlek, torde större höjning av omsättningsskattens minimiavgift
än med 1 kr. 50 öre till 4 kr. 50 öre för liter knappast vara tillrådlig.
Då avsikten torde vara att genomföra skatteskärpning å alla viner,
bör även omsättningsskattens procentuella del — 50 % — i detta sammanhang
höjas förslagsvis till samma procentsats som gäller för omsättningsskatten
för spritdrycker eller 60 %, varigenom en nominell överensstämmelse
vinnes beträffande dessa båda spritskatter.
Vad angår utskänkningsskatten å vin förutsättes enligt gällande förordning,
att denna skall vara lika med omsättningsskatten. Någon ändring härutinnan
bör i detta sammanhang icke ske. Rent automatiskt kommer sålunda
utskänkningsskatten å vin att undergå höjning i procentsatsen från 50 %
till 60 % och i minimiavgiften för starkvin med 1 kr. 50 öre från 3 kr. till
4 kr. 50 öre för liter.
En överslagsberäkning rörande skatteutfallet för omsättnings- och utskänkningsskatten
för vin vid genomförande av nu föreslagen skatteskärpning
ger vid handen, att en merinkomst å skattetiteln skulle erhållas med ca
8 milj. kr. Härifrån bör avräknas minskning i rusdrycksförsäljningsmedel
(genom nedgång i omsättningen) med ca 1,5 milj. och ca 0,5 milj. i tullintäkter,
eller tillhopa ca 2 milj. kr. Statsverkets behållna inkomst av denna skattehöjning
skulle alltså kunna beräknas uppgå till ca 6 milj. kr. Vid denna
beräkning har förutsatts, att den totala vinförsäljningen skulle genom skatteskärpningen
nedgå med 10 procent och utskänkningen med ca 25 procent.
Såsom engångsinkomst till statskassan kan beräknas ett belopp av ca
1,5 milj. kr. i ökad handelsvinst hos systembolagen och i omsättnings- och
utskänkningsskatt från restauratörerna, allt avseende vid skattehöjningen
inneliggande lager.
Blir konjunkturutvecklingen märkbart gynnsammare än den i föreliggande
kalkyler antagna, blir givetvis merinkomsten för statsverket betydligt
större, medan å andra sidan vid sämre konjunkturläge merinkomsten blir
väsentligt mindre eller förbytes i direkt inkomstminskning.
Konsumtionsskatteberedningen har i sin förenäinnda skrivelse den 20 december
1947 anfört, att omsättningsskatten å vin enligt beredningens mening
borde skärpas. Enligt beredningens mening borde denna skärpning
genomföras på så sätt att dels omsättningsskattens procentavgift höjdes från
50 till 60 procent och dels minimiavgifterna för omsättningsskatten å sådant
vin, vars alkoholhalt överstege 14 volymprocent (starkvin), höjdes från två
till tre kronor för helbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter, från eu krona
till en krona 50 öre för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter, samt från
tre kronor till fyra kronor 50 öre för liter räknat i fall, då vinet tillhandahölles
i buteljer av andra storlekar. Enligt beredningen kunde den inkomst
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 7.
ökning som uppkomme genom dessa skatteskärpningar beräknas till omkring
6 miljoner kronor per år. Beredningen tillstyrkte, att skatteskärpningarna
trädde i kraft den 1 februari 1948. Frågan om skärpningarnas fortbestånd
borde enligt beredningen upptagas till omprövning vid 1949 års riksdag.
— En ledamot av beredningen (herr Henriksson) har föreslagit en höjning
av omsättningsskatten å vin med en krona 20 öre för liter, och en annan
ledamot (herr öhman) har ansett att några skatteskärpningar i detta fall
icke borde genomföras.
Departementschefen. Sasom framgar av den förut omnämnda propositionen
nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. m.
förordar jag, att beskattningen av vin skärpes i sådan utsträckning att statsverket
därigenom tillföres ökade intäkter med omkring 6 miljoner kronor
för år räknat. De härför erforderliga ändringarna i skattesatserna torde böra
genomföras enligt det av konsumtionsskatteberedningen förordade förslaget.
I överensstämmelse härmed tillstyrker jag nu, att omsättningsskatten för
vin skärpes på så sätt att dels omsättningsskattens procentavgift höjes från
oO till 60 procent och dels minimiavgifterna för omsättningsskatten å sådant
vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin), höjes från
två till tre kronor för helbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter, från en krona
till en krona 50 öre för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter, samt
från tre kronor till fyra kronor 50 öre för liter räknat i fall, då vinet tillhandahålles
i buteljer av andra storlekar.
Beträffande utskänkningsskatten å vin vill jag erinra om att denna skatt
utgår med belopp motsvarande omsättningsskattens procentavgift. Därest
sistnämnda avgift, såsom jag nu förordat, höjes från 50 till 60 procent, kommer
utskänkningsskatten — utan att någon särskild föreskrift därom erfordras
— att höjas på motsvarande sätt.
De nu förordade skatteskärpningarna torde böra träda i kraft den 1 februari
1948. I samband med ikraftträdandet bör lagerbeskattning genomföras i
samma utsträckning, som tidigare förordats beträffande spritdrycker.
Beskattningen av maltdrycker av andra och tredje klassen.
Enligt 3 § förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker indelas maltdrycker i tre klasser, nämligen
första klassen, som omfattar maltdrycker vars alkoholhalt icke överstiger
1,8 viktprocent, andra klassen, som omfattar maltdrycker vars alkoholhalt
överstiger l,s men icke 3,2 viktprocent, samt tredje klassen, som omfattar
maltdrycker med alkoholhalt överstigande 3,2 viktprocent.
I 12 § stadgas, att för maltdrycker av andra och tredje klasserna, tillverkade
i skattepliktigt bryggeri här i riket, skall tillverkaren erlägga skatt. Enligt
13 § utgår skatten för maltdrycker av andra klassen med 30 öre för
liter och för maltdrycker av tredje klassen med 54 öre för liter.
Kungi. Maj:ts proposition nr 7.
17
1947 års konsumtionsskatteberedning har i sin skrivelse den 20 december
1947 förordat, att vissa ändringar vidtoges jämväl med avseende å beskattningen
av maltdrycker av andra och tredje klasserna.
Vid skrivelsen har beredningen fogat en inom kontrollstyrelsen upprättad
promemoria rörande bl. a. ifrågasatt skärpning i beskattningen av maltdrycker
av andra klassen. Av innehållet i denna promemoria må här återgivas
följande.
Kontrollstyrelsen har framhållit, att skattesatserna för skattepliktiga
maltdrycker hade efter produktbeskattningens införande den 1 januari 1940
oförändrade utgjort 30 öre för liter maltdryck av andra klassen och 54 öre
för liter maltdryck av tredje klassen.
I fråga om utlämningen från bryggerierna av skattepliktiga maltdrycker
—huvudsakligen av andra klassen — har kontrollstyrelsen hänvisat till följande
uppställning.
År
1939 .............
Skattepliktig utläm- ning i milj. liter
......... 173
Skatt därå i
milj. kronor
1940 .............
......... 149
42
1941 .............
......... 123
35
1942 .............
......... 126
36
1943 ............
......... 133
38
1944 .............
......... 128
37
1945 .............
......... 140
41
1946 ............
......... 150
44
1947 (beräkn.) . . .
......... 163
49
Kontrollstyrelsen har vidare anfört.
Utvecklingen av den skattepliktiga maltdrycksutlämningen har under åren
1939—1947 varit oregelbunden. Den starka utlämningsminskningen under
år 1940 i förhållande till år 1939 torde till icke oväsentlig del ha berott på
skattehöjningen den 1 januari 1940, som för maltdrycker av andra klassen
utgjorde omkring 8 öre för liter. Under åren 1941—1944 har -—- bortsett
från konjunkturförhållandena i övrigt samt vissa prishöjningar på maltdrycker
■— en av rådande livsmedelsläge föranledd minskning av maltdryckernas
inbryggningsstyrka medfört ytterligare sänkning av den årliga konsumtionen
av maltdrycker. Inbryggningsstyrkan har sedan hösten 1944 för
maltdrycker av andra klassen utgjort 8,2 procent. Under den tid, denna inbryggningsstyrka
varit gällande, har utlämningen av skattepliktiga maltdrycker
ökat tämligen kraftigt. Den beräknade särskilt starka konsumtionsökningen
under år 1947 är dock delvis att hänföra till den ur försäljningssynpunkt
ovanligt gynnsamma sommaren. Därest maltdryckernas inbryggningsstyrka
även framdeles kan bibehållas vid nuvarande läge, eller till och
med återföras till förkrigsnivå (omkr. 10 procent), skulle med rådande köpkraftsförhållanden
ytterligare stegring i konsumtionen kunna förväntas. Det
finnes anledning förmoda, att en eventuell skattehöjning med exempelvis
6 öre för liter maltdryck av andra klassen kan komma att medföra en konsumtionsminskning
med 5 å 10 procent, överslagsvis har inom kontrollstyrelsen
en skattehöjning av nämnda storlek beräknats medföra en ökning
- Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 7.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
av skatteintäkten med omkring 6 milj. kronor. Höjningen av skatten för
maltdrycker av andra klassen bör givetvis följas av en motsvarande höjning
av skatten för maltdrycker av tredje klassen, vilket dock saknar betydelse
ur statsfinansiell synpunkt.
Det må tilläggas, att den nu ifrågasatta skatteskärpningen kan anses möjlig
att genomföra allenast under förutsättning, att sådan tilldelning till
bryggeriindustrien av råämnen kan vidmakthållas, att icke inbryggningsstyrkan
måste mera väsentligt minskas under det redan nu nedskurna procenttalet.
Det kan förtjäna omnämnas, att beskattningen av maltdrycker i Danmark
och Norge, även med hänsyn tagen till resp. valutors köpkraft, är hårdare än
i vårt land. Sålunda utgöra skattesatserna för den i dessa länder tillämpade
tillverkningsbeskattningen för närvarande för maltdrycker, som närmast
motsvara svenska maltdrycker av andra klassen, i Danmark (skatteklass I;
stamvörtstyrka 9 å 10 procent) 49,25 öre för liter och i Norge 50 öre för
liter. Härutöver uttages i nämnda länder särskild omsättningsskatt för maltdrycker.
I Danmark uttages exempelvis omsättningsavgift vid utskänkning
av dylika maltdrycker med 33 Va procent av utskänkningspriset inklusive
skatt.
Beredningen har därjämte vid sin förut omnämnda skrivelse fogat en
inom kontrollstyrelsen upprättad tablå rörande skattepliktig utlämning och
export av maltdrycker av tredje klassen. Denna tablå utvisar följande.
Tillverkningsår
(1/. 0-30/9)
1941/42 .
1942/43 .
1943/44
1944/45 .
1945/46
1946/47 .
Skattepliktig utlämning
från bryggeri
(1 000-tal liter)
____ 33
.... 46
____ 54
. . .. 68
____ 73
____ 83
Export
(1 000-tal liter)
104
120
159
207
672
836
Kontrollstyrelsen har anfört, att en höjning av skatten för maltdrycker av
tredje klassen med 18 öre per liter skulle medföra en inkomstökning för
statsverket med omkring 65 000 kronor per år.
Konsumtionsskatteberedningen har i sin skrivelse den 20 december 1947
förordat en skattehöjning med 9 öre per liter för maltdrycker av andra klassen
eller alltså från 30 till 39 öre per liter samt med 18 öre per liter för
maltdrycker av tredje klassen eller alltså från 54 till 72 öre per liter. Enligt
beredningens mening kunde ökningen i skatteintäkterna beräknas till omkring
8 miljoner kronor per år. Beredningen tillstyrkte, att dessa skatteskärpningar
trädde i kraft den 1 februari 1948. Frågan om skärpningarnas
fortbestånd borde enligt beredningen upptagas till omprövning vid 1949 års
riksdag. — Fn ledamot av beredningen (herr öhman) har dock ansett, att
någon skatteskärpning i förevarande avseenden icke borde äga rum.
Departementschefen. Såsom framgår av den förut omnämnda propositionen
nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. m
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
19
tillstyrker jag de av beredningen föreslagna skärpningarna av den indirekta
beskattningen. I enlighet härmed föreslår jag nu, att skattesatsen för maltdrycker
av andra klassen höjes med 9 öre eller från 30 till 39 öre per liter
och att skattesatsen för maltdrycker av tredje klassen höjes med 18
öre eller från 54 till 72 öre per liter. Jämväl dessa höjningar böra träda i
kraft den 1 februari 1948.
I detta sammanhang torde jag få erinra om att enligt gällande tulltaxa
tull utgår för maltdrycker på fat med 45 kronor per 100 kilogram och för
maltdrycker på andra kärl med 54 kronor för 100 liter (tulltaxenr 145 och
146, statistiska nr 323 och 324). Den nu föreslagna skärpningen av maltdrycksbeskattningen
torde böra medföra en motsvarande höjning av nämnda
tullsatser. Då ifrågavarande tull avses skola medföra erforderligt tullskydd
för maltdrycker icke allenast av andra utan även av tredje klassen,
finner jag en höjning av tullsatserna böra vidtagas till 63 kronor för 100
kilogram för maltdrycker på fat och till 72 kronor för 100 liter för maltdrycker
på andra kärl.
Beskattning av viss maltdryck av första klassen.
I 1939 års förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
meddelas i 22—24 §§ vissa bestämmelser om tillverkning av maltdrycker
i skattefritt bryggeri. Sålunda stadgas i 22 §, att om någon har
för avsikt att upptaga tillverkning av maltdrycker av allenast första klassen
i nytt bryggeri eller i äldre bryggeri, i vilket rörelsen nedlagts, eller om
någon övertagit den rörelse, som i skattefritt bryggeri bedrivits av annan,
skall han till kontrollstyrelsen göra anmälan om tillverkningens upptagande
och dagen därför. Enligt 24 § skall tillverkare i skattefritt bryggeri föra
särskild journal (bryggjournal) rörande verkställda brygder.
Någon skattskyldighet för maltdrycker av första klassen föreligger för
närvarande icke.
7.947 års konsumtionsskatteberedning har i sin skrivelse den 20 december
1947 såvitt nu är i fråga förordat, att en särskild skatt infördes å maltdrycker
av första klassen. I
I skrivelsen har beredningen åberopat en av kontrollstyrelsen den 7 februari
1942 gjord framställning till Kungl. Maj :t om införande av en särskild
skatt å viss maltdryck av första klassen. I fråga om innehållet i nämnda
framställning — vilken enligt Kungl. Maj :ts beslut den 19 juni 1942
icke föranledde någon åtgärd — må här återgivas följande.
Kontrollstyrelsen har till en början hänvisat till att maltdryck av första
klassen vanligen plägade benämnas svagdricka och tillhandahölles huvudsakligen
i form av s. k. färskt svagdricka, som icke undergått den för de
starkare maltdryckerna utmärkande lagringen och som i allmänhet försåldes
å flaskor ä 5 eller 10 liter. En mindre del av den skattefria malt
-
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 7.
drycksproduktionen utgjordes av s. k. lagrat svagdricka, som till sin karaktär
vore likartat med de starkare maltdryckerna och i stort sett tillverkades
på samma sätt som dessa men med lägre alkoholhalt. Frånsett viss på grund
av nu rådande krisförhållanden vidtagen anordning gällde som regel, att
stamvörtstyrkan hos maltdryck av första klassen icke finge överstiga 6 eller
understiga 4 procent; kontrollstyrelsen ägde dock på framställning medgiva
visst bryggeri att tillverka maltdryck av första klassen med högre
stamvörtstyrka än 6 procent under förutsättning att de åtgärder, tillverkaren
ämnade vidtaga i syfte att förhindra, att alkoholhalten kunde överstiga
den för sagda klass högsta tillåtna eller 1,8 viktprocent, funnes vara
betryggande (25 §). Första klassens maltdryck av sistnämnda slag, vilken
på grund av sin kvalitet vore hänförlig till typen lagrat svagdricka, benämndes
maltdricka.
I sin framställning den 7 februari 1942 har kontrollstyrelsen vidare anfört.
Enligt konlrollstyrelsens mening är tidpunkten nu inne att till närmare
övervägande upptaga frågan om införande av en beskattning jämväl av de
svagare maltdryckerna. 1 nuvarande statsfinansiella läge synas icke ens
sådana skattekällor, som medföra allenast en mera begränsad inkomst, böra
lämnas outnyttjade, såvida icke skattetekniska eller andra vägande skäl
tala däremot. Vidare ha vissa av krisläget betingade ingrepp i maltdryckstillverkningen
måst företagas, vilka i sin mån även bidraga till att aktualisera
detta skattespörsmål. Sålunda har i syfte att nedbringa kornförbrukningen
inom bryggeriindustrien efter förhandlingar, som på anmodan av chefen
för folkhushållningsdepartementet av kontrollstyrelsen upptagits med
svenska bryggareföreningen, överenskommelse träffats om sänkning av inbryggningsstyrkan
hos maltdrycker av andra klassen från normalt 10 å
10,5 procent till högst 8,2 procent. Även om en motsvarande åtgärd vidtagits
beträffande maltdryckerna av första klassen, vilkas högsta tillåtna
inbryggningsstyrka i enahanda syfte på grund av Kungl. Maj :ts kungörelse
den 30 december 1940 (nr 1038) med särskild bestämmelse angående stamvörtstyrkan
hos maltdryck av första klassen nedsatts till 5 procent, har
skillnaden i styrkan och därmed kvaliteten mellan maltdryckerna av andra
klassen och lagrat dricka av första klassen i allt fall blivit mindre. Det vill
under sådana förhållanden förefalla oegentligt, att lagrat svagdricka skall
vara helt skattefritt, under det att maltdryckerna av andra klassen skola vara
belagda med skatt av 30 öre för liter. Det väsentligt lägre pris, vartill lagrat
svagdricka kan saluföras på grund av skattefriheten, medför, att denna vara
under nuvarande omständigheter kan vinna ökad avsättning, varpå konsumtionsutvecklingen
under senare tid även synes utgöra belägg. Då vidare
lagrat svagdricka till sin karaktär är tämligen likartat med läskedryckerna
och fyller ungefär samma uppgift som dessa, framstår skattefriheten för
lagrat svagdricka även i förhållande till läskedryckerna, som äro belagda
med en skatt av 12 öre för liter, såsom ur principiell synpunkt omotiverad.
Införandet av en skatt å lagrat svagdricka är också närmast att betrakta
såsom en behövlig komplettering av läskedrycksbeskattningen.
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda framställning upplyst, att tillverkning
av lagrat svagdricka i allmänhet ägde rum vid de skattepliktiga bryg
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 7.
21
gerierna samt dessutom vid ett 20-tal av de till ett antal av omkring 500
uppgående skattefria bryggerierna.
Beträffande den närmare utformningen av beskattningen å lagrat svagdricka
har kontrollstyrelsen anfört, att då bestämmelserna om maltdryckernas
beskattning vore meddelade i förordningen den 15 december 1939 angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker, det kunde synas naturligt,
att nämnda förordning kompletterades med de behövliga bestämmelserna
om den utvidgade beskattningen. Förordningen vore emellertid
uppbyggd särskilt med tanke på den nu gällande uppdelningen i skattepliktiga
och skattefria bryggerier med rätt för sistnämnda bryggerier att
tillverka allenast maltdryck av första klassen. Därest förordningen skulle
innefatta jämväl bestämmelser om beskattning av visst slag av maltdryck
av första klassen, skulle detta påkalla, att förordningen finge i väsentliga
delar omarbetas. Detta syntes föga lämpligt med hänsyn till att den nu tilltänkta
beskattningens fortbestånd vore beroende av huruvida och i vad
mån övriga på grund av krisläget införda särskilda skatter, däribland läskedrycksskatten,
kunde komma att mera varaktigt bibehållas. Den anordningen
syntes därför vara att föredraga, att den föreslagna skatten å lagrat
svagdricka reglerades genom en särskild förordning. Denna borde i så fall
avfattas i nära överensstämmelse med gällande förordning om skatt å läskedrycker.
Med denna anordning skulle någon ändring av förordningen angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker icke bliva erforderlig.
Det förutsattes alltså att, oaktat den särskilda skatt, som skulle komma att
upptagas i vissa skattefria bryggerier för lagrat dricka, den principiella
uppdelningen i sistnämnda förordning av bryggerierna i skattepliktiga och
skattefria bibehölles. Med avseende å innehållet i den nya förordningen
kunde till en början framhållas, att någon särskild definition å begreppet
lagrat svagdricka icke ansetts erforderlig, då innebörden av sagda begrepp
finge betraktas såsom hävdvunnen. Närmast borde till lagrat svagdricka
räknas sådana maltdrycker av första klassen, som tillverkades och från
bryggeri tillhandahölles på väsentligen samma sätt som de starkare maltdryckerna.
I enlighet med vad förut berörts, borde såsom lagrat svagdricka
även betraktas sådan maltdryck av första klassen, som avsåges i 25 § andra
och tredje styckena förordningen angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker (maltdricka). Möjligen kunde i fråga om skatteplikt för hithörande
maltdrycker av första klassen vissa gränsfall uppstå. Härvid borde
det ankomma på kontrollstyrelsen att i egenskap av beskattningsmyndighet
avgöra, huruvida drycken skulle vara skattepliktig eller icke.
Vidare må här omnämnas, att tillverkningen av lagrat svagdricka —
enligt av kontrollstyrelsen i december 1947 lämnad uppgift till beredningen
— under tiden från och med den 1 oktober 1938 uppgått till följande kvantiteter.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
Tillverkningsår Tillverkning i
(1/10-30/9) 1 000-tal liter
1938/39 .............. 8 261
1939/40 .............. 7 933
1940/41 .............. 7 279
1941/42 .............. 6 046
1942/43 .............. 6 321
1943/44 .............. 6 528
1944/45 .............. 6 731
1945/46 .............. 6 951
1946/47 .............. 8 520 (preliminär uppgift)
1947 (kalenderår) .... 8 650 (beräknad tillverkn.)
I anslutning härtill har kontrollstyrelsen anfört, att vid en skattesats av
18 öre per liter och med en beräknad försäljning av 99 procent av tillverkningen
kunde skatteinkomsten, under förutsättning att konsumtionen minskade
med 10 procent vid beskattningens införande, beräknas utgöra 1,39
miljoner kronor.
I sin skrivelse den 20 december 1947 har konsumtionsskatteberedningen
anfört, att enligt beredningens mening borde jämväl maltdrycker av första
klassen, vilka hittills varit skattefria, i viss utsträckning — såvitt anginge
maltdricka och lagrat svagdricka — göras till föremål för beskattning. Beredningen
föresloge, att skatten utginge med 18 öre per liter. Den sålunda
föreslagna beskattningen beräknades medföra skatteintäkter för statsverket
å omkring en miljon kronor per år. Enligt vad beredningen vidare uttalade
borde denna beskattning träda i kraft den 1 februari 1948; och frågan om
skattens fortbestånd borde omprövas vid 1949 års riksdag. — En ledamot
av beredningen (herr Öhman) har ansett, att någon beskattning av maltdrycker
av första klassen icke borde införas.
Departementschefen. Såsom framgår av den förut omnämnda propositionen
nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. in.
tillstyrker jag beredningens förslag om skärpningar av den indirekta beskattningen.
Beredningens förslag innefattar jämväl förslag om införande
av en särskild skatt å lagrat svagdricka, hänförligt till maltdryck av första
klassen. I enlighet härmed förordar jag nu att en dylik beskattning genomföres.
I fråga om skattens storlek vill jag erinra om att skatten å såväl
lagrat svagdricka som läskedrycker enligt beredningens förslag skulle utgöra
18 öre per liter. Jag tillstyrker, att för lagrat svagdricka skatten bestämmes
till nyssnämnda belopp.
På sätt kontrollstyrelsen föreslagit torde nu ifrågavarande skatt böra
regleras genom en särskild författning, som är helt fristående från 1939
års förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker. Kontrollen
över beskattningen bör utövas av kontrollstyrelsen. Den nya författningen,
som bör utformas i nära anslutning till förordningen om skatt å
läskedrycker, bör träda i kraft den 1 februari 1948.
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
23
Beskattningen av läskedrycker.
Enligt 1 § förordningen den 22 december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker
skall för läskedrycker, som inom riket tillverkas för försäljning,
erläggas skatt efter vad i förordningen sägs. Enligt 5 § — sådan denna
paragraf lyder enligt förordningen den 25 maj 1941, nr 253 — utgår skatten
med 12 öre för liter.
1947 års konsumtionsskatteberedning har i sin skrivelse den 20 december
1947 förordat en höjning jämväl av skatten å läskedrycker.
Vid förenämnda skrivelse har beredningen fogat en från kontrollstyrelsen
införskaffad promemoria rörande beskattningen av läskedrycker.
I denna promemoria har kontrollstyrelsen till en början åberopat följande
sammanställning över utlämningen från tillverkningsställena av läskedrycker.
I
År
Utlämning i
Skatt därå i
milj. liter
milj. kronor
1940 ...............
...... 57,5
6,2
1941 ...............
.......62,8
7,i
1942 ...............
...... 60,7
7,3
1943 ...............
9,6
1944 ...............
...... 99,2
11,9
1945 ...............
...... 112,9
13,6
1946 ...............
...... 119,8
14,4
1947 (beräkn.) ____
...... 140.
16,7
I anslutning härtill har kontrollstyrelsen anfört.
Såsom framgår av sammanställningen har läskedrycksförsälj ningen undergått
en fortlöpande, mycket stark ökning, särskilt under senare år. Till
jämförelse kan nämnas, att totala läskedrycksför sälj ningen under år 1939
beräknats ha uppgått till omkring 85 milj. liter. Försäljningen under år
1947 torde sålunda komma att bliva omkring 75 procent större än under
år 1939. Viss del av den starka ökningen av försäljningsvolymen från år
1946 till 1947 är att hänföra till den ur läskedrycksförsäljningssynpunkt
synnerligen gynnsamma sommaren. Väsentligaste orsaken till den från år
1944 inträdda försäljningsökningen torde dock vara den ökade köpkraften
bos konsumenterna.
Det finnes anledning antaga, att en måttlig höjning av läskedrycksskatten
icke skulle medföra nämnvärd minskning av efterfrågan på läskedrycker.
En höjning av skattesatsen med 6 öre eller till 18 öre för liter, synes
befogad. Skatteintäkten för år räknat efter en antagen försäljning av omkring
140 milj. liter komme att uppgå till i runt tal 25 milj. kronor innebärande
en ökad skatteinkomst av 7 milj. kronor för år räknat.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 7.
Konsumtionsskatteberedningen har i sin skrivelse den 20 december 1947
föreslagit en skärpning av skatten å läskedrycker med 6 öre per liter eller
alltså från 12 till 18 öre per liter. Skatteökningen kunde enligt beredningen
antagas uppgå till omkring 7 miljoner kronor för år. Beredningen tillstyrkte,
att skatteskärpningen trädde i kraft den 1 februari 1948. Frågan
om skatteskärpningens fortbestånd borde enligt beredningens mening upptagas
till omprövning vid 1949 års riksdag. — En ledamot av beredningen
(herr öhman) har ansett, att någon skatteskärpning i detta hänseende icke
borde vidtagas.
Departementschefen. Såsom framgår av den förut omnämnda propositionen
nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, in. in.
tillstyrker jag de av beredningen föreslagna skärpningarna av den indirekta
beskattningen. I enlighet härmed föreslår jag nu, att den i 5 § förordningen
om skatt å läskedrycker upptagna skattesatsen om 12 öre för liter höjes
till 18 öre för liter. Denna höjning bör träda i kraft den 1 februari 1948.
Samtidigt härmed bör tullen å läskedrycker (tulltaxenr 144, statistiskt
nr 322) höjas från 12 till 18 kronor för 100 liter.
Departementschefens hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att
dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag
till
1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker samt om fortsatt giltighet
av förordningen, m. m.;
2) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den
28 maj 1943 (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å vin;
3) förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den
15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker;
4) förordning om tillfällig skatt å viss maltdryck av första
klassen; samt
5) förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen
den 22 december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker;
dels ock besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4
oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall från och med
den 1 februari 1948 i nedan angivna delar1 hava följande
ändrade lydelse: 1
1 Senaste lydelse, se SFS 1941:257 och 1939: 889.
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
25
144
Mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria läske-
*
Tull
för 100 kg
kronor
drycker...................................
Maltdrycker:
100 liter
18: —
145
på fat....................................
B
63: —
146
på andra kärl.............................
Anm. Angående införsel---är stadgat.
100 liter
72: —
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Carl Olov Sommar. 8
8 Hihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 7.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BevU 1948:2 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923 s. 1 i texten