Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker samt om fortsatt giltighet av förordningen, m. in

1948-01-03 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:7, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker samt om fortsatt giltighet av förordningen, m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 7-

1

Nr 7.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen

den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker samt om fortsatt

giltighet av förordningen, m. in.; given Stockholms

slott den 3 januari 19b8.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 inom. förordningen den 8 juni

1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

samt om fortsatt giltighet av förordningen, in. m.;

2) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 maj 1943

(nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin;

3) förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 15 december

1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;

4) förordning om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen; samt

5) förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22 december

1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker;

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss. I

I Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8

juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker samt om fortsatt giltighet av förordningen, m. m.

Härigenom förordnas dels att 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,1 vilken förordning

gäller intill utgången av juni månad 1948,1 2 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives dels ock att förordningen i sålunda ändrat skick

skall äga fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1949.

Nuvarande lydelse:

2

1 in om. Omsättningsskatten upptages

vid detalj handelsbolagens inköp

av spritdrycker och utgår dels

med en grundavgift av 7 kronor, för

liter räknat, och dels med 60 procent

av det belopp, som, skatten oberäknad,

betingas vid inköp av dryckerna

i buteljerat skick.

Detaljhandelsbolagen äga---

för omsättningsskatten.

Föreslagen lydelse:

§•

1 mom. Omsättningsskatten upptages

vid detalj handelsbolagens inköp

av spritdrycker och utgår dels

med en grundavgift av 9 kronor, för

liter räknat, och dels med 60 procent

av det belopp, som, skatten oberäknad,

betingas vid inköp av dryckerna

i butelj erat skick.

Detalj handelsbolagen äga---

för omsättningsskatten.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.

Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

1. Den, till vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning av

spritdrycker, är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av dylika drycker vid

tiden för denna förordnings ikraftträdande med två kronor för liter räknat.

2. Det åligger innehavare av tillstånd som i första punkten sägs att dels

samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande systembolag avlämna

på heder och samvete avgiven, specificerad uppgift angående berörda

lager, dels ock inom tre månader efter förordningens ikraftträdande erlägga

därå belöpande skatt till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i

nästpåfoljande månad uti den i 8 § förordningen angående omsättnings
-

1 Senaste lydelse av förordningen se 1933: 399, 1937:246, 1941:254 samt 1943: 257 och 316.

* Jfr 1947:34.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 7. 3

och utskänkningsskatt å spritdrycker angivna ordning inleverera beloppet

till statsverket.

3. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre

myckenhet än han vid tiden för denna förordnings ikraftträdande innehar,

eller underlåter någon att inom stadgad tid avlämna sådan uppgift eller erlägga

föreskriven skatt för sitt lager av spritdrycker vid tiden för förordningens

ikraftträdande, skall gälla vad i skattestrafflagen ävensom i 11 §

2 mom. förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

för motsvarande fall stadgas.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 ma]

1943 (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 28 maj 1943 angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å vin skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

Nuvarande lydelse:

Omsättningsskatten utgår--

en procentavgift.

Grundavgiften utgör, — — — 35

öre.

Procentavgiften utgör 50 procent

av det belopp som, procentavgiften

oberäknad men grundavgiften inberäknad,

betingas vid systembolagens

inköp av vinet i buteljerat skick,

dock att för vin, vars alkoholhalt

överstiger 14 volymprocent, avgiften

skall utgå med lägst två kronor för

helbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter,

en krona för halvbutelj, innehållande

33 å 35 centiliter, samt tre

kronor för liter räknat i fall, då vinet

tillhandahålles i buteljer av andra

storlekar.

Föreslagen lydelse:

2 §•

Omsättningsskatten utgår---

en procentavgift.

Grundavgiften utgör,---35

öre.

Procentavgiften utgör 60 procent

av det belopp som, procentavgiften

oberäknad men grundavgiften inberäknad,

betingas vid systembolagens

inköp av vinet i buteljerat skick,

dock att för vin, vars alkoholhalt

överstiger 14 volymprocent, avgiften

skall utgå med lägst tre kronor för

helbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter,

en krona 50 öre för halvbutelj,

innehållande 33 å 35 centiliter,

samt fyra kronor 50 öre för liter räknat

i fall, då vinet tillhandahålles i

buteljer av andra storlekar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.

Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

1. Den, till vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning av vin,

är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av dylika drycker vid tiden för

denna förordnings ikraftträdande med belopp motsvarande den omsättningsoch

utskänkningsskatt som skall utgå enligt förordningen, dock med rätt för

honom att därvid avräkna vad med tillämpning av förut gällande bestämmelser

i skatt erlagts för sannna lager.

2. Det åligger innehavare av tillstånd som i första punkten sägs att dels

samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande systembolag avlämna

på heder och samvete avgiven, specificerad uppgift angående berörda

lager, dels ock inom tre månader efter förordningens ikraftträdande erlägga

därå belöpande skatt till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i

nästpåfoljande månad uti den i 9 § förordningen angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å vin angivna ordning inleverera beloppet till statsverket.

3. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre

myckenhet än han vid tiden för denna förordnings ikraftträdande innehar,

eller underlåter någon att inom stadgad tid avlämna sådan uppgift eller erlägga

föreskriven skatt för sitt lager av vin vid tiden för förordningens

ikraftträdande, skall gälla vad i skattestrafflagen ävensom i It § och 12 §

första stycket förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å

vin för motsvarande fall stadgas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 7.

5

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 15 december

1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 15 december 1939 angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

13

Skatten utgår

för maltdryck av andra klassen

med trettio öre för liter samt

för maltdryck av tredje klassen

med femtiofyra öre för liter.

Vid varje — —- — skattepliktigt

bryggeri.

Kontrollstyrelsen må — — —

bryggeri igångsatts.

Föreslagen lydelse:

§•

Skatten utgår

för maltdryck av andra klassen

med trettionio öre för liter samt

för maltdryck av tredje klassen

med sjuttiotvå öre för liter.

Vid varje — — — skattepliktigt

bryggeri.

Kontrollstyrelsen må — — —- bryggeri igångsatts.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

Förslag

till

förordning om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För lagrat svagdricka, som är hänförligt till maltdryck av första klassen

och som inom riket tillverkats för försäljning, skall erläggas skatt efter vad

nedan sägs.

2 §•

Skatten utgår med 18 öre för liter och tillfaller staten.

3 §•

1. Kontrollen över beskattningen utövas av kontrollstyrelsen med biträde

av särskilda kontrolltjänstemän.

2. Tillverkare skall för dylik kontroll utan ersättning tillhandahålla erforderliga

prov å råvaror och övriga vid tillverkningen använda förnödenheter

samt å tillverkat lagrat svagdricka ävensom ställa till förfogande nödiga

redskap och lämna behövlig handräckning.

3. Tillverkare skall på egen bekostnad anskaffa de journaler och andra

handlingar, vilka kontrollstyrelsen med stöd av denna förordning ålägger

tillverkaren att föra eller upprätta, samt har att ställa sig till efterrättelse de

föreskrifter, som kontrollstyrelsen meddelar angående förandet eller uppx’ättandet

av nämnda journaler och handlingar samt angående deras bevarande

under viss tid och insändande i original eller avskrift till kontrollmyndighet.

4. Tillverkare är pliktig att ordna sin bokföring på sådant sätt, att den

möjliggör kontroll beträffande den myckenhet lagrat svagdricka, som enligt

vad nedan sägs är skattepliktig, ävensom att vid anfordran hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer samt i 3 mom. omnämnda journaler

och handlingar tillgängliga för kontrolltjänsteman.

5. Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter,

som kontrollstyrelsen för erhållande av en betryggande kontroll över skattens

behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar, som kontrolltjänsteman

i enlighet med denna förordning eller kontrollstyrelsens föreskrifter

kan komma att lämna.

4 §•

1. Tillverkare skall för varje månad upprätta och senast å åttonde söckendagen

efter månadens utgång till kontrollstyrelsen insända en på tro och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

7

heder avgiven deklaration angående den myckenhet lagrat svagdricka, som

under månaden utlämnats från tillverkningsstället. Härvid må avdrag göras

för den myckenhet lagrat svagdricka, som

a) utförts ur riket eller till svensk frihamn, dock under villkor att vid

deklarationen fogas tullmyndighets bevis angående den utförda varans myckenhet

och dagen för utförseln ävensom därom, att utförseln ägt rum under

sådan tullkontroll, som i 12 § tullstadgan sägs,

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe och icke ingår i myckenhet,

som under a) avses,

c) efter utlämning återinförts till lagret å tillverkningsstället och icke

utgöres av lagrat svagdricka, som tillverkats vid annat tillverkningsställe,

samt

d) utlämnats såsom kontrollprov.

Vad som återstår efter nu nämnda avdrag utgör beskattningsbar myckenhet.

I deklarationen skall angivas den skatt, som belöper å den beskattningsbara

myckenheten.

Å deklarationen skall finnas intyg av två personer, att densamma överensstämmer

med bokföringen.

2. Tillverkare skall samtidigt med deklarationens insändande erlägga

skatt för föregående månad genom inbetalning å statsverkets checkräkning

i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.

3. Erlägges icke skatten inom föreskriven tid, må kontrollstyrelsen meddela

förbud tills vidare, till dess skatten guldits, att utlämna lagrat svagdricka

från tillverkningsstället.

För uttagande av förfallet skattebelopp må på framställning av kontrollstyrelsen

utmätning omedelbart verkställas.

4. Tillverkare är skyldig att, då kontrollstyrelsen så prövar nödigt, för

skattens behöriga erläggande hos kontrollstyrelsen ställa säkerhet till belopp,

som styrelsen finner erforderligt.

Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, skall vad i 3 mom. första stycket

stadgas äga motsvarande tillämpning.

5 §.

1. Då rörelsen vid tillverkningsställe helt nedlägges, är tillverkare pliktig

att betala skatt för inom tillverkningsstället befintligt, där tillverkat lagrat

svagdricka.

2. Därest vid granskning av tillverkares bokföring, journaler eller andra

handlingar eller eljest utrönes, att för någon månad skatt bort utgå med

högre belopp än som för månaden erlagts, eller att i det å tillverkningsstället

befintliga lagret av lagrat svagdricka förefinnes brist, som tillverkaren icke

kan nöjaktigt förklara, är tillverkaren pliktig att vid anfordran genast erlägga,

i förra fallet den resterande skatten och i senare fallet skatt för en

myckenhet, som motsvarar bristen.

3. Vad i 4 § 2 och 3 mom. stadgas skall i tillämpliga delar gälla i fråga

om skattebelopp, som avses i denna paragraf.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

6 §•

Lagrat svagdiicka ma icke utlämnas Iran tillverkningsställe annorledes än

På flaskor av den storlek, som kontrollstyrelsen bestämmer, eller på andra

slutna kärl och behållare, vilka med avseende å rymden blivit märkta på

sätt i 14 § lagen om mått och vikt sägs.

7 §•

Den, som tillverkar eller försäljer malt eller andra vid maltdryckstillverkning

använda råämnen eller ock kärl, kapsyler eller andra förnödenheter och

artiklar, som äro erforderliga vid utlämning från tillverkningsställe av lagrat

svagdricka, är pliktig att på anfordran av kontrolltjänsteman lämna denne

uppgift om tillverkares inköp av dylika ämnen, förnödenheter och artiklar.

8 §•

Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga tillverkare av lagrat svagdricka att

fullgöra vad honom åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma

meddelade föreskrifter.

9 §•

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,

stadgas i skattestrafflagen.

10 §.

Den, som utlämnar lagrat svagdricka i strid mot förbud, varom i 4 §

3 mom. sägs, straffes med dagsböter, ej under tjugu, eller med fängelse i

högst sex månader.

Sålunda utlämnat lagrat svagdricka vare, där det fortfarande är i tillverkarens

besittning, förverkat tillika med kärl och emballage, vari det förvaras.

Vad som på grund av denna bestämmelse tagits i beslag må av den myndighet,

som förordnat om beslaget, genast försäljas eller, därest försäljning

icke kan komma till stånd, förstöras.

11 §•

Fullgöres icke ordentligen skyldigheten att hålla bokföring eller upprätta

journal eller annan kontrollhandling, som i 3 § avses, och är förseelsen ej

straffbar enligt annat författningsrum, straffes tillverkaren med dagsböter,

ej under fem.

12 §.

Bryter någon i andra fall än förut sagts mot vad i denna förordning är

stadgat eller mot föreskrift, som med stöd av förordningen meddelats, straffes

med böter från och med tjugu till och med trehundra kronor.

13 §.

Begår tillverkares hustru eller husfolk eller i hans arbete antagen person

förseelse, som avses i 10—12 §§, eller bryter någon av dem mot föreskrift,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

9

som meddelats med stöd av denna förordning, vare tillverkaren därför ansvarig,

liksom vore förseelsen begången av honom själv, därest icke omständigheterna

göra det sannolikt, att förseelsen skett utan hans vetskap och

vilja.

14 §.

Den, som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt denna förordning,

må icke röja yrkeshemlighet eller affärsförhållande, varom han

därunder erhållit kännedom, i annat fall än då sådant påfordras i tjänstens

intresse. Tjänsteman, som häremot bryter, vare underkastad ansvar såsom

för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse, som nu

sagts, straffes med dagsböter.

15 §.

Förseelse, som avses ill eller 12 §, må av allmän åklagare åtalas allenast

efter angivelse av kontrollstyrelsen.

Böter och värdet av förverkat gods ävensom viten, som utdömas enligt

denna förordning, tillfalla kronan.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22

december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker.

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 22 december 1939 om skatt

å läskedrycker1 skall erhålla följande

Nuvarande lydelse:

5

Skatten utgår med tolv öre för

liter; dock skall envar tillverkare erlägga

skatt med lägst femtio kronor

för varje månad, varunder han ägt

bedriva rörelsen.

ändrade lydelse.

Föreslagen lydelse:

§•

Skatten utgår med aderton öre för

liter; dock skall envar tillverkare erlägga

skatt med lägst femtio kronor

för varje månad, varunder han ägt

bedriva rörelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.

1 Senaste lydelse av 5 § se 1941: 253.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om

vissa ändringar i beskattningen av spritdrycker och vin m. m. samt anför

därvid följande.

Beskattningen av spritdrycker.

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av

spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser i ämnet

innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) sådan densamma lyder

enligt förordningarna den 26 juni 1933 (nr 399), den 21 maj 1937 (nr 246),

den 25 maj 1941 (nr 254), den 28 maj 1943 (nr 257) samt den 11 juni

1943 (nr 316).

Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:

l:o) vid detalj handelsbolagens (systembolagens) inköp av spritdrycker,

därvid skatten utgår dels med en grundavgift av 7 kronor för liter och dels

med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp

av dryckerna i buteljerat skick;

2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i två särskilda kungörelser

den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpas hos partihandelsbolaget

eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutisk!,

tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår

med en grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.

Utskänkningsskatt upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår

med 4 kronor för liter renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt,

6 kronor för liter annat egentligt brännvin och 8 kronor för liter

andra spritdrycker.

Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

ha plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder och

gälla för närvarande, enligt förordning den 21 februari 1947 (nr 34), till

innevarande budgetårs slut.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

Såsom framgår av vad jag förut denna dag anfört (se propositionen

nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. in.) har

1917 års konsumtionsskatteberedning i skrivelse den 20 december 1947

framlagt förslag till vissa skärpningar av den indirekta beskattningen;

och har beredningen därvid bl. a. förordat, att ändringar vidtoges med avseende

å beskattningen av spritdrycker.

Vid förenämnda skrivelse har beredningen fogat två promemorior, som

införskaffats från kontrollstyrelsen. Av innehållet i dessa promemorior må

bär återgivas följande.

I den ena promemorian, som behandlar frågan om en enhetlig skärpning

av skatten å spritdrycker, har kontrollstgrelsen erinrat om att omsättningsskattens

grundavgift sedan den 1 juni 1943 utgått med 7 kronor för liter,

och att procentavgiften sedan den 1 juli 1932 utgjort 60 procent av systembolagens

inköpspris, skatten oberäknad. Den försämring, som sedan 1943

inträtt i penningvärdet, utgjorde skäl för en skärpning av omsättningsskatten.

En sådan åtgärd skulle i nuvarande läge även utgöra ett led i strävandena

att absorbera överflödig köpkraft.

Kontrollstyrelsen har vidare anfört.

Spritdryckskonsumtionen har under kristiden undergått en. stark stegring,

vilket till väsentlig del sammanhänger med den ekonomiska utvecklingen.

Efter ett bottenläge i konsumtionen av 28.6 milj. liter år 1940 har

konsumtionen under kristiden starkt stigit och utgjorde 36.3 milj. liter år

1946. Första halvåret 1947 utvisar i förhållande till samma tid förra året

en stegring med 10 procent, men det må anmärkas, att augusti och september

1947 utvisa en tydligt avtagande tendens. Huruvida en bestående stagnation

i konsumtionsstegringen inträtt, är dock för tidigt att uttala sig om.

För omsättningsskattens del synes skatteskärpningen böra vidtagas genom

en höjning av grundavgiften med 1 kr. eller med 2 kr. för liter. Däremot

torde procentavgiften böra bibehållas oförändrad av samma skäl som

vid tidigare skattehöjningar, nämligen den alltför höga skattebelastning,

som för de dyrare varuslagen följer av en stegrad procentavgift. Verkningarna

av en sådan på omsättningens storlek och därmed på skatteutfallet äro

därtill alltid svåra att överblicka, särskilt vid en tidpunkt, då förändringar

i konsumtionsläget börjat göra sig märkbara.

Kontrollstyrelsen har vidare framhållit att utskänkningsskatten hade,

likaledes sedan den 1 juni 1943, utgått med 4 kr. för liter renat egentligt

brännvin, 6 kr. för liter annat egentligt brännvin och 8 kr. för liter för spritdrycker

av andra slag. En skärpning redan av omsättningsskatten skulle i

och för sig medföra viss stegring av utskänkningspriserna. Då utskänkningen

under augusti och september 1947 visat en tydligt avtagande tendens

och då en skärpning av utskänkningsskatten, som redan nu vore relativt

hög, sannolikt skulle genom minskad konsumtion inverka ogynnsamt

på skatteutfallet, hade i förevarande sammanhang någon höjning av denna

skatt icke ansetts tillrådlig.

Härefter har kontrollstyrelsen anfört ytterligare följande.

Huruvida höjningen av omsättningsskattens grundavgift bör ske med 1

kr. eller 2 kr. för liter bör bedömas med hänsyn till verkningarna å den be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts pi oposition nr 7.

hållna skatteinkomsten i de båda fallen. Man måste självfallet räkna med

en viss nedgång i försäljningen genom varufördyringen, vilken nedgång gi\et\is

1 ki. föi litei beräknas medföra allenast obetydlig inverkan å försäljningen.

En inom kontrollstyrelsen med hänsyn till nuvarande konsumtionsläge

gjord beräkning av inkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatten

med nu gällande skattesatser ger vid handen, att skattetiteln skulle under

budgetåret 1947/48 komma att avkasta i runt tal 305 milj. kr. (mot i riksstaten

beräknade 370 milj. kr.). En skatteskärpning med 1 kr. för liter har

beräknats höja detta belopp med ca 30 milj. kr. till i runt tal 395 milj. kr.

Uppmärksammas bör dock att nämnda inkomstökning ej i sin helhet skulle

utgöra merinkomst för statsverket. Sålunda kommer partihandelsbolagets

systembolagens handelsvinst att nedgå något genom minskningen i försäljningen

till följd av skattehöjningen. Denna kommer särskilt att medföra

reducering i systembolagens inkomster i samband med vinstkvantitetssystemet

för spritrestaurangerna. Båda dessa förhållanden torde komma att reducera

statens inkomst å titeln rusdrycksförsäljningsmedel med beräknat

2 milj. kr. Den behållna vinsten för statsverket av en höjning av omsättningsskattens

grundavgift med 1 kr. skulle alltså bli ca 28 milj. kr. Vid

övergången skulle med hänsyn till lagerförhållandena härutöver uppstå en

engångsinkomst av ca 2 milj. kr. i dels omsättningsskatt och dels rusdrycksförsäljningsmedel.

Därest omsättningsskattens grundavgift skall höjas med 2 kr. för liter,

då man har att räkna med en starkare nedgång vid såväl utminutering som

utskänkning, har en överslagsberäkning givit till resultat, att inkomstökningen

å titeln omsättnings- och utskänkningsskatt skulle kunna angivas

till ca 47 milj. kr. På grund av den minskade försäljningen skulle emellertid

eu starkare reducering här inträda i partihandelsbolagets och systembolagens

inlevei ans av rusdrycksförsäljningsmedel, vilken beräknas sjunka

™ed c.a 7 milj. kr. Den behållna merinkomsten för statsverket av 2-kronorsförhöjningen

skulle alltså röra sig om ca AO milj. kr. (i stället för 28 milj. kr.

vid förhöjning med 1 kr.). Såsom engångsinkomst i samband med övergången

skulle i detta fall staten komma att tillföras ett belopp av ca 4

milj. kr.

Det hör emellertid framhållas, att svårigheterna att bedöma konsekvenserna

av skattehöjningens inverkan å konsumtionens storlek äro betydligt

storre vid en höjning med 2 kr. än med 1 kr. Skulle en väsentligt kraftigare

reaktion inträda från allmänhetens sida än vad som räknats med i dessa

kalkyler, vid vilka man utgått från en konsumtionsminskning med allenast

5 å 6 procent, och konjunkturerna samtidigt försämras, kan en direkt inkomstminskning

i förhållande till nuläget bli följden. Härvid bör beaktas,

att spritdryckskonsumtionen för närvarande är högt uppdriven och att det

givetvis ur sociala synpunkter måste betecknas som en fördel, att konsumtionen

genom skattehöjningen hålles tillbaka, även om det skulle innebära

en minskad inkomst för statsverket av ett eller annat 10-tal milj. kr. Huruvida

man skall välja en höjning med 1 kr. eller 2 kr. är alltså i viss mån

en fråga om en intresseavvägning mellan i iskaliska och sociala synpunkter.

Även om tvekan kan råda, vill det synas som om övervägande skäl tala fölen

höjning av grundavgiften med 2 kr. för liter.

I sin andra promemoria har kontrollstyrelsen närmare diskuterat frågan

om skärpt beskattning av spritdrycker på så sätt, att omsättningsskattens

nu\ aiande grundbelopp höjdes med en krona, och att därutöver en särskild

accis uttoges å motboksinnehavarnas månatliga uttag av spritdrycker med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

13

3 kronor för den andra, 5 kronor för den tredje samt 10 kronor för den

fjärde under månaden uttagna litern. Enligt vad i promemorian anförts

skulle emellertid genomförandet av ett dylikt förslag vara förenat med

betydande vanskligheter, bl. a. därutinnan att rätten till efterhandsinköp

i så fall måste slopas. Kontrollstyrelsen ansåge sig icke kunna tillstyrka en

progressiv beskattning av nu ifrågasatt slag.

Konsumtions skatt eberedningen har i sin förut omnämnda skrivelse den

20 december 1947 föreslagit, att omsättningsskattens grundavgift skulle höjas

med 2 kronor per liter. Enligt beredningens mening kunde en dylik höjning

beräknas medföra en inkomstökning för statsverket med omkring 50

miljoner kronor per år. Skattehöjningen borde enligt beredningen träda i

kraft den 1 februari 1948. — En ledamot av beredningen (herr Henriksson)

har emellertid förordat, att höjningen skulle begränsas till en krona per

liter och en annan ledamot (herr Öhman) har ansett, att någon höjning i

fråga om beskattningen av spritdrycker icke borde äga rum.

I detta sammanhang torde vidare böra omnämnas, att omsättnings- och

utskänkningsskatten å spritdrycker i förslaget till riksstat för budgetåret

1948/49 beräknats till ett belopp av 375 miljoner kronor.

Departementschefen. Giltighetstiden för förordningen den 8 juni 1923 (nr

155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker utgår den

30 juni 1948. Jag förordar, att förordningen förlänges att gälla även under

nästkommande budgetår.

Såsom framgår av den proposition (nr 5) med förslag till förordning

om särskild automobilskatt, in. in., om vars avlåtande till riksdagen Kungl.

Maj :t förut denna dag fattat beslut, förordar jag, att beskattningen av spritdrycker

skärpes i sådan utsträckning att statsverket härigenom tillföres

ökade intäkter med omkring 50 miljoner kronor för år räknat. Denna skatteskärpning

torde böra genomföras på sätt konsumtionskatteberedningen

föreslagit. 1 enlighet härmed tillstyrker jag nu, att omsättningsskattens

grundavgift höjes från 7 till 9 kronor per liter.

Ifrågavarande skattehöjning bör träda i kraft redan från och med den

1 februari 1948. I samband med ikraftträdandet bör en särskild lagerbeskattning

genomföras hos dem, till vilka systembolag överlåtit tillstånd till

utskänkning av spritdrycker.

Beskattningen av vin.

Beskattningen av vin regleras genom förordningen den 28 maj 1943 (nr

259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

Enligt 1 § förordningen skall omsättningsskatt erläggas för vin

som systembolag inköper.

I 2 § stadgas, att omsättningsskatten utgår för här i riket tillverkat vin

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

med dels en grundavgift — vilken är avsedd att motsvara tullbeskattningen

— och dels en procenlavgift. Grundavgiften utgör, för liter räknat, 70

öre, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande

eller därmed jämförligt, men eljest 35 öre. — Procentavgiften utgör

50 procent av det belopp som, procentavgiften oberäknad men grundavgiften

inberäknad, betingas vid systembolagens inköp av vinet i butelj erat

skick, dock att för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent, avgiften

skall utgå med lägst två kronor för helbutelj, innehållande 66 å 70

centiliter, en krona för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter, samt tre

kronor för liter räknat i fall, då vinet tillhandahålles i buteljer av andra

storlekar.

Enligt 3 § utgår omsättningsskatt för annat vin än här i riket tillverkat

med en procentavgift, beräknad enligt nyss angivna grunder med iakttagande

av att belopp motsvarande grundavgiften icke inberäknas i inköpspriset.

Har vinet inköpts från annan än partihandelsbolaget, skall priset

beräknas med tillägg av tull och fraktkostnad i förekommande fall.

Vidare stadgas i 6 §, att för vin som utskänkes skall erläggas utskänkningsskatt

med belopp motsvarande den å vinet enligt 2 eller 3 § belöpande

procentavgiften.

1947 års konsumtionsskatteberedning har i sin skrivelse den 20 december

1947 framlagt förslag till skärpning jämväl av beskattningen av vin.

Vid förenämnda skrivelse har beredningen fogat en inom kontrollstyrelsen

upprättad promemoria rörande bl. a. ifrågasatta skärpningar i beskattningen

av vin.

I sagda promemoria har kontrollstyrelsen erinrat om att skattetiteln omsättnings-

och utskänkningsskatt å vin vore i riksstaten för löpande budgetår

upptagen med 30 milj. kr.; budgetåret 1946/47 inflöt den med 30,3 milj.

kr. men väntades enligt gjord beräkning för budgetåret 1947/48 icke giva

mer än 29 milj. kr. Förenämnda inkomstbelopp för 1946/47, 30,3 milj. kr.,

fördelade sig å grundavgiften (för inhemskt vin) med ca 0,4 milj. kr., å

omsättningsskattens procentavgift med ca 25,5 milj. kr. och å utskänkningsskattens

procentavgift med ca 4,3 milj. kr.

I promemorian har kontrollstyrelsen anfört ytterligare följande.

Vinförsäljningen, som år 1940 hade nedgått till ca 3 milj. liter, ökade sedan

kraftigt och uppgick år 1946 till 7,8 milj. liter eller något mer än motsvarande

siffra strax före kriget (7,i milj. liter år 1938). Stegringen fortsatte

under förra delen av år 1947 men har därefter betydligt avtagit, särskilt

inom utskänkningen, som under augusti och september 1947 visat direkt

underskott i förhållande till motsvarande tid 1946.

Starkvinsförsäljningen utgjorde år 1946 76 procent och svagvinsförsäljningen

24 procent av totalförsäljningen.

Av starkvinerna utminuterades år 1946 92 procent och utskänktes 8 procent,

och av svagvinerna 64 procent resp. 36 procent.

Från det sista förkrigsåret och ända till och med år 1946 skedde en fort
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

löpande förskjutning inom vinkonsumtionen från svagare viner till starkviner,

men härutinnan har under år 1947 inträtt en direkt omsvängning.

Därest eu skärpning av vinbeskattningen anses böra ske, torde främst en

böjning av omsättningsskattens procentavgift böra övervägas. Grundavgiften

å inhemskt vin är ur statsfinansiell synpunkt utan nämnvärd betydelse.

Då huvudparten av vinkonsumtionen utgöres av starkviner och själva den

procentuella skatten (50 %) allenast obetydligt förmått höja genomsnittsskatten

å starkviner över minimiavgiften 3 kr. för liter, synes det ur statsfinansiell

synpunkt mest ändamålsenligt att höja sagda minimiskattesats.

I betraktande av den avtagande tendens, som på senare tid karakteriserat

vinkonsumtionens storlek, torde större höjning av omsättningsskattens minimiavgift

än med 1 kr. 50 öre till 4 kr. 50 öre för liter knappast vara tillrådlig.

Då avsikten torde vara att genomföra skatteskärpning å alla viner,

bör även omsättningsskattens procentuella del — 50 % — i detta sammanhang

höjas förslagsvis till samma procentsats som gäller för omsättningsskatten

för spritdrycker eller 60 %, varigenom en nominell överensstämmelse

vinnes beträffande dessa båda spritskatter.

Vad angår utskänkningsskatten å vin förutsättes enligt gällande förordning,

att denna skall vara lika med omsättningsskatten. Någon ändring härutinnan

bör i detta sammanhang icke ske. Rent automatiskt kommer sålunda

utskänkningsskatten å vin att undergå höjning i procentsatsen från 50 %

till 60 % och i minimiavgiften för starkvin med 1 kr. 50 öre från 3 kr. till

4 kr. 50 öre för liter.

En överslagsberäkning rörande skatteutfallet för omsättnings- och utskänkningsskatten

för vin vid genomförande av nu föreslagen skatteskärpning

ger vid handen, att en merinkomst å skattetiteln skulle erhållas med ca

8 milj. kr. Härifrån bör avräknas minskning i rusdrycksförsäljningsmedel

(genom nedgång i omsättningen) med ca 1,5 milj. och ca 0,5 milj. i tullintäkter,

eller tillhopa ca 2 milj. kr. Statsverkets behållna inkomst av denna skattehöjning

skulle alltså kunna beräknas uppgå till ca 6 milj. kr. Vid denna

beräkning har förutsatts, att den totala vinförsäljningen skulle genom skatteskärpningen

nedgå med 10 procent och utskänkningen med ca 25 procent.

Såsom engångsinkomst till statskassan kan beräknas ett belopp av ca

1,5 milj. kr. i ökad handelsvinst hos systembolagen och i omsättnings- och

utskänkningsskatt från restauratörerna, allt avseende vid skattehöjningen

inneliggande lager.

Blir konjunkturutvecklingen märkbart gynnsammare än den i föreliggande

kalkyler antagna, blir givetvis merinkomsten för statsverket betydligt

större, medan å andra sidan vid sämre konjunkturläge merinkomsten blir

väsentligt mindre eller förbytes i direkt inkomstminskning.

Konsumtionsskatteberedningen har i sin förenäinnda skrivelse den 20 december

1947 anfört, att omsättningsskatten å vin enligt beredningens mening

borde skärpas. Enligt beredningens mening borde denna skärpning

genomföras på så sätt att dels omsättningsskattens procentavgift höjdes från

50 till 60 procent och dels minimiavgifterna för omsättningsskatten å sådant

vin, vars alkoholhalt överstege 14 volymprocent (starkvin), höjdes från två

till tre kronor för helbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter, från eu krona

till en krona 50 öre för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter, samt från

tre kronor till fyra kronor 50 öre för liter räknat i fall, då vinet tillhandahölles

i buteljer av andra storlekar. Enligt beredningen kunde den inkomst
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

ökning som uppkomme genom dessa skatteskärpningar beräknas till omkring

6 miljoner kronor per år. Beredningen tillstyrkte, att skatteskärpningarna

trädde i kraft den 1 februari 1948. Frågan om skärpningarnas fortbestånd

borde enligt beredningen upptagas till omprövning vid 1949 års riksdag.

— En ledamot av beredningen (herr Henriksson) har föreslagit en höjning

av omsättningsskatten å vin med en krona 20 öre för liter, och en annan

ledamot (herr öhman) har ansett att några skatteskärpningar i detta fall

icke borde genomföras.

Departementschefen. Sasom framgar av den förut omnämnda propositionen

nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. m.

förordar jag, att beskattningen av vin skärpes i sådan utsträckning att statsverket

därigenom tillföres ökade intäkter med omkring 6 miljoner kronor

för år räknat. De härför erforderliga ändringarna i skattesatserna torde böra

genomföras enligt det av konsumtionsskatteberedningen förordade förslaget.

I överensstämmelse härmed tillstyrker jag nu, att omsättningsskatten för

vin skärpes på så sätt att dels omsättningsskattens procentavgift höjes från

oO till 60 procent och dels minimiavgifterna för omsättningsskatten å sådant

vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin), höjes från

två till tre kronor för helbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter, från en krona

till en krona 50 öre för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter, samt

från tre kronor till fyra kronor 50 öre för liter räknat i fall, då vinet tillhandahålles

i buteljer av andra storlekar.

Beträffande utskänkningsskatten å vin vill jag erinra om att denna skatt

utgår med belopp motsvarande omsättningsskattens procentavgift. Därest

sistnämnda avgift, såsom jag nu förordat, höjes från 50 till 60 procent, kommer

utskänkningsskatten — utan att någon särskild föreskrift därom erfordras

— att höjas på motsvarande sätt.

De nu förordade skatteskärpningarna torde böra träda i kraft den 1 februari

1948. I samband med ikraftträdandet bör lagerbeskattning genomföras i

samma utsträckning, som tidigare förordats beträffande spritdrycker.

Beskattningen av maltdrycker av andra och tredje klassen.

Enligt 3 § förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker indelas maltdrycker i tre klasser, nämligen

första klassen, som omfattar maltdrycker vars alkoholhalt icke överstiger

1,8 viktprocent, andra klassen, som omfattar maltdrycker vars alkoholhalt

överstiger l,s men icke 3,2 viktprocent, samt tredje klassen, som omfattar

maltdrycker med alkoholhalt överstigande 3,2 viktprocent.

I 12 § stadgas, att för maltdrycker av andra och tredje klasserna, tillverkade

i skattepliktigt bryggeri här i riket, skall tillverkaren erlägga skatt. Enligt

13 § utgår skatten för maltdrycker av andra klassen med 30 öre för

liter och för maltdrycker av tredje klassen med 54 öre för liter.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 7.

17

1947 års konsumtionsskatteberedning har i sin skrivelse den 20 december

1947 förordat, att vissa ändringar vidtoges jämväl med avseende å beskattningen

av maltdrycker av andra och tredje klasserna.

Vid skrivelsen har beredningen fogat en inom kontrollstyrelsen upprättad

promemoria rörande bl. a. ifrågasatt skärpning i beskattningen av maltdrycker

av andra klassen. Av innehållet i denna promemoria må här återgivas

följande.

Kontrollstyrelsen har framhållit, att skattesatserna för skattepliktiga

maltdrycker hade efter produktbeskattningens införande den 1 januari 1940

oförändrade utgjort 30 öre för liter maltdryck av andra klassen och 54 öre

för liter maltdryck av tredje klassen.

I fråga om utlämningen från bryggerierna av skattepliktiga maltdrycker

—huvudsakligen av andra klassen — har kontrollstyrelsen hänvisat till följande

uppställning.

År

1939 .............

Skattepliktig utläm- ning i milj. liter

......... 173

Skatt därå i

milj. kronor

1940 .............

......... 149

42

1941 .............

......... 123

35

1942 .............

......... 126

36

1943 ............

......... 133

38

1944 .............

......... 128

37

1945 .............

......... 140

41

1946 ............

......... 150

44

1947 (beräkn.) . . .

......... 163

49

Kontrollstyrelsen har vidare anfört.

Utvecklingen av den skattepliktiga maltdrycksutlämningen har under åren

1939—1947 varit oregelbunden. Den starka utlämningsminskningen under

år 1940 i förhållande till år 1939 torde till icke oväsentlig del ha berott på

skattehöjningen den 1 januari 1940, som för maltdrycker av andra klassen

utgjorde omkring 8 öre för liter. Under åren 1941—1944 har -—- bortsett

från konjunkturförhållandena i övrigt samt vissa prishöjningar på maltdrycker

■— en av rådande livsmedelsläge föranledd minskning av maltdryckernas

inbryggningsstyrka medfört ytterligare sänkning av den årliga konsumtionen

av maltdrycker. Inbryggningsstyrkan har sedan hösten 1944 för

maltdrycker av andra klassen utgjort 8,2 procent. Under den tid, denna inbryggningsstyrka

varit gällande, har utlämningen av skattepliktiga maltdrycker

ökat tämligen kraftigt. Den beräknade särskilt starka konsumtionsökningen

under år 1947 är dock delvis att hänföra till den ur försäljningssynpunkt

ovanligt gynnsamma sommaren. Därest maltdryckernas inbryggningsstyrka

även framdeles kan bibehållas vid nuvarande läge, eller till och

med återföras till förkrigsnivå (omkr. 10 procent), skulle med rådande köpkraftsförhållanden

ytterligare stegring i konsumtionen kunna förväntas. Det

finnes anledning förmoda, att en eventuell skattehöjning med exempelvis

6 öre för liter maltdryck av andra klassen kan komma att medföra en konsumtionsminskning

med 5 å 10 procent, överslagsvis har inom kontrollstyrelsen

en skattehöjning av nämnda storlek beräknats medföra en ökning

- Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 7.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

av skatteintäkten med omkring 6 milj. kronor. Höjningen av skatten för

maltdrycker av andra klassen bör givetvis följas av en motsvarande höjning

av skatten för maltdrycker av tredje klassen, vilket dock saknar betydelse

ur statsfinansiell synpunkt.

Det må tilläggas, att den nu ifrågasatta skatteskärpningen kan anses möjlig

att genomföra allenast under förutsättning, att sådan tilldelning till

bryggeriindustrien av råämnen kan vidmakthållas, att icke inbryggningsstyrkan

måste mera väsentligt minskas under det redan nu nedskurna procenttalet.

Det kan förtjäna omnämnas, att beskattningen av maltdrycker i Danmark

och Norge, även med hänsyn tagen till resp. valutors köpkraft, är hårdare än

i vårt land. Sålunda utgöra skattesatserna för den i dessa länder tillämpade

tillverkningsbeskattningen för närvarande för maltdrycker, som närmast

motsvara svenska maltdrycker av andra klassen, i Danmark (skatteklass I;

stamvörtstyrka 9 å 10 procent) 49,25 öre för liter och i Norge 50 öre för

liter. Härutöver uttages i nämnda länder särskild omsättningsskatt för maltdrycker.

I Danmark uttages exempelvis omsättningsavgift vid utskänkning

av dylika maltdrycker med 33 Va procent av utskänkningspriset inklusive

skatt.

Beredningen har därjämte vid sin förut omnämnda skrivelse fogat en

inom kontrollstyrelsen upprättad tablå rörande skattepliktig utlämning och

export av maltdrycker av tredje klassen. Denna tablå utvisar följande.

Tillverkningsår

(1/. 0-30/9)

1941/42 .

1942/43 .

1943/44

1944/45 .

1945/46

1946/47 .

Skattepliktig utlämning

från bryggeri

(1 000-tal liter)

____ 33

.... 46

____ 54

. . .. 68

____ 73

____ 83

Export

(1 000-tal liter)

104

120

159

207

672

836

Kontrollstyrelsen har anfört, att en höjning av skatten för maltdrycker av

tredje klassen med 18 öre per liter skulle medföra en inkomstökning för

statsverket med omkring 65 000 kronor per år.

Konsumtionsskatteberedningen har i sin skrivelse den 20 december 1947

förordat en skattehöjning med 9 öre per liter för maltdrycker av andra klassen

eller alltså från 30 till 39 öre per liter samt med 18 öre per liter för

maltdrycker av tredje klassen eller alltså från 54 till 72 öre per liter. Enligt

beredningens mening kunde ökningen i skatteintäkterna beräknas till omkring

8 miljoner kronor per år. Beredningen tillstyrkte, att dessa skatteskärpningar

trädde i kraft den 1 februari 1948. Frågan om skärpningarnas

fortbestånd borde enligt beredningen upptagas till omprövning vid 1949 års

riksdag. — Fn ledamot av beredningen (herr öhman) har dock ansett, att

någon skatteskärpning i förevarande avseenden icke borde äga rum.

Departementschefen. Såsom framgår av den förut omnämnda propositionen

nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. m
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

19

tillstyrker jag de av beredningen föreslagna skärpningarna av den indirekta

beskattningen. I enlighet härmed föreslår jag nu, att skattesatsen för maltdrycker

av andra klassen höjes med 9 öre eller från 30 till 39 öre per liter

och att skattesatsen för maltdrycker av tredje klassen höjes med 18

öre eller från 54 till 72 öre per liter. Jämväl dessa höjningar böra träda i

kraft den 1 februari 1948.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att enligt gällande tulltaxa

tull utgår för maltdrycker på fat med 45 kronor per 100 kilogram och för

maltdrycker på andra kärl med 54 kronor för 100 liter (tulltaxenr 145 och

146, statistiska nr 323 och 324). Den nu föreslagna skärpningen av maltdrycksbeskattningen

torde böra medföra en motsvarande höjning av nämnda

tullsatser. Då ifrågavarande tull avses skola medföra erforderligt tullskydd

för maltdrycker icke allenast av andra utan även av tredje klassen,

finner jag en höjning av tullsatserna böra vidtagas till 63 kronor för 100

kilogram för maltdrycker på fat och till 72 kronor för 100 liter för maltdrycker

på andra kärl.

Beskattning av viss maltdryck av första klassen.

I 1939 års förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

meddelas i 22—24 §§ vissa bestämmelser om tillverkning av maltdrycker

i skattefritt bryggeri. Sålunda stadgas i 22 §, att om någon har

för avsikt att upptaga tillverkning av maltdrycker av allenast första klassen

i nytt bryggeri eller i äldre bryggeri, i vilket rörelsen nedlagts, eller om

någon övertagit den rörelse, som i skattefritt bryggeri bedrivits av annan,

skall han till kontrollstyrelsen göra anmälan om tillverkningens upptagande

och dagen därför. Enligt 24 § skall tillverkare i skattefritt bryggeri föra

särskild journal (bryggjournal) rörande verkställda brygder.

Någon skattskyldighet för maltdrycker av första klassen föreligger för

närvarande icke.

7.947 års konsumtionsskatteberedning har i sin skrivelse den 20 december

1947 såvitt nu är i fråga förordat, att en särskild skatt infördes å maltdrycker

av första klassen. I

I skrivelsen har beredningen åberopat en av kontrollstyrelsen den 7 februari

1942 gjord framställning till Kungl. Maj :t om införande av en särskild

skatt å viss maltdryck av första klassen. I fråga om innehållet i nämnda

framställning — vilken enligt Kungl. Maj :ts beslut den 19 juni 1942

icke föranledde någon åtgärd — må här återgivas följande.

Kontrollstyrelsen har till en början hänvisat till att maltdryck av första

klassen vanligen plägade benämnas svagdricka och tillhandahölles huvudsakligen

i form av s. k. färskt svagdricka, som icke undergått den för de

starkare maltdryckerna utmärkande lagringen och som i allmänhet försåldes

å flaskor ä 5 eller 10 liter. En mindre del av den skattefria malt
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

drycksproduktionen utgjordes av s. k. lagrat svagdricka, som till sin karaktär

vore likartat med de starkare maltdryckerna och i stort sett tillverkades

på samma sätt som dessa men med lägre alkoholhalt. Frånsett viss på grund

av nu rådande krisförhållanden vidtagen anordning gällde som regel, att

stamvörtstyrkan hos maltdryck av första klassen icke finge överstiga 6 eller

understiga 4 procent; kontrollstyrelsen ägde dock på framställning medgiva

visst bryggeri att tillverka maltdryck av första klassen med högre

stamvörtstyrka än 6 procent under förutsättning att de åtgärder, tillverkaren

ämnade vidtaga i syfte att förhindra, att alkoholhalten kunde överstiga

den för sagda klass högsta tillåtna eller 1,8 viktprocent, funnes vara

betryggande (25 §). Första klassens maltdryck av sistnämnda slag, vilken

på grund av sin kvalitet vore hänförlig till typen lagrat svagdricka, benämndes

maltdricka.

I sin framställning den 7 februari 1942 har kontrollstyrelsen vidare anfört.

Enligt konlrollstyrelsens mening är tidpunkten nu inne att till närmare

övervägande upptaga frågan om införande av en beskattning jämväl av de

svagare maltdryckerna. 1 nuvarande statsfinansiella läge synas icke ens

sådana skattekällor, som medföra allenast en mera begränsad inkomst, böra

lämnas outnyttjade, såvida icke skattetekniska eller andra vägande skäl

tala däremot. Vidare ha vissa av krisläget betingade ingrepp i maltdryckstillverkningen

måst företagas, vilka i sin mån även bidraga till att aktualisera

detta skattespörsmål. Sålunda har i syfte att nedbringa kornförbrukningen

inom bryggeriindustrien efter förhandlingar, som på anmodan av chefen

för folkhushållningsdepartementet av kontrollstyrelsen upptagits med

svenska bryggareföreningen, överenskommelse träffats om sänkning av inbryggningsstyrkan

hos maltdrycker av andra klassen från normalt 10 å

10,5 procent till högst 8,2 procent. Även om en motsvarande åtgärd vidtagits

beträffande maltdryckerna av första klassen, vilkas högsta tillåtna

inbryggningsstyrka i enahanda syfte på grund av Kungl. Maj :ts kungörelse

den 30 december 1940 (nr 1038) med särskild bestämmelse angående stamvörtstyrkan

hos maltdryck av första klassen nedsatts till 5 procent, har

skillnaden i styrkan och därmed kvaliteten mellan maltdryckerna av andra

klassen och lagrat dricka av första klassen i allt fall blivit mindre. Det vill

under sådana förhållanden förefalla oegentligt, att lagrat svagdricka skall

vara helt skattefritt, under det att maltdryckerna av andra klassen skola vara

belagda med skatt av 30 öre för liter. Det väsentligt lägre pris, vartill lagrat

svagdricka kan saluföras på grund av skattefriheten, medför, att denna vara

under nuvarande omständigheter kan vinna ökad avsättning, varpå konsumtionsutvecklingen

under senare tid även synes utgöra belägg. Då vidare

lagrat svagdricka till sin karaktär är tämligen likartat med läskedryckerna

och fyller ungefär samma uppgift som dessa, framstår skattefriheten för

lagrat svagdricka även i förhållande till läskedryckerna, som äro belagda

med en skatt av 12 öre för liter, såsom ur principiell synpunkt omotiverad.

Införandet av en skatt å lagrat svagdricka är också närmast att betrakta

såsom en behövlig komplettering av läskedrycksbeskattningen.

Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda framställning upplyst, att tillverkning

av lagrat svagdricka i allmänhet ägde rum vid de skattepliktiga bryg
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

21

gerierna samt dessutom vid ett 20-tal av de till ett antal av omkring 500

uppgående skattefria bryggerierna.

Beträffande den närmare utformningen av beskattningen å lagrat svagdricka

har kontrollstyrelsen anfört, att då bestämmelserna om maltdryckernas

beskattning vore meddelade i förordningen den 15 december 1939 angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker, det kunde synas naturligt,

att nämnda förordning kompletterades med de behövliga bestämmelserna

om den utvidgade beskattningen. Förordningen vore emellertid

uppbyggd särskilt med tanke på den nu gällande uppdelningen i skattepliktiga

och skattefria bryggerier med rätt för sistnämnda bryggerier att

tillverka allenast maltdryck av första klassen. Därest förordningen skulle

innefatta jämväl bestämmelser om beskattning av visst slag av maltdryck

av första klassen, skulle detta påkalla, att förordningen finge i väsentliga

delar omarbetas. Detta syntes föga lämpligt med hänsyn till att den nu tilltänkta

beskattningens fortbestånd vore beroende av huruvida och i vad

mån övriga på grund av krisläget införda särskilda skatter, däribland läskedrycksskatten,

kunde komma att mera varaktigt bibehållas. Den anordningen

syntes därför vara att föredraga, att den föreslagna skatten å lagrat

svagdricka reglerades genom en särskild förordning. Denna borde i så fall

avfattas i nära överensstämmelse med gällande förordning om skatt å läskedrycker.

Med denna anordning skulle någon ändring av förordningen angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker icke bliva erforderlig.

Det förutsattes alltså att, oaktat den särskilda skatt, som skulle komma att

upptagas i vissa skattefria bryggerier för lagrat dricka, den principiella

uppdelningen i sistnämnda förordning av bryggerierna i skattepliktiga och

skattefria bibehölles. Med avseende å innehållet i den nya förordningen

kunde till en början framhållas, att någon särskild definition å begreppet

lagrat svagdricka icke ansetts erforderlig, då innebörden av sagda begrepp

finge betraktas såsom hävdvunnen. Närmast borde till lagrat svagdricka

räknas sådana maltdrycker av första klassen, som tillverkades och från

bryggeri tillhandahölles på väsentligen samma sätt som de starkare maltdryckerna.

I enlighet med vad förut berörts, borde såsom lagrat svagdricka

även betraktas sådan maltdryck av första klassen, som avsåges i 25 § andra

och tredje styckena förordningen angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker (maltdricka). Möjligen kunde i fråga om skatteplikt för hithörande

maltdrycker av första klassen vissa gränsfall uppstå. Härvid borde

det ankomma på kontrollstyrelsen att i egenskap av beskattningsmyndighet

avgöra, huruvida drycken skulle vara skattepliktig eller icke.

Vidare må här omnämnas, att tillverkningen av lagrat svagdricka —

enligt av kontrollstyrelsen i december 1947 lämnad uppgift till beredningen

— under tiden från och med den 1 oktober 1938 uppgått till följande kvantiteter.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

Tillverkningsår Tillverkning i

(1/10-30/9) 1 000-tal liter

1938/39 .............. 8 261

1939/40 .............. 7 933

1940/41 .............. 7 279

1941/42 .............. 6 046

1942/43 .............. 6 321

1943/44 .............. 6 528

1944/45 .............. 6 731

1945/46 .............. 6 951

1946/47 .............. 8 520 (preliminär uppgift)

1947 (kalenderår) .... 8 650 (beräknad tillverkn.)

I anslutning härtill har kontrollstyrelsen anfört, att vid en skattesats av

18 öre per liter och med en beräknad försäljning av 99 procent av tillverkningen

kunde skatteinkomsten, under förutsättning att konsumtionen minskade

med 10 procent vid beskattningens införande, beräknas utgöra 1,39

miljoner kronor.

I sin skrivelse den 20 december 1947 har konsumtionsskatteberedningen

anfört, att enligt beredningens mening borde jämväl maltdrycker av första

klassen, vilka hittills varit skattefria, i viss utsträckning — såvitt anginge

maltdricka och lagrat svagdricka — göras till föremål för beskattning. Beredningen

föresloge, att skatten utginge med 18 öre per liter. Den sålunda

föreslagna beskattningen beräknades medföra skatteintäkter för statsverket

å omkring en miljon kronor per år. Enligt vad beredningen vidare uttalade

borde denna beskattning träda i kraft den 1 februari 1948; och frågan om

skattens fortbestånd borde omprövas vid 1949 års riksdag. — En ledamot

av beredningen (herr Öhman) har ansett, att någon beskattning av maltdrycker

av första klassen icke borde införas.

Departementschefen. Såsom framgår av den förut omnämnda propositionen

nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. in.

tillstyrker jag beredningens förslag om skärpningar av den indirekta beskattningen.

Beredningens förslag innefattar jämväl förslag om införande

av en särskild skatt å lagrat svagdricka, hänförligt till maltdryck av första

klassen. I enlighet härmed förordar jag nu att en dylik beskattning genomföres.

I fråga om skattens storlek vill jag erinra om att skatten å såväl

lagrat svagdricka som läskedrycker enligt beredningens förslag skulle utgöra

18 öre per liter. Jag tillstyrker, att för lagrat svagdricka skatten bestämmes

till nyssnämnda belopp.

På sätt kontrollstyrelsen föreslagit torde nu ifrågavarande skatt böra

regleras genom en särskild författning, som är helt fristående från 1939

års förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker. Kontrollen

över beskattningen bör utövas av kontrollstyrelsen. Den nya författningen,

som bör utformas i nära anslutning till förordningen om skatt å

läskedrycker, bör träda i kraft den 1 februari 1948.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

23

Beskattningen av läskedrycker.

Enligt 1 § förordningen den 22 december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker

skall för läskedrycker, som inom riket tillverkas för försäljning,

erläggas skatt efter vad i förordningen sägs. Enligt 5 § — sådan denna

paragraf lyder enligt förordningen den 25 maj 1941, nr 253 — utgår skatten

med 12 öre för liter.

1947 års konsumtionsskatteberedning har i sin skrivelse den 20 december

1947 förordat en höjning jämväl av skatten å läskedrycker.

Vid förenämnda skrivelse har beredningen fogat en från kontrollstyrelsen

införskaffad promemoria rörande beskattningen av läskedrycker.

I denna promemoria har kontrollstyrelsen till en början åberopat följande

sammanställning över utlämningen från tillverkningsställena av läskedrycker.

I

År

Utlämning i

Skatt därå i

milj. liter

milj. kronor

1940 ...............

...... 57,5

6,2

1941 ...............

.......62,8

7,i

1942 ...............

...... 60,7

7,3

1943 ...............

9,6

1944 ...............

...... 99,2

11,9

1945 ...............

...... 112,9

13,6

1946 ...............

...... 119,8

14,4

1947 (beräkn.) ____

...... 140.

16,7

I anslutning härtill har kontrollstyrelsen anfört.

Såsom framgår av sammanställningen har läskedrycksförsälj ningen undergått

en fortlöpande, mycket stark ökning, särskilt under senare år. Till

jämförelse kan nämnas, att totala läskedrycksför sälj ningen under år 1939

beräknats ha uppgått till omkring 85 milj. liter. Försäljningen under år

1947 torde sålunda komma att bliva omkring 75 procent större än under

år 1939. Viss del av den starka ökningen av försäljningsvolymen från år

1946 till 1947 är att hänföra till den ur läskedrycksförsäljningssynpunkt

synnerligen gynnsamma sommaren. Väsentligaste orsaken till den från år

1944 inträdda försäljningsökningen torde dock vara den ökade köpkraften

bos konsumenterna.

Det finnes anledning antaga, att en måttlig höjning av läskedrycksskatten

icke skulle medföra nämnvärd minskning av efterfrågan på läskedrycker.

En höjning av skattesatsen med 6 öre eller till 18 öre för liter, synes

befogad. Skatteintäkten för år räknat efter en antagen försäljning av omkring

140 milj. liter komme att uppgå till i runt tal 25 milj. kronor innebärande

en ökad skatteinkomst av 7 milj. kronor för år räknat.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

Konsumtionsskatteberedningen har i sin skrivelse den 20 december 1947

föreslagit en skärpning av skatten å läskedrycker med 6 öre per liter eller

alltså från 12 till 18 öre per liter. Skatteökningen kunde enligt beredningen

antagas uppgå till omkring 7 miljoner kronor för år. Beredningen tillstyrkte,

att skatteskärpningen trädde i kraft den 1 februari 1948. Frågan

om skatteskärpningens fortbestånd borde enligt beredningens mening upptagas

till omprövning vid 1949 års riksdag. — En ledamot av beredningen

(herr öhman) har ansett, att någon skatteskärpning i detta hänseende icke

borde vidtagas.

Departementschefen. Såsom framgår av den förut omnämnda propositionen

nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, in. in.

tillstyrker jag de av beredningen föreslagna skärpningarna av den indirekta

beskattningen. I enlighet härmed föreslår jag nu, att den i 5 § förordningen

om skatt å läskedrycker upptagna skattesatsen om 12 öre för liter höjes

till 18 öre för liter. Denna höjning bör träda i kraft den 1 februari 1948.

Samtidigt härmed bör tullen å läskedrycker (tulltaxenr 144, statistiskt

nr 322) höjas från 12 till 18 kronor för 100 liter.

Departementschefens hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag

till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen

den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker samt om fortsatt giltighet

av förordningen, m. m.;

2) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den

28 maj 1943 (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å vin;

3) förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den

15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker;

4) förordning om tillfällig skatt å viss maltdryck av första

klassen; samt

5) förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen

den 22 december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker;

dels ock besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4

oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall från och med

den 1 februari 1948 i nedan angivna delar1 hava följande

ändrade lydelse: 1

1 Senaste lydelse, se SFS 1941:257 och 1939: 889.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

25

144

Mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria läske-

*

Tull

för 100 kg

kronor

drycker...................................

Maltdrycker:

100 liter

18: —

145

på fat....................................

B

63: —

146

på andra kärl.............................

Anm. Angående införsel---är stadgat.

100 liter

72: —

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Olov Sommar. 8

8 Hihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 7.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1948:2 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923 s. 1 i texten