Sök i Ratio Lex

Angående Sveriges anslutning till Förenta nationernas organisation för uppfostran, vetenskap och kultur (Unesco)

1949-03-04 · 73 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 64 av 73 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:107, Angående Sveriges anslutning till Förenta nationernas organisation för uppfostran, vetenskap och kultur (Unesco)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107.

1

Nr 107.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående Sveriges anslutning

till Förenta nationernas organisation för

uppfostran, vetenskap och kultur (Unesco); given

Stockholms slott den 4 mars 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att Sverige skall fr. o. m. den 1 januari 19o0

ansluta sig till Unesco (»United Nations educational, scientific and cultural

organisation»).

Enligt Unescos stadgar förutsättes, att varje medlemsstat skall upprätta

nationella Unescoråd, bestående av representanter för statliga myndigheter

och enskilda sammanslutningar, som syssla med frågor rörande undervisning,

vetenskap och kultur. För Sveriges del föreslås såsom ett provisorium,

att en kommitté tillsättes med uppgift dels att framlägga definitivt förslag

om hur det svenska Unescorådet bör organiseras och dels att, intill dess ett

sådant träder i funktion, tjänstgöra såsom provisoriskt svenskt Unescoråd.

Kostnaderna i samband med Sveriges anslutning till Unesco beräknas för

budgetåret 1949/50 till 490 000 kronor. Erforderliga anslag härför äskas i

propositionen.

1 — Dihang till riksdagens protokoll 191*9. 1 saml. Nr 107.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 mars 1949.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Möller, Sköld,

Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkten 367, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor till Kostnader i samband med Sveriges anslutning till

Unesco. Jag framhöll i samband därmed, att jag hade för avsikt att föreslå,

att för 1949 års riksdag skulle framläggas proposition om Sveriges

anslutning till denna organisation (United Nations educational, scientific

and cultural organisation).

Sedan detta ärende numera färdigberetts, ber jag att få ånyo anmäla

detsamma.

På konferensen i San Francisco i april—juni 1945, varvid de under det

andra världskriget allierade staterna utarbetade grundvalarna för den nya

internationella säkerhetsorganisationen, benämnd »Förenta Nationerna»,

väcktes förslag om att inkalla en konferens med uppgift att diskutera och,

om sa befunnes lämpligt, bilda en Förenta Nationernas organisation för

undervisning, vetenskap och kultur.

Detta förslag vann allmän anslutning och på inbjudan av de engelska

och franska regeringarna ägde en sådan konferens rum i London den 1—16

november 1945. I konferensen deltogo representanter för 43 stater, varjämte

en stat och 8 internationella organisationer voro företrädda genom

observatörer. Sverige var icke företrätt vid konferensen. Denna beslöt att

bilda den föreslagna organisationen, som fick namnet Förenta Nationernas

organisation för uppfostran, vetenskap och kultur (United Nations

educational, scientific and cultural organisation), vanligen efter den engelska

förkortningen benämnd Unesco. Stadga för organisationen utarbetades

och antogs. Vidare tillsattes en förberedande kommission med huvudsakligaste

uppgift att förbereda första mötet med organisationens generalkonferens,

vilket skulle äga rum i Paris i november 1946. Stadgan underteck
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

nades den 16 november 1945 av 39 stater, nämligen Argentina, Belgien,

Brittiska Riket, Bolivia, Brasilien, Canada, Chile, Colombia, Cuba, Danmark,

Dominikanska Republiken, Ecuador, Egypten, Filippinerna, Grekland,

Guatemala, Haiti, Indien, Irak, Iran, Jugoslavien, Kina, Libanon,

Liberia, Luxemburg, Mexiko, Nederländerna, Nicaragua, Norge, Panama,

Peru, Polen, Saudi-Arabien, Sydafrikanska Unionen, Syrien, Tjeckoslovakien,

Turkiet, Uruguay och Venezuela.

Av dessa stater ha t. o. m. den 30 januari 1949 samtliga med undantag av

Chile, Guatemala, Jugoslavien, Nicaragua och Panama ratificerat stadgan.

Vidare har denna undertecknats och ratificerats av ytterligare följande 11

stater, nämligen Afganistan, Amerikas Förenta Stater, Australien, Frankrike,

Honduras, Italien, Nya Zeeland, Salvador, Schweiz, Ungern och Österrike.

Således ha hittills sammanlagt 45 stater inträtt som medlemmar i

organisationen.

Stadgan trädde i kraft den 4 november 1946. Den föreligger i original på

engelska och franska språken, vilka båda texter skola äga samma vitsord.

Stadgan torde i engelsk och fransk avfattning med svensk översättning få

fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilaga 1).

En av Unesco och Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd diskuterad

överenskommelse mellan Unesco och Förenta Nationerna godkändes

av sistnämnda organisations generalförsamling i New York oktober

november 1946, varigenom Unesco inordnades som ett av Förenta Nationernas

fackorgan och erhöll erforderlig rättskapacitet.

Bestämmelserna angående rätt till medlemskap i Unesco framgå av stadgans

artikel II, som fastslår, att medlemskap i Förenta Nationerna medför

rätt till medlemskap i Unesco, medan särskilda, här icke aktuella bestämmelser

gälla för stater, som icke äro medlemmar av Förenta Nationerna.

Uteslutning ur denna organisation medför automatisk uteslutning ur

Unesco.

Medlemsstats i stadgan fastställda skyldigheter till Unesco innefattar

1) att inom ett år efter avslutandet av den generalkonferens, vid vilken

ifrågakommande konventioner och rekommendationer antagits, underställa

vederbörande nationella myndigheter dessa (Art. IV: 4);

2) att respektera den internationella karaktären hos generaldirektörens

och personalens uppgifter (Art. VI: 5);

3) att avgiva regelbundna rapporter i vissa frågor som berör Unesco

(Art. VIII); samt

4) att betala visst, av generalkonferensen fastställt bidrag till organisationen.

Enligt stadgans artiklar III—VI har Unesco följande huvudorgan:

1. Generalkonferensen består av medlemsstaternas representanter, högst

5 från varje stat, vilka dock vid omröstningar tillsammans endast ha en

röst. Den skall sammanträda minst en gång varje år och därvid fastställa

organisationens budget för nästkommande ar samt uppdraga riktlinjerna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

för och fatta beslut om verksamheten. Generalkonferensen skall vidare

bland annat välja ledamöter i Unescos styrelse samt på förslag av denna

utse organisationens generaldirektör. Beslut fattas med enkel majoritet

bland de närvarande utom i de fall, då stadgan — exempelvis ifråga om

stadgeändringar — föreskriver 2/3 majoritet.

Unescos generalkonferens har hittills sammanträtt 3 gånger: i Paris den

20 november—10 december 1946, i Mexico den 6 november—3 december

1947 och i Beirut den 17 november—11 december 1948. Nästa möte, vilket

beräknas bli kortare än de föregående, skall äga rum i Paris i september

1949 och det därpå följande förmodligen i Florens i maj 1950.

2. Styrelsen skall besta av 18 ledamöter, valda för 3 år bland medlemsstaternas

representanter enligt särskilda bestämmelser i stadgan (Art. V: 2),

ävensom av generalkonferensens president i egenskap av rådgivande ledamot.

Styrelsen har till uppgift att mellan generalkonferensens möten handla

å dess vägnar samt ansvara för verkställigheten av antagna arbetsplaner liksom

att förbereda generalförsamlingens dagordning och arbetsprogram m.m.

3. Unescos verkställande organ, sekretariatet, vilket är förlagt till Paris,

består av en av generalkonferensen på sex år utsedd generaldirektör och

av honom tillsatt personal, för närvarande cirka 660 personer. De rekryteras

från samtliga medlemsstater med viss hänsyn till storleken av deras

avgiftskvoter men äro internationella tjänstemän och få således icke mottaga

instruktioner från regeringar eller myndigheter utanför organisationen,

Under Unescos två första verksamhetsår tjänstgjorde engelsmannen Julian

Huxley såsom generaldirektör. Vid generalkonferensens möte i Beirut 1948

utsågs till ny generaldirektör Mexicos förutvarande utrikesminister Jaime

Torres Bodet.

Beträffande detaljerna i Unescos organisation torde få hänvisas till den

redogörelse härför, som jag låtit utarbeta, och vilken torde få fogas såsom

bilaga till detta protokoll (Bilaga 2).

Unescos uppgift är enligt stadgan (Art. I: 1) »att bidraga till fred och

säkerhet genom att medelst uppfostran, vetenskap och kultur befordra

samarbetet mellan folken i syfte att främja den allmänna aktningen för lag

och rätt och för de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för

alla, utan åtskillnad med avseende å ras, kön, språk eller religion, som Förenta

Nationernas stadga tillförsäkrar världens folk». Denna uppgift avser

man att förverkliga efter följande huvudlinjer.

För det första skall organisationen genom alla slag av massupplysning

främja folkens kännedom om och förståelse för varandra. Härför skall fritt

tankeutbyte i ord och bild underlättas, varvid närmast press, radio och

film torde avses. För det andra skall folkupplysning och kulturspridning

uppmuntras genom samverkan på undervisningens område. För det tredje

skall kunskap vidmakthållas, främjas och spridas. Detta skall ske genom

åtgärder i syfte att bevara världens arv av böcker och konstverk m. m. samt

att främja internationellt samarbete inom alla grenar av intellektuell verk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

samhet, bland annat genom att underlätta och understödja möjligheter till

kontakter mellan och utbyte av personer, som äro verksamma på undervisningens,

vetenskapens och kulturens områden. Vidare skall man understödja

utväxling av publikationer, föremål av konstnärligt och vetenskapligt värde

jämte annat informationsmaterial samt inleda internationellt samarbete för

att göra tryckta och offentliggjorda skrifter allmänt tillgängliga.

I art. I: 3 angivas gränserna för organisationens befogenheter gentemot

de enskilda medlemsstaterna. Här stadgas sålunda, att det är organisationen

förbjudet att ingripa i frågor, som väsentligen falla inom vederbörande

medlemsstats egen jurisdiktion. Såsom motiv härför har i förevarande

författningsrum angivits angelägenheten av att bevara »självständigheten,

ursprungligheten och den fruktbärande mångsidigheten inom

medlemsstaternas kulturer och undervisningssystem».

Beträffande organisationens aktuella arbetsuppgifter och finansieringen

härav tillåter jag mig hänvisa till förutnämnda redogörelse (bilaga 2).

Stadgans bestämmelser angående Unescos arbetsuppgifter äro allmänt

hållna och ge därför föga begrepp om dessas natur. Av redogörelsen i bilaga

2 torde emellertid framgå, att Unesco uträttar ett betydelsefullt arbete

på olika områden, i första hand den kulturella återuppbyggnaden inom

krigshärjade länder. Organisationen fungerar vidare, för att endast nämna

några exempel, såsom upplysnings- och rådgivningscentral i undervisningsfrågor

för kulturellt efterblivna folk, tar initiativ till och stöder internationellt

samarbete inom den naturvetenskapliga och den samhällsvetenskapliga

forskningens områden samt tjänstgör som internationellt förbindelseorgan

på skilda områden av kulturlivet, sasom ifraga om teater, musik,

konst, litteratur och museiväsen.

Unescos budget fastställes för kalenderår. Det ankommer på generaldirektören

att vid generalkonferensens årliga ordinarie möte framlägga förslag

till budget för nästföljande år. Detta förslag skall dessförinnan ha

granskats av en finanskommitté och jämte kommitténs utlåtande däröver

i god tid före generalkonferensens möte ha översänts till medlemsstaterna

ävensom till Förenta Nationernas generalsekreterare. Budgeten beräknas i

amerikanska dollars, men medlemsavgifterna kunna även av vissa länder

exempelvis den europeiska gruppen, till vilken Sverige räknas, betalas i

franska francs eller pund sterling. Den av generalkonferensen för år 1940

antagna budgeten slutar å 7 780 000 dollars. Enligt den officiella svenske

observatörens, professor I. Diiring, rapport från generalkonferensens möte i

Beirut 1948 synes risken för en väsentlig ökning kommande år av budgeten

vara liten.

För att bereda sekretariatet likvida medel innan årsavgifterna för det

löpande året inbetalats, har bildats en rörelsefond, vilken för närvarande

uppgår till 3 000 000 dollars. Medlemsstaternas tillskott till denna förbliva

dessas egendom men ränta erlägges icke å tillskotten.

Medlemsstats bidrag till budgeten och rörclsefonden beräknas efter sam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

ma skala, som tillämpas i fråga om bidrag till Förenta Nationerna med de

jämkningar, vilka föranledas av att medlemsstaterna i de båda organisationerna

ej äro identiska. Gällande kvoter fastställas per år av generalkonferensen.

Beträffande de senast fastställda kvoterna hänvisas till en

särskild sammanställning, vilken torde få fogas såsom bilaga till detta protokoll

(Bilaga 4).

Under förutsättning att Unescos budget blir i stort sett oförändrad till

sin storlek, kan Sveriges medlemsavgift för helt år beräknas till omkring

680 000 kronor efter en beräknad medlemskvot på 2,38 procent, vilken dock

i och med Sveriges och eventuellt andra staters anslutning till organisationen

kommer att något sänkas. Sveriges obligatoriska bidrag till rörelsefonden

torde komma att uppgå till i runt tal 260 000 kronor i ett för allt,

vilket bidrag kan erläggas i tre omgångar under tre år.

Då det gällt att bedöma Unescos hittillsvarande verksamhet har från

skilda håll framförts kritik. Denna har i första hand gått ut på, att en

disproportion skulle råda mellan de uppställda målen och möjligheterna att

praktiskt genomföra dessa. Vidare har gjorts gällande, att det skulle föreligga

en viss överorganisation inom sekretariatet, medförande onödig pappersexercis

m. m. och oproportionerligt höga organisationskostnader. Emellertid

må ihågkommas, att då Unesco började sin verksamhet, fanns för

dess omfattande verksamhetsområde inga tidigare erfarenheter av betydelse

att bygga vidare på. De första årens verksamhet måste därför i viss mån

få experimentartad karaktär. De organisations- och arbetstekniska svårigheterna

i samband med organisationens internationella uppbyggnad och

verksamhetsfält måste också hållas i minnet vid ett bedömande av organisationen.

Beträffande planerna för den framtida verksamheten och möjligheterna

att praktiskt genomföra dessa synes av samstämmiga rapporter att döma

en övergång till större återhållsamhet ifråga om alltför vittsvävande projekt

och till säkrare förankring i realistiskt tänkande ha ägt rum på sista

tiden. Det finns många tecken, som tyda på, att arbetet inom Unesco i allt

större utsträckning kommer att ägnas åt organisationens huvuduppgifter,

sådana de efter de två första åren framträda: att vara ett centrum för informationstjänst

och expertutbyte samt för nydanande försöksverksamhet

m. m., som fordrar världsomfattande samarbete, och att stimulera och

understödja utvecklingen av undervisning och folkbildning samt vetenskap

och kultur i skilda länder.

Kritiken mot förhållandena inom Unescos sekretariat och »pappersexercisen»

har redan medfört, att avsevärda förbättringar på ett märkbart sätt

genomförts. Mängden av tidigare utsända trycksaker, frågeformulär m. m.

har minskats, och en reorganisation inom sekretariatet har ägt rum, särskilt

efter den nye generaldirektörens tillträde. Att de allmänna omkostnaderna

trots detta kommer att utgöra en avsevärd del av organisationens budget

synes oundvikligt, bland annat med tanke på att alla handlingar skola

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

översättas och utskrivas eller tryckas på minst två språk. Vid bedömandet

av budgeten bör hänsyn även tagas till att däri under organisationskostnader

som löner upptagna poster till stor del utgöras av ersättning för rent

vetenskaplig forskning och planering samt andra uppgifter av dylik karaktär.

I detta sammanhang bör också påpekas svårigheten att från böljan

erhålla kompetent och lämplig personal. Det förhållandet, att peisonalen nu

kan anställas på längre tid, ett ä två år, än under den första tiden, då 6- månaderskontrakt voro de vanligaste, synes också ha verkat till det bättre.

Personalens löner motsvara de av FN fastställda och kunna med tanke på

levnadskostnaderna i Paris icke sägas vara särskilt höga. Ungefär x/3 av personalen

ha löner under 2 000 dollars och högst 1 /5 över 5 000 dollars för ar.

Sverige står fortfarande utanför Unesco men har dock upprätthållit vissa

förbindelser med denna organisation. Således har Kungl. Maj:t sänt observatörer

till generalkonferensens samtliga hittillsvarande möten och uppdragit

åt en tjänsteman vid svenska ambassaden i Paris att vara svensk observatör

hos och förbindelseman till Unescos sekretariat. Vidare ha svenska

lärare och vetenskapsmän dels på svensk och dels på Unescos bekostnad

haft tillfälle att deltaga i av Unesco anordnade expertsammanträden och

konferenser. I den mån så från Unescos sida har begärts, har Sverige också

stått till tjänst med begärda upplysningar om svenska förhållanden.

I detta sammanhang må nämnas, att Sverige hittills får anses ha på ett

tillfredsställande och effektivt sätt uppfyllt sina internationella förpliktelser

på undervisningens, folkbildningens, vetenskapens och kulturens områden

genom en omfattande hjälp till det kulturella uppbyggnadsarbetet i

Mellaneuropas krigshärjade länder. Denna hjälp kan för tiden från Unescos

tillkomst t. o. m. år 1949 beräknas uppgå till cirka 3 miljoner kronor, varav

2 miljoner av statsmedel.

Den omständigheten, att Sverige hittills stått utanför Unesco, har medfört

bland annat, att Sverige icke haft yttranderätt vid generalkonferensens

möten, varigenom denna möjlighet att inför en kulturelit från ett stort

antal länder lämna upplysning om svenska förhållanden, synpunkter och

internationell aktivitet på Unescos områden bortfallit. Svenska medborgare

ha icke kunnat erhålla Unesco-stipendier, inbjudningar till svenskt deltagande

i av Unesco understödda internationella konferenser ha hållits tillbaka

etc. Det må även omnämnas, att en rätt skarp kritik mot de medlemmar

av Förenta Nationerna, som ännu icke anmält sig som medlemmar

till Unesco, framkom särskilt vid generalkonferensens möte i Mexiko 1947.

Från åtskilliga håll påyrkades, att Unesco ej skulle bevilja några förmåner

åt eller samarbeta med dessa stater. Generalkonferensens beslut innebar

emellertid en kompromiss, i det att man beslöt, att oificiella observatörer

och enskilda personer från dylika stater skulle kunna inbjudas att övervara

konferenser och förhandlingar, i den man detta vore önskvärt för Unesco.

Dylika stater skulle dock cj erbjudas tillfälle att deltaga i utförandet av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

Unescos program, i den mån sådant deltagande kunde innebära förmåner

av något slag.

Under tiden sedan Unesco konstituerades har i Sverige en växande opinion

för svensk anslutning till Unesco gjort sig märkbar. Ett flertal skrivelser

med yrkande härom har inkommit till Kungl. Maj:t. Den 11 juni

1947 inkom således en skrivelse från 17 organisationer, däribland Samarbetskommittén

för demokratiskt uppbyggnadsarbete, Kooperativa Förbundet,

Tjänstemännens Centralorganisation, Arbetarnas bildningsförbund,

Folkbildningsförbundet, Federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening,

Läroverkslärarnas riksförbund, Sveriges förenade studentkårer,

Högerns ungdomsförbund ungsvenskarna och Svenska landsbygdens ungdomsförbund;

den 30 september 1948 från Fredrika-Bremer-Förbundet och

den 22 november 1948 från »Samarbetsdelegationens för de statliga forskningsråden

Unesco-kommitté», representerande atomkommittén, jordbrukets

forskningsråd, medicinska forskningsrådet, naturvetenskapliga forskningsrådet

och tekniska forskningsrådet. Man har i dessa skrivelser framhållit

bland annat, att även med hänsynstagande till den kritik som framkommit

mot Unesco och det berättigade i denna, syntes Unesco vara den

enda möjligheten just nu att få till stånd ett vittomspännande internationellt

samarbete på folkbildningens, vetenskapens och kulturens område

med syfte att främja utvecklingen härpå som ett led i ett aktivt fredsarbete.

Sverige kunde som fredsälskande kulturland icke undandraga sig

sina förpliktelser i detta sammanhang.

Då det gäller att taga ställning till frågan, huruvida Sverige bör ansluta

sig till Unesco, bör man enligt min mening taga hänsyn till de indirekta

fördelar, som medfölja deltagandet i ett planmässigt ordnat internationellt

samarbete på en mängd skilda grenar av kulturlivet, inte minst det vetenskapliga

området, som ju i största utsträckning är i eminent grad internationellt

till sin natur. Men framför allt bör den synpunkten beaktas, att

ett högtstående kulturland som Sverige icke gärna kan undandraga sig att

medverka i ett världsomspännande samarbete av den art som Unesco representerar.

Sverige är för närvarande vid sidan av vissa öststater samt Island,

Spanien och Portugal den enda stat i Europa, som står utanför Unesco.

Jag har sålunda kommit till den uppfattningen, att Sverige nu bör inträda

som medlem i Unesco och har funnit den 1 januari 1950 vara en

lämplig tidpunkt för anslutningen.

På nästa budgetår belöpande andel av Sveriges årsbidrag för år 1950

torde kunna uppskattas till i runt tal 340 000 kronor. Härtill kommer 1/3

av Sveriges engångsbidrag till rörelsefonden, d. v. s. i runt tal 90 000 kronor.

Då det icke utan fog kan göras gällande, att Sveriges andel i kostnaderna

för Unesco är oproportionerligt stor, synes en framställning hos general
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

konferensen vid dess nästa möte böra göras om nedsättning av Sveriges

procentuella andel i kostnaderna.

För att få ett effektivt samarbete till stånd mellan Unescos sekretariat

och medlemsstaterna samt av Unescos verksamhet intresserade grupper i

dessa stater förutsätter stadgan (Art IV: 1 och VII: 1 3), att varje med
lemsstat

skall upprätta nationella Unescorad eller samarbetsorgan bestående

av representanter för staten och dylika grupper. Betydelsen och önskvärdheten

härav har även starkt understrukits av Unescos styrelse och generalkonferens.

Man utgår härvid ifrån, att Unescos sekretariat icke har

möjlighet att självt i de olika medlemsstaterna insamla för verksamheten erforderliga

uppgifter, att distribuera av Unesco utarbetat material eller att

bland större befolkningsgrupper sprida kännedom om Unescos verksamhet

samt idéerna och principerna bakom denna. Sistnämnda uppgift tilläggs av

Unesco stor betydelse. Organisationen får icke blott bli en regeringarnas och

de speciellt intresserades sak utan måste söka kontakt med och gensvar hos

så stora befolkningsgrupper som möjligt för att kunna fullfölja sina uppgifter.

Dylika nationella råd skola även i frågor rörande Unesco vara rådgivande

organ till sina regeringar och till av dem utsedda delegater till generalkonferensen

samt efter eget bedömande av lämpligheten härav medverka till

utförandet av generalkonferensens och styrelsens beslut och rekommendationer.

Man framhåller också från Unescos sida vikten av att de nationella raden

få en viss självständighet och förses med eget verkställande sekretariat.

Beträffande rådens sammansättning överlåtes åt medlemsstaterna att upprätta

sådana råd, som anses bäst lämpade för vederbörande staters speciella

förhållanden.

Fn närmare redogörelse för de nationella Unescoraden lämnas i en inom

ecklesiastikdepartementet utarbetad PM, vilken torde få såsom bilaga fogas

till detta protokoll (Bilaga 3).

I nämnda departementspromemoria framföras vissa principiella synpunkter

på den lämpliga sammansättningen av ett svenskt Unescoråd. Utan att

taga ståndpunkt till de synpunkter i övrigt, som i promemorian framföras,

ansluter jag mig dock till det i promemorian framförda förslaget, att en

kommitté bör tillsättas med uppdrag att dels utreda och framlägga förslag

om hur ett svenskt Unescoråd bör organiseras och dels att, intill dess ett

sådant träder i funktion, tjänstgöra som provisoriskt svenskt Unescoråd.

Kommittén bör få en sekreterare och ett kanslibiträde till sitt förfogande

och torde böra träda i verksamhet redan från och med ingången av nästa

budgetår; det synes nämligen av vikt, att utredningsarbetet då kan påbörjas

och att förberedelsearbetet för kommitténs verksamhet i övrigt kan begynna

i god tid före anslutningsdagen.

Till bestridande av kostnaderna för budgetåret 1949/50 för det provisoriska

svenska Unescorådets verksamhet torde i brist på närmare erfarenhet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

böra anvisas det i departementspromemorian beräknade beloppet av 50 000

kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles fastställa

stat för Unescorådet och meddela i övrigt erforderliga bestämmelser.

Kostnaderna för det svenska Unescorådet torde böra bestridas från ett

förslagsanslag, som från och med nästa budgetår bör uppföras under åttonde

huvudtiteln under rubriken »Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco». Från detta anslag böra bestridas dels Sveriges på nästa budgetår

belöpande årsbidrag till Unesco, i runt tal 340 000 kronor, dels kostnaderna

för det svenska Unescorådet, i det föregående uppskattade till 50 000 kronor,

dels ock övriga kostnader, som föranledas av vårt lands anslutning till

ifrågavarande organisation, såsom utgifter för de svenska delegationerna

vid Unescos generalkonferens och övriga av det svenska medlemsskapet föranledda

resor för deltagande i av Unesco eller dess underorgan anordnade

konferenser m. m. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med

förslagsvis 400 000 kronor.

Det svenska bidraget till Unescos rörelsefond, inalles i runt tal 260 000

kronor, kan, såsom i det föregående nämnts, inbetalas i tre omgångar. För

nästa budgetår torde för ändamålet böra uppföras ett investeringsanslag

av 90 000 kronor, benämnt »Unescos rörelsefond», å kapitalbudgeten under

fonden för förlag till statsverket.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att Kungl. Maj:t vidtager de åtgärder, som

erfordras för Sveriges anslutning den 1 januari 1950 till

Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap

och kultur (Unesco);

b) till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco för

budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 400 000 kronor;

c) till Unescos rörelsefond för budgetåret 1949/50 å kapitalbudgeten

under fonden för förlag till statsverket anvisa

ett investeringsanslag av 90 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majestät Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.

STADGA

FÖR

FÖRENTA NATIONERNAS ORGANISATION

FÖR UPPFOSTRAN, VETENSKAP

OCH KULTUR

★

ENGELSK OCH FRANSK TEXT MED

SVENSK ÖVERSÄTTNING

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Constitution of the United Nations

Educational, Scientific and

Cultural Organisation.

THE GOVERNMENTS OF THE

STATES PARTIES TO THIS

CONSTITUTION ON BEHALF

OF THEIR PEOPLES DECLARE,

that since wars begin in the minds

of men, it is in the minds of men

that the defences of peace must be

constructed;

that ignorance of each other’s

ways and lives has been a common

cause, throughout the history of

mankind, of that suspicion and mistrust

between the peoples of the

world through which their differences

have all too often broken into

war;

that the great and terrible war

which has now ended was a war

made possible by the denial of the

democratic principles of the dignity,

equality and mutual respect of men,

and by the propagation, in their

place, through ignorance and prejudice,

of the doctrine of the inequality

of men and races;

that the wide diffusion of culture,

and the education of humanity for

justice and liberty and peace are

indispensable to the dignity of man

and constitute a sacred duty which

all the nations must fulfil in a spirit

of mutual assistance and concern;

that a peace based exclusively

upon the political and economic

arrangements of governments would

not be a peace which could secure

the unanimous, lasting and sincere

support of the peoples of the world,

and that the peace must therefore

be founded, if it is not to fail, upon

the intellectual and moral solidarity

of mankind.

Convention créant une Organisation

des Nations Unies pour

1’Éducation, la Science

et la Culture.

LES GOUVERNEMENTS DES

ÉTATS PARTIES A LA PRÉSENTE

CONVENTION, AU NOM

DE LEURS PEUPLES, DÉCLARENT:
que,

les guerres prenant naissance

dans 1’esprit des hommes, c’est dans

lesprit des hommes que doivent

étre élevées les défenses de la paix;

que 1’incompréhension mutuelle

des peuples a toujours été, au cours

de 1’histoire, å 1’origine de la suspicion

et de la méfiance entre nations,

par ou leurs désaccords ont trop souvent

dégénéré en guerre;

que la grande et terrible guerre

qui vient de finir a été rendue possible

par le reniement de 1’idéal démocratique

de dignité, d’égalité et

de respect de la personne humaine

et par la volonté de lui substituer,

en exploitant 1’ignorance et le préjugé,

le dogme de 1’inégalité des

races et des hommes;

que, la dignité de 1’homme exigeant

la diffusion de la culture et

l’éducation de tous en vue de la

justice, de la liberté et de la paix,

il y a lå, pour toutes les nations, des

devoirs sacrés ä remplir dans un

esprit de mutuelle assistance;

qu’une paix fondée sur les seuls

accords économiques et politiques

des Gouvernements ne saurait entrainer

1’adhésion unanime, durable

et sincere des peuples et que, par

conséquent, cette paix doit étre établie

sur le fondement de la solidarité

intellectuelle et morale de 1’humanité.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

13

Stadga för Förenta Nationernas

organisation för uppfostran,

vetenskap och kultur.

REGERINGARNA I DE STATER,

SOM DELTAGA I DENNA

ÖVERENSKOMMELSE, FÖRKLARA

Å SINA FOLKS VÄGNAR

att, eftersom krigen ha sitt ursprung

i människornas sinnen, måste

försvarandet av freden också byggas

upp i människornas sinnen;

att okunnigheten om andra folks

liv och seder genom människosläktets

hela historia varit en allmän

orsak till den misstänksamhet och

den misstro mellan folken som alltför

ofta medfört att osämja dem

emellan fört till krig;

att det stora och fruktansvärda

krig, som nyss har slutat, möjliggjorts

genom förnekandet av de demokratiska

grundsatserna om människornas

värde, jämlikhet och ömsesidiga

hänsynstagande, och genom

att i deras ställe, med utnyttjande

av okunnighet och fördomar, satts

läran om människors och rasers olikvärdighet;
att

spridandet av kultur och

mänsklighetens uppfostran till rättfärdighet,

frihet och fred höra oupplösligen

samman med människovärdet

och utgöra en helig plikt, som

alla nationer måste uppfylla i en

anda av ömesidig hjälpsamhet; samt

att en fred, som är grundad uteslutande

på politiska och ekonomiska

överenskommelser mellan regeringar,

ej kan bli en fred, som vinner

folkens enhälliga, varaktiga och

uppriktiga anslutning, och att följaktligen

freden för att bliva bestående

måste grundas på mänsklighetens

intellektuella och moraliska solidaritet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

FOR THESE REASONS, the

States parties to this Constitution,

believing in full and equal opportunities

för education for all, in the

unrestricted pursuit of objective

truth, and in the free exchange of

ideas and knowledge, are agreed

and determined to develop and to

increase the means of communication

between their peoples and

to employ these means for the purposes

of mutual understanding and

a truer and more perfect knowledge

of each other’s lives;

IN CONSEQUENCE WHEREOF

they do hereby create the United

Nations Educational, Scientific and

Cultural Organisation for the purpose

of advancing, through the educational

and scientific and cultural

relations of the peoples of the world,

the objectives of international peace

and of the common welfare of mankind

for which the United Nations

Organisation was established and

which its Charter proclaims.

Article I.

PURPOSES AND FUNCTIONS.

1. The purpose of the Organisation

is to contribute to peace and

security by promoting collaboration

among the nations through education,

Science and culture in order

to further universal respect for justice,

for the rule of law and for the

human rights and fundamental freedoms

which are affirmed for the

peoples of the world, without distinction

of race, sex, language or

religion, by the Charter of the

United Nations.

2. To realise this purpose the

Organisation will:

POUR CES MOTIFS, les États

signataires de cette Convention, résolus

å assurer ä tous le plein et égal

accés å l’éducation, la libre poursuite

de la vérité objective et le libre

échange des idées et des connaissances,

décident de développer et de

multiplier les relations entre leurs

peuples, en vue de se mieux comprendre

et d’acquérir une connaissance

plus precise et plus vraie de

leurs coutumes respectives.

EN CONSEQUENCE, ils créent

par les présentes 1’Organisation des

Nations Unies pour l’Éducation, la

Science et la Culture afin d’atteindre

graduellement, par la coopération

des nations du monde dans les domaines

de 1’éducation, de la Science

et de la culture, les buts de paix

internationale et de prospérité commune

de 1’humanité en vue desquels

1’Organisation des Nations Unies a

été constituée, et que sa Charte proclame.

Article I.

BUTS ET FONCTIONS.

1. L’Organisation se propose de

contribuer au maintien de la paix

et de la sécurité en resserrant, par

l’éducation, la Science et la culture,

la collaboration entre nations, afin

d’assurer le respect universel de la

justice, de la loi, des droits de l’homme

et des libertés fondamentales

pour tous, sans distinction de race,

de sexe, de langue ou de religion, que

la Charte des Nations Unies reconnait

å tous les peuples.

2. A ees fins, 1’Organisation:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 107 (Bilagor).

AV DESSA SKÄL äro de stater,

som deltaga i denna överenskommelse

och som äro beslutna att åt

alla tillförsäkra fullständiga och lika

möjligheter till uppfostran under fritt

sökande efter objektiv sanning samt

fritt utbyte av tankar och kunskaper,

eniga i sin föresats att utveckla och

utbygga förbindelserna mellan deras

folk i syfte att skapa ömsesidig förståelse

och fullständigare och sannare

kunskaper om andra folks liv

och seder.

I ENLIGHET MED DESSA

FÖRUTSÄTTNINGAR upprätta de

härmed Förenta Nationernas organisation

för uppfostran, vetenskap och

kultur med uppgift att genom mellanfolkligt

samarbete på undervisningens,

vetenskapens och kulturens

områden främja internationell fred

och mänsklighetens gemensamma

välfärd, för vilka syften Förenta Nationernas

organisation upprättats och

vilka dess stadga tillkännagiver.

Artikel I.

ÄNDAMÅL OCH UPPGIFTER.

1. Organisationens ändamål är att

bidraga till fred och säkerhet genom

att medelst uppfostran, vetenskap

och kultur befordra samarbetet mellan

folken i syfte att främja den allmänna

aktningen för lag och rätt

och för de mänskliga rättigheter och

grundläggande friheter för alla, utan

åtskillnad med avseende å ras, kön,

språk eller religion, som Förenta Nationernas

stadga tillförsäkrar världens

folk.

2. För att nå detta mål skall organisationen
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

(a) collaborate in the work of advancing

the mutual knowledge and

understanding of peoples, through

all means of mass communication

and to that end recommend such

International agreements as may be

necessary to promote the free flow of

ideas by word and image;

(b) give fresh impulse to populär

education and to the spread of culture;
by

collaborating with Members,

åt their request, in the development

of educational activities;

by instituting collaboration among

the nations to advance the ideal of

equality of educational opportunity

without regard to race, sex or any

distinctions, economic or social;

by suggesting educational methods

best suited to prepare the

children of the world for the responsibilities

of freedom;

(c) maintain, increase and diffuse

knowledge;

by assuring the conservation and

protection of the world’s inheritance

of books, works of art and monuments

of history and Science, and

recommending to the nations concerned

the necessary international

conventions;

by encouraging co-operation among

the nations in all branches of intellectual

activity, including the international

exchange of persons active

in the fields of education, Science

and culture and the exchange

of publications, objects of artistic

and scientific interest and other materials

of information;

by initiating methods of international

co-operation calculated to

give the people of all countries

access to the printed and published

materials produced by any of them.

3. With a view to preserving the

independence, integrity and fruitful

diversity of the cultures and edu
-

(a) favorise la connaissance et la

compréhension mutuelle des nations

en prétant son concours aux organes

d’information des masses; elle recommande

a cet effet tels accords

internationaux qu’elle juge utiles

pour faciliter la libre circulation des

idées, par le mot et par 1’image;

(b) imprime une impulsion vigoureuse

å 1’éducation populaire et ä la

diffusion de la culture:

en collaborant avec les États

Membres qui le désirent pour les

aider a développer leur action éducatrice;
en

instituant la collaboration des

nations afin de réaliser graduellement

1’idéal d’une chance égale

d’éducation pour tous, sans distinction

de race, de sexe ni d’aucune

condition économique ou sociale;

en suggérant des méthodes d education

convenables pour préparer les

enfants du monde entier aux responsabilités

de 1’homme libre;

(c) aide au maintien, ä l’avancement

et å la diffusion du savoir:

en veillant ä la conservation et

protection du patrimoine universel

de livrés, d’oeuvres d’art et d’autres

monuments d’intérét historique ou

scientifique, et en recommandant

aux peuples intéressés des conventions

internationales ä cet effet;

en encourageant la coopération

entre nations dans toutes les

branches de 1’activité intellectuelle,

1’échange international de representants

de 1’éducation, de la Science et

de la culture ainsi que celui de publications,

d’ceuvres d’art, de materiel

de laboratoire et de toute documentation

utile;

en facilitant par des méthodes de

coopération internationale appropriées

1’accés de tous les peuples å

ce que chacun d’eux publie.

3. Soucieuse d’assurer aux États

Membres de la présente Organisation

1’indépendance, 1’intégrité et la

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

a) medelst alla slag av massupplysning

främja folkens kännedom

om och förståelse för varandra, och

i sådant syfte föreslå lämpliga internationella

överenskommelser för

att underlätta fritt utbyte av tankar

och kunskaper i ord och bild;

b) giva kraftiga impulser till folkupplysning

och spridande av kultur

genom att samarbeta med medlemsstater,

vilka så önska, i utbyggandet

av deras verksamhet på undervisningens

område,

genom att inleda samverkan mellan

nationerna för att gradvis förverkliga

idén om lika utbildningsmöjligheter

för alla människor utan

hänsyn till ras, kön eller ekonomiska

och sociala villkor,

genom att föreslå lämpliga uppfostringsmetoder

för att förbereda

barnen i alla länder för de förpliktelser,

som friheten medför;

c) vidmakthålla, främja och sprida

kunskap

genom att bevara och skydda

världens arv av böcker, konstverk

samt historiska och vetenskapliga

minnesmärken, ävensom genom att

föreslå ifrågakommande nationer för

ändamålet erforderliga internationella

överenskommelser,

genom att främja internationellt

samarbete inom alla grenar av intellektuell

verksamhet bland annat

genom utbyte av personer, verksamma

inom undervisning, vetenskap

och kultur samt genom utväxling av

publikationer, föremål av konstnärligt

och vetenskapligt värde samt

annat informationsmaterial,

genom att inleda lämpligt internationellt

samarbete för att göra

material, som är tryckt och offentliggjort

i ett land, tillgängligt för

medborgare i alla länder.

3. Med hänsyn till angelägenheten

av att självständigheten, ursprungligheten

och den fruktbärande

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 107.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

cational systems of the States Members

of this Organisation, the Organisation

is prohibited from intervening

in matters which are essentially

vvithin their domestic jurisdiction.

Article II.

MEMBERSHIP.

1. Membership of the United

Nations Organisation shall carry

with it the right to membership of

the United Nations Educational,

Scientific and Cultural Organisation.

2. Subject to the conditions of the

agreement between this Organisation

and the United Nations Organisation,

approved pursuant to

Article X of this Constitution, States

not members of the United Nations

Organisation may be admitted to

membership of the Organisation,

upon recommendation of the Executive

Board, by a two-thirds majority

vote of the General Conference.

3. Members of the Organisation

which are suspended from the exercise

of the rights and privileges of

membership of the United Nations

Organisation shall, upon the request

of the latter, be suspended from the

rights and privileges of this Organisation.

4. Members of the Organisation

which are expelled from the United

Nations Organisation shall automatically

cease to be members of this

Organisation.

Article III.

ORGANS.

The Organisation shall include a

General Conference, an Executive

Board and a Secretariat.

féconde diversité de leurs cultures

et de leurs systémes d’éducation,

1’Organisation s’interdit d’intervenir

en aucune matiére relevant essentiellement

de leur juridiction intérieure.

Article II.

MEMBRES.

1. Les États Membres de l’Organisation

des Nations Unies possédent

le droit de faire partie de l’Organisation

des Nations Unies pour

1’Éducation, la Science et la Culture.

2. Sous réserve des termes de

1’accord å intervenir entre la présente

Organisation et 1’Organisation

des Nations Unies, approuvé conformément

å 1’Article X de la présente

Convention, les États non

membres de 1’Organisation des Nations

Unies peuvent étre admis comme

membres de 1’Organisation sur

recommendation du Conseil Exécutif,

par la Conférence Générale

votant ä la majorité des deux tiers.

3. Les États Membres de l''Organisation

suspendus de 1’exercice de

leurs droits et privileges de membres

de 1’Organisation des Nations Unies,

seront sur la demande de cette derniére

suspendus des droits et priviléges

inhérents å la qualité de

membre.

4. Les États Membres de l’Organisation

cessent ipso facto d’en étre

membres s’ils sont exclus de l’Organisation

des Nations Unies.

Article III.

ORGANES.

L’Organisation comprend une Conférence

générale, un Conseil exécutif

et un Secrétariat.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

mångsidigheten inom medlemsstaternas

kulturer och undervisningssystem

bevaras är det organisationen förbjudet

att ingripa i frågor, som väsentligen

falla inom vederbörande stats

egen jurisdiktion.

Artikel II.

MEDLEMSKAP.

1. Medlemskap i Förenta Nationerna

medför rätt till medlemskap i

Förenta Nationernas organisation

för uppfostran, vetenskap och kultur.

2. Med förbehåll för vad som må

varda bestämt i det avtal mellan

denna organisation och Förenta Nationerna,

som skall träffas i enlighet

med föreskrifterna i artikel X ay

denna stadga, kunna stater, vilka ej

äro medlemmar av Förenta Nationerna,

på förslag av styrelsen medgivas

medlemskap i organisationen

genom beslut av generalkonferensen,

fattat med två tredjedelars majoritet.

3. Medlemmar av organisationen,

som äro avstängda från utövandet

av de rättigheter och privilegier, som

åtfölja medlemskap i Förenta Nationerna,

skola på Förenta Nationernas

begäran tillika avstängas från

de rättigheter och privilegier, vilka

de åtnjuta såsom medlemmar av nu

ifrågavarande organisation.

4. Medlemmar av organisationen,

som uteslutas ur Förenta Nationerna,

upphöra automatiskt att vara

medlemmar av organisationen.

Artikel III.

ORGAN.

Organisationen består av en generalkonferens,

en styrelse och ett sekretariat.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Article IY.

THE GENERAL CONFERENCE.

A. C omposition.

1. The General Conference shall

consist of the representatives of the

States Members of the Organisation.

The Government of each Member

State shall appoint not more than

five delegates, who shall be selected

af ter consultation with the National

Commission, if established, or with

educational, scientific and cultural

bodies.

B. Functions.

2. The General Conference shall

determine the policies and the main

lines of work of the Organisation.

It shall take decisions on programmes

drawn up by the Executive

Board.

3. The General Conference shall,

when it deems it desirable, summon

international conferences on education,

the Sciences and humanities

and the dissemination of knowledge.

4. The General Conference shall,

in adopting proposals for submission

to the Member States, distinguish

between recommendations and international

conventions submitted

for their approval. In the former

case a majority vote shall suffice;

in the latter case a two-thirds majority

shall be required. Each of the

Member States shall submit recommendations

or conventions to its

competent authorities within a period

of one year from the close of

the session of the General Conference

åt which they were adopted.

5. The General Conference shall

advise the United Nations Organisation

on the educational, scientific

and cultural aspects of matters of

concern to the latter, in accordance

with the terms and procedure

Article IV.

LA CONFERENCE GÉNÉRALE.

A. C omposition.

1. La Conference générale se compose

des représentants des États

Membres de ^Organisation. Le Gouvernement

de chaque État Membre

nomme au plus cinq représentants

choisis apres consultation avec le

Comité National, s’il en existe, ou

avec les institutions et corps éducatifs,

scientifiques et culturels.

B. Fonctions.

2. La Conference générale détermine

1’orientation et la ligne de conduite

générale de 1’Organisation. Elle

se prononce sur les programmes établis

par le Conseil exécutif.

3. La Conférence générale convoque,

s’il y a lieu, des conférences

internationales sur l’éducation, les

Sciences, les humanités et la diffusion

du savoir.

4. Quand elle se prononce po ur

1’adoption de projets ä soumettre

aux États Membres, la Conférence

générale doit distinguer entre les recommandations

aux États Membres

et les conventions internationales å

ratifier par les États Membres. Dans

le premier cas, la majorité simple

suffit; dans le second, une majorité

des deux tiers est requise. Chacun

des États Membres soumettra les recommandations

ou conventions aux

autorités nationales compétentes

dans le délai d’un an å partir de la

clöture de la session de la Conférence

générale au cours de laquelle

elles auront été adoptées.

5. La Conférence générale conseille

1’Organisation des Nations

Unies sur les aspects éducatifs, scientifiques

et culturels des questions intéressant

les Nations Unies, dans les

conditions et suivant la procédure

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Artikel IV.

GENERALKONFERENSEN.

A. Sammansättning.

1. Generalkonferensen består av

representanter för de stater, som äro

medlemmar av organisationen. Varje

medlemsstats regering utser högst

fem delegater, som skola väljas i

samråd med vederbörande nationella

råd, om sådant finnes, eller

med organisationer och institutioner

inom undervisning, vetenskap och

kultur.

B. Uppgifter.

2. Generalkonferensen fastställer

de allmänna riktlinjerna för organisationens

arbete. Den fattar beslut om

de arbetsplaner, som uppgjorts av

styrelsen.

3. Generalkonferensen sammankallar,

när den finner skäl därtill,

internationella konferenser rörande

uppfostran, vetenskap och spridande

av kunskap.

4. Vid antagandet av förslag, som

skola underställas medlemsstaterna,

skall generalkonferensen skilja mellan

rekommendationer och internationella

konventioner, som underställas

medlemsstaterna för godkännande.

I förra fallet är enkel majoritet

tillräcklig; i senare fallet erfordras

två tredjedelars majoritet.

Rekommendationer och konventioner

skola inom ett år efter avslutandet

av den generalkonferens, vid vilken

de antagits, av medlemsstat underställas

dess vederbörande myndigheter.

5. Generalkonferensen bistår Förenta

Nationerna med råd rörande

undervisningstekniska, vetenskapliga

och kulturella synpunkter på frågor,

som äro av betydelse för Förenta

Nationerna, på de villkor och det

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

agreed upon between the appropriate

authorities of the two Organisations.

6. The General Conference shall

receive and consider the reports submitted

periodically by Member

States as provided by Artide VIII.

7. The General Conference shall

elect the members of the Executive

Board and, on the recommendation

of the Board, shall appoint the Director-General.

C. Voting.

8. Each Member State shall have

one vote in the General Conference.

Decisions shall be made by a simple

majority except in cases in which a

two-thirds majority is required by

the provisions of this Constitution.

A majority shall be a majority of

the Members present and voting.

D. Procedure.

9. The General Conference shall

meet annually in ordinary session; it

may meet in extraordinary session

on the call of the Executive Board.

Åt each session the location of its

next session shall be designated by

the General Conference and shall

vary from year to year.

10. The General Conference shall,

åt each session, elect a President and

other officers and adopt rules of procedure.

11. The General Conference shall

set up special and technical committees

and such other subordinate

bodies as may be necessary for its

purposes.

12. The General Conference shall

cause arrangements to be made for

public access to meetings, subject to

such regulations as it shall prescribe.

E. Observers.

13. The General Conference, on

the recommendation of the Executive

Board and by a two-thirds

qui auront été adoptées par les autorités

compétentes des deux Organisations.

6. La Conference générale regoit

et examine les rapports qui lui

sont soumis périodiquement par les

États Membres, conformément a

1’Article VIII.

7. La Conference générale élit les

membres du Conseil exécutif; elle

nomme le Directeur Général sur présentation

du Conseil exécutif.

C. Vote.

8. Chaque État Membre dispose

d’une voix ä la Conférence générale.

Les décisions sont prises ä la majorité

simple, sauf dans les cas oii les

dispositions de la présente Convention

exigent une majorité des deux

tiers. Par majorité, il faut entendre

la majorité des membres présents et

votant.

D. Procédure.

9. La Conférence générale se réunit

chaque année en session ordinaire;

elle peut se réunir en session

extraordinaire sur convocation du

Conseil exécutif. Au cours de chaque

session la Conférence fixe le siége de

la session suivante; ce siége change

chaque année.

10. La Conférence générale, å

chaque session, élit son président et

son bureau et adopte son réglement

intérieur.

11. La Conférence générale crée

les commissions tant spéciales que

techniques et autres organismes subsidiaires

qui peuvent étre nécessaires

å Texécution de sa tåche.

12. Des dispositions seront prises

pour que le public puisse assister

aux délibérations, sous réserve des

dispositions du réglement intérieur.

E. Observateurs.

13. La Conférence générale, votant

å la majorité des deux tiers, sur

la recommandation du Conseil exé
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts proposition nr 107 (Bilagor).

sätt, som överenskommes mellan de

båda organisationernas vederbörande

organ.

6. Generalkonferensen mottager

och granskar de rapporter, som periodiskt

överlämnas av medlemsstaterna

jämlikt artikel VIII.

7. Generalkonferensen väljer ledamöterna

i styrelsen och utser generaldirektör

på förslag av styrelsen.

C. Omröstning.

8. Varje medlemsstat har en röst

i generalkonferensen. Beslut fattas

med enkel majoritet utom i de fall,

då denna stadga föreskriver två

tredjedelars majoritet. Med majoritet

menas flertalet av närvarande

och röstande medlemmar.

D. Förfarande.

9. Generalkonferensen samman
träder

årligen till ordinarie möte. På

kallelse av styrelsen kan den sammanträda

till extraordinarie möte.

Vid varje möte skall generalkonferensen

bestämma plats för nästa

möte; denna mötesplats skall växla

varje år. .

10. Generalkonferensen väljer vid

varje möte en president och övriga

funktionärer samt antager arbetsordning.

11. Generalkonferensen tillsätter

de speciella och tekniska kommittéer

och andra biträdande organ, som må

vara nödvändiga för fullgörandet av

dess uppgifter.

12. Generalkonferensen skall tillse,

att allmänheten äger tillträde till

dess möten, med förbehåll dock för

de närmare föreskrifter konferensen

härutinnan må meddela.

E. Observatörer.

13. På förslag av styrelsen och

efter beslut med två tredjedelars majoritet

samt med förbehåll för vad

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

majority, may, subject to its rules cutif, et sous réserve du réglement

of procedure, invite as observers åt intérieur, peut inviter comme obserspecified

sessions of the Conference vateurs k des sessions déterminées de

or of its commissions representatives la Conference ou de ses commissions,

of international organisations, such des representants d’organisations inas

those referred to in Article XI, ternationales, notamment de celles

paragraph 4. qui sont visées ä 1’Article XI, para
graphe

4.

Article V. Article V.

EXECUTIVE BOARD.

A. C omposition.

1. The Executive Board shall consist

of eighteen members elected by

the General Conference from among

the delegates appointed by the

Member States, together with the

President of the Conference who

shall sit ex officio in an advisory

capacity.

2. In electing the members of the

Executive Board the General Conference

shall endeavour to include

persons competent in the arts, the

humanities, the Sciences, education

and the diffusion of ideas, and qualified

by their experience and capacity

to fulfil the administrative and

executive duties of the Board. It

shall also have regard to the diversity

of cultures and a balanced geographical

distribution. Not more

than one national of any Member

State shall serve on the Board åt

any one time, the President of the

Conference excepted.

3. The elected members of the

Executive Board shall serve for a

term of three years, and shall be

immediately eligible for a second

term, but shall not serve consecutively

for more than two terms.

Åt the first election eighteen members

shall be elected of whom onethird

shall retire åt the end of the

first year and one-third åt the end

CONSEIL EXÉCUTIF.

A. C omposition.

1. Le Conseil exécutif est composé

de dix-huit membres élus par

la Conference générale parmi les délégués

nommés par les États Membres

ainsi que du President de la

Conférence qui siége és-qualité avec

voix consultative.

2. En procédant å 1’élection des

membres du Conseil exécutif, la

Conférence générale s’efforcera d’y

faire figurer des personnalités compétentes

dans le domaine des arts,

des lettres, des Sciences, de 1’éducation

et de la diffusion de la pensée,

et ayant 1’expérience et la eompétence

nécessaires pour remplir les

fonctions administratives et exécutives

qui incombent au Conseil. Elle

tiendra compte également de la diversité

des cultures et d’une reparation

géographique équitable. Il ne

pourra jamais y avoir en méme

temps au Conseil exécutif plus d’un

ressortissant d’un méme État Membre,

le Président de la Conférence

n’entrant pas en compte.

3. Les membres élus du Conseil

exécutif conservent leurs fonctions

pendant une durée de trois ans; ils

sont immédiatement rééligibles pour

un second mandat, mais ils ne peuvent

siéger plus de deux termes consécutifs.

A la premiére élection, dixhuit

membres seront élus parmi lesquels

un tiers se retirera å 1’expiration

de la premiére année de mandat et

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

arbetsordningen föreskriver, må generalkonferensen

såsom observatörer

vid särskilt angivna konferensmöten

eller sammanträden med någon

av dess kommittéer inbjuda representanter

för sådana internationella

organisationer, som avses i artikel

XI, mom. 4.

Artikel V.

STYRELSEN.

A. Sammansättning.

1. Styrelsen består av aderton

ledamöter, valda av generalkonferensen

bland medlemsstaternas delegater,

ävensom av konferensens

president, vilken ex officio bär säte i

styrelsen såsom rådgivande medlem.

2. Vid valet av styrelseledamöter

skall generalkonferensen söka såsom

ledamöter förvärva fackmän inom

konst, humanistisk och naturvetenskaplig

forskning, samt inom undervisning

och folkupplysning, vilka äga

erforderlig erfarenhet och skicklighet

för att fullgöra de administrativa

och verkställande uppgifter, som åvila

styrelsen. Hänsyn skall också

tagas till olika kulturformer och till

rättvis geografisk fördelning. Endast

en medborgare i sänder från varje

medlemsstat får ha säte i styrelsen,

generalkonferensens president dock

oräknad.

3. Styrelsens valda ledamöter

tjänstgöra tre år och kunna omedelbart

omväljas för ännu en period

men kunna ej ha säte i styrelsen under

mer än två på varandra följande

perioder. Vid första valet skola aderton

ledamöter utses, av vilka en tredjedel

skall avgå efter ett år och en

tredjedel efter två år. Ordningen för

avgången skall genom lottdragning

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

of the second year, the order of retirement

being determined imrnediately

after the election by the

drawing of lots. Thereafter six members

shall be elected each year.

4. In the event of the death or resignation

of one of its members, the

Executive Board shall appoint, from

among the delegates of the Member

State concerned, a substitute, who

shall serve until the next session of

the General Conference which shall

elect a member for the remainder

of the term.

B. Functions.

5. The Executive Board, acting

under the authority of the General

Conference, shall be responsible for

the execution of the programme

adopted by the Conference and shall

prepare its agenda and programme

of work.

6. The Executive Board shall recommend

to the General Conference

the admission of new Members to

the Organisation.

7. Subject to decisions of the

General Conference, the Executive

Board shall adopt its own rules of

procedure. It shall elect its officers

from among its members.

8. The Executive Board shall

meet in regular session åt least twice

a year and may meet in special

session if convoked by the Chairman

on his own initiative or upon the

request of six members of the Board.

9. The Chairman of the Executive

Board shall present to the General

Conference, with or without comment,

the annual report of the Director-General

on the activities of

the Organisation, which shall have

been previously submitted to the

Board.

10. The Executive Board shall

make all necessary arrangements to

un tiers å 1’expiration de la deuxiéme,

1’ordre de sortie étant déterminé

par tirage au sort immédiatement

apres 1’élection. Par la suite,

six membres seront élus chaque

année.

4. En cas de décés ou de demission

d’un des membres, le Conseil

exécutif désigne parmi les délégués

de 1’État Membre intéressé, un suppleant

qui siégera jusqu’å la plus prochaine

session de la Conference générale,

laquelle élira un titulaire

pour la portion du mandat restant

å courir.

B. Fonctions.

5. Le Conseil exécutif, agissant

sous 1’autorité de la Conference générale,

est responsable devant elle

de 1’exécution du programme adopté

par la Conférence. Il prépare 1’ordre

du jour des réunions de la Conférence

et le programme de travail qui

est soumis å celle-ci.

6. Le Conseil exécutif recommande

å la Conférence générale 1’admission

de nouveaux Membres dans

1''Organisation.

7. Sous réserve des décisions de la

Conférence générale, le Conseil exécutif

établit son réglement intérieur.

11 élit, parmi ses membres, son

bureau.

8. Le Conseil exécutif se réunit

en session ordinaire au moins deux

fois par an; il peut se réunir en session

extraordinaire sur convocation

de son Président a 1’initiative de

celui-ci, ou å la demande de six

membres du Conseil.

9. Le Président du Conseil exécutif

présente ä la Conférence générale,

avec ou sans commentaires, le

rapport annuel du Directeur Général

sur 1’activité de l’Organisation, préalablement

soumis au Conseil.

10. Le Conseil exécutif prend toutes

dispositions utiles pour consulter

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

bestämmas omedelbart efter valet.

Därefter skola varje år sex ledamöter

väljas.

4. Därest styrelseledamot avlider

eller avsäger sig ledamotskapet, utser

styrelsen en av vederbörande

medlemsstats delegater till ersättare

att tjänstgöra till generalkonferensens

nästa möte, vid vilket ledamot

väljes för återstoden av mandattiden.

B. Uppgijter.

5. Styrelsen, som handlar å generalkonferensens

vägnar, är ansvarig

inför denna för verkställigheten av

de arbetsplaner, som antagits av generalkonferensen.

Den förbereder

konferensens dagordning och arbetsprogram.

6. Styrelsen avgiver förslag till

generalkonferensen om nya medlemmars

upptagande i organisationen.

7. Med förbehåll för vad generalkonferensen

må bestämma, antager

styrelsen sin egen arbetsordning.

Styrelsens funktionärer väljas bland

dess ledamöter.

8. Styrelsen samlas till ordinarie

sammanträde minst två gånger årligen

och må av ordföranden kallas

till extra sammanträde på dennes

eget initiativ eller efter därom av

sex styrelseledamöter framställd begäran.

9. Styrelsens ordförande skall med

eller utan eget yttrande för generalkonferensen

framlägga generaldirektörens

årsberättelse över organisationens

verksamhet, som dessförinnan

skall ha underställts styrelsen.

10. Styrelsen vidtager alla erforderliga

åtgärder för samråd med re
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

consult the representatives of International

organisations or qualified

persons concerned with questions

within its competence.

11. The members of the Executive

Board shall exercise the powers

delegated to them by the General

Conference on behalf of the Conference

as a whole and not as

representatives of their respective

Governments.

Article VI.

SECRETARIAT.

1. The Secretariat shall consist of

a Director-General and such staff as

may be required.

2. The Director-General shall be

nominated by the Executive Board

and appointed by the General Conference

for a period of six years,

under such conditions as the Conference

may approve, and shall be

eligible for reappointment. He shall

be the chief administrative officer

of the Organisation.

3. The Director-General, or a deputy

designated by him, shall participate,

without the right to vote, in

all meetings of the General Conference,

of the Executive Board, and

of the committees of the Organisation.

He shall formulate proposals

for appropriate action by the Conference

and the Board.

4. The Director-General shall appoint

the staff of the Secretariat in

accordance with staff regulations to

be approved by the General Conference.

Subject to the paramount

consideration of securing the highest

standards of integrity, efficiency and

technical competence, appointment

to the staff shall be on as wide a

geographical basis as possible.

5. The responsibilities of the

Director-General and of the staff

shall be exclusively International in

character. In the discharge of their

duties they shall not seek or receive

les representants des organismes internationaux

ou les personnalités

qualifiées qui s’occupent de questions

relevant de sa compétence.

11. Les membres du Conseil exécutif

exercent les pouvoirs qui leur

sont délégués par la Conférence générale,

au nom de la Conférence tout

entiére et non comme representants

de leurs Gouvernements respectifs.

Article VI.

SECRETARIAT.

1. Le Secretariat se compose d’un

Directeur General et du personnel

reconnu nécessaire.

2. Le Directeur General est proposé

par le Conseil exécutif et nommé

par la Conférence générale pour

une période de six ans,aux conditions

qui seront approuvées par la Conférence.

Sa nomination est renouvelable.

Le Directeur Général est le

plus haut fonctionnaire de 1’Organisation.

3. Le Directeur Général ou, ä son

défaut, le remplagant qu’il aura désigné,

prend part, sans droit de vote,

ä toutes les réunions de la Conférence

générale, du Conseil exécutif

et des commissions de 1’Organisation.

Il formule des propositions en

vue des mesures å prendre par la

Conférence et le Conseil.

4. Le Directeur Général nomme

le personnel du Secrétariat conformément

au statut du personnel, qui

devra étre soumis ä 1’approbation de

la Conférence générale. Sous réserve

de réunir les plus hautes qualités

d’intégrité, d’efficacité et de compétence

technique, le personnel devra

étre recruté sur une base géographique

aussi large que possible.

5. Les responsabilités du Directeur

Général et du personnel ont un

caractére exclusivement international.

Dans Taccomplissement de leurs

devoirs, ils ne demanderont ni ne re
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

presentanter för internationella organisationer

eller med personer med

sakkunskap i frågor, som falla inom

styrelsens verksamhetsområde.

11. Styrelseledamöterna utöva de

befogenheter, som delegerats till dem

av generalkonferensen, å hela konferensens

vägnar och ej som representanter

för sina respektive regeringar.

Artikel VI.

SEKRETARIATET.

1. Sekretariatet består av en generaldirektör

och erforderlig personal.

2. Generaldirektören väljes av generalkonferensen

efter förslag av

styrelsen för en tid av sex år på de

villkor, som konferensen fastställer,

och kan omväljas. Generaldirektören

är organisationens högste tjänsteman.

3. Generaldirektören eller den

ställföreträdare, han utser, deltager

utan rösträtt i alla generalkonferensens

möten ävensom i alla sammanträden

med styrelsen och organisationens

kommittéer. Han utarbetar

förslag till åtgärder, som skola vidtagas

av generalkonferensen och styrelsen.

4. Generaldirektören tillsätter sekretariatets

personal i enlighet med

av generalkonferensen godkända föreskrifter.

Med hänsyn tagen till

nödvändigheten att hävda de högsta

krav på rättrådighet, duglighet och

teknisk kunnighet skall anställningen

av tjänstemän ske på så vidsträckt

geografisk grundval som möjligt.

5. Generaldirektörens och personalens

uppgifter äro av uteslutande

internationell karaktär. Generaldirektören

och personalen må vid fullgörandet

av sina åligganden icke be
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

instructions from any Government

or from any authority external to

the Organisation. They shall refrain

from any action which might prejudice

their position as international

officials. Each State Member of the

Organisation undertakes to respect

the international character of the

responsibilities of the Director-General

and the staff, and not to seek

to influence them in the discharge

of their duties.

6. Nothing in this Article shall

preclude the Organisation from entering

into special arrangements

within the United Nations Organisation

for common services and staff

and for the interchange of personnel.

Article VII.

NATIONAL CO-OPERATING

BODIES.

1. Each Member State shall make

such arrangements as suit its particular

conditions for the purpose of

associating its principal bodies interested

in educational, scientific and

cultural matters with the work of

the Organisation, preferably by the

formation of a National Commission

broadly representative of the Government

and such bodies.

2. National Commissions or national

co-operating bodies, where

they exist, shall act in an advisory

capacity to their respective delegations

to the General Conference and

to their Governments in matters relating

to the Organisation and shall

function as agencies of liaison in all

matters of interest to it.

3. The Organisation may, on the

request of a Member State, delegate,

cevront d’instructions d’aucun Gouyernement

ni daucune autorité

étrangére ä 1’Organisation. Ils s’abstiendront

de tout acte de nature ä

compromettre leur situation de fonctionnaires

internationaux. Tous les

États Membres de 1’Organisation

s’engagent a respecter le caractére

international des fonctions du Directeur

Général et du personnel et

ä ne pas chercher å les influencer

dans l’accomplissement de leur

tåche.

6. Aucune des dispositions de cet

article ne saurait empécher l’Organisation

de passer, dans le cadre de

1’Organisation des Nations Unies,

des accords spéciaux pour la constitution

de services communs et le

recrutement de personnel commun

ainsi que pour 1’échange de personnel.

Article VII.

COMITÉS NATIONAUX DE

COOPÉRATION.

1. Chaque État Membre prendra

les dispositions appropriées å sa situation

particuliére pour associer

aux travaux de 1’Organisation les

principaux groupes nationaux qui

s’intéressent aux problémes d’éducation,

de recherche scientifique et de

culture, de préférence en constituant

une Commission nationale ou seront

représentés le Gouvernement et ees

différents groupes.

2. Dans les pays ou il en existe

les Commissions nationales ou les

organismes nationaux de coopération

remplissent un role consultatif

auprés de leur Delegation nationale

å la Conference générale et auprés

de leur Gouvernement pour tous les

problémes se rapportant å 1’Organisation.

Ils jouent le role d’organe de

liaison pour toutes les questions qui

intéressent 1’Organisation.

3. Sur la demande d’un État

Membre, 1’Organisation peut délé
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

gära eller mottaga instruktioner från

någon regering eller från någon myndighet

utanför organisationen. De

skola avhålla sig från varje handling,

som kan menligt inverka på deras

ställning som internationella tjänstemän.

Varje stat, som är medlem

av organisationen, förbinder sig att

respektera den internationella karaktären

hos generaldirektörens och

personalens uppgifter och att ej söka

påverka dem vid fullgörandet av

deras värv.

6. Vad i denna artikel stadgats

skall icke utgöra hinder för organisationen

att ingå särskilda överenskommelser

inom Förenta Nationernas

ram om inrättande av gemensamma

tjänster och anställning av

gemensam personal eller om inbördes

utbyte av personal.

Artikel VII.

NATIONELLA SAMARBETSORGAN.

1. Varje medlemsstat skall vidtaga

efter sina särskilda förhållanden

lämpade åtgärder för att med

organisationens verksamhet samordna

de viktigaste inhemska sammanslutningar,

som ägna sig åt undervisning,

vetenskap och kultur, i första

hand genom bildande av ett nationellt

råd bestående av representanter

för regeringen och dylika sammanslutningar.

2. Förefintliga nationella råd eller

nationella samarbetsorgan tjänstgöra

som rådgivande organ åt vederbörande

delegation till generalkonferensen

ävensom åt vederbörande

lands regering i frågor, som

röra organisationen. De tjänstgöra

som förbindelseled i alla frågor av

intresse för organisationen.

3. På begäran av medlemsstat

kan organisationen hänvisa en tjän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

eitlier temporarily or permanently,

a member of its Secretariat to serve

on the National Commission of that

State, in order to assist in the development

of its work.

Article VIII.

REPORTS BY MEMBER

STATES.

Each Member State shall report

periodically to the Organisation, in

a manner to be determined by the

General Conference, on its laws, regulations

and statistics relating to

educational, scientific and cultural

life and institutions, and on the

action taken upon the recommendations

and conventions referred to in

Article IV, paragraph 4.

Article IX.

BUDGET.

1. The budget shall be administered

by the Organisation.

2. The General Conference shall

approve and give final effect to the

budget and to the apportionment of

financial responsibility among the

States Members of the Organisation

subject to such arrangement with

the United Nations as may be provided

in the agreement to be entered

into pursuant to Article X.

3. The Director-General, with the

approval of the Executive Board,

may receive gifts, bequests, and subventions

directly from Governments,

public and private institutions, associations

and private persons.

Article X.

RELATIONS WITH THE

UNITED NATIONS

ORGANISATION.

This Organisation shall be brought

into relation with the United Na
-

guer, å titre temporaire ou permanent,

aupres de la Commission nationale

de cet État, un membre de

son Secretariat pour collaborer aux

travaux de cette Commission.

Article VIII.

PRESENTATION DE

RAPPORTS PAR LES ÉTATS

MEMBRES.

Chaque État Membre adresse å

1’Organisation un rapport périodique,

sous la forme que déterminera

la Conférence générale, sur les lois,

réglements et statistiques relatifs å

ses institutions et å son activité dans

l’ordre de 1’éducation, de la Science

et de la culture ainsi que sur la suite

donnée aux recommandations et

conventions visées å 1’Article IV,

paragraphe 4.

Article IX.

BUDGET.

1- Le budget est administré par

1’Organisation.

2. La Conférence générale approuve

définitivement le budget et

fixe la participation financiére de

chacun des États Membres, sous réserve

des dispositions qui pourront

étre prévues en cette matiére par la

convention conclue avec 1’Organisation

des Nations Unies conformément

å 1’Article X de la présente

Convention.

3. Le Directeur Général peut,

avec 1’approbation du Conseil exécutif,

recevoir directement tous

dons, legs et subventions provenant

de Gouvernements, d’institutions

publiques ou privées, d’associations

ou de particuliers.

Article X.

RELATIONS AVEC L’ORGANISATION

DES NATIONS

UNIES.

L ^Organisation sera reliée, des que

possible, å 1’Organisation des Na
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

steman inom sekretariatet att tillfälligt

eller permanent tjänstgöra hos

denna stats nationella råd för att

biträda vid dess arbete.

Artikel VIII.

RAPPORTER FRÅN MEDLEMSSTATERNA.

Varje medlemsstat skall på sätt

som bestämmes av generalkonferensen

avgiva regelbundna rapporter

till organisationen om landets lagstiftning

och statistik, i vad angår

anstalter och verksamhet för undervisning,

vetenskap och kultur, samt

om de åtgärder, som vidtagits med

anledning av de rekommendationer

och konventioner, varom talas i artikel

IV, mom. 4.

Artikel IX.

BUDGET.

1. Budgeten handhaves av organisationen.

2. Generalkonferensen godkänner

slutgiltigt budgeten och bestämmer

storleken av medlemsstaternas bidrag,

med förbehåll dock för vad

som må stadgas i den överenskommelse

med Förenta Nationerna, som

förutses i artikel X.

3. Generaldirektören kan med

styrelsens medgivande mottaga gåvor,

legat och understöd direkt från

regeringar, offentliga eller enskilda

institutioner, föreningar och privatpersoner.

Artikel X.

FÖRHÅLLANDET TILL FÖRENTA

NATIONERNA.

Organisationen skall så snart som

möjligt anknytas till Förenta Na
3

— Dihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 107.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

tions Organisation, as soon as practicable,

as one of the specialised

agencies referred to in Article 57 of

the Charter of the United Nations.

This relationship shall be effected

through an agreement with the

United Nations Organisation under

Article C3 of the Charter, which

agreement shall be subject to the

approval of the General Conference

of this Organisation. The agreement

shall provide for effective eo-operation

between the two Organisations

in the pursuit of their common purposes,

and åt the same time shall

recognise the autonomy of this Organisation,

within the fields of its competence

as defined in this Constitution.

Such agreement may, among

other matters, provide for the approval

and financing of the budget

of the Organisation by the General

Assembly of the United Nations.

Article XI.

RELATIONS WITH OTIIER

SPECIALISED INTERNATIONAL

ORGANISATIONS AND

AGENCIES.

1. This Organisation may co-operate

with other specialised inter governmental

organisations and agencies

whose interests and activities

are related to its purposes. To this

end the Director-General, acting

under the general authority of the

Executive Board, may establish

effective working relationships with

such organisations and agencies and

establish such joint committees as

may be necessary to assure effective

co-operation. Any formal arrangements

entered into with such organisations

or agencies shall be subject

to the approval of the Executive

Board.

2. Whenever the General Conference

of this Organisation and the

competent authorities of any other

tions Unies. Elle en constituera 1’une

des institutions spécialisées prévues

a l’Article 57 de la Charte des Nations

Unies. Ces relations feront

l objet d un accord avec 1’Organisation

des Nations Unies conformément

aux dispositions de 1’Article

63 de la Charte. Cet accord sera

soumis, pour approbation, ä la Conierence

générale de la présente Organisation.

Il devra fournir les

moyens d’établir une coopération

effective entre les deux organisations,

dans la poursuite de leurs fins

communes. Il consacrera, en méme

temps, 1’autonomie de 1’Organisation

dans le domaine de sa compétence

particuliére, tel qu’il est défini dans

la présente Convention. Cet accord

pourra, notamment contenir toutes

dispositions concernant 1’approbation

du budget et le financement de

1’Organisation par 1’Assemblée générale

des Nations Unies.

Article XI.

RELATIONS AVEC D’AUTRES

ORGANISATIONS ET INSTITUTIONS

INTERNATIONALES

SPÉCIALISÉES.

1. L’Organisation peut coopérer

avec dautres organisations et institutions

intergouvernementales spécialisées,

dont les tåches et activités

sont en harmonie avec les siennes.

A cet effet, le Directeur Général

peut, sous la haute autorité du Conseil

exécutif, établir des relations

effectives avec ces organisations et

institutions et constituer les commis

sions mixtes jugées nécessaires pour

assurer une coopération efficace.

Tout accord passé avec ces organisations

ou institutions spécialisées

sera soumis ä lapprobation du Conseil

exécutif.

2. Toutes les fois que la Conférence

générale et les autorités compétentes

de toute autre organisation

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

tionerna såsom ett av de speciella

organ, varom förmäles i artikel 57 i

Förenta Nationernas stadga. Anknytningen

skall åvägabringas genom en

överenskommelse med Förenta Nationerna

i enlighet med artikel 63 i

dess stadga. Överenskommelsen härom

skall för godkännande underställas

organisationens generalkonferens.

Överenskommelsen skall söka möjliggöra

effektivt samarbete mellan

de båda organisationerna vid fullföljandet

av deras gemensamma syften

och samtidigt erkänna nu förevarande

organisations självbestämmanderätt

inom de verksamhetsområden,

som angivits i denna stadga. Överenskommelsen

skall bland annat

kunna innehålla bestämmelser om

godkännande och finansiering av

organisationens budget genom Förenta

Nationernas generalförsamling.

Artikel XI.

FÖRHÅLLANDET TILL ANDRA

INTERNATIONELLA FACKORGANISATIONER

OCH

FACKORGAN.

1. Organisationen kan samarbeta

med andra mellanstatliga fackorganisationer

och fackorgan, vilkas uppgifter

och verksamhet äro besläktade

med organisationens. För detta

ändamål kan generaldirektören å

styrelsens vägnar upprätta effektiva

förbindelser med dylika organisationer

och organ och upprätta sådana

gemensamma kommittéer, som kunna

bliva nödvändiga för att säkra

ett effektivt samarbete. Varje överenskommelse,

som ingås med dylika

fackorganisationer eller fackorgan,

skall underställas styrelsen för godkännande.

2. När helst organisationens generalkonferens

och vederbörande myndigheter

inom någon mellanstatlig

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

specialised inter-governmental organisations

or agencies whose purposes

and functions lie within the competence

of this Organisation, deem

it desirable to effect a transfer of

their resources and activities to this

Organisation, the Director-General,

subject to the approval of the Conference,

may enter into mutually

acceptable arrangements for this

purpose.

3. This Organisation may make

appropriate arrangements with other

inter-governmental organisations for

reciprocal representation åt meetings.

4. The United Nations Educational,

Scientific and Cultural Organisation

may make suitable arrangements

for consultation and co-operation

with nongovernmental international

organisations concerned with

matters within its competence, and

may invite them to undertake specific

tasks. Such co-operation may

also include appropriate participation

by representatives of such organisations

on advisory committees

set up by the General Conference.

Article XII.

LEGAL STATUS OF THE

ORGANISATION.

The provisions of Artides 104 and

105 of the Charter of the United

Nations Organisation concerning the

legal status of that Organisation, its

privileges and immunities shall apply

in the same way to this Organisation.

Article XIII.

AMENDMENTS.

1. Proposals for amendments to

this Constitution shall become effec
-

ou institution intergouvernementale

spécialisée poursuivant des activités

et des objectifs analogues jugeront

souhaitable de transférer ä l’Organisation

les ressources et fonctions

de ladite organisation ou institution,

le Directeur Général pourra, sous

réserve de 1’approbation de la Conférence,

conclure, å la satisfaction

des deux parties, les accords nécessaires.

3. L’Organisation peut, d’un commun

accord avec d’autres organisations

intergouvernementales, prendre

des dispositions appropriées pour

s’assurer une representation ä leurs

réunions respectives.

4. L’Organisation des Nations

Unies pour 1’Education, la Science

et la Culture peut prendre toutes

dispositions utiles pour faciliter les

consultations et assurer la coopération

avec les organisations internationales

privées s’occupant de questions

qui entrent dans son domaine.

Elle peut les inviter ä entreprendre

certaines tåches déterminées rentrant

dans leur competence. Cette

coopération peut également prendre

la forme d’une participation appropriée

de representants desdites organisations

aux travaux de comités

consultatifs créés par la Conference

générale.

Article XII.

STATUT JURIDIQUE DE

^ORGANISATION.

Les dispositions des Artides 104

et 105 de la Charte de 1’Organisation

des Nations Unies relatives au

statut juridique de cette Organisation,

a ses privileges et immunités,

s’appliquent également å la présente

organisation.

Article XIII.

AMENDEMENTS.

1. Les projets d’amendements h

la présente Convention prendront

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

fackorganisation eller något dylikt

fackorgan med likartade uppgifter

finna det önskvärt att företaga en

överflyttning av dessas tillgångar

och verksamhet till organisationen,

kan generaldirektören med generalkonferensens

godkännande ingå för

båda parterna godtagbara överenskommelser

i detta syfte.

3. Organisationen kan överenskomma

med andra mellanstatliga organisationer

om ömsesidig representation

vid vederbörande organisationers

möten.

4. Förenta Nationernas organisation

för uppfostran, vetenskap och

kultur kan vidtaga lämpliga åtgärder

för samråd och samarbete med icke

statliga internationella organisationer,

som ägna sig åt frågor inom organisationens

verksamhetsområde,

samt erbjuda dem att åtaga sig särskilda

uppgifter. Detta samarbete

kan även utformas så, att dylika organisationers

representanter i lämplig

omfattning deltaga i av generalkonferensen

tillsatta rådgivande

kommittéer.

Artikel XII.

ORGANISATIONENS RÄTTSLIGA

STÄLLNING.

Bestämmelserna i artiklarna 104

och 105 i Förenta Nationernas stadga

angående berörda organisations

rättsliga ställning, privilegier och

särskilda rättigheter skola äga tilllämpning

även på nu förevarande

organisation.

Artikel XIII.

ÄNDRINGAR.

1. Förslag om .ändringar i denna

stadga träda i kraft, när de antagits

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

tive upon reeeiving the approval of

the General Conference by a twothirds

majority; provided, however,

that those amendments which involve

fundamental aiterations in the

aims of the Organisation or new

obligations för the Member States

shall require subsequent acceptance

on the part of two-thirds of the

Member States before they come

into force. The draft texts of proposed

amendments shall be communicated

by the Director-General to

the Member States åt least six

months in advance of their consideration

by the General Conference.

2. The General Conference shall

have power to adopt by a two-thirds

majority rules of procedure for carrying

out the provisions of this

Artide.

Artide XIV.

INTERPRETATION.

1. The English and French texts

of this Constitution shall be regarded

as equally authoritative.

2. Any question or dispute concerning

the interpretation of this

Constitution shall be referred for determination

to the International

Court of Justice or to an arbitral

tribunal, as the General Conference

may determine under its rules of

procedure.

Artide XV.

ENTRY INTO FORCE.

1. This Constitution shall be subject

to acceptance. The instruments

of acceptance shall be deposited

with the Government of the United

Kingdom.

2. This Constitution shall remain

open for signature in the archives

of the Government of the United

Kingdom. Signature may take place

either before or after the deposit of

effet lorsqu’ils auront été adoptés

par la Conférence générale å la majorité

des deux tiers; néanmoins, les

amendements entrainant des modifications

fondamentales dans les

buts de 1’Organisation ou des obligations

nouvelles pour les États

Membres, devront étre ensuite acceptés

par les deux tiers des États

Membres avant d’entrer en vigueur.

Le texte des projets d’amendements

sera communiqué aux États Membres

par le Directeur Général six

mois au moins avant d’étre soumis

a 1’examen de la Conférence générale.

2. La Conférence générale aura

pouvoir d’adopter k la majorité des

deux tiers un réglement en vue de

1’application des dispositions du présent

article.

Article XIV.

INTERPRÉTATION.

1. Les textes anglais et frangais

de la présente Convention font

également foi.

2. Toutes questions et tous différends

relatifs ä 1’interprétation de la

présente Convention seront soumis

pour décision å la Cour Internationale

de Justice ou å un tribunal arbitral,

selon ce que décidera la Conférence

générale conformément å son

réglement intérieur.

Article XV.

ENTRÉE EN VIGUEUR.

1. La présente Convention sera

soumise å acceptation. Les instruments

d’acceptation seront déposés

auprés du Gouvernement du Royaume-Uni.

2. La présente Convention sera

déposée dans les archives du Gouvernement

du Royaume-Uni, ou elle

restera ouverte å la signature. Les

signatures pourront étre apposées

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

av generalkonferensen med två tredjedelars

majoritet; dock att ändringar,

som innebära väsentliga förändringar

av organisationens syften eller

nya förpliktelser för medlemsstaterna,

därutöver för ikraftträdande

skola kräva godkännande av

två tredjedelar av medlemsstaterna.

Texterna till ändringsförslag skola

av generaldirektören tillställas medlemsstaterna

minst sex månader före

förslagens behandling av generalkonferensen.

2. Generalkonferensen skall ha befogenhet

att med två tredjedelars

majoritet antaga regler om förfarandet

vid tillämpningen av denna artikel.

Artikel XIV.

TOLKNING.

1. De engelska och franska texterna

till denna stadga äga lika vitsord.

2. Varje fråga eller tvist beträffande

tolkningen av denna stadga

skall hänskjutas till den internationella

domstolen eller till skiljedomstol,

allt efter vad generalkonferensen

härom kan komma att bestämma

enligt sin arbetsordning.

Artikel XV.

IKRAFTTRÄDANDE.

1. Denna stadga skall godkännas

för att kunna träda ikraft. Dokumenten

om godkännande skola deponeras

hos brittiska regeringen.

2. Denna stadga skall vara tillgänglig

för undertecknande i brittiska

regeringens arkiv. Undertecknandet

kan ske före eller efter det

dokumenten om godkännande depo
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

the instrument of acceptance. No

acceptance shall be valid unless preceded

or followed by signature.

3. This Constitution shall come

into force when it has been accepted

by twenty of its signatories. Subsequent

acceptances shall take effect

immediately.

4. The Government of the United

Kingdom will inform all members of

the United Nations of the receipt of

all instruments of acceptance and of

the date on which the Constitution

comes into force in accordance with

the preceding paragraph.

In faith whereof, the undersigned,

duly authorised to that effect, have

signed this Constitution in the English

and French languages, both

texts being equally authentic.

Done in London the sixteenth day

of November, 1945, in a single copy,

in theEnglish and French languages,

of which certified copies will be communicated

by the Government of

the United Kingdom to the Governments

of all the Members of the

United Nations.

avant ou apres le dépot des instruments

d’acceptation. L’acceptation

ne sera valable que si elle est précédée

ou suivie d’une signature.

3. La présente Convention entrera

en vigueur lorsqu’elle aura été acceptée

par vingt de ses signataires.

Les acceptations ultérieures prendront

effet immédiatement.

4. Le Gouvernement du Royaume-Uni

notifiera å tous les Membres

de 1’Organisation des Nations

Unies la reception de tous les instruments

d’acceptation et la date å

laquelle la Convention entrera en

vigueur conformément au paragraphe

précédent.

En foi de quoi les soussignés,

dument autorisés å cet effet, ont

signé la présente Convention dans

les langues anglaise et frangaise, les

deux textes faisant également foi.

Fait å Londres, le seize novembre

1945, en un seul exemplaire dans les

langues anglaise et frangaise. Des

copies dument certifiées conformes

seront remises par le Gouvernement

du Royaume-Uni aux Gouvernements

de tous les États membres des

Nations Unies.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

nerats. Godkännande saknar verkan,

därest det icke föregås eller

efterföljes av undertecknande.

3. Denna stadga träder i kraft, när

tjugo av signatärmakterna godkänt

densamma. Därefter gjorda godkännanden

äga omedelbar verkan.

4. Brittiska regeringen kommer

att underrätta varje medlem av

Förenta Nationerna om mottagandet

av dokument om godkännande

och om tidpunkten, då stadgan jämlikt

de i föregående moment därom

meddelade föreskrifterna träder i

kraft

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV

ha undertecknade, därtill vederbörligen

bemyndigade, undertecknat

denna stadga i engelsk och fransk

text, båda texterna ägande lika vitsord.

SOM SKEDDE i London den

sextonde november 1945 på ett originalexemplar

på engelska och franska

språken. Bestyrkta avskrifter

komma att av brittiska regeringen

översändas till alla medlemmar av

Förenta Nationerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.

UNESCOS

ORGANISATION OCH ARBETSUPPGIFTER

REDOGÖRELSE, PÅ UPPDRAG AV CHEFEN FÖR ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

UTARBETAD AV SEKRETERAREN

I SVENSKA INSTITUTET,

fil. lic. Sven Rydberg

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLL.

I. Inledning.

II. Föregångare.

III. Unescos stadga.

1. Huvuduppgifter.

2. Generalkonferensen.

3. Styrelsen.

4. Sekretariatet.

5. De nationella råden.

6. Avtal med andra organisationer.

IV. Sekretariatets organisation. Verksamheten.

A. Den administrativa avdelningen.

B. Programavdelningen.

1. Återuppbyggnad.

2. Undervisning.

3. Naturvetenskap.

4. Samhällsproblem.

5. Kulturell verksamhet.

6. Stipendiatutbyte och folkupplysning.

Upplysning om Unescos arbete.

7. Kritik av verksamheten.

V. Budget och finansiering. Medlemsstater.

VI. Principiella synpunkter på Unesco.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

45

I. Inledning.

Redan innan det andra världskriget nått sitt slut utfördes aktivt arbete

för att få till stånd en permanent internationell organisation för frågor på

undervisningsväsendets och det allmänna kulturlivets områden inom de

allierade nationernas ram. Vid en konferens, som på initiativ av det engelska

rådet för uppfostran till världsmedborgarskap (The Council for Edueation

in World Citizenship, CEWS) hölls 1941 i Oxford med pedagoger

från olika allierade länder som deltagare, framställdes sålunda förslag om

att upprätta en sådan organisation.

Tanken togs sedan upp av den s. k. allierade undervisningsministerkonferensen,

en kommitté bestående av de allierade ländernas undervisningsministrar

och vissa adjungerade experter, som alltifrån november 1942 höllo

regelbundna sammanträden i London i syfte att diskutera återuppbyggnadsproblem

på uppfostrans, undervisningens och det allmänna kulturlivets

områden efter kriget. Olika av denna konferens tillsatta kommittéer

arbetade sålunda med frågor rörande iståndsättandet av förstörda bibliotek,

framställningen av skolmateriel och laboratorieutrustningar, film- och radiofrågor,

återställandet av bortförda konstverk, kulturavtal och liknande.

Strävandena att skapa en internationell organisation för uppfostringsoch

kulturfrågor vunno ytterligare styrka genom det intresse, som visades

dem från amerikanskt håll. I april 1944 sändes sålunda från Förenta Staterna

en officiell delegation för att med den brittiska regeringen och de

allierade staternas undervisningsministrar diskutera den konkreta utformningen

av en sådan organisation.

Som följd av dessa initiativ blev det på Förenta Nationernas första konferens

i San Francisco våren 1945 på förslag närmast av den franska delegationen

beslutat att anordna en konferens med uppgift att diskutera upprättandet

av en sådan organisation. På inbjudan av de engelska och franska

regeringarna hölls denna konferens i London i november 1945, vid vilket

tillfälle 44 stater voro representerade, i flertalet fall av sina respektive

undervisningsministrar.

Vid detta tillfälle träffades en överenskommelse, enligt vilken Förenta

Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap och kultur1 (United

Nations Educational, Scientifie and Cultural Organisation, UNESCO)

skulle upprättas som ett av FN:s fackorgan (jfr FN:s stadga art. 55 b, liksom

även art. 1:3, 13 b och 57). Överenskommelsen skulle träda i kraft

sedan den ratificerats av 20 stater. Samtidigt inrättades också en förberedande

kommission, som omedelbart trädde i verksamhet, med uppgift

att tillgodose de aktuella återuppbyggnadsuppgifter, som i samband med

krigsslutet gjorde sig gällande på kulturlivets olika områden och i övrigt

förbereda organisationens verksamhet. Sedan 29 stater den 4 november

1946 ratificerat överenskommelsen, sammanträdde omkring två veckor

1 Ordet »kultur* liar i Uneseos språkbruk i praktiken kommit att bli en sammanfattande benämning

för de grenar av kulturlivet, som falla utanför ämnesgrupperna uppfostran och naturvetenskap,

d. v. s. närmast humaniora, konst, litteratur, musik samt biblioteks- och museiväsen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

senare organisationens första generalkonferens i Paris, dit man vid Londonkonferensen

beslutat att den nya organisationen skulle förläggas. Därmed

började Unesco sin verksamhet.

II. Föregångare.

Tanken att skapa en internationell organisation för uppfostrings- och

kulturfrågor är icke ny. Unesco har sina rötter i ett flertal organisationer,

som redan före det första världskriget, och särskilt under mellankrigstiden,

utförde ett omfattande arbete, i vilket även representanter för Sverige togo

del. Alla dessa organisationer, vare sig de arbetade som officiella eller enskilda

institutioner, hade dock ett betydligt mera begränsat verksamhetsfält

och rörde sig med avsevärt blygsammare resurser.

Bland icke-statliga organisationer kan nämnas The International Research

Council, som sedermera blev The International Council of Scientific

Unions och som ursprungligen bildades oktober 1918—juni 1919; The International

Union of Academies, avsedd för humanistiska studier, som tillkom

vid en serie konferenser under 1919, och The International Federation of

University Women, som började sin verksamhet 1919. Dessutom bör nämnas

att en rad redan existerande ungdomsgrupper, religiösa sammanslutningar,

kvinnoföreningar och kommittéer med arbete på att skapa internationell

förståelse som mer eller mindre central punkt på sitt program vid

denna tid utvidgade sin verksamhet samtidigt som ytterligare organisationer

av samma slag nyskapades.

Inom NF uppmärksammades givetvis dessa frågor och år 1921 skapades

ett konsultativt organ, The International Committee on Intellectual Cooperation

med 12 ledamöter. Den franske filosofen Henri Bergson blev dess

förste ordförande. Kommittén utrustades med förhållandevis små medel

och fick till uppgift att arbeta med vissa begränsade uppgifter, t. ex. att

förbereda den naturvetenskapliga forskningens internationella organisation,

utveckla kontakter mellan universiteten i olika länder, organisera det internationella

utbytet av vetenskaplig litteratur, förbereda bibliografier innefattande

en råd olika länders vetenskapliga produktion på skilda områden

med flera uppgifter, som nu sysselsätta Unesco. LTppfostringsfrågor lämnades

därhän, enär man inom NF var av den uppfattningen, att mera omfattande

arbete på uppfostrans fält icke kunde utföras utan att intrång

gjordes på medlemsstaternas suveränitet. — Ökad styrka vann organisationen

genom det av franska regeringen skapade Institutet för intellektuellt

samarbete (Institut de Coopération Intellectuelle), som ställdes under kommitténs

ledning. Ett system av rådgivande kommittéer och andra anslutna

organ utvecklades allteftersom organisationen växte. 45 stater läto representera

sig hos institutet. Från 1938 samarbetade institutet med The International

Council of Scientific Unions.

Institutet deltog även i anordnandet av ett antal konferenser med ledande

filosofer och författare, vid vilka man sökte komma till rätta med de intellektuella

orsakerna till den växande internationella krisen och föreslå botemedel

mot denna.

Den kritik, som vanligen riktades mot institutet, innebar att det engagerade

alltför begränsade kretsar i sin verksamhet. Dess exklusivitet hade

givetvis sin främsta orsak i de små medel, som stodo till förfogande och

gjorde en inriktning på vissa elitgrupper nödvändig. Institutet har nu upphört

och dess uppgifter övertagits av Unesco.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

År 1928 inrättades ett institut för undervisningsfilm (Educational Cinematographic

Institute) i Rom under NF:s auspicier, genom vars arbete

bland annat utbytet av undervisningsfilm underlättades.

Nämnas bör också The International Bureau of Education i Geneve, som

sattes upp 1925 och 1929 fick en halvofficiell ställning. Denna byrå arbetar

fortfarande. Dess huvudsakliga uppgift är att vara en internationell insamlings-

och upplysningscentral för uppfostringsfrågor, men den utför också

fortlöpande undersökningar rörande metoder för uppfostran till internationell

förståelse och fred.

Det arbete, som här ovan antytts och som till största delen utfördes

under NF:s auspicier, ligger till grund för den nya kulturorganisationen,

ehuru denna är ämnad att arbeta på bredare basis, få större uppgifter och

överhuvudtaget en mera allomfattande karaktär.

III. Unescos stadga.

1. I inledningen till Unescos stadga (stadgans fullständiga text i bilaga

1) heter det, att krig ha sitt ursprung i människornas sinnen och följaktligen

en fred, som är grundad på enbart politiska och ekonomiska överenskommelser

mellan regeringarna ej kan bli en fred, som vinner folkens enhälliga, varaktiga

och uppriktiga anslutning utan att denna för att bli bestående också

måste byggas på mänsklighetens intellektuella och moraliska solidaritet.

Därför blir höjandet av kulturen och mänsklighetens fostran till rättfärdighet,

frihet och fred en helig plikt, som alla nationer måste uppfylla i en

anda av ömsesidig hjälpsamhet.

Det är för att lösa denna uppgift, som Förenta Nationerna upprättat en

organisation för undervisning, vetenskap och kultur. Dess syfte är

I. att bidraga till fred och säkerhet genom att medelst uppfostran,

vetenskap och kultur befordra samarbetet mellan folken i syfte att främja

den allmänna aktningen för lag och rätt och för de mänskliga rättigheter

och grundläggande friheter för alla, utan åtskillnad med avseende å ras,

kön, språk och religion, som Förenta Nationernas stadga tillförsäkrar världens

folk.

II. För att nå detta mål skall organisationen

a) medelst alla slag av massupplysning främja folkens kännedom om

och förståelse för varandra; och i sådant syfte föreslå lämpliga internationella

överenskommelser för att underlätta ett fritt utbyte av tankar och

kunskaper i ord och bild;

b) giva kraftiga impulser till folkupplysning och till spridande av kultur

genom att samarbeta med medlemsstater, vilka så önska, i utbyggandet

av deras verksamhet på undervisningens område,

genom att inleda samverkan mellan nationerna för att gradvis förverkliga

idén om lika utbildningsmöjligheter för alla människor utan hänsyn till ras,

kön eller ekonomiska och sociala villkor,

genom att föreslå lämpliga uppfostringsmetoder för att förbereda barnen

i alla länder för de förpliktelser, som friheten medför;

c) vidmakthålla, främja och sprida kunskap

genom att bevara och skydda världens arv av böcker, konstverk och

historiska och vetenskapliga minnesmärken, och genom att föreslå ifrågakommande

nationer för ändamålet erforderliga internationella överenskommelser,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

genom att främja internationellt samarbete inom alla grenar av intellektuell

verksamhet bland annat genom utbyte av personer, verksamma inom

undervisning, vetenskap och kultur samt genom utväxling av publikationer,

föremål av konstnärligt och vetenskapligt värde samt annat informationsmaterial,

genom att inleda lämpligt internationellt samarbete för att göra material

som är tryckt och offentliggjort i ett land tillgängligt för medborgare i alla

länder.

III. Med hänsyn till angelägenheten av att självständigheten, ursprungligheten

och den fruktbärande mångsidigheten inom medlemsstaternas kulturer

och undervisningssystem bevaras är det organisationen förbjudet att

ingripa i frågor, som väsentligen falla inom vederbörande stats egen jurisdiktion.

Rätt till medlemsskap i Unesco ha alla medlemmar i FN. Dessutom kunna

ieke-medlemsstater efter förslag av Unescos styrelse och efter godkännande

av FN:s sociala och ekonomiska råd inväljas genom beslut av Unescos

generalkonferens, fattat med två tredjedelars majoritet. Ett exempel härpå

är Schweiz, som är medlem av Unesco men ej av FN. Uteslutning ur FN

skall medföra uteslutning också ur Unesco.

Unesco är organiserat med en generalkonferens (General Conferenee)

som högsta myndighet, en styrelse (Executive Board) och ett sekretariat.

2. De allmänna riktlinjerna för Unescos arbete fastställas av generalkonferensen,

som normalt samlas en gång om året och består av representanter

för de stater, som äro medlemmar av organisationen. Varje medlemsstats

regering har rätt att, oberoende av landets storlek, skicka högst fem delegater

jämte rådgivande specialister. Till generalkonferensen kan också inbjudas

observatörer från icke-medlemsstater liksom från sådana mellanstatliga

och internationella organisationer, som ägna sig åt uppgifter inom

Unescos verksamhetsområde, t. ex. internationella sammanslutningar på

religionens, undervisningens, vetenskapens, kulturens och det sociala livets

områden samt organisationer inom FN:s ram som The Food and Agriculture

Organisation (FAO) och The World Health Organisation (WHO).

Konferensen skall för varje session välja president och övriga funktionärer

och sätta upp de kommittéer, som den finner nödvändiga för sitt arbete,

t. ex. administrations- och programfrågor. Vid den senaste generalkonferensen

uppsattes åtta kommittéer med underutskott.

Utom sin funktion som Unescos högsta myndighet är generalkonferensen

också konsultativt organ åt FN. Det åvilar sålunda konferensen att bistå

FN med råd »rörande de undervisningstekniska, vetenskapliga och kulturella

synpunkter på frågor, som äro av betydelse för FN» (Art. IV: 5).

För beslut om rekommendationer från Unesco till medlemsstaterna kräves

enkel majoritet i generalkonferensen. Däremot kräves % majoritet för

beslut om att lägga fram förslag om internationella konventioner för medlemsstaternas

godkännande (Art. IV: 4).

Som exempel på det förra kan nämnas Unescos rekommendation till medlemsstaterna

att anordna elementär undervisning för hela befolkningen i

respektive länder; som exempel på det senare kan nämnas en konvention,

som är under utarbetande och enligt vilken medlemsstaterna skola garantera

att deras studieplaner respektive undervisningsväsen på alla stadier

äro upplagda så att de gynnsamt inverka på den internationella förståelsen.

Generalkonferensen väljer ledamöterna i Unescos styrelse och utser också

generaldirektör på förslag av styrelsen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Platsen för generalkonferensens möten skall skifta från år till år. Avsikten

härmed är dels att sprida kunskap om Unescos verksamhet och syften

— detta sker också genom den Unescomånad, som programenhgt bör

hållas i samband med generalkonferensen — dels att ge konferensdeltagarna,

och därigenom medlemsstaterna, möjlighet att lära känna olika länders kultur

och aktuella problem på uppfostrans och det allmänna kulturlivets områden.

Värdlandet väntas därför i samband med konferensens möte anordna

föredrag, utställningar, teaterföreställningar och konserter för delegaterna.

Ordinarie sammanträden ha hittills hållits i Paris (1946), i Mexico City

(1947) och i Beirut (Libanon, 1948). Då dessa sammanträden kommit att

bli ekonomiskt mycket betungande för Unesco, samtidigt som de inneburit

en svår belastning för personalen, komma mötena sannolikt i fortsättningen

att vissa år göras mindre omfattande och förläggas till Paris. Detta blir

fallet under innevarande år. 1950 skall mötet hållas i Florens. — I vardera

av generalkonferensens två senaste möten deltogo omkring 300 delegater

och personer i rådgivande ställning. Från Unescos sekretariat hade en personal

på omkring 100 personer infunnit sig.

3. När generalkonferensen icke sammanträder är det styrelsen, som svarar

för organisationens ledning. Denna består av 18 ledamöter valda av

generalkonferensen bland delegaterna till denna. Dessutom har även generalkonferensens

president säte där såsom rådgivande ledamot. Ledamöterna

väljas på 3 år och kunna omväljas en gång. Vid varje sammanträde med

generalkonferensen nyväljes en tredjedel av styrelsen. Fn stat kan inte

ha mer än en medlem i styrelsen. Det har emellertid fastslagits, att medlemmarna

väljas som personer; de representera generalkonferensen och icke

sina regeringar. Vid valet av styrelseledamöter skall sörjas för att de olika

grenarna inom kultur, vetenskap och undervisning liksom samtidigt de olika

geografiska områdena och kulturkretsarna bli på ett rättvist sätt representerade.

Styrelsen skall själv välja sina funktionärer bland ledamöterna. Den

skall sammanträda minst två gånger om året och dessutom på kallelse av

ordföranden, som är skyldig att sammankalla till extra sammanträde då

sex ledamöter så fordra. Ett arbetsutskott bestående av 9 ledamöter kan

sammankallas vid behov och kan fatta beslut för styrelsen särskilt i frågor

rörande ekonomi och utnämningar.

Styrelsens ledamöter åtnjuta i motsats till delegaterna till generalkonferensen

ersättning för resor och sammanträden av Unesco.

4. Sekretariatet slutligen har i sin spets en generaldirektör vald på sex

år. Mandattiden för den första innehavaren av denna post, dr. Julian

Huxley, inskränktes dock på dennes egen begäran till endast två år. För

närvarande är dr. Jaime Torres Bodet, tidigare Mexikos utrikesminister,

generaldirektör. Han valdes vid generalkonferensens möte i Beirut 1948.

Hans mandattid är sex ar. Direkt eller genom representant skall generaldirektören

utan rösträtt deltaga i alla generalkonferensens, styrelsens och

de olika kommittéernas sammanträden. Han skall leda det löpande arbetet

och utarbeta en verksamhetsberättelse till generalkonferensen, som framlägges

av styrelsen med eller utan eget yttrande. Det framhålles, att sekretariatet

i sitt arbete uteslutande bör ledas av internationella synpunkter.

Dess medlemmar få sålunda icke begära eller mottaga instruktioner från

någon regering eller myndighet utanför organisationen.

Av stor vikt anser man vara att Unesco icke bara har en effektiv centralorganisation

utan också har aktiva organ i de olika medlemsstaterna,

4 —• Bihang till riksdagens protokoll lOftO. 1 sand. Nr 1<)7.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

nationella råd (National Commissions). I själva verket beräknas dessa spela

en minst lika viktig roll som sekretariatet för genomförandet av Unescos

program. Enligt stadgan (Art. VII) ha alla medlemsstater skyldighet att föranstalta

om samarbete mellan å ena sidan sammanslutningar i det egna landet

representerande undervisning, vetenskap och kultur och å andra sidan

Unesco, och stadgan uttalar sig för att i detta syfte nationella råd^ upprättas

i medlemsstaterna med representanter för regeringen och sådana

sammanslutningar. Sammansättningen och organisationen förutses givetvis

kunna skifta betydligt från land till land.

De nationella råden skola

1) tjänstgöra som rådgivande organ åt vederbörande lands regering beträffande

alla frågor som röra Unesco,

2) tjänstgöra som rådgivande organ åt vederbörande lands delegation

till Unescos generalkonferensmöten,

3) råda vederbörande regering i fråga om utnämningen av delegater till

generalkonferensen samt

4) verka som förbindelseorgan mellan Unesco och de organisationer och

institutioner inom vederbörande land, vilka äro verksamma på uppfostrans,

vetenskapens och kulturens områden.

En viktig uppgift för de nationella Unesco-råden är också att genom

upplysningsverksamhet av olika slag i respektive länder skapa förståelse

och intresse för Unescos uppgifter och arbete.

Genom rådens försorg böra också de rapporter utarbetas, som medlemsstaterna

enligt art. VIII i stadgan regelbundet skola insändas till Unesco angående

lagstiftning och statistik på undervisningens, vetenskapens och kulturens

områden i respektive länder liksom beträffande de åtgärder, som

träffats med anledning av generalkonferensens rekommendationer och konventioner.

I september 1948 hade 28 medlemsstater bildat sådana råd. Dessa ha i

de olika länderna fått en mycket varierande utformning. För detaljer beträffande

de nationella rådens organisation hänvisas till bilaga 3.

Ett mindre sekretariat är inom Unesco skapat särskilt för att uppehålla

kontakten med dessa råd. Fjorton medlemsstater ha dessutom särskilda

representanter ackrediterade vid Unesco.

6. Formella avtal om samarbete ha av Unesco träffats med FN i enlighet

med FN-stadgans art. 57 angående fackorganens anknytning till FN, och

med flera av dess fackorgan, t. ex. FAO, ILO (International Labour Organisation)

och WHO. I dessa fall är framför allt den av FN tillsatta administrativa

kommittén för koordination (Administrative Committee of Coordination)

samarbetsorganet. Avtal ha också träffats med en lång rad internationella

organisationer på t. ex. det humanistiska och naturvetenskapliga

området. Av särskild vikt är givetvis samarbetet med International Bureau

of Education, med vilken Unesco står i mycket intim kontakt. Ännu flera

äro de institutioner, med vilka Unesco regelbundet samarbetar utan att

detaljerade och formella avtal ännu träffats.

IV. Sekretariatets organisation. Verksamheten.

Sekretariatet, som redan flera gånger omorganiserats och för närvarande

åter är föremål för en grundlig översyn, har i stort sett följande uppläggning.

Dess ledning utövas, som tidigare nämnts, av en generaldirektör. Vid

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

sin sida har denne en ersättare (Deputy Director-General) som beskrives

som generaldirektörens alter ego och helt inträder i dennes funktioner då

generaldirektören är frånvarande. För att skapa garantier lör enhetlighet i

ledningen ha dessa bägge gemensam byrå. Närmast under dessa sortera två

biträdande generaldirektörer (Assistant Directors-General), av vilka den ene

leder sektionen för uppfostran och undervisning, den andre sektionen för

kulturell verksamhet. De delta också tillsammans med ledningen i utformandet

av riktlinjerna för Unescos löpande arbete. Den övriga personalen

— sekretariatet beräknas under 1949 i allt komma att sysselsätta högst

723 personer — är uppdelad efter ett system med 18 grader, med ställning

och avlöning efter FN:s förebild.

Själva arbetet inom Unesco är numera uppdelat på två stora avdelningar,

en administrativ avdelning med arbetet fördelat på nio byråer och en programavdelning,

organiserad på sex sektioner.

A. Den administrativa avdelningen.

Den administrativa avdelningen innefattar generaldirektörens byrå,

byråer för kontakt utåt, d. v. s. med FN och dess övriga fackorgan och

med andra internationella och nationella sammanslutningar, med vilka

Unesco samarbetar, en särskild, mindre byrå i New York med uppgift att

svara för kontakten med FN och representera Unesco vid dess olika sammanträden,

jämte byråer för personal, kassa och räkenskaper, budget, den

administrativa skötseln och för konferensförberedelser. Fn byrå, som inom

en organisation av denna art måste bli särskilt omfattande, är givetvis den,

som skall svara för tolkningar vid sammanträden, översättningar, framställningen

av förhandlingsdokument etc. — i samband med alla konferenser

och sammanträden inom Unesco utsändas sålunda utförliga föredragningslistor

och protokoll till samtliga medlemsstater. Denna byrå kallas

»bureau of central administrative services».

Det har stundom riktats kritik mot Unescos administrativa avdelning.

Dels har man menat att den skulle vara för stor, dels att dess personal i

alltför stor utsträckning skulle vara sysselsatt med ett ofruktbart kontrollarbete

av programsektionerna. Av Unescos ledning har med anledning härav

framhållits, att kontrollarbetet i första hand gäller finanserna och budgeten

samt att Unescos administration bland annat på grund av dess internationella

karaktär på många punkter blir ytterst komplicerad. Sålunda beräknas

organisationens budget i dollar medan medlemsavgifterna kunna betalas

i tre olika valutor, dollar, engelska pund och franska francs. Fn annan

komplicerande faktor är den osäkra valutasituationen i Frankrike, där sekretariatet

är beläget. Då Unesco till helt nyligen i stor utsträckning måst

arbeta med korttidsanställd personal har personalbyråns arbete blivit betydande.

På grund av bland annat det stora antalet konferenser inom Unesco

och det omfattande tryckta eller stencilerade material, som måste utgå —

Unesco har tre förhandlingsspråk (working languages) engelska, franska

och, med vissa inskränkningar, .spanska — gäller detsamma också byrån för

»central administrative services». Det måste emellertid i detta sammanhang

konstateras att framställningen och distributionen av förhandlingsdokument

och informationsmaterial särskilt under Unescos första verksamhetstid

skedde med alltför stor rundhänthet. På denna punkt har en åtstramning

skett. Ytterligare åtgärder för att koncentrera och effektivisera arbetet på

den administrativa avdelningen ha utlovats av den nytillträdande generaldirektören.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

För närvarande går ungefär en fjärdedel av Unescos budget till administrationsavdelningen

och närmare hälften av personalen arbetar på denna

avdelning.

Ett förhållande som avsevärt komplicerat och hämmat arbetet på samtliga

avdelningar har varit att de två senaste generalkonferenserna hållits på

så stort avstånd från Unescos huvudkvarter.

B. Programavdelningen.

Programavdelningen har sektioner för (1) återuppbyggnad, (2) undervisning

och uppfostran, (3) naturvetenskap, (4) samhällsproblem, (5) kulturell

verksamhet och (6) stipdendiatutbyte och folkupplysning samt upplysning

om Unescos arbete.

Då i det följande en kort översikt lämnas för dessa sektioners verksamhet

är framställningen givetvis schematisk. Beträffande praktiskt taget alla

projekt av större omfattning gäller självfallet att två eller flera sektioner

samarbeta för deras genomförande.

Ett gemensamt drag för alla sektioner är den vikt, som ständigt lägges

vid arbetet på att förbättra de internationella kontakterna mellan olika

nationella grupper och sammanslutningar; samtliga programsektioner bemöda

sig därför om ett nära samarbete med sådana grupper på uppfostrans,

vetenskapens och kulturens områden. Den verksamhet, som bedrives, är

framför allt stödjande och stimulerande. Det framhålles ofta, att Unesco

varken är ett internationellt universitet, en forskningscentral eller ett understödsorgan

för återuppbyggnaden utan framför allt har utredande, stödjande

och animerande uppgifter. 1

1. Återuppbyggnad. Återuppbyggnaden på uppfostrans, vetenskapens och

kulturens områden i krigshärjade länder har satts som Unescos första och

mest trängande uppgift. Genom organisationens försorg har en undersökning

av hjälpbehoven verkställts i tills vidare 29 krigshärjade eller bristfälligt

utrustade länder över hela världen. Unesco, som ju icke självt kan finansiera

den återuppbyggnad, som fordras, agerar i första hand som central för upplysningar

åt andra organisationer om var hjälpbehovet är störst liksom om

hur återuppbyggnaden fortskrider. På Unescos initiativ bildade således i

maj 1947 representanter för 52 frivilliga sammanslutningar ett temporärt

internationellt råd för återuppbyggnad på undervisningens område (Temporary

International Council for Educational Reconstruction, TICER). Unesco

ställer sekretariat till förfogande för TICER.

Unesco har också genomfört aktioner för att skaffa medel för inköp av

undervisningsmateriel, laboratorieutrustningar etc. Under 1948 hade sålunda

materiel till ett värde av $ 50 000 000 delats ut i krigshärjade länder

huvudsakligen som en följd av Unesco-kampanjer. Medlen hade i första

hand insamlats i Förenta Staterna; stora bidrag hade också lämnats av t. ex.

Canada, Storbritannien och Norge. Dessutom hade Unesco ur egna fonder

bidragit med $ 400 000.

Till hjälp vid undervisningen på orter, där vanligt undervisningsmateriel

helt saknas, t. ex. i de härjade distrikten i Polen och Grekland, har organisationen

låtit utarbeta handledningar. En månadspublikation, Reconstruction

Newsletter, ger aktuella uppgifter om återuppbyggnadsarbetets

fortgång. Andra publikationer av intresse i detta sammanhang äro broschyrerna

Universities in Need, vari lämnas en kortfattad redogörelse för de

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

högre undervisningsanstalternas tillstånd i en råd krigshärjade länder, och

Improvisations in the Teaching of Science, vilken innehåller anvisningar om

hur experiment kunna anordnas med enkla och lättåtkomliga hjälpmedel.

Unescos undersökningar ha också omfattat biblioteken i en råd. länder.

Olika åtgärder ha vidtagits för att avhjälpa bristen på litteratur. Mikrofilm

och andra bildhjälpmedel ha därvid kommit till användning. För att underlätta

utbytet av böcker nationerna emellan har Unesco också bidragit till

att bokcentraler organiserats i olika länder, bland annat i Storbritannien och

Canada. För att meddela upplysningar angående tillgängliga böcker och

tidskrifter och befordra utbytet av sådant material publiceras även en månatlig,

tvåspråkig biblioteksbulletin (Unesco Bulletin for Libraries). Den

distribueras för närvarande till omkring 6 500 institutioner.

Intresset för återuppbyggnadsproblemen stimuleras genom utsändandet

av broschyrer och filmer.

En ny uppgift för organisationen har f. ö. blivit arbetet bland flyktingarna

i konfliktområdet i Främre Orienten.

Det kan i detta sammanhang påpekas, att Unesco utom i medlemsstaterna

också bedriver en viss verksamhet i Tysklands tre västliga zoner. Denna

har till främsta uppgift att sprida upplysning om Unescos arbetsuppgifter

och mål, men dessutom håller numera ett visst samarbete på att etableras

med tyska vetenskapsmän och kulturpersonligheter, tidskriftsutbyte planeras

och vissa av sektionen för samhällsproblem bedrivna undersökningar utsträckas

att omfatta även Tyskland. Unescos verksamhet i Tyskland har

däremot icke karaktären av återuppbyggnadshjälp. Överenskommelse har

träffats om en efter samma linjer upplagd verksamhet i Japan.

2. Sektionen för undervisning har till generell uppgift att främja allas rätt

till undervisning oavsett nationalitet, religion, ras eller kön. Den utsänder

expertkommissioner (Educational Missions) för att biträda mindre utvecklade

länder vid utbyggandet av deras undervisningsväsen. Sådana kommissioner

ha sänts till Afganistan och Filippinerna. Men i första hand fyller

Unesco denna uppgift genom att verka som upplysnings- och rådgivningscentral

i uppfostringsfrågor. Den utarbetar översikter och meddelar upplysningar

om betydelsefulla förbättringar i fråga om metoder och teknik på

området. Även då det gäller den vid organisationens start så mycket omtalade

världsomfattande attacken mot analfabetismen, som alltså skulle

gälla jordens halva befolkning, är Unescos verksamhet numera huvudsakligen

av dylik clearingkaraktär.

En liknande svängning har också inträtt beträffande den försöksverksamhet

i form av en råd »pilot projects», som Unesco vid sin tillkomst startade

för att i vissa begränsade, outvecklade områden pröva nya metoder för att

höja befolkningens andliga och kulturella standard. Stationer för sådana

försök ha upprättats på Haiti, i Kina, i Brittiska Östafrika (Nyassaland)

och i Peru. Det har emellertid så småningom framgått att en isolerad aktion

från Unescos sida icke har någon möjlighet till framgång på grund av dåliga

materiella och hygieniska förhållanden i dessa trakter. T den mån projekten

fullföljas kommer detta därför att ske i intimt samarbete med de internationella

närings- och hälsoorganisationerna (FAO och WHO). Arbetet är

upplagt på lång sikt.

Sektionen arbetar också med en undersökning av lärarnas levnadsvillkor

i syfte att få dem så ordnade, att dessa både kunskapsmässigt och socialt

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. May.ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

kunna göra en fullvärdig insats. Detta sker givetvis i intimt samarbete med

olika lärarorganisationer och internationella organ på undervisningens område,

främst The International Bureau of Edueation.

Under 1949 kommer en världskonferens om folkbildningsfrågor (Adult

Edueation) att sammankallas av Unesco. Den skall hållas i Danmark. En

handbok i dessa frågor kommer att publiceras.

En rad praktiska initiativ ha tagits för att stödja uppfostran till internationell

förståelse. Metoderna för att utveckla det mellanfolkliga samförståndet

ha analyserats. Som ett särskilt framgångsrikt och värdefullt moment

i detta avsnitt av verksamheten betecknas de internationella seminariekurser,

där lärare från olika länder ha fått mötas för att diskutera

olika undervisningsfrågor, t. ex. lärarutbildningen och undervisningen i internationella

frågor. Sådana kurser ha tills vidare anordnats i Frankrike,

Tjeckoslovakiet, Storbritannien och Förenta Staterna. För 1949 planeras

en liknande kurs i Fjärran Östern, liksom också stöd åt ytterligare en, som

skall hållas i Latinamerika rörande analfabetismen. Den granskning, som

de nordiska länderna redan företagit av de olika ländernas läroböcker främst

i historia för att få bort formuleringar som leda till en nedvärdering av andra

länder i elevernas ögon, har Unesco tagit upp i världsskala. Unesco söker

också främja tillkomsten av diskussionsgrupper med syfte att behandla

internationella problem och förbättra kontakten mellan sådana grupper i

olika länder liksom det överhuvudtaget arbetar på att öka utbytet av

kulturprodukter länderna emellan och på att utveckla internationella studiecentra.

Organisationen understödjer anordnandet av internationella ungdomsläger.

Även de krigsskadade barnens problem uppmärksammas.

En internationell tävlan att skriva en uppsats över ämnet »Together we

build a new world» har anordnats för barn och ungdom.

3. Den naturvetenskapliga sektionens arbete har betecknats som särskilt

framgångsrikt. En viktig orsak till framgången har varit att man på naturvetenskapens

område kunnat samarbeta med redan tidigare väl utvecklade

internationella organ. Sektionen tjänstgör i första hand som en internationell

central med stödjande och samordnande uppgifter. Med The

International Council of Scientific Unions har Unesco sålunda träffat avtal

om stöd till rådets verksamhet samt samarbete i gemensamma frågor. Tack

vare Unesco ha de olika unionerna varit i stånd att intensifiera sin verksamhet.

Organisationen har också tagit initiativ till bildandet av nya

unioner, t. ex. för kristallografi, för teoretisk och tillämpad mekanik och för

naturskydd.

Unesco underlättar på olika sätt anordnandet av internationella kongresser

och konferenser, t. ex. cytologkonferensen i Stockholm 1947, genetikerkongressen

sammastädes 1948 och kongressen för mentalhygien i London

samma år.

LTnesco deltar också i ordnandet av t. ex. den konferens, som 1949 skall

hållas i USA rörande utnyttjandet av världens naturtillgångar. Organisationen

utdelar också rese- och forskarstipendier. Under 1948 bidrog sålunda

Unesco till resor för omkring 450 personer från olika länder, bland annat

Sverige, i samband med ett femtiotal internationella kongresser, liksom till

utgivandet av ett fyrtiotal rapporter, bulletiner och tidskrifter förutom till

vidmakthållandet av ett trettiotal laboratorier och andra vetenskapliga institutioner

främst i de krigshärjade länderna. Till understöd för kongresser

har Unesco för 1949 anvisat ett belopp av $ 200 000.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

En förmedlingstjänst för vetenskaplig litteratur och apparatur har också

UPFör att underlätta det internationella samarbetet på vetenskapens olika

områden har man också vidtagit åtgärder för att samordna utgivandet av

index till vetenskapliga serier, sammanfattningar av publikationer och avhandlingar

o. d. Under 1949 kommer Unesco att sammankalla en internationell

konferens rörande dessa frågor.

Slutligen ägnar Unesco också intresse åt frågor rörande naturvetenskapernas

popularisering.

Av särskild betydelse har varit att Unesco upprättat ett antal°■vetenskapliga

fältstationer i olika delar av världen, vilka ligga långt från de stora

forskningscentra. Genom detta initiativ har man bland annat velat soka förbättra

kontakten och samarbetet mellan dessa avlägsna länders vetenskapsmän

och deras kolleger i andra områden. Stationer ha hittills inrättats i

Montevideo, Cairo, Nanking och senast i New Delhi. Stationen i Sydamerika

nu i Montevideo (tidigare i Rio de Janeiro), som ar den torst upprättade,

har till särskild uppgift att planera för Amazonprojektet, ett av

Unescos mest uppmärksammade företag.

På organisationens initiativ har nämligen i Manaos vid Amazonfloden

upprättats ett internationellt institut för att genom vetenskapliga undersökningar

främja tillvaratagandet av naturtillgångarna i Amazon bäckenets

urskogsområde samt bidraga till områdets utforskande ur etnologiska, geografiska,

biologiska, mineralogiska och botaniska synpunkter. Institutet

har nu efter långa förberedelser börjat sitt arbete. Det skall bil ett centrum

för vetenskaplig utbildning och för kulturellt utbyte. Man beräknar också

att utforskandet av detta stora och rika, men otillräckligt kända område

skall leda till betydelsefulla åtgärder för höjandet av levnadsstandarden i

världen, dels direkt genom att ge utgångspunkter för områdets exploatering,

dels indirekt genom att ge lärdomar, som kunna tillämpas i andra glest befolkade

och ekonomiskt outnyttjade tropiska urskogsområden.

Unesco arbetar också för att stimulera och samordna verksamheten vid

de internationella höjdforskningsinstitutionerna. ...

Planer för inrättandet av två nya vetenskapliga institutioner skola utarbetas

under 1949, en för en internationell beräkningscentral (International

Computation Centre). en för ett internationellt institut för forskning

rörande den torra zonen (International Institute of the Arid Zone).

4. Sektionen för samhällsproblem arbetar främst med sociologiska fråge
St

Sektionens arbete domineras av en på bred basis igångsatt undersökning

av orsakerna till de spänningar i samhället, som ogynnsamt påverka den

internationella förståelsen. Nära förbunden härmed är en omfattande, komparativ

undersökning, som lagts upp i syfte att utröna vilka drag som åro

karakteristiska i olika länders kultur, idealbildning och rättsförhållanden

och vilken uppfattning olika nationer ha om sig själva och sina grannar.

Avsikten med dessa företag är i sista hand att, sedan tillräckligt material

föreligger, med psykologiska och andra metoder söka påverka människornas

attityd fram mot en bättre förståelse för egna problem och en riktigare

uppskattning av andra folk. I samband härmed undersökas även orsakerna

till uppkomsten av en aggressiv nationalism. Monografier framställande

olika nationers livsstil och livsåskådning liksom undersökningar angående

olika nationers sätt att uppfatta sig själva och främmande folk äro under

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

utarbetande. Dessa undersökningar beröra tills vidare ett tiotal länder bland

annat Förenta Staterna, Storbritannien, Frankrike, Norge och Schweiz.

Inom denna avdelning utföres också arbete med sikte på att skapa bättre

internationella kontakter och bättre organisation på social vetenskapernas

och statsvetenskapens område.

De mänskliga och sociala relationerna studeras också från filosofiska och

humanistiska utgångspunkter, t. ex. genom att man anordnar diskussioner

och verkställer undersökningar rörande den filosofiska bakgrunden till olika

»fundamentala begrepp» som frihet, demokrati och jämlikhet och till olika

ideologiska konflikter.

Unesco har också gjort förarbeten till utgivandet av en allmän vetenskaps-

och kulturhistoria, avsedd att tjäna som bakgrund till det fortsatta

arbetet på ökad internationell förståelse.

5. I sektionen för kulturell verksamhet ha sammanförts avdelningar för

konst och litteratur, för filosofi och humaniora samt för museer och

bibliotek.

På dessa områden ha en rad åtgärder vidtagits för att främja det internationella

samarbetet. Sålunda söker Unesco med stöd av The International

Union of Academies få till stånd ett internationellt råd av sammanslutningar

på de humanistiska områdena på samma sätt som redan skett inom

naturvetenskaperna.

Ett internationellt teaterinstitut med uppgift att underlätta det internationella

utbytet på detta område t. ex. beträffande pjäsval, dekorationer etc.

har tack vare sektionens arbete kunnat upprättas. Ett musikinstitut av

samma uppläggning planlägges också. Förberedelser ha gjorts för att få till

stånd ett intensifierat utbyte av artiklar mellan olika länders tidskrifter.

I undervisningssyfte har ett antal serier högklassiga reproduktioner av

konstföremål lagts upp, vilka sedan skola sändas ut på vandringsutställningar.

Verksamheten skall utsträckas till att omfatta reproduktion även

av unika kulturdokument i olika länder. Man verkar också för att olika

länders klassiska litterära och vetenskapliga verk (»great books») skola

utkomma i goda översättningar.

När det gäller museifrågor samarbetar Unesco intimt med internationella

museirådet (International Council of Museums). Organisationen verkar för

att sprida upplysning om utvecklingen av museiteknik och uppmuntrar

utbyte av utställningar olika medlemsstater emellan. Vid generalförsamlingens

sammanträde i Mexiko visades för övrigt bland annat en utställning

illustrerande modern svensk museiteknik. Unesco publicerar också kvartalsskriften

Museum (på engelska och franska), en fortsättning av den av Institut

de Coopération Intellectuelle utgivna Museion.

Till museernas tjänst upprättar Unesco förteckningar över existerande

internationella vetenskapliga bibliografier berörande olika ämnesområden

samt uppmuntrar till utgivandet av sadana bibliografier på områden, som

ännu ej blivit täckta liksom också till utgivandet av förteckningar över

medlemsstaternas mera betydande och representativa verk inom vetenskap,

kultur och undervisning.

6. Stipendiatutbyte och folkupplysning. Upplysning om Unescos arbete.

Stor vikt lägges inom Unesco vid att få till stånd ett på bred bas upplagt

utbyte av specialister inom olika fack mellan länderna, För närvarande

arbetar organisationen också med att söka få till stånd ett register innehållande

alla typer av stipendier och understöd, som utdelas av olika länder

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. May.ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

och äro tillgängliga för personer, som önska resa utomlands i studiesyfte.

Ett första resultat av denna undersökning föreligger numera i bokform och

omfattar uppgifter om över 10 000 stipendier från ett tjugotal olika länder.

Unescos eget stipendiatprogram fram till oktober 1948 omfattade 60 egna

stipendier och 125 utdelade av Unesco men ställda till förfogande av olika

givarestater. Under 1949 beräknar Unesco kunna utdela 25 stipendier ä

$ 3 200 vardera. Unescos egna stipendier äro avsedda att utdelas till personer

som nått en »viss mognad» och önska bedriva studier eller forskningar

inom Unescos intressesfär, t. ex. naturvetenskap, folkuppfostran, de krigsskadade

barnens uppfostringsproblem, bibliotekskunskap, skoladministration,

konstnärlig eller musikalisk uppfostran.

Unesco arbetar även för att stimulera medlemsstaterna att sinsemellan

ingå kultura vtal.

Inom samma sektion arbetas också med folkupplysnmgsmecilen (mass

media) press, radio och film. Arbetet syftar här till att i fredens och det

internationella samförståndets tjänst intensifiera den fria förmedlingen av

idéer, dels genom att förbättra de rent materiella förhållandena på dessa

områden — detta sker genom en världsomfattande undersökning rörande

behovet av tekniska hjälpmedel på pressens, radions och filmens område

(jämför under 1) — dels genom att undersöka vilka hinder som existera

för det fria utbytet av informationer genom text och bild (tullar, postbefordringsavgifter,

språksvårigheter etc.) i syfte att såvitt möjligt undanröja

eller minska dessa, dels slutligen arbetar en »projects division» med

att utvälja och skissera lämpliga ämnen, som kunna popularisera Unescos

idéer, först och främst på den internationella förståelsens område, ämnen

som sedan, utarbetade enligt avdelningens riktlinjer, äro avsedda att spridas

genom radio, press och film över hela världen. Sålunda kommer denna

avdelning under 1949 att i stor utsträckning koncentrera arbetet på att

»i livlig, aktuell och dramatisk form» framställa innebörden och betydelsen

av den av Förenta Nationernas generalförsamling antagna Förklaringen om

de mänskliga rättigheterna.

En nyhetsbulletin för radio (»Unesco News Broadcast») kommer att

under 1949 utskickas varje vecka; överenskommelse om bulletinens utsändning,

helt eller delvis, har träffats med några hundratal radiostationer.

Arbetet på att underlätta utbytet av informationer har burit frukt bland

annat genom att generalförsamlingen vid sammanträdet i Beirut fastställde

texten till en internationell konvention att utsändas till medlemsstaterna

för godkännande med syfte att underlätta utbytet av filmer och radioinspelningar

av pedagogisk eller kulturell karaktär.

Som ett led i arbetet på att underlätta det internationella idéutbytet har

också ett system med s. k. bokkuponger utarbetats för att underlätta

inköp av böcker i länder med mjuk valuta från hårdvalutaländer. Bokkupongerna,

vars värde är bestämt i dollar, komma att kunna köpas efter

officiell kurs i mjukvalutaländerna och gälla vid inköp av böcker och publikationer

av kulturellt eller vetenskapligt värde. Projektet befinner sig för

närvarande på experimentstadiet.

»Projects division» bär å sin sida även gjort förarbeten till en s. k. Calender

of World Affairs, som skall innehålla uppgifter om viktiga förhållanden

och händelser inom uppfostran, vetenskap och kultur. Den har också förberett

filmförteckningar rörande olika slags undervisnings- och upplysningsfilmer.

Vid FN:s konferens 1948 om informationsfriheten (Freedom of information)

tog Unesco aktiv del. Möjligheterna afl skapa ett internationellt institut

för press och information undersökas.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Unesco undersöker också förhållandena beträffande Copyright i olika länder

i syfte att förbereda en världskonvention på detta komplicerade område.

En informationsbulletin utges i frågan och en världskonferens rörande internationella

författar- och förlagsrättigheter förberedes i samarbete med

berörda institutioner.

Sektionen arbetar också för att främja utvecklingen av offentliga bibliotek

till centraler för uppfostran till internationell förståelse. Som ett led i

dessa strävanden understödjer Unesco även utgivandet av bibliografier.

En central för utbyte av information beträffande förhållanden och institutioner

på kulturlivets område i olika länder liksom beträffande personer

verksamma inom uppfostran, vetenskap och kultur har inrättats. Denna

central har också ansvaret för Unescos publikationer.

I direkt syfte att sprida kunskap om och skapa förståelse för Unescos program

arbetar inom denna sektion fyra avdelningar med uppgift att hålla

kontakt med och utveckla de nationella råden och att publicera Unescos

allmänna informationsorgan The Courier (engelsk, fransk och spansk upplaga).

Denna redogörelse för Unescos viktigaste permanenta uppgifter, liksom

för ett antal projekt, som för närvarande äro aktuella inom organisationen,

torde ge ett begrepp om dess ytterst mångförgrenade verksamhet. Det har

också från olika håll framhållits att just denna mångsidighet kommit att

alltför mycket anstränga organisationen och givit dess verksamhet en splittrad

och fragmentarisk karaktär. Orsaken till denna splittring torde i första

hand böra sökas i de mycket omfattande och detaljerade instruktioner, med

vilka generaldirektörens verksamhet åtminstone fram till den senaste generalkonferensen

utstakats och där ett mycket stort antal ytterst disparata

initiativ rekommenderats för omedelbar åtgärd. Vid den senaste generalkonferensen

skar man emellertid ner antalet direktiv betydligt. Däremot

har det ansetts riktigt, att Unesco icke blott sysslar med begränsade, förhållandevis

snabbt genomförda uppgifter utan också arbetar med på längre

sikt upplagda planer.

Vid flera tillfällen har det också framhållits, att flera av projekten, bland

annat inom sektionen för samhällsproblem (4), lagts upp alltför stort och

därför illa rimma med Unescos tämligen blygsamma ekonomiska resurser.

Även de ambitiösa planerna på att befordra det fria utbytet av idéer och

informationer, eller folkupplysningsprogrammet äro fortfarande utformade

på ett sätt, som icke står i proportion till medelstillgången. De svenska

forskningsrådens samarbetsdelegation har också i en framställning till Kungl.

Maj:t den 22 nov. 1948, där anslutning till Unesco förordas, framhållit, att

»återhållsamhet i fråga om alltför vittsvävande projekt och en säkrare förankring

i realistiskt tänkande otvivelaktigt skulle vara önskvärd» inom

Unesco. Liknande tankegångar ha vid olika tillfällen även framförts av

bland annat Danmarks delegater till Unescos konferenser. I själva verket

torde också en utveckling mot en koncentration av arbetsuppgifterna och

en fastare planläggning hålla på att ske.

Beträffande själva arbetsmetoden har man bland annat kritiserat systemet

att kringsända synnerligen omfattande frågeformulär, vars fullständiga

besvarande inte sällan skulle inneburit verkliga forskningsuppgifter. Metoden

att på denna väg söka erhålla upplysning om t. ex. de olika nationella

kulturernas ursprung och utveckling, deras kontakter med andra kulturer

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

och resultaten av dessa, karakteristiska drag m. m. förefaller sålunda icke

ändamålsenlig. En ändring på denna punkt har ställts i utsikt. — Man har

också på vissa håll tyckt sig finna en viss benägenhet från Unescos sida att

starta egna projekt av samordnande karaktär, t. ex. beträffande vetenskapliga

tidskrifter och serier, utan att tillbörlig hänsyn därvid tagits till redan

existerande organ, då ett stöd till dessa kanske dock pa ett billigare sätt

kunnat leda till samma resultat.

V. Budget och finansiering. Medlemsstater.

Den budget, som fastställdes vid generalkonferensen i Paris 1946 för

Unescos första verksamhetsår (1947), slutade på $ 6 950 000. Av detta belopp

avsågs $ 950 000 att finansiera den förberedande kommitténs arbete,

d. v. s. verksamheten intill den 31/12 1946.

Under 1948 arbetade Unesco med en budget på $ 7 682 637, för 1949 har

summan höjts till $ 7 780 000.

Till jämförelse kan nämnas att Förenta Staterna använder ungefär dubbla

beloppet för sin kulturella upplysningsverksamhet i utlandet medan den

engelska organisationen med dessa uppgifter (The British Council) arbetar

med en budget av ungefär samma storleksordning.

De viktigaste utgiftsposterna i Unescos budget för 1949 äro

A. Administration och löner: $ 2 019 798.

B. Programsektionerna:

1. Återuppbyggnad...................................... 420 638

2. Uppfostran .......................................... 810165

3. Naturvetenskaperna .................................. 679 505

4. Samhällsproblem ..................................... 405 913

5. Kulturell verksamhet.................................. 523 667

6. Stipendiatutbyte och folkupplysning.................... 1 518 048

4 357 936.

Återstoden av summan går till underhållskostnader, inköp av materiel avolika

slag, inredning, sjukvård etc. Dessutom tillkommer en reserv på

$ 133 526.

Unescos verksamhet finansieras genom avgifter från medlemsstaterna

efter samma grunder som gälla för betalningarna till FN med vissa modifikationer

beroende på att medlemsstaterna i de bägge organisationerna icke

äro helt desamma. Unesco räknade vid den senaste generalkonferensen i

nov.—dec. 1948 44 medlemsstater. Från den 1 januari 1949 ha dessutom

Schweiz, Siam och Monaco inträtt som medlemmar i organisationen.

I bilaga 4 lämnas en förteckning på medlemsstaterna, jämte den skala

efter vilken medlemsstaternas bidrag för 1949 beräknats skola utgå.

Utom medlemsavgifter lämna medlemsstaterna bidrag efter samma proportioner

till en rörelsefond om $ 3 000 000. Detta belopp står räntefritt till

Unescos disposition men förblir medlemsstaternas egendom.

VI. Principiella synpunkter på Unesco.

I tidigare avsnitt har den diskussion refererats, som gällt Unescos administration

(s. 51) och den konkreta uppläggningen av organisationens verksamhet

(s. 58). På Unescos uppgift och verksamhet ha emellertid även lagts

synpunkter av mera principiell art.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Då organisationen bildades yppades sålunda tvivel på att undervisningsarbetet

över huvud skulle kunna spela någon roll för att bevara och bygga

freden. Man framhöll att uppfostran i och för sig inte innebar någon garanti

för utvecklingen av ett fredligt sinnelag, och som exempel härpå anförde

man Tyskland. På detta har från Unescos sida svarats, att man är medveten

om att kunskap i och för sig är neutral ur moralisk synpunkt, men

framhållit att ett elementärt mått av bildning är ett nödvändigt instrument

för den uppfostran till bättre mellanfolklig förståelse, som man önskar

bedriva.

Ett problem av allvarligare art härleder sig ur det förhållandet, att

Unesco fått till uppgift icke blott att verka som en allmän clearingcentral

beträffande undervisnings- och kulturfrågor, utan även att verka för utbredandet

av positiva idéer om mänskliga fri- och rättigheter liksom för det

fria utbytet av personer och informationer. Härvid har organisationen inte

kunnat undgå att möta kritik och motstånd från sådana håll, där man befarat

att dessa sidor av Unescos verksamhet skulle komma att utnyttjas i

politiska syften. Särskilt uppmärksammad har den kritik varit som ur dessa

synpunkter riktades mot Unesco av en jugoslavisk delegat vid generalförsamlingens

första sammanträde (Jugoslavien undertecknade Unescos instiftelsedokument,

men har aldrig ratificerat överenskommelsen) och en tjeckoslovakisk

och en polsk delegat vid det andra. Det har också framhållits att

just denna mera aktiva del av Unescos program avhållit Sovjetunionen

från att inträda i organisationen, medan samma stat visat intresse för

Unescos förmedlande uppgifter.

För närvarande föreligger emellertid ingen tendens inom Unescos ledning

att uppge organisationens arbete på fostran till fred och ökad mellanfolklig

förståelse eller på att underlätta ett friare utbyte av idéer och informationer

mellan folken efter de uppdragna riktlinjerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3.

P. M.

ANGAENDE NATIONELLA UNESCORÅD

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLL.

I. Unescos stadga och rekommendationer.

1. Upprättande och sammansättning.

2. Arbetsuppgifter.

II. Översikt över nationella råd i Danmark, Norge, Brasilien,

England, Frankrike, Nederländerna, Nya Zeeland, Polen

och U. S. A.

III. Riktlinjer för svenskt nationellt Unescoråd och förslag om

tillsättande av provisoriskt dylikt.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

63

I. Unescos stadga och rekommendationer.

Bestämmelser angående de nationella råden återfinnas i Unescos stadga,

artiklarna IV: 1 och VII: 1—3. Ivällorna för Unescos särskilda rekommendationer

redovisas i samband med referat av dessa.

1. Upprättande och sammansättning. Artikel VII: 1 lyder: »Varje medlemsstat

skall vidtaga efter sina särskilda förhållanden lämpade åtgärder

för att med organisationens verksamhet samordna de viktigaste inhemska

sammanslutningar, som ägna sig åt undervisning, vetenskap och kultur,

i första hand genom bildande av ett nationellt råd bestående av representanter

för regeringen och dylika sammanslutningar».

I denna artikel fastställes således, att nationella rad eller samarbetsorgan

skola upprättas. .

Detta understrykes ytterligare av generalkonferensen, som i nastan likalydande

resolutioner vid samtliga sammanträden uppmanar sådana medlemsstater,

som ännu ej upprättat dylika organ, att snarast möjligt

åtgärder för uppfyllande av bestämmelsen i stadgans artikel VII (Report

from General Conference, First Session s. 195 6; protokoll från General

Conference, Second Session, Annex VII:9:1; och General Conference, Third

Session, Annex VI, 3 C/107). .

Beträffande de nationella rådens sammansättning utsages i Unescos stadga

endast, att de skola bestå av representanter för statliga myndigheter

och sådana sammanslutningar, som ägna sig åt undervisning, vetenskap

och kultur. I övrigt givas inga direkta anvisningar, utan medlemsstaterna

lämnas full frihet att upprätta sådana nationella råd, som äro bäst lämpade

för deras speciella förhållanden. Vissa rekommendationer ha emellertid

lämnats av Unescos styrelse. I rapport från dess andra sammanträde 1947

(Rapport från Unesco, Exec. Board, Sec. session, item 11/d/n Paris 1947)

framhålles vikten av, att de nationella råden på så bred bas som möjligt

representera alla sidor av undervisning, vetenskap och kultur, inklusive

yrkesorganisationer, fackföreningar (labour) etc. — »Det synes viktigt»,

säger man vidare, »att de nationella raden och samarbetsorganen atnjuta

frihet att handla som nationella, kulturella enheter i respektive länder och

inte endast som organ för regeringarna». .. ...

Sättet för utseendet av medlemmar i de nationella raden överlämnas helt

till respektive staters egna avgöranden. I praktiken liar detta sa gott som

överallt inneburit, att medlemmarna officiellt utsetts av vederbörande regeringar

i egenskap av enskilda eller som representanter för betydande institutioner

inom Unescos arbetsområde; dock att dessa institutioner i flertalet

fall själva ägt föreslå medlemskandidater. Det förekommer även,

exempelvis i Frankrike, att de nationella råden erhållit bemyndigande att

själva utse en del av ledamöterna.

2. Arbetsuppgifter. De nationella rådens arbetsuppgifter framgå delvis

av följande avsnitt i stadgan.

1V:A:1: »Generalkonferensen består av representanter lör de stater, som

äro medlemmar av organisationen. Varje medlemsstats regering utser högst

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts •proposition nr 107 (Bilagor).

fem delegater, som skola väljas i samråd med vederbörande nationella

råd, om sådant finnes, eller med organisationer och institutioner inom

undervisning, vetenskap och kultur».

VII:2: »Förefintliga nationella råd eller nationella samarbetsorgan skola

tjänstgöra som rådgivande organ åt vederbörande delegation till generalkonferensen

ävensom åt vederbörande lands regering i frågor, som röra organisationen.

De tjänstgöra som förbindelseled i alla frågor av intresse för

organisationen».

De nationella rådens främsta arbetsuppgifter kunna således i enlighet med

bestämmelserna i stadgan angivas enligt följande:

1) att råda vederbörande regering i fråga om utnämningen av delegater

till generalkonferensen,

2) att tjänstgöra som rådgivande organ åt vederbörande lands delegation

till generalkonferensen,

3) att tjänstgöra som rådgivande organ åt vederbörande lands regering

beträffande alla frågor som röra Unesco,

4) att verka som förbindelseorgan mellan Unesco och sådana organisationer

och institutioner inom vederbörande land, som äro verksamma på

undervisningens, vetenskapens och kulturens område.

Unescos styrelse har därtill i förut nämnda rapport framhållit som några

av de nationella rådens angelägnaste uppgifter att inom det egna landet

sprida kunskap om Unesco och främja förståelsen för dess allmänna syftemål.

Därjämte böra de uppmuntra organisationer och enskilda att aktivt

deltaga i genomförandet av av Unesco fattade beslut och rekommendationer.

Vidare böra de nationella råden medverka vid rekryteringen av personal

till Unescos sekretariat, vid utseende av stipendiater in. m. samt upprätthålla

goda förbindelser sinsemellan.

I Unescos egna uppgifter i detta sammanhang ingår främst att tjäna

som en central, från vilken arbetet stimuleras och samordnas och att tillse,

att all information rörande såväl den centrala organisationen och dess verksamhet

som de nationella råden göres tillgänglig för alla medlemsstater

samt att befrämja ett aktivt samarbete mellan dessa.

Styrelsen betonar vidare kraftigt de nationella rådens betydelse för genomförandet

av Unescos program. Unesco har icke möjlighet att nå några

väsentliga resultat, anser man, om icke arbetet decentraliseras och de skilda

programpunkterna anpassas efter förhållandena i olika länder. Styrelsen

hoppas, att en sådan decentralisering kombinerad med en intim samordning

skall kunna göra Unesco till en levande verklighet för medlemsstaternas

innevånare.

För att de nationella råden skola kunna arbeta och förbindelserna mellan

dem och Unesco skola kunna upprätthållas på ett tillfredsställande sätt,

är det nödvändigt, framhåller styrelsen vidare, att varje sådant råd utrustas

med ett ständigt och kompetent sekretariat och att kontakten mellan detta

och Unescos sekretariat blir så intim och direkt som möjligt. Lämpliga

kommunikationskanaler får i varje särskilt fall inrättas med hänsyn till

respektive regeringars önskemål och behovet att hålla dem informerade.

Gjorda erfarenheter visa, att i några fall korrespondens måste sändas till

nationella råd genom regeringskanaler, medan i andra fall vederbörande

regeringar medgivit direkta förbindelser. [Rapport från Unesco (Exec.

Board) Sec. Session, Paris 1947].

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

65

II. Nationella råd i vissa länder.

Enligt rapport från Unescos generaldirektör till den tredje generalkonferensen

i Beirut 1948 visar erfarenheten, att Unescos syften blivit bäst

kända och dess arbetsuppgifter effektivast kunnat genomföras i sådana stater,

där nationella råd inte blott finnas till namnet utan även utföra ett

i''00llt arb0t0

Sådana nationella råd finnas f. n. (jan. 1949) i följande 28 stater och äro

under upprättande i ytterligare ett 10-tal medlemsstater. (Report of the

Director General on the activities of the organisation in 1948, s. 87 f. f.)

Australien

Belgien

Bolivia

Brasilien

Brittiska Riket

Columbia

Danmark

Dominikanska Republiken

Ecuador

Filippinerna

Frankrike

Flaiti

Honduras

Iran

Italien

Kina

Libanon

Mexico

Nederländerna

Norge

Nya Zeeland

Peru

Polen

Sydafrikanska Unionen

Ungern

USA

Venezuela

Österrike

I nyss nämnda rapport understrykes även vikten av att de nationella

råden ha god kontakt dels med Unescos sekretariat i Paris och dels sinsemellan.

Vid Unescos sekretariat i Paris har i enlighet med beslut av generalkonferensen

i Mexico 1947 bland annat en särskild avdelning med uppgift

att stå de nationella råden till tjänst med råd och anvisningar upprättats.

I det följande lämnas en framställning av, hur olika länder löst frågan

om Unescorådets sammansättning och organisation.

Danmark. »Den danske Unesco-Nationalkommission» upprättades och

började sin verksamhet den 1 juli 1947. Förutom ordföranden, undervisningsministern,

består kommissionen av 12 medlemmar, var och en med

personlig suppleant. Medlemmarna utses direkt av Undervisningsministeriet

för en tid av 2 år och omfattar representanter för undervisning, vetenskap,

bibliotek, konst och press. Man har även vid valet tagit viss hänsyn till

politiska förhållanden. För att upprätthålla kontakt med organisationer

inom Unescos arbetsområde har kommissionen anmodat cirka 50 viktigare

institutioner och organisationer på det kulturella området att utse vardera

en rådgivare till kommissionen med uppgift att stå denna till tjänst i angelägenheter

rörande ifrågavarande område.

Kommissionens sekretariat ligger under Undervisningsministeriet och en

av dess tjänstemän är kommissionens sekreterare. Förbindelsen mellan

kommissionen och Unescos sekretariat upprätthålles bade på diplomatisk

och direkt väg. Viktigare saker behandlas av hela kommissionen medan

löpande ärenden expedieras av ett arbetsutskott.

Förutom i Unescos stadgar omnämnda arbetsuppgifter har kommissionen

5 — Dihang till riksdagens protokoll 191/9. 1 samt. Nr 107.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

under 1948 anordnat ett nordiskt möte om ungdoms- och folkbildningsarbete,

sammankallat en konferens av danska sakkunniga för att dryfta

»Tensions affecting international understanding», i samförstånd med

»Dansk Samråd for Forenede Nationer» planerat en upplysningskampanj

i skolorna om Förenta Nationerna och dess verksamhet samt förbereder

för närvarande en internationell konferens 1949 för folkbildningsmän. Kommissionen

har ävenså utsett danska representanter till Unescos lärarseminarier,

vetenskapliga konferenser m. in. och föreslagit danskar för Unescostipendier.

Norge. »Den norske nasjonale komité for Unesco» utnämndes av »Kirkeog

undervisningsdepartementet» i september 1946 och består av 31 medlemmar

med Expeditionschefen i Kulturavdelningen som ordförande. De

representera norska staten (5), universitet och högskolor (5), vetenskapliga

institutioner och museer (4), lärarorganisationer (6), konstrådet (3), folkupplysningsnämnden

(3), in. fl. institutioner (5). Organisationernas representanter

utses på förslag av respektive organisationer. Kommittén har

inom sig valt ett arbetsutskott på 9 personer.

Antalet medlemmar är icke fastlåst till 31. Det kan utan vidare utökas,

om så befinnes lämpligt. Det föreligger icke heller något hinder för att i

kommittén placeras även enskilda personer, som det anses önskvärt att få

med i Unescoarbetet och som icke representera någon viss institution eller

organisation. Kommitténs medlemmar skola utnämnas för 3 år och skall

enligt ett visst system en partiell förändring äga rum varje år. För genomförandet

av speciella arbetsuppgifter ha särskilda utskott tillsatts, i vilka

även icke medlemmar i kommittén ingå.

Kommittén har till sitt förfogande ett särskilt sekretariat. Kontakten

mellan detta och Unesco upprätthålles icke på diplomatisk väg utan är

direkt.

Från kommitténs verksamhet kan nämnas, att genom dennas försorg ha

1948 3 stipendier å 2 500 norska kronor, avseende studier vid universitet i

Oslo, Geofysiska institutet och Lantbrukshögskolan, ställts till förfogande

för Unesco. Vidare har man valt ut och rekommenderat personer som sökt

stipendier utlysta av Unesco och tagit ut kandidater till Unescos seminarier

för lärare sommaren 1948 m. m.

I samarbete med »FN-Sambandet» i Norge har kommittén utgivit en

skrift om Unesco. Likaså har den, också i samarbete med FN-Sambandet,

försett bildningsorganisationer och liknande institutioner med material,

föredragshållare etc., för att sprida upplysning om Unescos mål och verksamhet.

Då nationalkommittén skall vara Unesco behjälplig vid bland annat

undersökningar av facklig art, organisering av eventuella Unesco-konferenser,

att aktivisera och hjälpa regeringen för att få genomförda Unescos rekommendationer

till medlemsstaterna och vara rådgivare för sin regering

och för sekretariatet i Unesco när det gäller nya förslag, utnämning av delegater

och experter etc., tillsattes på kommitténs årsmöte i juni 1948 ett

speciellt programutskott på 4 medlemmar med uppgift att bedöma Unescos

program, ge förslag till kommittén om vad den kan och bör deltaga aktivt

i med utsikt till praktiska resultat och på vilket sätt arbetet bör organiseras

på dessa områden.

Brasilien. I maj 1946 grundades det »brasilianska institutet för undervisning,

vetenskap och kultur», som även fungerar som Brasiliens nationella

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Unescoråd. Förutom att stimulera det kulturella utbytet med utlandet och

verka för ökad kunskap om Brasilien i utlandet, erhöll det nämligen till

uppgift att upprätthålla förbindelser med Unesco.

Institutets medlemmar (deltagare i generalförsamling) skola utgöras av:

20 regeringsrepresentanter, utnämnda av republikens president;

2 tjänstemän i utrikesministeriet;

1 representant vardera för nationella grupper (uppgifter om antalet saknas)

inom uppfostran, vetenskaplig forskning och kultur, att utses av utrikesministern.

Institutets beslutande organ är en styrelse och ett konsultativt råd. Styrelsen

består av representanter för regeringen och de deltagande organisationerna

med chefen för utrikesministeriets kulturavdelning som generalsekreterare.

Konsultativa rådet består av 40 av institutets medlemmar, innefattande

de regeringsrepresentanter, som ej äro ledamöter av styrelsen.

De övriga ledamöterna väljas av institutets generalförsamling.

Brittiska Riket. Med hänsyn till det stora antal sammanslutningar, vilkas

krav måste beaktas och med vilka samarbete måste sökas, har man i Storbritannien

liksom även i Australien intagit den standpunkten, att ett enda

nationellt Unescoråd, om det skulle göras verkligt representativt, skulle bli

alldeles för stort. I stället har man tillsatt ett antal fristående samarbetsorgan

för respektive undervisning, naturvetenskap, samhällsvetenskap,

massupplysning, konst, bibliotek och museer, vilka tillsammans täcka hela

området för Unescos verksamhet. Dessutom finnes en samordnande kommitté

med 21 av regeringen utsedda medlemmar under ordförandeskap av

undervisningsministern. Denna kommitté har till uppgift att verka som

rådgivande organ för regeringen och delegaterna till Unescos generalförsamling

i allmänna Unescofrågor och att samordna de ovannämnda samarbetsorganens

arbete.

Som exempel på samarbetsorganens sammansättning må nämnas, att

detta på undervisningens område består av 45 personer, av vilka 40 utsetts

av lärarorganisationer, undervisningsmyndigheter, tekniska institutioner,

universitet, fackföreningskongressen och olika enskilda organisationer. De

återstående 5 medlemmarna utses av de 40 organisationsrepresentanterna.

Den samordnande kommitténs sekretariat tillhandahålles av undervisningsministeriet,

medan övriga organ ha egna, fristående sekretariat.

Frankrike. Fn i augusti 1946 tillsatt provisorisk kommitté avlöstes genom

ett dekret av den 23 februari 1948 av en definitiv sådan. Denna består av:

25 medlemmar representerande parlamentet, »franska unionen» (l’Assemblée

de 1’Union frangaise) och administrationen,

9 medlemmar, av vilka 5 representera Franska Institutet och 4 fackföreningarna,

9 medlemmar direkt utsedda av övriga medlemmar,

37 medlemmar valda av olika institutioner och organisationer för vetenskap,

uppfostran och andra kulturella grupper.

Medlemmarna, vilka utses för cn tid av 3 år, välja själva ordförande, men

deras förslag skall underställas konseljpresidenten för godkännande.

Kommissionens sekretariat omhänderhas av »Organisationen för uppfostran,

vetenskap och kultur» (1’Association pour 1 education, la science et

la culture), som konstituerades den 16 maj 1947.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Nederländerna. Det nederländska nationalrådet upprättades 1947. Det

består av 37 ledamöter, av vilka 13 representera undervisning, 5 natur- och

samhällsvetenskap, 3 ungdomsorganisationer, 8 allmän kulturell verksamhet,

4 kolonierna och 4 regeringen.

Nya Zeeland. Nationalrådet för Nya Zeeland består av 15 ledamöter:

a) en representant vardera för undervisningsdepartementet, departementet

för vetenskaplig och industriell forskning, inrikesdepartementet och

»radiotjänst»;

b) sju personer, utnämnda av undervisningsministern bland personer,

föreslagna av godkända nationella organisationer;

c) fyra personer, utnämnda av undervisningsministern på rekommendation

av under a) och b) nämnda ledamöter.

Intresserade organisationer äro berättigade att hos nationalrådet ansöka

om erkännande som samarbetsorgan, och nationalrådet äger föreslå

undervisningsministern sådant godkännande.

Polen. Den polska organisationen (Nesco) består av:

1) delegater från de olika departement, som beröras av Unescofrågor

(undervisnings-, kultur- och de sköna konsternas- samt utrikesdepartementen),

2) representanter för mera betydande nationella organisationer för uppfostran,

vetenskap och kultur. Ungefär 50 organisationer äro företrädda

under denna rubrik,

3) enskilda personer, som inbjudits medverka med hänsyn till sina särskilda

förtjänster inom internationellt-intellektuellt samarbete.

Undervisningsministern är rådets ordförande. Nesco anpassar sin organisation

efter Unescos.

Nesco har till syfte att tillse, att polsk uppfostran, vetenskap och kultur

representeras i utlandet och att främja kunskapen om främmande länders

kultur och om Unescos ideal i Polen.

USA. Det amerikanska nationella Unescorådet, som konstituerades i

september 1946, skall bestå av högst 100 medlemmar, utnämnda av utrikesministern.

Av dessa skola 60 utgöras av representanter för lika många

enskilda organisationer, som äro verksamma på undervisningens, vetenskapens

och kulturens område, och högst 40 av framstående personer, av

vilka högst 10 skola inneha ämbeten underställda Förenta Staternas regering,

högst 15 skola vara representanter för statliga och kommunala myndigheters

intressen samt högst 15 kunna fritt utväljas.

Medlemmarna av den förstnämnda kategorien skall utses på förslag av

respektive organisationer. Vid rådets bildande utvalde utrikesministern 50

av de 60 organisationer, som skulle representeras i detta, de återstående

10 utsågos av rådet självt. Enligt förordningen om rådet är det skyldigt att

årligen granska förteckningen över de representerade organisationerna och

att, om det finner önskvärt revidera densamma.

Av de ursprungliga medlemmarna utsågs 1/3 för ett år, I/3 för två år

och V3 för tre år. I fortsättningen skola alla utses för tre år. En och samma

person får icke kvarstå som medlem under mer än två perioder i följd.

I förordningen om det nationella rådet ålägges det de uppgifter, som enligt

stadgan för Unesco skola tillkomma de nationella råden, samt dessutom

att verka för ökad förståelse för Unescos allmänna syftemål hos det amerikanska

folket. Det amerikanska Unescorådet har även skyldighet att

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj ds proposition nr 107 (Bilagor).

varje år på olika platser i landet anordna allmänna Ilnesco-konferenser,

till vilka organisationer, som äro aktiva inom Unescos verksamhetsområde,

skola inbjudas att sända representanter. Härigenom beredes även sådana

institutioner och sammanslutningar, som inte äro representerade i det nationella

rådet, möjlighet att göra en aktiv insats i Unescoarbetet.

Rådet skall årligen förrätta val av en ordförande och tre vice ordföranden

samt av ett verkställande utskott bestående av — förutom ordföranden

och vice ordförandena — 15 personer.

Det nationella rådet skall vidare årligen hålla ett ordinarie sammanträde.

Det kan dessutom sammankallas av nyss nämnda utskott eller av utrikesdepartementet

och skall kallas till sammanträde om begäran därom framställes

av minst 35 medlemmar.

Utrikesdepartementet tillhandahåller rådet dess sekretariat, kallat utrikesdepartementets

avdelning för Unescoärenden (Unesco Relations Staff).

Sekretariatets chef skall vara rådets och verkställande utskottets sekreterare.

III. Riktlinjer för svenskt nationellt Unescoråd.

Med hänsyn till bestämmelserna i Unescos stadgar samt generalkonferensens

och styrelsens tidigare refererade rekommendationer synes det önskvärt,

att ett särskilt svenskt Unescoråd med ett sekretariat tillsättes. (Härför

talar också synpunkten, att med tanke på den betydande medlemsavgift,

som Sverige kommer att få betala till Unesco, ansträngningar också böra

göras för att tillfullo utnyttja de fördelar en anslutning kan medföra. Detta

torde knappast låta sig göras utan ett nationellt råd med ett effektivt arbetande

sekretariat.

Beträffande ett dylikt råds sammansättning synes man böra utgå ifrån

att dels sådana områden inom svenskt kulturliv, som motsvara Unescos

verksamhetsområden, nämligen undervisning (omfattande sådan på lågoch

högstadiet, lärarutbildning samt folkbildningsarbete), naturvetenskap,

samhällsvetenskap, allmän kulturell verksamhet (omfattande konst, litteratur,

filosofi och humaniora, museer och bibliotek), internationell utbytes-,

stipendie- och hjälpverksamhet samt allmän upplysningsverksamhet (press,

radio och film) bli representerade och att dels vederbörlig hänsyn tages till

speciella svenska förhållanden, särskilt folkrörelsernas betydelse och insatser

i svenskt kulturliv.

De arbetsuppgifter ett dylikt råd kan väntas erhålla framgå i allmänna

drag av föregående redogörelse för Unescos stadgar och rekommendationer.

Mera konkret torde dessa uppgifter för rådet kunna beräknas innebära

följande:

1. Att upprätta förslag till delegater till Unescos generalkonferenser.

2. Att uppdraga riktlinjer och rekommendationer för nämnda delegaters

ställningstagande vid generalkonferenser.

3. Att taga ställning till viktigare frågor i samband med Unescos verksamhet

och politik samt lämna rekommendationer beträffande dessa till

regeringen.

4. Att tjänstgöra som förbindelseorgan mellan Unesco och vederbörande

svenska institutioner och organisationer. Detta kan beräknas innefatta mottagande

av förfrågningar från Unesco och dessas remittering till lämpliga

institutioner samt övervakning att de besvaras eller i vissa fall direkt ut
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. May.ts proposition nr 107 (Bilagor).

redning och handläggning; vidarebefordran av informationer från Unesco

exempelvis angående stipendier, konferenser, kurser och dylikt samt motsvarande

informationer från svensk sida till Unesco; upprätthållande av

kontakter med nationella råd i andra länder, i första hand de nordiska

samt bevakande av Sveriges intressen i Unesco och iakttagande av utvecklingen

där. I detta sammanhang torde också kunna nämnas sådana

uppgifter som att utse svenska stipendiater och deltagare i konferenser,

sakkunnigsammanträden, kurser och dylikt liksom att föreslå svenska funktionärer

till Unescos sekretariat.

5. Att i Sverige verka för spridande av kunskap om Unesco och dess

syftemål samt för ökad internationell förståelse. Detta kan exempelvis ske

genom förmedling av nyhetsmaterial och material för föreläsare, understöd

för utgivande av publikationer om Unescos verksamhet, anordnande av

konferenser m. m.

6. Att fullfölja av Sverige hittills bedriven kulturell hjälpverksamhet.

7. Att bedöma och om så anses lämpligt allmänt understödja av Unesco

bedriven verksamhet och projekt inom Unescos ram.

En undersökning av redan existerande organisationer, som skulle kunna

tänkas komma ifråga för genomförande av ovannämnda uppgifter ger vid

handen, att endast två dylika finnas, nämligen Svenska institutet för kulturellt

utbyte med utlandet och Samarbetskommittén för demokratiskt

uppbyggnadsarbete (SDU).

Svenska institutet är en av staten och enskilda industrier och organisationer

understödd institution, som enligt stadgarna har till uppgift att »till

gagn för Sveriges kulturella, sociala och ekonomiska förbindelser med utlandet

samordna och stödja den upplysningsverksamhet om Sverige i utlandet,

som redan pågår, samt att, där så kan befinnas behövligt och lämpligt,

upptaga nya verksamhetsgrenar i kulturutbytets tjänst». Denna verksamhet

innebär givetvis å ena sidan, att institutet redan har tillgång till

sådana informationer och erfarenheter, som kan vara av betydelse även för

ett svenskt Unescoråd. A andra sidan skiljer sig institutets målsättning från

Unescos och ett uppdrag för institutet att fungera som svenskt Emescoråd

utomlands skulle kunna missuppfattas som ett försök att helt sammankoppla

upplysningsverksamhet om Sverige med Unescoarbetet. Någon väsentlig

ekonomisk besparing torde ett dylikt uppdrag till Svenska institutet

icke heller komma att medföra, då detta för genomförandet av ifrågakommande

uppgifter kommer att vara beroende av särskilda anslag härför.

Samarbetskommittén för demokratiskt uppbyggnadsarbete, som grundades

1944 och för sin verksamhet erhåller ekonomiskt understöd dels av

statsmedel och dels från folkrörelserna, har som huvudsakligaste arbetsuppgifter

genomförande av kulturell hjälpverksamhet i Mellaneuropas krigshärjade

länder. Dessutom genomför kommittén en omfattande utbytesverksamhet

inom folkrörelsernas ram, inkluderande lärar-, folkbildnings-,

ungdoms- och kvinnoorganisationer samt kooperation och fackföreningar.

Dessa organisationer äro också representerade i kommitténs styrelse, som

väljes av en ombudsförsamling representerande ett 30-tal större organisationer.

Kommittén saknar emellertid representanter för ett flertal grenar av

Unescos verksamhetsområden. I en skrivelse till Konungen av den 11 juni

1947 har ett av kommittén och dess medlemsorganisationer för Unescofrågor

särskilt tillsatt utskott självt framfört den uppfattningen, att ett

särskilt Unescoråd bör bildas. Kommittén kan i så fall förväntas komma

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

att uppgå i detta, eventuellt om så anses lämpligt som en särskild sektion

för genomförande av kulturellt hjälparbete och visst internationellt utbyte.

Det synes för undvikande av överorganisation och dubblering angeläget

för ett Unescoråd att upprätthålla intimt samarbete såväl med nu nämnda

som med andra organisationer och institutioner verksamma inom områden

som sammanfalla med Unescos. Detta bör exempelvis beträffande Svenska

institutet kunna ske genom om möjligt gemensamma lokaler, remittering

till institutet av vissa ärenden, och genom att institutets direktör ingår som

medlem av Unescorådets verkställande organ.

Det torde emellertid icke vara rimligt att omedelbart i samband med

Sveriges eventuella inträde i Unesco och innan man ytterligare undersökt

och erhållit erfarenhet av, vilka fordringar, som kan komma att ställas på

ett svenskt nationellt råd, definitivt sammanställa och tillsätta ett sådant.

Lämpligast synes vara att följa exemplet från ett flertal andra länder och

tillsätta en mindre förberedande kommitté bestående av förslagsvis högst

femton ledamöter med uppgift dels att så snart ske kan framlägga förslag

om sammansättning av och instruktioner för ett svenskt nationellt Unescoråd

och dels att, till dess ett sådant träder i funktion, fungera såsom provisoriskt

svenskt Unescoråd. Kommittén bör till sitt förfogande ha ett sekretariat

bestående av en sekreterare och ett kanslibiträde, båda heltidsanställda.

Härvid beräknas, att vissa arbetsuppgifter, exempelvis större utredningar,

skola kunna överlämnas till andra institutioner. Kostnaderna

kunna i enlighet med nedanstående beräkningar uppskattas till omkring

50 000 kronor. Det förutsättes härvid, att Kungl. Maj:t skall kunna medgiva

viss höjning av detta belopp, om så erfordras.

Beräknade kostnader för 7iationellt Unescoråd.

Löner: Sekreterare ...........

Kanslibiträde .........

Extra arbetskraft ......

Expenser....................

Upplysningsverksamhet .......

Resor m. m..................

Kommittéarvoden åt ledamöter

Utredningskostnader m. m.....

kronor 14 400

» 6 600

» 2 400 kronor 23 400

............. » 10 800

............. » 3 000

............. » 3 000

............. » 1 800

............. » 8 000

Summa kronor 50 000

Kommentarer till kostnadsberäkningar.

Sekreterare: Förhållandevis stora krav måste ställas på sekreterarens förmåga

till självständigt arbete och på hans kännedom såväl om svenska institutioner

och organisationer på ifrågavarande område som om internationella

organisationer och deras arbetsformer. Det förutsättes också, att

ifrågavarande uppdrag endast innebär ett tilllälligt förordnande och att

föreslaget arvode icke skall vara bindande för en kommande lönesättning,

vilka förutsättningar även torde gälla för föreslaget kanslibiträde.

Kanslibiträde: Vederbörande bör äga goda språkkunskaper och vara god

stenograf och maskinskriverska samt även under sekreterarens frånvaro

självständigt kunna handlägga smärre ärenden.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Expenser: Dessa torde komma att omfatta inköp av viss kontorsutrustning

såsom skrivbord, skrivmaskin och dylikt samt dessutom böra täcka

löpande kostnader för telefon, porto och kontorsmaterial av förbrukningskaraktär.

Upplysningsverksamhet: Denna post innefattar stencilering, eventuellt

tryckning och utsändande av upplysningsmaterial om och för Unesco; ävenså

kan det tänkas önskvärt att smärre bidrag kunna lämnas för föredrag

om Unesco.

Resor: Häri inkluderas resor för kommittéledamöter och sekreteraren för

deltagande i sammanträden och eventuella nordiska konferenser samt för

ett besök av en person hos Unescos sekretariat i Paris.

Utredning skostnader m. m.: Denna post innefattar arvoden och eventuella

kostnader för erforderliga utredningsuppdrag, som av kommittén i

dess egenskap av provisoriskt Unescoråd kan komma att överlämnas till

sakkunniga eller andra institutioner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 4,

FÖRTECKNING

ÖVER

MEDLEMSSTATER I UNESCO OCH AV DESS GENERALKONFERENS

FASTSTÄLLDA KVOTER FÖR MEDLEMSAVGIFTERNA 1949.

(Avskrift ur Unesco General Conference, Third Session Annex II.

Resolutions on financial questions, Item 4 (b) ii,

24 december 1948).

★

Aled 45 med- Med 44 medlemsstater

lemsstater

(inkl. Schweiz) (exkl. Schweiz)

Australia................. 2.34 2.39

Austria.................. 0.15 0.15

Belgium................. 1-61 1.65

Bolivia.................. 0.10 O.ll

Brazil................... 2.21 2.26

Canada.................. 3.81 3.89

China................... 7.15 7.29

Colombia ................ 0.42 0.43

Cuba................... 0.32 0.34

Czechoslovakia............. 1-08 1.10

Denmark................. 0.94 0.96

Dominican Republic......... 0.06 0.06

Ecuador................. 0.06 0.06

Egypt................... 0.94 0.96

France.................. 7.15 7.29

Greece.................. 0.21 0.21

Haiti................... 0.05 0.05

Hungary................. 0.17 0.17

India................... 3.86 3.94

Italy................... 1*86 1.90

Libanon................ 0.07 0.07

Liberia.................. 0.05 0.05

Luxembourg............... O.oo 0.06

Mexico.................. 0.74 0.75

g — lUkan;/ till riksdagens protokoll 1 sand. Nr 107.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Med 45 med-

Med 44 med-

lemsstater

lemsstater

(.inkl. Schweiz)

(exkl. Schweiz)

Netherlands...........

1.70

New Zealaud..........

0.61

Norway.............

0.61

Peru...........

0.23

Philippines ........

0.36

Poland........

1.15

Salvador.........

0.06

Saudi Arabia........

. . . . 0.10

O.ll

Switzerland..........

—

Syria...............

0.15

Turkey..............

1.10

Union of South Afriea ....

. . . . 1.32

1.35

United Kingdom........

13.83

United States of America . .

. . . . .38.47

38.93

Uruguay............

. . . . 0.21

0.21

Venezuela...........

0.33

Afganistan...........

0.06

Honduras .........

0.05

INNEHÅLL.

Departementschefen ............................................ 2

Stadga för Unesco (bilaga 1) .................................... 11

Unescos organisation och arbetsuppgifter (bilaga 2) ................ 43

PM angående nationella Unescoråd (bilaga 3)...................... 61

Förteckning över medlemsstater (bilaga 4) ........................ 73

Stockholm 1949 Ivar Hfeggströms Boktryckeri A. B.

490615

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges anslutning till Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap oc a1 i texten
  2. SU 1949:136 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående Sveriges anslutning till Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap och kultur s. 1 i texten