Sök i Ratio Lex

Angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport m. m

1949-03-24 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:126, Angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

1

Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till teckning

av aktier i Aktiebolaget Aerotransport m. m.;

given Stockholms slott den 24 mars 1949.

Kungl. Maj :t vill härined, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över konnnunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att medel anvisas å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1948/49 dels till Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport

med 4 746 000 kronor, dels till Stämpelavgift å aktierna i Aktiebolaget

Aerotransport med 500 000 kronor. Tidigare har till förstnämnda

ändamål anvisats 5 000 000 kronor. Medelsanvisningarna äro en följd av

statsmakternas beslut 1948 om organisation och finansiering av svensk

reguljär luftfart in. in.

Vidare föreslås — i anledning av framställningar från bolagsledningens

sida — för nästa budgetår dels en ökning av luftfartslånefondens kapital

med 30 000 000 kronor, dels anvisande av ett särskilt anslag å driftbudgeten

av 2 100 000 kronor till Understöd åt inrikes lufttrafik.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 120.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 24 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om anvisande

av anslag till aktieteckning i Aktiebolaget Aerotransport m. in. samt

anför därvid följande.

Jag kommer först att under punkterna 1 och 2 anmäla medelsbehoven för

teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport samt gäldande av stämpelavgift

å aktierna i bolaget. Dessa anslagsäskanden äro en direkt följd av

statsmakternas förra året fattade beslut i fråga om organisation och finansiering

av reguljär svensk luftfart (propositionen 1948: 176, statsutskottets

utlåtande 1948: 94 och riksdagens skrivelse 1948: 188).

Därefter kommer jag att anmäla två av den verkställande ledningen för

det nya Aktiebolaget Aerotransport gjorda framställningar om dels ökning

av luftfartslånefondens kapital, dels understöd åt inrikes lufttrafik. Framställningarna

äro dagtecknade den 11 mars 1949 samt inkonnno till departementet

den 12 i samma månad.

Frågan om aktieteckningen var i princip klarlagd redan i slutet av förra

året, men har ansetts böra anmälas samtidigt med övriga finansieringsfrågor.

Trots stora ansträngningar från företagsledningens sida och upprepade

framställningar under hand från departementet ha erforderliga uppgifter

om det nya bolagets låne- och understödsbehov icke kunnat lämnas förrän

i början av denna månad. Ehuru ärendet behandlats med förtursrätt såväl

av remissmyndigheterna som inom departementet, har beredningen av de

omfattande och betydelsefulla frågorna ej kunnat slutföras förrän till denna

konselj. Jag hemställer att förslag i ämnet likväl måtte, trots den tidsutdräkt

som sålunda vållats, avlåtas till riksdagen.

1. Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport.

Inledning. 1947 års luftfartsutredning föreslog i sitt den 28 november 1948

avgivna betänkande, att de av Aktiebolaget Aerotransport (ABA) och Svensk

Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag (SILA) bedrivna rörelserna skulle

i enlighet med närmare utarbetade kontraktsförslag sammanföras i ett företag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

3

Sedan Kungl. Maj :t i huvudsaklig överensstämmelse med det av luftfartsutredningen

avgivna betänkandet framlagt proposition i ämnet (1948: 176),

bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t att med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 5 mars 1948 förordade

ändringar godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag till avtal

mellan AB A och SILA om sammanförande av den svenska reguljära luftfarten

i ett företag samt att med sistnämnda bolag träffa avtal i ämnet i

enlighet med vad departementschefen förordat.

Avtal mellan ABA och SILA samt mellan svenska staten och SILA undertecknades

den 5 mai 1948. Båda avtalen godkändes av Kungl. Maj:t den

14 maj 1948.

Enligt avtalet mellan ABA och SILA skall ett nytt aktiebolag bildas med

ett aktiekapital av lägst 50 och högst 60 miljoner kronor. Aktierna skola

uppdelas på två lika stora serier, serie A och serie B, å vardera lägst 25

och högst 30 miljoner kronor. Aktierna av serien A skola innehavas av

svenska staten eller ABA eller av personer, utsedda av svenska staten. Aktierna

av serien B skola innehavas av enskilda.

Vid bildandet av det nya bolaget skola ABA och SILA tillskjuta samtliga

sina tillgångar mot likvid i aktier, varvid ABA skall erhålla likvid i

aktier av serie A och SILA skall erhålla likvid i aktier av serie B. Samtidigt

med övertagandet av tillgångarna skall det nya bolaget övertaga ansvaret

för ABA:s och SILA:s samtliga förpliktelser.

Enligt avtalet mellan staten och SILA har staten åtagit sig att, sedan

ABA tillskjutit sina tillgångar till det nya bolaget mot likvid av aktier av

serien A, teckna det ytterligare antal aktier av denna serie som erfordras

för uppnående av ett sammanlagt nominellt belopp inom serien av lägst 25

och högst 30 miljoner kronor. SILA har åtagit sig motsvarande förpliktelse

beträffande aktierna av serien B.

Vid anmälan av luftfartsutredningens förslag förra året kunde det slutliga

medelsbehovet för teckning av A-aktier i det nya bolaget ej angivas,

enär detta var beroende av värderingen av ABA:s rörelse. I enlighet med

utredningens förslag äskades för ändamålet ett anslag av 5 miljoner kronor.

I detta belopp inräknades jämväl medel för täckande av kostnaderna för

stämpel å aktierna i det nya bolaget.

Värdering av ABA och SILA. För fastställande av värdet av ABA:s och

SILA:s tillgångar vid sammanslagningen skulle enligt avtalet mellan bolagen

verkställas en värdering av fem värderingsmän, varav två skulle utses av

ABA:s styrelse och två av SILA:s styrelse samt den femte, tillika ordförande,

av dessa fyra.

Såsom ledamöter av värderingsnämnden har i enlighet med nämnda föreskrift

ABA:s styrelse utsett f. d. generaldirektören W. Borgquist och kanslichefen

E. Cardelius samt SILA:s styrelse direktörerna A. Lindencrona och

It. Bausing. De sålunda utsedda ledamöterna ha enhälligt beslutat tillkalla

överståthållaren T. Nothin som feinte ledamot och ordförande i nämnden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Till ledning för värderingen ha ABA och SILA upprättat halvårsbokslut

per den 30 juni 1948. En sammanställning av halvårsboksluten visar följande

bokföringsmässiga ställning för bolagen i 1 000-tal kronor.

Tillgångar och förlust

Anläggningstillgångar .......

Omsättningstillgångar ......

Förlust ..................

ABA

.................... 92 839

.................... 8 819

.................... 11 360

SILA

49 723

16 500

5961

Summa kronor 113 018

66 819

Eget kapital och skulder

Aktiekapital och fonder ....

.................... 25 519

25 000

Långfristiga skulder ........

.................... 17 775

16 199

Kortfristiga skulder ........

................. ... 69 724

25 620

Summa kronor 113 018

66 819

Värderingsnämnden har den 10 november 1948 avgivit sitt utlåtande över

värderingen. Nämnden har däri fastställt följande belopp å bolagens tillgångar

och skulder i 1 000-tal kronor.

ABA

SILA

Totalt

Tillgångar ......................

........ 100 014

67 274

167

288

Skulder ........................

........ 84 760

44 738

129

498

Tillgångar utöver skulder ........

........ 15 254

22 536

37

790

Nämnden har vidare föreskrivit, att en avräkning mellan bolagen skall

ske per den 30 juni 1949. Om bolagens fordringar och skulder per den 30

juni 1948 därvid skulle befinnas avvika från vad som är förutsatt i värderingsutlåtandet,

skall däremot svarande reglering ske mellan det nya företaget

och de gamla bolagen.

Bortsett från den jämkning i beloppen som sålunda kan komma att ske

framdeles, föreligger enligt värderingsutlåtandet en brist i ABA:s aktiekapital

på 9 746 000 kronor och en brist i SILA:s aktiekapital på 2 464 000

kronor eller sammanlagt 12 210 000 kronor.

Framställning om anslag till aktieteckning. I skrivelse den 3 februari 1949

har Aktiebolaget Aerotransport anmält, att bolagets förluster per värderingsdagen

enligt värderingsnämnden uppgå till sammanlagt 9 746 000 kronor.

Bolaget framhåller, att dess förluster i och för sig äro avsevärda. Den huvudsakliga

anledningen härtill är att söka i den omständigheten att strejk rådde

vid bolagets verkstäder under en sammanlagd tid av 5 månader under slutet

av år 1947 och förra delen av år 1948, vilken strejk med sina följdverkningar

beräknas ha till och med augusti månad 1948 medfört förluster på

cirka 7 700 000 kronor. Ytterligare erinrar bolaget, att den uppåtgående utvecklingen

för luftfartens del under den första efterkrigstiden senare avbröts,

beroende på det under åren 1947 och 1948 starkt försämrade eko
-

1 Exklusive andel i SAS förlust för första halvåret 1948 eller 1 743 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

nomiska läget i ett stort antal länder med åtföljande import- och reserestriktioner.

ABA har slutligen erinrat, att staten som en följd av värderingen och åtagandet

i avtalet med SILA har att mot kontant betalning teckna det antal aktier

i det sammanslagna företaget, som motsvarar skillnaden mellan halva

det aktiekapital, som må komma att fastställas för det nya bolaget, och värdet

av ABA:s tillskott till detta.

Finansiell ram för nya ABA. I propositionen 1948: 176 har, såsom redan

nämnts, förutsatts, att det nya bolagets aktiekapital skall vara lägst 50

högst 60 miljoner kronor. Ytterligare finansiering skulle ske genom upplåning.

Maximiramen för denna upplåning skulle utgöra summan av de vid

sammanslagningen av ABA och SILA övertagna skulderna ökad med 40

miljoner kronor. Sammanslagningen skall enligt överenskommelse mellan

bolagen ske per den 30 juni 1948.

Utgångsläget för det nya bolagets finansiering framgår av följande sammanställning

av tillgångar och skulder enligt värderingsinstrumentet.

1000-tal 1 000-tal

kronor kronor

Anläggningstillgångar Eget kapital............. 39 590

Byggnader ............ 12 7£)2 Långfristiga skulder

Flygplan .............. 65 455

Motorer .............. 6 775

Propellrar ............ 1 098

Reservdelar ........... 16 973

Instrument o. hjälpappa
rater

............... 906

Radiostationer ........ 1 088

Bilar, bussar o. traktorer 606

Kontorsinventarier . . 1 807

Verkstadsinventarier . . 3 223

Utbildningskostnader . . 3 664

Uppbyggnadskostnader . . 2 525

Aktier i dotterbolag .... 300

Förlagsmedel i SAS .... 23 937

141109

Omsättningstillgångar.

Bränsle, olja o. drivmedel 22

Diverse aktier.......... 17

Obligationer .......... 50

Fordringar ............ 23 272

Banker och kassa ...... 1 958

Diverse poster ......... 860

26 179

Summa tillgångar 167 288

Luftf artslånefonden

(ABA) ............. 6 158

Inteckningslån (ABA) , . . 3 625

Förlagslån (SILA) ..... 12 000

Dollarlån

(ABA $ 2 220 000 SILA

$ 1 110 000) ......... 11 988

33 771

Kortfristiga skulder

Reverslån (SILA) ...... 203

Checkräkning (SILA) . . 11 933

Växelskulder (ABA) .... 42 975

Diverse personer....... 35 897

Andel i SAS underskott 2 919

93 927

Summa skulder 167 288

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Posten Eget kapital upptages i sammanställningen till 39,6 miljoner kronor.

Detta belopp är 1,8 miljon kronor högre än den förut angivna siffran

i värderingsutlåtandet, vilket beror på att ABA av värderingsnämnden belastats

med dels en av nämnden till 0,8 miljon kronor beräknad kostnad för

nedbringande av ABA:s organisation, dels ett av nämnden till l,o miljon

kronor beräknat belopp för sådana utgifter som ansetts kunna besparas genom

omläggning eller avveckling av ABA:s inrikes linjer och som enligt

nämndens mening rättvisligen icke borde i lika mån bäras av båda parterna.

I sammanställningen ha skulderna minskats med nämnda belopp.

Det sammanslagna företagets skulder enligt uppgift från bolagets ledning

är för närvarande av samma storleksordning som per den 30 juni 1948.

Skulderna skulle alltså kunna ökas med ytterligare 40 miljoner kronor, innan

den förutnämnda maxiramen uppnås.

Departementschefen. Enligt de av statsmakterna förra året godkända avtalen

mellan ABA och SILA samt staten och SILA angående sammanförande

av den svenska reguljära luftfarten i ett företag har staten att mot kontant

betalning teckna det antal aktier i det sammanslagna företaget, som

motsvarar skillnaden mellan halva det aktiekapital, lägst 50 högst 60 miljoner

kronor, som kan komma att fastställas för det nya bolaget, samt värdet

av ABA:s tillskott till detta enligt särskild värdering, 15 254 000 kronor.

I propositionen 1948: 176 kunde det slutliga beloppet ej angivas, varför

anslagsäskandet i enlighet med luftfartsutredningens förslag bestämdes

till 5 miljoner kronor. Sedan värderingen av ABA:s rörelse numera verkställts,

kan emellertid medelsbehovet i enlighet med vad nyss sagts närmare

angivas till lägst (25 000 000 — 15 254 000) 9 746 000 kronor, om aktiekapitalet

bestämmes till 50 miljoner kronor, och högst (30 000 000 —

15 25.4 000) 14 746 000 kronor, om aktiekapitalet bestämmes till 60 miljoner

kronor.

Av sammanställningen framgår, att det nya bolagets egna kapital den 30

juni 1948 utgjorde ca 39,6 miljoner kronor, medan det främmande kapitalet

uppgick till 127,7 miljoner kronor. En ökning av det nya bolagets aktiekapital

till 50 miljoner kronor skulle medföra en ökning av det egna kapitalet

med 12,2 miljoner kronor och en minskning av det främmande kapitalet

med motsvarande belopp till 115,5 miljoner kronor. Det synes mig som

om en ytterligare ökning av aktiekapitalet med 10 miljoner kronor till 60

miljoner kronor skulle giva ett bättre förhållande mellan eget och främmande

kapital och att en sådan ökning därför vore önskvärd. En ökning av

aktiekapitalet skulle även medföra den fördelen att det nya bolaget kunde

i större utsträckning konsolidera sina kortfristiga skulder. Jag har under

hänvisning till nu nämnda förhållanden upptagit överläggningar med representanter

för de enskilda intressena i det nya bolaget för att utröna förutsättningarna

för en ökning av aktiekapitalet utöver minimibeloppet. Från

den enskilda sidan har därvid — under hänvisning till bl. a. de högre kostnaderna

för finansiering genom ökning av aktiekapitalet — förklarats, att

sådana förutsättningar för närvarande saknades.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

I detta läge har jag utgått från att aktiekapitalet i det nya bolaget tills

vidare får begränsas till 50 miljoner kronor. Medelsbehovet för teckning

av aktier i det nya bolaget utgör under denna förutsättning det lägre av de

nyss angivna alternativa beloppen. Då tidigare anvisats 5 miljoner kronor

kan anslagsäskandet begränsas till (9 746 000 — 5 000 000) 4 746 000 kronor.

Beloppet torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag har förut framhållit, att vissa belopp i värderingsutlåtandet kunna

komma att jämkas vid den slutliga reglering som skall verkställas per den

30 juni 1949. Därest gamla AB A vid denna reglering skulle bli skyldigt utgiva

något ytterligare belopp till det nya bolaget, torde frågan om anvisande

av medel för täckande av detta belopp framdeles få anmälas för Kungl.

Maj :t.

Frågan om avskrivning av den brist som enligt värderingsutlåtandet föreligger

i gamla ABA:s aktiekapital torde framdeles få upptagas till prövning

i samband med att ståndpunkt tages till spörsmålet om och på vad

sätt det gamla bolaget bör avvecklas.

Under denna punkt hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport å

kapitalbudgeten under fonden för statens aktier å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av 4 746 000 kronor.

2. Stämpelavgift å aktierna i nya ABA.

I propositionen 1948: 176 har förutsatts, att det nya bolaget icke skall belastas

med de kostnader för aktiestämpel som kunna uppkomma i samband

med sammanslagningen. Om anslaget till aktieteckning i det nya bolaget

bestämmes på förut angivet sätt och aktiekapitalet i det nya bolaget fastställes

till 50 miljoner kronor, skulle ett särskilt belopp av 500 000 kronor

behöva anvisas för gäldande av stämpel. Efter samråd med chefen för finansdepartementet

förordar jag att ett anslag för detta ändamål anvisas direkt

å driftbudgeten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Stämpelavgift å aktierna i Aktiebolaget Aerotransport

under sjätte huvudtiteln å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kronor.

3. ökning av luftfartslånefondens kapital.

Kort- och långfristiga skulder. Av sammanställningen över de tillgångar

och skulder, som det nya bolaget skall övertaga per den 30 juni 1948, framgår

att de långfristiga skulderna vid denna tid uppgingo till 33,8 miljoner

kronor och de kortfristiga till 93,9 miljoner kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

De långfristiga skulderna ha sedermera, enligt uppgifter från bolagsledningen,

intill den 31 december 1948 ökats med 24,i miljoner kronor till

57.9 miljoner kronor, medan de kortfristiga minskats med 22,6 miljoner

kronor till 71,3 miljoner kronor.

ökningen av de långfristiga skulderna är helt orsakad av en ökning av

lånen ur luftfartslånefonden med 24,4 miljoner kronor. Av detta belopp

ha 8,o miljoner kronor insatts i riksgäldskontoret för att ligga som säkerhet

för en av riksbanken ställd garanti för ABA:s dollarlån.

Nedgången av de kortfristiga skulderna hänför sig främst till ABA:s

växelskulder till privatbank, vilka minskats från 43,o till 18,8 miljoner kronor

eller med 24,2 miljoner kronor. Vidare har SILA:s checkräkningsskuld

nedgått från 11,9 till 10,6 miljoner kronor eller 1,3 miljon kronor och diverse

personers konto har nedgått från 35,9 till 28,8 miljoner kronor eller med

7,i miljoner kronor.

ABA:s kortfristiga skulder ha under andra halvåret 1948 ökats med eu

växelkredit i riksbanken, vilken vid årsskiftet var utnyttjad till ett belopp

av 83/i miljoner kronor. Medlen ha icke använts för utvidgning av bolagets

investeringar utan enbart för betalning av redan beställd materiel samt

för utgifter i samband med den pågående verksamheten. Bland de kortfristiga

skulderna har slutligen posten andel i SAS underskott ökats från

2.9 till 4,3 miljoner kronor eller med 1,4 miljon kronor.

Former för lånefinansiering. I propositionen 1948:176 förutsattes, att

det nya bolagets finansiering skulle kunna ske genom växellån, lån ur luftfartslånefonden

eller å inteckningslånemarknaden eller genom upplåning

mot förlagsbevis. Bolaget skulle erhålla frihet att självt bestämma, i vilka

former upplåningen borde ske. I propositionen framhölls särskilt, att det

vore av vikt att företaget hade möjlighet att välja mellan upplåning genom

statliga och statskontrollerade institutioner eller upplåning genom privata

kreditinstitut samt att det vore angeläget att omfattningen av olika låneformer

lämpligt avvägdes.

Framställning om ökning av luftfartslånef onden. Den verkställande ledningen

för det nya Aktiebolaget Aerotransport har i skrivelse den 11 mars

1949 framlagt en plan för finansieringen av det nya bolaget under tiden

t. o. m. utgången av budgetåret 1949/50.

I skrivelsen anföres i huvudsak följande.

I avvaktan på sammanslagningens fullföljande och lösandet på ett mera

långsiktigt sätt av det nya bolagets finansieringsfrågor, erhöll ABA under

hösten 1948 av Sveriges riksbank en växelkredit på upp till 15 000 000 kronor.

De belopp, som lyfts av denna kredit och vilka för närvarande uppgå

till ca 12 000 000 kronor, förfalla till betalning den 1 april 1949. För betalning

av denna växelkredit avses att anlitas de medel å 12 210 000 kronor, för

vilka kontant skola tecknas aktier i det nya bolaget.

För att fullfölja betalningar enligt tidigare åtagna förpliktelser samt för

driften erfordras fram till den 1 juli 1949 ett belopp av ca 9 000 000 kronor.

Huvudparten av detta belopp åtgår till finansiering av de beställda Scandia
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

9

och Boeingflygplanen samt av reservdelar till dessa flygplan och till DC-6

och DC-3 flygplanen. Detta belopp avser bolaget att täcka med lån ur luftfartslånefonden

mot säkerhet av tidigare inköpta reservdelar till flygplan av

typerna Douglas DC-6 och Douglas DC-3. I fonden föreligger för närvarande

ett tillgängligt belopp (utöver medel reserverade för redan beviljade lån)

på ca 10 600 000 kronor. Under förutsättning av att förutnämnda reservdelslån

beviljas erfordras inga ytterligare medel i form av nya lån t. o. in.

den 30 juni 1949.

Under budgetåret 1949/50 erfordras medel för följande ändamål:

Amorteringar å lån i luftfartslånefonden.............. kronor 6 902 000

Amorteringar å växel- och checkkrediter, dollarlån och

inteckningslån................................... » 30 760 000

Slutlikvider för Scandia och Boeing samt likvid för reservdelar

........................................ » 15 981 000

Summa kronor 53 643 000.

Av bolaget ur luftfartslånefonden redan beviljade lån kommer att för lyftning

under budgetåret 1949/50 kvarstå ett belopp av 3 630 000 kronor. Härutöver

räknar bolaget med att hava i fonden belåningsbara tillgångar motsvarande

ett ytterligare sammanlagt lånebelopp under sagda budgetår av

32 025 000 kronor, räknat efter en belåning upp till 90 % av anskaffningsvärdet.

Beloppet 32 025 000 kronor fördelar sig å olika låneobjekt enligt

följande:

Byggnader ........................................ kronor 1 352 000

Flygplan.......................................... » 14 447 000

Reservmotorer, reservpropellrar och övrig reservmateriel » 16 226 000

Summa kronor 32 025 000.

En upplåning ur luftfartslånefonden under budgetåret 1949/50 av sammanlagt

(3 630 000 + 32 025 000) 35 655 000 kronor innebär, att av de förut

angivna lånen å tillhopa 30 760 000 kronor kommer att kvarstå (53 643 000

— 35 655 000) 17 988 000 kronor.

Sedan av i luftfartslånefonden nu förefintliga lånemedel under budgetåret

1948/49 disponerats ca 9 000 000 kronor för det förutsatta lånet å reservdelar

till DC-6 och DC-3, skulle vid ingången av budgetåret 1949/50 finnas

ett för lån ur fonden disponibelt belopp av ca 1 600 000 kronor. För täckande

av bolagets behov av lån ur fonden under sagda budgetår å sammanlagt

32 025 000 kronor (utöver redan beviljade 3 630 000 kronor) skulle

sålunda erfordras ett tillskott till fonden fram till den 1 juli 1950 av i

runt tal 30 400 000 kronor.

Skrivelsen utmynnar i en hemställan, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder

för en ökning av luftfartslånefonden under budgetåret 1949/50 med

30 400 000 kronor.

Yttranden, över framställningen ha yttranden avgivits av luftfartsstyrelsen

och statskontoret.

Luf tf artsstyrelsen bar tillstyrkt, att åtgärder vidtagas för ökning av luftfartslånefonden

med det äskade beloppet, 30,4 miljoner kronor.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att bolaget såsom säkerhet för

ifrågavarande lån angivit bl. a. reservmotorer, reservpropellrar och övrig

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

reservmateriel till ett sammanlagt belåningsvärde av 16,7 miljoner kronor.

Övriga säkerheter utgöras av byggnader och flygplan. Styrelsen har den uppfattningen

att vid tillämpning av bestämmelserna i kungörelsen den 14 maj

1948 angående allmänna villkor och bestämmelser för lån ur luftfartslånefonden

åtskillnad bör göras mellan å ena sidan identifierbar materiel, vars

avskrivningstid tillika kan tämligen bestämt fixeras, och å andra sidan icke

identifierbar materiel, vars anskaffande enligt styrelsens mening rätteligen

bör finansieras med driftmedel. Styrelsen förklarar sig dock icke vilja, med

hänsyn till bolagets finansiella ställning, motsätta sig den ökning i luftfartslånefonden,

som kan erfordras för beviljande av lån till bolaget jämväl

med dylik materiel som säkerhet. Det vore emellertid, enligt styrelsen,

önskvärt att en lättare identifierbar säkerhet kunde erbjudas av bolaget.

Därest detta icke kan ske, ifrågasätter styrelsen om icke bolaget på lämpligt

sätt kunde garantera att ett lager av reservmateriel motsvarande minst

det belopp, till vilket lån utestår, alltid av bolaget hålles i lager.

I detta sammanhang framhåller styrelsen slutligen vikten av att möjligheten

att erhålla inteckning i luftfartyg och reservmateriel därtill snarast

regleras, för vilket ändamål konventionen angående inteckning i luftfartyg

snarast bör föranleda svensk lagstiftning på området. Enligt denna konvention

avses nämligen jämväl reservmateriel till luftfartyg kunna intecknas.

Statskontoret bär ansett angeläget, att en fullständig utredning av bolagets

ekonomiska ställning framlägges innan frågan om ökning av luftfartslänefonden

upptages till slutlig prövning.

Departementschefen. Enligt statsmakternas beslut utgör maximiramen

för det nya ABA:s upplåning summan av de vid sammanslagningen av de

äldre företagens rörelser övertagna skulderna ökad med 40 miljoner kronor.

Då det nya bolagets skulder, enligt uppgifter som lämnats av bolagsledningen,

för närvarande äro av samma storleksordning som vid sammanslagningen

finnes alltså alltjämt ett utrymme för ny upplåning av ca 40 miljoner

kronor.

Under den tid som återstår av budgetåret 1948/49 kommer bolaget att

erhålla ett kontant tillskott av 12,2 miljoner kronor genom inbetalning av

likvid för de aktier som skola tecknas av intressenterna. Detta belopp är

avsett för återbetalning av det förut nämnda växellånet i Sveriges riksbank.

Bolagets behov av medel för likvidering av tidigare beställd materiel

samt för driften har för tiden fram till den 1 juli 1949 beräknats till 9,o

miljoner kronor. Då i luftfartslånefonden för närvarande finnes ett odisponerat

belopp av 10,6 miljoner kronor, erfordras ej någon ökning av fondens

kapital under innevarande budgetår. Vid ingången av nästa budgetår

kommer bolagets lånerätt att avsevärt överstiga 40 miljoner kronor på

grund av den skuldminskning som kan ske efter inbetalningen av aktiekapitalet.

För nästa budgetår har bolaget i sin nu framlagda preliminära finansieringsplan

anmält behov av lån i luftfartslånefonden mot säkerhet i bygg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

11

nader, flygplan och reservmateriel till ett sammanlagt belopp av i runt tal

32,o miljoner kronor. Härutöver avser bolaget att under budgetåret lyfta

redan beviljade lån i fonden å 3,6 miljoner kronor. Dessa medel, tillhopa

35,6 miljoner kronor, äro avsedda alt användas dels till likvidering av redan

beställd materiel med 16,o miljoner kronor, dels till amorteringar å lån

i luftfartslånefonden med 6,9 miljoner kronor, dels till amorteringar å dollarlån

och inteckningslån samt överflyttning av växel- och checkkrediter

från privatbank till luftfartslånefonden med 12,7 miljoner kronor.

De finansiella åtgärder som bolaget sålunda planerar att företaga under

nästa budgetår komma icke att öka bolagets sammanlagda skulder men väl

att medföra en omflyttning mellan kortfristiga och långfristiga skulder.

Detta gäller även de lånebelopp, vilka användas för likvidering av beställd

materiel, enär de återstående kontraktsbeloppen för denna materiel utgöra

kortfristiga skulder till vederbörande leverantörer.

I detta sammanhang bör emellertid beaktas, att skuldsättningens storlek

även är beroende av driftsresultaten. I den nu framlagda finansplanen ha

några beräkningar på denna punkt ej gjorts. Man har emellertid anledning

räkna med att betydande förluster uppkommit för det sammanslagna företaget

framför allt under andra halvåret 1948, då ännu efterverkningarna

av ABA-strejken gjorde sig gällande och några besparingar genom de vidtagna

rationaliseringsåtgärderna ännu ej eller endast i begränsad omfattning

uppnåtts. För 1949 föreligga icke några säkra prognoser. Min uppfattning

är emellertid att trafikflygets ekonomiska kris ännu ej är övervunnen

och att kraftiga ansträngningar måste göras för att förbättra resultatet

av verksamheten. Även om man sålunda måste räkna med att det kan bli

nödvändigt att balansera betydande förlustbelopp i bolagets bokslut, synes

dock någon risk ej föreligga för att den av statsmakterna fastställda finansiella

ramen skulle komma att överskridas under den tid som nu är i fråga.

Vad angår frågan om ökning av luftfartslånefondens kapital bär luftfartsstyrelsen,

som tillstyrkt bolagets framställning, framhållit att bland

den materiel, som bolaget önskar belåna, finnes bland annat icke identifierbar

reservmateriel. Otvivelaktigt föreligga vissa svårigheter atc på ett fullt

tillfredsställande sätt ordna belåningen av sådan materiel. Såsom styrelsen

själv påpekat har emellertid i konventionen angående inteckning i luftfartyg

förutsatts, att inteckning jämväl skall kunna beviljas i reservmateriel.

I avbidan på att konventionen föranleder svensk lagstiftning i ämnet torde

Kungl. Maj:t efter hörande av styrelsen från fall till fall få pröva de villkor

som böra meddelas för dylika lån.

Den finansieringsplan, som framlagts av bolaget och för vilken jag här

redogjort, sträcker sig i tiden icke längre än till utgången av nästa budgetår

och är även i övrigt i behov av kompletteringar på skilda punkter. I likhet

med statskontoret utgår jag från att en fullständig finansieringsplan av bolaget

framlägges så snart ske kan för att läggas till grund för prövningen

av framdeles uppkommande låneärenden. Det torde ej bli möjligt att såsom

ämbetsverket ifrågasatt uppskjuta behandlingen av frågan om ökning av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

fondens kapital till dess att planen färdigställts. Planen torde sedermera

få föreläggas den särskilda representationen för statens aktier i det nya

bolaget.

Bolaget har såsom tidigare framhållits anmält behov av nya lån ur luftfartslånefonden

till ett sammanlagt belopp av 32,o miljoner kronor under

nästa budgetår. Då vid budgetårets ingång förelåg en odisponerad behållning

av 1,6 miljoner kronor skulle luftfartslånefonden behöva ökas med 30,4

miljoner kronor. Om det skulle befinnas lämpligt att företaga ytterligare

försäljningar av flygplan och reservmateriel, kan medelsbehovet komma att

bli mindre. Medelsbehovet kan vidare förändras, om amorteringstiderna på

lånen ändras eller andra omständigheter inträffa som ändra förutsättningarna

för den uppgjorda finansieringsplanen. Det är emellertid ej för närvarande

möjligt att bedöma, huru dessa särskilda frågor komma att utveckla

sig. Jag anser mig därför ej böra avvika från det framlagda förslaget utan

förordar att luftfartslånefonden nästa budgetår förstärkes med ett avrundat

belopp av 30 miljoner kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Luftfartslånefonden å kapitalbudgeten under statens

utlåningsfonder för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 30 000 000 kronor.

4. Understöd åt inrikes lufttrafik.

1 skrivelse den 11 mars 1949 har den verkställande ledningen för Aktiebolaget

Aerotransport för det nya bolagets räkning hemställt om understöd av

statsmedel för upprätthållande av reguljär inrikes lufttrafik under 1949.

Till en början har i skrivelsen lämnats följande uppgifter rörande flygtrafikens

tidigare omfattning.

Sedan ABA bildats år 1924 bedrev bolaget fram till år 1929 flygtrafik endast

mellan Sverige och utlandet. Den första inrikestrafiken startades år

1929 med en nattpostlinje sommartid mellan Stockholm och Malmö, vars

bedrivande ekonomiskt garanterades av postverket. Den första passagerarlinjen

i inrikestrafik öppnades den 1 juli 1933 med en sjöflyglinje för sommartrafik

mellan Stockholm och Visby. Ända fram till det senaste världskrigets

slut har den inrikes flygtrafiken i Sverige varit av relativt blygsam

omfattning. Fortfarande under år 1939 trafikerades endast de båda ovannämnda

linjerna i egentlig inrikestrafik.

Krigsslutet medförde ett kraftigt uppsving för det kommersiella flyget,

vilket under den första efterkrigsperioden utgjorde så gott som det enda

trafikmedlet, som kunde fungera relativt ostört av krigsförstörelsen. ABA,

som även under kriget kunnat upprätthålla en begränsad internationell trafik,

öppnade under åren 1945 och 1946 trafik på ett flertal europeiska länder.

Vid sidan av den internationella trafiken strävade ABA att utvidga inrikestrafiken

i syfte att tillmötesgå det allmänna behovet av snabba kommunikationer

för befordran av passagerare, post och gods inom landet. Redan

under år 1945 trafikerade bolaget under hela året eller viss del därav egentliga

inrikeslinjer Stockholm—Visby, Stockholm—Göteborg, Stockholm—-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

13

Malmö och Stockholm—Sundsvall/Härnösand. Det inomsvenska trafikbehovet

tillgodosågs, i likhet med vad jämväl senare varit fallet, i viss utsträckning

även genom mellanlandningar i Göteborg, Malmö och Karlstad på vissa

internationella linjer.

I inrikestrafik har bolaget under åren 1947 och 1948 befordrat resp. 54 052

och 43 507 passagerare, fördelade på de olika linjerna sålunda.

1947 1948

Stockholm—Göteborg v. v......................... 11 131 10 407

Stockholm—Malmö v. v........................... 6 696 5 216

Göteborg—Malmö v. v............................. 5 174 519

Stockholm—(Norrköping)—Visby v. v............. 23 989 20 847

Stockholm—Sundsvall—Luleå v. v................. 7 062 6 229

Stockholm—Karlstad v. v......................... —- 289

54 052 43 507.

Bolagets trafik var helt inställd under tiden den 28 november 1947—den

27 april 1948 på grund av strejk vid bolagets verkstäder.

Det ekonomiska resultatet av inrikestrafiken har, upplyser bolaget,

hittills varit otillfredsställande och avsevärda underskott hava uppstått.

Sålunda uppgick ABA:s underskott å inrikestrafiken enligt föreliggande

bokslut till ca 1,37 miljoner kronor 1946 och ca 1,23 miljoner kronor

1947. På grund av strejken under år 1948 finnes icke någon för detta år jämförbar

siffra.

I underskotten för 1946 och 1947 års inrikestrafik har denna trafik icke

belastats med den andel i bolagets administrationskostnader samt stationskostnader

på Bromma, Torslanda och Bulltofta, som skulle svarat mot inrikestrafikens

omfattning i förhållande till bolagets övriga trafik under nämnda

år. Någon ökning av bolagets centrala administration ansågs icke erforderlig

för upptagandet av en utvidgad inrikestrafik, vilken dessutom vid

denna tidpunkt var nödvändig för utbildning av flygande personal med

hänsyn till för de kommande åren då förutsedda trafikprogram. Bolaget som

icke åtnjutit någon statssubvention sedan ingången av år 1946 har självt

burit dessa underskott, vilka beräknades bliva täckta genom överskott från

utrikestrafiken. Det var naturligt att under en följd av år trafiken på inrikeslinjerna

måste upparbetas, innan ett för föreliggande trafikbehov väl anpassat

trafiknät med härför lämpad flygmateriel kunde åstadkommas.

ABA:s nuvarande inrikes trafik omfattar linjerna Stockholm—Malmö,

Stockholm—Visby och Stockholm—Norrköping—Visby. Trafikbehovet på

linjen Stockholm—Göteborg tillgodoses genom mellanlandning i Göteborg

på linjen Stockholm—Göteborg—London. Fr. o. in. den 1 juni 1949 avses

den särskilda linjen Stockholm—Göteborg komma att återupptagas för sommarperioden.

Den med en tur i vardera riktningen varje vardag tidigare trafikerade

linjen Stockholm—Sundsvall/Härnösand—Luleå har måst nedläggas från

den 23 januari, då hangar- och stationsbyggnaden på Kallaxflygfältet vid

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Luleå nedbrann till grunden. Trafiken är avsedd att återupptagas fr. o. in.

den 15 maj 1949.

En preliminär kostnadsberäkning för trafikprogrammet för

1949 (inklusive den nu bedrivna trafiken) visar ett totalt underskott för

den med nu disponibel flygmateriel bedrivna inrikes flygtrafiken under

1949 av ca 2 730 000 kronor och, med hänsyn ej tagen till andel i bolagets

administration och försäljningskostnader, ca 2 030 000 kronor.

Bolaget framhåller, att ökningen i underskottet för 1949 års inrikestrafik

i förhållande till 1946 och 1947 års underskott är att hänföra till bl. a. avsevärt

ökade kostnader för bensin och flygplatsavgifter (ca 80 %) samt vidare,

på grund av bl. a. nedgång i den totala trafikintensiteten, ökade kostnader

för tillsyn och översyn av materielen och för stationstjänst.

Även om de åtgärder, som från bolagets sida vidtagits i syfte att åstadkomma

en mera bärkraftig ekonomi på inrikeslinjerna, komma att medföra

en förbättring av trafikresultatet, anser bolaget dock det totala underskottet

bli av en sådan storleksordning, att bolaget ej utan statsunderstöd för

denna trafik mäktar utföra densamma. En sådan anordning har också förutsatts

av 1947 års luftfartsutredning.

Bolaget erinrar härefter om att ABA under ett flertal år åtnjöt statsunderstöd

för sin trafik enligt särskilt avtal, som av bolaget uppsades

till upphörande från och med den 1 januari 1946, enär bolagets rörelse då

gav gott resultat och anledning till en optimistisk uppfattning om framtiden

syntes finnas. Bolaget hade vid denna tidpunkt enligt subventionsavtalet

alltjämt rätt att för hela tidsperioden 1946—1950 lyfta sammanlagt 1 125 000

kronor i statsunderstöd. Visserligen räknade bolaget då med att inrikestrafiken

under åtskilliga år icke skulle bliva ekonomiskt bärkraftig, men underskotten

avsågos att täckas med de väntade vinsterna på de mera givande

internationella linjerna. Utvecklingen har emellertid för luftfartens del blivit

en annan än man under den närmaste tiden efter kriget ansåg sig ha

anledning antaga. Den ekonomiska situationen har i åtskilliga länder blivit

ytterst vansklig, vilket i sin tur inverkar synnerligen menligt på det

ekonomiska utbytet länderna emellan. Rese- och importspärrar härska i

stor utsträckning. Särskilt menligt ha dessa förhållanden inverkat på flygtrafiken,

som till sin huvudsakliga del, åtminstone vad gäller vår världsdel,

måste repliera på samfärdseln länderna emellan.

Då på grund av för luftfarten nu rådande förhållanden det ekonomiska

resultatet av utrikestrafiken kan förutses bliva sådant, att denna trafik

icke kan belastas med underskotten på inrikestrafiken, måste, enligt bolagets

skrivelse, sistnämnda trafik nedläggas, därest icke ekonomiskt understöd

för densamma erhålles. Ett nedläggande av denna trafik skulle emellertid

medföra att landet såvitt gäller den inre samfärdseln kom me att i fortsättningen

ställas utan ett såväl för det allmänna som för affärslivet och

enskilda viktigt trafikmedel och att ett mångårigt arbete på uppbyggande av

en inrikes luftfart skulle avbrytas. Bolaget anser, att mycket starka skäl

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

15

föreligga för att under de fortsatta uppbyggnadsåren statsunderstöd gives

åt den inrikes luftfarten. I detta sammanhang framhåller bolaget, att med

ett nedläggande av inrikestrafiken icke skulle följa att hela det för år 1949

beräknade underskottet skulle bortfalla, då vissa av de på inrikestrafiken

belöpande kostnaderna därigenom icke kunna elimineras utan måste belasta

bolagets övriga trafik. Förhållandevis än mindre skulle nedgången

i underskottet bliva, för den händelse inrikestrafiken komme att bedrivas

endast under sommarperioden.

Med stöd av det anförda hemställes i skrivelsen för det sammanslagna

bolagets räkning, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga de åtgärder, som må vara

erforderliga för att ett anslag av 2 100 000 kronor reserveras för understöd

åt reguljär inrikes lufttrafik under år 1949. De normer, efter vilka understödet

bör utgå, föreslås skola fastställas av Kungl. Maj :t efter hörande av

det sammanslagna bolagets styrelse.

Yttranden. Över framställningen ha yttranden avgivits av luftfartsstyrelsen

och statskontoret.

Luftf artsstyrelsen har tillstyrkt, att Kungl. Maj :t hos riksdagen hemställer

om anvisande av högst 2 100 000 kronor för att möjliggöra upprätthållandet

av reguljär inrikes luftfart under år 1949 i huvudsak i den omfattning,

som bolaget föreslagit. Vad beräffar den närmare omfattningen av

bidraget och sättet för detsammas utgående ävensom utformningen av villkoren

för bidraget har bolaget icke berört dessa frågor, och styrelsen har

därför med hänsyn till den korta remisstiden för närvarande icke ansett sig

kunna framlägga något förslag härutinnan. Styrelsen förutsätter emellertid,

att densamma i sinom tid beredes tillfälle att avgiva yttrande i nämnda

frågor.

Till närmare utveckling av sin ståndpunkt har styrelsen anfört bl. a. följande.

Det torde vara allmänt bekant, att den civila luftfarten i de flesta länder

för närvarande har att kämpa med betydande ekonomiska svårigheter, vilka

väsentligen sammanhänga med utvecklingen av den allmänna ekonomiska

situationen efter det senaste stormaktskrigets upphörande. Det synes styrelsen

därför i princip motiverat, att bolaget i viss utsträckning erhåller

bidrag av statsmedel för att kunna komma över de för närvarande rådande

svårigheterna. Självfallet bör målsättningen för bolaget vara att genom

fortlöpande åtgärder så småningom söka göra huvudparten av inrikestrafiken

ekonomiskt självbärande. Bolaget bär gjort gällande, bland annat, att

ett nedläggande av vintertrafiken å inrikeslinjerna icke torde medföra en

däremot svarande nedgång i det beräknade totalunderskottet å nämnda linjer.

Det synes styrelsen värdefullt om genom bolagets försorg närmare kunde

undersökas, huruvida icke ett temporärt minskande av trafikperioderna

för någon eller några inrikeslinjer eller en ytterligare samordning av inrikes-

och utrikestrafiken på vissa linjer kan bliva för bolaget ekonomiskt

lönande. I detta sammanhang vill styrelsen ifrågasätta, huruvida ej en viss

höjning av befordringstaxorna å eu del av de av bolaget trafikerade inrikeslinjerna

torde bliva nödvändig inom en tämligen snar framtid.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Statskontoret har, efter att inledningsvis ha erinrat om vad statsutskottet

vid 1948 års riksdag yttrat i anledning av propositionen nr 176 angående organisation

och finansiering av svensk reguljär lufttrafik m. in., för egen

del framhållit, att ämbetsverket icke kunde finna, att ett bifall till föreliggande

framställning, som avser subventionering av samtliga inrikes flyglinjer,

skulle stå i överensstämmelse med vad utskottet uttalat och till vilket

riksdagen anslutit sig. Härvid bär ämbetsverket jämväl beaktat, att den

inrikes luftfarten hittills årligen redovisat underskott och att i framställningen

icke ens ställts i utsikt, att trafiken inom överskådlig lid kan bliva

ekonomiskt bärig.

Härtill kommer, att enligt ämbetsverkets mening starka betänkligheter

måste möta mot att i nuvarande statsfinansiella läge belasta skattebudgeten

med nya utgifter av den storleksordning, varom här är fråga. I varje fall

bör det, innan så sker, vara tillfredsställande utrett, att fördelarna för det

allmänna väl motsvara kostnaderna för skattebetalarna. Statskontoret kan

icke finna, att detta är klarlagt i förevarande fall. Tvärtom förefaller det

ämbetsverket mycket tvivelaktigt, om de inrikes flyglinjernas uppehållande

med hänsyn till den utveckling, kommunikationsväsendet i övrigt nått,

kan vara av större betydelse för landets näringsliv. Särskilt framträder detta

tvivel i fråga om flyglinjerna till Göteborg och Malmö. Likaså om man beaktar,

att trafikfrekvensen är på nedåtgående, trots att nuvarande taxor

icke äro tillräckliga för ekonomisk drift.

Under hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker statskontoret bifall

till framställningen.

Med anledning av att sökandebolaget ansett lämpligt, att de normer, efter

vilka understödet bör utgå, fastställas av Kungl. Maj :t efter hörande av

det sammanslagna bolagets styrelse, framhåller statskontoret slutligen, att

enligt ämbetsverkets mening riksdagen — om anslag för subventionering

skulle beviljas — jämväl bör besluta om de grunder, som skola gälla i fråga

om subventionens utbetalande.

Departementschefen. Enligt ett den 3 juli 1935 ingånget avtal mellan staten

och Aktiebolaget Aerotransport ägde bolaget på vissa närmare angivna

villkor åtnjuta statsunderstöd för regelbunden luftfart. För år 1937 var understödsbeloppet

bestämt till 1 050 000 kronor och förutsattes därefter sjunka

med 75 000 kronor per år. I enlighet härmed skulle understöd sista gången

ha utgått för år 1950. Avtalet uppsades emellertid av bolaget till upphörande

från och med den 1 januari 1946. Det sammanlagda beloppet av de

understöd, som bolaget härigenom avstod från, uppgick till 1 125 000 kronor

att utgå under tiden 1946—1950.

I den nu föreliggande framställningen upplyses, att underskottet å inrikestrafiken

uppgått till ca 1 370 000 kronor 1946 och 1 230 000 kronor 1947.

Trafiken har därvid ej belastats med den andel i bolagets administrationskostnader

samt stationskostnader på Bromma, Torslanda och Bulltofla, som

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

17

skulle svarat mot inrikestrafikens omfattning i förhållande till bolagets övriga

trafik nämnda år. Bolaget har självt burit dessa underskott, vilka voro

avsedda att täckas av överskott å utrikestrafiken.

För 1949 års trafik har underskottet beräknats till 2 030 000 kronor, exklusive

andel i bolagets administrations- och försäljningskostnader. Beloppet

avser underskottet å samtliga inrikeslinjer och inkluderar bland annat

inrikestrafikens beräknade andel i stationskostnaderna.

Luftfartsstyrelsen har tillstyrkt, att ett anslag av högst 2 100 000 kronor

anvisas, men har förutsatt, att den närmare omfattningen av bidraget samt

sättet och villkoren för dess utgående framdeles få upptagas till särskild behandling.

Statskontoret har avstyrkt framställningen och därvid framhållit

dels att subventionering av samtliga inrikeslinjer ej borde ifrågakomma

med hänsyn till de uttalanden 1948 års riksdag gjort i ämnet, dels att en

belastning av skattebudgeten med belopp av ifrågavarande storlek vore betänklig

i nuvarande statsfinansiella läge. Ämbetsverket uttalar slutligen, att

grunderna för understödets utgående i förekommande fall borde beslutas av

riksdagen.

Frågan i vilken utsträckning inrikes lufttrafik bör upprätthållas genom

subventionering samt de närmare villkoren härför torde ytterligare böra utredas,

innan statsmakterna taga slutlig ställning härtill. Jag är likväl beredd

tillstyrka, att, intill dess frågan är utredd och resultatet hätav framlagts

för nästa års riksdag, visst stöd under nästa budgetår utgår för upprätthållande

av sådan trafik. Vid bedömningen av storleken av det belopp

som sålunda kan ifrågakomma måste, såsom statskontoret påpekat, hänsyn

tagas till det statsfinansiella läget. Vidare måste en avvägning göras

gentemot storleken av de uppoffringar statsverket i nuvarande läge kan göra

för andra kommunikationsändamål. Efter övervägande av dessa förhållanden

anser jag, att subventionsbeloppet bör nedbringas under det begärda.

Jag är emellertid icke beredd att på grundval av föreliggande material nu

angiva, med vilket belopp detta bör ske.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan det nya bolagets styrelse

behandlat frågan, bestämma subventionens storlek för nästa budgetår

inom ramen för ett anslag av högst 2 100 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

alt till Understöd åt inrikes lufttrafik under sjätte huvudtiteln

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 2 100 000 kronor.

Till vad föredragande departementschefen sålunda

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

2 Dihang till riksdagens protokoll 19t9. i samt Nr 126.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Dagmar Jägerstad.

Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

491074

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport m. m. jämte i ämnet väck a1 i texten
  2. SU 1949:153 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten