Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1949/50 in. m

1949-03-11 · 150 sidor, varav 146 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 146 av 150 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:135, Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1949/50 in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1

Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel för budgetåret 1949/50 in. m.; given

Stockholms slott den 11 mars 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

1—490 49 Ii ihan g till riksdagens protokoll 1919

1 samt.

Nr 135.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 11 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yoiigt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt

avser punkt 4, jämväl med chefen för kommunikationsdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Yougt, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i. årets statsverksproposition vid anmälan

av fjärde huvudtiteln har ett mindre antal anslag upptagits med allenast

beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar ha sedermera framlagts

beträffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag som

återstå att slutligt äska. Jag föreslår härvid, att en partiell reform av den

militära sjukvårdens ledning genomföres och att i samband därmed försvarets

sjukvårdsförvaltning erhåller den ändrade benämningen försvarets sjukvårdsstyrelse.

En sammanställning av de slutliga anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln

för budgetåret 1949/50 torde få intagas i protokollet efter anslagsberäkningarna.

I försvarsbeslutet vid 1948 års riksdag (prop. 206, riksd. skr. nr 369) lämnades

åtskilliga organisationsfrågor öppna i avvaktan på närmare utredningar.

Dylika utredningar ha nu slutförts, bl. a., beträffande frågorna om samförläggning

av Södra skånska infanteriregementet, intendenturutbildningens förläggning

och avvecklingen av Livregementet till häst m. m. Innan jag ingår närmare

på anslagsberäkningarna, upptager jag till särskild behandling dessa

frågor samt vissa andra frågor av mera allmän räckvidd.

A. Vissa särskilda frågor.

[1.] Rationaliseringsverksamhet inom försvaret. Liksom skett under tidigare

budgetår torde till en början lämpligen böra lämnas en översikt över det nu

aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom försvaret,

som bedrives genom statens organisationsnämnd, särskilt i den mån denna

verksamhet påverkar anslagsberäkningarna i det följande eller eljest utformningen

av skilda organisationsenheter under nästa budgetår.

Undersökningarna beträffande organisationen av de högre militärterrito
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 135. 3

riella staberna ha avslutats inom III. militärområdet och ha påbörjats inom

I. militärområdet.

Förslaget beträffande de centrala intendenturanstalterna är nu slutremitterat

och föremål för prövning inom försvarsdepartementet. Jag räknar icke nu

med några personalförändringar för nästa budgetår i anledning av detta förslag.

Undersökningar pågå vid arméns centrala tyganstalter.

Den nya organisationen för regementes stabs- och förvaltningstjänst vid

armén har i allt väsentligt genomförts vid infanteriförbanden. Efter fortsatta

undersökningar ha förslag till rationaliserad regementsorganisation framlagts,

förutom såsom tidigare omnämnts beträffande Göta trängkår, även för Livregementets

husarer och Signalregementets kompani i Skövde samt för Skaraborgs

pansarregemente. Undersökningar pågå för närvarande vid ett luftvärnsförband.

Vad beträffar regementsorganisationen får jag erinra om att vissa försök

pågå vid infanteriet i fråga om avdelningsindelningen och i stabschefsfrågan.

Redogörelse för dessa försök kommer att avgivas av chefen för armén. I

avvaktan på denna redogörelse och de förslag till jämkningar i fastställd

organisation som arméchefen, enligt vad jag inhämtat, har för avsikt

att i samband därmed framlägga har med prövningen av förslaget om

Göta trängkår tills vidare fått anstå. Övriga avgivna förslag äro för närvarande

föremål för remissbehandling. Med hänsyn till det läge, vari frågan om den

fortsatta rationaliseringen vid arméns truppförband sålunda befinner sig, föreslår

jag nu för nästa budgetår inga ytterligare personalförändringar vid armén

i anledning av rationaliseringarna. Förslag som i det följande framläggas om

utökningar av antalet befattningar för skrivbiträdespersonal vid icke rationaliserade

förband ha dock grundats på den för infanteriet fastställda organisationen.

Vad armén i övrigt beträffar har rapport framlagts rörande organisationsundersökningar

vid arméhundskolan. Ärendet är för närvarande på remiss. Vid

infanteriskjutskolan pågå undersökningar, vilka beräknas vara avslutade

våren 1949.

Försöksverksamheten vid Stockholms kustartilleriförsvar har fortskridit

så långt, att försöksledaren nu kunnat framlägga slutligt förslag till organisation

av den militära ledningssidan vid kustartilleriförsvaret och kustartilleriregementet.

Ärendet är för närvarande föremål för remissbehandling.

Vad beträffar örlogsstationerna har chefen för marinen anmält, att undersökningarna

beträffande den militära ledningssidan vid Stockholms, Karlskrona

och Göteborgs örlogsstationer avslutats och att de lett fram till en principiellt

sett likformig organisationstyp vid samtliga de tre stationerna. De personalminskningar

som föranledas av den nya organisationen ha beaktats i det

följande vid behandlingen av marinens avlöningsanslag.

Rapport rörande verkställda organisationsundersökningar vid marinens

underofficersskola vid Berga har av organisationsnämnden överlämnats till

chefen för marinen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Undersökningar angående förvaltningsorganisationen vid Sydkustens marindistrikt

pågå.

Yad flygvapnet beträffar bar organisationsundersökningar vid en flottilj,

Göta flygflottilj, avslutats och rapport däröver avgivits. Undersökningarna

avses skola fullföljas genom anordnande av försök.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kunna resultat av verkställda

organisationsundersökningar endast i begränsad omfattning beaktas i de förslag

beträffande utformning av personalorganisationer och beräkning av anslag

som i det följande framläggas för nästa budgetår. Liksom för innevarande

och tidigare budgetår varit fallet bör Kungl. Maj:t äga att jämväl

under nästa budgetår vidtaga de jämkningar i personalorganisationer som

framdeles kunna bli erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,

dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie

personal.

[2.] Samförläggning av Södra skånska infanteriregementet.

En av de frågor som i brist på närmare utredningar måste lämnas öppna i

1948 års försvarsbeslut var frågan om samförläggning av Södra skånska infanteriregementet

(17). 1945 års försvarskommitté hade föreslagit, att regementet

i dess helhet skulle förläggas till Revingehed. I försvarspropositionen

(1948: 206, s. 238 o. f.) anförde jag, att jag fann då föreliggande utredningar

och kostnadsberäkningar avgjort tala för att regementet samlades till Ystad.

Jag ansåg dock, att såväl frågan om kostnaderna för erforderlig tillbyggnad i

Ystad som frågan om revingehedförläggningens lämpliga användning borde närmare

undersökas, innan slutligt förslag framlades i denna fråga. Då skäl som

anförts av Ystads stad, vilken erbjudit viss mark för regementets behov vid

förläggning till staden, talade för en snabb behandling av frågan, förutsatte

jag att det, därest fortsatt utredning bestyrkte riktigheten av resultatet av

den dittills gjorda undersökningen, skulle få ankomma på Kungl. Maj:t att

vidtaga de förberedande åtgärder, som kunde erfordras i fråga om markavtal

m. m., innan förslag i ärendet förelädes 1949 års riksdag. Yad sålunda

i propositionen anfördes föranledde ingen erinran från riksdagens sida (statsutsk.

uti. nr 160, riksd. skr. nr 369).

Närmare utredningar i de berörda frågorna ha nu slutförts. Eortifikationsförvaltningen

har med skrivelse den 24 januari 1949 avgivit utredning beträffande

de byggnadsåtgärder, som erfordras för I7:s förläggande i sin helhet

till Ystad, och chefen för armén har, med överlämnande av fortifikationsförvaltningens

utredning, i skrivelse den 23 februari 1949 avgivit förslag rörande

revingeförläggningens användning och I7:s förläggning till Ystad, överbefälhavaren

har den 4 mars 1949 avgivit utlåtande över dessa utredningar och

förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

5

Frågan om samförläggning av I 7 till Ystad.

Fortifikations förvaltningen har uppgjort förslag till ny- och ombyggnadsarbeten

som erfordras för samförläggning av regementet till Ystad. Arbetena

ha kostnadsberäknats till 8,i miljoner kronor, varvid förutsatts, att Ystads

stad enligt åtagande skulle bidraga med 270 000 kronor till en skolskjutningsbana.

Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden ha de i byggnadsprogrammet

ingående arbetsobjekten angelägenhetsgraderats i tre byggnadsetapper. Den

första etappen omfattar till i runt tal 4,7 miljoner kronor kostnadsberäknade

arbetsobjekt, som äro ovillkorligen erforderliga för att flytta över regementets

utbildningsverksamhet i sin helhet till Ystad. Andra och tredje etapperna

innefatta kompletteringsarbeten och arbeten som mera ha karaktären av moderniseringsåtgärder.

Chefen för armén har jämfört den av fortifikationsförvaltningen angivna

kostnadssumman, 8,i miljoner kronor, med kostnaderna för totalförläggning

av I 7 till Eevingehed, vilka enligt av arméchefen tidigare framlagda beräkningar

sluta på 10,4 miljoner kronor, inklusive kostnader för personalbostäder,

och 11,8 miljoner kronor, om de äldre baracker som finnas där skulle ersättas

med kaserner. Arméchefen har också framhållit, att omkring 2 miljoner kronor

av kostnaderna för förläggningen i Ystad kunde beräknas belöpa på de moderniserings-

och förbättringsarbeten som kasernerna i Ystad i likhet med

övriga äldre kasemetablissement inom armén vore i behov av. Dessa kostnader

sammanhängde enligt arméchefens mening icke med samförläggningen,

för vilken kostnaderna alltså egentligen borde angivas till omkring 6, i miljoner

kronor.

Arméchefen har också anfört, att även inom den första byggnadsetappen

självfallet kunde göras en gradering. Mest angeläget vore enligt arméchefens

mening att snarast bygga en skolskjutningsbana, vilken redan nu erfordrades

för en effektiv utbildning i Ystad. Sedan finge de mest nödvändiga behoven

tillgodoses efter hand.

Arméchefen har framhållit, att ystadsalternativet ställde sig väsentligt

billigare än en samförläggning av regementet till Eevingehed, även om det av

fortifikationsförvaltningen beräknade maximibyggnadsprogrammet accepterades.

Härtill komme alla de olägenheter med en samförläggning till Eevingehed

beträffande rekryteringen samt bostads-, fritids- och skolproblemen, vilka

i och för sig gjorde, att detta alternativ måste bestämt avstyrkas.

Arméchefen har påyrkat, att beslut nu fattas om att I 7 skall samförläggas

till Ystad med hänsyn till att den fast anställda personalen borde få klarhet

om framtiden och till att Ystads stad borde få besked om de markupplåtelser

som staden erbjudit och slutligen för att ett program för blivande utbyggnad

av etablissementct i Ystad skulle kunna utformas. Tidpunkten för samförläggningen

borde bestämmas framdeles med hänsyn till möjligheterna att genomföra

byggnadsplanema.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Användningen av förläggningen i Revingehed.

Chefen för armén har räknat med att anläggningarna vid Revingehed i viss

omfattning alltjämt skulle disponeras av I 7 även om regementet som sådant

helt förlägges till Ystad. Sålunda måste för mobiliseringsändamål så gott som

samtliga förrådsbyggnader och i samband därmed vissa personalbostäder och

expeditionslokaler disponeras av regementet.

Arméchefen har vidare ansett det i hög grad önskvärt, att det till Revingehed

hörande övningsområdet kunde utnyttjas även framdeles. Det lämpade

sig väl som förbandsövningsplats på grund av sin centrala belägenhet i förhållande

till de skånska truppförbanden samt med hänsyn till tillgången på

permanenta förläggningslokaler och motorverkstad. Då förbandsutbildningsperiodema

för närvarande vore förlagda till tiden februari—mars, kunde

byggnader och övningsfält under övriga delar av året lämpligen utnyttjas för

andra ändamål.

En tidigare framförd tanke att provisoriskt förlägga infanteriets kadettskola

till Revingehed har arméchefen avvisat. En enligt arméchefens mening

lämpligare permanent lösning av denna skolas förläggningsfråga hade numera

framkommit. En nu slutförd utredning av frågan om intendenturutbildningens

förläggning till trängkårerna och därmed sammanhängande frågor hade visat,

att första intendenturkompaniets kasernetablissement på Järvafältet kunde

frigöras och att kadettskolan med stor fördel kunde förläggas dit. Med en förläggning

av skolan till Revingehed skulle vara förknippade vissa nackdelar

i form av för infanteriutbildning otillräcklig stridsskjutningsterräng, isolerad

förläggning, svårighet att erhålla speciallärare m. m. Dessutom skulle vid en

förläggning av kadettskolan till Revingehed förläggningsutrymmet därstädes

tagas i anspråk till förfång för den nyss angivna förbandsutbildningen.

Arméchefen föreslår i stället, att till Revingehed förlägges en av sjukvårdsförband

vid Skånska trängkåren bildad sjukvårdsbataljon, ingående i trängkåren.

Förslaget äger samband med det förslag, som framlagts i den nyss omnämnda

utredningen rörande intendenturutbildningen. Detta sistnämnda förslag

innebär, att intendenturutbildningen förlägges till trängkårerna och att

sjukvårdsutbildningen vid dessa som regel förlägges i anslutning till andra

förband för att bereda utrymme åt intendenturutbildningen. För Skånska

trängkåren (T 4) kan därvid, enligt vad arméchefen anför, annan förläggning

än till Revingehed icke komma i fråga.

Redan i samband med att ett tygkompani förlädes till T 4 flyttades omkring

hälften av kårens sjukvårdsutbildning, eller två kompanier, till Norra

skånska infanteriregementet (I 6) i Kristianstad. Arméchefen föreslår nu, att

i första hand sjukvårdsutbildning som alltjämt är kvar vid trängkårerna flyttas

till Revingehed. Detta kan ske redan innan utbyggnaden av ystadsförläggningen

kommer till stånd genom att, med bibehållen normal beläggning, allt

tillgängligt förläggningsutrymme vid regementet i Ystad tages i anspråk. Med

en tätare beläggning såväl i Ystad som i Revingehed kan också den till 16 nu

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

förlagda sjukvårdsutbildningen inrymmas på Revingehed, när så med hänsyn

till förläggningsförhållandena vid 16 blir nödvändigt.

Chefen för armén framhåller, att Revingehed med de anläggningar som

finnas där lämpar sig särskilt väl för den form av centraliserad sjukvårdsutbildning

som avses att förläggas dit. På grund av att sjukvårdsbataljonen

kräver avsevärt mindre antal fast anställd personal än ett infanteriregemente

behöva ytterligare personalbostäder icke byggas. Övningsområdet, som icke

medger stridsskjutning för infanteriförband, anses fullt tillräckligt för ett sjukvårdsförbands

behov. Slutligen anför arméchefen, att de frivilliga försvarsorganisationernas

behov av övningsplats och lokaler i Skåne skulle kunna tillgodoses

vid Revingehed, som kan användas för kortare kurser och övningar,

även om en sjukvårdsbataljon förlägges dit.

Under åberopande av vad sålunda anförts har arméchefen hemställt om

beslut, att förläggningen vid Revingehed i framtiden skall disponeras för en

sjukvårdsbataljon ur T 4 och för mobiliseringsförråd för I 7 samt för skåneförbanden

vid förbandsutbildning under vissa perioder av utbildningen.

överbefälhavaren har intet haft att erinra mot förslaget.

Departementschefen. De mera ingående utredningar som nu verkställts bestyrka

riktigheten av de tidigare preliminära undersökningarna, nämligen att

en samförläggning av 17 i Ystad kräver lägre investeringskostnader än vad en

utbyggnad av Revingehed till förläggning för hela regementet skulle göra. Vid

den närmare behandlingen i det följande av förenämnda förslag rörande intendenturutbildningens

förläggning avser jag att tillstyrka, att dylik utbildning i

föreslagen omfattning förlägges till T 4. För den sjukvårdsutbildning som i

anledning därav måste utflyttas från T 4 torde på sätt arméchefen angivit

Revingehed väl lämpa sig som förläggningsplats. Med denna utbildning bör

såväl av praktiska skäl som med hänsyn till förläggningsförhållandena vid I 6

den vid sistnämnda regemente nu förlagda delen av sjukvårdsutbildningen

vid T 4 samförläggas, när så prövas lämpligt. Förutom för den sjukvårdsbataljon

som sålunda skulle organiseras vid Revingehed skulle förläggningen

och övningsområdet därstädes användas av skåneförbanden för förbandsövningar

samt i viss mindre utsträckning av de frivilliga försvarsorganisationerna,

varjämte så gott som samtliga förrådsbyggnader och i anslutning därtill

personalbostäder och expeditionslokaler i Revingehed alltjämt skulle

disponeras av I 7. Härigenom torde hela revingehedförläggningen komma till

användning på ett ändamålsenligt sätt.

Med hänsyn till vad sålunda framkommit rörande kostnaderna för en samförläggning

av I 7 till Ystad samt den framtida användningen av förläggningen

och övningsområdet vid Revingehed finner jag mig nu kunna tillstyrka arméchefens

förslag, att I 7 helt förlägges till Ystad. Såsom myndigheterna också

förutsatt kan man inte räkna med att om- och nybyggnader för denna förläggning

skola kunna komma till utförande inom den närmaste tiden. Med hänsyn

främst till den överenskommelse som skall träffas med Ystads stad om

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

övningsmark till regementets förfogande vill jag emellertid föreslå, att principbeslut

redan nu fattas, att regementet skall förläggas till Ystad.

Arméchefen har betecknat fortifikationsförvaltningens förslag till byggnadsåtgärder

i Ystad som ett maximibyggnadsprogram. Det bör även enligt

min mening vara möjligt att på grundval av de ytterligare utredningar som

böra föregå beslut framdeles om utförande av de olika byggnadsobjekten icke

oväsentligt nedbringa kostnaderna under de nu beräknade.

Som mest angeläget byggnadsobjekt i Ystad har arméchefen angivit en

skolskjutningsbana. Enligt den preliminära överenskommelse som träffats med

Ystads stad skall av staden tidigare upplåten mark, varå regementets nuvarande

skolskjutningsbana är belägen, återlämnas till staden och staden ställa

annan mark för skjutbana till förfogande. Staden har också förbundit sig att

bidraga till anläggningen av den nya skjutbanan med belopp, som av fortifikationsförvaltningen

angivits till 270 000 kronor. Den del av kostnaderna för skjutbanan

som skulle bestridas av försvaret har beräknats till 200 000 kronor, varjämte

i byggnadsprogrammet upptagits 8 000 kronor för flyttning av en barack

till den nya skjutbanan. Jag tillstyrker, att medel anvisas för nästa budgetår

till denna skjutbana såsom en första investering för ordnandet av samförläggning

av Södra skånska infanteriregementet till Ystad. Till denna anslagsfråga

återkommer jag i annat sammanhang denna dag.

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att Södra skånska infanteriregementet skall i sin

helhet förläggas till Ystad.

[3.] Intendenturutbildningens förläggning m. m. Efter förslag av Kungl. Maj.t i

1948 års försvarsproposition (nr 206) beslöt riksdagen (skr. nr 369, statsutsk.

uti. nr 160), att tyg-, träng- och intendenturtrupperna skulle sammanslås till

ett gemensamt truppslag, benämnt underhållstrupperna. I propositionen föreslogs

också, att trängkårerna skulle ombildas till underhållsregementen, i

första hand genom att trängkårerna utökades med vardera ett tygkompani.

Beträffande intendenturutbildningen hade 1945 års försvarskommitté föreslagit,

att densamma skulle sammanföras till ett enda förband, för vilket ändamål

första intendenturkompaniet skulle ombildas till en underhållskår. I

denna del ansåg jag mig icke kunna biträda försvarskommitténs förslag, då

jag hyste den uppfattningen, att fördelarna med det nya truppslaget underhållstrupperna

icke skulle bli fullt utnyttjade, om intendenturutbildningen

isolerades från övrig utbildning i underhållstjänst. Jag förklarade mig dock

icke vara beredd att utan ytterligare undersökning föreslå, att intendenturutbildningen

skulle förläggas till underhållsregementena. Som grunder för en

dylik undersökning angav jag, bl. a., de möjligheter som kunde finnas att anordna

utbildningen i sjukvårdstjänst av värnpliktiga ur andra truppslag än

trängtrupperna på annat sätt än, som för närvarande, centraliserat till träng
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

kårerna. Om dylika möjligheter visade sig föreligga, syntes enligt mm mening

intendenturutbildningen kunna inordnas i underhållsregementena.

Jag anförde vidare, att en följd av en dylik förläggning av intendenturutbildningen

skulle bli, bland annat, att första intendenturkompaniets kasern

vid Ulriksdal kunde utnyttjas för annat ändamål. Jag erinrade härvid, att statens

organisationsnämnd ifrågasatt, att denna kasem skulle utnyttjas för infanteriets

kadettskola och krigsskolans övningskompani. En annan möjlighet,

som enligt min mening borde undersökas, var att dit förlägga arméns signalskola.

Riksdagen hade intet att erinra mot vad sålunda anfördes men förklarade

sig enligt utskottets av riksdagen godkända utlåtande anse, att frågan om

benämningen underhållsregemente på de med vardera ett tygkompani utökade

trängkårerna borde göras till föremål för ytterligare överväganden i samband

med den förebådade utredningen rörande möjligheterna att ansluta jämväl

intendenturutbildningen till ifrågavarande förband.

Efter uppdrag av Kungl. Maj:t har chefen för armén med skrivelse den 28

februari 1949 ingivit utredning med förslag rörande intendenturutbildningens

förläggande till trängkårerna, utnyttjande av första intendenturkompaniets

(Int 1) kasernetablissement m. m. Överbefälhavaren har den 4 mars 1949 avgivit

utlåtande i ärendet och därvid förklarat sig intet ha att erinra mot vad

arméchefen föreslagit.

Intendenturutbildningens förläggning.

Chefen för armén föreslår, att intendenturutbildningen förlägges till trängkårerna.

Med hänsyn till nuvarande byggnadsläge har i utredningen icke räknats

med att några nybyggnader skulle kunna komma till utförande för detta

ändamål.

Den kontingent intendenturtrupp, som skall överflyttas till trängkårerna,

uppgår till omkring 415 värnpliktiga. Dessa föreslås ur utbildningsorganisatorisk

synpunkt bli fördelade på de olika trängkårerna sålunda: 120 vid Svea

trängkår (TI), 90 vid Göta trängkår (T 2), 110 vid Norrlands trängkår (T 3)

och 95 vid Skånska trängkåren (T 4). För att lösa förläggningsfrågan måste

erforderligt utrymme friläggas vid kårerna, vilka redan nu äro fullbelagda.

Den lämpligaste utvägen härför har synts arméchefen vara, att de till trängkårerna

centraliserade sjukvårdskontingenterna från andra truppslag bortflyttas.

Dessa kontingenter uppgå till omkring 080 värnpliktiga och äro så

fördelade på trängkårerna att intendenturkontingenterna utan svårigheter

kan beredas plats, om den centraliserade sjukvårdsutbildningen flyttas från

trängkasernerna.

Arméchefen har diskuterat möjligheten att härvid frångå systemet med

centraliserad sjukvårdsutbildning och låta varje truppförband för sig handha

sjukvårdsutbildningen i likhet med vad som gäller åtskillig annan specialutbildning.

Mot denna lösning har emellertid anförts, att utbildningskontingenterna

skulle bli för små för att möjliggöra övningar med fältmässiga

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

enheter samt att samövning i tillräcklig omfattning icke skulle kunna äga rum

med sjukvårdssystemets bakre delar (förbandsplatser och sjukhus, som handhavas

av trängförband). Vid förbanden saknas vidare personal, lämplig att

leda ifrågavarande sjuk vårdsutbildning, varför i dylikt fall befäl måste disponeras

från trängkårerna, vilket skulle kräva en ökning av trängens stater.

En decentralisering av utbildningen till truppförbanden har arméchefen därför

ansett icke böra komma till stånd.

Arméchefen har i stället föreslagit, att den centraliserade sjukvårdsutbildningen

fortfarande bedrives vid underhållstrupperna men att viss del av truppen

förlägges till andra förband i trängkårernas närhet. För samövning mellan

de främre och bakre delarna av sjukvårdssystemet i sin helhet borde i sådant

fall till dessa förband förläggas jämväl en mindre del av trängförbandens egen

sjukvårdstrupp.

Beträffande ordnandet av dessa förläggningsförhållanden för de olika trängkårerna

har arméchefen framlagt följande förslag.

Till T 1 (i Linköping) skulle inflytta en intendenturkontingent på 120 värnpliktiga.

Enda förband på rimligt avstånd från kåren med möjlighet att frilägga

erforderligt förläggningsutrymme vore Södermanlands pansarregemente

(P 3) i Strängnäs. Till detta regemente borde lämpligen förläggas utbildningen

av 70 av de 140 värnpliktiga, som f. n. äro förlagda vid T 1 för centraliserad

sjukvårdsutbildning, samt 40 värnpliktiga av T l:s egen sjukvårdskontingent,

organiserade till ett sjukvårdskompani.

Till T 2 (i Skövde) skulle inflytta en intendenturkontingent på 90 värnpliktiga.

Då erforderligt förläggningsutrymme in. in. kunde inom garnisonsorten

beredas vid Skaraborgs pansarregemente (P 4), vore det enklast att förlägga

intendenturkontingenten till detta regemente.

Vid T 2 funnes f. n. förlagda 130 värnpliktiga för centraliserad sjukvårdsutbildning.

För att minska den nuvarande överbeläggningen vid T 2 borde

denna kontingent reduceras, vilket kunde ske genom att 70 av dessa värnpliktiga

överflyttades till T 2 kompani i Nora (T2N), där utrymme funnes.

Till T3 {i Sollefteå) skulle inflytta en intendenturkontingent på 110 värnpliktiga.

Enda förband i norra delen av landet med möjlighet att frigöra

erforderligt förläggningsutrymme vore Norrbottens regemente i Boden, dit

lämpligen borde förläggas utbildningen av 80 av de 200 värnpliktiga, som

f. n. äro förlagda till T 3, samt 40 värnpliktiga av T 3:s egen sjukvårdskontingent.

Vad T 4 (i Hässleholm) beträffar kunde — som framgått av särskild utredning

— utrymme omedelbart friläggas för 200 man på Bevingehed. Detta

borde utnyttjas för centraliserad sjukvårdsutbildning av 120 värnpliktiga, varav

60 f. n. utbildas vid T 4, samt 80 värnpliktiga av T 4:s egen sjukvårdskontingent,

organiserade till en sjukvårdsbataljon. Härigenom skulle utrymme friläggas

för den intendenturkontingent, 95 värnpliktiga, som skulle överflyttas

till T 4.

Jämväl det förläggningsutrymme som erfordrades för efterutbildning av

omkring 600 värnpliktiga för intendenturtruppernas räkning kunde beredas

genom att förlägga denna utbildning till tid på året, då ingen centraliserad

sjukvårdsutbildning påginge, eller (och) genom utnyttjande av baracker och

dubbelförläggning.

Arméchefen har framhållit, att ett förläggande enligt vad sålunda föreslagits

av delar av ett förband till annan ort än förbandet i övrigt i nuvarande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

läge vore en fullt godtagbar anordning. Av utbildnings- och andra skäl vore den

emellertid i längden mindre förmånlig. Ett slutmål borde därför vara, att

genom tillbyggnader vid T 1—T 3 efter band bereda plats för samtliga kompanier.

Armécbefen har vidare föreslagit, att mobiliseringscentraler för intendenturförband

skola finnas på de orter, där intendenturkompanier enligt hittillsvarande

organisation varit förlagda, d. v. s. i Solna, Karlsborg och Boden.

Dessa mobiliseringscentraler borde lyda under cheferna för T 1, T 2 respektive

T 3.

Användningen av Int l:s etablissement m. m.

Arméchefen har anfört, att Int l:s etablissement i Solna lämpade sig utmärkt

väl för förläggning av infanteriets kadettskola eller arméns signalskola,

vilka båda utbildningsanstalter vore i trängande behov av bättre förläggningsförhållanden.

Beträffande dessa frågor har arméchefen anfört i huvudsak följande.

Om arméns signalskola förlädes till etablissementet, skulle detta medföra

åtskilliga installationskostnader samt kräva omfattande nybyggnader av bl. a.

verkstäder och speciallektionssalar. På grund av byggnadsläget vore detta

alternativ f. n. helt uteslutet.

Infanteriets kadettskola kunde däremot utan större kostnader och tills

vidare utan nybyggnader förläggas till etablissementet vid Ulriksdal. Behovet

av bl. a. gymnastiksal samt stallbyggnad och ridhus kunde provisoriskt

tillgodoses genom att skolan finge disponera motsvarande lokaler vid Signalregementet.

För att tillgodose hela behovet av lektionssalar måste som ett

provisorium två baracker flyttas till etablissementet.

Arméchefen har vidare anfört, att krigsskolans övningskompani, f. n. provisoriskt

förlagt till Svea livgarde, Solna, kunde beredas utrymme vid Karlberg,

sedan kadettskolan utflyttats därifrån.

Genomförandet av organisationsförändringarna m. m.

I fråga om tidpunkten för genomförandet av organisationsförändringarna

har arméchefen framhållit, att de föreslagna omflyttningarna av förband medförde

ökat behov av bostäder för fast anställd personal inom vissa förläggningsorter.

Med hänsyn till svårigheterna att i nuvarande läge anskaffa bostäder

borde genomförandet av intendenturkompaniernas indragning och därav

föranledda omflyttningar ske med viss försiktighet. Då det vore av största

betydelse, att Int l:s etablissement redan innevarande år kunde friläggas för

infanteriets kadettskola, har arméchefen föreslagit, att som en första etapp

av de föreslagna organisationsförändringarna endast Int 1 indrages. Från och

med inryckningen till första tjänstgöringen av åldersklass 1948 den 31 maj 1949

borde därför utbildningen av Int Ds värnpliktskontingent förläggas till T 4.

Den till Int 1 nu förlagda kadettskolan komme att våren 1949 överflyttas till

T 1, där den skulle sammanslås med underhållstruppernas kadettskola. Intendenturkompaniernas

underofficersutbildning (plutonchefsskola), vilken påginge

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

mars juni 1949, borde emellertid äga rum vid Int 1. Indragningen av Int 1

borde med hänsyn därtill samt till behov av viss avvecklingstid äga rum först

den 1 oktober 1949.

Sjukvårdsutbildningen vid T 4 i Hässleholm borde i föreslagen omfattning

förläggas till Eevingehed från och med den 31 maj 1949.

Infanteriets kadettskola föreslås skola förläggas till Int l:s etablissement

vid Ulriksdal från och med påbörjandet av vinterkursen i september 1949 och

krigsskolans övningskompani i samband därmed överflyttas till krigsskolan,

Karlberg.

Arméchefen har anmält sin avsikt att till budgetåret 1950/51 taga upp de

personalfrågor som sammanhänga med omflyttningarna. Vissa mindre personalökningar

bleve erforderliga bl. a. i samband med den övergång till egenrekrytering

av intendenturunderbefäl vid trängkårerna som arméchefen ansett

nödvändig i anledning av samförläggningen. En icke oväsentlig personalbesparing

komme dock att kunna göras.

För reglering av de personalförhållanden m. m., som sammanhänga med

föreslagen första etapp av omorganisationen, har förutsatts kommendering och

omplacering av viss utbildningspersonal vid Int 1 och T 4 samt överflyttning

eller uppsägning av viss stabs- och förvaltningspersonal vid Int 1.

I fråga om kostnaderna för omorganisationerna har arméchefen framhållit,

att vissa flyttningskostnader för personal och materiel komme att uppstå,

vilka dock icke nu kunde preciseras. För närmare angivna förflyttningar av

baracker ha beräknats 53 000 kronor, varav 46 000 kronor föranledas av föreslagna

omflyttningar till Eevingehed och Intl:s etablissement. Å andra sidan

beräknas indragningarna av intendenturkompanierna komma att medföra minskning

av administrationskostnaderna.

Arméchefen har även tagit upp frågan om trängkårernas benämning. Eedan

nu vore, anför arméchefen, en trängkår beträffande värnpliktskontingentens

storlek, antalet utbildningslinjer och mobiliseringsstyrkan lika stor som till

exempel ett pansar- eller artilleriregemente. Genom här föreslagen överföring

av intendenturutbildningen komme trängkårerna att ytterligare utökas. De

borde därför benämnas regementen i stället för kårer. Namnet träng hade

gammal, god hävd inom armén och borde bevaras. Detta skulle även medföra

den fördelen, att icke oväsentliga kostnader för ommärkning av materiel m. m.

kunde inbesparas. Arméchefen har därför föreslagit, att trängkårerna erhålla

den ändrade benämningen trängregementen.

Sammanfattning.

I sammanfattning innebär arméchefens här framlagda förslag,

att intendenturkompanierna indragas;

att trängkårernas benämning ändras till trängregementen;

att intendenturutbildningen förlägges till trängregementena samt att de nuvarande

intendenturkompaniemas värnpliktskontingent fördelas på dessa

regementen;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 13

att sjuk vår dsutbildningen av värnpliktiga från övriga truppslag fortfarande

bedrives centraliserad;

att trängregementenas fredsorganisation ändras så att

ur T 1 ett sjukvårdskompani förlägges till Södermanlands pansarregemente,

Strängnäs,

ur T 3 ett sjukvårdskompani förlägges till Norrbottens regemente, Boden,

och

ur T 4 en sjukvårdsbataljon förlägges till Re vingehed,

samt att ett intendenturkompani tillföres T 2 och förlägges till Skaralborgs

pansarregemente, Skövde;

att mobiliseringscentraler kvarlämnas i Solna, Karlsborg och Boden;

att Int l:s etablissement vid Ulriksdal från och med den 1 september 1949

användes för förläggning av infanteriets kadettskola; samt

att krigsskolans övningskompani från och med sistnämnda dag överflyttas

från Svea livgarde, Sörentorp, till krigsskolan, Karlberg.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår bygger

arméchefens förslag till samordning lokalt av intendenturutbildningen med

övrig utbildning i underhållstjänst på den förutsättning som angavs i försvarspropositionen,

nämligen att utbildningen i sjukvårdstjänst för personal vid

andra truppslag icke längre skall vara förlagd till trängkårerna. Av skäl som

arméchefen anfört torde det icke vara lämpligt att återgå till att anordna denna

utbildning decentraliserad till förbanden. Jag anser mig kunna i princip

godtaga förslaget, att utbildningen i fråga även i ifortsättningen handhaves

av trängförbanden, i förekommande fall förlagd till andra förband eller eljest

förläggningsplats utom vederbörligt trängförband, och där kombinerad med

viss del av trängfötbandens egen utbildning i sjukvårdstjänst.

Jag anser det dock böra ytterligare övervägas om icke, särskilt när det

gäller den till T 1 och T 3 hörande sjukvårdsutbildningen, möjligheter kunna

finnas att förlägga denna utbildning närmare huvudförbandet än nu föreslagits.

Rådrum för dylika överväganden finnes i det att enligt förslaget endast

T 4 skulle omorganiseras från och med utbildningsåret 1949—1950.

Under alla förhållanden torde principbeslut nu kunna fattas, att de tre intendenturkompaniema

skola avvecklas som självständiga förband och att deras

verksamhet skall inordnas i trängförbanden. I enlighet med förslaget böra på

intendenturkompaniernas nuvarande iförläggningsorter kvarlämnas mobiliseringscentraler.

Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att efter de ytterligare

överväganden i förläggningsfrågorna som jag förordat besluta om genomförandet

av omorganisationen av trängförbanden.

En av fördelarna med denna omorganisation är att första intendenturkompaniets

nuvarande förläggning i Ulriksdal frigöres för andra militära ändamål.

Att förlägga arméns signalskola till Int Ds etablissement skulle enligt vad

nu angives föranleda byggnadsföretag i en omfattning som icke kan komma

i fråga i nuvarande läge. Såsom jag framhöll vid anmälan av försvarsproposi
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tionen är emellertid ifrågan om skolans förläggning brännande. Den torde

under alla förhållanden icke kunna lösas utan byggnader, varför det är angeläget

att söka ordna denna förläggningsfråga så att investeringsbehovet kan

i möjligaste mån begränsas. Arméchefen har f. n. frågan om signaltruppernas

fredsorganisation under utredning. Enligt vad jag under hand inhämtat föreligg3''

planer på förslag om att förlägga signalskolan till Signalregementet,

varvid en del av regementets lokaler skulle kunna tagas i anspråk jämväl

för skolan. Även andra förläggningsmöjligheter undersökas med särskild hänsyn

till angelägenheten att nedbringa byggnadskostnaderna.

Jag tillstyrker förslaget att förlägga infanteriets kadettskola till Intl:s

etablissement. Härigenom kan även utrymme frigöras vid Karlberg för en

önskvärd förflyttning av krigsskolans övningskompani dit. Detta medför i

sin tur en förbättring av förläggningsläget vid Svea livgarde. Med denna förläggning

av kadettskolan bli utgifterna för nybyggnader vid Kådan icke erforderliga.

Dessa utgifter beräknades enligt propositionen 1944: 175 vid då

rådande prisläge till omkring 2 900 000 kronor.

För att omförläggningen av kadettskolan skall kunna genomföras redan i

höst, har arméchefen föreslagit, att Int 1 indrages och på detta kompani belöpande

värnpliktskontingent från och med inryckningen i slutet av maj förlägges

till Skånska trängkåren. Jag tillstyrker detta förslag liksom att krigsskolans

övningskompani i samband med dessa omflyttningar förlägges till

Karlberg. Jag avser, att i annat sammanhang förelägga Kungl. Maj:t förslag,

att utbildningen av viss del av intendenturtrupperna tilldelad värnpliktskontingent

av åldersklass 1948 från och med inryckningen våren 1949 förlägges

till Skånska trängkåren, och förslag i övriga med denna omförläggning sammanhörande

frågor.

De personalförändringar som under budgetåret 1949/50 bli erforderliga i

anledning av omorganisationerna i föreslagen omfattning torde få vidtagas

inom ramen för befintliga personalorganisationer. I brist på utredning i dessa

frågor kunna dylika personalfrågor icke beaktas i det följande vid behandlingen

av arméns avlönings anslag. Det bör ankomma på chefen för armén

att så snart ske kan framlägga förslag till de ändringar i berörda personalorganisationer

som böra genomföras redan under budgetåret 1949/50.

I fråga om de nuvarande trängkårernas benämning har chefen för armén

efter närmare övervägande ansett, att namnet träng borde bevaras samt att

beteckningen kår borde ändras till regemente, varför således som benämning

på de fredstruppförband, som ha att svara för utbildningen i underhållstjänst

föreslås trängregemente. Jag finner icke anledning motsätta mig detta förslag,

vilket kan innebära vissa praktiska fördelar.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att trängkårerna skola erhålla den ändrade benämningen trängregementen;
att

första, andra och tredje intendenturkompanierna skola indragas

och ersättas av mobiliseringscentraler;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 15

att intendenturutbildningen skall förläggas till trängregementena;
att

infanteriets kadettskola skall förläggas till första intendenturkompaniets

nuvarande etabldssement i Ulriksdal, Solna; samt

att krigsskolans övningskompani skall förläggas till Karlberg,

Solna.

[4.] Avvecklingen av Livregementet till häst m. m. Efter förslag av Kungl.

Maj:t i 1948 års försvarsproposition (nr 206) beslöt riksdagen (skr. nr 369,

statsutsk. uti. nr 160) bland annat, att Livregementet till bäst (K 1) skulle

indragas. I propositionen förutsattes, att indragningen skulle genomföras

under de närmaste två budgetåren och att regementet skulle ersättas av en

mobiliseringscentral, vilken enligt 1945 års försvarskommittés förslag skulle

anslutas till ridskolan på Strömsholm. I propositionen redovisades också ett

framkommet förslag om att endera bibehålla en skvadron vid K 1 eller utöka

ridskolans övningstrupp till en reducerad skvadron. Det förutsattes, att

dessa frågor skulle närmare utredas i samband med planläggningen av K l:s

avveckling.

I propositionen diskuterades jämväl vissa förslag, hur K l:s etablissement

skulle utnyttjas, sedan regementet indragits. Försvarskommittén hade föreslagit,

att tygförvaltningsskolan skulle förläggas dit. Försvarets forskningsanstalt

och de frivilliga försvarsorganisationerna hade anhållit att få komma

i åtanke vid ett nedläggande av K 1. För egen del framförde jag tanken, att

arméstabens stamhästgrupp skulle kunna förläggas till K 1. Intendenturförvaltningsskolan

borde också komma i fråga, då därigenom skulle kunna ernås

ett önskvärt intimare samband mellan denna skola och tygförvaltningsskolan.

Intendenturförvaltningsskolans nuvarande lokaler i Fredrikshov skulle

därigenom kunna frigöras och, i avvaktan på den militära högskolebyggnadens

färdigställande, eventuellt utnyttjas av IY. militärbefälsstaben och

kommendantsstaben i Stockholm. Jag förordade, att frågan om utnyttjandet

i detalj av K l:s kasern och i samband därmed erforderliga ändringsarbeten

gjordes till föremål för särskild utredning.

I anledning av förslag i försvarspropositionen, att K l:s musikkår skulle

bibehållas men i fortsättningen tilldelas Svea artilleriregemente, anförde

statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande, att farhågor yppats, att

en förflyttning av musikkåren till sistnämnda regemente i Spånga skulle

medföra olägenheter för sådana musikpersonalen tillhörande studerande vid

musikhögskolan som nu äro förlagda till Kl:s kaserner. Utskottet utgick

därför från att möjligheterna att undvika dylika olägenheter skulle komma

under övervägande i samband med de beslut som måste förknippas med en

indragning av Kl.

Med skrivelse den 30 juni 1948 har Kungl. Maj:t expedierat riksdagens

beslut i anledning av försvarspropositionen. Härvid föreskrev Kungl. Maj:t,

att K1 skulle indragas under loppet av budgetåren 1948/49 och 1949/50.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Vidare uppdrog Kungl. Maj:t åt arméchefen att i detalj planlägga regementets

avveckling och i samband därmed närmare utreda och överväga i försvarspropositionen

och utskottsutlåtandet angivna spörsmål i fråga om att

i någon form behålla eu skvadron ur K 1 samt beträffande kasernetablissementets

utnyttjande och regementets musikkår ävensom att närmare utreda

frågan om avveckling av regementets personal genom förflyttning eller på

annat sätt.

Med skrivelse den 14 december 1948 har chefen för armén, efter samråd

med fortifikationsförvaltningen, arméförvaltningen, försvarets forskningsanstalt

och 1948 års utredning rörande de frivilliga försvarsorganisationerna,

ingivit utredning med förslag rörande avveckling av K 1 och därmed sammanhörande

spörsmål. I vad gäller förekommande personalfrågor har försvarets

civilförvaltning avgivit utlåtande i ärendet. I skrivelse den 24

januari 1949 har vidare fortifikationsförvaltningen avgivit närmare utformat

förslag beträffande vissa av de byggnadsåtgärder, som erfordras för att

genomföra arméchefens förslag.

Avvecklingen av K 1 har i utredningen föreslagits skola ske i tre etapper,

omfattande tidsperioderna intill den 1 april 1949, den 1 april—den 30 september

1949 samt den 1 oktober 1949—den 30 juni 1950. Avvecklingsåtgärderna

under dessa tidsperioder betingas av att viss pågående verksamhet

vid K 1 ansetts böra där avslutas samt av de förslag som i utredningen framläggas

rörande etablissementets fortsatta användning för olika militära

ändamål.

I utredningen behandlas olika i försvarspropositionen angivna spörsmål,

som sammanhänga med avvecklingen av K 1.

Användningen av K f:s etab/issement.

Arméchefen har ansett sig icke kunna tillstyrka att tygförvaltningssbolan

förlägges till etablissementet. Erforderlig ombyggnad av stallar till verkstäder

och garage ha beräknats kosta nära 2 miljoner kronor. En dylik lösning

av skolans förläggningsfråga skulle enligt arméchefens mening heller icke bli

idealisk. Det kunde vidare icke anses önskvärt med en omfattande verkstadsdrift

inom det bostadsområde, där etablissementet är beläget. Arméchefen

har anmält sin avsikt att inkomma med förslag till förläggning av tygförvaltningsskolan,

sedan en inom arméstaben pågående utredning av denna

fråga slutförts.

Att förlägga försvarets forskningsanstalt till etablissementet skulle, enligt

vad arméchefen anfört, kräva genomgripande och kostnadskrävande åtgärder

med hänsyn till att lokalerna i allmänhet måste omändras till att

tjäna helt andra ändamål än dem för vilka de ursprungligen avsetts. Även

detta förslag har arméchefen därför avstyrkt.

Däremot föreslår chefen för armén, att IV. miUtärbefälsstaben och kommendantsstaben

i Stockholm förläggas till K l:s kasemetablissement. Jämlikt

beslut vid 1946 års riksdag (prop. nr 91, riksd. skr. nr 414) skulle lokal
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

behovet för dessa båda staber tillgodoses i samband med nybyggnad för de

militära högskolorna på Svea livgardes förutvarande kaserntomt vid Linnégatan

i Stockholm. Staberna äro nu inrymda i förhyrda lägenheter. Hyreskostnaderna

per år uppgå till drygt 85 000 kronor. Militärbefälsstaben skulle

enligt utredningen kunna inrymmas i kansli- och kasernbyggnaden, vari även

för kommendantsstaben kunde iordningställas en skvadronförläggning. Kostnaderna

för erforderliga omändringsarbeten ha beräknats till sammanlagt

175 000 kronor.

Vidare föreslår chefen för armén, att en fristående logementsbyggnad av

trä inom etablissementet iordningställes såsom expeditionslokaler och lektionssalar

för de frivilliga försvarsorganisationerna. Kostnaderna härför ha

angivits till 4 000 kronor.

Arméledningens stamhästgrupp måste inom en snar framtid flyttas från

nuvarande stall vid Valhallavägen och bör enligt vad arméchefen föreslår beredas

utrymme i en stallbyggnad vid K1. Vissa byggnadsåtgärder, kostnadsberäknade

till 57 000 kronor, föreslås i samband därmed, såsom mindre

ändringar i stallbyggnaden och anordnande av omklädnings- och lunchrum

för stallpersonal m. m.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle i K 1 ingå en särskild stabsskvadron,

där värnpliktiga som tjänstgöra vid de högre staberna m. m. i Stockholm

skulle förläggas och redovisas. Av utrymmesskäl ha emellertid dessa värnpliktiga

i stället förlagts till kasernbatteriet vid Stockholms luftvärnsregemente.

För en chef för detta batteri inrättades vid 1948 års riksdag (jfr prop.

nr 209, s. 66) en arvodesbefattning i löneklass 1:29. Arméchefen har anfört,

att det med hänsyn till förläggningsläget vid luftvärnsregementet vore

önskvärt, att ett kompani snarast möjligt inrättades vid K 1 för ifrågavarande

värnpliktiga. Kompaniet föreslås skola benämnas Stockholms stabskompani

och underställas militärbefälhavaren för IV. militärområdet, sedan

K 1 avvecklats. Befälsbehovet vid stabskompaniet, vars styrka beräknas till

omkring 190 man, har uppgivits till 1 kompanichef, kapten i arvodesbefattning,

som föreslås skola överflyttas från Stockholms luftvärnsregemente, 1

kompaniadjutant, fanjunkare, och 1 kompanifurir, överfurir, vilka skulle överföras

från kavalleriet respektive K 1, samt 1 trupputbildare, kommenderad

sergeant. I

I anledning av de förslag som sålunda framlagts av chefen för armén har

Kungl. Maj:t den 14 januari 1949 meddelat beslut rörande avvecklingen av

Kl m. m. Genom beslutet bär avvecklingsförslaget godkänts såvitt rör de

två första etapperna i avvecklingen. Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att

IV. militärbefälsstaben skall inflytta i lokaler inom K l:s kasernetablissement

så snart ske kan samt att jämväl kommendantsstaben i Stockholm skall

förläggas till regementets lokaler, när så med hänsyn till erforderliga byggnadsarbeten

är möjligt. Beslutet innefattar också förordnande, att ett särskilt

stabskompani skall organiseras i enlighet med förslaget, tills vidare

2—490 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. / samt!. Nr 135.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ingående i K 1, samt att förenämnda arvodesbefattning lör pensionerad officer

i löneklass 1: 29 i anslutning därtill skall överföras till Kl. Slutligen

förordnas i beslutet, att arméledningens stamhästgrupp skall förläggas till

K l:s etablissement.

I anledning av fortifikationsförvaltningens i det föregående omnämnda

framställning har Kungl. Maj:t genom beslut den 4 mars 1949 anvisat

175 000 kronor till ombyggnads- och inredningsarbeten i kansli- och kasernbyggnaden

vid Kl:s etablissement för att bereda lokaler till IV. militärbefälsstaben

och kommendantsstaben i Stockholm. Kostnaderna, vilka enligt

prisläget den 1 juli 1941 uppskattats till 126 000 kronor, skola tills vidare

bestridas av investeringsanslaget för armén till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten

m. m.

Av de av arméchefen i utredningen framlagda förslag som i det föregående

återgivits har alltså det som avser expeditionslokaler för de frivilliga

försvarsorganisationerna ännu icke föranlett beslut av Kungl. Maj:t. De

övriga förslag som framlagts i utredningen avse frågorna om bibehållande i

någon form av en skvadron ur K 1, K l:s musikkår samt val av plats för den

mobiliseringscentral, som skall ersätta K 1 efter indragningen.

Vissa organisationsfrågor.

Frågan om bibehållande i någon form av en skvadron ur K 1. Arméchefen

har ansett starka skäl tala för att bibehålla en kavalleristyrka i Stockholm

eller dess närhet. En dylik förläggning vore det bästa och billigaste sättet

att lösa frågan om övningstrupp till ridskolan i Strömskolm och kavalleriofficersskolan

i Rosersberg. En utökning av övningstruppen vid ridskolan

till en reducerad skvadron skulle, anför arméchefen, medföra betydande kostnader

för byggnader, beräknade till omkring 880 000 kronor, under det att

en ryttarskvadron kunde beredas plats inom K l:s etablissement utan särskilda

kostnader. Ridskolan hade heller icke direkt behov av så stor övningstrupp.

Med hänsyn härtill föreslår arméchefen, att av K 1 bibehålies en skvadron

i Stockholm. Som chef för skvadronen föreslås, med hänsyn till de uppgifter

som avses skola komma att åläggas honom utöver tjänsten vid skvadronen,

en regementsofficer. I personaluppsättning i övrigt vid skvadronen föreslås

2 löjtnanter, 1 fanjunkare, 2 sergeanter, 4 överfurirer, varav 1 hovslagare,

7 furirer, varav 1 hovslagare, 3 korpraler samt 6 vicekorpraler och meniga.

För skvadronen avses en vämpliktsstyrka på omkring 70 man och

80 stamhästar. Skvadronen borde under K l:s avvecklingsperiod utgöra en

skvadron ur K 1. Sedan regementet avvecklats, föreslås skvadronen benämnas

Livgardesskvadronen samt ingå i IY. militärområdets trupper. I utbildningshänseende

skulle skvadronen underställas chefen för ridskolan, som enligt

vad arméchefen i det följande föreslagit skulle bli mobiliseringsmyndighet

för de förband som för närvarande mobiliseras av Kl.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

K l:s musihlcår. Arméchefen har framhållit, att utrymme för musikkåren

icke kan beredas vid Svea artilleriregemente, så länge dettas nya etablissement

icke helt utbyggts. Kårens huvudsakliga tjänstgöring skulle under alla förhållanden

komma att bli förlagd till Stockholm, där kåren borde kunna uppträda

till häst tillsammans med Livgardesskvadronen och iförd samma uniform som

dess personal. Då det därjämte vore möjligt att förlägga musikkårens personal

till Kl:s etablissement och där avse övningslokaler för kåren, har

arméchefen ansett såväl ekonomiska som andra skäl tala för att musikkåren

anslutes till Livgardesskvadronen i stället för till artilleriregementet. På

detta sätt skulle också tillgodoses det av statsutskottet uttalade önskemålet

beträffande förläggning av musikpersonal under studier vid musikhögskolan.

Mobiliserings central. Arméchefen har ansett, att mobiliseringscentralen

tills vidare borde organisera samtliga de förband som nu uppsättas av K 1.

Med hänsyn till möjligheterna att uttaga ridstamhästar borde emellertid eu

mindre del, en kavalleribataljon eller motsvarande styrka, framdeles omflyttas

till Skånska kavalleriregementet (K 2), när så med hänsyn till tillgången på

utbildade värnpliktiga inom K2:s rekryteringsområde kunde ske. överflyttningen

har beräknats kunna ske först budgetåret 1951/52.

Arméchefen har diskuterat olika alternativ för mobiliseringscentralens förläggning.

En förläggning till Strömsholm skulle, enligt vad arméchefen anför, medföra

vissa svårigheter att vid mobilisering tillgodose behovet av ridhästar,

särskilt om, såsom i det föregående föreslagits, någon skvadron med ridstamhästar

icke skulle förläggas till ridskolan. Yidare skulle kostnaderna bli

relativt stora. Engångskostnaderna för förrådsbyggnader, personalbostäder

och flyttning av materiel in. m. ha beräknats till omkring 275 000 kronor.

En annan tänkbar lösning, att förlägga mobiliseringscentralen till Stockholm

med utnyttjande av nuvarande förrådslokaler vid K 1, förhindras av att

enligt riksdagens beslut det markområde, på vilket dessa förrådsbyggnader

äro uppförda, skall exploateras och endast övergångsvis får fortfarande nyttjas

för militärt ändamål. Då huvudstaden dessutom anses olämplig som mobiliseringsplats,

har ett slutligt förläggande av mobiliseringscentralen till Stockholm

icke kunnat förordas. Att flytta ut förråden jämte mobiliseringsutrustningen

till lämplig plats i Stockholms närhet skulle draga engångskostnader

på omkring 500 000 kronor och har för övrigt icke kunnat förordas med hänsyn

till önskemålet att åstadkomma en större decentralisering av mobiliseringen.

Arméchefen har stannat för att föreslå, att mobiliseringscentralen uppdelas

med en del i Strömsholm och en del i Stockholm, en lösning som enligt

arméchefens mening skulle giva större mobiliseringssäkerhet än de

övriga diskuterade alternativen och även ur andra mobiliseringssynpunkter

vore lämplig samt ekonomiskt sett ställer sig fördelaktig.

Kostnaderna för förrådsinredningar och förrådsbyggnad samt flyttning av

materiel från Stockholm till Strömsholm har arméchefen beräknat till 86 000

kronor. Med hänsyn till byggnadsläget har arméchefen räknat med att nuvarande

förrådslokaler vid K 1 tills vidare måste utnyttjas för mobiliserings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

centralens stockholmsdel. Förråden borde dock sedermera så snart det låter

sig göra flyttas till plats utanför Stockholm; detta såväl med hänsyn till den

beslutade exploateringen som ur mobiliseringssäkerhetssynpunkt. Byggnadsoch

flyttningskostnader ha beräknats till omkring 300 000 kronor. Det kan

enligt arméchefens mening övervägas, om icke dessa kostnader borde gäldas

av djurgårdsnämndens markförsäljningsmedel.

Mobiliseringscentralens organisation föreslår arméchefen skola underställas

chefen för ridskolan, vilken därigenom blir mobiliseringsmyndighet för de

förband, som skola organiseras av mobiliseringscentralen. Centralen föreslås

skola benämnas ridskolans mobiliseringscentral. Personalredovisningen skulle

anslutas till något förband i Stockholm. Behovet av förrådspersonal har

uppskattats till, vid Strömsholm 1 förrådsunderoffioer, arvode i löneklass

1:20 (deltidstjänst), 1 förrådsman och 1 kollektivavtalsanställd arbetare samt

i Stockholm 1 förrådsunderoffioer, arvode i löneklass 1: 22, 1 förråds vaktmästare,

2 förrådsmän och 2 arbetare. Personalen i Stockholm beräknas

kunna något reduceras, sedan mobiliseringsorganisationen för vissa förband

i enlighet med vad som föreslagits överflyttats till K 2.

Som en övergångsorganisation i avvaktan på att föreslagna inrednings - och byggnadsarbeten skulle kunna bli utförda vid ridskolan, vilket beräknats

kunna ske tidigast under 1950, har arméchefen föreslagit, att mobiliseringscentralen

i sin helhet förlägges till Stockholm med nuvarande förrådsuppläggning

bibehållen. För denna övergångsorganisation föreslår arméchefen

samma chefskap och benämning som i slutläget. Till chefens för ridskolan

förfogande måste emellertid ställas en särskild mobiliseringsavdelning

i Stockholm med en personaldetalj för personalredovisningen. Den personalorganisation

som således skulle övergångsvis erfordras för mobiliseringscentralen

upptar, förutom chefen, en ställföreträdande chef, tillika chef

för mobiliseringsavdelningen, ryttmästare på aktiv stat, 1 förrådsunderofficer,

löneklass 1: 22, 2 pensionerade underofficerare, löneklass 1: 20, 2 förrådsvaktmästare,

3 förrådsmän, 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål samt 3

kollektivavtalsanställda arbetare. Detta personalbehov kan, med föreslagen

löneklassuppflyttning för förrådsunderofficeren, tillgodoses genom personal,

som för närvarande finnes upptagen på kavalleriets stat eller i övrigt disponeras

av Kl.

Enligt vad arméchefen sålunda i utredningen föreslagit skulle Kl:s

etablissement utnyttjas för IY. militärbefälsstaben, kommendantsstaben i

Stockholm, Livgardesskvadronen med ansluten musikkår, ridskolans mobiliseringscentral,

Stockholms stabskompani, frivilliga försvarsorganisationer,

arméledningens stamhästgrupp samt eventuellt förråd.

Förläggningsstyrkan har beräknats till omkring 300 man. Antalet uppstallade

hästar skulle komma att uppgå till omkring 210.

I fråga om förvaltningstjänsten vid staber och förband som skulle komma

att vara förlagda vid K 1 har arméchefen föreslagit, att kasernvården och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr läo.

kassatjänsten skulle omhänderhavas av IV. militärbefälsstaben samt att

chefen för Livgardesskvadronen skulle vara ansvarig för den inre tjänsten

inom etablissementet och vara förvaltningsmyndighet med ställning motsvarande

truppförbandschef gentemot Livgardesskvadronen med ansluten musikkår

och Stockholms stabskompani.

Avvecklingen av K 1 m. m.

Takten i den föreslagna avvecklingen av K 1 betingas såsom nämnts av att

vissa pågående verksamheter ansetts böra avslutas vid regementet samt av

organiserandet av de förband m. m. som skola ersätta K 1 eller övertaga

etablissementet. Enligt förslaget skulle avvecklingen ske på följande sätt.

Den första avvecklingsperiodens slut, den 31 mars 1949, sammanfaller i

stort sett med den inneliggande åldersklassens utryckning i mitten av mars.

Under denna period avvecklas stamhästbeståndet utom såvitt avser de hästar

som avses för Livgardesskvadronen samt förberedes avvecklingen av personal

och materiel.

Av värnpliktiga åldersklass 1949 inkallas endast 75 till K 1 för utbildning

vid den skvadron, som sedermera skall utgöra Livgardesskvadronen.

Under den andra avvecklingsperioden, den 1 april—den 30 september 1949,

organiseras denna skvadron och Stockholms stabskompani, tills vidare ingående

i K 1. Materieluppbörden nedbringas till vad som tills vidare motsvarar

slutläget i avvecklingen. Kasernförvaltningen överlämnas till IV. militärbefälsstaben

från och med den 1 juli 1949. Huvuddelen av förvaltningstjänsten

skall vara överflyttad till IV. militärbefälsstaben och skvadronschefen

vid periodens slut.

Under tredje perioden fullföljes avvecklingen så att av K 1 den 1 juli

1950 återstår Livgardesskvadronen med ansluten musikkår och ridskolans

mobiliseringscentral.

Avvecklingsläget under de båda sista perioderna föranleder enligt förslaget

följande ändringar i de för K 1 gällande personalstatema från och med

ingången av eller under budgetåret 1949/50.

Beställningen för sekundchef för K 1, Mo 12, föreslås skola indragas från

och med den 1 oktober 1949. Innehavaren förutsättes skola överföras på avgångsstat.

Militärpersonal i övrigt som redovisas på den för kavalleriet

gemensamma staten bibehålies i den omfattning som betingas av.avvecklingen

samt skvadronens, mobiliseringscentralens och stabskompaniets behov.

En fanjunkarbeställning, avsedd för adjutant vid stabskompaniet, överflyttas

den 1 oktober 1949 till IV. militärbefälsstaben. Det har i detta sammanhang

föreslagits, att underofficerare, födda 1905 eller tidigare, skulle beredas

tillfälle att avgå med förtidspension samtidigt som deras beställningar

omplaceras.

I anledning av avvecklingen har Kungl. Maj:t redan medgivit, att av de

14 överfurirsbeställningar, som för innevarande budgetår upptagits för K 1,

sex från och med den 1 april 1949 må disponeras för de tre övriga kavalleriregementena.

En beställning förslås skola överföras till IV. militärbefälsstaben

såsom kompanifurir vid stabskompaniet, varjämte av föreslagen utökning

av antalet överfurirer för nästa budgetår en avsetts såsom kasern

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

furir vid staben. Återstående nu befintliga sjn överfurirsbeställningar bibehållas

vid K 1 under nästa budgetår.

Av övrig nu befintlig ordinarie personal vid K1 överföras maskinisten

och eldaren av 1. klassen till IV. militärbefälsstaben den 1 juli 1949. En förrådsvaktmästarbefattning

som för närvarande är vakant indrages från och

med samma tidpunkt.

Tre befattningar för pensionerade underofficerare, för biträden åt regementsintendent,

köksföreståndare och furageuppbördsman, indragas från och

med den 1 juli 1949.

Personalstaten för icke-ordinarie manskap vid K 1 minskas för nästa budgetår

till 21 furirer vilket förutsätter, att en del furirer uppsägas. De avses

kunna hänvisas till anställning vid andra förband.

Av civil extra ordinarie personal förutsättas eldaren och kökspersonalen

samt ett kanslibiträde skola omplaceras till militärbefälsstaben. Följande befattningar

indragas, nämligen ett ekonomibiträde i Ce 3 från och med den

1 april och kontoristen från och med den 1 oktober 1949.

Av den vid K 1 placerade personal, som redovisas på andra personalkårers

stater, indrages en bataljonsveterinärbeställning, som för närvarande är vakant,

från och med den 1 april 1949. Ett sjukvårdsbiträde avskedas. En

överfurir i sjukvårdstjänst, en tyghantverkare av 2. klassen, intendenturförrådsförvaltaren

och förvaltaren i kassatjänst omplaceras från och med den

1 oktober 1949 till andra staber eller förband, och beställningarna indragas

i mån av vakans inom respektive personalkårer. En sjukvårdsunderofficer

och en furir i sjukvårdstjänst, en armétekniker, bataljonsläkaren, en översköterska

och ett sjukvårdsbiträde förutsättas skola placeras vid IY. militärbefälsstaben.

Eegementsintendenten förutsättes skola omplaceras till kommendantsstaben

i Stockholm vid tidpunkten för denna stabs inflyttning i Kl:s etablissement

och ersätta en nu för kommendantsstaben inrättad arvodesbefattning i

löneklass 1: 29 för intendent.

I annat sammanhang har chefen för armén föreslagit, att vid IY. militärbefälsstaben

skulle inrättas en kaptensbeställning för biträdande tygofficer.

Det förutsättes här, att denne beställningshavare skulle svara för tygtjänsten

vid de staber och förband som bli förlagda till Kl:s etablissement.

Försvarets civilförvaltning har beträffande de av förslaget föranledda

personalfrågorna anfört följande erinringar mot förslaget.

Civilförvaltningen bär ansett, att förrådsunderofficeren för mobiliseringsförråden

i Stockholm tills vidare i avvaktan på erfarenheter borde placeras

i löneklass 1: 21 och ifrågasatt, om icke endera av kasernunderofficeren och

kasernöverfuriren skulle kunna undvaras i den nya organisationen.

Yidare har civilförvaltningen, som tidigare avstyrkt förslaget om en beställning

för biträdande tygofficer vid IY. militärbefälsstaben, i anledning

av arméchefens nu framförda förnyade förslag därom och om en intendent på

aktiv stat vid kommendantsstaben för sin del i stället föreslagit, att såsom

föredragande inför chefen för Livgardesskvadronen i tyg- och intendenturärenden

inrättades en befattning för förvaltningsofficer, pensionerad officer

i arvodesbefattning, samt att för intendentstjänsten vid kommendantsstaben

jämväl i fortsättningen avsåges en pensionerad officer i arvodesbefattning.

Kaptensbeställningen för intendent vid K1 kunde därvid indragas.

Civilförvaltningen avstyrker således alltjämt, att en beställning för biträdande

tygofficer inrättas vid militärbefälsstaben.

Civilförvaltningen har vidare erinrat, att personal tillhörande Stockholms

försvarsområde och tygförvaltningsskolan tidigare varit för sjukvård hän
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungi. Maj:ts proposition nr 135.

visad till K l:s sjukvårdsinrättning men att numera sedan ett flertal år funnes

anordnat ett gemensamt sjukkvarter i tygförvaltningsskolans lokaler vid

Götgatan i Stockholm. Där tjänstgöra en extra läkare med arvode samt

tre extra tjänstemän såsom sjukvårdspersonal. Civilförvaltningen har nu ansett

det böra undersökas, om inte jämväl läkarvården för personalen vid försvarsområdet

och tygförvaltningsskolan borde kunna ombesörjas av den för

K l:s etablissement avsedde bataljonsläkaren och den sjukvårdspersonal som

står till dennes förfogande.

Förslaget att till militärbefälsstabens kassaavdelning överföra ett kanslibiträde

har civilförvaltningen avstyrkt. För erforderlig personalförstärkning

å avdelningen syntes det ämbetsverket till fyllest att ett biträde för skrivoch

kontorsgöromål tillfördes kassaavdelningen.

Med hänsyn till att skvadronschefen avses skola svara för den inre tjänsten

inom etablissementet har det synts civilförvaltningen mest följdriktigt, att för

matinrättningen avsedd personal redovisas vid skvadronen liksom att den

sjukvårdande personalen och arméteknikern placeras vid skvadronen och icke

vid militärbefälsstaben. Antalet ekonomibiträden i Ce 2 borde enligt vad

civilförvaltningen anfört vara 9 jämlikt grunderna för beräkning av biträdespersonal

vid försvarets matinrättningar.

I fråga om sekundchefen för K1 har civilförvaltningen föreslagit överförande

på övergångsstat, om vederbörande icke lämpligen kunde transporteras

till annat förband.

Civilförvaltningen har ansett det skäligt, att, i fall där förutsättningar

i fråga om ålder därtill förelåge, vid K 1 placerade underofficerare bereddes

möjlighet att avgå med förtidspension.

I fråga om avvecklingen av personal i övrigt har civilförvaltningen anfört,

att det syntes önskvärt, att övertalig personal kunde beredas annan anställning

inom försvaret samt att sålunda omplacerad personal skäligen borde

erhålla flyttningsersättning och i förekommande fall omplaceringstraktamente.

I detta sammanhang uppkommer även frågan om exploateringen av

den mark som nu disponeras av Kl. Sedan beslut meddelats att Kl

skulle indragas, har chefen för armén fått i uppdrag att efter samråd med

fortifikationsförvaltningen och djurgårclsnämnden avgiva utlåtande över en

framställning i ämnet som på sin tid gjordes av 1945 års markkommission.

Arméchefen har avgivit sitt utlåtande den 12 februari 1949 och därvid fogat

en den 26 januari 1949 dagtecknad skrivelse i ämnet av djurgårdsnämnden.

Chefen för armén, till vilkens utlåtande fortifikationsförvaltningen anslutit

sig, och djurgårdsnämnden äro ense om att den mark sydväst och sydost om

själva kaserntomten som K 1 nu disponerar skall frigöras för användning

för civila ändamål, sedan där befintliga förrådsbyggnader bortflyttats. Djurgårdsnämnden

har förklarat sig ämna inkomma med förslag angående frigörandet

av, bland annat, denna mark och om hur kostnaderna för bortflyttning

av förrådsbyggnaderna skola bestridas.

I fråga om användningen av själva kaserntomten har djurgårdsnämnden erinrat,

att tomten enligt stadsplanen är avsedd att bebyggas för allmänt

ändamål. Nämnden har också framhållit, att förläggandet till kasernbyggnaden

av militärbefäls- och kommendantsstaberna samt lokaler för

det frivilliga försvarsarbetet ingalunda strider mot stadsplanen eller mot den

användning av tomten som nämnden åsyftar. Däremot motsätter sig nämn

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

den, att trupp och hästar förläggas dit. En dylik förläggning och de anordningar

som därav följa medför, anför nämnden, att hela kasernområdet

med därå liggande stallar, ridhus och ekonomibyggnader skulle komma till

en användning som enligt nämndens mening icke stämmer med områdets

värde, beräknat till omkring 14 miljoner kronor, och behovet att disponera

detsamma för allmänna förvaltningsbyggnader. Kaserntomten borde med

hänsyn till markens höga värde helst icke bibehållas för avsedd militär

användning; ett bibehållande borde i vart fall betraktas som ett kortvarigt

provisorium. Att lägga ned större belopp i om- eller tillbyggnader

eller andra arbeten, varigenom den militära användningen skulle

konserveras, vore enligt nämndens inställning icke försvarligt. Nämnden

har i detta hänseende nämnt ett belopp av över 2 miljoner kronor, som

enligt vad nämnden inhämtat skulle utgöra kostnaderna för ombyggnad av

kasernbyggnaden, matinrättningen, marketenteriet och sjukavdelningen jämte

åtskilliga utvändiga arbeten.

Djurgårdsnämnden har också pekat på den konsekvensen av att en

skvadron bibehålies vid K 1, att detta medför anspråk på att alltjämt disponera

övningsterräng i området nordväst om Lidingövägen. Nämnden understryker,

att om detta område fortfarande skall användas som övningsområde

detta icke får hindra sådana dispositioner av marken som statsmakterna från

andra synpunkter kunna finna anledning besluta.

På en punkt ha nämnden och arméchefen intagit helt skilda ståndpunkter

även i fråga om mark utanför kasemtomten. Det gäller Kl:s korthållsskjutbana

som är belägen norr om kasernområdet på mark, som enligt stadsplanen

är avsedd att begagnas för allmänt ändamål men som även kan komma att

disponeras för bostadsbebyggelse. Nämnden har fordrat, att skjutbanan

icke bibehålies på detta ställe längre än till dess nämnden finner sig

böra använda området för bebyggelse. Arméchefen bär häremot hävdat, att

banan med hänsyn till sin belägenhet är synnerligen betydelsefull ur utbildningssynpunkt

både för skvadronen och för stabskompaniet. Det har därför

synts arméchefen erforderligt, att korthållsbanan får tagas i anspråk för

nuvarande ändamål och att ifrågasatt bebyggelse på området — vilken med

hänsyn till nuvarande byggnadsläge anses knappast kunna bli aktuell förrän

efter flera år — uppskjutes tills vidare.

Arméchefen har även bemött nämndens uttalande rörande kostnaderna för

att iståndsätta Kl:s kasemetablissement i tidsenligt skick. Frågan om modernisering

av etablissementet måste, anför arméchefen, ses mot bakgrunden

av det modemiseringsprogram beträffande arméns äldre kasemetablissement,

som fortifikationsförvaltningen i annat sammanhang anmält och som kostnadsberäknats

till sammanlagt 135 miljoner kronor. Av de uppgivna kostnaderna

för Kl, över 2 miljoner kronor, belöpa omkring 1,35 miljoner kronor

på själva huvudbyggnaden, vilken som byggnadsminnesmärke skall under

alla förhållanden bibehållas. För modernisering av matinrättning, marketenteri

och sjukhus, som avses skola användas av både ryttarskvadronen och

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

stabskompaniet, ha kostnaderna uppskattats till omkring 750 000 kronor.

Detta belopp har arméchefen jämfört med de beräknade kostnaderna, 880 000

kronor, för nybyggnader vid Strömsholm vid förläggning dit av ryttarskvadronen.

Då en dylik förläggning förutsattes icke kunna genomföras i rådande

läge på arbetsmarknaden, har det synts arméchefen vara den liktiga

lösningen av problemet att förlägga skvadronen till Kl.

Departementschefen. Det förslag rörande avvecklingen av K 1 som arméchefen

framlagt har, såsom framgår av redogörelsen i det föregående, i vissa

delar redan föranlett beslut av Kungl. Maj:t. Beslutet har begränsats till

vad som nu varit nödvändigt med hänsyn till uppkommande frågor om placering

av personal. Även i fråga om den framtida användningen av K l.s

etablissement har beslut redan meddelats i viss omfattning.

Att till etablissementet förlägga tygförvaltningsskolan eller att där inrymma

lokaler för försvarets forskningsanstalt har av skäl som arméchefen

anfört ansetts icke böra komma i fråga.

Förslaget att bereda IV. militärbefälsstaben och kommendantsstaben i

Stockholm lokaler i etablissementet har godtagits med hänsyn till angelägenheten

av att snarast frigöra de för dessa staber förhyrda lokalerna och till

de kostnadsbesparingar som vinnas genom att för ändamålet taga i anspråk

kronan tillhörig fastighet, Med riksdagen har, som nämnts, tidigare beslutats

annan förläggning för dessa staber, nämligen i planerat nybyggnadskomplex

för, bland annat, de militära högskolorna på den tomt vid Linnegatan

i Stockholm som tidigare disponerats av Svea livgarde. I anledning av

fortifikationsförvaltningens förslag har Kungl. Maj:t anvisat medel från

arméns investeringsanslag till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

för att iordningställa lokaler för dessa staber i Kl:s kanslibyggnad. Till

frågan om slutligt bestridande av dessa kostnader återkommer jag i det

följande.

För stabskompaniet är den enda förläggningsmöjligheten, när Stockholms

luftvärnsregemente flyttar till Norrtälje, i anslutning till förband vid Kl.

Det har synts lämpligt att förordna om kompaniets förläggning dit redan nu.

Mot förslaget till organisation och benämning av detta kompani torde intet

vara att erinra. Kompaniet bör alltså benämnas Stockholms stabskompani

och underställas militärbefälhavaren för IV. militärområdet. Till stabskompaniet

böra också förläggas värnpliktiga ur flygvapnet, som tjänstgöra hos flygvapenmyndigheter

i Stockholm. Under budgetåret 1949/50 ingår kompaniet

i K 1.

Ej heller för arméledningens stamhästgrupp torde utan nybyggnad annan

förläggningsmöjlighet än vid K 1 stå till buds, när dess nuvarande stall vid

Valhallavägen måste rivas för att lämna plats för beslutad civil bebyggelse.

För det frivilliga försvarsarbetet i Stockholm torde expeditions- och undervisningslokaler

kunna upplåtas inom K l:s etablissement i enlighet med armechefens

förslag, när de smärre ändringsarbeten som angivits erforderliga härför

kunnat utföras.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Förslaget att behålla ett kavalleriförband i Stockholm med förläggning

vid Kl har mött invändningar av djurgårdsnämnden, som ansett Kl:s kaserntomt

för värdefull för förläggning av militär trupp och nödvändig för

det ändamål som den enligt stadsplanen avsetts för, nämligen allmänna förvaltningsbyggnader.

För egen del vill jag på de skäl arméchefen anfört förorda, att en skvadron

av K 1 behålles i huvudstaden eller dess närhet. Det alternativ till förläggmngsplats

som nu diskuterats är ridskolan vid Strömsholm. Antingen

detta alternativ eller eventuellt annan plåts väljes, kan förläggningsfrågan

icke lösas utan nybyggnader, vilka icke torde kunna komma till stånd under

nuvarande förhållanden på byggnadsmarknaden. Jag vill därför, utan att

därmed taga ställning till frågan om skvadronens slutliga förläggning, tillstyrka,

att densamma tills vidare förlägges till K l:s etablissement. Det torde

ändock icke kunna komma i fråga att under de närmaste åren uppföra de byggnader

som tomten avsetts för enligt stadsplanen.

Även om iståndsättningsarbeten måste utföras på de anläggningar, som

bibehållas i anledning av att trupp kommer ätt vara förlagd inom etablissementet,

bör det dock icke komma i fråga att på dessa anläggningar nedlägga

några mera betydande kostnader. Om skvadronen flyttas till annan plats,

torde det bli möjligt att inom själva kasernbyggnaden inrymma de anläggningar,

som erfordras för stabskompaniet.

En disposition av själva kaserntomten på sätt arméchefen föreslagit

hindrar icke, att de områden i omedelbar anslutning till tomten som K1

nu disponerar för förrådsbyggnader och ridbana i mån av behov kunna frigöras

för civil bebyggelse när möjligheter erbjudas till förvaring på annan

plats av där förrådsupplagd materiel. Denna fråga torde få närmare övervägas

av berörda myndigheter, sedan djurgårdsnämnden preciserat sina önskemål

beträffande vissa markområden i militär besittning inom stockholmsområdet.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att efter vederbörlig utredning

meddela beslut i denna fråga.

En följd av att skvadronen förlägges till K 1 och att stabskompaniet flyttas

dit blir dock, att regementets korthållsskjutbana måste bibehållas på sin

nuvarande plats, om icke andra godtagbara skjutövningsmöjligheter kunna beredas

förbanden vid Kli förläggningens närhet.

Jag föreslår, att principbeslut nu fattas, att en skvadron av K 1 bibehålies

vid regementets avveckling och att denna skvadron tills vidare förlägges

inom K l:s etablissement. Hans Maj:t Konungen har förklarat Sig vilja

själv antaga chefskapet över denna skvadron, vilken därför i enlighet med

förslaget bör benämnas Livgardesskvadronen. Under budgetåret 1949/50 utgör

skvadronen en kvarstående del av K 1.

De skäl som arméchefen anfört tala för att K l:s musikkår anslutes till

Livgardesskvadronen och icke, såsom förutsattes i försvarspropositionen,

överflyttas till Svea artilleriregemente. Då frågan om skvadronens slutliga

förläggning ännu icke lösts, kan definitivt beslut om musikkåren icke fattas

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

nu. Jag föreslår, att kåren bibehålles ansluten till K 1, så länge skvadronen

är förlagd till Kl:s etablissement.

Även förslaget beträffande ridskolans mobiliseringscentral kan jag i nu v a

rande läge tillstyrka liksom de övergångsformer för denna mobiliseringscentral

som arméchefen föreslagit. Det bör ankomma på vederbörliga myndigheter

att inkomma med närmare utformade förslag till slutligt ordnande av förrådsfrågorna,

när förutsättningar därför föreligga. En förläggning av Livgardesskvadronen

till annan plats än Stockholm kan dock möjligen föranleda annan

placering av mobiliseringscentralen.

Indragningen av K1 förutsätter icke någon begränsning av kavalleriets

krigsorganisation. Arméchefen har med hänsyn härtill icke räknat med

någon begränsning av kavalleriets aktiva befälskader, vilken för övrigt i stort

sett icke utökades genom den återuppsättning av Skånska kavalleriregementet

som skedde efter 1942 års försvarsbeslut. Även i den aktiva kadern

borde dock principiellt minskningar kunna ske med beställningar för personal

i stabs- och förvaltningstjänst. Enligt vad under hand upplysts från

arméstaben kunna dock i anledning av en pågående utredning om kavalleriets

framtida organisation ändrade beräkningsgrunder för kavalleriets personalbehov

framkomma. Med hänsyn härtill anser jag mig i stort sett icke

nu böra föreslå några minskningar i den aktiva befälskadern vid kavalleriet.

Beställningen för sekundchef vid K 1 bör dock indragas under budgetåret

1949/50 i samband med att innehavaren av densamma omplaceras till annan

tjänst.

Jag tillstyrker arméchefens förslag, att som sekundchef för Livgardesskvadronen

avses en regementsofficer. Det bör här anmärkas, att en av de

två överstelöjtnantsbeställningar, som finnas vid kavalleriet, enligt 1942 års

försvarsbeslut avsetts för K1 och motiverats med att regementsofficeren

vid K 1 skulle föra befälet över regementet vid sekundchefens bortovaro för

särskilda arbetsuppgifter. Jag har emellertid intet att erinra mot att, såsom

arméchefen synes ha förutsatt, denna överstelöjtnantsbeställning bibehålles

vid kavalleriet, oavsett vilken grad som innehaves av sekundchefen för Livgardesskvadronen.

Det anmälda behovet av en tygofficer på aktiv stat vid IY. militärbefälsstaben

anser jag böra lösas så att den nuvarande beställningen för tygofficer

vid K 1 bibehålles och utnyttjas för den gemensamma tygförvaltningstjänsten

vid de staber och förband som bliva förlagda till K l:s etablissement. Yar

beställningen i så fall skall redovisas behöver icke bestämmas förrän i samband

med personalberäkningarna för budgetåret 1950/51.

I likhet med civilförvaltningen anser jag, att personalen vid matinrätt

ningama bör redovisas vid Livgardesskvadronen och icke vid IV. militärbefälsstaben

liksom att sjukvårdspersonalen och arméteknikerna böra placeras

vid skvadronen.

Underofficer i sjukvårdstjänst torde icke erfordras vid de till K 1 förlagda

förbanden. Jag räknar med att den nu vid K 1 placerade överfuriren i sjukvårdstjänst

i stället bibehålles.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga arméchefens förslag till personalförändringar

i anledning av K ris avveckling m. m., såvitt avser budgetåret

1949/50. Därefter uppkommande personalfrågor torde få upptagas av myndigheterna

i medelsäskandena för budgetåret 1950/51.

Särskilda övergångsanordningar i anledning av förekommande personalminskningar

torde icke bli erforderliga, övertalig personal bör i mån av

möjlighet beredas annan sysselsättning inom försvaret. Den kanslibiträdesbefattning

som föreslagits överflyttad till IY. militärbefälsstaben torde få bibehållas

där tills vidare för att vid vakans i kanslibiträdesgraden ersättas

med befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Den begränsning

av antalet ekonomibiträden i Ce 2 från 11 till 9 som civilförvaltningen föreslagit

bör genomföras i mån av vakanser. Fråga om förtidspensionering av

underofficerare torde få i vanlig ordning prövas av Kungl. Maj:t efter framställning

i varje särskilt fall. Såsom civilförvaltningen föreslagit bör övertalig

personal som omplaceras till annan tjänst kunna beredas flyttningsersättning

och i förekommande fall omplaceringstraktamente enligt gällande grunder.

Organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid de till K ris etablissement

förlagda förbanden och staberna torde i sinom tid bli föremål för undersökningar

genom statens organisationsnämnds försorg.

Såsom i det föregående nämnts har Kungl. Maj :t anvisat medel från anslaget

till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. för vissa omändringsarbeten

vid K 1 för militärbefälsstaben och kommendantsstaben i Stockholm.

•Tag har också i det föregående erinrat, att enligt beslut vid 1946 års riksdag

lokalbehovet för dessa staber skulle tillgodoses genom nybyggnad på Svea

livgardes förutvarande kaserntomt vid Linnégatan i Stockholm. Riksdagen

har medgivit, att kostnaderna för denna nybyggnad må bestridas av byggnadsanslag

som, i form av s. k. kvotanslag, senast för budgetåret 1946/47 anvisats

för sådana, byggnadsarbeten för armén som föranleddes av försvarets

utbyggnad enligt 1942 års försvarsbeslut. När nu militärbefäls- och kommendantsstaberna

erhålla definitiv förläggning i K ris etablissement, synes

det mig lämpligt, att de byggnadsarbeten som föranledas av denna förläggning

slutligt bestridas av samma medel som avsetts för den tidigare beslutade

förläggningen. De medel som nu förskottsvis anvisats för ändamålet

uppgå till 175 000 kronor, motsvarande 126 000 kronor enligt det prisläge,

efter vilket de av 1942 års försvarsbeslut föranledda byggnadsarbetena, ursprungligen

beräknats, d. v. s. prisläget den 1 juli 1941.

Jag återkommer i det följande vid behandlingen av arméns avlöningsanslag

till de ändringar i vederbörliga, personalförteckningar för nästa budgetår

som föranledas av vad jag i det föregående föreslagit. I detta sammanhang

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att vid indragningen av Livregementet till häst eu

skvadron med benämningen Livgardesskvadronen skall behållas

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Eungl. Maj:ts proposition nr 135.

med förläggning tills vidare vid regementets kasernetablissement

i Stockholm samt att Livregementets till häst musikkår

skall tills vidare vara ansluten till Livgardesskvadronen;

b) medgiva, att kostnaderna för iordningställande av lokaler

i Livregementets till häst kasernetablissement för IV. militärbefälsstaben

och kommendantsstaben i Stockholm må slutligt

bestridas av det under försvarets fastighetsfond, arméns delfond,

för budgetåret 1946/47 anvisade investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten

m. m.

5.] Ordinariesättning av viss personal vid försvarsgrenarna m. m.

Huvuddelen av den civila personalen vid försvarsgrenarna innehar f. n. extra

ordinarie anställning. Denna anställningsform gäller sålunda för i stort sett

alla civila befattningar vid förband, skolor, försvarsområdesstaber m. fl. enheter.

Frågan om att i vidgad omfattning tillämpa ordinarie anställning för civil

personal vid försvaret har under de senaste åren i olika sammanhang uppmärksammats.

I sitt den 31 december 1946 avgivna betänkande (SOU 1946: 94) uttalade

försvarets tjänsteförteckningssakkunniga, att man finge utgå från att,

på sätt gällde inom den civila statsförvaltningen, överförande av personal till

ordinarie stat komme att äga rum även inom försvaret i de fall, då befattningarna

beräknades under alla förhållanden bli nödvändiga inom respektive

verksamhetsområden. Vid anmälan av propositionen 1947:246 angående viss

tjänsteförteckningsrevision för försvarsväsendet m. m. framhöll chefen för

finansdepartementet bland annat, att frågan om överförande till ordinarie

stat av sådana icke-ordinarie tjänster, som befunnits erforderliga för arbetsuppgifter

av bestående art, syntes böra i den omfattning så lämpligen kunde

ske utan avvaktan på statsmakternas beslut rörande den blivande försvarsorganisationens

storlek och sammansättning upptagas till prövning och avgörande

i samband med tjänsteförteckningsrevisionens genomförande. För egen

del uttalade jag vid anmälan av propositionen 1947:130, att det såsom ett led

i befordringsgången för biträdespersonal borde inrättas ett antal ordinarie

kontorsbiträdesbefattningar även vid lägre staber och förband. Jag ansåg det

emellertid försiktigast att härmed fick anstå i avbidan på resultatet av den

då pågående utredningen rörande försvarets organisation. Jag framhöll vidare

i nämnda sammanhang, att det syntes riktigt att i viss utsträckning bereda även

annan extra ordinarie personal vid försvaret, exempelvis husmödrarna (nu

mera köksföreståndama) vid förbanden, ordinarie ställning. Även vid anmälan

av propositionen 1948: 209 (s. 73) berörde jag denna fråga. Jag framhöll här

vid, att frågan om ordinariesättning av extra ordinarie personal inom försvaret

borde — under hänsynstagande dock till pågående utredningar i olika lönespörsmål

— närmare övervägas av vederbörande myndigheter i samband med

medelsäskanden för budgetåret 1949/50. Härvid borde särskilt uppmärksam

mas, att biträdespersonalen vid försvaret borde beredas möjlighet att erhålla

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ordinarie anställning i den omfattning som tillkomme annan motsvarande

personal i anslutning till den reglerade befordringsgången för biträdespersonal.

I sitt utlåtande nr 161 till 1948 års riksdag underströk statsutskottet

vikten av att förslag till ordinariesättning i skälig omfattning av civil personal,

exempelvis köksföreståndare och kontorspersonal, även vid lägre staber,

förband m. m. underställdes riksdagens prövning så snart ske kunde.

Försvarets civilförvaltning har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

avgivit förslag till ordinariesättning av viss civil extra ordinarie personal

vid försvarsgrenarna omfattande kategorierna kontors-, köksföreståndar- och

skogvaktarpersonal. Ämbetsverket har härvid anfört i huvudsak följande.

Den civila personalen vid försvaret borde i princip icke vara sämre ställd

med avseende å möjligheterna att vinna ordinarie anställning än övrig statstjänstemannapersonal.

Erfarenheterna hade givit vid handen lämpligheten av

att för vissa tjänster även vid de lokala organen avse civila befattningshavare

och under årens lopp hade också dylika tillkommit i ökad omfattning. De av

organisationsnämnden bedrivna undersökningarna hade ävenledes visat att

ett stadigvarande behov förelåge av vissa civila befattningar inom stabs- och

förvaltningstjänsten. Vid sådant förhållande ansåge civilförvaltningen några

betänkligheter i princip icke böra möta att omvandla vissa extra ordinarie befattningar

till ordinarie. På sätt departementschefen anfört i propositionen

1948: 209 måste emellertid med hänsyn till pågående utredningar en viss försiktighet

härvidlag iakttagas. Sålunda syntes befattningsgrupper eller befattningar,

vilka kunde komma att beröras av pågående eller i utsikt ställda löne

utredningar och organisationsundersökningar, icke annat än i undantagsfall

''böra f. n. ifrågakomma för ordinariesättning. På grund härav ansåge civilförvaltningen

sig nu icke kunna förorda generell ordinariesättning av befattningar

tillhörande maskinist-, eldar-, arbetsledar- eller förrådstjänstemannagrupperna,

huru önskvärd en dylik åtgärd än finge anses vara. Icke heller

kunde civilförvaltningen föreslå några jämkningar med avseende på befattningar

för teknisk personal.

Beträffande kontorspersonalen borde i avvaktan på prövningen av

1947 års biträdesutrednings förslag viss försiktighet iakttagas med avseende å

inrättande av nya kanslibiträdestjänster. De skäl, som föranlett denna inställning,

talade emellertid enligt civilförvaltningens mening icke med samma

styrka mot ordinariesättning i viss omfattning av redan inrättade dylika

tjänster. Inom de förvaltningsområden, där efter verkställda organisatronsundersökningar

en fast organisation beslutats, syntes sålunda i princip samtliga

högre befattningar för kontorspersonal böra göras till ordinarie. Vidare

borde för bontors- och skrivbiträden inrättas ordinarie befattningar till sådant

antal, att möjlighet förelåge för personalen att erhålla ordinarie anställning

i anslutning till den reglerade befordringsgången. Civilförvaltningen förordade,

att samtliga extra ordinarie befattningar för kontorspersonal i högre än 8

lönegraden vid rationaliserade förband och vid huvuddelen kassaavdelnin^ar

inom försvaret i övrigt utbyttes mot motsvarande ordinarie befattningar.

Undantag härifrån borde givetvis göras för sådana befattningar, vilka f. n.

endast övergångsvis funnes i organisationen, liksom även, tills vidare, för befattningshavare

vid kameralkontoren.

Vad avser köksföreståndarpersonalen borde samtliga befattningar

för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare, med enahanda undantag

som angivits beträffande kontorspersonalen, omvandlas till ordinarie.

s. 31 Kontrollera mot PDF

.Kungl. Maj: in proposition nr 135.

31

Beträffande skog v aktar per sonalen ansåge civilförvaltningen ordinarie

anställning böra ifrågakomrna för de vid Järvafältet, i Boden, i Karlsborg

och å Utö placerade skogvaktarna.

Civilförvaltningen förutsatte, att vid bifall till ämbetsverkets förevarande

förslag till ordinariesättning de nya ordinarie tjänsterna skulle tillsättas

efter ansökningsförfarande i vanlig ordning.

Civilförvaltningen har vidare, såvitt avser armén och flygvapnet, inom vilka

försvarsgrenar behovet av biträden för skriv- och kontorsgöromål f. n. till ej

mindre än omkring 27 respektive 21 % täckes genom anställande av extra personal

mot omkring 4 % vid marinen, förordat att å personalförteckningarna skall

uppföras ett avsevärt antal nya extra ordinarie biträdesbefattningar i utbyte

mot extra befattningar. Efter ett genomförande av ämbetsverkets förslag härutinnan

skulle vid armén omkring 19 % och vid flygvapnet omkring 6 % av det

totala biträdesbehovet komma ''att täckas genom anställande av extra personal.

Departementschefen. Såvitt angår frågan i vilken omfattning ordinariesättning

av befintliga extra ordinarie befattningar bör ske från och med

nästa budgetår anser jag mig kunna i huvudsak ansluta mig till civilförvaltningens

förslag. Oaktat att den vid anmälan av propositionen 1948: 209 berörda

frågan om ändrad löneställning för försvarets köksföreståndare ännu

icke lösts, bär jag härvid ansett, att en ordinariesättning av denna personalkategori

icke längre bör uppskjutas. Till de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar som föranledas av ordinariesättningarna återkommer

jag i det följande vid behandlingen av försvarsgrenarnas avlöningsanslag.

I motsats till civilförvaltningen anser jag det icke erforderligt

eller lämpligt att regelmässigt igångsätta ansökningsförfarande vid tillsättande

av det relativt stora antal ordinarie befattningar som sålunda förordas

skola tillkomma från och med nästa budgetår i utbyte mot befintliga extra

ordinarie befattningar. I de fall då innehavaren av motsvarande extra ordinarie

befattning innehar formell kompetens och i övrigt lämpar sig för befattningen

torde vederbörande böra utan ansökningsförfarande kunna erhålla den

ordinarie befattningen. Om i andra fall efter ansökningsförfarande den ordinarie

befattningen icke kan tillsättas i brist på kompetent sökande, kan det

ifrågakomrna att som en övergångsanordning bibehålla den extra ordinarie

befattningen. En dylik övergångsanordning föreslår jag i det följande för en

köksföreståndare vid Svea artilleriregemente.

Yad beträffar den av civilförvaltningen berörda frågan om vidgad användning

vid armén och flygvapnet av extra ordinarie anställningsform för ickeordinarie

biträdespersonal vill jag framhålla, att skäl icke synas mig föreligga

att icke tillämpa den reglerade befordringsgången på personal av förevarande

kategori, som nu redovisas såsom extra, även om antalet dylika biträden fram

deles kan komma att något begränsas. Dock torde vid anställning för rent

tillfälliga arbetsuppgifter endast extra anställningsform fortfarande böra

komma i fråga. All annan biträdespersonal som är erforderlig bör redovisas

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungt. Maj ds proposition nr 130.

i personalförteckningarna, oavsett anställningsformen i det särskilda fallet.

Till följd härav räknar jag nu med utökning av personalstaterna för biträden för

skriv- och kontorsgöromål i större omfattning än civilförvaltningen föreslagit.

[6.] Utsträckt rätt till ersättning för flyttningskostnad åt personal i Övre

Norrland. I anslutning till av 1925 års riksdag godkända grunder för

säkerställandet av rekryteringen av befälskårerna vid vissa i Boden förlagda

truppförband har Kungl. Maj:t genom brev den 13 januari 1928 meddelat bestämmelser

angående passagesystem för vissa i Boden förlagda truppförband.

Nämnda brev innehåller också föreskrifter rörande ersättning för flyttningskostnad.

I denna del har brevet med stöd av beslut vid 1936 och 1937

års riksdagar (prop. 1936: 225, riksd. skr. 1936: 327; prop. 1937: 118, riksd. skr.

1937:248) erhållit sin nuvarande lydelse genom Kungl. Maj:ts brev den 30

juni 1937. Enligt de sålunda meddelade bestämmelserna må officerare och

underofficerare jämte vederlikar, vilka vid pensionsålderns inträde kvarstå

vid i Boden förlagda truppförband, staber eller anstalter, oavsett om bestämmelserna

rörande passagesystem äro å dem tillämpliga eller ej, åtnjuta ersättning

för kostnader för flyttning, som de inom ett år efter erhållet avsked

på grund av uppnådd pensionsålder företaga från Boden till annan ort inom

riket. Yidare stadgas, att därest nyss nämnd beställningshavare avlider under

tid, då han är anställd vid truppförband, stab eller anstalt i Boden, hans

familjemedlemmar må åtnjuta ersättning för kostnader för flyttning, som de

inom ett år efter dödsfallet företaga från Boden till annan ort inom riket.

Slutligen stadgas, att rätt till fri flyttning från Boden jämväl skall tillkomma

innehavare av å stat upptagen arvodesbefattning vid i Boden förlagda truppförband,

staber och anstalter, vilken efter att i minst 5 år hava uppehållit sådan

befattning avgår från densamma, ävensom efterlevande familjemedlemmar till

avliden innehavare av dylik befattning.

I skrivelse den 30 juni 1948 har chefen för armén hemställt, att nämnda

föreskrifter rörande ersättning för flyttningskostnad måtte vinna tillämpning

jämväl beträffande personal vid i Luleå, Kalix och Kiruna förlagda förband,

staber och anstalter samt utsträckas till att gälla även överfurirer. Arméchefen

har till stöd härför åberopat, bl. a., gällande bestämmelser rörande rätt till

s. k. rekreationsresor för vissa försvarsväsendet tillhörande befattnings

havare i övre Norrland. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 29 juni 1945 (prop.

nr 21; riksd. skr. nr 455) tillkommer nämligen sådan rätt viss personal, bl. a.

överfurirer, som är förlagd till eller ständigt tjänstgör å plats inom VI. militärområdet

med undantag för försvarsområde nr 61 (Umeå).

Försvarets civilförvaltning har framhållit, att svårigheter att besätta för

pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar i Övre Norrland med kompetenta

innehavare alltjämt förelåge. För underlättande av rekryteringen av

nämnda befattningar syntes det alltså motiverat, att ifrågavarande bestämmelser

om flyttningsersättning bleve tillämpliga beträffande även annan arvodespersonal

i övre Norrland än den i Boden. Med hänsyn härtill och då det

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 135.

33

syntes rättvist att även den aktiva personalen komme i åtnjutande av samma

förmån, ansåge sig civilförvaltningen böra tillstyrka att berörda bestämmelser

utsträcktes att gälla personal stationerad å de i armécbefens framställning

angivna orterna. För ernående av överensstämmelse med bestämmelserna om

rekreationsresor syntes här avsedda förmån böra avse personal vid samtliga

truppförband, staber och anstalter inom YI. militärområdet med undantag för

61. försvarsområdet. Civilförvaltningen hade intet att erinra mot arméchefens

förslag att utsträcka förmånen i fråga till att omfatta även överfurirer.

Statens lönenämnd har förklarat sig icke ha något att erinra mot att de

särskilda förmånerna av flyttningsersättning till vissa beställningshavare i

Boden utsträckas dels territoriellt att gälla hela VI. militärområdet utom 61.

försvarsområdet, dels ock att omfatta även överfurirer.

Departementschefen. Frågan om att utsträcka rätten till flyttningsersättning

till ytterligare personal i Övre Norrland var i anledning av väckta motioner

(I: 29 och II: 57) föremål för behandling vid 1948 års riksdag. I sitt över

motionerna avgivna, av riksdagen godkända utlåtande (nr 54) anförde statsutskottet

bl. a. att, så länge flyttningsersättning i enlighet med förenämnda

bestämmelser ansåges böra tillkomma personal vid i Boden förlagda truppförband

m. m., sakliga skäl enligt utskottets mening onekligen syntes tala för att

enahanda förmån borde beredas jämväl motsvarande beställningshavare vid

förband, staber och skolor i Luleå, Kalix och Kiruna. Det syntes utskottet

därför befogat, att omhandlade fråga av Kungl. Maj:t toges under förnyat

övervägande.

Även enligt min mening är det icke numera motiverat att begränsa rätten

till flyttningsersättning till personal allenast vid Bodenförbanden. De skäl,

som föranlett statsmakterna att medge viss personal vid samtliga truppförband

m. in. inom VI. militärområdet med undantag för Umeå försvarsområde

(nr 61) rätt till s. k. rekreationsresor, synas med samma styrka göra sig

gällande såvitt avser rätt till flyttningsersättning. Skäl synas också tala för

att ifrågavarande rättighet utsträckes att avse även överfurirer. Överensstämmelse

vinnes härvid mellan de båda här berörda förmånerna. Jag föreslår alltså,

att rätten till ersättning för flyttningskostnad utsträckes att avse även

överfurirer och att omfatta personal vid samtliga truppförband, staber och

anstalter inom VI. militärområdet med undantag för försvarsområde nr 61.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att omförmälda rätt till ersättning för flyttningskostnad må

tillkomma personal vid försvaret i den omfattning, som av mig

i det föregående angivits.

B. Anslagsberäkningar.

Av skäl som jag anförde vid anmälan av propositionen 1948: 209 ha försvarsgrenarnas

avlöningsanslag för innevarande budgetår beräknats efter den

3—490 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Mai ds proposition nr 135.

verkliga belastningen under den del av budgetåret 1947/48, som förflutit då

anslagsberäkningarna framlades, i stället för som dittills enligt vissa schablonmässiga

grunder. De beräkningar av anslagen till avlöningar till armén,

marinen och flygvapnet som jag i det följande framlägger ha likaledes grundats

på de verkliga anslagsbelastningarna under förfluten del av löpande

budgetår med beaktande av de förändringar i personalorganisationerna som

föreslås vid behandlingen av anslagen.

[7.] Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1947/48................................ 408 000 361 488

1948/49 (statsliggaren s. 184) ........ 412 000

1949/50 (förslag) ...................... 473 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 6) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag

av 412 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen omnämnde jag, att ett av 1944 års militärsjukvårdskommitté

framlagt förslag rörande omorganisation av den militära

sjukvårdens ledning vore föremål för behandling inom försvarsdepartementet.

Vid de fortsatta övervägandena i ämnet har det befunnits svårligen

låta sig göra att taga slutlig ställning till kommitténs förslag, innan

resultat föreligger av vissa pågående utredningar på områden, som beröras

av förslaget. Bland dessa utredningar må nämnas 1946 års militära förvaltningsutredning

och militära läkarlöneutredningen samt även utredningen rörande

löneställningen för byråchefer m. fl. högre tjänstemän. Jag är därför

icke beredd att nu framlägga något på kommittébetänkandet grundat förslag.

Då emellertid den nuvarande organisationen av den militära sjukvårdens

ledning ovedersägligen är behäftad med brister, vilka avsevärt begränsa ledningens

effektivitet, har fråga uppkommit, huruvida icke — i avbidan på

en mera omfattande reform — en förbättring skulle kunna ernås genom

vissa ändringar i gällande instruktionsföreskrifter och med smärre organisatoriska

jämkningar. Dylika åtgärder synas även kunna göra det möjligt att

vinna erfarenhet, som kan tjäna till ledning, när det framdeles gäller att

taga ställning till frågan om en mera vittgående omorganisation.

Med den ståndpunkt jag sålunda intagit till kommitténs förslag saknar jag

anledning att annat än i stora drag redogöra för förslaget och däröver avgivna

yttranden. Sammanhanget kräver, att redogörelsen föregås av en återblick på

behandlingen vid 1943 års riksdag av frågan om organisationen av den militära

sjukvårdens ledning.

I propositionen 1943:180 framlades förslag, att den försvarsgrensvis

organiserade centrala sjukvårdsförvaltningen skulle sammanföras till ett för

försvarsväsendet gemensamt organ — försvarets sjukvårdsförvaltning —

under chefskap av generalläkaren. Den inspekterande verksamheten på mili
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 135.

35

tärsjukvårdens område skulle däremot enligt förslaget i princip bedrivas

försvarsgrensvis av de olika försvarsgrenarnas chefläkare, armé-, marinoch

flygöverläkarna, vilka skulle vara direkt underställda försvarsgrenscheferna.

Den klyfta, som genom den föreslagna reformen skulle komma att

uppstå mellan inspektionstjänst och förvaltningstjänst, borde enligt förslaget

överbryggas genom att generalläkaren tillädes inspektionsrätt så långt detta

läte sig göra utan att försvarsgrenschefernas intressen träddes för nära.

Generalläkarens inspektionsrätt borde sålunda omfatta dels områden berörande

förvaltningsverksamheten, dels ock sådana utom själva förvaltningsområdet

liggande delar av sjukvården vid försvarsväsendet, som icke direkt

avsåge den militära tjänsten. Generalläkaren skulle dock icke äga direktivrätt

gent emot försvarsgrensöverläkarna. För tryggande av samarbetet mellan

förvaltningsmyndigheten och inspektionsorganen skulle försvarsgrensöverläkarna

beredas representation i den gemensamma sjukvårdsförvaltningen

genom rätt att närvara vid handläggning av vissa ärenden inom

ämbetsverket och genom deltagande i s. k. försvarsläkarberedning. Min företrädare

i ämbetet framhöll vid anmälan av propositionen, att den föreslagna

ordningen för reglering av sjukvårdsförvaltningens förhållande till sjukvårdsinspektionerna

icke borde fastlåsas alltför hårt och att möjlighet

borde hållas öppen att, i den mån närmare erfarenhet på området

vunnes, företaga därav betingade jämkningar i nämnda ordning. Med

hänvisning till en inom riksdagen väckt motion (II: 350) anförde första

särskilda utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 i anledning

av propositionen bl. a., att det syntes vara förtjänt att närmare övervägas,

om icke generalläkaren borde tillerkännas full inspektionsrätt över

hela den militära sjukvårdens område med biträde av inom arméinspektionen

respektive marin- och flygstaben placerade chefläkare. Riksdagen (skrivelse

nr 319) biföll Kungl. Maj:ts förslag men hemställde samtidigt, att Kungl.

Maj:t ville föranstalta om utredning rörande frågan om rationalisering av

inspektionsverksamheten på den militära sjukvårdens område utöver vad i

propositionen föreslagits. Samtidigt hemställde riksdagen om utredning

jämväl rörande den näraliggande frågan om sammanförande av den militära

läkarpersonalen till en för försvaret gemensam kår under generalläkarens

chefskap ävensom i samband därmed stående spörsmål.

Sedan Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande därtill, tillkallade min företrädare

i ämbetet sex utredningsmän1 för att verkställa utredning främst

rörande frågorna om rationalisering av inspektionsverksamheten på den

militära sjukvårdens område, om anordnande av gemensam utbildning för

blivande militärläkare samt om sammanförande av den militära läkarpersönalen

till en för försvaret gemensam kår. Dessutom fingo utredningsmännen

1 Generalmajoren A. Bredberg, ordförande, samt förste marinläkaren i marinläkarkårens

reserv E. G. Asplund, medicinalrådet J. T. Byttner, ledamoten av riksdagens andra kammare

J E. G. Fast, fältläkaren i fältläkarkåren O. A. E. Strömberg och förste flygläkaren

L. Westring.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. May.ts proposition nr 135.

si<>- ålagt att utreda frågor rörande kompetenskrav för militärläkare, tillgodoseende

av det periodvis skiftande behovet av läkare, tillgodoseende av

militärsjukvårdens behov av specialister, åvägabringande av regleiade

arbetsförhållanden för militärläkare ävensom deras åligganden beträffande

läkarundersökning och behandling samt intygsgivning. Även frågan om militärsjukvårdens

behov av sjukvårds-, förvaltnings- och expeditionspeisonal

borde undersökas.

Utredningsmännen, vilka antogo benämningen 1944 års militärsjukvårdskommitté,

ha framlagt sina förslag i två betänkanden — del I dagtecknad

den 22 december 1944 (SOU 1944: 66) och del II dagtecknad den 15 januari

1947 (SOU 1947:5). Betänkandena innehålla förslag i de frågor, som

kommittén enligt direktiven haft att utreda.

Spörsmålet om rationalisering av inspektionsverksamheten, vilket sammanfaller

med frågan om hela den militära sjukvårdens ledning, har ingående

behandlats av kommittén. Det förslag som i denna fråga framlagts i betänkandet,

del II, är grundat bl. a. på resultat av organisationsundersökningar,

utförda av statens organisationsnämnd. Förslaget går ut på en genomgripande

omorganisation av nämnda ledning. Det innebär i huvudsak, att

man — med frångående av principen om inspektionsverksamhetens bedrivande

försvarsgrensvis under militär ledning — skulle fullständigt samordna

förvaltningstjänst och inspektionsverksamhet inom ett för försvaret gemensamt

organ — försvarets sjukvårdsstyrelse -— under chefskap av generalläkaren.

Organisationen skulle grundas på en indelning av den militära

sjukvården i fackområden, varvid varje fackområde skulle omfatta all till

området hörande verksamhet, vare sig densamma vore att hänföra till inspektion

eller förvaltning enligt gängse begrepp. Försvarsgrensöverläkarna

och deras arbetsorgan skulle utgå ur organisationen. Den erforderliga kontakten

mellan försvarets sjukvårdsstyrelse och den militära ledningen skulle

enligt förslaget tillgodoses genom att dels generalläkaren inträdde som

tjänstegrensinspektör hos överbefälhavaren, dels cheferna för de olika fackområdena,

envar inom sitt verksamhetsområde, bleve tjänstegrensinspektörer

hos försvarsgrenscheferna. Vissa anordningar ha föreslagits för att tillgodose

marinens och flygvapnets behov av speciell sakkunskap i militära hälsooch

sjukvårdsfrågor. Kommittén har framlagt detaljerat förslag till utformning

av det nya ämbetsverket i organisatoriskt och personellt hänseende.

Över militärsjukvårdskommitténs förslag ha ett flertal infordrade utlåtanden

avgivits. Förslaget rörande organisationen av försvarets sjukvårdsstyrelse

har i princip tillstyrkts av överbefälhavaren, försvarets sjukvårdsförvaltning,

försvarets civilförvaltning, medicinalstyrelsen, statskontoret, statens

sakrevision, statens organisationsnämnd och 1946 års militära förvaltningsutredning,

varjämte förslaget lämnats utan erinran av allmänna lönenämnden

och försvarsväsendets lönenämnd samt svenska landstingsförbundet.

Chefen för armén har — utan att avstyrka förslaget — förklarat sig icke

vara övertygad om att så vittgående förändringar vore nödvändiga för att

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. May.ts proposition nr 135.

samordna inspektion och förvaltning. Chefen för marinen har avstyrkt och

chefen för flygvapnet har förklarat sig icke kunna tillstyrka en omorganisation

enligt kommitténs förslag. Gemensamt för de båda sistnämnda

remissmyndigheterna är det starka betonandet av försvarsgrenschefernas

behov av nära kontakt med verksamheten på militärsjukvårdens område.

Svenska militärläkareföreningen har hemställt, att en ny, förutsättningslös

utredning måtte komma till stånd.

Jag återkommer nu till frågan om de åtgärder, som f. n. torde böra vidtagas

på förevarande område. Sedan generalläkaren anmodats inkomma

med förslag till dylika åtgärder, har denne i en promemoria anfört i huvudsak

följande.

Erfarenheten hade visat, att den av statsmakterna beslutade ordningen

för reglering av förhållandet mellan inspektion och förvaltning icke vore

fullt rationell. I avbidan på en mera omfattande reform syntes åtskilliga

förbättringar kunna åstadkommas genom ändringar i vederbörliga instruktioner

jämte vissa organisatoriska jämkningar.

Generalläkaren borde under alla förhållanden ha full inspektionsrätt i

fråga om hälso- och sjukvårdstjänst. Därjämte borde — i överensstämmelse

med vissa uttalanden av 1941 års militära förvaltningsutredning — sådana

befogenheter tilläggas honom, att han kunde samordna verksamheten på utbildnings-

och personalområdet och skapa enhetlighet i denna verksamhet.

Sistnämnda anordning skulle få särskild betydelse för mobiliseringsplaceringen

av medicinalpersonal och för disponerandet av militärläkare vid inskrivningsförrättningar.

Det finge erinras, att marinöverläkaren i remissyttrande

över kommitténs förslag uttalat, att samordningen av vissa för

hela försvaret gemensamma personal- och utbildningsfrågor syntes kunna

realiseras inom sjukvårdsförvaltningens ram.

För att åstadkomma en samordning av inspektionsverksamheten borde

den ordningen införas, att försvarsgrenscheferna finge delge generalläkaren

uppgift om föreliggande inspektionsbehov inom vederbörlig försvarsgren.

Det borde tillkomma generalläkaren att efter samråd med respektive försvarsgrenschef

organisera inspektionsverksamheten på sjukvårdsområdet med

hänsyn tagen till bl. a. det speciella behov av sakkunskap, som erfordrades

vid olika inspektionstillfällen. För att kunna på ett effektivt sätt fylla uppgiften

som främste målsman för försvarets hälso- och sjukvård borde generalläkaren

få befogenhet att meddela försvarsgrenscheferna de anvisningar,

vilka betingades av de krav som ställdes på den militära hälso- och sjukvården

i fred och i krig. Givetvis borde det vara försvarsgrenschef obetaget

att, om han funne sig i något avseende icke kunna efterkomma sådan anvisning

och enighet icke kunde uppnås mellan honom och generalläkaren,

underställa ärendet överbefälhavaren.

Ett mera intimt samarbete borde — såsom ock marinöverläkaren framhållit

i förenämnda remissyttrande — åvägabringas mellan försvarsgrensöverläkarna

och generalläkaren. Yiss del av försvarsgrensöverläkarnas

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tjänstgöring borde för sådant ändamål förläggas till det centrala ledningsorganet.

Detta borde komma till klart uttryck i vederbörlig instruktion.

I fråga om hälso- och sjukvården vid armén kunde och borde ytterligare

åtgärder vidtagas för att underlätta en samordning av inspektions- och förvaltningsverksamhet.

Arméöverläkaren och dennes organ borde därför nära

anknytas till sjukvårdsförvaltningen. Härigenom skulle arméchefen lättare

än f. n. kunna utnyttja sjukvårdsförvaltningens resurser inom olika fackområden

samtidigt som inspektionsiakttagelser utan omgång skulle kunna

åtföljas av förvaltningsåtgärder. Frågan om inspektionsorganets inordnande

inom en avdelning eller byrå vid sidan av den i sjukvårdsförvaltningen ingående

byråorganisationen finge framdeles upptagas till prövning på grundval

av vunnen erfarenhet. Då arméöverläkarens expedition syntes kunna

inordnas i sjukvårdsförvaltningens, borde en hos arméöverläkaren f. n. anställd

expeditionsofficer, pensionerad officer med arvode i löneklass 1: 29,

kunna utgå ur organisationen. Härigenom skulle vinnas en årlig besparing på i

runt tal 5 600 kronor.

Genom att generalläkarens inspektionsverksamhet vidgades och med hänsyn

till att denna verksamhet borde vara en av hans huvuduppgifter uppstode

behov av en befattningshavare, på vilken generalläkaren kunde avlasta

en del av de löpande förvaltningsgöromålen. Denne befattningshavare borde

tjänstgöra såsom generalläkarens ställföreträdare samt dessutom utgöra en

sammanhållande länk för och ledare av arbetet inom ämbetsverket. För ändamålet

borde inrättas en förordnandetjänst såsom försvarsöverläkare. För att

möjliggöra förvärvande av en väl kvalificerad kraft borde befattningen placeras

i lönegrad Cp 14. Innehavaren av befattningen skulle sålunda i lönehänseende

bli jämställd med arméöverläkaren. Samtidigt med inrättandet

av försvarsöverläkartjänsten borde den för chefen för sjukvårdsförvaltningens

hälso- och sjukvårdsbyrå avsedda byråöverläkartjänsten, lönegrad Ca 33,

indragas. Den av förslaget föranledda kostnadsökningen skulle härigenom

begränsas till i runt tal 4 200 kronor.

Sjukvårdsförvaltningens hälso- och sjukvårdsbyrå, som består av en allmän

sektion samt en hygien- och epidemisektion, borde — såsom ock militärsjukvårdskommittén

föreslagit — uppdelas i en sjukvårdsbyrå samt en hygienoch

epidemibyrå. Såsom chefer för de båda byråerna borde avses cheferna

för nyssnämnda sektioner, varför organisationsändringen ej skulle föranleda

någon kostnadsökning. En sakkunnig i röntgenfrågor kunde utgå ur ämbetsverkets

organisation; behovet av sakkunskap härvidlag kunde tillgodoses

inom det vetenskapliga rådets ram. Härigenom skulle vederbörlig anslagspost

kunna minskas med 1 000 kronor.

Då inspekterande verksamhet i stor utsträckning komme att åläggas läkarna

i sjukvårdsförvaltningen, borde uniformsplikt åläggas dem.

Benämningen försvarets sjukvårdsförvaltning borde med hänsyn till den

ledande och inspekterande verksamhet, som skulle tillkomma ämbetsverket,

ändras till försvarets sjukvårdsstyrelse.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

I promemorian bär även berörts frågan om generalläkarens löneställning

samt vissa i sjukvårdsförvaltningens anslagsäskanden för nästkommande

budgetår upptagna lönefrågor.

Med hänsyn till sammanhanget mellan olika här aktuella spörsmål övergår

jag nu närmast till en redogörelse för sjukvårdsförvaltningens anslagsäskanden

för nästkommande budgetår och däröver avgivna yttranden. Därefter

torde jag få i korthet beröra militärsjukvårdskommitténs förslag i andra

frågor än den som gäller den militära sjukvårdens ledning.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har i skrivelse den 19 augusti 1948 beräknat

medelsbehovet under avlöningsanslaget för budgetåret 1949/50 till 484 000

kronor. Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.

Den för chefen för ämbetsverkets kansli avsedda byrådirektörsbefattningen

i Ca 29 har — med stöd av i propositionen 1947:246 angivna och av

riksdagen godkända grunder för viss tjänsteförteckningsrevision för försvarsväsendet

— föreslagits skola uppflyttas till Ca 31. För kansliets del har sjukvårdsförvaltningen

vidare föreslagit, att en byråsekreterarbefattning i Ca 24

skall utbytas mot en förste byråsekreterartjänst i Ce 27, av vars innehavare

skulle krävas självständig föredragning samt verkställande av utredningar i

större ärenden, däribland remissärenden, utarbetande av bestämmelser m. m.

Vidare har sjukvårdsförvaltningen föreslagit utbyte av en på ekonomisektionen

placerad kanslibiträdesbefattning i Ca 11 mot en kansliskrivarbefattning

i Ca 15 samt uppflyttning av en expeditionsvaktsbefattning i Ca 10

till befattning som förste expeditionsvakt i Ca 11.

Två för pensionerade officerare avsedda arvodesbefattningar i 29 löneklassen

— beräknade för cheferna för ekonomisektionen och underhållssektionen

— ha föreslagits skola utbytas mot dylika befattningar i 31 löneklassen. Båda

befattningarna finge anses kräva speciella kvalifikationer.

I fråga om övrig icke-ordinarie personal har sjukvårdsförvaltningen hemställt,

att befattningen såsom hälsovårdsinspektör i Ce 21 måtte uppflyttas

till Ce 24. Härvid har framhållits, att hälsovårdsinspektören vid sjukvårdsförvaltningen

numera intoge en ställning närmast motsvarande på den civila

hälsovårdens område anställda byråföreståndare. Beträffande försvarets

desinfektörer har civilförvaltningen i sina anslagsäskanden för armén för

nästa budgetår föreslagit uppflyttning av den vid sjukvårdsförvaltningen

tjänstgörande förste desinfektören från Cg 18 till Cg 21 och de sex vid I. VI.

militärområdena anställda desinfektörerna från Cg 15 till Cg 18. Civilförvaltningen

har härvid åberopat en av sjukvårdsförvaltningen överlämnad promemoria,

vari bl. a. framhållits, att hälsovården hade synnerligen stor betydelse

för ett lands försvarskapacitet och att det vore oundgängligt, att den

militära hälsovårdsorganisationen vidmakthölles. Det vore fördenskull nödvändigt,

att anställningsvillkoren för desinfektörerna förbättrades så att verksamheten

kunde bedrivas med väl utbildade och dugande krafter.

Sjukvårdsförvaltningen har ånyo föreslagit, att extra ordinarie anställning

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

måtte beredas de fyra hos ämbetsverket anställda extra läkarna — en i Cg 29

och tre i Cg 25.

Försvarets civilförvaltning har, efter samråd med sjukvårdsförvaltningen,

i sina medelsäskanden för budgetåret 1949/50 föreslagit, att under sjukvårdsförvaltningens

avlöningsanslag måtte beräknas medel dels för följande hittills

å anslaget till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen avlönad,

för tjänstgöring vid ämbetsverkets materielbyrå (förrådskontrollkontoret)

anställd personal, nämligen en kontorsskrivare i Ce 19, två kontorsskrivare

i Ce 17, två kanslibiträden, varav ett i Ce 11 och ett i Cg 11, och ett

biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels ock för å samma byrå tjänstgörande,

å arméns personalförteckning redovisade en kansliskrivare i Ce 15

och två kontorister i Ce 13. Sjukvårdsförvaltningen har anmält, att den sålunda

föreslagna åtgärden skulle föranleda en höjning av anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med 58 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har biträtt förslagen om uppflyttning av byrådirektörsbefattningen

till Ca 31 samt om inrättande av en förste byråsekreterarbefattning

i Ce 27, varvid en byråsekreterartjänst i Ca 24 i förekommande

fall syntes böra överföras på övergångsstat. Förslaget om uppflyttning

av expeditionsvaktsbefattningen till befattning för förste expeditionsvakt

i Ca 11 har likaledes tillstyrkts. Däremot har ämbetsverket icke ansett sig

kunna biträda vare sig förslaget om utbyte av en kanslibiträdesbefattning

mot en kansliskrivarbefattning eller förslaget rörande utbyte av två arvodesbefattningar

mot dylika befattningar i högre löneklass. Beträffande hälsovårdsinspektörsbefattningen

har civilförvaltningen ifrågasatt, om icke en

inplacering i 23 lönegraden borde vara tillfyllest. Förslaget om beredande av

extra ordinarie anställning åt de fyra extra läkarna har synts civilförvaltningen

stå i överensstämmelse med de principer, som numera avses skola tillämpas vid

val av anställningsform.

Statens lönenämnd har i fråga om den administrativa personalen ansett

sig f. n. icke kunna tillstyrka annat än att en förste byråsekreterarbefattning

i Ce 27 inrättas. Den föreslagna höjningen av de för två pensionerade

officerare avsedda arvodena borde tills vidare anstå. Frågan om uppflyttning

i lönegrad av ett kanslibiträde syntes böra upptagas till prövning i

samband med översyn rörande lönegradsplaceringen för den högre biträdespersonalen

inom försvarsväsendet. Jämväl den föreslagna uppflyttningen av

en expeditionsvakt borde tills vidare kunna anstå. Frågan om hälsovårdsinspektörens

löneställning borde upptagas till avgörande i samband med

lönegradsplaceringen för desinfektörerna vid försvarsväsendet.

Försvarets tjänsteförtechningsutredning har i yttrande rörande desinfektörspersonalens

anställningsvillkor ansett, att förste desinfektören och desinfektörerna

borde bibehållas i sin nuvarande lönegradsplacering. Därest ett

stadigvarande behov av dessa befattningshavare numera kunde anses styrkt,

vore intet att erinra mot att extra ordinarie anställning bereddes dem.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. May.ts proposition nr 135.

Medicinalstyrelsen, som yttrat sig rörande anställningsvillkoren för desinfektörerna,

har understrukit den stora betydelsen av en i försvarets

egen regi bedriven ändamålsenligt organiserad verksamhet på hygienens område.

Härför krävdes bl. a., att verksamheten utövades av väl kvalificerade

krafter. I jämförelse med löneställningen för motsvarande befattningshavare

i Stockholms stads tjänst vore de föreslagna lönegradsplaceringarna för

förste desinfektören och desinfektörerna förmånliga.

Beträffande militärsjukvårdskommitténs förslag i andra frågor än den som

rör den militära sjukvårdens ledning får jag nämna följande. Kommittén

har föreslagit, att den nu på de tre försvarsgrenarna uppdelade läkarpersonalen

skulle sammanföras till en för försvaret gemensam kår under chefskap

av generalläkaren. Vidare har kommittén framlagt förslag om gemensam utbildning

av värnpliktiga läkare, tilldelade de olika försvarsgrenarna. Dessa

båda förslag äro icke enhälliga. Från det förstnämnda förslaget avvikande

mening har anmälts av de i kommittén ingående representanterna för marinen

och flygvapnet, vilka förordat bibehållande av nuvarande ordning. I fråga

om det senare förslaget har skiljaktig uppfattning uttalats av marinrepresentanten.

Kommittén har vidare framlagt förslag rörande kompetenskrav för

militärläkare, rörande reglering av militärläkarnas arbetsförhållanden ävensom

deras åligganden beträffande läkarundersökning och behandling samt

intygsgivning. Vidare har kommittén angivit vissa principiella riktlinjer för

tillgodoseendet av det periodvis skiftande behovet av läkare vid försvaret

och för tillgodoseendet av militär sjukvårdens behov av specialister. Med ledning

av resultatet av organisationsundersökningar, utförda av statens organisationsnämnd,

har kommittén angivit vissa grunder för beräkning av behovet

av ständigt tjänstgörande läkare vid de lägre förbanden. Dessutom ha

på organisationsundersökningar grundade förslag framlagts rörande förbandssjukhusens

organisation i fråga om sjukvårdspersonal samt förvaltnings- och

expeditionspersonal. I anslutning härtill har kommittén i vissa avseenden

behandlat frågan om behovet av sjukvårdspersonal för utbildningsändamål.

Departementschefen. Vid utarbetandet av propositionen 1943: 180 och vid

det utredningsarbete, som föregick framläggandet av densamma, ägnades stor

uppmärksamhet åt det svårlösta spörsmålet om ordnandet av förhållandet

mellan sjukvårdsförvaltning och sjukvårdsinspektion. Vid utformningen av

det genom propositionen framlagda förslaget gjordes en avvägning mellan de

olika intressen, som här framträtt. Såsom framgår av den i det föregående

lämnade redogörelsen tillmättes ifrågavarande spörsmål även vid riksdagsbehandlingen

av propositionen framträdande betydelse. Den enligt riksdagens

hemställan företagna utredningen och den hittills samlade erfarenheten ha

givit vid handen, att den i förevarande hänseende gällande ordningen icke

är tillfredsställande. En ändring är sålunda av behovet påkallad. Enligt det

av militärsjukvårdskommittén framlagda förslaget skulle en rationalisering

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ske genom en omfattande omorganisation av den militära sjukvårdens ledning,

innefattande skapande av ett nytt ämbetsverk. Då emellertid resultaten av

vissa pågående utredningar kunna i ej oväsentliga delar komma att föranleda

rubbning i den föreslagna organisationen, har jag ansett försiktigheten

bjuda, att man i avbidan på nyssnämnda resultat uppskjuter det slutliga ställningstagandet

till förslaget.

För närvarande bör man enligt min mening begränsa sig till att utnyttja förefintliga

möjligheter till en partiell reform på förevarande område. Härigenom

synes det kunna bli möjligt att samtidigt med en ökad effektivisering av den

militära sjukvårdens ledning vinna erfarenheter, som kunna läggas till grund

för en slutlig omorganisation av denna ledning.

De i generalläkarens promemoria framförda förslagen till en provisorisk

reglering av förhållandet mellan sjukvårdsförvaltningen och sjukvårdsinspektionerna

kan jag i allt väsentligt biträda. Jag har intet att erinra mot att

generalläkarens ställning stärkes genom revidering av gällande instruktionsföreskrifter

på grundval i huvudsak av vad generalläkaren föreslagit.

I enlighet härmed tillstyrker jag, att arméöverläkaren och hans arbetsorgan

på sätt generalläkaren föreslagit nära anknytas till sjukvårdsförvaltningen.

I likhet med generalläkaren anser jag att, om en dylik åtgärd vidtages, den

å arméöverläkarens expedition placerade arvodesbefattningen för expeditionsofficer

bör kunna indragas.

I princip ansluter jag mig till uppfattningen att den ökade inspektionsverksamhet,

som avses komma att åvila generalläkaren, aktualiserar behovet av

en befattningshavare, vilken kan övertaga en del av de på generalläkaren ankommande

förvaltningsgöromålen och bestrida övriga i generalläkarens promemoria

i detta sammanhang angivna uppgifter. Jag kan emellertid icke nu

tillstyrka förslaget att inrätta en befattning i Cp 14 för ändamålet. Tills vidare

bör ifrågavarande behov kunna tillgodoses genom att arméöverläkaren erhåller

uppdrag att bestrida ifrågavarande uppgifter. Jag räknar med att arméöverläkaren

i anledning härav beredes erforderlig tjänstledighet och att annan

befattningshavare förordnas som vikarie å arméöverläkartjänsten. Byråöverläkartjänsten

i Ca 33 bör härvid hållas vakant.

I och med vakantsättningen av byråöverläkartjänsten, vilken såsom förut

nämnts är avsedd för chefen för den nuvarande hälso- och sjukvårdsbyrån,

komma den allmänna sjukvårdssektionen samt hygien- och epidemisektionen

ej längre att sammanhållas inom en byrå utan bli var för sig jämställda med

övriga byråer inom verket.

Hänsyn till den utvidgning av generalläkarens ansvar och arbetsuppgifter,

som den av mig föreslagna reformen kommer att medföra jämfört med nuvarande

förhållanden, talar onekligen för en höjning av generalläkarens löneställning.

Emellertid är jag med hänsyn till pågående utredning rörande löneställning

för byråchefer m. fl. högre tjänstemän icke nu beredd att föreslå

någon ändring i sådant avseende.

Med hänsyn till att inspekterande verksamhet torde komma att i avsevärd

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

omfattning bedrivas av de vid sjukvårdsförvaltningen anställda läkarna bör

i enlighet med generalläkarens förslag uniformsplikt åläggas dem.

I generalläkarens promemoria föreslagen indragning av arvode till en

sakkunnig i röntgenfrågor bör föranleda en minskning av anslagsposten till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, med 1000

kronor.

På av generalläkaren anförda skäl och då försvarets sjukvårdsförvaltning

knappast är en fullt adekvat benämning ens på det nuvarande ämbetsverket,

torde detta från och med den 1 juli 1949 böra erhålla den ändrade benämningen

försvarets sjukvårdsstyrelse.

Yissa av de i sjukvårdsförvaltningens anslagsäskanden för nästkommande

budgetår framlagda förslagen torde — även om de ej äro föranledda av det

föreliggande reformförslaget — likväl lämpligen böra ses mot bakgrunden

därav. Så är fallet med ämbetsverkets förslag rörande den administrativa personalen.

I den av militärsjukvårdskommittén föreslagna organisationen skulle

ingå följande administrativa personal, nämligen en byrådirektör i Ca 31, en

förste byråsekreterare i Ca 29, en byråsekreterare i Ca 24 och en amanuens.

Sjukvårdsförvaltningen har för nästa budgetår föreslagit inrättande av förstnämnda

befattning i utbyte mot den nuvarande i Ca 29 och en ny befattning

i Ce 27 i utbyte mot en befintlig i Ca 24. Jag kan emellertid icke i nuvarande

läge tillstyrka förslaget i annan mån än att jag föreslår, att en ny befattning

inrättas för förste byråsekreterare i Ce 27. Jag räknar härvid med

att en byråsekreterarbefattning i Ca 24 överföres på övergångsstat.

En förbättrad löneställning för förste desinfektören och desinfektörerna

synes mig befogad med hänsyn till angelägenheten av att för ifrågavarande

verksamhet kunna disponera väl kvalificerad arbetskraft. Jag kan dock tills

vidare ej förorda högre lönegrader för dessa befattningar än 19 respektive 17.

Då ett stadigvarande behov av befattningarna numera får anses föreligga,

böra de upptagas såsom extra ordinarie. För befattningen som förste desinfektör

böra medel beräknas under sjukvårdsstyrelsens avlöningsanslag och för

desinfektörsbefattningarna under arméns avlöningsanslag.

För hälsovårdsinspektören är jag däremot icke beredd att nu förorda förbättrad

löneställning.

Förslaget om beredande av extra ordinarie anställning åt en extra läkare

i Cg 29 och tre extra läkare i Cg 25 anser jag mig med hänsyn till rekryteringsförhållandena

böra biträda i vad avser befattningen i 29 lönegraden och två

av befattningarna i 25 lönegraden. Befattningarna torde i samband härmed

böra erhålla benämningarna förste byråläkare (i Ce 29) och byråläkare (i

Ce 25). I konsekvens härmed bör den nuvarande andre byråläkaren i Ca 29

erhålla den ändrade benämningen förste byråläkare.

Beträffande den personal för förrådskontrollen, som nu avlönas av anslaget

till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen, nämligen en

kontorsskrivare i Ce 19, två kontorsskrivarc i Ce 17, två kanslibiträden, av

vilka ett i Ce 11 och ett i Cg 11, och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

har jag vid anmälan av statsverkspropositionen (Bil. 6, punkt 7) uttalat, att

kostnaderna för personalen syntes böra redovisas under avlöningsanslag för

sjukvårdsväsendets centralorganisation. I enlighet härmed upptar jag nämnda

kostnader under förevarande anslag. Under anslaget beräknar jag jämväl —

i enlighet med civilförvaltningens förslag — medel för avlönande av för närvarande

å arméns personalförteckning redovisade, å sjukvårdsförvaltningens

materielbyrå tjänstgörande en kansliskrivare i Ce 15 och två kontorister i

Ce 13.

Jag övergår härefter till att i korthet redogöra för min ståndpunkt beträffande

militärsjukvårdskommitténs förslag i vissa andra frågor än den som

rör militärsjukvårdens ledning.

Frågan om det organisatoriska sammanhållandet av försvarsläkarna står

i nära samband med spörsmålet om ordnandet av den militära sjukvårdens

ledning. På grund härav och med hänsyn till den ståndpunkt jag i det föregående

intagit till sistnämnda spörsmål kan jag icke f. n. taga ställning till

kommitténs förslag angående sammanförande av försvarets läkare till en

gemensam kår.

I detta sammanhang vill jag erinra, att frågan om inrättande av en civil - militär tandläkarkår, gemensam för de tre försvarsgrenarna, berörts vid 1945

års riksdag. I skrivelse nr 429 i anledning av propositionen nr 171 angående

tandvården vid försvaret uttalade riksdagen, att med prövningen av denna

fråga borde anstå i avvaktan på att ställning toges till militär sjukvårdskommitténs

förslag rörande sammanförande av försvarets läkare till en gemensam

personalkår. Personalstaten för försvarets tandvård upptar f. n. en tandvårdsinspektör,

7 militärbefälstandläkare, 35 tandpoliklinikföreståndare samt

20 extra tandläkare med arvode. Samtliga äro civila befattningshavare. Av

vad jag förut anfört rörande läkarorganisationen följer, att jag icke nu kan

taga ställning till frågan om en försvarstandläkarkår. I anledning av upprepade

framställningar förordar jag emellertid med hänsyn till dessa tandläkares

samhörighet med krigsmakten, att civilmilitär anställning beredes dem

från och med nästa budgetår.

Vidkommande frågan om gemensam utbildning av värnpliktiga läkare torde

det få ankomma på generalläkaren att med beaktande av kommitténs förslag

och däröver avgivna yttranden i samråd med försvarsgrenscheferna utarbeta

och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet. Spörsmålet rörande de

kompetenskrav, som böra uppställas för militärläkarna, torde framdeles få

upptagas till prövning i samband med frågorna om läkarorganisationen och

om utbildningen av värnpliktiga läkare. Kommitténs utredning rörande behovet

av ständigt tjänstgörande läkare vid förbanden är grundad på vissa

utgångsvärden, vilka numera äro delvis ändrade. Utredningen bör dock kunna

tjäna till viss ledning vid behandlingen av de årliga anslagsäskandena. I

nuvarande läge anser jag det icke möjligt att framlägga på kommitténs utredning

grundat förslag till organisatoriska åtgärder för tillgodoseende av

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

det periodvis skiftande behovet av läkare vid försvaret. Förslaget rörande

tillgodoseende av mili tärs jukvår dens behov av specialiserad läkarkunskap

överensstämmer i stort sett med nu tillämpad ordning.

Av kommittén framlagda förslag rörande reglering av arbetsförhållandena

för militärläkare ävensom deras åligganden beträffande läkarundersökning

och behandling samt intygsgivning måste ses i sammanhang med de spörsmål

om anställnings- och avlöningsförhållanden för bl. a. försvarets läkarpersonal,

som militära läkarlöneutredningen har att utreda. Det synes därför lämpligt,

att nyssnämnda utredning även får taga ställning till de frågor, som

innefattas i kommitténs förslag i förevarande hänseende. Det ankommer emellertid

närmast på chefen för finansdepartementet att överväga huiuvida icke

så bör ske och om icke i samband därmed en förstärkning av utredningen med

en militärläkare kan vara påkallad.

Vad angår förslaget rörande tillgodoseende av behovet av sjukvårdspersonal

samt förvaltnings- och expeditionspersonal vid förbandssjukhusen vill

jag erinra, att förslaget genomförts vid rationaliserade infanteriregementen.

Förslaget torde i fortsättningen successivt komma att genomföras vid rationalisering

av övriga förband. Kommitténs förslag rörande tillgodoseende av

vissa behov av sjukvårdspersonal för utbildningsändamål innefattar spörsmål,

till vilka jag i nu rådande läge icke är beredd att taga ställning.

Medelsbehovet under avlöningsanslag för försvarets sjukvårdsstyrelse för

nästa budgetår beräknar jag till 473 000 kronor med den fördelning, som framgår

av förslaget till avlöningsstat i det följande. Anslagsökningen utgör 61 000

kronor och hänför sig till största delen till kostnader, som överflyttats från

andra anslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) fastställa följande personalförteckning för försvarets sjukvårdsstyrelse,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning

Lönegrad

1 generalläkare ..........................

......................... Cp 19

1 byråöverläkare ..........................

......................... Ca 331

3 förste byråläkare ......................

......................... Ca 31

1 byrådirektör ............................

......................... Ca 29

1 förste byråläkare ......................

......................... Ca 29

1 kanslibiträde ............................

......................... Ca 11

1 expeditionsvakt ......................

......................... Ca 10

2 kontorsbiträden.........................

......................... Ca 8

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Tjänsteman å övergångsstat.

1 byråsekreterare................................................... Ca 24

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

1 förste byråläkare ................................................ Ce 29

1 förste byråsekreterare .......................................... Ce 27

2 byråläkare ......................................................... Ce 25

1 Befattningen skall tillsvidare hållas vakant.

b) godkänna följande avlöningsstat för sjukvårdsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... kronor 119 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis............ » 61 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ » 32 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

...................................................... » 251000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... » 52 000

Summa kronor 515 000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 42 000

Nettoutgift kronor 473 000

c) till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 473 000 kronor.

[8.] Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1947/48 .................................... 50 000 51048

1948/49 (statsliggaren s. 185)............ 50 000

1949/50 (förslag).......................... 68 000

Försvarets sjukvårdsförvaltning har beräknat utgifterna under anslaget för

nästa budgetår till 56 000 kronor. I fråga om beräkningsgrunderna framgår av

ämbetsverkets medelsäskanden följande.

Anslagsposten till sjukvård m. m. har ansetts böra upptagas med oförändrat

belopp, d. v. s. 1 000 kronor.

För reseersättningar har under budgetåren 1946/47 och 1947/48 medgivits

överskridande av den i omkostnadsstaten till 5 000 kronor upptagna

posten med för vartdera året 6 000 kronor. Med hänvisning härtill har sjuk
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Majds proposition nr 135.

vårdsförvaltningen ansett det nödvändigt, att posten till reseersättningar, nu

9 000 kronor, upptages till 11 000 kronor.

För expenser har under budgetåret 1947/48 medgivits överskridande av

den i omkostnadsstaten till 28 000 kronor upptagna posten med högst 6 400

kronor. Sjukvårdsförvaltningen har anfört, att ämbetsverket — även med iakttagande

av en rigorös sparsamhet och utan att ifrågasätta någon som helst

förnyelse av möbler och övriga inventarier — icke kan bestrida de med anslagsposten

avsedda utgifterna utan en höjning av densamma från nuvarande

32 000 kronor till 36 000 kronor.

För publikationstryck beräknas oförändrat belopp, d. v. s. 8 000

kronor.

Departementschef en. Viss höjning av sjukvårdsförvaltningens omkostnadsanslag

torde vara nödvändig redan av skäl, som av ämbetsverket åberopats.

Dessutom uppstår ökat medelsbehov av anledningar, som framgå av det följande.

Vad angår posten reseersättningar torde ett genomförande av den reform

av den militära sjukvårdens ledning, varom jag i nästföregående punkt

framlagt förslag, komma att föranleda ökat medelsbehov som följd av vidgad

inspektionsverksamhet. Då det emellertid är svårt att nu beräkna behovsökningen

stannar jag för närvarande vid att förorda den av sjukvårdsförvaltningen

föreslagna höjningen. Posten till expenser måste såvitt angår delposten

till bränsle, lyse och vatten höjas på grund av att sjukvårdsförvaltningen

avses under nästa budgetår skola inrymmas i ämbetsbyggnaden på Gärdet.

Enligt av marinförvaltningen i anslagsäskandena för nästa budgetår tillämpad

beräkningsgrund skulle av kostnaderna för uppvärmning av nämnda ämbetsbyggnad

å lokaler, som skola disponeras av sjukvårdsstyrelsen jämte arméöverläkaren

och dennes organ, belöpa 17 000 kronor. Jag räknar därför med en

härav föranledd höjning av denna delpost. Den av sjukvårdsförvaltningen föreslagna

höjningen av expensanslaget med 4 000 kronor avser enligt vad under

hand inhämtats delposten övriga expenser. Jag anser mig för närvarande icke

kunna förorda större höjning av delposten än med 2 000 kronor.

På grund av det anförda föreslår jag, att anslaget uppföres med 68 000

kronor, vilket skulle innebära en höjning med 18 000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 68 000 kronor.

[9.] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl

Anslag Nettoutgift

1947/48 ........................ 110 000 000 111 311 567

1948/49 (statsliggaren s. 201) 110 000 000

1949/50 (förslag) .............. 113 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 28) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlö
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag

av 112 000 000 kronor.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande vissa särskilda frågor

behandlar jag här de olika anslagsposterna och lämnar i anslutning därtill en

redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande budgetår fastställda

personalförteckningarna som böra vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Generalitetet.

Den av 1948 års riksdag beslutade omorganisationen av arméledningen innebar

bland annat att arméstaben och arméinspektionen skulle sammanslås till

ett stabsorgan, arméstaben, under ledning av en chef i Mo 17 eller Mo 14. För

att möjliggöra övergång till den nya organisationen under innevarande budgetår

har i personalförteckningen å arméstabens stat upptagits bland annat en

beställning i Mo IT eller Mo 14 avsedd för arméstabschef, vilken beställning

enligt meddelad föreskrift icke må tillsättas annat än vid inträffande avgång

från den å generalitetets stat uppförda beställningen för arméinspektör i

Mo 17. Sistnämnda beställning blir från och med den 1 april 1949 vakant och

bör utgå ur personalförteckningen.

Den å generalitetets stat uppförda beställningen för generalmajor i Mo 17

inrättades från och med den 1 juli 1947 för generalmajoren A. Bredberg, varvid

förutsattes att Bredberg med avstående av samtliga löneförmåner i beställningen

skulle, intill dess han avgick med pension, vara tjänstledig för att

fullgöra uppdrag som vice ordförande i statens organisationsnämnd och ordförande

i försvarets centrala organisationskommitté. Det förutsattes vidare,

att beställningen vid Bredbergs avgång skulle indragas (prop. 1947: 130,

s. 116). Då Bredberg den 1 april 1949 inträder i pensionsåldern, bör beställningen

från och med nästa budgetår utgå ur personalförteckningen. Anordningen

med särskild beställning för Bredberg tillkom för att undvika vikariatsförordnande

å hans beställning som militärbefälhavare och å lägre beställningar

i succession därefter.

Genom beslut den 18 februari 1949 har Kungl. Maj:t beviljat inspektören

för underhållstrupperna översten K. G. Björck, tjänstledighet med avstående

av samtliga löneförmåner i innehavande beställning samt förordnat honom

att från och med den 1 april 1949 och tills vidare vara ledamot i statens organisationsnämnd.

Då det är att antaga, att Björck kommer att tagas i anspråk

i organisationsnämnden intill dess han den 1 oktober 1953 inträder i pensionsåldern,

bör, i samma syfte att undvika vikariatsförordnanden på vissa ordinarie

beställningar inom försvaret, för Björck inrättas en särskild beställning

såsom överste i Mo 14, eller samma lönegrad till vilken hans nuvarande beställning

är hänförd. Den nya beställningen, som bör indragas vid Björcks

avgång, torde böra uppföras i personalförteckningen under rubriken Militärområdena

m. m. och redovisas vid IV. militärområdet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 135.

49

Generalstabskåren.

Som chef för arméstabens personalavdelning avses enligt gällande organisation

en överstelöjtnant eller major vid generalstabskåren. I skrivelse den 15

februari 1949 har chefen för armén föreslagit, att för nämnde avdelningschef

i stället skall inrättas 1 för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i

löneklass 1: 34 samt att i samband härmed 1 överstelöjtnants- och 1 majorsbeställning

skola utgå ur personalförteckningen för generalstabskåren och ersättas

med 1 beställning för alternativt överstelöjtnant eller major. Till stöd

för förslaget har arméchefen anfört i huvudsak följande.

Enligt gällande ordning måste ombyte å befattningen såsom chef för personalavdelningen

äga rum oftare än vad som med hänsyn till främst befordringsärendenas

handläggning vore önskvärd. Det vore därför förmånligare,

om såsom avdelningschef kunde placeras en officer, som hade möjlighet kvarstå

i befattningen under en längre följd av år, varigenom även större personalkännedom

och bättre sakkunskap skulle förvärvas.

Det syntes därför vara ändamålsenligt att för ifrågavarande befattning avse

en pensionerad officer i arvodesbefattning. Denne måste väljas så, att han

vore väl skickad att handlägga de oft-a grannlaga och ömtåliga personalärendena.

Till dennes förfogande borde ställas en generalstabskapten för biträde

vid handläggning av vissa frågor rörande generalstabskåren samt för större

utredningsarbeten m. m. Detta kunde ske utan utökning av staten.

För att till nämnda arvodesbefattning erhålla tillräckligt kvalificerad kraft

i lämpligt åldersläge och med hänsyn till den betydelse ställningen som avdelningschef

vid arméstabens personalavdelning måste tillmätas, vore det nödvändigt,

att befattningen uppfördes i löneklass 1:34. Vid bifall härtill kunde

en regementsofficersbeställning vid generalstabskåren indragas. Med hänsyn

till vikten av att kunna bestrida vissa befattningar med överstelöjtnanter borde

därvid dels 1 överstelöjtnantsbeställning, dels 1 majorsbeställning utgå,

medan 1 alternativ beställning för överstelöjtnant eller major borde tillkomma.

På de av arméchefen anförda skälen torde för chefen för arméstabens per

sonalavdelning böra avses en pensionerad officer i arvodesbefattning, löneklass

1:34. Antalet regementsofficersbeställningar vid generalstabskåren kan

härvid, såsom arméchefen anfört, minskas med 1. Minskningen bör i enlighet

med arméchefens förslag åstadkommas pa sa sätt att 1 överstelöjtnantsoch

1 majorsbeställning utbytas mot 1 beställning för alternativt överstelöjtnant

eller major.

1945 års försvarskommitté räknade med att vid genomförd omorganisation

av arméledningen 1 regementsofficer och 2 kaptener ur generalstabskåren

skulle kunna utgå ur organisationen. Chefen för armén har emellertid med

hänsyn till att en icke obetydlig arbetsbörda förutsatts komma att åvila arméledningen

i samband med de utredningar, som enligt försvarsbeslutet skulle

utföras, ansett berörda beställningar vara erforderliga även under budgetåret

1949/50.

Med hänsyn till vad arméchefen anfört anser jag mig, i likhet med civilförvaltningen,

böra förorda att beställningarna i fråga få kvarstå i organisationen

även under nästa budgetår.

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

4 — 490 49

s. 50 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 135.

50

Arméstaben.

I arméns personalförteckningar för innevarande budgetår redovisas arméledningens

personal under två rubriker, Arméstaben och Arméinspektionen.

Den senare rubriken bör med hänsyn till den i det föregående berörda omorganisationen

av arméledningen utgå ur förteckningarna.

Chefen för armén har i anledning av arméledningens omorganisation föreslagit,

att en å generalstabskårens stat uppförd, för sektionschef vid arméstaben

avsedd beställning i Ma 12 skall utbytas mot beställning i Mo 12 eller

Ma 12 samt att å arméstabens stat skall tillkomma 1 beställning för major eller

kapten (Ma 10 eller Md 9), avsedd för artilleriinspektionens utbildningsavdelning.

Antalet beställningar för kapten eller löjtnant (Md 9 eller Md 7) vid

arméstaben utgör för närvarande 20. Försvarskommittén beräknade det erforderliga

antalet dylika beställningar till 10. Arméchefen har framhållit, att

antalet beställningar för ‘kapten eller löjtnant skulle kunna nedbringas till 17

för budgetåret 1949/50. Emellertid förelåge behov av en dylik beställning

utöver vad försvarskommittén räknat med, nämligen för en kryptoofficer vid

signalinspektionen. Arméchefen har därför föreslagit, att antalet beställningar

för kapten eller löjtnant skall minskas med endast 2 till 18.

Civilförvaltningen har uttalat, att ämbetsverket för sin del funne det tveksamt

om i nuvarande läge borde inrättas andra beställningar vid arméstaben

än sådana som förutsatts i försvarsbeslutet. Med hänsyn härtill och i betraktande

av den ringa begränsning av antalet kompaniofficersbeställningar

som arméchefen föreslagit har civilförvaltningen ansett sig icke böra för

nästa budgetår räkna med flera än 17 beställningar för kapten eller löjtnant.

Civilförvaltningen förutsatte, att genom lämplig omdisponering av tillgängliga

beställningar jämväl det för signalinspektionen anmälda behovet skulle

kunna tillgodoses. I övrigt har arméchefens förenämnda förslag beträffande

arméstaben icke föranlett annan erinran från civilförvaltningens sida än att

ämbetsverket i enlighet med förslag av försvarskommittén förordat, att den

för infanteriets och kavalleriets kadettskola avsedda beställningen för överstelöjtnant

eller major (Ma 11 eller Ma 10) överflyttas till särskild stat för

skolan.

Jag kan icke i nuvarande läge tillstyrka vare sig ändrad löneställning för

förenämnda sektionschef eller den av arméchefen föreslagna beställningen

för major eller kapten. I anledning härav vill jag icke motsätta mig att minsk

ningen av antalet beställningar för kapten eller löjtnant vid arméstaben begränsas

till 2 beställningar.

Den för infanteriets och kavalleriets kadettskola avsedda beställningen för

överstelöjtnant eller major torde böra tills vidare bibehållas å arméstabens

stat.

Å arméstabens stat är för närvarande uppförd en befattning för förste

expeditionsvakt i Ca 11. Enligt Kungl. Maj:ts den 17 juni 1948 lämnade med
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

givande är innehavaren av ''befattningen förordnad att intill utgången av juni

1949 bestrida göromål, som eljest ankomma på förrådsförman i Ce 14. Arméchefen

har föreslagit, att en befattning för förrådsuppbördsman i Ca 16 inrättas

från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen bär för sin del förordat,

att i anslutning till Kungl. Maj:ts nyssnämnda för innevarande budgetår

lämnade medgivande en befattning för förrådsförman i Ca 14 inrättas

1 utbyte mot befattningen för förste expeditionsvakt.

Jag anser mig icke kunna tillstyrka, att särskild befattning inrättas för ändamålet.

Den ordinarie och extra ordinarie kontorspersonalen vid arméstaben utgöres

för närvarande av tillhopa 37 tjänstemän, nämligen 2 kansliskrivare i

Ce 15, 8 kanslibiträden, varav 3 i Ca 11 och 5 i Ce 11, 7 kontorsbiträden i

Ca 8 och 20 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Arméchefen har föreslagit,

att befattningar inrättas för 1 kontorsskrivare i Ce 17, 1 kansliskrivare

i Ca 15, ytterligare 1 kansliskrivare i Ce 15 och ytterligare 2 kanslibiträden

i Ca 11 i utbyte mot 2 kanslibiträden i Ce 11. I samband härmed

skulle 3 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8 indragas och ersättas med samma

antal befattningar för skriv- och kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har i skrivelse den 12 november 1948 ansett sig icke

kunna tillstyrka andra förändringar i arméstabens uppsättning av kontorspersonal

än att nya befattningar inrättas för 1 kansliskrivare i Ca 15 och

2 kanslibiträden i Ca 11.

För egen del kan jag icke i vidare mån tillstyrka förslaget än att jag föreslår

att 1 av kansliskrivarbefattningarna i Ce 15 omändras till ordinarie i Ca 15.

Militärområdena m. m.

I anslutning till vad under punkt 5 anförts rörande ordinariesättning av

vissa befattningar böra, i utbyte mot befattningar för skriv- och kontorsgöromål,

vid militärbefäl sstab er na tillkomma 22 kontorsbiträdesbefattningar

i Ca 8, varav 1 vid vardera av I. och VII. militärbefälsstaberna, 6

vid II. militärbefälsstaben, 3 vid vardera av III. och V. militärbefälsstaberna

samt 4 vid vardera av IV. och VI. militärbefälsstaberna. Vid IV. militärbefälsstaben

böra vidare, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar,

tillkomma 3 befattningar för skogvaktare i Ca 16, avsedda 1 för pansarskjutfältet

å Utö och 2 för Järvafältet. De för Järvafältet avsedda extra ordinarie

befattningarna redovisas nu i personalförteckningen under rubriken

Kommendantsstaben i Stockholm.

Avvecklingen av Livregementet till häst föranleder såsom framgår av vad

under punkt 4 anförts, att vid IV. militärbefälsstaben tillkomma 1 fanjunkarbeställning

i Ma 5, kompaniadjutant vid Stockholms stabskompani, 2 överfurirsbeställningar

i Ma 3, avsedda den ena för Stockholms stabskompani

och den andra för kasernfurir vid Livregementets till häst nuvarande etablissement,

samt befattningar för 1 maskinist i Ca 16 och 1 eldare av

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1. klassen i Ca 11, avsedda för betjäning av värmeanläggningen vid nämnda

etablissement.

I det föregående har jag vid behandlingen av generalitetet förordat, att

under rubriken Militärområdena m. m. uppföres 1 beställning för överste i

Mo 14, att redovisas vid IV. militärområdet.

I gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid armén äro

under rubriken Försvarsområdesbefälhavare uppförda 1 beställning

för försvarsområdesbefälhavare för Göteborgs—Halmstads försvarsområden i

Mo 12 och 1 beställning för försvarsområdesbefälhavare för Kiruna—Jokkmokks

försvarsområden (tillika chef för arméns jägarskola) i Ma 11. I den

för armén gällande personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattningar

äro under rubriken Kommendant samt försvarsområdesbefälhavare

uppförda följande befattningar, nämligen 1 för kommendant i Stockholm,

tillika försvarsområdesbefälhavare, i löneklass 2: 12, 16 för försvarsområdesbefälhavare

i löneklass 1: 34 och 1 för ställföreträdande försvarsområdesbefälhavare

för Bodens försvarsområde i samma löneklass. Försvarsområdesbefälhavare

i sistnämnda försvarsområde är kommendanten i Bodens

fästning, vilken är ordinarie beställningshavare i Mo 14.

Enligt beslut vid 1948 års riksdag (jfr prop. 206, s. 232 o. f.) bär föreskrivits,

att för högst 6 av befattningarna för försvarsområdesbefälhavare i löneklass

1:34 må, under förutsättning att befattningarna uppehållas av f. d.

regementschefer, utgå arvode enligt löneklass 2:12. De högre arvodena äro

i första hand avsedda för försvarsområdesbefälhavare för Malmö, Kristianstads,

Kalmar—Växjö, Norrköpings—Linköpings, Uppsala—Västerås och

Härnösands—Sundsvalls försvarsområden. Utbytesvis må dock under nyss

angivna förutsättning sådant högre arvode disponeras för befälhavare för

annat försvarsområde än de angivna.

I skrivelse den 26 januari 1949 har chefen för armén hemställt, att 6 av

befattningarna såsom försvarsområdesbefälhavare, därest de uppehölles av

f. d. regementschefer, måtte uppföras såsom beställningar på aktiv stat i

Mo 12, varvid nyss angivna försvarsområden i första hand borde ifrågakomnra.

Till stöd för framställningen har arméchefen anfört i huvudsak

följande.

Genom förenämnda beslut vid 1948 års riksdag avsågs bland annat att

öppna en ny väg för ur effektivitetssynpunkt synnerligen betydelsefull omsättning

bland regementscheferna.

Den omständigheten, att befattningarna såsom försvarsområdesbefälhavare

skulle upprätthållas av pensionerad personal, nödvändiggjorde emellertid, att

officerare på aktiv stat först måste begära och erhålla avsked med förtidspension.

Förtidsavgång ur aktiv tjänst för att tillträda en, låt vara, lika avlönad

arvodesbefattning med samma pensionsålder måste för den enskilde

te sig som en försämring av hans ställning. Detta förhållande hade fått särskild

belysning vid försöken att återbesätta befattningen som försvarsområdesbefälhavare

för Norrköpings—Linköpings försvarsområde. Härvid hade

nämligen icke mindre än 6 regementschefer, som tillfrågats, bland annat av

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

förenämnda anledning förklarat sig ovilliga att mottaga den erbjudna befattningen.

Detta försvarsområde syntes vara ett av de mest lockande i landet,

varför resultatet hade en generell innebörd. Möjlighet funnes icke, med

hänsyn till nödvändigheten att söka förtidspension, att mot vederbörandes

egen vilja omplacera en regementschef till befattning såsom försvarsområdesbefälhavare.

Några extra kostnader för överföring efter hand till aktiv stat av ifrågavarande

befattningar uppkomme icke, varför ur ekonomisk synpunkt inga

invändningar syntes kunna resas mot förslaget.

Civilförvaltningen har anfört, att åtgärder i framställningens syfte synts

befogade. Ämbetsverket har emellertid för sin del förordat den utvägen,

att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens medgivande att förflytta därtill villig

regementschef till befattning såsom försvarsområdesbefälhavare och att

vederbörande därvid i avlöningshänseende må behandlas som om han utan

något sitt förvållande flyttats från högre till lägre ordinarie tjänst och således

må behålla sin lön i den högre tjänsten. Sålunda förflyttad regementschef

borde från och med den för regementschefsbeställning fastställda pensionsålderns

inträde avlönas med arvode enligt löneklass 2:12.

Även jag finner av skäl som arméchefen anfört särskilda åtgärder erforderliga

för att säkerställa möjligheten att i den utsträckning som avsågs med

1948 års riksdagsbeslut utnyttja f. d. regementschefer såsom försvarsområdesbefälhavare.

Civilförvaltningens förslag torde icke kunna genomföras

utan att avlöningsreglementet ändras för detta speciella fall, vilket icke

synes mig lämpligt. Jag tillstyrker därför i stället arméchefens förslag.

I personalförteckningen för ordinarie tjänstemän under rubriken

Försvarsområdesbefälhavare böra således uppföras ytterligare 6 beställningar

såsom försvarsområdesbefälhavare i Mo 12, vilka jämte den redan

befintliga beställningen såsom försvarsområdesbefälhavare för Göteborgs—

Halmstads försvarsområden vid behov böra få tagas i anspråk för omplacering

av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare. Beställningarna

i fråga böra härvid, förutom för nyssnämnda försvarsområden, främst

ifrågakomma för de försvarsområden, för vilka enligt de gällande bestämmelserna

arvoden enligt löneklass 2: 12 i första hand avses, med samma rätt för

Kungl. Maj:t att utbytesvis disponera beställningarna för befälhavare för

andra försvarsområden. Jag förutsätter härvid, att arvode i löneklass 1: 34 utgår

i de fall, då förutsättningar saknas för utnyttjande av ordinarie beställning.

Antalet i personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattningar

uppförda befattningar för försvarsområdesbefälhavare bör därför

icke minskas. Då beträffande befattningen för försvarsområdesbefälhavare i

Göteborgs—Halmstads försvarsområden torde böra gälla samma ordning som

beträffande övriga dylika befattningar, bör tvärtom i sistnämnda personalförteckning

uppföras ytterligare 1 befattning för försvarsområdesbefälhavare i

löneklass 1:34. Därest försvarsområdesbefälhavare, som varit regementschef,

skulle kvarstå i befattningen efter avgång med pension, bör han såsom civil

förvaltningen föreslagit avlönas med arvode enligt, löneklass 2:12.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungi. Maj:ts proposition nr 135.

Försvarsområdesstabernas (kommendantsstabernas) behov av

personal för förvaltnings-, expeditions- och förrådstjänst prövades vid 1947

års riksdag på grundval av de undersökningar härutinnan som verkställts

genom statens organisationsnämnd (prop. 1947: 130 punkt 2).

Chefen för armén har framlagt vissa förslag till personalförstärkningar vid

försvarsområdena. Civilförvaltningen har på anförda skäl ansett sig icke

kunna annat än i särskilda undantagsfall nu förorda några jämkningar av

permanent natur i vad avser personaluppsättningen för försvarsområdenas

förvaltnings-, expeditions- och förrådstjänst. Civilförvaltningen förutsatte

emellertid, att möjlighet hölles öppen att efter framställning bereda försvarsområdesstaberna

oundgängligen erforderliga personalförstärkningar. Civilförvaltningen

ville i detta sammanhang också ifrågasätta, om icke sedan numera

den av organisationsnämnden förordade organisationen prövats någon

tid, förnyade undersökningar borde verkställas vid försvarsområdesstaberna.

Organisationsnämnden har för sin del framhållit, att den personalorganisation,

som efter ingående undersökningar förordats av nämnden, byggt bland

annat på förutsättningarna, att den för försvarsområdena avsedda förrådsplaneringen

vore fullt genomförd och att vissa på försvarsområdesstaberna

alltjämt vilande arbetsuppgifter komme att överflyttas till andra myndigheter.

Nämnden hade också i sin rapport över undersökningarna uttalat att,

intill dess så bleve fallet, behov av tillfällig arbetskraft förelåge. Anmälda

behov av sådan arbetskraft borde enligt nämndens mening i varje särskilt

fall prövas av civilförvaltningen i samråd med nämnden.

Det torde icke vara erforderligt att nu låta företaga förnyade organisationsundersökningar

vid försvarsområdesstaberna i de delar ställning till organisationsfrågorna

fattades vid 1947 års riksdag. Såsom organisationsnämnden framhållit

föreligger emellertid övergångsvis ett visst behov av extra arbetskraft

vid försvarsområdesstaberna, vilket behov i varje särskilt fall torde böra

prövas i den ordning nämnden föreslagit. Vid behandlingen i det följande

av icke-ordinarieposten tar jag hänsyn till behov av medel för dylik extra

arbetskraft.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra, i utbyte mot extra

ordinarie befattningar, tillkomma vid kommendantsstaben i Stockholm

2 kanslibiträdesbefattningar i Ca 11 och 2 kontorsbiträdesbefattningar

i Ca 8 samt vid kommendantsstaben i Boden 1 skogvaktarbefattning

i Ca 16, 1 kanslibiträdesbefattning i Ca 11 och 1 kontorsbiträdesbefattning

i Ca 8.

En av de för kommendantsstaben i Boden uppförda förrådsvaktmästarbefattningarna

i Ca 12 må enligt en not till förteckningen icke återbesättas

vid vakans. Arméchefen har framhållit, att förrådsuppbörden

av ^g- ock intendenturmateriel vid Bodens försvarsområde avsevärt

ökats sedan statens organisationsnämnd avgav sin rapport över verkställd

översyn av förradstjänsten vid försvarsområdena. På grund därav er
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 135. 55

fordrades även framdeles två förrådsvaktmästare, varför berörda not borde

utgå ur personalförteckningen.

Jag är icke nu beredd biträda arméchefens förslag utan förutsätter att,

när vakans uppkommer å en av de ordinarie förrådsvaktmästarbefattningarna,

eventuellt kvarstående behov av motsvarande arbetskraft prövas i den ordning

jag i det föregående förordat.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra, i utbyte mot extra

ordinarie befattningar, tillkomma vid staben för Kiruna — Jokkmokks

försvarsområde 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare i

Ca 12, 2 kanslibiträden i Ca 11 och 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10

ävensom vid övriga försvarsområdesstaber 17 kanslibiträden i Ca 11,

1 vid varje stab, jämte 17 kontorsbiträden i Ca 8, varav 1 vid vardera av

Kristianstads och Kalmar—Yäxjö försvarsområdesstaber, 2 vid envar av

Gävle, Härnösands—Sundsvalls, Norrköpings—Linköpings, Örebro, Karlstads

och Falu—Mora försvarsområdesstaber samt 3 vid Göteborgs—Halmstads

försvarsområdesstab.

Arméchefen har föreslagit, att under rubriken Infanteribefälhavare

och infanteribefälhavarstaber skall tillkomma 1 kaptensbeställning i

Md 9, avsedd för tygofficer vid Stockholms kustartilleriförsvar, varvid 1 befintlig

för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning såsom tygofficer

kunde indragas. Till stöd för förslaget har anförts, att enligt gällande försöksorganisation

beträffande stabs- och förvaltningstjänsten vid kustartilleriförsvaret

en kapten ur armén skulle vara tygofficer och att behovet av en

beställning för ändamålet vore styrkt. Befattningen i fråga uppehölles för

närvarande av en kommenderad officer.

Civilförvaltningen har i avvaktan på att definitiva förslag kunde framläggas

angående organisationen av kustartilleriförsvaret icke räknat med att

den föreslagna kaptensbeställningen skulle tillkomma från och med nästa

budgetår.

Statens organisationsnämnd bär framhållit, att de anbefallda försöken med

ny förvaltningsorganisation vid Stockholms kustartilleriförsvar ännu ej avslutats.

Redan nu syntes man emellertid kunna bedöma, att behov av ifrågavarande

beställning komme att förefinnas. Av principiella skäl ansåge sig

nämnden dock icke kunna förorda, att beställningen inrättades innan berörda

försök avslutats.

Med hänsyn till det läge, vari organisationsundersökningarna vid Stockholms

kustartilleriförsvar för närvarande befinna sig anser jag mig kunna

tillstyrka arméchefens förslag att för en tygofficer vid kustartilleriförsvaret

inrättas en beställning för kapten i Md 9 redan från och med nästa budgetår. Beställningen

synes i avvaktan på att slutlig ställning kan tagas till frågan om

kustartilleriförsvarsstabens organisation böra i personalförteckningen uppföras

under den nuvarande rubriken Infanteribefälhavare jämte infanteribefälhavarstaber.

I samband härmed bör förenämnda arvodesbefattning för

tygofficer indragas. Härtill återkommer jag i det följande.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Under rubriken Platsbefälet i Karlsborg bör i anslutning till vad

jag i det föregående under punkt 5 anfört tillkomma 1 skogvaktarbefattning

i Ca 16 i utbyte mot befintlig extra ordinarie dylik befattning.

Förbanden m. m.

Utbyggnaden av överfurirskadern har hittills icke skett i den takt som

förutsattes i 1944 års inanskapsutrednings förslag, vilket ligger till grund för

principbeslut vid 1947 års riksdag (prop. 130, punkt 3; riksd. skr. 327) om de

åtgärder som skola vidtagas i syfte att begränsa antalet manskap med kontraktsanställning.

Orsaken härtill har varit osäkerheten om möjligheterna att

i så stor utsträckning som manskapsutredningen förutsatt kunna bereda syssel

sättning åt äldre, för regelbunden trupptjänst icke längre lämpliga överfurirer.

Denna fråga behandlade jag närmare vid anmälan av propositionen 1948: 206

(s. 247 o. f.), varvid jag ansåg mig kunna konstatera, att med en av arméchefen

föreslagen lösning av frågan hinder icke längre kunde anses föreligga att utbygga

överfurirskadern i önskvärd omfattning. Av vissa angivna skäl förordade

jag ändock, att denna utbyggnad skedde med en viss försiktighet.

Arméchefen har för nästa budgetår föreslagit en fortsatt utbyggnad av

överfurirskadern. Utbyggnaden föreslås dock fortfarande skola ske i långsammare

takt än som av manskapsutredningen förutsatts. Förslaget (utom

såvitt avser överfurirer i hovslagar- och sjukvårdstjänst) framgår av efterföljande

sammanställning, som för jämförelse upptager jämväl motsvarande

personalstater för innevarande budgetår. Arméchefen bär i enlighet med vad

försvarskommittén föreslagit räknat med 2 överfurirsbeställningar utöver

manskapsutredningens beräkningar vid Svea livgarde för det till regementet

förlagda gamisonskompaniet. A andra sidan upptager personalorganisationen

för stabs- och förvaltningstjänst vid Svea livgarde en inretjänstbefattning för

överfurir mindre än normalorganisationen för rationaliserat infanteriregemente,

varför i slutläget staten för Svea livgarde kommer att upptaga 1 överfurirsbeställning

mera än normalregemente.

T r u p p s 1 a g m. m.

Budgetåret

1948/49

Budgetåret

1949/50

Infanteriet..................

383

443

Kavalleriet............

52

59

Pansartrupperna..........

75

85

Artilleriet ................

142

161

Luftvärnet.............

99

112

Ingenjörtrupperna ..................

41

48

Signaltrupperna....................

21

23

Underh&llstrupperna ................

71

80

Intendenturkåren .....

12

14

Infanteriskjutskolan ...

4

4

Ridskolan ..................

2

2

Arméns jägarskola ..................

1 5

‘6

Summa

1 Varav en vid försvarsområdesstaben.

907

1037

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Antalet beställningar för överfurirer i hovslagartjänst (vid kavalleriet)

har föreslagits utökat från 51 till 60 och i sjukvårdstjänst (vid underhållstrupperna)

från 86 till 95.

Jag anser mig kunna tillstyrka vad arméchefen sålunda föreslagit, dock

med den jämkningen att antalet överfurirsbeställningar vid kavalleriet (utom

i hovslagartjänst) begränsas till 57 med hänsyn till att i samband med avvecklingen

av Livregementet till häst till IV. militärbefälsstaben överflyttas en

befintlig, för Stockholms stabskompani avsedd beställning samt militärbefäls

staben tilldelas en av de föreslagna nya beställningarna, avsedd för kasernfurir

vid Livregementets till häst nuvarande etablissement. Till frågan om de

nytillkommande beställningarnas fördelning på olika personalstater återkommer

jag i det följande vid behandlingen av personalbehovet vid olika förband

och kårer.

I personalförteckningen för innevarande budgetår har för infanteriets

förband föreskrivits, att två fanjunkarbeställningar vid varje regemente med

flera än 15 fanjunkarbeställningar skola vakantsättas vid innehavarnas befordran

till förvaltare i den nya regementsorganisationen. Civilförvaltningen,

som inhämtat att samtliga förvaltarbeställningar vid infanteriregementena

kunde beräknas vara tillsatta till den 1 juli 1949, har räknat med att antalet

fanjunkarbeställningar kan minskas med 2 vid ettvart av de regementen,

där sådan minskning icke genomförts redan från och med innevarande budgetår,

eller vid Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregernentet,

Jämtlands fältjägarregemente, Södra, skånska infanteriregementet,

Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Västerbottens

regemente och Västernorrlands regemente.

Även jag räknar med att den angivna minskningen av antalet fanjunkarbeställningar

genomföres från och med nästa budgetår. Vid Svea livgarde

bör emellertid härutöver i mån av avgång minskning ske med ytterligare 2

fanjunkarbeställningar. Enligt 1942 års försvarsbeslut beräknades nämligen

för detta regemente 2 fanjunkare mera i stabs- och förvaltningstjänst än för

övriga infanteriregementen (normalinfanteriregementen), under det att den

nu fastställda nya organisationen för infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst

upptager samma antal fanjunkare i dylik tjänst vid Svea livgarde

som vid övriga regementen. I personalförteckningen bör alltså föreskrivas

att 2 fanjunkarbeställningar vid Svea livgarde skola indragas vid

uppkommande vakanser.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirsbeställningar vid

infanteriet ökas med 60 till 443, varav 25 vid Svea livgarde, inberäknat de

2 för gamisonskompaniet avsedda beställningarna, 26 vid Södra skånska infanteriregementet,

24 vid Norrbottens regemente och 23 vid ettvart av övriga

regementen.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört rörande ordinariesättning

av vissa befattningar böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar,

vid infanteriets förband tillkomma befattningar för 19 köksförestån
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majds proposition nr 135.

dare i Ca 14, 1 vid ettvart av regementena, 19 kontorister (i kassatjänst) i

Ca 13, 1 vid ettvart av regementena, 1 köksföreståndare i Ca 12 vid Södra

skånska infanteriregementet, 97 kanslibiträden i Ca 11, 7 vid Svea livgarde,

6 vid Södra skånska infanteriregementet, 4 vid Gotlands infanteriregemente

och 5 vid ettvart av övriga regementen, 20 biträdande köksföreståndare i

Ca 10, 2 vid Södra skånska infanteriregementet och 1 vid ettvart av övriga

regementen, ävensom 22 kontorsbiträden i Ca 8, 3 vid vartdera av Svea livgarde

och Livgrenadjärregementet, 2 vid ettvart av Norra skånska infanteriregementet,

Upplands regemente och Gotlands infanteriregemente, 4 vid Älvsborgs

regemente samt 1 vid ettvart av Södra skånska infanteriregementet,

Kronobergs regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Hallands regemente

och Västernorrlands regemente.

Vid Svea livgarde äro för närvarande förlagda dels, i avvaktan på att omförläggning

till Karlberg kan ske, krigsskolans övningskompani, dels och det

s. k. garnisonskompaniet. För övningskompaniet avses för närvarande föl

jande å regementets stat uppförda beställningar, nämligen för 1 kapten, 2

löjtnanter, 2 fänrikar och 3 sergeanter. Befälsbehovet vid garnisonskompaniet,

vilket enligt uttalande i propositionen 1948: 206 bör inordnas i regementet,

tillgodoses nu genom kommenderingar.

Chefen för armén har i enlighet med förslag av försvarskommittén förordat,

att av de för övningskompaniet avsedda beställningarna kaptensbeställningen

och en av löjtnantsbeställningarna överföras till krigsskolans

stat från och med nästa budgetår. För den personal, som erfordrades för

garnisonskompaniet, borde beställningar uppföras å personalförteckningen

för Svea livgarde. Härvid kunde återstående för övningskompaniet avsedda

beställningar, 1 löjtnants-, 2 fänriks- och 3 sergeantsbeställningar, avses för

garnisonskompaniet. Då emellertid kompanichefen borde vara kapten, föresloge

arméchefen, att en av fänriksbeställningama utbyttes mot kaptensbeställning.

Vidare borde med hänsyn till kompaniets särart kompaniadjutanten

vara fanjunkare, varför en av sergeantbeställningarna föresloges skola utbytas

mot fanjunkarbeställning.

Civilförvaltningen bär tillstyrkt arméchefens berörda förslag.

För egen del anser jag mig böra förorda den föreslagna överföringen till

krigsskolans stat av en kaptens- och en löjtnantsbeställning. Däremot kan

jag icke för närvarande biträda förslagen om att utbyta en fänriks- och en

sergeantsbeställning mot högre beställningar. Vad beträffar den föreslagna

fanjunkarbeställningen får jag erinra om att med mitt förslag i det föregående

antalet fanjunkare vid regementet kommer att utgöra 16, eller samma antal

som försvarskommittén angivit erforderligt, inberäknat en beställning för

garnisonskompaniet.

I skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen bland annat föreslagit,

dels att samtliga befattningar för förrådsvaktmästare vid rationaliserade

infanteriregementen skola uppflyttas från 12 till 14 lönegraden, dels

och att vid ettvart av nämnda regementen det biträde för skriv- och kontors
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

göromål, som är placerat å personalavdelningens plåt- och maskingrupp, skall

utbytas mot ett ordinarie kanslibiträde. Jag är icke beredd att nu biträda

dessa förslag.

Såsom jag i det föregående under punkt 4 anfört bör i samband med avvecklingen

av Livregementet till häst den å kavalleriets personalförteckning

uppförda beställningen för sekundchef i Mo 12 indragas under budgetåret

1949/50 i samband med innehavarens omplacering till annan tjänst. Föreskrift

härom bör meddelas i personalförteckningen.

I samband med avvecklingen av Livregementet till häst böra vidare enligt

det föregående 1 fanjunkarbeställning i Ma 5, 1 maskinistbefattning i Ca 16

och 1 eldarbefattning av 1. klassen i Ca 11 avföras från kavalleriets (Kl:s)

personalförteckning samt en nu vakant förrådsvaktmästarbefattning i Ca 12

indragas från och med nästa budgetår.

I det föregående har jag för kavalleriet för nästa budgetår beräknat en

ökning av antalet överfurirsbeställningar i hovslagartjänst med 9 till 60 och

av antalet övriga överfurirsbeställningar med 5 till 57. Detta senare antal

bör fördelas med 6 vid Livregementet till häst, 15 vid Skånska kavalleriregementet

och 18 vid vartdera av de båda återstående regementena.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning

av vissa befattningar böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar,

vid kavalleriets förband tillkomma följande befattningar, nämligen —

fördelade med 1 vid ettvart av förbanden utom Livregementet till häst — 3

kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 3 köksföreståndare i Ca 12, 3 kanslibiträden

(i kassatjänst) i Ca 11 och 3 biträdande köksföreståndare i Ca 10 ävensom

7 kontorsbiträden i Ca 8, 5 vid Livregementets husarer och 2 vid Norrlands

dragonregemente.

Vad angår pansartrupperna har civilförvaltningen tillstyrkt ett av

chefen för armén framställt förslag om att utbyta den för chefen för pansartruppskolan

avsedda majorsbeställningen mot beställning för alternativt

överstelöjtnant eller major. Jag anser mig för närvarande icke kunna biträda

förslaget.

Enligt vad jag tillstyrkt i det föregående bör antalet överfurirsbeställningar

vid pansartrupperna ökas med 10 till 85, varav 18 vid Göta pansarlivgarde,

22 vid vartdera av Skånska pansarregementet och Södermanlands

pansarregemente samt 23 vid Skaraborgs pansarregemente. En av beställningarna

vid sistnämnda regemente avses för pansartruppskolan.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning

av viss personal böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar,

vid pansarförbanden tillkomma befattningar för 3 köksföreståndare i Ca 14,

1 vid ettvart av Skånska pansarregementet, Södermanlands pansarregemente

och Skaraborgs pansarregemente, 4 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 1 vid

ettvart av förbanden, 1 köksföreståndare i Ca 12 vid Göta pansarlivgarde,

4 kanslibiträden (i kassa tjänst), 1 vid ettvart av förbanden, samt 4 biträdande

köksföreståndare i Ca 10, 1 vid ettvart av förbanden, ävensom 5 kon
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Rungl. Maj:ts proposition nr 135.

torsbiträden i Ca B, 2 vid vartdera av Göta pansarlivgarde och Skaraborgs

pansarregemente samt 1 vid Skånska pansarregementet.

Antalet överfurirsbeställningar vid artilleriets förband bör enligt vad

jag tillstyrkt i det föregående ökas med 19 till 161, varav 21 vid ettvart av

Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen, 11 vid Norrbottens

artillerikår, 18 vid vartdera av Smålands och Bergslagens artilleriregementen,

14 vid Gotlands artillerikår samt 16 vid Bodens artilleriregemente.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning

av viss personal böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar,

vid artilleriets förband tillkomma 6 köksföreståndare i Ca 14, 1 vid ettvart

av Svea, Göta, Wendes, Norrlands, Smålands och Bergslagens artilleriregementen,

9 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 1 vid ettvart av förbanden, 3

köksföreståndare i Ca 12, 1 vid vardera av Norrbottens och Gotlands artillerikårer

samt Bodens artilleriregemente, 9 kanslibiträden (i kassatjänst) i

Ca 11, 1 vid ettvart av förbanden, 9 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1

vid ettvart av förbanden, ävensom 24 kontorsbiträden i Ca 8, 5 vid Svea

artilleriregemente, 2 vid vartdera av Göta och Bodens artilleriregementen

samt Norrbottens artillerikår, 4 vid vartdera av Wendes och Smålands artilleriregementen,

3 vid Norrlands artilleriregemente, 1 vid Gotlands artillerikår

och likaledes 1 vid Bergslagens artilleriregemente.

Vid luftvärnet bör såsom jag i det föregående anfört antalet överfurirsbeställningar

ökas med 13 till 112, varav 19 vid ettvart av luftvärnsregementena,

13 vid Luleå luftvärnskår och 14 vid envar av övriga luftvärnskårer.

Vidare böra i anslutning till vad jag under punkt 5 anfört, i utbyte mot

befintliga extra ordinarie befattningar, vid luftvärnets förband tillkomma 3

köksföreståndare i Ca 14, 1 vid ettvart av luftvämsregementena, 7 kontorister

(i kassatjänst) i Ca 13, 1 vid ettvart av förbanden, 4 köksföreståndare i Ca 12,

1 vid envar av luftvärnskårerna, 7 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 1

vid ettvart av förbanden, 7 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 vid ettvart

av förbanden, samt 13 kontorsbiträden i Ca 8, 1 vid vartdera av Karlsborgs och

Östgöta luftvärnsregementen samt vardera av Sundsvalls och Göteborgs luftvämskårer,

4 vid Stockholms luftvämsregemente, 3 vid Skånska luftvämskåren

och 2 vid Luleå luftvärnskår.

I skrivelse den 12 november 1948 har civilförvaltningen anfört, att chefen

för armén föreslagit inrättande från och med nästa budgetår av en beställning

för chef för en blivande radarskola i alternativt Ma 11 eller Ma 10 ävensom

av en extra ordinarie beställning för arméingenjör av 1. graden (Ce 29),

avsedd för en radaringenjör. Till stöd för förslaget hade arméchefen anfört

bland annat följande.

På teknikens nuvarande ståndpunkt vore det obestridligt, att radarn vid

armén hade sin största betydelse för luftvärnet och därvid framför allt för

målspaning och eldledning.

Detta talade för att inspektören för luftvärnet borde vara målsman för

radartjänsten inom armén. För att biträda inspektören vid handläggning av

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

frågor angående radar vore det nödvändigt, att arméstabens luftvärnsavdelning

förfogade över sakkunnig personal. Som sådan borde i första hand utnyttjas

chefen för en blivande radarskola. Därutöver torde erfordras, att

vid avdelningen tillkomme en radarutbildad officer. För handläggning av

materielärenden och frågor av teknisk natur samt för biträde vid inspektion

av utrustning och dylikt borde en radaringenjör ävenledes ingå i avdelningen.

I mån av tid borde såväl nämnde officer som ingenjören kunna disponeras för

lärarverksamheten i radartjänst.

Då alla kompaniofficersbeställningar vid luftvärnet ännu icke kunnat besättas,

funnes för närvarande icke anledning att föreslå utökning av detta

truppslags stat med en beställning, avsedd för en radarutbildad officer vid

arméstabens luftvärnsavdelning. Däremot förelåge möjlighet att anställa eu

radaringenjör, varför en sådan beställning borde tillkomma. För att härvid

erhålla en väl kvalificerad arbetskraft, syntes en ordinarie beställning för

armédirektör av 2. graden böra inrättas för ändamålet. Då det emellertid

vore nödvändigt att genom praktisk erfarenhet söka få fram rätt person för

en dylik beställning, borde övergångsvis upptagas en beställning som extra

ordinarie arméingenjör av 1. graden.

Utbildningen av såväl befäl som mekaniker i radartjänst hade hittills bedrivits

vid tillfälligt anordnade kurser, huvudsakligen i anslutning till arméns

signalskola.

Med den utvidgning, som radartjänsten i en nära framtid komme att få,

bleve det nödvändigt, att den nuvarande provisoriska utbildningsformen så

snart som möjligt ersattes av en fast organisation, innebärande att en för

armén gemensam radarskola bildades. Det vore arméchefens avsikt att inom

en nära framtid inkomma med underdånigt förslag därom.

Det syntes möjligt och lämpligt att ansluta radarskolan till signalskolan.

Därigenom skulle administrationskostnaderna kunna minskas. Därjämte syntes

viss lärarpersonal — främst för grundläggande elektroteknisk undervisning

— kunna utnyttjas vid båda skolorna, laborationslokaler kunna växelvis

användas, mätinstrument och teknisk demonstrationsmateriel i viss utsträckning

vara gemensamma o. s. v.

Då skolans verksamhet borde komma i gång så snart som möjligt, borde

chef tillsättas från och med budgetåret 1949/50. Denne borde på grund av

verksamhetens omfattning, som väl komme att mäta sig med exempelvis tygförvaltnings-

eller intendenturförvaltningsskolans, i likhet med cheferna för

dessa skolor vara regementsofficer i alternativt Ma 11 eller Ma 10. Därigenom

skapades möjligheter för ett lämpligt personalval, vartill komme att

en för uppgiften skickad officer under längre tid skulle kunna disponeras vid

skolan. Då radar inom arméorganisationen närmast anknöte till luftvärnet,

borde beställningen lämpligen upptagas på luftvärnets stat.

Civilförvaltningen har ansett sig böra räkna med att de av arméchefen

föreslagna beställningarna inrättas. Den för skolchefen avsedda beställningen

syntes böra uppföras på särskild personalförteckning för signalskolan.

Såsom av arméchefens framställning framgår har radarutbildningen vid

armén hittills bedrivits vid särskilt anordnade kurser, huvudsakligen i an

slutning till signalskolan. Med hänsyn till den stora betydelse radartjänsten

numera fått även för armén och särskilt för luftvärnet får det anses angeläget,

att den nuvarande provisoriska utbildningsformen snarast ersättes av

en fastare utbildningsorganisation med tillgång till tekniskt väl skolad personal.

Inom försvarsgrensledningarna ha närmare undersökts möjligheterna

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

att till eu utbildningsanstalt sammanföra de olika försvarsgrenarnas radarutbildning.

Med hänsyn till de väsentliga skiljaktigheter, som föreligga i

fråga om radarmaterielens tekniska utformning och utnyttjande, har emellertid

en dylik samordning befunnits olämplig, även om självfallet visst samarbete

kan och bör äga rum mellan de olika försvarsgrenarnas utbildningsorgan.

I likhet med chefen för armén räknar jag därför med att en särskild

radarskola för armén måste inrättas. Ehuru utredning rörande radarskolans

organisation ännu icke föreligger, torde hinder icke böra möta att redan

nu förelägga riksdagen förslag om inrättande av eu särskild beställning för

skolans chef. Denne avses samtidigt bli målsman för radarfrågor inom arméstabens

luftvärnsavdelning. Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter,

som komma att åvila ifrågavarande beställningshavare, tillstyrker jag, att för

honom inrättas en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major.

Beställningen torde åtminstone tills vidare böra uppföras på luftvärnets stat.

Jag anser mig även kunna tillstyrka, att för en radaringenjör inrättas en

extra ordinarie beställning för arméingenjör av 1. graden (Ce 29). Härtill

återkommer jag i det följande vid behandlingen av arméingenjörkåren.

Ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag att inrätta en särskild regementsofficersbeställning

för lärare vid luftvärnsskjutskolan kan jag icke tillstyrka.

Antalet överfurirsbeställningar vid ingenjör trupper na bör i enlighet

med vad jag i det föregående förordat ökas med 7 till 48, varav 17 vid Svea

ingenjörkår, 16 vid Göta ingenjörkår och 15 vid Bodens ingenjörkår. En av

beställningarna vid Svea ingenjörkår avses för ingenjörtruppskolan.

1 anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra, i utbyte mot befint

liga extra ordinarie befattningar, vid ingenjörkårerna tillkomma 1 köksföreståndare

i Ca 14 vid Svea ingenjörkår, 3 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13,

1 vid envar av kårerna, 2 köksföreståndare i Ca 12, 1 vid vardera av Göta

och Bodens ingenjörkårer, 3 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 1 vid envar

av kårerna, 3 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 vid envar av kårerna,

samt 4 kontorsbiträden i Ca 8, 1 vid Svea och 3 vid Göta ingenjörkår.

Vid signal trupp erna bör i enlighet med vad jag i det föregående förordat

antalet överfurirer ökas med 2 till 23.

Chefen för armén har föreslagit, att 1 av beställningarna för överstelöjtnant

vid signaltrupperna utbytes mot beställning för alternativt överste eller

överstelöjtnant, avsedd för chefen för arméns signalskola. Till stöd för

förslaget har anförts, att det ansvar, som åvilade nämnde skolchef,

komme att avsevärt öka bland annat genom tillkomsten av radarutbildning

samt att skolan i fråga om storlek och betydelse vore väl jämförlig

med exempelvis artilleri- eller luftvärnsskjutskolorna. Civilförvaltningen hav

biträtt förslaget.

För egen del kan jag emellertid icke i nuvarande läge tillstyrka förslaget

liksom icke heller förslag av arméchefen om särskilda beställningar för två

lärare vid signalskolan.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra, i utbyte mot befint
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

liga extra ordinarie befattningar, vid Signalregementet tillkomma 1 kontorist

(i kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare i Ca 12, 1 kanslibiträde (i kassatjänst)

i Ca 11, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 5 kontorsbiträden

i Ca 8 ävensom för kompaniet i Boden tillkomma 1 kontorsbiträde i Ca 8.

Vad beträffar underhålls trupperna har jag under punkt 3 i det föregående

föreslagit, att trängkårema skola erhålla den ändrade benämningen

trängregementen. I det följande använder jag därför denna benämning, när

förhållandena från och med budgetåret 1949/50 avses.

T enlighet med 1948 års försvarsbeslut ha jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

10 december 1948 första, andra och tredje tygkompanierna indragits från och

med den 1 januari 1949 samt inordnats i respektive Svea och Göta trängkårer

samt Skånska trängkåren, till vilka förband de redan dessförinnan provisoriskt

varit förlagda. Den för tygkompanierna avsedda befälspersonalen har överförts

till underhållstruppernas stat från och med innevarande budgetår, utom

såvitt avser officerare på aktiv stat, vilka i enlighet med försvarsbeslutet alltjämt

kvarstå på fälttygkårens stat.

I det föregående har jag i princip anslutit mig till ett av arméchefen framlagt

förslag, att sammanslagningen av underhållsförbanden skulle fullföljas

genom att jämväl intendenturutbildningen skulle inordnas i trängregementena

och intendenturkompanierna i samband därmed indragas. Det har dock förutsatts,

att denna omorganisation endast beträffande första intendenturkompaniet

skulle genomföras redan från och med utbildningsåret 1949/50. I avvaktan

på närmare förslag beträffande konsekvenserna i personalhänseende av omorganisationen

har jag emellertid icke ansett mig böra i detta sammanhang föreslå

några överflyttningar av personal från intendenturtrupperna till underhållstrupperna

redan från och med nästa budgetår.

Chefen för armén har föreslagit, att från fälttygkårens till underhållstruppernas

stat skola överföras jämväl de officerare som tjänstgöra som befäl i

lygtjänst, nämligen 3 kaptener och 9 löjtnanter. Därutöver har arméchefen

föreslagit, att vid underhållstrupperna skola tillkomma ytterligare beställ

ningar för, bland andra, 2 kaptener, 2 fanjunkare och 17 sergeanter. Den föreslagna

utökningen med 2 kaptener och 2 fanjunkare vore föranledd av att

enligt försvarsbeslutet även Norrlands trängkår skulle tillföras ett tygkompani,

vilket nu beräknades kunna organiseras från och med den 1 april 1950.

Förslaget att öka antalet sergeantbeställningar har avsett att bringa detta antal

till överensstämmelse med det antal dylika beställningar som skulle finnas

enligt 1942 års försvarsbeslut med däri sedermera vidtagna jämkningar.

Civilförvaltningen har tillstyrkt arméchefens förslag till utökning av antalet

officers- och underofficersbeställningar.

Skälet till att de som utbildningsbefäl i tygtjänst avsedda officerarna vid

fälttygkåren enligt försvarsbeslutet skulle kvarstå på fälttygkårens stat var

att därigenom större möjligheter skulle beredas dem till växling mellan stabs

tjänst och praktisk trupptjänst. Jag anser alltjämt denna synpunkt vara

mycket betydelsefull. Då med nuvarande redovisningssystem eu tygofficer vid

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

övergång inom ett trängförband från förvaltningstjänst till trupptjänst skulle

behöva transporteras från truppslagets till fälttygkårens stat, tala emellertid

praktiska skäl för förslaget att överföra utbildningsbefälet i tygtjänst till

underhållstruppernas stat.

Möjligheterna att tillföra även Norrlands trängkår ett tygkompani ansågos

i försvarspropositionen bero av att eu för kåren avsedd bergverkstad färdig

ställdes. Enligt vad numera upplysts är det emellertid möjligt att tills vidare

tillgodose behovet av verkstadslokaler med den utbildningsverkstad som finns

vid trängkåren. Jag har med hänsyn härtill och i enlighet med mitt förslag

rörande redovisningen av officerare för utbildning i tygtjänst intet att erinra

mot att beställningar för 2 kaptener och 2 fanjunkare tillkomma vid underhållstrupperna.

Beställningarna böra besättas först från och med tidpunkt

under budgetåret, då de äro oundgängligen nödvändiga.

Jag föreslår således, att underhållstruppernas stat ökas med 5 kaptener,

9 löjtnanter och 2 fanjunkare samt att i samband därmed fälttygkårens stat

minskas med 3 kaptener och 9 löjtnanter.

Underhållstruppernas stat upptager för innevarande budgetår följande

beställningar för underofficerare, utom förvaltare,

61 fanjunkare,

7 » (i tygtjänst),

18 » (i sjukvårdstjänst),

81 sergeanter,

13 » (i tygtjänst),

21 » (i sjukvårdstjänst).

Av dessa beställningar avse de för tygtjänst angivna utbildningsbefäl vid

de tidigare självständiga tygkompanierna. De beställningar för vilka särskild

tjänst ej angivits avse utbildningsbefäl i annan tjänst och förvaltningspersonal

vid trängkårerna. Antalet fanjunkare i denna grupp har från och med innevarande

budgetår minskats med 2. Förutsättningen för denna minskning, att

förvaltarbeställningar skulle komma att tillsättas under budgetåret, har dock

icke uppfyllts. För sjukvårdstjänst ha angivits beställningar för personal som

tjänstgör vid skolor och förband utom trängkårerna. Enligt anteckning i personalförteckningen

skall antalet fanjunkare och sergeanter i sjukvårdstjänst

i mån av avgångar fixeras till 16 respektive 23.

Bortsett från tygtjänstpersonalen finnas alltså nu, inberäknat de 2 fanjunkarbeställningar

som ännu icke kunnat indragas, tillhopa 183 underofficersbeställningar,

utom förvaltare, varav 81 fanjunkare och 102 sergeanter.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle antalet fanjunkar- och sergeantbeställningar

vid trängen vara 83 + 117 = 200.

Antalet 183 beställningar bestämdes vid 1947 års riksdag, då i enlighet med

förslag av arméchefen, grundat på 1944 års manskapsutrednings betänkande,

tidigare uppfört antal av 193 beställningar minskades med 10 beställningar för

vid andra förband placerade underofficerare i sjukvårdstjänst, vilka ersattes

med överfurirer (jfr prop. 130 s. 123). Arméchefens nu framlagda förslag åsyftar i

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

första hand en utökning med de (200 — 193 =) 7 beställningar som, när minskningen

av antalet beställningar vidtogs, ännu saknades i slutläget enligt 1942

års försvarsbeslut.

Emellertid har nu gjorts gällande, att förslaget om indragning av 10 underofficersbeställningar

tillkommit av misstag. Avsikten hade varit att frigöra 10

vid andra förband placerade underofficerare för omplacering till trängkårerna,

där de erfordrades som utbildningsbefäl i den sjukvårdsutbildning av värnpliktiga

ur andra förband m. m. inom armén, som sedan någon tid tillbaka

centraliserats till trängförbanden. Vid truppförbanden skulle dessa underofficerare

ersättas med överfurirer. Genom denna omplacering ville man undvika

de olägenheter som visat sig vara förenade med att kommendera trängunderofficerare,

placerade vid andra förband, till tjänstgöring vid trängkårerna

under en stor del av året. Sedan i enlighet med manskapsutredningens

förslag en betydande minskning av totalantalet sjukvårdsbefäl i olika grader

vid truppförbanden ägt rum, vore det, framhålles det nu, icke möjligt att utan

ökning av personalstaterna tillgodose behovet av befäl för den centraliserade

sjukvårdsutbildningen. Rekryteringsläget hade hittills icke medgivit någon

större utökning av antalet sergeantbeställningar. Under nästa budgetår kunde

de begärda 17 beställningarna besättas, varför arméchefen nu yrkat, att staterna

ökas med dessa 17 beställningar till slutläget enligt 1942 års försvarsbeslut.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig böra tillstyrka, att

ytterligare 17 underofficersbeställningar tillkomma vid underhållstrupperna.

Jag anser det lämpligt, att härvid den tidigare gällande proportionen mellan

beställningar i olika grader återställes, och föreslår därför en ökning med 2

fanjunkare och 15 sergeanter. Det må här framhållas, att i samband med återuppsättandet

efter 1942 års försvarsbeslut av Skånska kavalleriregementet

ytterligare en sergeantbeställning tillkommit vid trängen. Denna ökning motväges

dock av att, såsom jag i det föregående under punkt 4 föreslagit, den

för Livregementet till häst nu beräknade beställningen för sjukvårdsunderofficer

bör indragas.

Såsom av det föregående framgår redovisas i gällande personalförteckning

de för tyg- respektive sjukvårdstjänst avsedda fanjunkar- och sergeantbeställningarna

vid underhållstrupperna särskilt. Arméchefen har med tillstyrkan av

civilförvaltningen föreslagit, att detta sätt att redovisa beställningarna upphör

och att i stället till förteckningen angives, att ett visst antal av samtliga

underofficersbeställningar avses för tyg- respektive sjukvårdstjänst. Skälet till

detta förslag har varit önskvärdheten av att. kunna behandla hela den på

underhållstruppemas stat uppförda underofficerskåren som en befordringsenhet.

För egen del får jag framhålla, att. det nu tillämpade sättet att redovisa

personalen, vilket tillkom efter förslag av försvarskommittén, icke torde ha

avsett att utesluta möjligheten att tillämpa sedvanliga befordringsprinciper

inom de till en gemensam underofficerskår från olika håll sammanförda beställningarna.

Redovisningen av de olika utbildningsgrenarna torde emellertid

5—4»o 49 Bihanrj till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

icke fylla något praktiskt syfte, varför den lämpligen kan borttagas och ersättas

med en not, angivande huru många beställningar för underofficerare

i sjukvårdstjänst, placerade vid förband m. m. utom underhållstrupperna, som

må finnas. Det torde icke vara erforderligt att ens i dylik form redovisa de

för tygutbildning vid trängregementena avsedda underofficerarna. Att inom

kategorien underofficerare i sjukvårdstjänst fixera proportionen mellan den

högre och den lägre beställningen är heller icke lämpligt. Jag förutsätter dock,

att det genom lämplig rekrytering eller eventuellt omskolning tillses att denna

proportion göres sådan att med hänsyn till tjänstens krav ändamålsenlig fördelning

mellan personal i olika grader åstadkommes.

Med de ökningar av underofficersstaterna som jag i det föregående föreslagit,

4 fanjunkare och 15 sergeanter, skulle alltså personalförteckningen för

nästa budgetår komma att upptaga 90 fanjunkare och 130 sergeanter, eller tillhopa

220 beställningar i dessa båda grader. Av dessa 220 beställningar avses

181 för tjänst vid trängregementena samt 39 för sjukvårdstjänst vid skolor och

förband utom underhållstrupperna. Intill dess de i samband med befordran

till förvaltare kunna indragas finnas alltjämt härutöver två fanjunkarbeställningar.

I det föregående har jag för underhållstrupperna för nästa budgetår beräknat

en ökning av antalet överfurirsbeställningar i sjukvårdstjänst med 9

till 95 och av antalet övriga överfurirsbeställningar med likaledes 9 till 80.

Detta senare antal bör fördelas med 20 vid varje trängregemente. Ej heller

beträffande överfurirerna torde särskild redovisning av de för tygtjänst avsedda

vara erforderlig.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört rörande ordinariesättning av

vissa befattningar böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar,

vid trängregementena tillkomma, fördelade med 1 vid varje regemente, 4 köksföreståndare

i Ca 14, 4 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 4 kanslibiträden (i

kassatjänst) i Ca 11 och 4 biträdande köksföreståndare i Ca 10, vid Göta trängregementes

kompani i Nora 1 köksföreståndare i Ca 12 och vid Skånska trängregementet

2 kontorsbiträden i Ca 8.

Fälttygkåren.

I personalförteckningen för budgetåret 1947/48 föreskrevs med hänsyn till

vissa förhållanden, för vilka närmare redogjorts i propositionen 1944: 185

(s. 151 o. f.), att vid uppkommande ledighet å en av de två överstebeställningaroa

vid fälttygkåren Kungl. Maj:t skulle besluta, huruvida densamma

skulle återbesättas med ordinarie innehavare. Tillika föreskrevs, att därest

överste vid fälttygkåren åtnjöte tjänstledighet i anledning av förordnande å

överingenjörsbefattning vid försvarets fabriksverk samt annan beställningshavare

vid kåren förordnades å beställningen, å en av beställningarna i lägre

grad vid kåren icke finge meddelas successionsförordnande.

Då förordnande av överste vid fälttygkåren å överingenjörsbefattning vid

fabriksverket icke längre är aktuell och innehavaren av en överstebeställning

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

vid kåren förordnats å den från och med budgetåret 1948/49 inrättade beställningen

för arméöverdirektör i Cp 14, har i personalförteckningen för

detta budgetår föreskrivits, att vid ledighet å en av överstebeställningarna

densamma icke må återbesättas med ordinarie innehavare samt att, om annan

beställningshavare vid kåren förordnas å beställningen, å en av beställningarna

i lägre lönegrad vid kåren icke må meddelas successionsförordnande.

Av de å fälttygkårens stat uppförda majorsbeställningama äro 7 avsedda

för stabstygofficerare vid militärbefälsstabema. Arméchefen har tillstyrkt

ett av generalfälttygmästaren framfört förslag om att 3 av dessa beställningar

skulle utbytas mot 1 överstelöjtnantsbeställning och 2 beställningar

för alternativt överstelöjtnant eller major. Härigenom skulle proportionen

mellan antalet majorer och överstelöjtnanter bli lämpligare med hänsyn till

befordringsmöjligheterna och i förhållande till läget vid andra personalkårer

och förband.

Arméchefen bar vidare i anledning av förslag av militärbefälhavaren för

Yl. militärområdet förordat, att 1 befintlig för pensionerad officer avsedd

arvodesbefattniug såsom tygofficer i löneklass 1:29 vid kommendantsstaben

i Boden utbytes mot en beställning för alternativt kapten eller löjtnant på

fälttygkårens stat.

Civilförvaltningen har biträtt förslaget om utbyte av 3 majorsbeställningar

mot högre beställningar. Häremot har ämbetsverket icke velat tillstyrka förslaget

om att utbyta förenämnda arvodesbefattning vid kommendantsstaben

i Boden mot beställning på aktiv stat.

För egen del anser jag mig i nuvarande läge icke kunna tillstyrka det föreslagna

utbytet av majorsbeställningar mot beställningar i högre lönegrad.

Liksom civilförvaltningen är jag icke heller beredd förorda, att den av arméchefen

föreslagna nya beställningen för alternativt kapten eller löjtnant nu

inrättas.

I anslutning till vad jag i det föregående beträffande underhållstruppema

anfört böra 3 kaptens- och 9 löjtnantsbeställningar utgå ur fälttygkårens stat.

Tygstaten.

Med från räknande av viss personal vid krigsmaterielverket och försvarets

fabriksverk, som övergångsvis redovisas å tygstaten, upptager den för innevarande

budgetår gällande personalförteckningen följande beställningar vid

tygstaten, nämligen 14 förste tygförvaltare (Ca 22), varav 1 övergångsvis, 37

tygverkmästare av 1. klassen (Ca 21), 26 tygförvaltare (Ca 19), 36 tygverkmästare

av 2. klassen (Oa 19), 32 tyghantverkare av 1. klassen (Ca 18), 12

tygskrivare (Ca 16), 186 tyghantverkare av 2. klassen (Ca 16) och 238 armetekniker

(Ca 12).

1944 års manskapsutredning föreslog, att arméteknikerkadem skulle successivt

utbyggas till 370 beställningar under en femårsperiod. Hittills har

emellertid, i syfte bland annat att erhålla en jämnare åldersfördelning, utbyggnaden

skett i en något långsammare takt än utredningen räknat med.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Sålunda liar såsom nyss anförts för budgetåret 1948/49 uppförts 238 beställningar,

under det att utredningen för samma år räknade med 250 beställningar.

För budgetåret 1949/50 räknade utredningen med 313 beställningar.

Generalfälttygmästaren bar med tillstyrkan av cbefen för armén för sistnämnda

budgetår föreslagit eu utökning med 44 beställningar. Härutöver

har arméohefen föreslagit, att för tillgodoseende av det omedelbara behovet

av kvalificerade radarmekaniker för levererad eller under leverans varande

radarmateriel skola tillkomma ytterligare 9 arméteknikerbeställningar. För

nästa budgetår skulle alltså enligt arméchefens förslag uppföras (238 -f 44

+ 9 —) 291 beställningar för armétekniker. Jag anser mig i likhet med

civilförvaltningen kunna biträda detta förslag. Fördelningen av arméteknikerbeställningarna

på de olika beställningsmannalinjerna torde kunna anförtros

chefen för armén.

1947 års riksdagsbeslut (prop. 130, punkt 3; riksd. skr. 327) i fråga om försvarets

manskapsorganisation innefattade även principbeslut om utökning av

antalet tyghantverkare och tygverkmästare för att bereda möjligheter för

teknisk personal på beställningsmannalinjerna till vidarebefordran inom tygstaten.

Manskapsutredningens förslag härutinnan innebar bland annat en

ökning av antalet tyghantverkare med 89 beställningar, under det att fält

tygmästaren i yttrande över utredningens förslag ansåg utökningen kunna

begränsas till 79 beställningar. Genom beslut av 1948 års riksdag utökades

antalet beställningar för tyghantverkare med 11, varav 3 av 1. klassen och 8

av 2. klassen. Vid anmälan av denna fråga till propositionen 1948: 209 (s. 57)

anförde jag, att utökningen av tyghantverkarbeställningarna i första hand

borde utnyttjas för befordran av teknisk personal på beställningsmannalinjerna.

Jag erinrade härvid om att vissa frågor rörande utbildning m. m.

avsetts skola lösas, innan befordran av ifrågavarande personal kunde ske.

För dylik befordran avsedda beställningar borde därför icke få tillsättas,

förrän dessa frågor närmare klarlagts. Då emellertid ett angeläget behov

visat sig föreligga av att utnyttja de nytillkomna beställningarna för att

delvis täcka förefintliga brister å tyghantverkarpersonal vid vissa förband

och verkstäder, har Kungl. Maj:t på framställning av fälttygmästaren

den 6 augusti 1948 medgivit, att beställningarna i fråga finge tillsättas utan

förbehåll beträffande viss personalkategori.

Chefen för armén har med skrivelse den 5 juni 1948 inkommit med utredning

och förslag angående utbildning av personal på beställningsmannalinjerna

till tyghantverkare och tygverkmästare. Ärendet är för närvarande föremål för

remissbehandling.

Generalfälttygmästaren har med tillstyrkan av arméchefen föreslagit, att

vid tygstaten för nästa budgetår inrättas ytterligare beställningar för 1 tygverkmästare

av 1. klassen, avsedd för tygstatens chefsexpedition, 2 tygverkmästare

av 2. klassen, avsedda för tygförvaltningsskolan, 4 tyghantverkare

av 1. klassen och 16 tyghantverkare av 2. klassen samt att 1 av de befintliga

beställningarna för tygverkmästare av 2. klassen, vars innehavare tjänst
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

gör vid en under krigsmateriel verket lydande apteringsverkstad, skall överflyttas

till att redovisas under rubriken Vid krigsmaterielverket.

Civilförvaltningen bär tillstyrkt nyssnämnda förslag med den jämkningen

att ämbetsverket i enlighet med en av fälttygmästaren och arméchefen biträdd

framställning av civilmilitära tjänstemannaförbundet förordat att de

nytillkommande tyghantverkarbeställningama fördelas på 7 av 1. klassen och

13 av 2. klassen.

För egen del anser jag mig för närvarande icke kunna tillstyrka inrättande

av nya tygverkmästarbeställningar. Beträffande åter förslaget om att inrätta

ytterligare beställningar för tyghantverkare får jag framhålla, att endast ett

mycket långa antal beställningsmän kan beräknas under de närmaste åren

erhålla erforderlig kompetens för befordran till tyghantverkare. Frågan om

inrättande av nya beställningar för tyghantverkare för budgetåret 1949/50

torde därför böra prövas främst med beaktande av de mest angelägna behoven

av dylika beställningar vid förband och verkstäder. Med hänsyn till

den stora återhållsamhet, som i nuvarande läge måste iakttagas i fråga om

inrättande av nya beställningar, föreslår jag emellertid att utökningen av antalet

tyghantverkarbeställningar för sistnämnda budgetår begränsas till 10

beställningar, varav 3 torde böra upptagas såsom tyghantverkare av 1. klassen

och 7 såsom tyghantverkare av 2. klassen. Härutöver kunna disponeras

två tyghantverkarbeställningar, beräknade för Livregementet till häst, vilka

vid regementets indragning icke längre erfordras där.

Jag har intet att erinra mot att den beställning för tygverkmästare av 2.

klassen, vars innehavare tjänstgör vid en under krigsmaterielverket lydande

verkstad, överflyttas till att redovisas under rubriken Vid krigsmaterielverket.

Liksom gäller för övriga under denna rubrik upptagna beställningar

bör även beträffande ifrågavarande beställning gälla att vid uppkommande

ledighet å beställningen frågan om densammas återbesättande skall underställas

Kungl. Maj:ts prövning.

På grund av avgång kan den under rubriken Vid försvarets fabriksverk

uppförda beställningen för förste tygförvaltare utgå ur personalförteckningen.

Fortifikationskåren.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av chefen för armén framställt förslag

om att utbyta en av de två å fortifikationskårens stat uppförda överstelöjtnantsbeställningarna

mot beställning för alternativt överste eller överstelöjtnant.

Hen nuvarande fördelningen av fortifikationskårens beställningar å de

högre lönegraderna har befunnits förenad med särskilda olägenheter för beställningarnas

rekrytering på längre sikt. Jag har därför funnit mig böra tillstyrka

myndigheternas förslag.

Intendenturkåren.

I gällande personalförteckning finnes för infanteriskjutskolan upptagen en

för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i löneklassen 1:29 såsom

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 135.

intendent och redogörare, domän- och kasemofficer vid skolan. Arméchefen

har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att för arbetsuppgifterna

såsom intendent och redogörare avses en särskild befattningshavare och att

för ändamålet inrättas en kaptensbeställning på intendenturkårens stat.

Jag får erinra om att Kungl. Maj:t på framställning av arméchefen den

17 september 1948 medgivit, att en officer ur armén får beordras att tills

vidare under innevarande budgetår tjänstgöra såsom intendent och redogörare

vid infanteriskjutskolan. Då jag icke för närvarande är beredd att

tillstyrka, att en särskild beställning inrättas för detta ändamål, utgår jag

från att ifrågavarande personalbehov skall kunna tillgodoses genom kommendering

av lämplig officer även under nästa budgetår.

Icke heller i övrigt räknar jag med några förändringar i intendenturkårens

personalstat för nästa budgetår. Jag får dock. erinra, att i anledning av att

Livregementet till häst avvecklas en för regementet avsedd förrådsförvaltarbeställning

blir övertalig från och med den 1 juli 1950 och bör indragas vid

närmast därefter inträffande vakans i förrådsförvaltarbeställningarna.

Antalet beställningar för förvaltare i kassatjänst på intendenturkårens stat

uppgår enligt gällande personalförteckning till 53, motsvarande antalet kassachefsbefattningar

inom armén. Civilförvaltningen har i skrivelse den 10

februari 1949 föreslagit, att den förvaltarbeställning i kassatjänst som under

nästa budgetår frigöres i samband med Livregementets till häst avveckling

tills vidare övergångsvis bibehålies å personalförteckningen för intendenturkåren.

Härigenom skulle erhållas tillgång till en förvaltarbeställning i reserv,

varav behov visat sig föreligga. Jag anser mig icke kunna tillstyrka, att beställningen

bibehålies längre än till dess den vid närmast uppkommande vakans

i förvaltarbeställning i kassatjänst kan indragas.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirsbeställningar vid

intendenturkåren ökas med 2 till 14.

Fältläkarkåren.

Chefen för armén har upprepat ett redan i äskandena för innevarande

budgetår framställt, av civilförvaltningen tillstyrkt förslag om inrättande av

3 bataljonsläkarbeställningar, avsedda för luftvärnsregementena. Därjämte

bär arméchefen föreslagit, att ytterligare 2 dylika beställningar inrättas, den

ena för Skånska pansarregementet och den andra för infanteriskjutskolan.

Civil förvaltningen har framhållit, att berörda förslag stode i överensstämmelse

med vad försvarskommittén räknat med vid behandlingen av fältläkarkåren.

Ämbetsverket ansåge sig på de av kommittén anförda skälen — ökade

värnpliktskontingenter vid förenämnda fyra regementen och den riskfyllda

verksamheten vid infanteriskjutskolan — böra tillstyrka arméchefens förslag.

Yad särskilt beträffade infanteriskjutskolan ville civilförvaltningen

framhålla, att läkarvården nu måste bestridas av extra läkare, varvid även

medicine kandidater måst anlitas.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 59) erinrade jag om att i för
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

svarspropositionen, i avvaktan på ställningstagande till de organisatäonsförslag,

som framlagts av 1944 års militärsjukvårdskommitté, i princip icke

förutsatts några förändringar i fråga om fältläkarkårens sammansättning. Jag

kunde i anslutning härtill icke tillstyrka förslaget om ytterligare 3 batalj onsläkarbeställningar,

avsedda för luftvärnsregementena. Då härtill kommer att

militära läkarlöneutredningens arbete kan komma att aktualisera frågor, som

kunna bli avgörande för beräkningen av antalet läkare, anser jag mig alltjämt

förhindrad tillstyrka att nyssnämnda beställningar inrättas. Av samma

skäl kan jag icke heller nu biträda förslaget om att inrätta en batalj onsläkarbeställning

för Skånska pansarregementet. Däremot tillstyrker jag, att för

infanteriskjutskolan inrättas 1 batalj onsläkarbeställning från och med nästa

budgetår. Beställningen bör i likhet med de redan befintliga bataljonsläkarbeställningar,

vilka avses för förband med endast en läkare, placeras i lönegrad

Ca 27.

Fältveterinärkåren.

Beträffande fältveterinärkåren har chefen för armén icke ifrågasatt annan

ändring än att den för överfältveterinären avsedda beställningen, nu i Ca 33,

föreslagits skola uppflyttas i lönegrad Co 14.

Civilförvaltningen, som förutsatt att denna fråga komme att övervägas av

pågående utredning rörande löneställningen för byråchefer m. fl. högre

tjänstemän, har ansett sig icke nu böra framlägga något förslag i ämnet.

Icke heller jag anser mig med hänsyn, bl. a,, till berörda utredning kunna

förorda någon förändring av löneställningen för överfältveterinären.

I anledning av indragningen av Livregementet till häst kan antalet bataljonsveterinärer

i Ca 23 minskas med en.

Arméingenjör kåren.

Vid 1948 års riksdag beslöts att den dittillsvarande provisoriska arméingenjörorganisationen

från och med innevarande budgetår skulle ersättas av

en permanent organisation, arméingenjörkåren. Det ansågs emellertid icke

möjligt att då binda sig för ett slutläge i fråga om kårens omfattning och

sammansättning. Som ett preliminärt slutläge räknades med följande sammansättning

av kåren, nämligen 1 arméöverdirektör i Cp 14, 4 armédirektörer

av 1. graden i Ca 33, 17 armédirektörer av 2. graden i Ca 31, 28 arméingenjörer

av 1. graden i Ca 29, 13 arméingenjörer av 2. graden i Ca 27 och

sammanlagt 16 extra ordinarie arméingenjörer, varav 7 i Ce 24 och 9 i Ce 22.

Den provisoriska arméingen jörorganisationen förutsattes skola avvecklas

genom att befintliga extra ordinarie arméingenjörer, som besutte för avsedd

verksamhet erforderliga kvalifikationer, överfördes till ordinarie ingenjörer.

Under hänsynstagande till möjligheterna att sålunda besätta ordinarie beställningar

vid kåren upptogs i personalförteckningen för innevarande budgetår

följande ordinarie beställningar, nämligen för arméöverdirektören i

Cp 14, 2 armédirektörer av 1. graden i Ca 33, 9 armédirektörer av 2. graden i

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Ca 31, 14 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29 och 4 arméingenjörer av 2. graden

i Ca 27 samt därjämte 5 beställningar för armédirektör i Ca 30, vilka äro

uppförda endast övergångsvis och avses för vissa tidigare såsom tygingenjörer

av 1. klassen vid fälttygkåren redovisade befattningshavare.

Förutom nämnda ordinarie beställningar äro i gällande personalförteckning

uppförda följande extra ordinarie arméingen jörsbeställningar, vilkas

innehavare avses utgöra rekryteringsunderlag för motsvarande eller högre

ordinarie beställningar, nämligen 19 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29, 14

arméingenjörer av 2. graden i Ce 27, 5 arméingenjörer i Ce 25, 2 arméingenjörer

i Ce 24, 5 arméingenjörer i Ce 23 och 4 arméingenjörer i Ce 22. Beställningarna

i Ce 25 och Ce 23 skola återbesättas i Ce 24 respektive Ce 22. Yissa

av nämnda extra ordinarie beställningar ha emellertid icke kunnat omedelbart

tillsättas med kompetenta innehavare. I dylikt fall må enligt Kungl. Maj:ts

den 16 juli 1948 lämnade medgivande anställas vikarie såsom extra tjänsteman

i högst den lönegrad med beteckningen Cg som svarar mot den vakanta beställningen.

Arméöverdirektören har, efter verkställd undersökning rörande möjligheterna

att tillföra arméingenjörkåren ytterligare ordinarie beställningar,

föreslagit, att följande 8 ordinarie beställningar skola tillkomma för budgetåret

1949/50, nämligen 2 armédirektörer av 2. graden i Ca 31, 3 arméingenjörer av

l. graden i Ca 29 och 3 arméingenjörer av 2. graden i Oa 27 samt att i samband

härmed ett motsvarande antal extra ordinarie beställningar skola utgå

ur personalförteckningen, nämligen 3 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29

och 5 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27. Jag anser mig kunna biträda detta

förslag med den jämkningen att jag i anslutning till vad jag i det föregående

vid behandlingen av luftvärnet anfört rörande behovet av en radaringenjör

förordar, att antalet beställningar för arméingenjörer av 1. graden i Ce 29

för nästa budgetår minskas med endast 2 beställningar.

Frågan om arméingenjörkårens rekrytering på längre sikt är ännu icke löst.

Sannolikt torde vägen över aspirantutbildning komma att väljas. Med hänsyn

till att en dylik rekryteringsväg icke kan lämna resultat förrän efter sex år har

det ansetts nödvändigt att under tiden söka tillgodose rekryteringsbehovet

genom direktanställning av ingenjörer. Det har emellertid visat sig svårt, att

härvid erhålla personal med tillräcklig kompetens för vissa betydelsefulla delar

av ingenjörsverksamheten inom försvaret. Arméöverdirektören har därför

gjort framställning om medgivande att utöver i personalförteckning fastställt

antal arméingenjörer få för utbildning till arméingenjörer anställa ingenjörsutbildad

personal såsom extra arméingenjörer i lönegrader, motsvarande högst

de för arméingenjörer på aktiv stat i lägre lönegrader tillämpade. Behovet av

dylika extra arméingenjörer har nu angivits till 6 och torde komma att i fortsättningen

något växla omkring detta antal.

För egen del vill jag tillstyrka den föreslagna åtgärden för att under en

övergångstid säkra rekryteringen till arméingenjörkåren. Det bör få ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser om anställningsvillkor

m. m. för denna extra arméingenjörspersonal.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

73

Vissa utbildningsanstalter.

I gällande personalförteckning finnas för arméns underof ficersskola

uppförda, bland andra, beställningar för 2 fanjunkare eller styckjunkare i

Ma 5 och 7 fanjunkare, styckjunkare eller sergeanter i Ma 5 eller Ma 4.

Chefen för underofficersskolan har med tillstyrkan av chefen för armén och

civilförvaltningen föreslagit, att ifrågavarande underofficersbeställningar, liksom

redan skett beträffande officersbeställningarna vid skolan, omändras till

motsvarande beställningar i lönegraderna Md 5 respektive Md 5 eller Md 4.

Till stöd för förslaget har skolchefen framhållit, att de underofficerare, som

tjänstgjorde vid trupp, måste besitta stor fysisk spänst och i övrigt vara lämpade

för dylik tjänst. Med hänsyn härtill kunde de icke kvarstå vid skolan

intill pensionsåldern utan måste återtransporteras till förband. Då tidpunkten

för dylik återtransport vore avhängig av personalläget vid förbandet, kunde

återtransporten icke alltid ske vid den för skolan lämpligaste tidpunkten.

Genom att omändra ifrågavarande beställningar till Md-beställningar skulle

vinnas, att vederbörande alltid kunde återgå till förband vid förordnandetidens

slut.

Jag tillstyrker förslaget.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning

av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie befattningar, tillkomma

vid underofficersskolan 1 köksföreståndare i Ca 14, 1 kontorist (i

kassatjänst) i Ca 13, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 1 kontorsbiträde

i Ca 8.

Såsom jag i det föregående vid behandlingen av infanteriets förband anfört

böra å krigsskolans stat tillkomma ytterligare beställningar för 1

kapten och 1 löjtnant, avsedda för skolans övningskompani. I likhet med vad

fallet är med huvuddelen av de beställningar för kompaniofficerare som nu

äro redovisade på utbildningsanstalternas stater böra även här ifrågavarande

beställningar upptagas med lönegradsbeteckningarna Md. I anslutning härtill

bör även en nu i Ma 7 uppförd beställning vid arméns jägarskola lämpligen

ändras till Md-tjänst.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra i utbyte mot extra

ordinarie befattningar tillkomma, vid krigsskolan 1 köksföreståndare i Ca 14,

1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13, 1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ca 11, 1 biträdande

köksföreståndare i Ca 10 och 1 kontorsbiträde i Ca 8, vid krigshögskolan

2 kontorsbiträden i Ca 8 samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan

1 kontorsbiträde i Ca 8.

I gällande personalförteckning är för sistnämnda skola bland annat uppförd

en befattning för expeditionsvakt i Ca 9. Enligt beslut den 25 februari

1949 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid skolan må finnas inrättad 1 befattning

för institutionsvaktmästare i Ce 11. Befattningen är avsedd att ersätta

berörda ordinarie expeditionsvaktsbefattning, vars innehavare förutsättes

skola förordnas i den nya befattningen. I personalförteckningen bör före
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

skrivas, att den ordinarie befattningen, som vid uppkommande vakans bör indragas,

icke under tiden må uppehållas på förordnande.

Arméchefen har föreslagit, att för infanteri skjutskolan inrättas ytterligare

1 beställning för major eller kapten, avsedd för heltidstjänstgörande

lärare i taktik. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Jag anser mig icke kunna för närvarande tillstyrka arméchefens förslag

utan förutsätter att det skall bli möjligt att, såsom förutsattes i 1942 års försvarsbeslut,

tillgodose berörda lärarbehov genom kommendering av lämplig

officer.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra i utbyte mot extra

ordinarie befattningar tillkomma, vid infanteriskjutskolan 1 kontorist (i

kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare i Ca 12, 1 biträdande köksföreståndare

i Ca 10 och 1 kontorsbiträde i Ca 8, vid ridskolan 1 köksföreståndare

i Ca 12 och 1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ca 11, vid artilleriskjutskolan

1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare i

Ca 10, vid luftvärnsskjutskolan 1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande

köksföreståndare i Oa 10, vid tygförvaltningsskolan 2 kontorsbiträden

i Ca 8 samt vid intendenturförvaltningsskolan 1 kontorsbiträde

i Ca 8.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirer vid arméns

jägarskola ökas med 1 till 5.

Remonterings väsendet.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört bör för Herrevadsklosters

remontdepå tillkomma 1 befattning för kontorsbiträde i Ca 8 i utbyte mot 1

biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål.

Arméhundväsendet.

Under förevarande rubrik äro i gällande personalförteckning uppförda följande

beställningar, nämligen 1 chef för arméhundväsendet i Ma 11 eller

Ma 10, 1 chef för arméhundskolan i Ma 10 eller Ma 9, 1 kapten, ryttmästare

eller löjtnant (instruktionsofficer, tillika adjutant) i Md 9 eller Md 7, 1

fanjunkare eller sergeant i Ma 5 eller Ma 4 och 2 sergeanter i Ma 4.

Chefen för armén har föreslagit, dels att samtliga nyssnämnda beställningar,

utom chefen för arméhundväsendet, överflyttas till att redovisas å särskild stat

för arméhundskolan, dels ock att en av sergeantbeställningarna utbytes mot

beställning för fanjunkare eller sergeant. Civilförvaltningen har tillstyrkt

berörda förslag, dock med den jämkningen att ämbetsverket förordat att de

alternativa underofficersbeställningarna redovisas såsom fanjunkare, styckjunkare

eller sergeanter.

Jag är icke för närvarande beredd tillstyrka, att de för arméhundskolan

avsedda beställningarna uppföras å särskild stat för skolan liksom ej heller

det föreslagna utbytet av en sergeantbeställning mot beställning för

fanjunkare eller sergeant. Jag föreslår emellertid, att den befintliga beställ
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. May.ts proposition nr 135.

ningen för fanjunkare eller sergeant utbytes mot beställning för fanjunkare,

styckjunkare eller sergeant.

Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande beräkningen

av försvarsgrenarnas avlöningsanslag uppskattar jag utgifterna för löner till

den personal, som bör upptagas å personalförteckningen för ordinarie tjänstemän

—- med undantag av den personal vid försvarets fabriksverk, som redovisas

under tygstaten — för nästa budgetår till 57 500 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till personal å avgångsstat, vilka för innevarande

budgetår beräknats till 36 000 kronor, torde kunna för nästa budgetår

beräknas till samma belopp.

För avlöningar till personal å disponibilitetsstat beräknar jag samma belopp

som för innevarande budgetår, 20 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till indelt manskap ha för nästa budgetår av

civilförvaltningen beräknats till omkring 99 000 kronor, varvid ämbetsverket

räknat med att antalet kvarstående indelta skulle komma att minska från

för innevarande budgetår beräknade 90 till 75. Denna beräkning har jag ansett

mig kunna godtaga.

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän skall enligt

gällande bestämmelser utgå avlöningsförstärkning med 2100 kronor till

chefen för arméstaben -— beställning i Mo 17 eller Mo 14 — därest han är

placerad i Mo 14. Då innehavaren av arméstabsbefattningen kan beräknas

under nästa budgetår vara beställningshavare i Mo 17, räknar jag icke för

nämnda budgetår med särskilda medel till dylik avlöningsförstärkning.

Från förevarande anslagspost utgå vidare vissa i avlöningsreglementet angivna

fasta lönetillägg och särskilda ersättningar såsom sjötillägg och flygtillägg.

Dessa förmåner kunna i enlighet med förslag av civilförvaltningen

för nästa budgetår beräknas draga en kostnad av 965 000 kronor (nu 900 000

kronor).

I enlighet med vad sålunda anförts kan alltså förevarande anslagspost

för budgetåret 1949/50 beräknas till (57 500 000 + 36 000 + 20 000 +

99 000 + 965 000 =) i nedåt avrundat tal 58 600 000 kronor (nu 54 300 000

kronor). 2

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

Arméstaben.

I personalförteckningen för innevarande budgetår äro under rubrikerna

Arméstaben och Arméinspektionen uppförda tillhopa 35 arvodesbefattningar

för pensionerad personal, nämligen 7 i löneklass 1:31, 15 i löneklass 1: 29

och 13 i löneklass 1:20. Fn av befattningarna i löneklass 1:31 är emellertid

inrättad endast övergångsvis för majoren N. O. Malmström och bär förutsatts

skola indragas vid Malmströms avgång från densamma (prop. 1948: 209,

s. 63).

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1945 års försvarskommitté beräknade för den nya arméstabsorganisationen

tillhopa 29 arvodesbefattningar, nämligen 1 i löneklass 1: 34, 7 i löneklass

1: 31, 12 i löneklass 1: 29 och 9 i löneklass 1: 20. Vid anmälan av propositionen

1948: 209 förutsatte jag att — frånsett en från och med innevarande budgetår

inrättad arvodesbefattning i löneklass 1: 29, avsedd för arméingenjöravdelningen

— åtgärder vidtoges för att snarast möjligt begränsa antalet befattningar

för pensionerade officerare till vad försvarskommittén beräknat.

Chefen för armén har nu anfört, att den av försvarskommittén förutsatta

minskningen av arvodespersonal vid arméstaben icke kunde helt genomföras

förrän vissa expeditioner sammanförts lokalt. Arméchefen har föreslagit, att

för nästa budgetår inrättas 1 befattning i löneklass 1: 34, avsedd för aktuarie

vid personalavdelningen, samt indragas 1 befattning i löneklass 1: 29 och 2

befattningar i löneklass 1: 20.

Civilförvaltningen, som utgått från att alla de förenklingsåtgärder som

kunde påverka personalorganisationen vidtoges, har ansett sig böra för nästa

budgetår räkna med den av arméchefen föreslagna personaluppsättningen.

I det föregående har jag vid behandlingen av ordinarieposten under rubriken

Generalstabskåren föreslagit, att för arméstaben inrättas 1 arvodesbefattning

i löneklass 1: 34, avsedd för chefen för personalavdelningen. Härvid erfordras,

såsom arméchefen anfört i sin i berörda sammanhang åberopade skrivelse

den 15 februari 1949, icke den av honom i anslagsäskandena föreslagna

för aktuarie vid personalavdelningen avsedda befattningen ilöneklass 1: 34.

En till indragning föreslagen befattning i 1: 29 torde härvid alltjämt böra

bibehållas. Emellertid kan, såsom jag anfört vid behandlingen i det föregående

av sjukvårdsstyrelsens avlöningsanslag, en expeditionsofficersbefattning

i löneklass 1: 29 avsedd för arméöverläkarens expedition indragas.

Med hänsyn härtill och då i enlighet med arméchefens förslag 2 befattningar

i löneklass 1: 20 kunna indragas, räknar jag för nästa budgetår med följande

arvodesbefattningar för pensionerad personal vid arméstaben, nämligen 1 i

löneklass 1: 34, 7 i löneklass 1: 31, 14 i löneklass 1: 29 och 11 i löneklass 1: 20.

Jag förutsätter härvid alltjämt, att de avsedda personalbegränsningarna vidtagas,

så snart det är möjligt.

Militärområdena m. m.

Med hänsyn till personalavgång bör antalet befattningar för inspektörer för

lokalförsvaret, i personalförteckningen redovisade under I.—Yl. militärbefälen,

minskas med 1 till 2.

Då en av de för II. militärbefälsstaben avsedda expeditionsunderofficersbefattningarna

icke längre är behövlig, bör i enlighet med förslag av chefen

för armén antalet under I.—Yl. militärbefälen redovisade befattningarna för

expeditionsunderofficerare i löneklass 1:20 minskas med 1 till 29. Såsom

framgår av vad jag anfört i det föregående beträffande avvecklingen av Livregementet

till häst m. m. tillkommer för IV. militärbefälsstaben en befattning

för kasernunderofficer i 1: 20. Till redovisning vid IV. militärbefälsstaben

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 77

bör också upptagas eu befattning för pensionerad officer i löneklass 1: 29, chef

för Stockholms stabskompani.

Yad angår VII. militärbefälet har arméchefen upprepat i anslagsäskandena

för budgetåret 1947/48 framlagda förslag om att inrätta befattningar för

1 försvarsområdesofficer i löneklass 1:31 och 1 hemvämsunderofficer i löneklass

1: 20. Vid anmälan av dessa förslag till propositionen 1947:130 (s. 131)

anförde jag, att jag i avvaktan på resultatet av försvarskommitténs arbete icke

var beredd tillstyrka att någon av de ifrågasatta befattningarna inrättades.

Arméchefen har nu till stöd för förslagen framhållit, att den av försvarskommittén

förordade begränsningen av krigs- och fredsorganisationen på Gotland

icke avsåges skola genomföras.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, att ytterligare 1 arvodesbefattning för

officer till kommer vid VII. militärbefälsstaben men, i överensstämmelse med

ämbetsverkets tidigare förslag i ämnet, förordat att befattningen hänföres till

löneklass 1: 29. Vidare har ämbetsverket tillstyrkt, att den föreslagna befattningen

för hemvämsunderofficer i löneklass 1: 20 inrättas.

Jag är icke heller nu beredd tillstyrka att någon av de föreslagna befattningarna

inrättas utan förutsätter att det skall bli möjligt att under nästa

budgetår tillgodose berörda personalbehov genom kommendering av lämpliga

beställningshavare.

Under rubriken Kommendant samt försvarsområdesbefälhavare

bör i enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten

anfört uppföras ytterligare 1 befattning för försvarsområdesbefälhavare

i löneklass 1: 34. Såsom jag där anfört kan ifrågakomma att avlöna försvarsområdesbefälhavare,

som med pension avgått från beställning i Mo 12, enligt

löneklass 2:12.

Chefen för armén har föreslagit, att vid staben för Kiruna—Jokkmokks

försvarsområden inrättas 1 för pensionerad underofficer avsedd

arvodesbefattning såsom ammunitionsförvaltare i löneklass 1:20.

Statens organisationsnämnd har icke funnit skäl föreligga att frångå den

fastställda organisationen för denna försvarsområdesstab. Nämnden har däremot

sagt sig icke ha något att erinra mot att tillfällig personal ställes till

förvaltarens förfogande för uppläggning av ammunitionsförråden m. m.,

därest så bedömes erforderligt.

Civilförvaltningen har ansett sig icke böra för närvarande räkna med tillkomsten

av någon befattning för här avsett ändamål.

Liksom organisationsnämnden och civilförvaltningen kan jag icke tillstyrka

att en särskild befattning nu inrättas för ammunitionsförvaltare vid staben

för Kiruna—Jokkmokks försvarsområden. Jag får härvid hänvisa till vad

jag vid behandlingen av ordinarieposten anfört angående tillgodoseende av

övergångsvis föreliggande behov av extra arbetskraft vid försvarsområdesstaberna.

I det föregående har jag föreslagit, att vid infanteribefälhavarstaben

i Vaxholm inrättas 1 beställning för kapten i Md 9, avsedd för tyg
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

officer, och att i samband härmed den i gällande personalförteckning för

staben uppförda arvodesbefattningen för tygofficer i löneklass 1: 29 indrages.

Sistnämnda befattning bör därför utgå ur personalförteckningen.

Arméchefen har tillstyrkt ett av militärbefälhavaren för I. militärområdet

framställt förslag om att utbyta den för infanteribefälhavarstaben i

K aids kr ona i gällande personalförteckning uppförda arvodesbefattningen

såsom förvaltningsofficer i löneklass 1: 29 mot två arvodesbefattningar i

samma löneklass, avsedda den ena för intendent, tillika kasernofficer, och

den andra för tygofficer.

Civilförvaltningen har, då frågan om sammansättningen av ifrågavarande

stab kunde komma att påverkas av resultatet av pågående organisationsundersökningar,

förklarat sig icke vara beredd tillstyrka berörda förslag.

Icke heller jag anser mig i avvaktan på organisationsundersökningarnas

resultat kunna tillstyrka förslaget i fråga.

Förbanden m. m.

Under rubriken Infanteriets förband äro i gällande personalförteckning

uppförda 18 arvodesbefattningar såsom föreståndare för förrådsbokföringskontor

i löneklass 1:20, avsedda 1 för varje infanteriregemente

utom Älvsborgs regemente. Yid sistnämnda regemente förestås förrådsbokföringskontoret

övergångsvis av en kansliskrivare i Ce 15.

Chefen för Gotlands infanteriregemente har, med tillstyrkan av chefen för

armén och försvarets civilförvaltning, hemställt, att motsvarande anordning

som vid Älvsborgs regemente övergångsvis måtte få tillämpas även vid förstnämnda

regemente för att bereda regementet tillfälle att i befattningen behålla

fanjunkaren i Gotlands trupper H. Svensson, vilken enligt beslut av Kungl.

Maj:t vid uppehållande av befattningen åtnjuter arvode motsvarande lön enligt

18 löneklassen, löneplan 1.

.lag har intet att erinra mot myndigheternas förslag och förordar alltså, att

för Gotlands infanteriregemente inrättas 1 befattning för kansliskrivare i

Ce 15 i utbyte mot den befintliga för pensionerad underofficer avsedda arvodesbefattningen

såsom föreståndare för förrådsbokföringskontor i löneklass 1: 20.

Jag förutsätter härvid, att kansliskrivarbefattningen i likhet med vad som

gäller för motsvarande befattning vid Älvsborgs regemente vid inträffande

vakans indrages och ersättes med befattning för pensionerad underofficer.

Vad angår kavalleriet kunna i anledning av indragningen av Livregementet

till häst befattningarna för biträde åt regementsintendent, köksföreståndare

och furageuppbördsman vid nämnda regemente indragas från och med

den 1 oktober 1949. Befattningen för kasernunderofficer vid regementet indrages

från och med nästa budgetår.

Vad beträffar artilleriets förband kan jag i likhet med civilförvaltningen

icke för närvarande biträda ett av arméchefen framställt förslag om

att för Bodens artilleriregemente inrätta en för pensionerad officer avsedd

arvodesbefattning såsom biträdande mobiliseringsofficer.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

I anledning av organiserandet av Stockholms stabskompani med förläggning

vid Livregementets till häst kasernetablissement utgår vid luftvärnets

förband den för batterichef upptagna befattningen i 1: 29.

Arméchefen har i överensstämmelse med förslag av 1945 års försvarskommitté

förordat, att under rubriken Ingenjörkårerna skall tillkomma 1

befattning för expeditionsunderofficer i löneklass 1: 20, avsedd för ingenjörtruppskolan.

Förslaget, som tillstyrkts av civilförvaltningen, biträdes även

av mig.

Vissa utbildningsanstalter.

Chefen för armén har föreslagit, att för krigsskolan skola inrättas befattningar

för en tygofficer i löneklass 1: 29 och ett biträde åt intendenten i

löneklass 1: 20 samt att i samband härmed en av de båda befintliga befattningarna

för tygunderofficer i sistnämnda löneklass skall indragas.

Förslaget, som avstyrkts av civilförvaltningen, kan icke heller biträdas av

mig.

Arméchefen har tillstyrkt ett av chefen för intendenturförvaltningsskolan

framställt förslag om att i personalförteckningen angiva, att innehavaren

av den för skolan uppförda befattningen såsom expeditionsunderofficer i

löneklass 1: 20 jämväl skall vara kasernunderofficer och kassör. Civilförvaltningen

har biträtt förslaget med den jämkningen att ämbetsverket förordat

benämningen redogörare i stället för kassör.

Jag har intet att erinra mot att i personalförteckningen angives, att innehavaren

av ifrågavarande befattning jämväl skall vara kasernunderofficer och

redogörare.

Arméhundväsendet.

I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda förslag av arméchefen

om att hänföra befattningen för förvaltningsunderofficer till löneklass 1: 21.

Utgifterna för löner till den personal i arvodesbefattningar, som för

nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, uppskattar jag, enligt

de grunder som i det föregående angivits, till i runt tal 6 800 000 kronor.

De pensionsmedel som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola

upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten kunna, under

förutsättning av att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv

stat pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 5 500 000 kronor.

Emellertid skola befattningarna i första hand uppehållas av personal som

tvångsvis överförts på övergångsstat, varjämte föreskrivits, att i befattningarna

må förordnas jämväl personal som med pension avgått från beställning på

övergångsstat eller reservstat. I fall, då befattningarna icke kunnat besättas

med personal tillhörande omnämnda kategorier, må jämväl personal av andra

kategorier förordnas att uppehålla befattningarna. Detta förhållande medför,

att uppbördsmedlen minskas. Minskningen synes för nästa budgetår kunna

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

uppskattas till samma belopp som för innevarande budgetår, eller 500 000

kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas

i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas till (5 500 000

— 500 000 =) 5 000 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden

och arvoden för särskilda uppdrag m. in., som enligt bilaga D

till kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 564) med tilläggsbestämmelser till statens

allmänna avlöningsreglemente må utgå vid armén, samt arvoden till deltidstjänstgörande

militära och civilmilitära lärare vid arméns utbildningsanstalter,

dels ock de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas upptagna i särskild

av Kungl. Maj:t fastställd förteckning å vissa arvoden och särskilda

ersättningar eller eljest enligt Kungl. Maj ds medgivande må utgå från denna

post.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i förenämnda bilaga, avd. III B, förtecknade befattningsarvoden,

som innevarande budgetår må utgå vid armén, uppgå till

sammanlagt 138 840 kronor, varav för stabsarvoden 30 960 kronor, för utbildningsarvoden

106 560 kronor och för vissa andra arvoden 1 320 kronor. Härutöver

må övergångsvis utgå vissa arvoden enligt äldre bestämmelser.

Beträffande stabsarvodena har civilförvaltningen icke föreslagit någon ändring

för nästa budgetår.

Såsom framgår av vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av

ordinarieposten har jag ansett mig icke kunna f. n. biträda ett av chefen för

armén med tillstyrkan av civilförvaltningen framställt förslag om att vid infanteriskjutskolan

inrätta ytterligare en beställning för major eller kapten,

avsedd för heltidstjänstgörande lärare i taktik. Jag har härvid förutsatt, att

det skall bli möjligt att tillgodose berörda lärarbehov genom kommendering av

lämplig officer. Däremot anser jag mig böra biträda förslag av arméchefen

om att för berörda lärare beräkna ett utbildningsarvode av 1 440 kronor. För

utbildningsarvoden beräknar jag alltså för nästa budgetår (106 560 + 1 440=)

108 000 kronor.

^ ad angår övriga arvoden har arméchefen upprepat ett i äskandena för

innevarande budetår med tillstyrkan av civilförvaltningen framställt förslag

om att inrätta särskilda arvoden av 720 kronor för tygofficerarna vid Norrlands

artilleriregemente, Smålands artilleriregemente och Östgöta luftvärnsregemente.

Förslaget har ånyo tillstyrkts av civilförvaltningen. Vid anmälan

av propositionen 1948: 209 (s. 69) förklarade jag mig icke vara beredd tillstyrka

en dylik utvidgning av arvodessystemet. Jag är icke heller nu beredd

härtill.

För befattningsarvoden beräknar jag alltså för nästa budgetår (30 960 +

108 000 + 1 320 =) 140 280 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Kostnaderna för de i förenämnda bilaga, avd. IIID, förtecknade arvoden

för särskilda uppdrag m. in., som innevarande budgetår må utgå vid

armén och belastar arméns avlöningsanslag, uppgå till sammanlagt 2 160 kronor.

Beträffande dessa arvoden ifrågasätter jag ingen annan ändring än att

ett arvode å 360 kronor, avsett för redogöraren vid arméhundväsendet, indrages

såsom icke längre erforderligt. För nästa budgetår beräknar jag alltså

kostnaderna för ifrågavarande arvoden till (2 160 — 360=) 1 800 kronor.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning

utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära

lärare vid arméns utbildningsanstalter med sammanlagt 190 860 kronor. Jag

beräknar samma belopp för nästa budgetår.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för

nästa budgetår utgöra (140 280 + 1 800 + 190 860 =) 332 940 kronor. Med hänsyn

till arvoden som i enlighet med bestämmelserna i förenämnda bilaga må

övergångsvis utgå bör emellertid detta belopp höjas till 335 000 kronor.

Vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Armés taben.

Under förevarande rubrik bör tillkomma ett belopp å 2 600 kronor, som

chefen för armén med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit skola för

nästa budgetår beräknas för bevakning av arméstabens stall.

Militärområdena m. m.

De i gällande arvodesförteckning under rubriken I.—-VII. militärbef älsstaberna

uppförda arvodesbeloppen å 642 kronor, 96 kronor och 550 kronor

vid respektive I., III. och IV. militärområdena samt det under rubriken

Kommendantsstaben i Boden uppförda beloppet å 2 010 kronor till

vissa arvoden att utbetalas från staben kunna i enlighet med förslag av

chefen för armén utgå ur förteckningen.

Såsom jag erinrat om vid anmälan av propositionerna 1947: 130 (s. 138) och

1948: 209 (s. 70) har Kungl. Maj:t den 22 november 1946 bemyndigat chefen

för armén att tillkalla högst fyra sakkunniga för att biträda med utredning

rörande bevakning av vissa militära skyddsföremål vid armén. Utredningen,

som antagit benämningen arméns bevakningskommitté, har ännu icke helt

avslutat sitt arbete. Arméchefen har emellertid med tillämpning av de normer

för bevakning och tillsyn, som angivits av kommittén, framlagt förslag till beräkning

av kostnaderna för erforderliga tillsynsmän och förrådsvakter under

nästa budgetår. Enligt arméchefens förslag skulle i arvodesförteckningen

under rubriken Arvoden, som utbetalas vid förband eller försvårsområdesstaber,

upptagas arvoden till ett sammanlagt belopp av 78 700 kronor.

Härvid har arméchefen bl. a. förutsatt, att ett i gällande arvodesförteckning

upptaget arvode å 1 500 kronor till tillsynsman vid bergskyddsrum inom VII.

militärområdet skulle utgå och att för tillsynsmannen i stället skulle inrättas

6—490 4» Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

en extra ordinarie förrådsvaktmästarbefattning. Arméchefen har beräknat att

för bevakning av permanenta förråd skulle härutöver utgå av avvecklingsanslag

17 223 kronor, av särskilda medel till civilförvaltningens förfogande 15 642

kronor och av sakanslag 155 646 kronor. För bevakning av provisoriska förråd

åter har arméchefen beräknat skola utgå ett belopp av 300 000 kronor från avvecklingsanslag.

Civilförvaltningen har uttalat, att det enligt ämbetsverkets mening vore

föga ändamålsenligt att kostnader för tillsyn och bevakning av förråd bestredes

från skilda anslag. Den omständigheten att behovet av bevakning beräknades

vara av mer eller mindre tillfällig natur syntes nämligen icke kunna

motivera, att någon skillnad gjordes i fråga om redovisningen av kostnaderna.

I varje fall kunde civilförvaltningen icke finna, att kostnader av här avsedd

art vore av sådan beskaffenhet att avvecklingsanslag borde ifrågakomma.

Ämbetsverket förordade därför, att medel för förrådsbevakning regelmässigt

beräknades under avlöningsanslaget. Undantag härifrån borde göras endast

för kostnader för bevakning av lokaler och förråd för verkstadsändamål.

Civilförvaltningen har anfört, att av de i arméchefens utredning beräknade

beloppen de som avsåges för bevakning av tygstationer och tygverkstäder

borde utgå från sakanslag, liksom även kostnaderna för bevakning av drivmedelsförråd,

förutsatt att övriga personalkostnader för dessa förråd även i

fortsättningen skulle bestridas av sakanslag. Övriga kostnader, som enligt

arméchefens utredning borde bestridas av sakanslag, i runt tal 84 000 kronor,

borde däremot bestridas av arméns avlöningsanslag. I övrigt har civilförvaltningen,

som tillstyrkt arméchefens förslag om att utbyta det i gällande arvodesförteckning

upptagna arvodet å 1500 kronor till tillsynsman vid bergskyddsrum

inom VII. militärområdet mot en befattning för förrådsvaktmästare,

under avlöningsanslaget räknat med samtliga de av arméchefen angivna bevakningskostnadema.

Härutöver har emellertid ämbetsverket räknat dels med

en av Kungl. Maj:t den 20 augusti 1948 medgiven förhöjning med 720 kronor

av det i gällande arvodesförteckning uppförda arvodet å 1 080 kronor till tillsynsmannen

vid övningsfältet i Hovdala, dels ock med ett belopp av 500 kronor

för arvode åt tillsynsman vid vissa anläggningar i Kådan. Enligt civilförvaltningens

förslag skulle alltså i arvodesförteckningen för nästa budgetår under

rubriken Arvoden, som utbetalas vid förband eller försvarsområdesstaber,

uppföras arvodesbelopp med sammanlagt (78 700 + 17 223 + 15 642 + 84 000

+ 300 000 + 720 + 500 =) 496 785 kronor.

Vid anmälan till årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 163) av anslaget

Vissa förrådskostnader har jag under nämnda anslag beräknat förenämnda kostnader,

300 000 kronor, för bevakning av provisoriska förråd. Detta belopp bör

alltså icke upptagas under förevarande anslag. I övrigt har jag icke funnit anledning

till annan erinran mot civilförvaltningens förslag än att jag anser mig även

för nästa budgetår böra räkna med det i gällande arvodesförteckning uppförda

arvodet å 1 500 kronor till tillsynsman vid bergskyddsrum inom VII. militärområdet.

Jag kan alltså inte biträda förslaget om att för tillsynsmannen in
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

83

rätta en förrådsvaktmästarbefattning. Då behov uppkommit av att anställa

en tillsynsman för viss materiel inom Bodens försvarsområde, räknar jag för

detta ändamål med ett belopp av 150 kronor per år. I enlighet med det anförda

beräknar jag således sammanlagda beloppet av de arvoden, som för

nästa budgetår böra upptagas under rubriken Arvoden, som utbetalas vid

förband eller försvarsområdesstaber, till (496 785 — 300 000 + 1 500 + 150 =)

i runt tal 198 000 kronor (nu 74 647 kronor).

Veterinärväsendet.

Å arvodesförteckningen för innevarande budgetår är under förevarande

rubrik bl. a. uppförd en arvodespost å 15 000 kronor för veterinärvården vid

de förband m. m., där dylik vård icke bestrides av militärveterinär. Enligt vad

överfältveterinären anfört kunna inträdda förändringar i arméns hästbestånd

beräknas medföra ett med 1 500 kronor minskat medelsbehov under posten

i fråga. Å andra sidan har jag vid anmälan av årets statsverksproposition (bil.

6, punkt 52) förordat, att kostnaderna för arvoden till veterinärer för hundsjukvård

vid förband, där fast anställd militärveterinär icke finnes, för nästa

budgetår beräknade till 3 500 kronor, skola överflyttas från anslaget Armén:

Hundväsendet till arméns avlöningsanslag. Kostnaderna i fråga synas böra

inräknas i förevarande arvodespost, som alltså bör upptagas till (15 000 —

1 500 + 3 500 =) 17 000 kronor.

Vissa utbildningsanstalter.

I enlighet med förslag av chefen för armén, som tillstyrkts av civilförvaltningen,

beräknar jag för civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan ett belopp

av 17 905 kronor (nu 18 800 kronor).

Auditörer.

För arvoden och semesterersättningar åt auditörer enligt av Kungl. Maj:t

den 29 oktober 1948 meddelade bestämmelser beräknar jag ett belopp av

115 000 kronor (nu, för halvt budgetår, 56 000 kronor).

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden

och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 198 103 kronor. Med beaktande

av i det föregående föreslagna ändringar kan beloppet för nästa budgetår

beräknas till i runt tal 380 000 kronor. Arvodesförteckning bör i vanlig

ordning fastställas av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1949/50 uppföras med

ett belopp av (335 000 -f 380 000=) 715 000 kronor (nu 510 000 kronor). 4

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anstälIt icke-ordinarie manskap.

För innevarande budgetår fastställd personalförteckning för armén upptager,

med undantag för musikmanskap, följande antal beställningar för icke
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nrl35.

ordinarie manskap, nämligen 411 furirer i beställningsmannatjänst, 2 880 övriga

furirer, 1 181 korpraler (konstaplar) samt 2 000 vicekorpraler (vicekonstaplar)

och meniga. Arméchefens förslag till manskapsstater för nästa budgetår innebär

i stort sett en fortsatt begränsning i enlighet med vad 1944 års manskapsutredning

föreslagit i sitt vid 1947 års riksdag prövade förslag till åtgärder för

att begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten. Beträffande

vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga har emellertid arméchefen förordat

en mindre ökning för kavalleriet, artilleriet och ingenjörkårerna, vilket sammanhänger

med att vid personalberäkningama för innevarande budgetår förutsattes

vissa förbandsindragningar, vilka sedermera icke kommo till stånd.

Arméchefen har sålunda föreslagit, att antalet manskapsbeställningar minskas,

för furirer i beställningsmannatjänst med 28 till 383, för övriga furirer med

100 till 2 780 och för korpraler (konstaplar) med 107 till 1 074, samt ökas för

vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga med 6 till 2 006. Jag anser mig

kunna godtaga vad sålunda föreslagits. I fråga om beställningarnas fördelning

på olika förband m. m. får jag hänvisa till de upprättade förslagen till personalförteckningar.

Beträffande antalet beställningar för musikmanskap ifrågasätter jag ingen

förändring för nästa budgetår.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap vid armén har för innevarande

budgetår beräknats till förslagsvis 16 000 000 kronor. För nästa

budgetår beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 16 700 000

kronor.

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Arméstaben.

I det föregående har jag vid behandlingen av ordinarieposten bland annat

förordat, att 1 av de för arméstaben i gällande personalförteckning uppförda

2 kansliskrivarbefattningarna i Ce 15 omändras till ordinarie i Ca 15.

Chefen för armén har föreslagit, att för arméstaben skola inrättas nya befattningar

för 1 tekniker i Ce 15 och 2 bilförare i Ce 10, samtliga upptagna i

1945 års försvarskommittés personalberakningar. Civilförvaltningen har icke

funnit anledning till erinran mot arméchefens förslag.

I avvaktan på närmare erfarenheter beträffande behovet av civila bilförare

vid arméstaben kan jag icke nu tillstyrka, att några extra ordinarie bilförarbefattningar

inrättas vid staben. Jag har däremot intet att erinra mot förslaget

att inrätta en befattning för tekniker i Ce 15.

I skrivelse den 30 november 1948 har arméchefen med tillstyrkan av civilförvaltningen

föreslagit, att vid arméstaben inrättas 2 befattningar för personalassistent

(för lottafrågor) i Ce 19. Arméchefen har härvid erinrat om

att vid vardera av marin- och flygstaberna en dylik befattning inrättats från

och med innevarande budgetår. För handläggning av rekryterings-, utbildnings-

och krigsplaceringsärenden m. in. rörande armélottorna torde en fastare

personalorganisation än den nuvarande vara erforderlig. I avvaktan på närmare

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

erfarenheter kan jag dock icke tillstyrka att mer än en av de föreslagna befattningarna

för personalassistent nu inrättas. Jag räknar med att i anledning

härav ett nu utgående arvode till mobiliseringslotta vid arméledningen icke

längre skall bli erforderligt.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört bör antalet

befattningar för biträden för skriv- och kontorsgöromål vid arméstaben upptagas

till 23, inkluderande jämväl nu såsom extra redovisade befattningar.

Militärområdena m. m.

I.—VII. militärbefälsstaberna. I det föregående har jag förordat,

att den befintliga befattningen för skogvaktare (vid pansarskjutfältet å Utö)

i Ce 16 omändras till ordinarie i Ca 16 samt att 22 av de vid militärbefälsstabema

befintliga 58 extra ordinarie befattningarna för biträden för skrivoch

kontorsgöromål omändras till ordinarie kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra emellertid i förteckningen

för militärbefälsstabema redovisas jämväl 14 nu såsom extra upptagna biträdesbefattningar

för skriv- och kontorsgöromål. I personalförteckningen för

nästa budgetår upptager jag alltså för militärbefälsstabema (58 — 22 + 14 =)

50 biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål med den fördelning,

som framgår av upprättat förslag till personalförteckning.

Under punkt 4 har jag förordat, att den för Livregementet till häst i gällande

personalförteckning uppförda befattningen för kanslibiträde i Ce 11

under nästa budgetår överföres till att övergångsvis redovisas vid IV. militärbefälsstaben.

Vid nämnda stab bör även i anledning av avvecklingen av Livregementet

till häst in. in. tillkomma 1 befattning för eldare av 2. klass i Ce 9.

Under rubriken I.—VII. militärbefälsstabema böra i anslutning till Kungl.

Maj:ts den 16 juli 1948 för innevarande budgetår meddelade beslut uppföras

befattningar för 5 driftingenjörer i Ce 24 — avsedda för byggnadsingenjörer

vid I., II., IV., V. och VII. militärbefälsstabema — samt 1 ingenjör i Ce 22,

avsedd för byggnadsingenjör vid VI. militärbefälsstaben.

I enlighet med vad jag i det föregående under punkt 7 anfört böra vidare

under förevarande rubrik tillkomma 6 befattningar för desinfektör i Ce 17,

avsedda för I.-—VI. militärbefälsstabema.

Chefen för armén har föreslagit, att under rubriken I.—VII. militärbefälsstabema

uppföras nya befattningar för 1 förrådsman i Ce 9, avsedd såsom

biträde åt tillsynsmannen för Järvafältets skjutbanor. Förslaget har tillstyrkts

av civilförvaltningen och kan även av mig biträdas.

I enlighet med förslag av arméchefen, som tillstyrkts av civilförvaltningen,

förordar jag att under rubriken I.—VII. militärbefälsstabema från och med

nästa budgetår redovisas den nu under rubriken Kommendantsstaben i

Stockholm uppförda befattningen för förste montör (på Järvafältet) i Ce 16.

I det föregående har jag förordat, att de i gällande personalförteckning för

kommendantsstaben i Stockholm uppförda 2 befattningarna för skogvaktare (på

Järvafältet) i Ce 16 omändras till ordinarie i Ca 16 och redovisas vid IV. mili

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tärbefälsstaben samt att 2 befattningar för kanslibiträden i Ce 11 vid kommendantsstaben

och 2 av de vid staben befintliga 3 biträdesbefattningarna för

skriv- och kontorsgöromål omändras till ordinarie befattningar. I anslutning

till vad jag under punkt 5 anfört böra emellertid vid kommendantsstaben tillkomma

6 biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål, nu redovisade såsom

extra befattningar. I personalförteckningen för nästa budgetår upptager

jag alltså för kommendantsstaben (3 — 2 + 6 =) 7 biträden för skriv- och

kontorsgöromål.

Ett av armécliefen med tillstyrkande av civilförvaltningen framställt förelag

om att för kommendantsstaben i Stockholm inrätta ytterligare en befattning

för bilförare i Ce 10 kan jag icke biträda.

I det föregående har jag förordat, att följande vid kommendantsstaben

i Boden befintliga extra ordinarie befattningar omändras till ordinarie, nämligen

1 skogvaktare i Ce 16, 1 kanslibiträde i Ce 11 och 1 biträde för skrivoch

kontorsgöromål.

Under rubriken Kommendantsstaben i Boden böra i anslutning till Kungl.

Maj:ts den 16 juli 1948 för innevarande budgetår meddelade beslut uppföras

befattningar för 2 driftingenjörer i Ce 27 — avsedda den ena för elektroingenjör

vid kommendantsstaben och den andra för chefen för stabens fastighetsavdelning

— 1 driftingenjör i Ce 24, avsedd för maskin- och värmeingenjör

vid kommendantsstaben, samt 1 ingenjör i Ce 22, avsedd för byggnadsingenjör

vid staben.

Chefen för armén har föreslagit, att vid kommendantsstaben i Boden inrättas

befattningar för 9 vaktmästare i Ce 9, avsedda för fortbevakning, och

ytterligare 1 förrådsman i samma lönegrad, avsedd för vård av tygmateriel vid

Bodens försvarsområde. Till stöd för förslaget om inrättande av förrådsmannabefattningen

har åberopats, att viss tygmateriel numera överförts från Bodens

tygstation till försvarsområdet.

Civilförvaltningen har i fråga om de föreslagna vaktmästarbefattningarna

anfört, att ämbetsverket ansåge skäl tala för att bevakningen av forten inom

Bodens fästningsområde anförtroddes särskild, icke militär personal. Ämbetsverket

har för sin del förordat, att för ändamålet inrättas 9 befattningar för

vaktmästare i Ce 10. Försvarets tjänsteförteckningsutredning åter har ifrågasatt,

huruvida icke en inplacering av befattningarna i 9 lönegraden skulle vara

tillfyllest. Förslaget om att inrätta ytterligare 1 förrådsmannabefattning för

Bodens försvarsområde har tillstyrkts av såväl statens organisationsnämnd

som civilförvaltningen.

Jag biträder arméchefens förslag och räknar således med nya befattningar

för 9 vaktmästare och 1 förrådsman, alla i lönegrad Ce 9.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av följande befattningar

vid staben för Kiruna-Jokkmokks försvarsområden, nämligen 1 kontorist

i Ce 13, 1 köksföreståndare i Ce 12, 2 kanslibiträden i Ce 11 och 1 biträdande

köksföreståndare i Ce 10.

Försvarsområdesbefälhavaren för berörda försvarsområden har med hän
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

syn till numera vunna erfarenheter beträffande personalbehovet vid försvarsområdesstaben

föreslagit, att antalet befattningar för biträden för skriv- och

kontorsgöromål vid staben ökas från 8 till 10. Chefen för armén har för sin

del förordat att antalet dylika befattningar ökas med 1. Civilförvaltningen åter

har icke ansett sig kunna tillstyrka, att någon ny extra ordinarie biträdesbefattning

inrättas vid staben. Även jag räknar för nästa budgetår med oförändrat

antal biträdesbefattningar vid denna försvarsområdesstab.

I det föregående har jag förordat, att följande under rubriken Övriga

f ö rs v ar s o m r åd e s st ab er uppförda befattningar, nämligen 17 kanslibiträden

i Ce 11 och 17 biträden för skriv- och kontorsgöromål, skola utbytas mot

ordinarie befattningar. I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra

emellertid under förevarande rubrik uppföras 72 biträdesbefattningar för skrivoch

kontorsgöromål, vilka nu redovisas såsom extra befattningar. Ett förslag

av civilförvaltningen att för Kalix försvarsområde inrätta en kanslibiträdesbefattning

i kassatjänst kan jag endast såtillvida biträda, att jag för ändamålet

föreslår en befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Då antalet

i gällande personalförteckning uppförda biträdesbefattningar utgör 42,

bör alltså i förteckningen för nästa budgetår uppföras (42 —17 + 72 + 1 =)

98 dylika befattningar med den fördelning, som framgår av upprättat förslag

till personalförteckning.

På grund av misstolkning av de i gällande personalförteckning meddelade

föreskrifterna angående antalet förrådsvaktmästarbefattningar vid försvarsområdesstaberna

har vid Falu—Mora försvarsområdesstab, där efter genomförda

personalförändringar skall finnas 3 i stället för f. n. 2 ordinarie förrådsvaktmästare,

från och med den 1 juli 1947 anställts en förrådsvaktmästare utöver

det för staben nu medgivna antalet dylika befattningshavare. Vederbörande

är anställd såsom extra ordinarie i Ce 12. Efter därom av civilförvaltningen

gjord framställning har Kungl. Maj:t enligt beslut den 4 mars

1949 låtit bero vid den vidtagna åtgärden och medgivit, att befattningshavaren

i fråga fortfarande må vara anställd såsom extra ordinarie förrådsvaktmästare

i Ce 12. Befattningen bör indragas vid vakans i förrådsvaktmästargraden vid

försvarsområdesstaben eller då förutsättningar föreligga för att inrätta ytterligare

en ordinarie förrådsvaktmästarbefattning vid försvarsområdesstaben

(jfr prop. 1947: 130 s. 44).

Genom beslut den 22 oktober 1948 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid Örebro

försvarsområde tills vidare under budgetåret 1948/49 må finnas inrättad i

stället för en förrådsmannabefattning i Ce 9 -— en befattning för förrådsvaktmästare

i Ce 12, avsedd för försvarsområdets förråd i Bofors och Gyttorp.

Den nya befattningen, som inrättats för en vid nämnda förråd tidigare anställd

extra tjänsteman med motsvarande löneställning, bör uppföras i personalförteckningen

med anmärkning, att den skall vid inträffande ledighet indragas

och ersättas med förrådsmannabefattning i Ce 9.

T skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen föreslagit, att vid

Umeå-Storumans försvarsområde övergångsvis inrättas ytterligare en ordinarie

förrådsvaktmästarbefattning, samt härvid anfört i huvudsak följande.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Kungl. Maj:t hade den 30 juni 1947 med hänsyn till förekomna särskilda

omständigheter medgivit, att det finge uppdragas åt innehavaren av en ordinarie

förrådsvaktmästarbefattning vid Umeå-Storumans försvarsområdesstab

att med bibehållande av förrådsvaktmästarbefattningen fullgöra, i stället för

honom i nämnda befattning åliggande arbetsuppgifter, å innehavare av förrådsmannabefattning

ankommande göromål. Innehavaren av en förrådsmannabefattning

hade därför förordnats att fullgöra de arbetsuppgifter, för vilka

den ifrågavarande förrådsvaktmästarbefattningen vore avsedd. Det syntes

icke vara rimligt att denne befattningshavare under lång tid skulle förrätta

förrådsvaktmästares göromål utan att komma i åtnjutande av därmed förenade

förmåner.

Även jag anser, att för nämnde förrådsman övergångsvis bör inrättas en

förrådsvaktmästarbefattning vid berörda försvarsområdesstab, men föreslår att

befattningen upptages såsom extra ordinarie i Ce 12. Befattningen bör indragas

vid uppkommande vakans å den ordinarie förrådsvaktmästarbefattning,

åt vars innehavare uppdragits att fullgöra å innehavare av förrådsmannabefattning

ankommande göromål. Intill dess bör vidare en förrådsmannabefattning

vid försvarsområdesstaben hållas vakant.

I gällande personalförteckning är för platsbefälet i Karlsborg uppförd

en befattning för vallmästare i Ce 10. Civilförvaltningen har upprepat

ett av ämbetsverket i anslagsäskandena för innevarande budgetår framställt

förslag om att utbyta nämnda befattning mot en befattning för trädgårdsmästare

i Ce 12. Vid anmälan av propositionen 1948: 209 fann jag icke skäl biträda

detta förslag. Jag anser mig icke heller nu kunna biträda förslaget

i fråga.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av den befintliga för

platsbefälet i Karlsborg uppförda skogvaktarbefattningen i Ce 16.

Förbanden m. m.

Infanteriets förband. I det föregående har jag vid behandlingen av

anslagsposten till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning förordat,

att för Gotlands infanteriregemente övergångsvis inrättas 1 befattning

för kansliskrivare i Ce 15, vilken befattning vid inträffande vakans bör indragas

och ersättas med befattning för pensionerad underofficer.

I skrivelse den 25 februari 1949 har civilförvaltningen anmält, att de vid

Gotlands infanteriregemente redovisade befattningarna för kökspersonal vid

Tingstäde, 1 köksföreståndare i Ce 12 och 4 ekonomibiträden, varav 1 i Ce 3

och 3 i Ce 2 kunna indragas, då de icke längre äro erforderliga.

Kungl. Maj:t har den 22 oktober 1948 medgivit, att vid Svea livgarde finge

— utöver i gällande personalförteckning upptaget antal förrådsmän i Ce 9 —

finnas anställd ytterligare 1 dylik tjänsteman, avsedd att biträda vid skötsel

och vård av regementets skjutbanor. Den nya befattningen bör uppföras i

personalförteckningen för nästa budgetår.

Enligt beslut den 18 april 1941 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid Älvsborgs

regemente må finnas inrättad en särskild förrådsmannabefattning, avsedd

för en till följd av olycksfall i tjänsten skadad förrådsman. Civilförvaltningen

har i skrivelse den 10 februari 1949 föreslagit, att befattningen i

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

fråga uppföres i personalförteckningen. Jag biträder civilförvaltningens förslag

och upptager alltså i personalförteckningen för Älvsborgs regemente ytterligare

1 förrådsmannabefattning i Ce 9, vilken vid uppkommande vakans bör

indragas.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört böra för att

tillgodose övergångsvis föreliggande behov av kontorspersonal för infanteriets

förband uppföras ytterligare 30 befattningar för skriv- och kontorsgöromål.

Ett av civilförvaltningen i förenämnda skrivelse den 10 februari 1949 framställt

förslag om att vid ettvart av de rationaliserade infanteriregementena, i

utbyte mot en förrådsmannabefattning, inrätta en förrådsförmansbefattning i

Ce 12, vars innehavare skulle ha att ombesörja skötsel och vård samt ut- och

inlämning av ammunition, är jag icke nu beredd tillstyrka.

Med beaktande jämväl av vad jag i det föregående anfört angående ordinariesättning

av vissa befintliga extra ordinarie befattningar upptager jag för

nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning,

följande extra ordinarie befattningar vid infanteriets förband,

nämligen 2 kansliskrivare i Ce 15 (övergångsvis), 2 förrådsvaktmästare

i Ce 12, 20 eldare av 2. klass i Ce 9, 225 förrådsmän i Ce 9 (varav 2 övergångsvis),

329 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 40 ekonomibiträden i Ce 3

samt 274 ekonomibiträden i Ce 2.

Kavalleriets förband. I anslutning till vad jag under punkt 4 anfört

böra i samband med avvecklingen av Livregementet till häst följande enligt

gällande personalförteckning för regementet avsedda befattningar indragas

från och med eller under nästa budgetår, nämligen 1 kontorist i Ce 13, 1

kanslibiträdesbefattning i Ce 11, 1 befattning för eldare av 2. klass och 1 ekonomibiträde

i Ce 3. Två befattningar för ekonomibiträden i Ce 2 bibehållas

övergångsvis och indragas vid uppkommande vakans.

I enlighet med förslag av chefen för armén bör antalet remontryttare vid

kavalleriets förband från och med nästa budgetår minskas med 1.

I anslutning till vad jag anfört under punkt 5 upptager jag antalet biträdesbefattningar

för skriv- och kontorsgöromål till 33, inkluderande jämväl vid förbanden,

utom Livregementet till häst, nu befintliga extra befattningar.

Med beaktande jämväl av vad jag i det föregående anfört angående ordinariesättning

av vissa befintliga extra ordinarie befattningar upptager jag

för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till

personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid kavalleriets

förband, nämligen 1 köksföreståndare i Ce 12, 4 förrådsvaktmästare i Ce 12,

81 remontryttare i Ce 11, 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10, 3 eldare av

2. klass i Ce 9, 20 förrådsmän i Ce 9, 33 biträden för skriv- och kontorsgöromål,

7 ekonomibiträden i Ce 3 samt 44 ekonomibiträden i Ce 2 (2 övergångsvis).

Pansarförbanden. I gällande personalförteckning äro uppförda 2 befattningar

för verkstadsförmän i Ce 10, avsedda för arméns motorskola men

redovisade på staten för Södermanlands pansarregementc. Därutöver finnas

vid skolan anställda 2 extra verkstadsförmän i Cg 10. Chefen för armén har

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

föreslagit att de båda extra befattningarna utbytas mot extra ordinarie befattningar

för verkstadsförmän i Ce 16. Vidare har arméchefen föreslagit inrättande

av ytterligare 2 befattningar för förrådsmän i Ce 9, avsedda den ena för

Södermanlands pansarregementes skjutfält å Utö och den andra för Göta

pansarlivgardes förråd i Taxhuvud.

Civilförvaltningen har tillstyrkt arméchefens förslag men förordat, att

tjänstebenämningen verkstadsförman utbytes mot instruktör.

Även jag anser mig kunna biträda arméchefens förslag med den av civilförvaltningen

förordade ändrade tjänstebenämningen för befattningarna i

Ce 16. Däremot kan jag icke biträda förslag av civilförvaltningen om att uppföra

för motorskolan avsedda befattningar på särskild stat för skolan.

I anslutning till vad jag anfört under punkt 5 i det föregående upptager

jag i förteckningen 27 nu såsom extra redovisade biträdesbefattningar för

skriv- och kontorsgöromål.

Ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag

om att för Skaraborgs pansarregemente inrätta en förrådsförmansbefattning

i Ce 12 i utbyte mot en befattning för förrådsmän i Ce 9 kan jag icke biträda.

Med beaktande jämväl av vad jag i det föregående anfört angående

ordinariesättning av vissa befintliga extra ordinarie befattningar upptager

jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag

till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid pansarförbanden,

nämligen 4 instruktörer i Ce 16, 4 vägförmän i Ce 16, 4 förrådsvaktmästare

i Ce 12, 4 eldare av 2. klass i Ce 9, 44 förrådsmän i Ce 9, 71 biträden

för skriv- och kontorsgöromål, 8 ekonomibiträden i Ce 3 samt 53 ekonomibiträden

i Ce 2.

Artilleriets förband. I skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen

anfört, att innehavaren av den befintliga befattningen för köksföreståndare

i Ce 14 vid Svea artilleriregemente sedan 1946 varit tjänstledig

på grund av sjukdom (tbc). Enligt vederbörligt läkarutlåtande kunde befattningshavaren

med hänsyn till sjukdomens art icke i fortsättningen återgå till

arbete i matinrättning. Däremot ansåges det icke uteslutet att hön framdeles

kunde bliva så återställd, att hon efter omskolning kunde användas för

kontorsarbete under del av den normala tjänstgöringstiden. Vid sådant förhållande

syntes förutsättningar saknas att bereda henne sjukpension. Då

hon sedan år 1930 innehaft anställning i försvarets tjänst, syntes hon rimligen

icke böra uppsägas från sin innehavande tjänst. På grund av de olägenheter,

som vore förenade med att köksföreståndarbefattningen vid regementet

under lång tid måste uppehållas med vikarie, föresloge civilförvaltningen att

en särskild för nuvarande innehavaren avsedd befattning i Ce 14 inrättades.

Det syntes få ankomma på ämbetsverket att i sinom tid, då vederbörande ånyo

bleve arbetsför, föranstalta om att lämpligt arbete bereddes henne vid förband

eller myndighet i Stockholm eller dess närhet.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av den befintliga extra

ordinarie befattningen för köksföreståndare vid Svea artilleriregemente. Även

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. May.ts proposition nr 135.

jag anser det skäligt, att den nuvarande innehavaren av nämnda befattning,

som på grund av sin sjukdom icke synes kunna erhålla den ordinarie befattningen,

beredes fortsatt extra ordinarie anställning. Jag tillstyrker därför,

att för henne övergångsvis inrättas en ny befattning för köksföreståndare i

Ce 14, vilken befattning bör indragas, när innehavaren efter återvunnen arbetsförmåga

kan omplaceras till annan, eventuellt lägre, tjänst eller eljest vid uppkommande

vakans.

Med beaktande av den i det föregående föreslagna ordinariesättningen och då

i anslutning till vad jag under punkt 5 anföit vid artilleriets förband böra inrättas

sammanlagt 35 nya befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptager

jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat

förslag till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid förbanden

i fråga, nämligen 2 vägförmän i Ce 16, 1 köksföreståndare i Ce 14

(övergångsvis), 9 förrådsvaktmästare i Ce 12, 34 remontryttare i Cell, 1

vaktmästare i Ce 10, 11 eldare av 2. klass i Ce 9, 87 förrådsmän i Ce 9, 94 biträden

för skriv- och kontorsgöromål, 18 ekonomibiträden i Ce 3 samt 118

ekonomibiträden i Ce 2.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av åtskilliga befintliga

extra ordinarie befattningar vid luftvärnets förband. Med beaktande härav

och då i anslutning till vad jag under punkt 5 anfört för samma förband böra

uppföras ytterligare 38 befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptagei

jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag

till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid förbanden

i fråga, nämligen 10 förrådsvaktmästare i Ce 12, 3 eldare av 2. klass i Ce 9,

72 förrådsmän i Ce 9, 81 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 14 ekonomibiträden

i Ce 3 samt 82 ekonomibiträden i Ce 2.

Ingenjörkårerna. Chefen för armén har föreslagit, att för ingenjörtruppskolan

inrättas en befattning för kansliskrivare, tillika tekniker, i Ce lo.

Civilförvaltningen har uttalat, att det i avvaktan på närmare erfarenheter beträffande

omfattningen av försöksverksamheten vid skolan tills vidare

borde anstå med att inrätta en dylik befattning. Jag ansluter mig till den

av civilförvaltningen uttalade uppfattningen.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av åtskilliga befintliga

extra ordinarie befattningar vid ingenjörkårerna. Med beaktande härav och

då i anslutning till vad jag under punkt 5 anfört för dessa kårer böra uppföras

ytterligare 18 befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptager jag

för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till

personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid förbanden i fråga,

nämligen 6 förrådsvaktmästare i Ce 12, 3 eldare av 2. klass i Ce 9, 3o förrådsmän

i Ce 9, 39 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 6 ekonomibiträden

i Ce 3 samt 34 ekonomibiträden i Ce 2.

Enligt ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt

förslag böra 2 å signalregementets stat uppförda för brevduveförmän

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

avsedda förrådsmannabefattningar i Ce 9 indragas i anledning av avvecklingen

av det militära brevduveväsendet.

Även såvitt avser signalregementet har jag i det föregående förordat ordinariesättning

av vissa befintliga extra ordinarie befattningar. Med beaktande

härav och då i anslutning till vad jag under punkt 5 anfört för regementet

böra uppföras ytterligare 8 befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptager

jag i personalförteckningen för nästa budgetår följande extra ordinarie

befattningar vid regementet, nämligen 10 radiotelegrafister i Ce 16, 5 förrådsvaktmästare

i Ce 12, 1 eldare av 2. klass i Ce 9, 18 förrådsmän i Ce 9,

13 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 2 ekonomibiträden i Ce 3 samt

9 ekonomibiträden i Ce 2.

Trängfö rbanden. Med beaktande av vad jag i det föregående anfört

angående ordinariesättning av vissa befintliga extra ordinarie befattningar

samt angående rationaliseringsverksamhet och intendenturutbildningens förläggning

och då för trängregementena enligt punkt 5 böra upptagas ytterligare

19 befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptager jag för nästa budgetår,

med den fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning,

följande extra ordinarie befattningar vid nämnda regementen, nämligen

1 maskinist i Ce 12, 13 förrådsvaktmästare i Ce 12, 3 kanslibiträden i Ce 11,

5 eldare av 2. klass i Ce 9, 79 förrådsmän i Ce 9, 63 biträden för skriv- och

kontorsgöromål, 1 ekonomibiträde i Ce 6, 9 ekonomibiträden i Ce 3 samt 64

ekonomiEiträden i Ce 2.

Centrala sjukvårdsförråd och läkemedel scentraler.

Under förevarande rubrik äro för närvarande uppförda befattningar för

1 kansliskrivare i Ce 15, 2 kontorister i Ce 13 och 16 förrådsmän i Ce 9. I

det föregående har jag vid behandlingen av avlöningsanslaget för försvarets

sjukvårdsstyrelse föreslagit, att kansliskri var- och konto ristbefattningama

skola överföras till avlöning från nämnda anslag. Dessa befattningar böra

därför utgå ur arméns personalförteckning.

Arméförvaltningens intendenturavdelnings anstalter.

Under före varande rubrik äro i gällande personalförteckning för centrala

bok- och blankettförrådet uppförda befattningar för 1 förrådsmästare

i Ce 16, 1 kanslibiträde i Cell, 1 bilförare i Ce 10 och 1 förrådsmän i Ce 9.

Enligt beslut den 16 juli 1948 har Kungl. Maj:t medgivit, att berörda befattningar

tills vidare under budgetåret 1948/49 må disponeras för personal vid

civilförvaltningens blankettförråd, dock att i stället för bilförare i Ce 10 må

anställas ytterligare 1 förrådsmän i Ce 9. Nämnda anordning, som är betingad

av att det centrala bok- och blankettförrådet ännu icke kunnat träda i verksamhet,

torde vid behov få tillämpas även under nästa budgetår.

I detta sammanhang får jag framhålla, att vissa av de under förevarande

rubrik i övrigt upptagna befattningarna icke ännu äro tillsatta i avvaktan på

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

att frågan om försvarets tryckningsverksamliet och därmed sammanhängande

spörsmål kunna lösas.

Arméns tygverkstäder.

I gällande personalförteckning för arméförvaltningen finnas uppförda sammanlagt

17 befattningar för verkstadschefer, avsedda för arméns tygverkstäder,

nämligen 1 i högst Ce 32, 4 i högst Ce 31, 7 i högst Ce 29 och o i högst

Ce 27. Vid anmälan till årets statsverksproposåtion (bil. 6, punkt 17) av

arméförvaltningens avlöningsanslag har jag förordat, att dessa befattningar

överföras till arméns personalförteckning. Jag föreslår, att befattningarna

uppföras å förevarande förteckning under rubriken Arméns tygverkstäder.

Förslag av arméförvaltningen att här upptaga ytterligare 2 befattningar för

verkstadschefer är jag icke beredd att nu biträda.

Vissa utbildningsanstalter.

I skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen bland annat föreslagit

ändrade lönegradsplaceringar och tjänstebenämningar för vissa befintliga

befattningar för förste vaktmästare, vaktmästare och förrådsmän vid

arméns underofficersskola, infanteriets och kavalleriets kadettskola samt krigsskolan

ävensom föreslagit inrättande av ytterligare befattningar för yrkeslärare

och instruktörer vid tygförvaltningsskolan. I avvaktan på slutförande

av erforderlig remissbehandling av förslagen i fråga är jag icke nu beredd att

taga ställning till desamma.

I det föregående har förordats, att följande för arméns underofficersskola

i gällande personalförteckning uppförda extra ordinarie befattningar

skola utbytas mot ordinarie befattningar, nämligen 1 köksföreståndare i

Ce 14, 1 kontorist (i kassatjänst) i Ce 13, 1 biträdande köksföreståndare i

Ce 10 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål. I anslutning till vad jag

under punkt 5 anfört bör för underofficersskolan upptagas 1 nu såsom extra

redovisad biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål.

Ett av chefen för underofficersskolan, med tillstyrkan av chefen för armén

och civilförvaltningen, framställt förslag om att utbyta en befattning för

vaktmästare i Ce 9 mot en kanslibiträdesbefattning i Cell är jag icke nu beredd

tillstyrka.

Yad angår krigsskolan har jag i det föregående förordat, att följande

i gällande personalförteckning uppförda extra ordinarie befattningar skola

utbytas mot ordinarie befattningar, nämligen 1 köksföreståndare i Ce 14, 1

kontorist (i kassatjänst) i Ce 13, 1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ce 11, 1

biträdande köksföreståndare i Ce 10 samt 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Ett av civilförvaltningen i anslagsäskandena framställt förslag om att utbyta

en befattning för förste vaktmästare i Ce 11 mot en befattning för garageförman

i Ce 12 kan jag icke för närvarande tillstyrka.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört angående inrättande vid

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

krigshögskolan av 2 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8 bör antalet biträdesbefattningar

för skriv- och kontorsgöromål vid skolan minskas med 2.

Såsom framgår av vad jag anfört vid behandlingen av ordinarieposten bör

i personalförteckningen för artilleri- och ingenjör högs kol an uppföras

1 befattning för institutionsvaktmästare i Ce 11.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört angående inrättande vid

nyssnämnda skola av 1 kontorsbiträdesbefattning i Ca 8 bör antalet biträdesbefattningar

för skriv- och kontorsgöromål vid skolan minskas med 1.

Vid infanteriskjutskolan finnes enligt Kungl. Maj:ts den 30 juni

1948 meddelade beslut inrättad en extra befattning för stallföreståndare i

Cg 13. I enlighet med förslag av chefen för armén förordar jag att befattningen

från och med nästa budgetår uppföres som extra ordinarie i Ce 13.

I anslutning till vad jag i det föregående förordat angående ordinariesättning

av vissa befattningar böra följande i gällande personalförteckning

för infanteriskjutskolan uppförda extra ordinarie befattningar avföras ur

förteckningen, nämligen 1 kontorist (i kassatjänst) i Ce 13, 1 köksföreståndare

i Ce 12, 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10. I anslutning till vad jag

under punkt 5 anfört upptager jag här ytterligare 2 biträden för skriv- och

kontorsgöromål.

I anslutning till i det föregående föreslagen ordinariesättning böra vidare

de i gällande personalförteckning för ridskolan uppförda extra ordinarie

befattningarna för 1 köksföreståndare i Ce 12 och 1 kanslibiträde (i kassatjänst)

i Ce 11 avföras ur förteckningen.

Ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag

om att utbyta nämnda kanslibiträdesbefattning mot en kontoristbefattning

anser jag mig icke nu kunna biträda.

I anslutning till vad jag i det föregående förordat angående ordinariesättning

av vissa befattningar böra följande i gällande personalförteckning

uppförda extra ordinarie befattningar avföras ur förteckningen, nämligen vid

vardera av artilleriskjutskolan och luftvärnsskjutskolan 1 köksföreståndare

i Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10 samt vid

tygförvaltning sskolan 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål. I

stället tillkommer i anslutning till vad jag anfört under punkt 5 i det föregående

3 befattningar för biträden för skriv- och kontorsgöromål vid sistnämnda

skola.

Beträffande arméns signalskola har chefen för armén upprepat ett

i anslagsäskandena för innevarande budgetår framställt förslag om att inrätta

befattningar för 3 radiotelegrafister i Ce 16. Vidare bär arméchefen

föreslagit, att den på skolans personalförteckning uppförda kanslibiträdesbefattningen

i kassatjänst utbytes mot en kontoristbefattning ävensom att, i

utbyte mot befintliga extra befattningar, extra ordinarie befattningar inrättas

för 2 kanslibiträden, 1 förrådsvaktmästare samt 1 biträde för skrivoch

kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har liksom föregående år tillstyrkt, att de föreslagna

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Rungl. Maj:ts proposition nr 135.

radiotelegrafistbefattningarna inrättas. Vidare bär ämbetsverket förordat det

föreslagna utbytet av kanslibiträdesbefattningen i kassatjänst mot en kontoristbefattning.

Vad angår de båda extra kanslibiträdesbefattningarna bar

civilförvaltningen anfört, att desammas innehavare tjänstgjorde den ene såsom

ritbiträde och den andre på skolans telegraferingsdetalj med uppgift att

kontrollera grammofonskivor i samband med iordningställande av telegraferingsskivor

till förbanden samt punsning av telegraferingsremsor till skolans

radiostations maskinella sändarutrustning. Ämbetsverket bar tillstyrkt, att

befattningarna i fråga omändrades till extra ordinarie, men förordat att desamma

uppfördes såsom tekniska biträden i Ce 11. Slutligen har civilförvaltningen

tillstyrkt förslaget om att inrätta ytterligare en biträdesbefattning

för skriv- och kontorsgöromål i utbyte mot extra befattning. Däremot bär

ämbetsverket förutsatt, att behovet av en förrådsvaktmästare även under nästa

budgetår skall kunna tillgodoses genom anställande av en extra tjänsteman.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 80) anförde jag beträffande

förslaget om att inrätta de tre telegrafistbefattningarna, att jag icke var beredd

förorda detsamma utan förutsatte, att ifrågavarande personalbehov utan

alltför stora olägenheter skulle kunna under innevarande budgetår tillgodoses

genom kommenderingar. Jag utgår från att detta skall bli möjligt även

under nästa budgetår. Däremot anser jag mig kunna förorda att i den utsträckning

civilförvaltningen föreslagit vid skolan inrättas extra ordinarie

befattningar i utbyte mot befintliga extra befattningar. I likhet med civilförvaltningen

anser jag härvid att de båda befattningarna i 11 lönegraden

böra erhålla tjänstebenämningen tekniskt biträde. I avvaktan på att ställning

kan tagas till frågan om signalskolans framtida förläggning kan jag

icke tillstyrka förslaget att utbyta kanslibiträdesbefattningen mot befattning

för kontorist. I personalförteckningen för nästa budgetår böra alltså för

signalskolan uppföras ytterligare befattningar för 2 tekniska biträden i Ce 11

och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Vad angår intendenturförvaltningsskolan har civilförvaltningen

tillstyrkt förslag av chefen för armén om att för skolan inrätta 1 befattning

för kanslibiträde (i kassatjänst) i Ce 11. Till stöd för förslaget bär civilförvaltningen

framhållit, att kassaavdelningen vid intendenturkårens chefsexpedition

indragits från och med den 1 juli 1948 och att dess arbetsuppgifter

överflyttats till skolans kassaavdelning. Även jag anser mig böra tillstyrka,

att den föreslagna kanslibiträdesbefattningen inrättas.

I anslutning till i det föregående föreslagen ordinariesättning kan den i

gällande personalförteckning för intendenturförvaltningsskolan uppförda biträdesbefattningen

för skriv- och kontorsgöromål utgå ur förteckningen.

Sjuk vårds väsendet.

I gällande personalförteckning äro under förevarande rubrik uppförda 197

befattningar för sjukvårdsbiträden i Ce 3. Civilförvaltningen har anfört, att

försvarets sjukvårdsförvaltning i skrivelse till civilförvaltningen till behand
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ling upptagit frågan om en differentiering av löneställningen för berörda befattningar.

Sjukvårdsförvaltningen hade därvid anfört i huvudsak följande.

En differentiering av löner för sjukvårdsbiträden, baserad på utbildning

och därav följande mera ansvarsfyllda arbetsuppgifter, syntes motiverad.

Detta hade även framhållits av 1944 års mili tärs juk vårdskommitté (SOU

1947:5, s. 120). 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildning hade i sitt

betänkande del I (SOU 1948: 17, s. 79) framhållit, att en reglerad utbildning

för sjukvårdsbiträden vore nödvändig. En dylik s. k. grundutbildning

skulle även enligt förslaget läggas till grund för vidareutbildning till undersköterska.

Avsikten vore att skapa en mera fast yrkeskår med möjlighet att

avancera inom yrket och att därigenom motverka den stora avgången.

Vid försvarsväsendets sjukhus, speciellt vid de mindre, vilka hade endast

en översköterska, syntes det vara av stor vikt att minst ett av de där anställda

sjukvårdsbiträdena hade en utbildning, som gjorde henne lämpad att

vid behov, t. ex. under översköterskans tillfälliga bortovaro från sjukhuset,

tjänstgöra som ersättare. En dylik kvalificerad arbetskraft borde vara berättigad

till högre löneställning än den nuvarande Ce 3, förslagsvis Ce 7. I denna

lönegrad borde beräknas 55 tjänster.

För att dels tillgodose försvarsväsendets behov av mera kvalificerade sjukvårdsbiträden

än som för närvarande funnes att tillgå, dels giva de vid de

militära sjukhusen redan anställda sjukvårdsbiträdena tillfälle till viss utbildning,

som längre fram kunde berättiga dem till ovan föreslagen högre

lönegradsplacering, syntes det angeläget att inom försvarsväsendet, i likhet

med vad som redan skett inom den civila sjukvården, ordna kortare sjukvårdskurser

för denna personalgrupp. Förslagsvis borde dylika kurser —

omfattande 3—4 veckor — kunna förläggas till trängkårerna under period, då

undervisningen för militär personal vore minimal. Såväl instruktionssköterskor,

vilka kunde tjänstgöra såsom kursledare, som lokaler och undervisningsmateriel

kunde där ställas till förfogande. Frågan om dylik utbildning

syntes böra göras till föremål för särskild utredning av sjukvårdsförvaltningen

i samråd med försvarsgrensöverläkama.

Civilförvaltningen bär ansett sig böra i princip tillstyrka sjukvårdsförvaltningens

förslag. Civilförvaltningen bär därvid utgått från att den föreslagna

högre löneställningen allenast skulle tillkomma befattningshavare, som genom

särskild utbildning kvalificerat sig härför. Då det i nuvarande läge icke vore

möjligt att angiva det antal sjukvårdsbiträden, som efter genomgången utbildning

borde erhålla den högre löneställningen, och icke heller dessas fördelning

på de särskilda försvarsgrenarna, borde enligt civilförvaltningen samtliga

befattningar i personalförteckningen upptagas i Ce 3 samt särskilt bemyndigande

lämnas sjukvårdsförvaltningen att i samråd med civilförvaltningen

medgiva, att högst ett visst antal dylika befattningar finge utbytas

mot befattningar i Ce 7. Vid anslagsberäkningen har civilförvaltningen utgått

från att den högre löneställningen skulle kunna ifrågakomma för 30

sjukvårdsbiträden vid armén, 5 vid marinen och 20 vid flygvapnet, eller alltså

för tillhopa 55 sjukvårdsbiträden.

Statskontoret bär funnit goda skäl tala för att möjligheter skapas till en

högre löneställning för vissa sjukvårdsbiträden, vilka med hänsyn till sin

sysselsättning måste vara särskilt kvalificerade och kunna påtaga sig mera

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ansvarsfulla arbetsuppgifter än som normalt åvilade dylika biträden. Spörsmålet

om utbildning och kompetenskrav borde givetvis bedömas efter de

riktlinjer, som komme att uppdragas på grundval av 1946 års sjuksköterskeutbildningskommittés

förslag. Den föreslagna lönegradsplaceringen har statskontoret

funnit väl hög. Skillnaden i löneställning mellan de båda kategorierna

sjukvårdsbiträden borde nämligen enligt ämbetsverkets mening icke

vara större än 2 lönegrader.

Även jag anser mig på de skäl sjukvårdsförvaltningen anfört böra tillstyrka,

att ett visst antal av ifrågavarande biträdesbefattningar uppflyttas i

högre lönegrad. Jag får härvid erinra om att chefen för inrikesdepartementet

vid anmälan till årets statsverksproposition (bil. 13, punkt 47) av karolinska

sjukhusets avlöningsanslag förordat, att ett antal biträdesbefattningar vid

sjukhusets vårdavdelningar (en vid varje vårdavdelning) uppflyttas till lönegrad

Ce 5 med tjänstebenämningen undersköterska. Samma lönegrad och

tjänstebenämning torde böra tillämpas även för här avsedda befattningar vid

försvaret. För erhållande av befattning i lönegrad Ce 5 bör, liksom chefen

för inrikesdepartementet förutsatt beträffande befattningarna vid karolinska

sjukhuset, krävas genomgång av särskild utbildningskurs, i den mån ej

vederbörande tidigare erhållit motsvarande utbildning. Utbildningskursen

bör anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer för dylika

kurser, som angivits i det av 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildning

framlagda betänkandet angående utbildning av sjuksköterskor och annan

sjukvårdspersonal. På Kungl. Maj:t bör ankomma att efter förslag av sjukvårdsstyrelsen

meddela närmare bestämmelser rörande kurserna. Yad angår

antalet undersköterskebefattningar i Ce 5 räknar jag med det antal

sjukvårdsförvaltningen föreslagit skola uppföras i lönegrad Ce 7, nämligen

55. Detta antal är enligt vad jag inhämtat beräknat med utgångspunkt från

att en befattning skulle avses för ettvart av de förbandssjukhus, som endast

har en översköterska. Jag anser mig i motsats till civilförvaltningen böra förorda,

att i vederbörliga personalförteckningar uppföras samtliga de beräknade

55 befattningarna i den högre lönegraden i utbyte mot samma antal

sjukvårdsbiträdesbefattningar. Härvid förutsätter jag att, i den mån de högre

befattningarna icke utnyttjas, sjukvårdsbiträden i Ce 3 i stället få finnas anställda.

I detta sammanhang räknar jag alltså med 30 befattningar för undersköterska

vid armén.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 4 anfört kan i samband

med avvecklingen av Livregementet till häst 1 sjukvårdsbiträdesbefattning

indragas från och med nästa budgetår.

Med beaktande av det anförda böra i personalförteckningen för nästa budgetår

under rubriken Sjukvårdsväsendet uppföras befattningar för 5 instruktionssköterskor

i Ce 15, 95 översköterskor i Ce 12, 30 undersköterskor i Ce 5

och 166 sjukvårdsbiträden i Ce 3.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har framlagt förslag om att inrätta en

7—490 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 saml. Nr 135.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

reservsjuksköterskekår för försvaret med anställningsvillkor enligt samma

system som för arvodesanställd läkarpersonal. Förslaget kar i princip tillstyrkts

av civilförvaltningen och statskontoret. I avvaktan på ytterligare utredning

är jag emellertid icke beredd att nu taga ställning till förslaget.

Remon terings väs en de t.

Sedan hösten 1947 tillämpas försöksvis i begränsad omfattning ett system

med förkortad remontutbildning, innebärande att remonterna i motsats till

vad nu är fallet redan vid remontdepån bibringas viss förberedande utbildning

och att utbildningen vid förbandet, som nu är tvåårig, avkortas

till att omfatta endast ett år. En omläggning av remontutbildningen i enlighet

härmed kräver en tid av tre år. Vid anmälan av propositionen 1948:

206 (s. 322) anförde jag, att det med hänsyn till försöksverksamhetens

dittillsvarande resultat syntes önskvärt, att största möjliga antal av de våren

1948 inköpta remonterna utbildades enligt det nya systemet. Härav uppkommande

behov av utbildningspersonal vid remontdepåerna under innevarande

budgetår förutsattes skola provisoriskt tillgodoses. Det överskott av

remontryttare, som kunde förväntas uppkomma vid förbanden allt eftersom

övergång skedde till det nya utbildningssystemet, förutsattes skola i första

hand utnyttjas för utbyggnad av den personalorganisation, som erfordrades

vid remontdepåerna. En fullständig omläggning av remontutbildningen beräknades

kunna ske tidigast med början 1949 och vara helt genomförd 1951.

Sedan chefen för armén i skrivelse den 8 juli 1948, med överlämnande även

inom arméledningen utarbetad plan för övergången till förkortad remontutbildning,

gjort framställning i syfte att tillgodose förenämnda personalbehov

vid remontdepåerna under innevarande budgetår, har Kungl. Maj:t den

6 augusti 1948 medgivit, att för tiden tills vidare intill den 1 juli 1949 må

anställas vid Herrevadsklosters remontdepå 10 extra tjänstemän i Cg 9, vid

Gudhems remontdepå 5 arbetare med avlöning enligt kollektivavtal och vid

Utnäslöts remontdepå 8 arbetare likaledes med avlöning enligt kollektivavtal.

Chefen för armén har i sitt militärorganisatoriska underlag till anslagsäskanden

för nästa budgetår avgivit förslag till den personalökning vid remontdepåerna,

som för samma, budgetår betingas av remontutbildningens omläggning

enligt förenämnda inom arméledningen utarbetade plan. Arméchefen

har därvid anfört i huvudsak följande.

Utbildningen vid remontdepåerna under budgetåret 1949/50 avsåges omfatta

320 remonter. Enär remontutbildningen vid förband och utbildningsanstalter

nämnda budgetår beräknades fortgå obeskuren i nuvarande omfattning,

kunde personal endast i begränsad utsträckning frigöras från dessa för

anställning vid utbildningsorganisationen vid remontdepåerna, nämligen, förutom

vissa kollektivavtalsanställda remontskötare, endast 1 remontryttare.

Utbildning i körning och sadeltämjning av remonter ställde i stort sett lika

höga fordringar på arbetskraften som inridning av remonter. Försvarsverkens

civila personals förbund hade därför i skrivelse till arméchefen den 9

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

99

juni 1948 anfört att samtliga befattningar för hästskötare borde uppflyttas i

samma lönegrad som då gällde för befattningarna för remontryttare (Ce 10)

varjämte pensionsåldern borde sänkas från 60 till 55 år. I anledning härav

ville arméchefen framhålla, att numera lönegraden för remontryttare höjts

till Ce 11. Då det emellertid vore nödvändigt att begränsa kostnaderna för

den oundvikliga personalökningen under övergångsåren, syntes tills vidare

extra ordinarie tjänstemän, avsedda för inkörning, skötsel och vård av remonter,

till omkring en tredjedel av antalet böra placeras i Cell, medan

övriga borde inplaceras i Ce 10, d. v. s. en lönegrad högre än för hästskötare

vid remontdepåerna. Härigenom kunde också en lämplig befordringsgång ernås,

i det att nyanställd personal företrädesvis placerades i Ce 10 för att

sedermera i mån av lämplighet och inträffande avgångar i Ce 11 uppflyttas

till denna. Den olika lönesättningen finge dock icke hindra att samtliga

tjänstemän gåves likadana sysslor. De borde därför benämnas remontkuskar

tillika hästskötare.

Följande befattningar för remontkuskar, tillika hästskötare, borde tillkomma

från och med budgetåret 1949/50, nämligen vid Herrevadsklosters remontdepå

13 i Ce 11 och 25 i Ce 10, vid Gudhems remontdepå 9 i Ce 11 och

16 i Ce 10 samt vid Utnäslöts remontdepå 3 i Ce 11 och 5 i Ce 10. I samband

därmed kunde de för remontdepåerna nu uppförda 36 befattningarna

för hästskötare i Ce 9 utgå ur personalförteckningen. Av den enligt Kungl.

Majrts beslut den 6 augusti 1948 för innevarande budgetår anställda personalen

komme icke längre att erfordras de 10 extra tjänstemännen i Cg 9 vid

Herrevadsklosters remontdepå och 4 arbetare vid Utnäslöts remontdepå. Enligt

förenämnda övergångsplan erfordrades däremot under nästa budgetår

alltjämt 5 arbetare vid Gudhems remontdepå och 4 arbetare vid Utnäslöts

remontdepå.

Civilförvaltningen har ansett sig böra räkna med att befattningar skola

tillkomma vid remontdepåerna till det av arméchefen föreslagna antalet. I

fråga om befattningarnas lönegradsplacering och tjänstebenämning har ämbetsverket

anfört i huvudsak följande.

Remontryttartjänsterna hade med hänsyn till de krav på kvalificerat yrkeskunnande,

som ställdes på befattningshavarna, från och med innevarande

budgetår uppflyttats från 10 till 11 lönegraden, medan ändrad löneställning

icke ifrågasatts för hästskötarbefattningarna. Enligt civilförvaltningens uppfattning

måste viss skillnad i arbetsuppgifterna anses föreligga för den här

ifrågavarande personalen. Sålunda syntes arbetet med inridning samt utbildning

i körning och sadeltämjning av remonter vara mera kvalificerat och

kräva större yrkesskicklighet än det arbete som åvilade hästskötare i egentlig

mening.

Även civilförvaltningen ansåge det lämpligt, att möjligheter förelåge till

befordran för personalen. Då emellertid enligt gängse lönegradsplaceringsprinciper

näraliggande lönegrader icke borde komma till användning inom

en och samma lönegradsserie, syntes vissa av befattningarna böra upptagas

ill och vissa i 9 lönegraderna.

Då, på sätt arméchefen anfört, samtliga här avsedda befattningshavare avsåges

skola tagas i anspråk för i stort sett likartade arbetsuppgifter, syntes

intet vara att erinra mot att samma tjänstebenämning valdes för befattningarna

i såväl 11 som 9 lönegraden. Med hänsyn till det ändrade sättet

för remontutbildningens bedrivande syntes tjänstebenämningen remontryttare

böra utbytas mot annan lämplig benämning, förslagsvis remontdressör.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Civilförvaltningen har i anslutning till det anförda förordat att, såvitt nu

är i fråga, från och med nästa budgetår inrättas, i utbyte mot 36 befattningar

för hästskötare i Ce 9, följande befattningar för remontdressörer, nämligen

vid Herrevadsklosters remontdepå 13 i Ce 11 och 25 i Ce 9, vid Gudhems

remontdepå 9 i Ce 11 och 16 i Ce 9 samt vid Utnäslöts remontdepå 3 i Ce 11

och 5 i Ce 9.

Liksom civilförvaltningen anser jag mig kunna godtaga arméchefens beräkning

av personalbehovet för remontutbildningen vid remontdepåema under

nästa budgetår. I avvaktan på närmare erfarenheter anser jag mig böra förorda,

att befattningarna lönegradsplaceras i enlighet med civilförvaltningens

förslag. Yad beträffar tjänstebenämningarna föreslår jag benämningen remontdressör

för befattningarna i Ce 11. För befattningarna i Ce 9 bör tills

vidare benämningen hästskötare bibehållas. I remontdressörernas arbetsuppgifter

bör givetvis, såsom arméchefen förutsatt, ingå även hästvård, liksom

hästskötama böra vara skyldiga att deltaga i remontutbildningen.

I anslutning till det anförda och med beaktande jämväl av att jag i det

föregående förordat ordinariesättning av den i gällande personalförteckning

för Herrevadsklosters remontdepå uppförda biträdesbefattningen för skrivoch

kontorsgöromål upptager jag i personalförteckningen för nästa budgetår

under rubriken Remonteringsväsendet följande extra ordinarie befattningar,

nämligen vid Herrevadsklosters remontdepå 2 stallföreståndare i Ce 13, 13

remontdressörer i Ce 11 och 25 hästskötare i Ce 9, vid Gudhems remontdepå

2 stallföreståndare i Ce 13, 9 remontdressörer i Ce 11, 16 hästskötare i Ce 9

och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål samt vid Utnäslöts remontdepå

1 stallföreståndare i Ce 13, 3 remontdressörer i Cell, 5 hästskötare i Ce 9

och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

De ökade personalkostnader, som enligt vad här föreslagits under en

övergångstid uppkomma, motvägas mer än väl av de besparingar, som komma

att vinnas genom den förkortade remontutbildningen.

Arméhundväsendei.

För arméhundväsendet äro i gällande personalförteckning uppförda följande

extra ordinarie befattningar, avsedda för arméhundskolan, nämligen 2

förste vaktmästare i Ce 11, 1 kanslibiträde i samma lönegrad och 1 biträde för

skriv- och kontorsgöromål.

Chefen för armén har iföreslagit, att de båda befattningarna för förste

vaktmästare skola utbytas mot befattningar för stallföreståndare, tillika dressörer,

i Ce 14, samt att ytterligare befattningar skola inrättas för 1 vaktmästare,

tillika eldare, i Ce 11, 1 veterinärbiträde i Ce 10, 1 biträde för skrivoch

kontorsgöromål samt 1 ekonomibiträde i Ce 2.

Civilförvaltningen har ansett sig böra vidhålla av ämbetsverket tidigare

framställt förslag om befattningar för hunddressörer i 14 lönegraden. Däremot

ansåge sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka de föreslagna befatt
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ningarna för vaktmästare, tillika eldare, samt biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Befattningen för veterinärbiträde, vilken för närvarande finnes inrättad

såsom extra befattning, har civilförvaltningen tillstyrkt såsom extra

ordinarie. Ämbetsverket har emellertid för sin del förordat, att befattningen

uppföres såsom tekniskt biträde i Ce 11.

Försvarets tjänsteförteckningsutredning bär erinrat om att de båda för

hunddressörer avsedda befattningarna efter förslag av utredningen hänförts

till 11 lönegraden från och med innevarande budgetår efter att tidigare ha

varit hänförda till 9 lönegraden. Utredningen funne icke skäl frångå sin tidigare

intagna ståndpunkt i frågan. Beträffande förslaget om att inrätta en

extra ordinarie befattning för veterinärbiträde bär utredningen för sin del

förordat, att befattningen upptoges såsom djursjukvårdare i 9 lönegraden.

För egen del får jag erinra om att statens organisationsnämnd med skrivelse

den 10 februari 1949 avlämnat rapport rörande organisationsundersökningar

vid arméhundskolan. I avvaktan på remissbehandling av rapporten

är jag icke beredd att nu förorda några förändringar beträffande skolans uppsättning

av extra ordinarie personal.

Arméingenjörkåren.

I det föregående bär jag vid behandlingen av ordinarieposten föreslagit,

att följande extra ordinarie arméingenjörsbeställningar skola utgå ur personalförteckningen

för nästa budgetår, nämligen 2 arméingenjörer av 1. graden

i Ce 29 och 5 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27.

Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för innevarande budgetår

uppförts i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än

manskap, ha med grunder som jag i det föregående omnämnt beräknats till

förslagsvis 19 500 000 kronor. För nästa budgetår beräknar jag motsvarande

kostnader till förslagsvis 18 200 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlönande av sådana extra tjänstemän, som anställas såsom

vikarier för i personalförteckningen för andra extra ordinarie

tjänstemän än manskap uppförda befattningshavare, beräknar

jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen till samma belopp

som för ändamålet beräknats för innevarande budgetår, eller 500 000 kronor.

Till b et jänings personal m. fl. beräknar jag, likaledes i enlighet med

förslag av civilförvaltningen, samma belopp som för innevarande budgetår,

eller 32 000 kronor.

Under posten övrig extra personal ha för innevarande budgetår beräknats

medel för 310 biträden för skriv- och kontorsgöromal.

Med de förslag jag i det föregående framlagt beträffande befattningar för

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

dylik personal kvarstår här medelsbehov för allenast 17 befattningar,

huvudsakligen hänförliga till förband och inrättningar, där det med hänsyn

till mycket nära förestående omorganisationer har synts mig icke erforderligt

att redovisa befattningarna på personalförteckningen. Medelsbehovet för

dessa kvarstående biträden uppskattar jag till 72 000 kronor. Jag förutsätter,

att det, förutom dessa befattningar, icke vidare skall förekomma

att medgivande lämnas till anställning av skriv- och kontorsbiträden inom

armén utöver de i personalförteckning angivna annat än då fråga är om rent

tillfällig anställning på kortare tid för särskilt angivna arbetsuppgifter eller

sakanslag enligt fastställda grunder komma i fråga för avlönande av dylik

personal.

Liksom för innevarande budgetår böra under förevarande post beräknas

kostnader för avlöning av 23 extra förrådsmästare vid försvarsområdesstaberna.

I enlighet med civilförvaltningens förslag upptager jag dessa kostnader

till 162 000 kronor.

Under förevarande post ha för innevarande budgetår beräknats medel för

arvoden till deltidsanställda civila byggnadstekniker vid rationaliserade infanteriregementen.

Jag uppskattar medelsbehovet för dylika arvoden för

nästa budgetår till i runt tal 62 000 kronor.

Under posten böra vidare i enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknas

medel för tillgodoseende, enligt av Kungl. Maj:t lämnade medgivanden,

av behov av extra läkar- och veterinärhjälp vid armén i fall då fråga icke

är om tjänstgöring i vakans eller vid semester, sjukdom eller annat tjänsteförhinder

för ordinarie beställningshavare. Kostnaderna härför uppskattar

jag till i runt tal 50000 kronor.

Vidare böra under förevarande post beräknas medel för avlöning och bostadsersättning

åt sjukvårdselever vid förbanden. Jag uppskattar i enlighet

med förslag av civilförvaltningen medelsbehovet i fråga till 35 000 kronor.

Slutligen upptager jag under förevarande post ett belopp av 500 000 kronor

för vissa i det föregående icke särskilt angivna personalbehov såsom för

övergångsvis erforderlig extra förrådspersonal vid försvarsområdesstaberna,

extra maskinister vid vissa av arméns värmeanläggningar, extra köksföreståndare-

och ekonomipersonal vid arméns signalskola m. m. Här beräknar

jag även medel för i det föregående omförmälda extra arméingenjörer.

För avlöningar till övrig extra personal beräknar jag alltså för nästa budgetår

(72 000 + 162 000 + 62 000 + 50 000 + 35 000 + 500000=) i runt

tal 880 000 kronor.

För tillfälligt anställd personal upptager jag i enlighet med civilförvaltningens

förslag ett belopp av 850 000 kronor (nu 1 000 000 kronor).

Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar till viss extra personal

m. m. beräknar jag således till (500 000 + 32 000 + 880 000 + 850 000 =) i

runt tal 2 250 000 kronor (nu 2 900 000 kronor).

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

103

Fänrikar.

För avlöningar m. in. till omkring 280 fänrikar har för innevarande budgetår

upptagits ett belopp av förslagsvis 1 579 000 kronor, varav 8 000 kronor,

beräknat efter 4 fänrikar, för stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden.

Chefen för armén har anmält, att antalet fänrikar för nästa budgetår beräknas

uppgå till omkring 235 samt att antalet nytillkommande fänrikar vid

Bodenförbanden under nästa budgetår beräknas till 5. På grundval härav

upptager jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen medelsbehovet för

avlöningar till 1 410 000 kronor och för stipendier till 10 000 kronor, eller tillhopa

1 420 000 kronor.

Viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 470 000

kronor för arvoden m. m. åt dels 46 bataljonsläkare vid fältläkarkåren, inberäknade

jämväl beställningshavare, som före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie

beställning, dels ock 75 fältläkarstipendiater i fältläkarkåren.

Då för nästa budgetår icke ifrågasättes någon ändring i antalet bär avsedda

beställningar, upptager jag medelsbehovet under ifrågavarande delpost

till oförändrat belopp, 470 000 kronor.

Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

För innevarande budgetår ha beräknats förslagsvis 50 000 kronor för arvoden

till 12 bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren. Då ändring icke förutsättes

beträffande antalet, beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår till

oförändrat belopp.

Musikelever.

I skrivelse den 30 november 1948 har försvarsväsendets underbefälsförbund

framlagt förslag om musikelevinstitutionens upphävande och om musikelevernas

överförande till volontärer över stat. Till detta förslag är jag i avvaktan

på säkrare hållpunkter för militärmusikens organisation icke nu beredd

att taga ställning.

För innevarande budgetår ha upptagits 90 000 kronor för kontant ersättning

till 127 musikelever, varvid ersättningen för elev och år, med motsvarande

tillämpning av de grunder som gälla för penningbidrag till värnpliktiga,

beräknats efter 540 kronor för de första 300 dagarna av anställningstiden

och efter 720 kronor för tid därefter. Antalet musikelever bär av arméchefen

för nästa budgetår beräknats utgöra 124. Med utgångspunkt härifrån

och från oförändrade ersättningsgrunder beräknar jag medelsbehovet för

ändamålet för nästa budgetår till 85 000 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Civila lärare.

För arvoden till civila lärare vid armén har för innevarande budgetår upptagits

ett belopp av förslagsvis 424 000 kronor. I enlighet med förslag av

civilförvaltningen anser jag mig kunna utgå från samma belopp vid beräkningen

av anslagsbehovet för nästa budgetår.

Personalvårdsassistenter.

För avlöningar respektive arvoden till 6 heltidsanställda och 41 deltidsanställda

personalvårdsassistenter vid armén har för innevarande budgetår

beräknats ett belopp av 145 000 kronor. Jag beräknar för ändamålet samma

belopp för nästa budgetår.

Mobiliseringslottor.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av 42 000 kronor för

arvoden med 250 kronor för månad till lottor, som tagas i anspråk för vissa

mobiliseringsuppgifter vid arméledningen och försvarsområdesstaberna (mobiliseringslottor).

I skrivelse den 30 november 1948 har chefen för armén

upprepat ett redan för innevarande budgetår framställt förslag om att höja

ifrågavarande månatliga arvoden till 300 kronor. Arméchefen, som vidare räknat

med utökad tjänstgöring i vissa fall för ifrågavarande personal, har för

nästa budgetår hemställt om en medelsanvisning för ändamålet av 56100

kronor. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen som jämväl förordat

motsvarande höjning av arvodena för mobiliseringslottorna vid marinen och

flygvapnet.

För egen del anser jag mig i nuvarande läge böra räkna med oförändrade

arvodesgrunder för mobiliseringslottor. För att emellertid möjliggöra ökat

ianspråktagande av mobiliseringslottor vid armén i den omfattning arméchefen

föreslagit förordar jag, att till arvoden för dylika lottor vid armén för

nästa budgetår anvisas ett belopp av 46 750 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår skulle således utgöra

(16 700 000 + 18 200 000 + 2 250 000 + 1420 000 + 470 000 + 50 000 +

85 000 + 424 000 + 145 000 + 46 750 =) i runt tal 39 800 000 kronor (nu

41 200 000 kronor).

Yad i det föregående anförts är att betrakta endast som en grund för beräkningen

av ifrågavarande anslagspost. På Kungl. Maj:t bör i vanlig ordning

ankomma att besluta rörande postens disposition. 5

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår i runt tal 12 585 000

kronor (nu 12 090 000 kronor).

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 113 500 000

kronor eller 3 500 000 kronor mera än det belopp som anvisats för innevarande

budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid armén, som i särskild ordning komma att överlämnas

till riksdagen;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar

samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som

genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1948 fastställts att lända

till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar

budgetåret 1948/49;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... kronor 58 600 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattningar,

förslagsvis ................ » 6 800 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ...... » 715 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 39 800 000

5. Körligt tillägg, förslagsvis......... » 12 585 000

Summa kronor 118 500 000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 5 000 000

Nettoutgift kronor 113 500 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 113 500 000 kronor.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

[10.] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ........................ 46 000 000 44 »88 392

1948/49 (statsliggaren s. 235) 46 700 000

1949/50 (förslag) .............. 47 000 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 67) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag

av 46 700 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till

behandling.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande rationaliseringsverksamhet

inom försvaret, ordinariesättning av viss personal samt beräkningen av

försvarsgrenarnas avlöningsanslag behandlar jag här de olika anslagsposterna

och lämnar i anslutning därtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i

de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna »om böra

vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Marinstaben.

Chefen för marinen har föreslagit, att beställningen för souschef vid marinstaben,

nu i Ma 12, i likhet med motsvarande beställning vid flygstaben placeras

i alternativt Mo 12 eller Ma 12. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Jag får erinra om att jag vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 93 o. f.)

icke ansåg mig då kunna biträda ett av marinchefen i yttrande över försvarskommitténs

betänkande framställt förslag i ämnet. Med hänsyn främst

till den återhållsamhet, som i nuvarande läge måste iakttagas i fråga om

lönegradsuppflyttningar, anser jag mig icke heller nu kunna biträda förslaget

i fråga.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående

ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie

befattningar, vid marinstaben tillkomma 1 kontoristbefattning (i kassatjänst)

i Ca 13 och 2 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8.

Ett av försvarets civilförvaltning framställt förslag om att ordinariesätta

den i gällande personalförteckning för marinstaben uppförda kansliskrivarbefattningen

i Ce 15 anser jag mig även kunna biträda.

Marindistrikten.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående

ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie

befattningar, tillkomma följande ordinarie befattningar, med den närmare

fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, näm
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. May.ts proposition nr 135.

ligen inom Norrlandskustens marin dist rikt 1 köksf öreståndare i

Ca 12 samt 1 kontorist i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst,

inom Ostkustens marindistrikt 2 köksf öreståndare i Ca 14 och 2 biträdande

köksföreståndare i Ca 10, 2 kontorister i Ca 13 och 2 kanslibiträden

i Ca 11, de fyra sistnämnda i kassatjänst, samt 27 kontorsbiträden i Ca 8 ävensom

inom Gotlands marindistrikt, avsedda för Gotlands kustartillerikår,

1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 samt 1

kontorist i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst.

Vad beträffar Sydkustens marin distrikt har civilförvaltningen i enlighet

med förslag av chefen för marinen förordat, att den i gällande personalförteckning

för Karlskrona örlogsstation uppförda, för avdelning Anckarstierna

avsedda köksföreståndarbefattningen i Ce 12 uppflyttas i 14 lönegraden.

I avvaktan på närmare erfarenheter rörande portionsantalet vid matinrättningen

i avdelning Anckarstierna anser jag mig icke nu kunna tillstyrka förslaget.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående

ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie

befattningar, tillkomma följande ordinarie befattningar, med den närmare

fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, nämligen

vid Sydkustens marindistrikt 2 köksföreståndare i Ca 14, 2 köksföreståndare

i Ca 12 och 3 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 2 kontorister i

Ca 13 och 2 kanslibiträden i Ca 11, de fyra sistnämnda i kassatjänst, samt 20

kontorsbiträden i Ca8, vid Öresunds marindistrikt 1 kontorsbiträde i

Ca8 ävensom vid Västkustens marindistrikt 1 köksföreståndare i Ca 14,

1 köksföreståndare i Ca 12 och 2 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 kontorist

i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst, samt 11 kontorsbiträden

i Ca 8.

Flottan.

I gällande personalförteckning finnas för flottan bland annat uppförda beställningar

för 199 kaptener och 203 löjtnanter. Chefen för marinen har med

tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att en jämkning vidtages beträffande

antalet kaptens- och löjtnantsbeställningar så att antalet kaptensbeställningar

upptages till 214 och antalet löjtnantsbeställningar till 188. Härvid

skulle uppnås samma proportion som den försvarskommittén räknat med.

Till stöd för förslaget har marinchefen anfört, att flottans officerare, därest

en dylik jämkning icke vidtoges, skulle komma i ett avsevärt sämre läge än

officerare vid övriga försvarsgrenar.

Jag anser mig icke utan ytterligare utredning kunna taga ställning till

marinchefens förslag. Då härtill kommer att största återhållsamhet nu måste

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

iakttagas i fråga om lönegradsuppflyttningar, räknar jag för nästa budgetår

med oförändrad proportion mellan antalet kaptens- och löjtnantsbeställningar

vid flottan.

Marinchefen bär vidare föreslagit, att, då kassaavdelningen vid marinstaben

från och med den 1 juli 1948 organiserats såsom s. k. A-kassa, för kassachefen

vid avdelningen skulle avses en förvaltare i kassatjänst i stället för,

såsom nu är fallet, en underofficer.

Civilförvaltningen har i anledning av detta förslag framhållit följande.

Ifrågavarande kassa, som intill den 1 juli 1948 betjänat, bland andra, följande

förvaltningsmyndigheter, nämligen sjökrigshögskolan, inspektören för

kustartilleriet, de fyra tjänstegrensinspektörerna, marinöverintendenten, marinöverdirektören

och marinöverläkaren, hade från och med sistnämnda tidpunkt

jämväl övertagit sjövämskårens kassaväsende. Civilförvaltningen funne

därför motiverat, att, i likhet med vad fallet vore beträffande flygstabens

kassa, för befattningen såsom chef för ifrågavarande kassa avsåges en förvaltare.

Civilförvaltningen räknade alltså för nästa budgetår med att vid

marinstabens kassaförvaltning en flaggunderofficersbeställning utbyttes mot

en beställning för förvaltare i kassatjänst, avsedd för marinstabens kassa.

Såsom chef för avlöningsdetaljen vid kameralkontoret inom Sydkustens

marindistrikt är för närvarande placerad en flaggunderofficer. Vid kameralkontoret

inom Ostkustens marindistrikt åter är med stöd av Kungl. Maj:ts

beslut den 30 juni 1948 såsom chef för avlöningsdetaljen övergångsvis placerad

en extra tjänsteman i Cg 22. Sistnämnda anordning kommer vid bifall

till vad jag i det följande under icke-ordinarieposten föreslår att kunna upphöra

med utgången av innevarande budgetår. Civilförvaltningen har nu föreslagit,

att för cheferna för ifrågavarande båda avlöningsdetaljer från och med

nästa budgetår inrättas 2 beställningar för förvaltare i kassatjänst och att

i samband härmed indrages den flaggunderofficersbeställning, som innehas

av den nuvarande chefen för avlöningsdetaljen vid kameralkontoret inom Sydkustens

marindistrikt. Till stöd för detta förslag har civilförvaltningen anfört

i huvudsak följande.

Det hade befunnits vara av värde att militär sakkunskap funnes representerad

vid kameralkontoren. Före den 1 juli 1947 representerades den militära

sakkunskapen av cheferna för kameralkontoren, vilka vore militära beställningshavare,

och efter nämnda dag, då för chefsbefattningarna avsågs

civila tjänstemän, hade en flaggunderofficer med kassörsutbildning varit kommenderad

till vardera av här ifrågavarande kameralkontor. Då behovet avmilitär,

på marinens förhållanden speciellt inriktad sakkunskap gjorde sig

mest gällande i fråga om avlöningsdetaljen, hade för posten som chef för

avlöningsdetaljen räknats med en militär beställningshavare, vilken med hänsyn

till att det närmaste ansvaret för uträkning och utbetalning av avlöning

till mellan 2 500 och 3 000 löntagare komme att åvila kassan, borde placeras i

lönegrad Ma 6 såsom förvaltare i kassatjänst.

Även jag anser mig böra räkna med att för marinstabens kassaavdelning

inrättas en beställning för förvaltare i kassatjänst i utbyte mot en flaggunder
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

officersbeställning. Jag anser mig vidare böra tillstyrka civilförvaltningens

förslag om att inrätta förvaltarbeställningar i kassatjänst för cheferna för avlöningsdetaljema

vid kameralkontoren inom Ost- och Sydkustens marindistrikt.

I samband härmed böra två flaggunderofficersbeställningar indragas.

Med beaktande av det anförda böra alltså i personalförteckningen för flottan

för nästa budgetår uppföras 3 beställningar för förvaltare i kassatjänst

(Ma 6) och i samband härmed ur förteckningen avföras 3 beställningar för

flaggunderofficer (Ma 5). I enlighet med förslag av civilförvaltningen förordar

jag, att — i överensstämmelse med vad som gäller vid armén, kustartilleriet

och flygvapnet — de för förvaltare i kassatjänst vid flottan avsedda

beställningarna redovisas särskilt i personalförteckningen.

Antalet beställningar för högbåtsmän utgör enligt gällande personalförteckning

411, eller samma antal varmed 1944 års manskapsutredning räknat

för budgetåret 1948/49 i sin plan för utbyggnad av högbåtsmannakadern.

Chefen för marinen har föreslagit, att det av manskapsutredningen för budgetåret

1950/51 föreslagna slutläget beträffande högbåtsmän, 511 beställningar,

intages redan från och med nästa budgetår. Marinchefen har härvid

framhållit följande.

Det kunde med säkerhet förutsättas, att behovet av långtjänstunderbefäl

icke komme att minska i förhållande till vad manskapsutredningen beräknat.

Redan nu kunde med hänsyn till de svårigheter, som rådde på grund av

bristen på underofficerare vid flottans maskinavdelningar, konstateras, att åtskilliga

sådana befattningar måste uppehållas av långtjänstunderbefäl. Marinohefen

hade ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke ett utbyggande av

högbåtsmannakadern i raskare takt än vad manskapsutredningen föreslagit

vore väl motiverat, då därigenom större möjligheter vunnes att redan nu bemästra

vissa svårigheter i personalhänseende, som förorsakats av de oproportionerligt

stora vakanserna inom maskinavdelningen.

Civilförvaltningen har i berörda fråga anfört, att även om skäl onekligen

talade till förmån för marinchefens förslag ämbetsverket, i avvaktan på resultatet

av den pågående utredningen rörande marinens maskinbefäl och

marinens underofficerskårer — marinens underofficerssakkunniga — ansåge

sig böra för nästa budgetår räkna med det antal högbåtsmän som manskapsutredningen

enligt sin övergångsplan föreslagit för budgetåret, eller 461.

Enligt vad jag under hand inhämtat av nyssnämnda sakkunniga torde ett

bifall till marinchefens förslag icke komma att föregripa resultatet av de

sakkunnigas arbete. Med hänsyn härtill och då, genom vad jag i det följande

kommer att föreslå i fråga om det kontraktsanställda manskapet vid

flottan, det av statsmakterna enligt beslut vid 1947 och 1948 års riksdagar

förutsatta slutläget beträffande antalet sådant manskap kommer att uppnås

redan under nästa budgetår, anser jag mig böra biträda marinchefens förslag.

Jag förordar alltså, att antalet beställningar för högbåtsman från och med

nästa budgetår ökas med 100 till 511.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

no

Kustartilleriet.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 95) anförde jag i anledning av

ett av inspektören för kustartilleriet framlagt samt av chefen för marinen och

civilförvaltningen tillstyrkt förslag om att uppflytta beställningen såsom chef

för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår, från

lönegrad Ma 12 till Mo 12, att jag, ehuru vissa skäl kunde åberopas för en

höjning av löneställningen för ifrågavarande beställning, med hänsyn till att

största möjliga återhållsamhet borde iakttagas beträffande förbättringar i

löneställning, icke ansåge mig då böra biträda förslaget. Inspektören för kustartilleriet

har nu upprepat förslaget i fråga, vilket ånjrn tillstyrkts av civilförvaltningen.

Då med hänsyn till det ekonomiska läget samma återhållsamhet

i fråga om löneförbättringar alltjämt är erforderlig, är jag även nu förhindrad

biträda förslaget.

Av samma skäl kan jag icke heller för närvarande biträda ett av nämnde

inspektör med tillstyrkan av marinchefen och civilförvaltningen framställt

förslag om att för chefen för kustartilleriets skjutskola inrätta eu befattning

för alternativt överste eller överstelöjtnant i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning.

Gällande personalförteckning för kustartilleriet upptager 4 beställningar

för förvaltare i kassatjänst. Dessa beställningar äro avsedda för Stockholms,

Blekinge, Göteborgs och Gotlands kustartilleriförsvar. Inspektören för kustartilleriet

har med tillstyrkan av chefen för marinen föreslagit inrättande av

3 nya beställningar för förvaltare i kassatjänst, avsedda för Vaxholms och

Karlskrona kustartilleriregementen samt Hemsö kustartilleriförsvar med

Härnösands kustartilleridetachement. Till stöd för förslaget har inspektören

anfört i huvudsak följande.

Befattningarna såsom kassachefer för kassorna vid Vaxholms och Karlskrona

kustartilleriregementen samt Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands

kustartilleridetachement bestredes nu av för dylika befattningar särskilt

utbildade flaggunderofficerare. Dessas ansvarsfulla och krävande arbetsuppgifter

gjorde det skäligt att de placerades i förvaltarbeställningar.

De organisationsförsök som påginge vid Stockholms kustartilleriförsvar och

Vaxholms kustartilleriregemente kunde visserligen leda till viss minskning

av behovet av förvaltare i övrigt, varigenom därvid frigjorda förvaltarbeställningar

skulle kunna disponeras för förvaltare i kassatjänst. Nämnda organisationsundersökningar

syntes dock ej längre böra få förhindra att de återstående

beställningarna för förvaltare i kassatjänst inrättades.

Någon minskning av antalet flaggunderofficerare vid kustartilleriet borde

icke ifrågakomma för budgetåret 1949/50.

Civilförvaltningen, som inhämtat att enligt av försvarets centrala organisationskommitté

verkställda undersökningar särskilda kassaförvaltningar skulle

finnas vid Vaxholms och Karlskrona k u s ta r t i 11 e r i re ge m e n t e n, har anfört att

där liksom vid andra motsvarande kassaavdelningar borde placeras förvaltare.

Då Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement

enligt beslut av 1948 års riksdag skulle tills vidare bibehållas i

organisationen, erfordrades därstädes jämväl i fortsättningen en kassaför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

varning. Denna kassa, som hade att ombesörja kassatjänsten även vid Härnösands—Sundsvalls

försvarsområdesstab, vore med avseende å arbetsuppgifternas

omfattning jämställd med övriga kassaförvaltningar, varför även befattningen

som kassachef därstädes borde bestridas av förvaltare. Civilförvaltningen

har i anslutning till det anförda förordat, att ytterligare 3 beställningar

för förvaltare i kassatjänst inrättas i utbyte mot samma antal flaggunderofficersbeställningar.

Även jag anser mig böra tillstyrka, att såsom kassachefer för Vaxholms

och Karlskrona kustartilleriregementen samt Hemsö kustartilleriförsvar med

Härnösands kustartilleridetachement avses förvaltare i kassatjänst. I personalförteckningen

för nästa budgetår böra alltså upptagas ytterligare 3 beställningar

för förvaltare i kassatjänst (Ma 6). I enlighet med civilförvaltningens

förslag böra i samband härmed ur personalförteckningen avföras 3

beställningar för flaggunderofficerare (Ma 5).

Efter förslag av inspektören för kustartilleriet har civilförvaltningen räknat

med att antalet beställningar för överfurir ökas med 25 till 120, eller

det antal beställningar 1944 års manskapsutredning räknat med för nästa

budgetår.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 96) förordade jag, då det med

hänsyn till pågående organisationsundersökningar icke då kunde överblickas,

i vilken omfattning överfurirer kunde komma att erfordras inom stabs- och

förvaltningsorganisationen, en viss försiktighet vid utbyggandet av överfurirskadern.

Antalet överfurirsbeställningar för innevarande budgetår begränsades

i anledning härav till 95 mot av manskapsutredningen för budgetåret

beräknade 105 beställningar. Det synes tillrådligt att i avvaktan på resultatet

av berörda organisationsundersökningar alltjämt iakttaga viss försiktighet

härvidlag, och jag föreslår därför, att antalet överfurirsbeställningar

för nästa budgetår ökas med endast 15 till 110.

Mariningenjörkåren.

I gällande personalförteckning äro för mariningen jörkåren uppförda följande

beställningar, nämligen 1 chef, marinöverdirektör (Cpl7), 5 marindirektörer

av 1. graden (Ca 33), 8 marindirektörer av 2. graden (Ca 31), 12

förste mariningenjörer (Ca 30), 11 mariningenjörer av 1. graden (Ca 29), 22

mariningenjörer av 2. graden (Ca 27), 8 specialingenjörer av 1. graden (Ca 31),

1 specialingenjör av 1. eller 2. graden (Ca 31 eller Ca 30), 16 specialingenjörer

av 2. graden (Ca 30) och 19 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27).

Till personalförteckningen har föreskrivits, att vid uppkommande vakanser

i beställningarna för förste mariningenjör och specialingenjör av 2. graden

en beställning för specialingenjör av 2. graden, verkstadsingenjör, skall

indragas samt att — då 30 lönegraden avses icke skola ingå i lönegradsserien

för ingenjörspersonal — frågan om återbesättande av övriga beställningar skall

prövas av Kungl. Maj:t, som äger att tills vidare utbyta beställningarna mot

beställningar i lönegrad Ca 29. Vidare har till personalförteckningen före
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:is proposition nr 135.

skrivits, att vid uppkommande vakans beställningen för specialingenjör av

1. eller 2. graden skall indragas. Enligt beslut den 30 juni 1948 uppdrog Kungl.

Maj:t åt chefen för marinen att efter närmare utredning och övervägande av

arbetsuppgifter och ansvarsförhållanden m. m. i samband med medelsäskandena

för nästa budgetår avgiva förslag till fördelning på beställningar i 31

och 29 lönegraderna av de i 30 lönegraden nu placerade beställningar för

förste mariningenjör och för specialingenjör av 2. graden, som icke skulle indragas

vid vakans.

Marinöverdirektören har upprepat i yttrande över 1945 års försvarskommittés

betänkande framlagda förslag om att inrätta 2 beställningar för förste

inarindirektör i Co 14 och 2 beställningar för specialingenjör i Ca 33, i utbyte

mot lägre beställningar, samt att utöka kåren med ytterligare 2 specialingenjörsbeställmingar

av 2. graden (teleingenjörer). Därutöver har marinöverdirektören

föreslagit, att i utbyte mot 2 beställningar för mariningenjör

av 2. graden skola tillkomma 2 beställningar för förste marindirektör i

Co 10, samt att ytterligare 4 beställningar för specialingenjör av 3. graden

(3 teleingenjörer och 1 artilleriingenjör) skola inrättas. Förslaget har biträtts

av chefen för marinen.

Civilförvaltningen har beträffande berörda förslag anfört i huvudsak

följande.

Såsom departementschefen i propositionen 1948: 209 framhållit, syntes de

utredningar, berörande den tekniska tjänsten inom marinen, som under senare

år företagits, få anses ha bestyrkt behovet av en förstärkning av den

för denna tjänst erforderliga personalen. Yikten av att mariningenjörkåren

utan alltför stor tidsutdräkt tillfördes ett antal beställningar i högre lönegrader

hade också understrukits av statsutskottet i dess av 1948 års riksdag

godkända utlåtande nr 161. Ett tillmötesgående av de nu föreliggande förslagen

skulle enligt civilförvaltningens mening otvivelaktigt vara ägnat att

underlätta det bekymmersamma rekryteringsläge, vari kåren för närvarande

befunne sig. Såsom 1945 års försvarskommitté framhållit, syntes emellertid

med avseende å förstärkning av den tekniska personal, varom här vore fråga,

samt löneställningen för denna personal återhållsamhet böra iakttagas i avvaktan

på närmare erfarenheter rörande den fortsatta utvecklingen på förevarande

område. Yad beträffade förslaget om inrättande av nya beställningar

i högre lönegrad än Ca 33 hade departementschefen såsom framgår av förenämnda

proposition 1948: 209 ansett sig i avvaktan på resultatet av den nyligen

igångsatta utredningen rörande löneställningen för vissa högre statliga

befattningar icke böra föreslå en dylik åtgärd. Under erinran tillika att 1948

års riksdag på angivna skäl avslagit väckta motioner om inrättande av 2

beställningar i Co 14 vid mariningen jörkåren ansåge civilförvaltningen sig

icke kunna biträda marinohefens nu föreliggande förslag om inrättande av

nya beställningar för förste marindirektör i Co 14 respektive Co 10. Marinchefens

förslag om inrättande av nya beställningar för specialingenjör, vilka

förslag varit föremål för prövning av innevarande års riksdag utan att därvid

ha föranlett någon åtgärd, ansåge civilförvaltningen med hänsyn till pågående

och planerade utredningar på ifrågavarande område sig icke böra i

vidare mån tillstyrka än att i syfte att tillgodose det särskilt trängande behovet

av teleingenjörer 3 härför avsedda beställningar för specialingenjörer

inrättas från och med nästa budgetår.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

113

I anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda den 30 juni 1948 lämnade upp

drag har marinchefen den 8 februari 1949 med tillstyrkan överlämnat ett av

marinöverdirektören efter verkställd utredning avgivet förslag till fördelning

på beställningar i 31 och 29 lönegraderna av de i 30 lönegraden placerade

beställningarna för förste mariningenjör och för specialingenjör av 2. graden.

Av marinöverdirektörens förslag inhämtas i huvudsak följande.

Med hänsyn till pågående förvaltningsutredning har marinöverdirektören

icke ansett sig kunna avgiva slutligt förslag beträffande inplacering i 31 lönegraden

av beställningar, avsedda för befattningar i marinförvaltningen. Det

avgivna förslaget, som därför såvitt avser inplacering i 31 lönegraden huvudsakligen

omfattar endast beställningar, avsedda för örlogsvarv och kustartilleriförsvar,

innebär, att de nuvarande 12 beställningarna för förste mariningenjör

(Ca 30) skulle fördelas med 7 på beställningar för marindirektör av

2. graden (Ca 31) och 5 på beställningar för mariningenjör av 1. graden (Ca 29)

samt att de nuvarande beställningarna för specialingenjör av 2. graden

(Ca 30), utom den beställning som enligt det föregående skall indragas

vid uppkommande vakans, eller alltså 15 beställningar, skulle fördelas med

8 på beställningar för specialingenjör av 1. graden (Oa 31) och 7 på beställningar

i Ca 29. Marinöverdirektören har i anslutning härtill, såvitt nu är i

fråga, föreslagit, att å personalförteckningen för mariningenjörkåren för nästa

budgetår uppföras ytterligare beställningar för 7 marindirektörer av 2. graden

och 8 specialingenjörer av 1. graden samt att ur förteckningen avföras

beställningar för 7 förste mariningenjörer och 8 specialingenjörer av 2.

graden.

Yad först angår det föreliggande förslaget till fördelning av befintliga

beställningar i Ca 30 på beställningar i Ca 31 och Ca 29 har jag med hänsyn

till att, i enlighet med vad marinöverdirektören anfört, resultatet av pågående

förvaltningsutredning torde böra avvaktas innan beslut meddelas om

sådan fördelning av de beställningar som avses för marinförvaltningen, an

sett mig böra förorda att med prövning av fördelningsfrågan i sin helhet får

anstå intill dess det blir möjligt att i ett sammanhang meddela beslut om

här avsedd fördelning av samtliga berörda beställningar i Ca 30. Såsom i

det föregående anförts äger Kungl. Maj:t att vid återbesättande tills vidare

utbyta här avsedda beställningar i Ca 30 mot beställningar i Ca 29.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 209) anförde jag att, ehuru

skäl talade för att mariningenjörkåren tillfördes beställningar i högre lönegrad

än Ca 33, jag i avvaktan på resultatet av den igångsatta utredningen

rörande löneställningen för vissa högre statliga befattningar icke då ville

föreslå en dylik åtgärd. Även statsutskottet intog i sitt av 1948 års riksdag

godkända utlåtande nr 101 samma ståndpunkt. Då resultatet av berörda

utredning ännu icke föreligger, anser jag det alltjämt böra anstå med in

rättande av bär avsedda högre beställningar vid mariningenjörkåren.

Ej heller i övrigt anser jag mig i nuvarande läge kunna förorda annan

förändring beträffande mariningenjöikårens personaluppsättning än att jag

med hänsyn till det trängande behovet av teleingenjörer föreslår inrättande

av nya beställningar för 3 specialingenjörer av 2. graden i Ca 29.

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 savil. Nr 135.

8--490 49

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Chefen för marinen har föreslagit, att beställningar inrättas på arméingenjörkårens

stat för 4 motoringenjörer (1 i Ca 29 och 3 i Ca 27), avsedda

en för tjänstgöring i marinförvaltningens vapenavdelning och tre för kustartilleriförsvaren.

Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen, som emellertid

förordat, att beställningarna skola upptagas å marinens personalförteckning.

För egen del är jag med hänsyn till pågående förvaltningsutredning

och organisationsundersökningar vid kustartilleriförsvaren icke nu beredd

taga ställning till förslaget i fråga.

Marinläkarkåren.

Med hänsyn till pågående utredning angående löneställningen för vissa

högre statliga befattningar och då jag, såsom framgår av vad jag i det föregående

under punkt 7 anfört, ännu icke kunnat taga slutlig ställning till 1944

års militärsjukvårdskommittés förslag rörande militärsjukvårdens ordnande,

anser jag mig, i likhet med civilförvaltningen, icke för närvarande kunna biträda

ett av chefen för marinen framställt förelag om att till lönegrad Co 14

uppflytta den nu till lönegrad Co 10 hänförda beställningen för marinöverläkare.

Liksom civilförvaltningen kan jag icke heller biträda förslag av marinchefen

om att till lönegrad Ca 29 uppflytta den beställning för marinläkare

av 1. graden i Ca 27, vare innehavare tjänstgör såsom kårläkare vid Gotlands

kustartillerikår. Jag får härvid erinra om att ifrågavarande beställning enligt

beslut vid 1948 års riksdag från och med innevarande budgetår uppflyttades

från Ca 25 till Ca 27.

Vissa utbildningsanstalter.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående

ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie

befattningar, tillkomma följande ordinarie befattningar, nämligen vid sjökrigshögskolan

1 kontorsbiträde i Ca8, vid sjökrigsskolan 1 köksföreståndare

i Ca 14, 1 biträdande kökslföreståndare i Ca 10 och 1 kontorebiträde

i Ca 8, vid marinens underofificersskola 1 köksföreståndare i

Ca 14, 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13 och 2 biträdande köksföreståndare

i Ca 10 samt vid flottans sjömansskola 1 köksföreståndare i Ca 12 och

1 biträdande köksföreståndare i Ca 10.

Medelsbehovet för löner till ordinarie tjänstemän vid marinen uppskattar

jag enligt i det föregående angivna grunder till i runt tal 23 100 000 kronor.

Från anslagsposten till avlöningar till nämnda personalkategori böra emellertid

i enlighet med gällande grunder för statuppställningen utgå jämväl dels

avlöningar till personal å övergångs- och disponibilitetsstat, dels ock vissa i

avlöningsreglementet omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.

Då några beställningshavare å avgångs- och disponibilitetsstat icke nu

förutses komma att finnas vid marinen under nästa budgetår, beräknar jag

icke för nämnda budgetår några medel för avlöningar till sådan personal.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:is proposition nr 135.

Kostnaderna för sjötillägg m. fl. särskilda ersättningar beräknar jag i enlighet

med förslag av civilförvaltningen till samma belopp som för innevarande

budgetår eller 1 600 000 kronor.

Slutsumman under anslagsposten skulle således uppgå till (23 100 000 +

1 600 000 =) 24 700 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Marinstaben m. m.

Chefen för marinen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att

en av de i löneklass 1:29 placerade expeditionsofficersbefattningarna vid

marinstaben uppflyttas till löneklass 1:31. Marinchefen har härvid framhållit,

att vid arméstaben funnes 3 expeditionsofficersbefattningar och vid

flygstaben 1 dylik befattning med placering i sistnämnda löneklass samt att

vid marinstaben de till expeditionstjänsten hörande göromålen vore centraliserade

till en för stabens alla avdelningar gemensam expedition.

Civilförvaltningen har, i enlighet med vad 1945 års försvarskommitté föreslog

i sitt betänkande, räknat med att chefen för sjövämskåren, nu i löneklass

1:31, uppflyttas till löneklass 1:34.

Ehuru jag finner skäl tala för dessa förslag, anser jag mig med hänsyn

till den återhållsamhet i fråga om förbättring av löneställningar, som i nuvarande

läge måste iakttagas, icke kunna förorda, att de föreslagna uppflyttningarna

vidtagas redan från och med nästa budgetår. Då chefen för sjövärnskåren

icke ingår i marinstaben, bör befattningen i fråga redovisas under

särskild rubrik i personalförteckningen.

I likhet med civilförvaltningen är jag icke heller beredd tillstyrka ett av

marinchefen framställt förslag om att till löneklass 1: 31 uppflytta den f. n.

till löneklass 1:29 hänförda befattningen för bibliotekarie vid marinstaben.

Marindistrikten m. m.

I enlighet med förslag av chefen för marinen, som biträtts av civilförvaltningen,

böra 2 av de i gällande personalförteckning under rubriken

Ostkustens marindistrikt uppförda befattningarna för expeditionsunderofficer

i löneklass 1: 20 vid Stockholms örlogsstation, vilka vid organisationsundersökningar

visat sig icke erforderliga, utgå ur förteckningen.

Liksom civilförvaltningen förordar jag vidare i enlighet med förslag av

marinchefen att de för Stockholms örlogsstation och, under rabriken Sydkustens

marindistrikt, för Karlskrona örlogsstation uppförda 2 expeditionsoffioersbefattningarna

i löneklass 1: 29 erhålla den ändrade tjänstebenämningen

chef för registerdetalj.

I enlighet med förslag av chefen för marinen bör den i gällande personalförteckning

under rubriken Västkustens marindistrikt för Göteborgs

örlogsstation uppförda expeditionsofficersbefattningen i löneklass 1: 29, vil
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ken vid organisationsundersökningar visat sig icke erforderlig, utgå ur förteckningen.

Lönekostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, s-orn för nästa

budgetår bör uppföras å personalförteckningen, uppskattar jag till i runt tal

1 095 000 kronor.

De pensionsmedel, som arvodesinnekavarna ha att avstå och som skola

upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under

förutsättning av att alla befattningarna vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången

personal, uppskattas till omkring 960 000 kronor. Emellertid

måste man, av skäl som jag anfört vid behandlingen av motsvarande

anslagspost under arméns avlöningsanslag, räkna med minskning av pensionsmedlen.

Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till i runt

tal 100 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel

böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas

till (960 000 — 100 000 =) 860 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden

och arvoden för särskilda uppdrag m. in., som enligt bilaga

D till kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 564) med tilläggsbestämmelser

till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå vid marinen, samt arvoden

till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid marinens utbildningsanstalter,

dels och de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas

upptagna i särskild av Kungl. Maj:t fastställd förteckning å vissa arvoden

och särskilda ersättningar.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i förenämnda bilaga, avd. III B, förtecknade befattningsarvoden,

som innevarande budgetår må utgå vid marinen, uppgå till

sammanlagt 40 080 kronor, varav för stabsarvoden 4 320 kronor, för utbildningsarvoden

30 240 kronor och för vissa andra arvoden vid försvaret 5 520

kronor. Härutöver må övergångsvis utgå vissa arvoden.

I likhet med civilförvaltningen är jag icke beredd tillstyrka ett av inspektören

för kustartilleriet framställt förslag om att för kustartilleriinspektionen

inrätta ytterligare 2 stabsarvoden å vartdera 720 kronor. Då jag ej

heller i övrigt ifrågasätter någon förändring beträffande stabsarvodena,

upptager jag medelsbehovet härför för nästa budgetår till oförändrat belopp,

4 320 kronor.

Chefen för marinen har föreslagit, att för sjökrigsskolan inrättas ytterligare

2 utbildningsarvoden å vartdera 1 440 kronor till heltidstjänstgörande lärare

i artilleri samt i förvaltningstjänst och reglementen. I likhet med civilförvaltningen

räknar jag med att de föreslagna arvodena skola tillkomma. Med hän
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

syn härtill beräknar jag medelsbehovet för utbildningsarvoden för nästa budgetår

till (30 240 + 2 X 1 440 =) 33 120 kronor.

Ett under vissa andra arvoden vid försvaret nu redovisat arvode om 1 200

kronor till uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet vid Sydkustens marindistrikt

har redan under innevarande budgetår indragits. Summan av dessa

arvoden kan därför minskas till (5 520 — 1 200 =) 4 320 kronor.

Jag upptager alltså de sammanlagda kostnaderna för befattningsarvoden

under nästa budgetår till (4 320 + 33 120 + 4 320 =) 41 760 kronor.

Kostnaderna för i förenämnda bilaga, avd. III D, till kungörelsen den 30

juni 1948 med tilläggsbestämmelser till statens allmänna avlöningsreglemente

förtecknade arvoden för särskilda uppdrag in. in., som innevarande

budgetår må utgå vid marinen, uppgå till sammanlagt 1 320 kronor, varav till

ledare för tekniska högskolans specialkurs i krigsbyggnadskonst ett arvode

å 600 kronor. Sistnämnda arvode kan i enlighet med marinchefens förslag

indragas.

I skrivelse den 9 oktober 1948 har marinförvaltningen gjort framställning

om inrättande av särskilda arvoden om 1 200 kronor för år till föreståndarna

för tre minförråd, två inom Ostkustens och ett inom Sydkustens marindistrikt.

Vid de två förstnämnda förråden funnos före regleringen vid 1945

års riksdag av de militära arvodena särskilda tillsynsarvoden, vilka alltjämt

övergångsvis utgå så länge de nuvarande föreståndarna för förraden kvarsta

i dessa befattningar.

Civilförvaltningen, som funnit särskilda skäl tala för tillmötesgående av

marinförvaltningens förslag, har emellertid framhållit, att bifall till detsamma

skulle strida mot de av statsmakterna godtagna principerna för

arvodesregleringen vid försvaret.

Jag är icke nu beredd taga ställning till det av marinförvaltningen väckta

förslaget. Innan så sker, synes böra förebringas utredning beträffande bevaknings-

och tillsynsfrågorna i vad avser marinens förråd i övrigt.

I anslutning till det anförda upptager jag för nästa budgetår för här avsedda

arvoden (1320 — 600=) 720 kronor.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj it fastställd förteckning

utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära

lärare vid marinens utbildningsanstalter med sammanlagt 76 660

kronor. I enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknar jag för nästa

budgetår kostnaderna för dessa arvoden till 80 710 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för

nästa budgetår utgöra (41 760 + 720 + 80 710=) 123 190 kronor. Med hän

syn till vissa övergångsvis utgående arvoden bör emellertid detta belopp

höjas till 130 000 kronor.

Vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Marindistrikten.

I gällande arvodesförteckning finnas under rubriken Ostkustens marin

distrikt uppförda, bland andra, en post å 6 000 kronor till uppbördsman vid

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

marinens kustbevakning samt en post å 780 kronor till tillsynsman vid radiofyranläggning.

Chefen för marindistriktet har med tillstyrkan av chefen för

marinen och civilförvaltningen föreslagit, att för nästa budgetår uppföres, i

utbyte mot nämnda belopp, ett belopp av 7 000 kronor för arvoden till uppbörds-

och tillsynsmän vid marinens kustbevakning, utrustnings- och materieldepåer

samt för tillsynsman vid radiofyranläggning. Även jag biträder detta

förslag.

Vid anmälan till årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 72) av marinens

anslag till avlöningar till viss arbetarpersonal berörde jag en av chefen för

marinen gjord framställning om att under nämnda anslag upptaga ett belopp

av 100 000 kronor för att anställa civil vaktpersonal vid marinens anläggningar.

Medelsbehovet hade framkommit vid en på överbefälhavarens uppdrag

verkställd revidering av de planer, som funnes utarbetade till skydd

av marinens anläggningar mot sabotage genom åverkan eller stöld. Jag uttalade

i nämnda sammanhang, att ifrågavarande behov av vaktpersonal syntes

vara av natur att böra tillgodoses med anlitande av medel under marinens

allmänna avlöningsanslag. Enligt från marinstaben inhämtad uppgift fördelar

sig här avsett medelsbehov med 15 500 kronor på Stockholms kustartilleriförsvar,

24 800 kronor på Gotlands kustartilleriförsvar, 35 300 kronor på

Blekinge kustartilleriförsvar och 24 400 kronor på Göteborgs kustartilleriförsvar.

Jag anser mig böra föreslå, att beloppen ifråga inräknas i de i arvodesförteckningen

uppförda för respektive kustartilleriförsvar avsedda posterna

för tillsynsmän vid befästningar, kruthus m. m., vilka poster alltså böra höjas

med motsvarande belopp.

Auditörer.

Till arvoden m. m. åt auditörer beräknar jag med utgångspunkt från av

Kungl. Maj:t den 29 oktober 1948 meddelade bestämmelser ett belopp av

25 000 kronor (för senare hälften av budgetåret 1948/49 beräknat till 16 000

kronor).

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden

och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 135 550 kronor. Med

beaktande av i det föregående föreslagna ändringar kan beloppet för nästa

budgetår beräknas till i runt tal 245 000 kronor. Vederbörlig arvodesförteckning

bör i vanlig ordning fastställas av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för nästa budgetår uppföras med ett

belopp av (130 000 + 245 000 =) 375 000 kronor (nu 260 000 kronor).

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

Gällande personalförteckning upptager följande antal ''beställningar för

icke-ordinarie manskap vid flottan, nämligen 1 705 furirer, 350 korpraler

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

och 1585 meniga. I enlighet med förslag av chefen för marinen, som tillstyrkts

av civilförvaltningen, förordar jag, att antalet korpralsbeställningai

för nästa budgetår minskas med 35 till 315. Härigenom kommer det av statsmakterna

enligt beslut vid 1947 och 1948 års riksdagar fastställda slutläget

beträffande antalet kontraktsanställt manskap att uppnås.

För kustartilleriet ha i gällande personalförteckning uppförts beställningar

för 433 furirer, 145 korpraler samt 312 vicekorpraler och meniga. Enligt

ett av marinchefen med tillstyrkan av civilförvaltningen framställt förslag

skulle antalet furirsbeställningar för nästa budgetår minskas med 10

till°423. Med hänsyn till den av mig i det föregående förordade begränsade

utbyggnaden av överfurirskadern föreslår jag emellertid, att någon minskning

icke nu vidtages i fråga om antalet furirer.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap vid marinen har för

innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 10 700 000 kronor. Med beaktande

av att jämväl sjötillägg m. fl. lönetillägg till icke-ordinarie manskap

skola bestridas från ifrågavarande delpost, beräknar jag medelsbehovet föi

nästa budgetår under delposten till förslagsvis 10 900 000 kionoi.

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Marinstaben.

Vid anmälan till årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 13) av fortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag har jag förordat, att följande i gällande

personalförteckning för marinstaben uppförda befattningar skola överföras

till fortifikationsförvaltningen, nämligen 1 maskinist i Ce 16, 1 maskinist av

2. klass i Ce 12, 1 reparatör i Ce 11 och 2 eldare av 2. klass i Ce 9. Befattningarna

i fråga böra därför avföras ur nämnda förteckning.

Chefen för marinen har föreslagit, att vid marinstaben från och med nästa

budgetår inrättas befattningar för 2 bildbandstekniker i Ce 19 och 2 fotografer

i Ce 13. Civilförvaltningen har i avvaktan på resultatet av pågående

utredning rörande den militära filmverksamheten ansett sig förhindrad biträda

dessa förslag. För egen del vill jag framhålla, att det synes angeläget

att i möjligaste mån samordna verksamheten inom försvaret på ifrågavarande

område. I avvaktan på närmare utredning härom och med beaktande av vad

civilförvaltningen anfört anser jag mig icke kunna tillstyrka marinchefens

förslag.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av marinchefen framställt förslag om

att, i utbyte mot 1 biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål, vid

marinstaben inrätta en kanslibiträdesbefattning i Ce 11, avsedd för marin

ledningens truppregister. Däremot har ämbetsverket icke ansett sig för näi

varande kunna tillstyrka förslag av marinchefen om att för föreståndarinnan

för marinledningens telefonväxel inrätta en kanslibiträdesbefattning i Ce 11

i utbyte mot 1 biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål. Försvarets

tjänsteförteckningsutredning åter har tillstyrkt marinchefens sistnämnda förslag.

För egen del är jag i nuvarande läge förhindrad tillstyrka, att någon

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl, Maj:ts proposition nr 135.

av do föreslagna lönegradsuppflyttningarna kommer till stånd från och med

nästa budgetår.

I enlighet med ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949

framställt förslag bör å personalförteckningen för marinstaben uppföras 1 biträdesbefattning

för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för kustartilleriets

skjutskola.

Med beaktande av vad jag nu oöh i det föregående vid behandlingen av

ordinarieposten anfört samt i anledning av förslag av marinehefen om begränsning

av antalet för marinstaben avsedda biträdesbefattningar för skrivoch

kontorsgöromål böra ur personalförteckningen för marinstaben avföras,

förutom förut angivna till fortifikationsförvaltningen överflyttade befattningar,

1 kansliskrivare i Ce 15, 1 kontorist i Ce 13 och 7 biträden för skrivoch

kontorsgöromål.

Marindistrikten.

Chefen för marinen har föreslagit ett flertal lönegradsuppflyttningar,

främst föi kontorspersonal. Vidare ha föreslagits åtskilliga extra ordinarie

befattningar. Med hänsyn främst till pågående organisationsundersökningar

bör säiskild återhållsamhet iakttagas då det gäller utbyggnad och förstärkning

av marindistriktens personalorganisation. Jag har därför ansett

mig kunna endast i mycket begränsad omfattning biträda berörda förslag. I

den mån de framlagda förslagen befunnits icke böra föranleda åtgärd har

jag som regel ansett obehövligt att här redovisa desamma.

Vad beträffar Norrlandskustens marindistrikt böra i anslutning

till i det föregående förordad ordinariesättning ur personalförteckningen avföras

befattningar för 1 köksföreståndare i Ce 12 samt 1 kontorist i Ce 13

och 1 kanslibiträde i Ce 11, båda i kassatjänst.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvårds väsendet

vid armén upptager jag för Härnösands kustartilleridetaohement 1 undersköterska

i Ce 5 i utbyte mot ett sjukvårdsbiträde i Ce 3.

Enligt beslut den o december 1948 har Kungl. Maj:t medgivit inrättande

för fortifikationsförvaltningen vid Norrlandskustens marindistrikt och Hemsö

kustartilleriförsvar av 1 befattning såsom ingenjör i Ce 22. Denna befattning,

vilken är avsedd för byggnadsingenjör, ibör uppföras å personalförteckningen

för nästa budgetår. Lönekostnader för denna befattning liksom för övriga i

det följande omnämnda motsvarande befattningar ha inräknats i avlöningsanslaget

redan för innevarande budgetår.

Vad avser Ostkustens marin distrikt har marinchefen föreslagit,

att för marindistriktsstaben inrättas 1 befattning för kontorist i Ce 13, avsedd

för en för närvarande från marinens anslag till mathållning i lönegrad

Ce 11 avlönad föreståndare för marindistriktets arkiv. Civilförvaltningen har

tillstyrkt, att befattningen i fråga överflyttas till avlöningsanslag. Ämbetsverket

hai emellertid förordat, att densamma i personalförteckningen uppföres

såsom kanslibiträde i Ce 11.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Då mathållningsanslag självfallet icke bör tagas i anspråk för avlöning åt

tjänstemän med arbetsuppgifter av förevarande art, bör befattningen i fråga

överföras till avlöningsanslaget. Jag förordar liksom civilförvaltningen, att

den uppföres såsom kanslibiträde i Ce 11. I samband med organisationsundersökningar

torde frågan om befattningens behövlighet för framtiden bli

föremål för prövning.

Antalet befattningar för arbetsförman av 1. klass (radioförman) i sjötjänst

vid Stockholms örlogsstation kan i enlighet med marinchefens av civilförvaltningen

tillstyrkta förslag minskas med 1 till 2.

Såsom jag i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten anfört

är som chef för avlöningsdetaljen vid kameralkontoret inom Ostkustens marindistrikt

för närvarande placerad en extra tjänsteman i Cg 22. Denne tjänsteman

innehar en extra ordinarie befattning såsom kontorsskrivare i Ce 17.

Denna sistnämnda befattning må, såsom inrättad före verkställd omreglering

av personalorganisationen vid kameralkontoret, enligt till personalförteckningen

meddelad föreskrift övergångsvis bibehållas vid kontoret.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt civilförvaltningen att utreda möjligheterna

att utnyttja ifrågavarande tjänsteman i annan befattning inom statsförvaltningen,

bär ämbetsverket i skrivelse den 18 februari 1949 anmält, att

tjänstemannen kunde placeras till tjänstgöring vid intendenturavdelningen vid

Stockholms örlogsstation såsom ersättare för en vid avdelningen i expeditionstjänst

nu placerad underofficer på aktiv stat, vilken härigenom kunde

frigöras för annan tjänstgöring. Civilförvaltningen har i anslutning härtill

föreslagit, att den extra ordinarie kontorsskrivarbefattningen skall uppföras

å personalförteckningen för Stockholms örlogsstation med angivande av att

vikariats förordnande icke må meddelas å befattningen och att vid nuvarande

innehavarens avgång frågan om befattningens uppehållande skall underställas

Kungl. Majrts prövning. Jag finner denna anordning lämplig och biträder

därför civilförvaltningens förslag.

Chefen för Hårsfjärdens örlogsdepå har i skrivelse den 20 oktober 1948

hemställt, att vid örlogsdepån måtte, i utbyte mot en extra kontoristbefattning

i Cg 13, inrättas 1 extra ordinarie befattning för kontorist i Ce 13, avsedd

för biträde åt depåintendenten med förvaltnings- och kontorstjänst.

Civilförvaltningen har avstyrkt förslaget under erinran om att Kungl. Maj:t

den 30 juni 1948 lämnat utan åtgärd en av ämbetsverket för innevarande ''budgetår

gjord framställning om att inrätta den föreslagna extra ordinarie kontoristbefattningen.

Jag vill ej längre motsätta mig att för ifrågavarande arbetsuppgifter in

rättas en extra ordinarie befattning. Jag kan dock icke tillstyrka, att befatt

ningen placeras i högre lönegrad än Ce 11.

Enligt förenämnda beslut den 3 december 1948 har Kungl. Maj:t medgivit

inrättande av följande befattningar, avsedda för fortifikationsförvaltningen

vid Stockholms kustartilleriförsvar, nämligen 1 driftingenjör i Ce 24, avsedd

för byggnadsingenjör, 1 assistent i Ce 22, 2 verkmästare i Ce 19, 1 skogvak
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tare i Ce 16, 1 förman i Ce 14 och 2 kanslibiträden i Ce 11. Befattningarna

1 fråga böra uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår.

Med beaktande av vad jag nu och i det föregående vid behandlingen av

ordinarieposten anfört samt av resultatet av organisationsundersökningar, såvitt

avser antalet biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål vid

Stockholms örlogsstation, böra ur personalförteckningen under rubriken Ostkustens

marindistrikt avföras befattningar för 2 köksföreståndare i Ce 14 och

2 biträdande köksföreståndare i Ce 10, 2 kontorister i Ce 13 och 2 kanslibiträden

i Ce 11, de fyra sistnämnda, i kassatjänst, samt 35 biträden för skrivoch

kontorsgöromål.

Gotlands mar in distrikt. Enligt förenämnda beslut den 3 december

1948 har Kungl. Maj:t medgivit inrättande av följande befattningar, avsedda

för fortifikationsförvaltningen vid Gotlands kustartilleriförsvar, nämligen 1

kontorsskrivare i Ce 19, 1 arbetsförman i Ce 16 och 1 förman i Ce 12. Befattningarna

i fråga böra uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvårds väsendet

vid armén upp tager jag för Gotlands kustartillerikår en undersköterska

i Ce 5 i utbyte mot ett sjukvårdsbiträde i Ce 3.

I anslutning till i det föregående föreslagen ordinariesättning böra ur personalförteckningen

under rubriken Gotlands marindistrikt avföras befattningar

för 1 köksföreståndare i Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndare i

Ce 10 samt 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde i Ce 11, de båda sistnämnda

i kassatjänst.

Beträffande Sydkustens marindistrikt kan en i gällande personalförteckning

för Karlskrona örlogsstation avsedd befattning för eldare av 2.

klass i Ce 9 i enlighet med förslag av marinchefen utgå ur personalförteckningen.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört tillstyrker

jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen, att för krigstelefoncentralen

vid Blekinge ''kustartilleriförsvar inrättas 5 biträdesbefattningar för skriv- och

kontorsgöromål i utbyte mot samma antal extra befattningar.

Enligt förenämnda beslut den 3 december 1948 har Kungl. Maj:t medgivit

inrättande av följande befattningar, avsedda för fortifikationsförvaltningen

vid Blekinge kustartilleriförsvar, nämligen 1 ingenjör i Ce 22, avsedd

för byggnadsingenjör, 1 verkmästare i Ce 19, 1 förman i Ce 12, 1 kanslibiträde

i Ce 11 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål. Befattningarna

1 fråga böra uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår.

Med beaktande av vad jag nu och i det föregående vid behandlingen av

ordinarieposten anfört samt av resultatet av organisationsundersökningar,

såvitt avser antalet biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål vid

Karlskrona örlogsstation, böra ur personalförteckningen under rubriken Sydkustens

marindistrikt avföras befattningar för 2 köksföreståndare i Ce 14,

2 köksföreståndare i Ce 12, 3 biträdande köksföreståndare i Ce 10, 2 konto
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 123

rister i Ce 13 och 2 kanslibiträden i Ce 11, de fyra sistnämnda i kassatjänst,

samt 19 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

I anslutning till föreslagen ordinariesättning bör 1 av de för Öresunds

marin distrikt uppförda biträdesbefattningarna för skriv- och kontorsgöromål

avföras ur personalförteckningen.

Västkustens marindistrikt. Enligt förenämnda beslut den 3 december

1948 har Kungl. Maj:t medgivit inrättande av följande befattningar,

avsedda för fortifikationsförvaltningen vid Göteborgs kustartilleriförsvar,

nämligen 1 biträdande ingenjör i Ce 19, 1 verkmästare i Ce 19, 1 förman i

Ce 12 och 1 kanslibiträde i Ce 11. Dessa befattningar böra uppföras i personalförteckningen

för nästa budgetår.

I anledning av förslag av civilförvaltningen förordar jag, att 1 nu från

sakanslag avlönad driftingenjör i Ce 24 vid Göteborgs kustartilleriförsvar

överföres till marinens avlöningsanslag från och med nästa budgetår.

Med hänsyn till i det föregående förordad ordinariesättning och, såvitt

avser biträden för skriv- och kontoi-sgöromål, resultatet av organisationsundersökningar

vid Göteborgs örlogsstation böra ur personalförteckningen

under rubriken Västkustens marindistrikt avföras följande befattningar, nämligen

1 köksföreståndare i Ce 14, 1 köksföreståndare i Ce 12 och 2 biträdande

köksföreståndare i Ce 10, 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde i Ce 11, de

båda sistnämnda i kassatjänst, samt 16 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

l/issa utbildningsanstalter.

I det föregående har jag förordat, att en av de i gällande personalförteckning

för sjökrigshögskolan uppförda biträdesbefattningarna för skriv- och

kontorsgöromål ordinariesättes. Å andra sidan bör i enlighet med ett av

civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag vid skolan

inrättas 1 ny extra ordinarie dylik befattning i utbyte mot en extra befattning.

Civilförvaltningen har i enlighet med förslag av chefen för sjökrigsskolan

föreslagit, att en av de vid skolan befintliga befattningarna för vaktmästare

i Ce 10 utbytes mot en befattning för förrådsförman i Ce 14, vars innehavare

skulle svara för vården av skolans gymnastik- och idrottsmateriel. Jag

anser mig icke för närvarande böra biträda detta förslag.

I anslutning till i det föregående förordad ordinariesättning böra följande

befintliga befattningar vid sjökrigsskolan avföras ur personalförteckningen,- nämligen 1 köksföreståndare i Ce 14, 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10

och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

I anslutning till i det föregående förordad ordinariesättning böra följande

i gällande personalförteckning för marinens underofficersskola uppförda

befattningar avföras ur förteckningen, nämligen 1 köksföreståndare i

Ce 14, 1 kontorist fi kassatjänst) i Ce 13 och 2 biträdande köksföreståndare

i Ce 10.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Ett av marinchefen av civilförvaltningen tillstyrkt förslag om att uppflytta

den nu till lönegrad Ce IT hänförda befattningen såsom skolkökslärarinna vid

sjömansskolan till lönegrad Ce 19 anser jag mig icke för närvarande böra

biträda.

I anslutning till i det föregående förordad ordinariesättning böra ur personalförteckningen

för sjömansskolan avföras befattningar för 1 köksföreståndare

i Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvårdsväsendet

vid armén upptager jag för envar av sjökrigsskolan, marinens underofficersskola

och flottans sjömansskola 1 undersköterska i Ce 5 i utbyte mot

motsvarande antal sjukvårdsbiträden i Ce 3.

Marinens poliskår.

Enligt beslut vid 1940 och 1948 års riksdagar utgöres den för bevakningen

av Göteborgs örlogsstation och örlogsvarv avsedda polispersonalen av 1 inspektionskonstapel

i Ce IG och 12 konstaplar i Ce 14. Marinchefen har fram

hållit, att den nuvarande anordningen med endast ett polisbefäl icke vore till

fredsställande. För tjänstens behöriga skötande och för upprätthållande av

bevakningens effektivitet vore det angeläget, att kåren snarast tillfördes ytterligare

en polisman i befälsställning. Marinchefen har föreslagit, att en ordinarie

överkonstapel sbefattning i 18 lönegraden inrättas samt att den befintliga

befattningen för inspektionskonstapel och nio av konstapelsbefattningarna

ordinariesättas.

Civilförvaltningen har för sin del förordat, att en överkonstapelstjänst i

Ce 19 inrättas. Beträffande ifrågasatt ordinariesättning har ämbetsverket, med

hänsyn till att vissa ytterligare överväganden avsetts komma till stånd beträffande

marinens polisväsen, föreslagit att endast 3 konstapelsbefattningar

ordinariesättas.

Jag får erinra om att Kungl. Maj:t den 30 juni 1948 uppdragit åt marinchefen

att i samråd med statspolisintendenten överväga väckta frågor om

bland annat utbyggnad av marinpolisorganisationen med personal för att bestrida

sådan kriminal- och ordningstjänst vid örlogsstationerna, som under

tiden för den förstärkta försvarsberedskapen ankommit på särskilt beordrad

krigspolispersonal. I avvaktan på resultatet av dessa överväganden anser jag

mig icke nu böra räkna med några förändringar beträffande marinens poliskår.

Lönekostnaderna för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap vid

marinen ha beräknats till förslagsvis 3 000 000 kronor. För nästa budgetår

beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 2 500 000 kronor.

Viss extra personal m. m

Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för i personal förteckningen

för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap redo
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 125

visade befattningshavare beräknar jag till 80 000 kronor, eller samma

belopp som för innevarande budgetår.

Under posten Betjäningspersonal in. fl. upptager jag i enlighet med

förslag av civilförvaltningen ett belopp av 900 kronor för bestridande av arvode

åt en kokerska å Kungsholms fort.

Posten Övrig extra personal är för innevarande budgetår upptagen

med 400 000 kronor. Civilförvaltningen har beräknat medelsbehovet under

posten för nästa budgetår till 500 000 kronor. Härvid har ämbetsverket under

posten beräknat bland annat ett belopp av 44 000 kronor för avlöning av

byggnadsingenjörer vid kustartilleriförsvaren. Jag har emellertid i det föregående

föreslagit, att å personalförteckningen skola uppföras extra ordinarie

befattningar för ändamålet. Med hänsyn härtill och då jag i motsats till civilförvaltningen

förordat överförande till extra ordinarie anställning av en extra

befattningshavare vid Hårsfjärdens örlogsdepå, beräknar jag medelsbehovet

för nästa budgetår under förevarande post till i runt tal 450 000 kronor.

Till avlöningar åt tillfälligt anställd personal beräknar jag samma

belopp som för innevarande budgetår, 1 590 000 kronor.

Medelsbehovet för avlöningar till viss extra personal m. m. uppgår således

till sammanlagt (BO 000 + 900 + 450 000 + 1 590 000 =) i runt tal 2 121 000

kronor (nu 2 092 500 kronor).

Fänrikar.

För avlöningar till fänrikar har för innevarande budgetår upptagits ett belopp

av förslagsvis 475 000 kronor, varvid antalet fänrikslöner beräknats till 73.

Enligt marinchefens beräkningar kan antalet fänrikslöner för nästa budgetår

uppskattas till 68. Civilförvaltningen har på grundval härav räknat med

ett medelsbehov av 414 000 kronor för nästa budgetår. Denna beräkning kan

jag godtaga.

Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 340000

kronor för arvoden åt dels 57 marinläkare av 2. graden, i vilket antal äro inräknade

jämväl beställningshavare, vilka före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie

beställning, dels ock 18 marinläkarstipendiater. Då jag icke förutsätter

någon ändring av antalet här avsedda tjänster, upptager jag i enlighet med

förslag av civilförvaltningen motsvarande medelsbehov för nästa budgetår till

oförändrat belopp.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha beräknats 28 000 kronor för kontant ersätt

ning till musikelever, 22 vid flottan och 12 vid kustartilleriet. Då jag icke

förutsätter någon ändring av antalet rnusikelever samt, såsom jag i det föregående

vid behandlingen av arméns avlöningsanslag anfört, för nästa budgetår

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

räknar med oförändrade grunder för ersättning till musikelever, upptager jag

i enlighet med förslag av civilförvaltningen motsvarande medelsbehov för

samma budgetår till oförändrat belopp.

Civila lärare.

Kostnaderna för arvoden till civila lärare vid marinen under nästa budgetår

har civilförvaltningen beräknat till 462 400 kronor (nu 313 500 kronor). Jag

har intet att erinra mot denna beräkning.

Personalvårdsassistenter.

För avlöningar och arvoden åt personalvårdsassistenter upptager jag i enlighet

med förslag av civilförvaltningen samma belopp som för ändamålet beräknats

för innevarande budgetår, eller 41 000 kronor.

Mobiliseringslottor.

Under hänvisning till vad jag i det föregående vid behandlingen av arméns

avlöningsanslag anfört angående arvoden till mobiliseringslottor upptager jag

medelsbehovet för dylika arvoden vid marinen till samma belopp som för

ändamålet beräknats för innevarande budgetår, eller 10 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (10 000 000 + 2 500 000

+ 2 121 000 + 414 000 + 340 000 + 28 000 + 462 400 + 41 000 + 10 000 =)

i runt tal 16 800 000 kronor.

Yad i det föregående anförts är att betrakta endast som en grund för beräkningen

av ifrågavarande anslagspost. På Kungl. Maj :t bör i vanlig ordning

ankomma att besluta rörande postens disposition.

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår i runt tal 4 890 000 kronor

(nu 4 725 000 kronor).

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 47 000 000

kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid marinen, som i särskild ordning komma att överlämnas

till riksdagen;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1949/50:

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

127

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................................ kronor 24 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ...................... » 1095 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. » 375 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis...................................... » 16 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 4 890 000

Summa kronor 47 860 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.......... kronor 860 000

Nettoutgift kronor 47 000 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 000 kronor.

[11] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag .Nettoutgift

1947/48 .............................. 41 800 000 42 281 202

1948/49 (statsliggaren s. 253) — 45 400 000

1949/50 (förslag).................... 46 500 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 97) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag

av 46 000 000 kronor. Jag återkommer nu till denna anslagsfråga.

Innan jag upptager de olika anslagsposterna till behandling, torde jag få

beröra frågan om benämningen av de skolor och förband, som skola vara förlagda

till det etablissement i Hägernäs, som nu disponeras av Roslagens flygflottilj

(F 2). Enligt beslut vid 1948 års riksdag skall denna flottilj indragas

från och med den 1 juli 1949. Flottiljens etablissement skall enligt riksdagsbeslutet

utnyttjas för flygvapnets radarskola och ett flygräddningsförband.

Sedermera har även en skola för förberedande utbildning av stamflygförare

— organiserad under sju månader årligen — befunnits kunna beredas utrymme

i etablissementet. I skrivelse den 17 februari 1949 har chefen för flygvapnet

anfört, att det inom Roslagen finnes ett utbrett intresse för att berörda skolor

och förband skola få ett sådant namn att deras samhörighet med Roslagen

understrykes. Chefen för flygvapnet har föreslagit benämningen Roslagens

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

flygkår (F 2). Jag har intefc att erinra mot den sålunda föreslagna sammanfattande

benämningen på ifrågavarande skolor och förband.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande frågor om rationaliseringsverksamhet

vid försvaret, ordinariesättning av viss personal samt grunderna

för beräkning av försvarsgrenarnas avlöningsanslag behandlar jag härefter

de olika anslagsposterna och lämnar i anslutning härtill en redogörelse

för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna

som böra vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Flygstaben.

Chefen för flygvapnet har i anslutning till förslag av 1945 års försvarskommitté

förordat, att för nästa budgetår vid flygstaben inrättas befattningar

för en förste expeditionsvakt i Ca 11 och en förste vaktmästare i Ca 11

i utbyte mot befattningar för en expeditionsvakt i Ca 9 och en vaktmästare

i Ce 9. Jag kan liksom civilförvaltningen icke tillstyrka detta förslag.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående

ordinariesättning av vissa befattningar bör vid flygstaben tillkomma 1 befattning

för kontorist (i kassatjänst) i Ca 13 i utbyte mot en motsvarande extra

ordinarie befattning.

Flygbasområdesstaber.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning

av vissa befattningar bör för Västra flygbasområdesstaben tillkomma 1 befattning

för kontorsbiträde i Ca 8 i utbyte mot en befattning för skriv- och

kontorsgöromål.

Personal vid flygvapnet.

Chefen för flygvapnet har såvitt avser antalet officerare (utom i intendenturbefattning)

vid flygvapnet föreslagit, att från och med nästa budgetår

indrages 1 beställning för flottiljchef (Roslagens flygflottilj) samt inrättas

beställningar för 1 chef för flygvapnets centrala skolor i Ma 12 eller Ma 11, 1

överstelöjtnant, 6 överstelöjtnanter eller majorer och 3 majorer eller kaptener.

Härigenom skulle antalet dylika beställningar komma att uppgå till det antal,

som enligt 1948 års försvarsbeslut beräknats för fullt utbyggd organisation,

inberäknat de beställningar för överstelöjtnant eller major samt för major

eller kapten, som upptagits alternativt med flygingenjörsbeställningar.

I likhet med civilförvaltningen anser jag mig kunna biträda berörda förslag.

I fråga om antalet underofficerare (utom musikpersonal) har chefen

för flygvapnet föreslagit, att från och med nästa budgetår skola indragas beställningar

för 1 förvaltare i förrådsbefattning (Roslagens flygflottilj) och 20

sergeanter. Mot detta förslag har jag intet att erinra.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

Av de i gällande personalförteckning uppförda 20 beställningarna för förvaltare

i kassatjänst är en avsedd för Koslagens flygflottilj. I avvaktan på

närmare utredning rörande frågan om kassaorganisationen vid Roslagens flygkår

torde föreskrift böra meddelas om att vid uppkommande vakans å en av

här avsedda förvaltarbeställningar frågan om densammas återbesättande skall

underställas Kungl. Maj:ts prövning.

I enlighet med ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av chefen för

flygvapnet förordar jag, att antalet beställningar för överfurir från och med

nästa budgetår ökas med 19 till 79, eller till det antal som enligt 1948

års försvarsbeslut beräknats för fullt genomförd organisation.

Flygvapnets civilmilitära personal. Gällande personalförteckning för

flygvapnet upptager följande antal beställningar för flygingenjörspersonal,

nämligen 7 flygdirektörer av 1. graden (Ca 33), 1 flygdirektör av 1. eller 2.

graden (Ca 33 eller Ca 31), 11 flygdirektörer av 2. graden (Ca 31), 1 flygdirektör

av 2. graden eller flygingenjör av 2. graden (Ca 31 eller Ca 29), 41 flygingenjörer

av 1. graden (Ca 30), 36 flygingenjörer av 2. graden (Ca 29) och

15 flygingenjörer av 3. graden (Ca 27).

Till personalförteckningen har föreskrivits, att vid uppkommande vakanser

i beställningarna för flygingenjör av 1. graden två beställningar skola indragas

samt att — då 30 lönegraden avses icke skola ingå i lönegradsserien för ingenjörspersonal

— frågan om övriga beställningars återbesättande skall prövas

av Kungl. Maj:t, som äger att tills vidare återbesätta sistnämnda beställningar

i lönegrad Ca 29. Enligt brev den 30 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj:t

åt chefen för flygvapnet att efter närmare utredning och övervägande av arbetsuppgifter

och ansvarsförhållanden m. m. i samband med medelsäskandena

för nästa budgetår avgiva förslag till fördelning på beställningar i 31 och 29

lönegraderna av de i 30 lönegraden nu placerade beställningar för flygingenjör

av 1. graden, som avsåges skola bibehållas i organisationen.

Chefen för flygvapnet har i anledning av nyssnämnda uppdrag anfört bland

annat följande.

Vid en slutgiltig uppdelning av ifrågavarande beställningar måste hänsyn

tagas till de förändringar i flygvapnets organisation, som föranleddes av dels

av riksdagen beslutade och i princip godkända förstärkningar av flygvapnet,

dels även resultatet av den nu pågående förvaltningsutredningen.

I avsikt att ej föregripa de förändringar i flygvapnets organisation och personalstat,

som kunde bli en följd av angivna förhållanden, vore flygvapenchefen

därför ej beredd att nu avgiva ett definitivt förslag till uppdelning av

de 39 beställningarna i lönegrad Ca 30. För att tillgodose de mest angelägna

behoven, funne han det emellertid vara nödvändigt, att 20 beställningar nu

överfördes från Ca 30 till Ca 31, varav 10 vore avsedda för befattningar som

flottiljingenjörer och 10 för befattningar vid flygförvaltningen.

Civilförvaltningen har icke funnit anledning till erinran mot flygvapenchefens

förslag.

<j—iso 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Jag delar flygvapenchefens uppfattning att med hänsyn bland annat till

pågående förvaltningsutredning slutlig fördelning på 31 och 29 lönegraderna

av ifrågavarande beställningar i 30 lönegraden icke nu kan göras. Vid sådant

förhållande anser jag mig — i likhet med vad jag i det föregående föreslagit

beträffande motsvarande spörsmål vid mariningenjörkåren — böra förorda

att med prövning av fördelningsfrågan i sin helhet får anstå intill dess det

blir möjligt att i ett sammanhang meddela beslut om här avsedd fördelning

av samtliga berörda beställningar i Ca 30.

Befattningarna såsom styresmän vid de centrala flygverkstäderna — i

Malmslätt, Västerås och Arboga — uppehållas av flygdirektörer av 1. graden

(Ca 33). I enlighet med beslut vid 1946 års liksdag (prop. 1946: 120, s. 235

o. f.) åtnjuta styresmännen avlöningsförstärkning med 2 100 kronor för år. Såsom

styresmännens ställföreträdare och överingenjörer tjänstgöra för närvarande

i Malmslätt en flygingenjör av 1. graden (Ca 30) samt i Västerås och

Arboga flygdirektörer av 2. graden (Ca 31).

Sedan flygförvaltningen med tillstyrkan av civilförvaltningen hemställt att

flygdirektör, placerad i befattning såsom styresmannens ställföreträdare och

överingenjör vid central flygverkstad, måtte beredas avlöningsförstärkning

med 1 500 kronor, motsvarande skillnaden mellan lön i 9 löneklassen, löneplan

2, och 34 löneklassen, löneplan 1, i ortsgrupp 3, anförde jag vid anmälan av

propositionen 1948:209 (s. 122), att jag ansåge befogat att ifrågavarande befattningshavare

erhölle förbättrad löneställning men att jag icke kunde tillstyrka

den av flygförvaltningen föreslagna formen härför. Jag förutsatte,

att civilförvaltningen i samband med medelsäskandena för budgetåret 1949/50

upptoge denna fråga till förnyat övervägande med beaktande av anställningsform

och löneställning för befattningshavare med jämförliga arbetsuppgifter

inom statsförvaltningen i övrigt. Härvid borde också motsvarande spörsmål

beträffande styresmännen vid verkstäderna uppmärksammas.

Civilförvaltningen har anfört, att flygförvaltningen i skrivelse till civilförvaltningen

föreslagit, att för ifrågavarande befattningshavare skulle inrättas

tjänster såsom styresman i Cp 12 respektive överingenjör i Cp 9, med förordnande

för styresman för en tid av 6 år och för överingenjör för en tid av 3 år.

Civilförvaltningen, som föreställde sig att föreliggande spörsmål komme under

bedömande i samband med utredningen rörande löneställning för vissa högre

statstjänstemän, hade i nuvarande läge icke något att erinra mot flygförvaltningens

förslag. Vid bifall till förslaget borde beställningar för 3 flygdirektörer

av 1. graden, 2 flygdirektörer av 2. graden och 1 flygingenjör av 1. graden

indragas.

Jag finner det angeläget, att frågan om här avsedda befattningshavares anställnings-

och avlöningsförhållanden nu vinner sin lösning. Detta torde

kunna ske utan att man behöver befara ett föregripande av resultatet av den

av civilförvaltningen åberopade utredningen. Jag får erinra om att enligt beslut

av 1948 års riksdag motsvarande befattningar vid marinverkstäderna i

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Karlskrona och Stockholm hänförts till lönegrader med beteckningen Cp, varvid

verkstadsdirektörerna inplacerats i Cp 15 och Cp 14 samt överingenjörerna i

Cp 12 och Cp 10. Denna anställningsform användes allmänt inom statsförvaltningen

för befattningar av den karaktär varom här är fråga och torde

därför böra tillämpas även här. Med beaktande av det ansvar och de arbetsuppgifter,

som äro förenade med befattningarna, anser jag den föreslagna löneställningen,

Cp 12 för styresman och Cp 9 för överingenjör, väl avvägd. Sistnämnda

befattningar torde böra erhålla tjänstebenämningen verkstadsöveringenjör.

Jag föreslår alltså, att från och med nästa budgetår inrättas befattningar för

3 styresmän i Cp 12 och 3 verkstadsöveringenjörer i Cp 9. I samband härmed

böra, såsom civilförvaltningen anfört, indragas motsvarande antal beställningar

för flygingenjörspersonal. Med beaktande att 30 lönegraden såsom nyss anförts

skall avvecklas såvitt avser ingenjörspersonal föreslår jag, att från personalförteckningen

få utgå beställningar för 3 flygdirektörer av 1. graden (Ca 33)

och 3 flygingenjörer av 1. graden (Ca 30).

I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet bör vidare med hänsyn till

uppkommande vakans indragas ytterligare 1 beställning för flygingenjör av

1. graden.

I anslutning till det anförda upptager jag i personalförteckningen för nästa

budgetår följande beställningar för flygingenjörspersonal, nämligen 3 styresmän,

vid centrala flygverkstäder, i Cp 12, 3 verkstadsöveringenjörer i Cp 9, 4

flygdirektörer av 1. graden (Ca 33), 1 flygdirektör av 1. eller 2. graden (Ca 33

eller Ca 31), 11 flygdirektörer av 2. graden (Ca 31), 1 flygdirektör av 2. graden

eller flygingenjör av 2. graden (Ca 31 eller Ca 29), 37 flygingenjörer av 1. graden

(Ca 30), av vilka 1 beställning vid uppkommande vakans skall indragas,

36 flygingenjörer av 2. graden (Ca 29) och 15 flygingenjörer av 3. graden

(Ca 27).

Meteorologpersonalen. I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda

ett av chefen för flygvapnet framställt förslag om att uppflytta de befintliga

beställningarna för stabsmeteorolog i Ca 26 till Ca 27.

I personalförteckningen äro nu uppförda beställningar för verkmästare till

följande antal, nämligen 27 verkmästare av 1. klassen (Ca 21) — varav 4 för

centrala flygverkstäderna å Malmen och Västerås avsedda beställningar vid

nuvarande innehavares avgång skola vakantsättas — samt 21 verkmästare av

2. klassen (Ca 19). I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet kan 1 av

de för flygverkstäderna avsedda beställningarna för verkmästare av 1. klassen

indragas från och med nästa budgetår.

Antalet mästare, för närvarande 72 mästare av 1. klassen (Ca 18) och 154

mästare av 2. klassen (Ca 16), bör i enlighet med chefens för flygvapnet av

civilförvaltningen tillstyrkta förslag för fortsatt planenlig utbyggnad av personalorganisationen

ökas med 6 i den högre graden och 13 i den lägre graden.

För flygtekniker (Ca 12) äro i gällande personalförteckning uppförda 1 200

beställningar. Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

föreslagit, att antalet dylika beställningar från och med nästa budgetår ökas

med 300 till 1 500. Häremot har jag intet att erinra. Yakant beställning för

flygtekniker torde i mån av behov få utnyttjas för anställning av hjälptekniker

i Cg 10.

Vid anmälan av propositionen 1948: 206 (s. 455) tillstyrkte jag ett av 1945

års försvarskommitté framställt förslag om att inrätta en flottiljpolisorganisation

som ersättning för de nuvarande vaktplutonema vid flygflottiljerna. I

avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar beräknade

jag tills vidare behovet av flottiljpoliser till 258, varav 19 i Ca 16 och 239 i

Ca 14. Några beställningar för flottiljpoliser ha emellertid ännu icke inrättats.

Chefen för flygvapnet har nu föreslagit, att från och med nästa budgetår

inrättas beställningar för 4 förste flottiljpoliser i Ca 16 och 44 flottiljpoliser

i Ca 14. Förslaget, som tillstyrkts av civilförvaltningen, biträdes även av

mig. Då vissa svårigheter kunna väntas uppstå att omedelbart tillsätta beställningarna

med kompetenta innehavare, torde desamma vid behov under en

övergångstid böra få utnyttjas för motsvarande antal överfurirsbeställningar,

eller, i fall då vederbörande saknar formell kompetens för anställning såsom

överfurir, för anställande av extra tjänstemän i högst lönegrad Cg 12.

Personal vid flygförbanden m. m.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående

ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie

befattningar, tillkomma följande ordinarie befattningar, nämligen 2 köksföreståndare

i Ca 14, 1 vid vardera av F 5 och F 16, 18 kontorister (i kassatjänst)

i Ca 13, 1 vid varje flygförband, 18 köksföreståndare i Ca 12, 1 vid envar av

F 1—F 4, F 6—F 15, F 17, F 18, F 21 och flygvapnets centrala skolor, 18 kanslibiträden

(i kassatjänst) i Ca 11, 1 vid varje förband utom F 2, 21 biträdande

köksföreståndare i Ca 10, 1 vid envar av F 1—F 15, F 17, F 18, F 21 och flygvapnets

centrala skolor samt 2 vid F 16, ävensom 25 kontorsbiträden i Ca 8,

4 vid F 6, 3 vid F 16, 2 vid envar av F 1, F 2, F 11 och F 14 samt 1 vid envar

av F 3, F 4, F 7, F 8, F 9, F 10, F 17, F 18, flygvapnets centrala skolor och

flygkrigshögskolan.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit,

att av de i gällande personalförteckning för Roslagens flygflottilj (F 2) uppförda

befattningarna — 1 maskinist i Ca 16, 2 förrådsvaktmästare i Ca 12 och

1 eldare av 1. klassen i Ca 11 — maskinist- och eldarbefattningarna samt 1 av

förrådsvaktmästarbefattningarna skola överföras till flygvapnets radarskola

ävensom att den återstående förrådsvaktmästarbefattningen skall överföras

till flygvapnets centrala skolor. Enligt vad jag inhämtat är innehavaren av en av

berörda förrådsvaktmästarbefattningar för närvarande tjänstledig för sjukdom

och kan icke beräknas kunna på länge träda i tjänst. Någon vikarie för honom

är icke förordnad. Jag förordar med hänsyn härtill att båda förrådsvaktmästar
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

befattningarna liksom maskinist- och eldarbefattningarna överföras till Roslagens

flygkår. Härvid bör till personalförteckningen föreskrivas, att frågan om

återbesättande av förrådsvaktmästarbefattningarna vid uppkommande vakans

skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Då jag icke kan tillstyrka någon

utökning av det totala antalet förrådsvaktmästarbefattningar, kunna flygvapnets

centrala skolor icke nu erhålla någon dylik befattning.

Enligt beslut den 21 januari 1949 har Kungl. Maj:t bemyndigat sjukvårdsförvaltningen

att intill den 1 juli 1949, från och med vilken dag garnisonssjukhuset

i Linköping kommer att övertagas av Östergötlands läns landsting, för

förbandssjukvården vid Södertörns flygflottilj disponera en i personalförteckningen

för gamisonssjukhusen uppförd ordinarie befattning som översköterska

(Ca 12) vid angivna garnisonssjukhus. I samband härmed har Kungl. Maj:t

föreskrivit, att den befintliga extra ordinarie befattningen såsom översköterska

(Ce 12) vid berörda flygflottilj skall hållas vakant. Jag föreslår i anslutning

till detta beslut, att ifrågavarande ordinarie översköterskebefattning från och

med nästa budgetår överföres till att redovisas å flygvapnets personalförteckning,

varvid dock bör föreskrivas, att frågan om befattningens återbesättande

vid uppkommande vakans skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Förenämnda

för flygflottiljen i fråga avsedda extra ordinarie översköterskebefattning

kan avföras ur personalförteckningen.

Kostnaderna för löner åt de ordinarie tjänstemän, som enligt vad jag

sålunda föreslagit böra finnas upptagna i personalförteckningen för nästa

budgetår, beräknar jag till 19 800 000 kronor.

För avlöningar till personal å avgångsstat eller disponibilitetsstat torde

liksom för innevarande budgetår icke behöva beräknas särskilda medel.

Till bestridande av kostnader för de övriga förmåner, som skola bestridas

från förevarande anslagspost, såsom flygtillägg, sjötillägg m. m., beräknar

jag i enlighet med civilförvaltningens förslag i runt tal 4 000 000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör således för

nästa budgetår upptagas till (19 800 000 + 4 000 000 =) 23 800 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Flygstaben.

Chefen för flygvapnet har i anslutning till förslag av 1945 års försvarskommitté

förordat, att 3 av de i gällande personalförteckning för flygstaben

uppförda arvodesbefattningarna för pensionerade underofficerare (löneklass

1:20) från och med nästa budgetår utbytas mot befattningar för 1 kontorsskrivare

i Ca 17, 1 kanslibiträde i Ca 11 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, att 3 av underofficersbefattningarna utbytas

mot civila befattningar. Ämbetsverket liar emellertid föreslagit, att

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

av sistnämnda befattningar 2 uppföras såsom kanslibiträden i Ce 11 och 1

såsom biträde för skriv- och kontorsgöromål. Jag ansluter mig till civilförvaltningens

förslag.

Eskaderstaberna.

I varje eskaderstab ingå för närvarande, bland annat, 1 pensionerad underofficer

i arvodesbefattning såsom expeditionsunderofficer (löneklass 1:20)

och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Chefen för flygvapnet har föreslagit,

att samtlig nyssnämnd personal utom ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid andra eskaderstaben, eller alltså 4 underofficerare i arvodesbefattningar

och 7 biträden för skriv- och kontorsgöromål, skall indragas samt

att i stället skola tillkomma 4 kanslibiträden i Ce 11, 1 vid varje eskaderstab.

Civilförvaltningen har, då den av flygvapenchefen föreslagna ändringen i

eskaderstabernas personalorganisation förefölle ämbetsverket rationell och

ledde till kostnadsbesparing, tillstyrkt att densamma genomföres.

Även jag anser mig böra biträda flygvapenchefens förslag. Ur personalförteckningen

för pensionerad personal i arvodesbefattningar böra alltså avföras

de under rubriken Eskaderstaberna uppförda befattningarna för expeditionsunderofficer

i löneklass 1:20.

Flygförbanden.

Då Roslagens flygflottilj skall indragas från och med nästa budgetår,

bör den i gällande personalförteckning uppförda, för flottiljen avsedda befattningen

för 1 mobiliseringsofficer i löneklass 1: 29 avföras ur förteckningen.

Av de för flottiljen avsedda 3 befattningarna för expeditionsunderofficerare erfordras

2 alltjämt för Roslagens flygkår, varjämte, enligt vad jag inhämtat

behov föreligger att vid flygkåren övergångsvis intill den 1 oktober 1949

disponera även den tredje befattningen.

Lönekostnaderna under förevarande anslagspost beräknar jag för nästa

budgetår till i runt tal 1 225 000 kronor.

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola

upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under

förutsättning att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat

pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 900 000 kronor. Emellertid

måste man av skäl som jag anfört vid behandlingen av motsvarande anslagspost

under arméns avlöningsanslag, räkna med en minskning av pensionsmedlen.

Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till

i runt tal 100 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel

böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas

till (900 000 — 100 000 =) 800 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden,

som enligt bilaga D till kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 564)

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

med tilläggsbestämmelser till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå

vid flygvapnet, samt arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära

lärare vid flygvapnets utbildningsanstalter, dels ock de arvoden och särskilda

ersättningar, som finnas upptagna i särskild av Kungl. Maj:t fastställd

förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i förenämnda bilaga, avd. III B, förtecknade befattningsarvoden,

som innevarande budgetår må utgå vid flygvapnet, uppgå

till sammanlagt 19 800 kronor, varav för stabsarvoden 5 040 kronor och för

utbildningsarvoden 14 760 kronor. Härutöver må övergångsvis utgå vissa

arvoden.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att från och med nästa budgetår för

flygstaben skola tillkomma ytterligare 2 stabsarvoden om 720 kronor. Jag

anser mig i likhet med civilförvaltningen icke kunna tillstyrka någon utökning

av antalet stabsarvoden.

Då jag ej heller ifrågasätter någon ändring beträffande utbildningsarvodena,

upptager jag medelsbehovet för befattningsarvoden under nästa budgetår

till oförändrat belopp, 19 800 kronor.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning

utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära

lärare vid flygvapnets utbildningsanstalter med sammanlagt 65 410

kronor. I enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknar jag för nästa

budgetår — med beaktande av vissa övergångsvis utgående arvoden — ifrågavarande

arvoden till i runt tal 90 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså for

nästa budgetår utgöra (19 800 + 90 000 =) 109 800 kronor eller i runt tal

110 000 kronor.

Vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Au dHö re r.

För arvoden m. m. åt auditörer enligt av Kungl. Maj:t den 29 oktober 1948

meddelade bestämmelser beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av

25 000 kronor (nu för halvt budgetår 14 000 kronor).

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden

och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 59 000 kronor. Med beaktande

av vad i det föregående föreslagits kan beloppet för nästa budgetår beräknas

till 70 000 kronor. Arvodesförteckning bör i vanlig ordning fastställas

av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1949/50 uppföras med

ett belopp av (110 000 + 70 000 =) 180 000 kronor (nu 150 000 kronor).

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

Gällande personalförteckning för icke-ordinarie manskap vid flygvapnet

upptager följande beställningar (utom för musikmanskap), nämligen 1718

furirer (Me 2 eller Mel), 170 korpraler (Mha2), 85 korpraler eller vicekorpraler

(Mha 2 eller Mha 1) samt 565 vicekorpraler och meniga (Mhal), ävensom

följande beställningar för musikmanskap, nämligen 32 musikfurirer (Me 2

eller Mel), 8 musikkorpraler (Mha2) och 32 musikvicekorpraler och meniga

(Mha 1).

Chefen för flygvapnet har beräknat behovet av beställningar för icke-ordinarie

manskap (utom musikmanskap) för nästa budgetår till 1 578 furirer,

180 korpraler, 122 korpraler eller vicekorpraler samt 664 vicekorpraler och

meniga. Denna beräkning, mot vilken civilförvaltningen icke haft något att

erinra, kan godtagas även av mig.

I fråga om antalet beställningar för musikmanskap ifrågasätter jag ingen

förändring för nästa budgetår.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap har för innevarande

budgetår beräknats till förslagsvis 7 200 000 kronor. För nästa budgetår

uppskattar jag medelsbehovet för här avsedda avlöningar — inklusive avlöningar

till volontärer över stat (stamflygförare) — till förslagsvis 7 000 000

kronor.

, Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Flygstaben.

Av skäl, för vilka jag närmare redogjort vid anmälan av propositionen

1948: 209 (s. 128 o. f.), har Kungl. Maj:t den 19 mars 1948 medgivit, bland

annat, att 2 av de i gällande personalförteckning under rubriken Flygförbanden

uppförda befattningarna för förste trafikledare i Ce 23 må disponeras

för den centrala flygsäkerhetsavdelningen. I enlighet med förslag av chefen

för flygvapnet, som tillstyrkts av civilförvaltningen, böra ifrågavarande 2

befattningar överföras till att redovisas under rubriken Flygstaben.

I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda förslag av flygvapenchefen

om att till lönegrad Ca 14 uppflytta den för närvarande till lönegrad

Ce 12 hänförda befattningen för garageförman vid flygstaben.

I det föregående har jag förordat, att 3 befintliga för pensionerade underofficerare

avsedda arvodesbefattningar vid flygstaben utbytas mot befattningar

för 2 kanslibiträden i Ce 11 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

samt att den befintliga befattningen för kontorist (i kassatjänst) i Ce 13

omvandlas till ordinarie.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen torde vid flygstaben böra inrättas

ytterligare 1 biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål, avsedd

för stabens kassa.

Jag kan icke för närvarande biträda ett av flygvapenchefen med tillstyr
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

kande av civilförvaltningen framställt förslag om att vid flygstaben inrätta

ytterligare 1 kanslibiträdesbefattning i Ce 11. Däremot har jag intet att

erinra mot ett likaledes av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av flygvapenchefen

om att vid flygstaben inrätta ytterligare 1 bilförarbefattning i Ce 10

i utbyte mot en extra befattning.

Eskaderstaberna och flygbasområdesstaber.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av ordinarieposten

och posten till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

böra under förevarande rubrik tillkomma 4 kanslibiträden i Ce 11,

1 vid varje eskaderstab, samt de 13 biträdesbefattningarna för skriv- och kontorsgöromål

minskas med 8 till 5.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att för fjärde eskaderstaben inrättas

1 befattning för tekniskt biträde i Ce 11, avsett för sådana tekniskt betonade

uppgifter som sammanhänga med underrättelsetjänsten. Civilförvaltningen

har, under erinran om att 1945 års försvarskommitté räknat med en dylik

biträdesbefattning, tillstyrkt detta förslag. Även jag anser mig böra biträda

förslaget i fråga.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att — i utbyte mot extra befattningar

med avlöning från sakanslag — skola inrättas 5 befattningar för flygfältmästare

i Ce 24 med avlöning från flygvapnets avlöningsanslag. Av befattningarna

borde i personalförteckningen 4, avsedda för Södra, Västra, Östra

och Norra flygbasområdena, uppföras under rubriken Eskaderstaberna och

flygbasområdesstaber och 1 avsedd för Övre Norrlands flygbasområdesstab

(F21), under rubriken Elygförbanden.

Civilförvaltningen har biträtt förslaget om att överföra förevarande personal

till avlöning från avlöningsanslag. Ämbetsverket, som funnit den av

flygvapenchefen föreslagna löneställningen för hög, har föreslagit att, i likhet

med vad fallet vore inom den statliga civila luftfarten, för ändamålet

avses befattningar för fältmästare i Ce 20. Statskontoret har förordat den av

civilförvaltningen föreslagna löneställningen.

Jag har intet att erinra mot att för ifrågavarande personal inrättas extra

ordinarie befattningar med avlöning från avlöningsanslag. I fråga om befattningarnas

lönegradsplacering ansluter jag mig till civilförvaltningens av

statskontoret förordade förslag. I personalförteckningen böra alltså under

förevarande rubrik uppföras 4 befattningar för fältmästare i Ce 20.

Flygförbanden.

I anslutning till vad jag nyss anfört bör under före varande rubrik uppföras

1 befattning för fältmästare i Ce 20, avsedd för Övre Norrlands flygbasområde

(F21).

I det föregående har jag förordat, att 2 av de i gällande personalförteckning

under rubriken Flygförbanden uppförda befattningarna för förste tra

fikledare i Ce 23 överföras till att redovisas under rubriken Flygstaben.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

I enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten

anfört bör den i gällande personalförteckning för Södertörns flygflottilj

uppförda översköterskebefattningen i Ce 12 avföras ur personalförteckningen.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att vid krigsflygskolan (F 5) skola

inrättas 2 befattningar för civila lärare i Ce 24, den ene med undervisningsskyldighet

huvudsakligen i språk och den andre med undervisningsskyldighet

huvudsakligen i matematik och fysik. Till stöd för förslaget har flygvapenchefen

framhållit i huvudsak följande.

Befattningarna som lärare i allmänbildande ämnen (modersmål, engelska,

matematik och fysik) vid flygskolorna upprätthölles. för närvarande av timavlönad

civil lärarpersonal, som hade denna undervisning som huvudsvsseisättning.

Försvarskommittén hade i sitt betänkande framhållit, att den med

timlönesystemet följande osäkerheten i anställningsförhållandena och de därmed

förknippade svårigheterna vid lärarrekryteringen vore till men för undervisningen.

Det borde vidare i detta sammanhang beaktas, att civila läroanstalter

med lärare kompetenta för ifrågavarande undervisning icke funnes i Ljungbyhed

eller dess närhet. Försvarskommittén hade därför föreslagit, att två

extra ordinarie befattningar för civila lärare för allmänbildande undervisning

med placering i lönegrad Ce 24 inrättades vid krigsflygskolan.

Civilförvaltningen har ansett skäl tala för att ifrågavarande båda lärartjänster

inrättas. Ämbetsverket har emellertid förordat, att befattningarna

i avvaktan på resultatet av försvarets skolutrednings arbete tills vidare inrättas

såsom extra i Cg 24.

Försvarets skolutredning har för sin del tillstyrkt, att de föreslagna lärarbefattningarna

inrättas såsom extra ordinarie i Ce 24. Utredningen har därvid

framhållit, att det med hänsyn till föreliggande möjligheter för icke-ordinarie

lärare vid allmänt läroverk att genom reglerad befordringsgång uppnå

lönegrad Ce 24 torde vara omöjligt att erhålla kompetenta lärare för krigsflygskolan,

om befattningarna i fråga inrättades allenast såsom extra.

Även jag anser mig med hänsyn till de särskilda förhållandena i Ljungbyhed

böra tillstyrka, att för ifrågavarande läraruppgifter vid krigsflygskolan

inrättas särskilda befattningar för civila lärare. Med hänsyn till vad skolutredningen

anfört förordar jag, att befattningarna i fråga upptagas såsom

extra ordinarie i Ce 24. Jag föreslår för befattningarna i fråga tjänstebenämningen

adjunkt. Härvid förutsättes att för erhållande av befattningarna skola

tillämpas samma kompetensregler som för erhållande av adjunkts tjänst i

samma lönegrad vid de allmänna läroverken. I personalförteckningen uppför

jag alltså under rubriken Flygförbanden 2 befattningar för adjunkter i

Ce 24, avsedda för krigsflygskolan.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 november 1948 må med avlöning från

sakanslag intill den 1 juli 1949 finnas anställda, bland andra, 1 förste fotograf

i Ce 19 vid Södermanlands flygflottilj (Fil), 4 fotografer i Ce 15, 3

vid nyssnämnda flottilj och 1 vid Norrbottens flygbaskår (F21), samt 17

fotografer i Ce 13, 1 vid ettvart av övriga flygförband. Chefen för flygvapnet

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. May.ts proposition nr 135.

har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att personalen i fråga

med undantag av den för Boslagens flygflottilj (F 2) avsedda fotografen

överföres till avlöning från avlöningsanslag.

Även jag anser mig böra förorda, att här avsedd personal överföres till

avlöning från avlöningsanslag. I personalförteckningen för nästa budgetår

böra alltså uppföras befattningar för 1 förste fotograf i Ce 19, 4 fotografer

i Ce 15 och 16 fotografer i Ce 13.

I gällande personalförteckningar finnas för ettvart av flygvapnets förband

uppförda befattningar för 1 förste radiotelegrafist i Ce 18 och 2 radiotelegrafister

i Ce 16. Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen

föreslagit, att för vardera av Västmanlands flygflottilj och Skånska

flygflottiljen skall tillkomma 1 radiotelegrafist i Ce 16, vars innehavare skulle

betjäna ur flygsäkerhetssynpunkt erforderliga kompletterande markradiostationer

i Bergslagen respektive å småländska höglandet.

Även jag anser mig böra tillstyrka detta förslag och förordar därför, att i

förteckningen uppföras ytterligare 2 befattningar för radiotelegrafist, 1 för

F 1 och 1 för F 10.

Vid ettvart av flygvapnets förband finnes för närvarande anställd en extra

hundgårdsföreståndare i Cg 9. Chefen för flygvapnet har föreslagit, att för

personalen i fråga inrättas extra ordinarie befattningar i Ce 12.

Civilförvaltningen har icke haft något att invända mot att berörda personal

beredes extra ordinarie anställning. Ämbetsverket har emellertid förordat,

att för ändamålet inrättas befattningar i Ce 10. Försvarets tjänsteförteckningsutredning

åter har förordat, att befattningarna bibehållas i 9 lönegraden.

Jag har intet att erinra mot att här avsedd personal beredes extra ordinarie

anställning men anser i likhet med tjänsteförteckningsutredningen att

9 lönegraden bör bibehållas för densamma. Jag räknar alltså för nästa budgetår

med att för flygvapnets förband inrättas 18 befattningar för hundgårdsföreståndare

i Ce 9 i utbyte mot extra befattningar.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att antalet befattningar för förrådsmän

i Ce 9 ökas med 108, varav 6 vid F 1, F 3, F 4, F 6, F 7, F 9—F 15, F 17

och F 18, 5 vid F 5 och F 21 samt 7 vid F 8 och F 16. Flygvapenchefen har

härvid åberopat följande av 1945 års försvarskommitté gjorda uttalande angående

behovet av förrådspersonal vid flygförbanden.

För den omfattande förrådstjänsten vid divisionernas stationsavdelningar

funnes i nuvarande organisation endast värnpliktig förrådspersonal. Med hänsyn

till materielens omfattning och värde och till den dagliga cirkulationen

mellan förråd och arbetsplatser för stora delar av förrådet, vilket gjorde

denna tjänst speciellt svårbemästrad, vore nuvarande täta byten av förrådsmän

till stort men för verksamheten vid divisionerna. De värnpliktiga förrådsmännen

borde därför utbytas mot civila, vilket innebure en utökning med

i medeltal 3 civila förrådsmän i Ce 9 vid varje flottilj (motsvarande). Av

samma anledning borde sammanlagt 3 värnpliktiga förrådsmän vid flygkadettskolans

och krigsflygskolans stationsavdelningar ersättas med motsvarande

antal civila förrådsmän.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts •proposition nr 135.

För att ernå effektivare förrådstjänst borde slutligen sammanlagt 4 värnpliktiga

förrådsmän vid flottiljernas (motsvarande) intendentur- och materielavdelningar

ersättas med sammanlagt 3 civila förrådsmän vid varje förband.

Civilförvaltningen har erinrat om att vid ifrågavarande förband för innevarande

budgetår funnes anställda sammanlagt 52 extra förrådsmän, vilka

vid genomförande av den föreslagna utökningen av antalet extra ordinarie

förrådsmän skulle kunna erhålla extra ordinarie anställning. Den faktiska

utökningen skulle därför inskränka sig till 56 förrådsmän. Civilförvaltningen,

som förutsatt, att, i den mån resultatet av pågående organisationsundersökningar

förelåge, därav betingade jämkningar komme att vidtagas i personalförteckningarna,

har ansett sig böra biträda flygvapenchefens förslag.

Jag kan icke tillstyrka, att nya extra ordinarie befattningar för förrådsmän

inrättas till större antal än som motsvarar antalet nu befintliga extra förrådsmän,

eller 52. Behovet av ytterligare förrådsmän torde tills vidare få tillgodoses

genom extra tjänstemän.

I skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen föreslagit, att vid

varje flygflottilj i utbyte mot en förrådsmannabefattning inrättas en befattning

för förrådsförman i Ce 12, avsedd för föreståndaren för flottiljens fallskärmsförråd.

Jag kan icke för närvarande biträda detta förslag.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att nuvarande beställningar för sjukvårdsfurir,

allteftersom de nuvarande innehavarna av beställningarna avgå

ur tjänst, skola ersättas med befattningar för civila sjukvårdare och sjukvårdsbiträden,

samt att vid ettvart av flygvapnets förband m. m. inrättas befattningar

för en sjukvårdare i Ce 11 och ytterligare ett sjukvårdsbiträde i

Ce 3. Enär denna fråga torde böra övervägas i samband med planerade organisationsförsök

beträffande flottiljorganisationen, är jag icke beredd att nu taga

ställning till densamma. Jag kan icke heller tillstyrka ett av civilförvaltningen

i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag om att till 12 lönegraden

uppflytta de nu till lönegrad Ce 11 hänförda befattningarna för sjukvårdsförmän

vid flygflottiljerna.

Liksom civilförvaltningen är jag icke heller för närvarande beredd tillstyrka

ett av flygvapenchefen framställt förslag om att vid krigsflygskolan

inrätta en befattning för förste vaktmästare i Ce 11 i utbyte mot en extra

befattning i Cg 9.

Indragningen av Roslagens flygflottilj föranleder, att den för detta förband

avsedda icke-ordinarie personalen bör redovisas under Roslagens flygkår.

Enligt civilförvaltningens medelsäskanden skulle dock befattningar för

1 kanslibiträde, 3 förrådsmän och 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål

kunna helt indragas.

1945 års försvarskommitté beräknade följande uppsättning av civil

extra ordinarie personal vid radarskolan, nämligen 3 lärare i tekniska ämnen,

3 trafikledare, 1 förste radiotelegrafist, 2 radiotelegrafister, 1 elektriker, 1

köksföreståndare, 1 kontorist, 1 sjukvårdsförmån, 1 översköterska, 1 garageförman,

1 kanslibiträde, 1 sjukvårdare, 1 biträdande köksföreståndare, 3 för
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

rådsmän, 1 eldare av 2. klass, 2 tekniska biträden, 3 biträden för skriv- och

kontorsgöromål, 1 sjukvårdsbiträde samt 15 ekonomibiträden.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att från och med nästa budgetår

extra ordinarie befattningar skola inrättas för nu angiven personal med

undantag för 1 lärare i tekniska ämnen samt 2 ekonomibiträden. Därjämte

borde -— med hänsyn till att vissa truppregistreringsuppgifter, i vart fall tills

vidare, kunde förutses "komma att åvila skolan — ytterligare 1 extra ordinarie

befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkomma utöver det av

försvarskommittén beräknade.

Flygvapenchefen har vidare föreslagit, att lärarna i tekniska ämnen skola

inplaceras i Ce 26 samt garageförmans- och sjukvårdsförmansbefattningama

i lönegraderna Ce 11 respektive Ce 12.

Civilförvaltningen bär framhållit, att enligt vad under hand erfarits flygvapenchefen

förutsatt att vid skolan skulle truppregistreras, förutom skolans

egen personal, jämväl personal tillhörande flygstaben och flygförvaltningen.

Såvitt kunnat utläsas av försvarskommitténs betänkande samt departementschefens

uttalande vid anmälan av propositionen 1948: 206 hade några dylika

truppregistreringsuppgifter icke förutsatts skola åvila skolan. Det ville ock

förefalla, som om hinder icke borde möta att förlägga berörda registrering

till annan myndighet. Civilförvaltningen ansåge sig därför icke böra räkna

med någon särskild personal vid skolan för nu omhandlade uppgifter. Då

civilförvaltningen räknat med att kassaavdelningen vid radarskolan tills

vidare skulle vara organiserad såsom s. k. B-kassa, har ämbetsverket icke räknat

med någon kanslibiträdesbefattning för skolan. Ämbetsverket har i avbidan

på slutlig prövning av 1944 års militärsjukvårdskommittés förslag icke

heller räknat med att någon befattning för sjukvårdare skulle inrättas vid

skolan. I övrigt har civilförvaltningen icke haft något att erinra mot flygvapenchefens

förslag till personalorganisation.

Civilförvaltningen har i skrivelse den 10 februari 1949 förordat, att för

lärarna i tekniska ämnen skola avses befattningar för driftingenjör i Ce 24.

Vidare bär ämbetsverket förordat, att garageförmansbefattningen inplaceras

i lönegrad Ce 12. Slutligen har ämbetsverket, såsom av det föregående framgår,

i förenämnda skrivelse den 10 februari 1949 tillstyrkt aitt sistnämnda

lönegrad avses för befattning såsom sjukvårdsförmån.

Från flygstaben har under hand hemställts, att vissa ytterligare befattningar,

som nu redovisas under Roslagens flygflottilj, skola överföras till

Roslagens flygkår.

För egen del är jag icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen

taga ställning till flygkårens personalorganisation. Det bör ankomma

på Kungl. Maj: t att efter utredning från chefen för flygvapnet

närmare pröva personalbehovet. I avvaktan härpå utgår jag vid anslagsberäkningarna

i stort sett från att befattningar i den omfattning civilförvaltningen

angivit skola överföras från Roslagens flygflottilj och att härutöver

skola tillkomma 2 lärare i tekniska ämnen, till vilkas löneförhållanden

och tjänstebenämning jag icke tager ställning i detta sammanhang.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvår ds väsendet

vid armén upptager jag för flygförbanden 19 befattningar för undersköterskor

i Ce 5 i utbyte mot samma antal sjukvårdsbiträden i Ce 3.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört böra å personalförteckningen

för flygförbanden uppföras sammanlagt 40 nya befattningar

för skriv- och kontorsgöromål.

Med beaktande av det nu anförda och i det föregående föreslagen ordinariesättning

upptager jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår

av upprättat förslag till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar

vid flygförbanden, nämligen 2 adjunkter i Ce 24, 2 förste trafikledare

i Ce 23, 57 trafikledare i Ce 22, 1 fältmästare i Ce 20, 1 förste fotograf

i Ce 19, 19 förste radiotelegrafister i Ce 18, 40 radiotelegrafister i Ce 16,

19 elektriker i Ce 14, 4 fotografer i Ce 14, 18 garageförmän i Ce 14, 16 fotografer

i Ce 13, 1 kontorist i Ce 13, 1 garageförman i Ce 12, 18 översköterskor

i Ce 12, 19 sjukvårdsförmän i Ce 11, 20 eldare av 2. klass i Ce 9, 165 förrådsmän

i Ce 9, 135 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 38 ekonomibiträden i

Ce 3, 19 undersköterskor i Ce 5 samt 240 ekonomibiträden i Ce 2.

¥äder/eks tjäns ten.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att befintliga beställningar för 19

meteorologer i Ce 23 och 43 meteorologer i Ce 22 skola ordinariesättas med

inplacering, 19 i Ca 24, 5 i alternativt Ca 24 eller Ca 22 och 38 i Ca 22. De föreslagna

beställningarna i alternativt Ca 24 eller Ca 22 äro avsedda för de nuvarande

meteorologer i Ce 22, vilka äro placerade till tjänstgöring vid den

militära väderleksoentralen.

Civilförvaltningen har förordat ordinariesättning av ifrågavarande extra

ordinarie meteorologbeställningar men ansett sig icke kunna tillstyrka förslaget

om ändrad lönegradsplacering av desamma.

Statskontoret har framhållit, att vid bestämmandet av löneställningen för

befattningshavare vid väderlekstjänsten inom flygvapnet förutsatts, att full

likställighet skulle råda mellan den civila och militära meteorologpersonalen.

Då lönegraderna Ce 22 och Ce 23 inginge i lönegradsserien inom den

reglerade befordringsgången för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst

och även tillämpades för meteorologema, vore det uppenbart, att överförande

till ordinarie stat av befattningar i nämnda lönegrader icke lämpligen

borde ifrågakomma för den civila meteorologpersonalen. Vid sådant

förhållande borde ordinariesättning icke heller ske beträffande militära

meteorologbefattningar i berörda grader.

Med hänsyn till vad statskontoret anfört anser jag mig böra avstyrka den

föreslagna ordinariesättningen av meteorologbeställningarna i Ce 23 och Ce 22.

Jag anser mig icke heller nu kunna biträda förslaget om ändrad lönegradsplacering

av beställningarna i fråga.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit,

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

att befintliga beställningar för meteorologassistenter i Ce 16 skola uppflyttas

till lönegrad Ce 19. Förslaget bar avstyrkts av statskontoret, som erinrat om

att beslut om dessa beställningars lönegradsplacering fattats vid 1948 års

riksdag. Ej heller jag kan tillstyrka, att den så nyligen beslutade löneställningen

för ifrågavarande befattningar nu höjes.

Till följd av att observationscentralstationen i Karlstad numera övertagits

av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut kunna antalet befattningar

för väderlekstekniker i Ce 15 och biträden för skriv- och kontorsgöromål

minskas med 1 respektive 3.

Flygvapnets centrala skolor.

Chefen för flygvapnet har föreslagit nya befattningar för 1 kanslibiträde

i Ce 11, 4 förrådsmän i Ce 9 samt ytterligare 1 ekonomibiträde i Ce 3.

Då civilförvaltningen förutsatt, att de av statens organisationsnämnd bedrivna

organisationsundersökningarna vid flygflottiljerna skulle komma att

utsträckas till att omfatta även flygvapnets centrala skolor, har ämbetsverket

icke ansett sig kunna biträda flygvapenchefens förenämnda förslag. Statens

organisationsnämnd har uttalat sig i samma riktning.

Ej heller jag anser mig böra tillstyrka, att någon av de av flygvapenchefen

föreslagna befattningarna nu inrättas.

Chefen för flygvapnet bär föreslagit, att de båda befintliga befattningarna

för driftingenjör i Ce 24 uppflyttas till lönegrad Ce 27. Civilförvaltningen

har i skrivelse den 10 februari 1949 förklarat sig icke kunna förorda någon

jämkning av löneställningen för dessa befattningar. Ej heller jag anser mig

för närvarande kunna tillstyrka någon förändring i löneställningen för befattningarna

i fråga.

Ett av civilförvaltningen i berörda skrivelse den 10 februari 1949 framställt

förslag om att till lönegrad Ce 14 uppflytta den för närvarande till

lönegrad Ce 12 hänförda befattningen för garageförman vid flygvapnets centrala

skolor kan jag icke nu biträda.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvårdsväsendet

vid armén upptager jag här 1 befattning för undersköterska i Ce 5 i utbyte

mot 1 befattning för sjukvårdsbiträde i Ce 3.

I anslutning till föreslagen ordinariesättning böra befattningar för 1 köksföreståndare

i Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10 samt 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål utgå ur förteckningen.

Flygkadettskolan.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit,

att vid flygkadettskolan inrättas ytterligare 1 befattning för förrådsmän i

Ce 9 i utbyte mot en extra befattning samt ytterligare 1 biträdesbefattning

för skriv- och kontorsgöromål i utbyte mot 1 befattning för vaktmästare i

Ce 9. Även jag tillstyrker att de föreslagna personalförändringarna komma

till stånd.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Flygkrigshögskolan.

I anslutning till i det föregående förordad ordinariesättning bör den i gällande

personalförteckning under förevarande rubrik uppförda biträdesbefattr

ningen för skriv- och kontorsgöromål avföras ur förteckningen.

Lönekostnaderna för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap vid flygvapnet

ha för innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 7 900 000 kronor.

För nästa budgetår uppskattar jag medelsbehovet under anslagsposten

till förslagsvis 7 000 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för i personalförteckningen

för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap redovisade

befattningshavare upptager jag i enlighet med förslag av

civilförvaltningen till oförändrat belopp, 100 000 kronor.

Civilförvaltningen har beräknat medelsbehovet för avlöningar åt övrig

extra personal under nästa budgetår till sammanlagt 1097 000 kronor,

varav för extra maskinister (Cg 13) 117 000 kronor, för extra biträden för

skriv- och kontorsgöromål 63 000 kronor, för extra tjänstemän såsom ersättare

för militär personal i befattningar såsom kasernföreståndare (Cg 17), förrådsmästare

(Cg 16) och expeditionsföreståndare (Cg 15) 404 000 kronor, för

hjälptekniker (Cg 10, övergångsvis Cg 12) 330 000 kronor, för anställande av

extra läkare i vissa fall 12 000 kronor samt för annan erforderlig extra personal

än här angivits 171 000 kronor. Med hänsyn till att jag enligt det föregående

räknat med mindre antal extra ordinarie förrådsmän än enligt civilförvaltningens

förslag torde medelsbehovet böra uppskattas till i runt tal

1 400 000 kronor.

För tillfälligt anställd personal beräknar jag samma belopp som

för innevarande budgetår, eller 300 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för viss extra personal m. m. uppgår således

till (100 000 + 1400 000 + 300 000 =) 1 800 000 kronor (nu 1900 000

kronor).

Fänrikar.

Medel böra för nästa budgetår beräknas för avlönande av dels de fänrikar

som antagits år 1948, dels ock dem som beräknas komma att bli antagna våren

1949 och våren 1950. För de år 1948 antagna, 35, bör lön beräknas för en tid

av tio månader, för de våren 1949 antagna, 45, för hela budgetåret, och för de

våren 1950 antagna, 35, för en tid av två och en halv månader.

Kostnaderna för löner till nu nämnd personal beräknar jag för nästa budgetår

till i runt tal 480 000 kronor. Flygtillägg och andra särskilda avlöningsförmåner

beräknas draga en kostnad av i runt tal 280 000 kronor. Sammanlagda

medelsbehovet utgör således för nästa budgetår (480 000 + 280 000 =) 760 000

kronor (nu 700 000 kronor).

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Viss icke-ordinarie läkarpersonal.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 88 000

kronor för arvoden till 18 flygläkare av 2. graden. I propositionen 1948: 206

beräknades antalet dylika läkare i enlighet med förslag av 1945 års försvarskommitté

till 26 vid genomförd personalorganisation. Chefen för flygvapnet

har föreslagit, att för nästa budgetår skola tillkomma ytterligare 8 befattningar,

varigenom det för genomförd organisation beräknade antalet skulle

uppnås.

Jag anser mig i likhet med civilförvaltningen kunna biträda detta förslag.

För arvoden till här avsedda läkare under nästa budgetår beräknar jag ett

belopp av i runt tal 125 000 kronor.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha beräknats 22 000 kronor för kontant ersättning

till 32 musikelever. Jag räknar med samma belopp för nästa budgetår.

Civila lärare.

Medelsbehovet för arvoden till civila lärare vid flygvapnet under nästa

budgetår upptager jag i enlighet med civilförvaltningens förslag till 240 000

kronor (nu 222 000 kronor).

Personalvårdsassistenter.

För arvoden till deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter har för innevarande

budgetår beräknats ett belopp av 43 000 kronor. I enlighet med förslag

av civilförvaltningen upptager jag motsvarande medelsbehov för nästa

budgetår till oförändrat belopp.

Mobiliseringslottor.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av 5 000 kronor för

arvoden med 250 kronor för månad till lottor, som tagas i anspråk såsom

flottilj mobiliseringslottor. Chefen för flygvapnet har — med erinran om att

sedan luftbevakningen från och med den 1 juli 1948 överförts till flygvapnet

uppgifterna för berörda mobiliseringslottor avsevärt ökats — beräknat motsvarande

medelsbehov för nästa budgetår till 17 700 kronor. Härvid har flygvapenchefen

utgått från att månadsarvodena skulle höjas till 300 kronor.

Såsom jag anfört i det föregående vid behandlingen av arméns avlöningsanslag

räknar jag för nästa budgetår med oförändrade arvodesgrunder för

mobiliseringslottor. För att emellertid möjliggöra ökat ianspråktagande av

flottilj mobiliseringslottor i den omfattning flygvapenchefen föreslagit förordar

jag, att till arvoden för dylika lottor för nästa budgetår anvisas ett belopp

av 15 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (7 000 000 + 7 000 000 +

1 800 000 + 760 000 + 125 000 + 22 000 + 240 000 + 43 000 + 15 000 =) i runt

tal 17 000 000 kronor.

Uihang Uti riksdagens protokoll Ull!). I sand. Nr 135.

10—4»0 49

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Rungl. Maj.ts proposition nr 135.

Vad i det föregående anförts är att betrakta endast som en grund för beräkningen

av ifrågavarande anslagspost. På Kungl. Maj:t bör i vanlig ordning

ankomma att besluta rörande postens disposition.

5. Rörligt tillägg.

Pör rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av i runt tal

5 095 000 kronor (nu 5 250 000 kronor).

I enlighet med vad i det föregående anförts beräknar jag det sammanlagda

medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal

m. fl. till 46 500 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 1 100 000

kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid flygvapnet, vilka komma att till riksdagen i särskild

ordning överlämnas;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget
-

året 1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattningar,

förslagsvis..................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..................................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

kronor 23 800 000

» 17 000 000

» 5 095 000

»

»

1 225 000

180 000

Summa kronor 47 300 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis..

— kronor 800 000

Nettoutgift kronor 46 500 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 46 500 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr loo. 141

[12.] Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Anslag Nettoutgift

1947/48 .......................... 10 500 000 11 317 507

1948/49 (statsliggaren s. 295) .. 12 000 000

1949/50 (förslag) ................ 10 000 000

Vid anmälan av årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 177) kar Kungl.

Maj: t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

förevarande ändamål för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av

10 000 000 kronor.

Av anslaget för innevarande budgetår avses 11500 000 kronor till bidrag

till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

och 500 000 kronor till familjebidrag åt värnpliktiga m. fl., vilka drabbats

av kroppsskada.

Kostnaderna för ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, bestridas för närvarande — förutom av förevarande anslag

— till ett mindre belopp av beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond.

Riksförsäkringsanstalten har, under förutsättning att ej försvarets socialbyrås

beräkning av medelsbehovet för familjebidrag föranledde till annat,

beräknat medelsbehovet under anslaget till oförändrat belopp, 12 000 000

kronor, och härutinnan anfört i huvudsak följande.

Statsverkets nettokostnader för ersättningarna, inbegripet dyrtidstillägg i

förekommande fall men bortsett från familjebidrag, hade under det senast

förflutna budgetåret uppgått till 10 964 375 kronor.

Antalet inkomna framställningar om ersättning enligt ovannämnda förordningar

m. m. hade under åren 1938—1947 utgjort respektive 1 260, 1 816,

6 211, 6 724, 8 257, 9 840, 10 325, 6 688, 3 247 samt 2 980 (preliminär siffra).

Att med någon större grad av säkerhet beräkna kostnaderna i här förevarande

hänseende under budgetåret 1949/50 läte sig svårligen göra, enär

man hade att räkna med att de nuvarande provisoriska ersättningsbestämmelserna

för värnpliktiga komme att ersättas av definitiva bestämmelser, i

vilken fråga utredning påginge inom socialvårdskommittén (prop. 1948: 236

s. 7 och 10). Med hänsyn till det samband ifrågavarande ersättningar hade

med ersättningarna enligt olycksfallsförsäkringslagen, vilka från och med

den 1 januari 1949 förbättrades, syntes man kunna förutsätta, att även ersättningarna

till värnpliktiga komme att undergå förhöjning i likhet med vad

som redan med verkan från och med nyssnämnda dag beslutats till vid försvarsväsendet

fast anställda och frivilliga. Kostnaderna för ersättningsförbättringarna

till dessa sistnämnda kategorier syntes ej vara av den storlek,

att de i högre grad påverkade anslagsbehovet. Bortsett från nu nämnda

omständigheter syntes man budgetåret 1949/50 ha att räkna med en viss

kostnadsminskning på grund av avgång av livräntetagare från tiden för

beredskapstjänstgöringen. Enligt vad anstalten under hand inhämtat från

statskontoret, syntes bidraget från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond

nästkommande budgetår kunna beräknas till 105 000 kronor.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:t.s proposition nr 135.

Försvarets socialbyrå har beräknat medelsbehovet för familjebidrag till

600 000 kronor, varvid anförts i huvudsak följande.

Belastningen på anslagsposten till familjebidrag under september olika

år hade inom byrån fortlöpande undersökts, såvitt denna belastning vore

för byrån känd. Av undersökningen framginge, att utgifterna utgjort, i runda

tal, under september 1946 57 000 kronor, under september 1947 56 000 kronor

och under september 1948 60 000 kronor. Utgifterna vore sålunda, i vad

gällde september månad, i stort sett oförändrade från år till år. Anledning

förelåge icke till antagandet, att kostnaderna för familjebidrag under undersökningsmånaden

skulle förete någon avvikelse av betydelse från motsvarande

kostnader under andra månader. Det vore heller icke sannolikt, att

ifrågavarande kostnader under nästkommande budgetår skulle i nämnvärd

mån minska. Snarare syntes ökade utgifter under anslagsposten uppkomma,

därest ett av Kungl. Maj:t socialbyrån meddelat uppdrag att verkställa viss

översyn över gällande familjebidragsförfattningar kunde slutföras under innevarande

budgetår och fråga om vissa förbättringar, framförallt i vad gällde

familjepenningens storlek, skulle föranleda positivt beslut av 1949 års riksdag.

Socialbyrån funne alltså beräkningarna rörande medelsbebovet under

anslagsposten till familjebidrag åt värnpliktiga m. fl., vilka drabbats av

kroppsskada, böra grundas på månatliga kostnader av i avrundat tal 50 000

kronor, vilket skulle innebära ett medelsbebov för budgetåret 1949/50 av

600 000 kronor.

Departementschefen. Socialvårdskommittén bar i slutet av januari 1949 avgivit

betänkande med förslag till ny förordning om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, m. m. Förslaget, som varit

föremål för remissbehandling, innebär bland annat, att de i gällande militärersättningsförordning

stadgade ersättningarna för flertalet värnpliktiga skulle

väsentligt förbättras. Med hänsyn till de med förslaget förenade merkostnaderna

— för nästa budgetår beräknade till omkring 3 500 000 kronor —

torde i nuvarande ekonomiska läge böra tills vidare anstå med förslagets

genomförande. Medelsbebovet under förevarande anslag bör alltså beräknas

enligt nu tillämpade grunder.

Antalet framställningar om ersättningar enligt militärersättningsförordningen

bar, såsom riksförsäkringsanstalten meddelat, alltsedan beredskapstiden

visat en fortlöpande minskning. Med beaktande härav föreslår jag,

att anslaget för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 10 000 000 kronor.

Anslagsminskningen utgör 2 000 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

149

Sammanställning

över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens

fjärde huvudtitel, varom slutliga äskanden framlagts i den i annat

sammanhang anmälda propositionen nr 71 med förslag till stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1949/50.

Anslag

I statsverks- propositionen

upptaget belopp

Slutligt

äskat belopp

Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar..............

1 412 000

473 000

» » Omkostnader............

1 50 000

68 000

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl...........

112 000 000

113 500 000

Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns

delfond ....................................

18 872 000

19 614 000

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.........

46 700 000

47 000 000

Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Ma-

rinens delfond............................

7 400 000

6 746 000

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.......

46 000 000

46 500 000

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond:

13 000 000

Flygvapnets delfond....................

12 215 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars

7 337 000

delfond ............................................

6 200 000

Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

10 000 000

10 000 000

under militärtjänstgöring ..........................

Summa

260 634 000

263 453 000

1 Upptaget under rubriken Försvarets sjukvårdsförvaltning.

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 251) skulle fjärde huvudtitelns

slutsumma för budgetåret 1949/50 vid bifall till vad däri föreslagits uppgå

till 793 453 100 kronor. Vid bifall till de här berörda förslagen skulle slutsumman

ökas med (263 453 000—-260 634 000 =) 2 819 000 kronor till

(793 453 100 + 2 819 000 =) 796 272 100 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Kourtzman.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

INNEHÅLLSFÖKTECKNING.

Sid.

A. Vissa särskilda frågor.

1. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret............................ 2

2. Samförläggning av Södra skånska infanteriregementet................ 4

3. Intendenturutbildningens förläggning m. m........................... 8

4. Avvecklingen av Livregementet till häst m. m....................... 15

5. Ordinariesättning av viss personal vid försvarsgrenarna m. m....... 29

6. Utsträckt rätt till ersättning för flyttningskostnad åt personal i Övre

Norrland ................................................................ 32

B. Anslagsberäkningar.

7. Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar.............................. 34

8. » » : Omkostnader............................ 46

9. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................... 47

10. Marinen: » » » » » » .......................... 106

11. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl..................... 127

12. Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring...................................................... 14:7

Sammanställning.

Stockholm 1949. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:278 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1949/50 m. m. a1 i texten
  2. SU 1949:155 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under fjärde huvudtiteln för hudgetåret 1349 50 m. in. jämte i ämnet vä s. 1 i texten
  3. SU 1949:156 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ordnande av Södra skånska infanteriregementets förläggning i Ystad jämte i ämnet väckta motioner. s. 45 i texten