Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av. en statlig affärsbank m. m

1949-02-22 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:151, Angående inrättande av. en statlig affärsbank m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

1

Jir 151.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inrättande av.

en statlig affärsbank m. m.; given Stockholms slott

den 18 mars 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 18 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng,

Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets samtliga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.

Genom beslut den 23 mars 1945 har Kungl. Maj :t uppdragit åt särskilda

sakkunniga, 1955 års bankkommitté,1 att verkställa en förutsättningslös ut
1

Landshövdingen P. C. Jonsson, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, chefredaktören

I. Anderson, ledamoten av riksdagens andra kammare, ombudsmannen O. Andersson,

bankdirektören E. Browaldh, disponenten friherre J. G. G. De Geer, ledamoten av riksdagens

första kammare, lantbrukaren G. Elofsson, redaktören K. Fredriksson, ledamoten av riksdagens

andra kammare, bankofullmäktigen D. Hall, ombudsmannen S. Hallnäs, bankdirektören G.

Lindahl, f. d. riksbankschefen I. Rooth, ledamoten av riksdagens andra kammare, chefredaktören

F. Severin, hovrättsrådet, numera bankinspektören K. Wulff samt f. d. statssekreteraren T. Wärn.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 151.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

redning rörande dels riksbankens uppgifter och organisation, dels tryggandet

av ur samhällssynpunkt tillfredsställande förhållanden på kreditväsendets

område dels ock formerna för uppnående av enhetlighet i den offentliga

finanspolitiken.

Kommittén, som förut avgivit betänkande angående det s. k. kreditgarantisystemet

(SOU 1947: 86; jfr prop. 1948:273), har den 4 mars 1949

avgivit betänkande med förslag om inrättande av en statlig affärsbank (SOU

1949: 13). Beträffande motiveringen till detta förslag samt dess närmare

innebörd torde jag få hänvisa till själva betänkandet och här blott lämna

följande summariska redogörelse för innehållet däri.

Bankkommittén uttalar, att den statliga kreditverksamhet, som sker med

anlitande av särskilda lånefonder, skulle kunna rationaliseras, därest ett

särskilt statsorgan inrättades med uppgift att omhänderhava vissa delar av

sagda verksamhet. Vidare har kommittén ansett det lämpligt, att riksbanken

befrias från andra uppgifter än de till centralbanksrörelsen hörande.

Slutligen har kommittén funnit skäl tala för att en affärsbank inrättas,

som — ehuru driven enligt bankmässiga normer — likväl är oberoende av

privata vinstintressen och följaktligen ägnad att kunna fungera som regulator

på kreditmarknaden.

Under hänvisning härtill föreslår bankkommittén, att en särskild statlig

bank inrättas genom att, med Jordbrukarbanken som stomme, i första

hand till denna överföra den av riksbanken bedrivna affärsbanksrörelsen

och i andra hand utbygga rörelsen med det antal kontor som erfordras för

att banken skall kunna på ett tillfredsställande sätt fullfölja sina nyssnämnda

funktioner. Kommittén anser sig kunna räkna med att bl. a. vissa

av Göteborgs handelsbanks nuvarande kontor härvid kunna förvärvas av

den statliga banken och förutsätter, att statens intressen i Göteborgs handelsbank

torde komma att avvecklas i samband med den statliga bankens

tillkomst.

Den statliga banken föreslås skola arbeta i aktiebolagsform i enlighet

med de principer, som gälla för övriga banker, och sålunda bl. a. vara underkastad

tillsyn av bank- och fondinspektionen. Bankens icke affärsmässiga

uppgifter, d. v. s. dess medverkan vid förvaltningen av vissa statliga

lånefonder, böra därför enligt kommittén anses som förvaltningsuppdrag

åt banken, för vilkas utförande ersättning skall utgå, och bokföringsmässig

åtskillnad måste upprätthållas mellan affärsbanksmässiga och andra grenar

av bankens verksamhet.

Bankens hela aktiekapital — med de undantag, som betingas av banklagens

föreskrifter rörande minsta antalet aktieägare i en bank — förutsättes

komma att ägas av staten. Under hänvisning härtill uttalar kommittén,

att vederbörande departementschef i realiteten torde komma att utgöra hankens

bolagsstämma.

Beträffande förslagens genomförande förordar kommittén, att ett principbeslut

om inrättande av en statlig bank enligt de uppdragna riktlinjerna

först meddelas. På den blivande bankens styrelse avses härefter ankomma

att utarbeta alla erforderliga detaljförslag samt att genomföra dessa.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj.ts proposition nr 151.

Kommitténs betänkande är icke enhälligt. Elva av dess fjorton ledamöter

stå bakom förslaget, men av dessa ha fyra, nämligen herrar Browaldh,

De Geer och Wärn respektive herr Rooth i två olika särskilda yttranden, tagit

avstånd från vissa delar av uttalandena och motiveringen i betänkandet.

Ytterligare två ledamöter ha avgivit var sitt särskilda yttrande, men dessa

innefatta ej någon från förslaget avvikande mening. Vidare föreligga två

reservationer, avgivna av herr Ivar Anderson respektive herrar Olof Andersson

och Hall. Herr Ivar Anderson finner sig icke kunna biträda kommitténs

förslag, för vilket enligt reservantens mening inga avgörande sakliga

skäl kunnat anföras. I den andra reservationen framhålles till en början,

att den föreslagna banken icke givits tillräckligt starka resurser för att

på längre sikt kunna fullgöra sina funktioner. Vidare anmärkes, att kommittén

icke undersökt möjligheterna att organisatoriskt inpassa en affärsbanksorganisation

som den föreslagna i riksbanken, i vilket sammanhang

reservanterna anföra vissa skäl härför, som anses tala för att organisationen

utformas så, att den i framtiden kan organisatoriskt kombineras med riksbanken.

Beträffande principerna för den föreslagna bankens rörelse äro

reservanterna av den uppfattningen, att en särskild lag för ändamålet bör

stiftas, enär lagen om bankrörelse icke tillförsäkrar banken erforderlig rörelsefrihet.

Även i vissa andra hänseenden — till vilka jag torde få återkomma

— företräda reservanterna en annan mening än kommittémajoriteten.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla i anslutning till bankkommitténs

förslag uppkommen fråga om avveckling av statens aktieinnehav

i aktiebolaget Göteborgs handelsbank.

Såsom framgår av betänkandet (s. 29) äger staten aktier i Göteborgs handelsbank

till ett nominellt värde av 11 491 400 kronor varav 9 991 400 kronor

avse stamaktier samt återstoden, 1,5 miljoner kronor, preferensaktier.

Då bankens kapital av stam- och preferensaktier uppgår till 20 respektive 3

miljoner kronor, innehar således stalen av stamaktierna i det närmaste

hälften och vad angår preferensaktierna exakt hälften.

Jämlikt uttalande av 1939 års riksdag (st. utsk. uti. nr 81, s. 2) må sagda

aktier icke avyttras utan riksdagens medgivande.

Sedan bankkommittén under hösten 1948 fattat principbeslut om att

framlägga förslag rörande inrättande av en statlig affärsbank, uppkom inom

bankkommittén fråga angående hur staten med anledning härav borde förfara

med sitt aktieinnehav i Göteborgs handelsbank. Då det ansågs vara till

uppenbart gagn för den statliga banken om dess rörelse kunde baseras jämväl

på delar av Göteborgs handelsbanks kontorsorganisation, diskuterades

inom kommittén olika förslag att realisera detta önskemål. Sedan jag under

hand blivit informerad härom samt erhållit kännedom om att angivna syfte

syntes kunna tillgodoses genom att avtal träffades om försäljning av Göteborgs

handelsbank till Skandinaviska banken aktiebolag, under förutsättning

bl. a. att i samband härmed sistnämnda bank till den blivande statliga

banken — representerad av Jordbrukarbanken — överläte rörelsen vid vissa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

av Göteborgs handelsbanks kontor, uppdrog jag åt bankinspektören K. Wulff

att, med biträde av förste byråinspektören T. Hanström samt bankdirektören

C. Lindahl, inleda förhandlingar med Skandinaviska banken och Göteborgs

handelsbank i syfte att få till stånd ett sådant avtal. Sedan dylika

förhandlingar ägt rum, träffades den 22 februari 1949 en överenskommelse

mellan Göteborgs handelsbank och Skandinaviska banken av huvudsaklig

innebörd, att Göteborgs handelsbank, under förutsättning bl. a. av Kungl.

Maj :ts godkännande, till Skandinaviska banken överläte hela sin rörelse

med samtliga tillgångar och rättigheter mot det att Skandinaviska banken

övertoge ansvaret för Göteborgs handelsbanks samtliga skulder och förpliktelser

(utom utskiftningsskatt) samt därjämte till Göteborgs handelsbank

erlade ett kontant belopp av 39 miljoner kronor, vilket väl motsvarar värdet

av bankens egna medel enligt senaste bokslut. 1 överenskommelsen förutsättes,

att de enskilda aktieägarna skola bli i tillfälle att på vissa villkor

sälja sina aktier till en kurs av 180 kronor för stamaktie och till 107 kronor

för preferensaktie. Vidare förutsättes, att Göteborgs handelsbank efter försäljningen

skall träda i likvidation. Samtliga kostnader för denna skola

bäras av Skandinaviska banken, som garanterar, att vid likvidationen ett

belopp av 39 miljoner kronor kommer att finnas tillgängligt för utdelning

till aktieägarna och utskiftningsskatt. Överenskommelsen torde såsom Bil.

A få fogas till detta protokoll.

Under förutsättning att nyssnämnda överenskommelse blir gällande har

vidare samma dag träffats avtal mellan staten och Skandinaviska banken,

enligt vilket, å ena sidan, Skandinaviska banken åtager sig att för statens

— eller av staten anvisad köpares — räkning inköpa staten icke tillhöriga

aktier i Göteborgs handelsbank till nyss angivna kurser och, å andra sidan,

staten förbinder sig att gottgöra Skandinaviska banken för dess utbetalningar

i anledning av dessa köp, dock ej för överkursen å preferensaktierna.

Den reella innebörden av detta avtal — vilket såsom Bil. B torde få fogas

till detta protokoll — är att staten, som vid likvidationen står som den

enda eller praktiskt taget enda aktieägaren, får vidkännas utskiftningsskatten,

ca 4,8 miljoner kronor. Motiven för denna anordning framgå av vad

jag i det följande anför. — Till överenskommelsen mellan Skandinaviska

banken och Göteborgs handelsbank har den 14 mars 1949 fogats ett tilllägg

av innebörd, att Skandinaviska banken icke har något att erinra mot

att Göteborgs handelsbank vid extra bolagsstämma beslutar tilldela sin

personal en gratifikation av 150 000 kronor, under förutsättning att ett motsvarande

belopp avräknas å dels den i överenskommelsen angivna köpeskillingen

och dels det belopp, som vid likvidationen skall utskiftas å statens

aktier.

I anslutning till avtalen den 22 februari 1949 har slutligen preliminär

överenskommelse träffats mellan Skandinaviska banken och Jordbrukarbanken

bl. a. därom, att den senare banken skall få övertaga rörelsen vid

ett antal Göteborgs handelsbank tillhöriga kontor. I ersättning för denna

rörelse — som kan beräknas avse inlåning om ca 115 miljoner kronor

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 151.

5

samt utlåning uppgående till omkring 150 miljoner kronor — skall Jordbrukarbanken

till Skandinaviska banken erlägga, förutom mellanskillnaden

mellan ut- och inlåning enligt vissa beräkningsgrunder, ett belopp av

5 miljoner kronor. De förmåner, som genom sistnämnda avtal beretts Jordbrukarbanken,

ha emellertid ansetts motivera en särskild uppoffring från

statens sida i förhållande till de enskilda aktieägarna. Staten har därför

åtagit sig att på sätt förut sagts inköpa dessas aktier. Då vissa detaljer i avtalet

skola bli föremål för ytterligare förhandlingar, kan en fullständig redogörelse

för avtalets innehåll nu ej lämnas.

För staten blir således det ekonomiska resultatet av förenämnda avtal

att staten för sina aktier i Göteborgs handelsbank erhåller ett belopp av

14,55 miljoner kronor, varav 13,05 miljoner kronor avse stamaktierna och

återstoden preferensaktierna; samt

att Jordbrukarbanken för en kontantinsats av 5 miljoner kronor samt i

övrigt på villkor som förut sagts övertager rörelsen vid ett antal bankkontor.

Härjämte torde staten komma att uppbära utskiftningsskatt med ca 4,8

miljoner kronor.

I detta sammanhang torde jag slutligen få anmäla, att Jordbrukarbankens

styrelse i skrivelse den 14 mars 1949, under hänvisning till förenämnda

avtal, meddelat, att styrelsen hade för avsikt att å extra bolagsstämma under

våren 1949 föreslå en höjning av bankens grundfond med 10 miljoner

kronor, ävensom hemställt, att de åtgärder måtte vidtagas, som erfordrades

för att staten såsom huvuddelägare i banken skulle kunna deltaga i

nyemissionen.

I skrivelsen anföres vidare bl. a. följande:

Jordbrukarbankens grundfond utgjorde 30 miljoner kronor och dess reservfond

komme, om styrelsens förslag till årets bolagsstämma att av vinstmedel

överföra 1,3 miljoner kronor till reservfonden bleve bifallet, att utgöra

15 miljoner kronor, d. v. s. 50 % av grundfonden. Grundfonden finge

enligt gällande bolagsordning uppgå till högst 40 miljoner kronor. Styrelsen

hade för avsikt att föreslå höjning av grundfonden till dess maximalt

medgivna storlek, 40 miljoner kronor, genom utgivande av 100 000 nya aktier

å 100 kronor till en utgivningskurs av 150 kronor för aktie, sammanlagt

15 miljoner kronor. Av bankens 300 000 aktier ägde staten 298 662.

Rank- och fondinspektionen har i yttrande över framställningen tillstyrkt

bifall till densamma.

Departementschefen.

Frågan om inrättande av en statlig affärsbank.

Vid bankkommitténs tillkallande framhöll jag bl. a. att lämpligheten av

alt inrätta eu eller flera av det allmänna kontrollerade affärsbanker borde

övervägas redan av det skälet, att frågan om Jordbrukarbankens och Göte
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

borgs handelsbanks framtida ställning krävde sin lösning. Förslag härom

föreligga nu i det att bankkommittén framlagt sitt betänkande angående inrättande

av en statlig affärsbank genom en ombildning av den statsägda

Jordbrukarbanken. Även frågan om Jordbrukarbankens utvidgning i samband

med avvecklingen av statens intressen i Göteborgs handelsbank synes

i och för sig tillräcklig för att motivera, att Jordbrukarbankens framtida

ställning upptages till närmare diskussion.

Såsom kommittén anmärkt (s. 60), är innebörden av dess förslag en ombildning

av Jordbrukarbanken genom att banken utökas med — förutom

vissa enskilda bankkontor — riksbankens avdelningskontor. Av kommitténs

14 ledamöter ha 13 biträtt förslaget, däribland representanter för såväl

riksbanken som de privata bankerna, varvid dock är att märka, att två ledamotsgrupper

till sitt godtagande av förslaget fogat vissa reservationer.

Av företrädarna för riksbankens intressen ha sålunda två ansett den föreslagna

kontorsorganisationen tillfredsställande allenast för de behov, som

komma att föreligga under de första åren samt i anslutning härtill uttalat,

att den organisation, som nu må skapas, bör i en framtid kunna organisatoriskt

sammanföras med riksbanken. Vidare ha fyra ledamöter i kommittén

— varav två företräda de privata bankintressena — betonat, att en avgörande

förutsättning för deras ståndpunktstagande varit, att den statliga

banken icke genom lagstiftning eller på annat sätt, direkt eller indirekt, erhåller

några förmåner i konkurrenshänseende utan verkligen får arbeta

under samma allmänna villkor som övriga affärsbanker; härvid förutsätta

sistnämnda två kommittémedlemmar, med instämmande av ytterligare en

ledamot, att den statliga kreditgivningen, icke blott på jordbruksrationaliseringens

utan jämväl på bostadskreditens område, utformas i enlighet med

den s. k. kreditgarantilinjen, utan diskriminering gent emot någon av de

grupper av kreditinstitut, som kommittén förutsätter skola vara berättigade

deltaga i denna kreditgivning.

I likhet med kommitténs majoritet anser jag vägande skäl tala för att

staten driver affärsbanksrörelse. Då vidare genom den preliminärt avtalade

avvecklingen av Göteborgs handelsbanks verksamhet möjlighet nu föreligger

att på tillfredsställande villkor öka underlaget för Jordbrukarbankens

rörelse, anser jag att sistnämnda bank bör utgöra stomme i en blivande statlig

affärsbank. Om det skall vara möjligt för Jordbrukarbanken att med sin

affärsbanksmässiga verksamhet omspänna hela landet samt att fullgöra

de övriga, särskilt fondförvaltande, uppgifter, som kommittén praktiskt

taget enhälligt önskar anförtro den statliga banken, blir det emellertid nödvändigt

att utrusta denna med en mera utbredd kontorsorganisation.

Kommitténs majoritet har utgått från att detta behov bör tillgodoses dels

genom att riksbankens avdelningskontor införlivas med den statliga banken,

dels genom kontorsbyten och eventuella nyetableringar. För att riksbankens

avdelningskontor tagas i anspråk tala enligt kommittémajoritetens

mening även skäl som hänföra sig till riksbankens egna uppgifter och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

7

organisation. I sistnämnda hänseende företräda emellertid, som förut

nämnts, två kommittéledamöter, vilka representera riksbanken, en i viss

mån avvikande mening.

Att man i nuvarande läge bör undvika material- och kostnadskrävande

nyetableringar behöver icke närmare motiveras. Med hänsyn härtill synes

enligt min mening lämpligt att utnyttja de betydande organisatoriska

resurser, som riksbankens avdelningskontor representera. Därvid förutsättes

att detta kan bliva möjligt utan att riksbankens centralbanksmässiga

verksamhet därigenom försvåras. Såsom nyssnämnda reservanter påpekat

är riksbanken för sina marknadsreglerande ingripanden i behov av kontaktorgan.

Enligt min uppfattning kan emellertid detta behov väl tillgodoses

genom samarbete mellan riksbanken och den statliga affärsbanken.

Av dessa skäl, samt med beaktande av vad kommittén i övrigt anfört i

denna fråga, kan jag ansluta mig till förslaget om att en statlig affärsbank

nu bör inrättas, bestående av Jordbrukarbanken, vissa övriga affärsbankskontor

samt — eventuellt med vissa undantag — riksbankens avdelningskontor.

I princip är jag vidare ense med kommittémajoriteten därom, att

aktiebolaget Industrikredits rörelse tills vidare bör fullföljas inom ramen

för den statliga banken. Om sålunda aktiebolaget Industrikredit, med bevarande

av enbart sin formella självständighet, blir personellt och lokalt förenat

med den statliga banken, torde man få förutsätta, att de enskilda aktieägarna

i bolaget komma att påyrka, att staten i enlighet med i bolagsavtalet

stadgad skyldighet skall inlösa deras aktier. Med hänsyn till omfattningen

av övriga arbetsuppgifter i samband med utvidgningen av Jordbrukarbankens

rörelse torde emellertid lösandet av de problem, som sammanhänga

med bankens förhållande till aktiebolaget Industrikredit ännu någon tid

kunna anstå. Frågan om anvisande av anslag för nyssnämnda aktieinlösen

bör därför tills vidare uppskjutas.

Principer för bankens rörelse.

I fråga om grunderna för bankens rörelse ha — såsom i det föregående

framhållits — delade meningar rått inom kommittén. Problemet synes böra

beaktas vid de fortsatta utredningarna men i huvudsak torde det icke vara

möjligt att annorledes än på grundval av erfarenheterna från bankens rörelse

taga ställning till spörsmålet. I ett hänseende synes dock en närmare

precisering redan nu möjlig. Jag anser sålunda att statliga myndigheter

och sådana företag, vilka helt eller till övervägande del ägas av staten, böra

anlita den statliga banken som sin bankförbindelse, för såvitt detta icke

medför påtagliga praktiska olägenheter för dem.

I fråga om det s. k. kreditgarantisystemet torde få framhållas att en utvidgning

av detta att omfatta även bostadskrediter icke är aktuellt. Jag finner

därför icke anledning föreligga att i detta sammanhang ta ståndpunkt

till de olika spörsmål på detta område, som bankkommittén berört i sitt betänkande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 151.

Den statliga bankens fondförvaltande uppgifter.

Kommittén förutsätter, att åt den statliga banken efterhand böra anförtros

olika uppgifter i den statliga kreditgivningen. Principiellt delar jag denna

mening, ehuru jag för närvarande icke är beredd att närmare angiva dessa

uppgifter. Frågan torde ytterligare böra utredas och förslag i ämnet få föreläggas

nästa års riksdag. Vad riksbankens avbetalningslånefond angår föreligga

skäl såväl för avveckling av fonden som för ett fullföljande av långivningen

ur densamma. Huru denna fråga bör lösas torde jämväl få övervägas

ytterligare. I ett par andra hänseenden anser jag mig dock kunna

nu precisera min ståndpunkt beträffande den statliga bankens sysslande

med fondförvaltning.

Jag är sålunda ense med kommittén om att bankens ifrågavarande göromål

böra betraktas såsom banken givna förvaltningsuppdrag, för vilkas utförande

ersättning av statsmedel bör utgå. Sådan ersättning bör motsvara

bankens verkliga, icke täckta kostnader för ändamålet, häri inräknade på

göromålen belöpande andelar i bankens fasta kostnader. Vidare biträder jag

kommitténs mening, att bank- och fondinspektionen —• som kommer att

fungera såsom tillsynsorgan i avseende å bankens affärsmässigt bedrivna

rörelse — jämväl får utgöra granskningsorgan såvitt angår bankens fondförvaltande

göromål. Den tillsyn häröver, som i övrigt må anses önskvärd,

torde dock böra ombesörjas på annat sätt.

Övriga frågor.

Såsom bankkommittén anmärker äro dess nu föreliggande förslag främst

att anse som principiella riktlinjer för en statlig affärsbanks organisation.

I anslutning härtill har kommittén förutsatt, att de detalj spörsmål, som sammanhänga

med förslagens genomförande, böra utredas av den blivande bankens

ledning. I några hänseenden har emellertid kommittén ansett sig böra

framlägga konkreta förslag. Rekommendationer rörande antalet ledamöter i

den statliga bankens styrelse samt angående dess sammansättning och mandattiden

för styrelseledamöterna ha sålunda lämnats, och även beträffande

verkställande direktören och dennes ställning göras vissa uttalanden.

För egen del anser jag att frågor, som sammanhänga med övertagandet

av viss del av Göteborgs handelsbanks rörelse samt med kontorsbyten, böra

handläggas av den statliga bankens ledning. De utredningar, som beröra

överförandet till den statliga banken av den del av riksbankens rörelse, som

ej är av centralbankskaraktär, och därmed sammanhängande problem —

bl. a. det förut nämnda samarbetet mellan riksbanksledningen och den

statliga banken samt den närmare organisationen av sistnämnda banks

ledning — synas däremot böra verkställas gemensamt av de båda bankerna.

Givetvis komma härvid förhandlingar att äga rum med de berörda personalorganisationerna.

Det tordp jämväl böra övervägas att i samband med Jordbrukarbankens

omvandling ändra bankens namn. Sedan ifrågavarande utredningar

verkställts, torde förslag i ämnet få föreläggas nästa års riksdag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

9

Den ifrågasatta avvecklingen av Göteborgs handelsbank innebär, att statens

aktier i företaget försäljas. I anledning härav bör Kungl. Maj :t inhämta

riksdagens bemyndigande att i enlighet med de preliminärt träffade avtalen

medverka till bankens avveckling.

Såsom Jordbrukarbankens styrelse i sin förutnämnda skrivelse anfört,

torde vidare, till följd av bankens övertagande av rörelsen vid vissa bankkontor,

bankens fonder böra förstärkas. Innan jag närmare ingår på denna

fråga torde jag emellertid få till behandling upptaga ett därmed i viss

mån sammanhängande spörsmål.

Kommittén har uttalat, att det ur principiell synpunkt vore lämpligast att

staten ägde samtliga aktier i den statliga banken, mot vilket hinder icke

föreligger enligt den nya aktiebolagslagen. Då emellertid i 17 § lagen om

bankrörelse föreskrives, att aktieägarna i ett bankaktiebolag skola vara till

antalet minst 20, har kommittén ansett sig böra räkna med, att tills vidare,

jämte staten, minst 19 personer äro delägare i banken.

I överensstämmelse med vad kommittén sålunda anfört måste — intill

dess motsvarande ändring sker i lagen om bankrörelse — minst 20 aktieägare

finnas i Jordbrukarbanken. Det synes lämpligt, att staten redan nu

verkar för att av Jordbrukarbankens aktier minsta möjliga antal kommer att

innehavas av andra än staten. Med hänsyn härtill bör staten söka inköpa

flertalet av de 1 338 aktier, som enligt vad bankens styrelse i sin skrivelse

anför, ägas av enskilda. Härför talar även det förhållandet att nyemission är

förestående och rätt att deltaga i sådan tillkommer aktieägare i proportion

till hans aktieinnehav. Då — vilket jämväl framgår av nyssnämnda skrivelse

— aktiernas matematiska värde kan beräknas till 150 kronor per styck,

torde ett belopp av i det närmaste 200 000 kronor erfordras för ifrågavarande

ändamål.

Vad härefter den planerade nyemissionen angår bör, såsom följer av vad

jag i det föregående anfört, staten i princip tillskjuta hela det nya aktiekapitalet.

Beträffande den av Jordbrukarbankens styrelse föreslagna emissionskursen,

150 %, får jag framhålla följande.

Jordbrukarbankens grundfond uppgår för närvarande till 30 miljoner kronor

och reservfonden har, i enlighet med vad bankens styrelse förutsatt, vid

årets bolagsstämma höjts till 15 miljoner kronor, motsvarande 50 % av

grundfonden. Enligt 40 § första stycket lagen om bankrörelse skola av

bankaktiebolags årsvinst, efter visst avdrag, minst 15 % avsättas till reservfond.

Sedan denna uppgått till elt belopp, motsvarande hälften av grundfonden,

må vidare avsättning av årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden

under det sålunda stadgade beloppet, skall avsättning till fonden

ånyo vidtaga. Då Jordbrukarbankens nyemission föranleder behov av ytterligare

avsättning till bankens reservfond med 5 miljoner kronor, kan sålunda

denna avsättning finansieras genom den föreslagna överkursen å de

nya aktierna, vilket ur rörelsesynpunkt är fördelaktigt för banken; det kan

tilläggas, att motsvarande förfaringssätt ofta tillämpas vid nyemission av

aktier. Ur statens synpunkt bör därför intet vara att erinra mot att Jordbrukarbankens

nya aktier emitteras till en kurs av 150 %.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

För ifrågavarande aktieteckning samt för nyssnämnda inköp av aktier

i Jordbrukarbanken torde sålunda ett investeringsanslag böra äskas å tillhopa

15 200 000 kronor. Anslaget torde böra anvisas å kapitalbudgeten för

budgetåret 1949/50 under rubrik Fonden för statens aktier.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna de av mig i det föregående förordade allmänna

riktlinjerna för inrättandet av en statlig affärsbank;

b) medgiva, att statens aktieinnehav i aktiebolaget Göteborgs

handelsbank på de villkor och under de förutsättningar,

som angivas i härvid fogade avtal, avvecklas;

c) å kapitalbudgeten under rubrik Fonden för statens aktier

till Aktieteckning i aktiebolaget Jordbrukarbanken

in. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 15 200 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Olov Sommar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

11

Bil. A.

Överenskommelse.

Mellan Aktiebolaget Göteborgs Handelsbank, nedan kallat Handelsbanken,

å ena, och Skandinaviska Banken Aktiebolag, nedan kallat Skandinaviska

Banken, å andra sidan, har denna dag träffats följande överenskommelse.

§ I
Handelsbanken

överlåter till Skandinaviska Banken hela sin rörelse med

samtliga tillgångar och rättigheter.

§ 2.

Skandinaviska Banken åtager sig med Handelsbankens friskrivande ansvaret

för Handelsbankens samtliga skulder och övriga förpliktelser av vad

slag det vara må inklusive skatter, dock ej utskiftningsskatt.

§ 3.

Utöver den ersättning för de överlåtna tillgångarna och rättigheterna, som

ligger i övertagandet av Handelsbankens skulder och förpliktelser, betalar

Skandinaviska Banken till Handelsbanken ett kontant belopp av trettionio

miljoner kronor samt erlägger ränta enligt vad i § 6 sägs.

§ 4.

Handelsbankens rörelse skall anses vara driven för Skandinaviska Bankens

räkning från och med den 1 januari 1949.

Efter innevarande dag må Handelsbanken icke utan överenskommelse med

Skandinaviska Banken ingå andra förbindelser eller åtaga sig andra förpliktelser

än sådana, som falla inom rörelsens normala handhavande.

Handelsbanken må för år 1948 icke utdela mera än, såsom dess styrelse

beslutat föreslå ordinarie bolagsstämma, 4 Va procent å stamaktierna och

4 procent å preferensaktierna.

§ 5.

Tillträde av den överlåtna egendomen skall ske vid det månadsskifte, som

inträffar näst efter sex dagar sedan samtliga i § 10 omförmälta förutsättningar

för överenskommelsen inträtt.

Å tillträdesdagen skola dels de överlåtna tillgångarna överlämnas till

Skandinaviska Banken, varvid det åligger Handelsbanken att utfärda för

överlåtelsen erforderliga handlingar, såsom köpebrev å fast egendom m. in.,

dels det i § 3 angivna kontanta köpeskillingsbeloppet Kr. 39 000 000:— erläggas.

Skandinaviska Banken har att själv bära all i anledning av överlåtelsen

utgående lagfartsstämpel, gårdaköpsavgift, fondstämpel o. d.

§ 6.

Skandinaviska Banken skall till Handelsbanken betala ränta efter 4 %

om året å nominella beloppet av Handelsbankens utestående preferensaktier

å Kr. 3 000 000:— från den 31 december 1948 till den dag preferensaktieägare

tillkommande belopp i Handelsbankens likvidation finnes tillgängligt

för lyftning, dock skall för varje preferensaktie, varå förskottsvis utbetalats det

belopp aktieägaren tillkommer, det räntebärande beloppet, Kr. 3 000 000:—,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

minskas med Kr. 100:— från betalningsdagen räknat. Inträffar tillträdesdagen

efter den 30 juni 1949, skall Skandinaviska Banken dessutom till Handelsbanken

erlägga ränta efter 2 ’/2 % om året å Kr. 36 000 000: — från sistnämnda

dag till tillträdesdagen.

§ 7.

Skandinaviska Banken skall betala alla kostnader för Handelsbankens

likvidation och upplösning samt garanterar, att för utdelning till aktieägarna

och utskiftningsskatt kommer att finnas tillgängligt ett belopp av 39 miljoner

kronor jämte ränta på sätt i § 6 sägs.

§ 8.

Enligt av svenska staten erhållet uppdrag förbinder sig Skandinaviska

Banken att anvisa köpare dels till samtliga av svenska staten nu icke ägda

preferensaktier i Handelsbanken med kuponger från och med nr 3 till ett

pris av etthundrasju kronor per aktie, franko fondstämpel och kurtage,

dels till samtliga av staten nu icke ägda stamaktier i Handelsbanken med

kuponger från och med nr 16 till ett pris av etthundraåttio kronor per

aktie, franko fondstämpel och kurtage. Denna förbindelse skall gälla under

en tid av fem månader efter det detta avtal blivit gällande.

§ 9‘

Skandinaviska Banken förbinder sig att från tillträdesdagen erbjuda Handelsbankens

hela personal anställning på minst lika förmånliga löne- och

pensionsvillkor, som envar för närvarande åtnjuter hos Handelsbanken.

I det övertagande av förpliktelser, varom i § 2 förmäles, ingår övertagande

från Skandinaviska Bankens sida av ansvaret för alla utgående pensioner,

understöd och dylikt till hos Handelsbanken tidigare anställda.

§ 10.

Detta avtal är för sin giltighet beroende av följande förutsättningar, nämligen
att

Kungl. Maj :t medgiver Skandinaviska Banken att övertaga Handelsbankens

rörelse på sätt ovan förutsatts,

att Handelsbanken vid nästkommande ordinarie bolagsstämma samt vid

extra bolagsstämma före årets slut beslutar dels godkänna detta avtal dels

ock träda i likvidation vid det månadsskifte, som inträffar näst efter sex

dagar sedan Kungl. Maj :ts ovannämnda medgivande lämnats,

samt att Handelsbankens aktieägare vid den extra bolagsstämman utse likvidatorer.

§ 11.

Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av denna överenskommelse

må icke dragas inför domstol utan skall avgöras av skiljemän enligt lag.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade och utväxlade.

Göteborg den 22 februari 1949.

Aktiebolaget Göteborgs Handelsbank Skandinaviska Banken Aktiebolag

Erik Lundh Gustaf Söderland

Axel Adler

O. Andersson

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

13

Tillägg.

Sedan förslag framkommit att tilldela Aktiebolaget Göteborgs handelsbanks

personal en gratifikation å 150 000 kronor, förklara vi oss härmed

icke hava något att erinra mot att handelsbanken vid bolagsstämma fattar

beslut därom under förutsättning, att ett motsvarande belopp avräknas å

dels den i överenskommelsen angivna köpeskillingen och dels det belopp,

som vid likvidationen skall utskiftas å statens aktier.

Göteborg den 14 mars 1949.

Skandinaviska Banken Aktiebolag

Erik Lundh

Gustaf Söderlund

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Bil. B.

Avtal.

Mellan svenska staten, å ena, samt Skandinaviska Banken Aktiebolag, nedan

kallat Skandinaviska Banken, å andra sidan, har denna dag träffats följande

avtal.

§ 1.

Skandinaviska Banken — som enligt avtal denna dag med Aktiebolaget

Göteborgs Handelsbank, nedan kallat Handelsbanken, förvärvat denna banks

hela rörelse — åtager sig härmed på nedan angivna villkor att, under en tid

av fem månader från och med det att nämnda avtal blir gällande, för statens

eller av staten anvisad köpares räkning inköpa dels till en kurs av

180 kronor per aktie alla stamaktier i Handelsbanken, som icke redan befinna

sig i statens ägo och som kunna förvärvas till nämnda pris, dels till

en kurs av 107 kronor per aktie alla av staten nu icke ägda preferensaktier

i Handelsbanken, som kunna förvärvas till detta pris.

Stamaktier skola åtföljas av kuponger från och med nr 16 samt preferensaktier

av kuponger från och med nr 3.

§ 2.

För de utbetalningar, som Skandinaviska Banken i enlighet med sin i § 1

givna utfästelse gör, inklusive eventuellt erlagd fondstämpel, äger banken

erhålla gottgörelse; dock icke för vad som av utlagd köpeskilling för preferensaktie

överstiger dennas nominella belopp med tillägg av 4 procent

ränta därå från den 31 december 1948 till nedan angivna utbetalningsdag.

På utbetalta belopp med den inskränkning nu sagts äger Skandinaviska

Banken gottskriva sig ränta efter 2V2 procent för år räknat, dock icke för

tid före den 1 juli 1949.

Ovannämnda gottgörelse skall utbetalas, då för övertagen aktie likvid antingen

efter bolagsskifte eller förskottsvis kan av staten uppbäras i Handelsbankens

likvidation.

Kurtagekostnad må icke belastas köparen.

§ 3.

Därest den i § 1 omnämnda mellan Skandinaviska Banken och Handelsbanken

träffade överenskommelsen blir gällande, är staten skyldig att, när

helst så av likvidatorerna i Handelsbanken erbjudes, emottaga förskott å

vad staten såsom ägare av nu innehavda och framdeles förvärvade preferensaktier

tillkommer.

Sedan staten såsom förskott å preferensaktier emottagit nominella beloppet

av aktien jämte fyra procent ränta därå från den 31 december 1948, tills betalningen

sker, har staten icke för ifrågavarande aktie något ytterligare anspråk

på andel i Handelsbankens tillgångar.

§ 4.

Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal må icke

dragas inför domstol utan skall avgöras av skiljemän enligt lag.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 22 februari 1949.

För svenska staten: Skandinaviska Banken Aktiebolag

Ernst Wigforss Erik Lundh Gustaf Söderlund

497407. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BU 1949:49 Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag om fortsatt giltighet under år 1950 av gällande övergångsplan för riksbanken m. m. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1949:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i strafflagen. a1 i texten