Sök i Ratio Lex

Angående anslag till främjande av bostadsförsörjningen för budgetåret 1949150 m. m

1949-01-16 · 80 sidor, varav 77 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 77 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:153, Angående anslag till främjande av bostadsförsörjningen för budgetåret 1949150 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 153.

1

Nr 153.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

främjande av bostadsförsörjningen för budgetåret

1949150 m. m.; given Stockholms slott den 11 mars

1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Sammanfattning.

I propositionen äskas anslag för den statliga låne- och bidragsverksamheten

för bostadsändamål samt för bostadsstyrelsens och länsbostadsnämndernas

avlöningar och omkostnader. Därjämte framläggas förslag rörande

bl. a. vissa ändringar i villkoren för egnahemslån, tertiärlån och tilläggslån

samt familjebostadsbidrag ävensom rörande utvidgning av besvärsrätten

beträffande bostadsstyrelsens beslut.

En sammanfattande redogörelse för de framlagda förslagen lämnas i den

inledande översikten.

1 — Bilaga till riksdagens protokoll 1949. 1 sand. Nr 153.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 11 mars 19t9.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 54—61, samt under kapitalbudgeten: socialdepartementet,

punkterna 1—3, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkna följande anslag:

A. Driftbudgeten.

Bostadsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag ................ 2 300 000

Bostadsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag 300 000

Länsbostadsnämnderna: Avlöningar, förslagsanslag 1 400 000

Länsbostadsnämnderna: Omkostnader, förslagsanslag ........ 335 000

Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa

bostadsbyggnadsföretag, förslagsanslag.................... 400 000

Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, förslagsanslag

................................................ 21 000 000

Särskilda bostadsrabatter, reservationsanslag 1 500 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag 6 000 000

B. Kapitalbudgeten.

Under fonden för låneunderstöd:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, investerings
anslag

................................................ 15 000 000

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder, in
vesteringsanslag

........................................ 5 000 000

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier, investeringsanslag 2 000 000

Nämnda anslag upptogos med allenast preliminärt beräknade belopp,

emedan säkra hållpunkter för bedömning av medelsbehovet icke kunde er
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

hållas, förrän någon tid förflutit efter det att de nya grunderna för lånoch

bidragsgivningen till förmån för bostadsförsörjningen börjat tillämpas,

d. v. s. den 1 juli 1948, från vilken tidpunkt jämväl en omfattande omorganisation

av de bostadspolitiska organen genomförts.

Sedan bostadsstyrelsen i skrivelse den 17 januari 1949 framlagt slutliga

beräkningar av medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål, torde jag få

upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling. I anslutning härtill

torde jag till prövning jämväl få upptaga vissa särskilda med förevarande

låne- och bidragsverksamhet sammanhängande frågor.

I. Översikt.

1. Gällande låne- och bidragsbestämmelser.

Under de senaste åren har riksdagen antagit nya grunder såväl för lån

och bidrag till bostadshus som för bostadsrabatter till särskilda hushållskategorier.

Lån och bidrag till bostadshus.

Egnahemslån. Bestämmelserna om egnahemslån återfinnas i kungörelsen

den 30 juni 1948 (nr 546) om egnahemslån och förbättringslån. Flertalet

av tidigare låne- och bidragsformer för enfamiljs- och tvåfamilj shus har

ersatts med det nya egnahemslånet till vilket är knuten en kapitalsubvention

i form av en räntefri stående del av lånet; alltjämt lämnas dock ett

särskilt stöd till lantarbetarbostäder. Egnahemslån utgår till ny- och ombyggnad

av enfamiljs- och tvåfamiljshus. Till mindre förbättringar kan

erhållas förbättringslån, vilket delvis ersatt tidigare utgående förbättringsbidrag,

förbättringslån och nybyggnadslån.

Egnahemslån beviljas — i allmänhet utan särskild behovsprövning —

för ny- eller ombyggnad av hus, som uppfylla vissa standardkrav. För lägenhetens

storlek gälla följande minimivillkor: på landsbygden två rum och

kök, lägenhetsyta 60 m2 (för enfamiljshus om endast två rum och kök

krävs i regel att huset även innehåller inredningsbar vind), i stadssamhällen

tre rum och kök, lägenhetsyta 70 m2. För lägenhetens utrustning

gälla följande minimivillkor: vatten- och avloppsledningar inom lägenheten,

förutsatt att vatten och avlopp kan ordnas inom rimliga kostnader, samt i

regel centralvärme och badmöjlighet.

Såsom särskilt villkor för erhållande av kapitalsubvention gäller, att

bottenytan icke får överstiga för enfamiljshus i ett plan 100 m2, i ett och

ett halvt plan 80 m2 och i två plan 60 m2. Till tvåfamiljshus utgår kapitalsubvention

i regel endast om ytan för varje lägenhet icke överstiger 100 m2.

Utgår kapitalsuhvention kan lån beviljas mellan 50 och 90 procent av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

belåningsvärdet, vilket skall överensstämma med den godtagbara produktionskostnaden

(tomt- och byggnadskostnad). Utgår icke kapitalsubvention

kan lån beviljas intill högst 75 procent av belåningsvärdet. I särskilda

fall kan lånets undre gräns sänkas.

Räntan på egnahemslånet utgör 3 procent. Amorteringstiden är för nybyggnad

25 år, för ombyggnad högst 25 år. Den del av lånet, som ligger

under 50 procent av belåningsvärdet, skall dock vara amorteringsfri.

Kapitalsubventionen, som utgår i form av räntefri stående del av egnahemslånet,

utgör beträffande

nybyggnad av enfamiljshus och tvåfamilj shus, vars ena lägenhet uppfyller

i det föregående angivna minimikrav beträffande storlek, 4 000 kronor,

nybyggnad av annat tvåfamiljshus 6 000 kronor,

ombyggnad av enfamiljshus och tvåfamiljshus, vars ena lägenhet uppfyller

i det föregående angivna minimikrav beträffande storlek, 20 procent

av ombyggnadskostnaden, dock högst 4 000 kronor,

ombyggnad av annat tvåfamiljshus 20 procent av ombyggnadskostnaden,

dock högst 6 000 kronor.

Efter behovsprövning kan i fråga om ombyggnad kapitalsubvention utgå

med mer än 20 procent av ombyggnadskostnaden, dock högst med nyss

angivna belopp.

Förbättringslån. Bestämmelserna om förbättringslån återfinnas i nyssnämnda

kungörelse den 30 juni 1948 (nr 546) om egnahemslån och förbättringslån.

Till bostäder, som beräknas bli använda på längre sikt, kan förbättringsstöd

lämnas endast för anordnande av ledningar för vatten och avlopp samt

för förbättring av vattentäkt, för elektrisk installation samt i särskilda fall

jämväl för centralvärmeanläggning. Till bostäder, som beräknas bli använda

under begränsad tid, kan förbättringslån utgå för förbättringsarbete

avseende såväl byggnaden som bostaden och dess utrustning. Rent underhåll

kan icke ifrågakomma för lån.

Förbättringslånet kan helt eller delvis ha karaktär av bidrag, vilket i regel

har formen av räntefritt stående lån eller räntefri stående del av lånet.

Dylikt bidrag kan utgå först efter behovsprövning. Lån som är avsett att

förräntas och amorteras kan beviljas utan behovsprövning.

Lån som ej till någon del har karaktär av bidrag kan uppgå till högst

75 procent av den godtagbara kostnaden för förbättringen. Annat lån kan

beviljas intill 90 procent av kostnaden. För lån eller del av lån som skall

förräntas och amorteras gäller att räntan är 3 procent och att amorteringstiden

skall fastställas från fall till fall; den skall dock i regel bestämmas

till högst 10 å 15 år och får i intet fall överstiga 25 år.

Räntefritt stående lån eller räntefri stående del av lån — »bidrag» — kan

uppgå till högst 80 procent av den godtagbara kostnaden (i undantagsfall

högre, därest ömmande omständigheter föreligga), dock för enfamiljshus

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

högst 1 200 kronor för anordnande av ledningar för vatten och avlopp eller

förbättring av vattentäkt och 2 800 kronor för andra förbättringsåtgärder

eller sammanlagt högst 4 000 kronor samt för tvåfamiljshus högst 1 800,

4 200 resp. 6 000 kronor.

Statsbidrag för fiskarboståder. Bestämmelserna om dessa bidrag återfinnas

i kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 472) angående statsbidrag för

fiskarbostäder inom vissa områden, i vilken ändringar vidtagits genom

kungörelserna nr 893/1940, 1/1941, 614/1942 och 549/1948.

Enligt dessa kungörelser må statsbidrag utgå för iordningställande inom

de norrländska kustlänen samt Uppland av fiskares s. k. skärbostäder,

sjöbodar och båthus, där sådant förbättringslån, som ej i sin helhet utgör

amorteringslån, icke kan utgå enligt egnahemslånekungörelsen.

Bidrag må icke beviljas till högre belopp än, för varje bostadslägenhet,

med eller utan sjöbod och båthus, 2 500 kronor, för enbart sjöbod och båthus

600 kronor, för enbart sjöbod 500 kronor samt för enbart båthus 400

kronor.

Lantarbetarbostadslån och -bidrag. Bestämmelserna om dessa lån och

bidrag återfinnas i kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 465) om lantarbetarbostadslån

och lantarbetarbostadsbidrag, i vilken ändringar vidtagits genom

kungörelserna nr 674/1939, 671/1940, 633/1941, 632/1943 och 548/1948.

Lantarbetarbostadslån får icke överstiga 80 procent av de uppskattade

kostnaderna för företaget, i vilket kan inbegripas förbättring av vattentäkt.

Lånet är under de tio första åren räntefritt; därefter skall erläggas ränta,

efter fast, vid lånets beviljande bestämd räntefot (f. n. 3,25 procent). Lånet

skall amorteras under en tid av 20 år, under de tio första åren med en

tjugondedel av lånebeloppet årligen och under återstoden av lånetiden med

fast annuitet. Lägenheten skall bestå av minst två rum och kök av lämplig

storlek. Lägenheten bör så utrustas, att hygienen befordras och det husliga

arbetet underlättas. Där så kan ske inom rimlig kostnad, skall lägenheten

förses med vatten- och avloppsledningar samt anordningar för centraluppvärmning.

Lantarbetarbostadsbidrag kan beviljas jämte lån och utgå med 300 kronor

för varje lägenhet, som förses med vatten- och avloppsledningar samt

anordningar för centraluppvärmning eller enbart vatten- och avloppsledningar

eller innehåller minst tre rum och kök. Om samtliga dessa krav

uppfyllas, utgår bidraget med 600 kronor.

Tcrtiärlän och tilläggslån. Bestämmelserna om dessa lån återfinnas i

kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 587) om tertiärlån och tilläggslån för

flerfamiljshus, vilken ersatt kungörelsen nr 551/1946 i samma ämne.

Lån kan beviljas för ny- och ombyggnad av flerfamiljshus, varmed förstås

byggnad som är avsedd att inrymma minst tre bostadslägenheter. Lån

kan också beviljas kommun eller s. k. allmännyttigt företag för förvärv av

flerfamiljshus, uppfört med stöd av lån enligt tertiärlånekungörelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Lån kan beviljas till dels enskilt företag, dels kooperativt organiserat

företag, som arbetar utan enskilt vinstsyfte och under betryggande kontroll,

dels kommun och allmännyttigt företag. Vissa särskilda villkor ha uppställts

för godkännande av företag såsom allmännyttigt.

Tertiärlånen skola förräntas och amorteras. Räntan är tre procent. Amortering

skall verkställas med årligen lika stora delar av lånets ursprungliga

belopp under en tid av för

nyuppfört stenhus 40 år,

nyuppfört trähus 30 år,

ombyggt stenhus högst 40 år och

ombyggt trähus högst 30 år.

Enskilt företag skall under de sex första åren av lånets löptid utöver

den nyss angivna amorteringen verkställa en extra amortering med en procent

per år av lånets ursprungliga belopp.

Lånegränserna framgå av följande tablå.

Låntagarkategori

Tertiärlånets högsta belopp

i procent av fastighetens

avkastningsvärde

Tertiärlånets

övre gräns i

procent av fastig- hetens avkast- ningsvärde

i normala

fall

i undantags- fall

Kommunala och allmännyttiga bostadsföretag

Kooperativa bostadsföretag................

Övriga bostadsföretag......................

1 Om särskilda skäl därtill föreligga, ka

procent av avkastningsvärdet, varvid lånets

Denna undantagsbestämmelse är avsedd åt

kapitalstarka småföretagare, vilka uppföra

skola bo i huset och förvalta detsamma.

30

25

15

n tertiärlånet

ivre gräns utf

. främst tillä

lostadshus oir

40

35

25

uppgå till h<

;ör 90 procent

■npas beträffa

4—10 lagen

100

95

851

jgst 20 resp. 30

av sagda värde,

ide sådana icke

leter och själva

Låntagaren garanteras under en period av 10 år en ränta av tre procent

på primärlån och en däremot svarande ränta på sekundärlån med den inskränkningen,

att, om räntan på dessa lån stiger, eftergift kan medges eller

redan utgående eftergift höjas med belopp motsvarande högst en procent

av primär- och sekundärlånen. Om ränteläget är sådant att eftergiften

skulle bli mycket liten utgår tills vidare icke eftergift.

Hyrorna skola fastställas av det lånebeviljande organet med ledning av

sj älvkostnadsprincipen.

Tilläggslånen ha subventionskaraktär. De äro sålunda ränte- och amorteringsfria

och skola, därest icke förändringar i det allmänna hyresläget giva

anledning till annat, avskrivas efter tio år. Tilläggslångivningen, vilken infördes

år 1942, är motiverad av den byggnadskostnadsstegring, som ägt

rum sedan början av det andra världskriget, och har till syfte att förhindra

en stegring av hyresnivån för nyuppförda bostäder. Den ingår alltså icke

såsom ett led i åtgärderna för främjande av bostadsförsörjningen på längre

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

sikt utan skall avvecklas så snart byggnadskostnadsutvecklingen öppnar en

möjlighet därtill. Kapitalsubventionen till enfamiljs- och tvåfamiljshus i

form av räntefri stående del av egnahemslån har samma karaktär som

tilläggslånen.

Tilläggslån utgår på orter, där hyresläget är lågt och inkomstläget sådant,

att det föreligger risk för att nyproduktionen av bostäder hämmas om icke

subvention lämnas. Dessa orter, fördelade på fyra grupper, angivas av

Kungl. Maj:t efter förslag av bostadsstyrelsen. Genom beslut av 1948 års

riksdag äger Kungl. Maj :t om behov därav uppkommer inrätta en femte

subventionsgrupp; en femte grupp har hittills icke inrättats. Tilläggslån

utgår med belopp, motsvarande det kapitaliserade värdet av ett för företaget

beräknat bidrag, som för de fyra ortsgrupperna uppgår till resp. 40

öre, 80 öre, en krona 20 öre och en krona 60 öre per m2 lägenhetsyta. Avdrag

med högst tre kronor per m2 lokalyta göres, då byggnaden innehåller

lokaler, vilka kunna upplåtas mot hyror avsevärt överstigande för bostadslägenheter

utgående hyror. Det förutsättes, att vederbörande kommun regelmässigt

lämnar subvention med ett belopp motsvarande en fjärdedel av

tilläggslånet. Från angivna regler angående tilläggslånets storlek kunna

vissa undantag göras.

Statsbidrag till anordnande av pensionärshem. Bestämmelserna om dessa

bidrag återfinnas i kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 462). Vissa delar av

kungörelsen ha ändrats genom kungörelserna nr 941/1939, 573/1942,

904/1947 och 538/1948.

Syftet med dessa bidrag är att främja tillkomsten av goda smålägenheter

till låga hyror, avsedda för åldringar med begränsade ekonomiska resurser.

Bidrag utgå endast till kommun, kommunförbund eller allmännyttigt bostadsföretag.

Villkoren för erkännande av företag såsom allmännyttigt

överensstämma icke helt med motsvarande bestämmelser i tertiärlånekungörelsen.

Lägenheterna i pensionärshem skola uppfylla vissa krav; bl. a. skall, där

så kan ordnas inom rimlig kostnadsram, hemmet förses med vatten- och

avloppsledningar, centraluppvärmning och badrum.

Till hyresgäst i pensionärshem må som regel antagas endast person,

vilken dels antingen uppnått 60 års ålder eller utan att hava uppnått

nämnda ålder åtnjuter folkpension enligt lagen om folkpensionering, dels

kan antagas vara ur stånd att med egna medel förskaffa sig nöjaktig

bostad.

För lägenheter i pensionärshem äro fastställda maximihyror, vilka framgå

av följande tablå (hyresbelopp i kronor för år, inbegripande ersättning för

vatten och uppvärmning).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Hemmet beläget å ort som i

folkpensionshänseende tillhör

bostadskostnadsgrupp

Lägenhet f

ö r

1 person

2—3 personer

4 eller flera

personer

120

180

210

2..................................

160

240

280

3..................................

220

330

385

280

420

490

5..................................

320

480

560

Statsbidraget beviljas med viss procent av de egentliga byggnadskostnaderna;

bidrag utgår alltså icke för kostnaderna för tomt, väg eller vatten-,

avlopps-, gas- eller kraftledningar utanför tomtgränsen. Bidraget

varierar med skattetrycket inom kommunen på sätt framgår av följande

tablå.

Uttaxering kronor

Statsbidrag

under 10 .............

............. 25

10—10,99 .............

............. 27

11—11,99 .............

............. 30

12—12,99 .............

............. 34

13—13,99

............. 40

14—14,99 .............

............. 48

15—15,99 .............

............. 57

16—16,99 .............

............. 68

17 och däröver .........

............. 80

Bostadsrabatter till olika hushållskategorier.

Familjebostadsbidrag och brånslebidrag. Bestämmelserna om dessa bidrag

återfinnas i kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 547) om familjebostadsbidrag

och bränslebidrag; en mindre ändring i kungörelsen har skett genom

kungörelsen nr 642/1948.

Fr. o. m. den 1 juli 1948 kan familjebostadsbidrag beviljas familjer med

minst två barn under 16 år i bostadshus färdigställda efter den 1 januari

samma år, i fråga om hus förvaltade av kommun eller allmännyttigt bostadsföretag

efter den 1 juli 1946, förutsatt såväl att inkomsten icke överstiger

en viss gräns som att lägenheten uppfyller vissa krav. I förhållande

till tidigare gällande villkor för familjebidrag innebär detta, att bidragsgivningen

till förmån för de barnfostrande familjerna utsträckts i två hänseenden:

bidragsgivningen avser i fortsättningen dels olika typer av fastigheter

och icke såsom tidigare enbart fastigheter finansierade och förvaltade

på visst sätt, dels icke endast familjer med minst tre minderåriga barn utan

jämväl familjer med två barn. Bestämmelserna om familjebidrag äger alltfort

giltighet beträffande hus, vilka före den 1 juli 1948 omfattats av ifrågavarande

bidragsgivning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Av de villkor som uppställts för erhållande av familjebostadsbidrag och

bränslebidrag må följande nämnas.

Lägenheter i ny- och ombyggda flerfamiljshus skola omfatta minst två

rum och kök med en lägenhetsyta av minst 50 och högst 100 m2 och vara

utrustade med vatten, avlopp och centralvärme samt i tätorter jämväl med

w. c. och enskilt badrum. För lägenheter i ny- och ombyggda enfamiljsoch

tvåfamiljshus gälla samma villkor som beträffande egnahemslånet och

den till detta knutna kapitalsubventionen.

Vissa inkomststreck skola tillämpas. Sålunda skall bidraget kunna utgå

endast om mannens och hustruns sammanlagda beskattningsbara årsinkomst

(enligt fr. o. m. 1948 gällande regler för taxeringen till den statliga

inkomstskatten) uppgår till i fråga om tvåbarnsfamiljer högst 4 000 kronor,

i fråga om trebarnsfamiljer 5 000 kronor, i fråga om fyrabarnsfamiljer

6 000 kronor o. s. v. Inkomstprövning skall verkställas vart femte år på

grundval av familjernas inkomster under de mellanliggande åren.

Familjebostadsbidrag utgår med ett årligt belopp av 130 kronor för barn

med undantag för familj i nyuppfört enfamiljshus finansierat med det nya

egnahemslånet, vilken erhåller ett årligt bidrag motsvarande för barn 20

procent av de ursprungliga kapitalkostnaderna, dock lägst 130 och högst

175 kronor. Bidraget kan icke utgå kontant utan lämnas i regel för flerfamiljshus

i form av avdrag på hyran och för enfamiljs- och tvåfamiljshus

såsom avdrag på de årliga kapitalkostnaderna. I sistnämnda fall kan bidrag

jämväl lämnas i form av extra amortering på i första hand egnahemslånet.

Till familjebostadsbidraget är vidare anknutet ett kristillägg, motiverat

av de nuvarande höga bränslepriserna. Detta s. k. bränslebidrag utgår för

innevarande budgetår med lägst 125 och högst 175 kronor i södra och mellersta

Sverige och lägst 150 och högst 225 kronor i de norra delarna av

landet.

Trekronor sbidrag. Genom beslut av 1947 års riksdag infördes fr. o. m.

den 1 juli sagda år en särskild bostadsrabatt, trekronorsbidrag, till hushåll

med begränsade inkomster. Under såväl föregående som innevarande budgetår

har bidragsgivningen erhållit en i viss mån försöksbetonad karaktär.

Omfattningen av bidragsgivningen bestämmes sålunda i första hand av de

produktionsinitiativ som tagits eller må komma att tagas av kommunerna.

Det har å andra sidan förutsatts, att möjligheten att erhålla statsmedel för

ifrågavarande ändamål kommer att stimulera kommunerna att i ökad utsträckning

bedriva en aktiv bostadspolitik. Kommunerna avgöra själva

vilka hushåll som skola erhålla bidrag, vilket dock endast kan utgå till

hushåll i bostadshus, som färdigställts efter den 1 juli 1946 och förvaltas

av kommun eller allmännyttigt bostadsföretag i den mening vari detta uttryck

tages i tertiärlånekungörelsen. Bidraget utgör för år tre kronor per

in2 lägenhetsyta.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

2. De bostadspolitiska organen.

Genom beslut av 1948 års riksdag har fr. o. m. den 1 juli 1948 statens

byggnadslånebyrå omorganiserats till ett centralt ämbetsverk, bostadsstyrelsen,

uppdelat på fyra byråer — en kanslibyrå, en planeringsbyrå, en lånebyrå

och en teknisk byrå — jämte en fristående social sektion. Ämbetsverket

har såsom chef en generaldirektör. Bostadsstyrelsen består utom

av generaldirektören och dennes ställföreträdare av fem ledamöter utsedda

av Kungl. Maj :t. Till styrelsen ha hänförts de bostadspolitiska uppgifter

som tidigare åvilade egnahemsstyrelsen (lån och bidrag till lantarbetarbostäder,

stöd åt kollektiva tvätterier in. in.).

Från den 1 juli 1948 har vidare inrättats ett nytt bostadspolitiskt organ,

länsbostadsnämnd, vars chefstjänsteman, länsbostadsdirektören, är självskriven

ledamot av nämnden. Denna består därjämte av fyra av Kungl.

Maj :t utsedda ledamöter. Länsbostadsnämndernas arbetsuppgifter ha för

budgetåret 1948/49 förutsatts komma att väsentligen bli begränsade till

övertagande, i samband med egnahemsorganisationens upphörande den 1

juli 1948, av egnahemsnämndernas bostadspolitiska uppgifter. Länsbostadsnämnderna

skola därefter successivt övertaga lån- och bidragsgivningen till

enfamiljs- och tvåfamiljshus på landsbygden och i stadssamhällen med

högst 10 000 invånare. De skola jämväl beträffande nämnda kommuner

handha familjebostadsbidragsgivningen och förvaltningen av beviljade lån

och bidrag till enfamiljs- och tvåfamiljshus. Frågan om ytterligare decentralisering

av den statliga bostadspolitiken har förutsatts senare komma

att upptagas till övervägande.

Beträffande kommunernas organ för handläggning av löpande bostadspolitiska

arbetsuppgifter har beslutats, att förmedlingen av statliga lån och

bidrag för bostadsändamål i princip skall åvila ett enda organ i kommunen,

förmedlingsorganet. Förmedlingsorgan bör vara i stad drätselkammare och

på landet kommunalnämnd, såvida kommunen icke finner skäl föreligga

att antingen till förmedlingsorgan utse organ, som handlägger fastighetsoch

byggnadsfrågor, eller för ändamålet inrätta ett särskilt organ.

3. Bostadsförsörjningsläget.

I förutnämnda skrivelse den 17 januari 1949 har bostadsstyrelsen lämnat

en översikt över bostadsförsörjningsläget. I det följande redogöres för det

huvudsakliga innehållet i denna översikt.

Beträffande bostadsproduktionen under år 1948 lämnar

bostadsstyrelsen i huvudsak följande uppgifter.

Tillskottet av nya lägenheter under år 1948 har i stort sett väl motsvarat

den produktionsplan för bostäder, som ingick som en del av 1948 års investeringsbudget.

Enligt denna plan beräknades antalet under året färdig
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

ställda lägenheter till 55 500, varav 39 000 i kvotorterna och 16 500 lägenheter

utanför kvotorterna. (Den senare ortsgruppen motsvarar i huvudsak

egentlig landsbygd samt mindre tätorter med under 3 000 invånare.) Med

ledning av nu föreliggande uppgifter, vilka delvis äro preliminära, kan det

under år 1948 erhållna lägenhetstillskottet uppskattas till omkring 54 000

lägenheter, varav 37 000 å 38 000 i kvotorterna och 16 000 ä 17 000 utanför

kvotorterna. Det underskott på något mer än 1 000 lägenheter i förhållande

till planen, som synes föreligga för året och som kan helt hänföras till

eftersläpning i färdigställandet av företag i Stockholm, torde komma att

fyllas under de första månaderna innevarande år.

I anslutning härtill anför styrelsen vissa allmänna synpunkter på bostadsproduktionen

och bostadsförsörjningsläget

efter kriget.

Här preliminärt uppskattade produktionssiffror för senast förflutna år,

lagda till de föregående årens sedan krigets slutskede, ge resultatet att

under fyraårsperioden 1945—1948 omkring 220 000 lägenheter färdigställts

i hela landet. Härav falla i det närmaste 160 000 lägenheter på kvotorterna.

Mot detta senare bruttotillskott svarar vid den avgång av äldre lägenheter

genom rivning eller andra orsaker, som kan beräknas för ifrågavarande år,

en nettoökning av kvotorternas lägenhetsbestånd på omkring 150 000 lägenheter.

Det må anmärkas, att denna ökning väsentligt överstiger tillväxten

av bostadsbeståndet under någon föregående period av motsvarande längd.

Än mera gäller detta, om räkningen utföres i antal rumsenheter i stället

för i antal lägenheter.

Denna stora ökning till trots har som bekant bostadsbristen icke visat

någon tendens att mildras. Detta sammanhänger givetvis med den exceptionellt

uppdrivna tillväxt i stadssamhällenas hushållsbestånd under efterkrigsåren,

som betingats av hög äktenskapsfrekvens och stora inflyttningsöverskott

under högkonjunkturen för stadsnäringarna. För åren 1945—

1947 kan nettotillskottet av nya lägenheter i kvotorterna beräknas till

115 000. Under samma år beräknas ökningen av hushållens antal till

114 000. Bristläget vid utgången av år 1947 var sålunda genomsnittligen

praktiskt taget detsamma som under krigsperiodens slutskede.

Beträffande bostadsmarknadens utveckling under år

1 9 4 8 anför styrelsen följande.

Även för sistförflutna år synes man kunna räkna med ett i stort sett oförändrat

bristläge. I förarbetena till 1948 års investeringsbudget beräknades

nettotillskottet av hushåll i kvotorterna till omkring 35 000, vilket innebalen

sänkning i förhållande till år 1947 med 3 000 hushåll. Härvid antogs en

nedgång till följd av demografiska förskjutningar i antalet äktenskap med

5 procent i förhållande till 1947 samt eu minskning av inflyttningen med

omkring 15 procent — en fortsättning av tendenser, som gjort sig gällande

under år 1947.

Definitiva uppgifter om de demografiska förändringarna av betydelse

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

för beräkningen av hushållstillväxten under år 1948 äro ännu icke tillgängliga.

Av hittills föreliggande uppgifter synes framgå, att den i förväg

kalkylerade nedgången i äktenskapsbildningen icke kommit till stånd; antalet

ingångna äktenskap i städerna under de tre första kvartalen av 1948

understeg icke 1947 års siffror för motsvarande del av året. Ä andra sidan

är det uppenbart, att nedgången i nettoinflyttningen varit starkare än den

väntade. Inom Stockholms administrativa gränser har rent av nettoutflyttning

förekommit. Tidigare erfarenheter ge vid handen, att utslagen i flyttningssiffrorna

för Stockholm icke äro representativa för stadsbygden i allmänhet.

Att döma av hittills tillgängliga, preliminära siffror synes en nedgång

på omkring 40 procent i nettoinflyttningen till städerna ha inträffat

mellan 1947 och 1948, vilket enligt tillämpade beräkningsgrunder motsvarar

en minskning av hushållstillväxten med omkring 3 500. Sammanvägas dessa

demografiska förskjutningar med hänsyn till resp. faktorers betydelse

för hushåll sbildningen, får man till resultat en hushållstillväxt i stadssamhällena

under 1948, som är praktiskt taget densamma som den i prognosen

och investeringsplanen beräknade. En reservation måste dock här göras

för den osäkerhet, som ännu måste vidlåda beräkningarna med hänsyn

till uppgifternas preliminära och delvis ofullständiga karaktär.

I de på förhand gjorda uppskattningarna angavs ett bruttotillskott av

lagenheter i kvotorterna på 37 000 ä 38 000 såsom behövligt för att bristläget

genomsnittligen icke skulle försämras under år 1948. Såvitt nu kan

bedömas har det faktiska produktionsresultatet nått just denna storlek.

Det synes sålunda finnas skäl för slutsatsen, att bostadsbristen under år

1948 genomsnittligen blivit praktiskt taget oförändrad.

I anslutning härtill framhåller bostadsstyrelsen, att utvecklingen inom

olika orter icke varit enhetlig; på vissa orter, framför allt Stockholm,

har en märkbar försämring av bristläget inträffat under det gångna året.

Härom anför styrelsen ytterligare följande.

Det är obestridligt, att de bostadstillskott, som erhållits i Stockholm och

Göteborg sedan bostadskrisens utbrott, varit långt mindre i förhållande till

de för hushållstillväxten bestämmande faktorerna än vad som genomsnitt
ligen

gäller stadssamhällena i övrigt. Jämföres för hela perioden 1940_

1947 tillskotten av nya lägenheter plus den vid periodens början förefintliga

bostadsreserven inom olika orter och ortsgrupper med hushållstillskotten,

beräknade enligt en förenklad formel som nettoökningen av antalet

bestående äktenskap plus en femtedel av nettoinflyttningen, erhålles

för Stockholm relationstalet 74,3 procent, för Göteborg 88,7, för Malmö 99,7,

för städer mellan 30 000 och 100 000 invånare 100,3, för städer mellan

10 000 och 30 000 invånare 101,3 och för städer mellan 5 000 och 10 000 invånare

110,6 procent. (Det bör anmärkas, att dessa tal icke ge absoluta mått

på bostadsbristens omfattning, eftersom vissa på bostadsmarknadsläget inverkande

faktorer ej äro medräknade i den förenklade formeln; de torde

dock kunna användas som approximativa jämförelsetal för olika orter och

ortsgrupper.) Det är sålunda uppenbart, att särskilt Stockholm och i betydande

mån även Göteborg äro underförsörjda i fråga om bostäder i väsentligt

högre grad än stadssamhällena i övrigt. Det kan även nämnas, att

bland enstaka övriga orter med jämförelsesiffror långt under de genomsnittliga

finnes Solna, som ju ur bostadsförsörjningssynpunkt är nära förbunden

med Stockholm.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Beträffande orsakerna till att bostadsförsörjningsläget i Stockholm och

Göteborg är anmärkningsvärt ogynnsamt, framhåller bostadsstyrelsen

följande.

Till huvudsaklig del betingas denna de två största städernas underförsörjning

av omständigheter, som icke direkt föranletts av de senare årens

bostadsbyggnadskvotering. Framför allt spelar in de stora produktionsunderskotten

från den här beaktade periodens förra del. Det må erinras

om att redan i de betänkande^ vari förslag till motåtgärder mot

bostadsbyggnadskrisen under krigets första år framfördes, påtalades det

ringa gensvar, som de statliga stödåtgärderna mötte i de största städerna

och främst Stockholm. Av det under perioden 1940—1947 ackumulerade

underskottet i Stockholm, beräknat efter ovan angivna förenklade formel,

hänför sig 60 procent till åren 1940—1943, då tillskotten av nya lägenheter

ännu icke i nämnvärd grad kunnat påverkas av byggnadsregleringen. För

de efterföljande åren, 1944—1947, kan konstateras ett underskott i tilldelade

kvoter i förhållande till beräknat hushållstillskott på något mer än

10 procent (motsvarande 20 å 25 procent av hela det ackumulerade underskottet)

men därtill ett underutnyttjande av givna kvoter av nästan samma

storleksordning. Siffermässigt kan drygt tre fjärdedelar av underskottet

för hela perioden hänföras till underproduktion före byggnadsregleringen

och underutnyttjande av givna kvoter. Liknande jämförelser för Göteborgs

del ge vid handen, att hela underskottet för åren 1940—1947 kan hänföras

till sistnämnda två faktorer. Härmed skall givetvis icke bestridas, att byggnadsregleringen

lagt besvärande band på bostadsproduktionen i de största

städerna, men det förefaller tveksamt vilken roll kvoteringen skall tillmätas,

när de kvoter som givits icke helt utnyttjats. Att lägga skulden för

underförsörjningen främst på knappt tillmätta bostadsbyggnadskvoter är

i varje fall föga realistiskt. Det synes vara ett riktigare avvägt omdöme att

säga, att det obestridligt dåliga bostadsförsörjningsläge, som de största

städerna nu ha, jämfört med övriga stadssamhällen i genomsnitt, väsentligen

betingas av att materialknapphet och av investeringspolitiska skäl föreskriven

återhållsamhet i tillståndsgivningen icke tillåtit en återhämtning

under senare år av de stora produktionsunderskott, som dessa städer vidkändes

under de första krigsårens sammanbrott för bostadsproduktionen.

Oavsett vilken tolkning som ges den för de största städerna olyckliga

utveckling av bostadsförsörjningen, som här berörts, är det ett obestridligt

faktum, att den aktuella bristsituationen där framstår som värre än för

stadssamhällena i övrigt, vilket enligt styrelsens mening bör beaktas vid

den fortsatta tillståndsgivningen inom de gränser, som arbetsmarknadspolitiska

och investeringspolitiska hänsyn sätter.

Bostadsstyrelsen upptager därefter till behandling frågan om bostadsförsörjningsläget

under år 1 949.

I den för år 1949 fastställda investeringsbudgeten och den däri ingående

planen för byggnadstillstånd för bostäder beräknas antalet färdigställda

lägenheter under året till 43 ()()() i hela landet, varav 33 000 i kvotorterna

och 10 000 i övriga orter. Detta innebär en väsentlig nedskärning i förhållande

till de föregående årens tillskott. Det beräknade antalet lägenheter i

igångsatta företag överstiger visserligen något 1948 års siffror, och den på
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

gående produktionen i kvolorterna vid årets slut har upptagits till samma

antal lägenheter som vid sistförflutna årets utgång. I huvudsak uttrycker

1949 års beräknade tillskott det produktionsresultat, som utan utnyttjande

av »dolda reserver» svarar mot det senaste årets restriktiva tillståndsgivning.

1948 års produktionsresultat erhöll ännu betydande tillskott från

den under tidigare år igångsatta produktion, som stockats till följd av

materialbristen.

Det är ofrånkomligt, att denna nedskärning gör utsikterna för det kommande

årets bostadsförsörjning sämre. För landsbygdens del betyder den

en uppdämning av den under de första efterkrigsåren kraftiga, utomordentligt

välbehövliga förnyelsen av bostadsbeståndet. De mindre tätorterna på

landsbygden ha på senare år visat starka tillväxttendenser, som komma att

hämmas genom en stramare byggnadsreglering. För de större stadssamhällenas

del hotar en skärpning av bostadsbristen.

Den sannolika hushållstillväxten i kvotorterna under år 1949 har tidigare

av bostadsstyrelsen beräknats till 33 000. Någon anledning att nu revidera

denna beräkning föreligger icke, varmed givetvis icke är uteslutet, att

de ännu icke tillgängliga definitiva uppgifterna rörande det senaste årets

befolkningsrörelse kan komma att ge fog för vissa justeringar. Att täcka

denna preliminärt uppskattade behovstillväxt kräver ett bruttotillskott av

35 000 å 36 000 lägenheter. Även om man medräknar det tillskott på något

tusental lägenheter, vilket såsom förut berörts torde överstå från 1948 års

budget, och även om man antager, att 1949 års plan för igångsättande och

färdigställande av bostadsbyggnadsföretag går helt i lås, uppstår ett underskott

i kalkylen, vilket väl är tämligen ringa i förhållande till den sedan

flera år bestående, ackumulerade bristen men som kan bli allvarligt kännbart,

därför att man mångenstädes balanserar på gränsen till öppen husvillhet.

I anslutning härtill understryker bostadsstyrelsen angelägenheten

av en utvidgning av bostadsproduktionen.

Bostadsstyrelsen är väl medveten om de investeringspolitiska skäl, som

nu göra en hård restriktivitet nödvändig. Styrelsen anser dock, att utomordentligt

starka skäl tala för att, när i fortsättningen möjligheter kunna

yppa sig att på någon punkt öka investeringarna, bostäderna jämte kollektiva

komplement till bostadsbebyggelsen av olika slag, inkl. skolor och

sjukhusbyggnader, böra ges en prioritetsställning närmast efter sådan investering,

som kan anses ha hög angelägenhetsgrad i sammanhang med

strävandena att åstadkomma balans i utrikeshandeln.

Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna om bostadsförsörjningsläget

har bostadsstyrelsen till prövning upptagit frågan om ytterligare

åtgärder för att begränsa verkningarna av bostadsbristen.

Härvid har styrelsen ifrågasatt, huruvida icke en lagstiftning

borde förberedas som gåve möjligheter för kommuner, som så finna ange
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153. 15

läget, att efter Kungl. Maj:ts medgivande föreskriva obligatorisk bostadsförmedling.

Bostadsstyrelsens skrivelse i denna del har överlämnats till chefen för

justitiedepartementet, vilken enligt vad jag inhämtat har för avsikt att anmäla

densamma i proposition till årets riksdag angående förlängning av

hyresregleringslagen.

4. Sammanfattning av i propositionen framlagda förslag rörande låne- och

bidragsbestämmelserna.

Lån och bidrag till bostadshus.

Enfamiljs- och tvåfamiljshus.

Villkor för egnahemslån. Minimikraven i fråga om bostadens storlek

föreslås göras enhetliga för hela landet. Sålunda förordas, att icke endast

på landsbygden utan även i tätorterna för belåning skall godtagas enfamiljshus

om endast två rum och kök med inredningsbar vind. Bestämmelsen

om en minimiyta för två rum och kök om 60 m2 föreslås utgå.

I propositionen framhålles, att viss tveksamhet synes råda om innebörden

av bestämmelserna om säkerhet för egnahemslån. Det förutsättes därför

att egnahemslånekungörelsen i denna del förtydligas.

Statsbidrag för fiskarbostäder. Kungörelsen angående dylika bidrag föreslås

kompletterad med en bestämmelse, att dessa statsbidrag skola avskrivas

enligt samma grunder som räntefritt, stående förbättringslån.

Flerfamilj shus.

Villkor för erkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt. Med hänsyn

till ansträngningarna att tillförsäkra vissa industriorter ytterligare

arbetskraft, vilket bl. a. tagit sig uttryck däri, att för dylika orter medgives

en jämförelsevis stor bostadsproduktion, föreslås att, då särskilda skäl

kunna åberopas, av kommun eller allmännyttigt företag förvaltade bostadslägenheter

skola kunna med förtur upplåtas till arbetare och tjänstemän

vid vissa industriföretag.

Villkor för tertiärlån och tilläggslån till enskilda företag. Industrier som

uppföra bostäder för sina anställda böra under vissa förutsättningar kunna

erhålla tertiärlån intill 95 procent av avkastningsvärdet ävensom medgivas

befrielse från kravet på extra amortering å lånet. I fråga om dylika företag

förordas jämväl, att till hushåll med begränsade ekonomiska resurser skall

kunna utgå trekronorsbidrag.

Tertiärlån till studentbostäder m. m. Företag, som avse att uppföra studentbostäder,

böra kunna erkännas såsom allmännyttiga enligt gällande bestämmelser

och efter prövning i vanlig ordning erhålla lån enligt dessa.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Befrielse att ställa inteckningssäkerhet. Under vissa förutsättningar böra

helkommunala stiftelser kunna befrias från att ställa inteckningssäkerhet

för tertiärlån och tilläggslån.

Kostnader för iordningställande av skyddsrum, ökade kostnader för

iordningställande av skyddsrum i flerfamiljshus böra i princip täckas genom

tilläggslån.

Villkor för tilläggslån. Möjlighet bör finnas, att jämväl under nästa budgetår

inrätta en femte subventionsgrupp, därest byggnadskostnadsutvecklingen

giver anledning därtill. Beslut härom torde få ankomma på Kungl.

Maj :t.

Bostadsrabatter.

Familjebostadsbidrag och bränslebidrag.

Villkor beträffande bostadens storlek. Samma ändringar som förordats

beträffande minimikraven i fråga om bostadens storlek för erhållande av

egnahemslån föreslås genomförda i vad det gäller villkoren för familjebostadsbidrag

och bränslebidrag.

Tillgodoföring av bidrag. I fråga om formen för utbetalning av bidrag

till tvåbarnsf amil jer i hus finansierade med egnahemslån förordas, att liksom

redan gäller beträffande flerbarnsfamiljer bidrag i regel skall kunna

utgå såsom eftergift å räntor och amortering icke endast å egnahemslånet

utan även å underliggande krediter.

Bränslebidragets storlek. Samma maximibelopp som fastställts för innevarande

budgetår föreslås gälla under nästa budgetår. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att inom ramen för dessa belopp fastställa grunderna

för beräkning av dylika bidrag.

Trekronorsbidrag.

De för innevarande budgetår fastställda grunderna för bidragsgivningen

böra tillämpas jämväl under nästa budgetår. En utvidgning av verksamheten

föreslås såtillvida, att bidrag bör kunna utgå till hushåll i bostadshus

som uppförts av industriföretag i syfte att bereda vid företaget anställda

bostäder. Verksamheten bör alltjämt ha försökskaraktär.

Särskilda frågor.

Besvärsrätten.

I propositionen föreslås att besvärsrätten beträffande bostadsstyrelsens

beslut utvidgas.

Lån till Aktiebolaget Elementhus.

I propositionen föreslås, att Aktiebolaget Elementhus, vars syfte är att

framställa monteringsfärdiga trähus enligt ett av Aktiebolaget Bostadsforskning

utarbetat system, må beviljas ett statslån å högst en miljon kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

17

II. Lån och bidrag till bostadshus.

Beträffande huvuddragen i gällande bestämmelser om lån och bidrag till

bostadshus hänvisas till redogörelsen å s. 3—8.

Egnahemslån och förbättringslån m. m.

Föreliggande förslag.

Med skrivelse den 17 januari 1949 har bostadsstyrelsen till statsrådet och

chefen för socialdepartementet överlämnat vissa promemorior, i vilka behandlas

olika låne- och bidragsfrågor. Av i promemoriorna behandlade frågor

torde i detta sammanhang följande böra beaktas, nämligen frågor angående
dels

de villkor för egnahemslån, vilka avse bostadens storlek;

dels självständig belåning av en för flera egnahem gemensam anläggning

för värme- och varmvattenförsörjning med tillhörande utrymmen;

dels avskrivning av statsbidrag för fiskarbostäder inom vissa områden;

dels vissa i propositionen nr 231/1948 berörda spörsmål.

I detta sammanhang torde slutligen få upptagas till prövning vissa frågor

sammanhängande med handläggningen av ärenden angående vatten- och

avloppsanläggningar samt elektriska installationer.

Villkor beträffande bostadens storlek. I förutnämnda promemoria angående

de villkor för egnahemslån, vilka avse bostadens storlek, har bostadsstyrelsen

inledningsvis erinrat om att kraven på bostadens storlek ha

ställts högre för enfamiljs- och tvåfamiljshus än för lägenheter i flerfamiljshus

på grund av familjens större bundenhet till egnahemsbostaden. Beträffande

de skillnader i sist berörda förhållande som föreligga mellan tätorter

och landsbygd anför styrelsen följande.

I tätorter är det för en växande familj svårare att byta till bostad av tillräcklig

storlek, om den är ägare till ett för litet egethem, än om den hyr en

alltför trång lägenhet i ett flerfamiljshus. På landsbygden, där hyresmarknad

saknas, måste emellertid behovet av smålägenheter tillgodoses i enfamiljs-

och tvåfamiljshus i stället för — som i större samhällen — i flerfamiljshus.

Det är således på grund av olikheten med avseende på hyresmarknadsförhållandena

som kraven på bostadens storlek äro olika för

landsbygd och tätort. I 2

I anslutning härtill framhåller bostadsstyrelsen, att de erfarenheter styrelsen

vunnit i samband med tillämpandet av egnahemskungörelsen visa,

att den mot minimikraven för nybyggnad av enfamiljshus på landsbygden

svarande hustypen med två rum och kök i bottenvåningen och möjligheter

till framtida inredning av vinden är önskvärd även för tätorternas vidkommande.

I denna fråga anför styrelsen vidare följande.

2 — Bilaga till riksdagens protokoll 7.94.9. 1 samt. Nr 153.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Ett stort antal egnahem uppföras av unga familjer, barnlösa eller med

endast ett ä två barn, som tills vidare väl skulle reda sig med en bostad

om två rum och kök och för vilka nämnda hustyp även på längre sikt erbjuder

tillräcklig rymlighet tack vare möjligheten till vindsinredning.

Genom att denna hustyp för tätorternas vidkommande nu ej kan egnahemsbelånas

framtvingas här en produktion av enfamiljshus om tre rum och

kök i ett plan. Dessa bostäder äro emellertid på grund av sin bristande

elasticitet behäftade med vissa nackdelar. Å ena sidan kunna de, som av

förenämnda resonemang framgår, vara onödigt stora från början, något

som med hänsyn både till familjens ekonomi och till rådande materialbrist

är olägligt. Å andra sidan äro enplanshusen svåra att utan åsidosättande

av gängse plantekniska krav utöka genom tillbyggnad. Detta förhållande

medför, att den för en växande familj önskvärda och erforderliga utbyggnaden

av bostaden till att omfatta fyra rum och kök, som vid D/2-planshus

med inredningsbar vind föreligger som latent möjlighet, i praktiken ornöjliggöres

eller i varje fall avsevärt försvåras.

Styrelsen anser fördenskull, att det vore en fördel, om den för landsbygden

gällande minimistandarden, två rum och kök med inredningsbar

vind, kunde godtagas även vid egnahemsbelåning avseende tätorterna. Såsom

ytterligare skäl för här avsedda ändring anför styrelsen följande.

Man skulle jämväl undslippa den icke minst av länsbostadsnämnderna

påtalade svårigheten att i nu ifrågavarande avseende göra skillnad mellan

»tätort» (5 § 2 st. a) och »annan del av landet» (5 § 2 st. b). Denna distinktion

är i sig själv vansklig att genomföra i praktiken. Därtill kommer,

att den måste genomföras med hänsyn till hyresmarknadsförhållandena

och därför ej kan bringas att sammanfalla med den med samma ord

(»tätort») angivna distinktion, som är av betydelse i fråga om ordnandet

av vattenförsörjning och avlopp (5 § 2 st. e). Att vad som vid tillämpningen

av författningstexten är att anse såsom tätort i en sats ej är att

anse som tätort i en annan sats i samma mening, är en given nackdel för

myndigheterna och allmänheten.

Bostadsstyrelsen anser vidare, att bestämmelsen om minsta tillåtna kvadratmeteryta,

med hänsyn till möjligheterna att utvidga enfamiljshus med

inredningsbar vind, kan undvaras beträffande sådana hus. Kravet på en

tillfredställande planteknisk utformning av bostaden borde kunna effektivt

upprätthållas genom tillämpande av styrelsens praxis för bedömande av

planlösningar.

Enligt bostadsstyrelsens uppfattning finnes icke anledning företaga ändring

i villkoren beträffande lån till ombyggnad av enfamiljshus.

Beträffande tv åfamilj shus förordar styrelsen, att gällande bestämmelser

i stort sett bibehållas. För tvåfamiljshus, som byggas med den ena lägenheten

i ett plan över den andra, borde alltså gälla att åtminstone den ena

lägenheten skall innehålla tre rum och kök med en yta av minst 70 in2.

Från denna regel borde det lånebeviljande organet äga viss möjlighet att

medgiva undantag. Lån borde sålunda kunna beviljas dels för ombyggnad

av äldre tvåfamiljshus, där ingen av lägenheterna omfattade mer än två

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

rum och kök, dels för »kopplade» tvåfamiljshus (i vilka bostadslägenheterna

äro förlagda bredvid varandra), försedda med inredningsbar vind.

Beträffande tvåfamiljshus skulle enligt bostadsstyrelsens förslag alltså

gälla, att åtminstone en av lägenheterna uppfyller det krav på bostadens

storlek, som av styrelsen föreslagits för enfamiljshus.

Belåning av en för flera egnahem gemensam anläggning för värme- och

varmvattenförsörjning. F. n. gäller att i fråga om egnahemslån till hus,

som ingår i bebyggelse med gemensam värmecentral, i produktionskostnaden

må, under de särskilda villkor, bostadsstyrelsen äger föreskriva, inräknas

å huset belöpande andel i anläggningskostnad för sådan gemensam

anläggning för värme- och varmvattenförsörjning ävensom för gemensam

tvättstuga med tillhörande utrymmen. I förutnämnda promemoria i denna

fråga framhåller bostadsstyrelsen, att ifrågavarande bestämmelse innebär,

att den gemensamma värmecentralen i själva verket belånas enligt de för

egethem gällande normerna till 75 eller 90 procent, ehuru med anlitande av

en indirekt beräkningsmetod, varigenom kostnaderna fördelas på de olika

egnahemmen.

Styrelsen anför vidare, att det vid belåning av större egnahemskomplex,

förslagsvis 25 egnahem och därutöver, torde komma att visa sig praktiskt

att kunna självständigt belåna en gemensam värmeanläggning, då härigenom

undvikes en splittring av de å anläggningen belöpande kostnaderna

på ett mycket stort antal enheter. Styrelsen föreslår därför att självständig

belåning av anläggning må medgivas i följande fall.

Självständig belåning av gemensamhetsanläggning av här avsedd natur

töreslås alltså i de fall, då dylik belåning visar sig ändamålsenlig och sådana

avtal och säkerhetsbestämmelser äro knutna till nyttjandet av anläggningen,

att densamma ur belåningssynpunkt representerar ett realvärde.

Lånevillkoren böra överensstämma med dem som gälla för egnahemslån

till de anslutna fastigheterna, och lånen böra således ligga inom 75 eller

90 procent av produktionskostnaden men ej innesluta någon räntefri, stående

del. Självständig belåning bör icke förekomma i ändra fall än då

gemensamhetsanläggningen äges och förvaltas av en intresseorganisation,

lörening, bolag, stiftelse eller annan sammanslutning, som tillgodoser samtliga

egnahemshavares intressen.

Avskrivning av statsbidrag för fiskarbostäder. I förutnämnda promemoria

angående avskrivning av statsbidrag för fiskarbostäder inom vissa områden

erinrar bostadsstyrelsen om att kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 472)

angående statsbidrag för fiskarbostäder inom norrländska kustlänen innehöll

i sin lydelse före den 1 juli 1948 en föreskrift, att frågan om avskrivning

av fordran på grund av utlämnat bidrag skulle underställas Kungl.

Maj:t, som meddelade beslut i ärendet. Sedan denna kungörelse i vissa

hänseenden ändrats genom kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 549), saknades

emellertid bestämmelser i berörda hänseende. På grund härav föreslår

styrelsen att förstnämnda kungörelse kompletteras på följande sätt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Det synes vara lämpligt, att å bidragen för fiskarbostäder tillämpas

samma bestämmelser om avskrivning, som enligt 22 § kungörelsen den 30

juni 1948 (nr 546) om egnahemslån och förbättringslån gälla i fråga om

räntefritt, stående förbättringslån eller räntefri, stående del av dylikt lån.

Detta skulle innebära, att bidrag som icke överstege 500 kronor, skulle kunna

avskrivas omedelbart efter det att byggnadsföretaget slutförts och godkänts

av det lånebeviljande organet, samt att annat bidrag skulle avskrivas efter

i regel tio år från utlämnandet.

Frågor som åro föremål för fortsatt prövning. I sin promemoria med

anmälan av vissa i propositionen nr 231/1948 berörda frågor lämnar bostadsstyrelsen

en redogörelse för vissa med den statliga egnahemsbelåningen sammanhängande

spörsmål, avseende missförhållandena på egnahemsmarknaden

och finansieringen av radhus och egnahem.

Bostadsstyrelsen erinrar i berörda promemoria, att föredragande departementschefen

i propositionen nr 231 till 1948 års riksdag förutsatte, att byggnadslånebyråns

undersökningar angående läget på egnahemsmarknaden

och möjligheterna att ytterligare skärpa kontrollen över såväl egnahemsbyggandet

som försäljningarna av egnahem fullföljdes och att de förslag

framlades, vartill undersökningarna kunde föranleda. Styrelsen erinrar

vidare om att statsutskottet i anledning av propositionen bl. a. uttalade, att

den utvidgning av det statliga stödet till enfamiljs- och tvåfamilj shus, som

komme att genomföras den 1 juli 1948, medförde, att riskerna för missbruk

av de statliga subventionerna ökade. Utskottet förutsatte därför, att

de bostadspolitiska organen med uppmärksamhet följde utvecklingen på

egnahemsmarknaden, särskilt i vad det gällde byggnadskostnader och försäljningspriser.

I fråga om de åtgärder som vidtagits eller planerats av bostadsstyrelsen

(byggnadslånebyrån) för att kunna följa utvecklingen på egnahemsmarknaden

och i görligaste mån förhindra spekulation i statsbelånade egnahem

lämnar styrelsen följande redogörelse.

Det må erinras, att statens byggnadslånebyrå under senare delen av år

1947 och första halvåret 1948 anordnade s. k. egnahemskonferenser i syfte,

bl. a., att komma tillrätta med missförhållandena på egnahemsmarknaden.

Till konferenserna, vilka höllos i Eskilstuna, Linköping, Jönköping, Växjö,

Kristianstad, Malmö, Göteborg, Skövde, Karlstad, Falun, Sundsvall, Umeå

och Luleå, kallades representanter för i huvudsak rikets alla kommuner.

F. n. förbereda länsbostadsnämnderna — och ha i vissa fall redan avhållit

— konferenser, till vilka kallas representanter för länets kommuner och vid

vilka bostadsstyrelsen alltid är representerad. Dessa konferenser lämna tillfälle

för kommunerna att upptaga frågor, som beröra missförhållandena på

egnahemsmarknaden, varigenom utvecklingen härvidlag kan följas.

Vid behandling av ansökningar om lån till egnahem göres i samråd med

förmedlingsorganen en noggrann kontroll för att utröna, om egnahemmet

skall uppföras på spekulation, i vilket fall ansökan avslås. Vid anmälan

och överlåtelse av statligt belånat egnahem prövas vidare försäljningspriset

ingående. 1 vissa fall företages besiktning av fastigheten. Är försäljnings
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

priset högre än vad som med beaktande av alla inverkande omständigheter

kan godtagas, uppsäges lånet till inbetalning.

Styrelsen erinrar vidare, att en lagstiftning till motverkande av spekulation

i egnahem förberetts. I en promemoria den 4 mars 1948 hade chefen

för socialdepartementets rättsavdelning framlagt förslag i ämnet och därvid

redovisat vissa av byggnadslånebyrån gjorda undersökningar i frågan.

Om dessa hade i promemorian anförts, att de syntes bestyrka, att en viss

tendens till överpriser för statligt belånade egnahem funnes, men att å

andra sidan denna tendens dittills icke tagit alltför allvarliga former.

Skäl ha hittills icke ansetts föreligga att föreslå genomförande av den i

promemorian ifrågasatta lagstiftningen. Enligt bostadsstyrelsens mening

synes icke föreligga anledning antaga, att missförhållandena på egnahemsmarknaden

ökat under sistförflutna året. Styrelsen anser fördenskull, att

läget f. n. icke torde kräva vidtagande av ytterligare kontrollåtgärder.

I styrelsens nu förevarande promemoria behandlas vidare frågan om

finansiering av radhus, enfamiljs- och tvåfamiljshus. I propositionen 231

till 1948 års riksdag föreslogs, att till radhusanläggningar med gemensam

panncentral skulle kunna lämnas egnahemslån under förutsättning att

varje lägenhet förvaltades av resp. bostadshavare. I anslutning till detta

förslag uttalade föredragande departementschefen bl. a. att lån beviljas på

olika villkor till skilda företagarkategorier. Hållpunkter för en bedömning

av frågan, huruvida dessa skillnader påverkade bostadsbyggandets inriktning

på olika hustyper, saknades. Departementschefen förutsatte, att det

bostadspolitiska centralorganet följde denna fråga med uppmärksamhet

och i samband därmed undersökte, under vilka förutsättningar statligt stöd

borde utgå till egnahem och radhus, vilka vore avsedda att uthyras.

Statsutskottet, som tillstyrkte sagda förslag, framhöll särskilt önskvärdheten

av att en grundlig undersökning skyndsamt verkställdes av frågan,

under vilka förutsättningar statligt stöd borde utgå till egnahem och radhus,

avsedda att uthyras.

Beträffande belåningen av radhusprojekt under innevarande budgetår

anför bostadsstyrelsen följande.

Belåningen av radhusprojekt har hittills under innevarande budgetår

varit mycket obetydlig. Inom bostadsstyrelsen ha arbetsuppgifterna i samband

med omorganisationen och den nytillkomna egnahemsverksamheten

varit så omfattande, att några tekniska eller ekonomiska utredningar rörande

radhus ej kunnat verkställas. Det material, som ställts i utsikt från

utomstående i fråga om radhusanläggningar, har ännu ej blivit tillgängligt.

Statens kommitté för byggnadsforskning har lämnat professor Ahrbom anslag

för utredningar om radhusanläggningars planläggning och ekonomi.

Enligt uppgift kommer Ahrbom att bedriva sitt arbete i samråd med statliga

och kommunala institutioner och de enskilda företag, som ha erfarenhet

av radhusprojekt. Även med bostadsstyrelsen har tagits kontakt i

frågan. Utredningsresultatet föreligger emellertid ännu icke. Undersökning

om driftkostnaderna för radhuslägenheter under olika upplåtelseformer är

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

avsedd att igångsättas, så snart lämplig arbetskraft kan avdelas för ändamålet.

I anslutning härtill anmäler bostadsstyrelsen att den har för avsikt att,

när detta med hänsyn till föreliggande omständigheter är möjligt, igångsätta

undersökningar i berörda ämnen.

I propositionen 231 till 1948 års riksdag förordades, att med hänsyn till

önskvärdheten av att ytterligare erfarenhet vunnes beträffande uppförande

och förvaltning av enfamiljshus och radhus i kommunal och därmed jämställd

regi det lånebeviljande organet efter särskild prövning borde kunna

bevilja egnahemslån till kommun eller därmed jämställd företagare, som

uppförde och förvaltade hus av nämnt slag. Det förutsattes, att denna långivning

under det kommande budgetåret finge karaktären av försöksverksamhet.

Statsutskottet förutsatte därjämte, att verksamheten tills vidare

finge begränsad omfattning och att lån endast beviljades, där särskilda skäl

förelåge.

Bostadsstyrelsen lämnar i förevarande promemoria följande uppgifter

rörande berörda långivning under innevarande budgetår.

Hittills har under innevarande budgetår fråga uppkommit om beviljande

av egnahemslån till kommun i endast ett fall. En kommun har sökt och

erhållit sådant lån för uppförande av två egnahem, avsedda för två barnrika

familjer, vilkas bostadsfråga enligt kommunen lämpligen borde ordnas

genom att kommunen uppförde egnahem och lät familjerna bo i dessa

för att efter några år eventuellt överlåta dem till familjerna, om erfarenheterna

av deras handhavande av egnahemmen voro goda.

Härutöver har i ett fall företagare anhållit om jämställdhet med kommun

för erhållande av egnahemslån för tvåfamilj shus. Sedan vid försvarsmakten

fast anställda i Sollefteå bildat en bostadsrättsförening, har föreningen

nämligen sökt och preliminärt beviljats egnahemslån för uppförande

av sex tvåfamilj shus under förutsättning, att vissa ändringar genomfördes

i stadgarna. Härvid krävdes bl. a., att majoriteten av styrelsen

utgjordes av representanter för Sollefteå stad. Detta krav har sedermera

uppfyllts.

Bostadsstyrelsen föreslår, att ifrågavarande långivning får fortgå och

jämväl under nästa budgetår gives karaktär av försöksverksamhet.

Departementschefen.

I det följande behandlar jag i anslutning till bostadsstyrelsens nyss

nämnda promemorior dels vissa frågor som beröra villkoren för egnahemslån

och förbättringslån, dels en särskild fråga avseende bestämmelserna om

statsbidrag för fiskarbostäder.

Vad först angår egnahemslånebestämmelserna har bostadsstyrelsen föreslagit

vissa jämkningar i villkoren beträffande bostadens storlek.

På av styrelsen anförda skäl kan jag godtaga förevarande förslag, varvid

jag förutsätter, att i de fall inredning av vind kommer i fråga först så

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

småningom, det icke skall vara uteslutet att medgiva viss jämkning beträffande

storleken av tidigare beviljat egnahemslån. Ett godtagande av förslaget

får nämligen icke leda till en sänkning av utrymmesstandarden för

nybyggnad av enfamiljshus i tätorterna, vilket skulle kunna bliva fallet,

därest svårigheter skulle föreligga att finansiera med vindsinredningen förbundna

kostnader.

Vad bostadsstyrelsen anfört beträffande motsvarande villkor för lån dels

till ombyggnad av enfamiljshus, dels till ny- eller ombyggnad av tvåfamiljshus

föranleder icke särskild erinran från min sida.

Bostadsstyrelsens förslag, att vid belåning av större egnahemskomplex

självständig belåning av gemensam anläggning för värme- och varmvattenförsörjning

m. m. må medgivas, kan jag tillstyrka. Det torde få ankomma

på bostadsstyrelsen och i förekommande fall länsbostadsnämnderna att

med utgångspunkt från av styrelsen angivna riktlinjer från fall till fall

pröva, huruvida lämplighetsskäl tala för en självständig belåning av här

avsedda anläggningar.

I detta sammanhang får jag anmäla, att viss oklarhet synes råda beträffande

innebörden av bestämmelserna om säkerhet för egnahemslån. I

10 § 1 st. egnahemslånekungörelsen stadgas, att säkerhet som ställes för

egnahemslån skall ligga inom 90 eller — om kapitalsubvention ej lämnas

— 75 procent av produktionskostnaden. För att denna bestämmelse skall

bli fullt klar, torde en tydligare skillnad böra göras mellan å ena sidan

det värde, som skall ligga till grund för beräkning av lånets storlek, och å

andra sidan det värde utifrån vilket frågan om säkerhet för lånet skall

prövas.

Lånets storlek skall alltid bestämmas med utgångspunkt från produktionskostnaden,

vilken är lika med den godtagbara byggnadskostnaden, vartill

i förekommande fall skall läggas tomtkostnaden. I normala fall beviljas

lån med 40 procent av produktionskostnaden, nämligen då fråga är om

egnahemslån med kapitalsubvention jämte bottenlån hos enskilt kreditinstitut

intill 50 procent av sagda kostnad.

I fråga om säkerheten för lånet synes nyss berörda bestämmelse i egnahemslånekungörelsen

otvetydig i vad det gäller nybyggnad å en för ändamålet

inköpt tomt. Säkerhet för egnahemslånet skall nämligen i detta fall

ligga inom 90 procent eller — om kapitalsubvention ej lämnas — 75 procent

av den produktionskostnad som ligger till grund för beräkning av

lånets storlek. Beträffande detta fall föreligger alltså icke behov av förtydligande

av förevarande bestämmelse i kungörelsen. Tveksamhet torde

emellertid kunna råda om bestämmelsens innebörd i första hand för de

fall då äldre byggnad antingen ombygges eller rives och ersättes med ny

liksom för alla fall av byggnadsföretag å jordbruksfastighet. I dessa senare

fall måste nämligen en tydlig skillnad göras mellan å ena sidan den produktionskostnad

som ligger till grund för beräkning av lånets storlek och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

å andra sidan det belåningsvärde, som bestämmer kravet på säkerhet för

lånet. Tveksamheten sammanhänger med att i propositionen nr 235 till

1947 års riksdag uttalades dels att belåningsvärdet borde överensstämma

med produktionskostnaden, dels att den övre lånegränsen borde ligga vid

90 procent av sagda värde. Lånets storlek bör även i dessa fall beräknas

på grundval av produktionskostnaden. I fråga om säkerheten för lånet har

emellertid avsikten varit, att i förekommande fall skälig hänsyn skall tagas

icke endast till produktionskostnaden utan även till fastighetens värde före

byggnadsföretagets igångsättande, vilket framgår därav att i propositionen

uttalades, att för bostadshus på jordbruksfastighet de jämkningar i fråga

om inteckningssäkerhetens placering finge företagas som betingades av att

bostadshuset inginge endast som en del och regelmässigt som en mindre

del i kreditobjektet. Man bör i dessa liksom i andra fall jämväl kräva att

den underliggande krediten är tillfredsställande ordnad.

I enlighet med det anförda böra vissa jämkningar företagas i 10 § egnahemskungörelsen.

Det torde få ankomma på bostadsstyrelsen att meddela

närmare föreskrifter rörande förutsättningarna för godkännande i här

ifrågavarande belåningsfall av underliggande kredit.

Bostadsstyrelsens redogörelse för av styrelsen vidtagna åtgärder för att

kunna följa utvecklingen på egnahemsmarknaden föranleder icke något

annat uttalande från min sida än att jag förutsätter att styrelsen fullföljer

de undersökningar varom här är fråga och framlägger de förslag vartill

dessa kunna föranleda.

Vad angår av styrelsen berörda frågor rörande finansiering av radhus,

enfamiljs- och tvåfamilj shus förutsätter jag att styrelsen så snart förutsättningar

härför föreligga verkställer de undersökningar som erfordras

för att bedöma frågan om formerna för statligt stöd till dylika hus.

Egnahemslån kan under vissa förutsättningar beviljas kommun eller

därmed jämställd företagare som uppför och förvaltar enfamiljshus eller

radhus. Denna långivning har under innevarande budgetår karaktären av

försöksverksamhet. Bostadsstyrelsens förslag, att ifrågavarande långivning

får fortgå och jämväl under nästa budgetår gives karaktär av försöksverksamhet,

kan jag tillstyrka.

Bostadsstyrelsen har påpekat, att bestämmelser f. n. saknas rörande avskrivning

av fordran på grund av utlämnat statsbidrag för fiskarbostäder.

Styrelsens förslag, att samma bestämmelser om avskrivning skola tillämpas

å nämnda bidrag som gälla om egnahemslån och förbättringslån kan

jag godtaga.

Gällande grunder för statligt stöd till anläggningar för vatten och avlopp

samt till elektriska installationer innebära att, då fråga är om företag som

avser såväl bostadshus som ekonomibyggnader och liknande, stöd kan lämnas

i flera former. Sålunda kan i fråga om bostadshuset förbättringslån be
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

viljas, medan, i vad det gäller ekonomibyggnader och liknande, bidrag och

lånegaranti kunna utgå enligt kungörelsen nr 342/1948 angående stöd för

jordbrukets yttre och inre rationalisering. Enligt vad jag erfarit av bostadsstyrelsen

är denna ordning i viss utsträckning förbunden med praktiska

olägenheter. Styrelsen, som i denna fråga samrått med lantbruksstyrelsen,

anser det önskvärt att en möjlighet öppnas att lämna stöd till dylika företag

i form av enbart antingen förbättringslån eller bidrag och lånegaranti enligt

jordbrukskungörelsen. Jämväl i vissa andra hänseenden borde gränserna

för förevarande stöd jämkas. Till detta förslag kan jag ansluta mig.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa de undantag från gällande

regler som — närmast av administrativa skäl — kunna befinnas påkallade.

Tertiärlån och tilläggslån.

Föreliggande förslag.

I bostadsstyrelsens förutnämnda promemorior behandlas följande frågor

angående villkoren för tertiärlån och tilläggslån till flerfamiljshus, nämligen

om ökade kostnader för iordningställande av skyddsrum i flerfamiljshus;

om tertiärlån till 90 procent och eftergift av krav å extra amortering för

byggnadsföretag avsedda för vid industrier anställda;

om tillämpning av de för allmännyttiga företag gällande belåningsnormerna

på vissa specialfall.

I detta sammanhang upptages till behandling jämväl ett av bostadsstyrelsen

i skrivelse den 3 december 1948 framlagt förslag angående befrielse

för helkommunala stiftelser att ställa inteckningssäkerhet för tertiär- och

tilläggslån.

Finansiering av med iordningställande av skyddsrum sammanhängande

utgifter. I förstnämnda promemoria angående ökade kostnader för iordningställande

av skyddsrum i flerfamiljshus lämnar bostadsstyrelsen inledningsvis

en redogörelse för vissa bestämmelser om iordningställande av

skyddsrum och deras betydelse ur kostnadssynpunkt. Styrelsen anför därvid

bl. a. följande.

Genom lagen den 1 mars 1940 (nr 19) om skyldighet att anordna enskilda

skyddsrum ålades fastighetsägarna att vidtaga vissa byggnadstekniska

åtgärder, vilka medförde icke oväsentliga ökningar i byggnadskostnaderna.

Dessa kostnadsökningar täcktes, då fråga var om statsbelånade

flerfamiljshus, i regel av tilläggslån, nämligen om byggnaden ej kunde,

såsom exempelvis i Stockholm, uppföras enbart med stöd av tertiärlån.

Bostadsstyrelsen erinrar, att civilförsvarsstyrelsen genom skrivelser den

29 september 1945 och den 25 februari 1946 till överståthållarämbetet och

länsstyrelserna i samtliga län med stöd av Kungl. Maj :ts beslut medgav, att

vid anordnande av enskilda eller allmänna skyddsrum finge anstå med vissa

närmare angivna åtgärder. Bostadsstyrelsen konstaterar, att dessa lättnader

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

i skyldigheten att anordna skyddsrum föranledde att behovet av tilläggslån

minskades.

Med tillämpning på nybyggnader, vilka uppföras efter den 15 november

1948, har civilförsvarsstyrelsen upphävt berörda bestämmelser om lättnader

i skyldigheten att anordna och iordningställa skyddsrum.

I förevarande promemoria redovisar bostadsstyrelsen en beräkning av

de kostnader, som till följd av civilförsvarsstyrelsens sistnämnda beslut

komma att falla på olika typer av flerfamiljshus.

Styrelsen har beräknat merkostnaden för tre typer av skyddsrum med

följande resultat:

Med utgångspunkt från vissa antaganden rörande antalet flerfamiljshus

i olika storleksklasser beräknar styrelsen ifrågavarande kostnadsökning för

under ett år tertiärbelånade hus på följande sätt:

I anslutning härtill konstaterar styrelsen, att om kostnadsökningen skall

täckas med tertiärlån följden blir en hyreshöjning per m2 lägenhetsyta med

för den minsta hustypen 8 öre, för den mittersta 20 öre och för den största

7 öre.

Styrelsen förväntar emellertid, att kostnadsökningen skall komma att

medföra en däremot svarande belastning av tilläggslåneanslaget samt konstaterar,

att därest så icke bleve fallet en hyreshöjning i statsbelånade fastigheter

skulle bli oundviklig, varav den omedelbara följden kunde bli en

höjning av den allmänna hyresnivån.

Villkoren för tertiärlån till bostadshus, avsedda för vid industrier anställda.

I förutnämnda promemoria angående fråga om tertiärlån till 90

procent och eftergift av krav å extra amortering för byggnadsföretag avsedda

för vid industrier anställda konstaterar bostadsstyrelsen inledningsvis

att Industriens bostadsförening i skrivelse den 15 december 1948 till

styrelsen gjort framställning i sagda fråga. Föreningen har sålunda anhållit,

att styrelsen måtte hos Kungl. Maj :t föreslå en sådan ändring i gällande

tertiärlånebestämmelser att industriföretag, som byggde flerfamiljshus

endast för sina anställdas räkning och överförde bostäderna på en

stiftelse, förening eller förvaltningsbolag under betryggande villkor, dels

finge generell möjlighet att låna till 90 procent av avkastningsvärdet, dels

ock befriades från den för enskilda byggnadsföretagare utgående extra

Merkostnad per skyddsrum

Skyddsrum för 18 personer (4—10 lägenheter)

» » 50 » (11—20 lägenheter)

» » 100 » (över 20 lägenheter)

375 kr

2 600 *

2 800 »

450 hus å 375 kr

200 » å 2 600 *

640 » å 2 800 »

170 000 kr.

520 000 >

1 800 000 >

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 153.

amorteringen. Av skrivelsen framginge, att bostadsrättsformen icke alltid

vore möjlig att tillämpa.

Styrelsen erinrar fortsättningsvis om att belåningsgränsen för enskilda

företag utgör 85 procent eller »där bostadsstyrelsen finner särskilda skäl

föreligga att medgiva en högre belåningsgräns», 90 procent.

I de vägledande föreskrifter, som byggnadslånebyrån utfärdade den 17

november 1947, gjordes åtskillnad mellan fyra grupper av företag, som

kunde ifrågakomma till 90 procent belåning. Beträffande företag varom

här är fråga uttalade byrån följande.

»Industriföretag, som bygga enbart för sina anställdas räkning utan anlitande

av bostadsrättsföreningsformen, böra kunna erhålla lån till 90 procent,

när svårigheter att frigöra medel för bostadsbebyggelse äro för handen

och förmedlingsorganet med vitsordande av nämnda förhållande tillstyrkt.»

I fråga om innebörden av denna föreskrift anför bostadsstyrelsen följande.

Praxis har utvecklats därhän att industriföretag, som bygga för anställda,

i relativt stor utsträckning erhålla lån till 90 procent, även om svårighet

att frigöra medel icke direkt kan påvisas. Den omständigheten att den

byggnadsverksamhet som här avses är helt fri från spekulativa tendenser

och sådant enskilt vinstsyfte, som åsyftas i författningen, har motiverat

en tillämpning av den högre belåningsgränsen i större skala.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser bostadsstyrelsen att den av

Industriens bostadsförening föreslagna författningsändringen kan undvaras

i vad den avser belåningsgränsen. Styrelsen anser emellertid, att den bör

kunna uttala, att industriföretag, som bygga för sina anställda, kunna påräkna

lån till 90 procent av avkastningsvärdet, för såvitt icke särskilda

omständigheter föranleda till att belåningsgränsen fastställes till 85 procent.

Beträffande innebörden av kravet på extra amortering av tertiärlån till

enskilt företag anför styrelsen följande.

Kravet på extra amortering av tertiärlån till enskilt bostadsföretag är

motiverat av, att risk eljest föreligger för att fastighetsägaren under de

första åren, då reparationskostnaderna äro låga, disponerar vid fastighetens

förvaltning uppkommande överskott på sådant sätt, att fastighetens ekonomi

på längre sikt äventyras. I fråga om industriföretag, som bygga för sina

anställda, kan man på goda grunder utgå från, att eventuellt uppkommande

överskott vid fastighetsförvaltningen på ett eller annat sätt kommer fastigheten

tillgodo. Med hänsyn härtill och till frånvaron av spekulativa tendenser

synas i dessa fall sådana skäl icke vara vid handen, som föranledde införande

av bestämmelsen om extra amortering.

Styrelsen anser fördenskull, att det synes föreligga visst fog för en sådan

ändring av författningen, att styrelsen får rätt att på särskilda skäl medgiva

eftergift från kravet på extra amortering. Styrelsen åsyftar härvid i

första hand de fall, då industriföretag bygga för sina anställda. Jämväl

andra fall kunde emellertid ifrågakomma, t. ex. då en förening eller ett

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

bolag med övervägande kommunalt inflytande sökt lån till 100 procent

men med hänsyn till omständigheterna endast medgåves lån till 90 procent

på de villkor som gälla för enskilt företag.

Villkoren för godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt. I förutnämnda

promemoria angående tillämpning av de för allmännyttiga företag

gällande belåningsnormerna på vissa specialfall erinrar bostadsstyrelsen

inledningsvis, att statsutskottet i sitt utlåtande i anledning av propositionen

nr 231 till 1948 års riksdag (uti. nr 212) framhållit, att såsom allmännyttigt

icke borde godtagas företag, vars lägenheter genom avtal eller på annat

sätt helt eller delvis förbehölles vissa kategorier av befolkningen inom vederbörande

kommun, och att samtliga invånares berättigade intressen självfallet

borde beaktas vid upplåtelse av lägenheter i allmännyttigt bostadshus.

Styrelsen anser, att statsutskottets ifrågavarande uttalande innebär, att

ett bostadsföretag ej bör erkännas såsom allmännyttigt, om det avser att

bereda bostäder enbart åt eller med företrädesrätt för exempelvis anställda

vid en viss industri.

Styrelsen, som icke ifrågasätter dessa krav såsom allmän princip för normala

förhållanden, anser att fall kunna tänkas, då byggnadsföretag kunna

bedömas fylla ett allmännyttigt syfte, ehuru bostadshavarna rekryteras

från viss kategori. I denna fråga anför styrelsen ytterligare följande.

Sålunda kunna i nuvarande tidsläge statsmakterna komma att lämna

sådana direktiv i fråga om byggnadstillstånd, att bostadsbehovet tillgodoses

med förtur för vissa samhällsgrupper. Exempelvis torde behovet av bostäder

åt exportindustrins anställda komma att bli bättre tillgodosett än

andra bostadsbehov, varvid bostadsstyrelsen med hänsyn till speciella lokala

förhållanden kan finna det skäligt och ändamålsenligt att medgiva belåning

enligt de för allmännyttigt företag gällande grunderna.

Vidare bör lån efter angivna grunder kunna beviljas i andra undantagsfall,

exempelvis i fråga om ungkarlsbostäder, som utgöra en relativt sett

ringa del av bebyggelsen i ett allmännyttigt företags regi, eller — under

speciella förutsättningar — t. o. m. om hela byggnadsprojektet omfattar

endast ungkarlsbostäder.

I anslutning härtill lämnar styrelsen följande uppgifter rörande en framställning

till styrelsen från Göteborgs stads drätselkammare.

Drätselkammaren har hos styrelsen anhållit, att ett planerat företag benämnt

»Stiftelsen Göteborgs studenthem» måtte erkännas såsom allmännyttigt.

I studentsociala utredningens betänkande angående studentsociala

stödåtgärder (SOU 1948: 42) föreslås, att företag av den typ, varom här är

fråga, skall kunna betraktas såsom allmännyttigt och komma i åtnjutande

av statligt tertiärlån till 100 procent samt i förekommande fall jämväl

ränte- och amorteringsfritt tilläggslån. Härvid förutsättas specialbestämmelser

skola gälla i fråga om kommunalrepresentation och ansvar m. m.

Med hänsyn till angelägenheten av att vissa studentbostadsprojekt snarast

komma till utförande förordar bostadsstyrelsen, att denna företagstyp

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

tills vidare — i avvaktan på statsmakternas beslut beträffande stödåtgärder

för studentbostäder — skall kunna erkännas såsom allmännyttig enligt

gällande bestämmelser och efter prövning i vanlig ordning få lån och

bidrag enligt dessa.

Befrielse för helkommunala stiftelser att ställa inteckningssäkerhet. Enligt

1948 års tertiärlånekungörelse (10 och 14 §§) skall till säkerhet för

tertiärlån och tilläggslån lämnas inteckning i fastigheten eller tomträtten.

Undantag från denna bestämmelse föreligger emellertid, då låntagaren är

kommun eller bolag som helt äges av kommun och för vars lån kommunen

iklätt sig borgen såsom för egen skuld.

I skrivelse den 3 december 1948 har bostadsstyrelsen förordat att kravet

på inteckningssäkerhet för tertiärlån och tilläggslån till helkommunal stiftelse

skall kunna eftergivas, därest kommunen ikläder sig borgen för lånet.

Såsom motivering för förslaget anför styrelsen följande.

Bostadsstyrelsen uppställer i anslutning till gällande författningsbestämmelser

i huvudsak samma krav på stiftelse som på bolag för att företaget

skall vinna erkännande såsom allmännyttigt. Ehuru stiftelsen icke företer

samma fasthet i sin utformning som aktiebolaget, synes eftergift av krav

å inteckningssäkerhet för statligt lån till helkommunal stiftelse icke innebära

några risker, om kommunen ikläder sig borgen för lånet såsom för

egen skuld. Bostadsstyrelsen vill därför ifrågasätta, om icke inteckningsbefrielse

såsom för helkommunalt bolag bör kunna medgivas jämväl för

stiftelse med helkommunalt inflytande. Detta skulle vara ändamålsenligt

och tillika möjliggöra en minskning av lånekostnaderna, da utgifter för

uttagandet av inteckningar skulle bortfalla.

Antalet hos bostadsstyrelsen såsom allmännyttiga godkända helkommunala

stiftelser utgjorde vid tidpunkten för förslagets avgivande 40, medan

vid samma tidpunkt funnos 26 kommunägda bolag, som registrerats såsom

allmännyttiga.

Yttrande.

I utlåtande över bostadsstyrelsens här förevarande förslag har statskontoret

icke haft något att erinra mot bifall till styrelsens hemställan. Statskontoret

ifrågasätter emellertid, huruvida icke stiftelse, som befrias från

skyldighet att ställa inteckningssäkerhet för beviljade tertiärlån och tillläggslån,

skall förbinda sig att icke uttaga och för annat ändamål belåna

de inteckningar, som eljest hade måst lämnas såsom säkerhet för nämnda

slag av lån.

Departementschefen.

Bostadsstyrelsen har i två promemorior, för vilkas innehåll eu redogörelse

lämnats i det föregående, framlagt förslag om vissa jämkningar i villkoren

dels för godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt, dels

för lån till bostadshus, uppförda av enskilda företagare. Vidare må nämnas,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

att vid överläggningar, som ägt rum inom det s. k. samarbetsorganet för

produktions- och exportfrågor, önskemål ha framförts om vissa andra

jämkningar. I anslutning härtill behandlar jag i det följande från mera

allmänna utgångspunkter frågan om villkoren för lån till bostadshus på

industriorter.

Ansträngningarna från det allmännas sida att tillförsäkra försörjningsviktiga

industrier ytterligare arbetskraft ha bl. a. tagit sig uttryck däri, att

å orter med dylika företag en jämförelsevis stor bostadsproduktion medgivits.

Bristen på bostäder utgör nämligen ett av de allvarligaste hindren

för en utvidgning av arbetsstyrkan vid berörda industrier. Såsom bostadsstyrelsen

antytt kunna vidare statsmakterna i nuvarande ekonomiska läge

komma att lämna sådana direktiv i fråga om byggnadstillstånd, att bostadsbehovet

tillgodoses med förtur för arbetare och tjänstemän inom vissa

företag.

Dessa strävanden att tillgodose bostadsbehovet för försörjningsviktiga

industrier böra enligt min mening underlättas genom vissa jämkningar i

villkoren för statliga lån till flerfamiljshus. De ändringar i lånevillkoren

som jag förordar i det följande böra alltså ses mot bakgrunden av de särskilda

ansträngningar som vidtagits i syfte att öka produktionen på viktiga

punkter. De böra sålunda betraktas som en anpassning av de allmänna

villkoren för det statliga bostadsstödet till de särskilda förhållanden, som

f. n. råda på vissa industriorter.

Vad först beträffar bostadsstyrelsens förslag till jämkningar i fråga om

villkoren för godkännande av ett bostadsföretag såsom allmännyttigt, vill

jag erinra om att enligt de regler som f. n. gälla bostadsstyrelsen icke har

möjlighet att som allmännyttigt erkänna ett bostadsföretag, vars lägenheter

helt eller delvis reserverats för anställda inom viss industri. Denna

ståndpunkt har intagits i anslutning till ett uttalande av riksdagen. I sitt

av riksdagen godkända utlåtande i anledning av propositionen nr 231 till

1948 års riksdag (uti. nr 212) framhöll nämligen statsutskottet bl. a., att

såsom allmännyttigt icke borde godtagas företag, vars lägenheter genom

avtal eller på annat sätt helt eller delvis förbehölles vissa kategorier av befolkningen

inom vederbörande kommun, och att samtliga invånares berättigade

intressen självfallet borde beaktas vid upplåtelse av lägenheter i

allmännyttiga bostadshus.

Härigenom underströks att den kommunala bostadsproduktionen bör avse

kommunens invanare i allmänhet och icke förbehållas viss befolkningsgrupp.

Den sålunda uttalade uppfattningen är uppenbarligen i princip

riktig. Praktiska skäl tala dock för vissa undantag. I nu föreliggande

situation beviljas åtskilliga kommuner tillägg till bostadsbyggnadskvoten,

därför att det är angeläget att bereda bostäder för ett ökat antal arbetare

vid vissa industrier. Ett dylikt tillägg skulle förfela sin verkan om bostadstillskottet

icke helt eller delvis kunde förbehållas arbetare vid industrien

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

i fråga. Såsom nyss framhållits är det med nuvarande regler icke möjligt

att göra dylikt förbehåll beträffande ett allmännyttigt företags bostäder.

En sådan möjlighet torde böra öppnas. Jag tillstyrker sålunda bostadsstyrelsens

förslag, att med hänsyn till speciella lokala förhållanden belåning

av bostadshus bör kunna medgivas enligt de för allmännyttiga

företag gällande grunderna, även då avsikten är att med förtur tillgodose

vissa samhällsgruppers bostadsbehov. Det torde få ankomma på bostadsstyrelsen

att med beaktande av föreliggande omständigheter från fall till

fall pröva, huruvida förbehåll, varom här kan bli fråga, må medgivas. —

Jag delar bostadsstyrelsens uppfattning, att även i vissa andra fall ett allmännyttigt

företags bostäder böra kunna reserveras för en viss kategori

hyresgäster. Jag tillstyrker sålunda bostadsstyrelsens förslag beträffande

studentbostäder.

Bostadsstyrelsen har föreslagit, att för sådana enskilda bostadsföretag,

som ägas av en industri och äro avsedda för dess anställda, skall kunna

medgivas dels tertiärlån intill 90 procent av avkastningsvärdet, dels eftergift

från kravet på extra amortering. Även i vissa andra fall borde sagda

krav kunna eftergivas.

Vid en bedömning av bostadsstyrelsens förevarande förslag bör uppmärksammas,

att inom vissa orter, i första hand bruksorter, den bostadsproduktion,

som bedrives av ortens industriföretag, är av väsentlig betydelse för

bostadsförsörjningen. Företaget har ofta lång erfarenhet rörande byggnadsverksamhet,

medan kommunen av en eller annan anledning visat sig obenägen

att bedriva bostadsproduktion.

Här berörda förhållanden tala för att i varje fall i viss utsträckning och

under bestämt angivna förutsättningar till industriföretag, som uppföra

bostäder för sina anställda, tertiärlån beviljas på gynnsammare villkor än

den spekulativa bostadsproduktionen åtnjuter. I nuvarande läge tillkommer

den i det föregående berörda omständigheten, att det ur det allmännas

synpunkt är angeläget att underlätta bostadsproduktionen på vissa industriorter.

Med hänsyn till det anförda kan jag godtaga bostadsstyrelsens förslag,

att tertiärlån må kunna beviljas till angivna företag intill 90 procent ävensom

att eftergift från kravet på extra amortering må medgivas. Jag anser

vidare, att lån bör kunna lämnas intill 95 procent av avkastningsvärdet då

fråga är om industriföretag av sådan betydenhet att, om det lämnar borgen

å den del av tertiärlånet som överstiger 85 procent av värdet, säkerheten

för lånet kan betraktas såsom betryggande. Såsom en allmän förutsättning

för lån över 85 procent av avkastningsvärdet bör gälla, att ett särskilt förvaltningsföretag

bildas, att bostadsföretaget icke är av spekulativ art och att

det avser alt bereda bostäder åt vederbörande industris anställda.

Under de senaste åren ha olika industriföretag tagit initiativ till bildandet

av bostadsrättsföreningar, vilkas lägenheter varit avsedda för vid före
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

taget anställda. I dylika fall har bostadsstyrelsen medgivit lån intill 95

procent av avkastningsvärdet. Om industrin subventionerat bostadsföretaget,

har bostadsstyrelsen bl. a. godtagit, att i bostadsrättsföreningens stadgar

intagits en bestämmelse av innebörd att bostadsrätten förverkas, om

bostadsrättsinnehavarens anställning vid industrin i fråga upphör. I några

fall förekommer, att i stadgarna intagits bestämmelsen att vederbörande

industriföretag har vetorätt mot ändring av stadgarna.

Enligt vad jag erfarit har i något fall bestämmelser av angiven innebörd

medverkat till att irritation uppstått mellan företaget (bostadsrättsföreningen)

och de anställda (bostadsrättshavarna). Med hänsyn härtill och

då dylika bestämmelser synas oförenliga med företagets kooperativa karaktär,

synes det tveksamt, huruvida förevarande typ av bostadsrättsförening

bör särskilt stödjas av det allmänna. Vid godtagande av mitt förslag, att

industriföretag som bygga för sina anställda skola kunna erhålla lån intill

95 procent av avkastningsvärdet, bör därför icke längre medgivas belåning

av hus som uppföras av bostadsrättsföreningar med i stadgarna intagna

särbestämmelser av nyss angivet slag.

I detta sammanhang får jag slutligen anföra vissa synpunkter på den

särskilda bostadsrabatt, det s. k. trekronorsbidraget, vilken kan utgå till

hushåll med begränsade ekonomiska resurser, boende i kommunala och

allmännyttiga hus.

Syftet med trekronorsbidraget är, dels att i ökad utsträckning möjliggöra

för hushåll med begränsade inkomster att flytta från en dålig lägenhet till

en modern hälsobostad, dels att stimulera kommunerna att i ökad utsträckning

bedriva en aktiv bostadspolitik. Verksamheten har i viss mån försöksbetonad

karaktär. Omfattningen bestämmes sålunda i första hand av de

produktionsinitiativ som tagits eller må komma att tagas av kommunerna.

I det följande (under rubriken Bostadsrabatter) förordar jag, att ifrågavarande

bidragsgivning får fortgå jämväl under nästa budgetår på i huvudsak

oförändrade grunder. Erfarenheterna rörande verksamheten äro ännu

så länge begänsade. Jag får vidare erinra, att i propositionen nr 235 till

1947 års riksdag angående vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen

förutsattes, att definitiva förslag till åtgärder för att bereda hushåll

med begränsade ekonomiska resurser möjlighet att förbättra sin bostadsstandard

icke kunde utarbetas förrän hållpunkter vunnits för en bedömning

av riktlinjerna för en framtida systematisk sanering av undermåliga

delar av bostadsbeståndet. Även om det alltså är uteslutet, att f. n. ur mera

allmänna synpunkter till förnyad prövning upptaga frågan om grunderna

för och omfattningen av förevarande bidragsgivning, anser jag en viss utvidgning

av verksamheten vara motiverad i nuvarande läge. I denna fråga

får jag anföra följande.

I det föregående har jag framhållit, att på vissa orter industriföretagen

bedriva en bostadsproduktion som är av väsentlig betydelse för bostadsför
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

sörjningen inom vederbörande kommun. Med hänsyn bl. a. härtill har jag

föreslagit, att under vissa förutsättningar industriföretag som uppföra bostäder

för vid företaget anställda skola kunna erhålla lån på särskilt gynnsamma

villkor. Syftet med ifrågavarande bostadsproduktion torde vara sådant,

att det ur väsentliga synpunkter är motiverat att jämföra verksamheten

med den som bedrives av kommunala och allmännyttiga bostadsföretag.

önskvärdheten att i nuvarande ekonomiska läge underlätta bostadsproduktionen

på vissa industriorter utgör ett ytterligare skäl för att främja

industriens här avsedda bostadsproduktion. Vid sådant förhållande anser

jag det motiverat att trekronorsbidrag får utgå till — utöver kommunala

och allmännyttiga — av industriföretag bildade icke-spekulativa bostadsföretag,

som uppfylla de i det föregående angivna villkoren för erhållande

av tertiärlån intill 95 procent av avkastningsvärdet. Det bör dock självfallet

ankomma på vederbörande kommunala organ att bestämma, vilka hushåll

som skola erhålla bidrag. Sedvanliga grunder för dylik prövning böra tilllämpas,

vilket innebär, att en mera allmän subventionering av hushåll i här

avsedda hus icke kan ifrågakomma. Bidrag torde vidare böra utgå endast

beträffande hus färdigställda tidigast den 1 januari 1949.

Jag föreslår alltså, att trekronorsbidrag med nyss angivna begränsningar

skola kunna beviljas hushåll med låga inkomster, som inneha lägenhet i

hus vilka på en industris initiativ tillkommit för att bereda bostäder åt vid

företaget anställda.

Bostadsstyrelsens förslag, att under vissa förutsättningar helkommunala

stiftelser skulle kunna befrias från kravet att ställa inteckningssäkerhet för

tertiärlån och tilläggslån, kan jag godtaga; även andra slag av helkommunala

företag än bolag och stiftelser böra kunna befrias från sagda krav.

Såsom statskontoret framhållit bör dock dylik befrielse medgivas endast

under förutsättning att företaget förbinder sig att icke uttaga och för annat

ändamål belåna de inteckningar, som eljest hade måst lämnas såsom säkerhet

för de statliga lånen.

Bostadsstyrelsen har i en promemoria, för vilken en redogörelse lämnats

i det föregående, framhållit att ändringar i bestämmelserna om skyldighet

att anordna och iordningställa skyddsrum kommer att föranleda en ökning

av byggnadskostnaderna. Styrelsen, som förväntar att kostnadsökningen

skall komma att medföra en däremot svarande belastning av tilläggslåneanslaget,

beräknar att om ökningen skulle täckas med tertiärlån, följden

bleve en hyreshöjning på 7—20 öre per in2 lägenhetsyta. Enligt min mening

bör ifrågavarande kostnadsökning i princip neutraliseras genom utvidgning

av tilläggslångivningen. Med hänsyn bl. a. härtill anser jag, att

jämväl under nästa budgetår möjlighet bör finnas att inrätta en femte subventionsgrupp,

därest byggnadskostnadsutvecklingen giver anledning därtill.

Jag föreslår därför, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att, därest

behov därav uppkommer, inrätta en femte subventionsgrupp.

3 Bilaga till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. AV 153.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

III. Bostadsrabatter.

Beträffande huvuddragen i gällande bestämmelser om bostadsrabatter

hänvisas till redogörelsen å s. 8—10.

Föreliggande förslag.

I en av de med förutnämnda skrivelse den 17 januari 1949 överlämnade

promemoriorna •— promemoria angående tillgodoföring av familjebostadsbidrag

och bränslebidrag —■ behandlar bostadsstyrelsen vissa frågor sammanhängande

med formen för utbetalning av sagda bidrag till familj, bosatt

i familjemedlem tillhörigt enfamiljs- eller tvåfamilj shus.

F. n. gäller, att i de fall egnahemslån beviljats bidrag skola användas

för gäldande av räntor och amorteringar å detta lån. Äro bidragen så stora,

att de icke helt tagas i anspråk för detta ändamål, gälla olika bestämmelser

om hur det skall förfaras med den överskjutande delen, allt efter fråga är

om familjer med två minderåriga barn eller familjer med tre eller flera

minderåriga barn. Den överskjutande delen skall i fråga om tvåbarnsfamiljer

i regel tills vidare innehållas men gottskrivas familjen, medan

beträffande övriga bidragsberättigade familjer överskottet i första hand

skall användas för gäldande av räntor och amorteringar å sådana andra

lån än egnahemslånet, som upptagits i samband med egnahemmets uppförande

eller ombyggnad.

I förutnämnda promemoria erinrar bostadsstyrelsen, att särbehandlingen

av tvåbarnsfamiljer i här förevarande hänseende beror därpå, att bidragen

beräknats i regel ej överskjuta beloppen av amorteringar och räntor på

egnahemslånet. Det hade vidare förutsatts att egnahemslånet, vilket som

regel vore beläget över ett i kreditanstalt upptaget bottenlån till 50 procent

av produktionskostnaden, om så erfordrades för att förebygga uppkomsten

av överskott skulle fördjupas ned till 40 procent av samma kostnad.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att frågan i viss mån kommit i

ett annat läge till följd av de av 1948 års riksdag beslutade höjningarna av

maximibeloppen för bränslebidrag. Härom anför styrelsen följande.

Emellertid har det visat sig, att bidragen efter den höjning av bränslebidragen,

som beslöts vid förra riksdagen för ett mycket stort antal tvåbarnsfamiljer

överskjuta egnahemslånets annuitet, även om lånet fördjupas

på nyss angivet sätt. I alla dessa fall kommer att krävas en framtida

omräkning av amorteringsplanen, varför den med särbestämmelsen för tvåbarnsfamiljer

avsedda administrativa förenklingen icke blir av större betydelse.

Det kan därför ifrågasättas, om skäl numera föreligga att i här

berörda avseende behandla tvåbarnsfamiljer på annat sätt än flerbarnsfamiljer.

Styrelsen framhåller vidare, att en icke likformig behandling av alla

bidragsberättigade familjer föranleder vissa olägenheter vid ändring av

antalet barn, för vilka bidrag utgå, vare sig det gäller en ökning från två

barn till tre eller en minskning från tre till två. Såsom ytterligare skäl för

en ändring av gällande bestämmelser anför styrelsen följande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Slutligen må framhållas såsom ett skäl för omprövning av nuvarande

bestämmelser rörande tvåbarnsfamiljer, att fördjupning av egnahemslånet

synes böra i möjligaste mån begränsas till de fall, då bottenkredit icke kan

uppbringas till 50 procent av produktionskostnaden. För att bostadsstyrelsen

i nuvarande, åtstramade läge på kreditmarknaden skall kunna i förhållande

till sparbanker och andra kreditinstitut med framgång hävda

principen om ett 50-procentstreck för bottenkrediten, synes en förutsättning

vara, att styrelsen ej skall behöva fördjupa egnahemslån i fall, då

åtagande att lämna en bottenkredit upp till 50 procent redan kunnat utverkas.

Bostadsstyrelsen konstaterar, att om enhetliga bestämmelser för alla bidragsberättigade

familjer genomföras det är erforderligt att förfarandet vid

tillgodoförande av bidragen i samband därmed förenklas. I denna fråga

anför stju-elsen vidare följande.

Sålunda bör det överskjutande belopp, som må uppkomma, sedan familjebostads-

och bränslebidragen tagits i anspråk för gäldande av annuiteten å

egnahemslånet, ej överföras till primärkreditgivaren, med mindre överskottet

uppgår till ett belopp av förslagsvis 50 kronor. Överskott, som ej

uppgår till nämnda belopp, bör tills vidare innehållas och överlämnas till

kreditgivaren vid den senare tidpunkt, då bidragen jämte gottskrivet belopp

överstiga 50 kronor. Ränta synes icke behöva beräknas på de förhållandevis

obetydliga belopp, varom här kan bli fråga.

Yttrande.

I utlåtande över bostadsstyrelsens här förevarande förslag ifrågasätter

statskontoret, om icke en del av den beräknade förenklingen av utbetalningen

av bidragen skulle gå förlorad genom den föreslagna undantagsbestämmelsen,

att överskjutande belopp ej skulle överföras till primärkreditgivaren

med mindre överskottet uppginge till ett belopp av förslagsvis

50 kronor. För sin del anser statskontoret, att det vore enklare med en

föreskrift av innehåll, att varje överskott skall, oavsett storleken, överlämnas

till kreditgivaren.

Departementschefen.

Under den korta tid de nya villkoren för familjebostadsbidrag och

bränslebidrag varit gällande har endast en mycket begränsad erfarenhet

kunnat vinnas rörande ändamålsenligheten hos bestämmelsernas detaljer.

I det följande upptager jag emellertid till behandling vissa frågor, som aktualiserats

genom framställningar från bostadsstyrelsen.

I anslutning till förslag från bostadsstyrelsen har jag i det föregående

förordat, att i fråga om egnahemslån minimivillkoren för bostadens storlek

skola bli föremål för mindre jämkningar. Jag bar sålunda föreslagit, att

enhetliga bestämmelser skola gälla för hela landet; nuvarande större krav

i fråga om bostadsutrymme för hus i tätort skulle således icke längre upprätthållas.

Denna jämkning bör föranleda motsvarande ändring i villkoren

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

för erhållande av familjebostadsbidrag och bränslebidrag. Dylika bidrag

böra alltså kunna beviljas familj i enfamiljshus såväl i tätort som på landsbygd,

om huset innehåller två rum och kök och inredningsbar vind. Vidare

bör regeln att lägenhetsytan i dylikt hus skall utgöra minst 60 in2 utgå.

Familjebostadsbidrag och bränslebidrag lämnas icke familjen i kontant

form. Beträffande familjer, som äga och bebo enfamiljs- och tvåfamiljshus,

utgå bidrag i första hand i form av avdrag på ränta och amortering på

i fastigheten investerat kapital. De närmare bestämmelserna härom innebära

bl. a. att, därest summan av bidragen överstiger ränta och amortering

på såväl det statliga lånet som underliggande kredit, skillnaden skall tillgodoföras

familjen i form av extra amortering. Beträffande tvåbarnsfamiljer,

som bo i hus finansierade med egnahemslån, gäller emellertid den särskilda

regeln, att skillnaden mellan å ena sidan summan av bidragen och

å andra sidan ränta och amortering å egnahemslånet skall tillgodoföras

familjerna i form av extra amortering på detta lån. I syfte att begränsa extra

amorteringen har bestämts, att egnahemslånets nedre gräns för här förevarande

familjer skall kunna sänkas från 50 till 40 procent av produktionskostnaden.

Det har vidare förutsatts, att, därest vid tillämpning av ifrågavarande

regler den extra amorteringen skulle bli avsevärd, löpande avdrag

skulle kunna göras jämväl å räntor för bottenkredit, upptagen i öppna

marknaden.

De berörda särbestämmelserna för tvåbarnsfamiljer beträffande tillgodoföring

av familjebostadsbidrag och bränslebidrag ha tillkommit i syfte att

förenkla bestyren med utbetalning av bidragen, varvid uppmärksammats

dels att tvåbarnsfamiljerna utgöra den avgjort största gruppen av bidragsberättigade

familjer, dels att beviljandet av eftergift å räntor för lån i enskilt

kreditinstitut föranleder vissa kontrollåtgärder.

Bostadsstyrelsen har föreslagit, att även i fråga om tvåbarnsfamiljer i

hus finansierade med egnahemslån eftergift å räntor för underliggande lån

bör medgivas. Styrelsen förordar dock vissa begränsningar i utbetalning

av bidrag i denna form. Styrelsens förslag i sistnämnda del har avstyrkts

av statskontoret.

Beräkningar med utgångspunkt från bidragens nuvarande storlek giva

vid handen, att, därest icke den av bostadsstyrelsen förordade eftergiften

medgives, i många fall en betydande del av bidraget icke omedelbart skulle

komma familjerna tillgodo utan bokföras såsom extra amortering å egnahemslånet.

Med hänsyn härtill kan jag godtaga styrelsens förslag att i regel

jämväl tvåbarnsfamiljerna skola kunna erhålla bidrag i form av eftergift å

räntor för underliggande krediter. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att fastställa de begränsningar av dylika utbetalningar som kunna befinnas

motiverade av administrativa skäl.

I detta sammanhang får jag till prövning upptaga frågan om bränslebidragets

storlek under nästa budgetår. För innevarande budgetår gäller, att

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Alaj.ts proposition nr 153.

enligt riksdagens beslut bidrag må utgå med liögst 225 kronor i Norrbottens,

Västerbottens och Jämtlands län, 200 kronor i Västernorrlands, Gävleborgs,

Kopparbergs och Värmlands län samt 175 kronor i annan del av landet.

Kungl. Maj:t har den 3 september 1948 bestämt att angivna maximibelopp

skola utgå i alla fall utom i fråga om dels enfamiljshus till vilket

före den 1 juli 1948 utgått bidrag med 125, 100 resp. 75 kronor, dels lägenhet

om två rum och kök i två- och flerfamiljshus. I dessa två undantagsfall

utgå bidrag som med 50 kronor understiga maximibeloppen.

Enligt min mening finnes f. n. icke anledning ifrågasätta en ändring i

de av riksdagen fastställda maximibeloppen. Det torde böra ankomma på

Kungl. Maj :t, att inom ramen för dessa belopp besluta om grunder för beräkning

av bidraget jämväl under nästa budgetår.

I samband med fastställandet av de nya grunderna för familj ebostadsbidrag

och bränslebidrag ha två mera allmänna frågor tilldragit sig särskild

uppmärksamhet. Jag åsyftar frågan om förutsättningarna för att utsträcka

bidragsgivningen till att avse jämväl familjer i tidigare uppförda bostadshus

samt vissa med kontrollen av hyrorna i bidragsberättigade lägenheter

sammanhängande spörsmål.

Enligt beslut den 3 december 1948 har Kungl. Maj:t uppdragit åt bostadsstyrelsen

att verkställa utredning rörande behovet av medel för utgivande av

familjebostadsbidrag och bränslebidrag vid en utvidgning på oförändrade

villkor i övrigt av bidragsgivningen till att omfatta även familjer i före

den 1 januari 1948 uppförda eller ombyggda bostadshus. Denna utredning

är ännu icke slutförd. På grund av det statsfinansiella läget synes

slutlig ställning ej heller i år böra tagas till frågan om genomförande av

här avsedd utvidgning av bidragsgivningen.

Kungl. Maj :t har den 3 december 1948 uppdragit åt bostadsstyrelsen, att

på grundval av de uppgifter, som lämnas i ansökningar om familj ebostadsbidrag

och bränslebidrag, fortlöpande utföra sammanställningar rörande

storleken av hyrorna i de med ansökningarna avsedda lägenheterna. Syftet

med dessa undersökningar är att söka erhålla material för bedömning av

frågan, hur hyrorna i hus, som icke äro finansierade med statliga lån, förhålla

sig till hyrorna i statsunderstödda hus. Sedan bl. a. genom här berörda

undersökningar hyrorna för de olika hustyperna blivit belysta, torde

slutlig ställning böra tagas till frågan, huruvida icke för lägenheter upplåtna

åt bidragsberättigade familjer ytterligare kontrollåtgärder erfordras

för att förhindra att hyrorna i vissa fall sättas högre än som kan anses

skäligt.

Vad härefter angår det löpande bidraget till hushåll med begränsade inkomster,

det s. k. trekronorsbidraget, må erinras att denna bidragsgivning

alltfort har karaktär av försöksverksamhet. Enligt min mening böra de

för bidragsgivningen fastställda grunderna i huvudsak tillämpas jämväl

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

under nästa budgetår. Jag får emellertid erinra om att jag i det föregående

i samband med behandling av frågan om vissa jämkningar i bestämmelserna

om tertiärlån och tilläggslån till flerfamiljshus (s. 32 f.)

förordat en viss utvidgning av verksamheten. Med hänsyn till att den erfarenhet

som hittills vunnits rörande bidragsgivningen är begränsad, bör

verksamheten även under nästa budgetår ha försökskaraktär.

IV. Särskilda frågor.

1. Besvärsrätten.

Gällande bestämmelser.

I 34 § kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 587) om tertiärlån och tilläggslån

för flerfamiljshus stadgas, att den som icke åtnöjes med bostadsstyrelsens

beslut, i vad rör antingen fråga om bidrag av kommun till kostnad för

byggnadsföretag eller sökt ändring av hyrorna för lägenheter i byggnad,

till vars uppförande, ombyggnad eller förvärv lån utlämnats enligt kungörelsen,

äger anföra besvär över beslutet hos Kungl. Maj :t. Samma rätt tillkommer

kommun, som är missnöjd med bostadsstyrelsens beslut om fördelning

mellan stat och kommun av vissa förluster, som uppkommit vid

förvaltning av kommun eller allmännyttigt bostadsföretag tillhörigt flerfamiljshus

och varom stadgas i 33 § sista stycket sagda kungörelse. Hos

Kungl. Maj :t må vidare besvär föras över bostadsstyrelsens beslut i fråga,

som avses i kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 566) angående statslån till

kollektiva tvätterier.

Klagan över länsbostadsnämnds beslut i frågor som avses i kungörelsen

den 30 juni 1948 (nr 546) om egnahemslån och förbättringslån, kungörelsen

samma dag (nr 547) om familjebostadsbidrag och bränslebidrag samt

i kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 472) angående statsbidrag för fiskarbostäder

inom vissa områden föres hos bostadsstyrelsen. Därest länsbostadsnämnds

beslut endast avser överlämnande av ärende till styrelsen för

prövning och avgörande, må klagan icke föras. Bostadsstyrelsens beslut i

frågor rörande sistnämnda kungörelser må ej överklagas. Samma gäller

bostadsstyrelsens beslut i fråga, som avses i kungörelsen den 22 juni 1939

(nr 465) om lantarbetarbostadslån och lantarbetarbostadsbidrag.

Departementschefen.

Bostadsstyrelsens beslut i frågor, som avses i förenämnda kungörelser,

kunna överklagas genom besvär hos Kungl. Maj :t endast i vad gäller dels

vissa närmare angivna frågor rörande tertiärlån och tilläggslån dels ock

frågor angående lån till kollektiva tvätterier.

Styrelsens beslut i övriga frågor, som röra tertiärlån och tilläggslån,

ävensom beträffande egnahemslån, förbättringslån, lantarbetarbostadslån.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

lantarbetarbostadsbidrag, statsbidrag till fiskarbostäder, familjebostadsbidrag

samt bränslebidrag kunna således icke överklagas.

Vid lån- och bidragsgivningen till bostadshus komma under bedömande

åtskilliga frågor, som påkalla särskild uppmärksamhet, exempelvis sådana

som sammanhänga med bostadshusets förläggande till ur vatten- och avloppssynpunkt

lämplig plats och prövningen av låntagarens ekonomiska

förutsättningar för företagets genomförande. För låntagaren torde det framstå

som rimligt att sådana frågor kunna bli föremål för prövning jämväl

av Kungl. Maj:t. Jag förordar därför att den nu gällande besvärsrätten

utvidgas till att omfatta samtliga bostadsstyrelsens beslut jämlikt berörda

kungörelser med undantag för kungörelsen om familjebostadsbidrag och

bränslebidrag. Från besvärsrätt torde även böra undantagas bostadsstyrelsens

beslut i vad de gälla dels föreskrifter rörande byggnadsföretagets

utförande, dels värdering av företaget.

2. Lån till Aktiebolaget Elementhus.

Föreliggande framställning.

I en till socialdepartementet den 21 februari 1949 inkommen skrivelse

har Aktiebolaget Element hus, Stockholm, anhållit om ett statslån

för en planerad tillverkning av monteringsfärdiga trähus.

I skrivelsen lämnas till en början vissa uppgifter angående intressenterna

i bolaget. Sålunda uppgives, att aktierna i bolaget, som är ett konsumentkooperativt

företag, ägas av ett antal svenska industriföretag och Sveriges

lantbruksförbund. Dessa aktieägare skola ha företrädesrätt till förvärv av

de framställda trähusen för att överlåta desamma mot självkostnadspris

till sina anställda resp. sina medlemmar. Vidare upplyses, att utdelning

till aktieägarna enligt bolagsordningen icke får överstiga 5 procent per år.

Beträffande bolagets verksamhet anföres följande.

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att framställa monteringsfärdiga

trähus enligt ett av Aktiebolaget Bostadsforskning utarbetat system,

till vilket Elementhus förvärvat nyttjanderätt. Systemet kan i korthet sägas

innebära tillverkningsmetoder, varigenom beredes möjlighet till en besparing

i virkesåtgången med 35—40 %, jämfört med virkesåtgången för

nu vanliga monteringsfärdiga trähus. Enligt grundliga kalkyler utgör den

häremot svarande kostnadsbesparingen 25—30 %. Sålunda skulle ett

inonteringsfärdigt egna hem, som består av ett envåningshus om 75 in2

byggnadsyta och nu kostar ca 28 500 kronor, kunna enligt berörda system

framställas fullt färdigt för ca 20—21 500 kronor. Som förut antytts, är

denna kostnadsbesparing avsedd att komma bostadsbyggnadens blivande

innehavare till godo. Distributionen av husen kommer att undandragas all

spekulation.

För förverkligandet av sitt syfte planerar bolaget att uppföra en fabriksanläggning

i Vingåker. Alternativt ämnar bolaget förlägga fabriken till an
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

nan plats, varvid även förvärv och ombyggnad av någon befintlig träindustri

tänkes kunna komma i fråga.

För uppförande av fabriksanläggningen, som beräknats för en produktionskapacitet

av 375—500 hus per år i första utbyggnadsetappen (hälften

av full kapacitet), erfordras enligt bolaget ett kapital av minst 8,5 miljoner

kronor. Bolaget uppgiver, att det tecknade aktiekapitalet vid tiden för skrivelsens

avlåtande är 2,2 miljoner kronor och torde komma att uppgå till

åtminstone 2,5 miljoner kronor. Mot säkerhet av inteckningar och borgen

av aktieägarna uppgives lån om 5 miljoner kronor ha tillförsäkrats bolaget.

Härutöver skulle för verksamhetens bedrivande erfordras ett rörelsekapital

av en miljon kronor.

För erhållande av sistnämnda kapital anhåller bolaget om ett statslån å

en miljon kronor. Till stöd härför anför bolaget följande.

Den av bolaget skisserade verksamheten går ut på att anskaffa billiga

bostäder till industriföretagens anställda, vilket måste anses vara av ett betydande

socialt värde. Verksamheten måste ju också anses ligga helt i

linje med statsmakternas strävanden att söka lindra den rådande bostadsbristen

i landet. Härtill kommer, att det nu planerade företaget blir av stor

betydelse för utvecklandet av en i verklig mening industrialiserad och rationaliserad

husproduktion. Då företaget emellertid måste anses innefatta

ett experiment och vara förknippat med alla de risker, som följa med ett

igångsättande av en ny produktion i stor skala, synes det bolaget rimligt

med hänsyn till det i hög grad allmännyttiga syftet att en viss riskfördelning

på ovan angivet sätt finge äga rum mellan staten och näringsföretagen.

Bolaget föreslår, att ifrågavarande lån utlämnas till bolaget fr. o. m. den

1 juli 1949 och att lånet får löpa med 3,5 procent årlig ränta. För att lånet

ej skall försämra bolagets möjligheter att ev. upptaga ytterligare lån, hemställer

bolaget, att långivarens rätt till betalning blir gällande närmast efter

övriga fordringsägare men före utskiftning till aktieägare. Enär bolaget,

innan begynnelsesvårigheterna övervunnits och produktionen kommit igång

i full utsträckning, anser sig få svårt att bära av lånet betingade betalningsbördor,

hemställes tillika, att ränta å lånet fr. o. m. dagen för utbetalningen

till den 1 januari 1953 får erläggas efter sistnämnda dag genom årliga avbetalningar

med en femtondedel av den sålunda upplupna ränteskulden. På

samma grunder anhåller bolaget ytterligare, att första amortering å lånet

ej behöver inbetalas förrän den 31 december 1953 och då, samt därefter

årligen med en femtondedel av det ursprungliga lånet.

Bolaget har härjämte förklarat sig villigt att medge staten samma rätt

att till självkostnadspris erhålla andel i bolagets blivande produktion, som

tillkommer bolagets aktieägare i en omfattning motsvarande 25 enfamiljshus

om 75 in2 per år, så länge någon del av lånet kvarstår obetalat, dock

först sedan fabriken kommit väl igång, vilket skall anses vara fallet då

minst 300 hus levererats.

Slutligen åberopas en till bolagets skrivelse fogad och av Aktiebolaget

Bostadsforskning undertecknad promemoria av följande innehåll.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

AB Bostadsforsknings mål är i första hand att åstadkomma billiga bostäder

och det av bolaget utarbetade systemet för tillverkning och uppförande

av monteringsfärdiga trähus syftar just härtill. För att det uppställda

målet skall kunna vinnas, är det emellertid nödvändigt att ett tillräckligt

kapitalstarkt företag är villigt att nedlägga arbete och kostnader

för systemets praktiska utnyttjande. Aktiebolaget Elementhus är nu berett

att åtaga sig detta projekt om ett sådant lån å 1 Mkr. kan erhållas, varom

bolaget hos Kungl. Maj :t anhållit. I händelse av bifall till denna anhållan,

utfäster sig Bostadsforskning att, sedan systemet praktiskt prövats i Elementhus’

produktion, upplåta nyttjanderätt till detsamma även till andra

företag i landet utan annat vederlag än skäligt bidrag till täckande av de

med systemet och dess vidare utveckling och utvidgning förenade kostnaderna

på grund av forskning, experiment, patentskydd och praktiska prov.

Dessa kostnader uppgå för närvarande till ca 600 000 kr. och beräknas

komma att uppgå till ca 900 000 kr. då Elementhus’ fabrik är färdig.

För att syftet med Bostadsforsknings verksamhet skall uppnås, önskar

bolaget emellertid upplåta nyttjanderätt till systemet endast till sådana

företag, som äro villiga till ett sådant tekniskt samarbete med AB Bostadsforskning,

att säkerhet för de levererade husens kvalité erhålles och att

Bostadsforsknings nya rön i dess verksamhet kunna nyttiggöras i produktionen,

vilket väl även torde ligga i det allmännas intresse.

Stockholm den 16 januari 1949.

AB Bostadsforskning

N. Daniclsen Ernst Wehtje

Yttranden.

Statskontoret har i utlåtande över ansökningen framhållit att, därest

icke det allmänna kravet på största möjliga begränsning av nya kapitalinvesteringar

skulle anses utgöra hinder för ett tillmötesgående av bolagets

framställning, torde det för lånet erforderliga kapitalbeloppet böra äskas

under fonden för låneunderstöd.

Bostadsstgrelsen har anfört, att styrelsen genom sina experter har tagit

del av ifrågavarande tillverkningssystem och att detta i sin helhet ger intryck

av att dess upphovsmän grundligt genomarbetat alla de med en

fabrikstillverkning av småhus sammanhängande frågorna. Den av Aktiebolaget

Elementhus beräknade besparingen av virkesförbrukningen i jämförelse

med virkesåtgången i ett plankhus uppfört av fabrikstillverkade

delar uppgiver styrelsen överensstämma med inom densamma gjorda beräkningar.

Ehuru styrelsen ej tagit del av de beräkningar, som ligga till

grund för den av bolaget uppgivna besparingen i framställningskostnaden,

anser styrelsen en sådan besparing dock ej vara otänkbar. Styrelsen anför

vidare följande.

Styrelsen har med stort intresse tagit del av de försök att förbilliga bostadskostnaderna

i egnahem som det nu ifrågavarande systemet innebär.

Styrelsen har den uppfattningen, att en produktion enligt detta system i

den omfattning, som förutsättes skola komma till stånd, bör giva värdefulla

erfarenheter och kan visa sig bli av stor betydelse för den vidare utveck
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

lingen av bostadsproduktionen. Företaget förtjänar därför statsmakternas

stöd, och styrelsen har icke funnit anledning till erinran mot att stödet erhåller

den omfattning och den form, som angivits i bolagets framställning.

Departementschefen.

I den statliga låne- och bidragsverksamheten till förmån för bostadsförsörjningen

ingår stödet till egnahemsbyggandet som en viktig del. Genom

det nya egnahemslånet, vilket utlämnas på förmånliga villkor och i regel

inbegriper en betydande kapitalsubvention, har finansieringen av enfamiljsoch

tvåfamilj shus avsevärt underlättats. Med hänsyn till egnahemmets förtjänster

som familjebostad framstår en ökad produktion av dylika hus

som i hög grad önskvärd på längre sikt. Åtgärder ägnade att nedbringa

egnaheinsägarnas bostadskostnader äro därför av utomordentlig betydelse

ur bostadspolitisk synpunkt.

Avsikten med den av Aktiebolaget Elementhus planerade framställningen

av monteringsfärdiga trähus är, att praktiskt pröva ett inom Aktiebolaget

Bostadsforskning utarbetat tillverkningssystem, vilket enligt verkställda

beräkningar skulle medgiva icke endast ur försörjningssynpunkt värdefulla

materialbesparingar, främst i vad det gäller trä, utan även en betydande

nedpressning av byggnadskostnaderna.

Syftet med bolagets verksamhet, utöver det nyss angivna, är att skaffa

billiga bostäder till industriföretagens anställda. Sålunda skola aktieägarna

ha företrädesrätt till förvärv av de framställda trähusen för att överlåta

desamma mot självkostnadspris till sina anställda resp. sina medlemmar.

Enligt av bolaget under hand lämnade uppgifter ha förutom Sveriges Lantbruksförbund

följande industriföretag hittills tecknat aktier i bolaget, nämligen

Uddeholms Aktiebolag, Skånska Cement Aktiebolaget, Aktiebolaget

Bofors, Bolidens Gruv Aktiebolag, Billeruds Aktiebolag, Aktiebolaget Mölnbacka-Trysil,

Aktiebolaget Svenska Kullagerfabriken, Sandvikens Jernverks

Aktiebolag, Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget, Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund.

Den för verksamheten planerade fabriksanläggningen har kostnadsberäknats

till minst 8,5 miljoner kronor. Detta kapital avses att täckas genom

aktiekapitalet och lån mot säkerhet av inteckningar och borgen av

aktieägarna. Det härutöver erforderliga rörelsekapitalet å en miljon kronor

hemställer bolaget skall av staten tillskjutas som lån.

I gengäld är bolaget villigt att låta staten erhålla andel i bolagets blivande

produktion efter i huvudsak samma grunder som skola gälla för bolagets

aktieägare. Under förutsättning att statligt lån kan erhållas har härjämte

Aktiebolaget Bostadsforskning, som utarbetat och till Elementhus upplåtit

nyttjanderätt till ifrågavarande tillverkningssystem, utfäst sig att även

till andra företag i landet upplåta nyttjanderätt till systemet, sedan det

blivit praktiskt prövat i Elementhus’ produktion.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Till stöd för sin anhållan har Aktiebolaget Elementhus åberopat förutom

det allmännyttiga syftet med bolagets verksamhet, nämligen att skaffa billiga

bostäder, jämväl de risker, vilka måste anses vara förknippade med

ett experiment av denna storleksordning. Även om man icke kan bortse

från, att de praktiska resultaten av verksamheten till en början sannolikt

komma att bli ganska ringa, torde dock verksamheten ur det allmännas

synpunkt böra bedömas såsom i hög grad angelägen med hänsyn till att

de utarbetade virkes- och kostnadsbesparande metoderna kunna komma

att få en mycket stor betydelse för egnahemsbyggandet på längre sikt. På

grund härav tillstyrker jag, att bolaget beviljas ett lån å högst en miljon

kronor. Härvid har jag tillmätt de gjorda utfästelserna, att enskilt vinstintresse

eller ensidigt utnyttjande av tillverkningsmetoderna icke skola

ifrågakomma, särskild vikt.

Vad härefter angår lånevillkoren har bolaget föreslagit, att lånet utlämnas

fr. o. m. den 1 juli 1949 mot en årlig ränta av 3,5 procent. Den å lånet

fr. o. m. dagen för utbetalningen till den 1 januari 1953 belöpande räntan

föreslås erläggas efter sistnämnda dag genom årliga avbetalningar med en

femtondel av den upplupna ränteskulden. Bolaget hemställer vidare, att

amortering å lånet får erläggas med en femtondel årligen av det ursprungliga

lånet, samt att första amortering må inbetalas först den 31 december

1953. Den av bolaget föreslagna ränteberäkningen innebär, att ränta på den

upplupna ränteskulden skall beräknas först fr. o. m. den 1 januari 1953.

Med hänsyn till vad bolaget anfört om svårigheterna att innan produktionen

kommit i gång i full utsträckning bära av lånet betingade betalningsbördor

kan jag godtaga de föreslagna villkoren.

För lånet erforderliga medel torde såsom statskontoret anfört böra äskas

under fonden för låneunderstöd.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser

om villkor och säkerhet för ifrågavarande lån.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att å kapitalbudgeten

under fonden för låneunderstöd anvisas ett investeringsanslag till lån till

Aktiebolaget Elementbus av 1 000 000 kronor.

V. Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten under

budgetåret 1949/50.

Förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1949/50.

I skrivelse den 13 september 1948 behandlade bostadsstyrelsen frågan om

anslag för nästa budgetår beträffande styrelsens verksamhetsområde. Under

hänvisning till omständigheter sammanhängande med såväl omläggningen

den 1 juli 1948 av väsentliga delar av låne- och bidragsverksamheten som

fr. o. in. angivna tidpunkt företagna förändringar i den bostadspolitiska

organisationen ansåg sig emellertid styrelsen endast kunna preliminärt be
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

räkna medelsbehovet för nästa budgetår. På enahanda grunder upptogos

bostadsanslagen i statsverkspropositionen med allenast preliminärt beräknade

belopp; dessa framgå av sammanställningen s. 2.

I sin förutnämnda skrivelse den 17 januari 1949 med slutliga förslag till

anslagsäskande för budgetåret 1949/50 har bostadsstyrelsen i fråga om låneoch

bidragsanslagen förordat ändring i de i statsverkspropositionen upptagna

beloppen endast i vad det gäller anslaget till hyresrabatter till mindre

bemedlade, barnrika familjer. Beträffande de i skrivelsen redovisade övervägandena,

som legat till grund för styrelsens slutliga ståndpunktstagande

i anslagsfrågorna, må i detta sammanhang följande anföras.

Styrelsen anser, att från anslaget till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter

böra få bestridas uppkommande förluster å förskotterade kostnader

för projekteringsarbete enligt 32 § kungörelsen om egnahemslån och

förbättringslån.

I vad det gäller anslaget till hyresrabatter till mindre bemedlade, barnrika

familjer erinrar styrelsen, att den i sin skrivelse den 13 september 1948

1 öreslagit, att för nästa budgetår anslaget preliminärt skulle beräknas till

25 000 000 kronor, medan i statsverkspropositionen upptagits ett oförändrat

belopp av 21 000 000 kronor. I denna fråga anför styrelsen vidare bl. a.

följande.

Styrelsen beräknar för budgetåret 1949/50 behovet av medel för familjebidrag

och bränslebidrag till i runt tal 15 000 000 kronor, för familjebostadsbidrag

och bränslebidrag beviljade under innevarande budgetår till ca

5 500 000 kronor samt för familjebostadsbidrag och bränslebidrag som

komma att beviljas under nästkommande budgetår, till i runt tal 4 000 000

kronor.

Med hänvisning till det anförda föreslår styrelsen, att för nästa budgetår

25 000 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.

Anslaget till särskilda bostadsrabatter, från vilket utlämnas s. k. trekronorsbidrag,

har i statsverkspropositionen upptagits med ett preliminärt

beräknat belopp av 1 500 000 kronor. I skrivelsen den 17 januari 1949 har

styrelsen lämnat vissa uppgifter om efterfrågan av medel för ändamålet

under innevarande budgetår. Styrelsen erinrar sålunda om att den i skrivelse

till Kungl. Maj :t den 10 januari 1949 tillstyrkt bidrag till ett belopp

av inalles 715 000 kronor för budgetåret 1948/49 och framhåller, att om det

förutsättes att samtliga de hushåll, vilka föreslagits erhålla bidrag under

sagda budgetår, även komma att erhålla bidrag under nästa budgetår, det

härför erforderliga behovet av medel kan uppskattas till i runt tal 1 000 000

kronor. Styrelsen konstaterar vidare, att från budgetåret 1947/48 förelåg

en reservation av 265 000 kronor. Enligt styrelsens uppfattning erfordras

för nästa budgetår ett belopp av 1 500 000 kronor för att utrymme skall

finnas för beviljande av nya bidrag under nämnda budgetår.

Med hänvisning till att av medel anvisade till bidrag till främjande av

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

bostadsbyggande på landsbygden ett odisponerat belopp på ungefär

18 000 000 kronor kan beräknas komma att finnas vid innevarande budgetårs

utgång och till att verksamheten under budgetåret 1949/50 torde komma

att medföra ett bidragsbeliov på ca 10 000 000 kronor finner styrelsen icke

anledning föreslå någon medelsanvisning för sagda ändamål. I denna fråga

har ledamoten av styrelsen herr Nilson anmält avvikande mening, anseende

att styrelsen bort hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett belopp av

2 500 000 kronor. — I skrivelse den 28 februari 1949 har bostadsstyrelsen

gjort framställning om anvisande av medel för förvaltningsbidrag till förmedlare

av egnahemsstatslån. Styrelsen beräknar för ändamålet ett belopp

av högst 108 000 kronor.

Bostadsstyrelsen föreslår, att till bidrag till inrättande av pensionärshem

anvisas ett belopp av 6 000 000 kronor, vilket belopp även beräknats i statsverkspropositionen.

Vad härefter angår lånefonden för bostadsbyggande erinrar styrelsen inledningsvis

om de grunder för beräkning av förevarande medelsbehov, vilka

angivits i årets statsverksproposition.

Såsom framhållits i statsverkspropositionen (V ht, s. 97) kan under beaktande

bl. a. av begränsningen i bostadsbyggandet beräknas, att långivningen

nästa budgetår kommer att avse ett sammanlagt belopp av

300 000 000 kronor. Medräknas den slutliga långivningen till företag, för

vilka preliminära lånebeslut redan föreligga vid budgetårets ingång, stiger

detta belopp till det dubbla, 600 000 000 kronor.

Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår utgår styrelsen

från den i statsverkspropositionen föreslagna grundsatsen, att fr. o. in.

nästa budgetår anslag till ifrågavarande fond böra anvisas endast i den mån

medel erfordras för utbetalning av beviljade belopp. Då detta medelsbehov

beräknats uppgå till ungefär samma belopp som beloppet av under fonden

hittills anvisade men vid stundande budgetårsskifte ej utbetalade medel,

ca 300 000 000 kronor, har i statsverkspropositionen ej beräknats^ något

anslag till fonden för nästa budgetår. Härvid har förutsatts, att fördjupning

av tertiärlån till att omfatta även krediten i sekundärlåneläge och av

egnahemslån till att omfatta även krediten i bottenlåneläge icke behöver

tillgripas i nämnvärt större utsträckning än hittills.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att tillgången på medel för utbetalningar

från fonden med hänsyn till svårigheten att få bottenlån i bank

kan komma att för nästa budgetår bli alltför knapp i förhållande till medelsbehovet,

därest ytterligare medelsanvisning ej kommer till stånd. Det syntes

emellertid icke nu möjligt alt beräkna, i vad mån denna svårighet framdeles

skulle göra sig gällande. Styrelsen föreslår därför, att i enlighet med

beräkningarna i statsverkspropositionen något anslag till fonden ej anvisas

för nästa budgetår.

I fråga om behovet av medel till tilläggslän till viss bostadsbyggnadsverksamhet

anför bostadsstyrelsen följande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

På Kungl. Maj :ts hemställan beslöt 1948 års riksdag vissa av byggnadslånebyrån

föreslagna utvidgningar av tilläggslångivningen och bestämde

anslaget till tilläggslån för viss bostadsbyggnadsverksamhet med utgångspunkt

från de föreslagna ändringarna. Ett stort antal orter har därefter

uppflyttats i subventionsgrupp på grund av bl. a. inträffad ökning av byggnadskostnaderna.

Vid sådant förslag till uppflyttning i subventionsgrupp

har bostadsstyrelsen gjort en återhållsam bedömning. Eftersom den fortsatta

byggnadskostnadsutvecklingen är oviss och risk finnes för fortsatta

stegringar, kan ytterligare uppflyttning i subventionsgrupp bli erforderlig.

Någon prognos för utvecklingen under budgetåret 1949/50 kan dock f. n.

ej göras.

Medelsåtgången under detta anslag vore även av andra skäl svår att beräkna;

bl. a. kunde de numera skärpta föreskrifterna om inredande av

skyddsrum komma att föranleda en merbelastning (jfr vad i denna fråga

anförts s. 25 f. och 33).

Under erinran om osäkerheten i beräkningsgrunderna föreslår styrelsen,

att anslaget uppföres med det i statsverkspropositionen beräknade beloppet,

15 000 000 kronor.

Under hänvisning till begränsningen i bostadsbyggandet föreslår bostadsstyrelsen

vidare, att till lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

anvisas det i statsverkpropositionen beräknade beloppet av

5 000 000 kronor.

Vad slutligen angår behovet av medel för utlämnande under nästa budgetår

av lån till anordnande av kollektiva tvåtterier har styrelsen lämnat

följande uppgifter.

i ill grund för beräkningen av medelsbehovet under detta anslag bör

läggas det belopp, inom vilket byggnadstillstånd för tvätterier kan komma

att beviljas under år 1949. Den för byggande av tvätterier, bad och idrottsanläggningar

av arbetsmarknadsstyrelsen fastställda kostnadsramen utgör

4 000 000 kronor, varav ca 2 000 000 kronor beräknas disponerade för tvätterier.

Dessa belopp avse byggnadskostnader men ej kostnader för maskinell

utrustning in. in. Då ca 90 procent av de tvätterier, för vilka byggnadstillstånd

sökas, kunna antagas vara berättigade till statslån, kvarstår ett

belopp av 1 800 000 kronor. Kostnaderna för maskinell utrustning m. in.

beräknas i genomsnitt uppgå till 35 procent av den totala anläggningskostnaden.

Anläggningskostnaden för låneberättigade tvätterier, för vilka byggnadstillstånd

kan påräknas under 1949 uppgår i enlighet härmed till

2 430 000 kronor. Då lån kan utgå med 80 procent av anläggningskostnaden,

skulle lånebehovet för dessa tvätterier alltså kunna uppskattas till

1 944 000 kronor.

Härtill komma låneberättigade företag, som avse allenast reparation eller

förnyelse av maskinparken, för vilket tillstånd ej fordras, och vidare en

avsevärd balans, som beräknas föreligga vid stundande budgetårsskifte.

Dessa poster böra uppskattas till sammanlagt minst 1 000 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle medelsbehovet beräknas till 3 000 000

kronor. Styrelsen anser det emellertid försvarligt, att medelsanvisningen

för nästa budgetår begränsas till det i statsverkspropositionen beräknade

beloppet av 2 000 000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

47

Departementschefen.

Till grund för de i årets statsverksproposition redovisade preliminära beräkningarna

av behovet av medel för nästa budgetår å bostadsanslagen ligger

antagandet, att bostadsbyggandet kommer att begränsas på sådant sätt

att tillskottet av lägenheter under såväl år 1949 som år 1950 kommer att

uppgå till högst 45 000 lägenheter, varav ca 35 000 förutsättas tillkomma i

orter med s. k. bostadsbyggnadskvot och återstående 10 000 lägenheter i

övriga delar av landet. Av den av bostadsstyrelsen lämnade översikten över

bostadsproduktionen och bostadsförsörjningsläget, för vilken redogjorts i

det föregående (under rubriken bostadsförsörjningsläget, s. 10 ff.) torde

framgå, att det f. n. saknas anledning frångå berörda produktionsantaganden.

Ej heller ha andra omständigheter tillkommit, som motivera en omprövning

av de i statsverkspropositionen preliminärt upptagna beloppen.

Vad särskilt angår bostadsstyrelsens förslag, att det preliminärt uppförda

beloppet å 21 000 000 kronor till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika

familjer skall höjas till 25 000 000 kronor, må erinras, att nya grunder

för förevarande verksamhet infördes den 1 juli 1948. Med hänsyn till att

hittills endast en mycket begränsad erfarenhet vunnits rörande dessa rabatter

anser jag att ändring ej bör göras i det preliminärt beräknade beloppet.

Ej heller beträffande övriga anslag finner jag anledning föreslå

jämkningar i de preliminärt upptagna beloppen.

I vad det gäller särskilda frågor, direkt sammanhängande med medelsanvisningen,

får jag anföra följande.

Mot bostadsstyrelsens förslag, att uppkommande förluster å förskotterade

kostnader för projekteringsarbete enligt 32 § kungörelsen om egnahemslån

och förbättringslån skola bestridas från anslaget till kapitalmedelsförluster

och ränteeftergifter har jag ingen erinran.

Jämlikt tidigare av riksdagen lämnade bemyndiganden får anslaget till

hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer under vissa förutsättningar

tagas i anspråk för beviljande av familjebidrag även åt andra

mindre bemedlade, barnrika familjer än sådana som beretts bostad i med

stöd av bostadsanskaffningslån uppförd fastighet. Enligt min mening bör

även i fortsättningen möjlighet beredas ifrågavarande familjer att erhålla

familjebidrag.

I årets statsverksproposition beräknas dels att av anvisade medel till bidrag

till främjande av bostadsbyggande på landsbygden vid innevarande budgetårs

utgång kommer att finnas odisponerat ett belopp av ca 18 000 000 kronor,

dels att förevarande långivning under nästa budgetår kommer att avse

ett sammanlagt belopp av ca 10 000 000 kronor. I detta sammanhang må

nämnas, att Kungl. Maj :t den 18 februari 1949 på framställning av bostadsstyrelsen

medgivit, att länsbostadsnämnderna för slutlig prövning av från

egnahemsnämnderna övertagna ärenden må disponera högst följande belopp:

för bostadsegnahemslån 851 000 kronor, för tilläggslån till bostadsegnahemslån

192 000 kronor, för nybyggnadslån 6 990 000 kronor, för för
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr töo.

bättringslån 1 630 000 kronor samt för förbättringsbidrag 3 100 000 kronor.

Sistnämnda belopp å 3 100 000 kronor skall utgå från här förevarande anslag.

För beviljande av förbättringslån enligt fr. o. in. den 1 juli 1948 gällande

bestämmelser torde ändock komma att finnas ett belopp av (18 000 000

— 3 100 000) ca 15 000 000 kronor. Enligt vad jag under hand erfarit av

bostadsstyrelsen pågå vissa undersökningar huruvida sådana tidigare beviljade

förbättringsbidrag som ännu icke till någon del utbetalats kunna

avskrivas. Det finnes anledning räkna med att icke oväsentliga belopp

härigenom komma att bli disponibla för ny långivning, varför det under

nästa budgetår för förbättringslån tillgängliga beloppet sannolikt kommer

att icke oväsentligt överstiga 15 000 000 kronor. — Liksom under innevarande

budgetår torde från anslaget även fortsättningsvis få bestridas

utgifter för lantarbetarbostadsbidrag samt för bidrag till fiskarbostäder

ävensom för förvaltningsbidrag till förmedlare av egnahemsstatslån. För

utbetalning av sistnämnda bidrag torde ett belopp av högst 108 000 kronor

böra tagas i anspråk.

I detta sammanhang torde jag slutligen få erinra om riksdagens i anledning

av propositionen nr 149/1948 angående organisationen av rationaliseringsverksamheten

på jordbrukets område in. m. gjorda uttalande rörande

ett av Lantbruksförbundets byggnadsförening (LBF) framställt yrkande

om ersättning för dess utestående fordringar för sådant projekteringsarbete

som förmedlats av egnahemsorganen. Beträffande den av LBF gjorda

framställningen uttalade sålunda jordbruksutskottet (uti. nr 27), att det

enligt utskottets uppfattning syntes rimligt, att föreningen ej för ifrågavarande

verksamhet skulle behöva bära förluster, som uppkommit på grund

av uppdrag, verkställda genom förmedling av egnahemsnämnderna. Utskottet

ansåg emellertid, att med ställningstagandet till föreningens ersättningsyrkande

borde anstå till dess någon överblick vunnits över den utsträckning,

i vilken de projekterade företagen kunde antagas komma till

utförande, ävensom över möjligheterna att utfå fordringarna hos de enskilda

uppdragsgivarna.

Enligt vad jag under hand erfarit av bostadsstyrelsen synes det sannolikt,

att de av jordbruksutskottet angivna förutsättningarna för ett ställningstagande

till LBF:s ersättningsyrkande, vilket i allt väsentligt torde

avse fordringar för projekteringsarbete i fråga om bostadshus, komma att

vara uppfyllda under nästa budgetår. Under sådana förhållanden synes det

böra förutsättas, att ersättning varom här är fråga bör utgå under sagda

budgetår. Enligt av LBF erhållna uppgifter torde det sammanlagda ersättningsyrkandet

avse ca 100 000 kronor. Kostnaderna för dessa ersättningar

torde få bestridas från anslaget till bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden. Indrivning av fordringar, varom här är fråga, bör

i den utsträckning bostadsstyrelsen resp. lantbruksstyrelsen finner lämpligt

övertagas av länsbostadsnämnderna och lantbruksnämnderna, varvid

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

det kan visa sig vara praktiskt att även själva fordringarna övertagas från

LBF. Fordringarna böra därvid kunna avskrivas efter en prövning av omständigheterna

i de olika fallen.

Såsom bostadsstyrelsen framhållit, råder ovisshet om byggnadskostnadsutvecklingen

under nästa budgetår, varför det f. n. icke är möjligt att utföra

en närmare beräkning av behovet av medel till tilläggslån till viss bostadsbgggnadsverksamhet.

Det ökade behov av tilläggslån, som betingas

av de höjda kostnaderna för skyddsrumsinredningar (se s. 33), torde

fördenskull icke böra föranleda omprövning av medelsbehovet för nästa

budgetår.

I detta sammanhang synes riksdagens medgivande böra inhämtas till att

räntefoten för lantarbetarbostadslån, som beviljas under nästa budgetår,

fastställes till oförändrat 3,25 procent i avvaktan på en slutlig prövning av

frågan om formerna för stöd till lantarbetarbostäder.

VI. Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Bostadsstyrelsen: Avlöningar.

Under nämnda rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 2 400 000 kronor.

Kungl. Maj :t har den 26 juni 1948 fastställt personalförteckning för

bostadsstyrelsen (statsliggaren s. 330). Vidare har Kungl. Maj:t samma

dag fastställt följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 245 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis ................................ » 93 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 1 812 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis » 10 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 239 500

Summa kronor 2 400 000

Föreliggande förslag.

I sin skrivelse den 17 januari 1949 med slutliga framställningar om anslag

för budgetåret 1949/50 har bostadsstgrelsen bl. a. framlagt beräkningar

av medelsbehovet för styrelsens avlöningar under sagda budgetår.

Styrelsen framför inledningsvis vissa allmänna synpunkter på personalorganisationen.

En viss utökning av personalen är erforderlig på grund av ökade arbetsuppgifter

för kanslibyrån och sociala sektionen. Någon förstärkning av

4 — Il ilag a till riksdagens protokoll 19''i9. 1 samt. Nr 153.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

personalen kan emellertid ej genomföras med nuvarande lokalutrymmen,

och styrelsen är därför i behov av ökat utrymme för att kunna fullgöra

sina uppgifter.

I övrigt vill styrelsen beträffande sin organisation framhålla, att lönegradsplaceringen

av vissa förvaltningstjänster på ombudsmannasektionen,

lånebyrån och sociala sektionen icke motsvarar arten av de arbetsuppgifter,

som åvila dessa tjänster. Antalet amanuenser står också i ett oförmånligt

förhållande till antalet högre tjänster, vilket föranlett avsevärda svårigheter

vid rekryteringen, särskilt av jurister.

På lånebyrån äro chefen och byrådirektören de enda högskolutbildade

teknikerna, bortsett från två tjänstemän på den provisoriskt organiserade

marksektionen. Med hänsyn till mängden av löpande ärenden, som tager

förstnämnda båda befattningshavares tid i anspråk, bör anställning av

ytterligare en högskolutbildad ingenjör övervägas för granskning av ärenden,

fortlöpande översyn av värderingsnormer samt erforderliga specialutredningar

i anslutning till låneverksamheten.

Vidare vill styrelsen framhålla, att kvalificerade arbetsuppgifter i vissa

fall handhavas av kontorsbiträden, och att en omprövning av den kvinnliga

personalens löneställning är påkallad.

I anslutning härtill framhåller styrelsen att den icke kan underlåta att

redan nu framlägga vissa förslag om jämkningar i personalens löneställning

och om inrättande av nya tjänster. Styrelsen har emellertid med hänsyn

till den korta tid som förflutit sedan styrelsens nuvarande organisation

fastställts icke ansett sig böra föreslå ändring redan under nästa budgetår

av organisationen i övrigt.

Styrelsen ingår härefter på en bedömning av personalbehovet byrå för

byrå.

Beträffande kanslibyråns allmänna sektion har styrelsen anmält,

att behov föreligger att under nästa budgetår förstärka den arbetskraft,

som står till byråchefens förfogande för uppsättning av skrivelser och

andra göromål, med en amanuens. Med hänsyn till mängden av skrivgöromål

på denna sektion erfordrades ytterligare ett kontorsbiträde.

Vad angår ombudsmannasektionen föreslår styrelsen, att en å sektionen

inrättad byrådirektörstjänst i Cg 31 överflyttas till extra ordinarie stat.

Antalet amanuenser på sektionen, som vid anslagsberäkningen förra året

antogs kunna begränsas till 2, har enligt styrelsens mening från början

varit för knappt beräknat. Styrelsen anför, att någon arbetskraft icke beräknats

för arbetet med övertagande och förvaltning av de av egnahemsstyrelsen

tidigare handhavda lantarbetarbostadsärendena, varför sektionen

under innevarande budgetår av denna anledning tillfälligt förstärkts med

en byråsekreterare från lantbruksstyrelsen med tidigare erfarenhet av

ifrågavarande stödverksamhet. Styrelsen hade vidare för granskning av

låneakter förvärvat en person med långvarig erfarenhet som banktjänsteman,

vilken dock icke anställts som amanuens utan i stället som extra

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

tjänsteman i Cg 19. På sektionen tjänstgjorde jämväl en tidigare hos statens

byggnadslånebyrå anställd person med liknande erfarenhet, vilken

placerats i Cg 13. Styrelsen beräknar att under nästa budgetår skulle utöver

sistnämnda extra befattningar erfordras 3 amanuenser.

Beträffande biträdespersonalen anför styrelsen, att behov föreligger att

för registreringsarbetet, som är särskilt ansvarsfullt med hänsyn till den

omfattande mängden säkerhetshandlingar, inrätta ytterligare en befattning

såsom kanslibiträde. Antalet biträden i högst 8 lönegraden borde i anledning

av den växande arbetsbördan ökas från nuvarande 15 till 16.

För den kamerala sektionen föreslår styrelsen, att en befattning som

kansliskrivare (kassör) i Ca 15 uppflyttas till kassörstjänst i Ca 18.

Till stöd härför framhåller styrelsen att en viss förbättring av löneställningen

icke torde kunna tåla uppskov med hänsyn till de stora krav, som

nu ställas på innehavaren av denna befattning.

I avvaktan på den successiva omprövning av kamerala sektionens organisation,

som kommer att föranledas av dess växande arbetsuppgifter, föreslår

styrelsen härutöver inrättande av en kanslibiträdesbefattning i Ce 11,

vars innehavare avses skola under kassörens överinseende anförtros mera

självständiga arbetsuppgifter. Någon minskning som följd härav i behovet

av biträdespersonal i reglerad befordringsgång anser styrelsen ej kunna

beräknas. Med ledning av uppgifter från statskontoret beräknar styrelsen

att antalet biträden, som erfordras för förvaltning av de lån, som styrelsen

beviljat och kommer att bevilja, vid slutet av nästa budgetår skall uppgå till

5, däri inräknat ett av de två nu tjänstgörande biträdena.

Styrelsen anför i detta sammanhang, att förvaltningen av fonden för

bostadsbyggande, som under innevarande budgetår är delad mellan statskontoret

och bostadsstyrelsen, fr. o. m. nästa budgetår är avsedd att helt

ankomma på styrelsen. Antalet av statskontoret förvaltade lån under denna

fond är enligt styrelsen dock ej så stort, att biträdespersonal utöver den

förut angivna behöver beräknas för detta ändamål. Styrelsen framhåller,

att ytterligare förstärkning av personalen emellertid blir erforderlig, därest

styrelsen skulle i vidare mån övertaga arbetsuppgifter, som f. n. handhavas

av statskontoret.

I denna fråga anför styrelsen ytterligare följande.

Från statskontoret har under hand framförts önskemålet, att styrelsen

skall övertaga förvaltningen av vissa äldre fonder, från vilka lån utlämnats

för förbättring av bostadsförhållandena, men från vilka lån enligt de

nya bestämmelserna ej utgå. Åtskilliga sakskäl tala för ett sådant övertagande,

som givetvis skulle avse jämväl hyresrabattar och ränteförluster,

som skola krediteras låntagarna. Detta skulle kräva överföring från statskontoret

till bostadsstyrelsen av en avdelning om 16 biträden, varav 2

kanslibiträden. Med den erfarenhet bostadsstyrelsen bar om svårigheterna

att finna en rimlig lösning av sin lokalfråga vid den nuvarande organisationen,

kan styrelsen ej tillstyrka, att ifrågavarande avdelning inom stats
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

kontoret övertages. Kan lokalfrågan mot förmodan lösas, har styrelsen

dock icke något att erinra mot förslaget.

Vad härefter angår planeringsbyrån har styrelsen anfört, att enligt

den för styrelsen gällande organisationsplanen skall tills vidare i utredningssektionen

ingå en assistent i Cg 17 med uppgift att biträda vid bearbetningen

av primärmaterialet till 1946 års hushålls- och bostadsräkning.

Denna arbetsuppgift hade tidigare beräknats slutförd under innevarande

budgetår. Då det icke vore uteslutet, att för uppgiften jämväl någon del

av budgetåret 1949/50 kunde behöva tagas i anspråk, borde avlöning å befattningen

beräknas för tre månader av nästa budgetår.

Styrelsen har vidare framhållit, att vissa arbetsuppgifter, som förutsatts

ankomma på den till tekniska byrån förlagda byggnadstillståndssektionen,

hänförts till planeringsbyrån i samband med den decentralisering av tillståndsgivningen,

som genomfördes den 1 juli 1948. Styrelsen anför, att

flertalet av de för denna sektion avsedda arbetsuppgifterna bortfallit som

en följd härav samt att sektionen, som enligt organisationsplanen upptar

2 amanuenser, 1 ingenjör i Cg 22, 1 assistent i Cg 18, 1 kanslibiträde och

6 biträden, icke heller inrättats. Kvar stode emellertid de arbetsuppgifter,

som sammanhängde med att bostadsstyrelsen liksom tidigare byggnadslånebyrån

skulle uppgöra förslag till bostadsbyggnadskvoter. Dessa arbetsuppgifter,

som nu åvilade planeringssektionen, beräknade styrelsen uppskattningsvis

erfordra en halvtidsamanuens.

Styrelsen erinrar härjämte om att byggnadslånebyrån i sitt yttrande över

organisationssakkunnigas förslag rörande den allmänna bostadspolitikens

organisation ansett, att personalen å planeringsbyråns statistiska sektion

borde förstärkas med en aktuarie i Ce 24 men att frågan härom liksom

frågan om ytterligare tjänster i propositionen nr 218/48 ansetts böra upptagas

till prövning först sedan närmare erfarenhet vunnits rörande personalbehovet

å sektionen. Styrelsen uttalar, att den utan att nu vilja ifrågasätta

en förnyad prövning av behovet av en aktuarietjänst vill framhålla

att —- sedan innebörden av från socialstyrelsen till styrelsens planeringsbyrå

beslutad överföring från den 1 januari 1949 av byggnadsverksamhetsstatistiken

blivit närmare klarlagd -—- en viss begränsad förstärkning av

statistiska sektionens personal framstår såsom erforderlig redan under budgetåret

1949/50.

Under hänvisning till det anförda beräknar styrelsen för planeringsbyråns

vidkommande nyanställning av en amanuens med uppgift att biträda å

planeringssektionen vid fullgörande av arbetsuppgifter, som sammanhänga

med uppgörande av förslag till bostadsbyggnadskvoter, samt att i övrigt utföra

arbete å statistiska sektionen.

Beträffande tekniska byråns tvätterisektion erinrar bostadsstyrelsen,

att styrelsen vid sin tillkomst övertog tvätteriärendena från egnahemsstyrelsen

och att samtidigt härmed formen för det statliga stödet åt

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

tvätterier ändrades från bidrags- till långivning. Styrelsen framhåller, att

en viss eftersläpning av äldre bidragsärenden fortfarande förefinnes. Styrelsen

förutsätter därjämte, att den av egnahemsstyrelsen bedrivna projekteringsverksamheten,

vilken enligt uttalanden vid förra årets riksdag successivt

bör avvecklas, ej kan slutföras under innevarande budgetår.

Vad tvätterisektionens organisation angår erinrar styrelsen, att denna

helt är av provisorisk karaktär i avvaktan på resultatet av pågående utredning

om bostadskollektiva komplement och att därför sektionens samtliga

tekniker erhållit anställning som extra tjänstemän. Beträffande sektionens

chef, en i Cg 29 placerad arkitekt, upplyser styrelsen, att denne till följd

av enskild verksamhet efter ingången av 1949 befriats från handläggningen

av vissa ärenden. Styrelsen förutsätter, att samme arkitekt efter utgången

av innevarande budgetår kommer att tagas i anspråk för tvätterisektionens

uppgifter allenast såsom av styrelsen anlitad sakkunnig. Till spörsmålet,

hur chefsskapet för sektionen i anledning härav framdeles bör utövas, förklarar

sig styrelsen icke nu beredd att taga ställning. I övrigt ifrågasätter

styrelsen ej ändring i sektionens organisation.

För löner åt personalen på tvätterisektionen har för innevarande budgetår

beräknats 75 000 kronor, varvid förutsatts, att 40 000 kronor skulle

täckas genom taxeinkomster. För nästa budgetår beräknar styrelsen oförändrat

utgiftsbelopp av 75 000 kronor, varav 15 000 kronor för ersättningar

åt sakkunniga. Sistnämnda belopp bör enligt styrelsen tills vidare beräknas

under anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal. Taxeinkomsterna

för projekteringsuppdrag, som äro och bli utförda, beräknar styrelsen

kunna giva inalles ca 52 000 kronor, varav 6 000 kronor kunna beräknas

inflyta före utgången av innevarande budgetår, 18 000 kronor under nästa

budgetår och 28 000 kronor efter sistnämnda budgetårs utgång.

Beträffande byggnadstekniska sektionen anför styrelsen, att av 7 ingenjörstjänster

i högst 21 lönegraden en tjänst, till vilken styrelsen velat förvärva

en kvalificerad arbetskraft för kostnadsberäkningar och arbetsbeskrivningar,

icke kunnat tillsättas i brist på sökande. Enligt styrelsen bör

under nästa budgetår möjlighet stå öppen att erbjuda en sådan arbetskraft

en befattning i högst Cg 27. Av de övriga nämnda ingenjörstjänsterna

kunde vidare en undvaras som följd av utflyttningen av egnahemslångivningen

till länsbostadsnämnderna.

Vad angår den för tekniska byrån gemensamma biträdespersonalen hemställer

styrelsen att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 inrättas i utbyte mot

en tjänst i högst 8 lönegraden.

För lånebyråns enfamiljshussektion har för innevarande budgetår

beräknats 20 ingenjörer i högst Ce (Cg) 21. Enligt styrelsen bar en stor

del av dessa tjänster icke kunnat tillsättas på grund av rekryterings- och

lokalsvårigheter. F. n. uppgår antalet anställda till 13. Vid sina beräkningar

av det för nästa budgetår erforderliga antalet ingenjörer i nämnda

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungi. Maj:ts proposition nr 153.

löneställning utgår styrelsen från att det för undvikande av övertidsarbete

och arbetsbalans under det nu löpande budgetåret skulle ha erfordrats,

att samtliga nämnda 20 tjänster uppehållits. Styrelsen framhåller, att

under nästa budgetår detta antal kan på grund av egnahemsärendenas

utflyttning till länsbostadsnämnderna successivt minskas till 10 vid budgetårets

slut. Styrelsen beräknar att i genomsnitt 12 ingenjörer erfordras

under nästa budgetår. Antalet biträden i högst 8 lönegraden beräknar styrelsen

kunna av samma anledning successivt minskas med 3.

För sociala sektionen upptager den vid förra riksdagen beslutade

organisationsplanen — förutom övriga befattningshavare —- 6 amanuenser,

2 kanslibiträden och 22 biträden i högst 8 lönegraden. Styrelsen

upplyser, att en amanuens utbytts mot 2 biträden och att en f. n. tjänstgör

på halvtid. För nästa budgetår beräknar styrelsen 5 amanuenser, 2 kanslibiträden

(antalet oförändrat) och 31 biträden i högst 8 lönegraden.

Beträffande behovet av den beräknade personalökningen anför styrelsen

bl. a. följande.

En avdelning, som behandlar ansökningar om bostadsanskaffningslån för

mindre bemedlade, barnrika familjer, sysselsätter f. n. två amanuenser,

varav en på halvtid, samt 9 biträden. Avdelningen kommer efter en övergångstid

att helt upphöra. Emellertid kvarstå omkring 8 000 låneärenden

att behandla, och med nuvarande personalstyrka kunna endast 2 000 å 3 000

ärenden om året beräknas bli avverkade. Under nästa budgetår synes det

icke vara möjligt att begränsa personalen på denna avdelning.

En arbetsgrupp om en kontorsskrivare och ursprungligen två biträden är

sysselsatt med ansökningar om höjning av beviljade men ännu ej slutbehandlade

bostadsanskaffningslån. Det ena av dessa biträden har senare

friställts för andra arbetsuppgifter.

Övriga avdelningar av sektionen äro till sin natur permanenta. Till en

allmän avdelning, som handhar de ärenden, som ej tillhöra någon av

specialavdelningarna, ha varit knutna en inspektör, en kansliskrivare, två

kanslibiträden och ett biträde i högst 8 lönegraden. Den ena kanslibiträdestjänsten

är nu vakant. Vid dess tillsättande torde densamma komma att

överflyttas till sådan del av styrelsen, där kanslibiträdestjänst föreslås skola

inrättas. Antalet biträden i högst 8 lönegraden bör då ökas till två.

En avdelning, som behandlar ansökningar om familjebostadsbidrag och

trekronorsbidrag, sysselsätter två amanuenser och tre biträden i högst 8

lönegraden. Denna avdelning kan icke utan förstärkning bemästra sin arbetsbörda.

Personalökningen kan dock här begränsas till 1 biträde i högst

8 lönegraden.

Slutligen omfattar sociala sektionen även en avdelning för förvaltning

av beviljade bostadsanskaffningslån och bidrag (familjebidrag, familjebostadsbidrag,

bränslebidrag och trekronorsbidrag). Den sysselsätter f. n. en

amanuens och nio biträden i högst 8 lönegraden. Arbetsförhållandena på

denna avdelning skulle i och för sig motivera tre biträdestjänster i högre

lönegrad än 8, vilkas innehavare skulle förestå var sin arbetsgrupp. Styrelsen

begränsar emellertid förslaget för nästa budgetår att avse inrättande

av en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ce 11 och 5 biträdestjänster i högst

8 lönegraden.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Härutöver framhåller styrelsen, att den beräknade utökningen av biträdespersonalen

på sektionen i dess helhet är att betrakta som temporär,

och att personal åter kan inbesparas, när behandlingen av ansökningar om

bostadsanskaffningslån slutförts. Å andra sidan beräknar styrelsen, att

personalbehovet för förvaltning av dylika lån samt bidrag kommer att framdeles

successivt växa.

Styrelsen har härefter framlagt beräkning av medelsbehovet under de

särskilda anslagsposterna.

Till avlöningar till ordinarie tjänstemän beräknar styrelsen

275 000 kronor. Antalet ordinarie kontorsbiträden beräknas böra vid

ingången av nästa budgetår till följd av bestämmelserna om reglerad befordringsgång

öka från 17 till 24, av vilka dock 11 antagas komma att uppehålla

högre icke-ordinarie tjänster. Med hänsyn härtill beräknar styrelsen

24 960 kronor till löner till 5 nya kontorsbiträdestjänster. Härutöver beräknas

4 000 kronor till vikariatsersättningar m. m.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. M a j : t har för innevarande budgetår

beräknats ett årsarvode av 21 000 kronor till en hos bostadsstyrelsen

anställd tekniker för viss byggnadsteknisk utredningsverksamhet. Vidare

har ett under anslagsposten till 15 000 kronor beräknat belopp delvis tagits

i anspråk för arvode motsvarande lönen i löneklass 27 åt en tjänsteman för

handläggning av ärenden av teknisk natur. De uppgifter, som handhavas

av dessa befattningshavare, förutsättas av styrelsen böra överföras till det

statens byggnadsinstitut, om vars inrättande förslag framlagts av 1947 års

utredning för byggnadsfrågor. Med utgångspunkt från att institutet inrättas

först den 1 januari 1950 beräknar styrelsen medel för arvoden åt ifrågavarande

experter för första hälften av nästa budgetår.

Det sammanlagda medelsbehovet under denna anslagspost uppskattar

styrelsen till 72 500 kronor.

Medelsbehovet till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal beräknar styrelsen till 1 850 000 kronor, vari inräknas 30 000

kronor för vikariats- och övertidsersättningar.

Rörande beräkningen av anslagsposten anför styrelsen i huvudsak följande.

Styrelsen har i det föregående föreslagit förstärkning av personalen med

3 amanuenser, 3 kanslibiträden och 11 kontorsbiträden samt utbyte av 1

ingenjör i högst 21 lönegraden mot en ingenjör i högst 27 lönegraden, vilka

förslag beräknas medföra en ökad utgift av 97 548 kronor.

För innevarande budgetår har ett belopp av 30 000 kronor beräknats för

löner till viss personal å lånebyråns enfamiljshussektion, erforderlig för

arbetsuppgifter, som sammanhänga med utbyggandet av länsbostadsnämnderna.

Beloppet har under budgetåret delvis tagits i anspråk på det sätt,

att chefen för ombudsmannasektionen sedan november 1948 befriats från

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Knngl. Maj:ts proposition nr 153.

handläggningen av honom i nämnda egenskap åvilande göromål för fullgörande

av ifrågavarande uppgifter. Även efter utgången av innevarande

budgetår föreligger behov av särskild medelsförstärkning för arbetsuppgifter

sammanhängande med länsbostadsnämndernas verksamhet. I den

mån detta behov blir bestående, bör det tillgodoses genom förstärkning av

styrelsens organisation. I avvaktan på ytterligare erfarenhet beräknar styre^11

för nästa budgetår en tillfällig medelsförstärkning av 15 000 kronor

för ifrågavarande ändamål. Denna begränsning av det ursprungligen beräknade

beloppet jämte förslaget att antalet ingenjörer i högst lönegraden

21 å lånebyråns enfamiljshussektion minskas med åtta kan beräknas medföra

minskning i medelsbehovet under anslagsposten med 72 120 kronor.

Ytterligare minskning uppkommer därigenom, att ett belopp av 24 960 kronor

för avlönande av 5 kontorsbiträden, vilka vid ingången av nästa budgetår

beräknas fylla villkoren för att erhålla ordinarie kontorsbiträdestjänst,

överföres till anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Ersättningar till experter och sakkunniga ha av styrelsen

upptagits till samma belopp som för innevarande budgetår eller

10 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg beräknar styrelsen till oförändrat

belopp, 239 500 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet under avlöningsanslaget beräknar styrelsen

sålunda till (275 000 + 72 500 + 1 850 000 + 10 000 + 239 500) 2 447 000

kronor.

Yttranden m. m.

Statskontoret framhåller i avgivet utlåtande, att allt för kort tid förflutit

för att närmare erfarenheter kunna ha vunnits beträffande verksamheten

vid de nya bostadspolitiska organen. Ämbetsverket anför härefter

bl. a. följande.

Frågan om inrättande av ytterligare kanslibiträdestjänster synes icke

böra upptagas till prövning förrän i samband med den allmänna översyn

av lönegradsplaceringen för biträdespersonal inom styrelsen, som kan väntas

i samband med pågående utredning rörande löneställningen för dylik

personal.

Förslaget om lönegradsuppflyttning av kassörsbefattningen samt en

f. n. vakant ingenjör stjänst i högst 21 lönegraden å tekniska byråns byggnadstekniska

sektion kan statskontoret icke tillstyrka. Erinras må, att

styrelsens kamrersbefattning är så högt placerad som i 29 lönegraden samt

att å byggnadstekniska sektionen finnas anställda en byrådirektör i Ce 31,

en förste byråingenjör i Ce 29 samt tre förste byråingenjörer i Ce 27. Dessutom

har ett under arvodesposten till 15 000 kronor beräknat belopp delvis

tagits i anspråk för arvode, motsvarande lön i 27 löneklassen, åt ytterligare

en tjänsteman å sektionen för handläggning av ärenden av teknisk natur.

I avvaktan på ytterligare erfarenheter bör vidare byrådirektörstjänsten å

ombudsmannasektionen icke uppföras å extra-ordinarie stat.

Statskontoret får understryka vikten av att förvaltningen av vissa äldre

fonder, från vilka lån utlämnats för förbättring av bostadsförhållandena,

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

men från vilka lån enligt de nya bestämmelserna ej utgå, överföres från

statskontoret till bostadsstyrelsen. I samband med den successiva avvecklingen

av projekteringsverksamheten på tekniska byråns tvätterisektion

synes en icke obetydlig reducering av personalen kunna ske.

Statskontoret avstyrker att, såsom bostadsstyrelsen föreslagit, medel beräknas

till sakkunnigarvoden även under anslagsposten till övrig ickeordinarie

personal.

Statens lönenämnd anför bl. a. följande.

Vad beträffar förslaget att utbyta en tjänst såsom kansliskrivare (kassör)

mot en dylik såsom kassör i lönegraden Ca 18 vill lönenämnden erinra,

att nämnden i utlåtande över en av 1947 års biträdesutredning upprättad

promemoria angående villkor och förutsättningar för anställande

av biträden i vissa lönegrader inom den civila statsförvaltningen beträffande

tjänster för kassa- och därmed sammanhängande kamerala göromål uttalat,

att utredningsuppdraget i fortsättningen borde bedrivas med utgångspunkt

från att bl. a. 17 och 19 lönegraderna skulle användas för kassörstjänster.

Lönenämnden kan med anledning härav icke tillstyrka bostadsstyrelsens

förslag angående lönegradsplacering av kassören. Därest emellertid

en reglering av tjänsten nu anses böra komma till stånd, vill lönenämnden

— i avvaktan på den genomgång av de olika verkens biträdesorganisation,

som avses skola ske genom biträdesutredningen — icke motsätta sig,

att tills vidare en tjänst såsom kassör i lönegraden Cg 17 inrättas.

Bostadsstyrelsen har i sin framställning uttalat, att kvalificerade arbetsuppgifter

i vissa fall handhavas av kontorsbiträden och att en omprövning

av den kvinnliga personalens löneställning vore påkallad. Lönenämnden

vill för sin del, utan att nu taga ställning till frågan om förhållandet mellan

antalet högre och lägre biträdestjänster är riktigt avvägt, understryka vad

bostadsstyrelsen sålunda framhållit.

I gemensam skrivelse den 15 februari 1949 ha härjämte civila statsförvaltningens

tjänstemannaförbund, statsverkens ingenjörsförbund och bostadsstyrelsens

personalförening hemställt om inrättande — utöver bostadsstyrelsens

förslag — av dels en byråsekreterartjänst i Ce 29 på lånebyråns

juridiska sektion och dels en befattning såsom byråsekreterare i Ce 27 på

den del av sociala sektionen, som handhar förvaltningen av familjebidrag

och familjebostadsbidrag. Organisationerna ha vidare föreslagit att ytterligare

3 ingenjörstjänster i högst 21 lönegraden och 5 kanslibiträdestjänster

i Ce 11 inrättas samt att en befattning som materialförvaltare i Ce 14 uppflyttas

till lägst Ce 16.

Departementschefen.

Innan jag upptager frågan om bostadsstyrelsens personalorganisation under

nästa budgetår till närmare prövning, får jag anföra några allmänna

synpunkter på de bostadspolitiska organens arbetsuppgifter.

Arbetsuppgifterna ha blivit bestämda genom de beslut om nya grunder

för lån och bidrag för bostadsändamål, vilka under åren 1946—48 antagits

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

av statsmakterna. I samband med inrättandet fr. o. m. den 1 juli 1948 av

nya organ för den bostadspolitiska verksamheten fattades beslut om en viss

fördelning av arbetsuppgifterna mellan olika organ under budgetåret

1948/49; slutlig ståndpunkt togs däremot icke till frågan om fördelning på

längre sikt av berörda uppgifter.

Under innevarande budgetår handhar bostadsstyrelsen huvudparten av

lån- och bidragsgivningen. Länsbostadsnämnderna svara för ärenden angående

förbättringslån. Avsikten är emellertid att nämnderna under budgetårets

sista månader skola från bostadsstyrelsen övertaga handläggningen av

flertalet ärenden angående egnahemslån ävensom familjebostadsbidrag och

bränslebidrag till familjer i enfamiljs- och tvåfamiljshus. Planläggningen

av denna överflyttning pågår f. n. och beslut om sådan överflyttning har

redan fattats beträffande Stockholms län.

Enligt statsmakternas beslut 1948 skall nämndernas verksamhet i varje

fall till en början icke omfatta städer med minst 10 000 invånare. Avvikelser

från denna gränsdragning kunna dock medgivas av Kungl. Maj :t. I

samband med nyss nämnda överflyttning av egnahemslåneärenden från bostadsstyrelsen

till nämnden i Stockholms län har det befunnits praktiskt,

att till nämnden överföra även ärenden avseende städerna med minst 10 000

invånare, d. v. s. Södertälje, Nacka, Solna, Sundbyberg och Lidingö. Genom

Kungl. Maj :ts beslut den 25 februari 1949 har sålunda medgivits att jämväl

sistnämnda grupp av ärenden överflyttas på nämnden.

Enligt vad jag under hand erfarit av bostadsstyrelsen torde det även i

fråga om andra län finnas skäl för att i större utsträckning än som avsågs

med 1948 års beslut på nämnderna överflytta beslutanderätten i egnahemslåneärenden

avseende städer med minst 10 000 invånare.

I propositionen nr 218 till 1948 års riksdag angående den allmänna bostadspolitikens

organisation anförde jag bl. a., att vissa fördelar torde vara

förbundna med en decentralisering av låneärenden avseende flerfamiljshus

med högst 10 lägenheter, varför det sedermera borde övervägas, huruvida

icke förutsättningar förelåge att överföra handläggningen av dessa ärenden

till länsorganen. Det ligger i sakens natur, att det f. n. icke är möjligt att

taga slutlig ställning till detta spörsmål; erfarenheterna rörande nämndernas

verksamhet giva sålunda icke några säkra hållpunkter för en bedömning

av frågan. Det bör dock icke anses uteslutet, att det kan befinnas ändamålsenligt

att redan under nästa budgetår för enstaka län verkställa

ifrågavarande överflyttning, främst i syfte att närmare utröna nämndernas

möjligheter att handlägga denna grupp av ärenden.

Vad slutligen angår ärenden avseende familjebostadsbidrag och bränslebidrag

synes det finnas fog för uppfattningen, att en central handläggning

är förbunden med vissa olägenheter. Granskningen av uppgifter om bl. a.

familjens sammansättning och inkomst måste under alla förhållanden verkställas

av lokalt organ, vilket talar för att beslutanderätten tillkommer dy
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

likt organ. Vidare är det uppenbart, att anspråken på sakkunskap av

olika slag för prövning av dessa ärenden äro väsentligt mindre än då fråga

är om lån till bostadshus. Det torde därför böra prövas, huruvida icke

redan under nästa budgetår beslutanderätten med avseende å familjebostadsbidrag

och bränslebidrag helt eller delvis bör överföras till vederbörande

förmedlingsorgan i städer med minst 10 000 invånare och till

vederbörande länsbostadsnämnd vad gäller övriga kommuner.

Av det anförda torde framgå, att det enligt min mening f. n. icke är möjligt

att taga slutlig ställning till frågan om ytterligare decentralisering av

den bostadspolitiska verksamheten. Beslut i frågan böra föregås av en omsorgsfull

prövning av en rad vitt skilda omständigheter, vilka ännu icke äro

fullt klarlagda. Jag anser det emellertid önskvärt, att möjligheten står öppen

att under nästa budgetår verkställa viss decentralisering av lån- och

bidragsgivningen i enlighet med i det föregående framförda synpunkter.

Kungl. Maj :t bör därvid vara oförhindrad att besluta om överföring till

lokalt organ av viss ärendesgrupp, eventuellt endast för ett enstaka län eller

för viss ort. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t alt efter förslag från

bostadsstyrelsen besluta om tidpunkten för och den närmare omfattningen

av överflyttning av olika ärendesgrupper från bostadsstyrelsen till de lokala

organen.

Den överföring av flertalet egnahemslåneärenden från bostadsstyrelsen

till länsbostadsnämnderna, vilken beräknas vara verkställd med utgången

av detta budgetår, medför att styrelsens behov av personal i vissa hänseenden

kommer att minska under nästa budgetår. Såsom framgår av styrelsens

i det föregående redovisade förslag till anslagsäskanden för nästa

budgetår är det i första hand lånebyrån, som berörs av sagda decentralisering.

En fortsatt överföring av ärenden till de lokala organen på sätt jag

nyss antytt torde i första hand föranleda en ytterligare nedskärning av lånebyråns

personalorganisation samt en begränsning av personalbehovet inom

vissa delar av sociala sektionen.

En annan omständighet, som måste beaktas vid bedömning av personalbehovet,

utgör den minskning av bostadsbyggandet, som genomförts under

den senaste tiden. Såsom framhållits i det föregående, kan beräknas att tillskottet

av lägenheter under år 1949 kommer att uppgå till endast 43 000

mot ca 55 000 under föregående år. Det är emellertid endast vissa delar av

den bostadspolitiska organisationen som berörs av denna produktionsminskning.

Arbetsuppgifterna å kanslibyråns ombudsmannasektion och kamerala

sektion, vilka handha utbetalning och förvaltning av lån och bidrag,

komma att öka till följd av lånestockens automatiska tillväxt.

Beträffande personalbehovet å de olika byråerna och

sociala sektionen samt frågan om lönegradsplacering för personalen

å varje byrå får jag hänvisa till i härvid fogad bilaga redovisade sammanställningar

över nuvarande organisation, bostadsstyrelsens förslag till

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

ändringar i densamma samt den av mig förordade organisationen för nästa

budgetår. I det följande angiver jag den närmare innebörden av sistnämnda

förslag, varvid jag till prövning upptager varje byrå för sig med undantag

för skriv- och kontorsbiträdespersonal.

Kanslibijrån. Bostadsstyrelsens förslag, att allmänna sektionen skall förstärkas

med en amanuens, kan jag godtaga. Styrelsens förslag till utbyggnad

av ombudsmannasektionen och kamerala sektionen avser en amanuens

och två kanslibiträden; utom organisationsplanen finnas f. n. två befattningar

i Cg 19 och Cg 13, vilka styrelsen förutsätter komma att behövas

jämväl under nästa budgetår. I propositionen nr 218 till 1948 års riksdag

angående den allmänna bostadspolitikens organisation framhöll jag, att det

förelåg stora svårigheter att bedöma personalbehovet å ombudsmannasektionen

och kamerala sektionen. Det syntes uppenbart, att arbetsuppgifterna

komme att successivt växa. Under sådana förhållanden syntes man böra

räkna med att dessa sektioner i en nära framtid kunde komma att bli i behov

av ytterligare personal. Jag förutsatte, att bostadsstyrelsen komme att

följa denna fråga med uppmärksamhet och framlägga de förslag, som utvecklingen

gåve anledning till. Styrelsens nyss nämnda förslag sammanhänger

med den årliga tillväxten av lånestocken. Jag kan fördenskull godtaga

förslaget. Däremot kan jag icke biträda styrelsens förslag, att befattningen

som kansliskrivare (kassör) i Ca 15 å kamerala sektionen skall utbytas

mot en befattning i Ca 18.

Styrelsens förslag att byrådirektörstjänsten å ombudsmannasektionen

skall överflyttas från extra till extra ordinarie stat kan jag godtaga.

Styrelsen bör jämväl under nästa budgetår kunna förfoga över en organisationsexpert.

Statskontoret har framfört önskemålet, att bostadsstyrelsen skall övertaga

förvaltningen av vissa äldre fonder, varvid från statskontoret till styrelsen

skulle överföras en avdelning om 16 biträden. Styrelsen har under

hänvisning till nuvarande lokalsvårigheter icke ansett sig f. n. kunna förorda

ett dylikt övertagande, överflyttningen, som av praktiska skäl bör

ske vid ett budgetårsskifte, bör enligt min mening verkställas den 1 juli

1950. Jag förutsätter därför, att styrelsen bl. a. undersöker, huruvida vid

den med decentraliseringen sammanhängande inskränkningen i styrelsens

personalorganisation möjligheter uppkomma att inom nuvarande lokaler

bereda rum för ifrågavarande arbetsgrupp.

Planeringsbyrån. Under hänvisning till arbetsuppgifter som sammanhänga

såväl med uppgörande av förslag till bostadsbyggnadskvoter som med

styrelsens bostadsbyggnadsstatistik har styrelsen förordat att planeringsbyrån

skall kunna förstärkas med en amanuens. Förstnämnda uppgift har

tillförts byrån emedan byggnadstillståndssektionen å tekniska byrån ej inrättats.

Detta förslag kan jag godtaga. Vad styrelsen anfört beträffande

en assistentbefattning i Cg 17 föranleder icke erinran.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Tekniska byrån. Styrelsens förslag, att en befattning i högst Cg 27 skall

kunna inrättas å byggnadstekniska sektionen för kostnadsberäkningar och

arbetsbeskrivningar kan jag icke biträda; för beräkning av kostnader bör

personal å lånebyrån anlitas. Jag förutsätter, att å sektionen skola finnas

fem ingenjörstjänster i högst 21 lönegraden. Vad styrelsen anfört beträffande

tvätterisektionen föranleder icke särskild erinran. Erfarenheten rörande

ifrågavarande låneverksamhet, som tills vidare har försökskaraktär,

är begränsad. Organisationens provisoriska karaktär gör det angeläget att

styrelsen med uppmärksamhet följer de organisationsfrågor, som bl. a. uppkomma

i samband med projekteringsverksamhetens successiva avveckling.

Förslaget att en kontorsbiträdestjänst, tillhörande den för byrån gemensamma

biträdesgruppen, skall ersättas med en kanslibiträdestjänst i lönegraden

Ce 11 kan jag f. n. icke godtaga.

Lånebyrån. I organisationsplanen för innevarande budgetår har beräknats

20 ingenjörstjänster i högst lönegraden 21 å byråns enfamiljshussektion.

överflyttningen av egnahemslåneärendena till länsbostadsnämnderna

föranleder enligt styrelsens beräkningar en minskning av behovet av ingenjörstjänster

under nästa budgetår; i genomsnitt för budgetåret beräknas 12

tjänster. I det föregående har jag förutsatt, alt det bör övervägas huruvida

icke en ytterligare decentralisering av ifrågavarande ärendesgrupp bör genomföras

redan under nästa budgetår. Den minskning av personalbehovet

å enfamiljshussektionen, som kan föranledas härav, kan f. n. icke angivas.

Jag beräknar emellertid, att under nästa budgetår skall finnas i genomsnitt

10 ingenjörstjänster i högst lönegraden 21.

Sociala sektionen. I det föregående har jag förordat, att det bör övervägas

huruvida icke redan under nästa budgetår beslutanderätten i ärenden angående

familjebostadsbidrag och bränslebidrag bör helt eller delvis överföras

på lokala organ. Med hänsyn härtill är det f. n. icke möjligt att närmare

angiva personalbehovet å sociala sektionen. Jag räknar emellertid med att

sektionen icke skall behöva förstärkas under nästa budgetår. I organisationsplanen

har för sektionen upptagits två kanslibiträdestjänster, en av

dessa är f. n. vakant. Jag beräknar, att å sektionen under nästa budgetår

skall finnas endast en kanslibiträdesbefattning.

Skriv- och kontorsbiträdespersonal. Bostadsstyrelsen har beräknat behovet

av dylik personal för nästa budgetår till 140, varav 35 å kanslibyrån, 21

å planeringsbyrån, 13 å tekniska byrån, 40 å lånebyrån och 31 å sociala

sektionen. Jag beräknar med utgångspunkt från i det föregående anförda

synpunkter på arbetsuppgifterna behovet av skriv- och kontorsbiträden under

nästa budgetår till 125. Jag har härvid räknat med att 33 erfordras å

kanslibyrån, 18 å planeringsbyrån, 12 å tekniska byrån, 37 å lånebyrån samt

25 å sociala sektionen. Därest den i det föregående berörda decentraliseringen

av vissa delar av lån- och bidragsgivningen kan genomföras torde

biträdesbehovet under senare delen av budgetåret komma att något under
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

stiga det av mig såsom ett genomsnitt för budgetåret beräknade. Jag har

intet att erinra mot bostadsstyrelsens förslag, att fr. o. m. den 1 juli 1949

antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster ökas från 17 till 24.

Sakkunniga. Såsom sakkunnig med arvode bestämt av Kungl. Maj:t är

f. n. till bostadsstyrelsen knuten en tekniker för viss byggnadsteknisk utredningsverksamhet.

Vidare finnes en tjänsteman för handläggning av ärenden

av teknisk natur med arvode motsvarande lönen i löneklass 27. Bostadsstyrelsen

förordar, att därest ett byggnadstekniskt forskningsinstitut inrättas

dessa befattningshavare överföras till institutet.

Slutlig ståndpunkt kan f. n. icke tagas till frågan om inrättande av ett

byggnadsinstitut. Med anledning av att ett dylikt institut sålunda icke kan

inrättas under nästa budgetår, bör det sörjas för att utrednings- och upplysningsverksamhet

på detta område kan bedrivas i erforderlig omfattning

under sagda budgetår. Det har tidigare hävdats, bl. a. av byggnadslånebyrån,

att en utbyggnad av förevarande utredningsarbete vore motiverad. En sådan

utbyggnad har emellertid fått anstå med hänsyn till att frågan om inrättande

av ett byggnadsinstitut ansetts kunna komma att slutligt prövas inom

en nära framtid. Det är emellertid angeläget att åtgärder för intensifiering

av här förevarande utrednings- och upplysningsverksamhet icke ytterligare

uppskjutas. Särskilt i vad det gäller de byggnadstekniska frågor som närmast

ha avseende på enfamiljs- och tvåfamiljshus bör en utvidgad och mera

systematisk behandling av vunna erfarenheter och utförda experiment

komma till stånd redan under nästa budgetår. Med hänsyn till det anförda

anser jag, att den inom bostadsstyrelsen bedrivna byggnadstekniska utrednings-

och upplysningsverksamheten bör givas något fastare former. Den

tekniker som f. n. inom styrelsen leder verksamheten bör ha tillgång till för

utredningsarbetet lämplig personal, vilken bör vara helt frikopplad från

handläggningen av enskilda låne- och bidragsärenden. En viss personalförstärkning

bör därjämte komma till stånd. När byggnadsinstitutet inrättas,

bör denna till bostadsstyrelsen knutna verksamhet kunna överföras till

institutet. Jag anser fördenskull, att under anslagsposten till arvoden fastställda

av Kungl. Maj :t medel böra beräknas för — utöver i det föregående

nämnda två tekniker — vissa andra sakkunniga.

Med hänsyn till behovet att närmare följa utvecklingen på byggnadsmaterialmarknaden,

särskilt i vad det gäller prissättningen, torde vidare möjlighet

böra finnas att till bostadsstyrelsen knyta en med denna marknad väl

förtrogen person.

Medelsbehovet under de särskilda anslagsposterna.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

har bostadsstyrelsen föreslagit en ökning motsvarande den beräknade kostnaden

för fem kontorsbiträdestjänster. Med hänsyn till nuvarande belastning

å posten anser jag emellertid att ett oförändrat belopp av 245 000 kronor

bör upptagas.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, vilken för innevarande budgetår uppförts med 93 500 kronor,

utgå ersättningar till styrelsens ledamöter, till suppleanter för dessa samt

till generaldirektörens ställföreträdare. Härför torde för nästa budgetår

böra beräknas ett oförändrat belopp av 12 000 kronor. Vidare utgå från

anslagsposten arvoden till sektionschefen och konsulenten å sociala sektionen

samt till en organisationsexpert ävensom personligt lönetillägg för en

av byråcheferna. Härför beräknar jag ett belopp av (15 000 + 9 000 + 14 400

+ 4 500) 42 900 kronor. För de två förutnämnda byggnadsteknikerna beräknar

jag medel för hela nästa budgetår, d. v. s. 34 428 kronor. Vidare beräknar

jag dels för den i det föregående föreslagna utbyggnaden av den

byggnadstekniska utredningsverksamheten ett belopp av 25 000 kronor, dels

för en sakkunnig angående frågor rörande byggnadsmaterialmarknaden ett

belopp av 18 000 kronor. Jag beräknar sålunda medelsbehovet under ifrågavarande

anslagspost till (12 000 + 42 900 + 34 428 + 25 000 + 18 000) 132 328

kronor, vilket belopp torde kunna avrundas till 132 000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilken för

innevarande budgetår uppförts med 1 812 000 kronor, bör till en början på

grund av ordinariesättningarna minskas med ett belopp av 24 960 kronor.

Den bör vidare minskas med kostnaderna för dels en ingenjör sbefattning i

Cg 22, 9 144 kronor, dels en assistentbefattning i Cg 18, 7 428 kronor, dels

en assistentbefattning i Cg 17 för en tid av 9 månader, 5 355 kronor, dels

12 ingenjörsbefattningar i högst lönegrad 21, 87 000 kronor, dels ock 10

kontors- eller skrivbiträdesbefattningar, 45 000 kronor. För innevarande

budgetår har beräknats ett belopp av 30 000 kronor för löner till viss personal

å lånebyråns enfamiljshussektion, erforderlig för arbetsuppgifter som

sammanhänga med utbyggandet av länsbostadsnämnderna. I likhet med bostadsstyrelsen

anser jag, att för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål

bör beräknas 15 000 kronor. Posten bör å andra sidan ökas med dels kostnaderna

för två befattningar i Cg 19 och Cg 13, 13 860 kronor, dels beräknad

minskning av det belopp med vilket löner till personal å tekniska byråns

tvätterisektion kommer att täckas genom taxeinkomster, (40 000 —

18 000) 22 000 kronor, dels ock kostnader sammanhängande med reglerad

befordringsgång och löneklassuppflyttningar, ca 40 000 kronor.

Medelsbehovet under ifrågavarande post beräknas sålunda av mig till

(1 812 000 — 24 960 — 9 144 — 7 428 — 5 355 — 87 000 — 45 000 — 15 000 +

13 860 + 22 000 + 40 000) 1 693 973 kronor, vilket torde kunna avrundas till

1 694 000 kronor.

Till ersättningar till experter och sakkunniga beräknar jag ett oförändrat

belopp av 10 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra uppföras med ett belopp av

219 000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Hela avlöningsanslaget skulle alltså utgöra (245 000 + 132 000 + 1 694 000

+ 10 000 + 219 000) 2 300 000 kronor.

Bostadsstyrelsen: Omkostnader.

Under nämnda rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 300 000 kronor.

Kungl. Maj:t har för användningen av anslaget den 26 juni 1948 fastställt

följande stat:

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. in., förslagsvis ............

2. Reseersättningar, förslagsvis............

3. Expenser, förslagsvis ..................

4. Publikationstryck, förslagsvis ..........

....... kronor 10 000

....... » 30 000

....... » 250 000

....... > 10 000

Summa kronor 300 000

Föreliggande förslag.

I sin skrivelse den 17 januari 1949 har bostadsstyrelsen framlagt beräkning

av medelsbehovet under budgetåret 1949/50.

För sjukvård m. m. beräknar styrelsen ett oförändrat belopp av

10 000 kronor.

Vid beräkning av medelsbehovet till reseersättningar har styrelsen

funnit en höjning med 5 000 kronor påkallad, huvudsakligen i anledning

av ökning i antalet resor till länsbostadsnämnderna för revision

m. m. Styrelsen beräknar alltså 35 000 kronor under denna anslagspost.

Under anslagsposten till expenser har styrelsen bl. a. upptagit ett

belopp av 72 000 kronor till kostnader för maskinell bearbetning av statistiskt

primärmaterial. Styrelsen anför härom i huvudsak följande.

Den statistik, som löpande skall föras av bostadsstyrelsen, avser dels

byggnadsverksamheten och dels den lån- och bidragsverksamhet, som handhaves

av styrelsen och länsbostadsnämnderna. Bearbetningen av primäruPP§ifterna

är av sådan omfattning, att den bör utföras maskinellt enligt

hålkortsmetoden. Enligt vad styrelsen under hand erfarit, ämnar 1948 års

statistikutredning föreslå, att den maskincentral som f. n. disponeras av

socialstyrelsen för 1945 års allmänna bostadsräkning skall, i den mån arbetet

med bostadsräkningen avslutas, ombildas till ett statligt serviceorgan.

Vid samråd med statistikutredningen och socialstyrelsen har det befunnits

lämpligt att dit förlägga den maskinella bearbetningen av styrelsens statistik.

Omfattningen och uppläggningen av den maskinella bearbetningen av styrelsens

statistik ha ännu icke i detalj utformats. I samråd med chefen för

bostadsräkningen ha kostnaderna för ett normalår beräknats uppgå till

55 000 kronor. Den maskinella bearbetningen torde böra igångsättas redan

under innevarande budgetår. Under budgetåret 1949/50 torde en större del

av bearbetningen än som normalt kan förutsättas släpa efter från ett budgetår

till det följande återstå att bearbeta. Kostnaderna för denna bearbet
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

ning, som så tillvida äro av engångsnatur, ha beräknats till 17 000 kronor.

För hela budgetåret 1949/50 torde således kostnaderna komma att uppgå

till (55 000 + 17 000) 72 000 kronor. Av detta belopp avse 52 000 kronor

löner och 20 000 kronor övriga omkostnader. Hela beloppet beräknar styrelsen

dock böra belasta expensposten.

Då styrelsen beräknar oförändrat belopp för övriga utgifter, föreslås

expensposten böra uppföras med (250 000 + 72 000) 322 000 kronor.

Styrelsen föreslår härjämte, att expensposten uppdelas i två poster, en

för eget behov och en för annat än eget behov. Den sistnämnda delposten

skulle disponeras för tryck av blanketter i låne- och bidragsärenden och

borde jämväl kunna överskridas utan medgivande av Kungl. Maj:t. Styrelsen

beräknar, alt av det under anslagsposten föreslagna beloppet 322 000

kronor skulle 295 000 kronor avse expenser för eget behov och 27 000 kronor

expenser för annat än eget behov.

För publikationstryck beräknar styrelsen ett oförändrat belopp

av 10 000 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet för omkostnader under nästa budgetår beräknar

bostadsstyrelsen sålunda till (10 000 + 35 000 +322 000 + 10 000)

377 000 kronor.

Yttrande.

Statskontoret förklarar i avgivet utlåtande icke vilja motsätta sig att

expensposten uppdelas i två poster. Frågan om anvisande av medel för

maskinell bearbetning av bostadsstyrelsens statistik bör enligt statskontorets

mening däremot upptagas till prövning först i samband med övervägande

av 1948 års statistikutrednings förslag till ett statligt serviceorgan

på området.

Departementschefen.

Anslagsposten till sjukvård in. m. bör såsom bostadsstyrelsen föreslagit

upptagas med oförändrat 10 000 kronor.

Under hänvisning till bl. a. ökning i antalet resor till länsbostadsnämnderna

för revision in. in. har styrelsen beräknat att anslagsposten till reseersättningar

behöver höjas med 5 000 kronor till 35 000 kronor. Detta förslag

kan jag godtaga.

Vad angår anslagsposten till expenser har styrelsen beräknat att kostnaderna

för maskinell bearbetning av primärmaterial för den statistik, som

skall föras av styrelsen, under nästa budgetår kommer att belasta förevarande

post med 72 000 kronor.

För ett normalår beräknar styrelsen kostnaderna till 55 000 kronor. Med

hänsyn till att bearbetningen av förevarande statistik torde komma att

igångsättas först i slutet av innevarande budgetår, beräknar styrelsen alt

bearbetningskostnaderna för sagda budgetår komma att uppgå till endast

5 — Iiilaga till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 153.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

28 000 kronor. Emedan en onormalt stor del av bearbetningen av uppgifter

om lån- och bidragsverksamheten kan antagas släpa efter från innevarande

till nästa budgetår, beräknar styrelsen bearbetningskostnaderna för sistnämnda

budgetår till 72 000 kronor. Styrelsen har förutsatt, att den maskincentral,

som enligt 1948 års statistikutredning skall stå till statliga

verks förfogande, skall verkställa ifrågavarande bearbetning.

Bearbetningen av det statistiska material, varom här är fråga, bör såsom

styrelsen förutsatt ske på maskinell väg. Emedan styrelsen saknar för dylik

bearbetning erforderliga maskiner torde på sätt styrelsen anfört bearbetningen

få ske utom styi''elsen genom anlitande av den maskincenlral, som

finnes inom socialstyrelsen för den allmänna bostadsräkningen. Det av 1948

års statistikutredning numera framlagda förslaget om inrättande av ett statligt

maskinserviceorgan är f. n. föremål för remissbehandling. Mot styrelsens

beräkning av kostnaderna för ifrågavarande bearbetning har jag intet

att erinra. Det för allmän bostadsräkning m. m. för nästa budgetår uppförda

anslaget torde såsom inkomst böra tillgodoföras ett mot kostnaderna

svarande belopp.

För övriga utgifter beräknar jag i likhet med styrelsen ett oförändrat belopp,

varför expensposten bör upptagas med (250 000 + 72 000) 322 000

kronor.

Styrelsens förslag att expensposten skall uppdelas i en delpost för eget

behov med 295 000 kronor och en delpost för annat än eget behov med

27 000 kronor kan jag godtaga.

Såsom styrelsen beräknat bör anslagsposten till publikationstryck uppföras

med ett oförändrat belopp av 10 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet till omkostnader beräknar jag sålunda

till (10 000 + 35 000 + 322 000 + 10 000) 377 000 kronor.

Länsbostadsnämnderna: Avlöningar.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av

723 000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 26 juni 1948 fastställt personalförteckning för länsbostadsnämnderna

(statsliggaren s. 332) ävensom följande avlöningsstat

att tillämpas under innevarande budgetår:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis.................................. kronor 100 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 530 000

3. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis . . » 30 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 63 000

Summa förslagsanslag kronor 723 000

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Vid anslagsberäkningarna har förutsatts, att samtliga länsbostadsnämnder

skulle tillsättas den 1 juli 1948 och att direktör, förste ingenjör och

kassör i fem nämnder ävenom för samtliga nämnder beräknade 50 biträden

skulle vara anställda i genomsnitt tre fjärdedelar av budgetåret. Vidare

har antagits, att ytterligare 10 direktörer samt 19 förste ingenjörer och 19

kassörer skulle vara anställda under i genomsnitt hälften av budgetåret.

Den 1 januari 1949 hade 19 direktörer förordnats, sex i Cg 31 och övriga

i Cg 29. Tre av de tillsatta direktörerna hade vid samma tidpunkt icke

trätt i tjänst. Den 25 februari 1949 ha tillsatts ytterligare 2 direktörer, en

i Cg 31 och en i Cg 29. Nämnderna i Jönköpings, Skaraborgs och Västmanlands

län ha ännu icke någon chefstjänsteman.

De 24 förste byråingenjörerna förordnades fr. o. m. den 1 oktober 1948.

Samtliga utom en hade tillträtt tjänsten vid årsskiftet. Alla kassörsbefattningarna

äro f. n. tillsatta, utom i Uppsala och Jönköpings län, där tjänsterna

blivit lediga. Kassörstjänsterna äro placerade i Ce 22 vid 11 nämnder

och eljest i Cg 22. Ett trettiotal biträden ha hittills anställts, 3 i Ce 11 och

övriga i högst Ce 8.

Föreliggande förslag.

I sin skrivelse den 17 januari 1949 har bostadsstyrelsen framlagt beräkning

av medelsbehovet under nästa budgetår.

Styrelsen lämnar till en början vissa uppgifter rörande verksamheten vid

länsbostadsnämnderna. Sålunda anför styrelsen bl. a.

På grund av den erforderliga tidsutdräkten med tjänsternas tillsättande

har länsbostadsnämndernas verksamhet icke kunnat komma i gång i större

omfattning förrän under sista kvartalet 1948. Fortfarande lider verksamheten

vid vissa nämnder kännbart avbräck därav, att innehavarna av de

nya befattningarna icke alltid kunnat så snabbt som önskvärt varit frigöra

sig från tidigare anställning. Särskilt framträdande ha svårigheterna varit

för nämnder, som saknat länsbostadsdirektör.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1948 förordnat, att bostadsstyrelsen skall

i fråga om ärenden angående såväl egnahemslån som familjebostadsbidrag

och bränslebidrag fullgöra vad enligt kungörelserna i ämnet skall ankomma

på länsbostadsnämnd, intill dess sådan nämnd erhållit för ifrågavarande

verksamhets bedrivande erforderlig personal samt bostadsstyrelsen utfärdat

vederbörliga anvisningar i ämnet. Samtidigt ålades bostadsstyrelsen att,

så snart förutsättningarna härför prövades föreligga beträffande viss länsbostadsnämnd,

ofördröjligen fatta beslut om överföring av sagda arbetsuppgifter

från styrelsen till nämnden.

Sedan egnahemsnämndernas verksamhet upphört den 30 juni 1948, övertogs

bestyret med av nämnderna redan beviljade lån och bidrag av riksbanken

beträffande utbetalningarna och i övrigt provisoriskt av lantbruksnämnderna.

I den mån länsbostadsnämnderna sedan trädde i funktion,

blev deras första uppgift att dels av lantbruksnämnderna övertaga detta

bestyr och dels omhänderhava förbättringslångivningen. Hos egnahemsnämnderna

hade i åtskilliga län samlats en betydande balans av ansök
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

ningar om bidrag och lån, vilka på grund av begränsning i medelstilldelningen

och med hänsyn till byggnadsregleringen icke kunnat behandlas.

Denna balans har förorsakat och kommer att under avsevärd tid förorsaka

ett betydande arbete hos ett stort antal nämnder.

Bostadsstvrelsen står nu i begrepp att börja den successiva utflyttningen

till nämnderna av ärenden angående egnahemslån samt familjebostadsbidrag

och bränslebidrag. Styrelsen beräknar, att utflyttningen skall vara

genomförd vid ingången av nästa budgetår.

För nästa budgetår har man alltså att räkna med den fördelning av arbetsuppgifterna

på bostadsstvrelsen och länsbostadsnämnderna, som angives

i gällande kungörelser. Erfarenheterna om verksamheten under

nämnda budgetår synas böra avvaktas, innan frågan om ytterligare decentralisering

av den bostadspolitiska verksamheten upptages till övervägande.

Vad angår anslagsbehovet för budgetåret 1949/50 föreslår styrelsen att i

avlöningsstaten uppföres en anslagspost till avlöningar till ordinarie

tjänstemän. Styrelsen uppgiver, att vid länsbostadsnämnderna

4 befattningshavare finnas anställda, vilka inneha konstitutorial å

kontorsbiträdestjänst hos lantbruksorganisationen. Deras ordinarie tjänster

böra enligt styrelsen överflyttas till länsbostadsnämnderna. Vidare beräknar

styrelsen, att ytterligare 1 befattningshavare den 1 juli 1949 kommer

att fylla fordringarna för erhållande av ordinarie kontorsbiträdestjänst.

Då samtliga ifrågavarande 5 befattningshavare inneha högre ickeordinarie

tjänst föreslås anslagsposten uppförd med ett formellt belopp

av 100 kronor.

För arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj: t, beräknar styrelsen samma belopp som för innevarande

budgetår eller 100 000 kronor.

Medelsbehovet till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

uppskattar styrelsen till 1 126 000 kronor. Härvid beräknar styrelsen

avlöning under helt år till i första hand 24 länsbostadsdirektörer, 24 förste

byråingenjörer, 24 kassörer och 60 biträden. Samtliga direktörer och kassörer

föreslås erhålla extra ordinarie ställning. För nästa budgetår bör

vidare enligt styrelsens mening för envar av de sex mest arbetstyngda

nämnderna beräknas en ingenjör stjänst i högst Ce 24 utöver befattningen

som förste byråingenjör. Slutligen förutsätter styrelsen, utan att nu beräkna

medel för ändamålet, att Kungl. Maj :t skall kunna medgiva anställande

av ytterligare ingenjörspersonal i högst 21 lönegraden.

Under anslagsposten till ersättningar till experter och

sakkunniga beräknar styrelsen arvode till deltidsanställda ombudsmän

med i genomsnitt 1 200 kronor för år samt 45 000 kronor för ritningsgranskning

av enfamiljshus, vilkas belåning handlägges av länsbostadsnämnd.

För granskningsarbetet avses i första hand de biträdande länsarkitekterna

kunna anlitas. För nästa budgetår beräknar styrelsen sålunda

medelsbehovet till (24 x 1 200 + 45 000) 73 800 eller avrundat 75 000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153. 69

Anslagsposten till rörligt tillägg beräknar styrelsen till 130 900

kronor.

I enlighet härmed beräknar styrelsen avlöningsanslaget till (100 + 100 000

+ 1 126 000 + 75 000 + 130 900) 1 432 000 kronor.

Yttranden.

Statskontoret har i utlåtande över bostadsstyrelsens framställning förklarat

sig icke kunna tillstyrka att länsbostadsdirektörerna erhålla pensionsberättigande

befattningar, förrän ställning tagits till frågan för vilka

nämnder en placering av direktör stjänsten i 31 lönegraden bör ifrågakomina.

Ej heller finner ämbetsverket skäl att på extra-ordinarie stat

överföra kassörerna, då ytterligare erfarenheter beträffande deras verksamhetsområde

först borde avvaktas. Däremot vill statskontoret icke motsätta

sig att medel beräknas för anställande av en ingenjör i högst 24 lönegraden

vid envar av de sex mest arbetstyngda nämnderna.

Bostadsstyrelsens framställning har icke givit statens lönenämnd anledning

till särskilt uttalande.

Departementschefen.

I propositionen nr 218 till 1948 års riksdag angående den allmänna bostadspolitikens

organisation m. m. förordade jag följande personalorganisation

för länsbostadsnämnderna. Hos varje nämnd borde finnas en chefstjänsteman

(länsbostadsdirektör), en förste byråingenjör för teknisk och

ekonomisk granskning av bostadshus, en kassör för de kamerala uppgifterna

samt heltidsanställd biträdespersonal. Jag förutsatte vidare, att för

granskning av ritningar och tekniska beskrivningar erforderlig sakkunskap

skulle kunna tillförsäkras nämnderna; bostadsstyrelsen borde därvid bl. a.

undersöka, huruvida icke behovet av arkitektutbildad personal åtminstone

i viss utsträckning kunde tillgodoses genom samarbete mellan nämnderna

och länsarkitektkontoren. Behovet av juridisk expertis borde tills

vidare tillgodoses genom att nämnderna bemyndigades anlita jurister mot

arvode. Jag förutsatte slutligen, att vid vissa nämnder behov skulle uppkomma

av ytterligare ingenjörspersonal i högst lönegrad 24.

I vad det gäller personalorganisationen under budgetåret 1948/49 förutsatte

jag, att länsbostadsnämnderna skulle komma att utbyggas successivt

och att de till en början endast skulle komma att handlägga de grupper av

låne- och bidragsärenden, för vilka egnahemsnämnderna dittills svarat. Jag

räknade emellertid med att vissa nämnder redan under det första året

skulle övertaga hela långivningen i avseende å enfamiljs- och tvåfamiljshus

i andra kommuner än städer med minst 10 000 invånare. Av praktiska

skäl kunde det komma att visa sig lämpligt att länsbostadsnämnderna i

viss utsträckning under eu övergångstid finge utnyttja lantbruksnämndernas

organisation. Med hänsyn till önskvärdheten att länsbostadsnämnderna

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Knngl. Maj.ts proposition nr 153.

endast under en kortare tid utnyttjade lantbruksnämndernas organisation

ansåg jag att utbyggandet av länsbostadsnämndernas personalorganisation

under budgetåret 1948/49 borde ske i sådan utsträckning, att samtliga

nämnder vid budgetårets utgång kunde självständigt handlägga de arbetsuppgifter

som dittills åvilat egnahemsnämnderna. I fråga om ett mindre

antal nämnder borde redan under sagda budgetår organisationen ytterligare

utbyggas så att dessa nämnder kunde handlägga jämväl ärenden angående

lån och bidrag till nybyggnad av enfamiljshus.

Under angivna förutsättningar rörande nämndernas arbetsuppgifter

under budgetåret 1948/49 beräknade jag, att ett begränsat antal direktörsbefattningar

skulle kunna tillsättas redan i början av sagda budgetår

samt att senare under budgetåret ytterligare ett antal dylika befattningar

skulle kunna tillsättas eller sammanlagt under budgetåret ca 15 befattningar.

Av särskild vikt syntes vara att nämnderna under budgetåret finge

tillgång till sakkunskap för teknisk och ekonomisk granskning. Jag ansåg

fördenskull, att under budgetåret möjligheter borde skapas att tillsätta 24

förste byråingenjörer i Ce 27. Varje nämnd borde vidare kunna till sig

knyta en kassör, anställd i högst Ce (Cg) 22.

I utlåtande (nr 159) i anledning av här berörda proposition uttalade

statsutskottet bl. a., att det vore särskilt angeläget att hela låne- och bidragsgivningen

beträffande enfamiljshus i landskommuner och mindre

tätorter överflyttades på länsorganen. Utskottet förutsatte, att denna överflyttning

skedde i den mån länsorganen kunnat utrustas med för handläggningen

av förevarande ärendesgrupper erforderlig personal.

Med hänsyn till önskvärdheten att utan onödigt dröjsmål till länsbostadsnämnderna

överflytta samtliga egnahemslåneärenden avseende andra kommuner

än städer med minst 10 000 invånare, har det befunnits angeläget

att tillföra nämnderna personal i något snabbare takt än som förutsattes

i propositionen nr 218/1948. Sålunda har hittills utsetts 21 direktörer.

Återstående tre direktörsbefattningar torde böra tillsättas före budgetårets

utgång, så att samtliga nämnder fr. o. in. den 1 juli 1949 kunna handlägga

ärenden angående egnahemslån samt familjebostadsbidrag och bränslebidrag.

Svårigheterna att bedöma länsbostadsnämndernas behov av

personal under nästa budgetår äro betydande, vilket sammanhänger

icke endast med ovisshet rörande takten i decentraliseringen utan även

med vissa särskilda omständigheter. Nämndernas verksamhet har kommit

i gång först under de allra senaste månaderna; endast en obetydlig del av

personalen har övertagits från egnahemsnämnderna. I fråga om åtskilliga

län har ett stort antal äldre, ännu icke slutbehandlade ärenden förts över

från egnahemsnämnden till länsbostadsnämnden. Det förhållandet att nya

grunder för egnahemslån och förbättringslån gälla från den 1 juli 1948

ställer under en övergångstid särskilt stora krav på länsbostadsnämnderna.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Förmedlingsorganens medverkan torde i viss utsträckning under en tid

försvåras bl. a. till följd av omläggningen av långivningen, vilket ökar

nämndernas arbetsbörda. Råd och anvisningar av skilda slag från bostadsstyrelsen

ha av naturliga skäl endast delvis hunnit utfärdas, vilket menligt

inverkar på handläggningen av ärenden.

Av det anförda torde framgå att även om de för personalbehovet bestämmande

faktorerna icke nu kunna överblickas allmänna skäl tala för att

nämndernas kapacitet redan vid oförändrad personalstyrka kommer att

successivt öka.

Organisationssakkunniga förutsatte i de förslag till personalorganisation

för nämnderna, som redovisats i propositionen nr 218/1948 (sid. 94), att

nämnderna skulle handlägga samtliga låne- och bidragsärenden. Förslaget

upptog emellertid utöver av mig i det föregående omnämnda tjänster i

huvudsak endast ett 40-tal ingenjörstjänster. Om hänsyn tages såväl till

att de sakkunniga utgingo från att bostadsproduktionen skulle omfatta ca

60 000 lägenheter årligen medan tillskottet f. n. kan beräknas till 43 000

som till att jag förutsatt att huvudparten av långivningen till flerfamiljshus

under alla förhållanden skall handhavas av bostadsstyrelsen synes det icke

orimligt räkna med att den av mig ifrågasatta decentraliseringen kan genomföras

utan att en mera betydande förstärkning av nämndernas personalorganisation

blir erforderlig. I första hand kan emotses en viss ökning

av behovet av ingenjörs- och biträdestjänster.

Jag övergår härefter till beräkningen av medelsbehovet under

de särskilda anslagsposterna.

.lag får till en början erinra att i statsverkspropositionen (V ht. p. 54)

till avlöningar till länsbostadsnämnderna upptagits ett preliminärt belopp

av 1 400 000 kronor mot 723 000 kronor för innevarande budgetår. Jag framhöll

därvid att ökningen så gott som uteslutande betingades därav, att medelsbehovet

för innevarande år beräknats under antagande av att den erforderliga

personalen komme att anställas successivt under budgetåret.

Bostadsstyrelsens förslag, att i avlöningsstaten bör uppföras en anslagspost

avlöningar till ordinarie tjänstemän kan jag godtaga. På av styrelsen

anförda grunder böra i personalförteckningen uppföras 5 befattningar såsom

kontorsbiträde i Ca 8. Mot förslaget att anslagsposten bör uppföras

med ett formellt belopp av 100 kronor har jag icke något alt erinra.

Till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj.t, beräknar

jag ett oförändrat belopp av 100 000 kronor.

Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har

bostadsstyrelsen beräknat avlöning under helt år i första hand tilt 24 länsbostadsdirektörer,

24 förste byråingenjörer, 24 kassörer och 60 biträden.

Delta förslag kan jag tillstyrka. Styrelsen har vidare förordat, alt samtliga

direktörer och kassörer erhålla extra ordinarie anställning. Statskontoret

har avstyrkt förslaget. Enligt min mening böra kassörerna erhålla pen
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

sionsberättigade tjänster. Däremot kan jag icke förorda, att direktörstjänsterna

redan med ingången av nästa budgetår överföras på extra ordinarie

stat. Enligt min mening bör ifrågavarande befattningar extra ordinariesättas

först fr. o. in. den 1 juli 1950.

Styrelsen har vidare föreslagit att för envar av de sex mest arbetstyngda

nämnderna skall beräknas en ingenjörstjänst i högst lönegrad Ce 24, varjämte

styrelsen förutsatt att Kungl. Maj :t skall vara oförhindrad att på

hemställan av styrelsen medgiva anställande av ytterligare ingenjörspersonal

i högst 21 lönegraden.

Av vad jag i det föregående anfört torde framgå att det f. n. icke är möjligt

att närmare angiva behovet av ytterligare ingenjörspersonal hos nämnderna

under nästa budgetår. Det torde fördenskull få ankomma på Kungl.

Maj:t att efter förslag av bostadsstyrelsen bestämma i vilken utsträckning

nämnderna skola tillföras ytterligare ingenjörspersonal. Jag förutsätter

emellertid, att det under nästa budgetår endast skall tillkomma ett mycket

begränsat antal ingenjörsbefattningar i lönegraden Ce 24.

Vid en personaluppsättning hos nämnderna om 24 länsbostadsdirektörer,

24 förste byråingenjörer, 6 byråingenjörer i högst 24 lönegraden, 24

kassörer samt 60 biträden uppskattar styrelsen medelsbehovet under anslagsposten

till 1 126 000 kronor. I denna beräkning bör ändring göras endast

i vad det gäller antalet byråingenjörstjänster i högst 24 lönegraden,

vilket jag förutsätter kan minskas till tre. I anslutning härtill beräknar jag

anslagsposten till 1 094 000 kronor.

I likhet med bostadsstyrelsen beräknar jag anslagsposten till ersättningar

till experter och sakkunniga till 75 000 kronor.

Till rörligt tillägg beräknar jag 130 900 kronor.

Hela avlöningsanslaget skulle alltså utgöra (100 + 100 000 + 1 094 000 +

75 000 + 130 900) 1 400 000 kronor.

Länsbostadsnämnderna: Omkostnader.

För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett anslag av

335 000 kronor, varav för sjukvård in. in. 5 000 kronor, för reseersättningar

30 000 kronor samt för expenser 300 000 kronor. LTnder sistnämnda delpost

ha inräknats kostnader för lokaler åt länsbostadsnämnderna.

Vad angår delposten till expenser har Kungl. Maj :t den 26 juni 1948

anbefallt bostadsstyrelsen att i samråd med byggnadsstyrelsen utreda och

till Kungl. Maj :t inkomma med förslag angående ordningen för bestridande

i framtiden av lokalkostnaderna för länsbostadsnämnderna.

Föreliggande förslag.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 17 januari 1949 framlagt beräkning

av medelsbehovet för nästa budgetår.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153. 73

För sjukvård m. m. föreslår styrelsen ett oförändrat belopp av

5 000 kronor.

Medelsåtgången under delposten reseersättningar uppskattar styrelsen

till 220 000 kronor.

Vad angår delposten till expenser uppgiver styrelsen, att endast provisoriska

lokaler kunnat anordnas för vissa länsbostadsnämnder. Med hänsyn

härtill föreslår styrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen att styrelsen

jämväl under budgetåret 1949/50 anförtros uppgiften att anskaffa

lokaler ävensom att nämndernas lokalkostnader under nästa budgetår bestridas

från expensposten. Beträffande beräkningen av posten anför styrelsen

i huvudsak följande.

Vad först de löpande kostnaderna angår beräknar styrelsen för hyror

90 000 kronor, för städning 26 800 kronor, för telefon 35 000 kronor, för

elektrisk ström 7 000 kronor samt för diverse utgifter (papper in. m.)

42 000 kronor eller sammanlagt 200 800 kronor. Härutöver beräknar styrelsen

engångskostnader avseende komplettering av möbler in. in. till ett

belopp av 27 120 kronor.

Medelsbehovet för expenser beräknas sålunda till (200 800 + 27 120)

227 920 eller avrundat 230 000 kronor.

Omkostnadsanslaget i sin helhet beräknar styrelsen följaktligen till

(5 000 + 220 000 + 230 000) 455 000 kronor.

Yttrande.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anmärkt, att det föreslagna beloppet

till reseersättningar förefölle alltför högt i jämförelse med den beräknade

medelsåtgången under innevarande budgetår. Kostnaderna för hyra

anser statskontoret icke böra bestridas av expensmedel utan gäldas från

statens allmänna fastighetsfond.

Departementschefen.

Vad först angår anslagsposten till sjukvård m. in. biträder jag bostadsstyrelsens

förslag, att ett oförändrat belopp av 5 000 kronor uppföres.

Posten till reseersättningar, vilken för innevarande budgetår upptagits

med ett belopp av 30 000 kronor, föreslår styrelsen uppförd med ett belopp

av 220 000 kronor. Enligt vad jag under hand erfarit av styrelsen, kan beräknas

att här ifrågavarande kostnader för nämndernas sammanträden

komma att uppgå till omkring 50 000 kronor, medan för tjänstemännens

resor kostnaderna kunna uppskattas till 170 000 kronor. Behovet av dels

direkt kontakt mellan förmedlingsorganen och nämnderna, dels besök på

platsen för bedömning av ansökningar avseende ombyggnad eller förbättring

av bostadshus är enligt min mening uppenbart. Detta behov utgör i

själva verket ett av de starkaste skälen för att en betydande del av lånoch

bidragsgivningen bör handhavas av lokala organ. Jag kan fördenskull

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

godtaga styrelsens beräkning av medelsbehovet under ifrågavarande anslagspost.

Vad slutligen angår anslagsposten till expenser har bostadsstyrelsen, efter

samråd med byggnadsstyrelsen, ansett det lämpligast, att bostadsstyrelsen

jämväl under nästa budgetår anförtros uppgiften att anskaffa lokaler för

länsbostadsnämnderna. Styrelsen föreslår därför, att nämndernas lokalkostnader

under nästa budgetår bestridas från expensposten. Detta förslag

bär avstyrkts av statskontoret. Då lämplighetsskäl synas tala för att bostadsstyrelsen

jämväl under nästa budgetår svarar för nämndernas lokaler

anser jag att ifrågavarande kostnader böra bestridas från expensposten.

Vid sådant förhållande finner jag icke anledning till erinran mot styrelsens

beräkning av medelsbehovet under sagda post. Den bör alltså uppföras

med ett belopp av 230 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet till omkostnader beräknar jag sålunda

till (5 000 + 220 000 + 230 000) 455 000 kronor.

VII. Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna av mig förordade ändringar i olika avseenden

fr. o. m. den 1 juli 1949 av grunderna för den statliga

låne- och bidragsverksamheten till förmån för bostadsförsörjningen;
II.

medgiva, att räntefoten för lantarbetarbostadslån,

vilka må komma att beviljas under budgetåret 1949/50, bestämmes

till 3,25 procent;

III. för budgetåret 1949/50 anvisa

a) å driftbudgeten under V huvudtiteln,

1) till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å ter
tiärlån

för vissa bostadsbgggnadsföretag ett förslagsanslag

av.................................... kronor 400 000,

2) till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer

ett förslagsanslag av .......... kronor 21 000 000,

3) till Särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag

av ................................ kronor 1 500 000,

4) till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag

av .................... kronor 6 000 000,

b) å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd,

1) till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

ett investeringsanslag av ............ kronor 15 000 000,

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

2) till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

ett investeringsanslag av kronor 5 000 000,

3) till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ett investeringsanslag

av ................ kronor 2 000 000,

4) till Lån till Aktiebolaget Elementhus ett investeringsanslag

av .......................... kronor 1 000 000;

IV. besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas

med sju samt antalet byrådirektörer i lönegrad Ce 31 med en;

V. fastställa följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:

1.

2.

3.

4.

o.

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................

kronor

245 000

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

»

132 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................

»

1 694 000

Ersättningar till experter och sak- kunniga, förslagsvis ..............

10 000

Rörligt tillägg, förslagsvis

»

219 000

Summa förslagsanslag kronor 2 300 000;

VI. besluta, att å personalförteckningen för länsbostadsnämnderna

skola uppföras fem kontorsbiträdestjänster i

lönegrad Ca 8;

VII. fastställa följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................

kronor

100

2.

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

»

100 000

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................

1 094 000

4.

Ersättningar till experter och sak-

kunniga, förslagsvis

»

75 000

5.

Rörligt tillägg, förslagsvis

»

130 900

Summa förslagsanslag kronor 1 400 000;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

VIII. under femte huvudtiteln för budgetåret 1949/50

anvisa

1. till Bostadsstyrelsen: Avlöningar ett

förslagsanslag av.................. kronor 2 300 000

2. till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett

förslagsanslag av ................ » 377 000

3. till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar

ett förslagsanslag av........ » 1 400 000

4. till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader

ett förslagsanslag av ........ » 455 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 153.

77

Bilaga.

Bostadsstyrelsens nuvarande personalorganisation samt förslag till personalorganisation

för budgetåret 1949/50.

Befattning

1

Kanslibyrån.

Byråchef...................

Allmänna sektionen.

Förste byråsekreterare .....

Registrator.................

Materialförvaltare...........

Förste expeditionsvakt .....

Expeditionsvakt ...........

Amanuens .................

Kontors- och skrivbiträden .

Ombudsmannasektionen.

Byrådirektör..............

Förste byråsekreterare

Byråsekreterare............

Amanuenser i.............

Extra tjänstemän...........

Kansliskrivare ............

Kanslibiträden ............

Kontors- och skrivbiträden

Kamerala sektionen.

Kamrer ..................

Kansliskrivare (kassör) ....

Amanuens ................

Kanslibiträde..............

Kontors- och skrivbiträden

Planeringsbyrån.

Byråchef..................

Statistiska sektionen.

Förste aktuarie............

Amanuens ................

Indexsektionen.

Förste byråingenjör........

Byråingenjör..............

Övrig ingenjörspersonal

Tekniskt biträde ..........

Organisation för

budgetåret

1948/49

Organisation för budgetåret

1949/50

enligt bostads- styrelsens förslag

enligt departe- mentschefens

förslag

2

3

4

1 Ca 33

1 Ca 33

1 Ca 33

1 Ca 29

1 Ca 29

1 Ca 29

1 Ce 18

1 Ce 18

1 Ce 18

1 Ce 14

1 Ce 14

1 Ce 14

1 Ca 11

1 Ca 11

1 Ca 11

1 Cg 11

1 Cg 11

1 Cg 11

2 Ca 9

2 Ca 9

2 Ca 9

6 högst Ce (Cg) 9

6 högst Ce (Cg) 9

6 högst Ce (Cg) 9

1

2

2

12

13

13

1 Cg 31

1 Ce 31

1 Ce 31

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ca 24

1 Ca 24

1 Ca 24

2

3

3

1 Cg 19

1 Cg 19

1 Cg 19

1 Cg 13

1 Cg 13

1 Cg 13

1—15

1—15

1—15

2—11

3—11

3—11

15

16

16

1 Ce 29

1 Ce 29

1 Ce 29

1—15

1 Ca 18

1 Ca 15

1

1

1

0

1—11

1—11

2

6

4

1 Ca 33

1 Ca 33

1 Ca 33

1 Ca 27

1 Ca 27

1 Ca 27

1

1

1

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 24

1 Ce 24

1 Ce 24

3 högst Ce (Cg) 21

3 högst Ce (Cg) 21

3 högst Ce (Cg) 21

1 Cg 9

1 Cg 9

1 Cg 9

1—13

1—13

1—13

Kontorist

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Organisation för

Organisation för budgetåret

1949/50

Befattning

budgetåret

1948/49

enligt bostads- styrelsens förslag

enligt departe- mentschefens

förslag

1

2

3

4

Utredningssektionen.

Förste aktuarie....................

1 Ca 27

1 Ca 27

1 Ca 27

Aktuarie..........................

1 Ca 24

1 Ca 24

1 Ca 24

Amanuens ........................

1

1

1

Assistent..........................

1 Cg 17

1 Cg 17 under

tre månader

1 Cg 17 under

tre månader

Planeringssektionen.

Förste aktuarie....................

1 Ce 29

1 Ce 29

1 Ce 29

Amanuenser ......................

2

3

3

Gemensam biträdespersonal.

Kansliskrivare ....................

1—15

1—15

1—15

Kontorist ........................

1—13

1—13

1—13

Kanslibiträde......................

1—11

1—11

1—11

Kontors- och skrivbiträden ........

21

21

18

Tekniska byrån.

Byråchef..........................

1 Cp 10

1 Cp 10

1 Cp 10

Arkitektsektionen.

Byrådirektör......................

1 Ce 31

1 Ce 31

1 Ce 31

Arkitekter .......................

5 högst Cg 31

5 högst Cg 31

5 högst Cg 31

Ritbiträde .......................

1 högst Cg 15

1 högst Cg 15

1 högst Cg 15

By ggna ds tek ni sk a sektionen.

Byrådirektör......................

1 Ce 31

1 Ce 31

1 Ce 31

Förste byråingenjör................

1 Ce 29

1 Ce 29

1 Ce 29

Förste byråingenjörer..............

3 Ce 27

3 Ce 27

3 Ce 27

Byråingenjörer ....................

2 Ce 24

2 Ce 24

2 Ce 24

Övrig ingenjörspersonal............

7 högst Ce (Cg) 21

1 Cg 27

5 Ce (Cg) 21

5 högst Ce (Cg) 21

Gemensam biträdespersonal.

Kanslibiträden .............

2—11

3—11

2 11

Kontors- och skrivbiträden ........

13

12

u

Byggnadstillståndssektionen.

Amanuenser ......................

2

0

0

Ingenjör ..........................

1 Cg 22

0

0

Assistent..........................

1 Cg 18

0

0

Kanslibiträde......................

1—11

0

0

Kontors- och skrivbiträden ........

6

0

0

Tvätterisektionen.

Förste byråingenjör................

1 Cg 29

1 Cg 29

1 Cg 29

Förste byråingenjör................

1 Cg 27

1 Cg 27

1 Cg 27

Övrig ingenjörspersonal............

5 högst Cg 21

5 högst Cg 21

5 högst Cg 21

Kontors- och skrivbiträde..........

1

1

1

Lånebyrån.

Byråchef..........................

1 Ca 33

1 Ca 33

1 Ca 33

Byrådirektör......................

1 Ce 31

1 Ce 31

1 Ce 31

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

79

Organisation för

Organisation för budgetåret

1949/50

Befattning

budgetåret

1948/49

enligt bostads- styrelsens förslag

enligt departe- mentschefens

förslag

1

2

3

4

Juridiska sektionen.

Förste byråsekreterare ............

1 Ca 27

1 Ca 27

1 Ca 27

Byråsekreterare....................

1 Ca 24

1 Ca 24

1 Ca 24

Amanuenser ......................

4

4

4

Kansliskrivare ....................

1—15

1—15

1—15

Kontorist ........................

1—13

1—13

1—13

Kanslibiträde......................

1—11

1—11

1—11

Kontors- och skrivbiträden ........

12

12

12

Flerfamiljshussektionen.

Förste byråingenjör................

1 Ce 29

1 Ce 29

1 Ce 29

Förste byråingenjörer..............

3 Ce 27

3 Ce 27

3 Ce 27

Byråingenjörer ....................

3 Ce 24

3 Ce 24

3 Ce 24

övrig ingenjörspersonal............

12 högst Ce (Cg) 21

12högst Ce (Cg)21

12 högst Ce(Cg)21

Kanslibiträden ....................

3—11

3—11

3—11

Kontors- och skrivbiträden ........

9

9

9

Enfamiljshussektionen.

Förste byråingenjör................

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

Förste byråsekreterare..............

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

Byråingenjör......................

1 Ce 24

1 Ce 24

1 Ce 24

Amanuenser ......................

2

2

2

Övrig ingenjörspersonal............

20 högst Ce (Cg) 21

12högst Ce(Cg)21

lOhögst Ce(Cg)21

3—11

16

3—11

8 11

Kontors- och skrivbiträden ........

13

10

Övertagandesektionen.

Förste byråingenjör................

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

Amanuens ........................

1

1

1

Kanslibiträde......................

1—11

1—11

1—11

Kontors- och skrivbiträde..........

1

1

1

Värderingssektionen.

Förste byråingenjör.................

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

övrig ingenjörspersonal............

1 högst Ce (Cg) 21

1 högst Ce (Ca) 21

1 högst Ce (Cg) 21

Kontors- och skrivbiträden ........

2

2

2

Marksektionen1.

Förste byråingenjör................

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

Kontors- och skrivbiträden ........

3

3

3

Sociala sektionen.

Sektionschef ......................

2

2

2

Konsulent ........................

2

2

2

Amanuenser ......................

6

5

5

Inspektör ........................

1 Cg 23

1 Cg 23

1 Cg 23

Kontorsskrivare ..................

1 Ce 19

1 Ce 19

1 Ce 19

Kansliskrivare ....................

1—15

1—15

1—15

Kanslibiträden ....................

2—11

2—11

1—11

Kontors- och skrivbiträden ........

22

31

25

1 A marksektionen finnes utöver här angivna befattningar viss tillfälligt anställd

personal.

2 Arvode fastställt av Kungl. Maj:t.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning.

1. översikt. Sid.

1. Gällande låne- och bidragsbestämmelser.............. 3

2. De bostadspolitiska organen.......................... 10

3. Bostadsförsörjningsläget ............................ 10

4. Sammanfattning av i propositionen framlagda förslag

rörande låne- och bidragsbestämmelserna........ 15

II. Lån och bidrag till bostadshus.

Egnahemslån och förbättringslån m. m................... 17

Föreliggande förslag ...................................... 17

Departementschefen ...................................... 22

Tertiärlån och tilläggslån .............................. 25

Föreliggande förslag ...................................... 25

Yttrande................................................ 29

Departementschefen ...................................... 29

III. Bostadsrabatter.

Föreliggande förslag ...................................... 34

Yttrande................................................ 35

Departementschefen ...................................... 35

IV. Särskilda frågor.

1. Besvärsrätten ........................................ 38

Gällande bestämmelser.................................... 38

Departementschefen...................................... 38

2. Lån till Aktiebolaget Elementhus.................... 39

Föreliggande framställning ................................ 39

Yttranden.............................................. 41

Departementschefen...................................... 42

V. Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten under budgetåret 1949/50.

Förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1949/50 ............ 43

Departementschefen ...................................... 47

VI. Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Bostadsstyrelsen: Avlöningar .......................... 49

Föreliggande förslag ...................................... 49

Yttranden m. m......................................... 56

Departementschefen ...................................... 57

Bostadsstyrelsen: Omkostnader ........................ 64

Föreliggande förslag ...................................... 64

Yttrande................................................ 65

Departementschefen . ..................................... 65

Länsbostadsnämnderna: Avlöningar.................... 66

Föreliggande förslag ...................................... 67

Yttranden .............................................. 69

Departementschefen ...................................... 69

Länsbostadsnämnderna: Omkostnader.................. 72

Föreliggande förslag ...................................... 72

Yttrande................................................ 73

Departementschefen ...................................... 73

VII. Hemställan.

Bilaga.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949

916343

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl, Maj:ts proposition angående statligt stöd åt aluminiumindustrien. a1 i texten
  2. SU 1949:171 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta mot s. 1 i texten