Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1949/50 till Stockholms och Göteborgs högskolor

1949-03-11 · 105 sidor, varav 105 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 105 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:163, Angående anslag för budgetåret 1949/50 till Stockholms och Göteborgs högskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

1

Nr 163.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1949/50 till Stockholms och Göteborgs

högskolor; given Stockholms slott den 11 mars 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Den 1 juli 1949 träda de av 1948 års riksdag godkända avtalen dels

mellan staten, Stockholms stad och Stockholms högskola, dels ock mellan

staten, Göteborgs stad och Göteborgs högskola rörande högskolornas finansiering

i kraft. Enligt avtalen skall stat för högskolan fastställas av Kungl.

Maj:t. Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt för högskolan

fastställd stat icke täckes av högskolans egna medel, skola staten och

Stockholms stad, respektive Göteborgs stad bidraga enligt vissa i avtalen

närmare angivna grunder. I propositionen framlägges förslag till huvudstat

för vardera högskolan.

Förslaget till huvudstat för Stockholms högskola förutsätter ett statsbidrag

för nästa budgetår å förslagsvis 1 572 500 kronor. Detta innebär i

förhållande till det sammanlagda statsbidraget för innevarande budgetår

till högskolan en ökning av statsbidraget med närmare 900 000 kronor. För

ändamålet äskas ett förslagsanslag till Bidrag till Stockholms högskola å

förstnämnda belopp. Vidare begäres ett förslagsanslag å 25 000 kronor till Ersättning

för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler. Detta anslag är

avsett att disponeras för ersättning till statens allmänna fastighetsfond för

till högskolan upplåtna lokaler inom kvarteret Vega vid Drottninggatan.

Förslaget till huvudstat för Göteborgs högskola förutsätter för nästa

budgetår ett statsbidrag å förslagsvis 338 500 kronor. Detta statsbidrag

överskrider det för innevarande budgetår utgående sammanlagda statsbidraget

till högskolan med omkring 200 000 kronor. Såsom Bidrag till

Göteborgs högskola äskas ett förslagsanslag av 338 500 kronor.

1 — Bihang till riksdagens ■protokoll 19i9. 1 samt. Nr 163.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 11 mars 19J+9.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkterna 99 och 100, föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition, för budgetåret 1949/50 beräkna

dels till Bidrag till Stockholms högskola ett förslagsanslag av 1 500 000

kronor,

dels ock till Bidrag till Göteborgs högskola ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

Jag torde nu ånyo för Kungl. Maj:t få anmäla dessa ärenden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

3

I. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms

högskola.

A. Inledning.

Såsom bidrag till Stockholms högskola ha för innevarande budgetår anvisats

följande särskilda anslag:

Stockholms högskola: Bidrag till matematisk-naturveten
-

skapliga avdelningen............

kronor 310 000

»

»

Bidrag till personlig professur i me-

teorologi m. m..................

»

26 000

»

»

Bidrag till professur i internationell

rätt ...........................

»

6 500

»

»

Bidrag till vissa docentstipendier . .

79 200

»

»

» » psykotekniska institutet

»

20 000

»

»

» » ryska institutet........

»

11 600

»

»

» » täckande av driftsunder-

skott..........................

175 000

Summa kronor 628 300.

Från därför avsedda anslag under åttonde huvudtiteln utgå därutöver

dyrtids- och kristillägg samt provisoriskt lönetillägg åt innehavarna av professuren

i meteorologi samt omförmälda docentstipendier. Sammanlagda

statsbidraget till Stockholms högskola kan därför för innevarande budgetår

uppskattas till i runt tal 690 000 kronor.

Den 1 juli 1949 träder det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan

staten, Stockholms stad och högskolan rörande högskolans finansiering i

kraft. Enligt detta avtal skall av högskolans styrelse upprättat förslag till

stat för högskolan, avseende tiden 1 juli—30 juni (budgetår) och upptagande

på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel samt på

utgiftssidan, särskilt för sig, dels årskostnader, såsom löne- och pensionskostnader

samt omkostnader i övrigt, dels ock förekommande engångskostnader,

såsom för nybyggnader, deras utrustning och dylikt, årligen före

den 1 juni kalenderåret närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas

dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget

avgiva yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för högskolan fastställes av

Kungl. Maj:t.

I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas

för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda

förhållanden lämnat tillstånd härtill.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten

icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skola staten

och staden bidraga enligt följande grunder:

a) När anslagssumman icke överstiger 4 800 000 kronor, bidrager staden

med % av densamma, dock lägst med 700 000 kronor, och staten ansvarar

för återstoden. Uppgår anslagssumman till mer än 4 800 000 kronor, utgår

stadens bidrag med 1 200 000 kronor och resten täckes av staten.

Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må

överskridas, skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,

som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.

c) Stadens bidrag bör i första rummet användas för tillgodoseende av de

humanistiska och stats- och rättsvetenskapliga avdelningarnas behov.

d) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition

kvartalsvis i förskott och i mån av behov.

Med skrivelse den 11 juni 1948 har styrelsen för Stockholms högskola

framlagt förslag till stat för högskolan för nästa budgetår, utmynnande i

förslag om ett statsbidrag av 2 657 332 kronor och 50 öre och ett bidrag

från Stockholms stad av 885 777 kronor 50 öre.

I ärendet hava yttranden avgivits av Stockholms stadsfullmäktige den

15 oktober 1948, av statskontoret den 6 oktober 1948, av statens lönenämnd

den 13 oktober 1948, av riksräkenskapsverket den 22 december

1948 samt av universitetskanslern den 25 februari 1949.

Innan jag ingår på en närmare granskning av statförslaget torde jag få

till behandling upptaga vissa frågor av mera allmän natur.

B. Vissa frågor av allmän natur.

1. Terminsavgifter m. m.

I jämförelse med förhållandena vid statsuniversiteten äro lärjungeavgifterna

vid högskolan höga. Den ordinarie terminsavgiften, som

under första terminen även gäller som inskrivningsavgift, utgör sålunda för

närvarande:

150 kronor inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen,

156 » » stats- och rättsvetenskapliga avdelningen,

125 » » humanistiska avdelningen.

Av dessa belopp utgöra 25 kronor (inom stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen 26 kronor) avgift till högskolans studentkår eller vederbörande

förening av kåren. Övriga avgifter gå till högskolan med det undantaget,

att 50 kronor av terminsavgiften inom stats- och rättsvetenskapliga avdel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

ningen tillfalla 8 av högskolans 9 juris professorer såsom avgift för kurser.

Denna kursavgift utgår icke efter 9 terminer för juris studerande. Avgifterna

till högskolan äro uppdelade så, att en grundavgift av 30 kronor

tillföres »högskolan i allmänhet» och återstoden respektive avdelning.

Grundavgiften uttages av alla. Från avdelningsavgiften äger rektorsnämnden

enligt högskolans stadgar medgiva befrielse på grund av medellöshet

åt högst en fjärdedel av under terminen närvarande lärjungar.

Examensavgifterna utgå med 30 kronor samt för efterprövning

med 15 kronor. Enligt särskilt medgivande av Kungl. Maj:t avsättas dessa

avgifter till pensionsfonden för professorer.

Högskolans styrelse, som framhållit önskvärdheten av att terminsavgifterna

vid högskolan borttagas, har emellertid med hänsyn till det nuvarande

ekonomiska läget och till den betydande ökning av anslagsbehovet,

som ett förverkligande av detta önskemål skulle medföra, ansett sig förhindrad

att nu framlägga förslag om terminsavgifternas borttagande.

I fråga om terminsavgifterna har borgarrådet Tomson till styrelsens protokoll

antecknat skiljaktig mening och därvid anfört följande.

Vid den uppgörelse, som träffats mellan representanter för staten och

staden i syfte att trygga högskolans framtid och möjliggöra en nödvändig

upprustning har det framstått som ett väsentligt intresse att skapa sådana

ekonomiska förutsättningar för verksamheten, att de studerande ej i fortsättningen

skulle betungas med avgifter.

Detta önskemål bör enligt min mening ej stå tillbaka för de åtgärder,

som i övrigt anses erforderliga.

Jag har därför yrkat, att anslag måtte uppföras i statförslaget med

belopp som möjliggör, att terminsavgifterna borttagas.

Stockholms stadsfullmäktige ha — under åberopande av vad drätselnämnden

anfört i avgivet yttrande — i huvudsak tillstyrkt det av högskolestyrelsen

framlagda statförslaget för nästa budgetår. Drätselnämnden

har i fråga om terminsavgifterna intagit den ståndpunkten, att, om

statsmakterna skulle finna det möjligt att godtaga en anslagshöjning för

att ersätta inkomsten av terminsavgifterna, syntes intet vara att erinra

mot att staden påtoge sig sin del av kostnaderna.

Statskontoret har uttalat, att ämbetsverket delade majoritetens inom

högskolestyrelsen mening, att något slopande av terminsavgifterna i nuvarande

läge icke kunde ifrågakomma.

Kanslern anser det vara ett önskemål, att terminsavgifterna upphörde,

så snart den ekonomiska situationen medgåve, att en dylik reform genomfördes,

men finner det uppenbart, att detta icke kunde ske nu omedelbart.

Departementschefen. Jag anser mig icke i nuvarande ekonomiska läge

kunna förorda, att terminsavgifterna nedbringas eller slopas, utan räknar

med att dylika avgifter skola tills vidare utgå enligt oförändrade grunder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kuiigl. Maj.ts proposition nr 163.

2. Löne- och pensionsförhållanden vid högskolan.

Löneförhållanden.

Professorer och laboratorer.

Professor vid högskolan skall föreläsa 2 veckotimmar och därutöver

meddela för lärjungarnas studier nödig undervisning och handledning. Vid

statsuniversiteten motsvarar föreläsningsskyldigheten 4 veckotimmar.

Professorsämbete äger styrelsen tillsätta med fast anställning; utnämningen

skall dock underställas Kungl. Maj:t för godkännande.

Avlöningsförmånerna för professorerna inom den matematisk-naturvetenskapliga

och den humanistiska avdelningen utgå numera efter samma

grunder som vid statsuniversiteten.

Professorerna inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen åtnjuta

grundlön (lön 7 300 kronor och tjänstgöringspenningar 4 700 kronor) med

12 000 kronor för år samt dyrtids- och kristillägg därå enligt samma grunder

som professor vid statsuniversitet. Medan professor vid statsuniversitet

åtnjuter ålderstillägg med 1 000 kronor efter fem års tjänstgöring, uppbära

juris professorerna ålderstillägg å 750 kronor för vart femte år, dock

högst fyra ålderstillägg å tillhopa 3 000 kronor. Innehavaren av Carl Lindhagens

professur i internationell rätt åtnjuter därjämte provisorisk avlöningsförstärkning

och provisoriskt lönetillägg enligt de grunder, som gälla

för professor vid statsuniversitet. Övriga åtta juris professorer åtnjuta däremot

icke provisorisk avlöningsförstärkning eller provisoriskt lönetillägg.

Dessa åtta professorer uppbära emellertid ersättning för kursavgifter,

utgående för varje vid avdelningen inskriven lärjunge med 50 kronor för

termin under högst nio terminer. Summan av dessa avgifter delas mellan

ifrågavarande professorer på så sätt, att en professor erhåller 1 / 22 och de

övriga sju professorerna 3/22 var.

Laboratorerna vid högskolan åtnjuta i huvudsak samma avlöningsförmåner

som utgå vid statsuniversiteten. De hava emellertid icke fast anställning

utan förordnas för relativt korta tidsperioder om sammanlagt högst

nio år.

Högskolans styrelse har i sitt statförslag i fråga om professorerna och

laboratorerna räknat med de nu vid statsuniversiteten utgående avlöningsförmånerna.

Härifrån har avsteg gjorts för juris professorerna, för vilka

styrelsen beräknat ålderstillägg enligt nuvarande grunder, varjämte styrelsen

utgått från att till juris professorerna alltjämt skall utgå ersättning för

tidigare utgående kursavgifter enligt nuvarande normer.

Laboratorerna vid högskolan ha i skrivelse den 1 december 1948 gjort

framställning i syfte, att de måtte från och med den 1 juli 1949 erhålla

samma anställningsvillkor (fast anställning, samma lön, rätt till familjeoch

tjänstepension) som sina kolleger vid statsuniversiteten.

Statskontoret har anfört, att någon åtskillnad mellan professorerna inom

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

olika avdelningar ifråga om ålderstillägg icke borde ifrågakomma. De särskilda

förmåner, som i sådant avseende kunde hava tillförsäkrats professorer

inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, borde i den mån de

överstege vad vederbörande ägde uppbära enligt gängse grunder framdeles

utgå i form av personligt lönetillägg.

Riksräkenskapsverket har icke ansett skäl föreligga för att de professorer

inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, som icke nu åtnjuta

provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt lönetillägg, erhölle dessa

förmåner, såvida icke ålderstilläggen i fortsättningen utginge efter ensartade

principer inom samtliga avdelningar.

Docentstipendier.

Dessa utgå nu efter samma grunder som vid statsuniversiteten. Till statsoch

rättsvetenskapliga avdelningens tre docentstipendier kan emellertid

nu utgå tillägg med 2 540 kronor för år, vilket tillägg jämväl påverkar

storleken av dyrtids- och kristillägget. För erhållande av dylikt stipendietillägg

kräves enligt nu gällande, av stadskollegiet i Stockholm fastställda

bestämmelser antingen synnerligen väl styrkt docentkompetens eller, förutom

docentkompetens, väl styrkt kompetens till att erhålla förordnande

som fiskal eller ledamot i hovrätt.

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan har framhållit,

att förekomsten av dessa tillägg hade visat sig vara av största värde, när

det gällt att till avdelningen knyta unga begåvningar med vetenskaplig

läggning och att därvid i någon mån neutralisera den dragningskraft, som

ur ekonomisk synpunkt mera gynnsamma befattningar i offentlig eller

enskild tjänst kunde utöva. Avdelningen har därför starkt understrukit

vikten av att medel för dessa tillägg bibehölles i dess stat.

Högskolans styrelse har i sitt statförslag räknat med särskilt tillägg till

de tre nuvarande docentstipendierna inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

samt att övriga docentstipendier vid högskolan skola utgå enligt

samma grunder som vid statsuniversiteten.

Vetenskaplig personal i övrigt.

Denna personal åtnjuter numera i regel arvoden, som utgå efter samma

grunder som vid statsuniversiteten. Där så icke är fallet, kommer jag att

vid redogörelsen i det följande angiva de nu utgående arvodena.

Högskolans styrelse har funnit det angeläget, att samtliga arvoden nu

avpassades så, att de utginge efter samma grunder som vid statsuniversiteten,

och uppgjort sitt statförslag från denna utgångspunkt.

Kansli- och vaktpersonal m. in.

Avlöningen för den icke vetenskapliga personalen ligger med vissa undantag

ungefärligen i paritet med förhållandena vid statsuniversiteten.

Högskolans styrelse har förutsatt, att statens allmänna avlöningsregle
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

mente skulle i vissa delar tillämpas beträffande den icke vetenskapliga

personalen, vilken även föreslagits inplacerad i lönegrader enligt det statliga

lönesystemet.

Styrelsen anför:

Då det icke avsetts, att högskolan skall erhålla ställning som statsinstitution,

innebära de för tjänstemännen förordade lönegraderna, att

vederbörande skall erhålla lön, motsvarande viss lönegrad i det statliga

lönesystemet liksom ock att statens allmänna avlöningsreglemente i tilllämpliga

delar skall gälla å befattningshavarna. Då det stora flertalet

befattningar upptagits som ordinarie (i lönegraden Ca), innebär detta icke,

att befattningshavarna ej kunna uppsägas, utan att de äro underkastade

samma betingelser som gälla för statstjänstemän i lönegrad av typ Ce. Den

ordinarie anställningsformen sådan den för närvarande är utformad, avser

därför att utmärka, att tjänsten är pensionsgrundande.

Styrelsen har vidare förutsatt, att löneställningen för kontorsbiträden

och telefonister vid högskolan borde avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen

1947: 436 angående reglerad befordringsgång för viss icke-ordinarie

personal i statens tjänst, dock med den avvikelsen, att vederbörande efter

2% år erhölle ordinarie anställning med hänsyn till att den extra ordinarie

anställningsformen icke syntes böra ifrågakomma för högskolans personal.

Styrelsen framhåller, att de av styrelsen föreslagna lönegraderna i åtskilliga

fall innebure, att befattningshavare skulle komma att få vidkännas

löneminskning vid en inplacering i begynnelselöneklassen, vilket i de flesta

fall berodde på att vederbörande å nuvarande tjänster kommit i åtnjutande

av ålderstillägg. Styrelsen finner det uppenbart, att tjänsteman genom uppflyttning

till högre löneklass än begynnelselöneklass skall tillförsäkras

skydd mot löneminskning vid löneregleringens genomförande. Styrelsen

anser det därutöver motiverat, att tjänsteman får för löneklassplacering

taga i beräkning tidigare anställningstid vid högskolan.

Beträffande nu utgående löneförmåner har styrelsen påpekat, att vissa

befattningshavare utöver den egentliga lönen uppburit särskilt lönetillägg.

Dessa tjänstemän framgå av följande sammanställning.

kronor

Kassören för arbete med bokslutet ............................ 500

Kanslibiträdet å kansliexpeditionen för uppbörd av kursavgifter inom

humanistiska avdelningen .................................. 415

Kontoristen för biträde med vicevärdskapet för högskolans fastigheter

.................................................... 1 000

Förste expeditionsvakten å kansliet för parkskötsel m. m......... 600

Expeditionsvakt å kansliet för extra arbeten.................... 300

Mekanikern å fysiska institutet för städning och tillsyn av särskilt

dyrbar apparatur.......................................... 400

Preparatorn å mineralogisk-geologiska institutet för städning av

värdefulla mineraler m. m................................. 300

Vaktmästaren å botaniska institutet såsom avlöningsförstärkning. . 600

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

Vaktmästarbiträde å kemiska avdelningslaboratoriet såsom avlö
ningsförstärkning

.......• • •...............................

Vaktmästaren å geografiska institutet för eldning. ...... .... ••••■••

Mekanikern å institutet för organisk kemi och biokemi för skötsel

av glasförråd .............................................

I anslutning härtill har styrelsen vidare anfört följande.

Beträffande ersättningarna av högskolans medel torde dessa i samband

med löneregleringen böra indragas. Vidkommande de nu utgående ersättningarna

för eldning av vissa institutionsbyggnader har styrelsen för avsikt

att undersöka i vad mån ej bestyret härmed kan förläggas inom vederbörandes

normala arbetstid. I den mån så ej kan ske, torde viss ersättning, efter

styrelsens beprövande, alltjämt böra utga. Vidare ma framhallas att viss

högskolans personal åtnjutit förmånen av fria bostäder såsom kompensation

för åtagna arbetsprestationer utöver de egentliga arbetsuppgifterna.

Styrelsen avser emellertid att för framtiden låta vederbörande personal

betala hyra för lägenheterna efter gängse marknadspris och åstadkomma

en prissättning av de utanför anställningsvillkoren liggande_ arbetsuppgifterna.

Såsom ett led i denna rationalisering har styrelsen låtit^ värdera bostäderna

av sakkunnig person. I avvaktan på fastställelse å de åsatta hvresvärdena

ha inga hyresinkomster av denna art upptagits i staten och då

dessa torde bliva av relativt obetydlig storlek ha de mycket ringa inverkan

på statsiffrorna.

Statskontoret anser, att statens allmänna avlöningsreglemente bör, såsom

i högskolans framställning förutsatts, i vissa delar tillämpas beträffande

den icke vetenskapliga personalen, vilken även föreslagits inplacerad

i lönegrader enligt det statliga lönesystemet. Härvid borde dock oeftergivligt

gälla, att vid lönesättningen tillämpades samma principer som inom statsförvaltningen

i fråga om kompetenskrav, arbetsuppgifter och arbetstid. Enligt

vad statskontoret under hand inhämtat saknades för närvarande reglerande

föreskrifter i dessa avseenden. Statskontoret förutsätter, att högskolan

snarast underställer Kungl. Maj:ts prövning förslag till reglementsbestämmelser.

De föreskrifter i Saar, som för närvarande böra komma till

användning vid högskolan, äro enligt statskontorets mening de, som avse

semester, tjänstledighet, vikariatsersättning, övertidsersättning samt beräkning

och utbetalning av kontanta löneförmåner.

Spörsmålet om befattningshavarnas inplacering i löneklass anser statskontoret

böra upptagas först sedan beslut fattats om respektive tjänsters

placering i lönegrad. Statskontoret framhåller, att de av högskolans styrelse

föreslagna löneklasserna i flertalet fall skulle medföra stora löneökningar

för befattningshavarna. Enligt statskontorets mening borde nu utgående

löner regelmässigt tagas till utgångspunkt för bestämmandet av den löneklass

vederbörande borde tillhöra. Framställning om placering i annan löneklass

än den, i vilken löneförmånerna närmast motsvarade den för vederbörande

nu gällande lönen, syntes böra göras hos Kungl. Maj:t. För beräkning

av kostnaderna syntes till utgångspunkt kunna tagas i genomsnitt

näst högsta löneklassen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Statens lönenämnd har endast ansett sig böra ingå på en prövning av

löneförhållandena för sådana tjänster, som i förslaget till huvudstat upptagits

som lönegradsplacerade befattningar. Då högskolan avsetts skola bibehålla

karaktären av särskild stiftelse, innebär högskolans förslag, anför

lönenämnden, att befattningshavarna skola erhålla lön motsvarande viss

lönegrad i Saar liksom att bestämmelserna i avlöningsreglementet i tilllämpliga

delar skola gälla å tjänstemännen. De ordinarie tjänsterna hade

av högskolestyrelsen åsatts lönegradsbeteckningen Ca. Lönenämnden ville

ifrågasätta, huruvida det icke vore lämpligare att rubricera tjänsterna

under lönegradsbeteckningen Ce med hänsyn till att befattningshavarna

vore anställda tills vidare och efter uppsägning kunde entledigas från sina

tjänster. Med anledning av att i en remisshandlingarna bilagd promemoria

med förslag angående utformningen av inkomst- och utgiftsstat för högskolan

uttalats, att frågan om tjänstemännens rätt till sjukvård och begravningshjälp

borde göras till föremål för särskild utredning, innan beviljande

härav kunde övervägas, har lönenämnden vidare framhållit, att nämnden

för sin del knappast funne anledning att beträffande nämnda förmåner göra

undantag från avlöningsreglementets bestämmelser.

Med anledning av att högskolestyrelsen hemställt, att åtskilliga befattningshavare

vid erhållande av lönegradsplacerad tjänst skulle uppföras i

högre löneklass än begynnelselöneklassen med hänsyn till tidigare anställningstid

vid högskolan framhåller lönenämnden, att enligt nämndens mening

viss hänsyn bör tagas till av tjänstemännen nu innehavda befattningar

vid bedömandet av deras löneklassplacering i de nya tjänsterna. Lönenämnden

haller emellertid före, att frågan om tjänstemans uppförande i

annan löneklass än den författningsenligt gällande bör upptagas till prövning

först sedan ställning tagits till spörsmålet om befattningens lönegradsplacering.

Det synes härvid jämväl kunna övervägas, anför nämnden vidare,

att bereda befattningshavare, vilken skulle komma att vidkännas

löneminskning även vid inplacering i högsta löneklassen, personlig lönefyllnad.

Lönenämnden framhåller vidare, att nämnden anser, att de arvodestillägg

av högskolans medel, som av skilda orsaker beviljats befattningshavare,

vilka nu avsetts skola hänföras till viss lönegrad i Saar, böra

upphöra att utgå i samband med löneregleringens ikraftträdande.

Löneställningen för de av högskolestyrelsen i 8 lönegraden upptagna

räknebiträdena bör enligt lönenämndens mening avvägas efter bestämmelserna

i kungörelsen 1947:436.

Med anledning av att styrelsen a högskolans institut och avdelningar

upptagit ett antal befattningar för kontorsgöromål och därmed likställda

arbetsuppgifter med placering i de högre biträdesgraderna ävensom åtskilliga

laboratoriebiträdestjänster har lönenämnden uttalat, att försiktighet

borde iakttagas vid nyinrättande av dessa tjänster med hänsyn till pågående

utredningar rörande lönegradsplaceringen för befattningshavare av

dessa kategorier.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Pensionsförhållanden.

Flertalet av högskolans professorer samt nuvarande kamreraren och sekreteraren

äro för sig och sina efterlevande berättigade till pension enligt

ett av högskolans styrelse fastställt reglemente av den 13 juni 1942 med

ändring den 22 maj 1944. Övriga ordinarie befattningshavare samt efterlevande

till sådana befattningshavare erhålla pension efter beslut i varje

särskilt fall.

För professorerna är pensionsåldern lägst 65 och högst 67 år. Professor,

som utnämnts före fyllda 46 år, erhåller full pension; för övriga avkortas

pensionen enligt viss skala. Full grundpension utgör i regel för professor

inom matematisk-naturvetenskapliga eller humanistiska avdelningen 6 750

kronor vid 65 års ålder och 8 250 kronor vid 67 ars ålder samt för juris

professor 9 000 respektive 11 000 kronor.

Pensionsreglementet gäller icke alla nuvarande professurer vid högskolan.

Såväl egenpension som efterlevandepension är sålunda på annat sätt tillförsäkrade

de personliga professurerna i nationalekonomi, särskilt konjunkturforskning

(statsverket), i meteorologi (statsverket), i nationalekonomi

företrädesvis näringsekonomi (enskilda donatorer), i statistik (Stockholms

stad) och i internationell rätt (Stockholms stad). För den med avkastningen

av vissa fondmedel upprätthållna professuren i försäkringsmatematik och

de av Stockholms stad inrättade professurerna i historia, teaterhistoria,

klassisk språkvetenskap och slaviska språk svarar fondens avkastning

respektive staden för egenpension enligt statliga grunder, medan efterlevandepension

skall utgå av högskolans pensionsfond på grundval av erlagda

avgifter från professorerna. Det sistnämnda gäller även donationsprofessuren

i nationalekonomi och socialpolitik, för vilken egenpensionsfrågan

icke är löst. För professuren i ärftlighetslära med husdjursförädling,

vars bestånd icke är garanterad längre än till den 1 juli 1949, äro pensionsförhållandena

överhuvudtaget ej reglerade.

För bestridande av grundpensionskostnaderna för de enligt reglementet

pensionsberättigade befattningshavarna finns en särskild fond, som den 1

juli 1948 uppgick till i runt tal 3 331 000 kronor. Fonden erhåller tillskott

genom pensionsavgifter, vilkas belopp stå i relation till pensionsförmånernas

storlek och åldern vid tjänstetillträdet. Vidare tillföras fonden avgifterna

för examensbetyg enligt särskilt medgivande av Kungl. Maj:t samt

vissa årliga avsättningar inom stats- och rättsvetenskapliga och humanistiska

avdelningarna. Grundpensionskostnaderna för övriga förutvarande befattningshavare

bestridas huvudsakligen av högskolans löpande medel. En

för vaktmästarpersonalen avsedd pensionsfond med ett kapital av i runt

tal 43 600 kronor lämnar icke tillräcklig avkastning för sitt ändamål.

Till nuvarande pensionstagare utgår nu utom i ett fall rörligt pensionstillägg

antingen i form av dyrtidstillägg och kristillägg med (15 + 21 =)

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

36 procent å högst 6 000 kronor eller rörligt tillägg (i ett fall) efter 12 procent

å ett högre belopp än grundpensionen. Kostnaderna för pensionstilläggen

bestridas nu för vissa pensionstagare genom anslag från Stockholms

stad eller av högskolans löpande medel.

Universitetskanslern har beträffande avlöning s- o c h p e nsionsför

håll ande na vid högskolan anfört i huvudsak följande.

Det ingångna avtalets mening måste anses vara, att de olika kategorierna

av högskolans befattningshavare skola i möjligaste mån erhålla samma

ställning som universitetens tjänstemän såväl i avlönings- och pensionshänseende

som beträffande tjänstgöringens art och omfattning. Detta synes

vara en konsekvens därav, att statlig myndighet fastställer högskolans stat

och har det avgörande inflytandet på dess organisation och arbetsformer

samt att högskolan inom sitt område fyller samma uppgift som ett statsuniversitet.

I överensstämmelse med det nyss anförda utgår jag ifrån, att de för högskolans

befattningshavare gällande avlöningsbestämmelser skola efter ingången

av juli 1949 ersättas av regler, i huvudsak överensstämmande med

dem som gälla för universitetens motsvarande befattningshavare. Föreskrifterna

i kungörelsen den 6 juni 1925 angående villkor och bestämmelser

beträffande avlöningsförhållandena för professorer m. fl. vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska institutet med däri vidtagna

ändringar ävensom statens allmänna avlöningsreglemente böra således i

tillämpliga delar ligga till grund för regleringen även av högskolans befattningshavares

avlöningsförhållanden. De av högskolestyrelsen fastställda för

professorerna vid högskolans olika avdelningar gällande avlöningsreglementena

böra således omarbetas. Härvid bör man söka avlägsna den olikhet i

avlöningshänseende, som nu råder mellan professorerna inom den juridiska

fakulteten och högskolans övriga professorer.

Även om befattningshavarna vid högskolan icke äro statliga tjänstemän

och således icke formellt kunna inplaceras i lönegrad och löneklass, synes

vara praktiskt att i fråga om dem använda från statens allmänna avlömngsreglemente

lånade beteckningar och termer, t. ex. Ca, Ce, Cg, lönegrad,

löneklass, löneklassuppflyttning etc. Beteckningen Ca synes kunna

användas i fråga om de 2 administrativa tjänstemän, som i gällande pensionsreglemente

tillförsäkrats pensionsrätt. Dessa befattningshavare synas

nämligen — i likhet med professorer och laboratorer — kunna jämställas

med statliga ordinarie tjänstemän. Högskolans övriga mera fast anställda

funktionärer synas kunna jämställas med extra ordinarie statliga tjänstemän

och följaktligen redovisas under beteckningen Ce.

För professorerna vid de olika avdelningarna gäller ett gemensamt, avstyrelsen

fastställt pensionsreglemente (av-seende såväl egenpension som

familjepension). Professorerna erlägga pensionsavgifter, vilka ingå till en

professorernas pensionsfond. Pensionsavgifterna utgå med varierande belopp,

högre för juristprofessorerna än för de andra men eljest huvudsakligen

beroende på åldern vid utnämningen. Rätt till egenpension och familjepension

tillkommer även de nuvarande innehavarna av sekreterar- och

kamrerarbefattningarna vid högskolan, vilka även äro skyldiga att erlägga

pensionsavgifter. Övrig mera fast anställd personal vid högskolan har icke

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

fått sig tillförsäkrad pensionsrätt. Högskolan har dock, efter prövning i

varje särskilt fall, tilldelat vederbörande pension. Härvid har man under

de senaste åren sökt utmäta pensionsförmånen med beaktande i möjligaste

mån av de regler, som tillämpas i fråga om statliga befattningshavare i

motsvarande löneställning.

Även om man utgår ifrån, att högskolans befattningshavare skola beträffande

pensionernas och pensionsavgifternas storlek i möjligaste mån likställas

med statstjänstemännen, återstår dock att besvara ett flertal speciella

frågor, t. ex. vem som skall ha hand om pensioneringen (högskolan

själv eller eventuellt statens pensionsanstalt), om de redan befintliga professurerna

skola i alla hänseenden jämställas med de nytillkommande, om

juristprofessorerna även under den nya ordningen skola ha högre pensioner

än de andra professorerna, hur man skall förfara med vissa professorer, som

för närvarande ej ha rätt till pension eller till egenpension från högskolan.

Dessa spörsmål torde ej kunna erhålla sin lösning i nu förevarande sammanhang

utan synas tarva en särskild utredning. Under kommande budgetår

och eventuellt även senare, intill dess ifrågavarande problem erhållit

sin definitiva lösning, måste man därför tillämpa provisoriska bestämmelser

på förevarande område. Det bör ankomma på styrelsen att till Ivungl.

Maj:t inge förslag till dylika bestämmelser.

I avbidan på att pensionsfrågan skall vinna sin definitiva lösning synas

lönerna för professorer och andra oreglerade ordinarie befattningshavare

böra upptas med bruttobelopp, d. v. s. utan avdrag för pensionsavgifter.

Vid lönernas utbetalning avdras nämnda avgifter och inlevereras till högskolans

pensionsfond eller föras på särskilt konto.

Samtliga professorslöner synas i staten för nästkommande budgetår böra

uppföras med lika stora belopp, dock med undantag tills vidare för professorslönerna

inom juridiska fakulteten, vilka torde böra upptas med nu

utgående avlöningsbelopp. Spörsmålet om sistnämnda professorers avlöningsförhållanden

torde böra upptas till prövning i samband med den förut

berörda frågan om en omarbetning av avlöningsreglementena. Härvid torde

även spörsmålet om kursavgifterna inom den juridiska fakulteten och dispositionen

av dessa avgifter böra bli föremål för behandling.

De professorerna tillkommande ålderstilläggen böra efter ingången av

juli 1949 utgå med samma belopp och efter samma grunder som motsvarande

tillägg till statstjänstemännen. I ett blivande nytt avlöningsreglemente

för högskolans befattningshavare bör frågan om dessa tillägg bli

föremål för närmare reglering. Juris professorernas avlöningsförhållanden

böra såsom förut framhållits bli föremål för särskild utredning, och deras

ålderstillägg böra därför fortfarande tills vidare utgå efter bestämmelserna

i för dem nu gällande avlöningsreglemente. Ålderstillägg, som utgår den 30

juni 1949, bör fortfarande tillkomma vederbörande professor.

Vad som gäller beträffande ålderstilläggen torde även böra äga tillämpning

i fråga om den förhöjning av det provisoriska lönetillägget, som tillerkänts

professor med vissa tjänstår.

Huruvida och i vilken utsträckning en nuvarande befattningshavare, som

icke är professor, skall få tillgodoräkna tidigare tjänstgöring vid bestämmande

av avlöningens storlek (för uppflyttning i löneklass), är en fråga,

som icke synes kunna besvaras schematiskt utan torde erfordra individuell

prövning i varje särskilt fall. Vissa allmänna principer böra dock

givetvis fastställas. Det bör åvila styrelsen att inkomma till Kungl. Maj:t

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

med förslag till riktlinjer i ifrågavarande hänseende. Avgörandet i de enskilda

fallen torde böra ankomma på kanslern efter hörande av statens

lönenämnd.

Därest en befattningshavare, utnämnd före utgången av juni 1949, skulle,

om avlöningen utmätes efter här förut angivna normer, komma att efter

nämnda tidpunkt få vidkännas minskning av sina nuvarande sammanlagda

avlöningsförmåner, bör han erhålla ett personligt lönetillägg, motsvarande

ifrågavarande minskning. Det bör ankomma på styrelsen att besluta om

dylikt personligt lönetillägg.

Om befattningshavare, som erhållit personligt lönetillägg, med tillämpning

av de efter den 30 juni 1949 gällande avlöningsbestämmelserna genom

tilldelande av ålderstillägg eller uppflyttning i löneklass fått förhöjd avlöning,

skall det personliga lönetillägget i motsvarande grad minskas, eventuellt

helt upphöra.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgått, har

högskolans styrelse vid uppgörande av sitt statförslag utgått från att högskolans

befattningshavare skola avlönas efter samma grunder som universitetens

motsvarande befattningshavare, där ej särskilda skäl till annat föranleda.

Denna allmänna princip, mot vilken erinran icke framställts i remissyttrandena,

ger jag min anslutning. En konsekvens härav synes vara

att för tjänstgöringens omfattning vid högskolan tillämpas samma principer

som vid statsuniversiteten, vad beträffar nuvarande befattningshavare,

såvitt icke anställningsvillkoren lägga hinder i vägen härför.

I annat sammanhang denna dag förordar jag, att de nu till professorer

samt befattningshavare i laboratorsgraden vid statsuniversiteten utgående

beloppen för provisoriskt lönetillägg ersättas av ett enhetligt belopp, för

professorer å 3 600 kronor och för befattningshavare i laboratorsgraden å

2 700 kronor, samt att den nu utgående provisoriska avlöningsförstärkningen

å 132 kronor för år samtidigt indrages. Den sålunda föreslagna löneförbättringen

för statsuniversitetens professorer och befattningshavare i laboratorsgraden

vid statsuniversiteten bör i princip komma motsvarande

befattningshavare vid Stockholms och Göteborgs högskolor till del. Vad

beträffar Stockholms högskola påkalla härvidlag de nuvarande professorerna

inom den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen särskild uppmärksamhet.

Dessa åtnjuta nu ålderstillägg enligt förmånligare grunder än

statsuniversitetens och högskolans övriga professorer men äro nu, med undantag

av innehavaren av professuren i internationell rätt, icke berättigade

till provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt lönetillägg. Sistnämnda

förhållande sammanhänger med att professorerna inom stats- och

rättsvetenskapliga avdelningen med undantag av professorn i internationell

rätt nu uppbära ersättning av terminsavgiftsmedlen för tidigare utgående

kursavgifter. Högskolestyrelsens förslag att de juris professorer, som

icke äro berättigade till provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt

lönetillägg, nu skulle — under bibehållande av ålderstillägg och ersättning

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

för kursavgifter enligt hittillsvarande grunder — erhålla förstnämnda förmåner,

kan jag icke tillstyrka, med mindre de i lönehänseende helt likställas

med övriga professorer och därjämte avstå från den rätt, som må tillkomma

dem till ersättning för avstådda kursavgifter. Därest de icke äro villiga

att underkasta sig sagda villkor, böra de tills vidare avlönas enligt hittillsvarande

grunder. För nytilltriidande professorer inom stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen böra avlöningsförmånerna givetvis utgå enligt samma

grunder som vid statsuniversiteten.

Den nuvarande innehavaren av professuren i internationell rätt, som nu

uppbär ålderstillägg med 3 000 kronor för år, synes böra avlönas efter

samma grunder som flertalet övriga professorer vid högskolan, varvidy

Kungl. Maj:t emellertid torde få avgöra, huruvida han bör komma i åtnjutande

av något personligt lönetillägg.

Vad beträffar de nu utgående särskilda tilläggen till tre docentstipendier

inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, vilka tillägg tillkommit genom

medverkan från Stockholms stads sida, vill jag icke motsätta mig, att

de tills vidare bibehållas i avvaktan på resultatet av den pågående utredningen

av bland annat docentstipendiaternas vid statsuniversiteten löneställning.

Såsom styrelsen förutsatt torde statens allmänna avlöningsreglemente i

vissa delar böra tillämpas beträffande den icke vetenskapliga personalen,

vilken även föreslagits inplacerad i lönegrad enligt det statliga lönesystemet.

De ordinarie tjänsterna ha av styrelsen åsatts lönegradsbeteekningen

Ca. I likhet med lönenämnden anser jag det lämpligare att rubricera tjänsterna

under lönegradsbeteekningen Ce med hänsyn till att befattningshavarna

äro anställda tills vidare och efter uppsägning kunna entledigas

från sina tjänster. Jag anser mig härvid icke böra förorda, att, såsom kanslern

ifrågasatt, beteckningen Ca skulle användas för de två administrativa

tjänstemän, som i gällande pensionsreglemente för högskolan tillförsäkrats

pension. Jag utgår ifrån att samtliga de befattningshavare, som hänföras

under lönegraden Ce, skola kunna påräkna att komma i åtnjutande av

tjänste- och familjepension. De föreskrifter i statens allmänna avlöningsreglemente,

som för närvarande torde böra komma till användning vid

högskolan äro främst de, som avse semester, tjänstledighet, vikariatsersättning,

övertidsersättning samt beräkning och utbetalning av kontanta avlöningsförmåner.

Med anledning av vad lönenämnden anfört ifråga om

tjänstemännens rätt till sjukvård och begravningshjälp vill jag framhålla,

att högskolans styrelse icke i sitt statförslag räknat med att tjänstemännen

nu skulle erhålla dessa förmåner. Jag är icke beredd att nu, då styrelsen icke

framlagt någon utredning och förslag i ämnet, upptaga frågan om tjänstemännens

rätt till sjukvård och begravningshjälp till bedömande.

Beträffande frågan om befattningshavarnas inplacering i löneklass hyser

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

jag den meningen, att nu utgående löner vid högskolan regelmässigt böra

tagas till utgångspunkt för bestämmande av den löneklass inom lönegraden

vederbörande bör tillhöra. Därest särskilda skäl anses föreligga för befattningshavares

placering i annan löneklass än den, i vilken löneförmånerna

närmast motsvara den för vederbörande nu gällande lönen, torde frågan

härom böra underställas Kungl. Maj:t för avgörande. De arvodestillägg av

högskolans medel, som av skilda orsaker beviljats befattningshavare, vilka

nu avsetts skola hänföras till viss lönegrad, synas böra upphöra att utgå i

samband med löneregleringens ikraftträdande. Därest dylikt arvodestillägg

anses böra få tagas i betraktande vid vederbörandes inplacering i löneklass,

bör frågan härom underställas Kungl. Maj:t för avgörande. Skulle befattningshavare

komma att vidkännas löneminskning även vid inplacering i

högsta löneklassen, torde han böra erhålla personlig lönefyllnad. De befattningshavare

vid högskolan, vilka nu avsetts skola inplaceras i lönegrad,

synas ha erhållit nu utgående löner från och med den 1 juli 1947 eller tidpunkt

därefter. Det synes mig skäligt att, därest befattningshavare icke

inplaceras i högre löneklass än den, efter vilken lönen nu utgår, han får

för fortsatt uppflyttning i löneklass tillgodoräkna helt kalenderkvartal, varunder

han åtnjutit nu utgående lön. I övrigt torde föreskrifterna i statens

allmänna avlöningsreglemente om löneklassplacering i tillämpliga delar

böra komma till användning vid högskolan.

Löneställningen för skriv- och kontorspersonal, inberäknat telefonister,

torde böra avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen 1947: 436.

Huru pensionsfrågan vid Stockholms högskola liksom vid Göteborgs högskola

framdeles skall ordnas, är ej utrett. 1944 års pensionsutredning har

i sitt den 30 oktober 1948 avgivna betänkande angående pensionering genom

statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare (SOU

1948:47) framhållit (s. 67 f.), att det närmande av Stockholms och Göteborgs

högskolor i organisatoriskt och ekonomiskt hänseende till staten, som

kommit till stånd genom det beslut 1948 års riksdag fattat angående godkännande

av avtal rörande nämnda högskolors framtida ställning, borde

kunna åberopas som motiv jämväl för statlig medverkan till pensionering

av högskolans befattningshavare genom anslutning till statens pensionsanstalt.

Utredningen har emellertid, då ställning icke tagits till frågan om en

reglering av avlöningsförhållandena för högskolornas befattningshavare,

icke ansett sig böra framlägga något förslag om befattningshavarnas pensionering.

Det synes mig erforderligt, att pensionsfrågorna vid såväl Stockholms

som Göteborgs högskolor så snart sig lämpligen göra låter, göras till föremål

för närmare utredning. Huruvida denna utredning bör anförtros åt

1944 års pensionsutredning eller verkställas i annan ordning är jag icke beredd

att nu taga ställning till.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kunql. Maj:ts proposition nr 163.

Intill dess pensionsfrågan vunnit sin lösning vid Stockholms högskola

torde professor, som icke är innehavare av professur, förenad med pensionsrätt

enligt högskolans pensionsreglemente, ävensom befattningshavare i laboratorsgraden

böra tills vidare vidkännas tjänste- och familjepensionsavdrag

å avlöningen i likhet med motsvarande befattningshavare vid statsuniversiteten.

Omfattar pensionsrätten endast familjepension, bör vederbörande

givetvis endast vidkännas tjänstepensionsavdrag. Kanslerns förslag,

att pensionsavdragen skulle fonderas, anser jag mig icke böra förorda.

Vad beträffar pensionsavgifterna till högskolans pensionsfond tala vissa

skäl för, att dessa skulle utgå med samma belopp som pensionsavdragen.

Jag är emellertid icke beredd att nu förorda, att så förfares, utan anser

lämpligast, att pensionsavgifterna tills vidare utgå enligt hittillsvarande

grunder.

Skulle intill dess pensionsfrågorna blivit slutligt ordnade vid högskolan

innehavare av nyinrättad professorsbefattning, befattning i laboratorsgraden

eller annan befattningshavare med anställning av fast natur avgå med

sjuk- eller förtidspension eller avlida, synes, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

ifrågakommande pensionsbelopp böra få utgå från den i huvudstaten

uppförda posten till pensioner och livräntor.

C. Förslaget till huvudstat för högskolan.

Allmänna synpunkter.

Högskolans styrelse har framlagt följande förslag till huvudstat för

högskolan för nästa budgetår.

Intäkter.

1. Statsbidrag ....................................... 2 657 332:50

2. Bidrag från Stockholms stad........................ 885 777:50

3. Avkastning av högskolans fonder.................... 539 655

4. Diverse inkomster

a) Avgifter från de studerande...................... 330 000

b) Hyror och arrende.............................. 37 100

c) Bidrag från enskilda ............................ 154 385

d) Övriga diverse inkomster ........................ 32 840

Kronor 4 637 090

Kostnader.

1. Avlöningar, jörslag sanslag .......................... 2 986 613

2. Pensioner och livräntor, förslagsanslag ............... 149 659

3. Omkostnader, förslagsanslag ........................ 512 000

2 — Dihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 saml. Nr 163.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

4. Materiel m. m.................................... 491 218

5. Engångskostnader för materielanskaffning............ 97 600

6. Engångskostnader för byggnadsarbeten............... 400 000

Kronor 4 637 090

Styrelsen har ursprungligen för nästa budgetår upprättat ett statförslag,

som upptog utgifter å sammanlagt 5 640 000 kronor och ett anslagsbehov av

4 540 000 kronor. Av denna anslagssumma skulle enligt ingångna avtalet

staten täcka 3 405 000 kronor. Genom detta förslag skulle högskolan i stort

sett förverkliga etapp I i den år 1947 av särskilt tillkallade sakkunniga avgivna

utredningen om Stockholms högskolas ekonomiska förhållanden.

Jag erinrar om att nämnda sakkunniga, i avsikt att vinna en samlad

översikt över högskolans ekonomiska behov verkställt en ingående utredning

rörande högskolans ekonomiska förhållanden, innefattande dessutom

såväl en prognos för utvecklingen av högskolans ekonomi inom dåvarande

verksamhetsram som en uppskattning av kostnaderna för den upprustning,

som kunde anses ofrånkomlig för att läroanstalten skulle uppnå och behålla

paritet med universiteten. Omfattningen av upprustningsprogrammet hade

fastställts bland annat på grundval av de utredningar, som företagits av

1945 års universitetsberedning, naturvetenskapliga forskningskommittén,

socialvetenskapliga forskningskommittén och de medicinska högskolornas

organisationskommitté. I de fall, där högskolans verksamhet icke berörts

av dessa tidigare utredningar, hade de sakkunniga framlagt preliminära

utgiftsberäkningar. Samtliga kostnader hade av de sakkunniga uppdelats

på två etapper, varav den ena (Etapp I) avsåg omedelbart aktuella eller

möjliga åtgärder och den andra (Etapp II) innefattade förslag, vilka oavsett

angelägenhetsgraden av praktiska skäl icke ansågos kunna då genomföras

eller som ur olika synpunkter funnits böra anstå kortare eller längre tid.

Med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget har högskolans styrelse

ansett vissa nedskärningar av det ursprungliga statförslaget kunna tillfälligt

genomföras, vilka nedskärningar främst berört engångsanslag (686 900

kronor) samt i mindre mån avlöningskostnader (207 000 kronor) och

utgifter för materiel.

Vad angår möjligheten till ytterligare besparingar har styrelsen nämnt,

att det enligt dess mening kunde övervägas att uppskjuta den lönereglering

för personalen vid psykotekniska institutet, som styrelsen upptagit

i sitt statförslag. I så fall borde dock en viss förbättring av de nuvarande

alltför låga arvodena medgivas redan från och med budgetåret 1949/50. I

övrigt ansåge styrelsen det reducerade statförslaget utgöra ett minimum

av vad som erfordrades för att högskolan skulle kunna på ett någorlunda

nöjaktigt sätt fullfölja sina viktiga samhälleliga uppgifter.

Såsom förut nämnts ha stadsfullmäktige i Stockholm — under åberopande

av vad drätselnämnden anfört i avgivet yttrande — i huvudsak tillstyrkt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts -proposition nr 163.

högskolestyrelsens statförslag. Drätselnämnden har för sin del åberopat

kammarkontorets tjänsteutlåtande, enligt vilket kammarkontoret anslutit

sig till ett av finansavdelningen avgivet yttrande, vari anförts bland annat

följande.

Det reducerade statförslaget slutar nu på en utgiftssumma av i runt tal

4 637 000 kronor. En jämförelse med den för år 1948/49 fastställda staten

försvåras av den radikala budgetomläggningen och högskolans tidigare

ganska invecklade redovisningssätt. I det hela torde utgiftsökningen kunna

angivas till cirka 1 620 000 kronor. Detta belopp understiger ökningen av

statens och stadens bidrag. Detta beror dels på underbalansering av staten

för 1948/49, dels ock på att vissa inkomster från andra håll bortfallit eller

reducerats.

Av utgiftsökningen hänföra sig runt 500 000 kronor till engångsanslag,

vilka enligt avtalsbestämmelserna skola upptagas i de årliga statförslagen.

Vid reduktionen av det ursprungliga statförslaget har engångsanslaget till

byggnadsarbeten nedsatts från 977 000 till 400 000 kronor och engångsanslaget

till materielanskaffning begränsats från 207 600 till 97 600 kronor.

Det ursprungliga förslaget avsåg främst reparationer och moderniseringar

av de naturvetenskapliga institutionernas byggnader Kungstensgatan 45

(370 000 kronor) och Odengatan 63 (215 000 kronor) samt inredning av

lokaler (370 000 kronor) i tekniska högskolans gamla byggnad Drottninggatan

95 A i kvarteret Vega, som statsmakterna i samband med det nya

avtalet reserverat för högskolan. Med hänsyn till trångboddheten för högskolan

och de särdeles bekymmersamma lokalförhållanden, vilka länge

hämmat arbetet på flera institutioner, synes det angeläget, att de mest

behövliga lokalförbättringarna få påbörjas. Någon ytterligare reduktion

ifrågasättes därför icke av byggnadsanslaget liksom ej heller av det i förhållande

till upprustningsbehoven hårt nedskurna materielanslaget.

De årliga kostnaderna slutade i det ursprungliga statförslaget på en

summa av runt 4 455 000 kronor och motsvarade i stort sett första etappen

av en upprustning enligt den plan, som framlagts i den bland annat på

universitetsberedningens och andra sakkunnigas betänkanden grundade

utredningen om högskolans anslagsbehov. Efter styrelsens egna prutningar

med 315 000 kronor kvarstår ett utgiftsbelopp av inalles 4 140 000 kronor,

vilket i förhållande till staten för 1948/49 innebär en höjning med 1 120 000

kronor. Den stora ökningen bör ses mot bakgrunden av de särdeles omfattande

personella och materiella förstärkningar, som staten under senare

är beviljat universiteten och de statliga högskolorna. Det nu framlagda

statförslaget för Stockholms högskola ligger inom ramen för ett motsvarande

upprustningsprogram och det synes nödvändigt, att detta i sina

huvuddrag förverkligas snarast möjligt, om icke högskolan skall sacka efter

i utvecklingen. I sak torde därför icke mycket vara att invända mot vad

styrelsen begärt. Vid sin genomgång av statförslaget har finansavdelningen

funnit sig böra redovisa följande.

Den största kostnadsökningen kommer på avlöning sposten, som upptages

med runt 2 987 000 kronor eller omkring 845 000 kronor mer än i årets stat.

Av ökningen hänföra sig i runda tal 460 000 kronor till matematisk-naturvclenskapliga

avdelningen, 35 000 kronor till stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen, 310 000 kronor till humanistiska avdelningen och 40 000

kronor till styrelse och kansli in. fl.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. ''proposition nr 163.

Den vetenskapligt utbildade personalen vid högskolan har redan i huvudsak

avlönats efter statliga grunder. De statliga reglementena föreslås nu

tillämpade för personalen i dess helhet. För överföringen och för inplaceringen

av föreslagna nya tjänster i statens lönegrader har visst samråd skett

under hand med statliga myndigheter. I en del fall torde en snävare värdesättning

komma att påkallas än den styrelsen stannat vid. Eventuella

justeringar äro tillsammans icke av någon större ekonomisk betydelse och

den närmare granskningen synes av praktiska skäl böra göras i ett sammanhang

av vederbörande statliga organ.

Nya lärostolar föreslås inrättade i ekonomisk historia — denna professur

har i tidigare sammanhang redan accepterats av staten och staden — samt,

genom ombildning av andra tjänster, i botanik, i nordisk och jämförande

fornkunskap och i teoretisk filosofi. Nya på högskolans stat äro vidare

professurer i nordisk och jämförande folklivsforskning och i ärftlighetslära,

för vilka lärostolar högskolan tidigare icke själv behövt bära kostnaderna.

Antalet docentstipendier föreslås ökat från 7 till 13 för naturvetare,

från 3 till 4 för jurister och från 9 till 15 för humanister. Därjämte

begäres ett stort antal nya tjänster som laboratorer, lektorer och

biträdande lärare, assistenter och amanuenser, biträden och institutionspersonal.

Slutligen förekomma några arvodesjusteringar och vid kansliet

en ny tjänst som biträdande sekreterare.

Utöver anslagsäskandena hemställer högskolan om principbeslut om

inrättande vid senare tidpunkt av dels sex professurer — i finansrätt, förvaltningsrätt

och allmän rättslära samt i ibero-romanska språk ävensom

dubblering av lärostolarna i engelska och pedagogik — dels ock 16 docentstipendier,

varav 5 i den naturvetenskapliga, 2 i den juridiska och 9 i den

humanistiska fakulteten. Det må här nämnas, att de av styrelsen företagna

anslagsminskningarna bland annat avse 4 humanistiska professurer — nya

i finska och i kulturgeografi samt dubbleringar av lärostolarna i litteraturhistoria

och i nordiska språk — och 2 naturvetenskapliga och 2 humanistiska

docentstipendier.

Det torde icke finnas anledning till erinran från stadens sida mot styrelsens

önskemål beträffande professurer och docenturer. Med tanke på undervisningens

behov synas dubbelprofessurerna i botanik, engelska, nordiska

språk och litteraturhistoria vara angelägnast. Den bristande tillgången på

arvoderade docenter torde höra till de punkter, där högskolan varit särskilt

ogynnsamt lottad.

Vid en del av de naturvetenskapliga institutionerna föreslås omfattande

personalökningar. Löneposterna stiga sålunda i fysik med 26 000 till

111 000 kronor, i geografi med 33 000 till 79 000 kronor, i kemi med 101 000

till 259 000 kronor, i ärftlighetslära med 52 000 till 65 000 kronor och för

Wenner-Grenska institutet med 49 000 till 169 000 kronor. I rådande ekonomiska

läge förefaller det rimligt med vissa temporära begränsningar av

utvidgningarna.

Inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen ha provisoriska lönetilllägg

genomgående inräknats i professorslönerna. Staden har för sin del

hittills icke medgivit detta med hänsyn till att juristprofessorerna vid högskolan

avlönas efter något förmånligare grunder än vid universiteten och

därjämte, med undantag för Carl Lindhagens-professuren i internationell

rätt, uppbära inkomst av kursavgifter.

Inom högskolans humanistiska avdelning har ämnet nordisk och jäm
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

förande folklivsforskning hittills varit företrädd av en vid nordiska museet

inrättad donationsprofessur med ett forskningsinstitut, som även tjänat

högskolan utan nämnvärda kostnader för denna. Nordiska museets nämnd

har nu anmält, att fondmedlen icke längre förslå och begärt, att högskolan

skulle bidraga med hälften av kostnaderna för löner till professorn, en

amanuens och tre biträden samt för hyra och materiel eller omkring 28 000

kronor. Styrelsen har biträtt detta förslag. I utredningen om högskolans

upprustningsbehov medtogos inga motsvarande kostnader i första etappen,

medan anslagsbehovet för andra etappen preliminärt beräknades till 20 000

kronor jämte ett docentstipendium i avvaktan på en närmare utredning av

frågan. En dylik utredning synes påkallad före ställningstagandet.

För psykotekniska institutet har statförslaget, efter reduktion med 5 000

kronor, upptagit en kostnad av 97 000 kronor, varav 83 000 kronor för

löner. I högskoleutredningen beräknades det årliga anslagsbehovet till

70 000 kronor. Staten anvisar för närvarande 20 000 kronor per år, medan

stadsfullmäktige 1946 och 1947 beviljat engångsbidrag om tillsammans

52 500 kronor. Anslaget synes höra till dem, som i första hand kunna

lämna rum för ytterligare besparingar.

Posten för pensioner och livräntor har uppräknats med runt 25 000

kronor med hänsyn till nytillkommande pensioner, vilket torde få godtagas,

även om en av de "blivande emeriti icke är tillförsäkrad rätt till

pension.

Anslaget till omkostnader har efter en av styrelsen företagen nedsättning

med 35 000 kronor uppförts med 512 000 kronor, vilket innebär en

ökning med omkring 110 000 kronor. En väsentlig standardförbättring

föreslås i fråga om posten för underhållskostnader, som uppräknats från

45 000 till 90 000 kronor. Denna höjning synes påkallad, då underhållet av

högskolans delvis ålderdomliga byggnader av brist på medel blivit eftersatt

i avsevärd grad. Byggnadsvärdet å högskolans institutioner uppgår

till omkring 4 500 000 kronor. En höjning av posten för telefon, skrivmateriel

m. m. med 10 000 kronor synes motiverad. Ej heller torde några

större nedsättningar vara att tillråda i fråga om övriga poster — bränsle,

lyse, renhållning in. m. — vilka betecknas förslagsvis. I det hela synes

anslaget dock tåla en viss avrundning nedåt.

Det i statförslaget ursprungligen med 564 080 kronor upptagna årliga

matericlanslaget ansluter i stort sett till beräkningarna i utredningen om

högskolans upprustningsbehov, varjämte medel upptagits för institutet

för folklivsforskning och ryska institutet. Efter nedsättning till 491 218

kronor i det definitiva anslagsäskandet kvarstår en ökning i förhållande

till senaste stat med omkring 140 000 kronor. Därest omständigheterna

påfordra, kan anslaget väl ytterligare beskäras. Av medelsknapphet ha

emellertid högskolans institutioner hittills måst undvara även mycket

angelägna arbetsredskap. Den avsedda anslagshöjningen ter sig därför i

det hela påkallad; åtminstone inom vissa ämnen torde utrustningen ändock

bliva ganska ofullständig.

I fråga om intäkter bär avkastningen av högskolans egna fonder upptagits

med runt 540 000 kronor mot 535 000 kronor i gällande stat. Medelräntan

är beräknad efter 3,45 procent mot för närvarande 3,5 procent.

Avgifterna från studerande ha uppförts med 330 000 mot 335 000 kronor i

årets stat och övriga inkomster med 225 000 mot 350 000 kronor. I fråga

om bidragen från enskilda förut.sättes eu minskning av tillskotten till Wenncr-Grenska

institutet med (it) 000 kronor, till ryska institutet med 45 000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

kronor och till psykotekniska institutet med 13 000 kronor. Efter granskning

av beräkningarna har avdelningen icke ansett sig kunna påyrka

någon höjning av inkomstposterna.

Sammanfattningsvis har finansavdelningen framhållit, att den företagna

granskningen icke givit anledning till några viktigare erinringar mot det

remitterade statförslaget. Det syntes också få anses utgöra ett vitalt intresse

för högskolan men även för forskningen och den högre undervisningen

överhuvud taget i vårt land, att den planerade upprustningen av högskolan

genomfördes. Å andra sidan maste man beakta de skärpta krav på återhållsamhet,

som följde av försämringen i det ekonomiska läget. För staden,

som länge bistått högskolan, innebure statförslaget en ökning av årsanslaget

med i runt tal 125 000 kronor till 885 000 kronor, vartill komme ett oförändrat

likvidanslag för tomtupplatelser med 80 000 kronor. I den mån

det föreliggande statförslagets för högskolan angelägna förbättringar av

statsmakterna bedömdes nu kunna genomföras, syntes staden böra förklara

sig villig medverka härtill enligt det nya avtalets bestämmelser. Om statförslaget

i huvudsak skulle vinna bifall, syntes den definitiva anslagssumman

i anslutning till de av avdelningen ifrågasatta ändringarna eller av

eljest ifrågakommande anledningar komma att reduceras åtminstone så

mycket, att stadens andel borde jämkas till i runt tal 850 000 kronor.

Statskontoret har i nuvarande statsfinansiella läge ansett en fullständig

omarbetning av statförslaget vara ofrånkomlig. Denna omarbetning måste

enligt ämbetsverkets mening verkställas av högskolemyndigheterna, som

emellertid lämpligen syntes böra samråda med universitetskanslersämbetet.

Därvid syntes böra uppgöras statförslag, föranledande statsbidrag å omkring

en miljon samt eventuellt å 1,2 miljoner kronor. Vid förslagens uppgörande

borde tillses, att sadana önskemal icke upptoges som för kommande

budgetar medförde automatiska utgiftsökningar av större storleksordning.

Till stöd för sitt ställningstagande har statskontoret anfört i huvudsak

följande.

Statskontoret har funnit den föreliggande framställningen kännetecknas

av en betydande svåröverskådlighet, som förorsakat avsevärt arbete vid

remissbehandlingen. Detta föranledes dels därav att motiveringar för de

olika befattningarna återfinnas än i skilda kommittébetänkanden, än i fakulteternas

framställningar och än i högskolestyrelsens sammanfattande

promemoria, dels ock av frånvaron av jämförelser med nu rådande förhållanden.

Det har således icke varit möjligt att på grundval av högskolans

framställning erhålla någon uppfattning om det antal nya tjänster, som

avses inrättade. Med ledning av en av statskontoret införskaffad stat för

1948/49 har emellertid ämbetsverket trott sig kunna konstatera, att antalet

vetenskapliga tjänster ökats med över femtiotalet och övriga befattningar

med omkring 40.

Redan i sitt utlåtande över förslaget till avtal med staden och högskolan

(se prop. nr 219/1948 s. 17) framhöll statskontoret, att enligt ämbetsverkets

uppfattning statsfinansiella förutsättningar för en upprustning av hög
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

skolan icke förelågo. Ämbetsverket kunde heller icke förorda, att staten

iklädde sig de ekonomiska förpliktelser, som skulle följa med avtalet. I

anledning härav uttalade föredragande departementschefen, att avtalet icke

innebure någon förpliktelse att omedelbart pabörja en upprustning, och att

några ekonomiska förpliktelser av för staten juridiskt bindande karaktär

icke vore nödvändiga konsekvenser av avtalet. Kungl. Maj:t och riksdagen

finge nämligen frihet att i sista instans bestämma storleken av den s. k.

anslagssumman och fastställa detaljerad stat för högskolan.

Enligt vad statskontoret under hand inhämtat, slutar den för 1948/49

gällande kostnadsstaten för högskolan på i runt tal 2 836 450 kronor. Då

högskolans inkomster av fonder och avgifter in. m. för nästkommande

budgetår upptagits till 1 093 980 kronor, skulle med stadens minimibidrag

på 700 000 kronor erfordras ett statsbidrag på i runt tal 1 043 000 kronor,

innebärande en höjning av statsbidraget — nu 689 600 kronor med icke

mindre än 55 procent enbart för att bibehålla den nuvarande utgiftsstaten

vid högskolan. Statskontorets förut uttalade farhågor rörande de ekonomiska

förpliktelser, som ett accepterande av avtalet skulle medföra, ha

således på ett oförtydbart sätt besannats. Visserligen äro statsmakterna

icke juridiskt förpliktade att bibehålla den nuvarande utgiftsramen, men

ämbetsverket föreställer sig, att de praktiska möjligheterna för en nedskärning

av kostnadsstaten äro nära nog obefintliga. Den utvägen finnes givetvis,

att inkomsterna ökas, men vilka möjligheter, som i detta avseende

kunna förefinnas för högskolan, kan statskontoret icke bedöma. Med hänsyn

till vad sålunda anförts förefaller det ämbetsverket uppenbart, att

statsmakterna måste begagna sin bestämmanderätt i förevarande Imnseende

till att synnerligen restriktivt pröva högskolestyrelsens förslag. Ämbetsverket

tillåter sig även bringa i erinran de uttalanden, som vid innevarande

års riksdag gjordes av chefen för jordbruksdepartementet i anledning av

väckta förslag om upprustning av lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna

(se prop. nr 177/1948).

Riksräkenskapsverket har beträffande utformningen av huvudstaten anfört

följande.

Enligt det föreliggande förslaget till inkomst- och utgiftsstat för Stockholms

högskola ha å huvudstatens debetsida uppförts poster (anslag) för

såväl löpande utgifter som vissa engångskostnader. Anordningen har föranlctts

av bestämmelserna i det mellan representanter för statsverket,

Stockholms stad och högskolan den 12 januari 1948 träffade avtalet, vilket

godkänts av innevarande års riksdag (skr. nr 326). Det belopp varmed

statsverket enligt samma avtal har att bidraga till bestridande av den

utgiftssumma, som icke täckes av högskolans egna medel, avses skola anvisas

i form av ett under VIII huvudtiteln uppfört förslagsanslag, benämnt

Bidrag till Stockholms högskola. Ifrågavarande bidragsanslag skulle sålunda

komma att belastas med kostnader av både löpande natur och engångsnatur.

Riksräkenskapsverket, som icke beretts tillfälle att yttra sig över det

förenämnda avtalet innan det definitivt godkändes, anser sig icke kunna

underlåta att framföra betänkligheter mot den utformning som högskolans

inkomst- och utgiftsstat i förevarande avseende kommit att erhålla. Enligt

för närvarande tillämpade principer för den statliga medelsförvaltnmgen

skola nämligen av redovisningstekniska skäl löpande utgifter och engångs
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

kostnader i görligaste män särskiljas. Med hänsyn härtill vill ämbetsverket

ifrågasätta, huruvida icke avtalet i denna del bör tagas under omprövning,

så att för framtiden statsverkets bidrag till högskolans engångskostnader

för materielanskaffning och byggnadsarbeten kan anvisas å särskilda anslag.

I avvaktan härpå synes på högskolans stat för nästkommande budgetår

några poster för dylika engångskostnader icke böra uppföras.

Huvudstatens utformning i övrigt har icke givit riksräkenskapsverket

anledning till erinran. Dock torde beträffande avlönings-, pensions- och

omkostnadsanslagen — även om desamma av tekniska skäl få karaktären

av förslagsanslag —- böra föreskrivas att ifrågavarande utgiftsposter icke

må utan Kungl. Maj:ts tillstånd överskridas.

Universitetskanslern har i sitt utlåtande framlagt ett starkt beskuret

statförslag, där statens bidrag till högskolan begränsats till 1 554 200 kronor,

och härom anfört bland annat följande.

Enär det i högskolans reducerade förslag till huvudstat beräknade statsbidraget

uppgår till ett belopp, som är omkring 1 150 000 kronor större än

det i statsverkspropositionen, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

beräkningsvis uppförda anslaget, har det varit nödvändigt att söka i hög

grad begränsa omfattningen av den »upprustning», som högskolan önskat få

förverkligad redan i denna första etapp. Överläggningar ha i sådant syfte

ägt rum å, kanslersexpeditionen med representanter för högskolan. Härvid

har det visat sig, att högskolan, om man räknade med ett statsbidrag av

ungefär den storlek, som beräknats i statsverkspropositionen (1 500 000

kronor) endast finge en jämförelsevis obetydlig förstärkning i personligt

och materiellt hänseende av sin nuvarande organisation, en förstärkning,

som icke möjliggjorde för högskolan att annat än i ringa grad förbättra

sin nuvarande vetenskapliga standard. Jag vill i detta sammanhang fästa

uppmärksamheten på att, enligt vad jag under hand inhämtat, högskolans

inkomster under nu löpande budgetår kunna beräknas komma att understiga

utgifterna med åtminstone 360 000 kronor samt att Stockholms stads

bidrag till högskolan — enligt uppgift för närvarande cirka 850 000 kronor

— under instundande budgetår torde komma att minskas till 700 000

kronor (det i avtalet stadgade minimibidraget).

En ökning av statsbidraget för kommande budgetår från nuvarande belopp

cirka 700 000 kronor till 1 500 000 kronor, d. v. s. med cirka 800 000

kronor kommer således — om man tar hänsyn till den beräknade bristen i

innevarande års stat och minskningen i stadens bidrag — endast att möjliggöra

en upprustning i förhållande till den nuvarande situationen för

mindre än 300 000 kronor. Hur beklagligt det än är, att högskolan således

icke kan nu påräkna en upprustning, som tillnärmelsevis motsvarar den,

som i de flesta hänseenden kommit statsuniversiteten till del, anser jag

mig dock i nuvarande situation skyldig att söka framlägga ett statförslag,

där statens bidrag till högskolan så begränsats, att det endast något överskjuter

det i statsverkspropositionen beräknade beloppet. Vid sidan av den

kraftiga nedskärning av de i högskolans statförslag beräknade utgifterna,

som jag varit nödsakad att föreslå, har jag även räknat med någon höjning

av vissa i högskolans statförslag upptagna inkomstposter.

Den reduktion av den av styrelsen begärda personaluppsättningen, som

jag varit nödsakad ifrågasätta, har icke varit lätt att på ett någorlunda

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

rättvist sätt genomföra. Härför skulle egentligen fordras en synnerligen

tidsödande och detaljerad undersökning rörande personalbehovet i de olika

ämnena. Jag har emellertid, i den mån tiden det medgivit, sökt inhämta

nödiga upplysningar till frågans belysande. Prövningen måste dock givetvis

bli synnerligen summarisk. Utgångspunkten för min undersökning har varit

att icke i annat fall än då särskilda skäl äro för handen på någon punkt

minska de nu befintliga arbetskrafterna utan i stället, i den män de begränsade

tillgångarna det medge söka åstadkomma utökning av personalen.

Departementschefen. Att en betydande, både personell och materiell upprustning

är av nöden för att sätta Stockholms högskola i stånd att uppnå

och bibehålla paritet med statsuniversiteten har påvisats av ett flertal

utredningar, i främsta rummet universitetsberedningen, socialvetenskapliga

forskningskommittén och naturvetenskapliga forskningskommittén. Vid

uppgörande av sitt statförslag har högskolans styrelse också räknat med

att en väsentlig upprustning av högskolan skulle i en första etapp genomföras

redan från och med nästa budgetår. Ett accepterande av det av

styrelsen framlagda reducerade statförslaget förutsätter ett statsbidrag av

i runt tal 2 657 000 kronor, innebärande en höjning av statens bidrag till

högskolan med omkring 1 967 000 kronor. Utgångsläget för en mera

betydande omedelbar upprustning av högskolan är emellertid icke gynnsamt.

En icke oväsentlig ökning av statsbidraget erfordras redan för att

bibehålla den nuvarande utgiftsstaten. Statskontoret har beräknat, att ett

statsbidrag av 1 043 000 kronor skulle vara erforderligt härför. Det angivna

beloppet är, såvitt jag kunnat finna, för lågt och synes i stället uppgå till

över 1 200 000 kronor. Härtill komma vissa utgiftsstegringar för nästa

budgetår av mer eller mindre automatisk natur. Slutligen påkallar det

nuvarande statsfinansiella läget en stor återhållsamhet i fråga om statens

utgifter.

Vid den förberedande granskning, som vid den gångna höstens budgetarbete

ägnats detta ärende, ansågs en kraftig beskärning av det av styrelsen

framlagda statförslaget nödvändig, och i statsverkspropositionen för nästa

budgetår har för ifrågavarande ändamål upptagits ett beräknat anslag av

1 500 000 kronor.

Det av universitetskanslern nyligen framlagda, starkt beskurna statförslaget

förutsätter ett statsbidrag, som med 54 200 kronor överstiger nyssnämnda,

beräknade anslag. Jag har funnit mig i huvudsak böra acceptera

kanslerns förslag med de jämkningar däri, som föranledas av den av mig

förordade löneförbättringen för vissa professorer m. fl. befattningshavare.

Beträffande huvudstatens utformning har riksräkenskapsverket framfört

betänkligheter mot att — i enlighet med gällande avtal — å huvudstatens

debetsida uppförts poster (anslag) för såväl löpande utgifter som vissa

engångskostnader och ifrågasatt, huruvida icke avtalet i denna del borde

tagas under omprövning, så att för framtiden statsverkets bidrag till hög
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

skolans engångskostnader för materialanskaffning och byggnadsarbeten

kunde anvisas å särskilda anslag.

Enligt för den statliga medelsförvaltningen gällande regler borde anslag

för sistnämnda två ändamål rätteligen ha reservationsanslags (investeringsanslags)

natur och sålunda kunna disponeras för avsedda ändamål under en

period, omfattande tre på varandra följande budgetår. En övergång till ett

sådant system måste, såvitt jag kan finna, antingen förutsätta en rätt

väsentlig förändring av de bidragsgrunder, varom enighet nåtts efter segslitna

förhandlingar, eller ock, därest ingen ändring av bidragsgrunderna

sker, dels medföra vissa rcdovisninvstekniska svårigheter, dels ock föranleda,

att bidragsfördelningen mellan statsverket och Stockholms stad skulle på

ett mindre rationellt sätt komma att påverkas av eventuella ojämnheter i

fråga om belastningen. Med hänsyn härtill synes det mig lämpligt att

dylika engångskostnader fördelas över visst antal år och att högskolan

erhåller rätt att lyfta hela det för visst budgetår anvisade beloppet, oberoende

av huruvida detsamma kan tillfullo utnyttjas under budgetåret eller

ej. Vid budgetårets utgång icke disponerade medel böra därvid insättas

å checkräkning i bank och redovisas å särskild diversemedelstitel. Skulle

behållning kvarstå å dylikt konto sedan vederbörande anskaffningsprogram

respektive byggnadsföretag slutförts, bör ifrågavarande belopp nästföljande

budgetår tillföras statens kreditsida. Det torde böra ankomma på högskolans

revisorer att i sin berättelse lämna särskild redogörelse för dispositionen

av medel å dylika diversemedelstitlar.

Jag övergår nu till att lämna en närmare redogörelse för huvudstatens

utgiftssida för att därefter redogöra för dess inkomstsida och angiva

anslagsbehovet.

D. Huvudstatens utgiftssida.

1. Avlöningar.

a. Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen.

Matematik.

Nuvarande förhållanden.

Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

2 professorer ..............................

— docentstipendiat .........................

1 biträdande lärare.........................

1 undervisningsassistent (arvode 6 900 kr.) . .. .

— förste assistent ..........................

2 förste amanuenser........................

— andre amanuens..........................

kursanslag 4 200 kr...........................

2

1

1

1

3

2 400 kr.

2

1

1

2

1

2 400 kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163. 27

Av professurerna omfattar den ena ren matematik och den andra högre

matematisk analys.

Departementschefen. Med godtagande av kanslerns förslag beräknar jag

i det följande medel till avlönande av i förslaget upptagen personal ävensom

ett kursanslag av 2 400 kronor.

Försäkringsmatematik och matematisk statistik.

Nuvarande förhållanden.

Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

1 professor ....................

............. 1

1

1 docentstipendiat .............

............. 1

1

1 förste amanuens .............

............. 2

1

I enlighet med riksdagens beslut (skrivelse 1925: 275) föreskrev Kungl.

Maj:t genom beslut den 28 januari 1927, att av reservationen å anslaget till

upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet ett belopp av

350 000 kronor skulle avsättas till en fond, vars avkastning skulle användas

till underhållande vid Stockholms högskola av en professur i försäkringsmatematik

och matematisk statistik. Vidare förordnade Kungl. Maj:t genom

samma beslut, att nämnda belopp av 350 000 kronor skulle av statskontoret

förvaltas som en särskild fond, benämnd »Fonden för en professur

i försäkringsmatematik och matematisk statistik vid Stockholms högskola»

samt att fondens avkastning skulle användas dels till avlöning av en

innehavare av professuren i enlighet med de grunder, som gällde för avlöning

av professor vid statsuniversiteten, dels ock med högst 500 kronor

om året för inköp av erforderlig boklitteratur inom professurens ämnesområde.

Sedermera förklarade Kungl. Maj:t genom beslut den 25 november

1927, att innehavaren av professuren skulle vara berättigad till pension

till belopp och under de villkor och bestämmelser, som gällde för professor

vid universitet, samt föreskrev, att kostnaden härför skulle bestridas av

avkastningen från ifrågavarande fond.

Fondens kapital jämte icke hittills i anspråk tagen avkastning utgjorde

den 1 juli 1948 enligt vad jag under hand inhämtat i runt tal 410 000

kronor.

Till kostnaderna för institutionens för försäkringsmatematik och matematisk

statistik upprätthållande ha ett antal livförsäkringsbolag under en

följd av år lämnat ett årligt bidrag av 8 000 kronor. Högskolans styrelse

har i sitt statförslag för nästa budgetår räknat med oförändrat bidrag, 8 000

kronor, från försäkringsbolagen och upptagit detta belopp under delposten

Bidrag från enskilda.

Departementschefen. Kanslerns förslag innebär oförändrad personalorganisation.

Jag beräknar i det följande medel för avlönande av ifrågavarande

personal under avlöningsposten. På inkomstsidan upptager jag beräknade

inflytande bidrag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Nuvarande förhållanden.

1 lärare (professor; arv. 5 000

kr.) ....................

1 docenstipendiat..........

1 observatör (arv. 3 000 kr.)

2 assistenter (arv. å 1 000 kr.)

Astronomi.

Styrelsens förslag.

1 (arv. 5 000 kr.)

1

1 (arv. 3 000 kr.)

2 (arv. å 1 000 kr.)

Kanslerns förslag.

1 (arv. 5 000 kr.)

1

1 (arv. 3 000 kr.)

2 (arv. å 1 000 kr.)

Ämnet astronomi företrädes vid högskolan av professorn och astronomen

vid vetenskapsakademiens observatorium i Saltsjöbaden (Stockholms observatorium).

Föreläsningarna i ämnet givas vid högskolan; observatoriet står

såväl för forskning som för undervisning öppet för högskolans studerande.

Departementschefen. Mot styrelsens av kanslern biträdda förslag, vilket

innebär oförändrad personalorganisation, har jag icke funnit anledning till

erinran. Jag beräknar i det följande medel till avlönande av ifrågavarande

personal.

Mekanik och matematisk fysik.

Nuvarande förhållanden.

Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

1 professor................................ 1

— docentstipendiat ......................... 1

1 biträdande lärare......................... 1

— förste assistent........................... 1

1 förste amanuens.......................... 1

— räknebiträde ............................ 1 (Ca 11)

Föreläsningar i rationell mekanik (2 000 kr.) .... —

1

1

1

1 (Ce 8)

Departementschefen. Den nuvarande befattningen såsom biträdande lärare

torde böra bibehållas och det av kanslern förordade (Jocentstipendiet

böra utgå. Jag beräknar i det följande medel till avlönande av i kanslerns

förslag upptagen personal med nyss angiven ändring. Löneställningen för

räknebiträdet bör avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen 1947: 436.

Fysik.

Nuvarande förhållanden.

Styrelsens förslag.

1 professor..............................

1 laborator .............................

1 biträdande lärare ......................

— förste assistent........................

1 andre assistent ........................

1 undervisningsassistent (arvode 6 900 kr.) . .

2 förste amanuenser .....................

1

1

1

1

1

2

Kanslerns förslag.

1

1

1

2

2

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

1 mekaniker (lön 7 392 + 400 kr.) ........ 1 (Cal.8)1

1 biträdande mekaniker (arvode 3 900 kr.) . . 1 (Ca 14)1 2

— institutionsvaktmästare ................ 1 (Ca 11)

— laboratoriebiträde...................... 2 (Ca 11)

— kanslibiträde .......................... 1 (Ca 11)

kursanslag (1 250 kr.)...................... —

arvode för ledning av biofysiska arbeten

(3 000 kr.) ............................ 3 000 kr.

Kanslerns förslag.

1 (Ce 14)2

1 (Cell)3

1 (Ce 8)4

3 000 kr.

Mekaniker och biträdande mekaniker. Styrelsen anför:

Å fysiska institutet äro anställda 1 mekaniker och 1 biträdande mekaniker.

Dessutom finnas extra arbetskrafter (2 eller 3 befattningshavare).

Av mekanikern, som tjänstgör som chef för verkstaden, fordras mycket

goda tekniska kunskaper, helst lägre ingenjörsexamen jämte lång praktik.

Han måste vidare äga kännedom om grunderna i den fysikaliska tekniken.

Med hänsyn till rådande svårigheter att kunna utifrån erhålla för institutets

verksamhet erforderliga mekaniska, elektriska eller optiska instrument,

måste dessa till övervägande del tillverkas å institutets verkstad. Det är

härvid fråga om apparater eller instrument, på vilka de allra största krav

på precision måste ställas. Vid förfärdigandet av instrumenten har mekanikern

att i de flesta fall med ledning av vissa utkast söka få fram den lämpligaste

konstruktionen. I den mån arbetet ålagts annan befattningshavare,

har han att övervaka arbetets utförande.

Den biträdande mekanikern måste i huvudsak besitta samma manuella

färdighet som mekanikern och således inneha en gedigen yrkesutbildning.

Också på denne befattningshavare ankommer att efter ritningar självständigt

utföra komplicerade instrument och apparater för institutet.

Beträffande lönegradsplaceringen för nu ifrågavarande båda tjänstemän

torde övervägande skäl tala för att mekanikern erhåller ställning som förste

instrumentmakare (Ca 18). Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter,

som åvila jämväl den nuvarande biträdande mekanikern, torde tjänsten

enligt styrelsens mening böra uppföras som instrumentmakartjänst

(Ca 14).

Styrelsen vill tillägga, att någon svårighet icke föreligger att med hänsyn

till arbetsuppgifternas art differentiera tjänsterna å de förordade lönelägena.

Statskontoret anser, att mekanikern och biträdande mekanikern böra

med hänsyn till i ärendet angivna arbetsuppgifter hänföras till 14 och 11

lönegraden med benämning instrumentmakare respektive institutionsvaktmästare.

Statens lönenämnd framhåller, att vid universiteten finnes inrättad endast

en förste instrumentmakartjänst i lönegraden 18, nämligen vid den

instrumentverkstad, som är gemensam för de kemiska och fysikaliskkemiska

institutionerna vid Uppsala universitet. Vid en jämförelse mellan

1 Tjänstebenämning förste instrumentmakare.

* » instrumentmakare.

8 » institutionsvaktmästare.

4 » kontorsbiträde.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majrts ''proposition nr 163.

sistnämnda instrumentverkstad och instrumentverkstaden vid fysiska

institutet vid Stockholms högskola kunde lönenämnden icke finna motiverat

med en dylik tjänst vid fysiska institutet. Lönenämnden föreslår i

stället en instrumentmakarbefattning (Ca 14). Vidkommande den av styrelsen

förordade instrumentmakartjänsten anser lönenämnden, att den bör

uppföras som institutionsvaktmästartjänst, men anser det tveksamt om

tjänsten bör upptagas högre än i 11 lönegraden.

Departementschefen. Jag biträder kanslerns förslag och beräknar i det

följande härför erforderliga medel. Vad beträffar löneställningen för mekanikern

och biträdande mekanikern innebär kanslerns förslag, att de skola

hänföras till 14, respektive 11 lönegraden med benämning instrumentmakare,

respektive institutionsvaktmästare. Detta överensstämmer med

statskontorets och lönenämndens ställningstagande men innebär samtidigt

en lägre lönegradsplacering än vad högskolans styrelse föreslagit.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag utgår från att löneställningen

för institutionsvaktmästare och därmed jämförlig personal vid högskolan

skall bedömas från nu inom statsförvaltningen tillämpade lönesättningsnormer

för befattningshavare, varom här är fråga. En prövning efter

dessa grunder ger emellertid enligt min mening vid handen, att tjänsterna

av högskolans styrelse åsatts väl höga lönegradsnummer. Jag erinrar

emellertid om att kanslern i skrivelse till chefen för finansdepartementet

den 24 augusti 1948 hemställt, att utredningsmän måtte tillkallas för verkställande

av en översyn rörande löneställningen för institutionsvaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare vid universitetens vetenskapliga

institutioner. Jag förutsätter, att en dylik översyn jämväl kommer att omfatta

motsvarande befattningshavare vid Stockholms högskola.

Kemiska övningslaboratoriet.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

1 biträdande lärare ...................... 1

— förste assistent ........................ 3

3 andre assistenter....................... —

1 undervisningsassistent (arvode 6 900 kr.) . . —

3 förste amanuenser ..................... 4

1 andre amanuens....................... 1

— laboratoriebiträde...................... 1 (Ca 11)

— kanslibiträde .......................... 1 (Ca 11)

1 institutionsvaktmästare (lön 6 816 kr.) .... 1 (Ca 13)

1 vaktmästarbiträde (arvode 4 300 kr.) ____ 1 (Call)1

1 vaktmästarbiträde (arvode 3 800 kr.) ____ 1 (högst

_ Cg 9)

Kanslerns förslag.

1

3

3

1

1 (Cell)

1 (Cell)

1 (Ce 9)

1 (arvode

3 800 kr.)

Tj änstebenämningen institutionsvaktmästare.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Institutionsvaktmästare. Den nuvarande institutionsvaktmästaren,

som av styrelsen föreslås placerad i 13 lönegraden, svarar för

utrustningen på övningslaboratoriet, utför mekaniska arbeten och snickeriarbeten,

glasblåsningsarbeten m. m. Han utför varje halvår bokslutet på

glasförrådet. Det vaktmästarbiträde, som enligt styrelsens förslag skulle

erhålla ställning som institutionsvaktmästare ill lönegraden, utlämnar glas

och annan materiel på glasförrådet och sköter dess bokföring, cirka 125

konton. Han angives vidare utföra alla andra till en institutionsvaktmästartjänst

hörande göromål, tillredning av lösningar för kursen i halvmikroanalys

m. m. samt bland annat utlämning av alkohol.

Lönenämnden anser den i 13 lönegraden uppförda institutionsvaktmästartjänsten

böra uppföras ill lönegraden, medan de för innehavaren av den

föreslagna institutions vaktmästartjänsten avsedda arbetsuppgifterna synas

lönenämnden vara av den art, att befattningen bör placeras som vaktmästarbefattning

i 9 lönegraden.

Statskontoret synes ha samma uppfattning som lönenämnden i förevarande

avseende.

Departementschefen. Jag biträder kanslerns förslag till personalorganisation

och beräknar i det följande medel i enlighet härmed.

Oorganisk och fysikalisk kemi.

Nuvarande förhållanden.

1 professor ..............

1 laborator ..............

1 docentstipendiat........

— förste assistent .........

1 mekaniker (lön 7 992 kr.)

— institutionsvaktmästare .

— d:o....................

— laboratoriebiträde.......

Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

1

1

1

1

1 (CalS)1

1 (Ca 13)

1 (Ca 11)

1 (Ca 11)

1

1

1

1 (Ce 14)2

1 (Cell)

1 (Cell)

Förste instrumentmakare. Till stöd för förslaget, att mekanikern

skulle såsom förste instrumentmakare placeras i 18 lönegraden har

i en av institutionsföreståndaren avgiven promemoria anförts i huvudsak

följande.

Institutionen för oorganisk och fysikalisk kemi förfogar för närvarande

tillsammans med kemiska övningslaboratoriet, som är beläget i samma hus,

över följande tekniska personal, nämligen 1 mekaniker, 1 vaktmästare och

tre vaktmästarbiträden.

Mekanikern tjänstgör som arbetsledare för den övriga tekniska personalen.

Han ombesörjer inköp till ett värde av cirka 70 000 kronor per år

och har härvid fått en mycket stor marknadskännedom, varigenom fördel
1

Tjäustebenämning förste instrumentmakare.

a » instrumentmakare.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

aktiga inköp möjliggöras. Han indriver likvider för de varor, som levererats

från glasförrådet, och platsavgifterna på övningslaboratoriet. Han övervakar

samtliga lokaler och utarbetar behövliga reparations- och ombyggnadsförslag,

infordrar entreprenadanbud och utövar direkt ledning och kontroll

av arbetenas utförande samt konstruerar och tillverkar apparater för

såväl vetenskapliga arbeten som för undervisningen. Han sköter vidare institutionens

högspänningsanläggning och utför upptagning av röntgenfotogram

för vetenskapligt ändamål samt instruerar studenterna i anläggningens

och kamerornas skötsel. Han har examen från teknisk fackskola och

har genomgått flera kompletterande utbildningskurser.

Statskontoret uttalar, att mekanikern torde såsom instrumentmakare

kunna hänföras till 14 lönegraden.

Lönenämnden anför, att mekanikerns arbetsåligganden syntes något mera

kvalificerade än vad som i allmänhet kunde anses åvila institutionsvaktmästare.

Ehuru tjänstebenämningen instrumentmakare icke i förevarande

fall syntes vara fullt adekvat, ansåge sig nämnden kunna föreslå en instrumentmakarbefattning

i 14 lönegraden för mekanikern.

Departementschefen. Jag biträder kanslerns, statskontorets och lönenämndens

enstämmiga förslag, att mekanikern skall under tjänstebenämningen

instrumentmakare hänföras till 14 lönegraden. Jämväl i övrigt biträder

jag kanslerns förslag till personaluppsättning och beräknar i det följande

medel till personalens avlönande.

Organisk kemi och biokemi.

Nuvarande förhållanden.

Styrelsens förslag.

1 professor .................... . 1

— laborator ..................... 1

1 docentstipendiat............... 2

— förste assistent ................ 1

1 andre assistent................ 1

— förste amanuens............... 2

— andre d:o..................... 2

1 mekaniker (lön 7 392 + 300 kr.) . 1 (Ca 14)1

1 institutions vaktmästare (lön 6 816

kr.) .......................... 1 (Ca 13)

1 vaktmästarbiträde (arvode 3 300 1 (högst Cg 9)

kr.) ..........................

— laboratoriebiträde.............. 1 (Ca 11)

— kanslibiträde.................. 1 (Ca 11)

Kanslerns förslag.

1

1

1

1

1

1 (Ce 14)1

1 (Ce 13)

1 (arvode

3 300 kr.)

1 (Cell)

Instrumentmakare och institutionsvaktmästare.

Institutet för organisk kemi och biokemi är uppdelat på två byggnader,

1 Tjänstebenämning instrumentmakare.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Odengatan 63 och Sandåsgatan 2. Mekanikern tjänstgör i byggnaden vid

Sandåsgatan och institutionsvaktmästaren i byggnaden vid Odengatan. I nstitutionsföreståndaren

har om arbetsuppgifterna anfört

bland annat följande.

Från och med år 1949 kommer lokalutrymmet att ökas till omkring det

dubbla, vilket givetvis medför ökat arbete och ansvar för den tekniska personalen.

En betydlig utökning av verkstäderna planeras ävensom utrustning

av dem med moderna maskiner. Institutets förråd omhänderhas av den

tekniska personalen, som verkställer inköp, utlämning, bokföring samt inoch

utbetalningar m. m. Tillverkningen av apparatur utför personalen oftast

efter muntliga upplysningar om apparaternas avsedda funktion, efter avbildningar

i tidskrifter eller dylikt. I många fall är det fråga om egna konstruktioner.

Skötsel och reparation av den instrumentella utrustningen utföres

till största delen av den tekniska personalen. Av denna fordras även

rätt stora kunskaper i kemi, då till dess göromål hör bland annat att iordningställa

reagens- och normallösningar. Då utländska forskare ofta arbeta

vid institutet, är det synnerligen önskvärt, att — såsom^ nu är fallet —

den tekniska personalen har viss kunskap i utländska språk.

Lönenämnden finner vad i ärendet anförts rörande mekanikerns och institutionsvaktmästarens

arbetsåligganden giva vid handen, att arbetsuppgifterna

närmast äro jämförbara med dem som åvila institutions vaktmästare

i 11 lönegraden.

Statskontoret anser, att mekanikern icke kan placeras högre än i 11 lönegraden

och bör benämnas institutions vaktmästare. Ämbetsverket anför vidare,

att bärande skäl icke anförts för placering av institutionsvaktmästaren

i 13 lönegraden.

Departementschefen. Det av kanslern förordade förslaget om inrättande

av en laboratorsbefattning anser jag mig icke nu kunna biträda utan förordar

i stället, att medel beräknas för anställande av en förste assistent. Vad

beträffar löneställningen för mekanikern och institutionsvaktmästaren anser

jag mig böra förorda, att den förre inplaceras i 13 lönegraden under benämningen

institutionsvaktmästare och att den senare under oförändrad

tjänstebenämning hänföres till 11 lönegraden. Då jag i övrigt anser mig böra

godtaga kanslerns förslag, beräknar jag i det följande medel till avlönande

av följande personal, nämligen

1 professor

1 docentstipendiat

1 förste assistent

1 andre assistent

1 förste amanuens

1 institutionsvaktmästare i Ce 13

1 » i Ce 11

1 vaktmästarbiträde (arvode 3 300 kr.)

1 laboratoriebiträde i Cell.

3 —• Bihcing till riksdagens protokoll 19If9. 1 sand. Nr 163.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 163.

Meteorologi.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

1 professor .............................. 1

— biträdande lärare........................ 1

— kontorsbiträde.......................... 1 (Ca 8)

anslag till1 biträdespersonal och expenser

(14 900 kr.) ............................ —

Professuren är personlig för professorn C.-G. A. Rossby.

Kanslerns förslag.

1

1

1 (Ce 8)

Departementschefen. Med biträdande av kanslerns förslag beräknar jag

i det följande medel till avlönande av den i förslaget upptagna personalen.

Allmän och historisk geologi.

Nuvarande förhållanden.

1 professor ............

— laborator............

1 docentstipendiat......

— förste assistent.......

1 förste amanuens......

— laboratoriebiträde . .. .

— kartbiträde ..........

— institutionsvaktmästare

Styrelsens förslag.

1

1

1

1

1

1

1

1

(Ca 11)

(Ca 11)

(Ca 11)

Kanslerns förslag.

1

1

l1

1

1 (Cell)

Departementschefen. Jag biträder kanslerns förslag till personalorganisation

och beräknar i det följande avlöningsmedel i enlighet härmed.

Mineralogi och petrografi.

Nuvarande förhållanden.

Styrelsens förslag.

Kanslerns förslag.

1 professor ........................

____ 1

1

— docentstipendiat..................

____ 1

—

1 biträdande lärare.................

. . . . 1

1

— förste assistent...................

l1

1 » amanuens .................

. . . . 1

—

1 preparator (lön 6 816 -\- 300 kr.) . .. .

. . . . 1 (Ca 14)

1 (Ce 13)1 2

— laboratoriebiträde ................

---- 1 (Ca 11)

—

— kanslibiträde ....................

---- 1 (Ca 11)

—

Preparato r. Styrelsen har åberopat följande av vederbörande institutionsföreståndare

lämnade motivering för den föreslagna löneställningen

för preparatorn.

1 Gemensam för geologi och mineralogi.

2 Tjänstebenämning institutionsvaktmästare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Preparatorns väsentliga uppgift är att förfärdiga de slipprov av bergarter

med en fullkomlig planparallell tjocklek på 0,02 mm, som sedan användas

för all mikroskopisk bergartsbestämning. Institutionen äger cirka 3 000 sådana

preparat, som i urval äro i ständigt bruk för varje petrografisk forskningsuppgift.

Det fordras verklig skicklighet att förfärdiga dessa slipprov

av bergarterna så att de motsvara fordringarna på precision och riktig utformning.

Preparatorn utför vidare reparationer och justeringar av institutets instrument

samt tillverkar i vissa fall ersättningsdelar till instrumenten. Därutöver

har nuvarande preparatorn efter anvisning bland annat tillverkat en

precisionsapparat för byggandet av atomstrukturmodeller av mineral och

sammanställer nu sådana modeller, som äro av utomordentlig vikt för undervisningen

i kristallstrukturläran. Sammanställningen av sådana atomstrukturmodeller

är ett precisionsarbete som fordrar stor skicklighet.

Av vad som anförts torde framgå att de uppgifter som åligga preparatorn

vid mineralogiska institutet äro av den art att de fordra en allsidig utbildning

av teknisk och finmekanisk art, långt utöver vad som kan tänkas vara

att förutse hos en institutions vaktmästare i lönegrad Ca 13.

För närvarande råder en nästan revolutionerande utveckling inom all

mineralogisk forskning. En mineralbeskrivning efter moderna krav fordrar

ej blott en undersökning av mineralens yttre former utan även av deras

inre atomära byggnad. I samband därmed torde framdeles allt större krav

ställas på institutionens preparator vid förfärdigandet av såväl instrument

som undervisningsmaterial.

Jag får därför hemställa att befattningen som preparator vid högskolans

mineralogiska institut erhåller ställning som preparator i lönegrad Ca 14.

Statskontoret anser, att preparatorn bör liksom preparatorerna vid Sveriges

geologiska undersökning tillhöra 13 lönegraden, medan lönenämnden

uttalar, att preparatorstjänsten syntes böra placeras som institutionsvaktmästartjänst

i 13 lönegraden.

Departementschefen. Kanslerns förslag till personalorganisation har icke

givit mig anledning till erinran. Jag beräknar i det följande medel till avlönande

av den i förslaget upptagna personalen.

Botanik.

Nuvarande förhållanden.

Styrelsens förslag.

1 professor ............................. 2

1 docentstipendiat....................... 1

1 laborator............................. —

1 arvode åt professor Bergianus å 4 000 kr. . . 1

— biträdande lärare...................... 1

— förste assistent........................ 2

1 andre assistent........................ —

2 förste amanuenser..................... 2

1 institutionsvaktmästare (lön 6 228 -j- 600

kr.) .................................. 1 (Ca 13)

Kanslerns förslag.

2

1

1

1

2

1 (Cell)

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

I ämnet finnes nu vid högskolan endast en professur. Till ämnet

höra två institutioner, nämligen institutionen för fysiologisk botanik och

växtanatomi samt institutionen för morfologisk-systematisk botanik. Den

senare institutionen förestås för närvarande av laboratorn i ämnet.

Naturvetenskapliga forskning skommittén har tidigare föreslagit, att

ytterligare en professur inrättas, benämnd »professur i botanik, särskilt

systematik och morfologi».

Kanslern har anfört, att om högskolan erhölle två professurer i botanik,

syntes dessa i anslutning till benämningen på de båda botanikprofessurerna

vid statsuniversiteten och med beaktande av matematisk-naturvetenskapliga

fakultetens uttalande i ämnet kunna benämnas, den redan befintliga

lärostolen professur i botanik, särskilt fysiologi och anatomi, och den nya

befattningen professur i botanik, särskilt morfologi. Kanslern har härvid

utgått ifrån att professor Bergianus fortfarande skulle svara för växtsystematiken

och växtgeografien.

Till stöd för sitt förslag att institution svaktmästaren

skulle hänföras till 13 lönegraden har högskolans styrelse åberopat ett yttrande

av föreståndaren för botaniska institutet, vari anförts bland annat

följande.

Arbetsuppgifterna för institutets vaktmästare utgöras endast i begränsad

omfattning av vanligt vaktmästararbete (vakthållning, budskickning och

dylikt), däremot huvudsakligen av preparators- och instrumentmakararbete.

Verksamheten på institutet kräver nämligen sådant arbete i stor utsträckning.

Institutet bedriver forskning och undervisning inom företrädesvis

tre av botanikens läroområden, nämligen fysiologi, ekologi (enligt äldre

beteckning växtbiologi) och morfologi. För fysiologi och ekologin behövs

instrument och apparater, som i regel måste byggas för varje enskilt fall.

Standardinstrument användas naturligtvis så långt detta är möjligt, men

vanligtvis är uppgiften av sådan art, att instrumentet måste ombyggas

eller inbyggas i någon specialapparatur, som konstrueras efter uppgiftens

art. Arbetet härmed utföres av vaktmästaren. På hans kompetens ställes

därför särskilda krav. Den nuvarande innehavaren av tjänsten är synnerligen

kunnig för dessa uppgifter. Han utför med stor skicklighet snickeriarbeten,

metallarbeten, prepareringsarbeten, lagar instrument, konstruerar

och bygger apparater, i den mån dessa utprovas på laboratoriet. Vaktmästaren

representerar ensam den sakkunskap i instrumentmakarteknik och materialkännedom,

som är oundgängligen nödvändig, om denna del av arbetet

skall kunna utföras på institutet i stället för att överlämnas till öppna

marknaden.

Lönenämnden anser, att institutionsvaktmästartjänsten bör hänföras till

11 lönegraden. Statskontoret har hyst viss tvekan, om ifrågavarande tjänst

borde hänföras till 13 lönegraden, men har stannat för att förorda 11 lönegraden.

Departementschefen. Jag anser mig böra biträda föreliggande förslag om

inrättande av ytterligare en professur i botanik vid högskolan. I enlighet

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

med kanslerns förslag torde den redan befintliga professuren i botanik böra

benämnas professur i botanik, särskilt fysiologi och anatomi, och den nya

befattningen professur i botanik, särskilt morfologi. Jämväl i övrigt har

jag ansett mig böra biträda kanslerns förslag, vilket i fråga om institutionsvaktmästartjänsten

innebär, att densamma hänföres till 11 lönegraden. Jag

beräknar i det följande erforderliga medel för avlönande av den personal,

som upptages i kanslerns förslag.

Zoologi.

Ämnet zoologi är vid högskolan företrätt av två professurer, den ena i

zoologi samt den andra i experimentell zoologi och cellforskning. Innehavaren

av den förstnämnda professuren förestår den zoologiska institutionen

(zootomiska institutet). Till den senare professuren är knuten institutionen

för experimentell zoologi. Under denna professur sorterar även ett till den

matematisk-naturvetenskapliga avdelningen knutet forskningsinstitut, benämnt

Wenner-Grens institut för experimentell biologi. Detta institut, som

hittills till större delen bekostats från Wenner-Grenska samfundet och

Rochefeller Foundation, är i sin tur uppdelat på ett antal avdelningar. För

institutet gälla särskilda stadgar, som föreskriva, att dess verksamhet bör

befordra experimentell biologisk forskning, särskilt den, som ligger inom

gränsområden till fysikalisk, kemisk och medicinsk forskning. Institutet har

emellertid även anknytningar till teknik och teknisk forskning. Institutets

avdelning för experimentell zoologi fungerar som högskolans institution för

experimentell zoologi.

I det följande behandlar jag de båda ämnesdelarna och Wenner-Grens

forskningsinstitut var för sig.

a) Zoologi. Zootomiska institutet.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

1 professor ..................... 1

1 laborator ..................... 1

— docentstipendiat............... 1

1 biträdande lärare..............

— förste assistent................ 2

1 andre assistent................ —

1 förste amanuens............... 1

1 andre » ............... 1

— laboratoriebiträde.............. 1 (Ca 11)

— kanslibiträde.................. 1 (Ca 11)

1 vaktmästarbiträde (arvode 1 718 1 (Ca 13)1

kr.) ..........................

— kursanslag.................... 1 250 kr.

Kanslerns förslag.

1

1

1

1

1

1

1 (Cell)

1 (arvode

1 718 kr.)

1 250 kr.

'' Tjänstebenämning institutionsvaktmästare.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj ds proposition nr 163.

Institutionsvaktmä stare. Styrelsen anför till stöd för

förslaget att institutionsvaktmästaren skulle placeras i 13 lönegraden, att

härigenom skulle större möjlighet förefinnas för anställande av en institutionsvaktmästare,

som utöver i övrigt erforderliga kvalifikationer jämväl

hade någon konservatorsutbildning.

Lönenämnden har uttalat, att nämnden icke kunde på grundval av lämnade

uppgifter bedöma riktigheten av de föreslagna nya institutionsvaktmästartjänsterna

vid högskolan.

Statskontoret har icke funnit bärande skäl ha anförts för placering i 13

lönegraden av någon föreslagen ny institutionsvaktmästartjänst vid högskolan.

Departementschefen. Den nuvarande befattningen såsom biträdande lärare

torde böra bibehållas och det av kanslern förordade docentstipendiet

böra utgå. Med godtagande i övrigt av kanslerns förslag beräknar jag i det

följande medel till avlönande av i förslaget upptagen personal med nyss

föreslagen ändring ävensom ett kursanslag av 1 250 kronor. Arvodet åt

vaktmästarbiträdet torde därvid böra uppräknas till med 12 jämnt delbart

belopp eller till 1 728 kronor.

b) Zoologi och cellforskning. Institutionen för

experimentell zoologi.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

1 professor ..................... 1

1 docentstipendiat............... 1

— biträdande lärare .............. 1

1 förste amanuens............... 1

1 tekniskt biträde (preparator; arvode

6 336 kr.) ................ 1 (Ca 14)1

1 mekaniker och vaktmästare (lön

6 816 kr.) .................... 1 (Ca 13)2

Kanslerns förslag.

1

1

1

1 (Cell)2

1 (Ce 13)2

Preparator och institut i onsvaktmästare. Beträffande

det tekniska biträdets (preparatorns) och mekanikern-vaktmästarens

arbetsuppgifter har t. f. prefekten för Wenner-Grens institut anfört följande.

Preparatorn förestar institutets djurstall. Han har ansvaret för djurens

utfodring, vilket ställer avsevärda krav på hans noggrannhet och omdöme,

särskilt när det gäller kostförsök med utelämnande av speciella fysiologiska

näringsfaktörer. Experimentens resultat äro därvid i stor utsträckning beroende

av preparatorns kunnighet. Dessutom förekomma rutin-utfodringar

med foderstater av ordinär djurstallstyp. Preparatorn har att självständigt

sköta djurstallets löpande foder- och djuranskaffning och handhar i sam
1

Tjänstebenämning preparator.

» institutionsvaktmästare.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

band därmed viss bokföring. Han är arbetsledare för den biträdande personalen

i djurstallet. Utöver sin verksamhet i djurstallet har preparatorn

att assistera vid alla operationer i institutets djuroperationsrum och

översyn och ansvar för dithörande instrumentutrustning. Rutin-injektioner

på olika experimentdjur handhaves självständigt av preparatorn. På grund

av att antalet utländska forskare vid institutionen är stort måste preparatorn,

som har direkt kontakt med dessa, äga viss kunnighet i utländska

språk, nämligen engelska och tyska. .

Vaktmästaren har en synnerligen betungande arbetsbörda. Pa institutets

grovmekaniska verkstad har han att efter ritning eller anvisning tillverka

en stor del av den mer skrymmande forskningsapparaturen vid institutet.

Biokemisk och fysiologisk forskningsapparatur fordrar oyillkorligen precisionsarbete,

med stor noggrannhet och mekanisk skicklighet hos tillverkaren.

Apparaturens utformning fordrar i regel dessutom god förtrogenhet

med finmekanisk teknik. Institutets finmekaniska verkstadsutrustmng

måste därför ofta anlitas av vaktmästaren vid hans arbete. Han skall salunda

äga yrkesskicklighet inom såväl grov- som finmekanik. — Vaktmästaren

har vidare hand om alla mindre reparationer inom institutionen

och handhaver även skötseln av institutionens tva kyllaboratorieanläggningar,

av tryckluftsanläggningen, av evakuerings-systemet etc. Vid de icke

sällan förekommande laboratorieomändringarna och större reparationerna

har vaktmästaren att fungera som arbetsledare och har därvid att övervaka

och ge anvisning. Han är vidare arbetschef för institutionens städerskepeisonal

och ombesörjer expeditionen av all godssändning till och från institutet.

Utöver dessa omfattande uppgifter har han dessutom att handhava

eldningen i den värmecentral, som försörjer icke bara institutionens huvudbyggnad

och dess annexbyggnad (djurstall) utan även den byggnad, i vilken

institutet för försäkringsmatematik är inrymd.

Lönenämnden finner icke anledning föreligga att uppföra ifrågavarande

två tjänstemän i annan än 11 lönegraden, varvid de borde erhålla tjänstebenämningen

institutions vaktmästare.

Statskontoret uttalar, att det tekniska biträdet torde med oförändrad

tjänstetitel (tekniskt biträde) böra tillhöra 10 lönegraden, och finner icke

bärande skäl ha anförts för placering av mekanikern-vaktmästaren i 13

lönegraden.

Departementschefen. Det tekniska biträdet (preparatorn) samt mekanikern

och vaktmästaren torde i enlighet med lönenämndens förslag böra

inplaceras i lönegraden Ce 11 under tjänstebenämningen institutions vaktmästare.

I övrigt har kanslerns förslag till personaluppsättning icke givit

mig anledning till erinran, varför jag i det följande beräknar medel till avlönande

av följande personal, nämligen

1 professor

1 biträdande lärare

1 förste amanuens

2 institutionsvaktmästare i Ce 11.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

c. Wenner-Grens institut.

Detta institut omfattar, förutom en allmän avdelning, följande avdelningar,

nämligen avdelningen för experimentell zoologi, avdelningen för cellfysiologi,

avdelningen för utvecklingsfysiologi och ärftlighetslära, avdelningen

för fysiologisk kemi, avdelningen för biofysik och B. A. Hjorths avdelning

för ämnesomsättningsforskning.

Institutet har för innevarande budgetår fått ett anslag av statsmedel

å 34 300 kronor, avsett för materiel. I övrigt har institutets verksamhet

finansierats genom anslag av Wenner-Grenska samfundet m. fl. enskilda

bidragsgivare.

Det av högskolans styrelse framlagda statförsläget upptager för Wenner-Grens

institut utgifter å i runt tal 225 000 kronor, varav 56 000 kronor

belöpa å materiel m. m. och återstoden avse lönekostnader. De sålunda

beräknade utgifterna avse samtliga avdelningar utom avdelningen för

experimentell zoologi. Ett belopp av 100 000 kronor har beräknats inflyta

från Wenner-Grenska samfundet och har i huvudstaten upptagits under

posten »Bidrag från enskilda». Vidare ingår, enligt vad jag under hand

inhämtat, i inkomstposten »Avkastning av högskolans fonder» avkastning

av Wenner-Grens fond nr 1 med cirka 4 500 kronor.

Kanslern har uttalat, att förhållandet mellan Wenner-Grens institut och

högskolan syntes böra klarläggas. I avbidan på att en sådan reglering kommer

till stånd har kanslern ansett, att å högskolans stat endast borde anvisas

ett klumpanslag av 50 000 kronor till förstärkning av det beräknade

bidraget från Wenner-Grenska samfundet.

Departementschefen. De olika sakkunnigkommittéer, som under senare

år behandlat högskolans förhållanden, ha förordat en reglering av WennerGrens

instituts ställning. Naturvetenskapliga forskningskommittén har sålunda

föreslagit anslag av statsmedel för att möjliggöra inrättandet av ett

antal fasta befattningar vid institutet samt för materiel. För sistnämnda

ändamål utgår nu bidrag av statsmedel med 34 300 kronor. Jag finner det

önskvärt, att det allmänna lämnar ett ökat bidrag till Wenner-Grens institut

i syfte att giva institutet en fastare stomme, vilken är oberoende

av de anslag, som kunna fås från annat håll. I nuvarande ekonomiska läge

anser jag mig icke kunna räkna med högre anslag på högskolans stat till

institutet än det av kanslern förordade klumpanslaget av 50 000 kronor.

Ärftlighetslära.

Nuvarande förhållanden.

Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

1 professor .......

— biträdande lärare

— förste assistent . .

1

1

1

1

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

1 andre assistent........................ 1

1 förste amanuens....................... 1

1 andre amanuens....................... 2

— laboratoriebiträde ..................... 1 (Ca 11)

— kanslibiträde.......................... 1 (Ca11)

Ämnet ärftlighetslära med husdjursförädling representeras vid högskolan

av en professur. Denna tillkom år 1936 och är förenad med föreståndarskapet

för institutet för husdjursförädling å Wiad. I samband med professurens

inrättande ingicks ett avtal mellan högskolan och nämnda instituts styrelse,

vilket gällde till den 1 januari 1948. Enligt detta avtal skall institutet svara

för lönen till professorn. Institutet har å sin sida erhållit sina anslag från

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som emellertid från början ej förbundit

sig att stödja institutet längre än till den 1 januari 1948. Nämnda stiftelse

har emellertid sedermera beviljat en förlängning av sina anslag till

utgången av 1949. Institutet har därefter åtagit sig att svara för lönen åt

professorn intill utgången av juni 1949.

Naturvetenskapliga forskning skommittén har i skrivelse till chefen för

ecklesiastikdepartementet den 14 december 1946 — under framhållande av

att det vore ohållbart, att samma person samtidigt innehade föreståndarskapet

för institutet för husdjursförädling och professuren i ärftlighetslära

vid högskolan med de ständigt växande krav på elementär och vetenskaplig

undervisning, som ställdes på dennas innehavare — gjort framställning om

inrättande vid högskolan av en professur i genetik (ärftlighetslära). Naturvetenskapliga

forskningsrådet har understött nämnda framställning.

Kanslern har nu, såsom av det föregående framgått, tillstyrkt styrelsens

förslag om en professur i ärftlighetslära vid högskolan från den 1 juli 1949.

Till motivering för sitt förslag till personaluppsättning i övrigt har kanslern

anfört följande.

Att ärftlighetsläran oaktat den stora betydelsen av detta ämne erhållit

så begränsade arbetskrafter beror på att institutionen för ärftlighetsforskning

för närvarande provisoriskt är inrymd i en byggnad, tillhörande karolinska

institutets medicinska nobelinstitut (avdelningen för biokemi), och

att det synes osäkert, om institutionen kan påräkna att under nästkommande

budgetår få disponera egna lokaler. Under sådana omständigheter

bli givetvis institutionens arbetsmöjligheter avsevärt beskurna och behovet

av underordnade arbetskrafter skäligen begränsat.

Departementschefen. I propositionen nr 41 till 1949 års riksdag har föreslagits,

att den vid nuvarande institutet för husdjursförädling vid Wiad

bedrivna forskningen skall från och med den 1 januari 1950 inordnas i

lantbrukshögskolan såsom en självständigt arbetande avdelning av dess

institution för avels- och rasliira samt att ledaren för denna avdelning skall

erhålla laborators ställning. Under erinran härom tillstyrker jag förelig
-

1 (Cell)

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

gande förslag om uppförande på högskolans stat från och med den 1 juli

1949 av en professur i ärftlighetslära, i första hand avsedd för den nuvarande

professorn vid högskolan i ärftlighetslära med husdjursförädling Gert

Bonnier.

I övrigt beräknar jag i det följande medel till avlönande av 1 andre assistent,

1 förste amanuens, 1 andre amanuens och 1 laboratoriebiträde i Ce 11.

Geografi.

Nuvarande förhållanden.

Styrelsens förslag.

1 professor ............................. 1

— docentstipendiat ...................... 1

1 biträdande lärare...................... 1

— förste assistent........................ 1

2 förste amanuenser..................... 1

— andre amanuens....................... 1

— kartbiträde ........................... 1 (Ca 11)

— kanslibiträde.......................... 1 (Ca 11)

— räknebiträde.......................... 2 (Ca 8)

— kontorsbiträde ........................ 1 (Ca 8)

1 institutionsvaktmästare (lön 5 916 + 300

kr.) .................................. 1 (Ca 11)

Kanslerns förslag.

1

1

1

1 (Cell)

1 (Cell)

Högskolans styrelse har anfört följande i fråga om institutionsv

aktmästarens arbetsuppgifter.

Institutionsvaktmästaren åligger att utföra förekommande snickeriarbeten

(iordningställande av kartställ och karthyllor m. m.) Bland övriga

göromål må framhållas skötseln av den till institutet hörande parken i den

mån detsamma ej åvilar Stockholms stad, handhavande av skioptikonapparat,

portvaktssyssla. Å kommande innehavare av befattningen bör jämväl

fordras fotografisk kunnighet (framkallning, förstoring).

Statskontoret anför, att vaktmästaren å geografiska institutionen icke

syntes ha sådana arbetsuppgifter, som motiverade en institutionsvaktmästartjänst.

Han borde placeras i 10 lönegraden som expeditionsvakt.

Lönenämnden anser de å den nuvarande vaktmästaren ankommande

arbetsuppgifterna icke kunna motivera högre löneställning än som vaktmästare

i 9 lönegraden.

Departementschefen. Institutionsvaktmästaren torde i anslutning till

lönenämndens förslag böra såsom vaktmästare placeras i Ce 9. I övrigt

biträder jag kanslerns förslag. Jag beräknar alltså i det följande medel till

avlönande av följande befattningshavare, nämligen 1 professor, 1 biträdande

lärare, 1 förste amanuens, 1 kanslibiträde i Cell och 1 vaktmästare

i Ce 9.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

43

Tredje amanuenser.

Antalet tredje amanuenser inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen

utgör nu 4. Högskolans styrelse har beräknat medel till 12 dylika

amanuenser. Universitetskanslern tillstyrker medel för 8.

Departementschefen. I enlighet med kanslerns förslag beräknar jag i det

följande medel till arvoden åt 8 tredje amanuenser.

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningens bibliotek.

Bibliotekarien vid detta bibliotek åtnjuter nu ett arvode av 8 000 kronor

för år. Högskolans styrelse har föreslagit oförändrat arvode för nästa budgetår.

Universitetskanslern har biträtt detta förslag.

Departementschefen. I nära anslutning till föreliggande förslag beräknar

jag i det följande ett med 12 jämnt delbart belopp av 8 004 kronor till arvode

åt bibliotekarien.

Sammanfattning.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag i fråga om matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen, att medel böra beräknas till avlönande av följande

personal, nämligen

16 professorer

3 laboratorer

7 docentstipendiater

9 biträdande lärare

5 förste assistenter

6 andre »

17 förste amanuenser

4 andre »

8 tredje »

4 laboratoriebiträden i Ce 11

2 kanslibiträden i Ce 11

1 kartbiträde i Cell

1 räknebiträde (Cf 4—Ce 8)

2 kontorsbiträden (Cf 4—Ce 8)

2 instrumentmakare i Ce 14

2 institutions vaktmästare i Ce 13

7 > i Cell

2 vaktmästare i Ce 9

3 vaktmästarbiträden (arvoden)

1 bibliotekarie (arvode).

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

Därutöver skulle erfordras, för undervisningen i astronomi arvoden å tillhopa

10 000 kronor, för undervisningen i botanik ett arvode å 4 000 kronor,

för ledning av biofysiska arbeten 3 000 kronor, till kursanslag tillhopa 3 650

kronor och såsom bidrag till Wenner-Grens institut 50 000 kronor.

Då jag i det föregående för vissa ämnen räknat med docentstipendiater,

har avsikten härvid varit att söka belysa, vilka lärarkrafter som för nästa

budgetår skulle kunna påräknas för de olika ämnena, om medel anvisas till

av mig förordat antal docentstipendier. Min avsikt har alltså icke varit att

taga ställning till frågan om stipendiernas anknytning till vissa ämnen eller

ämnesgrupper. Detta spörsmål, vilket icke är av sådan natur, att det bör underställas

riksdagen, torde först framdeles böra upptagas till prövning.

Därest docentstipendium av en eller annan anledning icke kan besättas,

torde för docentstipendiet beräknade medel i stället få tagas i anspråk till

avlönande av biträdande lärare.

Medel, som besparas å docentstipendiums grundbelopp, torde såsom nu

gäller i fråga om de av statsmedel utgående docentstipendierna vid högskolan,

böra få avsättas till docentstipendiefond.

Vad jag här anfört i fråga om docentstipendierna gäller eller bör i tilllämpliga

delar gälla med avseende å docentstipendierna inom stats- och

rättsvetenskapliga avdelningen och humanistiska avdelningen vid Stockholms

högskola ävensom vid Göteborgs högskola.

b. Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.

Inom denna avdelning finnas nu nio professurer, nämligen i

rättshistoria och romersk rätt,

straffrätt och juridisk encyklopedi,

civilrätt (med undervisnings- och examinationsskyldighet i obligationsrätt),

civilrätt samt internationell privaträtt (med undervisnings- och examinationsskyldighet

i familjerätt och sakrätt),

nationalekonomi (Lars Hiertas professur i nationalekonomi med finansvetenskap)

,

statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt,

processrätt,

speciell privaträtt jämte finansrätt,

internationell rätt (Carl Lindhagens professur i internationell rätt).

Antalet docentstipendier utgör nu tre.

Å avdelningens stat är nu uppfört kursanslag med 7 000 kronor,

varav 6 000 kronor till arvode åt ledare av praktiska kursen och 1 000 kronor

till ledare av kurs i bokföring.

Avdelningens bibliotek omfattar cirka 40 000 band. Det har sedan

år 1935, under överinseende av en av avdelningens professorer såsom pre
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

fekt, föreståtts av en biblioteksutbildad filosofie magister. Denne åtnjuter

nu avlöning med 7 392 kronor.

Högskolans styrelse har icke för nästa budgetår ifrågasatt någon ändring

beträffande antalet professurer. Antalet docentstipendier föreslås ökat med

ett till fyra, varigenom antalet stipendier inom avdelningen skulle komma

att uppgå till samma antal som vid statsuniversiteten. Medelsbehovet för

kursanslag har beräknats till 34 300 kronor. I statförslaget har styrelsen

emellertid icke ansett sig böra uppföra högre belopp än 24 000 kronor eller

samma belopp som nu utgår till juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.

Bibliotekarien föreslås inplacerad i Ca 19.

Statskontoret har funnit det tveksamt, huruvida bibliotekarien vid juridiska

biblioteket bör inplaceras i lönegrad. Närmare uppgifter om bibliotekets

storlek och utlåningsfrekvens m. m., om bibliotekariens arbetstid

samt om de kompetenskrav, som ansåges erforderliga, syntes vara påkallade

för bedömandet av detta spörsmål.

Statens lönenämnd har uttalat, att frågan om löneställningen vid bibliotekarietjänsten

syntes bliva beroende av resultatet av det åt 1947 års löneutredning,

avseende biblioteksbiträden, lämnade utredningsuppdraget.

Kanslern tillstyrker, att antalet docentstipendier utökas med ett till fyra.

Såsom kursanslag upptager kanslern ett belopp av 20 000 kronor. I fråga

om löneställningen för bibliotekarien vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningens

bibliotek samt bibliotekspersonalen vid humanistiska avdelningens

bibliotek har kanslern anfört, att frågan om bibliotekspersonalens avlöningsförhållanden

för närvarande vore under utredning inom två sakkunnigberedningar.

Kanslern hade därför ansett det riktigast att för

nämnda personal i sitt förslag räkna med de nuvarande avlöningsbeloppen

och avstå från att lönegradsplacera densamma. De sakkunnigberedningar,

kanslern åsyftat, torde vara dels 1947 års sakkunniga för utredning rörande

Stockholms högskolas framtida ställning, vilka för närvarande överväga

byggnadsfrågan för högskolans bibliotek och därmed sammanhängande

spörsmål, dels ock 1947 års löneutredning, avseende vissa biblioteksbiträden,

vars utredningsuppdrag emellertid icke lärer omfatta bibliotekspersonalen

vid Stockholms högskola.

Departementschefen. Jag beräknar i enlighet med kanslerns förslag i det

följande medel till avlönande av innehavarna av nuvarande nio professurer

och av fyra docentstipendiater, innebärande en ökning av antalet dylika

stipendiater med en, ävensom ett kursanslag av 20 000 kronor. Bibliotekarien

är heltidsanställd och åtnjuter nu avlöning, som motsvarar lön och

rörligt tillägg enligt 15 löneklassen. Med hänsyn till att sådan utredning

icke förebragts, som erfordras för bedömande av den riktiga lönegradsplaceringen,

anser jag mig böra förorda, att bibliotekarien tills vidare placeras

i Ce 15. Jag beräknar i det följande medel för bibliotekariens avlönande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

c. Humanistiska avdelningen.

Filosofi och sociologi.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

Praktisk filosofi:

1 professor ................................ 1 i

— docentstipendiat.......................... 1 l

— biträdande lärare i socialpsykologi.......... 1 —

Sociologi:

— biträdande lärare......................... 1 1

— andre amanuens.......................... 1 —

Teoretisk filosofi:

— professor ................................ 1 i

— docentstipendiat.......................... 1 —

1 examinator (arvode 2 000 kr.).............. — —

1 t. f. lärare (lön 12 204 kr.) ................— —

Sociologi. Vid högskolan är sociologien närmast anknuten till den

praktiska filosofien. Företrädaren för sistnämnda ämne har framhållit, att

en professor i sociologi vore ett angeläget önskemål och att en dylik professur

med det snaraste borde inrättas vid högskolan. Så länge en professur

i sociologi icke funnes, vore en docent eller annan lärare i sociologi erforderlig

för att ge kurser i sociologi och hålla seminarieövningar i ämnet.

Teoretisk filosofi. Undervisningen i teoretisk filosofi uppehälles

av en t. f. lärare, som även förrättar examination för filosofie kandidat- och

ämbetsexamina samt statsvetenskaplig examen, medan examinationen för

filosofie licentiatexamen åvilar professorn i praktisk filosofi.

Universitetsberedningen har förklarat sig anse svårigheterna att tillgodose

behovet av undervisning och examination i både teoretisk och praktisk filosofi

avgjort tala för inrättande av en professur i teoretisk filosofi vid högskolan.

Departementschefen. Jag anser mig böra biträda förslaget om inrättande

av en professur i teoretisk filosofi och en befattning såsom biträdande lärare

i sociologi. Jag tillstyrker vidare styrelsens förslag om inrättande av en

befattning som andre amanuens. Däremot anser jag mig icke kunna förorda,

att medel nu anvisas till något docentstipendium. Jag beräknar alltså

i det följande medel till avlönande av två professorer, en biträdande lärare

och en andre amanuens.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Pedagogik och psykologi.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

1 professor ........................... 1

1 docentstipendiat .................... 2

— biträdande lärare.................... —

— förste assistent...................... 1

1 andre assistent...................... —

— förste amanuens .................... 1

1 andre amanuens..................... 1

1 tredje amanuens .................... 1

1 vaktmästarbiträde (arvode 3 600 kr.) .. 1 (Call)1

47

Kanslerns förslag.

1

1

1

1

1

1 (arvode

3 600 kr.)

Examensämnet pedagogik företrädes vid högskolan av en professor — innehavaren

av Olof Eneroths professur i psykologi och pedagogik — vilken

även är föreståndare för institutet för psykologi och pedagogik och inspektor

för det till högskolan anknutna psykotekniska institutet.

Departementschefen. Jag anser mig böra biträda kanslerns förslag och beräknar

i det följande medel till avlönande av i detta förslag upptagen

personal.

Historia.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

2 professorer ...................... 2

— docentstipendiat ................. 1

kursanslag (stadshistoria) 5 280 kr..... 5 280 kr.

Kanslerns förslag.

2

1

5 000 kr.

Den ena av professurerna i historia har inrättats av Stockholms stadsfullmäktige

som en personlig professur med det särskilda syftet att främja

utforskningen av huvudstadens historia.

Departementschefen. Enligt vad jag under hand inhämtat torde det

föreslagna docentstipendiet sannolikt icke kunna besättas under nästa

budgetår. Med hänsyn härtill beräknar jag i det följande endast medel till

avlönande av två professorer ävensom ett kursanslag av 5 000 kronor.

Ekonomisk historia.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

Kanslerns förslag.

1 lärare (arvode 1 000 kr.) .....

....... —

—

— professor ...................

....... 1

i

1 docentstipendiat ............

....... 1

—

— räknebiträde................

....... 1 (Call)

1 (Ce 8)

Tjänstebenämning institutionsvaktniästare.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Sedan 1948 års riksdag medgivit (skrivelsen nr 326), att statsbidrag finge,

i den ordning som förutsattes i gällande avtal mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms högskola rörande högskolans framtida ställning, från

och med budgetåret 1949/50 utgå till en professur i ekonomisk historia vid

Stockholms högskola och stadsfullmäktige i Stockholm förklarat staden

villig att bidraga till nämnda professur i den ordning, som avses i

nämnda avtal, har Kungl. Maj:t genom beslut den 24 september 1948 medgivit,

att erforderliga åtgärder finge vidtagas för tillsättande tidigast från

och med den 1 juli 1949 av en professur i ekonomisk historia vid högskolan.

Departementschefen. Jag beräknar i det följande medel till avlönande

av innehavaren av den redan beslutade professuren i ekonomisk historia.

Däremot är jag icke beredd att förorda, att medel nu beräknas till anställande

av ett räknebiträde.

Litteraturhistoria med poetik.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

1 professor ............................. 1 1

1 docentstipendiat ...................... 2 1

Departementschefen. I enlighet med kanslerns förslag beräknar jag i det

följande medel till avlönande av en professor och en docentstipendiat.

Religionshistoria.

I ämnet religionshistoria finnes vid högskolan en professur men icke

någon annan befattning.

Någon förändring har icke ifrågasatts för nästa budgetår.

Departementschefen. Jag beräknar i det följande medel till upprätthållande

av denna professur.

Konsthistoria med konstteori.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

2 professorer .......................... 2 2

— förste assistent....................... 1 1

2 andre amanuenser.................... 2 2

De två professurerna utgöras av J. A. Bergs professur i de bildande konsternas

teori och historia samt Anders Zorns professur i nordisk och jämförande

konsthistoria. Enligt donationsföreskrifterna är vardera professuren

utrustad med var sin institution, Bergska institutet och Zornska institutet,

vilka dock nära samverka med varandra. Samlingarna bestå huvudsakligen

av skioptikonbilder till ett antal av cirka 50 000 samt ett större

bibliotek. Vården av högskolans värdefulla konstsamling åvilar innehavaren

av den Bergska professuren.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Innehavaren av den föreslagna befattningen som förste assistent skulle

ha till huvudsaklig uppgift att vårda institutens bibliotek och bildsamlingar,

biträda vid vården av konstsamlingarna samt handleda eleverna vid

deras enskilda studier i instituten.

Departementschefen. Ehuru jag blivit övertygad om att behov föreligger

av den föreslagna förste assistenten, anser jag mig likväl icke för närvarande

kunna förorda, att medel anvisas för denna personalförstärkning. Jag

beräknar därför i det följande medel endast till avlönande av två professorer

och två andre amanuenser.

Teaterhistoria.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

1 professor ............................. 1 *

kursanslag 2 000 kr....................... 2 000 kr. 2 000 kr.

Professuren i teaterhistoria, som bekostas av Stockholms stad, är personlig

för professorn A. G. K. Beijer. Nagon teaterhistorisk institution finnes

icke vid högskolan. Såsom sådan har under en följd av år Drottningholms

teatermuseum samt dess till Linnégatan 7 förlagda bibliotek och

bildarkiv fungerat. Biblioteket och bildarkivet förestås av professorn Beijer

i hans egenskap av intendent för Drottningholms teatermuseum.

Efter det att högskolans styrelse i avtalad ordning framlagt sina anslagsäskanden

har professorn Beijer direkt hos Kungl. Maj:t hemställt, att medel

måtte ställas till högskolans förfogande för anställande av dels en förste

assistent dels ock en tredje amanuens vid Drottningholms teatermuseums

bibliotek och bildarkiv samt till hyresbidrag för seminarie- och institutionslokal

inom detsamma.

Departementschefen. Jag anser mig nu endast kunna förorda, att medel

beräknas i enlighet med kanslerns förslag.

Nordisk och jämförande fornkunskap.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

1 t. f. lärare (lön 14 998 kr.) ............ —

— professor ............................ 1 1

Den tillförordnade läraren har professors namn och examinationsrätt.

Donationsmedel finnas för inrättande av en professur, men dessa äro icke

tillräckliga för ändamålet. Undervisningen är förlagd till statens historiska

museum enligt överenskommelse mellan högskolan och riksantikvarieämbetet.

Universitetsberedningen har framhållit, att examinationsrätten är knuten

till den tillförordnade läraren personligen och därför ej säkerställd för framtiden.

För att de värdefulla arkeologiska samlingar, som finnas i Stockholm,

varaktigt skola kunna begagnas för undervisning, anser beredningen, att

lärartjänsten bör omvandlas till en ordinarie professur.

4 _ Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 163.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Humanistiska avdelningen vid högskolan har betonat, att önskemålet

om en ordinarie professur i nordisk och jämförande fornkunskap är ett av

avdelningens mest angelägna.

Departementschefen. Jag förordar föreliggande förslag om inrättande av

en professur i nordisk och jämförande fornkunskap och beräknar i det följande

för ändamålet erforderliga medel.

Nordisk och jämförande folklivsforskning.

Detta ämne företrädes vid högskolan av en professur, som upprättats vid

nordiska museet närmast såsom en forskningsprofessur. Professuren grundar

sig på ett den 30 november 1918 utfärdat gåvobrev, enligt vilket greve

W. von Hallwyl och hans hustru grevinnan Wilhelmina von Hallvvyl, född

Kempe, till nordiska museet överlämnat en donation, avsedd att möjliggöra

inrättande vid museet av en professur i nordisk och jämförande folklivsforskning.

Efter överenskommelse mellan museet och högskolan år 1934

har nuvarande innehavaren av sagda professur, professorn S. E. Erixon

åtagit sig att utan särskild ersättning ombesörja de åligganden, som ankomma

på en ordinarie professor. Museet tillhandahåller kostnadsfritt lokaler

för professurens forskning och akademiska undervisning.

Professorn är ledare för »Institutet för folklivsforskning vid Nordiska

museet i samarbete med Stockholms högskola», vilket institut är inrymt

i den s. k. Lusthusporten i närheten av Skansen. Även för detta ha lokaler

upplåtits av nordiska museet, som tillika kostnadsfritt tillhandahåller vissa

andra förmåner. Verksamheten har finansierats dels genom enskilda bidrag

med samfundet för svensk folklivsforskning som stödorganisation, dels ock

genom tre under åren 1946—48 beviljade anslag, ett vart å 25 000 kronor,

av lotterimedel. Dessa medel ha anvisats åt högskolan, som i övrigt — utöver

ett av Stockholms stad år 1941 beviljat engångsbidrag å 4 000 kronor

— hittills icke haft andra kostnader än ett årligt bidrag av 1 000 kronor

till nordiska museet som ersättning för att dess bibliotek får utnyttjas

av de studerande.

I skrivelse till Stockholms högskola har emellertid nordiska museets

nämnd nu anmält, att den ekonomiska grundvalen för professuren, von

Hallwylska donationen, icke längre försloge att ensam bära kostnaderna för

professuren och att museet då måste räkna med att Stockholms högskola

till lika delar inträdde som bidragsgivare vid museets sida.

Humanistiska avdelningen vid högskolan har funnit en sådan anordning

rimlig. Ämnesrepresentanten hade, anför avdelningen vidare, ansett i efterföljande

sammanställning angivna personal erforderlig och icke haft något

att invända mot storleken av museets i sammanställningen angivna beräkningar

av övriga kostnader:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163. 51

Professor ........................................... kronor 19 730

Förste amanuens .................................... » 4 032

Två kanslibiträden (Ca 11)............................ » 12 456

Kontorsbiträde ...................................... » 5 292

Lokalhyra m.m...................................... » 7 000

Materielanslag............................... » 3 000

Summa kronor 56 510

Av sistnämnda belopp, anför avdelningen vidare, skulle på högskolans

del jämlikt nämndens förslag komma hälften eller 28 255 kronor. Fakulteten

önskade synnerligen starkt poängtera, att det hittillsvarande samarbetet

varit för högskolan utomordentligt fruktbärande. Den ansåge därför,

att högskolan i fortsättningen borde lämna bidrag till de med professuren

och institutets för folklivsforskning drift förenade kostnaderna, och

ville därför tillstyrka det framlagda förslaget. Avdelningen har därvid förutsatt,

att professuren komme att tillsättas enligt samma regler, som komme

att gälla för tillsättning av professorsämbete vid högskolan och att högskolan

bleve delaktig i institutets ledning förslagsvis genom en av högskolan

och nordiska museets nämnd utsedd direktion.

Högskolans styrelse har — i anslutning till avdelningens förslag — i sitt

statförslag upptagit sammanlagt 56 510 kronor till utgifter för professuren

i folklivsforskning m.m., medan å inkomstsidan upptagits bidrag för samma

ändamål från nordiska museet med hälften av nämnda belopp eller 28 255

kronor.

Kanslern framhåller, att professuren i folklivsforskning är en professur

vid nordiska museet och att det därför bör vara högskolan, som skall lämna

museet bidrag till utgifterna för professorn och hans institution. Detta bidrag

anser kanslern åtminstone för närvarande böra utgå i form av klumpanslag.

Kanslern har för ändamålet beräknat 21 000 kronor, varav 1 000

kronor under anslaget till materiel m. m.

Departementschefen. Den Hallwylska donationsfonden, som bildar grundval

för den till nordiska museet knutna professuren i nordisk och jämförande

folklivsforskning, beräknas enligt vad jag inhämtat för närvarande avkasta

i runt tal 28 000 kronor årligen. Enligt donationsbestämmelserna skall härav

Ve kapitaliseras och Vc avsättas till professorns pensionering. Sedan

genom särskilda donationer till museet en pensionsfond skapats för professuren,

är donationsbrevets bestämmelse om avsättning för bildande av en

pensionsfond ej längre aktuell. Enligt donationsbrevet skall avkastningen

i övrigt disponeras så, att ett belopp av minst 5 000 kronor utgår för bestridande

av kostnader för studieresor för professorn och en assistent samt

i samband därmed stående utgifter ävensom fiir utrikes studieresor för museets

övriga tjänstemän. Härefter skall avkastningen användas till avlö
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

nande av professurens innehavare med minst samma belopp, varmed professor

vid svenskt universitet är avlönad. I den mån medlen därtill förslå,

skola de därefter tagas i anspråk för avlönande av en assistent med årslön

av minst 4 000 kronor. Slutligen uppkommande överskott må användas

till bestridande av för professuren erforderliga utgifter utöver resekostnader.

Då fondens avkastning sedan länge ej varit tillräcklig för att tillgodose

samtliga i donationsbrevet angivna ändamål, har professorns avlöning såsom

ett provisorium givits företrädesrätt. I den för 1948 gällande staten

för museet har överhuvudtaget intet belopp kunnat upptagas för vare sig

professorns eller övriga tjänstemäns resor.

Med hänsyn till nämnda förhallanden och till de utgifter, som museet

får vidkännas för institutet för folklivsforskning, synes det mig naturligt,

att nordiska museets nämnd nu, sedan högskolans ekonomiska situation

genom det ingångna avtalet förbättrats, påkallat ett ökat bidrag från högskolans

sida. Högskolans bidrag inskränker sig för närvarande till 1 000

kronor för år. Det av nämnden till högskolan framlagda förslaget till överenskommelse

går i princip ut på en uppdelning av kostnaderna för professuren

med tillhörande institut med lika delar mellan högskolan och nordiska

museet. En sådan kostnadsfördelning synes mig i och för sig skälig. De

totala kostnaderna ha beräknats till 56 510 kronor vid nuvarande löneläge.

Dessa kostnader synas mig emellertid böra kunna nedbringas bland annat

genom att den beräknade personalen åtminstone temporärt minskas. För

närvarande nödgas jag inskränka mig till att i anslutning till kanslerns

förslag för nästa budgetår beräkna ett bidrag i ett för allt till nordiska

museet å 22 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Till ett följande budgetår synes genom styrelsens försorg böra närmare

klarläggas, på vad sätt kostnadsfördelningen mellan högskolan och nordiska

museet bör på ett praktiskt sätt anordnas. Enligt museinämndens förslag

skulle museet svara för sin andel genom att dels ställa lokal för institutet

till förfogande och svara för kostnaderna för lokalens underhåll, uppvärmning

och renhållning, allt till ett uppskattat värde av 7 000 kronor, dels

intill ett belopp av 3 000 kronor svara för kostnaderna för kontorsmateriel,

telefon, postporto m. m., dels ock ställa 18 255 kronor ur Hallwylska fondens

avkastning till förfogande för professorns avlöning. Mot dessa riktlinjer

synes mig ej i sak vara något att erinra. Oklart är emellertid, om

museinämnden avsett, att biträdespersonalen skulle vara uppförd på museets

eller högskolans stat. Denna fråga synes böra närmare övervägas.

Allmän och jämförande etnografi.

Ämnet företrädes icke av någon särskild professor vid högskolan. Undervisning

och examination handhaves av nuvarande professorn och föreståndaren

för statens etnografiska museum enligt överenskommelse mellan högskolan

och vetenskapsakademien. Professorn erhåller av högskolan ett årligt

arvode av 1 200 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Högskolans styrelse har beräknat ett arvode av 5 000 kronor för nästa

budgetår. Till stöd härför har åberopats, att arvode som tjänstgörande

professor vid högskolan icke borde med hänsyn till ämnesrepresentantens

ansvarsfulla uppgift sättas lägre än 5 000 kronor årligen, då åliggandena vid

högskolan borde omfatta samma undervisning, som gällde för ordinarie

professor vid högskolan samt vederbörlig examination.

Statskontoret anser sig icke kunna tillstyrka den föreslagna arvodeshöjningen,

enär några särskilda skäl därför icke anförts.

Kanslern har tillstyrkt det av styrelsen föreslagna arvodet.

Departementschefen. Jag anser mig böra tillstyrka, att för ifrågavarande

ändamål beräknas ett belopp av 4 000 kronor eller samma belopp, som jag

i det föregående beräknat såsom arvode åt professor Bergianus.

Statskunskap.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

1 professor ............................ 1 1

1 docentstipendiat...................... 1 1

— biträdande lärare..................... 1 —

— andre amanuens...................... 1 1

— kanslibiträde ......................... 1 (Ca 11) 1 (Cell)1

— kursanslag .................. 1 000 kr. —

Å socialinstitutets i Stockholm stat finnes därjämte från och med innevarande

budgetår uppförd en personlig professur i statskunskap för G. E.

Heckscher. Denne är skyldig att utan särskild ersättning vid Stockholms

högskola meddela undervisning i statskunskap två timmar i veckan och

förrätta hälften av examinationen i samma ämne.

Departementschefen. Med biträdande av kanslerns förslag beräknar jag i

det följande medel till avlönande av den personal, som innefattas i detta

förslag.

Statistik.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

1 professor ............................ 1 1

1 docentstipendium (obesatt) ............ — —

— biträdande lärare..................... 1 1

Professuren är personlig för professorn S. G. W. Wahlund. Professuren,

som jämlikt avtal mellan högskolan och Stockholms stad varit förenad med

chefskapet för stadens statistiska kontor, har numera frikopplats från förbindelsen

med det statistiska kontoret, en åtgärd, som socialvetenskapliga

forskningskommittén tidigare förordat.

Departementschefen. I enlighet med kanslerns förslag beräknar jag i det

följande medel till avlönande av en professor och en biträdande lärare.

1 Gemensamt med nationalekonomi.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Nationalekonomi.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

3 professorer........................... 3

2 docentstipendier (obesatta) ............ 1

2 biträdande lärare (avlönas med docentstipendiemedel)

......................... 2

— förste assistent ....................... 1

1 andre » —

— andre amanuens...................... 1

— kanslibiträde ......................... 1 (Ca 11)

— kursanslag (bokföring och företagsekonomi)

............................ 2 500 kr.

Kanslerns förslag.

3

1

1

1 (Cell)1

På det nationalekonomiska området finnas vid högskolan fyra professurer,

därav en inom juridiska avdelningen och tre inom den humanistiska

avdelningen. Av de senare har den äldsta, som grundar sig på donation,

benämningen nationalekonomi och socialpolitik. Den andra, som år 1946

upprättats av staten och vars innehavare tillika är chef för konjunkturinstitutet,

avser nationalekonomi, särskilt konjunkturforskning. Avlöningsförmånerna

vid denna professur belasta konjunkturinstitutets avlöningsanslag.

Från och med år 1947 har slutligen, genom donation från arbetsgivarföreningen

och industriförbundet, en tredje professur i ämnet inrättats

med benämningen nationalekonomi, företrädesvis näringsekonomi. Innehavaren

är tillika chef för industriens utredningsinstitut. De båda yngsta

professurerna äro personliga och innehavarnas tjänstgöring vid högskolan

av inskränkt omfattning.

Departementschefen. Med biträdande av kanslerns förslag beräknar jag i

det följande medel till avlönande av två av de tre professorerna och den

personal i övrigt, som innefattas i sagda förslag.

Geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi.

Nuvarande förhållanden.

1 docentstipendiat . .. .

— biträdande lärare . ..

— förste amanuens . ..

— andre »

Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

.... 1 1

.... 1 1

Departementschefen. Jag finner mig böra biträda kanslerns förslag och

beräknar i det följande medel till avlönande av den personal, som innefattas

i förslaget. Jag anser mig härvid böra erinra om att jag i det föregående

vid behandlingen av ämnet geografi inom matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen i enlighet med kanslerns förslag beräknat medel för

avlönande av en förste amanuens mindre än som för närvarande finnes.

1 Gemensamt med statskunskap.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Nordiska språk.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

1 professor ...................... 1 1

1 docentstipendiat................ 2 1

1 biträdande lärare (arvode 2 000 kr.) — —

1 lektor i norska (arvode 8 400 kr.) . . I1 1 (tilläggsarvode

1 300 kr.)1

1 lektor i danska (arvode 8 400 kr.) I1 1 (tilläggsarvode

1 300 kr.)1

kursanslag 3 500 kr............... 7 000 kr. 5 000 kr.

Departementschefen. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 26 juni 1947 skall

universitetslektorn i holländska språket vid Uppsala universitet vara skyldig

att efter kanslerns bestämmande meddela undervisning jämväl vid

Stockholms högskola, varvid erforderliga rese- och traktamentskostnader

skola bestridas av högskolan. Högskolans styrelse och kanslern ha räknat

med, att jämväl universitetslektorerna vid nämnda universitet i norska,

danska, italienska, polska och tjeckiska skola meddela undervisning vid

högskolan. Styrelsen har därvid beräknat medel under omkostnadsanslaget

till bestridande av reseersättnings- och traktamentskostnader åt lektorerna

med 1 300 kronor för en var. Kanslern åter har förordat, att en var av lektorerna

skulle erhålla ett tilläggsarvode av 1 300 kronor såsom ersättning i

ett för allt för av undervisningen vid högskolan föranledda resekostnader

m. m. Jag anser mig för egen del böra biträda styrelsens förslag och beräknar

alltså icke i det följande medel till tilläggsarvoden åt ifrågavarande

lektorer under avlöningsanslaget.

I övrigt biträder jag kanslerns förslag och beräknar alltså i det följande

medel till avlönande av en professor och en docentstipendiat ävensom ett

kursanslag å 5 000 kronor.

Engelska språket.

Nuvarande förhållanden.

1 professor.................

2 biträdande lärare (2 500 kr.). .

— docentstipendiat..........

— lektor ..................

kursanslag (500 kr.)..........

Styrelsens förslag.

1

1

1 (arv. 10 620 kr.)

7 000 kr.

Kanslerns förslag.

1

1

1 (arv. 10 620 kr.)

5 000 kr.

Departementschefen. Med biträdande av kanslerns förslag beräknar jag i

det följande medel till avlönande av en professor och en docentstipendiat

samt till arvode åt en lektor enligt samma grunder som för universitetslektor

ävensom ett kursanslag av 5 000 kronor.

Gemensam med Uppsala universitet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Nuvarande förhållanden.

Romanska språk.

Styrelsens förslag.

Kanslerns förslag.

1 professor.........

....... 1

1

— docentstipendiat . . .

....... 1

1

1 lektor i franska (arv.

3 000 kr.) 1 (arv. 10 620 kr.)

1 (arv. 10 620 kr.)

— lektor i italienska . .

....... I1

1 (tilläggsarvode

1300 kr.)1

Departementschefen. Beträffande lektorn i italienska hänvisar jag till vad

jag anfört under rubriken »Nordiska språk». Då jag i övrigt tillstyrker

kanslerns förslag, beräknar jag i det följande medel till avlönande av en

professor och en docentstipendiat samt till arvode åt en lektor i franska

enligt samma grunder som för universitetslektor.

Tyska språket m. m.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

1 professor i tyska.......... 1 1

1 biträdande lärare i tyska (arv.

1 000 kr.)................— —

I lektor i tyska (arv. 4 000 kr.). 1 (arv. 10 620 kr.) 1 (arv. 10 620 kr.)

— kursanslag i tyska......... 1 750 kr. 1 750 kr.

II lektor i holländska........ I1 1 (tilläggsarvode

1 300 kr.)1

Departementschefen. Beträffande lektorn i holländska hänvisar jag till

vad jag anfört under rubriken »Nordiska språk». Då jag i övrigt icke funnit

anledning till erinran mot kanslerns förslag, beräknar jag i det följande

medel till avlönande av professorn och till arvode åt en lektor i tyska enligt

samma grunder som för universitetslektor ävensom ett kursanslag av 1 750

kronor.

Slaviska språk.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

1 professor................... 1

— docentstipendiat............. 1

1 biträdande lärare............ 1

l2 lektor i ryska.............. 1

— lektor i polska.............. I1

— lektor i tjeckiska............ I1

— kursanslag................ 6 000 kr.

Kanslerns förslag.

1

1

1

1 (tilläggsarvode

1300 kr.)1

1 (tilläggsarvode

1300 kr.)1

1 Gemensam med Uppsala universitet.

’ Avlönas nu av medel å ryska institutets stat.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Departementschefen. I fråga om lektorerna i polska och tjeckiska hänvisar

jag till vad jag anfört under rubriken »Nordiska språk». I övrigt

biträder jag kanslerns förslag och beräknar alltså i det följande medel till

avlönande av en professor, en docentstipendiat och en biträdande lärare.

Klassisk fornkunskap och latinska språket.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.

2 professorer ........................... 2 2

kursanslag 200 kr........................

De klassiska ämnena företrädas vid högskolan av tva professurei, nämligen

dels Viktor Rydbergsprofessuren i klassisk språkvetenskap och kulturforskning

(svarar för examensämnet klassisk fornkunskap och antikens

historia), dels ock Wilhelm och Lenna Ericsons professur i latinska språket

och litteraturen.

Departementschefen. I det följande beräknar jag medel till upprätthållande

av nyssnämnda två professurer.

Finsk-ugriska språk.

Examination i finsk-ugriska språk och ungerska språket, som är särskilt

examensämne, förrättas av professorn i finsk-ugriska språk vid universitetet

i Uppsala. Undervisning vid högskolan meddelas i finska av eu infödd

finsk lektor och i ungerska av en tillförordnad lärare. Den finske lektorn

åtnjuter ett arvode av 5 500 kronor. Läraren i ungerska är föreståndare

för det år 1929 grundade ungerska institutet och har avlönats av ungerska

staten enligt avtal, som utlöpt den 30 juni 1947. Under de senaste aren har

någon lön emellertid icke utbetalats utan ett arvode utgått av institutets

medel. Institutet ingår ej i högskolans budget och erhåller icke något bidrag

från högskolan; en mindre lokal har dock upplåtits i en av högskolans

fastigheter.

Högskolans styrelse har för nästa budgetår beräknat dels 10 620 kronor

till arvode åt en lektor i finska språket, dels ock ett kursanslag av 3 000

kronor för undervisning i ungerska språket.

Kanslern har tillstyrkt styrelsens förslag.

Departementschefen. Jag beräknar i det följande i enlighet med föreliggande

förslag dels medel till arvode åt en lektor i finska språket enligt för

universitetslektor gällande grunder, dels ock ett kursanslag av 3 000 kronor

för undervisning i ungerska språket.

Sinologi.

Ämnet företrädes icke av någon professur vid högskolan. Efter överenskommelse

med högskolan och vitterhetsakademien har professorn och föreståndaren

för ostasiatiska arkeologiska samlingarna K. B. J. Karlgren, tidi
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

gare professor i östasiatisk språkvetenskap och kultur vid Göteborgs högskola,

åtagit sig att uppehålla undervisning och examination i sinologi vid

högskolan. För detta åtnjuter han nu arvode med 3 600 kronor per år.

Högskolans styrelse har beräknat ett arvode av 5 000 kronor för nästa

budgetår. Till stöd härför har anförts, att arvode som tjänstgörande professor

vid högskolan icke borde med hänsyn till ämnesrepresentantens ansvarsfulla

uppgift sättas lägre än 5 000 kronor årligen, då åliggandena vid

högskolan borde omfatta samma undervisning, som gällde för ordinarie professor

vid högskolan, samt vederbörlig examination.

Statskontoret anser sig icke kunna tillstyrka den föreslagna arvodesförhöjningen,

enär några särskilda skäl därför icke anförts.

Kanslern har tillstyrkt styrelsens förslag.

Departementschefen. I det föregående har jag förordat ett arvode av

4 000 kronor för undervisning och examination i allmän och jämförande

etnografi. Jag förordar, att samma belopp beräknas för undervisning och

examination i sinologi.

Fonetik samt röst- och talvård.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

Fonetik 500 kr.................... 4 000 kr.

Röst- och talvård (nu inga medel) .... 4 000 kr.

Departementschefen. Jag beräknar i det följande i enlighet med kanslerns

förslag ett kursanslag av 3 000 kronor för undervisning i fonetik. Däremot

anser jag mig icke kunna förorda, att medel nu beräknas för undervisning

i röst- och talvård.

Kanslerns förslag.

3 000 kr.

Psykotekniska institutet.

Det av högskolans styrelse framlagda statförslaget upptager för psykotekniska

institutet utgifter å i runt tal 97 000 kronor, varav 10 800 kronor

belöpa i materiel m. m. och återstoden avser lönekostnader, medan ett belopp

av 28 000 kronor beräknats inflyta i form av avgifter till institutet

och i huvudstaten upptagits under posten »Övriga diverse inkomster».

Institutets nuvarande personalorganisation och den av styrelsen för nästa

budgetår föreslagna framgår av följande sammanställning.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

1 föreståndare (arvode 12 000 kr.) . 1 laborator i Ca 31

3 assistenter (arvoden å 7 800 kr.) . —

— 1 försöksassistent i Ca 22

— 1 yrkeskonsulent i Ca 21

— 1 förste assistent

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

Nuvarande förhållanden.

3 amanuenser (arvoden å 6 600 kr.)

1 amanuens (arvode 6 000 kr.) ....

1 arkivarie (arvode 6 000 kr.) ....

1 kanslibiträde (arvode 6 000 kr.) .

1 sekreterare (arvode 500 kr.) ....

1 medicinsk konsult (arvode 2 000

kr.) ..........................

1 mekaniker (arvode 6 600 kr.) .. .

1 expeditionsbiträde (arvode 3 000

kr.) ..........................

tillfällig personal (2 300 kr.) ......

kursanslag å 2 500 kr.............

Styrelsens förslag.

2 förste amanuenser

1 förste arkivbiträde i Ca 15

1 kansliskrivare i Ca 15

1 kanslibiträde i Ca 11

1 sekreterare (arvode 500 kr.)

1 medicinsk konsult (arvode 2 000 kr.)

1 instrumentmakare i Ca 14

kursanslag å 3 500 kr.

Statskontoret har anfört, att tillräckligt material icke förelåge för bedömande

av riktigheten av de föreslagna lönegradsplaceringarna vid psykotekniska

institutet.

Statens lönenämnd har gjort liknande uttalande som statskontoret.

Kanslern har uttalat, att förhållandet mellan institutet och högskolan

syntes böra klarläggas. I avbidan å att en sådan reglering kommer till

stånd har kanslern ansett, att på högskolans stat borde anvisas ett klumpanslag

av 40 000 kronor såsom bidrag till utgifterna vid institutet för avlöningar

och materiel m. m. Kanslern har vidare anfört, att institutet under

innevarande budgetår åtnjöte, dels ett statsanslag a 20 000 kronor och dels

ett anslag av Stockholms stad å 20 000 kronor (tidigare 35 000 kronor) samt

att institutets verksamhet i övrigt finansierades genom avgifter för utförda

undersökningar och eventuella bidrag från enskilt hall. Kanslern har ansett

sig kunna utgå ifrån, att det förordade bidraget å 40 000 kronor jämte de

bidrag, som borde kunna påräknas från annat håll, skulle möjliggöra för

institutet att fortsätta sin verksamhet i åtminstone samma omfattning

som hittills.

Departementschefen. För vart och ett av budgetåren 1946/49 har å riksstaten

anvisats ett anslag av 20 000 kronor såsom understöd till verksamheten

vid högskolans psykotekniska institut. Stockholms stad har enligt

stadsfullmäktiges yttrande i ärendet åren 1946 och 1947 beviljat engångsbidrag

till institutet om tillsammans 52 500 kronor. Staden synes därefter

ha anvisat ytterligare 20 000 kronor.

Verksamheten vid institutet avser i huvudsak att utarbeta och praktiskt

pröva olika psykologiska metoder för personalrekrytering och yrkesrådgivning

samt att i anslutning därtill biträda av hithörande frågor intresserade

myndigheter, institutioner och företag, såväl som den yrkesväljande ungdo
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

men, att bedriva arbetspsykologisk forskning med särskild hänsyn till de

psykologiska orsakerna till industri- och trafikolyckor samt att som komplement

till den allmänna psykologiundervisningen vid högskolan organisera

utbildning i praktiskt tillämpad psykologi.

Institutet är uppenbarligen i stort behov av understöd för sin verksamhet

och jag förordar i enlighet med kanslerns förslag, att å högskolans stat

upptages ett klumpanslag såsom bidrag till institutets utgifter för avlöningar

och materiel m. m. Med hänsyn till de bidrag, som hittills utgått

till institutet från stat och kommun, och då institutet av vissa skäl i

fortsättningen icke torde kunna påräkna bidrag från enskilt håll i samma

omfattning som hittills, vill jag förorda, att bidraget å högskolans stat

upptages med högre belopp än kanslern föreslagit. Jag anser mig emellertid

icke nu kunna tillstyrka högre bidrag än 50 000 kronor.

Ryska institutet.

Detta institut, vars räkenskaper icke ingå i högskolans ordinarie budget,

inrättades år 1944 med stöd av medel, som insamlats från intresserade

svenska industriföretag. Institutets syfte är att främja studiet av ryskt

språk och rysk kultur. Professorn i slaviska språk är inspektor för institutet.

Detta disponerar vissa lokaler i f. d. bergsskolans gamla byggnad i

kvarteret Vega vid Drottninggatan, vilken byggnad ingår i statens allmänna

fastighetsfond. Ersättning för de av institutet hyresfritt disponerade

lokalerna utgår med 11 600 kronor från anslaget till Stockholms högskola:

Bidrag till ryska institutet, vilket anslag är uppfört med nyssnämnda belopp.

I övrigt har institutets verksamhet bekostats med enskilda medel,

vilka emellertid icke beräknas förslå längre än för detta budgetår.

Det av högskolans styrelse framlagda statförslaget upptager för ryska

institutet utgifter a o7 /60 kronor, varav 22 160 kronor avse lönekostnader,

11 600 kronor ersättning till statens fastighetsfond och 24 000 kronor materiel

m. m., medan 11 600 kronor upptagits å huvudstatens inkomstsida

under posten »Hyror och arrende».

De beräknade lönekostnaderna framgå närmare av efterföljande samman

1

ställning.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

1 föreståndare (arvode 13 500 kr.) .......... l (arvode 13 500 kr.)

1 sekreterare (arvode 500 kr.) .............. 1 (arvode 500 kr.)

1 biblioteksassistent (arvode 6 000 kr.)...... —

— förste assistent ......................... 1

1 biblioteksamanuens (arvode 2 700 kr.).....—

Kanslern har uttalat, att förhållandet mellan ryska institutet och högskolan

syntes böra klarläggas. I avbidan på att en sådan reglering kommer

till stand har kanslern ansett, att å högskolans stat borde anvisas ett

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

klumpanslag av 25 000 kronor såsom bidrag till utgifterna vid institutet

för avlöningar och materiel m. m.

Departementschefen. Enär ryska institutets ekonomi icke är säkerställd

längre än till utgången av innevarande budgetår, synes det mig nödvändigt,

att det allmänna lämnar institutet ökat stöd. Jag förordar därför i

enlighet med kanslerns förslag, att å högskolans stat upptages ett klumpanslag

av 25 000 kronor såsom bidrag till institutet.

Humanistiska biblioteket.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

1 bibliotekarie (lön 12 096 kr.) .............. 1 Ca 27

1 amanuens (lön 7 392 kr.).................. 1 Ca 171

1 kanslibiträde (lön 5 292 kr.) .............. 1 Ca 151 2

1 skrivbiträde (lön 5 016 kr.)................ 1 Ca 8

1 biblioteksvaktmästare (lön 5 916 kr.) ...... 1 Ca ll3

1 expeditionsväkt (arvode 3 600 kr.) ........ 1 (arvode 3 600 kr.)

1 » (arvode 2 700 kr.) ........ 1 (arvode 2 700 kr.)

extra personal (7 500 kr.).................... 10 000 kr.4

Statens lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot att bibliotekarien

erhåller lön efter 27 lönegraden. Vidkommande de föreslagna befattningarna

som biblioteksamanuens och som biblioteksassistent i 17

respektive 15 lönegraden uttalar lönenämnden, att frågan om löneställningen

för ifrågavarande tjänster syntes bli beroende av resultatet av det åt

1947 års löneutredning, avseende vissa biblioteksbiträden, lämnade utredningsuppdraget.

Beträffande den föreslagna förste expeditions vakten anser

lönenämnden, att tjänsten i enlighet med de lönesättningsnormer, som tilllämpas

beträffande expeditionsvaktspersonalen vid bibliotek och arkiv, icke

bör upptagas högre än som expeditionsvaktsbefattning ilo lönegraden.

Statskontoret har icke framställt erinran mot att bibliotekarien erhåller

lön efter 27 lönegraden. Den som biblioteksamanuens upptagne befattningshavaren

anser ämbetsverket böra såsom biblioteksassistent placeras i 15

lönegraden, medan ett av de två i 15 respektive 8 lönegraden upptagna biträdena

anses böra kunna upptagas som kanslibiträde i 11 lönegraden. Den

nuvarande biblioteksvaktmästaren föreslås skola placeras som expeditionsvakt

i 10 lönegraden.

Kanslern har av skäl, som redovisats i det föregående under rubriken

»Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen», ansett det riktigast att i sitt

förslag räkna med de nuvarande avlöningsbeloppen för bibliotekspersonalen

och avstå från att lönegradsplacera densamma. Till avlönande av extra

personal vid biblioteket bär kanslern beräknat 10 000 kronor.

1 Tjänstebenämning biblioteksamanuens.

* » biblioteksassistent.

8 » förste expeditionsväkt.

4 Upptaget under anslaget till materiel m. m.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Departementschefen. Av tekniska skäl är det önskvärt, att personalen vid

högskolan i största möjliga utsträckning överföres till lönegradsplacerade

tjänster. Några avgörande skäl mot en sådan åtgärd i fråga om bibliotekspersonalen

vid humanistiska biblioteket synes mig icke föreligga, varför jag

förordar, att de befattningshavare, som enligt styrelsens förslag skulle erhålla

lönegradsplacerade tjänster, nu inplaceras i lönegrad. Vissa vanskligheter

föreligga emellertid härvid på grund av att tillräckligt material icke

föreligger för bedömande av den riktiga lönegradsplaceringen och med hänsyn

bland annat till att ställning ännu icke tagits till resultatet av det åt

1947 års löneutredning, avseende vissa biblioteksbiträden, lämnade utredningsuppdraget.

En viss försiktighet är därför påkallad vid bestämmandet

av lönegraderna, och den nu förordade lönegradsplaceringen för vissa av

befattningshavarna bör därför framdeles upptagas till omprövning.

Jag anser mig böra förorda, att bibliotekarien i enlighet med styrelsens

förslag, vilket Jämnats utan erinran av statskontoret och lönenämnden, inplaceras

i 27 lönegraden. Amanuensen torde tills vidare i enlighet med

statskontorets förslag böra under tjänstebenämningen biblioteksassistent

hänföras till 15 lönegraden, medan kanslibiträdet i anslutning till statskontorets

förslag synes böra pflaceras i 11 lönegraden. Löneställningen för

skrivbiträdet bör avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen 1947:436.

Biblioteksvaktmästaren bör i enlighet med statskontorets och lönenämndens

förslag såsom expeditionsvakt upptagas i 10 lönegraden.

Jag beräknar därför i det följande medel till avlönande av följande tjänstemän

med lön enligt löneplan, nämligen 1 bibliotekarie i Ce 27, 1 biblioteksassistent

i Ce 15, 1 kanslibiträde i Ce 11, 1 kontorsbiträde (Cf 4—Ce 8)

och 1 expeditionsvakt i Ce 10. Därjämte beräknar jag sammanlagt 6 300

kronor till arvoden åt två expeditionsvakter och 10 000 kronor till extra

personal.

Sammanfattning.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag i fråga om humanistiska avdelningen,

att medel böra beräknas till avlönande av följande personal,

nämligen

23 professorer

9 docentstipendiater

6 biträdande lärare

4 lektorer

2 förste amanuenser

4 andre amanuenser

1 tredje amanuens

1 bibliotekarie i Ce 27

1 biblioteksassistent i Ce 15

2 kanslibiträden i Ce 11

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

1 expeditionsvakt i Ce 10

1 kontorsbiträde (Cf 4—Ce 8)

1 vaktmästarbiträde (arvode)

2 expeditionsvakter (arvoden).

Därutöver skulle erfordras, för undervisning i etnografi ett arvode å

4 000 kronor, för undervisning i sinologi ett arvode å likaledes 4 000 kronor,

till kursanslag tillhopa 24 750 kronor, till extra personal vid humanistiska

biblioteket 10 000 kronor, som bidrag till nordiska museet 22 000

kronor, som bidrag till psykotekniska institutet 50 000 kronor och som

bidrag till ryska institutet 25 000 kronor.

d. Allmänna avdelningen m. m.

Den allmänna avdelningen omfattar den gemensamma förvaltningspersonalen

samt viss ekonomipersonal.

Av efterföljande sammanställning framgår de nuvarande personalförhållandena

samt högskolestyrelsens förslag i ämnet.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

Rektor och styrelse rrv. m.: Rektor och styrelse m. m.:

Rektor (arvode 2 000 kr.).......... Rektor (arvode 3 000 kr.)

Revision (2 300 kr.)............... Styrelse och revision (9 300 kr.)

Styrelsens sekreterare (arvode 2 400 Styrelsens sekreterare (arvode 2 400

kr.) ........................... kr.)

Kansliet och kassaförvaltningen: Kansliet och kassaförvaltningen:

1 sekreterare (lön 16 164 kr.)...... 1 akademisekreterare i Ca 31

1 kamrerare (lön 16 164 kr.) ...... 1 akademiräntmästare i Ca 31

— 1 biträdande sekreterare i Ca 27

1 kassör (lön 9 660 + tillägg 500 kr.) 1 bokhållare i Ca 21

1 kassörsassistent (lön 7 092 -j- till
lägg

1 000 kr.).................. 1 kontorsskrivare i Ca 19

1 kanslibiträde (lön 7 392 + tillägg

415 kr.) ....................... 1 kansliskrivare i Ca 15

1 kanslibiträde (lön 6 816 kr.) ..... 1 » i Ca 15

2 kanslibiträden (lön högst 5 592 kr.) 2 kontorsbiträden i Ca 8

2 kontorsbiträden (lön högst

5 292 kr.) ..................... 2 » i Ca 8

1 telefonist (lön 5 916 kr.) ........ 2 telefonister i Ca 8

1 vaktmästare (lön 5 292 -j- tillägg

600 kr.) ....................... 1 förste expeditionsvakt i Cg 11

1 expeditionsvakt (lön 5 292 + tillägg

300 kr.) ....................... 1 expeditionsvakt i Ca 9

1 expeditionsvakt (lön 5 292 kr.) .... 1 » i Ca 9

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.

Ekonomipersonal: Ekonomipersonal:

1 förste maskinist (lön 7 092 kr.) . . 1 maskinist i Ca 13

1 andre » (lön 6 516 kr.) .. 1 värmeledningsskötare och repara
tör

i Ca 11

1 tredje » (lön 5 916 kr.) .. 1 eldare i Ca 10

1 maskinistbiträde (arvode 4 740 kr.) 1 » i Cg 7

1 vaktmästare (lön 6 228 kr.) ..... 1 förste expeditionsvakt i Ca 11

1 » (arvode 5 400 kr.) . . 1 expeditionsvakt i Ca 9

1 » (lön 6 228 kr.) ..... 1 » i Ca 9

Portvakter m. fl. (arvoden å tillhopa Portvakter m. fl. (arvoden å tillhopa

9 525 kr.)...................... 9 525 kr.)

Rektor och styrelse m. m. Högskolans styrelse har anfört

följande.

Rektors honorarium har beräknats till 3 000 kronor. Då detta belopp

med 1 800 kronor understiger motsvarande honorarium för tekniska högskolans

rektor torde summan snarast kunna anses såsom tilltagen i underkant.

Beträffande styrelsen har hittills gällt den regeln, att styrelsens medlemmar

ej uppburit något arvode. Styrelsens sekreterare åtnjuter för närvarande

en årlig ersättning om 2 400 kronor. Revisorer erhålla ej någon gottgörelse.

Den revisionsbyrå, som förrättar den löpande sifferrevisionen, har

betingat sig en årlig ersättning av 2 300 kronor.

Med den omfattning, som högskolans verksamhet numera fått, synes det

rimligt, att såväl styrelseledamöter som revisorer erhålla en viss gottgörelse,

närmast att betrakta såsom ersättning för eventuella rese- och traktamentskostnader.

Styrelsen har förslagsvis stannat vid ett belopp av 400 kronor

för styrelseledamot och 200 kronor för revisor samt för ordföranden i

respektive styrelsen och revisionen 1 000 kronor till vardera. I fråga om

sekreteraren och sifferrevisionen föreslås ingen ändring.

Kanslern har tillstyrkt, att rektors honorarium utgår med 3 000 kronor.

Däremot har kanslern icke räknat med att befattningen som styrelsens

sekreterare skulle bibehållas. Såsom skäl härför har kanslern anfört, att

den av honom förordade förstärkningen av de kvalificerade arbetskrafterna

inom högskolans administration syntes möjliggöra för högskolans sekreterare

att ombesörja de sekreterargöromål, som sammanhängde med styrelsens

verksamhet. Kanslern ville även erinra om att styrelsen enligt den nya

ordningen syntes få en i viss mån ändrad ställning. Till »styrelse och revision»

har kanslern beräknat 5 000 kronor utan att närmare angiva, på

vad sätt dessa medel skulle disponeras.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

Kansliet och kassaförvaltningen.

Sekreteraren och kamreraren. Beträffande dessa tjänstemäns

arbetsuppgifter har högskolans styrelse anfört i huvudsak följande.

Sekreteraren biträder rektor i hans ämbetsutövning i vad den avser de

administrativa ärendena och är chef för högskolans kansli. I denna egenskap

leder och övervakar han arbetet inom kansliet och svarar för ärendenas

behöriga gång.

Han är sekreterare i lärarrådet, rektorsnämnden och högskolans tre fakulteter

samt i permanenta och (i regel) i tillfälliga nämnder och kommittéer;

han är sålunda ansvarig för ärendenas beredning, för protokollen och för

expeditionerna.

Sekreteraren kontrollerar inskrivningshandlingarna samt kontrasxgnerar

studentbreven och undertecknar tentamensböckerna. Jämväl kontrollen av

examensansökningarna och kontrasignationen av examensbetygen i de tre

fakulteterna åvilar honom. .

Behandlingen av samtliga stipendieärenden vid högskolan ombesörjes

av sekreteraren, som låter upprätta tablåer över de sökande, granskar

ansökningshandlingarna och deltar i stipendieärendenas beredning i fakulteternas

stipendiekommittéer samt svarar för beslutens delgivning och

stipendiernas utanordnande genom högskolans kassaförvaltning.

Sekreteraren svarar för redigeringen av högskolans officiella tryck: föreläsningskatalogerna

(2 delar höst och vår), årsberättelsen samt fakulteternas

studiehandböcker.

Han har att besvara förfrågningar vid besök eller per telefon och brevledes

av lärare och studenter vid högskolan samt av allmänheten. Förfrågningarna

ta mycken tid i anspråk — det händer inte så sällan, att praktiskt

taget hela arbetsdagen går åt härtill.

Sekreteraretjänsten föreslås erhålla tjänstebenämningen akademisekreterare
Kamreraren

är chef för kassaförvaltningen och tillika personalchef för

den icke vetenskapliga personalen vid högskolan, biträder rektor i dennes

ämbetsutövning beträffande ekonomiska ärenden och är föredragande inför

styrelsen i alla dylika ärenden, däribland även de ofta besvärliga placeringsfrågorna.

Förvaltningen av högskolans fonder handhaves visserligen

av Stockholms stads drätselnämnd, men om- eller nyplaceringar avgöras i

styrelsen efter av kamreraren verkställda utredningar. Han upprättar alla

petitaskrivelser och uppgör årligen förslag till högskolans inkomst- och utgiftsstat.

Han är vidare självständig förvaltare av och vice värd för högskolans

samtliga fastigheter: 9 institutionsbyggnader och 4 hyresfastigheter,

vilkas sammanlagda taxeringsvärde uppgår till 8 813 000 kronor. Hyresfastigheterna

innehålla 109 lägenheter och lokaler med en sammanlagd årshyra

av 183 635 kronor, vartill komma varierande tillägg för värme och

varmvatten.

Högskolan, som hittills till stor del levt på sina fonder och donationer, beräknas

vid ingången av budgetåret 1948/49 hava fonder på sammanlagt

över 20 000 000 kronor. Av detta belopp är cirka 1 500 000 kronor placerade

i aktier, 8 000 000 kronor i obligationer, 870 000 kronor i reverser,

8 300 000 kronor i inteckningar och 1 500 000 kronor i hyresfastigheter.

Högskolans balansräkning för år 1946 (den senast tillgängliga) slutar på

25 212 472 kronor 26 öre och omslutningen för sagda år torde hava över
5

— Bihang till riksdagens protokoll 191/9. 1 samt. Nr 163.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts •proposition nr 163.

stigit 4 000 000 kronor. Antalet verifikationer uppgick år 1947 till 9 546

förutom avlöningsverifikationer, vilka redovisas i en särskild avlöningsbok

och utgjorde cirka 3 200.

Kamrerartjänsten föreslås ombildad till räntmästartjänst.

Under framhållande av att någon differentiering av ifrågavarande tjänster

på skilda lönegrader icke gärna kunde ske föreslår styrelsen, att de

inplaceras i 31 lönegraden och anför vidare:

Påpekas må, att räntmästartjänsterna vid Uppsala och Lunds universitet

äro placerade i Ca 33 respektive Ca 32, varjämte i proposition 1947:152

föreslagits att å förstnämnda befattning från och med nästkommande budgetår

skall utgå avlöningsförstärkning med 6 000 kronor för år. Vid nämnda

universitet äro vidare tjänsterna som sekreterare respektive som sekreterare,

tillika ombudsman, uppförda i Ca 31. I betraktande av de lönegrader,

som sålunda ansetts böra ifrågakomma för motsvarande befattningshavare

vid universiteten synes en lön efter Ca 31 för akademisekreteraren

och räntmästaren vid Stockholms högskola fullt motiverad.

Vid sitt avgivande av förslag om löneställningen för sekreteraren och

kamreraren har högskolestyrelsen icke förbisett, att högskolesekreteraren

och högskoleintendenten vid tekniska högskolan i Stockholm äro inplacerade

i Ca 30. Uppmärksammas må emellertid, att vid avvägningen av lönegradsplaceringen

för dessa tjänstemän viss hänsyn torde ha tillmätts det

förhållandet, att byråchefen vid överstyrelsen för de tekniska högskolorna

avsetts skola tillhandagå tekniska högskolan liksom ock Chalmers tekniska

högskola med kvalificerad administrativ-juridisk rådgivning.

Statskontoret har framhållit, att vad i ärendet anförts icke utgjorde

tillräckliga skäl för placering av dessa befattningshavare i högre lönegrad

än motsvarande befattningshavare vid tekniska högskolan i Stockholm.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna motsvarades beträffande Stockholms

högskola av universitetskanslersämbetet.

Statens lönenämnd har övervägt, huruvida icke ifrågavarande båda befattningar

borde hänföras till den lönegrad — Ca 30 —- som fastställts för

högskolesekreteraren och högskoleintendenten vid tekniska högskolan i

Stockholm. Då förhållandena vid Stockholms högskola i nu förevarande

avseende syntes vara att närmast jämföra med motsvarande förhållanden

vid universiteten, ville dock lönenämnden ej motsätta sig bifall till den av

högskolestyrelsen föreslagna lönegradsplaceringen. Enligt lönenämndens

mening borde tjänsterna uppföras under beteckningen högskolesekreterare

respektive högskoleintendent.

Riksräkenskapsverket förordar, att ifrågavarande två tjänster placeras i

30 lönegraden under beteckningen högskolesekreterare respektive högskoleintendent.

Med hänsyn till omfattningen och arten av arbetsuppgifterna synes enligt

riksräkenskapsverkets uppfattning högskolans kamrerare icke böra erhålla

högre löneställning än motsvarande befattningshavare vid tekniska

högskolan i Stockholm och sålunda placeras i lönegrad 30. Då tjänstetiteln

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

räntmästare bör förbehållas statsuniversiteten, torde befattningen böra benämnas

högskoleintendent. I analogi härmed bör innehavaren av sekreterartjänsten,

likaledes med placering i lönegrad 30, erhålla titeln högskolesekreterare.

Båda befattningshavarna böra inplaceras i löneklass 31, vilket

exakt motsvarar nu utgående avlöning, med rätt att för ytterligare löneklassuppflyttning

räkna tillgodo tiden från och med den 1 juli 1947, då

senaste lönereglering för ifrågavarande personal ägde rum.

Kanslern har bestämt avrått från att placera sekreteraren och kamreraren

i lägre lönegrad än den av högskolans styrelse föreslagna. Beträffande

benämningen å tjänsterna har kanslern förordat, att de nuvarande benämningarna

tills vidare bibehållas.

I fråga om Stockholms högskola — som ju i realiteten fungerar som ett

universitet med 3 fakulteter — gäller liksom beträffande statsuniversiteten,

att rektor och ledamöterna i de beslutande instanserna i allmänhet sakna

tidigare administrativ erfarenhet, vartill kommer, att de utses endast för

vissa år i sänder. Deras egentliga uppgifter ligga ju även inom helt andra

områden. Det är därför av synnerlig vikt, att beredningen och den förberedande

handläggningen av högskolans administrativa och ekonomiska

ärenden handhas av personer med verkligt god kompetens på ifrågavarande

områden. Jag måste därför bestämt avråda från att placera de båda chefstjänsterna

— på kansliavdelningen respektive den ekonomiska avdelningen

— i lägre lönegrad än den av styrelsen föreslagna d. v. s. 31 lönegraden.

Erinras må, att förslag föreligger om en avsevärd aVlöningsförhöjning för

innehavarna av motsvarande tjänster vid statsuniversiteten.

Styrelsen har föreslagit, att innehavaren av sekreterartjänsten skulle benämnas

akademisekreterare och innehavaren av kamrerarbefattningen

akademiräntmästare. Dessa benämningar, som vid de båda statsuniversiteten

stödja sig på sekelgammal tradition, synas mig i nu förevarande fall

ej vara lämpliga. Men jag anser ej heller att de vid fackhögskolorna brukliga

benämningarna, högskolesekreterare respektive högskoleintendent,

passa för här ifrågavarande tjänster. Här är det dock fråga om en läroanstalt,

som reellt sett fungerar som ett universitet. Det kan ifrågasättas,

om ej spörsmålet om ifrågavarande befattningshavares tjänstetitel bör prövas

i samband med handläggningen av ärendet rörande den blivande nya

stadgan för högskolan och de nuvarande benämningarna behållas i staten

för nästkommande budgetår.

Biträdande sekreterare. Till stöd för förslaget om inrättande

av en tjänst såsom biträdande sekreterare i lönegrad 27 har högskolans

styrelse anfört följande.

Av redogörelsen för sekreterarens arbetsuppgifter torde utan vidare framgå

att de numera till arten och omfattningen äro så betydande, att behov

av biträde åt sekreteraren är erforderligt. En tänkbar möjlighet att åvägabringa

lättnader i sekreterarens arbetsbörda vore att låta en biträdande

sekreterare taga hand om ärendena i en eller två av fakulteterna. Emellertid

har den nuvarande ordningen med en gemensam sekreterare i samtliga

organ i högskolans administration visat så stora fördelar, att den icke bör

brytas. Den erforderliga lättnaden torde i stället lämpligen böra ske genom

att sekreteraren erhåller ett biträde vid fullgörandet av uppgifter av mera

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

kvalificerad art, exempelvis beredningen av vissa ärenden, utförandet av erforderliga

utredningar och dylikt. Självständigt skulle den biträdande sekreteraren

handhava exempelvis inskrivningsärendena (kontrollen av inskrivningshandlingarna

och undertecknandet av tentamensböckerna) samt redigeringen

av högskolans officiella tryck. Slutligen skulle han i förekommande

fall vikariera för sekreteraren. En svaghet i kansliets nuvarande organisation

är onekligen, att någon ersättare för sekreteraren, exempelvis vid sjukdomsfall,

ej finnes att tillgå. Med hänsyn till de kvalificerade uppgifter som

sålunda skulle åvila den biträdande sekreteraren och det krav på utbildning,

som måste ställas på honom, torde han icke kunna placeras i lägre lönegrad

än Ca 27.

Statskontoret och lönenämnden ha icke framställt erinran mot den föreslagna

löneställningen för biträdande sekreteraren.

Kanslern tillstyrker inrättandet av en ny befattning såsom biträdande

sekreterare i Ce 27.

Kassören. Styrelsen anför:

Å högskolans kassör ankommer att med hjälp av 2 kontorsbiträden

handha den dagliga bokföringen av högskolans inkomster och utgifter samt

att se till och kontrollera att överföringar sker till huvudboken. Den årliga

omslutningen till den del den berör kassörens arbetsområde uppgår till

mellan 3 och 4 miljoner kronor. Kassören har vidare till uppgift att månatligen

tillställa de olika vetenskapliga institutionerna kontoutdrag utvisande

av respektive institution under månaden förbrukade medel, att ombesörja

bokföringen av högskolans intäkter (från staten, Stockholms stad eller

enskilda), att redovisa högskolans utgifter till myndigheter eller enskilda,

att jämte kamreraren underskriva utanordningsbeslut, vilka därefter attesteras

av rektor, att uppgöra avlöningslistor samt att verkställa källskatteavdrag

för omkring 300 befattningshavare. Det årliga bokslutsarbetet ankommer

på kassören, ehuru detta sker på kamrerarens ansvar. Vid kortare

ledighet för kamreraren åligger det kassören att fullgöra kamrerargöromål.

För nu ifrågavarande arbetsuppgifter föreslår styrelsen en bokhållartjänst

(Ca 21).

Statskontoret anser, att kassören bör med oförändrad tjänstetitel placeras

i 15 lönegraden liksom vid tekniska högskolan i Stockholm.

Lönenämnden föreslår, att kassören erhåller ställning som bokhållare

(eventuellt kontorsskrivare) i Ca 19.

Riksräkenskapsverket framhåller, att kassören för närvarande åtnjuter

en årslön av 9 660 kronor, motsvarande 21 löneklassen. Ämbetsverket anser

det därför lämpligt, att vederbörande befattningshavare inplaceras i lönegrad

18 löneklass 21 med bibehållande av nuvarande tjänstebenämning,

varvid nu utgående tilläggsarvode bör indragas vid tjänsteinnehavarens

avgång.

Kanslern yttrar, att samma synpunkter, som av honom anförts rörande

tjänsterna såsom sekreterare och kamrerare, enligt hans mening även talade

emot, att deras närmaste män — den nye biträdande sekreteraren och bokhållaren

(den nuvarande kassören) placerades i lägre lönegrad än de av

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

styrelsen föreslagna, 27, respektive 21 lönegraden. Ifrågavarande befattningshavare

måste ju vara kompetenta att vikariera för sina förmän vid

semester och ledighet på grund av sjukdom etc. och skulle enligt vad

kanslern inhämtat självständigt handlägga vissa grupper av ärenden.

Kassörsassistenten. Styrelsen anför:

Vid högskolan finnes nu en kontorist, som biträder den nuvarande kamreraren

med vice-värdskapet över högskolans fastigheter, saväl institutionsfastigheter

som av högskolan förvärvade bostadsfastigheter. I detta hänseende

åligger det exempelvis kontoristen att infordra kostnadsanbud i

samband med beslutade reparationer av fastigheterna samt att verkställa

viss prövning av anbuden. Bland övriga göromål må nämnas, att kontoristen

sköter huvudkassan och verkställer de dagliga utbetalningarna. De

kontanta utbetalningarna kunna uppskattningsvis angivas till 10 000 kronor

per vecka. Härtill komma postgiroutbetalningar till varierande belopp.

Kontoristen har vidare hand om bokföringen beträffande högskolans hyresfastigheter.

Den nuvarande tjänsten synes lämpligen böra ombildas till kontorssknvarbefattning

(Ca 19).

Statskontoret anser, att kassörsassistenten bör benämnas kontorist och

hänföras till 13 lönegraden.

Lönenämnden föreslår, att kassörsassistenten uppföres såsom kassör i

Ca 16.

Riksräkenskapsverket anför, att kassörsassistentbefattningen syntes böra

omändras till en kontoristtjänst i lönegrad 13, varvid den nuvarande befattningshavaren

med hänsyn till faktiskt utgående löneförmåner borde

placeras i löneklass 14. Då vederbörande lön omreglerats från och med den

1 januari 1948, borde tid för fortsatt löneklassuppflyttning tillgodoräknas

från sistnämnda datum. Det särskilda tilläggsarvode, som kassörsassistenten

för närvarande åtnjöte, borde indragas vid dennes avgång.

Kanslern förordar, att kassörsassistenten under benämningen kontorsskrivare

inplaceras i Ce 19.

Om bildning av två kanslibiträdestjänster till

kansl i skrivart jänster. Styrelsen anför:

Å högskolans kansliexpedition tjänstgör ett kanslibiträde. På ifrågavarande

befattningshavare ankommer bland annat att uppbära alla inskrivnings-,

termins- och examensavgifter (350 000 — 400 000 kronor för år),

varvid beträffande terminsavgifterna särskilt må framhållas att dessa avgifter

variera beroende på dels studietidens längd (nedsättning i avgifter

efter viss studietid) dels ock eventuellt tidigare studier vid universitet eller

annan högskola (i allmänhet finnes ett 10-tal olika kombinationer av terminsavgifter

men härutöver kunna en mängd specialfall uppkomma), att

taga emot ansökningshandlingar till examen, att verkställa en första kontroll

av examensböeker och därvid tillse, att tentamensbetyg alltjämt är

giltigt, att utskriva examensbetyg, att lämna upplysningar rörande examensfordringar

vilket förutsätter god kännedom om examensstadgan, att

matrikelföra tentamina, samt att självständigt upprätta disputationsprotokoll.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Styrelsen vill föreslå, att för nu ifrågavarande göromål inrättas en kansliskrivartjänst

(Ca 15).

Ä högskolans kansli föreligger behov av en befattningshavare, som i tal

och skrift behärskar tyska, engelska och franska språken samt tillika är

perfekt stenograf och maskinskriverska. Med hänsyn till de kompetensfordringar,

som måste krävas av förevarande befattningshavare, som nu är

placerad som kanslibiträde, vill styrelsen hemställa om inrättande av ytterligare

en kansliskrivartjänst (Ca 15).

Statskontoret anser, att endast ett av de nuvarande kanslibiträdena bör

erhålla ställning som kansliskrivare i 15 lönegraden.

Lönenämnden anser sig kunna biträda högskolestyrelsens förslag.

Riksräkenskapsverket anser lämpligt, att det kanslibiträde, som bland

annat har att uppbära inskrivnings-, termins- och examensavgifter, erhåller

ställning som kontorist i 13: 15 och det andra kanslibiträdet under oförändrad

benämning i 11: 13. Den föreslagna löneställningen motsvarade

nu utgående avlöningsförmåner för befattningshavarna; det till kontoristen

utgående särskilda tilläggsarvodet borde indragas vid vederbörandes avgång

från tjänsten. Tid för fortsatt uppflyttning i löneklass borde räknas

från och med den 1 juli 1947.

Kanslern föreslår, att det kanslibiträde, som bland annat har att uppbära

inskrivnings-, termins- och examensavgifter, erhåller ställning som

kansliskrivare i Ce 15 och att det andra kanslibiträdet under oförändrad

benämning hänföres till 11 lönegraden.

Övrig personal vid kansliet och kassaförvaltningen.

Remissmyndigheterna ha tillstyrkt eller lämnat utan erinran

de av högskolans styrelse föreslagna lönegraderna och tjänstebenämningarna

för här ifrågavarande personal, varvid förutsatts, att löneställningen för

kontorsbiträden och telefonister borde avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen

1947: 436. Kanslern har icke ansett sig nu böra tillstyrka, att medel

beräknas till anställande av ytterligare en telefonist.

Ekonomipersonal. Remissmyndigheterna ha tillstyrkt eller lämnat

utan erinran de av styrelsen föreslagna lönegraderna och tjänstebenämningarna

för här ifrågavarande personal. Lönenämnden har därvid uttalat,

att den i Cg 7 placerade eldaren enligt nämndens mening borde efter

lämplig prövotid upptagas i Cg 9 och, därest stadigvarande behov förelåge

av denna tjänst, jämväl förenas med pensionsrätt. Kanslern har beräknat

ett belopp av 15 000 kronor till arvodesavlönad extra personal.

Departementschejen. Till honorarium åt rektor torde i enlighet med föreliggande

förslag böra beräknas 3 000 kronor. Förslaget om medelsanvisning

till arvoden åt styrelsens ledamöter är jag icke beredd att nu tillstyrka.

Ehuru jag anser mig böra biträda föreliggande förslag om inrättande av

en ny tjänst såsom biträdande sekreterare vid högskolan, är jag emellertid

tveksam, om den nu befintliga arvodesbefattningen såsom styrelsens sekre
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

terare bör indragas, såsom kanslern ifrågasatt. Det torde i första hand få

ankomma på den nya styrelsen för högskolan att bedöma behovet och

lämpligheten av att ha en särskild sekreterare, vilken såsom nu är fallet

icke tillhör kanslipersonalen vid högskolan. Jag anser mig därför för nästa

budgetår böra beräkna oförändrat belopp, 2 400 kronor, till arvode åt styrelsens

sekreterare.

Enligt gällande avtal skall granskningen av högskolans förvaltning ske

genom fyra revisorer, av vilka Kungl. Maj:t utser två och Stockholms stad

likaledes två. Sifferrevision synes härjämte, såsom styrelsen förutsatt, böra

ske i hittillsvarande ordning. Till bestridande av utgifterna för revision

torde böra beräknas 5 000 kronor. Medel för ändamålet torde lämpligen

böra beräknas under omkostnadsanslaget.

I fråga om lönegradsplaceringen av vissa befattningshavare vid kansliet

och kassaförvaltningen äro remissmyndigheterna icke ense. Vad först beträffar

löneställningen för sekreteraren och för kamreraren synes mig vissa

skäl tala för att de i enlighet med styrelsens förslag, vilket godtagits av

lönenämnden och som kanslern ansett innebära den lägsta lönegrad, som

borde ifrågakomma, placeras i 31 lönegraden. Jag erinrar emellertid om

att förslag föreligger om en förbättrad löneställning för motsvarande befattningshavare

vid statsuniversiteten. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande

till detta förslag anser jag mig böra stanna vid att förorda, att

sekreteraren och kamreraren nu placeras i 30 lönegraden med bibehållande

av nuvarande tjänstebenämningar. Tjänsten såsom biträdande sekreterare

bör i enlighet med styrelsens förslag, mot vilket erinran icke framställts,

placeras i 27 lönegraden. Kassören torde i anslutning till lönenämndens förslag

böra erhålla ställning såsom bokhållare med placering i 19 lönegraden,

medan kassörsassistenten synes mig böra under tjänstebenämningen kassör

placeras i 15 lönegraden. Av de två kanslibiträden, som enligt styrelsens

förslag skulle erhålla ställning som kansliskrivare i 15 lönegraden, torde

endast det kanslibiträde, som bland annat har att uppbära inskrivnings-,

termins- och examensavgifter, böra erhålla dylik ställning. Det andra kanslibiträdet

torde med hänsyn till sina arbetsuppgifter, vilka förutsätta mycket

goda kunskaper i främmande språk, böra under tjänstebenämningen kontorist

hänföras till 13 lönegraden. Jag anser mig icke nu böra beräkna

medel för anställande av ytterligare en telefonist. För den nuvarande telefonisten

och för de av styrelsen såsom kontorsbiträden upptagna befattningshavarna

bör löneställningen avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen

1947:436. Styrelsens förslag i fråga om löneställningen och tjänstebeniimningarna

för övrig personal vid kansliet och kassaförvaltningen och

för ekonomipersonalen har icke givit mig anledning till erinran. Jag beräknar

därför i det följande medel till avlönande av följande lönegradsplacerad

personal:

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Kansliet och kassaförvaltningen.

1 sekreterare i Ce 30

1 kamrerare i Ce 30

1 biträdande sekreterare i Ce 27

1 bokhållare i Ce 19

1 kassör i Ce 15

1 kansliskrivare i Ce 15

1 kontorist i Ce 13

4 kontorsbiträden (Cf 4—Ce 8)

1 telefonist (Cf 4—Ce 8)

1 förste expeditionsvakt i Cg 11

2 expeditions vakter i Ce 9.

Ekonomipersonal.

1 maskinist i Ce 13

1 värmeledningsskötare och reparatör i Ce 11

1 eldare i Ce 10

1 > i Cg 7

1 förste expeditionsvakt i Ce 11

2 expeditions vakter i Ce 9.

Jag beräknar vidare under avlöningsposten 3 000 kronor till honorarium

åt rektor, 2 400 kronor till arvode åt styrelsens sekreterare och 15 000

kronor till avlönande av portvakter, föreläsningsvakter och extra personal i

övrigt.

e. Beräkning av avlöningsposten m. in.

Kanslern har vid bifall till de av kanslern framlagda förslagen beräknat

medelsbehovet till avlöningar till i runt tal 2 178 000 kronor. Häri ingår

ett belopp av 20 000 kronor för vikariatsersättningar till lärare och lönegradsplacerade

befattningshavare. De av kanslern förordade klumpanslagen

å tillhopa 135 000 kronor till Wenner-Grens institut, institutet för folklivsforskning

(nordiska museet), psykotekniska institutet och ryska institutet

har kanslern ansett böra redovisas under en särskild utgiftspost i

huvudstaten, benämnd Bidrag till vissa institutioner.

Departementschefen. Medelsbehovet till avlöningar kan icke mer exakt

beräknas, innan befattningshavarna i förekommande fall inplacerats i löneklass.

Jag anser mig vid beräkningen av medelsbehovet kunna utgå från

det av kanslern angivna beloppet, 2 178 000 kronor. Å ena sidan minskas

medelsbehovet bland annat av att jag i det föregående räknat med en

något mindre personalorganisation än kanslern. Å andra sidan medför

den förordade höjningen av det provisoriska lönetillägget till professorer

och laboratorer ett ökat medelsbehov. Med hänsyn till nämnda faktorer

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

uppskattar jag medelsbehovet till i runt tal 2 190 000 kronor. Avlöningsposten

torde alltså böra i huvudstaten uppföras med ett förslagsvis betecknat

belopp av 2 190 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att fastställa avlöningsstat.

De av mig i det föregående förordade klumpanslagen å tillhopa (50 000 +

+ 22 000 + 50 000 + 25 000 =) 147 000 kronor till vissa institutioner

(Wenner-Grens institut, nordiska museet, psykotekniska institutet och

ryska institutet) torde i enlighet med kanslerns förslag böra redovisas under

en särskild utgiftspost i huvudstaten, benämnd Bidrag till vissa institutioner,

vilken post alltså bör upptagas med ett obetecknat belopp av 147 000

kronor.

2. Omkostnader.

Denna utgiftspost, som i statförslaget upptagits med 512 000 kronor, har

högskolans styrelse föreslagit skola disponeras på sätt framgår av efterföljande

sammanställning. Av denna framgår jämväl högskolans utgifter,

i den mån uppgift därom kunnat erhållas, för motsvarande ändamål under

kalenderåren 1947 och 1948 (siffrorna för sistnämnda år äro endast preliminära)

och kanslerns förslag i ämnet.

Omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis ■ ■ ■

2. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis

3. Telefon, skrivmateriel och expen
ser

i övrigt.............

4. Tryckningskostnader, förslagsvis .

5. Renhållning och städning, förslagsvis

..................

6. Underhåll av byggnader m. m. . .

7. Hyror, förslagsvis.........

8. Försäkringar, förslagsvis.....

9. Räntor och amorteringar, förslagsvis

..................

10. Promotions- och installationskostnader

................

11. Övriga utgifter..........

Summa kronor 1

Utgifter

kalenderåret

1947,

kronor

Utgifter

kalenderåret

1948,

kronor

Av styrelsen

för 1949/50

föreslagna

belopp,

kronor

Av kanslern

för 1949/50

föreslagna

belopp,

kronor

_

10 000

1000

130 300

137 500

168 000

140 000

33 700

52 800

45 000

40 000

10 700

13 500

20 000

20 000

73 300

84 400

95 000

90 000

46 500

63 200

90 000

70 000

22 200

22 500

30 000

23 000

8 000

7 200

10 000

10 000

45 500

30 300

34 000

28 000

2 800

3 700

5 0001

10 000''

—

-

5 000 I

373 000

415 100

512 000

432 000

1 Övriga omkostnader.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Reseersättningar. Dessa ersättningar ha tidigare icke redovisats

särskilt utan bokförts å olika konton allt eftersom de kunnat hänföras

till de olika avdelningarna inom högskolan. Högskolans styrelse har beräknat,

att från denna post skulle bestridas — utöver ersättningar till vid högskolan

anställda befattningshavare — jämväl sådana rese- och traktamentskostnader

för de vid Uppsala universitet tjänstgörande lektorerna i danska,

holländska, italienska, norska, polska och tjeckiska språken, vilka uppstå

i samband med av vederbörande meddelad undervisning vid högskolan.

Bränsle m. m. Vid beräkningen av medelsbehovet har hänsyn bland

annat tagits till en eventuell inflyttning i delar av kvarteret Vega, vilken

ansetts medföra en kostnadsökning av cirka 19 000 kronor.

Telefon m. m. Medelsåtgången under år 1948 har påverkats av vissa

inköp av engångsnatur. Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår

har räknats med en utökning av telefonväxeln.

Tryckningskostnader. I de för kalenderåren 1947 och 1948

angivna siffrorna ingå icke vissa tryckningskostnader såsom för tryckning

av studiehandböcker, då dessa kostnader påförts respektive avdelningar.

Renhållning och. städning. Vid beräkningen av medelsbehovet

har hänsyn tagits till en eventuell inflyttning i delar av kvarteret

Vega.

Underhåll av b y g g n a d e r. Byggnadsvärdet å högskolans institutionsbyggnader

uppgår, framhåller högskolans styrelse, till omkring

4 500 000 kronor. Styrelsen anser med hänsyn till byggnadernas ålder och

tidigare av tvingande skäl i viss mån eftersatta underhåll, att ett belopp

av 2 procent av byggnadsvärdet eller 90 000 kronor bör åtgå till erforderliga

reparationer.

Hyror.I den beräknade utgiftsposten å 30 000 kronor ingår ett belopp

av 11 600 kronor, motsvarande den av statsmedel nu utgående ersättningen

till statens allmänna fastighetsfond för av ryska institutet nu disponerade

lokaler inom kvarteret Vega. Under denna post har vidare

beräknats 7 000 kronor såsom hyreskostnad för institutets för folklivsforskning

lokaler.

Promotion s- och installationskostnader. Vissa kostnader

för nämnda ändamål ha tidigare påförts högskolans olika avdelningar.

Departementschefen. Jag anser mig böra godtaga kanslerns förslag med

härefter angivna ändringar. Delposten till reseersättningar bör uppräknas

med 8 000 kronor med hänsyn till att jag i det föregående med frångående

av kanslerns förslag i ämnet förordat, att medel till rese- och traktamentsersättningar

åt de universitetslektorer i Uppsala, som meddelade undervisning

vid Stockholms högskola, skulle beräknas under nu ifrågavarande

utgiftspost. Delposten till hyror har av kanslern minskats i förhållande till

styrelsens förslag med 7 000 kronor, motsvarande det belopp, som styrelsen

beräknat som hyreskostnad för institutets för folklivsforskning lokaler.

Denna delpost synes vidare böra minskas med 11 600 kronor, motsvarande

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

den av statsmedel nu utgående ersättningen till statens allmänna fastighetsfond

för av ryska institutet nu disponerade lokaler inom kvarteret Vega.

Denna ersättning synes icke enligt gällande avtal böra ingå i högskolans

stat utan medel för ändamålet böra anvisas a särskilt anslag a riksstaten.

Delposten till övriga omkostnader, som av kanslern upptagits med 10 000

kronor, bör i anslutning till vad jag i det föregående förordat uppräknas

med 5 000 kronor, avseende beräknade utgifter för revision, eller för avrundning

av omkostnadspostens slutsumma, med 4 600 kronor.

Till omkostnader beräknar jag alltsa ett förslagsvis betecknat belopp

av (432 000 + 8 000 — 11 600 + 4 600 —) 433 000 kronor.

3. Materiel m. m.

Denna utgiftspost, som i statförslaget upptagits med 491 218 kronor,

har av högskolans styrelse beräknats skola disponeras pa följande sätt.

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen:
Astronomiska

institutet................kronor

Botaniska institutet ................... »

Fysiska institutet................ »

Institutet för försäkringsmatematik och

matematisk statistik................. *

Genetiska institutet ................... »

Geografiska institutet.................. »

Geologiska institutet................. • • »

Institutet för organisk kemi och biokemi . . »

Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi »

Kemiska övningslaboratoriet............ »

Matematiska institutet ................ »

Mekaniska institutet................... »

Meteorologiska institutet............... »

Mineralogiska institutet......... »

Professuren i experimentell zoologi...... »

Zootomiska institutet.................. »

Wenner-Grens institut................. »

Biblioteket ........................... *

Exkursioner, fältarbeten m. m.......... »

5 700

32 823

30 875

10 450

12 635

7 790

14 250

19 950

19 950

32 300

3 800

4 750

9 215

12 350

3 800

14 725

56 000

9 025

24 130 kronor 324 518

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen:
Biblioteket

........................................ kronor 13 000

Humanistiska avdelningen:

Bergska institutet.......

Ekonomisk historia......

Engelska språket........

Praktisk filosofi.........

kronor 2 700

» 3 000

» 1 000

» 1000

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Teoretisk filosofi......................

Institutet för folklivsforskning..........

Historia..............................

Klassisk språkvetenskap och kulturforskning

...............................

Geografi, särskilt kulturgeografi ........

Latinska språket och litteraturen........

Litteraturhistoria med poetik...........

Nationalekonomi......................

Nordjsk och jämförande fornkunskap ....

Nordiska språk .......................

Institutet för psykologi och pedagogik ....

Psykotekniska institutet ...............

Religionshistoria ......................

Romanska språk ......................

Ryska institutet.......................

Institutet för statistik..................

Sociologi .............................

Statskunskap .........................

Tyska språket ........................

Zornska institutet.....................

Humanistiska biblioteket...............

Exkursioner och fältarbeten............

Underhåll av tavelsamlingen ...........

kronor

»

f>

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

1 000

8 000

2 000

3 000

5 500

1 000

2 000

10 000

1 000

2 000

6 000

10 800

1 000

3 000

24 000

7 000

5 500

8 500

1 000

2 700

28 000

8 000

5 000

kronor

153 700

Summa kronor 491 218.

Universitetskanslern har beräknat medelsbehovet för materiel m. m. till

336 627 kronor, vilket belopp kanslern avrundat till 337 000 kronor. Av

efterföljande sammanställning framgår de ändringar i förhållande till styrelsens

förslag, som kanslern förordat.

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen:
-

Genetiska institutet.............................. kronor 3 636

Wenner-Grens institut.................. » g« onn

Biblioteket................................;;;;;; , _

Exkursioner, fältarbeten m. m..................... » 12 630

ningen:

Biblioteket ...................................... » j qqq

Humanistiska avdelningen:

Ekonomisk historia .............................. » j q00

Institutet för folklivsforskning..................... » 7 ooo

Klassisk språkvetenskap och kulturforskning........ » — l 000

Geografi, särskilt kulturgeografi.................... » _ 500

Litteraturhistoria med poetik ..................... » \ 000

Nationalekonomi................................. » g qqo

Nordiska språk .................................. » \ q00

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Institutet för psykologi och pedagogik

Psykotekniska institutet............

Romanska språk..................

Ryska institutet ...................

Institutet för statistik .............

Sociologi .........................

Statskunskap .....................

Humanistiska biblioteket...........

Exkursioner och fältarbeten ........

Populärvetenskapliga föreläsningar . .

..........kronor — 1 000

........ » — 10800

......... » — 1000

......... » — 24 000

...... » — 4 000

......... » — 3 500

......... » — 5 500

.......... » — 10000

.......... » — 5 000

.......... » + 4 000

Minskning kronor 154 591.

Departementschefen. Högskolans styrelse bär för institutet för folklivsforskning

beräknat ett belopp av 8 000 kronor. Kanslern har minskat detta

belopp med 7 000 kronor. Ytterligare 1 000 kronor bör emellertid fråndragas

med hänsyn till mitt ställningstagande i det föregående till frågan om bidrag

till institutet för folklivsforskning. I övrigt anser jag mig böra godtaga

kanslerns förslag. Jag förordar därför, att till materiel m. m. beräknas ett

obetecknat belopp av 336 000 kronor.

4. Engångskostnader för materielanskaffning.

Det av högskolans styrelse ursprungligen upprättade statförslaget upptog

för detta ändamål en utgiftspost å 207 600 kronor enligt följande

specifikation.

Kansliet:

Inventarier (dupliceringsmaskin) ..................... kronor 3 500

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen:
Genetiska

institutet ...................

Kemiska övningslaboratoriet............

Institutet för organisk kemi och biokemi. .

Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi

Matematiska institutet.................

Mekaniska institutet...................

Zootomiska institutet..................

Humanistiska avdelningen:

Institutet för statistik (inventarier, biblio
-

tek m. m.) .........................kronor 24 500

Sociologi ............................. » 10 000 kronor 34 500

kronor 32 000

» 12 750

» 90 600

» 13 250

» 5 000

» 5 400

» 10 600 kronor 169 600

Summa kronor 207 600.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Mäj:ts ''proposition nr 163.

I styrelsens slutliga statförslag, i vilket denna utgiftspost upptagits med

97 600 kronor, har styrelsen räknat med en uppdelning av kostnaderna på

två budgetår.

Kanslern har vid sin beskärning av anslagen sett sig nödsakad att ytterligare

sänka ifrågavarande utgiftspost till 40 000 kronor. Detta vore, framhåller

kanslern, mycket beklagligt, då högskolan syntes vara i stort behov

av att förnya och utöka sin uppsättning av instrument och apparater.

Departementschefen. Ehuru jag delar kanslerns uppfattning om behovet

av en förnyelse och utökning av uppsättningen av instrument och apparater

vid högskolan, anser jag mig likväl icke för nästa budgetår kunna beräkna

högre belopp för ifrågavarande ändamål än det av kanslern föreslagna. Jag

förordar därför, att denna utgiftspost upptages med ett obetecknat belopp

av 40 000 kronor.

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten.

Högskolestyrelsens ursprungliga statförslag, vari för detta ändamål upptogs

en utgiftspost å 976 900 kronor, avsåg dels reparationer och moderniseringar

av de naturvetenskapliga institutionernas byggnader Kungstensgatan

45 (370 000 kronor) och Odengatan 63 (215 000 kronor), dels en genomgripande

reparation av institutets för psykologi och pedagogik nuvarande

lokaler Observatoriegatan 8 (5 700 kronor), dels utvidgning av telefonväxeln

Kungstensgatan 45 (16 200 kronor), dels ock inredning av lokaler

(370 000 kronor) för institutet för psykologi och pedagogik, genetik samt

ämnet matematik i tekniska högskolans gamla byggnad Drottninggatan

95 A i kvarteret Vega.

I det slutliga statförslaget har styrelsen för ifrågavarande ändamål upptagit

ett belopp av 400 000 kronor utan att därvid angivits, vilka byggnadsarbeten

som därvid ansetts böra i första hand komma till utförande.

Kanslern, som i sitt statförslag icke beräknat några medel för ifrågavarande

ändamål, framhåller, att det tyvärr icke vore möjligt att i staten

upptaga något anslag, avsett för byggnadsarbeten, om statsanslaget skulle

kunna begränsas till ungefär det i statsverkspropositionen beräknade beloppet.

Departementschefen. När det i det föregående gällt för mig att taga ställning

till och inom en begränsad anslagsram söka i viss utsträckning tillgodose

olika föreliggande behov vid högskolan, har jag därvid i huvudsak

följt kanslerns förslag, vilket uppgjorts efter överläggningar med representanter

för högskolan. Jag har härvid utgått ifrån, att i kanslerns förslag

upptagits de behov, som ur högskolans synpunkt tett sig mest angelägna.

Jag är emellertid väl medveten om att det föreligger ett stort behov av

byggnadsåtgärder vid högskolan. Det är därför med beklagande som jag

måste konstatera, att den anslagsram, med vilken jag har att räkna i nuvarande

ekonomiska läge, icke lämnar utrymme för någon medelsanvisning

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

för nästa budgetår för byggnadsarbeten av engångsnatur. Jag räknar emellertid

med att det redan för budgetåret 1950/51 blir nödvändigt att anvisa

ett betydande anslag för ifrågavarande ändamål. Jag förutsätter härvid, att

styrelsen vid avgivandet av sina anslagsäskanden för budgetåret 1950/51

lämnar en samlad översikt över högskolans mera aktuella byggnadsfrågor,

vilken även innefattar en gradering av byggnadsföretagen ur angelägenhetssynpunkt

och de beräknade byggnadskostnadema.

6. Pensioner och livräntor.

Denna utgiftspost, som av högskolans styrelse beräknats till 149 659

kronor har av styrelsen föreslagits skola disponeras enligt följande stat.

1. Pensioner ....................................... kronor 94 174

2. Dyrtidstillägg ................................... » 10 392

3. Kristillägg ...................................... » 13 797

4. Rörligt tillägg ................................... » 536

5. Livräntor................................ » 30 760

Summa kronor 149 659.

Styrelsens beräkning av posterna 1—4 framgår av följande sammanställ
-

ning.

Pensioner.

Professores emeriti

Grund-

pension

Dyrtids-

tillägg

Kris-

tillägg

Rörligt

tillägg

Summa

O. Rosenberg..............

7 500''

1344

1 129

—

9 973

Hans von Euler............

6 0001

—

—

—

6 000

Nils Holmgren.............

8 2501

900

1260

—

10 410

Martin Lamm.............

6 7501

900

1260

—

8 910

J. Roosval...............

8 2501

900

1260

—

10 410

A. Gabrielson..............

5 3601

804

1126

—

7 290

G. Eberstein..............

10 000>

900

1260

—

12160

P. Quensel...............

8 250''

900

1260

—

10 410

S. Tunberg...............

8 250''

900

1 260

—

10 410

G. Bagge................

8 250

900

1260

—

10410

K. Benckert..............

1 670''

150

210

—

2 030

Övriga pensioner.

Fru Varenius..............

1 200''

180

252

—

1 632

Fru De Geer.............

2 400''

360

504

—

3 264

f. vaktmästaren K. A. Källman . . .

2 000

300

420

—

2 720

f. preparatorn F. A. Jansson.....

2 760

414

580

—

3 754

f. mekanikern K. E. Hedlund ....

3 684

—

—

536s

4 220

f. städerskan A. Hellman.......

600

90

126

—

816

f. städerskan II. Falk.........

900

135

189

—

1 224

Fröken J. Rundqvist .........

900

135

189

—

1 224

Fru Stina Renvall...........

1 200

180

252

—

1 632

Summa kronor

94 174

10 392

13 797

536

118 899

1 Dessa belopp utgå ur högskolans pensionsfond, för fru De Geer dock endast med 2 000 kr.;

ur vaktmästarnas pensionsfond utgår 1 500 kronor.

s 12 procent å 4. 476 kronor per år.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Utgifterna ha, anför styrelsen, uträknats vad beträffar pensionerna efter

de grunder, som finnas angivna i högskolans gällande pensionsreglemente

och i övrigt efter de beslut, som styrelsen fattat i varje särskilt fall. Livräntorna

ha beräknats i överensstämmelse med vad som föreskrivits i de

olika donationshandlingarna. Bland pensionstagare har även uppförts professor

Bagge, ehuru hans professur ej är förenad med någon pensionsrätt.

Styrelsen finner det ofrånkomligt, att professor Bagge tillerkännes pension

enligt vanliga grunder, då han år 1949 avgår som professor efter nära trettio

års tjänst vid högskolan. Att Bagge ej betalat stadgade pensionsavgifter

uppväges enligt styrelsens uppfattning till fullo av det förhållandet, att

hans lön understigit den vanliga professorslönen.

Kanslern har upptagit denna utgiftspost med ett uppåt avrundat belopp

av 150 000 kronor och i anslutning härtill anfört följande.

Skulle pensionsfondernas avkastning göra det möjligt att redan från ingången

av nästkommande budgetår höja de utgående pensionerna till

samma nivå som motsvarande statliga — något som jag för närvarande

icke kan bedöma — bör denna utgiftspost undergå nödig höjning. I samband

därmed bör övervägas, att den bland inkomsterna upptagna avkastningen

av nämnda fonder uppföres med ett högre belopp än för närvarande

(nu redovisas endast det belopp, som enligt försäkringsmatematiska beräkningar

kan tas i anspråk).

Departementschefen. Full tjänstepension utgör för närvarande 12 408

kronor för år för f. d. professor vid statsuniversitet, vilken icke uppnått

67 års ålder, och därefter 11 616 kronor. Familjepension till ensam

efterlevande till dylik befattningshavare utgör nu 4 730 kronor för år.

Som av den lämnade redogörelsen framgår uppgå motsvarande tjänsteoch

familjepensionsförmåner vid Stockholms högskola i regel till lägre belopp.

Anledningen härtill synes vara tvåfaldig. Dels har icke större del av

avkastningen av professorernas pensionsfond ansetts böra tagas i anspråk

för utgående pensioner än som är möjligt enligt försäkringsmatematiska

beräkningar, dels ha de medel, som högskolan i övrigt ansett sig kunna

anslå till pensioner, varit begränsade. Det synes mig skäligt att pensionsförhållandena

vid högskolan förbättras och att de utgående tjänste- och

familjepensionerna regleras i anslutning till de inom det statliga pensionsväsendet

tillämpade grunderna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att, sedan högskolans styrelse framlagt för frågans bedömande erforderlig

utredning och förslag i ämnet, besluta om pensionsförmånerna i de särskilda

fallen. Såvitt avser professorerna utgår jag ifrån, att avkastningen av professorernas

pensionsfond bör i fortsättningen kunna i dess helhet, om så

erfordras, disponeras för bestridande av hela pensionskostnaden för sådana

pensionstagare, som ha rätt till pension ur denna pensionsfond.

Enligt vad jag under hand inhämtat ha vissa förändringar inträffat,

sedan styrelsen uppgjorde sina beräkningar av medels behovet under denna

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 163.

utgiftspost genom att en f. d. professor avlidit och styrelsen beviljat pension

till en f. d. städerska. Med hänsyn härtill och på grund av vad jag förordat

uppskattar jag medelsbehovet till pensioner och livräntor till i runt tal

160 000 kronor. Vad jag förordat torde vidare böra föranleda en uppräkning

av inkomsterna av högskolans fonder med 25 000 kronor.

Utgiftsposten till pensioner och livräntor torde alltså böra uppföras med

ett förslagsvis betecknat belopp av 160 000 kronor.

E. Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.

Såsom av det föregående framgått har högskolans styrelse beräknat intäkterna

— utöver statsbidrag och bidrag från Stockholms stad — sålunda:

Avkastning av högskolans fonder .................... kronor 539 655

Avgifter från de studerande ........................ » 330 000

Hyror och arrende ................................ » 37100

Bidrag från enskilda................................ » 154 385

Övriga diverse inkomster............................ » 32 840.

Avkastning av högskolans fonder. Denna har, anför

styrelsen, beräknats efter en medelränta av 3,45 procent, där densamma

icke vore att hänföra till aktier, obligationer eller inteckningar, knutna till

särskilda fonder. I senare fallet hade avkastningen upptagits efter den löpande

räntefoten å obligationer och inteckningar och beträffande aktier

efter den utdelning, som fallit under år 1948 med avdrag av en säkerhetsmarginal

av 15 procent.

Kanslern har i sitt statförslag upptagit denna inkomstpost med 535 000

kronor. Kanslern yttrar:

Denna inkomstpost beräknas i styrelsens statförslag till 539 655 kronor.

Härvid har avkastningen av vissa fonder ej medtagits. Enligt under hand

från högskolan erhållen uppgift bör avkastningen av ytterligare en fond

undantagas. Härigenom skulle denna inkomstpost nedgå till cirka 535 000

kronor.

De undantagna fonderna äro av växlande karaktär. I vissa fall stadgas

i donationsurkunden, att avkastningen skall användas till förmån för visst

ämne eller viss institution vid högskolan, men att bidraget icke får medföra

minskning av understödet från staten eller staden. I andra fall är det närmast

fråga om en stipendie- eller premiefond. Spörsmålet om vilka fonder,

som rätteligen böra undantagas vid beräkningen av ifrågavarande anslagspost,

torde senare böra bli föremål för särskild prövning.

Avgifter från de studerande. Dessa ha, framhåller styrelsen,

upptagits till det belopp, som beräknats inflyta, varvid jämförelser

gjorts med motsvarande siffror för kalenderåren 1945—1947 och budgetåret

1948/49. I det beräknade beloppet, 330 000 kronor, inginge icke de avgifter,

beräknade till 45 000 kronor, vilka erläggas av juris studerande och

som utgå som ersättning till juris professorer för avskaffade kursavgifter,

6 — Dihang till riksdagens protokoll 19^9. 1 saml. Nr 163.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

och icke heller de avgifter, som nu utginge för viss undervisning inom matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen och utgjorde ersättning för förbrukningsmateriel

.

Kanslern har upptagit avgifterna från studerande med 395 000 kronor,

varav 370 000 kronor avse terminsavgifter och 25 000 kronor övningsavgifter.

Terminsavgifterna ha i styrelsens statförslag upptagits med ett belopp av

330 000 kronor. Då dessa avgifter under kalenderåret 1947 uppgått till cirka

367 000 kronor och under år 1948 till cirka 380 000 kronor synes befogat

att för budgetåret 1949/50 räkna med ett belopp av 370 000 kronor.

Jag håller före att det är nödvändigt att ännu någon tid behålla de

övningsavgifter, som nu erläggas av deltagarna i vissa naturvetenskapliga

laborationer (för förbrukningsmateriel m. m.) och vilka avgifter styrelsen

ej räknat med som inkomst för högskolan. Dessa avgifter ha under år 1948

uppgått till cirka 26 000 kronor. För kommande budgetår torde man kunna

räkna med en summa av 25 000 kronor.

Hyror och arr ende. I denna inkomstpost ingår ett belopp av

11 600 kronor eller samma belopp, varmed det å riksstaten nu upptagna

anslaget till Stockholms högskola: Bidrag till ryska institutet är uppfört.

Detta anslag avser ersättning till statens allmänna fastighetsfond för dispositionen

av institutets lokaler i f. d. bergsskolans gamla byggnad i kvarteret

Vega vid Drottninggatan.

Kanslern har i enlighet med styrelsens förslag upptagit denna inkomstpost

med 37 100 kronor.

Bidrag från enskilda. Under denna post har styrelsen räknat

dels med ett anslag av 100 000 kronor från Wenner-Grenska samfundet,

dels med ett anslag av 8 000 kronor från försäkringsföreningen till institutionen

för försäkringsmatematik och statistik, dels med ett bidrag av 28 255

kronor från nordiska museet, dels ock med ett bidrag av 18 130 kronor till

avlönande av innehavaren av den personliga professuren i nationalekonomi,

företrädesvis näringsekonomi.

Kanslern har upptagit denna inkomstpost med 45 900 kronor. Kanslern

yttrar:

De inkomster, som böra upptas under denna inkomsttitel, äro dels ett

anslag från svenska arbetsgivarföreningen till professorn S. I. Svennilson

sasom innehavare av den för honom inrättade personliga professuren i

nationalekonomi, företrädesvis näringsekonomi, å 18 130 kronor, dels det

belopp — enligt uppgift 19 730 kronor — som för bestridande av professorns

i försäkringsmatematik avlöning utbetalas från den av statskontoret

förvaltade fonden för en professur i försäkringsmatematik och matematisk

statistik vid högskolan, dels ock ett anslag från försäkringsföreningen på

8 000 kronor till institutionen för nämnda ämne, tillhopa således 45 860 kronor

eller i avrundat tal 45 900 kronor.

Diverse inkomster. Kanslern har upptagit denna inkomstpost

med 4 800 kronor och anför härom följande.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 16S.

Under denna inkomstpost har i styrelsens statförslag beräknats ett belopp

av 32 840 kronor. Häri ingå även psykotekniska institutets inkomster

på grund av dess testningsverksamhet. Sedan dessa inkomstposter frånräknats,

återstår ett belopp av cirka 4 800 kronor, utgörande ersättning för

städning av vissa uthyrda lokaler m. m.

Departementschefen. Vad beträffar beräkningen av intäkterna — utöver

statsbidrag och bidrag från Stockholms stad — godtager jag kanslerns förslag

med följande ändringar. Det av kanslern upptagna beloppet, 535 000

kronor, för avkastning av högskolans fonder bör med hänsyn till vad jag

i det föregående anfört under rubriken »Pensioner och livräntor» uppräknas

med 25 000 kronor till 560 000 kronor. Det av kanslern för hyror och

arrende upptagna beloppet, 37 100 kronor, bör minskas med 11 600 kronor,

avseende anslag från staten till ersättning till statens allmänna fastighetsfond

för dispositionen av vissa till ryska institutet hyresfritt upplåtna lokaler,

till 25 500 kronor. Det för bidrag från enskilda av kanslern upptagna beloppet,

45 900 kronor, bör med hänsyn till den av mig förordade förbättringen

av professorernas löneförmåner uppräknas med 2 300 kronor till

48 200 kronor.

Jag beräknar alltså inkomsterna utöver statsbidraget och bidraget från

Stockholms stad sålunda:

Avkastning av högskolans fonder .................. kronor 560 000

Avgifter från de studerande........................ » 395 000

Hyror och arrende ................................ » 25 500

Bidrag från enskilt håll............................ » 48 200

Diverse inkomster ............................... » 4 800

Summa kronor 1 033 500.

Jag har i det föregående förordat, att huvudstatens utgiftssida skulle be
-

räknas sålunda:

Avlöningar, förslagsvis............................. kronor 2 190 000

Bidrag till vissa institutioner ...................... » 147 000

Omkostnader, förslagsvis .......................... » 433 000

Materiel m. m................................... » 336 000

Engångskostnader för materielanskaffning .......... » 40 000

Pensioner och livräntor, förslagsvis........... »_160 000

Summa kronor 3 306 000.

Anslagssumman skulle vid bifall till vad jag föreslagit komma att uppgå

till (3 306 000 — 1 033 500 =) 2 272 500 kronor, varav Stockholms stads

bidrag avtalsenligt utgör minimibeloppet 700 000 kronor och statens bidrag

1 572 500 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms högskola bör

alltså uppföras med sistnämnda belopp.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj ds proposition nr 163.

F. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola

att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis ........... kronor 2 190 000

2. Omkostnader, förslagsvis ......... » 433 000

3. Materiel m. m................... » 336 000

4. Engångskostnader för materielan
skaffning

....................... » 40 000

5. Bidrag till vissa institutioner...... » 147 000

6. Pensioner och livräntor, förslagsvis »_160 000

Summa kronor 3 306 000.

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder kronor 560 000

2. Avgifter från de studerande ...... » 395 000

3. Hyror och arrenden.............. » 25 500

4. Bidrag från enskilt håll .......... » 48 200

5. Diverse inkomster ............... » 4 800

6. Bidrag från Stockholms stad...... » 700 000

7. Bidrag från staten ....... » 1 572 500

Summa kronor 3 306 000;

b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 572 500 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

85

II. Förslagsanslag till Ersättning för vissa till Stockholms

högskola upplåtna lokaler.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1948:219 har riksdagen

medgivit, att det kronan tillhöriga kvarteret Vega i Stockholm med darå

uppförda byggnader finge reserveras för Stockholms högskolas framtida

behov. Å riksstaten är nu, såsom jag berört i det föregående, uppfört ett

anslag av 11 600 kronor till Stockholms högskola: Bidrag till ryska institutet,

vilket anslag avser ersättning till statens allmänna fastighetsfond för

vissa av nämnda institut disponerade lokaler inom kvarteret Vega. Enligt

gällande avtal bör, såsom jag i det föregående framhållit, icke denna ersättning

liksom ej heller ersättning för övriga lokaler, som upplåtas till högskolan

inom nämnda kvarter, belasta högskolans stat, utan medel för

ändamålet böra anvisas å särskilt anslag å riksstaten. Det är emellertid

ännu ovisst, i vilken omfattning högskolan under nästa budgetår kan komma

att disponera lokaler inom kvarteret Vega. Jag anser mig böra föreslå,

att å riksstaten för nästa budgetår under förutnämnda rubrik uppföres ett

förslagsanslag av 25 000 kronor, att disponeras för ersättning till statens allmänna

fastighetsfond för till högskolan upplatna lokaler inom kvarteret

Vega.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna

lokaler för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 25 000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

III. Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs

högskola.

A. Inledning.

Under rubriken »Göteborgs högskola» äro i riksstaten för innevarande

budgetår uppförda två anslag å tillhopa 121 600 kronor, det ena å 21 600

kronor, avseende bidrag till vissa docentstipendier, och det andra å 100 000

kronor, avseende allmänt bidrag till verksamheten. Docentstipendiaterna

åtnjuta dessutom dyrtids- och kristillägg samt provisoriskt lönetillägg från

särskilda anslag under åttonde huvudtiteln. Det sammanlagda statsbidraget

till högskolan för innevarande budgetår uppgår således till omkring 136 000

kronor.

Den 1 juli 1949 träder det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan

staten, Göteborgs stad och högskolan rörande högskolans finansiering i

kraft.

Enligt detta avtal skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat

för högskolan, avseende tiden den 1 juli—den 30 juni (budgetår) samt

upptagande på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel och

på utgiftssidan för året beräknade driftskostnader, såsom löne- och pensionskostnader

samt omkostnader i övrigt, årligen före den 1 juni kalenderåret

närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas dels till Kungl.

Maj :t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget avgiva yttrande till

Kungl. Maj:t. Stat för högskolan fastställes av Kungl. Maj:t.

I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas

för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda

förhållanden lämnat tillstånd härtill.

Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten

icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skola staten

och staden bidraga enligt följande grunder:

a) Intill dess anslagssumman uppgår till 825 000 kronor, bidrager staden

med 275 000 kronor och ansvarar staten för återstoden. När anslagssumman

uppgår till mer än 825 000 kronor, utgör stadens bidrag dels % av 825 000

kronor, dels ock % av det belopp, varmed anslagssumman överstiger

825 000 kronor, dock att, därest ej framdeles annat överenskommes mellan

staten och staden, stadens sammanlagda bidrag icke skall överstiga 400 000

kronor.

Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må

överskridas, skall salunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,

som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.

c) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition

kvartalsvis i förskott och i mån av behov.

Med skrivelse den 8 juni 1948 har styrelsen för Göteborgs högskola framlagt

förslag till stat för högskolan för nästa budgetår. I det föreliggande statförslaget

balanseras beräknade inkomster och utgifter på en summa av

1 110 970 kronor, varav anslagssumman utgör 856 690 kronor. I enlighet

med nyssnämnda avtal begär styrelsen ett statsbidrag av 573 768 kronor

och ett bidrag från Göteborgs stad av 282 922 kronor.

Styrelsen har sedermera i skrivelse den 31 augusti 1948 framhållit, att

högskolans egna inkomster för budgetåret 1949/50 kunna uppräknas från

tidigare angivna 254 280 till 269 371 kronor på grund av en erhållen donation

till en professur i konsthistoria vid Göteborgs högskola. Det i statförslaget

beräknade bidraget av statsmedel minskas sålunda från 573 768

till 562 449 kronor och det beräknade bidraget från Göteborgs stad minskas

från 282 922 till 279 150 kronor.

I ärendet hava yttranden avgivits av Göteborgs stadsfullmäktige den 23

september 1948, av statskontoret den 6 oktober 1948, av statens lönenämnd

den 12 oktober 1948, av riksräkenskapsverket den 22 december 1948 samt

av universitetskanslern den 22 februari 1949.

B. Förslaget till huvudstat för högskolan.

1. Ursprungligt förslag.

Högskolans styrelse har framlagt följande förslag till huvudstat för

högskolan för nästa budgetår. Inkomstbeloppen äro härvid ändrade i enlighet

med styrelsens, tidigare nämnda, kompletterande skrivelse av den 31

augusti 1948.

Inkomster.

1.

2.

3.

4.

1.

2.

3.

4.

5.

Statsbidrag ................................... kronor 562 449

Bidrag från Göteborgs stad..................... » 279 150

Avkastning av högskolans fonder . ............... » 238 630

Diverse inkomster

a) Avgifter från de studerande .... kronor 28 000

b) Hyror ....................... » 2 741 » 30 741

Summa kronor 1 110 970.

Utgifter.

Avlöningar, förslagsanslag ...................... kronor 916 467

Pension och livräntor, förslagsanslag ............ » 77 228

Omkostnader, förslagsanslag .................... » 66 850

Materiel m. .................................. » 45 425

Engångskostnader för materielanskaffning ........ »_5 000

Summa kronor 1 110 970.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Statförslaget är baserat på det utvecklingsprogram för högskolan, som

framlagts i det den 19 januari 1948 av särskilt tillkallade sakkunniga avgivna

betänkandet angående Göteborgs högskolas framtida ställning. Detta

utvecklingsprogram är i sin tur grundat på dels de förslag rörande högskolan,

som framlagts av vissa statliga utredningar — naturvetenskapliga

forskningskommittén, socialvetenskapliga forskningskommittén och 1945

års universitetsberedning — dels en av sistnämnda beredning den 15 januari

1947 till ecklesiastikdepartementet ingiven promemoria med förslag om

statsanslag till högskolan. De förstnämnda sakkunniga ha även tagit hänsyn

till av lärarrådet uttalade önskemål dels i remissyttranden över de nämnda

kommittéernas betänkanden, dels i till de sakkunniga på anmodan avgivna

yttranden. De sakkunniga ha därjämte behandlat högskolans behov av

forskarstipendier samt frågan om anslag till årsskrift, kansli och bibliotek.

Jag erinrar om att de sakkunniga ansågo, att upprustningsprogrammet

borde genomföras i två etapper. Till den första etappen hänfördes sådana

befattningar och anslag, som ansågos böra omedelbart inrättas, till den

senare sådana, som voro avsedda att framdeles och efter hand inrättas. I

det nu föreliggande förslaget till stat för högskolan för budgetåret 1949/50

har styrelsen i det väsentliga upptagit vad de sakkunniga hänfört till upprustningsprogrammets

första etapp.

Såsom förut nämnts ha stadsfullmäktige i Göteborg, efter yttranden av

drätselkammarens första avdelning och stadskollegiet, avgivit utlåtande i

ärendet och därvid förklarat sig icke hava något att erinra mot högskolestyrelsens

statförslag.

Statskontoret har ansett, att en höjning av det nuvarande statsbidraget

— utöver vad som erfordras för bibehållande av den nu gällande kostnadsramen

— icke kan ifrågakomma i nu rådande statsfinansiella läge och att

förutsättningar för ytterligare upprustning av högskolan, utöver den som

möjliggjorts genom det av 1948 års riksdag beviljade anslaget å 100 000

kronor, icke för närvarande synas föreligga. Statskontoret har icke ingått

på en prövning i detalj av förslagen med hänsyn till den ståndpunkt ämbetsverket

intagit till frågan om statsbidrag till högskolan samt med hänsyn

till att statskontoret icke ansett sig besitta erforderlig sakkunskap för

bedömande av angelägenhetsgraden beträffande de olika önskemålen.

2. Högskolans reducerade förslag.

I statsverkspropositionen till årets riksdag, åttonde huvudtiteln, punkten

100, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkpa såsom Bidrag till Göteborgs

högskola ett förslagsanslag av 300 000 kronor. Med anledning härav

har universitetskanslern under hand anmodat vederbörande vid Göteborgs

högskola att till kanslersämbetet inkomma med förslag till besparingar i det

tidigare ingivna statförslaget samt tillika angiva vilka anslagsändamål, som

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

vore mest angelägna att få tillgodosedda, ävensom inkomma med vissa

kompletterande uppgifter i ärendet. I sitt yttrande över högskolans framställning

om statsbidrag har kanslern även framhållit, att det rådande statsfinansiella

läget syntes nödvändiggöra, att statens bidrag till högskolan i

huvudsak hölles inom den i årets statsverksproposition angivna kostnadsramen.

Enligt ett den 1 februari 1949 av styrelsen, efter lärarrådets hörande, till

kanslern avgivet reducerat förslag balansera högskolans inkomster och utgifter

på en summa av 868 890 kronor, vilket innebär en besparing i förhållande

till det tidigare förslaget av (1 110 970 — 868 890 =) 242 080 kronor.

‘Högskolans egna inkomster hava härvid angivits till 272 435 kronor (ökning

3 064 kronor), statsbidraget till 321 455 kronor (minskning 240 994 kronor)

och bidraget från Göteborgs stad till 275 000 kronor (minskning 4 150 kronor).

Bidraget från Göteborgs stad har upptagits enligt gällande avtal, vilket

såsom tidigare nämnts innebär, att staden bidrager med 275 000 kronor,

intill dess anslagssumman uppgår till 825 000 kronor.

Departementschejen. I nu rådande statsfinansiella läge föreligga tyvärr

icke förutsättningar för att omedelbart genomföra högskolans upprustningsprogram

i den omfattning de sakkunniga för Göteborgs högskola föreslagit

och som jag i och för sig funnit önskvärd. Såsom jag tidigare anfört, avsåg

högskolestyrelsens ursprungliga förslag till huvudstat för nästa budgetår

att i stort sett förverkliga upprustningsprogrammets första etapp. I sitt, i

allt väsentligt av kanslern tillstyrkta, reducerade förslag har emellertid högskolans

styrelse vidtagit betydande anslagsbeskärningar. Jag har därför funnit

mig kunna i huvudsak biträda detta förslag.

Jag övergår nu till att lämna en närmare redogörelse för huvudstatens

utgiftssida för att därefter redogöra för dess inkomstsida och angiva anslagsbehovet.

C. Huvudstatens utgiftssida.

1. Löne- och pensionsförhållanden vid högskolan.

Allmänna synpunkter.

För professorerna vid högskolan gäller ett av högskolestyrelsen fastställt

avlönings- och pensionsreglemente. Professorerna åtnjuta grundlön (lön och

tjänstgöringspenningar) med 12 000 kronor för år samt dyrtids- och kristillägg

därå enligt samma grunder som professor vid statsuniversitet. Därjämte

utgår provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt lönetillägg

enligt de för statsuniversiteten gällande grunderna. För professor kan lönen

efter 5 år höjas med 1 000 kronor. Även professor vid statsuniversitet åtnjuter

ålderstillägg med 1 000 kronor efter fem års tjänstgöring.

Kanslern har för sin del utgått ifrån, att de för högskolans befattningshavare

gällande avlöningsbestämmelserna skola efter ingången av juli 1949

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

ersättas av de regler, som gälla för statsuniversitetens motsvarande befattningshavare.

Kanslern anför vidare:

Även om befattningshavarna vid högskolan icke äro statliga tjänstemän

och således icke formellt kunna inplaceras i lönegrad och löneklass, synes

det mig praktiskt att — såsom högskolestyrelsen också gjort — i fråga om

dem i förekommande fall använda från allmänna avlöningsreglementet lånade

beteckningar och termer t. ex. Ca, Ce, Cf. lönegrad, löneklass etc.

Högskolans professorer och laboratorer (likställda) synas böra jämställas

med statliga ordinarie tjänstemän. Högskolans övriga mera fast anställda

funktionärer torde åter kunna — i varje fall tills vidare — jämställas

med extra ordinarie statliga tjänstemän och följaktligen redovisas under

beteckningen Ce.

Styrelsen har i sitt förslag till avlöningsstat för de föreslagna nya professorst

jänsterna och befattningarna i laboratorsgraden upptagit avlöningsbeloppen

med frånräknande av pensionsavdrag, alltså nettobeloppen. Styrelsen

har nämligen räknat med att innehavare av nytillkommande befattningar

med pensionsrätt icke finge belasta högskolans nuvarande pensionsfonder.

Enligt § 16 statuterna för högskolan äro professorerna de enda

pensionsberättigade befattningshavarna vid högskolan.

Kanslern yttrar härom bland annat följande.

Professorernas pensionsavgifter ingå till pensionsfonderna. Utöver professorerna

hava hittills endast vaktmästarna vid högskolan efter prövning

i varje särskilt fall, tillerkänts pension. Huru pensionsfrågan framdeles skall

ordnas vid Göteborgs högskola är ännu icke utrett. Det synes mig uppenbart,

att pensioneringsfrågorna vid såväl Stockholms som Göteborgs högskolor

med det snaraste måste göras till föremål för närmare utredning.

Huruvida denna utredning bör anförtros åt 1944 års pensionsutredning eller

verkställas i annan ordning undandrager sig mitt bedömande. Intill dess

pensionsfrågan vid Göteborgs högskola vunnit sin lösning torde man dock

böra i staten räkna med bruttobelopp för avlöning till de nytillkommande

professorerna och befattningshavarna i laboratorsgraden. Nu gällande pensionsreglemente

torde böra tillämpas fortfarande tills vidare på innehavare

av vid ingången av juli 1949 befintlig med pensionsrätt förenad befattning

(professorerna). Innehavare av professors- eller laborators (likställd)-befattning,

som inrättas efter utgången av juni 1949, bör förpliktas att tills vidare

vidkännas pensionsavdrag å sin avlöning i likhet med motsvarande befattningshavare

vid statsuniversiteten. Pensionsavdragen böra fonderas samt

bokföras och redovisas särskilt i högskolans räkenskaper. Skulle intill dess

pensionsfrågorna blivit slutligt ordnade vid högskolan innehavare av nyinrättad

professorsbefattning, befattning i laboratorsgraden eller annan befattningshavare

med anställning av fast natur avgå med sjuk- eller förtidspension

eller avlida synes, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, ifrågakommande

pensionsbelopp böra få utgå ur den i huvudstaten uppförda posten

till pensioner och livräntor, vilken torde av denna anledning få överskridas

med erforderligt belopp.

Departementschefen. Jag torde kunna inskränka mig till att i tillämpliga

delar åberopa vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av frågan

om löne- och pensionsförhållandena vid Stockholms högskola.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition; nr 163.

2. Avlöningar.

Nuvarande förhållanden.

Professurer. För närvarande äro 16 professurer tillsatta med ordinarie

innehavare, nämligen professurerna i: filosofi, geografi, historia, litteraturhistoria

med poetik, nationalekonomi, statskunskap, klassisk fornkunskap

och antikens historia (= Ivar W;crns rörliga professur), psykologi och pedagogik,

oceanografi, nordiska språk, grekiska språket, latinska språket, engelska

språket och litteraturen, romanska språk, tyska språket samt sanskrit

med jämförande indoeuropeisk språkforskning.

Därtill kommer en professur i semitiska språk, som för närvarande uppehälles

på förordnande.

För ämnet konsthistoria med konstteori är från den 1 september 1948

inrättad en helt med donationsmedel avlönad personlig professur för professorn

Sixten Strömbom.

Vidare finnes för en forskningsprofessur i botanik för prefekten vid Göteborgs

botaniska trädgård visst belopp av donationsmedel disponibelt.

Laboratur. Arvode utgår till en t. f. laborator i växtfysiologi (marin botanik)

.

Docenturer. Fem docentstipendier (helt utgående av statsmedel och med

samma belopp som vid statsuniversiteten) finnas i följande ämnen: geografi,

historia, nationalekonomi, statskunskap och romanska språk; tre docentstipendier,

forskarstipendier (utgående av donationsmedel, ett å 5 000 kronor,

ett å 4 700 kronor och ett å 2 000 kronor) finnas i följande ämnen:

tyska språket, konsthistoria med konstteori samt litteraturhistoria med

poetik.

Lektorer, lärare m. fl. finnas nu i följande ämnen: 1) etnografi (helt avlönad

av donationsmedel), 2) statistik, 3) ryska språket (två lärare, varav

den ena nu uppbär av gåvomedel 7 200 kronor, som bortfalla med utgången

av budgetåret 1948/49, 4) engelska språket, 5) franska språket,

6) tyska språket, 7) italienska språket, 8) kursanslag (27 276 kronor 80 öre).

Amanuens vid geografiska institutionen uppbär av gåvomedel ett belopp

av 1 500 kronor, som bortfaller med utgången av budgetåret 1948/49.

Bibliotekarien vid seminariebiblioteket åtnjuter arvode med 2 000 kronor

för år.

Högskolans kansli m. m. För handhavande av administrativa och kamerala

uppgifter m. m. finnes för närvarande följande personal:

1) Högskolans sekreterare (arvode 4 000 kronor).

2) Lärarrådets sekreterare (arvode 3 000 kronor).

3) Ett kanslibiträde (13 lönegraden, 16 löneklassen).

4) Ett kanslibiträde (11 lönegraden, 11 löneklassen).

5) För kansliändamål ett extra anslag å 3 800 kronor.

6) Fn förste vaktmästare (13 lönegraden, 16 löneklassen).

7) En andre vaktmästare, tillika eldare (12 lönegraden, 14 löneklassen).

8) Tillfälliga vaktmästare (arvoden tillhopa 1 500 kronor).

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Styrelsens reducerade förslag.

Styrelsen föreslår inrättande av följande befattningar för vetenskaplig

personal:

1 professur i klassisk fornkunskap och antikens historia (i st. f. Ivar

Wserns rörliga professur).

1 professur i historia, särskilt nordisk historia.

1 professur i filosofi.

1 laboratur i marin botanik (i st. f. en t. f. laborator).

1 preceptorat i slaviska språk (i st. f. en bitr. lärare).

1 preceptorat i statistik (i st. f. en bitr. lärare).

1 preceptorat i ekonomisk historia.

1 förste assistenttjänst i geografi (i st. f. en amanuens).

1 förste assistenttjänst i psykologi.

1 förste amanuenstjänst i psykologi.

1 förste amanuenstjänst i marin botanik.

1 andre amanuenstjänst i statistik.

Styrelsen föreslår dessutom, att lektorerna i engelska, franska, tyska och

italienska språken tillförsäkras samma löneförmåner som motsvarande befattningshavare

vid universiteten.

Beträffande kursanslaget, som för närvarande uppgår till 27 276

kronor 80 öre, har styrelsen i sitt reducerade förslag av den 1 februari 1949

föreslagit en ökning från tidigare beräknat belopp av 36 800 kronor till

38 000 kronor, närmast för att bereda plats för en extra ordinarie lärare i

ryska, som alltjämt enligt styrelsen måste bibehållas, sedan ett tidigare

begärt lektorat i ämnet strukits.

Såsom särskilt kursanslag till lärare vid journalistundervisningen

utgår nu ett belopp av 2 000 kronor ur östasiatiska

fonden. Styrelsen har i anslutning till ett förslag om fondering av nämnda

fonds avkastning — för vilket jag senare skall redogöra — uppfört ett särskilt

anslag å 5 500 kronor, avsett att disponeras för journalistundervisningen.

Styrelsen har i sin första framställning av den 8 juni 1948 begärt följande

förstärkning av den administrativa personalen:

1) inrättande av en sekreterarbefattning (Ca 31) i stället för de arvodesavlönade

sekreterarna.

2) inrättande av en kamrerarbefattning (Ca 27).

3) inrättande av en kontors biträdest jänst (Ca 81.

4) för tillfälliga vaktmästare sammanlagt 5 000 kronor.

5) central skrivbyrå (2 kanslibiträden, extra arbetskraft, kontorsvakt,

sammanlagd kostnad 16 156 kronor).

I skrivelsen av den 1 februari 1949 har styrelsen begränsat sig till att

föreslå följande.

1) Befattningarna som högskolans sekreterare och lärarrådets sekreterare

bibehållas som bisysslebefattningar, den först nämnda dock med ett från

4 000 kronor till 3 000 kronor reducerat arvode.

2) En kamrerarbefattning (Ca 27) inrättas.

3) Kontorsbiträdestjänsten uppföres i Cf 4.

4) För tillfälliga vaktmästare beräknas sammanlagt 2 000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Styrelsen har vidare föreslagit en höjning av rektors representationsarvode

från 2 000 till 3 000 kronor, av arvodet till bibliotekarien med 1 000

kronor till 3 000 kronor ävensom inrättande för biblioteket av en befattning

som andre amanuens.

Remissyttranden.

Kanslern tillstyrker för sin del inrättandet av samtliga vetenskapliga

befattningar i högskolans reducerade förslag med undantag

av professuren i filosofi. I stället för filosofiprofessuren föreslår kanslern, att

ett docentstipendium avses för nämnda ämne. Den upprustning av högskolan,

som inrättandet av ifrågavarande tjänster skulle innebära, anser

kanslern såsom angelägen och anför såsom motivering bland annat följande.

Jag får för min del framhålla, att jag finner det väl motiverat, att professuren

i klassisk fornkunskap och antikens historia omändras till en ordinarie

professur i ämnet. Den nuvarande innehavaren av denna lärostol åtnjuter

en avlöning av 20 730 kronor och kommer vid överflyttning till den

omändrade professorstjänsten att erhålla en bruttoavlöning av 19 730 kronor

(= professor vid statsuniversitet). Till följd härav synes han bora tillerkännas

ett personligt lönetillägg med så stort belopp för år, att han kommer

att bibehållas vid sina nuvarande löneförmåner. Detta lönetillägg —

1 000 kronor — synes mig kunna belasta den Woernska fonden.

Inrättandet av den föreslagna nya professuren i historia, särskilt nordisk

historia, vilken föreslagits av universitetsberedmngen, anser jag mig

böra tillstyrka. ...... ,,

Vad åter beträffar den nya professuren i filosofi lar jag erinra därom, att

lärarrådet i sitt yttrande den 29 januari 1949 framhållit, att ett omedelbart

inrättande av denna lärostol syntes erbjuda vissa svårigheter, varför lärarrådet

inskränkt sig till att föreslå att ett docentstipendium avses för nämnda

ämne. Högskolans styrelse har däremot i sitt yttrande av den 1 februari

1949 vidhållit det tidigare framställda förslaget om upprättande av ifrågavarande

professur. För min del har jag med hänsyn till vad lärarrådet^anfört

ansett att högskolans önskemål bör tillgodoses på sätt lärarrådet ifrågaSclt/t
Den

av styrelsen föreslagna laboratorsbefattningen i marin botanik finnes

i realiteten redan nu vid högskolan. Ur det av 1948 ars riksdag beviljade bidraget

utgår nämligen arvode till en t. f. laborator i växtfysiologi (marin

botanik) med 14 416 kronor 80 öre, varför den begärda anslagsökningen inskränker

sig till 714 kronor. .

De föreslagna preceptorsbefattningarna i slaviska språk och statistik utgöra

ombildningar av nu förefintliga lärartjänster (ryska språket, respektive

statistik). Till läraren i ryska språket utgår för innevarande budgetår ett

belopp av 7 200 kronor av gåvomedel, som enligt vad jag inhämtat icke är

att påräkna för nästa budgetår. För närvarande uppbär denne lärare vidare

7 216 kronor 80 öre ur det av 1948 års riksdag beviljade anslaget. Kostnadsökningen

vid inrättandet av en preceptorsbefattning uppgår alltså till 7 914

kronor. Precepturen i statistik innebär en kostnadsökning av allenast 714

kronor.

Preceptorsbefattningen i ekonomisk historia är en helt ny tjänst, vilken

upptagits i etapp I i det av särskilda sakkunniga den 19 januari 1948 av
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.

givna betänkandet med utredning och förslag angående Göteborgs högskolas

framtida ställning.

För min del vill jag framhålla att de sålunda föreslagna tjänsterna i laboratorsgraden

synas mig böra komma till stånd för stärkande av högskolans

vetenskapliga utrustning. Jag får tillägga, att enligt vad jag inhämtat preceptoratet

i ekonomisk historia kan på tillfredsställande sätt besättas med

för befattningen väl kvalificerad person.

Kanslern föreslår dessutom ett personligt lönetillägg å 1 000 kronor till

innehavaren av den för övrigt helt av donationsmedel avlönade professuren

i oceanografi. Denne befattningshavare uppbär för närvarande en avlöning

av 20 730 kronor.

I fråga om kursanslaget till journalistutbildningen föreslår kanslern

en minskning av det av högskolan föreslagna beloppet från 5500 kronor

till 3 000 kronor. För övrigt framhåller kanslern, att han med hänsyn till

de avsevärda beskärningar, som vidtagits beträffande högskolans anslagsäskanden,

och då han funnit det av värde att icke alltför knappt utmätta

medel stå till förfogande för kursändamål, icke ansett sig böra förorda ytterligare

minskning av de begärda kursanslagen.

Statskontoret framhåller, att bärande skäl för höjning av arvodena åt

rektor och lärare vid undervisningen för blivande journalister icke anförts.

Beträffande den administrativa personalen anför

kanslern:

Jag får framhålla nödvändigheten av att högskolans kansli erhåller en

förstärkning. Inrättandet av den föreslagna kamrerarbefattningen torde

vara i hög grad av behovet påkallad. Emot den föreslagna löneställningen

(27 lönegraden) har jag icke funnit anledning till erinran. Att utrusta högskolan

med en befattning som heltidsanställd sekreterare synes mig i och

för sig motiverat. Ett frångående av förslaget härom torde allenast vara

betingat av det rådande statsekonomiska läget. Att en dylik befattning

inom den närmaste tiden måste komma till stånd torde emellertid vara

ofrånkomligt med hänsyn även till en eventuell framtida samordning mellan

högskolan och den medicinska högskolan i Göteborg.

Det nu i 13 lönegraden uppförda kanslibiträdet torde böra benämnas

kontorist. En dylik befattning är enligt mitt förmenande erforderlig. Befattningarna

som förste vaktmästare och andre vaktmästare, tillika eldare,

anser jag vid nuvarande befattningshavares avgång böra förändras, den ena

till en tjänst som förste expeditions vakt i 11 lönegraden, den andra till en

tjänst som expeditions vakt, tillika eldare, i 10 lönegraden. Med hänsyn till

att enligt hittills gällande praxis dessa två befattningshavare kunna påräkna

pension från högskolans pensionsfonder, utmätt efter deras nuvarande

löneställning, har det synts mig mindre lämpligt att i förevarande

sammanhang giva dem en lägre lönegradsplacering än för närvarande samt

tillerkänna dem personliga lönetillägg.

Statskontoret, som yttrat sig över högskolans ursprungliga förslag till

utökning av kanslipersonalen, anför bland annat:

Förutom sekreterare, vilken med hänsyn till högskolans begränsade omfattning

icke rimligen kan placeras i högre lönegrad än intendenten vid

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

tandläkarhögskolan i Malmö, eller 27 lönegraden, torde böra finnas en

kassör i 15 lönegraden, en kontorist (nuvarande kanslibiträdet) i 13 lönegraden

samt ett biträde med avlöning enligt befordringsgången. För centrala

skrivbyrån bör avses ett kanslibiträde och ett biträde med avlöning

enligt befordringsgången.

Vaktmästartjänsterna böra upptagas den ene som förste expeditionsvakt

i 11 lönegraden och den andre som expeditionsvakt, tillika eldare i 10 lönegraden.

Riksräkenskapsverket förordar, att kamreraren vid högskolan placeras

i lönegrad 25, och anför i huvudsak bland annat följande.

Säkra hållpunkter för ett bedömande av behovet av den föreslagna

tjänsten föreligga icke. Riksräkenskapsverket är dock av den uppfattningen,

att högskolans blivande utveckling får anses kräva en särskild tjänsteman

för den ekonomiska förvaltningen. Då emellertid ifrågavarande kamerala

göromål varken i kvalitativt eller kvantitativt hänseende torde bliva mera

betungande än de som åvila kamreraren vid Chalmers tekniska högskola,

synes den föreslagna kamreraren icke böra erhålla högre löneställning än

motsvarande befattningshavare vid nämnda tekniska högskola.

Statens lönenämnd anser, att de föreslagna tjänsterna som sekreterare

och kamrerare vid högskolan icke borde uppföras högre än i 29 respektive

25 lönegraden. Beträffande den ursprungligen i Ca 8 och senare i Cf 4 upptagna

kontorsbiträdesbefattningen anser lönenämnden, att löneförhållandena

å ifrågavarande tjänst borde avvägas efter bestämmelserna i kung.

1947:436.

Lönenämnden påpekar vidare, att de befattningar, som av högskolestyrelsen

åsatts lönegradsbeteckningen Ca, lämpligare borde åsättas lönegradsbeteckningen

Ce med hänsyn till att befattningshavarna voro anställda

tills vidare och efter uppsägning kunde entledigas från sina tjänster.

Departeme?itschefen. Jag tillstyrker, att Ivar Wserns rörliga professur i

klassisk fornkunskap och antikens historia ersättes med en ordinarie professur

i ämnet. Däremot anser jag mig icke nu kunna biträda förslaget

om en ny professur i historia, särskilt nordisk historia. De sakkunniga ha

visserligen upptagit denna professur i upprustningsprogrammets första

etapp, liksom också det nu föreslagna preceptoratet i ekonomisk historia.

Ämnet historia är dock redan nu vid högskolan företrätt av en professor

och en docent, medan samtliga övriga av kanslern tillstyrkta befattningar

i professors- och laboratorsgraden och motsvarande representera icke tidigare

företrädda ämnen. Med hänsyn härtill och då den största sparsamhet

har måst åläggas, när det gällt andra områden av den kulturella upprustningen,

har jag ansett det kunna anstå med inrättande av denna

professur.

Beträffande övriga vetenskapliga befattningar ansluter jag mig till vad

kanslern anfört och förordar sålunda inrättande av eu laboratur i marin

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

botanik, preceptorat i ämnena slaviska språk, statistisk och ekonomisk

historia samt en förste assistenttjänst i vardera ämnena geografi och psykologi,

en förste amanuenstjänst i vardera ämnena psykologi och marin

botanik samt en andre amanuenstjänst i statistik. Jag tillstyrker vidare med

den motivering kanslern och lärarrådet anfört ett docentstipendium i filosofi.

Vid bifall till den av mig förordade förbättringen av professorernas löneförmåner

bör ej, vilket kanslern föreslagit, något personligt lönetillägg

utgå till innehavaren av professuren i oceanografi och av professuren i klassisk

fomkunskap och antikens historia. Lektorerna i engelska, franska,

tyska och italienska språken böra i enlighet med vad jag tidigare förordat

erhålla samma löneförmåner som motsvarande befattningshavare vid universiteten.

I fråga om kursanslagen tillstyrker jag de av kanslern förordade beloppen,

alltså 38 000 kronor + 3 000 kronor till journalistutbildningen. Jag anser

mig även böra biträda styrelsens förslag om en höjning av rektors representationsarvode

från 2 000 till 3 000 kronor, om beräknande av 3 000 kronor

till arvode åt bibliotekarien vid seminariebiblioteket samt om inrättande

av en andre amanuenstjänst vid biblioteket.

Den administrativa personalen vid högskolan är uppenbarligen i behov

av förstärkning. Den föreslagna kamrerarbefattningen synes sålunda vara

väl motiverad. Av skäl, som anförts av riksräkenskapsverket och statens

lönenämnd, anser jag mig dock icke kunna tillstyrka tjänstens uppförande

högre än i 25 lönegraden. Vid den i Cf 4 upptagna kontorsbiträdesbefattningen

böra löneförmånerna avpassas efter bestämmelserna i kungörelsen

1947: 436. Vidare bör det nu i 13 lönegraden uppförda kanslibiträdet benämnas

kontorist. Jag ger även min anslutning till vad kanslern anfört beträffande

befattningarna som förste vaktmästare och andre vaktmästare.

Vad beträffar befattningarnas lönegradsbeteckning, hänvisar jag till vad

jag anfört härom i samband med Stockholms högskola.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit synes medel böra beräknas

under avlöningsposten till avlönande av följande personal, nämligen

18 professorer

1 professor i botanik (arvode 6 500 kronor)

1 laborator

3 preceptorer

6 docentstipendiater

4 lektorer

1 lärare i etnografi (arvode 2 000 kronor)

2 förste assistenter

2 förste amanuenser

2 andre amanuenser

1 kamrerare i Ce 25

1 kontorist i Ce 13

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

1 kanslibiträde i Ce 11

1 kontorsbiträde (Cf 4—Ce 8)

1 förste vaktmästare i Ce 13

1 andre vaktmästare i Ce 12

1 bibliotekarie (arvode 3 000 kronor)

2 sekreterare (arvoden ä 3 000 kronor)

Vidare böra medel beräknas till honorarium åt rektor (3 000 kronor), till

kursanslag (41000 kronor) samt till tillfälliga vaktmästare och vikarier m.m.

Medelsbehovet till avlöningar har av kanslern för nästa budgetår beräknats

till i runt tal 685 200 kronor. Häri ingår ett belopp av 600 kronor

för sifferrevision av högskolans räkenskaper. Medel för detta ändamål torde

böra beräknas under omkostnadsposten. Med hänsyn härtill och till de

av mig i det föregående i övrigt förordade förändringarna i förhållande

till kanslerns förslag och med beaktande av den av mig förordade förbättringen

i löneavseende för professorer m. fl. befattningshavare beräknar jag

för min del medelsbehovet till Avlöningar till i runt tal 704 000 kronor.

Jag förordar därför, att denna utgiftspost uppföres med förslagsvis 704 000

kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid fastställa

avlöningsstat.

3. Pensioner och livräntor.

Styrelsen har i sitt reducerade förslag beräknat denna utgiftspost till

91 416 kronor. Därav belöpa 30 735 kronor på tjänstepensioner och 60 288

kronor på änke- och pupillpensioner, vartill kommer ett pensionsunderstöd

jämte dyrtidstillägg å 393 kronor till en f. d. städerska, vilket belopp

tidigare utgått av högskolans allmänna medel. Höjningen av det beräknade

anslaget till pensioner och livräntor från i den ursprungliga staten 77 228

kronor till 91 416 kronor betingas av kungörelsen den 14 maj 1948 (nr

257), enligt vilken pensionerna och familjepensionema till f. d. professorer

vid statsuniversiteten och deras efterlevande blivit höjda. En i det ursprungliga

statförslaget upptagen avkortad professorspension, beräknad

att utgå från den 1 december 1949, har däremot bortfallit på grund av

vederbörande professors frånfälle. I stället har ytterligare en änkepensionär

tillkommit.

Vid Göteborgs högskola äro för närvarande endast fem f. d. befattningshavare

pensionerade, nämligen tre f. d. professorer och två f. d. vaktmästare.

Under budgetåret tillkommer ytterligare en avkortad professorspension.

Pension till professor har hittills utgått med samma belopp som vid

statsuniversiteten, under det vaktmästarna pensionerats enligt för Göteborgs

stads f. d. befattningshavare gällande grunder.

Styrelsen framhåller, att pensioneringskostnaderna helt täckas av högskolans

pensionsfonder. Avkastningen av dessa beräknas under budgetåret

7 — Bihang till riksdagens protokoll 1 sand. Nr 163.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

komma att uppgå till sammanlagt 37 510 kronor, vartill komma pensionsavgifter

från de för närvarande pensionsberättigade befattningshavarna med

cirka 6 500 kronor.

Antalet änke- och pupillpensionärer vid högskolan är för närvarande

tretton. De sammanlagda pensionsbeloppen ha hittills varit avsevärt lägre

än de vid statsuniversiteten utgående. Med hänvisning till vad särskilda

sakkunniga anfört i denna fråga, har emellertid styrelsen i det föreliggande

statförslaget beräknat änkepensionerna efter de för statsuniversiteten gällande

grunder.

De medel, som stå till förfogande för utgifter för änke- och pupillpensioneringen,

äro emellertid otillräckliga. Änke- och pupillkassans avgifts- och

räntemedel ha beräknats till 22 436 kronor, varav 12 430 kronor i räntor

och 10 006 kronor i inflytande familjepensionsavgifter.

Kanslern påpekar i sitt yttrande, att styrelsen under högskolans inkomster

upptagit bland avkastning av högskolans fonder pensionsfondernas

avgifts- och räntemedel till 30 736 kronor. Enligt vad styrelsen uppgivit

beräknas emellertid avkastningen av nämnda fonder under budgetåret

1949/50 komma att uppgå till 37 510 kronor och pensionsavgifterna till

6 500 kronor. Den sammanlagda inkomsten utgör alltså (37 510 + 6 500 =)

44 010 kronor. I huvudstaten borde enligt kanslerns mening uppföras

bland avkastning av högskolans fonder ytterligare (44 010 — 30 736 =)

i runt tal 13 300 kronor. Å andra sidan borde under utgifter uppföras en

särskild post till ökning av pensionsfondernas kapital med samma belopp,

13 300 kronor.

Departementschefen. Pension till professor vid Göteborgs högskola utgår

efter samma grunder som vid statsuniversiteten. Det synes mig skäligt

att änkepensionerna förbättras och bestämmas i anslutning till de grunder,

som tillämpas inom det statliga pensionsväsendet. Närmare bestämmelser

i ämnet torde tills vidare få meddelas av Kungl. Maj:t efter förslag av

högskolans styrelse. Av pensionsfondernas avkastning torde i enlighet med

högskolestyrelsens förslag å inkomstsidan icke böra upptagas större belopp

än vad som åtgår för att bestrida högskolans pensionsutgifter. Jag

beräknar medelsbehovet till pensioner och livräntor till det av styrelsen

föreslagna beloppet eller i runt tal 91 400 kronor.

4. Omkostnader.

Denna utgiftspost har i det reducerade statförslaget upptagits med

60 850 kronor, vilket innebär en utgiftsökning med 20 270 kronor i jämförelse

med nu gällande stat.

Styrelsens förslag till omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis ....................... kronor 2 500

2. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ................ » 17 000

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

3. Telefon, skrivmaterialier och expenser i övrigt........ kronor 5 000

4. Tryckningskostnader, förslagsvis ................... » 16 050

5. Renhållning och städning, förslagsvis................ » 5 000

6. Underhåll av byggnad och inventarier.............. » 10 000

7. Försäkringar, förslagsvis .......................... » 800

8. Promotions- och installationskostnader.............. » 2 000

9. Övriga utgifter ............................ »_2 500

Summa kronor 60 850.

Utgiftsökningen hänför sig med 6 800 kronor till posterna 1, 3, 5, 7—9,

vilka omkostnader i högskolans budget hittills sammanförts i en klumpsumma,

med 2 000 kronor till post 2 (bränsle, lyse och vatten), med 6 470

kronor till post 4 (tryckningskostnader) samt med 5 000 kronor till post 6

(underhåll av byggnad och inventarier).

Från anslagsposten till reseersättningar skall enligt styrelsens förslag bestridas

— utöver ersättningar till vid högskolan anställda tjänstemän —

jämväl rese- och traktamentskostnader för den vid Lunds universitet tjänstgörande

lektorn i holländska språket, vilka kunna uppstå i samband med

av honom meddelad undervisning vid högskolan.

Kanslern har tillstyrkt, att medelsbehovet för omkostnader i enlighet

med styrelsens förslag beräknas till 60 850 kronor.

Departementschefen. Posterna 3, 8, 9 i styrelsens förslag till omkostnadsstat

synes lämpligen kunna sammanföras till en utgiftspost för expenser och

övriga utgifter. Styrelsens beräkning av medelsbehovet till omkostnader

har i och för sig icke givit mig anledning till erinran. Jag erinrar emellertid

om att högskolans förvaltning och räkenskaper enligt gällande avtal årligen

skola granskas av fyra revisorer, av vilka Kungl. Maj:t och stadsfullmäktige

i Göteborg skola vardera utse två. Högskolans styrelse har under avlöningsposten

beräknat 600 kronor för sifferrevision. För detta ändamål har jag

i det föregående förordat, att medel skulle beräknas under nu ifrågavarande

utgiftspost. Under denna torde jämväl medel böra, såsom jag tidigare förordat

för Stockholms högskolas vidkommande, beräknas till ersättning åt

nyssnämnda fyra revisorer. Med hänsyn härtill förordar jag, att utgiftsposten

för omkostnader upptages med ett förslagsvis betecknat belopp av

03 500 kronor.

5. Materiel m. m.

Denna utgiftspost har i det reducerade statförslaget upptagits med

29 525 kronor, vilket innebär en ökning med 10 400 kronor i jämförelse

med nu gällande stat. Utgiftsökningen samt styrelsens förslag till disposition

av anslaget framgår av följande sammanställning:

Ökning kronor

Geografiska institutionen....... kronor 5 000 1 000 (tidigare

gåvomedel)

Marinbotaniska institutet

4 000

1 000

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Psykologisk-pedagogiska

Ökning kronor

institutionen ................

kronor

6 000

_

Seminariebiblioteket ...........

»

12 050

6 400

Journalistundervisningen .......

Akademiska kapellet och akade-

»

2 000

2 000

(tidigare

gåvomedel)

miska kören ................

»

475

—

Summa kronor 29 525

Kanslern tillstyrker styrelsens förslag.

10 400

Departementschefen. Jag har ingen erinran mot det nu framlagda reducerade

förslaget och beräknar medelsbehovet till Materiel m. m. till i runt

tal 29 500 kronor.

D. Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.

Såsom av det föregående framgått har högskolans styrelse i sitt slutliga,

reducerade förslag beräknat intäkterna — utöver statsbidrag och bidrag

från Göteborgs stad — sålunda:

Avkastning av högskolans fonder.................... kronor 241 694

Diverse inkomster

a) Avgifter från de studerande........kronor 28 000

b) Hyror .......................... » 2 741 » 30 741

Summa kronor 272 435.

Avkastning av högskolans fonder. De olika fondernas

avkastning har upptagits med de belopp, vilka beräknats av Göteborgs

stads drätselkammare, som förvaltar fonderna. Styrelsen har i staten endast

upptagit avkastningarna av sådana fonder och mot dessa svarande utgifter,

vilka inverka på eller framdeles kunna komma att inverka på storleken

av statens och stadens bidrag till högskolan. Följande belopp, utgörande

avkastning av fonder, vilkas donationsvillkor begränsa avkastningens användning

för vissa bestämda ändamål, ha uteslutits ur staten:

1. Emily Wijks fond (till lönetillägg åt innehavarna av de 15

äldsta professurerna samt, i mån av tillgång, till docentstipendier)

............................................

2. Dan Broströms donation vid Göteborgs 300-årsjubileum..

3. Ann-Ida Broströms donation till komplettering av Dan Broströms

jubileumsdonation.............................

Ur avkastningen av de båda Broströmska fonderna, av vilka den förra

beräknats att under budgetåret uppgå till 5 020 kronor, utgå dels det i

staten upptagna arvodet till en lärarbefattning i etnografi, avsedd att

i en framtid ombildas till forskniugsprofessur i ämnet, dels ett docentstipendium.

Beräknad

avkastning,

kronor

13 700

3 020

3 360

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

101

Beräknad

avkastning,

4. Oscar Ekmans stipendiefond (till ett docentstipendium)----

5. Karl Langenskiölds minnesfond (till anslag åt docenter)----

6. S. A. Hedlunds, Otto Sylwans, G. A. Bratts föreläsningsfon
der

(för inbjudande av utanför högskolan stående föreläsare),

sammanlagt..................................

7. Fonder för rese- och studiestipendier ............... • • •

8. Gustaf Ekmans donationsfond (till oceanografiska institutionen)

...........................................

9. C. J. Meijerbergs donation (till Meijerbergs institut för

svensk etymologisk forskning) .........................

10. Betty Warburgs donation (till studentkåren) ............

11. Oscar Ekmans 6 juni-fond (till högskolans populärvetenskapliga

skriftserie)..................................

Från staten ha ytterligare avskilts två fonder, nämligen Ivar Wasrns fond

med tillhörande tilläggsfond för en rörlig professur och östasiatiska fonden

för en professur i östasiatisk språkvetenskap och kultur. Avkastningen av

den förstnämnda fonden (10 280 kronor) utgår för närvarande till uppehållande

av professuren i klassisk fornkunskap och antikens historia. För

samma ändamål disponeras ur östasiatiska fondens avkastning (c;a 14 000

kronor) ett belopp av 5 150 kronor 80 öre. Till journalistundervisningen

lämnar östasiatiska fonden vidare nu ett bidrag av 2 000 kronor. De beräknade

årsavkastningarna av dessa fonder, vars kapitaltillgångar uppgå till i

runt tal 334 000 respektive 430 000 kronor, äro enligt styrelsens förslag

avsedda att i sin helhet läggas till kapitalet, så att dessa fonder i sinom tid

bliva i stånd att var för sig uppbära en professur.

Kanslern ansluter sig för sin del till styrelsens förslag beträffande den

Wmrnska och den östasiatiska fonden, med undantag av att han beräknat

att ur Wsernska fondens avkastning årligen ett belopp av 1 000 kronor

skulle utgå såsom personligt lönetillägg till den nuvarande innehavaren av

professuren i klassisk fornkunskap och antikens historia.

Kanslern framhåller vidare, att styrelsen uteslutit avkastningen av Karl

Langenskiölds minnesfond. Avkastningen av denna fond (2 500 kronor)

skall utgå till docenter för hållandet av kurser och annat biträde vid undervisningen

och tillgodoser alltså enligt kanslern samma ändamål som högskolans

kursanslag. Med hänsyn härtill har kanslern icke funnit sig böra

biträda styrelsens förslag på denna punkt utan föreslår, att avkastningen

av fonden upptages i staten bland högskolans egna inkomster.

För övrigt har kanslern ingen erinran mot styrelsens förslag beträffande

fondernas avkastning.

Statskontoret anser det klart, att avkastning av fonder, donerade för

rese- och studiestipendier, till specialprofessurer, vilka icke upprätthållas,

till oceanografiska institutionen och till studentkåren icke böra medtagas i

kronor

2 000

2 490

2 540

70 570

3 420

3 960

160

980

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

staten. Statskontoret ifrågasätter vidare i anledning av styrelsens förslag

att utesluta avkastningen av Meijerbergs donation för svensk etymologisk

forskning, om icke instituten för ortnamns- och dialektforskning samt

folkminnesforskning, till vilka utgå särskilda statsanslag, borde ingå i staten

för högskolan. Ämbetsverket anser det däremot tveksamt, huruvida avkastningen

av Oscar Ekmans 6 juni-fond, avsedd för högskolans populärvetenskapliga

skriftserie, bör uteslutas. I fråga om avkastningen av övriga

fonder (n:ris 1—6), tillsammans 27 110 kronor, som enligt styrelsen borde

uteslutas, har statskontoret ansett att beloppet borde upptagas i staten.

Avgifter från de studerande. Styrelsen har beräknat dessa

inkomster sålunda:

Inskrivnings- och terminsavgifter......................kronor 22 000

Kurs- och auskultantavgifter.......................... » 5 000

Examensavgifter samt lösen för examens- och disputations
betyg

............................................ » 1 000

Summa kronor 28 000.

Hyror. I denna inkomstpost ingår 1 300 kronor för uthyrning av

lokaler, 786 kronor för förste vaktmästarens bostad samt 655 kronor för

andre vaktmästarens bostad.

Departementschefen. [Högskolestyrelsens förslag att ur staten utesluta

avkastningen av fonder, vilkas donationsvillkor begränsa avkastningens

användning för vissa bestämda ändamål, synes med något undantag vara

motiverat av såväl principiella som praktiska skäl. De utgifter, som bestridas

av avkastningarna av dessa fonder, komma nämligen icke att inverka

på storleken av statens eller stadens bidrag till högskolan. Dessutom undvikes

genom uteslutningen av dessa fonder onödig dubbelföring i staten.

Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka högskolans intresse

av att årsavkastningarna av den Wsernska och den östasiatiska fonden i

sin helhet kunna läggas till kapitalet, så att dessa fonder så småningom

bliva i stånd att var för sig uppbära en professur. Jag erinrar om att jag

som en konsekvens av denna min uppfattning i det föregående tillstyrkt

inrättandet av en ordinarie professur i klassisk fornkunskap och antikens

historia för att därmed frigöra den Waernska fonden. Jag delar kanslerns

uppfattning, att avkastningen av Karl Langenskiölds minnesfond till anslag

åt docenter bör upptagas i staten bland högskolans egna inkomster. Däremot

finner jag icke skäl att, såsom statskontoret föreslagit, i staten upptaga

avkastningen av de fonder, som i det föregående betecknats med 2—6.

Om och i vad mån avkastningen av Emily Wijks fond bör upptagas i staten

bland högskolans egna inkomster, är beroende av den tolkning, som bör

givas bestämmelserna i det till grund för fonden liggande gåvobrevet.

Denna fråga synes mig böra närmare utredas genom högskolans styrelses

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

försorg. I detta läge anser jag mig icke nu böra inräkna denna avkastning

bland högskolans egna inkomster. Det av statskontoret berörda spörsmålet,

om icke instituten för ortnamns- och dialektforskning samt folkminnesforskning

vid högskolan, till vilka utgå särskilda statsanslag, borde ingå i

staten för högskolan, torde böra upptagas till övervägande av högskolans

styrelse.

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört beräknar jag avkastningen

av högskolans fonder till (241 694 -)- 2 500 —) i runt tal 244 200 kronor.

Posten Avgifter från de studerande bör upptagas med av styrelsen föreslaget

belopp, 28 000 kronor. Beräknade inflytande hyresinkomster torde

böra upptagas till 2 700 kronor under rubriken Diverse inkomster. Högskolans

egna inkomster torde alltså kunna beräknas till 274 900 kronor.

Jag har i det föregående förordat, att huvudstatens utgiftssida skulle

beräknas sålunda:

Avlöningar, förslagsvis............................... kronor 704 000

Omkostnader, förslagsvis............................. » 63 500

Materiel m. m....................................... » 29 500

Pensioner och livräntor, förslagsvis............. » 91 400

Summa kronor 888 400.

Då högskolans egna disponibla medel uppgå till 274 900 kronor, skola

alltså staten och staden enligt gällande avtal bestrida den utgiftssumma,

som enligt den fastställda staten icke täckes av högskolans egna medel. Anslagssumman

för budgetåret 1949/50 utgör sålunda 613 500 kronor, varav

Göteborgs stad skall bidraga med 275 000 kronor och staten med återstoden

eller 338 500 kronor, ty först när anslagssumman överstiger 825 000

kronor, skall staden enligt avtalet bidraga med mer än 275 000 kronor. Förslagsanslaget

till Bidrag till Göteborgs högskola bör alltså uppföras med

338 500 kronor.

F. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande huvudstat för Göteborgs högskola

att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis.............. kronor 704 000

2. Omkostnader, förslagsvis............ » 63 500

3. Materiel in. m..................... » 29 500

4. Pensioner och livräntor, förslagsvis . . » 91 400

Summa kronor 888 400

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder ... kronor 244 200

2. Avgifter från de studerande......... » 28 000

3. Diverse inkomster.................. » 2 700

4. Bidrag från Göteborgs stad.......... » 275 000

5. Bidrag från staten ......... » 338 500

Summa kronor 888 400;

b) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 338 500 kronor.

Vad departementschefen sålunda under avsnitten I, II

och III hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Nyborg.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 163.

105

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms högskola........ 3

A. Inledning....................................... 8

B. Vissa frågor av allmän natur......................... 4

1. Terminsavgifter m. .............................. 4

2. Löne- och pensionsförhållanden vid högskolan........... 6

C. Förslaget till huvudstat för högskolan. Allmänna synpunkter . . 17

D. Huvudstatens utgiftssida.............................26

1. Avlöningar ... 26

a. Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen...........26

b. Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen............44

c. Humanistiska avdelningen........................46

d. Allmänna avdelningen m. .......................63

e. Beräkning av avlöningsposten m. m.................72

2. Omkostnader..................................73

3. Materiel m. ...................................75

4. Engångskostnader för materielanskaffning..............77

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten................78

6. Pensioner och livräntor............................79

E. Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet................81

F. Hemställan....................................84

II. Förslagsanslag till Ersättning för vissa till Stockholms högskola

upplåtna lokaler....................................85

III. Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs högskola.........86

A. Inledning......................................86

B. Förslaget till huvudstat för högskolan...................87

1. Ursprungligt förslag..............................87

2. Högskolans reducerade förslag.......................88

C. Huvudstatens utgiftssida.............................89

1. Löne- och pensionsförhållanden vid högskolan. Allmänna synpunkter

.......................................89

2. Avlöningar.....................................Öl

3. Pensioner och livräntor............................97

4. Omkostnader...................................98

5. Materiel m. .................................... 99

D. Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet...............100

F. Hemställan.......................................193

8 — Bihanij till riksdagens protokoll 19i9. 1 sand. Nr 163.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:285 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1949/50 till bidrag till restaurering av Linköpings och Strängnäs a1 i texten
  2. SU 1949:166 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 191^9/50 till Stockholms och Göteborgs högskolor jämte i ämnet väckta motioner s. 1 i texten