Sök i Ratio Lex

Angående bemgndigande för Kungl. Maj.t att medgiva befrielse i vissa fall från skyldighet att erlägga inkomstskatt vid fusion mellan försäkringsbolag

1949-03-24 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:175, Angående bemgndigande för Kungl. Maj.t att medgiva befrielse i vissa fall från skyldighet att erlägga inkomstskatt vid fusion mellan försäkringsbolag

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 175.

1

Nr 175.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående bemgndigande

för Kungl. Maj.t att medgiva befrielse i vissa fall från

skyldighet att erlägga inkomstskatt vid fusion mellan

försäkringsbolag; given Stockholms slott den 24 mars

1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 24 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om bemyndigande

för Kungl. Maj:t att medgiva befrielse i vissa fall från skyldighet att erlägga

inkomstskatt vid fusion mellan försäkringsbolag samt anför därvid

följande.

1942 års försäkringsutredning betonade i sitt den 1 april 1946 avgivna betänkande

(SOU 1946: 33 och 34) önskvärdheten från allmän synpunkt av

en reduktion av antalet företagsenheter på försäkringsväsendets område.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 samt. Nr 175.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I proposition nr 50 till 1948 års riksdag med förslag till lag om försäkringsrörelse,

m. in. underströks detta önskemål ytterligare. I det framlagda

lagförslaget upptogos i enlighet härmed ändrade bestämmelser om överlåtelse

av försäkringsbestånd, vilka bestämmelser voro ägnade att underlätta

sammanslagning av försäkringsbolag.

Första lagutskottet avgav utlåtande (nr 34) i anledning av propositionen.

I utlåtandet erinrade utskottet om att ett försäkringsaktiebolag, sedan dess

försäkringsbestånd överlåtits, vore pliktigt träda i likvidation och i samband

därmed erlägga utskiftningsskatt, även om någon utskiftning i egentlig

mening icke förekomme. Ett erläggande av utskiftningsskatt i dylikt läge

vore enligt utskottets mening ägnat att försämra försäkringstagarnas rättsläge

genom att bolagets konsolidering minskades. Utskottet höll före, att

om man med hänsyn till allmänna synpunkter önskade få till stånd en reduktion

av antalet företagsenheter, detta manade det allmänna att så långt

möjligt vore söka undanröja hindren för bolagens koncentrationssträvanden.

En uppmjukning av bestämmelserna om utskiftningsskatt kunde därför

anses motiverad. Denna uppmjukning borde emellertid gälla endast det

fall, att koncernförhållande förelåge och moderbolaget ägde samtliga aktier

i dotterbolaget. Uppenbart vore, att skattebefrielse icke borde medgivas, med

mindre garanti funnes för att vinst, som på grund av sammanslagningen

kunde uppkomma för moderbolaget, icke användes till ökad utdelning till

aktieägarna.

Med hänsyn bl. a. till fördelarna av en diskretionär prövning från fall

till fall förordade utskottet, att spörsmålet löstes på så sätt att Kungl.

Maj :t bemyndigades att i förekommande fall medgiva befrielse från skattskyldighet

enligt utskiftningsskatteförordningen. Riksdagen fattade beslut i

överensstämmelse med vad utskottet föreslagit (skriv, nr 221).

Svenska försäkringsbolags riksförbund har i skrivelse till Kungl. Maj :t

den 14 december 1948 framhållit, att det hinder, som gällande skattelagstiftning

kunnat lägga i vägen för fusion av försäkringsaktiebolag, ansetts

vara undanröjt genom det lämnade bemyndigandet. Emellertid hade det i

samband med närmare överväganden angående fusion av ömsesidiga bolag

från skatteexperters sida gjorts gällande, att i varje fall betydande risk förelåge

för att sådana fusioner likväl skulle kunna medföra avsevärda skattekonsekvenser

för därav berörda bolag.

I riksförbundets skrivelse har därefter anförts:

Frågan belyses enklast genom ett exempel. Antag att fråga är om överförande

med tillämpning av försäkringslagens regler om frivillig överlåtelse

av försäkringsbestånd av företaget A:s samtliga tillgångar och skulder till

företaget B. Antag vidare att A har tillgångar på 20 milj. kronor och att

häremot svarar dels en försäkringsfond på 10 milj. kronor, dels en reservfond

på 5 milj. kronor, som delvis tjänat som utjämningsfond i skatterättslig

mening och varav 4 milj. kronor fått avsättas skattefritt, dels slutligen

en dispositionsfond på 5 milj. kronor. I realiteten innebär transaktionen

ingenting annat än att Ars delägarkollektiv med allt vad det har av rättig
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

3

heter och förpliktelser flyttas in i B:s organisation, där A:s fria fonder komma

att tjäna samma konsolideringsändamål, d. v. s. att trygga försäkringsförpliktelserna,

som de gjort hos A självt.

Något vinstsyfte med transaktionen föreligger icke från någotdera bolagets

sida och sakligt sett kan något skäl för beskattning icke föreligga. På

experthåll anses emellertid överlåtelsen ur skatterättslig synpunkt komma

att betraktas så att bolaget B förvärvar bolaget A:s tillgångar till ett pris

motsvarande de förpliktelser som B samtidigt övertager från A, varvid risk

förefinnes att såsom dylika förpliktelser endast kommer att räknas ett belopp

motsvarande vad som i A:s balansräkning redovisas såsom försäkringsfond

eller i bästa fall ett belopp motsvarande den del av i A:s balansräkning

upptagna fonder, för vilken avdrag fått åtnjutas i deklarationerna.

Tillämpat på det anförda exemplet skulle detta betraktelsesätt komma att

innebära, att B förvärvar A:s till 20 milj. kronor värderade tillgångar för ett

pris av endast 10 eller i det gynnsammare tolkningsalternativet 14 milj. kronor,

varigenom för B skulle uppkomma en ökning av dess fria fonder på

10 resp. 6 milj. kronor, vilken skulle komma att hos detta bolag upptagas

till beskattning.

Riksförbundet har vidare anfört, att vid en hos överståthållarämbetets

taxeringsavdelning under hand gjord förfrågan det beskedet erhållits, att

vederbörande beskattningsnäinnder sannolikt komme att taxera det mottagande

bolaget för genom överlåtelsen uppkommen ökning av de fria fonderna

eller åtminstone av de fonder, för vilka avdrag icke åtnjutits vid taxeringen.

Sedan riksförbundet påpekat att den berörda frågan vore av betydande

storleksordning, har förbundet framhållit att man å försäkringshåll visserligen

funne det ur saklig synpunkt otänkbart, att en fusion skulle kunna utlösa

sådana skatteeffekter som de nyss angivna, men att man å andra sidan

icke kunde bortse från att risk härför förelåge. Fusioner vore därför

icke tänkbara med mindre full säkerhet vunnes för att dessa fusioner icke

utlöste de berörda skatteeffekterna. Sådan säkerhet torde endast kunna erhållas

genom en särskild lagstiftning eller genom att Kungl. Maj :t i analogi

med vad som skett i fråga om utskiftningsskatten erhölle bemyndigande

att efter prövning från fall till fall medgiva befrielse från skattskyldighet,

som kunde uppkomma i samband med enligt den nya försäkringslagens regler

om frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd företaget överförande av

ett bolags tillgångar och skulder till ett annat bolag. I enlighet härmed hemställde

riksförbundet, att åtgärder måtte vidtagas för en lösning av frågan i

sådan riktning att planerade fusioner med minsta möjliga tidsutdräkt kunde

tullföljas. Möjligt vore att det föreliggande spörsmålet icke uppkomme vid

fusion mellan försäkringsaktiebolag, men det vore dock önskvärt att problemet

löstes så, alt någon oklarhet på denna punkt icke uppstode beträffande

aktiebolagen.

Till sist har förbundet erinrat om att alla bolag vore, enligt övergångsbestämmelserna

till den nya försäkringslagen, skyldiga söka förnyad koncession

före den 1 juli 11(49, därvid bolagsordningar, som vore anpassade till

den nya lagens bestämmelser, skulle framläggas. Med hänsyn härtill vore

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 o.

det nödvändigt för försäkringsbolagen att snarast erhålla besked, om planerade

fusioner kunde fullföljas och koncessionsansökan anpassas härefter

eller om fusionstanken måste övergivas och koncessionen sökas för bestående

företagsenheter.

Över riksförbundets framställning ha, efter remiss, yttranden avgivits av

kammarrätten, försäkringsinspektionen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län ävensom 1945 års försäkringsutredning.

Kammarrätten har ansett det knappast vara möjligt att med ledning av de

ytterst begränsade upplysningar, som lämnats i framställningen, principiellt

avgöra, huruvida vid fusion av försäkringsbolag skatteplikt förelåge eller ej.

Med hänsyn till det från överståthållarämbetets skatteavdelning gjorda uttalandet

syntes det dock erforderligt, att lämpliga åtgärder vidtoges för att

förebygga varje osäkerhet rörande de skatterättsliga konsekvenserna vid

en sammanslagning mellan försäkringsföretag. Enligt kammarrättens mening

syntes det i framställningen avsedda dispensförfarandet icke utgöra en

lämplig lösning av förevarande spörsmål, vilket i stället borde lösas lagstiftningsvägen.

Försäkringsinspektionen har — under framhållande av att det icke vore

konsekvent att, samtidigt som en koncentration av försäkringsverksamheten

ansåges ur allmän synpunkt önskvärd, det allmänna genom sina egna åtgärder

förhindrade en dylik koncentration — hemställt om bifall till riksförbundets

framställning. De åtgärder, som komme att vidtagas, borde avse såväl

ömsesidiga försäkringsbolag som försäkringsaktiebolag.

Överståthållarämbetet har som eget yttrande åberopat ett av tillförordnade

förste taxeringsintendenten Erik Hjohlman avgivet yttrande. Däri har

Hjohlman som sin mening framhållit, att en fusion mellan två företag av här

avsett slag icke borde föranleda inkomstbeskattning, därest tillgångar, skulder

och öppna reserver överfördes från det ena företaget till det andra och

där bokfördes till samma belopp, vartill desamma upptagits hos det förra.

Om å andra sidan i samband med fusion tillgångar uppskreves eller på annat

sätt dolda reserver framtoges, förefölle det naturligt, att taxering skulle

ske för belopp, motsvarande framtagna dolda reserver.

Hjohlman har fortsättningsvis anfört följande:

Riksförbundet åberopar i sin underdåniga framställning en under hand

gjord förfrågan hos överståthållarämbetets taxeringsavdelning, uppenbarligen

avseende en mellan taxeringsintendenten å bolagstaxeringskontoret och

förbundets representant förd diskussion, därvid visst siffermaterial framlagts.

Vederbörande taxeringsintendent hade av det framlagda materialet

kunnat utläsa, att fråga vore om en sådan framtagning av dold reserv, som

nyss sagts, och förty uttalat att fusionen under sådana förhållanden kunde

antagas komma att medföra inkomstbeskattning. Det synes mig självklart,

att därest tillgångar (värdepapper o. d.) i en försäkringsanstalts bokföring

nedskrivits vid taxering, beskattning bör ske, om i samband med fusion

samma tillgångar få ingå i det nya företaget till ett högre värde, enär eljest

nedskrivning å samma tillgångar kunde komma att föranleda minskad be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

skattning två gånger. Jag anser mig följaktligen icke kunna tillstyrka, att

sådan uppskrivning undantages från beskattning.

Därest å andra sidan, mot min uppfattning, ett överförande av bokforingsposter

till oförändrade belopp från en försäkringsanstalt till en annan skulle

anses föranleda beskattningsåtgärd av den art, som i förbundets skiift antytts,

synes mig samma skäl för befrielse från sadan inkomstbeskattning

föreligga, som nu är möjlig beträffande utskiftningsskatt för försäkringsaktiebolag.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har i sitt yttrande understrukit det skäliga

i att ur allmän synpunkt önskvärda fusioner av försäkringsbolag icke

försvårades genom beskattningsåtgärder, som visserligen kunde vara formellt

befogade men knappast avsedda enligt grunderna för nu gällande skattelagstiftning.

Med hänsyn till att en eventuell skattebefrielse borde prövas

i varje särskilt fall och efter enhetliga grunder, syntes det lämpligast att förbundets

hemställan bifölles på sådant sätt, att Kungl. Maj :t bemyndigades

att efter prövning från fall till fall medgiva befrielse från skattskyldighet,

som kunde uppkomma i samband med fusion av försäkringsbolag.

Även länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har förklarat sig icke ha

något i princip att erinra mot att förbundets framställning på lämpligt sätt

vunne beaktande.

7.945 års försäkringsutredning har i sitt yttrande erinrat om att under senare

år på frivillighetens väg avtal i flera fall träffats mellan olika försäkringsbolag

eller koncerner angående samarbete i en eller annan form. Mot

det från det allmännas sida uttalade önskemålet om fusioner hade invänts,

att gällande bestämmelser om utskiftningsskatt lagt hinder i vägen för fusionering,

såvitt gällde försäkringsaktiebolagen. Genom den Kungl. Maj :t tilllagda

utskiftningsskattedispensen — rörande vars berättigande någon meningsmotsättning

icke kommit till uttryck hos statsmakterna — hade enligt

en allmän uppfattning det allvarligaste av de konstlade hindren för fusioneringssträvandena

undanröjts. Att en fusion skulle kunna ge anledning till ytterligare

någon från saklig synpunkt omotiverad beskattning, torde tidigare

icke från något håll ha förutsetts. Om det emellertid från det allmännas sida

restes krav på fusioneringsåtgärder inom försäkringsvärlden, måste det anses

såsom eu förpliktelse för statsmakterna att undanröja konstlade hinder

härför.

Försäkringsutredningen har vidare framhållit, att försäkringsverksamheten

till sin natur vore sådan, att den med nödvändighet krävde en stark konsolidering

för att kunna möta förskjutningar med avseende på de ekonomiska

betingelserna för verksamheten eller kastningar i fråga om riskförloppet.

De fonder, som efterhand uppbyggts i rörelsen vid sidan om försäkringsfonden,

tryggade försäkringsbolagets förmåga att fullgöra försäkringsförpliktelserna

eller alt gottgöra försäkringstagarna återbäring. Sammansmälte

två bolag till en ekonomisk enhet, finge fonderna i det sammanslagna

företaget alldeles samma funktion, som de förut haft i ett vart av de båda

skilda bolagen. Den sammansmälta rörelsen utgjorde en fortsättning av den

verksamhet, som tidigare bedrivits i Ivå skilda ekonomiska enheter. Det

borde särskilt understrykas, att de fonder, om vilka det här rörde sig, redan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

beskattats i respektive bolag. Fusionen skulle sålunda — med den tolkning

av skattelagstiftningen som riksförbundet skisserat — innebära att redan beskattade

tillgångar ånyo beskattades utan att någon inkomst i egentlig

mening förelåge. En dylik skatteåtgärd vore uppenbarligen direkt ägnad att

försämra försäkringstagarnas ställning.

Försäkringsutredningen har från nu angivna synpunkter förklarat sig

vilja instämma i det med riksförbundets skrivelse avsedda syftet. Samtidigt

har förordats att frågan löstes enligt det alternativet, att Kungl. Maj :t medgåves

rätt att på förhand meddela dispens från den inkomstskatt, som kunde

ifrågakomma vid överförande av tillgångar från ett försäkringsbolag till

ett annat i samband med överlåtelse av försäkringsbestånd mellan dessa

bolag. Dispensen borde gälla såväl aktiebolag som ömsesidiga bolag. Det

torde nämligen icke — såsom riksförbundet syntes förmena — förhålla sig

så, att nu ifrågavarande skattespörsmål för försäkringsaktiebolagens del

helt lösts genom dispensen beträffande utskiftningsskatt.

Departementschefen. Såsom av det förut sagda framgår, underströks vid

tillkomsten av 1948 års lag om försäkringsrörelse önskemålet ur allmän synpunkt

av en reducering av antalet företagsenheter på försäkringsväsendets

område. I den nya lagen upptogos i enlighet härmed bestämmelser, avsedda

att underlätta en frivillig sammanslagning av försäkringsföretag.

Vid behandlingen i riksdagen av propositionen med förslag till den nya

lagen om försäkringsrörelse uppmärksammades det hinder mot en fusion

av försäkringsaktiebolag, som gällande bestämmelser om utskiftningsskatt

inneburo. Riksdagen beslöt även bemyndiga Kungl. Maj :t att efter prövning

från fall till fall dispensera från bestämmelsernas tillämpning. Med stöd av

detta bemyndigande har Kungl. Maj :t vid ett par tillfällen medgivit sådan

dispens.

I riksförbundets nu förevarande framställning har uppmärksamheten

riktats på vissa andra skattepåföljder, som befarats kunna inträda vid fusion.

Sålunda har uttalats, att skattemyndigheterna kunde vid en sammanslagning

av ömsesidiga försäkringsbolag komma att betrakta den del av det överlåtande

bolagets fonderade medel, som icke bildade försäkringsfond, eller i

allt fall den del av dessa medel, som icke motsvarade nämnda bolags gentemot

försäkringstagarna åtagna förpliktelser, såsom skattepliktig inkomst

för det övertagande bolaget.

Riksförbundets nyssnämnda farhågor uppgivas närmast vara grundade på

ett underhandsuttalande från överståthållarämbetets taxeringsavdelning,

vilket uttalande föranletts av en av förbundet gjord förfrågan i saken. Av det

av förste taxeringsintendenten Hjohlman avgivna remissyttrandet framgår

emellertid, att nämnda underhandsuttalande närmast åsyftat det fall att

dolda reserver framtoges i samband med fusionen. Hjohlman har erinrat om

att då ett försäkringsföretags tillgångar i form av aktier, obligationer, lånetordringar

m. in. vore att betrakta såsom varulager i rörelsen, företaget

kunde under tidigare år ha utnyttjat föreliggande rätt att använda obeskattade

vinstmedel för nedskrivning å nämnda tillgångar. Om det bokförings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

7

mässiga värdet å dessa tillgångar uppskreves i samband med en fusion, framkoinine

en bokföringsmässig vinst, som enligt allmänna regler skulle beskattas.

Det torde knappast kunna ifrågakomma att i detta sammanhang göra något

uttalande angående gällande bestämmelsers innebörd i nu förevarande

hänseende. Ett försök till sådan tolkning skulle för övrigt — såsom kammarrätten

i sitt yttrande påpekat — möta betydande svårigheter med hänsyn

till de begränsade upplysningar, som lämnats i riksförbundets skrivelse.

Det bär även beaktas, att bedömningen i det särskilda fallet måste bliva beroende

av detaljerna i det träffade fusionsavtalet.

Jag torde i detta sammanhang även få erinra om att fusionen såsom särskilt

rättsinstitut införts i vår bolagslagstiftning först genom 1944 års lag

om aktiebolag och att det därför är förklarligt, om en viss osäkerhet ännu så

länge är rådande beträffande de skatterättsliga konsekvenserna av en fusion.

Emellertid ha de enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december

1948 tillkallade sakkunniga för översyn av bestämmelserna om utskiftningsskatt

erhållit i uppdrag att utreda bl. a. frågan om frihet från utskiftningsskatt

vid fusion av aktiebolag överhuvud taget. Det torde kunna antagas

att i samband med behandlingen av de sakkunnigas blivande förslag

jämväl andra med en fusion sammanhängande skattefrågor komma att närmare

belysas.

Det förhållandet att en viss osäkerhet om de skatterättsliga konsekvenserna

av en fusion sålunda är rådande torde emellertid icke utgöra något hinder

för ett ståndpunkttagande till riksförbundets skrivelse. För ett dylikt ståndpunkttagande

torde det nämligen vara tillräckligt att konstatera att fusioner

mellan försäkringsbolag äro i viss utsträckning ur samhällelig synpunkt

önskvärda, att en eventuell beskattning i samband med dylika fusioner skulle

i åtskilliga fall leda till resultat, som varken ur det allmännas eller försäkringstagarnas

synpunkt äro önskvärda samt att fusioner överhuvud icke

kunna förväntas komma till stånd med mindre försäkringsbolagen erhålla

garantier, att fusionerna icke komma att föranleda beskattningsåtgärder

som nyss sagts.

Även om jag, såsom av det nu sagda torde framgå, är beredd att tillstyrka

åtgärder i syfte att tillgodose riksförbundets önskemål, återstår emellertid

alt besvara frågan i vilken utsträckning skattebefrielse skäligen bör ifrågakomma.

Härvid bör å ena sidan beaktas, att en beskattning skulle för försäkringstagarna

innebära minskade möjligheter till återbäring eller till sänkning

av premierna samt därutöver eu allmän försämring genom minskad

konsolidering bos bolaget. Det är också att märka att — såsom försäkringsutredningen

i sitt yttrande påpekat — de fondmedel, som kunna tänkas

drabbas av beskattningen, i allmänhet redan eu gång beskattats, och alt en

förnyad beskattning således skulle äga rum utan atl någon inkomst i egentlig

mening skulle föreligga. Å andra sidan kan det tänkas, all eu beskattning

sådan som den nyss sagda i vissa andra fall framstår som motiverad,

t. ex. om det övertagande bolaget genom fusionen förvärvar medel, som användas

för utdelning till aktieägarna i bolaget.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

En beskattning framstår även såsom motiverad i det av överståthållarämbetet

åberopade fallet, då i samband med fusionen framtagas dolda reserver,

som upplagts med obeskattade vinstmedel. — Skulle praxis ater intaga

den ståndpunkten, att en direkt överföring av dold reserv från det

överlåtande till det övertagande bolaget icke ur skattesynpunkt godtages,

synes däremot skäl föreligga för en skatteeftergift.

Eventuella åtgärder till förhindrande eller undanröjande av en icke

önskvärd inkomstbeskattning i samband med fusion mellan försäkringsföretag

kunna givas formen antingen av en särskild lagstiftning eller — i likhet med

vad som skedde i fråga om utskiftningsskatten — av en Kungl. Maj :t tillagd

rätt att meddela dispens. Kammarrätten har förordat den förra utvägen,

medan övriga remissinstanser antingen förordat eller icke haft något att

erinra mot att den senare utvägen valdes.

För egen del finner jag övervägande skäl tala för att frågan löses dispensvägen.

Till en början skulle det nämligen i nuvarande läge icke vara möjligt

att med säkerhet överblicka vare sig de fall, där en av en fusion mellan

försäkringsföretag föranledd beskattning kan ifrågakomma, eller de olika

omständigheter som böra inverka på frågan om skattebefrielse i det särskilda

fallet bör medgivas eller ej. Det skulle med andra ord vara förenat med

avsevärda svårigheter att utarbeta bestämmelser, som ledde till ett i varje

särskilt fall önskvärt resultat. Vidare torde en förutsättning för att den ifrågasatta

anordningen skulle komma att tillfredsställande tjäna sitt ändamål

vara att försäkringsbolagen på förhand kunna erhålla visshet om vilka

skatteeffekter, som en fusion kommer att utlösa. Sistnämnda önskemål

skulle icke bliva tillfredsställande tillgodosett genom bestämmelser, som innebure

att åt beskattningsnämnderna och skattedomstolarna anförtroddes

att efter det en fusion genomförts pröva den skatterättsliga effekten därav.

Ett bemyndigande att medgiva dispens bör avse såväl försäkringsaktiebolag

som ömsesidiga försäkringsbolag.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen lämna Kungl. Maj :t bemyndigande att i fall, då försäkringsaktiebolag

eller ömsesidigt försäkringsbolag överlåter sitt försäkringsbestånd

och sina tillgångar till annat försäkringsbolag och i samband

därmed upplöses, efter särskild framställning och i huvudsaklig överensstämmelse

med förut angivna grunder medgiva befrielse från den skyldighet

att erlägga statlig och kommunal inkomstskatt, som därvid må uppkomma.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

alt till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

B. Sandberg.

497418. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelage a1 i texten
  2. BevU 1949:37 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj.t att medgiva befrielse i vissa fall från skyldighet att erlägga inkoms s. 1 i texten