Sök i Ratio Lex

Angående nya grunder för kyrkomusiker organisationen m. m

1949-04-01 · 58 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 57 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:199, Angående nya grunder för kyrkomusiker organisationen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

1

Nr 199.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående nya grunder

för kyrkomusiker organisationen m. m.; given Stockholms

slott den 1 april 19t9.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF

/ N. Quensel.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

Sedan 1946 års kyrkomöte och 1947 års riksdag godkänt ett av Kungl.

Maj :t framlagt förslag till lag om kyrkomusiker, har Kungl. Maj :t den

27 juni 1947 utfärdat lagen (SFS 1947:275). Härigenom har första steget

tagits till en reform av kyrkomusikernas tjänstgörings- och anställningsförhållanden.

Lagen om kyrkomusiker, som trädde i kraft den 1 juli 1947, innefattar

inga konkreta bestämmelser om kyrkomusikens ordnande samt kyrkomusikernas

tjänstgörings- och anställningsförhållanden efter reformens

genomförande. Enligt lagen skola dylika bestämmelser meddelas av Kungl.

Maj :t, vissa av dem i enlighet med av riksdagen godkända grunder. I föreliggande

proposition framlägger Kungl. Maj :t för riksdagen förslag till nya

grunder för kyrkomusikerorganisationen. Förslagen avse dels organisationsfrågor

i egentlig mening, såsom frågor om indelningen i kyrkomusikerdistrikt,

om de olika tjänstetyper som skola förekomma och om kyrkomusikernas

tjänståligganden, dels ock frågan om kyrkomusikernas löneställning.

I sistnämnda hänseende innefattar det nu framlagda förslaget

endast principerna för en lönereglering. Detalj förslagen avses skola före
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

läggas nästkommande års riksdag i samband med detaljförslagen beträffande

löneregleringen för övningslärare.

I föreliggande proposition föreslås även en viss uppmjukning av det från

och med den 1 juli 1947 gällande förbudet att annorledes än genom förordnande

tills vidare tillsätta klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattning

med ny innehavare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 1 april 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

VVigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anmäler statsrådet Quensel fråga om nya grunder för kyrkomusikerorganisationen

m. m. och anför därvid följande.

I. Inledning.

Frågan om en reform av kyrkomusikernas tjänstgörings- och anställningsförhållanden

har visat sig mer än vanligt invecklad och segsliten. Reformproblemet,

som gemenligen gått under den mindre egentliga beteckningen

klockarfrågan, är i själva verket snart halvsekelgammalt. Sedan tre särskilda

sakkunnigberedningar under de första decennierna av detta århundrade

framlagt förslag till problemets lösning men förslagen icke ansetts

kunna realiseras, tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt

bemyndigande av Kungl. Maj :t år 1942 ånyo särskilda sakkunniga för utredning

angående nyorganisation av den s. k. klockarinstitutionen. Dessa

sakkunniga — 1942 års kyrkomusikerutredning (KMU) — framlade sina

förslag i ett på två delar uppdelat betänkande, varav del I (SOU 1945: 16)

avgavs den 13 april 1945 och del II (SOU 1946: 50) den 27 juni 1946. Första

delen innehöll riktlinjer och vissa preliminära förslag för eu reform på området,

medan andra delen — vid vars utarbetande utredningen haft tillgång

till de över första delen inhämtade yttrandena — innehöll utredningens slutgiltiga

förslag samt förslag till ett antal författningar, som visat sig erforderliga

för ett genomförande av reformen.

I skrivelse till kyrkomötet den 8 november 1946, nr 11, begärde Kungl.

Maj :t kyrkomötets förklaring, huruvida kyrkomötet jämlikt § 87 mom. 2

regeringsformen för sin del, å ena sidan, godkände 1 § i ett vid skrivelsen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

fogat, av EMU i dess betänkande del II framlagt förslag till lag om kyrkomusiker

ävensom däri angiven tidpunkt för nämnda lagrums ikraftträdande

och, å andra sidan, samtyckte till upphävande, på sätt i lagförslaget avsågs,

av däri angivna äldre bestämmelser av kyrkolags natur. Genom omförmälda

skrivelse anmodades kyrkomötet att samtidigt avgiva yttrande beträffande

vissa vid ärendets föredragning i statsrådet samma dag närmare angivna

grunder för nyorganisationen av kyrkomusikertjänsterna samt över ett vid

skrivelsen fogat förslag till lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst.

I skrivelse den fi december 1946, nr 27, anmälde kyrkomötet i anledning

härav, att kyrkomötet jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen för sin del godkänt

1 § i det vid Kungl. Maj :ts omförmälda skrivelse fogade förslaget till

lag om kyrkomusiker ävensom däri angiven tidpunkt för nämnda lagrums

ikraftträdande och samtyckt till upphävande, på sätt i samma lagförslag

sades, av däri angivna bestämmelser av kyrkolags natur. Såsom yttrande

beträffande grunderna i övrigt för den avsedda nyorganisationen av kyrkomusikertjänsterna

åberopade kyrkomötet vad dess första särskilda utskott

härutinnan anfört i sitt i ärendet avgivna betänkande, nr 1.

I proposition den 18 april 1947 (nr 233) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att antaga de omförmälda två lagförslagen. Riksdagen biföll Kungl. Maj :ts

hemställan (riksd. skr. 1947 nr 323).

Med stöd av kyrkomötets och riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj :t

den 27 juni 1947 dels lag om kyrkomusiker, dels ock lag om kungörande i

kyrka vid förfall för präst (SFS 1947 nr 275 och 276), vilka trädde i kraft

den 1 juli 1947.

Härigenom hade åstadkommits vissa konstitutiva stadganden för en lösning

— så att säga i princip — av kyrkomusikerfrågan. Emellertid innefattade

lagen om kyrkomusiker inga konkreta bestämmelser om kyrkomusikerverksamhetens

ordnande och bekostande eller om kyrkomusikernas

förhållanden i anställnings- och avlöningshänseende. Enligt lagens stadganden

skulle härom gälla vad Konungen efter av riksdagen godkända grunder

bestämde. I skrivelsen den 8 november 1946 till kyrkomötet hade Kungl.

Maj :t — på sätt framgår av det förut nämnda — anmodat kyrkomötet att

också avgiva yttrande beträffande vissa närmare angivna grunder för nyorganisationen

av kyrkomusikertjänsterna. För KMU:s förslag i fråga om

dessa grunder och min ställning till KMU:s förslag hade jag redogjort i ett

anförande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag.

Att de avsedda grunderna icke underställdes riksdagen för godkännande

samtidigt med de omförmälda lagförslagen berodde främst på en sammankoppling

av kyrkomusikerfrågan med organisations- och löneregleringsproblemet

för övningslärarna. Denna sammankoppling hade skett genom

KMU:s förslag, att de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna i vissa fall skulle

förenas med tjänstgöring såsom musiklärare vid statliga eller kommunala

s. 5 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 199.

5

läroanstalter. Då en framställning till 1947 års riksdag i övningslärarfrågan

icke medhanns, omöjliggjordes härigenom framläggandet vid nämnda riksdag

av ett fullständigt förslag till omorganisation av kyrkomusikertjänsterna.

Den 5 mars 1948 beslöt Kungl. Maj :t på föredragning av chefen för finansdepartementet

att för riksdagen framlägga en proposition angående lönereglering

för övningslärare m. m. Denna proposition (nr 136/1948) innefattade

endast förslag till principbeslut angående lönereglering för övningslärarna.

Det utsädes i propositionen, att löneregleringen vore avsedd att om

möjligt träda i kraft den 1 juli 1949 och att detalj förslagen avsåges skola

föreläggas 1949 års riksdag. Det uttalades vidare, att löneregleringarna för

övningslärarna och för kyrkomusikerna beräknades träda i kraft samtidigt.

Något förslag i kyrkoinusikerfrågan förelädes ej 1948 års riksdag. Orsaken

härtill var i främsta rummet, att vid frågans fortsatta beredning framkommit

behov av en allsidig överarbetning av KMU:s förslag. En partiell

överarbetning hade enligt uppdrag av Kungl. Maj:t verkställts redan våren

1947, dels av 1941 års lärarlönesakkunniga och dels av särskilda inom ecklesiastikdepartementet

tillkallade utredningsmän. Under hösten 1947 hade

vidare verkställts en omfattande speciell undersökning, församling för församling,

som av mig förordats i den förenämnda propositionen 1947:233

och som hade till sitt egentliga ändamål ett utrönande av de konkreta förutsättningarna

på varje ort för de nya kyrkomusikertjänsternas anordnande

enligt de särskilda för dem avsedda tjänstetyperna. Ytterligare skäl för överarbetning

av KMU:s förslag hade uppkommit genom de nya löne- och pensionsförfattningar

för statliga in. 11. befattningshavare, som utfärdats år 1947

och till vilka motsvarande författningar för kyrkomusikerna borde anpassas.

Med hänsyn till nämnda omständigheter och till att kyrkomusikerreforinen

tidigast kunde träda i kraft den 1 juli 1949 uppdrog jag — med stöd

av bemyndigande av Kungl. Maj :t —- den 19 mars 1948 åt 1941 års lärarlönesakkunniga

att verkställa översyn av KMU:s förslag till nyorganisation

av kyrkomusikerbefattningarna och därvid överarbeta de framlagda författningsförslagen

med särskild hänsyn till den år 1947 genomförda löneregleringen

för statliga in. fl. befattningshavare.

Lärarlönesakkunniga tf. d. undervisningsrådet 1). E. Andersson, ordförande,

byråchefen K. A. V. Arvidsson, undervisningsrådet K. G. E. Källquist,

generaldirektören A. E. V. Swartling och jägmästaren K. G. L. H.

Tamm) ha den 1 mars 1941) avgivit ett betänkande (stencilerat) med förslag

till kyrkomusikerstadga samt till grundläggande avlöningsbcstämmelser för

kyrkomusiker (lönegradsplaceringar och kantorstillägg in. in.). De sakkunniga

ha därvid uttalat följande rörande fullgörandet av det åt de sakkunniga

givna uppdraget in. in.

De av KMU framlagda förslagen avse i huvudsak följande:

1) den nya organisationen, d. v. s. dislriktsindelning och tjänster samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

befattningshavares kompetens och åligganden ävensom sättet för deras tillsättande,

2) avlönings- och pensionsbestämmelser för befattningshavarna samt

3) finansieringsregler.

De under 1) avsedda reglerna innefattas i förslag till kvrkomusikerstadga

och i förslag till särskild kungörelse angående inrättande av kyrkoinusikertjänster.

De under 2) avsedda bestämmelserna innefattas dels i förslag till

avlöningsreglemente för kyrkomusiker, dels ock i förslag till kungörelser

om ändring i folkskolans tjänstepensionsreglemente, folkskolans familjepensionsreglemente

och reglementet för statens pensionsanstalt. Vad angår

finansieringen innefattas reglerna härom i ett förslag till kungörelse angående

lönetillgångar vid kvrkomusikertjänst och i ett förslag till lag angående

ändring av kyrkofondslagen.

I det åt 1941 års lärarlönesakkunniga givna uppdraget ingår i första hand

en översyn av KMU:s förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna,

vilket innebär en överarbetning av förslagen till kyrkomusikerstadga

och till den särskilda kungörelsen angående inrättande av kyrkoinusikertjänster.

Uppdraget avser vidare en översyn av avlöningsfrågorna.

Härtill hör en överarbetning av förslaget till avlöningsreglemente för kyrkomusiker.

Enligt lärarlönesakkunnigas mening bör en översyn av pensionsfrågorna

icke verkställas av de sakkunniga utan av särskilda utredningsmän

med mera direkt sakkunskap i pensionsfrågor. Då en omläggning av avlöningssystemet

jämväl för prästerskapet nu är aktuell, synes en gemensam

översyn av finansieringssystemen för båda dessa grupper böra ske. I anledning

härav anse lärarlönesakkunniga sig icke böra i detta sammanhang ingå

på finansieringsfrågorna.

Enligt vad lärarlönesakkunniga inhämtat lärer en proposition i kyrkomusikerfrågan

vara avsedd att framläggas för innevarande års riksdag.

Denna proposition lärer emellertid komma att endast avse förslag rörande

principerna för den framtida organisationen samt de grundläggande avlöningsfrågorna.

Under sådana förhållanden ha lärarlönesakkunniga — som

ännu ej tagit ställning till avlöningsbestäinmelsernas utformning — härmed

velat avgiva förslag till nya organisationsbestäinmelser (kyrkomusikerstadga)

samt till de grundläggande avlöningsbestäinmelserna, d. v. s. bestämmelserna

i fråga om lönegradsplaceringar och storleken av de s. k.

kantorstilhiggen in. in.

Lärarlönesakkunniga komina senare att avgiva förslag till avlöningsreglemente

för kyrkomusiker in. in.

över lärarlönesakkunnigas förslag ha efter remiss utlåtanden avgivits av

kammarkollegium, statskontoret, statens lönenämnd, domkapitlen i Uppsala,

Lund, Göteborg, Härnösand och Stockholm, musikaliska akademiens

styrelse samt skolöverstyrelsen. Yttranden ha dessutom inkommit från

Sveriges allmänna organist- och kantorsförening samt Svenska musikerförbundet.

Föredraganden, Den allmänna reform beträffande kyrkomusikerverksamheten,

som varit aktuell under nästan ett halvt sekel, syntes genom besluten

vid 1946 års kyrkomöte och 1947 års riksdag samt genom den sist
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

nämnda år utfärdade lagen om kyrkomusiker ha tagit ett stort steg mot

sin fullbordan. Av olika skäl har reformen dock ännu ej kunnat genomföras.

Ej heller under nästa budgetår kommer så att kunna ske. Chefen för

finansdepartementet har i annat sammanhang uttalat förhoppning om att

kyrkomusikerreformen skall kunna träda i kraft den 1 juli 1950. Jag delar

denna förhoppning.

Innan den nya organisationen kan träda i kraft, måste för riksdagens godkännande

framläggas dels mera konkreta förslag i fråga om grunderna för

den nya organisationen, dels ock detaljförslag i fråga om lönereglering för

befattningshavarna inom organisationen. Dessa förslag kunna framläggas

samtidigt och i samband med förslag om reformens ikraftträdande. Det kan

emellertid också övervägas att här förfara på samma sätt som skett i fråga

om löneregleringen för övningslärare, så att först framlägges förslag till

principbeslut angående organisationen och löneregleringen, under det att

detalj förslagen föreläggas riksdagen vid ett senare tillfälle. Ett ställningstagande

snarast från statsmakternas sida till de nya grunderna för kyrkomusikerorganisationen

har — på sätt närmare framgår av vad jag kommer

att anföra i det följande i denna proposition i fråga om upphävande i vissa

fall av vakanssättningsbestämmelsen — stor betydelse för frågan om möjligheten

att genomföra ett dylikt upphävande och därigenom mildra de svårigheter,

som uppstått genom nämnda bestämmelse. Med hänsyn härtill och till

den sammankoppling av övningslärar- och kyrkornusikerfrågorna, som blir

en följd av såväl KMU:s som lärarlönesakkunnigas förslag och som genomgående

tillstyrkts av remissmyndigheterna, synas mig övervägande skäl tala

för det sistnämnda förfaringssättet. Jag föreslår därför, att för 1949 års

riksdag framlägges förslag i fråga om nya grunder för kyrkomu siker or ganisationen

och principerna för en lönereglering för kyrkomusikerna.

Lärarlönesakkunniga — som på mitt uppdrag verkställa överarbetning

av KMU:s förslag i kyrkoinusikerfrågan — ha i sitt betänkande den 1 mars

1949 avgivit förslag till nya organisationsbestännnelser (kyrkomusikerstadga)

samt till de grundläggande avlöningsbestämmelserna, d. v. s. förslag

i de delar av frågekomplexel. som nu böra föreläggas riksdagen. I

flertalet utlåtanden över betänkandet har med tillfredsställelse noterats, att

lärarlönesakkunnigas förslag utmärker sig för större enkelhet och stringens

i fråga om utformningen av bestämmelserna än KMU:s förslag. Invändningar

mot förslaget ha framförts på vissa punkter, men i det stora hela har det

föreliggande förslaget ansetts kunna läggas till grund för en proposition till

riksdagen. Jag delar denna uppfattning och utgår därför i det följande från

del av lärarlönesakkunniga framlagda förslaget.

Lärarlönesakkunniga ha icke ansett sig böra ingå på pensions- och finansieringsfrågorna.

Beträffande de förstnämnda ha de sakkunniga anfört, att

eu översyn av pensionsfrågorna enligt deras mening borde verkställas av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

särskilda utredningsmän med mera direkt sakkunskap i pensionsfrågor.

Detta synes vara lämpligt och jag torde i annat sammanhang få anmäla

frågan om tillkallande av dylika utredningsmän. Beträffande finansieringsfrågorna

ha de sakkunniga uttalat, att en gemensam översyn syntes böra

ske av finansieringssystemen för prästerskapet och för kyrkomusikerna,

eftersom en omläggning av avlöningssystemet jämväl för prästerskapet nu

är aktuell. Enligt 2 § i 1947 års lag om kyrkomusiker gäller, att avlöningskostnaderna

för kyrkomusikerna skola bestridas i nära överensstämmelse

med vad som gäller för församlingsprästerskapet. Då den av lärarlönesakkunniga

förordade gemensamma översynen av finansieringssystemen synes

böra ske, innan ställning tages till de föreliggande finansieringsfrågorna, är

jag icke beredd att nu vidare ingå på dessa frågor.

II. Huvudgrunderna för den nya kyrkomusikerorganisationen.

Enligt lagen om kyrkomusiker gäller, bland annat, att kyrkomusiker skall

åtnjuta avlöning i enlighet med vad Kungl. Maj :t efter av riksdagen godkända

grunder bestämmer. Om kyrkomusikers anställande och kyrkomusikernas

verksamhet gäller i övrigt vad Kungl. Maj :t förordnar. Enligt lärarlönesakkunnigas

förslag skola samtliga bestämmelser om organisationen

samt om befattningshavarnas tjänståligganden, tillsättning in. in. sammanföras

i en gemensam författning, kyrkomusikerstailgan. Denna skall utfärdas

av Kungl. Maj :t. Med hänsyn till det avgörande inflytande, de grundläggande

organisationsprinciperna måste erhålla vid löneavvägningen, böra

de underställas riksdagen. Jag anmäler i det följande de grundprinciper, som

ansetts vara av sådan vikt, att de i detta sammanhang höra underställas

.riksdagen.

För att den följande redogörelsen skall erhålla bästa möjliga överskådlighet

torde lärarlönesakkunnigas förslag till kyrkomusikerstadga få såsom

bilaga fogas till detta statsrådsprotokoll.

Distriktsindelning.

Enligt 1 § lagen om kyrkomusiker skall för kyrkomusikens uppehållande

finnas anställd kyrkomusiker för varje territoriell församling.

Enligt såväl KMU.s som lärarlönesakkunnigas förslag skola för kyrkomusikerverksamheten

inom de territoriella församlingarna i riket enligt den

nämnda lagen rikets stift vara indelade i kyrkomusikerdistrikt. Huvudregeln

för denna indelning skall — likaledes enligt båda sakkunnigförslagen

— vara, att varje territoriell församling skall bilda ett kyrkomusikerdistrikt,

såvida ej Kungl. Maj :t av särskilda skäl föreskriver, att församling skall

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

uppdelas på skilda distrikt eller helt eller delvis förenas med annan församling

eller del därav till ett distrikt.

Mot förslaget om rikets indelning i kyrkomusikerdistrikt har invändning

riktats endast av kammarkollegium. Kollegiet har uttalat, att såvitt framginge

av KMU:s betänkanden meningen ej varit att göra kyrkomusikerdistriktet

till någon slags specialkommun eller förvaltningsenhet med eget

organ och egen ekonomi, utan rättssubjektet i kyrkomusikerdistriktet skulle

vara församlingen, eventuellt två eller flera församlingar, därest dessa inginge

i ett och samma kyrkomusikerdistrikt av den anledningen att de bildade

kyrklig samfällighet eller eljest enligt 40 § församlingsstyrelselagen

hade gemensamt kyrkoråd för vården om de kyrkomusikaliska angelägenheterna.

Under sådant förhållande borde enligt kammarkollegii mening

kyrkomusikerdistriktet ej i stadgan framställas såsom beslutande eller såsom

bärare av skyldigheter, lika litet som man borde tala om medlem av

kyrkomusikerdistriktet. Man borde i stället hänföra dylika stadganden till

församlingen.

Tjänstetyper. Tjänsteben ä m n i n g a r. Anställ
ningsfor

in e r.

Lärarlönesakkunniga föreslå såsom huvudregel, att i varje kyrkomusikerdistrikt

skall finnas en organisttjänst eller en kantor stjänst. Med organisttjänst

förstå de sakkunniga en självständig kyrkomusikalisk tjänst, med

vilken dock må kunna förbindas skyldighet till fyllnadstjänstgöring såsom

musiklärare vid vissa läroanstalter. Kantorstjänst angives bestå av en

kyrkomusikalisk tjänst och en folk- eller sinåskollärartjänst. I varje kyrkomusikerdistrikt,

som omfattar stiftsstads domkyrkoförsamling, skall finnas

eu organisttjänst, med vilken särskilda åligganden äro förbundna. Sådan

organisttjänst benämnes domkyrkoorganisttjänst.

Från den angivna huvudregeln måste enligt de sakkunnigas mening göras

ett undantag. Härom anföres i betänkandet följande.

Huvudregeln skall alltså enligt de sakkunnigas förslag vara, att i varje

kyrkomusikerdistrikt skall finnas en organisttjänst eller en kantorstjänst.

De sakkunniga ha emellertid kommit till den bestämda uppfattningen, att

det finnes och kommer att finnas ett betydande antal kyrkomusikerdistrikt,

där de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna äro av så ringa omfattning, all

det icke kan bliva fråga om inrättande av organisltjänst, och där av skolorganisatoriska

skäl kantorstjänst ej lämpligen kan inrättas eller bibehållas.

För sådana fall måste finnas möjlighet atl anställa annan kyrkomusiker,

som dock icke blir biträdande kyrkomusiker. Hans arbetsuppgifter komma

i huvudsak alt bestå av orgelspelning vid gudstjänster och förrättningar.

Det torde emellertid åtminstone, tills vidare, icke bli möjligt, att i dylika

fall erhålla kyrkomusiker med eljest föreskriven kompetens. Ej heller

svncs bland arbetsuppgifterna höra upptagas 1. ex. skyldigheten att öva och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

leda kyrkokör. Svårigheter ha dock mött, då det gällt att finna en lämplig

benämning på detta slag av kyrkomusiker. De sakkunniga ha prövat många

förslag till benämning och ha stannat för att föreslå benämningen orgelspelare.

Ordet kan förefalla språkligt mindre tillfredsställande. Det är dock

en beteckning, som i allt väsentligt angiver befattningshavarens arbetsuppgifter.

Särskilda tjänster böra enligt de sakkunnigas mening ej inrättas

i dylika fall.

Vid sidan av de ordinarie tjänstetyperna, organist och kantor, skall enligt

lärarlönesakkunnigas förslag i vissa fall få inrättas tjänst såsom biträdande

kyrkomusiker. Även enligt KMU:s förslag skulle i vissa kyrkomusikerdistrikt

kunna fä anställas sådan kyrkomusiker. Någon särskild tjänst

skulle dock ej kunna inrättas för honom i hans egenskap av biträdande

kyrkomusiker. Han skulle för övrigt ej benämnas biträdande kyrkomusiker

utan i stället — efter ändamålet med anställandet — särskild kyrkomusiker,

vikarierande kyrkomusiker eller jordfästningsmusiker. Lärarlönesakkunnigas

förslag innebär på denna punkt betydande avvikelser från KMU:s förslag.

Sålunda skall enligt lärarlönesakkunnigas förslag biträdande kyrkomusiker

tjänst kunna inrättas. Vidare skall i dylik tjänst icke inbegripas

vikarierande kyrkomusiker. Ej heller skall begreppet biträdande kyrkomusiker

uppdelas på underbenämningar med noggrant angivande av när de

särskilda slagen av biträdande kyrkomusiker skola förekomma. I stället

föreslås generellt, att i kyrkomusikerdistrikt, där arbetsuppgifterna det

kräva, skall efter medgivande av Kungl. Maj :t kunna vid sidan av tjänst

såsom organist eller kantor inrättas en eller flera biträdande kyrkomusikertjänster.

Beträffande de olika typerna av tjänster ma slutligen nämnas, att i

förslaget till kyrkomusikerstadga utsäges, att kyrkomusikerdistrikt äger att

för särskilda kyrkomusikaliska uppgifter anställa annan kyrkomusiker än

de förut nämnda. Sådan kyrkomusiker benämnes församlingsmusiker, och

det fastslås uttryckligen, att kyrkomusikerstadgan ej äger tillämpning å

sådan musiker.

Lärarlönesakkunniga ha i fråga om benämningarna å kyrkoinusikertjänsterna

helt frångått KMU:s förslag. Om orsaken bärtill anföra de sakkunniga:
KMU

föreslår för de vanligast förekommande tjänsterna benämningarna

självständig kyrkomusikertjänst och kyrkomusiker-folkskoletjänst. Befattningshavarna

benämnas innehavare av resp. tjänster. Dessutom kan enligt

KMU:s förslag i vissa kyrkomusikerdistrikt anställas biträdande kyrkomusiker,

vilka efter ändamålet med deras anställande benämnas särskild kyrkomusiker,

vikarierande kyrkomusiker eller jordfästningsmusiker.

De sakkunniga ha funnit de angivna tjänstebenämningarna otillfredsställande

ur språklig synpunkt och i övrigt mindre lämpliga, bland annat

med hänsyn därtill att de ofta måste upprepas i författningarna. De sak
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

11

kunniga föreslå därför, att självständig kyrkomusikertjänst benämnes organisttjänst

och kvrkomusiker-folkskoletjänst kantor stjänst.

Beträffande frågan, vilkendera av de två huvudtyperna av kyrkomusikertjänster

soin skall förekomma i ett kyrkomusikerdistrikt, ha båda sakkunnigutredningarna

utgått från, att organisttjänst, d. v. s. självständig kyrkomusikertjänst,

i allmänhet bör förekomma endast i de större distrikten,

under det att kantorstjänst bör vara det regelmässiga i de mindre distrikten.

Lärarlönesakkunniga ha formulerat den generella regeln om denna gränsdragning

sålunda:

Annan organisttjänst än domkyrkoorganisttjänst får, därest ej Kungl.

Maj :t annorlunda föreskriver, inrättas endast i kyrkomusikerdistrikt med

högre invånarantal än 5 000, såvitt distriktet består av stad eller del därav,

och 7 000, såvitt gäller annat distrikt.

Kantorstjänst får, därest ej Kungl. Maj :t annorlunda föreskriver, inrättas

endast i kyrkomusikerdistrikt med högst det invånarantal, som i föregående

stycke sägs.

Enligt lärarlönesakkunnigas förslag skall domkyrkoorganisttjänst och

kantorstjänst alltid vara ordinarie. Annan organisttjänst än domkyrkoorganisttjänst

skall vara ordinarie eller extra ordinarie. För biträdande kyrkomusiker

skall gälla, att han innehar antingen extra ordinarie tjänst eller

arvodesbefattning, under det att orgelspelare — som ju icke skall inneha

någon tjänst i vanlig bemärkelse — alltid skall avlönas med arvode. För

att ordinarie organisttjänst skall få inrättas skall fordras, att tjänstgöringsskyldigheten

motsvarar minst 30 veckotimmar. Uppgår tjänstgöringen till

ett mindre antal timmar per vecka, må extra ordinarie tjänst inrättas, under

förutsättning att tjänstgöringsskyldigheten dock minst motsvarar 15 veckotimmar.

Anställningsformen för biträdande kyrkomusiker vilken tjänst

endast skall få inrättas efter Kungl. Maj :ts medgivande — föreslås bliva bestämd

av Kungl. Maj :t i samband med att medgivandet lämnas.

1 remissyttrandena ha vissa uttalanden gjorts beträffande tjänstetyperna.

Sålunda har statskontoret uttalat, att kantor stjänsterna icke borde anses

såsom enhetliga tjänster utan såsom folk- eller småskollärartjänster med

bisyssla. Skolöverstyrelsen har ansett det påkallat med förbud mot att överlärarbefattning

förenas med kantorstjänst. Såsom skäl härför angives, att

överlärares arbetsbörda är så stor, att nedsättning i undervisningsskyldigheten

i de flesta fall anses påkallad. Musikaliska akademiens styrelse har

beträffande anställningsformen orgelspelare uttalat, att, därest befattningar

av så inferiort slag icke nu kunde undvikas, det uttryckligen borde framhållas,

att det rörde sig om ett provisorium, en nödfallsutväg. Domkapitlet

i Lund säger sig omöjligen kunna godtaga de sakkunnigas förslag om

tixerat invånarantal i kyrkomusikerdistrikt att tjäna till ledning vid inrättandet

av självständig kyrkomusikertjänst och om införande av den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

nya tjänstetypen orgelspelare. Domkapitlet i Göteborg har ansett förslagen

välmotiverade men framställt den erinran, att de för gränsdragningen

mellan organist- och kantorstjänst föreslagna invånarantalen 5 000 resp.

7 000 vore för höga. Det borde enligt domkapitlets mening fastställas till

3 000 resp. 4 000.

De av lärarlönesakkunniga föreslagna benämningarna å tjänster ha tillstyrkts

av flertalet remissmyndigheter. Endast domkapitlet i Lund har ansett,

att benämningarna genomgående äro sämre än de av EMU föreslagna.

I övrigt må här nämnas, att statens lönenämnd förordat en lämpligare beteckning

för orgelspelarna, och att domkapitlet i Uppsala ansett, att den

rent kyrkliga beteckningen kantor är missvisande för en tjänstinnehavare,

vilkens huvudsakliga tjänstgöring är förlagd till skolväsendet. Domkapitlet

i Uppsala har vidare menat, att även i övrigt invändningar ur språklig

synpunkt kunna göras, varför frågan om benämningarna enligt domkapitlets

mening borde bliva föremål för ytterligare överväganden.

Fastställandet av distriktsindelning, tjänstetyper

och anställningsformer.

Om fastställandet av distriktsindelning, tjänstetyper och anställningsformer

anföra lärarlönesakkunniga följande.

EMU. Enligt KMU:s förslag i förevarande frågor, vilka huvudsakligen

återfinnas i förslaget till kungörelse angående inrättande av kyrkomusikertjänster,

skall för varje stift domkapitlet upprätta förslag rörande pastoratens

indelning i kyrkomusikerdistrikt och rörande tjänster, som böra

inrättas i dessa distrikt. Härefter skall Kungl. Maj :t fastställa distriktsindelningen,

tjänstetypen i varje distrikt samt anställningsformerna.

Lärarlönesakkunniga. Enligt KMU:s förslag skall med vissa undantag

varje församling utgöra ett kyrkomusikerdistrikt, i vilket skall finnas en

kyrkomusiker. Beträffande dessa fall, som komma att utgöra det övervägande

antalet, föreligga enligt de sakkunnigas mening ej tillräckliga skäl

för att frågan om distriktsindelning och tjänstetyp skail avgöras av Kungl.

Maj :t. De sakkunniga föreslå därför såsom huvudregel, att domkapitlet

skall fastställa distriktsindeliiingen utom i de fall, då församling hör uppdelas

på skilda distrikt eller helt eller delvis förenas med annan församling

eller del därav till ett distrikt. I konsekvens härmed föreslå de sakkunniga,

att domkapitlet jämväl — utom i vissa särskilt angivna undantagsfall —

skall fastställa tjänstetyp och i samband därmed anställningsform.

Ifrågavarande bestämmelser måste tillämpas såväl vid stadgans ikraftträdande

som vid därefter inträdande förändringar beträffande distriktsindelning,

tjänstetyp och anställningsform, bland annat vid inträffad ledighet

å kyrkomusikertjänst. Därest de bestämmelser, som skola gälla vid stadgans

ikraftträdande, skola intagas i en särskild författning — såsom EMU

föreslagit — måste likväl i stort sett samma bestämmelser intagas också

i stadgan för att gälla vid senare förändringar. Detta har synts de sakkunniga

olämpligt. De sakkunniga föreslå, att samtliga bestämmelser i före
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

13

varande hänseende intagas i stadgan. De särbestämmelser, som kunna visa

sig erforderliga, då distriktsindelning och tjänstetyper skola fastställas

första gången, föreslås meddelade i form av övergångsbestämmelser till

stadgan.

I remissyttrandena ha lärarlönesakkunnigas förslag i förevarande hänseenden

icke föranlett någon erinran.

Tillsy n.

Enligt lärarlönesakkunnigas förslag skall det allmänna inseendet över den

kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet utövas av domkapitlet, medan den

närmare tillsynen över denna verksamhet inom varje församling skall tillkomma

kyrkorådet och kyrkoherden. Förslaget innebär avvikelse från KMU,

i det lärarlönesakkunniga icke föreslå någon särskild styrelse i kyrkomusikerdistrikten,

vilket KMU föreslog (kyrkomusikerstyrelse). Under rubriken

Tillsyn uttala lärarlönesakkunniga härom följande.

Enligt KMU skall inseendet och tillsynen över kyrkomusikernas verksamhet

tillkomma bland annat kyrkomusikerstyrelsen. Detta innebär emellertid

endast, att vederbörande kyrkoråd och, då fråga är om kyrkomusikerfolkskoletjänst,

även skoldistriktets styrelse i deras egenskap av tillsynsmyndighet

benämnas kyrkomusikerstyrelse.

De sakkunniga anse en dylik namnförändring obehövlig och föreslå, att

närmare inseende och tillsyn över den kyrkoinusikaliska verksamheten

skall utövas av hland annat kyrkorådet.

Tjänståligganden.

Bland tjänståliggandena äro de kyrkoinusikaliska obligatoriska för alla

kyrkomusiker. Med kyrkomusikaliska tjänståligganden förstås i huvudsak

skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar leda församlingssången

och utföra musik på orgel samt att främja intresset för kyrkosången inom

distriktet, bland annat genom att öva och leda kyrkokör. I fråga om de

kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna föreslå lärarlönesakkunniga i huvudsak

samma bestämmelser som KMU. I förslaget till kyrkomusikerstadga ha

intagits relativt omfattande bestämmelser om vad som inbegripes under

dylika åligganden. De kyrkomusikaliska åliggandena äro desamma för organist

och kantor. För orgelspelare föreslås den särregeln, atl han skall ha

skyldighet att öva och leda kyrkokör samt undervisa konfirmander i psalmsång

endast i den mån det med hänsyn till befattningshavarens kompetens

så bestämmes. De åligganden, som skola åvila biträdande kyrkomusiker,

angivas icke i kyrkomusikerstadgan. De skola framgå av den för varje

sådan tjänst gällande instruktionen.

Kyrkomusikerna skola emellertid åläggas även vissa andra arbetsuppgifter

än de rent kyrkomusikaliska. Av vad tidigare sagts vid redogörelsen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

för tjänstetyperna framgår, att i kantorstjänst alltid ingår lärartjänstgöring

och att domkyrkoorganist skall ha vissa särskilda arbetsuppgifter såsom

musiksakkunnig i domkapitlet. Dessa åligganden äro naturliga med hänsyn

till tjänstetypen och förslagen äro icke föremål för delade meningar. Mindre

naturliga ur angivna synpunkt äro förslagen till övriga tjänståligganden

för organister: fyllnadstjänstgöring i läroanstalt och fri musikundervisning.

Förslaget om att organist skall kunna åläggas fyllnadstjänstgöring såsom

musiklärare i läroanstalt innebär den sammankoppling med övningslärarfrågan,

som omförmälts i det föregående. Om sitt förslag i detta hänseende

— vilket återfinnes i 13—17 §§ förslaget till kyrkomusikerstadga

(jfr bilagan till detta statsrådsprotokoll) — ha lärarlönesakkunniga i korthet

anfört följande.

Beträffande skyldigheten till fyllnadstjänstgöring som musiklärare vid

läroanstalt ha de sakkunniga föreslagit sådan ändring av EMU:s förslag,

att skyldigheten gjorts obligatorisk för varje extra ordinarie organist och för

ordinarie organist, om detta stipulerats vid ledigkungörandet. Att skyldigheten

finnes, innebär dock ej, att den alltid skall uttagas, ty detta senare

beror på dels de kyrkomusikaliska tjänståliggandenas omfattning dels om

fyllnadstjänstgöring kan medgivas med hänsyn till skolans intressen.

Förslaget om att kyrkomusiker skall vara skyldig att även meddela fri

musikundervisning och att denna skyldighet, som skall vara bestämd till

visst antal timmar per vecka, skall inräknas i tjänståliggandena på samma

sätt som t. ex. de kyrkliga åliggandena och därigenom bliva av betydelse för

frågan om möjligheten att inrätta ordinarie eller extra ordinarie tjänst

och för beräkningen av lönen å tjänsten, härrör från EMU. Enligt KMU:s

förslag skulle skyldigheten åvila både organist och kantor men uppgå till

5 veckotimmar för organist och 2 veckotimmar för kantor. I anledning av

detta EMU:s förslag ha lärarlönesakkunniga i sitt betänkande anfört i

huvudsak följande.

De sakkunniga ha vid föregående uttalanden i kyrkomusikerfrågan framhållit

sin tveksamhet inför detta förslag. Tveksamheten har särskilt gällt

förslaget, att denna undervisning skall ha en generellt fastställd betydelse

vid avvägning av avlöning och pension. De sakkunniga hysa visserligen

alltjämt vissa betänkligheter mot förslaget i denna del men ha dock ansett

sig böra utgå från att skyldighet att meddela fri musikundervisning skall

åligga varje organist. Som motivering för den nu intagna ståndpunkten må

följande anföras. Sedan de sakkunniga yttrade sig rörande detta spörsmål,

har behandlingen av frågan om ordnandet av kyrkomusikertjänsterna fortskridit

så långt, att det numera icke synes möjligt att utesluta den fria

musikundervisningen från organisternas tjänståligganden, då därigenom

en av förutsättningarna för att ett betydande antal organisttjänster skall

kunna inrättas bortfölle.

De sakkunniga föreslå dock vissa reglerande bestämmelser rörande

nämnda undervisning. Sålunda skall årligen en plan fastställas för under
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Muj.ts proposition nr 19!).

visningens bedrivande, vari angivas de olika slag av undervisning, som skall

förekomma och de ungefärliga timtalen därför. ^ idare skall skolöverstyrelsen

äga rätt att under vissa förutsättningar föreskriva, att den fria musikundervisningen

helt eller delvis skall anses ersatt av fyllnadstjänstgöring

till motsvarande antal undervisningstimmar i veckan. Härigenom kan tiden

för den fria musikundervisningen i viss utsträckning, där så befinnes erforderligt,

användas för skolornas musikundervisning. Däremot ha de sakkunniga

funnit så starka skäl tala mot att dylik skyldighet ålägges kantor,

att de sakkunniga icke upptagit bestämmelse därom i sitt stadgeförslag.

Borttagandet av nämnda skyldighet för kantor medför inga svårigheter i

fråga om inrättandet av kantor stjänster. Möjligheterna härför bli i stället

större. De sakkunnigas ståndpunktstagande dikteras dock främst av hänsyn

till skolans intressen.

Mot lärarlönesakkunnigas förslag i fråga om tjänståliggandena ha i

remissutlåtandena erinringar framförts endast i vad gäller skyldigheten att

meddela fri musikundervisning. Sålunda har kammarkollegium uttalat, att

lärarlönesakkunnigas motivering för detta förslag gåve tjänsteorganisationen

en bismak av självändamål. Att lota den fria musikundervisningen

på en sådan motivering måste enligt kollegiets mening väcka betänkligheter.

Kollegiet ansåge en förutsättningslös omprövning av behovet och lämpligheten

av en fri musfkundervisning genom organisterna i hög grad påkallad.

Skolöverstyrelsen har anmält, att den alltfort hyste viss tveksamhet gentemot

förslaget om att fri musikundervisning skall ingå i organists tjänståligganden

men att överstyrelsen på de av de sakkunniga anförda grunderna

ej ville motsätta sig, att förslaget genomfördes. Domkapitlet i Uppsala har

uttalat, bland annat, att själva uppslaget med den fria musikundervisningen

vore tilltalande men att domkapitlet hyste betänkligheter beträffande möjligheterna

att praktiskt realisera förslaget. Domkapitlet säger sig icke

heller ha kunnat undgå att fästa sig vid den odemokratiska innebörden

i de sakkunnigas förslag, som innebär att endast invånarna i de större församlingarna

skulle beredas förmånen av denna undervisning. Domkapitlet

i Lund har ansett, att KMU:s välmotiverade förslag om att fri musikundervisning

jämväl skulle kunna åläggas kantor vore av sådan betydelse, att det

borde genomföras. Domkapitlet i Stockholm har förmenat, att KMU mera

inriktat sig på behovet av en ökad musikbildning i landet och dettas tillgodoseende

genom kyrkomusikerna såväl genom musikundervisning i skolorna

som genom den fria musikundervisningen, medan lärarlönesakkunniga

väsentligen tagit hänsyn till de rent kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna

(t. ex. genom förslagel, att tiden för den fria musikundervisningen

skulle kunna för organisterna användas för skolornas undervisning, och

förslaget att skyldighet all meddela fri musikundervisning ej skulle åvila

kantorerna). Domkapitlet bär funnit det önskvärt, att de av KMU föreslagna

åtgärderna skulle kunna bättre tillgodoses. Slutligen bär statskontoret

i denna fråga uttalat bland annat följande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

Frågan om organisterna böra åläggas meddela fri musikundervisning eller

ej finner statskontoret i och för sig vara av underordnad betydelse, även

om ämbetsverket av statsfinansiella skäl icke anser förutsättningar föreligga

för en allmän standardförbättring av musikundervisningen. Vad som för

ämbetsverket framstått som det väsentliga är, att denna undervisning icke

bör medräknas vid avgörandet av frågan om nya pensionsgrundande tjänster

skola inrättas samt om dessa tjänster skola hava ordinarie eller extra ordinarie

karaktär. I distrikt där arbetsmängden beräknas omfatta mellan 10 och

15 veckotimmar bör således kyrkomusikerfrågan lösas genom anställande

av extra kyrkomusiker, avlönade förslagsvis på samma sätt som gäller för

timlärare eller på annat lämpligt sätt.

Fastställande av tjänsteuppgifternas omfattning.

För bedömande av om eu organisttjänst skall kunna inrättas såsom ordinarie

eller extra ordinarie, för beräkning av det antal veckotimmar fyllnadstjänstgöring,

som skall kunna uttagas av en organist, och för beräkning av

lönen vid alla kyrkomusikertjänster, måste möjlighet finnas att i timtal uppskatta

omfattningen av de kyrkomusikaliska tjänståliggandena.

KMU har angivit det antal veckotimmar, vartill arbetsuppgifterna i skilda

fall skola uppskattas, i sex tabeller (intagna å s. 53—56 i dess betänkande

del II). Tabellerna angiva de exakta timtalssiffrorna. Förklaring beträffande

beräkningsgrunderna har sedermera intagits i Kungl. Maj :ts skrivelse den

8 november 1946 (nr 11) till kyrkomötet angående nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna.

I anledning av de sålunda redovisade beräkningsgrunderna

uttalade jag, att de angivna beräkningsgrunderna icke kunde

vara i allo representativa för varje särskild församling i stad och på landet,

men att jag dock icke kunnat finna annat än att desamma måste anses vara

med omsorg och objektiv urskillning utvalda och att de alltså borde kunna

godtagas såsom en generell och genomsnittlig grund för bedömandet av omfattningen

av de till de föreslagna kyrkomusikertjänsterna hänlagda tjänsteuppgifterna

av kyrkoinusikalisk karaktär i trängre mening. Jag fann följaktligen

någon bärande anmärkning ej heller kunna riktas mot en tillämpning,

på sätt föreslagits, av de över tjänsteuppgifterna på grundval av de

utförda beräkningarna upprättade tabellerna. I vad mån dessa senare lämpligen

borde, på sätt 1941 års lärarlönesakkunniga ifrågasatt, omläggas i

avseende å själva uppställningen för möjliggörande av friare bedömning,

borde enligt min mening få vidare prövas i samband med detaljregleringen

å området.

Lärarlönesakkunnigas förslag till bestämmelser angående denna s. k.

timberäkning äro formellt helt olika KMU:s förslag. Bestämmelserna innefattas

i 23 § av de sakkunnigas förslag till kyrkomusikerstadga (se bilagan

till detta statsrådsprotokoll). Då bestämmelserna äro mycket tydligt och

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

klart avfattade, torde det ieke vara erforderligt att här intaga en särskild

redogörelse för innehållet i desamma. Jag tillåter mig i stället hänvisa till

23 § i stadgeförslaget.

Beträffande vissa överväganden i samband med utarbetandet av dessa

bestämmelser ha lärarlönesakkunniga anfört följande.

De sakkunniga ha funnit det vara synnerligen vanskligt att bedöma, i

vad mån giltighet kan tilläggas de beräkningsgrunder, varpå KMU byggt

sitt förslag. På grund av arten av de kyrkomusikaliska uppgifterna torde

det över huvud taget knappast vara möjligt att angiva den ellektiva tjänstgöringstiden

i exakt bestämda timtal. De sakkunniga ha varit benägna anse

de timtal, som framkommit med tillämpning av de föreslagna beräkningsgrunderna,

något för höga. De ha, bland annat med hänsyn till sistnämnda

omständighet, jämväl övervägt, om icke veckotimtalet, som skall anses

motsvara full tjänstgöring, kunde sättas högre än 30. En reducering av

timtalen i förra fallet och en ökning av sistnämnda timtal skulle emellertid

väsentligt minska möjligheterna att inrätta pensionsbildande organisttjänster,

särskilt sådana tjänster med full tjänstgöring. Med hänsyn härtill

men jämväl till vad i det föregående i övrigt anförts ha de sakkunniga icke

ansett sig kunna eller böra föreslå några mera väsentliga ändringar i nu

berörda hänseenden. Vissa mindre justeringar ha dock företagits. Efter

olika överväganden ha de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att

det är möjligt att med tillämpning av de sålunda föreslagna beräkningsgrunderna

åstadkomma en generell uppskattning av tjänståliggandena, och

att en i huvudsak därpå grundad avvägning av befattningshavarnas löneställning

lämnar ett resultat, som även ur skälighetssynpunkt kan anses

godtagbart. Vid denna avvägning av lönebeloppens storlek bör emellertid

enligt de sakkunnigas mening hänsyn jämväl tagas till ovan angivna förhållanden

rörande beräkningen av veckotimtalen. Denna uppfattning kominer

till synes i de sakkunnigas förslag angående kyrkomusikernas löneställning.

De sakkunniga ha sålunda i allt väsentligt låtit de av KMU gjorda beräkningarna

ligga till grund vid utformningen av bestämmelserna om fastställande

av tjänsteuppgifternas omfattning i det nya stadgeförslaget. Som

redan nämnts ha vissa justeringar företagits. Vid utformningen av stadgehestämmelserna

har följande princip vunnit tillämpning. I eu tabell angivas

vissa tal såsom normerande för beräknande av veckotimtalen i normalfallen.

Med stöd av den särskilda sakkunskap på detta område, som stått till

de sakkunnigas förfogande, ha därefter angivits de särskilda förhållanden,

som i kyrkomusikerdistrikt av olika storlek och olika allmän eller kyrklig

struktur mera påtagligt kunna anses inverka på tjänsteuppgifternas omfattning.

Hur dessa särskilda förhållanden skola inverka på veckotimtalens

beräknande har också direkt angivits.

Då det emellertid dessutom finnas andra omständigheter av mera obestämbar

art, som kunna inverka på arbetsuppgifternas omfattning, ha de sakkunniga

ansett erforderligt att lämna domkapitlet möjlighet att göra en

slutlig avvägning med hänsyn till dylika andra omständigheter.

I rcmissutlåtnndcnn ha lärarlönesakkunnigas förslag i fråga om fastställandet

av tjänsteuppgifternas omfattning föranlett vissa erinringar. Sålunda

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

har statskontoret påpekat, att de sakkunniga enligt ett uttalande i betänkandet

»varit benägna» anse de timtal, som framkommit med tillämpning

av KMU:s beräkningsgrunder, något för höga, men dock funnit sig icke

kunna eller böra föreslå några mera väsentliga ändringar, eftersom en reducering

av timtalen skulle minska möjligheterna att inrätta pensionsgrundande

organisttjänster, särskilt sådana med full tjänstgöring. Enligt statskontorets

mening bör det icke komma i fråga, alt hänsyn tages till dylika

ovidkommande synpunkter vid bedömningen av arbetsuppgifternas omfattning.

Ämbetsverket har därför föreslagit en omprövning eller justering av

de sakkunnigas bedömningsgrunder. Domkapitlet i Lund har uttalat, att

domkapitlet svårligen kunde bilda sig en uppfattning om vad lärarlönesakkunniga

föreslagit i förevarande avseende. Motsvarande förslag i KMU :s

betänkande hade däremot av domkapitlet granskats för varje kyrkomusikerdistrikt

i stiftet. Det föreiolle emellertid efter en summarisk jämförelse

mellan de båda förslagen, att de sakkunnigas förslag skulle innebära en

viss om än ej stor försämring och att sålunda KMU:s förslag bättre skulle

tillgodose de föreliggande behoven. Då enligt domkapitlets mening någon

rimlig anledning ej funnes att i denna viktiga fråga intaga en alltför restriktiv

ställning, förordade domkapitlet att KMU :s förslag lades till grund för

lagstiftning i ämnet. Statens lönenämnd har anfört bland annat följande.

De sakkunniga ha i olika sammanhang betonat svårigheten att exakt angiva

den effektiva tjänstgöringstiden för kyrkomusiker, samt att det i varje

fall kunde ifrågasättas, om icke vid beräknandet av tjänstgöringens omfattning

timtalen blivit något för höga. Lönenämnden vill i anslutning till dessa

uttalanden ifrågasätta, huruvida de i 8 mom. intagna föreskrifterna äro

erforderliga. Det torde böra övervägas, huruvida icke åt domkapitlen kunde

överlåtas att i anslutning till de i tabellen intagna uppgifterna rörande

tjänstgöringens omfattning i särskilda fall med tillämpning av därom utfärdade

anvisningar vidtaga de ändringar i tjänstgöringstidens beräkning,

som kunna anses påkallade.

Behörighetsvillkor.

Bland behörighetsvillkoren skall här endast något beröras kravet på avlagda

examina. Lärarlönesakkunniga ha föreslagit, att sökande till ordinarie

eller extra ordinarie organisttjänst skall ha avlagt högre organistexamen,

högre kantorsexamen och musiklärarexamen, samt att extra organist och

sökande till kantorstjänst skall ha avlagt lägst organist- och kantorsexamen.

Med undantag för särbestämmelsen för extra organist överensstämma dessa

förslag med KMlks förslag för motsvarande tjänster. Enligt lärarlönesakkunnigas

förslag skola kompetensfordringarna för sökande till tjänst såsom

biträdande kyrkomusiker bestämmas av Kungl. Maj :t vid medgivandet till

tjänstens inrättande. För sökande till uppdrag såsom orgelspelare föreslås

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

19

icke något krav på avlagda examina. Det föreslås endast, att sökande skall

förete intyg om nöjaktig färdighet i spelning av koraler, koralpreludier och

musiken till svenska mässan jämte nöjaktig kännedom om den svenska

kyrkans gudstjänstordning. Sådant intyg bör, säges i förslaget, vara utfärdat

av organist eller kantor.

Huvudmannaskap.

Enligt KMU:s förslag skulle kyrkomusikerdistriktet vara huvudman för

såväl organisten som kantorn.

Lärarlönesakkunniga ha föreslagit, att kyrkomusikerdistriktet skall vara

huvudman för organist och skoldistriktet huvudman för kantor. De sakkunniga

ha härom anfört följande.

De sakkunniga anse i likhet med KMU, att kyrkomusikerdistriktet skall

vara huvudman för organist. Detta bör gälla, även om en stor del av hans

tjänstgöring är förlagd till skola i form av fyllnadstjänstgöring. Den kyrkomusikaliska

tjänstgöringen bör här vara avgörande i fråga om huvudmannaskapet.

I konsekvens härmed bör enligt de sakkunnigas mening skoldistriktet vara

huvudman för kantor. En kantor har full tjänstgöring såsom folk- eller sinåskollärare

(i regel 30 respektive 28 veckotimmar). Hans kyrkomusikaliska

tjänstgöring bör i regel ej motsvara mera än 12 veckotimmar och skulle, om

densamma ej inräknades i kantorstjänsten, närmast ha karaktären av bisyssla.

I detta fall måste alltså skolans intressen främst tillgodoses. De kyrkliga

myndigheterna skola emellertid erhålla möjlighet att öva tillbörligt

inflytande såväl vid tillsättningen av kantor som under hans tjänstgöring.

Dessa grundsatser ha bestämt de sakkunnigas förslag i fråga om bl. a. fastställande

av tjänstetyp, val av kantor och disciplinära åtgärder mot kantor.

I enlighet härmed föreslå de sakkunniga, att förslag till kantorstjänst skall

upprättas i samma ordning som förslag till folk- och småskollärartjänst,

dock skall kyrkorådet beredas tillfälle avgiva yttrande över sökandena,

innan förberedande förslag upprättas.

Föredraganden. 1941 års lärarlönesakkunniga synas mig i väsentliga stycken

ha lyckats åstadkomma en såväl sakligt som formellt tillfredsställande

lösning av de mycket svåra organisationsproblem, som den nya kyrkomusikerorganisationen

inrymmer. Jag är därför beredd att i huvudsak tillstyrka

de sakkunnigas förslag till nya grunder för nämnda organisation.

Med hänsyn till erinringar och förslag, som framkommit under remissbehandlingen

av de sakkunnigas betänkande, torde här till särskild behandling

få upptagas vissa av de sakkunnigas förslag.

Kammarkollegium har framställt invändning mot förslaget om anknytning

av vissa rättigheter och skyldigheter till kyrkomusikerdistrikten. Den

av kollegiet väckta speciella frågan torde böra närmare övervägas i samband

med detaljförslagens utarbetande. Den bör emellertid icke hindra ett god
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

kännande redan nu i princip av det enligt min mening välmotiverade förslaget

om eu allmän indelning av riket i kyrkomusikerdistrikt och om dessa

distrikt såsom territoriella och organisatoriska grundenheter i den blivande

kyrkomusikerorganisationen.

Lärarlönesakkunnigas förslag i fråga om tjänstebenämningarna synes mig

förtjänstfullt ur synpunkter av språklig enkelhet. Då härtill kommer, att

åtminstone den ena huvudbenämningen (kantor) synes direkt motsvara

det för närvarande rådande språkbruket i skilda delar av landet, kan jag

icke dela Lunds domkapitels uppfattning, att benämningarna genomgående

äro sämre än de av KMU föreslagna, eller Uppsala domkapitels

uppfattning, att »den rent kyrkliga beteckningen kantor är missvisande

för en tjänstinnehavare, vilkens huvudsakliga tjänstgöring är förlagd till

skolväsendet». Benämningarna organist och kantor synas mig fullt tillfredsställande

ur såväl saklig som formell synpunkt. Detsamma gäller

enligt min mening benämningen biträdande kyrkomusiker. En enhetlig

benämning för sistnämnda slag av tjänster synes också vara att föredraga

framför de av KMU föreslagna olika benämningarna. Statens lönenäinnd

har förordat en lämpligare beteckning för orgelspelare. Det framgår

av lärarlönesakkunnigas betänkande, att de sakkunniga själva ej skulle ha

haft något att erinra, därest en lämpligare beteckning kunnat föreslås. Då

förslag till någon annan och bättre benämning icke framkommit under

remissbehandlingen, är jag på de av de sakkunniga anförda skälen beredd

förorda de sakkunnigas förslag även i denna del.

Statskontoret har framfört erinran mot att kantorstjänst (kyrkomusikerfolkskoletjänst)

anses såsom en enda tjänst. Ämbetsverket har uttalat fruktan

för att därav skall följa, att krav förr eller senare konnner att resas, att

samma regler skola gälla i fråga om dessa enhetliga tjänster som med avseende

på vanliga heltidstjänster beträffande tjänstgöringsskyldighetens omfattning

in. in. I anledning härav vill jag påpeka, att det i de sakkunnigas

förslag till kyrkomusikerstadga utsäges, att kantorstjänst består av en kyrkomusikalisk

tjänst och en folk- eller sinåskollärartjänst. Vid förslaget till

avlöning av kantorerna — för vilket redogörelse lämnas i det följande —

ha de sakkunniga också uttryckligen betonat, att avlöningen är avvägd

med hänsynstagande till att kantor skall fullgöra sina kyrkomusikaliska

åligganden vid sidan av full tjänstgöring såsom folk- eller småskollärare.

De av statskontoret befarade kraven torde sålunda kunna gendrivas.

Musikaliska akademiens styrelse har uttalat, att om begreppet orgelspelare

icke kunde undvikas, det uttryckligen borde framhållas, att det rörde sig om

ett provisorium, en nödfallsutväg. Enligt min mening framgår det klart av

såväl stadgeförslaget som de sakkunnigas motivering, att orgelspelare är en

undantagsform, en »nödfallsutväg», som måste anlitas, när det icke går att

i kyrkomusikerdistrikt inrätta tjänst av någon av huvudtyperna. Däremot

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

21

torde orgelspelarna icke kunna betraktas såsom ett provisorium. Såvitt nu

kan bedömas, måste nämligen vissa församlingar åtnöjas med orgelspelare

ända till dess en genomgripande församlingsreform kommer till stånd med

slopande av de minsta församlingarna, i vilka nu icke finnes ens en folkeller

småskola.

Förslaget om att organist skall vara skyldig meddela fri musikundervisning

samt att denna skyldighet skall inräknas i tjänståliggandena och

härigenom få betydelse för avgörandet av frågan om inrättande av nya

pensionsgrundande tjänster har blivit föremål för erinringar i vissa yttranden.

Jag kan delvis förstå de därvid framförda synpunkterna. När jag

trots detta tillstyrker de sakkunnigas förslag, beror det bland annat på

följande omständigheter. Det framstår för mig såsom ur alla synpunkter

skäligt, att självständiga kyrkomusikertjänster kunna tillskapas i församlingar

av den storlek, varom här blir fråga. Det synes mig orimligt att förvänta,

att kompetenta sökande — med den mycket höga kompetens som

kräves för de självständiga tjänsterna — skola i längden finnas att tillgå,

därest det övervägande flertalet dylika tjänster aldrig skall bliva annat än

extra tjänster (timavlönade, enligt statskontorets förslag). Direkt avgörande

för frågan om inrättande av pensionsgrundande tjänst blir den uppskattning

av tjänstgöringsskyldighetens omfattning i timmar per vecka, som domkapitlet

skall göra med stöd av bestämmelserna i kyrkomusikerstadgan.

Denna uppskattning är, såväl när det gäller de i stadgan fastställda reglerna

som när det gäller domkapitlets avvägning i det enskilda fallet, mycket svår

att åstadkomma med full rättvisa. Det gäller nämligen ett område, där en

generell tidberäkning av tjänsteuppgifterna är mer än vanligt svår. Ur denna

synpunkt är det särskilt otillfredsställande, att tidberäkningen skall bliva

ensamt avgörande för frågan om tjänsters inrättande. Det otillfredsställande

skärpes ju ock, om hänsyn skall tagas till så få åligganden, att endast ett

ringa antal tjänster kan inrättas. — I anledning av Uppsala domkapitels

uttalande rörande den fria musikundervisningen, får jag framhålla följande.

Lärarlönesakkunniga ha särskilt beaktat skolans synpunkter, då de icke

velat ålägga kantorerna även denna skyldighet. Jag anser mig icke kunna

frånkänna denna motivering berättigande, åtminstone för närvarande, innan

erfarenhet vunnits rörande resultatet av den fria musikundervisningen och

den med denna skyldighet faktiskt förenade arbetsbördan.

Beträffande slutligen de av lärarlönesakkunniga föreslagna grunderna för

fastställandet av tjänsteuppgifternas omfattning (timberäkningen) har jag

kommit till den uppfattningen, att de sakkunnigas förslag är skäligt och

väl avvägt i betraktande av svårigheterna att i denna fråga åstadkomma

en rättvis avvägning. Metoden att bygga grundsiffran på elt normalfall,

låta vissa konstaterbara avvikelser från normalfallet inverka på visst i

bestämmelserna fastställt sätl samt till sist lämna domkapitlet möjlighet till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

avvägning inom en begränsad marginal med hänsyn till omständigheter, som

fritt bedömas av domkapitlet, synes mig tillfredsställande. Den fria bedömningsrätt

för domkapitlen, som statens lönenämnd ifrågasatt, kan jag dock

ej tillstyrka.

III. Kyrkomusikernas löneställning.

Lärarlönesakkunniga. Enligt lärarlönesakkunnigas förslag skola organisterna

alltid vara lönegradsplacerade i egenskap av ordinarie, extra ordinarie

eller extra; biträdande kyrkomusiker skola vara lönegradsplacerade i egenskap

av extra ordinarie eller extra eller ock arvodesavlönade; kantorerna

skola dels åtnjuta sin avlöning såsom ordinarie folk- eller småskollärare och

dels uppbära arvode per veckotimme (kantorstillägg) för den kyrkomusikaliska

tjänstgöringen; orgelspelarna skola endast åtnjuta arvoden, avvägda

efter samma grunder som kantorstilläggen.

Organister.

KMU.s förslag.

Den av EMU föreslagna löneregleringen för kyrkomusikerna anslöt sig

till civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinarie-reglementet med

där angivna lönegrader. Nämnda reglementen ersattes den 1 juli 1947

av statens allmänna avlöningsreglemente (Saar), där ändrade lönegradsbeteckningar

och lönegradsnummer tillämpas. Lönen i dessa lönegrader är

högre än i motsvarande lönegrader i det äldre lönesystemet. De av KMU

föreslagna lönegraderna och motsvarande lönegrader i det nya lönesystemet

framgå av följande uppställning. Till jämförelse angivas lönegraderna för

musiklärare.

Befattning

Lönegrad

enligt KMU

Motsvarande

lönegrad i Saar

Självständig kyrkomusiker (organist)

a) domkyrkoorganist i distrikt med minst 23 600 invånare

Ky O 24

Ca 27

b) annan ordinarie självst. kvrkomusiker..............

Kv O 23

Ca 26

c) extra ordinarie självst. kyrkomusiker...............

Ky Bo 21

Ce 24

Biträdande kyrkomusiker

A. särskild kyrkomusiker:

extra ordinarie ..................................

Ky Bo 17

Ce 21

extra ..............................

Ky Ex 16

Cg 18

B. vikarierande kyrkomusiker (för självst. kyrkomusiker

eller kyrkomusiker-lolkskollärare):

extra ordinarie ..................................

Ky Eo 16

Ce 20

extra ...............................

Ky Ex 15

Cg 17

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i99.

23

Befattning

Lönegrad

enligt KMU

Motsvararande i

lönegrad i Saar

Musiklärare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

Nuvarande lönegrad enligt civila avlöningsreglementet resp.

civila icke-ordinariereglementet:

ordinarie A 20....................................

.

Ca 23

extra ordinarie Ko 18 .............................

-

Ce 22

1941 års lärarlönesakkunnigas förslag:

ordinarie:

högre allmänt läroverk ............................

Ca 23

normallönegrad (realskolor m. fl.) ..................

—

Ca 22

extra ordinarie:

(normallönegrad)..................................

-

Ce 21

1948 års riksdagsbeslut:

ordinarie:

högre allmänt läroverk ............................

Ca 23

normallönegrad (realskolor m. fl.) ..................

—

Ca 21

extra ordinarie:

(normallönegrad)..................................

-

Ce 20

Enligt EMU (Del II s. 125) borde ordinarie självständig kyrkomusikertjänst

placeras åtminstone tre lönegrader högre än den högsta, soin fastställdes

för musiklärare, för vilken krävdes endast musiklärarexamen. För

dylik kyrkomusikerbefattning föreslog EMU fördenskull lönegrad A 23.

Domkyrkomusikerna, som skulle åläggas särskilda arbetsuppgifter, borde

i distrikt, där de kyrkomusikaliska uppgifterna motsvarade lägst fulltidstjänst,

placeras en lönegrad högre eller i A 24. Denna lönegrad torde bliva

tillämplig vid domkyrkorna i Uppsala, Linköping, Västerås, Lund och

Earlstad.

Det skulle enligt EMU (s. 127) varit önskligt, att extra ordinarie självständiga

kyrkomusikertjänster finge samma lönegradsplacering som motsvarande

ordinarie tjänster, helst som den reella avlöningen vid de förra,

med hänsyn till deras karaktär av deltidstjänster, ändock i förekommande

fall måste bli mer eller mindre reducerad. I betraktande av de principer,

som vid regleringar av befattningshavargrupper med i viss män jämförliga

uppgifter dittills syntes ha upprätthållits, hade dock EMU icke ansett sig

kunna för de extra ordinarie självständiga deltidstjänsterna föreslå högre

lönegrad än den som låg två lönegrader lägre än för motsvarande ordinarie

kyrkomusikertjänst eller alltså Ey Ko 21. Den avgörande synpunkten måste

emellertid vara, huruvida en fullgod rekrytering kunde säkerställas med eu

dylik lönegradsplacering. Om denna icke bleve nöjaktig, borde avlöningsfrågan

i tid tagas under förnyat övervägande.

I en reservation till betänkandet framhöllo tvä av utredningens ledamöter,

att av de självständiga kyrkomusikertjänsterna, som approximativt kunde

beräknas till c:a 500, endast 75 å 100 torde komma att inrättas såsom ordinarie

befattningar. Utsikterna för de extra ordinarie att erhålla ordinarie

tjänst vore sålunda mycket små, och de kunde under inga förhållanden

rubriceras såsom rekryteringsanställda. Fastmera koinme llertalet av dem

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

icke att nå ordinarie anställning. Då kompetenskraven dessutom vore desamma

som för ordinarie och de skulle stå till förfogande för fyllnadstjänstgöring,

förordade reservanterna lönegraden Ky Eo 23.

Lårarlönesakkiinnigas tidigare uttalanden.

I yttrande den 30 september 1946 över KMU:s betänkande del II anförde

lärarlönesakkunniga bland annat följande.

Vid bedömande av löneställningen för självständiga kyrkomusiker syntes

hänsyn böra tagas icke blott till kompetensfordringarna utan även och kanske

i främsta rummet till de med befattningen förenade arbetsuppgifterna.

De sakkunniga ansåge det motiverat, att självständig kyrkomusiker, särskilt

med hänsyn till tjänstgöringens egenart, erhölle en förmånligare löneställning

än musiklärare. En större löneskillnad skulle emellertid bli till påtagligt

men för skolväsendet, om därigenom de musiklärare, som hade uteslutande

skoltjänstgöring, i stor utsträckning komme att söka och erhålla kyrkomusikerbefattningar.

Täta ombyten å tjänsterna vid de högre allmänna läroverken

kunde befaras äga rum till men för undervisningen. De sakkunniga

hade tidigare uttalat, att skäl syntes föreligga för att självständig kyrkomusikertjänst

placerades lägst två eventuellt tre lönegrader högre än övningslärartjänst

i musik. Enligt de sakkunnigas mening borde denna skillnad

räknas i förhållande till normallönegraden för musiklärartjänsterna. På

grund härav kunde de sakkunniga icke tillstyrka, att självständig kyrkomusiker

placerades högre än i lönegrad A 21 (Ca 24). Skillnaden bleve då

tre lönegrader. Vidare ifrågasatte de sakkunniga, om icke extra ordinarie

självständiga kyrkomusiker borde erhålla en i förhållande till de ordinarie

gynnsammare löneställning än som förordats av majoriteten inom EMU.

Lårarlönesakkiinnigas förslag.

Lärarlönesakkunniga föreslå följande löneställning för organisterna:

Lönegrad

Doinkyrkoorganist ................................ Ca 26

Annan ordinarie organist .......................... Ca 24

Extra ordinarie organist .......................... Ce 24

Extra organist

med högre organistexamen, högre kantorsexamen och

musiklärarexamen .............................. Cg 21

med minst en av nämnda examina................ Cg 20

med organist- och kantorsexamen ................ Cg 16

Till stöd för dessa förslag anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

De sakkunniga ha tidigare uttalat, att de ansåge, att organist borde erhålla

en något högre lönegradsplacering än musiklärare. Detta vore motiverat

med hänsyn dels till de högre kompetenskrav, som uppställts för innehavare

av organisttjänst, dels till att de kyrkomusikaliska åliggandena till

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!).

väsentligt del måste fullgöras å sön- och helgdagar eller eljest å tid, som

ofta faller utanför den för flertalet andra befattningshavare fastställda dagliga

arbetstiden. Om hänsyn kunde tagas enbart till nu nämnda omständigheter,

skulle enligt de sakkunnigas mening skäl kunna anses föreligga

för eu jämförelsevis hög lönegradsplacering. Vid ställningstagandet till

denna fråga ha de sakkunniga dock icke kunnat bortse från vad som i det

föregående anförts angående tjänsteuppgifternas omfattning. I nämnda

avsnitt ha de sakkunniga framhållit svårigheten att exakt angiva den effektiva

tjänstgöringstiden för kyrkomusiker samt att det i varje fall kan ifrågasättas,

om icke vid beräknandet av tjänstgöringens omfattning timtalen

blivit något för höga.

I nära samband med nu berörda förhållanden står frågan om det veckotimtal,

som skall anses motsvara full tjänstgöring. Detta föreslås bliva fastställt

till 30. Nämnda timtal måste, särskilt med hänsyn till vad som i del

föregående anförts rörande svårigheten att exakt angiva tjänstgöringstiden

i bestämda timtal, betecknas som lågt. De sakkunniga ha emellertid på

förut anförda skäl ansett sig icke kunna eller böra föreslå några mera

väsentliga ändringar i KMU:s förslag angående beräkningsgrunderna för

fastställande av tjänstgöringstidens omfattning. Däremot ha de sakkunniga

vid sitt ställningstagande till frågan om lönegradsplaceringen icke kunnat

underlåta att taga viss hänsyn till nyssnämnda förhållanden.

De sakkunniga vidhålla sin tidigare intagna ståndpunkt, nämligen att

ordinarie organist med hänsyn till utbildning och tjänstgöringsförhållanden

bör erhålla högre lön än musiklärare. På grund av vad de sakkunniga anfört

såväl i förut avgivna yttranden som i förevarande sammanhang anse de

sig dock icke kunna förorda högre placering än i lönegrad 24, eller en

lönegrad högre än ordinarie musiklärare vid högre allmänt läroverk (Ca 23)

och tre lönegrader över normallönegraden för musiklärare (Ca 21).

Extra ordinarie organister torde vanligen ej få full tjänstgöring motsvarande

30 veckotimmar. Enligt KMU:s förslag skulle lönen för dem reduceras

med tre procent för varje veckotimme, som tjänstgöringen understiger

30 veckotimmar. Då de sakkunniga för övningslärarna förordat, att

motsvarande reduktion skulle ske med ''/s„ (3 V3 %), torde detsamma också

böra gälla för extra ordinarie organister.

Antalet extra ordinarie organister torde bli avsevärt större än antalet ordinarie

organister. Man torde icke heller kunna räkna med att organister i

samma utsträckning som lärare söka sig till större och bättre avlönade

tjänster. Redan det kommunala tillsättningsförfarandet torde försvåra en

sådan övergång. De extra ordinarie organisltjänsterna torde därför bli sluttjänster

i långt större utsträckning än de extra ordinarie tjänsterna för

övningslärare. Dessa ha placerats endast eu lönegrad lägre än normallönegraden

för ordinarie övningslärare, emedan de ha mindre utsikter att vinna

ordinarie anställning än ämneslärare. Då detta förhållande torde bli än mera

markerat för organister och man bär ej kan tala om någon egentlig befordringsgång,

förorda de sakkunniga, att extra ordinarie organister placeras i

lönegrad med samma nummer som ordinarie organister eller i lönegrad

Ce 24. Nämnda förhållanden tala för alt även organister med mindre än full

tjänstgöring borde kunna beredas ordinarie anställning. De sakkunniga ha

dock icke ansett sig böra framlägga förslag härom.

Domkyrkoorganisterna få en central ställning i musiklivet inom stiflcn.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

Då rekryteringen till dessa betydelsefulla poster bör underlättas, förorda de

sakkunniga, att samtliga domkyrkoorganister placeras i lönegrad Ca 26.

Vikarie å organisttjänst skall enligt de sakkunnigas förslag ej kunna erhålla

extra ordinarie anställning. Däremot skall förordnande med vikariatslön

kunna meddelas. I andra fall skall vikarie å organisttjänst anställas

som extra. I många fall torde det emellertid ej bli möjligt att erhålla vikarie,

som avlagt de tre examina, som krävas för innehav av organisttjänst. Även

vikarier med lägre utbildning böra emellertid kunna anställas som extra.

De sakkunniga förorda därför, att olika lönegrader fastställas för extra

organist allt efter hans behörighet.

Biträdande kyrkomusiker.

För extra ordinarie biträdande kyrkomusikertjänst föreslå lärarlönesakkunniga

följande löneställning, nämligen

lönegrad Ce 24, därest för innehav av tjänsten kräves högre organistexamen,

högre kantorsexamen och musiklärarexamen,

lönegrad Ce 22, därest för innehav av tjänsten kräves minst en av nämnda

examina,

lönegrad Ce 18, därest för innehav av tjänsten kräves organist- och kantorsexamen.

Till stöd för dessa förslag anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

Tjänst såsom biträdande kyrkomusiker skall endast kunna inrättas efter

medgivande av Kungl. Maj :t. Biträdande kyrkomusiker skall kunna anförtros

olika arbetsuppgifter t. ex., de kyrkomusikaliska uppgifterna i särskild

allmän gudstjänstlokal, jordfästningar eller andra uppgifter. Allt efter

arbetsuppgifternas art bestämmer Kungl. Maj :t tillika kompetenskraven för

tjänsten och om den skall vara extra ordinarie eller arvodesbefattning.

Vikarie å extra ordinarie tjänst skall kunna anställas som extra.

Extra ordinarie biträdande kyrkomusiker bör kunna anförtros arbetsuppgifter,

som väsentligen motsvara organists, t. ex. även fri musikundervisning

och fyllnadstjänstgöring. I så fall bör med tjänsten förenas samma

kompetenskrav som för organisttjänst och även lönen bör vara densamma.

I andra fall, då arbetsuppgifterna äro mindre skiftande, böra lägre kompetenskrav

uppställas och lönen samtidigt bli lägre.

De sakkunniga ha ansett det lämpligt att fastställa olika lönegrader för

extra ordinarie biträdande kyrkomusiker, allt efter de kompetenskrav Kungl.

Maj :t fastställer för tjänsten med hänsyn till arbetsuppgifternas art.

Beträffande löneställningen för extra tjänst såsom biträdande kyrkomusiker

ha de sakkunniga anfört och föreslagit följande.

Vikarie å extra ordinarie biträdande kyrkomusikertjänst bör kunna anställas

som extra under liknande förutsättningar som vikarie å organisttjänst.

Här bör dock lönegraden variera efter dels kompetenskraven för

tjänsten, dels vikariens kompetens. De sakkunniga föreslå följande lönegrader.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

27

Lönegrad

Extra biträdande kyrkomusiker å tjänst med kompetenskraven
högre

organist- och högre kantorsexamen samt musik
-

lärarexamen .................................... Cg 21

minst en av nämnda examina ...................... Cg 20

organist- och kantorsexamen ...................... Cg 16

Den extra kyrkomusikern bör dock ej placeras i högre lönegrad än som

även hans egen utbildning berättigar till. Har vikarie å tjänst med kompetenskravet

högre organist- och högre kantorsexamen endast organistoch

kantorsexamen skall han alltså placeras i lönegrad Cg 16. Har vikarie

å sådan tjänst högre organist- och högre kantorsexamen samt musiklärarexamen

skall han placeras i lönegrad Cg 20, således ej i lönegrad Cg 21.

Slutligen ha lärarlönesakkunniga föreslagit att, om Kungl. Maj :t bestämmer,

att biträdande kyrkomusikertjänst endast skall vara förenad med

arvode, Kungl. Maj :t även skall fastställa arvodets storlek.

Kantorer.

KMU:s förslag.

KMU föreslog följande kantorstillägg.

Lönegrupp 1.2 3 4 5

Antal veckotimmar .......... 7 8—9 10—11 12—13 14—15

Kronor för år .............. 1 416 1 686 1 956 2 226 2 496

Å kantorstilläggen skulle enligt KMU utgå rörligt tillägg och i konsekvens

härmed även kristillägg, vilka tillägg för närvarande utgå med tillhopa

39,4 %.

Lårarlönesakkunnigas tidigare uttalanden.

I yttrande den 30 september 1946 över KMU:s betänkande del II förordade

lärarlönesakkunniga, att kantorstilläggen skulle utgå med fixa belopp i ett

antal lönegrupper, varå rörligt tillägg icke borde utgå. Enligt de sakkunnigas

förslag borde kantorstilläggen i lönegrupperna 1—5 utgöra 1 500, 1 800,

2 100, 2 400 och 2 700 kronor.

Lårarlönesakkunnigas förslag.

I det nu förevarande betänkandet föreslå lärarlönesakkunniga, att kantorstilläggen

utformas efter samma grunder som timarvoden enligt kungörelsen

den 5 september 1947 (nr 680) angående timarvoden till vissa

lärare vid civila och militära skolor. Kantorstillägget föreslås fastställt till timarvode

per veckotimme efter TC 20, d. v. s. ''/w av årslönen i 20 löneklassen.

För vikarie å kantorstjänst, som förordnats att uppehålla både lärartjänsten

och de kyrkomusikaliska åliggandena, föreslås kantorstillägg efter TC 18.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.9.9.

Till stöd för dessa förslag anföra de sakkunniga följande.

Omfattningen av kantorernas tjänstgöring kommer att variera i olika

distrikt allt efter folkmängd och kyrkliga förhållanden. Med hänsyn härtill

förorda de sakkunniga i likhet med KMU, att tjänstgöringens omfattning

fastställes att motsvara visst antal veckotimmar. Beräkningsgrunderna härför

angivas i de sakkunnigas förslag till kyrkomusikerstadga. I så fall bestämmes

kantorstil]ägget enklast genom att fastställa arvodet till visst belopp

för varje veckotimme. Tillägget ändras alltså automatiskt efter tjänstgöringens

omfattning. Indelning av tjänsterna i lönegrupper behöver

sålunda ej ifrågakomma.

Kantorstillägget kommer då att i sin utformning förete stora likheter med

timarvodet till timlärare. Då timlärarnas arvoden numera variera i förhållande

till ändringarna i pristalet, förorda de sakkunniga, att så bör

vara fallet även beträffande kantorstillägget. Både KMU och de sakkunniga

ha tidigare förordat, att kantorstillägget icke skulle vara dyrortsgraderat.

Då kommunala tillägg ej skulle få utgå å tilläggen, och dessa förete stora

likheter med de timarvoden, som utgå för tjänstgöring utöver full tjänstgöring

som lärare, vilja de sakkunniga numera förorda, att de dyrortsgraderas.

I så fall bli kantorstilläggen helt utformade efter samma grunder

som timarvodena för veckotimme enligt kungörelsen 1947: 080.

Av praktiska skäl föreslå de sakkunniga, att kantorstillägget för veckotimme

bestämmes enligt samma grunder som timarvoden enligt nämnda

kungörelse. Då för både organist och musiklärare 30 veckotimmar anses

motsvara full tjänstgöring, bör som kantorstillägg utgå ett TC-arvode,

d. v. s. V3„ av årslönen i den löneklass, som fastställes för tillägget.

Vid bestämmande av den löneklass, enligt vilken timarvodet skall beräknas,

bör hänsyn tagas till den utbildning, som kräves för vinnande av

behörighet till tjänsten och till de förhållanden, under vilka de kyrkomusikaliska

arbetsuppgifterna skola utföras. I fråga om utbildningen gäller, att

innehavare av kantorstjänst skall ha avlagt examina, som medför behörighet

till två olika tjänster, nämligen folk- eller småskollärarexamen samt organist-

och kantorsexamen. Vad angår arbetsuppgifterna bör hänsyn tagas

icke blott till omfattningen av de kyrkomusikaliska åliggandena utan även

till att dessa skola fullgöras vid sidan av full tjänstgöring som folk- eller

småskollärare. Vidare bör avseende fästas vid att kantor bär sin kyrkomusikaliska

tjänstgöring förlagd till sön- och helgdagar samt till tid''efter den

dagliga skoltjänstgöringens slut eller till kvällstimmar. Under pågående

läsår är sålunda flertalet befattningshavare bundna av sin tjänstgöring alla

dagar i veckan, bortsett dock från under läsåret infallande lovdagar i skolan.

Dessutom måste de kyrkomusikaliska åliggandena fullgöras även under

vid, då undervisning ej pågår i skolan.

Med hänsyn till nu nämnda förhållanden kunna vid ställningstagandet

till frågan om lämplig löneklass för bestämmande av timarvode för kantor

några jämförelser knappast göras med för andra befattningshavare fastställda

timarvoden. I (orevarande fall gäller det sålunda att Välja en löneklass,

som medför ett med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och de

särskilda förhållanden, under vilka tjänstgöringen i regel måste fullgöras,

skäligt arvode. Efter olika överväganden ha de sakkunniga funnit sig böra

förorda timarvode för veckotimme enligt TC 20. Härvid förutsättes, att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

kantorstilläggets storlek blir oberoende av om befattningshavaren avlagt

folkskollärarexamen eller småskollärarexamen.

Beloppen för det föreslagna kantorstilläggel, inberäknat 12 % förhöjning,

framgå av följande uppställning.

Antal

vecko- [ timmar

Ortsgrupp

1

2

3

4

5

kronor

1

255

267

280

292

304

2

510

534

560

584

608

3

765

801

840

876

912

4

1 020

1 068

1 120

1 168

1 216

5

1 275

1 335

1 400

1 460

1 520

6

1 530

1 602

1 680

1 752

1 824

7

l 785

1 869

1 960

2 044

2 128

8

2 040

2 136

2 240

2 336

2 432

9

2 295

2 403

2 520

2 628

2 736

10

2 550

2 670

2 800

2 920

3 040

11

2 805

2 937

3 080

3 212

3 344

12

3 060

3 204

3 360

3 504

3 648

13

3 315

3 471

3 640

3 796 |

3 952

Orgelspelare.

Lärarlönesakkunniga föreslå, att till orgelspelare skola utgå arvoden efter

samma grunder som till kantorer. Det framhålles, att arvodena till orgelspelarna

dock böra vara avsevärt lägre. Vidare böra de enligt de sakkunnigas

mening differentieras så till vida, att den, som avlagt organist- och

kantorsexamen, erhåller ett högre arvode. De sakkunniga föreslå arvode

TC 16 för dem, som lägst avlagt organist- och kantorsexamen, och TC 10

för övriga.

Arvodet för en veckotimme enligt dessa grunder, inklusive 12 % förhöjning,

framgår av följande uppställning.

Ortsgru pp

Timarvode

1

2

3 |

5

kronor för veckotimme

TC 10

166

173

181

189

197

ce !

H

215

225

236

246

256

_

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

Remissutlåtandena. De sakkunnigas förslag till löneställning för kyrkomusikerna

ha föranlett uttalanden i de flesta remissutlåtandena. Dessa uttalanden

ha uppvisat rätt stora divergenser. Ungefär hälften av remissmyndigheterna

ha emellertid godtagit förslagen utan någon erinran. Sålunda har

skolöverstyrelsen funnit den föreslagna löneställningen väl avvägd, domkapitlet

i Uppsala har funnit de sakkunnigas förslag välmotiverade och domkapitlet

i Härnösand har ansett domkyrkoorganistens placering två lönegrader

över annan organist vara väl avvägd och icke heller ansett någon vägande

invändning kunna riktas mot de övriga lönesättningarna. Domkapitlet i

Stockholm har uttalat, att den föreslagna lönesättningen syntes domkapitlet

vara sådan, att den kunde tänkas stimulera intresset för musikutbildning,

såväl sådan som syftade till organisttjänst som sådan, som avsåge kantorstjänst.

Kammarkollegium har uttalat, att vad de sakkunniga föreslagit beträffande

löneställningen icke givit kollegiet anledning till annan erinran än

att kollegiet ifrågasatte, huruvida icke för det fall, att med stöd av Kungl.

Maj:ts medgivande (24 g 4 mom. i stadgeförslaget) anställts organist med

lägre kompetens än den eljest föreskrivna, en lägre lönegradsplacering

för sådan organist vore motiverad i överensstämmelse med vad de sakkunniga

för liknande fall förordat beträffande extra ordinarie och extra

biträdande kyrkomusiker. Statens lönenämnd har godtagit de sakkunnigas

förslag med två smärre undantag, avseende den mellanliggande lönegraden

för extra organister och biträdande organister samt fastställande av minimibelopp

i fråga om kantorsbelopp. Lönenämnden har beträffande den föreslagna

löneställningen anfört i huvudsak följande.

Beträffande ordinarie organist ha de sakkunniga förordat inplacering i

lönegraden Ca 24 eller en lönegrad högre än ordinarie musiklärare vid högre

allmänt läroverk (Ca 23) och tre lönegrader över normallönegraden för

musiklärare (Ca 21). KMU hade för sin del förordat dåvarande lönegraden

A 23. De sakkunnigas förslag i denna del ansluter sig till vad allmänna

lönenämnden i särskilda utlåtanden den 27 juni 1945 och den 27 september

1946 förordat med anledning av KMU:s förslag; statens lönenämnd finner

icke anledning att framställa erinran mot förslaget i denna del.

För domkyrkoorganisterna har förordats inplacering i lönegraden Ca 26.

I utlåtandet den 27 september 1946 har allmänna lönenämnden sagt sig

icke kunna tillstyrka högre lönegrad för domkyrkomusikerna än A 22

(Ca 25). Med hänsyn till de fordringar i olika hänseenden, som torde komma

att ställas på ifrågavarande tjänstemän, vill statens lönenämnd nu icke

motsätta sig den av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringen, därvid

lönenämnden särskilt beaktat den centrala ställning inom stiftens musikliv,

som domkyrkomusikerna i allmänhet torde komma att intaga.

Vad de sakkunniga föreslagit beträffande löneställningen för vikarie å

organisttjänst och biträdande kyrkomusiker föranleder i övrigt icke annat

uttalande från lönenämndens sida, än att nämnden uppmärksammat, att

vad beträffar de föreslagna lönegradsserierna för extra organist och extra

biträdande kyrkomusiker förordats användning av de intilliggande löne
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

graderna Cg 21 och Cg 20. Lönenämnden vill ifrågasätta, huruvida icke

tjänsterna böra differentieras å 21 och 19 lönegraderna. Vid sin granskning

av de sakkunnigas förslag beträffande löneställningen för vikarie å organisttjänst

har lönenämnden övervägt att i enlighet med eljest gällande principer

för extra organist med samma behörighet som ordinarie föreslå enahanda

lönegradsplacering som för ordinarie organist. Då lönenämnden förutsätter,

att vikarie i allmänhet icke kommer att fullgöra ordinarie organists åligganden

i samtliga hänseenden och att vikarie i många fall befinner sig i

begynnelsestadiet av sin bana, har lönenämnden ansett sig böra godtaga

de sakkunnigas förslag, särskilt som vid längre förordnanden å ordinarie

tjänst vikariatslön skall utgå.

Vidkommande kantorerna framhålles att omfattningen av deras tjänstgöring

kommer att variera i olika distrikt allt efter folkmängd och kyrkliga

förhållanden. Med hänsyn därtill föreslå de sakkunniga i likhet med KMU,

att tjänstgöringens omfattning fastställes att motsvara ett visst antal veckotimmar.

På anförda skäl, främst praktiska, förordas att kantorstillägget

för veckotimme bestämmes enligt samma grunder som timarvodet för timlärare

(kung. 1947: 680). Efter olika överväganden ha de sakkunniga funnit

sig böra förorda timarvode för veckotimme enligt TC 20. Med hänsyn till

den bundenhet, som även en tjänstgöring av endast 1 eller 2 timmar per

vecka medför, finner lönenämnden den ersättning, som föreslagits för

kantorer med nämnda tjänstgöringstid, för låg. Då vidare oberoende av

tjänstgöringsskyldighetens omfattning erfordras samma utbildning, får

lönenämnden förorda, att ersättningen för dessa grupper av kantorer höjes

och får härutinnan föreslå, att densamma fastställes till det belopp, som

avses skola utgå vid eu tjänstgöringsskyldighet av 3 veckotimmar. I övrigt

finner lönenämnden icke anledning till erinran mot förslaget i nu förevarande

delar.

I övriga remissutlåtanden ha mer eller mindre långt gående ändringsyrkanden

framställts beträffande de centrala löneförslagen. Statskontoret,

som icke haft något att erinra mot storleken av de föreslagna kantorstillläggen

och arvodena till orgelspelare, har icke kunnat tillstyrka högre lönegrad

än Ca 23 såsom normallönegrad för organister. 1 överensstämmelse

härmed har ämbetsverket förordat lönegrad Ca 25 för domkyrkoorganisterna.

För de extra ordinarie organisterna har statskontoret föreslagit lönegrad

Ce 23, d. v. s. samma lönegrad som för de ordinarie. Som motivering

härför har hland annat anförts, att vid bifall till statskontorets yrkande, att

den fria musikundervisningen icke skall få medräknas vid bedömande av

frågan om en organisttjänst skall vara ordinarie eller extra ordinarie,

kommc ett flertal tjänster afl bliva extra ordinarie i stället för ordinarie.

För extra ordinarie biträdande kyrkomusiker har statskontoret föreslagit

lönegrad Ce 23, Ce 20 eller Ce 18 och för extra organist, som endast avlagt

en av de tre högre examina, högst Cg 18. Domkapitlet i Lamt, som ansell

KMU:s förslag som eif minimum, har icke på någon punkt kunnat godtaga

lärarlönesakkunnigas förslag. Domkapitlet har också återupprepat ett tidigare

framfört krav om eu undantagsställning (särskilt hög löneställning)

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

för doinkyrkoorganisten i Lund. Domkapitlet i Göteborg har uttalat, att

domkyrkoorganisterna, med hänsyn till att dessa tjänster komina att bliva

särskilt krävande, borde placeras i lönegrad svarande mot minst Ca 27.

Domkapitlet har vidare ansett en skälig förhöjning av arvodena till orgelspelare

befogad. Musikaliska akademiens styrelse har såsom sin mening

uttalat, att lönesättningen för organist, ordinarie såväl som extra ordinarie,

hör bliva åtminstone lönegrad Ca 26. Slutligen har Sveriges allmänna organist-

och kantorsförening förklarat sig vidhålla tidigare framförda krav om

organisternas placering i lönegraderna Ca 27 och Ce 27 och om kantorstilllägg

till belopp, som ungefär motsvarade TC 23.

Föredraganden. Lärarlönesakkunnigas förslag i fråga om löneställningen

för kyrkomusikerna ha godtagits utan någon erinran eller med oväsentliga

ändringsyrkanden av ett flertal remissmyndigheter, såsom statens lönenämnd,

kammarkollegium, skolöverstyrelsen och tre domkapitel (av de fem,

till vilka betänkandet varit remitterat). Även jag har funnit förslagen i

det hela väl avvägda och tillfredsställande motiverade. Jag tillstyrker därför

att löneställningen fastställes i enlighet med de sakkunnigas förslag, dock

med följande jämkningar. Den av kammarkollegium föreslagna placeringen

i lägre lönegrad av organist, som tillsatts efter Ivungl. Maj :ts medgivande

oaktat han ej har full kompetens, synes böra genomföras. Detsamma gäller

den av lönenämnden föreslagna jämkningen av lönegraderna för extra

organist och extra biträdande kyrkomusiker till Cg 21, 19 och 16 i stället

för Cg 21, 20 och 16. Den minimiregel i fråga om kantorstilläggens belopp,

som lönenämnden föreslagit, synes komma att erhålla mycket ringa betydelse.

Då förslaget emellertid torde ha ett visst berättigande, kan jag tillstyrka

dess genomförande. Härutöver får jag föreslå, att löneställningen

för innehavare av extra ordinarie biträdande kyrkomusikertjänst, för vars

innehav kräves minst en av de tre högre musikexamina, placeras i lönegraden

Ce 21 i stället för i den av de sakkunniga föreslagna lönegraden

Ce 22. Mitt förslag föranledes av att förenämnda extra ordinarie tjänsteman

lämpligen ej bör placeras högre än en extra organist, som avlagt samtliga

högre examina (Cg 21). Slutligen vill jag uttala, att jag icke kan förorda

någon undantagsställning för domkyrkoorganisten i Lund. Därest en reglering

nu skall ske, bör den enligt min mening göras generell.

IV. Overgångsförhållanden.

Lärarlönesakkunniga ha icke framlagt utformade förslag till övergångsbestämmelser

till kyrkomusikerstadgan. Som skäl härför ha de sakkunniga

anfört, att frågan om villkoren för nuvarande kyrkomusikers övergång på

de nya tjänsterna utan ledigförklarande sammanhänger med utformningen

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

av det blivande avlöningsreglementet för kyrkomusiker, övergångsbestämmelserna

till kyrkomusikerstadgan böra därför utarbetas samtidigt med

motsvarande övergångsbestämmelser till avlöningsreglementet. Emellertid

ha de sakkunniga framlagt vissa allmänna synpunkter på dessa frågor.

De sakkunnigas uttalanden härom äro alltför omfattande för att kunna

här återgivas. Deras allmänna inställning synes vara, att man icke bör hesitera

för rätt vittgående specialbestämmelser vid övergången till det nya

systemet, om därigenom kan vinnas, att övergången sker snabbare och omfattar

flera distrikt och tjänster än eljest skulle bliva fallet. De sakkunniga

ha bland annat gjort följande allmänna uttalande beträffande övergångsförhållandena.

Nyorganisationen av kyrkomusikerverksamheten torde i stor utsträckning

komma att ske med beaktande av rådande förhållanden. Detta får även

anses önskvärt, särskilt där kyrkomusiker har en fastare (ordinarie) anställning.

I annat fall skulle den nu föreslagna regleringen för dem ofta ej

kunna bliva tillämplig, och genomförandet av den nya organisationen skulle

därigenom avsevärt fördröjas.

Föredraganden. Utan att taga någon ställning till frågan, vilka övergångsbestämmelser

som böra meddelas att gälla vid den nya organisationens

ikraftträdande, har jag velat i detta sammanhang uttala, att jag delar lärarlönesakkunnigas

allmänna uppfattning om lämpligheten av att genom rätt

vittgående övergångsanordningar påskynda en allmän övergång till det nya

systemet. Bland de övergångsanordningar, som kunna förväntas bliva av

särskild vikt på förevarande område, intaga dispenserna från uppställda

krav på examina en framträdande plats. Möjligheterna att vid övergången

giva dispens i större omfattning än eljest böra enligt min mening noggrant

undersökas, varvid fördelen av en sådan anordning också bör vägas mot

riskerna för en standardsänkning.

V. Kostnadsberäkningar.

Enligt uppgifter i EMU :s betänkande del I funnos i riket år 1943 sammanlagt

2 493 kyrkomusiker, av vilka 1 737 tillika voro folkskollärare. Med

ledning av de vid ingången av år 1943 gällande avlöningsregleringarna

beräknade KMl! de sammanlagda avlöningskostnaderna för

kyrkomusiker tillika folkskollärare till....... kr. 1 000 000

övriga kyrkomusiker till .................... » 2 450 000

Summa kr. 4 050 000.

I del II av sitt betänkande beräknade EMU de blivande kostnaderna för

avlöning till kyrkomusikerna under förutsättning, att den föreslagna tjänste
-

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

organisationen skulle omedelbart genomföras över hela linjen, till 8 090 000

kronor per år.

Enligt KMU:s förslag beräknades alltså kostnaderna för kyrkomusikerna,

sedan omorganisationen till fullo genomförts, bliva i runt lal dubbelt så

stora som vid ingången av år 1943.

Lärarlönesakkunniga ha också försökt verkställa en beräkning av de

årliga kostnaderna vid ett genomförande av de sakkunnigas förslag. På

grund av omöjligheten att nu avgöra hur den nya organisationen kommer

att gestalta sig i detalj, kan en uppskattning av kostnaderna icke bliva

annat än i hög grad approximativ. De sakkunniga ha uttryckligen betonat

detta. Deras beräkningar ha givit vid handen, att de årliga avlöningskostnaderna

vid den tidpunkt några år efter ikraftträdandet, då organisationen

i huvudsak torde vara stabiliserad, torde komma att uppgå till i runt tal

9 000 000 kronor. Då årskostnaden vid bifall till KMU:s förslag (år 1946

uppskattad till c:a 8 milj. kronor) enligt lärarlönesakkunnigas beräkningar

nu måste angivas till omkring 10 milj. kronor med hänsyn till den statliga

löneregleringen år 1947, skulle alltså lärarlönesakkunnigas förslag innebära

en kostnadsminskning på i runt tal 1 000 000 kronor per år i jämförelse med

KMU:s förslag. Denna kostnadsminskning hänför sig enligt de sakkunnigas

mening väsentligen till att de sakkunniga räknat med ett mindre antal

organisttjänster än EMU. Därtill kommer, uttala de sakkunniga, att de

sakkunniga föreslagit en lägre lönegrad för ordinarie organister och ett i

regel lägre kantorstillägg.

VI. Upphävande av vakanssättningen i vissa fall.

Till lagen den 27 juni 1947 (nr 275) om kyrkomusiker finnes fogad bland

annat en bestämmelse av innebörd, att, intill dess kyrkomusiker enligt

denna lag blivit för församling anställd, skola — med visst undantag — de

hittills gällande bestämmelserna om klockar-, organist- och kyrkosångarBefattningar

alltjämt lända till efterrättelse beträffande nuvarande i församlingen

inrättade sådana befattningar; dock att dylik äldre befattning

icke må tillsättas med ny innehavare annorledes än genom förordnande

tills vidare.

Vid kvrkomusikerlagens antagande förutsattes — enligt propositionen

1947: 233 — att slutgiltiga förslag beträffande den nya kyrkomusikerorganisationen

skulle föreläggas 1948 års riksdag. Sedan så ej skett, har i skilda

sammanhang och vid upprepade tillfällen påpekats de svårigheter, som

genom den föreskrivna vakanssättningen uppstått såväl för församlingar

och skoldistrikt som för de enskilda kyrkomusikerna. Framställningar om

upphävande — helt eller delvis — av vakanssättningsföreskriften ha ock

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190. 35

gjorts. Senast har frågan upptagits i en motion till innevarande års riksdag

CII: 131).

Lårarlönesakkunniga ha i sitt betänkande framlagt förslag till en omedelbar

uppmjukning av föreskriften om vakanssättning. De ha i detta hänseende

anfört och föreslagit följande.

Lårarlönesakkunniga hysa den uppfattningen, att den undantagslösa vakanssättningen

icke längre bör upprätthållas, då nu kan förutses, att den

nya organisationens genomförande ej heller kommer att ske under innevarande

år. De sakkunniga föreslå, att en föreskrift om vakanssättning

alltfort blir huvudregel, men att för församlingar och skoldistrikt skapas

en möjlighet att efter särskild prövning få medgivande att återbesätta kyrkomusikertjänst

med ordinarie innehavare. Såsom generellt villkor för dylikt

återbesättande måste stadgas, att vid anställandet av ordinarie befattningshavare

denne skall förklaras skyldig att underkasta sig de ändringar med

avseende å t. ex. tjänståliggandenas art och omfattning samt avlöningsförmånernas

storlek, som må komma att ske vid den nya organisationens

genomförande.

Därest Kungl. Maj :t och riksdagen före eller i samband med en dylik uppmjukning

av föreskriften om vakanssättning fatta principbeslut i fråga

om den framtida organisationens utformande, torde därmed skapas möjlighet

för domkapitlen att i de allra flesta fall avgöra, vilken tjänstetyp

som vid organisationens genomförande kan förutsättas bliva fastställd i

viss församling. I dylika fall synas domkapitlen efter hörande av kyrkorådet

och, beträffande förenad tjänst, även statens folkskolinspektör och

vederbörande skolstyrelse, böra äga rätt att giva tillstånd till återbesättande

med ordinarie innehavare. I övriga fall bör tillståndsfrågan av domkapitlet

underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Därest en uppmjukning av vakanssättningsföreskriften skulle anses böra

ske, innan principbeslut fattas i fråga om den framtida organisationens utformning,

svnes erforderligt, att frågan om tillstånd alltid avgöres av Kungl.

Maj :t.

I remissutlåtandena har lärarlönesakkunnigas förslag i förevarande hänseende

tillstyrkts av samtliga myndigheter, som gjort uttalande i frågan.

Föredraganden. Med hänsyn till de stora svårigheter för både församlingar

och kyrkomusiker, som den gällande undantagslösa vakanssättningen enligt

samstämmiga vittnesbörd medfört, får jag tillstyrka, alt Kungl. Maj :t inhämtar

bemyndigande att utfärda bestämmelse om undantag i vissa fall

vederbörande skolstyrelse böra äga rätt att giva tillstånd till återbesättande

från föreskriften om vakanssättning. Därest riksdagen godtager de nu framlagda

grunderna för kyrkomusikerorganisationen, torde på sätl lärarlönesakkunniga

föreslagit dispens från vakanssättningsföreskriften i regel få

meddelas av vederbörande domkapitel och frågan endast undantagsvis behöva

underställas Kungl. Maj :ts prövning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

VII. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de framlagda nya grunderna för kyrkomusikerorganisationen

samt för kyrkomusikernas avlönings-

och anställningsförhållanden;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att utan hinder av övergångsbestämmelserna

till lagen den 27 juni 1947 (nr 275)

om kyrkomusiker utfärda bestämmelser om tillsättning av

klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningar i huvudsaklig

överensstämmelse med 1941 års lärarlönesakkunnigas

förslag i ämnet.

Vad föredragande statsrådet sålunda hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämma, bifaller Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

37

Bilaga.

1941 års lärarlönesakkuimigas förslag

till

KYRKOMUSIKERSTADGA.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §.

Kyrkomusikerdistrikt.

1 mom. För kyrkomusikerverksamheten inom de territoriella församlingarna

i riket enligt lagen den 27 juni 1947 (nr 275) om kyrkomusiker skola rikets stift

vara indelade i kyrkomusikerdistrikt.

2 mom. Varje territoriell församling skall bilda ett kyrkomusikerdistrikt,

såvida ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda skäl föreskriver, att församling

skall uppdelas på skilda distrikt eller helt eller delvis förenas med annan församling

eller del därav till ett distrikt.

Församlingar, tillhörande skilda pastorat, må dock icke, vare sig helt eller

delvis, förenas till ett kyrkomusikerdistrikt, såvida de icke ingå i en för vården

av kyrkomusikaliska angelägenheter bildad samfällighet av två eller flera pastorat.

^ §.

Kyrkomusikertjänster.

1 mom. I varje kyrkomusikerdistrikt skall finnas en organisttjänst eller en

kantorstjänst, såvida ej sådant förhållande föreligger, som i 4 mom. avses.

Organisttjänst är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. Med organisttjänst må

kunna förbindas skyldighet till fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare vid läroanstalt,

som i 13 § avses.

Kantorstjänst består av eu kyrkomusikalisk tjänst och en folk- eller sinåskollärartjänst.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

2 inom. I varje kyrkomusikerdistrikt, som omfattar stiftsstads domkyrkoförsamling,

skall finnas en organisttjänst, med vilken särskilda åligganden äro förbundna.

Sådan organisttjänst benämnes domkyrkoorganisttjänst.

3 mom. Annan organisttjänst än domkyrkoorganisttjänst får, därest ej Kungi.

Maj:t annorlunda föreskriver, inrättas endast i kyrkomusikerdistrikt med högre

invånarantal än 5 000, såvitt distriktet består av stad eller del därav, och 7 000,

såvitt gäller annat distrikt.

Kantorstjänst får, därest ej Kungl. Maj:t annorlunda föreskriver, inrättas endast

i kyrkomusikerdistrikt med högst det invånarantal, som i föregående stycke sägs.

!i mom. I kyrkomusikerdistrikt, där de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna äro

av ringa omfattning och där kantorstjänst av skolorganisatoriska skäl ej lämpligen

kan inrättas eller bibehållas, må för fullgörande av de kyrkomusikaliska

uppgifterna efter medgivande av domkapitlet anställas en orgelspelare.

5 mom. I kyrkomusikerdistrikt, där arbetsuppgifterna så kräva, kan efter

medgivande av Kungl. Maj :t vid sidan av tjänst såsom organist eller kantor inrättas

en eller flera biträdande kyrkomusikertjånster.

6 mom. Kyrkomusikerdistrikt äger att för särskilda kyrkomusikaliska uppgifter

anställa annan kyrkomusiker än ovan sagts (församlingsmusiker), å vilken

denna stadga ej äger tillämpning.

3 §.

Anställningsformer.

1 mom. Domkyrkoorganisttjänst skall vara ordinarie och annan organisttjänst

ordinarie eller extra ordinarie.

Kantorstjänst skall vara ordinarie.

Biträdande kyrkomusiker innehar extra ordinarie tjänst eller arvodesbefattning.

Orgelspelare innehar arvodesbefattning.

2 mom. Vikarie å organisttjänst och biträdande kyrkomusikertjänst skall anställas

som extra eller mot arvode, där ej fråga är om vikariatsförordnande eller

vikariatslöneförordnande.

Vikarie å kantorstjänst skall anställas som extra ordinarie eller extra.

Vid ledighet å domkyrkoorganisttjänst äger domkapitlet förordna särskild

befattningshavare att tjänstgöra som musiksakkunnig inom domkapitlet.

4 §•

Tillsyn över den kyrkniiiusikaliska verksamheten.

Det allmänna inseendet över den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet utövas

av domkapitlet.

Närmare tillsyn över denna verksamhet inom varje församling tillkommer

kyrkorådet och kyrkoherden. Inom församlingar, vilka tillsammans bilda ett

kyrkomusikerdistrikt, tillkomma kyrkorådets här avsedda befogenheter församlingarnas

eller samfällighetens gemensamma kyrkoråd.

Där ej annat sägs, avses i denna stadga med kyrkoråd det kyrkoråd, som har

tillsyn över den kyrkomusikaliska verksamheten i distriktet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

5 §.

Fastställande av distriktsindelning och tjänstetyp.

1 mom. Med tjänstetyp avses i denna paragraf organisttjänst eller kantorstjänst.

2 mom. Förslag till distriktsindelning och tjänstetyp skola, om möjligt samtidigt

till domkapitlet ingivas av kyrkorådet. Föreslår kyrkoråd kantorstjänst, skall dock

förslaget överlämnas till skolstyrelsen. Sedan skolstyrelsen fattat beslut i anledning

av kyrkorådets förslag, skall skolstyrelsen, vare sig den tillstyrker eller avstyrker

förslaget, överlämna handlingarna i ärendet till statens folkskolinspektör.

Denne har att till domkapitlet vidarebefordra handlingarna jämte eget yttrande.

Finner kyrkoråd efter samråd med skolstyrelsen sådana omständigheter föreligga,

som i 2 § 4 mom. sägs, må kyrkoråd föreslå, att orgelspelare får anställas

för viss tid.

Till förslag, som i detta moment sägs, skall fogas erforderlig utredning om

bland annat de arbetsuppgifter, som komma att åvila kyrkomusikern, samt i

förekommande fall möjligheterna till fyllnadstjänstgöring. Beträffande fyllnadstjänstgöring

skall utredningen grundas på uppgift i detta hänseende från skolöverstyrelsen

eller i fråga om folkskolan från skolstyrelsen.

3 mom. Förslag till distriktsindelning och tjänstetyp skola ingivas i god tid

innan organist- eller kantorstjänst beräknas bliva ledig och kyrkorådet finner

ändring i berörda hänseenden påkallad, ävensom eljest när särskilda omständigheter

därtill föranleda.

Finner kyrkorådet vid uppkommen ledighet sådan ändring ej påkallad, skall

kyrkorådet likväl till domkapitlet anmäla ledigheten.

4 mom. Även utan att förslag därom avgivits, äger domkapitlet, när särskilda

skäl därtill föranleda, till omprövning upptaga frågorna om distriktsindelning

och tjänstetyp. I sådant fall åligger det kyrkoråd och skolstyrelse att på anmodan

av domkapitlet verkställa erforderlig utredning.

5 mom. Domkapitlet fastställer distriktsindelning utom i följande fall, då

fråga därom skall underställas Kungl. Maj:t för avgörande, nämligen om domkapitlet

finner,

a) att församling bör uppdelas på skilda distrikt eller helt eller delvis förenas

med annan församling eller del därav till ett distrikt, och det ej gäller bibehållande

av förut fastställd indelning;

b) att sådan distriktsindelning bör ändras, som blivit fastställd av Kungl. Maj:t.

6 mom. Domkapitlet fastställer tjänstetyp utom i följande fall, då fråga därom

skall underställas Kungl. Maj:t för avgörande, nämligen om domkapitlet finner,

a) att organisttjänst bör inrättas i distrikt med lägre invånarantal än det, som

i 2 § 3 mom. sägs, och det ej gäller bibehållande av tjänstetyp, som fastställts av

Kungl. Maj :t;

b) att organisttjänst bör ändras till kantorstjänst;

c) att kantorstjänst bör inrättas eller bibehållas i distrikt med högre invånarantal

än det, som i 2 § 3 mom. sägs;

d) att kantorstjänst bör inrättas eller bibehållas, men skolstyrelsen eller statens

folkskolinspektör avstyrkt förslag därom.

Därest organisttjänst fastställes såsom tjänstetyp, skall jämväl föreskrivas, huruvida

tjänsten skall vara ordinarie eller extra ordinarie.

Därest domkapitlet äger fastställa även distriktsindelningen, böra domkapitlets

beslut om distriktsindelning och tjänstetyp fattas samtidigt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

Tillstånd att anställa orgelspelare må av domkapitlet meddelas tills vidare för

viss tid, som för varje gång ej må överstiga fem år.

6 §.

Inrättande av tjänst som biträdande kyrkomusiker.

Efter beslut av i kyrkomusikerdistrikt ingående församling eller församlingar

om inrättande av tjänst som biträdande kyrkomusiker ingives framställning

härom av kyrkorådet till domkapitlet, som har att med eget yttrande överlämna

densamma till Kungl. Maj:t för avgörande. Vid framställningen skall kyrkorådet

foga utredning om de arbetsuppgifter, som komma att förenas med tjänsten.

Vid medgivande att inrätta tjänst som biträdande kyrkomusiker bestämmer

Kungl. Maj :t tillika anställningsformen och kompetensfordringarna för tjänsten.

Tjänst som biträdande kyrkomusiker må ej indragas annat än efter medgivande

av domkapitlet.

7 §.

Instruktion.

För varje kyrkomusikertjänst skall domkapitlet fastställa en instruktion, i vilken

med tjänsten förenade åligganden enligt denna stadga närmare regleras.

Förslag till instruktion upprättas av kyrkorådet. Innan förslaget insändes till

domkapitlet, skall kyrkorådet över detsamma inhämta yttrande av

kyrkoherden i pastoratet, såvida han ej deltagit i beslutet,

rektor beträffande organisttjänst med fyllnadstjänstgöring,

skolstyrelsen och statens folkskolinspektör beträffande kantorstjänst och

tjänstinnehavaren, om sådan finnes.

Vad nu sagts gäller även ändring av instruktion.

8 §.

Jämknintj i åligganden.

Kyrkomusiker är pliktig underkasta sig de jämkningar i sina tjänståligganden,

som föranledas av ändringar i denna stadga, i instruktionen för tjänsten eller

i indelningen i kyrkomusikerdistrikt.

9 §•

Skolöverstyrelsen, rektor m.in.

1 mom. Vad i stadgan sägs om skolöverstyrelsen skall i tillämpliga delar avse

musikaliska akademien beträffande läroanstalter under dess inseende.

2 mom. Föreskrifter i stadgan, som avse rektor, skola, där annat ej angives,

beträffande folkskolan i tillämpliga delar avse distriktsöverlärare eller kommunal

folkskolinspektör, eller, om sådan ej linnes, skolstyrelsens ordförande.

3 mom. Med skolstyrelse inom folkskolan avses i stadgan folkskolestyrelsen

i kommun, där lagen den 6 juni 1930 om skolstyrelse i vissa kommuner äger

tillämpning, samt eljest skolrådet eller i Stockholm folkskoledirektionen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

2 kap. Tjänståligganden.

41

Organists åligganden.

10 §.

Kyrkomusikaliska åligganden.

1 mom. Organist skall fullgöra de kyrkomusikaliska åligganden, som angivas i

2—5 mom., såvida ej vissa av dem enligt instruktion skola fullgöras av annan

kyrkomusiker.

2 mom. Det åligger organist att vid gudstjänster och förrättningar leda församlingssången

samt utföra musik å orgel, allt på sätt i kyrkohandboken och mässboken

förutsättes.

3 mom. Organist skall biträda vid allmänna gudstjänster i allmän gudstjänstlokal

inom kyrkomusikerdistriktet, vilka där regelmässigt hållas enligt kyrkolag,

annan författning eller föreskrift av Kungl. Maj:t eller domkapitlet. Organist må

dock icke åläggas att biträda vid mer än högst 24 sådana gudstjänster årligen i

andra gudstjänstlokaler än den eller dem, dit hans tjänstgöring huvudsakligen

är förlagd, förutom de högmässogudstjänster, som jämlikt lagen den 4 mars

1927, nr 28, må hållas i annan lokal än kyrkan.

Vid tillfälligtvis ifrågakommande allmänna gudstjänster eller jämförliga offentliga

andaktsstunder i allmän gudstjänstlokal inom distriktet skall organist biträda

enligt domkapitlets bestämmande.

4 mom. Organist skall biträda vid dop, vigsel och jordfästning av församlingsmedlem,

då förrättningen äger rum i församlingskyrkan eller i samband med

allmän gudstjänst i annan allmän gudstjänstlokal inom kyrkomusikerdistriktet

eller, beträffande jordfästning, å begravningsplats, som för församlingen allmänneligen

nyttjas, ävensom vid konfirmation, om konfirmationen ingår i tjänståliggandena

för församlingens prästerskap eller enligt gällande föreskrifter besörjts av

rektor vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola.

I andra fall än i föregående stycke sagts är organist skyldig att mot ersättning

efter taxa, som kyrkorådet fastställer, biträda vid dop, konfirmation, vigsel och

jordfästning, dock endast om förrättningen äger rum i allmän gudstjänstlokal

inom distriktet eller, beträffande jordfästning, å begravningsplats, som för församlingen

allmänneligen nyttjas.

5 mom. Det åligger organist att främja intresset för kyrkosången inom kyrkomusikerdistriktet,

bland annat genom att öva och leda kyrkokör.

Organist åligger ock att undervisa konfirmander i psalmsång. Därvid böra konfirmanderna

sammanföras i grupper om i regel högst 50 deltagare. För varje grupp

bör sångundervisningen omfatta intill sex timmar.

Organist skall årligen i januari till kyrkorådet och domkyrkoorganisten avgiva

en kortfattad berättelse över sin verksamhet enligt detta moment under det senaste

kalenderåret.

6 mom. För extra ordinarie organist och organist med fyllnadstjänstgöring skall

i instruktionen bestämmas vissa tider, förlagda till högst två söckendagar varje

vecka, till vilka de på söckendag ifrågakommande förrättningar, vid vilka organisten

skall biträda, företrädesvis skola förläggas.

7 mom. Det åligger kyrkorådet och kyrkoherden att tillse, att organist med

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

fyllnadstjänstgöring icke för kyrkomusikaliska åligganden tages i anspråk på söckendag

å sådana tider, att lian därav hindras fullgöra sin lärartjänst.

H §•

Orjjelvård in.in.

Organist skall omsorgsfullt vårda av honom i tjänsten nyttjat orgelverk och hålla

dess rörstämmor stämda samt till kyrkorådet anmäla brister å orgelverket, som

han icke kan anses pliktig att själv avhjälpa. Kyrkorådet äger ej medgiva annan

än organisten att använda orgeln, förrän organistens yttrande inhämtats.

Det åligger organist att förvara och vårda musikalier och annan lösegendom,

som anförtrotts honom för tjänsten.

12 §.

Fri uiusikiindcr visning.

1 mom. Organist åligger att meddela fri musikundervisning åt ungdom fem timmar

i veckan under 39 veckor årligen. Undervisningen skall förläggas till de tider

av året, då undervisning i folkskolan å orten i allmänhet pågår. Varje undervisningstimme

skall omfatta 60 minuter men må, om så finnes lämpligt, uppdelas i

flera lektioner om sammanlagt 60 minuter.

2 mom. Den fria musikundervisningen skall avse att på grundval av folkskolans

undervisning i ämnet bibringa eleverna en elementär musikteoretisk allmänbildning

samt att meddela dem, som ha förutsättningar därför, undervisning i instrumentalmusik

och sång.

3 mom. Kyrkorådet skall årligen i samråd med organisten och domkyrkoorganisten

fastställa en plan för undervisningens bedrivande. I planen bör angivas de

olika slag av musikundervisning, som skola förekomma, och de ungefärliga timtalen

därför.

4 mom. Elever antagas av organisten enligt de grunder kyrkorådet efter samråd

med organisten bestämmer. Elev må erhålla fri musikundervisning under sammanlagt

högst två år, där ej kyrkorådet av särskilda skäl medgiver förlängning av

tiden.

5 mom. Har organist fyllnadstjänstgöring och motsvarar hans sammanlagda

tjänstgöring enligt 23 § minst 34 veckotimmar, äger skolöverstyrelsen efter hörande

av kyrkorådet och organisten föreskriva, att den fria musikundervisningen helt

eller delvis skall ersättas av fyllnadstjänstgöring till motsvarande antal undervisningstimmar

i veckan.

6 mom. Organist skall årligen i januari till kyrkorådet och domkyrkoorganisten

avgiva en kortfattad berättelse över den fria musikundervisningen i kyrkomusikerdistriktet

under det senaste kalenderåret.

13 §.

Fyllnadstjänstgöring.

I organisttjänst må på sätt i 14—-17 §§ sägs kunna ingå fyllnadstjänstgöring som

musiklärare vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt, som står under inseende

av musikaliska akademien, skolöverstyrelsen eller överstyrelsen för yrkesutbildning,

såsom

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

43

musikhögskolan,

folk- och småskoleseminarier,

allmänna läroverk (högre allmänna läroverk, realskolor och samrealskolor),

kommunala gymnasier,

högre tekniska läroverk (tekniska fackskolor och tekniska gymnasier),

högre kommunala skolor (kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor),

folkhögskolor och

folkskolor.

14 §.

1 mom. Fyllnadstjänstgöring må icke avse kortare tid än hel termin.

2 mom. Fyllnadstjänstgöring må endast åläggas organist så många undervisningstimmar

i veckan att dessa jämte det antal veckotimmar, som tjänstgöringen

i övrigt enligt 23 § anses motsvara, uppgå till högst 34 veckotimmar.

15 §.

1 mom. Ordinarie organist är skyldig fullgöra fyllnadstjänstgöring, därest detta

föreskrivits vid tjänstens tillsättande, och extra ordinarie organist, där så påfordras.

Har organist tidigare icke haft fyllnadstjänstgöring, oaktat med tjänsten är förenad

skyldighet härtill, må han ej åläggas sådan tjänstgöring, innan tillfälle beretts

honom Samt kyrkorådet att yttra sig.

2 mom. Fyllnadstjänstgöring skall fullgöras i den omfattning och vid den läroanstalt,

som skolöverstyrelsen med stöd av 13 och 14 §§ bestämmer. Dock skall

fyllnadstjänstgöring vid folkskola beslutas av statens folkskolinspektör efter av

överstyrelsen givna direktiv.

Fyllnadstjänstgöring vid läroanstalt å annan ort må ej åläggas organist, därest

resorna skulle medföra större olägenheter för honom. Ej heller må fyllnadstjänstgöring

föranleda, att semester ej kan erhållas under sommaren.

3 mom. Har vid ledigförklarande av organisttjänst angivits fyllnadstjänstgöring

vid viss läroanstalt, må tjänstgöringen likväl, där skäl därtill äro, förläggas till

annan i denna stadga avsedd läroanstalt.

Det åligger vederbörande myndighet att tillse, att fyllnadstjänstgöring tår i

huvudsak den omfattning, som angivits vid ledigförklarandet, där detta ej är till

uppenbar olägenhet för skolväsendet.

4 mom. Organisttjänst må ej ledigförklaras med angivande av fyllnadstjänstgöring

utan medgivande av skolöverstyrelsen.

16 §.

/ mom. Kyrkomusikerdistrikt är skyldigt låta organist fullgöra fyllnadstjänstgöring,

som skolöverstyrelsen eller statens folkskolinspektör med stöd av denna

stadga äger ålägga honom.

2 mom. Kommunalt gymnasium och statsunderstödd kommunal skola utom folkskola

äro skyldiga att för fyllnadstjänstgöring mottaga organist i den omfattning

skolöverstyrelsen bestämmer, dock ej därest fyllnadstjänstgöringen skulle inverka

på den undervisning, som ingår i ordinarie musiklärares undervisningsskyldighet.

3 mom. Vid statlig läroanstalt, som står under inseende av överstyrelsen för

yrkesutbildning, äger skolöverstyrelsen efter samråd med förstnämnda överstyrelse

föreskriva, att fyllnadstjänstgöring skall äga rum.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

17 §.

Därest fyllnadstjänstgöring inställts på grund av smittsam sjukdom eller av

annan oförutsedd anledning eller med stöd av särskilda av Kungl. Maj :t utfärdade

bestämmelser eller därest undervisningen inställts, inskränkts eller avkortats till

följd av krig, krigsfara eller därmed sammanhängande förhållanden, äro ordinarie

och extra ordinarie organister skyldiga att utan särskild ersättning fullgöra fyllnadstjänstgöringen

å annan tid. Samma skyldighet åligger annan organist, därest

han uppburit avlöning under den tid, då fyllnadstjänstgöringen inställts, inskränkts

eller avkortats.

Särskilda åligganden för domkyrkoorganist.

18 §.

Utöver vad i 10—17 §§ sägs, skall domkyrkoorganist

dels såsom musiksakkunnig stå till domkapitlets förfogande rörande kyrkomusikerverksamheten

i stiftet.

dels på framställning av annan kyrkomusiker i stiftet lämna denne upplysningar

och råd i kyrkomusikaliska angelägenheter,

dels granska till honom enligt 10 § 5 mom. och 12 § 6 mom. avlämnade berättelser

och årligen före den 15 mars upprätta och till domkapitlet överlämna sammandrag

av dem jämte en kortfattad redogörelse för de erinringar, vartill granskningen

givit anledning.

Kantors åligganden.

19 §.

Lärartjänstgöring.

I fråga om den lärartjänstgöring, som ingår i kantorstjänst, skall kantor vara

underkastad de för dylik lärartjänst gällande bestämmelserna.

20 §.

kyrkliga åligganden.

Vad i 10 och 11 §§ sägs om kyrkomusikaliska åligganden och orgelvård in. m.

skall även gälla kantor, där ej annat nedan sägs.

Kantor må icke åläggas att årligen biträda vid mera än sex tillfälligtvis ifrågakommande

allmänna gudstjänster eller jämförliga andaktsstunder, som avses i

10 § 3 inom. andra stycket.

För kantor skall bestämmas endast en söckendag varje vecka, till vilken i 10 §

4 mom. avsedda förrättningar företrädesvis skola förläggas. För kyrkliga åligganden

må dock kantor å söckendag ej tagas i anspråk på sådana tider, att han därav

hindras fullgöra sin lärartjänst.

Kantor bör ej åläggas duplikationstjänstgöring annat än då särskilda skäl därtill

föreligga.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

Orgelspelares åligganden.

21 §.

Vad i 10 § 2—4 mom. och 11 § sägs om kyrkomusikaliska åligganden och orgelvård

m. m. skall även gälla orgelspelare. Vad i 10 § 5 mom. sägs skall gälla orgelspelare,

i den mån med hänsyn till befattningshavarens kompetens så bestämmes.

Biträdande kyrkomnsikers åligganden.

22 §.

De åligganden, som skola åvila biträdande kyrkomusiker, framgå av den för

varje sådan tjänst gällande instruktionen.

Fastställande av tjänsteuppgifternas omfattning.

23 §.

1 mom. För varje kyrkomusikertjänst bestämmer domkapitlet det antal veckotimmar,

som de med tjänsten förenade åliggandena skola anses motsvara. Härvid

skola 30 veckotimmar anses utgöra full tjänstgöring. Fyllnadstjänstgöring och kantors

lärartjänstgöring skola dock ej medräknas.

Veckotimtalet skall fastställas varje gång tjänsten blir ledig och gälla från och

med den dag ny innehavare tillträder tjänsten. Timtalet skall därefter omprövas

vart femte år, så länge innehavaren kvarstår på tjänsten. Sådant timtal skall gälla

från och med ingången av därpå följande kalenderår. Inträder på grund av ändrad

organisation väsentlig ändring i kyrkomusikers åligganden, må dock timtalet omprövas

under löpande femårsperiod. Det sålunda fastställda timtalet skall därefter

omprövas vart femte år.

2 mom. I nedanstående tabéll angives det antal veckotimmar, som organists

åligganden enligt 10—12 §§ och kantors åligganden enligt 20 § skall anses motsvara.

Nämnda timtal skall fastställas för tjänsten, i den mån ej annat framgår av

3 och 4 mom. nedan.

Folkmängd i kyrkomusiker- distriktet den 1 januari det

år, veckotimtalet fastställes

Veckotimtal

Organisttjänst

Kantorstjänst

högst

600

6

601

1 700

(12)

7

1 701

- 3 000

(13)

8

3 001-

- 5 000

14

9

5 001-

- 8 000

16

10

8 001-

-11 000

18

(11)

11 001-

-15 000

20

(12)

15 001

-19 000

22

(13)

19 001

-23 000

24

23 001

27 000

26

27 001

-31 000

28

3 mom. De i tabellen i 2 mom. angivna timtalen skola ökas eller minskas på sätt

under a)—g) nedan sägs.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

a) Förekommer aftonsång eller liknande gudstjänst 30—55 gånger årligen, ökas

timtalet med 1. Förekommer sådana gudstjänster mera än 55 gånger årligen ökas

timtalet med 2.

b) För domkyrkoorganist ökas timtalet med 2 i stift med mindre än 150 kyrkomusikerdistrikt

och med 3 i övriga stift.

c) Timtalet minskas med 1, om den årliga tjänstgöringen avser endast 20—40

högmässor eller därmed jämförliga gudstjänster, och med 2, om den avser mindre

än 20 sådana gudstjänster.

d) Vid duplikation mindre än 25 gånger årligen ökas timtalet med 1, vid duplikation

25—40 gånger årligen med 2, vid duplikation 41—55 gånger årligen med 3

och vid duplikation mer än 55 gånger årligen med 4.

e) Medför duplikation, att två kyrkokörer skola övas, ökas timtalet med 2.

f) Vid biträde under minst 20 bygudstjänster årligen ökas timtalet med 1.

g) Är biträdande kyrkomusiker anställd, minskas för organisten eller kantorn

timtalet med hänsyn till omfattningen av den biträdande kyrkomusikerns åligganden.

Härutöver skall gälla, att i kyrkomusikerdistrikt, där kyrkokör ej finnes eller där

kyrkokörverksamheten är av ringa omfattning, en skälig nedsättning av timtalet

skall ske. Därvid bör beaktas, att arbetet med körrepetitioner o. d. lämpligen bör

uppskattas till: i kyrkomusikerdistrikt med organisttjänst omkring 4 veckotimmar

och i övriga distrikt omkring 2 veckotimmar, dock med de variationer beträffande

timtalen, som kunna föranledas av distriktens storlek.

4 mom. Det timtal, som erhålles enligt 2 och 3 mom., äger domkapitlet höja eller

sänka med en enhet. Vid denna avvägning skall domkapitlet taga hänsyn till de

omständigheter, som inverka på omfattningen av de med tjänsten förenade åliggandena.

5 mom. För biträdande kyrkomusiker och orgelspelare bestämmer domkapitlet

timtalet med ledning av de i 2—4 mom. angivna beräkningsgrunderna.

3 kap. Behörighetsvillkor och befordringsgrunder.

24 §.

Itcliörip hels villkor för ordinarie och extra ordinarie organist.

1 mom. Sökande till ordinarie eller extra ordinarie organisttjänst skall

a) vara medlem av svenska kyrkan,

b) vara fri från sjukdom eller lyte, som gör honom olämplig för de uppgifter,

som ingå i tjänsten,

c) vara känd för hedrande vandel och för att vilja främja församlingslivet,

d) hava avlagt de examina eller prov, som i 2 mom. sägs,

e) äga god förmåga att meddela undervisning i musik och gott sätt att handleda

elever samt

f) hava tjänstgjort i den omfattning, som i 3 mom. sägs.

2 mom. Sökande till organisttjänst skall hava avlagt högre organistexamen,

högre kantorsexamen och musiklärarexamen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

Behörig som sökande är dock även den, som i stället för båda de först nämnda

examina avlagt blott endera men därjämte godkänts i efterprövning vid musikhögskolan

i de ämnen, som tillhöra av sökanden sålunda icke avlagd examen och

som icke ingå i de examina, som sökanden avlagt.

3 mom. Minst två år skola hava förflutit från det sökanden avlagt de examina

eller prov, som i 2 mom. sägs. Under denna tid skall sökanden hava tjänstgjort

minst ett år som organist eller kantor och — samtidigt eller å skilda tider — minst

en termin som musiklärare vid läroanstalt, som avses i 13 §.

Domkapitlet äger dock medgiva, att tid före nämnda examina eller prov, varunder

sökanden haft sådan tjänstgöring, må tillgodoräknas enligt detta moment.

k mom. Efter medgivande av Kungl. Maj:t må, därest särskilda skäl därtill föranleda,

till innehavare av organisttjänst utses den, som icke uppfyller visst eller

vissa av de i 1—3 mom. angivna villkoren.

25 §.

Behörighetsvillkor för extra organist.

Utöver vad i 24 § a)—c) och e) sägs skall extra organist hava avlagt lägst

organist- och kantorsexamen.

För fullgörande av fyllnadstjänstgöring kräves dock godkännande av skolöverstyrelsen,

där han ej avlagt musiklärarexamen.

26 §.

Behörighetsvillkor för kantor.

1 mom. Sökande till kantorstjänst skall

a) vara behörig till den folk- eller småskollärartjänst, varmed kantorstjänsten

är förenad,

b) vara känd för att vilja främja församlingslivet samt

c) hava avlagt lägst organist- och kantorsexamen;

2 mom. Vikarie å kantorstjänst skall hava avlagt lägst organist- och kantorsexamen

samt i övrigt fylla de villkor, som gälla för anställning som vikarie å

lärartjänsten.

27 §.

Befordringsgrunder.

För kyrkomusikertjänst skola såsom befordringsgrunder i följande ordning

gälla:

a) skicklighet och nit vid fullgörande av i tjänsten ingående uppgifter,

b) kunskaper och färdigheter, vitsordade genom betyg eller på annat sätt, i det

eller de hänseenden, som kunna vara av betydelse för tjänsten,

c) längden av väl vitsordad tjänstgöring.

Härvid må en mindre underlägsenhet enligt en föregående befordringsgrund

kunna uppvägas av ett större företräde enligt en senare.

För organist skall särskilt avseende fästas vid förtjänster som kyrkomusiker, för

domkyrkoorganist därjämte vid lämpligheten som musiksakkunnig i domkapitlet.

I fråga om kantor skall särskilt avseende fästas vid förtjänster som folk- eller

småskollärare.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

4 kap. Tillsättning av kyrkomnsikertjänst.

Organisttjänst.

28 §.

Ledigförklarande.

1 inom. Organisttjänst må ej ledigförklaras utan domkapitlets medgivande.

Tjänsten skall kungöras ledig i Post- och Inrikes Tidningar.

1 kungörelsen skall, där så ske kan, angivas det antal veckotimmar, som åliggandena

enligt 23 § skola anses motsvara, samt om fyllnadstjänstgöring skall ingå i

tjänsten. Om möjligt bör därvid angivas, vid vilken läroanstalt sådan tjänstgöring

tills vidare skall fullgöras och det ungefärliga antalet veckotimmar denna tjänstgöring

kommer att omfatta.

2 mom. Ansökan jämte därtill hörande handlingar skall vara kyrkorådets ordförande

tillhanda senast å trettionde dagen efter den dag, då kungörelsen blivit

införd i Post- och Inrikes Tidningar. Infaller trettionde dagen å helgdag, skall

ansökningstiden omfatta även nästföljande söckendag.

3 mom. Har ingen sökande anmält sig, skall tjänsten ofördröjligen ånyo ledigförklaras.

Om blott en eller två sökande anmält sig, äger kyrkorådet rätt ånyo förklara

tjänsten ledig.

Har tjänst kungjorts ledig ånyo, skall ansökan, som inkommit i behörig ordning

efter tidigare kungörelse, alltjämt anses vara i behörig ordning ingiven.

29 §.

Ansökningshandlingar.

Vid ansökan till organisttjänst skola fogas följande handlingar:

a) åldersbetyg,

b) behörigen styrkt merit- och tjänsteförteckning,

c) läkarintyg, utfärdat tidigast sex månader före ansökningstidens utgång, angående

frihet från sjukdom och lyte, som gör sökanden olämplig för tjänsten,

d) betyg över examina jämte andra handlingar, utvisande sökandens behörighet,

e) betyg över fullgjord tjänstgöring,

f) därest sistnämnda betyg icke avser de senaste sex månaderna före ansökningstidens

utgång, annat intyg över sökandens verksamhet och vandel under

sagda tid samt

g) uppgift å övriga omständigheter, vilka sökanden vill åberopa som befordringsskäl.

Ansökningen bilagda betyg skola företes i huvudskrift eller behörigen styrkt

avskrift.

30 §.

Förslag.

1 mom. Där tjänsten icke ånyo kungöres ledig, skall kyrkorådet skyndsamt översända

ansökningshandlingarna till domkapitlet. Å varje ansökan skall kyrkorådets

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

ordförande anteckna bevis om den dag, då ansökan kommit honom tillhanda.

Vidare skall kyrkorådet uppgöra och bifoga en förteckning över sökandenas meriter

enligt formulär, som domkapitlet fastställer. Finnas endast en eller två

sökande, skall bifogas beslut av kyrkorådet, att det åtnöjes härmed.

2 mom. Domkapitlet skall inhämta yttrande över ansökningarna av domkyrkoorganisten

eller, beträffande domkyrkoorganisttjänst, av musikaliska akademien.

Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänsten, skall domkapitlet även böra dels skolöverstyrelsens

musikkonsulent eller, i fråga om läroanstalt under inseende av musikaliska

akademien, denna, dels rektor för den läroanstalt, där fyllnadstjänstgöring

tills vidare skall fullgöras.

3 mom. Domkapitlet skall härefter upprätta förslag å de tre behöriga sökande,

som domkapitlet finner i angiven ordning böra främst komma i åtanke till tjänsten.

Förslaget skall anslås på domkapitlets anslagstavla och ofördröjligen delgivas

kyrkorådet och sökandena genom rekommenderade brev.

4 mom. På förslag uppförd sökande äger icke återkalla sin ansökan utan domkapitlets

medgivande. Sådant medgivande må lämnas endast om särskilda skäl

därtill äro.

Den som utsetts till innehavare av organisttjänst, skall anses obehörig till annan

sådan tjänst, som han sökt före tillsättningen. Han skall omedelbart underrätta

vederbörande kyrkoråd om tillsättningen.

Har på förslag uppförd sökande medgivits avgå från förslaget, avlidit eller blivit

obehörig, skall domkapitlet på förslaget uppföra annan behörig sökande, som på

förfrågan skriftligen förklarat sig vidhålla sin ansökan.

Sådant förslag skall kungöras på sätt i 3 mom. sägs.

5 mom. Om blott en eller två enligt domkapitlets prövning behöriga sökande

anmält sig, skall domkapitlet inhämta yttrande från kyrkorådet, om det åtnöjes

härmed, såvida icke kyrkorådet enligt 1 mom. förklarat sig åtnöjas med det antal

sökande, domkapitlet funnit vara behöriga, eller tjänsten redan varit ånyo ledigförklarad

enligt 28 § 3 mom.

Åtnöjes kyrkorådet härvid ej med sådant förslag, skall kyrkorådet ofördröjligen

ånyo ledigförklara tjänsten.

T övriga fall skall domkapitlet på förslag uppföra de sökande, som domkapitlet

finner behöriga, samt kungöra förslaget på sätt i 3 mom. sägs.

Ö mom. Finner domkapitlet ingen sökande behörig till tjänsten, skall beslut

härom kungöras på sätt i 3 mom. sägs. Sedan beslutet vunnit laga kraft, skall

kyrkorådet ofördröjligen ånyo ledigförklara tjänsten.

Kyrkorådet är dock ej skyldigt ledigförklara tjänst mer än två gånger. Har behörig

sökande då ej anmält sig, må tjänsten tills vidare uppehållas av vikarie.

Efter två år skall dock kyrkorådet på nytt ledigförklara tjänsten.

31 §.

Ilrsviir över iörslaji man.

1 mom. Besvär över förslag till organisttjänst må anföras av kyrkorådet och

sökande till tjänsten. Besvären skola ställas till Konungen och ingivas till domkapitlet

sist å tjugonde dagen från den dag beslutet blivit genom anslag kungjort.

Domkapitlet bereder vederbörande tillfälle att inom förelagd tid över besvären

inkomma med förklaring. Sedan förklaring inkommit eller förelagd tid tilländagått,

skall domkapitlet skyndsamt med eget utlåtande insända besvärshandlingarna

till eck I esi ast i k departem ont et.

i

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

2 mom. Skall efter besvär nytt förslag upprättas, må på förslaget endast uppföras

sökande, som på förfrågan skriftligen förklarat sig vidhålla sin ansökan.

32 §.

Tillsättning.

Senast inom en månad från det förslaget vunnit laga kraft, skall kyrkorådet förrätta

val på sätt i församlingsstyrelselagarna stadgas om tillsättande av tjänstebefattning.

Finnes endast en sökande å förslaget, skall kyrkorådet förklara honom

antagen till tjänsten.

Det åligger kyrkorådet att om beslutet ofördröjligen underrätta domkapitlet och

på förslaget uppförda sökande.

33 §.

Besvär över tillsättning.

Besvär över tillsättning av organist må anföras av medlem av kyrkomusikerdistriktet

och av på förslaget uppförd sökande på sätt i församlingsstyrelselagarna

stadgas.

34 §.

Antagningshevis. Tillträdesdag.

Då tillsättningsbeslutet vunnit laga kraft, skall kyrkorådet utfärda antagningsbevis

å tjänsten och därvid även angiva tillträdesdagen. Från och med nämnda

dag skall organist anses hava avgått från kyrkomusikertjänst, som han innehade

omedelbart dessförinnan.

Avskrift av antagningsbeviset skall tillställas domkapitlet, pastoratskyrkorådet

och, där organist innehade kyrkomusikertjänst i annat distrikt, kyrkorådet därstädes.

35 §.

Vikarie å organisttjänst.

1 mom. Vikarie å organisttjänst tillsättes av kyrkorådet.

Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänsten, skall kyrkorådet bereda rektor vid den

läroanstalt, där fyllnadstjänstgöringen fullgöres, tillfälle att yttra sig, innan vikarie

tillsättes.

Vid vikariatslöneförordnande skall dock vad i 28—34 §§ sägs äga motsvarande

tillämpning.

2 mom. Ingår fyllnadstjänstgöring i organisttjänst, och kan sökande, som är

behörig och lämplig till både den kyrkliga delen av tjänsten och fyllnadstjänstgöring,

ej erhållas, eller skall under förordnandet fyllnadstjänstgöring ej fullgöras,

äger kyrkorådet förordna vikarie för enbart de kyrkliga uppgifterna. Sådan vikarie

skall anställas mot arvode eller, om förutsättningarna därför föreligga, som extra.

Där så erfordras, anställes i sådant fall vikarie å lärartjänsten i den ordning,

som är för ifrågakommande läroanstalt föreskriven angående förordnande av

vikarie.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

Biträdande kyrkomusikertjänst.

36 §.

Tjänst som extra ordinarie biträdande kyrkomusiker och vikariatslöneförordnande

å sådan tjänst tillsättes i samma ordning som organisttjänst. Dock skola de

kompetensfordringar Kungl. Maj :t enligt 6 § bestämt, därvid tillämpas.

Annan biträdande kyrkomusiker tillsättes av kyrkorådet.

Kantorstjänst.

37 §.

1 mom. Kantorstjänst skall tillsättas i samma ordning som folk- eller småskollärartjänst,

där ej annat framgår av 2—10 mom.

2 mom. Vid sådan omprövning, som skall ske före tillsättande av folk- eller

småskollärartjänst, skall yttrande inhämtas även av kyrkorådet.

3 mom. Kantorstjänst må ej ledigförklaras utan domkapitlets medgivande.

4 mom. I kungörelsen om ledigförklarandet skall skolstyrelsen, där så ske kan,

angiva det antal veckotimmar, som de med tjänsten förenade kyrkliga åliggandena

anses motsvara.

5 mom. Vid ansökan skall fogas handlingar, som styrka sökandens behörighet

enligt 26 §.

6 mom. Innan skolstyrelsen upprättar förberedande förslag, skall kyrkorådet

beredas tillfälle avgiva yttrande över sökandena. Kyrkorådet skall därvid höra

domkyrkoorganisten.

7 mom. Har skolstyrelsen förelagt sökande undervisningsprov, äger kyrkorådet

förelägga samma sökande kyrkomusikaliskt prov.

8 mom. Besvär över slutligt förslag rörande kantorstjänst må jämväl anföras av

kyrkorådet.

9 mom. Kantor väljes av en särskild nämnd, bestående av sex personer, av vilka

tre utses av kyrkorådet och tre av skolstyrelsen. Av de tre sistnämnda utser skolstyrelsen

en att tjänstgöra som nämndens ordförande.

Vid lika röstetal gäller den mening ordföranden biträder.

10 mom. Besvär över val av kantor må i föreskriven ordning anföras av medlem

av kyrkomusikerdistriktet och skoldistriktet.

Vikarie å kantorstjänst.

38 §.

1 mom. Vikarie å kantorstjänst tillsättes av skolstyrelsen i den ordning, som

gäller för tillsättande av icke-ordinarie folk- och småskollärare, där ej annat framgår

av 2—4 mom.

2 mom. Där ledigförkiarande skall ske, skola föreskrifterna i 37 § 4 och 5 mom.

äga motsvarande tillämpning.

3 inom. Tnnan skolstyrelsen tillsätter vikarie, skall kyrkorådet beredas tillfälle

yttra sig.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kangl. Maj.ts proposition nr 199.

4 mom. Kan sökande, som är behörig till både lärartjänsten och till den kyrkliga

delen av tjänsten ej erhållas, äger skolstyrelsen förordna vikarie enbart å lärartjänsten.

Det ankommer i så fall på kyrkorådet att anställa särskild vikarie för de kyrkliga

uppgifterna. Detsamma gäller vid vikariat under tid, då undervisning i skolan

ej pågår.

Orgelspelare

39 §.

Orgelspelare tillsättes av kyrkorådet.

Sökande till dylikt uppdrag skall förete intyg om nöjaktig färdighet i spelning

av koraler, koralpreludier och musiken till svenska mässan jämte nöjaktig kännedom

om den svenska kyrkans gudstjänstordning. Sådant intyg bör vara utfärdat

av organist eller kantor.

Därest sökande ej fyllt 21 år, skall han dessutom avlämna förbindelse av målsman

eller annan, vars vederhäftighet kyrkorådet kan godkänna, att i orgelspelarens

ställe svara för vården av orgel och inventarier, som anförtros honom i tjänsten.

5 kap. Särskilda bestämmelser om organist.

40 §.

II ii vild manskap in.in.

1 mom. Kyrkomusikerdistriktet är huvudman för organist.

Beslut, som avse organist, skola fattas av kyrkorådet, där ej annat följer av 43—

46 och 49—51 §§.

2 mom. Organist åligger att ställa sig till efterrättelse vad kyrkorådet och kyrkoherden

med stöd av denna stadga eller eljest meddelade bestämmelser i tjänsten

föreskriver.

Har han fyllnadstjänstgöring, skall han dessutom ställa sig till efterrättelse de

anvisningar rektor med stöd av för läroanstalten gällande föreskrifter lämnar i

fråga om denna tjänstgöring.

41 §.

Anställningstid in.in.

1 mom. Ordinarie organist må ej skiljas från sin tjänst på annat sätt än i 49 §

sägs.

Om ordinarie organists skyldighet att avgå från tjänsten med pension stadgas

särskilt.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

2 inom. Extra ordinarie organist skall anställas tills vidare. Uppsägningstiden

är från kyrkomusikerdistriktets sida sex månader, där ej annat kan föranledas av

åtgärd, som i 49 § sägs, och från organistens sida en månad. Uppsägning skall ske

skriftligen.

3 mom. Extra organist anställes tills vidare eller på viss tid, högst ett år.

42 §.

Tjänstgöringsskyldighetens omfattning.

1 mom. Med ordinarie organisttjänst skall vara förenad skyldighet att fullgöra

full tjänstgöring motsvarande 30 veckotimmar, samt dessutom mot särskild ersättning

ytterligare tjänstgöring motsvarande 4 veckotimmar.

2 mom. Extra ordinarie organist är skyldig fullgöra tjänstgöring motsvarande

15—34 veckotimmar, varvid särskild ersättning utgår för tjänstgöring utöver 30

veckotimmar.

3 mom. Extra organist är skyldig fullgöra tjänstgöring motsvarande 10—34

veckotimmar, varvid särskild ersättning utgår för tjänstgöring utöver 30 veckotimmar.

43 §.

Förening av lönegradsplacerade tjänster m.m.

1 mom. Förening må ske av ordinarie organisttjänst med

a) ordinarie statlig tjänst, som tillsättes medelst förordnande tills vidare och ej

är förenad med pensionsrätt och

b) högre extra ordinarie tjänst med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser,

allt dock under förutsättning att organisten frånträder utövningen av förstnämnda

ordinarie tjänst.

Efter tillstånd av Kungl. Maj:t må med anställning såsom ordinarie eller extra

ordinarie organist förenas beställning å reservstat eller avgångsstat vid försvaret

eller å arméns eller marinens övergångsstat. Med ordinarie tjänst må dock allenast

förenas sådan beställning å övergångsstat, vars innehavare ej är underkastad full

tjänstgöringsskyldighet.

2 mom. Utöver vad som följer av 1 mom. må anställning såsom ordinarie eller

extra ordinarie organist icke förenas med ordinarie eller extra ordinarie statlig

tjänst eller därmed jämförlig kommunal befattning med mindre Kungl. Maj:t, i

fråga om ordinarie organist med stöd av riksdagens beslut, därtill lämnat medgivande.

Har extra ordinarie organist mindre än full tjänstgöring, må han dock efter

medgivande av domkapitlet samtidigt innehava dylik kommunal befattning.

44 §.

Förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag.

För förening av anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie organist med

tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag i andra fall än i 43 8 avses eller

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

med uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening

eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri, handel,

transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars verksamhet

eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte, fordras tillstånd av domkapitlet.

Vad nu sagts gäller likväl icke, där Kungl. Maj:t eller domkapitlet tillsatt befattningen

eller meddelat uppdraget.

Tillstånd må beviljas endast för så vitt innehavet av befattningen eller uppdraget

prövas icke inverka hinderligt för utövandet av organisttjänsten. Innan

tillstånd beviljas, skall kyrkorådet och, om organisten har fyllnadstjänstgöring,

även rektor höras. Tillstånd bör avse viss tid.

45 §.

Förflyttning.

Ordinarie organist är pliktig att efter beslut av Kungl. Maj :t låta sig förflytta till

annan sådan tjänst, då hans tjänst indrages eller då eljest synnerliga skäl föreligga.

Kyrkomusikerdistrikt är skyldigt mottaga organist, som enligt detta stadgande

förflyttas till distriktet.

Bestämmelser om förfarandet vid förflyttning meddelas av Kungl. Maj:t.

46 §.

Tjänstledighet in.in.

1 mom. Tjänstledighet och semester beviljas av kyrkorådet, där ej annat framgår

av 2—4 mom.

2 mom. Har organist åtnjutit tjänstledighet för offentligt uppdrag, militärtjänst

eller styrkt sjukdom under ett år i följd eller av annan anledning 30 dagar i följd,

skall fortsatt tjänstledighet beviljas av domkapitlet.

För domkyrkoorganist skall dock all ledighet beviljas av domkapitlet.

I vissa fall beviljas tjänstledighet av Kungl. Maj:t enligt vad därom särskilt

stadgas.

3 mom. I fråga om ledighet under tvångsvis anordnad läkarundersökning gäller

vad därom särskilt stadgas.

4 mom. Har organist fyllnadstjänstgöring, må tjänstledighet från enbart nämnda

tjänstgöring beviljas i den ordning, som gäller för beviljande av tjänstledighet vid

ifrågavarande läroanstalt.

5 mom. Tjänstledighet för sjukdom eller vård av svag hälsa skall styrkas med

läkarintyg, om ledigheten varar mera än tre dagar.

6 mom. I ledighetstid skola inräknas alla därunder infallande söckendagar, sönoch

helgdagar, lovdagar och andra ledighetsdagar.

47 §.

Semestervikarie.

Organist skall själv medverka till anskaffande av vikarie under sin semester

och föreslå lämplig person som vikarie i samband med framställning om semester.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

48 §.

Tjänstgöringsbetyg.

1 mom. Efter framställning av organist hos kyrkorådets ordförande skall kyrkorådet

inom 15 dagar utfärda tjänstgöringsbetyg, som på dess vägnar underskrives

av ordföranden.

Tjänstgöringsbetyg skall avse tiden från och med den dag organisten tillträtt

tjänsten eller, om betyg redan utfärdats för honom, den tid han därefter tjänstgjort.

Betyget skall innehålla dels uppgift om anställningens art och tjänstgöringstiden

samt om åtnjuten tjänstledighet och anledningen därtill, dels vitsord över

ådagalagd skicklighet och nit vid de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifternas fullgörande

ävensom vitsord över hans vandel, dels vitsord om förmåga att handleda

ungdomen i den fria musikundervisningen. Vitsord över skicklighet och nit och

förmåga att handleda ungdomen skall vara: utmärkt, mycket berömvärd, berömvärd,

nöjaktig eller mindre nöjaktig samt i fråga om vandel: hedrande eller mindre

hedrande. Betyg, som avser allenast tid, under vilken organist icke uppehållit

sin tjänst, må endast innehålla uppgift om anställningens art samt om åtnjuten

tjänstledighet och anledningen därtill.

Åt organist, vilken inom kyrkomusikerdistrikt tjänstgjort sammanlagt högst

sextio dagar, skall i stället för tjänstgöringsbetyg kunna av kyrkorådets ordförande

utfärdas allenast ett intyg angående arten och omfattningen av kyrkomusikerns

ifrågavarande tjänstgöring.

över erhållet tjänstgöringsbetyg må organist inom trettio dagar från delfåendet

kunna anföra besvär i den ordning, som i församlingsstyrelselagarna är bestämd

för besvär över kyrkoråds beslut i allmänhet.

2 mom. Har organist fyllnadstjänstgöring, skall rektor eller i förekommande fall

skolans styrelse utfärda särskilt tjänstgöringsbetyg över nämnda tjänstgöring.

49 §.

Disciplinära åtgärder.

1 mom. Finner kyrkorådet på grund av egna iakttagelser eller efter därom hos

kyrkorådet gjord skriftlig anmälan anledning till anmärkning mot ordinarie eller

extra ordinarie organist på grund av fel eller försummelse i tjänsten eller hans

vandel, skall kyrkorådet göra anmälan härom till domkapitlet. Finner domkapitlet

anmärkningen befogad, skall domkapitlet tilldela den felande varning eller, om

omständigheterna därtill föranleda, anmäla honom till laga åtal inför domstol.

2 mom. Låter organist sig icke rätta av varning, skall domkapitlet efter anmälan

av kyrkorådet allt efter felets beskaffenhet antingen tilldela honom förnyad

varning eller ock för längre eller kortare tid, högst sex månader, skilja

honom från tjänsten; domkapitlet dock obetaget att, där felet är av svårare beskaffenhet,

i stället skilja honom från tjänsten för alltid. Har förnyad varning eller

mistning av tjänsten för viss tid befunnits utan verkan, bör den felande av domkapitlet

för alltid skiljas från tjänsten.

.1 mom. Innan domkapitlet avgör fråga, som avses i 1 eller 2 inom., skall tillfälle

hava beretts organisten att inom förelagd tid inkomma med förklaring.

4 inom. Beslut enligt 1 eller 2 mom. skall av domkapitlet delgivas organisten,

kyrkorådet och pastoratskyrkorådet. Domkapitlets beslut om skiljande från tjänsten

må ej verkställas, förrän det vunnit laga kraft.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Mnj.ts proposition nr 199.

5 mom. Befinnes olämpligt, att organisten tjänstgör under behandlingen av

ärende enligt denna paragraf eller under handläggningen av åtal inför domstol,

äger domkapitlet att, intill dess beslut i ärendet föreligger eller i målet blivit

slutligen dömt, avstänga honom från tjänstgöring. Sådant beslut skall gå i verkställighet

utan hinder av förd klagan. Beslutet skall av domkapitlet delgivas på

sätt i 4 mom. sägs.

6 mom. Vid behandling av fråga, som avses i 1—5 mom., inträder stiftssekreteraren

som ledamot av domkapitlet.

7 mom. över beslut av domkapitlet enligt 1, 2 och 5 mom. må organisten samt,

där anmälan icke föranleder någon domkapitlets åtgärd, kyrkorådet och rektor

inom tjugo dagar från bevisligen erhållen del av beslutet kunna anföra besvär i

den ordning, som i 31 § sägs.

50 §.

Beslut vid fylliiadstjäiiMtcjöriiicj.

Har organist fyllnadstjänstgöring, skall följande iakttagas

a) Innan kyrkorådet eller domkapitlet meddelar beslut om tjänstledighet, disciplinär

åtgärd eller om annan fråga av betydelse för fyllnadstjänstgöringen, skall

rektor beredas tillfälle yttra sig.

Rektor skall även erhålla del av de beslut, som i något avseende kunna anses

vara av betydelse för fyllnadstjänstgöringen.

b) Rektor äger hos kyrkorådet eller i förekommande fall domkapitlet påfordra,

att beslut fattas i fråga, som berör organistens fyllnadstjänstgöring.

c) Rektor äger påfordra, att beslut av kyrkorådet, som äro av betydelse för

fyllnadstjänstgöringen, underställas domkapitlet för slutligt avgörande.

d) Tjänstgöringstider för fyllnadstjänstgöringen bestämmas av rektor efter hörande

av organisten och kyrkoherden. Rektor äger dock ej förlägga fyllnadstjänstgöring

till tid, som bestämts i enlighet med 10 § 6 mom.

e) Frågor om fyllnadstjänstgöring för organist skola varje år behandlas vid

det sammanträde, som enligt stadgan för övningslärare i början av april hålles för

planering av övningslärarnas tjänstgöring under nästföljande läsår. Förslag till

sådan tjänstgöring skall av rektor insändas till skolöverstyrelsen eller beträffande

folkskolan till statens folkskolinspektör.

51 §.

Tjjänstebostad.

Om på stationeringsort för organisttjänst icke finnes hyresmarknad för bostäder,

som till storlek och beskaffenhet kunna anses ändamålsenliga för organist,

åligger det kyrkomusikerdistrikt att tillhandahålla tjänstinnehavaren sådan tjänstebostad.

Organisten är skyldig mottaga anvisad sådan bostad, därest meddelande härom

lämnats honom före hans anställning i distriktet, samt att erlägga hyra för densamma.

Finner organist sig icke kunna åtnöjas med anvisad tjänstebostad eller hyran

därför och kan överenskommelse icke uppnås med kyrkorådet, må frågan hänskjutas

till stiftsnämndens avgörande, över stiftsnämndens beslut må klagan icke

föras.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 199. 57

6 kap. Särskilda bestämmelser för biträdande kyrkomusiker.

52 §.

Extra ordinarie och extra biträdande kyrkomusiker.

Vad i 40—50 §§ sägs om extra ordinarie och extra organist skall äga motsvarande

tillämpning å extra ordinarie respektive extra biträdande kyrkomusiker.

53 §.

Annan biträdande kyrkomusiker.

Biträdande kyrkomusiker, som ej är extra ordinarie eller extra, anställes avkyrkorådet

tills vidare eller på viss tid.

I övrigt äger kyrkorådet bestämma sådan kyrkomusikers anställnings- och

tjänstgöringsförhållanden inom ramen för de i instruktionen för honom angivna

föreskrifterna.

7 kap. Särskilda bestämmelser om kantor.

54 §.

lliivndnianskap in.in.

1 mom. Skoldistriktet är huvudman för kantor.

2 mom. För kantor skola utöver bestämmelserna i denna stadga i tillämpliga

delar gälla folkskolestadgan och övriga för folk- och småskollärare utfärdade

föreskrifter, dock endast i den mån de ej strida mot denna stadga.

3 mom. Kyrkorådet och kyrkoherden äga meddela kantor anvisningar angående

fullgörandet av den kyrkliga delen av tjänsten.

55 §.

Förflyttning.

Kantor är pliktig att efter beslut av Kungi. Maj :t låta sig förflytta till annan

kantorstjänst, då hans tjänst indrages eller då eljest synnerliga skäl föreligga.

Finnes icke lämplig kantorstjänst, till vilken han kan förflyttas, är han även

pliktig låta sig förflytta till folkskollärar- respektive småskollärartjänst.

Kyrkomusikerdistrikt och skoldistrikt äro skyldiga mottaga kantor, som enligt

detta stadgande förflyttats till distriktet.

Vid förflyttning skall vad som i sådant hänseende gäller folk- och småskollärare

äga motsvarande tillämpning. Vederbörande kyrkoråd skola dock därvid beredas

tillfälle yttra sig.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

56 §.

Beslut avseende kantor.

1 mom. Beslut, som avse kantor, fattas av skolstyrelsen, där ej annat framgår

av denna stadga eller för lärartjänsten eljest gällande bestämmelser.

2 mom. Kyrkorådet äger bevilja ledighet från enbart den kyrkliga delen av

kantorstjänsten samt semester under tid, då kantor ej har undervisning å lärartjänsten.

3 mom. Innan skolstyrelsen meddelar beslut, som avser kantor och som är av

betydelse för den kyrkliga delen av tjänsten, såsom disciplinär åtgärd och ledighet

från hela kantorstjänsten, skall kyrkorådet beredas tillfälle yttra sig.

Kyrkorådet skall erhålla del av de beslut, som i något avseende äro av betydelse

för den kyrkliga delen av tjänsten.

4 mom. Kyrkorådet äger påfordra, att skolstyrelsen fattar beslut i fråga, som

rör den kyrkliga delen av tjänsten, samt att beslut av betydelse för den kyrkliga

delen av tjänsten för avgörande underställes den myndighet, hos vilken besvär

över beslutet må anföras.

57 §.

Tjänstgöringsbetyg.

Tjänstgöringsbetyg för kantor utfärdas dels av skolstyrelsen angående lärartjänstgöringen,

dels av kyrkorådet angående den kyrkliga tjänstgöringen.

För sistnämnda betyg skall vad i 48 § sägs äga motsvarande tillämpning.

8 kap. Särskilda bestämmelser för kyrkomusikerdistrikten.

58 §.

Lokal in.in.

Kyrkomusikerdistrikt skall dels tillhandahålla kyrkomusiker notmaterial, som

erfordras för kyrkokör och för hans verksamhet i övrigt, dels ställa lämplig lokal

till förfogande för kyrkokörens övningar.

Det åligger kyrkomusikerdistrikt att för organists fria musikundervisning dels,

där så erfordras, ställa lämplig lokal till förfogande, dels tillhandahålla notmaterial

och instrument, som erfordras för undervisningen.

Sålunda upplåtna lokaler skola av distriktet hållas tillfredsställande städade,

uppvärmda och belysta.

Victor Pettersons Bokindustriaktiebolag Stockholm 1919

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:327 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående nya grunder för kyrkomusikerorganisationen m. nu, dels ock i ämnet väckta motione a1 i texten
  2. 1LU 1949:39 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående nya grunder för kyrkomusikerorganisationen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten