Sök i Ratio Lex

Angående bemyndigande att till clearingkassa för kaffe överföra tull, tilläggstull och skatt å kaffe, m. m

16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:215, Angående bemyndigande att till clearingkassa för kaffe överföra tull, tilläggstull och skatt å kaffe, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

1

Nr 215.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bemyndigande

att till clearingkassa för kaffe överföra tull, tilläggstull

och skatt å kaffe, m. m.; given Drottningholms

slott den 21 oktober 19A9.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen lämnas inledningsvis en redogörelse för den i augusti företagna

avstämningen av 1949 års nationalbudget mot den faktiska utvecklingen.

Efter anmälan av den i september träffade principuppgörelsen mellan

regeringen och arbetsmarknadens samt jordbrukets organisationer beträffande

stabiliseringspolitiken under år 1950 upptages till behandling det

i viss mån nya läge med avseende å förutsättningarna för en fortsatt prisstabilitet,

som uppkommit genom den partiella devalveringen av den svenska

kronan den 19 september. I detta sammanhang lämnas en redogörelse

för huvudlinjerna i resultaten av verkställda utredningar rörande devalveringens

verkningar på den svenska prisnivån. Den av devalveringen framkallade

prisstegringstendensen anses i huvudsak böra motverkas genom tillgripandet

av subventionsåtgärder. I anslutning härtill begäres bemyndigande

att intill den 1 juli 1950 i den utsträckning Kungl. Maj :t finner lämpligt

besluta om överförande av tull, tilläggstull och skatt å kaffe till clearingkassa

för kaffe.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 215.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 21

oktober 1949.

Närvarande:

Statsministern'' Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om överförande till

clearingkassa för kaffe av tull, tilläggstull och skatt å kaffe, in. in. och anför

därvid följande.

Enligt den i finansplanen till årets statsverksproposition anmälda nationalbudgeten

för år 1949, vilken i sin helhet redovisades i bihang 2 till Bil. 1:

Inkomsterna, kunde man för innevarande år räkna med samhällsekonomisk

balans, d. v. s. jämvikt mellan det totala utbudet och den totala efterfrågan

i samhället. Balansen betingades av förutsedda förändringar i förhållande till

föregående år beträffande flertalet av nationalbudgetens poster. Sålunda upptog

nationalbudgeten en produktionsökning med 400 miljoner kronor och

en importminskning med 600 miljoner kronor. Såsom resultat av dessa förändringar

skulle tillgången av varor och tjänster under året minska med 200

miljoner kronor. För att hålla nere efterfrågan vid motsvarande nivå förutsatte

nationalbudgeten en nedskärning av investeringsverksamheten med

300 miljoner kronor. Å andra sidan komme enligt budgeten den inhemska

försörjningen att belastas därigenom, att exporten måste ökas med 100 miljoner

kronor för att bringa balans i betalningsförbindelserna med utlandet.

Även det allmännas förbrukning av varor och tjänster finge väntas innebära

ökade anspråk på tillgängliga resurser. Den privata konsumtionen skulle

enligt prognosen i princip förbliva oförändrad tack vare den för året gällande

inkomststabiliseringen och det genom inbetalningen av kvarstående

skatt skärpta skattetrycket. I nationalbudgeten räknades vidare med en

förbättring i försörjningen jämfört med år 1948 till följd av att föregående

års lagerökning antagits upphöra. Med hänsynstagande till samtliga förändringar

på efterfrågesidan skulle enligt nationalbudgeten den totala efterfrågan

i samhället nedgå med 200 miljoner kronor eller med samma belopp

som den kalkylerade minskningen i varutillgången. På detta sätt skulle

följaktligen jämvikt uppkomma ipellan löpande varutillgång och efterfrågan.

Såsom dåvarande chefen för finansdepartementet framhöll i finansplanen

innebär detta med andra ord, att det s. k. inflationsgapet skulle ha

försvunnit.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

3

Vid en i augusti företagen avstämning av 1949 års nationalbudget mot den

faktiska utvecklingen under första halvåret, vilken under titeln »Utredningar

i anslutning till 1949 års nationalbudget» offentliggjorts såsom nr 36 i serien

statens offentliga utredningar, har det visat sig, att det hittillsvarande utfallet

av budgeten i stort sett motsvarat beräkningarna. För handenvar on

av samhällsekonomisk balans har således bekräftats. Utvecklingen har närmast

blivit något gynnsammare än vad man ansåg sig kunna vänta vid tidpunkten

för statsverkspropositionens framläggande.

Med hänsyn till ifrågavarande budgetavstämnings betydelse för bedömningen

av det rådande läget torde jag här få lämna en redogörelse för densamma.

Utvecklingen hittills i år har kännetecknats av hög sysselsättning

och ett otillfredsställt behov av arbetskraft inom vissa områden. Arbetslösheten

har legat på ungefär samma låga nivå som i fjol. En viss minskning

av bristen på arbetskraft har dock inträtt, hland annat framträdande i arbetsförmedlingsstatistiken.

Sålunda har antalet platsansökningar per antal lediga

platser varit större än motsvarande tal under år 1948. Särskilt framträdande

har förändringen varit beträffande såväl tillgång som efterfrågan på arbetskraft

till skogsbruket. Bortsett från vissa branscher, där särskild uppmärksamhet

är påkallad, torde arbetsmarknadsläget jämväl under återstoden av

året komma att präglas av hög sysselsättning.

I fråga om produktionen finnes anledning förmoda, att utvecklingsbetingelserna

blivit gynnsammare än som förutsågs, när 1949 års nationalbudget

föregående höst uppgjordes. Den förbättrade allmänna ekonomiska

balansen under år 1949 jämfört med tidigare år synes ha medfört ett mera

effektivt utnyttjande av arbetskraft och anläggningar. Efterkrigsårens omfattande

investeringar ha börjat mogna fram såsom ökad produktivitet. Det

har dock icke varit möjligt att på grundval av hittills tillgängligt statistiskt

material precisera en ny siffra för bruttonationalproduktens stegring mellan

år 1948 och år 1949. Man anses likväl kunna utgå från att den totala produktionsökningen

inom landet blivit större än som tidigare beräknats.

Beträffande produktionsresultatet inom näringslivets olika sektorer vill det

synas, som om jordbruksproduktionen ungefär motsvarar den ursprungliga

nationalbudgetuppskattningen. Enligt denna borde man kunna räkna med

ett något större bidrag till nationalprodukten från jordbruket under år

1949 än under år 1948. Visserligen peka skörderapporterna på en mindre

försämring gentemot föregående år, men i stället har animalicproduktionen

väsentligen stegrats mellan första halvåret 1948 och första halvåret

1949. Denna stegring har i huvudsak haft karaktären av eu återhämtning

i förhållande till den osedvanligt låga produktionsnivån under år 1948. Återhämtningen

under första halvåret synes dock nu i stort sett vara avslutad.

Även för andra halvåret 1949 bör emellertid en viss ökning av animalieproduktionen

kunna inträda i förhållande till motsvarande period 1948. Under

året i dess helhet kommer därför animalieproduktionen att ligga väsentligt

över föregående års resultat.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

Vad därefter angår industrien har dess produktion under första halvåret

varit ungefär tre procent större än under samma tid 1948. En stagnation

har emellertid därefter inträtt, närmast sammanhängande med en tillbakagång

inom gruppen massa- och pappersindustri, medan produktionen inom

övriga industrigrenar fortsatt att öka. I fråga om produktiviteten medger

hittills föreliggande material icke någon egentlig statistisk bedömning av utvecklingen.

I betraktande av att sysselsättningen inom industrien i praktiken

varit oförändrad mellan första halvåren 1948 och 1949, samtidigt

som produktionsvolymen under denna period som nyss anförts stigit med

tre procent, synes det icke vara ogrundat att räkna med en fortsatt tendens

till produktivitetsstegring inom industrien.

Ökningen i produktionen har icke åtföljts av en uppgång i konsumtionen.

Under första halvåret i år har konsumtionen nämligen i stort

sett stabiliserats på samma nivå som under första halvåret 1948. Att döma

av socialstyrelsens omsättningsstatistik, vilken är den viktigaste källan vid

studiet av konsumtionsutvecklingen, har den markanta stegring av konsumtionen,

som fortgått sedan flera år tillbaka, nu stagnerat.

Konsumtionsutvecklingen kan jämföras med utvecklingen på inko in s tbildningens

område och då främst med förändringar i fråga om lönerna.

I den ursprungliga nationalbudgeten uppskattades löneglidningen under

1949 till omkring tre procent, huvudsakligen till följd av ökade ackordsersättningar

i samband med höjd arbetsintensitet och stegrad effektivitet

tack vare mekanisering och övriga förbättringar beträffande driften. Vid

avstämningen tillgängliga uppgifter ha ej givit anledning till ändring av

denna uppskattning.

Det har icke varit möjligt att i samband med avstämningen av nationalbudgeten

erhålla någon säker grund för bedömningen av den genomsnittliga

utvecklingstendensen hos det enskilda sparandet. Visserligen har

det s. k. synliga sparandet i form av bankinsättningar på sparräkningar undergått

en betydande ökning mellan år 1948 och år 1949. Ökningen av bankinsättningarna

utgör dock till stor del endast avspeglingar av de omkastningar

på penning- och kapitalmarknaden som ägt rum under denna tid. Några bestämda

slutsatser om ökningen av det individuella sparandet ha därför icke

kunnat dragas. Föreliggande data peka dock på att det föreligger en ur balanssynpunkt

gynnsam tendens på sparandefronten. Även en jämförelse

mellan inkomstutvecklingen å ena sidan och konsumtionsvolymen å andra

sidan gör det antagligt, att sparandet tenderar att öka och därigenom förbättra

jämvikten mellan tillgången och efterfrågan i samhället. Därjämte

har utvecklingen på skatteområdet inverkat dämpande på konsumtionsefterfrågan.

I detta avseende har främst inbetalningen av kvarstående

skatt varit av betydelse.

Redogörelsen för konsumtionsutvecklingen har visat, att anspråken på

den löpande varutillgången för konsumtionsändamål i full överensstämmelse

med de ursprungliga planerna varit oförändrade sedan föregående år.

Ej heller efterfrågan från investeringssektorn har rubbat pla
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kunyl. Maj:ts proposition nr 215.

nerna. Enligt nationalbudgeten förutsattes, som tidigare nämnts, de totala

investeringarna i samhället under år 1949 komma att nedgå med 300 miljoner

kronor i förhållande till föregående år. Utvecklingen under första

halvåret har också givit anledning förmoda, att prognosen i stort sett kommer

att bekräftas. Visserligen synes man få räkna med något större minskning

av investeringarna i maskiner och andra verkstadsprodukter än som

beräknats i samband med 1949 års nationalbudget, men de genom byggnadstillståndsgivningen

kontrollerade investeringarna ha i stället fått en

något större omfattning än som från början planerats. Spänningen mellan

investeringsbenägenheten och den tillåtna investeringsverksamheten är alltjämt

betydande. Någon avmattning i investeringsviljan inom industrien synes

dock ha inträtt att döma av en jämförelse mellan ansökningarna om

byggnadstillstånd under första halvåret 1949 och motsvarande ansökningar

förra året.

Den utveckling i riktning mot förbättrad samhällsekonomisk balans, som

de nu redovisade förändringarna beträffande produktion, inkomstbildning,

sparande och konsumtionsvaruefterfrågan samt investeringsverksamhet

lett till, har även givit utslag på prisområdet. Prisutvecklingen

inom landet har hittills under året i jämförelse med andra länder uppvisat

en anmärkningsvärd stabilitet i fråga om både partiprisnivån och levnadskostnadsnivån.

Såväl partipriser som levnadskostnader voro vid tidpunkten

för nationalbudgetavstämningen praktiskt taget desamma som för ett år

sedan. Av en utredning, som priskontrollnämnden verkställde i anslutning

till avstämningen, vilken ägde rum före nedskrivningen den 19 september

av den svenska kronan i förhållande till vissa utländska valutor, framgick,

att sannolikheten vid utredningstillfället talade för att prissänkningarna på

konsumtionsvaruområdel under andra halvåret 1949 borde bliva av något

större omfattning än prishöjningarna. Detta skulle innebära, att de svenska

levnadskostnaderna under andra halvåret skulle komma att sjunka något

för varor utanför jordbruksområdet.

På utrikeshandelns område ha däremot vissa förskjutningar

inträtt i prisläget. För Sveriges del ha dessa förskjutningar gått i oförmånlig

riktning. Enligt de i samband med avstämningen företagna beräkningarna,

vilka som nyss framhållits utförts före krondevalveringen, ha exportvarorna

sjunkit i pris, medan importvarorna stigit. Våra prisrelationer i

förhållande till utlandet ha alltså, oavsett devalveringen, försämrats. Detta

har fått till följd, att vi måste exportera mer än som beräknats i den ursprungliga

nationalbudgeten för att kunna betala den import som planerats.

Enligt ifrågavarande beräkningar skulle det på grund av den vid dåvarande

tidpunkt konstaterade försämringen av prisrelationerna i vår utrikeshandel

uppkomma en extra belastning på den inhemska försörjningen av storleksordningen

250 miljoner kronor jämfört med den ursprungliga nationalbudgeten.

Exportvolymen har under första halvåret 1949 varit 12 procent större

än för första halvåret 1948. Samtidigt har importvolymen reducerats med

19 procent. Tack vare denna utveckling har handelsbalansen praktiskt ta
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

get varit i jämvikt. En balans för samtliga löpande betalningar med utlandet

uppvisar för första halvåret t. o. in. ett, låt vara obetydligt, överskott.

Under första halvåret 1948 gav däremot bytesbalansen ett underskott på

närmare 500 miljoner kronor.

Tack vare handelsbalansens förbättring bar läget på valutaområdet svängt

om. Riksbankens valutareserv har från årets början fram till den 10 oktober

stigit med 366 miljoner kronor, under det att den motsvarande period

förra året sjönk med 315 miljoner kronor. Den ökning av riksbankens valutareserv,

som ägt rum i år, betingas emellertid till 125 miljoner kronor

av den uppräkning av reserven som föranletts av krondevalveringen.

Belastningen på den inhemska försörjningen till följd av att en större

mängd exportvaror än väntat åtgår för att betala den i importplanen förutsatta

importen, kompenseras genom utvecklingen beträffande lagerhållningen

inom landet. Konjunkturutvecklingen under innevarande

år synes nämligen medföra en viss lageravveckling. I nationalbudgeten för

år 1949 har det däremot antagits, att några lagerförändringar icke skulle

äga rum under året, totalt sett. Företagare inom olika led av produktion

och distribution sträva emellertid på grund av utsikterna för prisfall att

åstadkomma en minskning av lagren. Den nedgång i lagerhållningen, som

man sålunda synes få räkna med, i förening med den omständigheten, att

den nu tillgängliga lagerstatistiken för år 1948 gett vid handen, att lagren

under förra året ökat avsevärt mer än vad man räknat med vid uppgörandet

av nationalbudgeten, innebär ett icke oansenligt tillskott till den löpande

försörjningen under innevarande år jämfört med de ursprungliga kalkylerna.

Jämvikten i den svenska ekonomien har även spritt sig till pennin goch

kapitalmarknaden. Den tidigare tendensen till åtstramning

av likviditeten och stegring av räntesatserna har upphört. Under inflytande

av olika omständigheter har tillgången på betalningsmedel ökat. Detta har

kunnat avläsas i en stegring av affärsbankernas tillgodohavanden i riksbanken

ävensom i fallande räntesatser. Riksbanken har kunnat upphöra

med sina tidigare obligationsköp i räntestödjande syfte och har i stället

övergått till att sälja obligationer. Inlåningen hos affärs- och sparbankerna

har vuxit, ökningen har koncentrerats till kapital- och sparkasseräkningarna.

Till stor del betingas tillväxten av en överflyttning från uppsägningsräkningarna

eller andra inlåningsräkningar till följd av höjda inlåningsmaxima

för sparräkningarna m. in. Oavsett detta har emellertid en ökning

av den totala inlåningen ägt rum. Samtidigt har affärsbankernas utlåning

gått ned, vilket dock delvis berott på att lånen övertagits av andra kreditinstitut.

Av betydelse i detta sammanhang torde vidare ha varit den restriktiva

kreditpolitik som bankerna numera tillämpa.

Redogörelsen för den verkställda nationalbudgetavstämningen vittnar om

en på det hela taget gynnsam ekonomisk utveckling under den hittillsvarande

delen av året. De gynnsamma utvecklingstendenserna betingas emellertid

i avgörande mån av de särskilda åtgärder som vidtagits för att ernå

samhällsekonomisk balans. Man får därför icke göra sig överdrivna före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 21-5.

7

ställningar om vad läget medger. Utrymmet för standardhöjningar är ännu

så länge mycket begränsat. Det gäller därför att skapa förutsättningar

för att den inledda utvecklingen får fortgå ostört, så att en definitiv förbättring

av den samhällsekonomiska balansen uppnås. Endast därigenom

kan en hållbar grund för större ekonomisk rörelsefrihet skapas.

Med denna utgångspunkt upptog regeringen under augusti överläggningar

med arbetsmarknadens och jordbrukets organisationer i syfte att skapa

underlag för en fortsatt ekonomisk stabiliseringspolitik under år 1950. En

principuppgörelse i frågan träffades sedermera den 8 september vid en gemensam

överläggning mellan regeringen och delegationer från Sveriges lantbruksförbund,

riksförbundet landsbygdens folk, landsorganisationen i Sverige

och tjänstemännens centralorganisation. Delegationerna enades därvid

om att rekommendera sina huvudmän att fortsätta stabiliseringspolitiken

under år 1950 enligt samma grunder som i år. Rekommendationen hade

även avseende på frågan om bindningen av statstjänstemännens rörliga tilllägg.

Denna fråga torde emellertid få upptagas i annat sammanhang. I stabiliseringsuppgörelsen

inrymdes vidare en överenskommelse mellan regeringen

och jordbrukarnas organisationer angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område. Sistnämnda fråga kommer senare denna dag

att anmälas av chefen för jordbruksdepartementet.

Den sålunda träffade principuppgörelsen förutsatte en fortsatt prisstabilitet.

Möjligheterna härtill bedömdes såsom goda. Med hänsyn till den

devalvering av svenska kronan i förhållande till dollarn och vissa övriga

valutor, som skedde den 19 september 1949 i anslutning till devalveringen

av det engelska pundet och en rad andra valutor, ha dessa möjligheter delvis

kommit i ett nytt läge. Växelkursen mellan svenska kronor och amerikanska

dollars har höjts från 3,60 kronor till 5,18 kronor per dollar eller

med 43,9 procent. I nedanstående tabell angivas de före och efter krondevalveringen

av riksbanken noterade valutakurserna samt den procentuella

förändringen av dessa.

Siiljkurs

Säljkurs

Ökning

17 sept.

17 okt.

i procent

1 Pund sterling (London)........

14: 50

14: 50

—

1 Dollar (New York)............

3: 00

5: 18

43,9

100 Francs (Paris).................

1:33

1:49

12,0

100 Belgiska francs (Bryssel).......

8: 225

10: 37

26,1

100 Francs (Schweiz)..............

83: 70

118: 50

41,0

100 Floriner (Amsterdam)..........

. . . 135: 90

136: 55

0,5

100 Kronor (Köpenhamn)..........

75: 05

75: 05

—

100 Kronor (Oslo)................

72:55

—

100 Kronor (Reykjavik)............

55: 54

55: 54

—

100 Finska mark (Helsingfors).....

2: 27

2: 27

—

100 Tjeckoslov. kronor (Prag)......

7:21

10: 37

43,8

100 Escudos (Lissabon)............

14: 50

18: 15

25,2

1 Dollar (Canada)...............

3: 00

4: 71

30,8

100 Gruzeiros (Rio de Janeiro).....

19: 75

28: 35

43,5

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

De nya kursförhållandena innebära, att den svenska kronans värde i

förhållande till dollar och därmed också i förhållande till guld reducerats

till 69 Va procent av dess värde enligt den sedan apprecieringen 1946 gällande

kursen. Om emellertid förändringen av dollarkursen bedömes mot

bakgrunden av hela den svenska valutapolitiken sedan andra världskriget

och den nya kursen därmed sättes i relation till den kurs, som gällde från

1938 till 1946, nämligen 4,20 kronor, innebär den nya noteringen i förhållande

till denna kurs en sänkning av kronans dollar- och guldvärde till

omkring 81 procent eller med 19 procent.

Den partiella devalveringen av den svenska kronan medför stegrade kostnader

i kronor räknat för vissa delar av vår import och utgör därmed i

viss mån en komplikation i stabiliseringspolitiken.

Den hittillsvarande inkomststabiliseringen har varit knuten till förutsättningen

att levnadskostnaderna i allt väsentligt icke stegras. Den fortsatta

inkomststabilitet, som synes erforderlig under det kommande året,

synes icke heller kunna åvägabringas med mindre denna förutsättning alltjämt

kan upprätthållas. Om importprisstegringar sloge igenom i form av

höjda levnadskostnader, skulle underlaget för en fortsatt inkomststabilisering

rubbas. Den av devalveringsprisstegringen betingade ökningen av

levnadskostnaderna skulle i första hand leda till att den automatiska lönerörligheten

för statstjänstemän in. fl. sattes i funktion. En fortsatt inkomststabilisering

för de stora samhällsgrupper, för vilka lönerna bestämmas

avtalsmässigt, synes under sådana förhållanden icke möjlig. Ett villkor

för de olika samhällsgruppernas anslutning till en stabilisering av inkomstläget

har varit, att inkomststabiliseringen omfattar alla grupper i

samhället. En levnadskostnadsökning med därav betingad automatisk inkomststegring

för vissa grupper skulle med säkerhet beteckna inledningen

till en allmän höjning av den nominella inkomstnivån. Detta skulle i sin

tur leda till ett ökat tryck på prisnivån. Betingelserna för en ny, successiv

pris- och lönestegringsprocess skulle därmed vara för handen.

Den förändring i vårt läge, som devalveringen inneburit, synes dock icke

böra föranleda en förändring av vår ekonomiska politik. Med hänsyn till

de resultat, som hittills uppnåtts, synas starka skäl alltjämt föreligga, att

upprätthålla en fortsatt stabiliseringspolitik. Det torde finnas anledning

förvänta, att den av devalveringen föranledda prisstegringen i viss mån

kan vara av övergående art. Det synes icke uteslutet, att de prissänkningstendenser

på världsmarknaden, som gjort sig gällande under det senaste

året, visa sig vara av sådan styrka, att de även fortsättningsvis komma att

göra sig gällande, om än tillfälligt avbrutna till följd av valutadevalveringarna.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att i samband med tullförhandlingarna

i Annecy preliminär överenskommelse träffats rörande vissa tullsänkningar,

vilka riksdagen senare kommer att få taga ställning till. De strävanden

till främjande av handeln mellan Marshall-länderna, som nu pågå,

ha vidare ansetts kunna komma att leda till ett ökat varuutbyte med ökad

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

konkurrens och därmed prissänkningar som följd. Om den av devalveringen

betingade omedelbara prisstegringen nu tillätes slå igenom i full utsträckning

på levnadskostnaderna, skulle detta kunna innebära, att även prisstegringar

av mera tillfällig art skulle leda till eu höjning av den svenska prisoch

kostnadsnivån, vilken lätt skulle kunna bli bestående. Vår internationella

konkurrensförmåga skulle därigenom allvarligt försämras.

För exportindustriens vidkommande innebär devalveringen förbättrade

avsättningsförhållanden närmast i de länder, som icke devalverat eller gjort

detta i mindre utsträckning än Sverige. Även om hänsyn tages till den kostnadsökning,

som kan föranledas av importfördyringen, kunna ökade vinster

uppkomma. Hänsyn härtill torde få tagas bland annat vid övervägandena

rörande fortsatt vinstutdelningsbegränsning och avsättning till spärrkonto.

Förutsättningar för en fortsatt stabiliseringspolitik kunna skapas genom

införandet av subventioner på vissa områden. Även en fortsatt effektiv priskontroll

utgör självfallet ett viktigt led härutinnan. Jag torde få erinra

om att Kungl. Maj :t genom beslut den 7 oktober 1949, med hänsyn till

de särskilda förhållanden som uppkommit i samband med nedsättningen av

den svenska kronans yttre värde, bemyndigat de prisreglerande myndigheterna

att intill utgången av innevarande år göra avsteg från tillämpningen

av återanskaffningsprisprincipen, i den mån därigenom prishöjningar

på viktiga konsumtionsvaror kunna förhindras utan att vederbörande

producenters eller återförsäljares behöriga intressen åsidosättas. I

samma beslut har Kungl. Maj :t förklarat Sig vilja framdeles, efter framställning

av priskontrollnämnden, meddela beslut huruvida bemyndigandet

skall gälla även efter utgången av 1949. Denna åtgärd är avsedd att vara av

tilfällig natur och bör kunna avvecklas i den mån en ny prisstabilitet uppnåtts.

Det bör i detta sammanhang erinras om att det åligger priskontrollen

att, med tillämpning av gällande provisoriska direktiv för den prisreglerande

verksamheten, i all möjlig utsträckning åstadkomma prissänkningar genom

utnyttjandet av övernormala vinster och marginaler och i fall av monopolistiskt

bestämd prissättning.

Den av devalveringen framkallade prisstegringstendensen torde emellertid

få i huvudsak motverkas genom tillgripandet av direkta subventionsåtgärder,

innefattande såväl utvidgning av redan utgående subventioner som

införande av nya.

De principiella betänkligheterna mot en subventionering ha understrukits

vid varje tillfälle, då riksdagen haft att taga ställning till frågan om

anvisande av medel till subventionering av införseln av vissa varor under

folkhushållningsdepartementets huvudtitel och de torde icke här behöva

ytterligare utvecklas. Emellertid kunna särskilda förhållanden föreligga

som göra en subventionering motiverad trots de invändningar ur principiell

synpunkt, som kunna resas däremot. I rådande läge torde särskild hänsyn

böra tagas till följande omständigheter.

Man får utgå från att det internationella prisläget eu tid framöver kom
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 21-5.

mer att kännetecknas av en betydande oklarhet. Såsom jag redan i det

föregående antytt, torde man kunna räkna med att den av devalveringen

betingade importprisstegringen beträffande vissa marknader och till viss

grad är av övergående natur. I fråga om vissa spekulativt betonade prisstegringar

i omedelbar anslutning till den allmänna valutadevalveringen

torde en relativt snabb återgång kunna förväntas. Det är icke heller uteslutet,

att vissa ytterligare länder så småningom kunna bliva nödsakade att

företaga en devalvering. Å andra sidan torde böra framhållas, att på något

längre sikt även inflatoriska tendenser med stegrade exportpriser kunna

komma att göra sig gällande i devalverande länder, därest den av devalveringen

framkallade importfördyringen tillätes medföra en mera allmän höjning

av pris- och lönenivåerna.

En subventionering tills vidare av de importprisstegringar, som i mera

väsentlig grad påverka levnadskostnaderna, synes erbjuda möjligheter till

en smidig anpassning till prisförändringarna på världsmarknaden inom ramen

för ett fast pris inom landet. Därigenom undvikas kastningar i den inhemska

prisnivån. Vid inträdande prisförändring kan en häremot svarande

motvägande ändring i den utgående subventionen omedelbart företagas. En

successiv anpassning av subventionen kan även ske i mån av en förbättring

av dollarbalansen med därav följande möjligheter till överflyttning av

inköp från dyrare till billigare marknader.

Möjligheterna att genom en subventionering motväga devalveringens återverkningar

på levnadskostnaderna äro emellertid i viss mån begränsade.

Det synes knappast möjligt, bland annat av tekniska skäl, att genomföra

en subventionering, som omfattar alla de importvaror, vilkas priser äro av

någon betydelse för levnadskostnaderna. På vissa punkter får man därför

räkna med att inträdande importprisstegringar komma att slå igenom på

levnadskostnaderna. Med hänsyn härtill kunna vissa ytterligare, kompenserande

subventionsåtgärder komma att erfordras för att den nödvändiga stabiliteten

i levnadskostnaderna skall kunna ernås. Dessa åtgärder torde i så

fall böra avvägas på ett sådant sätt att de åstadkomma ett önskvärt ökat

indexutrymme och därigenom neutralisera såväl en säsongmässig uppgång

av vissa priser som nu oförutsebara sekundära verkningar av devalveringen.

De i nuvarande läge erforderliga kompenserande prissänkningarna på

vissa varuområden kunna åstadkommas ej blott genom subventionering

utan även genom slopande eller sänkning av vissa indirekta skatter. De

indirekta skatterna äro emellertid föremål för översyn av den pågående

skatteutredningen och resultaten av denna utrednings överväganden synas

icke böra föregripas genom att några förslag i angivna hänseenden nu framläggas.

Det torde bliva anledning att återkomma till dessa frågor i statsverkspropositionen

till nästkommande års riksdag.

Genomförandet av de förslag till subventioner avseende såväl att eliminera

importprisstegringar som att skapa möjligheter till ytterligare prissänkningar

på vissa områden, varom t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet

senare denna dag kommer att göra hemställan, och av det förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Kungi. Maj.ts proposition nr 215.

till överförande av tull och skatt å kaffe till clearingkassa för kaffe, varom

jag i det följande hemställer, innebär en nettoutgift för statsverket för innevarande

budgetår på tillhopa cirka 190 miljoner kronor och en motsvarande

minskning av budgetöverskottet, därest hela det äskade beloppet

skulle behöva tagas i anspråk. Även om det i och för sig måste vara angeläget

att i nuvarande situation undvika en minskning av budgetöverskottet,

synes det dock uppenbart, att olägenheterna av en viss reduktion av detta

överskott för att bestrida kostnaderna för en subventionering under en övergångsperiod

i syfte att motverka den av devalveringen betingade stegringen

i levnadskostnaderna måste te sig avgjort mindre än de olägenheter för vårt

lands ekonomi på lång sikt, som ett uppdrivande av den svenska kostnadsnivån

innebure.

Vissa utredningar ha verkställts rörande devalveringens verkningar på

den svenska prisnivån. Med hänsyn till den oklarhet, som i flera avseenden

kännetecknar det nuvarande internationella prisläget, måste emellertid lesultaten

av dessa utredningar betecknas såsom i viss mån osäkra. Det torde

dock vara lämpligt att i detta sammanhang redogöra för huvudlinjerna i

de vunna resultaten. Av praktiska skäl ha undersökningarna i huvudsak

måst begränsas till en genomgång av varor, som spela en mera betydande

roll i den svenska importen och för levnadskostnaderna.

Utgångspunkten för de företagna undersökningarna har i korthet varit

följande resonemang beträffande de pristendenser, som i och med devalveringen

kunna antagas göra sig gällande på olika marknader.

Priserna på ett stort antal av de varor, som komma från länder, som icke

alls eller blott i mindre grad devalverat, komma till en början att automatiskt

stiga med ett belopp, motsvarande kursändringarna. Under de första

månaderna efter devalveringen torde man även få räkna med att priserna

på åtskilliga varor från de devalverande länderna komma att stiga. Detta

gäller speciellt stapelvaror med världsmarknadsnotering. I detta sammanhang

torde även få erinras om förekomsten av kontrakt avseende en längre

tidsperiod, där priserna fixerats i dollar oavsett i vilken valuta betalning

skall erläggas. Under en andra, längre men svårfixerbar tidsperiod kunna

vissa varor från framför allt de devalverande länderna väntas stiga ytterligare

i pris. Detta sammanhänger dels med höjda råvarupriser, dels med

eventuella löneökningar i vederbörande länder. Samtidigt med dessa prishöjningar

torde, såsom förut berörts, vissa pristryckande tendenser göra

sig gällande. De tendenser till minskad efterfrågan på den svenska marknaden,

som redan framträtt, torde även verka i samma riktning.

Vid bedömningen av devalveringens inverkan på de svenska importpriserna

böra slutligen beaktas möjligheterna alt, i man av dollarbalansens

förbättring på grund av genom devalveringen möjliggjord ökad export på

dollarmarknader, överflytta inköp av vissa varor från dyrare till billigare

marknader. Genom dylika överflyttningar skulle i vissa fall relativt betydande

kostnadssänkningar kunna ernås.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

De verkställda utredningarna ge sammanfattningsvis vid handen, att levnadskostnaderna

— under förutsättning att inga särskilda åtgärder i prisnedhållande

syfte vidtagas — kunna antagas undergå en ökning, som kan

uppskattas till omkring 1 y, procent, motsvarande omkring 2 y, enheter i

socialstyrelsens levnadskostnadsindex med år 1935 som bas. Denna stegring

skulle emellertid icke komma att inträda omedelbart utan ske successivt

under viss tidrymd. De varuslag, som i främsta rummet kunna förväntas

betinga en uppgång i levnadskostnaderna, äro kaffe, tobak, bränsle,

hudar och bomull. I fråga om vissa varor, som för närvarande äro föremål

för clearingförfarande från livsmedelskommissionens sida eller för centrala

inköp av Svenska spannmålsaktiebolaget, exempelvis konstgödselmedel samt

spannmål och fodermedel, föreligga möjligheter att genom utvidgat clearingförfarande

respektive med anlitande av anslaget till kostnader i samband

med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet bibehålla oförändrade

priser. Berörda frågor komma senare denna dag att anmälas av chefen för

j ordbruksdepartementet.

Beträffande en del andra varor av större betydelse i importen såsom oljor,

kemikalier, kautschuk, bomullsgarner, tackjärn, handelsjärn och metaller

har pristendensen under det senaste året varit fallande. De prisstegringar,

som kunna inträda på dessa varor, motvägas därför åtminstone i huvudsak

av tidigare skedda sänkningar. En prisuppgång på dessa områden kan antagas

i väsentlig grad komma att innebära ett återförande av prisnivån till

läget för ett år sedan. Da de under senaste året skedda råvaruprissänkningarna

i allmänhet icke torde ha slagit igenom på färdigvarornas priser, synas

eventuella prishöjningar på här angivna områden spela en underordnad roll

med hänsyn till den allmänna prisnivån och särskilt till levnadskostnadsnivån.

Resultaten av de verkställda utredningarna tyda närmast på att de mera

omedelbara verkningarna av devalveringen på den svenska prisnivån bliva

begränsade. Av väsentlig betydelse härvidlag är självfallet den höga grad

av självförsörjning på livsmedelsområdet, som föreligger i vårt land. Av

betydelse är vidare, att vår import från dollarländerna till följd av dollarbristen

starkt begränsats. Den import därifrån, som äger rum, omfattar i

stor utsträckning råvaror och maskiner, som i relativt ringa grad påverka

den allmänna prisnivån och särskilt levnadskostnaderna.

T. f. chefen för folkhushållningsdepartementet kommer senare denna dag

att framlägga förslag om äskande å tilläggsstat I för innevarande budgetår

av medel för subventionering av vissa varor.

Dessa förslag innefatta jämväl inrättande av clearingkassa för kaffe. Detta

innebär bland annat, att till en clearingkassa för kaffe skulle överföras tull,

tilläggstull och skatt å kaffe. I det följande gör jag hemställan härom.

Beträffande beskattningen av kaffe torde här få lämnas följande

upplysningar angående beskattningens närmare utformning och statsverkets

inkomster av beskattningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

13

Sedan lång tid tillbaka har kaffe varit föremål för beskattning i form av

finanstull. Sålunda utgår enligt 1929 års tulltaxa tull för orostat kaffe (tulltaxenr

73; stat. nr 153) med 30 öre och för rostat kaffe (tulltaxenr 74; stat.

nr 154) med 42 öre per kilogram. Dessa tullsatser ha tillämpats från och

med den 1 september 1939. Härtill kommer emellertid tilläggstull enligt förordningen

den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa. Tillläggstullen

utgör för orostat kaffe 15 öre och för rostat kaffe 18 öre per

kilogram.

Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag utgår därjämte en särskild skatt

för kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe, som införas till riket. Bestämmelserna

härom äro upptagna i förordningen den 22 december 1939

(nr 877) om skatt å kaffe. Denna skatt utgick ursprungligen med 65 öre för

kilogram för orostat kaffe och med 80 öre för kilogram för rostat kaffe samt

kaffesurrogat med tillsats av kaffe. Genom beslut av 1946 års höstriksdag

sänktes emellertid skatten i syfte att förhindra en eljest oundviklig höjning

av konsumentpriset på kaffe (se propositionen nr 357/1946, bevillningsutskottets

utlåtande nr 55/1946, riksdagens skrivelse nr 503/1946 samt SFS

1946:698 och 699). Efter nämnda skattesänkning, som trädde i kraft den

23 november 1946, utgår skatten för orostat kaffe med 35 öre för kilogram

och för rostat kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe med 45 öre för

kilogram.

I enlighet härmed utgå för närvarande tull, tilläggstull och skatt å kaffe

med följande belopp.

Tull Tilläggstull Skatt Summa

öre per kilogram

Orostat kaffe.......................... 30 15 35 80

Rostat kaffe........................... 42 18 45 105

Avkastningen av tullen (inklusive tilläggstullen) och skatten å kaffe framgår

av följande tablå.

Debiterad tull Skatten å

Budgetår för orostat kaffe kaffe

milj. kr. milj. kr.

1938/39 ........................... 23,6

1939/40 ........................... 24,6 14,8

1940/41 ........................... 13,0 21,1

1941/42 ........................... 4,1 7,4

1942/43 ........................... 3,5 9,2

1943/44 ........................... 7,3 9,2

1944/45 ........................... 10,3 14,6

1945/46 ........................... 18,0 23,6

1946/47 ........................... 21,9 24,6

1947 48 ........................... 18,4 15,1

1948/49 ........................... 15,3 12,3

I riksstaten för budgetåret 1949/50 har inkomsten av skatten å kaffe beräknats

till 11 miljoner kronor.

I fråga om priserna på tobak torde böra nämnas, att tobaksmonopolet

sedan en lång följd av år tillämpat återanskaffningsprisprincipen vid kalkyleringen

av tobaksvarornas utförsäljningspriser. Med hänsyn till USA-rå
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

tobakens stora andel i tobaksmonopolets tillverkningar skulle med tillämpning

av sagda princip devalveringen medföra fördyring av tobaksmonopolets

tillverkningskostnader, en fördyring som vid oförändrad prissättningsmetod

i sin tur skulle föra med sig icke oväsentliga prishöjningar å tobaksvarorna.

Att någorlunda exakt fastställa merkostnaden för tobaksmonopolet på grund

av devalveringen är icke möjligt, förrän klarhet erhållits om prisutvecklingen

på de olika råtobaksmarknaderna både i USA och övriga delar av världen.

Om man emellertid räknar med att priserna i dollar på råtobaksmarknaderna

i USA bliva oförändrade efter devalveringen, torde enligt uppgift av

tobaksmonopolet merkostnaden under år 1950 för den nordamerikanska andelen

i råtobaksförbrukningen röra sig om cirka 8 miljoner kronor.

Det bör emellertid beaktas, att tobaksmonopolets lager av råtobak vid utgången

av innevarande år äro av sådan storleksordning, att de beräknas vid

oförändrad konsumtion genomsnittligt motsvara ungefär 1 års förbrukning.

Med hänsyn till angelägenheten av att i nuvarande läge undvika en prishöjning

å tobak och mot bakgrunden av anförda uppgifter rörande lagerställningen

synes den hittills av tobaksmonopolet tillämpade återanskaffningsprisprincipen

tills vidare kunna sättas ur kraft i likhet med vad som

— med stöd av Iiungl. Maj :ts förut omnämnda bemyndigande åt de prisreglerande

myndigheterna att i vissa fall göra avsteg från återanskaffningsprisprincipen

— kan komma att gälla för andra delar av näringslivet. Med hänsyn

härtill torde några särskilda åtgärder för att motverka en prisstegring på

tobaksvaror av inhemsk tillverkning tills vidare icke vara erforderliga.

Jag torde i sammanhang med nu berörda frågor slutligen få anmäla, att

statens livsmedelskommission ifrågasatt borttagande av den nu utgående

margarinacoisen å 8 öre för kilogram i syfte att därigenom i motsvarande

mån minska anspråken på clearingkassan för fettvaror. Kommissionen har

därvid åberopat en av kommissionens avdelning för animaliska produkter

upprättad, den 23 september 1949 dagtecknad promemoria av följande lydelse.

PM

angående clearingkassan för fettvaror.

Kronor

Kassabehållning den “/« 1949 ............................ 28 400 000: —

Beräknade inkomster under budgetåret 19^9/50.

Clearingavgift för kokosolja 22 200 ton å 0,48 per kg........ 10 650 000: —

» > valolja 10 000 > å 0,60 per kg........ 6 000 000: —

> » stearin 400 » å 0,08 per kg........ 320 000: —

» » palmolja 2 000 j> å 0,29 per kg........ 580 000: —

17 550 000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

15

Beräknade utgifter under budgetåret 19^9/50.

Kronor

Förlust på olja ur svenskt oljeväxtfrö av 1948 års skörd..... 16 160 000: —

Clearingersättning för margarin, 75 000 ton å 0,19611 ........ 14 700 000: —

30 860 000: —

Kassabehållning den ”/\ 1950 ............................ 15 090000: —

Kassabehållningen per den 30 juni 1950 kan emellertid inte räknas såsom

verklig tillgång. Clearingkassan belastas nämligen av kostnader för täckande

av underskottet på 1949 års skörd av oljeväxtfrö, vilken skörd inlevereras

och upparbetas under regleringsåret 1949/50 och till större delen även konsumeras

under regleringsåret. Ifrågavarande underskott beräknas preliminärt

till 35 miljoner kronor. Anledningen till att underskottet blir så stort

är i första hand oljeväxtodlingens utökning under 1948/49 och i andra hand

riksdagens beslut att sänka avräkningspriset för inhemska oljekakor från

50 till 40 kronor per deciton. Enbart sistnämnda beslut motsvarar en höjning

av underskottet på i runt tal 10 miljoner kronor. I verkligheten kan alltså

clearingkassan betraktas såsom likvidationsmässig. Emellertid täckes i realiteten

underskottet på 1949 års odling först under regleringsåret 1950/51.

Under detta regleringsår kan man beräkna inkomster till clearingkassan på i

runt tal 20 miljoner kronor. Behållningen per den 30 juni 1950 med tillägg

av inkomsterna under regleringsåret 1950/51 förslår alltså precis till att

täcka underskottet på 1949 års oljeväxtskörd. Vidare framgår av uppställningen

ovan, att vi för närvarande utbetala en clearingersättning för margarin

på 19,6 öre per kilogram. Sannolikt får man väl räkna med en liknande

clearingersättning även under 1950/51, och det skulle alltså erfordras ett

tillskott av i runt tal 15 miljoner kronor till clearingkassan för att affärerna

skola gå jämnt ihop under det året. Om margarinaccisen på 8 öre per kilogram

borttages, kan clearingersättningen nedbringas till 11,6 öre per kilogram,

vilket motsvarar en minskad belastning av clearingkassan för 1949/50

och 1950/51 av 12 miljoner kronor. Härav framgår, att borttagandet av

accisen är ofrånkomligt, om kassan skall gå ihop.

Jag torde få erinra om att Kungl. Maj:t enligt förordningen den 7 juni

1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror äger förordna

om uttagande av accis å bl. a. margarin med högst 60 öre för kilogram. Enligt

kungörelsen den 24 mars 1949, nr 79, utgår dylik accis för närvarande

med 8 öre för kilogram. I den mån så finnes erforderligt med hänsyn till

clearingkassans ställning och under förutsättning att riksdagen icke har

något att erinra däremot torde accisen, på sätt livsmedelskommissionen

föreslagit, böra tills vidare helt borttagas. Detta skulle med oförändrade utförsäljningspriser

å margarin innebära en väsentlig och i dagens läge önskvärd

minskning av anspråken på clearingkassan för fettvaror. Anmärkas må

att den motsvarande sänkning av tullen å margarin, som automatiskt följer

av accisens borttagande, i praktiken saknar betydelse.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

att bemyndiga Kungl. Maj :t att intill den 1 juli 1950 i den

utsträckning Kungl. Maj :t finner lämpligt besluta om överförande

av tull, tilläggstull och skatt å kaffe till clearingkassa

för kaffe.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Särnmcirk.

498026. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BevU 1949:51 Bevillningsutskottets memorial nr 51 s. 1 i texten
  2. Rskr. 1949:387 Skrivelse till Konungen i anledning av del s Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag om pantlånerörelse, dels ock i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  3. SU 1949:184 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående bemyndigande att till clearingkassa för kaffe överföra tull, tilläggstull och skatt å kaffe m. s. 2 i texten