Sök i Ratio Lex

Angående avvecklingen av 1941 och 1942 års krislån

1949-02-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:27, Angående avvecklingen av 1941 och 1942 års krislån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

1

Nr 27.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avvecklingen av

1941 och 1942 års krislån; given Stockholms slott

den 4 februari 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 februari 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, följande.

Genom beslut av 1941 års riksdag (prop. nr 61; r. skr. nr 88) anvisades till

Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare under nionde huvudtiteln

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett anslag av

5 000 000 kronor och dels å riksstaten för budgetåret 1941/42 ett anslag av

likaledes 5 000 000 kronor. Bestämmelser angående lånen meddelades i

kungörelsen den 14 mars 1941 (nr 138). Enligt dessa bestämmelser kunde

krislån för inköp av utsäde, gödningsämnen, fodermedel, kreatur eller annat,

som erfordrades för jordbruksdriften, eller för betalning av överhängande

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 27.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

gäld få beviljas jordbrukare eller trädgårdsodlare, som på grund av felslagen

skörd råkat i sådana svårigheter, att han var i trängande behov av ekonomiskt

bistånd, och som gjort vad på honom ankommit för övervinnande av

svårigheterna. Lån kunde beviljas även utan att låntagaren lämnat säkerhet

därför. Lånebeloppet fick i regel icke överstiga 3 000 kronor. I särskilda

fall kunde dock efter egnahemsstyrelsens medgivande lån beviljas upp till

högst 5 000 kronor. Lånen voro räntefria, så framt de ej uppsades till betalning,

då dröjsmålsränta efter 5 procent skulle utgå. Under vissa villkor

skulle krislån kunna gäldas medelst förbättringsarbeten å den av låntagaren

brukade fastigheten, dock högst till ett belopp av 1 000 kronor. I den mån

lån icke återbetalades genom dylikt arbete, skulle lånet amorteras med en

femtedel om året med början år 1942.

Sedermera medgav 1941 års riksdag (prop. nr 327; r. skr. nr 498) att

odisponerade medel av det anslag, som anvisats till Avsättning till fonden för

krislån till jordbrukare för budgetåret 1941/42, finge på i huvudsak samma

villkor, som gällt för dittills utdelade krislån, under nämnda budgetår användas

för att utlämna krislån till sådana jordbrukare, vilka på grund av

1941 års felslagna skörd voro i trängande behov av ekonomiskt bistånd.

Bestämmelser härom utfärdades i kungörelse den 30 december 1941 (nr

998), varvid bland annat stadgades, att återbetalning av sådana lån skulle

ske med början år 1943.

Slutligen anvisade 1942 års riksdag (prop. nr 242; r. skr. nr 221) till Avsättning

till fonden för krislån till jordbrukare ett anslag av 800 000 kronor.

Viss ändring i kungörelsen den 14 mars 1941 (nr 138) har skett genom

kungörelsen den 5 juni 1942 (nr 342).

Antalet utlämnade krislån uppgår till omkring 14 000 och det sammanlagda

lånebeloppet till 9 939 000 kronor. Av sagda belopp voro 7 000 000

kronor avsedda att gäldas genom förbättringsarbeten och 2 939 000 kronor

genom kontanta avbetalningar. De utlämnade krislånen skulle, såsom framgår

av det nyss anförda, författningsenligt vara slutligt reglerade före 1946

respektive 1947 års utgång. Det visade sig emellertid att låntagarna, bland

annat till följd av krissvårigheter beträffande förbättringsarbetenas utförande,

icke förmådde avveckla lånen inom den bestämda tiden. 1946 års

riksdag medgav därför, att amorteringstiden finge förlängas med högst två

år. Med stöd av detta medgivande bemyndigade Kungl. Maj :t den 12 april

1946 egnahemsstyrelsen att från fall till fall medgiva dylik förlängning av

amorteringstiden. I runt tal 2 200 lånetagare erhöllo sådant amorteringsuppskov.

Efter särskilda framställningar har Kungl. Maj :t intill den 1 januari 1949

beviljat avskrivning av ett sammanlagt lånebelopp av omkring 182 000 kronor.

Avskrivning har emellertid medgivits endast då låntagare visats sakna

utmätningsbara tillgångar eller ej förmått gälda låneskulden utan att bliva

ställd i sådant ekonomiskt läge, att han måste komma det allmänna till last

eller eljest skulle komma i ohållbar ekonomisk ställning.

Av det utlämnade lånebeloppet, 9 939 000 kronor, återstod den 31 decem
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 27.

3

ber 1948 enligt uppgift från lantbruksstyrelsen oguldet ett belopp av tillhopa

519 750 kronor, varav 103 000 kronor skola återbetalas genom förbättringsarbeten.

Departementschefen. Såsom framgår av det anförda återstår ännu ett ganska

betydande belopp oguldet av de åren 1941 och 1942 beviljade krislånen.

Den del av beloppet, som belöper på 1941 års lån, har förfallit till betalning

vid utgången av år 1948 och möjlighet finnes ej nu att medgiva förlängning

av amorteringstiden. I fråga om 1942 års lån kommer, därest inga åtgärder

vidtagas, samma situation att inträda vid utgången av innevarande år.

De omständigheter, som föranledde att riksdagen år 1946 medgav att den

ursprungligen bestämda amorteringstiden finge förlängas med två år, göra

sig emellertid alltjämt gällande. I regel är det här fråga om låntagare, vilkas

ekonomiska ställning icke är så svag, att en avskrivning av resterande lånebelopp

kan anses motiverad, men vilka likväl skulle ställas inför mycket

stora svårigheter, om sagda belopp skulle indrivas omedelbart och på en

gång. Det synes därför önskvärt, att möjlighet skall öppnas att medgiva ytterligare

förlängning av amorteringstiden för ifrågavarande lån. Detta torde

lämpligen kunna ske så, att lantbruksstyrelsen tillerkännes befogenhet att

medgiva sådan ytterligare förlängning. Dylikt medgivande bör lämnas endast

efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall samt ej för

längre tid än som kan anses erforderlig för att låntagaren skall kunna reglera

sin skuld. Att uppställa någon viss tidsgräns i sistnämnda hänseende

är enligt min mening ej lämpligt, med hänsyn till att förhållandena kunna

variera mycket. Jag förutsätter emellertid, att strävandena skola inriktas

på att få till stånd en så snabb avveckling av lånen, som skälig hänsyn till

låntagarna medgiver.

Därest riksdagen bifaller vad sålunda förordats, torde det få ankomma på

Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen godkänna

att ytterligare förlängning må ske av den tid, inom vilken

ifrågavarande krislån skola vara slutligt reglerade.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:65 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse i vissa fall från betalningsskyldighet till kronan. a1 i texten
  2. JoU 1949:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avvecklingen av 1941 och 1942 års krislån. s. 7 i texten