Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en försöksgård i Sunne socken, Värmlands län

1949-01-28 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:31, Angående inrättande av en försöksgård i Sunne socken, Värmlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 31.

1

Nr 31.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inrättande

av en försöksgård i Sunne socken, Värmlands län;

given Stockholms slott den 28 januari 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

28 januari 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet.

Inledning.

I skrivelse den 6 juli 1939 hemställde Värmlands läns hushållningssällskap,

att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för inrättande av en fast försöksgård

för utförande av jordbruksförsök inom Värmlands län samt att

försöksgården måtte förläggas till ett för ändamålet avstyckat jordområde

å lönebostället 1 Va mantal Hasselbol nr 1 i Sunne socken.

Sedan lantbruksstyrelsen efter hörande av styrelsen för lantbrukshögskolan

avgivit yttrande över framställningen, uppdrog Kungl. Maj :t den 20

juni 1941 åt högskolestyrelsen att utreda behovet av och lämpligaste sättet

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 31.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

för inrättande av en dylik försöksgård inom Värmlands län. Beträffande

försöksgårdens förläggning skulle särskilt beaktas, att den borde bliva representativ

jämväl för ur för sökssynpunkt likartade områden utanför Värmlands

län.

Vidare uppdrog Kungl. Maj :t den 30 december 1941 åt högskolestyrelsen

bland annat att vid nyssnämnda utredning jämväl taga i betraktande behovet

av trädgårdsförsök inom området samt föreskrev, att styrelsen i sådant

hänseende skulle samråda med föreståndaren för statens trädgårdsförsök.

Åren 1941 och 1942 verkställdes på uppdrag av högskolestyrelsen utredning

i frågan av dåvarande generaldirektören H. Sylvan och hovrättsassessorn

L. P. O. Palmquist. I en till styrelsen ingiven utredning i ärendet framhöllo

utredningsmännen, att en till Fryksdalen i Värmland förlagd försöksgård

borde kunna bliva representativ ej endast för stora delar av Värmland

och södra Dalarna utan även för norra Västmanland. Utredningsmännen

meddelade vidare, att Sunne sockens och Sunne köpings kommunalfullmäktige

beslutat ställa mark å ägorna till lönebostället Hasselbol nr 1 kostnadsfritt

till förfogande för en försöksgård, samt tillstyrkte att en försöksgård

skulle inrättas å nämnda egendom. Byggnadskostnaderna beräknades

av utredningsmännen till 185 000 kronor.

Högskolestyrelsen anmälde i skrivelse till Kungl. Maj :t den 26 mars 1943,

att styrelsen med hänsyn till läget å arbetsmarknaden och rådande brist å

byggnadsmateriel ej kunde förorda igångsättande av de byggnadsarbeten,

som behövdes för anordnande av försöksgård. Styrelsen vore aärför ej beredd

att för det dåvarande framlägga förslag om inrättande av en försöksgård

i Värmland.

Den 16 september 1947 uppdrog högskolestyrelsen åt en kommitté bestående

av Sylvan, professorn K. G. U. Sundelin och dåvarande sekreteraren

S. E. F. Kos att i samråd med föreståndaren för statens trädgårdsförsök,

professorn F. W. Nilsson snarast möjligt verkställa ytterligare utredning

rörande inrättande av en försöksgård i Värmland. Den 28 januari 1948

överlämnade kommittén till högskolestyrelsen en promemoria i ärendet.

I promemorian föreslås, att en försöksgård skall inrättas i Sunne i Värmland

på ett område om cirka 69 hektar. Ifrågavarande område har föreslagits

omfatta dels huvuddelen av det tidigare för ändamålet avstyckade

jordområdet — utgörande ungefär hälften av fastigheterna Sunne prästgård

l4 och l5 — å lönebostället Hasselbol nr 1, dels fastigheterna Brårud

l17 och l18 i Sunne socken. Vidare innehåller promemorian program för

gårdens utbyggande samt kostnadsberäkningar.

Högskolestyrelsen har därefter med skrivelse den 15 mars 1948 till Kungl.

Maj :t med tillstyrkan överlämnat kommitténs promemoria. Vid styrelsens

skrivelse har fogats ett yttrande från högskolans försöksnämnd.

Yttranden i ärendet ha därefter avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen

efter hörande av Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

länsstyrelsen i Värmlands län, styrelsen för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut samt Sveriges utsädesförening.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

3

Innan en redogörelse lämnas för förslaget torde jag få erinra om att enligt

Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1931 tillkallade utredningsmän

(professorn B. O. H. Witte, ordförande, godsägaren O. A. Carlander,

professorn E. Å. Åkerman, professorn K. G. U. Sundelin och trädgårdsföreståndaren

G. G. V. Dahl) för utredning angående en mer enhetlig

organisation av försöksverksamheten på växt- och trädgårdsodlingens

område i betänkande den 16 december 1933 (SOU 1934: 4) föreslagit, att

landet ur försökssynpunkt skulle indelas i 7 distrikt, vart och ett omfattande

ett visst antal hushållningssällskap. Enligt utredningsmännen borde

för landet gälla ett försöksgårdssystem av följande omfattning och beskaffenhet.

Södra försöksdistriktet, omfattande Malmöhus, Kristianstads, Hallands

och Blekinge lån.

1. Råby försöksgård, Malmöhus län, moränlera.

2. Åsuins försöksgård, Kristianstads län, sandjord.

Sydöstra försöksdistriktet, omfattande Kronobergs, Jönköpings, Kalmar,

Östergötlands och Gotlands län.

3. Flahults försöksgård, Jönköpings län, torv- och sandjord.

4. Köpetorps försöksgård, Östergötlands län, mullrik, styv lera (dungjord).

5. Roma försöksgård, Gotlands län, kalkrik moränlera och torvjord.

Sydvästra försöksdistriktet, omfattande Skaraborgs, Älvsborgs samt Göteborgs

och Bohus län.

6. Lanna försöksgård, Skaraborgs län, mullhaltig mellanlera.

Målar- och Hjälmarområdets för söksdistrikt, omfattande Örebro, Södermanlands,

Stockholms, Uppsala och Västmanlands län.

7. Ultuna försöksgård, Uppsala län, styv lera, lättlera och svämlera. Denna

försöksgård avsågs jämväl såsom husdjursförsöksgård.

Bergslagsområdets försöksdistrikt, omfattande Värmlands, Kopparbergs

och Gävleborgs län.

8. Uddeholms försöksgård, Värmlands län, sand och molera.

9. Kungsgårdens försöksgård, Gävleborgs län, lerjord.

Nedre Norrlands försöksdistrikt, omfattande Våsternorrlands och Jämtlands

lån.

10. Offers försöksgård, Våsternorrlands län, mjällera.

11. Gisselås försöksgård, Jämtlands län, torvjord.

Övre Norrlands försöksdistrikt, omfattande Väsiterbottens och Norrbottens

lån.

12. Brattby försöksgård, Västerbottens län, mullrik finmo och mjäla.

13. Sunderbyns försöksgård med Alträsk, Norrbottens län, sand- och mulljord

samt torvjord.

Detta förslag har ännu ej förverkligats i sin helhet. Inom södra försöksdistriktet

ha sandjordområdena tillgodosetts genom inrättande av Ugerups

försöksgård. Beträffande sydöstra försöksdistriktet må nämnas, att Flahults

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

försöksgård övertagits av staten, att 1946 och 1947 års riksdagar anvisat

medel för inköp av mark, vilken skulle kunna användas till försöksgårdar

å Gotland och inom södra Kalmar län samt att lantbrukshögskolan framlagt

förslag om inrättande av en försöksgård i Östergötlands län, vilket förslag

dock ännu ej föranlett någon åtgärd. Inom sydvästra försöksdistriktet

samt nedre Norrlands försöksdistrikt har förenämnda förslag helt genomförts.

Inom Mälar- och Hjälmarområdets försöksdistrikt har någon försöksgård

ej inrättats. Förslag har emellertid framlagts om inrättande av en

försöksgård i detta distrikt, nämligen på Bogesund i Stockholms län. Det

har vidare ifrågasatts, att den av Institutet för husdjursförädling disponerade

egendomen Wiad i Stockholms län skulle användas som försöksgård.

Vad härefter angår Bergslagsdistriktet må nämnas att norrlandskommittén

föreslagit inrättandet av ett fast försöksfält eller en försöksgård i Gävleborgs

län. Slutligen må erinras att staten inom övre Norrlands försöksdistrikt

övertagit Sunderbyns och Brännbergs (Alträsks) försöksgårdar, att

en försöksgård inrättats å Öjebyns egendom samt att norrlandskommittén

föreslagit inrättandet av en försöksgård i Röbäcksdalen utanför Umeå.

Förslaget.

I kommitténs promemoria lämnas bland annat vissa uppgifter rörande

jordbruksförhållandena inom Värmlands och Kopparbergs län, av vilka en

del här torde få återgivas.

År 1944 uppgick åkerarealen inom Värmlands län till 184 966 hektar,

arealen slåtteräng till 11 426 hektar, arealen kultiverad betesäng till 2 960

hektar, arealen annan betesäng till 27 949 hektar, arealen skogsmark till

1 252 866 hektar samt arealen övrig mark till 266 570 hektar. Den sammanlagda

landarealen utgör sålunda 1 746 737 hektar.

Inom Kopparbergs län uppgick åkerarealen till 108 938 hektar, arealen

slåtteräng till 25 900 hektar, arealen kultiverad betesäng till 1 292 hektar,

aiealen annan betesäng till 21 497 hektar, arealen skogsmark till 1 975 225

hektar samt arealen övrig mark till 683 930 hektar. Den sammanlagda landarealen

utgör sålunda 2 816 782 hektar.

Åkerjordens användning i procent år 1944 framgår av följande sammanställning.

Värm-

Koppar-

Värm-

Koppar-

lands

bergs

lands

bergs

län

län

län

län

Höstvete.........

4''7

3-6

Grönfoder av säd.

1-9

42

Vårvete .........

. 3-8

2 1

Vall till slätter ....

42-5

501

Höstråg.........

2''6

0-7

Vall avsedd till frö-

Korn............

0-3

1-9

skörd ..........

0-9

05

Havre...........

. 20 3

22 4

Vall till bete och

Blandsäd ........

1-4

1-8

grönfoder ......

8-8

3-8

Matärter.........

. 01

0-2

Spånadsväxter ....

0-3

o-o

Foderärter.......

. Öl

o-o

Köksväxter på

Vicker...........

. Öl

Öl

åkern ..........

Öl

0-1

Potatis..........

2-8

29

Helträda..........

8-4

4-7

Foderrotfrukter ..

0-2

0-5

Obrukad åkerjord.

0-7

04

Summa 1000

100-0

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

Skörden per hektar inom Värmlands och Kopparbergs län samt i genomsnitt

för riket i dess helhet utgjorde i kilogram år 1946.

Värm-

Koppar-

Hela

lands

bergs

riket

län

län

Höstvete .

1 820

1 770

2 470

Vårvete..

1 260

1340

1670

Höstråg..

1 560

1 590

1 860

Vårråg...

1 370

1 200

1 170

Korn

1 560

1 370

2 070

Havre ..

1 430

1 370

1 420

Blandsäd.

1 510

1 310

1 840

Ärter____

1 270

1 270

1 200

Värm-

Koppar-

Hela

lands-

bergs

riket

län

län

Vicker .. 1 130

1 200

1 240

Potatis.. 12 420

11 780

13 500

Foderrot-

frukter 20 630

23 300

33 220

Hö från od-

lad jord 3 420

3 510

3 890

Hö från

naturlig

äng... 1 030

880

1 420

Antalet husdjur av olika slag inom Värmlands och Kopparbergs län år

1945 framgår av följande sammanställning:

Värm-

Koppar-

lands

bergs

län

län

Hästar ....

.... 19 568

14 312

Unghästar

och

föl......

3 498

964

Oxar......

24

34

Tjurar ....

1 004

567

Kor.......

.... 86 750

59 007

Ungnöt och kal-

Värm-

lands

län

Koppar-

bergs

län

var.........

42 707

21 028

Får och lamm.

Getter och kil-

25 987

18 217

lingar.......

509

2 739

Svin ..........

20 130

13 583

Höns..........

254 382

139 803

År 1943 omfattade köksväxtodlingen på åker inom Värmlands och Kopparbergs

län 7 935 ar respektive 200 ar samt potatis-, köksväxt-. bär- och

fruktodlingen i trädgård 73 667 ar respektive 67 980 ar. Antalet fruktträd

över fem år uppgick i ifrågavarande län till 287 197 respektive 157 487 stycken

samt antalet fruktträd under fem år till 45 772 respektive 33 488 stycken.

Antalet vinbärs- och krusbärsbuskar uppgick i Värmlands län till

224 548 stycken och i Kopparbergs län till 191 914 stycken.

Antalet brukningsdelar i Värmlands län uppgick vid 1944 års jordbruksräkning

till 28 806, varav 4 753 med en åkerareal under 1 hektar, 5 828 med

en åkerareal om 1—2 hektar, 8 166 med en åkerareal om 2—5 hektar, 5 722

med en åkerareal om 5—10 hektar, 2 961 med en åkerareal om 10—20

hektar, 684 med en åkerareal om 20—30 hektar, 396 med en åkerareal om

30—50 hektar, 207 med en åkerareal om 50—100 hektar samt 89 med en

åkerareal över 100 hektar. Av åkerarealen, 184 966 hektar, voro vid denna

tidpunkt sammanlagt 16 480 hektar täckdikade.

I Kopparbergs län uppgick antalet brukningsdelar vid nämnda tidpunkt

till 22 747, varav 6 025 med en åkerareal under 1 hektar, 4 488 med en åkerareal

om 1—2 hektar, 6 579 med en åkerareal om 2—5 hektar, 3 384 med en

åkerareal om 5—10 hektar, 1 679 med en åkerareal om 10—20 hektar, 381

med en åkerareal om 20—30 hektar, 142 med en åkerareal om 30—50 hektar,

50 med en åkerareal om 50—100 hektar samt 19 med en åkerareal över

100 hektar. Av åkerarealen, 108 938 hektar, voro vid denna tidpunkt sammanlagt

8 913 hektar täckdikade.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

I promemorian ha även lämnats vissa uppgifter angående Värmlands och

Kopparbergs läns klimat.

Årets medeltemperatur i Karlstad samt i Falun (medeltal för åren 1901—

1930) utgör -f- 5,9° respektive -f- 4,5°. Under månaderna april—september

är medeltemperaturen i Karlstad respektive + 3,9°, + 9,9° -f- 14,5°, -f- 17.2°.

+ 15,2° och + ll,i° samt i Falun respektive -f- 3,i°, + 9,3°, -f- 14,o°, -[-16.7°»

-j- 14,2° och -j- 9,8°.

Årsnederbörden (medeltal för åren 1901—1930) i Karlstad utgör 628 mm

samt i Falun 548 mm. Motsvarande värden äro för Linköping 511 mm, för

Halmstad 746 mm samt för Uppsala 544 mm.

För utredning angående jordartsförhållandena inom Värmlands län har

statsgeologen G. Ekström verkställt jordartsundersökningar. I ett den 3 mars

1942 avgivet, i promemorian åberopat utlåtande har Ekström anfört följande.

I Värmland liksom inom större delen av vårt land i övrigt sammanfaller

gränsen mellan jordbruksbygd och åkerfattig bygd med högsta kustlinjen

eller gränsen för havets största utbredning i kvartär tid. Nedanför denna

gräns förekomma nämligen mer eller mindre plana områden eller slätter,

bestående av leror eller finsandjordar, vilka äro avsatta i forntida hav eller

sjöar. Ovanför högsta kustlinjen eller inom skogsbygden förekomma i stort

sett endast morän- och torvmarker.

Den värmländska jordbruksbygden, sedimentslätterna nedanför högsta

kustlinjen, är emellertid ej enhetlig. Den kan uppdelas i tvenne områden. I

Röijers indelning av landet i naturliga jordbruksområden hänföres sålunda

södra delen av Värmland eller socknarna närmast Vänern till »Västra Sveriges

slättbygder» under det att de mellersta och norra delarna av landskapet

ingå i »Norra Bergslagen». Gränsen mellan de båda områdena går ungefär

vid Kil.

Det norra området kännetecknas av lättare—styvare, glaciala leror och postglaciala

lättleror (mjäl- eller moleror). Lerorna ha sålunda i regel ej någon

högre lerhalt. Utoin leror förekomma även sand- och mojordar samt torvjordar.

Längs hela Klarälvsdalen förekomma älvsediment, grövre och finare

älvsand, under det att Fryksdalen i stort sett saknar dylika avlagringar. Särskilt

mjälleror och torvjordar äro karakteristiska för mellersta Värmland

liksom för bergslagsområdet i sin helhet. Dessa äro sålunda magrare jordar

i jämförelse med de mellansvenska åkerjordarna i övrigt. De värmländska

jordarna äro också i allmänhet ganska sura och kalkfattiga, enär de bildats

av mera kalkfattiga bergarter.

Det södra eller närmast Vänern belägna området kännetecknas i första

rummet av olika slags Vänersediment, styv Vänerlera, finmo etc. samt glacial,

styv lera. Därjämte förekomma även sand- och torvjordar.

Landskapets klimat företer ganska stora växlingar. Det södra området har

avsevärt mildare klimat och överensstämmer i stort sett med Vänerområdet i

övrigt eller med västkustklimatet. Med avseende på det norra området har

Fryksdalen ett bättre klimat än Klarälvsdalen. Fryksdalen är varmare, enär

Frykensjöarna utgöra en värmereservoar, under det att Klarälvsdalen är kallare

på grund av att dalen är trång och älven för kallt vatten särskilt på

vårarna. Fryksdalen intager sålunda i klimatiskt hänseende en mellanställning

i avseende på olika klimattyper inom den värmländska jordbruksbygden.

Enär Lanna försöksgård i Västergötland anses få representera det södra

jordbruksområdet i Värmland, bör en försöksgård för denna provins för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

läggas till det norra området. Mellersta Fryksdalen, t. ex. Sunnetrakten, bör

vara ganska representativ för mellersta Värmland, såväl i jordarts- som

klimathänseende. Sunne är också en central jordbruksbygd och en av de

största transportstationerna för jordbruksprodukter i Värmland.

I fråga om uppgifterna för en försöksverksamhet i Värmland på växtodlingens

område ha yttranden avgivits till kommittén dels den 19 november

1947 av föreståndaren för jordbruksförsöksanstalten professor Sundelin, dels

ock den 13 november 1947 av föreståndaren för statens trädgårdsförsök

professor Nilsson.

Professor Sundelin har i sitt yttrande till en början framhållit, att de statliga

försöksgårdarna i första hand borde utnyttjas för sådana krävande,

grundläggande försök, vilka av försökstekniska eller andra skäl icke lämpligen

kunde utföras vid fasta försöksstationer eller inom den lokala försöksverksamheten.

Det vore av denna anledning önskvärt att statliga försöksgårdar

inrättades i sådant antal, att åtminstone de viktigaste av vårt lands jordbruksområden

bleve företrädda med egna för söksgårdar. Försöksgårdarna

borde emellertid därjämte till utredning upptaga sådana frågor, vilka vore av

särskilt intresse för den omgivande bygden.

I anslutning härtill har Sundelin sammanfört arbetsuppgifterna för försöksgården

i Värmland under följande punkter.

1) Växtföljdsförsök, i vilka extensiva växtföljder med relativt stor vallareal

jämföras med mera intensiva växtföljder.

2) Undersökningar rörande stallgödselns tillvaratagande och användning.

Förutsättningarna för olika stallgödselvårdsmetoder avvika väsentligt från

de inom andra landsändar rådande, och de vid övriga försöksgårdar erhållna

resultaten äro därför icke utan vidare tillämpliga inom det område, som den

värmländska försöksgården representerar.

3) Jordbearbetningsförsök. Åkerjorden inom försöksgårdens område är

som regel mycket svårbrukad och jordbearbetningsförsöken böra därför intaga

en framstående plats på gårdens arbetsprogram.

4) Täekdikningsförsök.

5) Fastliggande sort- och stamförsök med olika kulturväxter.

6) Fastliggande gödslings- och kalkningsförsök, avsedda att utreda möjligheterna

att varaktigt förbättra det som regel otillfredsställande fosfat-,

kali- och kalktillståndet i områdets åkerjordar.

7) Försök och undersökningar rörande vallodlingens teknik m. in.

Professor Nilsson har anfört.

Värmlands län utgör ett mellanområde mellan södra och norra Sverige

och har mycket olikartade betingelser, vilket framgår av att områdena närmast

Vänern hänföras till fruktodlingszon III, medan länets nordligare områden

tillhöra fruktodlingszonerna V och VI. Trädgårdsodlingens utveckling

får ses i samband härmed. Det finnes sålunda en rätt betydande odling

av trädgårdsväxter dels i trakten av Vänern, dels i trakterna kring Frykensjöarna,

där gynnsamma klimatiska förhållanden förekomma. För övrigt är

trädgårdsodlingen mer eller mindre norrlandsbetonad. Det råder intet tvivel

om att trädgårdsodlingen skulle kunna utvecklas rätt väsentligt. I detta

syfte torde en försöksverksamhet vara mycket betydelsfull, dels för att

skaffa ett sakligt underlag för undervisningen, dels för demonstration av

sorter, gödslingar och annat, som kan vara av betydelse för rationell odling.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

De uppgifter, som en försöksstation i Värmland skulle få, gälla i första

hand prövning av tillgängliga sorter av fruktträd, bärväxter och köksväxter.

Vidare skulle vissa gödslingsförsök behöva anläggas för klarläggande av

näringsbehovet under här rådande odlingsförhållanden. Med fruktträd skulle

även beskärningsförsök och särskilda grundstamförsök upptagas på programmet.

En särskilt stor betydelse måste tilläggas försöken med bärbuskar, då

odlingen av dessa kan få större omfattning och betydelse i framtiden. Detta

gäller i första hand krusbär, vinbär och hallon. Försöken med köksväxter

skulle till en början begränsas till frilandskultur, då odlingen under glas

hittills icke blivit särskilt betydande i Värmland.

I samband med upprättandet av en statlig jordbruksförsöksgård torde det

vara lämpligt att till denna knyta en mindre station för trädgårdsförsök, varifrån

även ilen lokala försöksverksamheten i länet kunde ledas. Hittills ha

försök med trädgårdsväxter blott utförts i ringa utsträckning i Värmland. En

observationsplantering av fruktträd har anlagts vid Ingesunds folkhögskola,

och där ha även vissa köksväxtförsök varit utlagda. Under perioden 1942—1944

förekommo mindre köksväxtförsök även vid Brunsberg. 1 samarbete med hushållningssällskapet

utlades våren 1947 vid Varpnäs ett större sort- och

grundstamförsök med äpple och ett sortförsök med svarta vinbär. Hösten

1946 har ett mindre krusbärsförsök också planlagts vid Varpnäs, och ett

sortiment av fruktträd har planterats. Därjämte har ett större plommonförsök

och ett mindre äppleförsök planerats vid Rottneros, vartill träden redan

översänts. Hösten 1947 har även utlagts ett sortförsök med krusbär i Ekshärad.

Vissa andra försök ha föreslagits, men de ha ännu icke i detalj utformats.

I anslutning till de återgivna yttrandena har kommittén förordat, att försöksverksamheten

inom Bergslagsområdet i huvudsak skulle erhålla de arbetsuppgifter,

som angivits i yttrandena. Arbetsuppgifternas art samt den

omfattning försöksverksamheten kunde beräknas få motiverade enligt kommitténs

mening inrättande av en särskild försöksgård i Värmland, vilken

samtidigt skulle användas som trädgårdsförsöksstation.

Den för försöken erforderliga åkerarealen har enligt promemorian uppskattats

till cirka 20 hektar för jordbruksförsök, 3 till 4 hektar för fruktoch

bärförsök samt 2 hektar för köksväxtförsök.

Beträffande det till försöksgård föreslagna området ha i promemorian

lämnats bland annat följande uppgifter.

Det ursprungligen till försöksgård föreslagna området — ungefär hälften

av fastigheterna Sunne prästgård l1 och l5 — innehåller i areal 69 hektar,

därav 64,4870 hektar åker, 2,1280 hektar ängsmark, 0,1200 hektar tomt och

2,2650 hektar mosse. Området är beläget 0,6 km norr om Sunne kyrka och

öster om sundet mellan Övre Fryken och Mellanfryken samt omedelbart

norr om den bebyggda delen av köpingen.

Med undantag av ett mindre torp, Fiskartorpet, i norra delen av ägorna

samt en större lada i sydöstra delen finnas inga byggnader inom området.

Den 23 november 1947 beslöt Sunne sockens kommunalfullmäktige att

tillsammans med Sunne köping inköpa fastigheterna Brarud 1 och 1 , vilka

fastigheter skulle tilläggas det ursprungligen för försöksgården avsedda

området. I gengäld skulle köpingen tillföras lika mycket areal i sydligaste

delen av sagda område mellan Fryken och landsvägen mot Brårud. Enligt

två särskilda med ägarna till ifrågavarande fastigheter uppgjorda preliminära

köpekontrakt skulle köpen förfalla, därest riksdagen icke skulle god
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

9

känna förslaget om förläggande av försöksgården till nämnda fastigheter

eller icke skulle fatta beslut härom senast den 14 mars 1949.

På fastigheterna Brårud l17 och l18 finnas ett bostadshus och ekonomibyggnad.

I fråga om jordförhållandena har uppgivits i huvudsak följande.

De förnämsta jordslagen inom området äro mjällera, kärrtorv och även

vitmosstorv. Dessa äro representativa jordarter icke blott för mellersta

\ ärmland utan även för Västmanland och södra Dalarna eller för hela jordbruksområdet

Norra Bergslagen. Egentliga sandjordar saknas däremot och

mojordar samt mellanleror ha en mindre utbredning.

I promemorian har vidare upptagits ett förslag i fråga om områdets utbyggande

till försöksgård. Därvid ha verkställts beräkningar beträffande

engångskostnader för erforderliga ombyggnads- och nybyggnadsarbeten

och för inköp av inventarier samt i fråga om årliga utgifter. Engångskostnaderna

ha beräknats för försöksgården till 522 500 kronor och för trädgådsförsöksstationen

till 89 000 kronor. De årliga utgifterna ha beräknats

för försöksgården till 50 100 kronor och för trädgårdsförsöksstationen till

19 100 kronor. För budgetåret 1948/49 skulle enligt kommittén erfordras

40 000 kronor till inköp av inventarier samt för tiden den 14 mars—den

30 juni 1949 35 000 kronor till arvode åt försöksföreståndare och till driftskostnader.

Av sistnämnda belopp avse 10 000 kronor inköp av konstgödselmedel.

Styrelsen för lantbrukshögskoian har förklarat sig livligt förorda inrättande

av en försöksgård å det föreslagna området. Styrelsen har dock framhållit,

att detaljer i avseende på utbyggandet av området till försöksgård

borde närmare övervägas i ett senare sammanhang.

Lantbrukshögskolans försöksnämnd har i sitt yttrande till högskolan understrukit

nödvändigheten av att tillköpa tillräcklig areal skog till försöksgården,

därest statsmakterna även i fortsättningen komme att lägga stor

vikt vid det ekonomiska resultatet av jordbruksdriften vid för söksgårdarna.

Utan tillgång till behövlig skogsareal kunde ett jordbruk i ifrågavarande

del av Värmland knappast bliva bärkraftigt. Vidare har försöksnämnden

framhållit angelägenheten av att verksamheten vid försöksgården planlädes

på sådant sätt, att husdjursförsök i begränsad omfattning framledes

kunde upptagas vid gården.

Yttrandena.

Samtliga remissinstanser med undantag av statskontoret ha tillstyrkt förslaget.

Ur de tillstyrkande yttrandena kan återgivas följande.

Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till de betydelsefulla uppgifter, som

kunde komma att åvila en särskild försöksgård för ifrågavarande del av

landet, förordat att en dylik gård skulle anordnas å det för ändamålet avsedda

området i Sunne. Vidare har lantbruksstyrelsen anfört hland annat.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 31.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

De jordartstyper, som äro rikligast i mellersta Värmland ävensom inom

delar av angränsande län, finnas representerade inom nyssnämnda område.

Icke heller ur klimatsynpunkt synes något vara att erinra mot en förläggning

av försöksgården till ifrågavarande plats. Försöksverksamheten bör

i huvudsak bedrivas i överensstämmelse med de i utredningen angivna riktlinjerna.

Innan försöksverksamheten påbörjas, böra emellertid ytterligare

överväganden komma till stånd rörande verksamhetens närmare utformning

och organisation.

Sveriges utsådesförening har med ledning av de uppgifter kommittén lämnat

samt egen kännedom om förhållandena på växtodlingens område i

Värmland funnit det såsom försöksgård föreslagna området lämpligt för

ändamålet. Utsädesföreningen har i detta sammanhang erinrat om att föreningen

i samarbete med hushållningssällskapet redan för omkring trettio

år sedan upprättat en filial för förädlings- och försöksverksamhet på Varpnäs

egendom några mil väster om Karlstad. Då ett samarbete mellan den

planerade försöksgården och nyssnämnda filial enligt föreningens mening

borde äga rum i ganska stor omfattning, syntes det även från denna synpunkt

fördelaktigt, att försöksgården bleve förlagd i en mera central del av

Värmlands län. Beträffande kommitténs förslag i övrigt hade föreningen

intet att anmärka.

Statskontoret har framhållit att i avvaktan på resultatet av pågående utredningar

och undersökningar i fråga om försöksgårdarnas ekonomi inrättandet

av nya dylika gårdar borde anstå. För en sådan uppfattning förelåge

så mycket starkare skäl som den av rådande förhållanden framtvingade

begränsningen av investeringar, särskilt på byggnadsområdet, redan i

och för sig utgjorde tillräcklig anledning för statsmakterna att ställa sig

avvaktande, då det gällde uppförandet av nya försöksgårdar. I vart fall

borde åtgärder på detta område för närvarande begränsas till anskaffandet

av erforderliga jordegendomar.

Departementschefen.

För att den vetenskapliga forskningen och försöksverksamheten på jordbrukets

område skall kunna fältmässigt fullfölja sina undersökningar och

rön är det önskvärt, att statliga försöksgårdar inrättas i sådant antal, att åtminstone

de viktigare av vårt lands jordbruksområden bliva företrädda med

egna försöksgårdar. Dylika gårdar kunna vidare vara av stort värde för

jordbruksnäringens utveckling därigenom att de kunna tjänstgöra som demonstrationsobjekt

och som förmedlare, när det gäller att föra ut vunna

forsknings- och försöksresultat i praktisk användning. I Värmlands län,

där en stor del av befolkningen är sysselsatt med jordbruk och dess binäringar,

finnes för närvarande ingen försöksgård. De närmaste försöksgårdarna

ligga i Västergötland (Lanna) samt i Ångermanland (Offer). Försöksresultaten

från dessa gårdar äro emellertid endast i mycket begränsad

omfattning användbara för Värmlands förhållanden. Detta gäller särskilt

den i klimat- och jordartshänseende särpräglade mellersta och norra delen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 31.

11

av Värmland. Att en fast försöksgård skall inrättas i denna trakt synes

därför vara väl motiverat med hänsyn till jordbrukets intressen.

Såsom inledningsvis nämnts vänta även åtskilliga andra försöksgårdsprojekt

på sin lösning. Vid behandlingen av lantbrukshögskolans anslagsfrågor

denna dag föreslår jag emellertid, att forskningen vid Institutet för

husdj ursförädling inordnas i lantbrukshögskolan och att Wiadegendomen

i samband därmed erhåller ställning som en vanlig försöksgård. Samtidigt

föreslår jag, att principbeslut fattas att enligt norrlandskommitténs förslag

vid Röbäcksdalen utanför Umeå inrätta en institution för jordbruksforskning

i Norrland, till vilken även en försöksgård skulle förläggas.

Vad angår övriga nu föreliggande försöksgårdsprojekt torde det redan

av ekonomiska skäl icke vara möjligt att förverkliga alla dessa inom de närmaste

åren. För att ett underlag skall erhållas för bland annat en bedömning

av angelägenhetsgraden hos de olika projekten synes det lämpligt, att

styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök skall få i

uppdrag att utarbeta en plan för den fortsatta utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten.

Jag torde senare få åter anmäla denna fråga.

Det kan givetvis ifrågasättas, om det under de förhållanden, som nämnts,

är lämpligt att man nu tager ställning till förslaget om inrättande av en

försöksgård i Värmland. Emellertid förefaller behovet av en sådan försöksgård

obestridligt. Det markområde, som skulle disponeras för försöksgården

och vilket kostnadsfritt skulle överlåtas av Sunne köping och Sunne

kommun, synes även väl lämpat för ändamålet. En förutsättning för att

detta markområde i sin helhet skall bliva disponibelt, är emellertid, såsom

framgår av det tidigare anförda, att beslut före den 14 mars 1949 föreligger

om inrättande av en försöksgård på området.

Den tveksamhet, som kan föreligga, synes alltså ej gälla lämpligheten av

det föreliggande förslaget i och för sig, utan endast den tidpunkt, då det

kan bliva möjligt att förverkliga detta. Under sådana förhållanden bör det

enligt min uppfattning ej möta några betänkligheter, att principbeslut i saken

fattas redan nu. Däremot torde det icke vara möjligt att nu bestämma,

när verksamheten vid denna försöksgård skall börja, eller att taga ställning

till de frågor angående byggnads- och personalbehov in. in., som berörts i

promemorian. Dessa spörsmål torde bland annat bliva beroende på resultatet

av den utredning om utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten, som

jag nyss berört.

Intill dess försöksgården inrättas torde marken få förvaltas i enlighet

med Kungl. Maj :ts bestämmande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att, Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna, att en försöksgård skall inrättas å det område

å fastigheterna Sunne prästgård 1* och 1“ samt Brårud

l17 och l18 i Sunne socken, Värmlands län, vilket Sunne

köping och Sunne kommun förklarat sig beredda att som

gåva överlämna till staten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

497161 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:62 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en försöksgård i Sunne socken, Värmlands län. a1 i texten
  2. JoU 1949:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av en försöksgård i Sunne socken, Värmlands län. s. 1 i texten