Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa byggnadsarbeten å Bogesunds egendom, m. m

1949-02-11 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:49, Angående anslag till vissa byggnadsarbeten å Bogesunds egendom, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

1

Nr 49.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till vissa

byggnadsarbeten å Bogesunds egendom, m. m.; given

Stockholms slott den 11 februari 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Sammanfattning.

Bemyndigande begäres för Kungl. Maj :t att å Bogesunds egendom upplåta

mark till försöksfält för statens skogsforskningsinstitut, övningsskog

för skogshögskolan, skogsvårdsgård för skogsvårdsstyrelsen i Stockholms

län samt övningsområde för sjökrigsskolan. I samband härmed äskas anslag

å 30 000 kronor till byggnadsarbeten å försöksfältet samt å 23 000 kronor

till byggnadsarbeten å övningsskogen. Slutligen hemställes om ett anslag

å 500 000 kronor till fortsatt upprustning av Bogesunds egendom. 1

1 Dihang till riksdagens protokoll 19h9. 1 samt. Nr 49.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

11 februari 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern’''för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och folkhushållningsdepartementen

anmäler chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Sträng, fråga om anslag till vissa byggnadsarbeten å Bogesunds

egendom in. in. samt anför därvid följande.

Inledning.

Genom beslut den 30 mars 1946 förordnade Kungl. Maj :t med stöd av

lagen om tvångsinlösen av vanhävdad jordbruksegendom, att Bogesunds

egendom i Östra Ryds socken, Stockholms län, skulle mot lösen avstås till

kronan och att domänstyrelsen skulle för kronans räkning taga egendomen i

besittning. Sedan en särskild utredning verkställts rörande dispositionen av

egendomen (Bogesundsutredningen), framlade Kungl. Maj :t i propositionen

nr 128 till 1948 års riksdag på grundval av utredningen vissa förslag i

ämnet. Dessa inneburo i huvudsak, att jordbruket och skogsbruket skulle

iståndsättas. Någon slutgiltig plan för egendomens utnyttjande ansågs emellertid

icke böra framläggas med hänsyn till att de framtida behoven av mark

på egendomen icke kunde överblickas. Enligt vad som uttalades i propositionen

syntes emellertid vissa förutsättningar föreligga för att egendomens

huvudgård, säteriet Bogesund l1, skulle kunna användas för jordbrukets

försöksverksamhet. Det förutsattes dock att denna fråga skulle ytterligare utredas.

Vidare föreslogs i propositionen, att till inlösen av Bogesunds egendom

skulle anvisas ett investeringsanslag av 12 900 000 kronor och till kostnaderna

under budgetåret 1948/49 för iståndsättande av egendomen skulle anvisas

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor. Riksdagen framställde icke

någon erinran mot vad sålunda anförts samt anvisade de begärda anslagen

(skr. nr 312).

Den 30 juni 1948 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla högst fyra sakkunniga för att verkställa utredning rörande

utnyttjande av huvudgården vid Bogesunds egendom i försöksverk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

3

samheten. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga

överinspektören vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, professorn

Y. H. Gustafsson, tillika ordförande, byråchefen i domänstyrelsen

K. E. Holmström, professorn vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

N. Olsson samt agronomen K. A. örborn.

Med skrivelse den 19 november 1948 ha de sakkunniga, vilka antagit benämningen

försöksgårdsutredningen för Bogesund, överlämnat betänkande

i ämnet.

Över betänkandet ha remissutlåtanden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar.

I skrivelser den 5 november 1948 ha domänstyrelsen samt styrelsen för

skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut föreslagit, att västra delen

av Bogesunds egendom skulle upplåtas till försöksfält för skogsforskningsinstitutet.

Samma myndigheter ha i skrivelser den 20 januari 1949

även ifrågasatt, att å egendomen skulle upplåtas ett område till övningsskog

för skogshögskolan. Vidare har skogsstyrelsen i skrivelse den 12 januari

1949 hemställt, att å egendomen måtte anordnas en skogsvårdsgård. Arméns

fortifikationsförvaltning har i skrivelse den 27 november 1948 anhållit, att

ett område av egendomen skulle upplåtas såsom övningsplats för sjökrigsskolan.

Slutligen har domänstyrelsen i skrivelse den 27 november 1948 äskat

medel för fortsatt upprustning av egendomen.

Jag torde få redogöra för de olika förslagen var för sig. Då enligt min

mening slutlig ställning nu ej bör tagas till frågan om inrättande av en försöksgård

å Bogesund, torde jag beträffande detta förslag få inskränka mig

till att i korthet angiva dess huvudsakliga innehåll.

Försöksgård å Bogesund.

Förslaget. Utredningen har funnit, att Bogesunds egendom är lämplig såsom

försöksgård på animalieproduktionens och speciellt mjölkproduktionens

område, samt att förutsättningarna för byggnadsförsök vid egendomen

äro gynnsamma. I anslutning härtill har utredningen föreslagit, att vid

Bogesund skola bedrivas dels byggnadstekniska och byggnadsfunktionsmässiga

försök, dels jordbruksekonomiska och jordbrukstekniska försök, dels

husdjursförsök och dels vissa andra mera speciella försök. Huvuduppgiften

för en dylik försöksverksamhet har utredningen ansett böra vara att söka

belysa sambandet mellan ekonomibyggnadernas utformning och animalieproduktionen.

Endast i den mån försöksarbetena inom detta område icke

stördes, borde andra problem rörande animalieproduktionens förutsättningar

upptagas till behandling.

I fråga om försöksgårdens omfattning har utredningen uttalat, att enbart

Bogesunds huvudgård icke vore tillräcklig för ändamålet. Försöksgården

borde omfatta, förutom huvudgården, gården Söderby-Sundby samt torpen

Ellboda och Myran, utgörande en total areal av omkring 250 hektar. Där
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

utöver har emellertid utredningen av särskilda skäl föreslagit, att även Kullön

skulle läggas till försöksgården. Å försöksgården har en kreatursbesättning

av cirka 100 mjölkkor och 75 ungdjur ansetts erforderlig.

Beträffande försöksgårdens organisation har utredningen funnit det mest

ändamålsenligt, att gården i likhet med övriga för söksgårdar på jordbrukets

ornråde skulle inordnas under lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Slutligen har utredningen föreslagit ett flertal byggnadsarbeten för försöksgårdens

behov. Det må framhållas, att vissa av dessa arbeten för de

berörda delarna av Bogesunds egendom innefatta ändring i den upprustningsplan

rörande egendomen, som uppgjorts av Bogesundsutredningen och

närmare redovisats i förenämnda proposition nr 128/1948.

Yttrandena. Utredningens förslag har i princip tillstyrkts av de flesta remissinstanserna.

Dessa ha emellertid samtidigt gjort förbehåll och erinringar

mot detsamma i olika avseenden. Sålunda har från flera håll understrukits,

att förslagets genomförande icke finge hindra redan tidigare planerad

försöksverksamhet eller minska den övriga försöksverksamhetens

möjligheter. Vidare har anmärkts att de av utredningen verkställda kostnadskalkylerna

troligen vore för låga. Även mot den föreslagna försöksgårdens

lämplighet för ändamålet ha vissa erinringar gjorts.

Helt avstyrkande yttranden ha avgivits av statskontoret, Sveriges lantbruksförbund,

Riksförbundet landsbygdens folk samt ledamoten av styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, lantbrukaren Brofalk.

Såsom huvudsakligt skäl för avstyrkandet har anförts de oproportionerligt

höga kostnader, som förslaget skulle medföra. Slutligen må nämnas,

att Sveriges lantbruksförbund anfört, att man i stället borde undersöka

möjligheterna att förlägga den ifrågasatta försöksverksamheten till institutet

för husdjursförädling vid Wiad.

Försöksfält för statens skogsforskningsinstitut.

Förslaget. Domänstyrelsen samt styrelsen för skogshögskolan och statens

skogsforskningsinstitut ha i skrivelse den 5 november 1948 hemställt,

att ett område om cirka 400 hektar å västra delen av Bogesunds egendom

skulle upplåtas till föfsöksfält för skogsforskningsinstitutet. Områdets läge

har närmare angivits å en vid skrivelsen fogad karta. I särskild skrivelse

samma dag har sistnämnda styrelse anhållit, att till bestridande av vissa

kostnader i samband med förslagets genomförande måtte anvisas ett belopp

av 385 000 kronor.

Över framställningarna ha utlåtanden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Sveriges

skogsägareförbund.

Till motivering för ifrågavarande förslag har anförts, att skogsforskningsinstitutet

för sin vetenskapliga verksamhet sedan länge vore i starkt behov

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

av ett försöksfält i närheten av Stockholm. Denna fråga hade blivit särskilt

aktuell efter tillkomsten av den genetiska avdelningen år 1946. Försöksfältet

skulle vara lämpligt för plantskolor och skogsvetenskapliga försök och

måste därför uppfylla vissa elementära krav beträffande markbeskaffenhet,

lättillgänglighet och utvidgningsmöjligheter. En ingående rekognoscering

hade givit vid handen, att det för ändamålet bäst lämpade området i närheten

av Stockholm vore västra delen av Bogesund. Detta område innehölle

inalles cirka 400 hektar, varav omkring 90 hektar åker- och betesmark, samt

bestode av brukningsenheterna Holminge, omfattande Holminge 1\ samt

förra torpen Nybygget och Träsket, ävensom Röskär, omfattande Röskär l1,

Ernvik l1 och Sandvreten 1‘ (jämför prop. nr 128/1948).

Den försöksverksamhet, som skulle bedrivas å området, har sammanfattningsvis

angivits skola omfatta i huvudsak följande arbetsuppgifter, nämligen

anläggande av plantskolor, plantskolestudier, undersökningar rörande

de svenska skogsträdens ärftliga konstitution och samspelet mellan arv och

miljö, urvals- och korsningsarbete beträffande olika kvantitativa och kvalitativa

egenskaper, analys av proveniensskillnadernas genetiska underlag, anläggande

av modellplantager och i anslutning därtill analys av lämpliga korsningsförbindelser,

anläggande av arkiv för plusträd, studium av dessas genetiska

konstitution och reaktion mot miljöförändringar samt anläggande av

arboretum för främmande trädslag.

I framställningen har anförts, att samtliga dessa arbetsuppgifter funnes

upptagna i skogsforskningsinstitutets arbetsplaner, dock med undantag för

anläggandet av ett trädarkiv. Avsikten med ett dylikt arkiv vore att där

skulle sammanföras de värdefulla varianterna i de svenska skogarna. Dessa

skulle på så sätt kunna bevaras för all framtid och ständigt stå till förfogande

för växtförädlingen och skogsbruket genom distribution av ympkvistar

till olika intressenter. Domänverket, skogsvårdsstyrelserna och privata

företag'', anslutna till Föreningen för växtförädling av skogsträd och Sällskapet

för praktisk skogsodling, hade utvalt ett stort antal s. k. plusträd,

som skulle ställas till förfogande för arkiveringen. Arkivet hade avsetts att

omfatta omkring 25 000 ympar av cirka 5 000 träd, företrädesvis tall, gran

och björk.

I anslutning till det anförda har i skrivelsen angivits att det föreslagna

försöksområdet syntes böra disponeras sålunda, att vid Röskär med dess

särskilt lämpliga markbeskaffenhet skulle upprättas eu central lör plantskoledrift,

bänkgårdar och skuggård. Dit borde dessutom förläggas växthus,

trädgårdshus och bostad för trädgårdsmästare. I mån av behov kunde

plantskolor även anläggas vid Sandvreten. Området vid Ernvik med dess

mera kuperade terräng skulle tagas i anspråk för arboretet för främmande

trädslag, medan till Holminge borde förläggas arkivet för genetiskt värdefulla

träd. Området nära Träsket borde reserveras för vissa fröplantager.

Permanenta genetiska och andra försök syntes kunna utläggas på olika

platser inom försöksområdet. Försöksfälten vore avsedda att utbyggas successivt

under eu tidrymd av omkring tio år, varav huvuddelen under den

närmaste fyraårsperioden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

” Kungi. Maj.ts proposition nr 49.

Såsom villkor för upplåtelsen har föreslagits skola gälla, att inägoområdena

skulle upplåtas till skogsforskningsinslitutet från den 14 mars 1949

med skyldighet för institutet att respektera gällande avtal om nyttjanderätt

samt att från den tid, då institutet övertoge förvaltningen, svara för å

inägoområdena belöpande skatter och vägunderhåll m. m. Från sagda tid

skulle vidare domänfonden i enlighet med vad som uttalats i prop. nr 158/

1939 tillgodoföras ersättning för upplåtelsen genom särskilt å vederbörande

huvudtitel anvisat anslag. Skogen inom området borde alltjämt kvarstå

under domänstyrelsens förvaltning och intäkterna av den borde tillföras

domänfonden. Skogsforskningsinstitutet borde dock äga rätt att efter samråd

med domänstyrelsens lokalförvaltning verkställa av försöksverksamheten

betingade huggningar och andra åtgärder. Med hänsyn till den stora

betydelse, som ifrågavarande försöksverksamhet beräknades få för skogsbruket

i allmänhet, borde någon avgäld för dispositionen av skogsmarken

för försöksverksamhet ej utgå. Rätten till jakt och fiske å såväl inägor

som skogsmark borde alltjämt disponeras av domänstyrelsen med iakttagande

av att ifrågakommande upplåtelser ej bleve till hinder för institutets

verksamhet.

Såsom förut nämnts har ett belopp av 385 000 kronor ansetts erforderligt

för bestridande av vissa kostnader i samband med genomförandet av

ifrågavarande förslag. Av nämnda belopp ha 125 000 kronor avsetts för anläggande

av trädarkivet och 260 000 kronor för byggnadsarbeten. Härom

har anförts följande.

I olika sammanhang ha medel anvisats till kostnaderna för utförande av

samtliga de arbetsuppgifter, för vilka det föreslagna försöksfältet avsetts

att användas. Ett undantag härifrån utgör dock trädarkivet, varför särskilda

medel måste anvisas till detsamma, om det skall komma till stånd. Enligt

inom skogsforskningsinstitutet verkställda beräkningar uppgå kostnaderna

för arkivet till följande belopp,

Resor för insamling av ympris samt transporter av ris . . kronor 20 000

Arbetskostnader vid ympningen ...................... » 85 000

Utplantering och transporter i samband därmed ........ » 10 000

Diverse kostnader .................................. » jo 000

Summa kronor 125 000.

Förutom anläggnings- och underhållskostnader medför förläggandet av

ett skogsvetenskapligt försöksfält till Bogesund även vissa byggnadskostnader

in. m. Sålunda erfordras att trädgårds- och växthus samt vissa andra

för verksamheten nödvändiga byggnader ävensom hägnader uppföras. Med

hänsyn till att skötseln och bevakningen av anläggningarna fordra, att åtminstone

trädgårdsmästaren stadigvarande bor på platsen, måste även en

trädgårdsmästarbostad byggas. Däremot synas de praktikanter, som under

sommarhalvåret komma att arbeta på försöksfältet, kunna förläggas i de

på Holminge redan befintliga bostadshusen, vilka ursprungligen voro avsedda

att iståndsättas för uthyrning till sommargäster. De nödvändiga byggnaderna

och kostnaderna för deras uppförande in. in. framgå av följande

sammanställning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 49.

Trädgårdshus, innehållande 3 arbetsrum, 1 planteringsrum

och 1 sorteringsrum samt vind och källare med pannrum kronor

Växthus ............................................ *

Redskapsskjul och iskällare .......................... »

Bänk- och skuggård ................................ »

Stängsel och hägnader ..................... »

Trädgårdsmästarbostad, även inrymmande expedition .... »

Reparation av bostadshusen på Holminge .............. »

Inredning och utrustning ..................... »

Summa kronor 260 000.

De sammanlagda nybyggnads- och reparationskostnaderna in. m. uppgå

till ungefär samma belopp, som beräknats för att förnya byggnadsbeståndet

på Holminge, 95 000 kronor, och Röskär, 150 000 kronor, därest dessa

brukningsenheter skulle fortbestå som jordbruk (jämför prop. nr 128 till

årets riksdag). Ett bifall till förevarande förslag medför således, att de för

iståndsättande av Bogesund beräknade och i princip av riksdagen godkända

beloppen skulle kunna minskas med omkring 250 000 kronor. Samtidigt

innebär förslaget, att investeringen i byggnader in. m. för statsverket blott

bleve obetydligt större än den tidigare avsedda.

Med hänsyn till den stora betydelse för skogsnäringen, som trädarkivet

skulle få, bar föreslagits, att kostnaderna för anläggande av detsamma

skulle utgå från diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter för trävaror.

Däremot borde byggnadskostnaderna bestridas av statsmedel. Därest

detta emellertid befunnes icke böra ske, vore det motiverat att även dessa

kostnader finge bestridas av nyssnämnda fondmedel. Såväl kostnaderna för

trädarkivet som byggnadskostnaderna ha föreslagits skola fördelas på tre år.

I framställningen har slutligen i detta sammanhang framhållits att de

medel, som enligt vad förut nämnts stode till förfogande för ifrågavarande

försöksuppgifter, kunde beräknas bliva förbrukade under år 1952. Verksamheten

konime emellertid att även efter nämnda tidpunkt medföra utgifter

för en avsevärd tid framåt. Dessa utgifter, som huvudsakligen avsåge skogsforskningsinstitutets

genetiska avdelning, kunde uppskattas till 38 000 kronor

årligen. Man finge därför räkna med att denna avdelnings årsanslag för

undersökningar in. in. längre fram borde höjas med nyssnämnda belopp.

Yttrandena. Statskontoret har anfört följande.

Vid anmälan för 1948 års riksdag av åtskilliga anslagsfrågor framhöll

chefen för jordbruksdepartementet bland annat, att det ekonomiska läget

nödvändiggjorde en strängt restriktiv prövning av utgifter för annan statlig

eller statsunderstödd verksamhet än sådan, som vore av omedelbart

produktionsfrämjande natur eller medförde omedelbart verkande besparingar.

Dylika synpunkter måste anläggas bland annat på skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet, som i stor utsträckning vore av sådan art, att den gåve

resultat först i framtiden.

Den i föreliggande ärende berörda undersöknings-, försöks- och plantskoleverksamheten

är uppenbarligen en verksamhet pa mycket lång sikt.

Med hänsyn härtill måste, även om verksamheten i och för sig kan anses

värdefull, betänkligheter möta mot ett tillmötesgående av förslaget att för

7

80 000

75 000

15 000

5 000

25 000

45 000

5 000

10 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

ändamålet disponera en del av Bogesundsområdet, detta icke minst som

byggnadsarbeten skulle erfordras i ungefär samma omfattning som om området

disponeras för jordbruksändamål. Huruvida förutsättningar finnas att

under den närmaste framtiden erhålla tillstånd till byggnationer för försöksverksamheten

i fråga, undandrager sig för övrigt statskontorets bedömande.

Därest emellertid Kungl. Maj :t skulle finna skäl medgiva upplåtelse till

skogsforskningsinstitutet av de i ärendet berörda delarna av Bogesundsområdet

för bedrivande därstädes av verksamhet för skogsvårdande ändamål,

böra enligt statskontorets mening samtliga kostnader härför belasta prisutjämningsavgifterna

för exporterade trävaror. Av dessa medel böra således

ersättas icke enbart beräknade utgifter för åstadkommande av ett trädarkiv

och för uppförande av vissa byggnader utan jämväl kostnaderna för

den för verksamheten erforderliga marken, vilka kostnader bestritts genom

ett särskilt investeringsanslag å kapitalbudgeten för innevarande budgetår.

Upplysningsvis vill statskontoret meddela, att per den 26 november 1948

disponerats 624 800 kronor av det för skogsvårdande ändamål avsatta beloppet

å 12 miljoner kronor samt att å diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter

sagda dag kvarstodo odisponerade 2 057 557 kronor 88 öre.

Riksräkenskapsverket har anslutit sig till vad som föreslagits i fråga om

villkoren för upplåtelsen.

Sveriges skogsägares riksförbund har till alla delar tillstyrkt ifrågavarande

förslag. Förbundet har tillika uttalat att förbundet toge för givet,

att fullt säkra garantier skulle givas för att försöksfältet komme att förbliva

intakt och oberoende av en eventuell framtida storstadsbebyggelse i trakten.

Sveriges skogsägareförbund har likaledes tillstyrkt framställningarna.

Förbundet har därvid särskilt understrukit betydelsen ur såväl vetenskaplig

som praktisk synpunkt av uppläggandet av ett trädarkiv och anordnandet

av fröplantager. Vidare har förbundet med stöd av erfarenheterna

från verksamheten inom de enskilda organisationerna vitsordat, att för

plantskoleverksamheten och den genetiska forskningen oundgängligen krävdes

ett trädgårdshus med arbetslokaler samt växthus och bänk- och skugggårdar

ävensom att en specialutbildad trädgårdsmästare måste vara bosatt

på platsen.

Övningsskog för skogshögskolan.

I skrivelse den 20 januari 1949 ha domänstyrelsen samt styrelsen för

skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut anhållit, att ett område

om cirka 215 hektar av Bogesunds egendom måtte upplåtas till skogshögskolan

såsom övningsskog. Området har närmare angivits å en vid skrivelsen

fogad karta. Tillika har sistnämnda styrelse i särskild skrivelse samma

dag hemställt, att till täckande av vissa kostnader i anledning av förslaget

måtte för budgetåret 1949/50 anvisas sammanlagt i runt tal 33 700 kronor.

Såsom motivering av förevarande förslag har anförts i huvudsak följande.

För närvarande disponerar skogshögskolan särskilda övningsskogar å

kronoparkerna Garpenberg, Kloten och Bjurfors. Under de fem terminer,

då undervisningen är förlagd till Stockholm, saknar emellertid högskolan

tillgång till en egen övningsskog. En intimare kontakt mellan den teoretiska

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Mcij.ts proposition nr 49.

och den praktiska utbildningen vid studierna i Stockholm har därför länge

varit ett önskemål.

Genom statens övertagande av Bogesund erbjuder sig ett tillfälle att i

Stockholms omedelbara närhet få tillgång till en för skogshögskolan särdeles

lämplig övningsskog. Representanter för skogshögskolans lärarråd ha

besett Bogesunds egendom och därvid funnit, att det för skogshögskolan

lämpligaste området är beläget öster och nordost om det område skogsforskningsinstitutet

begärt få disponera såsom försöksfält. Området omfattar

cirka 210 hektar övervägande produktiv skogsmark jämte cirka 4 hektar

inägor, de sistnämnda tillhörande torpet Stensängen i områdets västra del

intill Holmingeviken, samt ligger i kommunikationshänseende väl till genom

att landsvägen från Stockholm till Vaxholm bildar gräns för området i dess

nordöstra del. Inägorna vid Stensängen erbjuda gynnsamma förutsättningar

för anläggandet av plantskoleförsök samt för kulturer med högvärdigt

material. Det må även framhållas att enligt den för Bogesund uppgjorda

restaureringsplanen föreslås igenplantering av dessa inägor.

Fördelen för skogshögskolan av att äga tillgång till ifrågavarande område

såsom övningsskog höjes genom den nära kontakt, som härigenom erhålles

med skogsforskningsinstitutets verksamhet å dess förenämnda försöksfält.

Fn annan värdefull kontakt erhålles med skogsvårdsstyrelsen i Stockholms

län, därest dennas planer på att få disponera en närliggande del av Bogesunds

skogar för en skogsvårdsgård komma att förverkligas. Därjämte

skulle området utgöra ett synnerligen värdefullt komplement till befintliga

övningsskogar, vilka äro belägna på kronoparker i Bergslagen och förete

rätt ensartade naturförhållanden och skogsbrukstyper. Bogesundsområdet

erbjuder en härifrån avvikande, omväxlande natur och skogen har tidigare

ej underkastats rationell vård, vilket gör den mera instruktiv för sitt ändamål.

Som ytterligare motiv kan anföras fördelen av att i högskolans närhet

ha tillgång till en demonstrationsskog för besökande utlänningar. Slutligen

kunna de studerandes examensuppgifter med fördel i viss omfattning

förläggas till denna övningsskog liksom givetvis även lärarnas forskningsverksamhet.

Den föreslagna övningsskogen har förutsatts skola disponeras av skogshögskolan

under samma former, som gälla för skogshögskolans övriga från

kronoparker överlåtna övningsskogar. Skogshögskolan skulle alltså planlägga

och så vitt möjligt även leda skogsvårdsåtgärderna, medan domänverket

för dessas utförande skulle tillhandahålla behövlig arbetskraft och

material. Avverkning och försäljning av virke skulle äga rum i domänverkets

regi.

I framställningen har vidare anförts att det, om övningsskogen skulle

kunna skötas rationellt, vore nödvändigt att disponera en skogsskoleutbildad

person. Denne borde dels biträda vid övningar, dels efter anvisning leda

de stämplings- och kulturarbeten samt andra skogsvårdande arbeten, som

komme att bliva erforderliga på övningsskogen. Enär revirets personal näppeligen

kunde ställas till förfogande för ändamålet i erforderlig utsträckning,

syntes det ofrånkomligt, att härför skulle anställas en särskild person

på skogshögskolans stat. Denne skulle då även tjänstgöra på högskolans

andra övningsskogar, vilka nu av hrist på personal ej kunde skötas på önskvärt

sätt, samt på högskolan vid bearbetning av material från fältarbetena

å övningsskogarna, sammanställande av statistiska upgifter från dessa etc.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Med hänsyn till de relativt höga kvalifikationer, som ifrågavarande person

borde besitta, har såsom kompetenskrav ansetts böra uppställas utöver

skogsskola även genomgång av statens skogsmästarskola. I anslutning härtill

har föreslagits samma lönegradsplacering som för motsvarande tjänstemän

vid statens skogsforskningsinstitut, nämligen Ce 19.

Vidare har föreslagits, att en enklare förläggning skulle uppföras å övningsskogen

vid Stensängen. Denna förläggning skulle inrymma ett större

arbets- och dagrum för de studerande samt ett mindre arbetsrum för lärare.

T illika borde av virke från den nuvarande ekonomibyggnaden uppföras

en mindre byggnad som förvaringsplats för cyklar, redskap, plantor,

etc. Den nuvarande bostadsbyggnaden kunde efter renovering användas

som logi för studerande, som vore sysselsatta med examensuppgifter eller

eljest önskade övernatta å skogen. En förutsättning för att Stensängen skulle

kunna användas som förläggningsplats vore emellertid, att den nuvarande

ofarbara vägen mellan Sundby och Stensängen, cirka en kilometer, iståndsattes

och underhölles för biltrafik. Enär denna väg även syntes vara behövlig

för ^transport av skogsprodukter, har denna fråga dock ansetts

bäst kunna lösas genom domänverkets försorg.

Kostnaderna för genomförande av det nu återgivna förslaget ha beräknats

på följande sätt. Till avlöning åt ett skogligt biträde i lönegrad Ce 19

har upptagits ett belopp av i runt tal 8 700 kronor och till resekostnadsoch

traktamentsersättning till denne 2 000 kronor. Ifrågavarande medel ha

föreslagits skola anvisas under skogshögskolans avlönings- respektive omkostnadsanslag

för budgetåret 1949/50. Kostnaderna för uppförande av förläggning

vid Stensängen ha uppskattats till 15 000 kronor. Vidare har för

anläggande av plantskolor in. in. å inägorna vid Stensängen beräknats ett

belopp av 8 000 kronor. Dessa kostnader, tillhopa 23 000 kronor, ha föreslagits

skola anvisas i form av ett särskilt reservationsanslag för nästa budgetår.

Slutligen må nämnas, att löpande driftskostnader vid utförande av

stämplings- och andra skogsvårdsåtgärder utöver kostnaderna för nyssnämnda

skogliga biträde förutsatts skola bestridas av domänverket. Sagda

verk skulle även i vanlig ordning ombesörja avverkning och försäljning av

det utstämplade virket.

I remissutlåtande den 9 februari 1949 har riksräkenskapsverket uttalat,

att ifrågavarande förslag icke givit ämbetsverket någon anledning till erinran.

Skogsvårdsgård för skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län.

Förslaget. Den 15 oktober 1948 uppdrog Kungl. Maj :t åt skogsstyrelsen att

i samråd med domänstyrelsen utreda möjligheterna att anlägga en skogsvårdsgård

på Bogesunds egendom. I skrivelse den 12 januari 1949 har skogsstyrelsen

efter samråd med domänstyrelsen framlagt förslag i ämnet. Förslaget

innebär, att den nordöstra delen av egendomen skall upplåtas såsom

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:ts proposition nr 49.

skogsvårdsgård till skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län och att ett belopp

av 640 000 kronor skall anvisas till uppförande av undervisnings- och

förläggningslokaler å gården. Det föreslagna området, som angivits omfatta

en areal av omkring 468 hektar, har närmare utmärkts å en vid förslaget

fogad karta. Vid förslaget har fogats en skrivelse i ämnet till skogsstyrelsen

från skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län ävensom en av länsarkitekten

S. Häggblom, Gävle, verkställd kostnadsberäkning.

Utlåtanden över förslaget ha avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket

och byggnadsstyrelsen.

I sin skrivelse har skogsstyrelsen till en början motiverat behovet av den

föreslagna skogsvårdsgården. Styrelsen har härvid framhållit den betydelse,

som skogsvårdsstyrelsernas skogsvårdsgårdar hade för den skogliga undervisningen

och upplysningen, samt erinrat om att denna betydelse även understrukits

av bland andra de sakkunniga för yrkesutbildning inom jordbruk

och skogshantering i deras betänkande (SOU 1948: 49). Anskaffande

och iordningställande av dylika gårdar finge anses vara en allmän angelägenhet.

Det vore emellertid givet, att högklassiga skogsvårdsgårdar icke

kunde mera allmänt komma i fråga inom de smärre länen, innan behov

därav blivit klart styrkt. Sålunda syntes det icke för närvarande erforderligt

att inom ett vart av Stockholms, Uppsala och Södermanlands län skulle

uppföras en fullständig anläggning för kontinuerlig skoglig undervisning.

Däremot vore det av behovet påkallat att för det större område, som ifrågavarande

tre län tillsammans bildade, skulle inrättas en högklassig skogsvårdsgård,

där undervisning kunde bedrivas under alla årstider. Härvid

syntes det naturligt att denna gård skulle förläggas till Stockholms län.

I detta sammanhang har skogsstyrelsen vidare erinrat om förenämnda

sakkunnigas förslag att styrelsen skulle anordna och svara för fortbildningskurser

för skogligt utbildade personer. Styrelsen har framhållit, atl

det för dylik kursverksamhet skulle vara av mycket stort värde, om styrelsen

tidvis kunde disponera en skogsvårdsgård i Stockholms närhet, enär

vissa samlingar och instrumentuppställningar funnes tillgängliga enbart i

denna stad.

Såsom önskemål beträffande en skogsvårdsgård i Stockholms län har

skogsstyrelsen uppställt centralt läge, relativt stor skogsmarksareal samt

förläggnings- och skollokaler, som medgåve en kontinuerlig undervisningsverksamhet.

Härjämte vore det önskvärt, att med skogsvårdsgården följde

så litet jordbruk som möjligt, eftersom skogsvårdsstyrelsen icke gärna kunde

driva jordbruk. Skogsstyrelsen har funnit, att nämnda önskemål i huvudsak

kunde tillgodoses inom den angivna delen av Bogesunds egendom.

Beträffande formen för skogsvårdsstyrelsens disposition av området har

skogsstyrelsen föreslagit, att den vanliga ordningen vid upplåtelse från domänstyrelsen

till annan myndighet för särskilt ändamål av mark under statens

domäners fond skulle tillämpas. Fonden borde sålunda årligen genom

särskilt statsanslag beredas ersättning för upplåtelsen enligt grunderna i

prop. nr 158/1939. Denna upplåtelseform medförde den fördelen, att någon

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

definitiv gräns för området icke behövde omedelbart uppdragas. Härigenom

bleve det möjligt att till en början låta upplåtelsen utöver vad i det föregående

föreslagits gälla även vissa ytterområden, intill dess dessa exploaterats

som tomtmark eller dylikt. Skogsstyrelsen har uttalat, att det syntes kunna

överlåtas åt domänstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen att för varje år överenskomma

om det område, som upplåtelsen skulle avse.

Vad angår övriga villkor för upplåtelsen har skogsstyrelsen anfört, att

skogsvårdsstyrelsen borde äga fri dispositionsrätt till skogen å området.

Skulle det befinnas lämpligt att lämna husbehovsvirke till domänverkets

jordbruksarrendatorer från skogsvårdsgården, kunde särskild överenskommelse

härom träffas mellan domänstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen. Vidare

har skogsstyrelsen ansett upplåtelsen böra omfatta jakträtt, då undervisning

i jaktvård kunde komma att meddelas å gården. Då fiskerättsförhållandena

inom Bogesunds egendom icke vore helt reglerade, syntes upplåtelsen däremot

i vart fall för den närmaste tiden icke böra omfatta fiskerätt. Ä andra

sidan borde vid regleringen av fiskerättsförhållandena inom egendomen i sin

helhet även skogsvårdsgårdens önskemål om dylik rätt beaktas. Slutligen

har skogsstyrelsen framhållit att det, i enlighet med vad som tillämpades

vid andra upplåtelser av förevarande art, borde åligga skogsvårdsstyrelsen

att svara för fullgörandet av den kronan enligt lagen om enskilda vägar

åliggande väghållningsskyldigheten för det upplåtna området ävensom för

de på detta belöpande skatterna.

I sin förberörda skrivelse till skogsstyrelsen har skogsvårdsstyrelsen föreslagit

att de för skogsvårdsgården erforderliga byggnaderna skulle förläggas

till Ladvik i nordvästra delen av området. Kostnaderna för dessa byggnader

har skogsvårdsstyrelsen preliminärt beräknat till 700 000 kronor, därav i

runt tal 640 000 kronor till uppförande av dels elevhemsbyggnad avsedd för

28 elever samt inrymmande även bostad för husmor, lärarrum m. m., dels

en köks-, matsals- och skolbyggnad och dels en föreståndarbostad, samt

60 000 kronor för viss utrustning.

För sin del har skogsstyrelsen icke haft något att erinra mot att skogsvårdsgårdens

byggnader förlädes till Ladvik med hänsyn till de fördelar

denna plats erbjöde främst i fråga om kommunikationer, oaktat detta innebure

att byggnaderna skulle komma att ligga utanför det av skogsstyrelsen

föreslagna området för gården. Ej heller har skogsstyrelsen gjort någon invändning

mot de av skogsvårdsstyrelsen angivna byggnadskostnaderna, vilka

befunnits skäliga i betraktande av nuvarande priser ävensom den byggnadsstandard

som borde hållas. Då skogsvårdsstyrelsen icke hade möjlighet

att finansiera byggnadernas uppförande, har skogsstyrelsen hemställt, att

för ändamålet måtte anvisas ett särskilt anslag å 640 000 kronor. Däremot

borde enligt styrelsens mening frågan om anvisande av medel till utrustning

göras beroende av i vad mån skogsvårdsstyrelsens egna medel borde

anlitas härför. Skulle eventuellt statsmedel erfordras för ändamålet, borde

dessa anvisas från skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag. Med hänsyn

till att ifrågavarande utrustning icke behövde anskaffas förrän tidigast un
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl Maj:ts proposition nr 49.

der budgetåret 1950/51, har skogsstyrelsen emellertid ansett detta spörsmål

böra prövas först i samband med anslagsäskandena till skogsvårdsstyrelserna

för sagda budgetår. Även frågan om personalförstärkning för skogsvårdsstyrelsen

i anledning av nu framlagda förslag syntes behöva upptagas

till behandling först i nämnda sammanhang.

Beträffande tidpunkten för upplåtelsen har skogsstyrelsen föreslagit, att

överenskommelse därom borde träffas mellan domänstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen.

Därvid syntes lämpligt, att mark för byggnadsplats skulle

upplåtas snarast, så att byggnadsarbetena kunde igångsättas, samt att skogsmarken

upplätes först då byggnad för den för skogens skötsel erforderliga

personalen kunde tagas i bruk.

Yttrandena. Statskontoret har i princip icke haft något att erinra mot den

föreslagna upplåtelsen samt uttalat att kostnaderna för erforderliga nybyggnader

å området i enlighet med propositionen nr 158/1939 borde uppföras å

kapitalbudgeten under domänfonden. Härvid har ämbetsverket förutsatt, att

inflytande avkastning från området skulle tagas i beräkning vid avvägningen

av det av statsmedel utgående bidraget till skogsvardsstyrelsens verksamhet.

Emellertid har statskontoret tillika ansett det böra övervägas, huruvida

icke det för skogsvårdsgården föreslagna nybygggnadsprogrammmet med

hänsyn till situationen på byggnadsmarknaden borde inskränkas eller helt

ställas på framtiden. I sistnämnda fall skulle förslag i ämnet icke behöva

föreläggas innevarande års riksdag.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att den i ärendet ifragasatta upplåtelseformen

närmast vore tillämplig vid upplåtelse till statlig myndighet.

Då emellertid skogsvårdsstyrelserna med hänsyn till den ställning de numera

intogo i förhållande till statsverket kunde likställas med statliga myndigheter,

syntes en upplåtelse i den form som föreslagits i budgettekmskt

avseende kunna godtagas. Ur statsfinansiell synpunkt skulle det emellertid

enligt verkets mening vara att föredraga att genom anvisande av anslag å

riksstaten eller genom ianspråktagande av reserverade prisutjämningsavgifter

för exporterade trävaror medel ställdes till förfogande för omedelbar

avskrivning ur domänverkets räkenskaper av bokförda värdet för det område,

som upplätes till skogsvårdsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen har ur de synpunkter styrelsen hade att företräda icke

funnit skäl till erinran mot upplåtelsen. Styrelsen har emellertid tillika

framhållit, att den i avsaknad av ritningar över de föreslagna nybyggnaderna

icke kunnat närmare granska byggnadskostnaderna.

Övningsplats för sjökrigsskolan.

Jag torde få erinra om att i förenämnda proposition nr 128/1948 även behandlades

en framställning från chefen för sjökrigsskolan om att få disponera

ett markområde om ca 135 hektar vid Sandviken mellan Frössvik och

Röskär å Bogesunds egendom såsom övningsområde för skolan. Därvid ut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

talade min företrädare i ämbetet, att med den ifrågasatta upplåtelsen borde

anstå, till dess frågan om indragning av flygflottiljen vid Hägernäs blivit

avgjord samt att, därest vid Hägernäs lämpliga områden för skolan icke erbjöde

sig, ärendet borde upplagas till förnyad prövning.

I skrivelse den 26 november 1948 har nu arméns fortifikationsförvaltning

hemställt, att berörda område, vilket närmare utmärkts å en vid skrivelsen

fogad karta, utan ersättning skulle upplåtas för angivna ändamål. Till motivering

av framställningen har anförts följande.

Med anledning av vad i prop. nr 128/1948 uttalats hemställde chefen för

sjökrigsskola11 hos chefen för Roslagens flygflottilj om yttrande, huruvida

för ändamålet lämpligt område funnes å flygvapnet tillhörig mark vid Hägernäs.

Av flottilj chefens yttrande, vilket sedermera bekräftats av chefen

för flygvapnet, framgår, att det av flygvapnet disponerade markområdet vid

Hägernäs på grund av dess ringa areal och med hänsyn till omgivande bostadsbebyggelse

över huvud taget icke är lämpligt såsom övningsområde för

sjökrigsskolan, vilket gäller även sedan flygflottiljen omändrats till radarskola

och stamflygförarskola. Under åberopande härav har skolchefen hos

chefen för marinen hemställt, att denne måtte utverka, att det föreslagna

området upplätes till sjökrigsskolans disposition. Chefen för marinen bär

därefter överlämnat ärendet till fortifikationsförvaltningen för handläggning

och därvid anhållit, att då den av sjökrigsskolan disponerade övningsterrängen

på grund av påbörjad och planerad bebyggelse icke längre kunde

anses uppfylla rimliga anspråk på en övningsplats av här avsett slag, åtgärder

måtte vidtagas för att området snarast möjligt skulle kunna tagas i

bruk av sjökrigsskolan.

Sjökrigsskolan disponerar för närvarande för övningar två i enskild ägo

varande områden om 51,2 och 2,9 hektar belägna i Näsby centralpark och

Viggbyholm. Tillståndet att begagna de två områdena gäller endast intill dess

marken skall styckas för bostadsbebyggelse. Då exploatering av vissa delar

av marken redan påbörjats, har det blivit angeläget att snarast möjligt skaffa

ett nytt övningsområde för utbildning i handvapen- och fälttjänst. Verkställda

undersökningar ha givit vid handen, att ifrågavarande område under

kronocgendomen Bogesund är det för ändamålet lämpligaste bland annat

på grund av tillgången till en relativt lång och för landstigningsövningar

lämplig strand. Den totala arealen utgör ca 135 hektar, varav ca 15 hektar

bestå av åker och äng och ca 120 hektar av skogsmark. Området är avsett

att huvudsakligen användas för skjututbildning (fältskjutning med handvapen),

handvapentjänst, sprängtjänst, landstigningsövningar, fälttjänst (bivackering,

orientering m. in.) samt simning och rekreation. Med utgångspunkt

från nuvarande förhållanden torde övningar komma att bedrivas med

högst 200 man i sänder och skjutning skulle i regel förekomma minst en

gång varje vecka året om. Hinder skulle icke behöva föreligga mot att under

tiden mellan skjutövningarna utnyttja inägojorden såsom bete. Stängsel

skulle icke uppföras omkring området. Därest icke några av de byggnader,

som finnas å områdets östra del, kunna få disponeras för skolans räkning,

torde därå böra uppföras ett enkelt förrådshus och en värmestuga, varjämte

eu brygga skulle anläggas vid Sandviken.

För egen del får fortifikationsförvaltningen framhålla, att det med hänsyn

till svårigheten att för rimliga kostnader erhålla lämpligt övningsområde

för sjökrigsskolan synes synnerligen önskvärt att, sedan Bogesunds

egendom förvärvats av kronan, för övningarna erforderligt område om möjligt

upplåtes å egendomen tillhörig mark. Det av chefen för sjökrigsskolan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

15

föreslagna området synes väl lämpat för ändamålet. Vad angår villkoren för

upplåtelsen torde det böra uppdragas åt domänstyrelsen och fortifikationsförvaltningen

att träffa avtal därom.

Riksräkenskapsverlcet har i remissutlåtande den 9 februari 1949 anfört,

att man beträffande formen för ifrågavarande upplåtelse kunde välja närmast

mellan två olika alternativ. Antingen kunde förvaltningen av området

överflyttas till fortifikationsförvaltningen och området i samband därmed

överföras till försvarets fastighetsfond, eller kunde upplåtelsen ordnas på

sätt i ärendet föreslagits. Ämbetsverket har förklarat sig icke ha något att

erinra mot sistnämnda alternativ.

Fortsatt upprustning av Bogesund.

Slutligen har domänstyrelsen i skrivelse den 27 november 1948 hemställt,

att för fortsatt upprustning av Bogesunds egendom måtte för budgetåret

1949/50 anvisas ett reservationsanslag av 500 000 kronor. Vid sin beräkning

av medelsbehovet har styrelsen tagit hänsyn till de ändringar i den av Bogesundsutredningen

uppgjorda upprustningsplanen, som ett genomförande av

förslagen att inrätta en försöksgård å egendomen och att upplåta ett område

därstädes till försöksfält åt skogsforskningsinstitutet skulle medföra.

Styrelsen har sålunda räknat med, att endast följande brukningsenheter

skulle kvarstå under styrelsens förvaltning, nämligen Tenö, Bullerholmen,

Broknäs, Nibble, Gåsvik, Ut-Eke, Ådalen och Frössvik. Vidare har styrelsen

förutsatt, att det för innevarande budgetår till upprustning av Bogesund anvisade

anslaget å 1 000 000 kronor skulle komma att helt disponeras under

budgetåret.

Med nu angivna utgångspunkter har domänstyrelsen uppgjort följande

specifikation av det äskade anslagsbeloppet.

Gåsvik

Nybyggnad av arrendatorsbostad........

Nybyggnad av djurstallar .............

Ombyggnad av lada ...................

..... 31 000

..... 10 000

38 000

41 000

Nybyggnad av vagn- o. redskapsbod .....

Konservering av parstuga..............

Vatten och avlopp .....................

10 000

4 000

8 000

101 000

Nibble

Nybyggnad av ekonomibyggnad .........

Nybyggnad av vagn- o. redskapsbod .....

Vatten och avlopp .....................

46 000

10 000

9 000

65 000

Sundby

Ombyggnad av arrendatorsbostad .......

Vatten och avlopp .....................

30 000

9 000

39 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Ådalen

Ombyggnad av arrendatorsbostad .................. 23 000

Nybyggnad av djurstallar................... 10 000

Ombyggnad av lada ........................ 5 000 15 OOO

Nybyggnad av vagn- o. redskapsbod ................ 8 000

Vatten och avlopp ................................ 7 000

Tenö

Reparation av arrendatorsbostad................... 10 000

Vatten och avlopp ................................ 4 000

Reparation av driftsbyggnaden .................... 1 800

Ut-Eke

Reparation av arrendatorsbostad................... 25 000

Vatten och avlopp ................................ 2 000

Elektrifiering av nämnda gårdar ävensom Frössvik och Rroknäs

Skogsarbetarbostäder och en kronojägarbostad i huvudsak enligt

Rogesundsutredningens förslag ......................

Vägarbeten ..............................................

I runt tal summa kronor

53 000

15 800

27 000

19 000

85 000

75 000

500 000.

Departementschefen.

Vad först angår förslaget om att inrätta en försöksgård å Rogesund torde

jag få erinra om att Kungl. Maj :t tidigare denna dag på min hemställan

beslutat uppdraga åt lantbruksstyrelsen och statens lantbruksförsök att utarbeta

en plan för den fortsatta utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten.

Därvid skulle bland annat prövas lämpligheten av att till Bogesund förlägga

en försöksgård av nu ifrågasatt typ. I avbidan på resultatet av denna

utredning torde ställning nu icke böra tagas till sagda förslag.

De framställningar, som gjorts om upplåtande av vissa delar av Bogesund

för olika skogliga ändamål, synas alla väl motiverade. Med hänsyn till den

stora betydelse, som skogsforskningsinstitutets verksamhet har, finner jag

det sålunda angeläget, att institutets behov av ett försöksfält i närheten av

Stockholm skall bliva tillgodosett. Även det trädarkiv, som skulle ingå i detta

försöksfält, synes kunna bliva av stor betydelse för skogsnäringen. Jag anser

det vidare önskvärt, att skogshögskolan skall äga använda viss del av skogsmarken

å egendomen såsom övningsskog, då utbildningen därigenom torde

kunna effektiviseras. Genom att förlägga en skogsvårdsgård till Bogesund

synes man slutligen kunna på ett tillfredsställande sätt lösa problemet att

finna en fast förläggningsplats för den skogliga upplysnings- och undervisningsverksamheten

inom Stockholms län. En dylik skogsvårdsgård torde

dessutom, såsom skogsstyrelsen framhållit, även kunna få stor betydelse

för sagda verksamhet inom Uppsala och Södermanlands län.

Jag kan alltså i princip ansluta mig till samtliga dessa i skogsvårdens

intresse framlagda förslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungi. Maj:ts proposition nr 49.

Vad härefter angår frågan om övningsområde för sjökrigsskolan har det

numera visat sig, att det av flygvapnet disponerade markområdet vid Hägernäs

icke lämpar sig för detta ändamål. Av den förebragta utredningen framgår

vidare, att även andra förslag till lösning av förevarande spörsmål varit

på tal men av olika anledningar måst förkastas. Under sådana omständigheter

har jag intet att erinra mot att området vid Sandviken mellan Frössvik

och Röskär å Bogesunds egendom tages i anspråk för att tillgodose sjökrigsskolans

behov av mark för övningsändamål.

Det område, som föreslagits skola upplåtas för sistnämnda ändamål,

sammanfaller emellertid delvis med det område, vilket skogsforskningsinstitutet

önskar disponera som försöksfält. En jämkning av de ifrågasatta

gränserna för dessa områden blir därför nödvändig.

Jag torde få erinra om att min företrädare i ämbetet i propositionen nr

128/1948 uttalade, att förvaltningen av Bogesunds egendom tills vidare borde

få kvarligga hos domänstyrelsen, vilken den 30 mars 1946 av Kungl.

Maj :t förordnats att taga egendomen i besittning för kronans räkning. Någon

erinran häremot gjordes ej av riksdagen. Denna beviljade jämväl de i

propositionen begärda anslagen för budgetåret 1948/49, nämligen å kapitalbudgeten

under statens domäners fond ett investeringsanslag å 12 900 000

kronor för inlösen av egendomen samt a driftbudgeten under nionde huvudtiteln

ett reservationsanslag för iståndsättande av egendomen å 1 000 000

kronor.

Ett genomförande av de här förordade förslagen om upplåtelse av vissa

delar av egendomen torde ej böra föranleda någon ändring i fråga om förvaltningen

av egendomen i övrigt. För de upplåtna områdena torde ersättning

till domänfonden böra utgå enligt de grunder, som angivits i propositionen

nr 153/1939.

Enligt vad i ärendet anförts disponerar skogsforskningsinstitutet medel

till bestridande av utgifterna under de närmaste åren för verksamheten vid

det föreslagna försöksfältet, med undantag för kostnaden för anläggande

av ett trädarkiv. För detta ändamål har ett belopp av 125 000 kronor ansetts

erforderligt. Vidare har beräknats ett belopp av 260 000 kronor till uppförande

och reparation av nödvändiga byggnader och hägnader å försöksfältet.

Kostnadsberäkningarna synas böra godtagas. Inrättandet av trädarkivet

torde, såsom styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet

framhållit, få anses vara en åtgärd av sådan beskaffenhet, att kostnaderna

därför böra kunna bestridas ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter.

Enligt vad jag inhämtat har chefen för folkhushållningsdepartementet

för avsikt att upptaga detta spörsmål i ett senare sammanhang.

Engångskostnaderna för uppförande och reparation av vissa byggnader

och hägnader å försöksfältet torde däremot böra bestridas från ett

särskilt reservationsanslag å driftbudgeten, benämnt Statens skogsforskningsinslitut:

Byggnadsarbeten å försöksfält vid Bogesund. Dessa kost
2

11 ih(ing till riksdagens protokoll 191/9. 1 samt. Nr 49.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

nader torde, såsom föreslagits, böra fördelas på tre år. Enligt vad institutet

under hand uppgivit erfordras under nästa budgetår icke högre anslag

för ändamålet än 30 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att Bogesundsutredningen i

sitt i propositionen nr 128/1948 anmälda betänkande beräknat utgifterna

för att upprusta byggnaderna å Holminge och Röskär för jordbruksändamål

till sammanlagt 245 000 kronor. Ett genomförande av nu förevarande

förslag skulle alltså, såvitt angår byggnadsverksamheten å brukningsdelarna,

medföra blott en obetydlig kostnadsökning i förhållande till förstnämnda

alternativ.

Jag har ej heller något att erinra mot skogshögskolans framställning om

anslag å 23 000 kronor för utförande av vissa byggnadsarbeten in. in. å övningsskogen

vid Stensängen. Beloppet torde böra upptagas å driftbudgeten

för nästa budgetår under ett särskilt reservationsanslag, benämnt Skogshögskcdan:

Byggnadsarbeten å övningsskog vid Bogesund. Däremot är jag icke

för närvarande beredd att tillstyrka förslaget, att vid högskolan skulle anställas

ett skogligt biträde i lönegrad Ce 19 med huvudsaklig uppgift att

sköta den nya övningsskogen. Tills vidare torde skötseln av denna skog

kunna ordnas med anlitande av högskolans tillgängliga resurser.

Vad angår framställningen om anslag till uppförande av byggnader å den

planerade nya skogsvårdsgården torde det väl, om denna skogsvårdsgård

skall komma till stånd, bliva nödvändigt att anslag av statsmedel beviljas

för ändamålet. Med hänsyn till omfattningen av dessa byggnadsarbeten kan

jag dock icke tillstyrka, att medel nu skola anvisas härför. Under sådana

förhallanden torde även böra ansta med upplåtandet av den mark, som är

avsedd att ingå i skogsvårdsgården. Riksdagens medgivande torde böra inhämtas

till de i det föregående föreslagna upplåtelserna av mark till skogsforskningsinstitutet,

skogshögskolan och sjökrigsskolan. Likaså torde redan

nu böra begäras dylikt medgivande till att vid lämplig tidpunkt till skogsvårdsstyrelsen

i Stockholms län upplåta den för berörda skogsvårdsgård avsedda

marken. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.

Maj :ts bemyndigande, vederbörande myndigheter att meddela närmare bestämmelser

rörande tidpunkten för upplåtelserna ävensom beträffande övriga

villkor för desamma. I samband därmed torde även spörsmålet om

den närmare gränsdragningen mellan det område, som bör disponeras av

skogsforskningsinstitutet, och det område, som bör upplåtas såsom övningsområde

för sjökrigsskolan, få upptagas till avgörande.

Den under innevarande budgetår påbörjade upprustningen av Bogesunds

egendom torde böra fortsättas under nästa budgetår. För detta ändamål

har domänstyrelsen begärt ett anslag å 500 000 kronor. Även sedan de förbättringsåtgärder

vidtagits, för vilka medel anvisades år 1948, återstå betydande

brister att avhjälpa å egendomen. Jag finner det angeläget att detta

skall ske snabbt och har intet att erinra mot de belopp som domänstyrelsen

beräknat för ändamålet. Med hänsyn till de här föreliggande speciella om
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49-

19

ständigheterna torde, i likhet med vad som gällt under innevarande år, kostnaderna

allenast förskottsvis böra bestridas från domänfonden och denna

därefter erhålla ersättning för desamma genom ett särskilt reservationsanslag,

benämnt Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

iståndsättande av Bogesunds egendom.

Beträffande den fortsatta upprustningen torde jag här få erinra om att

domänstyrelsen i sina nu framlagda kostnadsberäkningar utgått från att

förslaget att inrätta en försöksgård å Bogesund skulle genomföras. Några

medel för upprustning av de delar av egendomen, som beröras av detta

förslag, ha därför icke inräknats i det begärda anslaget. Såsom jag förut

anfört har jag emellertid icke ansett mig nu kunna tillstyrka nämnda förslag.

Då såsom en följd härav sagda delar av Bogesund tills vidare böra förvaltas

av domänstyrelsen på samma sätt som för närvarande, kunna upprustningsåtgärder

bliva erforderliga jämväl därstädes. Härvid bör dock givetvis

iakttagas att inga åtgärder vidtagas, som kunna föregripa det slutliga

ställningstagandet till frågan om försöksgårdens förläggning. Någon ökad

medelsanvisning för upprustning av Bogesund i anledning av vad nu anförts

torde icke vara erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) godkänna vad i det föregående anförts angående upplåtelse

av vissa delar av Bogesunds egendom till skogshögskolan,

statens skogsforskningsinstitut, skogsvårdsstyrelsen

i Stockholms län samt sjökrigsskolan;

2) å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Skogshögskolan: Byggnadsarbeten å övningsskog

vid Bogesund ett reservationsanslag av 23 000 kronor,

b) till Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten

å försöksfält vid Bogesund ett reservationsanslag av 30 000

kronor, samt

c) till Ersättning till statens domäners fond för utgifter

för inståndsättande av Bogesunds egendom ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hanns Otto Duselius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten å Bogesimds egendom m. m. a1 i texten
  2. JoU 1949:12 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten å Bogesunds egendom m. m. s. 1 i texten