Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1949/50 till avlöningar vid de allmänna läroverken

1949-02-18 · 42 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 42 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:55, Angående anslag för budgetåret 1949/50 till avlöningar vid de allmänna läroverken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

1

Nr 55.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1949/50 till avlöningar vid de allmänna

läroverken; given Stockholms slott den 18 februari

1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Josef Weijne.

I propositionen föreslås i huvudsak:

1) inrättande av en ny 5-årig samrealskola i Blackeberg i Stockholm,

2) överflyttning av en 5-årig realskollinje från realskolan för gossar i

Malmö till Johannes samrealskola därstädes,

3) upprättande av en 5-årig realskollinje vid samrealskolan i Lund och

samtidig indragning av en 7-årig linje vid kommunala flickskolan därstädes,

4) ny avlöningsgruppering för rektorerna vid de allmänna läroverken och

de högre kommunala skolorna, att gälla från den 1 juli 1949 intill utgången

av juni 1955,

5) inrättande av följande antal nya ordinarie lärartjänster vid läroverken,

nämligen 2 rektors-, 10 lektors-, 261 adjunkts- och 10 ämneslärarinnetjänster

samt 10 övningslärartjänster, av vilka tjänster sammanlagt 55 tillsättas

genom överflyttning av lärare från under förstatligande varande

kommunala mellanskolor.

Anslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar föreslås för budgetåret

1949/50 uppfört med 59 105 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 3 223 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 19//9. 1 saml. Nr 55.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 18 februari 1949.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld,

Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkten 166, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkna till Allmänna läroverken:

Avlöningar ett förslagsanslag av 60 000 000 kronor.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, torde jag få ånyo anmäla detsamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

3

I. Organisationsfrågor.

Framställningar om upprättande av nya statliga

gymnasier. I propositionen 1947: 151 lämnades (s. 2 ff.) en redogörelse

för gymnasiefrågans läge i landsorten, till vilken redogörelse torde få hänvisas.

I 1948 års åttonde huvudtitel (s. 177) anmäldes vidare, att, sedan

förutnämnda proposition framlagts för 1947 års riksdag, framställningar

gjorts om inrättande av statliga gymnasier i Borlänge, Karlskoga, Piteå,

Åmål och Ängelholm. Framställningarna rörande gymnasier i de sistnämnda

två städerna utgjorde upprepningar av tidigare inkomna ansökningar.

Under år 1948 ha ytterligare framställningar i samma syfte inkommit, nämligen

från Värnamo, Älmhult, Söderhamn och Ljungby.

Skolöverstyrelsen har i utlåtanden över framställningarna erinrat, att 1946

års skolkommission hade i uppdrag bland annat att utreda frågan om

eventuell utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen, varför ansökningarna

syntes böra överlämnas till kommissionen för beaktande i samband

med nämnda uppdrag. Beträffande Värnamo och Älmhult har överstyrelsen

vidare anfört, att de där befintliga samrealskolornas lokaler icke

vore tillfredsställande och att eventuella framställningar om kommunala

gymnasier å dessa orter icke skulle av överstyrelsen kunna tillstyrkas,

förrän samrealskolornas lokalfrågor bragts närmare en tillfredsställande

lösning.

Upprättande av samrealskola i Blackeberg i Stockholm.

Genom statsmakternas beslut har från och med innevarande budgetår

upprättats en samrealskola i Brännkyrka. I den skrivelse från Stockholms

stad, vari framställning gjordes om inrättande av sagda läroverk,

anhölls även att Kungl. Maj:t ville föranstalta om sådan förstärkning av

läroverksorganisationen inom de södra och västra förortsområdena, som i

övrigt påkallades av huvudstadens befolkningsutveckling. I utlåtande den

10 november 1947 över framställningen framhöll överstyrelsen, efter att

ha förordat upprättande av en samrealskola i Brännkyrka, att även inom

de västra förorterna realskoleproblemet vore brännande och att ett starkt

behov förelåge av en ny realskola i detta område för att avlasta Ängbyläroverket,

som eljest snart skulle bli oformligt stort. Överstyrelsen förklarade

sig emellertid icke beredd att då framlägga något konkret förslag

i ämnet, men hade för avsikt att hos Stockholms stad begära ett preciserat

förslag härutinnan. Sedan dylik begäran framställts, ha stadsfullmäktige i

Stockholm, i skrivelse den 19 maj 1948 hemställt, att Kungl. Maj:t ville

vidtaga åtgärder för upprättande senast från och med hösten 1949 av ett

nytt samläroverk i Blackeberg. Framställningen har tillstyrkts av överståthållar

ämbetet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 2 september 1948 över framställningen

föreslagit, att en samrealskola med fyra 5-åriga linjer måtte successivt

från och med det budgetår, då Stockholms stad ställt lämpliga lokaler

till förfogande, dock tidigast budgetåret 1949/50, upprättas i Blackeberg,

att en rektorstjänst i Cb 9 och tre adjunktstjänster måtte inrättas vid

skolan från och med det budgetår då den börjar sin verksamhet, samt att

för nämnda budgetår måtte anvisas i runt tal 72 000 kronor för ändamålet.

Överstyrelsen framhåller, att behovet av en ny realskola för avlastning

av nya elementarskolan i Ängby nu framträdde med än större styrka än

tidigare. Nämnda läroverk hade vid början av höstterminen 1948 987 lärjungar.

Då gymnasiet ännu endast omfattade två ringar, komme läroverket

att automatiskt växa under de närmaste åren till mer än 1 200 lärjungar.

Läroverket skulle då bli landets största, mer än 200 lärjungar större än

det närmast följande. Det vore uppenbart, att denna situation icke borde

få inträda. Åtminstone två linjer av den 5-åriga realskolan borde därför

flyttas från läroverket.

Överstyrelsen framhåller vidare, att även i fråga om antalet godkända

inträdessökande, som icke kunnat beredas plats i klass 1° i de båda statliga

läroverken i Bromma, visade erfarenheterna från våren 1948 en försämring.

Då avvisades nämligen 158 godkända (80 gossar och 78 flickor) mot

82 året förut. En del av de icke intagna flickorna torde vara placerade i

kommunala flickskolor och en del av de avvisade torde också ha intagits

i de klasser inom folkskolan, där försök med inbyggd s. k. engelsklinje

pågår. Under alla omständigheter vore dock antalet avvisade godkända

inträdessökande så stort, att underlag funnes för åtminstone två nya avdelningar

av klass l5 (maximalt 70 lärjungar). Överstyrelsen räknade därför

med att det nya läroverket borde organiseras med fyra 5-åriga realskollinjer.

Något behov av 4-årig realskollinje förelåge icke, då denna linje

vid högre allmänna läroverket i Bromma vore mer än tillräcklig för det

förefintliga behovet inom de västra förorterna.

Kostnaderna för den nya samrealskolan ha av överstyrelsen beräknats

till i runt tal 72 000 kronor under första året och till i runt tal 327 000

kronor vid fullt genomförd organisation. Överstyrelsen förutsätter, att för

skolans upprättande uppställas sedvanliga villkor rörande tillhandahållande

av lokaler m. m. samt beviljande av ett engångsanslag å 10 000 kronor till

undervisningsmateriel och bibliotek vid skolan.

Överflyttning av en 5-årig realskollinje från realskolan

i Malmö till Johannes samrealskola därstädes.

Vid realskolan i Malmö (endast för gossar) har genom Kungl.

Maj:ts beslut den 13 augusti 1948 under läsåret 1948/49 fått upprättas en

femte avdelning av klass l5. På grund av bristande utrymme i realskolans

lokaler har denna avdelning förlagts till Johannes samrealskola i Malmö.

Sistnämnda skola, som från och med budgetåret 1947/48 står under om
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55. 5

bildning från kommunal mellanskola, är organiserad endast med 4-årig

realskollinje.

I skrivelse den 29 oktober 1948 ha stadsfullmäktige i Malmö anhållit, att

Kungl. Maj:t måtte medgiva, att en 5-årig realskollinje överflyttas från

realskolan i Malmö till Johannes samrealskola på så sätt, att från och med

läsåret 1949/50 en avdelning av klass l5 och en av klass 25 upprättas vid

samrealskolan och följande år successivt följande klasser av linjen och att

samtidigt den från och med innevarande läsår nyinrättade linjen vid realskolan

indrages. Staden har samtidigt gjort vederbörliga åtaganden rörande

tillhandahållande av undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

för den föreslagna nya linjen vid samrealskolan.

I en gemensam skrivelse till lokalstyrelserna vid ifrågavarande skolor

ha skolornas rektorer framhållit bland annat följande.

Såvitt nu kunde bedömas kunde den från och med innevarande läsår

upprättade avdelningen av klass l5 vid realskolan i Malmö icke heller

kommande år få lokaler i denna skolas byggnad och ännu mindre kunde

plats där beredas för efterföljande avdelningar i den nu påbörjade serien.

En anordning som den nuvarande med avdelningen placerad i en skolas

byggnad men administrerad av en annan skola medförde stora olägenheter

såväl för skolans ledning som för avdelningens lärare och lärjungar. Skolornas

arbetsordningar måste delvis samordnas framförallt med avseende på

specialrummens utnyttjande, vilket erbjöde stora svårigheter, så mycket

mera som arbetsordningarna i sig själva vore komplicerade. Rektors tillsyn

över undervisningen försvårades. Vidare kunde det ej undvikas, att vissa

lärare finge undervisa i båda byggnaderna.

Skolöverstyrelsen fann i utlåtande den 29 november 1948 starka skäl

tala för bifall till framställningen. Några ekonomiska konsekvenser vore,

framhöll överstyrelsen, icke förknippade därmed, ej heller andra konsekvenser,

som kunde inge tvekan.

Statskontoret anförde för sin del, att ett bifall till framställningen skulle,

såvitt statskontoret kunde finna, innebära ett principiellt vittgående

ingrepp i den bestående läroverksorganisationen i Malmö, vilket förutsatte

riksdagens medverkan. Då statskontoret icke heller vore övertygat om

lämpligheten att särskilt i nuvarande läge utbygga Johannes samrealskola

med en 5-årig linje, ansåge sig ämbetsverket icke böra förorda bifall till

framställningen.

I förnyat utlåtande den 30 december 1948 har skolöverstyrelsen i anledning

av vad statskontoret anfört erinrat om att en organisationsändring

av samma slag vidtagits, då samrealskolan i Solna från och med hösten

1944 erhöll en 5-årig realskollinje genom överflyttning från Vasa realskola

i Stockholm. Liknande skäl som för denna omorganisation skulle kunna

anföras för den nu ifrågavarande. Men överstyrelsen ansåge, att frågan

låge ännu enklare till i detta fall. I realiteten vore nämligen organisationsändringen

redan vidtagen och det gällde endast att på ett ändamålsenligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts -proposition nr 55.

sätt ordna sambandet mellan de båda skolorna. Det måste givetvis, framhåller

överstyrelsen slutligen, vara en rationellare anordning, att de i Johannes

samrealskolas lokaler läsande klassavdelningar, som hörde till Malmö

realskola, organisatoriskt inordnades i den förra skolan.

Lpprättande av en 5-å rig reals kollinje vid sam realskolan

i Lund och samtidig indragning av en 7-å r i g

linje vid kommunala flickskolan därstädes. Den kommunala

flickskolan i Lund omfattar dels en 7-årig linje, som bygger på

folkskolans fjärde klass, dels ock en 6-årig linje, byggande på folkskolans

sjätte klass. Övergång kan ske till första ringen av 4-årigt gymnasium från

klass 57 respektive klass 4°, varvid prövning fordras i matematik och kemi.

På den 7-åriga linjen finnas för närvarande dubbla avdelningar av klasserna

1‘—57. — Samrealskolan i Lund, som från och med budgetåret 1948/49

står under ombildning från kommunal mellanskola, är organiserad endast

med 4-årig linje. Kommunala flickskolan och samrealskolan (kommunala

mellanskolan) äro inrymda i samma byggnad och ha gemensam rektor. —

\ idare må här nämnas, att katedralskolans i Lund realskola är organiserad

med 5-årig linje och upplåten endast för gossar.

I skrivelse den 29 juni 1948 ha stadsfullmäktige i Lund anhållit, antingen

att en 5-årig realskollinje för flickor upprättas vid samrealskolan i Lund

och att samtidigt en av de 7-åriga flickskollinjerna indrages, eller att flickor

i viss närmare angiven utsträckning få tillträde till den 5-åriga realskolan

vid katedralskolan.

I eu skrivelse, som tillställts stadsfullmäktige från en av fullmäktige tillsatt

kommitté för utredning angående ordnandet av det högre flickskoleväsendet

i Lund, har anförts bland annat följande.

Först har framhållits den stora brist i den nuvarande skolorganisationen

i staden, som låge däruti, att ej någon 5-årig reallinje stode öppen för flickor.

Detta innebure, att flickor, som inriktade sig på gymnasiestudier,

måste gå ett år längre än gossar, nämligen till och med klass 57 i flickskolan

i stället för annars klass 45 i realskolan, vilket medförde ökade utgifter

icke bara för föräldrarna utan även för det allmänna. Det låge vidare

en uppenbar orättvisa däri, att flickor, som ginge från kommunala flickskolans

femte klass till gymnasiet, måste pröva i två ämnen, medan gossar

från realskolan intoges utan prövning. Kommittén funne det därför önskvärt,

att även flickorna finge tillträde till en 5-årig realskollinje. Detta kunde

ske på två sätt. Det ena vore att vid samrealskolan (kommunala mellanskolan)

upprätta en 5-årig linje, tillgänglig för flickor. Samtidigt skulle en

av de 7-åriga flickskollinjerna indragas. Den andra utvägen vore att öppna

katedralskolans realskola, nu organiserad med tre realskolavdelningar, för

flickor. För att förhindra, att flickor skulle tränga ut pojkarna — någon

ytterligare parallellavdelning vore icke möjlig att inrätta på grund av lokalsvårigheter

— skulle man tills vidare nöja sig med att endast taga in så

många flickor i realskolans första klass, som motsvarade 1/3 av hela antalet

intagna elever, d. v. s. 30—35 av 100—105.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Skolöverstyrelsen har anfört följande:

Huvudförslaget innebär, att de flickor, som avse att övergå till gymnasium,

vinna ett år genom att klasserna l7—57 utbytas mot 1°—4°. Ett

sådant utbyte medför minskat lärarbehov, vilket är av betydelse vid nuvarande

lärarbrist, och minskat behov av lokaler, vilket också är önskvärt

med hänsyn till skolans lokalutrymmen. Även från° ekonomisk synpunkt

innebär utbytet en besparing för det allmänna. Då staten icke betalar

lärarlönerna vid de högre kommunala skolorna helt, blir det för staten

en mindre utgiftsökning. Besparingen kommer alltså kommunen till del.

Några invändningar mot den föreslagna omorganisationen synas icke

kunna göras.

Överstyrelsen anser sig dock icke kunna tillstyrka, att ifrågavarande linje

vid samrealskolan skall förbehållas flickor, såsom föreslagits.

Även det alternativa förslaget synes vara acceptabelt. Dock är det avgjort

mindre lämpligt än huvudförslaget med hänsyn till katedralskolans

lokalutrymmen.

Överstyrelsen har i anslutning härtill tillstyrkt, att en 5-årig realskollinje

upprättas vid samrealskolan i Lund och att samtidigt en av de 7-åriga

linjerna vid kommunala flickskolan i Lund indrages. Organisationsändringen

borde successivt ske med en klass om året, börjande med 1° respektive

l7 från och med läsåret 1949/50. Såsom villkor för organisationsförändringen

borde föreskrivas, att Lunds stad åtager sig att för den nya

realskollinjen tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning. Sedvanligt villkor angående rektors och vaktmästarpersonalens

bostäder hade kommunen redan åtagit sig i samband

med samrealskolans upprättande.

Beräkning av antalet klassavdelningar m. m. Antalet

lärjungar och klassavdelningar vid de allmänna läroverken för nästa läsår

beräknas av skolöverstyrelsen på sätt framgår av följande tabell, varvid

hänsyn endast tagits till sådana organisatoriska förändringar, som föranledas

av det fortgående förstatligandet av kommunala mellanskolor:

Lärjungar

Klassavdelningar

i nybörjaravdelningar

Totalt

nybörj aravdelningar

Totalt

realskolan

gymnasiet

antal

realskolan

gymnasiet

antal

Läsåret 1948/49.......

IS 507

4 458

73747

572

187

2 782

Ökning 1949/50:

a) Läroverk utom de kom- munala mellanskolor, som

beräknas komma under

förstatligande från och

med 1949/50 .......

923

222

5 503

22

7

166

b) Kommunala mellanskolor,

som beräknas komma un- der förstatligande från och

med 1949/50 .......

40

40

2

2

Summa

19 470

4 G80

79 290

596

194

2 950

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Överstyrelsen har alltså beräknat det totala antalet klassavdelningar

nästa läsår till 2 950, innebärande en ökning med 168 avdelningar. Tages

hänsyn även till den föreslagna samrealskolan i Blackeberg samt den förordade

5-åriga linjen vid samrealskolan i Lund, ökas dessa siffror med 3 till

2 953 respektive 171 avdelningar.

Genom beslut den 4 juni 1948 har Kungl. Maj:t föreskrivit, dels att intagning

av elever i första kretsen, ringen eller klassen vid följande läroverkslinjer

icke finge äga rum, därest icke Kungl. Maj:t efter särskild framställning

så medgåve, nämligen de treåriga latinlinjerna vid högre allmänna

läroverken i Halmstad, Karlskrona, Kristianstad och Västerås, högre allmänna

läroverken för gossar i Malmö samt å Norrmalm och å Södermalm

i Stockholm ävensom karolinska högre allmänna läroverket i Örebro,

lyceilinjen vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö samt den fyraåriga

realskollinjen vid samrealskolan i Trelleborg, dels ock att vid högre

allmänna läroverken i Kristinehamn och Strängnäs intagning av elever i

första ringen av det fyraåriga latingymnasiet finge ske först vid ett lärjungeantal

av minst 8, såvida ej Kungl. Maj:t efter särskild framställning annorlunda

bestämde.

Genom beslut den 9 juli 1948 har därefter Kungl. Maj:t medgivit återupptagande

av verksamheten vid den treåriga latinlinjen i Halmstad. Beträffande

latinlinjerna i Kristinehamn och Strängnäs framhåller överstyrelsen,

att linjerna detta år med ett antal inträdessökande av 12 å vardera

linjen uppfyllt villkoret för fortsatt verksamhet. Överstyrelsen anser, att

utfärdandet av särskilda föreskrifter för intagning i sistnämnda båda läroverks

första latinring åtminstone tills vidare kan anstå.

Överstyrelsen har fäst uppmärksamheten på ytterligare två mindre väl

besökta utbildningslinjer, nämligen den fyraåriga latinlinjen vid högre allmänna

läroverket i Boden och den treåriga latinlinjen vid högre allmänna

läroverket i Skara. En översikt över dessa linjer lämnas i följande tablå.

Linje

Lärju n geantal

Höstterminen 1947

Höstterminen 1948

9 +12+ 6 + 5= 32

9 + 14 + 13 = 36

5 + 12 + 12 + 6 = 35

7 + 12 + 11 = 30

Skara: 3-årig latinlinje............

Beträffande latinlinjen i Boden föreslår överstyrelsen, att intagning av

elever får ske under samma förutsättningar som för innevarande läsår angivits

för motsvarande linjer i Kristinehamn och Strängnäs. Intagning å den

treåriga latinlinjen vid läroverket i Skara har av överstyrelsen förutsatts

skola kunna ske endast efter särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t, varvid

överstyrelsen räknat med att sådant medgivande skall lämnas, om vid

höstterminens början antalet godkända inträdessökande uppgår till

minst 10.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

I fråga om övriga för innevarande budgetår meddelade restriktioner beträffande

lärjungemaximum i realskolans högsta klass m. m. förutsätter

överstyrelsen ingen ändring för nästa budgetår.

Departementschefen.

Under de senaste åren ha statsmakterna, då fråga varit om upprättande

av nya statliga gymnasier, intagit den ståndpunkten, att en utvidgning

av gymnasieorganisationen borde undvikas för att man så litet som möjligt

skulle föregripa en allmän översyn av denna organisation i samband

med en kommande skolreform. Då skälen för en avvaktande hållning i

denna fråga alltjämt kvarstå, är jag icke beredd att nu till prövning

upptaga de framställningar om inrättande av statliga gymnasier, som inkommit

till Kungl. Maj:t, sedan motsvarande spörsmål förra året framlades

för riksdagen, nämligen ansökningarna beträffande Värnamo, Älmhult,

Söderhamn och Ljungby. Det må framhållas, att av dessa städer för

närvarande endast Söderhamn har kommunalt gymnasium. Till detta utgar

sedan flera år statligt understöd.

Genom att från och med innevarande budgetår en samrealskola upprättats

i Brännkyrka har, såvitt gäller Stockholms södra förorter, det mest

trängande behovet av läroverksplatser i realskolan blivit åtminstone för

närvarande i huvudsak tillgodosett. Vad som nu närmast påkallar uppmärksamhet

från statsmakternas sida är situationen i de västra förorterna.

Den alltjämt fortgående befolkningstillväxten i dessa delar av Stockholm

har medfört, att gränsen för det relativt nyupprättade Ängby-läroverkets

kapacitet redan nu får anses överskriden. Den kraftiga tillströmningen till

realskolan har föranlett, att intagningen i klass l5 vid nämnda läroverk

under de senaste budgetåren gjorts väsentligt större än vad som enligt de

ursprungliga planerna avsetts. Trots att gymnasiet innevarande läsår endast

är uppbyggt till ungefär hälften, är läroverket för närvarande landets

största med icke mindre än omkring 990 elever. Denna siffra kan om ett

par år, när gymnasiet är färdigorganiserat, beräknas överstiga 1 200, vilket

skulle innebära, att läroverket skulle bli mer än dubbelt så stort som

vad man sedan länge ansett som en ur pedagogiska och andra synpunkter

godtagbar maximiorganisation för ett läroverk. Det synes uppenbart, att

detta är en utveckling, som bör förhindras. Därtill kommer, att antalet

avvisade godkända inträdessökande till klass 1° i de västra förorterna, trots

Ängby-läroverkets ansvällning, är mycket stort. Sålunda måste våren 1948

158 godkända inträdessökande avvisas i klass 1° av de båda statliga läroverken

i Bromma. Motsvarande antal våren 1947 var 82.

Nu angivna omständigheter motivera enligt min uppfattning att ytterligare

ett läroverk inrättas i dessa delar av Stockholm. Detta synes, såsom

överstyrelsen förordat, lämpligen böra förläggas till Blackeberg, d. v. s.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

det bostadsområde, som vidtager omedelbart väster om Ängby. Läroverket,

som tills vidare endast bör organiseras som samrealskola, torde böra omfatta

fyra 5-åriga linjer. Jag förutsätter därvid, att två av dessa linjer skola

överflyttas från nya elementarskolan i Ängby. Den nya samrealskolan

torde, därest lokalfragan kan ordnas, böra träda i verksamhet instundande

hösttermin. Sedvanliga villkor om tillhandahållande av lokaler m. m. böra

givetvis uppställas, varjämte bör fordras, att Stockholms stad beviljar ett

engångsanslag för undervisningsmateriel och bibliotek. Överstyrelsen har

i sistnämnda hänseende föreslagit 10 000 kronor. Erfarenheten under de

senare åren har emellertid visat, att detta belopp med gällande priser för

materiel och böcker är otillräckligt. Jag anser mig därför böra föreslå, att

som villkor uppställes, att Stockholms stad beviljar ett engångsanslag av

20 000 kronor till undervisningsmateriel och bibliotek vid den nya samrealskolan.

Statens kostnader för läroverket har överstyrelsen beräknat till i runt

tal 72 000 kronor under det första budgetåret och omkring 327 000 kronor

vid fullt genomförd organisation. Dessa beräkningar ha icke givit mig anledning

till erinran.

I likhet med skolöverstyrelsen har jag icke funnit några principiella betänkligheter

mot den av stadsfullmäktige i Malmö ifrågasatta överflyttningen

av en 5-årig realskollinje från realskolan i Malmö till Johannes samrealskola

därstädes. Med hänsyn till lokalförhållandena vid de båda skolorna

synes den föreslagna anordningen, som egentligen endast är en administrativ

konsekvens av en redan vidtagen organisationsändring, ändamålsenlig.

Jag anser mig därför böra tillstyrka förslaget samt förutsätter, att

linjen efter överflyttningen skall stå öppen även för flickor. Några ekonomiska

konsekvenser föranledas icke av överflyttningen.

Det i framställningen från stadsfullmäktige i Lund berörda problemet,

nämligen avsaknaden av möjligheter för den kvinnliga ungdomen i staden

att studera på 5-årig realskollinje, möter i ett flertal av landets större städer,

där man vid genomförandet av 1927 års läroverksreform nödgades förbehålla

läroverkens realskolor för gossar. På sina håll har man sökt fylla denna

lucka i utbildningsmöjligheterna genom att vid den kommunala flickskolan

upprätta en 3-årig realskollinje, byggd på klass 27 respektive 1° i

flickskolan och efter tre år förande fram till realexamen. Jag vill erinra att

statsunderstöd numera utgår till sådana realskollinjer i Karlstad och Uppsala.

I Lund har man tänkt sig spörsmålet löst antingen genom inrättande

vid den där befintliga kommunala mellanskolan, vilken nu står under ombildning

till samrealskola, av en 5-årig realskollinje med samtidig indragning

av en för närvarande icke fullständig 7-årig linje vid flickskolan eller

genom att katedralskolans realskola göres tillgänglig även för flickor. Sist
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

nämnda utväg torde med hänsyn till lokalförhållandena vid katedralskolan

vara mindre lämplig. Däremot torde några invändningar icke kunna riktas

mot den förstnämnda anordningen, vilket skulle innebära, att de flickor,

som avse att övergå till gymnasium, skulle kunna göra detta från 4° i stället

för som nu från 57 och därmed alltså vinna ett år. Dock synes som

överstyrelsen uttalat den nya realskollinjen icke böra förbehållas enbart

flickor. Då elevantalet i klass 55 förmodligen icke blir större än att denna

klass kan undervisas tillsammans med klass 44, skulle ett genomförande av

förslaget medföra minskat lärarbehov och minskat behov av lokaler. Ekonomiskt

skulle anordningen rent allmänt medföra en besparing men ur statens

synpunkt någon utgiftsökning, enär staten betalar endast 78 procent

av lärarlönerna vid den kommunala flickskolan. Denna utgiftsökning måste

dock bli förhållandevis obetydlig.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig böra i likhet med skolöverstyrelsen

förorda, att en 5-årig realskollinje successivt, med början

budgetåret 1949/50, upprättas vid samrealskolan i Lund och att samtidigt

den för närvarande icke fullständiga 7-åriga linjen vid den kommunala

flickskolan indrages. Såsom villkor för organisationsändringen bör föreskrivas,

att Lunds stad åtager sig att för den nya linjen tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning.

Jag ansluter mig till vad överstyrelsen föreslagit angående intagning av

elever å den 4-åriga latinlinjen i Boden och den 3-åriga latinlinjen i Skara.

Jag förutsätter således, att intagning i första ringen av latinlinjen i Boden

må ske först om lärjungeantalet vid höstterminens början uppgår till minst

8, såvida ej Kungl. Maj:t efter särskild framställning annorlunda bestämmer,

och att intagning å den sistnämnda linjen må ske endast efter Kungl.

Maj:ts medgivande. I övrigt torde för innevarande budgetår meddelade

restriktioner rörande intagning å vissa andra läroverkslinjer, med undantag

för den 3-åriga latinlinjen i Halmstad, samt rörande lärjungemaximum

i realskolans högsta klass m. m. böra tillämpas även nästa budgetår.

Enligt överstyrelsens beräkningar skulle det totala antalet klassavdelningar

komma att läsåret 1949/50 uppgå till 2 950, varav 790 skulle utgöra

nybörjaravdelningar. Därvid har emellertid hänsyn ej tagits till den förordade

samrealskolan i Blackeberg eller den föreslagna 5-åriga realskollinjen

vid samrealskolan i Lund, varför i händelse av bifall till dessa förslag nämnda

siffror böra ökas med 3.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

II. Avlöningsgruppering för rektorerna vid

vissa läroanstalter.

Den indelning i olika avlöningsgrupper av rektorsbefattningarna vid de

allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna, som för närvarande

gäller, bygger på beslut av 1943 års riksdag (proposition 1943:150 och

riksdagens skrivelse 1943:229). Lönegruppsindelningen har avsetts skola

gälla intill utgången av juni 1949, då samtliga rektorsförordnanden vid

dessa skolor utlöpa. Förändringar i den år 1943 fastställda indelningen ha

vidtagits endast i samband med omorganisationer. Då alltså från den 1 juli

1949 nya rektorsförordnanden skola utfärdas vid samtliga nu ifrågavarande

läroanstalter, torde i enlighet med vad som förutsattes i samband med 1943

års beslut indelningen i avlöningsgrupper nu böra göras till föremål för

omprövning med hänsyn till under den gångna sexårsperioden inträdda förändringar

i läroanstalternas storlek och organisation. Skolöverstyrelsen har

i skrivelse den 6 november 1948 framlagt utredning och förslag i ämnet.

Nuvarande indelning i avlöningsgrupper.

Till grund för den nuvarande indelningen ligger en poängberäkning av

de olika läroanstalterna. För varje fullt 25-tal elever har beräknats 1 poäng,

för varje klassavdelning inom realskolan utom avslutningsklassen, inom

flickskolan utom de två högsta klasserna samt inom de högre folkskolorna

likaledes 1 poäng och för varje klassavdelning inom gymnasiet, realskolans

avslutningsklass och flickskolans båda högsta klasser 1% poäng. Vid de

allmänna läroverken motsvaras varje lönegrupp av en viss löneklass i statens

löneplan 1. Vid de högre kommunala skolorna erhåller rektor lön efter

löneklass, som överstiger numret å den löneklass han tillhör såsom lärare

med lika många enheter, som innefattas i numret å den lönegrupp, vartill

rektorsbefattningen blivit hänförd.

Gruppindelningen och löneställningen framgå av nedanstående tablå.

Högre allmänna läroverk.

Grupp I

Cb 11 löneklass 37

Högst 46 poäng

Grupp II

Cb 12 löneklass 38

46,5—63 poäng

Realskolor.

Grupp III

Cb 13 löneklass 39

Lägst 63,5 poäng

Grupp I

Cb 7

löneklass 33

Högst 11

Grupp II

Cb 8

löneklass 34

11,5 — 18

Grupp III

Cb 9

löneklass 35

18,5—35,5

Grupp IV

Cb 10

löneklass 36

Lägst 36

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Kommunala flickskolor, kommunala och praktiska mellanskolor.

Grupp III Grupp IV Grupp V Grupp VI Grupp VII

Högst 11 11,5—18 18,5—35,5 36—47 Lägst 47,5

Högre folkskolor.

Grupp I Grupp II Grupp III

Högst 8 9—11 Lägst 12

För undvikande av alltför svagt grundade upp- och nedflyttningar av

rektorsbefattningar beslöt 1943 års riksdag, att läroanstalt skulle uppflyttas

till högre grupp, endast om dess poängtal vid tiden för regleringen med mer

än en enhet översteg det för den högre gruppen gällande lägsta poängtalet,

och nedflyttas först om det på samma sätt med mer än en enhet understeg

det för den lägre gruppen gällande högsta poängtalet.

Skolöverstyrelsens förslag.

Överstyrelsen framhåller inledningsvis, att nagra sadana förändringar i

läroverkens organisation och arbetssätt, som kunde föranleda ändrade principer

för lönegrupperingen, icke inträtt under den gangna sexårsperioden.

Överstyrelsen har därför utgått från under nämnda period gällande grunder.

Vid fråga om upp- eller nedflyttning av läroanstalt har överstyrelsen tagit

hänsyn till den marginal av 1 poäng, som tillämpats vid senaste gruppering,

vid gränsfallen har också undersökts i vad mån årets siffra kan bero på tillfälligheter

eller är uttryck för en mera konstant tendens. Dessa principer

jämte den fortgående ökningen av de högre skolornas lärjungeantal ha medfört,

att enligt överstyrelsens förslag inga läroanstalter kommit att ligga

vid den fixerade nedre gränsen för varje grupp, utan poängtalet för de

minsta skolorna ligger över denna gräns på sätt framgår av följande översikt

av poängtalet för den minsta skolan inom de viktigare grupperna (de

fastställda gränsvärdena inom parentes).

Högre allmänna läroverk (hänsyn ej tagen till provårsläroverk och statens

normalskola): III 65 (63,5); 1150,5 (46,5).

Realskolor: IV 38 (36); III 20 (18,5); 1113 (11,5).

Kommunala flickskolor: VII 50,5 (47,5); VI 37 (36); V 21 (18,5); IV 13

(11,5). . ,

Praktiska mellanskolor: VII 49,5 (47,5); VI 39,5 (36); V 24,5 (18,5);

IV 14,5 (11,5).

Högre allmänna läroverk. Överstyrelsen utgår ifrån, att provårsläroverken

och statens normalskola oberoende av dessa skolors storlek

alltjämt skola i enlighet med statsmakternas tidigare beslut hänföras till

högsta gruppen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Till uppflyttning i grupp III föreslås:

Högre allm. läroverket i Västerås.............. 81 poäng

Nya elementarskolan i Ängby.................. 81 »

Högre allm. läroverket i Östersund............. 69 »

» » » i Enskede.............. 67 »

» » » i Jönköping ............ 65 »

» » » i Skellefteå ............ 65 »

För de ännu icke färdigbildade läroverken i Ängby och Enskede har räknats

med minimisiffror vid fullständig organisation. Av de läroverk, som

befinna sig närmast den undre gränsen, har, såsom framgår av efterföljande

sammanställning, läroverket i Jönköping de tre sista åren haft poängtal

över gruppens minimisiffra, medan läroverket i Skellefteå befinner sig i en

mycket stark utveckling, som överstyrelsen räknat med kommer att fortsätta:
-

1942 1946 1947 1948

Elever Poäng Elever Poäng Elever Poäng Elever Poäng

Jönköping..... 648 61,5 654 64 679 65 690 65

Skellefteå...... 708 57,5 708 59 759 62 800 65

Till uppflyttning i grupp II föreslås:

Högre allm. läroverket i Vänersborg............ 58 poäng

» » » för flickor å Södermalm

i Stockholm............................... 57,5 »

Högre allm. läroverket för flickor i Göteborg..... 56 »

» » » i Skövde ............... 51,5 »

» » » » Landskrona............ 50,5 »

» » » » Motala ............... 50,5 »

Till nedflyttning i grupp I föreslås högre allmänna läroverket i Kristinehamn:
1942

1946 1947 1948

Elever Poäng Elever Poäng Elever Poäng Elever Poäng

514 49 490 45 476 45 476 43,5

Skolöverstyrelsens förslag beträffande de högre allmänna läroverken innebär,

att till de olika grupperna skulle hänföras följande antal läroverk,

varvid som jämförelse anges även den nuvarande grupperingen.

Grupp III II I

1948/49.......... 22 21 24

1949/50.......... 28 20 19

Överstyrelsens förslag skulle innebära en kostnadsökning av omkring

5 500 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai ds proposition nr 55. 15

Realskolor. Till uppjlyttning i grupp IV föreslås samrealskolan i

Solna (45 poäng) och Katarina realskola i Stockholm (38 poäng).

Till uppjlyttning i grupp III föreslås följande samrealskolor:

Samrealskolan i

Poäng

Samrealskolan i

Poäng

Oskarshamn.............

26,5

Ulricehamn.............

22,5

Karlskoga..............

25,5

Malmberget . . . ......

21

Sandviken..............

25,5

Hörby................

2!

Bollnäs..............

24,5

Filipstad...............

20,5

Nederkalix..............

24

Tomelilla ..............

20

Av dessa skolor är samrealskolan i Hörby nu placerad i grupp I och

övriga i grupp II. För Hörby-skolan ter sig utvecklingen under de sista

åren, jämförd med läget vid föregående gruppering, sålunda:

1942

1946

1947

1948

Elever ......

...... 102

218

215

253

Poäng.......

..... 8,5

19

20

21

Till uppjlyttning i grupp II föreslås följande samrealskolor:

Samrealskolan i

Poäng

Samrealskolan i

Poäng

Kungälv...............

19,5

Bräcke ................

13,5

Köping...............

17

Flen................ .

13,5

Norrtälje...............

16

Mellerud...............

13,5

Finspång ...............

16

Vimmerby..............

13,5

Ljungby ...............

14,5

Åstorp................

13,5

Lycksele...............

14,5

Överkalix...............

13,5

Torsby................

14,5

Arboga ................

13

Mjölby................

14

Bengtsfors..............

13

Molkom...............

14

Till nedjlyttning i grupp I från grupp II föreslås samrealskolan i Munkfors:
1942

1946 1947 1948

Elever............ 134 123 120 127

Poäng............ 11,5 8,5 11,5 10,5

Antalet realskolor i de olika grupperna nu och enligt överstyrelsens förslag

framgår av följande sammanställning:

Grupp IV III II I

1948/49 ............... 7 24 37 83

1949/50 ............... 9 32 44 66

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Överstyrelsens förslag beträffande realskolorna skulle medföra en kostnadsökning

av omkring 15 000 kronor.

Kommunala mellanskolor. De kommunala mellanskolor, som

äro under förstatligande eller föreslagits därtill, ha i hela sin omfattning

inräknats bland samrealskolorna. Av de övriga föreslås skolan i Älvsbyn

(15,5 poäng) placerad i grupp IV och resten i grupp III.

Kommunala flickskolor. Till uppflyttning i grupp VII föreslås

Vasa kommunala flickskola i Göteborg (50,5 poäng).

Till uppflyttning i grupp VI föreslås:

Kommunala flickskolan i Borås.............. 42 poäng

Nya elementarläroverket i Göteborg.......... 40,5 »

Kommunala flickskolan i Uppsala............ 40 »

» » i Karlstad ........... 38 »

» » i Norrköping ......... 37,5 »

Till nedflyttning i grupp V från grupp VI föreslås kommunala flickskolan

i Linköping:

1942 1946 1947 1948

Elever........ 475 477 468 432

Poäng........ 39 38 37 33,5

Till uppflyttning i grupp V föreslås:

Kommunala flickskolan i Kalmar............. 24 poäng

» » i Kristianstad ........ 23 »

» » i Växjö .............. 20 »

Till nedflyttning i grupp III föreslås flickskolorna i Luleå, Skara och

Strängnäs. Överstyrelsen framhåller, att beträffande de minsta kommunala

flickskolorna regeln om mer än en poängs marginal för upp- eller nedflyttning

lett till att skolor, som en längre följd av år haft samma storlek och

organisation, kommit att placeras i olika grupper: Hudiksvall i grupp III

samt Luleå, Skara och Strängnäs i grupp IV:

1942 1946 1947 1948

Elever

Poäng

Elever

Poäng

Elever

Poäng

Elever

Poäng

Hudiksvall . ..

.... no

12

85

11

94

11

109

12

Luleå ........

____ in

12

103

12

95

11

90

11

Skara .........

. ... 107

12

93

11

105

12

113

12

Strängnäs .....

.... 100

12

104

12

105

12

116

12

Dessa skolor måste, framhåller överstyrelsen vidare, uppenbarligen jämställas,

och, då bland annat samrealskolor och kommunala mellanskolor med

omkring 150 elever och 12,5 poäng måst föras till lägsta gruppen, synas de

böra hänföras till grupp III.

Praktiska mellanskolor. Till uppflyttning i grupp VII föreslås

praktiska mellanskolan i Örebro (50,5 poäng) och tekniska mellanskolan i

Stockholm (49,5 poäng).

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Till uppflyttning i grupp IV föreslås skolorna i Eskilstuna (16 poäng) och

Kristianstad (14,5 poäng).

De under organisation varande skolorna i Borås, Kalmar och Västerås

ha med utgångspunkt från den beräknade storleken vid full utbyggnad föreslagits

placerade i respektive grupp V, grupp V och grupp IV.

Högre folkskolor. För det stora antal högre folkskolor, som ännu

icke äro fullt utbyggda, har en approximativ beräkning av deras blivande

storlek fått göras. Överstyrelsen föreslår, att skolan i Pajala, som icke kan

väntas få mindre än 150 elever och minst 11—12 poäng, placeras i grupp II

och övriga i grupp I.

Antalet högre kommunala skolor i de olika grupperna nu och enligt överstyrelsens

förslag framgår av följande sammanställning:

Grupp VII VI V IV III II I

1948/49 ................... 5 13 16 24 19 3 51

1949/50 ................... 8 14 17 22 17 3 50

Överstyrelsens förslag beträffande de högre kommunala skolorna skulle

innebära en kostnadsökning av omkring 7 500 kronor.

Övergångsanordningar. I samband med 1943 års reglering av

rektorernas avlöningsgrupper tillerkändes rektor vid statens normalskola en

personlig lönefyllnad av 500 kronor per år, att utgå intill dess han komme

i åtnjutande av särskilt arvode såsom pro vårsföreståndare. Enahanda

lönefyllnad tillerkändes rektor vid nya elementarskolan i Stockholm i samband

med läroverkets begynnande avveckling och därav följande nedflyftning

i grupp I; denna lönefyllnad skall utgå så länge elementarskolan kvarstår

i nämnda avlöningsgrupp. Vidare tillerkändes i samband med inrättande

av en ny lägre avlöningsgrupp för de minsta realskolorna dåvarande

rektorer vid dessa en liknande lönefyllnad att utgå så länge de innehade

samma rektorstjänst som den 30 juni 1943 och denna tillhörde grupp I,

dock längst intill utgången av juni 1949.

Skolöverstyrelsen har utgått ifrån att lönefyllnaderna vid statens normalskola

och nya elementarskolan i Stockholm alltjämt skola utgå under

samma villkor som hittills. Överstyrelsen har vidare ansett billighetsskäl

tala för att de ännu kvarstående av de rektorer, som 1943 nedflyttades i

lönegrupp, må tillerkännas lönefyllnad även för instundande förordnandeperiod

.

Remissyttranden.

Statskontoret har — under erinran om sitt i samband med 1943 års lönegruppering

framlagda förslag om en utbyggnad nedåt av det då till fyra

föreslagna antalet avlöningsgrupper för realskolorna — förordat, att dessa

gruppers antal nu utökas från 4 till 5. Härigenom skulle en önskvärd likställighet

vinnas med de kommunala mellanskolorna. Enligt ämbetsverkets

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 sand. Nr 55.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

mening kunde nämligen icke några bärande skäl anföras för ett mindre antal

lönegrupper vid realskolorna än vid de högre kommunala skolorna. Av

följande sammanställning framgår statskontorets förslag i förhållande till

skolöverstyrelsens förslag:

Grupp

Poäng

Antal

skolor

Löncklass

SO.

Stkt.

SO.

Stkt.

I

Högst 11.........

66

66

33

32

II

11,5-18..........

44

44

34

33

III

18,5—3",5.........

32

32

35

34

IV

36—47 ...........

9

6

36

35

V

Lägst 47,5........

—

3

—

36

Statskontoret föreslår vidare, att i händelse av bifall till statskontorets

förslag samma övergångsanordning fastställes som då antalet avlöningsgrupper

1943 ökades från 3 till 4, innebärande att rektor, som nedflyttas till

nu icke förefintlig avlöningsgrupp, övergångsvis får åtnjuta en personlig

lönefyllnad av 500 kronor för år. Detta skulle alltså gälla de rektorer vid

till grupp I i förslaget hänförda 66 skolor, vilka efter den 1 juli 1949 inneha

samma tjänst som omedelbart före nämnda dag.

Statskontoret har icke velat motsätta sig oförändrad lönefyllnad efter

den 1 juli 1949 till rektorerna vid statens normalskola och nya elementarskolan

i Stockholm; däremot har statskontoret beträffande övriga nu utgående

lönefyllnader ansett, att det med hänsyn till principerna för bestämmandet

av löneförmåner till ifrågavarande förordnande-tjänstemän borde

vara uteslutet, att lönefyllnaden finge behållas längre än under den närmaste

förordnandeperioden. Efter denna periods utgång syntes motivet för

lönefyllnaden icke längre äga relevans. Det borde jämväl uppmärksammas,

att statsmakterna begränsat lönefyllnaden att utgå »högst intill utgången

av juni 1949». I realiteten skulle ett bibehållande av lönefyllnaden under

längre tid medföra, att rektor, som tidigare nedflyttats i avlöningsgrupp,

skulle komma i bättre ställning i lönehänseende än senare nedflyttad rektor

(jfr den förordade nedflyttningen av rektor vid samrealskolan i Munkfors).

Statens lönenämnd har icke för närvarande ansett sig böra biträda statskontorets

förslag i syfte att bringa lönevillkoren för rektorerna vid realskolor

och kommunala mellanskolor i närmare överensstämmelse med varandra.

Vidare har lönenämnden tillstyrkt överstyrelsens förslag, att kvarstående

rektorer vid sådana realskolor, som 1943 nedflyttades till den nyinrättade

lägsta lönegruppen, skulle få jämväl under nästa förordnandeperiod

behålla till dem nu utgående lönefyllnad. Lönenämnden har i dessa

frågor närmare anfört följande.

Även enligt lönenämndens mening kunna skäl anföras för att lönevillkoren

för de av statskontoret berörda rektorskategorierna bringas i när
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

mare överensstämmelse med varandra. Lönenämnden anser sig emellertid

böra erinra om de motiv, som tidigare åberopats till förmån för en differentiering.

1936 års lärarlönesakkunniga erinrade härvidlag (SOU 1937:27 s.

32) om de olikheter, som förefunnos i fråga om tillsättningen av de kommunala

rektorsbefattningarna i förhållande till vad som i sådant avseende

gällde beträffande rektorer vid statliga realskolor. Detta uttalande åberopades

sedermera av 1941 års lärarlönesakkunniga (SOU 1942: 26 s. 15), som

förklarade sig anse, att det skiljaktiga tillsättningsförfarandet och de därav

följande mindre urvalsmöjligheterna vid de kommunala skolorna utgjorde

ett bestämt hinder för tillmötesgående av framställda önskemål om likställdhet.

Då de av sistnämnda sakkunniga angivna skiljaktigheterna alltjämt

äga bestånd, anser sig lönenämnden icke för närvarande böra biträda

statskontorets förslag. Lönenämnden vill vidare erinra, att lönenämnden i

utlåtande den 23 september 1948 angående lönereglering för lärarna vid de

statsunderstödda privatläroverken förordade övergång för de kommunalanställda

rektorernas del till det system med särskilda lönegradsplacerade

tjänster, som tillämpas vid de statliga läroverken. Det förefaller lönenämnden

lämpligt, att det av statskontoret väckta spörsmålet upptages till övervägande

i samband med prövningen av detta förslag. Då de nuvarande lönegruppsbeteckningarna

för högre kommunala skolor vid bifall till detsamma

icke längre skulle tjäna syftet att utmärka den löneklass, efter vilken rektor

skall äga åtnjuta lön, torde samtidigt en översyn av beteckningarna böra

äga rum. Framhållas må, att de båda lönegrupperna III, som tillämpas för

högre folkskolor och för övriga högre kommunala skolor, icke begränsas av

samma poängtal.

Vid 1943 års lönegruppering medgavs, att rektorer vid sådana realskolor,

som nedflyttades till den nyinrättade lägsta lönegruppen IV (numera benämnd

I), finge uppbära personlig lönefyllnad med 500 kronor för år så

länge de innehade samma tjänst som den 30 juni 1943 och tjänsten kvarstode

i lägsta gruppen. Lönefyllnaden skulle utgå högst intill den 1 juli 1949.

Skolöverstyrelsen hemställer nu, att de bland ifrågavarande 23 rektorer,

vilka fortfarande fr. o. m. sistnämnda dag komma att inneha samma tjänster

i lägsta gruppen, av billighetsskäl måtte få bibehållas vid hittills utgående

lönefyllnad under instundande förordnandeperiod. Lönenämnden får

erinra, dels att allmänna lönenämnden i utlåtande den 24 februari 1943

förordade den sedermera genomförda övergångsanordningen, men utan begränsning

till perioden 1943/49, dels ock att antalet rektorer, som kan beröras

av överstyrelsens förslag, med ledning av statskalenderns uppgifter

synes kunna beräknas till högst 11. Med beaktande härav anser sig lönenämnden

böra tillstyrka bifall till överstyrelsens hemställan i förevarande

del.

Departementschefen.

Den år 1943 verkställda lönegrupperingen av rektorerna vid de allmänna

läroverken och de högre kommunala skolorna avsågs att gälla under en

sexårsperiod eller intill utgången av juni 1949. Vid slutet av denna period

förutsattes en ny översyn av grupperingen skola komma till stånd. I anledning

härav har inom skolöverstyrelsen en dylik översyn verkställts, vars

resultat nu föreligger.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Såsom överstyrelsen framhållit ha några sådana förändringar i läroverkens

eller de högre kommunala skolornas organisation och arbetssätt, som

borde föranleda ändrade principer för lönegrupperingen, icke inträtt under

den gångna sexårsperioden. Man synes därför vid nu ifrågavarande översyn

böra utgå från samma grunder för poängberäkningen och indelningen i

grupper för olika slag av läroanstalter, som fastställts av 1943 års riksdag

och vilka närmare framgå av den föregående redogörelsen. Detta innebär,

bland annat, att jag icke nu anser mig böra förorda den utbyggnad av

gruppsystemet för realskolorna, som av statskontoret ifrågasatts. Visserligen

torde skäl kunna anföras för den av statskontoret intagna ståndpunkten,

men i anslutning till vad lönenämnden anfört finner jag att det

väckta spörsmålet lämpligen bör upptagas till övervägande i annat sammanhang.

Frågan gäller alltså nu endast en omprövning av de särskilda läroanstalternas

placering i lönegrupp med hänsyn till sedan år 1943 inträffade förändringar

beträffande antal elever och klassavdelningar. Överstyrelsens förslag

härutinnan innebär, att å ena sidan ett flertal läroanstalter skulle uppflyttas

i högre avlöningsgrupp, medan å andra sidan även några skolor ha

ifrågasatts nedflyttade i lägre avlöningsgrupp. Jag har vid mitt övervägande

av de av överstyrelsen föreslagna ändringarna i nuvarande lönegruppering

funnit dem samtliga väl motiverade och anser mig därför böra

utan modifikationer tillstyrka desamma. Den nya grupperingen torde böra

gälla under nästa sexårsperiod, räknat från den 1 juli 1949, eller intill

utgången av juni 1955.

Den i samband med 1943 års lönegruppering beslutade lönefyllnaden till

rektor vid statens normalskola och vid nya elementarskolan i Stockholm

torde böra utgå med samma belopp och under oförändrade villkor även

efter den 1 juli 1949. Vad angår den lönefyllnad, som tillerkändes rektorerna

vid de realskolor, vilka år 1943 nedflyttades till den då nyinrättade

lägsta lönegruppen, vill jag erinra, att denna övergångsanordning motiverades

med att ifrågavarande rektorer, ehuru de icke kunde göra några

rättsanspråk på lönekompensation gällande, dock av billighetsskäl borde

erhålla viss kompensation för den nedflyttning i lönegrupp, som av dem icke

kunnat förutses. I anslutning därtill förutsattes det uttryckligen i propositionen

1943: 150, att denna lönefyllnad skulle få utgå högst intill utgången

av juni 1949. Riksdagen biföll detta förslag. Då motivet för lönefyllnaden

icke längre är förhanden och rektorerna icke heller kunnat sväva i tvivelsmål

om begränsningen i tiden av lönefyllnaden finner jag mig i likhet med

statskontoret icke böra tillstyrka, att densamma skall utgå även under

nästa förordnandeperiod.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

21

III. Anslagsberäkningar.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Ifrågavarande anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med

37 000 000 kronor.

Ämneslärare. Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit

inrättande av ett antal nya ämneslärartjänster dels till följd av upprättande,

omorganisation eller förstatligande av vissa läroverk och dels i syfte att

ernå en gynnsammare proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare

och en bättre lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Överstyrelsens förslag

framgår sammanfattningsvis av följande sammanställning:

Motivering

Rektorer

Lektorer

Adjunkter

Ämnes-

lärarinnor

I. På grund av upprättande eller omorganisa- tion av vissa läroverk, dock ej förstatligande

av kommunala mellanskolor.........

i

4

22

II. På grund av förstatligandet av kommunala

mellanskolor..................

i

—

101

10

III. För ernående av bättre proportion mellan

ordinarie och icke-ordinarie lärare samt för- månligare lektorsrepresentation .......

6

140

Summa

2

10

263

10

Av de under I. föreslagna nya tjänsterna avses rektorstjänsten, vilken

skulle placeras i lönegraden Cb 9, för den nya samrealskolan i Blackeberg

samt de 4 lektors- och 22 adjunktstjänsterna för följande läroverk:

Lektorer Adjunkter

Högre allm. lärov, i Haparanda................... — 2

» » » » Ludvika.................... 1 —

» » » för gossar i Malmö.............. — 1

» »»i Motala...................... — 1

» » » i Sollefteå..................... 1 2

» » » för flickor å Södermalm i Stockholm — 2

» » » i Enskede.................. 1 3

Nya elementarskolan i Ängby.................... 1 4

Samrealskolan i Brännkyrka..................... — 3

» » Blackeberg...................... — 3

» » Piteå........................... — 1

Därjämte har överstyrelsen i detta sammanhang föreslagit, att av de å

personalförteckningen upptagna, för statens normalskola avsedda lektorsbefattningarna,

vilka nu icke må uppehållas, ytterligare en lektorstjänst

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

må besättas från och med nästa budgetår. Beträffande den under avveckling

varande nya elementarskolan i Stockholm räknar överstyrelsen med

att 2 lektors- och 4 adjunktstjänster skola kunna överflyttas till andra

läroverk, nämligen en lektorstjänst och två adjunktstjänster till högre allmänna

läroverket i Enslcede samt likaledes en lektorstjänst och två

adjunktstjänster till nya elementarskolan i Ängby. Sistnämnda läroverk beräknas

få ytterligare 2 adjunktstjänster genom överflyttning från Brommaläroverlcet.

De på grund av förstatligandet av kommunala mellanskolor förordade

nya tjänsterna fördela sig på olika grupper av sådana skolor sålunda:

Kommunala mellanskolor, förstat- ligade från och med

Rektors-

tjänster

Adjunkts-

tjänster

Ämneslärarin-

netjänster

Summa

1944/45................

—

16

—

16

1945/46 ................

—

30

—

30

1946/47 ................

—

27 1

I8

28

1947/48 ................

—

138

l8

14

1948/49 ................

—

148

88

22

1949/50................

1

l3

—

2

Summa

1

101

10

112

1 Härav tillsättas 7 genom överflyttning av lärare från respektive kommunala mellanskolor.

8 Tillsättas genom överflyttning av lärare från respektive kommunala mellanskolor.

3 Skall tills vidare icke uppehållas.

Såsom av sammanställningen torde framgå räknar överstyrelsen med att

från och med nästa budgetår ytterligare 1 kommunal mellanskola skall

komma under förstatligande.

Överstyrelsens förslag till nya ämnesl är artjänster för ernående av en

bättre proportion mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare grundar

sig på en av överstyrelsen verkställd undersökning1 av lärarbeståndet vid

de olika läroverken. Därav framgår att ytterligare 148 nya ordinarie tjänster

skulle behöva inrättas utöver de av organisationsskäl förordade tjänsterna,

för att antalet icke-ordinarie lärare vid varje läroverk skulle kunna

nedbringas till högst 12 procent. Av dessa 148 tjänster räknar överstyrelsen

med att 2 kunna erhållas genom överflyttning från annat läroverk, nämligen

från samrealskolorna i Ystad och Tomelilla. Av de återstående 146

behövliga tjänsterna föreslås 140 inrättade som adjunktstjänster och 6

som lektorstjänster. Genom sistnämnda tjänster skulle — förutom en gynnsammare

proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare — även vinnas

en förmånligare lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Av lektorstjänsterna

föreslås två inrättade vid högre allmänna läroverket för flickor

i Göteborg samt en vid ett vart av Vasa högre allmänna läroverk i Göte
-

1 Beträffande undersökningsresultatets detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

borg, högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i Stockholm och

högre allmänna läroverken i Umeå och Visby. Beträffande den föreslagna

placeringen av de 140 adjunktstjänsterna torde få hänvisas till handlingarna

i ärendet. Överstyrelsen framhåller, att vissa ändringar i den angivna

placeringsplanen kunna komma att visa sig erforderliga.

Liiroverkslärarnas riksförbund har i skrivelse den 29 juni 1948 anhållit,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels besluta om införande av

reglerad befordringsgång för icke-ordinarie läroverkslärare i enlighet med

1944 års personalutrednings förslag, dels ock inrätta 150 nya ordinarie

lärartjänster för budgetåret 1949/50.

Vidare har Sveriges yngre läroverkslärares förening i skrivelse den 9 november

1948 föreslagit inrättande under budgetåren 1949/52 av, förutom

de tjänster, som motiveras av organisatoriska förändringar, sammanlagt

450 nya ordinarie lärartjänster, varav 250 nästa budgetår.

Statskontoret har icke ansett sig kunna förorda ytterligare förstärkning

av den ordinarie lärarkadern vid läroverken i Ludvika och Motala. Vid

läroverken i Haparanda och Sollefteå syntes det tillräckligt med inrättande

av ytterligare en ordinarie lärartjänst. Vad anginge statens normalskola

ansåge statskontoret, att en adjunktstjänst borde inrättas i stället för att

ytterligare en av de vakanta lektorstjänsterna skulle tillsättas. I fråga om

de adjunktstjänster, som föreslagits för ernående av bättre proportion mellan

ordinarie och icke-ordinarie lärare, har statskontoret funnit påkallat

med en mera restriktiv prövning av förhållandena vid de skilda läroverken.

Ett försök härtill hade lett statskontoret till antagandet, att högst 49 ickeordinarie

tjänster nu borde ordinariesättas. Statskontoret har vidare ansett,

att överflyttning av tjänster borde ske, förutom från skolorna i Ystad

och Tomelilla, även av en tjänst från vardera samrealskolan i Alvesta och

Ljusdal. Slutligen har statskontoret funnit tveksamt, om läroverken i Umeå

och Visby nu borde erhålla ytterligare lektorstjänster.

Övningslärare. Med hänsyn till nuvarande läge ifråga om övningslärarnas

lönereglering har överstyrelsen för nästa budgetår endast såtillvida

ansett sig böra förorda nya ordinarie övningslärartjänster, att vissa dylika

tjänster vid under förstatligande varande kommunala mellanskolor föreslagits

överflyttade till vederbörande samrealskolor, nämligen till Burgårdens

samrealskola i Göteborg en lärartjänst i teckning, en i musik och två

i gymnastik, till Johannes samrealskola i Malmö en tjänst i teckning och

en i gymnastik samt till vardera av S:t Görans och Högalids samrealskolor

i Stockholm en tjänst i gymnastik och en i kvinnlig slöjd.

Vaktmästare. Överstyrelsen har föreslagit

dels omändring av fyra vaktmästartjänster i Ce 9 till ordinarie i Ca 10

(högre allmänna läroverken i Boden, Örnsköldsvik och för flickor å Södermalm

i Stockholm samt samrealskolan i Tranås),

dels uppflyttning av tre tjänster i Ca 10 till Ca 11 (högre allmänna läro
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

verken i Majorna i Göteborg och å Kungsholmen i Stockholm samt samrealskolan

i Karlskoga),

dels ock inrättande av följande nya tjänster, nämligen tre i Ca 11 (Burgårdens

samrealskola i Göteborg samt S:t Görans och Högalids samrealskolor

i Stockholm), en i Ca 10 (samrealskolan i Änge), en i Ca 9 (samrealskolan

i Tierp), två i Ce 10 (högre allmänna läroverken i Landskrona

och Västerås) samt 16 i Ce 9 (högre allmänna läroverken i Halmstad,

Hudiksvall, Hässleholm, för gossar i Hälsingborg och för flickor därstädes,

katedralskolan i Lund, högre allmänna läroverken i Nyköping, Sollefteå,

Bromma i Stockholm, Västervik, Växjö och karolinska högre allmänna läroverket

i Örebro samt samrealskolorna i Gislaved, Rättvik, Undersåker och

Svenljunga).

Vid högre allmänna läroverket för flickor i Hälsingborg och vid karolinska

högre allmänna läroverket i Örebro förutsättes samtidigt indragning

av en vid vartdera läroverket befintlig halvtidstjänst i Ce 9.

Statskontoret anser de ekonomiska förhållandena lägga hinder i vägen

för löneförhöjningar och inrättande av nya statliga vaktmästartjänster, där

så icke är oundgängligen nödvändigt. Detta syntes vara fallet beträffande

skolorna i Hässleholm, Ånge, Gislaved, Rättvik, Undersåker, Tierp samt

beträffande Burgårdens samrealskola i Göteborg och S:t Görans och Högalids

samrealskolor i Stockholm. Vad överstyrelsen föreslagit beträffande

vaktmästartjänsterna vid dessa skolor har således icke föranlett erinran

från statskontorets sida. I övrigt kunde statskontoret icke på annat sätt

förorda överstyrelsens förslag än att befattningarna i lönegrad Ce 9 i

Tranås, Örnsköldsvik och Boden samt vid högre allmänna läroverket för

flickor å Södermalm i Stockholm överfördes till ordinarie stat. I samtliga

fall förutsättas kommunerna tillhandahålla bostäder åt vaktmästarna eller

utgiva däremot svarande hyresersättning.

Heltids anställda skolsköterskor. I enlighet med statsmakternas

beslut inrättades från och med budgetåret 1944/45 9 skolskötersketjänster

i dåvarande lönegraden Ex 7 (nu Cg 11) med heltidstjänstgöring

vid de allmänna läroverken. Av ifrågavarande befattningar avsågos

5 för de allmänna läroverken i Stockholm och Lidingö, 2 för läroverken i

Göteborg, 1 för läroverken i Hälsingborg och Höganäs samt 1 för läroverken

i Malmö. Sedermera ha dessa sköterskor erhållit extra ordinarie

anställning, 8 från och med den 1 juli 1946 och den nionde från och med

den 1 januari 1947, och äro nu placerade i lönegraden Ce 12.

Då överstyrelsen ansett skäligt, att ifrågavarande skolsköterskor med

sin kvalificerade utbildning och tjänstgöring efter 3 års anställning å extra

ordinarie stat överflyttas å ordinarie stat, har överstyrelsen föreslagit, att

de nio sköterskebefattningarna måtte förändras till ordinarie i Ca 12. —

Statskontoret har på närmare anförda skäl avstyrkt förslaget.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

Anslagsberäkning. Kostnaderna för de nu befintliga ordinarie

tjänsterna vid de allmänna läroverken ha av skolöverstyrelsen beräknats

till 39 677 000 kronor. För budgetåret 1949/50 ha dessa kostnader vid bifall

till av överstyrelsen framlagda, i det föregående redovisade förslag beräknats

till 42 919 000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Skolöverstyrelsen har föreslagit anvisande av följande belopp under de

olika arvodesposterna (inom parentes angives ökning eller minskning i förhållande

till för innevarande budgetår anvisade belopp):

Kronor

a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga .......... 500

b) Arvoden åt tillsynslärare .................. 15 300 (+ 1 300)

c) Personliga tilläggsarvoden åt första lärarinnor 600

d) Arvoden åt skolläkare m. m............... 367 000 (+ 47 000)

e) Arvoden åt bibliotekarier.................. 175 000 (+ 60 000)

f) Arvoden åt sekreterare m. m............... 737 000 (+ 520 000)

g) Särskilda arvoden vid provårsläroverk ...... 127 200 (— 97 000)

h) Särskilda arvoden vid statens aftonskola .... 7 700 (+ 1 600)

i) Arvoden åt biträdande föreståndarinna...... 1 200

j) Personlig lönefyllnad åt vissa rektorer ...... 8 000 (— 2 000)

1 439 500 (+ 530 900)

Förändringarna under b), h) och j) äro väsentligen av automatisk natur.

Av det under delposten till arvoden åt skolläkare m. m. för

innevarande budgetår anvisade beloppet a 320 000 kronor avses 227 700

kronor till arvoden åt skolläkarna och 92 300 kronor till arvoden åt de deltidsanställda

skolsköterskorna. Vid oförändrade grunder men under hänsynstagande

till utgiftsökningar av automatisk natur har överstyrelsen för

nästa budgetår beräknat dessa belopp till 238 000 kronor respektive 95 500

kronor. Emellertid har överstyrelsen upprepat sina i anslagsäskandena för

innevarande budgetår framförda förslag, att timarvodet för skolsköterskornas

deltidstjänstgöring måtte höjas från 3 kronor 75 öre till 4 kronor 75 öre

samt att omfattningen av heltidstjänstgörande läroverkssköterskas arbetsuppgifter

måtte begränsas till att avse övervakningen av 1200—1700 elever

mot för närvarande 1 500—2 500 elever, varigenom ett ökat antal deltidstjänstgörande

sköterskor skulle behöva anställas. Ett genomförande av

dessa förslag skulle enligt överstyrelsens beräkningar för nästa budgetår

medföra en merkostnad av i runt tal 25 000 kronor. — Statskontoret har

avstyrkt överstyrelsens förslag, enär de skäl, som nu anförts för ändrade

beräkningsgrunder för skolsköterskornas arvoden, icke motiverade någon

ändring i den ståndpunkt statsmakterna föregående år intagit i samma

fråga.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

De nuvarande arvodena åt bibliotekarier utgöra vid

Kronor.

högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar ............... 1 080

högre allmänt läroverk med mindre än 600 lärjungar men med

minst 400 lärjungar ....................................... 900

högre allmänt läroverk med mindre än 400 lärjungar............ 720

realskola med minst 400 lärjungar ............................ 540

» » mindre än 400 lärjungar........................ 360

Den nu ifrågasatta ökningen av delposten till arvoden åt bibliotekarier

hänför sig huvudsakligen till av överstyrelsen föreslagen höjning av de förutnämnda

arvodena med 40 procent, vilket motiverats med svårigheterna

att med nuvarande arvodessättning — motsvarande en timersättning av endast

2—3 kronor — erhålla kvalificerade och i övrigt lämpade personer

å de för skolarbetet allt viktigare bibliotekariebefattningarna. Överstyrelsen

har vidare med hänsyn till tillkomsten av ett antal större realskolor

förordat införande av ytterligare en arvodesgrupp för dessa skolor, omfattande

realskolor med minst 600 lärjungar och med samma arvode som vid

de minsta högre allmänna läroverken. Enahanda förslag om höjning av

bibliotekariearvodena framfördes av överstyrelsen i anslagsäskandena även

för innevarande budgetår men föranledde då ingen åtgärd från statsmakternas

sida. — Läroverkslärarnas riksförbund har hemställt om en höjning

med 50 procent av ifrågavarande arvoden. — Statskontoret har förklarat

sig sakna anledning att i princip frångå sin tidigare uttalade uppfattning,

att frågan om uppräkning av bland annat dessa arvoden borde omprövas

först i samband med en allmän översyn av bisysslearvodena. Emellertid,

uttalar statskontoret vidare, torde den av Kungl. Maj:t under innevarande

budgetår beslutade höjningen av arvodena för s. k. övertimmar komma

att medföra ökade svårigheter att få kompetenta lärare att åtaga sig uppdrag

såsom bibliotekarier. Med hänsyn härtill kunde statskontoret icke

motsätta sig en mindre höjning av dessa arvoden, förslagsvis med 25 procent.

Mot förslaget om uppförande av en särskild arvodesgrupp för realskolor

med mer än 600 lärjungar har statskontoret icke haft någon erinran.

Av det under delposten till arvoden åt sekreterare m. m.

för innevarande budgetår anvisade beloppet å 217 000 kronor avses 159 600

kronor till arvoden åt sekreterare och 57 400 kronor till arvoden åt andra

biträden än sekreterare å vissa rektorsexpeditioner. De närmare föreskrifterna

angående anslagsmedlens disposition återfinnas å s. 586 f. i statsliggaren.

De för utredning rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter tillkallade sakkunniga

ha den 20 december 1947 avgivit betänkande med förslag i ämnet.

Över detta förslag har överstyrelsen den 13 februari 1948 avgivit utlåtande

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

och därvid med vissa relativt obetydliga jämkningar tillstyrkt detsamma.

Under hänvisning härtill har nu överstyrelsen för nästa budgetår beräknat

medelsbehovet till 737 000 kronor. Beträffande detaljerna i förslaget torde

få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Under delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk

har överstyrelsen upprepat sina i anslagsäskandena för innevarande

budgetår framlagda förslag, syftande till en icke oväsentlig förbättring

av anställningsförhållandena för lärarpersonalen vid provårsläroverken.

En översikt av förslagen lämnas i följande tablå:

Ersättni

ngens storlek

Slag av ersättning

enligt nuvarande

bestämmelser

enligt överstyrelsens förslag

1. Ersättning till föreståndare för

provårskurs............

2. Ersättning till ord. och e. o. äm- neslärare vid provårsläroverk . .

1 500: —

360: —

2 000: —

Lärarna placeras en lönegrad

högre än vid övriga läroverk:

alltså lektoT Ca 31, adjunkt

Ca 27, ämneslärarinna Ca 25

och e. o. adjunkt Ce 25

3. Ersättning till handledare ....

Vid samtliga provårs- läroverk:

300: — för entermins- kandidat

180: —/termin för två- terminskandidat

Vid samtliga provårsläroverk

utom i Umeå:

450: — resp.

300: —

I Umeå:

900: — resp.

600: —

4. Ersättning för föreläsningar och

övningar..............

Föreläsning: 30: —

Övning: 15: —

Föreläsning: 40: —

Övning: 20: —

Ett bifall till dessa förslag skulle — med hänsyn till att ersättningarna

åt ordinarie och extra ordinarie ämneslärare skulle utgå i form av förhöjd

lönegradsplacering och därigenom avföras från anslagsposterna till avlöningar

till ordinarie tjänstemän respektive avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal — enligt överstyrelsens beräkningar medföra en minskning

av medelsbehovet under förevarande delpost med 97 000 kronor. Överstyrelsen

har ansett sig böra ånyo understryka nödvändigheten av att förmedelst

vissa ekonomiska fördelar stimulera lärarna att söka tjänst vid

pro vårsanstalter. De särskilda svårigheter härutinnan, som länge förefunnits

beträffande pro vårsläroverk et i Umeå, förelåge alltjämt och hade under

trycket av den allmänna lärarbristen ytterligare ökats.

Statskontoret har under hänvisning till vad ämbetsverket föregående år

anfört i samma fråga (se 1948 års åttonde huvudtitel, s. 189 f.) anyo avstyrkt

överstyrelsens ifrågavarande förslag. — Statens lönenämnd har i och

för sig ansett lämpligast, att frågan om uppräkning av utgående särskilda

arvoden till rektorer och lärare vid provårsläroverken löstes i samband med

en allmän översyn av gruppen »arvoden för särskilda uppdrag». I den av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

lärarbrist kännetecknade situation, vari undervisningsväsendet för närvarande

befunne sig, syntes dock skäl tala för att åtgärder redan nu vidtoges,

som kunde främja en tillfredsställande rekrytering till provårsläroverken.

Lönenämnden ville därför icke motsätta sig, att de ifrågavarande lärarkategoriernas

särskilda förmåner förbättrades fr. o. m. budgetåret 1949/50.

Arvodet till provårsföreståndare syntes böra fastställas till 2 004 kronor.

Lönenämnden har på de av statskontoret tidigare anförda skälen icke ansett

sig kunna tillstyrka någon särskild lönegradsplacering för ordinarie och

extra ordinarie ämneslärare vid provårsläroverk men har icke haft något

att erinra mot en höjning av det till dessa lärare nu utgående arvodet å

360 kronor till förslagsvis 504 kronor. Mot förslaget om höjda arvoden för

handledning vid provårsläroverken i allmänhet har lönenämnden icke haft

något att erinra, dock att beloppet 450 kronor syntes böra fastställas till

456 kronor. Däremot har lönenämnden icke ansett sig kunna tillstyrka

några speciella förmåner vid provårsläroverket i Umeå.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Denna anslagspost är nu uppförd med 12 500 000 kronor.

Ämneslärare. Mot den av överstyrelsen motsedda ökningen av

antalet klassavdelningar med 171 svarar enligt överstyrelsens beräkningar

en ökning av de erforderliga undervisningstimmarna med så mycket som

motsvarar 213 ämneslärare med full tjänstgöring. Därvid har den undervisning,

som kan beräknas komma att fullgöras av rektorerna vid nyinrättade

läroverk, frånräknats. Vid bifall till överstyrelsens förslag om inrättande

av nya ordinarie ämneslärartjänster skulle behovet av icke-ordinarie

ämneslärare med full tjänstgöring, för närvarande 644, kunna antagas nedgå

till 577. Överstyrelsen har därvid räknat med att som en följd av övergången

till engelska som begynnelsespråk i realskolan undervisning i tyska

och engelska av ungefär samma omfattning som för innevarande läsår kommer

att bli erforderlig för elever i klass 4r>, vilka på grund av kvarsittning

eller eventuell överflyttning från klass 34 icke erhållit tillräcklig föregående

undervisning i dessa ämnen. Vidare har överstyrelsen räknat med enahanda

minskning av undervisningsskyldigheten för lärarna vid nya elementarskolan

i Stockholm, som medgivits för innevarande läsår, ävensom med en

konfirmationsundervisning genom lärare av i huvudsak samma omfattning

som nämnda läsår.

I detta sammanhang har överstyrelsen föreslagit anordnande försöksvis

under nästa läsår av hjälpundervisning för vissa elever vid de allmänna

läroverken. Överstyrelsen framhåller, att bland de uppslag, som 1946 års

skolkommission i sitt betänkande framfört i syfte att bereda hjälp åt de

lärjungar som av någon anledning icke kommit till rätta på vald utbildningslinje

eller på grund av sjukdom eller andra giltiga skäl fått allvar
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj ds proposition nr 55.

liga luckor i kunskapsinhämtandet, intar inrättandet av en s. k. fri klass

en uppmärksammad ställning. Uppslaget, som visserligen siktade på klass 9

i den föreslagna enhetsskolan med denna klass’ olika utbildningslinjer, hade

givit överstyrelsen anledning överväga, huruvida icke i form av försöksverksamhet

och inom ramen för nu gällande skolordning en motsvarande

anordning borde åstadkommas. Främst borde beaktas, att många lärjungar

— såväl i realskola som gymnasium — på grund av långvarig sjukdom eller

av annan därmed jämförlig anledning icke utan kännbar ekonomisk uppoffring

från målsmännens sida kunde återvinna sin ställning i kunskapshänseende

bland kamraterna. För dylik ofrivillig eftersläpning skulle bot

kunna rådas, därest lärarkraft ställdes till överstyrelsens förfogande att

fördelas mellan de skolor, som efter rektors framställning prövades ha behov

därav. Överstyrelsen har i anslutning härtill hemställt, att för läsåret

1949/50 lärarkraft, svarande mot 10 tjänster med full tjänstgöring, måtte

för angivna ändamål ställas till överstyrelsens förfogande. Kostnaderna härför

kunde uppskattas till omkring 100 000 kronor.

Under icke-ordinarieposten har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 4 200 kronor för föreläsningar i sexuella frågor för lärjungar i det

differentierade gymnasiet. Föreläsare är i regel skolläkare eller lärare i

biologi med hälsolära. Överstyrelsen har nu — liksom i anslagsäskandena

för innevarande budgetår — ifrågasatt ett genomförande av de förslag, som

1943 års sexualundervisningssakkunniga i sitt betänkande rörande sexualundervisningen

i högre skolor (SOU 1946: 55) framlagt, vilket skulle innebära

att föreläsningar av detta slag skulle anordnas för lärjungarna på högre

stadiet vid samtliga högre allmänna läroverk samt att viss sexualundervisning

skulle meddelas även på mellanstadiet, nämligen i de fall då ämnet

biologi icke förekommer på schemat för högsta klassen (inbyggda tekniska

eller merkantila linjer) eller biologiläraren icke lämpligen kan handha

undervisningen. Det sammanlagda medelsbehovet för denna utvidgade

sexualundervisning har överstyrelsen beräknat till 16 000 kronor.

För närvarande stå 2 500 kronor till överstyrelsens förfogande att utgå

som särskilda ersättningar till lärare, vilka utfört mera omfattande arbeten

för planläggning och inredning av institutioner, ordnande av samlingar och

liknande arbeten. Medelsbehovet för detta ändamål har av överstyrelsen

för nästa budgetår beräknats till 3 500 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 juni 1948 må under innevarande budgetår

vid de allmänna läroverken finnas 475 extra ordinarie adjunkter i

Ce 24, 58 extra ordinarie ämneslärarinnor i Ce 22 och 1 extra ordinarie

övningsskollärare i Ce 22. I fråga om adjunkter i Ce 24 och övningsskollärare

föreslår överstyrelsen ingen ändring för nästa budgetår men räknar

med hänsyn till den starka omsättningen inom förstnämnda grupp, att i

medeltal 40 adjunktstjänster skola stå vakanta. De extra ordinarie ämneslärarinnornas

antal skulle enligt överstyrelsens beräkningar ökas med 5 i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. May.ts proposition nr 55.

samband med förstatligandet av kommunala mellanskolor. I detta sammanhang

må vidare nämnas, att enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948

den, som i egenskap av extra lärare i läroämnen eller extra övningsskollärare

innehaft anställning vid de allmänna läroverken under minst 532 dagar och

därvid tjänstgjort minst 425 dagar, må kunna antagas till extra ordinarie

lärare. Detta innebär beträffande adjunkterna en omplacering från Cg 21

till Ce 21.

Övningslärare. Av nedanstående sammanställning framgår dels

omfattningen av undervisningen i övningsämnen innevarande budgetår, i

den mån den bestrides av icke-ordinarie lärare, dels ock den ökning av

denna undervisning, som av överstyrelsen beräknats för nästa budgetår.

Därvid ha automatiska ökningar i egentlig mening — en direkt följd av

läroverksorganisationens utvidgning — och vissa andra ökningar, som av

överstyrelsen angivits som önskvärda, redovisats för sig.

Övningsämne

Antal veckotimmar

1948/49

beräknad ökning 1949/50

Summa

1949/50

automatisk

annan

Teckning och välskrivning......

5 692

398

—

6 090

Musik .................

3104

222

100

3 426

Gjmnastik med lek och idrott . . .

6 262

448

159

6 869

Manlig slöjd..............

1937

201

—

2138

Kvinnlig slöjd.............

2 482

272

30

2 784

Hushållsgöromål............

848

152

100

1 100

Beträffande den föreslagna ökningen, utöver den rent automatiska, av

undervisningen i vissa ämnen inhämtas av överstyrelsens framställning i

huvudsak följande.

Musik. Överstyrelsen erinrar, att överstyrelsen vid upprepade tillfällen

sökt utverka anslag till den utvidgning av musikundervisningen, som förutsattes

i 1933 års undervisningsplan för detta ämne. För att täcka de av

rektorerna innevarande år anmälda behoven skulle ytterligare 270 veckotimmar

behövt stå till förfogande. För att i någon mån kunna tillgodose

rektorernas önskemål och för att stärka instrumentalmusikens ställning har

överstyrelsen ånyo anhållit om höjning av musikanslaget med så mycket

som svarar mot 100 veckotimmar.

Gymnastik. Överstyrelsen framhöll i sina petita för budgetåret 1947/48,

att antalet gymnastiktimmar under de närmaste tre budgetåren borde ökas

med 900 timmar utöver vad den rent automatiska ansvällningen av undervisningen

kunde komma att kräva, varvid 500 timmar borde anvisas redan

för budgetåret 1947/48 och ytterligare 200 timmar för ett vart av åren

1948/49 och 1949/50. Genom den föreslagna ökningen skulle möjliggöras

ett avskaffande av de s. k. biandavdelningarna (avdelningar med både

gossar och flickor) och en nedskärning av avdelningarnas storlek, vilket

framhölls såsom särskilt angeläget i fråga om nybörjarundervisningen. En
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

ligt propositionen 1947: 151 förklarade sig departementschefen icke beredd

att tillstyrka överstyrelsens förslag i dess helhet men ansåg en viss ökning

av timantalet under alla omständigheter vara önskvärd samt förordade att

medel anvisades för ytterligare 250 veckotimmar utöver den rent automatiska

ökningen. Denna förstärkning avsåg i första hand ett avskaffande av

de blandade gymnastikavdelningarna å högre åldersstadier än klass 1J.

— 1 sina petita för innevarande budgetår föreslog överstyrelsen en ökning

av gymnastikundervisningen med 246 veckotimmar utöver den rent automatiska,

vilket förslag emellertid icke föranledde någon statsmakternas åtgärd.

Överstyrelsen framhåller nu, att på grund härav rektorernas äskanden

för innevarande läsår hade måst reduceras med cirka 300 veckotimmar.

Överstyrelsen, som ansåge, att nuvarande ekonomiska situation tvingade

till återhållsamhet även i förevarande hänseende, ansåge sig emellertid nödsakad

att för avhjälpande av de största bristerna i fråga om gymnastikundervisningen

göra framställning om en relativt ringa ökning av antalet

veckotimmar. Detta avsåge läroverk, där förhållandena för närvarande vore

sådana, att överstyrelsen icke längre ansåge dem kunna försvaras.

Överstyrelsen liar i en tabell närmare angivit vid vilka läroverk en ökning

av timantalet vore oundgängligen nödvändig. Därav framgår bland annat,

att utöver den rent automatiska ökningen erfordras ytterligare 159 veckotimmar

för gymnastikundervisningen, för vilket ändamål erforderliga medel

föreslagits anvisade för budgetåret 1949/50.

I några fall gäller det läroverk med i och för sig orimligt stora gymnastikavdelningar

— över 90 lärjungar i varje avdelning — medan i åtskilliga

andra fall gymnastikavdelningarna äro alltför stora i förhållande till gymnastiklokalernas

storlek, varigenom utrymmet per elev blir mindre än vad

man annars anser sig böra räkna med, nämligen 4 m2. Av den föreslagna

ökningen med 159 timmar hänföra sig i runt tal 80 veckotimmar till läroverk,

där förhållandena nu framtvinga så stora gymnastikavdelningar, att

det individuella utrymmet blir mindre än 3 m''2, i vissa fall endast 1,5 m2.

I detta sammanhang har överstyrelsen hemställt om bemyndigande —

eventuellt efter riksdagens hörande — att i fråga om lärarbefattning i gymnastik

med lek och idrott vid högre samläroverk eller samseminarium pröva

och avgöra, huruvida befattningen skall förbehållas sökande av visst kön

eller, alternativt, om enahanda bemyndigande, där mer än en ordinarie

tjänst av ifrågavarande slag är inrättad vid dylik läroanstalt.

Hushållsgöromål. Från och med läsåret 1941/42 ha de manliga eleverna

i klass 34 vid kommunala mellanskolan i Göteborg (Burgårdens samrealskola)

åtnjutit undervisning i hushållsgöromål. Läsåret 1949/50 blir denna

klass förstatligad. Överstyrelsen har därvid ifrågasatt, huruvida ett förstatligande

borde beröva gossarna nämnda i hög grad samhällsnyttiga förmån.

Överstyrelsen har förordat, att ett antal timmar, högst 100, ställes

till överstyrelsens disposition för frivillig undervisning i hushållsgöromål

för gossar såväl i nyssnämnda läroverk som i andra, där intresse finnes

för denna undervisning samt lokaler och lärarkraft stå till förfogande.

V a ktmäst ar personalen. Beträffande överstyrelsens förslag

härutinnan hänvisas till redogörelsen i samband med anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän.

S k o 1 s k ö t e r s k o r. Under erinran om överstyrelsens i det föregående

redovisade förslag om överförande på ordinarie stat av de nio heltidsan
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

ställda skolsköterskorna i Ce 12 framhåller överstyrelsen, att vid bifall härtill

skulle ur icke-ordinarieposten endast behöva utgå statligt bidrag till

två kommunalt anställda skolsköterskor i Ce 12, den ena vid Burgårdens

samrealskola i Göteborg och den andra vid S:t Görans och Högalids samrealskolor

i Stockholm. Kostnaden härför för statsverket beräknas till cirka

3 000 kronor.

Skolpsykologer och skolkuratorer. Genom beslut den

4 juni 1948 har Kungl. Maj:t medgivit, att ur icke-ordinarieposten må till

den vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm och högre allmänna

läroverket å Kungsholmen anställde skolkuratorn Sigvard Bruce enligt

överstyrelsens närmare bestämmande under läsåret 1948/49 utgå ersättning

med högst 800 kronor för månad räknat. Kostnaden härför under

hela läsåret har beräknats till högst 7 200 kronor. Vidare har genom Kungl.

Maj:ts beslut den 2 juli 1948 medgivits, att för avlönande läsåret 1948/49

av en social kurator vid högre allmänna läroverket för gossar å Södermalm

i Stockholm må ur samma anslagspost utgå 2 700 kronor. Sammanlagda

kostnaden för dessa båda skolkuratorer är alltså ungefär 9 900 kronor.

Överstyrelsen föreslår att, utöver nämnda anslagsmedel, till överstyrelsens

förfogande för nästa budgetår ställas ytterligare dels 3 240 kronor för

beredande av ersättning åt en på de båda förstnämnda läroverkens rektorsexpeditioner

tjänstgörande praktikant, dels ock 20 000 kronor att användas

för arvoden till skolpsykologer och kuratorer även vid andra än förutnämnda

läroverk eller till vikarier för lärare, som för bestridande av dylik

befattning erhölle nedsättning i undervisningsskyldigheten.

Anslagsberäkning. Enligt överstyrelsens beräkning skulle medelsbehovet

under icke-ordinarieposten för nästa budgetår utgöra:

för avlöningar åt icke-ordinarie ämneslärare i teoretiska

och praktiska läroämnen................... kronor 9 281 000

därutöver vid förhöjd lönegradsplacering för extra ordinarie

adjunkter vid provårsläroverk .............. » 40 000

därutöver vid genomförande av reglerad befordringsgång

enligt 1944 års personalutrednings förslag .... » 200 000

därutöver för hjälpundervisning åt viss kategori av elever

(motsvarande 10 fulla tjänster) .............. » 100 000

för sexualundervisning för läroverksungdom ......... » 16 000

för institutionsarbeten av större omfattning......... » 3 500

för examinationer efter läsårets slut................ » 500

för avlöningar åt icke-ordinarie övningslärare........ » 2 550 000

därutöver vid viss utvidgning av musikundervisningen » 10 000

därutöver vid viss utvidgning av gymnastikundervisningen

. ....... » 29 000

därutöver vid viss utvidgning av undervisningen i

kvinnlig slöjd.................................... » 4 000

därutöver vid viss utvidgning av undervisningen i hushållsgöromål

.................................. » 18 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

för avlöningar år skolsköterskor.................... kronor

för avlöningar åt två skolkuratorer ................ »

för anställande av skolpsykologer och kuratorer ...... »

för avlöning åt e. o. vaktmästare och deras vikarier . . »_

Summa kronor

3 000

9 900

20 000

439 000

12 723 900.

Departementschefen.

Ordinarieposten. Vid den föreslagna samrealskolan i Blackeberg bör inrättas

en rektorstjänst i lönegraden Cb 9. Vidare bör vid den kommunala

mellanskola, vars förstatligande är avsett att pabörjas nästa ar, inrättas en

rektorstjänst med lönegradsplacering enligt av 1944 års riksdag fastställda

principer.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att sammanlagt 10 nya lektorstjänster

skola inrättas samt att en vakant lektorstjänst vid statens normalskola skall

återbesättas. Jag anser mig böra tillstyrka överstyrelsens förslag.

Beträffande överstyrelsens förslag om nya adjunkts- och ämneslärarinnetjänster

tillstyrker jag, att 20 adjunktstjänster inrättas vid läroverk under

uppbyggnad eller omorganisation i andra fall än da fråga är om förstatligade

kommunala mellanskolor. Jag har därvid i motsats till överstyrelsen

räknat med blott en ny adjunktstjänst vid vartdera läroverket i Haparanda

och Sollefteå. I likhet med överstyrelsen räknar jag vidare med, att 101

adjunkts- och 10 ämneslärarinnetjänster komma att inrättas på grund av det

fortgående förstatligandet av kommunala mellanskolor. Av sistnämnda

adjunktstjänster avses en för den kommunala mellanskola, vars förstatligande

beräknas komma att påbörjas nästa år. I enlighet med tillämpade principer

torde denna tjänst böra avses för rektor vid den nya samrealskolan

och tills vidare icke återbesättas. Då slutligt förslag ännu ej föreligger

beträffande nämnda förstatligande, torde den nya rektorstjänsten och

adjunktstjänsten vid skolan tillsvidare ej böra uppföras på personalförteckningen.

Därest någon av de tillstyrkta nya adjunktstjänsterna skulle tillsättas

med icke-adjunktskompetent lärare torde denne i enlighet med hittills

tillämpad praxis — jämför riksdagens skrivelse 1937:469, s. 21 — böra

placeras i 25 lönegraden.

Vidkommande därefter överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare

140 nya adjunktstjänster för att vinna en gynnsammare proportion

mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare vill jag framhålla, att det redan

på grund av den fortgående kraftiga ansvällningen av läroverken synes

erforderligt att inrätta ett icke ringa antal ordinarie tjänster utöver de

förut av organisatoriska skäl föreslagna, för att icke balansen mellan ordinarie

och icke-ordinarie ämneslärare skall försämras. Därutöver vill jag

som min uppfattning uttala, att ett av de verksammaste medlen för att med

nuvarande allvarliga lärarbrist öka tillströmningen till lärarbanan torde

3 — Bihang till riksdagens protokoll 191^9. 1 saml. Nr 55.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts yr expo sition nr 55.

vara att inrätta tillräckligt antal ordinarie tjänster för att möjliggöra en

snabbare befordran än vad som nu är fallet. Medelåldern för dem som

erhålla ordinarie lärartjänst är alltjämt så hög som 39 år. Med hänsyn till

nu angivna förhållanden har jag ansett mig böra för nästa budgetår tillstyrka

överstyrelsens förslag i denna del. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att efter förslag av överstyrelsen besluta om placeringen av dessa

tjänster.

Mot den av överstyrelsen beräknade överflyttningen av lärartjänster från

vissa läroverk till andra har jag icke funnit anledning till erinran. Det synes

mig dock i anslutning till vad statskontoret uttalat kunna ifrågasättas, om

icke överflyttning borde kunna ske även av en tjänst från vardera samrealskolan

i Alvesta och Ljusdal.

Jag tillstyrker vad överstyrelsen föreslagit rörande överflyttning av vissa

ordinarie övningslärartjänster från under förstatligande varande kommunala

mellanskolor till vederbörande samrealskolor.

Överstyrelsen har, liksom i anslagsäskandena för innevarande budgetår,

förordat inrättande av ett betydande antal ordinarie och extra ordinarie

vaktmästartjänster vid läroverken. Förslaget, som bygger på de principer,

som varit vägledande vid 1939 års lönereglering för vaktmästarpersonalen,

synes i och för sig icke böra föranleda till några väsentliga erinringar. Med

hänsyn till rådande förhållanden nödgas jag dock alltjämt förorda viss

återhållsamhet och anser mig nu endast såtillvida kunna biträda förslaget,

att jag förordar inrättande av en tjänst i Ca 11 vid envar av Burgårdens

samrealskola i Göteborg samt S:t Görans och Högalids samrealskolor i

Stockholm, en tjänst i Ca 10 vid samrealskolan i Ånge, en i Ca 9 vid samrealskolan

i Tierp samt en i Ce 9 vid envar av samrealskolorna i Gislaved,

Rättvik, Undersåker och Svenljunga. Samtliga dessa skolor äro ombildade

eller stå under ombildning från kommunala mellanskolor och ha ännu icke

erhållit någon statsanställd vaktmästare.

Överstyrelsens förslag om ordinariesättning av de nio skolsköterskebefattningarna

med heltidstjänstgöring i Ce 12 anser jag mig böra biträda.

Jag har under hand inhämtat, att de nuvarande tjänsteinnehavarna innehaft

sina befattningar ända sedan dessa inrättades år 1944. Jag vill framhålla,

att det vid eventuellt ombyte av befattningshavare kan vara lämpligt

att, innan konstitutorial meddelas, tjänsterna uppehållas på förordnande

i den utsträckning, som kan befinnas erforderlig för att pröva vederbörandes

lämplighet för tjänsten.

I personalförteckningen för de allmänna läroverken böra de ändringar

vidtagas, som föranledas av vad jag i det föregående anfört. Därjämte böra

å denna uppföras de av 1948 års riksdag i princip beslutade rektors-,

adjunkts- och ämneslärarinnetjänsterna vid de kommunala mellanskolor,

som innevarande budgetår börjat förstatligas. Vidare må erinras om att

Kungl. Maj:t genom beslut den 9 april 1948 medgivit, att rektors adjunkts
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

tjänst vid envar av de från och med budgetåret 1945/46 förstatligade kommunala

mellanskolorna — sammanlagt 19 — finge återbesättas från och

med den 1 juli 1948. Härav samt av beslut om ombildning av adjunktstjänst

till ämneslärarinnetjänst eller av ämneslärarinnetjänst till adjunktstjänst

betingade ändringar i personalförteckningen torde likaledes böra vidtagas.

Därest ytterligare beslut om återbesättande av rektors adjunktstjänst

vid förstatligade kommunala mellanskolor skulle komma att meddelas

före personalförteckningens fastställande torde härav föranledda ändringar

i denna ävenledes böra vidtagas.

Medelsbehovet under ordinarieposten beräknar jag till i runt tal

JO 500 000 kronor.

Arvodesposten. Delposterna till arvoden åt kvinnliga sakkunniga, arvoden

åt tillsynslärare, personliga tilläggsarvoden åt första lärarinnor, särskilda

arvoden vid statens aftonskola samt arvode åt biträdande föreståndarinna

torde i enlighet med skolöverstyrelsens förslag böra uppföras med respektive

500, 15 300, 600, 7 700 och 1 200 kronor. Delposten till personlig lönefyllnad

åt vissa rektorer bör med hänsyn till vad jag förordat under avsnitt

II i det föregående minskas med 7 000 kronor i förhållande till skolöverstyrelsens

förslag och således uppföras med 1 000 kronor.

Beträffande delposten till arvoden åt skolläkare m. m. är jag icke heller

i år beredd att tillstyrka vare sig en höjning av timarvodet för skolsköterskornas

deltidstjänstgöring eller en minskning av omfattningen av de heltidstjänstgörande

sköterskornas arbetsuppgifter. Posten torde därför, under

hänsynstagande endast till automatiska utgiftsökningar, böra för nästa

budgetår uppföras med 333 300 kronor, varav 238 000 kronor till arvoden

åt skolläkare och 95 300 kronor till arvoden åt deltidstjänstgörande skolsköterskor,

vilket innebär en ökning med 13 300 kronor.

Ehuru en viss höjning av bibliotekariearvodena i och för sig får anses

motiverad, är jag dock icke beredd att för närvarande framlägga något

förslag härom. Jag utgår därför vid medelsberäkningen från nuvarande

grunder för dessa arvoden, dock med den ändringen, att för realskolor med

minst 600 lärjungar bör införas en särskild arvodesgrupp, för vilken arvodet

bör bestämmas till samma belopp som för den lägsta gruppen inom de högre

allmänna läroverken eller 720 kronor. Till följd härav och för att möjliggöra

automatiska utgiftsökningar torde delposten till arvoden åt bibliotekarier

böra uppräknas med 8 000 kronor till 123 000 kronor.

Såsom jag i samband med anmälan i årets åttonde huvudtitel av frågan

om folkskoleseminariernas anslagsbehov uttalat, har jag i nuvarande ekonomiska

läge icke ansett mig böra för riksdagen framlägga något förslag

i anledning av sakkunnigbetänkandet rörande organisationen av arbetet på

rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. Delposten

till arvoden åt sekreterare m. in. bör därför även för nästa budgetår

beräknas enligt oförändrade grunder. Jag förordar för ändamålet en medels
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

anvisning av 222 000 kronor, innebärande en ökning av automatisk natur

med 5 000 kronor.

Beträffande folkskoleseminarierna har jag förklarat mig icke heller i år

beredd att tillstyrka en eljest i och för sig välmotiverad förbättring av

arvodena vid pro vårsseminarierna. Under hänvisning härtill nödgas jag

även för provårsläroverkens vidkommande avstå från att nu framlägga

något förslag om förbättrade arvoden. Jag ifrågasätter därför ingen annan

ändring beträffande delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk

än att densamma med hänsyn till ökat antal lärare vid provårsläroverken

bör höjas med i runt tal 2 800 kronor till 227 000 kronor.

Hela arvodesposten bör alltså uppföras med (500 + 15 500 + 600 +

+ 7 700 + 1 200 + 1 000 + 333 300 + 123 000 + 222 000 + 227 000 =)

931 600 kronor, innebärande en höjning med 23 000 kronor.

Icke-ordinarieposten. Genom beslut den 30 december 1948 har Kungl.

Maj:t lämnat utan bifall en framställning av skolöverstyrelsen om anordnande

under vårterminen 1949 av hjälpundervisning för vissa elever vid

de allmänna läroverken. Jag anser mig icke heller kunna biträda det förslag

till anordnande av dylik undervisning under läsåret 1949/50, som av överstyrelsen

i förevarande sammanhang framlagts.

Jag är icke beredd att nu förorda någon utbyggnad av föreläsnings verksamheten

i sexuella frågor i anslutning till 1943 års sexualundervisningssakkunnigas

förslag. För ändamålet torde därför böra anvisas samma belopp

som för innevarande budgetår eller 4 200 kronor.

Till särskilda ersättningar åt lärare för institutionsarbeten m. m. torde

i enlighet med överstyrelsens beräkningar böra anvisas 3 500 kronor.

Då ställning ännu icke tagits till 1944 års personalutrednings förslag till

reglerad befordringsgång för icke-ordinarie ämneslärare vid läroverken torde

några särskilda medel för ändamålet icke behöva beräknas i detta sammanhang.

Vad överstyrelsen anfört i fråga om det beräknade antalet extra

ordinarie adjunkter och ämneslärarinnor under nästa läsår har icke givit

mig anledning till erinran.

Jag har icke funnit något att erinra mot överstyrelsens beräkningar rörande

omfattningen av undervisningen i övningsämnen nästa läsår, såvitt

densamma bestämmes av rent automatiskt verkande förhållanden. Däremot

nödgas jag intaga en restriktiv hållning till den ytterligare ökning av

timantalet i vissa ämnen, som av överstyrelsen ifrågasatts. Beträffande

musiken och den kvinnliga slöjden är jag sålunda icke beredd att förorda

någon ökning utöver den rent automatiska. I fråga om gymnastiken har

den av överstyrelsen nu framlagda utredningen ådagalagt, att förutsättningar

för en någorlunda effektiv gymnastikundervisning på flera håll saknas,

därest icke en viss ökning av timantalet kan komma till stånd. Då jag

funnit förhållandena beträffande gymnastikundervisningen vid vissa läro
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

verk vara sådana, att de icke längre böra fortbestå, har jag ansett mig böra

såtillvida biträda överstyrelsens förslag, att jag förordar anvisande av

medel för ytterligare 80 veckotimmars gymnastikundervisning utöver vad

jag förut tillstyrkt.

För möjliggörande av fortsatt undervisning i hushållsgöromål för gossar

i klass 34 vid kommunala mellanskolan (Burgårdens samrealskola) i Göteborg

även efter skolans förstatligande torde erforderligt timantal böra ställas

till överstyrelsens disposition. Däremot kan jag icke tillstyrka, att dylik

undervisning nu skulle kunna igångsättas även vid andra läroverk.

I anledning av överstyrelsens hemställan om bemyndigande att i fråga

om lärarbefattning i gymnastik vid samläroverk eller samseminarium avgöra,

huruvida befattningen skall förbehållas sökande av visst kön, i vart

fall där mer än en ordinarie gymnastiklärartjänst är inrättad vid läroanstalten,

vill jag framhålla, att gällande behörighetslagstiftning lägger hinder

i vägen för ett dylikt generellt bemyndigande. Föreskrift i angivet hänseende

torde därför böra liksom hittills meddelas av Kungl. Maj:t för varje

särskilt fall.

Vid de allmänna läroverken finnas för närvarande varken ordinarie eller

extra ordinarie lärartjänster i manlig slöjd. Överstyrelsen har emellertid vid

upprepade tillfällen under senare år hemställt om inrättande av extra ordinarie

dylika tjänster i lönegraden Eo 15. I avvaktan på ikraftträdandet av

den blivande löneregleringen för övningslärare ha dock dessa framställningar

ej föranlett någon statsmakternas åtgärd. I skrivelse den 29 december 1948

har skolöverstyrelsen i anledning av en framställning från extra läraren i

manlig slöjd vid högre allmänna läroverket å Östermalm i Stockholm

K. A. V. Forsberg hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen inhämta

medgivande att Forsberg må, räknat från och med den 1 januari 1949, anställas

som extra ordinarie lärare i manlig slöjd vid de allmänna läroverken

med placering i lönegraden Eo 15. Av handlingarna i ärendet inhämtas

bland annat, att Forsberg, som är född den 27 augusti 1888, läsåren 1920/39

varit anställd som timlärare och från och med läsåret 1939/40 som extra

lärare i manlig slöjd vid nyssnämnda läroverk samt att han under hela

denna tid, delvis genom fyllnadstjänstgöring vid annan skola, haft över

30 veckotimmars tjänstgöring. Överstyrelsen framhåller, att det vid de

allmänna läroverken icke finnes någon annan slöjdlärare över 60 år med

så långvarig och omfattande tjänstgöring som Forsberg, varför överstyrelsen

ansett, att speciella åtgärder böra vidtagas för att bereda denne en

tryggare ställning.

Det må erinras om att den lönereglering för övningslärare, som i princip

beslutats av 1948 års riksdag men som ännu icke trätt i kraft och icke

heller avses träda i kraft nästa budgetår, förutsätter, att extra ordinarie

anställning automatiskt skall beredas lärare i övningsämnen efter viss före
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj ds proposition nr 55.

gående minimitjänstgöring och därest tjänstgöringen uppgår till minst 15

veckotimmar. Med tillämpning av dessa bestämmelser skulle Forsberg under

alla förhållanden vid löneregleringens ikraftträdande komma att erhålla

extra ordinarie anställning. Då tidpunkten härför emellertid ännu är oklar

och med hänsyn till de speciella förhållanden, som i detta fall föreligga, har

jag funnit skäligt, att Forsberg redan nu beredes den tryggare ställning i

form av pensionsrätt och förbättrade sociala förmåner, som skulle medfölja

en extra ordinarie anställning. Därest riksdagen ej framställer erinran däremot,

torde därför Kungl. Maj:t få förordna, att Forsberg må, räknat från

och med den 1 januari 1949, anställas som extra ordinarie lärare i manlig

slöjd vid de allmänna läroverken i lönegraden Eo 15.

Till överstyrelsens förslag om inrättande av nya extra ordinarie vaktmästartjänster

har jag redan tagit ställning i samband med behandlingen

av ordinarieposten.

Medel torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra även för nästa

budgetar beräknas för anställande av en skolkurator vid högre allmänna

läroverket för gossar å Norrmalm och högre allmänna läroverket å Kungsholmen

samt av en social kurator vid högre allmänna läroverket för gossar

å Södermalm. Jag vill vidare erinra att Kungl. Maj:t genom beslut den 14

januari 1949 ur förevarande anslagspost anvisat 1 800 kronor till ersättning

under vårterminen 1949 åt en vid förstnämnda båda läroverks kuratorsexpeditioner

tjänstgörande praktikant. För nästa budgetår torde i runt

tal 3 300 kronor böra beräknas för detta ändamål. I övrigt är jag icke

beredd att nu förorda anvisande av ytterligare medel till utbyggnad av

skolkurators- och skolpsykologverksamheten vid läroverken. Jag vill emellertid

liksom förra året framhålla, att därest särskilda skäl skulle föreligga

för att tillmötesgå framställning om anställande av skolkurator eller skolpsykolog

vid ytterligare ett eller annat läroverk, Kungl. Maj:t torde få anvisa

medel för ändamålet ur förevarande anslagspost.

Vad överstyrelsen i övrigt i förevarande sammanhang anfört och föreslagit

har icke föranlett annan erinran från min sida än att — med hänsyn

till mitt ställningstagande till frågan om inrättande av ordinarie lärartjänden

av icke-ordinarie ämneslärare bestridda undervisningen bör

beräknas till ett timantal, motsvarande 579 lärare med full tjänstgöring.

Medelsbehovet under icke-ordinarieposten beräknar jag för nästa budgetår

till 12 200 000 kronor.

Rörligt tillägg. Denna anslagspost torde för nästa budgetår böra uppföras

med oförändrat belopp, 6 JjOO 000 kronor.

Särskilda upphör dsmedel. I avlöningsstaten för de allmänna läroverken

äro nu uppförda särskilda uppbördsmedel till ett belopp av 926 600 kronor.

Någon ändring av detta belopp ifrågasätter jag icke.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

Sammanfattning. Vad jag i det föregående föreslagit innebär, att anslaget

till Allmänna läroverken: Avlöningar för nästa budgetår skulle uppföras

med (40 500 000 + 931 600 + 12 200 000 + 6 400 000 — 926 600 =)

59 105 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 3 223 000 kronor.

IV. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att en ny 5-årig samrealskola skall successivt

från och med budgetåret 1949/50 eller den senare

tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Blackeberg

i Stockholm under villkor att Stockholms stad åtager sig

att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt

erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock bevilja ett engångsanslag

av minst 20 000 kronor till bestridande av

kostnader för anskaffande av undervisningsmateriel och

bibliotek vid samrealskolan;

2. besluta, att den från och med läsåret 1948/49 nyinrättade

5-åriga realskollinjen vid realskolan för gossar

i Malmö skall överflyttas till Johannes samrealskola i

Malmö och därvid upplåtas även för flickor, vilken överflyttning

skall tillgå så, att från och med läsåret 1949/50

en avdelning av klass l5 och en av klass 2® överflyttas

till Johannes samrealskola och de följande läsåren successivt

upprättas ytterligare en klass av linjen; skolande

såsom villkor för oganisationsändringen gälla, att Malmö

stad för den ombildade samrealskolan tillhandahåller

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och

möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal;
3.

besluta, att en 5-årig realskollinje skall upprättas

vid samrealskolan i Lund och att samtidigt en av de

7-åriga linjerna vid kommunala flickskolan därstädes

skall indragas, vilken organisationsändring skall ske successivt

med en klass om året, börjande med 1® respektive

l7 från och med läsåret 1949/50; skolande såsom

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

villkor för organisationsändringen gälla, att Lunds stad

åtager sig att för den ombildade samrealskolan tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal;
4.

bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledas av vad jag i det föregående

anfört;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av fastställd

personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1949/50, då för realskolestadiet avsedd ordinarie

ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall tillsättas,

besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

6. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.............. kronor 40 500 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt k vinn
-

liga sakkunniga.

kronor

500

b) Arvoden åt till- synslärare.....

)

15 300

c) Personliga till- läggsarvoden åt

första lärarinnor

600

d) Arvoden åt skol- läkare m. m., för- slagsvis .......

»

333 300

e) Arvoden åt biblio- tekarier .......

123 000

f) Arvoden åt sekre- terare m. m. . . .

222 000

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

g) Särskilda arvo
den

vid provårsläroverk.

......kronor 227 000

h) Särskilda arvo
den

vid statens

aftonskola..... » 7 700

i) Arvode åt biträ
dande

föreståndarinna

....... » 1200

j) Personlig löne
fyllnad

åt vissa

rektorer....... »_1 000 kronor 931 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis........... s 12 200 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... »_6 400 000

Summa kronor 60 031 600

Särskilda uppbärdsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad.......kronor

2. Av kommuner och

lärare erlagda hyresersättningar

och

hyror........... »

3. Avkastning av do
nationer

från kronan

m. m........ »

4. Av vaktmästare erlagda

hyror samt ersättning

för bränsle

och lyse......... »

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning. . »

15 000

274 000

37 600

120 000

480 000 kronor 926 600

Nettoutgift kronor 59 105 000;

7. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser

från personalförteckningen och de överskridanden

av maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas

av ombildningen av kommunala inellanskolor till samrealskolor;
4

— Bihang till riksdagens protokoll HUS. 1 sand. Nr 55.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

8. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av. . 59 105 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

Stockholm 1949 Ivar Hjeggströms Boktryckeri A. B.

490530

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. a1 i texten
  2. SU 1949:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angaende anslag för budgetåret 19^9/50 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckt s. 9 i texten