Sök i Ratio Lex

Angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer

1949-02-25 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:77, Angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

1

Kr 77.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående pension åt vissa

i statens tjänst anställda personer; given Stockholms

slott den 25 februari 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden under

punkterna l:o—12 :o hemställt.

GUSTAF.

Sven Andersson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25

februari 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Kock, Andersson.

Statsrådet Andersson anmäler uppkomna frågor om pension åt vissa i statens

tjänst anställda personer och anför därvid. 1

1 :o.

Städerskan hos fångvårdsstyrelsen Ester Charlotta Eufemia Holstein, född

Wijk. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Holstein är född den 22 mars 1887 och således den 22 mars 1949 uppnår

62 års ålder;

att hon under tiden 1 augusti 1923—14 september 1937 biträdde sin moder,

som då var entreprenör för städningen av fångvårdsstyrelsens lokaler, med

städning av viss del av nämnda lokaler, därvid hennes dagliga tjänstgöringstid

uppgick till omkring 3''/, timmar;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 77.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

att hon sedan den 15 september 1937 eller under omkring ll1/* år innehaft

anställning direkt hos fångvårdsstyrelsen såsom städerska med en daglig

tjänstgöringstid av omkring 4‘A timmar;

att städningen av fångvårdsstyrelsens lokaler alltsedan år 1923 utgjort

hennes huvudsakliga sysselsättning;

att hon åtnjuter avlöning enligt gällande kollektivavtal för städningspersonal;
samt

att hon enligt av läkare den 8 januari 1949 utfärdat intyg på grund

av sjukdom (kronisk inflammation i båda knälederna, förhöjt blodtryck

och allmän svaghet) numera är oförmögen till arbete.

Statens pensionsanstalt, där fångvårdsstyrelsen gjort framställning om

pension åt Holstein jämlikt kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 490) med föreskrifter

angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst,

har ansett Holsteins tjänstgöring såsom biträde åt modern icke böra beaktas

vid beräkningen av Holsteins tjänstetid samt, enär tjänstetiden vid sådant

förhållande understege 15 år, funnit sig förhindrad bevilja henne pension

med stöd av bestämmelserna i nyssnämnda kungörelse.

Holstein har hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande av pension.

Fångvårdsstyrelsen har hemställt, att pension måtte beredas Holstein.

Statens pensionsanstalt har avstyrkt bifall till framställningen.

Statskontoret har likaledes funnit sig icke kunna tillstyrka årlig pension

åt Holstein men har förordat, att en gratifikation å förslagsvis 600 kronor

tilldelas henne.

Med hänsyn till den långa tid, varunder Holstein utfört städningsarbete

hos fångvårdsstyrelsen, ävensom till omfattningen av detta arbete — styrkta

uppgifter härom ha delvis erhållits först efter det myndigheterna yttrat sig i

ärendet — anser jag mig böra förorda, att hon kommer i åtnjutande av pension.

Beloppet synes mig skäligen böra bestämmas till 660 kronor för år,

vartill bör komma rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder. Jag hemställer

sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att städerskan hos fångvårdsstyrelsen Ester Charlotta

Eufemia Holstein, född Wijk, må från och med månaden

näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning, under

sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 660 kronor.

2:o.

Portvakten vid svenska konsulatet i Frankfurt am Main Josef Felux. Av

handlingarna i ärendet inhämtas,

;att Felux, som är tysk medborgare, är född den 24 april 1883 och således

den 24 april 1949 uppnår 66 års ålder;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 77-

3

att han från oktober 1913 till februari 1945 tjänstgjorde som portvakt och

trädgårdsmästare, efter år 1943 även såsom vaktmästare, vid svenska beskickningen

i Berlin;

att Felux medföljde den del av beskickningen, som i februari 1945 evakuerades

till Liibeck, samt att han å sistnämnda plats tjänstgjorde som

portvakt och vaktmästare rid beskickningen under den tid denna var i

verksamhet samt därefter vid svenska röda korsets representation;

att hans avlöningsförmåner under budgetåren 1938/39—1941/42 och 1942/

43—1943/44 uppgingo till 2 700 respektive 3 000 riksmark för år eller omräknat

i svenskt mynt enligt då gällande kurs till 4 590 respektive 5 100

kronor för år, varjämte han åtnjöt förmånen av fri bostad, bestående av 2

rum och kök;

samt att Felux numera är anställd såsom portvakt vid konsulatet i Frankfurt

am Main med en månatlig avlöning sedan den 1 februari 1948 av 75

svenska kronor och 100 tyska mark, sistnämnda belopp i svenskt mynt

utgörande omkring 108 kronor, vartill kommer förmånen av fri bostad,

vilken förmån uppskattats till ett värde av 55 tyska mark för månad.

Felux har gjort framställning om erhållande av pension.

Statskontoret har tillstyrkt pension åt Felux till belopp av 2 400 kronor

för år utan rätt för Felux att å detta belopp åtnjuta några tilläggsförmåner.

Det synes även mig skäligt, att Felux kommer i åtnjutande av pension.

Denna synes mig med hänsyn till storleken av de löneförmåner, som Felux

åtnjöt under anställningen i Berlin, ävensom i betraktande av anställningstidens

längd böra bestämmas till 2 700 kronor eller sålunda något högre

belopp än statskontoret föreslagit. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att portvakten vid svenska konsulatet i Frankfurt am

Main Josef Felux må från och med månaden näst efter den,

varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 2 700 kronor, varå til 1- läggsförmåner icke skola utgå.

3:o.

Kanslivaktmästaren vid svenska beskickningen i London Robert Francis

Myhill. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Myhill, som är brittisk medborgare, är född den 10 augusti 1884 och

således 64 år gammal;

att han alltsedan den 1 juli 1921 varit anställd såsom kanslivaktmästare

vid svenska beskickningen i London;

att han under åren 1911—1914 och 1919—1921 varit hovmästare hos dåvarande

svenska sändebuden i London, varvid han även fullgjort ett flertal

av de uppgifter, som åligga en beskickningsvaktmästare;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 77.

att hans kontanta avlöningsförmåner senast utgjort omkring 5 300 kronor

för år (7 pund per vecka);

att han härjämte åtnjutit fri bostad jämte värme och lyse samt beklädnadsbidrag;
att

Myhill beräknas komma att lämna sin anställning under andra halvåret

innevarande år;

samt att han och hans hustru, då de under året uppnå 65 års ålder, komma

i åtnjutande av brittisk folkpension med ett sammanlagt belopp av omkring

110 pund för år.

Svenska beskickningen i London har hemställt, att pension måtte utverkas

åt Myhill, och därvid ifrågasatt, att pensionsbeloppet måtte bestämmas

till lägst 3 750 kronor för år.

Statskontoret, som erinrat om att pension beviljats i tidigare liknande

fall, har tillstyrkt, att åt Myhill utverkas pension till ett belopp av 2 268

kronor för år, varmed ej borde följa några tilläggsförmåner.

Även jag tillstyrker, att pension beredas Myhill. Med hänsyn till storleken

av de av Myhill åtnjutna löneförmånerna synes mig det av statskontoret

föreslagna pensionsbeloppet väl lågt. För egen del förordar jag, att pensionen

bestämmes till 3 000 kronor för år. Jag hemställer i enlighet härmed,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kanslivaktmästaren vid svenska beskickningen i London

Robert Francis Myhill må från och med månaden näst

efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin

återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära en årlig pension av 3 000 kronor,

varå tilläggsförmåner icke skola utgå.

4:o.

Expeditionschefen i försvarsdepartementet, statssekreteraren greve Gustaf

Bogislaus von Schwerin. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att greve von Schwerin är född den 10 oktober 1884 och i oktober 1949

uppnår för honom gällande pensionsålder av 65 år;

att han anställts såsom amanuens i lantförsvarsdepartementet den 10

juni 1909, befordrats till förste kanslisekreterare den 1 januari 1918 samt

— efter att från och med den 31 augusti 1920 på förordnande ha uppehållit

kanslirådstjänst — den 8 december 1922 utnämnts till kansliråd i försvarsdepartementet

;

att han, efter ett flertal kortare vikariatsförordnanden såsom expeditionschef,

alltsedan den 8 januari 1940 bestritt expeditionschef stjänsten, därav

såsom t. f. expeditionschef intill den 15 oktober 1943 och såsom ordinarie

innehavare av befattningen under tiden därefter;

samt att Kungl. Maj :t genom beslut den 31 juli 1945 tillagt greve von

Schwerin statssekreterares namn.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

5

Greve von Schwerin är efter sin förestående avgång ur tjänst berättigad

att åtnjuta pension i den av honom innehavda kanslirådsbefattningen.

Tjänstepensionsunderlaget (begynnelseunderlaget) för denna tjänst utgör

10 920 kronor. På grund av att expeditionschef stjänsterna icke äro pensionsberättigande

äger greve von Schwerin däremot icke författningsenligt

komma i åtnjutande av pension på grund av sin befattning såsom expeditionschef.

Under erinran att tilläggspension tidigare beviljats åt vissa expeditionschefer

vill jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet förorda,

att greve von Schwerin med hänsyn till den avsevärda tid, varunder han

på framstående sätt uppehållit den under senaste decennium särskilt krävande

expeditionschef sbefattningen i försvarsdepartementet, kommer i åtnjutande

av viss förhöjning av den honom såsom kansliråd tillkommande

pensionen. I överensstämmelse med vad i tidigare liknande fall medgivits

synes tilläggspensionen böra bestämmas till 2/3 av skillnaden mellan å ena

sidan pensionsunderlaget för pensionsberättigad befattningshavare i lönegrad

med samma nummer — 14 lönegraden å löneplan nr 2 — som expeditionschef

och å andra sidan pensionsunderlaget för kansliråd eller efter

avrundning 1 068 kronor för år. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att expeditionschefen i försvarsdepartementet, statssekreteraren

greve Gustaf Bogislaus von Schwerin må från och

med månaden näst efter den, då efter avsked från kanslirådsbefattningen

förordnandet för honom å expeditionschef

sämbetet upphör, under sin återstående livstid uppbära

— utöver honom författningsenligt tillkommande pension

— en tilläggspension från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. in. å 1 068 kronor för år.

5:o.

Byggnadsingenjören hos fortifikationsförvaltningen Ernst Emanuel Hollinder.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Hollinder är född den 23 april 1880 och således den 23 april 1949 uppnår

69 års ålder;

att han innehaft anställning såsom ritare eller ingenjör hos arméförvaltningens

forlifikationsdepartement under tiden 1 december 1907—1 december

1908, hos arméns kasernbyggnadsnämnd under tiden 1 januari 1909—

1 augusti 1916 samt vid riksdagshusets arkiteklbyrå under tiden 20 augusti

1936—30 september 1940, 1 juli 1941—28 februari 1942 samt 15 maj—30

juni 1942;

att han under tiden 1 juli 1942—30 april 1948 varit anställd såsom byggnadsingenjör

hos flygförvaltningen;

att han övergått i fortifikationsförvaltningens tjänst den 1 maj 1948 i

samband med omorganisationen av den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen

inom försvaret;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

att han sedan sistnämnda dag varit placerad i lönegrad Cg 20, löneklass

22;

samt att tortifikationsförvaltningen, som genom beslut den 30 juni 1948

entledigat Hollinder från hans anställning från och med den 9 oktober

1948, sedermera beslutat, att med Hollinders entledigande skulle anstå i

avvaktan på avgörandet av pensionsfrågan.

Hos Kungl. Maj :t har fortifikations förvaltningen — i anledning av en av

Hollinder gjord ansökning — hemställt, att pension måtte beredas Hollinder.

Statskontoret har tillstyrkt utverkande av pension åt Hollinder med 3 120

kronor för år. I fråga om pensionsbeloppets beräkning har statskontoret

anfört följande.

Hollinder är för närvarande placerad i lönegrad Cg 20, motsvarande 16

lönegraden enligt civila icke-ordinariereglementet. Pensionen synes därför

böra bestämmas med pensionsunderlaget enligt 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente

för extra ordinarie tjänsteman i sistnämnda lönegrad

eller 3 768 kronor såsom utgångspunkt. Räknas med att Hollinder kvarstår

1 tjänst till utgången av juni månad 1949, skulle antalet tjänstår vid avgången

komma att utgöra 20 år 5 månader 29 dagar. Pensionen skulle med

dessa förutsättningar kunna bestämmas till (3 768 — “/u» X 3 768 = 3 768

— 1 193:20 = 2 574:80; 2 574:80 — 257:48 =) 2 317:32 eller avrundat

2 328 kronor. Efter omreglering jämlikt kungörelsen nr 657/1947 skulle pensionen

bliva 3 120 kronor. Å pensionsbeloppet bör utgå rörligt tillägg enligt

senast fastställda grunder.

I likhet med myndigheterna anser jag, att Hollinder bör komma i åtnjutande

av pension efter avgången ur tjänst. Mot statskontorets beräkning av

pensionsbeloppet finner jag icke anledning till annan erinran än att beloppet

synes mig böra något minskas, förslagsvis till 2 700 kronor, med hänsyn

därtill att Hollinder, då han mer stadigvarande inträdde i statstjänst, redan

uppnått 56 års ålder och till att icke obetydlig del av den därpå följande

tjänstgöringen infaller efter normal avgångsålder. Jag hemställer sålunda,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att byggnadsingenjören hos fortifikationsförvaltningen

Ernst Emanuel Hollinder må från och med månaden näst

efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin

återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd in. m. uppbära en årlig pension av 2 700 kronor.

6:o.

Förra kokerskan vid livgrenadjärregementet Sigrid Lovisa Engvall, född

Petersson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Engvall, som är frånskild, är född den 8 augusti 1888 och således 60

år gammal;

att hon under något mer än 10 år 4 månader, nämligen under tidsperioderna

1 juli 1928—1 mars 1929, 1 september 1929—31 oktober 1929, 1 juni

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj:ts proposition nr 77.

1930—29 januari 1932 samt 1 februari 1932—16 december 1939, innehade

anställning vid livgrenadjärregementet i Linköping;

att hon från och med den 1 januari 1935 var underkastad 1934 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare och jämlikt nämnda reglemente med övergångsbestämmelser

vid avgången den 16 december 1939 kunde åberopa en för

rätt till pension enligt reglementet beräknelig tjänstetid av något mer än

9 år 3 månader;

att hon på grund av förenämnda anställning är berättigad att från och

med september månad 1951 komma i åtnjutande av uppskjuten livränta enligt

nämnda reglemente;

att hon lämnade sin anställning i anledning av sjukdom (nervsjukdom),

som medfört en bestående avsevärd nedsättning av arbetsförmågan och på

grund av vilken hon under det sista anställningsåret var tjänstledig;

att det enligt intyg av vederbörande regementsläkare ej kan uteslutas, att

Engvalls tjänstgöring vid regementet haft med sjukdomens utbrott att

skaffa;

samt att Engvall saknar försörj ningspliktiga anhöriga och lever under

knappa ekonomiska förhållanden.

På grund av att Engvall, då hon lämnade sin anställning, icke kunde åberopa

minst 10 tjänstår, beräknade enligt det för henne tillämpliga 1934 års

tjänstepensionsreglemente för arbetare, har hon icke kunnat komma i åtnjutande

av sjukpension enligt reglementet.

Försvarsverkens civila personals förbund har hos Kungl. Maj :t hemställt

om sjukpension åt Engvall, därvid förbundet framhållit, att Engvall genom

arbete i dragiga lokaler ådragit sig reumatiska åkommor och att detta syntes

ha ursprungligen orsakat nervsjukdomen.

Försvarets civilförvaltning har förklarat sig icke kunna tillstyrka åtgärder

för beredande av pension åt Engvall.

Jämväl statens pensionsanstalt och statskontoret ha avstyrkt bifall till

framställningen.

Med hänsyn till att Engvall på grund av sjukdom — vilken enligt vederbörande

regementsläkare möjligen kan äga samband med tjänstgöringen

nödgats lämna sin anställning endast kort tid innan hon uppnått för rätt

till sjukpension enligt då gällande reglemente erforderliga 10 tjänstår och

i beaktande av i övrigt upplysta förhållanden vill jag icke motsätta mig, att

förslag förelägges riksdagen om pension åt Engvall. Jag anser mig härvid

även böra erinra om att från och med den 1 juli 1942 sådan ändring vidtagits

av villkoren för erhållande av sjukpension enligt vederbörande arbetarpensionsreglemente,

att dylik pension kan ifrågakomma efter det befattningshavaren

— såsom beträffande Engvall är fallet — varit anställd under

10 år i statens tjänst, även om dessa år icke få i sin helhet tillgodoräknas

såsom tjänstår enligt reglementets regler för tjänstårsberäkning. För egen

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

del vill jag såsom i förevarande fall skälig pension föreslå ett belopp av

1 080 kronor för år jämte rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder.

Detta belopp understiger något det på grundval av slutunderlaget beräknade

grundbeloppet av den sjukpension, som torde ha tillkommit Engvall,

om hon vid avgången varit berättigad till dylik pension. Pensionen synes

mig böra få utgå räknat från och med den 1 juli 1948 och under villkor

att Engvall avstår från sin rätt till uppskjuten livränta. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra kokerskan vid livgrenadjärregementet Sigrid Lovisa

Engvall, född Petersson, må, räknat från och med den

1 juli 1948, under sin återstående livstid från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. in. uppbära en årlig pension

av 1 080 kronor; skolande såsom villkor härför gälla,

att Engvall avstår från den rätt till uppskjuten livränta, som

författningsenligt tillkommer henne.

7 :o.

Förre ordföranden och chefen för ar betsrådet, generaldirektören John Vilhelm

Nordin. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Nordin är född den 27 juli 1882 och således 66 år gammal;

att han under tiden 1 mars 1912—30 juni 1939 innehaft anställning vid

riksförsäkringsanstalten, därav såsom extra ordinarie tjänsteman från och

med den 1 mars 1912, sasom t. f. notarie från och med den 1 januari 1915,

såsom notarie från och med den 1 januari 1917, såsom t. f. sekreterare

från och med den 26 januari 1917 och såsom sekreterare från och med den

1 januari 1922, varjämte han varit förordnad såsom tillfällig ledamot i anstalten

under tiden 1 januari 1918—5 april 1920;

att han under anställningen hos riksförsäkringsanstalten åtnjutit tjänstledighet

under tiden 6 april 1920—30 juni 1939 för tjänstgöring hos arbetsrådet;
att

han hos arbetsrådet anställts såsom sekreterare, tillika föredragande,

från och med den 6 april 1920, förordnats till byråchef å extra stat från

och med den 1 juli 1930 och utnämnts till ordinarie byråchef (nuvarande

lönegraden Ca 33) från och med den 1 juli 1939;

att han tillika vant förordnad såsom ledamot av arbetsrådet från och

med den 1 juli 1924 samt såsom rådets ordförande och chef från och med

den 1 juli 1926 intill avgången ur tjänst den 31 december 1948;

att han i sistnämnda egenskap, i vilken han sålunda tjänstgjort under

22 Va år, uppburit ett årligt arvode av 4 000 kronor utöver avlöningsförmånerna

såsom sekreterare respektive byråchef;

samt att statskontoret genom beslut den 22 december 1948 förklarat Nordin

berättigad att efter avgången ur tjänst åtnjuta hel ålderspension för

sin befattning såsom byråchef, för vilken gäller ett begynnelseunderlag av

10 920 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77. 9

Eungl. Maj :t har genom beslut den 27 oktober 1944 tillagt Nordin generaldirektörs

namn.

I en till Kungl. Maj :t ställd och av arbetsrådet med tillstyrkan överlämnad

skrift har Nordin anhållit, att vid bestämmandet av pension åt honom

hänsyn måtte tagas till hans förordnande såsom ordförande och chef för

arbetsrådet.

Statskontoret har avstyrkt utverkande av pensionsförbättring åt Nordin

och därvid framhållit, att sådan särskild avlöning, som Nordins tilläggsarvode

utgjorde, regelmässigt icke ansetts böra inverka på pensionsbeloppets

storlek samt att ett tillmötesgående av framställningen skulle medföra

konsekvenser i pensionshänseende för andra befattningshavare med

enahanda löneförhållanden.

I beaktande av den mycket långa tid — 22 1/2 år — varunder Nordin mot

åtnjutande av särskilt tilläggsarvode tjänstgjort såsom arbetsrådets chef,

finner jag det rimligt, att Nordin kommer i åtnjutande av visst tillägg till

den pension, som tillerkänts honom i hans pension sberättigande befattning

såsom byråchef. Med hänsyn till i detta fall föreliggande särskilda oanständigheter

anser jag, att sådana konsekvenser, varom statskontoret i sitt

utlåtande uttalat farhågor, icke behöva befaras. Såsom skälig tilläggspension

vill jag förorda ett belopp av 1 500 kronor för år.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre ordföranden och chefen för arbetsrådet, generaldirektören

John Vilhelm Nordin må, räknat från och med

den 1 januari 1949, under sin återstående livstid uppbära

— utöver honom författningsenligt tillkommande pension

— en tilläggspension från anslaget till diverse pensioner

och understöd in. m. å 1 500 kronor för år.

8:o.

Städerskan hos pensionsstyrelsen Ida Helena Gustavsson, född Jonsson. Av

handlingarna i ärendet inhämtas,

att Gustavsson är född den 28 maj 1888 och således 60 år gammal;

att hon varit anställd såsom städerska hos pensionsstyrelsen från och med

ingången av år 1921 eller sålunda under 28 år;

att hennes dagliga arbetstid hos styrelsen utgjort under åren 1921—-1944

omkring 3 timmar samt därefter omkring 5 timmar;

samt att hennes inkomst under de senaste fem åren av anställningstiden

utgjort i medeltal 1 850 kronor för år.

Gustavsson har icke kunnat komma i åtnjutande av pension enligt kungörelsen

den 30 juni 1947 (nr 490) med föreskrifter angående pensionering

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

av viss arbetarpersonal i statens tjänst, enär hon — bortsett från de fyra

sista anställningsåren — icke haft daglig tjänstgöring av sådan omfattning,

som erfordras för erhållande av pension enligt kungörelsen.

Pensionsstyrelsen har anfört, att styrelsen med hänsyn till Gustavssons

långa anställningstid i statens tjänst funne det behjärtansvärt, att Gustavsson

erhölle pension av statsmedel, samt hemställt, att framställning i detta

syfte måtte avlåtas till riksdagen.

Jämväl statens pensionsanstalt har förordat, att pension beredes Gustavsson.

I fråga om pensionens belopp har pensionsanstalten föreslagit, att pensionen

bestämmes till 408 kronor årligen jämte rörligt tillägg.

I likhet med myndigheterna anser jag skäligt, att Gustavsson kommer i

åtnjutande av pension av statsmedel. Vad storleken av pensionen beträffar

synes mig det av statens pensionsanstalt föreslagna pensionsbeloppet väl

lågt, och jag vill för egen del förorda ett belopp av 540 kronor. I enlighet

härmed hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att städerskan hos pensionsstyrelsen Ida Helena Gustavsson,

född Jonsson, må från och med månaden näst efter den,

varunder hon lämnar sin anställning, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

in. in. uppbära en årlig pension av 540 kronor.

9:o.

Verkmästaren hos byggnadsstyrelsen Oskar Fredrik Griibb. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Griibb är född den 29 maj 1879 och således 69 år gammal;

att han innehaft anställning såsom verkmästare hos byggnadsstyrelsen

sedan den 6 januari 1937 eller under något mer än 12 år;

att han dessförinnan under tidsperioden 1922—1936 i sammanlagt omkring

14 år 2 månader varit anställd såsom verkmästare hos den av byggnadsstyrelsen

antagne entreprenören för underhåll av kronan tillhöriga byggnader

i Stockholm;

att Griibb, då under sistnämnda tidsperiod ombyte av dylik entreprenör

ägde rum, övergått till anställning hos den nye entreprenören;

att Griibb under anställningen hos entreprenören uteslutande varit sysselsatt

med arbeten för statsverkets räkning och därvid enligt överenskommelse

mellan entreprenören och byggnadsstyrelsen jämväl haft att biträda

styrelsens kontrollanter med att samordna de olika entreprenadarbetena i

syfte att nå effektivitet och planmässighet vid utförandet av arbetena;

samt att han under budgetåren 1945/46 och 1946/47 hos byggnadsstyrelsen

uppburit arvode med belopp motsvarande lön enligt civila icke-ordinariereglementet

åt befattningshavare i lönegrad Eo 16, löneklass 19, samt un
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

der tiden därefter åtnjutit arvode, motsvarande lön i löneklass 22 å löneplan

nr 1 enligt statens allmänna avlöningsreglemente.

Frågan om pension åt Griibb har år 1947 efter framställning av byggnadsstyrelsen

varit föremål för Kungl. Maj :ts prövning utan att föranleda någon

Kungl. Maj ds åtgärd. I yttrande den 7 maj 1946 över denna framställning

avstyrkte statskontoret beviljande av pension åt Griibb under framhållande

bl. a., att av principiella skäl hänsyn icke borde tagas till Griibbs anställning

hos byggnadsstyrelsens entreprenörer, samt att den tid, varunder Griibb varit

direkt anställt i statens tjänst, då utgjorde allenast 9 år 4 månader.

Griibb har därefter till Kungl. Maj d inkommit med ansökning i syfte att

komma i åtnjutande av pension, grundad jämväl på tillgodoräkning av förenämnda

anställningstid av 14 år 2 månader före år 1937. Griibb har därvid

framhållit, att han under denna tid på grund av sina arbetsuppgifter och

arten av samarbetet med styrelsens tjänstemän ansett sig snarare vara byggnadsstyrelsens

än entreprenörernas förtroendeman. Den omständigheten,

att avlöning till honom under ifrågavarande tid icke utgått från styrelsen,

hade Griibb ansett vara beroende av anslagstekniska förhållanden.

Statskontoret bär i anledning av Griibbs nu förevarande ansökning i utlåtande

den 10 februari 1948 anfört, att ämbetsverket funne sig kunna tillstyrka

pension åt Griibb endast under förutsättning, att denne under anställningen

hos styrelsens entreprenörer varit att betrakta såsom i realiteten anställd

hos styrelsen. Beträffande beräkningen av den pension, som — för

den händelse anställningsförhållandena skulle anses motivera dylik förmån

— borde ifrågakomma, har statskontoret anfört följande.

Statskontoret vill föreslå, att .endast två tredjedelar av anställningstiden

hos entreprenör eller 9 år 5 månader tagas i betraktande. Sammanlagt skulle

alltså, därest räknas med att Griibb kvarstår i tjänst till utgången av juni

1948, tillgodoräknas honom för pension 20 år 10 månader.

Pensionen synes vidare böra bestämmas med pensionsunderlaget för lönegrad

Eo 16 enligt 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 3 768

kronor såsom utgångspunkt med hänsyn till att Griibb sedan juli 1945 uppburit

arvode med belopp motsvarande slutlöneklassen — 19 löneklassen —i

nämnda lönegrad. Då Griibb ej bidragit till pensioneringskostnaderna skulle

pensionen alltså bliva (3 768 — M/i» X 3 768 = 2 637:60; 2 637:60

263:76 =) 2 373:84 eller avrundat 2 376 kronor. Efter omreglering enligt

kungörelsen nr 657/1947 skulle pensionen utgöra 3 180 kronor. Å pensionsbeloppet

bör utgå rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder.

Byggnadsstyrelsen har tillstyrkt pension åt Griibb och därvid beträffande

hans anställning hos styrelsens entreprenörer framhållit bl. a., att — samtidigt

som entreprenören haft intresse av att äga tillgång till en verkmästare,

väl insatt i de arbeten, som entreprenaden avsåge — det varit till fördel

för styrelsen att få samarbeta med en med styrelsens arbeten sålunda väl

förtrogen person. Styrelsen har härvid även åberopat förut omförmälda

överenskommelse mellan byggnadsstyrelsen och entreprenören, enligt vilken

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 77.

det ålåge verkmästaren att biträda styrelsens kontrollanter med att samordna

de olika entreprenadarbetena för att dessa skulle bliva på smidigaste

och mest rationella sätt anpassade efter varandra. I anslutning härtill har

styrelsen anfört följande.

Grubb har sålunda, ehuru han icke varit direkt avlönad av styrelsen, utfört

ett arbete för styrelsens räkning, som icke ankommit på honom såsom

arbetsledare hos entreprenören. Den omständigheten, att ersättningen för

Griibbs biträde åt styrelsens kontrollanter icke utbetalats av styrelsen direkt

till Grubb, bör enligt styrelsens uppfattning icke menligt inverka på

fragan om tillerkännande av pension åt Grubb. Styrelsen hemställer därför,

att i anslutning till vad statskontoret uttalat i ärendet Griibbs anställningstid

hos entreprenören får till två tredjedelar räknas honom till godo vid bedömandet

av pensionsfrågan.

På grund av vad numera — delvis sedan statskontoret yttrat sig över

Griibbs ansökning om pension — blivit upplyst i fråga om dennes ställning

och arbetsuppgifter i förhållande till byggnadsstyrelsen under tiden före den

direkta statsanställningen, vill jag icke motsätta mig, att förslag förelägges

riksdagen om beredande åt Griibb av pension, grundad på tillgodoräkning i

viss utsträckning jämväl av denna tidigare tjänstgöring. Jag vill härvid framhålla,

att den omständigheten, att Griibb även vid ombyte av entreprenör

bibehållits såsom verkmästare, synes mig giva vid handen, att mellan Griibbs

arbete och den statliga verksamheten förelegat en så direkt anknytning, att

ett beaktande i pensionshänseende av detta Griibbs arbete — med hänsynstagande

jämväl till övriga här föreliggande omständigheter — näppeligen

kan medföra konsekvenser i fråga om bedömandet av frågor om pension i

andra fall. Vad storleken av pensionen beträffar synes denna med hänsyn

till förhållandena i detta fall — jag avser härvid även den omständigheten

att Griibbs tjänstetid delvis ligger i tiden ''efter uppnåendet av normal avgångsålder

— böra bestämmas efter mera fri prövning än enligt statskontorets

förslag. Såsom ett skäligt belopp vill jag för egen del förorda 2 700 kronor

för år, vartill bör komma rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder.

Jag hemställer alltsa, att Rungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att verkmästaren hos byggnadsstyrelsen Oskar Fredrik

Grubb må från och med månaden näst efter den, varunder

han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

en årlig pension av 2 700 kronor. 10

10 :o.

Värmeledningsskötaren vid statens etnografiska museum Jacob Jacobsson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Jacobsson är född den 29 november 1882 och således 66 år gammal-,

att han varit anställd vid statens etnografiska museum sedan den 1 januari

1931, därav sedan den 1 juli 1932 såsom värmeledningsskötare, och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

13

vid beräknad avgång från sin anställning vid museet den 30 september 1949

sålunda kan åberopa en tjänstetid av 18 år 9 månader;

att hans kontanta avlöningsförmåner under de senaste åren utgjort arvode

med 3 240 kronor för år såsom värmeledningsskötare, varjämte han

uppburit ett belopp av 484 kronor årligen för tillsyn av byggnader m. m.;

att han utöver den kontanta avlöningen åtnjutit förmån av fri bostad,

vilken förmån av taxeringsmyndigheterna värderats till 750 kronor för år;

samt att han under den tid av året, som ej utgjort eldningssäsong, utfört

snickeriarbeten m. m. för museets räkning.

Jacobsson har hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande av

pension.

Föreståndaren för statens etnografiska museum, museets inspektor och

vetenskapsakademien ha tillstyrkt utverkande av pension åt Jacobsson.

Statskontoret har föreslagit, att pension till belopp av 1 428 kronor för

år tillerkännes Jacobsson. I fråga om pensionsbeloppets beräkning har statskontoret

anfört följande.

Jacobssons sammanlagda kontanta löneförmåner 3 724 kronor motsvara

en grundlön å 2 738 kronor, med vilken följer rörligt tillägg och kristillägg

med tillhopa 36 procent. Lägges till den beräknade grundlönen värdet av

fri bostad 750 kronor, erhålles ett belopp av 3 488 kronor för år, vilket närmast

motsvarar löneklass 6 å I-ort enligt civila icke-ordinariereglementet.

Denna löneklass är slutlöneklass i lönegrad Eo 3, för vilken lönegrad pensionsunderlaget

enligt 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente utgör

1 884 kronor. Pensionen för Jacobsson, beräknad å 18 år 9 månaders anställningstid,

skulle bliva kronor (1 884 — 11 * * * 15/i*> X 1 884 = 1 177: 50; 1 177: 50

—-117:75 —) 1 059:75 eller avrundat 1 068 kronor för år. Efter omreglering

enligt kungörelsen nr 657/1947 skulle beloppet uppgå till 1 428 kronor

för år. Å pensionsbeloppet bör utgå rörligt tillägg enligt senast fastställda

grunder.

Det synes mig skäligt, att pension med sistberörda belopp, 1 428 kronor,

tillerkännes Jacobsson. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att värmeledningsskötaren vid statens etnografiska museum

Jacob Jacobsson må från och med månaden näst efter

den, varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

in. m. uppbära en årlig pension av 1 428 kronor.

11 :o.

E. o. bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala, professorn Erik

Eskil Gunnar Ekholm. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Ekholm är född den 13 mars 1884 och således den 13 mars 1949 upp
når

65 års ålder;

att han avlagt filosofie kandidatexamen den 31 januari 1907 och filosofie

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

licentiatexamen den 15 september 1910 samt promoverats till filosofie doktor

den 31 maj 1915;

att Ekholm anställts vid universitetsbiblioteket i Uppsala såsom e. o. amanuens

den 1 juni 1907 samt förordnats till förste amanuens från och med den

1 juli 1942 och till e. o. bibliotekarie från och med den 1 juli 1945, i vilken

sistnämnda egenskap han för närvarande är placerad i lönegrad Ce 24 löneklass

27;

att han den 18 juni 1915 förordnats till och alltjämt kvarstår som docent

vid Uppsala universitet i ämnet nordisk och jämförande fornkunskap samt

innehaft docentstipendium tiden 1 juli 1919—30 juni 1925 och 1 januari—

31 december 1928, under vilka tidsperioder han fullgjort den för docentstipendiater

stadgade undervisningsskyldigheten;

att Ekholm under tiden 1 juni 1920—15 december 1927 eller under 7 år 6

månader 15 dagar helt uppehållit professuren i nyssnämnda ämne;

att han härjämte under åren 1915—1920, 1932* och 1933 innehaft förordnande

att uppehålla den med samma professur förenade undervisningsskyldigheten

till en fjärdedel under 3 månader 10 dagar, till hälften under 4 år

1 månad 22 dagar, till tre fjärdedelar under 6 månader och i dess helhet

under 1 månad 14 dagar ävensom att under en sammanlagd tid av omkring

7 månader bestrida den till professuren hörande examinationsskyldigheten;

att Ekholm varit amanuens vid Victoriamuseet för egyptiska fornsaker under

tiden 1 september 1930—31 maj 1942;

att han under åren 1929—1933 med stöd av särskilda anslag från humanistiska

sektionens fond av besparade docentstipendier hållit visst antal vetenskapliga

föreläsningar;

att Ekholm, jämlikt förordnanden av kanslern för rikets universitet, varit

innehavare av forskarstipendium under tiden 1 maj 1933—30 april 1939;

att han varje budgetår från och med budgetåret 1939/40 av Kungl. Maj :t

erhållit särskilt anslag — senast med 1 700 kronor — som understöd för av

honom bedrivna forskningar rörande svearnas äldre historia;

att Ekholm under de senaste åren ur Uppsala universitets reservfond åtnjutit

ett årligt bidrag å 2 000 kronor för vetenskaplig forskning;

att Ekholm från trycket utgivit en mängd vetenskapliga arbeten;

att Ekholm för uppehållande av förenämnda professur eller eljest för ändamål,

sammanhängande med vetenskapligt arbete, varit ledig från sin befattning

vid universitetsbiblioteket under närmare 16 år;

samt att Kungl. Maj:t genom beslut den 10 november 1939 tillagt Ekholm

professors namn.

I sin egenskap av e. o. bibliotekarie (Ce 24) vid universitetsbiblioteket i

Uppsala är Ekholm berättigad till pension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

Vid uppnåendet av pensionsåldern den 31 mars 1949

äger han såsom tjänstår tillgodoräkna dels tiden från och med den 1 juli

1942, då han i samband med tillträde av befattningen som förste amanuens

vid universitetsbiblioteket erhöll sin första pensionsberättigande tjänst, dels

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

ock — på grund av särskilt beslut av Kungl. Maj :t den 20 november 1942

— 22 år av sin verksamhet före den 1 juli 1942, därvid hänsyn jämväl tagits

till tid, under vilken Ekholm med tjänstledighet från amanuensbefattningen

innehaft förordnande såsom professor eller innehaft forskarstipendium. Vid

pensionsålderns inträde kan Ekholm alltså för pension beräknas innehava

inalles 28 9/12 tjänstår. Med utgångspunkt härifrån beräknad ålderspension

utgör — bortsett från rörligt tillägg — för tiden före 67 års ålder 115/120 av

7 536 kronor eller 7 224 kronor och för tiden därefter 115/120 av 6 744 kronor

eller 6 468 kronor.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala har, under åberopande av hemställan

av humanistiska sektionen, hos kanslern för rikets universitet gjort

framställning om utverkande av tilläggspension åt Ekholm av sådan storlek,

att sammanlagda pensionsförmånen komme att motsvara pension åt ordinarie

professor.

Den av humanistiska sektionen gjorda hemställan grundar sig på en av

professorn S. Lindqvist jämte fyra andra sektionsmedlemmar till sektionen

ingiven framställning, vari anföres bl. a. följande.

Att Ekholm, som i decennier innehaft en fullgod, redan år 1927 erkänd

kompetens för beklädande av en ordinarie lärostol, icke vid de fåtaliga ledigheter,

som inträffat, erhållit sådan befordran är en konsekvens av ordningen

vid akademiska befordringar, vilken med nödvändighet måste medföra att

personer, som förberett sig för den akademiska banan, i viss utsträckning

måste söka sin utkomst från annat håll.

Ekholm har emellertid att åberopa en betydande direkt insats i universitetets

arbete genom de långvariga förordnandena att uppehålla professuren

eller delar därav, vilka han städse uppfyllt på förtjänstfullt sätt. Han har

även eljest med intresse deltagit i undervisningen och genom sin mycket omfattande,

vid skilda tillfällen av olika sakkunniga bedömare högt vitsordade

vetenskapliga produktion framlagt betydande resultat av bestående värde.

Ekholm har sålunda gjort sig väl förtjänt av att, när han inträder i pensionsåldern

och därmed lämnar universitetsbiblioteket, i vars tjänst han inträdde

den 1 juni 1907, få räkna sig tillgodo sin långa och högt förtjänta

tjänstgöring vid universitetet inom ämnet nordisk och jämförande fornkunskap,

då storleken av hans pensionsförmåner skola bestämmas.

Den pension, Ekholm är berättigad till i egenskap av e. o. bibliotekarie

vid universitetsbiblioteket, torde nämligen ej i och för sig kunna beräknas

uppgå till ett mot hans verkliga insatser svarande belopp. Det är givet, att de

långvariga avbrott i bibliotekstjänsten, som Ekholms övriga insatser, för undervisning

och forskning, vållat, menligt inverkat på hans karriär inom

biblioteket.

I liknande fall bar humanistiska sektionen också tidigare, senast i anledning

av professor Torbiörnssons inträde i pensionsåldern, vädjat om utverkande

av tilläggspension och haft glädjen se sina önskemål av statsmakterna

beaktade, önskvärt är, att det sammanlagda beloppet av Ekholms pensionsförmåner

om möjligt komma att motsvara en ordinarie professors pension.

Kanslern för rikets universitet bar hemställt om utverkande av tilläggspension

åt Ekholm i enlighet med konsistoriets förslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 77.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört i huvudsak följande.

Ur principiell synpunkt och med hänsyn till konsekvenserna finner statskontoret

det betänkligt att på grund av Ekholms speciella personliga kvalifikationer

medgiva honom en särskild tilläggspension vid sidan av den för hans

pensionsberättigande tjänst utgående pensionen. Ämbetsverket vill erinra, att

de riksdagspensioner, som tilldelats docenter vid universiteten, icke överstigit

2 508 kronor för år i ursprungligt belopp, motsvarande efter omreglering senast

enligt kungörelsen nr 657/1947 4 008 kronor jämte rörligt tillägg.

Skulle emellertid Ekholms förtjänster anses motivera en förbättring av

hans pensionsförmåner, så bör han dock enligt statskontorets mening icke

ställas i förmånligare läge än i ärendet åberopade professorn Torbiörnsson

(proposition nr 27/1929, p. 3). Tilläggspensionen bör i anslutning till statsmakternas

beslut i sistnämnda ärende icke sättas till högre belopp än att

Ekholms sammanlagda pensionsförmåner uppgå till hel pension för befattning

såsom läroverksadjunkt (lönegrad Ca 26). Tilläggspensionen skulle i

så fall bliva (8 364 — 7 224 =) 1 140 kronor före 67 års ålder och (7 572 —

6 468 =) 1 104 kronor för tiden därefter.

Ekholms mångåriga och väl vitsordade lärarverksamhet vid universitetet

i Uppsala synes mig motivera, att han kommer i åtnjutande av någon förhöjning

av den honom i egenskap av e. o. bibliotekarie tillkommande pensionen.

1 fråga om storleken av den tilläggspension, som sålunda enligt mitt förmenande

bör beviljas Ekholm, förordar jag i anslutning till vad statskontoret

anfört, att tilläggspensionen bestämmes till sådant belopp, att Ekholms sammanlagda

pensionsförmåner motsvara hel pension för befattning i lönegrad

Ca 26.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att e. o. bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala,

professorn Erik Eskil Gunnar Ekholm må från och med månaden

näst efter den, varunder han lämnar sin anställning,

under sin återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt

tillkommande pension — en tilläggspension

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. till

sådant belopp, att hans sammanlagda pensionsförmåner uppgå

till hel pension för befattning i lönegrad Ca 26.

12:o.

Husmodern vid Ultuna egendom och lantbruksskola Matilda Dahlberg, född

Johansson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Dahlberg är född den 28 februari 1883 och således den 28 februari

1949 uppnår 66 års ålder;

att hon innehaft anställning som husmoder vid Ultuna egendom och lantbruksskola

från och med den 1 november 1927;

att hennes dagliga arbetstid uppgått till i genomsnitt 9 timmar;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 77. ‘ *

samt att Dahlberg under femårsperioden 1943—1947 uppburit kontant

lön med i medeltal omkring 1 930 kronor för år, varjämte hon åtnjutit fritt

vivre, värderat till 1 400 å 1 500 kronor för år.

Dahlberg har hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande av pension.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbraksförsök bär tillstyrkt

pension åt Dahlberg och därvid anfört bl. a., att, därest Ultuna egendoms

och lantbruksskolas befattningshavare varit inplacerade å statlig löneplan,

Dahlberg enligt styrelsens mening bort vara hänförd till lägst lönegrad

Ce 3 eller samma lönegrad, som gällde för hushållerskan vid Flyinge

hingstdepå och stuteri, vilken befattningshavare fullgjorde i stort sett samma

arbetsuppgifter som Dahlberg.

Statskontoret har förordat, att pension beredes Dahlberg med 1 320 kronor

för år, och därvid i fråga om pensionsbeloppets storlek anfört följande.

Med hänsyn till vad styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

uttalat om den löneställning, som bort tillkomma Dahlberg,

därest hon varit inplacerad å den statliga löneplanen, torde pensionen böra

bestämmas med utgångspunkt från ett pensionsunderlag enligt 1941 års

allmänna tjänstepensionsreglemente av 1 500 kronor. Enligt vad ämbetsverket

under hand inhämtat, kommer Dahlberg att lämna sin tjänst med utgången

av juni månad 1949. Da hon vid sistnämnda tidpunkt torde kunna

tillgodoräkna en tjänstetid av 21 år 8 månader, synes pensionen böra bestämmas

till (1 500— “/» X 1 500 = 1 500 — 412: 50 = 1 087: 50; 1 087: 50

_ 108: 75 =) 978: 75 eller, avrundat, 984 kronor. Efter omreglermg jämlikt

kungörelsen nr 657/1947 skulle pensionen uppgå till 1 320 kronor. Å pensionsbeloppet

bör utgå rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder.

I överensstämmelse med statskontorets förslag hemställer jag, alt Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att husmodern vid Ultuna egendom och lantbruksskola

Matilda Dahlberg, född Johansson, må från och med månaden

näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning,

under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd in. in. uppbära en årlig pension av

1 320 kronor.

Vad föredraganden under punkterna 1 :o—12:o hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Maj :t Konungen samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

K.-E. Renström.

2 liihang till riksdagens protokoll 19i9. i samt. Nr 77.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1949:21 Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och s. 1 i texten