Sök i Ratio Lex

Angående organisationen av forskning, undervisning och försöksverksamhet på mejerinäringens område samt av trädgårdsundervisning och trädgårdsförsök, m. m

1949-02-25 · 127 sidor, varav 118 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 118 av 127 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:79, Angående organisationen av forskning, undervisning och försöksverksamhet på mejerinäringens område samt av trädgårdsundervisning och trädgårdsförsök, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

1

Nr 79.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående organisationen

av forskning, undervisning och försöksverksamhet på

mejerinäringens område samt av trädgårdsundervisning

och trädgårdsförsök, m. m.; given Stockholms

slott den 25 februari 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 79.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Sammanfattning.

I propositionen föreslås en upprustning av dels forskning, undervisning

och försöksverksamhet på mejerinäringens område, dels trädgårdsundervisning

och trädgårdsförsök.

Statens mejeriförsök och den högre mejeriundervisningen anses böra

kvarligga vid Alnarp. Beträffande båda dessa verksamhetsgrenar förordas

en förstärkning av personalorganisationen, bland annat genom inrättande

av tre laborator stjänster.

Frågan om statligt stöd för uppförande av ett driftsförsöksmejeri anses

ej nu böra avgöras.

Inrättande av en ny mejeriskola i Kroksta tillstyrkes. Ytterligare överläggningar

angående formerna för drivandet av denna skola anses emellertid

erforderliga.

I fråga om den lägre trädgårdsundervisningen förordas, att teoretisk lärlingsutbildning

skall anordnas. Vidare föreslås en omläggning av undervisningen

vid trädgårdsskolorna, innebärande att eleverna skola befrias

från grov- och rutinarbeten samt att utbildningen i form av undervisning,

övningar och demonstrationer skall utvidgas och specialiseras. Därigenom

skulle kurstiden kunna förkortas från två år till ett år och fyra månader.

Vid trädgårdsskolorna böra vidare anordnas kortare specialkurser av olika

slag.

Av de nuvarande trädgårdsskolorna anses Alnarps trädgårdsskola, lantbruksakademiens

trädgårdsskola samt Norrlands trädgårdsskola böra bibehållas.

Däremot föreslås, att statligt stöd ej längre skall utgå till Adelsnäs

trädgårdsskola.

Statsbidragen till de statsunderstödda trädgårdsskolorna föreslås skola

höjas.

I fråga om den högre trädgårdsundervisningen anföres, att dylik undervisning

av högskolemässig karaktär bör anordnas vid Alnarp. Då möjlighet

nu saknas att anskaffa erforderliga lokaler, uttalas emellertid, att förverkligandet

av denna plan bör få anstå tills vidare.

Statens trädgårdsförsök anses böra behålla sin nuvarande organisationsform

med en huvudstation och underlydande försöksstationer. En viss utvidgning

av personalen vid trädgårdsförsöken föreslås, liksom också en

förstärkning av försöksresurserna.

Genomförandet av förslagen beräknas medföra en årlig kostnadsökning

av omkring 300 000 kronor samt därjämte kräva engångskostnader å tillhopa

omkring 800 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

25 februari 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng,

följande.

Inledning.

I årets statsverksproposition (nionde huvudtiteln, punkterna 21, 25 och 82)

har Kungl. Maj :t på min hemställan föreslagit riksdagen att i avbidan på

särskild proposition för budgetåret 1949/50 beräkna dels följande anslag till

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, nämligen till avlöningar

ett förslagsanslag av 633 000 kronor, till omkostnader ett förslagsanslag av

217 700 kronor, till materiel m. in. ett reservationsanslag av 25 000 kronor,

till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek ett reservationsanslag

av 6 000 kronor, till stipendier m. in. ett anslag av 8 300 kronor och till lokala

trädgårdsförsök ett anslag av 10 000 kronor, dels till Lägre lantbruksundervisning

m. m.: Lägre mejeriskolor ett reservationsanslag av 12 100 kronor,

dels ock till Befrämjande av mejerihanteringen in. m.: Bidrag till avlönande

av mejerikonsulenter m. m. ett förslagsanslag av 118 100 kronor.

Jag torde nu ånyo få anmäla dessa frågor.

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945 tillkallade dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet genom beslut samma dag dels såsom

utredningsman för att verkställa utredning rörande organisationen av forsknings-

och försöksverksamheten samt undervisningen på mejerinäringens

område numera överdirektören G. A. O. N. Bouveng, dels ock såsom sakkunniga

att biträda vid utredningen direktören V. M. L. Aaröe, Stockholm, ledamoten

av riksdagens första kammare H. K. Anderberg, Vollsjö, byråchefen

i lantbruksstyrelsen O. A. P:son Arnegren, agronomen A. Hakelius, Enköping,

ledamoten av riksdagens andra kammare B. S. B:son Norup, Knislinge,

professorn N. Olsson, Uppsala, direktören I. Söderqvist, Östersund, professorn

A. H. T. Theorell, Stockholm, och numera professorn K. E. Thomé,

Åkarp. Utredningsmannen har den 17 oktober 1947 avgivit betänkande med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

förslag angående forsknings- och försöksverksamheten samt undervisningen

på mejerinäringens område in. in. (SOU 1947: 59). De sakkunniga ha i huvudsak

biträtt utredningsmannens förslag. Dock ha särskilda yttranden i

vissa frågor avgivits dels av herrar Hakelius, Olsson, Söderqvist och Theorell,

dels av herrar Anderberg och Arnegren.

Över betänkandet ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av statskontoret,

lantbruksstyrelsen, riksräkenskapsverket, byggnadsstyrelsen, styrelserna för

lantbrukshögskolan och Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

statens lönenämnd, statens livsmedelskommission, styrelserna för statens

maskinprovningar och statens institut för folkhälsan, förvaltningsutskotten

i Malmöhus, Kristianstads, Skaraborgs, Örebro, Södermanlands, Uppsala,

Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns

hushållningssällskap, Västernorrlands läns landsting, norrlandskommittén,

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet landsbygdens folk, styrelserna för

Svenska smörprovningarna, Svenska mejeriernas riksförening, Svenska mejerikonsulentföreningen,

Svenska mejeristföreningen, örnsköldsviksortens andelsmejeriförening,

Örebroortens mejeriförening, Jämtlands mejeriförening,

Västerbottens södra mejeriförening samt för Fellingsbro, Dvärsätts och Röbäcks

mejeriskolor. Vidare ha på uppdrag av vissa norrländska mejerisammanslutningar

med flera ledamoten av riksdagens första kammare O. L.

Tjällgren, landstingsmannen C. Axling och mejerikonsulenten O. A. Andersson

framfört vissa önskemål beträffande den lägre mejeriundervisningens

ordnande.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1946 tillkallade dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet den 5 juli 1946 sex sakkunniga

att verkställa utredning angående trädgårdsundervisningens ordnande. De

sakkunniga, vilka antagit namnet 1946 års trädgårdsundervisningskommitté,

ha utgjorts av landshövdingen A. N. Thomsson, tillika ordförande, ledamoten

av riksdagens första kammare, trädgårdsodlaren J. T. Björck, Borås, trädgårdsdirektören

S. G. Gréen, Stockholm, sekreteraren i Svenska lantarbetareförbundet

E. Jansson, Stockholm, föreståndaren för statens trädgårdsförsök,

professorn F. W. Nilsson samt framlidne redaktören S. Wetterberg, Ålsten.

Kommittén har avgivit dels den 22 december 1947 betänkande med utredning

och förslag rörande trädgårdsundervisningen (SOU 1948: 5), dels den 30

december 1947 betänkande rörande statens trädgårdsförsök (SOU 1948: 12).

Till förstnämnda betänkande har sekreteraren Jansson avgivit särskilt yttrande

angående trädgårdsskolornas äganderättsförhållanden. Kommittéledamoten

Wetterberg, vilken avlidit den 21 december 1947, hade förklarat, att

han vore ense med kommittén i övrigt beträffande förenämnda betänkanden,

dock att han instämde i Janssons särskilda yttrande.

Över båda betänkandena ha utlåtanden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, lantbruksakademien, vetenskapsakademien,

överstyrelsen för yrkesutbildning, styrelserna för lantbrukshögskolan

samt för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, hushållnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 79.

5

sällskapens förvaltningsutskott i Skaraborgs, Kronobergs och Kristianstads

län, styrelserna för Adelsnäs trädgårdsskola och Norrlands trädgårdsskola,

Sveriges pomologiska förening, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund,

Sveriges konditionerande trädgårdsmästares förbund, Föreningen svenska

trädgårdsarkitekter, Stockholms trädgårdsanläggareförening, Centralorganisationen

för examinerade trädgårdsmästare, Svenska trädgårdsarbetsgivareföreningen,

Svenska lantarbetsgivareföreningen, Svenska lantarbetareförbundet,

Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter, Sveriges hortonomförbund,

Skånes trädgårdsanläggareförening, Föreningen Sveriges kyrkogårdsföreståndare,

Jordbrukareungdomens förbund samt Riksförbundet

landsbygdens folk.

Härjämte ha yttranden avgivits över enbart betänkandet rörande trädgårdsundervisningen

av riksmarskalksämbetet och Djurgårdsnämnden samt

över enbart betänkandet rörande statens trädgårdsförsök av domänstyrelsen,

jordbrukets forskningsråd, Gödsel- och kalkindustriernas samarbetsdelegation,

styrelserna för Weibullsholms växtförädlingsanstalt, Svenska

trädgårdsfröfirmornas förening, Sveriges utsädesförening och Sveriges fröhandlareförening

samt av J. E. Olsens Enke A. B., Otto J. Olsson & sons

AB samt Algot Holmberg & söner AB. Vidare har till jordbruksdepartementet

ingivits protokoll från sammanträde med styrelsen för Norrlands

trädgårdsskoleförbund, vid vilket styrelsen behandlat betänkandet rörande

trädgårdsundervisningen.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har med

skrivelse den 27 augusti 1948 överlämnat förslag till inkomst- och utgiftsstater

för institutet för budgetåret 1949/50. Vidare har institutsstyrelsen

den 20 september 1948 gjort framställning om att Alnarps mejeri skulle få

övertaga mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri. I samband därmed har styrelsen

hemställt om anslag till viss utökning av Alnarpsmejeriets maskinella

utrustning samt till tillbyggnad av mejeriets lagerlokaler.

Över förslagen till inkomst- och utgiftsstater ha remissutlåtanden avgivits

av statskontoret, lantbruksstyrelsen samt styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök. De båda förstnämnda myndigheterna ha även

yttrat sig över institutsstyrelsens framställning angående mjölkleveranserna.

Då jag i det följande behandlar de i betänkandena framlagda förslagen

kommer jag att inledningsvis lämna en kortfattad översikt av huvuddragen

i dessa för att därefter något utförligare redogöra för innebörden av förslagen

ävensom yttrandena över dessa. Beträffande nuvarande förhållanden och

den närmare motiveringen för förslagen ävensom i fråga om vissa detaljspörsmål,

som icke äro av beskaffenhet att böra prövas av riksdagen, torde

jag få hänvisa till betänkandena.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

I. Försök, forskning och undervisning på mejerinäringens

område.

Huvuddragen av utredningsmannens förslag och av yttrandena.

Utredningsmannen. I betänkandet angående forsknings- och försöksverksamheten

samt undervisningen på mejerinäringens område konstateras, att

ifrågavarande verksamhet behöver utbyggas i olika avseenden, om den skall

kunna fylla sina uppgifter.

Vid statens mejeriförsök föreslås i första hand en betydande förstärkning

av personalorganisationen. Sålunda skulle professorn och föreståndaren för

mejeriförsöken erhålla tre vetenskapliga medhjälpare genom inrättande av

laboratorsbefattningar för ledningen av olika grenar av verksamheten. Motsvarande

förstärkningar skulle även ske i fråga om assistent- och biträdespersonal

in. m. Härigenom skulle antalet befattningar vid statens mejeriförsök

ökas från 8 till 19. Förslaget innefattar även en betydande materiell

upprustning av försöksinstitutionen.

Den statliga försöksverksamheten förutsättes liksom för närvarande skola

avse laboratoriemässiga försök och försök i mindre teknisk skala. Utredningsmannen

anser emellertid, att ett särskilt driftsförsöksmejeri bör komma

till stånd för försök i driftsmässig skala. Detta mejeri skulle drivas av

Svenska mejeriernas riksförening, men statsbidrag skulle utgå till anläggningskostnaderna.

Mejeriet beräknas behöva en daglig mjölkinvägning om

60 000 kilogram och anses därför endast kunna komma till stånd i Skåne.

Under förutsättning att de mejerivetenskapliga institutionerna med tillhörande

mejeri kvarbliva vid Alnarp, bör vidare enligt förslaget husdjursförsöksanstalten

vid Ultuna utrustas med ett mindre försöksmejeri. Detta

mejeri skulle tillgodose behovet av samordnade husdjursförsök och mejeriförsök.

Den högre mejeriundervisningen bör enligt utredningsmannens mening

även i fortsättningen kvarbliva vid Alnarp. Han har emellertid även övervägt

möjligheten att förlägga denna undervisning till lantbrukshögskolan vid Ultuna

och utfört kostnadsberäkningar för detta alternativ. Bland annat av

den anledningen, att en överflyttning av den högre mejeriundervisningen

till Ultuna skulle fordra, att även statens mejeriförsök och statens maskinprovningars

mejeriavdelning förlädes dit, ställer sig Ultunaalternativet betydligt

kostsammare än Alnarpsalternativet. Även andra olägenheter tala

enligt utredningsmannens uppfattning mot en överflyttning av de mejerivetenskapliga

institutionerna till Ultuna. Han anser icke heller fördelarna ur

allmänt vetenskaplig synpunkt med en förläggning till Ultuna vara så påtagliga,

att de uppväga olägenheterna därav. Fyra av de nio sakkunniga, som

deltagit i utredningen, ha emellertid i särskilt yttrande uttalat sig för Ultunaalternativet.

Den högre mejerikursens vetenskapliga institutioner föreslås skola erhålla

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

7

personalförstärkningar. Bland annat skulle en lektorsbefattning i mejeriekonomi

och en laborator sbefattning i mejerikemi eller mejeribakteriologi

inrättas. I övrigt avse de föreslagna förstärkningarna assistent- och biträdespersonal.

Enligt förslaget skulle antalet befattningshavare vid institutionerna

sammanlagt ökas från 5 till 15.

I samband härmed föreslår utredningsmannen, att en laboratorsbefattning

i juvrets fysiologi och allmän galaktologi inrättas vid lantbrukshögskolans

djurfysiologiska institution för forskning rörande mjölkbildningens

fysiologi.

Mejeriskoleutbildningen föreslås skola ske vid två skolor, nämligen Alnarps

mejeriskola och en ny mejeriskola. Var och en av de båda skolorna

skulle organiseras för en utbildning av 30—33 elever årligen. Undervisningen

skulle vid den nya skolan anordnas på samma sätt som den nuvarande

undervisningen vid Alnarps mejeriskola. Vidare föreslås, att den nya skolan

skall vara helt statlig. Då skolan förutsatts skola förläggas till ett enskilt

mejeri, ha dock två sakkunniga i särskilt yttrande förordat, att skolan skall

inrättas såsom en statsunderstödd skola med eu för ändamålet bildad stiftelse

såsom huvudman.

Den nya mejeriskolan skall enligt förslaget förläggas till örnsköldsviksortens

andelsförenings nya mejeri i Kroksta. Härigenom skulle Norrlands

speciella behov i fråga om mejeriskoleutbildning kunna tillgodoses.

De nuvarande s. k. mindre mejeriskolorna i Fellingsbro, Dvärsätt och Köbäck

anses icke uppfylla nutida utbildningskrav och därför icke böra användas

för nuvarande ändamål. Däremot föreslås att de bibehållas under

namn av mejeripraktikantskolor för meddelande under skolmässiga former

av mejeripraktisk utbildning. I samband härmed föreslås, att tiden för den

för inträde vid mejeriskola och vid den högre mejerikursen föreskrivna

praktiska utbildningen nedsättes till hälften för sökande, som genomgått

fullständig kurs vid mejeripraktikantskola.

Den tekniska utvecklingen inom osttillverkningen anses motivera, att för

specialutbildning av osttillverkare inrättas en särskild osttillverkarkurs.

Denna skulle förläggas till Alnarps mejeriskola och organiseras såsom en

helårskurs för 10 å 12 elever per år. Däremot har utredningsmannen icke

funnit behov föreligga att inrätta fasta kurser för föreståndare för större

mejerier, mejerimaskiniister och mejerimontörer. Nuvarande fortbildningskurser

för mejeripersonal avses skola bibehållas vid oförändrad organisation.

Vad slutligen beträffar mejerikonsulentverksamheten bör denna enligt

utredningen liksom nu handhavas av Svenska mejeriernas riksförening. Därvid

uttalas dock, att specialkonsulenternas antal successivt bör ökas, under

det att distriktskonsulenternas antal successivt bör minskas. Statsbidraget

till specialkonsulenternas grundlön föreslås höjt från 0 200 kronor till 8 400

kronor per år.

Ett genomförande av Alnarpsalternativet enligt föreliggande förslag

skulle innebära eu ökning av statens årliga utgifter för mejeriförsöksverk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

samheten och den högre mejeriundervisningen med i runt tal 260 000 kronor.

Ultunaalternativet innebär en motsvarande ökning av omkring 280 000

kronor. Om samtidigt — såsom utredningsmannen föreslår — det nuvarande

till 90 000 kronor uppgående statsbidraget åt Svenska mejeriernas riksförening

för organisationsverksamhet, teknisk verksamhet och driftsanalys indrages,

kommer ökningen av statens utgifter på detta område att inskränka

sig till omkring 170 000 kronor enligt Alnarpsalternativet och 190 000 kronor

enligt Ultunaalternativet. Ett genomförande av utredningsmannens förslag

i övrigt innebär en ökning av statens årliga utgifter på området med

omkring 94 000 kronor.

Genomförandet av byggnadsprogrammet för statens mejeriförsök och den

högre mejeriundervisningen kräver enligt Alnarpsalternativet engångsanslag

av 4 892 000 kronor och enligt Ultunaalternativet 6 350 000 kronor.

Den staten åvilande engångskostnaden för Krokstaskolans byggnader uppgår

till omkring 657 000 kronor.

Vad angår engångskostnaderna för utrustning bliva dessa för Alnarpsalternativet

155 000 kronor och för Ultunaalternativet 505 000 kronor. Motsvarande

kostnader för utrustningen av Krokstaskolan uppgå till omkring

130 000 kronor och för utrustning till lantbrukshögskolans djurfysiologiska

institution till 15 000 kronor.

Yttranden. I remissyttrandena har allmänt understrukits behovet av en

förbättrad organisation samt ökade personella och materiella resurser för

försöksverksamhet, forskning och undervisning på mejerinäringens område.

Utredningsmannens förslag härom har också som helhet betraktat i det

övervägande flertalet yttranden ansetts kunna ligga till grund för en lösning

av frågan.

Statskontoret har dock framfört principiella erinringar mot en omorganisation

av den omfattning, som föreslagits. Statskontoret har därvid anfört

följande.

Enligt de för utredningen meddelade direktiven böra kostnaderna för de

verksamhetsområden, varom här är fråga, icke tillåtas överstiga vad som

oundgängligen erfordras för att arbetsuppgifterna skola inordnas i den

lämpligaste organisationsformen. Ett genomförande av utredningsmannens

förslag i dess helhet, innebärande bland annat en tredubbling av personalorganisationen

för såväl statens mejeriförsök som de till den högre mejeriundervisningen

knutna forskningsinstitutionerna, skulle enligt verkställda

beräkningar medföra en högst väsentlig ökning av statens årliga utgifter på

mejerinäringens område.

I betraktande härav vill det förefalla statskontoret, som om såväl omfattningen

av den av utredningsmannen föreslagna personalorganisationen

som kostnaderna för dess genomförande fått en betydligt vidare ram än

som avsetts. Ämbetsverket anser sig därför böra ifrågasätta, om icke vissa

inskränkningar i organisationen kunna vidtagas utan att det ur statsnyttans

synpunkt önskvärda arbetsresultatet därför skulle behöva bli lidande. Statskontoret

måste nämligen för sin del finna det uteslutet att i nuvarande statsfinansiella

läge genomföra en så kostnadskrävande omorganisation, som

föreslagits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Med hänsyn till rådande ekonomiska läge har även riksräkenskapsverket

ansett sig böra hänvisa till de betydande kostnadsökningar för statsverket,

som utredningsmannens förslag skulle innebära.

I fråga om enskilda punkter i utredningsmannens förslag ha även i andra

yttranden en del kritiska synpunkter framförts. Särskilt ha därvid skilda

meningar gjort sig gällande beträffande den lämpligaste förläggningsorten

för den högre mejeriundervisningen samt beträffande organisationsformen

för en ny mejeriskola.

Mejeriförsöksverksamheten.

Utredningsmannen. I betänkandet erinras till en början, att enligt 1943 års

mejeriförsöksutredning grundforskningen på mejerinäringens område borde

handhavas av professorerna vid den högre mejerikursen vid Alnarpsinstitutet,

medan målforskningen borde utföras vid den av utredningen föreslagna

svenska mejeriförsöksanstalten. Denna skulle därvid i sig upptaga nuvarande

statens mejeriförsök.

Utredningsmannen framhåller häremot, att det icke är möjligt att göra

en skarp skillnad mellan grundforskning och målforskning på förevarande

område. Den forskningsverksamhet, som utövas vid en mejeriförsöksanstalt,

måste i stort sett taga sikte på att lösa vissa bestämda problem, vare sig

dessa äro på förhand angivna i en försöksplan eller aktualiseras genom

framställningar till anstalten. Inom mejeriförsöksverksamheten kommer därför

utrymmet för den grundläggande vetenskapliga forskningen att begränsas

till vissa uppkommande behov. Annorlunda förhåller det sig enligt utredningsmannens

mening med den forskning, som bedrives av lärarna vid

den vetenskapliga undervisningen, alltså den högre mejerikursen. Denna

forskning bör nämligen, liksom grundläggande vetenskaplig forskning på

andra områden, vara helt fri. Man kan emellertid för mejeriförsöksverksamhetens

behov av grundläggande vetenskaplig forskning icke alltid lita till den

forskning, som bedrives i samband med den högre mejeriundervisningen.

Ehuru de olika forsknings- och försöksinstitutionerna på förevarande område

böra ha ett nära samarbete, måste därför likväl mejeriförsöksverksamheten

förfoga över en sådan personell och materiell utrustning, att förekommande

behov av grundforskning kan tillgodoses inom ramen för denna verksamhet.

På grundval av de erfarenheter, som gjorts vid statens mejeriförsök och

som vitsordats av dansk och finsk expertis på området, finner utredningsmannen,

att en rationellt bedriven mejeriförsöksverksamhet hör kunna arbeta

i dels laboratorieskala, dels halvteknisk skala, dels helteknisk eller

driftsmässig skala. För att kunna tillgodose dessa krav bör försöksanstalten

vara utrustad med laboratorier, vilka giva möjlighet till både rent vetenskapliga

undersökningar och analysarbeten i rätt stor omfattning för kontroll

av utförda försök. Anstalten hör vidare innehålla ett försöksmejeri med

mindre apparater för arbeten i halvteknisk skala. Slutligen bör anstalten

förfoga över ett stort driftsmejeri, i vilket dels de i laboratorieskala och halv
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

teknisk skala gjorda försöken kunna överföras i helteknisk skala, dels rent

driftsmässiga och maskintekniska studier kunna bedrivas. Härför fordras

en omfattande utbyggnad av den nuvarande försöksverksamheten.

Försöksverksamheten i laboratoriemässig och halvteknisk skala bör enligt

betänkandet även i fortsättningen bedrivas i statlig regi. Statens mejeriförsök

böra emellertid utbyggas i såväl personellt som materiellt hänseende.

Det till statens mejeriförsök hörande mejeriet bör ha en daglig mjölkinvägning

av 20 000 kilogram, om det kvarbliver vid Alnarp, och 25 000 kilogram

om det förlägges till Ultuna. Mejeriet är avsett att tjäna även såsom

undervisningsmejeri för den högre mejeriundervisningen och såsom provningsmejeri

för statens maskinprovningar, varjämte det beräknas skola stå

till förfogande såsom forskningsinstitution för professorn i mejerilära. Om

mejeriet skall kvarligga vid Alnarp, bör det även liksom nu utgöra läromcjeri

för Alnarps mejeriskola.

För mejeriförsöken i driftsmässig skala bör ett särskilt driftsförsöksmejeri

med en daglig mjölkinvägning av omkring 60 000 kilogram inrättas.

Beräkningen av den erforderliga mjölkmängden har skett med utgångspunkt

från att mejeriet skall vara inrättat för parallellförsök vid framställning

av samtliga vanliga produkter, således ost, smör och konsumtionsmjölk,

samt att kärnings- och ystningsförsöken skola utföras med användning av

de största i praktisk mejeridrift förekommande maskinerna. Ett dylikt

mejeri kan enligt utredningsmannens uppfattning på grund av den erforderliga

mjölkmängden endast komma till stånd i Skåne. Svenska mejeriernas

riksförening hör tillhandahålla detta driftsförsöksmejeri. Då ett intimt

samarbete hör förekomma mellan statens mejeriförsök och driftsförsöksmejeriet

och då statens maskinprovningar böra ha möjlighet att utnyttja

driftsförsöksmejeriet för provning av mejerimaskiner med större kapacitet,

bör emellertid det allmänna beredas ett visst inflytande på verksamheten vid

detta mejeri. Såsom motprestation bör det allmänna lämna bidrag till anläggningskostnaderna.

Därest staten ställer ett dylikt driftsförsöksmejeri till

mejerinäringens förfogande, bör å andra sidan nu utgående statsbidrag till

Svenska mejeriernas riksförening för organisationsverksamhet, teknisk verksamhet

och driftsanalys kunna indragas.

I betänkandet understrykes vikten av den forsknings- och försöksverksamhet,

som avser utfodringens och ladugårdshygienens inverkan på mjölkens

näringsvärde och användbarhet ur mejeritekniska synpunkter. Hithörande

problem böra lösas i samarbete med husdjursförsöksanstalten. Vid

tillgodoseendet av detta behov har man enligt utredningsmannens uppfattning

att välja mellan att förlägga statens mejeriförsök till Ultuna och att

utrusta husdjursförsöksanstalten med ett försöksmejeri. En förflyttning av

statens mejeriförsök till Ultuna anses dock icke motiverad enbart av detta

skäl. I stället föreslås att husdjursförsöksanstalten, om mejeriförsöken skola

kvarbliva vid Alnarp, skall utrustas med ett försöksmejeri, avsett för en

daglig invägning av 1 500 kilogram mjölk.

Någon ändring av Svenska smörprovningarnas organisation och verksam
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

het föreslås ej i betänkandet. Den av Svenska mejeriernas riksförening

drivna mejeriförsöksstationen i Kroksta bör likaså enligt försiaget alltjämt

upprätthållas och understödjas med årliga statsbidrag.

I fråga om organisationen av statens mejeriförsök föreslås, att institutionen

liksom för närvarande skall ledas av en föreståndare med professors

ställning. Då föreståndarens arbetsuppgifter kunna förutses taga i anspråk

ganska mycken tid, bör till föreståndarens förfogande ställas ett antal vetenskapligt

kvalificerade befattningshavare i ställning motsvarande den, som

tillkommer statsagronomerna vid jordbruks- och husdjursförsöksanstalterna.

Tre sådana befattningshavare, benämnda laboratorer, böra finnas såsom

närmaste ledare för respektive de kemiska, bakteriologiska och produkttekniska

undersökningarna. Vidare bör en förste assistent finnas för vart

och ett av nämnda tre arbetsområden samt dessutom en assistent för de

bakteriologiska undersökningarna och två assistenter för de produkttekniska

undersökningarna. Den väsentligt utökade försöksverksamhet, som utredningsmannens

förslag förutsätter, beräknas i övrigt kräva en förste försöksmejerist,

en försöksmejerist, en maskinist, tre laboratoriebiträden, ett

kanslibiträde, ett kontorsbiträde och en institutionsvaktmästare. I förhållande

till den nuvarande personalen vid statens mejeriförsök innebär förslaget

en utökning med tre laboratorer, en förste assistent, tre assistenter,

en förste försöksmejerist, en maskinist och två laboratoriebiträden.

Beträffande personalstaten vid statens mejeriförsök ha fyra av de nio

sakkunniga på en punkt anfört avvikande mening. Agronomen A. Hakelius,

professorn H. Olsson, direktören I. Söderqvist och professorn A. H. T. Theorell

ha nämligen i särskilt yttrande anfört, att både ekonomiska skäl och

bristen på kompetenta forskare tala för att antalet laboratorer minskas till

två och att föreståndaren själv får leda en avdelning, såsom praxis är inom

övrig försöksverksamhet.

Vad angår tjänste- och löneställningen för befattningshavarna vid statens

mejeriförsök föreslår utredningsmannen, att laboratorerna skola jämställas

med statsagronomer, d. v. s. sättas i lönegrad Ca 29. Assistentpersonalen

föreslås erhålla i princip samma placering som motsvarande personal vid

statens jordbruks- och husdj ursförsök, således för förste assistenter lönegrad

Ce 24 och för assistenter lönegrad Ce 22. Inplacering av assistent i

sistnämnda lönegrad anses dock i allmänhet böra ifrågakomma först efter

ett års tjänstgöring i lägre lönegrad. För övrig personal föreslås följande

lönegradsplacering: förste försöksmejerist Ce 22, försöksmejerist Ce 20,

maskinist Ce 12, laboratorie- och kanslibiträden samt institutionsvaktmästare

Ce 11.

Vad angår organisationen av det föreslagna driftsförsöksmejeriet förordar

utredningsmannen, att delta mejeri skall ställas under ledning av

en särskild styrelse bestående av sex ledamöter. I denna böra såsom självskrivna

medlemmar ingå föreståndaren för statens mejeriförsök och ytter
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 79.

ligare en person, som representerar de statliga intressena på området, exempelvis

ordföranden i mejerimaskinprovningarnas provningsnämnd eller

företrädaren för den mejeriekonomiska forskningen vid Alnarpsinstitutet.

Övriga styrelsemedlemmar böra utses av Svenska mejeriernas riksförening.

En av dessa bör representera de lokala mjölkleverantörerna.

Eftersom driftsförsöksmejeriet bör vara en mejerinäringens egen angelägenhet

och kostnaderna för dess drift icke böra bestridas av staten, har

utredningsmannen icke ansett sig böra närmare ingå på mejeriets organisation

och personella utrustning. Om statens mejeriförsök kvarligga vid Alnarp,

anses driftsförsöksmejeriet icke behöva förses med särskild laboratorieutrustning

eller vetenskapligt utbildad personal i högre ställning för produkttekniska

försök. Driftsförsöksmejeriets uppgifter på detta område förutsättas

nämligen kunna ledas av personal från statens mejeriförsök. Förläggas

däremot statens mejeriförsök till Ultuna, måste enligt utredningsmannens

mening driftsförsöksmejeriet organiseras såsom försöksstation och

utrustas med kemiska, bakteriologiska och analytiska laboratorier samt tilldelas

en ledare och biträden med vetenskaplig kompetens.

För driftsförsöksmejeriets andra huvuduppgift, nämligen maskintekniska

försök, erfordras enligt betänkandet i vart fall två ingenjörsutbildade tjänstemän

med laborators löneställning och en mekaniker.

Yttranden. Den organisatoriska ram, som utredningsmannen föreslagit för

mejeriförsöksverksamheten och som innebär att denna verksamhet skulle

fördelas mellan statens mejeriförsök och ett nytt driftsförsöksmejeri, har

tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser med undantag

av styrelsen för lantbruksliögskolan. Denna styrelse har uttalat som

sin uppfattning, att problem av driftsekonomisk art borde studeras vid praktisk

mejeridrift och att tillräckliga skäl icke förebragts för inrättandet av

det föreslagna driftsförsöksmejeriet. Till motivering av denna uppfattning

har styrelsen åberopat följande uttalande av lantbrukshögskolans lärarråd.

För forskningen och försöksverksamheten på mejeriområdet torde gälla

enahanda normer som för övrig naturvetenskaplig forskning och försöksverksamhet.

Detta betyder, att först sedan problemen ur alla väsentliga

synpunkter belysts i laboratorieskala utföras experimenten i halvteknisk

skala. Genom omfattande försök i halvteknisk skala vinnes sedan sådan

säkerhet, att försöken kunna överföras till stordrift. De justeringar, som därvid

måste införas för överförandet till stordrift, kunna knappast längre

räknas höra till målforskningsproblemen. De höra fastmer till området driftsstudier

och böra i enlighet härmed upptagas vid de olika fabriker, mejerier

eller övriga verk, som skola handha produktionen. Av grundväsentlig betydelse

för målforskningen är däremot, att verkligt bärande nya idéer kunna

presteras av forskare och att dessa idéer genom laboratorieförsök och försök

i halvteknisk skala kunna föra fram till nya värdefulla produktionsmetoder.

De halvstatliga institut för målforskning, som på senare år upprättats

inom vårt land, ha också organiserats och utrustats i enlighet med

dessa principer. Det har sålunda exempelvis aldrig varit tal om att träforskningsinstitutet

skulle bedriva sin forskning beträffande tillverkningav

pappersmassa och papper i fabriksmässig skala.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

13

Att mejeriindustrien har stor tillverkningsvolym ställer den på intet sätt

i särklass. Tillverkningsvolymen är ett problem, som är gemensamt för

alla industrier. Likväl har för ingen annan industri rests kravet på att ett

centralt försöksorgan skall kunna arbeta i stor fabrikationsmässig skala. Helt

naturligt förläggas dessa försök till några vanliga fabriker. Anmärkas bör

härtill också att, när det gäller verklig målforskning och ej endast driftsstudier,

kommer kanske på 1 000 laboratorieförsök förslagsvis 50 halvtekniska

försök och 5 försök i fabriksmässig skala.

Däremot ha bland andra lantbruksstyrelsen, statens livsmedelskommission,

styrelserna för Alnarpsinstitutet och statens maskinprovningar samt

Riksförbundet landsbygdens folk särskilt uttalat, att den uppdelning av mejeriförsöksverksamheten

på statens mejeriförsök och ett driftsförsöksmejeri,

som utredningsmannen föreslagit, utgjorde en tillfredsställande lösning av

frågan.

I fråga om den föreslagna utbyggnaden av statens mejeriförsök ha i yttrandena

endast framkommit vissa erinringar rörande några detaljfrågor.

I likhet med vad fyra av de sakkunniga anfört i ett särskilt yttrande har

styrelsen för Alnarpsinstitutet framhållit, att föreståndaren för statens mejeriförsök

jämsides med ledningen av dessa borde förestå en av de tre försöksavdelningarna,

varigenom en av de föreslagna laboratorsbefattningarna

skulle kunna inbesparas. I gengäld erfordrades dock ytterligare en förste

assistent för rutinmässiga arbeten av olika slag å föreståndarens avdelning.

Styrelsen har vidare framhållit, att anslag till arbetshjälp vid för söksmejeriet

syntes erfordras samt att det belopp, som utredningsmannen beräknat

till publikationstryck, syntes vara väl knappt med hänsyn till de faktiska

kostnaderna för tryckning av försöksredogörelser.

Beträffande lönegradsplaceringen av försöksmejeristerna vid mejeriförsöken

har statskontoret uttalat, att för dessa högst 19 respektive 16 lönegraden

borde ifrågakomma. Statskontoret har också i fråga om laboratoriebiträdenas

tjänstebenämning och lönegradsplacering anfört, att dessa frågor

borde upptagas till prövning först i samband med en allmän reglering

av denna personalgrupps ställning.

Riksförbundet landsbygdens folk har framfört vissa erinringar mot vad

utredningsmannen förordat i fråga om ledningen av det föreslagna driftsförsöksmejeriet.

Statens representation i mejeriets styrelse borde enligt förbundet

begränsas till en ledamot, lämpligen föreståndaren för statens mejeriförsök.

Däremot borde de lokala leverantörernas representation i styrelsen utökas

från en till minst två ledamöter, så att både större och mindre leverantörer

skulle kunna bliva företrädda.

Svenska mejeriernas riksförening har i sitt yttrande anfört följande beträffande

riksföreningens ekonomiska åtaganden i fråga om det föreslagna

driftsförsöksmejeriet.

Riksföreningen är villig att tillhandahålla och utrusta det efter Alnarpslinjen

förordade driftsförsöksmejeriet under förutsättning att statsmakterna

åtaga sig den i betänkandet därför angivna motprestationen. Vidkommande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

storleken av engångsanslaget till anläggningskostnaderna för detta mejeri

finner sig riksföreningen emellertid med hänsyn till ovissheten om den framtida

kostnadsutvecklingen böra reservera sig såtillvida, att riksföreningen

utgår ifrån att, därest dessa kostnader skulle stiga på grund av förskjutningar

i prisnivån eller eljest i förhållande till vad utredningsmannen beräknat,

riksföreningen beredes ett häremot svarande högre anslag.

I några yttranden har berörts frågan om inrättande av ett mindre försöksmejeri

i anslutning till statens husdjursförsök, därest statens mejeriförsök

skulle kvarbliva i Alnarp. Styrelsen för lantbruksliögskolan har anmärkt,

att utredningsmannens kalkyler icke upptoge några personalkostnader

eller andra kostnader för detta mejeri. Enligt styrelsens mening måste

ett sådant mejeri bland annat ha en väl kvalificerad föreståndare, som samtidigt

kunde meddela undervisning i mjölkhushållning vid lantbrukshögskolan.

Riksförbundet landsbygdens folk har, med understrykande av behovet

av ett sådant mejeri, uttryckt en önskan att forskning rörande mjölkens

produktion också kunde komma till stånd vid husdjursförsöksanstaltens filial

i Alnarp i samarbete med statens mejeriförsök, om dessa komme att

kvarligga därstädes. I bilaga till det yttrande, som avgivits av Alnarpsinstitutets

styrelse, har en ledamot av styrelsen, direktören Ture Bergman, i samband

med ett förslag att förlägga en ny mejeriskola till Ultuna i stället för

Kroksta anfört, att en till ett skolmejeri i Ultuna knuten försöksstation,

lydande under statens mejeriförsök, skulle bättre än på det av utredningsmannen

föreslagna sättet fylla husdjursförsöksanstaltens behov av ett försöksmejeri

och säkerställa den önskade kontakten mellan husdjursförsök

och mejeriförsök. En dylik samordning av skolmejeri och husdjursförsök i

Ultuna har även ifrågasatts i ett av styrelsen för Skaraborgs läns mejeriförbund

avgivet utlåtande, vilket bifogats yttrandet från Skaraborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott.

Försöksverksamhetens och den högre mejeriundervisningens förläggning.

Utredningsmannen. Vid utredningen angående den framtida organisationen

av mejeriförsöksverksamheten och den högre mejeriundervisningen har utredningsmannen

bland annat haft att taga ställning till frågan om ifrågavarande

institutioners förläggning. Frågan har i första hand gällt, huruvida den

högre mejeriundervisningen bör kvarbliva vid Alnarp såsom en självständig

institution eller inordnas under lantbrukshögskolan i Ultuna. Utredningsmannen

har emellertid vid sina överväganden av ifrågavarande spörsmål

till en början ansett sig kunna konstatera, att såväl mejeriförsöksverksamheten

som den högre mejeriundervisningens intressen bäst befordras

om statens mejeriförsök och undervisningsinstitutionerna äro så förlagda,

att omedelbar personlig kontakt mellan försöksmännen och forskarna kan

uppehållas och att eleverna vid den högre undervisningen få tillfälle att

kontinuerligt följa och såvitt möjligt även deltaga i arbetet vid mejeriförsöken.

Om undervisningen skulle flyttas till Ultuna, böra alltså enligt utred
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 79.

15

ningsmannens mening även statens mejeriförsök och statens maskinprovningars

mejeriavdelning förläggas dit eller till någon närliggande ort.

Utredningsmannen har funnit, att båda de nämnda alternativen i fråga

om förläggningen av den högre mejeriundervisningen äro förbundna med

såväl fördelar som nackdelar.

Ur undervisningssynpunkt har enligt utredningsmannens mening icke

framkommit något belägg för att standarden skulle ha påverkats i ogynnsam

riktning av den nuvarande förläggningen vid Alnarp. Fördelarna ur denna

synpunkt av att den högre mejeriundervisningen förlägges till Ultuna

bestå enligt utredningsmannen huvudsakligen i den tillgång för eleverna,

som vistelsen vid en högskola kan utgöra. Häremot framhåller han dock det

värde, som koncentrationen till en ort av såväl försöksverksamheten som

forskningen samt högre och lägre undervisning på mejerinäringens område

redan nu visat sig äga och vilket kan förväntas bliva än mer påtagligt, om

den föreslagna förbättringen av de tekniska och vetenskapliga resurserna genomföres.

För forskningen vid de institutioner, som äro knutna till den högre mejeriundervisningen,

anser utredningsmannen, att vissa fördelar skulle vara

att vinna vid en överflyttning till lantbrukshögskolan. Särskild vikt tillmäter

han därvid de ökade möjligheter, som mejeriforskarna skulle få att etablera

en omedelbar kontakt med sådana institutioner i Stockholm och Uppsala,

där verksamheten har beröringspunkter med mejeriforskningen, t. ex.

äggviteforskningen och vitaminforskningen. Han anför emellertid samtidigt,

att betydelsen härav icke bör överdrivas.

I betänkandet framhålles vidare att, om Ultunaalternativet väljes, kommer

det förhållandet att mejeriförsöksverksamheten och mejerimaskinprovningen

måste förläggas till samma plats som den högre mejeriundervisningen

och de till denna hörande forskningsinstitutionerna, att medföra olägenheter

i fråga om mjölktillförseln. Huvuddelen av den för försöksverksamheten

in. in. erforderliga mjölkmängden måste nämligen inköpas genom

det storföretag, som behärskar så gott som hela mjölkmarknaden i denna

del av landet och som dessutom bedriver forsknings- och försöksverksamhet

för egen del. Ett sådant arrangemang finner utredningsmannen icke tillfredsställande.

Vidare anföres, att det föreslagna driftsförsöksmejeriet

måste förläggas till en i förhållande till den statliga försöks- och forskningsverksamheten

avlägsen ort, varigenom samarbetet mellan ifrågavarande institutioner

skulle avsevärt försvåras. Slutligen kan man enligt utredningsmannens

mening ej bortse från de högre byggnadskostnader, som en överflyttning

till Ultuna av statens mejeriförsök, det egentliga för söksmejeriet,

mejerimaskinprovningarna, den högre mejerikursen och dess forskningsinstitutioner

skulle medföra.

Utredningsmannen behandlar även ett par skäl som i olika sammanhang

framhållits mot mejeriförsökens och mejeriforskningens förläggning till Alnarp.

Sålunda har påpekats, att det skulle vara en olägenhet, alt hela den

statliga verksamheten på detta område förlagts till landets sydligaste del,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 79.

där kreatursras, fodermedel och utfodringsmetoder vore andra än inom riket

i övrigt. I betänkandet erinras med anledning härav att försöksverksamheten

numera lokalt sett utvidgats genom inrättandet av mejeriförsöksstationen

i Kroksta i Västernorrlands län. Vidare framhålles, att om det i betänkandet

framlagda förslaget att utrusta husdjursförsöksanstalten med ett

försöksmejeri genomföres, skulle möjlighet öppnas att utföra mejeritekniska

undersökningar av mjölk, producerad med användande av olika utfodringsmetoder.

Det andra av de åsyftade skälen mot Alnarpsalternativet är, att fara kunde

uppstå för vetenskaplig stagnation av försök och forskning på grund av

att de fåtaliga vetenskapsmännen i denna verksamhet komme att känna sig

i viss mån isolerade. Utredningsmannen vill icke förneka det principiellt

befogade i sådana farhågor, men finner att verksamheten bedrives i fullt ut

den omfattning, som befintliga personella och materiella resurser tillåta. Att

det i fråga om dessa resurser föreligger väsentliga brister är, anföres i betänkandet,

ett annat spörsmål, vilket bör lösas oberoende av valet av förläggningsort.

Utredningsmannen har beträffande förläggningsfrågan kommit till det resultatet,

att de vinster, som främst ur allmänt vetenskaplig synpunkt otvivelaktigt

stå att vinna med Ultunaalternativet, icke uppväga de olägenheter

ur mejerinäringens synpunkt, som en organisation enligt detta alternativ

för med sig. Han anser ej heller Alnarpsalternativets nackdelar ur allmänt

vetenskaplig synpunkt så påtagliga, att de väga tyngre än sistnämnda alternativs

fördelar ur mejerinäringens synpunkt. Med hänsyn till dessa omständigheter

finner utredningsmannen, att Alnarpsalternativet måste givas

ett visst försteg framför Ultunaalternativet och förordar därför, att den

högre mejeriundervisningen bibehålies förlagd till Alnarpsinstitutet.

Av de nio sakkunniga ha fyra, nämligen agronomen A. Hakelius, professorn

N. Olsson, direktören I. Söderqvist och professorn A. H. T. Theorell i

särskilt yttrande anmält avvikande mening i frågan om den högre mejeriundervisningens

förläggning. Dessa sakkunniga förorda Ultunaalternativet

och anföra såsom skäl härför bland annat mjölkproduktionens betydelse för

jordbrukets ekonomi, vilket enligt deras mening talar för att mejeriforskning

och mejeriundervisning böra förenas med lantbrukshögskolan. Vidare

anföres, att utredningsmannen tydligen ansett det falla utanför uppdragets

ram att skärskåda vådan av att utbilda agronomer vid lantbrukshögskolan

utan att giva dessa någon möjlighet till samtidig utbildning beträffande

handhavandet av den ojämförligt viktigaste av lantbrukets produkter,

mjölken.

De fördelar, som skulle vinnas av att mejeriforskningen inklusive den

högre mejeriutbildningen anknötes till en befruktande vetenskaplig miljö,

tala även enligt dessa sakkunnigas mening bestämt för en förläggning till

Ultuna.

Vidare hävdas, att driftsmejeriet mycket väl kan förläggas till Skåne

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

17

utan att därför statens mejeriförsök och den högre mejeriundervisningen

behöva förläggas till Alnarp. I det särskilda yttrandet av dessa sakkunniga

anföres härjämte bland annat följande.

Enligt utredningsmannen kunna försök i helteknisk skala och med användande

av apparatur av en storlek, som mera överensstämmer med den

inom det övervägande flertalet svenska mejerier för närvarande och troligen

även framdeles använda, med fördel göras i ett mejeri av exempelvis

Alnarps mejeris storlek, alltså med en dagskapacitet av 10—12 000 kg.

Mjölkcentralens erbjudande att tillförsäkra staten erforderligt tomtutrymme

för ett försöksmejeri på 10—15 000 liters dagsinvägning inom samma

tomtområde i Uppsala, varest föreningen ämnar uppföra ett stort driftsmejeri,

samt ställa 10—15 000 liter mjölk dagligen att uttagas i hela billaster

till för söksmejeriets förfogande för försök, i samma utsträckning som

andra mejerier vilka ägas av medlemmar i SMR-organisationen, torde vara

till synnerlig nytta. Enligt utredningsmannens mening skulle erfordras en

daglig kvantitet av 25 000 kg mjölk. Skulle detta visa sig vara riktigt, så

förutsätta vi, att den felande mängden måste på ett eller annat sätt kunna

ställas till förfogande.

1 betänkandet anföres bland annat »att därest man vill flytta den högre

mejeriutbildningen till annan förläggningsort än den nuvarande, man nödgas

flytta även statens mejeriprovningars mejeriavdelning till samma ort».

Detta bör ju ej vålla några olägenheter, eftersom nybyggnad för ändamålet

ändå föreslås. Det skulle tvärtom vara till stort gagn för statens maskinprovningars

mejeriavdelning att bliva förlagd till samma plats som statens

övriga maskinprovningar.

Som ett argument för Alnarpsalternativet anföres, att »om den högre

mejeriundervisningen förflyttas till lantbruksliögskolan måste sålunda en

särskild befattning såsom föreståndare för Alnarps mejeriskola inrättas».

Utredningsmannen har alltså tänkt sig, att om den högre mejeriundervisningen

och forskningen kvarligger vid Alnarp, så skall professorn i inejerilära

och mejeriekonomi tillika vara föreståndare för Alnarpsinstitutets mejeriavdelning

och för dess läromejeri. Han skall sålunda leda arbetet inom

mejeriet vid den lägre utbildningen, som pågår praktiskt taget året om. Vi

tillåta oss tvivla på möjligheten av att finna en person så beskaffad, att han

kan medhinna att utöver dessa uppgifter bedriva vetenskaplig forskning.

Det synes oss därför knappast vara ett hållbart skäl för Alnarpsalternativet

att åberopa inbesparandet av en föreståndarbefattning för Alnarps mejeriskola,

om Alnarpsalternativet förverkligas.

Sammanfattande få vi alltså som vår mening framhålla, att utredningsmannens

allsidiga och grundliga utredning icke synes oss motbevisa den

allvarliga kritik, som framfördes mot 1943 års mejeriutrednings förslag,

samt att övervägande skäl synas oss tala för att mejeriforskning och högre

mejeriutbildning nu anknytas till lantbrukshögskolan.

Yttranden. Såsom förut nämnts ha i yttrandena skilda meningar framkommit

beträffande frågan om den högre mejeriundervisningens förläggning.

Härvid bär dock i samtliga yttranden godtagits utredningsmannens

ståndpunkt, alt den högre mejeriundervisningen, statens mejeriförsök och

stabens maskinprovningars mejeriavdelning borde vara förlagda till samma

plats och att därför en förflyttning av undervisningen även borde medföra

en förflyttning av de båda sistnämnda institutionerna till samma ort. I ytt
2

Ilihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 sand. Nr 79.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

randena ha vidare ej heller framförts några andra alternativ i fråga om förläggningsort

än Alnarp och Ultuna.

För verksamhetens kvarblivande vid Alnarp ha följande myndigheter och

organisationer uttalat sig, nämligen lantbrukstyrelsen, statens livsmedelskommission,

Alnarpsinstitutets styrelse, styrelsen för statens maskinprovningar,

förvaltningsutskotten i Malmöhus, Kristianstads, Skaraborgs och

Örebro läns hushållningssällskap, Sveriges lantbruksförbund, Svenska mejeriernas

riksförening, Riksförbundet landsbygdens folk, Svenska mejerikonsuleniföreningen

och Svenska mejeristföreningen. Inom livsmedelskommissionen

har dock ledamoten G. Carlsson och inom Sveriges lantbruksförbund

styrelsemedlemmarna A. Hakielius och E. von Heland reserverat sig till

förmån för Ultunaalternativet.

En överflyttning av den högre mejeriutbildningen till lantbrukshögskolan

i Ultuna bär förordats i de yttranden, som inkommit från lantbrukshögskolans

styrelse, statskontoret, statens institut för folkhälsan samt hushållningssällskapens

förvaltningsutskott i Uppsala, Södermanlands, Gävleborgs,

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

I de yttranden, där Alnarpsalternativet förordats, bär till förmån för detta

alternativ anförts i huvudsak samma skäl som de, vilka åberopats i betänkandet.

Särskilt har härvid i yttrandena framhållits dels att bättre mjölktillgång

kunde påräknas vid Alnarp än vid Ultuna, dels att det innebure

en fördel, om å ena sidan den högre undervisningen och den statliga försöksverksamheten

samt å andra sidan det föreslagna driftsförsöksmejeriet

kunde förläggas till närbelägna orter.

Styrelsen för Alnarpsinstitutet bär emellertid i sitt yttrande närmare ingått

på de synpunkter i förläggningsfrågan, som framlagts av fyra av de sakkunniga.

Styrelsen bär därvid anfört bland annat följande.

Vad samförläggning av mejeriforskning med andra institutioner på jordbruksområdet

etc. beträffar önskar styrelsen anföra, att det viktigaste synes

vara, att forskare vid mejeriförsöksanstalt och mejeriundervisning stå i direkt

kontakt med varandra, emedan vid den relativt lilla grupp det här är

fråga om, som arbetar med närstående problem, den dagliga kontakten är

av största betydelse. Detta bär också påpekats av utredningsmannen. Däremot

är det enligt styrelsens mening av sekundär betydelse att en samförläggning

av mejeriforskning med andra, i förhållande till denna forskning

mera perifera forskningsområden äger rum. I praktiken spelar nämligen den

personliga faktorn en avgörande roll då det gäller dylika ämnesområden,

och till dessa måste man ur mejerisynpunkt räkna flertalet av lantbrukshögskolans

institutioner. I själva verket är, såsom utredningsmannen påpekat,

mejeriforskningen så speciellt inriktad — även tekniskt — att den

alltid i hög grad måste vara hänvisad till att med egna resurser lösa sina problem.

De kontakter med andra forskningsinstitutioner, som befinnas nödvändiga,

kunna enligt styrelsens mening lätt uppnås utan att någon obligatorisk,

för staten dyrbar samförläggning med lantbrukshögskolan äger rum.

Om så ej vore fallet, skulle ju exempelvis varje internationellt samarbete

vara uteslutet.

Alnarp har en synnerligen god kontakt med alla våra nordiska grannländer,

och det bör kanske här framhållas, att professorerna i mejerikemi

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

19

och mejeribakteriologi i Danmark och Norge, delvis respektive till största

delen, meriterat sig för sina befattningar just genom de arbeten de utfört i

Alnarp. Detta torde vara ett gott bevis på kvaliteten av den »vetenskapliga

miljön» vid våra mejeriforskningsanstalter. Någon känsla av isolering ha

förvisso varken mejeriforskarna själva eller deras in- och utländska gäster

erfarit här i Alnarp. Reservanternas framhållande av Ultunamiljön torde

därför, vad mejeriforskningen angår, sakna reell grund.

Beträffande förläggningsfrågan anser styrelsen, att av skäl som nu

nämnts statens mejeriförsök böra ligga det planerade driftsförsöksmejeriet

så nära som möjligt. Arbetsmöjligheterna bliva avsevärt sämre, om dessa

institutioner förläggas så långt skilda åt som i Skåne och i Uppland. Vidare

kan påpekas den även av utredningsmannen betonade vikten av att eleverna

i den högre mejerikursen beredas tillfälle att studera och följa försök i

driftsförsöksmejeriet. De torde icke råda något som helst tvivel om att dylika

studier, helt enkelt av kostnadsskäl, blott i undantagsfall skulle komma

att bedrivas med den av reservanterna föreslagna anordningen med driftsförsöksmejeriet

i Skåne och övriga mejeriinstitutioner i Ultuna. En sådan

försämring av elevernas utbildningsmöjligheter kan heller icke godtagas.

Statens livsmedelskommission har som motivering för att kommissionen

föredragit Alnarpsalternativet bland annat framhållit, att upprättandet av

ett större försöksmejeri vid Ultuna sannolikt skulle komma att undandraga

Stockholms avsättningsområde en icke obetydlig kvantitet konsumtionsmjölk.

För genomförande av Ultunaalternativet har å andra sidan lantbrukshögskolans

styrelse i sitt yttrande framlagt en utförlig motivering. I denna

ha bemötts de synpunkter, som utredningsmannen framfört såsom skäl för

sitt ståndpunktstagande i förläggningsfrågan. Med avseende på lämpligheten

ur utbildningssynpunkt av att anknyta den högre mejeriundervisningen

till lantbrukshögskolan har styrelsen sålunda anfört bland annat följande.

Utredningsmannen har vitsordat det stora värdet för eleverna i den högre

mejerikursen av att inplaceras i lantbrukshögskolan. Styrelsen kan icke

underlåta att i detta sammanhang uttrycka stora farhågor för att den isolering

från högre undervisning, forskning och försöksverksamhet på jordbrukets

område i allmänhet, som skulle medfölja en förläggning till Alnarp,

skulle bliva till allvarlig skada för såväl lärare som elever.

Enligt styrelsens uppfattning torde man lättare finna överensstämmelse

mellan den högre mejeriundervisningen och undervisningen för agronomexamen

(första delen) än med undervisningen vid exempelvis tekniska

högskolan. Egendomligt nog synes utredningsmannen anse den omständigheten,

att huvudämnena vid den högre mejerikursen äro mejerikemi och

mejeribakteriologi samt mejerilära och mejeriekonomi, vara en god exemplifiering

på att denna undervisning framför allt vore av maskinell-teknisk

karaktär. Vad de övriga ämnena beträffar anför redan utredningsmannen

själv att de ha anknytning till motsvarande undervisning vid lantbrukshögskolan

och i flera fall förekomma på lantbrukshögskolans kursplaner.

Styrelsen måste med skärpa framhålla, att den undervisning, som den

högre mejerikursen under första året för närvarande åtnjuter, i väsentliga

avseenden icke kan anses ha högskolemässig karaktär. Med undantag för

timmarna i matematik och fysik är undervisningen nämligen avsedd att

vara densamma som i mejeriskolan, där inträdesfordringarna utgöras av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 79.

folkskola jämte kunskaper i vissa ämnen svarande mot huvudkurs vid

lantmanna- eller folkhögskola. Som en orimlig anordning måste sålunda

betecknas, att under första året en sådan gemensam undervisning meddelas

i mejerikemi, medan undervisningen i allmän kemi och lantbrukskemi, vilken

måste anses grundläggande för undervisningen i mejerikemi, meddelas

först under andra året. Den omständigheten att man vid lantbrukshögskolan

för undervisningen i ett flertal ämnen kan erhålla personer med professors

kompetens ger fullständiga garantier för att denna undervisning vid Ultunaalternativet

kommer att få högskolemässig karaktär, vilket däremot

icke är fallet vid Alnarpsalternativet.

Beträffande kostnaderna för den högre mejeriundervisningen har styrelsen

gjort gällande, att utredningsmannens kostnadskalkyl vore missvisande

och att en riktig kalkyl skulle utvisa att Ultunaalternativet skulle bliva

icke oväsentligt billigare än Alnarpsalternativet, bland annat genom besparingar

i fråga om ersättningar till speciallärare.

Med hänsyn till mejeriforskningen och försöksverksamheten har styrelsen

till förmån för Ultunaalternativet anfört hland annat följande.

Beträffande uttalandet, att mejeriforskningen till stor del är tekniskt betonad,

vill styrelsen framhålla, att denna omständighet icke gärna kan sägas

tala mot en anknytning av mejeriforskningen till den allmänna jordbruksforskningen,

där den ju även enligt utredningsmannen hör hemma.

Däremot göra mejeriforskningens beröringspunkter med industriteknisk

forskning det nödvändigt, att mejeriförsöken förläggas till en sådan plats,

att kontakten med industriforskningen på bästa sätt tillgodoses. Det torde

vara uppenbart, att den intima kontakt, som vid en förläggning av mejeriförsöken

till lantbrukshögskolan kan upprätthållas med tekniska högskolan,

metallografiska institutet, statens provningsanstalt, jordbrukstekniska institutet,

statens maskinprovningar, AB Separators med flera mejerimaskinindustriers

forskningsavdelningar erbjuda fullgoda garantier i detta avseende.

Någon motsvarighet härtill torde icke tillnärmelsevis erhållas vid en

förläggning till Alnarp.

Utredningsmannen utsäger klart, att undersökningar över utfodringens

inflytande på mjölkens sammansättning utfördes i samarbete mellan husdjurs-

och mejeriavdelningarna på den tid dessa voro förlagda tillsammans

vid centralanstalten, och att forskningsområdet icke veterligen bearbetats

sedan denna samförläggning brutits. Olämpligheten av att förlägga husdjursförsöken

och mejeriförsöken till två skilda platser (Ultuna—Alnarp)

kan väl knappast skarpare belysas.

Sedan utredningsmannen sålunda klart vitsordat betydelsen och i vissa

fall nödvändigheten av en samförläggning av mejeriforskningen och lantbrukshögskolan,

vidare betydelsen av den direkta kontakten med viss annan

forskning och slutligen värdet för mejeriförsöken att ha tillgång till

lantbrukshögskolans välutrustade analyslaboratorium och välförsedda vetenskapliga

bibliotek, kan man fråga sig, vilka omständigheter man skall

kunna åberopa, som skulle vara av sådan vikt att en samförläggning mellan

lantbrukshögskolan och mejeriforskningen likväl ej borde komma till stånd.

Styrelsen "delar givetvis helt utredningsmannens uppfattning, att den

personliga beredvilligheten hos de olika forskarna är en nödvändig förutsättning

för åstadkommandet av ett gott samarbete men menar att de yttre

förutsättningarna för samarbetet kunna gynnsamt påverkas av organisatoriska

åtgärder såsom lämplig samförläggning av olika forskningsorgan och

att det endast är denna senare fråga, som utredningsmannen haft att ta

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

21

ställning till. Det mindre tidsenliga i utredningsmannens uppfattning torde

utan vidare framgå av de exempel på betydelsen av »team work», som på

senare tid lämnats från ett stort antal viktiga forskningsområden.

En förflyttning av även statens maskinprovningars mejeriavdelning till

Ultuna bär styrelsen vidare ansett icke innebära någon nackdel utan i stället

vara fördelaktig. Mejerimaskinprovningarna i Ultuna skulle nämligen

i så fall vinna direkt kontakt med statens maskinprovningar och jordbrukstekniska

institutet samt nära kontakt med tekniska högskolan och materialprovningsanstalten

m. in.

Styrelsen har vidare ifrågasatt, om icke utredningsmannen räknat med

större mjölkmängd än erforderligt vid en till Ultuna förlagd försöksverksamhet

och om en sådan mjölkmängd kunde erhållas till rimligt pris å någon

ort. Såsom tidigare anförts i annat sammanhang, har styrelsen därjämte

ifrågasatt, om det föreslagna driftsförsöksmejeriet över huvud taget

skulle erfordras.

I detta sammanhang torde även böra anföras den motivering för Ultunaalternativet,

som lämnats av styrelsen för statens institut för folkhälsan.

Institutets styrelse har anfört bland annat följande.

Utredningsmannen har icke kunnat vederlägga de synpunkter, som framlades

av professor Ragnar Nilsson i hans reservation till 1943 års mejeriutredning

samt vad remissinstanserna i detta avseende framhållit. Av betänkandet

framgår även att mejeriförsöksverksamheten samt den högre utbildningen

på mejeriområdet ingenstädes organiserats på det sätt, som utredningsmannen

förordat, utan i stället överallt på det sätt, som reservationsvis

förordats såväl i anslutning till 1943 års utredning som nu. Nämnas

bör även, att efter 1943 års utredning svenska mejeriernas riksförenings

förvaltningsutskott uttalat sig för en samförläggning av forsknings- och

försöksverksamheten och den högre utbildningen på mejeriområdet med

motsvarande verksamhet på lantbruksområdet, vilket innebär ett förordande

av Ultunaalternativet. Mot detta ha i betänkandet huvudsakligen anförts

vissa ekonomiska skäl, bland annat att vissa nybyggnader måste komma

till stånd. I kalkylerna har man emellertid icke räknat med att den

nuvarande mejeriverksamhetens i Alnarp lokaler representera ett värde,

då de kunna användas t. ex. för den dubblerade driftsledarkursen och även

för mejeriskolan. Vissa av dem torde därjämte kunna användas, därest

en blivande trädgårdshögskola kommer att förläggas till Alnarp.

Statskontoret har ansett, att utredningsmannens kostnadsberäkningar icke

övertygade om att Ultunaalternativet i längden skulle visa sig kostsammare

än Alnarpsalternativet. Ämbetsverket har i detta sammanhang framhållit, att

en förläggning till Alnarp kunde befaras så småningom medföra krav på ytterligare

utvidgning av den dit förlagda mejeriundervisningen och sålunda i

viss utsträckning föranleda en dubblering av den högre lantbruksundervisningen,

vilken skulle medföra kostnader utöver de av utredningsmannen beräknade.

Vidare må bland de skäl, som anförts till förmån för Ultunaalternativet,

nämnas att bland andra förvaltningsutskotten i Gävleborgs och Jämtlands

läns hushållningssällskap framhållit, att utvecklingen tydde på att mjölk
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

produktionen i Skåne komme att minska, under det att mjölkproduktionen

i mellersta Sverige och Norrland komme att öka. Det kunde ifrågasättas,

om ej mejeriförsöken skulle bliva mera utslagsgivande för landets mejerihantering,

om de förlädes till mellersta Sverige, där en för landets förhållanden

mera typisk utfodring förekomme än om de förlädes till Skåne, som i

stor utsträckning hade specialutfodring och därmed förknippade särskilda

problem.

Slutligen må nämnas, att Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

i sitt yttrande visserligen förordat Alnarpsalternativet i fråga

om förläggningen av den högre mejeriundervisningen och de statliga mejeriförsöken,

men ansett att frågan om driftsförsöksmejeriets förläggning borde

ytterligare övervägas med tanke på förefintligheten av andra överskottsområden

för mjölk än Skåne, t. ex. Skaraborgs län.

Den högre mejerikursen och forskningsinstitutionerna.

Utredningsmannen. I betänkandet framhålles, att några anmärkningar av

mera väsentlig art icke kunna riktas mot det sätt, varpå den högre mejeriundervisningen

för närvarande är ordnad. Det anses dock angeläget, att

elevernas ekonomiska kunnande skall fördjupas. I detta syfte bör institutionen

för mejerilära och mejeriekonomi förstärkas.

I inträdesfordringarna till den högre mejerikursen föreslås endast den

ändringen, att ett år av den stadgade förpraktiken vid auktoriserat elevmejeri

bör kunna utbytas mot genomgång av fullständig kurs vid sådana mejeripraktikantskolor,

som ifrågasättas skola inrättas i stället för de nuvarande

s. k. mindre mejeriskolorna.

Beträffande professuren i mejerilära och mejeriekonomi framhåller utredningsmannen,

att innehavaren av denna befattning för närvarande har alltför

omfattande arbetsuppgifter. Han har sålunda att dels bestrida undervisning

i ifrågavarande ämnen i den högre mejerikursen, dels leda övningar

i dessa ämnen i nämnda kurs ävensom den praktiska utbildningen vid såväl

den högre mejerikursen som mejeriskolan samt är dessutom föreståndare

för Alnarpsinstitutets mejeriavdelning och dess läromejeri. Eu förstärkning

av institutionen för mejerilära och mejeriekonomi anses därför vara ofrånkomlig.

Hur denna förstärkning bör ske är enligt utredningsmannens mening

beroende av om den högre mejeriundervisningen förlägges till Ultuna

eller Alnarp.

Väljes Ultunaalternativet bör till någon av de båda nybildade ekonomiska

institutionerna vid lantbrukshögskolan knytas även en forskare i mejeriekonomi.

Väljes åter Alnarpsalternativet bör den nuvarande institutionen förstärkas

med en lektorstjänst i lönegrad Ce 29. Innehavaren av denna tjänst förutsättes

skola ha undervisnings- och examinationsskyldighet i ämnet mejeriekonomi

samt även bedriva forskning på detta ämnesområde.

I övrigt föreslås, att den nuvarande arvodesbefattningen såsom assistent

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

i mejerilära skall utbytas mot en förste assistentbefattning i lönegrad Ce 24.

Vidare böra inrättas två befattningar som assistent i lönegrad Ce 22. Av

dessa assistenter bör den ene biträda professorn i mejerilära och den andre

biträda lektorn i mejeriekonomi. Slutligen föreslås, att personalen skall utökas

med ett laboratoriebiträde i lönegrad Ce 11 och ett kontorsbiträde.

Även institutionen för mejerikemi och mejeribakteriologi bör enligt betänkandet

utbyggas. Detta bör lämpligen ske så, att vid institutionen inrättas

en laboratorsbefattning, inriktad på det av huvudämnena, som ligger utanför

professorns specialitet. I övrigt föreslås, att såväl professorn som laboratorn

skall erhålla biträde av en förste assistent i lönegrad Ce 24 och ett

laboratoriebiträde i lönegrad Ce 11, och att institutionen skall förfoga över

ett årligt anslagsbelopp av 4 200 kronor för tillfällig assistenthjälp. Institutionen

beräknas vidare böra ha tillgång till en institutionsvaktmästare i

Ce 11 och ett kontorsbiträde.

Beträffande de delar av undervisningen, som ombesörjas av speciallärare,

anses inga ändringar erforderliga om den högre mejerikursen fortfarande

skall vara förlagd till Alnarp. Skulle åter den högre mejerikursen inordnas

under lantbrukshögskolan i Ultuna uppkomma, enligt vad som framhålles i

betänkandet, åtskilliga spörsmål i här berörda avseenden. I vissa ämnen bör

då undervisningen omhänderhavas av vederbörande institutioner vid lantbrukshögskolan,

medan för andra ämnen speciallärare alltjämt erfordras.

Liksom för närvarande böra enligt betänkandet vid högre mejerikursen

finnas två elevstipendier, vilka dock i betraktande av penningvärdets fall

föreslås höjda från 600 kronor till 840 kronor.

Yttranden. I fråga om utredningsmannens förslag angående personalorganisationen

vid de till den högre mejeriundervisningen knutna forskningsinstitutionerna

har i några yttranden särskilt betonats angelägenheten av att

ämnet mejeriekonomi skulle erhålla en särskild företrädare. Styrelsen för Alnarpsinstitutet

bär i denna fråga uttalat, att styrelsen helst såge, att en professur

i mejeriekonomi omedelbart skulle inrättas. Om detta icke kunde

ske, förordade styrelsen, att en befattning såsom biträdande lärare i lönegrad

Ce 29 skulle inrättas. Inrättande av en lektorsbefattning i ämnet ansåge

styrelsen icke vara lämpligt. Statskontoret har funnit tjänstebenämningen

lektor olämplig och i stället föreslagit benämningen laborator. Lantbruksstyrelsen

har med understrykande av behovet av den ifrågavarande befattningen

förordat, att densamma skulle inrättas snarast möjligt, oberoende av

huruvida utredningsmannens förslag i övrigt genomfördes.

I syfte att bereda professorn i mejerilära möjlighet att odelat ägna sig

åt sina undervisnings- och forskningsuppgifter har styrelsen för Alnar psinstitutet

förordat, att denne befattningshavare skulle befrias från uppgiften

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungi. Maj:ts proposition nr 79.

att vara föreståndare för Alnarps mejeri. Detta kunde lämpligen ske genom

inrättande av en särskild befattning såsom mejeriföreståndare. Innehavaren

av denna befattning borde avlönas av Alnarps mejeri. I lönehänseende borde

han sättas i paritet med mejeriföreståndare vid andelsmejeri med 30 000

kilogram daglig mjölkmängd. Befattningen borde vara förenad med pensionsrätt.

Samtidigt skulle den nuvarande befattningen som förste mejerist kunna

indragas. Slutligen har såsom önskvärt framhållits, att benämningen »högre

mejerikursen» skall utbytas mot benämningen »mejerihögskolan». Såsom

skäl härför har anförts, att undervisningen vid den högre mejerikursen

från början planlagts och även i praktiken utformats fullt högskolemässigt.

I fråga om själva undervisningen vid den högre mejerikursen har Svenska

mejerikonsulent föreningen framlagt följande önskemål.

Föreningen biträder utredningsmannens uppfattning, att kursplanen i mejeriekonomi

bör utökas. Undervisningen i fråga om smör- och osttillverkning

synes väl uppfylla alla rimliga krav. Det vore emellertid önskvärt, att

antalet undervisningstimmar i mejerilära ökades, så att eleverna i större

utsträckning än hittills bereddes tillfälle att inhämta grunderna i beredningen

av sådana produkter som torrmjölk, kondenserad mjölk, mesvaror,

sterilgrädde, kasein, smältost och glace. Därjämte vill föreningen föreslå att,

sedan mejerihanteringen nu i stor utsträckning övergått från hantverksmässig

till mera industriell drift och därmed behovet av allmän maskinteknisk

utbildning blivit större, denna utbildning utökas. En viktig del i undervisningen

utgör tillgången till demonstrationsmaterial. Eleverna böra under övningstimmarna

ha större tillgång än hittills till olika mejeriapparater samt

el-anläggningar och verkstadsutrustning. Så betydelsefull som utbildningen

i maskinlära nu är, bör detta ämne vara betygsämne vid den högre mejerikursen.

Vidare vill föreningen framhålla önskvärdheten av att vid undervisningen

i rättslära, lagbestämmelser och förordningar rörande mejerihantering,

ekonomiska föreningslagar, yrkesinspektionens föreskrifter och föreningsorganisation

ges ett ökat utrymme i kursplanen.

Riksförbundet landsbygdens folk har beträffande såväl den högre som

den lägre undervisningen uttryckt önskemål om att föreningsrörelsen och

dess grundidéer skulle ingå i undervisningsplanerna.

Forskning och försök rörande mjölkbildningens fysiologi.

Utredningsmannen anser det angeläget, alt forskning på området för

mjölkbildningens fysiologi upptages i Sverige. Då denna forskning mera

har samband med forskningen rörande den allmänna djurfysiologien samt

med det teoretiska och praktiska försöksarbetet på utfodringslärans område

än med den egentliga mejeriförsöksverksamheten, föreslås, att en forskningsavdelning

för juvrets fysiologi och allmän galaktologi skall inrättas

vid Iantbrukshögskolans djurfysiologiska institution. Såsom föreståndare

för avdelningen föreslås en befattningshavare med ställning såsom laborator

i lönegrad Ca 29. Frågan om medhjälpare åt denne befattningshavare

anser utredningsmannen böra hållas öppen i avbidan på närmare erfarenhet

angående behovet av sådan personal.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 79.

25

Mejeriskoleutbildningen.

Utredningsmannen. Mejeriskoleutbildningen beräknas i betänkandet böra

avse ett behov av 60 å 65 mejeriskoleutbildade personer per år.

De nuvarande s. k. mindre mejeriskolorna i Fellingsbro, Dvärsätt och Röbäck

anses icke uppfylla de krav, som numera böra ställas på den utbildning,

för vilken de äro avsedda. Då det bland annat av kostnadsskäl och

med hänsyn till det påräknade elevantalet icke heller anses försvarligt att

giva dessa skolor större personella och materiella resurser, förordas, att de

icke längre skola användas för nu avsett ändamål.

Då mejeriskolan vid Alnarp icke ensam kan svara för utbildningen av

erforderligt antal personer och då dessutom förutsättningarna för mejerihanteringen

äro väsentligt olika i de södra och norra landsdelarna, föreslås

emellertid, att en ny mejeriskola av i huvudsak samma storlek och typ som

Alnarp,sskolan skall inrättas. Denna skola anses böra förläggas till Örnsköldsviksortens

andelsmejeriförenings nya mejeri i Kroksta.

Den nya skolan bör enligt betänkandet anordnas såsom en statlig skola

under ledning av eu särskild styrelse, bestående av skolans föreståndare,

Krokstamejeriets tekniske ledare, föreståndaren för Alnarpsinstitutets mejeriavdelning

och två av Kungl. Maj :t särskilt utsedda ledamöter.

Till kostnader för uppförande av erforderliga byggnader beräknas statsmedel

endast böra tagas i anspråk efter de grunder, som gälla för statsbidrag

till byggnader vid lantmannaskolor, d. v. s. med 75 procent av kostnaderna.

För återstående 25 procent påräknas anslag från örnsköldsviksortens

andelsmejeriförening. Därjämte beräknas bidrag kunna erhållas från Själevads

kommun dels i form av ett engångsbelopp av 25 000 kronor, motsvarande

inköpskostnad för skoltomt, dels i form av ett årligt belopp av 3 000

kronor under 25 år till underhåll av skolans byggnader. Övriga kostnader

för inredning, utrustning m. m. böra betalas av staten.

Undervisningen vid Krokstaskolan bör anordnas efter mönster av Alnarps

mejeriskola och handhavas av en heltidsanställd föreståndare och två heltidsanställda

ämneslärare samt speciallärare för vissa ämnen. Föreståndaren

föreslås placerad i lönegrad Ca 31 och ämneslärarna i lönegrad Ca 27.

Speciallärare anses kunna erhållas från lärarkårerna vid högre allmänna

läroverket i Örnsköldsvik och lantmannaskolan i Tvillingsta. Föreståndaren

bör mot särskilt arvode även handhava ledningen av mejeriförsöksstationen

i Kroksta.

Såsom läromejeri för skolan bör andelsmejeriet i Kroksta användas, varvid

statsbidrag bör utgå med 20 000 kronor per år till andelsföreningens

utgifter i samband med skolverksamheten.

Mot utredningsmannens förslag i fråga om organisationen av den nya

mejeriskolan i Kroksta ha två av de sakkunniga, ledamoten av riksdagens

första kammare H. Ii. Anderberg och byråchefen O. A. P:son Arnegren, anmält

avvikande mening. Dessa sakkunniga ha i särskilt yttrande anfört

följande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Då vi av flera skäl icke kunna finna det lämpligt att till ett mejeri, som

äges av enskild eller förening, förlägga en rent statlig skola, vilja vi föreslå,

att vid Kroksta inrättas en statsunderstödd mejeriskola och att huvudmannaskapet

för skolan ordnas på sätt lantbrukisstyrelsen i sin den 16 november

1944 avgivna utredning med förslag till organisation av den lägre mejeriundervisningen

föreslagit, nämligen att för mejeriskolans inrättande och upprätthållande

bildas en särskild stiftelse med av Kungl. Maj :t godkända stadgar,

enligt vilka stiftelsens uppgift skall vara att biand annat låta uppföra

för skolan erforderliga byggnader, stå såsom ägare för desamma och ansvara

för byggnadernas vård och underhåll.

Vi förutsätta dock, att skolan med hänsyn därtill, att Krokstaskolan, liksom

ock Alnarps mejeriskola äro så att säga riksskolor, må komma i åtnjutande

av de engångsanslag och årliga bidrag av statsmedel, som utredningsmannen

föreslagit.

Därest mejeriskolan och mejeriet skola ha var sin chef, torde — även

om i avtal mellan skolstyrelsen och mejeriföreningen finnes angivet den

omfattning, vari mejeriet får tagas i anspråk för undervisningen —- tvister

lätt kunna uppkomma mellan skolans föreståndare såsom ledare av elevernas

utbildning och mejeriets chef såsom bevakare av mejeriets ekonomiska

intressen.

Vi anse därför, att mejeriskolans föreståndare jämväl bör vara chef för

mejeriet.

Någon ändring av Alnarps mejeriskolas organisation har utredningsmannen

icke funnit påkallad. Om den högre mejeriundervisningen skulle flyttas

till lantbrukshögskolan, borde dock en särskild befattning i lönegrad Ca 31

såsom föreståndare för mejeriskolan inrättas.

Utredningsmannen framhåller vidare, att vissa önskemål gjort sig gällande

om förändringar av elevmejeriverksamheten. Han har emellertid funnit

det vara för tidigt alt vidtaga en allmän omorganisation av denna verksamhet.

I avvaktan på ytterligare erfarenheter på detta område föreslås

emellertid, att de nuvarande tre statsunderstödda mindre mejeriskolorna i

Fellingsbro, Dvärsätt och Röbäck skola bibehållas under namn av rnejeripraktikantskolor

för meddelande av mejeripraktikantutbildning under skolmässiga

former. Någon egentlig omorganisation av skolorna eller någon ändring

av grunderna för statsbidrag till skolorna anses icke erforderlig för detta

ändamål. För sådan inträdessökande vid mejeriskola och vid den högre

mejeriundervisningen, som genomgått fullständig kurs vid mejeripraktikantskola,

bör den föreskrivna praktiska utbildningstiden vid auktoriserat elevmejeri

kunna nedsättas till hälften.

Utredningsmannen har slutligen i samband med utbildningsfrågorna även

behandlat vissa spörsmål beträffande fortbildnings- och specialkurser av

olika slag. I betraktande av den tekniska utvecklingen inom osttillverkningen

har han härvid ansett skäl föreligga, att för utbildning av osttillverkare

inrättas en särskild fast kurs, osttillverkarkurs. Kursen bör utgöra en helårskurs,

omfattande 10 å 12 elever, samt hållas vid Alnarps mejeriskola. För

inträde vid kursen bör fordras bland annat genomgång av Alnarps eller

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79

27

Kroksta mejeriskola samt därefter ett års praktisk erfarenhet av osttillverkning.

För denna kurs erfordras en ny ämneslärarbefattning i lönegrad Ca 27

samt två nya tjänster såsom instruktionsmejerister.

I en år 1944 avgiven utredning om den lägre mejeriundervisningen har

lantbruksstyrelsen föreslagit, att en särskild mejeriföreståndarkurs skulle

inrättas vid Alnarpsinstitutet. Denna kurs skulle avse att giva en utvidgad

och fördjupad undervisning i mjölkhushållning för personer, som genomgått

mejeriskola och som koinnie att bliva ledare för större mejerier. Kursen

skulle omfatta en tid av sex månader. Utredningsmannen anser emellertid,

att de, som genomgått mejeriskola, i regel icke äro i behov av ytterligare

skolmässig utbildning för att kunna antagas till driftsledare inom mejerihanteringen,

även om fråga är om anställning vid stora driftsenheter.

Vidare framhåller han, att de sipeciella personliga egenskaper, som fordras

för att med framgång vara driftsledare vid ett större mejeriföretag, bäst torde

ådagaläggas och utvecklas under en tids praktik som driftsledare vid ett

mindre företag. Om behov skulle uppkomma att såsom ledare för ett större

företag förvärva en person med fylligare utbildning, finnes också möjligheten

att till befattningen förvärva en mejeriingenjör. Utredningsmannen biträder

därför icke lantbruksstyrelsens förslag att inrätta fasta mejeriföreståndarkurser.

Han vill dock icke utesluta, att tillfälliga specialkurser i

exempelvis mejeriekonomi och arbetsledning kunna bliva behövliga. Anordnandet

av dylika kurser bör emellertid ankomma på Svenska mejeriernas

riksförening och framställning om statsbidrag för ändamålet göras i varje

särskilt fall.

Vidare har 1943 års mejeriutredning föreslagit, att fasta maskin- och montörkurser

skulle inrättas. Utredningsmannen anser det icke till fyllest visat,

att tillfredsställande utbildningsmöjligheter icke finnas på området. Eventuellt

uppträdande behov att ordna särskild specialutbildning av detta slag

bör tills vidare tillgodoses genom att erforderliga kurser försöksvis anordnas

genom försorg av Svenska mejeriernas riksförening. Om statsbidrag skulle

erfordras för ändamålet, bör även i fråga om dessa kurser framställning

härom göras i varje särskilt fall.

Nuvarande fortbildningskurser för mejeripersonal skola enligt utredningsmannens

förslag bibehållas.

Yttranden. Beträffande utbildningsbehovet har Svenska mejeristföreningen

anfört, att under senaste åren visserligen efterfrågan på skolad mejeripersonal

stundom varit större än tillgången, men att den pågående centraliseringen

av mejerihanteringen torde komma att medföra minskat personalbehov.

Föreningen har därför ansett, att utbildningens omfattning borde inom vissa

gränser tid efter annan regleras med hänsyn till det föreliggande behovet.

Någon invändning mot förslaget om inrättande av ytterligare en mejeriskola

har ej gjorts i yttrandena. I flertalet yttranden har även förslaget alt

förlägga den nya mejeriskolan til! Kroksta tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

I några yttranden har dock framförts tanken, att skolan borde förläg
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

gas till Ultuna. Detta har, såsom förut i annat sammanhang omnämnts, förordats

dels av styrelsen för Skaraborgs läns mejeriförbund, dels av ledamoten

i Alnarpsstyrelsen, direktören T. Bergman. I båda yttrandena har bland annat

åberopats att en sådan lösning av skolans förläggning samtidigt skulle

tillgodose husdjursförsökens behov av att ha tillgång till ett försöksmejeri.

Direktören Bergman har därtill anfört, att mejerihanteringen i Norrland för

närvarande icke hade så stor omfattning, att detta motiverade en förläggning

av en mejeriskola till denna del av landet. En uppdelning av landet i två

lika delar beträffade antal mejerier, mjölkmängd och behov av skolad personal

skulle enligt Bergmans uppfattning utvisa, att en mejeriskola i Norrland

skulle behöva rekrytera elever från och med Västergötland och Östergötland

i söder. Den skulle därför sannolikt komma att föra en tynande tillvaro i

brist på elever.

Vidare ha styrelserna för Jämtlands läns mejeriförening och Dvärsätts

mejeriskola i gemensamt yttrande förordat, att i besparingssyfte jämte den

högre mejerikursen en av mejeriskolorna borde förläggas till Ultuna. Örebro

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har anfört, att utskottet

icke velat förorda någon annan lösning än den, som utredningsmannen föreslagit,

men dock gärna hade sett, att en mejeriskola för mellersta Sverige

hade kunnat komma till stånd.

Olika meningar ha framkommit beträffande frågan om den nya mejeriskolan

borde upprättas såsom en helt statlig skola.

En helt statlig skola har förordats av styrelsen för Alnarpsinstitutet, Västernorrlands

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, Svenska mejerikonsulentföreningen,

Svenska mejeristföreningen, örnsköldsviksortens mejeriförening

samt av styrelserna för Röbåcks mejeriskola och Västerbottens

södra mejeriförening. Såsom skäl för denna ståndpunkt har i allmänhet särskilt

anförts, att en statlig skola skulle erhålla en starkare ställning bland

annat i fråga om rekryteringen av såväl lärarkrafter som elever.

Styrelsen för Alnar psinstitutet har emellertid samtidigt uttalat, att den av

utredningsmannen föreslagna kombinationen vid Kroksta av statlig skola,

statsunderstödd försöksstation och enskilt mejeri icke syntes vara lämplig.

Svenska mejerikonsulentföreningen, Svenska me jeristf öreningen samt styrelserna

för Röbäcks mejeriskola och Västerbottens södra mejeriförening ha

därtill såsom en förutsättning för sitt ställningstagande i frågan angivit, att

staten skulle inköpa eller arrendera mejeriet vid Kroksta, så att föreståndarbefattningarna

vid skolan och mejeriet kunde förenas. Skulle detta icke

låta sig göra, borde enligt de förstnämnda föreningarna skolan förläggas till

annan ort och enligt de både sistnämnda styrelserna skolan inrättas som

statsunderstödd skola.

Med hänsyn till att mejeriet vid Kroksta icke vore statligt och att föreståndarbefattningarna

för mejeriet och skolan lämpligen borde förenas ha lantbruksstyrelsen,

statskontoret och Riksförbundet Landsbygdens Folk helt an
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 79. 29

slutit sig till tanken på att skolan borde ha karaktären av statsunderstödd

skola.

Utan att taga ställning till de föreliggande alternativen beträffande skolans

organisation bar norrlandskommittén framfört vissa principiella synpunkter

med avseende på skolans finansiering. Kommittén har därvid anfört följande.

Skolan är avsedd att ge samma utbildning som nuvarande skola i Alnarp,

för vilken det icke ifrågasatts att den skall finansieras på annat sätt än med

statsmedel. Lika väl som kommittén finner det föga tilltalande, att en industri

lokaliseras med hänsyn tagen till de förmåner som erbjudas av olika

kommuner, synes icke heller staten böra låta förläggningen av en allmän

institution bestämmas av vilka lokala prestationer som erbjudas. Härvid

kan dock bortses från sådana prestationer som bestå i upplåtelse av lämplig

tomtmark eller dylikt eller som motsvara den direkta fördel, som respektive

ort har av institutionen i fråga framför andra orter, eller som eljest

utgöra ett naturligt led i att ett lokalt organ åtager sig vissa uppgifter i fråga

om institutionen. Då det ur objektiva grunder befunnits, att den nya mejeriskolan

bör förläggas till Kroksta, bör så ske utan att staten i högre grad än

som följer av det sagda flyttar över det allmännas kostnader på kommunala

eller andra institutioner.

I finansieringsfrågan har vidare örnsköldsviksortens andelsmejeriförenings

styrelse gjort följande förtydliganden beträffande de lokala åtaganden,

varmed utredningsmannen räknat.

Det har aldrig avsetts, att mejeriföreningen ensam skulle svara för 25

procent av byggnadskostnaderna, utan detta bidrag skulle tillföras den ifrågasatta

stiftelsen, som skulle uppföra och äga byggnaderna, från de norrländska

mejeriorganisationerna, Svenska mejeriernas riksförening, de norrländska

hushållningssällskapen, landsting, kommuner och i orten verksamma

industriföretag. Mejeriföreningen skulle endast tillskjuta en mindre del

av beloppet. Detta framgår även av lantbruksstyrelsens utredning om den

lägre mejeriundervisningen av den 16 oktober 1944. Av nämnda utredning

framgår även att byggnadskostnaderna inklusive erforderlig utrustning men

exklusive tomt för den nya skolan beräknats till 515 000 kronor, varför ortsintressenternas

del skulle bliva i runt tal 129 000 kronor. Mejeriföreningens

andel härav, som aldrig preciserats, avsågs dock endast utgöra en viss, skälig,

proportionell del av beloppet och uppskattades av mejeriföreningen vid

detta tillfälle till ca 25 000 kronor eller något mera.

Uttalandet i betänkandet »utredningsmannen har inhämtat, att föreningen

alltjämt står fast vid sina nyssnämnda utfästelser», måste sålunda ses

mot bakgrunden av att föreningen dels utgick ifrån att skolan skulle ägas av

en stiftelse, till vilken ortsintressenter m. fl. skulle tillskjuta medel, dels

att byggnadskostnaderna m. in. stannade vid av lantbruksstyrelsen beräknat

belopp. Några andra kostnadskalkyler hade ej förelagts mejeriföreningen.

Styrelsen delar helt utredningsmannens uppfattning att det är i hög grad

angeläget, att den nya skolan i görligaste män blir jämställd med mejeriskolan

i Alnarp. Det synes styrelsen därför på grunder, som klart angivits i utredningen,

nödvändigt att skolan organiseras som en helt statlig skola enligt

i huvudsak samma riktlinjer som Alnarpsskolan. När dessa frågor diskuterades

mellan utredningsmannen och representanter för föreningen, fingo föreningens

representanter den uppfattningen, att om det gällde alt organisera

skolan såsom eu helt statlig sådan, skulle också staten i sin helhet åtaga sig

kostnaderna för skolans uppförande och mejeriföreningens åtagande in
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj.ts proposition nr 79.

skranka sig till övriga gjorda utfästelser, d. v. s. upplåtande av mejeriet för

den praktiska undervisningen och att ställa tomt till förfogande.

Med den synnerligen begränsade tid, som stått till förfogande för avgivande

av detta yttrande, har det icke varit styrelsen möjligt att inhämta

uppgifter från de parter, som tänkts såsom mejeriintressenter i den tidigare

föreslagna stiftelsen. Styrelsen vill dock framhålla, att förutsättningarna

för att skaffa medel från ortsintressenterna enligt utredningsmannens förslag

äro helt andra och enligt styrelsens mening sämre än enligt tidigare

förslag, då det gällde delägarskap i en stiftelse. Vidare har det allmänna ekonomiska

läget försämrats i mycket hög grad, varför det, oavsett om staten

eller en stiftelse skall äga skolan, måste framstå såsom en betydande skillnad

för ortsintressenterna att år 1944 anskaffa ca 130 000 kronor mot nu ett

ca 100 000 kronor större belopp.

Den ersättning till mejeriföreningen, 20 000 kronor, som angivits för upplåtande

av mejeriet till den praktiska skolundervisningen, beräknades år

1944 såsom ersättning till två instruktionsmejerister och en maskinist med

ca 15 000 kronor och resten till uppskattad nettoförlust på grund av minskat

utbyte och lägre kvalitet på mejeriprodukterna. Denna beräkning var redan

år 1944 i underkant och är nu med hänsyn till den starka löneökning, som

sedan dess har skett för avsedd personal, och den prisstegring, som skett

såväl å driftsförnödenheter som mejeriprodukter, alldeles för låg. Med hänsyn

till en eventuellt fortsatt liknande utveckling eller annan förändring

av penningvärdet synes det styrelsen riktigt, att denna ersättning ej utgår

med ett på förhand fixerat belopp utan i stället med högsta avtal senliga lön

för angivna befattningar, jämte ett visst belopp, som kan beräknas motsvara

mejeriets ökade kostnader för värme, kraft, maskinslitage, förbrukningsartiklar

samt minskat utbyte och lägre kvalitet å produkterna. Enligt nu

gällande löne- och prisnivå kunna kostnaderna för angiven personal uppskattas

till ca 20 000 kronor och övriga mejeriets nettoförluster till ca 10 000

kronor per år.

Jag torde i detta sammanhang även få anmäla en av ledamoten av riksdagens

första kammare L. Tjällgren, landstingsmannen C. Axling och mejerikonsulenten

O. A. Andersson såsom representanter för mejeriorganisationer

i Norrland den 13 december 1948 gjord framställning. I nämnda framställning

har bland annat anförts följande.

Beträffande frågan om mejeriskolans finansiering ansluta vi oss till de

synpunkter, som norrlandskommittén i sitt remissvar anfört. Då det ur

objektiva grunder befunnits att den nya skolan bör förläggas till Kroksta, bör

så ske utan att staten i högre grad flyttar över det allmännas kostnader på

kommunala eller enskilda institutioner. Skall skolan organiseras som helt

statlig, synes det skäligt att staten bestrider alla kostnader härför, möjligen

med undantag av kostnaderna för upplåtelse av tomt. Sedan lantbruksstyrelsens

förslag avlämnades ha byggnadskostnaderna stigit betydligt. Samtidigt

torde det numera icke vara möjligt, att från hushållningssällskap, industrier

in. fl. erhålla bidrag i den omfattning, som ursprungligen avsetts,

varför förutsättningarna för en mejeriskolestiftelse försvårats. Om skolan

skall organiseras och finansieras genom en stiftelse, böra därför villkoren

och förutsättningarna härför närmare undersökas. Frågan om skolans ledning,

enligt reservanternas allmänt tillstyrkta förslag, bör genom underhandlingar

med mejeriföreningen bringas till fullt samförstånd. Ersättning

till mejeriföreningen för extra instruktionspersonal, två mejerister och en

maskinist, bör fastställas i förhållande till lönekostnaderna och rådande

priser på mejeriförnödenheter och produkter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 79

31

Vad angår den inre organisationen av den föreslagna nya mejeriskolan har

statskontoret gentemot utredningsmannens förslag, att i skolstyrelsen skulle

ingå bland andra avdelningsföreståndaren vid Alnarpsinstitutets mejeriavdelning,

anfört, att det vore mera rationellt och framför allt mindre kostnadskrävande,

om styrelsens ledamöter utsåges bland personer bosatta på

närmare håll.

Lantbruksstyrelsen, som förordat att en gemensam föreståndare skulle

finnas för mejeriskolan och mejeriet vid Kroksta, har härvid avsett, att

chefskapet för mejeriet skulle gälla den tekniska driften, under det att den

affärsmässiga sidan — mellanhavandena med leverantörer, försäljningen

av produkter in. m. — skulle handhavas av mejeriföreningens egna befattningshavare.

örnsköldsviksortens andelsmejeriförenings styrelse har å andra

sidan framhållit, att den tekniska och ekonomiska ledningen av ett mejeri

intimt sammanhängde med varandra, samt att redan den tekniska ledningen

av ett mejeri av ifrågavarande storlek vore så arbetskrävande, att den icke

lämpligen kunde förenas med ledarskapet av en mejeriskola.

Med avseende på lönegradsplaceringen av föreståndaren och ämneslärarna

vid mejeriskolan i Kroksta har Alnarpsinstitutets styrelse uttalat, att samma

placering borde beräknas som för lärarna vid statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter

med motsvarande tjänstgöring. I enlighet därmed

borde föreståndaren placeras i lönegrad Ca 30 och ämneslärarna i lönegrad

Ca 26.

Beträffande den mejeripraktiska förutbildningen har utredningsmannens

förslag, att de nuvarande s. k. mindre mejeriskolorna vid Dvärsätt, Fellingsbro

och Röbäck skola omändras till mejeripraktikantskolor, tillstyrkts av

styrelsen för Alnarpsinstitutet, Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

Svenska mejerikonsulentföreningen, Örebroortens, Jämtlands

läns och Västerbottens södra mejeriföreningar samt styrelserna för Dvärsätts

och Röbäcks mejeriskolor.

Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, örebroortens och

Jämtlands läns mejeriföreningar samt Fellingsbro och Dvärsätts mejeriskolor

ha dessutom förordat, att praktikantskoleutbildning skulle vara obligatorisk

fordran för inträde vid mejeriskola. För detta ändamål borde ytterligare

ett antal praktikantskolor inrättas. Styrelsen för Alnarpsinstitutet och

Svenska me jcrikonsulentf öreningen ha ansett det önskvärt, att minst en

praktikantskola skulle inrättas även i södra delen av landet. Alnarpsstyrelsen

har vidare ansett namnet mejerielevskolor vara att föredraga, eftersom

lärjungarna vid dessa skolor komme att närmast kunna jämställas med

mejerieleverna vid de auktoriserade elevmejerierna. Svenska mejerikonsulentföreningen

har däremot föreslagit benämningen elevstation. Sagda förening

har vidare förordat en uppläggning av förpraktiken, som något avviker

från vad utredningsmannen angivit. Enligt föreningens mening borde praktiken

omfatta till eu början ett halvt års tjänstgöring vid mejeri, därefter ett

halvt års utbildning vid elevstation och slutligen ett och ett halvt års praktik

vid elevmejeri och samtidigt därmed studier per korrespondens.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Statskontoret har ansett skäl knappast föreligga att inrätta statsunderstödda

praktikantskolor vid sidan av den auktoriserade elevmejeriverksamheten.

Svenska mejeristföreningen har likaledes ställt sig avvisande till en

sådan anordning och därtill, för den händelse sådana skolor skulle inrättas,

avrått från att dylik utbildning skulle få inräknas i praktiktiden.

Beträffande den föreslagna särskilda utbildningen av osttillverkare har

lantbruksstyrelscn anfört, att möjligheterna att komma till rätta med de

olikheter i mjölkens egenskaper i olika delar av landet, som vållade osttillverkarna

svårigheter, icke syntes kunna inläras vid en kurs av ifrågavarande

slag. Styrelsen ansåge därför, att detta utbildningsbehov skulle bättre kunna

tillgodoses genom kortare specialkurser i olika delar av landet, varvid särskild

hänsyn skulle kunna tagas till de ostsorter, som allmänt tillverkades

inom respektive områden. Enligt styrelsens mening borde dylika kurser lämpligen

anordnas på initiativ av Svenska mejeriernas riksförening och kostnaderna

därför bestridas från statsanslaget för fortbildningskurser för mejeripersonal.

I samband därmed borde enligt styrelsens åsikt de nuvarande

kurserna upphöra.

Svenska me jeristf öreningen har däremot tillstyrkt de föreslagna osttillverkarkurserna.

Föreningen har dock ansett det vara tillräckligt, om en sådan

kurs anordnades vart annat år. Alternerande med dessa kurser borde

emellertid mejeriföreståndarkurser anordnas. Föreningen har vidare ansett

behov föreligga av specialkurser för mejerimaskinister och montörer. Sådan

utbildning borde förläggas till det föreslagna driftsförsöksmejeriet. Även

Svenska mejerikonsulentföreningen har förordat inrättande av mejerimaskinistkurser,

ehuru förlagda till mejeriskolan vid Alnarp eller den föreslagna

nya mejeriskolan.

Mejerikonsulentverksamheten.

Utredningsmannen. I betraktande av mejeridriftens fortgående centralisering

föreslås, att vissa förändringar av mejerikonsulentverksamheten successivt

skola vidtagas. Distriktskonsulenttjänsterna böra indragas, allteftersom

de bliva lediga genom nuvarande innehavares avgång. Även de till mejerikonsulentverksamheten

knutna assistentbefattningarna böra avvecklas

på samma sätt. Specialkonsulenternas antal bör å andra sidan efter hand

ökas från nuvarande tre till åtminstone sex eller sju. Mejerikonsulentverksamheten

förutsättes även för framtiden skola handhavas av Svenska mejeriernas

riksförening. Hur konsulentkåren organisatoriskt skall infogas i

Svenska mejeriernas riksförening anser utredningsmannen vara riksföreningens

sak att avgöra. För egen del finner han åtskilligt tala för att konsulenterna

på ett eller annat sätt skola knytas till det föreslagna driftsförsöksmejeriet.

Med hänsyn till den allmänna löneutvecklingen bör statsbidraget

till grundlön åt specialkonsulent höjas från nu 6 200 till 8 400 kronor

för år. Grunderna för statsbidrag till mejerikonsulentverksamheten föreslås

i övrigt förbliva oförändrade.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

33

Yttranden. Lantbruksstijrelsen och Svenska mejerikonsulent föreningen ha

beträffande konsulentverksamheten understrukit värdet av att specialkonsulenterna

bleve knutna till det föreslagna driftsförsöksmejeriet. Beträffande

statsbidragen till konsulentverksamheten har mejerikonsulentföreningen anfört

att det vore önskvärt, att även distriktskonsulenterna och assistenterna

skulle erhålla en löneökning motsvarande den, som utredningsmannen föreslagit

beträffande specialkonsulenterna.

Kostnadsberäkningar och byggnadsfrågor.

Utredningsmannen. Utredningsmannen angiver de årliga kostnaderna vid

genomförande av hans förslag rörande statens mejeriförsök och den högre

mejeriundervisningen till 422 000 kronor, om verksamheten kvarbliver i

Alnarp, och till 442 000 kronor, om överflyttning sker till Ultuna. Detta

skulle innebära en ökning av statens årliga utgifter för ändamålet med i

runda tal enligt Alnarpsalternativet 260 000 kronor och enligt Ultunaalternativet

280 000 kronor. Då emellertid samtidigt föreslagits, att det nuvarande

statsbidraget å 90 000 kronor till Svenska mejeriernas riksförening för organisationsverksamhet,

teknisk verksamhet och driftsanalys skulle indragas

skulle ökningen inskränka sig till omkring 170 000 kronor enligt Alnarpsalternativet

och 190 000 kronor enligt Ultunaalternativet.

Den årliga kostnaden för övriga i betänkandet framlagda förslag beräknas

till 229 700 kronor. Av detta belopp belöpa tillhopa 124 300 kronor på

nya utgiftsändamål, nämligen utvidgning av lantbrukshögskolans djurfysiologiska

institution 17 700 kronor, för mejeriskola i Kroksta 90 800 kronor

samt för osttillverkarkurs 15 800 kronor. Å andra sidan skulle vid fullt

genomförd omorganisation av mejerikonsulentverksamheten uppstå en

minskning av denna post med 30 100 kronor. Den sammanlagda årliga kostnadsökningen

för här berörd verksamhet begränsas därför till 94 200 kronor.

De i betänkandet framlagda organisationsförslagen innefatta, såsom förut

nämnts, även vissa engångskostnader för byggnadsarbeten. De kostnader

härför, som skulle ankomma på staten, ha angivits till följande belopp.

Statens mejeriförsök och den högre mejeriundervisningen

............................

Försöksmejeri vid husdjursförsöksanstalten . .

Driftsförsöksmejeri ........................

Mejeriskola i Kroksta ......................

Alnarps-

alternativet

Ultuna-

alternativet

1 580 000

3 150 000

312 000

—

3 000 000

3 200 000

657 000

657 000

5 549 000

7 007 000.

Vid utbyggnad av statens mejeriförsök och den högre mejeriundervisningen

beräknas vidare följande engångsanslag för utrustning vara erforderliga.

8 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 79.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungi. Maj.ts proposition nr 79.

Alnarps
alternativet
-

Statens mejeriförsök ........................ 100 000

Institutionen för mejerilära och mejeriekonomi 20 000

Institutionen för mejerikemi och mejeribakterio
logi

...................................... 35 000

Summa kronor 155 000

Ultuna
alternativet
100

000

360 000

45 000

505 000.

För utrustning av den föreslagna avdelningen för forskning rörande juvrets

fysiologi och allmän galaktologi vid lantbrukshögskolans djurfysiologiska

institution upptages därjämte ett engångsanslag av 15 000 kronor. Vad

slutligen angår mejeriskolan i Kroksta beräknas engångskostnaden för inredning,

laboratorieutrustning m. in. uppgå till omkring 130 000 kronor.

Yttranden. I det föregående har i samband med frågan om den högre mejerikursens

förläggande till Alnarp eller Ultuna redogjorts för vissa i yttrandena

framställda erinringar mot utredningsmannens kostnadsberäkningar.

Därutöver torde böra nämnas att byggnadsstyrelsen gjort vissa

erinringar rörande kostnadsberäkningarna och förslagen i fråga om nybyggnader.

Kostnaderna för den föreslagna byggnaden för mejeriskolan vid

Kroksta har styrelsen sålunda funnit väl lågt beräknade. Styrelsen har

dock uttalat, att det icke vore uteslutet, att byggnadsföretagets omfattning

skulle kunna minskas genom en viss ekonomisering i planlösningen. Även

de av utredningsmannen ifrågasatta byggnadsarbetena vid Alnarp eller Ultuna

har styrelsen ansett böra ytterligare bearbetas, om de skulle komma

till utförande.

Förslag om övertagande av mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla en från styrelsen för Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut den 20 september 1948 inkommen

skrivelse angående tillstånd att övertaga mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri.

Styrelsen anför däri bland annat följande.

Före sista världskriget invägde Alnarps mejeri omkring 7 000 kg mjölk

per dag från omkring 40 leverantörer. Vid Fjelie mejeriförenings upplösning

år 1940 erhöll Alnarp därifrån 80 leverantörer med en beräknad mjölkmängd

av 6 000 kg i medeltal per dag. Hela den beräknade kvantiteten,

13 000 kg per dag från tillsammans 120 producenter, erhölls emellertid icke

vid mejeriet, emedan mjölkproduktionen vid denna tid började gå tillbaka

inom mejeriets tillförselområde. Mjölkmängden har därefter minskats undan

för undan och uppgår för närvarande till endast 6 000 kg. Antalet leverantörer

har samtidigt minskats till omkring 80. Då möjligheterna att förse

mejeriet med tillräckliga mängder överskottsmjölk från andra håll äro

ovissa och då sådan mjölk för övrigt ofta är av för mejeriet okänt ursprung,

har styrelsen sedan flera år tillbaka sökt utvidga mejeriets eget tillförselområde.

Detta blev särskilt angeläget, sedan utredningsmannen av forsknings-

och försöksverksamheten samt undervisningen på mejerinäringens

område föreslagit en utvidgning av statens mejeriförsöks verksamhet, vil
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 79.

35

ken skulle kräva en ökad mjölkmängd om 6 000 kg per dag. Utredningsmannen

har vidare för Svenska mejeriernas riksförening framhållit, att

del för förslagets realiserande vore nödvändigt, att Alnarp tillfördes tillräcklig

mängd mjölk direkt från producenter. På grund härav uppdrog riksföreningen

åt Sydvästra Skånes mejeriförbund, inom vars verksamhetsområde

Alnarp är beläget, att ordna saken. Förbundet och styrelsen för Alnarpsinstitutet

inledde så först underhandlingar med Löddeköpinge mejeriförening,

vars mjölktillförselområde gränsar intill Alnarps mejeris. Då emellertid

dessa icke ledde till något resultat upptogs förhandlingar med Kävlinge

mejeriförening, som därefter var det enda angränsande mejeriföretag, som

kunde tänkas vara möjligt att få övertaga.

Vid underhandlingar med styrelsen för Kävlinge mejeriförening angående

eventuellt nedläggande av Kävlinge mejeri och överförande av mejeriets

mjölk till Alnarp träffades preliminär överenskommelse om bl. a. följande

villkor.

1. Mjölken skulle till leverantörerna betalas med samma pris som leverantörerna

till Lundaortens mejeriförening erhålla, d. v. s. samma pris som

Alnarp betalar sina övriga leverantörer.

2. Alnarpsinstitutet skulle övertaga Kävlinge mejeris inventarier efter

värdering enligt gängse normer, som på senare tid allmänt tillämpats vid

sammanslagning av mejerier.

3. Alnarpsinstitutet skulle övertaga mejeriföreningens pensionsförpliktelser

till disponent V. Jacobsson med 2 500 kronor per år efter uppnådda

65 år.

Då Kävlinge mejeriförening meddelat, att den icke vore beredd att vänta

med sitt ställningstagande till nedläggandet av mejeridriften i Kävlinge till

dess statsmakternas beslut förelåge, har mellan Kävlinge mejeriförening och

Svenska mejeriernas riksförening preliminärt överenskommits att riksföreningen,

om Alnarps mejeri övertoge mjölken den 1 oktober 1948, skulle

garantera mjölkpriset till leverantörerna intill den 1 augusti 1949, då statsmakternas

beslut väntades kunna föreligga, och bevilja Kävlinge mejeriförening

ett organisationsanslag å 25 000 kronor. Härvidlag skulle Kävlinge

mejeriförening själv realisera sina inventarier.

Sedermera har med Kävlinge mejeriförening likaledes preliminärt överenskommits,

att mejerirörelsen skulle övertagas den 1 januari 1949, varvid

driften skulle fortgå i Kävlingemejeriets lokaler, tills statsmakterna fattat

beslut i frågan och Alnarps mejeri erhållit nödig utrustning för mjölkens

förarbetning.

Vid Kävlinge mejeri inväges för närvarande 19 000 kg mjölk pr dag, vilket

tillsammans med mejeriets egen mjölk utgör 25 000 kg. Den mjölkmängd,

som härigenom erhålles utöver vad som erfordras för verksamheten vid

Alnarp, är avsedd att användas som konsumtionsmjölk. Styrelsen har nämligen

räknat med att också övertaga Kävlinge mejeris försäljning av mjölk

och mejeriprodukter, emedan denna är ekonomiskt fördelaktig.

Beträffande de ekonomiska driftsresultaten vid Alnarps mejeri dels under

nuvarande förhållanden, dels under förutsättning av att Kävlinge mejeris

mjölk övertages har Alnarpsmejeriets föreståndare, professor E. Samuelsson,

i bilaga till styrelsens skrivelse uppgivit hland annat följande.

Vid 6 000 kg daglig invägning visar det ekonomiska resultatet av mejeridriften

vid ett fastlagt mjölkpris av 24,5 öre per kg en brist av 127 kr per

dag. Inkomsterna räcka nämligen endast till att betala 22,4 öre per kg för

3,5 procentig mjölk.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!. Maj.ts proposition nr 79.

Vid 25 000 kg daglig invägning förbättras det ekonomiska resultatet avsevärt,

i det att den beräknade inkomsten räcker till att betala 24,o öre per kg

3,5 procentig mjölk. Vid denna större invägning äro driftskostnaderna per

100 kg mjölk avsevärt lägre och ungefär lika stora som medeltalet för ett

stort antal mejerier av samma storlek med blandad produktion eller respektive

263 och 257 öre. Mejeriet utnyttjas nämligen bättre och den kvalificerade

personalen blir i lika grad erforderlig för driften som för den praktiska

undervisningen.

Inkomsterna räcka dock icke till full betalning av det fastlagda mjölkpriset

24,5 öre per kg, utan 0,5 öre per kg invägd mjölk återstår fortfarande,

vilket utgör 125 kronor per dag. Den totala dagliga bristen blir således i

detta fall lika stor som i det föregående. Mejeriets och mejeriförsökens behov

av mjölk blir emellertid helt och hållet fyllt med samma tillskottsbelopp som

det vilket vid 6 000 kg daglig invägning erfordrades för att uppehålla driften

med otillräcklig mjölktillförsel.

Att en brist över huvud taget måste uppkomma även vid den större invägningen

beror, eftersom driftskostnaderna vid denna äro ungefär lika stora

som medeltalet av dessa kostnader vid blandade mejerier med lika stor invägning,

icke på några speciella driftsförhållanden vid mejeriet utan på

att mjölkpriset är fastlagt till det pris, som lämnas vid Lundaortens mejeri.

Sistnämnda mejeri förarbetar huvudsakligen konsumtionsmjölk och

det är ett känt förhållande att det för närvarande är ekonomiskt fördelaktigare

att använda mjölk till direkt konsumtion än till framställning av produkter.

Genom den ökade mjölkinvägningen kommer sålunda, förutom att mjölkmängden

blir tillräcklig för de arbeten som skola utföras, mejeriets ekonomi

att förbättras avsevärt så att driftskostnaderna per 100 kg mjölk bli fullt

normala. Mejeriet skulle kunna betala ett mjölkpris av 24,o öre per kg mot

22,4 öre per kg vid den mindre invägningen och det statliga bidrag, som

måste tillföras på grund av det fastlagda mjölkpriset 24,5 öre per kg, skulle

icke bliva större än tidigare.

Beträffande de kalkylerade driftskostnaderna vid en utvidgning av mejeriet

torde böra nämnas, att beräkningarna bland annat upptaga en ersättning

av 5 000 kronor till mejeriförståndaren för ökat arbete och ansvar.

Under hänvisning till vad som anförts i den förut nämnda skrivelsen har

styrelsen för Alnarpsinstitutet hemställt om tillstånd att övertaga mjölkleveranserna

till Kävlinge mejeri på villkor att dels leverantörerna erhålla

samma pris för mjölken som leverantörerna till Lundaortens mejeriförening,

dels Alnarps mejeri övertager Kävlinge mejeris pensionsförpliktelser mot

disponent V. Jacobsson med 2 500 kronor årligen efter uppnådda 65 år.

Då efter övertagandet av Kävlinge mejeris mjölk en viss utökning av Alnarpsmejeriets

maskinella utrustning samt tillbyggnad av mejeriets lagerlokaler

för ost erfordras, har styrelsen vidare hemställt, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att för nämnda ändamål anvisa (137 000 + 95 000

= ) 232 000 kronor.

över framställningen om övertagande av Kävlinge mejeri ha yttranden

avgivits av lantbruksstyrelsen och statskontoret''. Lantbruksstijrelsen har

tillstyrkt densamma med hänsyn till betydelsen för forsknings- och under
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kunpl. Maj.ts proposition nr 79.

37

visningsverksamheten av ökad mjölktillförsel till Alnarps mejeri. Lantbruksstyrelsen

har dock erinrat om att mjölkproduktionen inom berörda

del av landet under senare år visat en utpräglad tendens att avtaga, beroende

på övergång till kreaturslös jordbruksdrift. Samtidigt hade mjölkkonsumtionen

inom området avsevärt stegrats. Alnarpsmejeriet låge således

inom ett område som redan nu hade och kanske i än högre grad i framtiden

komnie att få karaktären av ett utpräglat konsumtionsmjölksområde.

Beträffande de ekonomiska kalkylerna för den föreslagna utvidgningen av

Alnarps mejeri bär lantbruksstyrelsen vidare anfört följande.

Av vid ansökningen fogade ekonomiska kalkyler framgår, att Alnarps

mejeri för närvarande uppvisar ett driftsunderskott av 127 kronor per dag

eller cirka 46 000 kronor per år. Efter sammanslagningen med Kävlinge mejeri

skulle driften giva ungefär samma driftsunderskott. Härvid är att märka,

att minutpriset för konsumtionsmjölk i Alnarp och angränsande städer

är 33 öre per liter, medan minutpriset i Kävlinge stannar vid 30 öre per

liter. Då minutpriset för konsumtionsmjölk lär bestämmas av det på mejeriets

förläggningsort fastställda priset, kommer minutpriset i Kävlinge att

efter sammanslagning av de båda mejerierna stiga med 3 öre per liter. Därest

en dylik prisstegring icke inräknas skulle driftsunderskottet vid Alnarpsmejeriet

vid en beräknad mjölkförsäljning i Kävlinge av 5 000 liter per dag

ha ökat med 150 kronor per dag eller cirka 55 000 kronor per år.

Enligt lantbruksstyrelsens mening synes det icke lämpligt att vid en utökning

av mejeriets drift i nu ifrågasatt omfattning kombinera befattningarna

såsom professor och mejeriföreståndare. Vederbörande professor torde

böra befrias från de arbetsuppgifter, som föreståndarbefattningen medför,

för att helt kunna ägna sig åt sina egentliga arbetsuppgifter och en särskild

mejeriföreståndare anställas. Styrelsen vill emellertid icke motsätta sig att

som ett provisorium mejeriföreståndarfrågan löses på föreslaget sätt. Mejeriföreståndarens

arvode synes därvid böra utgå med förslagsvis 3 000 kronor.

Statskontoret har i sitt remissutlåtande erinrat om att såväl statskontoret

som lantbruksstyrelsen tidigare uttalat, att frågan om tillförseln av

mjölk till mejeriet och mejerirörelsens ekonomi borde utredas närmare. Inför

ett ekonomiskt så vittgående förslag, som nu framlagts, gjorde sig kravet

på en allsidig utredning av hithörande spörsmål ännu starkare gällande

än tidigare. Statskontoret kunde därför icke tillstyrka, att åtgärder vidtoges

i framställningens syfte, innan en dylik utredning kommit till stånd.

Departementschefen.

De förslag, som utredningsmannen framlagt, syfta till att få till stånd en

omfattande utbyggnad såväl av forsknings- och försöksverksamheten på

mejerinäringens område som av den högre och lägre mejeriundervisningen.

En sådan utbyggnad synes även påkallad. Med hänsyn till den dominerande

ställning, som produktionen av mjölk och mejeriprodukter intager inom

jordbruket, är det uppenbarligen av stor betydelse, all forsknings- och försöksverksamheten

även här skall ha sådana resurser, att den på ett till
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

fredsställande sätt kan fylla sina betydelsefulla uppgifter. Det är vidare

likaledes angeläget, att mejeripersonalen skall ha möjlighet att få den utbildning,

som erfordras för att ett fullgott resultat av mejeridriften skall

kunna ernås.

Såsom även understrukits i åtskilliga yttranden kunna förhållandena på

dessa områden för närvarande icke anses tillfredsställande. Bland annat är

den personal, som nu finnes tillgänglig för mejeriforskning och mejeriförsök,

uppenbart otillräcklig. Även utbildningsmöjligheterna på mejeribanan

lämna rum för erinringar. I anslutning till den allmänna upprustning av

forsknings-, försöks- och undervisningsverksamheten inom lantbrukets olika

grenar, som delvis redan beslutats och varom förslag i övrigt torde komma

att föreläggas årets riksdag, anser jag det önskvärt, att en sådan upprustning

nu skall komma till stånd även på förevarande område. Vissa frågor,

vilka för sin lösning fordra mera omfattande byggnadsföretag, torde

emellertid härvid böra ställas på framtiden. Även i övrigt måste självfallet

en betydande återhållsamhet iakttagas.

Vad först angår mej e r i f ö r söks verk sambe ten anser jag i likhet med utredningsmannen,

att den grundläggande verksamheten i laboratorieskala

och i mindre teknisk skata även i fortsättningen bör vara en statlig uppgift

och — i överensstämmelse med nuvarande organisation — handhavas

av statens mejeriförsök. Likaså kan jag i huvudsak ansluta mig till vad i

betänkandet anförts angående avgränsningen av den verksamhet, som bör

bedrivas av statens mejeriförsök. Inom försöksverksamhetens organisatoriska

ram bör sålunda kunna bedrivas även erforderlig grundläggande vetenskaplig

forskning. Produktkontroll bör ej ingå i försöksverksamheten,

utan denna kontroll bör liksom för närvarande ombesörjas av Svenska

smörprovningarna. Ekonomiska undersökningar samt byggnads- och maskintekniska

försök böra likaså i princip anses falla utanför institutionens

verksamhetsområde. I övrigt bör däremot all försöksverksamhet rörande

mejerinäringens problem — i den mån den bedrives i laboratorieskala eller

i mindre teknisk skala — inrymmas inom statens mejeriförsöks arbetsuppgifter.

Driftsförsök i stor skala synas åter i princip böra anses vara en mejerinäringens

egen angelägenhet. Denna ståndpunkt utesluter väl ej att det

allmänna, där så befinnes lämpligt, kan böra ekonomiskt stödja även sådana

driftsförsök som sist nämnts. Även om dylika försök otvivelaktigt

kunna giva resultat av stort värde finner jag det emellertid tveksamt, huruvida

staten bör åtaga sig att lämna understöd till ett driftsförsöksmejeri, i

vart fall i den omfattning, som utredningsmannen förordat. Då dessutom

inrättandet av ett dylikt mejeri förutsätter omfattande byggnadsarbeten,

vilka icke torde kunna komma till stånd under de närmaste åren, synes det

icke erforderligt att nu taga ställning till sistnämnda fråga.

En fråga som behandlats ingående såväl i betänkandet som i åtskilliga

yttranden är valet av förläggningsort för mejeriförsöksverksamheten ävensom

för den högre mejeriundervisningen och den därmed förbundna mejeri
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kun(jl. Maj.ts proposition nr 79.

39

forskningen. Rörande denna fråga vill jag först framhålla, att jag i överensstämmelse

med den uppfattning, som kommit till uttryck såväl i betänkandet

som i flertalet yttranden, anser det angeläget, att en nära anknytning

även i fortsättningen skall finnas mellan dessa verksamhetsgrenar. Olika

förläggningsplatser för desamma synas därför om möjligt böra undvikas.

Av de båda förläggningsalternativ, som varit på tal, nämligen Alnarp och

Ultuna, förutsätter det senare oundgängligen omfattande nybyggnader. Därest

verksamheten även i fortsättningen skall vara förlagd till Alnarp, synes

det däremot vara möjligt att med allenast begränsade ombyggnader skapa

utrymme för en behövlig personalförstärkning.

Eftersom de byggnadsarbeten, som Ultunaalternativet förutsätter, i nuvarande

läge torde vara uteslutna, kan en förflyttning dit icke anses aktuell.

Även bortsett härifrån är jag emellertid av den uppfattningen, att tillräckligt

bärande skäl icke anförts för en dylik överflyttning av den högre mejeriundervisningen

och mejeriförsöksverksamheten. De fördelar, som det

ur undervisnings- och forskningssynpunkter kan innebära, att denna verksamhet

lokalt får anknytning till lantbrukshögskolans vetenskapliga institutioner,

uppväga nämligen enligt min mening icke de påtagliga olägenheter,

vilka synas vara förenade med detta alternativ.

Såsom en av dessa olägenheter vill jag beteckna den avsevärda merkostnaden

för genomförande av Ultunaalternativet. I några yttranden har visserligen

gjorts gällande, att utredningsmannens kalkyler skulle på ett

missvisande sätt tala mot Ultunaalternativet bland annat därigenom att

utredningsmannen icke räknat med de besparingar, som kunde vinnas om

de nuvarande lokalerna i Alnarp användes för vissa andra ändamål. Enligt

min uppfattning kunna emellertid ifrågavarande utrymmen, som till stor

del utgöras av mejeri- och lagerlokaler, endast i begränsad utsträckning eller

efter betydande ombyggnader utnyttjas för andra ändamål än de nuvarande.

Invändningen synes alltså icke på något avgörande sätt rubba det

resultat i kostnadsfrågan, till vilket utredningsmannen kommit.

Jag vill även tillägga, att enligt mitt förmenande lantbrukshögskolan med

den till denna knutna försöksverksamheten nu nått en sådan omfattning,

att en viss återhållsamhet vid utvidgningen av dess verksamhetsram är tillrådlig.

Detta gäller icke minst därför att de markutrymmen, som stå till

högskolans förfogande, numera äro relativt begränsade.

I betänkandet bär anförts att, om statens mejeriförsök och den högre mejeriundervisningen

skulle kvarbliva vid Alnarp, borde försöksverksamheten

utbyggas med ett särskilt försöksmejeri vid husdjursförsöksanstalten i Ultuna.

Ehuru jag i och för sig anser det önskvärt, att kombinlerade utfodh

rings- och mejeriförsök skola komma till stånd, kan jag dock ej för närvarande

förorda, att ett särskilt försöksmejeri skall inrättas för detta ändamål.

Utredningsmannens förslag rörande mejeriförsöksverksamheten torde

däremot kunna läggas till grund för omedelbara åtgärder i de delar, som

avse en förstärkning av personalorganisationen vid statens mejeriförsök.

Genom åtgärder av detta slag synas också de mest trängande reformkraven

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj:ts proposition nr 79.

på området kunna tillgodoses. Jag anser mig dock nu kunna förorda inrättande

av nya befattningar endast i den mån detta kan ske utan att nybyggn

ad sarbeten eller mera omfattande utnustningsanslag påfordras. Vidare

måste en viss avvägning göras mellan personalbehovet vid försöksinstitutionen,

å ena sidan, och personalbehovet vid de till den högre mejerikursen

hörande forskningsinstitutionerna, å andra sidan. Från mejeriinstitutionerna

vid Alnarp har jag under hand inhämtat vissa upplysningar om hur en på

dylikt sätt begränsad personalförstärkning lämpligen bör ske. De förslag,

som framle^gas i det följande, äro även utformade med hänsyn till dessa

synpunkter.

Vad beträffar de av utredningsmannen föreslagna tre laborator stjänsterna

vid statens mejeriförsök torde jag få erinra om att 1948 års riksdag icke

framställt någon erinran mot att en sådan tjänst i lönegrad Ce 29 skulle

inrättas vid mejeriförsöken från och med den 1 juli 1949 (prop. nr 167;

r. skr. nr 308). Enligt vad jag under hand inhämtat torde för närvarande

endast denna laboratorstjänst behöva inrättas vid statens mejeriförsök. Enligt

beslut av 1948 års riksdag skola emellertid motsvarande tjänster inom

andra försöks- och forskningsinstitutioner på jordbrukets område placeras

å ordinarie stat. Någon anledning att behandla ifrågavarande laboratorstjänst

på annat sätt synes ej föreligga. Jag vill därför föreslå, att även

denna skall placeras i lönegrad Ca 29. Innehavaren av tjänsten bör ha att

leda arbetet vid mejeriförsökens kemiska och bakteriologiska laboratorier.

Befattningen bör därför gälla ämnesområdena kemi och bakteriologi. I syfte

att dels giva de mejeristuderande en bättre kontakt med försöksverksamheten,

dels bättre utnyttja de vetenskapliga personalresurserna för mejeriundervisningen

vill jag vidare förorda, att ifrågavarande laboratorsbefattning

skall förenas med en viss undervisningsskyldighet. Eftersom jag i diet följande

kommer att föreslå att vid institutionen för mejerikemi och mejeribakteriologi

skall inrättas en laboratorstjänst i mejerikemi, synes undervisningsskyldigheten

för laboratorn vid mejeriförsöken företrädesvis böra avse

ämnet mejeribakteriologi.

Inrättas den nu föreslagna laboratorstjänsten, bör föreståndaren för statens

mejeriförsök befrias från den direkta ledningen av de analyser och

laboratorieundersökningar, som åtfölja en produktframställningsserie. Han

bör dock alltjämt själv vara arbetsledare för försöksmejeriets produkttekniska

arbeten. För närvarande har han till biträde vid dessa arbeten endast

en försöksmejerist. I betraktande av sina Övriga arbetsuppgifter synes han

emellertid behöva hjälpkraft för mera kvalificerade rutinarbeten på den

produkttekniska avdelningen. Jag vill därför förorda, att avdelningen för

detta ändamål tilldelas eu förste assistent. Denne bör i likhet med de två

förste assistenter, som redan finnas vid mejeriförsökens kemiska och bakteriologiska

laboratorier, placeras i lönegrad Ce 24.

Vid statens mejeriförsök finnes för närvarande endast ett laboratorietbiträde.

Även biträdespersonalen torde emellertid böra förstärkas så att de

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

kemiska och bakteriologiska laboratorierna kunna förfoga över ett laboratoriebiträde

var. Antalet laboratoriebiträden torde alltså böra ökas med ett.

Jag biträder utredningsmannens förslag, att den nuvarande arvodesbefattningen

såsom försöksmejerist omändras till en extra ordinarie tjänst. Denna

befattning torde, såsom statskontoret föreslagit, böra placeras i 16 lönegraden.

Däremot anser jag mig icke kunna förorda förslaget att inrätta en

tjänst såsom institutionsvaktmästare vid mejeriförsöken i lönegrad Ce 11.

Den av utredningsmannen föreslagna ytterligare personalökningen vid

mejeriförsöken med tre assistenter, en förste försöksmejerist, en maskinist,

ett laboratoriebiträde och ett kanslibiträde kan jag i vart fall för närvarande

icke tillstyrka.

Även de till den högre mejerikursen hörande institutionerna behöva, såsom

framhållits i betänkandet, förstärkas med såväl nya vetenskapliga befattningar

som hjälpkrafter av olika slag. Jag vill därför förorda, att sådana

personalförstärkningar nu skola genomföras i viss utsträckning. Såsom redan

understrukits måste emellertid utvidgningen begränsas bland annat

så att nybyggnader icke behöva företagas.

För institutionen för mejerilära och mejeriekonomi synes det särskilt angeläget,

att ämnet mejeriekonomi erhåller en särskild företrädare. Såsom

utredningsmannen föreslagit torde detta böra ske i den formen, att institutionen

tillföres en speciellt på detta ämne inriktad vetenskaplig befattningshavare,

vilken skall bedriva forskning samt handhava undervisnings- och

examinationsskyldigheten i ämnet. Denne bör, i överensstämmelse med vad

statskontoret uttalat, erhålla ställning som laborator och placeras i lönegrad

Ca 29.

Professorn i mejerilära har för närvarande till sitt förfogande endast en

arvodesavlönad assistent, vars arbetstid främst tages i anspråk för undervisningen

i ämnet. Kvalificerad assistenthjälp torde även i fortsättningen

vara erforderlig för ifrågavarande uppgifter. Jag vill därför förorda, att den

nuvarande arvodesbefattningen utbytes mot en befattning såsom förste

assistent i lönegrad Ce 24. Om en regelbunden forskning i mejerilära skall

kunna bedrivas, torde dessutom behövas en assistent, vilken kan biträda vid

undersökningsarbeten. För detta ändamål vill jag föreslå, att en assistentbefattning

skall inrättas. Innehavaren av denna befattning bör tills vidare

placeras i samma lönegrad som assistenter vid lantbrukshögskolans forskningsinstitutioner,

d. v. s. i lönegrad Cg 17 med uppflyttning till lönegrad

Cg 20 efter ett och ett halvt års tjänstgöring. I likhet med vad som gäller vid

la n t bru k sb ö g skol a n bör dock studerande, som ej avlagt examen och som

förordnas till assistent, endast uppbära arvode med 6 900 krionor för år.

Frågan om assistent åt laboratorn i mejeriekonomi hör prövas först sedan

denne varit i verksamhet någon tid. För att behovet av biträdespersonal

vid institutionen för mejerilära och mejeriekonomi skall tillgodoses vill

jag däremot förorda, att medel skola beräknas för avlönande av ett laboratoriebiträde

och ett skrivbiträde.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

Institutionen för mejerikemi och mejeribakteriologi omfattar, såsom utredningsmannen

framhållit, synnerligen vidsträckta ämnesområden. Jag

tillstyrker därför förslaget, att verksamheten vid denna institution skall fördelas

på två forskare genom att till institutionen knytes en laborator i lönegrad

Ca 29. Denne laborator bör vara kemist. Jag torde här få erinra om

att jag i det föregående förordat att innehavaren av en av de föreslagna

laboratorstjänsterna vid mejeriförsöksverksamheten skall ha viss undervisningsskyldighet,

främst i mejeribakteriologi.

Jag har ingen erinran mot förslaget att institutionens båda forskare skola

erhålla var sin assistent såsom medhjälpare. Det är emellertid enligt min

mening till fyllest om institutionen får en förste assistent i lönegrad Ce 24

och en assistent med samma löneställning, som föreslagits för assistenten

å institutionen för mejerilära och mejeriekonomi. Vid bifall härtill bör den

nuvarande arvodesavlönade assistentbefattningen vid institutionen indragas.

Av utredningsmannen föreslagna medel för tillfällig assistenthjälp vid

institutionen torde, enligt vad jag under hand inhämtat, tills vidare icke erfordras.

I fråga om biträdespersonal vill jag tillstyrka, att medel beräknas för ett

laboratoriebiträde å vartdera kemiska och bakteriologiska laboratoriet vid

institutionen. Något biträde för kontorsgöromål torde däremot icke erfordras

vid denna institution. Förslaget att för institutionen skall avses en vaktmästartjänst

i lönegrad Ce 11 kan jag icke för närvarande biträda.

Utredningsmannens förslag om höjning av de båda elevstipendier, som

finnas för studerande vid högre mejerikursen, vill jag biträda såtillvida, att

jag förordar, att dessa stipendier skola utgå med samma belopp som motsvarande

stipendier vid lantbrukshögskolan eller med 800 kronor för år.

Att, såsom styrelsen för Alnarpsinstitutet ifrågasatt, ändra benämningen

»högre mejerikursen» till »mejerihögskolan» finner jag icke motiverat.

Vad härefter angår utredningsmannens förslag om utvidgning av lantbrukshögskolans

djurfysiologiska institution vill jag erinra om att de personalförstärkningar

vid lantbrukshögskolan som beslötos av 1948 års riksdag

bland annat avsågo att utrusta ett flertal av högskolans institutioner

med laboratorstjänster. Dylika befattningar inrättades dock icke vid institutionerna

för djurfysiologi, husdjurens avels- och raslära samt husdjurens

utfodring och skötsel. Jag har icke heller ansett mig böra förorda de förnyade

förslag om inrättande av sådana tjänster vid husdjursinstitutionerna,

som lantbrukshögskolans styrelse framställt i samband med anslagsäskandena

för budgetåret 1949/50. Enligt min uppfattning bör det

under dessa omständigheter icke komma i fråga att inrätta den Iaboratorstjänst

i juvrets fysiologi och allmän galaktologi som utredningsmannen

föreslagit. En befattning på ett så speciellt forskningsområde synes nämligen

mindre angelägen än de i annat sammanhang föreslagna laboratorsbefattningarna

på husdjursforskningens område.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

43

I fråga om mejeriskoleuLbildningen finner jag utredningsmannen ha anfört

bärande skäl för att de mindre mejeriskolorna i Fellingsbro, Dvärsätt

och Röbäck icke längre skola användas för egentlig mejeriskoleutbildning

och att i stället en ny mejeriskola skall inrättas. Det synes vidare ur olika

synpunkter vara lämpligt att, såsom föreslagits i betänkandet, denna skola

förlägges i anslutning till örnsköldsviksortens andelsmejeriförenings mejeri

i Kroksta. Däremot kan jag icke biträda förslaget, att skolan skulle ha karaktären

av en helt statlig skola. Särskilt det förhållandet, att skolan skulle

vara anknyten till ett enskilt mejeri och i viss mån även till en försöksstation

i enskild organisations ägo, gör det enligt min mening lämpligare, att

skolan anordnas såsom statsunderstödd skola. Jag anser därför, att frågan

om den föreslagna nya mejeriskolans organisation bör bliva föremål för

fortsatta underhandlingar med intresserade parter. Härvid böra enligt min

mening beaktas de synpunkter, som framförts av norrlandskommittén och

representanter för norrländska mejeriorganisationer, nämligen att skolan

i egenskap av riksskola icke bör för sin tillkomst och verksamhet bliva

beroende av lokala åtaganden och ekonomiskt belasta lokala myndigheter

och organisationer. Enligt vad jag inhämtat finnes även hos Svenska mejeriernas

riksförening intresse för att ställa sig som huvudman för skolan.

Då det under alla förhållanden är uteslutet att nu påbörja uppförandet av

de erforderliga skolbyggnaderna, torde det närmaste steget därför böra vara

att undersöka möjligheterna att få till stånd en godtagbar överenskommelse

om de villkor, på vilka riksföreningen kan vilja åtaga sig huvudmannaskapet

för skolan. Frågan torde därefter få underställas riksdagen.

Då jag sålunda icke är beredd att nu framlägga något definitivt förslag

om den form, i vilken den nya mejeriskolan bör anordnas, torde icke heller

med skolans inre organisation sammanhängande spörsmål rörande skolans

ledning, lärarkrafter in. m. nu behöva upptagas till prövning.

Intill dess den nya skolan kommit till stånd torde det vara nödvändigt

att bibehålla de nuvarande mejeriskolorna i Fellingsbro, Dvärsätt och Röbäck.

Jag har vidare ingen erinran mot utredningsmannens förslag att dessa

skolor därefter skola omläggas för meddelande av mejeripraktikantutbildning

under skolmässiga former. De nuvarande statsbidragen till dessa

skolor torde i så fall böra bibehållas. Denna form av praktikantutbildning

bör dock ha försökskaraktär. Innan närmare erfarenhet vunnits böra därför

inga ytterligare praktikantskolor utöver de tre nämnda inrättas.

Enligt betänkandet skulle vid Alnarp årligen anordnas särskilda ostlillverkarkurser.

Däremot bar utredningsmannen icke upptagit ett tidigare

framfört förslag om anordnande av mejeriföreståndarkurser. Osttillverkarkurser

av det slag, som utredningsmannen angivit, synas kunna bliva av

värde för mejerinäringen. Samtidigt anser jag det emellertid även önskvärt

att den, som genomgått mejeriskola, skall kunna erhålla fortsatt utbildning,

vilken gör honom bättre rustad att tjänstgöra som driftsledare. För detta

ändamål böra därför enligt min mening även anordnas särskilda driftsle
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

darkurser. Anmärkas må att dessa kurser givetvis icke kunna giva en så

omfattande utbildning, att de kunna ersätta den högre mejerikursen.

Ifrågavarande kurser böra förläggas till Alnarp. Lämpligen kunna därvid

en osttillverkarkurs och en driftsledarkurs anordnas alternerande vart

annat år. Alnarpsinstitutets nuvarande undervisningslokaler och elevbostäder

räcka emellertid för närvarande icke till härför. Frågan om anordnandet

av dylika kurser kan därför i vart fall icke bliva aktuell under budgetåret

1949/50.

Förslag har även tidigare framställts om anordnande av särskilda specialkurser

för maskinister och montörer. I likhet med utredningsmannen

anser jag emellertid några dylika kurser icke böra anordnas för närvarande.

Däremot bör möjlighet även i fortsättningen finnas att lämna statsbidrag

till anordnande av fortbildningskurser för mejeripersonal.

Den av riksföreningen med statligt stöd bedrivna mejerikonsulentverksamheten

har otvivelaktigt varit av mycket stor betydelse för den tekniska

och ekonomiska utvecklingen av mejerihanteringen. Det synes därför vara

av vikt, att denna verksamhet skall fortsättas och anpassas efter de förändringar,

som ske inom näringsgrenen. I anslutning till den fortgående

centraliseringen av mejeridriften torde sålunda specialkonsulenternas arbete

efter hand böra utvidgas allt mer och antalet distriktskonsulenter i

stället böra minskas successivt.

Ifrågavarande verksamhet torde även i fortsättningen böra handhavas av

riksföreningen och det bör även ankomma på riksföreningen att besluta

om dess organisation. Det skulle kunna ifrågasättas, om ej kostnaderna för

densamma helt borde bäras av riksföreningen. Med hänsyn till den betydelse,

som verksamheten har för det ekonomiska resultatet av jordbruksdriften,

vill jag emellertid i likhet med utredningsmannen förorda, att statsbidrag

till densamma skall utgå även i fortsättningen.

Emellertid bör enligt min mening bidragssystemet omläggas. Jag anser

sålunda att bidraget — i likhet med vad som gäller beträffande statsbidrag

till vissa andra grenar av föreningens verksamhet — i fortsättningen

bör utgå med ett bestämt årligt totalbelopp. Detta synes lämpligen kunna

bestämmas till ungefärligen samma belopp som det, vilket beräknats för innevarande

budgetår, eller i runt tal 120 000 kronor. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att riksföreningens sammanlagda utgifter för konsulentverksamheten

under sagda budgetår betydligt överstego den angivna

summan. Det torde kunna förutsättas, att riksföreningen även i fortsättningen

skall bedriva konsulentverksamhet i minst samma omfattning som

hittills.

Den nedgång, som ägt rum i mjölkleveranserna till Alnarps mejeri, gör

det redan med nuvarande organisation ofrånkomligt, att åtgärder vidtagas

för att trygga den mjölktillförsel, som behövs för att försök, forskning och

undervisning skola kunna bedrivas i avsedd omfattning. Behovet av dylika

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

åtgärder blir än större, därest den av mig förordade utbyggnaden av försöks-

och forskningsinstitutionerna genomföres. Det från Alnarpsinstitutets

styrelse inkomna förslaget, att Alnarps mejeri skulle övertaga de mjölkleveranser

som nu ske till Kävlinge mejeri, synes i huvudsak utgöra en tillfredsställande

lösning. Beträffande villkoren för övertagandet vill jag dock

anmärka, att det enligt min mening icke är lämpligt att det i det preliminä1- ra avtalet angivna pensionsåtagandet skall vara helt oberoende av om mjölkleveranserna

minskas. Skulle de mjölkleveranser som nu avses skola övertagas,

komma att nedgå mera avsevärt, bör enligt min mening pensionsåtagandet

jämkas i motsvarande mån. Jag tillstyrker sålunda, att styrelsen

för Alnarpsinstitutet skall bemyndigas att fullfölja det preliminära avtalet

med den jämkning som nu angivits. Med hänsyn till de ekonomiska förpliktelser,

som avtalet innebär, torde riksdagens medgivande härtill böra

inhämtas.

Jag vill i detta sammanhang upptaga frågan, hur ledningen av Alnarps

mejeri bör ordnas. För närvarande är professorn i mejerilära även föreståndare

för mejeriet. Utredningsmannen har icke räknat med någon ändring

i detta avseende, om den högre mejerikursen skulle kvarbliva i Alnarp.

Däremot ha fyra av de sakkunniga, med vilka utredningsmannen överlagt,

liksom även styrelsen för Alnarpsinstitutet ansett, att en särskild mejeriföreståndare

borde anställas. Enligt min mening är det ur de principiella

synpunkter, som varit vägledande vid den under senare år företagna upprustningen

av vetenskapliga institutioner, väl motiverat att professorn i

mejerilära avlastas från den omedelbara ledningen av mejeriets skötsel. Inrättas

en särskild föreståndarbefattning skulle vidare en förste mejeristtjänst

på mejeriets stat kunna indragas. Dessutom har nu i samband med

frågan om övertagandet av Kävlinge mejeri ifragasatts, att ett särskilt föreståndararvode

skulle utgå till professorn i mejerilära, vilket i och för sig

torde kunna anses skäligt. Under dessa förhållanden synas icke heller ur

ekonomisk synpunkt några allvarligare betänkligheter kunna resas mot att

i stället en särskild mejeriföreståndare anställes. Jag föreslår därför, att

medel för en mejeriföreståndiarbefattning upptagas på utgiftsstaten för

Alnarps mejeri.

I samband med förslaget om övertagande av mjölkleveranser från Kävlinge

mejeri har styrelsen för Alnarpsinstitutet vidare hemställt att till maskinell

utrustning av Alnarps mejeri måtte anvisas ett belopp av 137 000

kronor och för tillbyggnad av mejeriets lagerlokaler för ost 05 000 kronor.

Dessa engångsutgifter torde vara en ofrånkomlig konsekvens av den planerade

utvidgningen av mejeriets drift. Jag har icke heller någon erinran mot

beräkningarna av dessa belopp och ämnar därför vid anslagsberäkningarna

i det följande förorda, att till utrustning av Alnarps mejeri skall anvisas

elt belopp av 137 000 kronor samt att för tillbyggnad av mejeriet skall

anvisas ett investeringsanslag av 95 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

II. Trädgårdsundervisning och trädgårdsförsök.

Huvuddragen av 1946 års trädgårdsundervisningskommittés förslag.

Kommittén föreslår en rad åtgärder i syfte att förbättra och utvidga trädgårdsundervisningen

samt forsknings- och försöksverksamheten på trädgårdsnäringens

område. Kommittén behandlar härvid till en början den

praktiska och teoretiska lärlingsutbildningen. Frågan om den praktiska lärlingsutbildningen

bör enligt kommitténs mening i huvudsak regleras av parterna

på arbetsmarknaden utan statens mellankomst. Statsbidrag bör ej

heller utgå till denna utbildning. Däremot böra genom det allmännas försorg

anordnas teoretiska utbildningskurser för trädgårdslärlingar. Kurserna

böra antingen läggas in i trädgårdsskolornas1 ordinarie undervisningsprogram

eller förläggas till de statsunderstödda yrkesskolorna. Dylika kurser

böra även kunna anordnas vid andra därtill lämpade utbildningsanstalter.

De lärlingar, som icke kunna bevista utbildningskurs vid fast skola, böra

beredas tillfälle att inhämta motsvarande kunskapsmått genom korrespondensstudier,

kompletterade med kortare muntliga repetitionskurser. De skolor,

som anordna utbildningskurser, böra erhålla statsbidrag härför. Likaså

bör statsbidrag utgå till kostnader för kursavgifter samt för resor till

och från skolan ävensom till stipendier åt lärlingar, som bedriva korrespondensstudier

in. m.

I fråga om undervisningen vid trädgårdsskolorna föreslås betydande förändringar.

Kommittén framhåller att trädgårdsskolornas uppgift bör vara

att meddela undervisning i grunderna för trädgårdsskötsel samt övning i

trädgårdsarbetenas ordnande och ledning. Färdighet i olika trädgårdsarbeten

bör däremot ha förvärvats redan före inträdet. Eleverna böra därför ej,

som nu i viss utsträckning sker, utföra grov- och rutinarbete vid skolorna.

Huvudkurs vid trädgårdsskola föreslås skola omfatta 2 160 lektions- och

demonstrationstimmar, vilket innebär en betydande ökning i förhållande

till det timtal, som nu i allmänhet användes för ändamålet. Eftersom grovoch

rutinarbetet avses skola bortfalla kan emellertid enligt förslaget kurstiden

begränsas från två år till 60 läsveckor. Kurstiden bör förläggas så att

huvudkurs börjar den 1 november och slutar under senare delen av februari

andra året efter det, då den började.

Trädgårdsskolornas undervisning bör specialiseras på olika linjer, nämligen

en linje för växthus- och bänkodling, en linje för frukt- och bärodling

med plantskoleskötsel samt en trädgårdsanläggarlinje. Härjämte bör dock

även finnas en allmän linje med särskild inriktning på norrländska förhål
1

Med trädgårdsskola avses i det följande, såvida ej annat särskilt angives, allenast statlig

eller statsunderstödd trädgårdsskola.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

landen. Med hänsyn till det beräknade utbildningsbehovet böra årligen anordnas

två huvudkurser enligt växthus- och bänkodlingslinjen samt en huvudkurs

enligt var och en av de övriga linjerna. Varje huvudkurs bör omfatta

lägst 15 och högst 25 elever. Vid trädgårdsskolornas huvudkurser

skulle i så fall varje år kunna nyintagas lägst 75 och högst 125 elever.

Alnarps statliga trädgårdsskola bör bibehållas och vid denna böra organiseras

en växthus- och bänkodlingslinje samt en frukt- och bärodlingslinje

med plantskoleskötsel. Av de tre nu befintliga statsunderstödda trädgårdsskolorna

böra allenast två bibehållas, nämligen lantbruksakademiens trädgårdsskola

vid Experimentalfältet samt Norrlands trädgårdsskola i Söråker.

Till den tredje, Adelsnäs trädgårdsskola, bör däremot statsbidrag ej utgå

i fortsättningen. Vid lantbruksakademiens trädgårdsskola böra finnas en

växthus- och bänkodlingslinje samt en trädgårdsanläggarlinje. Vid Norrlands

trädgårdsskola bör finnas en allmän linje. Frågan om inrättande av

en trädgårdsskola i västra Sverige bör ställas på framtiden.

Vid trädgårdsskolorna böra, förutom huvudkursen, anordnas lärlingskurser

samt specialkurser för olika områden av trädgårdsodlingen. Undervisningen

vid trädgårdsskolorna bör bestridas av föreståndare, ämneslärare,

extra ordinarie ämneslärare och speciallärare samt, i viss utsträckning, av

särskilda instruktörer. Föreståndare vid trädgårdsskola bör leda skolträdgården

och dess handelsrörelse. Ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare

böra i regel svara för var sin fackavdelning inom skolträdgården. Där

trädgårdsekonomisk byrå finnes, bör läraren i ekonomi leda denna. Undervisningsskyldigheten

bör bestämmas för föreståndare till minst 12, för ämneslärare

med fackavdelning till minst 20 och för ämneslärare utan fackavdelning

till minst 30 timmar i veckan.

Föreståndare och lärare vid trädgårdsskola böra vara årsanställda och

åtnjuta semester i den ordning och enligt de regler, som gälla för motsvarande

befattningshavare i statens tjänst.

Som arbetsledare i skolträdgården och biträde vid övningar och demonstrationer

böra instruktörer anställas. Dessa instruktörer böra, såsom nyss

nämnts, i viss utsträckning även biträda vid undervisningen. För deras avlönande

bör vid de statsunderstödda trädgårdsskolorna statsbidrag utgå med

hälften av instruktörens lön.

Bestämmelserna om statsbidrag föreslås skola ändras dels så, att statsbidrag

skall kunna utgå även för uppförande av växthus- och andra ekonomiutrymmen,

som skola stå i undervisningens tjänst, dels så, att statsbidraget

till driftkostnader skall kunna täcka 7* av de verkliga kostnaderna.

Vad den lägre trädgårdsundervisningen angår, har kommittén även behandlat

vissa frågor om fruktodlarskolor. Kommittén har här till en början

ansett att erfarenheter från verksamheten vid den fruktodlarskola, som enligt

beslut av 1946 års riksdag skall inrättas i Urshult, böra avvaktas, innan

beslut fattas om upprättande av ännu en sådan skola. Huvudkurs vid

fruktodlarskola bör förläggas till tiden 15 februari—15 december. Kursen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

bör omfatta lägst 15 och högst 25 elever. En ny kurs bör anordnas varje år.

Statsbidrag till fruktodlarskola bör utgå enligt i huvudsak samma bestämmelser

som de, vilka kommittén förordat beträffande statsbidrag till trädgårdsskola.

I fråga om den högre trädgårdsundervisningen föreslår kommittén, att en

trädgårdshögskola skall upprättas. Vid denna högskola bör meddelas på

vetenskaplig grund vilande undervisning i syfte att utbilda befattningshavare

och enskilda företagare inom trädgårdsnäringen. Vid trädgårdshögskolan

bör därjämte forskning bedrivas och vetenskapsmän utbildas. Trädgårdshögskolan

och statens trädgårdsförsök böra organiseras som skilda institutioner.

Trädgårdshögskolan bör förläggas till Alnarp. För denna böra

användas vissa av de lokaler, som nu disponeras av statens trädgårdsförsök.

Sistnämnda institution bör flyttas till någon lämplig plats i Skåne och nya

lokaler för densamma uppföras där. Undervisningen vid trädgårdshögskolan

bör organiseras enligt två linjer, en odlingsteknisk linje och en trädgårdsanläggarlinje.

Utbildningen bör vara treårig vid båda linjerna. Undervisningen

bör bestridas av professorer, laboratorer, docenter, biträdande

lärare och förste assistenter. Bland annat böra inrättas fvra professurer,

nämligen en i trädgårdsodling, en i trädgårdsbotanik (växtsystematik med

ärftlighetslära), en i trädgårdsanläggning (trädgårdsarkitektur) samt en i

trädgårdsekonomi (trädgårdsnäringens driftsekonomi med trädgårdsbokföring).

På den odlingstekniska linjen bör avläggas hortonomexamen och

på trädgårdsanläggarlinjen trädgårdsarkitektexamen.

Med hänsyn till de vidgade uppgifter, som styrelsen för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut skulle erhålla vid ett genomförande av

kommitténs förslag angående trädgårdsundervisningen, förordas en viss utvidgning

och omorganisation av sagda styrelse.

Statens trädgårdsförsök böra enligt kommittén liksom nu vara organiserade

med en huvudstation jämte underlydande stationer, fasta försöksfält

och lokala försök. Trädgårdsförsöken böra omfatta följande grenar, nämligen

försök med köksväxter på friland och under glas, försök med prydnadsväxter

på friland och under glas samt försök med fruktträd och bärväxter.

Verksamheten bör inriktas efter trädgårdsnäringens aktuella läge. Försök

med kulturer under glas böra därför ägnas avsevärt större uppmärksamhet

än tidigare. Även försök med prydnadsväxter — såväl på friland som

under glas — böra i framtiden ingå som ett permanent led i verksamheten.

Grunderna för de klassificerande sort- och stamförsöken böra vidare ändras

så att ökat utrymme kan beredas s. k. kulturförsök.

Huvudstationen bör, såsom redan nämnts, flyttas från Alnarp till annan

egendom. Kommittén har i första hand förordat att densamma skall förläggas

till kronoegendomen Hjerup nr 2 och 7 i Uppåkra socken, Malmöhus

län. Huvudstationen bör omfatta tre fackavdelningar, nämligen en för frukt

och bär, en för köksväxter och en för prydnadsväxter. Härjämte bör perso
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79-

49

nal beräknas för upplysning och administration. De underlydande stationerna

böra förläggas så, att skilda odlingsområden tillgodoses. De nuvarande försöksstationerna

vid Rånna, Ekerum, Tosemarken och Öjebyn böra upprätthållas

och erhålla förstärkt organisation. Nyckelby försöksstation bör likaså

bibehållas och användas företrädesvis för försök med växthus och bänkgårdskulturer.

Försöksstationen vid Söråker bör ersättas av en ny försöksstation

på annan plats för södra Norrland. Vidare bör en försöksstation upprättas

vid den planerade centrala försöks- och forskningsinstitutionen vid

Röbäcksdalen i Västerbottens län. Slutligen bör en mindre försöksstation

upprättas i samband med att Stenstugu gård på Gotland tages i anspråk för

försök. Då Källstorps Södergård i södra Kalmar län organiseras som en statens

försöksgård, bör slutligen en substation till Ekerum upprättas där.

Genomförandet av den av kommittén föreslagna upprustningen av undervisningen

samt forsknings- och försöksverksamheten på trädgårdsnäringens

område förutsätter betydande byggnadsarbeten. Sålunda erfordras bland

annat uppförande av nya lokaler för statens trädgårdsförsök på dess nya

förläggningsplats samt avsevärda ändringar och utvidgningar av lokalerna

vid Alnarp för inrymmande av trädgårdshögskolan och för att möjliggöra

en utvidgning av antalet elever vid trädgårdsskolan in. m. Även vid lantbruksakademiens

trädgårdsskola och vid Norrlands trädgårdsskola föreslås

åtskilliga nybyggnads- och ombyggnadsarbeten. Slutligen föreslår kommittén

ett flertal nybyggnader vid statens trädgårdsförsöks lokala försöksstationer.

Ett förverkligande av kommitténs förslag skulle komma att medföra betydande

kostnader för statsverket.

Sålunda beräknas totala engångskostnaderna för undervisningsanstalterna

uppgå till cirka 3 370 000 kronor. Därav skulle på Alnarps lantbruks-, mejeri-

och trädgårdsinstitut falla 2 252 000 kronor, nämligen för trädgårdshögskolan

1 016 000 kronor, för trädgårdsskolan 568 000 kronor, för upprustning

av växthusbeståndet 582 000 kronor och för administrativa uppgifter

86 000 kronor. De båda statsunderstödda trädgårdsskolorna beräknas

kräva en engångskostnad av statsmedel på 1 118 000 kronor.

Statsverkets årliga merutgifter för trädgårdsundervisningen beräknas av

kommittén till lägst 423 000 kronor och högst 500 000 kronor. Därav skulle

på lärlingsutbildningen komma omkring 78 000 kronor, på Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut lägst 277 000 och högst 325 000 kronor

samt på de båda statsunderstödda trädgårdsskolorna lägst 68 000 och högst

97 000 kronor.

För statens trädgårdsförsök bar kommittén beräknat engångskostnaderna

till omkring 4 miljoner kronor samt de årliga merutgifterna till lägst 353 000

kronor och högst 423 000 kronor.

4 Ilihcmg till riksdagens protokoll 1''J/t''J. 1 sam!. Nr 79.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungi. Maj:ts proposition nr 79.

A. Den lägre trädgårdsundervisningen.

Lärlingsutbildningen.

Kommittén. Kommittén framhåller, att två olika uppfattningar finnas rörande

formerna för utbildningen av lärlingar på arbetsplatsen, d. v. s. den

praktiska lärlingsutbildningen. Enligt den ena bör hela lärlingsförhållandet

regleras av det allmänna och statsbidrag utgå för lärlingsutbildningen. Enligt

den andra, vilken företrädes av arbetsmarknadens huvudorganisationer, äro

de flesta frågor, som stå i samband med lärlingsförhållandet, nämligen spörsmålen

om lärlings anställande, lärotid, lön och övriga arbetsvillkor, i huvudsak

arbetsmarknadsfrågor och böra lösas genom frivilliga överenskommelser

mellan parterna på arbetsmarknaden. Som en konsekvens av detta

senare betraktelsesätt ha Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen

utarbetat och antagit normer för en frivillig reglering av lärlingsförhållandet.

I proposition (I: VIII, s. 479 f) till 1946 års riksdag framhöll dåvarande

statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet, att han för sin del icke

kunde förorda, att en lärlingslagstiftning då skulle genomföras. I vart fall

borde man avvakta resultatet av de nämnda strävandena att åstadkomma

tillfredsställande förhållanden på frivillighetens väg, innan lagstiftningsåtgärder

tillgrepes. Ett verksamt stöd till främjande av lärlingsutbildningen

hos hantverksmästare vore dock enligt departementschefens mening de

statliga bidrag, som sedan länge utgått till dessa mästare. Eftersom det

allmänt vitsordats, att bidragsbeloppen dittills varit för låga, föreslog han,

att de skulle höjas till högst 900 kronor för lärling. Detta blev även riksdagens

beslut. Då antalet dylika mästarbidrag maximerades till 300 skulle

statsverkets kostnader för den praktiska lärlingsutbildningens främjande

komma att uppgå till högst 270 000 kronor för år.

Då kommittén övervägt formerna för den praktiska lärlingsutbildningen,

har den först haft att taga ställning till frågan, om icke

trädgårdsskötseln borde betraktas som hantverk och trädgårdsmästarna

följaktligen anses berättigade att erhålla sådana mästarbidrag som nyss

nämnts. Kommittén har emellertid funnit, att ett jakande svar på denna

fråga kommer att sakna praktisk betydelse för näringen på grund av det

ringa antalet mästarbidrag. Däremot har kommittén ansett, att undervisning

i trädgårdsskötsel bör likställas med annan undervisning vid statsunderstödda

lärlings- och yrkesskolor och att stadgan för dessa skolor bör

ändras så, att de skola äga anordna undervisningskurser av det slag, som

föreslås av kommittén.

Kommittén har hyst den uppfattningen, att den praktiska lärlingsutbildningen

bör ordnas efter de normer, som uppställts av arbetsmarknadens huvudorganisationer.

Kommittén har därför vänt sig till trädgårdsnäringens

arbetsmarknadsparter med förfrågan, om dessa vore villiga att träffa en lär
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

51

lingsöverenskommelse enligt sagda normer. Sedermera har även mellan dessa

parter träffats överenskommelse angående lärlingsutbildningen för trädgårdsfacket.

Denna överenskommelse, vilken är avsedd att erhålla kollektivavtals

form, innebär bland annat följande.

Till lärling skall normalt kunna antagas den som fyllt 46 men ej 22 år.

Lärotiden skall i regel vara fyra år. De två första åren skall lärling tillbringa

på en och samma arbetsplats. Tredje och fjärde åren bör han däremot söka

anställning på andra arbetsplatser. Rätt att anställa lärlingar skall tillkomma

envar företagare, som i sin verksamhet har möjlighet att under den

fastställda lärotiden bibringa lärlingen tillfredsställande kunskaper och färdigheter

samt sysselsätter minst två yrkeskunniga arbetare. Arbetsgivaren

skall bereda lärlingen sådant arbete, att denne får lära sig sitt yrke systematiskt

och från grunden. Arbetsgivaren skall också tillse, att lärlingen begagnar

sig av befintliga möjligheter till teoretisk utbildning. Erfordras ledighet

för att genomgå kurs vid yrkesskola, skall arbetsgivaren bevilja denna.

I den mån statsbidrag icke utgår för kurserna eller för resor till och från

skola, bör arbetsgivaren i skälig utsträckning bidraga till dessa kostnader.

För att följa och främja lärlingsutbildningen inom trädgårdsyrket ha parterna

gemensamt tillsatt en nämnd med tre representanter för vardera parten.

Vid varje arbetsplats, där lärling finnes anställd, skall bland de utlärda

arbetarna utses ett yrkesombud.

Kommittén föreslår, att den praktiska lärlingsutbildningen skall kompletteras

och befästas med teoretisk utbildning i form av undervisningskurser,

till vilka statsbidrag bör utgå. Kurserna böra beröra ämnena

yrkesräkning, kemi, fysik och trädgårdslära samt totalt omfatta 450 undervisningstimmar.

Dylika undervisningskurser böra anordnas såväl vid trädgårdsskolorna

som vid statsunderstödda yrkes- och lärlingsskolor ävensom

andra lämpliga undervisningsanstalter, exempelvis vid Adelsnäs trädgårdsskola

ävensom vid Bergianska trädgårdsskolan.

De lärlingar, som icke kunna bevista undervisningen vid någon av de fasta

skolornas kurser, böra beredas möjlighet att inhämta samma kunskapsmått

genom korrespondensstudier. Korrespondenskurserna böra kompletteras

med kortare, muntliga instruktions- och repetitionskurser.

Undervisningen vid kurserna bör vara avgiftsfri. Vid de statsunderstödda

lärlings- och yrkesskolor, där kursavgift avkräves eleverna, bör för ifrågavarande

kurser för trädgårdslärlingar utgå statsbidrag med belopp, motsvarande

kursavgiften. Vidare bör statsbidrag utgå till den del av lärlings resekostnader

i samband med deltagande i teoretisk kurs, som överstiger 100

kronor för läsår. Kostnaderna för läroböcker böra åter bestridas av lärlingarna

själva eller på det sätt, varom överenskommelse kan hava träffats mellan

parterna.

Lärling, som ej kan bevista lärlingskurs vid fast skola utan hänvisats till

studier per korrespondens, kompletterade med instruktions- och repetitionskurser,

bör åtnjuta kostnadsfri undervisning. Kommittén bar beräknat

att en fjärdedel av det pris, som eu korrespondenskurs betingar, utgör kostnad

för läroböcker. Därför föreslås att statsbidrag till dylika lärlingar skall

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

utgå med belopp, motsvarande tre fjärdedelar av priset för korrespondenskursen,

dock högst med 1 krona 50 öre för varje s. k. studiebrev. Kostnaderna

för instruktions- och repetitionskurserna böra helt bekostas av statsmedel.

I dessa kostnader böra inbegripas ersättning för lärares resor till och från

plats, där muntlig undervisning bedrives, arvode åt lärare med högst tio

kronor för lektionstimme samt arvode åt lärare och instruktör vid övningar

eller demonstrationer med högst 25 kronor för dag, kostnader för kursdeltagares

resor till och från plats, där muntlig undervisning anordnas, samt

kostnader för deltagares resor vid övningar och demonstrationer. Eleverna

böra själva stå för kostnaderna för sitt uppehälle under repetitions- och instruktionskurs.

Stipendium bör emellertid kunna tilldelas kursdeltagare, som

är i behov därav och som icke kan bo i sitt hem under kursen.

Tillsyn över den praktiska lärlingsutbildningen bör utövas av den förut

nämnda lärlingsnämnden.

För den teoretiska lärlingsutbildningen bör Kungl. Maj :t förordna tillsynsmyndighet.

Beträffande valet av tillsynsmyndighet har kommittén uttalat

att, eftersom utbildningen i vissa avseenden kan komma att förläggas

till anstalter, som i övrigt sortera under överstyrelsen för yrkesutbildning,

bör denna myndighet förordnas till tillsynsmyndighet även för lärlingskurserna

inom trädgårdsyrket.

Yttranden. Kommitténs här framlagda förslag ha i huvudsak lämnats utan

erinran i yttrandena. På enstaka punkter ha dock anmärkningar framställts.

Mot kommitténs förslag om lärlingstidens längd ha invändningar

gjorts av lantbruksstyr elsen, styrelsen för Adelsnäs trädgårdsskola samt

Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Dessa remissinstanser

ha ansett en treårig lärlingstid tillräcklig.

Med anledning av vad kommittén anfört om att undervisningskurser

för trädgårdslärlingar borde kunna anordnas vid de statsunderstödda yrkes-

och lärlingsskolorna har överstyrelsen för yrkesutbildning framhållit,

att densamma som hittills borde få samråda med lantbruksstyrelsen beträffande

undervisningsplanerna för dylika kurser. Kommitténs förslag syntes

därvid kunna tjäna till ledning. Överstyrelsen har vidare uttryckt tvekan

rörande det befogade i att tillämpa vissa särbestämmelser beträffande statsbidrag

till nu ifrågavarande lärlingskurser, nämligen dels till kursavgifter,

dels såsom bidrag till resekostnaderna för lärlingar.

Vissa mera detalj betonade önskemål beträffande anordnandet av ifrågavarande

kurser och deras innehåll ha vidare framförts av lantbruksstyrelsen,

Föreningen S,v.eriges trädgårdskonsulenter, Skaraborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott och Centralorganisationen för examinerade

trädgårdsmästare.

Kommitténs tanke, att Bergianska trädgårdsskolan skulle kunna

tjänstgöra som lärlingsskola, har bestämt avvisats av vetenskapsakademien

i dess egenskap av skolans huvudman. Förslaget att Adelsnäs

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 79.

53

trädgårdsskola icke längre skulle ingå i de statsunderstödda trädgårdsskolornas

system och att anläggningen där i stället skulle kunna utnyttjas

för lärlingsutbildning har tillstyrkts av lantbruksstyrelsen. Styrelsen för

sagda skola har däremot uttalat att förslaget i fråga om den teoretiska lärlingsutbildningen

för att kunna realiseras behövde utredas vidare, bland

annat såvitt anginge lärlingsskolornas organisation.

Undervisningen vid trädgårdsskolorna.

Kommittén. Kommitténs utgångspunkter vid framläggande av förslag till

ändrade bestämmelser angående undervisningen vid trädgårdsskolorna ha

varit dels att eleverna, om undervisningen skall kunna effektiviseras, böra

ha fått tillräckligt lång och allsidig praktik före inträdet, dels att hänsyn

bör tagas till att den kommersiellt inriktade trädgårdsodlingen intager en

ledande ställning inom näringen, dels att undervisningen bör specialiseras

på olika linjer i anslutning till näringens olika grenar.

Med dessa utgångspunkter bär kommittén föreslagit bland annat följande.

Vitsordad praktisk och teoretisk lärlingsutbildning skall i regel utgöra

villkor för inträde som ordinarie elev vid trädgårdsskola. Därigenom vinnos,

att eleverna redan i förväg ha förvärvat erforderliga färdigheter i trädgårdsarbete.

Tiden vid skolorna behöver då ej användas för grov- och rutinarbeten.

I stället bör undervisningen helt utgöras av lektioner, demonstrationer,

övningar och exkursioner. Eleverna böra utföra blott sådana praktiska

arbeten, vilka ingå som ett organiserat led i undervisningen. Lektionerna

böra i största möjliga utsträckning förläggas till växtplatsen, t. ex.

växthus, bänkgårdar och plantskolor. I samband med demonstrationer på

arbetsplatsen böra anordnas arbetsövningar, varvid eleverna böra få visa,

att de tillgodogjort sig undervisningen.

Undervisningen vid huvudkurs bör ökas från för närvarande 1 600 timmar

enligt lantbruksstyrelsens normer till 2 160 lektions-, demonstrationsoch

övningstimmar.

Då eleverna dagligen behöva använda minst 2 timmar till egna studier,

bör undervisningen icke omfatta mer än i genomsnitt 6 timmar för dag eller

36 timmar för arbetsvecka. Därutöver bör 5 dagar i veckan gymnastik eller

andra kroppsövningar på lämpligt sätt läggas in i programmet. Att den genomsnittliga

undervisningstiden för vecka sättes till 36 timmar bör icke utesluta

förskjutningar, där sådana visa sig erforderliga. Undervisningen bör

ordnas så, att under den första tiden de grundläggande ämnena genomgås

med lektionsgivning på lärorummet. Under vegetationsperioden bör undervisningen

i fackämnena dominera, särskilt demonstrationer och övningar.

Vid övningar bör elevernas arbetsdag sammanfalla med arbetstiden för trädgårdens

ordinarie arbetskraft. Mot slutet av kursen bör antalet timmar för

vecka avsevärt knappas in, så att eleverna kunna bedriva egna studier, utföra

examensuppgifter, praktiska prov och dylikt.

Med en kurstid av totalt 2 160 undervisningstimmar, fördelade på i ge
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 79

nomsnitt 36 timmar för vecka, kommer huvudkurs vid trädgårdsskola att

omfatta 60 veckor eller 360 arbetsdagar. Detta innebär en väsentlig förkortning

i jämförelse med den nuvarande kurstiden. Huvudkurs bör börja den

1 november och sluta i senare hälften av februari andra året efter det, då

kursen började. Detta bör medgiva, att undervisningen inställes i sammanlagt

6 veckor under kursen.

Huvudkurs bör omfatta högst 25 elever. Utan tillsynsmyndighetens medgivande

bör antalet ej få understiga 15.

Undervisningen vid trädgårdsskolorna bör specialiseras på olika linjer,

motsvarande odlingens olika grenar, nämligen dels frukt- och bärodling

med plantskoleskötsel, dels växthus- och bänkodling och dels trädgårdsanläggning.

Därjämte bör upprättas en allmän linje med inriktning på norrländska

förhållanden. Linjeuppdelningen bör icke åsyfta fullständig specialisering

utan blott att vid varje linje vissa speciella kulturer skola särskilt

starkt framhävas vid undervisningen.

Vid en beräkning av utbildningsbehovet bär kommittén funnit, att fem

huvudkurser böra anordnas årligen, nämligen en enligt frukt- och bärodlingslinjen

med plantskoleskötsel, två enligt växthus- och bänkodlingslinjen,

en enligt trädgårdsanläggarlinjen och en enligt den allmänna linjen.

Med detta antal huvudkurser skulle vid trädgårdsskolorna varje höst kunna

mottagas lägst 75 och högst 125 elever.

Utom dessa huvudkurser böra specialkurser anordnas vid trädgårdsskolorna

i syfte att behandla särskilda grenar av eller aktuella problem inom

näringen. Vid specialkurserna böra även företagare och anställda, vilka icke

genomgått trädgårdsskolas huvudkurs, beredas tillfälle till utbildning. Dessa

kurser böra anordnas i trädgårdsskolornas undervisningsprogram. Av

de specialkurser, som kommittén föreslagit, må särskilt nämnas följande.

Utbildningskurser för förmän och trädgårdsarbetare böra anordnas vid

samtliga trädgårdsskolor utom vid Norrlands trädgårdsskola, där i stället

småbrukarkurs kan anordnas. Varje kurs bör omfatta cirka 15 deltagare och

pågå i 12 dagar med 6 undervisningstimmar om dagen utom då utflykt anordnas.

Den som skall kunna antagas till elev vid dylik kurs bör vara anställd

inom trädgårdsföretag och ha minst fyra års yrkesvana. Vid en av

skolorna bör årligen anordnas en kurs i företagsekonomi. Denna kurs är

närmast avsedd för försäljnings- och butikschefer samt för självständiga

företagare. Den åsyftar att meddela fortsatt utbildning dels åt dem som genomgått

trädgårdsskola eller utbildningskurs för förmän och trädgårdsarbetare,

dels åt trädgårdsodlare, som ej haft tillfälle att genomgå trädgårdsskola.

Kursen beräknas omfatta 60 dagar. För självständiga företagare och

personer, som ha anställning som arbetsledare i ansvarig ställning, bör anordnas

fortbildningskurs för trädgårdsmästare m. fl. Kursen bör stå öppen

för den som genomgått trädgårdsskola, utbildningskurs för förmän och

trädgårdsarbetare eller som är självständig företagare. Kurstiden bör vara

fem dagar.

Kommittén föreslår även, att de trädskötarkurser, som för närvarande

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

organiseras i hushållningssällskapens regi, åtminstone delvis knytas till

trädgårdsskolorna och inläggas i deras ordinarie program. I stort sett samma

kursplan som hittills föreslås. Även de till Norrlands trädgårdsskola förlagda

trädgårdsskötarkurserna böra, liksom övriga statsunderstödda trädgårdskurser,

bedrivas ungefär som hittills.

Enligt kommitténs förslag skola alltså vid trädgårdsskola varje år organiseras

en eller flera huvudkurser, specialiserade enligt någon av ovannämnda

trädgårdsskolelinjer. Vidare böra lärling skur ser och specialkurser anordnas

med hänsyn till aktuella behov inom näringen, varvid kommitténs

kursprogram avses tjäna som ledning. Till specialkurser skulle även trädskötar-

och trädgårdsskötarkurser räknas. Hur kommittén tänkt sig inplaceringen

av skilda kurser inom de skolor, som omfattas av kommitténs förslag,

redovisas närmare i betänkandet angående trädgårdsundervisningen

(s. 106—111).

Yttranden. I de yttranden, där frågan om kurstidens längd berörts, ha

i åtskilliga fall betänkligheter uttalats mot den av kommittén föreslagna förkortningen

av kurstiden. Sålunda har exempelvis lantbruksstgrelsen uttalat,

att de tvååriga kurserna borde bibehållas och den reglerade lärlingsutbildningen

som konsekvens därav begränsas till tre år. Styrelsen har framhållit,

att de brister, som den nuvarande praktiskt betonade tvåårskursen utvisade,

berodde icke på kurstidens längd och den nuvarande skolformens

olämplighet i och för sig utan på att skolorna till följd av bristande resurser

nödgats lägga strängt kommersiella synpunkter på ordnandet av undervisningen.

I vart fall borde tvåårskurser jämsides med ettåriga kurser

bibehållas i viss utsträckning, tills erfarenhet vunnits, huruvida den planerade

lärlingsutbildningen med framgång kunde ersätta det vägledande

praktiska arbetet vid skolorna. I huvudsak samma ståndpunkt har intagits

av styrelsen för Adelsnäs trädgårdsskola.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har vitsordat,

att eleverna i alltför stor utsträckning utnyttjats i det praktiska arbetet, ofta

nog till rent rutinarbete. Utskottet har emellertid framhållit, att yrkets karaktär

vore sådan, att den teoretiska undervisningen måste kompletteras av

och gå hand i hand med praktiskt arbete. Det vore därför angeläget, att eleverna,

om än i begränsad utsträckning, finge aktivt deltaga i det praktisk:!

arbetet. Det vore ej heller oviktigt, att eleverna bereddes tillfälle att få kännedom

om olika kulturers avkastning och lönsamhet. Vid skolorna borde

därför produceras trädgård salster i sådan omfattning, att en del normalt

kunde försäljas. Liknande synpunkter på det praktiska arbetets betydelse

för trädgårdsskolornas elever ha anlagts även av lantbruksstgrelsen.

Styrelsen för Alnarpsinslitutet har uttalat, att den föreslagna kurstiden

komme alt medföra större kostnader än fördelar. Lokaler och lärarpersonal

måsle tillmätas efter behovet under den tid, då dubbla kurser pågingo. De

specialkurser, som skulle anordnas vid skolorna och som utan tvivel skulle

fylla ett stort behov, måste enligt kommitténs förslag inpassas under tiden

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

den 1 mars—den 31 oktober, då lokaler och lärare kunde disponeras för delta

ändamål. Arbetsledare, förmän och företagare, som skulle deltaga i dessa

kurser, kunde emellertid icke utan stora svårigheter lämna sin praktiska

verksamhet under vår och höst. Under sommaren låge därjämte semestrarna

i vägen. Vintern vore i stället den lämpligaste tiden för åtminstone vissa slag

av specialkurser. Om huvudkurserna kunde begränsas till ett år, skulle specialkurser

kunna ordnas under vintern och även andra fördelar vinnas. Erfarenheterna

från handelsträdgårdsmästarkursen vid Alnarp talade för att

en kurstid på ett år vore fullt tillräcklig för inhämtandet av det kunskapsstoff,

som kursplanen omfattade. Särskilt gällde detta, när undervisningen

vore specialiserad på olika linjer och när rutinarbete ej inginge i kursen.

Antalet undervisningstimmar i vissa ämnen i utredningens undervisningsplaner

syntes vara så stort, att det lämpligen borde kunna reduceras till

det antal timmar, som kunde medhinnas under en ettårig kurs. Styrelsen

ville därför förorda, att kurstiden för huvudkurs vid trädgårdsskola skulle

bestämmas till ett år.

Den av kommittén föreslagna uppdelningen av undervisningen på olika

linjer har i allmänhet ej föranlett någon erinran i yttrandena. Lantbruksstyrelsen,

styrelsen för Alnarpsinstitutet samt Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

ha uttryckligen tillstyrkt förslaget i denna del. I sistnämnda båda

yttranden har emellertid uttalats önskemål om inrättande av en allmän linje

även för andra delar av landet än Norrland. Samma önskemål har uttalats

av styrelsen för Adelsnäs trädgårdsskola. Vidare ha Stockholms trädgårdsanläggareförenings

utbildningskommitté och Sveriges trädgårdsanläggareförbund

uttalat tvivel om behovet och ändamålsenligheten av att en huvudkurs

i trädgårdsanläggning organiserades enligt kommitténs förslag. Sistnämnda

båda organisationer ha anfört, att undervisningen vid en dylik

kurs syntes bliva alltför koncentrerad för att eleverna skulle kunna tillgodogöra

sig den. Ej heller hade eleverna möjlighet att efter avlagd examen

uppnå annat än lågt avlönade befattningar i det allmännas tjänst eller att i

den fria marknaden bliva på sin höjd förmän eller småföretagare.

Speciella önskemål i olika detaljfrågor rörande undervisningens närmare

anordnande och innehåll ha slutligen uttalats i åtskilliga yttranden.

Vad specialkurserna angår, har lantbruksstyrelsen i fråga om trädskötaroch

trädgårdsskötarkurserna framhållit, att dessa kurser med hänsyn till det

klientel, för vilket de vore avsedda, borde vara utpräglat praktiskt betonade

och icke belastas med det stora antal timmar teoretisk undervisning, som

föreslagits. De hittills anordnade kurserna hade väl fyllt sin uppgift. Kurserna

borde även i fortsättningen anordnas i huvudsak som hittills med hushållningssällskapens

trädgårdskonsulenter som kursledare. Den personal, som

utbildades, vore nämligen anställd vid de fruktodlar- och trädgårdsföreningar,

med vilka konsulenterna höllo ständig kontakt. Även Föreningen Sveriges

trädgårdskonsulenter och Kristianstads läns hushållningssällskaps förvalt
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

57

ningsutskott ha uttalat, att trädskötarkurserna som hittills borde handhavas

av lantbruksstyrelsen och hållas i samarbete med hushållningssällskapen.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har påpekat, att

trädskötarkurserna blott i län, dit trädgårds- eller fruktodlarskola vore förlagd,

med fördel kunde knytas till sådan skola.

Även i övrigt ha specialkurserna givit anledning till vissa påpekanden av

mera detaljbetonad karaktär.

Trädgårdsskolornas förläggning m. m.

Kommittén. Alnarps trädgårdsskola bör enligt kommittén bibehållas. Vid

denna skola böra årligen anordnas två huvudkurser, den ena enligt fruktoch

bärodlingslinjen med plantskoleskötsel samt den andra enligt växthusoch

bänkodlingslinjen.

Kommittén har vidare utgått från att en trädgårdsskola bör finnas i

Stockholmstrakten. Beträffande förläggningen av denna skola har kommittén

prövat olika förslag. Tre alternativ ha i främsta rummet ansetts böra

komma under övervägande. Det första är, att lantbruksakademiens trädgårdsskola

alltjämt skall bibehållas såsom statsunderstödd trädgårdsskola

med förläggning vid Experimentalfältet. Det andra är, att en statsunderstödd

trädgårdsskola skall förläggas till Bergianska trädgården eller organiseras

så, att en del av dess verksamhet förlägges dit och återstoden på

annan plats. Det tredje är, att skolan skall flyttas till kronoegendomen Nyckelby

på Ekerö i Stockholms län eller eventuellt till annan egendom i Stockholmstrakten.

Tanken på att helt eller delvis förlägga skolan till Bergianska trädgården

har kommittén ansett sig böra avvisa bland annat av ekonomiska skäl. Av

samma skäl har kommittén ej heller ansett sig kunna förorda, att skolan

skall, såsom i en tidigare utredning ifrågasatts av lantbruksstyrelsen, flyttas

till kronoegendomen Nyckelby eller till någon av vissa andra angivna

egendomar i Stockholmstrakten. En i och för sig lämplig förläggning har

kommittén funnit Svartsjö kungsgård i Sånga socken av Stockholms län

utgöra. På grund av osäkerheten om möjligheterna att inom överskådlig

tid få disponera kungsgården för detta ändamål har kommittén dock ansett

detta alternativ endast som en framtidsplan. Kommittén har vidare räknat

med att den mark, som nu disponeras av lantbruksakademiens trädgårdsskola,

ej skall behöva tagas i anspråk för annat ändamål under de närmaste

20—25 åren. Kommittén har därför stannat för att föreslå, att lantbruksakademiens

trädgårdsskola i vart fall under de närmaste 20—25 åren skall

uppehållas såsom statsunderstödd trädgårdsskola på nuvarande plats. Till

denna skola böra enligt kommitténs förslag förläggas en växthus- och bänkodlingslinje

samt en trädgårdsanläggarlinje.

Slutligen har kommittén ansett Norrlands trädgårdsskola i Söråker höra

bibehållas och organiseras med eu allmän trädgårdsskolelinje, inriktad på

norrländska förhållanden.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

Såsom skäl för att statsunderstöd ej längre bör utgå till Adelsnäs trädgårdsskola

har kommittén anfört, bland annat, dels att det aktuella utbildningshovet

kunde beräknas bliva täckt redan vid ett genomförande av

kommitténs förslag om trädgårdsskolelinjer, dels att skolan ej låge inom

egentligt trädgårdsodlarområde och dessutom vore ogynnsamt belägen ur

fruktodlingssynpunkt, dels att skollokalerna låge på avsevärt avstånd från

huvuddelen av odlingarna under glas och den inre organisationen vid skolan

därför måste bliva ofördelaktig och medföra betydande olägenheter ur

undervisningssynpunkt.

Kommittén har vidare framhållit att man, om det i framtiden skulle visa

sig behövligt att öka utbildningskapaciteten, i första hand borde undersöka,

om ej detta behov kunde tillgodoses genom att ännu en linje upprättades

vid någon av de befintliga skolanläggningarna. Ansåges ännu en skola böra

inrättas, borde det undersökas, om ej denna skola borde förläggas till västra

Sverige.

Kommittén har slutligen berört frågan om de statsunderstödda trädgårdsskolorna

borde övertagas av staten eller ej. Kommittén har härom framhållit,

att den funnit vissa skäl tala för ett sådant övertagande men likväl

icke velat framlägga förslag därom. Frågan borde tagas upp till förnyat

övervägande, sedan erfarenhet vunnits av den nya organisation för trädgårdsskolorna,

som kommittén föreslagit. En av kommitténs ledamöter,

sekreteraren E. Jansson, har emellertid i särskilt yttrande förordat, att lantbruksakademiens

trädgårdsskola och Norrlands trädgårdsskola skola förstatligas

i samband med att den av kommittén i övrigt föreslagna omorganisationen

genomföres.

För de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna gäller för

närvarande, att sådan anstalts styrelse skall, där ej Kungl. Maj :t annorlunda

bestämmer, utgöras av fem ledamöter, vilka utses på det sätt och för

den tid, som Kungl. Maj :t närmare bestämmer för varje skola. Föreståndaren

skall vara ledamot av styrelsen men äger ej deltaga i beslut, som

rör hans rätt och ställning vid skolan.

Kommittén anser, att motsvarande regler böra gälla för statsunderstödd

trädgårdsskola med det tillägget, att i styrelsen skola ingå två representanter

för den praktiska trädgårdsodlingen.

Uppdraget att vara tillsynsmyndighet för trädgårdsundervisningsanstalterna

föreslår kommittén skola överflyttas från lantbruksstyrelsen till överstyrelsen

för yrkesutbildning.

Yttranden. Förslagen att trädgårdsskola även framgent skall bedrivas vid

Alnarps lantbruks-, mejeri och trädgårdsinstitut samt att Norrlands trädgårdsskola

i Söråker skall bibehållas som statsunderstödd trädgårdsskola,

ha icke föranlett några erinringar i remissyttrandena. Däremot ha delade

meningar uttalats på åtskilliga andra punkter.

Vad först angår kommitténs förslag, att lantbruksakademiens trädgårdsskola

skall bibehållas såsom statsunderstödd trädgårdsskola samt ligga kvar

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

59

på Experimentalfältet, ha i åtskilliga yttranden uttalats betänkligheter mot

att den bland annat ur tomtsynpunkt värdefulla mark, som nu upptages av

skolan, skulle även i fortsättningen brukas för detta ändamål. Denna synpunkt

har understrukits särskilt av statskontoret, djurgårdsnämnden och

riksmarskalksämbetet. Statskontoret har hänvisat till att området med hänsyn

till Stockholms stads tillväxt måste förutsättas vara alltför värdefullt

ur tomtsynpunkt för att det skulle vara ekonomiskt försvarligt eller eljest

lämpligt att i längden bibehålla trädgårdsanläggningen på nuvarande

plats. I stället syntes möjligheterna böra undersökas att snarast förlägga

skolan till annan och lämpligare plats. Djurgårdsnämnden har anfört, att

ett genomförande av förslaget skulle innebära, att området bundes för trädgårdsskoleändamål

i långt högre grad än tidigare. Detta vore enligt nämndens

mening icke försvarligt, särskilt med tanke på att frågan om de vetenskapliga

institutionernas markbehov under det sista året aktualiserats.

Även från andra synpunkter mötte starka betänkligheter mot att på ifrågavarande

område, vars läge i och med huvudstadens och Stor-Stockholms

tillväxt kommit att bliva alltmer centralt, för någon längre tid bibehålla

en utrymmeskrävande anläggning av det slag, varom här vore fråga. Förutsättningarna

vore uppenbarligen helt andra nu än på 1860-talet, då lantbruksakademiens

trädgårdsundervisning vid Experimentalfältet tog formen

av en trädgårdsskola. Djurgårdsnämnden kunde alltså ur de synpunkter

nämnden hade att bevaka icke tillråda, att det ifrågavarande området genom

en investering av så avsevärda belopp, som föreslagits, skulle bindais

för användning som trädgårdsskola. På grund härav funne sig nämnden

höra avstyrka genomförandet av kommitténs förslag, i vad detta avsåge

trädgårdsskolans förläggning. Även riksmarskalksämbetet har av samma

skäl avstyrkt kommitténs förslag i denna del.

Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter har förordat att hela ifrågavarande

skolanläggning skulle flyttas till Svartsjö eller annan plats i Mälardalen.

Samma uppfattning har uttalats av Skaraborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott.

Lantbruksstyrelsen har uttalat, att en trädgårdsanläggarskola borde förläggas

till Bergianska trädgården, att lantbruksakademiens trädgårdsskola

under den återstående tid, varunder marken kunde få disponeras för trädgårdsskötsel,

borde ändras till lärlingsträdgård samt att en för handelsväxtodling

avsedd trädgårdsskola med två odlingslinjer borde förläggas till lämplig

plats i Mälardalen, exempelvis Svartsjö. Som skäl för sin ståndpunkt bär

styrelsen anfört, bland annat, att de kostnader, som nödvändigtvis måste

nedläggas på en effektivt organiserad skolverksamhet vid Experimentalfältet,

skulle bliva så höga, att de icke skulle komma att stå i rimlig proportion till

den begränsade tid, under vilken området kunde få disponeras. För att en

trädgårdsanläggarskola skulle förläggas till Bergianska trädgården, talade

bland annat de omständigheterna, att Bergianska stiftelsen enligt donationsurkunden

vore skyldig att anordna trädgårdsskola, att det av trädgården

disponerade området vore friköpt, att trädgården ägde stora förutsätt
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungi. Maj:ts proposition nr 79.

ningar för bedrivande av trädgårdsanläggarskola samt att trädgårdsanläggningstekniken

till långt övervägande del hänförde sig till städernas och

tätorternas behov av personal, som speciellt utbildats i trädgårdsanläggning.

För att en trädgårdsskola för handelsväxtodling skulle förläggas till Svartsjö

talade bland annat det förhållandet, att jordbrukets omläggning till produktion

av trädgårdsväxter vore särskilt framträdande i Mälardalen och att

en dylik trädgårdsskola borde vara förlagd till lantbruksmiljö. I huvudsak

samma uppfattning har uttalats av vetenskapsakademien, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

samt, såvitt rör förläggningen av en trädgårdsanläggarskola,

av Föreningen svenska trädgårdsarkitekter.

Lantbruksakademien har inledningsvis erinrat om att den i mer än etthundra

år bedrivit trädgårdsodling å Experimentalfältet. Akademien har

vidare uttalat, att den vore villig att fullfölja denna tradition, om detta vore

ekonomiskt möjligt samt om skolans organisation och undervisning ordnades

på ett sätt, som akademien kunde godtaga. Akademien kunde givetvis

icke för trädgårdsundervisningens skull äventyra den ekonomiska grundvalen

för sin existens men vore beredd att såsom hittills utan ekonomisk

vinst åtaga sig huvudmannaskapet. Beträffande förutsättningarna för en

fortsättning av huvudmannaskapet har akademien anfört bland annat följande

speciella synpunkter.

Vid sidan av skolan måste finnas plats för ekonomisk trädgårdsdrift i så

stor omfattning, att driftsöverskotten kunna antagas räcka till att amortera

och förränta det kapital akademien nedlagt i skolan och trädgården. Därest

de årliga kostnaderna för undervisningen icke helt skulle täckas av staten

utan visst underskott uppkomma, måste driftsöverskottet även räcka för utfyllnad

av sistnämnda underskott. Det måste sålunda vara viss proportion

mellan å ena sidan arealen odlad jord och den tid, under vilken anläggningarna

skola amorteras. Innan skolan bygges ut, bör principiell uppgörelse

träffas mellan staten och akademien om huru de ekonomiska mellanhavandena

mellan nämnda parter skola avvecklas, för den händelse skolan nedlägges

eller helt övertages av staten. Ett villkor för att överskottet av den

ekonomiska trädgårdsdriften skall kunna balansera anförda poster på skolkontots

debetsida torde vara, att nuvarande av trädgården disponerade

jordområden ökas med lämpliga delar av den jord, som nu är upplåten åt

jordbruksförsöksanstalten. Slutligen förutsättes, att skolan får ligga ostörd

kvar och förfoga över nämnda jord i minst 25 år, samt att akademiens investeringar

inklusive akademiens kostnader för de nyuppförda växthusen

begränsas till 500 000 kronor.

Förslaget, att statsunderstöd ej längre skall utgå till Adelsnäs trädgårdsskola,

har tillstyrkts av lantbruksstgrelsen. Styrelsen har till motivering av

sin ståndpunkt åberopat bland annat, att skolan låge på enskild mark och

att styrelsen icke lyckats förmå markinnehavaren att överlåta lämpliga

markområden på en stiftelse, som skulle kunna komma i åtnjutande av

samma förmåner i fråga om byggnadsbidrag som de, vilka tillkomma lantbruksundervisningsanstalter.

Stgrelsen för Adelsnäs trädgårdsskola har däremot ansett, att skolan borde

bibehållas som statsunderstödd trädgårdsskola. Styrelsen har anfört, att det

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kanal. Maj.ts proposition nr 79.

vore ekonomiskt ofördelaktigt att avveckla en trädgårdsskola, vilken även

enligt kommitténs uppfattning väl motsvarade kravet på en trädgårdsskola

och erbjöde goda möjligheter för undervisningen. Ett nedläggande av trädgårdsskolan

vid Adelsnäs skulle helt enkelt beröva staten möjlighet att för

låga kostnader bedriva trädgårdsundervisning och utnyttja färdiga och uppväxta

anläggningar. Styrelsen kunde icke dela kommitténs uppfattning, att

skolan icke skulle ligga inom egentligt trädgårdsodlarområde. Skolans läge

vore tillräckligt gynnsamt även för den undervisning i fruktodling, som

borde meddelas vid en linje med allmän inriktning. Trädgårdsskolan vid

Adelsnäs hade ur flera synpunkter ett stort värde. Det borde övervägas, om

icke möjlighet funnes att lösa den ekonomiska frågan om skolans fortbestånd.

Av dessa skäl hemställde styrelsen, att skolan måtte bibehållas och

att dit måtte förläggas en tvåårig allmän praktiskt-teoretisk linje med särskild

inriktning på förhållandena i södra och mellersta Sverige.

Även Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter har ifrågasatt, om icke

förnyade undersökningar borde göras för att finna en lämplig och genomförbar

form för bibehållande och utbyggnad av trädgårdsskolan vid Adelsnäs.

Vad angår frågan om förläggande av en trädgårdsskola till västra Sverige

har Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott uttalat, att

kommitténs ståndpunkt i denna fråga vore direkt nedslående. I nuvarande

läge, då enligt utskottets mening förslaget om en dyrbar utbyggnad av lantbruksakademiens

trädgårdsskola måste av ekonomiska och andra skäl bestämt

avstyrkas och då Adelsnäs trädgårdsskola av skilda anledningar av

kommittén ej ansetts kunna längre fortbestå, syntes det utskottet ligga

närmast till hands, att man sökte skapa utbildningsmöjligheter på trädgårdsområdet

just i västra Sverige. Utskottet ville erinra om sina tidigare förslag

att vid Rånna inrätta en fruktodlarskola, varvid utskottet gjort vissa tämligen

långt gående utfästelser. Även Föreningen Sveriges kgrkogårdsföreståndare

har ansett, att en trädgårdsskola borde förläggas till västra Sverige

samt uttalat att vid denna skola borde anordnas en trädgårdsanläggarlinje.

Förslaget, att överstyrelsen för yrkesutbildning skulle bliva tillsynsmyndighet

för trädgårdsundervisningsanstalterna, har avstyrkts av lantbruksstyrelsen

och Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, vilka

ansett att lantbruksstyrelsen även i fortsättningen borde fungera som tillsynsmyndighet.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har uttalat, att denna

fråga borde lösas i samband med avgörandet av frågan om tillsynsmyndighet

för lantbruksundervisningen i övrigt.

Lärare vid trädgårdsskolorna.

Kommittén. Kommitténs förslag i fråga om omorganisationen av trädgårdsskolorna

syfta bland annat till att anställnings- och tjänstgöringsförhållandena

för lärarpersonalen skola bringas i större överensstämmelse med

vad som gäller för personal vid lantmannaskolorna. I huvudsak innebära

förslagen i denna del följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Föreståndare för trädgårdsskola bör leda skolträdgården och dess handelsrörelse.

Ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare böra vara skyldiga

att svara för var sin fackavdelning inom trädgården. Vid skola med trädgårdsekonomisk

byrå bör en ämneslärare i trädgårdsekonomi leda denna

byrå. Lärare, som icke förestår fackavdelning eller dylikt, bör i stället åläggas

mer omfattande undervisningsskyldighet. Sammanlagt bör undervisningsskyldigheten

bestämmas för föreståndare till minst 12, för ämneslärare med

fackavdelning till minst 20 och för ämneslärare utan fackavdelning till minst

30 timmar i veckan.

Kommittén har påpekat, att dessa förslag siffermässigt innebure en betydande

ökning av undervisningsskyldigheten men samtidigt understrukit,

att denna ökning delvis blott vore skenbar. Vid bedömandet av lärarnas

arbetsbörda måste nämligen hänsyn tagas även till deras åligganden i övrigt.

Lärarna tjänstgjorde nämligen nu även som arbetsförmän och svarade

för olika arbeten i trädgården. Detta förmanskap, d. v. s. den omedelbara

övervakningen av arbetet inom trädgården, vore mycket tidsödande. Kommitténs

förslag förutsatte emellertid, att lärarna skulle befrias från tjänstgöring

som arbetsförmän och att detta arbete skulle handhavas av annan

personal.

Föreståndare och lärare vid trädgårdsskola böra vara årsanställda samt

äga erhålla semester i den ordning och enligt de regler, som gälla för motsvarande

befattningshavare i statens tjänst.

Då trädgårdsskolornas föreståndare och lärare i lönehänseende äro jämställda

med motsvarande befattningshavare vid lantbruksundervisningsanstalterna,

böra i tillämpliga delar likartade kompetenskrav för de båda lärargrupperna

gälla. Efter genomförandet av kommitténs förslag om inrättande

av en trädgårdshögskola bör examen vid denna högskola uppställas

som villkor för antagande till föreståndare och lärare vid trädgårdsskola.

Beträffande praktik in. m. föreslås samma bestämmelser som för lantbruksundervisningsanstalter.

Såsom nyss nämnts, har kommittén ansett, att den omedelbara övervakningen

av elevernas arbete inom trädgården bör handhavas av särskild förmanspersonal.

Dessa förmän böra enligt kommitténs mening, med hänsyn till

de anspråk i fråga om undervisning som avses skola komma att ställas på

dem, få ställning som instruktörer. Till deras avlönande bör statsbidrag utgå.

Då de kunna anses vara sysselsatta till hälften med skolverksamheten och

till hälften med handelsrörelsen, bör vid statsunderstödd trädgårdsskola

statsbidrag utgå med ett belopp, motsvarande halva lönen, förutsatt att andra

hälften tillskjutes från annat håll. Trädgårdsinstruktörs totala lön bör motsvara

den lön, som utgår till statlig befattningshavare, placerad i 16 :e lönegraden

enligt löneplan nr 1 i lägsta dyrort. För att kunna antagas till instruktör

vid trädgårdsskola bör vederbörande ha med goda vitsord utexaminerats

från statlig eller statsunderstödd trädgårdsskola.

Med här anförda utgångspunkter och med den organisation av undervisningen,

som kommittén föreslagit, har kommittén beräknat, att vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

lantbruksakademiens trädgårdsskola erfordras en föreståndare

och fyra ämneslärare, varav en extra ordinarie. Tre av ämneslärarna

skola förestå fackavdelning respektive trädgårdsekonomisk byrå. Till

skolan böra vidare knytas fem instruktörer, varav två för växthus och

bänkodlingar, en för trädgårdsanläggning, en för fruktodling och plantskola

och en för övriga frilandskulturer. Vid Alnarps trädgårdsskola

erfordras likaledes en föreståndare och fyra ämneslärare, varav en extra

ordinarie, samt fem instruktörer, varav två för växthus- och bänkodlingar,

en för fruktodling, en för plantskoleskötsel och en för övriga kulturer. Eftersom

enligt kommitténs förslag den högre trädgårdsundervisningen skall

bestridas i särskild ordning, föreslår kommittén även vissa förändringar i

trädgårdsavdelningens personal och dennas löneställning. Vid Norrlands

trädgårdsskola slutligen behövas en föreståndare, två ämneslärare

samt tre instruktörer, varav en för växthus- och bänkodling, en för fruktoch

bärodling samt en för övriga frilandskulturer.

Vid de statliga och statsunderstödda trädgårdsskolorna bör alltså enligt

kommittén finnas följande helt eller — beträffande instruktörerna — delvis

med statsbidrag avlönad personal.

3 föreståndare,

8 ämneslärare,

2 extra ordinarie ämneslärare,

13 trädgårdsinstruktörer.

Dessutom skulle speciallärare bestrida viss undervisning.

Med hänsyn till att föreståndaren och ämneslärarna vid Alnarps trädgårdsskola

icke borde bestrida undervisning vid trädgårdshögskolan har

kommittén föreslagit vissa ändringar i avlönings- och anställningsförhållandena

för dessa befattningshavare. Ändringarna innebära bland annat att

befattningarna i avlöningshänseende skulle nedflyttas en lönegrad.

Yttranden. Kommitténs här framlagda förslag ha endast på vissa punkter

berörts i yttrandena.

Förslaget rörande lärarnas undervisningsskyldighet har föranlett vissa

erinringar. Sålunda har styrelsen för Alnarps lantbruksmejeri- och trädgårdsinstitut

framhållit, att undervisningsskyldigheten syntes vara väl stor,

särskilt för ämneslärare utan fackavdelning. Samma uppfattning har uttalats

av Centralorganisationen för examinerade trädgårdsmästare.

Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola har rörande förhållandena vid

denna skola framhållit, att den av kommittén föreslagna indragningen av

en extra ordinarie lärartjänst skulle medföra stora svårigheter, då det gällde

att anskaffa kompetenta lärarkrafter för de ämnen, i vilka den extra

ordinarie läraren undervisade, såsom geologi, jordarts- och gödsellära, växtpatologi,

zoologi. De ordinarie lärarna kunde icke lämpligen åläggas undervisningsskyldighet

i dessa ämnen, vilka lågo utanför deras kompetens och

erfarenhet. Om de ordinarie lärarna, såsom kommittén föreslagit, skulle ha

skyldighet att svara för var sin huvudavdelning av den praktiska trädgårds
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

driften, korame deras tid ej att tillåta någon väsentlig utökning av deras

teoretiska undervisningsskyldighet. Att eventuellt anskaffa extra lärarkrafter

(timlärare) för ifrågavarande ämnesgrupp, vilket i och för sig vore en

tänkbar utväg, skulle vid Söråker med dess relativt isolerade läge möta

stora svårigheter för att icke sägas vara helt uteslutet. Dessutom skulle den

ekonomiska vinsten av ett sådant arrangemang bliva mycket tvivelaktig, då

lärartimlönerna låge rätt högt och resekostnaderna bleve ganska väsentliga.

Skolstyrelsen ansåge därför, att det även i fortsättningen borde finnas

en extra ordinarie ämneslärare med undervisningsskyldighet i nämnda och

liknande ämnen och med skyldighet att tjänstgöra på kontoret under de

tider, då undervisningen tilläte detta.

Beträffande instruktörernas löneställning ha styrelsen för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut, Centralorganisationen för examinerade

trädgårdsmästare och Föreningen Sveriges kyrkogårdsföreståndare uttalat,

att dessa befattningshavare borde placeras i 17 :e lönegraden.

Inträdesfordringar vid trädgårdsskola m. m.

Kommittén. Kommittén har till en början föreslagit, att extra elever icke

längre skola antagas. I fråga om villkoren för inträde som ordinarie elev

föreslår kommittén vidare vissa ändringar. Sitt förslag beträffande inträdesvillkoren

har kommittén sammanfattat på följande sätt.

För att sökande skall antagas till ordinarie elev vid trädgårdsskola, hör

han

a) ha fyllt 21 år,

b) kunna förete friskintyg på av tillsynsmyndigheten fastställt formulär,

c) kunna förete goda vitsord över genomgången såväl praktisk som teoretisk

lärlingsutbildning, varvid skall gälla, att lärotiden skall ha omfattat

fyra år och att lärling skall med goda vitsord ha genomgått undervisningskiurs

i yrkesräkning, kemi och fysik samt trädgårdslära om sammanlagt

4a0 undervisningstimmar enligt av tillsynsmyndigheten fastställd plan exiler

kunna på sätt denna godkänt styrka sig äga motsvarande kunskaper.

Utan att ha genomgått den lärlingsutbildning, varom kommittén framlagt

förslag, bör till ordinarie elev vid trädgårdsskola även kunna antagas

den som uppfyller villkoren under a) och b) samt dessutom

bär under minst fyra ar med goda vitsord haft anställning i förvärvsmässigt

organiserat trädgårdsföretag eller större trädgårdsanläggning och

bär genomgått folkhögskolekurs eller kan styrka sig äga motsvarande

kunskaper. “

Sökande til! anläggarlinje skall under minst ett år av praktiktiden ha

vant anstalld vid plantskola.

Da enligt kommitténs förslag trädgårdsskolorna skola komma att ändra

karaktär, så att eleverna i framtiden endast skola utföra sådana arbeten,

som utgöra ett organiserat led i undervisningen, bör konsekvensen bliva,

att skolorna icke skola komma att få vinning av elevernas arbete. Eleverna

böra i stället betala för kost och logi. Däremot bör undervisningen som hittills

vara avgiftsfri. Med hänvisning till det anförda bär kommittén föreslagit,

att eleverna vid trädgårdsskola erhålla stipendier i samma ordning,

som gäller för eleverna vid lantmannaskola.

opaginerad Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Yttranden. Kommitténs förslag, att systemet med extra elever skall

avskaffas, bär icke föranlett erinringar från remissinstansernas sida.

I fråga om minimiåldern för inträde bär lantbruksstyrelsen förklarat,

att den kunde biträda kommitténs förslag, därest lärlingstiden fastställdes

till fyra år. Om man åter, såsom styrelsen förordat, begränsade

lärlingstiden till tre år och bibehölle kurstiden vid trädgårdsskolas huvudkurs

till två år, borde elev kunna vinna inträde redan vid 19 års ålder, bl. a.

därför att den ifrågavarande undervisningen endast borde vara ett led i yrkesutbildningen

och därför icke borde komma vid för hög ålder. Statskontoret

har uttalat, att något praktiskt behov av en bestämmelse om minimiålder

knappast syntes föreligga, därest det krävdes, att sökanden skulle förete

intyg om fysisk mognad och goda vitsord över genomgången såväl praktisk

som teoretisk förutbildning.

Om den teoretiska förutbildningen har Skaraborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott framhållit, att genomgången kurs vid

lantmannaskola, särskilt trädgårdsbetonad kurs, borde tillmätas samma värde

ur förutbildningens synpunkt som folkhögskolekurs. Ett liknande uttalande

har gjorts av lantbruksstyrelsen.

Mot kommitténs förslag till ändrade stipendiebestämmelser

har någon erinran ej gjorts i yttrandena.

Statsbidrag till byggnader och driftkostnader.

Kommittén. Kommittén föreslår vissa ändringar i bidragsbestämmelserna

beträffande såväl byggnads- som driftkostnader.

I fråga om byggnader föreslås, att statsbidrag enligt nuvarande grunder

skall utgå även för bestridande av kostnaderna för uppförande av växthus

ävensom andra ekonomiutrymmen, vilka äro undervisningslokaler.

Beträffande statsbidrag till täckande av driftkostnader föreslås, att grundbidraget

till trädgårdsskola med två parallella huvudlinjer skall utgöra

10 000 kronor för år. Därest vid dylik trädgårdsskola anordnas annan kombination

av kurser än den som kommittén föreslagit, bör dock bidragets

grundbelopp bestämmas av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall. I fråga om

Norrlands trädgårdsskola, där endast en kurslinje avses skola finnas, bör

vidare grundbidraget ändock uppgå till 10 000 kronor för år.

Förutom nu nämnda grundbidrag bör utgå ett tilläggsbidrag av en krona

för varje elev och kursdag.

Yttranden. De föreslagna ändringarna i bidragsbestämmelserna ha tillstyrkts

av lantbruksstyrelsen. Även styrelsen för Norrlands trädgårdsskola har uttalat

tillfredsställelse med förslaget, såvitt det rör sagda skola. Lantbruksakademien

har anfört, att förslaget innebure en avsevärd förbättring, såvitt

anginge akademiens trädgårdsskola. Statsbidrag borde dock kunna utgå

även för hållande av växtsortiment samt för vård av park och yttre anläggningar,

eftersom dylik verksamhet direkt tjänade undervisningen och

därför icke kunde eftersättas.

5 Bihang till riksdagens protokoll 19b9. I samt. Nr 79.

opaginerad Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Statskontoret har avstyrkt, att statsbidrag skulle utgå till bestridande av

kostnader för uppförande av växthus och vissa andra ekonomilokaler. Som

skäl härför har ämbetsverket framhållit, att dylika lokaler i huvudsak användas

för den ekonomiska driften och att kostnaderna för dem liksom

hittills borde bestridas av den löpande rörelsen. Beträffande den ifrågasatta

ändringen av bestämmelserna om statsbidrag till täckande av driftkostnader

har statskontoret framhållit, att samma regler borde gälla för trädgårds-

och fruktodlarskolor som för lantbruksundervisningsanstalter. Resultatet

av utredningen rörande yrkesutbildning inom jordbruk och skogsbruk

borde därför avvaktas, innan ställning toges till denna del av kommitténs

förslag.

Trädgårdsbokföringens ordnande.

Kommittén. Inom trädgårdsavdelningen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut finnes en driftsekonomisk byrå med uppgift att handlägga

trädgårdsekonomiska frågor och att mot särskild taxa, som fastställes av

lantbruksstyrelsen, biträda trädgårdsodlare med bokslut, självdeklarationer

in. m.

Kommittén föreslår, att trädgårdsbokföringen skall utvidgas genom inrättande

av ännu en trädgårdsekonomisk byrå. Den nya byrån föreslås

förlagd till lantbruksakademiens trädgårdsskola.

Vidare anför kommittén, att byråerna böra få en friare ställning än byrån

inom Alnarpsinstitutet hittills haft. De böra få disponera löpande inkomster,

så att de vid behov kunna utvidga verksamheten. Byråerna böra äga

fritt åtaga sig bokföringsuppdrag och andra därmed sammanhängande uppdrag.

Avgifterna för utförda uppdrag böra även i fortsättningen fastställas

av lantbruksstyrelsen men anpassas så, att de täcka de löpande kostnaderna.

Läraren i trädgårdsekonomi bör ha till tjänsteåliggande att vid sidan av

undervisningen förestå den trädgårdsekonomiska byrån. Byråns föreståndare

bör alltså avlönas med statsmedel, övrig personal bör avlönas genom

inkomster av byråns verksamhet.

De båda trädgårdsekonomiska byråerna böra utrustas så, att var och en

av dem kan åtaga sig 125 bokföringsuppdrag för år. För en dylik byrå

erfordras ett rum åt föreståndaren och därutöver erforderliga utrymmen åt

övrig personal. Skolorna böra utan kostnad för byrån tillhandahålla erforderliga

kontorsutrymmen. För att en ny byrå skall komma till stånd bör

statsbidrag utgå till dess utrustning med vissa kontorsinventarier.

Yttranden. Kommitténs förslag har tillstyrkts av lantbruksstyrelsen och

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund. Däremot har Kristianstads läns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott avstyrkt förslaget om inrättande

av ytterligare en trädgårdsekonomisk byrå. Utskottet har därvid anfört, att

ett betydligt större material än hittills måste ställas till förfogande för träd
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

67

gårdsekonomiska beräkningar. Därvid borde emellertid de redan befintliga,

av Sveriges lantbruksförbund och hushållningssällskapen bedrivna bokföringsbyråerna

anlitas. Dessa hade tillgång till sakkunnig personal, vilket

borde kunna göra det lättare att få fram riktiga beräkningar än vad som

skulle bliva fallet, om en helt ny organisation skulle behöva byggas upp för

ändamålet.

Fruktodlarskola.

Kommittén. Kommittén har i enlighet med sina direktiv undersökt behovet

av ännu en fruktodlarskola utöver den, som enligt beslut vid 1946 års riksdag

skall inrättas i Urshult. Rörande denna fråga har kommittén uttalat,

att med inrättande av ytterligare en fruktodlarskola borde anstå, till dess den

beslutade skolan i Urshult varit i verksamhet så lång tid, att man hunnit

bilda sig en uppfattning om lämpligheten av denna skolform och intresset

för denna. Frågan om utvidgad undervisning i fruktodling borde alltså

upptagas till särskilt övervägande i framtiden. Därvid borde närmare undersökas,

om det vore motiverat att upprätta ännu en fruktodlarskola eller

om ytterligare en frukt- och bärodlingslinje med plantskoleskötsel inom

trädgårdsskolornas system vore mer av behovet påkallad.

Kommittén har vidare ingått på vissa frågor rörande organisationen av

fruktodlarskolan i Urshult. Rörande skolans uppgifter har kommittén framhållit

att skolan, utöver vad som anförts i propositionen nr 114/1946, bör

ha till uppgift att meddela kunskap om frukt- och bärodlingens grunder

åt personer, som äro sysselsatta i förvärvsmässigt bedrivna fruktodlingar.

Huvudkurs vid fruktodlarskola bör enligt kommittén förläggas till tiden

15 februari—15 december samt omfatta lägst 15 och högst 25 elever. Ny

kurs bör anordnas varje år. Undervisningen bör omfatta 1 440 lektions-,

demonstrations- och övningstimmar. Under tider, då praktiskt arbete ej ingår

i undervisningen, bör denna genomsnittligt omfatta 6 timmar för dag

eller 36 timmar för vecka. Då övningar pågå eller eleverna utföra praktiska

uppgifter, bör undervisningen börja och sluta samtidigt med övriga arbeten

i trädgården. Den genomsnittliga arbetstiden för hela kursen skulle på

så sätt komma att uppgå till 40 timmar i veckan.

För att bestrida undervisningen böra anställas en föreståndare och en

ämneslärare. Vid fastställandet av dessa befattningshavares undervisningsskyldighct

bör hänsyn tagas till skolans karaktär. Ämnesläraren bör ha

samma undervisningsskyldighet som ämneslärare vid trädgårdsskola, vilken

ej förestår fackavdelning, d. v. s. minst 30 timmar för vecka.

Behovet av specialkurser kan ej anses bliva täckt enbart genom de kurser,

som kunna komma att anordnas vid trädgårdsskolorna. Dylika kurser

böra därför även inläggas i fruktodlarskolans program. Därigenom skulle

även dennas lokaler och resurser i övrigt kunna fullt utnyttjas.

För att biträda vid demonstrationer och övningar samt för att tjänstgöra

som förman i skolträdgården bör även en instruktör anställas. Till avlö
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

nande av denne bör statsbidrag utgå enligt de grunder, som kommittén föreslagit

för instruktörer vid de statsunderstödda trädgårdsskolorna.

Undervisningen vid fruktodlarskola bör ha till syfte att lära eleverna olika

fruktodlingsarbetens utförande. De praktiska arbetena böra emellertid liksom

vid trädgårdsskolorna ingå som ett organiserat led i undervisningen.

Eleverna böra icke utföra andra arbeten än sådana, som ha värde för deras

utbildning. Rena grov- och rutinarbeten böra följaktligen utföras av annan

personal. Undervisningen bör bestå av lektioner, demonstrationer och övningar.

Sökande till fruktodlarskolas huvudkurs bör för att bliva antagen som

ordinarie elev ha uppnått 18 års ålder samt ha minst ett års praktik i fruktodlingsföretag.

Om sökandens praktik varit förlagd till kombinerat fruktodlings-

och jordbruksföretag, bör två års praktik fordras.

Då fruktodlarskola icke kan påräkna inkomster av elevernas arbete, böra

dessa betala för kost och logi samt erhålla stipendier i den ordning, som

gäller för elever vid lantmannaskola.

Beträffande statsbidrag till avlönande av föreståndare och lärare vid fruktodlarskola

bör i tillämpliga delar gälla vad kommittén föreslagit i fråga om

föreståndare och lärare vid trädgårdsskola.

Statsbidrag till täckande av fruktodlarskolas driftkostnader bör utgå med

ett fast årligt grundbidrag om 5 000 kronor och ett tilläggsbidrag å 1 krona

för elev och lärodag.

Yttranden. Lantbruksstyrelsen har förklarat sig icke kunna dela kommitsel.

Vidare förelåge ett omedelbart behov av ytterligare en fruktodlarskola,

vore beroende av organisationen av trädgårdsskolorna. Styrelsen har i stället

uttalat, att vid en till Mälardalen förlagd trädgårdsskola borde finnas,

förutom en annan linje, en frukt- och bärodlingslinje med plantskoleskötténs

uppfattning, att frågan om inrättande av ytterligare en fruktodlarskola

förlagd till Rånna i Skaraborgs län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott i Skaraborgs län har erinrat

om att sällskapet vid upprepade tillfällen deklarerat sitt stora intresse för

skapandet av möjligheter till trädgårdsundervisning på sin egendom Rånna.

För lämpligheten av Rånna såsom plats för en fruktodlarskola förelåge klara

uttalanden från bland annat lantbruksstyrelsens sida. Enligt utskottets

mening kunde tillkomsten av en sådan skola vara ett steg i den riktning,

som dåvarande chefen för jordbruksdepartementet angivit i direktiven för

kommittén. Även Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund har påpekat

vikten av att en fruktodlarskola vid Rånna snarast skulle komma till stånd.

Om förläggningen av en ytterligare fruktodlarskola har Kristianstads läns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott uttalat, att det skulle vara lämpligare

att placera en fruktodlingsskola i närheten av något fruktodlingsdistrikt

inom de ur fruktodlingssynpunkt gynnsammaste delarna av landet

än att placera den längre norrut. Under alla omständigheter kunde det ej

vara förnuftigt att eventuellt förlägga en ytterligare fruktodlarskola ännu

längre norr ut än den planerade skolan i Urshult.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 79.

69

Departementschefen.

Trädgårdsnäringen har under senare år ökat mycket kraftigt i betydelse

och omfattning. Belysande för dess betydelse ur ekonomisk synpunkt är

att, enligt en av kommittén återgiven beräkning, saluvärdet av trädgårdsnäringens

produktion år 1943 uppgick till närmare 375 miljoner kronor eller

ungefär 19 procent av värdet av den totala jordbruksproduktionen samma

år. Expansionen inom näringen åskådliggöres exempelvis av att från

år 1932 till år 1943, då den senaste trädgårdsinventeringen ägde rum, arealen

för odling under glas i det närmaste fördubblats och av att enbart växthusarealen

sistnämnda år var större än den sammanlagda växthus- och

bänkgårdsarealen år 1937. Ehuru exakta siffror rörande utvecklingen under

tiden därefter ej finnas tillgängliga, råder det intet tvivel om att en

mycket kraftig ökning ägt rum även efter år 1943.

Den nu angivna utvecklingen, vilken ännu ej torde vara på långt när avslutad,

har bland annat aktualiserat näringens utbildningsfrågor. En god

yrkesutbildning är här av utomordentligt stor betydelse både för arbetare

och för företagare och arbetsledare. Genom den kvantitativa expansion, som

näringen undergått, har behovet av dylik utbildad arbetskraft blivit allt

större. Samtidigt har produktionen vid de olika trädgårdsföretagen blivit

alltmer specialiserad, vilket medfört krav på en specialisering även av yrkesutbildningen.

De förslag, som framlagts av 1946 års trädgårdsundervisningskommitté,

syfta till att anpassa undervisningen ävensom forsknings- och försöksverksamheten

på trädgårdsnäringens område efter de krav, som numera måste

ställas på dem.

Vissa av förslagen förutsätta för sitt förverkligande omfattande och kostnadskrävande

byggnadsarbeten. Särskilt gäller detta de förslag, som beröra

trädgårdshögskolan samt statens trädgårdsförsök. Även i fråga om den

lägre trädgårdsundervisningen har kommittén emellertid räknat med förhållandevis

stora nybyggnader och ombyggnader.

Det synes av kända skäl icke möjligt att nu genomföra mer än en ringa

del av det byggnadsprogram, som kommittén framlagt. Under sådana förhållanden

kan det givetvis ifrågasättas om ej med behandlingen av kommitténs

förslag i dess helhet borde få anstå, till dess läget på byggnadsmarknaden

lättat något. Vid övervägandet av denna fråga har jag emellertid

kommit till den uppfattningen, att ett sådant uppskov icke är nödvändigt

eller ens lämpligt. Beträffande de delar av förslagen, som måhända ha

den största omedelbara praktiska betydelsen, nämligen lärlingsutbildningen

och den lägre trädgårdsundervisningen, synes det nämligen möjligt att åstadkomma

ej oväsentliga förbättringar utan alltför stora investeringar i byggnadsföretag

och även i övrigt utan alltför stora kostnader för det allmänna.

Med anordnandet av högskolemässig trädgårdsundervisning måste däremot

enligt min åsikt, med hänsyn till de betydande investeringar ett genomförande

av detta förslag skulle kräva, tills vidare anstå. Någon förflyttning av sta
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

tens trädgårdsförsöks huvudstation torde under sådana förhållanden ej heller

för närvarande böra övervägas. Denna huvudstation bör alltså tills vidare

kvarligga i Alnarp. Däremot bör på grundval av kommitténs förslag verksamheten

vid statens trädgårdsförsök kunna utvidgas något i avbidan på

en mera fullständig upprustning av denna institution.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de förslag, som

kommittén framlagt, torde jag få övergå till en närmare behandling av

dessa.

Vad först gäller lärlingsutbildningen är det uppenbarligen, med hänsyn

till den betydelse, som tillgången på utlärd arbetskraft har för trädgårdsnäringen,

av vikt, att denna fråga löses på ett tillfredsställande sätt. Jag

delar kommitténs uppfattning, att den praktiska lärlingsutbildningen i huvudsak

är en arbetsmarknadsfråga, vilken såvitt möjligt bör lösas av parterna

utan statens ingripande. De åtgärder, som dessa, på sätt framgår av

kommitténs betänkande, nu vidtagit för detta ändamål, synas därför böra

hälsas med tillfredsställelse.

Av den uppfattning, åt vilken jag nu givit uttryck, följer, att statsmakterna

enligt min mening i och för sig ej ha anledning att taga ställning till

frågan om lärlingstidens längd. Spörsmålet får emellertid betydelse i detta

sammanhang, därest genomgången lärlingsutbildning anses skola kvalificera

till inträde i trädgårdsskola. Jag vill med anledning därav framhålla,

att den tänkta lärlingstiden av fyra år enligt min åsikt är lämpligt avvägd,

då man önskar att lärlingstiden skall giva en grundlig och allsidig

praktisk yrkesutbildning.

Om det sålunda icke synes påkallat, att statsmakterna skola vidtaga några

direkta åtgärder i fråga om den praktiska lärlingsutbildningen, torde förhållandet

vara ett annat beträffande den teoretiska lärlingsutbildningen.

Värdet av den praktiska lärlingsutbildningen kan nämligen enligt min mening

ökas betydligt, om densamma på lämpligt sätt kombineras med teoretisk

utbildning. Att öppna möjlighet härtill synes vara en uppgift för det

allmänna. Jag finner det därför lämpligt, att statsmakterna skola medverka

till anordnande av undervisningskurser för trädgårdslärlingar.

Beträffande formerna för dylika kurser samt kursernas innehåll och finansiering

kan jag biträda vad kommittén föreslagit. Kurserna böra sålunda

ingå som ett permanent led i de statliga och statsunderstödda trädgårdsskolornas

undervisning. I den mån behov därav visar sig föreligga,

böra dylika kurser vidare kunna anordnas vid statsunderstödda lärlingsoch

yrkesskolor ävensom vid andra lämpliga undervisningsanstalter. Man

torde emellertid få räkna med att det i en del fall ej kommer att bliva

möjligt för lärlingarna att genomgå lärlingskurser vid fast skola. Vederbörande

bör då kunna förvärva motsvarande kunskapsmått genom studier

per korrespondens, kompletterade med kortare muntliga instruktions- och

repetitionskurser. Det synes mig emellertid icke nödvändigt att på sätt kommittén

föreslagit binda den teoretiska undervisningen till vissa perioder av

lärlingsutbildningen. Det väsentliga är att lärlingen bibringas ett önskvärt

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

71

mått av praktisk och teoretisk utbildning och såsom mera sekundärt framstår,

när under lärlingstiden de teoretiska kunskaperna inhämtas.

Enligt kommitténs förslag skulle överstyrelsen för yrkesutbildning utgöra

tillsynsmyndighet för den teoretiska lärlingsutbildningen i trädgårdsfacket.

I avbidan på statsmakternas ställningstagande till frågan om ledningen

av den statliga verksamheten för yrkesutbildning på jordbrukets

område finner jag det emellertid icke lämpligt, att tillsynen över trädgårdsutbildningen

nu skall överföras från lantbruksstyrelsen till annat organ.

Lantbruksstyrelsen bör alltså, till dess beslut fattats i nämnda fråga,

utgöra tillsynsmyndighet för ifrågavarande teoretiska lärlingsutbildning.

Kommitténs förslag rörande undervisningen vid de teoretiska lärlingskurserna

synes lämpligt avvägt. Det bör emellertid ankomma på lantbruksstyrelsen

att närmare överväga denna fråga. På sätt överstyrelsen för yrkesutbildning

framhållit, bör lantbruksstyrelsen därvid samråda med nämnda

myndighet, särskilt såvitt gäller kurser, vilka skola anordnas vid statsunderstödda

yrkes- och lärlingsskolor.

Kommitténs förslag i fråga om statsbidrag för anordnande av teoretiska

lärlingskurser samt till deltagare i dylika kurser anser jag böra godtagas

med allenast ett par jämkningar. Jag anser nämligen, att stipendium till

deltagare i repetitions- och instruktionskurs bör utgå enligt samma grunder,

som jag vid framläggande av förslag till ordnandet av den lägre lantbruksundervisningen

ämnar föreslå för deltagare i småbrukarkurs, nämligen

med dels ett grundstipendium av tre kronor för dag, dels efter behovsprövning

ett tilläggsstipendium av högst nio kronor för familjeförsörjare och

fyra kronor för annan deltagare. Å andra sidan anser jag det icke lämpligt

att, såsom kommittén föreslagit, bidrag med den del av resekostnaden, som

överstiger 100 kronor för läsår, skall utgå till deltagare i trädgårdslärlingskurser

vid fasta skolor. Dylika kurser skola nämligen i viss utsträckning

förläggas till kommunala yrkesskolor, och lärlingar från en del andra yrkesområden,

som undervisas vid dessa skolor, åtnjuta icke resekostnadsbidrag.

Då dessutom trädgårdsnäringens huvudorganisationer i förut omförmälda

överenskommelse om lärlingsavtal ha enat sig om att arbetsgivaren

i skälig omfattning bör bidraga till kostnaderna för lärlingsundervisningen,

synes i de fall, där resekostnaden skulle bliva alltför betungande, möjlighet

föreligga att lösa denna fråga utan statens medverkan.

Undervisningen vid trädgårdsskolorna bör liksom hittills ha till uppgift

att utbilda företagare och arbetsledare för näringen.

I yttrandena ha delade meningar kommit till uttryck beträffande kommitténs

förslag, att denna utbildning skall omläggas så, alt eleverna ej längre

skola deltaga i grov- och rutinarbeten för skolans räkning. Ställningstagandet

till denna fråga erbjuder även vissa svårigheter. Jag finner det å ena

sidan klart, alt kommitténs förslag innebär betydande fördelar. Det måste

enligt min mening anses riktigt, att den grundläggande praktiska utbildningen

såvitt möjligt skall ske genom praktiskt förvärvsarbete och att ut
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

bildningen vid trädgårdsskolorna skall avse att giva den huvudsakligen teoretiska

utbildning, kombinerad med demonstrationer och övningar in. in.,

vilken erfordras som påbyggnad av den praktiska yrkesfärdigheten. Såväl

ur elevernas som ur det allmännas synpunkt synes det även vara fördelaktigt,

om utbildningstiden vid trädgårdsskolorna kan förkortas. Härigenom

minskas kostnaderna och givas samtidigt ökade möjligheter att utnyttja

trädgårdsskolorna för kortare kurser av olika slag. Å andra sidan kan det

måhända föreligga en viss risk för att lärlingarna i en del fall, särskilt i

Norrland, komma att ha svårigheter att under lärlingstiden få en så allsidig

praktisk utbildning, som förutsättes i betänkandet. Detta förhållande

skulle tala för att det skulle vara av ett visst värde, om elevtiden vid trädgårdsskolorna

delvis finge användas till att låta eleverna deltaga i grov- och

rutinarbeten och denna tid på så sätt även i viss mån finge karaktären av en

kompletterande lärlingsutbildning. Sistnämnda farhågor böra dock enligt

min mening ej tillmätas avgörande betydelse, särskilt som lärlingsutbildningen

ju avses skola ske på olika arbetsplatser. Att, såsom lantbruksstyrelsen

ifrågasatt, bibehålla den hittillsvarande praktisk-teoretiska utbildningen

vid sidan av den av kommittén föreslagna utbildningsformen synes vidare

ej lämpligt bland annat med hänsyn till att den förra torde komma att

visa sig mindre tilldragande för eleverna och även lätt kan komma att uppfattas

såsom mindre kvalificerande. Jag ansluter mig därför till kommitténs

ståndpunkt, att utbildningen vid trädgårdsskolorna bör omläggas så, att

grov- och rutinarbetena skola utgå och utbildningen i fortsättningen komma

att utgöras av lektioner, demonstrationer, arbetsövningar och exkursioner.

Samtidigt bör utbildningen specialiseras. Vad arbetsövningarna angår, må

anmärkas, att dessa böra organiseras som ett led i undervisningen och icke

under hänsynstagande till behovet av arbetskraft i trädgårdens handelsrörelse.

Skolorna böra följaktligen icke längre kunna räkna med att få någon

egentlig inkomst av elevernas arbete. Detta motiverar vissa ändringar såväl

i grunderna för statsbidrag till trädgårdsskolor som i bestämmelserna om

stipendier till elever in. m. Till dessa frågor torde jag få återkomma senare.

Bortfalla grov- och rutinarbetena bör kurstiden, även om den teoretiska

utbildningen utvidgas, kunna förkortas ej oväsentligt. Kommittén har även

föreslagit en förkortning med drygt åtta månader. Enligt dess förslag skall

nämligen huvudkurs börja den 1 november och sluta i senare delen av februari

andra året efter det, då kursen började. Varje huvudkurs skulle då

omfatta 2 160 lektions-, demonstrations-, övnings- och exkursion stimmar, vilket

innebär en betydande ökning i förhållande till antalet timmar i nu gällande

undervisningsplaner.

Förslaget om kurstidens längd betyder bland annat, att dubbla kurser

skulle pågå vid trädgårdsskolorna under närmare fyra månader varje år.

För att förslaget skall kunna genomföras kräves, att skolornas utrymmen

såväl i fråga om undervisningssalar som i fråga om bostäder åt elever in. m.

dimensioneras efter behovet under de tider av året, då dubbla kurser pågå.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungi. Maj.ts proposition nr 79.

Kommittén har emellertid räknat med att under övriga tider av året de lärarkrafter

och de utrymmen, som ej äro upptagna av huvudkurser, skulle

komma att tagas i anspråk för teoretiska lärlingskurser samt för kortare specialkurser

av olika slag.

Såsom redan nämnts, delar jag kommitténs uppfattning, att det med den

omläggning av själva utbildningen, som nu förordats, bör bliva möjligt att

avsevärt förkorta den nuvarande kurstiden. I ett yttrande har gjorts gällande

att kurstiden borde kunna nedskäras ända till ett år. Därvid har även

pekats på de fördelar en dylik förkortning skulle innebära bland annat genom

att lokalbehovet skulle minskas, eftersom olika kurser då ej skulle

pågå samtidigt. För min del finner jag emellertid kommitténs förslag till

undervisningsplan i huvudsak väl avvägt. Att bedriva utbildningen enligt

denna plan så intensivt, att hela detta program skulle kunna medhinnas på

ett år, synes ej möjligt. Ej heller kan jag förorda, att undervisningsprogrammet

skall beskäras i någon nämnvärd grad. Därigenom skulle enligt min

mening värdet av den föreslagna omläggningen allvarligt äventyras. Det förtjänar

även påpekas, att det, om kurstiden skulle bestämmas till allenast

ett år och skollokalerna, inbegripet elevbostäder, skulle anpassas därefter,

icke skulle bliva möjligt att jämte dessa huvudkurser anordna sådana teoretiska

lärlingskurser och kortare specialkurser, som kommittén föreslagit

och som enligt min mening komma att fylla eif verkligt behov.

Jag kan alltså godtaga kommitténs förslag i fråga om kurstidens längd

och undervisningens bedrivande. Förslaget bör emellertid i dessa delar allenast

betraktas som en norm, från vilken avvikelser böra kunna ske, i den

mån så finnes påkallat. Detsamma gäller förslaget om den tid, då huvudkurs

skall börja.

I princip kan jag även godtaga vad kommittén anfört angående elevantalet

vid huvudkurs. Jag vill emellertid understryka, att undantag från det stadgade

minimiantalet i vissa fall torde komma att visa sig nödvändiga. Särskilt

gäller detta trädgårdsskolan i Söråker, där det, såsom i det följande

skall beröras, redan av utrymmesskäl tills vidare icke torde bliva möjligt

att årligen antaga detta minimiantal elever.

Mot kommitténs förslag angående uppdelningen av huvudkurserna på

olika linjer har jag intet att erinra. Att, såsom i ett par yttranden ifrågasatts,

inrätta en allmän linje även för andra delar av landet än Norrland, synes

icke erforderligt.

Vad angår frågan om de anstalter, vid vilka den statliga eller statsunderstödda

trädgårdsskoleundervisningen i fortsättningen skall bedrivas, finner

jag i likhet med såväl kommittén som remissinstanserna det lämpligt alt

trädgårdsskolan vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ävensom

Norrlands trädgårdsskola i Söråker skola bibehållas. Vid Alnarp böra

årligen anordnas två huvudkurser, därav en med inriktning på frukt- och

bärodling med plantskoleskötsel samt en enligt växthus- och bänkodlings
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

linjen. Kursen vid Söråker torde böra utgöras av en allmän linje, anpassad

efter norrländska förhållanden.

Delade meningar ha i yttrandena kommit till uttryck rörande spörsmålen

om förläggningen av den skola, som nu bedrives av lantbruksakademien

vid Experimentalfältet, och om bibehållande av Adelsnäs trädgårdsskola såsom

statsunderstödd skola. Vad den förra frågan angår, synes det med

hänsyn till den omfattning, som trädgårdsodlingen har i Mälardalen, uppenbart,

att en trädgårdsskola bör upprätthållas inom detta område. Denna skola

bör vara så organiserad, att två huvudkurser enligt olika linjer kunna bedrivas

samtidigt. Den ena kursen bör på grund av den omfattning kulturerna

under glas ha i detta område vara inriktad på växthus- och bänkodling.

Den andra bör vara inriktad på trädgårdsanläggning. Att finna en lämplig

lörläggningsplats för denna trädgårdsskola erbjuder emellertid betydande

svårigheter. Skolan bör om möjligt ligga förhållandevis centralt. Samtidigt

böra byggnadskostnaderna ej bliva alltför stora eller alltför värdefull mark

tagas i anspråk. Att förlägga skolan eller del av denna till Bergianska trädgården

anser jag i likhet med kommittén icke böra ifrågakomma med hänsyn

särskilt till de stora kapitalinvesteringar, som en dylik förflyttning

skulle kräva. Mot kommitténs förslag, att man i stället skulle räkna med

att ha skolan kvar på sin nuvarande plats under en förhållandevis lång tid,

talar åter enligt min uppfattning den i flera remissyttranden kraftigt understrukna

synpunkten, att det med hänsyn till de anspråk på mark för

byggnadsändamål, som torde komma att uppställas i framtiden, icke kan

vara lämpligt att för någon längre tid binda användningen av ifrågavarande

område för trädgårdsskoleändamål. Jag anser därför den på längre sikt

lämpligaste lösningen vara, att den trädgårdsskola, som erfordras bland annat

för Mälardalens behov, lägges på annat ställe än Experimentalfältet.

Av de alternativ, som kommittén i detta sammanhang diskuterat, synes särskilt

tanken på att förlägga en trädgårdsskola till Svartsjö förtjäna närmare

övervägas. Enligt vad jag inhämtat av chefen för inrikesdepartementet torde

man kunna räkna med att tvångsarbetsanstalten å Svartsjö skall nedläggas

inom en relativt nära framtid och att byggnaderna där sålunda skola

bliva disponibla. Då den till anstalten hörande jorden, enligt vad kommittén

framhållit, är synnerligen lämplig för trädgårdsändamål och byggnaderna

även med fördel kunna användas för en trädgårdsskolas räkning,

skulle i så fall möjlighet finnas att för relativt låga kostnader anordna en

trädgårdsskola på en ur flera synpunkter lämplig plats. Det kan emellertid

nu icke med säkerhet förutses, när en sådan förflyttning kan bliva möjlig.

Det synes därför önskvärt att lantbruksakademiens trädgårdsskola på Experimentalfältet

tills vidare skall bibehållas som statsunderstödd trädgårdsskola

på sin nuvarande plats. Enligt vad jag under hand inhämtat är lantbruksakademien

även villig att fortfarande driva denna skola på de villkor

i fråga om statsbidrag till driften m. in., som jag skall angiva i det följande.

Därest huvudkurser anordnas i den utsträckning, som jag i det föregående

förordat, torde det aktuella behovet av skolanläggningar få anses fyllt.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

75

Jag finner det under sådana förhållanden icke erforderligt, att statsunderstöd

i fortsättningen skall utgå till Adelsnäs trädgårdsskola. Statsbidrag bör

dock lämnas enligt nu gällande grunder för de huvudkurser, som nu pågå

där.

Av samma skäl torde ej heller för närvarande böra övervägas att inrätta

en statsunderstödd trädgårdsskola i västra Sverige. Skulle det visa sig behövligt

att öka utbildningsmöjligheterna, torde emellertid, med hänsyn till

den betydelse som trädgårdsodlingen har i västra Sverige, detta i första

hand böra ske så, att en ny trädgårdsskola inrättas på lämplig plats i Västsverige.

I likhet med kommittén anser jag, att någon ändring i de statsunderstödda

trädgårdsskolornas ställning ej nu bör övervägas. Beträffande Norrlands

trädgårdsskola vill jag erinra om att det beslut, som vid 1948 års riksdag

fattades angående denna skola, innebar, att skolan skulle drivas som statsunderstödd

trädgårdsskola med landstinget i Västernorrlands län som huvudman.

Vad vidare gäller lantbruksakademiens trädgårdsskola, bär jag

nyss framhållit, att anordningen med en av akademien driven statsunderstödd

trädgårdsskola på Experimentalfältet bör anses som ett provisorium

i avbidan på att en lämpligare plats för en trädgårdsskola i Stockholmstrakten

blir disponibel. Med hänsyn härtill och då den nuvarande anordningen

med akademien såsom huvudman för skolan ej medfört några olägenheter

för det allmänna, synes anledning ej heller här finnas att nu ifrågasätta

någon ändring i huvudmannaskapet.

I motsats till kommittén finner jag det ej påkallat, att särskilda bestämmelser

skola meddelas i fråga om sammansättningen av styrelsen för statsunderstödd

trädgårdsskola. Beträffande Norrlands trädgårdsskola har frågan

om styrelsens sammansättning reglerats i det av Kungl. Maj :t godkända

avtal, genom vilket landstinget åtagit sig huvudmannaskapet för skolan.

Detta avtal innebär att Kungl. Maj :t genom lantbruksstyrelsen äger utse en

ledamot, tillika ordförande, i skolans styrelse jämte en suppleant för denne.

Någon ändring härvidlag torde ej nu böra övervägas. Ej heller synes anledning

föreligga att utfärda föreskrifter i fråga om styrelsen för lantbruksakademiens

trädgårdsskola.

Såsom tillsynsmyndighet för lägre trädgårdsundervisning torde, i avbidan

på det slutliga ställningstagandet till frågan om den centrala organisationen

av lantbruksundervisningen, lantbruksstyrelsen såsom hittills böra

fungera.

I fråga om lärarpersonalen delar jag kommitténs uppfattning, att föreståndare

för trädgårdsskola liksom hittills bör ha till åliggande att jämte

undervisningen förestå skolträdgården och dennas handelsrörelse. Om det i

något fall skulle befinnas lämpligt alt ordna den ekonomiska förvaltningen

på annat sätt bör dock skolans huvudman ha möjlighet därtill. Ämneslärare

och extra ordinarie ämneslärare böra i regel ha att svara för fackavdelning

inom trädgården. Den lärare, vars huvudämne är trädgårdsekonomi,

bör i stället för fackavdelning förestå trädgårdsekonomisk byrå.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

Lärare, som icke förestår fackavdelning, bör åläggas mer omfattande undervisning.

Kommitténs förslag i fråga om omfattningen av föreståndares, ämneslärares

och extra ordinarie ämneslärares undervisningsskyldighet synes

likaså lämpligt avvägt. Jag anser sålunda undervisningsskyldigheten böra

bestämmas för föreståndare till minst 12, för ämneslärare med fackavdelning

till minst 20 och för ämneslärare utan fackavdelning till minst 30

timmar i veckan. Med anledning av vad som i vissa yttranden anförts om att

en dylik undervisningsskyldighet skulle bliva alltför betungande, vill jag

erinra om att det angivna timantalet avser icke blott lektioner på lärorummet

utan även demonstrationer, övningar och exkursioner.

I avbidan på den reglering av avlönings- och anställningsförhållandena

för lärarna vid lantbruksundervisningsanstalterna, varom utredning för

närvarande pågår inom finansdepartementet, torde kommitténs förslag till

reglering av semesterförhållandena för föreståndare och lärare vid de statsunderstödda

skolorna icke nu böra upptagas till avgörande.

För behörighet till befattning som föreståndare eller ämneslärare vid

trädgårdsskola skulle enligt kommitténs förslag fordras, att vederbörande

genomgått trädgårdshögskola. Jag har redan förklarat, att enligt min mening,

i avvaktan bland annat på att situationen på byggnadsmarknaden skall

lätta, frågan om inrättande av en trädgårdshögskola tills vidare bör uppskjutas.

Det synes emellertid önskvärt att garantier skapas för att trädgårdsskolorna

skola erhålla kompetenta befattningshavare. I enlighet härmed

anser jag, att tills vidare såsom villkor för att sökande skall kunna antagas

som föreståndare eller ämneslärare vid trädgårdsundervisningsanstalt

bör uppställas, att sökanden utexaminerats från den högre trädgårdskursen

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Efter lantbruksstyrelsens

prövning bör dock kunna godtagas även examen från högre trädgårdsundervisningsanstalt

i utlandet eller på annat sätt styrkt saklig kompetens.

I övrigt böra för här ifrågavarande befattningshavare uppställas

samma kompetenskrav som de, vilka gälla för föreståndare och ämneslärare

vid lantbruksundervisningsanstalt.

Någon ändring i lönegradsplaceringen för föreståndaren för trädgårdsavdelningen,

föreståndaren för driftsekonomiska byrån samt ämneslärarna

inom trädgårdsavdelningen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

bör nu ej övervägas med hänsyn till att, som nedan nämnes, denna

lärarpersonal tills vidare bör ha att som tjänsteåliggande bestrida viss undervisning

även vid högre trädgårdskursen.

Vad angår antalet ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare vid trädgårdsskolorna

kan jag godtaga kommitténs förslag med den ändringen, att

vid Norrlands trädgårdsskola statsbidrag åtminstone tills vidare torde böra

utgå även för avlönande av en extra ordinarie ämneslärare.

En viktig nyhet utgör förslaget om statsbidrag till avlönande av särskilda

instruktörer. Rörande detta förslag vill jag för min del framhålla, att det,

särskilt vid demonstrationer och övningar, uppenbarligen är till gagn för

undervisningen, om lärarna kunna biträdas av väl utbildade och erfarna

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

77

instruktörer. Omlägges undervisningen så, att eleverna ej längre skola sysselsättas

med grov- och rutinarbeten, synes det likaså i och för sig riktigt,

att skolorna ej skola belastas med kostnader för den handledning vid undervisningen,

som kan komma att lämnas av förmän och annan för trädgårdsdriften

avsedd personal. Innan undervisningen enligt de nya linjerna kommit

igång, erbjuder det emellertid mycket stora svårigheter att uppskatta

omfattningen av den handledning, som kan erfordras härvidlag. Därest med

förslaget skulle avses nyanställande av instruktörspersonal, måste även

detta i nuvarande läge ingiva betänkligheter. Jag kan därför icke för närvarande

biträda detta förslag. Med hänsyn till att instruktörerna avsetts

skola fullgöra även viss undervisningsskyldighet böra emellertid möjligheterna

att erhålla statsbidrag till avlönande av speciallärare ökas.

I likhet med kommittén anser jag det icke behövligt att bibehålla systemet

med extra elever vid trädgårdsskola. Ifråga om förutsättningarna för

antagande till ordinarie elev vid trädgårdsskolas huvudkurs kan jag likaså

i huvudsak godtaga kommitténs förslag. Dock bör enligt min mening minimiåldern

ulan olägenhet kunna sänkas till 20 år. Vidare ansluter jag mig

till den uppfattning, som Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

uttalat i fråga om kravet på teoretisk förutbildning.

Kommittén har ifrågasatt viss ändring av bestämmelserna om statsbidrag

till byggnader vid trädgårdsskola, innebärande att statsbidrag skulle

kunna utgå för uppförande av växthus och vissa andra ekonomilokaler.

Därest den av mig förut förordade omorganisationen av den statsunderstödda

trädgårdsskoleverksamheten genomföres, kommer emellertid åtminstone

tills vidare den enda skola, där frågan om statsbidrag till byggnader

kan bliva aktuell, att vara lantbruksakademiens trädgårdsskola. Då frågan

om den framtida förläggningen av denna skola lämnats öppen, torde emellertid

lämpligheten av att lämna statsbidrag till uppförande av växthus och

andra ekonomilokaler å skolans nuvarande förläggningsplats böra prövas

från fall till fall. Jag anser därför någon ändring på denna punkt för närvarande

icke påkallad.

Kommitténs förslag rörande grunderna för statsbidrag till driftkostnader

anser jag böra godtagas.

Vad angår kommitténs förslag om trädgårdsbokföringens ordnande, vill

jag framhålla, att en rationellt upplagd bokföring är av stor betydelse för

trädgårdsnäringen särskilt med hänsyn till att först därigenom öppnas

möjlighet till effektiva driftsanalyser. Den driftsekonomiska byrå, som

under ett antal år varit i verksamhet inom Alnarps lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitut, har också från trädgårdsodlarnas sida mötts med

sådant intresse, att byrån med nuvarande organisation icke kan mottaga

alla bokföringsuppdrag, som erbjudas den. En utvidgning av verksamheten

är därför av behovet påkallad. Möjlighet härtill synes enklast kunna skapas

på så sätt, att byrån medgivcs rätt att använda inflytande arvoden för alt

bestrida avlöningskostnader åt annan personal än föreståndaren ävensom

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

för att gälda byråns omkostnader. Från kostnaderna för erforderliga lokaler

(inbegripet värme och lyse) torde dock böra bortses i detta sammanhang.

Lämnas ett dylikt medgivande böra givetvis i institutets stat medel ej vidare

beräknas för avlönande av annan personal än föreståndaren, eller för täckande

av omkostnader för annat än värme och lyse. Institutsstyrelsen torde

böra beakta detta spörsmål vid uppgörande av statförslagen för budgetåret

1950/51, så att en sådan anordning kan genomföras från och med

nämnda budgetår. I detta sammanhang må anmärkas, att byrån i fortsättningen

torde böra benämnas trädgårdsekonomisk byrå.

I likhet med kommittén anser jag det vidare önskvärt, att en trädgårdsekonomisk

byrå skall upprättas även vid lantbruksakademiens trädgårdsskola.

Den kontakt med trädgårdsnäringens ekonomiska problem, som därigenom

erhålles, torde nämligen avsevärt öka möjligheterna att lämna en

god utbildning i trädgårdsekonomi. Läraren i trädgårdsekonomi bör, såsom

förut nämnts, utan särskild ersättning förestå denna byrå och leda arbetet

å densamma. Till anskaffande av erforderliga kontorsinventarier å byrån

torde, såsom kommittén föreslagit, statsbidrag böra utgå. Jag finner det

dock tillräckligt, om detta bidrag bestämmes till 50 procent av anskaffningskostnaden.

I övrigt bör statsbidrag ej utgå för byråns drift. Att lantbruksstyrelsen

skulle fastställa avgifterna för utförda uppdrag finner jag icke

erforderligt.

Vad till slut angår de av kommittén berörda frågorna om fruktodlarskolor

finner jag i likhet med kommittén det icke påkallat, att man, innan

den enda hittills beslutade statsunderstödda fruktodlarskolan kommit till

stånd, tager ställning till frågan om inrättande av ytterligare någon dylik

skola. Jag är sålunda icke för närvarande beredd att förorda, att medel

skola anvisas för upprättande av ännu en fruktodlarskola. Vad kommittén

föreslagit i fråga om organisationen av den planerade fruktodlarskolan i

Urshult samt om undervisning och inträdesfordringar vid denna, föranleder

ingen erinran från min sida. Likaså kan jag godtaga vad kommittén

uttalat om stipendier till eleverna samt om statsbidrag till avlönande

av föreståndare och lärare ävensom till täckande av skolans driftkostnader

med den ändringen, att statsbidrag ej bör utgå till avlönande av särskild

instruktör. Beträffande skälen härför torde jag få hänvisa till vad

jag tidigare anfört vid behandlingen av kommitténs förslag om statsbidrag

till avlönande av instruktörer vid statsunderstödda trädgårdsskolor.

Då fruktodlarskolan vid Urshult icke kan beräknas komma att börja sin

verksamhet under budgetåret 1949/50 torde någon medelsanvisning för

skolan icke erfordras för sagda budgetår.

Kommittén har för genomförande av sitt förslag till omorganisation a\

den lägre trädgårdsundervisningen som förut anförts framlagt ett omfattande

byggnadsprogram. I nuvarande läge torde det icke vara möjligt att

förverkliga detta. Beträffande de byggnadsarbeten, som föreslagits för lant
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

79

bruksakademiens trädgårdsskola, tillkommer dessutom den omständigheten,

att det med hänsyn till ovissheten om den tid, under vilken skolan kan

komma att kvarligga vid Experimentalfältet, icke synes lämpligt att i byggnadsarbeten

för skolans räkning investera belopp av den storleksordning,

som kommittén förutsatt. Jag har därför övervägt möjligheterna att tillgodose

de mest trängande behoven genom utförande allenast av mindre omfattande

byggnadsarbeten. Detta synes kunna ske i viss mån efter de linjer,

som angåvos i en av dåvarande statssekreteraren B. Näsgård år 1945 verkställd

utredning angående omorganisation av den lägre trädgårdsundervisningen.

Enär statens jordbruksförsök i enlighet med riksdagens beslut år

1948 från och med ingången av budgetåret 1949/50 skola flytta från sina

nuvarande lokaler vid Experimentalfältet till Ultuna, bliva nämligen dessa

lokaler disponibla. De synas då med fördel kunna användas för att skapa

ökade utrymmen åt trädgårdsskolan. I den huvudbyggnad som nu disponeras

av statens jordbruksförsök (den s. k. zoologiska institutionen) kunna

efter smärre ändringar erhållas två lärosalar, ritsal, laboratorium, lärarrum

in. in. Den andra av statens jordbruksförsök disponerade byggnaden (den

s. k. botaniska institutionen) kan omändras till elevhem med plats för 22

elever. Av de staten tillhöriga villor vid Experimentalfältet, som bebos av befattningshavare

vid statens jordbruksförsök och som torde bliva disponibla

i samband med dessa befattningshavares flyttning till Uppsala, torde en

böra omändras till elevbostad med plats för omkring 20 elever och en till

lärarbostad jämte lokaler för trädgårdsekonomisk byrå. Slutligen bör den

akademien tillhöriga byggnad, vari för närvarande inrymmas lektionssalar,

matsal och kök, utvidgas så, att en matsal samt en samlings- och konferenssal

erhållas. Genom dessa ändringsarbeten skulle det oundgängliga

lokalbehovet för ett genomförande av den av mig förordade omorganisationen

bliva täckt.

Av ifrågavarande byggnadsarbeten torde de, som avse staten tillhöriga

byggnader, böra utföras på statsverkets bekostnad. Kostnaderna beräknas

uppgå till 145 000 kronor. Byggnaderna böra, i den mån så ej redan skett,

överföras till statens allmänna fastighetsfond och av byggnadsstyrelsen

upplåtas till akademien. Samtidigt bör akademien från anslag å riksstaten

beredas ersättning för hyresbeloppet. Kostnaden för underhåll av byggnaderna

bör bestridas av byggnadsstyrelsen över fastighetsfondens stat.

Med den sålunda tillskapade ordningen erhåller lantbruksakademiens

trädgårdsskola bostäder åt föreståndare jämte tre ämneslärare. Emellertid

har skolan författningsenligt skyldighet att sörja för bostäder åt samtliga

lärare. Detta kan för den fjärde ämnesläraren icke ske på annat sätt än

att denne får beredas bostad utom skolan, eftersom skolan icke kan få disponera

någon ytterligare staten tillhörig byggnad på platsen och uppförande

av en ny bostadsbyggnad icke bör komma i fråga. Det synes därför rimligt,

alt skolan av statsmedel erhåller ersättning med tre fjärdedelar av den hyra,

som skolan har atl utgiva för den fjärde lärarens bostad. För ändamålet

torde ett belopp av högst 2 000 kronor för år vara erforderligt.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

För ombyggnaden av akademiens skolbyggnad bör statsbidrag utgå enligt

gällande grunder, d. v. s. med tre fjärdedelar av byggnadskostnaden.

Denna beräknas belöpa sig till 70 000 kronor, varav alltså med statsmedel

böra bestridas 52 500 kronor.

Lantbruksakademien har i sitt yttrande framhållit, att om skolan skulle

kvarbliva vid Experimentalfältet, borde en uppgörelse ske mellan staten och

akademien rörande de ersättningar, som borde utgå till akademien, därest

skolan skulle nedläggas. Bland annat har akademien härvid avsett, att akademien

borde beredas gottgörelse för de investeringar, som akademien gjort

för uppförande av nya växthus. Med hänsyn till ovissheten om den tid, varunder

skolan kan komma att kvarligga vid Experimentalfältet, är det enligt

min mening icke lämpligt, att man redan nu skall taga ställning till frågan

om den ersättning, som kan böra utgå till akademien, därest den mark, som

nu är upplåten till trädgårdsskolan, skulle komma att tagas i anspråk för

annat ändamål eller skolan eljest skulle komma att upphöra såsom statsunderstödd

trädgårdsskola. Jag vill emellertid här framhålla, att det enligt

min mening är rimligt, att staten skall ersätta akademien för de utgifter,

som akademien kan ha haft för byggnader för skolverksamheten och för

vilka akademien med hänsyn till den tid, varunder de brukats, icke kan

anses ha erhållit täckning genom inkomster av trädgårdsrörelsen eller eljest.

Likaså förutsätter jag att, därest flyttning skulle bliva aktuell, beslut härom

skall fattas i så god tid, att akademien hinner vidtaga erforderliga åtgärder

för omläggning eller nedläggande av trädgårdsverksamheten. I samband

med att statens jordbruksförsök flyttas till Uppsala, bör den mark, som nu

disponeras för försöksverksamheten och som tidigare varit upplåten till

akademien, ånyo få disponeras av denna.

På grund av ovissheten om den tid, varunder lantbruksakademien kan få

disponera de till förfogande ställda byggnaderna, bör till akademien utgå

viss ersättning för anskaffande av inventarier för skolanläggningen jämte

den trädgårdsekonomiska byrån. Kostnaderna för dessa inventarier jämte

erforderliga kontorsinventarier för den trädgårdsekonomiska byrån ha beräknats

til) i runt tal 60 000 kronor, varav med statsmedel böra bestridas

hälften eller 30 000 kronor.

De totala engångskostnaderna för statsverket i samband med upprustningen

av lantbruksakademiens trädgårdsskola belöpa sig alltså till 227 500

kronor, varav 145 000 kronor komma på iordningställande av staten tillhöriga

byggnader, 52 500 kronor i statsbidrag till ombyggnad av lantbruksakademiens

skolbyggnad m. m. och 30 000 kronor som bidrag till anskaffande

av vissa inventarier.

Vad härefter angår Norrlands trädgårdsskola, åsyftar det byggnadsprograrn,

som kommittén framlagt, att skapa möjlighet att i denna skola mottaga

ett betydligt större antal elever än som för närvarande är möjligt. Enligt

vad som under hand uppgivits från skolans styrelse, kan det emellertid

antagas, att i vart fall under de närmaste åren antalet inträdessökande

icke kommer att bliva så stort, att någon dylik utvidgning är oundgängligen

erforderlig. Med hänsyn härtill torde det vara möjligt att utan större olä
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

81

Kungi. Maj:ts proposition nr 79.

genheter tills vidare avstå från den planerade utvidgningen. Som en allvarlig

brist i det nuvarande lokalbeståndet måste emellertid betecknas att

inga som helst samlings- eller dagrum för eleverna finnas. Ett samlingsrum

för eleverna kan dock provisoriskt anordnas genom inredande av en

del av vinden å den nuvarande elevbostaden. Kostnaden härför har beräknats

till högst 11 000 kronor. Detta belopp torde böra anvisas.

Därjämte bör det anslag å 60 000 kronor, vilket år 1948 beviljades för

vissa oundgängliga reparationsarbeten i samband med att Västernorrlands

läns landsting övertog skolan, men spärrats, frigivas. Detta belopp torde

med nuvarande prisläge böra uppräknas till 65 000 kronor, varför ytterligare

ett anslag å 5 000 kronor erfordras.

Vad slutligen angår Alnarps trädgårdsskola, torde, såsom kommittén

framhållit, erforderliga utrymmen för undervisningen kunna ordnas genom

allenast ändring i befintliga lokaler. Härjämte böra emellertid elevbostäderna

kompletteras, så att samtliga elever kunna hysas i internat. Jag vill erinra

om att redan 1947 års riksdag beviljade ett anslag på 295 000 kronor för

uppförande av en elevbostad för handelsträdgårdsmästarkursen jämte för

inredning 15 000 kronor. Dispositionen av beloppen spärrades emellertid genom

beslut av Kungl. Maj :t den 18 juli 1947. Kommittén har förutsatt, att

denna byggnad skulle uppföras och utökas med åtta dubbelrum för en

kostnad av 65 000 kronor. Detta förslag kan jag biträda liksom förslaget att

vidtaga viss ombyggnad av det s. k. slottet jämte inredningsarbeten och att

anskaffa erforderlig utrustning. Kostnaden härför skulle — utöver de år

1947 beviljade beloppen — med hänsyn även till förändringarna i prisläget

belöpa sig till sammanlagt 149 000 kronor.

Övriga av kommittén i detta sammanhang föreslagna byggnadsarbeten,

avseende Alnarps trädgårdsskola, kan jag däremot icke nu förorda.

B. Den högre trädgårdsundervisningen.

Kommittén. Kommittén anser, att vissa brister vidlåda den nuvarande

högre trädgårdsundervisningen. För avhjälpande av dessa brister föreslås,

att en särskild trädgårdshögskola skall inrättas. Denna trädgårdshögskola

bör ha till uppgift att meddela på vetenskaplig grund vilande undervisning

i syfte att utbilda olika befattningshavare och enskilda företagare inom näringen.

Därjämte bör vid trädgårdshögskolan vetenskapligt arbete bedrivas

och vetenskapsmän utbildas. Beträffande trädgårdshögskolans förläggning

har kommittén prövat fyra alternativ, nämligen dels att trädgårdshögskolan

skall utgöra en särskild linje vid lantbrukshögskolan, dels att den skall

utgöra en till Bergianska trädgården i Stockholm knuten fristående institution,

dels att den skall förläggas till Göteborg och dels slutligen att den

skall ligga kvar i Alnarp. Vid valet mellan dessa har kommittén stannat

Tör att förorda Alnarpsalternativet.

Kommittén har räknat med att minst 15 elever årligen skola intagas vid

trädgårdshögskolan.

(> Dihang till riksdagens protokoll 19^9. i saml. Nr 79.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Undervisningen vid trädgårdshögskolan föreslås skola vara treårig samt

uppdelad på två linjer, nämligen en odlingsteknisk linje och en trädgårdsarkitektlinje.

I de egentliga fackämnena bör undervisningen åsyfta att bibringa

de studerande vetenskaplig skolning. I övriga ämnen bör avses att

meddela sådana insikter, som erfordras för undervisningen i de egentliga

fackämnena eller för de studerandes framtida verksamhet som företagare eller

tjänstemän inom trädgårdsnäringen.

Vid trädgårdshögskolan böra kunna avläggas hortonomexamen respektive

trädgårdsarkitektexamen ävensom hortonomie licentiatexamen. Möjlighet bör

även beredas den, som så önskar, att vid trädgårdshögskolan utgiva och offentligen

försvara doktorsavhandling.

Undervisningen bör enligt kommittén bestridas av professorer, laboratorer,

biträdande lärare, speciallärare, förste assistenter och docenter.

I betänkandet föreslås, att följande lärartjänster skola finnas vid trädgårdshögskolan:
1

professur i trädgårdsodling,

1 » » trädgårdsbotanik (växtsystematik och ärftlighelslära),

1 » » trädgårdsanläggning (trädgårdsarkitektur),

1 > * trädgårdsekonomi (trädgårdsnäringens driftsekonomi med trädgårds
bokföring),

1 laboratorstjänst i kemi med geologi och marklära,

2 biträdande-lärarbefattningar i trädgårdsodling,

1 förste-assistentbefattning i trädgårdsbotanik,

1 » » » trädgårdsanläggning,

1 » » » trädgårdsekonomi,

1 » » » kemi med geologi och marklära,

1 amanuens i trädgårdsodling.

Härjämte erfordras viss trädgårdspersonal, teknisk personal och kontorspersonal.

Slutligen föreslås att två docentstipendier skola inrättas för huvudsakligen

forskningsändamål.

Yttranden. Behovet av att den högre trädgårdsundervisningen skall förstärkas

har allmänt vitsordats i yttrandena. I regel har även i yttrandena

tillstyrkts, att denna förstärkning, såsom kommittén föreslagit, skall ske i

form av inrättande av en trädgårdshögskola. Överstyrelsen för de tekniska

högskolorna har dock med hänsyn till det låga antal elever som beräknats

komma att finnas vid en sådan högskola funnit tiden icke vara inne att

inrätta en dylik högskola. Liknande synpunkter ha anförts av statskontoret.

Detta ämbetsverk har förordat att den högre trädgårdsundervisningen tills

vidare skulle organiseras som en särskild linje vid lantbrukshögskolan. Sistnämnda

uppfattning har även uttalats av lantbruksakademien och Föreningen

Sveriges stadsträdgårdsmästare.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har med hänvisning

till det rådande ekonomiska läget ifrågasatt, om icke saken borde

ställas något på framtiden och det föreliggande behovet av förbättrad utbildning

tills vidare tillgodoses genom att det nuvarande trädgårdsinstitutet vid

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kunul. Maj:ts proposition nr 79.

Alnarp gåves ökade ekonomiska resurser. Utskottet har även framhållit, att

man borde undersöka, om icke den högre trädgårdsundervisningen lämpligen

kunde samordnas med annan högskoleutbildning på jordbruksområdet.

Styrelsen för Icintbrukshögskolan har anfört att kommitténs förslag till

trädgårdshögskola icke kunde anses motsvara de krav, som numera rimligen

borde ställas på en sådan högskola. Den högre trädgårdsundervisningens

problem borde lösas efter andra linjer. En möjlighet vore därvid att söka

anknytning till Lunds universitet, en annan alt förlägga undervisningen i

de grundläggande ämnena till lantbrukshögskolan och i fackämnena till

Alnarp.

Vad angår förläggningsfrågan ha delade meningar framkommit i de yttranden,

där förslaget om inrättande av en särskild trädgårdshögskola i princip

tillstyrkts. En förläggning till Bergianska trädgården har förordats av

bland andra lantbruksslyrelsen, vetenskapsakademien, Föreningen Svenska

trädgårdsarkitekter, Stockholms trädgårdsanläggareförenings utbildningskommitté,

Sveriges trädgårdsanläggningsförbund och Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund.

Härvid har bland annat framhållits att i Stockholm

funnes goda möjligheter till organiserat samarbete med andra vetenskapliga

institutioner. Sådana möjligheter komme däremot, om trädgårdshögskolan

förlädes till Alnarp, att praktiskt taget helt saknas för trädgårdsarkitektlinjen.

För en förläggning till Stockholm har vidare åberopats bland annat

att det vore av värde att redan under studietiden få till stånd ett samarbete

mellan trädgårdsarkitekter och byggnadsarkitekter.

En förläggning till Alnarp har å andra sidan förordats av bland andra

styrelsen för Alnarpsinstitutet, Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

Centralorganisationen för examinerade trädgårdsmästare,

Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter, Sveriges hortonomförbund och

Föreningen Sveriges kyrkogårdsföreståndare. Av de skäl, som åberopats för

detta alternativ utöver de av kommittén anförda, kan nämnas att Sveriges

hortonomförbund framhållit, att det gynnsamma geografiska läget öppnade

möjligheter till grundliga studier framför allt ur botanisk men även ur odlingsteknisk

synpunkt. Sådana möjligheter funnes däremot ej i samma utsträckning

i Mellansverige.

I åtskilliga yttranden ha framförts vissa önskemål och påpekanden rörande

undervisningen. Även mot förslaget, i vad det gäller lärarpersonal och

de studerande, ha vissa erinringar framställts.

Departementschefen.

Behovet av att den högre trädgårdsundervisningen skall förstärkas har

kraftigt understrukits av kommittén och har även allmänt vitsordats i yttrandena.

Jag delar denna uppfattning. Likaså kan jag ansluta mig till kommitténs

förslag, att den önskade förbättringen bör åvägabringas på så sätt

att undervisningen gives högskolemässig karaktär. 1 överensstämmelse med

den uppfattning, som framkommit i flertalet yttranden, anser jag likaså, att

denna undervisning bör förläggas till Alnarp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Även om jag sålunda i princip kan ansluta mig till kommitténs förslag

om utbyggande av den högre trädgårdsundervisningen vid Alnarp måste

jag likväl, såsom jag redan inledningsvis framhållit, konstatera att förutsättningarna

för ett genomförande av detta förslag nu icke äro för handen.

Kommittén har räknat med att för ändamålet skulle få användas de lokaler,

som nu disponeras av statens trädgårdsförsök. Den utflyttning av statens

trädgårdsförsök till annan ort, som härvid förutsatts, kan emellertid

icke nu komma till stånd. Statens trädgårdsförsöks lokaler i Alnarp kunna

sålunda ej nu beräknas bliva disponibla. Det torde ej heller kunna komma

i fråga, att man nu skulle uppföra särskilda byggnader i Alnarp för den

högre trädgårdsundervisningen. Förverkligandet av planen torde därför

böra få anstå tills vidare.

Med hänsyn till den ståndpunkt jag sålunda intagit till förevarande spörsmål

finner jag det ej erforderligt att nu ingå på de frågor angående personalbehov,

undervisningens anordnande, inträdesfordringar in. in. som behandlats

i betänkandet.

C. Statens trädgårdsförsök.

Förhållandet mellan trädgårdsförsök och trädgårdsundervisning.

Kommittén. I enlighet med sina direktiv har kommittén behandlat frågan

om förhållandet mellan trädgårdsförsöken och trädgårdsundervisningen.

Bland annat med stöd av erfarenheterna från Alnarp anser kommittén, att

en sammankoppling av trädgårdsförsök och högre trädgårdsundervisning

ej medför några egentliga fördelar men att man däremot

bör skapa ett organisatoriskt samband mellan trädgårdsförsöken och övriga

försök inom jordbruk med binäringar. Ett sådant samband kan dock icke

lämpligen komma till stånd, om trädgårdsförsöken och den högre trädgårdsundervisningen

skola sammanknytas. Kommittén förordar därför, att trädgårdshögskolan

och statens trädgårdsförsök skola organiseras som skilda

institutioner med var sin administration. De båda institutionerna böra dock

utbyta forskningsresultat. Dessutom bör trädgårdsförsökens huvudstation

förläggas så, att försöksverksamheten utan olägenhet kan i studiesyfte utnyttjas

av trädgårdshögskolans elever.

Kommittén har även undersökt, om fördelar skulle kunna vinnas av att

trädgårdsförsök och trädgårdsskoleundervisning

samordnas. Den har dock icke ansett sig kunna förorda en sådan principiell

uppläggning av trädgårdsförsökens organisation, att försöksstationerna skulle

samorganiseras med trädgårds- och fruktodlarskolorna. Detta bör dock icke

hindra, att lokala försök och i vissa fall fasta försöksfält kunna anordnas i

anslutning till främst sådana utbildningsanstalter, vilka meddela undervisning

i trädgårdsskötsel.

Yttranden. I yttrandena över kommitténs förslag rörande statens trädgårdsförsök

vitsordas i allmänhet behovet av att systematiska trädgårdsförsök bedrivas

och av att den nuvarande statliga verksamheten på detta område får

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 79.

85

förstärkt organisation, bland annat med hänsyn till behovet av försök med kulturer

under glas. De avvikande meningar, som uttalats, röra i regel enskildheter.

Statskontoret har dock erinrat, att tidpunkten för genomförande av

förslaget syntes bero av åtskilliga faktorer, som i nuvarande ekonomiska läge

icke kunde lämnas obeaktade.

Vad särskilt angår det nu berörda avsnittet av förslaget har kommitténs

ståndpunkt i fråga om förhållandet mellan trädgårdsförsök och

trädgårds undervisning uttryckligen biträtts av bland andra lantbruksstyrelsen,

Sveriges utsädesförening, styrelsen för Adelsnäs trädgårdsskola

samt Weibullsholms växtförädlingsanstalt. Även styrelsen för Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har anslutit sig till denna ståndpunkt.

Sistnämnda styrelse har därvid framhållit, att frågan om förslaget att

inordna statens trädgårdsförsök under lantbrukshögskolan kommit i ett

väsentligt annat läge än tidigare. Styrelsen ansåge sig därför sakna anledning

att vidhålla sin förut uttalade uppfattning, att trädgårdsförsöken borde

sortera under institutets styrelse, oavsett om de skulle kvarbliva vid Alnarp

eller förläggas till närheten av Alnarp.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har ur de synpunkter, som styrelsen

hade att anlägga, funnit det rent principiellt vara av vikt, att nära kontakt

skulle upprätthållas mellan å ena sidan forskning och försök samt å andra

sidan undervisning. Mot de skäl, som anförts för att försök och undervisning

administrativt skulle organiseras åtskilda, hade styrelsen dock icke något

att erinra. I huvudsak samma ståndpunkt har intagits även av Sveriges

hortonomförbund.

En avvikande mening har uttalats av Skaraborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott. Utskottet har framhållit, att enligt dess mening

väsentliga och ömsesidiga fördelar borde vara att vinna genom att försök

och trädgårdsskolor förlädes till samma plats. Självfallet borde de utgöra

organisatoriskt skilda enheter. Detta borde dock ej hindra ett ömsesidigt

utbyte av resurser i fråga om såväl lokaler som utrustning och personal

till båda parters båtnad.

Försöksverksamhetens uppgift och inriktning.

Kommittén. Om förhållandet mellan trädgårdsförsök och jordbruksförsök

framhåller kommittén, att köksväxtförsöken böra organiseras

så, att de i första hand tjäna trädgårdsodlingen. Liksom hittills böra

utföras sortförsök, klassificerande försök och växtföljdsförsök med trädgårdsgrödor

in. in. Försök, som huvudsakligen avse de problem, som uppkomma

då köksväxter ingå i jordbruksdrift, böra bedrivas av jordbruksförsöksanstalten,

vars personal och andra resurser böra tillmätas med hänsyn

därtill.

Det bör ankomma på den centrala ledningen för samtliga försök inom

jordbruk med binäringar att planmässigt fördela försöksuppgifterna.

Frågan, huruvida växtförädling skall anses utgöra eu uppgift för

statens trädgårdsförsök, bör enligt kommittén prövas av nyssnämnda centrala

ledning.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

I fråga om försöksverksamhetens inriktning liar kommittén

funnit det motiverat, att försök med prydnadsväxter skola ingå som

ett permanent led i verksamheten. Försök med kulturer under glas böra vidare

erhålla betydligt mer framträdande plats än hittills. För att så skall

kunna ske, fordras, att statens trädgårdsförsök utrustas med resurser för

ändamålet.

Om de klassificerande sort- och stamförsök, som nu bedrivas och intaga

en synnerligen framträdande plats på arbetsprogrammet, uttalar kommittén,

att ledningen för statens trädgårdsförsök bör fastställa ändrade grunder för

dessa, så att ökat utrymme kan beredas s. k. kulturförsök.

Den försöksverksamhet, som hittills bedrivits med frukt och bär, bör fortsätta

och ha i stort sett sin hittillsvarande inriktning. Härvid böra även tillhörande

försök med plantskolealster upptagas.

Kommittén anför slutligen att liksom hittills böra även genom vetenskapliga

undersökningar utredas för trädgårdsskötseln viktiga praktiska

frågor. Med verksamheten bör likaledes vara förenad skyldighet att genom

försöksberättelser, föreläsningar, demonstrationer och annan upplysningsverksamhet

giva allmänheten kännedom om de resultat, som vunnits, samt

att, i den mån så lämpligen kan ske, meddela allmänheten råd och anvisningar

i frågor, som tillhöra verksamheten.

Yttranden. Förslaget till gränsdragning mellan trädgårdsförsök

och jordbruksförsök har tillstyrkts av lantbrukshögskolan, Sveriges

utsädesförening och Weibullsholms växtförädlingsanstalt. Sistnämnda

anstalt har dock uttalat, att den funne det beklagligt, att kommittén till den

centrala försöksledningen skjutit över det slutliga avgörandet av frågan,

vem som borde handhava försök rörande köksväxtodling i jordbruksdrift.

Om nämligen sagda ledning av traditionella skäl skulle låta statens trädgårdsförsök

fortsättningsvis taga hand om denna uppgift, skulle detta lända

till men både för anstaltens egentliga försöksuppgifter och för köksväxternas

inpassande i jordbruksproduktionen. Anstalten har vidare vänt sig

mot kommitténs ståndpunkt, att de klassificerande försöken fortfarande

skulle ligga hos statens trädgårdsförsök även för sådana köksväxter, som

inginge i jordbruksdrift. Jämväl denna verksamhet borde överlämnas till

statens jordbruksförsök.

I åtskilliga yttranden har däremot hävdats, att all försöksverksamhet

med köksväxter borde omhänderhavas av statens trädgårdsförsök. Sveriges

fröhandlareförening har framhållit, att försöksparcellernas storlek eller

antal icke borde tillmätas alltför stor betydelse. Därför borde alla försök

med köksväxter bedrivas av statens trädgårdsförsök och icke av jordbruksförsöken.

J. E. Ohlsens Enke AB har framhållit, att det vore föga lämpligt

att fördela försöksarbetet med köksväxter på två särskilda försöksorgan.

Intet talade för att försöksodlingarna skulle bliva noggrannare utförda, om

de bleve överförda till jordbruksförsöksanstalten. Det borde vidare ihågkommas,

att ej enbart jordbrukarna bedreve fältmässig odling av vissa

köksväxter. Många handelsträdgårdar idkade köksväxtodling såväl i växt
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

87

hus som i fältmässig skala. Frågan vore, var gränsen mellan de båda institutionernas

verksamhetsområde skulle dragas enlikt kommitténs förslag.

Liknande synpunkter ha framförts även av Otto J. Ohlson & Sons AB.

I de synpunkter, som kommittén anlagt på förhållandet mellan trädgår

d sförsök och växtförädling, ha lantbruksakademien samt

jordbrukets forskningsråd instämt. Skaraborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott har uttalat, att växtförädling borde ingå i statens trädgårdsförsöks

uppgifter. Även Sveriges hortonomförbund har förklarat sig

närmast dela den uppfattningen, att växtförädling borde tillhöra statens

trädgårdsförsöks uppgifter. Förbundet har dock samtidigt framhållit, att

en bestämd gräns borde dragas mellan denna uppgift och den egentliga försöksverksamheten.

Det förelåge annars en viss risk för att försöksverksamheten

kunde bliva tillbakasatt under sådana perioder, då verksamheten med

växtförädling krävde stor anspänning. Det syntes därför vara betydelsefullt,

att växtförädlingen, i den mån sådan skulle bedrivas vid statens trädgårdsförsök,

skulle anförtros forskare, som hade att uteslutande ägna sig däråt,

så att den personal, som avdelats för den egentliga försöksverksamheten,

vid alla årstider kunde odelat ägna sig åt denna.

Sveriges utsädesförening har icke ansett det nödigt, att statens trädgårdsförsök

skulle bedriva växtförädling av trädgårdsväxter i allmänhet. Dock

skulle det enligt föreningens uppfattning bliva av stor betydelse, om försökens

ledning kunde upptaga vissa mera vetenskapligt inriktade förädlingsarbeten

samt utreda i samband därmed stående spörsmål. Självfallet vore

det därvid lämpligt att till förädling upptaga sådana växtslag, vilka icke

eller blott i obetydlig omfattning bearbetats av enskilda förädlare.

Weibullsholms växtförädlingsanstalt, Sveriges fröhandlareförening, J. E.

Ohlsens Enke AB och Otto J. Ohlson & Sons AB ha samtliga ansett, att växtförädling

icke borde ingå i statens trädgårdsförsöks uppgifter. Som motiv

härför har bland annat anförts, att statens trädgårdsförsök, som skulle

pröva de enskilda växtförädlarnas alster, icke borde genom att själv bedriva

växtförädling komma att döma i egen sak.

Kommitténs förslag till ny inriktning av försöken har i huvudsak

tillstyrkts av lantbruksakademien, jordbrukets forskningsråd, Sveriges

handelsträdgårdsmästareförbund och Sveriges utsädesförening. Däremot ha

i åtskilliga andra yttranden framställts erinringar mot förslaget i denna del.

Avvikande mening om de klassificerande försöken har sålunda uttalats

av Weibullsholms växtförädlingsanstalt. En kritisk ståndpunkt till hela projektet

har intagits av Sveriges fröhandlareförening. Denna förening har uttalat

att organisationen skulle bättre och billigare tjäna landets, odlingens

och skattebetalarnas intressen om verksamheten inskränktes till dess egentliga

syfte att kontrollera och bedöma fröfirmornas sorter och stammar av

köksväxter.

Viss tveksamhet gentemot lämpligheten av försök med prydnadsväxter

har uttalats av Sveriges utsädesförening. Vidare har Otto ./. Ohlson & Sons

AB gjort gällande, att de! borde vara tillräckligt, om försök med prydnadsväxter

utfördes på blott eu försöksstation. Då dessa försök komme alt ut
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

föras med växtslag, som odlades under i stort sett samma betingelser över

hela landet, funnes det nämligen knappast någon anledning att utföra försöken

på geografiskt skilda försöksstationer.

Vissa andra önskemål rörande försöksverksamhetens inriktning ha även

framförts. Sålunda ha lantbrukshögskolan, lantbruksakademien och jordbrukets

forskningsråd framhållit betydelsen av att lagringsfrågorna beaktas.

Gödsel- och kalkindustriernas samarbetsdelegation har betonat vikten av

att gödslingsförsök och undersökningar av spårelement företagas och Föreningen

svenska trädgårdsarkitekter har uttalat, att undersökningar av

växtmaterial för trädgårdsanläggningar borde utföras.

Försöksverksamhetens organisation.

Kommittén. Kommittén anser, att den nuvarande organisationsformen med

en huvudstation och underlydande stationer bör bibehållas. Detta bör dock

icke utesluta, att viss försöksgren kan ha sin central förlagd till annan

plats än huvudstationen.

Huvudstation en bör omfatta tre fackavdelningar, nämligen en för

köksväxter, en för prydnadsväxter samt en för frukt och bär. Varje avdelning

bör ledas av en befattningshavare i statsagronoms tjänsteställning.

Utan att för sin del taga ställning till den terminologiska frågan använder

kommittén för dessa benämningen förste försöksledare.

En förste försöksledare bör finnas vid var och en av huvudstationens

fackavdelningar. En av dessa förste försöksledare bör samtidigt som chef

förestå hela försöksverksamheten och ha professors tjänsteställning. De

båda övriga böra lönegradsplaceras som statsagronomer. Förste försöksledare

bör ha ådagalagt vetenskaplig skicklighet.

Vid fruktavdelningen böra utom förste försöksledaren finnas två förste

assistenter. Av dessa bör den ene avdelas för fruktförsök och den andre för

bärförsök. Som biträde åt förste försöksledaren bör en extra assistent anställas.

Till avdelningen bör även höra teknisk personal, nämligen en trädgårdsmästare,

en biträdande trädgårdsmästare och ett kontorsbiträde. Den

biträdande trädgårdsmästaren bör huvudsakligen sysselsättas med bärförsöken.

Vid köksväxtavdelningen böra likaledes finnas två förste assistenter. Den

ene av dem bör särskilt syssla med frilandskulturerna och den andre med

kulturerna under glas. Till biträde åt förste försöksledaren bör även i detta

fall beräknas en extra assistent. Avdelningens tekniska personal bör liksom

vid fruktavdelningen omfatta en trädgårdsmästare, en biträdande trädgårdsmästare

och ett kontorsbiträde. Därutöver erfordras ett skrivbiträde.

Prydnadsväxtavdelningen bör tills vidare erhålla en något mera begränsad

personalutrustning än övriga avdelningar. Förutom förste försöksledaren bör

enligt kommittén här finnas en förste assistent, en trädgårdsmästare och ett

kontorsbiträde.

Slutligen erfordras viss för hela huvudstationen gemensam personal. En

förste assistent bör svara för det mindre kemiska laboratorium, som bör

upprättas vid stationen. Denne befattningshavare bör biträdas av ett labora
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

toriebiträde. Den förste försöksledare, vilken samtidigt är chef för institutionen,

bör, för att kunna hinna med sina arbetsuppgifter, biträdas av en

extra assistent och ett kanslibiträde. Vidare bör finnas en sekreterare, tillika

kamrerare, för de administrativa göromålen. Sekreteraren bör biträdas av

en kansliskrivare, tillika bokförare, och två skrivbiträden. Till huvudstationen

bör även knytas en vaktmästare.

Då de lokala försöken vid huvud stationen avses skola skötas antingen av

föreståndaren med biträde av dennes assistent eller av vederbörande avdelningsföreståndare,

har särskild personal icke beräknats för dessa försök.

Vad angår de underlydande stationerna, böra enligt kommitténs förslag

försöksstationerna vid Nyckelbg och Rånna ha samma personalorganisation,

nämligen en försöksledare, en extra assistent, en trädgårdsmästare och ett

skrivbiträde. Till Lillhällom i Selångers socken av Västernorrlands län, där

enligt kommittén en försöksstation bör upprättas, böra knytas en försöksledare,

en trädgårdsmästare och ett skrivbiträde. Vid Röbäcksdalen i Västerbottens

län, dit en försöksstation likaledes föreslås förlagd, böra finnas en

försöksledare och en trädgårdsmästare. Samma personal bör finnas vid Ekerum.

Sedan en försöksgård upprättats vid Källstorps Södergård på fastlandet

i södra Kalmar län, bör en trädgårdsmästare stationeras där. Vid envar

av Öjebyns, Stenstugu och Tosemarkens försöksstationer bör en förste

assistent anställas.

Den föreslagna lönegradsplaceringen för de olika befattningshavarna framgår

av följande av kommittén uppgjorda förslag till personalförteckning.

Kommittén har ansett samtliga redan befintliga befattningar böra placeras

på ordinarie stat och de nyinrättade befattningarna på extra ordinarie stat.

Tjänstemän på ordinarie stat:

1 föreståndare och chef........................................ Ca 33

2 förste försöksledare ........................................ Ca 29

2 försöksledare .............................................. Ca 27

2 förste assistenter........................................... Ca 24

4 trädgårdsmästare .......................................... Ca 17

1 kanslibiträde .............................................. Ca 11

2 kontorsbiträden ............................................ Ca 8

2 skrivbiträden med reglerad befordringsgång

Extra ordinarie tjänstemän:

3 försöksledare .............................................. Ce 27

1 sekreterare, tillika kamrerare ................................ Ce 24

7 förste assistenter............................................ Ce 24

5 extra assistenter ............................................ Ce 22

5 trädgårdsmästare .......................................... Ce 17

2 biträdande trädgårdsmästare ................................ Ce 16

1 kansliskrivare, tillika bokförare och registrator................ Ce 15

1 laboratoriebiträde .......................................... Ce 11

1 vaktmästare .............................................. Ce 9

1 kontorsbiträde med reglerad befordringsgång

4 skrivbiträden med reglerad befordringsgång.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

För närvarande äro 18 befattningshavare anställda inom statens trädgårdsförsök.

Ett förverkligande av kommitténs förslag skulle innebära, att

personalen ökades till 47 befattningshavare.

Kommittén framhåller, att erfarenheterna från de lokala försöken

ha givit vid handen, att de bästa resultaten erhållas på platser, där tränad

personal finnes och där försök kunna pågå under längre tid. Detta har lett

till att försöken i stor utsträckning koncentrerats till statens försöksgårdar,

skolor av olika slag och andra offentliga institutioner, där permanent intresse

för saken kunnat påräknas. I vissa fall ha försök även utlagts hos enskilda

odlare, som haft skolade trädgårdsmästare för skötseln av försöken.

Vid sidan av försöksstationerna ha på så sätt ett antal fasta försöksf

ä 11 upprättats, varifrån värdefulla försöksresultat redan erhållits eller

kunna påräknas. Kommittén anser denna gren av försöksverksamheten vara

betydelsefull och likväl relativt billig.

Vid sidan av verksamheten vid de fasta försöksfälten erfordras enligt

kommittén alltjämt en viss lokal försöksverksamhet. Denna utgöres i regel

av enklare sortförsök, som för sin skötsel icke kräva större skolning hos försöksvärdarna

men likväl äro värdefulla såsom tillämpnings- och demonstrationsförsök.

Kommittén förordar, att dylika lokala försök framdeles skola

utföras och ställas under ledning av respektive försöksstationer i olika landsdelar.

Planläggningen därav bör utföras vid huvudstationen och föreståndaren

eller annan tjänsteman bör såvitt möjligt årligen inspektera dem.

Kommittén föreslår, att för fasta försöksfält beräknas ett årligt anslag å

30 000 kronor och för lokala försök 10 000 kronor. Då kostnaderna kunna

variera under olika år, föreslår kommittén vidare, att anslagen skola givas

reservationsanslags karaktär.

Yttranden. Kommitténs principiella uppläggning av försöksverksamhetens

organisation har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan

erinran i yttrandena. Statskontoret har anfört, att den allmänna inriktningen

och den framtida organisationen av statens trädgårdsförsök, i den mån frågorna

kunde bliva föremål för bedömande från ämbetsverkets sida, icke givit

anledning till någon principiell erinran. Liknande uttalanden ha gjorts

av lantbruksakademien, jordbrukets forskningsråd och Sveriges ntsädesförening.

Sveriges fröhandlareförening och Otto J. Ohlson & Sons AB ha ansett, att

det skulle vara fördelaktigast, om den administrativa chefen icke vore skyldig

att samtidigt utöva chefskapet över någon viss avdelning. Om en avdelningsföreståndare

samtidigt vore chef för hela försöksverksamheten, skulle

detta nämligen lätt kunna leda till komplikationer. Innehavaren av en chefsbefattning

behövde vidare ej nödvändigt vara specialist på något av de berörda

områdena. Kraven på vetenskaplig skolning och god organisationsförmåga

borde i stället sättas i främsta rummet. Däremot borde det vara ett

oavvisligt krav, att samtliga avdelningsföreståndare från början vore specialutbildade

på sina respektive områden.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

91

Mot kommitténs förslag till personalorganisation har statskontoret

framställt vissa anmärkningar. Sålunda har ämbetsverket bland annat

ansett att de fyra trädgårdsmästarbefattningar, som enligt förslaget skulle

placeras i 17 lönegraden, i stället borde placeras i lönegrad Ce 16, eller samma

lönegrad, som i betänkandet rörande trädgårdsundervisningen föreslagits

för trädgårdsmästare vid trädgårdshögskolan. Vidare har ämbetsverket

uttalat, att de i förslaget upptagna fem extra assistenterna i lönegrad Ce 22

erhållit för hög lönegradsplacering. Härom har anförts följande.

Såvitt statskontoret kunnat finna, motsvaras dessa tjänster i nuvarande

organisation av assistenter med ett årsarvode av 6 000 kronor. I gällande

regleringsbrev föreskrives vidare, att dylika assistenter skola för bestämmande

av vissa avlöningsförmåner anses tillhöra lönegrad Ce 16: 16. Då

några motiv icke anförts för en höjning av tjänsterna icke mindre än sex

lönegrader, är statskontoret icke berett att tillstyrka högre placering av

assistenterna än i lönegrad Ce 16.

Frågan om lokala och fasta försök sfält har särskilt berörts

av Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Utskottet

har framhållit, att de fasta försöksfält, som utlagts på sällskapets egendom

Kurrebo i Urshults socken, dragit rätt betydande anläggningskostnader.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har funnit

det i och för sig lämpligast, att de lokala försöken skulle skötas av föreståndaren

för statens trädgårdsförsök.

Betydelsen av att fasta försöksfält eller lokala försök anordnas även i

anslutning till trädgårdsundervisningsanstalterna har understrukits av styrelsen

för Adelsnäs trädgårdsskola, Gödsel- och kalkindustriernas samarbetsdelegalion

har framhållit, att de lokala försöken borde planläggas i

samarbete med hushållningssällskapens försökskommittéer. Det borde åligga

dessa att från fall till fall träffa avgörande i fråga om vem som skulle

handhava skötseln av de lokala försöken.

Den centrala ledningen av trädgårdsförsöken.

Kommittén. Beträffande den centrala ledningen av trädgårdsförsöken framhåller

kommittén — vars betänkande avgivits, innan propositionen nr 161/

48 angående jordbruksförsöksverksamhetens organisation framlades — att

försök och högre undervisning böra organiseras i skilda institutioner och

att en central försöksstyrelse bör upprättas. Bland dennas ledamöter böra

finnas minst två representanter för den praktiska trädgårdsodlingen. Vidare

bör ett försöksråd, organiserat på seklioner, inrättas. Sektionen för

trädgårdsförsök bör bestå av föreståndarna för statens trädgårdsförsök, jordbruksförsöksanstalten,

växtskyddsanstalten och föreningen för växtförädling

av fruktträd, professorn i trädgårdsodling vid trädgårdshögskolan och

tre representanter för den praktiska trädgårdsodlingen. Trädgårdsförsöken

böra även vara representerade i sektionerna för jorbruksförsök och växtskyddsförsök.

De statliga institutioner, som sortera under den centrala försöksstyrel
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

sen, böra icke ha särskild styrelse, då dennas uppgifter och befogenheter i

sådant fall skulle bliva mycket begränsade. I stället böra vederbörande institutioners

chefer vara föredragande direkt inför den centrala styrelsen.

De statliga försöksinstitutionernas chefer böra som rådgivande organ

vid sin sida ha ett försökskollegium. Detta bör bestå av vederbörande institutioners

avdelningschefer. Trädgårdskollegiet bör sålunda bestå av tjänstemän

vid huvudstationen.

En gång om året bör vid trädgårdsförsökens huvudstation anordnas ett

försöksledarmöte, vartill inkallas representanter för de underlydande försöksorganen.

Yttranden. Kommitténs uttalanden rörande den centrala ledningen av trädgårdsförsöken

ha berörts endast i ett fåtal yttranden.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund och Svenska Lantarbetareförbundet

ha tillstyrkt vad kommittén här anfört. Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare

har uttalat, att en gemensam styrelse borde inrättas för

såväl forskningen och den högre undervisningen som försöksverksamheten.

Därigenom skulle trädgårdsnäringen erhålla en säkrad plats, vilket icke

med säkerhet bleve följden, om trädgårdsyrket ställdes utanför. Gödsel- och

kalkindustriernas samarbetsdelegation har framhållit önskvärdheten av att

en samorganisation skulle åstadkommas icke allenast mellan ledningen

för trädgårds- och jordbruksförsöken utan även med de organ, som utförde

försök med markkartering. Sålunda borde trädgårdsförsökens fasta

försöksfält i möjligaste mån förläggas till statens försöksgårdar och sådana

av jordbruksförsöksanstaltens fasta försöksstationer, där lämpliga trädgårdar

funnes eller kunde anordnas. Likaså borde samarbete i fråga om försökslägenheter

kunna etableras med växtförädlingsanstalterna och dessas

filialer.

Huvudstationens förläggning.

Kommittén. Kommittén framhåller, att ett förverkligande av kommitténs

förslag innebär, att fackavdelningarna vid huvudstationen behöva avsevärt

vidgade arealer. Samtidigt har kommittén emellertid ansett att, om Alnarps

nuvarande karaktär av jordbruksutbildningsanstalt skall bibehållas, kunna

där icke för trädgårdsförsök avstås de områden, som sålunda erfordras.

Kommittén har därför funnit sig böra förorda, att huvudstationen flyttas

från Alnarp och förlägges till annan egendom. Härvid ha särskilt två alternativ

diskuterats. Det ena är, att huvudstationen skall förläggas till

kronoegendomen Arendala nr 1 och 2 i Hardeberga socken av Malmöhus

län och det andra att densamma skall förläggas till kronoegendomen Hjerup

nr 2 och 7 i Uppåkra socken av samma län. Kommittén har för sin del förordat

det senare alternativet. Kommittén har emellertid även uttalat att

möjligheterna att förvärva en privat egendom borde undersökas, därest det

med hänsyn till arrendatorerna befunnes olämpligt att disponera en kronoegendom

för ändamålet.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

93

Yttranden. Vad angår frågan om huvudstationens förläggning har någon

erinran i och för sig ej gjorts mot förslaget om utflyttning från Alnarp. Styrelsen

för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har uttalat, att

det visserligen ur flera synpunkter hade varit önskvärt, om huvudstationen

kunnat bibehållas på Alnarp. Om trädgårdsförsökens behov av jord skulle

tillgodoses i den utsträckning, som kommittén ansett erforderlig, skulle

detta dock bliva till stort förfång för undervisningen vid Alnarps lantbruksskola

och verksamheten vid statens husdjursförsöksfilial å Alnarp. En dylik

disposition av jorden skulle även där praktiskt taget omöjliggöra den utveckling

av jordbruksförsöken, som ur flera synpunkter vore synnerligen

önskvärd. På grund därav instämde styrelsen i kommitténs förslag om utflyttning

av trädgårdsförsöken. Samma ståndpunkt har intagits av Sveriges

hortonomförbund och Sveriges utsädesförening.

Däremot ha delade meningar uttalats beträffande frågan, var huvudstationen

bör ligga. Betänkligheter ha därvid uttalats mot båda de av kommittén

framlagda alternativen.

Lantbruksakademien och jordbrukets forskningsråd ha framhållit, att

ingen av de av kommittén ifrågasatta förläggningsplatserna vore belägen

inom egentligt fruktodlingsdistrikt. De centrala fruktodlingsförsöken borde

erhålla en förläggning, som vore mer representativ för den sydsvenska fruktodlingen

än de av kommittén föreslagna. Liknande synpunkter ha framförts

av Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, vilket ansett

att man i stället borde överväga att förlägga fruktavdelningen antingen

till Balsgård eller, därest detta icke kunde ske, till kronoegendomen Bäckaskogs

kungsgård. Beträffande sistnämnda förslag har utskottet anfört bland

annat följande.

Egendomen Bäckaskogs kungsgård ligger i fruktodlingens centrum i Villands

fruktodlingsdistrikt ungefär mitt i triangeln Kivik—Båstad—Urshult.

Den ligger även lämpligt till för fruktodlingen i Blekinge. Jorden är på

största delen av egendomen idealisk för fruktodling. Utvecklingsmöjligheter

finnas genom inköp av ytterligare jord, om det en gång i framtiden skulle

visa sig behövligt. Nederbördsförhållandena äro lika dem i övriga fruktodlingsdistrikt,

och övriga klimatiska faktorer äro enahanda med dem i Kivik,

Båstad och Blekinge. Egendomens belägenhet på ett näs mellan Oppmannasjön

och Ivösjön gör den synnerligen lämplig för försök beträffande

den alltmer aktuella bevattningen inom de nederbördsfattiga fruktodlingsdistrikten.

Vid egendomen finnes rikligt med byggnader. Utom slottet och

munkalängorna finnas bl. a. bostadshus för 10—12 familjer.

Bäckaskog skulle kunna fylla högt ställda anspråk på en försöksinstitution

och på grund av sitt läge mitt i en småbruksbygd kunna få en synnerligen

stor betydelse för den mera jordbruksbetonade fruktodlingen och trädgårdsodlingen.

Om det ur ekonomisk synpunkt ej går att skilja fruktodlingsförsöken

och andra försök vid huvudstationen, bör huvudstationen i

sin helhet förläggas till Bäckaskog.

Även lanlbruksstyrclsen har ansett tanken på att förlägga huvudstationen

till Bäckaskog böra prövas förutsättningslöst.

Lantbrukslxögskolans styrelse har uttalat, att huvudstalionen borde för
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

läggas till Arendala. Styrelsen har därvid framhållit, att ett förverkligande

av detta projekt skulle möjliggöra en omfattande försöksverksamhet med

både trädgårds- och jordbruksväxter på jordar, bildade av material från såväl

de nordsvenska som de östbaltiska moränavlagringarna. Sistnämnda förhållande

vore anmärkningsvärt lyckligt för försökens rationella planläggning

och genomförande.

En särskild ståndpunkt har intagits av Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare.

Föreningen har till en början motsatt sig den av kommittén

föreslagna förläggningen till Hjerup. Vidare har föreningen framhållit att,

eftersom förslag förelåge att anlägga växthusodlingar vid Nyckelby, borde

växthusbyggnaderna där utökas, såvida det icke vid en närmare undersökning

visade sig lämpligare att överflytta samtliga växthusodlingsförsök till

lantbrukshögskolan. Flertalet handelsträdgårdar i mellersta Sverige förfogade

ej över lägen och jordar, som på något framträdande sätt vore fördelaktigare

än de marker, som stode till buds vid Ultuna. Detta gjorde, att odlingsförsöken

i växthus vid en förläggning till mellersta delarna av landet

skulle komma att få giltighet inom ett vida större område än vad som skulle

bliva fallet, om huvudförsöken utfördes i ett av Skånes bästa lägen. Värmekostnaderna

varierade högst betydligt, beroende på i vilken del av landet odlingarna

bedreves. När det vore fråga om det rationella handhavandet, måste

även lönsamheten, vilken för handelsträdgårdarna icke vore minst betydelsefull,

ingå i försöken.

I detta sammanhang kan slutligen nämnas, att domänstgrelsen förklarat

sig i princip icke ha något att invända mot att staten, när förutsättningar

därför vore för handen, utnyttjade kronojord för sina speciella ändamål. De

i betänkandet berörda egendomarna hade emellertid under en lång följd av

år arrenderats av medlemmar av samma familjer, vilka hävdat egendomarna

synnerligen väl och lagt ned betydande kostnader i förbättringar av dem

i tanke att få behålla brukningsrätten vid arrendetidens utgång. Såsom även

kommittén framhållit, borde viss hänsyn tagas till dessa arrendatorer. Därför

borde särskilt vägande skäl föreligga, innan någon av dessa egendomar

toges i anspråk för det föreslagna ändamålet.

De lokala försökstationernas förläggning.

Kommittén. Beträffande Nyckelby försöksstation framhåller kommittén, att

försöksresultaten vid denna station hittills varit otillfredsställande, beroende

på att jordarna vid stationen vore olämpliga för sitt ändamål. Efter att

ha övervägt olika alternativ, bland annat en förflyttning av stationen, har

kommittén stannat för att föreslå att verksamheten där skall omläggas så

att den väsentligen inriktas på växthus- och bänkgårdsförsök. Vidare böra

frilandsförsök med köksväxter i huvudsak läggas ut som lokala försök på

gårdar i trakten. För fruktförsök åter bör få tagas i anspråk 4—5 hektar

av det område av Nyckelby kronogård, som angränsar statens växtskyddsanstalts

odlingar på gården. Kommittén uppger, att detta område vid undersökning

visat sig ändamålsenligt för fruktförsök. I utbyte böra minst

10 hektar av försöksstationens jordar kunna avstås.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

95

I detta sammanhang torde jag få nämna, att föreståndaren för statens

trädgårdsförsök, professor Fredrik Nilsson, i en den 8 oktober 1948 dagtecknad

promemoria, vilken överlämnats till mig av försöksgårdsutredningen

för Bogesund, föreslagit att trädgårdsförsök skulle upptagas vid Ådalen å

Bogesunds egendom. Professor Nilsson har därvid förklarat, att där kunde

utföras vissa försök, som icke med framgång kunde anordnas vid Nyckelby.

Vidare kunde vid Ådalen bedrivas bevattningsförsök med saltvatten, vilket

vore ett betydelsefullt problem för trädgårdsodlingen i Stockholms skärgård.

Beträffande organisationen av den ifrågasatta försöksverksamheten har

Nilsson uttalat, att densamma borde anslutas till statens trädgårdsförsök

och åtminstone till en början givas karaktär av substation till Nyckelby

försöksstation. För handhavande av försöken syntes tills vidare endast erfordras

en assistent med två fast anställda arbetare samt tillfällig arbetskraft

under sommarmånaderna till förfogande.

Jordarna vid Sörålcers försöksstation har kommittén ansett olämpliga för

sitt ändamål, då de vore representativa för blott ett mycket begränsat område.

Kommittén föreslår därför, att stationen flyttas till annan plats. Som

lämplig förläggningsplats har kommittén angivit ett område av fastigheten

Lillhällom l1 i Selångers socken av Västernorrlands län, tillhörigt Selångers

kyrkoherdeboställe. Området föreslås av kommittén som försöksstation,

därest det kan förvärvas till ett i förhållande till det avsedda ändamålet skäligt

pris.

Kommittén påpekar emellertid att en försöksstation vid Lillhällom icke

kan komma i full verksamhet på avsevärd tid. Därjämte borde de försök,

som påbörjats vid Söråker, avslutas. Möjligen kunde det också visa sig

lämpligt, att vissa lokala försök även i framtiden funnes utlagda på de extrema

jordarna vid Söråker. Kommittén föreslår därför, att försöksverksamheten

vid Söråker tills vidare skall fortsättas, i vart fall till dess pågående

försök avslutats och stationen vid Lillhällom blivit fullt utbyggd.

Övriga nu befintliga försöksstationer, nämligen vid Rånna, Öjebijn, Ekerum

och Tosemarken, föreslås skola upprätthållas även i fortsättningen och

erhålla ökad personal och förbättrade resurser.

Kommittén finner det vidare befogat, att en försöksstation upprättas för

Västerbotten med förläggning till Röbäcksdalen vid Umeå.

Vid 1946 års riksdag beslöts att Stenstugu gård på Gotland skulle inköpas

för att eventuellt användas för anordnande av en försöksgård. Vidare

beslöt 1947 års riksdag på samma sätt om inköp av Källstorps Södergård

på fastlandet i södra Kalmar län. Kommittén anser, alt trädgårdsförsök

böra utläggas på båda platserna, och framlägger även förslag om den personella

och materiella utrustningen därstädes.

Slutligen uttalar kommittén, att vid organiserandet av försöksgårdar i

Östergötlands och Värmlands lön vederbörlig hänsyn även bör tagas till

trädgårdsförsökens behov av att representeras i dessa landsändar.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

I detta sammanhang bör även nämnas, att kommittén behandlat frågan

om inriktningen av försöksverksamheten vid huvudstationen och vid de

underlydande stationerna. Kommittén anför härom i huvudsak följande.

Vid huvudstationen böra specialister handha försöksverksamheten inom

de olika avdelningarna. Dessa specialister böra även svara för de lokala

försöken inom respektive grenar, varvid de kunna biträdas av försöksledare

vid underlydande stationer. Medan samtliga huvudkulturer torde komma

att få ungefär lika framskjuten plats vid huvudstationen, blir förhållandet

något annorlunda vid försöksstationerna beroende bl. a. på att alla växtslag

icke ha lika stor betydelse inom samtliga odlingsområden. Det är därför

naturligt, att försöksstationerna inriktas efter kulturernas betydelse inom

respektive områden. För att belysa det sagda kan nämnas, att fruktodlingen

har den största omfattningen i Götaland samt vissa delar av Svealand, medan

den i de nordligaste områdena är av underordnad betydelse och därför

ej heller kan bliva föremål för försöksverksamhet i större skala. Där böra

i stället försök med bär givas större utrymme. Försöken med köksväxter

och prydnadsväxter böra även differentieras med hänsyn till kulturernas

betydelse i olika landsändar. Vid huvudstationen böra försöken omfatta såväl

frilandskulturer av alla slag som underglaskulturer, varför utrustningen

bör vara så fullständig som möjligt. I anslutning till det sagda bör försöksstationernas

verksamhet specialiseras.

Försök med samtliga kulturer böra utföras blott vid huvudstationen, medan

de underlydande stationerna böra givas en mer eller mindre speciell inriktning

på ett mindre antal kulturer. Därigenom få försöksledarna vid

dessa möjlighet att i viss mån specialisera sig. Frilandskulturer av olika

slag böra i någon form förekomma vid samtliga försöksstationer, ehuru i

betydligt varierande omfattning. Kulturer under glas böra specialiseras betydligt

mera. Sålunda böra egentliga försök med underglaskulturer blott

anordnas vid huvudstationen och Nyckelby. Samtliga övriga stationer böra

dock ha tillgång till ett mindre växthus för uppdragning av plantmaterial

och för övervintring av material.

Yttranden. Mot kommitténs förslag i fråga om Nyckelby försöksstation

ha invändningar framställts i åtskilliga yttranden. Statskontoret har anfört,

att det förefölle ekonomiskt mindre välbetänkt att i enlighet med kommitténs

förslag investera ytterligare 539 000 kronor i egendomen, då jordarna

befunnits vara olämpliga för trädgårdsodling. Erfarenheterna från trädgårdsskolan

vid Söråker, vilken år 1936 förklarades i hög grad lämplig som plats

för trädgårdsförsök men nu befunnits olämplig för försök och föranlett

förslag om stationens förflyttning till annan fastighet, motiverade enligt

statskontorets mening stor försiktighet vid utbyggnad av äldre stationer, som

visat sig icke hålla måttet. Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut har anfört, att ytterligare ansträngningar borde göras för

att finna en lämpligare plats än Nyckelby för en försöksstation, som vore

representativ för fruktodlingen i Mälardalen. Till dess en förflyttning kunde

ske, borde verksamheten vid Nyckelby inskränkas till försök med köksväxter

och fullföljande av de redan planterade fruktförsöken. Liknande synpunkter

ha anförts även av Riksförbundet landsbygdens folk.

Beträffande förslaget att inrätta en försöksstation vid Röbäcksdalen har

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

statskontoret uttalat, att en omprövning av utbyggnadsprogrammet för denna

station syntes påkallad.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har i fråga om

Rånna försöksstation anfört bland annat följande.

Betydande delar av Skaraborgs län måste sägas tillhöra landets främsta

fruktodlingsområden, och intet län kan anses äga motsvarande förutsättningar

för bedrivande av framgångsrik körsbärsodling. Det är vidare bekant,

att väsentliga skillnader i olika avseenden, t. ex. i vad gäller lagringsdugligheten,

förefinnas mellan frukt, skördad i Västergötland, och frukt från

sydligare landsdelar. Bland annat dessa förhållanden göra, att utskottet nödgas

anse de av kommittén framlagda förslagen om utbyggnad av Rånna försöksstation

som otillräckliga. Utskottet anser sålunda, att försöksstationen

bör utrustas med särskild fruktlagringslokal, försedd även med kylanordning,

att institutionslokalerna på grund av den föreslagna utökningen av personalen

behöva göras större samt att ett laboratorium med om än aldrig så enkel

utrustning behöver inrättas.

Kommittén synes även ha förbisett det förhållandet, att såväl Rånna som

flertalet övriga försöksstationer äro tämligen isolerat belägna med därav

följande svårigheter att skaffa bostad och ordna utspisning för ytterligare

personal.

Utskottet kan i detta sammanhang icke underlåta framhålla, att redan befintliga

och senare sannolikt än mera framträdande svårigheter med inkvartering

av såväl viss fast som mera tillfällig personal vid Rånna försöksstation

skulle på ett relativt billigt sätt kunna lösas, därest den fruktodlarskola

upprättas vid Rånna, varom Skaraborgs läns hushållningssällskap tidigare

framlagt förslag. Förvaltningsutskottet vill därför föreslå, att hela frågan

om viss upprustning av försöksstationen på Rånna och om Rånna som plats

för trädgårdsundervisningsanstalter i västra Sverige tages upp till förnyad

prövning i samråd med bl. a. representanter för Skaraborgs läns hushållningssällskap.

Om försöksstationen i Västernorrlands län har stgrelsen för Norrlands

trädgårdsskola framhållit, att styrelsen för sin del intet hade alt erinra mot

att försöken flyttades från skolan. Styrelsen funne det dock i likhet med

kommittén lämpligt, att vissa lokala försök även i framtiden skulle utföras

vid Söråker detta ej minst med hänsyn till undervisningen och den praktiska

odlingen.

Att försöksstationer skola upprättas vid Röbäcksdalen, Stenstugu och

Källstorps Södergård förordas särskilt av Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare.

Slutligen kan i detta sammanhang nämnas, att lantbrukshögskolan, Sveriges

utsädesförening, lantbruksakademien samt jordbrukets forskningsråd

anfört, att ett analyslaboratorium borde upprättas vid huvudstationen.

Departementschefen.

Verksamheten inom statens trädgårdsförsök åsyftar att genom vetenskapliga

undersökningar och systematiska försök utreda för trädgårdsodlingen

viktiga frågor. Denna verksamhet har under de gångna åren fått

allt större betydelse för den kommersiellt drivna trädgårdsodlingen men

7 Ilihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 79.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

även — särskilt i Norrland— för husbehovsodlingen av trädgårdsprodukter.

Det är under sådana förhållanden enligt min mening av vikt, att tillräckliga

resurser skapas för denna verksamhet. Här liksom på andra områden

måste emellertid i nuvarande läge stark återhållsamhet iakttagas.

Det omfattande program, som kommittén framlagt, kan därför för närvarande

endast delvis förverkligas. Såsom redan förut nämnts, synes det icke nu

möjligt att utflytta statens trädgårdsförsöks huvudstation från Alnarp på

grund av de omfattande byggnadsarbeten, som detta skulle kräva. Även

kommitténs förslag beträffande de underlydande försöksstationerna förutsätta

delvis byggnadsarbeten, vilka icke i nuvarande läge kunna komma

till stånd. De förslag, som jag i det följande kommer att framlägga, innebära

därför i huvudsak endast dels ett ställningstagande till vissa av kommittén

berörda frågor angående trädgårdsförsökens uppgifter och organisation,

dels åtgärder i syfte att avhjälpa de mest trängande behoven

i fråga om personal och utrustning m. m.

Vad angår trädgårdsförsökens organisation har kommittén bland annat

behandlat frågan om förhållandet mellan dessa försök och trädgårdsundervisningen.

Härvid har kommittén avvisat tanken på en samordning av

trädgårdsförsöken med såväl den högre som den lägre undervisningen.

Vad angår förhållandet till den lägre trädgårdsundervisningen, kan jag

ansluta mig till kommitténs uppfattning. Jag anser alltså att man icke principiellt

bör sträva efter att organisera trädgårdsförsöken i anslutning till

trädgårds- och fruktodlarskolor men att denna ståndpunkt dock ej bör

hindra att, där så befinnes lämpligt, lokala försök och i vissa fall fasta

försöksfält anordnas i anslutning till dylika skolor. I fråga om förhållandet

till den högre trädgårdsundervisningen finner jag det åter tveksamt huruvida

man, såsom kommittén förordat, bör avskära det organisatoriska sambandet

mellan trädgårdsförsöken och den högre trädgårdsundervisningen.

Jag vill erinra om att en dylik åtgärd icke skulle stå i överensstämmelse

med den linje, som följdes då ett organisatoriskt samband anordnades mellan

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök. Avgörandet i denna

fråga måste emellertid i viss mån bliva beroende av vilka förläggningsplatser

som kunna komma att bestämmas för den högre trädgårdsundervisningen

och för trädgårdsförsökens huvudstation. Då någon ändring i organisatoriskt

avseende under alla förhållanden ej torde böra ske för närvarande,

finner jag det emellertid ej erforderligt, att man nu tager ställning till denna

fråga.

I fråga om trädgårdsförsöksverksamhetens uppgift och inriktning har, såsom

framgår av betänkandet, det förhållandet, att jordbrukarna på senare

år i stor utsträckning ägnat sig åt fältmässig odling av vissa köksväxter,

aktualiserat frågan, huruvida försök rörande köksväxtodling i jordbruksdrift

böra omhänderhavas av statens trädgårdsförsök eller statens jordbruksförsök.

Kommittén har härom uttalat, att försök, som huvudsakligen

avsåge de problem, som uppkomma då köksväxter ingå i jordbruksdrift,

borde bedrivas av jordbruksförsöksanstalten, vars personal och andra re
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

99

surser borde tillmätas med hänsyn därtill. Samtidigt har emellertid kommittén

uttalat, att det i och för sig icke förelåge något hinder, att köksväxtförsök

av nämnda slag skulle bedrivas även vid statens trädgårdsförsök. En

förutsättning därför vore dock, att detta uttryckligen fastsloges såsom en

uppgift för trädgårdsförsöksverksamheten och att erforderliga resurser för

dylika försök ställdes till förfogande, så att icke trädgårdsförsökens egentliga

uppgift att främja trädgårdsodlingen skötes åt sidan.

Den ståndpunkt, som kommittén intagit, synes emellertid, såsom även

framhållits i några yttranden, leda till att köksväxtförsöken skulle komma

att delas mellan statens trädgårdsförsök och statens jordbruksförsök. En

sådan delning är enligt min mening olämplig, bland annat därför att den

skulle skapa svåra gränsdragningsproblem. Goda skäl kunna uppenbarligen

anföras såväl för att verksamheten skall anknytas till statens jordbruksförsök

som för att den skall ligga hos statens trädgårdsförsök. För den förra

ståndpunkten talar bland annat det förhållandet, att vid odling i fältmässig

skala uppkomma åtskilliga problem av samma beskaffenhet som de, vilka

möta vid jordbruksdrift i egentlig mening. För den senare ståndpunkten

kan åter bland annat anföras, att en rad spörsmål angående odling av köksväxter

äro desamma, vare sig odlingen bedrives i trädgårdsmässig eller i fältmässig

skala. Att märka är emellertid i detta sammanhang, att försöksverksamheten

med köksväxter enligt överenskommelse mellan de båda institutionerna

under senare år så gott som uteslutande bedrivits av statens trädgårdsförsök.

Inom de sistnämnda finnas även nu personella och materiella

resurser avdelade för skilda slags köksväxtförsök och betydande erfarenheter

ha även där samlats rörande handhavandet av dessa försök. Jag har med

hänsyn bland annat härtill stannat för att förorda, att all försöksverksamhet

med köksväxter i princip bör ankomma på statens trädgårdsförsök. Jag förutsätter

emellertid härvid, att vid uppgörandet av försöksplanerna erforderlig

hänsyn skall tagas även till de mindre och medelstora trädgårdarnas

problem. Försök med köksväxter, vilka ingå i jordbruksdrift, böra så vitt

möjligt utläggas vid statens försöksgårdar eller på annat sätt i anslutning

till jordbruksförsök. Därigenom kan det samarbete mellan trädgårdsförsök

och jordbruksförsök upprättas, vars betydelse kommittén understrukit.

En uppgift i detta sammanhang torde de fasta försöksfälten kunna spela.

Kommittén har förordat, att dylika skola läggas ut bl. a. på statens försöksgårdar

och i övrigt på platser, där mera permanent intresse för saken kan

förväntas. Även med vissa i fältmässig skala odlade köksväxter torde lokala

försök kunna utläggas. Av bl. a. dessa skäl förordar jag, att för budgetåret

1949/50 skola för fasta försöksfält och för lokala försök anvisas 20 000

respektive 10 000 kronor.

En annan fråga, där meningarna varit delade, är huruvida växtförädlingsarbete

bär bedrivas vid statens trädgårdsförsök. Sådan verksamhet

kan väl ej anses tillhöra de centrala uppgifterna för denna institution. Därest

förädling av visst växtslag rationellt bedrives på annat häll, synes även

anledning saknas att syssla därmed inom statens trädgårdsförsök. Skulle så
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

dan verksamhet ej förekomma på annat håll, bör däremot hinder icke

möta för statens trädgårdsförsök att upptaga densamma, förutsatt att förädlingsarbetet

icke får sådan omfattning, att det undanskymmer vad som

utgör organisationens egentliga uppgift. Såsom framhållits i ett yttrande,

bör det ej heller föreligga hinder för ledningen av statens trädgårdsförsök att

upptaga vissa mera vetenskapligt inriktade förädlingsarbeten samt utreda

i samband därmed stående spörsmål.

I fråga om försöksverksamhetens inriktning kan jag i huvudsak biträda

kommitténs uttalanden. Försöksverksamheten bör alltså avse kulturer inom

trädgårdsodlingens samtliga grenar. Därvid bör verksamheten sträckas ut

till vissa områden, som tidigare alls icke eller blott otillräckligt varit företrädda

i försöksarbetet. Sålunda böra försök med köksväxter, odlade under

glas, upptagas i vida större omfattning än som, till följd av bristande

resurser, hittills varit möjligt. Även försök med prydnadsväxter böra ingå

i verksamheten. Dock vill jag anmärka, att dessa sistnämnda försök icke

böra skjutas i förgrunden utan att tyngdpunkten av försöksverksamheten

bör läggas på odlingar av direkt betydelse för folkförsörjningen. Sort- och

stamförsök böra alltjämt förekomma men givas mindre omfattning än hittills,

så att ökat utrymme kan beredas de så kallade kulturförsöken.

I fråga om organisationen av försöksverksamheten biträder jag kommitténs

ståndpunkt, att den nuvarande organisationsformen med en huvudstation

och underlydande försöksorgan bör bibehållas. Huvudstationen bör

organiseras på tre fackavdelningar, nämligen en för köksväxter, en för

frukt, bär och plantskolealster samt en för prydnadsväxter. Härjämte bör

finnas en administrativ avdelning. De underlydande försöksorganen böra

utgöras av större eller mindre försöksstationer, fasta försöksfält och lokala

försök.

Beträffande huvudstationens förläggning har jag framhållit, att en förflyttning

från Alnarp icke nu kan genomföras. Jag finner det under sådana

förhållanden icke nödvändigt, att man nu skall taga ställning till frågan

om ny förläggningsplats för huvudstationen.

I fråga om de underlydande försöksstationerna har kommittén till en

början föreslagit, att den nuvarande försöksstationen vid Nyckelby skulle

bibehållas men omorganiseras för försök huvudsakligen med kulturer under

glas. För detta ändamål skulle emellertid erfordras betydande investeringar

i växthus, bostäder och andra fasta anläggningar. Dylika investeringar kan

jag icke förorda. Då marken vid Nyckelby visat sig olämplig för försök av

de slag, som hittills bedrivits där, anser jag i stället att man, när möjlighet

därtill föreligger, bör överväga att flytta försöksstationen till lämpligare

plats. Skulle den nuvarande fångvårds- och alkoholistanstalten å Svartsjö

kungsgård komma att avvecklas och kungsgården därigenom bliva disponibel

för andra ändamål, synes det böra övervägas, om ej försöksstationen

skulle kunna flyttas dit. Jag har tidigare angivit att det i sådant fall jämväl

bör övervägas att förlägga en trädgårdsskola till Svartsjö.

De skäl, som kommittén anfört för att försöksstationen vid Söråker suc
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

101

cessivt bör avvecklas, synas bärande. Denna avveckling bör emellertid icke

påbörjas, förrän annan lämplig försöksstation kan träda i dess ställe. Jag

är icke för närvarande beredd att taga ställning till det av kommittén framförda

förslaget om anläggande av en sådan försökstation i Lillhällom i Selångers

socken av Västernorrlands län. Statens trädgårdsförsök torde emellertid

böra undersöka även andra möjligheter att lösa förläggningsfrågan

för den erforderliga nya stationen.

Övriga nu befintliga försöksstationer vid Rånna, Ekerum, Tosemarken och

Öjebyn torde böra bibehållas och även erhålla något förstärkta resurser. Jag

återkommer härtill i det följande. Kommitténs förslag om inrättande av nya

försöksstationer i anslutning till planerade försöksgårdar ävensom till en av

norrlandskommittén föreslagen forsknings- och försöksinstitution för övre

Norrland torde slutligen böra prövas först i samband med att beslut fattas

om inrättande av och igångsättande av verksamheten vid sagda försöksgårdar

och institution, om en sådan kommer till stånd. Frågan om utläggande

av trädgårdsförsök på Bogesund torde böra ytterligare övervägas.

Fasta försöksfält och lokala försök, vilka ha betydelse för mer begränsade

uppgifter, böra inom ramen för tillgängliga medel utläggas så, att skilda delar

av landet och skilda odlingsområden bliva tillgodosedda. Därvid böra om

möjligt dylika försök utläggas i anslutning till skolor, där undervisning i

trädgårdsskötsel meddelas.

Sedan frågan om ledningen av jordbruksförsöksverksamheten i dess helhet

lösts genom de beslut, som på grundval av propositionen nr 161 fattats

vid 1948 års riksdag, synes någon anledning ej finnas att nu upptaga de

förslag angående den centrala ledningen av trädgårdsförsöken som kommittén

framlagt.

I överensstämmelse med vad jag tidigare anfört, anser jag kommitténs

förslag i fråga om förstärkning av personalen vid statens trädgårdsförsök

för närvarande endast delvis böra genomföras. För min del kan jag endast

förorda följande. Vid huvudstationen bör för att under föreståndaren leda

arbetet å prydnadsväxtavdelningen avses en försöksledare i lönegrad Ce 27.

Å denna avdelning bör vidare inrättas en befattning som biträdande trädgårdsmästare

i lönegrad Ce 14. På köksväxtavdelningen bör, med hänsyn

till det ökade arbetet med kulturer under glas, inrättas en assistentbefattning

i lönegrad Ce 22. Vidare bör en assistentbefattning i samma lönegrad

inrättas, vars innehavare bör biträda föreståndaren dels i vetenskapligt

arbete, dels vid handhavandet av administrationen av verksamheten.

I samband med inrättandet av dessa befattningar bör den nuvarande arvodesbefattningen

som assistent på köksväxtavdelningen indragas. Slutligen

bör personalen utökas med ett laboratoriebiträde tills vidare i lönegrad Cf 4,

en vaktmästare i lönegrad Ce 9 samt ett skrivbiträde enligt reglerad befordringsgång.

Beträffande personalen å de underlydande försöksstationerna kan

jag icke förorda annan ändring än att de båda försöksledarna skola överföras

å ordinarie stat och att den arvodesavlönade befattningen som assistent

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

vid Öjebyn skall förändras till en assistentbefattning i lönegrad Ce 22. Därjämte

bör som hittills ett anslag för skrivhjälp utgå.

Såsom redan nämnts, har kommittén räknat med att ett genomförande av

dess förslag skulle kräva betydande investeringar för nybyggnader m. m.

Sammanlagt har sålunda kommittén uppskattat engångskostnaden beträffande

trädgårdsförsöken till omkring 4 miljoner kronor. Den övervägande

delen härav avser utgifter för åtgärder, vilka enligt vad jag redan anfört

nu icke kunna komma till utförande, eller iordningställande av en ny huvudstation

samt av försöksstationerna vid Lillhällom, Röbäcksdalen, Stenstugu

och Källstorps Södergård. Även beträffande Rånna och öjebyn samt framför

allt Nyckelby ha emellertid ifrågasatts omfattande byggnadsarbeten. Ej heller

dessa kunna enligt min mening för närvarande komma till utförande

annat än i ytterst begränsad omfattning. Jag återkommer härtill i samband

med anslagsäskandena för budgetåret 1949/50. Därest huvudstationen, i enlighet

med vad jag nu förordat, tills vidare skall kvarligga vid Alnarp, uppkommer

frågan i vad mån växthus och andra anläggningar böra utvidgas.

I en promemoria från föreståndaren för statens trädgårdsförsök ha vissa

önskemål framställts i detta hänseende. Jag finner det befogat, att dessa

önskemål delvis skola tillgodoses. Jämväl till denna fråga torde jag senare

få återkomma.

III. Anslagsberäkningar.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1947/48 .................... 617 100 570 308

1948/49 (statsliggaren s. 730) . . 633 000

1949/50 (förslag) ............ 810 000

Kungl. Maj :t har den 17 juni 1948 för Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut fastställt dels personalförteckning, dels ock följande

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 220 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis ................................ » 61 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 298 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 52 200

Summa kronor 633 000.

Med skrivelse den 27 augusti 1948 har styrelsen för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut överlämnat förslag till inkomst- och utgiftsstater

för institutet för budgetåret 1949/50. Enligt beslut av 1948 års riksdag

ha lantbruksstyrelsens åligganden beträffande statens trädgårdsförsök

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

103

överförts till styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

1 anledning härav har institutsstyrelsen uppgjort ett särskilt statförslag för

statens trädgårdsförsök. I ett tillägg till statförslaget för institutets övriga

verksamhet har styrelsen upptagit kostnader för en dubblering av driftsledarkursen.

Medel för detta ändamål ha beräknats under anslaget för budgetåren

1947/48 och 1948/49. Någon dubblering av kursen har emellertid

icke kommit till stånd, enär en därför erforderlig institutionsbyggnad, till

vars uppförande medel anvisats av 1946 års riksdag, icke blivit färdigställd.

Enligt institutsstyrelsens statförslag skulle medelsbehovet för avlöningar

under budgetåret 1949/50 uppgå till sammanlagt i runt tal 716 300 kronor,

därav 180 800 kronor för statens trädgårdsförsök och 535 500 kronor för institutets

övriga verksamhet. Av sistnämnda belopp avse 35 100 kronor kostnaderna

för dubbleringen av driftsledarkursen. Den begärda anslagsökningen

å 83 300 kronor har huvudsakligen föranletts av förslag om dels inrättande

av en laboratorstjänst i lönegrad Ce 29 vid mejeriförsöken och en

arvodesavlönad bibliotekariebefattning, dels uppflyttning av kamrerartjänsten

från lönegrad Ce 25 till Ce 28, dels höjning av speciallärar- och assistentarvodena,

dels ock förstärkning av biträdespersonalen vid trädgårdsförsöken.

Vidare har medelsbehovet på grund av beräknade löneklassförändringgar

och vikariatsersättningar ökat med tillhopa omkring 13 000 kronor.

I fråga om styrelsens förslag må i övrigt nämnas följande.

Beträffande kamreraren har styrelsen framhållit, bland annat, att hans arbete

på grund av institutets affärsverksamhet bleve betydligt mera omfattande

och mångskiftande än om arbetet vid institutet blott omfattat undervisning

och försöksverksamhet.

Styrelsen har vidare anfört, att frågan om bibliotekets skötsel under en

följd av år stått på dagordningen. Från och med budgetåret 1947/48 hade

utgått ett biblioteksarvode å 1 000 kronor, varjämte ett skrivbiträde anställts

å rektorsexpeditionen med uppgift att jämväl biträda i biblioteket. Denna

anordning hade fungerat tillfredsställande men dock ej möjliggjort den

skötsel av biblioteket, som ur många olika synpunkter vore erforderlig.

Detta hade också beaktats av 1946 års trädgårdsundervisningskommitté

som föreslagit inrättandet av en bibliotekarietjänst i 26 lönegraden. I avvaktan

på Kungl. Maj :ts förslag rörande trädgårdsundervisningens ordnande

hemställde styrelsen, att för budgetåret 1949/50 måtte anvisas 9 000 kronor

till arvode åt bibliotekarie vid institutet.

I fråga om assistentarvodena, som nu utgå med 6 480 kronor till assistenten

vid maskininstutionen och med 6 000 kronor till en var av övriga

sex assistenter, har styrelsen uttalat, att dessa vore orimligt låga med hänsyn

till de kvalifikationer, som måste fordras av assistenterna. Med den

löneutveckling, som ägt rum under senare år, hade assistenterna blivit försatta

i en ogynnsam ställning. Om rättelse ej vidtoges, förelåge risk för

att befattningarna skulle bliva vakanta. Då befattningarna icke hade övergångskaraktär,

borde de enligt styrelsens mening föras på extra ordinarie

stal. Med hänsyn till den väntade omorganisationen av såväl mejeriförsöken

och mejeriundervisningen som trädgårdsförsöken och trädgårdsundervisningen

ville styrelsen icke nu göra framställning härom. Skulle omorganisationen

icke komma till stånd under nästa budgetår, ansåge styrelsen, att

befattningarna ännu något år kunde avlönas med arvode. 1 så fall borde

arvodet till assistenten vid maskininstitutionen höjas till 7 776 kronor och

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

till övriga assistenter till 7 200 kronor för år. Arvodet till montören borde

höjas från 4 920 kronor till 5 600 kronor.

Styrelsen har även framhållit, att speciallärararvodena, vilka varit oförändrade

sedan år 1933, icke kunde anses tillfredsställande. Det vore därför

numera vanligtvis svårt att få kvalificerade personer till speciallärare. Styrelsen

nödgades därför ånyo hemställa, att dessa arvoden överlag skulle

uppräknas med 25 procent.

I likhet med vad styrelsen föreslagit för innevarande budgetår har styrelsen

med anledning av den stora betydelsen av undervisning i arbetspsykologi

ansett, att undervisning i detta ämne borde meddelas ej blott, som nu

vore fallet, i driftsledarkursen utan även i lantbruksskolan, mejeriskolan

och trädgårdsskolan. Vidare har styrelsen begärt en utökning av antalet föreläsningar

i handelslära för att möjliggöra en ändamålsenlig undervisning

i detta ämne i högre mejerikursen. Styrelsen bär på grund härav upptagit

ökade belopp till speciallärararvoden i dessa ämnen.

I remissutlåtande den 29 september 1948 över institutsstyrelsens anslagsframställning,

såvitt angår institutets verksamhet med undantag för statens

trädgårdsförsök, har lantbruksstyrelsen i huvudsak biträtt institutsstyrelsens

förslag. I fråga om den begärda lönegradsuppflyttningen av kamrerartjänsten

har lantbruksstyrelsen dock uttalat, att styrelsen visserligen delade

institutsstyrelsens uppfattning, att denna tjänst borde uppflyttas i högre

lönegrad. Då kamrerarna vid lantbrukshögskolan och Alnarpsinstitutet borde

ha samma löneställning, ansåge lantbruksstyrelsen emellertid, att dessa

båda kamrerartjänster borde uppflyttas samtidigt och till samma lönegrad.

Arvodena åt de speciallärare, som undervisade vid högre mejerikursen, högre

trädgårdskursen och driftsledarkursen, borde utgå enligt samma grunder,

som tillämpades för speciallärarna vid lantbrukshögskolan, eller med 30

kronor per reducerad timme. Där arvodet redan nu utginge med högre belopp

än 30 kronor, borde dock någon sänkning ej ske. Skulle ersättningarna

åt lantbrukshögskolans speciallärare komma att höjas, borde vidare speciallärarna

vid Alnarp få samma förhöjning. Arvodena åt speciallärarna i

övriga kurser vid Alnarpsinstitutet har lantbruksstyrelsen föreslagit skola

utgå med respektive 18 kronor, 12 kronor och 8 kronor 40 öre per timme.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i remissutlåtande

den 15 september 1948 tillstyrkt bifall till institutsstyrelsens

framställning, såvitt densamma rörde statens trädgårdsförsök.

Statskontoret har i remissutlåtande den 8 september 1948 avstyrkt bifall

till institutsstyrelsens framställning om uppflyttning i högre lönegrad av

kamrerartjänsten, om förhöjda arvoden till bibliotekarie, speciallärare och

assistenter samt om utökning av undervisningen i arbetspsykologi och handelslära.

Departementschefen.

Då jag i det föregående tagit ställning till de frågor, som röra institutets

mejeri- och trädgårdsavdelningar samt statens mejeriförsök och trädgårdsförsök,

torde jag här i huvudsak endast behöva behandla de av institutssty
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

relsen i samband med anslagsäskandena framställda förslag, som avse lantbruksavdelningen

eller för institutets olika avdelningar gemensamma spörsmål.

Jag torde få erinra, att vissa frågor rörande lantbruksavdelningen, vilka

institutsstyrelsen upptagit i sina anslagsäskanden för budgetåren 1947/

48 och 1948/49, icke äro slutligt lösta. Jag har därför för avsikt att senare

begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att låta verkställa en översyn av denna

avdelnings organisation.

Den begärda uppflyttningen i högre lönegrad av kamrerar tjänsten finner

jag icke tillräckligt motiverad. Icke heller kan jag nu biträda förslaget, att

för bibliotekets skötsel skall avses en heltidsanställd befattningshavare.

I likhet med vad jag i det föregående förordat i fråga om assistenterna

vid mejeriavdelningen och trädgårdsförsöken föreslår jag, att assistenterna

vid trädgårdsavdelningen och assistenten vid maskininstitutionen skola inplaceras

å löneplan. De torde därvid böra hänföras till lönegiad Cg 17. Arvodet

till montören vid maskininstitutionen anser jag böra höjas till samma

belopp, som vid statens maskinprovningar anställda arvodesavlönade

montörer uppbära, eller 5 640 kronor för år.

Speciallärararvodena vid institutet ha varit oförändrade sedan år 1933.

Jag torde få erinra, att jag vid behandlingen av lantbrukshögskolans anslag

förordat en uppräkning av motsvarande arvoden vid denna högskola. De

skäl härför, som jag då anförde, nämligen penningvärdets fall och vidtagna

höjningar av motsvarande arvoden å andra håll inom statsförvaltningen,

tala för en höjning av jämväl institutets speciallärararvoden. Jag är dock

icke beredd att såsom lantbruksstyrelsen föreslagit jämställa speciallärarna

vid högre mejerikursen, högre trädgårdskur sen och driftsledarkursen med

lantbrukshögskolans speciallärare. De ersättningsbelopp, som lantbruksstyrelsen

föreslagit med utgångspunkt från nuvarande arvoden till speciallärarna

vid lantbrukshögskolan och som i stort sett innebära en förhöjning

med 20 procent, kan jag i huvudsak godtaga. Då undervisningen vid högre

mejerikursen torde vara den som ligger närmast högskolestadiet anser jag

dock speciallärarna vid denna kurs böra erhålla en något högre ersättning

eller 35 kronor per reducerad undervisningstimme.

Såväl 1946 års trädgårdsundervisningskommitté som de sakkunniga för

yrkesutbildning inom jordbruk och skogshantering ha upptagit undervisning

i arbetspsykologi å kursplanerna för trädgårdsskolornas huvudkurser

respektive för lantbruksskolorna. Bland annat med hänsyn härtill finner jag

mig böra biträda den av institutsstyrelsen föreslagna utvidgningen av undervisningen

i detta ämne.

Då den av mig föreslagne laboratorn i mejeriekonomi torde böra bestrida

undervisningen i handel slära i högre mejerikursen, synes någon speciallärare

härför icke behövas.

En förutsättning för att en dubblering av driftsledarkursen skall kunna

komma till stånd under nästa budgetår är att den institutionsbyggnad, vars

uppförande nyligen påbörjats, hinner bliva färdigställd före den 1 november

1949. Då viss möjlighet föreligger att så kan bliva fallet, förordar jag

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. May.ts proposition nr 79.

att medel skola beräknas för bestridande av de kostnader, som en dylik

dubblering skulle medföra. Den assistent å lantbruksavdelningen, soan i så

fall behövs, bör placeras i lönegrad Cg 17.

Ett bifall till vad jag nu föreslagit samt vad jag i det föregående förordat

beträffande de till den högre mejerikursen hörande institutionerna, mejeriförsöken,

trädgårdsundervisningen och trädgårdsförsöken påkallar följande

förändringar i avlöningsstaten för Alnarpsinstitutet.

Till avlöningar åt tre laboratorer i Ca 29 vid mejeriförsöken och mejeriinstitutionerna

böra upptagas 36 000 kronor under ordinarieposten. På grund

av förslaget att ordinariesätta de två försöksledarna i Ce 27 vid Rånna och

Nyckelby försöksstationer bör posten vidare uppräknas med 23 200 kronor.

Slutligen bör posten i anledning av beräknade löneklassförändringar uppräknas

med 2 500 kronor. Ordinarieposten skulle sålunda för nästa budgetår

behöva uppföras med (220 800 + 36 000 + 23 200 + 2 500 =) 282 500

kronor.

Medelsbehovet under arvodesposten skulle minska med 52 480 kronor,

därest i enlighet med vad jag föreslagit assistenterna och försöksmejeristen

överföras å löneplan. Å andra sidan bör posten ökas med 720 kronor motsvarande

den förordade höjningen av arvodet till montören. Arvodesposten

skulle alltså behöva bestämmas till (61 600 — 52 480 + 720 =) i runt tal

9 800 kronor.

Under icke-ordinarieposten skulle tillkomma avlöningskostnaderna för följande

lönegradsplacerad personal, nämligen vid trädgårdsförsöken eu försöksledare

i Ce 27, tre assistenter i Ce 22, en biträdande trädgårdsmästare

i Ce 14, en vaktmästare i Ce 9, ett laboratoriebiträde och ett skrivbiträde i

Cf 4, vid mejeriförsöken en förste assistent i Ce 24, en försöksmejerist i Ce

16 och ett laboratoriebiträde i Cf 4, vid de till högre mejerikursen hörande

institutionerna två förste assistenter i Ce 24, två assistenter i Cg 17, tre laboratoriebilräden

och ett skrivbiträde i Cf 4 samt vid trädgårdsavdelningen

och maskininstitutionen tre assistenter i Cg 17 ävensom, därest driftsledarkursen

dubbleras, vid lantbruksavdelningen en assistent i Cg 17. Dessa avlöningskostnader

synas kunna uppskattas till 137 300 kronor. Vidare bör

posten på grund av beräknade löneklassförändringar in. in. höjas med

10 000 kronor. Å andra sidan minskas medelsbehovet med 23 200 kronor i

anledning av den förordade överflyttningen å ordinarie stat av två försöksledare

i Ce 27.

Vad angår speciallärarna medför den av mig förordade förhöjningen av

ersättningarna till dessa en ökning av medelsbehovet, som kan beräknas till

i runt tal 11 000 kronor. Därest i enlighet med vad jag föreslagit två huvudkurser

enligt den nya ordningen anordnas vid Alnarps trädgårdsskola, erfordras

en ökning av antalet speciallärartimmar med omkring 600. Kostnaderna

härför torde kunna uppskattas till i runt tal 9 000 kronor. Medelsbehovet

under icke-ordinarieposten skulle alltså sammanlagt uppgå till (298 400

+ 137 300 + 10 000 — 23 200 + 11 000 + 9 000 =) 442 500 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

Posten rörligt tillägg torde böra uppräknas med 23 000 kronor till 75 200

kronor.

Under anslaget till avlöningar vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

skulle alltså för budgetåret 1949/50 erfordras en medelsanvisning

av (282 500 + 9 800 + 442 500 -f 75 200 =) 810 000 kronor, vilken

jämförd med anvisningen för innevarande budgetår innebär en ökning med

177 000 kronor.

Ny personalförteckning för institutet torde böra föreläggas riksdagen för

godkännande.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1947/48 .................... 188 800 239 275

1948/49 (statsliggaren s. 732) . . 217 700

1949/50 (förslag) ............ 288 800

Kungl. Maj :t bar den 17 juni 1948 fastställt omkostnadsstat för Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Till följd av att, såsom i det föregående

anförts, någon dubblering av driftsledarkursen icke kunnat komma

till stånd har nettoutgiften i staten upptagits med 223 700 kronor eller med

6 000 kronor högre belopp än anslaget. Detta sammanhänger med att vid

anslagsberäkningen utgifterna för driftsledarkursens dubblering upptagits

med 24 000 kronor avseende en tid av endast åtta månader (1 november

1948—30 juni 1949) under det att motsvarande inkomster av undervisnings-

och kostnadsavgifter, vilka erläggas halvårsvis i förskott, beräknats

för helt år eller till 30 000 kronor.

Institutsstyrelsen har hemställt, att för budgetåret 1949/50 måtte till omkostnader

anvisas 292 900 kronor. Därest driftsledarkursen icke heller nästa

budgetår skulle kunna dubbleras, har styrelsen beräknat anslagsbehovet

till 299 200 kronor. Av sistnämnda belopp belöpa 157 000 kronor på statens

trädgårdsförsök och 142 200 kronor på institutets övriga verksamhet.

Lantbruksstijrelsen har i sitt remissutlåtande föreslagit en medelsanvisning

för sistnämnda verksamhet av 135 200 kronor eller, om driftsledarkursen

icke dubblerades, 136 900 kronor.

Styrelsen för lontbrukshögskolan och statens lantbruks försök har i sitt

remissutlålande tillstyrkt institutsstyrelsens förslag till omkostnadsstat för

statens trädgårdsförsök. Högskolestyrelsen har därvid överlämnat en specifikation

å beräknade utgifter för inventarier för försöken under de närmaste

fem åren, vilken slutar å 48 850 kronor.

Myndigheternas beräkningar av medelsbehovet framgå närmare av följande

sammanställningar, i vilka icke upptagits de utgifter och inkomster,

som skulle föranledas av en dubblering av driftsledarkursen. I sammanställningarna

ha till jämförelse medtagits beloppen i gällande omkostnadsstat,

fördelade å trädgårdsförsöken och institutets övriga verksamhet, samt uppgifter

om medelsåtgången för budgetåret 1947/48.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Institutet med undanlag för statens trädgdrdsförsök.

Utgifter.

1. Sjukvård m. m...............................

2. Reseersättningar.............................

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten...................

b) Övriga expenser...........................

4. Publikationstryck............................

5. Övriga utgifter:

a) Underhåll av byggnader...................

b) Skatter och försäkringar...................

c) Kosthåll för elever.........................

d) Hälso- och sjukvård.......................

e) Utställningsmateriel ra. m..................

f) Ersättning till Alnarps egendom för dagsverken

och körslor........................

g) Ersättning till Alnarps trädgårdar för underhåll

och parker ...........................

h) Till täckande av möjligen uppkommande förlust

å rörelsen vid Alnarps mejeri..........

i) Inköp av inventarier för mejeriförsöken ....

j) Inköp av mjölk för mejeriförsöken efter avdrag

för försålda produkter................

k) Förbrukningsartiklar för mejeriförsöken.....

l) Driftkostnader vid en ladugårdsförmanskurs

m) Diverse utgifter...........................

Summa utgifter

Särskilda uppbördsmedel.

1. Hyror och arrendeinkomster..................

2. Undervisnings- och kostavgifter för elever.....

3. Ersättning av Alnarps egendom för arbete av

elever .......................................

4. Bokföringsavgifter till den driftsekonomiska byrån

Summa uppbördsmedel

Sammandrag.

Utgifter.........................................

Särskilda uppbördsmedel.........................

Nettoutgift

Statens trädgdrdsförsök.

Utgifter.

1. Sjukvård m. m..................

2. Reseersättningar.................

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten.......

b) Övriga expenser..............

4. Publikationstryck ...............

5. Övriga utgifter:

a) Underhåll av byggnader......

b) Skatter och försäkringar......

c) Hälso- och sjukvård..........

Gällande

omkost-

nadsstat

kronor

Faktiska

utgifter

resp.

inkomster

för

budgetåret

1947/48

Instituts-

styrelsens

förslag

kronor

Lant-

bruks-

styrelsens

förslag

kronor

400

871

800

800

7 000

5 389

8 000

7 000

35 500

39 259

38 000

38 000

45000

51923

58 000

55 000

4 500

7 000

7 000

7 000

21000

21183

26 000

25 000

3100

2186

3100

3100

161 300

150 968

178 300

178 300

700

976

1 000

1000

600

1427

1000

1000

6 000

4 999

6 000

6 000

4 000

3 000

4 000

4 000

15 000

15 000

30 000

30 000

—

—

11000

10 000

3 500

2137

3 500

3 500

5 000

6 706

8 000

7 000

4 200

4 200

4 200

4 200

1000

103

1000

1000

317 800

317 327

388900

381900

30 300

30 805

30 300

30 300

127 600

114 998

139 400

139 400

52 000

50 000

57 000

57 000

20 000

22 957

20 000

20 000

229 900

218 760

246 700

246 700

317 800

317 327

388 900

381900

229 900

218 760

246 700

246 700

87 900

a8 567

142200

135 200

100

141

200

6 000

6 552

6 500

9 500

9 500

10 000

10 000

11570

12 000

5 500

8 000

8 000

4 000

4171

4 000

500

318

500

200

160

200

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

109

Gällande

omkost
nadsstat
kronor
-

d) Utslällningsmateriel m. m...................

e) Ersättning till Skaraborgs läns hushållningssällskap

för lokalhyra......................

f) Nyanläggning av försök med körsbärsträd vid j

Ränna....................................

g) Ersättning till Norrlands trädgårdsskola i Sör-1

åker för personalkostn. m. m...............!

h) Driftkostnader vid Öjebyns försöksstation...

i) Förbrukningsartiklar och gödslingsmedel____

j) Inköp av inventarier......................

k) Inköp av levande växter och frö...........

1) Dagsverken m. m..........................

m) Bokinköp och bokbindning................

n) Diverse utgifter............................

Summa utgifter

Särskilda uppbördsmedel.

1. Hyror och arrendeinkomster..................

2. Försäljning av köksväxter, bär och frukt......

3. Försäljning av jordbruksprodukter............

4. Ersättning för kontrollodlingen för statens centrala

frökontrollanstalt........................

5. Ersättning för stamförsök för enskilda firmors

räkning......................................

Summa uppbördsmedel

Sammandrag.

Utgifter................

Särskilda uppbördsmedel.

Nettoutgift

400

7 000

1000

9 000

3 000

27 000

10 000

4 500

110 000

800

500

209000

3 700

37 000

25 000

3 000

4 500

73 200

209 000

73 200

135 800

Faktiska

utgifter

resp.

inkomster

för

budgetåret

1947/48

242

7 000

500

9 000

4 482

27 500

9 985

3 819

110 807

722

400

214 869

3 700

35 474

25 741

3 081

0 877

74 873

214 869

74 873

139 996

Instituts
styrelsens
förslag
kronor
-

500

7 000

1000

13 000

4 500

30 000

10 000

4 500

115 000

800

500

228200

3 700

35 000

25 000

2 000

5 500

71200

228 200

71 200

157 000

Beträffande motiveringen för anslagsberäkningarna må nämnas följande.

Höjningarna av posterna sjukvård in. in., expenser, publikationstryck samt

delposterna hälso- och sjukvård samt utställningsmateriel m. in. ha begärts

med hänsyn till medelsåtgången för dessa ändamål under budgetåret 1947/

48. Den höga medelsåtgången för övriga expenser har särskilt föranletts av

starkt ökade kostnader för städning in. m. Beträffande medelsbehovet för

publikationstryck har institutsstyrelsen framhållit angelägenheten av att

försöksresultat publicerades utan dröjsmål, så att de kunde komma de

praktiska yrkesmännen till godo. Höjningen av posten reseersättningar har

begärts under hänvisning till de stegrade resekostnaderna. I fråga om posten

underhåll av byggnader har framhållits, att det belopp, som anvisats

för innevarande budgetår, på grund av de starkt ökade byggnadskostnaderna

icke medgåve ett tillfredsställande byggnadsunderhåll, vilket under krigsåren

blivit eftersatt. Höjningen av posten kosthåll för elever har föreslagits

på grund av stegrade priser å livsmedel och löneökningar för personalen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 79

Beträffande posten täckande av möjligen uppkommande förlust å rörelsen

vid Alnarps mejeri har anförts, att det för närvarande anvisade beloppet,

15 000 kronor, för det senast förflutna räkenskapsåret visat sig otillräckligt.

För sagda år förelåge nämligen brist på ytterligare 15 000 kronor.

Den närmaste orsaken härtill vore dels höjda löner till instruktionspersonalen

vid mejeriet, dels högre pris å den tillskottsmjölk, som mejeriet måst

inköpa för att skol- och provningsverksamheten skulle kunna upprätthållas.

Därjämte hade bidragit höjda transportkostnader för mjölken, höjda

priser å en del förnödenheter samt ökade kostnader för byggnaders och inventariers

underhåll. Enligt institutsstyrelsens beräkningar medförde undervisningen

en årlig merutgift för mejeriet av 38 000 kronor. Av detta belopp

ansåge styrelsen 8 000 kronor kunna bäras av mejeriet. Medelsbehovet under

ifrågavarande post uppginge alltså till 30 000 kronor.

För inköp av inventarier och apparatur till mejeriförsöken har institutsstyrelsen

ansett ett belopp av 33 000 kronor erforderligt. Styrelsen har föreslagit,

att detta belopp skulle fördelas på tre år och att sålunda för nästa

budgetår 11 000 kronor skulle anvisas för ändamålet. Den föreslagna höjningen

av posten förbrukningsartiklar vid mejeriförsöken har motiverats

med den prisstegring som ägt rum, särskilt å glas och kemikalier.

Institutsstyrelsen har grundat beräkningarna av medelsbehovet för statens

trädgårdsförsök på samma omfattning av försöksverksamheten som

för närvarande. Beträffande ersättning till Norrlands trädgårdsskola i Söråker

har institutsstyrelsen förklarat, att skolstyrelsen med hänsyn till stegrade

avlöningskostnader och höjda priser på vissa förbrukningsartiklar såsom

villkor för att verksamheten skulle fortsättas under nästa budgetår begärt,

att ersättningen skulle höjas från 9 000 till 13 000 kronor. Den föreslagna

uppräkningen av posten förbrukningsartiklar och gödselmedel har

motiverats med ett ökat behov av gödsel- och besprutningsmedel. Beträffande

kostnaderna för dagsverken in. in. har institutsstyrelsen anfört, att

antalet arbetstimmar år 1947 måst minskas för att utgifterna skulle kunna

hållas inom angiven ram. Den begärda höjningen av posten erfordrades för

att institutet skulle kunna utbetala avtalsvis bestämda ålderstillägg åt arbetare,

som varit i tjänst under längre tid.

Vad angår de under rubriken särskilda uppbördsmedel upptagna posterna

må nämnas, att posterna undervisnings- och kostavgifter samt ersättning

av Alnarps egendom för arbete av elever uppräknats på grund av höjda

kostpriser respektive höjda timlöner.

Statskontoret har i sitt remissutlåtande uttalat att anslagsposten till reseersättningar

och delposten till övriga expenser i betraktande av belastningssiffrorna

för budgetåret 1947/48 borde begränsas till 7 000 kronor respektive

52 000 kronor. Beträffande den begärda höjningen av anslagsposten

till täckande av möjligen uppkommande förlust å rörelsen vid Alnarps

mejeri har statskontoret anfört, att enligt vad ämbetsverket under hand

inhämtat mejeriets förlust icke föranletts enbart av den vid mejeriet bedrivna

skol- och provningsverksamheten utan även av att kostnader ned
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

111

lagts på tillverkning av vissa mejeriprodukter, som ännu ej hunnit försäljas.

Statskontoret ansåge därför att en tidigare av lantbruksstyrelsen och

statskontoret förordad utredning av frågan om tillförseln av mjölk till mejeriet

och rörande mejerirörelsens ekonomi borde verkställas, innan ytterligare

medel från omkostnadsanslaget ställdes till mejeriets förfogande.

Ett genomförande av utredningsmannens förslag i fråga om mejeriförsöksverksamheten

och den högre mejeriundervisningen enligt Alnarpsalternativet

har av utredningsmannen beräknats medföra, att institutets årliga

omkostnader skulle stiga med 27 300 kronor i förhållande till de i staten

för budgetåret 1947/48 upptagna beloppen. Av ökningen skulle 17 500 kronor

falla på mejeriförsöken och 9 800 kronor på den högre mejeriundervisningen.

För mejeriförsöken har utredningsmannen därvid räknat med ett

medelsbehov för omkostnader av 36 300 kronor, varav för sjukvård in. m.

300 kronor, för reseersättningar 8 000 kronor, för expenser 13 000 kronor,

för publikationstryck 4 000 kronor och för övriga utgifter 11 000 kronor.

Motsvarande siffror för den högre mejeriundervisningen ha angivits till respektive

14 800, 300, 5 000, 6 000, 3 000 och 500 kronor.

De ökningar av medelsbehovet för omkostnader, som ett förverkligande

av 1946 års trädgårdsundervisningskommittés förslag beträffande Alnarps

trädgårdsskola och trädgårdsförsöken skulle medföra, har kommittén uppskattat

till sammanlagt i runt tal 118 000 kronor för år. Av detta belopp

hänföra sig 1 000 kronor till trädgårdsskolan och 117 000 kronor till trädgårdsförsöken.

Departementschefen.

Med hänsyn till att uppgiften att vara mellaninstans i anslagsfrågor i

vad gäller statens trädgårdsförsök överflyttats från lantbruksstyrelsen till

styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök finner jag det

lämpligt, att särskilda omkostnadsstater skola fastställas för trädgårdsförsöken

och för institutets övriga verksamhet. Vid bifall till vad jag i det

föregående föreslagit i fråga om utvidgad verksamhet vid mejeri- och trädgårdsavdelningarna

torde det vara nödvändigt att höja åtskilliga av utgiftsposterna.

Jag torde först få behandla medelsbehovet under sistnämnda omkostnadsstat.

Posten sjukvård in. in. finner jag med hänsyn till den faktiska medelsåtgången

under budgetåret 1947/48 och föreslagna personalökningar böra

uppräknas med 600 kronor. Posten reseersättningar torde i anledning av

höjda resekostnader och förordade personalförstärkningar böra höjas med

3 500 kronor. Expensposten torde böra uppräknas med 15 500 kronor, varav

2 500 kronor för bränsle, lyse och vatten samt 13 000 kronor för övriga

expenser. Posten publikationstryck torde böra upptagas till ett med 2 500

kronor förhöjt belopp. Den under övriga utgifter upptagna delposten kosthåll

för elever torde på grund av stegrade priser å livsmedel och löneök
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

ningar för personalen böra höjas med det av institutsstyrelsen föreslagna

beloppet, 17 000 kronor. Därest mina förslag i fråga om den lägre trädgårdsundervisningen

bifallas, skulle emellertid tillkomma kosthåll för 36 elever

i trädgårdsskolan. Kostnaderna härför kunna beräknas till 26 400 kronor,

med vilket belopp posten bör ytterligare uppräknas. Vidare skulle behöva

upptagas ersättning till Alnarps trädgårdar för biträde av förmanspersonal

vid demonstrationer och övningar. Härför torde böra avses ett belopp av

5 000 kronor. Den utredning, som lämnats rörande det ekonomiska resultatet

vid Alnarps mejeri, synes visa att mejerirörelsen, även om mejeriet

får övertaga mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri, sannolikt kommer att

gå med en förlust, som ej oväsentligt överstiger 30 000 kronor om året.

Då förlusten huvudsakligen torde vara betingad av att mejeridriften är organiserad

med hänsyn till undervisningen, biträder jag institutsstyrelsens

förslag, att till täckande av förlust å mejerirörelsen för nästa budgetår skall

upptagas 30 000 kronor mot 15 000 kronor å innevarande budgetårs stat.

Vidare föreslår jag, alt delposten förbrukningsartiklar för mejeriförsöken

höjes med 2 000 kronor. Övriga utgiftsposter torde kunna bibehållas oförändrade.

Medel till inköp av inventarier för mejeriförsöken torde böra anvisas

från ett särskilt anslag till inredning och utrustning. Jag torde i det

följande få återkomma till denna fråga.

Vad angår uppbördsmedlen torde posten hyror och arrendeinkomster böra

uppräknas med de rumshyror, som eleverna i de nya trädgårdskurserna

beräknas betala, eller 1 300 kronor. Vidare torde kostavgifterna för dessa

elever kunna uppskattas till 26 400 kronor. Posten undervisnings- och kostavgifter

för elever torde därför, förutom med det av institutsstyrelsen föreslagna

beloppet, 11 800 kronor, böra höjas med nämnda belopp, eller sålunda

med sammanlagt 38 200 kronor. Posten ersättning av Alnarps egendom

för arbete av elever bör i enlighet med institutsstyrelsens förslag uppföras

med 5 000 kronor högre belopp än för innevarande budgetår. Bokföringsavgifter

till den trädgårdsekonomiska byrån synas kunna upptagas

med oförändrat belopp.

Medelsbehovet för institutets förevarande verksamhet under nästa budgetår

torde sålunda böra uppskattas till (87 900 + 600 + 3 500 -f- 15 500

+ 2 500 + 17 000 + 26 400 + 5 000 + 15 000 + 2 000 — 1 300 — 38 200

— 5 000 =) 130 900 kronor.

Utgifterna för en dubblerad driftsledarkurs synas böra uppskattas till

26 500 kronor, varav 2 500 kronor till bränsle, lyse och vatten, 1 800 kronor

till övriga expenser, 22 000 kronor till kosthåll för elever samt 200 kronor

till hälso- och sjukvård. Då kostavgifterna, vilka synas böra beräknas för

åtta månader, kunna beräknas till 22 000 kronor, skulle nettomedelsbehovet

uppgå till 4 500 kronor.

Vad därefter angår omkostnaderna för statens trädgårdsförsök torde posterna

sjukvård in. m., reseersättningar, expenser och publikationstryck böra

uppräknas med respektive 100, 1 000, 2 500 och 2 500 kronor. Av höjningen

av expensposten torde 500 kronor böra avses för bränsle, lyse och vatten

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 79.

113

samt 2 000 kronor för övriga expenser. Eftersom försöksverksamheten vid

Norrlands trädgårdsskola i Söråker avses skola nedläggas, då en särskild

lokal station kan inrättas, synes det lämpligt, att verksamheten vid Söråker

redan nu skall begränsas i någon mån. Jag kan därför ej förorda någon

höjning av delposten ersättning till Norrlands trädgårdsskola i Söråker.

Eftersom det i och för sig är önskvärt, att trädgårdsförsöksverksamheten i

Norrland skall utvidgas, förordar jag däremot, att till driftskostnader för

öjebyns försöksstation skall för nästa budgetår anvisas ett belopp av 6 000

kronor, vilket är 3 000 kronor mer än för innevarande budgetår. Till Ekerums

och Tosemarkens försöksstationer ha hittills icke beräknats några medel

under förevarande anslag, utan Kungl. Maj :t har i annan ordning ställt

medel till förfogande. På grund av den omfattning, som verksamheten vid

dessa stationer nu fått, föreslår jag, att en särskild utgiftspost upptages till

driftskostnader vid ifrågavarande stationer. Posten torde bestämmas till

4 000 kronor för nästa budgetår. Posterna förbrukningsartiklar och gödslingsmedel

samt dagsverken m. m. anser jag med hänsyn till stegrade priser

och löner ävensom den utvidgning av verksamheten vid huvudstationen, som

jag i det föregående förordat, böra uppräknas med 3 000 respektive 8 000

kronor. Övriga poster torde böra uppföras med oförändrade belopp.

Inkomsterna av försäljning av köksväxter, bär och frukt samt av försäljning

av jordbruksprodukter anser jag kunna beräknas stiga med 3 000

respektive 5 000 kronor. Posten ersättning för stamförsök åt enskilda firmor

torde kunna uppräknas med 1 500 kronor. Däremot komma kontrollodlingarna

för centrala frökontrollanstaltens räkning att upphöra. Ersättningen

för dessa har i innevarande budgetårs stat beräknats till 3 000 kronor.

Hyresmedlen synas böra upptagas med oförändrat belopp.

Nettoutgifterna för statens trädgårdsförsök skulle sålunda för nästa budgetår

kunna uppskattas till (135 800 + 100 + 1 000 -f- 2 500 -f- 2 500 -J3

000 + 4 000 + 3 000 + 8 000 — 3 000 — 5 000 — 1 500 + 3 000 =)

153 400 kronor.

Under Alnarpsinstitutets omkostnadsanslag skulle sålunda för budgetåret

1949/50 erfordras en medelsanvisning av (130 900 -f- 4 500 + 153 400 =)

288 800 kronor, vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en ökning

med 71 100 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid

fastställa nya omkostnadsstater för institutet.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Materiel m. m.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ...................... 39 500 23 713

1948/49 (statsliggaren s. 734) . . 25 000

1949/50 (förslag) .............. 28 500

Styrelsen för Alnarpsinstitutet bär hemställt, att till materiel m. m. måtte

för budgetåret 1949/50 anvisas 29 100 kronor, därav 3 300 kronor för trädgårdsförsöken

och 25 800 kronor för institutets övriga verksamhet. Av sist
8

Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 samt. Nr 79.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

nämnda belopp belöpa 1 500 kronor å en dubblering av driftsledarkursen.

Såsom motivering för den begärda anslagshöjningen har anförts, att på

grund av de synnerligen höga priserna på undervisningsmateriel och den

under krigsåren starkt eftersatta nyanskaffningen stort behov av ökade medel

förelåge.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har tillstyrkt

anslagsäskandet i vad det avser statens trädgårdsförsök.

Lantbruksstyrelsen, som framhållit att tillgång på lämplig undervisningsmateriel

vore en nödvändig förutsättning för en effektiv undervisning, har

förordat, att anslaget skulle höjas till 25 500 kronor, såvitt anginge institutets

övriga verksamhet.

Medelsbehovet för materiel m. m. för mejeriförsöken och den högre mejerikursen

har utredningsmannen uppskattat till minst 8 500 kronor, vilket

i förhållande till vad som för ändamålet disponerades under budgetåret

1946/47 innebär en ökning med 3 600 kronor.

Trädgårdsundervisningskommittén har räknat med en ökning å 4 000

kronor av utgifterna för materiel m. m. till Alnarps trädgårdsskola.

Departementschefen.

Med hänsyn till de av mig i det föregående förordade förstärkningarna av

personalorganisationen vid mejeriinstitutionerna samt mejeriförsöken och

trädgårdsförsöken anser jag en viss höjning av förevarande anslag erforderlig.

Jag föreslår sålunda, att anslaget för nästa budgetår uppräknas med

3 500 kronor till 28 500 kronor. Av sistnämnda belopp torde 3 500 kronor få

avses för statens trädgårdsförsök.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Bokinköp och bokbindning

för institutets bibliotek.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ........................ 6 000 5 784

1948/49 (statsliggaren s. 735) .... 6 000

1949/50 (förslag) ............... 7 000

Institutsstyrelsen har hemställt, att till förevarande ändamål måtte för

budgetåret 1949/50 anvisas 7 000 kronor, varav 1 000 kronor för statens

trädgårdsförsök.

Lantbruksstyrelsen samt styrelsen för lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök ha tillstyrkt bifall till institutsstyrelsens framställning.

För bokinköp och bokbindning för mejeriförsöken och den högre mejerikursen

har utredningsmannen räknat med en utgiftsökning å minst 1 325

kronor i jämförelse med förhållandena under budgetåret 1946/47.

Trådgårdsundervisningskommittén har uppskattat de årliga merkostnaderna

för bokinköp och bokbindning för Alnarps trädgårdsskola till 1 000

kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 79.

115

Departementschefen.

Med tillstyrkande av institutsstyrelsens anslagsäskande föreslår jag, att

anslaget för nästa budgetår skall uppföras med 7 000 kronor.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Stipendier m. m.

Under denna anslagsrubrik är i gällande riksstat uppfört ett obetecknat

anslag av 8 300 kronor. Anslaget disponeras med 2 400 kronor till fyra stipendier

å 600 kronor vid högre mejerikursen och högre trädgårdskur sen

samt med 5 300 kronor till studieresor. För studieresor vid en dubblerad

driftsledarkurs ha beräknats 600 kronor.

Institutsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte

höjas till 9 400 kronor. Av detta belopp har avsetts oförändrat 2 400 kronor

till stipendier, 6 500 kronor till studieresor och 500 kronor till resebidrag åt

obemedlade elever i mejeriskolan. Höjningen av beloppet till studieresor, i

vilket inberäknats kostnaderna vid en dubblering av driftsledarkursen, har

motiverats med de stegrade biljettpriserna å järnväg och bussar.

Lantbruksstyrelsen bär tillstyrkt institutsstyrelsens framställning. Beträffande

det till resebidrag och elever i mejeriskolan begärda beloppet har

lantbruksstyrelsen därvid anfört, att resekostnaderna för medellösa elever

från norra delarna av landet bleve betungande och att dessa därför — även

om de erhölle högsta statsstipendium — vore i behov av hjälp till resekostnaderna.

Departementschefen.

De fyra elevstipendierna vid högre mejerikursen och högre trädgårdskursen

böra enligt min mening höjas till det belopp, varmed elevstipendierna

vid lantbrukshögskolan utgå, nämligen 800 kronor. Medelsbehovet till stipendier

skulle i så fall uppgå till 3 200 kronor. Med hänsyn till de höjda

resekostnaderna tillstyrker jag, att till studieresor anvisas 6 500 kronor. Jag

kan däremot ej biträda förslaget om lämnande av bidrag till resekostnader.

Jag föreslår sålunda, att förevarande anslag för budgetåret 1949/50 uppföres

med (3 200 -|- 6 500 =) 9 700 kronor.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Inredning och utrustning.

De förslag jag i det föregående framlagt till utbyggnad av såväl mejeriförsöksverksamheten

och den högre mejeriundervisningen som trädgårdsförsöksverksamheten

och trädgårdsundervisningen ha, såsom redan nämnts,

avvägts så, att deras förverkligande icke skulle påfordra mera omfattande

byggnads- eller utrustningsanslag. Det har dock icke kunnat undgås, att förslagens

genomförande kräver vissa byggnadsarbeten och anskaffning av viss

utrustning. Beträffande medelsbehovet för sistnämnda ändamål har jag under

hand inhämtat vissa upplysningar.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Föreståndaren för statens mejeriförsök har sålunda angivit, att för inköp

av instrument och laboratorieapparatur till mejeriförsöken skulle erfordras

i runt tal 66 000 kronor. Häri ingår dels det belopp å 33 000 kronor som, fördelat

på tre år, institutsstyrelsen begärt för detta ändamål i sina anslagsäskanden,

dels ett belopp å 15 000 kronor till utrustning av försöksmejeriet,

varom styrelsen gjort framställning under år 1945. Vidare har föreståndaren

ansett vissa inredningsarbeten i mejeriförsökens laboratorielokaler erforderliga.

Kostnaderna härför ha uppskattats till 6 000 kronor.

För att verksamheten vid mejeriförsöken skall kunna giva önskat resultat

finner jag det nödvändigt, att den maskinella utrustningen skall kompletteras.

Medelsanvisningen för ändamålet torde emellertid kunna begränsas

till 40 000 kronor. Då jag tillstyrker, att till inredningsarbeten i laboratorielokalerna

skola beräknas 6 000 kronor, böra alltså till inredning och

utrustning vid mejeriförsöken anvisas 46 000 kronor.

För inredning av laboratorium åt den föreslagne laboratorn i mejerikemi

samt för inköp av möbler och kontorsinventarier in. m. åt de föreslagna nya

befattningshavarna å de till den högre mejerikursen hörande forskningsinstitutionerna

ha institutionsföreståndarna beräknat, att sammanlagt 25 200

kronor skulle behövas. Då av den föreslagna förstärkningen av institutionernas

personalresurser följer, att institutionernas utrustning måste kompletteras,

förordar jag, att medel skola anvisas för ändamålet. Härför torde böra

beräknas ett belopp av 24 000 kronor.

Jag torde få erinra att jag redan förordat, att till utrustning av Alnarps

mejeri i samband med dess övertagande av mjölkleveranserna till Kävlinge

mejeri skola för nästa budgetår anvisas 137 000 kronor.

Vidare har jag beträffande Alnarps trädgårdsskola föreslagit dels att ett

elevhem, till vars uppförande 1947 års riksdag anvisat anslag, nu skall byggas

och därvid utökas med åtta dubbelrum, dels att vissa ombyggnadsarbeten

skola utföras i det s. k. slottet. Kostnaderna för den inredning och utrustning,

som härvid erfordras, kunna beräknas till 39 000 kronor. Då 1947

års riksdag för ändamålet anvisat 15 000 kronor, behöves nu en tilläggsanvisning

å 24 000 kronor.

Vad slutligen angår statens trädgårdsförsök har föreståndaren för försöken

framställt vissa önskemål rörande anslag till utrustning m. m. såväl

vid huvudstationen som vid de olika försöksstationerna. Jag förordar i detta

avseende, att åt huvudstationen skall anskaffas ett flyttbart, standardiserat

lagerrum med automatisk fläktanordning för prövning av hållbarheten hos

köksväxter från olika försök. Kostnaderna härför kunna beräknas till 12 000

kronor. Vidare föreslår jag, att för inköp av försöksutrustning skola anvisas

5 000 kronor till en var av Ekerums och Tosemarkens försöksstationer.

Vidare torde böra avses ett belopp av 5 000 kronor för komplettering av inhägnaderna

vid Rånna försöksstation.

Förenämnda belopp å tillhopa (46 000 -j- 24 000 -j- 137 000 -f- 24 000 -f12

000 + 15 000 =) 258 000 kronor torde böra anvisas såsom ett reservationsanslag,

benämnt Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Inredning

och utrustning.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

117

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök

och fasta försöksfält.

Till lokala trädgårdsförsök har för innevarande budgetår anvisats ett obetecknat

anslag av 10 000 kronor.

Institutsstyrelsen har hemställt, att anslaget för budgetåret 1949/50 måtte

höjas till 15 000 kronor. Styrelsen bär därvid erinrat om att anslagsbeloppet

varit otillräckligt och att Kungl. Majt under ett vart av de tre senaste budgetåren

i annan ordning anvisat tilläggsanslag av 3 000 kronor. Styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har tillstyrkt anslagsäskandet.

Departementschefen.

I det föregående har jag förordat, att till bestridande av kostnaderna för

lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfält för budgetåret 1949/50 skola

ställas till förfogande 10 000 respektive 20 000 kronor. Dessa medel torde

böra anvisas under ett reservationsanslag, benämnt) Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfält.

Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Avlöningar och Driftkostnader.

Statsbidrag till de statsunderstödda trädgårdsskolorna bestridas från förevarande

anslag. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har lantbruksstyrelsen

med utgångspunkt från nu gällande bidragsgrunder uppskattat medelsbehovet

för bidrag till trädgårdsskolornas avlöningskostnader till i runt

tal 135 100 kronor. Lantbruksstyrelsen har därvid räknat med att vid en

var av de tre trädgårdsskolorna skulle finnas anställda en föreståndare,

två ordinarie ämneslärare och en extra ordinarie ämneslärare. Medelsbehovet

för grundlöner, ålderstillägg, rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt

lönetillägg till dessa har beräknats till 127 700 kronor. För arvoden till speciallärare

och för vikariatsersättningar ha upptagits 7 000 respektive 400

kronor.

Medelsbehovet föir driftkostnader har lantbruksstyrelsen beräknat till

20 050 kronor, varav 16 200 kronor i grundbidrag och 3 850 kronor i tillläggsbidrag.

För bidrag till avlöningar och driftkostnader vid en fruktodlarskola har

lantbruksstyrelsen upptagit 28 300 respektive 6 100 kronor.

Departementschefen.

Ett bifall till vad jag i det föregående föreslagit beträffande undervisningen

vid de statsunderstödda trädgårdsskolorna påkallar vissa ändringar

i medelsanvisningen för statsbidrag till dessa skolor.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kunpl. Maj:ts proposition nr 79.

Då vid lantbruksakademiens trädgårdsskola två huvudkurser böra anordnas,

erfordras att ytterligare en ordinarie ämneslärare anställes vid denna

skola. Avlöningskostnaderna för denne kunna uppskattas till 8 800 kronor.

För speciallärare torde böra avses ett belopp av 5 000 kronor. Jag har

härvid tagit hänsyn till den ökning av behovet av dylik lärarkraft, som föranledes

av ett avvisande av förslaget om anställande av särskilda trädgårdsinstruktörer.

I fråga om Norrlands trädgårdsskola har jag i det föregående föreslagit,

att den fasta lärarpersonalen skall bibehållas oförändrad. Då den extra ordinarie

ämnesläraren icke beräknas skola biträda vid skolträdgården utan

i stället erhålla en mera omfattande undervisningsskyldighet, torde behovet

av speciallärare kunna begränsas avsevärt. Del synes tillräckligt att för ändamålet

beräkna ett belopp av 500 kronor.

Statsbidrag till Adelsnäs trädgårdsskola bör utgå jämväl för läsåret

1949/50, så att skolan kan avsluta den andra årskurs, som börjar den 1 november

1949 och slutar den 31 oktober 1950. Undervisningen, som torde

böra anordnas enligt nu gällande grunder, synes kunna bestridas av föreståndaren

jämte två ämneslärare. I förhållande till innevarande läsår kan

sålunda lärarpersonalen minskas med en extra ordinarie ämneslärare. Avlöningskostnaderna

för denne uppgå till i runt tal 6 500 kronor. Någon

ersättning till speciallärare torde ej böra beräknas.

Med utgångspunkt från lantbruksstyrelsens beräkningar av medelsbehovet

för avlöningar till trädgårdsskolornas fasta personal finner jag sålunda, att

till förevarande ändamål böra anvisas (127 700 + 8 800 — 6 500 =) 130 000

kronor. Vidare böra till speciallärararvoden in. in. upptagas (5 000 + 500

= ) 5 500 och till beräknade vikariatsersättningar 400 kronor. Sammanlagt

skulle sålunda till bidrag till trädgårdsskolornas avlöningskostnader för huvudkurserna

för nästa budgetår behöva anvisas (130 000 + 5 500 -j- 400 =)

135 900 kronor.

I fråga om statsbidrag till driftkostnaderna bör enligt vad jag i det föregående

förordat till en var av lantbruksakademiens trädgårdsskola och

Norrlands trädgårdsskola utgå ett grundbidrag av 10 000 kronor och tillläggsbidrag

av en krona per elev och kursdag. Vid lantbruksakademien kan

elevantalet under läsåret 1949/50 uppskattas till 50. Tilläggsbidraget till

denna skola kan alltså beräknas till (50 X 252 =) 12 600. Vid Norrlands

trädgårdsskola kan elevantalet uppskattas till 20 och tilläggsbidraget sålunda

beräknas till (20 X 252 =) i runt tal 5 000 kronor. För Adelsnäs böra enligt

gällande grunder upptagas ett grundbidrag av 5 400 kronor och ett tilläggsbidrag,

efter ett beräknat elevantal av 10, å 600 kronor. Till statsbidrag för

driftkostnaderna vid skolornas huvudkurser skulle sålunda behöva anvisas

(20 000 -j- 12 600 -f- 5 000 -f- 5 400 -(- 600 =) 43 600 kronor. Vidare har jag

föreslagit, att till lantbruksakademiens trädgårdsskola skall utgå ett årligt

bidrag av högst 2 000 kronor till hyra för en lärarbostad.

Vad angår lärlingsutbildningen avses, såsom jag i det föregående förordat,

denna skola ske dels vid statsunderstödda lärlings- och yrkesskolor,

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

dels vid trädgårdsskolor in. fl. skolor, dels slutligen genom korrespondenskurser,

kompletterade med muntlig undervisning.

Statsbidrag till kostnader för lärlingskurser av föreslagen omfattning

vid de statsunderstödda lärlings- och yrkesskolorna beräknas enligt gällande

bidragsgrunder för nästa budgetår uppgå till omkring 4 500 kronor. I

den mån sådana kurser komma till stånd, torde bidragen liksom hittills få

bestridas från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt

kommunala anstalter för yrkesundervisning.

Statsbidrag till dylika kurser vid de statsunderstödda trädgårdsskolorna

böra bestridas från anslagen till lägre lantbruksundervisningsanstalter. Då

det icke kan bedömas, huruvida dylika kurser kunna komma till stånd under

nästa budgetår, torde några särskilda belopp icke böra beräknas för ändamålet.

Detsamma gäller specialkurser, vilka likaledes torde böra få anordnas,

därest möjligheter därtill föreligga. Lärlingskurser böra kunna anordnas

även vid vissa andra utbildningsanstalter såsom lantmannaskolor, folkhögskolor

m. fl. skolor. Även till dessa kurser synas statsbidrag lämpligen kunna

få bestridas från nyssnämnda anslag till understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter.

För ändamålet torde under anslaget Understöd åt vissa

lantbruksundervisningsanstalter: Avlöningar böra beräknas ett belopp av

6 000 kronor.

I fråga om korrespondenskurserna torde medelsbehovet enligt de av mig

förordade bidragsgrunderna för nästa budgetår kunna uppskattas till 4 700

kronor. Beloppet torde böra upptagas under förenämnda anslag till Understöd

åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Avlöningar.

Såsom jag redan nämnt torde någon medelsanvisning till fruktodlarskola

icke erfordras för nästa budgetår.

I enlighet med det anförda skulle vid här berörda förslags genomförande

till förevarande ändamål behöva anvisas (135 900 -)- 6 000 -)- 4 700 =) 146 600

kronor under anslaget Understöd åt vissa lanlbruksundervisningsanstalter:

Avlöningar samt (43 600 + 2 000=) 45 600 kronor under anslaget Understöd

åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader. Till dessa anslagsäskanden

torde jag få återkomma, då jag anmäler frågan om anslag

till den lägre lantbruksundervisningen.

Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt elever vid lägre lantbruks
undervisningsanstalter

m. m.

I likhet med trädgårdsundervisningskoinmittén anser jag, att vid korrespondenskurserna

statsbidrag bör utgå med hela kostnaden för deltagarnas

resor till och från den plats, där kompletterande muntlig undervisning

lämnas, ävensom för resor vid demonstrationer och övningar. Deltagare i

dylik repetitionskurs, vilken icke kan bo i sitt hem under kurstiden, bör

som bidrag till inkvarteringskostnader utan behovsprövning erhålla ett

grundstipendium å tre kronor per dag. Därutöver bör efter behovsprövning

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

kunna utgå tilläggsstipendium å högst nio kronor per dag till deltagare, som

är familjeförsörjare, och å fyra kronor per dag till annan deltagare.

Då undervisningen för trädgårdslärlingar liksom annan lägre lantbruksundervisning

bör vara kostnadsfri, finner jag därjämte, att de elevavgifter,

som uttagas vid vissa lärlingsskolor, böra bekostas av staten.

Medelsbehovet för dessa resebidrag, stipendier och elevavgifter torde för

budgetåret 1949/50 kunna uppskattas till 10 000 kronor. Kostnaderna torde

böra bestridas från anslaget Lägre lantbruksundervisning: Understöd åt

elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m. m.

Vid den omläggning av trädgårdsskolornas huvudkurser, som jag i det

föregående förordat, kommer elev i dylik kurs att få betala för kost och

logi under vistelse vid skolan. Med hänsyn härtill biträder jag trädgårdsundervisningskommitténs

förslag, att elev vid trädgårdsskola skall erhålla stipendium

enligt de grunder, som gälla för elev vid lantmannaskola. På grund

härav och på grund av ökat elevantal vid trädgårdsskolorna ökar medelsbehovet

något under förenämnda anslag. Jag kommer att taga hänsyn till

nu ifrågavarande förslag, då jag behandlar frågan om medelsanvisning under

anslaget.

Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ...................... 12 100 12 105

1948/49 (statsliggaren s. 740) . . 12 100

1949/50 (förslag) .............. 14 700

I skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen hemställt, att anslaget

för nästa budgetår måtte upptagas med 14 700 kronor. Styrelsen har

därvid förnyat sitt i anslagsäskandena för innevarande budgetår framförda

förslag, att arvodet till huvudlärare skulle höjas från 800 kronor till 1 000

kronor för år och ersättningen till timlärare från tre kronor 50 öre—5 kronor

till sex kronor för undervisningstimme. Som motivering för förslaget

har styrelsen anfört, att det icke visat sig möjligt att förvärva kompetenta

lärare mot nu fastställda arvoden. Mejeriskolorna hade därför nödgats

själva utbetala förhöjda ersättningar. Enligt styrelsens mening borde

staten emellertid svara för själva lärarkostnaderna. Med utgångspunkt från

de föreslagna höjda ersättningarna har styrelsen beräknat medelsbehovet för

varje skola till 4 900 kronor.

Departementschefen.

Såsom jag i det föregående anfört torde de nuvarande lägre mejeriskolorna

böra tills vidare fortsätta sin verksamhet enligt oförändrade grunder.

De av lantbruksstyrelsen föreslagna höjningarna av ersättningarna till skolornas

lärare till belopp, som skolorna för närvarande utbetala, vill jag icke

motsätta mig. Med hänsyn härtill finner jag anslaget för budgetåret 1949/50

böra uppföras med 14 700 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

121

Bidrag till lantbruksakademiens trädgårdsskola för anskaffande av vissa

inventarier.

Jag har i det föregående föreslagit, att statsbidrag skall utgå till lantbruksakademiens

trädgårdsskola med halva kostnaden för anskaffande av

vissa inventarier för skolan och dess trädgårdsekonomiska byrå, dock

högst med 30 000 kronor. Detta belopp torde böra anvisas såsom ett särskilt

reservationsanslag under förenämnda anslagsrubrik.

Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker.

I det föregående har jag förordat, att till kostnader för inredande av

samlings- eller dagrum för eleverna vid Norrlands trädgårdsskola i Söråker

skola beräknas 11 000 kronor och att det belopp å 60 000 kronor, som av

1948 års riksdag anvisats till byggnadsarbeten vid skolan, på grund av stegrade

priser skall ökas med 5 000 kronor. Ifrågavarande belopp å tillhopa

16 000 kronor torde böra anvisas för nästa budgetår i form av ett reservationsanslag,

benämnt Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker.

Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till avlönande av

mejerikonsulenter m. m.

Anslag Nettoutgift

1947/48 .................... 113 400 109 985

1948/49 (statsliggaren s. 780) . . 118 100

1949/50 (förslag) ............ 120 000

I skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen överlämnat en

framställning från Svenska mejeriernas riksförbund u. p. a. om ett anslag

av 177 168 kronor såsom bidrag till avlönande av konsulenter på mejerihanteringens

område och till dessas resekostnader.

Under förutsättning att förslag rörande organisationen av konsulentverksamheten

på mejerihanteringens område icke komme att föreläggas 1949

års riksdag har lantbruksstyrelsen hemställt, att ifrågavarande anslag för

nästa budgetår måtte upptagas med 118 400 kronor.

Departementschefen.

I enlighet med vad jag i det föregående föreslagit torde bidragssystemet

beträffande förevarande verksamhet böra omläggas så, att bidraget i fortsättningen

utgår med ett årligt belopp av 120 000 kronor. Anslaget, som

hädanefter torde böra vara obetecknat, synes alltså böra upptagas med

nämnda belopp.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

Jag har i det föregående förordat, att medel skulle anvisas till vissa byggnadsarbeten

vid Alnarpsinstitutet. Sålunda har jag tillstyrkt institutsstyrelsens

framställning om ett anslag av 95 000 kronor för utbyggnad av

Alnarpsmejeriets lagerlokaler för ost.

Vidare har jag biträtt trädgårdsundervisningskommitténs förslag om dels

viss utökning av det elevhem, till vars uppförande 1947 års riksdag anvisat

295 000 kronor, dels vissa ombyggnadsarbeten i det s. k. slottet. Kostnaderna

för uppförande av elevhemmet ha beräknats till 405 000 kronor, varvid av

merkostnaderna, 110 000 kronor, 65 000 kronor betingas av den föreslagna

utökningen och 45 000 kronor av stegrade byggnadskostnader. Ombyggnaderna

i slottet ha beräknats kosta 15 000 kronor.

I fråga om statens trädgårdsförsök har, såsom redan nämnts, föreståndaren

för försöken framställt vissa önskemål om medel till växthus och andra

anläggningar. I detta hänseende torde jag få framhålla följande.

Vid statens trädgårdsförsök kunna försök under glas endast förekomma

i mycket blygsam omfattning, då blott två växthus stå till institutionens

förfogande. Såsom jag i det föregående anfört böra dylika försök tillmätas

större utrymme på programmet än hittills, bland annat på grund av att

försök med prydnadsväxter skola ingå i verksamheten. Av dessa skäl är

det nödvändigt, att institutionens växthus redan nu åtminstone något utvidgas.

Sålunda böra uppföras ett växthus i storleken 8 X 30 m för försök

med köksväxter och ett i storleken 6 X 30 m för försök med prydnadsväxter

samt uppdragning av plantmaterial. Dessa båda växthus böra uppföras

i anslutning till de redan befintliga växthusen å Alnarp Mellangård.

En mindre tillbyggnad och en utvidgning av bränslerummet erfordras även.

Vidare är stokeranläggningen förbrukad och måste bytas. För tillvaratagande

av vetenskapligt material av bärväxter och för uppdragning av fröplantor

erfordras ett mindre växthus utan uppvärmningsanordning. Detta bör

förläggas i omedelbar närhet av institutionsbyggnaden för frukt- och bärförsök.

De tre växthusen beräknas kosta sammanlagt 60 000 kronor.

I övrigt erfordras 16 000 kronor för reparation av en äldre assistentbostad

å Mellangård samt för iordningställande av häststall m. fl. ekonomibyggnader.

Härtill komma oförutsedda utgifter, kostnader för ritningar, kontroll

m. m., vilka torde kunna beräknas till 6 000 kronor.

Då den statens trädgårdsförsök tillhöriga byggnaden å Söråker måste

målas utvändigt om den icke skall förfalla, torde ett belopp å 3 000 kronor

böra anvisas för detta ändamål.

Medelsbehovet för ifrågavarande byggnadsarbeten vid statens trädgårdsförsök

skulle sålunda uppgå till (60 000 + 16 000 + 6 000 + 3 000 =) 85 000

kronor.

Jag föreslår alltså, att till byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut för budgetåret 1949/50 skall anvisas ett investeringsanslag

av (95 000 + 110 000 + 15 000 + 85 000 =) 305 000 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

123

Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet.

Såsom i det föregående anförts skulle vid bifall till den av mig förordade

upprustningen av lantbruksakademiens trädgårdsskola erfordras vissa byggnadsarbeten,

dels å de byggnader vid Experimentalfältet, som intill den

1 juli 1949 disponeras av statens jordbruksförsök, dels å två staten tillhöriga

villor vid Experimentalfältet, vilka för närvarande bebos av befattningshavare

vid statens jordbruksförsök, dels slutligen å en akademien

tillhörig byggnad. Till kostnaderna för arbetena å sistnämnda byggnad,

vilka uppskattats till högst 70 000 kronor, har bidrag föreslagits skola utgå

med 75 procent, eller högst 52 500 kronor. Detta bidrag torde böra få bestridas

från anslaget Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten

vid vissa lantbruksundervisningsanstalter.

Vad åter angår kostnaderna för övriga byggnadsarbeten, vilka avse staten

tillhöriga byggnader, torde till bestridande av dessa böra anvisas ett

särskilt investeringsanslag under statens allmänna fastighetsfond. Då ifrågavarande

kostnader uppskattats till 145 000 kronor, torde anslaget böra

uppföras med detta belopp.

Departementschefens hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna att den lägre trädgårdsundervisningen organiseras

enligt de riktlinjer, som jag i det föregående uppdragit;
2)

fastställa följande personalförteckning för Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Lönegrad

4 professorer .................................. Ca 33

3 laboratorer .................................. Ca 29

2 statsagronomer .............................. Ca 29

2 försöksledare ................................ Ca 27

5 ämneslärare vid lantbruksavdelningen .......... Ca 27

2 ämneslärare vid mejeriskolan.................. Ca 27

3 ämneslärare vid trädgårdsavdelningen .......... Ca 27

1 förste vaktmästare............................ Ca 11

1 eldare ...................................... Ca 9

2 vaktmästare ................................. Ca 9.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än Ce 24:

Lönegrad

1 föreståndare för lantbruksavdelningen .......... Ce 31

1 föreståndare för trädgårdsavdelningen .......... Ce 31

1 föreståndare för trädgårdsekonomiska byrån .... Ce 29

1 försöksledare ................................ Ce 27

1 kamrerare .................................. Ce 25;

3) godkänna följande avlöningsstat för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 282 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .. s> 9 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis .................. » 442 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 75 200

Summa kronor 810 000;

4) å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Avlöningar ett förslagsanslag av 810 000 kronor,

b) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Omkostnader ett förslagsanslag av 288 800 kronor,

c) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Materiel m. m. ett reservationsanslag av 28 500 kronor,

d) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek ett reservationsanslag

av 7 000 kronor,

e) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Stipendier m. m. ett anslag av 9 700 kronor,

f) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Inredning och utrustning ett reservationsanslag av 258 000

kronor,

g) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfålt ett reservationsanslag

av 30 000 kronor,

h) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor

ett reservationsanslag av 14 700 kronor,

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

125

i) till Bidrag till lantbruksakademiens trädgårdsskola för

anskaffande av vissa inventarier ett reservationsanslag av

30 000 kronor,

j) till Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker ett

reservationsanslag av 16 000 kronor,

k) till Befrämjande av mejerihanteringen: Bidrag till avlönande

av mejerikonsulenter m. m. ett anslag av 120 000

kronor;

5) å kapitalbudgeten för budgetåret 1949/50 under statens

allmänna fastighetsfond anvisa

a) till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejerioch

trådgårdsinstitut ett investeringsanslag av 305 000

kronor,

b) till Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader

vid Experimentalfåltet ett investeringsanslag av 145 000

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Luzell.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl Maj.ts proposition nr 79.

Innehållsförteckning.

Sid.

Propositionen .................................................... j

Sammanfattning ............................................. 2

Utdrag av statsrådsprotokollet den 25 februari 1949 ................... 3

Inledning............................................................ g

Kap. I. Försök, forskning och undervisning på mejerinäringens område 6

Huvuddragen av utredningsmannens förslag och av yttrandena.... 6

Mejeriförsöksverksamheten.................................... 0

Försöksverksamhetens och den högre mejeriundervisningens förläggning.

.................................................... 14

Den högre mejerikursen och forskningsinstitutionerna............ 22

Forskning och försök rörande mjölkbildningens fysiologi.......... 24

Mejeriskoleutbiidningen....................................... 25

Mejerikonsulentverksamheten........ 32

Kostnadsberäkningar och byggnadsfrågor........................ 33

Förslag om övertagande av mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri 34

Departementschefen........................................... 37

Kap. II. Trädgårdsundervisning och trädgårdsförsök

Huvuddragen av 1946 års trädgårdsundervisningskommittés förslag 46

A. Den lägre trädgårdsundervisningen......................... 50

Lärlingsutbildningen ..................................... 50

Undervisningen vid trädgårdsskolorna...................... 53

Trädgårdsskolornas förläggning m. m....................... 57

Lärare vid trädgårdsskolorna.............................. 61

Inträdesfordringar vid trädgårdsskola m. m................. 64

Statsbidrag till byggnader och driftkostnader............... 65

Trädgårdsbokföringens ordnande........................... 66

Fruktodlarskola......................................... 67

Departementschefen....................................... 69

B. Den högre trädgårdsundervisningen......................... 81

Departementschefen....................................... 83

C. Statens trädgårdsförsök................................... 84

Förhållandet mellan trädgårdsförsök och trädgårdsundervisning 84

Försöksverksamhetens uppgift och inriktning................ 85

Försöksverksamhetens organisation......................... 88

Den centrala ledningen av trädgårdsförsöken................ 91

Huvudstationens förläggning.............................. 92

De lokala försöksstationernas förläggning................... 94

Departementschefen....................................... 97

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79. 127

Sid.

Kap. III. Anslagsberäkningar

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Avlöningar............................................. 102

Omkostnader........................................... 107

Materiel m. m.......................................... 113

Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek........... 114

Stipendier m. m......................................... 115

Inredning och utrustning................................. 115

Lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfält................ 117

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Avlöningar och Driftkostnader............................ 117

Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

m. m................................................ 119

Lägre mejeriskolor....................................... 120

Bidrag till lantbruksakademiens trädgårdsskola för anskaffande av

vissa inventarier.......................................... 121

Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker......... 121

Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till avlönande av

mejerikonsulenter m. m.................................... 121

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut 122

Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Experimen
talfältet.

................................................. 123

Departementschefens hemställan..................................... 123

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:345 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående en mellanrikshana över gränsen i Bohuslän. a1 i texten
  2. JoU 1949:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av forskning, undervisning och försöksverksamhet på mejerinäringens område samt av tr s. 1 i texten