Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsin. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1950 Öl in. in

1950-03-10 · 124 sidor, varav 117 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 117 av 124 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:110, Angående vissa avlöningsin. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1950 Öl in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

1

Nr 110.

Kungl. Mnj:ts proposition till riksdagen angående vissa

avlönings- in. fl. anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel för budgetåret 1950 Öl in. in.; given Stockholms

slott den 10 mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF

Allan Vougt.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggas förslag till slutliga anslagsäskanden beträffande

en del av de anslag under fjärde huvudtiteln som i förslaget till riksstat

upptagits med allenast beräknade belopp. Förslag framlägges också om en

fortsatt begränsning av antalet stamhästar vid armén.

1—406 bo Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 110.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt

avser punkten 4, jämväl med chefen för jordbruksdepartementet, anför chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Yougt, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid anmälan

av fjärde huvudtiteln har ett mindre antal anslag upptagits med allenast

beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar ha sedermera framlagts

beträffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag som

återstå att slutligt äska.

En sammanställning av de uppskjutna slutliga anslagsäskandena under

fjärde huvudtiteln för budgetåret 1950/51 torde få intagas i protokollet efter

anslagsberäkningarna.

[1.] Rationaliseringsverksamhet inom försvaret. Liksom skett till tidigare

motsvarande propositioner torde även här till en början lämpligen böra lämnas

en översikt över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet

inom försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg,

särskilt i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna i det

följande eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter under nästa

budgetår.

Vissa undersökningar beträffande organisationen av de högre militärterritoriella

staberna ha utförts inom I. och III. militärområdena.

Genom beslut den 30 juni 1949 har Kungl. Maj:t i princip fastställt den

organisation av försvarets centrala intendenturanstalter som innefattas i förslag

i ämnet som framlagts av "organisationsnämnden. Till personalfrågorna i

den nya organisationen har slutlig ställning ännu icke tagits. Vissa med omorganisationen

sammanhängande personalförändringar behandlas dock i det

följande vid anmälan av arméns avlöningsanslag.

Vid arméns centrala tyganstalter pågå organisationsundersökningar.

Omorganisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid infanteriregementena

är nu genomförd. I den tidigare fastställda regementsorganisationen

lämnades vissa frågor öppna för vidare överväganden och försök, nämligen

frågorna om behovet av en stabschef i organisationen och om avdelningsin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo. ö

delningen på den militära ledningssidan. Efter avslutad försöksverksamhet

ha chefen för armén och organisationsnämnden gemensamt avgivit förslag

till slutlig organisation i dessa delar. Detta förslag har föranlett beslut den

10 juni 1949 om vissa ändringar i den tidigare fastställda normalorganisa

tionen. En redogörelse för denna organisation lämnades till propositionen

1947:130. Ändringarna bestå i stort sett däri, att personalavdelningen utgått

och de för denna avdelning avsedda arbetsuppgifterna fördelats mellan

mobiliseringsavdelningen och en ny avdelning, stabsavdelningen. Med denna

stabsavdelning har sammanförts regementsexpeditionen. Chef för stabsavdelningen

är en regementsofficer, regementsstabschefen. Han skall jämväl

samordna ärenden, som beröra flera avdelningar. Frågan om en stabschef i

regementsorganisationen är därmed löst.

Åven beträffande kasernvårdsavdelningen föreslogs provisoriskt ändrad

organisation i det att som chef för denna avdelning skulle avses en officer

vid sidan av annan tjänst samt att i avdelningen skulle ingå såväl byggnadstekniskt

sakkunnig som kasernförvaltaren eller en kasemunderoffieer och

maskinisten, båda med dem underlydande personal. I denna del föranledde

förslaget ingen åtgärd i avbidan på de försök beträffande den regionala och

lokala fortifikationsförvaltningen som för närvarande pågå inom I. och ITT.

militärområdena.

De sålunda fastställda ändringarna i regementsorganisationen vid infanteriet

föranleda icke några personalökningar.

Ett förslag till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid

trängregemente som framlagts redan för ganska lång tid sedan men fått anstå

i avbidan på förslag om slutlig organisation vid infanteriet, har nu fastställts

att gälla som normalorganisation, i första hand för typregementet, Göta trängregemente.

\ issa personalförändringar i anledning av omorganisationen ha

redan beslutats av riksdagen. Under arméns avlöningsanslag behandlas i det

följande vissa ytterligare nu aktuella personalfrågor, föranledda av organisationens

genomförande även vid Svea trängregemente.

Förslag till ändrad regementsorganisation föreligga nu även beträffande

kavalleriregementena, pansarregementena, de motoriserade artilleriregementena

samt luftvärnsregementena efter undersökningar vid Livregementets

husarer, vilka innefattat jämväl Signalregementets kompani i Skövde, Skaraborgs

pansarregemente, Smålands artilleriregemente och Östgöta luftvärns

regemente.

I anledning av rapport rörande organisationsundersökningar vid arméhundskolan

har chefen för armén nu avgivit förslag till ändrad organisation.

Den nya organisationen avses dock icke skola genomföras redan fr. o. in.

nästa budgetår.

Undersökningarna vid iniänteriskjutskolan äro i stort sett avslutade.

Försöksverksamheten vid Stockholms kustartilleriförsvar pågår alltjämt.

Liksom tidigare skett har även för budgetåret 1950/51 föreslagits vissa personalminskningar

som resultat av försöken.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr Ilo.

Undersökningar av förvaltningsorganisationen vid Sydkustens marindistrikt

och flottans sjömansskola ha avslutats und^r 1949.

Vid flygvapnet beräknas försök med flottilj organisation, grundade på

verkställda undersökningar vid en flottilj, kunna igångsättas först 1951 med

hänsyn till pågående organisationsförändringar i övrigt vid flygvapnet.

I sitt militärorganisatoriska underlag för medelsäskandena för budgetåret

1950/51 har chefen för armén anmält sin avsikt att undersöka möjligheterna

att reducera antalet fredsförband för att på så sätt minska utgifterna för

administration. Arméchefen har också anmält, att han överväger fråga om

att till försvarsområdena överflytta mobiliseringsorganisationen vid förbanden

och i samband därmed koncentrera utbildningsorganisationen. Arméchefen

har framhållit, att dessa möjligheter till organisationsändringar borde

hållas i sikte exempelvis vid den fortsatta rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid fredsförbanden, så att man icke binder sig för en

onödigt kostsam organisation.

Med hänsyn till vad arméchefen sålunda anfört torde det vara anledning

att i fortsättnigen gå fram med en viss försiktighet, när det gäller att tillskapa

nya tjänster för den rationaliserade regementsorganisationen. De av

arméchefen antydda organisationsförändringarna torde emellertid — om de

böra komma till stånd — kunna genomföras först efter relativt lång tid. De

besparingar som kunna ernås redan genom rationaliseringsåtgärderna böra så

snart som möjligt tillvaratagas. Liksom för innevarande och tidigare budgetår

varit fallet bör Kungl. Maj:t äga att jämväl under budgetåret 1950/51 vidtaga

de jämkningar i personalorganisationen som framdeles kunna bli erforderliga

i anledning av beslut om organisationsändringar, dock givetvis alltjämt

icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal.

(2.1 Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ........................ 110 000 000 115 084 572

1949/50 (statsliggaren s. 198) 113 500 000

1950/51 (förslag) .............. 116 000000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 28) har KuDgl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag

av 116000000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till behandling.

Försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag för budgetåret 1949/50 beräknades

i propositionen 1949: 135 med ledning av den verkliga anslagsbelastningen

under förfluten del av budgetåret 1948/49. I enlighet med lämnade

direktiv beräknar försvarets civilförvaltning i sina medelsäskanden anslagen

efter genomsnittliga löneklassplaceringar och ortsgruppsfördelning enligt de

grunder härutinnan som angivits av 1945 års försvarskommitté (jfr. prop.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kunyl. ilaj:ts proposition nr 110.

1948: 206, s. 98 och 99). Med tillämpning av dessa beräkningsgrunder uppskattade

ämbetsverket medelsbehovet under arméns anslag för budgetåret

1949/50 till 125 500 000 kronor. För budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen

beräknat anslaget till 129 200 000 kronor, eller en ökning med 3 700 000 kronor.

Även för budgetåret 1950/51 torde medelsbehovet under försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag böra beräknas på grundval av den verkliga anslagsbelastningen

under förfluten del av löpande budgetår. Anslagsförändringar i anledning

av framställda förslag till personalförändringar angivas i det följande

i överensstämmelse härmed i så nära anslutning som möjligt till verkliga

löneklassplaceringar och placeringar i ortsgrupp.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning (skr. 2%, 18/n, 21/xs 1949 och 13/i, 27/i 1950) bär

i anslutning till yrkanden av chefen för armén m. fl. myndigheter föreslagit

vissa personalförändringar m. m. vid armén. Dessa förslag jämte vissa andra

förslag till personalförändringar m. m. vid armén, över vilka civilförvaltningen

icke liaft tillfälle att yttra sig, framgå av följande sammanställning.

Avméchefcns m. fl. myndigheters yrkanden

1. Arméstabens organisation.

Överste vid generalstabskåren Ma 12 — Mo

12/Ma 12....................................

1 beställning för major vid pansartrupperna

överflyttas till generalstab skåren ........

Ytterligare 2 stabsarvoden....................

1 kansliskrivare (Ca 15) — kontorsskrivare

(Ca 17) ......................................

3 tjänster för kanslibiträde (Ca 11)..........

2 tjänster för biträde för skriv- och kontors
göromål.

.....................................

Förhöjd löneställning för 1 förste expeditionsvakt

(Ca 11) ..........................

3 befattningar för pensionerad officer (1:29),

en 1/io 1950 ................................

1 befattning för pensionerad underofficer (1:20)

I anledning av ändrad redovisning av arméledningens

stamhästgrupp överföras till

K 1 tjänster för 1 stallföreståndare, 1 fodermarsk,

2 hovslagare och 10 hästskötare

samt minska kostnaderna för bevakning

av arméstabens stall ......................

Till en ny rubrik, Tjänstegrensinspektörer,

överflyttas beställning för 1 kapten el.

löjtnant (Md 9/7), befattningar för 1 ak
-

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 056

18 648

9 456

576

15 587

3 568

1 950

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. myndigheters yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

tuarie och expeditionsofficer (1: 29), 2 expeditionsunderofficerare

(1: 20) samt tjänster

för 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål

(kontorsbiträde)........................ .—

l kanslibiträde (Ce 11)........................ 6 228

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål____ 4 728 Q75

2. Indragning av Livregementet till häst m. m.

Följande beställning m. fl. utgå, 1 sekundchef

(Mo 12), 3 arvodesbefattningar (1: 20),

(indrogos Vio 1949), 19 remontryttare (Ce

11), 1 förrådsman (Ce 9) och 2 ekonomibiträden

(Ce 2).............................. 155 046

1 ryttmästare överföres till kapten vid fält
tygkåren

.................................... —

1 tygunderofficer (1: 20) utbytes mot förråds
underofficer

................................ 552

1 kanslibiträde (Ce 11) vid IY. militärbefäls
staben

...................................... 6 228

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål

överföras till IV. militärbefälsstaben ____ —

3 vaktmästare (Ce 9) vid IV. militärbefälsstaben

...................................... 16 776

1 förrådsman (Ce 9) och 1 biträde för skrivoch

kontorsgöromål överföras till kommendantsstaben

i Stockholm.................. —

Kostnader för bevakning av kommendantsstabens

lokaler.............................. 4 238 —135 728

3. Intendenturutbildningens förläggning m. m.

1 överstelöjtnant tillkommer vid underhålls
trupperna.

................................... 15 912

Beställningar för 1 kapten, 3 förvaltare (i

förrådstjänst) och 1 fanjunkare utnyttjas

för andra ändamål eller indragas vid uppkommande

vakanser........................

Från intendenturkåren överföras till underhållstrupperna

(trängförbanden) beställningar

för 8 fanjunkare, 14 sergeanter,

12 överfurirer, 26 furirer och 3 förråds
vaktmästare

................................

1 befattning för tygunderofficer (1:20) vid

krigsskolan överföres till infanteriets

kadettskola såsom förrådsunderofficer____ —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

Arméchefens m. fl. myndigheters yrkanden

1 förrådsman (Ce 9) vid infanteriets kadettskola

........................................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid

Int i ........................................

3 befattningar för expeditionsunderofficer

(1: 20) vid intendenturtrupperna (Vi 1951)

1 förrådsman (Ce 9) och 2 biträden för skrivoch

kontorsgöromål vid Int 1 överföras

till TI......................................

Tjänster för 1 köksföreståndare (Ce 12) samt

7 ekonomibiträden (1 Ce 6, 1 Ce 3 och

5 Ce 2) vid Int 3 ..........................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

5 592

4 728

4 992

34 932 —23148

4. Omorganisation av de centrala intendenturanstalterna.

2 beställningar för kaptener indragas vid

uppkommande vakanser.................... —-

2 befattningar för pensionerade underofficerare

(1:20) vid VII. militärbefälsstaben

(indrogos 7u> 1949).......................... 1 424

3 förvaltare (i förråastjänst) avses för andra

befattningar vid intendenturförråden —

1 maskinist (Ce 16) överföres från sakanslag 7 692

1 extra reparatör överföres till extra ordinarie

i Ce 11................................ —

1 förrådsman (Ce 9) överföres från VII.

militärbefälsstaben.......................... —

1 förvaltare (i kassatjänst), 1 kontorist (Ce

13) och 1 kanslibiträde (Cell)............ 21 360 -f 27 628

5. Signalregementets kompani i Kristianstad

ersättes av mobiliseringscentral.

1 beställning för fanjunkare överflyttas till

signalskolan..................................

2 befattningar för pensionerade underofficerare

(1:20), varav en ej tillsatt, utgå— 2 848

1 tjänst för maskinist (Ca 16), ej tillsatt ..

2 tjänster för förrådsvaktmästare (Ce 12) indragas

vid uppkommande vakanser ......

1 tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

överflyttas till Signalregementet •—

- 2 848

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts •proposition nr 110.

8

Anslagsförändringar

Arraéchefcns m. 11. myndigheters yrkanden civilförvaltningei

Ökning Minskning

6. Förstärkning av försvarsområdenas personal

för mobiliseringsarbete m. m.

Beställningar för 20 majorer överflyttas från

infanteriet och artilleriet ..................

1 försvarsområdesofficer vid VII. militärbe
-

fälsstaben.................................... 4 75g

1 hemvärnsunderofficer (1:20) vid VII. militärbefälsstaben.

................................. 2848

Lönefyllnad till Ma 6 för fanjunkare (Ma 5) —

7. Förhöjd löneställning för och ändrad redo
visning

av vissa skolchefer m. m.

Chefen för pansartruppskolan Ma 10-Ma

U/10.......................................... 1188

Chefen för signalskolan Ma 11-Ma 12/11 1512

2 majorsbeställningar vid artilleriet, avsedda

för chef för artilleriets kadettskola och för

viss försöksverksamhet vid artilleriskjutskolan

överföras till arméstaben respektive

artilleriskjutskolan ....................

8. Förbättringar av befordringsläget inom rege
mentsofficersgraderna

vid vissa personalkårer.

ö majorer (Ma 10) — 3 överstelöjtnanter eller

majorer (Ma 11/10), 2 vid fälttygkåren

och 1 vid fortifikationskåren .............. 3468

9. Befäl för garnisonskompaniet vid Svea livgarde.

1 kapten (Ma 9) .............................. 11 460

1 fänrik (Me 4)................................ 7 092

1 sergeant (Ma 4) ............................ 7 092

10. Överflyttning av viss värnpliktsutbildning

till signaltrupperna.

1 löjtnant (Ma 7), 1 fanjunkare (Ma 5) och

2 sergeanter (Ma 4) ........................ 29 892

11. Kapten vid intendenturkåren omplaceras

från Int 1 till infanteriskjutskolan........

12. Kapten eller löjtnant vid fälttygkåren, tyg
officer

vid kommendantsstaben i Boden,

i utbyte mot befattning för pensionerad

officer (1:29) ................................

vid bifall till

is förslag

Summa

+ 7 604

+ 2 700

3468

— 2 724

+ 29 892

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

9

Anslagsförändringar vid bifall till

Arraéchcfens in. fl. myndigheters yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

13. Förvaltare vid intendenturkaren omplaceras

från intendenturförband till arméns underofficersskola

................................ —

I förrådsunderofficer (1:20) vid skolan...... 2 848 —2 848

14. Fortsatt utbyggnad av tygstaten.

2 tygverkmästare av 1. klassen (Ca 21) .. 18 156

2 tygverkmästare av 2. klassen (Ca 19) .. 16 380

5 tyghantverkare av 1. klassen (Ca 18) — 39 228

II tyghantverkare av 2. klassen (Ca 16)— 80 244

50 armétekniker (Ca 12)...................... 308 976

24 furirer ...................................... 134 400

1 tyghantverkare av 1. klassen (Ca 18) vid

krigsmaterielverket ........................_ 9 276 -f-319 308

15. Fortsatt utbyggnad av arméingenjörkåren.

Utbyte av 8 arméingenjörer av 1. grade

(Ce 29) mot

1 armédirektör av 1. graden (Ca 33) ......

1 armédirektör av 2. graden (Ca 31) ......

5 arméingenjörer av 1. graden (Ca 29) ......

1 arméingenjör av 2. graden (Ca 27) .....

Nytillkommande beställningar.

3 arméingenjörer av 1. graden (Ce 29).....

5 arméingenjörer av 2. graden (Ce 27).....

1 armédirektör (Ca 30)......................

16. Förändringar i staterna för sjukvårds- och

veterinärpersonal m. m.

1 fältläkare (Ca 31)............................ 16 164

1 bataljonsläkare (Ca 27), vakant............ —

2 bataljonsveterinärer (Ca 23), vakanta...... —

1 beställning för regementsveterinär (Ca 27)

vid A 1 indrages vid uppkommande vakans

och ersättes med bataljonsveterinärbeställning

(Ca 23) vid IV. militärbefälsstaben

5 beställningar för bataljonsveterinär (4 Ca

25, 1 Ca 23) indragas vid uppkommande

vakanser .................................... —

1 bataljonsveterinär (Ca 25), vakant..........

Beställningen för bataljonsveterinär (Ca 25)

vid T 3 överföres till arméhundskolan .. —

2 tjänster för instruktionssköterska (Ce 15) 13 608

1 sjukvårdsbiträde (Ce 3) vid Gotlands infanteriregemente

(tillsatt 1/is 1949)........ 1 560

2 424

43 512

63 036

_____17 256 + 9i 716

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arméchefens m. fl. myndigheters yrkanden

Arvodeskostnader för veterinärvård

17. Förändringar i övrigt i manskapsstaterna,

138 överfurirer................................

109 furirer och 20 korpraler (konstaplar) ..

43 vicekorpraler ( konstaplar) och meniga

Utökning av antalet musikfurirer och

utbyte av musikelever mot volontärer

över stat .......................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

Summa

1000

5 520

+ 3 524

852 000

691 068

154 680

4- 315 612

18. Förstärkning av lärarpersonalen vid tvgför
-

valtningsskolan.

5 yrkeslärare (Ce 19).......................... 43 560

3 instruktörer (Ce 16) ........................ 23 076 + 6g 530

19. Förstärkning av telegrafistpersonalen.

2 radiotelegrafister (Ce 16) — förste radio
telegrafister

(Ce 18) ........................ 1 440

3 radiotelegrafister (Ce 16).................... 23 076 - 24516

20. Förstärkning av skogvaktarpersonalen m. m.

1 biträdande skogvaktare (Ce 13) vid Ting
städe

— skogvaktare (Ce 16).............. 624

1 skogvaktare (Ce 16) vid P 2 .............. 7 068

Skogvaktare för övningsfältet vid Hovdala 1 800

Skogvaktare för övningsfältet vid N. Åsum,

Einkaby...................................... 1 000

Skogvaktare för övningsfältet vid Skillingaryd 1 200

Skogvaktare för övningsfältet vid Grytan.. 1800

Skogvaktare för övningsfältet vid Villings
berg.

......................................... 200

Skogvaktare vid Vaxön ...................... 200

Skogvaktare för övningsfältet vid Uppsala 450 _l 10 342

21. Ändrad redovisning in. in. av viss eldarpersonal.

1 maskinist (Ca 16) och 1 eldare av 1.

klassen (Ca 11) vid A 1 samt 1 eldare av

1. klassen (Ca 11) vid I 1 överföras till

IY. militärbefälsstaben ....................

Extra tjänster för 1 maskinist (Cg 16) och

1 eldare av 1. klass (Cg 11) vid A 1 och

1 eldare av 1. klass (Cg 11) vid I 1 ha

överförts till extra ordinarie..............

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchcfons in. fl. myndigheters yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 eldare av 2. klass (Ce 9) vid staben för

Kiruna—Jokkmokks försvarsområden —

eldare av 1. klass (Ce 10).................. — +0

22. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och

vaktpersonal.

4 förrådsmän (Ce 9) vid VII. militärbefälsstaben

överflyttas till arméförvaltningens

tygavdelnings anstalter, arméns tygverkstäder

........................................

6 vaktmästare vid kommendantsstaben i

Boden........................................ 35 49(1

Förrådsmän vid kommendantsstaben i Boden 5 592

1 förrådsvaktmästare (Ce 12) vid Kiruna—

Jokkmokks försvarsområdesstab .......... 6 516

1 förrådsvaktmästare (Ca 12) och förrådsmän

vid I 15...................................... 6 000

Förrådsunderofficer (1:20) vid krigsskolan .. —

Förrådsvaktmästare vid arméförvaltningens

tygavdelnings anstalter .................... 4 500

Arvoden till tillsynsmän...................... 20 434

Civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan 895

Centrala sjukvårdsförråd...................... 133 937

— 95 372

23. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal.

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid VI. militärbefälsstaben — kanslibiträde

(Ce 11)................... 924

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid VI. militärbefälsstaben — kontorist

(Ce 13) .................................... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid

infanteriets kadettskola — kanslibiträde

(Ce 11) ....................................

1 vaktmästare (Ce 9) vid arméns underofficersskola

jämte försvarets läroverks in
ternat

— kanslibiträde (Ce 11).......... 852

118 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kontorsbiträden (Ca 8)............... — \ 776

17 748

24. Ökat antal och utbyte av tjänster för bilförare

..........................................

f 17 748

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arméchefens m. fl. myndigheters yrkanden

25. Personalförändringar i övrigt m. m.

1 förvaltare (i kassatjänst)....................

1 sergeant (Ma 4) vid arméhundväsendet —

fanjunkare eller sergeant (Ma 5/4)........

2 övergångsvis uppförda befattningar för inspektörer

för lokalförsvaret (2:12) utgå____

1 montör (Ca 11) vid kommendantsstaben i

Boden — förste montör (Ca 16) ..........

1 inspektionskonstapel (Ca 16) vid platsbefälet

i Karlsborg (vakant x/i 1950) ........

Andrad redovisning av personal vid centrala

bok- och blankettförrådet samt tryckeri-

och bokbinderipersonal ................

Personal på avgångsstat......................

Personal på disponibilitetsstat..............

Indelt manskap................................

Arvoden till lärare............................

Premier för viss språkutbildning............

Vikarier för innehavare av i personalförteckning

redovisade tjänster....................

Övrig extra personal..........................

Fänrikar........................................

Personalvårdsassistenter......................

Mobiliseringslottor............................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

8 316

768

15 836

900

3 534

5 600

10 080

14 000

4 320

9 000

451 360

98 560

38 080

6000____+ 568 254

26. Av arméchefens förslag (skr. 1S/12 och 2S/ia 1949 samt 30/i och 18/a 1950)

om ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid vissa lägre

truppförband föranledas följande personalförändringar.

Ökning

Svea trängregemenlc.

4 förvaltare .................................... 30 576

2 fanjunkare ..................................

1 pensionerad officer (1:29) .................. 4 756

7 pensionerade underofficerare (1:20)........

3 kanslibiträden (Ce 11)...................... 17 172

4 förrådsmän (Ce 9) .......................... 20 592

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål____

Pansarförbanden.

20 förvaltare .................................... 152 880

8 fanjunkare....................................

2 pensionerade officerare (1:29) .............. 9 512

24 pensionerade underofficerare (1:20)........

Minskning

13 608

19 936

4 356

54 432

Summa

35 196

64 752

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ls proposition nr 110.

Ökning Minskning Summa

14 kanslibiträden (Ca 11)...................... 80136

26 förrådsmän (Ce 9) .......................... 133 848

4 biträden för skriv- och kontorsgöromål .._____1? 424 -g 239 768

Artilleriregementena (Al, A 3, A 6, A 8 och A 9).

25 förvaltare .................................... 199 500

10 fanjunkare .................................. 70 968

5 pensionerade officerare (1:29).............. 26 060

24 pensionerade underofficerare (1:20)........ 77 280

15 kanslibiträden (Ca 11)...................... 89 604

13 förrådsmän (Ce 9) .......................... 69 792

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål .. ____8 712 4. 227 996

Luftvärnsregementena.

12 förvaltare .................................... 94 416

6 fanjunkare .................................. 42 000

18 pensionerade underofficerare (1:20)........ 54 864

9 kanslibiträden (Ca 11)...................... 53 028

3 förrådsmän (Ce 9) .......................... 15 888

15 biträden för skriv- och kontorsgöromål .._ 66 456 4. 12

Summa kostnadsökning kronor 1 731 703

Motiv.

1. I anslutning till förslag av 1945 års försvarskommitté har arméchefen,

sedan den av 1948 års riksdag beslutade omorganisationen av arméledningen

numera genomförts, upprepat sitt för budgetåret 1949/50 framförda yrkande

om utbyte av den å staten för generalstabskåren uppförda, för chefen för sektion

I vid arméstaben avsedda beställningen för överste i Ma 12 mot beställning

för överste i Mo 12 eller Ma 12. Till stöd för förslaget har arméchefen

framhållit angelägenheten av att i möjligaste mån bibehålla kontinuitet å sektionschefsbefattningen.

Civilförvaltningen, som redan föregående är tillstyrkt

arméchefens då föreliggande förslag, biträder det ånyo.

Den av arméchefen föreslagna överflyttningen av en majorsbeställning från

pansartruppernas personalförteckning till generalstabskårens har motiverats

med den utökning av pansarinspektörens verksamhetsfält, som föranletts av

att dit numera hänförts även pansarinfanteriet och kavalleriet. Civilförvaltningen

har intet att erinra mot förslaget.

I fråga om antalet beställningar för kapten eller löjtnant på arméstabens

stat hade 1945 års försvarskommitté förutsatt, att för staben skulle avses 10

dylika beställningar. Från och med budgetåret 1949/50 hade antalet minskats

från 23 till 17, varjämte en i försvarsbeslutet icke beräknad beställning tillkommit,

kryptoofficer vid signalinspektionen. Med hänvisning till de omfattande

utredningsarbeten, som åvila arméstaben i samband med nu pågående

utredningar om försvarets framtida organisation, har arméchefen förklarat

sig icke kunna i nuvarande läge genomföra vare sig de sålunda förut

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

satta personalminskningarna eller den indragning av beställning för en regementsofficer

på generalstabskårens stat, avsedd för arméstaben, soin försvarskommittén

likaledes förutsatt. Försvarskonnnittén räknade därutöver med att

beställningen för en kapten, placerad lios arméöverläkaren, skulle kunna in

dragas. Då enligt arméöverläkarens åsikt behov alltjämt förelåge av beställningen,

har arméchefen i avvaktan på erfarenheter av den beslutade anknyt

ningen av arméöverläkaren och hans personal till försvarets sjukvårdsstyrelse

icke ansett sig böra föreslå att beställningen indrages. Civilförvaltningen kar

räknat med 17 kaptensbeställningar vid arméstaben samt att den för placering

hos arméöverläkaren avsedda kaptensbeställningen kvarstår.

Arméchefen har framhållit såsom olämpligt, att stabsarvodena knötes till

vissa bestämda detaljchefer på sätt nu är fallet. De arbetsuppgifter, som år

från år åvilade viss detaljchef, kunde avsevärt växla i omfattning och svårighetsgrad.

Genom den ojämna arbetsbelastningen på de olika avdelningarna

inom arméstaben måste nya detaljer organiseras vid vissa avdelningar, medan

detaljer tillfälligtvis slopades vid andra. Medgivande borde därför lämnas

arméstabschefen att fördela arvodena. Antalet detaljchefer vid arméstaben, som

borde komma i åtnjutande av stabsarvode, överstege betydligt de 29, vilka nu

kunde erhålla sådant. För att åstadkomma en rättvis fördelning av befattningsarvodena

till ur arbets- och ansvarssynpunkt jämställda detaljchefer vore en

ökning med 2 arvoden för arméstaben påkallad.

Civilförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket tidigare icke kunnat biträda

förslag om att inrätta nya stabsarvoden men tillrått, att utredning verkställdes

i syfte att utröna, i vad mån och inom vilka institutioner arvoden

möjligen kunde indragas i syfte att tillgodose behovet av nya stabsarvoden.

I anslutning härtill anser civilförvaltningen, att frågan om beredande av ytterligare

stabsarvoden vid de olika försvarsgrenarna bör få bero på resultatet

av den av civilförvaltningen förordade utredningen. I avvaktan liärå syntes

icke heller någon ändring böra vidtagas med avseende på sättet för bestämmandet

av vilka befattningar, som skidle vara förenade med arvoden.

Det redan tidigare framförda förslaget om att utbyta en kansliskrivare i

Ca 15 mot en kontorsskrivare i Ca 17, har nu ytterligare motiverats med de

ökade arbetsuppgifter som ankomma på kansliskrivaren i anledning av att en

centralisering av ärenden måst ske till arméstabens expedition på grund av

att arméstaben och arméinspektionen sammanslagits. Civilförvaltningen har

alltjämt icke kunnat biträda förslaget.

Civilförvaltningen har intet att erinra mot att antalet ordinarie kanslibiträdestjänster

vid arméstaben ökas med 3, avsedda såsom sekreterare åt arméchefen

och arméstabens sektionschefer. I samband härmed föreslås, att antalet

tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål minskas med 2.

I anledning av förslag om att utbyta tjänsten för förste expeditionsvakt i

Ca 11 mot tjänst för förrådsuppbördsman i Ca 16 har civilförvaltningen tidigare

tillstyrkt uppflyttning av befattningen till Ca 14. Ämbetsverket har icke

funnit anledning frångå sitt förslag i denna del och räknar alltså med att 1

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Ilo. 15

tjänst för förrådsförman i "Ca 14 tillkommer i utbyte mot förste expeditionsvakts

tjänsten.

Arméchefen föreslår minskning av antalet arvodesbefattningar för pensionerad

personal med 1 befattning för aktuarie och expeditionsofficer i 1: 29

samt 1 befattning för expeditionsunderofficer i 1: 20 från och med den 1 juli

1950, 1 befattning för aktuarie och expeditionsofficer i 1: 29 från och med

den 1 oktober 1950 och 1 liknande befattning från och med den 1 april 1951,

då innehavarens förordnande utlöper.

Civilförvaltningen biträder förslaget men vill ifrågasätta, om icke indragningen

av befattningarna för aktuarie och expeditionsofficer skall kunna ske

redan från och med den 1 juli 1950 för 2 befattningar och från och med den

1 oktober 1950 av den återstående befattningen.

Arméchefen har föreslagit, att arméledningens stamhästgrupp, som enligt

Kungl. Maj :ts beslut skall förläggas till K 1 :s etablissement, skall redovisas

vid kavalleriet och underställas chefen för Livgardesskvadronen i vad avser

stalltjänst och förvaltning. Genom en dylik anordning erfordrades — i stället

för de nuvarande vid arméstaben redovisade 1 stallföreståndare (Ce 20), 1

fodermarsk (Ce 10) och 2 hovslagare (Ce 10) — 1 överfurir och 1 hovslagarfurir.

Nämnda extra ordinarie tjänster jämte 10 hästskötare i Ce 9 borde

överföras till kavalleriets personalförteckning (K 1) med angivande, att samtliga

tjänster med undantag för hästskötartjänstema skola indragas vid nuvarande

innehavarnas avgång. Yidare kunde antalet kollektivavtalsanställda

arbetare minskas och nu utgående bevakningskostnader vid arméstabens stall

utgå.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget och framhåller, att, så länge den sålunda

övertaliga personalen kvarbliver i tjänst, behov givetvis icke föreligger

av hovslagarunderbefäl vid K 1.

Med hänsyn till erforderliga ombyggnadsarbeten beräknas överflyttningen

av stamhästgruppen icke kunna genomföras förrän den 1 oktober 1950, varför

arméchefen räknat med bevakningskostnader för de nuvarande lokalerna

under 3 månader eller med 650 kronor.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget om särskild redovisning av beställning

och befattningar (tjänster) för personal, avsedda för tjänstegrensinspektörerna.

Under rubriken Tjänstegrensinspektorer skulle enligt arméchefens

förslag också redovisas beställningarna för dessa inspektörer, nämligen

generalfälttygmästaren, generalintendenten, arméöverdirektören, arméöverläkaren

och överfältveterinären.

Enligt av Kungl. Maj:t den 26 augusti och den 18 november 1949 lämnade

medgivanden äro f. n. vid arméstaben anställda 2 extra biträden för skrivoch

kontorsgöromål, avsedda för tjänstgöring hos arméöverdirektörén respektive

arméöverläkaren. I anledning av förslag av arméchefen har civilförvaltningen

förordat, att berörda extra biträdestjänster utbytas mot följande extra

ordinarie tjänster, nämligen 1 tjänst för kanslibiträde i Ce 11, avsedd för

arméöverläkarens expedition, och 1 tjänst för biträde för skriv- och kontors
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

göromål, avsedd för arméöverdirektörens expedition. Tjänsterna i fråga ha

förutsatts skola redovisas under rubriken Tjänstegrensinspektörer.

2. Enligt skrivelsen 1949:278 (statsutskottets uti. 155, p. 4) godkände

riksdagen Kungl. Maj:ts i propositionen 1949: 135 framlagda förslag beträffande

avvecklingen av Livregementet till häst m. in. Genom beslut den 11

november 1949 bär Kungl. Maj:t meddelat organisationsföreskrifter för det

förband, Livgardesskvadronen (K 1), som skall ersätta regementet. I stort

sett bar ställning redan tagits till de personalförändringar som föranledas

av avvecklingen och av att till K l:s etablissement förlagts ridskolans mobiliseringscentrals

avdelning i Stockholm, IV. militärbefälsstaben, kommendantsstaben

i Stockholm och Stockholms stabskompani. I enlighet härmed och enligt

förslag som arméchefen nu framlägger kunna indragas beställningen för

sekundchef och de befattningar (tjänster) som i sammanställningen angivits

skola utgå.

Arméchefen har vidare föreslagit följande personalförändringar.

Den tygofficer, ryttmästare vid kavalleriet, som enligt beslut vid förra

årets riksdag skall bibehållas för tygförvaltningstjänsten vid staber och förband

inom etablissementet, föreslås skola överföras till kapten vid fälttygkåren

med placering såsom biträdande stabstygofficer vid IV. militärbefälsstaben.

För den gemensamma intendenturförvaltningstjänsten vid staberna och

förbanden borde, till dess att mobiliseringscentralen flyttats från Stockholm,

den nuvarande regementsintendenten bibehållas, placerad vid IV. militärbefälsstaben.

Tidigare förutsatt indragning av arvodesbefattning för intendent

vid kommendantsstaben kunde tills vidare icke ske.

Förrådsunderofficeren vid mobiliseringscentralen skall förvalta uppbörden

av tyg- och intendenturmateriel för de till etablissementet förlagda enheterna

samt uppbörden av proviant, furage, bränsle, lyse, renhållningsmateriel och

drivmedel. Som förrådsunderofficer avses den nuvarande tygunderofficeren

i 1: 20. Med hänsyn till det större ansvar som sålunda lägges på denne befattningshavare

än vad som åvilar förrådsunderofficerare vid övriga mobiliseringscentraler

föreslås han erhålla löneställning i likhet med förvaltare, d. v. s.

arvode i löneklass 1: 22.

Såsom biträde åt förrådsunderofficeren, främst för proviantuppbörden

borde bibehållas en överfurir. Vidare borde, i likhet med vad fallet är vid

rationaliserade förband, för proviantredovisningen avses ett kanslibiträde. Då

provianttjänsten ledes av IV. militärbefälsstaben borde tjänsten redovisas

vid staben.

Arméchefen har vidare förordat, att den till IV. militärbefälsstaben övergångsvis

överförda kanslibiträdestjänsten i kassatjänst skulle bibehållas och

alltså den vid tjänsten i gällande personalförteckning fogade noten utgå.

Av befintliga tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid K 1 har

arméchefen i skrivelse den 12 januari 1950 föreslagit 2 skola överflyttas till

IV. militärbefälsstaben i avvaktan på organisationsundersökningar vid staben.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

17

Arméchefen har i nyssnämnda skrivelse den 12 januari 1950 anfört, att

vakttjänsten vid IV. militärbefälsstabens etablissement icke längre, såsom nu

vore fallet, borde bestridas av Livgardesskvadronen. Tjänsten som vaktchefer

bleve nämligen alltför betungande för skvadronens 9 furirer, som utöver ordinarie

tjänstgöring och tjänst som dagbefäi fått tagas i anspråk som vaktchefer

vart sjätte dygn. Vid skvadronens övningar utom kasernen under längre tidsperioder

uppstode också svårigheter att ordna vakttjänsten vid etablissementet.

För denna tjänst borde därför anställas särskild civil vaktpersonal

(vaktmästare i Ce 9) med polismans befogenheter. Antalet vaktmästare borde

vara 4, enär tjänstgöring måste ske hela dygnet och även under sön- och helgdagar.

Vid staben funnes emellertid redan en vaktmästare i Ce 9, ursprungligen

avsedd — förutom för tjänstgöring som bilförare — för göromål som

portvakt och gårdskarl och för skötsel av värmeanläggning. Under de senaste

åren hade han dock helt måst tagas i anspråk för motortjänsten inom staben.

Under förutsättning att i enlighet med arméchefens förslag (jfr. p. 24) en

för bilförare avsedd överfurirsbeställning inrättades vid staben kunde emellertid

berörde vaktmästare tagas i anspråk för vakttjänst. Staben borde därför

tillföras 3 tjänster för vaktmästare i Ce 9.

Av de nuvarande 5 förrådsmannatjänsterna vid K 1 skall, som i det föregående

nämnts, 1 indragas. Vid mobiliseringscentralen erfordras alltjämt tills

vidare 3. Den femte tjänsten föreslås skola överföras till kommendantsstaben

i Stockholm. Angående behovet av denna tjänst har arméchefen anfört, att vid

staben ständigt förekomme omfattande in- och utlämningar av intendenturmateriel

m. m. till personal ur hemvärnet och andra frivilliga försvarsorganisationer

samt till frivilliga befälsutbildningsrörelsen. Avsikten vore att

kombinera denna verksamhet med ett centralt bytesförråd för inom etablissementet

förlagda staber och förband i överensstämmelse med av organisationsnämnden

framlagda principer. Förrådet borde lyda under kommendantsstaben,

som för ändamålet borde förstärkas med 1 förrådsman samt 1 biträde för skrivoch

kontorsgöromål. Jämväl sistnämnda tjänst borde överflyttas från K 1.

Civilförvaltningen har icke haft annat att erinra mot vad arméchefen föreslagit

än att ämbetsverket, liksom tidigare, ansett att, i avvaktan på närmare

erfarenheter, arvodesbefattningen såsom förrådsunderofficer vid mobiliseringscentralen

tills vidare borde hänföras till löneklass 1: 21 samt att den till IV.

militärbefälsstabens kassa överförda tjänsten för kanslibiträde borde indragas

vid uppkommande ledighet och ersättas med biträde för skriv- och kontorsgöromål.

3. Vid 1949 års riksdag har i anledning av Kungl. Maj:ts förslag (prop.

135, p. 3, riksd. skr. 278, statsutsk. uti. 155) fattats principbeslut rörande

intenclenlurutbildningens förläggning av innebörd, att första, andra och tredje

intendenturkompanierna skola indragas och ersättas av mobiliseringscentraler

samt att intendenturutbildningen skall förläggas till trängrcgementena. I

beslutet ingår också, att infanteriets kadettskola, som dittills varit förlagd

till Karlberg, skall förläggas till det etablissement i Ulriksdal, som disponerats

2—io6 so Biltanij till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr Ilo.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

av första intendenturkompaniet. Yid riksdagsbehandlingen av denna fråga

förutsattes, att, som en första etapp i omförläggningen, utbildningen vid Int 1

skulle förläggas till T 4 i Hässleholm. I övrigt vore omförläggningen beroende

av, bl. a., vissa byggnadsfrågor och borde ske med viss försiktighet med hänsyn

till personal, som berördes av omflyttningarna. Det skulle få ankomma på

Kungl. Maj:t att besluta om genomförandet av omorganisationen.

Omförläggningen av intendenturutbildningen föranleder vissa personalförändringar,

vilka i brist på närmare utredning av frågan icke kunde beaktas

vid behandlingen av arméns avlöningsanslag i propositionen 1949: 135. Sedermera

framlade emellertid arméchefen i skrivelse den 18 maj 1949 förslag till

de personalförändringar som föranleddes av indragningen av Int 1 och omförläggningen

av kadettskolan. Förslaget, som i allt väsentligt bifölls av Kungl.

Maj:t, beaktades i de personalförteckningar för budgetåret 1949/50 som fastställts

av Kungl. Maj:t; såvitt avser ordinarie personal — minskning av överfurirer

vid intendenturkåren — och pensionerad personal i arvodesbefattningar

— överflyttning av eu underofficer (1: 20) från krigsskolan till kadettskolan

— dock endast i form av noter till de förteckningar för dylik personal

som fastställts av riksdagen.

I sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1950/51 har arméchefen

anfört, att det med hänsyn till det stora antal kompanier (11—12),

varav ett trängregemente komme att bestå, vore nödvändigt att — på sätt

också försvarskommittén föreslagit — indela förbanden på två bataljoner.

Med hänsyn härtill och till att för trängregementena komme att avses i princip

samma organisation av stabs- och förvaltningstjänsten som för infanteriregementena

förelåge vid underhållstrupperna en brist på 8 regemenjsofficerare.

Då i nuvarande läge en sådan utökning av personalstaten ansetts icke vara

möjlig, har arméchefen föreslagit, att underhållstruppernas personalstat ökas

med allenast en beställning för överstelöjtnant.

En för Int 1 avsedd majorsbeställning på intendenturkårens stat föreslås

skola omplaceras till T 1 och utnyttjas för den intendenturutbildning som

skall förläggas dit.

Av ordinarie personal i övrigt på intendenturkårens stat som blir övertalig

vid indragningen av intendenturkompaniema föreslås 1 kapten omplaceras

till infanteriskjutskolan (se p. 11) och 3 förvaltare (förrådstjänst) indragas

vid uppkommande vakanser eller omplaceras till annan tjänst. Av förvaltare

som av olika anledningar bli övertaliga har en föreslagits skola placeras

vid arméns underofficersskola (se p. 13).

I anslutning till vad som förutsatts i propositionen 1948: 206 har arméchefen

vidare föreslagit, att följande å intendenturkårens personalförteckningar

upptagna beställningar, nämligen 8 fanjunkare, 14 sergeanter, 12 överfurirer,

26 furirer samt 3 förrådsvaktmästare från och med den 1 juli 1950

överföras till trängens (trängförbandens) stater. Återstående 1 fanjunkarbeställning

har föreslagits kvarstå (vid AIS) och indragas först vid nuvarande

innehavarens avgång. Av de 14 överflyttade sergeantsbeställningarna skulle

3 indragas vid uppkommande vakanser.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

I samband med kadettskolans förflyttning från krigsskolan föreslås, att

från krigsskolan till infanteriets kadettskola överföres en tygunderofficer

(1: 20) såsom förrådsunderofficer. Medgivande har lämnats redan för budgetåret

1949/50 att använda denna befattning för kadettskolan. Vidare föreslås

för kadettskolan 1 förrådsman (Ce 9) i utbyte mot en kollektivavtalsanställd

arbetare.

En tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid Int 1 (mobilise

ringscentralen) kan i enlighet med föreskrift i gällande personalförteckning

indragas.

Vidare har arméchefen anfört, att furirerna i intendenturtjänst borde rekryteras

vid trängregementena och icke direkt från armén i övrigt såsom hittills

skett vid intendenturkompanierna. En mindre ökning av antalet manskapsbeställningar

i lägre grader vid trängregementena bleve i anledning härav

nödvändig.

Civilförvaltningen har tillstyrkt vad arméchefen föreslagit.

I skrivelse den 18 november 1949 har arméchefen bl. a. föreslagit, att all

intendenturutbildning från och med den 15 maj 1950 förlägges till trängregementena,

att i samband därmed ett sjukvårdskompani ur T 1 förlägges till P 3,

Strängnäs, och ett sjukvårdskompani ur T 3 förlägges till 121, Sollefteå, att

Int 2 och Int 3 indragas från och med den 1 januari 1951, att den mobiliseringscentral,

som ersatt Int 1, underställes T 1 från och med sistnämnda dag

samt att mobiliseringscentraler, i motsats till vad som vid 1949 års riksdagsbeslut

förutsattes, icke skola organiseras såsom ersättning för Int 2 och Int 3.

Med hänsyn till ändrad mobiliseringsorganisation ansåges nämligen icke erforderligt

att ersätta sistnämnda förband med mobiliseringscentraler. I stället

kunde T 2 respektive T 3 direkt övertaga ansvaret för mobiliseringen. Kungl.

Maj:t har den 17 februari 1950 meddelat beslut i enlighet med vad arméchefen

sålunda föreslagit, dock med den jämkningen att sjukvårdskompaniet ur T 1

skulle förläggas till I 4, Linköping.

I nyssnämnda skrivelse den 18 november 1949 har vidare arméchefen föreslagit

vissa ytterligare personalförändringar i anledning av intendenturkom

paniernas indragning.

Sålunda har föreslagits, att de befintliga 3 befattningarna för expeditionsunderofficer

(1: 20) indragas från och med den 1 januari 1951.

Såsom av det föregående framgår kan av de vid Int 1 (mobiliseringscentralen)

redovisade extra ordinarie tjänsterna, nämligen 1 förrådsman (Ce 9) och

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

indragas. Arméchefen har nu föreslagit, att de återstående tjänsterna

överföras till att redovisas vid T 1.

Arméchefen har vidare föreslagit, att befintliga tjänster för kökspersonal

vid Int 3 indragas, nämligen 1 köksföreståndare (Ce 12) och 7 ekonomibiträden

(1 Ce 6, 1 Ce 3 och 5 Ce 2).

Arméchefen har slutligen anfört, att slutläget beträffande förrådspersonal

och skrivbiträden vid Int 2 och Int 3 ännu icke kunde överblickas. Detta bleve

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Mai: is proposition nr 110.

nämligen beroende av huruvida ökat behov av sådan personal kornme att föreligga

vid trängregementena, sedan dessa övertagit personalredovisning och förrådshållning

för intendenturförbanden. Denna fråga komme att göras till föremål

för undersökning av statens organisationsnämnd. Pågående översyn av försvarsområdesstabernas

organisation hade utvisat, att personalstyrkan vid dessa

i många fall vore underdimensionerad, varför viss personal ur Int 2 och Int 3

kunde tänkas bli omplacerad till dylika staber.

4. Såsom inledningsvis omnämnts i redogörelsen för den rationaliseringsverksamhet

inom försvaret som bedrives genom statens organisationsnämnd

har Kungl. Maj:t den 30 juni 1949 meddelat beslut om ändrad organisation av

de centrala intendentur anstalt erna vid försvaret på grundval av ett av nämnden

framlagt förslag. Med hänsyn till att omorganisationen måste taga viss

tid och till att vissa skiljaktiga meningar anförts i fråga om personalorganisationen

vid förråden har slutlig ställning till personalfrågorna icke tagits

genom detta beslut. Ytterligare övervägande av dessa frågor borde ske och

slutligt förslag i ämnet skulle avgivas av vederbörande myndigheter i samråd

med organisationsnämnden, sedan omorganisationen genomförts. Chefen för

armén har emellertid föreslagit vissa personalförändringar fr. o. m. budgetåret

1950/51, som föranledas av denna omorganisation.

Förslaget beträffande intendenturanstalterna innebär, bland annat, att som

förrådschefer placeras förvaltare i stället för som nu kaptener på aktiv stat.

I anslutning härtill föreslås, att två beställningar för kaptener, förrådschefer

vid intendenturförråden i Karlsborg och Boden, indragas efter hand som

vakanser uppstå.

Från hittillsvarande uppgifter vid arméns intendenturförråd i Stockholm,

Karlsborg och Boden samt arméns centralförråd i Östersund frigöras sammanlagt

4 förvaltarbeställningar. Enligt medgivande av Kungl. Maj :t den 6 maj 1949

må en övertalig förvaltarbeställning vid intendenturkåren i enlighet med organisationsnämndens

förslag användas för placering som chef vid arméns centralförråd

i Tingstäde. De vid VII. militärbefälsstaben redovisade 2 arvodesbefattningarna

för förrådsunderofficer vid intendenturförrådet och uppbördsman

vid förplägnadsmagasinet i Tingstäde som i samband därmed vakantsatts

föreslås nu skola indragas.

Av de övertaliga förvaltarna föreslås vidare 3 skola utnyttjas såsom expeditions-

och kasemförvaltare vid intendenturförråden i Stockholm, Karlsborg och

Boden.

Slutligen föreslår arméchefen nu liksom i sin förenämnda skrivelse den

16 maj 1949, att till förevarande anslag med redovisning under rubriken

arméns intendenturförråd i Stockholm överföres en nu från sakanslag avlönad

maskinist därstädes, samt att såsom extra ordinarie upptages en extra reparatör

i 11 lönegraden vid förrådet.

Den till överflyttning från VII. militärbefälsstaben föreslagna förrådsmannen

föreslås redovisad vid centralförrådet i Tingstäde.

Civilförvaltningen har beträffande de föreslagna expeditions- och kasern
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

21

förvaltarna vid intendenturförråden i Stockholm, Karlsborg och Boden anfört,

att ifrågavarande göromål för närvarande bestridas av innehavarna av de tre

sergeantsbeställningar, som föreslagits till indragning (jfr p. 3). Civilförvaltningen

har anmärkt, att statens organisationsnämnd i sin rapport över organisationsundersökningarna

vid arméns centrala intendenturanstalter m. m. icke

berört frågan om ombesörjandet av kasernvårdsärenden vid intendenturförråden.

Särskild befattningshavare härför hade sålunda icke beräknats liksom

icke heller någon för expeditionsgöromål avsedd militär beställningshavare.

Emellertid syntes frågan om erforderlig personal för kasernvårdsverksamheten

vid anstalterna närmare böra klarläggas. I avvaktan på att så skett vore civilförvaltningen

icke beredd tillstyrka att för intendenturanstalterna beräknades

en förvaltarbeställning utöver vad organisationsnämnden föreslagit. De här

ifrågavarande förvaltarbeställningarna syntes därför böra indragas vid uppkommande

vakanser.

Statens organisationsnämnd har förklarat sig icke ha något att erinra mot

att ifrågavarande tre förvaltarbeställningar övergångsvis bibehölles under

budgetåret 1950/51. Det borde ankomma på generalintendenten att i samråd

med nämnden överväga frågan om behov att disponera beställningarna efter

denna tidpunkt.

Yad arméchefen i övrigt föreslagit i förevarande sammanhang har civilförvaltningen

tillstyrkt.

Den år 1947 genomförda omorganisationen av huvuddelen av försvarets

kassaavdelningar berörde icke intendenturförråden i Stockholm, Karlsborg

och Boden. Det förutsattes, att den befintliga kassaorganisationen vid dessa

förråd skulle bibehållas i avvaktan på resultatet av de numera slutförda organisationsundersökningarna

vid förråden.

I skrivelse den 13 januari 1950 har försvarets civilförvaltning, då frågan

om organisationen av kassaavdelningen vid intendenturförrådet i Stockholm

genom personalavgång blivit aktuell, avgivit förslag till dylik organisation.

Denna kassaavdelning, som förutom förrådet numera även betjänar infanteriets

kadettskola, förestås av en kapten ur intendenturkåren som kassachef.

För kassan avses i övrigt enligt gällande organisation 1 kontorsskrivare

(Ce 19) samt 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål, samtliga avlönade från

sakanslag. Kontorsskrivartjänsten är f. n. vakant.

Civilförvaltningen har närmare undersökt kassaavdelningens arbetsuppgifter

och funnit dessa vara väl jämförbara med dem som åvila infanteriregementenas

kassaavdelningar. Även om arbetsomfånget komme att minska i samband

med att truppregistreringen beträffande vid första intendenturkompaniet

krigsplacerad personal överflyttades till trängregementena, borde kassan organiseras

efter samma mönster som normalkassorna, d. v. s. med 1 förvaltare

(Ma 6) som kassachcf, 1 kontorist och 1 kanslibiträde. Kontorist- och kanslibiträdestjänsterna

borde tills vidare inrättas såsom extra ordinarie (Ce 13

respektive Ce 11). I samband härmed kunde förenämnda för kassaavdelningen

avsedda från sakanslag avlönade tjänster indragas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

5. I anslutning till 1948 års försvarsbeslut uppdrog Kungl. Maj:t åt arméchefen

att överväga spörsmålen om förläggningen av signalskolan och om

signaltruppernas fredsorganisation. Arméchefen har nu anmält, att utredningen

i dessa frågor icke avslutats. Det hade emellertid konstaterats, att

det genom 1942 års försvarsbeslut inrättade men ännu ej organiserade Signalregementets

kompani i Kristianstad (S 1 K) icke borde uppsättas. Terrängförhållandena

kring Kristianstad lämpade sig nämligen icke för utbildning

av signaltrupp, varjämte kompaniets avsedda förläggning skulle komma att

medföra oproportionerligt höga administrationskostnader. Arméchefen föreslår

därför att signalkompaniet i Kristianstad icke uppsättes utan att i stället till

nämnda ort förlägges en mobiliseringscentral för signaltrupperna, vilken skulle

underställas chefen för I 6 med signalofficeren vid I. militärbefälsstaben, nu

tillika avsedd som chef för kompaniet, som biträde vid mobiliseringsplanläggningen.

Förbandets truppregistrering borde handhavas av S 1.

I personalavseende skulle bifall till detta förslag innebära, att vissa för

SIK avsedda tjänster kunde indragas eller utnyttjas för andra ändamål.

Kompanichefen, major i Ma 10, borde kvarstå såsom signalofficer vid I. militärbefälsstaben

och, såsom nyss angivits, biträda chefen för I 6 vid mobiliseringsarbete

för mobiliseringscentralen. Den för kompaniadjutant avsedda beställningen

för fanjunkare i Ma 5 borde utnyttjas för signalskolan, där

behov förelåge av personalförstärkning. Av de 4 befattningarna för pensionerade

underofficerare borde 1 med bibehållen redovisning vid signaltrupperna

tjänstgöra vid 16 såsom biträde vid mobiliseringsavdelningen samt

arbetsledare och biträde vid mobiliseringsplanläggningsarbetet vid regementets

tygavdelning. 2 befattningar, biträde i personaldetalj och kasernunderofficer

(ej tillsatt), borde indragas medan den fjärde, tygunderofficer, tills

vidare borde få tagas i anspråk för tjänstgöring vid Malmö försvarsområdesstab

eller staben för Kalmar—Växjö försvarsområde eller infanteribefälhavarstaben

i Karlskrona, vilka staber hemställt om förstärkning av personaluppsättningen.

Tjänsterna för 1 maskinist i Ca 16 (ej tillsatt) och 2 förrådsvaktmästare

i Ce 12 kunde indragas, varvid emellertid de båda sistnämnda tjänsterna

borde få utnyttjas för försvarsområdesstaberna inom I. militärområdet, så länge

de nuvarande innehavarna av tjänsterna kvarstode i tjänst. En tjänst för biträde

för skriv- och kontorsgöromål borde överflyttas till personaldetaljen vid S 1,

vars arbetsvolym komme att växa i samband med att truppregistreringen för

SIK förlädes dit. Av den för kompaniet avsedda personalen skulle återstå 4

förrådsmän och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål, vilka erfordrades för

den föreslagna mobiliseringscentralen.

Civilförvaltningen tillstyrker, att åtgärder vidtagas i enlighet med arméchefens

förslag. Med avseende på behovet av personal för mobiliseringscentralen

bär civilförvaltningen anfört, att ämbetsverket saknade hållpunkter för

bedömandet. Likaså har civilförvaltningen funnit det vanskligt att redan nu

taga ställning till frågan om utnyttjande av den i anledning av omorganisationen

övertaliga personalen. I avvaktan på den ytterligare utredning härut

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

innan, som syntes böra förebringas av armécbefen, har civilförvaltningen emellertid

vid anslagsberäkningarna utgått från arméchefens förslag. Särskild föreskrift

syntes i allt fall böra meddelas, att vid ledigheter som inträffa å de till

indragning föreslagna befattningarna redan under innevarande budgetår, befattningarna

icke finge återbesättas.

6. 1945 års försvarskommitté ansåg en förstärkning av försvarsområdesstabernas

personal för mobiliseringsarbete nödvändig och föreslog, att vid

varje stab skulle tillkomma en kompaniofficer på aktiv stat för krigsförberedelsearbetet.

1948 års försvarsbeslut förutsatte dock, att detta personalbehov

skulle kunna fyllas kommenderingsvägen.

Chefen för armén har i skrivelse den 15 augusti 1949 återkommit till denna

fråga. Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.

Vid en jämförelse med truppförbanden har konstaterats, att mobiliseringsoch

krigsförberedelsearbetet för en försvarsområdesstab är både avsevärt

större till omfånget och av mera kvalificerad art än för ett fredsförband. De

nuvarande stabscheferna, kaptener, som i första hand svara för detta arbete,

sakna merendels erfarenhet av dylikt arbete. På dem ankommer dessutom att

vara försvarsområdeshefälhavarnas närmaste biträden i vad avser samtliga

grenar av tjänsten vid staben samt att vara chefsinstruktörer för den frivilliga

befälsutbildningen inom området. De sakna även kvalificerade biträden för

det egentliga mobiliserings- och krigsförberedelsearbetet. Om en försvarsområdesstabs

uppgifter på detta område skola kunna lösas på ett ur beredskapssynpunkt

godtagbart sätt, kräves att varje stab permanent tillföres ytterligare

arbetskraft i form av en härför kvalificerad officer.

Arméchefen har räknat med att denna personalförstärkning vid försvarsområdesstaberna

måste ske inom ramen för gällande personalstater. Efter närmare

övervägande har arméchefen stannat för att föreslå, att försvarsområdesstabernas

behov av personalförstärkning tillgodoses genom omdisponering av

regementsofficerare, majorer, vid infanteriet och artilleriet. Enda möjligheten

att frigöra erforderligt antal regementsofficerare har ansetts vara att minska

antalet bataljoner (divisioner) per regemente från de tre, som enligt 1942

års försvarsbeslut skulle finnas vid regementena, till två. Denna minskning av

antalet bataljoner bär dock ansetts icke böra ske vid pansarinfanteriregementena,

11,17 och 115, där värnpliktskontingenten blir större och utbildningslinjerna

flera än vid övriga infanteriregementen. Ur artilleriets förband

räknar man med att kunna frigöra 4 majorer, varför sammanlagt 20 majorer

alltså skulle kunna avses för försvarsområdesstaberna. Detta antal motsvarar

behovet för samtliga i fred befintliga försvarsområden utom Karlskrona och

Vaxholms försvarsområden, vilkas behov av personalförstärkning enligt vad

arméchofen uppger kan tillgodoses på annat sätt.

De regementsofficerare som sålunda tillföras försvarsområdesstaberna föreslås

skola placeras såsom stabschefer. De kaptensbeställningar som nu avses

för stabscheferna, borde då i stället avses för inobiliseringsofficerare. Enär

dessa nya stabschefer i såväl fred som krig skola tjänstgöra vid försvarsområdesstaberna,

har det ansetts lämpligast, att de överföras till dessas stater.

Arméchefen har alltså hemställt, att 20 majorer vid infanteri- och artilleri
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

förband (utom pansarinfanteriregementena) skulle överföras till försvarsområdesstabernas

stater.

Statens organisationsnämnd, med vilken samråd i ärendet skett, har till

styrkt förslagen.

Med anledning av denna framställning har Kungl. Maj:t den 2 september

1949 medgivit, att till tjänstgöring såsom stabschef vid försvarsområdesstab

inom vederbörandes stationeringsort finge tidigast fr. o. m. den 1 oktober 1949

och tills vidare beordras högst 12 majorer ur infanteri- och artilleriförband.

Arméchefen har i förenämnda skrivelse även berört förhållandena på Gotland.

Där finnes ingen försvarsområdesindelning i fred, varför de uppgifter

som ankomma på försvarsområdesstab där ombesörjas av VII. militärbefälsstaben.

Då det visat sig, att behov av personalförstärkning förelåge även där,

har arméchefen tidigare yrkat, att en befattning för försvarsområdesofficer

(arvodesbefattning i 1: 31) skulle inrättas vid staben. Någon ytterligare regementsofficer

kunde icke frigöras för att tillgodose detta behov. I sitt militärorganisatoriska

underlag till medelsäskandena för budgetåret 1950/51 har

arméchefen upprepat detta yrkande. Därjämte har arméchefen ånyo hemställt,

att vid VII. militärområdet inrättas en befattning för hemvärnsunderofficer i

1: 20. Denna sistnämnda befattning har arméchefen motiverat med att det

med hänsyn till antalet hemvärnsområden på Gotland vore lika stort behov

av en hemvärnsunderofficer där som vid övriga försvarsområdesstaber. Kommendering

av personal ur 118 vore olämpligt med hänsyn till bristen på trupputbildare

vid regementet.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslagen om nya arvodesbefattningar vid

VII. militärområdet med den ändringen dock att ämbetsverket för försvarsområdesofficeren

föreslagit arvode enligt 29 löneklassen i löneplan 1.

Sedan statens organisationsnämnd hos chefen för armén förordat, att en

av de för Kiruna—-Jokkmokks försvarsområden uppförda fanjunkarbeställningarna

(Ma 5) skall utbytas mot en förvaltarbeställning (Ma 6), avsedd för

expeditionsföreståndare, har arméchefen i skrivelse den 12 januari 1950

anfört, att han med hänsyn till erforderlig försiktighet beträffande inrättande

av nya förvaltarbeställningar f. n. icke vore beredd tillstyrka förslaget. Arméchefen

har emellertid föreslagit, att innehavaren av beställningen i fråga

erhåller ett lönetillägg i form av gratifikation utgörande skillnaden mellan

lön i Ma 6 och Ma 5.

Civilförvaltningen har av principiella skäl avstyrkt förslaget om lönetilllägg

samt förklarat sig icke heller vara beredd att föreslå annan form av gottgörelse

i förevarande fall.

7. Förhöjd löneställning för och ändrad redovisning av vissa skolchefer.

Beträffande chefen för pansartruppskolan har arméchefen till ytterligare stöd

för sitt redan för budgetåret 1949/50 framförda förslag i ämnet nu framhållit,

att omorganisationen vid infanteriet, kavalleriet och pansartrupperna bomme att

innebära en utökning av skolans verksamhet. Med hänsyn härtill vore det än

mera angeläget att för skolans chef, på sätt försvarskommittén föreslagit, avsåges

en beställning för överstelöjtnant eller major.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr Ilo.

25

I fråga om högre beställning för chefen för signalskolan, varom förslag likaledes

framlades för budgetåret 1949/50, har anförts, att denna skola vore en

av de största utbildningsanstalterna inom armén, där utbildning av såväl officerare

som underofficerare och manskap ur alla truppslag ägde rum.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslagen.

I sin under p. 6 omnämnda skrivelse den 15 augusti 1949 har chefen för

armén även föreslagit ändrad redovisning av två majorer vid artilleriets förband.

Vid A 4 är en major placerad som chef för den till regementet anslutna artib

lerikadettskolan. För att ernå likhet med beställningen för chef för infanteriets

och kavalleriets kadettskola, som redovisas på arméstabens stat, föreslås, att

en majorsbeställning vid ett artilleriregemente överföres till arméstabens stat

och där avses för chefen för artillerikadettskolan.

Arméchefen har beträffande den andra majorsbeställningen anfört, att den

försöksverksamhet vid artilleriskjutskolan, varom principbeslut fattats i 1948

års försvarsbeslut, krävde, att en majorsbeställning tillkomme vid skolan,

vilket borde ske genom att en dylik beställning överfördes till skolan från ett

artilleriregemente.

8. Förbättringar av beforclringsläget inom regementsofficersgraderna vid

vissa personalkårer. För innevarande budgetår föreslog chefen för armén, att

8 av de 7 för stabstygofficerare vid militärbefälsstaberna avsedda majorsbeställningarna

vid fälttygkåren skulle utbytas mot 1 överstelöjtnantsbeställning

och 2 beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major. Förslaget föranledde

ej åtgärd. Nu föreslår arméchefen allenast utbytet av 2 majorsbeställningar

mot beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major. Förslaget

syftar till att ge stabstygofficerarna möjlighet att i likhet med de vid militärbefälsstaberna

tjänstgörande stabsintendenterna nå högre tjänste- och löneställning,

vartill jämväl deras ansvarsfulla befattningar berättigade dem. Civilförvaltningen

tillstyrker förslaget.

Arméchefen har vidare tillstyrkt ett förslag av chefen för fortifikationskåren

om utbyte av en majorsbeställning mot beställning för alternativt

överstelöjtnant eller major. Förslaget, som motiverats av nödvändigheten ur

såväl tjänste- som rekryteringssynpunkter av att kåren tillföres ytterligare

en beställning i högre lönegrad, har tillstyrkts av civilförvaltningen.

9. I 11 ingår enligt beslut av 1948 års riksdag det s. k. garnisonskompaniet,

sammansatt av för fältpolisutbildning särskilt uttagna värnpliktiga från samtliga

inskrivningsområden. Härigenom har regementet tillförts ett kompani

utöver det antal, som ingår i normalorganisationen för pansarinfan

teriregemente. Behovet av personal vid kompaniet beräknades av försvarskommittén

till 1 kapten, 2 löjtnanter eller fänrikar, 1 fanjunkare, 2 sergeanter

och 2 överfurirer eller alltså sammanlagt 8 personer. F. n. består personal

uppsättningen av 1 löjtnant, 2 fänrikar, 1 fanjunkare, 4 sergeanter och 2 över

furirer (== 10 personer). Arméchefen har upprepat sitt för budgetåret 1949/50

framförda förslag, att för kompanichefen skulle avses en kaptensbeställning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Vid bifall härtill kunde 1 fänriksbeställning och 1 sergeantsbeställning indragas.

Då befäl ur andra förband icke kunde kommenderas till tjänstgöring

vid garnisonskompaniet i den utsträckning försvarskommittén förutsatt,

erfordrades utöver den av kommittén beräknade personaluppsättningen ytterligare

1 sergeantsbeställning. Civilförvaltningen bär tillstyrkt vad arméchefen

sålunda föreslagit.

10. I anslutning till i medelsäskandena för försvarsväsendets radioanstalt

för budgetåret 1950/51 framlagt förslag om överflyttning av viss värnpliktsutbildning

från anstalten till signalförbanden har chefen för försvarsstaben,

efter samråd med chefen för armén, föreslagit, att signaltruppernas personalstat

skall ökas med 1 löjtnant, 1 fanjunkare och 2 sergeanter, samtidigt som

antalet officers- och underofficersbeställningar vid anstalten minskas.

11. Chefen för armén har föreslagit, att 1 kapten vid intendenturkåren, som

blir övertalig vid indragningen av Int 1, omplaceras till infanteriskjutskolan

(jfr p. 3). Civilförvaltningen och statens organisationsnämnd ha tillstyrkt

förslaget.

12. Civilförvaltningen har liksom i anslagsäskandena för innevarande budgetår

ansett sig icke kunna tillstyrka förslag av chefen för armén om att inrätta

en beställning för kapten eller löjtnant vid fälttygkåren, avsedd för tygofficer

vid kommendantsstaben i Boden, i utbyte mot en för pensionerad officer

(1: 29) avsedd arvodesbefattning.

13. Chefen för armén har föreslagit, att 1 förvaltare (i förrådsstjänst), som

blir övertalig vid indragning av intendenturkompanierna, omplaceras till

arméns underofficersskola och att i samband härmed en för pensionerad underofficer

(1: 20) avsedd arvodesbefattning såsom förrådsunderofficer indrages.

Förslaget, som motiverats med den stora arbetsbörda som åvilade den såsom

avdelningschef och lärare tjänstgörande intendenturofficeren vid skolan,

vilken hade att vid sidan av sin lärartjänst handha även intendentur- och

kasernvårdsärendena vid skolan, har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Statens organisationsnämnd har icke velat motsätta sig förslaget men ansett,

i likhet med civilförvaltningen, att beställningen icke bör kunna återbesättas

utan Kungl. Maj:ts medgivande.

14. Förslaget om fortsatt utbyggnad av tygstaten med sammanlagt 70 beställningar

bygger på en plan för tygstatens utbyggnad, i vilken räknats med

att antalet beställningar för furirer i beställningsmannatjänst skall minskas

med 24. Enligt vad som uppgivits skulle några svårigheter att rekrytera de

nytillkommande beställningarna icke behöva uppstå. Civilförvaltningen har

ansett det tveksamt om i nuvarande läge en så betydande utbyggnad av tygstaten

borde äga rum, särskilt i betraktande av den förhållandevis ringa minskning

i antalet furirsbeställningar, som föresloges. Ämbetsverket insåge väl

angelägenheten av att truppförband (motsvarande) ägde tillgång till personal,

avsedd för den alltmer ökade tekniska materielen vid armén. Emellertid hade

civilförvaltningen inhämtat, att mer än 50 procent av tygstatens nuvarande beställningshavare

— frånsett de för krigsmaterielverket och försvarets fabriks
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

styrelse avsedda — vore placerade på tygstationer och sådana tygverkstäder,

som redovisade sina kostnader över driftstitlar. Civilförvaltningen ansåge sig

icke kunna bedöma, om med hänsyn till krigsorganisationens krav tygstatsbeställningar

i så stor utsträckning nödvändigtvis måste avses för tygstatio

nerna och dylika verkstäder. Skulle så vara fallet, syntes icke något vara att

invända mot den av arméchefen nu föreslagna ökningen, vilken hölle sig inom

ramen för vad som redan beslutats. Vid anslagsberäkningarna har civilförvaltningen

utgått från att de föreslagna 70 beställningarna tillkomma.

En av de för krigsmaterielverket avsedda beställningarna för tyghantverkare

av 1. klassen har angivits kunna utgå ur personalförteckningen.

15. Fortsatt utbyggnad av arméingenjörkåren. Enligt propositionen

1948: 206 räknades såsom ett preliminärt slutläge med följande sammansättning

av arméingenjörkåren, nämligen 1 arméöverdirektör i Cp 14, 4 armédirektörer

av 1. graden i Ca 33, 17 armédirektörer av 2. graden i Ca 31, 28

arméingenjörer av 1. graden i Ca 29, 13 arméingenjörer av 2. graden i Ca 27

och sammanlagt 16 extra ordinarie arméingenjörer, varav 7 i Ce 24 och 9 i

Ce 22. Den dittillsvarande provisoriska arméingenjörkåren förutsattes skola

avvecklas genom att befintliga extra ordinarie arméingenjörer, som besutte

för avsedd verksamhet erforderliga kvalifikationer, överfördes till ordinarie

ingenjörer. Enligt beslut av 1949 års riksdag (prop. 1949: 135, s. 62. o. 72)

har antalet beställningar enligt det preliminära slutläget utökats genom inrättande

av ytterligare 1 beställning för arméingenjör av 1. graden i Ce 29

f radaringenjör).

Under hänsynstagande till möjligheterna att besätta ordinarie beställningar

vid kåren upptogos i personalförteckningen för innevarande budgetår följande

ordinarie beställningar, nämligen för arméöverdirektören i Cp 14, 2

armédirektörer av 1. graden i Ca 33, 11 armédirektörer av 2. graden i Ca 31,

17 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29 och 7 arméingenjörer av 2. graden i

Ca 27 samt därjämte 5 beställningar för armédirektör i Ca 30, vilka äro uppförda

endast övergångsvis.

Förutom nämnda ordinarie beställningar uro i gällande personalförteckning

uppförda följande extra ordinarie arméingenjörsbeställningar, vilkas

innehavare avses utgöra rekryteringsunderlag för motsvarande eller högre

ordinarie beställningar, nämligen 17 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29,

9 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27, 5 arméingenjörer i Ce 25, 2 arméingenjörer

i Ce 24, 3 arméingenjörer i Ce 23 och 6 arméingenjörer i Ce 22. Beställningarna

i Ce 25 och Ce 23 skola återbesättas i Ce 24 respektive Ce 22. Härutöver

må i syfte att under en övergångstid säkra rekryteringen för utbildning

till arméingenjörer finnas anställda 6 extra arméingenjörer i lönegrader,

motsvarande högst de för arméingenjörer på aktiv stat i lägre lönegrader

tillämpade (jfr prop. 1949: 135, s. 72). Beträffande dessa extra arméingenjörer

har Kungl. Maj:t den 20 januari 1950 meddelat vissa särskilda bestämmelser.

Arméöverdirektören har efter verkställd undersökning rörande möjligheterna

att tillföra arméingenjörkåren ytterligare ordinarie beställningar föreslagit,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

att följando 8 ordinarie beställningar skola tillkomma för budgetåret 1950/51,

nämligen 1 armédirektör av 1. graden i Ca 33, 1 armédirektör av 2. graden i

Ca 31, 5 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29 och 1 arméingenjör av 2. graden

i Ca 27 samt att i samband härmed 8 beställningar för extra ordinarie arméingenjörer

i Ce 29 skola indragas. Vidare har arméöverdirektören anmält,

att på grund av avgång av de övergångsvis uppförda beställningarna för

armédirektör i Ca 30 en dylik beställning kunde indragas fr. o. m. budgetåret

1950/51. Chefen för armén har tillstyrkt de sålunda föreslagna personalförändringarna.

Arméöverdirektören har vidare föreslagit, att antalet beställningar enligt

det preliminära slutläget skall utökas med ytterligare 18 ordinarie beställningar.

Arméchefen har för sin del funnit sig kunna f. n. tillstyrka att antalet

beställningar enligt nämnda slutläge ökas med 11 extra ordinarie beställningar,

nämligen 1 arméingenjör av 1. graden i Ce 29 (vapeningenjör) för

arméingenjörkårens utbildningsverksamhet m. in., 1 arméingenjör av 1. graden

i Ce 29 (signalingenjör) för VII. militärbefälsstaben, 4 arméingenjörer av

2. graden i Ce 27 (motoringenjörer) för pansarinfanteriregementena och Gotlands

infanteriregemente, 1 arméingenjör av 2. graden i Ce 27 (motoringenjörj

för Gotlands artillerikår, 1 arméingenjör av 1. graden i Ce 29 (motoringenjör)

för marinförvaltningen och 3 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27 (motoringen

jörer) för Stockholms, Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar. Av dessa

beställningar har arméchefen föreslagit 8 skola inrättas från och med budgetåret

1950/51, nämligen 3 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 för arméingenjörkårens

utbildningsverksamhet m. in., VII. militärbefälsstaben och marinför

valtningen samt 5 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27, varav 2 för arméförband

och 3 för kustartilleriförsvaren.

Civilförvaltningen har tillstyrkt de föreslagna jämkningarna i arméingenjörkårens

personalförteckning för ordinarie tjänstemän. Till frågan om den

ytterligare utökning av antalet arméingenjörer, som av arméöverdirektören

äskats för arméns förband (motsvarande) ansåge civilförvaltningen det vansk

ligt att nu taga ställning, särskilt i betraktande av att arméingenjörkårens

personaluppsättning så nyligen fastställts. Enligt ämbetsverkets mening hade

det varit önskvärt, att med prövningen av frågan om en utbyggnad av kåren

kunnat anstå till dess spörsmålet om behovet av ingenjörpersonal vid armén

i den framtida organisationen kunde helt överblickas. Oberoende härav hade

emellertid ciyilförvaltningen, som självfallet icke kunde bedöma, huruvida

möjligheter förelåge att genom lämplig omdisponering av redan befintliga

befattningar tillgodose de mest trängande behoven av ingenjörpersonal,

ansett sig böra räkna med en utbyggnad av kåren i denna del enligt armé

chefens förslag.

Frågan om inrättande av beställningar för 4 motoringenjörer, avsedda för

marinen, har, framhåller civilförvaltningen, berörts jämväl av marinchefen i

dennes militärorganisatoriska underlag. Marinchefen hade föreslagit, att be

ställningarna skulle inrättas såsom ordinarie med redovisning å marinens av
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.

löningsanslag. Enligt vad civilförvaltningen inhämtat funnes beställningar

för ifrågavarande 4 ingenjörer redan nu inrättade, varvid avlöningen till vederbörande

bestredes av sakanslag. Vid sådant förhållande ansåge civilförvaltningen

sig böra förorda, att beställningarna överfördes till att avlönas från

avlöningsanslag. Av såväl rekryterings- som befordringsskäl syntes det lämpligt

att, på sätt arméchefen föreslagit, beställningarna inordnades i arméingenjörkåren.

Anledning att därvid ifrågasätta, att avlöningskostnaderna

för vederbörande skulle bestridas från marinens avlöningsanslag ansåge

civilförvaltningen icke föreligga. Ämbetsverket räknade därför med att på

arméingenjörkårens stat skulle tillkomma 1 beställning i Ce 29 och 3 beställningar

i Ce 27, avsedda för motoringenjörer vid marinen.

16. Förändringar i staterna för sjukvårds- och veterinärpersonalen in. m.

I 1950 års statsverksproposition (bil. 6, punkt 147) har i enlighet med förslag

av försvarets civilförvaltning förordats, att den för kommendantsstaben i

Boden avsedda beställningen för fältläkare i Ca 31 på fältläkarkårens stat

fr. o. m. budgetåret 1950/51 överföres till personalförteckningen för garnisonssjukhusen.

Chefen för armén har i skrivelse den 12 januari 1950 anfört, att möjligheterna

undersökts att minska antalet beställningar vid fältläkarkåren genom

att förena läkarbefattning vid militärbefälsstaberna med läkarbefattning vid

truppförband inom de garnisonsorter, där staberna vore belägna. Undersökningarna

hade ännu icke lämnat tillräckligt säkra utgångspunkter för ett

slutligt ställningstagande. Ett undantag utgjorde dock VII. militärområdet,

där antalet förband vore väsentligt mindre än inom övriga militärområden

och sålunda militärbefälsläkarens arbetsuppgifter vore begränsade i jämförelse

med övriga militärbefälsläkares. Det vore därför möjligt att förena

läkarbefattningen vid militärbefälsstaben med läkarbefattningen vid Gotlands

artillerikår, vars personalstyrka vore relativt ringa. Arméchefen föreslår

därför, att den för kåren avsedda bataljonsläkarbeställningen (Ca 27), som

f. n. är vakant, indrages fr. o. m. budgetåret 1950/51 och att fältläkaren vid

militärbefälsstaben ålägges att tillika vara förbandsläkare vid artillerikåren.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget.

Med hänsyn till den fortskridande motoriseringen av Svea och Wendes

artilleriregementen har föreslagits att de båda för nämnda förband avsedda

bataljonsveterinärbeställningarna (Ca 23), som f. n. äro vakanta, skola indragas.

Arméchefen har i anslutning till föreslagen begränsning av stamhästbeståndet

i förenämnda skrivelse den 12 januari 1950 föreslagit följande ytterligare

förändringar beträffande veterinärpersonalen.

Den för Svea artilleriregemente avsedda regementsveterinärbeställningen

i Ca 27 föreslås skola indragas vid nuvarande innehavarens avgång, varvid

avses skola tillkomma en bataljonsveterinärbeställning (Ca 23) vid IV. militärbefälsstaben

för veterinärtjänsten vid Stockholms garnison.

Bataljonsveterinärbeställningen i Ca 23 vid Göta artilleriregemente och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

5 bataljonsveterinärbeställningar i Ca 25 — vid Svea och Göta ingenjörkårer

samt vid Svea, Göta och Skånska trängregementena — föreslås skola indragas

vid nuvarande innehavarnas avgång.

Batalj onsveterinärbeställningen i Ca 25 vid Norrlands trängregemente

föreslås skola fr. o. m. budgetåret 1950/51 överföras till armékundskolan.

Civilförvaltningen har i fråga om den föreslagna överflyttningen till arméhundskolan

av batalj onsveterinärbeställningen vid Norrlands trängregemente

anfört, att denna fråga syntes bli beroende av ställningstagande till frågan

om hundväsendets framtida organisation och behovet av särskild militärveterinär

för skolan. Med hänsyn till det läge, vari denna fråga befunne sig,

syntes anledning knappast föreligga att redan nu redovisa en batalj onsveterinärbeställning

vid skolan. I övrigt har civilförvaltningen icke haft annat att

erinra mot arméchefens förslag än att ämbetsverket framhållit, att bataljonsveterinärbeställningen

(Ca 25) vid Svea ingenjörkår i anledning av genom

transport av innehavaren av beställningen uppkommen vakans kunde indragas

redan fr. o. m. budgetåret 1950/51.

Antalet instruktionssköterskor (Ce 15) vid armén, f. n. 5, har föreslagits

skola utökas med 2 tjänster, avsedda för den sjukvårdsutbildning vid Svea

trängregemente och Skånska trängregementet, som skulle förläggas till andra

förband (jfr prop. 1949:135, p. 3, och p. 3 i det föregående).

Genom beslut den 18 november 1949 har Kungl. Maj:t medgivit, att antalet

extra ordinarie sjukvårdsbiträdestjänster vid armén finge utökas med

en, avsedd för Gotlands infanteriregemente. Ökningen är föranledd av det

stora antalet civila patienter på regementets sjukhus.

Det i gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar under

rubriken Veterinärväsendet uppförda beloppet å 17 000 kronor för veterinärvården

vid de förband m. m., där dylik vård icke bestrides av militärveterinär,

har angivits kunna minskas med 1 000 kronor.

I propositionen 1949: 135 (s. 97 o. f.) berördes ett av dåvarande försvarets

sjukvårdsförvaltning framlagt, av civilförvaltningen och statskontoret i princip

tillstyrkt förslag om att inrätta en reservsjuksköterskekår för försvaret

med anställningsvillkor enligt samma system som för arvodesanställd läkarpersonal.

I avvaktan på ytterligare utredning var emellertid departements

chefen icke beredd att i nämnda sammanhang taga ställning till förslaget.

Sedan i motionen II: 352 till 1949 års riksdag hemställts, att riksdagen måtte

i princip besluta, att den ifrågasatta reservsjuksköterskekåren skulle inrättas

fr. o. m. budgetåret 1949/50, uttalade statsutskottet i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 155 (s. 30 o. f.), att utskottet i likhet med motionärerna,

funne det angeläget, att särskilda åtgärder vidtoges i syfte att tillförsäkra

försvaret en reserv av sjuksköterskor, vilka vore förtrogna med de speciella

förhållanden, under vilka den militära sjukvården bedreves. Utskottet ansåg

sig emellertid, med hänsyn till att frågan då ännu icke slutligt handlagts

inom försvarsdepartementet, icke böra tillstyrka, att riksdagen i anledning

av motionen vidtoge någon åtgärd i nämnda syfte.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 31

Som skäl för förslaget om att inrätta en reservsjuksköterskekår hade dåvarande

sjukvårdsförvaltningen anfört i huvudsak följande.

Såväl under fredsförhållanden som i krig skulle en reservkader av sjuk

sköterskor, förtrogna med sjukvården vid militära, förband, vara en värdefull

tillgång för försvaret. Under nuvarande förhållanden vore de extra sjuksköterskor,

som av förbanden anlitades vid förefallande behov — vid vakans,

tjänstledighet, vid större militära övningar, vid ökad sjuklighet eller epidemi

vid förband etc. -— oerfarna i militär sjukvård. Den begränsade tillgången

på sjuksköterskor medförde, att förbandens behov av extra sjuksköterskor

finge tillgodoses genom anlitande av de sköterskor, som till äventyrs stode

till buds. Någon regelbundet återkommande tjänstgöring för extra sjuksköterskor

i militär sjukvård kunde med nuvarande organisation näppeligen

åvägabringas. Visserligen vore själva sjukvården såsom sådan densamma

vare sig den meddelades civilt eller militärt klientel. I fråga om de betingelser,

under vilka den meddelades, förefunnes emellertid en icke oväsentlig

skillnad i det ena och det andra fallet. Den militära organisationen, särskilt

under fältförhållanden, gåve naturligen för svar ssjukvården en särprägel.

Det vore sålunda angeläget, att försvaret tillförsäkrades en reserv av extra

sjuksköterskor, som genom regelbundet återkommande tjänstgöring vid förbanden

bibringades förtrogenhet med militär sjukvård. Genom sådan tjänstgöring

skulle ett visst antal sjuksköterskor, utöver de vid förbanden fast anställda,

bli insatta i militära förhållanden, såsom organisationen av krigssjukhus

av olika kategorier, den militära sjukvårdsmaterielens karaktär samt

dess packning och användning under fältförhållanden. Då vidare enligt

krigssjukvårdsplanen sjuksköterskor vore placerade vid samtliga militärbefälsstaber

för att där under krig biträda läkarna vid organiserandet av sjukvården,

skulle det vara till stor fördel, om redan i fredstid ett antal extra

sjuksköterskor genom tjänstgöring vid mera omfattande militära övningar

gjordes skickade för ifrågavarande uppgift. Då i det moderna kriget även

civilbefolkningen i stor utsträckning indroges i stridslinjen och därigenom

ej sällan syntes bli hänvisad till de militära sjukvårdsresurserna vid behov

av vård, skulle en på nämnt sätt kvalificerad kår av sjuksköterskor bli till

gagn även för civilförsvaret.

Beträffande den närmare utformningen av en reservsjuksköterskekår samt

kostnaderna härför anförde sjukvårdsförvaltningen i huvudsak följande.

Efter mönster av de organisationer, som avsåge att tillförsäkra försvaret

i militär sjukvård hemmastadda läkare (bataljonsläkare vid fältläkarkåren,

marin- och flygläkare av 2. graden), borde inrättas ett antal befattningar

såsom extra sjuksköterskor vid försvaret. Ifrågavarande extra sjuksköterskebefattningar

borde efter ansökning tillsättas för en tid av tre år. Innehavare

av sådan befattning borde vara skyldig att årligen tjänstgöra under viss tid,

förslagsvis 42 dagar, och skulle härför erhålla dels visst årsarvode och dels

dagarvode under föreskriven tjänstgöring. Möjlighet borde finnas att placera

vederbörande till tjänstgöring vid vilket förband inom riket som helst.

Då den föreslagna organisationen borde prövas någon tid, borde antalet be

fattningar till eu början begränsas till högst 25. De sjuksköterskor, som

skulle, rekrytera ifrågavarande kader, borde vara väl meriterade och erfarna

personer i en ålder av 30—45 år. Genom årlig kontakt med den militära sjukvården

och militära förhållanden skulle ifrågavarande sjuksköterskor bli läm

pade att placeras på nyckelposter i händelse av krig.

I fråga om ersättningen ville sjukvårdsförvaltningen erinra, att extra sjuk

sköterska, som tjänstgör vid försvarets förband, för närvarande åtnjuter avlöning

i Cg 12. För att ernå en god rekrytering till ifrågavarande reserv av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

sjuksköterskor och med hänsyn till att dessa sköterskor måste binda sig för

viss tids årlig tjänstgöring, syntes det vara nödvändigt att fastställa arvoden,

tillhopa ej obetydligt överstigande vad för närvarande utginge till extra

sjuksköterska. Arvodena syntes lämpligen böra utgå dels med 500 kronor

för år — med tjänstgöringsskyldighet 42 dagar — dels med 10 kronor

för dag vid tjänstgöring. Därtill borde liksom för närvarande komma ersättning

för resor till och från tjänstgöringsorten.

Den merkostnad, som därigenom skulle uppstå för statsverket, beräknades

enligt följande. Ersättning till extra sjuksköterska, anställd enligt nu gällande

grunder, utgjorde i lönegrad Cg 12 å 3-ort kronor 16: 65 för dag i

månad om 30 dagar eller sålunda för tjänstgöring 42 dagar kronor 699: 30.

För 25 sådana extra sjuksköterskor bleve alltså kostnaderna för nämnda

tjänstgöring kronor 17 482:50. Motsvarande antal sjuksköterskor uti den

föreslagna kåren skulle föranleda en årlig kostnad vid 42 dagars tjänstgöring

av [25 X (500 + 420) =] 23 000 kronor. Den nu föreslagna organisationen

skulle alltså medföra en årlig merkostnad av (23 000 — 17 482: 50 =) kronor

5 517:50. Kostnadsökningen syntes obetydlig om man toge i betraktande

den stora fördelen för försvaret att i såväl fred som krig äga tillgång till en

välkvalificerad reserv av sjuksköterskor.

I anslutning till vad sjukvårdsförvaltningen sålunda anförde föreslog ämbetsverket,

att 25 befattningar för extra sjuksköterskor med skyldighet att

fullgöra tjänstgöring vid försvaret 42 dagar årligen skulle inrättas mot dels

ett årsarvode av 500 kronor och dels ett dagarvode av 10 kronor vid föreskriven

tjänstgöring.

Civilförvaltningen anförde i anledning av förslaget, att ämbetsverket, som

till fullo insåge värdet av att åtgärder vidtoges i syfte att skapa en kader

av sjukvårdspersonal för här avsett ändamål, ansåge sig böra förorda, att den

föreslagna reservsjuksköterskekåren upprättades. Närmare förslag om kårens

organisation och om de avlönings- m. fl. föreskrifter, som erfordrades, syntes

böra avgivas av sjukvårdsförvaltningen.

Statskontoret anförde för sin del, att vissa skäl onekligen talade för det

av sjukvårdsförvaltningen framlagda förslaget. Ämbetsverket funne det dock

i hög grad tveksamt, om praktiska möjligheter förelåge att med nu rådande

brist på sjuksköterskor organisera en dylik kår. Ämbetsverket utginge från

att med hänsyn till föreslagen tjänstgöring anställning vid kåren icke finge

kombineras med anställning vid statligt eller kommunalt sjukhus. De ifrågasatta

löneförmånerna hade icke föranlett erinran från ämbetsverkets sida.

Sedermera har medicinalstyrelsen i anledning av remiss yttrat sig över

förslaget samt förordat, att detsammas realiserande uppskjutes till dess bättre

tillgång på sjuksköterskor föreligger. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak

följande.

Det vore enligt styrelsens uppfattning angeläget, att man särskilde det

behov försvaret hade av extra sjuksköterskor för semestrar, ökad sjuklighet

och epidemier och det tillskott av sjuksköterskor, som behövdes under fälttjänstövningar,

där de tjänstgörande sjuksköterskorna vunne förtrogenhet

med den militära sjukvårdsmaterielens karaktär, dess packning och användning

m. m. I det första fallet syntes trängande behov icke föreligga av en

mera erfaren sjuksköterskereserv än den, som under motsvarande förhållan
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

den stode den civila sjukvården till buds, medan det däremot i det senare

fallet måste vara av värde att ha tillgång till sjuksköterskor, som förvärvat

en viss kännedom om den militära sjukvården. Trots att medicinalstyrelsen

insåge, att en reservkår av sjuksköterskor, till vilken rekryteringen endast

syntes kunna ske bland sjuksköterskor, som redan innehade anställning inom

den civila hälso- och sjukvården, skulle ha betydelse ur beredskapssynpunkt,

ansåge styrelsen sig med nu rådande brist på sjuksköterskor icke kunna tillstyrka,

att en dylik kår komme till stånd. Styrelsen, som hade sjuksköterskornas

krigsplaceringar om hand, hade avdelat erfarna och med militär sjukvård

förtrogna sjuksköterskor för tjänstgöring vid militärbefälsstaberna i händelse

av krig. Vid genomgång av krigsplaceringarna vid etapp- och fördelningssjlikhusen

hade det visat sig, att 80 % av de där placerade sjuksköterskorna

med ställning som husmödrar varit inkallade i militärtjänst. Enligt styrelsens

mening skulle därför en kår på 25 sjuksköterskor icke betyda särdeles

mycket ur militär beredskapssynpunkt medan det däremot skulle vålla den

eivila sjukvården ett stort avbräck att under rådande förhållanden avstå 25

erfarna sjuksköterskor under 42 dagar årligen.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har i sina äskanden för budgetåret 1950/51

hemställt, att en reservsjuksköterskekår för försvaret måtte inrättas i huvudsaklig

överensstämmelse med sjukvårdsförvaltningens förslag. Sjukvårdsstyrelsen

har därvid i anledning av medicinalstyrelsens utlåtande i ärendet anfört

i huvudsak följande.

Sjukvårdsstyrelsen ville beriktiga medicinalstyrelsens uttalande såtillvida,

att rekryteringen till ifrågavarande kår huvudsakligen vore avsedd att ske

icke på sätt medicinalstyrelsen förutsatt utan bland sjuksköterskor, som på

grund av giftermål eller av annan anledning lämnat yrkesutövningen ävensom

vid skolor anställda sjuksköterskor, vilka under ferierna vore oförhindrade

att fullgöra tjänstgöring vid försvaret. Det syntes vara enbart till gagn

för sjukvården över huvud taget, att sådana sjuksköterskor finge tillfälle till

viss tids tjänstgöring, som vore ägnad att vidmakthålla deras yrkeskunnighet.

De av medicinalstyrelsen uttalade farhågorna rörande de verkningar för

den civila sjukvården det skulle medföra att avstå 25 erfarna sjuksköterskor

under 42 dagar årligen syntes få anses synnerligen överdrivna även med de

premisser, varifrån medicinalstyrelsen utgått. Antalet aktivt arbetande sjuksköterskor

inom landet överstege nämligen 10 000. Att taga 2,5 promille därav

i anspråk för 6 veckors årlig tjänstgöring syntes näppeligen kunna innebära

ett »stort avbräck» för den civila sjukvården.

Civilförvaltningen har ånyo tillstyrkt, att den föreslagna reservsjuksköterskekåren

inrättas samt, i avvaktan på slutligt ställningstagande till frågorna

om anställnings- och avlöningsvillkor m. m. för personalen, beräknat

kostnaderna härför till 23 000 kronor för budgetåret 1950/51.

17. Förändringar i övrigt i manskaps st åt er na. Utbyggnaden av överfurirskadern

har hittills icke skett i den takt som förutsattes i 1944 års manskapsutrednings

förslag, vilket ligger till grund för principbeslut vid 1947

års riksdag (prop. 130, punkt 3; rikscl, skr. 327) om de åtgärder som skola

vidtagas i syfte att begränsa antalet manskap med kontraktsanställning.

Orsaken härtill har varit osäkerheten om möjligheterna att i så stor utsträckning

som manskapsutredningen förutsatt kunna bereda sysselsättning åt

äldre, för regelbunden trupptjänst icke längre lämpliga överfurirer. Denna

3—ios no Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr Ilo.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

fråga behandlades närmare vid anmälan av propositionen 1948: 206 (s. 247

o. f.), där det konstaterades, att med en av arméchefen föreslagen lösning

av frågan hinder icke längre kunde anses föreligga att utbygga överfurirskadern

i önskvärd omfattning. Av vissa angivna skäl förordades ändock,

att denna utbyggnad skedde med en viss försiktighet.

Arméchefen har för budgetåret 1950/51 föreslagit en fortsatt utbyggnad

av överfurirskadern. Utbyggnaden föreslås dock fortfarande skola ske i långsammare

takt än som av manskapsutredningen förutsatts. Förslaget i vad

avser förbanden m. m. framgår (utom såvitt avser överfurirer i hovslagaroch

sjukvårdstjänst) av efterföljande sammanställning, som för jämförelse

upptager jämväl motsvarande personalstater för innevarande budgetår.

Arméchefen har härvid i enlighet med 1948 års försvarsbeslut (jfr. prop.

1948: 206, s. 269) förutsatt att intendenturkårens överfurirer skola överföras

till trängförbanden.

Truppslag m. m.

Budgetåret

1949/50

Budgetåret

1950/51

Infanteriet ............

413

500

Kavalleriet............

57

63

Pansartrupperna ......

85

97

Artilleriet ............

161

189

Luftvärnet............

112

126

Ingenjörtrupperna ....

48

55

Signaltrupperna ......

23

25

Trängen ..............

80

120

Intendenturkåren......

14

—

Infanteriskjutskolan....

4

4

Ridskolan ............

2

2

Arméns jägarskola ....

1 6

•6

Summa

1035

1187

1 Varav en vid försvarsområdesstaben.

De i tablån för de olika truppslagen (utom signaltrupperna, signalregementet)

upptagna överfurirsbeställningarna för budgetåret 1950/51 fördela sig

på förband på följande sätt, nämligen

vid infanteriet: 28 vid II, varav 2 för garnisonskompaniet, 29 vid 17,

27 vid 119, varav 1 brandmästare i Bodens garnison, samt 26 vid ettvart av

de övriga infanteriregementena;

vid kavalleriet: 4 vid Kl, varav 1 biträde åt förvaltningsunderofficeren,

19 vid ettvart av K 2 och K 3, samt 21 vid K 4;

vid pansartrupperna: 21 vid P 1, 25 vid ettvart av P 2 och P3 samt

26 vid P4, varav 1 för pansartruppskolan;

vid artilleriet: 24 vid ettvart av Al—A 4, 14 vid A5, 21 vid A 6,

16 vid A 7, 20 vid A 8 och 22 vid A 9;

vid luftvärnet: 22 vid ettvart av Lv 1—Lv 3 och 15 vid ettvart av Lv 4—

Lv 7;

vid ingenjör trupper na: 20 vid Ing 1, varav 1 för ingenjörtruppskolan,

19 vid Ing 2 och 16 vid Ing 3; samt

vid t rån gen: 31 vid TI, 29 vid T 2 och 30 vid ettvart av T 3 och T 4.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Arméchefen har icke för budgetåret 1950/51 föreslagit någon förändring

beträffande antalet beställningar för överfurirer i hovslagartjänst (vid

kavalleriet), f. n. 60. Emellertid har arméchefen med hänsyn till förutsedd

minskning av antalet stamhästar föreslagit, att föreskrift meddelas om att

dylik beställning vid inträffande ledighet icke må återbesättas.

Antalet beställningar för överfurirer i sjukvårdstjänst (vid trängen) har

arméchefen föreslagit skola minskas från 95 till 81.

Sammanfattningsvis innebär arméchefens förslag, som tillstyrkts av civilförvaltningen,

en utökning av överfurirskadern med tillhopa (1 187-—1 035 +

81 — 95 =) 138 beställningar.

För budgetåret 1949/50 fastställd personalförteckning för armén upptager,

med undantag för musikmanskap och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten,

följande antal beställningar för icke-ordinarie manskap, nämligen 2 780

furirer, 1074 korpraler (konstaplar) och 2006 vicekorpraler (vicekonstaplar) och

meniga. Arméchefens förslag till manskapsstater för budgetåret 1950/51 innebär

i stort sett en fortsatt begränsning i enlighet med vad 1944 års manskapsutredning

föreslagit i sitt vid 1947 års riksdag prövade förslag till åtgärder för att

begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten. Beträffande

korpraler, vicekorpraler och meniga har emellertid arméchefen förordat en

mindre ökning, huvudsakligen för kavalleriet och trängregementena, sammanhängande

med kavalleriets omorganisation respektive tyg- och intendenturkompaniernas

införlivande med trängregementena och den föreslagna övergången i

samband därmed till att vid trängregementena rekrytera överfurirer och furirer i

tyg- och intendenturtjänst, Å andra sidan har arméchefen med hänsyn till förutsatt

minskning av antalet stamhästar föreslagit en avsevärd minskning av

antalet furirer i hovslagartjänst. Enligt arméchefens förslag, som tillstyrkts

av civilförvaltningen, skulle antalet manskapsbeställningar minskas, för furirer

med 109 till 2 671 och för korpraler (konstaplar) med 20 till 1054, samt

ökas för vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga med 43 till 2 049.

Efter förslag i propositionen 1948: 206 vidtogs fr. o. m. budgetåret 1948/49

en omfördelning av de lägre beställningarna inom försvarets musikkårer så

att antalet beställningar för musikfurirer ökades och antalet beställningar i

lägre manskapsgrader minskades i proportion till denna ökning. Genom denna

åtgärd tillgodosågs till en del ett yrkande i frågan som under remissbehandlingen

av 1945 års försvarskommittés betänkande framställts av försvarsväsendets

underbefälsförbund.

I skrivelse den 30 november 1948 hemställde underbefälsförbundet, att

musikelevinstitutionen skulle upphävas och att musikeleverna skulle överföras

till volontärer över stat. Vid anmälan av denna framställning i propositionen

1949: 135 förklarade jag mig icke beredd att taga ställning till frågan

i avvaktan på säkrare hållpunkter för militärmusikens organisation.

Underbefälsförbundet har nu i skrivelse den 29 november 1949 återkommit

till sina tidigare förslag i ämnet. Förbundet har, utifrån vad förbundet

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

inhämtat från den utredning (1947 års musikutredning) som har att ur vissa

synpunkter taga ställning jämväl till frågan om militärmusiken, ansett sig

kunna utgå från att militärmusikaliska formationer skulle komma att alltjämt

finnas i förhållandevis stor omfattning i vart fall under en mycket lång

övergångstid. I syfte att bereda den lägre musikpersonalen bättre och med

truppersonalen likvärdigare befordrings- och lönevillkor har förbundet med

anledning härav ånyo hemställt, att dess tidigare framförda krav beträffande

utökning av antalet musikfurirer samt om att avskaffa musikelevinstitutionen

och att ersätta eleverna med volontärer över stat måtte föreläggas riksdagen.

18. Till förstärkning av lärarpersonalen vid tygförvaltningsskolan har

chefen för armén föreslagit, att antalet yrkeslärare (Ce 19) ökas från 3 till

8 och antalet instruktörer (Ce 16) från 3 till 6. Förslaget har tillstyrkts av

civilförvaltningen.

På därom gjord framställning har Kungl. Maj:t genom beslut den 4 november

1949 redan för innevarande budgetår medgivit den sålunda föreslagna personalförstärkningen.

19. Förstärkning av telegrafistpersonalen. I gällande personalförteckning

för signalregementet finnas uppförda 10 radiotelegrafister i Ce 16. Chefen

för armén har föreslagit, att 2 av tjänsterna, avsedda den ena för huvudstationen

för arménätet vid regementet och den andra för Bodens radio, uppflyttas

till tjänster för förste radiotelegrafist i Ce 18. Till stöd för förslaget

har åberopats det stora ansvar som vore förenat med ifrågavarande båda

tjänster i förhållande till övriga telegrafisttjänster inom armén. Civilförvaltningen

har tillstyrkt förslaget och därvid framhållit, att tjänster vid

flygvapnet med motsvarande arbetsuppgifter vore placerade i 18 lönegraden.

Arméchefen har upprepat senast i anslagsäskandena för budgetåret 1949/

50 framfört förslag om att vid arméns signalskola inrätta tjänster för 3 radiotelegrafister

i Ce 16. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget.

20. Förstärkning av skogvaktarpersonalen m. m. I gällande personalförteckning

finnes under rubriken Militärbefälsstaberna uppförd 1 tjänst för

biträdande skogvaktare (Ce 13) i Tingstäde. Sedan tjänstens innehavare

hos Kungl. Maj:t anhållit att bli inplacerad i samma lönegrad som arméns

övriga skogvaktare (Ca 16), har fortifikationsförvaltningen, med åberopande,

bl. a., av den utökning av försvarets skogar på Gotland som blivit en följd

av utvidgningen av Tofta skjutfält m. m. samt de svårigheter som visat sig

föreligga att tillsätta kronojägar- och skogvaktartjänster på Gotland, förordat,

att ifrågavarande tjänst omändras till skogvaktartjänst i Ce 16. Civilförvaltningen

har anfört, att ämbetsverket ansåge det tveksamt om de arbetsuppgifter

som åvilade innehavaren av tjänsten kunde sägas vara av sådan art

och omfattning att mot bakgrunden av löneställningen för motsvarande

tjänster på andra håll en inplacering i 16 lönegraden vore påkallad. Med

hänsyn till vad fortifikationsförvaltningen anfört ville civilförvaltningen

emellertid icke motsätta sig den föreslagna lönegradsuppflyttningen.

I den för budgetåret 1949/50 fastställda förteckningen å vissa arvoden

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

och särskilda ersättninger finnes uppfört ett arvode å 1 800 kronor till skogvaktare

för övningsfältet vid Hovdala. Fortifikationsförvaltningen har i enlighet

med förslag av chefen för Skånska pansarregementet förordat, att nämnda

arvodesbefattning utbytes mot en skogvaktartjänst. Fortifikationsförvaltningen

har därvid anfört, att det borde ankomma på ämbetsverket att avgöra,

i vilken utsträckning innehavaren av den föreslagna tjänsten borde åläggas

att jämväl biträda vid skötseln av andra försvaret tillhöriga skogstillgångar i

Skåne. Civilförvaltningen har tillstyrkt, att 1 tjänst för skogvaktare i Ce 16

inrättas för pansarregementet i utbyte mot den befintliga arvodesbefattningen.

Chefen för armén har efter samråd med fortifikationsförvaltningen föreslagit,

att till arméns avlöningsanslag skola överföras följande f. n. från sakanslag

utgående arvoden, nämligen, inom I. militärområdet ett å 1 000 kronor

till skogvaktare för övningsfältet vid N. Åsum, Rinkaby, och ett å 1 200 kronor

till skogvaktare för övningsfältet vid Skillingaryd, inom II. militärområdet

ett å 1800 kronor till skogvaktare för övningsfältet vid Grytan samt inom

Y. militärområdet ett å 200 kronor till skogvaktare för övningsfältet vid

Villingsberg. Förslagen ha tillstyrkts av civilförvaltningen.

I gällande arvodesförteckning finnas för IY. militärområdet uppförda,

bl. a., ett arvode å 200 kronor till skogvaktare vid Yaxön och ett arvode å

likaledes 200 kronor till skogvaktare vid Prästtomta. Med tillstyrkan av

civilförvaltningen har arméchefen föreslagit, att förstnämnda arvode skall

utgå ur förteckningen och att sistnämnda arvode skall inberäknas i den för

militärområdet i förteckningen uppförda posten till tillsynsmän för byggnader,

övningsfält, förråd m. m.

För det inom IV. militärområdet belägna övningsfältet vid Uppsala finnes

i gällande arvodesförteckning uppfört ett arvode å 150 kronor till skogvaktare.

I enlighet med förslag av arméchefen har civilförvaltningen med hänsyn till

utökad areal och det förhållandet att skogvaktaren även utövar tillsyn av

övningsfältet med dess skjutbanor och övningsanordningar räknat med att

arvodet i fråga skulle höjas till 600 kronor.

21. Ändrad redovisning m. m. av viss eldarpersonal. Genom beslut den

25 november 1949 har Kungl. Maj:t förordnat, att förvaltningen av Svea

artilleriregementes förutvarande kasernetablissement i Stockholm skulle tills

vidare omhänderhavas av militärbefälhavaren för IV. militärområdet. I samband

därmed har Kungl. Maj:t föreskrivit, att ^ör etablissementets skötsel

erforderlig personal, nämligen en maskinist (Ca 16) och en eldare av 1. klassen

(Ca 11), vilka nu redovisas vid artilleriregementet, liksom även en för

Svea livgardes förutvarande etablissement i Stockholm avsedd eldare av

1. klassen (Ca 11), som nu redovisas vid livgardet, skulle fr. o. m. den 1 januari

1950 tills vidare redovisas på IV. militärbefälsstabens personalstat. Anordningen

avses bestå, så länge fastigheterna i fråga äro redovisade på försvarets

fastighetsfond.

I samma beslut har Kungl. Maj:t medgivit, att de extra tjänstemän, som

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

nu bestrida motsvarande göromål vid nämnda regementens nya etablissement

i Rissne resp. Ulriksdal, finge beredas extra ordinarie anställning fr. o. m.

den 1 januari 1950.

Civilförvaltningen har, i avvaktan på resultatet av 1947 års löneutredning,

avseende maskinistpersonal m. fl., ansett sig icke kunna förorda av arméchefen

framställt förslag om att utbyta en tjänst för eldare av 2. klass (Ce 9)

vid Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab mot en eldartjänst av 1. klass

i Ce 10.

22. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal m. m. Förslaget

beträffande de 4 förrådsmännen vid VII. militärbefälsstaben har föranletts

av önskemålet att erhålla en riktig redovisning av denna personal.

Vid kommendantsstaben i Boden inrättades fr. o. m. innevarande budgetår

9 tjänster för vaktmästare i Ce 9, avsedda för fortbevakning (jfr prop.

1949: 135, s. 86). I skrivelse den 21 december 1949 har civilförvaltningen

anmält ett förslag av kommendanten i Bodens fästning att antalet vaktmästare

vid staben skall ökas med 6 till 15. Till stöd för förslaget har åberopats,

att behov av vaktpersonal förelåge för flera anläggningar än tidigare beräknats

samt att bättre tjänstgöringsförhållanden för vaktpersonalen borde åstadkommas.

Tjänstgöringen för vaktmästarna, som nu vore så ordnad att de

tjänstgjorde ett dygn och vore lediga ett dygn, skulle enligt kommendantens

förslag regleras så att de erhölle ett och ett halvt dygns ledighet för varje

dygns tjänstgöring. Försvarets civila tjänstemannaförbund hade ansett sig

kunna godtaga kommendantens förslag beträffande tjänstgöringsförhållandena

men yrkat, att vaktmästarna skulle placeras i 11 lönegraden. Civilförvaltningen

har ansett sig böra förorda, att ytterligare 6 vaktmästartjänster inrättas.

Härigenom kunde militär personal frigöras från vakttjänst och utnyttjas i

utbildningsarbetet. I fråga om löneställningen för vaktmästarna vidhölle

ämbetsverket sin i medelsäskandena för innevarande budgetår uttalade uppfattning,

att desamma borde hänföras till 10 lönegraden.

Chefen för armén har föreslagit, att med hänsyn till den överflyttning av

vissa krigsförband till VI. militärområdet som ägt rum ytterligare 2 tjänster

för förrådsmän skola inrättas vid kommendantsstaben i Boden. Härigenom

skulle antalet förrådsarbetare vid staben kunna minskas. Civilförvaltningen

har beträffande detta förslag anfört, att närmare erfarenheter av arbetet vid

staben borde avvaktas, innan beslut fattades om att utöka den extra ordinarie

förrådspersonalen. Emellertid hade ämbetsverket icke något att erinra

mot att, för undvikande av personaluppsägning, den förrådsmannatjänst

vid K 1, som angivits kunna indragas (jfr p. 2), tills vidare utnyttjas för

staben, därest så skulle Usa sig lämpligt.

Arméchefen har, efter förslag av statens organisationsnämnd, i skrivelse

den 12 januari 1950 förordat att 1 tjänst för förrådsvaktmästare (Ce 12) skall

tillkomma vid staben för Kiruna—Jokkmokks försvarsområden. Förslaget, som

tillstyrkts av civilförvaltningen, har motiverats med att den sjukvårdsmateriel,

som tages till uppbörd vid staben, hösten 1949 avsevärt ökats i sam
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 39

band med att antalet vårdplatser tredubblats genom tillkomst av nya krigssjukhus

och krigssjukstugor.

Enligt Kungl. Maj:ts den 8 juli 1949 lämnade medgivande må tills vidare

under budgetåret 1949/50 vid Älvsborgs regemente finnas anställd en extra

förrådsvaktmästare i Cg 12, avsedd för tygmateriel. Försvarets civilförvaltning

har i enlighet med förslag av arméchefen förordat att tjänsten i fråga

omändras till ordinarie i Ca 12. Till stöd för förslaget har åberopats att

varaktigt behov av tjänsten förelåge med hänsyn till regementets omorganisation

till pansarinfanteriregemente.

Däremot har civilförvaltningen efter samråd med statens organisationsnämnd

ansett sig icke kunna tillstyrka förslag av arméchefen om att vid

nyssnämnda regemente inrätta ytterligare en förrådsmannatjänst i Ce 9.

Arméchefen har upprepat i anslagsäskandena för budgetåret 1949/50 framlagt

förslag om att för krigsskolan inrätta en för pensionerad personal avsedd

arvodesbefattning såsom förrådsunderofficer i 1: 20. Civilförvaltningen

har förklarat sig icke f. n. vara beredd tillstyrka förslaget och därvid anfört,

att närmare erfarenheter av arbetsomfattningen vid krigsskolan efter omförläggningen

av infanteriets kadettskola borde avvaktas innan krigsskolans personaluppsättning

förstärktes.

I gällande arvodesförteckning är för VII. militärområdet uppfört ett belopp

å 10 680 kronor till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. m., i

vilket belopp inberäknats 1 500 kronor till tillsynsman vid visst i bergrum

inrymt tygmaterielförråd. Arméchefen har upprepat i anslagsäskandena för

budgetåret 1949/50 framlagt förslag om att utbyta tillsynsmannabefattningen

mot en förrådsvaktmästartjänst i Ce 12 vid arméförvaltningens tygavdelnings

anstalter, vilken tjänst borde redovisas vid arméns tygverkstäder. Civilförvaltningen

har förordat, att arvodesbefattningen i fråga utbytes mot en förrådsvaktmästartjänst

men ansett sig tills vidare böra räkna med att tjänsten

inrättades såsom extra i Cg 12.

Den i arvodesförteckningen för I. militärområdet uppförda posten å 17 420

kronor till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. m. har arméchefen

med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit skola höjas med 3 090

kronor till 20 510 kronor. Förslaget har motiverats med att tillsynsmän tillkommit

vid två mobiliseringscentraler och att vissa permanenta förråd, som

krävde tillsyn, tillkommit.

Motsvarande arvodespost å 31 790 kronor för III. militärområdet har angivits

kunna minskas med 90 kronor på grund av omreglering av ett arvode.

En ytterligare minskning av denna post med 17 998 kronor blir möjlig vid

återgång i enlighet med ett av Kungl. Maj:t den 20 januari 1950 meddelat

beslut till tidigare kollektivavtalsanställning av viss vaktpersonal vid intendenturförråden

i Karlsborg och Boden, för vilket ändamål beräknats medel

under arvodesposten för budgetåret 1949/50.

Av ett inom försvarsdepartementet anhängiggjort ärende angående arvode

åt tillsynsman vid Tånga hed framgår, att detta arvode, som bestämts till 582

kronor, icke skall vidare utgå.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arvodesposten kan med hänsyn till det anförda upptagas till (31 790 — 90 —- 17 998 — 582 =) 13 120 kronor.

I arvodesförteckningen finnes för IV. militärområdet uppförd en post å

46 438 kronor till tillsynsman för byggnader, övningsfält, förråd m. m., i vilken

post inräknats ett belopp av 17 324 kronor för civil vakthållning vid arméns

signalskola. Detta belopp har arméchefen med tillstyrkan av civilförvaltningen

föreslagit skola i stället i förteckningen uppföras under rubriken Vissa

utbildningsanstalter. Å andra sidan har civilförvaltningen i enlighet med förslag

av chefen för armén och särskild framställning av chefen för Upplands

regemente under berörda arvodespost till tillsynsman m. m. räknat med ett

nytt arvode å 1 200 kronor för år åt en tillsynsman vid Fäboda, Järvafältet,

och 200 kronor för år åt en tillsynsman vid Upplands regementes anläggningar

vid Hågadalen. Då den i sammanställningen under punkten 2 angivna kostnadsminskningen

med 4 238 kronor hänför sig till ifrågavarande arvodespost

samt vidare (jfr p. 20) ett arvode å 200 kronor föreslagits skola inberäknas i

posten, skulle densamma enligt föreliggande förslag uppföras med (46 438 —

17 324 + 1 200 + 600 — 4 238 + 200 =) 26 876 kronor.

Den i arvodesförteckningen för V. militärområdet uppförda posten å 13 200

kronor till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. m. har angivits

kunna minskas med 600 kronor till 12 600 kronor på grund av att ett förråd

avvecklats.

Motsvarande arvodespost å 18 722 kronor för VI. militärområdet har arméchefen

med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit skola höjas med 2 078

kronor till 20 800 kronor. Förslaget har motiverats med att sex permanenta

förråd, som krävde tillsyn, tillkommit och att ett arvode ansetts böra höjas

på grund av ökade arbetsuppgifter. Å andra sidan kan posten av samma skäl

som i det föregående anförts beträffande III. militärområdet minskas med

6 552 kronor till 14 248 kronor.

Posten i arvodesförteckningen å 10 680 kronor till tillsynsmän för byggnader,

övningsfält, förråd m. m. inom VII. militärområdet har angivits kunna

minskas, förutom med förenämnda belopp å 1 500 kronor vid inrättande av en

förrådsvaktmästartjänst för arméns tygverkstäder, med ytterligare 1 180 kronor

genom samordning av viss tillsyn. Posten skulle alltså upptagas med (10 680 —

1 500 — 1 180 =) 8 000 kronor.''

Det i arvodesförteckningen under rubriken Vissa utbildningsanstalter

uppförda beloppet å 17 905 kronor till civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan

har civilförvaltningen med hänsyn till förhöjda avgifter till vederbörligt

nattvaktsbolag föreslagit skola höjas med 895 kronor till 18 800

kronor.

I anslutning till förslag om att å riksstaten för budgetåret 1950/51 uppföra

särskilda anslag till avlöningar och omkostnader vid försvarets sjukvårdsförråd

har civilförvaltningen föreslagit att följande tjänster (befattningar)

skola utgå ur arméns personalförteckningar, nämligen ur personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän de under rubriken Centrala sjukvårds
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

förråd uppförda 4 förrådsvaktmästartjänsterna i Ca 12, ur personalförteckningen

för pensionerad personal i arvodesbefattningar de under samma rubrik

uppförda 4 förrådsunderofficersbefattningarna, varav 1 i 1:21 och 3 i

1:20, samt ur personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än

manskap de under rubriken Centrala sjukvårdsförråd och läkemedelscentraler

uppförda 16 förrådsmannatjänsterna i Ce 9.

23. Förändringar beträffande kontorspersonal. I skrivelse den 21 december

1949 har civilförvaltningen i anledning av förslag av vederbörande militärmyndigheter

och försvarets civila tjänstemannaförbund förordat, att 1 tjänst

för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid Yl. militärbefälsstaben, vars

innehavare toges i anspråk för kontorsgöromål av mera kvalificerad art, utbytes

mot 1 tjänst för kanslibiträde i Ce 11.

Däremot har civilförvaltningen avstyrkt ett av chefen för armén framställt

förslag om att vid nämnda stab inrätta 1 tjänst för kontorist i Ce 13 i utbyte

mot 1 tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

I anledning av framställning den 18 februari 1950 av chefen för arméns

intendenturförråd i Stockholm har chefen för armén tillstyrkt, att en tjänst

för kanslibiträde i Ce 11 tillkommer för proviantredovisningen vid infanteriets

kadettskola i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av arméchefen om att utbyta 1

av de i gällande personalförteckning för arméns underofficersskola jämte försvarets

läroverks internat uppförda vaktmästartjänsterna i Ce 9 mot 1 kanslibiträdestjänst

i Ce 11.

Civilförvaltningen har föreslagit, att i enlighet med principerna för reglerad

befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 118 kontorsbiträdestjänster i

Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och

kontorsgöromål, nämligen

vid arméstaben 9 tjänster;

vid tjänstegrensinspektörer 1 tjänst;

vid militärbefälsstaberna 6 tjänster, varav 1 vid I., 1 vid IV., 3 vid V.

och 1 vid VI. militärbefälsstaben;

vid kommendantsstaben i Stockholm 1 tjänst;

vid kommendantsstaben i Boden 2 tjänster;

vid försvarsområdesstaberna 18 tjänster, varav 1 vid Kiruna—Jokkmokks,

3 vid Malmö, 2 vid Kalmar—Växjö, 4 vid Gävle, 1 vid Östersunds, 1

vid Uddevalla, 2 vid Skövde, 1 vid Strängnäs, 2 vid Karlstads och 1 vid

Falu—Mora försvarsområdesstaber;

vid infanteribefälhavarstaberna 3 tjänster, varav 2 i Karlskrona

och 1 i Vaxholm;

vid infanteriet 25 tjänster, varav 4 vid 121, 3 vid ettvart av 12, 16,

I 17 och 119, 2 vid vartdera av I 1 och 114 samt 1 vid ettvart av 15, 17, 18,

111 och 112;

vid kavalleriet 6 tjänster, varav 2 vid K 1, 3 vid K 2 och 1 vid K 4;

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Ma.j:ts proposition nr Ilo.

vid pansar trupperna 7 tjänster, varav 2 vid vartdera av P2 och P4

samt 3 vid P3;

vid artilleriet 7 tjänster, varav 3 vid A 6, 2 vid Al och 1 vid vartdera

av A 4 och A 7:

vid luftvärnet 12 tjänster, varav 5 vid Lv 1, 2 vid vartdera av Lv 2 och

Lv 6 samt 1 vid ettvart av Lv 4, Lv 5 och Lv 7;

vid ingenjörtrupperna 4 tjänster, varav 1 vid Ing 1 och 3 vid Ing 2;

vid signaltrupperna 2 tjänster, avsedda för S 1 B;

vid underhållstrupperna 7 tjänster, varav 2 vid T 1, 1 vid vartdera

av T 2 och T 4 samt 3 vid T 3;

vid intendenturkåren 2 tjänster, avsedda för Int 1 mobiliseringscentral;

ävensom

vid utbildningsanstalterna 6 tjänster, varav 2 vid vardera av krigsskolan

och infanteriets kadettskola samt 1 vid vardera av artilleriskjutskolan

och luftvärnsskjutskolan.

Statens organisationsnämnd har avstyrkt ordinariesättning av två biträden

vid Int 1 mobiliseringscentral. Dessa biträden voro avsedda för personalredovisningen,

vilken förutsattes skola överflyttas till vederbörliga trängregementen

fr. o. m. den 1 juli 1950.

24. ökat antal och utbyte av tjänster för bilförare. I gällande personalförteckning

finnas för envar av I., III., V. och VII. militärbefälsstaberna uppförda

en tjänst för bilförare i Ce 10. Chefen för armén har föreslagit, att för

varje militärbefälsstab inrättas en överfurirsbeställning, avsedd för bilförare,

och att i samband därmed de befintliga fyra bilförartjänsterna indragas vid

uppkommande vakanser. Till stöd för förslaget har arméchefen framhållit,

bl. a., att 1945 års försvarskommitté räknat med överfurirer såsom bilförare vid

militärbefälsstaberna samt att det med hänsyn till den övertidsersättning som

tillkomme civila bilförare ur kostnadssynpunkt syntes vara fördelaktigt med

militära bilförare. Sådana kunde därjämte förväntas äga större personalkännedom

beträffande militärområdets militära personal än civila bilförare, vilket

vore av stort värde.

Civilförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i anledning av tidigare

förslag av arméchefen om att inrätta dylika överfurirsbeställningar uttalat, att

ämbetsverket för sin del icke kunde finna det ådagalagt, att bilförarna vid

militärbefälsstaberna med nödvändighet måste vara militära beställningshavare.

Civilförvaltningen ansåge för sin del knappast rimligt att för göromålen

såsom bilförare vid militär institution avse befattningshavare i så relativt

hög löneställning som överfurir. Emellertid vore de skäl arméchefen anfört

mot den nuvarande anordningen i hög grad beaktansvärda. Särskilt den

omständigheten att bilförare vore berättigade att uppbära övertidsersättning

för såväl effektiv körtid som väntetid, vilken infallit efter den ordinarie arbetstidens

slut, kunde tala för en övergång till den av arméchefen förordade anordningen.

Det syntes nämligen icke uteslutet, att genom storleken av övertidsersättningen

den antydda skillnaden i lönehänseende kunde komma att

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

utjämnas och måhända förbytas i högre ekonomiska förmåner för en civil bil

förare än för en överfurir. Även om sådana skäl kunde anföras för bifall till

arméchefens förslag, vore civilförvaltningen likväl icke beredd att nu förorda

någon jämkning i anställningsformen för militärbefälsstabernas bilförare.

Ämbetsverket utginge från att frågan om de civila bilförarnas rätt till övertidsersättning

komme att lösas i samband med pågående utredning om arbete å

obekväm arbetstid. Civilförvaltningen har vitsordat behovet av bilförare även

vid militärbefälsstaber som nu sakna sådana och därför föreslagit, att 3 nya

tjänster för bilförare i Ce 10 inrättas vid dessa staber.

25. Personalförändringar i övrigt m. m. I enlighet med förslag i årets statsverksproposition

(bil. 6, p. 23) bör en på försvarsstabens stat nu redovisad beställning

för förvaltare (i kassatjänst) överföras till intendenturkårens stat.

Sedan statens organisationsnämnd avgivit rapport rörande organisationsundersökningar

vid arméhundskolan, har chefen för armén, efter samråd med

cheferna för marinen och flygvapnet, med skrivelse den 19 december 1949

avgivit förslag till organisation av ett gemensamt försvarshundväsende och

en försvarets hundtjänstskola. Med hänsyn till försvarsutredningens arbete

har arméchefen emellertid ansett sig icke kunna för närvarande påyrka en

omorganisation enligt förslaget utan förutsatt, att verksamheten vid arméhundväsendet

skulle bedrivas i huvudsak enligt nuvarande principer.

Även för denna verksamhet erfordras dock, enligt vad arméchefen anfört,

vissa personalförändringar. Förutom vissa personalökningar, till vilka ställning

icke tages i detta sammanhang, har arméchefen föreslagit, att en beställning

för sergeant i Ma 4 på arméhundväsendets stat utbytes mot beställning

för fanjunkare eller sergeant. Innehavaren av sergeantbeställningen har nu

uppnått sådan ålder att han anses böra befordras till fanjunkare, vilket i brist

på beställningar icke kan ske inom arméhundväsendet. Ätertransport till förband

anses heller icke möjlig, då beställningen har lönegradsbeteckningen Ma.

Med hänsyn till personalavgång kunna 2 övergångsvis uppförda för pensionerad

personal avsedda befattningar för inspektörer för lokalförsvaret

(2: 12) indragas.

I skrivelse den 21 december 1949 har civilförvaltningen, i enlighet med förslag

av vederbörande militärmyndigheter och försvarets civila tjänstemannaförbund,

efter hörande av telegrafstyrelsen, förordat, att tjänsten för montör

(Ca 11) vid kommendantsstaben i Boden, vilken tjänst är avsedd för telefon

nätet inom Bodens fästning, utbytes mot en tjänst för förste montör (Ca 16).

Telegrafstyrelsen hade anfört att, med hänsyn till såväl omfattningen och betydelsen

av telefonnätet inom fästningen som den självständighet med vilken

ifrågavarande montör hade att ansvara för nätets funktionsduglighet och komplettering,

en placering av tjänsten i 16 lönegraden, d. v. s. samma lönegrad

som tillämpades för telegrafverkets linjemästare, vore fullt befogad.

Sedan den övergångsvis uppförda tjänsten för inspektionskonstapel vid

platsbefälet i Karlsborg blivit vakant fr. o. m. den 1 januari 1950, då innehavaren

av densamma erhållit ordinarie tjänst inom Karlsborgs sockens polisdistrikt,

kan tjänsten indragas.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

I gällande personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än

manskap finnas under rubriken Arméförvaltningens intendenturavdelnings

anstalter uppförda 4 tjänster för centrala bok- och blankettförrådet samt 10

tjänster för tryckeri- och bokbinderipersonal. Arméchefen har föreslagit, att

nämnda tjänster skola utgå ur arméns personalförteckning och redovisas i

annan ordning. Civilförvaltningen har ansett sig i avvaktan på resultatet av

1946 års militära förvaltningsutrednings arbete icke böra förorda annan jämkning

med avseende å redovisningen av tjänsterna i fråga än att desamma

borde uppföras under gemensam huvudrubrik för arméförvaltningens anstalter.

Civilförvaltningen har för budgetåret 1950/51 räknat med avlöningar till

följande personal på avgångsstat, nämligen 1 generalmajor (Mo 17) och 1

överstelöjtnant (Mall), vilket skulle innebära en kostnadsminskning med i

runt tal 5 600 kronor i förhållande till det för budgetåret 1949/50 till dylika

avlöningar beräknade beloppet.

Vidare har civilförvaltningen för budgetåret 1950/51 räknat med arvode till

1 beställningshavare i Mo 17 å disponibilitetsstat, vilket skulle innebära en

kostnadsminskning med 10 080 kronor i förhållande till det för budgetåret

1949/50 till dylika arvoden beräknade beloppet.

Kostnaderna för avlöningar till indelt manskap, för budgetåret 1949/50

beräknade till 99 000 kronor, har civilförvaltningen för budgetåret 1950/51

beräknat till 85 000 kronor, varvid ämbetsverket räknat med att antalet kvarstående

indelta skulle komma att minska från för förstnämnda budgetår beräknade

75 till 65.

Arméchefen har med hänsyn till utökad lärarverksamhet vid arméns underhållsskola

förordat, att ett utbildningsarvode å 1 440 kronor skall tillkomma

för heltidstjänstgörande lärare vid skolan.

För arméns signalskola avses f. n. tillhopa 8 utbildningsarvoden, ettvart å

1 440 kronor för år. Av dessa arvoden disponeras ett för lärare i radartjänst. I

skrivelse den 12 januari 1950 har arméchefen framhållit, bl. a,, att som heltidstjänstgörande

lärare i radartjänst vid skolan vore placerade — förutom innehavaren,

en major, av den å luftvärnets stat uppförda, för chef för arméns

radarskola avsedda beställningen för överstelöjtnant eller major (jfr prop.

1949: 135, s. 62) — 2 kaptener och 1 sergeant vid luftvärnet. I avvaktan på att

slutlig organisation för radarskolan blir fastställd borde för nämnda personal

få disponeras 3 arvoden. Arméchefen föreslår därför, att antalet utbildningsarvoden

vid signalskolan ökas med 2.

Civilförvaltningen har framhållit, att tills vidare försiktighet borde iakttagas

i fråga om inrättande av nya arvoden för heltidstjänstgörande lärare. Ämbetsverket

har med hänsyn härtill förordat, att i stället det för arvoden till deltidstjänstgörande

militära och civilmilitära lärare vid arméns utbildningsanstalter

avsedda beloppet, för budgetåret 1949/50 190 860 kronor, höjes med (3 X

1 440 =) 4 320 kronor till 195 180 kronor.

I skrivelse den 2 november 1949 har chefen för försvarsstaben hemställt

om ett anslag av 15 000 kronor för budgetåret 1950/51 för ersättningar åt

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

officerare på aktiv stat i form av premier för frivillig utbildning i visst språk.

Premierna skulle utgå med olika belopp för olika utbildningsstadier.

Civilförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i utlåtande över officersutbildningskommitténs

betänkande, där förslag framlagts i ämnet, framhållit,

att införande av ett premiesystem såsom här föreslagits måhända kunde möta

betänkligheter med hänsyn till svårigheten att överblicka konsekvenserna av

detsamma. Skulle det emellertid prövas vara ett betydande försvarsintresse,

att vissa officerare stimulerades att förvärva och vidmakthålla språkkun-,

skaper, ville civilförvaltningen icke framställa någon erinran mot den föreslagna

anordningen. I fråga om beloppens storlek saknade ämbetsverket möjlighet

att uttala sig. De föreslagna premiebeloppen överensstämde emellertid

med de av officersutbildningskommittén förordade. Kostnaderna för premierna

borde lämpligen bestridas från de under försvarsgrenarnas avlöningsanslag

upptagna anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t. Med utgångspunkt i beräknat antal språkstuderande

officerare från de olika försvarsgrenarna och föreslagen premie å 300 kronor

för godkänd examen efter grundläggande utbildning skulle kostnaderna

för premier under budgetåret 1950/51 uppgå till 9 000 kronor för armén och

3 000 kronor för vardera av de övriga två försvarsgrenarna.

Pör budgetåret 1949/50 är till vikarier för innehavare av i personalförteckning

redovisade befattningar beräknat ett belopp av förslagsvis 497 000 kronor.

Posten i fråga må disponeras för anställande av erforderlig personal för beredande

av ledighet åt innehavare av överskötersketjänst samt för avlönande av

såsom extra tjänsteman eller mot arvode anställd ersättare för ordinarie eller

extra ordinarie tjänsteman, där ej sistnämnda kostnader enligt gällande bestämmelser

skola bestridas av annan anslagspost. Civilförvaltningen har med

hänsyn till att belastningen å posten under budgetåret 1948/49, då densamma

togs i anspråk endast för avlönande av vikarier för andra extra ordinarie

tjänstemän än manskap, utgjort omkring 720 000 kronor beräknat posten i

fråga för budgetåret 1950/51 till 900 000 kronor. Inberäknat avlöningsförhöjning

skulle detta innebära en ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål

med 451 360 kronor.

För budgetåret 1949/50 är till betjäningspersonal in. fl. beräknad en post

å förslagsvis 32 000 kronor, vilken disponeras för avlöningar till vissa övergångsvis

kvarstående kokerskor m. fl. Civilförvaltningen har ansett anledning

icke föreligga att redovisa dessa kostnader under särskild delpost utan föreslagit,

att erforderliga medel för ändamålet beräknas under delposten Övrig

extra personal. Sistnämnda post har för budgetåret 1949/50 beräknats till förslagsvis

880 000 kronor och avses i huvudsak för bestridande enligt av Kungl.

Maj:t lämnade medgivanden av kostnaderna för sådan extra personal vid

armén, som fyller ett mera stadigvarande behov, men för vilka med hänsyn

till pågående organisationsundersökningar och andra överväganden fastare anställningsform

icke anses böra ifrågakomma. Sistnämnda kostnader har civil

förvaltningen för budgetåret 1950/51 beräknat till 775 000 kronor. Härutöver

har civilförvaltningen under delposten övrig extra personal beräknat till av
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

löningar åt övergångsvis kvarstående kokerskor 25 000 kronor, till arvoden åt

civila byggnadstekniker vid rationaliserade infanteriregementen 62 000 kronor,

till avlöningar åt 6 extra arméingenjörer (jfr p. 15) 65 000 kronor, till ersättningar

åt läkare och veterinärer, vilka anställas för att tillgodose behovet av

extra läkar- och veterinärhjälp vid armén, 50 000 kronor samt till avlöningar

och bostadsersättning åt sjuk vårdselever vid förbanden 35 000 kronor. Civilförvaltningen

har alltså beräknat medelsbehovet under delposten Övrig extra

personal till (775 000 + 25 000 + 62 000 + 65 000 + 50 000 + 35 000 =) i runt

tal 1 000 000 kronor. Inberäknat avlöningsförhöjning skulle detta innebära en

ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål med 98 560 kronor.

Civilförvaltningen har i enlighet med förslag av chefen för armén räknat

med att antalet fänrikar under budgetåret 1950/51 skulle utgöra omkring 240

och att antalet nytillkommande fänrikar vid Bodenförbanden under samma

budgetår skulle uppgå till 7, mot för budgetåret 1949/50 beräknade 235 respektive

5. Härav skulle föranledas en kostnadsökning för avlöningar och stipendier

för underlättande av officersrekryteringen i Boden med tillhopa 38 080

kronor.

F. n. må vid armén finnas anställda 6 heltidsanställda och 41 deltidsanställda

personalvårdsassistenter med avlöning i enlighet med av Kungl. Maj:t

den 30 juni 1948 meddelade bestämmelser. Arméchefen har i anslutning till

ett inom försvarsstaben uppgjort förslag till utbyggnad av personalvårdsassistentorganisationen

förordat, att antalet heltidsanställda personalvårdsassistenter

ökas till 13 och att i samband härmed antalet deltidsanställda

minskas till 33. Till stöd för förslaget har framhållits den stora arbetsbörda,

som åvilade assistenterna trots den förkortade värnpliktsutbildningen samt

önskemålet att i viss utsträckning kunna frigöra personalvårdsofficerarna vid

förbanden för annan tjänst. Civilförvaltningen har för sin del anfört, att departementschefen

vid anmälan av propositionen 1948: 206 framhållit, att personalvårdsassistenternas

tjänstgöringsförhållanden i viss män vore beroende av hur

värnpliktsutbildningen utformades och att i avvaktan på beslut härutinnan

personalvårdsorganisationen borde givas provisorisk karaktär. Med hänsyn till

att slutlig ställning ännu icke tagits till frågan om värnpliktstidens längd ansåge

civilförvaltningen försiktigheten bjuda att icke nu vidtaga någon utökning

av antalet heltidsanställda assistenter.

I skrivelse den 21 december 1949 har civilförvaltningen i enlighet med

förslag av arméchefen förordat, att till arvoden åt mobiliseringslottor för

budgetåret 1950/51 anvisas ett belopp av 53 000 kronor. Höjningen, 6 000 kronor,

i förhållande till det för budgetåret 1949/50 anvisade beloppet, 47 000

kronor, föranledes av en med hänsyn till den ökade rekryteringsverksamheten

erforderlig utökning av antalet månadsarvoden.

26. Under denna punkt ha sammanställts de personalförändringar som föranledas

av övergång till ny organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Skaraborgs pansarregemente, Smålands artilleriregemente och Östgöta

luftvärnsregemente ävensom fortsatt genomförande av dylik ny organisation

av trängens förband, såvitt avser Svea trängregemente.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 110.

47

Departementschefen.

Årets budgetarbete har präglats av en sträng återhållsamhet med statsutgifter,

vilket starkt beskurit möjligheterna att tillgodose krav på löneförbättringar

för tjänstemannapersonal och att utöka personalkadrarna. Det är givet,

att de principer som sålunda tillämpats i statsverkspropositionen måste följas

även när det gäller att bedöma framställda krav beträffande personal med avlöning

från försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag.

Under de tre avlöningsanslagen ha krav framställts på löneförbättringar i

stor omfattning liksom också på personalförstärkningar. I sistnämnda hänseende

ha dock de förslagsställande myndigheterna visat återhållsamhet och

med anledning av pågående utredningar angående försvarets organisation och

de centrala förvaltningsmyndigheternas utformning avstått från yrkanden på

personalförstärkningar som eljest ansetts vara berättigade i och för sig. De

förslag som framförts avse till största delen personalförändringar som påyrkats

redan för innevarande budgetår men som då icke vunno bifall antingen av

särskilda anförda skäl eller allmänt på grund av det rådande statsekonomiska

läget. Som framgår av det nyss anförda måste av sistnämnda skäl alltjämt iakttagas

återhållsamhet. Principerna för bedömningen av de framförda förslagen

måste vara, att en verklig prövning av desamma kan komma i fråga endast i

de fall då förslagen motiveras av organisatoriska förändringar.

På grund av sålunda angivna förhållanden har jag ansett mig kunna här i

det följande och i fortsättningen vid behandlingen av motsvarande anslag för

marinen och flygvapnet begränsa mig till att till närmare prövning upptaga i

stort sett endast sådana förslag till personalförändringar som äga samband

med redan beslutade eller föreslagna organisationsförändringar. I den mån ett

yrkande i det följande icke omnämnes beror detta på att det på grund av de

allmänna principerna för budgetarbetet icke kunnat upptagas till saklig prövning

och av denna anledning icke kunnat bifallas. Detta gäller också det förslag

till personalförändringar, som civilförvaltningen efter förhandlingar med

vederbörliga personalsammanslutningar framlade i skrivelse den 10 februari

1949, och som civilförvaltningen angivit sig vidhålla för nästa budgetår även

i de delar det icke på nytt framförts i medelsäskandena för sagda budgetår.

Innan jag närmare ingår på en behandling av personalfrågorna vill jag

något beröra en fråga som civilförvaltningen väckt, nämligen frågan om behandlingen

av personal, som på grund av redan beslutade eller planerade

organisatoriska förändringar av freds- och krigsorganisationen blir övertalig

från och med den 1 juli 1950 eller senare under budgetåret 1950/51. Civilförvaltningen

har förutsatt, att innehavare av till indragning föreslagen befattning

i första hand bör utnyttjas inom försvaret. Eventuellt nytillkomna befattningar

borde därför erbjudas övertalig personal, vilken vid lika lämplighet

i övrigt borde erhålla företräde framför andra sökande. Sålunda överflyttad

personal borde, liksom skett tidigare i liknande fall, erhålla rätt till flyttningsersättning

och omplaceringstraktamente enligt gällande bestämmelser. Om

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

övertalig extra ordinarie befattningshavare erbjudits för honom lämplig befattning

men vägrat att söka eller mottaga densamma, borde han kunna omedelbart

uppsägas. Civilförvaltningen har också ifrågasatt om icke åtgärder i

förevarande hänseende borde, särskilt med hänsyn till gällande bestämmelser

om uppsägningstid, vidtagas redan under mars månad 1950.

Statens lönenämnd har yttrat sig över vad civilförvaltningen sålunda föreslagit.

Yad civilförvaltningen anfört om att bereda annan anställning åt extra

ordinarie tjänsteman har synts lönenämnden stå i full överensstämmelse med

de uttalanden i ämnet av 1945 års lönekommitté, som i form av anvisningar

intagits i tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente

3 §, och föranledde icke erinran från lönenämndens sida. Den föreslagna bestämmelsen

om rätt till flyttningsersättning och omplaceringstraktamente

har lönenämnden förtydligat med, att dylik rätt borde tillkomma vederbörande

även om han icke tillhör sådana personalkategorier som enligt gällande bestämmelser

redan äga dylik rätt. Lönenämnden har påpekat, att åtgärder för

överflyttning av personal icke syntes kunna inledas, förrän beslut föreligger

om de väntade organisationsförändringarna, vilka med hänsyn härtill lämpligen

borde träda i kraft tidigast den 1 oktober 1950.

För egen del vill jag tillstyrka vad sålunda föreslagits. Föreskrifter av motsvarande

innehåll ha såsom påpekats redan tidigare meddelats för speciella

fall, exempelvis gälla föreskrifter av motsvarande art för behandling av övertalig

pensionerad personal i samband med övergång till ny organisation av

stabs- och förvaltningstjänsten vid de lägre truppförbanden. Överflyttning av

övertalig personal bör givetvis kunna ske även till ledigblivande redan befintliga

tjänster inom försvaret. Eventuellt kan övervägas att härvid eller vid

sökandet av möjligheter att inom andra arbetsområden placera övertalig personal

upptaga samarbete med de civila arbetsförmedlingsorgan, till vilka enligt

av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser även statsmyndigheterna numera

äro skyldiga att vända sig vid antagning av viss personal. I anledning av vad

lönenämnden påpekat i fråga om åtgärder för att överflytta personal vill jag

framhålla, att vissa organisationsförändringar, vilkas konsekvenser i personalhänseende

nu anmälts för nästa budgetår, redan tidigare beslutats.

Jag övergår härefter till en närmare behandling av de personalfrågor under

arméns avlöningsanslag, som enligt vad jag i det föregående anfört kunna upptagas

till bedömande, och följer därvid den uppställning, som i enlighet med

gällande föreskrifter om medelsäskandenas utformning kommit till användning

i det föregående vid redogörelsen för framställda yrkanden och anförda motiv.

1. Den vid 1948 års riksdag beslutade omorganisationen av arméledningen

har numera kommit till uttryck i en av Kungl. Maj:t den 18 november 1949 utfärdad

ny instruktion för arméledningen (SFS nr 600). De viktigaste förändringarna

i arméledningens organisation som företogos enligt försvarsbeslutet

voro att arméinspektionen skulle sammanslås med arméstaben till ett gemensamt

stabsorgan, arméstaben, samt att truppslagsinspektörerna skulle inom

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

arméstaben ges en något självständigare ställning än de tidigare truppslagsavdelningarna

i arméinspektionen. 1945 års försvarskommitté hade föreslagit,

att truppslagsinspektionerna skulle, i huvudsaklig anslutning till den dåva

rande arméinspektionens indelning i avdelningar (sektioner), bestå av infanteri-

och kavalleriinspektion samt pansar-, artilleri-, luftvärns-, ingenjör-, signal - ocli underhållsinspektioner. Med anledning av vidtagna förändringar i arméns

krigsorganisation och för att rationalisera inspektionsverksamheten i övrigt

ha i den fastställda instruktionen gjorts vissa avvikelser från detta förslag.

En av dessa avvikelser är endast en benämningsfråga, I försvarspropositionen

1948 (nr 206) föreslogs benämningen underhållsregementen på de

tidigare trängkårerna, till vilka överförts utbildningen i tyg- och intendenturtjänst.

I enlighet härmed skulle truppslaget benämnas underhållstrupperna.

Riksdagen (skr. 369, statsutsk. uti. 160) godtog truppslagsbenämningen men

ansåg frågan om benämningen på förbanden böra ytterligare övervägas. Enligt

skrivelse 1949: 278 (statsutsk. uti. 155) biföll riksdagen förslag i propositionen

1949: 135, p. 3, att trängkårerna skulle erhålla benämningen trängregementen.

I arméledningsinstruktionen har nu i anslutning härtill som benämning på

truppslaget valts trängtrupperna i stället för underhållstrupperna.

Av praktiska skäl ha även vissa förändringar vidtagits beträffande inspektörernas

verksamhetsområden. Dessa äro icke längre anslutna till truppslagen

utan omfatta enligt instruktionen infanteriet utom pansarinfanteriregementena,

pansartrupperna jämte pansarinfanteriet och kavalleriet, artilleriet, luft

värnet och radartjänsten inom armén, ingenjörtrupperna, signaltrupperna och

signaltjänsten inom armén samt trängtrupperna. Som benämning på de olika

inspektionsorganisationema ha bibehållits avdelningar. Benämningarna på

inspektörerna ha ändrats i anslutning till verksamhetsområdesindelningen.

Enligt instruktionen finnas alltså följande truppslagsavdelningar och chefer

för dessa

infanteriavdelningen, infanteriinspektören,

pansaravdelningen, pansarinspektören,

artilleriavdelningen, artilleriinspektören,

luftvärnsavdelningen, luftvärnsinspektören,

ingenjöravdelningen, ingenjörinspektören,

signalavdelningen, signalinspektören, samt

trängavdelningen, tränginspektören.

I en övergångsbestämmelse till instruktionen har angivits, att vad i instruktionen

stadgas om nämnda inspektörer skall, så länge på personalförteckning för

ordinarie tjänstemän vid armén finnas uppförda beställningar för inspektörer

för infanteriet och kavalleriet, för pansartrupperna, för artilleriet, för luft

värnet, för ingenjörtrupperna, för signaltrupperna respektive för underhållstrupperna,

gälla dessa.

I anledning av vad sålunda förekommit föreslår jag, att benämningarna på

truppslagsinspektörerna vid armén från och med nästa budgetår ändras till

överensstämmelse med vad sålunda i instruktionen för arméledningen angivits.

4—moso Bihatig till riksrlagnns protokoll 1 samt. .Vr 110.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj ds ■proposition nr 110.

Jag tillstyrker förslagen om ändrad redovisning av beställning för en major

vid pansartrupperna, den personal som avses för arméledningens stamhästgrupp

samt tjänstegrensinspektörerna och deras expeditionspersonal m. m. I

fråga om sistnämnda personal föreslår jag, att i personalförteckningen upp

föras nya tjänster för de två biträden för skriv- och kontorsgöromål, som enligt

medgivande fått anställas redan för innevarande budgetår. Att för en av dessa

inrätta en kanslibiträdesbefattning kan jag icke nu tillstyrka.

De skäl arméchefen anfört för att tills vidare bibehålla nuvarande antal

beställningar för kapten eller löjtnant vid arméstaben anser jag väl motivera,

att ytterligare begränsningar av detta antal icke vidtagas från och med nästa

budgetår. Ej heller vill jag förorda, att regementsofficersbeställningen på

generalstabskårens stat, avsedd för arméstaben, eller kaptensbeställningen till

arméöverläkarens förfogande nu indragas.

I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda förslaget om uppflyttning

i lönegrad av en kansliskrivare vid staben.

Det torde icke vara möjligt att tillgodose det av arméchefen här och av

andra myndigheter i andra sammanhang framförda kravet på lättnader i fråga

om fördelningen av stabs- och förvaltningsarvoden vid försvaret utan att prin

ciperna för den år 1945 genomförda arvodesregleringen inom försvaret komma

att rubbas. Någon förändring av dessa principer anser jag mig icke kunna förorda.

Jag vill heller icke nu föreslå någon utökning av totalantalet dylika arvo

den. Vad beträffar den av civilförvaltningen ifrågasatta utredningen om omfördelning

av tillgängliga arvoden i syfte att tillgodose framförda krav på utökningar

får jag framhålla, att en dylik utredning enligt min mening knappast

torde kunna leda till åsyftat resultat, då så gott som från alla håll, där dylika

arvoden disponeras, framförts krav på ytterligare arvoden.

T enlighet med myndigheternas förslag böra tre befattningar för pensione

rad officer och en befattning för pensionerad underofficer vid arméstaben in

dragas. I fråga om indragning av den befattning som enligt arméchefens förslag

skulle bibehållas till den 1 april 1951 anser jag, att skäligt rådrum får

anses ha beretts innehavaren av befattningen, om densamma indrages från

och med den 1 oktober 1950.

Vad i övrigt föreslagits under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

2. I enlighet med arméchefens förslag böra i anledning av avvecklingen av

Livregementet till häst m. m. ur vederbörliga personalförteckningar avföras

beställningen för sekundchef för regementet, tre arvodesbefattningar —- biträde

åt regementsintendent, köksföreståndare och furageuppbördsman — samt

tjänster för 19 remontryttare, en förrådsman och två ekonomibiträden i Ce 2.

Jag biträder också förslagen om ändrad redovisning av en beställning för

ryttmästare, en förrådsman och tre biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Organisationsundersökningar vid de staber och förband som äro förlagda till

ifrågavarande etablissement torde komma att klarlägga behovet i framtiden av

dessa tjänster.

Jag kan alltjämt icke tillstyrka, att den till IV. militärbefälsstaben över
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj-.ts proposition nr Ilo.

gångsvis överförda kanslibiträdestjänsten för kassagöromål göres permanent.

Jag förutsätter i stället, att denna tjänst skall kunna utnyttjas för proviantredovisningen.

Behovet av kassapersonal torde kunna tillgodoses inom ramen

för tillgänglig biträdespersonal vid staben, sedan densamma förstärkts med

från K 1 överförda dylika biträden.

Jag kan för närvarande icke biträda förslaget om att bereda förrådsunderofficeren

vid mobiliseringscentralen högre löneställning.

Jag anser mig heller icke nu kunna tillstyrka, att för bevakningen vid

etablissementet anställes civil personal utan förutsätter, att det skall vara

möjligt att för oundgängligen nödvändiga bevakningsuppgifter alltjämt taga

i anspråk militär personal.

3. Yad beträffar de personalförändringar som föranledas av intendenturutbildningens

förläggning m. m. kan jag i avbidan på försvarsutredningens förslag

icke tillstyrka, att nu inrättas en ny överstelöjtnantsbeställning vid träng

trupperna. Jag får erinra, att chefen för armén ifrågasatt vissa indragningar

av fredsförband. Det är icke uteslutet, att även försvarsutredningen

kan komma att i besparingssyfte förorda en reducering av utbildningsenheterna

inom armén. Mot förslaget att för intendenturutbildning vid Svea

trängregemente utnyttja en för första mtendenturkompaniet hittills avsedd

majorsbeställning har jag ingen erinran.

I enlighet med förslaget förordar jag, att beställningar för 8 fanjunkare, 14

sergeanter, 12 överfurirer, 26 furirer och tre förrådsvaktmästare överföras till

underhåll strupperna (trängförbanden). Tre av sergeantsbeställningarna skola

indragas i mån av vakanser.

Övertaliga beställningar för en kapten och en förvaltare (förrådstjänst)

föreslås skola utnyttjas för infanteriskjutskolan respektive arméns underofficersskola.

Härtill återkommer jag i det följande. En fanjunkarbeställning

skulle bibehållas för förrådsuppgifter vid intendenturförrådet i Ulriksdal i

avvaktan på att innehavaren av beställningen avgår ur tjänst. Häremot har jag

intet att erinra. Två förvaltarbeställningar (förrådstjänst) böra indragas vid

uppkommande vakanser i dylika beställningar vid intendenturkåren.

Jag har intet att erinra mot de föreslagna överflyttningarna av en befattning

för pensionerad underofficer från krigsskolan till infanteriets kadettskola

samt av tjänsterna för en förrådsman och två biträden för skriv- och kontorsgöromål

från Int 1 till T 1.

Förslaget att för en nu av sakanslag avlönad arbetare uppföra en tjänst för

förrådsman vid infanteriets kadettskola kan jag icke biträda.

Ur vederbörliga personalförteckningar böra i enlighet med vad härutinnan

föreslagits utgå befattningar för tre expeditionsnnderofficerare vid intendenturtrupperna

från och med den 1 januari 1950 samt tjänster för ett biträde

för skriv- och kontorsgöromål vid Int 1 samt för en köksföreståndaro och sju

ekonomibiträden vid Int 3. I anslutning till vad arméchefen anfört beträffande

förråds- och skrivbiträdespersonal vid Int 2 och Int 3 bör i personalförteckningen

angivas, att befintliga tjänster för denna personal böra indragas vid

uppkommande vakanser.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majds proposition nr 110.

Såsom arméchefen föreslagit böra i fortsättningen furirer i intendentmtjänst

rekryteras vid trängregementena.

4. I anledning av beslutad omorganisation av de centrala intendent-uranstalterna

vid försvaret kunna i enlighet med avgivet förslag två kaptensbeställningar

vid intendenturkåren indragas vid uppkommande vakanser i

dylika beställningar.

Sedan en förvaltarbeställning (förrådstjänst) enligt medgivande placerats

vid centralförrådet i Tingstäde, böra de två angivna arvodesbefattningarna

utgå ur personalförteckningen. Jag har intet att erinra mot att en förrådsmannatjänst

vid VII. militärbefälsstaben överföres till att redovisas vid centralförrådet.

I enlighet med myndigheternas förslag böra tre förvaltare (förrådstjänst),

vilka genom omorganisationen icke längre erfordras för uppgifter som tidigare

ålegat dem, tills vidare bibehållas vid intendenturförråden i avvaktan på slutligt

förslag i personalfrågorna. Beställningarna böra icke få återbesättas vid

uppkommande vakanser.

Jag tillstyrker, att för intendenturförrådet i Stockholm inrättas de föreslagna

extra ordinarie tjänsterna för en maskinist, en reparatör, en kontorist

och ett kanslibiträde. Likaså tillstyrker jag, att för kassachef vid förrådet

inrättas en förvaltarbeställning på intendenturkårens stat.

5. I anledning av särskilt förslag av chefen för armén har Kungl. Maj:t den

10 februari 1950 meddelat bestämmelser rörande organiserandet tills vidare

av signalförband i Kristianstad. I personalhänseende innebära dessa bestämmelser,

att två förrådsmän och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål överföras

till Norra skånska infanteriregementet (I 6). Av övrig för Signalregementets

kompani i Kristianstad avsedd personal må tills vidare provisoriskt place

ras till tjänstgöring, fanjunkaren vid 16, en förrådsvaktmästare vid Signal

regementet samt en underofficer i arvodesbefattning och en förrådsvaktmästare

vid infanteribefälhavarstaben i Karlskrona.

I enlighet med vad arméchefen hemställt bör förslag nu föreläggas riks

dagen om att Signalregementets kompani i Kristianstad icke skall uppsättas

samt att i dess ställe skall inrättas en signalmobiliseringscentral (SIK mobc)

i Kristianstad. Denna mobiliseringscentral bör vara underställd chefen för 16.

I anslutning till Kungl. Majrts förenämnda beslut böra av befattningar,

som nu avses för kompaniet, indragas tre befattningar för pensionerad underofficer

— expeditionsunderofficer, biträde i personaldetalj och kasernunder

officer — samt tjänster för en maskinist, två förrådsmän och ett biträde för

skriv- och kontorsgöromål. Böljande befattningar böra överflyttas till andra

förband m. in., nämligen befattningen för tygunderofficer och en förrådsvaktmästartjänst

till infanteribefälhavarstaben i Karlskrona, en förrådsvaktmästartjänst

till S 1 samt tjänster för två förrådsmän och ett biträde för skriv- och

kontorsgöromål till 16. Fanjunkarbeställningen torde, sedan behov av beställningshavaren

i fråga vid 16 icke längre föreligger, få tagas i anspråk för

signalskolan. Behovet av dessa till andra förband m. m. överflyttade tjänster

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

m. m. får slutligt prövas efter det att organisations undersökningar respektive

översyn av redan verkställda dylika undersökningar utförts vid infanteri

befälhavarstaben, S 1, signalskolan och 16. Intill dess så skett bör gälla, att

återbesättande vid ledigblivande av beställning och befattningar som här avses

icke får ske utan medgivande av Kungl. Maj:t.

6. I princip har Kungl. Maj:t redan godtagit förslaget om förstärkning av

försvarsområdesstabernas personal för mobiliseringsarbete, ehuru beslut i

ämnet hittills begränsats till vad som kunnat genomföras utan särskilda

kostnader. Jag föreslår att, i enlighet med arméchefens förslag, från

vart och ett av infanteriregementena utom 11,17 och 115 samt från fyra

artilleriregementen en majorsbeställning, eller således sammanlagt 20 majorsbeställningar,

överföras till staberna för de i fred befintliga försvarsområdena

med undantag av Karlskrona och Vaxholms försvarsområden,

en vid varje stab med placering såsom stabschef. De berörda infanteri- och

artilleriregementena böra i anledning härav organiseras på två i stället för

som förutsatts i gällande organisation tre bataljoner (divisioner).

I anslutning härtill tillstyrker jag också förslaget, att en ny befattning för

försvarsområdesofficer (löneklass 1:31) tillkommer vid VII. militärbefälsstaben.

Jag anser mig alltjämt icke kunna biträda förslaget om att vid VII. militär

befälsstaben inrätta en befattning för hemvärnsunderofficer.

I likhet med civilförvaltningen kan jag icke tillstyrka förslaget om lönefyllnad

åt en fanjunkare vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab.

7. I anledning av vad som under denna punkt föreslagits tillstyrker jag,

att två majorsbeställningar vid artilleriet överföras, den ene till arméstabens

stat och den andre till staten för artilleriskjutskolan.

8. Förslagen under denna punkt om förbättringar av befordringsläget inom

regementsofficersgraderna vid vissa personalkårer kan jag icke biträda.

9. Jag anser mig alltjämt icke kunna biträda förslaget att Svea livgardes

personalkader utökas med en kaptensbeställning, avsedd för chef för garnisonskompaniet.

Med anledning härav ifrågasätter jag för närvarande icke heller

någon reducering av antalet militär personal i lägre lönegrader vid regementet.

10. Jag tillstyrker den föreslagna utökningen av befälspersonalen vid signaltrupperna.

Nettominskningen av officers- och underofficersbeställningar

vid försvarsväsendets radioanstalt blir härigenom två kompaniofficerare och

sex underofficerare.

11. Det av statens organisationsnämnd tillstyrkta förslaget om placering av

en kapten ur intendenturkåren vid infanteriskjutskolan biträder jag.

12. Förslaget under denna punkt kan jag icke biträda.

13. I avvaktan på organisationsundersökningar vid arméns underofficers

skola torde en till följd av indragningen av intendenturkompanierna övertalig

förvaltarbeställning övergångsvis få placeras vid skolan. Vid innehavarens

avgång ur tjänst bör beställningen indragas. Förrådsunderofficersbefattningen

bör hållas vakant, så länge befattningen uppehälles av förvaltaren.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

14. Med hänsyn till föreliggande planer på reduceringar av antalet fredsförband

torde alltjämt en viss försiktighet böra iakttagas vid den fortsatta

utbyggnaden av tygstaten. För att de mest angelägna behoven av personal

skall kunna tillgodoses föreslår jag, att från och med nästa budgetår tillkomma

sammanlagt nio beställningar för verkmästare och hantverkare, varav

en tygverkmästare av 1. klassen och en av 2. klassen samt två tyghantverkare

av 1. klassen och fem av 2. klassen. -Jag är icke beredd att nu taga ställning

till i vilken omfattning slutläget i fråga om antalet armétekniker kan behöva

ökas med hänsyn till behov av personal för skötsel av radarmateriel. 1 anledning

av förslaget i denna del föreslår jag, att från och med nästa budgetår

tillkomma 40 armétekniker. I enlighet med vad som härutinnan föreslagits

böra 24 beställningar för furirer vid tygstaten indragas.

En övergångsvis kvarstående beställning för tyghantverkare av 1. klassen

vid krigsmaterielverket bör i anledning av avgång indragas.

15. I enlighet med hittills tillämpad princip, att ordinarie beställningar för

arméingenjörer inrättas inom ramen för fastställt preliminärt slutläge för

antalet arméingenjörsbeställningar, i den mån som möjligheter föreligga att

besätta beställningarna, tillstyrker jag, att vid arméingenjörkåren tillkomma

följande nya beställningar, nämligen en armédirektör av 1. graden, en armédirektör

av 2. graden, fem arméingenjörer av 1. graden och en arméingenjör

av 2. graden i utbyte mot åtta extra ordinarie arméingenjörsbeställningar i

29 lönegraden. Såsom föreslagits bör en beställning för armédirektör i Oa BO

indragas.

I anledning av arméchefens förslag i övrigt beträffande arméingenjörspersonalen

kan jag tillstyrka, att en arméingenjör av 1. graden i Ce 29 tillkommer

för vissa utbildningsfrågor inom arméingenjörkårens ledning. Någon utökning

av antalet ordinarie arméingenjörsbeställningar enligt det preliminära slutläget

bör dock icke ske i anledning av att denna befattning tillkommer. Beställningen

bör därför frigöras för indragning, innan detta slutläge uppnåtts.

Jag kan även tillstyrka, att ytterligare motoringenjörer tillkomma för ett

pansarinfanteriregemente och för 118. Jag finner dock icke skäl att för dessa

föreslå högre löneställning än för redan befintliga motoringenjörer vid pan

sarinfanteriet. Jag föreslår därför, att två extra ordinarie arméingenjörer, eu

i Ce 24 och en i Ce 22, tillkomma för detta ändamål. Slutligen tillstyrker jag,

att tre motoringenjörer tillkomma för kustartilleriförsvaren. Tills vidare

räknar jag med placering av dessa ingenjörer i Ce 24.

16. I enlighet med vad som förutsatts i årets statsverksproposition bör en

beställning för fältläkare på fältläkarkårens stat utgå ur förteckningen. I anledning

av vad i övrigt föreslagits beträffande läkar- och veterinärpersonal

föreslår jag, att följande beställningar indragas, nämligen en bataljonsläkare

i Ca 27 vid Gotlands artillerikår, en batalj onsveterinär i Ca 25 vid Svea ingenjörkår

samt två bataljons veterinärer i Ca 23 vid Svea och Wendes artilleriregementen.

Yidare bör i enlighet med förslaget föreskrivas, att regementsveterinärbeställningen

vid Svea artilleriregemente samt batalj onsveterinär
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

beställningarna i Ca 25 råd Göta ingenjörkår samt vid Svea, Göta och Skånska

trängregementena ävensom bataljonsveterinärbeställningen i Ca 23 vid Göta

artilleriregemente skola indragas, när vakanser uppkomma i beställningarna.

Behovet av eu veterinärbeställning vid IV. militärbefälsstaben torde böra närmare

prövas, när frågan om tillsättandet av en dylik beställning blir aktuell.

Till frågan om veterinärtjänsten vid arméhundskolan torde ställning icke böra

tagas nu.

1 anledning av förslaget om nya tjänster för instruktionssköterska föreslår

jag, att en dylik tjänst nyinrättas.

Vad beträffar förslaget om en reservsjuksköterskekår får jag framhålla, att

även jag finner särskilda åtgärder påkallade i syfte att tillförsäkra försvaret

en reserv av sjuksköterskor, som äro insatta i de speciella förhållanden under

vilka den militära sjukvården bedrives. Sjukvårdsstyrelsens förslag om att

för ändamålet upprätta en kår av reservsjuksköterskor med viss årlig tjänstgöringsskyldighet

vid försvaret synes mig innebära eu godtagbar utväg att

nå detta syfte. Jag är dock icke beredd att nu taga slutlig ställning till förslaget,

vilket torde böra ytterligare övervägas. Jag förutsätter, att det skall

få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om en försöksorganisation i någon

form inom ramen för medel som eljest avses för anställning tillfälligt av extra

sjuksköterskor.

17. Såsom i det föregående omnämnts räknar arméchefen med möjligheten

att ur besparingssynpunkt reducera antalet fredsförband. De besparingar

som härigenom kunna vinnas hänföra sig huvudsakligast till löner till

personal i stabs- och förvaltningstjänst. En dylik åtgärd skulle utesluta ur

organisationen bland annat ett antal befattningar i inre tjänst, avsedda för

äldre överfurirer. Här har alltså uppkommit ytterligare ett skäl att gå fram

med försiktighet, när det gäller att utbygga överfurirskadern till det beräknade

slutläget.

Arméchefen har föreslagit, att antalet överfurirer ökas med 138. Med anledning

av vad jag nyss anfört anser jag mig böra föreslå, att denna ökning

av antalet överfurirsbeställningar begränsas till 75. Antalet skulle då för

budgetåret 1950/51 bli 1 253 med den fördelning på truppslag och skolor

m. m. som framgår av förslaget till personalförteckning för ordinarie tjänstemän

vid armén.

Då ökningen av antalet överfurirer vid förbanden sålunda begränsas, kan

furirskadern icke minskas i den omfattning som föreslagits. Jag räknar med

att antalet furirsbeställningar minskas endast med 73 i stället för enligt arméchefens

förslag 109.

Yad arméchefen i övrigt föreslagit beträffande i cke-ordinarie manskap för

armén föranleder ingen erinran från min sida.

De förslag beträffande musikmanskap som försvarsväsendets underbefälsförbund

nu ånyo framlagt kan jag alltjämt icke biträda.

18. De ytterligare befattningar för lärarpersonal vid tygförvaltningsskolan

som enligt Kungl. Maj:ts medgivande må finnas inrättade redan under inne
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.

varande budgetår böra från och med nästa budgetår uppföras på personalförteckningen.

19. Yad som under denna punkt föreslagits kan jag icke tillstyrka.

20. Jag kan alltjämt icke tillstyrka högre löneställning för skogvaktaren

vid Tingstäde. Förslaget om att utbyta en arvodestjänst för skogvaktare vid

Hovdala mot en tjänst i Ce 16 kan jag heller icke tillstyrka. Vad i övrigt

under denna punkt föreslagits beträffande skogvaktarpersonal biträder jag

och beräknar därför medelsbehovet under arvodesposten i enlighet med förslagen.

22. Mot förslaget om ändrad redovisning av fyra förrådsmannabefattningar

vid VII. militärbefälsstaben har jag ingen erinran.

Förslaget om att inrätta ytterligare tjänster för vaktmästare vid kommendantsstaben

i Boden kan jag icke tillstyrka.

Däremot anser jag mig böra biträda förslaget om utökning med en förrådsvaktmästare

vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab. Jag föreslår dock

extra ordinarie tjänst för denne förrådsvaktmästare. Till frågan om att inrätta

en tjänst för förrådsvaktmästare i stället för arvodestjänsten för tillsynsman

vid viss bergrumsanläggning på Gotland tar jag icke ställning i detta sammanhang.

Beräkningen av posterna till arvoden till tillsynsmän har icke givit mig

anledning till erinran i och för sig. Höjningen av det för civil vakthållning

vid tygförvaltningsskolan avsedda beloppet har medgivits redan för innevarande

budgetår.

Sedan i statsverkspropositionen föreslagits särskilt anslag till Försvarets

sjukvårdsförråd: Avlöningar böra de under centrala sjukvårdsförråd och

läkemedelscentralerna redovisade befattningarna och tjänsterna utgå ur vederbörliga

förteckningar.

Vad i övrigt föreslagits under denna punkt anser jag mig icke böra tillstyrka.

Den medgivna förrådsvaktmästartjänsten vid Älvsborgs regemente

torde böra bibehållas såsom extra även under nästa budgetår.

23. I anledning av vad under denna punkt föreslagits tillstyrker jag, att

ytterligare ordinarietjänster för kontorsbiträden inrättas i utbyte mot samma

antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål, dock icke vid Int 1 mobiliseringscentral.

Antalet nytillkomna tjänster bör därför upptagas till 116 med

den fördelning på förband m. m. som framgår av förslaget.

24. Jag kan icke tillstyrka, att särskilda överfurirstjänster inrättas, avsedda

för bilförare vid militärbefälsstaberna, liksom icke heller att ytterligare

tjänster inrättas för civila bilförare.

25. I anledning av vad i statsverkspropositionen föreslagits beträffande

förvaltaren vid försvarsstaben bör ytterligare en beställning för förvaltare

(kassatjänst) tillkomma vid intendenturkåren.

Jag kan icke tillstyrka, att en sergeantsbeställning vid armékundväsendet

utbytes mot en beställning för en fanjunkare eller sergeant. Förslaget om att

vid kommendantsstaben i Boden inrätta en tjänst för förste montör i Ca 16 i

utbyte mot en montör i Ca 11 kan jag icke nu biträda.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110.

De återstående två befattningarna för inspektörer för lokalförsvaret och

tjänsten för inspektionskonstapel vid platsbefälet i Karlsborg böra utgå ur

vederbörliga förteckningar.

Jag tillstyrker att särskilda premier få utgå till officerare på aktiv stat

för viss frivillig språkutbildning men anser, att frågorna om premiebeloppens

storlek och villkoren för att erhålla premie böra ytterligare övervägas.

Jag anser mig icke nu kunna förorda någon förändring beträffande personalvårdsassistenterna.

Vad i övrigt föreslagits och anförts "under denna punkt ger mig icke anledning

till erinran.

26. Sedan rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid lägre

truppförband inom armén numera genomförts vid infanteriförbanden samt

Göta trängregemente ha på grundval av rapporter över fortsatta organisationsundersökningar

vid övriga trängförband och inom andra truppslag av arméchefen

framlagts förslag om ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänst

vid Svea trängregemente (TI), pansarregementena, de motoriseracle

artilleriregementena samt luftvämsregementena. Typregementen ha vid

sistnämnda tre truppslag varit Skaraborgs pansarregemente (P 4), Smålands

artilleriregemente (A 6) och Östgöta luftvärnsregemente (Lv2). Förslaget

beträffande kavalleriet är alltjämt föremål för remissbehandling.

Den organisation av stabs- och förvaltningstjänsten som föreslagits för

pansar-, artilleri-och luftvärnsförband överensstämmer i allt väsentligt med den

för infanteriregementena fastställda organisationen.

Såsom framgår av vad jag inledningsvis anfört i redogörelsen för rationaliseringsverksamhet

inom försvaret har chefen för armén framhållit, att

möjligheterna till vissa angivna förändringar i fredsförbandens antal och

organisation borde beaktas vid den fortsatta rationaliseringen av stabs- och

förvaltningstjänsten vid förbanden så att man icke binder sig för en onödigt

kostsam organisation. Jag har också i det föregående framhållit möjligheten

av att 1949 års försvarsutredning kan komma att söka besparingsmöjligheter

i reduceringar av fredsorganisationen.

Jag delar helt arméchefens uppfattning, att de antydda möjligheterna till

ändringar i fredsorganisationen nödvändiggöra en viss försiktighet vid genomförandet

av rationaliseringarna på detta område i fortsättningen. Erfarenheterna

från infanteriförbanden ha visat, att detta genomförande, särskilt

på grund av de byggnadsarbeten som i de flesta fall äro nödvändiga, tar

ganska lång tid från det att principbeslut om ändrad organisation föreligger.

[ arméchefens förslag beträffande pansar-, artilleri- och luftvärnsförbanden

har också förutsatts, att den nya organisationen skall kunna påläggas först

från och med den 1 oktober 1950 vid typförbanden och därefter genomföras

successivt vid de övriga förbanden allt efter som erforderliga organisationsundersökningar

vid dessa förband hunnit verkställas. Med hänsyn härtill

anser jag det icke nödvändigt, att redan från och med budgetåret 1950/51 in

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

rättas ordinarie tjänster enligt den nya organisationen vid samtliga de förband

inom respektive truppslag som ett principbeslut om ändrad organisation

kommer att omfatta. Jag kommer därför i det följande att begränsa behandlingen

av personalfrågorna till vad som avser de nyssnämnda typregementena.

Detta bör icke hindra att rationaliseringen genomföres även vid andra förband

under budgetåret 1950/51, om så befinnes lämpligt. Kompensation i

någon form bör i så fall kunna komma i fråga åt personal som med bibehållen

löneställning bestrider göromål som i den nya organisationen ankomma på

innehavare av högre tjänst.

Såsom framhållits i den i det föregående lämnade redogörelsen för rationaliseringsverksamhet

inom försvaret föranleda de ändringar i den rationaliserade

organisationen vid infanteriförbanden som numera beslutats icke några

personalökningar. Endast i ett fall betingas därav en personaländring i det

att benämningen detaljchef på en befattning för pensionerad underofficer vid

Gotlands infanteriregemente bör utbytas mot benämningen biträde i mobiliseringsdetaljen.

Därjämte kan anmärkas, att innehavaren av arvodesbefattning

för biträdande mobiliseringsofficer, om så visar sig lämpligt, i stället

kan tagas i anspråk såsom chef för personaldetaljen inom mobiliseringsavdelningen.

De beslutade ändringarna i infanteriförbandens organisation berörde,

såsom också omnämnts i det föregående, icke kasernvårdsavdelningen. I detta

hänseende har det ansetts lämpligt att avvakta resultatet av pågående försök

beträffande den regionala och lokala fortifikationsförvaltningen. I enlighet

härmed föreslår jag i det följande icke nya förvaltarbeställningar för kasernlörvaltare

vid förband utom III. militärområdet, då jag förutsätter, att den

hittillsvarande organisationen av nämnda avdelning med en officer vid sidan

av annan tjänst som chef och under honom en kasernunderofficer, pensionerad

underofficer i arvodesbefattning, skall bibehållas vid dessa förband.

Vid P 4, som ligger inom III. militärområdet, bör kasernförvaltarbeställningen

tills vidare uppehållas endast på förordnande. Inom detta militärområde

bedrivas förenämnda försök med den organisation av den lokala

fortifikationsförvaltningen som ursprungligen fastställts som normalorganisation

för infanteriregemente, d. v. s. med en förvaltare som chef för kasernvårdsavdelningen.

Med beaktande av vad jag sålunda anfört framlägger jag följande förslag

till personalförändringar vid TI, P 4, A 6 och Lv 2.

T1. För samtliga trängregementen finnas redan på vederbörliga personalförteckningar

för trängtruppema och för fälttygkåren uppförda förvaltarbeställningar

för de nytillkommande befattningar i regementsorganisationen

som avses skola besättas med förvaltare, nämligen regementsexpeditionsföreståndare,

personalregistrator och kasernförvaltare samt tygförrådsförvaltare.

Av dessa bör såsom av det föregående framgår kasernförvaltaren icke tillsättas,

då i detta fall den äldre organisationen med kasernunderofficer i

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

arvodesbefattning tills vidare bör bibehållas. I samband med att övriga häi

avsedda förvaltarbeställningar tillsättas bör antalet fanjunkare vid regementet

minskas med två.

En arvodesbefattning för pensionerad officer i 1: 29, chef för kasernkompaniet,

tillkommer.

Sex befattningar för pensionerad underofficer utgå, nämligen biträde åt

mobiliseringsofficeren, biträde i personaldetalj, tygunderofficer, biträde åt

regementsintendent, köksföreståndare och furageuppbördsman. I stället tillkomma

tre dylika befattningar, nämligen en expeditionsunderofficer, en föreståndare

för förrådsbokföringskontor och en stabsunderofficer.

Av extra ordinarie personal tillkomma tre kanslibiträden och fyra förrådsmän

samt utgå ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Av de sålunda befintliga

16 biträdes tjänsterna ha i det föregående, p. 23, två föreslagits skola

utbytas mot ordinarie kontorsbiträdestjänster. Av återstående 14 biträdestjänster

kunna två, ett vid personaldetaljen och ett vid tygavdelningen, indragas,

så snart arbetsförhållandena det medgiva.

I det föregående under p. 3 omförmäld förråds- och biträdespersonal som

skulle överföras från Int 1 till T 1 avses för mobiliseringscentralen och är

icke inräknad i här angivet personalbehov.

Vid T 1 finnas — utöver för regementets eget behov — två förradsvaktmästartjänster

för mobiliseringscentraler. Det har visat sig, att en av dessa

tjänster icke erfordras för mobiliseringscentral och regementschefen har

gjort framställning om att i stället för denne förrådsvaktmästare få anställa

en förrådsman eller en förrådsarbetare för skötseln av viss mobiliseringsmateriel.

I den nya organisationen erfordras en förrådsvaktmästare mer än

vad som nu finnes disponibelt för regementets behov. Jag föreslår därför, att

den ifrågasatta förrådsvaktmästarbeställningen tages i anspråk för regementet

samt att för mobiliseringsmaterielens skötsel anställes ytterligare eu förrådsarbetgre.

P 4. Vid ett pansarregemente erfordras två tygförrådsförvaltare med hänsyn

till motorfordonsmaterielens omfattning. Vid P 4 böra därför tillkomma

tre förvaltare, av vilka dock beställningen för kasemförvaltare tills vidare endast

må uppehållas på förordnande. V i (la ro böra för P 4 tillkomma två förvaltare

på fälttvgkårens stat.

T samband med att dessa förvaltare tillsättas böra två fanjunkarbeställningar

indragas.

Den nuvarande arvodesbefattningen för expeditionsofficer vid inskrivningsexpeditionen

utgår. I stället tillkommer en arvodesbefattning för pensionerad

officer i arvodesbefattning (1: 29) för chef för kasernkompaniet.

Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar bibehållas i den nya

organisationen en expeditionsunderofficer och eu skjutfältunderofficer. övergångsvis

erfordras därjämte en verkstadsunderofficer intill dess centraliseringen

av tvätt- och reparationstjänsten genomförts. Följande befattningar till
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

komma, nämligen två expeditionsunderofficerare, varav en vid inskrivningsexpeditionen,

en föreståndare för förrådsbokföringskontor och en stabsunderofficer.

Tio arvodesbefattningar för underofficerare utgå, nämligen biträde åt

mobiliseringsofficer, biträde i personaldetalj, tre tygunderofficerare, biträde

åt regementsintendent, kasernunderofficer, köksföreståndare, uppbördsman

för driv- och smörjmedel samt biträde i inskrivningsexpedition.

Av extra ordinarie personal böra tillkomma fyra kanslibiträden och fem

förrådsmän. A id P4 finnas nu, inberäknat två ordinarie kontorsbiträden och

bortsett från ett biträde vid pansartruppskolan, 21 biträden för skriv- och

kontorsgöromål. Den nya organisationen upptager normalt 18 men därutöver

erfordras tillfälligt vid mobiliseringsavdelningen ytterligare två. Ett biträde

för skriv- och kontorsgöromål kan därför indragas.

A G. Liksom vid pansarförbanden erfordras för de motoriserade artilleriregementena

två tygförrådsförvaltare. Vid A 6 böra alltså tillkomma två förvaltare

på regementets stat och två förvaltare på fälttygkårens stat. Två fanjunkarbeställningar

böra indragas.

En pensionerad officer, skjutfälts- och kasernofficeren, är för närvarande

chef för kasernvårdsavdelningen vid A 6. Denna anordning bör tills vidare

bibehållas. En ny befattning för pensionerad officer i 1:29, chef för kasernbatteriet,

bör tillkomma.

Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar bibehållas tre, expeditions-,

kasern- och skjutfältunderofficerarna. Två nya befattningar tillkomma,

föreståndare för förrådsbokföringskontor och stabsunderofficer. Sex befattningar

utgå, nämligen biträde i personaldetalj, tre tygunderofficerare, biträde

åt regementsintendent och köksföreståndare.

Vidare tillkomma tre kanslibiträden och två förrådsmän. En befattning för

biträde för skriv- och kontorsgöromål bör utgå.

Lv 2. Vid Lv 2 böra tillkomma tre förvaltare, varav en på fälttygkårens stat.

Två fanjunkarbeställningar skola indragas.

Den nuvarande skjutplats- och kasernofficeren förutsättes kunna tjänstgöra

även som chef för kasernbatteriet.

Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar bibehållas expeditionsunderofficeren,

kasernunderofficeren och skjutplatsunderofficeren. Befattningar

för föreståndare för förrådsbokföringskontor och stabsunderofficer

tillkomma. Ur organisationen utgå befattningar för biträde åt mobiliseringsofficer,

biträde i personaldetalj, tre tygunderofficerare, biträde åt regementsintendent

och köksföreståndare.

Extra ordinarie tjänster för tre kanslibiträden och eu förrådsmän tillkomma.

Fem tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål böra indragas.

Vid anmälan i propositionen 1947: 130 av frågan om ändrad organisation av

infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst i fred anförde jag (s. 30 o. f.),

att underofficerskåren i övrigt vid ett regemente borde minskas med ett antal,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hl

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.

motsvarande de nytillkommande förvaltarbeställningarna. I enlighet med

detta uttalande sker den minskning av antalet fanjunkare med två per förband

som i det föregående angivits. Denna minskning är redan genomförd vid in

fanteriförbanden och Göta trängregemente. Principiellt skulle också, enligt

vad jag anförde i nämnda sammanhang, även i sergeantgraden minskning ske

med två beställningar per förband. Med hänsyn till det dåvarande personal

läget och till det trängande behovet av trupputbildare ansåg jag dock, att någon

begränsning av antalet sergeantbeställningar då icke var nödvändig eller

lämplig.

Om de förbättringar av manskapsrekryteringen som inträdde under sistlidna

höst bli bestående, torde tiden vara inne att på nytt ta upp denna fråga.

Det bör nu undersökas, när denna minskning av antalet sergeanter kan ske

med hänsyn till personalläget. Jag är emellertid icke främmande för tanken,

att minskningen kan få gå ut över antalet furirer i stället för sergeanter. En

kvalitativ förbättring av det lägre utbildningsbefälet, som ett dylikt utbyte

skulle innebära, kan vara motiverad av att förkortningen i värnpliktsutbildningstiden

har förutsatts skola kompenseras av en effektivare utbildning. Vid

en dylik begränsning av manskapskadern böra de principer komma till användning

som tillämpades av 1944 års manskapsutredning vid dess förslag till begränsning

av antalet kontraktsanställt manskap.

Det bör ankomma på chefen för armén att närmare överväga denna fråga

och inkomma med de förslag, till vilka dessa överväganden kunna leda.

Med beaktande av vad jag sålunda i det föregående föreslagit i fråga om

personalförändringar vid armén och med ledning av belastningen på arméns

avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag

arméns avlöningsanslag för budgetåret 1950/51 sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 62 000000 (+ 3 400000) kronor;

arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 6600 000

(± 0) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

620 000 (—95 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 38 600(XX) (-— 1 200 000)

kronor;

rörligt tillägg 12 780000 (+ 195 000) kronor;

pensionsmedel 4 800000 (—200 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 116 000 000 (+ 2 500 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) besluta att Signalregementets kompani i Kristianstad

icke skall uppsättas samt att kompaniet skall ersättas av en

mobiliseringscentral;

b) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänsts
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

män och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

armén, som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1949 fastställts

att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personal

förteckningar för budgetåret 1949/50;

d) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 62 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ............................. 6 800 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majd, förslagsvis .......................... 620 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.............................................. 38 600 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... 12 780 000

Summa kronor 120 800 000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis............................ 4 800 000

Nettoutgift kronor 116 000 000

e) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budget
-

året 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 116 000 000 kronor.

[3.J Armén: Familjebidrag.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ................................ 4 950 000 5 334 035

1949/50 (statsliggaren s. 207)........ 5 900 000

1950/51 (förslag)...................... 6 600 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkterna 36, 76 och 105) har Kungl.

Majd föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

familjebidrag för de tre försvarsgrenarna för budgetåret 1950/51 beräkna förslagsanslag

av respektive 6 600 000, 1 000 000 och 1 000 000 kronor. Sedan i

särskild proposition denna dag riksdagen förelagts förslag om vissa ändringar

i familjebidragsförordningen, får jag nu slutligt anmäla dessa anslagsfrågor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

Försvarets civilförvaltning har beräknat ifrågavarande anslag för budgetåret

1950/51 till 9 270 000, 1 170 000 respektive 1 150 000 kronor. Civilförvaltningen

har grundat dessa beräkningar på uppgivet antal tjänstgöringsdagar

och de dagskostnadsbelopp för olika kategorier värnpliktiga som framräknats

med ledning av anslagsbelastning under tidigare budgetår eller eljest ansetts

kunna tillämpas. För egen del har jag med hänsyn till att jag räknar med

lägre antal tjänstgöringsdagar än civilförvaltningen gjort samt med ledning

av medelsåtgången under budgetåret 1948/49 ansett mig kunna vid oförändrade

ersättningsgrunder räkna med anslag av 5 800 000, 900 000 och 900 000

kronor.

Det förslag om förbättringar av familj ebidragsförmånerna som framläggas

i förenämnda proposition denna dag har utformats så, att merkostnaderna på

familj ebidragsanslagen icke skola överstiga 1000 000 kronor. Med anledning

härav kunna familj ebidragsanslagen slutligt äskas med de belopp, som beräknades

i statsverkspropositionen, nämligen 6 600 000, 1 000 0Ö0 och 1 000 000

kronor.

I det följande återkommer jag till dessa anslagsfrågor beträffande marinen

och flygvapnet. I detta sammanhang får jag, åberopande det anförda, hem

ställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 6 600 000 kronor.

[4.1 Armén: Remontering.

Anslag Nettoutgiit

1948/49 ................................ 2 000 000 1 345 141

1949/50 (statsliggaren s. 219) ...... 800 000

1950/51 (förslag)...................... 300 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 49) har Kungl. Maj it föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Remontering

för budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Innan jag framlägger definitiva beräkningar av medelsbehovet för nästa

budgetår torde jag få anmäla ett av arméchefen framlagt förslag om begränsning

av arméns stamhästbestånd.

Fortsatt minskning av arméns stamhästbestånd m. m.

Enligt beslut vid 1948 års riksdag (prop. 1948: 206, s. 313—323) skulle antalet

ridsta mhästar och ackordhästar vid armén minskas, under det att antalet

stamhästar för dragbruk skulle något ökas. Antalet ridstamhästar ansågs

sålunda kunna minskas från 4 723 till 3 702 (268 reservstamhästar vid Svea

och Wendes artilleriregementen icke inräknade) och antalet ackordhästar från

12 640 till 10166. Antalet stamhästar för dragbruk åter ansågs böra ökas

från 359 till 474, eller med 115. Denna ökning innebar emellertid endast att

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

do s. k. ekonomihästarna, som tidigare utgjorts av ständigt inkallade ackord

hästar, i stället redovisades såsom stamhästar. Nämnda förändringar i fråga

om arméns hästbestånd ha i huvudsak blivit genomförda under föregående

och innevarande budgetår.

I förenämnda proposition 1948: 206 förutsattes emellertid att — sedan viss

förändring av mobiliseringsorganisationen och remontutbildningen ägt ram

samt säkrare underlag erhållits för möjligheterna att genomföra ytterligare

motorisering — i en andra etapp en ytterligare begränsning av hästantalet

skulle visa sig möjlig. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1948 åt chefen för

armén att framdeles, sedan säkrare underlag vunnits för att bedöma möjliga

heterna för en sådan ytterligare begränsning, verkställa undersökning om förutsättningarna

härför samt inkomma med de förslag, till vilka undersökningen

kunde föranleda.

Chefen för armén har numera verkställt utredning i berörda hänseenden

och i skrivelse den 2 december 1949 avgivit härav föranledda förslag. Arméchefen

förordar, att antalet ridstamhästar — inberäknat för mobiliseringsändamål

befintliga utackorderade reservstamhästar vid de artilleriförband, vars

motorisering icke helt genomförts — minskas med ytterligare 1 418 till 2 552

och antalet dragstamhästar med 97 till 377. Förslaget beräknas på längre sikt

medföra en årlig kostnadsbespariirg av i runt tal 2 miljoner kronor. Avvecklingen

av stamhästbeståndet har beräknats skola ske i två etapper. Sålunda

förutsättes antalet ridstamhästar under tiden den 1 april 1950—den 30 juni

1951 kunna minskas med 1 053. Under samma tid anses vidare hela den föreslagna

minskningen av antalet dragstamhästar kunna genomföras. En minskning

av antalet ridstamhästar med ytterligare 365 anses kunna genomföras

senast till den 1 april 1952.

Arméehefen har anfört, att förslaget bygger på principen att i samband

med beslutade och planerade organisationsförändringar (krigsorganisation

1949) ernå besparingar samt lättnader i fredsorganisationen med säkerställande

av freds- och mobiliseringsbehovet. För att nedbringa kostnaderna i

fred borde således beståndet av hästar reduceras till det som vore oundgängligen

erforderligt för att tillgodose utbildningsbehovet. Jämsides härmed

borde beaktas möjligheten att vid mobilisering på annat sätt än genom »ut

bildningshästarna» tillförsäkra främst kavalleriet och det hästanspända artil

leriet erforderligt antal för krigsbruk lämpliga ridhästar. Beroende på resui

tatet av pågående försök med traktordragning av artilleri kunde ytterligare

nedskärning av arméns hästbestånd ifrågakomma vid en senare tidpunkt.

Arméchefen har vid beräkningen av antalet ridstamhästar i huvudsak ut

gått från behovet av ridhästar för det normala fredsutbildningsarbetet. För

att tillgodose bland annat merbehovet av ridhästar vid kavalleriets krigsförbandsvisa

repetitionsövningar har emellertid arméchefen föreslagit en ny

kategori ackordhästar — ackordridhästar. Behovet av ackordridhästar, som

beräknats till 500, har förutsatts skola fyllas genom att till denna kategori

överföra samma antal ridstamhästar.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

65

Av följande tablå framgår fördelningen av stamhästarna efter genomförd

reducering enligt arméchefens förslag på de truppslag m. m. där hästarna

skola redovisas ävensom beräknad årlig remontering för vidmakthållande av

antalet stamhästar och ackordridhästar.

Truppslag in. in.

Föreslaget antal hästar

Årlig remontering

Rid-

hästar

Draghästar

Rid-

hästar

11 %

(depå- remonter)

Drag-

hästar

10 %

För

utbild-

ning

För

ekonomi-

körslor

Staber och skolor ..................

65

12

Infanteriet....................

309

197

65

_

_

Kavalleriet med ridskolan..............

1348

5

10

147

_

Artilleriet .....................

694

20

59

_

Luftvärnet (Lv SS)................

_

_

2

_

Sign al trupp erna ...................

20

62

4

_

__

Remonter för staber, infanteriet, Al. A 3,

A 6—A 9, signaltrupperna.............

58

—

_

58

_

Keservstamhästremonter ..............

8

_

_

8

Ackordridhästremonter .........

50

—

—

50

—

Summa

‘2 552

264

113

322

8 38

377

Tillkommer för vid remontdepå störtade

remonter..................

—

—

—

10

—

Summa summarum

x2 552

3

77

332

s 38

Nuvarande antal ...............

*3 970

474

450

48

1 Därav 68 reservstamhästar, remonter inräknade, för A 1

och 50 ackordridhästremonter.

2 Därav 268 reservstamhästar, remonter inräknade, för A 1 och A 3

8 Därav 19 varmblodiga.

Av arméchefens förenämnda skrivelse inhämtas vidare i huvudsak följande.

Då omkring 500 ridstamhästar beräknades kunna överföras till ackordridhästar,

måste omkring 900 ridstamhästar avvecklas, främst genom försäljning

inom landet till liv eller slakt, då man knappast syntes kunna räkna med

export av hästar i detta åldersläge. Möjligheten av en försäljning till liv

tedde sig mycket osäker, särskilt om de civila ridskolornas behov av ridhästar

i huvudsak skulle fyllas med ackordridhästar. Man kunde med all reservation

beräkna att högst 300 hästar kunde försäljas till liv. Det återstode då

minst 600 hästar, som måste kasseras. Detta medförde den i och för sig föga

önskvärda konsekvensen, att kassation (försäljning till slakt) måste ske av

även ett antal fullt tjänstedugliga hästar. För att ge en lämplig fördelning av

hästarna i åldersgrupper, medgivande en jämn remontering, måste denna

kassation tagas ut någorlunda jämnt inom hästarnas olika årgångar. Detta

innebure att även vissa yngre hästar måste slaktas. Åtgärder i detta avseende

måste emellertid vägas mot att alltjämt under avsevärd tid bibehålla ett

överskott av hästar vid förbanden, till men för en rationell utbildning och

med ökade kostnader, 1 475 kronor per häst, som följd.

Det angivna behovet av 500 ackordridhästar för kavalleriet fördelade sig med

75 på K 1, 100 på K 2, 125 på K 3 och 200 på K 4. För att undvika längre

5—4o6 6o Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr Ilo.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

transporter, då dessa hästar skulle tagas i bruk, vore det ett önskemål, att de

kunde utackorderas relativt nära vederbörliga fredsförband. Den önskvärda

fördelningen av hästarna kunde emellertid icke åstadkommas för att tillgodose

behovet vid K 4. Endast omkring 50 varmblodiga hästar beräknades kunna

f. n. utackorderas inom ett för K 4:s del lämpligt område. Ackordridhästar

av nordsvensk ras skulle däremot kunna placeras i erforderligt antal i K 4:s

närhet. Det vore sålunda ur många synpunkter önskvärt att återstående 150

hästar för K 4 utgjordes av hästar av nordsvensk ras. En utackordering av

högklassiga nordsvenska hästar inom K 4:s uttagningsområde skulle dessutom

sannolikt stödja intresset för den nordsvenska hästen i dessa trakter och

därigenom förbättra uttagningsunderlaget vid krig. En utackordering av 150

nordsvenska hästar inom detta uttagningsområde skulle emellertid nödvändiggöra

inköp av dessa hästar, medförande en icke oväsentlig engångskostnad,

överslagsvis beräknad till 150 X 1 800 = 270 000 kronor. Det syntes icke försvarbart,

att i samband med minskningen av stamhäststyrkan kassera fullt

användbara varmblodiga hästar och samtidigt inköpa ett antal hästar av annan

ras. På grund härav ansåge arméchefen det befogat, att tills vidare ta olägenheten

av att de för K 4 avsedda ackordridhästarna till viss del utackorderades

inom Mellan-Sverige, där sådan utackordering bedömdes möjlig. Detta medförde

vissa transportkostnader i samband med repetitionsövningar, som f. n.

syntes kunna beräknas till omkring 12 000 kronor för varje år, som repetitionsövningar

anordnades vid K 4. Kostnaderna vore således av en jämförelsevis

obetydlig storlek. Tillförandet av hästarna till K 4 vid mobilisering kunde

emellertid bli försvårad. En övergång efter hand till nordsvenska ackordridhästar,

utackorderade nära K 4, borde därför ske. Under övergångstiden borde

ökad uttagning av kallblodiga hästar ske som en reservåtgärd. Denna fråga

avsåge arméchefen att närmare låta utreda.

Det kunde förväntas att vissa svårigheter komme att uppstå vid utackordei

ingen av ackordridhästarna, därest denna skulle ske enligt samma villkor som

för kallblodiga hästar, bl. a. med hänsyn till de större risker som förelåge

med avseende på handliavandet av en varmblodig ridhäst i jämförelse med

draghästar. Det syntes därför skäligt att vissa lättnader medgåves i utackorderingsbestämmelserna.

Varmblodig ridhäst borde sålunda övergå i

fodervärds ägo redan sedan den under 8 år i följd (för draghäst enligt gällande

bestämmelser 10 år i följd) innehafts av denne. Detta medförde att

remonteringen av de varmblodiga ackordridhästarna måste ske med 12,5 %

av det totala antalet. Vidare borde fodervärden befrias från erläggande arsärskild

ackordavgift (för kallblodig draghäst enligt gällande bestämmelser

20 kronor per år), övergångsvis borde gälla, att häst som år 1950 vore äldre

än 5 år, finge övergå i fodervärds ägo då den fyllde 13 år. Hade hästen härvid

icke innehafts av fodervärden i minst 4 år i följd, borde överlämningen ske

vid den senare tidpunkt, då detta inträffade. Dock borde, då så med hänsyn

till en ändamålsenlig remontering bedömdes erforderligt, kassation ske vid

13 års ålder eller senare, enligt arméförvaltningens bestämmande.

För att de varmblodiga ackordridhästarna skulle få för militärt bruk erforderlig

dressyr borde de genomgå fullständig remontutbildning vid remontdepåer

och truppförband.

Vid A 1 avsåges intill den tidpunkt då motorisering helt kunnat genomföras

ett mindre antal reservstamhästar alltjämt bibehållas. För att möjliggöra

utackordering av dessa reservstamhästar borde för dessa gälla motsvarande

utackorderingsbestämmelser som för ackordridhästar.

I fråga om remonteringen har arméchefen anfört, att med hänsyn till uppfödarnas

berättigade intressen t. o. m. år 1953 alltjämt årligen borde inköpas

opaginerad Kontrollera mot PDF

(57

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

500 varmblodiga remonter, trots att behovet för arméns del icke bleve större

än omkring 350 hästar per år. Det överskott som härigenom uppkomme kunde

måhända delvis exporteras men måste i övrigt, efter viss utbildning vid

remontdepåerna, utplaceras såsom varmblodiga ackorddraghästar. Fr. o. m.

år 1954 borde endast sistnämnda antal remonter inköpas. Härutöver kunde

emellertid tillkomma inköp av de varmblodiga remonter, som kunde utackorderas

inom ramen för det totala ackorddraghästbeståndet.

Arméchefen har slutligen framhållit vikten av att den varmblodiga hästaveln

även framdeles på allt sätt stödes genom särskilda åtgärder från statsmakternas

sida och har i anslutning härtill anfört följande.

En plötslig nedskärning av stamhästbeståndet kunde komma att rubba

balansen mellan krigsorganisationens behov och tillgången, av vilken ridstamhästarna

utgjorde en viktig del. Det vore också att märka att de avsedda

förändringarna i krigsorganisationen förutsatte ett utnyttjande av huvuddelen

av tillgängliga reserver i fråga om motorfordon och drivmedelstillgångar.

En avspärrning kunde tvinga till en återgång från motorisering till

hästanspänning vid vissa förband. Det vore därför nödvändigt att minskningen

i arméns ridhästbestånd i största utsträckning kompenserades genom

stödåtgärder från statens sida.

Reduceringen av stamhäststyrkan medförde, då den helt genomförts, ett

jämfört med nuläget icke oväsentligt minskat årligt behov av varmblodiga

remonter. De konsekvenser, som detta kunde komma att medföra för den

varmblodiga hästaveln, kunde icke för närvarande bestämt bedömas. Lantbruksstyrelsen

hade för sin del anfört farhågor för att den förutsedda minskningen

av det antal remonter, som årligen komme att uppköpas av staten,

skulle verka återhållande på den varmblodiga hästaveln. Tillgången på varmblodiga

hästar i landet skulle på grund härav minska. Detta skulle medföra,

att mobiliseringsbehovet av ridhästar i ökad omfattning måste tillgodoses

med för ridbruk mindre väl lämpade tyngre hästar. Bleve så fallet skulle

ogynnsamma verkningar kunna befaras för näringslivets upprätthållande

under krig genom att relativt sett en större del än för närvarande av de för

näringslivets behov brukbara hästarna måste tagas i anspråk för krigsmakten.

Även om dessa farhågor vore i viss mån grundade, kunde arméchefen icke

förorda att armén belastades med ett större antal hästar i fred än vad som

oundgängligen krävdes för utbildningen. Nödvändigheten av att nedbringa

fredskostnaderna styrkte denna uppfattning. Det syntes emellertid vara

synnerligen önskvärt, att den varmblodiga hästaveln även framdeles på allt

sätt stöddes genom särskilda åtgärder från statsmakternas sida. Särskilt

syntes fortsatt och ökat stöd till Ridfrämjandet och dess verksamhet vara

ägnat att främja en avsättning av uppfödarnas produkter inom den civila

marknaden. .Stödjandet av en export av varmblodiga hästar syntes även

verka i angiven riktning.

Lantbruksstyrelsen har såsom ett önskemål framhållit, att avvecklingen av

det nu befintliga hästbeståndet genomföres på något längre sikt än arméchefen

föreslagit, varigenom möjligheterna skulle öka att undvika nedslakt

ning i beräknad omfattning.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr liv.

Lantbruksstyrelsen har emellertid även riktat erinringar mot den föreslagna

inskränkningen av remonteringen. Styrelsen har i anslutning därtill

framhållit bland annat, att landets hästbestånd under de senaste åren reducerats

— från 600 000 under år 1945 till 465 000 under år 1949 —- och att

arbetshästaveln alltsedan år 1946 varit av så ringa omfattning, att fölårgångarna

blott förslå att rekrytera en häststock på föga mer än 200 000 djur.

Inom få år kommer därför enligt styrelsens uppfattning den ännu goda tillgången

på arbetshästar att upphöra, vilket måste vålla svårigheter vid en

eventuell avspärrning. Den mobiliseringsreserv av kallblodiga hästar som

hittills stått till förfogande kan enligt styrelsens mening icke påräknas. Det

har synts lantbruksstyrelsen, som enligt sin instruktion jämväl har att svara

för att lantförsvarets behov av hästar blir behörigen tillgodosett, vara av

största vikt att alla möjligheter tillvaratagas att i gengäld trygga en reserv

av varmblodiga hästar. Om detta syfte skall kunna nås, bör enligt styrelsens

mening den varmblodiga hästaveln upprätthållas i nuvarande omfattning; en

förutsättning härför måste emellertid vara att en regelbunden, säker och efter

den nuvarande stostammen anpassad avsättning beredes uppfödarna för av

dem uppfödda remonter.

I anslutning härtill har lantbruksstyrelsen anfört följande.

En minskning av det årliga remontinköpet från 500 till 350 hästar skulle

innebära ett hårt slag för aveln. Med stöd av tidigare vunna erfarenheter

kunde allvarliga farhågor hysas för att den reduktion av stostammen, som

otvivelaktigt bleve följden, t. o. m. skulle antaga större proportioner än förhållandena

i och för sig gåve anledning till. Om detta inträffade, skulle därmed

varje möjlighet att upprätthålla en någorlunda tillräcklig reserv av varmblodiga

hästar omintetgöras. Effektiva åtgärder för att motverka en dylik

utveckling vore därför påkallade.

Förutsättningen för en oförminskad remontering vore givetvis, att de inköpta

hästarna direkt eller indirekt funne användning inom armén. Denna

fråga syntes lantbruksstyrelsen icke olöslig. Styrelsen utginge härvid ifrån,

att alla arméns ridstamhästar och i den utsträckning som befunnes möjlig

jämväl dess dragstamhästar skulle vara av varmblodigt slag.

Lantbruksstyrelsen har funnit förslaget om inrättande av ett ackordsystem

även beträffande ridhästar principiellt värdefullt. Enligt ämbetsverkets mening

synes emellertid det beräknade antalet ackordridhästar kunna ökas; i

vart fall bör enligt styrelsens mening antalet icke fastlåsas. I detta samman

hang har styrelsen understrukit det önskvärda i att för K 4 avses varmblodiga

ackordridhästar.

Lantbruksstyrelsen har förordat, att de remonter som ej erfordras för remontering

av ridhästbeståndet utnyttjas som varmblodiga ackorddraghästar efter

ett års depåutbildning. Som komplement till ackordhästsystemet har styrelsen

även skisserat ett system av innebörd att köpare av något dresserade

4-åriga hästar skulle erhålla ett årligt bidrag under förutsättning att hästen

vid årligen återkommande besiktning befunnes i sådant skick, att den som

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. May.ts proposition nr Ilo.

ridhäst vore användbar för arméns behov. Bidraget borde lämpligen utgå

med samma belopp som ackordsavgiften för varmblodig ackorddraghäst.

Efter att hava framhållit angelägenheten av att den sedan ett par år tillbaka

inledda exporten av varmblodiga hästar fortsättes i arméförvaltningens

regi, har lantbruksstyrelsen beträffande kostnaderna för de av styrelsen förordade

åtgärderna framhållit följande.

Åtgärder av nu skisserade slag skulle kräva vissa kostnader utöver de av

arméchefen i dennes förslag beräknade. Med hänsyn till att nämnda åtgärder

skulle tillförsäkra armén en mobiliseringsreserv av varmblodiga hästar som

eljest icke stode att uppdriva, kunde dock merkostnaderna icke anses avskräckande.

Åtgärderna ifråga vore ägnade att medverka till att den varmblodiga

hästaveln upprätthölles i erforderlig omfattning. Med beaktande därav

och med hänsyn till att en så omfattande avel som produktionen av 500

remonter i ekonomiskt hänseende utgjorde en ingalunda oväsentlig faktor

r jordbrukshushållningen, ansåge lantbruksstyrelsen det rimligt, att de med

nämnda åtgärder förenade merkostnaderna icke helt skulle belasta fjärde

huvudtiteln, utan tills vidare till en del bestridas även från nionde huvudtiteln.

I första hand borde enligt styrelsens mening följande kostnader upptagas

under sistnämnda titel, nämligen ackordsavgifter för varmblodiga

ackorddraghästar, årligt bidrag för från remontdepå inköpta ridhästar samt

eventuell skillnad mellan inköpspris och försäljningspris för försålda 4-åriga

hästar samt för exporterade remonter.

Statens sakrevision har i princip tillstyrkt arméchefens förslag om ytterligare

minskning av arméns stamhästbestånd. Sakrevisionen har emellertid

ansett en kassation till slakt av 600 tjänstedugliga hästar vara att beklaga,

framförallt med hänsyn till den stora värdeförstöring detta skulle innebära.

Sakrevisionen har framhållit att företagen undersökning utvisat, att endast

170 hästar såsom icke fullt tjänstedugliga borde kasseras. Sakrevisionen

har pekat på möjligheten att avveckla hästbeståndet genom försäljning

t ill veterinärhögskolan, statens veterinärmedicinska anstalt och statens bakteriologiska

laboratorium, vilka institutioner uppskattat sitt sannolika behov

av hästar för serumbehandling m. m. under avvecklingsperioden till sammanlagt

omkring 440. Vidare syntes vissa möjligheter föreligga att finna avsättning

av hästar — ett 40-tal — hos statliga och kommunala polismyndigheter.

Efter att hava framhållit angelägenheten av att alla tillfällen till export

borde tillvaratagas, därvid vid övermäktig priskonkurrens från andra hästexporterande

länder även lägre priser än remontpriset borde godtagas, har

sakrevisionen framhållit följande.

Vid avvecklingen av det övertaliga hästbeståndet borde fullt affärsmässiga

grunder tillämpas. Lämplig avvägning efter marknadsförhållandena borde

göras vid utbuden. Kontakt borde hållas med olika ridorganisationer, i första

hand genom Ridfrämjandet. Om det bleve svårt att så snabbt som avsetts

finna avsättning för de fullgoda hästarna, borde man undvika att utan vidare

tillgripa kassation till slakt. Ekonomiska skäl kunde komma att tala för att

man i viss utsträckning och för kortare tid anstode härmed, om gynnsammare

avsättningsmöjligheter med säkerhet vore att påräkna inom viss tid. Bodö

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

mandet bleve dock av ekonomisk art vid den härför aktuella tidpunkten och

i de enskilda fallen samt dessutom beroende på de möjligheter till uppställning

etc., som stode till buds. Det av arméchefen förordade tillvägagångssättet

att uttagningen till kassation skulle äga rum någorlunda jämnt inom

hästarnas olika årgångar syntes icke vara riktigt, då nya remonter årligen

komme att uppköpas. Sedan de icke tjänstedugliga hästarna utgått och urval

skett för placering såsom ackordridhästar och för försäljning till liv, borde

i princip de äldsta och sämsta uttagas, så att. en kvalitetsförbättring av stamhästbeståndet

uppstode även genom en sänkning av hästarnas genomsnittsålder.

Sakrevisionen har icke haft något att erinra mot att utackorderingsbestämmelserna

beträffande varmblodiga ackordridhästar, på sätt arméchefen föreslagit,

göres förmånligare för fodervärden än vad som gäller vid utackordering

av kallblodiga hästar.

Sakrevisionen har vidare anfört, att därest läget av härför ansvariga civila

myndigheter bedömdes bliva sådant att särskilda stödåtgärder för den varmblodiga

hästaveln vore motiverade, dylika åtgärder närmast borde inriktas på

att öka möjligheterna för Kidfrämjandet att mottaga den varmblodiga hästavelns

produkter. Eventuella stödåtgärder syntes emellertid under alla förhållanden

icke böra bestridas av medel under fjärde huvudtiteln.

Slutligen har sakrevisionen framhållit, att en omprövning av remontdepåorganisationen

och vad därmed sammanhängde borde ske, så att en anpassning

efter de nya förhållandena komme till stånd.

Departementschefen. Den ytterligare begränsning av antalet stamhästar

vid armén, som chefen för armén nu föreslagit och som beräknats på längre

sikt medföra en årlig besparing av omkring 2 miljoner kronor, innebär såsom

framgår av den lämnade redogörelsen att stamhästbeståndet avpassas att i

huvudsak motsvara behovet av dylika hästar för fredsutbildningsarbetet.

Arméchefen har emellertid vid förslagets utarbetande beaktat jämväl kraven

på att vid mobilisering förbanden tillförsäkras erforderligt antal för krigs

bruk lämpade ridhästar. Härutinnan föreligger en inom arméstaben upprättad

promemoria. Det torde icke vara lämpligt att här lämna en närmare redogörelse

för denna; riksdagens vederbörande utskott torde i stället böra beredas

tillfälle taga del av innehållet. Jag vill emellertid framhålla, att utrustningsbehovet

numera beräknas uppgå till omkring 35 000 hästar, därav omkring

6 300 rid- eller ridbara och omkring 29 000 drag- eller klövjehästar

och att, i den mån behovet av varmblodiga ridhästar icke helt kan till

godoses, ridbara kallblodiga hästar avses såsom ersättare. Ett utnyttjande

av för näringslivets behov avsedda hästar i nu angiven omfattning lärer icke

behöva inge betänkligheter. Ur nu angivna synpunkter och under framhållande

av nödvändigheten att tillvarataga alla möjligheter till besparingar i

fredsorganisationen finner jag mig böra i princip förorda det av arméchefen

framlagda förslaget till begränsning av stamhästbeståndet. Ett genomförande

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

av förslaget medför ock den fördelen, att utbildningsverksamheten icke behöver

tyngas av att ett överskott av hästar kvarstår vid förbanden.

För att den föreslagna begränsningen skall kunna genomföras erfordras

emellertid att särskilda åtgärder vidtagas för att tillgodose merbehovet av ridhästar

vid bl. a, kavalleriets repetitionsövningar. Arméchefens förslag att i

nämnda syfte införa en ny kategori ackordhästar — ackordridhästar — anser

jag mig kunna biträda. För ait möjliggöra utackordering av erforderligt antal

dylika hästar, av arméchefen beräknat till 500, torde det vara nödvändigt att

utackorderingen sker under för fodervärden gynnsammare villkor än som

tillämpas beträffande kallblodiga hästar. Arméchefens förslag härutinnan,

enligt vilket fodervärden skulle erhålla äganderätten till hästen redan efter det

den under 8 år i följd innehafts av honom samt befrias från att erlägga

ackordavgift, kan jag tillstyrka. Å andra sidan ifrågasättes icke för ackordridhästarnas

del någon ersättning till fodervärden motsvarande den ackordsersättning

av 250 kronor för häst och år som nu utgår för varmblodiga ackorddraghästar.

Den första uppsättningen av ackordridhästar bör såsom arméchefen föreslagit

åstadkommas genom att till denna hästkategori överföres motsvarande

antal övertaliga ridstamhästar. Huruvida viss del av de för K 4 avsedda

ackordridhästarna för framtiden bör utgöras av nordsvenska hästar torde

det icke vara nödvändigt att redan nu ta ställning till. Denna fråga bör enligt

min mening ytterligare övervägas, sedan närmare erfarenheter vunnits

beträffande möjligheterna att utackordera varmblodiga ridhästar inom ett för

K 4 lämpligt område.

Enligt arméchefens förslag avses avvecklingen av det övertaliga stamhästbeståndet

igångsättas redan den 1 april 1950 och vara genomförd den 1 april

1952. Emellertid synes erforderligt att avvecklingsfrågan underställes riksdagens

prövning. Avvecklingen torde således kunna påbörjas först vid eu

senare tidpunkt. Ett uppskov med utackordering av de hästar, som avses

skola överföras till kategorien ackordridhästar, skulle emellertid avsevärt

minska möjligheterna till utackordering under innevarande år. Jag förutsätter

därför att hästarna i fråga få utackorderas redan med början under

april månad, även om de närmare villkor, som skola gälla för utackorderingen,

icke böra fastställas förrän riksdagen meddelat beslut i detta ärende.

Sedan det erforderliga antalet stamhästar överförts till ackordridhästar

skulle enligt arméchefens förslag återstoden av det övertaliga ridstamhästbeståndet

försäljas till liv eller slakt, Arméchefen har härvid räknat med att

minst 600 hästar måste kasseras till slakt och förutsatt att denna kassation

skulle tagas ut någorlunda jämnt inom hästarnas olika årgångar för- att med

hänsyn till remonteringen få en lämplig fördelning av hästarna i åldersgrupper.

Jag delar emellertid den av sakrevisionen uttalade uppfattningen att,

sedan de icke tjänstedugliga hästarna utmönstrats och urval skett för placering

såsom ackordridhästar och för försäljning till liv, i princip de äldsta och

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.

sämsta hästarna böra kasseras, så att en kvalitetsförbättring av stamhästbeståndet

kommer till stånd genom att hästarnas genomsnittsålder sänkes.

Såsom sakrevisionen vidare framhållit bör försäljning till slakt av fullt

tjänstedugliga hästar tillgripas först sedan alla andra avsättningsmöjligheter

prövats. Jag förutsätter att de synpunkter sakrevisionen härvid framhållit

beaktas. Det är icke uteslutet, att avvecklingen av hästbeståndet ur nu angivna

synpunkter bör bedrivas i något långsammare takt än arméchefen

förordat. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut härutinnan.

I detta sammanhang vill jag vidare framhålla, att det kan visa sig möjligt

att utackordera flera av de övertaliga ridstamhästarna än som motsvarar det

av arméchefen beräknade behovet av ackordridhästar. I den mån så är fallet

bör Kungl. Maj it äga meddela beslut om att ackordridhästbeståndet övergångsvis

skall kunna givas den större omfattning, som svarar mot möjligheterna

till utackordering.

Den av mig vid anmälan av propositionen 1948: 206 förordade och numera

genomförda begränsningen av antalet ridstamhästar med omkring 1 000 hästar

medförde att arméns behov av ridhästremonter nedgick från omkring 500 till

420 hästar. I syfte att stödja den varmblodiga hästaveln förutsatte jag emellertid

att för arméns räkning alltjämt årligen skulle inköpas i stort sett samma

antal remonter som tidigare. Jag räknade härvid med att det överskott av

varmblodiga hästar, som härigenom uppkomme, skulle kunna utackorderas

såsom draghästar. På grund av befarade svårigheter att utackordera sådana

hästar har sedermera vidtagits den åtgärden att arméns dragstamhästar till

hälften remonteras med varmblodiga hästar (jfr. prop. 1949:1, bil. 6, s. 102).

Genom de ytterligare åtgärder i syfte att minska antalet stamhästar som

jag i det föregående förordat kommer arméns årliga remonteringsbehov av

varmblodiga hästar att nedgå till omkring 350 hästar, vilket antal kan komma

att stiga något därest det skulle visa sig möjligt och lämpligt att även på

längre sikt vidmakthålla hela det för K 4 avsedda antalet ackordridhästar

med varmblodiga hästar. Å andra sidan är det icke uteslutet att remonteringsbehovet

kan komma att ytterligare nedgå till följd av organisatoriska förändringar

i framtiden. Jag delar emellertid arméchefens uppfattning att med

hänsyn till uppfödarnas intressen till och med år 1953 fortfarande skola inköpas

500 varmblodiga remonter per år för arméns räkning. I den mån det

överskott av hästar som härigenom uppkommer icke kan utackorderas såsom

draghästar måste detsamma avyttras, i den utsträckning så kan ske genom

export. I detta sammanhang torde böra framhållas att systemet med varm

blodiga ackorddraghästar medför icke oväsentliga merkostnader för statsverket,

föranledda av högre inköpspriser än för kallblodiga hästar, kostnader

för hästarna under ett år vid remontdepå samt ackordsersättningar till fodervärdar.

Jag delar arméchefens uppfattning att fjärde huvudtiteln i princip

icke bör belastas med kostnader i angivna hänseende. Vid den gemensamma

beredning av ärendet, som företagits med chefen för jordbruksdepartementet,

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr Ilo.

bär framkommit, att förslag icke är att motse om bestridande av bär avsedda

merkostnader från nionde huvudtiteln. Vid sådant förhållande är jag

icke nu beredd förorda, att efter 1953 större antal remonter inköpas än som

erfordras för tillgodoseende av remonteringen enligt armécbefens förslag,

eller omkring 350. Jag vill i detta sammanhang även framhålla att tillräckliga

erfarenheter ännu icke vunnits beträffande möjligheterna att utackordera

varmblodiga ackorddraghästar.

Såsom sakrevisionen framhållit bör i samband med den nu föreslagna begränsningen

av arméns hästbestånd en omprövning av remontdepåorganisationen

ske.

Frågan huruvida vid en så avsevärd minskning av arméns remontinköp

som arméchefen förutsatt särskilda stödåtgärder åt den varmblodiga hästaveln

böra vidtagas innefattar spörsmål, som det torde ankomma på chefen

för jordbruksdepartementet att närmare överväga. För egen del vill jag i

detta sammanhang endast uttala, att det givetvis är ett försvarsintresse av

vikt att en krigsreserv av varmblodiga hästar finnes inom landet.

Jag förutsätter, att arméförvaltningen jämväl i fortsättningen medverkar

till export av varmblodiga hästar.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1950/51.

Y rkanden.

Arméförvaltningen (skr. 20/8, 7/12 1949) har hemställt, att anslaget höjes

från 800 000 med 995 000 till 1 795 000 kronor. Ämbetsverket har vid anslagsberäkningen

utgått från att chefens för armén i det föregående redovisade förslag

till åtgärder för att minska antalet hästar vid armén kommer att genomföras.

Ökning Minskning

1. Minskade kostnader för anskaffning av hästar ...... 4 600

2. Minskade kostnader för utackordering av varmblodiga

ackorddraghästar .................................. 30 750

3. Minskade inkomster av ackordavgifter för kallblodiga

ackorddraghästar ........................................ 25 180

4. Ökade inkomster vid försäljning av utrangerade

hästar .................................................... 162 500

5. ökning på grund av att anslaget för budgetåret

1949/50 nedräknats med hänsyn till reservations
-

behållning m. m. (Jfr. prop. 1949: 1, bil. 6. s. 104) .. 1 167 670

1 192 850 197 850

+ 995 000

Motiv.

1. Arméförvaltningen har liksom chefen för armén utgått från att under

budgetåret 1950/51 skall för arméns räkning inköpas samma antal varmblodiga

remonter som under innevarande budgetår, eller 500, varav 282 stamridhästromonter,

50 ackordridhästremonter, 19 stamdraghästremonter och 149 ackorddraghästremonter.

Då vidare ämbetsverket beräknat medelinköpspriset för

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

varmblodig häst till samma belopp som för innevarande budgetår, 1 900 kronor,

skulle kostnaderna för anskaffning av varmblodiga hästar under budgetåret

1950/51 bli lika stora som beräknats för innevarande budgetår.

Arméförvaltningen bär i enlighet med arméchefens förslag räknat med att

under budgetåret 1950/51 19 kallblodiga hästar skola inköpas till dragstamhästar,

mot 24 under innevarande budgetår.

Antalet ackorddraghästar, som enligt propositionen 1948: 206 beräknades

till 10 166, har för budgetåret 1950/51 beräknats till 8 784. Remonteringen av

dessa hästar har beräknats till oförändrade 10 % eller 878 hästar, vilket antal

avsetts skola fyllas dels genom att till ackorddraghästar överföra 88 varmblodiga

hästar från remontdepå och dels genom att inköpa 790 kallblodiga

hästar, mot 842 för innevarande budgetår.

Då arméförvaltningen för budgetåret 1950/51 beräknat medelinköpspriset

för kallblodiga hästar till 1 600 kronor, mot 1 500 kronor för innevarande

budgetår, skulle uppkomma en kostnadsminskning för anskaffning av kallblodiga

hästar med [(24 X 1 500 — 19 X 1 600) — (790 x 1 600 — 842 x 1 500) =]

4 600 kronor.

2. Arméförvaltningen, som för innevarande budgetår räknade med utackordering

av 300 varmblodiga ackorddraghästar, har för budgetåret 1950/51 beräknat

att endast 177 dylika hästar skulle komma att utackorderas. Då arméförvaltningen

liksom för innevarande budgetår utgått från en ersättning till fodervärd

av 250 kronor per häst och år för varmblodiga ackorddraghästar, har

ämbetsverket i detta sammanhang räknat med en kostnadsminskning av [(300

— 177) X 250 =] 30 750 kronor.

3. Då ackorddraghästbeståndet nedräknats från 10 166 till 8 784 hästar samt

vidare antalet varmblodiga ackorddraghästar, för vilka ackordavgift (20 kronor

per häst och år) icke inflyter, för budgetåret 1950/51 beräknats till 177, mot

300 för innevarande budgetår, har arméförvaltningen räknat med att inkomsterna

av ackordavgifter skulle minska med [(10166 — 8 784) X 20 —

(300—177) X 20=] 25180 kronor.

4. Antalet stamhästar och ackorddraghästar, som skola utrangeras under

budgetåret 1950/51, har beräknats till 290 respektive 700 mot 450 respektive

500 under innevarande budgetår. Då vidare medelslaktpriset beräknats till 500

kronor mot 350 kronor för innevarande budgetår, har arméförvaltningen räknat

med att inkomsterna vid försäljning av utrangerade hästar skulle stiga med

[(700 X 500 — 500 X 350) — (450 X 350—290 x 500) =[ 162 500 kronor.

Departementschefen.

Vid beräkningen av remonteringsanslaget för budgetåret 1950/51 anser

jag mig kunna godtaga de inköpspriser å hästar och försäljningspriser

å utrangerade hästar, från vilka arméförvaltningen utgått. Då jag ej

heller i övrigt funnit anledning till erinran i och för sig mot arméförvaltningens

anslagsberäkning skulle medelsbehovet under anslaget för nämnda

budgetår utgöra i runt tal 1 795 000 kronor.

Anslaget kan emellertid även för budgetåret 1950/51 nedräknas med hänsyn

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.

till befintlig reservationsbehållning. Av den vid utgången av budgetåret

1948/49 tillgängliga reservationen, i runt tal 3 315 000 kronor, jämte ett belopp

av omkring 195 000 kronor som beräknats inflyta för exporterade remonter,

eller tillhopa i runt tal 3 510 000 kronor, voro vid berörda tidpunkt omkring

2 710 000 kronor odisponerade. Då för budgetåret 1949/50 under anslaget anvisats

800 000 kronor samt utgifterna under samma budgetår beräknats till

1 975 000 kronor, skulle anslaget för budgetåret 1950/51 kunna uppföras med

ett belopp av [1 795 000 — (2 710 000 + 800 000 — 1 975 000) =] 260 000 kronor.

Jag föreslår emellertid att anslagsbeloppet avrundas uppåt till 300 000

kronor, vilket skulle innebära en anslagsminskning med 500 000 kronor.

Den omständigheten, att jag vid anslagsberäkningen godtager i det föregående

angivna hästpriser, innebär icke att jag tagit ställning till frågan vilka

priser som vid inköp böra erläggas. Denna fråga bör bedömas med ledning av

det utredningsmaterial, som föreligger vid den tidpunkt — våren 1951 -— då

inköpen skola ske. Om inköpspriserna då äro lägre än bär beräknats, bör medelsanvändningen

under anslaget i motsvarande grad begränsas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) medgiva att åtgärder för en minskning av arméns hästbestånd

må vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i

det föregående angivna grunder;

b) till Armén: liemontering för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 300 000 kronor.

[5.] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1948/49.......................... 46 700 000 '' 46 468142

1949/50 (statsliggaren s. 233).. 47 000000

1950/51 (förslag)................ 47 200 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 68) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag

av 47 000 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till

behandling.

Försvarets civilförvaltning har för budgetåret 1950/51 äskat ett anslag för

här ifrågavarande ändamål av 59 100 000 kronor. Beträffande de beräkningsgrunder,

som ämbetsverket enligt meddelade direktiv tillämpar vid beräkningen

av försvarsgrenarnas avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag

därom anfört i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för

armén.

Det för marinen äskade anslaget överstiger med 6 100 000 kronor det

anslag som civilförvaltningen äskade för motsvarande ändamål för budgetåret

1949/50.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning (skr. 20/s, 21/is 1949) har i anslutning till yrkanden

av chefen för marinen m. fl. myndigheter föreslagit vissa personalförändringar

s. 76 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr Ilo.

76

m. in. vid marinen. Dessa och övriga ifrågakommande förslag redovisas i

följande sammanställning, vari också angivits anslagsförändringar i anledning

av förslagen, beräknade i så nära anslutning som möjligt till den

verkliga belastning på anslaget som skulle följa av förslagen.

Förslag av marin chefen m. fl.

1. Organisationsförändringar vid marinstabens

bilddetalj.

Utbyte av 1 tjänst för fotograf (Ce 15) mot

1 tjänst för faktor (Ce 18) och 1 tjänst för

offsettryckare i Cg 12 mot 1 motsvarande

tjänst i Ce 13................................

Överföring av extra tjänster för 2 fotografer

(Cg 13) till extra ordinarie tjänster i samma

lönegrad ......................................

Inrättande av nya tjänster för 1 faktor (Ce 18),

1 laboratorieförman, 1 fotograf och 1 offset
kopist

(Ce 13), 4 tryckeribiträden och kopister

(reglerad befordringsgång) samt 2

extra fotobiträden ..........................

2. Personalförändringar i övrigt vid marin
staben.

Souschef Ma 12—Mo 12/Ma 12................

1 expeditionsofficer (1: 29) — förste expeditionsofficer

(1: 31)............................

1 bibliotekarie 1: 29—1: 31 ....................

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål —

2 kanslibiträden Ce 11 (marinledningens

telefonväxel respektive truppregister) ____

3. 2 stabsarvoden ä 720 kronor vid kustartilleri
inspektionen

................................

4. Chefen för sjövärnskåren 1: 31—1: 34 ........

5. Förändringar beträffande militär personal.

Uppflyttning i lönegrad av

4 inspektörer Ma 12—Mo 12 ..................

Chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tilllika

chef för Gotlands kustartillerikår,

Ma 12—Mo 12................................

1 överstelöjtnant, chef för kustartilleriets

skjutskola, (Ma 11) — överste eller överstelöjtnant

(Ma 12/11) ..........................

1 kapten Ma 9 — kommendörkapten av 2.

gr., major eller kapten Ma 10/9............

Anslagsförändringar i anledning a t

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

± o

1 056

1 356

l 356

1500

1596

+ 5 268

+ 1596

2 280

1 512

1 356

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Eungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar i anledning av

Förslag av niarinchefen ni. fl. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning- Summa

2 flaggunderofficerare (Ma 5) — förvaltare

(Ma 6) ........................................ -

Nytillkommande beställningar.

10 kaptener (Ma 9)..............................

Minskning med 4 fänrikar .................... 30 240

Förändringar i manskapsgraderna.

1 flaggkorpral (Ma 3 a) ...................... 0 264

Ökning med 315 korpraler (Mha 2) och minskning

med 315 meniga (Mha 1) vid flottan 191 000

21 överfurirer .................................. 62 640

Minskning med 10 furirer (Me 2 eller Me 1)

vid kustartilleriet............................ _ — + 222 284

6. Utökning av mariningenjörkåren m. m.

Utbyte av beställningar.

2 förste marindirektörer (Co 14) i stället för

2 mariningenjörer av 2. graden (Ca 27) ..

2 förste marindirektörer (Co 10) i stället för

2 mariningenjörer av 2. graden (Ca 27) ..

2 specialingenjörer av 1. graden (Ca 33) i

stället för 2 specialingenjörer av 3. graden

(Ca 27) ......................................

8 förste mariningenjörer (Ca 30) mot 7 marindirektörer

av 2. graden (Ca 31) och 1 mariningenjör

av 1. graden (Ca 29) ............

10 specialingenjörer av 2. graden (Ca 30) mot

8 specialingenjörer av 1. graden (Ca 31) och

2 specialingenjörer av 2. graden (Ca 29)..

Nytillkommande beställningar.

1 mariningenjör av 1. graden (Ca 29)........ 14 352

1 mariningenjör av 2. graden (Ca 27)........ 12 972

4 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27) — 51 888

1 motoringenjör (Ca 29) ..........:...........

3 motoringenjörer (Ca 27) ..................____— + 124 200

7. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal.

Marinöverläkaren Co 10—Co 14.............. —

1 marinläkare av 1. graden (Ca 27).......... —

1 översköterska (Ce 12)........................ —

2 undersköterskor (Ce 5)...................... 8 232

4 sjukvårdsbiträden (Ce 3)................... — ____ 4-8 232

8. Polisorganisationen.

1 överkonstapel (Ca 19) ...................... 8 364

Ordinariesättning av 1 inspektionskonstapel

(Ce 16) och 9 konstaplar (Ce 14)..........

17 112

12 312

7 752

3 924

3 888

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Eungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar i anledning av

Förslag av marinchefen m. fl. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 överkonstaplar (Ce 19), 2 inspektionskon
staplar

(Ce 16) och 54 konstaplar (Ce 14) —

Civil vaktpersonal ............................ 219 302

Uppbördsmän vid marinens kustbevakning 1 000 _j_ 228 666

9. Förändringar beträffande meteorologpersonalen.

1 meteorolog Ce 22 och 4 meteorologer Ce 19

överföras till flygvapnet .................. 43 296

1 meteorolog Ce 23............................ — _43 2%

10. Förändringar i löneställning för viss lärar
personal

vid flottans sjömansskola,

1 skolkökslärarinna Ce 17—Ce 19 .......... 660

1 skolkökslärarinna Cg 17—Ce 17 .......... 660 4. 1320

11. Rationaliseringar inom kustartilleriförsvaren.

2 expedition sunderofficerare (1:20).......... 6 416 __6 416

12. Bationaliseringar vid örlogsstationerna.

1 expeditionsunderofficer 1: 20 .............. —

1 föreståndare för rustkammare 1: 20 ...... —

2 kasernmaskinister 1:20, tillika föreståndare

för kasernverkstad, i stället för 1 kasernmaskinist

1:20 och 1 föreståndare för

kasern verkstaden 1:20 .................... —

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträden (Ce 11)...................... 4 284 + 4 284

13. Eldarpersonal.

1 maskinist av 2. klass (Ce 12), vid Blekinge

kustartilleriförsvar.......................... 6 000

1 eldare av 2. klass (Ce 9), vid Gotlands

marindistrikt — eldare av 1. klass (Ce 10) —• _)_ 6 000

14. Förrådspersonal.

Ostkustens marindistrikt. Marindistriktsstab

och gemensamma förvaltningsorgan.

1 uppbördsmän vid marindistriktets skrivmateriel-

och blankettförråd (Cg 12) —

förrådsförman (Ce 14)...................... —

Gotlands marindistrikt.

1 förrådsförman (Ce 12) ...................... —

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar i anledning av

Förslag av marinchofen m. 11. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Sydkustens marindistrikt. Marindistriktsstab

och gemensamma förvaltningsorgan.

1 uppbördsman för marindistriktets skrivmateriel-

och blankettförråd (Cg 12) —

förrådsförman (Ce 14)...................... —

1 förrådsman (Ce 9) —■ förrådsförman (Ce 12) 852

Sjökrigsskolan.

1 vaktmästare (Ce 10) — förrådsförman

(Ce 14) ...................................... 1 140

Läkemedelscentralerna.

2 förrådsman (Ce 9) .............................. 10 728 — 8 786

15. Kontorspersonal.

Norrlandskustens in ar in di strikt.

1 expeditionsvakt (Ce 9) — kanslibiträde

(Ce 11) ...................................... —

Ostkustens marindistrikt. Marindistriktsstab

och gemensamma förvaltningsorgan.

1 kanslibiträde (Ce 11) — kontorist (Ce 13) —

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträden (Ce 11)...................... 1 500

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

överföres från sakanslag .................. 4 728

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

Hårsfjärdens örlogsdepå.

1 kanslibiträde (Ce 11) — kontorist (Ce 18) —

Sydkustens marindistrikt. Marindistriktsstab

och gemensamma förvaltningsorgan.

1 kontorsskrivare (Ce 17) i stället för eu

extra tjänst i Cg 19........................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

kontorist (Ce 13)............................ 1 908

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträde (Ce 11) ...................... 1 368

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

Västkustens marindistrikt. Marindistriktsstab

och gemensamma förvaltningsorgan.

1 kanslibiträde (Ce 11) —

(Ce 15) ....................

kansliskrivare

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

Förslag av marinchefen m. il.

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträde (Ce 11) ......................

1 övergångsvis kvarstående tjänst för förste

kontorist (Ce 14) utgår ....................

Göteborgs kustartilleriförsvar.

1 kanslibiträde (Ce 11) i stället för kontorist

(Ce 12) ......................................

Sjökrigsskolan.

1 kontorist (Ce 13) — kontorsskrivare (Ce 17)

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträden (Ce 11)......................

16. Ordinarie kontorsbiträdestjänster.

47 kontorsbiträdestjänster (Ca 8) i utbyte

mot samma antal tjänster för biträde för

skriv- och kontorsgöromål ................

17. Personalförändringar m. m. i övrigt.

1 besiktningsunderofficer (1:20) vid Göteborgs

örlogsvarv............................

1 arbetsförman av 1. klass (Ce 16) vid Stockholms

örlogsstation........................

Vikarier för innehavare av i personalförteckning

redovisade befattningar..............

Övrig extra personal..........................

Tillfälligt anställd personal..................

Anslagsförändringar i anledning av

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 416

300

552

1416

+ 12 588

± 0

3 208

7 692

274 400

16 000

_365 312 __ 628 196

18. Arvoden till lärare.

1 utbildningsarvode å 1 440 kronor till hel- tidstjänstgörande lärare i skjutteknik vid

kustartilleriets skjutskola........

8 utbildningsarvoden ä 720 kronor till hel- tidstjänstgörande lärare vid marinens sig- nalskola .................

1 arvode å 600 kronor till ledare för special- kurs i krigsfartygs konstruktion vid teknisk

högskola .....................

600

Arvoden till deltidstjänstgörande militära

och civilmilitära lärare............

5 290

Civila lärare..............

22 400 —16 510

19. Sjötillägg m. m.........

200 000

+ 200 000

20. Premier för viss språkutbildning............

3 <00

+ 3 000

Summa kostnadsökning kronor 114 284

s. 81 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr Ilo.

81

Motiv.

1. Organisationsförändringar vid marinstabens bilddetalj. Detaljen omfattar

ett fotolaboratorium, vid vilket för närvarande tjänstgöra 1 högbåtsman,

2 fotografer i Cg 13 och 7 värnpliktiga fotografer, samt ett tryckeri, vid

vilket för närvarande tjänstgöra 1 fotograf (föreståndare) i Ce 15, 1 offsettryckare

i Cg 12 och 1 fotoelev i Cg 1. Detaljen har förutsatts skola uppdelas

på de två skilda enheterna, som vardera skulle ha en föreståndare. Marinchefen

har till stöd för förslaget om personalförstärkning för ifrågavarande

verksamhet bl. a. framhållit de avsevärda fördelar, som vunnes med att

arbeten av ifrågavarande slag kunde utföras vid bilddetaljen och icke behövde

överlämnas åt entreprenörer. Civilförvaltningen har erinrat om att vid 1945

års riksdag principbeslut fattats om att de smärre hjälp trycksanläggningarna

för försvarets myndigheter i Stockholm skulle sammanföras till ett centralt

hjälptryckeri underställt arméns intendenturförråd i Stockholm, men att

något dylikt tryckeri ännu icke kunnat organiseras. Civilförvaltningen har

ifrågasatt en undersökning av möjligheterna att genomföra den beslutade

centraliseringen av hjälptryckerianläggningama i Stockholm ävensom av frågan

om en samordning av fotoverksamheten vid försvarets myndigheter i

Stockholm. I avvaktan på en dylik undersökning, vilken syntes böra anförtros

åt särskilda utredningsmän, har civilförvaltningen ansett sig icke kunna

förorda att nya extra ordinarie befattningar inrättas för tryckeri- och fotoverksamheten

vid marinstaben utan förutsätter att, liksom hittills, oundgängligen

erforderligt personalbehov tillgodoses med militär personal och extra

tjänstemän.

2. Personalförändringar i övrigt vid marinstaben. Marinchefen har upprepat

följande tidigare framställda förslag.

Beställningen för souschef vid marinstaben i Ma 12 placeras i alternativt

Mo 12 eller Ma 12 (prop. 1949:135, s. 106). Som skäl härför anföres främst, att

härigenom skulle åstadkommas lättnader i personvalet vid besättandet av

befattningen.

En av de i löneklass 1:29 placerade expeditionsofficersbefattningarna

och deu till löneklass 1: 29 hänförda befattningen för bibliotekarie vid marinstaben

uppflyttas till löneklass 1:31 (nämnda prop., s. 115). Beträffande

sistnämnda befattning åberopas som motivering löneställningen för motsvarande

befattning vid armén samt arten och omfattningen av arbetsuppgifter

och ansvar i befattningen.

Två kanslibiträdesbefattningar i Ce 11, avsedda för marinledningens truppregister

respektive telefonväxel, inrättas i utbyte mot två biträdesbefattningar

för skriv- och kontoisgöromål (nämnda prop., s. 119).

Civilförvaltningen liar tillstyrkt dessa förslag utom såvitt avser en kanslibiträdesbefattning

för marinledningens telefonväxel.

o. Marinchefen har föreslagit, att civilförvaltningen ville utverka en undersökning

rörande fördelningen av stabsarvodena vid försvaret och har i samband

därmed upprepat tidigare framställt förslag att för kustartilleriinspektionen

inrätta ytterligare 2 stabsarvoden å vartdera 720 kronor (prop. 1949:135,

6—40c so Bihanrj till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 110.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

s. 116). Civilförvaltningen liar i denna fråga endast hänvisat till att ämbetsverket

tidigare förordat en utredning i angivna syfte.

4. Förslaget att uppflytta chefen för sjövärnskåren, nu i löneklass 1:31,

till löneklass 1: 34, vilket framställts redan för innevarande budgetår (prop,

1949: 135, s. 115), motiveras med den ökning av arbetsuppgifterna och ansvaret

för denne befattningshavare som blivit eu följd av den beslutade utbyggnaden

av kåren. Liksom tidigare har civilförvaltningen tillstyrkt förslaget.

5. Förändringar beträffande militär personal. Marinchefen har föreslagit

uppflyttning av beställningarna för inspektörerna för sjöartilleriet, torpedvapnet,

ubåtsvapnet och minväsendet från Ma 12 till Mo 12. Civilförvaltningen

har, då ifrågavarande lönespörsmål syntes vara av natur att böra

komma under bedömande av utredningen rörande löneställningen för vissa

högre statliga befattningar, ansett sig för närvarande icke böra föreslå någon

ändring i löneställningen för beställningarna.

Förslagen att uppflytta beställningen såsom chef för Gotlands kustartilleriförsvar,

tillika chef för Gotlands kustartillerikår, från Ma 12 till Mo 12 samt

att för chefen för kustartillerets skjutskola inrätta 1 befattning för alterna

tivt överste eller överstelöjtnant i utbyte mot 1 överstelöjtnantsbeställning

ha tidigare framställts av inspektören för kustartilleriet (prop. 1949:135, s.

110). Förslagen ha tillstyrkts av marinchefen och civilförvaltningen.

Förslaget att utbyta en beställning för kapten mot alternativt kommendörkapten

av 2. graden, major eller kapten avser en tjänst för heltidstjänstgörande

lärare i taktik vid sjökrigshögskolan, för vilken skulle uppföras nämnda

alternativa beställning på sjökrigshögskolans stat, varvid flottans stat skulle

minskas med en kaptensbeställning. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget.

I fråga om underofficerskårerna har marinchefen, i avvaktan på resultatet

av pågående utredningar, icke föreslagit annan ändring än att 2 flaggunderofficersbeställningar

(Ma 5), avsedda för fartygschefer å marinens oljetankfartyg,

utbytas mot 2 förvaltarbeställningar (Ma 6). Civilförvaltningen

har — med erinran att 1945 års försvarskommitté räknat med att såsom

fartygschefer å nämnda fartyg skulle avses förvaltare men att föredragande

departementschefen i 1948 års försvarsproposition (nr 206, s. 363) uttalat,

att det syntes sannolikt att en viss begränsning av flottans underofficerskår

kunde bli möjlig — ansett sig icke nu böra räkna med några förändringar

beträffande kåren.

I gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän finnas för flottan

uppförda 199 kaptensbeställningar. Marinchefen har framhållit, att vid

fastställandet av sjöofficerskårens storlek hänsyn icke tagits till det ökade

personalbehovet beträffande såväl sjö- som landorganisationen för stridsledning,

radar, ubåtsjakt och robotvapen. För att icke föregripa ett blivande

försvarsbeslut i anledning av 1949 års försvarsutredning har marinchefen

emellertid för närvarande inskränkt sig till att föreslå ökning av antalet

kaptensbeställningar för flottan med 10, varigenom de mest trängande be
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

hoven kunde tillgodoses. Civilförvaltningen, som funnit det tveksamt om i

nuvarande läge någon utökning av sjöofficerskåren borde vidtagas, har icke

kunnat tillstyrka förslaget.

För avlöningar till fänrikar har för budgetåret 1949/50 upptagits ett belopp

av, rörligt tillägg ej inräknat, 414 000 kronor, varvid antalet fänrikslöner beräknats

till 08. Enligt marinchefens beräkningar kan antalet fänrikslöner

för nästa budgetär uppskattas till 64. Civilförvaltningen har på grundval

härav räknat med ett medelsbehov för ifrågavarande ändamål av 387 000

kronor för nästa budgetår. Anslagsminskningen utgör, inberäknat rörligt

tillägg, 30 240 kronor.

På grund av avgång kan antalet beställningar för flaggkorpral minskas

med 1.

I detta sammanhang har civilförvaltningen anmält, att den till gällande

personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid flottan fogade noten

angående vakanthållande av beställningar för högbåtsmän i den mån viss övertalig

personal toges i anspråk för befattningar, avsedda för högbåtsmän,

kunde utgå, enär i noten avsedd övertalig personal icke längre kvarstår i tjänst.

I gällande personalförteckning för icke-ordinarie manskap finnas för flottan

uppförda beställningar för bl. a. 315 korpraler och 1 585 meniga. I prop.

1948: 206 (s. 373) förordade departementschefen, att vid flottan skulle, i avvaktan

på att slutlig ställning kunde tagas till frågan om utbildningen av

flottans stampersonal, provisoriskt tillämpas en av marinchefen för nämnda

personal föreslagen utbildningsgång. Enligt denna skulle befordran till

korpral äga rum vid andra anställningsårets slut och vederbörande under hela

tredje anställningsåret tillhöra korpralsgraden. Marinchefen har nu anmält,

att verkningarna av det nya utbildningssystemet komme att göra sig gällande

från och med budgetåret 1950/51. Med hänsyn härtill vore det nödvändigt

att vidtaga do jämkningar i antalet beställningar för manskap av olika grader,

som följde av övergången till det nya systemet. Marinchefen har med anledning

härav föreslagit, att antalet korpralsbeställningar från och med

budgetåret 1950/51 fördubblas, d. v. s. en ökning med 315, och antalet beställningar

för meniga minskas med samma antal. Då marinchefen icke förut

satte någon ändring i antalet furirsbeställningar, borde i personalförteckningen

för icke-ordinarie manskap för budgetåret 1950/51 antalet korpralsbeställningar

vid flottan ökas med 315 till 630 och antalet beställningar för

meniga minskas med 315 till 1 270. Marinchefens förslag har tillstyrkts av

civilförvaltningen.

T gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän finnas för kust

artilleriet uppförda beställningar för 110 överfurirer. Inspektören för kustartilleriet

har med tillstyrkan av marinchefen föreslagit, att antalet dylika

beställningar ökas med 21 till 131, eller det antal beställningar 1944 års

manskaps utredning räknat med för nästa budgetår, f avvaktan på slutlig

prövning av föreliggande organisationsförslag beträffande kustartilleriet har

civilförvaltningen ansett sig icke nu böra räkna med att antalet överfnrirsbe

ställningar vid kustartilleriet utökas med flera än 10 beställningar.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Personalförteckningen för icke-ordinarie manskap vid kustartilleriet upptager

433 furirsbeställningar. Inspektören för kustartilleriet har med tillstyrkan

av marinchefen upprepat tidigare framställt förslag, att antalet dylika

beställningar skulle minskas med 10 till 423 (prop. 1949: 135, s. 119). Civilförvaltningen

har med hänsyn till att ämbetsverket föreslagit endast en

mindre ökning av överfurirskadern icke räknat med någon minskning av antalet

furirer vid kustartilleriet.

6. Utökning av mariningenjörkåren m. in. I gällande personalförteckning

äro för mariningenjörkåren uppförda följande beställningar, nämligen 1 chef,

marinöverdirektör (Cpl7), 5 marindirektörer av 1. graden (Ca 33), 8 marindirektörer

av 2. graden (Ca 31), 12 förste mariningenjörer (Ca 30), 11 mariningenjörer

av 1. graden (Ca 29), 22 mariningenjörer av 2. graden (Ca 27), 8

specialingenjörer av 1. graden (Ca 31), 1 specialingenjör av 1. eller 2. graden

(Ca 31 eller Ca 30), 16 specialingenjörer av 2. graden (Ca 30), 3 specialingenjörer

av 2. graden (Ca 29) och 19 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27).

Till personalförteckningen har föreskrivits, att vid uppkommande vakanser

i beställningarna för förste mariningenjör och specialingenjör av 2. graden 1

beställning för specialingenjör av 2. graden, verkstadsingenjör, skall indragas

samt att — då 30 lönegraden avses icke skola ingå i lönegradsserien för ingenjörspersonal

— frågan om återbesättandet av övriga beställningar skall prövas

av Kungl. Maj:t, Som äger att tills vidare utbyta beställningarna mot beställningar

i Ca 29. Vidare har till personalförteckningen föreskrivits, att vid

uppkommande vakans beställningen för specialingenjör av 1. eller 2. graden

skall indragas.

Marinöverdirektören har nu med tillstyrkan av marinchefen framlagt förslag

om utökning av mariningenjörkåren och om förbättrad löneställning för dess

personal, vilket förslag i stort sett överensstämmer med för innevarande

budgetår framlagt förslag i ämnet (prop. 1949:135, s. 112 o. f.).

Den närmare innebörden av förslaget framgår av sammanställningen.

Beställningarna i Co 14 avse chef för konstruktionskontoret på marinförvaltningens

skeppsbyggnadsavdelning och en assistent på samma avdelning.

Beställningarna i Co 10 avse chefer för fartygsavdelningarna vid Stockholms

och Karlskrona örlogsvarv.

De till 33 lönegraden hänförda beställningarna äro avsedda främst för

byråchefer på marinförvaltningens skeppsbyggnads- och vapenavdelningar.

Uppdelningen av beställningarna i 30 lönegraden på beställningar i 31 och

29 lönegraderna är ett led i den beslutade avvecklingen av 30-gradsbeställningarna.

I sistnämnda grad skulle efter den här föreslagna uppdelningen

kvarstå fyra förste mariningenjörer och sex specialingenjörer av 2. graden i

avvaktan på resultatet av förvaltningsutredningens arbete.

Av de nytillkommande beställningarna avses mariningenjörerna som

instruktionsingenjörer för marinens underofficersskola och av specialingenjörerna

en miningenjör, två teleingenjörer och en artilleriingenjör.

Civilförvaltningen har ansett de föreslagna personalförändringarna vara

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

så angelägna att det knappast syntes tillrådligt att ytterligare ställa frågan om

mariningenjörkårens utbyggnad på framtiden. Slutlig ställning till denna fråga

syntes, i avvaktan på resultatet av utredningen rörande löneställningen för

vissa högre statliga befattningar, icke nu kunna tagas. Då det emellertid icke

kunde anses uteslutet, att denna utrednings förslag förelåge inom sådan tid

att resultatet därav — i varje fall såvitt avsåge den angelägna frågan om

mariningenjörkårens sammansättning — kunde beaktas vid avlåtande av

proposition i ämnet, ansåge civilförvaltningen sig i nuvarande läge böra

räkna med de av marinöverdirektören framlagda förslagen såvitt avsåge beställningar

för mariningenjörpersonal.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts vid behandlingen av arméns

allmänna avlöningsanslag har civilförvaltningen tillstyrkt, att å vederbörande

personalförteckning för arméingenjörkåren upptagas beställningar för 4 arméingenjörer

(motoringenjörer), avsedda för marinen.

7. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal. Förslaget att till Co 14

uppflytta den till Co 10 hänförda beställningen för marinöverläkare har tidigare

framställts av marinchefen (prop. 1949:135, s. 114). Civilförvaltningen

har avstyrkt förslaget.

I förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar har för Härnösands

kustartilleridetachement upptagits en med ett årligt arvode av 9 000

kronor förenad tjänst för läkare. Av arvodet utgöra 1 500 kronor ersättning

för tjänst såsom stabsläkare och chef för sjukvårdsförvaltningen vid Norrlandskustens

marindistrikt jämte Hemsö kustartilleriförsvar.

Marinchefen har föreslagit en ny läkartjänst på stat för dctachementet.

Den för ifrågavarande göromål förordnade läkaren är samtidigt stadsläkare i

Härnösand. Detta medförde, anför marinchefen, alltför stor arbetsbörda till

men för såväl den militära som civila tjänsten. Det vore icke möjligt att på

nuvarande villkor erhålla sökande till enbart de militära läkarbefattningarna.

För att den militära läkarvården och det på läkaren ankommande krigsförberedelsearbetet

icke skulle eftersättas borde en för truppförbandsläkare vid

Härnösands kustartilleridetachement avsedd beställning för marinläkare av

1. graden i Ca 27 inrättas, i samband varmed av förenämnda arvode ett belopp

av (9 000 — 1 500 =) 7 500 kronor kunde indragas.

Civilförvaltningen har erinrat om att föredragande departementschefen i

propositionen 1949: 135 (s. 71) vid behandlingen av fältläkarkårens sammansättning

bl. a. uttalat, att militära läkarlöneutredningens arbete kunde komma

att aktualisera frågor, som kunde bli avgörande för beräkningen av antalet

läkare, samt att departementschefen i anledning härav ansett sig förhindrad

tillstyrka framlagt förslag om att inrätta ett antal läkarbeställningar vid

armén. Med hänsyn härtill och då de sålunda anförda skälen syntes äga giltighet

även beträffande marinläkarkåren, har civilförvaltningen ansett sig icke

böra nu räkna med någon förändring i marinläkarkårens sammansättning.

Marinchefen har föreslagit, att vid Karlskrona örlogsstation inrättas be

fattningar för en översköterska i Ce 12 och fyra sjukvårdsbiträden i Ce 3.

opaginerad Kontrollera mot PDF

H6 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Försvarets sjukvårdsstyrelse däremot har, med hänsyn till den ökade arbetsbörda

som flottans värnpliktsskolas förläggning till Karlskrona medfört,

ansett, att två befattningar för undersköterska i Ce 5, varav en vid kasern

Sparre och en vid kasern Anckarstierna, borde inrättas. Civilförvaltningen

har anslutit sig till sjukvårdsstyrelsens förslag.

8. Polisorganisationen. Marinchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen

föreslagit inrättande av 1 för Göteborgs örlogsvarv avsedd beställning

för överkonstapel i Ca 19.

V idare har marinchefen med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat

tidigare framställt förslag om ordinariesättning av de för Göteborgs örlogsvarv

avsedda beställningarna för 1 inspektionskonstapel i Ce 16 och 9

konstaplar i Ce 14 (prop. 1949: 135, s. 124). I samband därmed har

marinchefen föreslagit, att i vederbörliga personalförteckningar skulle angivas

fördelningen mellan örlogsvarven av beställningarna vid marinpoliskåren.

Även sistnämnda förslag har civilförvaltningen tillstyrkt.

I samband med 1948 års försvarsbeslut uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni

1948 åt chefen för marinen att i samråd med statspolisintendenten närmare

överväga väckta frågor dels om utbyggnad av marinpolisorganisationen med

personal för att bestrida sådan kriminal- och ordningstjänst vid örlogsstationerna,

som under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen ankommit på

särskilt beordrad krigspolispersonal, dels och om behovet av polispersonal för

kustartilleriet.

I skrivelse den 28 juni 1949 har marinchefen efter anbefallt samråd inkommit

med utredning i ämnet. Vad beträffar frågan om utbyggnad av marinpolisorganisationen

för bestridande av kriminal- och ordningstjänst vid örlogsstationerna

har förslag om dylik utbyggnad ansetts icke böra för närvarande

framläggas med hänsyn till att nya bestämmelser gälla om utredning av brott

efter ikraftträdandet av den militära rättegångslagen och kungörelsen om rättsvården.

I fråga om behovet av polispersonal för kustartilleriet har i utredningen

föreslagits att eu marinpolisorganisation upprättas, som omfattar sammanlagt

59 beställningar, varav 3 överkonstaplar i Ce 19, 2 inspektionskonstaplar i

Ce 16 och 54 konstaplar i Ce 14.

Av utredningen inhämtas i huvudsak följande.

Polispersonal vid kustartilleriet erfordras i främsta rummet för bevakningsuppgifter

vid kustartilleriförsvarsstaberna och truppförbandens kasernområden

samt å platser inom kustartilleriförsvaren i övrigt med anläggningar och

förråd av större värden.

De bevakningsuppgifter, varom här är fråga, avse huvudsakligen vakt- och

brand tjänst. Bevakningen ombesörjes för närvarande vid kustartilleriförsvarsstaberna

och truppförbandens kasernområden av huvudsakligen militär personal

samt inom övriga områden, där militär personal icke är ständigt förlagd,

av civila tillsynsmän och vaktkarlar. Erfarenheterna utvisa emellertid, att för

ändamålet kräves tillgång på personal med grundlig utbildning och yrkesrutin

samt med lokal- och personalkännedom. Bevakningen bör därför baseras på

fast anställd personal, som specialutbildas för och under en följd av år tjänst
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

87

gör i en för ändamålet inrättad organisation. Med hänsyn till de därmed förenade

höga kostnaderna har emellertid en utbyggnad av marinpoliskåren för

närvarande ansetts icke kunna komma i fråga för bevakning inom kustartilleriförsvarens

ytterförläggningar. Denna bevakning förutsättes sålunda tills vidare

skola, liksom för närvarande, handhavas av civila tillsynsmän och vaktkarlar.

Till stöd för behovet av polispersonal vid kustartilleriförsvarsstabernas förläggningsplatser

och truppförbandens kasemområden har till en början åberopats

den numera förkortade värnpliktstiden samt den gynnsamma inverkan

på manskapsrekryteringen vid kustartilleriet, som inrättandet av civilmilitära

beställningar för polispersonal kan förväntas medföra. I en särskild bilaga

har vidare närmare redogörelse lämnats för behovet av polispersonal för kustartilleriförsvareh.

I enlighet härmed föreslås, att en polisorganisation upprättas

vid kustartilleriet, som omfattar 3 överkonstaplar i Ce 19, varav 1 vid Stockholms

kustartilleriförsvar, 1 vid Blekinge kustartilleriförsvar och 1 vid Göteborgs

kustartilleriförsvar, 2 inspektionskonstaplar i Ce 16, varav 1 vid Hemsö

kustartilleriförsvar och 1 vid Gotlands kustartilleriförsvar, samt 54 poliskon

staplar i Ce 14, varav 7 vid Hemsö kustartilleriförsvar, 12 vid Stockholms kustartilleriförsvar,

7 vid Gotlands kustartilleriförsvar, 17 vid Blekinge kustartilleriförsvar

och 11 vid Göteborgs kustartilleriförsvar. Inom varje kustartilleriförsvar

bör polispersonalen bilda eu grupp med överkonstapel respektive

inspektionskonstapel såsom chef, vilken grupp bör ingå såsom ett organ

i kustartilleriförsvarsstaben. Polispersonalen förutsättes ingå såsom stomme

i den utvidgade bevakningsorganisationen inom kustartilleriförsvaren vid förstärkt

beredskap och mobilisering, överkonstaplarna (inspektionskonstaplarna)

böra vidare av kustartilleriförsvarscheferna kunna användas för inspektionsverksamhet

i vad avser bevakning inom kustartilleriförsvarens skyddsområden.

Hundtjänsten vid kustartilleriförsvarsstab bör omhänderhavas av vederbörande

polisbefäl.

Chefen för försvarsstaben har, efter att 1m inhämtat yttrande av statens

organisationsnämnd, förklarat sig kunna i allt väsentligt tillstyrka chefens

för marinen förslag rörande polisorganisationen för kustartilleriet. Med

hänsyn till att den föreslagna marinpolisens bevakningsobjekt representera

betydande värden samt att värnpliktiga endast under cirka 3 månader

årligen kunna avses för ifrågavarande bevakningsuppgifter har försvarsstabschefen

ansett den föreslagna utökningen av marinpolisen snarast

böra genomföras. Försvarsstabschefen har vidare anmält, att han övervägde

att för försvaret i dess helhet utreda frågan om behovet av polispersonal för

kriminal- och ordningstjänst m. m. vid truppförbanden.

Organisationsnämnden har i sitt förenämnda yttrande ansett sig för närvarande

icke kunna tillstyrka den föreslagna polisorganisationen utan förordat

ytterligare utredning. Nämnden har härom anfört följande.

Nämnden höllo före, att det, eftersom effektiv bevakning av alla krigsmaktens

förråd och anläggningar av ekonomiska och andra skäl icke syntes

möjlig att genomföra, måste för krigsmakten i dess helhet undersökas, vilka

förråd och anläggningar, som vore av den vild, att de i första hand borde

erhålla sådan bevakning, och att det icke förrän i samband härmed borde avgöras,

hur bevakningen i de särskilda fallen borde ordnas. Med hänsyn till den

vikt denna fråga liade för försvaret samt till de betydande ekonomiska värden,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo

:?.?m0sa^en S^Ude, ansåge nämnden det angeläget, att härmed sammanhängande

förhållanden snarast klarlades. Enligt nämndens mening borde en skyndsam

utredning i saken göras genom överbefälhavarens försorg.

Civilförvaltningen har i detta ärende anfört i huvudsak följande.

Civilförvaltningen kunde svårligen bedöma, huruvida behov förelä ge av en

så omfattande bevakningsorganisation som den här föreslagna liksom även

om de med densamma förenade avsevärda kostnaderna kunde anses stå i proportion

till värdet av densamma. Även om hänsyn toges till den minskning av

medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän och vaktkarlar, som skulle uppkomma

vid bifall till förslaget, vore de med detsamma förenade årliga kostnaderna

så betydande — enligt sedvanliga beräkningsgrunder och utan förhöjning

av lönen 291 553 kronor för år — att ämbetsverket måsto finna det i

hög grad tveksamt, om det i nuvarande läge kunde anses tillrådligt att besluta

om en utbyggnad av marinens poliskår av den omfattning, som här föreslagits.

Ämbetsverket ansåge det också kunna ifrågasättas, om för här avsedda bevakningsuppgifter

nödvändigtvis måste avses personal i de jämförelsevis höga

löneställningar som förutsatts. Såvitt civilförvaltningen kunnat utläsa av tillgängliga

handlingar skulle arbetsuppgifterna för den föreslagna polispersonalen

till huvudsakligaste delen utgöras av bevakningstjänst. Vid sådant förhållande

och då den omständigheten, att personalen borde erhålla polismans

befogenhet, icke behövde föranleda att för polispersonal eljest sedvanliga löneställningar

valdes, ansåge civilförvaltningen för sin del, att högre löneställning

än 9 lönegraden icke borde komma till användning för bevakningspersonalen.

Denna löneställning hade också kommit till användning för vaktpersonal

vid Bodens fästning och intendenturförrådet i Stockholm. Med utgångspunkt

härifrån och från att bevakningspersonalen, beräknad till 54 man, skulle

kunna ställas under befäl av militär personal skulle kostnaderna enligt sedvanliga

beräkningsgrunder uppgå till 287 712 kronor. Med hänsyn till vad i

marinchefens utredning anförts ansåge civilförvaltningen sig icke kunna motsätta

sig, att möjlighet bereddes marinen att ordna bevakningen vid kustartilleriförsvaren.

Då emellertid civilförvaltningen tills vidare icke kunde tilllåda

att inrätta pensionsberättigande tjänster i den föreslagna omfattningen,

föresloge ämbetsverket, att erforderliga medel ställdes till förfogande för

ändamålet från posten till avlöningar till övrig extra personal.

Den föreslagna polispersonalen vid kustartilleriet skulle bl. a. övertaga vissa

av de bevakningsuppgifter, som för närvarande åvila arvodesanställda tillsynsmän

vid kustartilleriförsvaren. Med anledning härav räknar civilförvaltningen

med att kostnaderna för arvoden till tillsynsmän vid befästningar, kruthus

m. m., tillhörande kustartilleriförsvaren inom Ostkustens, Gotlands, Sydkustens

och Västkustens marindistrikt kunna minskas med (14150 + 24 800 +

39 945 + 24 040 =) 102 935 kronor, varvid vid beräkningarna hänsyn tagits till

att för Göteborgs kustartilleriförsvar borde tillkomma ett arvode å 360 kronor,

avsett för tillsyn av vissa nytillkomna utrustningsdepåer. Civilförvaltningen

har såsom av det föregående framgår föreslagit, att för personal för bevakningsändamål

vid kustartilleriförsvaren medel beräknas under delposten till

avlöningar till övrig extra personal. Då denna bevakningspersonal på grund

av olika anläggningars belägenhet icke hade att ombesörja bevakningen vid

samtliga anläggningar, erfordrades emellertid enligt civilförvaltningen alltjämt

medel för arvoden till tillsynsmän vid kustartilleriet. Med hänsyn härtill och

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

89

i anslutning till marinchefens beräkningar har civilförvaltningen tillstyrkt, att

medlen för arvoden till tillsynsman vid kustartilleriförsvaren minskas med

angivna belopp, 102 935 kronor.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar finnes för

Västkustens marindistrikt upptaget ett belopp av 2 000 kronor för arvoden till

uppbördsmän vid marinens kustbevakning. Med hänsyn till en ur mobiliseringssynpunkt

nödvändig decentralisering av intendenturförråden inom marindistriktet

med därav föranlett ökat behov av medel för bevakning har marinchefen

med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit en höjning av beloppet

till 3 000 kronor.

9. Förändringar beträffande meteor ologper sonalen. Gällande personalförteckning

upptager för marinens väderlekstjänst 5 meteorologer, varav 1 i Ce 22

och 4 i Ce 19. Av dessa tjänster avses 3 för kustflottan och 2 för Syd- och Västkustens

marindistrikt.

Civilförvaltningen har föreslagit, att tjänstenia skola överföras till flyg

vapnet, varvid ämbetsverket åberopat, att med dessa tjänster äro förenade

samma arbetsuppgifter, som åvila meteorologpersonalen i motsvarande lönegrader

inom flygvapnet, samt att enahanda föreskrifter rörande befordran och

avlöning m. m. måste gälla för såväl marinens som flygvapnets meteorologer.

Civilförvaltningen har med anledning härav icke behandlat av marinchefen

framställda förslag, att ifrågasatt reglerad bcfordringsgång för meteorologpersonal

vid flygvapnet skulle bliva gällande även för marinens meteorologpersonal

samt att vid marinen inrättas en tjänst för meteorolog i Ce 23, avsedd

för chefen för kustflottans väderleksstation.

10. Förändringar i löneställning för viss lärarpersonal vid flottans sjömansslcola.

Genom beslut den 18 november 1949 har Kungl. Maj:t förordnat, att

vid sjömansskolan tjänsterna som ingenjör i Ce 22 skola utbytas mot driftsingenjör

i Ce 24, yrkeslärare i Ce 19 mot ingenjör i Ce 22 samt instruktör i

Ce 16 mot yrkeslärare i Ce 19. Maxinchefen har nu föreslagit uppflyttning av

eu skolkökslärarinna i Ce 17 till Ce 19 samt att en av de nu såsom extra anställda

skolkökslärarinnorna i Cg 17 beredes extra ordinarie anställning i

samma lönegrad. Civilförvaltningen har förordat, att båda tjänsterna för skol

kökslärarinna placeras i Ce 19.

11. Rationaliseringar inom kustartilleriförsvaren. Som resultat av pågående

organisationsföisök kunna vid Stockholms kustartilleriförsvar indragas två

arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare, nämligen en expeditionsunderofficer

vid vardera av kustartilleriförsvaisstabens chefsexpedition

och sjukvårdsavdelningen.

12. Rationaliseringar vid örlogsstationerna. I gällande personalförteckning

för pensionerad personal i arvodesbefattningar ha för Karlskrona örlogsstation

upptagits befattningar för bl. a. sju expeditionsunderofficerare, en kasern

maskinist, en föreståndare för kasernverkstaden och en föreståndare för rust

kammare, samtliga befattningar i löneklass 1:20. I den genom Kungl. Maj:ts

beslut den 28 april 1949 fastställda organisationen av don militära lednings

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

sidan vid Karlskrona örlogsstation har antalet expeditionsunderofficerare vid

stationen upptagits till sex. Marinchefen har nu framhållit, att det totala behovet

av befattningar för pensionerade underofficerare vid stationen utgjorde

åtta expeditionsunderofficerare, varav en vid vardera av intendentur- och sjukvårdsavdelningarna,

vilka icke berörts av organisationsundersökningarna,

två kasernmaskinister, tillika föreståndare för kasernverkstaden, samt en föreståndare

för rustkammare vid vardera av kasernerna Anckarstiema och Sparre.

I enlighet härmed borde på personalförteckningen för nästa budgetår uppföras

befattningar för ytterligare en expeditionsunderofficer och en föreståndare

för rustkammare ävensom två kasernmaskinister, tillika föreståndare

för kasernverkstad, i utbyte mot en befattning för kasernmaskinist och en befattning

för föreståndare för kasernverkstaden. Civilförvaltningen har tillstyrkt

marinchefens förslag. Ivungl. Maj:t har den 2 september 1949 medgivit,

att två arvodesbefattningar utöver de i personalförteckningen upptagna finge

disponeras vid Karlskrona örlogsstation.

Civilförvaltningen har, i anledning av framställning från försvarets

civila tjänstemannaförbund, föreslagit, att de tre biträden för skriv- och

kontorsgöromål vid örlogsstationerna, vilka förestå vederbörande personal

avdelnings plåt- och maskingrupp, uppflyttas till kanslibiträden i Ce 11.

Ämbetsverket har därvid framhållit, att arbetsuppgifter av ifrågavarande

slag borde vid alla förband där rationaliserad organisation genomförts handhavas

av kanslibiträde.

Marinchefen har vidare med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att

de i personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap

under rubrikerna Stockholms örlogsstation och Karlskrona örlogsstation upptagna

tjänsterna för ekonomibiträden skola redovisas under vederbörlig rubrik

Marindistriktsstab och gemensamma förvaltningsorgan.

13. Eldarper sonal. Marinchefens förslag att inrätta en maskinisttjänst, avsedd

för Kungsholms fort, har tillstyrkts av civilförvaltningen, dock att civilförvaltningen

ansett sig tills vidare böra räkna med att tjänsten placeras i

Ce 16. Civilförvaltningen har därvid förutsatt, att en nu vid maskinanläggningen

å Kungsholms fort tjänstgörande flaggmaskinist skall frigöras från sin

tjänstgöring.

Med hänsyn till pågående organisationsundersökningar samt i avvaktan på

resultatet av 1947 års löneutredning, avseende maskinistpersonal m. fl., har

civilförvaltningen icke kunnat biträda förslaget om höjd löneställning för en

eldare vid Gotlands marindistrikt.

14. Förrådspersonal. Beträffande förslaget att inrätta en förrådsförmanstjänst

i Ce 14 vid Ostkustens marindistriktsstab i utbyte mot en extra tjänst

har civilförvaltningen anfört, att behovet av dylik tjänst, vilket föranletts av

att skrivmateriel- och blankettförrådet överförts från kameralkontoret till

intendenturförvaltningen, borde tills vidare tillgodoses i samma ordning som

hittills i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar.

Marinchefen har föreslagit, att en ny tjänst för förrådsförman i Ce 12 vid

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Gotlands marindistrikt, avsedd för den regionala uppbörden, inrättas. Med

hänsyn till pågående organisationsundersökningar har civilförvaltningen förklarat

sig icke beredd att nu biträda förslaget.

Av skäl som civilförvaltningen anfört mot inrättande av en tjänst i Ce 14

för uppbördsman för skrivmateriel- och blankettförrådet vid Ostkustens

marindistrikt har civilförvaltningen förklarat sig icke beredd att nu föreslå

ändrad anställningsform och löneställning för uppbördsmannen vid motsvarande

förråd vid Sydkustens marindistrikt. Ämbetsverket har i samband

därmed framhållit, att jämväl en militär beställningshavare tjänstgör vid sistnämnda

förråd.

Förslagen att utbyta en tjänst för förrådsman i Ce 9, avsedd för sjukvårdsförvaltningen

vid Sydkustens marindistrikt, mot en förrådsförman i Ce 12

och en tjänst för vaktmästare (idrottsvaktmästare) i Ce 10 vid sjökrigsskolan

mot eu tjänst för förrådsförman i Ce 14 har civilförvaltningen tillstyrkt.

Gällande personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än

manskap upptager för läkemedelscentralerna 2 tjänster för förrådsmän i Ce 9.

I anslutning till förslag om att å riksstaten för budgetåret 1950/51 uppföra

särskilda anslag till avlöningar och omkostnader vid försvarets sjukvårdsförråd

(prop. 1950:1, bil. 6, s. 171 o. f.) har civilförvaltningen föreslagit, att

nämnda båda tjänster skola utgå ur personalförteckningen.

15. Kontorspersonal.

Norrlandskustens marindistrikt. Marinchefens förslag om uppflyttning

av tjänsten för expeditionsvakt i Ce 9 vid marindistriktet till kanslibiträde

i Ce 11 har civilförvaltningen, med hänsyn till de med tjänsten förenade

göromålen, ansett sig icke kunna tillstyrka.

Ostkustens marindistrikt. Marindistriktsstab och gemensamma

förvaltningsorgan. Marinchefen har upprepat följande tidigare

framställda förslag, nämligen att en för marindistriktets arkiv avsedd

kanslibiträdestjänst i Cell uppflyttas till kontoristtjänst i Ce 13 (prop.

1949:135, s. 120), att för kryptotjänst vid marindistriktet avses ett kanslibiträde

i Ce 11 i stället för ett biträde för skriv- och kontorsgöromål samt att

ett för intendenturförvaltningen avsett, för närvarande från sakanslag avlönat

biträde för skriv- och kontorsgöromål överflyttas att avlönas av avlöningsanslag.

Marinchefen har därjämte föreslagit, att en för föreståndaren för

marindistriktets telefonväxel avsedd tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

utbytes mot en kanslibiträdestjänst i Ce 11, samt att vid marindistriktet

inrättas en ny tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd

för förbindelsecentralen.

Civilförvaltningen, som i sina medelsäskanden för budgetåret 1949/50 till

styrkt marinchefens förslag om att inrätta en tjänst för kanslibiträde i

kryptotjänst i utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål samt

att överföra en för intendenturförvaltningen avsedd tjänst för biträde för

skriv- och kontorsgöromål från sakanslag till avlöningsanslag, har även nu

tillstyrkt dessa förslag. Däremot har ämbetsverket ansett de arbetsuppgifter,

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

som åvila innehavaren av den för marindistriktets arkiv avsedda tjänsten

åtminstone för närvarande icke vara av natur att böra handhavas av befattningshavare

i högre löneställning än kanslibiträde. Ej heller har civilförvaltningen

ansett sig kunna tillstyrka marinchefens förslag i övrigt.

Vid Hårsfjärdens örlogsdepå har från och med den 1 juli 1948

inrättats en tjänst för kanslibiträde i Ce 11, avsedd för biträde åt depåintendenten

med förvaltnings- och kontorstjänst (prop. 1949: 135, s. 121). Marinchefen

har nu upprepat sitt tidigare förslag, att befattningen skall hänföras

till 13 lönegraden. Förslaget har avstyrkts av civilförvaltningen.

Sydkustens marindistrikt. Marindistriktsstab och gemensamma

förvaltningsorgan. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslagen

att, i utbyte mot en tjänst i Cg 19, inrätta en tjänst för kontorsskrivare i Ce 17,

avsedd för vissa med vården av militärpatienter å samarbetssjukhuset i Karlskrona

sammanhängande göromål, att, i utbyte mot en tjänst för skriv- och

kontorsgöromål, inrätta en för sjukvårdsförvaltningen avsedd kontoristtjänst

(Ce 13), samt att, i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål,

inrätta en för kryptotjänst avsedd kanslibiträdestjänst i Cell. Förslaget

om att inrätta en ny tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål,

avsedd för marindistriktsstabens hemliga avdelning, har avstyrkts av civilförvaltningen.

Västkustens marindistrikt. Mar indist riktsstab och gemensamma

förvaltningsorgan. Marinchefen har föreslagit, att en tjänst

för kanslibiträde i Ce 11, avsedd för intendenturförvaltningen, uppflyttas till

kansliskrivare i Ce 15. Civilförvaltningen har ansett uppflyttningen böra anstå

i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar. Däremot

har civilförvaltningen förklarat sig icke ha något att erinra mot marinchefens

förslag att för marindistriktschefens expedition inrättas en kanslibiträdestjänst

i Cell i utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål.

Innehavaren av den vid kameralkontoret övergångsvis kvarstående tjänsten

för förste kontorist i Ce 14 har numera avgått, varför tjänsten kan indragas.

Innehavaren av den å personalförteckningen för Göteborgs ku star

till er i förs var uppförda kontoristtjänsten i Ce 12 har numera avgått,

varför tjänsten skall ersättas med en kanslibiträdestjänst i Ce 11.

Sjökrigsskolan. Marinchefen har föreslagit, att en tjänst för kontorist

i Ce 13 vid intendenturavdelningen uppflyttas till kontorsskrivare i Ce IT,

samt att för föreståndare för skrivcentral respektive biträde å kassaavdelningen

inrättas kanslibiträden i Ce 11 i utbyte mot två biträdestjänster för skrivoeh

kontorsgöromål. Civilförvaltningen har förordat, att kontoristtjänsten

uppflyttas till kansliskrivare i Ce 15 samt att en tjänst för biträde för skrivoch

kontorsgöromål, föreståndare för skrivcentralen, utbytes mot kanslibi

trädest jänst i Ce 11.

16. Ordinarie kontorsbiträdestjänster. De föreslagna 47 nya kontorsbiträdestjänsterna

fördela sig på följande sätt.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.

93

Marinstaben 6,

Norrlandskustens marin distrikt 1 för Hemsö kustartilleriförsvar,

Ostkustens marin distrikt 13, varav 1 för Stockholms örlogsstation,

3 för Hårsfjärdens örlogsdepå, 4 för Stockholms kustartilleriförsvar och 5 för

Vaxholms kustartilleriregemente,

Gotlands marindistrikt 3 för Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands

kustartillerikår,

Sydkustens marindistrikt 12, varav 3 för Karlskrona örlogsstation,

5, för Blekinge kustartilleriförsvar och 4 för Karlskrona kustartilleriregemente,

Öresunds marindistrikt 1,

Västkustens marindistrikt 7, varav 1 för marindistriktsstaben och

gemensamma förvaltningsorgan, 5 för Göteborgs kustartilleriförsvar och 1 för

Älvsborgs kustartilleriregemente,

Sjökrigsskolan 3,

Marinens underofficersskola 1.

Civilförvaltningen har föreslagit, att i gällande personalförteckningar för

ordinarie tjänstemän, för pensionerad personal i arvodesbefattningar samt för

andra extra ordinarie tjänstemän än manskap under rubriken Gotlands marindistrikt

upptagna tjänster, med hänsyn till att Gotlands kustartilleriförsvar

och Gotlands kustartillerikår äga gemensam stabs- och förvaltningsorganisation,

skola, såsom här skett beträffande kontorsbiträdestjänsterna, redovisas

under en gemensam underrubrik Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands

kustartillerikår.

17. Personalförändringar m. m. i övrigt. Civilförvaltningen har intet att

erinra mot marinchefens förslag att en befattning för besiktningsunderofficer

i löneklass 1: 20 inrättas för Göteborgs örlogsvarv. Ifrågavarande göromål

ha hittills handhafts av en kontraktsanställd pensionerad underofficer. Svårigheter

ha emellertid, med hänsyn till anställningsformens osäkerhet, visat

sig föreligga att erhålla sökande till befattningen, varigenom allvarliga olägenheter

uppstått för örlogsvarvet.

Den ena av de båda övergångsvis uppförda befattningarna för arbetsförmän

av 1. klass (radioförmän) i sjötjänst (Ce 16) vid Stockholms örlogsstation

föreslås av marinchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, till följd

av avgång skola indragas.

Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för innehavare av i personalförteckning

redovisade befattningar ha för innevarande budgetår upptagits till, oberäknat

rörligt tillägg, 445 000 kronor. Med hänsyn till belastningen å ifrågavarande

post under budgetåret 1948/49 har civilförvaltningen beräknat medelsbehovet

under posten för budgetåret 1950/51 till 200 000 kronor. Anslagsminskningen

utgör, inberäknat avlöningsförhöjning, 274 400 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till betjäningspersonal m. fl. samt övrig extra

personal ha för innevarande budgetår upptagits till, oberäknat avlöningsförhöjning,

(900 + 450 000 =) 450 900 kronor. Civilförvaltningen har föreslagit,

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

att berörda belopp av 900 kronor, vilket avser arvode åt 1 kokerska å Kungsholms

fort, från och med nästa budgetår upptages under anslagsposten till

avlöningar till övrig extra personal. Under denna post har civilförvaltningen

vidare för nästa budgetår beräknat medel — förutom för i det föregående

angiven civil vaktpersonal vid kustartilleriförsvaren — för avlönande av

den extra personal, som för närvarande med stöd av Kungl. Maj ds eller

civilförvaltningens särskilda beslut finnes anställd för mera stadigvarande

arbetsuppgifter inom marinen (425 000 kronor), samt till ersättningar åt tillfälligt

anlitade läkare vid marinen. Det sammanlagda medelsbehovet för

dessa angivna ändamål kan med civilförvaltningens beräkningsgrunder uppskattas

till i runt tal 465 000 kronor. Medelsökningen utgör, inberäknat avlöningsförhöjning,

omkring 16 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar åt tillfälligt anställd personal har för innevarande

budgetår upptagits till, oberäknat avlöningsförhöjning, 1 225 100 kronor.

Civilförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under

ifrågavarande post till 900 000 kronor. Anslagsminskningen utgör, inberäknat

avlöningsförhöjning, 365 312 kronor.

18. Arvoden till lärare. Chefen för marinen har föreslagit, att för kustartilleriets

skjutskola inrättas ytterligare ett utbildningsarvode å 1 440 kronor

till heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik. Civilförvaltningen har ansett

sig icke nu böra föreslå någon utökning av antalet arvoden för heltidstjänstgörande

lärare vid försvarets utbildningsanstalter. För att tillgodose det

av marinchefen anmälda behovet har ämbetsverket i stället räknat med en

höjning av arvodeskostnaderna för deltidstjänstgörande militära och civilmilitära

lärare vid marinens utbildningsanstalter med 1 440 kronor.

Marinchefen har anmält, att vid marinens underofficersskola våren 1949

organiserats en marinens signalskola, vilken ännu icke vore fullt utbyggd. I

avvaktan på den slutliga utformningen av signalskolans organisation har

marinchefen föreslagit att 8 utbildningsarvoden å 720 kronor beräknas för

heltidstjänstgörande lärare vid skolan. Civilförvaltningen har, i avvaktan på

principbeslut rörande signalskolans inrättande, förläggning, arbetsuppgifter

och personalbehov, ansett sig icke böra räkna med medel för lärararvoden vid

skolan.

Till ledare för specialkurs i krigsbyggnadskonst vid tekniska högskolan

har tidigare beräknats ett arvode å 600 kronor, vilket numera indragits (prop.

1949: 135, s. 117). Marinchefen har framhållit, att enligt framlagt förslag till

nya bestämmelser angående antagning och utbildning av mariningenjörsaspiranter

och kadetter en specialkurs i krigsfartygs konstruktion årligen

skulle anordnas växelvis vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers

tekniska högskola i Göteborg. Med hänsyn härtill borde enligt marinchefen

för ledare för ifrågavarande kurs beräknas ett särskilt arvode av 600 kronor.

Civilförvaltningen har vid anslagsberäkningarna räknat med detta arvode.

Kostnaderna för arvoden till deltids tjänstgörande militära och civilmilitära

lärare vid marinens utbildningsanstalter ha för innevarande budgetår

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 110.

95

beräknats till 80 710 kronor. Med hänsyn till vissa jämkningar i undervisningens

omfattning vid de olika utbildningsanstalterna har marinchefen beräknat

medelsbehovet för nästa budgetår till 84 565 kronor. Med godtagande

av dessa beräkningar och i anslutning till vad ämbetsverket anfört beträffande

marinchefens förslag om utbildningsarvode till heltidstjänstgörande lärare i

skjutteknik vid kustartilleriets skjutskola har civilförvaltningen beräknat

mcdelsbehovet till (84 565 + 1 440 =) i runt tal 86 000 kronor.

För arvoden till civila lärare vid marinen har för budgetåret 1949/50 beräknats

462 400 kronor. Motsvarande kostnader för nästa budgetår har civilförvaltningen

beräknat till 440 000 kronor.

19. Kostnaderna för sjötillägg tn. fl. särskilda ersättningar till ordinarie

tjänstemän vid marinen, vilka kostnader för innevarande budgetår upptagits

till 1 600 000 kronor, har av civilförvaltningen för nästa budgetår uppskattats

till 1 800 000 kronor.

20. Beträffande det till premier för viss språkutbildning upptagna beloppet

torde få hänvisas till vad därom anförts under arméns avlöningsanslag (p. 23).

Beloppet avses skola beräknas under anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Departementschefen.

I fråga om de allmänna principer som jag ansett mig böra tillämpa vid

behandlingen av försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag för budgetåret

1950/51 får jag hänvisa till vad jag därom anfört i det föregående under

arméns avlöningsanslag.

1. Såsom framgår av redogörelsen under denna punkt tillgodoses personalbehovet

vid marinstabens bilddetalj, bestående av ett fotolaboratorium

och ett tryckeri, med såväl civil som militär personal. Av den civila personalen

har endast en, föreståndaren för tryckeriet, extra ordinarie anställning

under det att den civila personalen i övrigt endast har extra anställning. Marinchefens

nu framlagda förslag syftar till att utvidga denna organisation och

giva don en fastare sammansättning. I enlighet härmed har marinchefen föreslagit

inrättande och uppflyttning av ett antal tjänster för civil personal.

Den vid bilddetaljen tjänstgörande militära personalen skulle vid bifall till

marinchefens förslag endast utgöras av två värnpliktiga fotografer.

Frågan om organisationen av tryckeriverksamheten inom försvaret har

tidigare varit föremål för statsmakternas prövning (prop. 1945:170, s. 101

o. f.; riksd. skr. 1945:353). Beslut har sålunda meddelats att vid försvarets

kommandoexpedition, marinstaben, arméförvaltningens tygavdelning, marinförvaltningen

och arméns intendenturförråd befintliga s. k. hjälptryckerier

skulle sammanföras med försvarsstabens tryckeri till ett tryckeri, benämnt

försvarets tryckeri, vilket skulle underställas chefen för arméns intendenturförråd

i Stockholm. I anslutning härtill ha på arméns personalförteckning

för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap uppförts för det centrala

hjälptryckeriet erforderliga befattningar. Med hänsyn till bland annat lokal

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

svårigheter har något dylikt tryckeri emellertid ännn icke kunnat organiseras

och de för tryckeriet avsedda befattningarna ha därför med visst undantag

icke tillsatts. Vid försvarets myndigheter i Stockholm finnas för närvarande

flera mindre hjälptryckerier med särskild personal.

Civilförvaltningen har nu ifrågasatt en undersökning genom särskilda utredningsmän

av möjligheterna att genomföra den beslutade centraliseringen

av hjälptryckerianläggningarna i Stockholm. Ämbetsverket har därjämte

förordat undersökning genom utredningsmän av frågan om en samordning av

fotoverksamheten vid försvarets myndigheter i Stockholm.

Ett genomförande av den i princip beslutade centraliseringen av försvarets

tryckerier är alltjämt beroende av möjligheterna att anordna lokaler för ett

gemensamt tryckeri. På grund av lokalförhållanden torde också en samordning

av fotoverksamheten möta vissa svårigheter. Tidpunkten torde därför

ännu icke vara inne att företaga de undersökningar som civilförvaltningen

ifrågasatt. I likhet med civilförvaltningen är jag icke beredd att för nästa

budgetår föreslå några förändringar beträffande den personal som anlitas

för tryckeri- och fotoverksamheten vid marinstaben.

3. Förslaget att för kustartilleriinspektionen inrätta ytterligare två stabsarvoden

å vartdera 720 kronor kan jag alltjämt icke biträda. Beträffande

marinchefens förslag i övrigt under denna punkt torde få hänvisas till vad

jag i ifrågavarande hänseende anfört under arméns allmänna avlöningsanslag.

4. Jag är alltjämt icke beredd tillstyrka förslaget om förbättrad löneställning

för chefen för sjövärnskåren.

5. För heltidstjänstgörande lärare i taktik vid sjökrigshögskolan förordar

jag, att, i utbyte mot en kaptensbeställning i Ma 9 vid flottan, å sjökrigshögskolans

stat uppföres en tjänst för kapten i Md 9.

Civilförvaltningens beräkningar rörande medelsbehovet för avlöningar

av fänrikar under nästa budgetår kan jag godtaga. Jag föreslår vidare, att

antalet beställningar för flaggkorpral minskas med eu till tre. I anslutning

till vad civilförvaltningen anmält bör den till gällande personalförteckning

för ordinarie tjänstemän vid flottan fogade noten angående vakanthållande

av beställningar för högbåtsmän i den mån viss övertalig personal tages i

anspråk för befattningar, avsedda för högbåtsmän, utgå.

I enlighet med marinchefens av civilförvaltningen tillstyrkta förslag förordar

jag, att för nästa budgetår antalet korpralsbeställningar vid flottan

ökas till 630 och antalet beställningar för meniga minskas till 1 270.

I likhet med civilförvaltningen föreslår jag, att ökningen av antalet överfurirsbeställningar

vid kustartilleriet för nästa budgetår begränsas till 10. I

anslutning härtill bör antalet furirsbeställningar vid kustartilleriet kunna

minskas med föreslaget antal, 10.

Övriga under förevarande punkt framlagda förslag kan jag för närvarande

icke biträda.

6. Vid anmälan av propositionen 1948: 209 anförde jag att, ehuru skäl

talade för att mariningenjörhåren tillfördes beställningar i högre lönegrad än

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

Ca 33, jag i avvaktan på resultatet av den igångsatta utredningen rörande

löneställningen för vissa högre statliga befattningar icke då ville föreslå en

dylik åtgärd. Vidare anförde jag vid anmälan till propositionen 1949: 135

(s. 113) att, då resultatet av berörda utredning ännu icke förelåge, jag ansåge

det alltjämt böra anstå med inrättande av ifrågavarande högre beställningar

vid mariningenjörkåren.

I sitt av 1949 års riksdag godkända utlåtande nr 155 har statsutskottet —

under framhållande bl. a. att utskottet funne det synnerligen påkallat

att resultatet av förenämnda utredning förelåge och kunde utnyttjas vid prövningen

av myndigheternas förslag till medelsäskanden för budgetåret 1950/51

— uttalat, att utskottet utginge från att förslag om att inrätta ett antal beställningar

i högre lönegrader vid mariningenjörkåren skulle kunna av Kungl.

Maj:t föreläggas 1950 års riksdag.

Nämnda utredning har sedermeia den 15 oktober 1949 överlämnat betänkande

angående löneställningen för byråchefer m. fl. högre tjänstemän inom

statsförvaltningen. Frågan är för närvarande föremål för fortsatt beredning

inom finansdepartementet. Förslag i ämnet avses icke komma att föreläggas

årets riksdag.

Jag anser, att det med hänsyn till det läge vari frågan om löneställningen

för högre statliga befattningar sålunda befinner sig alltjämt icke är lämpligt

att föreslå, att högre befattningar inrättas vid mariningenjörkåren. Jag kan

heller icke tillstyrka något utbyte, av beställningar i 30 lönegraden. Däremot

föreslår jag i anledning av förslagen i övrigt, att vid kåren inrättas två beställningar

för specialingenjör av 3. graden i Ca 27, främst avsedda för teleingenjörer.

Till frågan om motoringenjörer vid marinen har jag tagit ställning i det

föregående vid behandlingen av avlöningsanslaget för armén (p. 15).

7. I anledning av vad som föreslagits under denna punkt kan jag endast

tillstyrka, att ytterligare två befattningar för sjukvårdsbiträde i Ce 3 inrättas

vid Karlskrona örlogsstation.

8. Förslaget om ordinariesättning av de för Göteborgs örlogsvarv avsedda

beställningarna för en inspektionskonstapel i Ce 16 och nio konstaplar anser

jag mig nu kunna biträda. Inrättande av en för varvet avsedd beställning

för överkonstapel i Ca 19 kan jag för närvarande icke förorda.

Den av marinchefen förordade marinpolisorganisationen synes mig alltför

omfattande och medför alltför höga kostnader för att i nuvarande läge kunna

genomföras. Jag kan med hänsyn härtill icke tillstyrka, att en dylik organisation

inrätt-as. I likhet med organisationsnämnden anser jag, att frågorna

om huru bevakningsförhållandena skola anordnas böra undersökas för försvaret

i dess helhet, så att enhetliga normer kunna tillämpas på detta område.

I avvaktan på en dylik undersökning kan jag icke heller tillstyrka, att extra

vaktpersonal anställes vid kustartilleriförsvaren enligt civilförvaltningens förslag.

Bevakningsförhållandena vid kustartilleriförsvaren torde tills vidare få

ordnas på samma sätt som hittills.

Den föreslagna uppräkningen av det för arvoden till uppbördsmiin vid

7 — loo so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr Ilo.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

marinens kustbevakning upptagna beloppet 2 000 kronor till 3 000 kronor kan

jag tillstyrka.

9. Till förslaget om att överföra marinens meteorologtjänster till flygvapnet

är jag icke beredd att nu taga ställning. Jag kan heller icke tillstyrka,

att en ny meteorologtjänst nu inrättas vid marinen.

10. I anslutning till den lönereglering för övningslärare som är avsedd att

träda i kraft den 1 juli 1950 torde de två tjänsterna för skolkökslärarinna böra

placeras i 18 lönegraden. Jag föreslår därför, att två tjänster i Ce 18 inrättas

för skolkökslärarinnor vid sjömansskolan i utbyte mot en extra och en extra

ordinarie tjänst i 17 lönegraden.

Tjänsterna för driftsingenjör i Ce 24, ingenjör i Ce 22 och yrkeslärare i

Ce 19 böra uppföras i personalförteckningen för nästa budgetår.

11. De angivna arvodesbefattningarna för pensionerade underofficerare vid

Stockholms kustartilleriförsvar böra indragas från och med nästa budgetår.

12. I anslutning till Kungl. Maj;ts beslut böra i personalförteckningen för

nästa budgetår uppföras befattningar för ytterligare en expeditionsunderofficer

och en föreståndare för rustkammare vid Karlskrona örlogsstation.

Jag tillstyrker vidare, att två kasernmaskinister, tillika föreståndare för kasernverkstad,

utbytas mot en befattning för kasernmaskinist och en befattning för

föreståndare för kasernverkstaden.

Mot förslaget om ändrad redovisning av vissa tjänster har jag icke något

att erinra.

Körslaget om att uppflytta tre biträden för skriv- och kontorsgöromål vid

örlogsstationerna till kanslibiträden finner jag icke skäl tillstyrka.

13. Jag kan för närvarande icke tillstyrka förslaget att inrätta en ny m:iSkinisttjänst

vid Blekinge kustartilleri försvar.

14. De båda för läkemedelscentralerna upptagna tjänsterna för förrådsmän

i Ce 9 böra utgå ur personalförteckningen. Jag anser mig för närvarande icke

kunna tillstyrka förslaget att inrätta en tjänst för förrådsförman vid Gotlands

marindistrikt.

15. Tjänsten för förste kontorist i Ce 14 vid Västkustens marindistrikts

kameralkontor bör utgå ur personalförteckningen. Vidare bör kontoristtjänsten

i Ce 12 vid Göteborgs kustartilleriförsvar ersättas med en kanslibiträdestjänst

i Cell.

De under denna punkt föreslagna personalökningarna kan jag icke till

styrka.

16. I enlighet med det framlagda förslaget föreslår jag att, enligt grunderna

för reglerad befordringsgång för biträdespersonal, 47 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 inrättas med motsvarande begränsning av antalet biträden för

skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningens förslag under denna punkt

om ändrad redovisning av vissa tjänster har icke givit mig anledning till

erinran.

17. Den ena av de båda befattningarna för arbetsförmän av 1. klass vid

Stockholms örlogsstation bör utgå nr personalförteckningen.

Beräkningarna av medelsbehovet för vikarier för innehavare av i perso

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

nalförteckningen redovisade befattningar, övrig extra personal samt tillfälligt

anställd personal ha icke givit mig anledning till erinran i och för sig.

Förslaget om att inrätta en befattning för besiktningsunderofficer för

Göteborgs örlogsvarv kan jag icke biträda.

18. Enligt av Kungl. Maj:t numera meddelade bestämmelser skall rnariningenjörskadett

genomgå specialkurs i krigsfartygs konstruktion vid teknisk

högskola. Med hänsyn härtill räknar jag i likhet med civilförvaltningen för

nästa budgetår med ett särskilt arvode av 600 kronor till ledare för ifrågavarande

kurs. Civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet för arvoden

till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare samt för civila lärare

ha ej heller givit mig anledning till erinran.

20. Vid behandlingen av arméns motsvarande anslag har jag tillstyrkt för

slaget om premier för viss språkutbildning. I enlighet härmed räknar jag

under marinens anslag med det av civilförvaltningen angivna beloppet, 3 000

kronor för detta ändamål.

Med beaktande av vad jag i det föregående anfört beräknar jag med ledning

jämväl av belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande

budgetår marinens allmänna avlöningsanslag sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 26 900 000 (+ 2 200 000) kronor;

arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 095 000

(± 0) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kun gl. Maj\t

290 000 (—85 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 14 700 000 (—2 100000)

kronor;

rörligt tillägg 4915000 (+ 25000) kronor;

pensionsmedel (särskilda uppbördsmedel) 700000 (—160000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 47 200 000 (+ 200 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

marinen, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning

överlämnas, att tillämpas till vidare från och med budgetåret

1950/51;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 26 900 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis.............................. 1 095 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.......................... 290000

opaginerad Kontrollera mot PDF

i oo Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.......................................... 14 700000

5. Körligt tillägg, förslagsvis ........ 4 915000

Summa kronor 47 900 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ............................ 700 000

Nettoutgift kronor 47 200000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 47 200 000

kronor.

[0} Marinen: Familjebidrag.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ............................ 1 000000 900 000

1949/50 (statsliggaren s. 238) — 1 000 000

1950/51 (förslag) .................. 1000000

Under åberopande av vad jag anfört vid behandlingen i det föregående avarméns

motsvarande anslag får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Marinen: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

[7 ] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ........................ 45 400000 46 215 334

1949/50 (statsliggaren s. 252) 46 500000

1950/51 (förslag) .............. 48 200 000

I årets- statsverksproposition (bil. 6, punkt 98) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1950/51 beräkna

ett förslagsanslag av 46 500000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag

nu till behandling.

Beträffande grunderna för beräkning av förevarande anslag får jag hänvisa

till vad jag därom anfört vid behandlingen av arméns motsvarande anslag.

Försvarets civilförvaltning beräknade efter genomsnittliga löneklassplaeeringar

och ortsgruppsfördelning anslaget för budgetåret 1949/50 till

54 500 000 kronor. För budgetåret 1950/51 har ämbetsverket med tillämpning

av samma beräkningsgrunder uppskattat anslaget till 56 300 000 kronor,

innebärande en ökning med 1 800 000 kronor.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning (skr. 20/s, 18/n, 21112 1949 och 13/i 1950) har i anslutning

till yrkanden av chefen för flygvapnet m. fl. myndigheter föreslagit

vissa personalförändringar m. m. vid flygvapnet. Dessa och övriga ifrågakommande

förslag redovisas i följande sammanställning, vari också angivas

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

anslagsförändringar i anledning av förslagen, beräknade i så nära anslutning

som möjligt till den verkliga belastning på anslagen som skulle följa

av förslagen.

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens

förslag

Ökning Minskning Summa

636

576

13 500 + 14 712

2. Förstärkning av dagjaktflottiljer.

12 löjtnanter (Ma 7)........................ 93 408 +93 408

3. Förändringar beträffande meteorolog
personalen

m. m.

1 förste stabsmeteorolog (Ca 29) och 2

stabsmeteorologer (Ca 26) ..............

Skillnaden i lön mellan tjänst i 26 och

tjänst i 23 lönegraden..................

Reglerad befordringsgång införes för extra

ordinarie meteorologpersonal..........

Arvoden till detaljchef vid flygstabens

väderleksavdelning och cheferna för

förbandens väderleksavdelningar ......

Tjänster för 5 meteorologer (1 Ce 22,

4 Ce 19) överföras från marinen ......

3 tjänster för meteorologassistent (Ce 16)

inordnas i reglerad befordringsgång ..

1 väderlekstekniker (Ce 15) och 3 biträden

för skriv- och kontorsgöromål..........

4. Förändringar beträffande läkar- och sjuk
vårdspersonal.

7 specialflygläkare (3 Ce 25, 4 Ce 23)...... —

19 sjukvårdsförmån (Cell)—Ce 12........ 10 548

40 296

1 896

43 296

3 060

19 872______ -f 108 420

Chefens för flygvapnet in. fl. myndigheters yrkanden

1. Flygstabens organisation.

1 pensionerad underofficer (1:20) utbytes

mot kontorsskrivare (Ca 17)............

2 tjänster för kanslibiträde (Ce 11) ordinariesättas

..............................

1 kanslibitäde (Ce 11)......................

1 expeditionsvakt (Ca 9) — förste expe
ditionsvakt

(Ca 11) ......................

1 tjänst för vaktmästare (Ce 9) utbytes

mot tjänst i Ca 11 ......................

Högre arvode till sekreteraren vid flygstabens

flygsäkerhetsavdelning ........

Tjänsten för studierektor (Ce 26)—Ce 33

Tjänsten för garageförman (Ce 12)—Ce 14

9 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— tekniska biträden (Ce 11)............

+ 10 54S

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till civil
Chefens

för flygvapnet in. it. myndigheters yrkanden

5. Förändringar beträffande teknisk personal.

24 flygingenjörer av 1. graden (Ca 30)—

flygdirektörer av 2. graden (Ca 31)____

1 driftingenjör vid F 2 ....................

Utökning av antalet beställningar vid

fullt genomförd organisation för verkmästare,

mästare och flygtekniker ____

2 verkmästare av 1. klassen (Ca 21), 6

mästare av 1. klassen (Ca 18), 14 mästare

av 2. klassen (Ca 16) och 250 flygtekniker

(Ca 12).......................... 1 691 916

5 tjänster för fältmästare (Ce 20) uppflyttas

i högre lönegrad ........................ 5 508 j 723 356

6. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolisorgani
sationen.

4 förste flottilj poliser (Ca 16) och 52 flottiljpoliser

(Ca 14)............................ 345 504 + 345 504

7. Andrad proviantredovisning vid förbanden

u > m. m.

18 arvodesbefattningar för expeditionsunderofficerare

(1:20), 1 vid envar av

F 1, F 3—F 18 och F 21 ................ 53 784

1 arvodesbefattning för köksföreståndare

(1:20) vid flygvapnets centrala skolor

— expeditionsunderofficer (1:20) ...... — _53 784

8. Högre löneställning för hundgårdsföre
ståndare.

18 tjänster för hundgårdsföreståndare

(Ce 9)—Ce 12.............................. 15 672_ _ + 15 672

9. Förändringar i manskapsstaterna.

328 furirer och 114 vicekorpraler och meniga

...................................... 2 222 076

20 korpraler ................................ 79 584 _2142 492

10. Förändringar beträffande kontorspersonal.

Tjänster för 1 kontorist (Ce 13) och 1

kanslibiträde (Ce 11) vid F2 samt 1 kontorist

(Ce 13) vid flygvapnets centrala

skolor, alla i kassatjänst, ordinariesättas

.................................... —

2 tjänster för biträden för skriv- och

kontorsgöromål vid inspektionen för

luftbevakningen.......................... 9 456

32 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kontorsbiträden (Ca 8)

förvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

15 840

10 092

+ 9 456

s. 103 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj ds proposition nr 110.

103

Anslagsförändringar vid bifall till civil
Chefens

för flygvapnet ni. fl. myndigheters yrkanden förvaltningens föfslag

Ökning Minskning Summa

11. Personalförändringar i övrigt m. m.

1 tjänst för byråassistent (Ce 24) vid inspektionen

för den tekniska tjänsten —-

1 tjänst för garageförman (Ce 12) vid flygvapnets

centrala skolor —- Ce 14...... 528

1 tjänst för reparatör (Cell) vid Kalmar

flygflottilj ................................ 5 724

Flygtillägg m. m........................... 500 000

Arvoden till deltidstjänstgörande militära

och civilmilitära lärare.................. 5 000

Arvoden till civila lärare.................. 65 000

Premier för viss språkutbildning ........ 3 000

Vikarier för innehavare av i personalförteckning

redovisade tjänster........ 112 000

Övrig extra personal ...................... 336 000

Fänrikar .................................... 33 600

Personalvårdsassistenter .................. 6 880

Mobiliseringslottor........................._.__—___

+ 174 772

Summa kostnadsökning kronor 299 572

Motiv.

1. Flygstabens organisation. 1945 års försvarskommitté föreslog, att vid flygstaben

fyra befattningar för pensionerad underofficer (1: 20) skulle utgå samt

att bland annat såsom ersättning härför den civila expeditionspersonalen vid

staben skulle utökas med 1 kontorsskrivare (Ca 17), två kanslibiträden (Ca

11) och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Vidare borde de nuvarande

tjänsterna för en expeditionsvakt (Ca 9) och en vaktmästare (Ce 9) utbytas,

den förra mot en tjänst såsom förste expeditionsvakt (Ca 11) och den senare

mot en tjänst såsom förste vaktmästare (Ca 11).

Berörda förslag har så till vida genomförts att från och med innevarande

budgetår (jfr. prop. 1949:135, s. 133 och 134) tillkommit 2 kanslibiträdestjänster

(Ce 11) och en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål i utbyte mot

tre befattningar för pensionerade underofficerare.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att ytterligare en befattning för pensionerad

underofficer skall utgå och ersättas med kontorsskrivartjänst (Ca

17), att nämnda båda kanslibiträdestjänster ordinariesättas, samt att av

försvarskommittén förordade jämkningar med avseende å flygstabens vaktmästare-

och expeditionsvaktspersonal genomföras. Enligt vad flygvapenchefen

föreslagit skulle vidare tillkomma en ny extra ordinarie kanslibiträdestjänst.

Utan närmare utredning om de arbetsuppgifter som avses skola åvila

innehavaren av den föreslagna kontorsskrivartjänsten har civilförvaltningen

icke kunnat förorda det föreslagna utbytet av en arvodesbefattning. Med

ordinariesättning av nytillkomna tjänster vid flygstaben bör enligt civilförvaltningens

mening anstå i avbidan på närmare erfarenheter av arbetsförhållandena

inom staben. Av förslagen i övrigt har civilförvaltningen ansett

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

sig endast kunna tillstyrka, att en tjänst för vaktmästare (Ce 9) utbytes mot

förste expeditionsvaktstjänst i Ca 11.

I gällande förteckning över vissa arvoden och särskilda ersättningar finnas

för flygstaben uppförda två arvoden, det ena å 6 000 kronor till sekreterare

vid stabens flygsäkerlietsavdelning, tillika juridiskt biträde åt chefen för

flygstaben, och det andra å 2 000 kronor till ersättning, enligt chefens för

flygvapnet bestämmande, för biträde av annan än nyssnämnda sekreterare

åt flygvapnets haverikommission. Flygvapenchefen har föreslagit, att förstnämda

arvode — som fr. o. m. den 1 juli 1947 höjdes till nuvarande belopp

från 5 000 kronor — nu ytterligare höjes till 8 000 kronor. Till stöd för förslaget

bär i huvudsak åberopats ökad arbetsbörda och penningvärdets fall

samt flygvapnets intresse av att kunna behålla den nuvarande sekreteraren.

Civilförvaltningen har, efter en undersökning av antalet haverifall under

de senaste åren, ansett, att sekreteraren vore väl tillgodosedd med nuvarande

avlöningsförmåner, och därför ansett sig icke kunna förorda ytterligare höjning

av sekreterararvodet. Ämbetsverket ville ifrågasätta, om icke i stället

för de båda nuvarande posterna å 6 000 respektive 2 000 kronor i förteckningen

borde uppföras en post för ersättning till juridisk rådgivare åt chefen

för flygstaben och en post för sekreterare i haverikommissionen att disponeras

enligt chefens för flygvapnet bestämmande. Den förra posten syntes

i likhet med motsvarande för arméstaben avsedda post kunna bestämmas

till 1 800 kronor. Den senare posten syntes härvid kunna upptagas till skillnaden

mellan å ena sidan summan av nu utgående arvodesposter och å andra

sidan den för juridiska biträdet föreslagna posten eller alltså till 6 200

kronor.

Chefen för flygvapnet har upprepat tidigare framställt förslag om att uppflytta

studierektorstjänsten (Ce 26) till lönegrad Ce 33. Civilförvaltningen har

i avvaktan på resultatet av försvarets skolutrednings arbete ansett sig tills

vidare icke böra räkna med ändrad lönegradsplacering av denna tjänst.

Garageförmanstjänsten vid flygstaben uppflyttades enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 26 september 1947 från Ce 11 till Ce 12. Civilförvaltningen har

nu tillstyrkt ett av chefen för flygvapnet framställt förslag om att uppflytta

tjänsten till Ce 14. Verksamheten vid flygvapnets körcentral hade nämligen

numera ökat i icke obetydlig grad. Antalet motorfordon uppginge för närvarande

till tio personbilar, en paketbil, en lastbil och en hjälpbil. Alla reparations-,

monterings- och servicearbeten ombesörjdes vid hörcentralens verkstad.

Dessa arbeten, vilka tidigare utfördes å civil verkstad, omhänderliades

av en kollektivavtalsanstälkl bilmontör med biträde av centralens elva bilförare.

Vid flygstabens teleprintercentral tjänstgöra sju tekniska biträden i lönegrad

Ce 11 och nio biträden för skriv- och kontorsgöromål. Chefen för flygvapnet

har framhållit, att det meteorologiska observationsmaterialet och flygsäkerhetsmeddelandena,

vilka dygnet runt befordras genom teleprintercentralen,

fått sådan omfattning, att gränsen för teleprintercentralens tekniska kapacitet

i det närmaste nåtts. Detta hade medfört ett forcerat arbetstempo, som

gjorde tjänsten mycket pressande. Med hänsyn härtill och till den betydelse

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 105

teleprintermeddelanden hade, vore det av synnerlig vikt, att väl kvalificerad

personal kunde anställas såsom teleprintersignalister och att kontinuiteten

i personalbesättningen kunde vidmakthållas. I regel dröjde det minst sex

månader, innan i maskinskrivning väl utbildad personal förvärvat sådana

kunskaper och färdigheter i fråga om signaleringsförfaranden och den tekniska

apparaturens handhavande att den nöjaktigt kunde bestrida de olika

vid centralen förekommande sysslorna. På grund av tjänstens karaktär måste

densamma omväxlande fullgöras av de tekniska bitifidena och biträdena för

skriv- och kontorsgöromål. Någon skillnad i arbetsuppgifter och ansvar för dessa

båda kategorier förekomme således icke. Erfarenheten hade givit vid handen,

att svårigheter förelåge att med nuvarande lönesättning — särskilt avsåge detta

biträdena för skriv- och kontorsgöromål — anställa och behålla kvalificerad

personal. En allmän höjning av löneställningen för personalen vid teleprintercentralen

vore därför motiverad. Med hänvisning till det sålunda anförda

har flygvapenchefen föreslagit, att samtliga nio biträdestjänster för skriv - och kontorsgöromål vid teleprintercentralen utbytas mot samma antal

tjänster för tekniska biträden i Ce 11.

Civilförvaltningen har med hänsyn till att samtliga biträden i centralen

fullgjorde arbetsuppgifter, som måste sägas vara av mera kvalificerad natur

än de som åvila exempelvis ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, pla - cerat i skrivcentral, och att samtliga biträden i centralen hade ensartade

arbetsuppgifter och stode under ledning av militär personal ansett det följdriktigt

att samtlig personal vore jämställd i lönehänseende. Civilförvaltningen

har därför funnit sig böra räkna med den föreslagna utökningen av antalet

teknikertjänster i 11 lönegraden.

2. Den föreslagna ökningen av antalet löjtnantsbeställningar föranledes

av den beslutade förstärkningen av ytterligare tre dagjaktflottiljer (jfr. prop.

1949:147).

3. Förändringar beträffande meteor olog personalen m. m. Genom tillkomst av

de föreslagna nya tjänsterna för en förste stabsmeteorolog (Ca 29) och två

stabsmeteorologer (Ca 26) skulle antalet dylika beställningar komma att uppgå

till vad som enligt 1948 års försvarsbeslut beräknats för fullt genomförd

organisation (2 respektive 5).

Enligt, föreskrift till gällande personalförteckning skall, så länge innehavaren

av den för flygstaben uppförda tjänsten som militärmeteorolog i

Ca 22 kvarstår å övergångsstat, en av stabsmeteorologtjänsterna i Ca 26 hållas

vakant. Chefen för flygvapnet har framhållit, att avsikten med denna anordning,

vilken införts fr. o. m. budgetåret 1944/45 (prop. 1944: 185, s. 45 o. f.),

varit, att innehavaren av militärmeteorologtjänsten (då i A 18) skulle beredas

möjlighet att med bibehållande av sin ordinarie tjänst övergå till nyinrättad

tjänst i dåvarande MEo21. Numera funnes i stället för dylika tjänster stabsmeteorologtjänster

i Ca 26. Ifrågavarande tjänsteman uppfyllde emellertid

icke kompetenskraven för att erhålla stabsmeteorologtjänst, varför enligt flygvapenchefens

mening i stället en extra ordinarie meteorologtjänst borde hållas

vakant.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Kungl. Maj:Is proposition nr Ilo.

Civilförvaltningen har icke funnit anledning till erinran mot vad flygvapenchefen

sålunda föreslagit.

I gällande personalförteckning finnas för flygvapnet uppförda tillhopa 81

extra ordinarie tjänster för meteorologer, varav 19 i Ce 23, 43 i Ce 22 och

19 i Ce 19. I skrivelse den 5 februari 1949 har chefen för flygvapnet föreslagit,

att viss reglerad befordringsgång införes för denna personal samt att i samband

härmed särskilda chefsarvoden skola inrättas för detaljchef vid flygstabens

väderleksavdelning och för cheferna för förbandens vädorleksavdelningar.

Civilförvaltningen har i avvaktan på Kungl. Maj ds ställningstagande till

flygvapenchefens berörda förslag ansett sig för budgetåret 1950/51 böra utgå

från oförändrade löneförhållanden för personalen i fråga.

Såsom framgår av framställningen i det föregående under marinens avlöningsanslag

(p. 9) har civilförvaltningen föreslagit, att de å marinens personalförteckning

uppförda 5 extra ordinarie meteorologtjänstema, varav 1 i

Ce 22 och 4 i Ce 19, skola överflyttas till flygvapnets personalförteckning.

Å sistnämnda förteckning finnas uppförda 3 tjänster för meteorologassistent

i Ce 16. Chefen för flygvapnet har föreslagit, att dessa tjänster

skola inordnas i den befordringsgång som enligt Kungl. Maj ds beslut den 20

februari 1948 gäller för väderleksassistent. Denna befordringsgång omfattar

lönegraderna 11 (Cf), 14 (Cg) och 16 (Ce eller Cg) samt därefter, alltefter inhämtade

kunskaper, lönegraderna 19, 21 eller 22.

Civilförvaltningen har i anledning av flygvapenchefens förslag upprepat

av ämbetsverket i dess medelsäskanden för innevarande budgetår (jfr prop.

1949:135, s. 142 o. f.) framställt förslag om att meteorologassistenttjänsterna

skola uppflyttas till Ce 19. Sistnämnda förelag avstyrktes av statskontoret,

som erinrade om att beslut om dessa tjänsters lönegradsplacering fattades vid

1948 års riksdag. Civilförvaltningen har vidare föreslagit, att föreskrift meddelas

av innebörd att, därest meteorologassistenttjänst icke kan besättas med

kompetent tjänsteman, väderleksassistent må bibehållas i tjänst och att för

bestämmande av löneställning för sådan väderleksassistent skola tillämpas de

föreskrifter rörande befordringsgång som meddelats enligt Kungl. Maj:ts förenämnda

beslut den 20 februari 1948.

I gällande personalförteckning för flygvapnet finnas uppförda, bl. a., 3

tjänster för väderlekstekniker i Ce 16 och 11 tjänster för biträde för skrivoch

kontorsgöromål, avsedda för väderlekstjänsten. Enligt beslut den 14

oktober 1949 har emellertid Kungl. Maj:t på framställning av chefen för flygvapnet

medgivit, att under budgetåret 1949/50 härutöver må vid flygvapnets

väderlekstjänst finnas anställda en väderlekstekniker och två biträden för

skriv- och kontorsgöromål, vilka tjänster av förbiseende avförts ur personalförteckningen

för samma budgetår. Civilförvaltningen har räknat med att för

budgetåret 1950/51 skulle tillkomma ytterligare en tjänst för biträde för

skriv- och kontorsgöromål vid väderlekstjänsten.

4. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. 1945 års försvarskommitté

anförde i sitt betänkande med förelag angående försvarets orga
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

nisation (SOU 1947:42, s. 600 o. f.) i samband med behandlingen av frågan

om behovet av flygläkarpersonäl, att från militärt håll framhållits, att det —

för att flygläkarna på bästa sätt skulle kunna bedöma de påfrestningar i olika

avseenden för alla kategorier av flygande personal som flygtjänsten medförde

— vore önskvärt att alla flygläkare vore flygförarutbildade men att det icke

utan specialutredning läte sig bedöma, om flygläkarnas deltagande i förbandens

flygtjänst kunde kombineras med de övriga uppgifter-, som åvilade

dem. Skulle så icke vara fallet, kunde det, enligt vad vidare från militärt håll

anförts, bli nödvändigt att tillföra flygvapnet vissa flygförarutbildade flygläkare

utöver eljest angivet behov av flygläkare. Även försvarskommittén

ansåg frågan vara av sådan betydelse, att den borde närmare utredas.

I propositionen 1948: 206 framhölls, att genom den tekniska utvecklingen

de flygmedicinska faktorerna kommit att spela allt större roll för flygvapnets

utveckling och att därför frågan om flygförarutbildning av flygläkare borde

närmare utredas. Den 30 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen för flygvapnet

att i samråd med flyg- och navalmedicinska nämnden utreda berörda

fråga.

Med skrivelse den 28 februari 1949 har chefen för flygvapnet efter utredning

i ämnet, som bedrivits i samarbete med flyg- och navalmedicinska nämnden,

framlagt förslag till eu organisation med särskilda specialflygläkare

(flygande flygläkare) vid flygvapnet. Av denna utredning inhämtas i huvudsak

följande.

I utredningen har lämnats en ingående redogörelse för de påfrestningar

av fysisk och psykisk natur som den flygande personalen utsättes för vid

handhavandet av den moderna flygmaterielen. Behov av läkarpersonal, som

äger eu på egen erfarenhet grundad kännedom om och insikt i hithörande

problem, har angivits föreligga, när det gäller att lösa de flygmedicinska problemen,

ävensom för att kontinuerligt följa de fysiska och psykiska tillstånden

hos den flygande personalen, för psykologisk rådgivning åt denna personal

samt för undervisning i flygmedicin.

De nuvarande flottiljläkarna ha på grund av sina mångfaldiga uppgifter i

sjukvårds- och administrationstjänst samt den korta tjänstgöringstiden i regel

icke tid och möjligheter att i erforderlig omfattning ägna sig åt den flygande

personalen och de flygmedicinska problemen. De sakna också personlig erfarenhet

beträffande do med flygtjänsten sammanhängande medicinska och

flygfysiologiska problemen.

Av en redogörelse för utbildnings- och tjänstgöringsförhållandena för flygläkare

vid de engelska och amerikanska flygvapnen framgår, att i England

läkarna vid flygförbanden ej erhålla flygutbildning men undergå utbildning

i flygmedicin och flygfysiologi i allmänhet. Fullständigt flygutbildade läkare

finnas, 10 stycken, vilka tjänstgöra vid flygministeriet eller vid flygmedicinskt

institut.

De blivande amerikanska flygläkarna genomgå en allmän flygmedicinsk

kurs, i vilken flygning ingår som ett särskilt ämne. Flygträningen omfattar

flygning i dubbelkommando samt ensamflygning med skolflygplan, som ej

ar mera omfattande än att några timmars kompletterande utbildning erfordras

för att erhålla civilt certifikat. Ensam flygningen kommer emellertid sannolikt

att utgå, enär det torde anses, att flygläkaren för sin tjänstgöring icke behövde

någon förarutbildning men väl en grundläggande orientering om problem som

sammanhängde med varje slag av flygning. Det har inom det amerikanska

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

flygvapnet ansetts att värdet av en fullständig förarutbildning av flygläkare

icke motsvarar de kostnader och den tid, som fordras varken för utbildning

till förare i krigsflygplan eller ens i övningsflygplan.

I utredningen lia angivits två tänkbara alternativ för att rekrytera flygande

läkare, nämligen medicinsk utbildning av flygofficerare eller flygutbildning

av läkare. Det förra alternativet anses icke ge tillfredsställande resultat, varför

det sistnämnda alternativet förordas. Beträffande de krav som borde

ställas på specialflygläkare i fråga om flygkunnighet ha spanarutbildning och

begränsad förarutbildning t. ex.'' i skolflygplan ansetts otillräcklig. Specialflygläkaren

måste kunna flyga även den modernaste materiel för att få en

djupare insikt i flygning och kunna medverka till att i ett tidigt skede lösa

de problem som följde med nya flygplan typer. Härför krävs god fly gskicklighet.

I sammanfattning innebär förslaget i huvudsak följande.

De nuvarande flottiljläkarbefattningarna bibehållas oförändrade. Vid sidan

av dessa tillföres flygvapnet sex specialflygläkare med placering vid fyra förband,

försökscentrafen samt krigsflygskolan och med tjänstgöring periodvis

vid andra förband respektive skolor.

Specialflygläkarna avses skola fullgöra flygtjänst i likhet med övrig fly

gande personal. De skola vara kontaktmän mellan flygtekniken och flygmedicinen

och rapportera till flygledningen erfarenheter och synpunkter av vikt

för att höja flygsäkerheten. De skola upprätthålla personlig rådgivande kontakt

med den flygande personalen och i samråd med flottiljläkaren undersöka

och övervaka dess fysiska och psykiska hälsotillstånd. Vidare skola de till

sammans med säkerhetsofficeren föreslå förbättringar i säkerhetsutrustningen

och mera ändamålsenliga säkerhetsåtgärder. De äro lärare för flygande per

sonal i flygmedicin och biträda vid psykologisk testning av flygande personal.

Slutligen ingå de såsom flygmedicinskt sakkunniga i haveriutredningar.

Utbildningen av specialflygläkare avses börja efter medicine licentiatexamen

och ett därpå följande kliniskt tjänstgöringsår. De skola fullgöra grundläggande

flygutbildning och flygslagsutbildning såsom flygförare under en

sammanlagd tid av två år. Under denna tid skall även meddelas viss medicinsk

undervisning.

Specialflygläkarna avses skola tjänstgöra i tre år efter avslutad utbildning

men kunna erhålla förlängd tjänstgöring efter avslutad ordinarie treårsperiod.

De kunna utgöra rekryteringsunderlag för flottiljläkartjänster och befatt

ningar inom flygmedicinsk forskning.

I fråga om löneförmåner föreslås lön m. m. under utbildningen enligt

Cg 23 första utbildningsåret och Cg 25 det andra ävensom flygtillägg (elevtillägg),

samt under tjänstgöring såsom specialflygläkare lön m. m. enligt

Ce 27 med ett årligt tilläggsarvode av 10 000 kronor. Specialflygläkarna skulle

förbinda sig att icke inneha verksamhet eller tjänst utanför flygvapnet.

Till specialflygläkare som efter avslutad treårsperiod kvarstår i tjänst utgå

samma löneförmåner som under denna period, dock att tilläggsarvodet skulle

höjas till 12 000 kronor för år.

Chefen för flygvapnet har beräknat den genomsnittliga årskostnaden för

den föreslagna organisationen till i runt tal 717 500 kronor. I besparingssyfte

och för att pröva lämpligheten av organisationen i fråga har flygvapenchefen

emellertid föreslagit, att tills vidare endast en försöksverksamhet igångsättes,

varvid fyra specialflygläkare skulle färdigutbildas. Kostnaderna för denna

försöksverksamhet ha uppskattats till i genomsnitt omkring 300 000 kronor

för år.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ls proposition nr 110.

över förslaget ha utlåtanden avgivits av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning,

försvarets sjukvårdsstyrelse, medicinalstyrelsen, statskontoret,

Sveriges läkarförbund och Svenska läkarsällskapet. Av dessa ha överbefälhavaren,

sjukvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen tillstyrkt, att den föreslagna

försöksverksamheten igångsättes.

Försvarets civilförvaltning har ansett det tveksamt, om den föreslagna utbildningsformen

är lämplig och kan icke förorda, att den verkställda utredningen

lägges till grund för ett definitivt ställningstagande. Civilförvaltningen

har ansett utredningen bristfällig i det att möjligheterna att anordna utbildningen

som spanarutbildning och de ekonomiska konsekvenserna av ett sådant

system icke närmare belysts. Mot föreslagna avlönings- och tjänstgöringsförhållanden

för specialflygläkare, om sådana befattningar skulle inrättas enligt

förslaget, har civilförvaltningen i princip icke anfört erinran.

Statskontoret har icke kunnat tillstyrka det framlagda organisationsförslaget

på i huvudsak följande skäl.

Kostnaderna för den nya flygläkarorganisationen skulle bliva så höga —

drygt 100 000 kronor per specialflygläkare och år — att redan dessa kostnader

enligt statskontorets mening måste verka avskräckande, särskilt i betraktande

av att, såsom de amerikanska erfarenheterna syntes ge vid handen,

den praktiska nyttan av flygande flygläkare vore omtvistad. Det kunde icke

vara motiverat att enbart inom detta yrkesområde inrätta läkartjänster med

dubbel fackutbildning, medicinsk och flygteknisk.

Avlöningsfrågan hade lösts efter linjer, vilka enligt statskontorets mening

icke kunde godtagas. Systemet med särskilda tilläggsarvoden som kompensation

för utebliven inkomst från civil läkarverksamhet, måste redan med hänsyn

till det lönesystem, som tillämpades för andra heltidsanställda läkare i

statens tjänst (t. ex. vid sinnessjukhusen), betecknas såsom uteslutet. Även

avlöningsförmånerna under de två flygutbildningsåren förefölle vara tilltagna

i överkant.

Behovet av flygutbildade läkare skulle enligt statskontorets mening på ett

betydligt enklare och billigare sätt kunna tillgodoses genom reservofficersutbildning

vid flygvapnet av blivande läkare. I övrigt syntes man böra ytterligare

någon tid avvakta resultaten av den flygmedicinska forskningsverksamhet,

som ännu befunne sig under utbyggnad, innan särskilda åtgärder av

i utredningen åsyftat slag vidtoges.

Sveriges läkarförbund har ställt sig mycket tveksamt till om förslaget vore

lämpligt och möjligt att genomföra. Utbildningsprogrammet syntes vara alltför

krävande, vilket tillsammans med de tämligen begränsade möjligheterna

till en fastare anställningsform för specialflygläkare efter genomgången utbildning

komme att skapa mycket stora rekryteringssvårigheter. Läkarförbundet

ifrågasatte, om icke det i Amerika tillämpade systemet skulle vara

mera lämpat för de svenska förhållandena. Förbundet ansåge, att erfarenheterna

av nyssnämnda utbildningssystem först borde tillgodogöras och frågan

om flygläkarutbildning därefter bli föremål för förnyad utredning.

Svenska läkarsällskapet bär i princip tillstyrkt förslaget om försöksorganisation

men ansett det tveksamt om det skulle vara möjligt att rekrytera

befattningarna så som utbildningsgången utformats. Ett system med värn

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

pliktiga medicinare vid flygvapnet skulle sannolikt ge bättre rekryteringsmöj

ligheter. Sällskapet ville också förorda, att ytterligare en förbindelselänk

skapades mellan medicin och teknik genom att flygofficerare bibringades fysio

logisk utbildning.

Chefen för flygvapnet har i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret

1950/51 med hänvisning till förenämnda förslag till försöksorganisation

med specialflygläkare föreslagit, att sju tjänster för dylika läkare, varav 4 i

23 lönegraden och 3 i 25 lönegraden inrättas. De förstnämnda tjänsterna ha

beräknats vara tillsatta under tiden den 1 juli 1950—den 30 april 1951 och

de sistnämnda under tiden den 1 maj—den 30 juni 1951. Samtliga tjänster ha

föreslagits skola vara extra ordinarie, enär det med hänsyn till haveririskerna

vore angeläget att vederbörande komme i åtnjutande av pensionsrätt.

Civilförvaltningen, som funnit sistnämnda synpunkt i och för sig beaktansvärd,

har emellertid med hänsyn till sin inställning till frågan om tillskapande

av särskilda tjänster för s p e c i a 1 fl y g 1 ä k a r e ansett sig icke böra räkna

med den av flygvapenchefen för nästa budgetår föreslagna utbyggnaden av

flygläkarorganisationen.

Civilförvaltningen har på framställning av chefen för flygvapnet upprepat

av ämbetsverket i skrivelse den 10 februari 1949 (jfr prop! 1949: 135, s. 140)

framställt förslag om att till 12 lönegraden uppflytta de nu till Ce 11 hänförda

19 tjänsterna för sjukvårdsförmån vid förbanden.

5. Förändringar beträffande teknisk personal. I skrivelse den 9 mars 1950

har chefen för flygvapnet föreslagit, att av de 36 beställningar för flygingenjör

av 1. graden i Ca 30, som skola finnas vid flygvapnet, 24 skulle utbytas mot

beställningar för flygdirektör av 2. graden i Ca 31.

I gällande personalförteckning finnas uppförda två tjänster för driftingenjör

(Ce 24) vid Roslagens flygkår (F2), avsedda för civila lärare i tek

niska ämnen vid flygvapnets radarskola. I skrivelse den 2 september 1949

hemställde chefen för flygvapnet, att ytterligare eu dylik tjänst för radarskolan

måtte inrättas vid flygkåren. Flygvapenchefen framhöll härvid att

flygvapnet under år 1950 komme att enligt föreliggande leveransplaner tillföras

en avsevärd mängd radarmateriel. Denna materiel vore mera komplicerad

än man tidigare haft anledning räkna med, vilket medförde behov av

grundligare och långvarigare utbildning av den personal som skulle handha

materielen. Till följd härav komme utbildningsverksamheten vid radarskolan

att ökas avsevärt och under vissa perioder av året bliva av större omfattning

än vad tidigare beräknats. Det förelåge därför behov av ytterligare en civil

lärare vid skolan redan under budgetåret 1949/50.

Enligt beslut den 30 september 1949 har Kungl. Maj:t med anledning av

framställningen bemyndigat chefen för flygvapnet att för tiden intill den

30 juni 1950 vid flygkåren anställa en extra driftingenjör i Cg 24 för tjänstgöring

såsom civil lärare vid radarskolan.

Civilförvaltningen har räknat med att tjänsten i fråga fr. o. m. budgetåret

1950/51 skall upptagas såsom extra ordinarie.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Enligt propositionen 1948:206 (s. 455) beräknades antalet verkmästare,

mästare och flygtekniker vid fullt genomförd personalorganisation till 23

verkmästare av 1. klassen i Ca 21 och 17 verkmästare av 2. klassen i Ca 19

(i verkstadstjänst), 91 mästare av 1. klassen i Ca 18 och 198 mästare av 2.

klassen i Ca 16 (flygplan-, elektro- och vapenmästare) samt 1 861 flygtekniker

i Ca 12 (flygplan-, elektro- och vapentekniker).

Såvitt avser flygteknikerbeställningar har chefen för flygvapnet med anledning

av den av 1949 års riksdag (prop. 197) beslutade förstärkningen av

ytterligare tre dagjaktflottiljer nu angivit antalet dylika beställningar vid

genomförd organisation till 1 987.

Chefen för flygvapnet har framhållit, att av det sålunda beräknade antalet

beställningar avsetts för radartjänst 1 verkmästare av 1. klassen, 11

mästare och 41 flygtekniker eller tillhopa 53 beställningar. Därutöver hade

för dylik tjänst beräknats 35 civila montörer och ett antal värnpliktiga radarmontörer.

En omläggning av den tidigare planerade radarorganisationen

hade emellertid blivit nödvändig till följd av att den moderna radarmaterielen

vore mera komplicerad och svårskött än som tidigare förutsetts. Med hänsyn

till kompetenskrav och avsedda arbetsuppgifter i krig och fred hade det ansetts

erforderligt att utbyta de förenämnda, ännu ej befintliga, 35 civila

montörerna och 5 värnpliktiga radarmekaniker mot 40 civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat, varav 2 verkmästare av 1. klassen, 1 verkmästare

av 2. klassen, 4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen och 24 flygtekniker.

Det sammanlagda behovet av civilmilitär radarpersonal på aktiv

stat skulle alltså utgöra (53 + 40 =) 93 beställningshavare, vilka med säkerhet

bedömdes kunna i fred sysselsättas i radarorganisationen. Med hänsyn

till planläggningen av rekrytering och utbildning borde principbeslut nu

meddelas om att utöka den för fullt genomförd organisation beräknade personalen

med dessa 40 beställningar. För genomförd organisation borde

alltså beräknas (23 + 2 =) 25 verkmästare av 1. klassen, (17 + 1 =) 18

verkmästare av 2. klassen, (91 + 4=) 95 mästare av 1. klassen, (198 + 9=)

207 mästare av 2. klassen och (1 987 + 24 =) 2 011 flygtekniker.

I gällande personalförteckning finnas uppförda följande beställningar för

verkmästare, mästare och flygtekniker, nämligen 26 verkmästare av 1. klassen,

av vilka 3 för centrala flygverkstäder avsedda beställningar vid nuvarande

innehavares avgång skola vakantsättas, 21 verkmästare av 2. klassen, vilka

beställningar i mån av avgångar skola nedbringas till 17, 78 mästare av 1.

klassen, 167 mästare av 2. klassen och 1 500 flygtekniker. Chefen för flyg

vapnet har föreslagit följande personalökningar fr. o. m. budgetåret 1950/51,

nämligen två verkmästare av 1. klassen (för radartjänst) till 28, sex mästare

av 1. klassen till 84, 14 mästare av 2. klassen till 181 och 250 flygtekniker

till 1 750. Flygvapenchefen har vidare föreslagit, att nuvarande antal verkmästare

av 2. klassen — som på grund av avgång skulle kunna fr. o. in. nästa

budgetår minskas med eu beställning — med hänsyn till behovet av verkmästare

för radartjänst bibehålies under nästa budgetår för att sedermera i

mån av vakanser nedbringas till 18.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Civilförvaltningen liar icke funnit anledning till erinran mot flygvapenchefens

förslag i fråga om antalet verkmästare, mästare och flygtekniker.

För envar av södra, västra, östra och norra flygbasområdesstaberna samt

Norrbottens flygbaskår finnes i gällande personalförteckning uppförd en

tjänst för fältmästare i Ce 20 eller samma lönegrad, till vilken fältmästarna

vid den statliga civila luftfarten äro hänförda. Flygförvaltningen har föreslagit,

att nämnda tjänster vid flygvapnet uppflyttas till lönegrad Ce 24. Till

stöd för förslaget har framhållits, att på flygvapnets fältmästare måste ställas

vida större fordringar i fråga om tekniskt kunnande och förmåga av självständig

verksamhet såsom arbetsledare m. m. än på motsvarande tjänstemän

inom den civila luftfarten.

Civilförvaltningen har i skrivelse den 21 december 1949 anfört, att av ämbetsverket

verkställd utredning givit vid banden, att en viss skillnad i arbetsuppgifter

förelåge mellan flygvapnets och den civila luftfartens fältmästare,

särskilt med hänsyn till de speciella uppgifter av militär natur som åvilade

flygvapnets fältmästare. Dessa uppgifter vore enligt civilförvaltningens

mening av sådan karaktär att de motiverade att fältmästarna vid flygvapnet

gåves försteg i lönehänseende framför motsvarande tjänstemän inom den

civila luftfarten. Ämbetsverket hade emellertid icke blivit övertygat om att

en uppflyttning av flygvapnets fältmästare till 24 lönegraden vore befogad.

För sin del ansåge ämbetsverket sig böra stanna för att förorda inplacering

i 22 lönegraden.

6. Vid 1948 års riksdag beslöts att inrätta en flottiljpolisorganisation vid

flygvapnet som ersättning för de förutvarande vaktplutonerna vid flygflottiljerna.

Enligt propositionen 1948: 206 (s. 455) beräknades behovet av flottiljpoliser

till 258, varav 19 förste flottiljpoliser (Ca 16) och 239 flottiljpoliser

(Ca 14). Hittills ha inrättats beställningar för 4 förste flottiljpoliser

och 44 flottiljpoliser, avsedda för fyra flottiljer. Den nu föreslagna och av

civilförvaltningen tillstyrkta utökningen med 4 respektive 52 beställningar

skulle möjliggöra, att flottiljpolisorganisationen kunde genomföras vid ytterligare

fyra flottiljer.

7. Till följd av ändrad proviantredovisning vid flygförbanden, innebärande

bl. a. att proviantuppbörden pålägges förbandens civila köksföreståndare,

har antalet arvodesbefattningar för expeditionsunderofficer (1:20) angivits

kunna minskas med 18 befattningar.

För flygvapnets centrala skolor är i gällande personalförteckning uppförd

en arvodesbefattning för köksföreståndare (1:20), avsedd för proviantuppbördsman.

Då även vid nämnda skolor proviantuppbörden för framtiden avses

skola omhänderhavas av civil köksföreståndare, är arvodesbefattningen

icke längre erforderlig för dylika arbetsuppgifter. Chefen för flygvapnet har

emellertid framhållit, att innehavaren av befattningen under den tid försök

• med ändrad proviantredovisning pågått utnyttjats såsom expeditionsunderofficer

å skolintendentens expedition. Då eu expeditionsunderofficer vore

erforderlig å denna expedition även i fortsättningen, borde den befintliga

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo. 113

arvodesbefattningen utbytas mot en befattning för expeditionsunderofficer

(1:20).

Civilförvaltningen bar anfört att, med hänsyn till den omfattning intendenturtjänsten

till följd av skolornas utbyggnad numera erhållit och i betraktande

av att intendenten jämväl beklädde befattningarna såsom kasern-,

tyg- och bilofficer, den vidtagna förstärkningen å skolintendentens expedition

syntes böra bibehållas. Ämbetsverket har härvid erinrat om att i organisationen

för flygflottilj inginge särskilda avdelningar för intendentur-, kasernvårds-

och tygtjänst samt att till flottiljintendentens förfogande som regel

stode en expeditionsunderofficer.

8. För ettvart av flygvapnets förband utom F 3 finnes i gällande personalförteckning

uppförd en tjänst för hundgårdsföreståndare i Ce 9. Frågan om

tjänsternas lönegradsplacering prövades av Kungl. Maj:t i samband med att

desamma fr. o. m. innevarande budgetår överfördes från extra till extra

ordinarie anställning. Chefen för flygvapnet hade föreslagit, att tjänsterna

i fråga skulle placeras i Ce 12 under det att civilförvaltningen förordat Ce 10.

Försvarets tjänsteförteckningsutredning hade för sin del förordat Ce 9.

Chefen för flygvapnet har nu upprepat sitt förslag om att inplacera hundgårdsföreståndarna

i Ce 12.

I skrivelse den 21 december 1949 har civilförvaltningen anfört, att ämbetsverket,

efter att ha låtit närmare undersöka arbetsuppgifterna för hundgårdsföreståndarna

vid såväl armén som flygvapnet, kommit till den uppfattningen,

att vid nuvarande organisation av hundväsendet någon utpräglad

skillnad mellan ifrågavarande hundgårdsföreståndare icke förelåge med avseende

på arbetsuppgifternas kvalitet. Vid överläggningar med chefen för

arméhundskolan hade denna uppfattning ytterligare bestyrkts. Mot bakgrunden

härav och då såsom föreståndare för arméns hundgårdar normalt räk

nades med överfurirer, ansåge civilförvaltningen sig numera kunna förorda,

att ifrågavarande tjänster vid flygvapnet placerades i Ce 12. Huruvida efter en

eventuell omorganisation av arméhundväsendet samma likställighet kunde

komma att föreligga, kunde icke nu bedömas.

9. Förändringar i manskapsstaterna. Enligt propositionen 1948:206 (s.

448) beräknades antalet beställningar för icke-ordinarie manskap, med undantag

för musikmanskap, vid fullt genomförd organisation till 854 furirer,

215 korpraler, 122 korpraler eller vicekorpraler samt 629 vicekorpraler och

meniga. Med beaktande av den av 1949 års riksdag (prop. 197) beslutade förstärkningen

av ytterligare tre dagjaktflottiljer har emellertid chefen för flygvapnet

nu angivit antalet dylika beställningar vid genomförd organisation

till 895 furirer, 223 korpraler, 122 korpraler eller vicekorpraler samt 643 vicekorpraler

och meniga.

För budgetåret 1949/50 fastställd personalförteckning för flygvapnet upptager,

med undantag för musikmanskap, följande antal beställningar för ickeordinarie

manskap, nämligen 1 578 furirer, 180 korpraler, 122 korpraler eller

vicekorpraler samt 664 vicekorpraler och meniga. Enligt chefens för flyg8—406

so Bihang till riksdagens protokoll 1950. / samt. Nr Ilo.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

vapnet förslag, som tillstyrkts av civilförvaltningen, skulle antalet manskapsbeställningar

minskas, för furirer med 328 till 1 250 och för vicekorpraler och

meniga med 114 till 550 samt ökas för korpraler med 20 till 200. Behovet

av beställningar under budgetåret 1950/51 skulle alltså överstiga det för fullt

genomförd organisation beräknade antalet med 239 beställningar. Flygvapenchefen

har framhållit, att detta förhållande hade sin grund däruti, att personalorganisationen

i vad avser flygtekniker, flottiljpoliser, underofficerare

(signalister) och stamflygförare ännu icke är fullt utbyggd.

10. Förändringar beträffande kontorspersonal. I avvaktan på närmare

erfarenheter om verksamheten vid Roslagens flygkår har civilförvaltningen

ansett sig icke böra biträda förslag av chefen för flygvapnet om att ordinariesätta

befintliga extra ordinarie tjänster för en kontorist och ett kanslibiträde,

båda i kassatjänst, vid flygkåren.

Civilförvaltningen har icke heller ansett sig böra f. n. biträda ett av flygvapenchefen

framställt förslag om att ordinariesätta den för kassan vid flygvapnets

centrala skolor avsedda extra ordinarie kontoristtjänsten.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att vid inspektionen för luftbevakningen

inrättas två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Den ena

tjänsten, avsedd för expeditionen, har förutsatts skola tillkomma i utbyte mot

en befintlig extra tjänst. Den andra tjänsten åter avses för biträde åt chefen

för utbildnings- och personaldetaljen med registrering och krigsplacering av

viss personal vid luftbevakningen, för vilka arbetsuppgifter f. n. tages i anspråk

en krigsfrivillig kapten, inbeordrad till tjänstgöring i vakant beställning.

Civilförvaltningen har icke funnit anledning till erinran mot dessa

förslag.

Civilförvaltningen har förordat, att i enlighet med principerna för reglerad

befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 32 kontorsbiträdestjänster i

Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och

kontorsgöromål med följande fördelning

flygstaben 6,

inspektionen för den tekniska tjänsten 1,

Norra flygbasområdesstaben 1,

flygförbanden 22, varav 3 vid envar av Fl, F 5, F12 och F17, 2

vid envar av F3, F7 och Fil samt 1 vid envar av F4, F 6, F 18 och F21,

flygvapnets centrala skolor 2.

11. Personalförändringar i övrigt in. in. Chefen för flygvapnet har föreslagit,

att vid inspektionen för den tekniska tjänsten inrättas en tjänst för byråassistent

i Ce 24. Assistenten vore avsedd att biträda med överarbetning i

formellt, språkligt och pedagogiskt avseende av utkast till läroböcker, föreskrifter

m. m.

Civilförvaltningen har funnit förslaget beaktansvärt. Bifall till detsamma

syntes emellertid ämbetsverket kunna medföra konsekvenser på andra håll.

Vid sådant förhållande och då civilförvaltningen föreställde sig, att för ifrågavarande

arbetsuppgifter skulle kunna anlitas inom flygledningen redan be
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 115

fintlig, med hithörande göromål förtrogen personal kunde ämbetsverket icke

tillstyrka bifall till förslaget i fråga.

Civilförvaltningen har på framställning av chefen för flygvapnet upprepat

tidigare (jfr. prop. 1949: 135, s. 143) framställt förslag om att uppflytta den

f. n. till Ce 12 hänförda tjänsten för garageförman vid flygvapnets centrala

skolor till Ce 14, eller samma lönegrad till vilken flygförbandens garageförmän

äro hänförda.

Chefen för Kalmar flygflottilj har föreslagit, att vid flottiljen inrättas en

tjänst i Ce 11, vars innehavare skulle handha skötsel och vård av dräneringsoch

reningsverket vid flottiljen. Chefen för flygvapnet har, efter hörande av

fortifikationsförvaltningen, tillstyrkt förslaget medan statens organisationsnämnd

ansett skötseln av ifrågavarande dränerings- och reningsverk böra

åvila den för eldnings-, reparations- och underhållstjänsten vid flottiljen anställda

personalen, vilken enligt nämndens mening vore beräknad med hänsyn

härtill.

I skrivelse den 13 januari 1950 har civilförvaltningen underställt berörda

fråga Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört att eventuell personalförstärkning

borde åstadkommas genom att vid flottiljen inrättades en tjänst för

reparatör i Ce 11.

Till bestridande av kostnaderna för de lönetillägg, som skola utgå av anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, såsom flygtillägg, sjötillägg

m. m., beräknades enligt propositionen 1949:135 för budgetåret 1949/50

i runt tal 4 000 000 kronor. För budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen beräknat

motsvarande kostnader till 4 500 000 kronor.

Till arvoden åt deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare beräknades

enligt propositionen 1949:135 för budgetåret 1949/50 i runt tal 90 000

kronor under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t. För budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen i enlighet med

förslag av chefen för flygvapnet beräknat motsvarande kostnader till 85 000

kronor.

Till arvoden åt civila lärare beräknades enligt propositionen 1949: 135 för

budgetåret 1949/50 ett belopp av 240 000 kronor under anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal. För budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen

beräknat motsvarande kostnader till 175 000 kronor.

Det till premier för frivillig utbildning i språk upptagna beloppet, 3 000

kronor, har föreslagits skola beräknas under anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. I fråga om detta medelsbehov

torde få hänvisas till vad därom anförts under punkt 25 under arméns

avlöningsanslag.

För budgetåret 1949/50 är under anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal beräknat ett belopp av förslagsvis 100 000 kronor

till vikarier för innehavare av i personalförteckning redovisade befattningar.

Posten i fråga må disponeras för att anställa personal för beredande av ledighet

åt innehavare av överskötersketjänst samt för avlönande av såsom extra

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

tjänsteman eller mot arvode anställd ersättare för ordinarie eller extra

ordinarie tjänsteman ävensom för att bestrida kostnaderna för vikarie för

ordinarie eller extra ordinarie tjänsteman, där ej sistnämnda kostnader enligt

gällande bestämmelser skola bestridas av annan anslagspost. Civilförvaltningen

har med hänsyn till att belastningen å posten under budgetåret

1948/49, då densamma togs i anspråk endast för avlönande av vikarier för

andra extra ordinarie tjänstemän än manskap, uppgått till omkring 150 000

kronor beräknat posten i fråga för budgetåret 1950/51 till 200 000 kronor. Inberäknat

avlöningsförhöjning skulle detta innebära en ökning av medelsbéhovet

för ifrågavarande ändamål med 112 000 kronor.

Under nyssnämnda anslagspost är för budgetåret 1949/50 beräknat ett belopp

av förslagsvis 1 400 000 kronor till övrig extra personal. Denna post avses

för bestridande av kostnader för dels, enligt civilförvaltningens närmare bestämmande,

löner åt vissa av Kungl. Maj:t angivna extra tjänstemän samt,

intill ett belopp av högst 325 000 kronor, annan extra personal i högst lönegrad

Cg 16, dels ock i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser

ersättningar åt läkare, vilka anställas för att tillgodose behovet av extra läkarhjälp

vid flygvapnet. Civilförvaltningen har för budgetåret 1950/51 på grundval

av chefens för flygvapnet personalberäkningar uppskattat medelsbehovet

under posten till 1 100 000 kronor. Inberäknat avlöningsförhöjning skulle

detta innebära en minskning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål

med 336 000 kronor.

Civilförvaltningen har i enlighet med förslag av chefen för flygvapnet

räknat med att antalet fänrikar under budgetåret 1950/51 skulle utgöra omkring

80. För löner och flygtillägg till dem har ämbetsverket beräknat 730 000

kronor. Dä motsvarande post för budgetåret 1949/50 beräknats till 760 000

kronor, skulle medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, inberäknat avlöningsförhöjning,

minska med 33 600 kronor.

För avlöning åt 18 deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter har för

innevarande budgetår beräknats förslagsvis 43 000 kronor. Civilförvaltningen

har ansett, att posten i fråga kan nedräknas till 36 120 kronor.

Till månatliga arvoden av i ett för allt 250 kronor till för mobiliseringsuppgifter

anlitade lottor vid flygförbanden har för budgetåret 1949/50 beräknats

ett belopp av 15 000 kronor. Chefen för flygvapnet har med hänvisning

till att arbetsuppgifterna för mobiliseringslottorna väsentligt ökat

till följd av luftbevakningens överförande till flygvapnet föreslagit, att posten

i fråga höjes till 29 500 kronor. Civilförvaltningen har emellertid i avvaktan

på resultatet av pågående utredning rörande det frivilliga försvarsarbetet

ansett sig böra tills vidare räkna med oförändrad medelsanvisning för detta

ändamål.

I skrivelse den 16 januari 1950 har chefen för flygvapnet framlagt förslag

om ändrad utbildningsgång för vissa stamflygförare.

För närvarande sker den grundläggande flygutbildningen av aspiranter

(kategori C), stamflygförare med realskolekompetens (kategori Er) samt

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. May.ts proposition nr Ilo.

stamflygförare med folkskolekompetens (kategori E() vid krigsflygskolan. Eleverna

äro fördelade på två tlygskolor, av vilka den ena omfattar kategorierna

C ock Er samt den andra kategori Ef. Antalet elever blir härvid ungefär

lika stort vid de båda skolorna och skolorna löpa i huvudsak parallellt. För

den grundläggande flygutbildningen användes i allmänhet skolflygplan typ I.

För att förmedla övergången till krigsflygplan och för grundläggande utbildning

i instrumentflygning användas skolflygplan typ II. Flygtidstilldelningen

per elev utgör omkring 100 timmar på typ I och omkring 60 timmar

på typ II.

Eleverna ur kategori Ef hava före den grundläggande flygutbildningen

genomgått till Roslagens flygkår förlagd förberedande utbildning under en

tid av omkring 7 månader.

I sin förenämnda skrivelse har chefen för flygvapnet framhållit, att de

moderna krigsflygplanstypernas ökade prestanda och tekniska utrustning

ställer skärpta krav på utbildningen av flygförare såväl i avseende på den

grundläggande flygutbildningen på skolflygplan som beträffande flygslagsutbildningen.

På grund därav förelåge behov att omlägga den grundläggande

utbildningen. De ökade utbildningskraven kunde bäst tillgodoses genom att

huvudvikten komme att läggas på utbildningen med skolflygplan typ II. Eu

sådan omfördelning av flygtiden skulle — därest de båda flygskolorna liksom

för närvarande skulle löpa i huvudsak parallellt — medföra behov av ett ökat

antal skolflygplan typ II, vilket beräknades medföra en kostnadsökning för

drift och underhåll av flygmateriel, som kunde beräknas till omkring 1 300 000

kronor för år. Därest skolorna delvis förskötes i förhållande till varandra och

flygutbildningen därvid gåves samma tidsomfång vid bägge skolorna, skulle

däremot totalbehovet av flygplan och därmed merkostnaderna kunna nedbringas.

Flygutbildningens omfattning vid varje skola borde med hänsyn till

möjligheterna att uttaga flygtiden vara omkring IOV2 månader. Därest den

ena flygskolan (kategori C och Er) liksom nu påbörjades den 15 juni borde

den andra (kategori E() igångsättas omkring den 15 november (nu den 1 maj).

Härigenom skulle önskad omfördelning av flygtiden kunna ske utan att antalet

skolflygplan typ II ökades, samtidigt som behovet av antalet skolflygplan typ I

skulle avsevärt minska. En omfördelning av flygtiden med huvudvikten lagd

på den tyngre skolflygplanstypen komme emellertid att medföra ökade kostnader

för drift och underhåll av flygmaterielen. Kostnadsökningen beräknades

uppgå till omkring 160 000—200 000 kronor. Vid en omläggning av utbildningen

borde den flygskola, i vilken elever ur kategori C och Er utbildas,

liksom för närvarande börjas omkring den 15 juni för att på lämpligt sätt

knyta an till tidpunkten för studentexamen. Flygutbildningen för elever ur

kategori Ef borde såsom nämnts påbörja omkring den 15 november. De

olägenheter som med hänsyn till väderleken vore förknippade med att påbörja

flygutbildningen på hösten bedömdes med hänsyn till övriga fördelar

med omläggningen böra tagas. Ett genomförande av tidsförskjutningen mellan

flygskolorna och omfördelning av flygtiden krävde emellertid en omläggning

av den allmänbildande utbildningen för elever ur kategori Et. Denna under
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

visning vore av sådan omfattning att utbildningen vid tlygskolan för denna

kategori för närvarande omfattade 12 månader. Undervisningen borde överföras

från skedet för den grundläggande flygutbildningen till den förberedande

utbildningen minst i sådan omfattning, att den grundläggande flygutbildningen

kunde medhinnas på IOV2 månader. För en dylik överflyttning talade även

att det visat sig allt för tröttande för eleverna att jämsides med den grundläggande

flygutbildningen undervisas i allmänbildande ämnen. I samband

med överflyttningen borde den förberedande utbildningen utökas från 7 till

omkring 10 månader.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att omläggning av flygutbildningen

från och med år 1951 måtte få genomföras i enlighet med vad sålunda förordats

samt att de stamflygförare av kategori Ef, som enligt nu gällande bestämmelser

skulle påbörjat, den förberedande utbildningen omkring den 1

oktober 1950 istället måtte få börja omkring den 15 januari 1951.

Departemen tsche fen.

I fråga om de principer jag i det följande tillämpar vid behandlingen av

framställda förslag till personalförändringar vid flygvapnet får jag hänvisa

till vad jag därom inledningsvis anfört vid behandlingen av arméns avlöningsanslag.

1. Liksom civilförvaltningen är jag icke utan närmare utredning om arbetsuppgifter

m. m. beredd tillstyrka, att en för pensionerad underofficer avsedd

arvodesbefattning vid flygstaben utbytes mot kontorsskrivartjänst. Ej heller

kan jag tillstyrka att de båda förra året inrättade kanslibiträdestjänsterna

vid staben ordinariesättas eller att ytterligare en kanslibiträdestjänst nu inrättas.

Jag anser mig icke kunna tillstyrka, att den för arvode åt sekreteraren vid

flygstabens flygsäkerhetsavdelning, tillika juridiskt biträde åt chefen för flygvapnet,

avsedda posten å 6 000 kronor nu ytterligare höjes. Däremot kan jag

förorda den av civilförvaltningen föreslagna anordningen. Jag räknar alltså

med att i stället för nämnda arvodesbelopp och det nuvarande beloppet om

2 000 kronor till ersättning för biträde av annan än nyssnämnde sekreterare

åt flygvapnets haverikommission uppföres ett belopp om 1 800 kronor för

juridiskt biträde åt chefen för flygvapnet och ett belopp om 6 200 kronor för

sekreterare i haverikommissionen att disponeras enligt chefens för flygvapnet

bestämmande.

2. Den föreslagna ökningen av antalet löjtnantsbeställningar, som föranledes

av den förra året beslutade förstärkningen av ytterligare tre dagjaktflottiljer,

tillstyrker jag.

3. Jag anser mig böra tillstyrka förslaget om att inrätta tjänster för ytterligare

en förste stabsmeteorolog i Ca 29 och två stabsmeteorologer i Ca 26,

varigenom antalet dylika tjänster skulle komma att uppgå till vad som

beräknats för fullt genomförd organisation. Vidare kan jag biträda förslaget

om att så länge innehavaren av den för flygstaben uppförda tjänsten som

militärmeteorolog i Ca 22 kvarstår å övergångsstat en extra ordinarie meteoro
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 119

logtjänst hålles vakant i stället för en stabsmeteorologtjänst i Ca 26. Härvid

bör en tjänst i Ce 22 vakanthållas.

Det av chefen för flygvapnet framställda förslaget om reglerad befordringsgång

för den extra ordinarie meteorologpersonalen är alltjämt föremål

för prövning. Liksom civilförvaltningen utgår jag därför från oförändrade

löneförhållanden för denna personal.

Såsom jag anfört i det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag

räknar jag icke för nästa budgetår med att de befintliga extra ordinarie

meteorologtjänsterna överflyttas till flygvapnets personalförteckning.

Jag kan alltjämt icke biträda civilförvaltningens förslag att uppflytta de

tre meteorologassistenttjänsterna i Ce 16 till Ce 19. Det av chefen för flygvapnet

framställda förslaget om att inordna dessa tjänster i den reglerade befordringsgång

som gäller för väderleksassistenter anser jag mig icke heller

kunna biträda. Erinras må att väderleksassistenterna utgöra en personalkategori,

som kvarstår endast övergångsvis så länge behov därav föreligger

med hänsyn till befintliga vakanser i meteorologtjänster.

För budgetåret 1950/51 böra de tjänster för en väderlekstekniker i Ce 15

och två biträden för skriv- och kontorsgöromål, som av förbiseende avförts

ur personalförteckningen för budgetåret 1949/50, ånyo uppföras i förteckningen.

Någon ökning härutöver av antalet biträdestjänster vid väderlekstjänsten

räknar jag icke med.

4. Det av chefen för flygvapnet framlagda förslaget att igångsätta en försöksverksamhet

med specialflygläkare (flygande flygläkare) vid flygvapnet är

jag icke för närvarande beredd tillstyrka. Jag delar de av Sveriges läkarförbund

uttalade farhågorna för att rekryteringssvårigheterna skola visa sig

bli alltför stora. Yissa uttalanden om erfarenheter från utländskt håll om

att värdet av flygförarutbildning av läkare icke motsvarar de kostnader

och den tid som kräves härför böra enligt min mening tillmätas avsevärd

betydelse vid bedömandet av denna fråga. Liksom civilförvaltningen och

läkarförbundet ifrågasätter jag om icke ett system med spanarutbildning

skulle vara mera lämpat för svenska förhållanden. I vart fall synes detta närmare

böra klarläggas liksom även vilka kostnader dylik utbildning skulle medföra,

innan slutlig ställning tages till här avhandlade spörsmål. Det synes

mig under alla förhållanden angeläget att man inriktar sig på åtgärder ägnade

att stödja den flygmedicinska forskningsverksamhet som bedrives av flygoch

navalmedicinska nämnden.

I detta sammanhang vill jag framhålla att en av de befintliga beställningarna

för förste flygläkare vid flygvapnet innehas av en person som tidigare

i egenskap av reservofficer vid flygvapnet erhållit fullständig flygutbildning.

Denne beställningshavare utnyttjas såsom s. k. undersökningsläkare och fullgör

i denna egenskap kontinuerlig flygtjänstgöring. Arbetsuppgifterna för

honom överensstämma i stort sett med dem chefen för flygvapnet avsett för

de föreslagna specialflygläkarna. Då det är önskvärt att beställningshavarens

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

speciella kvalifikationer även för framtiden kunna utnyttjas i befattning såsom

undersökningsläkare med flygtjänstgöring, anser jag mig böra biträda

ett av civilförvaltningen tillstyrkt, av chefen för flygvapnet i skrivelse den

30 november 1949 framställt förslag om att bereda beställningshavaren i fråga

rätt till flygtillägg. Detta bör bestämmas till 330 kronor för månad eller

samma belopp som vid tjänstgöring såsom flygförare utgår till bl. a. militära

beställningshavare i lönegraderna Ma 6—12. Om riksdagen icke har något

att erinra mot att dylikt tillägg utgår, avser jag att framdeles föreslå, att

bestämmelser härom meddelas.

5. Liksom beträffande mariningenjörerna kan jag ej heller för flygingenjörerna

föreslå, att utbyte nu sker av beställningar i 30 lönegraden mot högre

beställningar.

Den enligt Kungl. Maj ds beslut den 30 september 1949 för innevarande

budgetår inrättade extra driftingenjörstjänsten i 24 lönegraden vid Roslagens

flygkår torde under budgetåret 1950/51 böra bibehållas såsom extra..

I avvaktan på närmare erfarenheter beträffande behovet av personal för

radartjänst är jag icke beredd förorda att beslut nu meddelas om att utöka

det för fullt genomförd organisation beräknade antalet verkmästare, mästare

och tekniker i annan mån än att jag tillstyrker, att antalet beställningar för

verkmästare av 1. klassen fr. o. m. budgetåret 1950/51 ökas med 2 be

ställningar (för radartjänst) till 28, vilket antal förutsättes skola i mån

av vakanser i de tre för centrala flygverkstäder avsedda beställningarna

nedbringas till 25. Jag anser mig vidare böra tillstyrka den av chefen för

flygvapnet föreslagna utökningen av antalet mästare och flygtekniker, vilken

ökning håller sig inom det enligt propositionen 1948: 206 för genomförd personalorganisation

beräknade antalet. Yad beträffar verkmästare av 2. klassen

förordar jag, att antalet dylika beställningar under budgetåret 1950/51 bibehålies

oförändrat för att sedermera i mån av vakanser nedbringas till IT.

1 personalförteckningen för sistnämnda budgetår upptager jag alltså följande

beställningar för verkmästare, mästare och flygtekniker, nämligen 28 verkmästare

av 1. klassen (Ca 21), 21 verkmästare av 2. klassen (Ca 19), 84 mästare

av 1. klassen (Ca 18), 181 mästare av 2. klassen (Ca 16) och 1 750 flygtekniker

(Ca 12).

6 och 7. De under dessa punkter redovisade förslagen till personalförändringar

anser jag mig böra tillstyrka. I avvaktan på organisationsundersökningar

vid flygvapnets centrala skolor torde emellertid böra föreskrivas,

att den för expeditionsunderofficer avsedda arvodesbefattningen vid uppkommande

ledighet icke må återbesättas utan Kungl. Maj ds medgivande.

9. Jag har icke funnit anledning till erinran mot de för budgetåret 1950/51

föreslagna förändringarna i flygvapnets manskapsstater.

10. Liksom civilförvaltningen är jag icke för närvarande beredd tillstyrka

de av chefen för flygvapnet föreslagna ordinariesättningarna av viss extra

ordinarie personal i kassatjänst vid Roslagens flygkår och flygvapnets centrala

skolor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Förslaget om att inrätta två tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål

vid inspektionen för luftbevakningen kan jag i likhet med civilförvaltningen

biträda.

Såsom civilförvaltningen förordat böra vidare i enlighet med principerna

för reglerad befordringsgång med i det föregående angiven fördelning tillkomma

tillhopa 32 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 i utbyte mot samma antal

biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål.

11. Jag kan liksom civilförvaltningen icke för närvarande biträda förslaget

om att vid inspektionen för den tekniska tjänsten inrätta en tjänst för byråassistent

i Ce 24.

Med hänsyn till vad statens organisationsnämnd anfört kan jag icke tillstyrka

förslaget om att för Kalmar flygflottilj inrätta en tjänst för reparatör

i Ce 11.

Liksom civilförvaltningen anser jag mig i avvaktan på resultatet av det

utredningsarbete, som bedrives av kommittén för frivilligt försvarsarbete,

böra räkna med oförändrad medelsanvisning till arvoden för mobiliseringslottor.

De övriga av civilförvaltningen framställda förslag, som redovisats under

förevarande punkt, kan jag biträda med undantag av förslaget om förbättrad

löneställning för en garageförman. I fråga om det till premier för viss språkutbildning

beräknade beloppet får jag hänvisa till vad jag därom anfört vid

behandlingen i det föregående av arméns avlöningsanslag.

Av de i gällande personalförteckning uppförda 20 beställningarna för förvaltare

i kassatjänst avses en för Roslagens flygkår. Vid anmälan av propositionen

1949: 135 (s. 129) anförde jag, att i avvaktan på närmare utredning

rörande frågan om kassaorganisationen vid flygkåren föreskrift borde meddelas

om att vid uppkommande vakans å en av här avsedda förvaltarbeställningar

frågan om densammas återbesättande skulle underställas Kungl. Maj:ts

prövning. Kassan vid flygkåren har emellertid sedermera efter närmare utredning

av chefen för flygvapnet organiserats såsom en s. k. A-kassa, d. v. s.

med en förvaltare som kassachef, biträdd av en kontorist och ett kanslibiträde.

Någon föreskrift av nyss angiven innebörd torde därför icke böra meddelas.

I gällande personalförteckning för flygvapnet finnas vidare uppförda ett

antal beställningar för förvaltare (i flygstationsbefattning), förvaltare (i förrådsbefattning)

och förvaltare (i signalbefattning). På förslag av chefen för

flygvapnet, som tillstyrkts av civilförvaltningen, förordar jag, att de inom

parentes angivna närmare bestämningarna till tjänstebenämningen ändras till

(i flygstationstjänst), (i förrådstjänst) och (i signal tjänst).

De av chefen för flygvapnet anförda synpunkterna på önskvärdheten av att

effektivisera den grundläggande flygutbildningen anser jag mig böra biträda.

Omläggningen av utbildningsgången medför beträffande stamflygförare

9—406 r>o Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 110.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. May.ts proposition nr 110.

med folkskolekompetens att tiden för anställning över stat måste förlängas

från för närvarande omkring ett år till omkring ett ock ett

halvt år. Den totala anställningstiden förlänges emellertid endast med omkring

en och en halv månad. De härigenom uppkommande ökade avlöningsoch

utbildningskostnaderna anser jag väl uppvägas av de stora fördelar som

vinnas genom omläggningen. Ehuru ändrade anställnings- och utbildningsbestämmelser

med hänsyn till rekryteringsförhållandena m. m. böra fastställas

redan under innevarande budgetår, kommer därav föranlett ökat medelsbehov

icke att göra sig gällande förrän under budgetåret 1951/52. Om riksdagen

icke har något att erinra mot att anställningstiden för stamflygförare förlänges

på sätt i det föregående angivits, har jag för avsikt att framdeles förelägga

Kungl. Maj:t förslag till ändrade anställnings- och utbildningsbestämmelser

för stamflygförare på sätt chefen för flygvapnet har föreslagit.

Med beaktande av vad jag i det föregående anfört och med ledning av belastningen

på flygvapnets avlöningsanslag under förfluten del av innevarande

budgetår beräknar jag anslaget sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 27 200000 (-f 3 400 000)

kronor;

arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattningar

1 100 000 (— 125 000) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 150 000 (—30 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 16100 000 (—

900 000) kronor;

rörligt tillägg 4 350 000 (—745 000) kronor;

pensionsmedel 700 000 (—100 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 48 200 000 (+ 1700 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet,

vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 27 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis .......................................... 1100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 150 000

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110. 123

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 16 100 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 4 350 000

Summa kronor 48 900 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 700 000

Nettoutgift kronor 48 200 000;

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 48 200 000 kronor.

[8.J Flygvapnet: Familjebidrag.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ............................. 750 000 899 423

1949/50 (statsliggaren s. 257) ____ 1 000 000

1950/51 (förslag) .................. 1 000 000

Under åberopande av vad jag anfört vid behandlingen i det föregående

av arméns motsvarande anslag får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Sammanställning

över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens

fjärde huvudtitel, om vilka slutliga äskanden framlagts i de i annat

sammanhang anmälda propositionerna nr 96 med förslag till militärersättningsförordning

m. m. och nr 111 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1950/51 m. m.

Anslag

I statsverks- propositionen

upptaget belopp

Slutligt

äskat belopp

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl...........

116 000 000

116 000 000

Armén: Familjebidrag................................

6 600 000

6 600 000

Armén: Remontering ................................

Armén: Ersättning till försvarets fastiglietsfond: Arméns

800 000

300 000

delfond ............................................

19 000 000

19 263 000

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.........

47 000 000

47 200 000

Marinen: Familjebidrag ..............................

Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Ma-

1 000 000

1 000 000

rinens delfond......................................

6 800 000

6 445 000

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl ......

46 500 000

48 200 000

Flygvapnet: Familjebidrag............................

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond:

1 000 000

1000 000

Flygvapnets delfond................................

Ersättning till försvarets fastiglietsfond: Befästningars

12 300 000

12 826 000

delfond ............................................

Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ädragen

8 068 000

7 982 000

under militärtjänstgöring............................

12 500 000

12 500 000

Summa anslagsökning

1 748 000

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 205) skulle fjärde huvudtitelns

slutsumma för budgetåret 1950/51 vid bifall till vad däri föreslagits uppgå

till 839 093 100 kronor. Vid bifall till de här angivna förslagen skulle slutsumman

ökas med 1 748 000 kronor till 840 841 100 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Fredriic v. Scheele.

Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:282 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1950151 m. m. jäm a1 i texten
  2. SU 1950:147 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsin. fl. anslag under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1950 Öl in. in. jämte i ämnet s. 1 i texten