Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 194-7 (nr 303)

1950-03-10 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:115, Med förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 194-7 (nr 303)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

1

Nr 115.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni

194-7 (nr 303); given Stockholms slott den 10 mars

1950.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen

den 30 juni 1947 (nr 303).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 115—116.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947

(nr 303).

Härigenom förordnas, att prisregleringslagen den 30 juni 19471, vilken

jämlikt lag den 3 juni 1949 (nr 317) gäller till och med den 30 juni 1950,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1951.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1948: 408.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 24 februari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om fortsatt giltighet

av prisregleringslagen den 30 juni 1947 (nr 303) och anför därvid följande.

Nu gällande prisregleringslag utfärdades den 30 juni 1947 och trädde i

kraft den 1 juli samma år. Lagen gällde ursprungligen till och med den 30

juni 1948 men har därefter successivt förlängts, senast genom lagen den 3

juni 1949, nr 317. Enligt sistnämnda lag har prisregleringslagen erhållit

fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1950.

Beträffande det närmare innehållet i prisregleringslagen må följande

här nämnas.

Enligt den inledande bestämmelsen i 1 § prisregleringslagen erfordras,

för att lagens huvudbestämmelser skola träda i tillämpning, att särskilt

förordnande därom meddelats. Sådant förordnande må meddelas vid krig

eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden. Förordnande meddelas av Konungen med

riksdagens samtycke, dock att, när riksdagen ej är samlad, provisoriskt

förordnande må meddelas av Konungen. Genom kungörelse den 30 juni 1947

(nr 304) meddelade Konungen med riksdagens samtycke förordnande, varom

nyss är sagt, att gälla från och med den 1 juli 1947 tills vidare. Förordnandet

är alltjämt gällande.

I 2 § äro vissa definitioner upptagna. Sålunda stadgas i nämnda paragraf,

att med tjänst avses sådan tjänst som någon, yrkesmässigt eller eljest,

såsom företagare utför åt annan, att lika med utförande av tjänst skall

anses dels utövande av sådan hotell- eller pensionatrörelse, som omfattar

minst nio för gästers härbärgerande avsedda rum, dels ock upplåtelse av

rätt att nyttja förnödenhet samt att lika med försäljning av förnödenhet

skall anses överlåtelse eller upplåtelse av förmögenhetsrättighet av immateriell

art, så ock upplåtelse av rättighet att å fastighet avverka skog eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

att där taga torv, ler, grus, sten eller annat, som icke är att hänföra till fastighetens

vanliga avkastning.

Enligt 3 § första stycket äger Konungen eller myndighet som Konungen

bestämmer fastställa visst pris, som prövas skäligt, att gälla såsom normalpris

vid frivillig försäljning av viss förnödenhet eller vid frivilligt utförande

av viss tjänst. I andra stycket föreskrives, att normalpris icke må överskridas

med mindre säljaren eller företagaren erhållit tillstånd därtill. Den

som fastställt normalpriset äger bestämma på vilken myndighet det skall

ankomma att bevilja sådant tillstånd.

I 4 § stadgas att om någon till offentlig myndighet gjort särskild utfästelse

beträffande högsta pris, till vilket viss förnödenhet må av honom försäljas

eller viss tjänst utföras, eller eljest beträffande den ordning, i vilken

försäljning må ske eller tjänsten utföras, priset icke må överskridas eller

utfästelsen eljest frångås med mindre myndigheten givit tillstånd därtill.

I 5 § finnas vissa stadganden om s. k. tvångskartellering m. m.

Bestämmelser angående prisstopp meddelas i 6 §. Sålunda stadgas i 6 §

1 mom. första stycket, att Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer

äger föreskriva, att den som frivilligt säljer viss förnödenhet eller

som frivilligt utför viss tjänst icke må utan tillstånd överskrida det pris å

förnödenheten eller tjänsten, som han tillämpade å dag som i föreskriften

angives, eller, om han då icke sålde förnödenheten eller utförde tjänst varom

fråga är, det pris som den angivna dagen var att anse som gängse pris

eller som han före nämnda dag senast tillämpat. Därest efter den i föreskriften

angivna dagen överlåtelse skett av rörelse, i vilken försäljes förnödenhet

eller utföres tjänst som med föreskriften avses, skall dock såsom

stoppris för den nye innehavaren av rörelsen gälla det pris, som den föregående

innehavaren högst ägt uttaga. Enligt andra stycket i samma moment

må föreskrift om prisstopp meddelas att gälla för viss tid, högst sex

månader. Då skäl därtill äro må prisstoppet förlängas, varje gång för högst

sex månader. Den som meddelat föreskrift om prisstopp äger bestämma på

vilken myndighet det skall ankomma att bevilja tillstånd till prishöjning.

Vidare stadgas i 6 § 2 mom., att om prisstopp föreskrivits beträffande

viss förnödenhet eller tjänst och priset därefter finnes vara högre än som

kan anses skäligt, Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer

äger förordna om skälig sänkning av priset. Sådant förordnande må jämväl

meddelas beträffande allenast viss säljare eller företagare. Förordnandet

gäller under den tid prisstoppet är gällande. Det fastställda priset må

icke överskridas utan tillstånd av myndighet som Konungen bestämmer.

Enligt 7 § äger Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer

föreskriva, att viss förnödenhet icke må försäljas eller saluhållas eller viss

tjänst utföras eller erbjudas med mindre priset å förnödenheten eller tjänsten

godkänts av myndighet som Konungen bestämmer. Sådan föreskrift

må jämväl meddelas beträffande allenast viss säljare eller företagare. Godkänt

pris må icke överskridas utan tillstånd av myndigheten. Har pris godkänts

på sätt nyss sagts och inträda därefter sådana på prisbildningen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

5

inverkande förhållanden att priset skäligen bör sänkas, äger Konungen

eller myndighet som Konungen bestämmer förordna om sådan prissänkning.

Dylikt förordnande må jämväl meddelas beträffande allenast viss säljare

eller företagare.

I 8 § meddelas ett allmänt förbud mot prisocker och 9 § innehåller bestämmelser

om s. k. kombinationsavtal. Vidare meddelas i 10 § föreskrifter

om viss uppgiftsskyldighet. Enligt 11 § äger myndighet som Konungen

bestämmer meddela vissa föreskrifter rörande anslag med prisuppgifter

m. m. I 12—14 §§ äro ansvarsbestämmelser upptagna och i 15, 17 och 18 §§

meddelas vissa processuella föreskrifter.

Närmare bestämmelser angående tillämpningen av prisregleringslagen ha

av Kungl. Maj :t meddelats genom kungörelse den 30 juni 1947 (nr 305).

Denna kungörelse gällde ursprungligen till och med den 30 juni 1948 men

har sedermera successivt förlängts, senast genom kungörelsen den 3 juni

1949, nr 318, för tiden till och med den 30 juni 1950.

Bestämmelser rörande allmänt prisstopp ha utfärdats dels av statens priskontrolInämnd

den 31 oktober 1942 dels ock av Kungl. Maj:t genom kungörelser

den 4 juni 1943, nr 310, den 25 maj 1945, nr 209, och den 30 juni

1947, nr 306. Sistnämnda kungörelse, som trädde i kraft den 1 juli 1947

samt gällde till och med den 31 december samma år, har därefter successivt

förlängts, senast genom kungörelsen den 29 december 1949, nr 686.

Enligt sistnämnda kungörelse har 1947 års kungörelse erhållit fortsatt giltighet

för tiden till och med den 30 juni 1950. Prisstoppdagen är i flertalet

fall den 31 oktober 1942.

I detta sammanhang må vidare nämnas, att Kungl. Maj :t den 29 december

1949 — på föredragning av dåvarande statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet

— utfärdat vissa föreskrifter angående lönsamhetsberäkningar

i prisärenden. I

I en den 28 januari 1950 dagtecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrivelse har

statens priskontrollnämnd — under erinran att giltighetstiden för prisregleringslagen

utginge den 30 juni 1950 — anfört att den gynnsamma ekonomiska

utvecklingen och den ökade varutillgången inom landet hade gjort

det möjligt för nämnden att efter hand under år 1949 upphäva prisregleringen

på vissa områden. Nämnden hade även för avsikt att inom den närmaste

tiden upphäva priskontrollen på ytterligare en del områden, främst

sådana för vilka en ogynnsam prisutveckling icke ansåges behöva befaras.

Med hänsyn till förutsättningarna för inkomststabiliseringspolitiken vore

det emellertid erforderligt, att under år 1950 bibehålla prisregleringen på

alla de försörjningsviktiga områden, där en prishöjning kunde befaras bli

följden av prisregleringens slopande. Det syntes vidare klart, att priskontrollen

icke kunde hävas på sådana varuområden, där priserna hölles nere

genom subvention av statsmedel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 115.

Sedan nämnden erinrat om att i statsverkspropositionen till innevarande

ärs riksdag uttalats, att förutsättningar såvitt nu kunde bedömas icke saknades

för en förbättring av det ekonomiska läget även i fortsättningen, har

nämnden vidare anfört, att en ytterligare förbättring av det ekonomiska

läget kunde leda till en begränsning av nämndens verksamhet under första

halvåret 1951. Det borde emellertid framhållas att — om icke den ekonomiska

utvecklingen under år 1950 bleve utomordentligt gynnsam —- ett

övergivande av inkomststabiliseringslinjen och subventionspolitiken vid 1950

ärs utgång kunde komma att resultera i en stark oro på arbetsmarknaden

och en pressning uppåt av prisnivån. Största försiktighet borde därför iakttagas

vid bedömning av frågan om förlängning av prisregleringslagens giltighetstid.

Nämnden hade på grund härav kommit till den uppfattningen,

att prisregleringslagen borde äga fortsatt giltighet under hela budgetåret

1950/51.

Priskontrollnämnden har härefter anfört.

I detta sammanhang vill nämnden peka på vissa organisatoriska svårigheter,

som i nuvarande läge kunna uppkomma vid en snäv begränsning av

prisregleringslagens giltighetstid. Som förut framhållits kräver inkomststabiliseringspolitiken,

att prisreglering inom vissa områden bibehålies åtminstone

under hela året 1950. Om prisregleringslagens giltighetstid emellertid

nu begränsas till att avse allenast sistnämnda år och priskontrollnämnden

till följd därav skall upphöra med sin verksamhet vid årsskiftet 1950/51,

blir det nödvändigt för nämnden att redan under årets lopp vidtaga åtgärder

för en avveckling av organisationen, bland annat genom uppsägning efter

hand av personalen. Dessutom torde under sådana förhållanden vara att

räkna med, att personalen i stor utsträckning självmant kommer att söka

sig anställning utom nämnden, i den mån icke staten kan garantera fortsatt

anställning efter nämndens upphörande. Att en personalavgång i så hastig

takt som sålunda kan förväntas ske, i hög grad kan komma att försvåra och

i sämsta fall omöjliggöra för nämnden att intill årets slut fullgöra sina arbetsuppgifter

är obestridligt. Den uppluckring av priskontrollen som kan

bli en följd härav, kan komma att utgöra en svår påfrestning för stabiliseringspolitikens

genomförande. Svårigheterna i organisatoriskt hänseende

skulle otvivelaktigt bli särskilt stora, om riksdagen under en höstsession —

efter att under vårsessionen ha beslutat en begränsning av lagens giltighetstid

till år 1950 — vid en omprövning av den ekonomiska situationen skulle

finna det nödvändigt att förlänga giltighetstiden.

Priskontrollnämnden har jämväl framhållit, att även om prisregleringslagens

giltighetstid förlängdes på ett år, det stode statsmakterna fritt att begränsa

tillämpningen av föreskrifterna i lagen i den utsträckning vartill den

ekonomiska utvecklingen kunde föranleda. I

I priskontrollnämndens skrivelse har vidare omnämnts, att priskontrollnämndens

råd —- som även behandlat förevarande ärende — instämt i de

av nämnden anförda synpunkterna, dock att ledamöterna herrar IJndberger

och Throne-Holst avgivit följande särskilda yttrande.

Enligt vår mening kan upphörandet av det system av överenskommelser

och statliga ingrepp som brukar sammanfattas under rubriken stabilise
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

ringspolitik endast ske under endera av två förutsättningar, nämligen antingen

att det ekonomiska läget i landet befinnes vara så stadigt att man kan

överlämna inkomstbildningen i fortsättningen åt de fria krafterna eller också

att myndigheterna genom penningpolitiska åtgärder sörjer för att utrymmet

för inkomststegringar icke blir större än statsmakterna finner lämpligt

och betryggande. I den artificiella stabiliseringslinjens övergivande ingår

därför priskontrollens successiva avveckling som ett oskiljaktigt led.

Vi anser vidare att hänsyn till personalen, respektive till önskan att kunna

behålla goda tjänstemän under den tid de fortfarande behövs, inte kan

anföras som motiv för att bibehålla prisregleringen. De viktigaste posterna

under avvecklingstiden bör kunna upprätthållas genom att förordna personer,

som redan har eller jämsides med denna avveckling får ordinarie

statstjänst, att tillsvidare arbeta hos priskontrollnämnden.

Vi har däremot ingen invändning mot att lagens giltighetstid av praktiska

skäl av riksdagen förlängs på ett helt år om blott tillräcklig tonvikt läggs på

statsmakternas självklara frihet att dessförinnan när som helst sätta lagen

ur kraft.

I sin förenämnda skrivelse har priskontrollnämnden vidare uttalat, att

nämnden icke föresloge någon ändring i prisregleringslagen.

Departementschefen. För ett fullföljande av stabiliseringspolitiken i enlighet

med de riktlinjer, som uppdragits i statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag, är det enligt min mening nödvändigt att den statliga

priskontrollen upprätthålles jämväl efter den 30 juni 1950, då giltighetstiden

för prisregleringslagen utgår. Jag tillstyrker därför, att prisregleringslagen

förlänges att gälla även för tiden efter sistnämnda dag.

Beträffande frågan huruvida denna förlängning bör omfatta hela nästkommande

budgetår eller kortare tid vill jag erinra om att såväl priskontrollnämnden

som nämndens råd enhälligt förordat en förlängning avseende

hela budgetåret. Jag ansluter mig till denna mening och förordar således,

att prisregleringslagen förlänas fortsatt giltighet för tiden till och med den

30 juni 1951. Jag vill samtidigt erinra om att prisregleringslagen är en fullmalctslag

och att en förlängning av lagen för viss tid icke i och för sig

innebär, att de särskilda bestämmelserna i lagen skola äga tillämpning under

tiden i fråga.

I detta sammanhang vill jag understryka angelägenheten av att priskontrollnämnden

fullföljer den av nämnden tillämpade principen att, i samma

män som risker för en ogynnsam prisutveckling på ett visst område icke

behöva befaras, avveckla priskontrollen på området i fråga. I fråga om priskontrollnämndens

personalbehov vill jag framhålla att detta givetvis måste

anpassas efter de uppgifter, som vid varje tillfälle åvila nämnden. I den

män personalreduktioner kunna ske böra de sålunda äga rum, men å andra

sidan kräves en planläggning av nämndens arbete på något längre sikt. Eljest

finnas stora risker för att den mera kvalificerade personalen hos nämnden

ser sig föranlåten att övergå till annan tjänst utan att avvakta den tidpunkt,

då arbetsuppgifterna försvinna. Detta skulle innebära såväl ökade

opaginerad Kontrollera mot PDF

o Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

utgifter för statsverket som större svårigheter för nämnden att fylla sina

uppgifter.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom finansdepartementet upprättats

förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni

1957 (nr 303). Förslaget torde såsom Bilaga1 få fogas vid statsrådsprotokollet

för denna dag.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över nämnda lagförslag måtte för det i § 87 regeringsformen ornförmälda

ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Ingvar J:son Rörs.

1 Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 9 mars

1950.

Närvarande:

justitieråden Geijer,

Lech,

regeringsrådet Quensel,

justitierådet Beckman.

Enligt lagrådet den 9 mars 1950 tillhandakommet utdrag av protokoll över

finansärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 24 februari

1950, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i

§ 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag

till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1957

(nr 303J.

Förslaget, som finnes hilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen i finansdepartementet, hovrättsrådet Henning Nitelius.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Bengt Larson.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Etter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sköld, lagrådets den 9 mars 1950

avgivna utlåtande över det till lagrådet den 24 februari 1950 remitterade förslaget

till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1957

(nr 303).

Föredraganden hemställer att förslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran,

måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:135 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proproposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947 s. 1 i texten
  2. 2LU 1950:30 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947 s. 1 i texten