Sök i Ratio Lex

Angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51

1950-03-10 · 220 sidor, varav 202 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 202 av 220 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:126, Angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1

i\r 126.

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51; given Stockholms

slott den 10 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Sammanfattning.

I propositionen framlägges förslag till ny allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51. Förslaget upptager på driftbudgeten en anslagssumma av

840 miljoner kronor och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 380 miljoner

kronor. Till grund för förslaget ligger ett av arbetsmarknadsstyrelsen

upprättat förslag till investeringsreserv för samma budgetår.

1 11 i haag till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 och anför därvid följande.

Inledning.

Jämlikt regeringsformen § 63 må riksdagen i den ordning, som gäller för

riksstatens reglerande, antaga allmän beredskapsstat, upptagande de anslag,

som kunna erfordras vid ekonomisk kris eller annat nödläge; och äger riksdagen

därvid fastställa den ordning, i vilken Konungen må förfoga över de i

beredskapsstaten uppförda anslagen.

Enligt den av Kungl. Maj :t för arbetsmarknadsstyrelsen fastställda instruktionen

åligger det styrelsen bl. a., att årligen upprätta och till Kungl.

Maj :t ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda

investeringsobjekt, att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag och i övrigt

vidtaga de åtgärder, som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering

av arbeten intagna i eller avsedda att intagas i investeringsreserven skall

komma till stånd, samt att föra ett centralt register över tillgängliga investeringsobjekt.

Allmän beredskapsstat fastställdes senast av 1946 års riksdag (prop. nr

211; r. skr. nr 470). Beredskapsstaten, som avsåg budgetåret 1946/47, upptog

anslag å driftbudgeten om tillhopa 676 miljoner kronor och anslag å kapitalbudgeten

å sammanlagt 374 miljoner kronor. Denna sysselsättningsreserv

beräknades omfatta i runt tal 43 miljoner dagsverken, motsvarande ett

antal årsarbetare av ca 170 000. Investeringsreserven — som icke vore avsedd

att kunna realiseras i sin totala omfattning, utan inrymde alternativa

sysselsättningsprogram — upptog anslag såväl för en allmän investeringsreserv

som för en särskild grovarbetsreserv. Den allmänna investeringsreserven

innefattade arbeten, som ansetts normalt skola komma till utförande

inom de närmaste åren. I grovarbetsreserven upptogos ytterligare arbeten

som särskilt väl lämpade sig för sysselsättning av oskolad arbetskraft och

därtill vore mindre materialkrävande, ehuru de vore av lägre angelägenhets
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

grad. Kungl. Maj :t erhöll bemyndigande att, därest arbetsmarknadsläget så

påfordrade, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut

om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten.

För statens ikraftträdande krävdes särskilt beslut av riksdagen.

Då en betryggande sysselsättningsberedskap under budgetåret 1947/48

syntes kunna upprätthållas utan att en allmän beredskapsstat fastställdes,

utverkade Kungl. Maj:t av 1947 års riksdag bemyndigande, att under budgetaret

1947/48, därest arbetsmarknadsläget sa påfordrade, inom ramen av

ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten,

för vilka anslag vore uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/

47. Därest utvecklingen på arbetsmarknaden senare skulle giva anledning

därtill, borde på grundval av vissa inom arbetsmarknadskommissionen

(arbetsmarknadsstyrelsen) verkställda utredningar om komplettering av investeringsreserven

ett förslag till allmän beredskapsstat upprättas och underställas

riksdagen. Enahanda bemyndiganden ha sedermera av Kungl.

Maj :t utverkats av 1948 och 1949 års riksdagar. Dessa bemyndiganden ha

hittills icke tagits i anspråk.

Arbetsmarknadsstyrelsen har till Kungl. Maj :t ingivit förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1949/50, avsett att läggas till grund för upprättande

av ny allmän beredskapsstat för innevarande budgetår, därest utvecklingen

på arbetsmarknaden skulle ge anledning därtill. Förslaget omfattar

en allmän investeringsreserv om ca 1 385 miljoner kronor och en särskild

grovarbetsreserv om ca 208 miljoner kronor. De föreslagna reserverna,

som innefatta alternativa sysselsättningsprogram, ha beräknats motsvara

sammanlagt ca 36,7 miljoner dagsverken eller sysselsättning för ca 146 400

årsarbetare. För ett utförande av samtliga i förslaget intagna företag skulle

erfordras anslag av statsmedel om sammanlagt ca 1 102 miljoner "kronor.

Företag i förslaget för en kostnad av sammanlagt ca 954 miljoner kronor ha

beräknats kunna finansieras från anslag å den allmänna beredskapsstaten

för budgetåret 1946/47 genom utnyttjande av den till Kungl. Maj:ts förfogande

för budgetåret 1949/50 ställda finansfullmakten.

Med skrivelse den 3 februari 1950 har arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51. Förslaget jämte

bilagor torde få såsom bihang fogas vid protokollet i detta ärende (Bihang

B). Vissa till förslaget hörande bilagor, vilka icke ansetts behöva detaljredovisas,

torde få överlämnas till vederbörande utskott.

Investeringsreservens omfattning och sammansättning.

Arbetsmarknadsstyrelsen har inledningsvis erinrat om att den begränsning

av investeringsverksamheten, som under en följd av år varit nödvändig,

medfört en tidsförskjutning av det ordinarie arbetsprogram, till vilket

medel redan anvisats av såväl stat som kommuner. Fn högst betydande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

mängd sysselsättningsobjekt, vilka fylla mycket höga anspråk ur angelägenhetssynpunkt,

finnas sålunda tillgängliga vid uppkommande arbetslöshet.

Detta förhållande medför emellertid icke i och för sig att dessa objekt skola

ha kommit till utförande, innan investeringsreserven tillgripes. Olika faktorer

såsom materialbrist, den friställda arbetskraftens yrkeskvalifikationer,

ålder, bosättningsort m. in. kunna nämligen utgöra skäl för att reservföretag

i vissa fall behöva komma till utförande före ordinarie arbeten.

I föreliggande förslag till investeringsreserv för nästa budgetår har möjligheten

att i arbetslöshetsbekämpande syfte utnyttja de på grund av investeringsbegränsningen

uppskjutna ordinarie arbetena av arbetsmarknadsstyrelsen

i förekommande fall endast angivits efter summariskt bedömande.

Vid utarbetandet av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51

har arbetsmarknadsstyrelsen utgått från den för innevarande budgetår föreslagna

investeringsreserven, vilken i sin tur utgör en revidering och komplettering

av investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Styrelsen har infordrat

uppgifter från statliga organ och genom länsarbetsnämnderna från

kommuner och enskilda angående inträdda förändringar i investeringsreservens

sammansättning och angående de nya företag, som äro av beskaffenhet

att böra medtagas i reserven. Vid upprättande av förslaget till investeringsreserv

har styrelsen utgått från att ny allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 kommer att fastställas. Härom har styrelsen anfört.

Det har vid utredningarna visat sig, att efter fastställandet av beredskapsstaten

för budgetåret i946/47 ett högst betydande antal företag, till vilka

anslag uppförts å beredskapsstaten, numera överförts till det ordinarie arbetsprogrammet

eller av annan anledning avförts från investeringsreserven

samt att icke obetydliga förändringar inträffat i avseende å såväl kostnad

som angelägenhetsgrad för i investeringsreserven alltjämt kvarstående företag.

Därjämte har det visat sig, att de till intagande i investeringsreserven

för nästa budgetår nyanmälda företagen på grund av ändrade förhållanden

i stor omfattning angivits vara av högre angelägenhetsgrad än de från investeringsreserven

för budgetåret 1946/47 kvarstående företagen. Härtill

kommer att vissa förändringar företagits i fråga om riksstatens anslagsteknik,

varigenom den ursprungligen avsedda överensstämmelsen härutinnan

mellan riksstaten och den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/

47 nu icke längre förefinnes.

De allmänna synpunkter på omfattningen och sammansättningen av eu

investeringsreserv, som angivits i arbetsmarknadskommissionens betänkande

med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (se prop. 1946:

211, s. 6—9), äga enligt arbetsmarknadsstyrelsen alltjämt giltighet. Med beaktande

av dessa synpunkter har styrelsen ansett, att investeringsreserven

för nästa budgetår bör givas huvudsakligen samma omfattning som den för

innevarande budgetår föreslagna reserven.

Den sammanlagda totalkostnaden för de företag, som utgöra urvalsmaterial

för föreliggande förslag till investeringsreserv, har av arbetsmarknadsstyrelsen

beräknats till ca 4 500 miljoner kronor och avser 55 800 hos styrelsen

registrerade investeringsobjekt, varav 16 300 för en kostnad av 2 100

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

5

miljoner kronor utgöra statliga och 39 500 för en kostnad av 2 400 miljoner

kronor utgöra kommunala och enskilda objekt. Beträffande den närmare

sammansättningen av och kostnaderna för de olika investeringsobjekten

hänvisas till förslaget (Bihang B s. 4).

Den för budgetåret 1950/51 föreslagna investeringsreserven omfattar arbeten

för ett sammanlagt belopp av 1 803 miljoner kronor. Härav belöpa på

den allmänna investeringsreserven 1 564 miljoner kronor och på den särskilda

grovarbetsreserven 239 miljoner kronor. Av den allmänna investeringsreserven

belöpa ca 791 miljoner kronor på företag, vilka till väsentliga

delar utgöras av grovarbeten — såsom företag avseende vägar, flygfält,

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, dubbelspår, linjeomläggningar

etc. — och ca 773 miljoner kronor på företag, som äro av mera mater

ial k ni vande art eller utgöras av industribeställningar. Inom sistnämnda

grupp inrymmas husbyggnader för ett belopp av ca 653 miljoner kronor.

Därest materialknapphet skulle begränsa eller omöjliggöra utnyttjandet av

materialkrävande företag för beredande av sysselsättning, kunna alltså ur de

föreslagna reserverna utväljas företag av utpräglad grovarbetskaraktär för

en sammanlagd kostnad av (791 + 238=) 1 029 miljoner kronor. Härtill

komma företag av grovarbetskaraktär, beträffande vilka beslut redan fattats

om företagens utförande såsom beredskapsarbeten i arbetsmarknadsstyrelsens

eller annan statlig myndighets regi eller såsom statskommunala beredskapsarbeten.

På dessa företag beräknas under nästa budgetår kunna utföras

arbeten för en kostnad av sammanlagt ca 40 miljoner kronor. För nästa

budgetår står således till förfogande en sammanlagd reserv av företag av

grovarbetskaraktär för en kostnad av ca 1 070 miljoner kronor.

Den föreslagna allmänna investeringsreserven har uppskattats innefatta

totalt ca 30 miljoner dagsverken, varav ca 20 miljoner dagsverken för grovarbetare,

ca 9,2 miljoner dagsverken för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet

samt ca 0,7 miljon industridagsverken. Dessa dagsverken beräknas

motsvara full sysselsättning för ca 120 000 årsarbetare, varav ca

SO 000 grovarbetare, ca 37 000 yrkeskunniga byggnads- och anläggningsarbetare

samt ca 2 500 industriarbetare. Sagda arbetsstyrkor äro beräknade under

antagande av 250 effektiva arbetsdagar per årsarbetare av kategorierna

grovarbetare och yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet samt 270 effektiva

arbetsdagar per årsarbetare av kategorien industriarbetare. Det angivna

antalet industridagsverken är beräknat på det underlag av företag,

som helt och hållet eller till väsentlig del utgöras av direkta industribeställningar,

t. ex. beställningar av rullande järnvägsmateriel, elektriska ledningar

och kablar etc.

Den särskilda grovarbetsreserven beräknas innefatta ca 5 miljoner dagsverken,

varav ca 4,5 miljoner dagsverken för grovarbetare och ca 0,5 miljon

dagsverken för yrkeskunniga anläggningsarbetare, motsvarande ca 20 000

resp. ca 2 000 årsarbetare eller tillhopa ca 22 000 årsarbetare.

Det maximala grovarbetsprogrammet, som omfattar arbeten för eu sammanlagd

kostnad av ca 1 070 miljoner kronor, beräknas innefatta ca 24 mil
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

joner dagsverken, varav ca 21 miljoner dagsverken för grovarbetare och ca 3

miljoner dagsverken för yrkeskunniga anläggningsarbetare, motsvarande ca

84 000 resp. ca 12 000 årsarbetare eller tillhopa 96 000 årsarbetare.

Ett ianspråktagande i full utsträckning av det sysselsättningsprogram som

innefattas i den allmänna investeringsreserven skulle utöver ovan angivna

sysselsättningsmöjligheter medföra dels sysselsättning i industrien för framställning

av erforderliga byggnadsmaterial och andra halvfabrikat, byggnadsmaskiner,

redskap och annan materiel samt förbrukningsartiklar för

anläggnings- och husbyggnadsföretagen, dels ock sysselsättning i transportarbete.

Här angivna sysselsättning, som alltså förekommer i det närmast

före arbetet på byggnadsplatsen liggande ledet av produktionen, uppskattas

till ca 5,5 miljoner dagsverken, motsvarande ca 20 000 årsarbetare under antagande

av 270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare. Ett ianspråktagande i

full utsträckning av den allmänna investeringsreserven medför ytterligare

sysselsättning i industrien för tillverkning och reparation av maskiner och

transportmedel samt för tillverkning av råvaror därför.

Investeringsreservens finansiering.

Det totala anslagsbehovet för den föreslagna investeringsreservens finansiering

har arbetsmarknadsstyrelsen beräknat till 1 186 miljoner kronor,

varav 904 miljoner kronor belöpa på den allmänna investeringsreserven och

238 miljoner kronor på den särskilda grovarbetsreserven. Därjämte har beräknats

ett anslagsbehov för anskaffning av byggnadsmaskiner av 17 miljoner

kronor samt för beredskapsarbeten -— utöver anslag å riksstaten —

av 27 miljoner kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att anslag om sammanlagt

ovan angivna belopp uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51. Därjämte har förutsatts, att överskridanden av vissa förslagsanslag

å riksstaten skulle kunna ske med tillhopa 19 miljoner kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sina hemställanden om förslag till anslag

å allmän beredskapsstat — i likhet med tidigare beredskapsstater •— så

långt som möjligt följt de anslagsrubriker, som numera tillämpas vid anvisande

av anslag å riksstaten. Härigenom mö j liggöres en sådan sedvanlig sakbehandling

av statsmakterna, som tillämpas vid behandling av anslagsfrågor

i allmänhet. Anslagen synas utan riksdagens hörande böra få utnyttjas

blott inom ramen av visst högsta belopp. För statens ikraftträdande kräves

sålunda särskilt beslut av riksdagen. För att Kungl. Maj:t skall kunna i

viss utsträckning utnyttja beredskapsstaten redan innan särskilt riksdagsbeslut

meddelats, föreslår alltså arbetsmarknadsstyrelsen att Kungl. Maj :t

hos riksdagen hemställer om en finansfullmakt enligt samma grunder, som

tillämpats sedan budgetåret 1946/47. Därigenom möjliggöres en begränsning

av arbetslöshetsanslagen på riksstaten till vad som erfordras under normala

förhållanden på arbetsmarknaden. Vid sina överväganden rörande den föreslagna

finansfullmaktens storlek har styrelsen ansett att den bör bibehållas

vid beloppet 150 miljoner kronor. Härom har styrelsen anfört följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 12(>.

Den ram, inom vilken Kungl. Maj :t kunnat utnyttja anslag å tidigare

framlagda liknande allmänna beredskapsstater, har bestämts till 150 miljoner

kronor. Motivering härför lämnades i Kungl. Maj :ts proposition

1945:265, s. 6—8. Denna finansfullmakt skulle enligt då gjorda överslagsberäkningar

möjliggöra utförande av arbeten, vilka skulle ge ax-betstillfällen

om uppskattningsvis lägst ca 4,5 och högst ca 7 miljoner dagsverken,

beroende bl. a. på i vilken utsträckning dels grovarbeten, dels arbeten, som

endast delvis avses att finansieras med statsmedel, kunde komma till utförande.

Under förutsättning av 250 arbetsdagar per år motsvara dessa

dagsverksantal sysselsättning för 18 000 resp. 28 000 årsarbetare. De sedan

år 1945 inträdda kostnadsökningarna motivera en ökning av finansfullmaktens

storlek om med densamma avsedd beredskap skall bibehållas under

eljest oförändrade förutsättningar. Vid ett eventuellt ianspråktagande

av investeringsreserven under budgetåret 1950/51 torde emellertid främst

komma i fråga grovarbeten, för vilka dagsverkskostnaden är förhållandevis

låg. Med hänsyn härtill och även till att statsmakterna ansett, att den statskommunala

formen för beredskapsarbeten i största möjliga utsträckning

bör anlitas (prop. 1948: 249, s. 39—40), anser arbetsmarknadsstyrelsen tillräckligt,

att finansfullmaktens storlek alltjämt bibehålies vid beloppet 150

miljoner kronor.

Beträffande avvägningen av anslagsbehovet för de enskilda företagen

eller grupper av företag i investeringsreserven har styrelsen utgått från att

ett totalt utnyttjande av ifrågavarande anslag kan bliva nödvändigt. Till

motivering härför har styrelsen anfört bl. a.

Uppdelningen på ett flertal anslag inskränker i viss mån handlingsfriheten

vid utnyttjandet av beredskapsstaten och nödvändiggör även en viss

överdimensionering av det totala äskandet av anslag å allmän beredskapsstat.

Olika arbetslöshetssituationer kunna nämligen ställa skilda krav på

ett utnyttjande av de i beredskapsstaten ingående anslagen. En allmän investeringsökning

kan i en viss situation och under vissa betingelser bli

nödvändig och då medföra ett ganska stort ianspråktagande över huvud av

de olika anslagen. I en del fall kunna visst eller vissa slag av arbeten anses

böra påskyndas. I andra fall åter kan arbetslösheten vara så lokaliserad att

i en särskilt utsatt landsända en ökning av arbetena allmänt eller av ett

visst slag av arbeten blir behövlig. För att kunna möta de mest skilda krav

i olika arbetslöshetssituationer har anslagsbehovet för varje företag eller

varje grupp av företag beräknats under förutsättning att ett totalt utnyttjande

av ifrågavarande anslag kan bliva en nödvändighet. Under angivna

förhållanden har en viss överdimensionering av beredskapsstaten måst ske.

Det torde dock i detta sammanhang böra särskilt framhållas, att utnyttjandet

av kollektiva anslag å allmän beredskapsstat för nästa budgetår skulle

medföra, att i föregående allmänna beredskapsstater inkalkylerade överdimensioneringar

kunnat i viss mån minskas.

Vad angår statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten

har arbetsmarknadsstyrelsen i överensstämmelse med tidigare av statsmakterna

godkänt förslag (se prop. 1946: 211, s. 11 och 15) utgått från att en

generell höjning varken är erforderlig eller lämplig såsom medel att stimulera

till ökad kommunal eller enskild investeringsverksamhet. Dock böra

de vanliga statsbidragsgrunderna kunna jämkas där så erfordras med hänsyn

till de särskilda förhållanden under vilka investeringsverksamheten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

kan komma att bedrivas. Styrelsen har vid beräkningen av erforderligt anslag

till kostnader för arbetslöshetens bekämpande tagit hänsyn till det medelsbehov

som kan uppkomma till följd av dylik jämkning av statsbidragsgrunderna.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i detta sammanhang ifrågasatt, huruvida

behov föreligger att inhämta fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj:t att

medgiva vissa förmånligare bidragsgrunder för förbättringsarbeten på jordbrukets

och skogsbrukets områden i händelse av mera omfattande arbetslöshet

(jfr prop. 1944: 264 och 1946: 211, bil. 5). Därvid har styrelsen anfört

bl. a.

Lantbruksstyrelsen har i sitt förslag till arbetsmarknadsstyrelsen rörande

investeringsreserven för budgetåret 1950/51 vid anslagsberäkningen utgått

ifrån samma grunder som gälla för den normala investeringsverksamheten.

Efter den omläggning i fråga om bidrag till jordbruksförbättrande

åtgärder, som skett i samband med införandet av författningsbestämmelser

för jordbrukets yttre och inre rationalisering m. in., synas för övrigt de i

prop. 1944:264 angivna grunderna för ökat statsbidrag till ifrågavarande

arbeten icke i sin helhet tillämpliga. Beträffande bidrag till förbättringsarbeten

på skogsbrukets område föreligger däremot icke liknande skäl mot ett

tillämpande jämväl under budgetåret 1950/51 av nvssberörda grunder för

ökat statsbidrag vid arbetslöshet. Med hänsyn till sålunda inträdda förändrade

förhållanden i fråga om bidrag till jordbruksförbättrande åtgärder

samt till vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört beträffande statsbidrag till

kommunala och enskilda arbeten i allmänhet, ifrågasättes huruvida behov

föreligger av bemyndigande att utlämna statsbidrag under budgetåret 1950/

51 till förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden enligt

andra grunder än de som gälla för den normala bidragsverksamheten. Det

ur arbetsmarknadssynpunkt väsentliga syftet med en förhöjning av bidragen,

nämligen att arbetena igångsättas mycket snart efter bidragsbeslutet

och utföras inom viss icke alltför lång tid samt att arbetena i största möjliga

mån förläggas till vinterperioden, synes, liksom ifråga om andra arbeten

förutsatts, kunna nås genom beviljande av bidrag från anslag till kostnader

för arbetslöshetens bekämpande m. m. för sådana merkostnader, som

kunna uppstå genom att arbetet utföres i arbetsmarknadsreglerande syfte.

Genom tillämpande av dessa principer även beträffande arbeten avseende

jordbrukets inre rationalisering och skogsvårdsarbeten skulle vinnas största

möjliga enhetlighet i fråga om statsbidrag vid ian språktagandet av investeringsreserven.

Departementschefen.

Allmän beredskapsstat fastställdes senast för budgetåret 1946/47. Eu betryggande

sysselsättningsberedskap har för därefter följande budgetår ansetts

kunna upprätthållas, utan att ett utformat förslag till ny allmän beredskapsstat

underställts riksdagen, genom att en särskild finansfullmakt

ställts till Kungl. Maj :ts förfogande för utnyttjande av de å allmänna beredskapsstaten

för nämnda budgetår uppförda anslagen. Därvid har förutsatts

att — därest utvecklingen på arbetsmarknaden skulle giva anledning

därtill — förslag till allmän beredskapsstat för det löpande budgetåret på

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

9

grundval av arbetsmarknadsstyrelsens fortlöpande utredningar om revidering

och komplettering av investeringsreserven skulle kunna upprättas och

underställas riksdagen. Nu angivna förhållanden och förutsättningar gälla

även för budgetåret 1949/50.

Vid upprättande av förslag till investeringsreserv för nästa budgetår har

arbetsmarknadsstyrelsen, särskilt med hänsyn till de betydande förändringar

av beredskapsstatens sammansättning och av de däri ingående företagens

angelägenhetsgrad som inträffat sedan budgetåret 1946/47, utgått

från att en ny allmän beredskapsstat för nästa budgetår kommer att fastställas.

Av skäl som av styrelsen anförts torde — även om det nuvarande

läget på arbetsmarknaden icke i och för sig påkallar det — förslag till allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 böra föreläggas riksdagen för

godkännande. Till grund för förslaget har legat den av arbetsmarknadsstyrelsen

för samma budgetår uppgjorda investeringsreserven, vilken granskats

inom vederbörande departement. Granskningen har icke föranlett några

större avvikelser från arbetsmarknadsstyrelsens förslag.

De allmänna riktlinjer för avvägandet av investeringsreservens omfattning

och urvalet av investeringsobjekt, som uppdrogos vid utformningen

av beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 (prop. 1946: 211, s. 6—9) ha

ansetts alltjämt böra äga giltighet. Det nu föreliggande förslaget till allmän

beredskapsstat har sålunda erhållit ungefär samma omfattning som

den tidigare investeringsreserven. Förslaget omfattar dels en allmän investeringsreserv,

som innesluter arbeten utvalda främst på grund av angelägenhetsgraden,

och dels en särskild grovarbetsreserv för mötande av en skärpt

arbetslöshetssituation, då behov uppkomma av mindre materialkrävande

företag och av sysselsättning för oskolad arbetskraft. Beträffande den närmare

omfattningen av dessa investeringsreserver i fråga om antal dagsverken

och årsarbetare av olika kategorier hänvisar jag till redogörelsen i det

föregående. De ändringar i förhållande till arbetsmarknadsstyrelsens förslag

till investeringsreserv, som av vederbörande departementschefer föreslås

i den följande anslagsbehandlingen, föranleda icke några större jämkningar

i arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar i angivna hänseenden bortsett

från vissa under kapitalbudgeten för telegrafverket föreslagna arbeten

(till riks- och landskablar m. in., till telefon- och telegrafstationer samt till

nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar).

Dessa arbeten beräknas enligt telegrafstyrelsen möjliggöra ytterligare sysselsättning

inom den allmänna investeringsreserven motsvarande 361 000

dagsverken för industriarbetare, 182 000 dagsverken för yrkesarbetare och

77 000 dagsverken för grovarbetare.

Beträffande avvägningen av anslagsbehovet för de i den allmänna beredskapsstaten

ingående företagen eller grupper av företagen har i överensstämmelse

med arbetsmarknadsstyrelsens förslag förutsatts, att ett totalt

utnyttjande av anslagen i varje särskilt fall kan bliva nödvändigt. I anslutning

härtill vill jag emellertid understryka, att den allmänna beredskaps
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

staten med den sammansättning den givits icke är avsedd att realiseras i

sin totala omfattning utan inrymmer alternativa sysselsättningsprogram.

Vad arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit i fråga om statsbidragsgrunderna

för kommunala och enskilda arbeten i investeringsreserven föranleder ingen

erinran från min sida. De nu gällande statsbidragsgrunderna böra sålunda

kunna jämkas där så erfordras med hänsyn till de särskilda förhållanden

under vilka investeringsverksamheten kan komma att bedrivas.

Såsom bihang (Bihang A) till detta protokoll torde få fogas förslag till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51, upprättat i enlighet med vad

jag här förordat och innefattande en specifikation av de förslag om särskilda

anslag på staten, vilka tidigare denna dag framlagts av vederbörande

föredragande (Bil. 1—17). Förslaget upptager på driftbudgeten en anslagssumma

av 840 miljoner kronor och på kapitalbudgeten en anslagssumma

av 380 miljoner kronor. Anslagen böra utan riksdagens hörande få utnyttjas

blott inom ramen av visst högsta belopp. För statens ikraftträdande bör

således krävas särskilt beslut av riksdagen. Genom att Kungl. Maj :t bemyndigas

att i viss utsträckning utnyttja beredskapsstaten redan innan särskilt

beslut meddelats, möjliggöres en begränsning av arbetslöshetsanslagen på

riksstaten till vad som erfordras under normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Bemyndigandet för Kungl. Maj:t att utan riksdagens hörande

meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts på beredskapsstaten,

torde böra avse samma belopp som för närvarande eller

150 miljoner kronor. Även vid tillämpning av detta bemyndigande torde i

det föregående berörda jämkningar i statsbidragsgrunderna få medgivas,

därest så visar sig erforderligt.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslaget till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, därest arbetsmarknadsläget

så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150

miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för

vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

11

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid

följande.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

[1] Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg. Arbetsmarknadsstyrelsen

har i detta avseende i förslaget till allmän investeringsreserv för

nästa budgetår upptagit medel för ett sjömätningsfartyg (Bihang B s. 24).

Å den för budgetåret 1946/47 godkända allmänna beredskapsstaten upptogs

för ifrågavarande ändamål ett anslag å 180 000 kronor. Fartyget beräknas

på grund av högre arbets- och materialpriser kosta 275 000 kronor.

Då jag icke har något att erinra mot styrelsens förslag, får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett

anslag av 275 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Fredrik von Scheele. ■

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

13

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler härefter

under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt

anför därvid följande.

B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt

arbetsdomstolen.

Fattigvård och barnavård m. m.

[1] Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m. I proposition till årets riksdag (nr 98) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att för nästa budgetår under förevarande rubrik anvisa ett reservationsanslag

av 660 000 kronor. Beträffande fördelningen av detta belopp

på skilda byggnadsändamål torde få hänvisas till propositionen s. 31—32.

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit (Bihang B, s. 41), att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 skola anvisas medel till uppförande av

dels ett gymnastikhus och fem personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkesskola

och dels ett gymnastikhus och ett personalbostadshus vid Sundbo yrkesskola.

Kostnaderna ha beräknats till 473 000 kronor.

Föredraganden. Till en början får jag anmäla, att socialstyrelsen (skr.

*%> 1949) hemställt om utredning av frågan, huruvida icke Ljungaskogs

yrkesskola bör nedläggas och dess klientel överflyttas till annan ungdomsvårdsskola.

Jag anser mig därför i nuvarande läge tills vidare böra avstyrka

vidare utbyggnad av skolan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

I sin skrivelse med anslagsäskanden för nästa budgetår hemställde socialstyrelsen

om medel för uppförande av personalbostadshus vid ungdomsvårdsskolorna

till ett sammanlagt belopp av 1 567 700 kronor. Kungl. Maj :t

föreslog emellertid en begränsning av byggnadsprogrammet i denna del till

att avse personalbostadshus för en kostnad av tillhopa 569 400 kronor. Ä

heredskapsstat böra enligt min mening uppföras medel till återstoden av de

av socialstyrelsen i anslagsskrivelsen äskade personalbostäderna (jfr prop.

1950:98, s. 28). Kostnaderna för dessa böra beräknas till (1 567 700—

569 400) 998 300 kronor.

Av de av arbetsmarknadsstyrelsen angivna byggnadsprojekten bör endast

gymnastikhuset vid Sundbo här komma i fråga. Styrelsen har, under hänvisning

till att vissa medel tidigare anvisats å riksstaten för detta byggnadsföretag,

beräknat det under beredskapsstaten härför erforderliga beloppet till

102 000 kronor. Jag får erinra, att riksdagen på framställning av Kungl.

Maj:t (prop. 1948: 2, s. 16—20; r. skr. 1948: 53) medgivit omdisposition

av bl. a. de för detta hus å riksstaten tidigare anvisade medlen; till följd

härav stå numera inga medel till förfogande för ifrågavarande byggnadsarbete.

För husets uppförande bör därför i förevarande sammanhang beräknas

ett belopp av 186 000 kronor, utgörande de av arbetsmarknadsstyrelsen

beräknade totalkostnaderna för detta hus.

De sammanlagda kostnaderna för av mig föreslagna byggnadsarbeten kunna

således beräknas till (998 300 + 186 000) 1 184 300 kronor, vilket belopp

torde böra avrundas till 1 185 000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m. å allmän heredskapsstat för

budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 1 185 000 kronor.

C. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet.

[2] Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen

har föreslagit, att å allmän heredskapsstat för budgetåret 1950/51

till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. skall uppföras ett anslag

av 280 000 000 kronor. Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen

av anslaget torde få hänvisas till styrelsens förslag (Bihans; B s.

79—82).

Föredraganden. De arbetslöshetsarbeten som f. n. bedrivas finansieras

från ett å riksstaten uppfört reservationsanslag till kostnader för arbetslöshetens

bekämpande in. m. Anslaget har beräknats för en arbetslöshet

av mycket begränsad omfattning. För budgetåret 1949/50 har anslaget

uppförts med 17 000 000 kronor. I proposition den 3 mars 1950 har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1950/51 under anslaget anvisa

19 800 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 126.

15

Den av arbetsmarknadsstyrelsen angivna investeringsreserven är avsedd

att utnyttjas vid en mera omfattande arbetslöshetskris. Föreslagna arbeten

skola i stort sett finansieras från specificerade anslag. Av olika skäl har

emellertid icke befunnits lämpligt att täcka medelsbehovet uteslutande genom

anvisande av sådana anslag. I överensstämmelse med det förfarande,

som tillämpats vid upprättandet av den allmänna beredskapsstaten för budgetåren

1944/45 och 1946/47, har därför arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit,

att å beredskapsstaten för budgetåret 1950/51 uppföres ett allmänt anslag

till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Rörande den närmare

motiveringen för en sådan anordning torde jag få hänvisa till propositionen

1944:281 (s. 55—56) samt arbetsmarknadsstyrelsens nu framlagda

förslag.

Från det å beredskapsstaten upptagna allmänna anslaget till kostnader

för arbetslöshetens bekämpande m. nr. äro avsedda att bestridas dels kostnader

för utvidgning av arbeten, för vilka särskilda anslag anvisats å riksstaten

eller å allmän beredskapsstat, dels merkostnader, som direkt orsakats

av att ett företag utföres såsom arbetslöshetsarbete, dels kostnader för

vissa angivna arbeten, för vilka specificerade anslag icke föreslagits, dels

ock utgifter för en särskild grovarbetsreserv omfattande grovarbeten av

mindre utpräglad angelägenhet.

Mot arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar har jag intet att erinra. Då

jag därjämte delar styrelsens uppfattning om lämpligheten av att även i den

allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1950/51 ha tillgång till ett allmänt

sysselsättningsanslag, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett

anslag av 280 000 000 kronor.

[3] Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. Arbetsmar

knadsstgr elsen har föreslagit, att å allmän beredskapsstat för budgetaret

1950/51 skall uppföras ett anslag av 17 000 000 kronor under förevarande

rubrik (Bihang B s. 82). Anslaget är avsett att, tillsammans med å riksstaten

under nämnda budgetår för samma ändamål tillgängliga medel, medgiva

styrelsen möjlighet att anskaffa byggnadsmaskiner för sysselsättande

av en arbetsstyrka om i medeltal 15 000 man.

Föredraganden. Vid anmälan av propositionen den 3 mars 1950 angående

anslag för budgetåret 1950/51 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. in. har t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Andersson, föreslagit,

att arbetsmarknadsstyrelsen under nästa budgetår skall äga disponera

ett belopp av 500 000 kronor för återanskaffning och nyanskaffning av materiel.

Ehuru styrelsen räknat med att ett avsevärt större belopp skulle få disponeras

för ändamålet, anser jag mig kunna tillstyrka, att å allmän beiedskapsstat

upptages ett anslag med det av styrelsen föreslagna beloppet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. May.ts proposition nr 126.

17 000 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1050/51

uppföra ett anslag av 17 000 000 kronor.

D. Förbättrande av bostadsförhållandena in. in.

[4] Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen

hemställer i sitt förslag till investeringsreserv, att å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföras följande anslag,

avseende bostadsstyrelsens verksamhetsområde.

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden .. 13 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem.................. 15 000 000

B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsbyggande ........................ 25 000 000

C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .......... 10 000 000

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier .............. 3 000 000

Angående motiveringen för och beräkningen av anslagen hänvisas till styrelsens

förslag (Bihang B s. 49—51).

Föredraganden. I fråga om beräkningen av anslag till tilläggslån till

viss bostadsbyggnadsverksamhet å riksstaten för budgetåret 1950/51 har

chefen för socialdepartementet vid anmälan av 1950 års statsverksproposition

förordat, att fr. o. in. nästa budgetår anslag endast skall anvisas i den

mån medel erfordras för utbetalning av beviljade belopp. Då reservationen å

anslaget vid nästkommande budgetårsskifte torde komma att utgöra ca

75 000 000 kronor och utbetalningarna av beviljade lån under nästa budgetår

kunna beräknas komma att uppgå till högst 30 000 000 kronor har behov icke

ansetts föreligga av ytterligare anslag för ändamålet under sagda budgetår.

Med hänsyn till den förefintliga reservationen torde någon anvisning å beredskapsstat

för nästa budgetår av medel för beviljande av tilläggslån icke

heller vara erforderlig.

Då jag i övrigt icke har något att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens

förslag tillstyrker jag, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51

uppföras följande anslag.

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden . . 13 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem ................ 15 000 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126. 17

B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsf onder:

Lånefonden för bostadsbyggande ........................ 25 000 000

C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier .............. 3 000 000

Vad angår anslagen å kapitalbudgeten gör jag senare hemställan. Här

hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

följande anslag, nämligen

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden ............................ 13 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem ...... 15 000 000

F. Folkpensionering m. in.

[5] Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Arbetsmarknadsstyrelsen

har föreslagit, att för detta ändamål å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 skall uppföras ett anslag av 275 000 kronor. Anslaget

är avsett såsom bidrag till mindre badanläggningar å landsbygden

m. m. Rörande motiveringen för anslaget torde få hänvisas till styrelsens

förslag (Bihang B s. 69). Jag tillstyrker styrelsens förslag och hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

ett anslag av 275 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

19

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1] Vägunderhåll och vägbyggnader. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 (Bihang B s. 24—33)

behandlat frågan om investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar

och gator m. m. samt hemställt, att anslag för utförande av de till investeringsreserven

hörande arbetena måtte uppföras å allmän beredskapsstat.

Beträffande det av arbetsmarknadsstyrelsen i förevarande sammanhang

föreslagna anslaget av 5 000 000 kronor till Byggande av broar bär väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i en den 25 februari 1950 dagtecknad promemoria

framlagt en reviderad beräkning, enligt vilken anslaget i stället bör uppföras

med 16 000 000 kronor.

I promemorian anföres följande.

I den till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse till Kungl. arbetsmarknadsstyrelsen

den 12 januari 1950 fogade promemorian av den 7 januari

1950 rörande förslag till investeringsplan för byggande av broar budgetåret

1950/51 har vid ingången av budgetåret 1950/51 beräknats en reservation

å tidigare anvisade medel av ca 12 miljoner kronor. Med bortseende

från broarna vid Hjulsta och Bergnäset och med hänsyn tagen till förnyad

uppskattning av medelsåtgången under första halvåret 1950 kan reservationen

för de ordinarie brobyggnadsarbetena vid ingången av budgetåret

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1950/51 beräknas uppgå till ca 8 miljoner kronor. Detta belopp beräknas

helt tagas i anspråk för fullföljande under budgetåret 1950/51 av före den

1 juli 1950 påbörjade arbeten.

Vidare kunna under budgetåret 1950/51 broar med en beräknad total

byggnadskostnad av högst 35 miljoner kronor påbörjas, varav arbeten för

ca 25 miljoner kronor skulle kunna utföras under budgetåret 1950/51.

Arbetsomfattningen för broar under budgetåret 1950/51 med bortseende

från broarna vid Hjuls ta och Bergnäset kan sålunda uppgå till (8 -f- 25)

33 miljoner kronor.

Under förutsättning att styrelsen för budgetåret 1950/51 erhåller ett broanslag

av 10 miljoner kronor finnes för täckande av nyssnämnda arbetsomfattning

vid ingången av budgetåret 1950/51 ett belopp av (8 + 10) 18 miljoner

kronor.

För viss foreering av arbetena med byggande av broarna vid Hjulsta och

Bergnäset, vilken dock icke torde kunna få den omfattning som tidigare

avsetts med hänsyn till att arbetena icke kunnat igångsättas förrän i början

av år 1950, kan investeringsreserven uppräknas med högst 500 000 kronor

för vartdera företaget eller sammanlagt 1 miljon kronor.

Såsom särskild investeringsreserv skulle under dessa förutsättningar sålunda

erfordras ett belopp av (33 — 18 -f-1) 16 miljoner kronor.

Departementschefen. Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag har jag ej

funnit skäl till annan erinran än att det av styrelsen föreslagna anslaget till

Barmarksunderhållet bör, i överensstämmelse med motsvarande ordinarie

anslag, benämnas Vägunderhållet samt att anslaget till Byggande av broar

bör, i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning i förenämnda

promemoria, uppföras med 16 000 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

följande anslag, nämligen

Kronor

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande

samhällen, där kronan är väghållare:
Vägunderhållet

........................... 93 000 000

Nyanläggning av bygdevägar .............. 35 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar............ 8 000 000

Byggande av huvudvägar.................. 72 000 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

.................................... 34 000 000

Förstärkning och förbättring av vägar...... 50 000 000

Vägbeläggningar ......................... 30 000 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,

som äro väghållare:

Bidrag till byggande av vägar och gator .... 50 000 000

Enskild väghållning:

Bidrag till byggande av enskilda vägar...... 7 000 000

Diverse ändamål:

Stensättning av vägar .................... 12 000 000

Byggande av broar ...................... 16 000 000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

21

[2] Hamnar och farleder. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 måtte uppföras anslag till

Bidrag till handelshamnar och farleder med 9 000 000 kronor samt till Byggande

av fiskehamnar med 6 000 000 kronor (Bihang B s. 35—38).

Med biträdande av styrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

[3] Vatten- och avloppsledningar. Med tillstyrkande av arbetsmarknadsstyrelsens

förslag (Bihang B s. 60 och 61) hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

ett anslag av 35 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upp

föra följande anslag, nämligen

Kronor

Bidrag till handelshamnar och farleder

Byggande av fiskehamnar ...........

9 000 000

6 000 000

Ur protokollet:

Sven G. Karlson.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

23

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt.

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

T. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Quensel, anmäler

härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 och anför härvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[ 1 ] Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet inom

Nordiska museet. Till detta ändamål har riksdagen efter förslag av Kungl.

Maj :t i propositionen 1946: 211 (s. 49 ff.) å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 uppfört ett anslag av 745 000 kronor. Kostnaderna för arbetenas

utförande ha därvid beräknats till 786 800 kronor, varav i runt tal

42 000 kronor skulle bestridas av medel ur en fond, benämnd nordiska museets

nya byggnadsfond. En närmare redogörelse för byggnadsfrågan har

lämnats i nämnda proposition, till vilken torde få hänvisas.

I skrivelse den 5 november 1949 har nordiska museets nämnd gjort framställning

om anvisande av ett anslag av 275 000 kronor för utförande av

isoleringsarbeten inom museibyggnaden vid Lejonslätten, vilka stode i samband

med den planerade omläggningen av värme-, vatten- och ventilationssystemet

därstädes.

De totala kostnaderna för byggnadsföretaget uppskattas av

nämnden till 1 135 000 kronor. Härom har nämnden anfört följande.

Genom konsulterande ingenjören Gunnar Knutsson i William Anderssons

konstruktionsbyrå och byrådirektören Åke Tengelin i byggnadsstyrelsen har

nu den för flera år sedan uppgjorda äldre kostnadsberäkningen blivit reviderad.

Beträffande själva byggnadsarbetena har beräkningen granskats av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

nämndens ledamot byggmästaren Olle Engkvist, som därefter sammanställt

följande tablå:

Diverse bggnadsarbeten

Lanterniner......................................... 48 000

Isolering av d:o med 19 mm isoflex.................... 4 800

Murning av 1-stens högporöst tegel -f puts + stamning . . 2 100

Träullsplattor 10 cm ................................ 4 500

Glasullsmattor 2,5 cm, lagda på golv.................... 5 400

D:o klistrade i tak................................... 7 000

Tak av rabbitz ...................................... 500

Isolering av rör på vind.............................. 5 000

77 300

Diverse och oförutsett 25 procent ..................ca 19 700 97 000

Fönster

Enkla bågar, översyn och komplettering................ 30 000

Ytter- och innerbågar, översyn och komplettering........ 27 000

Nya enkla bågar .................................... 50 000

Målning av fönster .................................. 35 000

142 000

Diverse och oförutsett 25 procent .................. ca 36 000 178 000

Rörledningsarbcten och sanitära installationer enligt beräkning

av William Andersson ................................ 760 000

Håltagning och eftcrlagning till d:o .......................... 100 000

Summa kronor 1 135 000.

Elektriska installationer ingå ej i ovanstående arbeten.

Höjningen av kostnaderna gäller i första hand rörledningsarbetena och de

sanitära installationerna, vilka tidigare beräknats till 436 800 kronor och nu

visa sig uppgå till 760 000 kronor.

Beträffande finansieringen av byggnadsföretaget bär nämnden anfört

följande.

I sina anslagsäsltanden för budgetåret 1946/47 erinrade nämnden om den

penningsumma, som museet enligt testamentariskt förordnande år 1941 erhållit

av makarna Hans och Augusta Wersén, och vilken avsatts till en fond,

benämnd nordiska museets nya byggnadsfond. Kapitalbehållningen utgjorde

den 31 december 1944 omkring 42 000 kronor, men har nu stigit till omkring

51 000 kronor. Nämnden förklarade i sina äskanden att fonden kunde

tagas i bruk för nu ifrågavarande ändamål, men att museet därutöver icke

hade några som helst medel för de oundgängligen nödvändiga arbeten det

här är fråga om.

Med hänsyn till att arbetena på grund av sin stora omfattning säkerligen

icke äro möjliga att utföra på ett år, kan den behövliga summan (1 135 000

— 51 000 =) 1 084 000 kronor lämpligen fördelas på två eller eventuellt

tre poster. Det är därvid naturligt att skilja de egentliga rörledningsarbetena

och sanitära installationerna från isoleringsarbetena, vilka omfatta dels

den för bränsleekonomien särskilt viktiga översynen och kompletteringen

av fönstren, dels förbättringen av den synnerligen värmekrävande vindsvåningen.

Enligt vad sakkunniga anse, böra de förstnämnda arbetena lämpligen

kunna utföras under en sommar, medan isoleringsarbetena kunna pågå

även delar av året i övrigt. Det anses lämpligt, att isoleringsarbetena ut
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 126.

25

föras såsom en första etapp, då endast genom dem full effektivitet kan ernås

av det nya värmeledningssystemet.

Det bör påpekas, att utöver nu upptagna kostnader museet även får vidkännas

icke obetydliga sådana i samband med den förändring av montrer

och andra utställningsanordningar, som blir en följd av de relativt betydande

ombyggnaderna. Likaledes komma dessa arbeten att kräva mycken intern

arbetskraft under själva byggnadstiden för omflyttning av samlingarna.

För dessa utgifter har nämnden emellertid icke ifrågasatt att begära

något stöd av allmänna medel.

Byggnadsstyrelsen, som begränsat sitt yttrande till de såsom en första

etapp föreslagna isoleringsarbetena, har icke haft någon erinran beträffande

dessa arbeten.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret

1950/51 (Bihang B, s. 78) föreslagit, att ett anslag av 1 084 000 kronor

måtte för ifrågavarande ändamål uppföras å allmän beredslcapsstat för

nästa budgetår.

Föredraganden. Den av nordiska museets nämnd nu framlagda kostnadsberäkningen

utvisar en höjning av de totala byggnadslcostnaderna från

786 800 kronor till 1 185 000 kronor. Höjningen hänför sig främst till rörledningsarbeten

och sanitära installationer. Kostnadsberäkningen ger mig

icke anledning till erinran. För bestridande av kostnaderna stå omkring

51 000 kronor av nordiska museets nya byggnadsfond till förfogande. Då

museet icke torde ha möjlighet att av egna medel bestrida återstoden av

kostnaderna, 1 084 000 kronor, anser jag att bidrag av statsmedel bör utgå

med högst detta belopp. Därest genom arbetenas utförande minskning skulle

uppstå i driftkostnaderna vid museet, torde hänsyn härtill böra tagas vid

avvägningen av det anslag, som årligen utgår till museets verksamhet. Vid

ett utnyttjande av investeringsreserven för tillgodoseende av ifrågavarande

byggnadsbehov torde det vara lämpligt att byggnadsföretaget kan utföras i

ett sammanhang. I anslutning till arbetsmarknadsstyrelsens förslag torde

därför för ändamålet å allmän beredslcapsstat för nästa budgetår böra uppföras

ett anslag av 1 084 000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet

inom Nordiska museet å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av

1 084 000 kronor.

C. Kyrkliga ändamål.

[2] Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i

Växjö. Till detta ändamål har anslag senast uppförts å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 med 120 000 kronor. (Se prop. 1946:211, s. 52

f.). Till förfogande för byggnadsföretagets utförande stå dessutom lcyrkofondsmedel

till ett belopp av 91 500 kronor (se prop. 1944: 281, s. 107 ff.,

där en utförlig redogörelse för byggnadsfrågan lämnas).

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Såväl riksarkivet som domkapitlet i Växjö ha betonat angelägenheten av

att ifrågavarande byggnadsföretag snarast kominer till utförande.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang

B, s. 43 f.) numera beräknat byggnadskostnaderna till omkring 345 000

kronor och hemställt, att ett anslag av 250 000 kronor måtte för ifrågavarande

ändamål uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av

domlcapitelshus i Växjö å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 uppföra ett anslag av 250 000 kronor.

I. Folkundervisningen.

[3] Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. I 1950 års statsverksproposition,

bilagan åttonde huvudtiteln, s. 307 ff., har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att under denna rubrik för nästa budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 34 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang

B, s. 62 f.) uttalat, att för genomförande av styrelsens förslag till investeringsplan

i vad det avsåge folkskolebyggnader en ytterligare medelsanvisning av

11 000 000 kronor vore erforderlig. Med hänsyn till de principer, som följts

i fråga om anslag till folkskolebyggnader vid fastställande av allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47, hade styrelsen emellertid icke föreslagit

upptagande av något anslag för ändamålet å allmän beredskapsstat

för nästa budgetår. (Jfr prop. 1946: 211, s. 54 f.).

Föredraganden. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen anser jag, att något

anslag för ifrågavarande ändamål icke bör uppföras å allmän beredskapsstat.

Vid ett utnyttjande av investeringsreserven under nästa budgetår

beträffande folkskolebyggnader torde kostnaderna böra bestridas från

förslagsanslaget till Folkskolor m. in.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten.

Med hänsyn till den icke obetydliga ökning av belastningen å anslaget, som

härvid kan uppkomma, torde vad jag sålunda förordat böra bringas till riksdagens

kännedom.

J. Yrkesundervisningen.

[4] Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till

inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I 1950 års statsverksproposition,

bilagan åttonde huvudtiteln, s. 384 f., har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att under denna rubrik för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

27

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang

B, s. 64) uttalat, att för genomförande av styrelsens förslag till investeringsplan

i vad det avsåge centrala verkstadsskolor en ytterligare medelsanvisning

av 4 000 000 kronor vore erforderlig. Med hänsyn till förutnämnda

anslags karaktär av förslagsanslag och då för finansieringen av investeringsreserven

samma grunder borde gälla för centrala verkstadsskolor som för

folkskolebyggnader, föresloge styrelsen icke något anslag för ändamålet å

allmän beredskapsstat.

Föredraganden. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen anser jag, att något

anslag för ifrågavarande ändamål icke bör uppföras å allmän beredskapsstat.

Vid ett utnyttjande av investeringsreserven under nästa budgetår

beträffande byggnader för centrala verkstadsskolor torde kostnaderna böra

bestridas från förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor in. m.

Med hänsyn till den icke obetydliga ökning av belastningen å anslaget, som

härvid kan uppkomma, torde vad jag sålunda förordat böra bringas till

riksdagens kännedom.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

29

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt

anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar m. in.

[1] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid

vissa lantbruksundervisningsanstalter. För detta ändamål har å riksstaten

för budgetåret 1950/51 äskats ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

I sitt nu avgivna förslag till investeringsreserv har arbetsmarknadsstyrelsen

hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag av 3 700 000 kronor til!

byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter. Beträffande motiveringen

för styrelsens framställning torde jag få hänvisa till förslaget (Bihang

B s. 65 och 66).

I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till

byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag

av 3 700 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[2] Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Under åberopande av vad

arbetsmarknadsstyrelsen (Bihang B s. 76 och 77) anfört rörande frågan om

upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av anslag till befrämjande

av landsbygdens elektrifiering hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag

av 1 000 000 kronor.

H. Jordbrukets rationalisering in. in.

[3] Bidrag till jordbrukets rationalisering. Investeringsplanen för vissa

förbättringsåtgärder på jordbrukets område innefattar dels sådana arbeten,

till vilka utgår bidrag av anslag till jordbrukets rationalisering, såsom täckdikningsföretag,

betesförbättringar, nyodlingar, avloppsförbättringar m. m.

samt förbättring av ekonomibyggnader, dels torrläggningsföretag, till vilka

bidrag utgår från statens avdikningsanslag.

Med ledning av lantbruksstyrelsens, arbetsmarknadsstyrelsens och egnahemsstyrelsens

förslag till investeringsreserver uppfördes å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 anslag till här ifrågavarande arbeten,

nämligen å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till Bidrag till vissa förbättringsåtgärder

på jordbrukets område med 60 000 000 kronor och till

Egnaheinsbildning: Byggande av odlingsvägar med 900 000 kronor samt å

kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder till Gödselvårdslånefonden

med 10 000 000 kronor och Täckdikningslånefonden med 1 500 000 kronor.

Därjämte medgav riksdagen, att lån under de för allmän beredskapsstat gällande

förutsättningarna under budgetåret 1946/47 finge beviljas från Täckdikningslånefonden

med högst 4 000 000 kronor utöver av riksdagen medgivet

högsta utlåningsbelopp per kalenderår.

I 1950 års statsverksproposition har Kungl. Maj :t för budgetåret 1950/51

äskat till Bidrag till jordbrukets rationalisering ett reservationsanslag av

11 500 000 kronor och till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett

förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga dels

till Bidrag till jordbrukets rationalisering ett anslag av 15 500 000 kronor

dels ock till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett anslag av

6 000 000 kronor. Framställningen grundas på ett av lantbruksstyrelsen upprättat

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 för ifrågavarande

slag av arbeten. Beträffande beräkningen av anslagsbehovet torde jag få

hänvisa till arbetsmarknadsstyrelsens förslag (Bihang B s. 51—54).

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

31

Departementschefen. De arbeten, som ingå i investeringsplanen för vissa

förbättringsåtgärder på jordbrukets område, äro särskilt lämpade för sysselsättning

av arbetslösa. Jag förordar därför att för nästa budgetår medel

skola beräknas å allmän beredskapsstat för bidrag till dylika arbeten. Såsom

arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit torde statsbidragen böra utgå enligt

samma grunder som gälla för den normala bidragsverksamheten.

Jag biträder styrelsens beräkning av anslagsbehovet och hemställer alltså

under denna punkt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till jordbrukets rationalisering å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av

15 500 000 kronor.

[4] Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Under åberopande av

vad jag anfört under nästföregående anslagspunkt hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföres ett

anslag av 6 000 000 kronor.

J. Skogsväsendet.

[5] Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. I riksstatsförslaget för budgetåret

1950/51 ha uppförts

1) till Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor;

2) till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo ett reservationsanslag av 2 200 000 kronor;

3) till Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland

in. in. ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

I förhållande till medelsanvisningen för samma ändamål under budgetåret

1949/50 ha nämnda anslag uppräknats med tillhopa 1 200 000 kronor.

Uppräkningen har motiverats med, bland annat, att det icke ansetts osannolikt,

att man under budgetåret 1950/51 finge möta en vikande sysselsättning

inom skogsbruket.

I sitt förslag har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51

upptaga ett anslag av 10 000 000 kronor för ifrågavarande skogsvårdsåtgärder.

Styrelsen har därvid förordat, att, liksom å den allmänna beredskapsstaten

för budgetåret 1946/47, ett gemensamt anslag skall uppföras för ändamålet.

Därigenom skulle det nämligen bliva möjligt att få en viss frihet

vid val av arbetsobjekt. Vidare har styrelsen föreslagit, att anslaget jämväl

skall få tagas i anspråk för förbättringsarbeten på ecklesiastika skogar samt

för att anordna vissa kurser i skogsbruk.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Redogörelse för ifrågavarande beredskapsarbeten, vilka planlagts av skogsstyrelsen,

har lämnats i arbetsmarknadsstyrelsens förslag (Bihang B s. 55

—57), till vilket jag torde få hänvisa.

Departementschefen. Inom skogsbruket finnas i betydande omfattning arbetsobjekt,

som äro lämpade för sysselsättning av arbetslösa. Såsom dylika

arbetsobjekt kunna nämnas skogsutdikningar, skogsodlingar, röjningsarbeten,

byggande av skogsbilvägar och cykelvägar samt anordnande av betesanläggningar.

Vid uppgörande av allmän beredskapsstat för nästkommande

budgetår torde därför böra beräknas medel för utlämnande av bidrag till

förbättringsarbeten av nyssnämnda slag. Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag,

att för ändamålet skall avses ett anslag av 10 000 000 kronor, har jag

intet att erinra. I enlighet med vad styrelsen ifrågasatt torde från anslaget

även få beviljas bidrag till förbättringsarbeten å ecklesiastika skogar samt

till anordnande av kurser i skogsbruk.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder in. m. å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av

10 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

33

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler under handelsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid

följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

i l] Sveriges geologiska undersökning: Malmletning och förberedande gruvarbeten.

I årets statsverksproposition har för budgetåret 1950/51 äskats ett

reservationsanslag av 522 000 kronor till Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning.

Under åberopande av vad geologiska undersökningen och arbetsmarknadsstyrelsen

(Bihang B s. 38 och 39) anfört och föreslagit rörande investeringsplan

för och anslag till malmletning och förberedande gruvarbeten (jfr prop.

1946: 211 s. 71) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning och

förberedande gruvarbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 uppföra ett anslag av 500 000 kronor.

D. Sjöfart och handel.

[2] Lotsverket: Säkerlietsanstalter för sjöfarten. Till ifrågavarande ändamål

ha i årets statsverksproposition för budgetåret 1950/51 äskats dels under

tionde huvudtiteln ett reservationsanslag av 968 000 kronor, dels ock å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond ett investeringsanslag

av 417 000 kronor. I särskild proposition denna dag äskas dessutom till ytterligare

utgifter för säkerhetsanstalter för sjöfarten för nästa budgetår

250 000 kronor å kapitalbudgeten och 50 000 kronor å driftbudgeten.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med lotsstyrelsen upprättat

förslag till investeringsreserv för lotsverket för budgetåret 1950/51 (Bihang

B s. 39 och 40). De olika i reserven ingående företagen framgå av en till arbetsmarknadsstyrelsens

förslag fogad tabell (Bihang B bil. 13), till vilken

jag torde få hänvisa.

I den föreslagna investeringsreserven ingå tjugofyra företag, vilka uppförts

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 (jfr prop. 1946: 211

s. 71 f.) samt tretton andra företag. Den på nästa budgetår belöpande kostnaden

för dessa trettiosju företag har beräknats till 3 445 000 kronor. Beträffande

de nytillkomna företagen samt kostnaderna för desamma torde

jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag angående investeringsreserven för

lotsverket för nästa budgetår har jag intet att erinra. Jag tillstyrker därför,

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 måtte till säkerhetsanstalter

för sjöfarten upptagas anslag å tillhopa 3 445 000 kronor, därav å

driftbudgeten 1 513 000 kronor och å kapitalbudgeten 1 932 000 kronor. Beträffande

sistnämnda delbelopp ämnar jag göra hemställan under kapitalbudgeten.

I detta sammanhang hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag

av 1 513 000 kronor.

H. Diverse.

[3] Avsättning till fonderna för idrottens och friluftslivets främjande. För

dessa ändamål ha i årets statsverksproposition för budgetåret 1950/51 äskats

anslag å respektive 4 000 000 kronor och 1 000 000 kronor.

Under hänvisning till vad arbetsmarknadsstyrelsen (Bihang B s. 72—74)

anfört och föreslagit beträffandet investeringsplan för och anslag till fritidsanläggningar

hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

följande anslag, nämligen

Kronor

Avsättning till fonden för idrottens främjande . . 4 000 000

Avsättning till fonden för friluftslivets främjande 2 500 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Gunnel Sjölin.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

35

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Höns

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler under inrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar

vid lasarett, anstalter för bildbara sinnesslöa och barnavdelningar vid lasarett

m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit (Bihang B s. 64, 66 och

67), att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföras följande

anslag, nämligen

Kronor

Bidrag Lill uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar

vid lasarett .............................................. 500 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara

sinnesslöa ................................................ 900 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett

in. m............................................... 500 000

Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
a)

till Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska

avdelningar vid lasarett ett anslag av 500 000 kronor;
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter

för bildbara sinnes slöa ett anslag av 900 000 kronor;

c) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar

vid lasarett in. in. ett anslag av 500 000 kronor.

[2] Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. Till detta ändamål

uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag av

190 000 kronor (prop. 1946: 211 s. 41).

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (XI ht p. 66) har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett reservationsanslag av 330 000

kronor till vissa byggnadsarbeten vid folksanatorierna. Förslaget avser uppförande

av ett bostadshus för gift personal vid Hålahults sanatorium samt

ett bostadshus för sjuksköterskor vid Österåsens sanatorium.

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att ett anslag av 253 000 kronor

till förevarande ändamål uppföres å allmän beredskapsstat för nästa budgetår

(Bihang B s. 77 och 78). Förslaget avser dels modernisering och reparation

av läkaravdelningen vid Hålahults sanatorium (95 000 kronor),

dels ock uppförande av ett bostadshus för kvinnlig biträdespersonal vid

Österåsens sanatorium (158 000 kronor).

Förslag om ändringsarbeten inom läkaravdelningen vid Hålahults sanatorium

har tidigare framförts av överstyrelsen för Konung Oscar H:s jubileumsfond,

som i skrivelse den 16 september 1947 anfört.

Det är två önskemål inom läkaravdelningen, som vid en modernisering

av sanatoriet böra beaktas, dels behovet av ett särskilt behandlingsrum och

dels kravet på att få laboratorium och apotek uppdelade på två skilda lokaler.

Alla vid sanatoriet förekommande ingrepp såsom kvävgasbehandling,

adherensavbränningar, lungsäckstappningar m. m. måste nu utföras å underläkarexpeditionen,

där underläkaren också har sina mottagningar och

undersökningar samt utför expeditionsgöromål. Denna lokal är även genomgångsrum

mellan röntgen, mörkrum och laboratorium samt dessutom

förvaringsrum för centrala apoteksförrådet och för föx-bandsartiklar. Ett

särskilt behandlingsrum, där fordringar på renlighet och avskildhet utan olägenhet

kunna ställas, är lika ofrånkomligt, som att underläkaren erhåller

en egen expedition, där han kan utföra sina uppgifter utan att störas. En

lösning av denna fråga kan erhållas genom att den nuvarande underläkarexpeditionen

ändras till operationsrum och expeditionen flyttas till hittillsvarande

laboratoriet. Laboratorium inredes i den del av badavdelningen, där

f. n. kvartslampsbehandlingen är inrymd. I denna lokal, som är ganska

rymlig och belägen i närheten av läkaravdelningen, kunna såväl laboratorium

som särskilt apoteksrum inredas. F. n. är apoteket delvis inrymt i underläkarexpeditionen

och delvis i laboratoriet, där apoteksmedlen uppvägas

och tillredas. Ur hygienisk synpunkt måste detta förhållande anses synnerligen

otillfredsställande. Inom badavdelningen kunna, trots laboratoriets och

apotekets förflyttning till denna, ändock erhållas tillräckliga utrymmen för

bad och ljusbehandling.

Departementschefen. Jag anser mig ej kunna tillstyrka arbetsmarknadsstyrelsens

förslag i vad avser uppförande av ett bostadshus för kvinnlig bi
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 126.

37

trädespersonal vid Österåsens sanatorium. Såsom framgår av det förut anförda

har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag

bl. a. framlagt förslag om uppförande av ett bostadshus för sjuksköterskor

vid nämnda sanatorium. Då avsikten med detta förslag delvis varit, att

de nuvarande sjulcsköterskebostäderna inom sanatoriebyggnaden framdeles

skulle kunna utnyttjas såsom bostadsrum för kvinnlig biträdespersonal,

torde förslag om uppförande av ett särskilt bostadshus för denna

personal ej böra framläggas.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag om modernisering och reparation av

läkaravdelningen vid Hålahults sanatorium föranleder ingen erinran från

min sida.

I enlighet med det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett

anslag av 95 000 kronor.

[3] Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemivårdanstalter, hem

för kroniskt sjuka och förlossningsanstalter. Arbetsmarknadsstyrelsen har

föreslagit (Bihang B s. 66—67), att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 uppföras följande anslag, nämligen

Kronor

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus...... 1 000 000

Bidrag till uppförande in. m. av hem för kroniskt sjuka........ 2 000 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter . . 1 500 000

Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
a)

till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemivårdanstalter

ett anslag av 1 000 000 kronor;

b) till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka

ett anslag av 2 000 000 kronor;

c) till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter

ett anslag av 1 500 000 kronor.

C. Alkoholistvård m. m.

[4] Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten. Enligt

beslut av 1946 års riksdag uppfördes för ifrågavarande ändamål å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag av 255 000 kronor. Anslaget

avsåg ombyggnad av den s. k. gula flygeln för inredande av personalbostäder

(50 000 kronor), uppförande av centraltvättstuga (45 000 kronor),

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

uppförande av 3 personalbostäder (110 000 kronor) samt inredning av gymnastikbyggnadens

vind till bostadsrum (50 000 kronor). Närmare redogörelse

för arbetsföretagen har lämnats i proposition 1946: 211 (s. 39 och 40).

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att medel för centraltvättstugan

och de tre personalbostadshusen uppföras å allmän beredskapsstat för nästa

budgetår (Bihang B s. 47 och 48). Kostnaderna beräknas till 80 000 resp.

210 000 kronor, eller alltså sammanlagt till 290 000 kronor.

Departementschefen. Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag har jag intet

att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51

uppföra ett anslag av 290 000 kronor.

F. Civilförsvaret.

[5] Branddammar för civilförsvarsbehov. Arbetsmarknadsstyrelsen har

förordat, att investeringsplanen för branddammar för budgetåret 1950/51

skall omfatta arbeten för en total kostnad av 6 000 000 kronor (Bihang B

s. 70—72). Civilförsvarsstyrelsen hade i anslagsäskandena för nästa budgetär

föreslagit, att å riksstaten måtte anslås dels 400 000 kronor för statsbidrag

till civilförsvarets branddammar och dels 800 000 kronor för statsbidrag

till fredsbranddammar. Dessa anslagsbelopp motsvara anläggningar för

tillhopa 2 200 000 kronor. För återstående 3 800 000 kronor skulle erfordras

1 900 000 kronor av statsmedel, om statsbidraget tänkes utgå med 50 procent

av kostnaderna. I 1950 års statsverksproposition har intet anslag upptagits

till civilförsvarets branddammar, varjämte det av civilförsvarsstyrelsen äskade

beloppet till fredsbranddammar minskats med 500 000 kronor till 300 000

kronor. För genomförande av den föreslagna investeringsplanen skulle således

å beredskapsstat erfordras (1 900 000 + 400 000 + 500 000) 2 800 000

kronor.

Då särskilt anslag till civilförsvarets branddammar icke upptagits i statsverkspropositionen,

synes statsbidrag till dessa eventuellt icke böra utgå

frän särskilt anslag å beredskapsstat utan beviljas från det allmänna anslaget

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. Arbetsmarknadsstyrelsen

beräknar emellertid ett gemensamt anslag för civilförsvarets branddammar

och fredsbranddammar och hemställer, att 2 800 000 kronor måtte

uppföras för ändamålet.

Departementschefen. Jag har icke funnit anledning frångå arbetsmarknadsstyrelsens

förslag beträffande investeringsplanens omfattning. Med hänsyn

till att olika statsbidragsgrunder äro tillämpliga för civilförsvarets

branddammar och för fredsbranddammar, anser jag emellertid lämpligast,

att medel till dessa ändamål beviljas under skilda anslag. I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens

beräkningar bör till civilförsvarets branddammar

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

39

avses 400 000 kronor och till fredsbranddammar 2 400 000 kronor. Rörande

det sistnämnda beloppet gör jag hemställan under följande punkt. Här hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar

för civilförsvarsbehov å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 400 000 kronor.

G. Brandväsendet.

[6] Branddammar för fredsbehov. Under åberopande av vad jag under föregående

punkt anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51

uppföra ett anslag av 2 400 000 kronor.

[7] Brandstationer. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att investeringsplanen

för uppförande av brandstationer för budgetåret 1950/51 skall

omfatta 155 statsbidragsberättigade brandstationer, motsvarande en erforderlig

kostnad av 930 000 kronor i statsbidrag (Bihang B s. 68 och 69). Härav

finnas cirka 305 000 kronor disponibla av förefintliga reservationer å

motsvarande anslag å riksstaten, varför 625 000 kronor skulle erfordras å

beredskapsstat.

Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51

uppföra ett anslag av 625 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla.

Ur protokollet:

Bertil Cederlund.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

41

Bilaga 8.

Statens fastighetsfonder.

Utdrag av protokollet övep finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om bemyndigande

för Kungl. Maj :t att under de för allmän beredskapsstat gällande

förutsättningarna överskrida de på staterna för statens fastighetsfonder

uppförda posterna till reparations- och underhållskostnader m. in. samt

anför därvid följande.

[1] Anslagsposter till reparations- och underhållskostnader m. in. under

statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond. Under åberopande

av vad arbetsmarknadsstyrelsen (Bihang B s. 48 och 49) anfört rörande

anslag till reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar

tillhörande statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond

får jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att under de för allmän beredskapsstat gällande förutsättningarna

medgiva, att de å följande delfonder av statens

allmänna fastighetsfond resp. försvarets fastighetsfond för

budgetåret 1950/51 upptagna anslagsposterna till reparations-

och underhållskostnader in. m. må överskridas med

följande belopp.

Statens allmänna fastighetsfond:

Kronor

Slottsbyggnadernas delfond .................. 700 000

Fångvårdsstyrelsens delfond .................. 90 000

Byggnadsstyrelsens delfond .................. 500 000

Uppsala universitets delfond .................. 180 000

Lunds universitets delfond.................... 100 000

Lotsstyrelsens delfond........................ 85 000

Medicinalstyrelsens delfond .................. 500 000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Försvarets fastighetsfond:

Kronor

Arméns delfond.............................. 1 000 000

Marinens delfond ............................ 500 000

Flygvapnets delfond ......................... . 100 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

43

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 och anför

därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] Byggnadsarbeten vid fångvården. Å kapitalbudgeten för budgetåret

1950/51 har i statsverkspropositionen äskats byggnadsanslag för fångvårdsändamål

å tillhopa 153 400 kronor. Ytterligare investeringsanslag för fångvårdens

räkning å sammanlagt 378 500 kronor, däribland anslag till gymnastik-

och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs, komma att äskas i

proposition den 17 mars 1950.

Arbetsmarknadsstijrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv för nästa

budgetår hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret uppföras,

förutom gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs, ytterligare

byggnadsföretag, kostnadsberäknade till sammanlagt 3 505 000 kronor

(Bihang B s. 40 och 41).

Med biträdande av styrelsens förslag i sistnämnda del får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

följande anslag, nämligen

Fångvårdsanstalt invid Jönköping eller

motsvarande ...................... kronor 1 500 000

Fångvårdsanstalt invid Örebro.......... » 1 500 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å

Håga ............................ kronor 205 000

Gymnaslikbyggnad vid ungdomsanstalten i

Uppsala ............................ » 100 000

Ggmnastikbgggnad vid ungdomsanstalten i

Nyköping .......................... » 100 000

Gymnastikbyqqnad vid unqdomsanstalten i

'' Ystad ............................ » 100 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

''

Ur protokollet:

Lars Nordvalt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

45

Bihang 10.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

N är va rande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför

därvid följande.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för försvaret för

budgetåret 1950/51 innefattar, såvitt avser försvarets fastighetsfond, en allmän

investeringsreserv om sammanlagt 47 193 000 kronor samt en särskild

grovarbetsreserv om sammanlagt 67 385 000 kronor.

I det följande anmälas under respektive delfonder de anslag som erfordras

för arbeten, hänförliga till den allmänna investeringsreserven. Jag förutsätter

att, såsom arbetsmarknadsstyrelsen förordat, de olika anslagen icke

skola vara bundna till visst i det följande angivet företag utan efter beslut

av Kungl. Maj :t kunna tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av

vilket företag som helst under respektive delfonder.

Vad beträffar de till grovarbetsreserven hänförliga arbetena avses kostnaderna

skola bestridas från det å beredskapsstaten under femte huvudtiteln

uppförda anslaget till arbetslöshetens bekämpande m. in. Arbetsmarknadsstyrelsens

förslag i fråga om dessa arbeten har icke givit mig anledning

till erinran.

Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1] Vissa investeringsarbeten för armén. Arbetsmarknadsstyrelsen har i

sitt förslag till allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 upptagit

företag till en sammanlagd kostnad av 6 336 000 kronor med följande fördelning

å olika byggnadsobjekt (Bihang B s. 21).

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

Garagebyggnader vid centrala tygförråd .................... 855 000

Ombyggnad av matinrättningar ............................ 2773 000

Ombyggnad av truppförbandssjukhus........................ 1 708 000

Förråds- och garagebyggnader för arméns radarmateriel........ 1 000 000

Summa kronor 6 336 000.

Då arbetsmarknadsstyrelsens förslag icke givit mig anledning till annan

erinran än att anslagssumman torde kunna avrundas till 6 300 000 kronor

får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för armén å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av

6 300 000 kronor.

Marinens delfond.

[2] Vissa investeringsarbeten för marinen. I sitt förslag till allmän investeringsreserv

för budgetåret 1950/51 har arbetsmarknadsstyrelsen upptagit

företag till en sammanlagd kostnad av 1 825 000 kronor med följande

fördelning å olika byggnadsobjekt (Bihang B s. 22).

Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värnplikts
utbildningen

............................................ 500 000

Avlöpningsbädd och kaj anläggningar vid Karlskrona örlogsvarv 660 000

Ombyggnad av matinrättningar ............................ 590 000

Varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan vid Näsby . . 75 000

Summa kronor 1 825 000.

Styrelsens förslag har icke givit mig anledning till annan erinran än att

dels det för byggnadsarbeten vid Karlskrona örlogsvarv upptagna beloppet

rätteligen bör i sin helhet avse kaj anläggningarna, då å kapitalbudgeten för

budgetåret 1950/51 uppfört anslag avses skola täcka kostnaderna för avlöpningsbädden,

dels ock anslagssumman torde kunna avrundas till 1 800 000

kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för marinen å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av

1 800 000 kronor.

Flygvapnets delfond.

[3] Vissa investeringsarbeten för flygvapnet. Arbetsmarknadsstyrelsen har

i sitt förslag till allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 upptagit

företag till en sammanlagd kostnad av 15 472 000 kronor enligt följande

sammanställning (Bihang B s. 23).

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126. 47

Gymnastikbyggnader .................................... 1 140 000

Utökning av tygverkstäder ................................ 640 000

Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer . . 92 000

Värmepannor och yttre värmeledningar m. in. vid Göta flygflottilj 540 000

Sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna

................................................ 60 000

Flygfäftsarbeten ........................................ 13 000 000

Summa kronor 15 472 000.

Beträffande motiveringen till de sålunda föreslagna företagen ha arbetsmarknadsstyrelsen

hänvisat dels till vad därom anförts i förslaget till investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 och dels — i fråga om nytillkomna

företag — till följande av vederbörande militära förvaltningar lämnade uppgifter.

Fortifikationsförvaltningen har beträffande behovet av tygverkstäder vid

Krigsflygskolan och Västgöta flygflottilj framhållit, att de moderna flygplanstypernas

alltmer komplicerade signalutrustning erfordrade utökning

av tygverkstädernas utrymmen för signalmateriel. — Beslutet att tillföra

Norrbottens flygbaskår en spaningsdivision aktualiserade behoven av utökning

av kårens flygverkstad samt av dess drivmedelsanläggning. Flygverkstaden

hade för närvarande en 900 kvadratmeter stor monteringshall.

Den behövde utvidgas till ca 1 300 kvadratmeter med anledning av det ökade

antalet flygplan vid förbandet samt den mängd snöröjningsmateriel, som

underhölles och reparerades vid kåren. Vidare behövde envar av motorverkstaden

och smedjan ökas med omkring 60 kvadratmeter, signalverkstaden

med ca 100 kvadratmeter samt en sprutmålningshall uppföras. Sammanlagda

byggnadskostnaden beräknades till 350 000 kronor. — Försvarsstaben

har anfört, att i investeringsreserven borde med en sammanlagd

kostnad av 13 000 000 kronor intagas sådana arbeten å militära flygfält,

som kunna utväljas bland arbeten berörda i flygförvaltningens petita för

budgetåret 1949/50 eller bland arbeten, som ingå i förvaltningens 3-årsplan

1947/50.

Mot styrelsens förslag har jag icke något att erinra. Anslagssumman torde

emellertid böra avrundas till 15 500 000 kronor. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för flygvapnet å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag

av 15 500 000 kronor.

Befästningars delfond.

[4] Vissa befästningsarbeten m. m. I sitt förslag till allmän investeringsreserv

för budgetåret 1950/51 har arbetsmarknadsstyrelsen under förevarande

dellond upptagit byggnadsföretag till en kostnad av 23 560 000 kronor

enligt följande sammanställning (Bihang B. s. 23).

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Anordnande av vissa fartygstunnlar ........................ 2 700 000

Berghangarer ............................................ 7 800 000

Anordnande av vissa drivmedelsförråd...................... 3 150 000

Vissa ammunitionsförråd .................................. 2 000 000

Anordnande av artilleriammunitions- och torpedförråd........ 245 000

Uppställningsplatser för radarstationer...................... 2 665 000

Befästningar ............................................ 5 000 000

Summa kronor 23 560 000.

Jag biträder styrelsens förslag. Anslagssumman torde emellertid böra avrundas

nedåt till 23 500 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

mätte föreslå riksdagen

att till Vissa befästningsarbeten m. m. å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av

23 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Fredrik von Scheele.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

49

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler härefter

under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt

anför därvid följande.

Statens utlåningsfonder.

[1] Lånefonden för bostadsbyggande. Under åberopande av vad jag denna

dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1950/51 till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden

m. m. får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsbyggande å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av

25 000 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd.

[2] Lån till anordnande av kollektiva tvätterier. Under åberopande av vad

jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 till bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden in. in. får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag

av 3 000 000 kronor.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

[3] Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. Arbetsmarknadsstyrelsen

har, under motivering som framgår av styrelsens förslag till investeringsreserv

(Bihang B s. 67 och 68) föreslagit, att för detta ändamål

å beredskapsstaten skall anvisas ett belopp av 3 000 000 kronor. Jag tillstyrker

styrelsens förslag och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett

anslag av 3 000 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

51

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Ko mmunikatioi isdep artementet.

JJtdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

[1] Posthus m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1950/51 (Bihang B s. 8 och 9; jfr bil. 1) behandlat

frågan om investeringsplan för postverket samt därvid hemställt om

upptagande å allmän beredskapsstat av posthus m. m. till ett sammanlagt

belopp av 4 700 000 kronor.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens förslag skola i investeringsreserven intagas

dels tre byggnadsföretag, nämligen posthus inom Gärdesstaden i Stockholm

samt i Uppsala och Arvika, vilka uppförts å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 (prop. 1946: 211 s. 89 och 90), och dels fem nya företag,

nämligen posthus i Ljusdal, Värnamo, Söderhamn, Nässjö och Boden.

Såsom motivering för behovet av de nya posthusbyggnaderna har generalpoststyrelsen

anfört i huvudsak följande.

Posthus i Ljusdal. I skrivelse den 31 augusti 1944 lämnade generalpoststyrelsen

en utförlig redogörelse för postkontorets i Ljusdal lokalsvårigheter

och meddelade, att enda möjligheten att erhålla en rymlig och tidsenlig

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majrts proposition nr 126.

lokal för postkontoret syntes vara att uppföra ett nytt posthus på lämpligt

belägen tomt inom samhället. Ett investeringsanslag av 20 000 kr. för inköp

av tomterna n:ris 4 och 5 i lev. Lärkan i Ljusdals köping, vilka befunnits

lämpliga för ändamålet, har numera beviljats. Tomterna ha tillträtts den 2

juli 1945. Sedermera har fråga uppstått om marlebyte mellan postverket och

Ljusdals köping, men förhandlingarna härom äro ännu icke slutförda. Rörelsen

vid postkontoret i Ljusdal ävensom köpingens folkmängd har sedan

1944 avsevärt ökat, och därmed ha lokalsvårigheterna och behovet av större

och mera tidsenliga utrymmen för postkontoret blivit än större.

Ritningar till det planerade posthuset ha ännu icke utarbetats och mera

definitiva kostnadsberäkningar ha icke verkställts. Enligt företagna preliminära

beräkningar, varvid förutsatts, att byggnaden skulle uppföras i tre

våningar och förutom postkontorslokal om ca 400 in2 innehålla för uthyrning

avsedda utrymmen, skulle posthuset draga en kostnad av 600 000 kr.

För budgetåret 1950/51 torde vid sådant förhållande böra räknas med en

medelsförbrukning av 300 000 kr.

Posthus i Värnamo. Postkontoret i Värnamo är sedan den 1 oktober 1899

inrymt i en fastighet, vilken år 1919 förvärvades av postverket. Postlokalen,

som till en början omfattade en golvyta av 142 in2, utökades år 1935 med

ca 65 in2 genom en av den starkt ökade rörelsen framtvingad om- och tillbyggnad

av posthuset. Efter det denna lokalutvidgning kom till stånd har

rörelsen vid postkontoret liksom ock folkmängden i staden i stort sett företett

en fortsatt snabb ökning, och lokalen är sedan flera år tillbaka åter

otillräcklig för sitt ändamål. Verkställd undersökning bär visat, att det är

ogörligt att genom ytterligare om- och tillbyggnad av fastigheten bereda

postkontoret de nödvändiga större utrymmena, och då möjlighet icke finnes

att förhyra lämplig och välbelägen postkontorslokal, är det nödvändigt att

uppföra ett helt nytt posthus i Värnamo. Tomt för posthuset finnes redan

disponibel, i det generalpoststyrelsen år 1947 för ändamålet förvärvat ett

markområde av 1 338 nr. Ritningar till det planerade nya posthuset i Värnamo

föreligga icke, liksom ej heller annat än preliminära kostnadsberäkningar.

Enligt dessa, som verkställts under förutsättningen, att byggnaden

skall uppföras i tre våningar och förutom postkontorslokal om ca 800 in2

golvyta inrymma för uthyrning avsedda utrymmen, skulle posthuset draga

en kostnad av 1 000 000 kronor. Vid sådant förhållande beräknas ett belopp

av 500 000 kr. komma att förbrukas under budgetåret 1950/51.

Posthus i Söderhamn. Postkontoret i Söderhamn är inrymt i fastigheten

nr 3 i kvarteret Elefanten i staden. Nämnda fastighet förhyrdes av postverket

fr. o. in. den 1 oktober 1934 men förvärvades därefter av postverket

med tillträde den 1 juli 1935. Rörelsen vid postkontoret i Söderhamn har

i stort sett undergått en stadigt fortskridande ökning, trots att utvecklingen

i staden under en längre tid stått stilla eller visat tillbakagång. Den förhållandevis

kraftiga uppgången under senare år får tillskrivas det förhållande,

att staden tillförts en del industrier samt en flygflottilj, vilket bl. a.

medfört, att bebyggelsen skjutit fart och stadsbefolkningen ökat. Byggnadsverksamheten

i staden beräknas ock komma att fortsätta flera år framåt i

minst samma omfattning som f. n. Den växande posttrafiken har haft till

följd, att postkontorets utrymmen blivit allt mer otillräckliga samt att olägenheterna

med den mindre ändamålsenliga planlösningen kommit att i hög

grad accentueras. Verkställd undersökning har visat, att det icke är möjligt

att verkställa sådan ombyggnad av det nuvarande posthuset, att nu behövliga

större utrymmen kunna erhållas eller ens att på den postverket tillhöriga

tomten efter rivning av det befintliga posthuset uppföra ett posthus,

som på längre sikt bleve tillräckligt rymligt. Generalpoststyrelsen har för
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

53

denskull och då förhyrningsmöjligheter saknas konnnit till den uppfattningen,

att enda möjligheten att lösa ifrågavarande lokalproblem är att uppföra

ett nytt posthus i Söderhamn. Tomt för ändamålet har ännu icke förvärvats,

men undersökning rörande möjligheterna att anskaffa lämplig tomt

pågår. Ritningar till det planerade posthuset, där postkontoret skulle erhålla

lokaler med en total golvyta av ca 600 in3, ha ännu icke upprättats. Kostnaderna

för byggnadsföretaget ha preliminärt beräknats till 1 000 000 kr.,

och medelsförbrukningen under budgetåret 1950/51 till 500 000 kr.

Posthus i Nässjö. Postkontoret i Nässjö är sedan år 1878 inrymt i det

samma år uppförda posthuset i staden. Postlokalen är trots två verkställda

ombyggnader — den senaste företagen år 1932 — mycket olämpligt disponerad

för nuvarande arbetsmängd och personalstyrka och därtill synnerligen

otidsenlig. Den under tiden efter den senaste ombyggnaden i samband

med stadens tillväxt inträdda ökningen av rörelsen vid postkontoret har

också medfört, att de till postkontorets förfogande stående utrymmena sedan

flera år tillbaka äro otillräckliga. Det är därför nödvändigt, att postkontoret

i Nässjö beredes större och mera tidsenliga utrymmen. Med hänsyn till

storleken av de behövliga utrymmena och till behovet av ett större antal överliggningsrum

torde förhyrning näppeligen kunna ifrågakomma. En omoch

tillbyggnad av nuvarande posthus skulle, enligt vad företagen undersökning

visat, icke kunna utföras på sådant sätt, att frågan finge en tillfredsställande

lösning. Den enda möjliga utvägen synes därför vara att uppföra

ett nytt posthus. Sedan det visat sig omöjligt att åtkomma för det nya

posthuset lämpad tomtmark, har generalpoststyrelsen låtit undersöka möjligheten

av att genom rivning i etapper av det nu befintliga posthuset kunna

utnyttja den av postverket ägda tomten för uppförande av det planerade nya

posthuset. Denna väg har konstaterats vara framkomlig, och postkontoret

skulle sålunda under byggnadstiden kunna bedriva sin verksamhet utan att

förhyrd lokal användes. Ritningar till posthuset ha ännu icke utarbetats, och

endast preliminära kostnadsberäkningar föreligga. Enligt dessa skulle byggnadsföretaget

draga en kostnad av 1 600 000 kr, och medelsförbrukningen

under budgetåret 1950/51 har beräknats till 400 000 kr.

Posthus i Boden. Sedan den 1 oktober 1937 förhyr postverket lokaler för

postdirektionen i Övre norra distriktet och postkontoret Boden 1 i telegrafverkets

fastighet i Boden. Från telegrafverkets sida har vid upprepade

tillfällen framhållits, att stort behov föreligger av utökade lokaler för detta

verk. Detta behov kommer enligt uppgift att inom ett fåtal år bliva oavvisligt.

En utvidgning av telegraflokalerna kan emellertid icke åstadkommas

på annat sätt än att telegrafverket övertager vissa av de utrymmen, som

nu disponeras av postdirektionen, samt det utrymme en trappa upp, som

användes av den till postkontoret knutna särskilda postgiroavdelningen. Ifrågavarande

utrymmen kunna emellertid under inga förhållanden avstås av

postverket, som tvärtom har behov av ytterligare utrymmen både för postdirektionens

och postkontorets räkning. Enda möjligheten att bereda telegrafverket

tillträde till de av postverket nu förhyrda lokalerna och att

samtidigt giva postdirektionen och postkontoret de större utrymmen, som

redan nu äro nödvändiga, synes vara att postverket uppför ett posthus i

Boden. Tomt för ändamålet är redan säkrad. Ritningar till posthuset föreligga

ännu icke. Enligt verkställda preliminära kostnadsberäkningar kommer

emellertid byggnadsföretaget att draga en kostnad av 1 350 000 kr, och av

detta belopp beräknas 500 000 kr bliva förbrukade under budgetåret 1950/51.

Departementschefen. Arbetsmarknadsstyrelsens förslag föranleder icke

någon erinran från min sida. Såsom styrelsen föreslagit böra å allmän be
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

redskapsstat uppförda belopp till posthus in. m. få, under för beredskapsstaten

gällande förutsättningar, tagas i anspråk även för forcering av de arbeten

å posthus in. in., vilka ingå i det ordinarie arbetsprogrammet men ej

kunna utföras inom ramen för det å riksstaten upptagna anslaget till Posthus

m. m.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Posthus in. in. å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 upptaga ett anslag av 4 700 000 kronor.

Telegrafverket.

[2] Investeringar för telegrafverket. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt

förslag till investeringsreserv för nästa budgetår upptagit arbeten om tillhopa

16 225 000 kronor (Bihang B s. 9 och 10; jfr bil. 2).

Enligt förslaget skola å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföras

dels anslag till Telefonstationsbyggnader in. in. för 18 telefonstationsbyggnader

på olika platser i landet, dels anslag till Förrådsbyggnader m. m.

för förrådsbyggnader m. in. i Norrköping, Örebro och Gävle, dels anslag

till rundradiosändare för kortvåg i Hörby samt nya rundradiostationer i

Stockholm och Östersund och dels ett telegrafverkets dispositionsanslag.

Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag.

Kollektivanslagen till Telefonstationsbyggnader in. in. och Förrådsbyggnader

m. m. böra få, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar

tagas i anspråk jämväl för sådana arbeten å telefonstations- och förrådsbyggnader,

som ingå i det ordinarie arbetsprogrammet men ej kunna finansieras

från motsvarande anslag å riksstaten. Dispositionsanslaget torde

få användas för de ändamål, vilka äro avsedda att tillgodoses i den ordning,

som gäller för motsvarande anslag å riksstaten.

Då anslag till uppförande av radiohus. redovisas under telegrafverkets

fond, bör den av arbetsmarknadsstyrelsen väckta frågan om upptagande å

den allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår av anslag till radiohus i

Stockholm och Göteborg med 1 000 000 resp. 1 500 000 kronor (jfr punkten

6 i det följande och Bihang B bil. 14) behandlas under förevarande huvudrubrik.

Jag biträder styrelsens förslag att å den allmänna beredskapsstaten

för nästa budgetår upptages ett anslag av 1 000 000 kronor till uppförande

av ett radiohus i Stockholm. Uppförande av anslag till ett radiohus

i Göteborg torde böra anstå i avvaktan på ytterligare överväganden rörande

denna byggnadsfrågas slutliga lösning.

Jag finner vidare lämpligt, att å den allmänna beredskapsstaten för nästa

budgetår upptagas anslag för utläggande av industribeställningar å telefonmateriel

in. in. Anslagen till Riks- och landskablar, Telefon- och telegrafstationer

samt Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar

böra upptagas till skillnaden mellan av telegrafstyrelsen i petita

hösten 1949 äskade och av mig i 1950 års statsverksproposition (bil. 26

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

55

p. 8) förordade belopp å riksstaten för nästa budgetår eller med 10 500 000,

13 600 000 resp. 11 000 000 kronor.

Totalt skulle alltså å den allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår

redovisas anslag för telegrafverket om sammanlagt 52 325 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upp
-

föra följande anslag, nämligen

Telefonstationsbyggnader m. m.

Kronor

Telef onstationsbyggnader m. m............. 9 205 000

Förrådsbyggnader m. m.

Förrådsbyggnader m. m................... 1 250 000

Telefon- och telegrafanläggningar.

Riks- och landskablar m. m................. 10 500 000

Telefon- och telegrafstationer ................ 13 600 000

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och

blanka mellanortsledningar .............. 11 000 000

Radioanläggningar för telegrafverket.

Uppförande av ett radiohus i Stockholm ...... 1 000 000

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby ...... 970 000

Ny rundradiostation i Stockholm ............ 2 700 000

Ny rundradiostation i Östersund .......... 1 600 000

Telegrafverkets dispositionsanslag.

Telegrafverkets dispositionsanslag .......... 500 000

Statens järnvägar.

[3] Investeringar för statens järnvägar. Arbetsmarknadsstyrelsen har i

sitt förslag till investeringsplan för statens järnvägar för budgetåret 1950/51

(Bihang B, s. 10—16; jfr bil. 3) i den allmänna investeringsreserven upptagit

företag för en sammanlagd kostnad av 158 921 000 kronor att bestridas

av medel å kapitalbudgeten. Därjämte har styrelsen föreslagit, att i den allmänna

investeringsreserven redovisas vissa företag, vilka till 5 845 000 kronor

skola bestridas av driftmedel och till 151 000 kronor av rörelsemedel.

Den föreslagna investeringsreserven i sin helhet omfattar sålunda arbeten

om sammanlagt 164 917 000 kronor.

Beträffande disposition av drift- och rörelsemedel för sålunda ifrågasatta

ändamål torde det böra ankomma på Kungl. Maj :t att i förekommande fall

meddela beslut.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 upptagas anslag för kapitalinvesteringar under statens

järnvägars fond med av styrelsen angivna belopp. Därjämte bör å beredskapsstaten

till försvarsberedskap vid statens järnvägar upptagas ett anslagav

2 300 000 kronor eller skillnaden mellan det av järnvägsstyrelsen i petita

hösten 1949 äskade och av mig i 1950 års statsverksproposition (bil. 26, p. 17)

förordade anslaget för dessa ändamål å riksstaten för nästa budgetår. Vidare

bör grovarbetsreserven utvidgas med försvarsberedskapsarbeten å sammanlagt

10 660 000 kronor, redovisade i särskild skrivelse från arbetsmarknadsstyrelsen

den 15 februari 1950. Med hänsyn till skrivelsens natur torde någon

närmare redogörelse för innehållet i densamma ej böra lämnas till statsrådsprotokollet.

Skrivelsen kommer emellertid att tillhandahållas riksdagens

statsutskott för kännedom.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

följande anslag, nämligen

Byggnader och anläggningar.

Kronor

Bangårdar ................................ 17 423 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar .. 50 414 000

Ombyggnad till normalspår av linjen Harmånger

—Bergsjö ................................ 700 000

Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad,

Karlshamn—Vislanda

och Bredåkra—Växjö .................... 8 000 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden 1 000 000

Husbyggnader ............................. 18 318 000

Vägskyddsanläggningar ..................... 200 000

Telefonanläggningar m. m................... 6 246 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift............ 1 000 000

Elektrifiering .............................. 25 000 000

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar . . . 320 000

Anläggningar vid huvudverkstäder............ 3 300 000

Förs var sberedskap.

Försvarsberedskap vid statens järnvägar...... 2 300 000

Rullande materiel.

Rullande materiel .......................... 25 000 000

Biltrafik.

Garagebyggnader m. m....................... 1 500 000

Statens järnvägars dispositionsanslag.

Statens järnvägars dispositionsanslag......... 500 000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Statens vattenfallsverk.

57

[4] Kraftstationer m. m. Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag

(Bihang B, s. 17—20; jfr bil. 4) att i den allmänna investeringsreserven

för statens vattenfallsverk för nästa budgetår upptagas anslag om sammanlagt

15 500 000 kronor, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

följande anslag, nämligen

Kronor

Kraftstation vid Hammarby.................. 2 000 000

Utbyte av två turbiner i Lilla Edets kraftstation 700 000

Kraftstation i Norrland...................... 3 000 000

Regleringsarbeten i Ångermanälvens och Ume
älvens

flodområden ...................... 2 000 000

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk...... 3 000 000

Ombyggnad av Säffle kanal.................. 1 500 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag .... 3 300 000

Luftfartsfonden.

[5] Flygfältsbjrggen. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag (Bihang

B, s. 34 och 35; jfr bil. 10) upptagit en allmän investeringsreserv för budgetåret

1950/51 för flygfältsbyggen om tillhopa 12 500 000 kronor.

Jag godtager styrelsens förslag, dock bör det i den allmänna investeringsreserven

upptagna beloppet av 1 000 000 kronor för arbeten å Bulltofta flygplats

utgå, enär förhandlingar med Malmö stad rörande en ytterligare utbyggnad

av denna flygplats ännu ej slutförts. Å den allmänna beredskapsstaten

för nästa budgetår bör alltså anslaget till flygfältsbyggen upptagas

med 11 500 000 kronor. I detta sammanhang bör anmärkas, att vissa utredningar

pågå rörande utbyggnaden av flygplatsen vid Halmsjön och Bromma

flygplats samt att frågan om utbyggnaden av flygplatser i Umeå och

Kiruna blir beroende av den inrikes lufttrafikens fortsatta utveckling.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygfältsbyggen å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 upptaga ett anslag av 11 500 000 kronor.

Statens allmänna fastig hetston d.

[6] Statliga byggnadsföretag. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag

till investeringsreserv förordat, att anslag under statens allmänna fastighetsfond

uppföras till vissa av styrelsen angivna byggnadsföretag (Bihang

B s. 41 och 42; jfr bil. 14). Jag har i det föregående under punkten 2 föreslagit,

att frågan om anslag till radiohus i Stockholm och Göteborg behandlas

under statens affärsverksfonder, telegrafverket.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Med biträdande av styrelsens förslag jämväl i övrigt hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppta
-

ga följande anslag, nämligen

Kronor

Uppförande av grovlaboratorium vid statens väg
institut

.................................. 150 000

Nybyggnad för statens geotekniska institut____ 2 700 000

Ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm

.................................... 500 000

Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i

Stockholm ................................ 600 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Sven G. Karlson.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

59

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

JJtdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å allmän heredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid

följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m.

Till förevarande ändamål har i årets statsverksproposition äskats ett belopp

av 500 000 kronor för budgetåret 1950/51.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret

1950/51 (Bihang B s. 42 och 43; jfr bil. 14) föreslagit att å allmän

heredskapsstat för nämnda budgetår uppföres ett anslag för ändamålet av

1 350 000 kronor.

Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag. Vid byggnadernas detaljplanering

bör självfallet tillses i vad mån medelsbehovet kan begränsas genom

besparingsåtgärder. I enlighet med det anförda hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och

gränsbevakning m. m. å allmän heredskapsstat för budgetåret

1950/51 uppföra ett anslag av 1 350 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 126.

61

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

T. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Quensel, anmäler

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar på allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 och

anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum. Till detta ändamål

har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1946:211 (s.

99) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag av

300 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang

B, s. 43—45) föreslagit, att anslag till förenämnda byggnadsföretag,

som numera kostnadsberäknats till 364 000 kronor, måtte uppföras å allmän

beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett

anslag av 364 000 kronor.

[2] Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala. Till

detta ändamål har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen

1946:211 (s. 100 f.) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfört

ett anslag av 35 000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang

B, s. 43—45) föreslagit, att ett anslag av 44 000 kronor till iståndsättande

av muren måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården

i Uppsala å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 uppföra ett anslag av 44 000 kronor.

[3] Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala.

I 1950 års statsverksproposition (bilagan 28, kapitalbudgeten s. 3 ff.)

har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor. Såsom av propositionen

framgår är denna medelsanvisning avsedd för vidtagande av förberedande

åtgärder för byggnadsföretaget och, därest omständigheterna så

medgiva, dess igångsättande. Totalkostnaderna för byggnadsföretaget ha

beräknats till 2 225 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang

B, s. 43—45) föreslagit, att ett anslag av (2 225 000 —150 000 —)

2 075 000 kronor för utförande av återstående ax-beten å byggnadsföretaget

måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid

universitetet i Uppsala å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 uppföra att anslag av 2 075 000 kronor.

[4] Ombyggnad av hygienisk-bakteriologiska och patologiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala. Det större akademiska konsistoriet i Uppsala

har, i enlighet med förslag av medicinska fakulteten därstädes, anhållit

om anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 165 000 kronor till ombyggnad

av hygienisk-bakteriologiska och patologiska institutionernas byggnad

vid Stockholmsvägen. Anslagsäskandet är grundat på en framställning

av professorn G. Löfström, i vilken anförts, bland annat, att ombyggnaden

vore erforderlig för att åstadkomma mera ändamålsenliga lokaler för det

bakteriologiska arbetet. Kurssalen i tredje våningen skulle inredas till forskningslaboratorier

samt en ny kurssal åstadkommas i bottenvåningen genom

uppdelning av den där befintliga stora salen.

Kanslern för rikets universitet har tillstyrkt den ifi-ågasatta medelsanvisningen.

Byggnadsstyrelsen, som upprättat ett utredningsförslag till omföx-mälda

ombyggnad, vilket legat till grund för medicinska fakultetens förslag, samt

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

63

beräknat kostnaderna för ombyggnaden till 165 000 kronor, har uttalat, att

styrelsen därvid icke tagit ställning till frågan om angelägenheten av arbetenas

utförande i den av fakulteten föreslagna omfattningen, och något

sådant ställningstagande hade styrelsen icke heller nu möjlighet till. Ett

avvägande av angelägenhetsgraden mellan universitetets olika byggnadsbehov

syntes böra prövas från mera allmänna utgångspunkter.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang

B, s. 43—45) föreslagit, att anslag till ombyggnaden måtte uppföras med

165 000 kronor å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag förordar i anslutning till arbetsmarknadsstyrelsens

förslag att för ifrågavarande ändamål ett anslag av 165 000 kronor uppföres

å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av hygienisk-bakteriologiska och patologiska

institutionerna vid universitetet i Uppsala å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag

av 165 000 kronor.

[5] Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet. Under denna rubrik

har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

En närmare redogörelse för ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka kostnadsberäknats

till 725 000 kronor, har lämnats i 1949 års statsverksproposition

(bilagan 29, kapitalbudgeten, s. 3 f.). I 1950 års statsverkspröposition

(bilagan 28, kapitalbudgeten, s. 5) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att till byggnadsarbetena för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 250 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang

B, s. 43—45) föreslagit, att anslag för utförande av återstående byggnadsarbeten

måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår

med 300 000 kronor.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag med den

ändring att det för ifrågavarande ändamål erforderliga anslaget torde böra

bestämmas till ett belopp, motsvarande skillnaden mellan de beräknade

kostnaderna och hittills anvisade eller äskade medel, eller 275 000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag

av 275 000 kronor.

[6] Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Lund. I sitt med skrivelse

den 30 juni 1949 framlagda »1948 års förslag till generalplan för utbyggande

av Lunds universitet» har byggnadsstyrelsen erinrat, att frågan

om utbyggnad av universitetsbiblioteket varit föremål för ingående förbere
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

dande utredning genom särskild av universitetet tillkallad biblioteksexpert.

En naturlig lösning av frågan ansåge byggnadsstyrelsen vara. att ett nytt

bokmagasin uppfördes omedelbart norr om och i anslutning till det nuvarande

boktornet. Den befintliga huvudbyggnaden och det nya bokmagasinet

skulle därvid förbindas genom eu lägre, i två våningar utformad byggnad,

inrymmande läsesalar, forskarrum och erforderliga nya expeditionsutrymmen.

Genom en på nämnda sätt utformad tillbyggnad skulle erhållas en ur

biblioteksteknisk synpunkt tillfredsställande lösning.

Byggnadsstyrelsens utbyggnadsförslag har godkänts av det större akademiska

konsistoriet i Lund och kanslern för rikets universitet ävensom av

vederbörande byggnadsnämnd.

Riksantikvarieämbetet har påpekat, att inom det område som avsåges för

utbyggnaden funnes lämningar av ett av stadens märkligaste medeltida byggnadskomplex,

Allhelgonaklostret. Vid överläggningar på platsen hade framhållits,

att det vore förenat med mycket stora praktiska svårigheter att lösa

universitetets lokalfråga på annat sätt än byggnadsstyrelsen föreslagit. En

grävningsundersökning av ruinområdet borde verkställas under ledning

av en av ämbetet utsedd fackman, innan ämbetet hade att taga slutlig ställning

till byggnadsfrågan. Riksantikvarieämbetets erinringar har byggnadsstyrelsen

förklarat sig ha för avsikt att pröva under den fortsatta utredningen

rörande utbyggnaden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang

B, s. 43—45) föreslagit, att anslag till utbyggnad av universitetsbiblioteket*

måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår med

2 500 000 kronor, motsvarande den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden

för utbyggnaden.

Föredraganden. Behovet av väsentligt ökade utrymmen för universitetsbiblioteket

i Lund gör sig alltmer gällande. Jag tillstyrker därför arbetsmarknadsstyrelsens

förslag att uppföra anslag till utbyggnad av biblioteket

å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Anslaget torde i enlighet med

styrelsens förslag böra uppföras med 2 500 000 kronor. Jag hemställer sålunda,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i

Lund å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

ett anslag av 2 500 000 kronor.

[7] Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet. Till detta ändamål

bär riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1946:211

(s. 101 f.) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag

av 594 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang

B, s. 43—45) föreslagit, att anslag till utförande av simhallsanläggningen

måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Kostnaderna

för anläggningen ha numera beräknats till 990 000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

ett anslag av 990 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

67

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 och

anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

Domänverket.

[1] Avsättning till statens domäners fond. 1 proposition nr 27 till årets

riksdag har Kungl. Maj :t föreslagit, att till domänverkets förnyelsefond för

återväxtkostnader skall av domänverkets driftöverskott för år 1949, förutom

ordinarie avsättning, verkställas en extra avsättning med 12 500 000

kronor. Riksdagen har bifallit förslaget (skr. nr 54).

Vidare har Kungl. Maj :t i proposition nr 2 till årets riksdag hemställt

att riksdagen måtte dels till rörelsekapital för domänverket å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av

10 000 000 kronor, dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, för

att bereda domänverket rörelsekapital, tillhandahålla sagda verk en rörlig

kredit av ytterligare 30 000 000 kronor eller tillhopa högst 50 000 000 kronor.

Även sistnämnda framställning har bifallits av riksdagen (skr. nr 53).

I sitt förslag till investeringsreserv har arbetsmarknadsstyrelsen i samråd

med domänstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Iiungl. Maj:ts proposition nr 126.

av 28 000 000 kronor till avsättning till statens domäners fond. Såsom motivering

för sin framställning har arbetsmarknadsstyrelsen åberopat innehållet

i en redogörelse, som domänstyrelsen lämnat beträffande omfattningen

av planlagda arbeten inom domänverkets verksamhetsområde. Investeringsreserven

för budgetåret 1950/51 bör enligt denna motsvara de beräknade

kostnaderna för domänstyrelsens ordinarie arbetsprogram för år 1950.

Detta har angivits omfatta arbeten för en sammanlagd kostnad av 28 000 000.

kronor. Av beloppet ha 13 000 000 kronor beräknats för arbeten, för vilka

kostnaderna skola bestridas av domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader

m. in., samt 15 000 000 kronor för dikesrensningar och husbyggnader,

vilka utgifter tillhöra de normala driftkostnaderna. Med hänsyn

till anslagsbehovet för domänverkets verksamhet i övrigt kunna, enligt vad

styrelsen meddelat, medel ur statens domäners fond icke tagas i anspråk

för att genomföra arbetena i investeringsreserven under budgetåret 1950/51.

Hela det belopp, som komme att erfordras för ifrågavarande arbeten, skulle

därför behöva uppföras å beredskapsstat.

Beträffande redogörelsens innehåll i övrigt torde jag få hänvisa till arbetsmarknadsstyrelsens

förenämnda förslag (Bihang B s. 54 och 55).

Departementschefen. Med hänsyn till vad i ärendet anförts förordar jag, att

å allmän beredskapsstat för nästa budgetår skall uppföras ett belopp av

28 000 000 kronor till avsättning till statens domäners fond. Jag hemställer

sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avsättning till statens domäners fond å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av

28 000 000 kronor.

[2] Byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård. Under åberopande av vad

jag anför under punkten 3 hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag

av 233 000 kronor.

Statens allmänna fastighetsfond.

[3] Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan. I sitt förslag till investeringsreserv

(Bihang B s. 45 och 46) har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1950/51 till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan upptaga

ett anslag av 2 367 000 kronor. Anslaget skulle fördelas enligt följande

sammanställning. (Jfr Bihang B bil. 14.)

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majsts proposition nr 126. 69

1. Institutionsbyggnad m. m. vid botanisk-genetiska trädgården 885 000

2. Uppförande av vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten 38 000

3. Utbyggnad av husdj ursförsöksanstaltens lokaler för fjäderfä
försök

vid Bäcklösa.................................... 65 000

4. Ombyggnad av ladugården vid Kungsängen................ 36 000

5. Djurstallar m. m. vid Öjebyns försöksgård ................ 233 000

6. Respirationsanläggning vid institutionen för statens husdjurs
försök

.............................................. 100 000

7. Panncentral vid Ultuna .................................. 965 000

8. Utvidgning av vattenverket vid Ultuna .................... 45 000

Summa kronor 2 367 000

Beträffande motiveringen för byggnadsföretagen torde jag få hänvisa i

fråga om de företag, som upptagits under 5—8, till årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bil. 29, p. 3) samt i fråga om de övriga arbetena till

proposition 1946: 211 (s. 103 och 104).

Departementschefen. Jag tillstyrker, att medel å beredskapsstat skola upptagas

till samtliga de byggnadsföretag, som arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit,

med undantag för respirationsanläggningen vid institutionen för statens

husdjursförsök. Jag har icke något att erinra mot styrelsens beräkning av

medelsbehovet. Anslag till uppförande av djurstallar m. m. vid Öjebyns försöksgård

torde dock lämpligen böra upptagas under Statens affärsverksfonder:

Domänverket. På grund härav synes förevarande anslag böra uppföras

med 2 034 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av

2 034 000 kronor.

[4] Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

I sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B s. 45 och 46) har arbetsmarknadsstyrelsen

hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag av

245 000 kronor till följande byggnadsarbeten vid institutet.

Uppförande av lärarbostad .................................. 47 000

Lagerkällare .............................................. 78 000

Växthusanläggning .......................................... 120 000

Summa kronor 245 000

Närmare redogörelser för ifrågavarande arbeten ha lämnats i proposition

1944: 281 (s. 131—134), till vilken jag torde få hänvisa.

I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitut å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 uppföra ett anslag av 245 000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

[5] Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. I sitt förslag till investeringsreserv

(Bihang B s. 46) har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att under förevarande rubrik å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag av 1 300 000

kronor. Av beloppet ha 600 000 kronor avsetts till institutionsbyggnad för

avdelningen för födoämneshygien och 700 000 kronor för om- och tillbyggnad

av kirurgiska kliniken.

Redogörelse för ifrågavarande byggnadsarbeten har lämnats i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bil. 29, p. 5), till vilken jag torde få

hänvisa.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla ett förslag angående anordnande

av studentkårs- och restauranglokaler vid veterinärhögskolan, som

byggnadsstyrelsen efter utredning, i samråd med djurgårdsnämnden och styrelsen

för högskolan, avgivit den 30 december 1949. Vid byggnadsstyrelsens

skrivelse ha fogats skisser och situationsplaner över lokalernas förläggning.

Av innehållet i skrivelsen torde bär få återgivas följande.

Byggnadsstyrelsen behandlar tre alternativ enligt vilka ifrågavarande lokaler

kunna utföras. Enligt det första alternativet skola lokalerna ordnas i

en nybyggnad för ändamålet inom högskolans område. Det andra alternativet

innebär, att en byggnad skall uppföras å det s. k. Hjortberget. Enligt

det tredje alternativet slutligen skola lokalerna inrymmas inom högskolans

nuvarande byggnader.

I fråga om omfattningen av de erforderliga utrymmena har byggnadsstyrelsen

gjort jämförelser med motsvarande lokaler för studentkåren vid lantbrukshögskolan

samt samrått med veterinärhögskolans styrelse och representanter

för studentkåren. Därvid har framkommit, att studentkårs- och

restauranglokalerna böra omfatta en restaurang med ca 125 platser jämte

tillhörande köksutrymmen. Man räknar med, att servering skall ske i tre

omgångar, varigenom sammanlagt omkring 350 personer kunna utspisas.

Därutöver bör finnas en mindre matsal om 15—20 platser för hovslagarelever

m. fl. Vidare planeras en större samlingssal, expeditionslokaler för kårens

verksamhet, biblioteksutrymmen samt slutligen vissa klubbrum, bastu

m. fl. utrymmen av sådan art, att de kunna förläggas i en souterrängvåning.

Enligt uppgjord situationsplan visar det sig möjligt att förlägga lokalerna

inom högskolans område, utan att man därigenom hindrar utbyggande av

de institutionsbyggnader, som äro belägna i närheten. Icke heller behöver

för framtida institutionsändamål värdefull mark tagas i anspråk eller intrång

göras i det obebyggda området utmed Brunnsviken. Kostnadsberäkningen

utvisar att för byggnadens uppförande vid nuvarande prisläge kommer

att erfordras ett belopp av ca 675 000 kronor. Härvid räknar byggnadsstyrelsen

med att uppvärmningen skall ske genom anslutning till högskolans

panncentral.

Enligt det andra alternativet skall en byggnad med i huvudsak samma

utförande förläggas till det s. k. Hjortberget utmed Ugglevägen strax invid

Roslagsvägen.

Då nybyggnaden icke kan anslutas till högskolans värmecentral ställa sig

såväl anläggningskostnaden som de årliga driftskostnaderna högre än vid

en förläggning inom högskolans område. De fördelar, som vinnas med kårhusets

uppförande i direkt anslutning till högskolans byggnader, äro enligt

byggnadsstyrelsens mening av den art, att en förläggning till Hjortberget

icke bör komma i fråga.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

71

Kostnaden för genomförandet av det tredje alternativet uppskattar byggnadsstyrelsen

till ca 325 000 kronor. En förutsättning för en lösning enligt

del tredje alternativet är, att vissa tjänstebostäder, som för närvarande upplåtits

huvudsakligen åt lärare vid högskolan, successivt skola tagas i anspråk.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att den nuvarande ordningen i fråga

om tjänstebostäder vid veterinärhögskolan icke har någon motsvarighet vid

andra högskolor.

Byggnadsstyrelsen redogör i detta sammanhang för innehållet i en skrivelse

av högskolestyrelsen vilken jämte yttranden från högskolans lärarkollegium

och veterinärmedicinska föreningen överlämnats till byggnadsstyrelsen.

Enligt högskolestyrelsens uppfattning kan det synnerligen trängande

behovet av kår- och restauranglokaler för högskolans studenter och

personal inom den närmaste framtiden endast tillgodoses genom att en

nybyggnad uppföres. Därvid förordar högskolestyrelsen det alternativ, som

avser förläggning av en sådan nybyggnad inom högskolans område. Lärarkollegiet

har i sitt yttrande framhållit, att utöver de i förslaget angivna utrymmena

torde behövas en särskild mindre matsal för lärare med plats för

15—20 personer. Vidare ansluter sig kollegiet till en av veterinärmedicinska

föreningen framställd begäran om utökning av personalbostäderna med ytterligare

minst ett rum.

Byggnadsstyrelsen anser sig — med hänsyn till den avsevärda kostnadsskillnaden

mellan de båda alternativ, vilka närmast komma i fråga — böra

förorda det alternativ som innebär att utrymmen inom befintliga byggnader

skola utnyttjas. De lokaler, vilka därmed torde kunna utvinnas, måste

enligt styrelsens förmenande anses bliva tillfredsställande. I motsats till veterinärmedicinska

föreningen finner styrelsen, att kökslokalerna skulle

bliva fullt godtagbara. Planen för deras anordnande har utarbetats i samråd

med särskilda experter. Tydligt är emellertid, vilket även understrukits

av föreningen, att tidpunkten för förslagets genomförande under nuvarande

förhållanden på hyresmarknaden kan bliva ganska oviss. Det torde

nämligen erbjuda svårigheter att anskaffa nya bostäder för de befattningshavare,

vilkas tjänstebostäder skola tagas i anspråk.

Beträffande de önskemål, som lärarkollegiet framfört i fråga om en eventuell

nybyggnad inom högskolans område, anför byggnadsstyrelsen, att det

vid det fortsatta ritningsarbetet icke torde visa sig uteslutet att inom ramen

för den beräknade kostnaden göra vissa modifikationer. Styrelsen ifrågasätter

emellertid för sin del nödvändigheten av att matsalar anordnas för tre

olika kategorier av personal eller elever.

I anledning av vad veterinärmedicinska föreningen uttalat angående personalbostäderna

hänvisar byggnadsstyrelsen till, att man vid statliga anläggningar

numera icke anser sig böra inrymma andra bostäder än dem som

oundgängligen erfordras med hänsyn till driften vid institutionerna.

Departementschefen. Vid behandlingen av anslagsanvisningen å kapitalbudgeten

för budgetåret 1950/51 framhöll jag beträffande byggnadsarbeten

för institutionerna för fysiologi, farmakologi och födoämneshygien att dessa

utan större olägenhet kunde utföras i två olika etapper. Av det för ändamålet

begärda anslaget, 1 700 000 kronor, hade ursprungligen 1 200 000 kronor

avsetts för avdelningarna för fysiologi och farmakologi. Sistnämnda belopp

ansågs emellertid efter modifikationer i byggnadsplanerna kunna nedbringas

till 1 100 000 kronor. Med hänsyn till det anförda torde byggnadsarbetena för

institutionen för födoämneshygien icke behöva draga en större kostnad än

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

500 000 kronor. Jag vill sålunda tillstyrka, att å allmän beredskapsstat för

nästa budgetår skall upptagas ett anslag av 500 000 kronor till en institutionsbyggnad

för avdelningen för födoämneshygien. Det belopp å 700 000

kronor, som arbetsmarknadsstyrelsen beräknat för om- och tillbyggnad av

ldrurgiska kliniken, synes böra godtagas. Jag förordar att även detta belopp

skall uppföras å nyssnämnda stat.

Vad slutligen angår byggnadsstyrelsens utredning beträffande anordnande

av studentkårs- och restauranglokaler vid veterinärhögskolan, synas dessa

arbeten vara av minst lika stor angelägenhetsgrad som de av arbetsmarknadsstyrelsen

föreslagna byggnadsföretagen. Enligt min uppfattning är det

lämpligast, att lokalerna inrymmas i en nybyggnad inom högskolans område.

Byggnadsstyrelsen har uppskattat kostnaderna härför till omkring

675 000 kronor och jag anser mig kunna godtaga styrelsens beräkning. Jag

förordar sålunda, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår skall för

ändamålet upptagas ett belopp av 675 000 kronor.

Vid bifall till vad jag föreslagit bör förevarande anslag uppföras med

(500 000 + 700 000 + 675 000 =) 1 875 000 kronor. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av

1 875 000 kronor.

[6] Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt. I sitt förslag

har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag

av 182 000 kronor till en utvidgning av flygelbyggnaden vid anstalten med

en våning m. m.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande byggnadsarbete torde jag få

hänvisa till 1947 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 30, p. 4)

samt arbetsmarknadsstyrelsens förslag (Bihang B s. 45 och 46).

Under åberopande av vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

ett anslag av 182 000 kronor.

[7] Byggnadsarbeten vid skogshögskolan. 1 sitt förslag till investeringsreserv

(Bihang B s. 46) har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 till förevarande ändamål upptaga ett anslag av 560 000 kronor. Härav

har 525 000 kronor avsetts för en tillbyggnad för biblioteket vid skogshögskolan

och 35 000 kronor för ett garage vid skogsforskningsinstitutet.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. May.ts proposition nr 126.

Redogörelse för nämnda arbeten har lämnats i årets statsverkproposition

(kapitalbudgeten, bil. 29, p. 6), till vilken jag torde få hänvisa.

I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid skog shög skolan å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av

560 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

75

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter

under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför

därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning. Under hänvisning

till vad arbetsmarknadsstgrelsen (Bihang B s. 46 och 47; jfr prop. 1946:

211 s. 113) anfört och föreslagit rörande ökade lokaler för Sveriges geologiska

undersökning hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

ett anslag av 1 000 000 kronor.

[2] Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt. Arbetsmarknadsstyrelsen

har föreslagit att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår måtte upptagas

ett anslag av 960 000 kronor till nybyggnad för elektriskt-fysikaliska

avdelningen vid statens provningsanstalt och ett anslag av 2 575 000 kronor

till nybyggnad för laboratorium för anstaltens byggnadstekniska avdelning

(Bihang B s. 46 och 47; jfr prop. 1946:211 s. 113 och 114). Totalkostnaden

för den förstnämnda nybyggnaden har nu uppförts med 1 460 000

kronor. Den sistnämnda nybyggnaden har upptagits med den kostnad, som

av byggnadsstyrelsen beräknats för byggnadens utförande i överensstäm
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

melse med en av styrelsen numera upprättad plan för utbyggande av provningsanstalten.

Jag tillstyrker att anslag för nu ifrågavarande nybyggnader uppföras å

allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Med de nu aktuella byggnadsplanerna

kunna, enligt vad jag inhämtat, totalkostnaderna för nybyggnaden för

elektriskt-fysikaliska avdelningen uppskattats till 950 000 kronor. Jag tillstyrker

därför, att anslaget för nästa budgetår till denna nybyggnad upptages

med detta belopp. Anslaget till nybyggnad för byggnadstekniska avdelningen

synes böra uppföras med det av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna

beloppet. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

följande anslag, nämligen

Kronor

Nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen

vid statens provningsanstalt ................ 950 000

Nybyggnad för laboratorium för byggnadstekniska

avdelningen vid statens provningsanstalt...... 2 575 000

[3] Nybyggnad vid Ingenjörs vetenskapsakademiens försöksstation. Arbetsmarknadsstyrelsen

har föreslagit, att till nybyggnad vid Ingenj örsvetenskapsakademiens

försöksstation måtte å allmän beredskapsstat för nästa

budgetår upptagas ett anslag av 1 550 000 kronor (Bihang B s. 46 och 47;

jfr prop. 1946:211 s. 114 och 115). Byggnaden utgör den andra av två byggnader

vid försöksstationen. Jag tillstyrker arbetsmarknadsstyrelsens förslag

och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad vid Ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51

uppföra ett anslag av 1 550 000 kronor.

[4] Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I överensstämmelse med vad jag förut

denna dag anfört vid anmälan av motsvarande anslag å driftbudgeten

hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av

1 932 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Gunnel Sjölin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

77

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Inri liesdepartementet.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler under inrikesdepartementets

handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid

följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. Med biträdande

av vad arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit (Bihang B s. 47 och 48), rörande

anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

ett anslag av 588 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla.

Ur protokollet:

Bertil Cederlund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

79

Bihang A.

Förslag

till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.

Driftbudgeten.

Kronor

IV. Försvarsdepartementet ................................

275 000

V. Socialdepartementet....................................

326 460 000

VI. Kommunikationsdepartementet..........................

457 000 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet..............................

1 334 000

IX. Jordbruksdepartementet................................

36 200 000

X. Handelsdepartementet..................................

8 513 000

XI. Inrikesdepartementet ..................................

10 210 000

Summa

889 992 000

Kapitalbudgeten.

Kronor

I. Statens affärsverksfonder ..............................

261 979 000

II. Luftfartsfonden........................................

11 500 000

III. Statens allmänna fastighetsfond ........................

28 709 000

IV. Försvarets fonder......................................

47 100 000

V. Statens utlåningsfonder................................

25 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd..............................

6 000 000

Summa

380 288 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Specifikation till driftbudgeten.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

Sjökarteverket:

Nybyggnad av sjömätningsfartyg................

275 000

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

81

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt

arbetsdomstolen.

Fattigvård och barnavård m. m.:

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m.......................

1 185 000

C. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verk- samhet.

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. ...

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverk- samhet.......................................

280 000 000

17 000 000

D. Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

297 000 000

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på lands- bygden .....................................

13 000 000

15 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem...........

F. Folkpensionering m. m.

28 000 000

Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet

275 000

Summa

326 460 000

6 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Vägunderhåll och vägbyggnader.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknan- de samhällen, där kronan är väghållare:

Vägunderhållet................................

93 000 000

Nyanläggning av bygdevägar...................

35 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar................

8 000 000

Byggande av huvudvägar ......................

72 000 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar . ..

34 000 000

Förstärkning och förbättring av vägar............

50 000 000

Vägbeläggningar...............................

30 000 000

322 000 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,

som äro väghållare:

Bidrag till byggande av vägar och gator..........

50 000 000

Enskild väghållning:

Bidrag till byggande av enskilda vägar............

7 000 000

Diverse ändamål:

Stensättning av vägar..........................

12 000 000

Byggande av broar .............................

16 000 000

28 000 000

Hamnar och farleder.

Bidrag till handelshamnar och farleder..............

407 000 000

9 000 000

Byggande av fiskehamnar.........................

6 000 000

Vatten- och avloppsledningar.

Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och av- lopp ..........................................

15 000 000

35 000 000

Summa

457 000 000

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

83

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventila- tionssystemet inom nordiska museet.............

1 084 000

C. Kyrkliga ändamål.

Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Uppförande av domkapitelshus i Växjö...........

250 000

Summa

1 334 000

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

IX. Jordbruksdepartementet.

Kronor

Kronor

.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lant- mannanäringar in. m.

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksun- dervisningsanstalter..........................

3 700 000

G. Lanthushållning i allmänhet-

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering..........

1 000 000

H. Jordbrukets rationalisering m. m.

Bidrag till jordbrukets rationalisering...............

Grundförbättringar:

Statens avdikningsanslag........................

15 500 000

6 000 000

J. Skogsväsendet.

21 500 000

Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m............

10 000 000

Summa

36 200 000

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

85

X. Handelsdepartementet.

Kronor

Kronor

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forsk- ning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

Maimletning och förberedande gruvarbeten........

500 000

D. Sjöfart och handel.

Lotsverket:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten.................

1 513 000

H. Diverse.

Avsättning till fonden för idrottens främjande.......

Avsättning till fonden för friluftslivets främjande ....

4 000 000

2 500 000

6 500 000

Summa

8 513 000

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

XI. Inrikesdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska

avdelningar vid lasarett........................

Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för

bildbara sinnesslöa..............................

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdel- ningar vid lasarett i m. m.......................

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna ....

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemivård- anstalter ......................................

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka

Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossnings- anstalter......................................

500 000

900 000

500 000

95 000

1 000 000

2 000 000

1 500 000

C. Alkoholistvård m. m.

6 495 000

Statens alkoholistanstalt å Yenngarn:

Vissa byggnadsarbeten..........................

290 000

F. Civilförsvaret.

Bidrag till kommuner för anordnande av branddam- mar för civilförsvarsbehov......................

400 000

G. Brandväsendet.

Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar

Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer

2 400 000

625 000

3 025 000

Summa

10 210 000

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

87

Specifikation till Kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.

Kronor

Kronor

A. Postverket.

Posthus in. m....................................

4 700 000

B. Telegrafverket.

Telefonstationsbyggnader m. m.....................

9 205 000

Förrådsbyggnader m. m...........................

Telefon- och telegrafanläggningar:

1 250 000

Riks- och landskablar m. in......................

10 500 000

Telefon- och telegrafstationer....................

Nya abannentanläggningar, nätarbeten och blanka

13 600 000

mellanortsledningar..........................

Radioanläggningar för telegrafverket:

11 000 000

35 100 000

Uppförande av ett radiohus i Stockholm..........

1 000 000

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby............

970 000

Ny rundradiostation i Stockholm.................

2 700 000

Ny rundradiostation i Östersund.................

1 600 000

6 270 000

Telegrafverkets dispositionsanslag..................

C. Statens järnvägar.

500 000

52 325 000

Byggnader och anläggningar:

Bangårdar....................................

17 423 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar......

Ombyggnad till normalspår av linjen Harmånger—■

50 414 000

Bergsjö.....................................

Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—

Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra

700 000

—Växjö....................................

8 000 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

1 000 000

Husbyggnader.................................

18 318 000

Vägskyddsanläggningar.........................

200 000

Telefonanläggningar m. m......................

6 246 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift...............

1 000 000

Elektrifiering..................................

25 000 000

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar.......

320 000

Anläggningar vid huvudverkstäder...............

3 300 000

131 921 000

Försvarsberedskap vid statens järnvägar............

2 300 000

Rullande materiel................................

Biltrafik:

25 000 000

Garagebyggnader m. m..........................

1 500 000

Statens järnvägars dispositionsanslag...............

500 000

161221 000

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Kronor

Kronor

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftstation vid Hammarby.......................

Utbyte av två turbiner i Lilla Edets kraftstation.....

Kraftstation i Norrland...........................

Regleringsarbeten i Ångermanälvens och Umeälvens

flodområden...................................

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängan- de arbeten vid statens kraftverk................

Ombyggnad av Säffle kanal .......................

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag ..........

2 000 000

700 000

3 000 000

2 000 000

3 000 000

1 500 000

3 300 000

E. Domänverket.

15 500 000

Avsättning till statens domäners fond...............

Byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård...........

28 000 000

233 000

28 233 000

Summa

261 979 000

i

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

89

II. Luftfartsfonden.

Kronor

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

Flygfältsbyggen...............................

11 500 000

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr i 26.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Kronor

Justitiedepartementet:

Fångvårdsanstalt invid Jönköping eller motsvarande

1 500 000

Fångvårdsanstalt invid Örebro..................

1 500 000

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Håga ....

205 000

Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Uppsala

100 000

Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Nykö- ping ........................................

100 000

100 000

Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Ystad

3 505 000

Kommunikationsdepartementet:

Uppförande av grovlaboratorium vid statens väg- institut.....................................

150 000

Nybyggnad för statens geotekniska institut......

2 700 000

Ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stock- holm .......................................

500 000

Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stock- holm .......................................

600 000

3 950 000

Finansdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och

gränsbevakning m. m.........................

1 350 000

Ecklesiastikdepartementet:

Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum

364 000

Iståndsättande av muren omkring botaniska träd- gården i Uppsala............................

44 000

Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid uni- versitetet i Uppsala..........................

2 075 000

Ombyggnad av hygienisk-bakteriologiska och pato- logiska institutionerna vid universitetet i Uppsala

165 000

Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet.....

275 000

Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Lund

2 500 000

Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet

990 000

6 413 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan.........

2 034 000

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut.............................

245 000

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.........

1 875 000

Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollan- stalt........................................

182 000

Byggnadsarbeten vid skogshögskolan.............j

560 000

4 896 000

Handelsdepartementet:

Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning

1 000 000

Nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen vid

statens provningsanstalt......................

950 000

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

91

Kronor

Kronor

Nybyggnad för laboratorium lör byggnadstekniska

avdelningen vid statens provningsanstalt.......

Nybyggnad vid Ingenjörsvetenskapsakademiens för-

2 575 000

söksstation..................................

1 550 000

Säkerhetsanstalter för sjöfarten.................

1 932 000

8 007 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m.......................................

588 000

Summa

28 709 000

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

IV. Försvarets fonder.

Kronor

Kronor

Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

Vissa investeringsarbeten för armén.............

6 300 000

Marinens delfond:

Vissa investeringsarbeten för marinen............

1 800 000

Flygvapnets delfond:

Vissa investeringsarbeten för flygvapnet.........

15 500 000

Befästningars delfond:

Vissa befästningsarbeten m. m..................

23 500 000

Summa

47 100 000

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

93

V. Statens utlåningsfonder.

| Kronor

Kronor

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande................!

25 000 000

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Kronor

Kronor

Socialdepartementet:

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier......

3 000 000

Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler ...

3 000 000

6 000 000

Summa

6 000 000

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1

Bihang B.

Förslag

till

investeringsreserv för budgetåret 1950/51.

Utarbetat av

ARBETSMARKNADSSTYRELSEN.

1. Inledning.

Sedan budgetåret 1944/45 ha årligen framlagts förslag till investeringsreserver,

avsedda att utgöra en sysselsättningsberedskap till motverkande

av arbetslöshet. Förslagen ha dock ansetts icke behöva i sin helhet bliva

föremål för behandling av statsmakterna varje år. Senast har sådant förslag

behandlats av 1946 års riksdag. Arbetsmarknadskommissionen överlämnade

då till Kungl. Maj :t ett förslag till investeringsreserv för budgetåret

1946/47 (SOU 1946:27 och 28) omfattande statliga, kommunala och

statsunderstödda investeringsområden med undantag för verksamhetsområden

som omfattades av lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen samt dåvarande

egnahemsstyrelsen och statens byggnadslånebyrå. Sistnämnda fyra

myndigheter framlade därjämte envar för sitt verksamhetsområde motsvarande

förslag.

På grundval av dessa förslag framlade Kungl. Maj :t i propositionen nr

211 till 1946 års riksdag förslag om anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47. Riksdagen fastställde med anledning därav (skrivelserna

nr 213, 306, 311—314, 319, 320, 348 och 470) allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47.

Å beredskapsstaten upptogos anslag å driftbudgeten om sammanlagt

676 miljoner kronor och anslag å kapitalbudgeten om sammanlagt 374 miljoner

kronor. Den med beredskapsstaten avsedda sysselsättningsreserven

beräknades omfatta i runt tal 43 miljoner dagsverken motsvarande ca

170 000 årsarbetare. För utförande av arbetena i hela det med anslaget å

allmän beredskapsstat avsedda sysselsättningsprogrammet, vilket icke upplagts

med tanke på att det skulle kunna realiseras i sin totala omfattning

utan inrymde alternativa sysselsättningsprogram, uppfördes anslag såväl

till arbeten i en allmän investeringsreserv som till arbeten i en särskild

grovarbetsreserv. I den allmänna investeringsreserven — vilken regelmässigt

skulle givas en storlek motsvarande ungefär vad som för visst förvaltnings-

eller verksamhetsområde motsvarade två års normal investering

— intogos arbeten, som utvalts främst på grund av sin angelägenhetsgrad,

varigenom ett ianspråktagande av den allmänna investeringsreserven i princip

endast skulle innebära ett relativt obetydligt tidigare läggande av normala,

angelägna investeringar. I den särskilda grovarbetsreserven intogos

— för mötande av en skärpt ax-betslöshetssituation med ansträngt försörjningsläge

—■ arbeten, som visserligen voro av något lägre angelägenhetsgrad

än arbetena i den allmänna investeringsreserven men som särskilt

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

väl lämpade sig för sysselsättning av icke yrkesvan arbetskraft och som

därtill voro mindre materielkrävande. Investeringsreserven gavs därigenom

en så allsidig sammansättning som möjligt i syfte att möjliggöra en differentiering

av sysselsättningsprogrammet alltefter arbetslöshetens omfattning

och lokalisering samt med hänsyn till tillgången på yrkesarbetare och

materiel.

Efter fastställandet av den allmänna beredskapsstaten för budgetåret

1946/47 har läget på arbetsmarknaden icke föranlett framläggande av förslag

till ny allmän beredskapsstat. Till följd härav har riksdagen efter

Kungl. Maj:ts förslag därom bemyndigat Kungl. Maj :t att under budgetären

1947/48, 1948/49 samt 1949/50, därest arbetsmarknadsläget så skulle

päfordra, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut

om utförande av arbeten, till vilka anslag uppförts å den allmänna beredskapsstaten

för budgetåret 1946/47. Det har därvid förutsatts, att, därest

utvecklingen på arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning, Kungl.

Maj :t skulle upprätta och underställa riksdagen förslag till allmän beredskapsstat

grundat på av arbetsmarknadskommissionen och arbetsmarknadsstyrelsen

för resp. budgetår framlagda utredningar om revidering och komplettering

av investeringsreserven.

I fråga om planläggningsverksamheten för åtgärder i syfte att motverka

arbetslöshet åligger det arbetsmarknadsstyrelsen bl. a.

att årligen upprätta och till Kungl. Maj:t ingiva förslag till reserv av statliga,

kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt;

att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag och i övrigt vidtaga de åtgärder,

som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering av arbeten intagna

i eller avsedda att intagas i investeringsreserven skall komma till

stånd; samt

att föra ett centralt register över tillgängliga investeringsobjekt.

Dä arbetsmarknadsstyrelsen sålunda har att nu upprätta förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1950/51, får styrelsen inledningsvis anföra

följande.

Den begränsning av investeringsverksamheten, som befunnits nödvändig

till följd av läget på material- och arbetsmarknaden eller till följd av penningpolitiska

skäl, har medfört, att av riksdagen eller av kommunala myndigheter

till investeringsändamål anvisade medel av betydande omfattning

icke kunnat tagas i anspråk. Den härigenom uppkomna tidsförskjutningen

för det ordinarie investeringsprogrammet har i sin tur medfört, att en

avsevärd mängd sysselsättningsobjekt äro tillgängliga vid uppkommande arbetslöshet,

vilka objekt dessutom fylla mycket höga anspråk ur angelägenhetssynpunkt.

I en i alla detaljer upprättad investeringsplan för budgetåret 1950/51

skulle ett vart av dessa företag i det ordinarie arbetsprogrammet vara angivet

till storlek, belägenhet etc. Arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid

icke funnit erforderligt att tills vidare företaga en fullständig inventering

för detta ändamål, vilken dessutom på grund av de skäl, som medfört att i

de senaste årens statsverkspropositioner till vissa grupper av investeringsobjekt

äskats kollektiva anslag i stället för anslag til! de särskilda objekten

inom en grupp vart för sig, icke skulle leda till önskvärd fullständighet.

I föreliggande förslag till investeringsreserv för nästa budgetår har därför

möjligheten att utnyttja dessa tidsförskjutna ordinarie arbeten i arbetslöshetsbekämpande

syfte i förekommande fall endast angivits efter summariskt

bedömande.

De företag i investeringsplanen för nästa budgetår, som avsetts komma

till utförande med anlitande av reservationer å ordinarie anslag, äro ju prin
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

3

cipiellt av högre angelägenhetsgrad än företag i investeringsreserven. Detta

förhållande medför emellertid icke i och för sig att de förstnämnda företagen

skola ha kommit till utförande innan investeringsreserven tillgripes i arbetslöshetsbekämpande

syfte. Sådana faktorer som materialbrist samt den friställda

arbetskraftens yrkeskvalifikationer, ålder, bosättningsort in. m. kunna

nämligen utgöra skäl för att reservföretag komma till utförande före ordinarie

arbeten. Förekomsten av de nämnda reservationerna medför alltså

icke att en investeringsreserv icke skulle behöva tillgripas för att bereda sysselsättning

för friställd arbetskraft.

Vid sina utredningar rörande en investeringsreserv för budgetåret 1950/

51 har arbetsmarknadsstyrelsen från vederbörande förvaltningar infordrat

uppgifter beträffande inträdda förändringar i den av arbetsmarknadsstyrelsen

för innevarande budgetår föreslagna investeringsreserven — vilken är

att anse som en revidering och komplettering av investeringsreserven för budgetåret

1946/47 — samt uppgifter beträffande sådana i investeringsreserven

hittills icke intagna företag, som förvaltningarna anse böra intagas i investeringsreserven

för nästa budgetår. Med de verkställda utredningarna

har styrelsen åsyftat att få fram en reserv av ur allmän samhällelig

synpunkt angelägna statliga, statsunderstödda och kommunala byggnadsoch

anläggningsarbeten, som dels kunna i händelse av arbetslöshet påbörjas

eller helt utföras under nästa budgetår, dels äro lämpade för sysselsättning

av arbetslösa och erbjuda möjligheter till en anpassning av sysselsättningspolitiken

efter skilda arbetsmarknadssituationer och försörjningslägen.

Det har vid utredningarna visat sig, att efter fastställandet av beredskapsstaten

för budgetåret 1946/47 ett högst betydande antal företag, till vilka

anslag uppfördes å beredskapsstaten, numera överförts till det ordinarie arbetsprogrammet

eller av annan anledning avförts från investeringsreserven

samt att icke obetydliga förändringar inträffat i avseende å såväl kostnad

som angelägenhetsgrad för i investeringsreserven alltjämt kvarstående företag.

Därjämte har det visat sig, att de till intagande i investeringsreserven

för nästa budgetår nyanmälda företagen på grund av ändrade förhållanden

i stor omfattning angivits vara av högre angelägenhetsgrad än de från investeringsreserven

för budgetåret 1946/47 kvarstående företagen. Härtill

kommer att vissa förändringar företagits i fråga om rilcsstatens anslagsteknik,

varigenom den ursprungligen avsedda överensstämmelsen härutinnan

mellan riksstaten och den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/

47 nu icke längre förefinnes. På grund av dessa skäl har arbetsmarknadsstyrelsen

bedrivit det fortsatta arbetet med upprättande av förslag till investeringsreserv

för nästa budgetår under den förutsättningen, att ny allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 kommer att fastställas av 1950 års

riksdag.

Vissa allmänna synpunkter på omfattningen och sammansättningen av

en investeringsreserv ha angivits i arbetsmarknadskommissionens betänkande

med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:

27, s. 8—15), vilket såsom bihang B fogats till propositionen 1946: 211. Dessa

synpunkter äga alltjämt giltighet och ha — jämte synpunkten att investeringsreserven

för nästa budgetår bör givas huvudsakligen samma omfattning

som den för innevarande budgetår föreslagna reserven — varit normerande

vid arbetsmarknadsstyrelsens upprättande av nu föreliggande förslag.

Primärmaterialet för förslaget har utgjorts av dels urvalsmaterialet för

förslaget för innevarande budgetår, dels det ytterligare material, som införskaffats

sedan sistnämnda förslag uppgjordes.

Omfattningen och arten av det efter viss utsortering av ovannämnda pri
7

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 126

märmaterial återstående urvalsmaterialet för det föreliggande förslaget

framgår av följande sammanställning. I sammanställningen angivas antalet

registrerade investeringsobjekt och objektens beräknade sammanlagda totalkostnad

(återstående kostnad) för två olika slag av objekt, nämligen dels

till sådana objekt rörande vilka vederbörande förvaltningar till arbetsmarknadsstyrelsen

lämnat endast sammanfattade uppgifter, dels ock — under

»Övriga investeringsobjekt» — sådana objekt, vilka vart för sig registrerats

i arbetsmarknadsstyrelsens centrala register över investeringsobjekt. Den

förra gruppen innehåller i regel ett större antal smärre företag, vilka icke

ansetts behöva registreras vart för sig.

Investeringsobj ekt

Antal

registrerade

investerings-

objekt

Beräknad samman- lagd totalkostnad

(återstående kostnad)

för registrerade

investeringsobjekt

(milj. kronor)

S tatliga:

14 000

Inom domänverkets verksamhetsområde........

122

Övriga investeringsobjekt......................

*2 300

2 000

Summa för statliga objekt

16300

2122

Kommunala och enskilda:

Inom skogsstyrelsens verksamhetsområde.......

13 500

66

Inom lantbruksstyrelsens verksamhetsområde....

20 000

75

Inom bostadsstyrelsens verksamhetsområde.....

—

275

Övriga investeringsobjekt......................

0 000

2 000

Summa för kommunala och enskilda objekt

39 500

2416

Totalsumma

55 809

4538

Den sammanlagda totalkostnaden (återstående kostnaden) för de företag,

som utgöra urvalsmaterial för förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår,

har sålunda beräknats till ca 4 500 miljoner kronor.

Beträffande behovet av de företag, som föreslås till intagande i investeringsreserven,

hänvisar arbetsmarknadsstyrelsen i det följande till de motiveringar,

som lämnats i statens arbetsmarknadskommissions betänkande

med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27

och bihang B till prop. 1946: 211), i av Kungl. Maj :t avgivna propositioner,

i sakkunnigbetänkanden eller som lämnas i till föreliggande förslag fogade

stencilerade bilagor A—D.1 2

Till planering av arbeten, intagna i eller avsedda att intagas i investeringsreserven,

äro anslag uppförda på riksstat. De i 1948 års statsverksproposition,

bil. 2, s. 10—11, vid behandlingen av frågan om behovet av anslag till

planering av allmänna arbeten under budgetåret 1948/49 återgivna synpunkterna

på planeringsarbetet synas böra vara normerande även under

nästa budgetår. Sedan arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med vederbörande

planerande myndigheter utifrån dessa synpunkter företagit en utredning

rörande medelsbehovet för planeringsverksamheten under budgetåret 1950/

51, har i 1950 års statsverksproposition anslag till planering av allmänna

arbeten upptagits med endast formella belopp, enär förefintliga reservationer

å ifrågavarande anslag bedömts vara tillräckliga.

1 Sådana investeringar som vägunderhåll, vägbeläggningar o. d. ha här medräknats endast

såsom ett objekt vardera, ehuru de representera ett stort antal objekt, ofta vart och ett av

liten omfattning.

2 Här uteslutna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

5

2. Investeringsreservens finansiering.

De till intagande i den allmänna investeringsreserven eller den särskilda

grovarbetsreserven föreslagna arbetena äro dels statliga, dels ock kommunala

eller enskilda. I avseende å storleken av erforderliga statsmedel intaga

de statliga arbetena främsta rummet, ehuru även genomförandet av

det föreslagna sysselsättningsprogrammet i övrigt förutsätter stora insatser

av statsmedel. De kommunala och enskilda arbetena utgöras dels av sådana

investeringsobjekt, till vilka normalt pläga utgå bidrag av statsmedel

från särskilda för ändamålet på riksstaten uppförda anslag, dels ock av

sådana företag, som normalt finansieras helt med kommunala eller enskilda

medel men till vilka skulle kunna beviljas statsbidrag från det föreslagna

anslaget å allmän beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

in. in. i de fall, då företagen komma till utförande såsom beredskapsarbeten.

För finansieringen av till intagande i investeringsreserven för budgetåret

1950/51 föreslagna företag, som helt eller delvis äro avsedda att bekostas

av statsmedel, hemställer arbetsmarknadsstyrelsen i det följande,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att anvisa anslag å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 avsedda för finansiering av arbeten, som

utöver de ordinarie investeringsprogrammen böra igångsättas vid en försämring

av läget på arbetsmarknaden. Styrelsen har vid sina heinställanden

om förslag till anslag å allmän beredskapsstat — i likhet med tidigare

beredskapsstater — så långt som möjligt följt de anslagsrubriker, som numera

tillämpas vid anvisande av anslag å riksstaten. Härigenom inöjliggöres

en sådan sedvanlig sakbehandling av statsmakterna, som tillämpas''vid

behandling av anslagsfrågor i allmänhet. Anslagen synas utan riksdagens

hörande böra få utnyttjas blott inom ramen av visst högsta belopp. För statens

ikraftträdande skulle sålunda krävas särskilt beslut av riksdagen. För

att Kungl. Maj :t dock skall kunna i viss utsträckning utnyttja beredskapsstaten

redan innan särskilt riksdagsbeslut meddelats, föreslår arbetsmarknadsstyrelsen

att Kungl. Maj :t hos riksdagen hemställer om finansfullmakt

enligt samma grunder, som tillämpats från och med budgetåret 1946/47.

Därigenom möj liggöres en begränsning av arbetslöshetsanslagen på riksstaten

till vad som erfordras under normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sitt bedömande av investeringsreservens

lämpliga sammansättning och omfattning utgått såväl därifrån, att de kollektiva

anslag, som uppföras å beredskapsstaten, skola efter beslut av

Kungl. Mäj :t få tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket

företag som helst inom vederbörande anslagsgrupp som ock därifrån, att

kollektivanslagen å beredskapsstaten skola efter beslut av Kungl. Maj :t

i stället för till utförande av arbeten i investeringsreserven få tagas i anspråk

för forcering av de arbeten, till vilka motsvarande anslag uppförts å

riksstaten men som icke kunna komma till utförande i sin helhet inom ramen

för anslaget å riksstaten.

Uppdelningen på ett flertal anslag inskränker i viss mån handlingsfriheten

vid utnyttjandet av beredskapsstaten och nödvändiggör även en viss

överdimensionering av det totala äskandet av anslag å allmän beredskapsstat.

Olika arbetslöshetssituationer kunna nämligen ställa skilda krav på

ett utnyttjande av de i beredskapsstaten ingående anslagen. En allmän investeringsökning

kan i en viss situation och under vissa betingelser bli nödvändig

och då medföra ett ganska stort ianspråktagande över huvud av de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

olika anslagen. I en de! fall kunna visst eller vissa slag av arbeten anses

böra påskyndas. I andra fall åter kan arbetslösheten vara så lokaliserad att

i en särskilt utsatt landsända en ökning av arbetena allmänt eller av ett

visst slag av arbeten bliver behövlig. För att kunna möta de mest skilda

krav i olika arbetslöshetssituationer har anslagsbehovet för vax-je företag

eller varje grupp av företag beräknats under förutsättning att ett totalt utnyttjande

av ifrågavarande anslag kan bliva en nödvändighet. Under angivna

förhållanden har en viss överdimensionering av beredskapsstaten

måst ske. Det torde dock i detta sammanhang böra särskilt framhållas, att

det ovan förutsatta utnyttjandet av kollektiva anslag å en allmän beredskapsstat

för nästa budgetår skulle medföra, att i föregående allmänna beredskapsstater

inkalkylerade överdimensioneringar kunnat i viss mån

minskas.

Förutom de anslag till skilda ändamål, vilka föreslås för företag avsedda

att intagas i den allmänna investeringsreserven, har även beräknats anslag

å allmän beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

samt till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. En

närmare redogörelse för principerna för anslagens användning lämnas i det

följande vid behandlingen av motsvarande anslagsfrågor.

Vad angår statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten

har arbetsmarknadsstyrelsen — utifrån de överväganden, som gjorts i samband

med framläggandet av tidigare förslag till investeringsreserver och

mot vilka statsmakterna icke haft något att erinra — utgått ifrån att en

generell bidragshöjning icke är erforderlig eller lämplig såsom medel att

stimulera till ökad kommunal eller enskild investeringsverksamhet. Det har

dock ansetts skäligt, att gällande bestämmelser om statsbidrag uppmjukas

för att möjliggöra hänsyn till de speciella faktorer, som för kommun eller

enskild kunna inverka fördyrande eller försvårande då ett arbete utföres

i arbetsmarknadsreglerande syfte. En forcering av investeringsverksamheten

kan redan i och för sig verka fördyrande eller på annat sätt bli särskilt

betungande. Vidare kan utförande av ett företag tidigare än ursprungligen

avsetts medföra ränteförluster, varjämte kostnadsfördyringar kunna

uppkomma som en följd av att ett arbete till motverkande av arbetslöshet

ofta måste utföras vid olämplig*årstid eller olämplig väderlek eller med

anlitande av ovan arbetskraft. Det har av dessa skäl ansetts att hänsyn bör

tagas till nu angivna omständigheter vid tilldelningen av statsbidrag. Arbetsmarknadsstyrelsen

har vid beräkningen av erforderligt anslag å allmän

beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. beaktat

detta förhållande.

I fråga om grunderna för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets område bemyndigade

1944 års riksdag (prop. nr 264, skr. nr 435) Kungl. Maj :t att i huvudsaklig

överensstämmelse med vissa angivna riktlinjer för budgetåret 1944/45 fastställa

grunder för utlämnande av statsunderstöd i händelse av mera omfattande

arbetslöshet till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets

områden. I propositionen angavs såsom den allmänna ram, inom

vilken bidrag skulle kunna utlämnas till dylika arbeten, vissa av lantbruksstyrelsen

och skogsstyrelsen angivna procentsatser. I fråga om lån till dessa

arbeten skulle gälla i huvudsak vissa av 1942 års jordbrukskommitté angivna

grunder.

För senare budgetår har riksdagen lämnat enahanda bemyndiganden, vilket

järnväg fr. o. m. budgetåret 1946/47 utvidgats att omfatta möjlighet för

Kungl. Maj :t att, där så befinnes lämpligt, bevilja bidrag jämväl för vissa

skogliga arbeten på fastighet av ecklesiastik natur.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

7

Lantbruksstyrelsen har i sitt förslag till arbetsmarknadsstyrelsen rörande

investeringsreserven för budgetåret 1950/51 vid anslagsberäkningen utgått

ifrån samma grunder som gälla för den normala investeringsverksamheten.

Efter den omläggning i fråga om bidrag till jordbruksförbättrande

åtgärder, som skett i samband med införandet av författningsbestämmelser

för jordbrukets yttre och inre rationalisering in. m., synas för övrigt de i

propositionen 1944:264 angivna grunderna för ökat statsbidrag till ifrågavarande

arbeten icke i sin helhet tillämpliga. Beträffande bidrag till förbättringsarbeten

på skogsbrukets område föreligger däremot icke liknande skäl

mot ett tillämpande jämväl under budgetåret 1950/51 av nyssberörda

grunder för ökat statsbidrag vid arbetslöshet.

Med hänsyn till sålunda inträdda förändrade förhållanden i fråga om

bidrag till jordbruksförbättrande åtgärder samt till vad arbetsmarknadsstyrelsen

härovan anfört beträffande statsbidrag till kommunala och enskilda

arbeten i allmänhet, ifrågasättes huruvida behov föreligger av bemyndigande

att utlämna statsbidrag under budgetåret 1950/51 till förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets områden enligt andra

grunder än de som gälla för den normala bidragsverksamheten. Det ur arbetsmarknadssynpunkt

väsentliga syftet med en förhöjning av bidragen,

nämligen att arbetena igångsättas mycket snart efter bidragsbeslutet och

utföras inom viss icke alltför lång tid samt att arbetena i största möjliga

mån förläggas till vinterperioden, synes, liksom i fråga om andra arbeten

förutsatts, kunna nås genom beviljande av bidrag från anslag till Kostnader

för arbetslöshetens bekämpande m. m. för sådana merkostnader, som

kunna uppstå genom att arbetet utföres i arbetsmarknadsreglerande syfte.

Genom tillämpande av dessa principer även beträffande arbeten avseende

jordbrukets inre rationalisering och skogsvårdsarbeten skulle vinnas största

möjliga enhetlighet i fråga om statsbidrag vid ianspråktagandet av investeringsreserven.

Ett fullständigt genomförande av den i det följande föreslagna investeringsreserven

för budgetåret 1950/51 förutsätter tillgång till anslag av statsmedel

med inalles ca 1 188 miljoner kronor. Härav utgör anslagsbehovet

för företag i den allmänna investeringsreserven ca 904 miljoner kronor och

i den särskilda grovarbetsreserven ca 238 miljoner kronor. Därjämte har

medräknats ett anslagsbehov för anskaffning av byggnadsmaskiner av 17

miljoner kronor samt för beredskapsarbeten — utöver anslag å riksstaten

— av 27 miljoner kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår i det följande,

att anslag om sammanlagt ovan angivna belopp uppföras å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51. Därjämte har förutsatts, att överskridanden

av vissa förslagsanslag å riksstaten skulle kunna ske med tillhopa

19 miljoner kronor.

Såsom i det föregående anförts synes Kungl. Maj :t böra bemyndigas att

i viss omfattning utnyttja anslag å beredskapsstaten utan ytterligare prövning

av riksdagen. Den ram, inom vilken Kungl. Maj :t kunnat utnyttja anslag

å tidigare framlagda liknande allmänna beredskapsstater, har bestämts

till 150 miljoner kronor. Motivering härför har lämnats i propositionen

1945:265, s. 6—8. Denna finansfullmakt skulle enligt då gjorda överslagsberäkningar

möjliggöra utförande av arbeten, vilka skulle ge arbetstillfällen

om uppskattningsvis lägst ca 4,5 och högst ca 7 miljoner dagsverken,

beroende bl. a. på i vilken utsträckning dels grovarbeten, dels arbeten, som

endast delvis avsågos att finansieras med statsmedel, kunde komma till utförande.

Under förutsättning av 250 arbetsdagar per år motsvara dessa dagsverksantal

sysselsättning för 18 000 resp. 28 000 årsarbetare. De sedan år

1945 inträdda kostnadsökningarna motivera en ökning av finansfullmak
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

tens storlek om med densamma avsedd beredskap skall bibehållas under

eljest oförändrade förutsättningar. Vid ett eventuellt ianspråktagande av

investeringsreserven under budgetåret 1950/51 torde emellertid främst komma

i fråga grovarbeten, för vilka dagsverkskostnaden är förhållandevis låg.

Med hänsyn härtill och även till att statsmakterna ansett, att den statskommunala

formen för beredskapsarbeten i största möjliga utsträckning

bör anlitas (prop. 1948:249, s. 39—40), anser arbetsmarknadsstyrelsen tillräckligt,

att finansfullmaktens storlek alltjämt bibehålies vid beloppet 150

miljoner kronor.

Styrelsen hemställer i anslutning härtill, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1950/51,

därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett

belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande

av arbeten, för vilka anslag äro uppförda å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51.

3. Investeringsplan för postverket.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till

företag inom postverkets verksamhetsområde med sammanlagt 9 835 000

kronor, varav till posthusbyggnader 9 335 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med generalpoststyrelsen upprättat

förslag till investeringsreserv för postverket för budgetåret 1950/51.

Förslaget, som omfattar husbyggnadsföretag för en sammanlagd kostnad av

A 700 000 kronor, bär sammanställts i bil. 1, i vilken även angivits i årets

statsverksproposition för verkets investering äskade medel.

För utförande av arbeten i investeringsreserven synes böra å allmän beredskapsstat

uppföras ett mot anslaget å riksstat till Posthus m. m. svarande

kollektivanslag, vilket alltså icke skulle vara till någon del bundet till

visst företag i investeringsreserven utan skulle efter beslut av Kungl. Maj :t

få tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket företag som helst

i investeringsreserven. Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sitt bedömande av

investeringsreservens lämpliga omfattning utgått även därifrån, att det anslag,

som uppföres å allmän beredskapsstat till Posthus m. m., skall, därest

så befinnes lämpligt, i stället för till utförande av arbeten i investeringsreserven

få, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, disponeras

för forcering av de arbeten å posthus, som ingå i det ordinarie arbetsprogrammet

men som icke kunna komma till utförande inom ramen för anslaget

å riksstaten.

Vid nämnda förutsättning har arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv

intagit tre företag, vartill anslag uppförts å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47, samt fem andra företag. Beträffande behovet

av de tre från investeringsreserven för budgetåret 1946/47 överförda

företagen, d. v. s. posthusbyggnader inom Gärdesstaden i Stockholm, i Uppsala

och i Arvika, får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till vad därom anförts

i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:27, s. 20, resp. 23 och

30). Beträffande behovet av de fem företag, som icke intagits i tidigare

framlagda förslag, nämligen posthusbyggnader i Ljusdal, Värnamo, Söderhamn,

Nässjö och Boden får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till bil. A1.

Ett utförande av de i förslaget till investeringsreserv intagna arbetena

Här utesluten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

9

beräknas medföra ca 60 000 dagsverken för byggnadsarbetare av olika slag,

motsvarande en sysselsättning för ca 240 årsarbetare.

För budgetåret 1950/51 har i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten

föreslagits anslag till postverket om tillhopa 3 256 000 kronor, varav

till fastighetsförvärv 1 155 000 kronor och till förvärv av billinjer 250 000

kronor. Vid möjligheter att utnyttja reservationer kan dock ett större investeringsprogram

genomföras. I statsverkspropositionen, bil. 26, s. 6, ha

investeringsutgifterna för postverket för budgetåret 1950/51 ansetts böra

begränsas till högst 8 miljoner kronor. Hela investeringsplanen för budgetåret

skulle sålunda omfatta arbeten och anskaffningar för högst 12,7 miljoner

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Posthus m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 å kapitalbudgeten under Statens

affär sverk sfonder, Postverket, uppföra ett anslag

av 4 700 000 kronor.

4. Investeringsplan för telegrafverket.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till företag

inom telegrafverkets verksamhetsområde med sammanlagt 29 835 000

kronor.

Aidietsmarknadsstyrelsen har efter samråd med telegrafstyrelsen upprättat

förslag till investeringsreserv för telegrafverket för budgetåret 1950/51.

Förslaget, som omfattar arbeten för en sammanlagd kostnad av 16 225 000

kronor, har sammanställts i bil. 2, där även i årets statsverksproposition

för verkets investering äskade medel angivits.

För utförande av arbeten i investeringsreserven synas böra å allmän beredskapsstat

uppföras ett mot anslaget å riksstat till Telefonstationsbyggnader

m. m. svarande kollektivanslag, ett kollektivanslag till Förrådsbyggnader

m. m. samt vissa anslag till radioanläggningar, varjämte visst belopp

synes under för anlitande av telegrafverkets dispositionsanslag gällande förutsättningar

böra få tagas i anspråk för sådana arbeten, som normalt bekostas

av anslaget. Kollektivanslagen böra efter beslut av Kungl. Maj :t få

tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket företag som helst

inom vederbörande anslagsgrupp. Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sitt bedömande

av investeringsreservens lämpliga omfattning utgått även därifrån

att de anslag, som uppföras å allmän beredskapsstat till Telefonstationsbyggnader

m. m. och till Förrådsbyggnader in. m. skola, därest så befinnes

lämpligt, i stället för till utförande av arbeten i investeringsreserven få,

under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, disponeras för forcering

av de arbeten å telefonstationsbyggnader resp. förrådsbyggnader, som

ingå i det ordinarie arbetsprogrammet men som icke kunna komma till utförande

inom ramen för anslag å riksstaten.

Arbeten å ny rundradiostation i Östersund, till vilket företag i årets statsverksproposition,

bil. 26, s. 52, äskats anslag med 500 000 kronor, ha i förslaget

intagits med en kostnad av 1 600 000 kronor eller den beräknade återstående

kostnaden för företaget. Övriga i förslaget intagna företag äro telefonstationsbyggnader

i Strängnäs, Valdemarsvik, Vetlanda, Vimmerby, Karlshamn,

Simrishamn, Hässleholm, Höganäs, Halmstad, Arvika, Sunne, Örebro,

Nora, Sala, Arboga, Falun, Kramfors och Arvidsjaur samt förrådsbyggnader

m. m. i Norrköping, Örebro och Gävle ävensom rundradiosändare

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

i Hörby (arbeten utöver de ordinarie) och rundradiostation i Stockholm.

Styrelsen får beträffande dessa företag hänvisa till de motiveringar, som

för resp. företag återgivits i statens arbetsmarknadskommissions betänkande

med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:

27, s. 37 ff.) samt till propositionen 1946: 211, s. 90—92.

Ett realiserande av hela den föreslagna reserven har uppskattats innefatta

arbetstillfällen vid husbyggnadsföretag om ca 200 000 dagsverken. Dessa

dagsverkstal motsvara sysselsättning för ca 800 årsarbetare.

I årets statsverksproposition äskas under telegrafverkets fond anslag om

sammanlagt ca 140 miljoner kronor, varav till inköp av fastigheter 700 000

kronor. Vid möjligheter att utnyttja reservationer kan dock ett större investeringsprogram

genomföras. I statsverkspropositionen, bil. 26, s. 8, ha

investeringsutgifterna för telegrafverket för budgetåret 1950/51 ansetts böra

begränsas till högst 145 miljoner kronor. Hela investeringsplanen för

budgetåret 1950/51 skulle sålunda omfatta arbeten och anskaffningar för

ca 161 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å Kapitalbudgeten

under Statens affärsverksfonder,

Telegrafverket, uppföra följande anslag,

nämligen

Telefonstationsbyggnader m. m............... 9 205 000

Förrådsbyggnader m. m..................... 1 250 000

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby ........ 970 000

Ny rundradiostation i Stockholm .............. 2 700 000

Ny rundradiostation i Östersund .............. 1 600 000

Telegrafverkets dispositionsanslag ............ 500 000

5. Investeringsplan för statens järnvägar.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till

företag inom statens järnvägars verksamhetsområde med sammanlagt

142 210 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen hade därjämte föreslagit,

att den allmänna investeringsreserven för samma budgetår skulle omfatta

vissa företag för vilka kostnaderna avsågos skola bekostas dels av

driftmedel till ett belopp av 6 145 000 kronor och dels av rörelsemedel till

ett belopp av 230 000 kronor. Slutligen föreslog kommissionen för budgetåret

en särskild grovarbetsreserv av dubbelspårsbyggnader för en kostnad

av 15 000 000 kronor.

Efter förslag i propositionen 1947:116 har riksdagen sedermera (r.skr.

nr 1947: 389) medgivit, att den till grund för den allmänna beredskapsstaten

för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen för elektrifieringsarbeten

vid statens järnvägar finge ändras i vissa avseenden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen upprättat

och i bil. 3 sammanställt förslag till allmän investeringsreserv för

statens järnvägar för budgetåret 1950/51 innefattande företag för en sammanlagd

kostnad av 164 917 000 kronor. Till intagande i den allmänna investeringsreserven

föreslås företag för en sammanlagd kostnad av

158 921 000 kronor att bekostas av medel å kapitalbudgeten, företag för en

sammanlagd kostnad av 5 845 000 kronor att bekostas av driftmedel samt

företag för en kostnad av 151 000 kronor att bekostas av rörelsemedel.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

11

För utförande av arbeten i investeringsreserven synas böra å allmän beredskapsstat

uppföras mot anslagen å riksstat svarande kollektivanslag till

Bangårdar, Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar, Fortlöpande förstärkning

av spåröverbyggnaden, Husbyggnader, Vägskyddsanläggningar,

Telefonanläggningar in. m., Anläggningar för elektrisk tågdrift, Elektrifiering,

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar, Anläggningar vid huvudverkstäder

samt Garagebyggnader m. in. Vidare synes å allmän beredskapsstat

böra anvisas ett kollektivanslag till Rullande materiel, anslag till Ombyggnad

till normalspår av linjen Harmånger—Bergsjö samt till Ombyggnad

till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda

och Bredåkra—Växjö, varjämte visst belopp synes under för anlitande av

statens järnvägars dispositionsanslag gällande förutsättningar böra få tagas

i anspråk för sådana arbeten, som normalt bekostas av medel från dispositionsanslaget.

Kollektivanslagen å beredskapsstaten böra efter beslut av

Kungl. Maj :t få tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket företag

som helst inom vederbörande anslagsgrupp. Arbetsmarknadsstyrelsen

har vid sitt bedömande av investeringsreservens lämpliga omfattning utgått

även därifrån, att de anslag, som uppföras å allmän beredskapsstat, därest

så befinnes lämpligt, i stället för till utförande av arbeten i investeringsreserven

få, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, disponeras för

forcering av de arbeten, som ingå i det ordinarie arbetsprogrammet men som

icke kunna komma till utförande inom ramen för motsvarande anslag å

riksstaten.

Ett utförande av samtliga i förslaget till allmän investeringsreserv för

statens järnvägar intagna företag har uppskattats innefatta arbetstillfällen

om ca 3 700 000 dagsverken vid husbyggnads- och anläggningsarbeten och

ca 600 000 industridagsverken. Dessa dagsverkstal motsvara full sysselsättning

för ca 17 500 årsarbetare, varav ca 3 500 yrkeskunniga anläggningsarbetare,

ca 11 500 grovarbetare och ca 2 500 industriarbetare.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår därjämte för budgetåret 1950/51 eu

särskild grovarbetsreserv innehållande dubbel spårsarbeten av något lägre

angelägenhetsgrad än motsvarande arbeten i den allmänna investeringsreserven

för en kostnad av 15 000 000 kronor.

I årets statsverksproposition äskas under kapitalbudgeten anslag till

statens järnvägar med sammanlagt 134 525 000 kronor. Vid möjlighet alt

utnyttja reservationer kan emellertid ett större investeringsprogram genomföras.

I statsverkspropositionen, bil. 26, s. 9, ha investeringsutgifterna för

statens järnvägar för budgetåret 1950/51 ansetts böra begränsas till högst

150 miljoner kronor. Den ordinarie delen av investeringsplanen synes sålunda

böra beräknas till detta belopp. Hela investeringsplanen för budgetåret

1950/51, d. v. s. ordinarie arbeten och allmän investeringsreserv, skulle

alltså omfatta arbeten för en sammanlagd kostnad av 314 917 000 kronor.

Beträffande angelägenheten av i förslaget intagna arbeten (slag av arbeten),

som överförts från investeringsreserven för budgetåret 1946/47, hänvisar

arbetsmarknadsstyrelsen till statens arbetsmarknadskommissions betänkande

med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU

1946:27, s. 77—103). Beträffande åter angelägenheten av i förslaget nyintagna

företag, i bil. 3 utmärkta med asterisk, får arbetsmarknadsstyrelsen

hänvisa till järnvägsstyrelsen. I bil. 3 ha till intagande i investeringsreserven

föreslagna företag specificerats, därest kostnaden för ett vart av

desamma uppgår till 100 000 kronor, och i övriga fall — med vissa undantag

— sammanförts under kollektivrubrik. Särskild specifikation över

dessa senare företag finnes dels i arbetsmarknadsstyrelsens register över

investeringsobjekt, dels ock i särskild hos styrelsen upprättad förteckning,

som jämväl överlämnats till järnvägsstyrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj.ts proposition nr 126.

Redogörelser rörande vissa slag av

företag i förslaget till investeringsreserv

för statens järnvägar.

Företag att bekostas av kapitalmedel.

A. Byggnader och anläggningar.

I. Bangårdar.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till

Bangårdsombyggnader in. m. med 8 765 000 kronor, till Gångbroar och gångtunnlar

med 1 700 000 kronor, till Diverse bangårdsanordningar med

1 895 000 kronor samt till Tegelbackens reglering med 1 000 000 kronor,

eller till arbeten å bangårdar med inalles 13 360 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen i förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 till arbeten å bangårdar

beräknat ett belopp av 17 423 000 kronor.

Från och med budgetåret 1948/49 äro de mot de tre förstnämnda anslagen

svarande anslagen å riksstaten sammanförda till ett kollektivanslag

till Bangårdar m. m. Med hänsyn härtill torde för finansieringen av samtliga

i investeringsreserven för nästa budgetår intagna bangårdsarbeten böra

å allmän beredskapsstat uppföras ett kollektivanslag till Bangårdar m. m., i

vilket även skulle inräknas medel till Tegelbackens reglering.

H. Dubbelspårsbgggnader och linjeomläggningar samt ombyggnad till normalspår

av smalspåriga järnvägar.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till

Fortsatt anläggning av dubbelspår med 40 050 000 kronor, till Linjeomläggningar

med 5 660 000 kronor och till Diverse linjearbeten med 71Ö 000 kronor.

Vidare uppfördes anslag till Ombyggnad till normalspår av linjen

Harmånger—Bergsjö med 700 000 kronor1 samt till Ombyggnad till normalspår

av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö

med 8 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen i förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 intagit dels företag avseende

dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar för en sammanlagd

kostnad av 50 414 000 kronor, dels ock företag avseende ombyggnad till

normalspår av ovan nämnda järnvägar för en sammanlagd kostnad av

9 000 000 kronor.

Från och med budgetåret 1948/49 äro mot de tre första av ovannämnda

anslag svarande anslag å riksstaten sammanförda till ett kollektivanslag till

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar. Med hänsyn härtill torde för

finansieringen av i investeringsreserven intagna arbeten av nu ifrågavarande

slag å allmän beredskapsstat böra uppföras dels ett kollektivanslag benämnt

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar, dels ock anslag till de två ovan

angivna företagen avseende ombyggnad till normalspår av smalspåriga järnvägar.

III. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.

Anslag till Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden: Diverse åtgärder

för spårförstärkning uppfördes å allmän beredskapsstat för budget
-

1 Härtill kommer 300 000 kronor av särskild fond.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

13

året 1946/47 med 1 000 000 kronor. Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att ifrågavarande

arbeten, vilka huvudsakligen avse påförande av makadamballast

på vissa starkt trafikerade huvudlinjer och vilka icke beräknas komma till

utförande under nästa budgetår genom anlitande av det i statsverkspropositionen

äskade anslaget till Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden,

skulle överföras till investeringsreserven för nästa budgetår. På grund härav

har arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1950/51 beräknat ett belopp av 1 000 000 kronor till diverse åtgärder

för spårförstärkning.

IV. Broar m. m.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

V. Husbyggnader.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till Stationshus

med 5 200 000 kronor, till Godsmagasin med 400 000 kronor, till

Personallokaler med 1 155 000 kronor, till Bostadshus med 1 800 000 kronor

samt till Diverse byggnader med 705 000 kronor.

Efter samråd med järnvägsstyrelsen har arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 till företag avseende husbyggnader

beräknat ett belopp av 18 318 000 kronor.

Från och med budgetåret 1948/49 äro mot ovan nämnda anslag svarande

anslag å riksstat sammanförda till ett kollektivanslag till Husbyggnader. Med

hänsyn härtill torde för finansieringen av i investeringsreserven intagna arbeten

avseende husbyggnader å allmän beredskapsstat böra uppföras ett för

arbeten av detta slag gemensamt kollektivanslag till Husbyggnader.

VI. Signalsäkerhetsanläggningar.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

VII. Vägskyddsanläggningar.

Anslag till Skenfria vägkorsningar in. m. uppfördes å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 med 200 000 kronor. Till egentliga vägskyddsanläggningar

har anslag å allmän beredskapsstat icke tidigare anvisats. Med

hänsyn till angelägenheten av att dylika anläggningar ävensom skenfria vägkorsningar

komma till utförande'''' föreslår arbetsmarknadsstyrelsen efter

samråd med järnvägsstyrelsen, att dylika arbeten intagas i investeringsreserven

för nästa budgetår. Det tidigare anslaget till Skenfria vägkorsningar

in. m. var avsett att användas till bidrag till utförande av skenfria korsningar

in. in. Syftemålet härmed var i stort sett detsamma som med anslaget till

Vägskyddsanläggningar. Med hänsyn härtill föreslår arbetsmarknadsstyrelsen,

att å allmän beredskapsstat uppföres ett anslag till Vägskyddsanläggningar,

vilket bör kunna utnyttjas såväl till anordnande av dylika anläggningar

som till bidrag till utförande av skenfria korsningar. Anslaget synes

böra uppföras med ett belopp av 200 000 kronor.

VIII. Telefonanläggningar m. m.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till Telefonanläggningar

in. in. med 5 340 000 kronor.

Sedan vissa av de med anslaget avsedda arbetena kommit till utförande,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med järnvägsstyrelsen i förslaget

till investeringsreserv för nästa budgetår intagit de återstående med en förhöjd

sammanlagd kostnad av 6 180 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen har

därjämte i förslaget intagit arbeten avseende selektortelefonanläggning med

komplettering av bantelefon å den av statens järnvägar numera övertagna

linjen Norsholm—Västervik—Hultsfred med en kostnad av 66 000 kronor.

IX. Elektriska belysningsanläggningar.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

X. Anläggningar för elektrisk tågdrift.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till

Anläggningar för elektrisk tågdrift med 5 735 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen i förslaget

till investeringsreserv för nästa budgetår intagit ett företag avseende ny

omformarstation i Åtmotfors, vilket enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat

icke beräknas komma till utförande genom anlitande av det i 1950 års statsverksproposition

äskade anslaget till Anläggningar för elektrisk tågdrift. Till

företaget har i överensstämmelse med järnvägsstyrelsens förordan beräknats

ett belopp av 1 000 000 kronor.

XI. Elektrifiering.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till

Elektrifiering med 25 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i förslaget till investeringsreserv för nästa

budgetår med en sammanlagd kostnad av 25 000 000 kronor intagit dylika

arbeten, därvid förutsatts, att arbetena skola utväljas bland företagen

i det jämlikt beslut av 1947 års riksdag (r. skr. nr 389) reviderade programmet

för fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.

XII. Lokstations- och driftverkstadsanläggningar.

Till Lokstations- och driftverkstadsanläggningar uppfördes å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 anslag med 390 000 kronor.

Vissa av dessa anläggningar ha kommit till utförande eller av annan

anledning avförts från reserven. Enär återstående företag enligt järnvägsstyrelsen

böra överföras till investeringsreserven för nästa budgetår, har

arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår

intagit dessa företag avseende lokstations- och driftverkstadsanläggningar

med en sammanlagd kostnad av 320 000 kronor.

XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder.

Till Anläggningar vid huvudverkstäder uppfördes å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 anslag med 875 000 kronor.

. Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen intagit

dels det enda numera aktuella av de med anslaget avsedda företagen

nämligen Tillbyggnad av lokverkstaden i Notviken, med en kostnad av

300 000 kronor, dels ock Uppförande av ny vagnverkstad vid Hagalund övre

jämte nedläggande av verkstaden i Tomteboda med en kostnad av 3 000 000

kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

XIV. Färjelägen.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

B. Försvarsberedskap.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

C. Rullande materiel.

Anslag till Rullande materiel å 25 000 000 kronor uppfördes å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47. Samma belopp föreslås få tagas i anspråk

för arbeten i investeringsreserven för nästa budgetår för nyanskaffning

eller ombyggnad av rullande materiel.

D. Biltrafik.

Garagebyggnader m. m.

Till Garagebyggnader m. in. uppfördes anslag å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 med 430 000 kronor.

Efter samråd med järnvägsstyrelsen har arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 beräknat ett belopp av

1 500 000 kronor till garagebyggnader in. m.

E. Inventarier m. m.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

F. Statens järnvägars dispositionsanslag.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes under Statens

järnvägars dispositionsanslag ett belopp av 500 000 kronor. Samma belopp

föreslås få tagas i anspråk för sådana arbeten i investeringsreserven för

budgetåret 1950/51, som böra bekostas av medel från Statens järnvägars

dispositionsanslag.

Företag att bekostas av driftmedel.

1. Linjeomläggningar m. m.

Till Linjeomläggningar m. m. hade i förslaget till investeringsreserv för

budgetåret 1946/47 beräknats ett belopp av 2 865 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har förordat dels att tio stycken av dessa företag, vilka

alltjämt äro aktuella, överföras till investeringsreserven för nästa budgetår

med en sammanlagd kostnad av 2 665 000 kronor, dels att i investeringsreserven

även intages ett linjeomläggningsföretag inom 25 bansektionen med

en kostnad av 30 000 kronor. På grund härav föreslår arbetsmarknadsstyrelsen,

att i bil. 3 under rubriken Driftlcostnadsstaten angivna företag avseende

linjeomläggningar m. in. för en sammanlagd kostnad av 2 995 000

kronor intagas i investeringsreserven för budgetåret 1950/51.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

2. Dräneringsarbeten m. in.

Till dräneringsarbeten m. m. hade i förslaget till investeringsreserv för

budgetåret 1946/47 intagits företag för en sammanlagd kostnad av 2 050 000

kronor. Järnvägsstyrelsen har förordat, att tio stycken aktuella arbeten av

dessa intagas i investeringsreserven för nästa budgetår med en sammanlagd

kostnad av 1 850 000 kronor. På grund härav föreslår arbetsmarknadsstyrelsen,

att i bil. 3 under rubriken Driftkostnadsstaten angivna företag avseende

dräneringsarbeten m. in. för en sammanlagd kostnad av 1 850 000

kronor intagas i investeringsreserven för budgetåret 1950/51.

3. Inventarier.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 beräknat belopp

av 1 000 000 kronor till ersättningsanskaffning av inventarier föreslås få

disponeras under budgetåret 1950/51 för arbeten i investeringsreserven avseende

ersättningsanskaffning av sådana inventarier, vilka böra bekostas av

statens järnvägars driftmedel.

Företag att bekostas av rörelsemedel.

Anordnande av grusgropar in. in.

Efter samråd med järnvägsstyrelsen föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att

de i bil. 3 under Statens järnvägars rörelsemedel angivna företagen med en

sammanlagd kostnad av 151 000 kronor intagas i investeringsreserven för

nästa budgetår under rubriken Företag att bekostas av rörelsemedel.

Anslag till statens järnvägar.

Beträffande arbetena i den allmänna investeringsreserven för nästa budgetår

hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, under åberopande av vad ovan

anförts, att Kung''1. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten

under Statens affärsverk sfonder,

Statens järnvägar, uppföra följ ande anslag,

nämligen

Bangårdar.................................. 17 423 000

Dubbelspårsbgggnader och linjeomläggningar . . 50 414 000

Ombgggnad till normalspår av linjen Harmånger—Bergsjö

.............................. 700 000

Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad,

Karlshamn—Vislanda och

Bredåkra—Växjö ........................ 8 000 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden 1 000 000

Husbyggnader .............................. 18 318 000

Vägskyddsanläggningar...................... 200 000

Telefonanläggningar m. m................... 6 246 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift........... 1 000 000

Elektrifiering .............................. 25 000 000

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar .... 320 000

Anläggningar vid huvudverkstäder............ 3 300 000

Rullande materiel .......................... 25 000 000

Biltrafik: Garagebyggnader m. m............. 1 500 000

Statens järnvägars dispositionsanslag ........ 500 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

17

6. Investeringsplan för statens vattenmål isverk.

I investeringsreserven för statens vattenfallsverk för budgetåret 1946/47

ingå företag till en kostnad av 11 200 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 omfattar företag för

sammanlagt 15 500 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har vid skilda tillfällen framhållit att, därest vattenkraftanläggningar

skola utföras i avsikt att bereda sysselsättning åt friställd

arbetskraft, ökad förräntningsskyldighet komme att uppstå, jämfört med

om arbetena utförts först då de ur andra synpunkter vore nödvändiga. I denna

fråga hänvisas till departementschefens uttalande i proposition nr 281

till 1944 års riksdag, s. 19—20, samt till SOU 1946: 27, s. 111 och 112.

Vattenfallsstyrelsen har även i samband med förslag till investeringsreserv

anfört vissa reservationer i fråga om möjligheten att planlägga och

genomföra en investeringsreserv. Beträffande vad som i detta avseende

framhållits före ingången av budgetåret 1946/47 hänvisas till SOU 1946: 27,

s. 106. I skrivelse den 11 oktober 1946 angående investeringsreserv för budgetåret

1947/48 framhöll vattenfallsstyrelsen, att den med hänsyn till en

ostörd kraftförsörjning nödtvungna forceringen av byggnadsarbetena icke

kunde åstadkommas utan att alla tillgängliga resurser i fråga om arbetsbefäl

och arbetsmaskiner utnyttjades. Vattenfallsstyrelsen betvivlade, att

det skulle bliva möjligt att erhålla kompetent arbetsledarpersonal för en

utökning av arbetena. Styrelsens dåvarande organisation vore i övrigt icke

tillräcklig för att på ett fullgott sätt omhändertaga även extraarbetena. Vidare

framhölls, att maskinleverantörernas verkstäder vore belagda för flera

är framåt, varför ett i anspråktagande av reserven i de delar denna avsåge

maskinbeställningar endast skulle medföra penningtransaktioner utan någon

effekt i avseende på arbetstillgången. I skrivelse den 31 oktober 1947 angående

investeringsreserv för budgetåret 1948/49 framhöll vattenfallsstyrelsen,

att styrelsen icke kunde ikläda sig något ansvar för att befälspersonal

och arbetsmaskiner kunde bliva frigjorda för arbeten i investeringsreserven.

En överbelastning av befintlig personal i den centrala ledningen för arbetena

kunde medföra risk för att nybyggnaderna icke bleve så ekonomiskt

handhavda som under lugnare arbetsförhållanden. Ett projekt för en vattenkraftutbyggnad

underginge i allmänhet fortlöpande förbättringar, särskilt

omedelbart före det definitiva påbörjandet av arbetet. En igångsättning

i förtid skulle medföra risk att man ginge miste om åtskillig bearbetning

i förbilligande och förbättrande riktning. Om arbetet finge pågå endast

några år för att sedan temporärt nedläggas, kunde det sedermera framkomma

lösningar, som väsentligen reducerade värdet av det tidigare utförda

arbetet.

Med anledning av vad vattenfallsstyrelsen sålunda anfört framhöll arbetsmarknadsstyrelsen

vid framläggande av förslag till investeringsreserver

för budgetåren 1947/48 och 1948/49, att maskinbeställningar endast medtagits

i förslagen i den mån ifrågakommande arbeten redan hade planerats

av vattenfallsstyrelsen eller beträffande nytillkomna företag beställningar

vore nödvändiga för att de i planen ingående byggnadsarbetena framdeles

skulle komma produktionen till godo. Beträffande möjligheten att erhålla

arbetsbefäl anförde arbetsmarknadsstyrelsen, att denna fråga varit föremål

för särskild utredning samt att möjligheterna härutinnan äro i hög grad beroende

av de förhållanden, som råda vid investeringsreservens ianspråktagande,

och därför svårligen kunde närmare överblickas på förhand. Sådana

opaginerad Kontrollera mot PDF

1° Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

farhågor böra i varje fall icke utgöra hinder för planering av en investeringsreserv.

Beträffande byggnadsmaskiner vore det, anförde arbetsmarknadsstyrelsen

vidare, önskvärt, att styrelsens förråd i beredskapssyfte betydligt utökades.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i fortsättningen alltjämt beaktat denna

fråga och hänvisar i detta avseende till kapitlet Anslag till kostnader för

arbetslöshetens bekämpande in. m.

Vad vattenfallsstyrelsen framhållit beträffande fortlöpande förbättringar

av projekten förutsatte arbetsmarknadsstyrelsen skulle vinna erforderligt

beaktande vid ett ianspråktagande av arbetsobjekt i investeringsreserven.

En i arbetsmarknadsreglerande syfte företagen utvidgning av vattenfallsverlcets

anläggningsverksamhet syntes, så länge en omfattande ordinarie

byggnadsverksamhet pågår, i allmänhet hellre böra äga rum genom forcering

av redan pågående ordinarie arbeten eller genom utförande av smärre

företag i investeringsreserven än genom påbörjande av nya större företag.

I skrivelse den 30 september 1949 har vattenfallsstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen

överlämnat uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1950/51.

Vattenfallsstyrelsen har därvid framhållit, att alla de allmänna reservationer,

som styrelsen anfört i samband med tidigare förslag till investeringsreserv

och vilka refererats i det föregående, fortfarande gälla. Vattenfallsstyrelsens

byggnadsverksamhet komme även under nästkommande budgetår

att ha en mycket stor omfattning. För närvarande disponerade vattenfallsstyrelsen

icke några reserver i fråga om arbetsbefäl och arbetsmaskiner.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att investeringsreserven för budgetåret

1950/51 för statens vattenfallsverk i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag

erhåller följande sammansättning.

Kostnad i investeringsreserven

för

budgetåret 1950/51

kronor

Kraftstation vid Hammarby ............................ 2 000 000

Utbyte av två turbiner i Lilla Edets kraftstation.......... 700 000

Kraftstation i Norrland ................................ 3 000 000

Regleringsarbeten .................................... 2 000 000

Distributionsanläggningar ............................. 3 000 000

Dispositionsanslaget .................................. 3 300 000

Ombyggnad av Säffle kanal ............................ 1 500 000

Summa 15 500 000

Beträffande motivering för arbetena vid kraftstation vid Hammarby, utbyte

av två turbiner vid Lilla Edets kraftstation, distributionsanläggningar

samt statens vattenverks dispositionsanslag hänvisas till SOU 1946:27, s.

114—117. De regleringsarbeten, som föreslås ingå i investeringsreserven, äro

dels fortsatta arbeten inom Ångermanälvens flodområde, för vilka redogjorts

i 1950 års statsverksproposition, bil. 26, s. 97—98, dels förberedelser

för reglering av Storuman inom Umeälvens flodområde. Vattenfallsstyrelsen

har i skrivelse den 13 januari 1950 lämnat följande motivering för sistnämnda

företag.

I Umeälven finnes hittills endast ett kraftverk av någorlunda storlek, nämligen

den av staten ägda anläggningen vid Norrfors, och även denna är icke

utbyggd för större vattenmängd än att fullt vatten finnes så gott som året

om. För dess skull ha sålunda inga regleringar ifrågakommit förutom under

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

19

krigstiden vissa tillfälliga åtgärder vid utloppet ur Storuman. Numera förutses

emellertid betydande utbyggnader komma till stånd inom 10 ä 15 år

dels i den gemensamma älvdelen efter Vindelälvens inflöde, dels på sträckan

därifrån och upp till Storuman. I den gemensamma sträckan ligga de av staten

ägda Norr- och Sörforsarna och den av staten och Umeå stad till hälften

var genom AB Umeforsen ägda Klabböle- och Baggböleforsen. Dessa avses

med ersättande av nuvarande Norrforsanläggning bli utbyggda med en eller

två kraftstationer. På den övre sträckan äro närmast aktuella utbyggnader

av Fällforsen — ägd av Mo och Domsjö AB — samt Pengforsen och Harrseleforsen

— ägda av Sydsvenska Kraft AB, Kramfors AB och Holmsunds

AB genom Hjälta AB och Harrsele Kraft AB. Planeringen av samtliga utbyggnader

är baserad på samtidigt genomförande av vissa sjöregleringar

inom flodområdet, vilka företag därvid medföra sådan ökning av den producerade

kraften, att de jämte åtföljande utvidgningar av själva kraftstationerna

äro ekonomiskt motiverade.

Med hänsyn till den långa tid, som domstolsbehandlingen av regleringsfrågor

kräver, ha förarbeten för sjöregleringarna redan igångsatts. Som organ

härför har bildats Ume älvs regleringsförening, vari vattenfallsstyrelsen

är medlem enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t den 23 maj 1947. Förarbetena

ha närmast inriktats på Storuman, som ställer sig fördelaktigast för

reglering och därför bör tagas först. Planeringen har kommit så långt, att

därest frivillig uppgörelse om disponerande av viss mark ernås, åtskilliga arbeten

för Storumans reglering kunna verkställas redan under de närmaste

åren. Det gäller därvid arbeten på land, vilka kunna utföras utan att vattendomstolens

ställningstagande beträffande byggande i vatten behöver avvaktas.

Det får förutsättas, att om ifrågavarande reservinvesteringsobjekt skall

tagas i anspråk, vattenfallsstyrelsen utför arbetena som entreprenör åt regleringsföreningen

och därvid förskotterar kostnaderna till dess arbetena

skulle utförts i normal ordning.

Liksom i beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 föreslås i reserven ett

företag benämnt kraftstation i Norrland. Närmast har här avsetts kraftstation

vid Liggaforsen i Lule älv. I 1950 års statsverksproposition (bil. 26, s.

91) har departementschefen uttalat, att utbyggnad av Liggaforsen synes

vara fördelaktig med hänsyn till bl. a. möjligheterna att överföra kraften

samt de arbetstekniska förhållandena. I anslutning härtill äskas i statsverkspropositionen

ett anslag om 2 500 000 kronor, vilket ansetts kunna bliva

erforderligt för erläggande av förstalikviden för det fall att Kungl.

Maj:t fattar beslut om utbyggnaden och bemyndigar vattenfallsstyrelsen att

utlägga erforderliga maskinbeställningar. Anslaget å beredskapsstat skulle

därvid möjliggöra ett påbörjande av byggnadsarbetena.

I anslutning till propositionen 1948: 210 har riksdagen beslutat dels förvärv

av Säffle kanal för statens räkning, dels i princip att kanalen skall ombyggas,

dels att kanalen skall ställas under vattenfallsstyrelsens förvaltning.

Beträffande ombyggnaden har förutsatts, att den skall komma till stånd först

när sådana förhållanden icke föreligga, som penningpolitiskt och med hänsyn

till knappheten på material och arbetskraft motivera sträng återhållsamhet

i fråga om investeringsverksamheten. För ombyggnadens utförande

erfordras ytterligare utredningar, bl. a. för att möjliggöra val mellan ett

par ifrågakommande alternativ. Dessa utredningar har vattenfallsstyrelsen

påbörjat. Kostnaden för ombyggnaden blir enligt propositionen av storleksordningen

3 000 000 kronor, vilket belopp dock efter de senaste löne- och

prisstegringarna torde ökas något. Efter samråd med vattenfallsstyrelsen

föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att arbeten med ombyggnaden medtagas i

8 Bihang till riksdagens protokoll 1950. I samt. Nr 126.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

investeringsreserven för budgetåret 1950/51 intill en kostnad av 1 500 000

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten

under Statens affärsverk sfonder,

Statens vattenfallsverk, uppföra föl
-

jande investeringsanslag, nämligen

Kraftstation vid Hammarby .................. 2 000 000

Utbyte av två turbiner i Lilla Edets kraftstation. . 700 000

Kraftstation i Norrland ...................... 3 000 000

Reglerinysarbeten i Ångermanälvens och Umeäl
vens

flodområden ......................... 2 000 000

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk...... 3 000 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag..... 3 300 000

Ombyggnad av Såffle kanal .................. 1 500 000

7. Investeringsplan för försvaret.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes under försvarets

fastighetsfond anslag till vissa investeringsarbeten för försvaret

med sammanlagt 32 900 000 kronor samt å driftbudgeten anslag till nybyggnad

av sjömätningsfartyg med 180 000 kronor. Den särskilda grovarbetsreserven

för samma budgetår omfattade arbeten för försvaret för en sammanlagd

kostnad av 55 746 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter förslag av försvarsstaben, fortifikationsförvaltningen

och flygförvaltningen samt med beaktande av vad som

beträffande vissa arbeten anförts i 1950 års statsverksproposition upprättat

förslag till allmän investeringsreserv för försvaret för budgetåret 1950/51,

innefattande byggnads- och anläggningsarbeten för en sammanlagd kostnad

av 47 468 000 kronor. Förslaget bär sammanställts i bil. 5, i vilken även

angivits i årets statsverksproposition för försvarets investeringar äskade

medel.

För utförande av de i förslaget till allmän investeringsreserv intagna

arbetena erfordras anslag å allmän beredskapsstat dels under försvarets

fastighetsfond av 6 336 000 kronor å arméns delfond, 1 825 000 kronor å

marinens delfond, 15 472 000 kronor å flygvapnets delfond och 23 560 000

kronor å befästningars delfond, dels å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln

av 275 000 kronor till nybyggnad av sjömätningsfartyg. Anslagen

under försvarets fastighetsfond synas böra givas kollektiv karaktär, så

att de icke skola vara till någon del bundna till visst företag i investeringsreserven

utan skola efter beslut av Kungl. Maj :t få tagas i anspråk för utförande

helt eller delvis av vilket företag som helst inom resp. delfonder.

Den föreslagna allmänna investeringsreserven för försvaret har uppskattats

innefatta ca 568 000 dagsverken för grovarbetare och ca 252 000

dagsverken för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet. De båda

dagsverkstalen beräknas motsvara ca 2 200 resp. ca 1 000 årsarbetare.

Såsom av bil. 5 framgår föreslår arbetsmarknadsstyrelsen förutom den

allmänna investeringsreserven för budgetåret 1950/51 även en särskild grovarbetsreserv

för försvaret innefattande anläggningsarbeten för en sammanlagd

kostnad av 67 385 000 kronor. Närmare redogörelse för denna

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

21

reserv lämnas i det följande i kapitlet Anslag till kostnader för arbetslöshetens

bekämpande m. m.

I 1950 års statsverksproposition, bil. 24, har föreslagits anslag under

försvarets fastighetsfond för budgetåret 1950/51 med inalles ca 35 700 000

kronor, varav till markförvärv 1 100 000 kronor. Enligt vad departementschefen

i sammanhanget anfört, torde dock av tidigare anvisade anslag

per den 30 juni 1950 komma att kvarstå reservationer uppgående till avsevärda

belopp. Med utgångspunkt från att för budgetåret 1949/50 anvisade

anslag jämte vid budgetårets ingång kvarstående reservationer uppgå

till sammanlagt 185 000 000 kronor samt till att investeringsbudgeten

för byggnads- och anläggningsarbeten inrymmer reala investeringar avseende

militära arbeten för år 1949 av 25 000 000 kronor och för år 1950 av

30 000 000 kronor, torde uppskattningsvis sysselsättningsobjekt i det ordinarie

arbetsprogrammet för en sammanlagd kostnad av högst ca 190 000 000

kronor kunna komma till utförande under budgetåret 1950/51. Hela investeringsplanen

för byggnads- och anläggningsarbeten för försvaret, innefattande

ordinarie arbeten och allmän investeringsreserv, skulle enligt det

anförda omfatta företag för sammanlagt ca 237 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen får här nedan för varje delfond och för sjökarteverket

framlägga förslag till allmän investeringsreserv för nästa budgetår.

Försvarets fastighetsfond: Arméns delfond.

I investeringsreserven för armén för budgetåret 1946/47 intogos i den

allmänna investeringsreserven företag för en sammanlagd kostnad av

12 400 000 kronor.

Förslaget till allmän investeringsreserv för armén för budgetåret 1950/51

innefattar företag för en kostnad av inalles 6 336 000 kronor och är sammanställt

i bil. 5 (a).

I förslaget ha intagits företag avseende

1) garagebyggnader vid centrala tygförråd för en sammanlagd kostnad

av 855 000 kronor,

2) ombyggnad av matinrättningar vid åtta förband, nämligen Norra

Skånska infanteriregementet, Kronobergs regemente, Jönköping-Kalmar

regemente, Västernorrlands regemente, Norrlands dragonregemente, Södermanlands

pansarregemente, Smålands artilleriregemente och Östgöta luftvärnsregemente,

för en sammanlagd kostnad av 2 773 000 kronor,

3) ombyggnad av sjukhus vid sex förband, nämligen Jämtlands fältjägarregemente,

Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente, Västerbottens

regemente, Norrlands artilleriregemente och Skånska trängkåren, för en

sammanlagd kostnad av 1 708 000 kronor samt

4) uppförande av förråds- och garagebyggnader för arméns radarmateriel

för en kostnad av 1 000 000 kronor.

Närmare redogörelse för under 1) angivna garagebyggnader kan av sekretesskäl

icke lämnas här. Beträffande behovet av under 2) angivna

arbeten får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till vad om behovet av omoch

tillbyggnad av matinrättningarna vid bl. a. här ifrågavarande förband

anförts i propositionen 1944:281, s. 165 och 166, i propositionen 1944:175,

s. 82—85, samt i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag

till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:27, s. 124

och 125). Beträffande behovet av under 3) angivna arbeten får arbetsmarknadsstyrelsen

hänvisa till vad om behovet av bl. a. dessa arbeten anförts

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

i nyssnämnda betänkande, s. 126 och 127, och i propositionen 1946:211,

s. 79. Till under 4) angivet ändamål har fortifikationsförvaltningen beräknat

medelsbehovet för budgetåret 1950/51 till 1 500 000 kronor. Då anslag

äskats i 1950 års statsverksproposition med endast 500 000 kronor,

föreslås arbeten för en sammanlagd kostnad av 1 000 000 kronor bliva intagna

i investeringsreserven.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för armén å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten

under Försvarets fastighetsfo nd, A rméns

delfond, uppföra ett anslag av 6 336 000 kronor.

Försvarets fastighetsfond: Marinens delfond.

I investeringsreserven för marinen för budgetåret 1946/47 intogos i den

allmänna investeringsreserven företag för en sammanlagd kostnad av

4 500 000 kronor.

Förslaget till allmän investeringsreserv för marinen för budgetåret

1950/51 innefattar företag för en kostnad av inalles 1 825 000 kronor och

är sammanställt i bil. 5 (b).

I reserven föreslås ingå Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering

av värnpliktsutbildningen med 500 000 kronor samt Avlöpningsbädd och

kaj anläggningar vid Karlskrona örlogsvarv med 660 000 kronor. Till dessa

arbeten har i 1950 års statsverksproposition äskats anslag med mindre belopp

än de av fortifikationsförvaltningen äskade. Med hänsyn till att arbetena

synas angelägna samt till deras belägenhet synes det lämpligt att de

intagas i investeringsreserven till den del de icke kunna inrymmas i det ordinarie

arbetsprogrammet.

I förslaget ha vidare intagits de i investeringsreserven för budgetåret

1946/47 intagna företagen avseende ombyggnad av matinrättningarna vid

Gotlands kustartillerikårs förrådsdepå i Fårösund, vid Göteborgs örlogsstation

och vid flottans sjömansskola i Karlskrona för en sammanlagd

kostnad av 590 000 kronor samt varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan

i Näsby för en kostnad av 75 000 kronor. Beträffande angelägenheten

av dessa företag, av vilka de två förstnämnda numera ansetts böra

givas väsentligt utökad omfattning, får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa

till vad om desamma anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande

med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU

1946: 27, s. 145 och 146 resp. s. 148).

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för marinen å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten

under Försvarets fastighetsfond, Marinens

delfond, uppföra ett anslag av 1 825 000 kronor.

Försvarets fastighetsfond: Flygvapnets delfond.

I investeringsreserven för flygvapnet för budgetåret 1946/47 intogos i den

allmänna investeringsreserven företag för en sammanlagd kostnad av

16 000 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

23

Förslaget till allmän investeringsreserv för flygvapnet för budgetåret 1950/

51 omfattar arbeten för en sammanlagd kostnad av 15 472 000 kronor och

är sammanställt i bil. 5 (c).

I förslaget ha intagits företag (slag av företag) avseende

1) gymnastikbyggnader vid tre förband, nämligen Västmanlands, Jämtlands

och Hälsinge flygflottiljer, för en sammanlagd kostnad av 1 140 000

kronor,

2) utökning av tygverkstäder vid fem förband, nämligen Krigsflygskolan,

Västgöta flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Hälsinge flygflottilj och Norrbottens

flygbaskår, för en sammanlagd kostnad av 640 000 kronor,

3) inomhusskjutbanor vid två förband, nämligen Jämtlands och Hälsinge

flygflottiljer, för en sammanlagd kostnad av 92 000 kronor,

4) värmepannor och yttre värmeledningar m. in. vid Göta flygflottilj för

en sammanlagd kostnad av 540 000 kronor,

5) sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna fölen

sammanlagd kostnad av 60 000 kronor samt

6) flygfältsarbeten för en sammanlagd kostnad av 13 000 000 kronor.

I avseende å behovet av de till intagande i den allmänna investeringsreserven

föreslagna företagen får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa beträffande

under 1) angivna till vad om behovet av gymnastikbyggnader vid bl. a.

här ifrågavarande förband anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande

med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU

1946: 27, s. 158 och 159), under 2) angivna till vad om behovet av utökning

av tygverkstäderna vid Skånska flygflottiljen och vid Hälsinge flygflottilj

anförts i nyssnämnda betänkande, s. 159 och 160, samt till vad om behovet

av utökning av tygverkstäderna vid Krigsflygskolan, Västgöta flygflottilj

och Norrbottens flygbaskår anföres i bil. D1, under 3) angivna till vad

om behovet av inomhusskjutbanor vid flottiljerna anförts i nyssnämnda

betänkande, s. 163 och 164, under 4) angivna till vad därom anförts i samma

betänkande s. 166, under 5) angivna till vad därom anförts i betänkandet

s. 170 samt under 6) angivna till vad därom anföres i bil. D1.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för flygvapnet å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten

under Försvarets fastighetsfond, Flygvapnets

delfond, uppföra ett anslag av 15 472 000 kronor.

Försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond.

I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 7 november 1949 har försvarsstaben

meddelat vissa uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv

för nästa budgetår av arbeten under befästningars delfond. Arbetsmarknadsstyrelsen

har därefter vidtagit de justeringar, som betingas av vad

beträffande här ifrågavarande arbeten anförts i årets statsverksproposition.

Närmare redogörelse för arbetena kan av sekretesskäl icke lämnas här.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa befästningsarbeten in. m. å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten

under Försvarets fastighetsfond, Befästningars

delfond, uppföra ett anslag av 23 560 000 kronor.

1 Här utesluten.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Sjökarteverket.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å driftbudgeten

under fjärde huvudtiteln ett anslag av 180 000 kronor till Nybyggnad av

sjömätningsfartyg.

Beträffande behovet av ifrågavarande fartyg får arbetsmarknadsstyrelsen

hänvisa till vad därom anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande

med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU

1946: 27, s. 172).

Sjökarteverket har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 16 september

1949 anfört, att företaget på tidigare anförda grunder borde intagas i

investeringsreserven för budgetåret 1950/51 dock med en på grund av högre

arbets- och materialpriser numera till 275 000 kronor beräknad kostnad.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten

under fjärde huvudtiteln uppföra ett

anslag av 275 000 kronor.

8. Investeringsplan för statliga och statsunderstödda

vägar och gator m. m.

Investeringsplanen för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. in.

för budgetåret 1946/47 omfattade i den allmänna investeringsreserven arbeten

för en kostnad av 253 200 000 kronor. Anslag härtill uppfördes å allmän

beredskapsstat för samma budgetår med tillhopa 247 500 000 kronor.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och

gator m. m. för budgetåret 1950/51 har sammanställts i bil. 6 och innefattar

dels ett ordinarie arbetsprogram för 283 700 000 kronor, dels en allmän investeringsreserv

för 404 500 000 kronor. Därjämte föreslås en särskild grovarbetsreserv

för en kostnad av 154 000 000 kronor. Av den allmänna investeringsreserven

beräknas 330 000 000 kronor belöpa sig på landsbygdens allmänna

vägväsende, 64 500 000 kronor på städernas allmänna vägar och för

biltrafiken viktiga gator samt 10 000 000 kronor på enskilda vägar.

Därest den allmänna investeringsreserven, sådan den i det följande närmare

angives, tages i anspråk helt och hållet, beräknas den under budgetåret

1950/51 lämna ca 7 700 000 dagsverken, motsvarande ca 31 000 årsarbetare.

De i den särskilda grovarbetsreserven upptagna arbetena beräknas

kunna giva ca 3 200 000 dagsverken under budgetåret, d. v. s. arbete för ca

13 000 årsarbetare.

Investeringsreserven för allmänna vägar är avsedd att tagas i anspråk då

ökat sysselsättningsbehov i sådana arbeten föreligger för arbetskraft, som

friställts från annan verksamhet. Investeringsreservens genomförande innebär

sålunda en forcering av verksamheten inom vägväsendet. Arbetena skola

utföras på ett tekniskt och ekonomiskt riktigt sätt. Maskiner böra därför

komma till användning i den utsträckning, som bedömes ändamålsenligt och

ekonomiskt riktigt med hänsyn till bl. a. att investeringsreservens ianspråktagande

innebär en temporär utökning av verksamheten inom vägväsendet.

I hur stor utsträckning maskiner kunna komma till användning vid en

forcering av vägbyggnadsverksamheten blir beroende dels av tillgången inom

landet av byggnadsmasltiner, dels av i vilken omfattning dessa maskiner ta
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

25

gas i anspråk för utförande av andra byggnadsarbeten i det ordinarie arbetsprogrammet

eller investeringsreserven. Med hänsyn till att man nu icke

kan överblicka huru dessa förhållanden kunna komma att te sig i en arbetslöshetssituation

har i de följande beräkningarna av dagsverksantal angivits

sannolika medelvärden vid ett ianspråktagande av investeringsreserven för

allmänna vägar i större omfattning, ehuru även det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknade dagsverksantalet vid full maskinell drift i vissa fall

angivits.

^anläggningsarbete! för de i planen ingående statliga företagen utföres

genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för de kommunala företagen av

vederbörande kommun och för de enskilda vägarna genom intressenternas

eller kommunala organs försorg. Kommuner ha i vissa fall beviljats bidrag

till denna planläggning.

Förslaget till investeringsplan för vägväsendet är indelat i detaljplaner

för följande olika kategorier av arbeten.

Vägunderhåll på landsbygden.

Byggande av allmänna vägar på landsbygden, omfattande nyanläggning

av bygdevägar, nyanläggning av ödebygdsvägar, byggande av huvudvägar,

ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar samt förstärkning och förbättring

av vägar.

V ägbeläggningar.

Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator.

Byggande av enskilda vägar.

Stensättning av vägar och gator.

Byggande av broar.

Uppförande av garage- och förrådsbyggnader.

Därjämte föreslås en särskild grovarbetsreserv av väg- och gatubyggnader.

I det följande lämnas motiveringar för de särskilda detaljplanerna i huvudsak

grundade på av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen

den 12 januari 1950 lämnade uppgifter. Arbetsmarknadsstyrelsen

har dock icke ansett erforderligt att åter upptaga vissa principiella

spörsmål, vilka behandlats i arbetsmarknadskommissionens förslag

till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 och sålunda varit föremål för

statsmakternas prövning (prop. 1946:211). I motiveringarna innefattas beräkning

av anslagsbehoven för investeringsplanens genomförande. Till anslagsbehoven

för genomförande av den särskilda grovarbetsreserven återkommer

styrelsen vid behandlingen av anslag till kostnader för arbetslöshetens

bekämpande in. in.

För genomförande av den allmänna investeringsplanen av statliga och

statsunderstödda vägar in. in. hemställer arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande

anslag, nämligen

å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

Vägunderhåll och vägbyggnader:

Väghållningen på landet samt i städer och

stadsliknande samhällen, där kronan är

väghållare:

Barmarksunderhållet ...................... 93 000 000

Nyanläggning av bygdevägar................. 35 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar.............. 8 000 000

Byggande av huvudvägar .................... 72 000 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. . 34 000 000

Förstärkning och förbättring av vägar........ 50 000 000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

\ ägbeläggningar ........................... 30 000 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,

som äro väghållare:

Bidrag till byggande av vägar och gator...... 50 000 000

Enskild väghållning:

Bidrag till byggande av enskilda vägar........ 7 000 000

Diverse ändamål:

Stensättning av vägar....................... 12 000 000

Byggande av broar.......................... 5 000 000

Vägunderhåll på landsbygden.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 ingingo underhållsarbeten

å de allmänna vägarna med en totalkostnad av 68 300 000 kronor. Arbetena

beräknades under ett budgetår kunna utföras intill ett belopp av 40 500 000

kronor. Anslag för ändamålet uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 med sistnämnda belopp.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har överlämnat en sammanställning av

från vägförvaltningarna inhämtade uppgifter rörande uppskattade arbetskvantiteter

utöver regelmässigt vägunderhåll. Uppgifterna, vilka intagits i

bil. 7 och 8 till detta förslag, ge vid handen, att den arbetskvantitet utöver regelmässigt

underhåll, som uppgivits av vägförvaltningarna, motsvarar en

kostnad av 216 000 000 kronor, varav arbeten för en kostnad av 93 000 000

kronor skulle kunna utföras på ett år. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att

i investeringsreserven för budgetåret 1950/51 inräknas vägunderhåll på

landsbygden med sistnämnda kostnad.

Ett fullständigt ianspråktagande av denna investeringsreserv beräknas

giva ca 1 675 000 dagsverken, motsvarande sysselsättning för ca 6 700 årsarbetare.

Det största antal arbetare, som samtidigt kan sysselsättas med dessa

arbeten, beräknas till ca 2 800 vintertid och ca 12 600 sommartid.

Byggande av allmänna vägar på landsbygden.

Investeringsplanen för byggande av allmänna vägar på landsbygden för

budgetåret 1946/47 omfattade arbeten till en kostnad av 153 000 000 kronor.

För budgetåret 1950/51 föreslås motsvarande investeringsplan omfatta arbeten

för 198 800 000 kronor. Investeringsplanens fördelning länsvis på de

olika anslagen framgår av bil. 9.

Er. o. in. budgetåret 1946/47 har å riksstat uppförts anslag till förstärkning

och förbättring av vägar, vilket i 1950 års statsverksproposition är upptaget

till 37 000 000 kronor. Ehuru ett stort behov av sådana förstärkningsoch

förbättringsarbeten föreligger, har tidigare år icke föreslagits någon investeringsreserv

för dylika arbeten i annan mån än att ett anslag för ändamålet

å 1 000 000 kronor uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47. Dylika arbeten äro emellertid i allmänhet mycket lämpliga såsom

sysselsättningsobj ekt vid lokalt uppträdande arbetslöshet av kortare varaktighet.

Arbetsmarknadsstyrelsen anhöll därför i skrivelse till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 21 juli 1949, att, för skärpande av beredskapen mot

verkningarna av minskad sysselsättning för skogsbrukets arbetskraft, vissa

planeringsåtgärder skulle vidtagas, vilka främst borde inriktas på arbeten

hänförliga till förstärkning och förbättring av vägar. Dessa arbeten visade

sig också sedermera mycket lämpliga såsom sysselsättningsobj ekt för arbetskraft,

som friställdes till följd av den i vissa landsdelar minskade arbetstillgången

i skogsbruket under hösten.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

27

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att den plan avseende

förstärknings- och förbättringsarbeten, som styrelsen anmodat vägförvaltningarna

att planlägga, omfattar arbeten för ca 60 000 000 kronor. Styrelsen

beräknar att ca 80 procent härav skall vara förberett för igångsättning den

1 januari 1951. Därjämte föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i investeringsplanen

beräknas förarbeten för beläggningar med en totalkostnad

av ca 60 000 000 kronor, varav ca 80 procent kunna utföras under ett år. Arbeten

avseende förstärkning och förbättring av vägar skulle sålunda kunna

beräknas i investeringsplanen för budgetåret 1950/51 för tillhopa ca

100 000 000 kronor. I 1950 års statsverksproposition (bil. 8, s. 27) har till

förstärkning och förbättring av vägar äskats ett anslag av 37 000 000 kronor.

Ett genomförande av det föreslagna sysselsättningsprogrammet i dess helhet

skulle sålunda kräva ytterligare anslag av 63 000 000 kronor. Då emellertid

det anslag å 15 000 000 kronor till vissa vägbyggnadsarbeten, som äskats för

budgetåret 1950/51 (1950 års statsverksprop. bil. 8, s. 25), torde till stor del

komma att tagas i anspråk för utförande av förstärknings- och förbättringsarbeten

därest arbetsmarknadsläget påkallar ökad sysselsättning i vägarbeten,

anser arbetsmarknadsstyrelsen tillräckligt att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 uppföres ett anslag till förstärkning och förbättring

av vägar om 50 000 000 kronor.

Den investeringsplan, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med underlydande

vägförvaltningar detaljplanerar, representerar — bortsett från smärre

förstärknings- och förbättringsarbeten —- en totalkostnad av ca 340 000 000

kronor. Härav beräknas arbeten för sammanlagt 280 000 000 kronor hinna

bliva förberedda för igångsättning före den 1 januari 1950 — dock efter viss

forcering av planläggningsverksamheten om arbetsmarknadsläget så kräver

— och ha för den skull medtagits i förslaget till investeringsplan för budgetåret

1950/51. Sistnämnda belopp fördelas på olika anslag av vägarbeten en
-

ligt följande

Nyanläggning av bygdevägar .............................. 65 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar .......................... 15 000 000

Byggande av huvudvägar ................................ 135 000 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar .............. 65 000 000

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har från vägförvaltningarna erhållit

uppgifter om de kostnader, som kunna nedläggas på varje företag under

budgetåret 1950/51. En sammanställning av dessa uppgifter visar, att arbeten

för totalt ca 160 000 000 kronor skulle kunna nedläggas på de företag,

som äro eller beräknas bliva förberedda för igångsättning intill den 1 januari

1951.

Med tillägg av arbeten avseende förstärkning och förbättring av vägar,

100 000 000 kronor, skulle investeringsplanen för nästa budgetår komma att

omfatta arbeten av detta slag för ca 260 000 000 kronor.

Sedan från beloppet 260 000 000 kronor dragits dels det belopp, 30 000 000

kronor, som under budgetåret 1950/51 beräknas kunna nedläggas på utförande

av ordinarie vägbyggnadsarbeten, dels 37 000 000 kronor, motsvarande

anslaget å riksstaten till Förstärkning och förbättring av vägar, dels ock

13 000 000 kronor, motsvarande den ovan uppskattade arbetsmängd avseende

förstärkning och förbättring av vägar, som ansetts kunna komma att utföras

med anlitande av anslagel å riksstaten till Vissa vägbyggnadsarbeten,

kvarstår en byggnadskostnad i den allmänna investeringsreserven av

180 000 000 kronor. För reservföretagens utförande erforderliga medel erhållas

genom tillägg av de uppskattade marklösenkostnaderna, ca 19 000 000

kronor. För de ordinarie arbetena utgör marklösenkostnaden ca 2 000 000

kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

De sysselsättningsmöjligheter, som representeras av hela investeringsplanen

för byggande av allmänna vägar på landsbygden med undantag för förstärkning

och förbättring av vägar, ha av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknats till 2,o miljoner dagsverken under förutsättning att arbetena bedrivas

maskinellt i full omfattning. Därest en mera betydande byggnadsverksamhet

skulle påbörjas har dock styrelsen ansett att maskiner icke torde

kunna anskaffas i erforderlig utsträckning. Detta komme att medföra, att

vid arbetenas utförande handdrift i större utsträckning måste tillämpas, varigenom

antalet dagsverken kunde komma att öka upp till 3,5 miljoner. Med

hänsyn härtill beräknar arbetsmarknadsstyrelsen, att ett genomförande av

hela den del av allmänna investeringsreserven varom nu är fråga motsvarar

ca 4 miljoner dagsverken.

Investeringsplanen i vad den avser byggande av allmänna vägar på landsbygden

fördelar sig beträffande byggnads- och marklösenkostnaderna på de

olika anslagen enligt följande. Till jämförelse har även angivits motsvarande

summor för hela investeringsplanen för budgetåret 1946/47, vilken varit

föremål för Kungl. Maj :ts och riksdagens prövning i samband med fastställande

av allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

Ordinarie

Allin.

Hela investeringsplanen

arbets-

investerings-

program

reserv

för budget-

för budget-

1

1950/51

1950/51

året 1950/51

året 1946/47

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Nyanläggning av bygdevägar.......

7''9

35

42-9

33-0

Nyanläggning av ödebygdsvägar ....

3-1

8

11-1

10-5

Byggande av huvudvägar ..........

11-3

72

83-3

69-0

Ombyggnad av bygdevägar och öde-

bygdsvägar ......................

9-9

34

43-9

32-5

Förstärkning och förbättring av vägar

37-0

50

87''0

8-0

Vissa vägbyggnadsarbeten 1.........

15-0

—

15-0

_1

842

199

283-2

153-0 1

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår sålunda, att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 uppföras anslag motsvarande för den allmänna investeringsreserven

angivna belopp.

Planeringsarbetet bedrives i stort sett efter samma riktlinjer som tidigare.

Under år 1948 påbörjades en revidering av investeringsplanen, vilken vid

tiden för sammanställningen av nu föreliggande uppgifter avslutats i 18 län.

Vid revideringen företages en omprövning av företagen i planen så att densamma

skall komma att innehålla de företag, som nu bedömas vara angelägnast.

Planen kommer därigenom att bli ett vägbyggnadsprogram av längre

räckvidd än de normala flerårsplanerna. Vidare har vid revideringen planens

omfattning för de olika länen bringats i bättre överensstämmelse med

gällande allmänna riktlinjer för investeringsplanens omfattning.

Den totala byggnadskostnaden för färdigplanerade företag vid å nästa

sida angivna tidpunkter har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattat till

följande belopp, under förutsättning dock att planeringsverksamheten bedrives

i större omfattning än som ansetts erforderligt under de senaste åren

samt att en väsentlig utökning sker av personalen för projekteringsverksamheten.

1 Utförandet av dessa arbeten bliver beroende av huruvida behov därav föreligger ur arbetsmarknadssynpunkt.

De utgöra sålunda i själva verket en reserv, ehuru de här upptagits såsom

ordinarie arbeten enär anslaget äskats å riksstaten.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

29

Total byggnadskostnad för

Tidpunkt färdigplanerade företag

milj. kronor

1/10 1949 ................................. 170

1/1 1950 175

1/7 1950 230

1/1 1951 280

Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu föreslagna investeringsplanen

(ordinarie arbeten, allmän investeringsreserv och särskild grovarbetsreserv)

för byggande av allmänna vägar på landsbygden för budgetåret

1950/51 omfattar företag med en beräknad total byggnadskostnad av

550 000 000 kronor. Till jämförelse må nämnas, att motsvarande investeringsplan

för budgetåret 1946/47 omfattade företag för tillhopa ca 380 000 000

kronor.

Vågbeläggningar.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 ingingo vägbeläggningar på

landsbygden till en kostnad av 10 000 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen

har i anslutning härtill i sitt betänkande SOU 1946: 27, s. 180—182,

framfört vissa synpunkter rörande angelägenheten av detta slag av arbeten

samt deras värde ur sysselsättningssynpunkt, vilka alltjämt äga giltighet.

I 1950 års statsverksproposition (bil. 8, s. 27) har till vägbeläggningar för

budgetåret 1950/51 äskats ett anslag av 20 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, under förutsättning att förarbeten

för beläggningar upptages i investeringsreserven, föreslagit en investeringsreserv

av vägbeläggningar om 50 000 000 kronor inklusive ordinarie arbeten.

Investeringsreserven föreslås sålunda omfatta arbeten för 30 000 000 kronor.

Den häremot svarande sysselsättningen för själva beläggningsarbetet beräknas

till ca 120 000 dagsverken. Den normala arbetssäsongen under maj—

september utgöres av ca 100 arbetsdagar, varunder ca 1 200 arbetare skulle

kunna sysselsättas.

Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator.

Investeringsplanen avseende byggande av städernas allmänna vägar och

för biltrafiken viktiga gator för budgetåret 1946/47 innefattade en allmän

investeringsreserv för en beräknad byggnadskostnad av 58 200 000 kronor

och en särskild grovarbetsreserv för 18 800 000 kronor. Å allmän beredskapsstat

för samma budgetår uppfördes ett anslag till Bidrag till byggande av

vägar och gator av 55 000 000 kronor, avseende företagen i den allmänna

investeringsreserven. Medel för företagen i den särskilda grovarbetsreserven

inräknades i anslaget å beredskapsstaten till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m.

I samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslog arbetsmarknadsstyrelsen

en investeringsplan för budgetåret 1949/50, för vars omfattning och

fördelning på olika orter redogjordes i arbetsmarknadsstyrelsens förslag till

investeringsreserv för nämnda budgetår. Förslaget till investeringsplan omfattade

väg- och gatuarbeten för 64 800 000 kronor.

Beträffande investeringsplanen för byggande av städernas allmänna vägar

och för biltrafiken viktiga gator för budgetåret 1950/51 har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att den fördelningsplan avseende de ordinarie

arbetena, som nu vore under upprättande, beräknades kunna fastställas

-säd årsskiftet. Styrelsen hade icke kunnat slutföra investeringsplanens

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

revidering förrän fördelningsplanen fastställts. Såvitt kunde bedömas syntes

emellertid totalomfattningen av investeringsplanen icke komma att väsentligt

förändras.

Investeringsplanen för byggande av städernas allmänna vägar och för biltiafiken

viktiga gator för budgetaret 1950/51 föreslås med hänsyn härtill

omfatta arbeten för, avrundat, 65 000 000 kronor. Det ordinarie arbetsprogrammet

kan beräknas till 10 000 000 kronor. Den allmänna investeringsreserven

kommer därvid att omfatta arbeten för 55 000 000 kronor.

Det mot det författningsenliga statsbidraget (95 procent) svarande anslaget

för genomförande av hela den föreslagna investeringsreserven synes

med hänsyn till att en del av kostnaderna skola täckas av tomtägarnas gatukostnadsbidrag

kunna avrundas nedåt till 50 000 000 kronor.

Vid arbetena, som föreslås ingå i den allmänna investeringsreserven, torde

vintertid kunna sysselsättas maximalt 3 000 man. Antalet dagsverken, som

skulle kunna erhållas ur arbetena i den allmänna investeringsreserven, beräknas

till ca 1 400 000, vilket motsvarar sysselsättning för ca 5 600 årsarbetare.

Arbetena i den särskilda grovarbetsreserven behandlas gemensamt med

motsvarande arbeten för landsbygden i ett följande avsnitt.

Byggande av enskilda vägar.

För budgetåret 1946/47 beräknades en allmän investeringsreserv av enskilda

vägar om 6 800 000 kronor, för vars utförande uppfördes ett anslag

å allmän bercdskapsstat till Bidrag till byggande av enskilda vägar av

4 500 000 kronor.

Den revidering, som i likhet med tidigare år företagits av uppgifterna i

arbetsmarknadsstyrelsens register över investeringsobjekt, visar att kostnaderna

för tillräckligt aktuella och lämpliga ai’betsobjekt avseende enskilda

vägar uppgå till sammanlagt ca 15 000 000 kronor. Här må dock framhållas

att mängden företag är betydligt större, ehuru vederbörande intressenter icke

lämnat uppgifter om företagen till arbetsmarknadsstyrelsen på grund av företagens

ringa omfattning eller av annan anledning.

Under förutsättning att tre fjärdedelar av den tillgängliga mängden till

arbetsmarknadsstyrelsen anmälda, angelägna och i huvudsak förberedda

arbeten skulle kunna komma till utförande under ett år, skulle totala investeringsvolymen

avseende enskilda vägar — utöver sådana företag, till

vilka bidrag redan beviljats — kunna få en omfattning motsvarande en

årskostnad av 12 000 000 kronor.

I årets statsverksproposition, bil. 8, s. 35, äskas för budgetåret 1950/51 ett

anslag av 3 000 000 kronor till Bidrag till byggande av enskilda vägar. Inklusive

reservationer av tidigare anslagsanvisningar har det ordinarie arbetsprogrammet

beräknats motsvara en byggnadskostnad av ca 7 000 000 kronor

i genomsnitt för ett år.

I den män bidragsmedlen disponeras för utförande av företag, till vilka

bidrag till påbörjande icke tidigare beviljats, komma i det ordinarie arbetsprogrammet

att intagas företag, vilka tidigare utgjort en sysselsättningsreserv.

Enligt erfarenhet från tidigare uppgjorda investeringsplaner torde emellertid

åtskilliga företag, till vilka bidrag kunna komma att beviljas av medel

från riksstatsanslaget, icke av vederbörande intressenter tidigare ha anmälts

såsom reservföretag till arbetsmarknadsstyrelsen bl. a. av den anledning,

att de i många fall utgöra sådana mindre företag, som icke medtagas vid

arbetsmarknadsstyrelsens inventeringar.

Med hänsyn härtill och till att viss del av anslaget å riksstaten torde kom
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

31

ma att disponeras för fortsättningsbidrag till företag, som tidigare erhållit

bidrag till påbörjande, anser sig arbetsmarknadsstyrelsen kunna utgå ifrån

att av de ovannämnda företagen för en kostnad av 12 000 000 kronor för investeringsreserven

komma att kvarstå företag för 10 000 000 kronor.

Enligt gällande grunder kan statsbidrag till byggande av enskilda vägar

utgå med högst 60 procent av den beräknade kostnaden, där anläggningen

måste anses vara för väghållaren synnerligen betungande. Då synnerliga skäl

därtill äro, kan dock bidrag av Kungl. Maj:t efter prövning i varje särskilt

fall höjas till högst 75 procent.

Om normalt statsbidrag, 60 procent, skulle utgå till hela den mängd företag,

som i det föregående föreslagits ingå i investeringsreserven och som beräknats

kosta 10 000 000 kronor, skulle det mot denna kostnad svarande

behovet av statsmedel uppgå till 6 000 000 kronor. Av skäl, som anförts i

arbetsmarknadskommissionens tidigare betänkanden med förslag till investeringsreserv,

är det emellertid antagligt, att bidraget i vissa fall skulle komma

att höjas. Anslagsbehovet torde därför böra beräknas något högre, förslagsvis

till 7 000 000 kronor.

Stensättning av vägar och gator.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 ingick stensättning av vägar

och gator med ett belopp av 7 700 000 kronor.

Såsom framgår av 1950 års statsverksproposition (bil. 8, s. 35) har 1946

års stenindustriutredning föreslagit ett program för stensättning av statliga

och statsbidragsberättigade vägar motsvarande ett årligt anslagsbehov av

6 000 000 kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslag

för ändamålet uppföres med 6 500 000 kronor å rilcsstaten för budgetåret

1950/51. I avbidan på resultatet av den fortsatta handläggningen av utredningens

förslag har emellertid i 1950 års statsverksproposition beräknats ett

anslag av 500 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelsen till arbetsmarknadsstyrelsen

såsom lämplig reserv föreslagit arbeten motsvarande ett anslag av

12 000 000 kronor varvid förutsatts att »fri sten» icke längre skulle tillhandahållas.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att i investeringsreserven för budgetåret

1950/51 medtages stensättning av vägar för detta belopp.

Härav torde ca 3 000 000 kronor komma på statlig väghållning och ca

9 000 000 kronor på statsbidragsberättigad kommunal väghållning. Mot anslaget

svarande investering kan därför beräknas till 12 500 000 kronor. Häremot

svarande sysselsättning för arbete med såväl tillverkning som sättning

av gatstenen har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till ca

80 000 dagsverken.

Byggande av broar.

Investeringsplanen för budgetåret 1946/47 avseende byggande av broar

omfattade en byggnadskostnad av 24 600 000 kronor, varav i den allmänna

investeringsreserven 2 900 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att vid ingången av budgetåret

1950/51 kvarstående reservationer å tidigare anvisade medel för ordinarie

arbeten avseende brobyggnader beräknas uppgå till c:a 12 000 000

kronor. I 1950 års statsverksproposition har äskats 10 000 000 kronor till

byggande av broar.

" Det normala medelsbehovet per år för byggande av broar har av väg- och

våttenbyggnadsstyrelsen beräknats till 35 000 000 kronor. Styrelsen har därför

ansett, att totalomfattningen av investeringsplanen för byggande av broar

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj;ts proposition nr 126.

borde uppgå till 70 000 000 kronor eller 2 gånger det normala medelsbehovet.

Under budgetåret 1950/51 kunde dock med hänsyn till erforderliga förberedelsearbeten

broar med en beräknad total byggnadskostnad av högst

35 000 000 kronor påbörjas. Härav skulle arbeten under budgetåret kunna

utföras för ca 25 000 000 kronor motsvarande ett beräknat dagsverksantal av

ca 400 000. I detta senare belopp inginge broarna vid Hjulsta och Luleå med

4 500 000 kronor resp. 60 000 dagsverken.

För täckande av medelsbehovet för genomförande av ett arbetsprogram

motsvarande en byggnadskostnad av 25 000 000 kronor skulle sålunda utöver

reserverade och för budgetåret 1950/51 äskade medel erfordras 3 000 000

kronor. Med hänsyn till att möjlighet synes böra förefinnas att disponera

medel till utförande av broföretag även om de icke skulle kunna slutföras

före budgetårets utgång föreslår ai-betsmarknadsstyrelsen, att anslaget till

byggande av broar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföres

med 5 000 000 kronor.

Uppförande av garage- och förrådsbgggnader.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 ingingo arbeten avseende

uppförande av garage- och förrådsbyggnader för en beräknad kostnad av

sammanlagt 2 300 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har erinrat därom, att anslagstekniken

beträffande förrådsfonden ändrats från och med innevarande budgetår så

tillvida, att samtliga under tillgångsgruppen förrådsbyggnader anvisade investeringsanslag

komma att sammanföras till ett gemensamt anslag. Vid sådant

förhållande syntes särskilt angivna företag icke fortsättningsvis böra

redovisas i förslaget till allmän beredskapsstat.

Styrelsen har vidare meddelat, att behållningen å investeringsanslagen till

uppförande av byggnader vid innevarande budgetårs ingång uppginge till

ca 7 800 000 kronor och beräknades vid budgetårets slut uppgå till ca

6 000 000 kronor. Med hänsyn härtill hade styrelsen i sina petita för budgetåret

1950/51 icke begärt ytterligare medelstilldelning för husbyggnader.

Med hänsyn till storleksordningen av till förfogande stående anslag finner

arbetsmarknadsstyrelsen, efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

icke erforderligt att föreslå särskild investeringsreserv avseende garage

och förrådsbyggnader för det statliga vägväsendet för budgetåret 1950/51.

Särskild grovarhetsreserv för väg- och gatubijggnader.

Utöver den allmänna investeringsreserven av arbeten för statliga och statsunderstödda

vägar och gator m. m. föreslås i likhet med i tidigare investeringsreserver

en särskild grovarhetsreserv av väg- och gatuarbeten. I enlighet

med förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslås reserven få

en omfattning av 154 000 000 kronor. Av detta belopp skulle 13 000 000 kronor

vara erforderligt för marklösen o. d. och 141 000 000 kronor stå till förfogande

för täckande av byggnadskostnader.

Till jämförelse må nämnas att grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47

av väg- och gatubyggnader gavs en omfattning av 145 300 Ö00 kronor.

Vid upprättandet av förslag till särskild grovarhetsreserv av väg- och gatubyggnader

för nästa budgetår har ifråga om urvalet av arbetsobjekt tilllämpats

de grunder, som angivits i arbetsmarknadskommissionens betänkande

SOU 1946:27, s. 195—196.

Beträffande den särskilda grovarbetsreserven för landsbygdens vägar har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, att totalkostnaden för den

mängd företag, som ingår i den under planering varande grovarbetsreser
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

33

ven, beräknats till ca 410 000 000 kronor. De företag härav, vilka, om arbetsmarknadsläget

så kräver, efter viss forcering beräknas kunna förberedas

till den 1 januari 1950, representerade en total byggnadskostnad av

ca 250 000 000 kronor, fördelade på olika slag av vägar enligt följande

sammanställning, som även anger hur stor byggnadskostnaden under nästa

budgetår skulle kunna bliva.

Total

Byggnadskostnad under

kostnad

budgetåret 1950/51

milj. kronor

milj. kronor

Nyanläggning av bygdevägar............

25

12

Nyanläggning av ödebygdsvägar ........

—

—

Byggande av huvudvägar ..............

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygds-

165

76

vägar ...............................

60

32

Enligt uppgift av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle sålunda på

företagen i den särskilda grovarbetsreserven i vad avser landsbygdens vägar

under ett första byggnadsår kunna utföras arbeten för sammanlagt

120 000 000 kronor.

Företag i den särskilda grovarbetsreserven har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppskattat vid nedannämnda tider vara färdigplanerade i en omfattning,

som motsvarar följande totala byggnadskostnader, varvid dock

förutsatts, att erforderlig planeringspersonal kan erhållas.

Totalkostnad för

Tidpunkt färdigplanerade företag

milj. kronor

1/10 1949 ................................ 120

1/1 1950 ................................ 170

1/7 1950 ................................ 200

1/1 1951 ................................ 250 I

I den angivna byggnadskostnaden under nästa budgetår, 120 000 000 kronor,

för arbeten i den särskilda grovarbetsreserven ha icke kostnader för

marklösen inräknats. Dessa kostnader kunna för ett första byggadsår uppskattas

till 13 000 000 kronor. Anslagsbehovet för genomförande av hela

den särskilda grovarbetsreserven av vägbyggnader på landsbygden skulle

sålunda för nästa budgetår sluta på 133 000 000 kronor.

Arbeten i denna del av den särskilda grovarbetsreserven beräknas kunna

giva ca 1 600 000 dagsverken vid maskinell drift i full omfattning. Eftersom

man icke torde kunna räkna med att ha en härför erforderlig maskinpark

tillgänglig har reserven ansetts böra beräknas motsvara 2 500 000 dagsverken,

utgörande sysselsättning för ca 10 000 årsarbetare. Största lämpliga

arbetsstyrka vintertid beräknas kunna bliva ca 8 000 man.

Vad angår väg- och gatubyggnader i städerna funnos i början av år 1949

för den särskilda grovarbetsreserven, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat, lämpliga och i tillräcklig grad förberedda arbeten motsvarande

en sammanlagd kostnad av ca 42 000 000 kronor, varav under budgetåret

1949/50 skulle kunna utföras arbeten för ca 21 000 000 kronor. Jämväl

för budgetåret 1950/51 föreslås en motsvarande reserv av samma omfattning.

Denna del av den särskilda grovarbetsreserven beräknas innebära ca

700 000 dagsverken, vilket motsvarar sysselsättning för ca 2 800 årsarbetare.

Största arbetsstyrkan vintertid torde kunna uppgå till ca 1 500 man.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

9. Investeringsplan för luftfartsverket.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes under luftfartsfonden

anslag till Byggande och förbättring av flygplatser med 9 250 000

kronor. För budgetåret 1947/48 hade arbetsmarknadskommissionen upprättat

ett med hänsyn till av 1944 års flygplatsutredning framlagt betänkande

reviderat förslag till investeringsplan, innefattande en investeringsreserv

av flygfältsbyggen för 9 630 000 kronor. Med bifall till i propositionen

1947:116 framlagt förslag medgav 1947 års riksdag (skr. nr 389),

att den till grund för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47

liggande investeringsplanen för civila flygplatser finge ändras i enlighet med

det reviderade förslaget.

I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 27 oktober 1949 har luftfartsstyrelsen

meddelat vissa uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsplan

för luftfartsverket för budgetåret 1950/51. Arbetsmarknadsstyrelsen

har därefter vidtagit de justeringar, som betingas av vad som

beträffande av luftfartsverket berörda företag anförts i 1950 års statsverksproposition.

Arbetsmarknadsstyrelsens slutliga förslag, vilket sammanställts i bil.

10, upptager flygfältsbyggen i den allmänna investeringsreserven för sammanlagt

12 500 000 kronor och i den särskilda grovarbetsreserven för sammanlagt

2 600 000 kronor.

I den allmänna investeringsreserven har beräknats 5 000 000 kronor för

arbeten å flygplatsen vid Halmsjön samt 1 000 000 kronor för arbeten vid

Bromma flygplats till vilka luftfartsstyrelsen föreslagit, att anslag skulle

uppföras å riksstaten för budgetåret 1950/51. Medel till dessa arbeten har

emellertid icke beräknats i 1950 års statsverksproposition. För Torslanda

flygplats har ulöver det i 1950 års statsverksproposition för sprängningsoch

utvidgningsarbeten avsedda beloppet beräknats 1 000 000 kronor för

dylika arbeten i den allmänna investeringsreserven jämte ett lika stort

belopp i den särskilda grovarbetsreserven. I den allmänna investeringsreserven

beräknas vidare 1 000 000 kronor för i 1950 års statsverksproposition,

bil. 26, s. 111, omnämnda arbeten å Bulltofia flygplats och

1 000 000 kronor för påbörjande av arbeten med anläggande av rullbana

å Visby flygplats. Luftfartsstyrelsen har anfört, att flygtrafiken på Visby

har nått en sådan omfattning och avses att bedrivas med så tunga flygplan

att anläggande inom en nära framtid av en rullbana numera torde få

anses motiverat. Slutligen har i den allmänna investeringsreserven liksom

i den investeringsplan för budgetåret 1947/48, som bilagts propositionen

1947: 116, beräknats 1 500 000 kronor till Umeå flygplats och 2 000 000 kronor

till Kiruna flygplats.

I den särskilda grovarbetsreserven föreslås ingå — förutom de ovannämnda

arbetena vid Torslanda flygplats — vissa arbeten vid Örebro, Jönköpings,

Norrköpings, Backamo, Norrtälje och Ällebergs flygplatser för

sammanlagt 1 200 000 kronor, vilka med vissa mindre ändringar av arbetenas

omfattning och karaktär överflyttas från den ovannämnda investeringsplanen

för budgetåret 1947/48. Därjämte har upptagits ett belopp om

400 000 kronor till ej specificerade arbeten, närmast avseende smärre arbeten

å Karlstads och Sundsvalls flygplatser.

Sysselsättningsmöjligheterna beräknas för den föreslagna allmänna investeringsreserven

till ca 200 000 dagsverken eller ca 800 årsarbetare och

för den föreslagna särskilda grovarbetsreserven till ca 60 000 dagsverken

eller ca 240 årsarbetare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj.ts proposition nr 126.

35

Frågan om anslag till de arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven,

behandlar arbetsmarknadsstyrelsen i det följande i kapitlet

Anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.

Under åberopande av vad som i övrigt anförts i den föregående framställningen,

hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till FU)<)(ällsbijggcn å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 å kapitalbudgeten under Luftf

artsfond en uppföra ett anslag av 12 500 000 kronor.

10. Investeringsplan för handelshamnar och farleder.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för handelshamnar

och farleder för budgetåret 1946/47 innefattade arbeten för sammanlagt

53 072 200 kronor, varav 15 315 000 kronor beräknades utgöra ordinarie

arbeten och 37 757 200 kronor investeringsreserv. Å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppfördes i anslutning härtill anslag till

Bidrag till handelshamnar och farleder med 10 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för handelshamnar

och farleder för budgetåret 1950/51 innefattar arbeten för sammanlagt

48 723 000 kronor, varav 8 273 000 kronor uppskattats utgöra ordinarie arbeten

och 10 000 000 kronor investeringsreserv. För planens genomförande

erforderligt belopp av statsmedel beräknas till 10 000 000 kronor, varav

9 000 000 kronor föreslås upptagas å beredskapsstat. De i planen ingående

företagen ha sammanställts i bil. 11.

Det förslag till investeringsplan för handelshamnar och farleder, som

investeringsutredningen på sin tid upprättade för budgetåret 1944/45, SOU

1944: 12, hade till utgångspunkt en av kommerskollegium verkställd utredning.

Enligt denna hänfördes till handelshamnar varje sådan i kommunal

och enskild ägo varande hamn, för vilken Kungl. Maj :t fastställt hamntaxa.

Investeringsplanen inrymde dels reparations- och underhållsarbeten,

dels ock utvidgnings- och nyanläggningsarbeten för sådana företag, som

projekterats i vissa av kommerskollegium angivna, för sjöfarten och landets

samfärdsel i övrigt särskilt betydelsefulla hamnar. Sistnämnda hamnar

utgjordes av dem, som dittills visat den största utvecklingskraften

med avseende å trafikens omfattning. Därefter upprättade förslag till investeringsreserv

ha uppgjorts med väsentligen samma utgångspunkt, vilket

sålunda även gäller investeringsplanen för budgetåret 1946/47.

Efter budgetåret 1946/47 ha, utom de i investeringsplanen för sistnämnda

budgetår kvarstående företag, vilka ännu ej kommit till utförande, endast

ett fåtal hamnbyggnadsföretag, vilka ansetts särskilt betydelsefulla, medtagits

i investeringsplanen. De nya företagen ha huvudsakligen utgjorts av

nya kajanläggningar i Göteborgs hamn samt en ny kaj anläggning och en

etapp av utbyggnad och modernisering av oljehamnen vid Loudden i Stockholms

hamn. Därjämte har ett företag i vardera Vänersborgs och Västerås

hamnar medtagits samt ett företag i Uddevalla utökats.

1944 års hamnutredning har i sitt betänkande, Svensk hamnbyggnadspoiitik,

SOU 1949: 21, samt i En generalplan för rikets farleder och hamnar,

som ingår som bilaga 2 till hamnutredningens betänkande, se SOU 1949: 33,

angivit vissa synpunkter och förslag beträffande utbyggandet av hamnar

och farleder. Utredningen har föreslagit, att vissa allmänna farleder och

tillf artsleder till hamnar fördjupas eller att fråga härom upptages till närmare

prövning.

9 Biliang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. .Yr 126.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Beträffande handelshamnarnas utbyggnad har hamnutredningen lämnat

en redogörelse för aktuella utbyggnadsförslag i de särskilda hamnarna men

icke tagit ställning till den inbördes angelägenhetsordningen mellan föreliggande

projekt. Utredningen har bl. a. anfört, att det aktuella utbyggnadsbehovet

i svenska hamnar över huvud taget vore relativt stort, i det nybyggnadsverksamheten

varit starkt inskränkt under krigsåren och åren därefter.

Utbyggnad vore i första rummet påkallad i storhamnarna Stockholm,

Göteborg och Malmö. Den tekniska utrustningen med kranar av olika slag

samt magasin och varuskjul vore i åtskilliga hamnar, särskilt mindre sådana,

föga påkostad. En rationalisering av hamndriften genom sådan utrustning

syntes vara mycket angelägen och borde kunna fördröja utbyggnadsbehoven

i fråga om kajer samt i viss mån medverka till bättre samverkan

mellan transportmedlen.

Hamnutredningen räknar med ett utbyggnadsbehov av 35 å 40 000 000

kronor per år i handelshamnar i genomsnitt för en period fram till år

1960. Den av utredningen verkställda inventeringen av föreliggande hamnanläggningsprojekt

har visat en sammanlagd lcostnadssumma för de projekterade

anläggningarna av ca 440 miljoner kronor. Projekten i arbetsmarknadsstyrelsens

förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51 äro

i allmänhet sådana, som ingå i utredningens inventeringar. Utöver investeringsplanens

kostnadsram om ca 48 000 000 kronor ha olika städer anmält

företag för tillsammans ca 64 000 000 kronor.

De företag, som tillförts investeringsplanen sedan 1946/47, ha, som ovan

framhållits, med ett par mindre betydelsefulla undantag utgjorts av särskilt

viktiga nybyggnadsföretag i storhamnarna. Detta synes stå i överensstämmelse

med de synpunkter på utvecklingen inom handelshamnarna,

som hamnutredningen framlagt. Enär statsmakterna hittills icke tagit ställning

till de av hamnutredningen framlagda förslagen, ha av farledsprojekt

i arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för handelshamnar

och farleder för budgetåret 1950/51 endast medtagits reparation och ombyggnad

av Falsterbokanalen, till vilken Kungl. Maj :t äskat ett anslag av

600 000 kronor å riksstat för budgetåret 1950/51, se 1950 års statsverksproposition,

bil. 8, s. 46. — I motsvarande förslag till investeringsreserv för

statens vattenfallsverk har emellertid medtagits vissa arbeten avseende ombyggnad

av Säffle kanal (s. 19). — Av samma skäl har arbetsmarknadsstyrelsen

icke funnit anledning utöka volymen av företag i förslaget till investeringsplan

för handelshamnar (utöver vad som i det föregående angivits).

Med stöd av uppgifter, som inhämtats från de olika städerna och enskilda

intressenterna, har en revidering företagits av investeringsplanen för handelshamnar

och farleder för budgetåret 1946/47.

I denna plan angavs för varje särskilt företag hur stor del, som ansågs

utgöra ordinarie arbeten och investeringsreserv. Med hänsyn till förhållanden,

som sammanhänga med begränsningarna i investeringsverksamheten,

är det emellertid förenat med stora svårigheter att på förhand bedöma,

vilka av vederbörande kommun beslutade företag, som verkligen komma

till utförande under det budgetår planen avser. I det nu framlagda förslaget

till investeringsplan för budgetåret 1950/51 har därför kostnaden

för de tillgängliga företagen till den del de beräknas komma till utförande

under ett budgetår icke uppdelats i ordinarie arbeten och investeringsreserv

utan sammanslagits till en summa för hela planen. Av de i investeringsplanen

ingående tillgängliga och tillräckligt förberedda företagen för

48 723 000 kronor uppskattas företag för 40 000 000 kronor utgöra investeringsreserv.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

37

Hela den föreslagna investeringsreserven beräknas motsvara omkring

600 000 dagsverken, eller sysselsättning för 2 400 årsarbetare.

Om statsbidrag till handelshamnar skulle utgå enligt samma grunder,

som tillämpats vid under senare år meddelade beslut, beräknas för investeringsplanens

genomförande ca 6 000 000 kronor erfordras av statsmedel.

Såsom framhållits i arbetsmarknadskommissionens betänkande med förslag

till investeringsreserv för budgetåret 1946/47, SOU 1946:27, s. 214,

kan det av skilda skäl antagas, att behovet av statsmedel för att i en arbetslöshetssituation

utföra hamnarbeten blir större och uppskattningsvis

kan komma att uppgå till 10 000 000 kronor. Kungl. Maj :t har i 1950 års

statsverksproposition (bil. 8, s. 43) föreslagit, att till Bidrag till handelshamnar

och farleder för budgetåret 1950/51 anvisas ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor, varvid förutsatts att nu tillgängliga medel å anslaget

i stort sett helt skulle bliva disponerade genom bidragsbeslut före utgången

av innevarande budgetår. Med hänsyn härtill beräknas det för budgetåret

1950/51 å beredskapsstat erforderliga beloppet till 9 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till handelshamnar och farleder å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten

under sjätte huvudtiteln uppföra ett anslag av

9 000 000 kronor.

It. Investeringsplan för fiskehamnar.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för fiskehamnar

för budgetåret 1946/47, som uppgjordes i samråd med 1944 års fiskehamnsutredning,

omfattade arbeten med en sammanlagd beräknad kostnad av ca

9 000 000 kronor. Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes

i anslutning härtill dels ett anslag till Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder om 2 300 000 kronor, dels ock ett anslag till

Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar om

5 700 000 kronor.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda fiskehamnar

för budgetåret 1950/51, innefattande arbeten om sammanlagt 8 338 000

kronor, har sammanställts i bil. 12. Beträffande förslaget får arbetsmarknadsstyrelsen

anföra följande.

1944 års fislcehamnsutredning avgav den 1 november 1947 sitt betänkande

med förslag till byggande av fiskehamnar (SOU 1947: 63). Betänkandet

innehåller ett förslag till femårsplan för byggande av fiskehamnar, i vilken

de olika av utredningen förordade fiskehamnsbyggnaderna upptagits länsvis

ordnade efter angelägenhet.

I det nu föreliggande förslaget till investeringsplan för fiskehamnar för

budgetåret 1950/51 har i samråd med väg- och vattenbyggnad sst yreisen

medtagits de företag, som i ovannämnda av fiskehamnsutredningen framlagda

femårsplan för fiskehamnar betecknats som de mest angelägna och

som ännu icke kommit till utförande. Åtskilliga av dessa företag ingingo

jämväl i motsvarande investeringsplan för budgetåret 1946/47. I den föreslagna

investeringsplanen ingå 8 företag vid statens fiskehamnar och 51

företag vid statsunderstödda fiskehamnar eller sammanlagt 59 företag. På

initiativ av fiskehamnsutredningen ha samtliga företag varit föremål för

viss planläggning genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Vidare har Kungl. Maj :t uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

verkställa detaljplanering av de i investeringsreserven för budgetåret 1946/47

intagna fiskehamnarna samt medgivit, i de fall, då intressent bidragit till

kostnaderna för upprättande av arbetsplan, att kostnaderna för därutöver

erforderlig detaljplanering tills vidare må helt bestridas med statsmedel.

De i planen ingående arbetena beräknas innefatta omkring 175 000 dagsverken,

motsvarande ca 700 årsarbetare.

Det sammanlagda behovet av statsmedel för genomförande av hela investeringsplanen

för fiskehamnar beräknas till 7 566 800! kronor. I 1950 års

statsverksproposition, bil. 8, s. 45, har Kungl. Maj :t för budgetåret 1950/51

äskat ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor till byggande av fiskehamnar.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att ca 1 000 000 kronor

kvarstår odisponerat å anslaget den 1 januari 1950. Dessa medel torde

till större delen komma att disponeras för beviljande av bidrag till företag

i den föreslagna investeringsplanen för budgetåret 1950/51. För investeringsplanens

genomförande skulle med hänsyn härtill uppskattningsvis ca

5 600 000 kronor erfordras av statsmedel utöver nämnda reservation och å

riksstaten äskade anslag. Dock bör härvid beaktas, att visst belopp av ifrågavarande

anslag å riksstaten kan komma att erfordras för smärre i planen

ej upptagna arbeten, såsom reparationer vid stormskador in. in. Med

hänsyn härtill uppskattas behovet av anslag å beredskapsstaten till 6 000 000

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggande av fiskehamnar å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under sjätte

huvudtiteln uppföra ett anslag av 6 000 000 kronor.

12. Investeringsplan för malmletning och förberedande

gruvarbeten.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å driftbudgeten

under tionde huvudtiteln anslag till Sveriges geologiska undersökning:

Undersöknings- och förberedande gruvarbeten med 740 000 kronor.

Sveriges geologiska undersökning har i skrivelse den 22 oktober 1949 till

arbetsmarknadsstyrelsen anfört, att de i investeringsreserven för budgetåret

1946/47 intagna företagen avseende, undersöknings- och förberedande

gruvarbeten vid Lappmössan (Skäggträskberget) och Bjurfors mellersta

malm borde intagas i investeringsreserven för nästa budgetår med en sammanlagd

kostnad av 500 000 kronor samt att undersökningen vid sin beräkning

av medelsbehovet inräknat även kostnader för nödig komplettering

av behövlig materiel. Det syntes utredningen vidare böra förutsättas, att

de två nämnda investeringsobjekten skulle kunna med vederbörligt godkännande

ersättas med annat, därest skäl till sådant utbyte skulle framkomma.

Närmare redogörelser för bl. a. de av undersökningen nämnda arbetena

återfinnas i arbetsmarknadskommissionens betänkande med förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 217—219).

För utförande av de sålunda ifrågasatta arbetena samt för inköp av för

arbetenas utförande erforderlig materiel synes böra å allmän beredskapsstat

uppföras ett kollektivanslag, vilket skulle få disponeras efter beslut av

Kungl. Maj :t.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 126.

39

Under åberopande av det anförda och med beaktande av den benämning,

som numera givits motsvarande anslag å riksstaten, hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning och

förberedande gruvarbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 å driftbudgeten under tionde

huvudtiteln uppföra ett anslag av 500 000 kronor.

13. Investeringsplan för lotsverket.

I statens arbetsmarknadskommissions förslag till investeringsreserv för

lotsverket för budgetåret 1946/47 intogos företag för en sammanlagd kostnad

av 2 460 000 kronor. På grund av att under ett år reservföretag för sammanlagt

högst 1 600 000 kronor beräknades kunna utföras utöver ordinarie

arbeten, uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 anslag

till säkerhetsanstalter för sjöfarten med 750 000 kronor å driftbudgeten

och med 850 000 kronor å kapitalbudgeten eller med sammanlagt

1 600 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har eller samråd med lotsstyrelsen upprättat

förslag till investeringsreserv för lotsverket för budgetåret 1950/51. Förslaget

har sammanställts i bil. 13 och innefattar företag för en sammanlagd

kostnad av 3 445 000 kronor.

I förslaget ha intagits tjugufyra företag, vilka intagits i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47, samt tretton andra företag. Beträffande angelägenheten

av förstnämnda företag får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa

till vad därom anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 224

—251). Beträffande angelägenheten av de senare företagen, nämligen arbeten

å fyrar vid Sörgadden, örskär och Sandflyttan, förbättring av fyrbelysningen

i norra delen av Bottenviken, förbättring av hamnförhållandena

vid Arholma, Söderarm och Malören, förbättring av uppassningslokalerna

vid Landsort, Sandhamn och Kalix samt förbättring av bostadsförhållandena

vid Ölands norra udde. Tistlarna och Sävösund får arbetsmarknadsstyrelsen

hänvisa till bil. B1.

Från lotsstyrelsen har under hand inhämtats, att tidigare förekommande

svårigheter att organisatoriskt bemästra en större ansvällning av byggnadsoch

anläggningsverksamheten inom styrelsens verksamhetsområde icke

längre äro för handen i sådan omfattning, att icke hela den föreslagna reserven

av angelägna och lämpliga arbeten skulle kunna komma till utförande

under nästa budgetår. Ett realiserande av hela den föreslagna reserven har

uppskattats innefatta ca 15 000 dagsverken för grovarbetare, ca 55 000

dagsverken för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet och ca

15 000 industridagsverken.

I årets statsverksproposition har äskats anslag till Säkerhetsanstalter för

sjöfarten med sammanlagt 1 385 000 kronor. Reservationer å nämnda anslag

vid ingången av budgetåret 1950/51 beräknas, enligt vad lotsstyrelsen

under hand meddelat, uppgå till sammanlagt ca 220 000 kronor. Den ordinarie

delen av investeringsplanen för budgetåret 1949/50 skulle alltså omfatta

investeringar för sammanlagt ca 1 605 000 kronor och hela investeringsplanen

för budgetåret investeringar för sammanlagt ca 5 050 000 kronor.

Här utesluten.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj-ts proposition nr 126.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

följande anslag, nämligen

å driftbudgeten under tionde huvudtiteln:
Lotsverket:

Säkerhetsanstnltev för sjöfarten 1 513 000 kronor.

å kapitalbudgeten under statens allmänna

fa sti g hetsfond:

Såkerhetsanstalter för sjöfarten 1 932 000 kronor.

14. Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag

för verk och myndigheter in. fl.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med byggnadsstyrelsen och

vissa andra myndigheter upprättat förslag till investeringsreserv av statliga

husbyggnader för budgetåret 1950/51 för en sammanlagd kostnad av

31275 00Ö kronor. Förslaget har sammanställts i bil. 14.

Ett utförande av samtliga i den föreslagna investeringsreserven intagna

företag har uppskattats medföra ca 130 000 dagsverken för grovarbetare och

ca 270 000 dagsverken för yrkeskunniga byggnadsarbetare, motsvarande

ca 520 resp. ca 1 080 årsarbetare.

Byggnadsstyrelsen har dessutom föreslagit, att sammanlagt 2 155 000

kronor skulle för nästa budgetår beräknas för en reserv av reparationsoch

underhållsarbeten å byggnader och anläggningar invärderade i slottsbyggnadernas,

fångvårdsstyrelsens, byggnadsstyrelsens, Uppsala universitets,

Lunds universitets och medicinalstyrelsens delfonder av statens allmänna

fastighetsfond. Närmare redogörelse härutinnan återfinnes i kapitlet

Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och

anläggningar invärderade i statliga fastighetsfonder.

Arbetsmarknadsstyrelsen får här nedan departementsvis lämna en redogörelse

samt framlägga förslag beträffande anslag till företag i allmän

investeringsreserv för budgetåret 1950/51 av statliga husbyggnadsföretag

för verk och myndigheter in. fl.

Justitiedepartementet.

A allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å kapitalbudgeten

anslag till åtta 1 n i s b y gg n a d s f ö r e t a g vid fångvårdsanstalter med sammanlagt

2 512 000 kronor. Till ett av dessa företag, verkstadslokal vid

ungdo m san st a 1 te n i Ystad, har sedermera uppförts anslag å riksstat.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med fångvårdsstyrelsen och

byggnadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår med

en sammanlagd kostnad av 3 697 000 kronor intagit sju av de i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47 intagna företagen. Beträffande angelägenheten

av ifrågavarande företag får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till

statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 255 och 256). Fångvårdsstyrelsen

har i skrivelse den 30 september 1949 till arbetsmarknadsstyrelsen

anfört, att den tidigare planerade fångvårdsanstalten invid Jön
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

41

köping möjligen skulle förläggas till annan än ursprungligen avsedd ort,

varför anslag till anstalten borde benämnas Fångvårdsanstalt invid Jönköping

eller motsvarande.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å k apitalbud

geten under statens allmänna f a stighetsfond

uppföra följande anslag, nämligen

Fångvårdsanstalt invid Jönköping eller motsva
-

rande .................................... 1 500 000

Fångvårdsanstalt invid Örebro ................ 1 500 000

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Håga . . 205 000

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstal
ten

ä Skenås ............................ 192 000

Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Uppsala

...................................... 100 000

Gymnastikbyqqnad vid unqdomsanstalten i Nyköping

................ 100 000

Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Ystad 100 000

Socialdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å driftbudgeten

anslag till bl. a. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten in. in. med 692 000 kronor. Vissa av de med anslaget

avsedda företagen ha sedermera kommit till utförande eller av annan anledning

avförts från investeringsreserven.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen

i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår av statliga

husbyggnadsföretag'' inom socialdepartementets verksamhetsområde,

sammanställt i bil. 14, intagit återstående av de med anslaget avsedda företagen,

nämligen gymnastikhus och personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkesskola

samt gymnastikhus och personalbostadshus vid Sundbo yrkeshem.

Kostnaden för dessa har av byggnadsstyrelsen numera beräknats till

sammanlagt 473 000 kronor. Beträffande angelägenheten av ifrågavarande

företag får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till statens arbetsmarknadskommissions

betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret

1946/47 (SOU 1946: 27, s. 260—263).

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m. å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under femte

huvudtiteln uppföra ett anslag av 473 000 kronor.

Kommunikationsdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till husbyggnadsföretag

hänförliga till kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

med sammanlagt 3 709 000 kronor. Vissa av dessa företag ha

sedermera kommit till utförande.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i förslaget till investeringsreserv för nästa

budgetår intagit två av företagen i investeringsreserven för budgetåret 1946/

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

42 j

47, nämligen Uppförande av grovlaboratorium vid .statens väginstitut och

Nybyggnad för statens geotekniska institut, med av byggnadsstyrelsen numera

beräknade kostnader om 150 000 kronor resp. 2 700 000 kronor. Beträffande

angelägenheten av det förstnämnda företaget får arbetsmarknadsstyrelsen

hänvisa till propositionen 1944: 281, s. 248, beträffande angelägenheten

av det senare till statens arbetsmarknadskommissions betänkande

med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:27,

s. 277).

För fortsatt detaljutformning av byggnadsförslag avseende uppförande av

ett radiohus i Stockholm har riksdagen efter förslag i propositionen 1945:

228 anvisat 500 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har meddelat, att planeringen

av företaget numera aktualiserats och kunde beräknas fortskrida så

att företaget kunde påbörjas under budgetåret 1950/51. Arbetsmarknadsstyrelsen

har med anledning härav i förslaget till investeringsreserv för nästa

budgetår intagit arbeten å företaget för en kostnad av 1 000 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har meddelat, att Kungl. Maj :t genom beslut den 28

mars 1947 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med telegrafstyrelsen

och aktiebolaget Radiotjänst verkställa närmare utredning rörande* formen

för upplåtelse av tomt för ett radiohus i Göteborg liksom rörande byggnadens

detaljutformning samt att till Kungl. Maj :t inkomma med därav

föranlett slutgiltigt förslag. Sådan utredning påginge inom byggnadsstyrelsen

och hade numera fortskridit så långt, att företaget kunde påbörjas

under budgetåret 1950/51. Arbetsmarknadsstyrelsen har med anledning

härav i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit företaget

med en av byggnadsstyrelsen beräknad kostnad av 1 500 000 kronor.

Slutligen har arbetsmarknadsstyrelsen efter förslag av byggnadsstyrelsen

i förslaget intagit arbeten avseende ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1

i Stockholm samt ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm

med kostnader av 500 000 kronor resp. 600 000 kronor eller de belopp, som

erfordras för företagens utförande utöver i 1950 års statsverksproposition,

bil. 26, s. 114—118, äskade anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten

under statens allmänna fas*

tig hetsfond uppföra följande anslag, nämligen

Uppförande av grovlaboratorium vid statens väginstitut

.................................. 150 000

Nybyggnad för statens geotekniska institut .... 2 700 000

Uppförande av ett radiohus i Stockholm ...... 1 000 000

Uppförande av radiohus i Göteborg ............ 1 500 000

Ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm

.................................... 500 000

Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm

.........''........................... 600 000

Finansdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning med 1 000 000 kronor.

I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 30 september 1949 har generaltullstyrelsen

anfört, att vissa byggnadsarbeten för en sammanlagd kostnad

av 1 850 000 kronor, inklusive oförutsedda utgifter och kostnader för mark
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 12G.

43

förvärv, borde intagas i investeringsreserven för nästa budgetår i den män

medel för desamma icke anvisades å riksstaten.

Såsom av 1950 års statsverksproposition, bil. 27, framgår, bär generallullstyrelsen

för budgetåret 1950/51 hemställt om anvisande av ett anslag å

1 000 000 kronor för vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning

m. in. I propositionen har emellertid för ändamålet äskats ett

kollektivt anslag med allenast 500 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsreserv för nästa budgetår

för byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning omfattar med

hänsyn till äskandet i statsverkspropositionen företag för en kostnad av

1 350 000 kronor, inklusive oförutsedda utgifter och kostnader för markförvärv.

Förslaget är sammanställt i bil. 14 under rubriken Finansdepartementet.

I bilagan har under nr 1—13 upptagits företag för en sammanlagd

kostnad av 1 000 000 kronor, till vilkas utförande i statsverkspropositionen

äskats 500 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen har i förslaget till investeringsreserv

med en kostnad av 500 000 kronor intagit de företag i denna

grupp, som icke kunna komma till utförande med anlitande av det i statsverkspropositionen

äskade anslaget. Beträffande angelägenheten av dessa

företag torde få hänvisas till propositionen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i förslaget vidare intagit de i bil. 14 under

nr 14—26 upptagna företagen etc. för en sammanlagd kostnad av 850 000

kronor. De under nr 14—20 upptagna företagen ingå bland de företag, vilka

avsetts att finansieras med det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/

47 uppförda anslaget till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning
Beträffande

motiveringar för de under nr 21- -24 upptagna företagen får

arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till bil. C1.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastig

hetsfond uppföra ett anslag av 1 350 000 kronor.

Ecklesiastikdepartementet.

Ä allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag dels å

kapitalbudgeten till bl. a. Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum,

Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet samt Iståndsättande av

muren omkring botaniska trädgården i Uppsala, dels å driftbudgeten till

Uppförande av domkapitelshus i Växjö. Beträffande motiveringen för de två

förstnämnda företagen får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till statens arbetsmarknadskommissions

betänkande med förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 282 och 287). Motivering för Iståndsättande

av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala har anförts i

propositionen 1946: 211, s. 100—101, motivering för Uppförande av domkapitelshus

i Växjö i propositionen 1944: 281, s. 107—109. Arbetsmarknadsstyrelsen

har efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit dessa företag i förslaget

till investeringsreserv för nästa budgetår med en kostnad av sammanlagt

1 743 000 kronor.* 2 Vidare har i förslaget till investeringsreserv med en

sammanlagd kostnad av 2 375 000 kronor intagits återstående arbeten å två

* Här utesluten.

2 Kostnaden för domkapitelshus i Växjö täckes till 91 500 kronor av medel ur kyrkofonden

(prop. 1944: 281, s. 107—109).

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

företag, till vilka beräknats delanslag i årets statsverksproposition, nämligen

Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala samt

Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet. Beträffande angelägenheten av

dessa arbeten får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till statsverkspropositionen,

bil. 28, s. 3 resp. s. 5.

I underdånig framställning har, enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit,

hemställts om anvisande för budgetåret 1950/51 av 165 000 kronor till ombyggnad

av institutionen för bakterioloyi och patologi vid universitetet i Uppsala,

därvid anförts, att ombyggnaden vore erforderlig för att åstadkomma

mera ändamålsenliga lokaler för det bakteriologiska arbetet. Kurssalen i

tredje våningen skulle inredas till forskningslaboratorier samt ny kurssal

åstadkommas i bottenvåningen genom uppdelning av den där befintliga stora

salen. I årets statsverksproposition har emellertid icke äskats medel till ifrågavarande

arbeten. På grund härav har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd

med byggnadsstyrelsen intagit dessa arbeten med en kostnad av 165 000

kronor i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår.

Riksdagen har efter förslag i 1948 års statsverksproposition, bil. 29, s. 3

It., anvisat 500 000 kronor till påbörjande av nybyggnad för bakteriologiska

institutionen vid universitetet i Lund. Arbetsmarknadsstyrelsen har efter

samråd med byggnadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa

budgetår intagit återstående arbeten för förslagets färdigställande med de

av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna, i 000 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i 1948 års förslag till generalplan för utbyggande

av Lunds universitet framhållit följande.

Universitetsbibliotekets i Lund utbyggnad har varit föremål för ingående

förberedande utredning genom särskild av universitetet tillkallad biblioteksexpert.

En naturlig lösning av bibliotekets utbyggnad anser byggnadsstyrelsen

vara, att ett nytt bokmagasin uppföres omedelbart norr om och i anslutning

till det nuvarande boktornet. Den befintliga huvudbyggnaden och

ett sådant nytt bokmagasin skulle därvid förbindas genom eu lägre, i två

våningar utformad byggnad, inrymmande läsesalar, forskarrum och erforderliga

nya expeditionsutrymmen. Genom en på detta sätt utformad tillbyggnad

erhålles en ur biblioteksteknisk synpunkt tillfredsställande lösning.

På grund av vad sålunda anförts har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd

med byggnadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår

intagit arbeten avseende om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket

i Lund med den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden, 2 500 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

följande anslag, nämligen

å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln:

Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av

domkapitelshus i Växjö .................... 250 000

å kapitalbudgeten under statens allmänna

fastig hetsfond:

Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid

universitetet i Uppsala .................... 2 075 000

Ombyggnad av patologiska och bakteriologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala........ 165 000

Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården

i Uppsala .......................... 44 000

Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet .... 300 000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

45

Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i

Lund .................................... 2 500 000

Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid

universitetet i Lund........................ 1 000 000

Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum 364 000

Simhalls anlägg ning vid gymnastiska centralinstitutet

.................................... 990 000

Jordbruksdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å kapitalbudgeten

anslag till bl. a. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan med

2 069 000 kronor, till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut med 485 000 kronor samt till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan

med 50 000 kronor. Vissa av dessa arbeten ha sedermera

kommit till utförande eller av annan anledning avförts från investeringsreserven.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med byggnadsstyrelsen funnit,

att av de med anslaget till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan avsedda

arbetena följande böra intagas i investeringsreserven för nästa budgetår,

nämligen Institutionsbyggnad m. in. vid botanisk-genetiska trädgården,

Vaktmästarbostad vid husdjur sförsöksanstalten, Utbyggnad av liusdjursförsöksanstaltens

lokaler för fjäderfäförsök vid Bäcklösa, Ombyggnad

av ladugård vid Kungsängen samt Djurstallar m. in. vid Öjebyns försöksgård.

Dessa arbeten ha av byggnadsstyrelsen numera beräknats kosta sammanlagt

1 257 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen bär likaledes funnit,

att av de med anslaget å beredskapsstat till Byggnadsarbeten vid Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut avsedda arbetena följande böra

intagas i investeringsreserven för nästa budgetår, nämligen Bostad för lärare,

Lagerkällare samt Växthusanläggning. Arbetena ha av byggnadsstyrelsen

numera kostnadsberäknats till sammanlagt 245 000 kronor. Beträffande angelägenheten

av nu nämnda arbeten får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till

vad därom anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s.

290 it).

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruks försök har i sina

pelita för nästa budgetår hemställt om anvisande av medel till bl. a. Respirationsanläggning

vid institutionen för statens husdjursförsök, till Panncentral

vid Ultuna samt till Utvidgning av vattenverket vid Ultuna. Såsom av

statsverkspropositionen, bil. 29, p. 3, framgår, har departementschefen icke

funnit lämpligt att för närvarande äska anslag till dessa företag. Då emellertid

företagen synas vara av hög angelägenhetsgrad, bär arbetsmarknadsstyrelsen

efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit desamma i förslaget

till investeringsreserv med en kostnad" av sammanlagt 1 110 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i den 28 oktober 1946 till Kungl. Maj :t avgiven

utredning med förslag angående organisationen av den statliga och statsunderstödda

frökontrollverksamheten bl. a. hemställt om ett anslag av

255 000 kronor å riksstaten för budgetåret 1947/48 till vissa byggnadsarbeten

vid statens centrala frökontrollanstalt å Bergshamra. 1 1947 års statsverksproposition

(bil. 30, s. 11—12) har med anledning härav föreslagits anslag

å riksstaten med sammanlagt 110 000 kronor till vissa i lantbruksstyrelsens

förslag ingående ombyggnadsarbeten in. in. vid anstalten, nämligen för ändrade

lokaldispositioner och i samband därmed stående ombyggnadsarbeten

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

i huvudbyggnadens ikällarvåning 60 000 kronor, till garage och redskapsfood

20 000 kronor och för installerande av nya ventilationsanordningar i huvudbyggnaden

30 000 kronor. Anslag å riksstaten har däremot icke äskats för

i styrelsens förslag ingående påbyggnad av huvudanstaltens flygelbyggnad

med en våning in. in.

Med hänsyn till att nämnda utvidgning av flygelbyggnaden in. in. uppgivits

vara av hög angelägenhetsgrad har arbetsmarknadsstyrelsen efter

samråd med byggnadsstyrelsen intagit företaget i förslaget till‘investeringsreserv

för nästa budgetår med den av byggnadsstyrelsen numera beräknade

kostnaden, 182 000 kronor.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i underdånig skrivelse den 25 augusti

1949 hemställt, att för nästa budgetår skulle anvisas medel bl. a. till nybyggnad

för institutionerna för fysiologi, farmakologi och födoämneshygien

samt till om- och tillbyggnad av kirnrgiska kliniken. Såsom av 1950 års statsverksproposition,

bil. 29, p. 5, framgår, har departementschefen icke funnit

lämpligt att för närvarande äska anslag till nybyggnad för avdelningen för

födoämneshygien och till om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken. Då

emellertid sistnämnda företag synas vara av hög angelägenhetsgrad har

arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit desamma

i förslaget till investeringsreserv med en kostnad av sammanlagt

1 300 000 kronor.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har i

sina petita för nästa budgetår hemställt, att medel skulle anvisas till bl. a.

tillbyggnad för biblioteket vid skogshögskolan samt garage vid skogsforskningsinstitutet.

Såsom av statsverkspropositionen, bil. 29, p. 6, framgår,

har departementschefen icke funnit lämpligt att för närvarande äska anslag

till dessa företag. Då företagen synas vara av hög angelägenhetsgrad har

arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit desamma

i förslaget till investeringsreserv med en kostnad av sammanlagt

560 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t anåtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapi

t a lb u d g e te n under statens allmänna fastighetsfond

uppföra följande anslag, nämligen

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan ...... 2 367 000

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri
och

trädgårdsinstitut ...................... 245 000

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan........ 1 300 000

Påbyggnad av flygelbyggnad vid statens centrala

frökontrollanstalt med en våning m. m....... 182 000

Byggnadsarbeten vid skogshögskolan .......... 560 000

Handelsdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag å kapitalbudgeten

till bl. a. fem husbyggnadsföretag inom handelsdepartementets

verksamhetsområde.

Sedan ett av dessa företag kommit till utförande har arbetsmarknadsstyrelsen

efter samråd med byggnadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv

för nästa budgetår intagit de fyra återstående företagen, nämligen ökade

lokaler för Sveriges geologiska undersökning, Nybyggnad för elektrisklfysikaliska

avdelningen vid statens provningsanstalt, Nybyggnad för labora
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 126.

47

torium för byggnadstekniska avdelningen vid statens provnings anstalt och

Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakadem-iens försöksstation med en

sammanlagd kostnad av 6 085 000 kronor. Därvid bär nybyggnad för laboratorium

för byggnadstekniska -avdelningen vid statens provningsanstalt intagits

med den kostnad, som av byggnadsstyrelsen beräknats för byggnadens

utförande i överensstämmelse med en av styrelsen numera upprättad plan

för utbyggande av provningsanstalten. Beträffande angelägenheten av dessa

företag får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till statens arbetsmarknadskommissions

betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret

1946/47 (SOU 1946: 27, s. 298 tf.).

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapital

budgeten under statens allmänna fa stighetsfond

-uppföra följande anslag, nämligen

Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersök
-

ning ...................................... 1 000 000

Nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen

vid statens provningsanstalt ................ 960 000

Nybyggnad för laboratorium för byggnadstekniska

avdelningen vid statens provningsanstalt...... 2 575 000

Nybyggnad vid ingen jörsvetenskapsakademiens

försöksstation ............................ 1 550 000

Inrikesdepartementet.

Ä allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag å kapitalbu-dgeten

med 1 500 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus in. in. -samt å driftbudgeten med 255 000 kronor till Statens

alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten. Vissa av de med anslagen

avsedda arbetena ha sedermera kommit till utförande eller av annan

anledning avförts från investeringsreserven.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med byggnadsstyrelsen och

medicinalstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit

sex i bil. 14 angivna byggnadsföretag vid statens sinnessjukhus med en

kostnad av tillhopa 588 000 kronor. Redogörelser för angelägenheten av dessa

arbeten återfinnas i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s.

263 ff.).

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 13 januari

1950 därjämte anfört, att statens sinnessjukvårdsberedning den 11 januari

1950 slut justerat ett betänkande med förslag till om- och nybyggnadsarbeten

vid statliga sinnessjukhus till ett belopp av ca 250 miljoner kronor,

avsett att fördelas på åren 1950—1965. Härav kunde lämpligen arbeten fölen

kostnad av 15 000 000 kronor upptagas såsom investeringsreserv för budgetåret

1950/51.

Arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid, med hänsyn till att statsmakterna

ännu icke tagit ställning till denna fråga, vilken är av vittutseende karaktär

och torde fordra en omfattande planläggning innan arbetena kunna

igångsättas, icke ansett sig böra räkna med att dessa byggnadsarbeten kunna

utgöra en utnyttjningsbar reserv under budgetåret 1950/51 och föreslår därför

icke anslag till desamma.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare efter samråd med byggnadsstyrelsen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

i förslaget med en sammanlagd kostnad av 290 000 kronor intagit företag

avseende personalbostadshus och centraltvättstuga för personal vid statens

alkoholistanstalt å Venngarn. Redogörelse för dessa arbeten återfinnes i

ovannämnda betänkande, s. 260.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

följande anslag, nämligen

å driftbudgeten under elfte huvudtiteln

Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

Vissa byggnadsarbeten ...................... 290 000

å kapitalbudgeten under statens a 11- m ä.n na fastighetsfond

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnesjukhus

m. m....................................... 588 000.

15. Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten

å byggnader och anläggningar invärderade i

statliga fastighetsfonder.

I statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 beräknades sammanlagt 2 155 000 kronor

för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar invärderade

i vissa delfonder av statens allmänna fastighetsfond samt sammanlagt

1 600 000 kronor för reparations- och underhållsarbeten å byggnader

och anläggningar invärderade i de dåvarande tre delfonderna av försvarets

fastighetsfond (SOU 1946: 27, s. 304—309).

I nämnda förslag avsedda arbeten (motsvarande ai’beten) böra, enligt vad

byggnadsstyrelsen resp. försvarsstaben underhand meddelat, intagas i investeringsreserven

för nästa budgetår. Enär ifrågavarande arbeten äro angelägna

och även lämpliga att tillgripas för motverkande av arbetslöshet, finner

arbetsmarknadsstyrelsen att de böra intagas i investeringsreserven för

nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att under de för allmän beredskapsstat gällande förutsättningarna

medgiva, att de å följande delfonder av statens

allmänna fastighetsfond resp. försvarets fastighetsfond för

budgetåret 1950/51 upptagna anslagsposterna till reparations-

och underhållskostnader m. in. må överskridas med

följande belopp.

Statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond .................. 700 000

Fångvårdsstyrelsens delfond .................. 90 000

Byggnadsstyrelsens delfond .................. 500 000

Uppsala universitets delfond .................. 180 000

Lunds universitets delfond.................... 100 000

Lotsstyrelsens delfond........................ 85 000

Medicinalstyrelsens delfond .................. 500 000

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

Försvarets fastiglietsfond:

Arméns delfond.............................. 1 000 000

Marinens delfond ............................ 500 000

Flygvapnets delfond.......................... 100 000

16. Investeringsplan för statsunderstödd bostadsbyggnads
verksamhet

in. in.

På grundval av förslag, som framlagts av egnahemsstyrelsen och statens

byggnadslånebyrå, uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47

för bostadsbyggnadsändamål följande anslag.

Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden . . 35 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem ................ 15 000 000

Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer.................................... 15 000 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

................................................ 22 000 000

Egnahemslånef onden .................................. 2 000 000

Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverlcsamhet .......... 50 000 000

Lån till bostadsförbättringsverksamhet .................. 8 000 000

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.......... 2 000 000

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder . . 5 000 000

De anslag, som uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47

till statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet, avsågo arbeten för en total

anläggningskostnad av inemot 355 000 000 kronor. Vidare uppfördes å beredskapsstaten

å driftbudgeten under nionde huvudtiteln ett anslag till Bidrag

för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden av

400 000 kronor i enlighet med förslag av arbetsmarknadskommissionen (SOU

1946:27, s. 342 ff). Enär anläggningar för kollektiva tvätterier kunna betraktas

som ett komplement till bostadsbyggandet har arbetsmarknadsstyrelsen

i likhet med bostadsstyrelsen funnit lämpligt att i detta sammanhang

behandla jämväl kollektiva tvätterier.

Med skrivelse den 7 november 1949 har bostadsstyrelsen framlagt förslag

till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 avseende statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet

in. in. Den föreslagna investeringsreserven omfattar

utförande av ca 15 000 bostadslägenheter och innebär i avseende på

ombyggnad och förbättring av bostäder en fördubbling av den ordinarie

verksamheten under budgetåret. Vidare har bostadsstyrelsen föreslagit en

investeringsreserv av ny- och ombyggnad av kollektiva tvätterier, motsvarande

en byggnadskostnad av ca 4 000 000 kronor. I sistnämnda belopp är

kostnaden för maskinanläggningar icke inräknad. Hela den föreslagna investeringsreserven

för statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet in. in.

uppskattas motsvara en sammanlagd byggnadskostnad av ca 275 000 000

kronor.

Bostadsstyrelsen har anfört, att styrelsens beräkning av anslagen å riksstat

till låne- och bidragsverksamhet för bostadsbyggande under budgetåret

1950/51 hade grundats på antagandet, att investeringsramen för åren 1950

och 1951 blir lika stor som för år 1949. De sålunda beräknade anslagen och

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kunql. Maj:ts proposition nr 126.

de reservationer, som antagits föreligga vid utgången av budgetåret 1949/

50, hade beräknats motsvara efterfrågan på statsmedel från dels en nyproduktion

av bostäder i hela landet på i runt tal 45 000 lägenheter, svarande

mot eu byggnadskostnad på ca 1 000 000 000 kronor, dels eu ombyggnadsoch

förbättringsverksamhet med en uppskattad kostnad av 50 000 000 å

75 000 000 kronor, dels ock ny- och ombyggnad av kollektiva tvätterier med

en byggnadskostnad av ca 5 000 000 kronor. Av nämnda byggnads- och anläggningskostnader

för ordinarie arbeten under budgetåret 1950/51, uppgående

till minst 1 050 000 000 kronor, beräknades uppskattningsvis ca

750 000 000 kronor avse företag som efterfråga statliga lån och bidrag.

I årets statsverksproposition, se bil. 7, s. 103—105, har i avbidan på särskild

proposition äskats anslag av 6 000 000 kronor till Bidrag till inrättande

av pensionärshem och 2 000 000 kronor till Lån till anordnande av kollektiva

tvätterier. Till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden,

till lånefonden för bostadsbyggande och till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

ha inga ytterligare anslag äskats, då befintliga

reservationer å anslagen förutsatts tillräckliga att bestrida kostnaderna från

ifrågavarande anslag även under budgetåret 1950/51.

Bostadsstyrelsen har i sin förutnämnda skrivelse hänvisat till vad styrelsen

anfört vid framläggande av förslag till investeringsreserv för budgetåret

1949/50. Därvid anförde bostadsstyrelsen följande:

Den allmänna bostadspolitiken har varit föremål för ingående överväganden

och beslut vid 1946, 1947 och 1948 års riksdagar. Syftet med de därvid

beslutna åtgärderna är att skapa möjligheter för realiserande av den

bostadspolitiska målsättningen för de närmaste 10 å 15 åren. De organisatoriska,

planläggande och initiativtagande insatserna för bostadsförsörjningens

främjande förutsättas skola göras av kommunerna och de ekonomiska

insatserna i allt väsentligt av staten. I särskild lag har föreskrivits,

att kommun med mera än 10 000 invånare samt vissa andra kommuner

skola uppgöra bostadsförsörjningsplaner. För planeringen av den framtida

bostadsförsörjningen inom kommunerna måste det anses vara av särskild

vikt, att planer uppgöras för genomförandet av den omfattande sanering,

som i enlighet med den bostadspolitiska målsättningen måste komma till

stånd, då den rådande bostadsbristen avvecklats och hushållstillväxten, såsom

man har anledning räkna med, börjat nedgå. Dylika saneringsplaner

för de enskilda kommunerna torde böra utgöra maximiprogram och ha karaktären

av lokala beredskapsplaner för bostadsbyggandet samt inordnas

i en allmän ram för bostadsproduktionen. För saneringens genomförande

avsedda konkreta planer av det slag, som här avses, föreligga ännu icke.

Av de skäl, som sålunda framhållits, kunde bostadsstyrelsen för budgetåret

1950/51 icke framlägga förslag till investeringsreserv i den meningen,

att konkreta projekt eller beredskapsplaner redovisas. Styrelsen har

därför begränsat sig til! framläggande av förslag till anslag å beredskapsstat.

Bostadsstyrelsen har angående investeringsreserven vidare framhållit

följande:

Den för år 1949 och sannolikt även för år 1950 medgivna nyproduktionen

av bostäder i kvotkommunerna svarar endast mot det beräknade löpande

nettotillskottet av hushåll. Nagon avveckling av den under krigsåren uppkomna

bostadsbristen blir således icke möjlig och icke heller någon mera

omfattande saneringsverksamhet i syfte att förbättra det undermåliga bostadsbeståndet

i dessa kommuner. I icke-kvotkommuner föreligger ett stort

och trängande behov av förbättring av bostadsförhållandena icke enbart ge
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

51

nom nyproduktion utan även genom grundlig ombyggnad och mindre genomgripande

förbättring. Investeringsbegränsningen har emellertid under

senare år bär omöjliggjort en förbättring av bostadsförhållandena i önskvärd

omfattning. Det föreligger alltså i fråga om bostäder ett uppdämt behov

av nyproduktion och förbättringsarbeten, som bör kunna tillgodoses

vid en eventuell ökning av den totala investeringsvolymen.

Beträffande kollektiva tvätterier har bostadsstyrelsen meddelat, att den

föreslagna investeringsreserven beräknas motsvara sådana anläggningar,

som äro eller inom kort väntas bli färdigprojekterade. Bostadsstyrelsen bär

i skrivelsen till arbetsmarknadsstyrelsen framlagt de förslag till anslag å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51, som angivas i det följande.

I dessa förslag har den omläggning av de statliga låne- och bidragsformerna,

som ägt rum sedan budgetåret 1946/47, beaktats.

Den i det föregående angivna investeringsreserven för statsunderstödd

bostadsbyggnads verksamhet beräknas innebära arbetstillfällen på byggnadsplatsen

om ca 4 000 000 dagsverken för byggnadsarbetare av olika slag, vilket

motsvarar en sysselsättning för 16 000 årsarbetare.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

med instämmande i bostadsstyrelsens förslag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra .följande anslag,

nämligen

Å driftbudgeten under femte huvudtiteln,

till Bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden ............................ 13 000 000

till Bidrag till inrättande av pensionärshem . . 15 000 000

Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder,

till Lånefonden för bostadsbyggande........ 25 000 000

Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd,

till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverk
samhet

.................................. 10 000 000

till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier

. ..................................... 3 000 000

17, Investeringsplan för vissa förbättringsåtgärder på

jordbrukets område.

Investeringsplanen för vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område

innefattar dels sådana arbeten, till vilka bidrag utgår av anslag till jordbrukets

rationalisering, såsom täckdikningsföretag, betesförbättringar, nyodlingar,

avloppsförbättringar m. m. samt förbättring av ekonomibyggnader,

dels torrläggningsföretag, till vilka bidrag utgår från Statens avdikningsanslag.

Med ledning av lantbruksstyrelsens, arbetsmarknadskommissionens och

egnahemsstyrelsens förslag till investeringsreserver uppfördes å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 anslag till här ifrågavarande arbeten,

nämligen å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till Bidrag till vissa förbättringsåtgärder

på jordbrukets område med 60 000 000 kronor och till

Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar med 900 000 kronor samt å

kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder till Gödselvårdslånefonden

10 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 126.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

med 10 000 000 kronor och Täckdikningslåncfonden med 1 500 000 kronor.

Därjämte medgav riksdagen, att lån under de för allmän beredskapsstat

gällande förutsättningarna under budgetåret 1946/47 finge beviljas från

Täckdikningslånefonden med högst 4 000 000 kronor utöver av riksdagen

medgivet högsta utlåningsbelopp per kalenderår.

Med skrivelse den 15 november 1949 har lantbruksstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen

överlämnat förslag till investeringsreserv för budgetåret

1950/51 för ifrågavarande slag av arbeten.

Beträffande företag, till vilka bidrag kan utgå från anslag till Bidrag till

jordbrukets rationalisering, har lantbruksstyrelsen därvid föreslagit, att i

investeringsreserven intagas följande slag av arbeten, nämligen:

a) nyodling, stenröjning, jordkörning, täckdikning, avloppsförbättring

och betesförbättring, samt

b) uppförande eller förbättring av för jordbruksdriften erforderliga ekonomibyggnader

och andra fasta anläggningar, däri inbegripet gödselvårdsoch

siloanläggningar, ävensom utrymmen för förvaring av potatis och rotfrukter

m. in.

Enligt en av lantbruksstyrelsen den 16 september 1948 avgiven redogörelse

angående inom lantbruksstyrelsens verksamhetsområde bedriven planeringsverksamhet

förelåg den 30 juni 1948 en planlagd reserv av företag

avseende förbättringsåtgärder som ovan angivits under a) motsvarande en

anläggningskostnad av i runt tal 50 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsen har

gjort förfrågningar hos vissa lantbruksnämnder rörande efter sistnämnda

datum inträdda förändringar. Härav syntes framgå, att under budgetåren

1948/49 och 1949/50 av denna reserv viss del tagits i anspråk. Detta syntes

dock hos olika nämnder ha skett i högst olika omfattning. Vidare ansåg

lantbruksstyrelsen, att vissa planerade företag torde ha utförts, utan att

detta kommit till nämndernas kännedom. Lantbruksstyrelsen har med ledning

härav uppskattat den till budgetåret 1950/51 kvarstående reserven av

förbättringsåtgärder till 45 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsen har vidare

anfört, att planeringsverksamheten hos lantbruksnämnderna ännu icke uppnått

avsedd omfattning, på grund av att organisationen vore tämligen ny.

De medel, som ställts till förfogande för ifrågavarande förbättringsarbeten,

hade därför varit tillräckliga för att understödja utförandet av samtliga nyplanerade

företag. Detta väntades även bliva förhållandet under budgetåret

1950/51, och någon ökning av investeringsreserven skulle därför på denna

väg icke kunna påräknas.

Beträffande ovan under b) angivna åtgärder anförde lantbruksstyrelsen,

att omfattningen av tidigare planlagda företag av nu ifrågavarande slag vore

svårbestämbar, dels på grund av att byggnader redan uppförts på jordbruk,

för vilka beredskapsplaner funnits, dels på grund av att planerna i viss utsträckning

blivit föråldrade. Sannolikt vore den aktuella reserven av planerade

arbeten ganska liten. Emellertid kunde företag av här avsedd art på relativt

kort tid planeras, därest så skulle bliva erforderligt.

Den ordinarie investeringen under budgetåret 1950/51 har lantbruksstyrelsen

beräknat till 25 000 000 kronor för under a) angivna arbeten samt

till ca 125 000 000 kronor, varav för bidragsberättigade jordbruk ca 50 000 000

kronor, för under b) angivna arbeten. I anslutning härtill och med anledning

av vad som i övrigt nförts har lantbruksstyrelsen föreslagit, att i investeringsreserven

för budgetåret 1950/51 intagas arbeten av här ifrågavarande

slag till en kostnad av sammanlagt 75 000 000 kronor, varav 25 000 000

kronor för arbeten av under a) angivet slag och 50 000 000 kronor för arbeten,

som omförmälts under b).

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts proposition nr 126.

53

Lantbruksstyrelsen har vidare beräknat erforderligt statsbidrag för genomförande

av denna reserv under förutsättning att de statsbidragsgrunder,

som gälla för den ordinarie verksamheten, tillämpas vid ianspråktagande

av investeringsreserven. Det sålunda erforderliga statsbidraget har styrelsen

beräknat till 8 000 000 kronor för arbeten under a) och 7 500 000 kronor för

arbeten under b).

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att för här ifrågavarande ändamål uppföres

ett anslag av 15 500 000 kronor till bidrag till jordbrukets rationalisering

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. Med hänsyn till vad

som anförts beträffande motsvarande anslag å riksstaten (1950 års statsverksproposition,

bil. 11, s. 196) förutsätter arbetsmarknadsstyrelsen även

att anslaget å beredskapsstaten skall kunna användas för utbetalande av

bidrag till byggande av odlingsvägar i Norrland och Dalarna, därest dylika

arbetsobjekt skulle visa sig lämpliga att utföra i arbetslöshetsmotverkande

syfte.

Beträffande torrläggningsföretag har lantbruksstyrelsen anfört, att bos

styrelsen för närvarande funnes inneliggande ett stort antal ännu icke behandlade

ansökningar om bidrag och lån till planlagda torrläggningsföretag.

Av dessa företag, för vilka anläggningskostnaden beräknades till"! runt

tal 30 000 000 kronor, vore emellertid vissa redan utförda, under utförande

eller komme att påbörjas före ingången av budgetåret 1950/51 och kunde

på denna grund icke påräknas såsom sysselsättningsobjekt under sistnämnda

budgetår. Därest på dessa grunder en tredjedel av i lantbruksstyrelsen

inneliggande förslag frånräknades, kvarstode företag för en kostnad av

20 000 000 kronor att hänföras till investeringsplanen för budgetåret 1950/51.

Genoin lantbruksstyrelsens förmedling har arbetsmarknadsstyrelsens register

över investeringsobjekt tillhörande kategorien torrläggningsföretag

under hösten 1949 kompletterats av lantbruksingenjörerna. Efter verkställd

komplettering omfattar registret planlagda torrläggningsföretag för en sammanlagd

kostnad av ca 22 400 000 kronor. Förutom ovannämnda företag

linnes en betydande tillgång på smärre, till arbetsmarknadsstyrelsen icke

anmälda företag. Den sammanlagda kostnaden för företag av denna kategori,

vilka i övrigt uppfylla de uppställda villkoren för att medtagas i investeringsplanen,

har uppskattats till ca 7 000 000 kronor. Hela tillgången på

torrläggningsföretag, som synas lämpliga att medtaga i investeringsplanen,

kan därför med ledning av registret beräknas till i runt tal 30 000 000 kronor.

Bland dessa företag torde endast ett fåtal kunna påräkna statsbidrag

under budgetåret 1950/51 eller tidigare inom ramen för tillgängliga eller i

statsverkspropositionen äskade anslag.

Den normala investeringen hade under senare år, enligt vad lantbruksstyrelsen

anfört, uppgått till i runt tal 10 000 000 kronor. Omfattningen härav

vore dock helt beroende på storleken av de anslag, som riksdagen

varje år anvisar för statsunderstöd till torrläggningsföretagens utförande.

Lantbruksstyrelsen hade för budgetåret 1950/51 hemställt om ökning av

ifrågavarande anslag till 5 500 000 kronor. Kungl. Maj :t har dock i 1950 års

statsverksproposition, bil. 11, s. 208, äskat ett anslag av endast 4 000 000

kronor till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Den ordinarie

verksamheten synes med hänsyn härtill bliva av ungefär samma omfattning

under budgetåret 1950/51 som under de senast förflutna b: dgetåren.

Lantbruksstyrelsen har slutligen föreslagit, att i investeringsreserven för

budgetåret 1950/51 ingående torrläggningsföretag beräknas motsvara en

kostnadsvolym av 15 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsens förslag innebär

sålunda, att ca 50 procent av den tillgängliga mängden företag skulle kunna

komma till utförande i arbetslöshetsmotverkande syfte under ett budgetår.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Med hänsyn till de svårigheter, som alltid föreligga att igångsätta enskilda

företag för sysselsättning av friställd arbetskraft, synes investeringsfesebven

böra givas den volym, som föreslagits av läntbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen har beräknat, att —■ under förutsättning att statsbidrag

till företagen i investeringsreserven skall Utgå efter samma grunder,

som gälla för den ordinarie verksamheten — behovet av statsmedel för reservens

genomförande uppgår till 6 000 000 kronor.

På grund av den stegring av arbetslöner och priser, som inträtt under de

senare åren, ha åtskilliga intressenter förklarat sig ämna avvakta ett gynnsammare

prisläge, innan arbetena igångsättas. I vissa fall kan ökat bidrag

av sådana skäl erhållas från anslag på riksstaten. I andra fall, t. ex. där

kostnadsökningen understiger 10 procent eller där båtnadsförhållandet blivit

alltför ofördelaktigt, kan bidrag från anslag å riksstaten dock icke utgå

till sådant ändamål. Om företagen utföras såsom arbetslöshetsarbeten, kunna

dessutom vissa merkostnader uppstå genom att arbetena bedrivas exempelvis

under olämplig årstid eller med ovan arbetskraft. Vid tilldelning av

statsbidrag torde liksom vid övriga statsbidragsberättigade arbeten viss hänsyn

böra tagas till dessa omständigheter. Detta spörsmål har arbetsmarknadsstyrelsen

berört i det föregående vid behandlingen av investeringsresefvens

finansiering.

Företagen i den föreslagna investeringsreserven av förbättringsåtgärder

på jordbrukets område uppskattas totalt innebära sysselsättning för cä

2 500 000 dagsverken eller 10 000 årsarbetare.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å

driftbudgeten under nionde huvudtiteln

uppföra följande anslag, nämligen

Bidrag till jordbrukets rationalisering ........ 15 500 000

Grundförbått ringar: Statens av dikning sanslag . . 6 000 00Ö

18, Investeringsplan för vissa skogsvårdande åtgärder,

Domänstyrelsens verksamhetsområde.

Med skrivelse den 17 november 1949 till statsrådet och chefen för kungl,

jordbruksdepartementet har domänstyrelsen lämnat redogörelse för omfattningen

av planlagda arbeten inom styrelsens verksamhetsområde. Vid tidpunkten

för redogörelsens avlämnande hade hithörande arbeten planlagts i

den omfattning, som framgår av följande sammanställning.

Domänstyrelsen bär vidare uppgivit att kostnaderna för arbeten, som anses

skola gäldas av domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader m. m.,

under år 1950 beräknades skola uppgå till 13 000 000 kronor, vilket även

motsvarade de årliga kostnaderna i medeltal för de närmaste 10 åren. De

arbeten till vilka kostnaderna gäldas av förnyelsefonden för återväxtkostnader

m. m., utgöras i huvudsak av skogsdikning och bäckrensning, kulturåtgärder,

hyggesrensning och röjning, skogsbilvägar och cykelstigar. Utgifterna

för dikesrensningar och husbyggnader, vilka utgifter tillhöra de

normala driftkostnaderna, beräknade domänstyrelsen till omkring 15 000 000

kronor för år 1950. Domänstyrelsen avsåge sålunda att under 1950 utföra

arbeten av den art, som angivits i förenämnda uppställning över planlagda

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

55

Arbetets art

Kostnad för

planlagda

arbeten

kronor

Kostnad för

arbeten under

planläggning

kronor

Skogsdikning och bäckrensning.....

7 888 620

_

Dikesrensning.....................

10 374 440

—

Kulturåtgärder....................

21 821 860

12 658540

Hvggesrensning och röjning........

6 388 180

3 499 200

Skogsbilvägar.....................

15056 418

5 757 500

Gykelstigar.......................

1 738100

112 900

Husbyggnader ....................

8 691 950

28 219 200

Summa

71959 568

50 247 340

122206908

och under planläggning varande investeringsobjekt, till en kostnad av tillhopa

ca (13 000 000 + 15 000 000=) 28 000 000 kronor. Domänstyrelsen

bär föreslagit, att investeringsreserven för budgetåret 1950/51 gives samma

storlek som det ordinarie arbetsprogrammet för år 1950.

Den sysselsättning, som kan beredas genom ianspråktagande av investeringsreserven,

är i hög grad beroende på vilka slag av arbeten, som väljas,

samt i vilken utsträckning arbetena utföras maskinellt eller manuellt. Som

ett medelvärde torde investeringsreserven kunna uppskattas motsvara ca

1 000 000 dagsverken eller sysselsättning för ca 4 000 årsarbetare.

Domänstyrelsen har under band meddelat, att — med hänsyn till medelsbehovet

för domänverkets verksamhet i övrigt -—• medel ur statens domäners

fond icke kunna tagas i anspråk för genomförande av arbeten i investeringsreserven

under budgetåret 1950/51, varför hela det för reservens genomförande

erforderliga anslagsbeloppet skulle behöva uppföras å beredskapsstat.

Under åberopande av vad ovan anförts får arbetsmarknadsstyrelsen i samråd

med domänstyrelsen hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Avsättning till statens domäners fond å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten

under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag

av 28 000 000 kronor.

Skogsstyrelsens verksamhetsområde.

1 skrivelse till Kungl. Maj :t den 28 februari 1946 (se prop. 1946: 211, s.

67—68) meddelade skogsstyrelsen, att anläggningskostnaderna för planlagda

arbeten inom det enskilda skogsbruket då uppgingo till i runt tal

55 000 000 kronor. En arbetsvolym, omfattande ca en fjärdedel härav, ansåg

styrelsen böra ligga till grund för beräkning av anslagsbehovet å beredskapsstat

till statsbidrag för arbetenas genomförande. Å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppfördes å driftbudgeten under nionde

huvudtiteln ett anslag till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. av

10 000 000 kronor.

De arbeten, som innefattas i denna del av investeringsreserven, motsvaras

i huvudsak av det ordinarie arbetsprogram, som kommer till utförande med

anlitande av anslagen å riks stat med beteckningen Skogsvård m. m. och

underbeteckningarna Statens skogsförbättringsanslag, Väg- och flottledshyggnader

å skogar i enskild ägo samt Åtgärder för ökad skogsproduktion i

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Norrland m. m. Med hänsyn bl. a. till att det ej vore osannolikt att man under

budgetåret 1950/51 finge möta en vikande sysselsättning inom skogsbruket

har i 1950 års statsverksproposition (bil. 11, s. 300 ff.) skett en uppräkning

i förhållande till föregående budgetår, ehuru skogsstyrelsens anslagsäskanden

icke bifallits i sin helhet.

De i propositionen äskade anslagsbeioppen uppgå till 4 400 000 kronor

mot för 1949/50 beviljade 3 200 000 kronor.

Med skrivelse den 14 november 1949 till statsrådet och chefen för kungl.

jordbruksdepartementet har skogsstyrelsen meddelat uppgifter om planeringsverksamheten.

Uppgifterna om planeringsläget den 1 oktober 1949

framgå av följande sammanställning.

Kostnad

för planlagda aibeten

Kostnad för arbeten under plani

Arbetets art

Normal

verksamhet

kronor

Beredskaps-

föietag

kronor

Summa

kronor

Normal

verksamhet

kronor

Beredskaps-

företag

kronor

Summa

kronor

SkogsutdUcning......

4 348 601

1 504 647

5 853 248

228 769

98 050

326 819

Skogsodling ........

Röjning i stavaskog

55153 755

2 488 370

4 641125

136 781

—

136 781

o. tätväx. ungskog

337 093

641 834

978 917

1075

—

1 075

Skogsbilvägar.......

16 313 811

23 431 703

39 734 571

5 162 835

4 772 910

9 935 745

Cykelstigar.........

3 993 875

467 150

4 461 025

278 125

72 800

350 y2ö

Betesanläggningar ...

—

—

—

—

—

—

Summa

27 145 135

28 523 754

55668889

5 807 585

4 943 760

40 751845

Anläggningskostnaderna för i huvudsak färdigplanerade skogsvägar och

skogsvårdsarbeten inom det enskilda skogsbruket för såväl normal verksamhet

som s. k. beredskapsföretag utgjorde tillhopa ca 66 400 000 kronor

den 1 oktober 1949. Skogsstyrelsen har därvid utgått ifrån ett dagsverkspris

av ca 13 kronor för de planerade arbetena, vilka beräknats motsvara

ca 4 900 000 dagsverken.

I förslaget till investeringsreserv har jämväl, liksom i tidigare investeringsplaner,

intagits byggande av cykelstigar, till vilka förutsatts kunna beviljas

statsbidrag enligt grunder, som antagits av 1944 års riksdag. I de i

investeringsreserven intagna förbättringsarbetena ingå jämväl dylika arbeten

på ecklesiastika skogar.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser en investeringsreserv motsvarande det å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppförda anslaget till Bidrag

till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. av 10 000 000 kronor vara lämplig.

Med hänsyn till att förhöjt statsbidrag kan beviljas till vissa här ifrågavarande

arbeten, därest de utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt vid arbetslöshet

eller eljest då synnerliga skäl därtill äro, synes som medelvärde böra

räknas med 60 % statsbidrag. Den mot det nämnda anslaget, 10 000 000 kronor,

svarande kostnaden för arbetenas utförande skulle därvid uppgå till

17 000 000 kronor.

Den föreslagna investeringsreserven torde kunna uppskattas vid nuvarande

prisläge motsvara ca 750 000 dagsverken eller sysselsättning för ca

3 000 årsarbetare. Liksom för motsvarande arbeten inom domänverkets

verksamhetsområde är dock antalet dagsverken i dessa arbeten i hög grad

beroende av i vilken utsträckning byggnadsmasldner komma till användning.

För att möjliggöra en viss rörelsefrihet vid utväljandet av arbetsobjekt

vid ett ianspråktagande av denna del av investeringsreserven föreslås att,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

57

liksom å allmän budgetstat för budgetåret 1946/47, ett gemensamt anslag

uppföres för ändamålet, vilket jämväl torde få tagas i anspråk till anordnande

av vissa kurser i skogsbruk.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgårder m. m. å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten

under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag

av 10 000 000 kronor.

19. Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten.

Vid utarbetandet av förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51

ba de principer för planens omfattning och sammansättning följts, som angivits

i arbetsmarknadskommissionens betänkande med förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1946/47, SOU 1946:27, s. 310 316. I detta sam
manhang

ha dock icke torrläggningsföretag behandlats, utan för dessa arbeten

har redogjorts i det föregående i samband med övriga förbättringsåtgärder

på jordbrukets område. Kollektiva tvätterier ha nu icke heller

behandlats under denna rubrik, utan för dessa företag har redogjorts i

samband med statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet. Enskilda vägföretag,

statsbidragsberättigade gator i städer och samhällen, som äro väghållare,

samt sådana i vissa fall kommunala arbeten som civila flygfält,

handelshamnar och farleder samt fiskehamnar ha i likhet med i investeringsplanen

för budgetåret 1946/47 behandlats i samband med motsvarande

statliga arbeten och inrymmas således icke i redogörelsen för kommunala

och enskilda arbeten.

Sammanställningen bil. 17 utvisar de beräknade kostnaderna för de i

investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten ingående företagen.

Därvid har för de olika kategorierna av arbetsobjekt dels angivits totalkostnaderna

för de företag, som kunnat upptagas i planen och som uppgivits

vara så förberedda, att de vid behov skulle kunna igångsättas under

instundande budgetår, dels fördelningen av kostnaden vid av arbetsmarknadsstyrelsen

beräknat största ianspråktagande av planen under budgetåret

1950/51. Sistnämnda kostnader, de reducerade årskostnaderna, finnas

nederst i tabellen, bil. 17. För de grunder, efter vilka reduktionen av

kostnaden till de nederst i denna tabell angivna värdena företagits, har

redogjorts i SOU 1946: 27, s. 311 och 313. Till de faktorer, som vid uppgörande

av investeringsplanen för budgetåret 1946/47 medfört, att ifrågavarande

reduktion av den genomförbara investeringsvolymen ansetts nödvändig,

tillkommer numera, att vissa byggnadsprojekt i avvaktan på genomförandet

av den nya kommunindelningen svårligen kunna realiseras.

Till planering av allmänna arbeten i beredskapssyfte har t. o. in. den 31

december 1949 till kommuner och vissa enskilda intressenter beviljats statsbidrag

till detaljprojektering med ett belopp av 2 525 641 kronor. Beträffande

principerna för beviljandet av sådana bidrag hänvisas till SOU 1946:

27, s. 313, och SOU 1946: 28, bil. 3.

Den alltjämt rådande bristen på arbetskraft synes på flera håll bland

kommunerna ha medfört, att man numera lägger mindre vikt än tidigare

vid behovet av förberedande åtgärder för mötande av eventuell arbetslöshet.

Då numera på åtskilliga håll finnas färdigplanerade arbetsobjekt, som

till följd av inskränkningarna i byggnadsverksamheten icke kunnat igång
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

sättas, har man i vissa fall ansett ytterligare planeringsåtgärder opåkallade.

Enär de företag, som av sådana anledningar icke kunnat realiseras, ofta

äro i betydande grad materialkrävande samt kräva att den sysselsatta arbetskraften

är yrkesvan, äro de emellertid icke alltid tillgängliga som utnyttjningsbar

reserv vid arbetslöshet. Arbetsmarknadsstyrelsen bär därför

år 1949 för kommunerna framhållit önskvärdheten av att åtgärder vidtagas

för att förbättra och komplettera sysselsättningsreserven, i synnerhet i

fråga om arbetsobjekt av grovarbetskaraktär. Styrelsen har ansett, att planläggningen

alltjämt främst borde inriktas på de ofta mycket tidskrävande

första förberedelsestadierna; dock bör för föga materialkrävande arbeten

av tillräcklig angelägenhetsgrad, be''ägna i trakter, där risk för arbetslöshet

synes föreligga, planläggningen drivas så långt, att vissa anläggningsarbeten

kunna igångsättas utan större tidsutdräkt.

Det i det följande framlagda förslaget till investeringsplan för kommunala

och enskilda arbeten för budgetåret 1950/51 innefattar företag för ca

712 600 000 kronor, varav ca 312 600 000 kronor uppskattas utgöra ordinarie

arbeten och ca 400 000 000 kronor investeringsreserv. I dein angivna

kostnadssumman för investeringsplanen ingår den "beräknade ordinarie investeringsverksamheten

för Stockholms stad med ca 130 000 000 kronor.

Sistnämnda belopp har icke kunnat specificeras på olika slags investeringsverksamhet

och har därför icke medtagits i tabellen över investeringsplanen

för vissa kommunala och enskilda arbeten, bil. 17. Till jämförelse må

nämnas, att förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47 innefattade

arbeten för ca 465 000 000 kronor, varav ca 195 000 000 kronor beräknades

utgöra ordinarie arbeten och ca 270 000 000 kronor investeringsreserv.

I sistnämnda investeringsplan ingingo torrläggningsföretag för ca

26 000 000 kronor, vilket slag av arbeten numera redovisas i investeringsplanen

för vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område m. m. Efter

avdrag av den beräknade kostnaden för torrläggningsföretagen i 1946/47

års investeringsplan för kommunala och enskilda arbeten skulle denna ha

inrymt företag för 439 000 000 kronor. Vid en jämförelse mellan omfattningen

av planerna för budgetåren 1946/47 och 1950/51 bör emellertid beaktas

att kostnadsskillnaden paverkas av de betydande kostnadsstegringar

som ägt rum sedan början av år 1946, då arbetsmarknadskommissionens

betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 framlades.

Enskilda, statsunderstödda arbetsobjekt, som upptagits i planen, beräknas

kunna bliva utförda för en sammanlagd kostnad av ca 55 000 000 kronor.

I bil. 17 lämnas en översikt över huru de för kommunal och enskild

investering tillgängliga arbetena fördela sig på länen samt på städer och

landskommuner. Av skäl, som omnämnts i arbetsmarknadskommissionens

betänkande SOU 1946: 27, s. 316, omfattar planen för landskommunerna i

likhet ined föregående investeringsplaner företag för en väsentligt större

kostnad i förhållande till den beräknade normala investeringen än vad som

är fallet för städerna.

Investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten, ordinarie arbeten

i Stockholms stad undantagna, innebär uppskattningsvis för grovarbetare

ca 6 600 000, för yrkeskunniga arbetare i anläggnings- och husbyggnadsarbeten

ca 3 200 000 och för industriarbetare ca 200 000 dagsverken

eller tillhopa ca 10 000 000 dagsverken. Härav beräknas komma på investeringsreserven

resp. 4 500 000, 2 200 000 och 100 000 dagsverken eller tillhopa

6 800 000 dagsverken. Den häremot svarande sysselsättningen beräknas

till totalt ca 27 200 årsarbetare, varav ca 18 000 grovarbetare, ca 8 800

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 126. 59

yrkeskunniga arbetare i anläggnings- och husbyggnadsarbeten och ca 400

industriarbetare.

a. Investeringsobjekt för Stockholms stad.

Från Stockholms stad överlämnades år 1945 och 1946 på arbetsmarknadskommissionens

hemställan vissa uppgifter, vilka lades till grund för

investeringsplanen för vissa kommunala och enskilda arbeten för budgetåret

1948/47, i den mån dessa berörde Stockholms stad (se arbetsmarknadskommissionens

betänkande med förslag till inve ster in gsre ser v, SOU

1946: 27, s. 318—321). Nyssnämnda investeringsplan har tid efter annan

genomgåtts och förnyats, senast hösten 1947. Sedan arbetsmarknadsstyrelsen

anhållit om nya uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv,

har staden med skrivelse den 11 november 1949 till styrelsen överlämnat

ett förslag till investeringsreserv för Stockholms stad för budgetåret

1950/51. Förslaget har uppgjorts av en investeringskommitté, som utfört

en undersökning av investeringsplanerna för de olika förvaltningarna inom

staden.

Till grund för det av staden framlagda förslaget ha lagts från förvaltningarna

tidigare för stadskollegiets räkning infordrade uppgifter om investeringsbehovet

under tidsperioden 1949—52. Dessa företag borde därför

i an gelägenhets grad överensstämma med företagen i investeringsreserven, då

för densamma förutsatts, att företagen normalt skola komma till utförande

under de närmaste 2 å 3 åren.

Vissa av staden föreslagna arbeten kunna emellertid icke angivas såsom

bestämda företag, vilka äro begränsade i tiden, utan äro sådana arbeten,

som årligen måste utföras i viss omfattning, t. ex. exploateringsarbeten, omläggning

av äldre avloppsledningar o. d. De ha av staden sammanräknats

och redovisats särskilt. Tidigare lämnade uppgifter ha kompletterats i de

avseenden, som befunnits nödvändigt för att de skulle tjäna till ledning

vid uppgörande av förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51.

I den av staden föreslagna investeringsreserven för budgetåret 1950/51

ingå arbeten, som beräknas normalt komma att utföras under budgetåret

1951/52 eller senare. Nu pågående arbeten eller arbeten, som påbörjas under

år 1950, draga i vissa fall ut på tiden, så att arbetena komma att bodrivas

även under budgetåret 1951/52. Staden har meddelat, att dessa delar

av arbetena, om tekniska hinder icke föreligga, i allmänhet kunna forceras

så att arbetet som helhet skulle bli färdigt tidigare än som nu planerats.

De på budgetåret 1951/52 fallande delarna av arbetena, som på detta sätt

kunna forceras, utgöra då en investeringsreserv för budgetåret 1950/51.

Staden bär vidare lämnat uppgifter om den förberedelsetid, som beräknas

åtgå för att färdigställa arbetsplanerna i den omfattning, som erfordras för

en dylik forcering.

Staden meddelade i förutnämnda skrivelse den 11 november 1949, att

inga fastare planer för närvarande funnes för stadens investeringar i vad

avser arbetsföretag, som beräknas komma att påbörjas efter kalenderåret

1950- I dagens läge ansåg staden dessa utgöra en investeringsreserv, i den

mån de lämpligen kunna planläggas för eventuell igångsättning under budgetåret

1950/51. Staden bär även sammanställt och till arbetsmarknadsstyrelsen

överlämnat uppgifter om dessa företag, varvid dock framhållits,

att uppgifterna i vissa fall komma att ändras efter band som tiden framskrider

och arbetet mognar till uförande.

Efter granskning av de av staden inlämnade uppgifterna uppskattar arbetsmarknadsstyrelsen,

att bland de av Stockholms stad till investerings
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

reserven för budgetåret 1950/51 föreslagna företagen, som framgår av

bil. 17, finnas angelägna och tillräckligt förberedda arbeten för ca 250 000 000

kronor. Av ovannämnda summa avser ett belopp av ca 160 000 000 kronor

huvudsakligen husbyggnadsarbeten, såsom skolor, sjukhus och förvaltningsbyggnader

av olika slag samt ca 90 000 000 kronor anläggningsarbeten,

främst forcering av gatu- och ledningsarbeten för nya bostadsområden, samt

av tunnelbanearbetena. Arbeten för SO 000 000 kronor härav utgöras av vattenledningsanläggningar,

gas- och elverkens ledningsarbeten samt spårvägsöverbyggnader.

Arbetsobjekten inom sistnämnda grupp äro således i hög

grad materialkrävande och torde med hänsyn härtill icke utgöra någon

nämnvärd utnyttjningsbar investeringsreserv under det avsedda budgetåret.

Av i det föregående anförda skäl torde de för Stockholms stad föreslagna

angelägna och förberedda arbetsobjekten icke samtidigt kunna genomföras

under ett budgetår och i synnerhet icke samtidigt med en forcering av övrig

byggnads- och anläggningsverksamhet. För den reduktion av den genomförbara

investeringsvolymen, som arbetsmarknadsstyrelsen räknat med, redogöres

i de olika avsnitten av investeringsplanen för kommunala och enskilda

arbeten.

Stadens ordinarie arbetsprogram, sedan de kategorier, som icke här redovisats

som kommunala arbeten, t. ex. handelshamnar och statsbidragsberättigade

gator, frånräknats, uppskattas till ca 130 000 000 kronor. Investeringsplanen

i sin helhet, inräknat de ordinarie arbetena, överstiger därför

med detta belopp den egentliga investeringsreserven.

Efter denna allmänna översikt över tillgängliga investeringsobjekt inom

Stockholms stad, redovisas de olika avsnitten av investeringsplanen för

kommunala och enskilda arbeten för landet i dess helhet. Härvid är att

märka, att redogörelserna innefatta såväl Stockholms stads investeringsreserv

som investeringsobjekten för övriga kommuner i landet.

b. Anläggningar för vattenförsörjning och avlopp.

Med stöd av genom arbetsmarknadskommissionen utförda inventeringar

beräknades för budgetåret 1946/47 vatten- och avloppsanläggningar för ca

208 000 000 kronor vara tillräckligt planlagda och förberedda för att medtagas

i investeringsplanen för nämnda budgetår. Med hänsyn till den begränsade

tillgången på arbetsledare, byggnadsmaskiner, material m. m.

samt de övriga hinder av skilda slag, som kunna uppstå vid ett arbetes igångsättande,

beräknades vid investeringsplanens uppgörande dock vatten- och

avloppsföretag för endast 83 000 000 kronor kunna komma till utförande

under budgetåret 1946/47. För att möjliggöra denna investeringsplans genomförande

uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett

anslag till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp av

20 000 000 kronor (prop. 1946: 21 i, s. 47).

Nya inventeringar jämte genomgång av de äldre uppgifterna bär med

länsarbetsnämndernas och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens medverkan

utförts årligen sedan hösten 1945. Under hösten 1949 ha nya uppgifter sålunda

införskaffats genom länsarbetsnämndernas försorg. Med ledning av

det tillgängliga materialet uppskattas för budgetåret 1950/51 angelägna

vatten- och avloppsföretag, som äro lämpliga för en sysselsättningsreserv,

stå till förfogande för 251 000 000 kronor. I denna summa har icke inräknats

en del på hösten 1949 av kommuner anmälda arbetsobjekt, enär

erforderlig granskning angående planeringsläget in. m. för företagen ännu

icke hunnit slutföras. Av de tillgängliga företagen har omkring en tredjedel

detaljplanerats med användande av projekteringsbidrag, som beviljat»

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

61

av arbetsmarknadsstyrelsen. Av de tillgängliga företagen äro arbetsobjekt

för en kostnad av ca 91 000 000 kronor belägna i städer och för en kostnad

av ca 160 000 000 kronor på landsbygden.

Ett genomförande av ett investeringsprogram av nyssnämnda omfattning

kräver avsevärda mängder rör, rördelar och armatur av olika slag. Möjligheterna

att genom tillverkning inom landet eller genom import öka tillgången

av denna materiel torde få förutsättas i viss mån begränsa investeringarna

i vatten- och avloppsanläggningar, som kunna utföras under budgetåret

1950/51. Med hänsyn härtill och till de omständigheter i övrigt,

som begränsa möjligheterna att utföra dylika företag (se SOU 1946: 27, s.

313) har i föreliggande förslag räknats med att vatten- och avloppsanläggningar

för endast ca 50 procent av totalkostnaden för den tillgängliga

mängden planlagda investeringsobjekt skulle kunna utföras under budgetåret

1950/51.

Utförande av arbeten i denna utsträckning innebär en byggnadsverksamhet

motsvarande ett kostnadsbelopp av sammanlagt ca 125 000 000 kronor,

varav ca 45 000 000 kronor kan bedömas avse arbeten i städerna och

SO 000 000 kronor arbeten på landsbygden. Med hänsyn till att en betydande

del av de av städerna anmälda vatten- och avloppsledningsföretagen torde

komma till utförande som ordinarie arbeten samt att en viss del av de företag,

som komma till utförande såsom arbetslöshetsarbeten torde finansieras

medelst gatukostnadsersättningar enligt stadsplanelagen, synes beräkningen

av behovet av statsanslag i stort sett böra baseras på kostnaderna för de på

landsbygden belägna företagen. Visserligen kunna även företag i städerna i

vissa fall erhålla statsbidrag, men detta torde uppvägas av att vissa större

samhällen på landsbygden beräknas utföra en del av de här medräknade

företagen utan statsbidrag. Erforderliga statsbidrag synas kunna uppskattas

till i runt tal hälften av anläggningskostnaden för företagen på landsbygden

eller till 40 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 14 oktober 1949 angående

medelsbehovet å riksstat för budgetåret 1950/51 till bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp anfört, att den 1 juli 1949 företag

för 49 400 000 kronor kvarstode, till vilka styrelsen lämnat tillstånd att

påbörja byggnadsarbeten, innan statsbidragsfrågan avgjorts. Bidragsbehovet

intill den 1 juli 1951 beräknades till 45 000 000 kronor. Sedan hänsyn

tagits till för innevarande budgetår tillgängliga anslag inklusive reservationer

beräknades anslagsbehovet för budgetåret 1950/51 till 28 000 000

kronor.

Kungl. Maj :t har i 1950 års statsverksproposition, bil. 8, s. 51, äskat ett

reservationsanslag av 12 000 000 kronor till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp. I betraktande av att en betydande del av dessa

medel kunna bliva erforderliga för att bevilja bidrag till anläggningar, som

redan utförts efter erhållet tillstånd att påbörja byggnadsarbetet, innan

statsbidragsfrågan avgjorts, uppskattas endast 5 000 000 kronor av anslaget

komma till användning till företag, som påbörjas under budgetåret. Å beredskapsstat

skulle under denna förutsättning erfordras (40 000 000 —

5 000 000 ==) 35 000 000 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å

driftbudgeten under sjätte huvudtiteln uppföra

ett anslag av 35 000 000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

c. Skolor.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för budgetåret

1946/47 innehöll skolbyggnader — förutom företag ingående i investeringsplanen

för statliga husbyggnader — av olika slag representerande ett

sammanlagt byggnadsvärde av ca 196 000 000 kronor. För finansiering av

dessa byggnadsarbeten i vad avser investeringsreserven uppfördes å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag till Bidrag till byggnadsarbeten

vid vissa lantbruksundervisningsanstalter om 5 300 000 kronor samt

till Folkskolor in. in.: Bidrag till underhåll av skollokaler ett anslag om

1 800 000 kronor. För bidrag till byggnadsarbeten vid folkskolor uppfördes

intet anslag å beredskapsstaten, enär — enligt departementschefens uttalande

i proposition 1946: 211, s. 55 — vid ett eventuellt utnyttjande av investeringsreserven

på detta område de byggnadsbidrag, som utbetalades under

budgetåret 1946/47, borde bestridas från det av riksdagen för samma budgetår

å riksstaten anvisade förslagsanslaget för samma ändamål.

Arbetsmarknadsstyrelsen har under hösten 1949 infordrat uppgifter från

kommuner m. fl. jämväl rörande de särskilda företag, som anmälts till styrelsens

register över tillgängliga investeringsobjekt. Därjämte har arbetsmarknadsstyrelsen

från skolöverstyrelsen, lantbruks styrelsen och överstyrelsen

för yrkesutbildning erhållit begärda uppgifter rörande tillgängliga

^yS8nac^öreiag avseende skolbyggnader. Det förslag till investeringsplan,

som därefter uppgjorts inom arbetsmarknadsstyrelsen, innehåller skolbyggnader

representerande ett sammanlagt byggnadsvärde av ca 412 000 000

kronor fördelade på nedannämnda grupper. Härav beräknas under budgetåret

1950/51 företag kunna utföras motsvarande en byggnadskostnad av tillhopa

171 400 000 kronor. I dessa summor är icke inräknat arbeten, tillhörande

underhåll av skolbyggnader.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 11 november 1949 överlämnat vissa

uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv av byggnads- och

anläggningsföretag inom överstyrelsens verksamhetsområde för budgetåret

1950/51.

Beträttande byggnader för allmänna läroverk bär skolöverstyrelsen meddelat,

att ritningar äro eller väntas inom en snar framtid bliva godkända

för byggnadsföretag för en sammanlagd kostnad av 6 410 000 kronor. För

företag för en sammanlagd kostnad av 14 580 000 kronor äro ritningar under

granskning. Om båda dessa grupper räknas tillhöra angelägna och

förberedda företag, finnas sålunda dylika för en sammanlagd kostnad av

ca 21 000 000 kronor av denna kategori. Under budgetåret 1950/51 uppskattas

ca 40 procent härav eller företag för ca 8 000 0Ö0 kronor kunna komma

till utförande. Investeringsplanen för budgetåret 1946/47 innefattade dylika

företag för 4 300 000 kronor.

Beträffande byggnadsbehovet för kommunala flickskolor bär skolöverstyrelsen

uppgivit, att företag i angelägenhetsgrad I finnas tillgängliga för en

sammanlagd kostnad av 6 425 000 kronor. Vidare har styrelsen meddelat,

att dylika företag i angeiagenhetsgraderna II och III för 6i0 000 kronor finnas

att tillgå. I investeringsplanen för budgetåret 1950/51 synes böra beräknas

ingå 40 procent av företagen i angelägenhetsgrad I varvid denna komme

att omfatta dylika företag för 2 500 000 kronor. I investeringsplanen för

budgetåret 1946/47 utgjorde motsvarande belopp 7 300 000 kronor.

Beträffande folkskolebyggnader har skolöverstyrelsen meddelat, att hänsyn

vid uppgifternas lämnande tagits dels till samtliga byggnadsföretag, för

vilka ansökan om statsbidrag ingivits men ej beviljats, dels till övriga byggnadsföretag,

som av överstyrelsen behovsprövats eller av vederbörande folk
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kung i. Maj.ts proposition nr 126.

63

skoleimspektör tillstyrkts. Samtliga dessa företag vore av sådan angelägenhetsgrad,

att de normalt borde få utföras senast under budgetåret 1952/53.

Av företagen vore enligt överstyrelsens uppfattning arbeten för ca

301 500 000 kronor av sådan angelägenhet, att de borde komma till utförande

under första halvåret 1950 och budgetåret 1950/51. Dessa företag ha i

skolöverstyrelsens skrivelse betecknats som tillhörande grupp I. Företag,

som borde kunna anstå till efter sistnämnda budgetår men dock utföras före

utgången av budgetåret 1952/53, ha av skolöverstyrelsen beräknats motsvara

eu kostnad av ca 334 000 000 kronor. Överstyrelsen har framhållit, att

i de olika skoldistrikten ett stort antal byggnadsföretag för närvarande planerades,

beträffande vilka ansökning om prövning av lokalbehovet ännu

icke inkommit till skolöverstyrelsen och som därför ej kunnat medtagas i

uppgifterna. Vidare funnes tillgängliga företag för ca 30 000 000 kronor, utgörande

kostnaderna för fullbordandet av vissa byggnadsföretag, beträffande

vilka byggnadstillstånd under de senaste åren beviljats endast för en

första byggnadsetapp. Överstyrelsen bär meddelat, att alla folkskolebyggnader

tillhörande grupp I äro så förberedda, att de vid behov kunna påbörjas

under budgetåret 1950/51. De folkskolebyggnader, som anmälts till arbetsmarknadsstyrelsen

av vederbörande kommuner och som synas vara tillräckligt

förberedda att påbörjas under budgetåret 1950/51, motsvara en sammanlagd

byggnadskostnad av ca 333 000 000 kronor. Skolöverstyrelsens beräkning

av företag, tillhörande grupp I, innefattar även företag, som ansetts

böra komma till utförande under första halvåret 1950. Då det icke

för närvarande kan bedömas i vilken utsträckning detta kommer att ske,

har antagits att — med liknande reduktion som för övriga husbyggnadsföretag

— 40 procent av de företag, som skolöverstyrelsen hänfört till grupp I

skulle kunna utföras under budgetåret 1950/51. Investeringsplanen kommer

då att innefatta folkskolebyggnader motsvarande en kostnad av ca

120 000 000 kronor mot 57 000 000 kronor i investeringsplanen för budgetåret

1948/47. För en skolbyggnadsverksamhet av 120 000 000 kronor under

budgetåret 1950/51 har skolöverstyrelsen beräknat den erforderliga medelsanvisningen

till 45 000 000 kronor. Kungl. Maj :t har i 1950 års statsverksproposition

(bil. 10, s. 307) äskat ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor till

Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. För investeringsplanens

genomförande skulle således erfordras ytterligare 11 000 000 kronor.

Med hänsyn till de i det föregående relaterade principer, som följts i fråga

om anslag till folkskolebyggnader vid fastställandet av allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47, föreslås intet anslag till ändamålet å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51.

Beträffande byggnader för högre folkskolor och praktiska mellanskolor

har skolöverstyrelsen meddelat, att företag av hög angelägenhetsgrad finnas

tillgängliga t. o. in. budgetåret 1950/51 för eu sammanlagd kostnad av ca

12 600 000 kronor. Om 40 procent av dessa företag beräknas kunna utföras

under budgetåret 1950/51 kan investeringsplanen för detta budgetår beräknas

innefatta dylika företag för ea 5 000 000 kronor. Motsvarande investeringsplan

för budgetåret 1946/47 innefattade sådana företag för 3 000 000

kronor.

Beträffande byggnader för folkhögskoleväsendet har skolöverstyrelsen

uppgivit, alt företag av hög angelägenhetsgrad finnas tillgängliga t. o. m.

budgetåret 1950/51 för tillhopa ca 4 060 000 kronor. Investeringsplanen för

budgetåret 1950/51 kan sålunda beräknas Innefatta företag av denna kategori

för 2 000 000 kronor. I investeringsplanen för budgetåret 1946/47 beräknades

motsvarande belopp till 3 400 000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Skolöverstyrelsen har meddelat, att företag rörande skol- och arbetshem

för bildbara sinnesslöa vore tillgängliga för sammanlagt ca 13 500 000 kronor.

Vid en reduktion till 40 procent av det tillgängliga urvalsmaterialet av

dylika arbeten kan investeringsplanen för budgetåret 1950/51 beräknas innefatta

dylika byggnadsföretag för 5 400 000 kronor. Företag av denna kategori

ingingo icke i investeringsplanen för budgetåret 1946/47.

Till bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara sinnesslöa

har skolöverstyrelsen för budgetåret 1950/51 hemställt om anvisande

av ett anslag av 900 000 kronor (1950 års statsverksprop., bil. 13, s. 58).

Departementschefen bär i propositionen uttalat, att statsbidragsgivningen

till ändamålet icke torde bli större t. o. in. budgetåret 1950/51 än att det

å anslaget disponibla beloppet, 767 300 kronor, förslår till läckande av de

ansökningar, som kunna bifallas. Anslag till ändamålet äskas med hänsyn

bärtill i statsverkspropositionen endast med ett formellt belopp av 100 kronor.

Det av skolöverstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet 900 000 kronor jämte

de reservationer, som kunna kvarstå vid utgången av budgetåret 1949/

50, synes tillräckligt för att täcka medelsbehovet för den investeringsvolym,

som enligt det föregående av arbetsmarknadsstyrelsen förutsattes kunna

genomföras under budgetåret 1950/51. Med hänsyn härtill föreslås att anslag

för ändamålet uppföres å allmän beredskapsstat med sistnämnda belopp.

Byggnader för yrkesundervisning. Av de uppgifter, som lämnats till arbetsmarknadsstyrelsen

av landsting och vissa större städer, framgår, att byggnadsföretag

vid centrala verkstadsskolor för tillhopa ca 12 500 000 kronor,

kunna beräknas vara förberedda för igångsättning under budgetåret 1950/51.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har vitsordat angelägenheten av dessa

företag. Med hänsyn till att förberedelserna för dessa företag äro långt framskridna,

synes ca 3/, av de angelägna och förberedda företagen, eller arbeten

för 9 000 000 kronor av denna kategori kunna genomföras under budgetåret

1950/51. Enligt gällande statsbidragsgrunder för centrala verkstadsskolor

kan bidrag utgå med 50 procent av kostnaderna, vilket skulle innebära ett

bidragsbehov av 4 500 000 kronor vid fullt utnyttjande av planen. — Härtill

kommer kostnaden för inventarier m. m., vilka även äro statsbidragsberättigade.

Eventuellt bidrag av statsmedel till inventarier torde emellertid för

företag, som igångsättas under budgetåret 1950/51, icke komma att bliva

aktuellt förrän efter budgetårets utgång. — I 1950 års statsverksproposition,

bil. 10, s. 384, har Kungl. Maj :t äskat ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor

till Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. Av anslaget torde

emellertid en del komma på företag, som icke ingå i investeringsplanen för

budgetåret 1950/51. Om 500 000 kronor av de till statsverkspropositionen

äskade anslagen förutsattes utgå till de i investeringsplanen ingående företagen,

skulle (4 500 000 — 500 000 =) 4 000 000 kronor erfordras ytterligare

för investeringsplanens genomförande. Med hänsyn till anslagets karaktär

av förslagsanslag synes samma grunder för finansieringen av företag

I investeringsreserven böra gälla som beträffande folkskolebyggnader, varför

intet anslag å allmän beredskapsstat föreslås för detta ändamål.

Kommunala myndigheter ha till arbetsmarknadsstyrelsen lämnat uppgifter

om andra byggnader för yrkesutbildning och yrkesundervisning än

centrala verkstadsskolor för en sammanlagd kostnad av ca 22 000 000 kronor.

överstyrelsen för yrkesutbildning har under hand meddelat, att dylika

företag för ytterligare ca 8 000 000 kronor torde komma i fråga för påbörjande

under budgetåret 1950/51. Om den genomförbara investeringsvolymen,

liksom i regel skett för övriga husbyggnadsföretag, beräknas till 40 procent

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

65

av de enligt lämnade uppgifter angelägna och förberedda företagen, skulle

således en investeringsvolym av ca 12 000 000 kronor kunna genomföras

under nästkommande budgetår.

Med skrivelse den 15 november 1949 har lantbruksstyrelsen överlämnat

uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv för budgetåret

1950/51 för bl. a. vissa lantbruksundervisningsanstalter. Lantbruksstyrelsen

har därvid angivit, att företag för ca 5 250 000 kronor torde komma till utförande

under budgetåret med anlitande av anslag å riksstaten. Till dessa

företags genomförande skulle erfordras ca 4 000 000 kronor i statsbidrag.

Lantbruksstyrelsen bär meddelat, att företag för tillhopa ca 5 550 000 kronor

därutöver eventuellt kunde utföras under budgetåret. Härför skulle erfordras

statsmedel av tillhopa 4 200 000 kronor. Med hänsyn till vad tidigare

anförts om svårigheterna att igångsätta enskilda företag synes man dock

icke böra räkna med att mer än 40 procent av den sistnämnda gruppen företag

kunna komma till utförande under budgetåret. Investeringsplanen för

budgetåret 1950/51 för lantbruksundervisningsanstalter kommer då att motsvara

en kostnadssumma av (5 250 000 -j- 2 200 000 =) ca 7 500 000 kronor.

Behovet av statsmedel uppskattas till 4 000 000 -f- 40 procent av 4 200 000

= ca 5 700 000 kronor.

Kungl. Maj :t har i 1950 års statsverksproposition, bil. 11, s. 90, äskat ett

reservationsanslag av 2 000 000 kronor mot av lantbruksstyrelsen föreslagna

4 000 000 kronor till Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter.

Å beredskapsstat skulle sålunda erfordras (5 700 000 —

2 000 000 =) 3 700 000 kronor för investeringsplanens genomförande i denna

del.

Underhåll av skolbyggnader. T. o. m. budgetåret 1946/47 kunde statsbidrag

utgå till underhåll av folkskolebyggnader från anslag, benämnt Folkskolor

m. m.: Underhålls- och materielbidrag. Med anledning av förslag i

proposition 1947: 175 har 1947 års riksdag i skrivelse nr 263 förordat, att

dittillsvarande bestämmelser rörande underhålls- och materielbidrag skulle

upphöra att gälla. Beslutet innebär att statsbidrag numera icke utgår til!

underhåll av skollokaler från anslag å riksstaten. Skolöverstyrelsen har emellertid

under hand meddelat, att ett eftersatt behov av dylika arbeten fortfarande

finnes, vilket skulle kunna motivera en investeringsreserv för budgetåret

1950/51. Kostnaden för realiserandet av denna investeringsreserv under

ett budgetår uppskattas till samma belopp som upptogs i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47 eller 1 800 000 kronor.

Anslag till skolbyggnader.

De statsbidrag, som skulle kunna ifrågakomma, därest byggnadsföretag

vid allmänna läroverk, kommunala flickskolor m. m., högre folkskolor, folkhögskolor

eller andra undervisningsanstalter, till vilkas uppförande statsbidrag

normalt icke utgår, eller underhåll av skolbyggnader bleve utnyttjade

i arbetslöshetsmotverkande syfte, torde böra utgå av anslaget till Kostnader

för arbetslöshetens bekämpande m. m. De statsbidrag, som skulle utgå vid

ett utnyttjande under budgetåret 1950/51 i samma syfte av byggnadsföretag

vid folkskolor eller centrala verkstadsskolor förutsättas, som i det föregående

framhållits, bestridas från förslagsanslag å riksstaten till dessa ändamål.

Under åberopande av det i övrigt anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten uppföra

följande anslag, nämligen

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

under nionde huvudtiteln

Lägre lantbruksundervisning in. m.: Bidrag till

byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervis
-

ningsanstalter ............................ 3 7Ö0 006

under elfte huvudtiteln

Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter

för bildbara sinnesslöa .................... 900 0ÖÖ

d. Sjukhus.

Med stöd av genom statens arbetsmarknadskommission utförda inventeringar

beräknades för budgetåret 1946/47 sjukhusbyggnader för landstingen

samt i städer, som icke deltaga i landsting, för tillhopa 94 000 000 kronor

vara tillräckligt förberedda för att medtagas i investeringsplanen för sagda

budgetår. Till följd av de begränsningar av användningsmöjligheterna som

sysselsättningsobjekt, som över huvud taget vidlåda kommunala husbyggnader,

beräknades den utnyttjningsbara investeringsplanen innehålla sjukhusbyggnader

för ca 70 000 000 kronor. Å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 uppfördes i anslutning till arbetsmarknadskommissionens förslag

anslag med 1 000 000 kronor till Bidrag till uppförande eller inrättande

av tuber kuloss jukvårdsanstalter, 700 000 kronor till Bidrag till uppförande,

inrättande eller inlösen av epidemisjukhus, 1 000 000 kronor till Bidrag till

uppförande m. in. av hem för kroniskt sjuka samt 800 000 kronor till Bidrag

till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter (prop. 1946:

211, s. 41—43). För investeringsplanen för arbeten vid folksanatorierna redogöres

i det följande under rubriken Diverse enskilda arbeten.

Nya inventeringar ha under länsarbetsnämndernas och landstingens medverkan

utförts under 1949. Enligt dessa inventeringar skulle sjukhusbyggnader

av här ifrågavarande kategori för sammanlagt ca 79 000 000 kronor

finnas tillräckligt förberedda för att medtagas i investeringsplanen för budgetåret

1950/51. Enär uppgift om ett betydande antal aktuella företag ej

torde ha lämnats till arbetsmarknadsstyrelsen vid de gjorda inventeringarna,

kan volymen av tillgängliga och tillräckligt förberedda företag i verkligheten

uppskattas vara högre. Med hänsyn härtill bär den under budgetåret 1950/

51 genomförbara investeringsvolymen av sjukhusbyggnader uppskattats till

ca 8/< av den till arbetsmarknadsstyrelsen redovisade tillräckligt förberedda

eller till 60 000 000 kronor.

Efter framställning av arbetsmarknadsstyrelsen har medicinalstyrelsen i

skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 13 januari 1950 uppgivit vilka

anslag, som enligt medicinalstyrelsens mening borde uppföras å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51. Arbetsmarknadsstyrelsen bär icke funnit

sig kunna ingå på närmare prövning härav och får i enlighet med medicinalstyrelsens

förslag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

atf å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å

driftbudgeten under elfte huvudtiteln uppföra

följande anslag, nämligen

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkuloss

jukvårdsanstalter .................... 1 000 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar

vid lasarett m. m................. 500 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus

.................................. 1 000 000

Bidraa till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka .................................... 2 000 000

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126. 67

Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss
ningsanstalter.

............................ 1 500 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska

avdelningar vid lasarett .............. 500 000

e. Diverse kommunala och enskilda husbyggnader m. m.

Samlingslokaler.

På grundval av uppgifter, som inhämtats från kommuner m. m. samt

från statens nämnd för samlingslokaler, beräknades i investeringsplanen

för budgetåret 1946/47 ingå allmänna samlingslokaler med en kostnad av

tillhopa ca 17 000 000 kronor. Efter förslag av arbetsmarknadskommissionen

(prop. 1946:211, s. 87) uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 under Fonden för låneunderstöd ett anslag av 2 000 000 kronor

till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler.

Till arbetsmarknadsstyrelsens register anmälda företag, avseende samlingslokaler,

belöpa sig för närvarande till en sammanlagd kostnad av ca

17 000 000 kronor. Emellertid finnas därutöver ett mycket stort antal planlagda

eller under projektering varande dylika byggnadsföretag. Enligt upplysningar,

som lämnats av folketshusföreningarnas riksorganisation, ordenshusens

riksförening samt bygdegårdarnas riksförbund, hade dessa organisationer

under slutet av 1949 projekteringsuppdrag, avseende allmänna

samlingslokaler, med en sammanlagd byggnadskostnad av ca 135 000 000

kronor. Även om man i likhet med övriga kommunala och enskilda företag

av i det föregående anförda skäl räknar med en betydligt reducerad

genomförbar investeringsvolym under budgetåret 1950/51 i jämförelse med

tillgången på arbetsobjekt, som under detta budgetår beräknas vara förberedda,

skulle likväl en investering av storleksordningen 25 å 30 000 000 kronor

sannolikt kunna genomföras under ett budgetår. Därest så skedde skulle

emellertid investeringsvolymen för denna kategori i jämförelse med den

normala investeringen bli avsevärt större än för andra statsunderstödda

företag i investeringsplanen.

Av 1950 års statsverksproposition, bil. 25, s. 3, framgår att byggnadskvoten

för samlingslokaler, som år 1949 utgjorde 4 000 000 kronor, för år 1950

höjts till 6 000 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att investeringsplanen

för budgetåret 1950/51 gives en omfattning motsvarande dubbla

byggnadskvoten för år 1950 eller 12 000 000 kronor.

De beräkningar, som statens nämnd för samlingslokaler verkställt av

anslagsbehovet för budgetåret 1950/51 till lån till anordnande av allmänna

samlingslokaler, framgå av statsverkspropositionen, bil. 25, s. 2. Kungl.

Maj :t har däri äskat ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor till Lån till

anordnande av allmänna samlingslokaler.

Hela investeringsplanen förutsättes enligt det föregående omfatta samlingslokaler

för 12 000 000 kronor, varav byggnader för 6 000 000 kronor

utgöra ordinarie arbeten. Statens nämnd för samlingslokaler har meddelat,

att statslån beviljats till ett antal företag, vilka ej erhållit byggnadstillstånd.

I den mån byggnadstillstånd för dessa företag icke kan inom ramen

för den fastställda byggnadskvoten beviljas t. o. in. budgetåret 1950/51,

utgöra företagen en investeringsreserv, för vars utnyttjande statslån emellertid

beviljats. Från nyssnämnda belopp å 6 000 000 kronor bör därför

dragas den byggnadskostnad, som hänför sig till ifrågavarande företag.

Sagda kostnad är mycket svår att nu uppskatta, men den torde ej böra

sättas lägre än till 1 000 000 kronor. För finansieringen av återstoden av

11 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

investeringsplanen, 5 000 000 kronor, synes ett belopp av 3 000 000 kronor

å beredskapsstat böra beräknas.

Enär en avsevärd behållning kvarstår på reservationsanslaget till Bidrag

till anordnande av allmänna samlingslokaler (se 1950 års statsverksprop.

bil. 7, s. 107) och då endast en mindre del av investeringsplanen omfattar

företag av den kategori, att de enligt gällande författning kunna beviljas

statsbidrag, finner arbetsmarknadsstyrelsen icke anledning förselå, att särskilt

anslag å driftbudgeten upptages å beredskapsstat för budgetåret 1950/

51 till detta ändamål

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten

under Fonden för låneunderstöd

uppföra ett anslag av 3 000 000 kronor.

Brandstationer.

Till Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer uppfördes å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag av 400 000 kronor

(prop. 1946:211, s. 48).

Till arbetsmarknadsstyrelsen har från kommunalt håll som investeringsreserv

föreslagits ett antal brandstationer. Det är härvidlag i allmänhet

fråga om relativt stora företag i städer och större samhällen. Enär statsbidrag

till sådana byggnader enligt gällande författning i regel utgår endast

till kommun, som den 1 juli 1944 icke ägde brandstation, äro de anmälda

företagen till största delen icke statsbidragsberättigade. Tillgången på tillräckligt

förberedda företag av detta slag beräknas motsvara en bgggnadskostnad

av tillsammans ca 14 000 000 kronor.

Riksbrandinspektören har i skrivelse den 1 november 1949 meddelat, att

uppgifter den 30 maj 1949 infordrats från samtliga länsstyrelser om det

byggnadsprogram för brandstationer, som inom kommunerna planerats för

år 1950. Av uppgifterna framgår, att kommunerna år 1950 planerade utföra

209 brandstationer för en sammanlagd kostnad av 21 223 936 kronor. Till

denna post borde läggas 9 brandstationer, vilka avsetts att utföras, men

icke hunnit kostnadsberäknas vid inventeringstillfället. Riksbrandinspektören

har vidare anfört följande.

Vad brandstationerna beträffar har civilförsvarsstyrelsen i sina medelsäskanden

för budgetåret 1945/46 uppgivit att omkring 300 nya brandkårer

måste bildas på grund av brandlagens föreskrifter. Den blivande ombildningen

till storkommuner kommer att nedbringa detta behov. Å andra sidan

har det visat sig att flera omständigheter såsom övergång till yrkesbrandkår,

ökad utrustning och liknande ställt ökade krav på brandstationens

storlek och planläggning, varigenom ett flertal äldre stationer måste

ersättas med nya eller möjligen byggas om. Slutligen hade vid brandlagens

ikraftträdande ett stort antal kommuner med brandkårer ingen brandstation.

En undersökning, som riksbrandinspektören genom länsbrandinspektörerna

lät utföra 1946, gav vid handen, att det sålunda erfordrades 517 nya

brandstationer. På grund av de påbjudna restriktionerna på byggnadsområdet

har byggandet av brandstationer i hög grad hållits tillbaka till stort

men för särskilt landsbygdens brandkårer, som måste se sin dyrbara brandmateriel

förstöras på grund av brist på lämpliga förvaringslokaler. I denna

materiel har staten dessutom investerat miljontals kronor.

I skrivelsen har riksbrandinspektören meddelat, att av anslaget till stats
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Iiungl. Maj:ts proposition nr 126.

bidrag för uppförande av brandstationer återstode ett belopp av 304 924

kronor. På grund av läget på arbetsmarknaden beräknades detta belopp

räcka till för ordinarie arbeten till och med budgetåret 1950/51, varför

civilförsvarsstyrelsen i sina anslagsäskanden för sistnämnda budgetår icke

begärt nya medel för ändamålet. I 1950 års statsverksproposition (bil. 13,

s. 325) har anslag till ändamålet äskats endast med ett formellt belopp av

100 kronor.

Riksbrandinspektören har beräknat, att av de 209 brandstationer, som

planerats att utföras år 1950, ca 190 stycken icke torde komma till utförande

under året som ordinarie arbeten. Av dessa 190 stationer, vilka skulle

anses kunna utgöra investeringsreserv, vore endast 155 statsbidragsberättigade.

Till utförande av dessa företag under budgetåret 1950/51 beräknades

930 000 kronor erfordras i statsbidrag. Härav vore ca 305 000 kronor disponibla

av förefintliga reservationer å anslaget till ändamålet, varför 625 000

kronor skulle erfordras å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å

driftbudgeten under elfte huvudtiteln uppföra

ett anslag av 625 000 kronor.

Badhus.

I enlighet med förslag av arbetsmarknadskommissionen i samråd med

pensionsstyrelsen uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47

ett anslag av 275 000 kronor till Åtgärder till förebyggande och hävande av

invaliditet (prop. 1946: 211, s. 39). Anslaget var avsett att täcka bidrag till

mindre badanläggningar å landsbygden m. in. i den mån dylika ingingo i

förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Pensionsstyrelsen har i januari 1950 under hand upplyst, att det alltjämt

vore möjligt att i en arbetslöshetssituation forcera planeringen och utförandet

av mindre badanläggningar, till vilka styrelsen beviljar statsbidrag,

och att med hänsyn härtill ett anslag å beredskapsstat till ändamålet med

samma belopp som för budgetåret 1946/47 fortfarande vore motiverat.

Ett antal kommunala badhus, huvudsakligen dock av andra slag än dem,

till vilka pensionsstyrelsen lämnar bidrag, finnas efter den hösten 1949 verkställda

inventeringen anmälda till arbetsmarknadsstyrelsens register. De företag

av detta slag, som synas tillräckligt förberedda att kunna utföras under

budgetåret 1950/51, beräknas motsvara en sammanlagd byggnadskostnad

av ca 10 000 000 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder till förebyggande och huvande av invaliditet

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å

driftbudgeten under femte huvudtiteln uppföra

ett anslag av 275 000 kronor.

Övriga husbyggnader.

Under rubriken Övriga husbyggnader ha liksom i förslaget till investeringsplan

för budgetåret 1946/47 upptagits sådana tekniskt förberedda och

ur kommunal synpunkt angelägna kommunala husbyggnadsföretag, vilka

icke äro att hänföra till skolbyggnader, sjukhus, fritidsanläggningar, brand
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

stationer, samlingslokaler eller badhus. Totalkostnaderna för de arbeten tillhörande

kategorien övriga husbyggnader, vilka voro att räkna med som

underlag för ett sysselsättningsprogram för budgetåret 1946/47, uppgingo till

ca 80 000 000 kronor. I det nu framlagda förslaget till investeringsplan för

budgetåret 1950/51 beräknas totalkostnaden för ifrågavarande kategori företag

till ca 172 000 000 kronor, varav 36 700 000 kronor för ålderdomshem

och barnavårdsanstalter. Tre av kommuner anmälda företag, avseende byggnader

för hantverk och småindustri, med en beräknad sammanlagd kostnad

under budgetåret 1950/51 av 1 400 000 kronor, ha vidare medräknats

under rubriken övriga husbyggnader. I planen ingå även sådana arbeten

som kommunalhus, polisstationer, tjänstebostäder för kommunala befattningshavare,

förråd, verkstäder, garage, elverksbyggnader, spårvägshallar

m. in.

Totalkostnaden för de byggnader av olika slag, vilka sammanförts under

rubriken e. Diverse kommunala och enskilda husbyggnader m. m. och ingå

i underlaget för den föreslagna investeringsplanen för nästa budgetår, uppgår

till ca 213 000 000 kronor mot 112 500 000 kronor för budgetåret 1946/47.

På grund av svårigheten att genomföra ett så stort byggnadsprogram vid

sidan av andra angelägna husbyggnadsföretag, såsom bostadsbyggnader

in. m., och med hänsyn till de andra, förut berörda faktorer, som inverka

begränsande på genomförbarheten av stora kommunala investeringsprogram,

beräknas endast ca 40 procent av företagen kunna komma till utförande

under ett budgetår. Den genomförbara investeringsplanen för diverse

kommunala husbyggnader skulle under denna förutsättning kunna beräknas

innehålla arbeten för ca 85 000 000 kronor. I den mån statsbidrag normalt

icke utgår till dessa företag synes, därest hithörande arbeten skulle bliva

utförda i arbetsmarlcnadsreglerande syfte, erforderligt statsbidrag böra utgå

av anslaget å beredskapsstaten till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

in. in., vilket särskilt behandlas i ett senare avsnitt av detta förslag.

f. Branddammar.

På grundval av uppgifter från bl. a. riksbrandinspektören föreslog arbetsmarknadskommissionen

för budgetåret 1946/47 en investeringsplan av företag

avseende branddammar in. m. för en total kostnad av 5 000 000 kronor.

Ä allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes ett anslag till

Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar av 2 100 000 kronor

(prop. 1946: 211, s. 48).

Riksbrandinspektören har i skrivelse den 1 november 1949 lämnat uppgift

beträffande branddammar och brandstationer jämte förslag till investeringsreserv

av sådana företag för budgetåret 1950/51. Till ledning härför

hade infordrats uppgifter från samtliga länsstyrelser om det byggnadsprogram,

som inom kommunerna planerats för år 1950 för ifrågavarande ändamål.

Härav framgår att kommunerna hade avsett att år 1950 utföra 1 767

branddammar för en sammanlagd kostnad av 5 823 495 kronor. Riksbrandinspektören

har i skrivelsen vidare anfört följande.

Vad branddammarna beträffa får riksbrandinspektören hänvisa till att

dåvarande statens arbetsmarknadskommission och luftskyddsinspektionen

är 1940 tillsammans inventerade behovet av vattenförsörjningsanläggningar.

Därvid redovisades ett behov av 9 220 anläggningar med en anläggningskostnad

av 17 430 000 kronor. Med hänsyn till de prisökningar, som förekommit

sedan dess, torde denna kostnad säkerligen behöva uppräknas med

ungefär 60 % till ca 28 000 000 kronor eller till ca 3 000 kronor per damm.

Till och med den 30 oktober 1949 har Kungl. civilförsvarsstyrelsen bevil
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 126.

71

jat statsbidrag till anläggande av 1 065 branddammar med en anläggningskostnad

av ca 2 608 000 kronor. Medelkostnaden för dessa arbeten har sålunda

uppgått till omkring 2 455 kronor pr damm.

I detta sammanhang får riksbrandinspektören med anledning av riksbrandinspektörens

underdåniga skrivelse den 14 december 1948 angående

riktlinjer för höjande av brandskyddet vid meddelande av byggnadstillstånd

meddela att branddammar, vari dammarnas anläggningskostnad uppgår till

10 000 kronor eller mera, endast utgör 9 stycken.

Enligt de fastställda organisationsplanerna för civilförsvaret inom landet

saknas sammanlagt 870 branddammar, varav 290 uteslutande äro civilförsvar

sdammar (eller med andra ord branddammar, som skola ersätta nu befintliga

vattenledningar vid krigstillfälle), och 580 sådana, som jämväl äro

nödvändiga för fredsändamål. I 1940 års inventering hade antalet dammar

för civilförsvaret upptagits till 1 606 stycken. Enligt uppgift från arbetsmarknadskommissionen

år 1946 hade 90 stycken av dessa dammar utförts.

Av de återstående 1 516 dammarna skulle således nu endast 870 återstå.

846 stycken ha antingen ansetts obehövliga eller utförts såsom fredsdammar.

Från det år 1940 redovisade antalet bör sålunda avgå 1 065 -f- 846 -f90

— 2 000 branddammar, varefter sålunda 7 220 anläggningar skulle återstå

att utföra. Efter en genomsnittskostnad av 3 000 kronor pr damm skulle

alltså för detta ändamål krävas 21 660 000 kronor.

Av skrivelsen framgår, att nu tillgängliga anslag till bidrag till kommuner

för anläggande av branddammar beräknas vara förbrukade vid utgången

av innevarande budgetår. För budgetåret 1950/51 har civilförsvarsstyrelsen

föreslagit ett anslag å riksstat av 800 000 kronor för statsbidrag till fredsbranddammar

till vilka statsbidrag kan utgå av anslaget till kommuner för

anläggande av branddammar samt ett anslag av 400 000 kronor för civilförsvarets

branddammar.

Riksbrandinspektören har föreslagit att investeringsplanen för branddammar

för budgetåret 1950/51 skulle omfatta arbeten för en total kostnad av

6 000 000 kronor. Behovet av att vattenförsörjningen för brandsläckningsändamål

snarast får sin lösning vore påtagligt och gjorde sig ständigt gällande

vid uppkomna eldsvådor. De anslagsbelopp, som civilförsvarsstyrelsen

föreslagit på riksstat till statsbidrag för ändamålet, motsvarade anläggningar

för sammanlagt 2 200 000 kronor. För återstående 3 800 000 kronor skulle

alltså erfordras ett belopp av 1 900 000 kronor av statsmedel, om statsbidraget

tänkes utgå med 50 procent och hela planen tänkes genomförd.

I 1950 års statsverksproposition, bil. 13, s. 324, har Kungl. Maj :t äskat

ett anslag av 300 000 kronor till Bidrag till kommuner för anläggande av

branddammar. Det av civilförsvarsstyrelsen äskade beloppet till fredsbranddammar

har sålunda minskats med 500 000 kronor, varjämte intet anslag

upptagits till civilförsvarets branddammar. För genomförande av den föreslagna

investeringsplanen skulle således erfordras (1 900 000 -j- 500 000 =)

2 400 000 kronor å beredskapsstat å anslaget till kommuner till anläggande

av branddammar samt 400 000 kronor till civilförsvarets branddammar.

Då särskilt anslag till sistnämnda ändamål icke upptagits i statsverkspropositionen

skulle eventuellt statsbidrag till civilförsvarets branddammar,

därest dylika komma till utförande till motverkande av arbetslöshet, regelmässigt

utgå från det allmänna anslaget till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande m. in. Arbetsmarknadsstyrelsen finner dock skäl föreslå, att

ett belopp av 400 000 kronor uppföres å allmän beredskapsstat.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

K ungt. Maj.ts proposition nr 126.

att till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar

å allmän beredskaps stat för budgetåret 1950/51 å

driftbudgeten under elfte huvudtiteln uppföra

ett anslag av 2 800 000 kronor.

g. Diverse kommunala anläggningsarbeten.

De arbeten, vilka i investeringsplanen redovisas under rubriken Diverse

kommunala anläggningsarbeten, utgöras av alla de rent kommunala företag,

vilka icke kunna hänföras till husbyggnader, hamnbyggnader samt statsbidragsberättigade

vägar, gator och broar ävensom vatten- och avloppsanläggningar,

branddammar och fritidsanläggningar.

Av ifrågavarande arbeten beräknades för budgetåret 1946/47 arbeten av

en kostnadsvolym av ca 103 000 000 kronor vara lämpliga och tillräckligt förberedda.

Med hänsyn till de i det föregående s. 101 berörda omständigheter

som försvåra igångsättandet av kommunala företag beräknades företag för ca

82 000 000 kronor kunna utföras under budgetåret.

Vissa gator och vägar, vilka icke i det föregående redovisats under rubriken

Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator

(s. 29) eller Byggande av enskilda vägar (s. 30) och vilka sålunda icke

äro att hänföra till statliga arbeten eller kunna komma i åtnjutande av statsbidrag

under normala anslagsrubriker på riksstaten, ha av vederbörande

kommuner föreslagits att ingå i investeringsplanen. Sådana arbeten ha med

hänsyn till deras övervägande grovarbetskaraktär medtagits i föreliggande

förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51 i all den utsträckning,

som tillgången på tillräckligt förberedda och angelägna företag möjliggjort.

Företag av detta slag beräknas finnas tillgängliga i förslaget till investeringsplan

för nästkommande budgetår till ett kostnadsbelopp av ca

24 000 000 kronor.

Bland de övriga företag under rubriken Diverse kommunala anläggningsarbeten,

vilka föreslås ingå i investeringsplanen för nästa budgetår, märkas

kyrkogårds- och parkanläggningar, spårvägsarbeten, vissa hamnbyggnader

samt vissa utvidgnings- och förnyelsearbeten för de kommunala gas-, elektricitets-

och vattenledningsverken. Vad beträffar arbeten för de nämnda

kommunala verken ha i planen huvudsakligen medtagits sådana arbeten,

som motsvara den normala årliga utvecklingen, emedan tillgången på specialarbetare

och vissa material icke torde medgiva någon nämnvärd forcering.

Den sammanlagda beräknade kostnaden för tillgängliga arbetsobjekt som

underlag för en investeringsplan för diverse kommunala anläggningsarbeten

utgör ca 125 500 000 kronor. Med hänsyn till att hithörande "företag till avsevärd

del utgöras av grovarbeten torde man kunna räkna med att 70 procent

eller företag för ca 88 000 000 kronor kunna utföras under ett budgetår.

Större delen av dessa arbeten utgör dock, som nyss nämnts, kommunernas

ordinarie arbeten, varför den egentliga arbetsreserven endast utpör en

mindre del.

Beträffande anslag av statsmedel till företagen under denna rubrik hänvisas

till vad som anföres vid behandlingen av frågan om erforderligt anslag

ä beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in.

h. Fritidsanläggningar.

Anläggningar och byggnader, som beröra riksidrottsförbundets och statens

fritidsnämnds verksamhetsområden, behandlas under denna rubrik,

medan sådana byggnader, som beröra det verksamhetsområde, med vilket

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

73

statens nämnd för samlingslokaler har att taga befattning, behandlas under

rubriken Diverse kommunala och enskilda husbyggnader. För vissa tidigare

utredningar rörande fritidsanläggningar har redogjorts i arbetsmarknadskommissionens

betänkande SOU 1946: 27, s. 346—350.

På grundval av uppgifter, som förutom från kommunerna jämväl under

medverkan av riksidrottsförbundet och statens fritidsnämnd införskaffats

från enskilda föreningar och organisationer, upprättades av arbetsmarknadskommissionen

förslag till investeringsplan för fritidsanläggningar för

budgetåret 1946/47. Den under sistnämnda budgetår utnyttjningsbara investeringsvolymen

uppskattades till ca 11 200 000 kronor för idrottsplatser

och anläggningar för inomhusidrott och ca 9 700 000 kronor för övriga fritidsanläggningar.

För att möjliggöra denna investeringsplans genomförande

uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 dels ett anslag

av 4 500 000 kronor till Avsättning till fonden för idrottens främjande dels

ock ett anslag om 2 000 000 kronor till Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande.

Idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott.

På framställning av arbetsmarknadskommissionen överlämnade riksidrottsförbundets

idrottsplatskommitté hösten 1946 en förteclcliing över sådana

aktuella projekt rörande idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott,

vilka förbundet ansåg lämpliga att komma i åtanke vid uppgörande

av förslag till investeringsreserv. Ifrågavarande förteckning har årligen reviderats

och kompletterats. De i underlaget för innevarande budgetårs reserv

ingående företagen ha genomgåtts, varvid sådana företag uteslutits,

vilka icke nästa budgetår äro att räkna med i ett sysselsättningsprogram.

I fråga om de övriga arbetena ha kostnaderna i erforderlig omfattning reviderats.

De företag, som äro att räkna med som sysselsättningsobjekt under

budgetåret 1950/51 motsvara en byggnadskostnad av ca 13 400 000 kronor,

varav ca 4 700 000 kronor för anläggningar för inomhusidrott och ca

8 700 000 kronor för idrottsplatsanläggningar utom Stockholms stad. Inom

Stockholms stad föreligga förslag till arbeten för idrottsplatser in. in. för en

kostnad av ca 12 500 000 kronor.

Riksidrottsförbundet har i skrivelse till Kungl. Maj :t angående medelsbehovet

å riksstat för budgetåret 1950/51 bl. a. framhållit, att en utredning

av omfattningen av aktuella idrottsanläggningar verkställts av förbundets

idrottsplatskommitté våren 1949. Enligt denna utredning representerade av

idrottsplatskommittén kända, planerade och verkligt aktuella idrottsanläggningar

en sammanlagd beräknad anläggningskostnad av över 25 000 000

kronor (1950 års statsverksprop. bil. 12, s. 174).

Med hänsyn till i det föregående anförda svårigheter att med kort tidsutdräkt

igångsätta kommunala och enskilda företag uppskattas ungefär hälften

av de enligt idrottsplatskommittén som sysselsättningsobjekt tillgängliga

anläggningarna eller företag för ca 13 000 000 kronor kunna utföras under

budgetåret 1950/51. Det sammanlagda behovet av statsbidrag härför kan

antagas uppgå till ca 6 000 000 kronor vid samma bidragsgrunder, som normalt

skola gälla för liknande arbeten.

Enligt vad som under hand upplysts från riksidrottsförbundet har Kungl.

Maj :t tills vidare innehållit ett bidragsbelopp av 1 000 000 kronor för idrottshallar

m. m. samt 700 000 kronor för idrottsplatser och övriga idrottsanläggningar.

Enligt förbundet kan väntas, att det för sistnämnda ändamål

innehållna beloppet under budgetåret 1950/51 stiger till 1 000 000 kronor.

Enär ett frigörande av de spärrade medlen åtföljt av beviljande av byggnadstillstånd

torde komma att ske, därest större arbetslöshet uppstår, skulle det

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

för investeringsplanens genomförande erforderliga anslaget till fonden för

idrottens främjande böra beräknas till (6 000 000 — 2 000 000 =) 4 000 000

kronor.

Övriga fritidsanläggningar.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för budgetåret

1946/47 innefattade bl. a. ett antal enskilda friluftsanläggningar, turiststationer,

friluftsgårdar, sporthem m. m. Dessa företag medtogos med

ledning av uppgifter, som lämnats till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen

från folkrörelsernas rese- och semesterorganisation

(RESO), svenska turistföreningen, skid- och friluftsfrämjandet samt

andra enskilda organisationer. Ifrågavarande fritidsanläggningar ha endast

1 mycket begränsad utsträckning blivit utförda.

Städer och landskommuner ha såsom arbeten lämpliga att ingå i en sysselsättningsreserv

föreslagit ett antal sådana fritidsanläggningar, som falla

under statens fritidsnämnds verksamhetsområde, såsom fritidsreservat, lekplatser

m. m.

Totalkostnaden för de anläggningar, till vilka bidrag skulle kunna beviljas

ur fonden för friluftslivets främjande och som ansetts böra medtagas i investeringsplanen

för nästkommande budgetår, beräknas till ca 13 410 000

kronor. Denna summa innefattar även ordinarie arbeten. Med hänsyn till

att de flesta enskilda anläggningarna utgöras av husbyggnader, i många

fall förlagda till isolerade trakter med därav härrörande svårigheter i byggnadshänseende

och med hänsyn till att dessa företags verkställighet är beroende

av överenskommelse med enskilda intressenter, vilket ofta försenar

och försvårar igångsättandet, synes det vara skäligt att räkna med att den

utnyttjningsbara volymen av investeringsplanen för kategorien Övriga fritidsanläggningar

motsvarar en kostnad av ca 7 000 000 kronor. Erforderligt

statsbidrag för genomförande av en sådan investering uppskattas till ca

2 500 000 kronor. Härvid har förutsatts, att bidrag ur fonden för friluftslivets

främjande icke torde utgå till de delar av friluftsbadanläggningar, som

äro att betrakta som anläggningar för idrottsverksamhet, samt att enligt

normala grunder vissa specialanläggningar för Stockholms stad icke skulle

ifrågakomma till statsbidrag i denna ordning utan vara hänvisade till att

få bidrag av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.

enligt de bidragsgrunder, som tillämpas för sådana kommunala arbetslöshetsarbeten,

för vilka statsbidrag i vanlig ordning icke utgå.

Till avsättning till fonden för friluftslivets främjande har Kungl. Maj :t

i 1950 års statsverksproposition, bil. 12, s. 176, äskat ett anslag av 1 000 000

kronor. Ifrågavarande anslag torde till större delen komma att åtgå till

andra ändamål än företag i investeringsplanen. I det föregående har ett bidragsbelopp

av 2 500 000 kronor under denna anslagstitel beräknats erforderligt

för investeringsplanens genomförande, vilket belopp sålunda skulle

behöva anvisas å beredskapsstat.

Under åberopande av vad som anförts under rubriken Fritidsanläggningar

hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten

under tionde huvudtiteln upptaga följ ande anslag, nämligen
Avsättning

till fonden för idrottens främ jande . . 4 000 000

Avsättning till fonden för friluftslivets främjande 2 500 000.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

75

i. Skjutbanor.

Uppgifter angående investeringsobjekt avseende skjutbaneanläggningar

införskaffades åren 1944 och 1945 från skytteförbundens överstyrelse, svenska

pistolskjbteförbundet och svenska sportskytteförbundet. Med stöd av

dessa uppgifter medtogos skjutbaneanläggningar för 600 000 kronor i investeringsplanen

för budgetåret 1946/47 (se arbetsmarknadskommissionens

betänkande SOU 1946:27, s. 350—352). Sedermera har revidering av det

förut inhämtade materialet verkställts, varjämte vissa uppgifter om nya

företag inkommit. Det har därvid framgått, att arbeten vid angelägna skjutbaneanläggningar

för en sammanlagd kostnad av ca 300 000 kronor alltjämt

äro så förberedda, att de kunna medtagas i investeringsplanen för

budgetåret 1950/51. Det är härvidlag till största delen fråga om företag av

mycket ringa storleksordning, i det kostnaden för varje särskilt företag vanligen

ligger under 5 000 kronor. Enär ifrågavarande företag till stor del äro

av grovai''betsnatur samt planläggning av desamma är i det närmaste slutförd,

ha de ansetts böra medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1950/

51 med en kostnad av 300 000 kronor.

Särskilt anslag till bidrag till anordnande av skjutbanor har icke föreslagits

i innevarande års statsverksproposition. Dylikt anslag uppfördes ej heller

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 och föreslås ej å beredskapsstaten

för budgetåret 1950/51, då statsbidrag till företagen kan beviljas

av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.

k. Flottledsarbeten.

För av investeringsutredningen resp. arbetsmarknadskommissionen åren

1944 och 1945 verkställda inventeringar av flottledsarbeten samt för frågan

om statsbidragsgrunder till dylika arbeten vid utförande i arbetslöshetsmotverkande

syfte har redogjorts i kommissionens betänkande SOU 1946:27,

s. 356—359. Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för

budgetåret 1946/47 omfattade flottledsarbeten för sammanlagt ca 8 200 000

kronor. Hösten 1949 har via länsarbetsnämnderna förfrågan om lämpliga

investeringsobjekt och om dessas planeringsläge riktats till de flottningsföreningar,

som tidigare lämnat uppgifter till kommissionen eller investeringsutredningen.

Med ledning av de inkomna uppgifterna har investeringsplanen

reviderats. Förslaget till plan för budgetåret 1950/51 innefattar flottledsarbeten

för sammanlagt ca 3 300 000 kronor. Det erforderliga statsbidraget

för planens genomförande i en arbetsmarknadskris kan uppskattas

1 il 1 2 000 000 kronor. En avsevärd minskning föreligger alltså jämfört med

investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Minskningen beror till stor del

på förändrad anläggningsteknik för hithörande arbeten, vilket synes ha medfört

att desamma icke i samma utsträckning som tidigare av vederbörande

flottningsföreningar anses lämpliga för sysselsättning av arbetslösa.

Statsbidrag till flottsledsarbeten torde i förekommande fall böra beviljas

av anslaget å beredskapsstaten till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m.

I. Arbeten vid enskilda järnvägar.

I statens arbetsmarknadskommissions förslag till investeringsreserv för

budgetåret 1946/47 ingingo företag vid enskilda järnvägar motsvarande en

sammanlagd kostnad av 13 012 000 kronor. I föreliggande förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1950/51 ingå sådana arbeten för en kostnad

av ca 8 894 000 kronor. Minskningen mellan dessa budgetår av planens

omfattning beror på övergång av flera enskilda järnvägsföretag i sta
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

tens ägo. Sålunda ha sedan år 1946 följande enskilda järnvägar, för vilka

vissa företag ingingo i investeringsreserven för budgetåret 1946/47, numera

förvärvats av staten, nämligen Gotlands och Ölands järnvägar, Trafikförvaltningen

Göteborg—Dalarna—Gävles järnvägar, Trafikförvaltningen Östergötlands^

smalspåriga samt Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar. I

vad angår lämpligheten för arbetsmarknadsreglerande syften av byggnads°ch

anläggningsf öretag vid enskilda järnvägar, principerna för företagens

utväljande till investeringsreserven samt statsbidragsgrunderna för dylika

företag, då de tagas i anspråk som arbetslöshetsarbeten, hänvisas till arbetsmarknadskommissionens

betänkande SOU 1946:27, s. 360—364.

Uppgifter om de företag, som av vederbörande järnvägsförvaltningar befunnits

angelägna och lämpliga som arbetslöshetsarbeten under budgetåret

1950/51, ha lämnats av Svenska järnvägsföreningen i skrivelse den 1

december 1949. Dessa företag, vilkas omfattning och fördelning på de särskilda

järnvägsförvaltningarna framgår av följande sammanställning, föreslås

ingå i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1950/51.

De arbetsobjekt, som medtagits, äro närmare specificerade i arbetsmarknadsstyrelsens

register över investeringsobjekt.

Järnvägsstyrelsen har i yttrande den 21 december 1949 förklarat sig intet

ha att erinra mot detta förslag till investeringsreserv för budgetåret

1950/51.

Järnväg

Antal

arbets-

objekt

Kostnads-

summa

kronor

Hällefors—Fredriksbergs...............

1

48 000

Nora Bergslags........................

3

500 000

Nordmark—Klarälvens................

3

433 000

Stockholm—Nynäs....................

4

475 000

Stockholm—Roslagens ................

10

3 376 000

Stockholm—Saltsjöns..................

3

3 312 000

Grängesberg—Oxelösunds..............

14

750 000

Summa

38

8 894000

För hela investeringsreserven, 8 894 000 kronor, synes bidragsbehovet

kunna beräknas till högst 2 700 000 kronor. Bidrag torde böra beviljas av

anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

m. Elektrifiering sarbeten.

På grundval av förslag, som framlagts av arbetsmarknadskommissionen

i samråd med elektrifieringsberedningen, beräknades för budgetåret 1946/47

investeringsplanen för landsbygdselektrifieringen till en volym motsvarande

anläggningskostnaden 20 000 000 kronor. För att möjliggöra denna investeringsplans

genomförande uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 ett anslag till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering av

3 000 000 kronor, se proposition 1946:211, s. 65.

Elektrifieringsberedningen har i sin skrivelse angående medelsbehovet å

riksstat för budgetåret 1950/51 beräknat anslagsbehovet till Befrämjande

av landsbygdens elektrifiering till 5 000 000 kronor, se 1950 års statsverksproposition,

bil. 11, s. 185—186. Beredningen synes därvid icke ha räknat

med att utöver nämnda anslagsbelopp några av Kungl. Maj :t spärrade medel

finge disponeras under budgetåret. Departementschefen har i propositionen

uttalat att verksamheten under nästa budgetår måste hållas inom samma

jämförelsevis snäva ram som under de senaste åren. Med hänsyn härtill

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

77

har Kungl. Maj :t äskat ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor å riksstat

för ändamålet för budgetåret 1950/51, varvid dock förutsatts att spärrade

medel, 1 300 000 kronor, därutöver skola ställas till förfogande för verksamheten.

Investeringsplanen för elektrifieringar synes böra få det omfång, som

elektrifieringsberedningen räknat med i sina anslagsäskanden, motsvarande

en bidragstilldelning av 5 000 000 kronor. Om intressenternas insatser

tillhopa uppskattas till samma belopp, skulle planen motsvara nya anläggningar

till en kostnad av ca 10 000 000 kronor. Häri ha icke inräknats installationsarbeten,

anskaffande av förbrukningsapparater in. in. —• Därest,

med hänsyn till vad som anförts i statsverkspropositionen, tillhopa 4 300 000

kronor komma att stå till förfogande å riksstat för budgetåret 1950/51,

skulle å beredskapsstat erfordras 700 000 kronor för investeringsplanens

genomförande. Med hänsyn till önskvärdheten av ett visst nedbringande av

storleken av den hos elektrifieringsberedningen befintliga balansen skulle

å beredskapsstat kunna uppföras ett något högre belopp, förslagsvis

1 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten

under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag

av 1 000 000 kronor.

n. Diverse enskilda arbeten.

Byggnader för vissa statsunderstödda institutioner.

På förslag av arbetsmarknadskommissionen efter samråd med socialstyrelsen

upptogs i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 vissa arbeten

vid erkända alkoholistanstalter för en beräknad kostnad av tillhopa 554 000

kronor. Enär de i förslaget ingående byggnadsföretagen till övervägande

del voro sådana, till vilka bidrag normalt icke utgår ur reservationsanslaget

till Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter, upptogs intet särskilt

anslag å beredskapsstat till detta ändmål. Socialstyrelsen bär i skrivelse

den 29 september 1949 föreslagit en investeringsreserv för budgetåret 1950/

51 av vissa ny- och ombyggnadsarbeten vid de erkända alkoholistanstalterna

Björknäs, Vårnäshemmet, Holmahemmet, Älvgården, Holmforshemmet,

Hägerstad och Åsbrohemmet. Sammanlagda kostnaden för dessa företag

beräknades år 1946 till 659 000 kronor. Med hänsyn till därefter inträdda

kostnadsstegringar synes kostnaden för dessa byggnadsföretag numera

böra beräknas till ca 800 000 kronor. De föreslagna arbetena äro, enligt

vad socialstyrelsen upplyst, icke berättigade till statsbidrag av anslag

å riksstaten.

Vissa nybyggnads- och moderniseringsarbeten vid folksanatorierna, vilka

administreras av Konung Oscar II :s jubileumsfond, upptogos i arbetsmarknadskommissionens

förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47.

På förslag av arbetsmarknadskommissionen uppfördes å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 ett anslag av 190 000 kronor till Bidrag till

byggnadsarbeten vid folksanatorierna (prop. 1946:211, s. 41).

Överstyrelsen för Konung Oscar II:s jubileumsfond har hemställt om

anslag å 330 000 kronor för budgetåret 1950/51 för vissa arbeten vid Hålahults

och Österåsens sanatorier (1950 års statsverksprop. bil. 13, s. 98).

Kungl. Maj :t har i statsverkspropositionen äskat det av överstyrelsen be
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 126,

gärda beloppet, 330 000 kronor, till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna.

I skrivelse den 15 september 1949 har överstyrelsen föreslagit,

att i arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för budgetåret

1950/51 måtte upptagas modernisering och reparation av läkaravdelningen

vid Hålahults sanatorium för en beräknad kostnad av 95 000 kronor

samt ett bostadshus för kvinnlig biträdespersonal vid Österåsens sanatorium

för en beräknad kostnad av 158 000 kronor. Med anledning av överstyrelsens

framställning synes det erforderliga beloppet för arbetenas utförande,

tillhopa 253 000 kronor, böra uppföras å beredskapsstat för budgetåret

1950/51.

Till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet inom Nordiska

museet uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett

anslag av 745 000 kronor. Styresmannen för Nordiska museet har i skrivelse

den 14 november 1949 till arbetsmarknadsstyrelsen meddelat, att kostnaderna

för dessa arbeten numera beräknades uppgå till sammanlagt

1 135 000 kronor, varav dock 51 000 kronor kunde tagas från Nordiska museets

nya byggnadsfond. Med hänsyn härtill synes ett belopp av 1 084 000

kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 för

ändamålet i fråga.

Övriga arbeten.

Till arbetsmarknadskommissionen inkommo 1945 och 1946 förslag till

sådana byggnads- och anläggningsarbeten för enskilda intressenter, vilka

med tillämpande av normala bidragsgrunder icke skulle kunna erhålla

statsbidrag. De sammanlagda kostnaderna för dessa företag, som nu äro

disponibla såsom sysselsättningreserv, ha uppgivits till ca 1 600 000 kronor.

Företagen i fråga avse bl. a. museibyggnader, dammbyggnader, fiskodlingar

m. in. Med hänsyn till att dessa företag dels äro materialkrävande,

dels till stor del tidsbestämda med hänsyn till vissa andra investeringar,

torde de endast i mindre omfattning vara att påräkna som sysselsättningsobjekt

vid en tidpunkt, då så kan vara påkallat av uppträdande arbetslöshet.

Det synes därför lämpligt, att för dylika arbeten räkna med en avsevärt

mindre investeringsvolym än som motsvarar de anmälda, tekniskt förberedda

företagen. Uppskattningsvis bär i förslaget till investeringsreserv

för budgetåret 1950/51 räknats med arbeten för ca 800 000 kronor.

Under åberopande av vad som anförts beträffande diverse enskilda arbeten

hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande anslag

å driftbudgeten, nämligen

Under åttonde huvudtiteln:

Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet

inom Nordiska museet...... 1 084 000

Under elfte huvudtiteln:

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna 253 000.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

79

20. Anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in.

samt till kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet.

Arbetsmarknadsstyrelsens i det föregående framlagda förslag till sysselsättningsprogram

vid en massarbetslöshet är i princip konstruerat så, att i

den mån det å riksstaten uppförda anslaget till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande m. m. eller andra å riksstaten uppförda anslag icke skulle

vara tillräckliga för finansiering av erforderliga arbeten, dessa arbeten i

stället skulle finansieras från anslag å allmän beredskapsstat motsvarande

till liknande ändamål å riksstat uppförda anslag. Till uppförande å allmän

beredskapsstat ha sålunda föreslagits särskilda anslag såväl till de stora

statliga verkens allmänna investeringsreserver som till bidrag till vissa slag

av kommunala och enskilda arbetsobjekt.

Enär det av olika skäl icke befunnits lämpligt att av specificerade anslag

täcka hela det beräknade behovet av statsmedel till arbeten för motverkande

av större arbetslöshet har å de allmänna beredskapsstaterna för budgetåren

1944/45 och 1946/47 uppförts även ett särskilt anslag till Åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. De av investeringsutredningen i dess

betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och

statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45, (SOU 1944:

12, s. 255 ff) framförda allmänna synpunkterna rörande behovet av ett särskilt

dylikt anslag äga fortfarande giltighet såsom ock den av chefen för

socialdepartementet vid hemställan om uppförande av dylikt anslag å allmänna

beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 förebragta allmänna motiveringen

(propositionen nr 1944:281, s. 55 och 56).

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår därför, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1950/51 uppföres anslag till täckande av ifrågavarande medelsbehov.

Från detta anslag skulle sålunda i första hand bidrag för motverkande

av arbetslöshet beviljas till sådana kommunala och enskilda arbeten, som

icke i normal ordning kunna komma i åtnjutande av statsbidrag, men som

om de utföras såsom beredskapsarbeten enligt hittills tillämpade grunder

kunnat vara berättigade till bidrag från det å riksstaten uppförda anslaget

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. Här förutom synas

även möjligheter böra hållas öppna för att ifrån ifrågavarande allmänna

anslag bevilja medel till sådana kategorier av statliga, kommunala och enskilda

arbeten, till vilka särskilda anslag finnas uppförda å riksstaten eller

föreslagits bliva uppförda å allmän beredskapsstat. I en viss arbetslöshetssituation

kan det nämligen bliva nödvändigt att utföra även en del sådana

arbeten, vilka varken ingå i investeringsreserven eller rymmas inom anslagen

till särskilda ändamål.

Under vissa förutsättningar böra dessutom kommunala och enskilda arbeten,

till vilka statsbidrag i normal ordning utgå från härför anvisade specialanslag,

kunna komma i fråga för erhållande av ytterligare bidrag. En

förhöjning av det normala statsbidraget skulle nämligen, såsom i det" föregående

föreslagits (s. 6 och 7), kunna medgivas i de fall, då vid utförande

av arbete i syfte att motverka arbetslöshet vissa merkostnader uppkomma

på grund av att ovan arbetskraft måst användas, på grund av att arbetet

måste utföras under forcering eller under olämplig årstid eller på grund av

andra liknande orsaker. Särskilt statsbidrag skulle kunna utgå från det

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

föreslagna anslaget till täckande av sådana merkostnader. Den praxis, som

numera tillämpas i fråga om statsbidrag till uppkommande merkostnader

Vid beredskapsarbeten och som godkänts av 1948 åris riksdag (prop. 1948:

249, s. 39), synes böra tillämpas jämväl då fråga är om merkostnader till

här ifrågavarande arbeten.

Medel av det föreslagna anslaget böra slutligen stå till förfogande för finansiering

av arbeten i den särskilda grovarbetsreserven, d. v. s. till sådana

arbeten av grovarbetsnatur, vilka visserligen äro av en något lägre angelägenhetsgrad

än de arbeten, vilka föreslagits till intagande i den allmänna

investeringsreserven, men vilka det i vissa situationer av arbetslöshet kan

vara nödvändigt att utnyttja såsom sysselsättningsobjekt på grund av att

de äro föga materialkrävande och icke i högre grad fordra yrkesvana hos

arbetskraften.

Arbetsmarknadsstyrelsen utgår sålunda ifrån att ett anslag å allmän beredskapsstat

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. skall kunna

utnyttjas

1) till de grupper av arbeten, vilka intagits i förslaget till allmän investeringsreserv

men för vilka särskilda anslag icke föreslagits,

2) till företag eller grupper av företag, för vilka särskilda anslag finnas

uppförda å riksstat eller å allmän beredskapsstat men för vilka en ökning

av arbetena utöver de särskilda anslagens ram av olika skäl kan befinnas

motiverad,

3) till täckande helt eller delvis av merkostnader som äro direkt följd av

företags utförande till motverkande av arbetslöshet i de fall då sådana merkostnader

icke lämpligen böra bestridas av medel från andra anslag samt

4) till grovarbeten, vilka på grund av mindre utpräglad angelägenhet icke

intagits i den allmänna investeringsreserven utan intagits i den särskilda

grovarbetsreserven men vilka det i en arbetslöshetssituation kan befinnas angeläget

att utnyttja till motverkande av arbetslöshet.

Beräkningen av behovet av medel från nu ifrågavarande anslag utföres i

det följande för en arbetslöshetssituation, i vilken grovarbeten skulle komma

att utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt, d. v. s. det alternativ, som enligt

utförda överslagskalkyler skulle komma att ställa de största kraven på

medel från anslaget.

Omfattningen av förslaget till särskild grovarbetsreserv framgår av följande

sammanställning.

Förvaltande myndighet

Typ av arbetsobjekt

Kostnad kronor

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

Allmänna vägar...............

154 000 000

Luftfartsstyrelsen...............

Järnvägsstyrelsen...............

Fortifikationsförvattningen......

Körgårdar..............

321 DOO

Idrottsplatser .................

2 149 0Ö0

Vägarbeten...................

2 913 000

Skjutbanor....................

706 000

Vatten- och avloppsarbeten ....

1 467 000

Gustavsviks torrdocka.........

1 000 000

Kajer och bryggor.............

799 000

Bergrum......................

23 000 000

Krigsförtöjningsplatser.........

5 000 000

Befästningar..................

15 000 000 52 385 000

Flygförvaltningen ..............

Flygfältsarbeten......

i nnn nnn

Summa kronor

238 985000

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

81

Den föi-eslagna särskilda grovarbetsreserven omfattar sålunda arbeten för

en kostnad av i runt tal 239 000 000 kronor. Till övervägande delen består

den föreslagna reserven av helt statliga arbeten. Därjämte inrymmer den till

ett belopp av 21 000 000 kronor arbeten avseende allmänna vägar och för biltrafiken

viktiga gator i sådana städer och samhällen, som äro väghållare. Till

utförande av dessa företag beräknas utgå statsbidrag efter samma grunder

som till företag i den allmänna investeringsreserven. Med hänsyn härtill

skulle det totala behovet av statsmedel för den särskilda grovarbetsreserven

bliva mindre än totalkostnaden och har beräknats till ca 238 000 000 kronor.

Vid ett bedömande av den omfattning, i vilken å en allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 uppfört anslag till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

in. m. skulle behöva tagas i anspråk, måste, såsom härovan berörts,

tagas i beräkning medel icke blott för den särskilda grovarbetsreserven

utan även för sådana i den allmänna investeringsreserven föreslagna

kommunala och enskilda arbeten, för vilka särskilda medel

icke beräknats i förslaget till allmän investeringsreserv. De kategorier av här

ifrågavarande arbeten, vilka till mera avsevärd del bestå av grovarbeten, äro

flottledsarbeten, arbeten vid enskilda järnvägar, skjutbanor, civilförsvarsbranddammar

och diverse kommunala anläggningsarbeten.

Enär särskilda anslag till arbeten å allmänna flottleder icke uppförts å

riksstaten och författningsbundna grunder för statsbidrag till dylika arbeten

icke fastställts, uppfördes icke heller anslag till dylika arbeten å beredskapsstaten

för budgetåret 1946/47. Då dessa förhållanden alltjämt äro rådande

har arbetsmarknadsstyrelsen för ifrågavarande arbeten, vilkas totala kostnad

beräknats till ca 3 300 000 kronor, beräknat ett belopp av 2 000 000 kronor

till bidrag till dylika arbeten att utgå från ifrågavarande anslag.

I avseende å arbeten vid enskilda järnvägar har beräknats, att statsbidrag

bör kunna utgå till vissa merkostnader uppkomna på grund av arbetets utförande

i arbetslöshetsbekämpande syfte. Storleken av detta bidrag beräknas

till högst 30 procent av totalkostnaden. För hela reserven av dylika arbeten,

kostnadsberäknad till ca 8 900 000 kronor, torde bidragsbehovet kunna beräknas

till högst 2 700 000 kronor, varav för den del som består av typiska

grovarbeten, till högst 2 000 000 kronor.

I fråga om skjutbanor, civilförsvarsbranddammar och diverse kommunala

anläggningsarbeten har den totala kostnaden för dessa i investeringsreserven

beräknats till ca 90 000 000 kronor. Av denna summa utgöres ca 25 procent

av lämpliga grovarbeten. Under förutsättning av statsbidrag med i medeltal

50 procent av anläggningskostnaden skulle medelsbehovet för bidrag till dylika

arbeten uppgå till ca 11 000 000 kronor.

För de fall då enligt vad ovan anförts det största behovet av medel från

ifrågavarande anslag kommer att föreligga skulle ett sammanlagt anslagsbelopp

av (238 000 000 + 2 000 000 + 2 000 000 + 11 000 000 =) 253 000 000

kronor vara erforderligt.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i framställning den 13 januari 1950 till

Kungl. Maj :t beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1950/51 för statliga

och statskommunala beredskapsarbeten till sammanlagt 12 400 000 kronor.

Beslut om utförande såsom beredskapsarbete föreligger emellertid för företag,

på vilka under nästa budgetår beräknas kunna nedläggas ca 40 000 000

kronor. De medelsbehov utöver å riksstat beräknat anslag, som erfordras för

dessa arbetens utförande, beräknas till ca 27 000 000 kronor. Dessa medel synas

böra medtagas vid beräkningen av medelsbehovet från anslaget å beredskapsstaten

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Härtill kominer, såsom ovan berörts, behovet av att i speciella fall kunna

finansiera sådana arbeten, vilka ej kunnat förutses vid investeringsreservens

upprättande samt att kunna medgiva statsbidrag till sådana merkostnader

för ett arbete, som uppstå på grund av att arbetet måste utföras med ovan

arbetskraft, i forcerat tempo, vid olämplig årstid etc. Det ytterligare medelsbehov,

som härigenom kan uppstå, är mycket svårt att uppskatta. Då det

icke synes antagligt, att medel skulle behöva tagas i anspråk för sistnämnda

ändamål samtidigt som alla under denna anslagsrubrik uppräknade grovarbeten

komma till utförande, torde särskilda medel härför icke behöva beräknas.

Medelsbehovet synes därför böra beräknas till 280 000 000 kronor.

Beträffande beredskap för anskaffning av byggnadsmaskiner får arbetsmarknadsstyrelsen

anföra följande.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 januari 1950 angående medelsbehoven

för budgetåret 1950/51 under vissa anslag har arbetsmarknadsstyrelsen beträffande

styrelsens innehav av byggnadsmaskiner framhållit, att maskinparken

vore i sådant skick att en omfattande åter- och nyanskaffning borde

äga rum. Styrelsen har därvid omnämnt, att kostnaderna för att erhålla en

fullgod maskinpark för sysselsättning av ett årsmedeltal av 7 000—8 000

man samt en stomme för maskinparkens ytterligare utbyggnad överslagsvis

beräknats till ca 10 000 000 kronor. För åter- och nyanskaffning eller beställning

av byggnadsmaskiner har styrelsen i ovannämnda skrivelse beräknat

att disponera (1 200 000 -j- 1 750 000 =) 2 950 000 kronor. Ytterligare

anskaffning av maskiner för ca 7 000 000 kronor skulle sålunda behöva verkställas

för att uppnå den ovannämnda beredskapen för 7 000 å 8 000 årsarbetare.

I olika sammanhang har framhållits, att beredskapen av bl. a. byggnadsmaskiner

bör ha en omfattning, som möjliggör sysselsättande av i medeltal

15 000 man. Medelsbehovet utöver under budgetåret 1950/51 tillgängliga

ordinarie medel för anskaffning av byggnadsmaskiner för denna arbetsstyrka

kan uppskattas till 17 000 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår

med hänsyn härtill att å beredskapsstat uppföres ett anslag för detta ändamål

med sistnämnda belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å

driftbudgeten under femte huvudtiteln uppföra

följande anslag, nämligen

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m................................... 280 000 000

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

........................ 17 000 000

21. Sammanfattning.

Allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 fastställdes av 1946 års

riksdag. Å beredskapsstaten uppfördes anslag om sammanlagt ca 1 050

miljoner kronor, varav å driftbudgeten ca 676 miljoner kronor och å kapitalbudgeten

ca 374 miljoner kronor. Kungl. Maj :t bemyndigades att, därest

arbetsmarknadsläget så skulle påfordra, inom ramen av ett belopp av

150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka

anslag uppförts å beredskapsstaten.

1947 års riksdag medgav att de till grund för den allmänna beredskapsstaten

för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanerna för statens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

83

järnvägar och civila flygplatser finge ändras samt bemyndigade Kungl.

Maj :t att under budgetåret 1947/48, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade,

inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om

utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å beredskapsstaten för budgetåret

1946/47. — Riksdagen har lämnat enahanda bemyndiganden för

budgetåren 1948/49 och 1949/50.

På grundval av från statliga organ och genom länsarbetsnämnderna

från kommuner och enskilda inhämtade uppgifter har upprättats föreliggande

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51.

I fråga om principerna för urvalet av objekt att medtagas i investeringsreserven

och riktlinjerna för reservens sammansättning har någon större

ändring i förhållande till vad som förut tillämpats icke ansetts böra ske;

reserven har dock endast i begränsad utsträckning tillförts nya objekt avseende

husbyggnader och andra materialkrävande arbeten.

Förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 omfattar

arbeten för ca 1 564 miljoner kronor (mot ca 1 322 miljoner kronor i förslagen

för budgetåret 1946/47) och förslaget till särskild grovarbetsreserv

ca 239 miljoner kronor (mot ca 221 miljoner kronor i förslaget för budgetåret

1946/47). Behovet av statsanslag, som erfordras för att samtliga till

intagande i de båda reserverna föreslagna företag skola kunna utnyttjas

såsom sysselsättningsobjekt, har beräknats till sammanlagt ca 1 186 miljoner

kronor. Av denna summa belöper sig ca 904 miljoner kronor på den allmänna

investeringsreserven och ca 238 miljoner kronor på den särskilda

grovarbetsreserven. Därjämte har i anslagsbehovet inräknats ett belopp av

ca 17 miljoner kronor för anskaffning av byggnadsmaskiner samt ca 27

miljoner kronor, som utöver i 1950 års statsverksproposition beräknat anslag

erfordras för utförande av redan beslutade beredskapsarbeten.

För finansieringen av till intagande i investeringsreserven för budgetåret

1950/51 föreslagna företag, som helt eller delvis äro avsedda att bekostas

av statsmedel, har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att anvisa anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51.

Av kostnaden för den allmänna investeringsreserven belöpa sig ca 791

miljoner kronor på företag, vilka till väsentliga delar utgöras av grovarbeten

— såsom företag avseende vägar, flygfält, anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp, dubbelspår, linjeomläggningar etc. — och ca 773 miljoner

kronor på företag, som äro av mera materialkrävande art eller utgöras

av industribeställningar. Inom sistnämnda grupp inrymmas husbyggnader

för ett belopp av ca 653 miljoner kronor.

Därest materialknapphet skulle begränsa eller omöjliggöra utnyttjandet

av materialkrävande företag för beredande av sysselsättning, kunna alltså

ur de föreslagna reserverna utväljas företag av utpräglad grovarbetskaraktär

för en sammanlagd kostnad av upp till ca (791 + 238 =) 1 029 miljoner

kronor. Härtill komma företag av grovarbetskaraktär, beträffande vilka

beslut redan fattats om företagens utförande såsom beredskapsarbeten i

arbetsmarknadsstyrelsens eller annan statlig myndighets regi eller såsom

statskommunala beredskapsarbeten. På dessa företag beräknas under nästa

budgetår kunna utföras arbeten för en kostnad av sammanlagt ca 40 miljoner

kronor. För nästa budgetår står således till förfogande en sammanlagd

reserv av företag av grovarbetskaraktär för en kostnad av ca 1 070

miljoner kronor.

Styrelsen har jämväl beräknat investeringsreservens fördelning mellan

städer och landsbygd. Denna beräkning har givit vid handen, att av kostnaden

för den allmänna investeringsreserven ca 796 miljoner kronor be
12

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 126.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

löpa sig å företag i städer och ca 768 miljoner kronor å företag på landsbygden.

För den särskilda grovarbetsreserven utgöras motsvarande belopp

av ca 30 miljoner kronor resp. ca 208 miljoner kronor.

Till detaljplanering av arbeten i investeringsreserven äro särskilda anslag

uppförda å riksstat. Planeringen har lämpats efter läget på arbetsmarknaden

och huvudsakligen inriktats på arbeten av grovarbetskaraktär.

Hela den av styrelsen föreslagna allmänna investeringsreserven har uppskattats

innefatta totalt ca 30 miljoner dagsverken, varav ca 20 miljoner

dagsverken för grovarbetare, ca 9,2 miljoner dagsverken för yrkesarbetare

i egentlig anläggningsverksamhet samt ca 0,7 miljoner industridagsverken

(bil. 18). Dessa dagsverken beräknas motsvara full sysselsättning för ca

120 000 årsarbetare, varav ca 80 000 grovarbetare, ca 37 000 yrkeskunniga

byggnads- och anläggningsarbetare samt ca 2 500 industriarbetare. Sagda

arbetsstyrkor äro beräknade under antagande av 250 effektiva arbetsdagar

per årsarbetare av kategorierna grovarbetare och yrkesarbetare i egentlig

anläggningsverksamhet samt 270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare av

kategorien industriarbetare. Det angivna antalet industridagsverken är beräknat

på det underlag av företag, som helt och hållet eller till väsentlig

del utgöras av direkta industribeställningar, t. ex. beställningar av rullande

järnvägsmateriel, elektriska ledningar och kablar etc. Ett ianspråktagande

i full utsträckning av det sysselsättningsprogram, som innefattas i den allmänna

investeringsreserven, skulle utöver ovan angivna sysselsättningsmöjligheter

medföra dels sysselsättning i industrien för framställning av

erforderliga byggnadsmaterial och andra halvfabrikat, byggnadsmaskiner,

redskap och annan materiel samt förbrukningsartiklar för anläggnings- och

husbyggnadsföretagen, dels ock sysselsättning i transportarbete. Med nu

angiven sysselsättning förenade arbetslöner ha jämte arbetslöner för arbete

på byggnadsplatsen inräknats i de samlade lönekvoter, som angivits i den

till statens arbetsmarknadskommissions betänkande SOU 1946: 27 fogade

bil. 1 (SOU 1946:28). Den angivna sysselsättningen, som alltså förekommer

i det närmast före arbetet på byggnadsplatsen liggande ledet av

produktionen, uppskattas till ca 5,5 miljoner dagsverken, motsvarande ca

20 000 årsarbetare under antagande av 270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare.

Ett ianspråktagande i full utsträckning av den allmänna investeringsreserven

medför ytterligare sysselsättning i industrien för tillverkning

och reparation av maskiner och transportmedel samt för tillverkning

av råvaror därför.

Hela den särskilda grovarbetsreserven har uppskattats innefatta ca 5 miljoner

dagsverken, varav ca 4,5 miljoner dagsverken för grovarbetare och ca

0,5 miljon dagsverken för yrkeskunniga anläggningsarbetare, motsvarande

ca 20 000 resp. ca 2 000 årsarbetare eller tillhopa ca 22 000 årsarbetare.

Det maximala grovarbetsprogrammet, vilket såsom ovan anförts omfattar

arbeten för en sammanlagd kostnad av ca 1 070 miljoner kronor, beräknas

innefatta ca 24 miljoner dagsverken, varav ca 21 miljoner dagsverken

för grovarbetare och ca 3 miljoner dagsverken för yrkeskunniga anläggningsarbetare,

motsvarande ca 84 000 resp. ca 12 000 årsarbetare eller

tillhopa 96 000 årsarbetare.

Med ledning av den allmänna investeringsreservens fördelning på de olika

länen, angiven i bil. 16 och 17, har överslagsvis beräknats sysselsättningsmöjligheterna

inom varje län, därvid sysselsättningen vid sådana företag,

vilkas lokalisering icke på detta stadium kan angivas, fördelats i proportion

till länens folkmängd. Reservens sysselsättningsmöjligheter för industriarbetare

ha dock icke fördelats länsvis. I nedanstående tablå har för

varje län angivits det ungefärliga antal årsarbetare, som skulle kunna be
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 126.

85

redas arbete vid företag i den. allmänna investeringsreserven, samt hur stor

procent av befolkningstalet i länet detta utgör.

L ä n

Den allmänna investe- ringsreservens syssel- sättningsmöjligheter

Lön

Den allmänna investe- ringsreservens syssel- sättningsmöjligheter

Antal

års-

arbetare

Årsarbetare

i procent

av invånare- antalet den

1 jan. 1949

Antal

års-

arbetare

Årsarbetare

i procent

av invånare- antalet den

1 jan. 1949

1

2

3

1

2

3

Stockholms stad____

13 500

1-9

Älvsborgs...........

6 400

1-8

Stockholms.........

5 600

1-6

Skaraborgs..........

3 600

1-5

Uppsala............

2 900

1-9

Värmlands..........

3 900

1-4

Södermanlands......

3 600

1*7

3 900

1*6

Östergötlands.......

5100

1-5

3 200

1*7

Jönköpings..........

4 000

1-5

Kopparbergs........

4 30Ö

1-7

Kronobergs.........

2 600

1*7

5 000

Kalmar.............

4 000

1-7

Västernorrlands.....

4 900

1-8

Gotlands............

800

1-3

Jämtlands..........

2 800

1-9

Blekinge............

2 600

1-8

Västerbottens.......

5 400

2''3

Kristianstads........

4 000

1-6

Norrbottens ........

6 500

2-8

Malmöhus..........

7 800

1-4

Industriarbetare i hela

Hallands...........

2 300

1*4

22 500

Göteborgs och Bohus

8 300

1*5

Summa

139 500

2-1

Till jämförelse må framhållas att antalet hjälpsökande arbetslösa i hela

landet vid arbetslöshetskrisen i mars 1933 var i medeltal 3 procent och

i Norrbottens och Västernorrlands län ca 7 procent av invånareantalet.

Därest arbetslöshet skulle uppstå av större omfattning i visst eller vissa

län än den, som kan till fullo mötas med nu angiven sysselsättningsberedskap,

kan i allmänhet en forcering av arbetena ske, så att den angivna fördelningen

mellan länen förskjutes. Uppskattningarna av antalet årsarbetare

ha utförts under den förutsättningen, att handdrift i betydande grad''

måste äga rum därest grovarbeten av angiven storleksordning skola komma

till stånd. I anslutning härtill må särskilt framhållas, att de angivna

sysselsättningsmöjligheterna förutsätta, att planeringen av arbeten, intagna

i investeringsreserven, kommer till stånd i den omfattning, som angivits i

de uppgifter om investeringsobjekten, som av vederbörande organ lämnats

till arbetsmarknadsstyrelsen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl Maj:ts proposition nr 126.

Innehållsförteckning till arbetsmarknadsstyrelsens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51.

1. Inledning................................................................... 1

2. Investeringsplanens finansiering................................................ 5

3. Investeringsplan för postverket................................................ 8

4. Investeringsplan för telegrafverket............................................. 9

5. Investeringsplan för statens järnvägar.......................................... 10

Företag att bekostas av kapitalmedel........................................... 12

A. Byggnader och anläggningar............................................... 12

I. Bangårdar s. 12; II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar samt Ombyggnad

till normalspår av smalspåriga järnvägar s. 12; III. Fortlöpande förstärkning

av spåröverbyggnaden s. 12; IV. Broar m. m. s. 13; V. Husbyggnader s. 13;

VI. Signalsäkerhetsanläggningar s. 13; VII. Vägskyddsanläggningar s. 13; VIII.

Telefonanläggningar m. m. s. 13; IX. Elektriska belysningsanläggningar s. 14;

X. Anläggningar för elektrisk tågdrift s. 14; XI. Elektrifiering s. 14; XII. Lokstations-

och driftverkstadsanläggningar s. 14; XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder

s. 14; XIV. Färjelägen s. 15.

B. Försvarsberedskap........................................................ 15

C. Rullande material......................................................... 15

D. Biltrafik................................................................. 15

Garagebyggnader m. m.................................................... 15

E. Inventarier m. m.......................................................... 15

F. Statens järnvägars dispositionsanslag........................................ 15

Företag att bekostas av driftmedel.......................................... 15

Företag att bekostas av rörelsemedel........................................ 16

6. Investeringsplan för statens vattenfallsverk...................................... 17

7. Investeringsplan för försvaret.................................................. 20

Armén................................................................... 21

Marinen................................................................. 22

Flygvapnet.............................................................. 22

Befästningar............................................................. 23

Sjökarteverket............................................................ 24

8. Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. in........... 24

Vägunderhåll på landsbygden s. 26; Byggande av allmänna vägar på landsbygden

s. 26; Vägbeläggningar s. 29; Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken

viktiga gator s. 29; Byggande av enskilda vägar s. 30; Stensättning av

vägar och gator s. 31; Byggande av broar s. 31; Uppförande av garage- och förrådsbyggnader

s. 32; Särskild grovarbetsreserv för väg- och gatubyggnader s. 32.

9. Investeringsplan för luftfartsverket.......... 34

10. Investeringsplan för handelshamnar och farleder................................. 35

11. Investeringsplan för fiskehamnar............................................... 37

12. Investeringsplan för malmletning och förberedande gruvarbeten.................... 38

13. Investeringsplan för lotsverket................................................. 39

14. Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. fl. 40

Justitiedepartementet..................................................... 40

Socialdepartementet....................................................... 41

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrfs proposition nr 126. 87

Kommunikationsdepartementet............................................. 41

Finansdepartementet...................................................... 42

Ecklesiastikdepartementet................................................. 43

Jordbruksdepartementet................................................... 45

Handelsdepartementet..................................................... 46

Inrikesdepartementet...................................................... 47

15. Investeringsplan lör reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar

invärderade i statliga fastighetsfonder.......................................... 48

16. Investeringsplan för statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet m. m............. 49

17. Investeringsplan för vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område.............. 51

18. Investeringsplan för vissa skogsvårdande åtgärder..........-r..................... 54

Domänstyrelsens verksamhetsområde s. 54; Skogsstyrelsens verksamhetsområde

s. 55.

19. Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten........................ 57

a) Investeringsobjekt för Stockholms stad ...................................... 59

b) Anläggningar för vattenförsörjning och avlopp................................ 60

c) Skolor................................................................... 62

Allmänna läroverk, kommunala flickskolor m. m. s. 62; Folkskolebyggnader s. 62;

Högre folkskolor och praktiska mellanskolor s. 63; Byggnader för folkhögskoleväsendet

s. 63; Skol- och arbetshem för bildbara sinnesslöa s. 64; Byggnader för yrkesundervisning

s. 64; Skolor för lantbruksundervisning s. 65; Underhåll av skolbygg
-

nader s. 65.

Anslag till skolbyggnader.................................................. 65

d) Sjukhus................................................................. 66

e) Diverse kommunala och enskilda husbyggnader m. m.......................... 67

Samlingslokaler s. 67; Brandstationer s. 68; Badhus s. 69; Övriga husbyggnader

s. 69.

f) Branddammar............................................................ 70

g) Diverse kommunala anläggningsarbeten...................................... 72

h) Fritidsanläggningar....................................................... 72

Idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott s. 73; Övriga fritidsanläggningar

s. 74.

i) Skjutbanor .............................................................. 75

k) Flottningsarbeten......................................................... 75

l) Arbeten vid enskilda järnvägar............................................. 75

in) Elektrifieringsarbeten..................................................... 76

n) Diverse enskilda arbeten................................................... 77

Byggnader för vissa statsunderstödda institutioner s. 77; Övriga arbeten s. 78.

20. Anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. samt till kostnader för

arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.................................... 79

21. Sammanfattning............................................................. 82

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126-

1

Bilaga 1.

Förslag till investeringsplan för postverket.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke intagits i tidigare framlagda förslag till investeringsreserv.

Nr

Företag

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

kronor

Anslag för budgetåret

1950/51 till

ordinarie

arbeten

kronor

investe-

ringsreserv

kronor

1

2

3

4

5

Posthus 777. m. i ordinarie arbetsprogrammet1.....

16 010 000

1000

1

Om- och tillbyggnad av posthuset i Norrtälje ..

770 000

2

Posthus i Katrineholm......................

1 040 000

3

Posthus i Skellefteå.........................

1060 000

4

Tillbyggnad av posthuset i Uddevalla1 2........

345000

5

Posthus i Eskilstuna........................

2 500 000

6

Ombyggnad av bottenvåningen inom central-

posthuset i Stockholm.....................

900 000

7

Posthus i Luleå............................

1 800 000

8

Posthus i Ängelholm........................

560 000

9

Posthus i Landskrona.......................

1 610 000

10

Posthus i Västerås..........................

2 650 000

11

Posthus i Vetlanda.........................

875 000

12

Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping

1 900 000

Posthus m. m. i investeringsreserven............

12 100 000

4 700 000

13

Posthus inom Gärdesstaden i Stockholm.....

1 900 000

750 000

14

Posthus i Uppsala..........................

3 300 000

1 000 000

15

Posthus i Arvika...........................

1 350 000

750 000

16

♦Posthus i Ljusdal...........................

600 000

300 000

17

♦Posthus i Värnamo.........................

1 000 000

500 000

18

♦Posthus i Söderhamn........................

1 000 000

500 000

19

♦Posthus i Nässjö............................

1 600 000

400 000

20

♦Posthus i Boden............................

1 350 000

500 000

Fastighetsförvärv:

21

Inköp av fastigheten Blåmannen nr 14 i Stockholm

655 000

655 000

22

Inköp av fastigheter...........................

500 000

500 000

Summa

1155 000

1155 000

23

Anskaffning av automobiler m. m...............

450 000

450 000

Postverkets diligenstrafik:

24

Garagebyggnader m. m.........................

200 000

200 000

25

Anskaffning av bilmaleriel för diligensrörelsen ....

200 000

200 000

26

Förvärv av billinjer............................

250 000

250 000

Summa

650 000

650 000

27

Postverkets dispositionsanslag...................

1 000 000

1 000 000

Totalsumma

31 365 000

3 256 000

4 700 000

Sammanlagda beloppet av anslag för budgetåret 1950/51 till företag

i ordinarie program och investeringsreserv kronor............. 7 956 000

Härutöver synas reservationer kunna under budgetåret 1950/51

utnyttjas till ett belopp av högst kronor..................... 4 744 000

Uppskattad maximikostnad för investering under budgetåret 1950/51

kronor..................................................... 12 700 000

1 Reservation å anslaget beräknas föreligga med ca 3 750 000 kronor vid ingången av budgetåret

1950/51.

2 För telegrafverkets räkning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 2.

Förslag till investeringsplan för telegrafverket.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke intagits i tidigare framlagda förslag till investeringsreserv.

Nr

Företag

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

kronor

Anslag för budgetåret

1950/51 till

ordinarie

arbeten

kronor

investe-

ringsreserv

kronor

i

2

3

t

O

Telegrafverkets fastigheter:

Telefonstationsbyggnader m. m. i ordinarie arbets-

programmet.................................

13 525 000

1 000

1

Post- och telefonstationsbyggnad i Klippan ...

875 000

O

Telefonstationsbyggnad i kvarteret Söderman-

land i Malmö (Dalaplan)..................

1 050 000

3

Tillbyggnad till telegrafverkets stationsbyggnad

i kvarteret Skvalperup i Malmö............

525 000

4

Tillbyggnad till telegrafverkets stationsbyggnad

i kvarteret Sparven i Malmö..............

990 000

5

Post- och telefonstationsbyggnad i Nynäshamn

790 000

6

Grundförstärkning av fastigheten Slottsbacken 8

i Stockholm..............................

200 000

7

Telefonstationsbyggnad i Vänersborg..........

850 000

! 8

Telefonstationsbyggnad i Nyköping...........

1 550 000

i 9

Om- och tillbyggnad av telegrafverkets station i

kvarteret Aeolus i Stockholm..............

4100 000

10

Till- och ombyggnad av telegrafverkets stations

fastighet i Örnsköldsvik...................

475 000

11

Telefonstationsbyggnad i Visby...............

1 000 000

12

Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden i

Gävle....................................

270 000

13

Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg.........

850 000

Telefonstationsbyggnader m. m. i investeringsreserven

9 205 000

9 205 000

14

Telefonstationsbyggnad i Strängnäs...........

400 000

400 000

15

Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik........

325 000

325 000

16

Telefonstationsbyggnad i Vetlanda............

ÖÖU ouu

500 000

17

Telefonstationsbyggnad i Vimmerby..........

370 000

370 000

18

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karls-

hamn....................................

200 000

200 000

19

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Sim-

rishamn..................................

350 000

350 000

20

Telefonstationsbyggnad i Hässleholm..........

950 000

950 000

21

Telefonstationsbyggnad i Höganäs............

250 000

250 000

22

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Halm-

stad.....................................

800 000

800 000

23

Telefonstationsbyggnad i Arvika..............

400 000

400 000

24

Telefonstationsbyggnad i Sunne..............

400 000

400 000

25

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Örebro

780 000

780 000

26

Telefonstationsbyggnad i Nora...............

400000

400 000

27

Telefonstationsbyggnad i Sala................

400 000

400 000

28

Telefonstationsbyggnad i Arboga.............

520 000

520 000

29

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Falun

1 300 000

1 300 000

30

Telefonstationsbyggnad i Kramfors...........

300 000

300 000

31

Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur..........

500 000

| 5UU UUO

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

3

1

2

3

4

5

32

Förrådsbyggnader m. m. i ordinarie arbetsprogrammet

1000

1000

Förrådsbyggnader m. m. i investeringsreserven.....

1 250 000

1 250 000

33

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Norr-

köping...................................

525 000

525 000

34

Förrådsbyggnad i Örebro....................

200 000

200 000

35

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle

525 000

525 000

36

Inköp av fastigheter...........................

700 000

700 000

Säger för telegrafverkets fastigheter

24 681000

702 000

10455 000

Telefon- och telegrafanläggningar:

37

Riks- och landskablar m. m.....................

34 000 000

34 000 000

38

Telefon- och telegrafstationer....................

44 000 000

44 000 000

39

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

mellanortsledningar..........................

55 000 000

55 000 000

Summa

183 000 000

133 000 000

Radioanläggningar för telegrafverket:

40

Vissa rundradioanläggningar....................

400 000

400 000

41

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby...........

2 770 000

1 800 000

970 000

42

Antennanläggning för Sundsvalls rundradiostation ..

300 000

300 000

43

*Ny rundradiostation i Östersund................

2 100 000

500 000

1 600 000

44

Ny rundradiostation i Stockholm................

2 700 000

2 700 000

45

Fartygsradiostationer m. m......................

800 000

800 000

Summa

9 070000

3 800000

5 270000

Försvarsberedskap vid telegrafverket..............

1000

1000

Telegrafverkets dispositionsanslag................

3 000 000

2 500 000

500 000

Totalsumma

169 752 000

140008 000

16 225 000

Sammanlagda beloppet av anslag för budgetåret 1950/51 till företag

i ordinarie program och investeringsreserv kronor............. 156 228 000

Härutöver synas reservationer kunna under budgetåret 1950/51

utnyttjas till ett belopp av högst kronor..................... 4 997 000

Uppskattad maximikostnad för investering under budgetåret 1950/51 161 225 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 3.

Förslag till investeringsplan för statens järnvägar.

Anm. Här nedan specificeras — jämte ett par mindre företag — sådana till intagande i investeringsreserven

föreslagna företag, för vilka kostnaderna beräknats uppgå till minst 100 000

kronor. Andra företag äro sammanförda under kollektivrubrik under respektive sakrubriker

men finnas specificerade i särskild förteckning hos arbetsmarknadsstyrelsen.

Med * utmärkas företag, som icke intagits i tidigare förslag till investeringsreserv.

Kapitalbudgeten.

Nr

Företag

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

kronor

Anslag för budgetåret

1950/51 till

ordinarie

arbeten

kronor

investe-

ringsreserv

kronor

1

2

3

4

5

A. Byggnader och anläggningar.

I. Bangårdar.

1

Bangårdar i ordinarie arbetsprogrammet..........

5 000 000

5 000 000

Bangårdar i investeringsreserven.................

23 903 000

17 423 000

2

Linköping, tillbyggnad med två godstågspår ..

225 000

225 000

3

Spannarboda, anordnande av tredje tågväg....

150 000

150 000

4

Dagarn, anordnande av tredje tågväg........

150 000

150 000

5

*Frövi, spårändring för anknytning av linjen mot

Krylbo...................................

150 000

150 000

6

Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund ...

1830 000

1 000 000

7

Floby, utvidgning av bangården (och i samband

därmed uppförande av nytt stationshus för

250 000 kr., se nedan under V).............

780 000

780000

8

Strömtorp, bangårdsutvidgning...............

130 000

130 000

9

Mora, utökning av ranger- och uppställnings-

spår m. m................................

100 000

100 000

10

Habo, bangårdsutvidgning...................

300 000

300000

11

Mullsjö, bangårdsutvidgning (och i samband där-

med uppförande av nytt stationshus för 150 000

kr., se nedan under V)....................

480 000

480 000

12

*Malmbäck, ombyggnad av bangården samt flytt-

ning och ombyggnad av godsmagasinet.....

120 000

120 000

13

Eksjö, om- och tillbyggnad av bangården.....

210 000

210 000

14

*Hässleholm, utvidgning av spårsystemet å ranger-

bangården ................................

250 000

250 000

15

Åstorp, ombyggnad och utvidgning av bangården

2 450 000

1 800 000

16

Svedala, utvidgning av spårsystemet.........

150 000

150 000

17

*Tomelilla, omläggning av spårsystemet m. m...

125 000

125000

18

*Stensättningsarbeten inom 30 bansektionen . . .

100 000

100 000

19

Linjen Hässleholm—Kristianstad, förlängning

till 650 m av mötesspåren i Attarp, Ignaberga,

Vinslöv, Göinge—Fridhem och Önnestad . .

500 000

500 000

20

*Linjen Hässleholm—Kristianstad, förlängning

till 650 m av mötesspåren i Karpalund......

366 000

366 000

21

Anordnande av tredje tågväg vid Loster och

Norrhög...........................

250 000

250 000

22

Fångsjöbacken, förlängning av mötesspår och

anordnande av tredje tågväg.............

225 000

225 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126-

5

1 1

2

3 1

t

5

23

Dvsjön, Kotjärn, Grötingen, Gastsjön och Ra-

gunda, förlängning av mötesspår och anord-

nande av tredje tågväg...................

800000

800 000

24

»Värnamo, ombyggnad av bangården..........

350 000

350 000

25

Bansträckan Emmaboda—Kalmar, förlängning

av mötesspår vid samtliga stationer, förbere-

dande arbeten............................

180 000

180 000

26

Bansträckan Alvesta—Karlskrona, förlängning av

mötesspår vid samtliga stationer, förberedande

arbeten ..................................

230 000

230 000

27

Bansträckan Nässjö—Nybro, förlängning av mö-

tesspår vid Gissebäck, Björköby, Ösjöbol,

Gullaskruv, Orrefors och Brånahult, förbe-

redande arbeten..........................

100 000

100 000

28

»Halmstad, ändring av bangårdsanordningar å

rangerbangården..........................

350 000

350 000

29

»Landeryd, ombyggnad av bangården.........

140 000

140 000

30

»Torup, ombyggnad av bangården, förlängning av

mötesspår................................

280 000

280000

31

»Bredaryd, ombyggnad av bangården, jämte nytt

godsmagasin..............................

140 000

140 000

32

»Gävle, utbyggnad av bangården..............

600 000

600 000

33

»Leksand, utvidgning av spårsystemet.........

100 000

100 000

34

»Insjön, utvidgning av spårsystemet..........

100 000

100 000

35

Örebro C, gångtunnel.......................

175 000

175 000

36

Tumba, d:o................................

250 000

250 000

37

Uttran, d:o.................................

215 000

215 000

38

Järna, d:o..................................

185 000

185000

39

Katrineholm, d:o...........................

184 000

184 000

40

Lerum, plattforms- och genomgångstunnel ....

260 000

260 000

41

Olskroken, plattformstunnel..................

390 000

390 000

42

Falun, hårdgöring av lastgator...............

160 000

160 000

43

Smärre bangårdsombyggnader m. m. å ett 100-

tal stationer..............................

3 673 000

3 673 000

44

Tegelbackens reglering.......................

6 000 000

1 000 000

II. Dubbelspårsbyggnader och

linjeomläggningar.

45

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar i ordi-

narie arbetsprogrammet.......................

12 000 000

12 000 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar i in-

vesteringsreserven............................

190 714 000

50 414 000

46

Fortsatt anläggning av dubbelspår...........

180 000 000

39 700 000

47

Omläggning av kurvor å linjen Uppsala N—

Brunna ..................................

165 000

165 000

48

Omläggning av kurvor å linjen Ålandsdal—•

Järlåsa...................................

225 000

225 000

49

Linjeomläggning å del av sträckan Byringe—

Stålbo ga.................................

225 000

225 000

50

»Linjeförbättringar å sträckan Vad—Ludvika . .

700 000

700 000

51

»Linjeförbättringar å sträckan Ängelsberg—-Vad

320 000

320 000

52

»Linjeomläggning 160/970—-162/730 å sträckan

Ängelsberg—Västanfors....................

150 000

150 000

53

Linjeomläggning vid Sjöändan å sträckan

Kristinehamn—Herrhult...................

200 000

200 000

54

Linjeomläggning å vissa delar av sträckan Göte-

borg—Borås..............................

800 000

800 000

55

»Omläggning av linjen norr om Gruvans hp å

sträckan Gävle—Ockelbo...................

110 000

110 000

56

»Omläggning av linjen norr om Åbyggeby å sträc-

kan Gävle—Ockelbo.......................

225 000

1

225 000

1 57

»Linjeomläggningar å sträckan Gävle—Ham-

rångefjärden..............................

200 000

I 200 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

1

2

3

4

5

| 58

j *20 bansektionen, kurvomläggningar..........

300 000

300 000

59

i *21 bansektionen, kurvförbättringar...........

500 000

500 000

60

Linjeomläggningar å sträckan Växjö—Emma-

boda.....................................

1 900 000

1 900 000

61

Linjeomläggningar å sträckan Vissefjärda—Sa-

leboda................................

250 000

250 000

62

*Kurvomläggningar å sträckan Halmstad—Kinna-

red......................................

200 000

200 000

G3

j *30 bansektionen, utgrävnings- och dränerings-

arbeten ..................................

140 000

140 000

64

Dikning och dränering inom 18 bansektionen

(Luleå)...................................

186 000

186 000

05

*I<iruna—Abisko, makadamisering med tillhö-

rande dräneringsarbeten...................

250 000

250 000

i 66

j Dikning och dränering inom 21 bansektionen

(Umeå)..................................

350 000

350 000

I 67

j *Ballasteringsarbete å linjen Mellerud—Göteborg

500 000

500 000

68

*Ballasteringsarbete å linjen Grythyttan—Mel-

1

lerud....................................

600 000

600 000

69

*Ballasteringsarbete å linjen Falun—Grythyttan

250 000

250 000

70

*Ballasteringsarbete å Dalslands järnväg.......

200 000

200 000

71

*Ballasteringsarbete å Södra Dalarnas järnväg ..

500 000

500 000

72

*Ballasteringsarbete å Gävle—Dala järnväg____

300 000

300 000

73

Asarum, höjning och breddning av tunnel vid

Svängsta...............................

160 000

160 000

74

Diverse smärre linjearbeten, ett 20-tal företag ..

808 000

808 000

75

Ombyggnad till normalspär av linjen Harmånger—

Bergsjö.............................

*1 000 000

700 000

76

Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—

Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bred-

åkra—Växjö......................

32 000 000

8 000 000

III. Fortlöpande förstärkning

av spåröverbyggnaden.

77

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden i

ordinarie arbetsprogrammet.................

8 000 000

8 000 000

78

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden i in-

vesteringsrescrven..............

1 000 000

1 000 000

79

IV. Broar m. m.............

1 000 000

1 000 000

V. Husbyggnader.

80

Husbyggnader i ordinarie arbetsprogrammet.......

7 000 000

7 000 000

Husbyggnader i investeringsreserven..............

18 318 000

18 318 000

81

*Morgongåva, nytt stationshus................

150 000 1

150 000

82

Stuvsta, nytt stationshus jämte godsmagasin ..

200 000 I

200 000

83

Skutskär, nytt stationshus..................

225 000

225 000

84

Norrviken, nytt stationshus..................

150 000

150 000

85

*Strängnäs, nytt stationshus..................

200 000 |

200 000

86

Partille, ombyggnad av stationshuset.........

135 000

135 000

87

*Herrljunga, ombyggnad av stationshuset .....

250 000

250 000

88

*Lagmansholm, nytt stationshus jämte gods-

magasin.........................

125 000

125 000

89

*Alingsås, ombyggnad av stationshuset........|

200 000

200 000

90

Floby, nytt stationshus......................

250 000

250 000

91

Jönköping, modernisering av stationshuset ....

240 000

240 000

92

*MuIlsjö, nytt stationshus....................

150 000

150 000

93

*Furusjö, nytt stationshus....................

140 000

140 000

94

Trelleborg F, tullviseringspaviljong...........

200 000

200 000

1 Kostnaden täckes delvis av fonderade medel.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

7

1

2

B 1

4

5

95

♦Trelleborg, ombyggnad av stationshuset.......

150 000

150 000

96

Tidan, modernisering av stationshuset........

140 000

140 000

97

♦Hässleholm, ändring och modernisering av sta-

tionshuset................................

150 000

150 000

98

Tjörnarp, modernisering av stationshuset......

175 000

175 000

99

♦Svedala, modernisering av stationshuset.......

150 000

150 000

100

♦Arkelstorp, nytt stationshus med godsmagasin . .

160 000

160 000

101

♦Långebro, nytt stationshus..................

100 000

100 000

102

♦Sibbliult, nytt stationshus med godsmagasin ..

140 000

140 000

103

Östersund G, om- och tillbyggnad av stations-

huset....................................

335 000

335 000

104

Ånge, ombyggnad av stationshuset...........

150 000

150 000

105

♦Bollnäs, ombyggnad av stationshuset.........

150 000

150 000

106

Härnösand, uppförande av nytt stationshus ....

300 000

300 000

107

Växjö, ombyggnad av stationshus............

135 000

135 000

108

Vimmerby, nytt stationshus.................

200 000

200 000

109

Karlshamn C, förändring av expeditionslokaler

samt värmelednings- och sanitära installationer

i stationshuset............................

130 000

130 000

no

♦Anderstorp, ombyggnad av stationshuset......

125 000

125 000

in

♦Nol, nytt stationshus........................

150 000

150 000

112

♦Insjön, nytt stationshus.....................

150 000

150 000

113

♦Axvall, nytt stationshus med postlokal.......

115 000

115 000

114

♦Göteborg C, om- och påbyggnad av ilgodsmaga-

sinet.....................................

350 000

350 000

115

Falköping G, utökning av gods- och omlastnings-

magasinet................................

400 000

400 000

116

♦Malmö C, ändring och tillbyggnad av ilgods-

magasinet................................

150 000

150 000

117

♦Sundsvall, ombyggnad av godsmagasin........

200 000

200 000

118

♦Sandviken, nytt godsmagasin................

150 000

150 000

119

Borås, ilgodsbyggnad........................

165 000

165 000

120

♦Hallsberg, nytt personalhus vid omlastnings-

magasinet................................

136 000

136 000

121

♦Laxå, nytt personalhus......................

150 000

150 000

122

♦Olskroken, personal-, förråds- och garagelokaler

för ledningspersonal.......................

360 000

360 000

123

Hässleholm, nytt personalhus................

138 000

138 000

124

♦Alvesta, nytt personalhus....................

375 000

375 000

125

♦Kristianstad, nytt personalhus vid lokstallarna

350 000

350 000

126

♦Långsele, nytt personalhus...................

350 000

350 000

1 127

♦Sundsvall, nya personal- och verkstadslokaler ..

250 000

250 000

128

♦Ludvika, ny personalbyggnad................

105 000

105 000

129

♦Gävle S. personallokaler i lokstallarna........

150 000

150 000

130

♦Kristianstad, nytt personalhus...............

100 000

100 000

131

♦Älvkarleö, nytt bostadshus för 4 familjer.....

165 000

165 000

132

♦Uppsala, nytt bostadshus för 4 familjer......

165 000

165 000

133

♦Häggvik, nytt bostadshus för 4 familjer.....

165 000

165 000

134

♦Åkers Styckebruk, nya bostadshus, 2 st.......

120 000

120 000

135

♦KO, nytt bostadshus för 4 familjer...........

190 000

190 000

136

♦Habo, nya bostadshus, 2 st..................

120 000

120 000

137

♦Boxholm, nya bostadshus, 2 st...............

120 000

120 000

138

♦Viskafors, nya bostadshus, 2 st...............

120 000

120 000

139

♦Mellerud, nytt bostadshus...................

120 000

120 000

140

♦Murjek, modernisering av samtliga bostads-

lägenheter exkl. stationshuset..............

130 000

130 000

141

♦Olofström, banmästarexpedition jämte bostäder

åt banpersonal............................

110 000

110 000

142

Ånge, anordnande av banmästarförråd jämte till-

hörande spåranordningar...................

120 000

120 000

143

Husbyggnader, diverse smärre företag........

7 074 000

7 074 000

144

VI. Signalsäkerhetsanläggningar.

4 100 000

4 100 000

145

VII. Vägskyddsanläggningar.......

1700 000

1 500 000

200 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1

1 2

3

4

5

VIII. Telefonanläggningar m. m.

146

Telefonanläggningar m. m. i ordinarie arbetspro-

grammet....................................

5 200 000

5 200 000

Telefonanläggningar m. m. i investeringsreserven ...

10 566 000

6 246 000

147

Telefonkabel mellan Örebro och Hallsberg samt

mellan Hallsberg och Laxå................

1 200 000

800 000

148

Telefonkabel mellan Göteborg och Falköping ..

2 020 000

1500 000

149

Högtalaranläggningar på bangårdar...........

130 000

130 000

150

Anordnande av impulsuranläggningar.........

150 000

150 000

151

Telefonkabel vid malmbanan.................

7 000 000

3 600 000

152

»Selektortelefon..............................

66 000

66 000

153

IX. Elektriska belysningsan-

läggningar.

550 000

550 000

X. Anläggningar för elektrisk

tågdrift.

154

Anläggningar för elektrisk tågdrift i ordinarie

arbetsprogrammet...........................

7 500 000

7 500 000

155

* Amotfors ny omformarstation................

1 000 000

1 000 000

XI. Elektrifiering.

156

Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet......

165 000 000

25 000 000

XII. Lo k stations- och drift-

verkstadsanläggningar.

157

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar i ordi-

narie arbetsprogrammet....................

2 500 000

2 500 000

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar i invesle-

ringsreserven..........................

320 000

320 000

158

Nässjö, tillbyggnad av lokstallet.............

160 000

160 000

159

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar, 3

smärre företag............................

160 000

160000

XIII. Anläggningar vid huvud-

verkstäder.

160

Anläggningar vid huvudverkstäder i ordinarie arbets-

programmet...............................

475 000

475 000

Anläggningar vid huvudverkstäder i investeringsre-

serven ................................

4 800 000

3 300 000 1

161

»Hagalund övre, uppförande av ny vagnverkstad

samt nedläggande av verkstaden i Tomteboda

4 500 000

3 000 000

162

Notviken, tillbyggnad av lokverkstaden.......

300 000

300000

163

XIV. Färjelägen

375 000

375 000

Summa för A. Byggnader och anläggningar

504 021 000

55 200 000

131921 000

164

B. Försvarsberedskap vid statens järn-

vägar.

455 000

455 000

C. Rullande materiel.

165

Anskaffning av ånglok...................

2 000 000

2 000 000

166

Anskaffning av motorlok................

1 450 000

1 450 000

167

Anskaffning av elektrolok.........

7100 000

7 100 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

9

1 1

2

3

i

5

168

Anskaffning av elektromotorvagnar...........

2 260 000

2 260 000

169

Anskaffning av rälsbussar...................

2 400 000

2 400 000

170

Anskaffning av lokomotorer..................

950 000

950 000

171

Anskaffning av person- och resgodsvagnar ....

11 000 000

11 000 000

172

Anskaffning av postvagnar..................

1 000 000

1 000 000

173

Anskaffning av godsvagnar..................

9 360 000

9 360 000

174

Anskaffning av malmvagnar.................

2 750 000

2 750 000

175

Ombyggnad av rullande materiel.............

4 200 000

4 200 000

176

Anskaffning och ombyggnad av rullande materiel

25 000 000

25 000 000

Summa för C. Rullande materiel

69 470 000

44 470 000

25 000 000

D. Biltrafik.

177

*1. Garagebyggnader m. m.....................

2 900 000

1 400 000

1 500 000

178

II. Nyanskaffning av bilmateriel...............

9 000 000

9 000 000

179

III. Förvärv av billinjer......................

2 000 000

2 000 000

Summa för D. Biltrafik

13 900 000

12 400 000

1590000

180

E. Inventarier m. in............

8 000 000

8 000 000

181

F. Statens järnvägars dispositionsanslag . .

14 500 000

14 000 000

500 000

Säger för Kapitalbudgeten

610346 000

134 525 000

158921000

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Driftkostnadsstaten.

Anm. Här nedan upptagas endast sådana till intagande i investeringsreserven föreslagna

företag, för vilka kostnaderna torde böra bestridas av driftmedel. Företagen äro av den art och

omfattning, att de kunna färdigställas under budgetåret 1950/51, varför de angivna kostnaderna

även motsvara totalkostnaderna för företagen. För bansektion angives dess huvudort inom

parentes.

Nr

Företag

Beräknad

kostnad

kronor

1

2

3

1. Linjeomläggningar m. m.

182

Linjeomläggningar å linjen östra Ljungby—Strömsnäsbruk .......

300 000

183

Linjeomläggningar å linjen östra Ljungby—Förslövsholm (Rosen-

hultskurvorna)..............................................

350 000

184

Linjeomläggningar å linjen Båstad—Grevie (Dala—Greviekurvorna)

350 000

185

Linjeomläggning vid Vallberga och delvis ombyggnad av bangården

325 000

186

Omläggning av södra ingångslinjen till Veinge bangård..........

350 000

187

Linjeomläggning å linjen Skottorp—Båstad (Petersbergskurvan) ...

250 000

188

Linjeomläggning å linjen Yeinge—Laholm (Kungsgårdskurvorna) ..

150 000

189

Breddning av bankar och skärningar å järnvägslinjen Gällivare—

gränsen mot Norge.........................................

150 000

190

Kurvomläggningar inom 21 bansektionen (Umeå)................

500 000

191

Omläggning av linjen Nissafors—Hestra å bandelen Borås—Alvesta

240 000

192

*Linjeomläggningsföretag inom 25 bansektionen (Borås)..........

30 000

Summa

2995 000

2. Dräneringsarbeten m. m.

193

Förbättrad dränering av banvallen å delar av bansträckorna Ulriks-

dal Krylbo och Uppsala—Gävle............................

150 000

194

Bergrensning i vissa skärningar å 6 bansektionen (Kristinehamn) ...

110 000

195

Dränering av bana inom 10 bansektionen (Malmö)..............

no ooo

196

Dränering av bana inom 10 bansektionen (Malmö)...............

100 000

197

Anläggning och omläggning av dräneringsdiken utmed banan inom

14 bansektionen (Sundsvall).................................

100 000

198

Urgrävningar till förhindrande av uppfrysning i banan vid Bräcke,

Håsjö, Ragunda och Fors...................................

200 000

199

Bergrensning och förstärkningsarbeten i bergskärning vid km 261 å

linjen Hudiksvall—Via......................................

150 000

200

Spårisoleringsarbeten till förhindrande av uppfrysning av spåret vin-

tertid jämte torvbeklädnad av dikesslänter vid Kiruna........

150 000

201

20 bansektionen (Boden), dikning och dränering av banvallen.....

200 000

202

Diverse smärre dräneringsarbeten m. m., 12 företag.............

580 000

Summa

1850000

3. Inventarier.

203

Ersättningsanskaffning av inventarier...........................

1000 000

Säger för Driftkostnadsstaten

5 845 000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

11

Statens järnvägars rörelsemedel.

Anm. Kostnaderna för här nedan upptagna företag torde böra bestridas av statens järnvägars

rörelsemedel. Då företagen kunna färdigställas under budgetåret 1950/51 motsvaras de

angivna kostnaderna även av totalkostnaderna för företagen.

Nr

Företag

Beräknad

kostnad

kronor

1

2

3

204

*Grusgropsarbeten vid Stånga med anskaffning av gruskross och sorte- ringsverk ev. särskild elevator..................

25 000

26 000

100 000

151000

205

*Bortschaktning av sten och iordningställande av grusgropar i Hjorte- krag, Nelhammar och Ekenberg.................

206

*Ny grusgrop i Östafors—Näsum..............

Säger för statens järnvägars rörelsemedel

Sammanfattning.

Anslag för budget- året 1950/51 till

ordinarie arbeten

kronor

Kostnad för i för- slaget till allmän

investeringsreserv för

budgetåret 1950/51

medtagna arbeten

kronor

Kapitalbudgeten....................

134 525000

158 921 000

5 845 000

151000

164 917 000

Driftkostnadsstaten......................

Rörelsemedel.......................

134 525 000

Summa kostnad för ordinarie arbeten och allmän in
-

vesteringsreserv för budgetåret 1950/51 kronor____ 299 442 000

Härutöver synas reservationer å äldre anslag kunna

utnyttjas till ett belopp av högst ca kronor...... 15 475 000

Summa kostnad för hela investeringsplanen för budgetåret

1950/51 kronor............................ 314 917 000

13 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 4.

Förslag till investeringsplan för statens vattenfallsverk. *

Nr

Företag

Totalkost- nad (för på- började före- tag åter- stående

kostnad pr

V, 1950)

kronor

Företag

avsedda att

utföras som

ordinarie

arbeten

kronor

Företag, som

föreslås ingå

i investe- ringsreserven

budgetåret

1950/51

kronor

Anslag å

allmän be- redskapsstat

för budget- året 1946/47

kronor

1

2

3

i

5

6

l

Vattenfallsverkets ordinarie arbets-

program....................

*145900 000

2

Kraftstation vid Hammarby____

3500 000

2 000000

2000000

3

Utbyte av två turbiner i Lilla

Edets kraftstation...........

1100 000

700 000

700000

i

Kraftstation i Norrland........

3000 000

2 000 000

5

Regleringsarbeten..............

2 000 000

6

Distributionsanläggningar och där-

med sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk.........

3000 000

3000000

7

Statens vattenfallsverks disposi-

tionsanslag..................

3300 000

1500 000

8

Ombyggnad av Säffle kanal.....

3425000

1 500 000

Summa

8 025 000

145900 000

15 500 000

9 200 000

* Enligt 1950 års statsverksproposition med fråndrag av anslag till inköp av vattenfall och

fastigheter. Häri ingår 800 000 kronor till kraftstation vid Jösseforsen, 3 700 000 kronor till

regleringsåtgärder i Indalsälvens flodområde och ca 1 000 000 kronor till regleringsåtgärder i

Faxälvens flodområde, i vilka företag även andra intressenter än vattenfallsstyrelsen deltaga i

kostnaderna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

13

Bilaga 5.

Förslag till investeringsplan för försvaret.

o. Försvarets fastighetsfond: Arméns delfond.

Nr

Företag

Totalkost- nad eller

återstå- ende kost- nad

kronor

Anslag

för bud- getåret

1950/51

till ordi- narie

arbeten

kronor

Beräknade

för arbete

budgetåre

föreslag

intag;

investe-

ringsre-

serven,

kronor

kostnader

n, som för

t 1950/51

pts till

mde i

grovar-

betsre-

serven,

kronor

1

2

3

4

5

6

X

Smärre nybyggnads- och förändrings-

arbeten m. m...................

600 000

600 000

2

Prisstegringar å byggnadsarbeten m.m.

2 265 000

2 265 000

3

Anordnande av provisoriska lokaler för

försvarets forskningsanstalt.......

400 000

400 000

4

Byggnadsåtgärder, erforderliga för ef-

fektivisering av värnpliktsutbild-

ningen ..........................

1 500 000

1 500 000

5

Byggnadstekniska brandskyddsåtgär-

der.............................

300 000

300 000

6

Skyddsanordningar vid arméns anlägg-

ningar...............•...........

300 000

300 000

7

Uppförande av förråds- och garage-

byggnader för arméns radarmateriel

1 500 000

500 000

1 000 000

8

Ytterligare kostnader för förvärv av

fältskjutningsterräng för Jämtlands

fältjägareregemente..............

20 850

20 850

9

Vissa markförvärv.................

500 000

500 000

10

Garagebyggnader vid centrala tyg-

förråd..........................

855 000

855 000

Sundbyberg

11

Åt Körgård....................

50 000

50 000

12

Al Idrottsplats..................

98 000

98 000

Solna

13

Il Idrottsplats ..................

90 000

90 000

14

Ingl Idrottsplats ................

90 000

90 000

15

KS Idrottsplats.................

80 000

80000

Rosersberg

16

InfSS Idrottsplats ..............

80 000

80000

17

InfSS Vägarbeten................

14 000

14 000

Uppsala

18

18 Iordningställande av korthålls-

skjutbanan....................

16 000

16000

19

18 Dräneringsarbeten............

65 000

65 000

20

18 Vägarbeten..................

60 000

60 000

Enköping

21

P1 Idrottsplats..................

97 000

97 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1 1

2

Strängnäs

22

P3 Ombyggnad av matinrättningen

23

P3 Utbyggnad av pistolskjutnings-

24

P3 Ordnande av avloppssystemet ..

25

P3 Vägarbeten och stensättning ..

Linköping

26

14 Korthållsskjutbana............

27

14 Dräneringsarbeten............

28

14 Vägarbeten och stensättning ...

29

Lv2 Ombyggnad av matinrättningen

30

Lv2 Dräneringsarbeten...........

31

Lv2 Vägarbeten och stensättning ..

32

TI Körgård.....................

33

TI Dräneringsarbeten............

34

TI Vägarbeten och stensättning . .

Jönköping

35

A6 Ombyggnad av matinrättningen

36

A6 Körgård.....................

37

A6 Dräneringsarbeten............

38

A6 Vägarbeten och stensättning;..

Skillingaryd

39

A6 Vägarbeten..................

Eksjö

40

112 Ombyggnad av matinrättningen

41

112 Skolskjutningsbana...........

42

112 Markörskydd................

43

112 Vägarbeten..................

Växjö

44

111 Ombyggnad av matinrättningen

45

111 Vägarbeten..................

Visby

46

118 Ombyggnad av två skjutbanor

47

118 Vägarbeten och stensättning .

48

A7 Körgård.....................

49

A7 Vägarbeten..................

Tofta

50

A7 Vägarbeten..................

Kristianstad

51

16 Ombyggnad av matinrättningen

52

A3 Idrottsplats..................

53

A3 Körgård.....................

Rinkaby

54

A3 Iordningställande av skolskjut- ningsbanan....................

Hässleholm

55

P2 Idrottsplats..................

56

T4 Ombyggnad av sjukhuset.....

57

T4 Idrottsplats..................

Malmö

58

Lv4 Idrottsplats.................

Revinge

59

17 Idrottsplats ..................

60

17 Vägarbeten och stensättning ...

3

4

5

6

305 000

305 000

11 000

11 000

14 000

14 000

249 000

249 000

55 000

55 000

109000

109 000

106 000

106 000

305 000

305 000

60 000

60 000

212 000

212 000

43 000

43 000

74 000

74 000

17 000

17 000

645 000

645 000

43 000

43 000

71000

71000

106000

106000

212 000

212 000

305 000

305000

67 000

67 000

34000

34000

75 000

75 000

305 000

305 000

133 000

133 000

146 000

146000

160 000

160 000

46 000

46 000

19 000

19 000

106 000

106 000

305 000

305 000

72 000

72 000

45000

45 000

34 000

34000

97 000

97 000

317 000

317 000

80 000

80 000

92 000

92 000

49 000

49000

185 000

185 000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

15

1

2

3

4 1

5

6

Halmstad

61

116 Idrottsplats.................

105 000

105000

62

116 Avloppsarbeten..............

65 000

65 000

Göteborg

63

Lv6 Idrottsplats.................

88 000

88 000

Uddevalla

64

117 Vägarbeten och stensättning ..

131 000

131 000

Borås

65

115 Ombyggnad av sjukhuset ....

341 000

341 000

66

115 Dräneringsarbeten...........

22 000

22 000

67

115 Vägarbeten och stensättning ..

158 000

158 000

Skövde

68

K3 Idrottsplats.................

80 000

80 000

69

P4 Iordningställande av korthålls-

skjutbanan....................

16 000

16 000

70

P4 Vägarbeten och stensättning ...

212 000

212 000

71

T2 Idrottsplats..................

82 000

82 000

Mölltorp

72

P4 Vägarbeten..................

64 000

64 000

Kristinehamn

73

A9 Körgård.....................

46000

46 000

74

A9 Idrottsplats..................

110 000

110 000

Karlstad

75

12 Iordningställande av korthålls-

skjutbanan....................

45 000

45 000

76

12 Dräneringsarbeten............

182 000

182 000

Falun

77

113 Planering av skjutbanan.....

23 000

23 000

78

113 Vägarbeten..................

77 000

77 000

Gävle

79

114 Ombyggnad av sjukhuset.....

260 000

260 000

80

114 Dräneringsarbeten...........

51 000

51 000

81

114 Vägarbeten och stensättning ..

100 000

100 000

Sollefteå

82

121 Ombyggnad av matinrättningen

507 000

507 000

83

121 Utbyggnad av kulspruteskjut-

banan från sex till nio tavelställ . .

43000

43 000

84

121 Vägarbeten..................

92 000

92 000

85

T3 Ombyggnad av pistolskjutnings-

banan ........................

17 000

17 000

86

T3 Körgård.....................

48000

48 000

87

T3 Vatten- och avloppsarbeten . ..

109 000

109 000

Östersund

88

15 Ombyggnad av sjukhuset.....

311 000

311 000

89

15 Dräneringsarbeten............

35 000

35 000

90

A4 Ombyggnad av sjukhuset ....

178 000

178 000

91

A4 Iordningställande av skolskjut-

ningsbanan....................

21 000

21 000

92

A4 Vägarbeten..................

66 000

66 000

Brunflo

93

A4 Väg- och röjningsarbeten på

skjutfältet....................

122 000

1

1 122 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

1

2

3

4

5

6

XJmeå

94

120 Ombyggnad av sjukhuset.....

301000

301000

95

120 Vägarbeten..................

50 000

50 000

96

K4 Ombyggnad av matinrättningen

96 000

96 000

97

K4 Vägarbeten..................

26000

26 000

Boden

98

A5 Korthållsskjutbana...........

47 000

47 000

99

Ing3 Korthållsskjutbana..........

45 000

45 000

100

Ing3 Vatten- och avloppsarbeten ..

62 000

62 000

101

FB Vatten- och avloppsarbeten ...

436000

436 000

Luleå

102

Lv7 Idrottsplats.................

76 000

76 000

103

Lv7 Dräneringsarbeten...........

32 000

32 000

Summa

19 267 850

6 385850

6 336000

6546 000

b. Försvarets fastighetsfond: Marinens delfond.

| 1

2

3

4

5

6

1

Smärre nybyggnads- och förändrings-

arbeten .........................

500 000

500000

2

Prisstegringar å byggnadsarbeten

20 000

20000

3

Byggnadsåtgärder, erforderliga för ef-

fektivisering av värnpliktsutbild- ningen ..........................

1000000

500 000

500 000

4

Skyddsanordningar vid marinens an-

läggningar......................

100 000

100 000

5

Vissa markförvärv.................

300000

300000

Täby

6

KSS Varmboning av pjäsexercishal- len.............................

75 000

75 000

Hemsö

7

ÖGu Förlängning av torrdockan

jämte tillfartsväg................

1 945 000

1000 000

8

HK Brygga vid viss försvarsanord- ning............................

301 000

301000

Vaxholm

9

KA1 Omläggning och utökning av

delar av vattenlednings- och brand- postnätet m. m. vid Oscar Fredriks- borg samt på Vaxön och västra

delen av Rindö.................

80000

80 000

10

KA1 Arbeten på skjutbanor......

46000

46 000

Bunge

11

KA3 Ombyggnad av matinrätt- ningen ..........................

no 000

no ooo

Karlskrona

12

Avlöpningsbädd och kaj anläggningar

vid Karlskrona örlogsvarv.......

1160 000

500 000

660 000

13

Kranbana m. m. vid Karlskrona ör- logsvarv ........................

195 000

195 000

14

MDS Idrottsplats å Stumholmen ...

176 000

176 000

15

F1SS Ombyggnad av matinrätt- ningen ..........................

320000

320000

16

ÖVK Båtbrygga på Kalsholmen ...

135 000

135000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

17

1

2

3

4

5

6

Göteborg

17

ÖSG Ombyggnad av matinrätt-

ningen ..........................

160 000

160000

18

ÖSG ÖVG Kajer och bryggor m. m.

363 000

363 000

19

KA4 Arbeten på vissa idrottsplatser

145 000

145 000

20

KA4 Arbeten på vissa skjutbanor ..

40000

40 000

Summa

7 171000

2115000

1825 000

2 286000

c. Försvarets fastighetsfond: Fiygvapnets delfond.

1

2

3

4

5

6

1

Smärre nybyggnads- och förändrings-

400 000

400000

2

Prisstegringar å byggnadsarbeten

155 000

155 000

3

Vissa flygfältsarbeten m. m. (De be-

räknade totalkostnaderna äro nedan

angivna innanför linjen)..........

66 000 000

10 000 000

13 000 000

15 000 000

4

Byggnadsåtgärder i samband med änd-

ring i flygvapnets organisation ....

2500000

2 500 000

5

Skyddsanordningar vid flygvapnets an-

läggningar ......................

200 000

200 000

6

Vissa markförvärv.................

300 000

300 000

Västerås

7

Anordnande av nya lokaler för flyg- vapnets verkstadsskola i Västerås ..

225 000

225000

8

Fl Gymnastikbyggnad med bastu- avdelning .......................

440 000

440000

9

Fl Idrottsplats..................

31000

31 000

10

Fl Utvidgning av två stråk till

2 100 m, två rullbanor 2 000 X 50 m,

förbindelsebanor, uppställningsplat- tor samt utökning av flygfältsbe-

lysningen.............. 5 900 000

Kärna (Malmslätt)

11

F3 Uppställningsplattor, utökning

av flygfältsbelysningen . . 1 100 000

Frösö

12

F4 Gymnastikbyggnad...........

290 000

290000

13

F4 Inomhusskjutbana............

46 000

46 000

Östersund

14

F4 Utvidgning av ett stråk till 2 000

m, förlängning av rullbana till 1 800

m, start- och uppställningsplattor,

utökning av flygfältsbelysningen

2 455 000

Ljungbyhed

15

F5 Utökning av tygverkstaden .. .

40 000

40 000

Karlsborg

16

F6 Utökning av tygverkstaden ..

200 000

200 000

17

F6 Utvidgning av ett stråk till 2 000

m, en rullbana 1 800 m, förbindelse-

banor, uppställningsplattor, utök- ning av flygfältsbelysningen

3 285 000

18

F6 Vägar och planering..........

55 000

55 000

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1

2

3

4

5

6

19

Tan (Såtenäs)

F7 Utvidgning av ett stråk till 2000

m, en rullbana 1 800 m, förbindelse- banor, uppställningsplattor, utök- ning av flygfältsbelysningen

4 340 000

20

Säve

F9 Värmepannor och yttre värme- ledningar m. m..................

540 000

75 000

540 000

21

Barkåkra

F10 Idrottsplats.................

75000

22

23

F10 Utökning av tygverkstaden ..

F10 Uppställningsplattor.. 650 000

25 000

25 000

24

Nyköping

Fil Utvidgning av två stråk till

2 000 och 1 500 m, en rullbana 1 800

m, förbindelsebanor, start- och upp- ställningsplattor ........ 2 950 000

25

26

Halmstad

F14 Idrottsplats.................

F14 Utvidgning av två stråk till

2 000 och 1 500 m, en rullbana 1 800

m, förbindelsebanor, start- och upp- ställningsplattor, utökning av flyg- fältsbelysningen ........ 4 300 000

29000

29 000

27

28

29

1 30

Söderala

F15 Gymnastikbyggnad med bastu- avdelning .......................

F15 Inomhusskjutbana...........

Fl 5 Idrottsplats.................

Fl 5 Utökning av tygverkstaden ...

410 000

46 000

72 000

25 000

410 000

46 000

25 000

72 000

31

Uppsala

F16 En rullbana 1 500 m, förbindel- sebanor, uppställningsplattor

1 850 000

32

33

Kallinge

Fl 7 Idrottsplats.................

Fl 7 Utvidgning av ett stråk till

2 000 m, en rullbana 1 800 m, för- bindelsebanor, start- och uppställ- ningsplattor ............ 2 840 000

72 000

72 000

34

Botkyrka

Fl 8 Idrottsplats.................

83000

83 000

35

36

Luleå

F21 Utökning av tygverkstaden ...

F21 Utvidgning av ett stråk till

2 000 m, förlängning av rullbana till

1 800 m, förbindelsebanor, start- och

uppställningsplattor ____ 1 350 000

350 000

350 000

37

38

Arboga

CVA Vägarbeten................

CVA Utvidgning av två stråk till

2 000 och 1 500 m, en rullbana 1 800

m, förbindelsebanor, start- och upp- ställningsplattor ........ 2 800 000

56 000

56 000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

19

1

2

3

4

5

6

Västerås

39

CVV Vägarbeten................

60 000

60 000

Nederkalix

40

41

Vägarbeten vid flygplatsen.......

Utvidgning av två stråk till 1 700 och

1 500 m.................. 980 000

20 000

20 000

Kiruna

42

43

Sjukstuga vid flygplatsen........

Officersbarack vid flygplatsen ....

30 000

30000

30 000

30 000

44

Rinkaby

Utvidgning av två stråk till 1 900

och 1 500 m, förlängning av rullbana

till 1 800 m, startplattor.. 2 200 000

Sövde

45

En rullbana 1 800 m, startplattor

1 500 000

46

Bunge (Fårösund)

Utvidgning av två stråk till 1 900

och 1 500 m, förlängning av rullbana

till 1 800 m, startplattor.. 1 780 000

47

Krigs fly g fält.............. 18 500 000

48

Befästningsanläggningar (flygplanvärn

och flygplanvägar)...... 7 220 000

Summa

72 805 000

13 780 000

15 472 000

15553 000

d. Försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond.

l

2

3

4

5

6

1

Anordnande av vissa fartygstunnlar .

20 200 000

500 000

2 700 000

10 000 000

2

Berghangarer......................

34 300 000

8 500 000

7 800 000

10 000 000

3

Anordnande av vissa drivmedelsförråd

14150 000

2 000 000

3150 000

3 000 000

4

Vissa ammunitionsförråd...........

3 000 000

1000 000

2 000 000

—

5

Anordnande av artilleriammunitions- och torpedförråd................

645 000

400 000

245 000

6

Uppställningsplatser för radarstationer

20 500 000

1 000 000

2 665 000

—

7

Krigsförtöjningsplatser..............

5 000 000

—

—

5 000 000

8

Befästningar......................

20 000 000

—

5 000 000

15 000 000

Summa

117 795000

13 400 000

23 560 000

43 000 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Sammanfattning.

1 ■ ■ ■ .......

D e 1 f o n d

(motsvarande)

Totalkost- nad eller

återstå- ende kost- nad

kronor

Anslag

för bud- getåret

1950/51

till ordi- narie

arbeten

kronor

Beräknade kostnader

för arbeten, som för

budgetåret 1950/51

föreslagits till

intagande i

investe-

ringsre-

serven,

kronor

grovar-

betsre-

serven,

kronor

Arméns delfond........................

19 267 850

6 385 850

6336 000

6 546 000

Marinens delfond.......................

7 171 000

2115 000

1 825 000

2 286 000

Flygvapnets delfond....................

72 805 000

13 780 000

15 472 000

15 553 000

Befästningars delfond...................

117 795 000

13 400 000

23 560 000

43 000 000

Sjökarteverket..........................

275000

—

275 000

—

Summa

217813 850

‘35 680850

47 468 000

67 385000

Sammanlagda kostnaderna för i denna plan för budgetåret 1950/51

intagna arbeten i ordinarie program och allmän investeringsreserv

kronor..................................................... 82 028 000

Härutöver synas reservationer kunna under budgetåret 1950/51 utnyttjas

till ett belopp av högst kronor....................... 190 000 000

Uppskattad maximikostnad för investering (exkl. särskild grovarbets
reserv)

under budgetåret 1950/51 kronor...................... 272 028 000 *

* Därav till markförvärv 1 120 850 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 6.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m.

Allmän investeringsreserv

Särskild grovarbetsreserv

Totalkostn.

Företagsgrupp

arbets-

program

milj.

kronor

Byggnads-

kostnad

milj.

kronor

Uppskattad

marklösen-

kostnad

milj.

kronor

Total-

kostnad

milj.

kronor

Byggnads-

kostnad

milj.

kronor

Uppskattad

marklösen-

kostnad

milj.

kronor

Total-

kostnad

milj.

kronor

inv. plan +

grovarb.- res.

milj.

kronor

Väghållningen på landet samt i släder och slads- liknande samhällen, där kronan är väghållare

Vägunderhåll...............................

1490

93-0

—

93-0

—

—

_

242-0

Nyanläggning av bygdevägar................

7-9

32-4

2-6

35-0

12-1

1-1

13-2

56-1

Nyanläggning av ödebygdsvägar.............

3-1

7-4

0-6

8-0

0-5

0-1

0-0

11-7

Byggande av huvudvägar...................

11-3

59-9

12-1

72-0

76-3

8-5

84-8

168-1

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

9-9

30-3

3-7

34-0

32-1

3-3

35-4

79-3

Förstärkning och förbättring av vägar......

37-0

50-0

—

50-0

—

—

—

87-0

Vägbeläggningar............................

20-0

30-o

—

30-0

—

—•

—

50-o

Väghållning i släder och sladsliknande samhällen,

som äro väghållare

Byggande av vägar och gator................

10-0

55-o

—

55-0

21-0

—

21-0

86-0

Enskild väghållning

Byggande av enskilda vägar.................

7-0

10-0

—

10-o

—

—

—

17-0

Diverse ändamål

Stensättning av vägar och gator.............

0-5

12-5

—

12-5

—

—

—

13-0

Byggande av broar.........................

22-0

5*0

—

5-0

—

—

—

27-0

Förrådsbyggnader m. m.

Uppförande av garage- o. förrådsbyggnader m. m.

6o

—

—

—

—

—

—

6-0

Summa

283-7

385-5

19-0

404-5

142-0

130

155-0

843-2

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till investeringsreserv för vägunderhåll på landsbygden,

Sammanställning beräknad efter 1949 års löne- och prisnivå.

Bilaga 7.

ro

to

Län

Anslagstilldel- ning för bud- getåret 1949/50

för barmarks- underhåll

Kronor

Uppskattad total arbets- kvantitet utöver regel- mässigt underhåll

Arbetskvantitet, som

|beräknas kunna utföras

under ett år

Största antal arbetare

som kunna sysselsättas

samtidigt

Kostnad

Kronor

Antal

dagsverken

Kostnad

Kronor

Antal

dagsverken

Sommar-

tid

Vinter-

tid

1

2

3

4

5

6

7

8

Stockholms.................

........ B

4 665 000

6 730 000

103 000

2 300 000

35 000

235

65

Uppsala....................

2 380 000

2 800 000

55 000

1 630 000

32 000

160

40

Södermanlands..............

........ D

2 700 000

1340 000

25 000

1 340 000

25 000

235

22

Östergötlands...............

........ E

4175 000

11 530 000

191 000

4 400 000

73 000

470

190

Jönköpings..................

........ F

4110 000

10 580 000

170 000

2 740 000

44 000

233

145

Kronobergs.................

........ G

2 975 000

4 810 000

108 000

2 810 000

63 000

384

143

Kalmar.....................

........ II

3 316 000

9 790 000

170 000

4 720 000

82 000

450

85

Gotlands....................

........ I

1150 000

300 000

6 000

150 000

3 000

30

—

Blekinge....................

........ K

1 350 000

1 680 000

42 000

1 680 000

42 000

238

132

Kristianstads................

........ L

3 515 000

5 010 000

93 000

2 750 000

51 000

240

60

Malmöhus...................

........ M

5 015 000

21 340 000

325 000

2 360 000

36 000

200

60

Hallands....................

........ N

2 502 000

2 770 000

Öl 000

2 010 000

37 000

221

41

Göteborgs o. Bohus..........

........ O

3 434 000

4 870 000

90 000

4170 000

77 000

405

83

Älvsborgs ...................

........ P

5162 000

24 640 000

420 000

15100 000

257 000

1200

500

Skaraborgs ..................

........ R

3 710 000

5 450 000

96 000

2 550 000

45 000

270

40

Värmlands..................

........ S

4 461 000

6 310 000

106 000

2 620 000

44 000

225

—

Örebro .....................

........ T

2 688 000

2 560 000

44 000

1 920 000

33 000

284

50

Västmanlands...............

........ U

2 440 000

4 480 000

94 000

1290000

27 000

160

50

Kopparbergs................

........ W

4 996 000

6 080 000

99 000

3 750 000

61 000

580

140

Gävleborgs..................

........ X

3 282 000

2 610 000

58 000

1 350 000

30 000

252

—

Västernorrlands..............

........ Y

7 057 000

4130 000

84 000

3 050 000

62 000

1065

230

Jämtlands..................

4 492 000

6 510 000

134 000

3 210 000

66 000

591

84

Västerbottens...............

........ AC

6 830 000

23 040 000

436 000

13 560 000

240 000

2 255

275

Norrbottens.................

........ BD

6 400 000

46 640000

K850000

11540 000

210 000

2 200

350

Summa

92 805 000

216000 000

3 850 000

93 000 000

1 675 000

12 583

2 785

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

23

Bilaga S.

Förslag till investeringsreserv för vägunderhåll på landsbygden.

Sammanställning över reservens fördelning på olika slag av arbeten. Kostnaderna beräknade

efter 1949 års löne- och prisnivå.

Arbetets art

Uppskattad total arbets- kvantitet utöver det för

budgetåret 1949/50 beräk- nade normala underhållet

Arbetskvantitet som be- räknas kunna utföras

under ett år

Kronor

Dagsverken

Kronor

Dagsverken

Arbeten avseende grusvägbana (ut- förande av nytt slitlager å sär- skilda mera trafikerade sträc- kor där slitlagret är helt utnött,

alltså icke vanlig grusning) ....

30 000 000

300 000

10 000 000

100 000

Arbeten avseende vägkropp och

trummor.....................

44000 000

685000

21 000 000

325 000

Arbeten avseende diken och slän- ter ..........................

105 000 000

2 395 000

44 000 000

1 005 000

Arbeten avseende skyddsräcken och

vägmärken...................

22000 000

270000

11 000000

150 000

Arbeten avseende broar, bryggor

och färjor....................

15 000 000

200 000

7 000 000

95000

Summa

216000 000

3 850000

93 000000

1675 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Förslag till investeringsplan för byggande

Län

Ordinarie arbetsprogram + allmän investeringsreserv

Nyanlägg- ning av

bygde- vägar

kronor

Nyanlägg- ning av

ödebygds- vägar

kronor

Byggande

av huvud- vägar

kronor

Ombygg- nad av

bygde- och

ödebygds- vägar

kronor

Summa

(2-5)

kronor

Antal

dags-

verken

1

2

3

i

5

6

7

Stockholms..........

1100 000

3 700 000

1 300 000

6100 000

75 000

Uppsala.............

700 000

2 500 000

1 000 000

4200 000

50 000

Södermanlands.......

1 200 000

3 000 000

1300 000

5 500 000

70 000

Östergötlands........

800 000

4100 000

1400000

6 300 000

80 000

Jönköpings..........

1100 000

1 400 000

1 400 000

3 900 000

50 000

Kronobergs..........

2 100 000

1 600 000

1 700 000

5 400 000

70 000

Kalmar..............

1700 000

3 900 000

2 500 000

8100 000

100 000

Gotlands............

100 000

600 000

600 000

1300000

15 000

Blekinge.............

400 000

1 300 000

700 000

2 400000

30 000

Kristianstads.........

1000 000

3 000 000

3100 000

7 100 000

90 000

Malmöhus...........

200 000

3 200 000

1 800 000

5 200 000

70000

Hallands.............

400 000

2 200 000

900 000

3 500000

40 000

Göteb. o. Bohus......

2 400 000

3 500 000

2 500 000

8 400 000

110 000

Älvsborgs ............

2 400 000

6 000 000

2 600 000

11 000000

140000

Skaraborgs...........

700 000

1 200 000

1 300 000

3 200 000

40 000

Värmlands...........

3 200 000

1100 000

3 600 000

2 800 000

10 700 000

130 000

Örebro..............

700 000

3 600 000

2 300 000

6 600 000

80 000

Västmanlands........

1100 000

3 000 000

1 700 000

5 800 000

70 000

Kopparbergs.........

4300 000

800 000

5 000 000

1 200 000

11 300 000

140 000

Gävleborgs...........

1300 000

500 000

5 300 000

1 200 000

8 300 000

100 000

Västernorrlands......

3500 000

1 500 000

2 400 000

1 700 000

9100 000

110 000

Jämtlands...........

900 000

800 000

1 800 000

600 000

4100 000

50 000

Västerbottens........

3 600 000

2 500 000

2 400 000

1100 000

9 600 000

120 000

Norrbottens..........

4 900 000

2 900 000

3 200 000

2 900 000

13 900000

170 000

Summa

39 800000

10100 000

71500 000

39600000

161000 000

2 000 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

25

Bilaga 9.

av allmänna vägar på landsbygden.

Särskild grovarbetsreserv

Nyanläggning

av bygde- vägar

Nyanlägg- ning av

ödebygds- vägar

Byggande

av huvud- vägar

Ombyggnad

av bygde- och ödebygds- vägar

Summa

(8—11)

Antal

dagsverken

Län

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

8

9

10

11

12

13

14

2100 000

800 000

1 500 000

4 400000

60 000

B

—

2 800 000

300 000

3100 000

40 000

G

600 000

4000 000

—

4 600 000

60 000

D

—

6 800 000

2 400 000

9 200 000

125 000

E

300 000

--

3 500 000

3 800 000

50 000

F

1100 000

3100 000

1600 000

5 800 000

80 000

G

—

1000000

1300 000

2 300 000

30 000

H

--

200 000

—

200 000

5 000

I

300 000

600 000

1100 000

2 000 000

30 000

K

200 000

4 900 000

1800 000

6 900 000

90 000

L

—

5 300 000

600 000

5 900 000

80 000

M

—

1 900 000

300 000

2 200 000

30 000

N

3 500 000

1 200 000

3 500 000

8 200 000

no 000

O

600 000

10100 000

2 000 000

12 700 000

170 000

P

—

500 000

200 000

700 000

10 000

R

700 000

2 700 000

4 600 000

8 000 000

100 000

S

—

4 800 000

1 200 000

6 000 000

80 000

T

—

4600 000

—

4 600 000

60 000

U

400 000

6 400 000

3 400 000

10 200 000

130 000

W

200 000

4100 000

2 000 000

6 300 000

80 000

X

1400 000

300000

1200 000

400 000

3 300 000

40 000

Y

—

—

1 200 000

—

1200 000

20 000

Z

700 000

200 000

2 300 000

—

3 200 000

40 000

AC

—

—

5800 000

400 000

6 200 000

80 000

BD

12100000

500 000

76300 000

32100 000

121000 000

1600 000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 10.

Förslag till investeringsplan för luftfartsverket.

Nr

Flygplats och arbetsobjekt

Beräknad

eller åter- stående

kostnad

kronor

Anslag för

budgetåret

1950/51 till

ordinarie

arbeten

kronor

I förslaget till

investerings- reserv för

budgetåret

1950/51 intag- na arbeten

ha kostnads- beräknats till

kronor

I förslaget till

särskild grov- arbetsreserv

för budgetåret

1950/51 intag- na arbeten

ha kostnads- beräknats till

kronor

1

2

3

4

5

6

Flygfältsbijggen...............

72 500 000

1 200 000

12 500 000

2 600 000

1

Flygplats vid Halmsjön......

44 000 000

—

5 000 000

—

2

Bromma flygplats............

4 200 000

—

1000 000

_

3

Torslanda flygplats...........

4 400000

1 200 000

1 000 000

1000 000

i

Bulltofta flygplats...........

5 600 000

—

1000 000

—

5

Visby flygplats..............

3 000 000

—

1 000 000

—

6

Umeå flygplats..............

4 500 000

—

1 500 000

_

7

Kiruna flygplats.............

4 700 000

—

2 000 000

_

8

Örebro flygplats.............

570 000

—

—i

570 000

9

Jönköpings flygplats.........

500 000

—

—

100 000

10

Norrköpings flygplats.........

180 000

--

—

180000

11

Backamo flygplats............

50 000

—

—

50000

12

Norrtälje flygplats...........

200 000

—

—

200 000

13

Ållebergs flygplats...........

200 000

—

—

100000

14

Ej specificerade arbeten......

400000

—

—

400 000

15

Radiofyrar...................

400 000

400 000

16

Luflfartsvåsendets disposilionsaii-

slag.......................

400 000

400 000

Totalsumma

73 800 000

2 000 000

12 500 000

2 600 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

27

Bilaga 11.

Förslag till investeringsplan för handelshamnar och farleder.

Ort och arbete

Totalkost- nad (eller

återstående

kostnad)

kronor

i

Kostnad

för arbete

under

budgetåret

1950/51

kronor

Kostnad för

vid budget- årets utgång

återstående

arbete2

kronor

1

2

3

4

A. Kommunala hamnar.

Göteborg: Yarv och snickareverkstad m. in.1 ..

4 500 000

1 500 000

3 000 000

Södra kajen, bassäng IX i frihamnen,

andra etappen..................

6 700 000

1 500 000

5 200 000

Kaj skjul 184 i Lindholmshamnen...

3 590 000

3 590 000

—

Magasin XVI i frihamnen.........

515 000

515 000

—

Hamnanläggning vid Arendal......

2 415 000

1 000 000

1 415 000

Järnväg till Arendal..............

436 000

841 000

—

Bryggor m. m. i Saltholmshamnen .

295 000

295 000

—

Tulltaxeringsbyggnad vid Lindholms-

hamnen........................

715 000

715 000

—

Masthuggskajen, ombyggnad.......

600 000

600 000

—

Skärvikshamnen, mudderfyllning . . .

1 500 000

500 000

1 000 000

Lundbyhamnen, kaj m. in.1........

4 050 000

1 000 000

3 000 000

Pir, kajer m. m. väster om fiskhamnen1

4 070 000

1 500 000

2 570 000

Betongkaj för 4 m djup i Byahamnen

171 000

171 000

—

Halmstad: Muddring i hamnens inre del......

137 000

137 000

—

Hjo: Vågbrytare m. in., ombyggnad.....

210 000

210 000

—

Hälsingborg: Massgods- och industrihamn s. om

Gränsgatan .....................

25 800 000

2 500 000

23 300 000

Kalmar: 120 m kaj på Tjärhovets insida, om-

byggnad .......................

230 000

230 000

—

120 m kaj vid Finngrundet........

198 000

198 000

—

Muddring och utfyllning å Tjärhovets

sjösida.........................

850 000

350 000

500 000

Karlstad: Kaj i yttre hamnen...............

2 200 000

680 000

—

Kristinehamn: Träkaj, ombyggnad...............

25 000

25 000

—

60 m kaj, förlängning.............

120 000

120 000

—

Köping: Brokran, spår m. m...............

1 500 000

400 000

1 100 000

Djuphamnskaj, förlängning........

381 000

381 000

—

Oljehamnskaj, förlängning.........

500 000

500 000

—

Landskrona: Dykdalber vid ön Gråen..........

57 000

57 000

» —

Kaj och muddring i norra hamnbas-

sängen .........................

2 360 000

1 850 000

460 000

Malmö: Siloanläggning i frihamnen........

650 000

650 000

—

Kontors- och lagerbyggnad, Hjälma-

rekajen........................

500 000

500 000

—

Kylanläggning i magasin M 2, friham-

nen, delvis utf.1.................

200 000

200 000

—

Magasin vid Stockholmskajen......

1 590 000

800 000

790 000

Stationsbyggnad för ångfärjetrafiken

283 000

283 000

—

Kaj m. m. vid järnvägsbron.......

220 000

220 000

—

Tullpackhus vid Jörgen Kocksgatan

396 000

396 000

—

Hägnads-, spår- och gatuarbeten i fri-

hamnen........................

200 000

200 000

—

Varvskanalens södra kaj, ombyggnad

360 000

360 000

—

Mariefred: Kaj, ombyggnad..................

75 000

75 000

—

Norrköping: Muddring m. m. för ny hamnbassäng

3 500 000

700 000

2 800 000

1 Avser färdigställande av pågående företag.

3 Beräknad under förutsättning att reserven under budgetåret utnyttjas i sin helhet.

tf Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 126.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

1

1 2

1 3

4

Nyköping: Kaj, förstärkning.................

110 000

110 000

Oskarshamn: 450 m av södra kajen, ombyggnad ..

1 420 000

1000 000

420 000

Stockholm: Ombyggnad av kranbana vid kaj II

i frihamnen.....................

610 000

610 000

_,

Hamnplanets ordnande innanför kaj

II i frihamnen.................

1 040 000

1 040 000

_

Stadsgårdshamnen (Masthamnen) ...

2 900 000

1450 000

1 450 000

Ny kaj m. m. i Sicklakanalen......

750 000

750 000

. .

Hamnanläggning i Bällstaviken.....

1 080 000

500 000

___

Magasin i Masthamnen och vid Tegel-

viksplan .......................

5 000000

1 500 000

1500 000

Magasin vid kaj III i frihamnen ...

6 000 000

1500 000

3 000 000

Kaj vid N. Mälarstrand, förlängning .

1 450 000

800 000

_

Avloppsledning m. m. vid frihamnen .

918 000

918 000

_

Utbyggnad och modernisering av

oljehamnen vid Loudden, l:a etap-

pen............................

2 700 000

2 700 000

_

Strängnäs: Visholmskajen, ombyggnad........

78 000

78 000

_.

Sundsvall: Finnkajen, ombyggnad............

375000

400 000

__

Strandskoning och kajer i Selångerån

135 000

135 000

Södertälje: Utbyggnad i uthamnen............

800 000

250 000

550 000

Ombyggnad av kaj i Saltsjöhamnen .

51 000

51 000

_

Sölvesborg: 130 m kaj, muddring m. m.1......

189 000

189 000

_.

Trosa: Muddring i ränna och hamn.......

150 000

150 000

_

Uddevalla: Muddring i Sunningesundet........

150 000

150 000

_,

Järnväg, väg och ledningar till in-

dustriområde vid Sörvik.........

600 000

600 000

_

Badökajen, 198 m förlängning m. m.

jämte hamnspår................

3 000 000

1160 000

1 840 000

95 m kaj vid Värmestugan........

240 000

240 000

.

Ångbåtskajen, 120 m förlängning ..

218 000

218 000

_

Kolkajen, förlängning.............

431 000

431 000

_

Umeå: 420 m kaj, ombyggnad............

400 000

400 000

,

Yaldemarsvik: Kaj, ombyggnad..................

53 000

53 000

_

Vänersborg: Kaj vid nya trafikkanalen........

300 000

300 000

__

Västervik: Blockholmssundet, breddning.......

341 000

341 000

_

2 kranar för Skeppsbrokajen.......

400 000

400 000

__

Västerås: 140 m kaj v. om djuphamnen1 ....

750 000

750 000

_

400 m kaj ö. om oljekajen........

1 700 000

1 000 000

700 000

Magasin..........................

300 000

300 000

Örnsköldsvik: Kajer å Framnäsudden, ombyggnad .

1 275 000

500 000

775 000

Summa

108 013 000

46 723 000

55 370 000

B. Enskilda hamnar.

Oxelösund: 75 in förlängning av kaj 10.......

450 000

450 000

165 m ombyggnad av kaj 5 o. 6...

650 000

650 000

_

80 m ombyggnad av kaj 7........

300 000

300 000

—

Summa

1 400 000

1 400 000

—

C. Farleder.

Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen ..

3 300 000

600 000

2 700 000

Sammanställning.

A. Kommunala hamnar.........................

108 013 000

46 723 000

55 370 000

B. Enskilda hamnar............................

1 400 000

1 400 000

C. Farleder....................................

3 300 000

600 000

2 700 000

Summa

112 713 000

48 723 000 |

58 070 000 I

1 Avser färdigställande av pågående företag.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai.ts proposition nr 126.

29

Bilaga 12.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda fiskehamnar.

Län

Fiskehamn

Siffrorna avse angelägenhets- ordning inom resp. län

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

kronor

Kostnad

Förslag

till anslag

av stats- medel

Därest i kol. 3 angivet

belopp helt utnyttjas

under budgetåret

1950/51 beräknas vid

budgetårets utgång

återstå

för arbete under

budgetåret 1950/51

arbete för

anslags- behov av

kronor

kronor

kronor

kronor

1

2

3 1

4

5

6

Stockholms

1. Svartlöga.................

72 000

72 000

64 800

2. Grisslehamn...............

117 000

117 000

105 300

3. Nothamn.................

125 000

55 000

49 500

70 000

63000

Uppsala

1. Gårdskär1.................

121 000

121 000

121 000

2. Upplandsbodarna..........

80 000

80 000

72 000

3. Fågelsundet1..............

191 000

70 000

70 000

121 000

121 000

Södermanlands

1. Studsvik.................

55 000

55 000

49 500

2. St. Uttervik..............

51 000

Öl 000

45 900

3. Källskären................

41 000

41 000

36 900

Östergötlands

1. Fyrudden.................

90 000

90 000

81 000

Kalmar

1. Händelöp.................

100 000

100 000

90 000

2. Djupvik..................

192 000

192 000

172 800

3. Kårehamn................

204 000

204 000

183 600

4. Vållö.....................

77 000

77 000

69 300

5. Skärlöv...................

84 000

84 000

75 600

6. Sladö.....................

56 000

56 000

50 400

7. Bläsinge..................

100 000

100 000

90 000

8. Vårskär..................

123 000

123 000

110 700

Gotlands

1. Sysne....................

214 000

214 000

192 600

2. Skälsö2...................

75 000

75 000

67 500

3. Lickershamn..............

31000

31 000

27 900

4. Hallshuk.................

235 000

120 000

108 000

115 000

103 500

5. Kapelludden..............

176 000

176 000

158 400

6. Klintehamn...............

127 000

127 000

114 300

Blekinge

1. Krokås...................

156 000

156 000

140 400

2. Garpaviken...............

91 000

91 000

81 900

3. Tärnö....................

260 000

70 000

63 000

190 000

171 000

4. Kristianopei..............

277 000

277 000

249 300

5. Västra Näs...............

180 000

180 000

162 000

1 Statens fiskehamn.

2 Arbetet påbörjat, total kostnad 90 000.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

1

2

3

4

5

6

Kristianstads

1. Torekov1.................

213 000

213 000

213 000

2. Vik......................

270 000

270 000

243 000

Malmöhus

1. Vikhög...................

88 000

88000

79200

2. Arild.....................

135 000

135 000

121 500

Hallands

1. Träslöv 1..................

300 000

150000

150 000

150 000

150 000

2. Lerkil....................

62 000

62 000

55800

Göteborgs och Bohus

1. Öckerö3..................

1100 000

600 000

540 000

500 000

450 000

2. Hönö-Klåva1,4.............

980 000

400 000

400 000

580 000

580 000

3. Grundsund1...............

625 000

625 000

625 000

4. Hönö-Röd................

530 000

350 000

315 000

180 000

162 000

5. Källö-Knipplan...........

210 000

210 000

189 000

6. Styrsö-Tången............

51 000

51 000

45 900

7. Strömsundet..............

20 000

20 000

18 000

8. Fotö5....................

246 000

246 000

221 400

9. Marstrand (ön)6...........

173 000

173 000

155 700

10. Smögen1..................

350 000

100 000

100 000

250 000

250 000

11. Gravarne7................

80 000

80 000

72 000

12. Klädesholmen.............

190 000

190 000

171 000

13. Fiskebäck................

845 000

350 000

210 000

495 000

297 000

Gävleborgs

1. Norrfjärden...............

130 000

30 000

27 000

100 000

90 000

2. Skärså...................

49 000

49 000

44100

Västernorrlands

1. Bremö kalv...............

68 000

68 000

61 000

2. Långskär.................

50 000

50 000

45 000

Västerbottens

1. Täfteå...................

134 000

134 000

120 600

2. Burvik...................

132 000

50 000

45 000

82 000

73 800

Norrbottens

1. Seskarö..................

58 000

58 000

52 200

2. Pålängeviken2..............

165 000

165 000

148 200

3. Hindersön................

140 000

140 000

126 000

4. Rånön...................

76 000

76 000

68 400

Summa

11171 000

8 338 000

7 566 800

2 833 000

2 511300

Fördelning:

Statens fiskehamnar..........

2 780 000

1 679 000

1 679 000

1101 000

1101 000

Statsunderstödda fiskehamnar .

8 391 000

6 659 000

5 887 800

1 732 000

1 410 300

Summa;

11171 000

8 338 000

7 566800

2 833 000

2 511 300

1 Statens fiskehamn.

2 Arbetet påbörjat, total kostnad

3 » » » »

4 » » » »

5 » )> » »

7

» »

253 500

1 650 000

1 600 000

305 000

333 000

525 000.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

31

Bilaga 13.

Förslag till investeringsplan för lotsverket.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke intagits i tidigare framlagda förslag.

Nr

Företag

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

kronor

Anslag för

budgetåret

1950/51

till ordi- narie

arbeten

kronor

Beräknad del av

anslag å allmän

beredskapsstat för

budgetåret 1950/51

å drift- budgeten j

kronor I

å kapital- budgeten

kronor

1

2 1

3

4

5 1

6

Fartyg, båtar, bojar m. m.

1

‘Radaranläggningar för t jänstef artygen

Malmö och Göteborg.................

70 000

70 000

2

‘Modernisering och elektrifiering av fyrskep-

pet nr 2 Hävringe...................

75 000

75 000

3

‘Radioutrustning till vissa fyrskeppsmotor-

båtar...............................

8 000

8 000

t

*6 stycken lys- och ljudbojar............

67 000

67 000

Summa

220 000

220 000

Fyrar.

5

‘Anordnande av radiofyr vid samt elektrifie-

ring och halvautomatisering av Hållö fyr-

plats, delkostnad .....................

75 000

75 000

6

‘Elektrifiering av Berguddens fyrplats, del-

kostnad.............................

20 000

20 000

7

*Ny fyr på skäret Sunnan söder om Söder-

hamn................................

15 000

15 000

8

‘Förbättring av fyrbelysningen i farleden

förbi Svartklubben...................

15 000

15 000

9

‘Anläggande av nya fyrar i Lommabukten ..

115 000

115 000

10

*Ny fyr på Hällgrund utanför Söderhamn,

delkostnad..........................

75 000

75 000

11

Ny bottenfast fyr på Ölands södra grund,

delkostnad...........................

500 000

500 000

12

Elektrifiering av fyren Ölands södra udde

jämte mistsignalstation...............

75 000

75 000

13

Elektrifiering av fyren Hoburg jämte mist-

signalstation.........................

75 000

75 000

14

Ny fyr vid Ejjörns fyrplats..............

50 000

15 000

35000

15

Förbättring av fyrbelysning och mistsigna-

lering för angöring av Oxelösund......

230 000

230 000

16

Förbättring av mistsignalering och anord-

nande av nytt fyrtorn vid Vens fyrplats .

75 000

50 000

25 000

17

‘Förbättring av fyrbelysningen i norra delen

av Bottenviken......................

160 000

160 000

18

‘Anordnande av bottenfast fyr vid Sörgad-

den i norra delen av Bottenhavet.....

1 500 000

750 000

19

‘Elektrifiering av Örskärs fyrplats jämte

mistsignalstation samt anordnande av

radiofyr vid fyrplatsen................

350 000

125 000

50 000

20

‘Anordnande av bottenfast fyranläggning på

Sandflyttan utanför Falsterbo m. m., del-

kostnad.............................

500 000

500 000

Summa

3 830 000

965 000

1 330 000

610 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1

2

3

4

5

6

Hamnar och vägar.

21

Förbättring av hamnförhållandena vid Röd-

kallens lotsuppassningsställe under Luleå

lotsplats, delkostnad..................

200 000

45 000

22

Anskaffning av en traktor för Gotska Sand-

öns fyrplats .........................

25 000

25 000

23

Förbättring av hamnförhållandena vid

Rönnskärs lotsplats...................

120 000

120 000

24

Förbättring av hamnförhållandena vid Skags

lotsuppassningsställe under Örnskölds-

viks lotsplats ........................

50000

50 000

25

Förbättring av hamnförhållandena vid

Björns fyrplats .......................

60 000

3 000

57 000

26

Förbättring av hamnförhållandena vid

Svartklubbens lotsplats samt anläggande

av väg och brygga å Singö............

75 000

30000

45 000

27

Förbättring av hamnförhållandena vid

Grönskärs fyrplats....................

35 000

35 000

28

Förbättring av hamnförhållandena vid

Dalarö lotsplats......................

30 000

30 000

29

Förbättring av väg vid Landsorts lotsplats

15 000

15 000

30

Förbättring av hamnförhållandena vid

Östergarns fyrplats ...................

70 000

8 000

62 000

31

Anordnande av ny båtbrygga m. m. vid

Aspö lotsplats........................

50 000

50 000

32

Reparation av strandskydden vid Vens fyr-

plats ................................

60 000

60 000

33

*Förbättring av hamnförhållandena vid År-

holma lotsplats......................

15 000

15 000

34

‘Förbättring av hamnförhållandena vid

Söderarms lots- och fyrplats..........

35 000

35 000

35

‘Förbättring av hamnförhållandena vid

Malörens lotsuppassningsställe under Ka-

lix lotsplats..........................

20000

20 000

Summa

860 000

70 000

116 000

519 000

Lotsuppassningsställen.

36

‘Nybyggnad av lotsuppassningshus vid Gås-

holma lotsplats......................

40 000

40 000

37

‘Om- och tillbyggnad av lotsuppassningshu-

set i Oxelösund.......................

40 000

40 000

38

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset

vid Rönnskärs lotsplats...............

50 000

4 000

46 000

39

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset

vid Furusunds lotsplats...............

60 000

5 000

55 000

40

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset

vid Halmstads lotsplats...............

40 000

3 000

37 000

41

‘Förbättring av uppassningslokalerna vid

Landsorts lotsplats...................

75 000

5 000

70 000

42

‘Påbyggnad av uppassningshuset m. m. vid

Sandhamns lotsplats..................

25000

25 000

43

‘Ombyggnad av uppassningshusen vid Kalix

lotsplats........................

50 000

5 000

45 000

Summa

380 000

80 000

22 000

278 000

Bostäder.

44

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Kullens fyrplats......................

50 000

50 000

45

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Agö fyrplats.........................

50 000

50 000

46

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Rönnskärs fyrplats...................

35 000

35 000

47

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Örskärs fyrplats................

65 000

10 000

55 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

33

1

2

3

4

5

6

48

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Häradskärs lotsplats..................

100 000

100 000

49

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Häradskärs fyrplats..................

35 000

35 000

50

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Högby fyrplats......................

20 000

20 000

51

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Dämmans fyrplats....................

50 000

50 000

52

‘Förbättring av bostadsförhållandena vid

Ölands norra uddes fyrplats...........

70 000

70 000

53

‘Förbättring av bostadsförhållandena vid

Tistlarnas fyrplats....................

60 000

60 000

54

‘Förbättring av bostadsförhållandena vid

Sävösunds lotsplats...................

50000

50 000

Summa

585 000

50 000

10 000

525 000

Inventarier m. m.

55

Anskaffning av gasbehållare för obevakade

fyrar ................................

35 000

35 000

Sammanställning.

Fartyg, båtar, bojar m. m..............

220 000

220 000

Fyrar.................................

3 830 000

965 000

1 330 000

610 000

Hamnar och vägar.....................

860 000

70 000

116 000

519 000

Lotsuppassningsställen..................

380 000

80 000

22 000

278 000

Bostäder..............................

585 000

50 000

10 000

525 000

Inventarier m. m.......................

35 000

35 000

Summa

5 910 000

1385 000

1513 000

1932 000

Sammanlagda kostnaderna för i förslaget intagna företag i ordinarie

program och investeringsreserv kronor.......................... 4 830 000

Härutöver synas reservationer kunna under budgetåret 1950/51 utnyttjas

till ett belopp av högst kronor......................... 220 000

Uppskattad maximikostnad för investering under budgetåret 1950/51

kronor....................................................... 5 050 000

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 14.

Förslag till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och

myndigheter m. fl.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke intagits i tidigare förslag till investeringsreserv.

Nr

Företag

Total- kostnad

eller åter- stående

kostnad

kronor

Anslag för budgetåret

1950/51 till

ordinarie

arbeten

kronor

investe-

ringsreserv

kronor

1

2

3

4

5

Justitiedepartementet.

1

Modernisering av vissa äldre fångvårdsanstalter ..

125 000

125 000

2

Inlösen av tomtdelar för fångvårdsanstalten i

Malmö....................................

2 900

2 900

3

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Håga .

205 000

205 000

4

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstal-

ten å Skenas..............................

192 000

192 000

5

Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Upp-

sala......................................

100 000

100000

6

Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Nykö-

Ping......................................

100 000

100 000

7

Fångvårdsanstalt invid Jönköping eller mot-

svarande..................................

1 500 000

1500 000

8

Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Ystad

100 000

100 000

9

Fångvårdsanstalt invid Örebro................

1 500 000

1500 000

Summa

3 824 900

127 900

3 697 000

Socialdepartementet.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdoms-

vården

Lj ungaskogs yrkesskola:

1

Gymnastikhus.............................

1180 000

92 000

2

Två personalbostadshus....................

77 000

77 000

3

Tre personalbostadshus.....................

125 000

125 000

Sundbo yrkeshem:

4

Gymnastikhus.............................

‘186 000

102 000

5

Personalbostadshus.........................

77 000

77 000

Summa

645000

473 000

Kommunikationsdepartementet.

1

Om- och tillbyggnad av arvfurstens palats ....

‘850 000

850 000

2

Förvärv av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm

1 118 000

1 118 000

3

♦Ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stock-

holm.....................................

1 500 000

1 000 000

500 000

4

♦Ombyggnad av fastigheten Yästertorn nr 2 i Stock-

holm.....................................

1 600 000

1 000 000

600 000

5

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten......

1 000 000

1 000 000

6

Reglering av vissa markfrågor i Stockholm ....

2 919 000

2 919 000

7

♦Uppförande av ett radiohus i Stockholm.......

19 000 000

1 000 000

8

♦Uppförande av ett radiohus i Göteborg.......

1500 000

1 500 000

9

Uppförande av grovlaboratorium vid statens väg-

institut...................................

150 000

150 000

10

Nybyggnad för statens geotekniska institut.....

2 700 000

2 700 000

Summa

32 337 000

7 887 000

6 450 000

Medel tidigare anvisade.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

35

1

2

3

4

5

Finansdepartementet.

I. Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och

gränsbevakning m. in. (De beräknade totalkostna-

derna äro nedan angivna innanför linjen).....

1 000 000

500 000

500 000

1

*Tjänstebostadshus och expeditionsbyggnad med

garage vid gränsposteringen i Högen 170 000

2

Expeditionsbyggnad med garage vid gränsposte-

ringen i Hån 60 000

3

Tjänstebostadshus och expeditionsbyggnad med

garage vid gränsposteringen i Långflon 150 000

4

Tjänstebostadshus och expeditionsbyggnad vid

gränsposteringen i Posåsen 95 000

5

‘Tjänstebostadshus vid gränsposteringen i Fall-

torp 80 000

6

‘Tjänstebostadshus vid gränsposteringen i Vågen

80 000

7

‘Tjänstebostadshus och expeditionsbyggnad med

garage vid gränsposteringen i Joesjö 100 000

8

‘Vaktstuga vid kustposteringen i Furusund 15 000

9

‘Modernisering av två tjänstebostadshus vid tull-

kammaren i Mon 50 000

10

‘Ombyggnad av tjänstebostadshus vid tullstationen

i Kylley 45 000

11

‘Ombyggnad av båtbrygga vid kustposteringen i

Sandhamn 100 000

12

Inköp av tomtmark 25 000

13

Oförutsedda utgifter 30 000

II. Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevak-

ning m. m., som icke ingå i det ordinarie arbetspro-

grammet.....................................

850 000

850 000

14

Tjänstebostadshus och expeditionsbyggnad vid

gränsposteringen i Jakobsrud...............

95 000

95 000

15

Tjänstebostadshus vid gränsposteringen i Huuki

100 000

100 000

16

Expeditionsbyggnad vid gränsposteringen i Gäd-

dede......................................

50 000

50 000

17

Tjänstebostadshus vid gränsposteringen i Neistan-

kangas ....................................

88 000

88 000

18

Tjänstebostadshus och expeditionsbyggnad vid

gränsposteringen i Röjdåfors................

100 000

100 000

19

Garage vid gränsposteringen i Medskogen......

8 000

8 000

20

Uppförande av sex vaktstugor inom Haparanda

gränsdistrikt...............................

39 000

39 000

21

‘Tjänstebostadshus vid kustposteringen i Stensvik

85 000

85 000

22

‘Tjänstebostadshus m. m. vid gränsposteringen i

Valsjön...................................

100 000

100 000

23

‘Tjänstebostadshus vid gränsposteringen i Saivo-

muotka...................................

85 000

85 000

24

‘Planering och inhägnad av tomterna för tullverkets

bostadshus på vissa platser inom Dalslands,

Värmlands, Dalarnas och Haparanda gränsdi-

strikt.....................................

35 000

35 000

25

Inköp av tomtmark..........................

25 000

25 000

26

Oförutsedda utgifter..........................

40 000

40 000

Summa

1 850 000

500 000

1 350 000

Ecklesiastikdepartementet.

Uppsala universitet:

i

Nybyggnader för kemiska och biokemiska insti-

tutionerna m. in............................

''4 675 000

1 000 000

2

‘Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen ..

2 225 000

150 000

2 075 000

3

Iståndsättande av muren omkring botaniska träd-

gården ....................................

44 000

44 000

Medel tidigare anvisade.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

1

2

1 3

4

1 5

4

♦Ombyggnad av patologiska och bakteriologiska

institutionen...............................

165 000

165 000

Lunds universitet:

5

♦Vissa byggnadsarbeten.......................

550 000

250 000

300 000

6

Nybyggnad för fysiologiska institutionen......

1200 000

200 000

7

Nybyggnad för genetiska institutet............

1 no 000

no 000

8

♦Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket ...

2 500 000

2 500 000

9

Nybyggnad för bakteriologiska institutionen ....

>1 500 000

1000 000

10

Utbyggnad av fysiologiska institutionen vid karo-

linska institutet för flygmedicinska ändamål ..

455 000

455 000

11

Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm ..

2 500 000

2 500 000

12

Magasinsbyggnad vid Statens etnografiska museum

364 000

364000

13

Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinsti-

tutet .....................................

990 000

990 000

14

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ...

1 000 000

1 000 000

15

Ny värmeanläggning vid folkskoleseminariet i

Falun.....................................

275 000

275 000

16

Vissa byggnadsarbeten vid nomadskolan i Jokk-

mokk m. m...............................

257 000

257 000

17

Uppförande av domkapitelhus i Växjö........

2 345 000

250 000

Summa

18155 000

6197 000

7 688 000

Jordbruksdepartementet.

Lantbrukshögskolan:

1

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och sta-

tens lantbruksförsök........................

1139000

1 139 000

2

Institutionsbyggnad m. m. vid botanisk-genetiska

trädgården ................................

885 000

885 000

3

Vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten .

38 000

38 000

4

♦Respirationsanläggning vid institutionen för sta-

tens husdjursförsök........................

100 000

100 000

5

♦Panncentral vid Ultuna......................

965 000

965 000

6

♦Utvidgning av vattenverket vid Ultuna.......

45 000

45 000

7

Utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler

för fjäderfäförsök vid Bäcklösa.............

65 000

65 000

8

Ombyggnad av ladugård vid Kungsängen......

36 000

36 000

9

Djurstallar m. m. vid Öjebyns försöksgård.....

233 000

233 000

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

10

Vissa byggnadsarbeten.......................

100 000

100 000

11

Bostad för lärare............................

47 000

47 000

12

Lagerkällare.................................

78 000

78 000

13

Växthusanläggning...........................

120 000

120 000

Veterinärhögskolan:

14

Byggnadsarbeten.............................

1 815 000

1 215 000

15

♦Institutionsbyggnad för avdelningen för födoäm-

neshygien.................................

600 000

600000

16

♦Om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken ....

700 000

700 000

Skogshögskolan:

17

Byggnadsarbeten.............................

247 000

247 000

18

♦Nybyggnad för bibliotek.....................

525 000

525 000

19

♦Garage......................................

35 000

35 000

20

Påbyggnad av flygelbyggnad vid statens centrala

frökontrollanstalt med en våning m. m.......

182 000

182 000

Summa

7 955 000

2 701 000

4 654 000

Handelsdepartementet.

1

Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten ....

1 400 000

1400 000

2

Uppförande av byggnader för Institutet för kon-

servforskning..............................

250 000

250 000

3

Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning

2 000 000

1000 000

1 Medel tidigare anvisade.

2 Kostnaden täckes delvis av andra medel än anslag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

37

1

2

3

4

5

Statens provningsanstalt:

4

Nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen.

1 460 000

960 000

5

Nybyggnad för laboratorium för byggnadstekniska

avdelningen...............................

2 575000

2 575 000

6

Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakademiens

försöksstation..............................

1550000

1 550 000

Summa

9 235000

1650000

6 085000

Inrikesdepartementet.

1

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m.....................................

10 000 000

10 000 000

2

Utbyggnad av karolinska sjukhuset...........

1700 000

1 700 000

Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

3

Tre personalbostadshus.......................

210 000

210 000

4

Centraltvättstuga för personal m. m............

80 000

80 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m.:

5

Nattvaktsrum vid Ryhovs sjukhus.............

35000

35 000

6

Utvidgning av centralvärmeledning vid S:t Lars

sjukhus...................................

155000

155000

7

Svinhus m. m. vid Restads sjukhus...........

190 000

190 000

8

Växthus vid Källshagens sjukhus.............

115 000

88 000

9

Fest- och samlingssal vid V:a Marks sjukhus ....

110 000

60 000

10

Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus.....

100000

60 000

Summa

12 695000

11 700000

878000

1

Säger för samtliga departementen

86 696 900

30 762 900

31 275 000

Summa kostnad för hela Investeringsplanen för budgetåret 1950/51 kronor 62037 900

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 15.

Förslag till investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader

och anläggningar invärderade i statliga fastighetsfonder.

Nr

''

Reparations- och underhållsarbeten å

fastigheter invärderade i

Beräknad

totalkostnad

kronor

Ordinarie

reparations- och underhålls- kostnader

m. m. under

budgetåret

1950/51

kronor

Investerings-

reserv

kronor

1

2

3

5

Statens allmänna fastighetsfond.

1

Slottsbyggnadernas delfond.............

1613 000

913 000

700000

2

Fångvårdsstyrelsens delfond............

548 000

458 000

90 000

3

Beskickningsfastigheternas delfond......

763 000

763 000

4

Byggnadsstyrelsens delfond.............

4 647 000

4147 000

500 000

5

Generaltullstyrelsens delfond............

60 000

60 000

6

Uppsala universitets delfond............

919 000

739 000

180 000

7

Lunds universitets delfond.............

413 000

313 000

100 000

8

Lotsstyrelsens delfond.................

325 000

240 000

85 000

9

Medicinalstyrelsens delfond.............

2 845 000

2 345 000

500 000

10

Karolinska sjukhusets delfond..........

420 000

420 000

Summa

12 553 000

10 398 000

2 155 000

Försvarets fastighetsfond1.

11

Arméns delfond........................

16172 000

15172 000

1000000

12

Marinens delfond......................

5 741 000

5 241 000

500 000

13

Flygvapnets delfond...................

6 353 000

6 253 000

100000

14

Befästningars delfond ..................

5 440 000

5 440 000

Summa

33 706 000

32 106 000

1 600 000

Summa summarum

46 259 000

42 504 000

3 755000

Summa kostnad för hela investeringspla-

nen för budgetåret 1950/51 kronor

46259000

1 Enär proposition med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1950/51

icke avgivits vid ingivandet av föreliggande förslag äro de angivna beloppen för totalkostnad

och ordinarie arbeten endast preliminära.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

39

Bilaga 16.

Uppgifter länsvis angående statlig ochviss statsunderstödd investeringsreserv.

Län

Post-

verket

kronor

Telegraf-

verket

kronor

Statens

järnvägar

kronor

Statens

vatten-

fallsverk

kronor

Försvaret

kronor

1

2

3

4

5

6

A

Stockholms stad ..

750 000

2 700 000

1142 000

! B

Stockholms.......

Städer

—

—

1 070 000

—

_

Ländsk.

—

—

4 465 000

—

75 000

C

Uppsala..........

Städer

1 000 000

—

200 000

—

—

Ländsk.

—

—

1 753 000

—

_

1 D

Södermanlands....

Städer

—

400 000

285 000

.—

305 000

Ländsk.

—

—

6 455 000

,—

_

Ii

Östergötlands.....

Städer

—

525 000

526 000

—

305 000

Ländsk.

—

325 000

4 248 000

—

—

F

Jönköpings.......

Städer

900 000

560 000

865 000

—

950 000

Ländsk.

—

—

1 900 000

—

—

! G

Kronobergs.......

Städer

—

—

135 000

—

—

!

Ländsk.

—

—

6 595 000

—

_

i H

Kalmar..........

Städer

—

370 000

200 000

—

305 000

|

Ländsk.

—

—

2 002 000

—

_

| I

Gotlands.........

Städer

—

—

—

—

._

Ländsk.

—

—

20 000

—

110 000

K

Blekinge.........

Städer

—

200 000

130 000

—

980 000

Ländsk.

—

—

8 380 000

—

_

L

Kristianstads.....

Städer

—

1 300 000

540 000

—

305 000

Ländsk.

—

—

5 366 000

—

65 000

M

Malmöhus........

Städer

—

250 000

1 038 000

—

317 000

Ländsk.

—

970 000

487 000

—

_

N

Hallands.........

Städer

—

800 000

374 000

—

_

Ländsk.

—

—

1875 000

—

_

O

Göteborgs o. Bohus

Städer

—

—

1 000 000

—

160 000

Ländsk.

—

—

3145 000

—

540 000

! p

Älvsborgs........

Städer

—

—

455 000

—

341 000

Ländsk.

—

—

5 824 000

—

_

R

Skaraborgs.......

Städer

—

—

440 000

—

—

Ländsk.

—

—

7 400 000

—

200 000

s

Värmlands.......

Städer

750 000

400 000

—

_

_

Ländsk.

—

400 000

1 550 000

1500 000

_

T

Örebro..........

Städer

—

1 380 000

346 000

—

_

Ländsk.

—

—-

3 485 000

1 500 000

_

U

Västmanlands ....

Städer

—

920 000

24 000

—

440 000

Ländsk.

—

—

1 379 000

—

_

w

Kopparbergs......

Städer

—

1 300 000

135 000

—

_

Ländsk.

—

—

941 000

—

_

X

Gävleborgs.......

Städer

500 000

525 000

1121 000

—

260 000

Ländsk.

300 000

—

11 492 000

—

481 000

1 Y

Västernorrlands .. .

Städer

—

300 000

790 000

_

507 000

Ländsk.

—

—

3 070 000

1 500 000

z

.Jämtlands........

Städer

—

1 600 000

335 000

—

489 000

Ländsk.

—

—

1 310 000

_

336 000

! AC

Västerbottens.....

Städer

—

—

—

—

397 000

Ländsk.

—

—

1 663 000

500 000

_

BD

Norrbottens......

Städer

500 000

—

120 000

_

410 000

Ländsk.

—

500 000

5 492 000

3 000 000

_

Allmänt i riket .. .

—

500 000

63 349 000

7 500 000

39190 000

Investeringsreserv S:a kr.

4 700 000

16 225 000

164 917 000

15 500 000

47 468 000

:

Ordinarie arbeten S:a kr.

8 000 000

145 000 000

150 000 000

145900 000

190 000 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Län

Allmän väghållning

Enskild

väghåll-

ning

kronor

Luftfarts-

verket

kronor

Hamnar

statlig

kronor

kommu-

nal1

kronor

Handels-

hamnar

och

farleder

kronor

Fiske-

hamnar

kronor

7

8

9

10

11

12

A

Stockholms.......

Stad

3 610 000

1000 000

9 664 000

B

Stockholms.......

Städer

—

3 320 000

—

—

247 000

—

Ländsk.

7 700 000

—

415 000

5 000 000

—

244 000

C

Uppsala..........

Städer

—

1 980 000

—

—

—

—

Ländsk.

5 500 000

—

49 000

—

—

271 000

D

Södermanlands....

Städer

—

2 120 000

—

—

1 490 000

—

Ländsk.

6 400000

—

55 000

—

—

147 000

E

Östergötlands.....

Städer

—

1340 000

—

—

574 000

—

Ländsk.

10 300 000

—

136 000

—

44 000

90 000

F

Jönköpings.......

Städer

—

2 205 000

—

—

■-

Ländsk.

6300 000

—

127 000

—

—

—

G

Kronobergs.......

Städer

—

1 035 000

—

—

—

—

Ländsk.

7 800 000

—

25 000

—

—

—

H

Kalmar..........

Städer

—

310 000

—

--

2 066 000

—

Ländsk.

12 400 000

—

280 000

—

—

936000

I

Gotlands.........

Städer

—

205 000

--

1000 000

—

—

Ländsk.

1 300 000

—

—

—

—

743 000

K

Blekinge.........

Städer

—

1100 000

—

—

155 000

—

Ländsk.

3 900 000

—

815 000

—

—

774 000

L

Kristianstads.....

Städer

—

2 245 000

—

—

—

—

Ländsk.

9 500 000

—

121 000

—

—

483 000

M

Malmöhus........

Städer

—

5 210 000

--

1000 000

6 576 000

—

Ländsk.

7 300 000

—

28 000

—

492 000

223 000

N

Hallands.........

Städer

—

1 665 000

—

—

113 000

—

Ländsk.

5 200 000

—

72 000

—

—

212 000

0

Göteborgs o. Bohus

Städer

—

4 415 000

—

—

13 566 000

523 000

Ländsk.

12 000 000

—

930 000

1000 000

—

2 872 000

P

Älvsborgs ........

Städer

—

3 070 000

—

—

246000

—

Ländsk.

25 500000

—

220 000

—

—

—

R

Skaraborgs.......

Städer

—

2 280 000

142 000

—

173 000

—

Ländsk.

5 500 000

—

55 000

—

—

—

S

Värmlands.......

Städer

—

2 000 000

—

—

677 000

—

Ländsk.

12 600 000

—

1 500 000

—

—

--

T

Örebro...........

Städer

—

4 470 000

—

—

—

—

Ländsk.

8100 000

—

350 000

—

—

—

U

Västmanlands ....

Städer

—

2 085 000

133 000

—

—

—

Ländsk.

6 700 000

—

139 000

—

2 740000

--

W

Kopparbergs.....

Städer

—

1800 000

—

—

—

—

Ländsk.

14 400 000

—

1150 000

—

—

—

X

Gävleborgs.......

Städer

—

2 445 000

—

—

—

—

Ländsk.

9100000

—

325 000

—

—

79000

: Y

Västernorrlands .. .

Städer

—

2 010 000

48 000

—

849 000

--

Ländsk.

11300000

—

810 000

—

—

118000

z

Jämtlands........

Städer

—

540 000

—

—

—

—

Ländsk.

6500 000

—

1 250 000

—

—

—

AG

Västerbottens.....

Städer

—

950 000

70 000

1500 000

328000

—

Ländsk.

22 200 000

—

240 000

—

—

184000

BD

Norrbottens.......

Städer

—

2 590 000

—

2 000 000

—

--

Ländsk.

24 500 000

—

515 000

—

—

439 000

Allmänt i riket ...

88 000 000

9 500 000

—

—

—

—

Investeringsreserv S:a kr.

330000000

64500000

10 000000

12 500000

»10000000

28 338 000

Ordinarie arbeten

S:a kr.

271 700 000

=10 000000

2 000 000

7 000 000

8 723 000

—

1 Avser statsbidragsberättigad väghållning i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare.

2 Detta belopp avser hela investeringsplanen.

3 Härtill kommer del av ordinarie arbeten avseende stensättningar och beläggningar, vilken inräknats

i statlig väghållning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

41

Malmlet- ning och

förbere- dande

gruv- arbeten

kronor

Lots-

verket

kronor

Statliga

husbyggn.

samt rep.

å statens

bygg-

nader

kronor

Stats- under- stödd bo- stadsbygg- nadsverk- samhet

kronor

Vissa för- bättrings- arbeten

på jord- brukets

område

kronor

Vissa

skogs-

vårdande

åtgärder4

kronor

Summa

kronor

Lan

i

13

14

15

16

17

18

19

14131 000

32 997 000

A

—

—

—

—

—

—

4 637 00C

st.

B

—

605 000

495 000

—

—

605 000

19 604 000

Lk.

—

—

4 417 000

—

—

—

7 597 000

St.

C i

—

no 000

161 000

—

—

265 000

8109 000

Lk.

—

—

100 000

—

—

—

4 700 000

St.

D

—

280 000

192 000

—

—

850 000

14 379 000

Lk.

—

—

—

—

—

—

3 270 000

St.

E

—

135 000

—

—

—

1 045 000

16 323 000

Lk.

—

—

1 500 000

—

—

—

6 980 000

St.

F

—

—

35 000

—

—

1510 000

9872 000

Lk.

—

—

250 000

—

—

—

1 420 000

St.

G

—

—

—

—

—

570 000

14 990 000

Lk.

—

—

—

—

—

—

3 251 000

St.

H

—

140 000

—

—

—

1 800 000

17 558 000

Lk.

—

—

—

—

—

—

1 205 000

St.

I

—

70 000

—

—

—

100 000

2 343 000

Lk.

—

—

—

—

—

—

2 565 000

St.

K

—

50 000

—

—

—

280 000

14199 000

Lk.

1

—

—

—

—

—

—

4 390 000

St.

L

--

—

169 000

—

—

530 000

16 234 000

Lk.

—

—

4 055 000

—

—

--

18 446 000

St.

M

—

635 000

245 000

—

—

730 000

11110 000

Lk.

—

—

—

—

—

—

2 952 000

St.

N j

—

—

—

—

—

450 000

7 809 000

Lk.

—

40 000

1 500 000

—

—

—

21 204 000

St.

0

—

60 000

85 000

—

—

920 000

21 552 000

Lk.

—

—

190 000

—

—

—

4302 000

St.

P ''

—

—

243 000

—

—

1520 000

33 307 000

Lk.

—

—

—

—

—

--

3 035 000

St.

R

—

—

—

—

—

1075 000

14 230 000

Lk.

—

—

—

—

—

—

3 827 000

St.

S

—

—

108 000

—

—

1 Ilo 000

18 768000

Lk.

—

—

1500 000

—

—

—

7 696 000

St.

T

—

—

—

—

—

1 550 000

14 985 000

Lk.

—

—

—

—

—

—

3 602 000

St.

U

—

—

—

—

—

1 410 000

12 368 000

Lk.

_

—

—

—

—

—

3 235 000

St.

w

—

—

179000

—

—

3 380 000

20 050 000

Lk.

_

—

—

—

—

—

4851 000

St.

X

—

50 000

—

—

—

2 640 000

24467 000

Lk.

—

—

—

—

—

—

4 504 000

St.

Y

—

50 000

—

—

—

2 780 000

19 628 000

Lk.

—

—

—

—

—

—

2 964 000

St.

Z

—

—

150 000

—

—

3 840 000

13 386 000

Lk.

—

—

—

—

—

—

3 245 000

St.

AC

250 000

955 000

—

—

—

7 510 000

33 502 000

Lk.

--

—

--

—

—

—

5 620 000

St.

BD !

250 000

230 000

545 000

—

—

7 980 000

43 451000

Lk.

—

35 000

4 875 000

275 000 000

90 000 000

550 000

578 499 000

Allm.

500 000

3 445 000

35125000

275000 000

90 000 000

45 000 000

1163 218 000

I. R.

522 000

1 605 000

673 266 900

750 000 000

85 000 000

38 000000

1886 716900

0. A.

4 Investeringsreserven fördelad på län 1 förhållande till tillgången på anmälda, tillräckligt

förberedda företag.

6 Avser endast företag, för vilka anslag äskats i 1950 års statsverksproposition.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Investeringsplan för vissa

L ä n

Vatten- och

avlopps- anläggningar

kronor

Allmänna

läroverk,

kommunala

mellanskolor

m. m.

kronor

Byggnader

för folk- skole- väsendet

kronor

Högre folk- skolor och

praktiska

mellanskolor

kronor

1

2

3 1

4

5

B

Stockholms..........

Städer

8 314 000

11 404000

500 000

Ländsk.

7 985 000

—

10190 000

—

G

Uppsala.............

Städer

2 203 000

30 000

2 950 000

—

Ländsk.

3 293 000

1000 000

3 733 000

—

D

Södermanlands.......

Städer

6 038 000

225 000

4 393 000

630 000

Ländsk.

2 749 000

—

5 224 000

—

E

Östergötlands........

Städer

9 288 000

1 800 000

8 073 000

1 267 000

Ländsk.

2 062 000

—

8 806 000

—

F

Jönköpings...........

Städer

3 846 000

1 760 000

4 375 000

2 450 000

Ländsk.

2 934000

—

3 209 000

--

G

Kronobergs..........

Städer

485 000

500 000

150 000

—

Ländsk.

5 864 000

—

3 024 000

1 041 000

H

Kalmar..............

Städer

2 894 000

1 525 000

3 700 000

—

Ländsk.

8 833 000

—

11 847 000

—

I

Gotlands.............

Städer

—

—

—

—

Ländsk.

450 000

—

3 047 000

—

K

Blekinge.............

Städer

740 000

1 085 000

3 070 000

—

Ländsk.

3 527 000

—

3 930 000

—

L

Kristianstads.........

Städer

1 940 000

586 000

3 050 000

545 000

Ländsk.

4 608 000

—

8 496 000

—

M

Malmöhus............

Städer

5 075 000

1880 000

10 950 000

—

Ländsk.

4 288 000

—

1 811 000

—

N

Hallands.............

Städer

2 529 000

1110 000

1100 000

—

Ländsk.

1030 000

—

3 430 000

—

0

Göteborgs och Bohus..

Städer

2 476 000

215 000

8 000 000

44 000

Ländsk.

6 800 000

—

8 286 000

—

P

Älvsborgs ............

Städer

5 276 000

—

7 077 000

—

Ländsk.

6 005 000

1 065 000

6 801 000

—

R

Skaraborgs...........

Städer

1 451 000

1195 000

3 984 000

—

Ländsk.

6157 000

—

7 971 000

—

S

Värmlands...........

Städer

1 929 000

—

3 240 000

—

Ländsk.

4 750 000

—

3 520 000

—

T

Örebro..............

Städer

6 731 000

—

2160 000

—

Ländsk.

5 514 000

—

4 714 000

—

U

Västmanlands........

Städer

860 000

1 800 000

6 685 000

2 700 000

Ländsk.

3 420 000

—

1 610 000

—

W

Kopparbergs.........

Städer

1 225 000

—

2 200 000

—

Ländsk.

6 668 000

2 070 000

12 585 000

—

X

Gävleborgs...........

Städer

4 803 000

1 885 000

4 215 000

—

Ländsk.

8 327 000

—

10 689 000

—

Y

Västernorrlands......

Städer

2 077 000

588 000

107 000

—

Ländsk.

20113 000

—

19 241 000

525 000

Z

Jämtlands..........

Städer

90 000

—

—

2 250 000

Ländsk.

8 499 000

—

6 646 000

—

AC

Västerbottens........

Städer

751 000

—

3 700 000

—

Ländsk.

15169 000

—

9 000 000

625 000

BD

Norrbottens.........

Städer

2175 000

—

1 320 000

—

Ländsk.

19 005 000

2 500 000

9 578 000

—

Allmänt i riket......

—

—

*1 800 000

—

S:a för landet utom Sthlms stad

231246000

22 818 000

265 091000

12 577 000

S:a för Stockholms stad ......

19978 000

4 600 000

68000 000

—

Totalsumma för hela landet....

251 224 000

27 418 000

333 091000

12 577 000

Reducerad årskostnad

125 000 000

10 500 000

121 800 000

5 000 000

* Underhåll.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

43

Bilaga IT.

kommunala och enskilda arbeten.

Byggnader

för yrkes- utbildning

samt folk- högskolor

kronor

Skol- och

arbetshem

för bildbara

sinnesslöa

kronor

Sjukhus

kronor

Diverse

kommunala

husbygg-

nader

kronor

Div. kommu- nala anlägg- ningsarbeten

samt brand- dammar

kronor

Fritidsan-

läggningar

och

skjutbanor

kronor

Län

6

7

8

9

10

11

_

1 449 000

2 368 000

4839 000

1 050 000

B

1183 000

—

2 809 000

3 939 000

1 831 000

1 413 000

—

—

401 000

3118 000

833 000

__

C

908 000

—

1 896 000

1193 000

134 000

42 000

1 200 000

—

500 000

2 755 000

2 226 000

935 000

D

1 704 000

3 600 000

—

1 030 000

50 000

93 000

4 560 000

550 000

3 724 000

6 044000

3 798 000

645 000

E

1 880 000

—

1 324 000

4 014 000

387 000

553 000

—

800 000

4568 000

8 373 000

2 407 000

1 238 000

F

2 600 000

--

465 000

2 111 000

1 024 000

115 000

—

—

—

—

174 000

32 000

G

1 557 000

—

—

200 000

353 000

785 000

996 000

—

—

1 893 000

1 200 000

814 000

H

1 259 000

—

664 000

1 766 000

975 000

264 000 ''

1 200 000

--

—

—

250 000

400 000

I

--

--

—

1 010 000

--

322 000

—

—

500 000

2 051 000

1190 000

711 000

K

—

—

450 000

727 000

387 000

157 000

2 925 000

—

2 923 000

4 637 000

154 000

1000 000

L

185 000

—

1101 000

2 385 000

918 000

998 000

7 319 000

1 432 000

7 676 000

10 559 000

7 494 000

2 386 000

M

206 000

--

3129 000

3 461 000

969 000

401 000

1 050 000

—

3 392 000

2 850 000

485 000

400 000

N

180 000

1 400 000

—

808 000

135 000

1 013 000

2 000 000

--

9 555 000

12 676 000

6 246 000

315 000

O

1 058 000

700 000

—

1529 000

455 000

82 000

6 940 000

--

2 288 000

5 035 000

2 922 000

216 000

P

1 037 000

—

291 000

2 471 000

891000

543 000

760 000

—

1515 000

1 921 000

581 000

117 000

R

321 000

—

—

2 210 000

391 000

470 000

250 000

—

220 000

1 970 000

756 000

1 282 000

S

—

--

70 000

4 344 000

266 000

313 000

—

—

2 207 000

2 310 000

1 854 000

63 000

T

30 000

—

—

1 235 000

435 000

393 000

2 700 000

—

1 050 000

3 392 000

1 274 000

—

U

—

—

—

2 095 000

955 000

97 000

—

900 000

616 000

2 210 000

621 000

77 000

w

321 000

—

1 307 000

6 387 000

1148 000

1 361 000

2 400 000

—

2 100 000

4 400 000

514 000

_

X

75 000

1100 000

--

2 873 000

245 000

784 000

1 300 000

—.

2 645 000

2 666 000

910 000

175 000

Y

580 000

—

1246 000

5 070 000

1 337 000

335 000

—

—

—

760 000

293 000

—

Z

—

—

—

3 563 000

268 000

505 000

310 000

—.

2 200 000

6 120 000

385 000

150 000

AC

2 906 000

—

650 000

2 405 000

619 000

94 000

—

—

115 000

5 552 000

498 000

25 000

BD

21 000

3 000 000

1 550 000

4 775 000

1 086 000

483 000

—

—

--

4 604 000

500 000

Allm.

53 921009

13 482 000

66 680 000

155 281 000

61 767 000

24147 000

3 400 000

—

11900 000

57 350 000

69 800 000

15 500 000

57 321000

13 482 000

78586000

212 611 000

131 567 000

39 647 000

30 500 000

5 400 000

60 000 000

85 000 000

94 000 000

20 300 000

15 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Län

Flottleds-

arbeten

kronor

Arbeten

vid

enskilda

järnvägar

kronor

Diverse

enskilda

arbeten

kronor

Elektri-

fierings-

arbeten

kronor

Summa

kronor

12

13

14

15

16

B

Stockholms..........

Städer

3 401 000

33 325 000

Ländsk.

—

3 762 000

—

—

33112 000

C

Uppsala.............

Städer

—

—

—

—

9 535 000

Ländsk.

—

—

100 000

—

12 299 000

D

Södermanlands.......

Städer

—

120 000

—

—

19 022 000

Ländsk.

—

415 000

45 000

—

14 910 000

E

Östergötlands........

Städer

—

—

—

39 749 000

Ländsk.

—

—

—

19 026 000

F

Jönköpings...........

Städer

—

—

—

29 907 000

Ländsk.

—

—

123 000

—

12 581 000

G

Kronobergs..........

Städer

—

_

—

1 341 000

Ländsk.

—

—

—

12 824 000

H

Kalmar..............

Städer

—

—

—

13 022 000

Ländsk.

—

—

190 000

—

25 798 000

I

Gotlands.............

Städer

—

—

—

1 850 000

Ländsk.

—

—

—

4 829 000

K

Blekinge.............

Städer

—

—

—

9 347 000

Ländsk.

—

—

—

9 178 000

L

Kristianstads.........

Städer

—

—

—

17 759 000

Ländsk.

—

—

118 000

—

18 809 000

M

Malmöhus............

Städer

—

—

_

—

54 771 000

Ländsk.

—

—

55 000

—

14 320 000

N

Hallands.............

Städer

—

—

_

—

12 916 000

Ländsk.

—

—

131000

—

8127 000

O

Göteborgs och Bohus .

Städer

—

—

—

41 527 000

Ländsk.

—

—

—

18 910 000

P

Älvsborgs ............

Städer

—

—

1 000 000

—

30 754000

Ländsk.

—

—

—

—

19104 000

R

Skaraborgs...........

Städer

—

—

—

—

11 524 000

Ländsk.

—

300 000

—

—

17 820 000

S

Värmlands...........

Städer

—

—

—

—

9 647 000

Ländsk.

20 000

433 000

—

—

13 716 000

T

Örebro..............

Städer

—

200 000

750 000

—

16 275 000

Ländsk.

—

55 000

226 000

—

12 602 000

U

Västmanlands........

Städer

—

25 000

—

—

20 486 000

Ländsk.

—

50 000

—

8 227 000

w

Kopparbergs.........

Städer

—

—

—

7 849 000

Ländsk.

619 000

133 000

40 000

32 639 000

X

Gävleborgs...........

Städer

—

—

—

20 317 000

Ländsk.

1 326 000

—

—

—

25 419 000

Y

Västernorrlands.......

Städer

—

—

—

10 468 000

Ländsk.

41 000

—

158 000

-r-

48 646 000

Z

Jämtlands...........

Städer

—

—

—

_

3 393 000

Ländsk.

294 000

—

500 000

20 275 000

AC

Västerbottens........

Städer

—

—

—

—

13 616 000

Ländsk.

772 000

—

120 000

—

32 360 000

BD

Norrbottens..........

Städer

—

—

—

—

9 685 000

Ländsk.

300 000

—

238 000

—

42 536 000

Allmänt i riket.......

—

—

—

10 000 000

16 904 000

S:a för landet utom Sthlms stad

3 372 000

8 894 000

3 794 000

10 000 000

933 058 000

S:a för Stockholms stad.......

—

—

—

—

250 528 000

Totalsumma för hela landet . ..

3 372 000

8 894 000

3 794 000

10 000 000

1183 584 000

Reducerad årskostnad .

3 300 000

8 800 000

3 000 000

10 000 000

1582 600 000

1 Till detta belopp^kommer uppskattningsvis 130 000 000 kronor för Stockholms stads ordinarie

investeringsverksamhet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

45

Bilaga 18.

Kostnad, anslagsbehov och antal dagsverken för investeringsreserven.

Investeringsplan

Nummer avser motsvarande

bilagas nummer

Kostnad

för investe- rings- reserven

1950/51

kronor

Anslags- behov för

investe- rings- reserven

1950/51

kronor

Beräknat eller uppskattat

antal dagsverken

I egentligt anlägg- ningsarbete

Industri-

arbetare

Grov-

arbetare

Yrkes-

arbetare

1

2

3

4

5

6

Allmän investeringsreserv.

1. Postverket.........................

4 700 000

4 700 000

20 000

40 000

—

2. Telegrafverket......................

16 225 000

16 225 000

70 000

130 000

—

3. Statens järnvägar...................

164 917 000

158 921 000

2 880 300

865 000

622 000

Företag att bestridas med kapital-

medel:

Bangårdar....................

17 423 000

17 423 000

350 000

100 000

_

Dubbelspårsbyggnader och linje-

omläggningar................

50 414 000

50 414 000

1 500 000

250 000

_

Ombyggnad till normalspår av

smalspåriga järnvägar........

8 700 000

8 700 000

250 000

40 000

_

Fortlöpande förstärkning av spår-

överbyggnaden ..............

1 000 000

1000 000

27000

6 000

_

Husbyggnader.................

18 318 000

18 318 000

80 000

220 000

__

Vägskyddsanläggningar.........

200 000

200 000

2 000

2 500

_

Telefonanläggningar m. m.......

6 246 000

6 246 000

19 000

16 000

70 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift

1 000 000

1 000 000

4 000

2 000

7 000

Elektrifiering..................

25 000 000

25 000 000

350 000

200 000

45 000

Lokstations- och driftverkstads-

anläggningar................

320 000

320 000

1500

4 000

_

Anläggningar vid huvudverkstä-

der.........................

3 300 000

3 300 000

3 200

2 800

_

Färjelägen....................

—

—

—

—

_

Rullande materiel..............

25 000 000

25 000 000

—

_

500 000

Garagebyggnader m. m.........

1 500 000

1500 000

7 000

20 000

_

Statens järnvägars dispositionsan-

slag........................

500 000

500 000

600

600

_

Företag att bekostas med driftme-

del.........................

5 845 000

—

280 000

1100

_

Företag att bekostas med rörelse-

medel......................

151 000

—

6 000

—

—

4. Statens valtenfallsverk...............

15 500 000

15 500 000

100 000

70 000

2 000

5. Försvaret..........................

47 468 000

47 468 000

568 000

252 000

2 000

Armén..........................

6 336 000

6 336 000

30 000

55 000

__

Marinen.........................

1 825 000

1 825 000

8 000

17 000

_

Flygvapnet......................

15 472 000

15 472 000

160 000

80 000

_

Befästningar.....................

23 560 000

23 560 000

370 000

100 000

_

Sjökarteverket...................

275 000

275 000

—

—

2 000

6. Vägbyggnader m. m.................

404 500 000

396 000 000

6 545 000

1 160 000

Vägunderhåll (Barmarksunderhåll) .

93 000 000

93 000 000

1 375 000

300 000

_

Nyanläggning av bygdevägar.....

35 000 000

35 000 000

—

—

_

Nyanläggning av ödebygdsvägar. . .

8 000 000

8 000 000

—

--

_

Byggande av huvudvägar........

72 000 000

72 000 000

3 500 000

500 000

_

Ombyggnad av bygdevägar och öde-

bygdsvägar....................

34 000 000

34 000 000

—

—

—

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1

2

3

4

O

6

Förstärkning och förbättring av

vägar .........................

50 000 000

50 000 000

—

—

—

Vägbeläggningar.................

Byggande av vägar och gator i stä-

30 000 000

30 000 000

70 000

50 000

—

der och samhällen, som äro väg- hållare ........................

55 000 000

50 000 000

1 200 000

200 000

Byggande av enskilda vägar......

10 000 000

7 000 000

300 000

50 000

—

Stensättning av vägar och gator . .

12 500 000

12 000 000

40 000

40 000

—

Byggande av broar..............

5 000 000

5 000 000

60 000

20 000

—

7. Luftfartsverket.....................

12 500 000

12 500 000

170 000

30 000

—

8. Handels hamnar och farleder.........

40 000 000

9 000 000

400 000

200 000

—

9. Fiskehamnar.......................

8 338 000

8 000 000

125 000

50 000

—

10. Malmletning och förberedande gruvar-

beten..............................

500 000

500 000

7 000

1 000

—

11. Lotsverket.........................

3 445 000

3 445 000

15 000

55 000

15 000

12. Statliga husbyggnader...............

31370 000

31275 000

110 000

280 000

—

13. Reparationsarbeten å statens byggnader

14. Statsunderstödd bostadsbyggnadsverk-

3 755 000

—

10 000

60 000

—

samhet............................

275 000 000

68 000 000

1 300 000

2 700 000

—

15. Vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets

område m. m......................

90 000 000

21 500 000

1 600 000

900 000

—

16. Vissa skogsvårdande åtgärder........

45 000 000

38 000 000

1 500 000

250 000

—

Domänstyrelsens verksamhetsom-

råde..........................

28 000 000

28 000 000

—

—

—

Skogsstyrelsens verksamhetsområde

Summa för statliga och vissa stats-

17 000 000

10 000 000

—

—

—

understödda arbeten

1163 218 000

827 034 000

15 420 300

7 048 000

641 000

17. Vissa kommunala och enskilda arbeten.

Vatten- och avloppsanläggningar ..

125 000 000

35 000 000

2 300 000

200 000

100 000

Skolor..........................

173 200 000

4 600 000

700 000

1 250 000

—

Sjukhus.........................

Diverse kommunala och enskilda

60 000 000

6 500 000

270 000

500 000

—

husbyggnader..................

85 000 000

3 900 000

370 000

700 000

—

Diverse kommunala anläggningsar- beten och branddammar........

{ 94 000 000

A 10 700 000

2 800 000

2 000 000

150 000

60 000

Fritidsanläggningar och skjutbanor .

| 20 300 000

A 300 000

6 500 000

500 000

300 000

—

Flottledsarbeten.................

3 300 000

A 2 000 000

100 000

20 000

—

Arbeten vid enskilda järnvägar . . .

8 800 000

A 2 000 000

300 000

10 000

—

Elektrifieringar..................

10 000 000

1 000 000

50 000

50 000

40 000

Diverse enskilda arbeten.........

3 000 000

1 337 000

10 000

20 000

—

Säger för kommunala och enskilda arbeten

totalt

2 582 600 000

78 637 000

6 600 000

3 200 000

200 000

Avgår för kommunala och enskilda arbeten,

som utgöra ordinarie företag

182 600 000

—

2 100 000

1 000 000

100 000

Summa för vissa kommunala och enskilda

arbeten

400 000 000

76 637 000

4 500 000

2 200 000

100 000

Summa för den allmänna investeringsreserven

1563 218000

''903 671 000

19 920300

9 243 000

741 000

1 Dessutom har förutsatts att överskridanden av förslagsanslag skulle kunna ske med tillsammans

19 000 000 kronor för utförande av byggnadsföretag i investeringsreserven.

2 Härtill kommer uppskattningsvis 130 000 000 kronor för ordinarie arbeten inom Stockholms stad.

A i sifferkolumn = Bidrag beräknas utgå av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 126.

47

1

2

3

4

5

6

Särskild grovarbetsreserv.

Dubbelspärsbyggnader...............

15 000 000

15 000 000

480 000

20 000

5. Försvaret.........................

67 385 000

67 385 000

1 100 000

no 000

—

Armén..........................

6 546 000

6 546 000

no 000

20 000

—

Marinen.........................

2 286 000

2 286 000

50 000

10 000

—

Flygvapnet......................

15 553 000

15 553 000

190 000

30 000

—

Befästningar.....................

43 000 000

43 000 000

750 000

50 000

—

6. Vägbyggnader......................

154 000 000

153 000 000

2 900 000

300 000

—

12. Luftfartsverket.....................

2 600 000

2 600 000

50 000

10 000

—

Summa för den särskilda grovarbetsreserven

[238 985 000

237 985000

4 530 000

440 000

—

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 19.

Sysselsättningsmöjligheter i grovarbeten.

Län

Allmänna

investeringsreserven

Särskilda

grovarbets-

reserven

Summa

årsarbetare

Statliga och

vissa stats- understödda

arbeten

Vissa kom- munala och

enskilda

arbeten

Stockholms stad.....................

1600

2 600

600

4 800

Stockholms.........................

2 400

1100

600

4100

Uppsala.............................

1200

200

400

1800

Södermanlands......................

2 300

400

500

3 200

Östergötlands........................

2 300

600

1000

3 900

Jönköpings..........................

1400

400

500

2 300

Kronobergs..........................

2100

300

600

3 000

Kalmar.............................

2 600

600

200

3 400

Gotlands............................

500

—

100

600

Blekinge............................

2 000

200

300

2 500

Kristianstads........................

2 400

300

800

3 500

Malmöhus...........................

2 200

700

700

3 600

Hallands............................

1200

200

300

1700

Göteborgs och Bohus................

3 900

600

1100

5 600

Älvsborgs ...........................

4 600

600

1400

6 600

Skaraborgs..........................

2 000

400

100

2 500

Värmlands..........................

2 400

300

1000

3 700

Örebro..............................

2 300

600

800

3 700

Västmanlands.......................

1800

200

600

2 600

Kopparbergs........................

2 700

400

1100

4 200

Gävleborgs..........................

3 500

600

700

4 800

Västernorrlands......................

2 700

900

600

4 200

Jämtlands...........................

1800

300

100

2 200

Västerbottens..................

4 500

600

300

5 400

Norrbottens...................

4 600

900

800

6 300

Allmänt i riket......................

1000

—

4 800

5 800

Summa

62 000

14 000

20 000

96 000

Beträffande de angivna sysselsättningsmöjligheterna gäller i princip vad som anförts i

kapitlet 21. Sammanfattning, sista stycket, s. 85.

507174.

Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

26 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (26)

26 kopplingar.

  1. SU 1950:231 Memorial angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1950:401 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51, i vad propositionen avser jordbruksdepar a1 i texten
  3. SU 1950:214 Utlåtande i anledning av väckta motioner om framläggande för riksdagen av en översikt över de offentliga investeringsbehoven på längre sikt. s. 2 i texten
  4. JoU 1950:58 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 126 angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 i vad propositionen avser jordbruksdepartement s. 1 i texten
  5. Rskr. 1950:370 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i Kungl. Maj ris proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 behandlade allmänna principfrågo a1 i texten

Visa alla 26