Sök i Ratio Lex

Angående bemgndigande att försälja viss kronan tillhörig fast egendom, m. m

1950-03-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:127, Angående bemgndigande att försälja viss kronan tillhörig fast egendom, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

1

Nr 127.

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående bemgndigande

att försälja viss kronan tillhörig fast egendom, m. m.;

given Stockholms slott den 10 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås fortsatt tillämpning under budgetåret 1950/51 av

det av riksdagen för budgetåret 1949/50 lämnade medgivandet för Kungl.

Maj :t att utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om försäljning

m. m. av viss kronan eller allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 127.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kunql. Maj:ts proposition nr 127.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter förslag till bemgndigande

att försälja viss kronan tillhörig fast egendom, m. m. och anför därvid följande.

I anledning av proposition nr 87 medgav 1949 års riksdag (jordbruksutsk.

uti. nr 20; r. skr. nr 242), att Kungl. Maj :t finge under budgetåret 1949/50

utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om försäljning av

kronan eller allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom, såframt taxeringsvärdet

å egendomen uppginge till högst 40 000 kronor, eller, där taxeringsvärde

icke vore åsatt, det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet

uppginge till högst nämnda belopp. Kungl. Maj :t ägde därvid att i huvudsaklig

överensstämmelse med av dåvarande chefen för finansdepartementet

vid anmälan av propositionen angivna riktlinjer föreskriva de former och

villkor, under vilka försäljningarna skulle äga rum. Där så befunnes lämpligt,

skulle Kungl. Maj :t ha befogenhet att åt central förvaltningsmyndighet

överlämna beslutanderätten rörande försäljning av egendom, vars taxerings-

eller uppskattningsvärde icke överstege 20 000 kronor, respektive åt

länsstyrelse, såvitt anginge allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom, vars

taxerings- eller uppskattningsvärde icke överstege 10 000 kronor.

Vidare förklarade riksdagen, att vad sålunda medgivits rörande försäljning

av kronan tillhörig fast egendom skulle gälla jämväl beträffande byte

samt upplåtelse under åborätt och tomträtt av sådan egendom, ävensom

beträffande avstående utan ersättning av lcronomark, som kunde erfordras

till järnväg eller allmän väg. Rätten att besluta om dylikt avstående finge

dock av Kungl. Maj :t överlämnas till central förvaltningsmyndighet endast

i avseende å obebyggt område av högst 5 hektars yta eller 2 000 kronors

värde.

Genom cirkulär till statsmyndigheterna den 10 juni 1949 (nr 434) har

Kungl. Maj :t till kännedom meddelat vad riksdagen sålunda beslutat.

Befogenheten att, med viss begränsning beträffande egendomens värde, åt

central förvaltningsmyndighet överlämna försäljningsrätten har Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

3

Maj:t tagit i anspråk genom försäljningsbemyndiganden för telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Genom beslut den 10 juni 1949 har Kungl. Maj :t bemyndigat

nämnda myndigheter att under budgetåret 1949/50 försälja och byta under

deras förvaltning stående fastigheter, vilkas taxerings- eller uppskattningsvärden

icke överstege 20 000 kronor. Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut

sistnämnda dag bemyndigat länsstyrelserna att under budgetåret 1949/50,

i den mån försäljningsfrågan icke av länsstyrelse underställts Kungl. Maj :ts

prövning, försälja allmänna arvsfonden tillfallen fast egendom, vars taxeringsvärde

eller, där taxeringsvärde icke vore åsatt, det vid särskild uppskattning

utrönta saluvärdet icke överstege 10 000 kronor.

Kungl. Maj :t har för dessa bemyndiganden meddelat samma föreskrifter

rörande sättet och villkoren för försäljningarna, som gällt under närmast

föregående budgetår. Sålunda skulle vid försäljning av mark, avsedd för

tätbebyggelse, utlåtande inhämtas från bostadsstyrelsen angående köpeskillingen,

varjämte, därest den säljande myndigheten funne sig icke kunna

godtaga bostadsstyrelsens förslag, ärendet skulle hänskjutas till Kungl.

Maj :t för avgörande.

På sätt vid utverkande av försäljningsbemyndigandet har förutsatts skall

riksdagen årligen erhålla en redogörelse för de försäljningar, som med stöd

av bemyndigandet verkställts under närmast föregående kalenderår. I sådant

syfte ha upprättats sammanställningar departementsvis över de under

kalenderåret 1949 försålda fastigheterna. Dessa sammanställningar torde

få överlämnas till vederbörande riksdagsutskott.

Departementschefen. Det av 1949 års riksdag lämnade medgivandet för

Kungl. Maj :t att utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om

försäljning m. m. av kronan eller allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom

avsåg budgetåret 1949/50. Nytt bemyndigande, gällande för nästa budgetår,

bör nu utverkas.

Såsom framgår av vad förut anförts skall myndighet vid fråga om försäljning

av statlig jord avsedd för tätbebyggelse alltid höra bostadsstyrelsen

angående den ifrågasatta köpeskillingen. Om vederbörande myndighet

ej godtager bostadsstyrelsens förslag, hänskjutes ärendet till Kungl. Maj:ts

avgörande. Denna ordning är dock endast tänkt såsom ett provisorium i

avvaktan på att frågan om formerna för en samordning mellan statens prispolitik

vid fastighetsförsäljningar och den sociala bostadsbyggnadsverksamheten

löses.

I detta sammanhang vill jag erinra om, att i direktiven till den utredning,

som chefen för justitiedepartementet jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 18 juni 1949 tillkallat för att uppgöra förslag till råd och anvisningar

rörande tekniken vid fastighetsvärderingar vid tillämpning av expropriationslagen

(se prop. nr 184/1949), för närmare övervägande rekommenderats

ett förslag att inrätta ett centralt organ för markvärdering. Detta organ

skulle på begäran av expropriationsdomstol kunna avgiva yttranden i vär
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

deringsfrågor, särskilt sådana av ekonomisk-teknisk art, ävensom lämna

expropriationsorganen råd i olika detalj spörsmål etc.

Därest ett centralorgan för markvärdering kommer till stånd, tala, såsom

i förenämnda direktiv även framhållits, vissa skäl för att alla markvärderingsfrågor,

som handläggas inom centralförvaltningen, koncentreras till

denna institution och att således även bostadsstyrelsens nuvarande funktion

beträffande kronans markförsäljningar överflyttas dit. En sådan överflyttning

synes dock lämpligen ej kunna ske, förrän det nya centralorganet

kommit i gång med de uppgifter, som i första hand skola fullgöras av detsamma,

och formerna för dess verksamhet närmare prövats av riksdagen.

Detta torde ej kunna ske under innevarande år. Härtill kommer att frågan

om formerna för en samordning mellan statens prispolitik vid fastighetsförsäljningar

och den sociala bostadsbyggnadsverksamhcten alltjämt ej är

slutligt utredd samt att frågan om prissättningen vid försäljning av kyrklig

jord ännu är föremål för utredning.

Jämväl under nästa budgetår torde alltså de allmänna riktlinjer för förfarandet

och med avseende å villkoren för fastighetsförsäljningarna, som

hittills tillämpats, höra gälla. Enligt dessa riktlinjer skall försäljningen,

därest ej särskilda skäl till annat föranleda, äga rum vid offentlig auktion.

Vidare skall tillses att vid försäljningarna ur statens synpunkt erhållas så

fördelaktiga priser som möjligt. Jag vill emellertid understryka att sådana

särskilda skäl, som kunna föranleda avvikelser från de allmänna reglerna,

numera föreligga i betydligt större utsträckning än vid den tidpunkt, då ifrågavarande

allmänna riktlinjer förelädes riksdagen (se prop. nr 241/1942).

Som förut nämnts har kravet på högsta möjliga köpeskilling vid försäljning

av mark för tätbebyggelse fått i viss utsträckning stå tillbaka för kravet på

samordning med den sociala bostadspolitiken. Ett lägre anbud än det högsta

kan sålunda under vissa omständigheter komma att godtagas. Beträffande

jordbruksfastigheter har den numera erforderliga samordningen mellan

försäljning å offentlig auktion och efterföljande prövning av förvärvstillstånd

medfört ökad tidsutdräkt såsom även riksdagens revisorer uppmärksammat.

Särskilt ha olägenheter framträtt, där högsta anbudet vid auktionen

avgivits av en person, vilken sedermera vägrats förvärvstillstånd. Vidare

kunna förekomma fall, där vederbörande fastighet på grund av ägornas

omfattning och belägenhet m. m. lämpligen icke bör bestå såsom självständig

jordbruksenhet utan ingå i den statliga rationaliseringsverksamheten

på ifrågavarande område. Att under sådana förhållanden utlysa offentlig

auktion för fastighetens försäljning synes mindre lämpligt. Praktiska

skäl tala därvid för att vederbörande lantbruksnämnd, som jämlikt lagen

den 17 juni 1948 (nr 329) om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet

lämnar tillstånd till förvärvet av fastigheten, även erhåller uppdrag

att försälja densamma eller att förvärva den för den statliga rationaliseringsverksamheten.

Därvid måste dock alltid tillses att statens eller allmänna

arvsfondens intressen icke eftersättas. Priset bör sålunda icke få understiga

det värde, som fastigheten skäligen kan anses hava. Jag förutsätter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

5

att, därest riksdagen ej gör någon erinran häremot, försäljning av fastigheter

för jordbruksändamål må ske med beaktande av de av mig nu anförda

synpunkterna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att Kungl. Maj :t må under budgetåret 1950/

5T utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta

om försäljning av kronan eller allmänna arvsfonden tillhörig

fast egendom, såframt taxeringsvärdet å egendomen uppgår

till högst 40 000 kronor, eller, där taxeringsvärde icke

är åsatt, det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet

uppgår till högst nämnda belopp, och i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig i det föregående angivna riktlinjer

föreskriva de former och villkor, under vilka försäljningarna

skola äga rum, med rätt för Kungl. Maj :t att, där så

befinnes lämpligt, åt central förvaltningsmyndighet överlämna

beslutanderätten rörande försäljning av egendom,

vars taxerings- eller uppskattningsvärde icke överstiger

20 000 kronor, respektive åt länsstyrelse, såvitt angår allmänna

arvsfonden tillhörig fast egendom, vars taxeringseller

uppskattningsvärde icke överstiger 10 000 kronor;

b) förklara, att vad sålunda medgivits rörande försäljning

av kronan tillhörig fast egendom skall gälla jämväl beträffande

byte samt upplåtelse under åborätt och tomträtt

av sådan egendom, ävensom beträffande avstående utan ersättning

av kronomark, som erfordras till järnväg eller allmän

väg, därvid dock rätten att besluta om dylikt avstående

må av Kungl. Maj :t överlämnas till central förvaltningsmyndighet

endast i avseende å obebyggt område av högst

5 hektars yta eller 2 000 kronors värde;

c) uttala att, oavsett de sålunda lämnade medgivandena,

i författning eller eljest i särskild ordning meddelade föreskrifter

angående rätt för Kungl. Maj :t eller förvaltningsmyndighet

att försälja, byta eller under åborätt eller tomträtt

upplåta kronan tillhörig fast egendom alltjämt skola

gälla.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition, av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. JoU 1950:50 Memorial angående departementsvis uppgjorda förteckningar över försäljningar m. m. av viss kronan tillhörig fast egendom. a1 i texten
  2. Rskr. 1950:144 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Sveriges utsädesförening. a1 i texten
  3. JoU 1950:13 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bemyndigande att försälja viss kronan tillhörig fast egendom, m. m. s. 1 i texten