Sök i Ratio Lex

Angående provisorisk förhöjning av familjepenning

1950-03-10 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:146, Angående provisorisk förhöjning av familjepenning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

1

Nr 146.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående provisorisk

förhöjning av familjepenning; given Stockholms

slott den 10 mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om provisorisk förhöjning av familjepenning

enligt familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99).

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF

Allan Vougt.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att den för familjepenning enligt 6 § familjebidragsförordningen

gällande dyrortsgrupperingen skall slopas. Härjämte föreslås,

att familjepenningens maximibelopp skall under budgetåret 1950/51 för

flertalet ersättningsberättigade höjas utöver vad som nu kan utgå.

1—»Bsso Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sarnl. Nr 146.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

Förslag

till

Förordning

angående provisorisk förhöjning av familjepenning enligt familjebidrags*

förordningen den 29 mars 1946 (nr 99).

Härigenom förordnas att, utan hinder av vad i 6 § familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99) eller eljest i samma förordning är stadgat,

familjepenning enligt förordningen må under Budgetåret 1950/51 å samtliga

orter utgå med högst så stort belopp för dag, som upptages i följande tariff:

För hustru och frånskild hustru ävensom — därest värnpliktig icke

sammanlever med hustru eller hustrun, med vilken han sammanlever,

är arbetsoförmögen — för annan familjemedlem, som förestår hemmet

åt värnpliktig med hemmavarande familjemedlem under 16 år

För annan

familjemedlem

över 16 år

än som avses i

kol. 1

För annan

familjemedlem

under 16 år

än som avses i

kol. 1

kronor

kronor

kronor

3: 50

1:90

1: 50

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1950.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition rvr 146.

3

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler efter gemensam

beredning med t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Danielson,

samt med chefen för finansdepartementet fråga om provisorisk höjning av

familjepenningen enligt familjebidragsförordningen samt anför därvid följande.

Inledning.

Nu gällande familj ebidragsf örordning, som i sina väsentliga delar trädde

i kraft den 1 april 1946, utformades med de under tiden för förstärkt försvarsberedskap

gällande krigsfamiljebidragsförordningarna såsom mönster. Enligt

bestämmelserna är värnpliktig i enlighet med vad i förordningen närmare

finnes föreskrivet berättigad till familjebidrag, i den mån behov därav prövas

föreligga. Familjebidrag utgår i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag; dock att, i den ordning

Konungen föreskriver, familjebidrag må helt eller delvis kunna utgå in

natura.

Liksom förhållandet var beträffande de tidigare krigsfamilj ebidragsf örordningarna

intogs även i 1946 års familj ebidragsf örordning ett stadgande av

innebörd, att familj epenning skulle utgå efter den ortsgrupp, till vilken den

kommun vore att hänföra som hade att utgiva familjepenning. I fråga om

kommunernas hänförande till ortsgrupp tillämpas den enligt lagen om folkpensionering

verkställda indelningen i tre olika ortsgrupper. Då 1935 års lag

om folkpensionering med utgången av år 1947 upphörde att gälla, kom frågan

om familjepenningens dyrortsgruppering, vilken fråga för övrigt redan vid

familjebidragsförordningens tillkomst var föremål för delade meningar, ånyo

att aktualiseras. Frågan anmäldes i proposition till 1947 års riksdag (nr 122)

om ändrad lydelse av 6 § 2 och 3 mom. i 1946 års familjebidragsförordning.

Härvid förklarade föredragande departementschefen sig hava för avsikt att

uppdraga åt försvarets socialbyrå, som är tillsynsmyndighet enligt familjebidragsförordningen,

att verkställa utredning rörande grunderna för bestämmande

av familjebidrag åt värnpliktiga m. fl.; intill dess dylik utredning

kunnat verkställas borde dyrortsgrupperingen för familjepenningen bibehållas.

Riksdagen biföll i propositionen framlagt förslag att i fråga om kommunernas

hänförande till ortsgrupp skulle tillämpas den indelning i orts
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

grupper, som enligt 1935 års lag om folkpensionering var gällande vid utgången

av år 1947.

Försvarets socialbyrå erhöll våren 1947 i uppdrag att i samråd med socialstyrelsen

och, i den mån så befunnes erforderligt, jämväl med dåvarande statens

arbetsmarknadskommission verkställa förenämnda utredning. Våren

1948 anmodades försvarets socialbyrå att vid fullgörande av uppdraget närmare

överväga jämväl de synpunkter, som i fråga om familjebidrag åt värnpliktiga

framkommit i vissa remissyttranden över 1945 års försvarskommittés

betänkande.

Den 21 december 1948 avgav försvarets socialbyrå förslag i anledning av

de sålunda meddelade uppdragen, över förslaget ha utlåtanden avgivits av

överbefälhavaren, efter försvarsgrenschefernas hörande, försvarets civilförvaltning,

försvarets upplysnings- och personalvärdsnämnd, kammarrätten,

socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen, öv er ståthällarämbetet,

länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands och

Norrbottens län, statskontoret samt riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

varjämte yttranden inkommit från svenska stadsförbundet, svenska

landskommunernas förbund, landsorganisationen i Sverige, tjänstemännens

centralorganisation, riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation samt svenska arbetsgivareföreningen.

Socialbyråns förslag.

Huvuddragen i socialbyråns förslag.

Försvarets socialbyrå föreslår, att gällande dyrortsgruppering för familjepenningen

skall upphöra och familjepenningens maximibelopp alltså vara lika

inom samtliga kommuner i riket. I samband härmed föreslås att maximibeloppen

uppräknas med hänsyn till levnadskostnadsfördyringen, med utgångspunkt

från de nu inom ortsgrupp III fastställda beloppen. I anslutning härtill

föreslås en uppräkning även av de högsta belopp, som för närvarande enligt

14 och 15 §§ familjebidragsförordningen må utgå i form av näringsbidrag.

Därvid ifrågasättes, huruvida icke de bägge näringsbidragsformerna

skola kunna enhetliggöras. Vidare föreslås, att familjebidrag även då fråga

är om tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen skall kunna utgå under

viss tid efter tjänstgöringens avslutande, vilket förslag närmast grundats på

att vid skilda tidpunkter fråga om införande av särskild utryckningspremie

ställts under diskussion. Socialbyrån förordar vidare en höjning av begravningsbidragen.

Slutligen föreslås sådana författningsändringar, som ansluta

till huvudförslagen eller eljest med hänsyn till vunnen erfarenhet bedömas

böra vidtagas.

Familjepenningens dyrortsgruppering.

Efter erinran om vad i propositionen 1947:122 anfördes i fråga om dyrortsgruppering

av familjepenningen har försvarets socialbyrå anfört följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ls proposition nr 146.

Den lösning av frågan om dyrortsgruppering av familjepenningen, som

kom till stånd genom förordningen 1947: 237 om ändrad lydelse av 6 § 2 och

3 mom. familjebidragsförordningen, var, såsom framgår av olika uttalanden

i samband med dess tillkomst, avsedd att vara provisorisk och lösningen

bör enligt socialbyråns mening heller icke bliva bestående. Denna dyrortsgruppering

fastlåstes nämligen vid den indelning i olika dyrortsgrupper, som

enligt 1935 års folkpensioneringslag gällde vid utgången av år 1947, och denna

indelning torde få anses bygga på numera föråldrade prisgeografiska undersökningar

och följaktligen vara inaktuell. Ett bibehållande av denna indelning

torde vidare få anses vara behäftat med olägenheter av administrativ

natur, enär de kommunala organ, vilka handlägga ärenden rörande familjebidrag,

ofta handlägga också andra ärenden och därvid ha att taga hänsyn

till andra dyrortsgrupperingar än den för familjepenningen gällande. Det

synes på grund härav icke tillrådligt att fortsättningsvis ansluta familjepenningens

dyrortsgruppering till den dyrortsgruppering, som gällde enligt 1935

års folkpensioneringslag. Därest en förändring i förenämnda avseende vidtages,

synes alternativt kunna ifrågakomma att antingen ersätta nämnda dyrortsgruppering

med någon annan nu gällande eller att skapa en allenast för

familjepenning tillämplig dyrortsgruppering eller ock att helt slopa dyrortsgrupperingen

av familjepenningen och för respektive kategorier av familjemedlemmar

införa för riket i dess helhet enhetliga familjepenningsbelopp.

Socialbyrån framhåller vidare att indelningen i bostadskostnadsgrupper

jämlikt nu gällande lag om folkpensionering allenast bygger på bostadskostnadernas

interlokala skiljaktigheter. Bostadsbidragen enligt familjebidragsförordningen

kan emellertid i princip uppgå till hela bostadskostnaden,

inklusive kostnader för bostadens uppvärmning. Socialbyrån anser därför, att

bostadskostnadsgrupperingen icke bör läggas till grund för en dyrortsgruppering

av familjepenningen.

Yad gäller den enligt statens allmänna avlöningsreglemente verkställda dyrortsgrupperingen

framhåller socialbyrån, att till grund för denna ligger en

av socialstyrelsen i huvudsak på grundval av förhållandena i maj 1946 utförd

prisgeografisk undersökning. Byrån har i detta sammanhang vidare anfört

följande.

Det insamlade prismaterialet hav berört följande utgiftsposter, nämligen

livsmedel, bostad, bränsle, och lyse, beklädnad, skatter, avståndskostnader

samt »övriga utgifter». Beträffande dessa, olika poster må här framhållas,

att bostadspostens beräkning grundar sig på en bearbetning av uppgifter

från 1945 års allmänna bostadsräkning beträffande hyrorna för lägenheter om

1, 2 och 3 rum och kök. Kostnaderna för bränsle och lyse ha i regel beräknats

var för sig, bränslekostnaderna med ledning av ransoneringsbestämmelserna

för bränsle, gällande bränsleåret 1945/46, och kostnaderna för belysningsändamål

med hänsyn till kostnaderna uteslutande lör elektrisk ström. Posten

»övriga utgifter» har beräknats huvudsakligen med utgångspunkt i ersättningsinköp

av vissa husgerådsartiklar samt vissa resekostnader ävensom kostnader

för hygien. Posten avståndskostnader slutligen har avsett att representera

landsbygdens merkostnader för resor och transporter vid inköp av

hushållsförnödenheter samt vid besök hos läkare och tandläkare.

Vid 1946 års prisgeografiska undersökning har viktsystemet avsett hushållsbudgeten

för familjehushåll om man, hustru och i genomsnitt två barn,

bosatta i städer och tätorter och åtnjutande en inkomst motsvarande en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 146.

tjänstemans i ungefär elfte löneklassen (i avrundat tal mellan 5 000 och

6 000 kronor för år) av det intill den 30 juni 1947 gällande civila avlöningsreglementet.

Beträffande frågan om ett utnyttjande av den prisgeografiska undersökningens

utredningsmaterial för bedömande av frågan om dyrortsgruppering

av familjepenningen anser socialbyrån delposten bostad och i princip även

delposten bränsle och lyse icke böra beaktas. I övrigt har socialbyrån anfört

följande.

Även i vad gäller delposten skatter torde i förevarande sammanhang anledning

icke föreligga att tillmäta förefintliga interlokala skiljaktigheter

någon mera väsentlig betydelse, enär familjebidrag dels icke är underkastad

källbeskattning, dels ock den kvarstående skatt, som må föranledas av familjebidraget,

måste förutsättas bliva av ringa storleksordning. Delposten avståndskostnader

torde i förevarande sammanhang icke heller behöva tillmätas

större betydelse, då sjukbidrag enligt familjebidragsförordningen kan utgå

även för resor till och från sjukhus, läkare och, i vissa fall, tandläkare. Av

övriga delposter -—- livsmedel, beklädnad och »övriga utgifter» — uppvisar

endast delposten livsmedel några mera väsentliga interlokala skiljaktigheter.

Socialbyrån har vidare framhållit följande. Den hushållsbudget som legat

till grund för socialstyrelsens prisgeografiska undersökning, kunde knappast

anses representativ för värnpliktiga i allmänhet under fullgörande av första

tjänstgöring och första repetitionsövning. Huruvida så vore förhållandet beträffande

andra repetitionsövning och efterutbildningsövning syntes osäkert,

medan den däremot för ett betydande antal värnpliktiga syntes kunna anses

representativ under förstärkt försvarsberedskap och mobilisering. Material

förelåge heller icke för bedömande, huruvida och på vad sätt hushållsbudgetens

representativitet för värnpliktigas familjer påverkades av att den värnpliktige

själv under tjänstgöring erhölle kontanta förmåner jämte vissa förmåner

in natura. Med hänsyn till samtliga på frågan inverkande faktorer

hade socialbyrån kommit till den uppfattningen, att dyrortsgrupperingen enligt

statens allmänna avlöningsreglemente icke kunde utnyttjas för en dyrortsgruppering

av familjepenningen. I anslutning härtill har socialbyrån anfört

följande.

I det föregående har framhållits, att i dyrortsgrupperingen enligt statens

allmänna avlöningsreglemente väsentligen endast delposten livsmedel kan anses

ha betydelse för en dyrortsgruppering av familjepenningen. I syfte att

undersöka möjligheterna för en på sådan grund byggd dyrortsgruppering av

familjepenningen har inom socialbyrån en sammanställning gjorts beträffande

livsmedelskostnademas interlokala variationer på orter, vilka enligt 1935 års

folkpensioneringslag äro hänförda huvudsakligen till ortsgrupp III.

Socialbyrån framhåller, att om relativitetstalet för Stockholm sättes till

1 000 den totala spännvidden för ifrågavarande orter utgör 6,7 %, därvid Göteborg

är billigaste och Gällivare dyraste ort. Socialbyrån anser, att om en

dylik undersökning utfördes beträffande samtliga orter i riket resultatet sannolikt

skulle komma att utvisa mycket ringa överensstämmelse med dyrorts
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

grupperingen enligt statens allmänna avlöningsreglemente. Enär spännvidden

beträfiande livsmedelskostnaderna i genomsnitt uppgår till allenast

10 % vid jämförelse mellan förhållandena på ortsgrupp 5 och ortsgrupp 1,

kommer enligt byråns mening skillnaden i familjepenningens belopp på olika

ortsgrupper att bli så obetydlig, att några praktiska fördelar icke stå att vinna

med en sålunda uppbyggd dyrortsgruppering.

Socialbyrån har på anförda skäl funnit sig böra föreslå, att familj epenningens

dyrortsgruppering slopas och att enhetliga familj epenningsbelopp införas

för de olika kategorierna av familjemedlemmar.

Familjepenningens belopp.

De enligt 6 § 1 mom. familjebidragsförordningen för närvarande gällande

maximibeloppen för olika kategorier av familjemedlemmar och olika dyrortsgrupper

framgå av följande tariff:

i

2

3

För hustru och frånskild hustru ävensom — därest

För annan

För annan

värnpliktig icke sammanlever med hustru eller hustrun,

familjemedlem

familjemedlem

Ortsgrupp

med vilken han sammanlever, är arbetsoFörmögen — för

Byer 1 6 år

under 16 år

annan familjemedlem, som förestår hemmet åt värnpliktig

äu som avses i

än som avses i

med hemmavarande familjemedlem under 16 år

kol. 1

kol. 1

kronor

kronor

kronor

i

2: 75

1:40

1:10

ii

3:-

1:65

1:20

in

3: 25

1:90

1:30

De nu gällande familj epenningsbeloppen äro desamma som i 1942 års krigsfamiljebidragsförordning.

Socialbyrån erinrar om att föredragande departementschefen

i propositionen 1942: 339 uttalade, att det syntes rimligt att bidragens

belopp bestämdes så, att de komme i nivå med det prisläge som

kunde beräknas råda vid tidpunkten för krigsfamiljebidragsförordningens

ikraftträdande.

Vad gäller levnadskostnadsfördyringen har socialbyrån anfört följande.

Från den 1 juli 1942, då 1942 års krigsfamiljebidragsförordning trädde i

kraft vad angår bland annat 6 § 1 mom., till den 1 oktober 1948 har en betydande

levnadskostnadsfördyring ägt rum. Levnadskostnadsindex har stigit

med 15 enheter — från 151 till 166 — och livsmedelskostnadsindex med 22

enheter — från 163 till 185. Levnadskostnadsfördyringen uppgår därför, vad

gäller levnadskostnaderna i dess helhet, till 10 % och, vad gäller livsmedelskostnaderna

till 13,4 %. Sagda fördyring får enligt socialbyråns förmenande

anses vara så markerad, att den i och för sig motiverar en höjning av familjepenningsbeloppen

inom samtliga de dyrortsgrupper, som familjepenningens

dyrortsgruppering nu omfattar.

I fråga om valet av utgångspunkt för den enhetliga familjepenningens maximibelopp

anser socialbyrån att jämväl andra faktorer än levnadskostnadsfördyringen

böra tillmätas betydelse. Socialbyrån finner det sålunda icke möj
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

ligt att bortse från löneutvecklingen inom landet sedan den 1 juli 1942. Härutinnan

erinrar socialbyrån även om den minskade spännvidden mellan Stockholm

och lägsta dyrort och om löneförbättringarna för lantarbetare och skogsarbetare.

Vidare erinrar socialbyrån om att utvecklingen i avseende på olika

socialhjälpsformer gått och fortfarande går mot utvidgade och bättre förmåner,

i anslutning härtill har socialbyrån anfört följande.

Med hänsyn till den utveckling, som på berörda områden ägt rum, synes

det socialbyrån ofrånkomligt att vid bifall till förslaget om dyrortsgrupperingens

slopande först och främst beräkna familjepenningens maximibelopp

för olika kategorier av familjemedlemmar på grundval av de nu i ortsgrupp III

gällande.

Att stanna vid den förbättring, som endast inom ortsgrupperna I och II

skulle bliva följden av byråns sistnämnda ståndpunktstagande, torde icke vara

rimligt. Om nämligen famil j epenningens maximibelopp den 1 juli 1942 antages

i stort sett ha befunnit sig i nivå med då rådande prisläge, torde en höjning av

maximibeloppen inom ortsgrupp III vara fullt befogad. Höjningen bör då ske

med antingen det procenttal, som den 1 oktober 1948 svarade mot ökningen

av levnadskostnadsindex — 10 % — eller det procenttal, som samma dag

svarade mot ökningen av livsmedelskostnadsindex — 13,4 %. I valet mellan

dessa bagge procenttal har socialbyrån stannat för att förorda det högre, huvudsakligen

enär familjepenningen måste antagas i främsta rummet behöva utnyttjas

för bestridande av livsmedelskostnader.

Det av socialbyrån förordade alternativet skulle innebära att familjepenningen

höjes, enligt kolumn 1 till 3 kronor 69 öre, enligt kolumn 2 till 2 kronor

15 öre och enligt kolumn 3 till 1 krona 47 öre. Beträffande beloppen enligt

kolumn 1 och 3 föreslår socialbyrån en avrundning uppåt till 3 kronor 75 öre

respektive 1 krona 50 öre. Vad gäller det enligt kolumn 2 framräknade beloppet

framhåller socialbyrån, att detta skulle innebära en avsevärt mycket större

procentuell förbättring inom ortsgrupperna I och II än beträffande de enligt

kolumnerna 1 och 3 ifrågakommande beloppen. I anslutning härtill har social

byrån anfört följande.

Härvid bör beaktas, att familjepenning enligt kolumnerna 1 och 3 huvudsakligen

utgår endast till den värnpliktiges hustru och hans minderåriga barn,

d. v. s. de sorn regelmässigt äro av den värnpliktige närmast beroende. FamiljeP,

0.?11.11^ eMigt kolumn 2 utgår däremot i flertalet fall till vissa andra den värnpliktiges

anhöriga, i främsta rummet föräldrar och — i vissa fall efter särskilt

medgivande av tillsynsmyndigheten — andra anhöriga. Kätt till familjepenning

enhgt 3 § b) familjebidragsförordningen är emellertid — förutom av behovet

— beroende av två förutsättningar. Den värnpliktige skall vara underhållsskyldig

mot vederbörande. Vidare skall den värnpliktige ha före tjänstgöringens

början i väsentlig mån bidragit till vederbörandes underhåll eller skall

det kunna antagas, att han i väsentlig mån skulle ha bidragit, om tjänstgöringen

ej mellankommit. Familjepenning enligt kolumn 2 kan också i ett stort antal

fall förenas med bostadsbidrag. Med hänsyn till omfattningen av den under

hållsskyldighet, som genomsnittligt kan antagas föreligga, torde därför en viss

begränsning av höjningen av familjepenningen enligt denna kolumn kunna

utan olägenhet ifrågakomma. Härvid förtjänar också uppmärksammas, att i de

i regel mest ömmande fallen — de där den värnpliktige är underhållsskyldig

mot ensamstående moder — möjlighet redan nu föreligger att bevilja högre

familjepenning. Enligt 6 § familjebidragsförordningen må nämligen, när syn
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

nerliga skäl därtill äro, enligt medgivande av tillsynsmyndigheten, familjepenning

för värnpliktigs moder, som förestår hans hem, utgå enligt kolumn 1, oaktat

den värnpliktige icke har hemmavarande familjemedlem under 16 år. I

sistberörda avseende avser socialbyrån icke föreslå någon ändring.

Socialbyrån föreslår på anförda skäl, att familjepenningens maximibelopp

enligt kolumn 2 bestämmes till 2 kronor. Enligt socialbyråns förslag skulle

således familjepenningen utgå högst med belopp, som.framgå av följande

tablå:

kol uran l

kolumn 2

kolumn 3

3: 75

2: —

1:50

Yttranden.

Socialbyråns förslag om slopandet av dyrortsgrupperingen har i allmänhet

icke föranlett till erinran i de avgivna remissyttrandena. Endast Svenska

arbetsgivareföreningen har motsatt sig förslaget i denna del. Föreningen har

ansett en dyrortsgruppering, anknuten till den allmänna statliga ortsindelningen,

vara ur flera synpunkter lämpligare och har härutinnan framhållit

följande. Familj epenningen vore tillkommen för att utgöra ersättning för ett

inkomstbortfall. De värnpliktigas civila inkomster inom flertalet näringsgrenar

varierade i viss omfattning efter dyrorterna, därvid den statliga dyrortsgrupperingen

direkt eller indirekt vore avgörande. Det vore därför naturligt och

lättvist, att även familj epenningen varierade inom ungefär samma gränser. På

frågan om dyrortsgrupperingens slopande kunde även anläggas statsfinansiella

synpunkter. Enär den övervägande delen av de värnpliktiga vore att hänföra

till de bägge nuvarande lägsta dyrortsgrupperna komme vid dyrortsgrupperingens

slopande det allmännas kostnader för familj ebidragsväsendet i fred att

betydligt öka.

Yiss tveksamhet rörande lämpligheten av att i nuvarande läge slopa dyrortsgrupperingen,

och samtidigt uppräkna familj epenningens belopp har uttalats

av försvarets civilförvaltning. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

har icke motsatt sig den av socialbyrån förordade ändringen

men har uttalat, att lösningen icke innebure full rättvisa, då skillnaderna i

fråga om livsmedelskostnader på olika orter inom landet ännu vore relativt

stora. Dessa skillnader har synts nämnden vara så betydande, att det borde

ifrågasättas, huruvida icke i vart fall familjepenningen enligt kolumn 1 borde

vara högre i Norrland än inom landet i övrigt.

Även socialbyråns förslag i fråga om familj epenningens maximibelopp har

av flertalet remissinstanser godtagits. Statskontoret har dock ansett sig icke

kunna tillstyrka de föreslagna beloppen. Såsom utgångspunkt vid beräkningen

av enhetliga maximibelopp bör enligt statskontorets mening tagas den för

respektive grupp av familjemedlemmar nu gällande familjepenningen i orts
2—555

50 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 146.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 146.

grupp II. Nämnda belopp borde med hänsyn till levnadskostnadernas ökning

från år 1942 höjas med 10 % och utgå, enligt kolumn 1 med 8 kronor 30 öre,

enligt kolumn 2 med 1 krona 80 öre samt enligt kolumn 3 med 1 krona 30 öre.

Det kunde dock ifrågasättas, huruvida icke viss reduktion av beloppet enligt

kolumn 3 borde vidtagas.

I viss mån likartade synpunkter ha anförts av svenska arbetsgivareföreningen.

Föreningen har utformat ett förslag rörande familjepenning med

beaktande av den s. k. 4-procentsregeln för variationerna mellan ortsgrupperna,

enligt vilken maximibeloppen i ortsgrupp 5 ansetts böra utgöra 3 kronor 75

öre, 2 kronor 10 öre och 1 krona 45 öre.

Å andra sidan ha i vissa remissyttranden framförts förslag om i förhållande

till socialbyråns förslag högre familj epenning. Sålunda har socialstyrelsen

ifrågasatt, huruvida icke familjepenningen enligt kolumn 1 borde fastställas

till 4 kronor och familjepeiAiingen enligt kolumn 2 till 2 kronor 15 öre. överbefälhavaren

och försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd ha föreslagit

en höjning av familjepenningen enligt kolumn 2 till 2 kronor 15 öre.

En höjning av familjepenningen enligt kolumn 3 har föreslagits av länsstyrelsen

i Värmlands län, som ansett ifrågakommande belopp böra utgöra 1

krona 75 öre. Tjänstemännens centralorganisation har för värnpliktiga, som

icke alls kunna påräkna andra inkomster, funnit en ytterligare höjning av

familjepenningen utöver den av socialbyrån föreslagna önskvärd. Slutligen har

försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd i anslutning till sin i dyrortsgrupperingsfrågan

uttalade uppfattning förordat, att familjepenningen enligt

kolumn 1 bör utgöra 4 kronor i Norrbottens län och 3 kronor 75 öre i övriga

delar av landet.

Departementschefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har försvarets socialbyrå framlagt

förslag om genomgripande ändringar i familj ebidragsförordningen av såväl

ekonomisk som mera teknisk innebörd.

Redan vid anmälan i årets statsverksproposition av medelsbehovet för budgetåret

1950/51 under försvarsgrenarnas anslag till familjebidrag anförde jag,

att starka skäl syntes tala för ett genomförande snarast möjligt av de av

socialbyrån förordade förbättringarna av familj ebidragsförmånerna, men att

det av statsfinansiella skäl vore nödvändigt att begränsa kostnadsökningarna.

Jag förklarade emellertid min avsikt vara att senare under riksdagen förorda

förslag om förbättringar inom en kostnadsram av 1 miljon kronor. Försvarsgrenarnas

anslag till familjebidrag beräknades i enlighet härmed.

Socialbyrån har uppskattat kostnaderna för genomförandet av sina förslag

— omsatta på förhållandena under budgetåret 1947/48 — till i runt tal 1,5

miljon kronor. En inom försvarsdepartementet företagen utredning, därvid

utgångspunkten varit det beräknade antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga

under nästkommande budgetår, har givit vid handen att kostnadsökningen för

budgetåret vid genomförande av samtliga av socialbyrån förordade förslag

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

skulle komma att uppgå till i runt tal 2 miljoner kronor. Inom departementet

har numera företagits en utredning rörande de förbättringar i familj ebidragsavseende,

som för nästkommande budgetår skulle kunna rymmas inom ramen

för en kostnadsökning av omkring 1 miljon kronor. Härutinnan må följande

framhållas.

Huvuddelen av familjebidragskostnaderna belöper på bidragsformerna

familj epenning och bostadsbidrag. Flertalet bidragsberättigade värnpliktiga

synas alltså för familjemedlemmarnas försörjning vara hänvisade till dessa

bidragsformer. Beträffande bostadsbidraget gäller, att detta i princip är avsett

att helt täcka icke blott själva bostadskostnaden utan även kostnaden för

bostadens uppvärmning. En ändring i fråga om denna bidragsform lär därför

i det nu aktuella laget icke komma att mer väsentligt påverka försörjningsmöjligheterna.

En ökning av familj epenningen, som är avsedd att täcka övriga,

normalt förekommande utgifter för familjemedlemmarnas skäliga försörjning,

skulle däremot avsevärt förbättra läget för de värnpliktigas familjer. Det torde

därför få anses mest angeläget att inom ramen för nu möjliga kostnadsökningar

uppräkna familj epenningen, vilken i flertalet fall får anses alltför låg.

Jag finner de skäl som anförts för ett slopande av den nuvarande dyrortsgrupperingen

vara så vägande att med föreslagen ändring av familjebidragsförfattningarna

i denna del icke bör anstå.

Den i det föregående verkställda utredningen inom försvarsdepartementet

har givit vid handen, att inom ramen för en kostnadsökning under nästkommande

budgetår av omkring 1 miljon kronor det är möjligt att, med slopande

av dyrortsgrupperingen, genomföra en sådan förbättring av familjepenningen,

att dess maximibelopp kommer att utgöra 3 kronor 50 öre enligt kolumn 1,

1 krona 90 öre enligt kolumn 2 samt 1 krona 50 öre enligt kolumn 3. Detta

skulle innebära, att familjepenningen enligt kolumnerna 1 och 3 kommer att

höjas med 25 respektive 20 öre per dag utöver de belopp som för närvarande

utgå i ortsgrupp III, medan familjepenningen enligt kolumn 2 skulle fastställas

till nuvarande maximibelopp i nämnda ortsgrupp. En sådan avvägning av

den nu möjliga förbättringen finner jag för min del lämplig. Det må erinras, att

familjepenning enligt kolumnerna 1 och 3 i främsta rummet ifrågakommer för

värnpliktigs hustru och minderåriga barn, medan familjepenning enligt kolumn

2 ifrågakommer för vissa andra familjemedlemmar, företrädesvis föräldrar.

Enligt min mening böra erforderliga bestämmelser i ämnet meddelas i en

särskild förordning, avsedd att tillämpas endast under budgetåret 1950/51.

Jag räknar således med att slutligt förslag avseende förändringar i familjebidragsförfattningarna

skall kunna föreläggas 1951 års riksdag.

I enlighet med det nu anförda har inom försvarsdepartementet utarbetats

förslag till förordning om provisorisk förhöjning av familjepenning enligt

familjebidragsför ordning en den 26 mars 1946 (nr 99).

Föredraganden hemställer härefter, att nämnda förslag måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Itegenten bifall samt

förordnar att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredrik v. Scheele.

I

Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk förhöjning av familjepenning. a1 i texten
  2. 2LU 1950:36 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk förhöjning av familj ep enning, dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten