Angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m
1950-03-03 · 45 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 45 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1950:154, Angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 154.
1
Nr 154.
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1950/51 till avlöningar vid de allmänna
läroverken m. m.; given Stockholms slott den 3
mars 1950.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne.
I propositionen föreslås i huvudsak:
1) inrättande av nya samrealskolor med 4-åriga och 5-åriga linjer i
Gubbängen i Stockholm, i Lundby i Göteborg och i Malmö,
2) upprättande av 5-åriga realskollinjer vid Högalids och S:t Görans
samrealskolor i Stockholm och samrealskolan i Spånga samt samtidig indragning
av vissa avdelningar av den 4-åriga linjen vid Högalids samrealskola,
3) inrättande av följande antal nya ordinarie lärartjänster vid läroverken,
nämligen 3 rektors-, 16 lektors-, 141 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster
samt 190 övningslärartjänster, av vilka tjänster 25 ämneslärartjänster
och 12 övningslärartjänster beräknas tillsatta genom överflyttning
av lärare från under förstatligande varande kommunala mellanskolor och
övningslärartjänsterna i övrigt äro att betrakta som en konsekvens av löneregleringen
för övningslärare,
4) anvisande till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1950/51 av ett förslagsanslag av 64 200 000 kronor, innebärande en höjning
med 5 095 000 kronor, samt
5) anvisande till Anskaffande av viss maskinell utrustning till direktionen
över Stockholms stads undervisningsverk för budgetåret 1950/51 av
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt Nr 154.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 154-
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 3 mars 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkten 167, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna till Allmänna läroverken:
Avlöningar ett förslagsanslag av 67 000 000 kronor.
Sedan detta ärende numera färdigberetts, torde jag få ånyo anmäla
detsamma. I samband härmed torde jag även få anmäla frågan om anskaffning
av viss maskinutrustning till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
I. Organisationsfrågor.
Under detta avsnitt kommer en redogörelse att lämnas dels för vissa
aktuella organisationsproblem i Stockholm, Göteborg och Malmö, avseende
bl. a. inrättande av nya samrealskolor i dessa städer, dels för vissa
framställningar om förstatligande av kommunala och enskilda läroverk,
dels ock för vissa beräkningar av antalet klassavdelningar m. m. i de allmänna
läroverken för nästa läsår.
Vissa organis åt lön sfrågor i Stockholm.
Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden den 30 augusti 1949 och i
särskild skrivelse den 2 februari 1950 framlagt vissa förslag till förstärkning
av läroverksorganisationen i Stockholm, innefattande dels upprättande av
en ny samrealskola i Gubbängen, dels upprättande av 5-åriga realskollinjer
vid vissa redan befintliga skolor, allt i syfte att bättre kunna möta
den starka tillströmningen av sökande till klass l5. Samtidigt föreslås någon
inskränkning av de 4-åriga realskollinjema med hänsyn till att dessa mer
än väl svara mot behovet.
Genom statsmakternas beslut har från och med budgetåret 1948/49 upprättats
en samrealskola i Brännkyrka (södra förorterna) och från och med
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 1,54.
innevarande budgetår en samrealskola i Blackeberg (västra förorterna). I
den skrivelse av den 16 juni 1947, vari Stockholms stad gjorde framställning
om upprättande av ett läroverk i Brännkyrka, hemställdes även bland
annat, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om sådan förstärkning av läroverksorganisationen
inom de södra förortsområdena, som i övrigt påkallades
av huvudstadens befolkningsutveckling. I skrivelse den 28 juni 1949 ha
stads julimäktige närmare preciserat detta önskemål till att avse upprättandet
senast hösten 1950 av ett nytt samläroverk i stadsdelen Gubbängen.
Överståthållarämbetet har i skrivelse den 13 juli 1949 tillstyrkt framställningen.
På grund av den stora tillströmningen av sökande till klass l3 ha genom
Kungl. Maj:ts beslut den 22 juli 1949 för läsåret 1949/50 upprättats bland
annat följande sju nya avdelningar av nämnda klass vid Stockholms läroverk,
nämligen en femte, sjätte, sjunde och åttonde avdelning vid högre
allmänna läroverket i Enskede, varav två avdelningar av utrymmesskäl förlagts
till Högalids samrealskola, en femte avdelning vid samrealskolan i
Blackeberg, av utrymmesskäl förlagd till samrealskolan i Spånga, samt en
första och en andra avdelning vid nya elementarskolan i Stockholm. Med
hänsyn till den pågående avvecklingen av sistnämnda läroanstalt anbefallde
samtidigt Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen att inkomma med förslag till
infogande från och med läsåret 1950/51 i läroverksorganisationen på annat
sätt av de båda parallellavdelningama av klass l3 vid nämnda skola.
Samrealskola i Gubbängen. För att få en tillförlitlig uppfattning
om behovet av platser i de allmänna läroverkens och de kommunala
flickskolornas begynnelseklasser för olika stadsdelar har överstyrelsen
på grundval av från skolorna infordrade uppgifter sammanställt tabeller,
1 utvisande lärjungarnas fördelning efter bostadsort hösten 1949 i
nämnda klasser. En liknande sammanställning för hösten 1945 redovisades
av överstyrelsen i underdånigt utlåtande den 14 februari 1946 angående
läroverksorganisationen i Stockholm. Överstyrelsen framhåller, att en jämförelse
mellan dessa båda grupper av tabeller gåve vid handen, att ett mycket
stort behov av platser i de södra förstäderna förefunnes, vilket behov
vore större nu än 1945, trots att samrealskolan i Brännkyrka inrättats sedan
dess och att till högre allmänna läroverket i Enskede hösten 1949 tillfälligtvis
förlagts två extra avdelningar av klass l5. Bristen på platser i klasserna
l5 och l4 för de södra förorterna (Enskede och Brännkyrka) uppginge
till icke mindre än i runt tal 200 för vardera klassen. Det stora behovet av
nya avdelningar i dessa stadsdelar berodde givetvis på den omfattande nybebyggelsen
där; folkmängden i Enskede och Brännkyrka hade från 1
januari 1945 till 1 november 1948 ökat med 72 000 personer.
Överstyrelsen framhåller vidare, att läroverksorganisationen i Stockholm
som helhet vore otillräcklig. Detta framginge av det stora antal elever, som
Se niirmare handlingarna i ärendet.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 154-
måst avvisas på grund av platsbrist. Av till intagning i klass l5 berättigade
3 210 elever hade vårterminen 1949 endast 2 041 kunnat intagas, medan
1 169 måst avvisas. Även om dessa siffror något borde reduceras med hänsyn
till att ett antal inträdessökande torde ha anmält sig till mer än ett
läroverk samtidigt, vore dock behovet så stort, att överstyrelsen icke tvekade
att tillstyrka framställningen om ett nytt läroverk för Stockholms
södra förstäder. Överstyrelsen funne ej heller skäl till tvekan på grund av
den förestående skolreformen. Den nya skolan syntes utan nämnvärda olägenheter
kunna inordnas i en eventuell ny skolorganisation.
Den nya samrealskolan bör enligt överstyrelsens uppfattning organiseras
med 5-årig och 4-årig realskola; tills vidare syntes det lämpligt med tre
5-åriga och en 4-årig linje. Kostnaderna för skolan ha beräknats till i runt
tal 70 000 kronor under första året och till i runt tal 300 000 kronor vid
fullt genomförd organisation.
Omflyttning av vissa realskollinjer m. m. Beträffande
förutnämnda från och med innevarande budgetår upprättade sju
nya avdelningar av klass l5 har överstyrelsen framhållit, att dessas placering
icke utan vidare kan utsträckas till kommande läsår, utan att frågan
om dessa avdelningars förläggande för läsåret 1950/51 och följande år nu
måste upptagas till prövning. Överstyrelsen har därvid beträffande klassavdelningarna
vid samrealskolan i Blackeberg och högre allmänna läroverket
i Enskede anfört följande.
Lärjungarna i den nämnda klassavdelningen vid samrealskolan i Blackeberg,
som förlagts till samrealskolan i Spånga, äro så gott som samtliga
(34 av 35) bosatta inom lärjungeområdet för samrealskolan i Spånga. ^Det
är därför önskvärt, för att icke säga nödvändigt, att klassavdelningen fortfarande
undervisas i samrealskolans i Spånga lokaler. Under sådana förhållanden
vore det också naturligt, att den organisatoriskt hörde till samrealskolan
i Spånga och icke till samrealskolan i Blackeberg, vilket senare
givetvis medför olägenheter i olika avseenden. Framställning i detta hänseende
föreligger också från rektor vid förstnämnda skola. Överstyrelsen
vill erinra om att en likartad organisationsändring vidtagits i Malmö, där
en vid realskolan inrättad 5-årig linje, som undervisats i Johannes samrealskola,
från och med läsåret 1949/50 organisatoriskt överflyttats till den
senare skolan.
Beträffande de nämnda fyra avdelningarna av klass l5 vid högre allmänna
läroverket i Enskede gäller, att de icke kunna förläggas till högre
allmänna läroverkets i Enskede lokaler. Därjämte är lärjungeantalet vid
högre allmänna läroverket i Enskede redan för stort, höstterminen 1949
943 lärjungar. Liksom beträffande den nyss berörda avdelningen vid samrealskolan
i Blackeberg-Spånga, synes det ändamålsenliga vara, att de båda
avdelningar, vilka äro förlagda till Högalids samrealskola, överflyttas från
högre allmänna läroverket i Enskede till nämnda realskola. De båda övriga
avdelningarna böra överflyttas till den föreslagna samrealskolan i Gubbängen,
vilken alltså budgetåret 1950/51 bör erhålla två avdelningar av
klass 25. Emellertid bör man icke utesluta möjligheten av en omfördelning
av dessa avdelningar.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 15.!,.
Överflyttandet av de två klassavdelningarna till Högalids samrealskola
är av överstyrelsen tänkt som ett led i upprättandet vid nämnda läroverk,
som för närvarande endast har 4-årig realskollinje, av en fullständig 5-årig
realskollinje med tills vidare två avdelningar, varvid samtidigt tre avdelningar
av den 4-åriga linjen skulle indragas på grund av mindre tillfredsställande
rekrytering till nämnda linje under senare år. Även vid S:t Görans
samrealskola anser överstyrelsen en avdelning av 5-årig linje böra upprättas
vid sidan av de nuvarande avdelningarna av den 4-åriga linjen.
Överstyrelsen framhåller, att de båda avdelningar av l5, som för läsåret
1949/50 förlagts till nya elementarskolan i Stockholm, icke synas motsvara
något permanent behov för stadsdelarna Norrmalm och Östermalm. Det
syntes därför icke föreligga tillräckliga skäl att i längden bevara dem vid
något läroverk på Norrmalm eller Östermalm. Speciellt syntes det icke
finnas anledning att till förnyad prövning upptaga frågan om nya elementarskolans
i Stockholm nedläggande, vilket beslutats av 1943 års riksdag.
De skäl, som låge till grund för detta beslut, hade sålunda fortfarande full
giltighet. Det vore icke i stadens centrala delar, som behovet av utökade
platsmöjligheter i realskolan vore brännande utan i förstäder och förorter.
Nya elementarskolan i Stockholm blir helt avvecklad i och med utgången
av innevarande budgetår. Beträffande frågan hur man därefter organisatoriskt
skall förfara med ifrågavarande dit nu förlagda avdelningar av klass
l5 har överstyrelsen anfört följande.
Med hänsyn till den mycket stora bristen på skollokaler i Stockholm
synes det icke blott nödvändigt att låta dessa klasser fortfarande undervisas
i nya elementarskolans lokaler utan också att i övrigt under en övergångstid
använda nämnda lokaler för den högre skolans behov. De nämnda
båda klassavdelningarna liksom övriga, som komma att undervisas i dessa
lokaler, böra då organisatoriskt knytas till något av läroverken i stadens
inre. Vilket det bör vara, kan överstyrelsen för närvarande icke ta ställning
till. Överstyrelsen förutsätter, att Stockholms stad ställer erforderligt
anslag till förfogande för att underlätta administrationen av de till nya
elementarskolans lokaler förlagda avdelningarna. Särskilda svårigheter uppstå
nämligen på grund av att dessa avdelningar läsa i lokaler, som — till
vilket läroverk avdelningarna än knytas — komma att ligga på icke ringa
avstånd från moderläroverket.
I anslutning till vad sålunda anförts har överstyrelsen föreslagit
dels att en samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola upprättas i
Gubbängen i Stockholm från och med det budgetår, då Stockholms stad
ställt lämpliga lokaler till förfogande, dock tidigast budgetåret 1950/51,
varvid första året inrättas första och andra klasserna av 5-årig realskola
och första klassen av 4-årig realskola och följande år successivt följande
klasser, att en rektorstjänst i Cb 9 och tre adjunktstjänster inrättas vid
skolan från och med det budgetår, då den börjar sin verksamhet, och att
för nämnda budgetår anvisas i runt tal 70 000 kronor för ändamålet,
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 154-
dels att 5-åriga realskollinjer upprättas vid Högalids och S:t Görans
samrealskolor på så sätt, att från och med läsåret 1950/51 två avdelningar
av vardera klass 25 och l5 upprättas vid Högalids och en avdelning av
klass l5 vid S:t Görans samrealskola och följande år successivt följande
klasser av de 5-åriga linjerna, och att samtidigt från och med läsåret
1950/51 tre avdelningar av den 4-åriga realskollinjen vid Högalids samrealskola
successivt avvecklas,
dels ock att en 5-årig realskollinje från och med läsåret 1950/51 inrättas
vid samrealskolan i Spånga på så sätt, att första året inrättas klasserna l5
och 25 och följande år successivt följande klasser av den 5-åriga linjen.
För den nya samrealskolans upprättande samt för de övriga organisationsändringarna
har överstyrelsen förutsatt uppställande av sedvanliga
villkor rörande tillhandahållande av lokaler m. m., ävensom — beträffande
den nya samrealskolan — beviljande av ett engångsanslag å minst 30 000
kronor till undervisningsmateriel och bibliotek vid skolan.
Högre allmänna läroverket statens normalskola
består för närvarande av 4-årigt latingymnasium, 5-årig och 4-årig realskola,
7-årig flickskola och 6-årig folkskola. Enligt den av 1942 års riksdag
godkända organisationsplanen skulle läroanstalten i fullt utbyggt skick
dessutom omfatta ett realgymnasium med 4-årig och 3-årig linje, varjämte
folkskolan skulle bli 7-årig. På grund av lokalsvårigheter ha emellertid
dessa sistnämnda anordningar ej kunnat genomföras.
I skrivelse den 3 mars 1949 har skolans rektor framhållit, att sedan läroverkets
byggnadsfråga så tillvida blivit löst, som en etappvis uppställd
byggnadsplan blivit av myndigheterna godkänd och arbetena härpå igångsatts,
anstalter borde vidtagas för organisationens utbyggnad i anslutning
till riksdagens beslut. Rektor har därför förordat, att en 4-årig realgymnasielinje
nu startas; av lokalskäl måste den 3-åriga linjen alltjämt tills
vidare uppskjutas. Vidare har rektor med hänsyn till den blivande skolreformen
och till normalskolans karaktär av försöksskola ansett önskvärt,
att försök med en 9-årig enhetsskola finge anställas. Denna skulle byggas
upp successivt och parallellt med den nuvarande folkskolans samt realoch
flickskolans låg- och mellanstadier.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt rektors förslag och räknat med att den
9-åriga enhetsskollinjen och den 4-åriga realgymnasielinjen skola upprättas
successivt med början budgetåret 1950/51.
Vissa organisationsfrågor i Göteborg.
Samrealskola i Lundby. I skrivelse den 16 februari 1950 ha
Göteborgs stadsfullmäktige gjort framställning om inrättande från och med
höstterminen 1950 av en samrealskola i Lundby i Göteborg, i huvudsak
organiserad med en allmän linje av 4- och 5-årig realskola samt tre prak
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 154.
tiska linjer av 4-årig realskola. Samtidigt ha fullmäktige meddelat, att staden
åtagit sig att tillhandahålla den nya skolan erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal,
därvid för stadens skyldighet att tillhandahålla undervisningslokaler dock
skulle gälla den begränsning, som kunde föranledas av blivande bestämmelser
om statsbidrag till lokaler för högre skolor.
Länsstyrelsen i Göteborg har tillstyrkt framställningen.
Skolöverstyrelsen har den 27 februari 1950 avgivit utlåtande i ärendet.
Av handlingarna i ärendet framgår, att i Göteborg ett stort behov föreligger
av platser i realskolan. Till klass 1B anmälde sig år 1948 722 till intagning
godkända, av vilka 577 kunde intagas. Till klass l4 av realskola och
praktisk mellanskola anmälde sig 1 017 till intagning godkända, av vilka
848 kunde intagas. Antalet avvisade utgjorde — om hänsyn tages till vissa
dubbelanmälningar — omkring 90 till klass l5 och omkring 140 till klass
l4. Motsvarande sifferuppgifter för år 1949 saknas. Däremot framgår, att
behovet av platser på realskolestadiet kommer att hastigt stiga under de
närmaste åren. År 1948 uppgick lärjungeantalet i 4-årig och 5-årig realskola
samt flickskola sammanlagt till omkring 7 500. Under förutsättning av oförändrad
tillströmning skulle nämnda lärjungeantal år 1950 uppgå till omkring
8 500 och år 1955 till omkring 11 600.
Höstterminen 1948 funnos sammanlagt 642 lärjungar i real- och mellanskolorna
samt flickskolorna med bostad i Lundby-området. Av lärjungarna
inom nämnda område i folkskolans fjärde klass ämnade 108 söka över till
5-årig realskola eller flickskola, och av lärjungarna i folkskolans sjätte klass
ämnade 130 söka sig till 4-årig real- eller mellanskola. Därjämte befinner
sig nämnda område, som 1948 hade en folkmängd av omkring 44 000 personer,
i stark utveckling.
Överstyrelsen har med hänsyn till angivna förhållanden icke funnit någon
som helst tvekan om att behovet av en ny realskola i Göteborg är tillräckligt
styrkt och har ej heller ansett några invändningar kunna riktas mot
den föreslagna placeringen av skolan.
Beträffande skolans organisation och dess lokalfråga har överstyrelsen
anfört följande.
Den nya samrealskolan ifrågasättes erhålla fyra linjer av 4-årig realskola
och en linje av 5-årig realskola. Mot denna organisation har överstyrelsen
inga tyngre vägande invändningar. Dock synes det vara lämpligt, att organisationen
icke bindes genom ett riksdagsbeslut om antalet parallellavdelningar,
utan att Kungl. Maj:t kan vidtaga eventuellt behövliga ändringar.
Förslaget innebär vidare, att två tekniska linjer och en handelslinje skola
inbyggas i de 4-åriga linjerna. Organisationen bör emellertid icke utesluta
anknytning av dessa praktiska linjer till den 5-åriga linjen. Vidare torde
antalet praktiska linjer av olika slag icke böra bindas genom ett riksdagsbeslut.
8
Kungl. Majrts proposition nr 154•
Man kunde hysa viss tvekan om den föreslagna organisationen med hänsyn
till den planerade omorganisationen av skolväsendet. En 4-årig realskolelinje
torde nämligen icke lika lätt som en 5-årig kunna inordnas i den
planerade nya organisationen. Dock finner överstyrelsen icke skäl till större
tvekan. En eventuell omorganisation av skolväsendet torde nämligen icke
kunna väntas medföra konsekvenser, som kunna i avsevärd grad försvåra
den nya realskolans inordnande i den nya organisationen.
Överstyrelsen vill på grund av vad ovan anförts tillstyrka upprättande
från och med budgetåret 1950/51 av en ny samrealskola i Göteborg under
namnet samrealskolan i Lundby.
Det har vid flera tillfällen under senare år visat sig, att lokalfrågan vid
ett nyupprättat läroverk icke på tillfredsställande sätt lösts, innan läroverket
trätt i verksamhet. Därför bör noggrant undersökas, vilka provisoriska
lokaler, som kunna ställas till förfogande under en övergångstid, innan
erforderlig nybyggnad för skolan kommit till stånd. Av handlingarna framgår,
att man numera tänker sig utnyttja den s. k. Kvarnbergsskolan, som
hittills disponerats av de praktiska mellanskolorna, vilka nu erhållit nya
lokaler. Efter erforderliga reparationer kunna förstnämnda lokaler disponeras
troligen till och med läsåret 1953/54. I varje fall under de två första
läsåren, till och med läsåret 1951/52, synas dessa provisoriska lokaler vara
tillfredsställande, givetvis dock endast som provisorium. Om skolans nybyggnad
icke skulle vara disponibel från och med läsåret 1952/53, synas
lokaler för den tekniska linjens behov kunna på annat sätt ställas till förfogande.
Överstyrelsen anser sig därför icke ha skäl till större tvekan med
hänsyn till skolans lokalfråga.
Kostnaderna för den nya samrealskolan ha av överstyrelsen beräknats till
87 000 kronor under första året och till 370 000 kronor efter fullt genomförd
organisation.
I anslutning till vad sålunda anförts har överstyrelsen föreslagit, att en
ny samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola samt med inbyggda praktiska
linjer — såväl teknisk linje som handelslinje — i de båda högsta klasserna
successivt upprättas i Göteborg från och med det budgetår, då Göteborgs
stad ställt lämpliga lokaler till förfogande, dock tidigast budgetåret
1950/51, att en rektorstjänst i Cb 10 och fyra adjunktstjänster inrättas vid
skolan från och med det budgetår, då den börjar sin verksamhet, samt att
för nämnda budgetår anvisas 87 000 kronor för ändamålet.
Såsom ytterligare villkor för den nya samrealskolans upprättande utöver
vad staden redan åtagit sig har överstyrelsen förutsatt, att staden beviljar
ett engångsanslag av minst 30 000 kronor till undervisningsmateriel och
bibliotek vid skolan.
Förslag om en statens aftonskola. Med skrivelse den
16 mars 1948 har länsstyrelsen i Göteborg med egen tillstyrkan överlämnat
en framställning från stadsfullmäktige i Göteborg om anordnande vid högre
allmänna läroverket i Majorna av en statens aftonskola för real- och studentexamen.
I utlåtande över framställningen den 18 november 1948 har skolöverstyrelsen
tillstyrkt framställningen och föreslagit, att skolan skulle organi
-
9
Kunal. Maj:ts proposition nr 154.
seras med 4-årig realskola och 4-årigt latin- och realgymnasium. Överstyrelsen
har anfört bland annat följande.
Ingen enskild aftonskola finnes i Göteborg. Enligt överstyrelsens mening
bör därför en statlig aftonskola, om en sådan där inrättas, kunna erhålla
en fullt tillfredsställande rekrytering, vilket också bestyrkes av det
antal preliminära anmälningar, som den i Göteborg särskilt tillsatta utredningsdelegationen
mottagit. På grund härav vill överstyrelsen tillstyrka, att
en statlig aftonskola från och med läsåret 1949/50 inrättas i Göteborg,
förlagd till högre allmänna läroverket i Majorna. Överstyrelsen räknar därvid
med att första klassen av 4-årig realskola och första ringen av 4-årigt
latin- och realgymnasium inrättas under det första läsåret och att skolan
därefter successivt utbygges med en klass av realskolan och en ring av gymnasiet,
tills den blir fullständig. Överstyrelsen föreslår, att skolan, om den
kommer till stånd, benämnes statens aftonskola för real- och studentexamen
i Göteborg. För den ifrågasatta aftonskolan böra i fråga om föreståndarens
och lärarnas avlöning, skolans organisation, intagning av lärjungar
och undervisningens anordning gälla samma bestämmelser som för
statens aftonskola i Stockholm.
Kostnaderna för aftonskolan ha av överstyrelsen beräknats till 16 500
kronor första året och till 83 000 kronor vid fullt genomförd organisation.
Vissa organisationsfrågor i Malmö.
Malmö stadsfullmäktige ha hemställt dels i skrivelse den 1 oktober 1949,
att en 5-årig real s kollinje inrättas vid högre allmänna
läroverket för flickor i Malmö från och med
läsåret 1950/51, dels ock i skrivelse den 7 december 1949, att en ny
samrealskola, benämnd Slottsstadens samrealskola, måtte inrättas
från och med samma budgetår.
Skolöverstyrelsen har den 29 december 1949 avgivit utlåtande över båda
framställningarna.
Av handlingarna framgår, att i Malmö ett mycket stort behov föreligger
av platser i realskolan. Till klass l5 respektive klass l4 anmälde sig 1949
746 respektive 378 till intagning berättigade, av vilka endast 368 respektive
271 kunde mottagas, d. v. s. icke fullt 50 procent respektive något över
70 procent. Under de närmast följande åren kommer behovet att ytterligare
successivt öka. Behovet av platser vid de högre skolorna i Malmö
beräknas sålunda å realskolestadiet öka från cirka 3 600 år 1948 till cirka
6 500 år 1960.
Överstyrelsen finner därmed behovet av en ny realskola i Malmö tillräckligt
styrkt. Med hänsyn till lokalfrågans oklara läge har dock överstyrelsen
inte för närvarande ansett sig kunna taga ställning till frågan om skolans
placering, varför skolans benämning syntes böra fastställas senare.
Vid högre flickläroverket i Malmö finnes endast 4-årig realskola, medan
högre gossläroverket endast har 5-årig realskola. Förslaget om den 5-åriga
10
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 154-
realskollinjen vid högre flickläroverket i Malmö avser att förbättra möjligheterna
för flickorna i Malmö att vinna inträde i 5-årig realskola och
därmed att avlägga realskolexamen på ett år kortare tid än vid genomgång
av den 4-åriga. Av de till intagning i klass l5 år 1949 berättigade 746
inträdessökande voro 204 flickor, och av de 368 intagna voro 72 flickor.
Av de sökande voro alltså 27 ä 28 procent flickor, av de intagna cirka
20 procent. Av klassavdelningarna i l5 äro innevarande läsår endast 3 tillgängliga
för flickor (jämte gossar), nämligen vid Johannes samrealskola,
under det att 8 äro förbehållna enbart gossar, nämligen 4 vid högre allmänna
läroverket för gossar och 4 vid realskolan för gossar.
Överstyrelsen finner skälen för den föreslagna organisationsändringen bärande
och tillstyrker därför på så sätt stadens framställning, att en 5-årig
realskollinje inrättas vid läroverket och en 4-årig linje avvecklas med början
två år efter påbörjandet av den förra linjens upprättande.
Den nya samrealskolan bör enligt överstyrelsens uppfattning utrustas
med 5-årig och 4-årig realskola, varvid tillsvidare tre avdelningar av den
förstnämnda och en avdelning av den sistnämnda böra komma till stånd.
Skolan bör upprättas från den tidpunkt då Malmö stad ställt lämpliga lokaler
till förfogande. Kostnaderna för skolan ha beräknats till 65 900 kronor
under första året och till 279 000 kronor vid fullt genomförd organisation.
I anslutning till vad sålunda anförts har överstyrelsen föreslagit,
dels att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola successivt
upprättas i Malmö från och med det budgetår, då Malmö stad ställt lämpliga
lokaler till förfogande, dock tidigast budgetåret 1950/51, att en rektorstjänst
i Cb 9 och tre adjunktstjänster inrättas vid skolan från och med
det budgetår, då den börjar sin verksamhet, och att för nämnda budgetår
anvisas 65 900 kronor för ändamålet,
dels ock att en 5-årig realskollinje upprättas vid högre allmänna läroverket
för flickor i Malmö i stället för en av de 4-åriga realskollinjerna på
så sätt, att läsåret 1950/51 inrättas klass 1® och följande år successivt följande
klasser av den 5-åriga linjen och att tredje året en avdelning av klass
l4 indrages och följande år successivt följande klasser av den 4-åriga linjen.
För den nya samrealskolans upprättande har överstyrelsen förutsatt uppställande
av sedvanliga villkor rörande tillhandahållande av lokaler m. m.
ävensom beviljande av ett engångsanslag å minst 30 000 kronor till undervisningsmateriel
och bibliotek vid skolan. Beträffande den nya 5-åriga realskollinjen
vid flickläroverket har Malmö stad den 23 september 1949 iklätt
sig samma förpliktelser, som beslutats för läroverket i övrigt den 16 november
1928. Då häri ej ingår förpliktelsen att tillhandahålla bostad åt för läroverket
erforderlig vaktmästarpersonal, har överstyrelsen förutsatt, att även
detta villkor nu uppställes för organisationsändringen.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr lo/f-.
Frågor om förstatligande av vissa skolor.
I skrivelser den 28 oktober 1949, den 30 november 1949 och den 23
januari 1950 ha vederbörande kommunala myndigheter i Älvsbyn, Stora
Kil och Hultsfred hemställt om förstatligande av de kommunala mellanskolorna
å nämnda orter. Dessa skolor ha erkänts som kommunala mellanskolor
respektive år 1944, 1947 och 1946.
I utlåtanden över framställningarna har skolöverstyrelsen erinrat om att
1946 års skolkommission i sitt betänkande föreslagit kommunalisering av
skolväsendet på den nuvarande realskolans stadium. Innan denna fråga
vore avgjord, syntes det icke vara lämpligt att ifrågasätta förstatligande
av någon kommunal mellanskola. Därest dylika frågor skulle upptagas till
behandling nu eller framdeles, syntes det därjämte mindre ändamålsenligt
att behandla varje särskild skola för sig. Överstyrelsen funne i så fall lämpligare
att i ett sammanhang utreda frågan om fortsatt förstatligande av
de kommunala mellanskolorna. Med anledning av att i framställningen från
Hultsfred framhållits, att icke mindre än 75 procent av eleverna i den
kommunala mellanskolan vore från andra kommuner, har överstyrelsen vidare
i utlåtandet över nämnda framställning förklarat sig finna skäl tala
för en avlastning av vissa utgifter för skolan från kommunen till staten.
Överstyrelsen har vidare härom anfört följande.
Överstyrelsen vill emellertid framhålla, att — därest Kungl. Maj:t skulle
finna skäl för åtgärder i denna riktning — en sådan avlastning är möjlig
på annat sätt än genom ett förstatligande av skolan. Överstyrelsen erinrar
om att i utredning och förslag angående fortsatt förstatligande av kommunala
mellanskolor, avgivna år 1939, förslag framlades om en ersättning
vid de icke förstatligade kommunala mellanskolorna av 100 kronor per lärjunge
från andra kommuner. Överstyrelsen erinrar också om att statsbidrag
till'' vissa kommunala gymnasier utgår med, schematiskt uttryckt, 15 000
kronor per ring. Sistnämnda form för statsbidrag finner överstyrelsen vara
att föredraga, därest statsbidrag skulle utgå till kommunala mellanskolor
med stort antal lärjungar från andra kommuner. Det kunde t. ex. ifrågasättas
ett bidrag av visst belopp för varje parallellavdelning, som föranleddes
av att lärjungar från andra kommuner intagits i klassen.
I skrivelse den 3 maj 1949 har Saltsjöbadens köpings kommunalnämnd
gjort framställning dels om förstatligande av den nuvarande statsunderstödda
enskilda samskolans realskola och dels om att samskolans gymnasium
i samband därmed måtte erkännas som kommunalt gymnasium
och omedelbart erhålla högsta möjliga statsbidrag.
Saltsjöbadens samskola, som trädde i verksamhet år 1895, omfattar för
närvarande 5-årig realskola, 4-årigt latin- och realgymnasium och en flickskolelinje
med två klasser, motsvarande de kommunala flickskolornas två
högsta klasser. Skolan äges sedan hösten 1915 av Saltsjöbadens köping och
åtnjuter från och med år 1916 statsbidrag. Vidare bidrager järn vägs-aktiebolaget
Stockholm—Saltsjön enligt vissa grunder till kostnaderna för skolan.
För år 1948 utgjorde i runda tal statens bidrag 182 000 kronor, köping
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 154-
ens anslag 123 000 kronor och järnvägsaktiebolagets bidrag 49 000 kronor.
Elevantalet utgjorde 1948 350, av vilka 37,6 procent vore lärjungar från
annan ort, huvudsakligen Nacka stad.
I utlåtande den 11 juni 1949 över framställningen har skolöverstyrelsen
väl funnit starka skäl tala för ökat statligt stöd åt Saltsjöbadens samskola
men ansett, att framställningen nu icke borde föranleda någon åtgärd i avvaktan
på prövningen av skolkommissionens förslag om kommunalisering
av skolväsendet.
Med anledning av.framställningen från Saltsjöbadens köping har drätselkammaren
i Nacka i en till chefen för ecklesiastikdepartementet ställd skrivelse
den 8 juni 1949 anhållit, att frågan om den högre skolundervisningens
ordnande inom Nacka, Saltsjöbaden och kommunerna öster om Skurusundet
måtte göras till föremål för utredning i ett sammanhang och att
representanter för hela det berörda området därvid måtte få tillfälle att
framföra sina synpunkter på spörsmålet.
I skrivelse den 10 november 1949 har därefter Saltsjöbadens köpings
kommunalnämnd anhållit att, därest ett förstatligande av realskolan ej
kunde komma till stånd, största möjliga statsbidrag måtte beviljas skolan.
Beräkning av antalet klassavdelningar m. m.
Antalet lärjungar och klassavdelningar vid de allmänna läroverken för
nästa läsår beräknas av skolöverstyrelsen på sätt framgår av följande tabell,
varvid hänsyn endast tagits till sådana organisatoriska förändringar, som
föranledas av det fortgående förstatligandet av kommunala mellanskolor:
I
är j u n g ar
Klassavdelningar
i nybörj aravdelningar
Totalt
nybörj aravdelningar
Totalt
realskolan
gymnasiet
antal
realskolan
gymnasiet
antal
Läsåret 1949/50.......
20 885
4 774
81 106
623
185
2 970
Beräknad ökning 1950/51 . .
2 345
56
8 224
55
9
210
Summa
23 230
4 830
89 330
678
194
3 180
Överstyrelsen har alltså beräknat det totala antalet klassavdelningar
nästa läsår till 3 180, innebärande en ökning med 210 avdelningar. Därtill
komma de avdelningar, som föranledas av i det föregående redovisade organisationsförslag.
Genom beslut den 27 maj 1949 har Kungl. Maj:t föreskrivit, dels att intagning
av elever i första kretsen, ringen eller klassen vid följande läroverkslinjer
icke finge äga rum, därest icke Kungl. Maj:t efter särskild framställning
så medgåve, nämligen de 3-åriga latinlinjerna vid högre allmänna
läroverken i Karlskrona, Kristianstad, Skara och Västerås, högre allmänna
läroverken för gossar i Malmö samt å Norrmalm och å Södermalm i Stock
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 154-
holm ävensom karolinska högre allmänna läroverket i Örebro, lyceilinjen
vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö samt den 4-åriga realskollinjen
vid samrealskolan i Trelleborg, dels ock att vid högre allmänna
läroverken i Boden, Kristinehamn och Strängnäs intagning av elever i första
ringen av det 4-åriga latingymnasiet finge ske först vid ett lärjungeantal
av minst 8, såvida ej Kungl. Maj:t efter särskild framställning annorlunda
bestämde.
Genom beslut den 22 juli 1949 har därefter Kungl. Maj:t medgivit återupptagande
av verksamheten vid den 3-åriga latinlinjen i Skara. Beträffande
latinlinjerna i Boden, Kristinehamn och Strängnäs framhåller överstyrelsen,
att linjerna detta år med ett antal inträdessökande av 15, 17
respektive 13 uppfyllt villkoret för fortsatt verksamhet. Överstyrelsen anser,
att utfärdandet av särskilda föreskrifter för intagning i första latinringen
vid högre allmänna läroverken i Boden, Kristinehamn, Skara och
Strängnäs åtminstone tills vidare icke är påkallat.
Genom särskild undersökning har överstyrelsen konstaterat, att med
undantag av de inbyggda praktiska linjerna, för vilka automatiskt verkande
regler fastställts, lärjungeantalet i begynnelseklasser i intet fall under
både det förra och det innevarande läsåret understigit 10.
I fråga om övriga för innevarande budgetår meddelade restriktioner beträffande
lärjungemaximum i realskolans högsta klass m. m. förutsätter
överstyrelsen ingen ändring för nästa budgetår.
Departementschefen.
Till en början vill jag erinra om att för riksdagen under en rad av år
anmälts framställningar om upprättande av nya statliga gymnasier
i landsorten. Statsmakterna ha därvid konsekvent intagit den ståndpunkten,
att en utvidgning av gymnasieorganisationen borde undvikas för
att man så litet som möjligt skulle föregripa en allmän översyn av denna
organisation i samband med en kommande skolreform. Sedan arbetet med
skolreformen fortskridit så långt, att gymnasiefrågan kunde överblickas,
uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 7 oktober 1949 åt skolöverstyrelsen
att verkställa utredning av frågan om fortsatt successivt utbyggande av
läroverksorganisationen med nya statliga gymnasier samt att med denna
utredning och därav föranlett förslag till Kungl. Maj:t inkomma inom sådan
tid, att ärendet må kunna underställas 1951 års riksdag.
Den mycket starka befolkningstillväxten i Stockholms södra och
västra förorter har föranlett statsmakterna att inrätta nya samrealskolor i
Brännkyrka från och med budgetåret 1948/49 och i Blackeberg från och
med innevarande budgetår. De i ärendet nu framlagda siffrorna visa, att
Brännkyrka-läroverket endast till en del förmått att absorbera det stora
överskottet av inträdessökande till realskolan, främst klass lr>. Med sina 943
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 15Jj..
lärjungar har även högre allmänna läroverket i Enskede redan nått långt
utöver vad som av pedagogiska och andra synpunkter anses vara en godtagbar
maximiorganisation för ett läroverk. Bristen på platser i klasserna
l5 och l4 för de södra förorterna (Brännkyrka och Enskede) uppgick hösten
1949 till icke mindre än i runt tal 200 för vardera klassen. Denna brist
motsvaras beträffande den 5-åriga linjen på intet sätt av något överskott
på platser i andra delar av staden; tvärtom är läroverksorganisationen i sin
helhet i Stockholm så otillräcklig att hösten 1949 drygt tusentalet inträdesberättigade
sökande till klass l5 måst avvisas och detta trots att man genom
nya parallellavdelningar till det yttersta utnyttjat den nuvarande organisationens
kapacitet.
Det torde sålunda icke behöva räda någon tvekan om att ett starkt
behov föreligger av ytterligare en samrealskola i Stockholm. Denna synes,
såsom överstyrelsen förordat, lämpligen böra förläggas till stadsdelen Gubbängen,
belägen i södra delen av Enskede församling, och omfatta både
5-årig och 4-årig linje. Den nya samrealskolan torde, därest lokalfrågan kan
ordnas, böra träda i verksamhet instundande hösttermin. Antalet parallellavdelningar
å de olika linjerna är givetvis beroende på tillströmningen och
torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa.
Man synes även böra räkna med att två av de särskilda parallellavdelningar
av klass l5, som från och med innevarande budgetår upprättats vid
Enskede-läroverket, böra fortsätta sin verksamhet vid den nya samrealskolan.
Man skulle således redan första året i denna få elever ej blott i klass
l5 och l4 utan även i 25.
På förslag av Kungl. Maj:t beslöt riksdagen i fjol inrätta en 5-årig realskollinje
vid Johannes samrealskola i Malmö genom överflyttning av en avdelning
av nämnda linje från gossrealskolan därstädes. Denna avdelning hade
av lokalskäl redan måst förläggas till Johannes samrealskola och det ansågs
då praktiskt att även administrativt inordna den i denna skola. Samma
skäl ha nu föranlett överstyrelsen att förorda en liknande anordning beträffande
Högalids samrealskola och samrealskolan i Spånga. I den förra
undervisas för närvarande två avdelningar av klass l8, egentligen tillhörande
högre allmänna läroverket i Enskede, och i den senare en avdelning av
samma klass, egentligen tillhörande samrealskolan i Blackeberg. Det synes
lämpligt att ifrågavarande avdelningar från och med nästa budgetår även
i administrativt avseende överflyttas till respektive samrealskolor. För att
ej Högalids samrealskola skall bli för omfattande — den har nu sex avdelningar
av 4-årig linje — torde samtidigt, såsom överstyrelsen föreslagit,
tre avdelningar av denna linje kunna indragas. Med hänsyn till den mindre
tillfredsställande rekryteringen till denna linje synes detta icke kunna ingiva
några betänkligheter. För att ytterligare förbättra tillgången på platser i
den 5-åriga realskolan torde vidare en avdelning av denna linje böra inrättas
vid S:t Görans samrealskola, som ävenledes nu endast har 4-årig
realskola.
15
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 154-
Liksom skolöverstyrelsen finner jag icke anledning att ompröva beslutet
om nedläggande av nya elementarskolan i Stockholm. Behovet av platser
i realskolan gör sig främst gällande i stadens perifera delar, ej i dess centrala.
En annan sak är, att man under en övergångstid kan behöva utnyttja
elementarskolans lokaler för den högre skolans behov, men de klassavdelningar,
som kunna komma att undervisas där, böra då organisatoriskt anknytas
till något annat läroverk. Beslut härom torde få meddelas av Kungl.
Maj:t.
Beträffande de föreslagna organisatoriska åtgärderna vid statens normalskola
synas mig vissa skäl tala för att försök där anställes med 9-årig enhetsskola.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, liksom beträffande
annan försöksverksamhet, besluta härom. Den föreslagna 4-åriga realgymnasielinjen
ingår i den av 1942 års riksdag beslutade organisationsplanen
för normalskolan men har hittills av lokalskäl ej kunnat komma till
stånd. Något omedelbart behov av ytterligare platser på det 4-åriga realgymnasiet
synes emellertid för närvarande icke föreligga i Stockholm. Med
hänsyn härtill torde med upprättandet av linjen kunna anstå ännu något år.
Såsom av den föregående redogörelsen framgått föreligga även i Göteborg
och Malmö stora svårigheter att bereda plats för alla inträdessökande i
realskolan. Redan hösten 1948 måste i Göteborg omkring 90 sökande
till klass l5 och omkring 140 sökande till klass l4 avvisas. Motsvarande
siffror för år 1949 saknas men få antagas ha varit icke obetydligt större.
Den väntade utvecklingen framgår av att det totala lärjungeantalet i realskolan,
som 1948 uppgick till omkring 7 500, år 1950 beräknas ha stigit till
8 500 och år 1955 till 11 600. — I Malmö måste hösten 1949 drygt
50 procent av de inträdesberättigade till klass 1B och inemot 30 procent av
de inträdesberättigade till klass l4 avvisas. Det totala antalet lärjungar i
realskolorna i Malmö utgjorde år 1948 3 600 men väntas år 1960 ha stigit
till 6 500.
I likhet med skolöverstyrelsen finner jag därmed tillfullo styrkt, att behov
föreligger av ytterligare en samrealskola i vardera staden. Denna torde i
Göteborg böra förläggas till Lundbyområdet och benämnas samrealskolan i
Lundby. Av stadsfullmäktiges handlingar framgår, att skolan i avvaktan
på färdigställandet av planerad nybyggnad kan beredas provisoriska lokaler
redan från och med instundande hösttermin i de praktiska mellanskolornas
gamla lokaler i den s. k. Kvarnbergsskolan. Skolan bör omfatta både
5-årig och 4-årig linje. Enligt stadens framställning skulle i skolan även
inbyggas praktiska linjer med tanke på den betydande förekomsten av
mekaniska industrier på Hisingssidan, vilka under normala tider erbjuda
den uppväxande ungdomen goda sysselsättningsmöjligheter. Avsikten synes
härvid vara att dessa linjer skulle redan från och med första klassen givas
karaktären av praktiska linjer. Liksom överstyrelsen kan jag emellertid
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 151t.
endast förorda, att praktiska linjer inbyggas i realskolans två högsta klasser
på hittills brukligt sätt. Antalet dylika linjer liksom antalet parallellavdelningar
i realskolan torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma
under hänsynstagande till det aktuella behovet.
Den nya samrealskolan i Malmö har tänkts förlagd till området Mellanheden.
Då emellertid byggnadsplanerna för skolan ännu icke synas vara
klara, torde definitiv ställning för närvarande icke böra tagas till skolans
närmare placering och benämning. Huruvida skolan skall kunna träda i
verksamhet redan nästa läsår beror på om staden kan ställa provisoriska
lokaler till förfogande, och denna fråga synes nära sammanhänga med vissa
brännande lokalproblem för folkskolan i Malmö. Den nya samrealskolan i
Malmö bör omfatta 5-årig och 4-årig allmän linje med det antal parallellavdelningar
av varje linje, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
Såsom överstyrelsen framhållit, torde några större svårigheter icke möta
att inordna de nu föreslagna nya samrealskolorna i Stockholm, Göteborg
och Malmö i den planerade nya skolorganisationen.
För upprättande av de nya samrealskolorna böra givetvis sedvanliga
villkor om tillhandahållande av lokaler m. m. samt beviljande av engångsanslag
för undervisningsmateriel och bibliotek uppställas. I sistnämnda
hänseende anser jag mig liksom överstyrelsen böra föreslå, att engångsanslaget
med hänsyn till gällande priser på materiel och böcker bestämmes
till minst 30 000 kronor. Vidare bör såsom villkor för organisationsändringarna
vid Högalids och S:t Görans samrealskolor samt samrealskolan
i Spånga föreskrivas, att Stockholms stad åtager sig att för de nya
linjerna tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning. Sedvanligt villkor angående rektorernas och vaktmästarpersonalens
bostäder har vederbörande kommun redan åtagit sig i
samband med skolornas förstatligande.
Då genom inrättandet av en ny samrealskola i Malmö möjligheterna
för flickor att vinna inträde i 5-åriga realskolan icke obetydligt komma
att förbättras, anser jag mig icke för närvarande kunna förorda inrättandet
av en 5-årig realskollinje vid flickläroverket därstädes.
Beträffande den föreslagna skolan för aftonundervisning i Göteborg vill
jag framhålla, att skäl i och för sig otvivelaktigt kunna tala för att dylika
studiemöjligheter skapas även i Göteborg, särskilt som där för närvarande
icke bedrives någon undervisning av ifrågavarande art, vare sig i statlig,
kommunal eller enskild regi. Viss tveksamhet gör sig emellertid gällande
med hänsyn till den relativt ringa tillströmningen till aftonskolan vid
Kungsholms-läroverket i Stockholm, vilket förhållande dock åtminstone till
en del torde kunna förklaras av den enskilda aftonskolan vid Stockholms
samgymnasium. Jag har i vart fall med hänsyn till andra angelägnare organisationsfrågor
icke ansett mig för närvarande böra ifrågasätta inrättandet
av den föreslagna aftonskolan.
17
Kungl. Maj-.ts proposition nr 154-
Beträffande framställningarna om förstatligande av de kommunala mellanskoloma
i Älvsbyn, Stora Kil och Hultsfred får jag erinra om att jag
i en denna dag beslutad proposition angående riktlinjer för skolans ledning
och lokala organisation m. in. förordat, att enhetsskolan skall bli eu
övervägande kommunal angelägenhet, och uttalat att jag på den grund
icke är beredd att medverka till ett ytterligare förstatligande av kommunala
mellanskolor utöver vad som redan skett i enlighet med 1944 års riksdags
beslut. I ifrågavarande sammanhang har jag vidare uttalat, att det
ifråga om de kommunala mellanskolorna — särskilt de med stort antal
lärjungar från andra kommuner — måhända kunde övervägas att under en
övergångstid genom ökade insatser från statens sida minska kommunernas
utgifter för dessa läroanstalter.
Det är givet, att samma återhållsamhet, som sålunda ansetts böra iakttagas
ifråga om förstatligande av kommunala mellanskolor, även bör göra
sig gällande beträffande ett förstatligande av en enskild skola som Saltsjöbadens
samskola. Därtill kommer dessutom i detta fall, att förslag till lönereglering
för privat!äroverkens lärare är avsett att framläggas för innevarande
års riksdag, i samband varmed även nya statsbidragsbestämmelser
för dessa läroanstalter torde böra komma till stånd. Även med hänsyn härtill
torde det vara lämpligt att icke nu överväga någon ändring i skolans
yttre ställning.
Med hänsyn till det relativt tillfredsställande antalet inträdessökande i
första latinringen vid högre allmänna läroverken i Boden, Kristinehamn,
Skara och Strängnäs detta läsår synes utfärdandet av särskilda föreskrifter
för intagning i dessa ringar åtminstone tills vidare icke vara påkallat. I
övrigt torde för innevarande budgetår meddelade restriktioner för intagning
å vissa andra läroverkslinjer samt rörande lärjungemaximum i realskolans
högsta klass m. in. böra tillämpas även för nästa budgetår.
Överstyrelsens beräkningar rörande antalet lärjungar och klassavdelningar
nästa läsår ha icke givit mig anledning till erinran.
II. Anslagsberäkningar.
1. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Ifrågavarande anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med
40 500 000 kronor.
Ämneslärare. Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit
inrättande av ett antal nya ämneslärartjänster dels till följd av upprättande,
omorganisation eller förstatligande av vissa läroverk och dels i syfte att
ernå en gynnsammare proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 151).
18
Kungl. Maj:ts ''proposition nr lol+.
och en bättre lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Överstyrelsens förslag
framgår sammanfattningsvis av följande sammanställning:
Motivering
Rektorer
Lektorer
Adjunkter
Ämnes-
lärarinnor
I. På grund av upprättande eller omorganisa- tion av vissa läroverk, dock ej förstatligande
av kommunala mellanskolor..........
3
5
28
II. På grund av förstatligandet av kommunala
mellanskolor...................
1
—
48
9
III. För ernående av bättre proportion mellan
ordinarie och icke-ordinarie lärare samt för- månligare lektorsrepresentation........
13
66
Summa
4
18
142
9
Av de under I. föreslagna nya rektorstjänsterna avses två, vilka skulle
placeras i Cb 9, för de nya samrealskolorna i Gubbängen och i Malmö, och
den tredje, vilken skullte placeras i Cb 10, för den nya samrealskolan i Lundby
i Göteborg. De 5 lektors- och 28 adjunktstjänsterna avses för följande
läroverk:
Lektorer Adjunkter
Högre allm. lärov. i Haparanda...................— 1
» » »i Motala.................... 1 1
» » »i Sollefteå....................-— 1
» » » för flickor å Södermalm i Stockholm . . — 2
» » » statens normalskola..............— 2
» » »i Enskede..................... 1 1
Nya elementarskolan i Ängby.................... 2 —
Högre allm. lärov. i Örnsköldsvik.................. 1 —
Samrealskolan i Brännkyrka......................— 4
> i Gubbängen......................— 3
» i Lundby......................... — 4
» i Malmö.......................... — 3
» i Piteå...........................— 2
» i Solna........................... — 4
Därjämte har överstyrelsen i detta sammanhang föreslagit, att den å personalförteckningen
upptagna, för statens normalskola avsedda lektorsbefattning,
vilken nu icke må uppehållas, må besättas från och med nästa
budgetår. — Nya elementarskolan i Stockholm beräknas helt avvecklad
med utgången av läsåret 1949/50, varför samtliga kvarvarande tjänster
vid skolan — en lektors- och tre adjunktstjänster — då måste överflyttas
till andra läroverk. Enligt den ursprungliga planen skulle överflyttningen
ske till högre allmänna läroverket i Enskede och nya elementarskolan i
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 154.
Ängby. Da emellertid sistnämnda läroverk icke synes behöva några nya
adjunktstjänster nästa läsår har överstyrelsen förordat, att två av adjunktstjänsterna
i stället överflyttas till samrealskolan i Blackeberg. Den tredje
adjunktstjänsten jämte lektorstjänsten skulle däremot överföras till Enskedeläroverket.
Samrealskolan i Blackeberg beräknas dessutom få två adjunktstjänster
överflyttade från högre allmänna läroverket i Bromma.
De på grund av förstatligandet av kommunala mellanskolor förordade
nya tjänsterna fördela sig på olika grupper av sådana skolor sålunda:
Kommunala mellanskolor, förstat- ligade från och med
Reklors-
tjänstcr
Adjunkts-
tjänster
Ämneslärarin-
netjånster
Summa
1944/45 ................
—
5
—;
5
1945/46 ................
—
8
—
8
1946/47 ................
—
5
—
5
1947/48 ................
—
151
V
16
1948/49 ................
—
14''
82
22
1950/51 ................
1
l3
—
2
Summa
1
48
9
58
1 Härav tillsättas 8 genom överflyttning av lärare från respektive kommunala mellanskolor.
* Tillsättas genom överflyttning av lärare från respektive kommunala mellanskolor.
a Skall tills vidare icke uppehållas.
Såsom av sammanställningen torde framgå räknar överstyrelsen med att
från och med nästa budgetår ytterligare 1 kommunal mellanskola (Skoghall)
skall komma under förstatligande.
Överstyrelsens förslag till nya ämneslärartjänster för ernående av en
bättre proportion mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare grundar
sig på en av överstyrelsen verkställd undersökning1 av lärarbeståndet vid
de olika läroverken. Därav framgår att ytterligare 80 nya ordinarie tjänster
skulle behöva inrättas utöver de av organisationsskäl förordade tjänsterna,
för att antalet icke-ordinarie lärare vid varje läroverk skulle kunna
nedbringas till högst 10 procent. Av dessa 80 tjänster räknar överstyrelsen
med att 1 kan erhållas genom överflyttning från annat läroverk, nämligen
från högre allmänna läroverket i Skara. Av de återstående 79 behövliga
tjänsterna föreslås 66 inrättade som adjunktstjänster och 13 som lektorstjänster.
Genom sistnämnda lektorstjänster skulle — förutom en gynnsammare
proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare — även vinnas
en förmånligare lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Av lektorstjänsterna
föreslås en inrättad vid vart och ett av följande läroverk: högre
allmänna läroverket i Falun, Hvitfeldtska högre allmänna läroverket och
Vasa högre allmänna läroverk i Göteborg, högre allmänna läroverket i
Halmstad, katedralskolan i Lund, högre allmänna läroverket för gossar
1 Beträffande undersökningsresultatets detaljer torde fn hänvisas till handlingarna i ärendet.
20
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 154.
i Malmö, högre allmänna läroverken för gossar å Norrmalm och Södermalm
samt högre realläroverket å Norrmalm i Stockholm, högre allmänna
läroverken i Umeå, Uppsala, Vänersborg och Östersund. Beträffande den
föreslagna placeringen av de 66 adjunktstjänsterna torde få hänvisas till
handlingarna i ärendet. Överstyrelsen framhåller, att vissa ändringar i den
angivna placeringsplanen kunna komma att visa sig erforderliga.
Sveriges yngre läroverkslärares förening har i skrivelse den 31 oktober
1949 anhållit om inrättande av nya ordinarie tjänster vid läroverken i enlighet
med skolöverstyrelsens förslag.
I skrivelse den 19 oktober 1949 bär läroverkslärarnas riksförbund föreslagit,
att ett antal av de adjunktstjänster, som komme att inrättas från
och med nästa budgetår, skola få karaktären av s. k. gymnasieadjunktstjänster
i Ca 29. Antalet tjänster av detta slag syntes preliminärt kunna
beräknas så, att efter en femårsperiod gymnasieundervisningen i princip
komme att bestridas av lektorer och gymnasieadjunkter.
Statskontoret finner det tveksamt, om läroverken i Örnsköldsvik och
Halmstad nu böra erhålla ytterligare lektorstjänster, samt avstyrker förslagen
om återbesättande av en vakant lektorstjänst vid statens normalskola
och inrättandet av nya lektorstjänster vid realläroverket å Norrmalm och
läroverket i Umeå. I fråga om proportionen mellan antalet ordinarie och
icke-ordinarie lärare har statskontoret erinrat, att ämbetsverket i fjol
icke ansåg sig kunna godtaga överstyrelsens förslag, vilket då innebar, att
marginalen icke-ordinarie lärare vid de särskilda skolorna icke borde överstiga
12 procent. I anledning av Överstyrelsens nu framlagda förslag om
sänkning av relationstalet till 10 procent måste statskontoret bestämt
hävda, att eu ytterligare ökning av antalet tjänster i anslutning till detta
förslag måste leda till en ansvällning av gruppen ordinarie befattningshavare,
som framdeles kunde visa sig alltför stor, särskilt i betraktande av
att befolkningsrörelsen visade en fortgående minskning av antalet födda
barn per år. En förbättring av relationstalet vid de enstaka skolor, som
nu hade förhållandevis stort antal icke-ordinarie lärare, borde i första hand
ernås genom överflyttning av tjänster. Mot bakgrunden härav kunde statskontoret
i vart fall icke tillstyrka inrättandet av de 66 nya ordinarie
adjunktstjänster, som förordats för icke omorganiserade skolor.
Övningslärare. Enligt principerna för den lönereglering för övningslärare,
som är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1950, skall ordinarie
övningslärartjänst alltid vara förenad med full tjänstgöring — som regel
30 veckotimmar — och extra ordinarie tjänst med minst halv tjänstgöring.
Tjänstgöringar vid olika skolor, vare sig vid samma eller olika skolformer,
skola kunna förenas till enhetliga tjänster. Tjänster skola även
kunna inrättas i ämneskombinationerna teckning-manlig slöjd, teckningkvinnlig
slöjd och hushållsgöromål-kvinnlig slöjd. Övningslärarna vid de
allmänna läroverken komma att placeras i följande lönegrader: i teckning,
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 154-
musik samt gymnastik med lek och idrott Ca 23 vid högre allmänt läroverk
(— nu) och Ca 21 vid fristående realskola (nu = Ca 23), i hushållsgöromål
Ca 18 (nu = Ca 20), i kvinnlig slöjd Ca 16 (nu — Ca 20) och i
manlig slöjd Ca 18 för lärare med högre kompetens och Ca 16 för lärare
med lägre kompetens (nu = Ca 20 för alla).
Överstyrelsen har gjort en undersökning, vilka möjligheter som finnas
till förening av tjänster för övningslärarna vid olika skolor. Undersökningen
har väsentligen grundat sig på tjänstgöringsförhållandena höstterminen
1949 för övningslärarna vid folk- och småskoleseminarierna, statens skolköksseminarium,
de allmänna läroverken, läroanstalterna för blinda och
dövstumma, de högre tekniska läroverken och de högre kommunala skolorna
samt på av rektorerna vid dessa skolor gjorda förslag ävensom — beträffande
ämnena manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål — på
beräknad möjlighet till fyllnadstjänstgöring vid folk- och fortsättningsskolan.
För de allmänna läroverkens del har undersökningen givit vid handen,
att varaktiga heltidstjänster utöver de nu befintliga kunna åstadkommas
sålunda: ■
Högre allm. Fristående c
, ill bumma
läroverk realskolor
Teckning................... 22 16 38
Musik........................... 2 7 9
Gymnastik........................ 20 34 54
Kvinnlig slöjd..... 15 11 26
Manlig » ..................... 35 9 44
Hushållsgöromål.................. 14_12_26^
108 89 197
Av ifrågavarande tjänster äro 12 ordinarie tjänster vid under förstatligande
varande kommunala mellanskolor. Överstyrelsen föreslår nu, att
dessa tjänster från och med budgetåret 1950/51 överflyttas till respektive
samrealskolor, nämligen till Högalids samrealskola i Stockholm en tjänst
i vardera teckning, gymnastik och musik, till S:t Görans samrealskola i
Stockholm en tjänst i vardera teckning, musik, gymnastik och manlig slöjd
samt två tjänster i hushållsgöromål, till Burgårdens samrealskola i Göteborg
en tjänst i vardera gymnastik och hushållsgöromål samt till Johannes
samrealskola i Malmö en tjänst i musik.
Vidare föreslår överstyrelsen överflyttning från och med budgetåret
1950/51 till andra läroverk av följande ordinarie övningslärartjänster, nämligen
dels en tjänst i teckning och en i musik vid den under avveckling
varande nya elementarskolan i Stockholm, dels ock en teckningslärartjänst
vid envar av samrealskolorna i Hallsberg, Ulricehamn och Vimmerby, en
musiklärartjänst vid samrealskolan i Arboga samt en tjänst i kvinnlig slöjd
22
Kungl. Alajits proposition nr lö/t,
vid samrealskolan i Vimmerby, vilka tjänster nu äro vakanssatta och som
icke beräknas bli heltidstjänser.
Efter frånräknande av de tjänster, som sålunda skulle erhållas genom
överflyttning, skulle följande antal tjänster enligt överstyrelsens beräkningar
behöva nyinrättas från och med nästa budgetår, nämligen i teckning
32 tjänster (varav 21 vid högre allmänna läroverk och 11 vid realskolor),
i musik 4 tjänster (varav 1 vid högre allmänt läroverk och 3 vid
realskolor), i gymnastik 51 tjänster (varav 20 vid högre allmänna läroverk
och 31 vid realskolor)), i kvinnlig slöjd 25 tjänster, i manlig slöjd 43
tjänster och i hushållsgöromål 23 tjänster eller sammanlagt 178 tjänster.
Beträffande den avsedda placeringen av dessa torde få hänvisas till handlingarna.
Vakt in äs t arpersonalen. För närvarande omfattar den statliga
vaktmästarorganisationen vid de allmänna läroverken endast ordinarie och
extra ordinarie tjänster. Av statsmedel utgår även avlöning till vikarier på
dessa tjänster. Övrig vaktpersonal anställes av vederbörande lokalstyrelse
och kostnaderna bestridas ur ljus- och vedkassorna. I sina huvuddrag fastställdes
denna organisation av 1939 års riksdag. I samband därmed bestämdes
att ljus- och vedkassorna, som ditintills bestritt alla kostnader för
vaktmästarpersonal, skulle till statsverket inleverera belopp, motsvarande
kassornas utgifter under budgetåret 1938/39 för kontant avlöning åt den
vaktmästarpersonal, som genom riksdagens beslut kom i åtnjutande av
lönereglering. För ändamålet har sedan dess i avlöningsstaten för de allmänna
läroverken funnits uppförd en inkomstpost å 480 000 kronor. En del
av dessa medel återgår emellertid till kassorna i form av statsbidrag från
det å riksstaten uppförda förslagsanslaget till bidrag till ljus- och vedkassorna.
Sådant bidrag utgår till kassa, om för bestridandet av de utgifter,
vilka åvila kassan, skulle behöva uttagas en högre elevavgift än 30 kronor
per elev och läsår.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 föreslog skolöverstyrelsen,
att staten skulle helt och hållet övertaga kostnaderna för vaktmästarpersonalen
vid läroverken i samband varmed ljus- och vedkassornas nyssnämnda
skyldighet att inleverera vissa belopp till statsverket skulle upphöra.
Därjämte föreslog överstyrelsen, som verkställt en omfattande undersökning
av behovet av vaktmästarpersonal vid de olika läroverken, en rätt
avsevärd ökning av antalet ordinarie och extra ordinarie tjänster. Ett genomförande
av förslaget beräknades medföra en nettoutgiftsökning för
statsverket, av i runt tal 270 000 kronor. Vid anmälan av ärendet i 1948
års åttonde huvudtitel (s. 199) förklarade jag mig icke beredd att för det
dåvarande taga ställning till den principiella frågan om statens övertagande
av samtliga kostnader för vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken.
Och beträffande de föreslagna nya ordinarie och extra ordinarie
23
Kungl. Maj:ts proposition nr tö4.
vaktmästartjänsterna tillstyrkte jag deras inrättande i den man de voro
avsedda för läroverk, vilka då icke hade någon statsanställd vaktmästare
men vilka på grund av sin storlek och andra på frågan inverkande omständigheter
utan tvivel kunde resa berättigade anspråk på att få tillgång
till dylik vaktmästarpersonal. Detta gällde huvudsakligen läroverk, nyupprättade
efter 1939.
I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår inskränkte sig överstyrelsen
till att föreslå inrättandet av ytterligare ett antal ordinarie och
extra ordinarie vaktmästartjänster. Av dessa tillstyrkte jag i propositionen
1949:55 endast dem, vilka voro avsedda för skolor, som voro ombildade
eller stadda under ombildning från kommunala mellanskolor och som ännu
icke erhållit någon statsanställd vaktmästare.
Skolöverstyrelsen har nu i sina petita för nästa budgetår ånyo framfört
sitt tidigare förslag om statens övertagande av samtliga kostnader för vaktmästarpersonalen
och om avveckling av ljus- och vedkassornas nuvarande
uppgifter i detta hänseende. Dessutom har överstyrelsen även denna gång
föreslagit vissa ändringar i den ordinarie och extra ordinarie vaktmästarorganisationen,
nämligen
1) inrättande av 7 nya ordinarie och 23 nya extra ordinarie vaktmästartjänster,
nämligen en i Ca 11 vid Burgårdens samrealskola i Göteborg, tre
i Ca 10 (Johannes samrealskola i Malmö samt samrealskolorna i Lund och
Timrå), tre i Ca 9 (samrealskolorna i Torsby, Molkom och Flen), två i
Ce 10 (högre allmänna läroverken i Landskrona och Västerås) samt 21 i
Ce 9 [högre allmänna läroverken i Halmstad, Hudiksvall, för flickor i
Hälsingborg och för gossar därstädes, Hässleholm, Nyköping, Sollefteå,
Bromma i Stockholm, Sundsvall, Västervik, Växjö, katedralskolan i Lund,
karolinska högre allmänna läroverket i Örebro och östra realskolan i Göteborg
(halvtidstjänst) samt samrealskolorna i Bengtsfors, Herrljunga, Kopparberg,
Malmköping, Munkfors, Töreboda och Örkelljunga],
2) uppflyttning av fyra ordinarie tjänster i Ca 10 till Ca 11 (högre allmänna
läroverken i Majorna i Göteborg och å Kungsholmen i Stockholm,
nya elementarskolan i Angby samt samrealskolan i Karlskoga), samt
3) ombildning av 14 extra ordinarie tjänster till ordinarie, nämligen en i
Ce 11 och en i Ce 9 (halvtid) till tjänster i Ca 11 vid statens normalskola,
fem i Ce 9 till Ca 10 (högre allmänna läroverken i Boden, för flickor å
Södermalm i Stockholm och i Örnsköldsvik samt samrealskolorna i Sunne
och Tranås) och sju i Ce 9 till Ca 9 (Hvitfeldtska läroverket i Göteborg,
gossläroverket ii Södermalm i Stockholm och realläroverket å Norrmalm
därstädes, högre allmänna läroverken i Umeå och Uppsala samt samrealskolorna
i Söderköping och Tidaholm).
Vid högre allmänna läroverket för flickor i Hälsingborg och vid karolinska
högre allmänna läroverket i Örebro förutsättes samtidigt indragning
av en halvtidstjänst i Ce 9.
Sammanfattningsvis innebär överstyrelsens förslag, att antalet vaktmästartjänster
i olika lönegrader skulle bli följande:
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 154-
Ca 11
Ca 10
Ca 9
Ce 11
Ce 10
Ce 9
Nuvarande antal tjänster.........
92
71
21
1
—
56 (‘/i-tid)
6 {''/t-tid)
Ökning (-f) eller minskning (—) enl.
överstyrelsens förslag..........
+ 4
+ 10
— 1
+ 2
+ 8 (‘/i-tid)
—2 (‘/i-tid)
Summa
98
75
31
2
64 C/i-tid)
4 (‘/»-tid)
Ett genomförande av förslaget kan approximativt beräknas medföra en
nettoutgiftsökning för statsverket av omkring 230 000 kronor enligt följande
specifikation:
Förslag
Utgiftsökning
Utgiftsminskning
(genom minskat stats
bidrag till ljus- och
vedkassorna)
Ljus- och vedkassornas skyldighet att inleverera vissa
medel till statsverket upphör...............
480 000
390 000
Nya ord. vaktmästartjänster.................
100 000
1
» e. o. » .................
40 000
100 000
Rörligt tillägg å nya ord. och e. o. tjänster........
20 000
1
Deltidstjänstgörande och tillfällig vaktmästarpersonal . . .
150 000
70 000
Summa
790 000
560 000
Nettoutgiftsökning: (790 000 — 560 000 =) 230 000 kronor.
Statskontoret har ansett, att ej heller nu andra befattningar böra komma
till stånd än sådana, som avses för skolor, vilka nyligen ombildats eller
stå under ombildning från kommunala mellanskolor och som ännu ej erhållit
någon statsanställd vaktmästare. Med utgångspunkt härifrån har
statskontoret endast kunna förorda att ordinarie vaktmästartjänster med
av överstyrelsen föreslagen lönegradsplaeering inrättas vid skolorna i Lund,
Timrå, Molkom, Torsby och Flen.
Skolsköterskor. För närvarande finnas nio tjänster som heltidsanställda
skolsköterskor i Ca 12 vid de allmänna läroverken. Skolöverstyrelsen
föreslår, att ytterligare en dylik befattning uppföres på personalförteckningen,
avsedd för den kommunalt anställda sköterska, som nu finnes
vid kommunala mellanskolan i Göteborg, vilken skola från och med
den 1 juli 1950 kommer att vara helt förstatligad (Burgårdens samrealskola).
Överstyrelsen förordar därjämte, att den nuvarande innehavaren av
tjänsten, vilken innehaft densamma sedan den 1 juli 1944, måtte utan
särskilt ansökningsförfarande få överflyttas från kommunal till statlig
tjänst.
Förslaget har icke mött erinran från statskontorets sida.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 1Ö/+.
Anslagsberäkning. Kostnaderna för de nu befintliga ordinarie
tjänsterna vid de allmänna läroverken ha av skolöverstyrelsen beräknats
till 42 847 000 kronor. För budgetåret 1950/51 ha dessa kostnader vid bifall
till av överstyrelsen framlagda, i det föregående redovisade förslag beräknats
till 40 650 000 kronor.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Skolöverstyrelsen har föreslagit anvisande av följande belopp under de
olika arvodesposterna (inom parentes angives ökning eller minskning i förhållande
till för innevarande budgetår anvisade belopp):
Kronor
a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga............ 500
b) Arvoden åt tillsynslärare................... 15 900 (+ 600)
c) Personliga tilläggsarvoden åt första lärarinnor . . — (— 600)
d) Arvoden åt skolläkare m. m................ 394 300 ( + 61 000)
e) Arvoden åt bibliotekarier.................. 186 000 ( + 63 000)
f) Arvoden åt sekreterare m. m................ 800 000 ( + 578 000)
g) Särskilda arvoden vid provårsläroverk....... 448 400 (+221400)
h) Särskilda arvoden vid statens aftonskola....... 7 700
i) Arvode åt biträdande föreståndarinna......... 1 200
j) Personlig lönefyllnad åt vissa rektorer....... 500 (— 500)
1 854 500 (+922 900)
Förändringarna under b), c) och j) äro av automatisk natur.
Av det under delposten till arvoden åt skolläkare m. m.
för innevarande budgetår anvisade beloppet å 333 300 kronor avses 238 000
kronor till arvoden åt skolläkarna och 95 300 kronor till arvoden åt de deltidsanställda
skolsköterskorna. Vid oförändrade grunder men under hänsynstagande
till utgiftsökningar av automatisk natur har överstyrelsen för
nästa budgetår beräknat dessa belopp till 255 000 kronor respektive 103 000
kronor. Emellertid har överstyrelsen upprepat sina flera gånger förut framförda
förslag, att timarvodet för skolsköterskornas deltidstjänstgöring
måtte höjas från 3 kronor 75 öre till 4 kronor 75 öre samt att omfattningen
av heltidstjänstgörande läroverkssköterskas arbetsuppgifter måtte begränsas
till att avse övervakningen av 1 200—1 700 elever mot för närvarande
1 500—2 500 elever, varigenom ett ökat antal deltidstjänstgörande
sköterskor skulle behöva anställas. Ett genomförande av dessa förslag
skulle enligt överstyrelsens beräkningar för nästa budgetår medföra en
merkostnad av i runt tal 36 000 kronor. — Statskontoret har avstyrkt
överstyrelsens förslag, enär de skäl, som nu anförts för ändrade beräkningsgrunder
för skolsköterskornas arvoden, icke motiverade någon ändring i den
ståndpunkt statsmakterna förut intagit i samma fråga.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 154-
De nuvarande arvodena åt bibliotekarier utgöra vid
Kronor
högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar .............. 1 080
högre allmänt läroverk med mindre än 600 lärjungar men med
minst 400 lärjungar ...................................... 900
högre allmänt läroverk med mindre än 400 lärjungar.......... 720
realskola med minst 600 lärjungar ........................... 720
realskola med mindre än 600 men med minst 400 lärjungar...... 540
realskola med mindre än 400 lärjungar....................... 360
Den nu ifrågasatta ökningen av delposten till arvoden åt bibliotekarier
hänför sig huvudsakligen till av överstyrelsen ånyo föreslagen höjning av de
förutnämnda arvodena med 40 procent, vilket motiverats med svårigheterna
att med nuvarande arvodessättning — motsvarande en timersättning av
endast 2—3 kronor — erhålla kvalificerade och i övrigt lämpade personer
å de för skolarbetet allt viktigare bibliotekariebefattningarna. — Statskontoret
har hänvisat till sitt utlåtande den 25 september 1948 angående
motsvarande förslag för innevarande budgetår, vari statskontoret förklarade
sig sakna anledning att i princip frångå sin tidigare uttalade uppfattning,
att frågan om uppräkning av bland annat dessa arvoden borde omprövas
först i samband med en allmän översyn av bisysslearvodena. Den
av Kungl. Maj:t beslutade höjningen av arvodena för s. k. övertimmar
syntes emellertid komma att medföra ökade svårigheter att få kompetenta
lärare att åtaga sig uppdrag såsom bibliotekarier, varför statskontoret icke
ville motsätta sig en mindre höjning av dessa arvoden, förslagsvis med 25
procent.
Av det under delposten till arvoden åt sekreterare in. in.
för innevarande budgetår anvisade beloppet å 222 000 kronor avses 164 600
kronor till arvoden åt sekreterare och 57 400 kronor till arvoden åt andra
biträden än sekreterare å vissa rektorsexpeditioner. De närmare föreskrifterna
angående anslagsmedlens disposition återfinnas å s. 601 f. i statsliggaren.
De för utredning rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna
vid de allmänna läroverken in. fl. läroanstalter tillkallade sakkunniga
ha den 20 december 1947 avgivit betänkande med förslag i ämnet.
Över detta förslag har överstyrelsen den 13 februari 1948 avgivit utlåtande
och därvid med vissa relativt obetydliga jämkningar tillstyrkt detsamma.
Under hänvisning härtill har nu överstyrelsen för nästa budgetår beräknat
medelsbehovet till 800 000 kronor. Beträffande detaljerna i förslaget torde
få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Överstyrelsen har i detta sammanhang anmält, att överstyrelsen i cirkulärskrivelse
den 6 maj 1949 till rektorsämbetena vid de allmänna läroverken
meddelat, att efter de uttalanden, som i olika sammanhang och vid
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 154-
skilda tillfällen gjorts under den senaste tiden från statsmakternas sida,
hinder icke torde föreligga att intill dess riksdagen fattat beslut angående
organisationen av arbetet på läroverkens rektorsexpeditioner vid behov
anlita ljus- och vedkassan i större utsträckning än tidigare. Enligt överstyrelsens
i samband därmed givna direktiv skall från och med budgetåret
1949/50 som norm gälla, att de totala kostnaderna för arbetskraft, som av
rektor anlitas för expeditionella göromål, icke böra överstiga de belopp,
som föreslagits av överstyrelsen i utlåtandet den 13 februari 1948. Slutligen
har överstyrelsen föreskrivit, att om statsbidrag till ljus- och vedkassan
är erforderligt för bestridande av de ifrågavarande kostnaderna,
detta i vanlig ordning kan anmälas till överstyrelsen.
Statskontoret, som i utlåtande den 4 februari 1948 över nämnda sakkunnigförslag
på närmare anförda skäl icke ansett sig kunna biträda detsamma,
har i förnyat utlåtande den 21 september 1949 vidhållit sin tidigare
ståndpunkt.
Under delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk
har överstyrelsen ånyo framlagt förslag, syftande till en icke
oväsentlig förbättring av anställningsförhållandena för lärarpersonalen vid
pro vårsläroverken. En översikt av förslagen lämnas i följande tablå:
Ersättningens storlek
Slag av ersättning
enligt nuvarande
bestämmelser
enligt överstyrelsens förslag
1. Ersättning till föreståndare för
provårskurs.............
2. Ersättning till ord. och e. o. äm- neslärare vid provårsläroverk . .
1 500: —
360: —
2 004: -
720: —
3. Ersättning till handledare ....
Vid samtliga provårs- läroverk :
300: — för entermins- kandidat
180: —/termin för två- terminskandidat
Vid samtliga provårsläroverk
utom i Umeå:
450: — resp.
300: —
I Umeå:
900: — resp.
600: —
4. Ersättning för föreläsningar och
övningar..............
Föreläsning: 30: —
Övning: 15: —
Föreläsning: 40: —•
Övning: 20: —
Förslagen under 1., 3. och 4. överensstämma med av överstyrelsen i anslagsäskandena
för budgetåren 1948/49 och 1949/50 avgivna förslag. Beträffande
den under 2. upptagna ersättningen till ordinarie och extra ordinarie
ämneslärare vid provårsläroverk har överstyrelsen tidigare förordat
en förbättring i den formen, att ifrågavarande lärare skulle placeras en
lönegrad högre än vid övriga läroverk. Med hänsyn till att principiella invändningar
från statskontorets och statens lönenämnds sida riktats mot en
dylik anordning liar överstyrelsen nu frångått nämnda förslag och i stället
förordat en fördubbling av arvodet.
28
Kungl. May.ts ■proposition nr 154-
Ett genomförande av förslagen skulle påkalla en höjning av förevarande
arvodespost från 227 000 kronor till 448 400 kronor. Vid tillämpning av
oförändrade ersättningsgrunder skulle endast en höjning av automatisk
natur till 23!) 000 kronor erfordras.
Statskontoret har, liksom tidigare, ställt sig avvisande till förslagen. —
Statens lönenämnd förklarade sig i utlåtande den 28 september 1948 över
skolöverstyrelsens framställning om höjning fr. o. m. den 1 juli 1949 av vissa
arvoden vid provårsliiroverken finna en höjning av arvodet till provårsföreståndare
från 1 500 kronor till 2 004 kronor vara motiverad. Lönenämnden
hade intet att erinra mot att arvodet — 360 kronor — till annan ordinarie
eller extra ordinarie lärare vid provårsläroverk än provårsföreståndare höjdes
med lämpligt belopp, förslagsvis till 504 kronor för år, eller att handledararvodet
höjdes från 300 till 456 kronor för enterminskandidat och
från 180 till 300 kronor för termin och tvåterminskandidat. Däremot kunde
lönenämnden icke tillstyrka, att handledare vid läroverket i Umeå erhölle
större förmåner än handledare vid övriga provårsläroverk.
Lönenämnden förklarar sig icke ha funnit anledning att nu intaga eu
annan ståndpunkt beträffande här ifrågavarande spörsmål än den som framgår
av förenämnda utlåtande. Lönenämnden ansåge sig dock icke böra underlåta
att erinra, att enligt vad som framginge av ämbetsskrivelse den 3 juni
1949 till utredningen rörande lönegradsplacering för statstjänstemän m. fl.
en av allmänna adjunktsföreningen den 28 oktober 1946 gjord framställning
angående, bland annat, arvoden åt vissa lärare vid provårsläroverk
överlämnats till utredningen för att vara tillgänglig vid fullgörandet av
dess uppdrag. Med hänsyn härtill syntes med ändringar beträffande de
vid provårsläroverken utgående särskilda ersättningarna böra anstå i avvaktan
på de förslag, som i förevarande hänseende kunde komma att
framläggas av berörda utredning.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Denna anslagspost är nu uppförd med 12 200 000 kronor.
Ämneslärare. Mot den av skolöverstyrelsen motsedda ökningen av
antalet klassavdelningar med 210 svarar enligt överstyrelsens beräkningar
en ökning av de erforderliga undervisningstimmarna med så mycket som
motsvarar 250 lärare med full tjänstgöring. Emellertid räknar överstyrelsen
med att denna siffra skall minskas med 40 vid bifall till av överstyrelsen
den 10 maj 1949 avgivet förslag till beskärning av timplanerna samt
med ytterligare 10 med hänsyn till att den särskilda undervisningen i tyska
och engelska för kvarsittare icke längre anses erforderlig. Därest nya ordinarie
tjänster inrättas i enlighet med överstyrelsens i det föregående redovisade
förslag, skulle behovet av icke-ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring,
vilket för innevarande budgetår kan beräknas till 509, kunna uppskattas
till 589.
29
Kungl. May.ts proposition nr 154-
För föreläsningar i sexuella frågor för lärjungar i det differentierade gymnasiet
ha för innevarande budgetår anvisats 4 200 kronor. Överstyrelsen
beräknar samma belopp för nästa budgetår. Dessutom begär överstyrelsen
1 800 kronor för motsvarande undervisning för lärjungar i högsta realskoleklassen
av inbyggda tekniska och merkantila linjer. Här förekommer
ej ämnet biologi på schemat, varför sexualundervisning icke kan meddelas
i samband med biologiundervisningen utan måste anordnas särskilt.
Överstyrelsen har funnit önskvärt, att möjligheter beredas åt lärare vid de
allmänna läroverken att göra studiebesök vid andra läroverk, varigenom
de skulle vinna erfarenhet och mottaga impulser beträffande undervisningsmetoder,
arbetsförhållanden och dylikt, vilket skulle bli av värde
både för dem själva och för deras kolleger vid de skolor, där de tjänstgöra.
Detta gällde framförallt mer avsides belägna skolor. Överstyrelsen förordar,
att försök härmed får göras under nästa budgetår med högst 20 rektorer
och lärare.
Under studiebesöken, vilka borde vara högst sex dagar, ha deltagarna
förutsatts erhålla tjänstledighet med oavkortad lön. Visst traktamente,
förslagsvis 15 kronor om dagen, jämte ersättning för resa i II klass borde
utgå. Kostnaderna för vikarier under tjänstledigheterna, för nästa budgetår
beräknade till 4 000 kronor, skulle utgå från förevarande anslagspost.
Kostnaderna för resor och traktamenten, beräknade till 3 300 kronor, skulle
belasta anslagsposten till rese- och flyttningsersättningar under läroverkens
omkostnadsanslag.
För frivillig undervisning i maskinskrivning åt elever i realskolans högsta
klasser hemställer överstyrelsen om anvisande av ett belopp av 10 000 kronor.
Villkoret för att en skola skall erhålla hjälp till dylik undervisning
skulle vara, att kommunen svarar för anskaffandet av skrivmaskiner och
deras vård.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1949 må under innevarande
budgetår vid de allmänna läroverken finnas 475 extra ordinarie adjunkter
i Ce 24, 63 extra ordinarie ämneslärarinnor i Ce 22 och 1 extra ordinarie
övningsskollärare i Ce 22. I fråga om adjunkter i Ce 24 föreslår överstyrelsen
ingen ändring för nästa budgetår men räknar med hänsyn till den
starka omsättningen inom denna grupp, att i medeltal 20 tjänster komma
att stå vakanta. De extra ordinarie ämneslärarinnornas antal skulle enligt
överstyrelsens beräkningar ökas med 6 i samband med förstatligandet av
kommunala mellanskolor.
Övningslärare. Av nedanstående sammanställning framgår dels
omfattningen av undervisningen i övningsämnen innevarande budgetår,
dels ock den ökning av denna undervisning, som av överstyrelsen beräknats
för nästa budgetår. Därvid ha automatiska ökningar i egentlig mening —
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 154-
en direkt följd av läroverksorganisationens utvidgning — och vissa andra
ökningar, som av överstyrelsen angivits som önskvärda, redovisats för sig.
Övningsämne
Antal veckotimmar
1919/50
beräknad ökning 1950/51
Summa
1950/51
automatisk
annan
Teckning och välskrivning......
5 899
491
—
6 390
Musik.................
3 362
293
195
3 850
Gymnastik med lek och idrott . . .
6 862
1 070
278
8 210
Manlig slöjd..............
2138
320
—
2 458
Kvinnlig slöjd.............
2 852
360
30
3 242
Hushållsgöromål............
1009
262
100
1 371
Av den beräknade automatiska ökningen av gymnastikundervisningen
hänföra sig 500 timmar till arbetet med planläggning och övervakning av
lärjungarnas friluftsverksamhet, för vilket arbete för närvarande särskild
ersättning utgår till gymnastiklärarna. Enligt löneregleringen för övningslärarna
skall denna ersättning bortfalla och nämnda arbete betraktas som
en del av undervisningen.
Beträffande den föreslagna ökningen, utöver den rent automatiska, av
undervisningen i vissa ämnen inhämtas av överstyrelsens framställning i
huvudsak följande.
Musik. Överstyrelsen erinrar, att överstyrelsen vid upprepade tillfällen
sökt utverka anslag till den utvidgning av musikundervisningen, som förutsattes
i 1933 års undervisningsplan för detta ämne. För att täcka de av
rektorerna innevarande år anmälda behoven skulle ytterligare 270 veckotimmar
behövt stå till förfogande. För att i någon mån kunna tillgodose
rektorernas önskemål och för att stärka instrumentalmusikens ställning har
överstyrelsen ånyo anhållit om höjning av musikanslaget med så mycket
som svarar mot 195 veckotimmar.
Gymnastik. För att avhjälpa de största bristerna i fråga om gymnastikundervisningen
föreslog överstyrelsen i sina petita för budgetåret 1949/50
en ökning med 159 veckotimmar. Dessa timmar avsågos bli tilldelade vissa
särskilt nämnda läroverk utan gymnastiksal eller med orimligt stora gymnastikavdelningar
i förhållande till disponibel sådan säl eller som av annan
orsak voro i tvingande behov av ökat timantal. Departementschefen tillstyrkte
och riksdagen biföll till en del överstyrelsens framställning och
anvisade medel till 80 av de föreslagna 159 veckotimmarna. — Överstyrelsen
framhåller nu, att samma skäl, som gav överstyrelsen anledning att i
sina petita till fjolårets riksdag föreslå den nämnda ökningen av timantalet
till gymnastik, föreligga även i år och nu äro starkare betonade än
då. Orsakerna härtill vore dels den oväntat stora ansvällningen av läroverkens
elevantal, dels gymnastiksalarnas otillräcklighet i fråga om antal
och storlek, dels även den genom lokalbristen framtvingade nödvändigheten
att i ett flertal fall begagna provisoriska lokaler eller att året runt förlägga
undervisningen eller viss del därav utomhus eller till simhallar.
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 154■
Regelbunden utomhusundervisning samt undervisning i provisoriska lokaler
och simhallar fordrade, att gymnastikavdelningarna icke vore alltför stora,
i annat fall bleve utbytet av undervisningen ringa eller olycksfallsriskerna
för stora.
Överstyrelsen har i en tabell närmare angivit vid vilka läroverk en ökning
av timantalet vore oundgängligen nödvändig. Därav framgår bland annat,
att utöver vad överstyrelsen angivit som automatisk ökning erfordras ytterligare
278 veckotimmar för gymnastikundervisningen, för vilket ändamål
erforderliga medel föreslagits anvisade för budgetåret 1950/51. I några fall
gäller det läroverk med i och för sig orimligt stora gymnastikavdelningar
— över 90 lärjungar i varje avdelning — medan i åtskilliga andra fall gymnastikavdelningarna
äro alltför stora i förhållande till gymnastiklokalernas
storlek, varigenom utrymmet per elev blir väsentligt mindre än vad man
annars anser sig böra räkna med, nämligen 4 nr.
Hushållsgöromål. I sina petita för budgetåret 1948/49 hade överstyrelsen
hemställt, att högst 100 veckotimmar skulle ställas till förfogande för frivillig
undervisning i hushållsgöromål för gossar. Riksdagen beslöt emellertid
i enlighet med propositionen 1948: 55, att dylik undervisning finge
under läsåret 1949/50 endast anordnas i klass 34 vid Burgårdens samrealskola
i Göteborg. Läsåret 1950/51 blir klass 34 förstatligad i bland annat
S:t Görans samrealskola (norra kommunala mellanskolan i Stockholm)
och Högalids samrealskola (södra kommunala mellanskolan i Stockholm).
De manliga eleverna i denna klass vid nämnda skolor ha hittills genom
kommunens försorg beretts tillfälle till undervisning i hushållsgöromål.
Samma förmån har tillkommit gossar på andra ställen, t. ex. vid Johannes
samrealskola (kommunala mellanskolan) i Malmö. Överstyrelsen framhåller
nu, att de skäl, som förra året åberopades till förmån för de manliga eleverna
vid Burgårdens samrealskola, med lika stor rätt kunde andragas för
gossarna i andra skolor, särskilt i dem, där deltagarfrekvensen varit betydande.
Överstyrelsen ansåge sig därför böra förnya sin förra året framförda
anhållan om bemyndigande att för frivillig undervisning i hushållsgöromål
för gossar fördela högst 100 veckotimmar bland de allmänna läroverken.
V akt in äst arpersonalen. Beträffande överstyrelsens förslag
härutinnan hänvisas till redogörelsen i samband med anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän.
Skolsköterskor, överstyrelsen framhåller, att vid bifall till överstyrelsens
förslag om uppförande på ordinarie stat av skolsköterskebefattningen
vid Burgårdens samrealskola i Göteborg skulle ur icke-ordinarieposten
endast behöva utgå statlig ersättning till en kommunalt anställd
skolsköterska i Ce 12 vid S:t Görans och Högalids samrealskolor i Stockholm.
Kostnaden härför beräknas till 2 300 kronor.
Skolpsykologer och skolkuratorer. Genom beslut den
27 maj 1949 har Kungl. Maj:t medgivit, att ur icke-ordinarieposten må
under läsåret 1949/50 enligt överstyrelsens närmare bestämmande utgå dels
ersättning till den vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm
och högre allmänna läroverket å Kungsholmen anställde skolkuratorn Sigvard
Bruce med högst 800 kronor för månad räknat, dels ock ett belopp
32
Kutigl. Maj:ts proposition nr 154-
av högst 3 240 kronor till ersättning åt en vid nämnda läroverks kuratorsexpeditioner
tjänstgörande praktikant. Kostnaden härför under hela läsåret
har beräknats till högst 10 240 kronor. Vidare har Kungl. Maj:t medgivit,
att för avlönande läsåret 1949/50 av en social kurator vid högre
allmänna läroverket för gossar å Södermalm i Stockholm må ur samma
anslagspost utgå 2 700 kronor.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 augusti 1949 har vidare medgivits,
att under innevarande läsår ur samma anslagspost enligt överstyrelsens
närmare bestämmande må utgå dels för avlönande av en skolkurator vid
högre allmänna läroverket i Bromma högst 500 kronor, dels för avlönande
av en skolkurator vid högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm
i Stockholm högst 1 620 kronor, dels ock för avlönande av en skolkurator,
tillika skolpsykolog, vid högre allmänna läroverket i Karlskrona högst 500
kronor.
Skolöverstyrelsen anhåller, att samma belopp måtte beräknas för angivna
ändamål även för budgetåret 1950/51 (sammanlagt 15 800 kronor).
Anslagsberäkning. Enligt överstyrelsens beräkningar skulle medelsbehovet
under icke-ordinarieposten för nästa budgetår utgöra:
för avlöningar åt icke-ordinarie ämneslärare i teoretiska och
praktiska läroämnen................................... 9 481 000
för sexualundervisning för läroverksungdom................ 6 000
för institutionsarbeten av större omfattning................ 3 500
för examinationer efter läsårets slut........................ 500
för lärares auskultationer vid andra läroverk................ 4 000
för avlöningar åt icke-ordinarie övningslärare .............. 3 147 000
för avlöning åt skolsköterska . .%........................... 2 300
för avlöningar åt skolkuratorer, skolpsykologer och praktikanter
............................................... 15 800
för avlöning åt extra ordinarie vaktmästare och vikarier...... 456 000
Summa kronor 13 116 100
Departementschefen.
Ordinarieposten. Vid de föreslagna samrealskolorna i Gubbängen i Stockholm,
i Lundby i Göteborg och i Malmö böra inrättas rektorstjänster med
placering, för skolorna i Gubbängen och Malmö i Cb 9 och för skolan i
Lundby i Cb 10. Av de kommunala mellanskolor, vilka omfattats av 1944
års riksdags beslut om successivt förstatligande under en femårsperiod (budgetåren
1944/45—1948/49), återstår nu endast kommunala mellanskolan
i Skoghall. Anledningen härtill är, att denna skola icke uppfyllt de krav
i fråga om skollokalernas beskaffenhet, som vid riksdagsbehandlingen angivits
som förutsättning för ett förstatligande. Med hänsyn till det läge, vari
frågan om ett förstatligande av kommunala skolor numera genom skol
-
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 154.
kommissionens förslag kommit, har jag i annat sammanhang denna dag
uttalat, att ett dylikt förstatligande lämpligen icke vidare borde komma
ifråga. Den av överstyrelsen beräknade rektors- och adjunktstjänsten vid
Skoghall-skolan bortfaller därmed.
Överstyrelsen har föreslagit, att sammanlagt 18 nya lektorstjänster skola
inrättas samt att en vakant lektorstjänst vid statens normalskola skall
återbesättas. För egen del anser jag mig endast kunna förorda inrättandet
av 12 nya lektorstjänster; beträffande dessas placering torde Kungl. Maj:t
efter förslag av överstyrelsen få meddela närmare bestämmelser. Med återbesättandet
av den återstående vakanta lektorstjänsten vid statens normalskola
torde kunna anstå med hänsyn till att någon utbyggnad av gymnasiet
ej nu förordats.
Beträffande överstyrelsens förslag om nya adjunkts- och ämneslärarinnetjänster
tillstyrker jag, att 28 adjunktstjänster inrättas vid läroverk under
uppbyggnad eller omorganisation i andra fall än då fråga är om förstatligade
kommunala mellanskolor. I fråga om dessa senare skolor räknar jag
med, att 47 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster komma att inrättas.
Därest någon av dessa senare adjunktstjänster skulle tillsättas med ickeadjunktskompetent
lärare torde denne i enlighet med hittills tillämpad
praxis — jämför riksdagens skrivelse 1937: 469, s. 21 — böra placeras i 25
lönegraden.
Vidkommande därefter överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare
66 adjunktstjänster för att vinna en gynnsammare proportion mellan
antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare vill jag framhålla, att den fortgående
kraftiga stegringen av elevantalet i läroverken — nästa läsår beräknad
till 8 000 elever, fördelade på 210 klassavdelningar — givetvis
måste föranleda även en avsevärd ökning av lärarkåren. Om icke balansen
mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare härigenom skall försämras måste
ett icke obetydligt antal ordinarie tjänster utöver de förut av organisatoriska
skäl föreslagna inrättas. Dessutom får jag erinra om min förra året
i detta sammanhang uttalade uppfattning, att ett av de verksammaste
medlen för att vid nuvarande allvarliga lärarbrist öka tillströmningen till
lärarbanan torde vara att inrätta tillräckligt antal ordinarie tjänster för att
möjliggöra en snabbare befordran. Under hänvisning till dessa omständigheter
har jag ansett mig böra för nästa budgetår tillstyrka överstyrelsens
förslag i denna del. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag
av överstyrelsen besluta om placeringen av dessa tjänster.
Beträffande den av läroverkslärarnas riksförbund berörda frågan om
inrättande av s. k. gymnasieadjunktstjänster i Ca 29 får jag framhålla, att
jag har för avsikt att inom kort utverka Kungl. Maj ds bemyndigande att
föranstalta om en särskild utredning rörande vissa organisatoriska och pedagogiska
frågor i samband med en blivande lönegradsundersökning rörande
läroverkslärarna genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté. Då bland
3 — Iiihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 154.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 154-
annat även frågorna om inrättande av gymnasieadjunktstjänster och om
de vid läroverken förekommande särskilda arvodena, t. ex. till bibliotekarier
och vid provårsläroverken, komma att beröras av nämnda utredning,
torde de framställningar i dessa hänseenden, som i det föregående anmälts,
icke nu böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Huvudsyftet med den beslutade löneregleringen för övningslärare är att
genom tillskapandet av ett så stort antal ordinarie och extra ordinarie
övningslärartjänster som möjligt bereda övningslärarna förbättrade tjänstgörings-
och därmed även avlöningsförhållanden. Det av skolöverstyrelsen
framlagda förslaget om ett avsevärt antal nya ordinarie tjänster i övningsämnen
är en direkt konsekvens härav. Jag tillstyrker därför förslaget, som
innebär inrättandet av 190 nya dylika tjänster, sedan ett behov av ytterligare
7 tjänster tillgodosetts genom överflyttning från andra skolor.
Överstyrelsens förslag att staten helt och hållet skulle övertaga kostnaderna
för vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken, vilket förslag
även framfördes i anslagsäskandena för budgetåret 1948/49, nödgas
jag alltjämt ställa på framtiden. Jag ifrågasätter därför icke nu någon
ändring beträffande skyldigheten för vissa ljus- och vedkassor att till statsverket
inleverera medel, motsvarande avlöningskostnaderna för budgetåret
1938/39 av den vaktmästarpersonal, vilken genom beslut av 1939 års
riksdag blev föremål för lönereglering. Likaledes torde det alltjämt få ankomma
på ifrågavarande kassor att avlöna annan vaktmästarpersonal än
ordinarie och extra ordinarie. I fråga om ordinarie och extra ordinarie vaktmästare
har överstyrelsen ånyo förordat ett betydande antal förändringar.
Förslaget synes väsentligen bygga på de principer, som varit vägledande
vid 1939 års lönereglering för vaktmästarpersonalen, och har i och för sig
icke givit mig anledning till några egentliga erinringar. Detsamma synes
emellertid i nuvarande läge icke gärna kunna i sin helhet förverkligas.
Liksom i fjol anser jag att i första hand de skolor, som äro nyupprättade
och ännu icke erhållit någon statsanställd vaktmästare, böra tillgodoses.
Jag förordar därför inrättande av en tjänst i Ca 10 vid vardera samrealskolan
i Lund och Timrå, en i Ca 9 vid envar av samrealskolorna i Torsby,
Molkom och Flen samt en i Ce 9 vid envar av samrealskolorna i Bengtsfors,
Herrljunga, Kopparberg, Malmköping, Munkfors, Töreboda och
Örkelljunga. Därjämte synas starka skäl tala för inrättandet av ytterligare
en tjänst i Ca 11 vid Burgårdens samrealskola i Göteborg med hänsyn till
det mycket stora elevantalet i denna skola samt för ombildning av en tjänst
i Ce 11 och en halvtidstjänst i Ce 9 vid statens normalskola till ordinarie
heltidstjänster i Ca 11 respektive Ca 10.
För nästa budgetår torde böra beräknas ytterligare en tjänst som skolsköterska
i Ca 12, avsedd för den nu kommunalt anställda sköterskan vid
Burgårdens samrealskola i Göteborg. I likhet med överstyrelsen finner jag
skäligt, att den nuvarande innehavaren av den kommunala tjänsten utan
ansökningsförfarande överflyttas på den statliga.
35
Kungl. Maj:ts proposition nr lo4.
I personalförteckningen för de allmänna läroverken böra de ändringar
vidtagas, som föranledas av vad jag i det föregående anfört, ävensom de
ändringar i övrigt rörande övningslärarpersonalen, som kunna föranledas
av riksdagens blivande beslut beträffande löneregleringen för dessa lärare.
Vidare må erinras om att Kungl. Maj:t genom beslut den 22 april 1949
medgivit, att rektors adjunkts- respektive ämneslärarinnetjänst vid 20 av
de från och med budgetåret 1940/47 förstatligade kommunala mellanskolorna
finge återbesättas från och med den 1 juli 1949. Härav samt av
beslut före personalförteckningens fastställande om återbesättande av
ytterligare dylika tjänster samt ombildning av adjunktstjänst till ämneslärarinnetjänst
eller av ämneslärarinnetjänst till adjunktstjänst betingade
ändringar i personalförteckningen torde likaledes böra vidtagas.
Medels behovet under ordinarieposten beräknar jag till 44 4%6 000 kronor,
innebärande en höjning med 3 926 000 kronor, varav omkring 1 500 000
kronor hänföra sig till löneregleringen för övningslärare.
Arvodesposten. Delposterna till arvoden åt kvinnliga sakkunniga, arvoden
åt tillsynslärare, särskilda arvoden vid statens aftonskola, arvode åt
biträdande föreståndarinna samt personlig lönefyllnad åt vissa rektorer
torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra uppföras med respektive
500, 15 900, 7 700, 1 200 och 500 kronor. Delposten till personliga tilläggsarvoden
åt första lärarinnor torde till följd av pensionering av den lärarinna,
som för närvarande åtnjuter arvode ur posten, kunna utgå ur avlöningsstaten.
Beträffande delposten till arvoden åt skolläkare m. m. är jag icke heller i
år beredd att tillstyrka vare sig en höjning av timarvodet för skolsköterskornas
deltidstjänstgöring eller en minskning av omfattningen av de heltidstjänstgörande
sköterskornas arbetsuppgifter. Posten torde därför, under
hänsynstagande endast till automatiska utgiftsökningar, böra för nästa
budgetår uppföras med 357 800 kronor, varav 255 000 kronor till arvoden
åt skolläkare och 102 800 kronor till arvoden åt deltidsanställda skolsköterskor,
vilket innebär en ökning med 24 500 kronor.
Under hänvisning till vad jag tidigare anfört anser jag mig vid beräkningen
av medelsbehovet under delposten till arvoden åt bibliotekarier böra
utgå från nuvarande arvodesgrunder. Posten torde böra uppföras med
133 000 kronor, vilket innebär en höjning med 10 000 kronor för att möjliggöra
utgiftsökningar av automatisk natur.
Såsom jag i samband med anmälan i årets åttonde huvudtitel av frågan
om folkskoleseminariernas anslagsbehov uttalat, är jag på grund av det
statsfinansiella läget alltjämt nödsakad att avstå från att för riksdagen
framlägga något förslag i anledning av sakkunnigbetänkandet rörande organisationen
av arbetet på rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter. Delposten till arvoden åt sekreterare m. m. bör
därför även för nästa budgetår beräknas enligt hittillsvarande grunder. Då
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 151+.
jag under hand från överstyrelsen erfarit, att posten för innevarande budgetår
varit för knappt beräknad, bör densamma med hänsyn härtill och till
beräknad ytterligare automatisk utgiftsökning för nästa budgetår uppräknas
med ett belopp av 23 000 kronor till 245 000 kronor.
Enligt § 217 läroverksstadgan kunna ur läroverkens ljus- och vedkassor
även bestridas kostnader för renskrivningsgöromål å rektorsexpeditionerna.
Denna möjlighet har tidigare begagnats endast i begränsad omfattning. I
samband med det förutnämnda utredningsarbetet rörande organisationen
av arbetet på rektorsexpeditionerna har emellertid från olika håll pekats
på denna möjlighet. Även skolöverstyrelsen har, såsom av det föregående
framgått, i cirkulär till rektorsämbetena vid de allmänna läroverken meddelat,
att hinder icke torde föreligga att intill dess riksdagen fattat beslut
angående organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna vid behovanlita
ljus- och vedkassorna i större utsträckning än tidigare, varvid emellertid
föreskrivits, att de totala kostnaderna för arbetskraft, som av rektor
anlitas för expeditionella göromål, icke borde överstiga de belopp, som
föreslagits av överstyrelsen i utlåtandet den 13 februari 1948 över sakkunnigbetänkandet.
Detta cirkulär torde ha tillkommit i syfte att förhindra
ett alltför ohämmat utnyttjande av ljus- och vedkassorna för nu ifrågavarande
ändamål. Den ökade belastning för dessa kassor, som en allmännare
tillämpning av § 217 läroverksstadgan innebär, medför i sin tur en
stegring av anspråken på statsbidrag till dessa kassor. Det är bland annat
med anledning härav som under punkten 170 i årets åttonde huvudtitel förordats
en väsentlig höjning av anslaget till Bidrag till ljus- och vedkassorna.
Under erinran om vad jag tidigare anfört ifrågasätter jag ingen annan
ändring beträffande delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk än
att densamma med hänsyn till ökat antal lärare vid provårsläroverken bör
höjas med i runt tal 12 000 kronor till 239 000 kronor.
Hela arvodesposten bör alltså uppföras med (500 + 15 900 + 357 800 +
+ 133 000 + 245 000 + 239 000 + 7 700 + 1 200 + 500 =) 1 000 600 kronor,
innebärande en höjning med 69 000 kronor.
Icke-ordinarieposten. Genom beslut den 18 juni 1949 meddelade Kungl.
Maj:t provisoriska bestämmelser angående viss reduktion av timplanerna
vid de allmänna läroverken och kommunala mellanskolorna, avseende klass
l5 och l4 (två timmar i vardera klassen) samt klass 25 (en timme). Härigenom
har antalet undervisningstimmar för innevarande läsår kunnat minskas
med ungefär så mycket, som svarar mot 50 lärare med full tjänstgöring.
Sedermera har genom en den 3 februari 1950 utfärdad kungörelse nya timplaner
fastställts för läroverken, att tillämpas från och med läsåret 1950/51
i fråga om klasserna l5, 2® och l4 samt krets 1 ävensom successivt från och
med följande läsår i fråga om övriga klasser, kretsar och ringar. Beträffande
klass 25 innebär kungörelsen en ytterligare reduktion av timtalet i
förhållande till innevarande läsår med 21/4 timmar. Samtidigt har Kungl.
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 154-
Maj:t genom särskilt beslut medgivit sänkning av timtalet i franska i klass
45 och 34 med en timme. Dessa åtgärder kunna beräknas medföra en ytterligare
besparing av lärarkrafter för nästa läsår, motsvarande ungefär 40
lärare med full tjänstgöring.
Till föreläsningar i sexuella frågor torde i enlighet med överstyrelsens
förslag böra anvisas 6 000 kronor. Jag anser mig icke böra biträda förslagen
om studiebesök av rektorer och lärare vid andra läroverk eller om särskild
medelsanvisning för frivillig undervisning i maskinskrivning. Antalet extra
ordinarie adjunkter i Ce 24 och ämneslärarinnor under nästa läsår torde
böra beräknas till oförändrat 475 för de förra och till 69 för de senare,
vilket är 6 mer än nu.
Omfattningen av undervisningen i övningsämnen bör beräknas efter det
i viss mån ändrade system, som godtagits i samband med principbeslutet
år 1948 om lönereglering för övningslärare och som innebär, att maximeringen
av antalet undervisningstimmar bibehålies endast i vad avser de
frivilliga grenarna av ett övningsämne. Till grund för beräkningen av
medelsbehovet för nästa budgetår för obligatorisk undervisning i övningsmänen
torde kunna läggas det av överstyrelsen under hänsynstagande till
automatiskt verkande förhållanden uppskattade timantalet med tillägg av
100 veckotimmar för gymnastiken. Med hänsyn till att de skiftande förhållandena
vid olika skolor nödvändiggöra varierande uppdelningar av
gymnastikavdelningama torde det vara lämpligt att komplettera timplanens
bestämmelser med vissa allmänna direktiv. Detsamma gäller musiken.
Det torde böra ankomma på skolöverstyrelsen att överväga denna fråga och
till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet. Beträffande den icke
obligatoriska delen av övningsundervisningen kan jag icke nu tillstyrka
någon ökad medelsanvisning i vidare mån än som erfordras för att möjliggöra
fortsatt undervisning i hushållsgöromål för gossar i förstatligade kommunala
mellanskolor.
Till överstyrelsens förslag om inrättande av nya extra ordinarie vaktmästartjänster
har jag tagit ställning vid behandlingen av ordinarieposten.
Mot överstyrelsens övriga förslag och beräkningar i detta sammanhang
har jag icke funnit anledning till erinran. Jag beräknar medelsbehovet under
icke-ordinarieposten för nästa budgetår till 18 000 000 kronor, innebärande
en höjning med 800 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg bör uppräknas med 300 000 kronor till
6 700 000 kronor.
I avlöningsstaten för de allmänna läroverken äro nu uppförda särskilda
uppbördsmedel till ett belopp av 926 600 kronor. Någon ändring av detta
belopp ifrågasätter jag icke.
Hela avlöning sanslag et bör alltså vid bifall till vad jag förordat för
nästa budgetår uppföras med (44 426 000 + 1 000 600 -f 13 000 000 -f
+ 6 700 000 — 926 600 =) 64 200 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 5 095 000 kronor.
38
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 154-
2. Reservationsanslag till Anskaffande av viss maskinell utrustning till
direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk trädde i funktion i
april 1819 men erhöll först 1905 en av Kungl. Maj:t utfärdad instruktion.
Direktionens arbetsuppgifter äro för närvarande
att vara eforalstyrelse för de allmänna läroverken i Stockholm och att
för vart och ett av dessa utse inspektor;
att beträffande enskilda läroverk i Stockholm fullgöra de uppdrag, Kungl.
Maj:t kan finna för gott lämna;
att beträffande de allmänna läroverken i Stockholm verkställa utbetalning
av avlöningsmedel till befattningshavarna; samt
att handhava vården av fonder och stiftelser, som blivit eller bliva ställda
under direktionens förvaltning.
Direktionen har ett sekretariat, vari ingår en kamrerare, en sekreterare,
en kansliskrivare och ett kontorsbiträde. Kamreraren och sekreteraren äro
deltidsanställda mot arvoden av respektive 5 500 och 3 000 kronor per år,
om de för ändamålet tillgängliga medlen därtill förslå. Det har förekommit,
att arvodena icke helt kunnat utbetalas på grund av brist på medel.
Kansliskrivaren och kontorsbiträdet äro heltidsanställda. De hava arvoden
motsvarande 15 lönegraden, respektive lönegraden för kontors- och skrivbiträden
med reglerad befordringsgång. På grund av hög arbetsbelastning
har dessutom tillfällig arbetskraft anlitats.
I skrivelse den 29 april 1948 hemställde direktionen, under framhållande
att direktionen icke längre ansåge sig med tillräckliga medel kunna fullgöra
uppdraget med löneutbetalningarna, att denna uppgift måtte överflyttas
på annan myndighet, förslagsvis statskontoret eller skolöverstyrelsen.
I utlåtande över framställningen framhöll statskontoret bland annat,
att, därest ämbetsverket skulle övertaga bestyret med ifrågavarande löneutbetalningar,
en ökning av personalbehovet med en revisor i Ca 24 och
ett kvinnligt biträde vore erforderlig. Skolöverstyrelsen uttalade för sin
del, att arbetet med löneutbetalningarna icke borde förläggas till överstyrelsen,
enär dennas kamerala organisation ännu icke vore avpassad för
dylika arbetsuppgifter.
Genom beslut den 30 juni 1949 uppdrog Kungl. Maj:t åt direktionen
att i samråd med statens organisationsnämnd utreda frågan om en rationalisering
av arbetet inom direktionen. I skrivelse den 11 februari 1950 har
direktionen överlämnat en av statens organisationsnämnd utarbetad, den
21 december 1949 dagtecknad utredningspromemoria i ämnet.
Av promemorian inhämtas bland annat följande.
Av de arbetsuppgifter, som åvila sekretariatet, är avlöningsarbetet för
läroverk, realskolor och skolkökslärarinneseminariet den ojämförligt största.
39
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 15Jh
Under innevarande läsår utbetalas cirka 1 200 löner per månad. Totala
utbetalningarna av löner m. m. vid direktionen uppgå till mer än 12 miljoner
kronor. Nästföregående läsår var antalet löner cirka 1 075 per månad
och under läsåret 1946—47 cirka 850. Ökningen har således varit markant.
En fortsatt ökning är att påräkna för kommande år. Antalet skolor är för
närvarande 20, men de nytillkomna av dessa hava endast begynnelseklasser
och komma därför att utökas efter hand. Dessutom äro nya läroverk
beslutade. Bästa bilden av den kommande utvecklingen ger sannolikt befolkningsstatistiken.
Enligt uppgift från Stockholms stads statistiska kontor
utgjorde antalet födda mantalsskrivningsåret 1937—38 6 526 och mantalsskrivningsåret
1944—45 12 874. Detta innebär, att den åldersklass, vilken
de som pröva in i läroverk tillhöra, om 7 år kommer att vara dubbelt
så stor som nu.
Löneutbetalningen sker som regel genom affärsbankerna, hos vilka löntagarna
vanligen hava konton. Undantag utgör Bromma läroverk, som
själv utbetalar lönerna.
Sjuk vårdsersättningarna utgöra näst efter avlöningsarbetet den största
arbetsuppgiften. Härmed avses granskning av räkningar, samt utbetalningar
till apotek, läkare, sjukhus m. fl. för den fria sjukvård och för de
läkemedel, som löntagarna författningsenligt hava rätt till. Under månaderna
augusti—november 1949 gjordes 479 sådana utbetalningar.
Beträffande såväl lönearbetet jämte skatteredovisningen som sjukvårdsersättningarna
förekommer förutom det direkta arbetet en omfattande upplysningsverksamhet
gentemot löntagarna. Det avlöningsarbete, som utföres
vid direktionen, innebär tolkning av ett flertal olika avlöningsförfattningar
och uträkningarna äro ofta mycket komplicerade. Detta medför att löntagarna
många gånger anse sig hava erhållit fel lön. De begära därför
förklaring.
Bokföringen av direktionens medel samt förvaltningen av fonderna åvila
kamreraren. Fonderna, som uppgå till cirka 60, representera tillsammans
cirka 1 122 000 kronor. Genom att vissa av fonderna redovisningsmässigt
sammanslagits till en, utgöra de 33 skilda redovisningsenheter. Värdehandlingarna
handhavas av Skandinaviska bankens notariatavdelning.
Aven ett antal andra arbetsuppgifter förekommer. Direktionen handhar
sålunda 57 stipendiefonder, från vilka olika stipendier skola fördelas.
Nämnden konstaterar, att arbetsläget vid direktionen för närvarande är
synnerligen ansträngt samt anför vidare härom:
Som förut framhållits, har antalet löntagare under de senaste åren ökat
med cirka 120 per år. Arbetet i samband med källskatten har dessutom
tillkommit. Trots att extra arbetskraft anlitats i avsevärd utsträckning,
har det hela kunnat hållas i gång endast genom att personalen åtagit sig
en synnerligen stor extra arbetsbörda. Kansliskrivaren har således enligt
uppgift en arbetstid av i genomsnitt cirka 50 timmar i veckan. För de 8
timmar övertidsarbete, som sålunda presteras, har ersättning icke utgått.
Kamreraren och sekreteraren ha varit nödsakade att själva utföra varandras
beräkningar. Kamreraren har en arbetstid vid direktionen av minst
40 timmar och sekreteraren minst 25 timmar i veckan. Dessa arbetstider
stå icke i rimligt förhållande till de därför utgående arvodena, från vilka
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 15/{.
dessutom avgå vissa kostnader för måltider, resor m. m., betingade av den
ifrågavarande tjänstgöringen. Det torde sannolikt icke heller vara möjligt
att i längden kunna påräkna sådana arbetsprestationer för den ersättning
som nu utgår. Det får även anses uteslutet att med nuvarande hjälpmedel
och arbetsmetoder absorbera den ökning av arbetskvantiteten, som de
kommande årens ökningar av lärarantalet kommer att medföra.
Tekniska läroverket i Stockholm, folkskoleseminarierna för kvinnliga och
manliga elever i Stockholm samt småskoleseminariet därstädes stå för närvarande
helt utanför direktionens verksamhet, ehuru dessa läroanstalter
äro helt statliga samt tillämpa samma lönesystem. Med framhållande av
detta ha rektorerna för de tre seminarierna den 13 november 1949 i gemensam
skrivelse till direktionen hemställt, att denna måtte övertaga dessa
seminariers avlöningsarbete. Härom anför nämnden:
Ett överförande av detta avlöningsarbete till direktionen skulle innebära
en ökning av den nuvarande arbetsbelastningen där med cirka 10
procent. Härigenom skulle emellertid en avlastning av sådant arbete, som
icke direkt sammanhänger med undervisningen, ske för dessa rektorer samtidigt
som en rationellare arbetsorganisation erhölles.
Beträffande tekniska gymnasiet är läget däremot något annorlunda. Den
har en kontorspersonal bestående av 1 kansliskrivare, 1 kanslibiträde och
1 kontorsbiträde, vilka bland annat utföra större delen av avlöningsarbetet.
En överflyttning av detta till direktionen skulle därför icke medföra någon
större avlastning för skolans rektor.
Nämnden framhåller, att den företagna organisationsundersökningen
givit vid handen, att eu rationalisering och mekanisering av sekretariatets
arbete skulle göra det möjligt för detta att utan personalökning kunna absorbera
seminariernas avlöningsarbete och dessutom den arbetsökning, som
de närmaste årens utökning av läroverken komme att medföra.
Nämnden redogör därefter för de rationaliserings- och mekaniseringsåtgärder
som böra vidtagas för arbetet inom direktionen; beträffande denna
redogörelse torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Genomförandet
av åtgärderna draga vissa engångskostnader för anskaffning av maskiner
m. m. enligt följande beräkning:
Bokföringsmaskin för högst................................. 24 100
Adresseringsmaskin cirka................................... 1 500
Elektrisk räknemaskin ..................................... 1 160
1 500 adressplåtar, prägling samt skåp och lådor.............. 1 000
Lönestatistikkort, förvaringsmöbel, uppläggningskostnad........ 1 500
Installationskostnader, belysning m. m.........................740
Summa högst kronor 30 000
Nämnden framhåller, att denna anskaffningskostnad av högst 30 000
kronor motsvarade en årlig kostnad för avskrivning och ränta (efter 3 pro
-
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 154-
cent) av cirka 3 500 kronor. I årliga kostnader vid övergång till föreslaget
mekaniserat avlöningssystem tillkomme cirka 500 kronor för servicekostnader
och präglingskostnader för adressplåtar, varför de sammanlagda kostnaderna
vid genomförande av förslaget skulle bliva högst 4 000 kronor per
år. Mot denna årliga kostnad hade man att väga dels direkta årliga besparingar
av cirka 5 000 kronor och dels ökad arbetskapacitet. De direkta
besparingarna avsåge dels cirka 3 800 kronor, som för närvarande betalades
till extra arbetskraft för utskrift av avlöningslistor m. m., och dels
1 200 kronor för tryckning av löntagarnas namn på avlöningslistor. Sistnämnda
kostnad betalades för närvarande av läroverken.
Direktionen framhåller i anslutning till organisationsnämndens utredning,
att, därest ej en väsentlig omläggning av arbetsförhållandena vid direktionen
komme till stånd, direktionen ej såge sig i stånd att nöjaktigt
ombesörja de uppgifter med avseende på löneutbetalning som ålagts direktionen;
än mindre kunde direktionen — på sätt i och för sig vore lämpligt
— påtaga sig övertagandet av löneutbetalningarna vid vissa ytterligare
läroanstalter i Stockholm. Såvitt direktionen kunde överblicka vore de
av organisationsnämnden föreslagna åtgärderna välbetänkta.
Direktionen har därför tillstyrkt förslagen och hemställt, att ett belopp
av högst 30 000 kronor måtte ställas till direktionens förfogande för anskaffande
av den i promemorian omförmälda maskinella utrustningen.
Skolöverstyrelsen har den 1 mars 1950 tillstyrkt direktionens framställning.
Departementschefen. Jag vill först erinra om att jag vid anmälan i 1949
års åttonde huvudtitel av direktionens anslagsbehov för innevarande budgetår
uttalade, att jag efter övervägande av direktionens då gjorda framställning
att bli befriad från arbetet med löneutbetalningarna kommit till
den uppfattningen att det lämpligaste och för statsverket ekonomiskt fördelaktigaste
vore, att direktionen alltjämt handhade denna uppgift. Jag
är fortfarande av samma uppfattning. En förutsättning härför är dock givetvis,
att åt direktionen beredas så gynnsamma arbetsförhållanden som
möjligt.
Den oavlåtligt växande läroverksorganisationen i huvudstaden har gjort,
att arbetet med löneutbetalningarna och skatteavdragen blivit alltmer omfattande
och tidsödande. Särskilda medel ha därför under senare år måst
anvisas till förstärkning av personalen. Det har emellertid efter hand blivit
allt tydligare, att mer genomgripande åtgärder måste vidtagas, om direktionen
skulle på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra sina viktiga uppgifter.
Den utredning, som på Kungl. Maj:ts uppdrag verkställts av direktionen
i samråd med statens organisationsnämnd, får också anses ha givit
vid handen, att läget nu är nära nog ohållbart.
42
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 15J.
Organisationsnämnden har föreslagit en rad åtgärder för att förenkla
och rationalisera arbetet, främst genom användning av maskiner i betydligt
vidgad omfattning. Kostnaderna för den enligt nämndens uppfattning
behövliga maskinutrustningen ha beräknats till högst 30 000 kronor. Denna
relativt betydande engångsutgift bör dock ses mot bakgrunden av de årliga
direkta besparingar och den ökade arbetskapacitet, som man synes
kunna räkna med. Jag har därför ansett mig böra godtaga nämndens av
direktionen och skolöverstyrelsen tillstyrkta förslag och får således förorda,
att för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag å 30 000 kronor
till anskaffning av den ifrågavarande maskinutrustningen. Jag förutsätter
givetvis, att den anskaffade materielen blir statsegendom.
III. Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
1. besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig
realskola skall successivt från och med budgetåret 1950/51
eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas
i Gubbängen i Stockholm under villkor att Stockholms
stad åtager sig att dels tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt
bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock bevilja
ett engångsanslag av minst 30 000 kronor till bestridande
av kostnader för anskaffande av undervisningsmateriel
och bibliotek vid samrealskolan;
2. besluta, dels att 5-åriga realskollinjer skola successivt
upprättas vid Högalids samrealskola och S:t Görans samrealskola
i Stockholm samt samrealskolan i Spånga på så
sätt, att från och med läsåret 1950/51 upprättas klasserna
l5 och 25 vid Högalids samrealskola och samrealskolan i
Spånga samt klass l5 vid S:t Görans samrealskola och följande
år successivt följande klasser av linjerna, dels ock
att samtidigt från och med läsåret 1950/51 tre avdelningar
av den 4-åriga realskollinjen vid Högalids samrealskola
skola successivt avvecklas; skolande såsom villkor för organisationsändringarna
gälla, att Stockholms stad för de nya
linjerna tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning;
3. besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig
realskola, avsedd att omfatta jämväl inbyggda praktiska
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 154-
linjer i de båda högsta klasserna, skall successivt från
och med budgetåret 1950/51 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Lundby i Göteborg
under villkor att Göteborgs stad åtager sig att dels tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal,
dels ock bevilja ett engångsanslag av
minst 30 000 kronor till bestridande av kostnader för anskaffande
av undervisningsmateriel och bibliotek vid samrealskolan;
4.
besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig
realskola skall successivt från och med budgetåret 1950/51
eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas
i Malmö under villkor, att Malmö stad åtager sig
att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller
motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig
vaktmästarpersonal, dels ock bevilja ett engångsanslag
av minst 30 000 kronor till bestridande av kostnader
för anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek vid
samrealskolan;
5. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
vilka föranledas av vad jag i det föregående förordat samt
av de beslut riksdagen kan komma att fatta ifråga om
löneregleringen för övningslärare;
6. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av fastställd
personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1950/51, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning
vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;
7. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................... 44 426 000
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 154..
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt kvinnliga sakkun
-
niga .................... 500
b) Arvoden åt tillsynslärare ... 15 900
c) Arvoden åt skolläkare m. m.
förslagsvis............... 357 800
d) Arvoden åt bibliotekarier ... 133 000
e) Arvoden åt sekreterare m. m. 245 000
f) Särskilda arvoden vid prov
årsläroverk.
.............. 239 000
g) Särskilda arvoden vid statens
aftonskola............... 7 700
h) Arvode åt biträdande föreståndarinna
.............. 1200
i) Personlig lönefyllnad åt vissa
rektorer . .................500 i 000 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordi
narie
personal, förslagsvis............ 13 000 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 6 700 000
Summa kronor 65 126 600
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Stockholms stad. . . 15000
2. Av kommuner och lärare erlagda
hyresersättningar och hyror.... 274 000
3. Avkastning av donationer från
kronan m. m................ 37 600
4. Av vaktmästare erlagda hyror
samt ersättning för bränsle och
lyse...................... 120 000
5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor
till vaktmästarpersonalens
avlöning................... 480 000 g26 600
Nettoutgift kronor 64 200 000
8. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser
från personalförteckningen och de överskridanden
av maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas
av ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor;
-
%
Kungl. Maj:ts proposition nr 15Jf. 45
9. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 64 200 000 kronor;
10. till Anskaffning av viss maskinell utrustning till direktionen
över Stockholms stads undervisningsverk för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 30 000
kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
G. v. Krusenstjerna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1950:296 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m., d a1 i texten
- SU 1950:160 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet vä s. 1 i texten