Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m

1950-03-03 · 45 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 45 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:154, Angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

1

Nr 154.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1950/51 till avlöningar vid de allmänna

läroverken m. m.; given Stockholms slott den 3

mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

I propositionen föreslås i huvudsak:

1) inrättande av nya samrealskolor med 4-åriga och 5-åriga linjer i

Gubbängen i Stockholm, i Lundby i Göteborg och i Malmö,

2) upprättande av 5-åriga realskollinjer vid Högalids och S:t Görans

samrealskolor i Stockholm och samrealskolan i Spånga samt samtidig indragning

av vissa avdelningar av den 4-åriga linjen vid Högalids samrealskola,

3) inrättande av följande antal nya ordinarie lärartjänster vid läroverken,

nämligen 3 rektors-, 16 lektors-, 141 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster

samt 190 övningslärartjänster, av vilka tjänster 25 ämneslärartjänster

och 12 övningslärartjänster beräknas tillsatta genom överflyttning

av lärare från under förstatligande varande kommunala mellanskolor och

övningslärartjänsterna i övrigt äro att betrakta som en konsekvens av löneregleringen

för övningslärare,

4) anvisande till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1950/51 av ett förslagsanslag av 64 200 000 kronor, innebärande en höjning

med 5 095 000 kronor, samt

5) anvisande till Anskaffande av viss maskinell utrustning till direktionen

över Stockholms stads undervisningsverk för budgetåret 1950/51 av

ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt Nr 154.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 154-

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 3 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkten 167, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna till Allmänna läroverken:

Avlöningar ett förslagsanslag av 67 000 000 kronor.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, torde jag få ånyo anmäla

detsamma. I samband härmed torde jag även få anmäla frågan om anskaffning

av viss maskinutrustning till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

I. Organisationsfrågor.

Under detta avsnitt kommer en redogörelse att lämnas dels för vissa

aktuella organisationsproblem i Stockholm, Göteborg och Malmö, avseende

bl. a. inrättande av nya samrealskolor i dessa städer, dels för vissa

framställningar om förstatligande av kommunala och enskilda läroverk,

dels ock för vissa beräkningar av antalet klassavdelningar m. m. i de allmänna

läroverken för nästa läsår.

Vissa organis åt lön sfrågor i Stockholm.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden den 30 augusti 1949 och i

särskild skrivelse den 2 februari 1950 framlagt vissa förslag till förstärkning

av läroverksorganisationen i Stockholm, innefattande dels upprättande av

en ny samrealskola i Gubbängen, dels upprättande av 5-åriga realskollinjer

vid vissa redan befintliga skolor, allt i syfte att bättre kunna möta

den starka tillströmningen av sökande till klass l5. Samtidigt föreslås någon

inskränkning av de 4-åriga realskollinjema med hänsyn till att dessa mer

än väl svara mot behovet.

Genom statsmakternas beslut har från och med budgetåret 1948/49 upprättats

en samrealskola i Brännkyrka (södra förorterna) och från och med

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 1,54.

innevarande budgetår en samrealskola i Blackeberg (västra förorterna). I

den skrivelse av den 16 juni 1947, vari Stockholms stad gjorde framställning

om upprättande av ett läroverk i Brännkyrka, hemställdes även bland

annat, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om sådan förstärkning av läroverksorganisationen

inom de södra förortsområdena, som i övrigt påkallades

av huvudstadens befolkningsutveckling. I skrivelse den 28 juni 1949 ha

stads julimäktige närmare preciserat detta önskemål till att avse upprättandet

senast hösten 1950 av ett nytt samläroverk i stadsdelen Gubbängen.

Överståthållarämbetet har i skrivelse den 13 juli 1949 tillstyrkt framställningen.

På grund av den stora tillströmningen av sökande till klass l3 ha genom

Kungl. Maj:ts beslut den 22 juli 1949 för läsåret 1949/50 upprättats bland

annat följande sju nya avdelningar av nämnda klass vid Stockholms läroverk,

nämligen en femte, sjätte, sjunde och åttonde avdelning vid högre

allmänna läroverket i Enskede, varav två avdelningar av utrymmesskäl förlagts

till Högalids samrealskola, en femte avdelning vid samrealskolan i

Blackeberg, av utrymmesskäl förlagd till samrealskolan i Spånga, samt en

första och en andra avdelning vid nya elementarskolan i Stockholm. Med

hänsyn till den pågående avvecklingen av sistnämnda läroanstalt anbefallde

samtidigt Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen att inkomma med förslag till

infogande från och med läsåret 1950/51 i läroverksorganisationen på annat

sätt av de båda parallellavdelningama av klass l3 vid nämnda skola.

Samrealskola i Gubbängen. För att få en tillförlitlig uppfattning

om behovet av platser i de allmänna läroverkens och de kommunala

flickskolornas begynnelseklasser för olika stadsdelar har överstyrelsen

på grundval av från skolorna infordrade uppgifter sammanställt tabeller,

1 utvisande lärjungarnas fördelning efter bostadsort hösten 1949 i

nämnda klasser. En liknande sammanställning för hösten 1945 redovisades

av överstyrelsen i underdånigt utlåtande den 14 februari 1946 angående

läroverksorganisationen i Stockholm. Överstyrelsen framhåller, att en jämförelse

mellan dessa båda grupper av tabeller gåve vid handen, att ett mycket

stort behov av platser i de södra förstäderna förefunnes, vilket behov

vore större nu än 1945, trots att samrealskolan i Brännkyrka inrättats sedan

dess och att till högre allmänna läroverket i Enskede hösten 1949 tillfälligtvis

förlagts två extra avdelningar av klass l5. Bristen på platser i klasserna

l5 och l4 för de södra förorterna (Enskede och Brännkyrka) uppginge

till icke mindre än i runt tal 200 för vardera klassen. Det stora behovet av

nya avdelningar i dessa stadsdelar berodde givetvis på den omfattande nybebyggelsen

där; folkmängden i Enskede och Brännkyrka hade från 1

januari 1945 till 1 november 1948 ökat med 72 000 personer.

Överstyrelsen framhåller vidare, att läroverksorganisationen i Stockholm

som helhet vore otillräcklig. Detta framginge av det stora antal elever, som

Se niirmare handlingarna i ärendet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 154-

måst avvisas på grund av platsbrist. Av till intagning i klass l5 berättigade

3 210 elever hade vårterminen 1949 endast 2 041 kunnat intagas, medan

1 169 måst avvisas. Även om dessa siffror något borde reduceras med hänsyn

till att ett antal inträdessökande torde ha anmält sig till mer än ett

läroverk samtidigt, vore dock behovet så stort, att överstyrelsen icke tvekade

att tillstyrka framställningen om ett nytt läroverk för Stockholms

södra förstäder. Överstyrelsen funne ej heller skäl till tvekan på grund av

den förestående skolreformen. Den nya skolan syntes utan nämnvärda olägenheter

kunna inordnas i en eventuell ny skolorganisation.

Den nya samrealskolan bör enligt överstyrelsens uppfattning organiseras

med 5-årig och 4-årig realskola; tills vidare syntes det lämpligt med tre

5-åriga och en 4-årig linje. Kostnaderna för skolan ha beräknats till i runt

tal 70 000 kronor under första året och till i runt tal 300 000 kronor vid

fullt genomförd organisation.

Omflyttning av vissa realskollinjer m. m. Beträffande

förutnämnda från och med innevarande budgetår upprättade sju

nya avdelningar av klass l5 har överstyrelsen framhållit, att dessas placering

icke utan vidare kan utsträckas till kommande läsår, utan att frågan

om dessa avdelningars förläggande för läsåret 1950/51 och följande år nu

måste upptagas till prövning. Överstyrelsen har därvid beträffande klassavdelningarna

vid samrealskolan i Blackeberg och högre allmänna läroverket

i Enskede anfört följande.

Lärjungarna i den nämnda klassavdelningen vid samrealskolan i Blackeberg,

som förlagts till samrealskolan i Spånga, äro så gott som samtliga

(34 av 35) bosatta inom lärjungeområdet för samrealskolan i Spånga. ^Det

är därför önskvärt, för att icke säga nödvändigt, att klassavdelningen fortfarande

undervisas i samrealskolans i Spånga lokaler. Under sådana förhållanden

vore det också naturligt, att den organisatoriskt hörde till samrealskolan

i Spånga och icke till samrealskolan i Blackeberg, vilket senare

givetvis medför olägenheter i olika avseenden. Framställning i detta hänseende

föreligger också från rektor vid förstnämnda skola. Överstyrelsen

vill erinra om att en likartad organisationsändring vidtagits i Malmö, där

en vid realskolan inrättad 5-årig linje, som undervisats i Johannes samrealskola,

från och med läsåret 1949/50 organisatoriskt överflyttats till den

senare skolan.

Beträffande de nämnda fyra avdelningarna av klass l5 vid högre allmänna

läroverket i Enskede gäller, att de icke kunna förläggas till högre

allmänna läroverkets i Enskede lokaler. Därjämte är lärjungeantalet vid

högre allmänna läroverket i Enskede redan för stort, höstterminen 1949

943 lärjungar. Liksom beträffande den nyss berörda avdelningen vid samrealskolan

i Blackeberg-Spånga, synes det ändamålsenliga vara, att de båda

avdelningar, vilka äro förlagda till Högalids samrealskola, överflyttas från

högre allmänna läroverket i Enskede till nämnda realskola. De båda övriga

avdelningarna böra överflyttas till den föreslagna samrealskolan i Gubbängen,

vilken alltså budgetåret 1950/51 bör erhålla två avdelningar av

klass 25. Emellertid bör man icke utesluta möjligheten av en omfördelning

av dessa avdelningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.!,.

Överflyttandet av de två klassavdelningarna till Högalids samrealskola

är av överstyrelsen tänkt som ett led i upprättandet vid nämnda läroverk,

som för närvarande endast har 4-årig realskollinje, av en fullständig 5-årig

realskollinje med tills vidare två avdelningar, varvid samtidigt tre avdelningar

av den 4-åriga linjen skulle indragas på grund av mindre tillfredsställande

rekrytering till nämnda linje under senare år. Även vid S:t Görans

samrealskola anser överstyrelsen en avdelning av 5-årig linje böra upprättas

vid sidan av de nuvarande avdelningarna av den 4-åriga linjen.

Överstyrelsen framhåller, att de båda avdelningar av l5, som för läsåret

1949/50 förlagts till nya elementarskolan i Stockholm, icke synas motsvara

något permanent behov för stadsdelarna Norrmalm och Östermalm. Det

syntes därför icke föreligga tillräckliga skäl att i längden bevara dem vid

något läroverk på Norrmalm eller Östermalm. Speciellt syntes det icke

finnas anledning att till förnyad prövning upptaga frågan om nya elementarskolans

i Stockholm nedläggande, vilket beslutats av 1943 års riksdag.

De skäl, som låge till grund för detta beslut, hade sålunda fortfarande full

giltighet. Det vore icke i stadens centrala delar, som behovet av utökade

platsmöjligheter i realskolan vore brännande utan i förstäder och förorter.

Nya elementarskolan i Stockholm blir helt avvecklad i och med utgången

av innevarande budgetår. Beträffande frågan hur man därefter organisatoriskt

skall förfara med ifrågavarande dit nu förlagda avdelningar av klass

l5 har överstyrelsen anfört följande.

Med hänsyn till den mycket stora bristen på skollokaler i Stockholm

synes det icke blott nödvändigt att låta dessa klasser fortfarande undervisas

i nya elementarskolans lokaler utan också att i övrigt under en övergångstid

använda nämnda lokaler för den högre skolans behov. De nämnda

båda klassavdelningarna liksom övriga, som komma att undervisas i dessa

lokaler, böra då organisatoriskt knytas till något av läroverken i stadens

inre. Vilket det bör vara, kan överstyrelsen för närvarande icke ta ställning

till. Överstyrelsen förutsätter, att Stockholms stad ställer erforderligt

anslag till förfogande för att underlätta administrationen av de till nya

elementarskolans lokaler förlagda avdelningarna. Särskilda svårigheter uppstå

nämligen på grund av att dessa avdelningar läsa i lokaler, som — till

vilket läroverk avdelningarna än knytas — komma att ligga på icke ringa

avstånd från moderläroverket.

I anslutning till vad sålunda anförts har överstyrelsen föreslagit

dels att en samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola upprättas i

Gubbängen i Stockholm från och med det budgetår, då Stockholms stad

ställt lämpliga lokaler till förfogande, dock tidigast budgetåret 1950/51,

varvid första året inrättas första och andra klasserna av 5-årig realskola

och första klassen av 4-årig realskola och följande år successivt följande

klasser, att en rektorstjänst i Cb 9 och tre adjunktstjänster inrättas vid

skolan från och med det budgetår, då den börjar sin verksamhet, och att

för nämnda budgetår anvisas i runt tal 70 000 kronor för ändamålet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 154-

dels att 5-åriga realskollinjer upprättas vid Högalids och S:t Görans

samrealskolor på så sätt, att från och med läsåret 1950/51 två avdelningar

av vardera klass 25 och l5 upprättas vid Högalids och en avdelning av

klass l5 vid S:t Görans samrealskola och följande år successivt följande

klasser av de 5-åriga linjerna, och att samtidigt från och med läsåret

1950/51 tre avdelningar av den 4-åriga realskollinjen vid Högalids samrealskola

successivt avvecklas,

dels ock att en 5-årig realskollinje från och med läsåret 1950/51 inrättas

vid samrealskolan i Spånga på så sätt, att första året inrättas klasserna l5

och 25 och följande år successivt följande klasser av den 5-åriga linjen.

För den nya samrealskolans upprättande samt för de övriga organisationsändringarna

har överstyrelsen förutsatt uppställande av sedvanliga

villkor rörande tillhandahållande av lokaler m. m., ävensom — beträffande

den nya samrealskolan — beviljande av ett engångsanslag å minst 30 000

kronor till undervisningsmateriel och bibliotek vid skolan.

Högre allmänna läroverket statens normalskola

består för närvarande av 4-årigt latingymnasium, 5-årig och 4-årig realskola,

7-årig flickskola och 6-årig folkskola. Enligt den av 1942 års riksdag

godkända organisationsplanen skulle läroanstalten i fullt utbyggt skick

dessutom omfatta ett realgymnasium med 4-årig och 3-årig linje, varjämte

folkskolan skulle bli 7-årig. På grund av lokalsvårigheter ha emellertid

dessa sistnämnda anordningar ej kunnat genomföras.

I skrivelse den 3 mars 1949 har skolans rektor framhållit, att sedan läroverkets

byggnadsfråga så tillvida blivit löst, som en etappvis uppställd

byggnadsplan blivit av myndigheterna godkänd och arbetena härpå igångsatts,

anstalter borde vidtagas för organisationens utbyggnad i anslutning

till riksdagens beslut. Rektor har därför förordat, att en 4-årig realgymnasielinje

nu startas; av lokalskäl måste den 3-åriga linjen alltjämt tills

vidare uppskjutas. Vidare har rektor med hänsyn till den blivande skolreformen

och till normalskolans karaktär av försöksskola ansett önskvärt,

att försök med en 9-årig enhetsskola finge anställas. Denna skulle byggas

upp successivt och parallellt med den nuvarande folkskolans samt realoch

flickskolans låg- och mellanstadier.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt rektors förslag och räknat med att den

9-åriga enhetsskollinjen och den 4-åriga realgymnasielinjen skola upprättas

successivt med början budgetåret 1950/51.

Vissa organisationsfrågor i Göteborg.

Samrealskola i Lundby. I skrivelse den 16 februari 1950 ha

Göteborgs stadsfullmäktige gjort framställning om inrättande från och med

höstterminen 1950 av en samrealskola i Lundby i Göteborg, i huvudsak

organiserad med en allmän linje av 4- och 5-årig realskola samt tre prak
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

tiska linjer av 4-årig realskola. Samtidigt ha fullmäktige meddelat, att staden

åtagit sig att tillhandahålla den nya skolan erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal,

därvid för stadens skyldighet att tillhandahålla undervisningslokaler dock

skulle gälla den begränsning, som kunde föranledas av blivande bestämmelser

om statsbidrag till lokaler för högre skolor.

Länsstyrelsen i Göteborg har tillstyrkt framställningen.

Skolöverstyrelsen har den 27 februari 1950 avgivit utlåtande i ärendet.

Av handlingarna i ärendet framgår, att i Göteborg ett stort behov föreligger

av platser i realskolan. Till klass 1B anmälde sig år 1948 722 till intagning

godkända, av vilka 577 kunde intagas. Till klass l4 av realskola och

praktisk mellanskola anmälde sig 1 017 till intagning godkända, av vilka

848 kunde intagas. Antalet avvisade utgjorde — om hänsyn tages till vissa

dubbelanmälningar — omkring 90 till klass l5 och omkring 140 till klass

l4. Motsvarande sifferuppgifter för år 1949 saknas. Däremot framgår, att

behovet av platser på realskolestadiet kommer att hastigt stiga under de

närmaste åren. År 1948 uppgick lärjungeantalet i 4-årig och 5-årig realskola

samt flickskola sammanlagt till omkring 7 500. Under förutsättning av oförändrad

tillströmning skulle nämnda lärjungeantal år 1950 uppgå till omkring

8 500 och år 1955 till omkring 11 600.

Höstterminen 1948 funnos sammanlagt 642 lärjungar i real- och mellanskolorna

samt flickskolorna med bostad i Lundby-området. Av lärjungarna

inom nämnda område i folkskolans fjärde klass ämnade 108 söka över till

5-årig realskola eller flickskola, och av lärjungarna i folkskolans sjätte klass

ämnade 130 söka sig till 4-årig real- eller mellanskola. Därjämte befinner

sig nämnda område, som 1948 hade en folkmängd av omkring 44 000 personer,

i stark utveckling.

Överstyrelsen har med hänsyn till angivna förhållanden icke funnit någon

som helst tvekan om att behovet av en ny realskola i Göteborg är tillräckligt

styrkt och har ej heller ansett några invändningar kunna riktas mot

den föreslagna placeringen av skolan.

Beträffande skolans organisation och dess lokalfråga har överstyrelsen

anfört följande.

Den nya samrealskolan ifrågasättes erhålla fyra linjer av 4-årig realskola

och en linje av 5-årig realskola. Mot denna organisation har överstyrelsen

inga tyngre vägande invändningar. Dock synes det vara lämpligt, att organisationen

icke bindes genom ett riksdagsbeslut om antalet parallellavdelningar,

utan att Kungl. Maj:t kan vidtaga eventuellt behövliga ändringar.

Förslaget innebär vidare, att två tekniska linjer och en handelslinje skola

inbyggas i de 4-åriga linjerna. Organisationen bör emellertid icke utesluta

anknytning av dessa praktiska linjer till den 5-åriga linjen. Vidare torde

antalet praktiska linjer av olika slag icke böra bindas genom ett riksdagsbeslut.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majrts proposition nr 154•

Man kunde hysa viss tvekan om den föreslagna organisationen med hänsyn

till den planerade omorganisationen av skolväsendet. En 4-årig realskolelinje

torde nämligen icke lika lätt som en 5-årig kunna inordnas i den

planerade nya organisationen. Dock finner överstyrelsen icke skäl till större

tvekan. En eventuell omorganisation av skolväsendet torde nämligen icke

kunna väntas medföra konsekvenser, som kunna i avsevärd grad försvåra

den nya realskolans inordnande i den nya organisationen.

Överstyrelsen vill på grund av vad ovan anförts tillstyrka upprättande

från och med budgetåret 1950/51 av en ny samrealskola i Göteborg under

namnet samrealskolan i Lundby.

Det har vid flera tillfällen under senare år visat sig, att lokalfrågan vid

ett nyupprättat läroverk icke på tillfredsställande sätt lösts, innan läroverket

trätt i verksamhet. Därför bör noggrant undersökas, vilka provisoriska

lokaler, som kunna ställas till förfogande under en övergångstid, innan

erforderlig nybyggnad för skolan kommit till stånd. Av handlingarna framgår,

att man numera tänker sig utnyttja den s. k. Kvarnbergsskolan, som

hittills disponerats av de praktiska mellanskolorna, vilka nu erhållit nya

lokaler. Efter erforderliga reparationer kunna förstnämnda lokaler disponeras

troligen till och med läsåret 1953/54. I varje fall under de två första

läsåren, till och med läsåret 1951/52, synas dessa provisoriska lokaler vara

tillfredsställande, givetvis dock endast som provisorium. Om skolans nybyggnad

icke skulle vara disponibel från och med läsåret 1952/53, synas

lokaler för den tekniska linjens behov kunna på annat sätt ställas till förfogande.

Överstyrelsen anser sig därför icke ha skäl till större tvekan med

hänsyn till skolans lokalfråga.

Kostnaderna för den nya samrealskolan ha av överstyrelsen beräknats till

87 000 kronor under första året och till 370 000 kronor efter fullt genomförd

organisation.

I anslutning till vad sålunda anförts har överstyrelsen föreslagit, att en

ny samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola samt med inbyggda praktiska

linjer — såväl teknisk linje som handelslinje — i de båda högsta klasserna

successivt upprättas i Göteborg från och med det budgetår, då Göteborgs

stad ställt lämpliga lokaler till förfogande, dock tidigast budgetåret

1950/51, att en rektorstjänst i Cb 10 och fyra adjunktstjänster inrättas vid

skolan från och med det budgetår, då den börjar sin verksamhet, samt att

för nämnda budgetår anvisas 87 000 kronor för ändamålet.

Såsom ytterligare villkor för den nya samrealskolans upprättande utöver

vad staden redan åtagit sig har överstyrelsen förutsatt, att staden beviljar

ett engångsanslag av minst 30 000 kronor till undervisningsmateriel och

bibliotek vid skolan.

Förslag om en statens aftonskola. Med skrivelse den

16 mars 1948 har länsstyrelsen i Göteborg med egen tillstyrkan överlämnat

en framställning från stadsfullmäktige i Göteborg om anordnande vid högre

allmänna läroverket i Majorna av en statens aftonskola för real- och studentexamen.

I utlåtande över framställningen den 18 november 1948 har skolöverstyrelsen

tillstyrkt framställningen och föreslagit, att skolan skulle organi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kunal. Maj:ts proposition nr 154.

seras med 4-årig realskola och 4-årigt latin- och realgymnasium. Överstyrelsen

har anfört bland annat följande.

Ingen enskild aftonskola finnes i Göteborg. Enligt överstyrelsens mening

bör därför en statlig aftonskola, om en sådan där inrättas, kunna erhålla

en fullt tillfredsställande rekrytering, vilket också bestyrkes av det

antal preliminära anmälningar, som den i Göteborg särskilt tillsatta utredningsdelegationen

mottagit. På grund härav vill överstyrelsen tillstyrka, att

en statlig aftonskola från och med läsåret 1949/50 inrättas i Göteborg,

förlagd till högre allmänna läroverket i Majorna. Överstyrelsen räknar därvid

med att första klassen av 4-årig realskola och första ringen av 4-årigt

latin- och realgymnasium inrättas under det första läsåret och att skolan

därefter successivt utbygges med en klass av realskolan och en ring av gymnasiet,

tills den blir fullständig. Överstyrelsen föreslår, att skolan, om den

kommer till stånd, benämnes statens aftonskola för real- och studentexamen

i Göteborg. För den ifrågasatta aftonskolan böra i fråga om föreståndarens

och lärarnas avlöning, skolans organisation, intagning av lärjungar

och undervisningens anordning gälla samma bestämmelser som för

statens aftonskola i Stockholm.

Kostnaderna för aftonskolan ha av överstyrelsen beräknats till 16 500

kronor första året och till 83 000 kronor vid fullt genomförd organisation.

Vissa organisationsfrågor i Malmö.

Malmö stadsfullmäktige ha hemställt dels i skrivelse den 1 oktober 1949,

att en 5-årig real s kollinje inrättas vid högre allmänna

läroverket för flickor i Malmö från och med

läsåret 1950/51, dels ock i skrivelse den 7 december 1949, att en ny

samrealskola, benämnd Slottsstadens samrealskola, måtte inrättas

från och med samma budgetår.

Skolöverstyrelsen har den 29 december 1949 avgivit utlåtande över båda

framställningarna.

Av handlingarna framgår, att i Malmö ett mycket stort behov föreligger

av platser i realskolan. Till klass l5 respektive klass l4 anmälde sig 1949

746 respektive 378 till intagning berättigade, av vilka endast 368 respektive

271 kunde mottagas, d. v. s. icke fullt 50 procent respektive något över

70 procent. Under de närmast följande åren kommer behovet att ytterligare

successivt öka. Behovet av platser vid de högre skolorna i Malmö

beräknas sålunda å realskolestadiet öka från cirka 3 600 år 1948 till cirka

6 500 år 1960.

Överstyrelsen finner därmed behovet av en ny realskola i Malmö tillräckligt

styrkt. Med hänsyn till lokalfrågans oklara läge har dock överstyrelsen

inte för närvarande ansett sig kunna taga ställning till frågan om skolans

placering, varför skolans benämning syntes böra fastställas senare.

Vid högre flickläroverket i Malmö finnes endast 4-årig realskola, medan

högre gossläroverket endast har 5-årig realskola. Förslaget om den 5-åriga

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 154-

realskollinjen vid högre flickläroverket i Malmö avser att förbättra möjligheterna

för flickorna i Malmö att vinna inträde i 5-årig realskola och

därmed att avlägga realskolexamen på ett år kortare tid än vid genomgång

av den 4-åriga. Av de till intagning i klass l5 år 1949 berättigade 746

inträdessökande voro 204 flickor, och av de 368 intagna voro 72 flickor.

Av de sökande voro alltså 27 ä 28 procent flickor, av de intagna cirka

20 procent. Av klassavdelningarna i l5 äro innevarande läsår endast 3 tillgängliga

för flickor (jämte gossar), nämligen vid Johannes samrealskola,

under det att 8 äro förbehållna enbart gossar, nämligen 4 vid högre allmänna

läroverket för gossar och 4 vid realskolan för gossar.

Överstyrelsen finner skälen för den föreslagna organisationsändringen bärande

och tillstyrker därför på så sätt stadens framställning, att en 5-årig

realskollinje inrättas vid läroverket och en 4-årig linje avvecklas med början

två år efter påbörjandet av den förra linjens upprättande.

Den nya samrealskolan bör enligt överstyrelsens uppfattning utrustas

med 5-årig och 4-årig realskola, varvid tillsvidare tre avdelningar av den

förstnämnda och en avdelning av den sistnämnda böra komma till stånd.

Skolan bör upprättas från den tidpunkt då Malmö stad ställt lämpliga lokaler

till förfogande. Kostnaderna för skolan ha beräknats till 65 900 kronor

under första året och till 279 000 kronor vid fullt genomförd organisation.

I anslutning till vad sålunda anförts har överstyrelsen föreslagit,

dels att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola successivt

upprättas i Malmö från och med det budgetår, då Malmö stad ställt lämpliga

lokaler till förfogande, dock tidigast budgetåret 1950/51, att en rektorstjänst

i Cb 9 och tre adjunktstjänster inrättas vid skolan från och med

det budgetår, då den börjar sin verksamhet, och att för nämnda budgetår

anvisas 65 900 kronor för ändamålet,

dels ock att en 5-årig realskollinje upprättas vid högre allmänna läroverket

för flickor i Malmö i stället för en av de 4-åriga realskollinjerna på

så sätt, att läsåret 1950/51 inrättas klass 1® och följande år successivt följande

klasser av den 5-åriga linjen och att tredje året en avdelning av klass

l4 indrages och följande år successivt följande klasser av den 4-åriga linjen.

För den nya samrealskolans upprättande har överstyrelsen förutsatt uppställande

av sedvanliga villkor rörande tillhandahållande av lokaler m. m.

ävensom beviljande av ett engångsanslag å minst 30 000 kronor till undervisningsmateriel

och bibliotek vid skolan. Beträffande den nya 5-åriga realskollinjen

vid flickläroverket har Malmö stad den 23 september 1949 iklätt

sig samma förpliktelser, som beslutats för läroverket i övrigt den 16 november

1928. Då häri ej ingår förpliktelsen att tillhandahålla bostad åt för läroverket

erforderlig vaktmästarpersonal, har överstyrelsen förutsatt, att även

detta villkor nu uppställes för organisationsändringen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr lo/f-.

Frågor om förstatligande av vissa skolor.

I skrivelser den 28 oktober 1949, den 30 november 1949 och den 23

januari 1950 ha vederbörande kommunala myndigheter i Älvsbyn, Stora

Kil och Hultsfred hemställt om förstatligande av de kommunala mellanskolorna

å nämnda orter. Dessa skolor ha erkänts som kommunala mellanskolor

respektive år 1944, 1947 och 1946.

I utlåtanden över framställningarna har skolöverstyrelsen erinrat om att

1946 års skolkommission i sitt betänkande föreslagit kommunalisering av

skolväsendet på den nuvarande realskolans stadium. Innan denna fråga

vore avgjord, syntes det icke vara lämpligt att ifrågasätta förstatligande

av någon kommunal mellanskola. Därest dylika frågor skulle upptagas till

behandling nu eller framdeles, syntes det därjämte mindre ändamålsenligt

att behandla varje särskild skola för sig. Överstyrelsen funne i så fall lämpligare

att i ett sammanhang utreda frågan om fortsatt förstatligande av

de kommunala mellanskolorna. Med anledning av att i framställningen från

Hultsfred framhållits, att icke mindre än 75 procent av eleverna i den

kommunala mellanskolan vore från andra kommuner, har överstyrelsen vidare

i utlåtandet över nämnda framställning förklarat sig finna skäl tala

för en avlastning av vissa utgifter för skolan från kommunen till staten.

Överstyrelsen har vidare härom anfört följande.

Överstyrelsen vill emellertid framhålla, att — därest Kungl. Maj:t skulle

finna skäl för åtgärder i denna riktning — en sådan avlastning är möjlig

på annat sätt än genom ett förstatligande av skolan. Överstyrelsen erinrar

om att i utredning och förslag angående fortsatt förstatligande av kommunala

mellanskolor, avgivna år 1939, förslag framlades om en ersättning

vid de icke förstatligade kommunala mellanskolorna av 100 kronor per lärjunge

från andra kommuner. Överstyrelsen erinrar också om att statsbidrag

till'' vissa kommunala gymnasier utgår med, schematiskt uttryckt, 15 000

kronor per ring. Sistnämnda form för statsbidrag finner överstyrelsen vara

att föredraga, därest statsbidrag skulle utgå till kommunala mellanskolor

med stort antal lärjungar från andra kommuner. Det kunde t. ex. ifrågasättas

ett bidrag av visst belopp för varje parallellavdelning, som föranleddes

av att lärjungar från andra kommuner intagits i klassen.

I skrivelse den 3 maj 1949 har Saltsjöbadens köpings kommunalnämnd

gjort framställning dels om förstatligande av den nuvarande statsunderstödda

enskilda samskolans realskola och dels om att samskolans gymnasium

i samband därmed måtte erkännas som kommunalt gymnasium

och omedelbart erhålla högsta möjliga statsbidrag.

Saltsjöbadens samskola, som trädde i verksamhet år 1895, omfattar för

närvarande 5-årig realskola, 4-årigt latin- och realgymnasium och en flickskolelinje

med två klasser, motsvarande de kommunala flickskolornas två

högsta klasser. Skolan äges sedan hösten 1915 av Saltsjöbadens köping och

åtnjuter från och med år 1916 statsbidrag. Vidare bidrager järn vägs-aktiebolaget

Stockholm—Saltsjön enligt vissa grunder till kostnaderna för skolan.

För år 1948 utgjorde i runda tal statens bidrag 182 000 kronor, köping
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 154-

ens anslag 123 000 kronor och järnvägsaktiebolagets bidrag 49 000 kronor.

Elevantalet utgjorde 1948 350, av vilka 37,6 procent vore lärjungar från

annan ort, huvudsakligen Nacka stad.

I utlåtande den 11 juni 1949 över framställningen har skolöverstyrelsen

väl funnit starka skäl tala för ökat statligt stöd åt Saltsjöbadens samskola

men ansett, att framställningen nu icke borde föranleda någon åtgärd i avvaktan

på prövningen av skolkommissionens förslag om kommunalisering

av skolväsendet.

Med anledning av.framställningen från Saltsjöbadens köping har drätselkammaren

i Nacka i en till chefen för ecklesiastikdepartementet ställd skrivelse

den 8 juni 1949 anhållit, att frågan om den högre skolundervisningens

ordnande inom Nacka, Saltsjöbaden och kommunerna öster om Skurusundet

måtte göras till föremål för utredning i ett sammanhang och att

representanter för hela det berörda området därvid måtte få tillfälle att

framföra sina synpunkter på spörsmålet.

I skrivelse den 10 november 1949 har därefter Saltsjöbadens köpings

kommunalnämnd anhållit att, därest ett förstatligande av realskolan ej

kunde komma till stånd, största möjliga statsbidrag måtte beviljas skolan.

Beräkning av antalet klassavdelningar m. m.

Antalet lärjungar och klassavdelningar vid de allmänna läroverken för

nästa läsår beräknas av skolöverstyrelsen på sätt framgår av följande tabell,

varvid hänsyn endast tagits till sådana organisatoriska förändringar, som

föranledas av det fortgående förstatligandet av kommunala mellanskolor:

I

är j u n g ar

Klassavdelningar

i nybörj aravdelningar

Totalt

nybörj aravdelningar

Totalt

realskolan

gymnasiet

antal

realskolan

gymnasiet

antal

Läsåret 1949/50.......

20 885

4 774

81 106

623

185

2 970

Beräknad ökning 1950/51 . .

2 345

56

8 224

55

9

210

Summa

23 230

4 830

89 330

678

194

3 180

Överstyrelsen har alltså beräknat det totala antalet klassavdelningar

nästa läsår till 3 180, innebärande en ökning med 210 avdelningar. Därtill

komma de avdelningar, som föranledas av i det föregående redovisade organisationsförslag.

Genom beslut den 27 maj 1949 har Kungl. Maj:t föreskrivit, dels att intagning

av elever i första kretsen, ringen eller klassen vid följande läroverkslinjer

icke finge äga rum, därest icke Kungl. Maj:t efter särskild framställning

så medgåve, nämligen de 3-åriga latinlinjerna vid högre allmänna

läroverken i Karlskrona, Kristianstad, Skara och Västerås, högre allmänna

läroverken för gossar i Malmö samt å Norrmalm och å Södermalm i Stock
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 154-

holm ävensom karolinska högre allmänna läroverket i Örebro, lyceilinjen

vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö samt den 4-åriga realskollinjen

vid samrealskolan i Trelleborg, dels ock att vid högre allmänna

läroverken i Boden, Kristinehamn och Strängnäs intagning av elever i första

ringen av det 4-åriga latingymnasiet finge ske först vid ett lärjungeantal

av minst 8, såvida ej Kungl. Maj:t efter särskild framställning annorlunda

bestämde.

Genom beslut den 22 juli 1949 har därefter Kungl. Maj:t medgivit återupptagande

av verksamheten vid den 3-åriga latinlinjen i Skara. Beträffande

latinlinjerna i Boden, Kristinehamn och Strängnäs framhåller överstyrelsen,

att linjerna detta år med ett antal inträdessökande av 15, 17

respektive 13 uppfyllt villkoret för fortsatt verksamhet. Överstyrelsen anser,

att utfärdandet av särskilda föreskrifter för intagning i första latinringen

vid högre allmänna läroverken i Boden, Kristinehamn, Skara och

Strängnäs åtminstone tills vidare icke är påkallat.

Genom särskild undersökning har överstyrelsen konstaterat, att med

undantag av de inbyggda praktiska linjerna, för vilka automatiskt verkande

regler fastställts, lärjungeantalet i begynnelseklasser i intet fall under

både det förra och det innevarande läsåret understigit 10.

I fråga om övriga för innevarande budgetår meddelade restriktioner beträffande

lärjungemaximum i realskolans högsta klass m. m. förutsätter

överstyrelsen ingen ändring för nästa budgetår.

Departementschefen.

Till en början vill jag erinra om att för riksdagen under en rad av år

anmälts framställningar om upprättande av nya statliga gymnasier

i landsorten. Statsmakterna ha därvid konsekvent intagit den ståndpunkten,

att en utvidgning av gymnasieorganisationen borde undvikas för

att man så litet som möjligt skulle föregripa en allmän översyn av denna

organisation i samband med en kommande skolreform. Sedan arbetet med

skolreformen fortskridit så långt, att gymnasiefrågan kunde överblickas,

uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 7 oktober 1949 åt skolöverstyrelsen

att verkställa utredning av frågan om fortsatt successivt utbyggande av

läroverksorganisationen med nya statliga gymnasier samt att med denna

utredning och därav föranlett förslag till Kungl. Maj:t inkomma inom sådan

tid, att ärendet må kunna underställas 1951 års riksdag.

Den mycket starka befolkningstillväxten i Stockholms södra och

västra förorter har föranlett statsmakterna att inrätta nya samrealskolor i

Brännkyrka från och med budgetåret 1948/49 och i Blackeberg från och

med innevarande budgetår. De i ärendet nu framlagda siffrorna visa, att

Brännkyrka-läroverket endast till en del förmått att absorbera det stora

överskottet av inträdessökande till realskolan, främst klass lr>. Med sina 943

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 15Jj..

lärjungar har även högre allmänna läroverket i Enskede redan nått långt

utöver vad som av pedagogiska och andra synpunkter anses vara en godtagbar

maximiorganisation för ett läroverk. Bristen på platser i klasserna

l5 och l4 för de södra förorterna (Brännkyrka och Enskede) uppgick hösten

1949 till icke mindre än i runt tal 200 för vardera klassen. Denna brist

motsvaras beträffande den 5-åriga linjen på intet sätt av något överskott

på platser i andra delar av staden; tvärtom är läroverksorganisationen i sin

helhet i Stockholm så otillräcklig att hösten 1949 drygt tusentalet inträdesberättigade

sökande till klass l5 måst avvisas och detta trots att man genom

nya parallellavdelningar till det yttersta utnyttjat den nuvarande organisationens

kapacitet.

Det torde sålunda icke behöva räda någon tvekan om att ett starkt

behov föreligger av ytterligare en samrealskola i Stockholm. Denna synes,

såsom överstyrelsen förordat, lämpligen böra förläggas till stadsdelen Gubbängen,

belägen i södra delen av Enskede församling, och omfatta både

5-årig och 4-årig linje. Den nya samrealskolan torde, därest lokalfrågan kan

ordnas, böra träda i verksamhet instundande hösttermin. Antalet parallellavdelningar

å de olika linjerna är givetvis beroende på tillströmningen och

torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa.

Man synes även böra räkna med att två av de särskilda parallellavdelningar

av klass l5, som från och med innevarande budgetår upprättats vid

Enskede-läroverket, böra fortsätta sin verksamhet vid den nya samrealskolan.

Man skulle således redan första året i denna få elever ej blott i klass

l5 och l4 utan även i 25.

På förslag av Kungl. Maj:t beslöt riksdagen i fjol inrätta en 5-årig realskollinje

vid Johannes samrealskola i Malmö genom överflyttning av en avdelning

av nämnda linje från gossrealskolan därstädes. Denna avdelning hade

av lokalskäl redan måst förläggas till Johannes samrealskola och det ansågs

då praktiskt att även administrativt inordna den i denna skola. Samma

skäl ha nu föranlett överstyrelsen att förorda en liknande anordning beträffande

Högalids samrealskola och samrealskolan i Spånga. I den förra

undervisas för närvarande två avdelningar av klass l8, egentligen tillhörande

högre allmänna läroverket i Enskede, och i den senare en avdelning av

samma klass, egentligen tillhörande samrealskolan i Blackeberg. Det synes

lämpligt att ifrågavarande avdelningar från och med nästa budgetår även

i administrativt avseende överflyttas till respektive samrealskolor. För att

ej Högalids samrealskola skall bli för omfattande — den har nu sex avdelningar

av 4-årig linje — torde samtidigt, såsom överstyrelsen föreslagit,

tre avdelningar av denna linje kunna indragas. Med hänsyn till den mindre

tillfredsställande rekryteringen till denna linje synes detta icke kunna ingiva

några betänkligheter. För att ytterligare förbättra tillgången på platser i

den 5-åriga realskolan torde vidare en avdelning av denna linje böra inrättas

vid S:t Görans samrealskola, som ävenledes nu endast har 4-årig

realskola.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 154-

Liksom skolöverstyrelsen finner jag icke anledning att ompröva beslutet

om nedläggande av nya elementarskolan i Stockholm. Behovet av platser

i realskolan gör sig främst gällande i stadens perifera delar, ej i dess centrala.

En annan sak är, att man under en övergångstid kan behöva utnyttja

elementarskolans lokaler för den högre skolans behov, men de klassavdelningar,

som kunna komma att undervisas där, böra då organisatoriskt anknytas

till något annat läroverk. Beslut härom torde få meddelas av Kungl.

Maj:t.

Beträffande de föreslagna organisatoriska åtgärderna vid statens normalskola

synas mig vissa skäl tala för att försök där anställes med 9-årig enhetsskola.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, liksom beträffande

annan försöksverksamhet, besluta härom. Den föreslagna 4-åriga realgymnasielinjen

ingår i den av 1942 års riksdag beslutade organisationsplanen

för normalskolan men har hittills av lokalskäl ej kunnat komma till

stånd. Något omedelbart behov av ytterligare platser på det 4-åriga realgymnasiet

synes emellertid för närvarande icke föreligga i Stockholm. Med

hänsyn härtill torde med upprättandet av linjen kunna anstå ännu något år.

Såsom av den föregående redogörelsen framgått föreligga även i Göteborg

och Malmö stora svårigheter att bereda plats för alla inträdessökande i

realskolan. Redan hösten 1948 måste i Göteborg omkring 90 sökande

till klass l5 och omkring 140 sökande till klass l4 avvisas. Motsvarande

siffror för år 1949 saknas men få antagas ha varit icke obetydligt större.

Den väntade utvecklingen framgår av att det totala lärjungeantalet i realskolan,

som 1948 uppgick till omkring 7 500, år 1950 beräknas ha stigit till

8 500 och år 1955 till 11 600. — I Malmö måste hösten 1949 drygt

50 procent av de inträdesberättigade till klass 1B och inemot 30 procent av

de inträdesberättigade till klass l4 avvisas. Det totala antalet lärjungar i

realskolorna i Malmö utgjorde år 1948 3 600 men väntas år 1960 ha stigit

till 6 500.

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag därmed tillfullo styrkt, att behov

föreligger av ytterligare en samrealskola i vardera staden. Denna torde i

Göteborg böra förläggas till Lundbyområdet och benämnas samrealskolan i

Lundby. Av stadsfullmäktiges handlingar framgår, att skolan i avvaktan

på färdigställandet av planerad nybyggnad kan beredas provisoriska lokaler

redan från och med instundande hösttermin i de praktiska mellanskolornas

gamla lokaler i den s. k. Kvarnbergsskolan. Skolan bör omfatta både

5-årig och 4-årig linje. Enligt stadens framställning skulle i skolan även

inbyggas praktiska linjer med tanke på den betydande förekomsten av

mekaniska industrier på Hisingssidan, vilka under normala tider erbjuda

den uppväxande ungdomen goda sysselsättningsmöjligheter. Avsikten synes

härvid vara att dessa linjer skulle redan från och med första klassen givas

karaktären av praktiska linjer. Liksom överstyrelsen kan jag emellertid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 151t.

endast förorda, att praktiska linjer inbyggas i realskolans två högsta klasser

på hittills brukligt sätt. Antalet dylika linjer liksom antalet parallellavdelningar

i realskolan torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma

under hänsynstagande till det aktuella behovet.

Den nya samrealskolan i Malmö har tänkts förlagd till området Mellanheden.

Då emellertid byggnadsplanerna för skolan ännu icke synas vara

klara, torde definitiv ställning för närvarande icke böra tagas till skolans

närmare placering och benämning. Huruvida skolan skall kunna träda i

verksamhet redan nästa läsår beror på om staden kan ställa provisoriska

lokaler till förfogande, och denna fråga synes nära sammanhänga med vissa

brännande lokalproblem för folkskolan i Malmö. Den nya samrealskolan i

Malmö bör omfatta 5-årig och 4-årig allmän linje med det antal parallellavdelningar

av varje linje, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Såsom överstyrelsen framhållit, torde några större svårigheter icke möta

att inordna de nu föreslagna nya samrealskolorna i Stockholm, Göteborg

och Malmö i den planerade nya skolorganisationen.

För upprättande av de nya samrealskolorna böra givetvis sedvanliga

villkor om tillhandahållande av lokaler m. m. samt beviljande av engångsanslag

för undervisningsmateriel och bibliotek uppställas. I sistnämnda

hänseende anser jag mig liksom överstyrelsen böra föreslå, att engångsanslaget

med hänsyn till gällande priser på materiel och böcker bestämmes

till minst 30 000 kronor. Vidare bör såsom villkor för organisationsändringarna

vid Högalids och S:t Görans samrealskolor samt samrealskolan

i Spånga föreskrivas, att Stockholms stad åtager sig att för de nya

linjerna tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning. Sedvanligt villkor angående rektorernas och vaktmästarpersonalens

bostäder har vederbörande kommun redan åtagit sig i

samband med skolornas förstatligande.

Då genom inrättandet av en ny samrealskola i Malmö möjligheterna

för flickor att vinna inträde i 5-åriga realskolan icke obetydligt komma

att förbättras, anser jag mig icke för närvarande kunna förorda inrättandet

av en 5-årig realskollinje vid flickläroverket därstädes.

Beträffande den föreslagna skolan för aftonundervisning i Göteborg vill

jag framhålla, att skäl i och för sig otvivelaktigt kunna tala för att dylika

studiemöjligheter skapas även i Göteborg, särskilt som där för närvarande

icke bedrives någon undervisning av ifrågavarande art, vare sig i statlig,

kommunal eller enskild regi. Viss tveksamhet gör sig emellertid gällande

med hänsyn till den relativt ringa tillströmningen till aftonskolan vid

Kungsholms-läroverket i Stockholm, vilket förhållande dock åtminstone till

en del torde kunna förklaras av den enskilda aftonskolan vid Stockholms

samgymnasium. Jag har i vart fall med hänsyn till andra angelägnare organisationsfrågor

icke ansett mig för närvarande böra ifrågasätta inrättandet

av den föreslagna aftonskolan.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj-.ts proposition nr 154-

Beträffande framställningarna om förstatligande av de kommunala mellanskoloma

i Älvsbyn, Stora Kil och Hultsfred får jag erinra om att jag

i en denna dag beslutad proposition angående riktlinjer för skolans ledning

och lokala organisation m. in. förordat, att enhetsskolan skall bli eu

övervägande kommunal angelägenhet, och uttalat att jag på den grund

icke är beredd att medverka till ett ytterligare förstatligande av kommunala

mellanskolor utöver vad som redan skett i enlighet med 1944 års riksdags

beslut. I ifrågavarande sammanhang har jag vidare uttalat, att det

ifråga om de kommunala mellanskolorna — särskilt de med stort antal

lärjungar från andra kommuner — måhända kunde övervägas att under en

övergångstid genom ökade insatser från statens sida minska kommunernas

utgifter för dessa läroanstalter.

Det är givet, att samma återhållsamhet, som sålunda ansetts böra iakttagas

ifråga om förstatligande av kommunala mellanskolor, även bör göra

sig gällande beträffande ett förstatligande av en enskild skola som Saltsjöbadens

samskola. Därtill kommer dessutom i detta fall, att förslag till lönereglering

för privat!äroverkens lärare är avsett att framläggas för innevarande

års riksdag, i samband varmed även nya statsbidragsbestämmelser

för dessa läroanstalter torde böra komma till stånd. Även med hänsyn härtill

torde det vara lämpligt att icke nu överväga någon ändring i skolans

yttre ställning.

Med hänsyn till det relativt tillfredsställande antalet inträdessökande i

första latinringen vid högre allmänna läroverken i Boden, Kristinehamn,

Skara och Strängnäs detta läsår synes utfärdandet av särskilda föreskrifter

för intagning i dessa ringar åtminstone tills vidare icke vara påkallat. I

övrigt torde för innevarande budgetår meddelade restriktioner för intagning

å vissa andra läroverkslinjer samt rörande lärjungemaximum i realskolans

högsta klass m. in. böra tillämpas även för nästa budgetår.

Överstyrelsens beräkningar rörande antalet lärjungar och klassavdelningar

nästa läsår ha icke givit mig anledning till erinran.

II. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Ifrågavarande anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med

40 500 000 kronor.

Ämneslärare. Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit

inrättande av ett antal nya ämneslärartjänster dels till följd av upprättande,

omorganisation eller förstatligande av vissa läroverk och dels i syfte att

ernå en gynnsammare proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 151).

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition nr lol+.

och en bättre lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Överstyrelsens förslag

framgår sammanfattningsvis av följande sammanställning:

Motivering

Rektorer

Lektorer

Adjunkter

Ämnes-

lärarinnor

I. På grund av upprättande eller omorganisa- tion av vissa läroverk, dock ej förstatligande

av kommunala mellanskolor..........

3

5

28

II. På grund av förstatligandet av kommunala

mellanskolor...................

1

—

48

9

III. För ernående av bättre proportion mellan

ordinarie och icke-ordinarie lärare samt för- månligare lektorsrepresentation........

13

66

Summa

4

18

142

9

Av de under I. föreslagna nya rektorstjänsterna avses två, vilka skulle

placeras i Cb 9, för de nya samrealskolorna i Gubbängen och i Malmö, och

den tredje, vilken skullte placeras i Cb 10, för den nya samrealskolan i Lundby

i Göteborg. De 5 lektors- och 28 adjunktstjänsterna avses för följande

läroverk:

Lektorer Adjunkter

Högre allm. lärov. i Haparanda...................— 1

» » »i Motala.................... 1 1

» » »i Sollefteå....................-— 1

» » » för flickor å Södermalm i Stockholm . . — 2

» » » statens normalskola..............— 2

» » »i Enskede..................... 1 1

Nya elementarskolan i Ängby.................... 2 —

Högre allm. lärov. i Örnsköldsvik.................. 1 —

Samrealskolan i Brännkyrka......................— 4

> i Gubbängen......................— 3

» i Lundby......................... — 4

» i Malmö.......................... — 3

» i Piteå...........................— 2

» i Solna........................... — 4

Därjämte har överstyrelsen i detta sammanhang föreslagit, att den å personalförteckningen

upptagna, för statens normalskola avsedda lektorsbefattning,

vilken nu icke må uppehållas, må besättas från och med nästa

budgetår. — Nya elementarskolan i Stockholm beräknas helt avvecklad

med utgången av läsåret 1949/50, varför samtliga kvarvarande tjänster

vid skolan — en lektors- och tre adjunktstjänster — då måste överflyttas

till andra läroverk. Enligt den ursprungliga planen skulle överflyttningen

ske till högre allmänna läroverket i Enskede och nya elementarskolan i

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Ängby. Da emellertid sistnämnda läroverk icke synes behöva några nya

adjunktstjänster nästa läsår har överstyrelsen förordat, att två av adjunktstjänsterna

i stället överflyttas till samrealskolan i Blackeberg. Den tredje

adjunktstjänsten jämte lektorstjänsten skulle däremot överföras till Enskedeläroverket.

Samrealskolan i Blackeberg beräknas dessutom få två adjunktstjänster

överflyttade från högre allmänna läroverket i Bromma.

De på grund av förstatligandet av kommunala mellanskolor förordade

nya tjänsterna fördela sig på olika grupper av sådana skolor sålunda:

Kommunala mellanskolor, förstat- ligade från och med

Reklors-

tjänstcr

Adjunkts-

tjänster

Ämneslärarin-

netjånster

Summa

1944/45 ................

—

5

—;

5

1945/46 ................

—

8

—

8

1946/47 ................

—

5

—

5

1947/48 ................

—

151

V

16

1948/49 ................

—

14''

82

22

1950/51 ................

1

l3

—

2

Summa

1

48

9

58

1 Härav tillsättas 8 genom överflyttning av lärare från respektive kommunala mellanskolor.

* Tillsättas genom överflyttning av lärare från respektive kommunala mellanskolor.

a Skall tills vidare icke uppehållas.

Såsom av sammanställningen torde framgå räknar överstyrelsen med att

från och med nästa budgetår ytterligare 1 kommunal mellanskola (Skoghall)

skall komma under förstatligande.

Överstyrelsens förslag till nya ämneslärartjänster för ernående av en

bättre proportion mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare grundar

sig på en av överstyrelsen verkställd undersökning1 av lärarbeståndet vid

de olika läroverken. Därav framgår att ytterligare 80 nya ordinarie tjänster

skulle behöva inrättas utöver de av organisationsskäl förordade tjänsterna,

för att antalet icke-ordinarie lärare vid varje läroverk skulle kunna

nedbringas till högst 10 procent. Av dessa 80 tjänster räknar överstyrelsen

med att 1 kan erhållas genom överflyttning från annat läroverk, nämligen

från högre allmänna läroverket i Skara. Av de återstående 79 behövliga

tjänsterna föreslås 66 inrättade som adjunktstjänster och 13 som lektorstjänster.

Genom sistnämnda lektorstjänster skulle — förutom en gynnsammare

proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare — även vinnas

en förmånligare lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Av lektorstjänsterna

föreslås en inrättad vid vart och ett av följande läroverk: högre

allmänna läroverket i Falun, Hvitfeldtska högre allmänna läroverket och

Vasa högre allmänna läroverk i Göteborg, högre allmänna läroverket i

Halmstad, katedralskolan i Lund, högre allmänna läroverket för gossar

1 Beträffande undersökningsresultatets detaljer torde fn hänvisas till handlingarna i ärendet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 154.

i Malmö, högre allmänna läroverken för gossar å Norrmalm och Södermalm

samt högre realläroverket å Norrmalm i Stockholm, högre allmänna

läroverken i Umeå, Uppsala, Vänersborg och Östersund. Beträffande den

föreslagna placeringen av de 66 adjunktstjänsterna torde få hänvisas till

handlingarna i ärendet. Överstyrelsen framhåller, att vissa ändringar i den

angivna placeringsplanen kunna komma att visa sig erforderliga.

Sveriges yngre läroverkslärares förening har i skrivelse den 31 oktober

1949 anhållit om inrättande av nya ordinarie tjänster vid läroverken i enlighet

med skolöverstyrelsens förslag.

I skrivelse den 19 oktober 1949 bär läroverkslärarnas riksförbund föreslagit,

att ett antal av de adjunktstjänster, som komme att inrättas från

och med nästa budgetår, skola få karaktären av s. k. gymnasieadjunktstjänster

i Ca 29. Antalet tjänster av detta slag syntes preliminärt kunna

beräknas så, att efter en femårsperiod gymnasieundervisningen i princip

komme att bestridas av lektorer och gymnasieadjunkter.

Statskontoret finner det tveksamt, om läroverken i Örnsköldsvik och

Halmstad nu böra erhålla ytterligare lektorstjänster, samt avstyrker förslagen

om återbesättande av en vakant lektorstjänst vid statens normalskola

och inrättandet av nya lektorstjänster vid realläroverket å Norrmalm och

läroverket i Umeå. I fråga om proportionen mellan antalet ordinarie och

icke-ordinarie lärare har statskontoret erinrat, att ämbetsverket i fjol

icke ansåg sig kunna godtaga överstyrelsens förslag, vilket då innebar, att

marginalen icke-ordinarie lärare vid de särskilda skolorna icke borde överstiga

12 procent. I anledning av Överstyrelsens nu framlagda förslag om

sänkning av relationstalet till 10 procent måste statskontoret bestämt

hävda, att eu ytterligare ökning av antalet tjänster i anslutning till detta

förslag måste leda till en ansvällning av gruppen ordinarie befattningshavare,

som framdeles kunde visa sig alltför stor, särskilt i betraktande av

att befolkningsrörelsen visade en fortgående minskning av antalet födda

barn per år. En förbättring av relationstalet vid de enstaka skolor, som

nu hade förhållandevis stort antal icke-ordinarie lärare, borde i första hand

ernås genom överflyttning av tjänster. Mot bakgrunden härav kunde statskontoret

i vart fall icke tillstyrka inrättandet av de 66 nya ordinarie

adjunktstjänster, som förordats för icke omorganiserade skolor.

Övningslärare. Enligt principerna för den lönereglering för övningslärare,

som är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1950, skall ordinarie

övningslärartjänst alltid vara förenad med full tjänstgöring — som regel

30 veckotimmar — och extra ordinarie tjänst med minst halv tjänstgöring.

Tjänstgöringar vid olika skolor, vare sig vid samma eller olika skolformer,

skola kunna förenas till enhetliga tjänster. Tjänster skola även

kunna inrättas i ämneskombinationerna teckning-manlig slöjd, teckningkvinnlig

slöjd och hushållsgöromål-kvinnlig slöjd. Övningslärarna vid de

allmänna läroverken komma att placeras i följande lönegrader: i teckning,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 154-

musik samt gymnastik med lek och idrott Ca 23 vid högre allmänt läroverk

(— nu) och Ca 21 vid fristående realskola (nu = Ca 23), i hushållsgöromål

Ca 18 (nu = Ca 20), i kvinnlig slöjd Ca 16 (nu — Ca 20) och i

manlig slöjd Ca 18 för lärare med högre kompetens och Ca 16 för lärare

med lägre kompetens (nu = Ca 20 för alla).

Överstyrelsen har gjort en undersökning, vilka möjligheter som finnas

till förening av tjänster för övningslärarna vid olika skolor. Undersökningen

har väsentligen grundat sig på tjänstgöringsförhållandena höstterminen

1949 för övningslärarna vid folk- och småskoleseminarierna, statens skolköksseminarium,

de allmänna läroverken, läroanstalterna för blinda och

dövstumma, de högre tekniska läroverken och de högre kommunala skolorna

samt på av rektorerna vid dessa skolor gjorda förslag ävensom — beträffande

ämnena manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål — på

beräknad möjlighet till fyllnadstjänstgöring vid folk- och fortsättningsskolan.

För de allmänna läroverkens del har undersökningen givit vid handen,

att varaktiga heltidstjänster utöver de nu befintliga kunna åstadkommas

sålunda: ■

Högre allm. Fristående c

, ill bumma

läroverk realskolor

Teckning................... 22 16 38

Musik........................... 2 7 9

Gymnastik........................ 20 34 54

Kvinnlig slöjd..... 15 11 26

Manlig » ..................... 35 9 44

Hushållsgöromål.................. 14_12_26^

108 89 197

Av ifrågavarande tjänster äro 12 ordinarie tjänster vid under förstatligande

varande kommunala mellanskolor. Överstyrelsen föreslår nu, att

dessa tjänster från och med budgetåret 1950/51 överflyttas till respektive

samrealskolor, nämligen till Högalids samrealskola i Stockholm en tjänst

i vardera teckning, gymnastik och musik, till S:t Görans samrealskola i

Stockholm en tjänst i vardera teckning, musik, gymnastik och manlig slöjd

samt två tjänster i hushållsgöromål, till Burgårdens samrealskola i Göteborg

en tjänst i vardera gymnastik och hushållsgöromål samt till Johannes

samrealskola i Malmö en tjänst i musik.

Vidare föreslår överstyrelsen överflyttning från och med budgetåret

1950/51 till andra läroverk av följande ordinarie övningslärartjänster, nämligen

dels en tjänst i teckning och en i musik vid den under avveckling

varande nya elementarskolan i Stockholm, dels ock en teckningslärartjänst

vid envar av samrealskolorna i Hallsberg, Ulricehamn och Vimmerby, en

musiklärartjänst vid samrealskolan i Arboga samt en tjänst i kvinnlig slöjd

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Alajits proposition nr lö/t,

vid samrealskolan i Vimmerby, vilka tjänster nu äro vakanssatta och som

icke beräknas bli heltidstjänser.

Efter frånräknande av de tjänster, som sålunda skulle erhållas genom

överflyttning, skulle följande antal tjänster enligt överstyrelsens beräkningar

behöva nyinrättas från och med nästa budgetår, nämligen i teckning

32 tjänster (varav 21 vid högre allmänna läroverk och 11 vid realskolor),

i musik 4 tjänster (varav 1 vid högre allmänt läroverk och 3 vid

realskolor), i gymnastik 51 tjänster (varav 20 vid högre allmänna läroverk

och 31 vid realskolor)), i kvinnlig slöjd 25 tjänster, i manlig slöjd 43

tjänster och i hushållsgöromål 23 tjänster eller sammanlagt 178 tjänster.

Beträffande den avsedda placeringen av dessa torde få hänvisas till handlingarna.

Vakt in äs t arpersonalen. För närvarande omfattar den statliga

vaktmästarorganisationen vid de allmänna läroverken endast ordinarie och

extra ordinarie tjänster. Av statsmedel utgår även avlöning till vikarier på

dessa tjänster. Övrig vaktpersonal anställes av vederbörande lokalstyrelse

och kostnaderna bestridas ur ljus- och vedkassorna. I sina huvuddrag fastställdes

denna organisation av 1939 års riksdag. I samband därmed bestämdes

att ljus- och vedkassorna, som ditintills bestritt alla kostnader för

vaktmästarpersonal, skulle till statsverket inleverera belopp, motsvarande

kassornas utgifter under budgetåret 1938/39 för kontant avlöning åt den

vaktmästarpersonal, som genom riksdagens beslut kom i åtnjutande av

lönereglering. För ändamålet har sedan dess i avlöningsstaten för de allmänna

läroverken funnits uppförd en inkomstpost å 480 000 kronor. En del

av dessa medel återgår emellertid till kassorna i form av statsbidrag från

det å riksstaten uppförda förslagsanslaget till bidrag till ljus- och vedkassorna.

Sådant bidrag utgår till kassa, om för bestridandet av de utgifter,

vilka åvila kassan, skulle behöva uttagas en högre elevavgift än 30 kronor

per elev och läsår.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 föreslog skolöverstyrelsen,

att staten skulle helt och hållet övertaga kostnaderna för vaktmästarpersonalen

vid läroverken i samband varmed ljus- och vedkassornas nyssnämnda

skyldighet att inleverera vissa belopp till statsverket skulle upphöra.

Därjämte föreslog överstyrelsen, som verkställt en omfattande undersökning

av behovet av vaktmästarpersonal vid de olika läroverken, en rätt

avsevärd ökning av antalet ordinarie och extra ordinarie tjänster. Ett genomförande

av förslaget beräknades medföra en nettoutgiftsökning för

statsverket, av i runt tal 270 000 kronor. Vid anmälan av ärendet i 1948

års åttonde huvudtitel (s. 199) förklarade jag mig icke beredd att för det

dåvarande taga ställning till den principiella frågan om statens övertagande

av samtliga kostnader för vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken.

Och beträffande de föreslagna nya ordinarie och extra ordinarie

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr tö4.

vaktmästartjänsterna tillstyrkte jag deras inrättande i den man de voro

avsedda för läroverk, vilka då icke hade någon statsanställd vaktmästare

men vilka på grund av sin storlek och andra på frågan inverkande omständigheter

utan tvivel kunde resa berättigade anspråk på att få tillgång

till dylik vaktmästarpersonal. Detta gällde huvudsakligen läroverk, nyupprättade

efter 1939.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår inskränkte sig överstyrelsen

till att föreslå inrättandet av ytterligare ett antal ordinarie och

extra ordinarie vaktmästartjänster. Av dessa tillstyrkte jag i propositionen

1949:55 endast dem, vilka voro avsedda för skolor, som voro ombildade

eller stadda under ombildning från kommunala mellanskolor och som ännu

icke erhållit någon statsanställd vaktmästare.

Skolöverstyrelsen har nu i sina petita för nästa budgetår ånyo framfört

sitt tidigare förslag om statens övertagande av samtliga kostnader för vaktmästarpersonalen

och om avveckling av ljus- och vedkassornas nuvarande

uppgifter i detta hänseende. Dessutom har överstyrelsen även denna gång

föreslagit vissa ändringar i den ordinarie och extra ordinarie vaktmästarorganisationen,

nämligen

1) inrättande av 7 nya ordinarie och 23 nya extra ordinarie vaktmästartjänster,

nämligen en i Ca 11 vid Burgårdens samrealskola i Göteborg, tre

i Ca 10 (Johannes samrealskola i Malmö samt samrealskolorna i Lund och

Timrå), tre i Ca 9 (samrealskolorna i Torsby, Molkom och Flen), två i

Ce 10 (högre allmänna läroverken i Landskrona och Västerås) samt 21 i

Ce 9 [högre allmänna läroverken i Halmstad, Hudiksvall, för flickor i

Hälsingborg och för gossar därstädes, Hässleholm, Nyköping, Sollefteå,

Bromma i Stockholm, Sundsvall, Västervik, Växjö, katedralskolan i Lund,

karolinska högre allmänna läroverket i Örebro och östra realskolan i Göteborg

(halvtidstjänst) samt samrealskolorna i Bengtsfors, Herrljunga, Kopparberg,

Malmköping, Munkfors, Töreboda och Örkelljunga],

2) uppflyttning av fyra ordinarie tjänster i Ca 10 till Ca 11 (högre allmänna

läroverken i Majorna i Göteborg och å Kungsholmen i Stockholm,

nya elementarskolan i Angby samt samrealskolan i Karlskoga), samt

3) ombildning av 14 extra ordinarie tjänster till ordinarie, nämligen en i

Ce 11 och en i Ce 9 (halvtid) till tjänster i Ca 11 vid statens normalskola,

fem i Ce 9 till Ca 10 (högre allmänna läroverken i Boden, för flickor å

Södermalm i Stockholm och i Örnsköldsvik samt samrealskolorna i Sunne

och Tranås) och sju i Ce 9 till Ca 9 (Hvitfeldtska läroverket i Göteborg,

gossläroverket ii Södermalm i Stockholm och realläroverket å Norrmalm

därstädes, högre allmänna läroverken i Umeå och Uppsala samt samrealskolorna

i Söderköping och Tidaholm).

Vid högre allmänna läroverket för flickor i Hälsingborg och vid karolinska

högre allmänna läroverket i Örebro förutsättes samtidigt indragning

av en halvtidstjänst i Ce 9.

Sammanfattningsvis innebär överstyrelsens förslag, att antalet vaktmästartjänster

i olika lönegrader skulle bli följande:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 154-

Ca 11

Ca 10

Ca 9

Ce 11

Ce 10

Ce 9

Nuvarande antal tjänster.........

92

71

21

1

—

56 (‘/i-tid)

6 {''/t-tid)

Ökning (-f) eller minskning (—) enl.

överstyrelsens förslag..........

+ 4

+ 10

— 1

+ 2

+ 8 (‘/i-tid)

—2 (‘/i-tid)

Summa

98

75

31

2

64 C/i-tid)

4 (‘/»-tid)

Ett genomförande av förslaget kan approximativt beräknas medföra en

nettoutgiftsökning för statsverket av omkring 230 000 kronor enligt följande

specifikation:

Förslag

Utgiftsökning

Utgiftsminskning

(genom minskat stats

bidrag till ljus- och

vedkassorna)

Ljus- och vedkassornas skyldighet att inleverera vissa

medel till statsverket upphör...............

480 000

390 000

Nya ord. vaktmästartjänster.................

100 000

1

» e. o. » .................

40 000

100 000

Rörligt tillägg å nya ord. och e. o. tjänster........

20 000

1

Deltidstjänstgörande och tillfällig vaktmästarpersonal . . .

150 000

70 000

Summa

790 000

560 000

Nettoutgiftsökning: (790 000 — 560 000 =) 230 000 kronor.

Statskontoret har ansett, att ej heller nu andra befattningar böra komma

till stånd än sådana, som avses för skolor, vilka nyligen ombildats eller

stå under ombildning från kommunala mellanskolor och som ännu ej erhållit

någon statsanställd vaktmästare. Med utgångspunkt härifrån har

statskontoret endast kunna förorda att ordinarie vaktmästartjänster med

av överstyrelsen föreslagen lönegradsplaeering inrättas vid skolorna i Lund,

Timrå, Molkom, Torsby och Flen.

Skolsköterskor. För närvarande finnas nio tjänster som heltidsanställda

skolsköterskor i Ca 12 vid de allmänna läroverken. Skolöverstyrelsen

föreslår, att ytterligare en dylik befattning uppföres på personalförteckningen,

avsedd för den kommunalt anställda sköterska, som nu finnes

vid kommunala mellanskolan i Göteborg, vilken skola från och med

den 1 juli 1950 kommer att vara helt förstatligad (Burgårdens samrealskola).

Överstyrelsen förordar därjämte, att den nuvarande innehavaren av

tjänsten, vilken innehaft densamma sedan den 1 juli 1944, måtte utan

särskilt ansökningsförfarande få överflyttas från kommunal till statlig

tjänst.

Förslaget har icke mött erinran från statskontorets sida.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 1Ö/+.

Anslagsberäkning. Kostnaderna för de nu befintliga ordinarie

tjänsterna vid de allmänna läroverken ha av skolöverstyrelsen beräknats

till 42 847 000 kronor. För budgetåret 1950/51 ha dessa kostnader vid bifall

till av överstyrelsen framlagda, i det föregående redovisade förslag beräknats

till 40 650 000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Skolöverstyrelsen har föreslagit anvisande av följande belopp under de

olika arvodesposterna (inom parentes angives ökning eller minskning i förhållande

till för innevarande budgetår anvisade belopp):

Kronor

a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga............ 500

b) Arvoden åt tillsynslärare................... 15 900 (+ 600)

c) Personliga tilläggsarvoden åt första lärarinnor . . — (— 600)

d) Arvoden åt skolläkare m. m................ 394 300 ( + 61 000)

e) Arvoden åt bibliotekarier.................. 186 000 ( + 63 000)

f) Arvoden åt sekreterare m. m................ 800 000 ( + 578 000)

g) Särskilda arvoden vid provårsläroverk....... 448 400 (+221400)

h) Särskilda arvoden vid statens aftonskola....... 7 700

i) Arvode åt biträdande föreståndarinna......... 1 200

j) Personlig lönefyllnad åt vissa rektorer....... 500 (— 500)

1 854 500 (+922 900)

Förändringarna under b), c) och j) äro av automatisk natur.

Av det under delposten till arvoden åt skolläkare m. m.

för innevarande budgetår anvisade beloppet å 333 300 kronor avses 238 000

kronor till arvoden åt skolläkarna och 95 300 kronor till arvoden åt de deltidsanställda

skolsköterskorna. Vid oförändrade grunder men under hänsynstagande

till utgiftsökningar av automatisk natur har överstyrelsen för

nästa budgetår beräknat dessa belopp till 255 000 kronor respektive 103 000

kronor. Emellertid har överstyrelsen upprepat sina flera gånger förut framförda

förslag, att timarvodet för skolsköterskornas deltidstjänstgöring

måtte höjas från 3 kronor 75 öre till 4 kronor 75 öre samt att omfattningen

av heltidstjänstgörande läroverkssköterskas arbetsuppgifter måtte begränsas

till att avse övervakningen av 1 200—1 700 elever mot för närvarande

1 500—2 500 elever, varigenom ett ökat antal deltidstjänstgörande

sköterskor skulle behöva anställas. Ett genomförande av dessa förslag

skulle enligt överstyrelsens beräkningar för nästa budgetår medföra en

merkostnad av i runt tal 36 000 kronor. — Statskontoret har avstyrkt

överstyrelsens förslag, enär de skäl, som nu anförts för ändrade beräkningsgrunder

för skolsköterskornas arvoden, icke motiverade någon ändring i den

ståndpunkt statsmakterna förut intagit i samma fråga.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 154-

De nuvarande arvodena åt bibliotekarier utgöra vid

Kronor

högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar .............. 1 080

högre allmänt läroverk med mindre än 600 lärjungar men med

minst 400 lärjungar ...................................... 900

högre allmänt läroverk med mindre än 400 lärjungar.......... 720

realskola med minst 600 lärjungar ........................... 720

realskola med mindre än 600 men med minst 400 lärjungar...... 540

realskola med mindre än 400 lärjungar....................... 360

Den nu ifrågasatta ökningen av delposten till arvoden åt bibliotekarier

hänför sig huvudsakligen till av överstyrelsen ånyo föreslagen höjning av de

förutnämnda arvodena med 40 procent, vilket motiverats med svårigheterna

att med nuvarande arvodessättning — motsvarande en timersättning av

endast 2—3 kronor — erhålla kvalificerade och i övrigt lämpade personer

å de för skolarbetet allt viktigare bibliotekariebefattningarna. — Statskontoret

har hänvisat till sitt utlåtande den 25 september 1948 angående

motsvarande förslag för innevarande budgetår, vari statskontoret förklarade

sig sakna anledning att i princip frångå sin tidigare uttalade uppfattning,

att frågan om uppräkning av bland annat dessa arvoden borde omprövas

först i samband med en allmän översyn av bisysslearvodena. Den

av Kungl. Maj:t beslutade höjningen av arvodena för s. k. övertimmar

syntes emellertid komma att medföra ökade svårigheter att få kompetenta

lärare att åtaga sig uppdrag såsom bibliotekarier, varför statskontoret icke

ville motsätta sig en mindre höjning av dessa arvoden, förslagsvis med 25

procent.

Av det under delposten till arvoden åt sekreterare in. in.

för innevarande budgetår anvisade beloppet å 222 000 kronor avses 164 600

kronor till arvoden åt sekreterare och 57 400 kronor till arvoden åt andra

biträden än sekreterare å vissa rektorsexpeditioner. De närmare föreskrifterna

angående anslagsmedlens disposition återfinnas å s. 601 f. i statsliggaren.

De för utredning rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna

vid de allmänna läroverken in. fl. läroanstalter tillkallade sakkunniga

ha den 20 december 1947 avgivit betänkande med förslag i ämnet.

Över detta förslag har överstyrelsen den 13 februari 1948 avgivit utlåtande

och därvid med vissa relativt obetydliga jämkningar tillstyrkt detsamma.

Under hänvisning härtill har nu överstyrelsen för nästa budgetår beräknat

medelsbehovet till 800 000 kronor. Beträffande detaljerna i förslaget torde

få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Överstyrelsen har i detta sammanhang anmält, att överstyrelsen i cirkulärskrivelse

den 6 maj 1949 till rektorsämbetena vid de allmänna läroverken

meddelat, att efter de uttalanden, som i olika sammanhang och vid

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 154-

skilda tillfällen gjorts under den senaste tiden från statsmakternas sida,

hinder icke torde föreligga att intill dess riksdagen fattat beslut angående

organisationen av arbetet på läroverkens rektorsexpeditioner vid behov

anlita ljus- och vedkassan i större utsträckning än tidigare. Enligt överstyrelsens

i samband därmed givna direktiv skall från och med budgetåret

1949/50 som norm gälla, att de totala kostnaderna för arbetskraft, som av

rektor anlitas för expeditionella göromål, icke böra överstiga de belopp,

som föreslagits av överstyrelsen i utlåtandet den 13 februari 1948. Slutligen

har överstyrelsen föreskrivit, att om statsbidrag till ljus- och vedkassan

är erforderligt för bestridande av de ifrågavarande kostnaderna,

detta i vanlig ordning kan anmälas till överstyrelsen.

Statskontoret, som i utlåtande den 4 februari 1948 över nämnda sakkunnigförslag

på närmare anförda skäl icke ansett sig kunna biträda detsamma,

har i förnyat utlåtande den 21 september 1949 vidhållit sin tidigare

ståndpunkt.

Under delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk

har överstyrelsen ånyo framlagt förslag, syftande till en icke

oväsentlig förbättring av anställningsförhållandena för lärarpersonalen vid

pro vårsläroverken. En översikt av förslagen lämnas i följande tablå:

Ersättningens storlek

Slag av ersättning

enligt nuvarande

bestämmelser

enligt överstyrelsens förslag

1. Ersättning till föreståndare för

provårskurs.............

2. Ersättning till ord. och e. o. äm- neslärare vid provårsläroverk . .

1 500: —

360: —

2 004: -

720: —

3. Ersättning till handledare ....

Vid samtliga provårs- läroverk :

300: — för entermins- kandidat

180: —/termin för två- terminskandidat

Vid samtliga provårsläroverk

utom i Umeå:

450: — resp.

300: —

I Umeå:

900: — resp.

600: —

4. Ersättning för föreläsningar och

övningar..............

Föreläsning: 30: —

Övning: 15: —

Föreläsning: 40: —•

Övning: 20: —

Förslagen under 1., 3. och 4. överensstämma med av överstyrelsen i anslagsäskandena

för budgetåren 1948/49 och 1949/50 avgivna förslag. Beträffande

den under 2. upptagna ersättningen till ordinarie och extra ordinarie

ämneslärare vid provårsläroverk har överstyrelsen tidigare förordat

en förbättring i den formen, att ifrågavarande lärare skulle placeras en

lönegrad högre än vid övriga läroverk. Med hänsyn till att principiella invändningar

från statskontorets och statens lönenämnds sida riktats mot en

dylik anordning liar överstyrelsen nu frångått nämnda förslag och i stället

förordat en fördubbling av arvodet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. May.ts ■proposition nr 154-

Ett genomförande av förslagen skulle påkalla en höjning av förevarande

arvodespost från 227 000 kronor till 448 400 kronor. Vid tillämpning av

oförändrade ersättningsgrunder skulle endast en höjning av automatisk

natur till 23!) 000 kronor erfordras.

Statskontoret har, liksom tidigare, ställt sig avvisande till förslagen. —

Statens lönenämnd förklarade sig i utlåtande den 28 september 1948 över

skolöverstyrelsens framställning om höjning fr. o. m. den 1 juli 1949 av vissa

arvoden vid provårsliiroverken finna en höjning av arvodet till provårsföreståndare

från 1 500 kronor till 2 004 kronor vara motiverad. Lönenämnden

hade intet att erinra mot att arvodet — 360 kronor — till annan ordinarie

eller extra ordinarie lärare vid provårsläroverk än provårsföreståndare höjdes

med lämpligt belopp, förslagsvis till 504 kronor för år, eller att handledararvodet

höjdes från 300 till 456 kronor för enterminskandidat och

från 180 till 300 kronor för termin och tvåterminskandidat. Däremot kunde

lönenämnden icke tillstyrka, att handledare vid läroverket i Umeå erhölle

större förmåner än handledare vid övriga provårsläroverk.

Lönenämnden förklarar sig icke ha funnit anledning att nu intaga eu

annan ståndpunkt beträffande här ifrågavarande spörsmål än den som framgår

av förenämnda utlåtande. Lönenämnden ansåge sig dock icke böra underlåta

att erinra, att enligt vad som framginge av ämbetsskrivelse den 3 juni

1949 till utredningen rörande lönegradsplacering för statstjänstemän m. fl.

en av allmänna adjunktsföreningen den 28 oktober 1946 gjord framställning

angående, bland annat, arvoden åt vissa lärare vid provårsläroverk

överlämnats till utredningen för att vara tillgänglig vid fullgörandet av

dess uppdrag. Med hänsyn härtill syntes med ändringar beträffande de

vid provårsläroverken utgående särskilda ersättningarna böra anstå i avvaktan

på de förslag, som i förevarande hänseende kunde komma att

framläggas av berörda utredning.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Denna anslagspost är nu uppförd med 12 200 000 kronor.

Ämneslärare. Mot den av skolöverstyrelsen motsedda ökningen av

antalet klassavdelningar med 210 svarar enligt överstyrelsens beräkningar

en ökning av de erforderliga undervisningstimmarna med så mycket som

motsvarar 250 lärare med full tjänstgöring. Emellertid räknar överstyrelsen

med att denna siffra skall minskas med 40 vid bifall till av överstyrelsen

den 10 maj 1949 avgivet förslag till beskärning av timplanerna samt

med ytterligare 10 med hänsyn till att den särskilda undervisningen i tyska

och engelska för kvarsittare icke längre anses erforderlig. Därest nya ordinarie

tjänster inrättas i enlighet med överstyrelsens i det föregående redovisade

förslag, skulle behovet av icke-ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring,

vilket för innevarande budgetår kan beräknas till 509, kunna uppskattas

till 589.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. May.ts proposition nr 154-

För föreläsningar i sexuella frågor för lärjungar i det differentierade gymnasiet

ha för innevarande budgetår anvisats 4 200 kronor. Överstyrelsen

beräknar samma belopp för nästa budgetår. Dessutom begär överstyrelsen

1 800 kronor för motsvarande undervisning för lärjungar i högsta realskoleklassen

av inbyggda tekniska och merkantila linjer. Här förekommer

ej ämnet biologi på schemat, varför sexualundervisning icke kan meddelas

i samband med biologiundervisningen utan måste anordnas särskilt.

Överstyrelsen har funnit önskvärt, att möjligheter beredas åt lärare vid de

allmänna läroverken att göra studiebesök vid andra läroverk, varigenom

de skulle vinna erfarenhet och mottaga impulser beträffande undervisningsmetoder,

arbetsförhållanden och dylikt, vilket skulle bli av värde

både för dem själva och för deras kolleger vid de skolor, där de tjänstgöra.

Detta gällde framförallt mer avsides belägna skolor. Överstyrelsen förordar,

att försök härmed får göras under nästa budgetår med högst 20 rektorer

och lärare.

Under studiebesöken, vilka borde vara högst sex dagar, ha deltagarna

förutsatts erhålla tjänstledighet med oavkortad lön. Visst traktamente,

förslagsvis 15 kronor om dagen, jämte ersättning för resa i II klass borde

utgå. Kostnaderna för vikarier under tjänstledigheterna, för nästa budgetår

beräknade till 4 000 kronor, skulle utgå från förevarande anslagspost.

Kostnaderna för resor och traktamenten, beräknade till 3 300 kronor, skulle

belasta anslagsposten till rese- och flyttningsersättningar under läroverkens

omkostnadsanslag.

För frivillig undervisning i maskinskrivning åt elever i realskolans högsta

klasser hemställer överstyrelsen om anvisande av ett belopp av 10 000 kronor.

Villkoret för att en skola skall erhålla hjälp till dylik undervisning

skulle vara, att kommunen svarar för anskaffandet av skrivmaskiner och

deras vård.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1949 må under innevarande

budgetår vid de allmänna läroverken finnas 475 extra ordinarie adjunkter

i Ce 24, 63 extra ordinarie ämneslärarinnor i Ce 22 och 1 extra ordinarie

övningsskollärare i Ce 22. I fråga om adjunkter i Ce 24 föreslår överstyrelsen

ingen ändring för nästa budgetår men räknar med hänsyn till den

starka omsättningen inom denna grupp, att i medeltal 20 tjänster komma

att stå vakanta. De extra ordinarie ämneslärarinnornas antal skulle enligt

överstyrelsens beräkningar ökas med 6 i samband med förstatligandet av

kommunala mellanskolor.

Övningslärare. Av nedanstående sammanställning framgår dels

omfattningen av undervisningen i övningsämnen innevarande budgetår,

dels ock den ökning av denna undervisning, som av överstyrelsen beräknats

för nästa budgetår. Därvid ha automatiska ökningar i egentlig mening —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 154-

en direkt följd av läroverksorganisationens utvidgning — och vissa andra

ökningar, som av överstyrelsen angivits som önskvärda, redovisats för sig.

Övningsämne

Antal veckotimmar

1919/50

beräknad ökning 1950/51

Summa

1950/51

automatisk

annan

Teckning och välskrivning......

5 899

491

—

6 390

Musik.................

3 362

293

195

3 850

Gymnastik med lek och idrott . . .

6 862

1 070

278

8 210

Manlig slöjd..............

2138

320

—

2 458

Kvinnlig slöjd.............

2 852

360

30

3 242

Hushållsgöromål............

1009

262

100

1 371

Av den beräknade automatiska ökningen av gymnastikundervisningen

hänföra sig 500 timmar till arbetet med planläggning och övervakning av

lärjungarnas friluftsverksamhet, för vilket arbete för närvarande särskild

ersättning utgår till gymnastiklärarna. Enligt löneregleringen för övningslärarna

skall denna ersättning bortfalla och nämnda arbete betraktas som

en del av undervisningen.

Beträffande den föreslagna ökningen, utöver den rent automatiska, av

undervisningen i vissa ämnen inhämtas av överstyrelsens framställning i

huvudsak följande.

Musik. Överstyrelsen erinrar, att överstyrelsen vid upprepade tillfällen

sökt utverka anslag till den utvidgning av musikundervisningen, som förutsattes

i 1933 års undervisningsplan för detta ämne. För att täcka de av

rektorerna innevarande år anmälda behoven skulle ytterligare 270 veckotimmar

behövt stå till förfogande. För att i någon mån kunna tillgodose

rektorernas önskemål och för att stärka instrumentalmusikens ställning har

överstyrelsen ånyo anhållit om höjning av musikanslaget med så mycket

som svarar mot 195 veckotimmar.

Gymnastik. För att avhjälpa de största bristerna i fråga om gymnastikundervisningen

föreslog överstyrelsen i sina petita för budgetåret 1949/50

en ökning med 159 veckotimmar. Dessa timmar avsågos bli tilldelade vissa

särskilt nämnda läroverk utan gymnastiksal eller med orimligt stora gymnastikavdelningar

i förhållande till disponibel sådan säl eller som av annan

orsak voro i tvingande behov av ökat timantal. Departementschefen tillstyrkte

och riksdagen biföll till en del överstyrelsens framställning och

anvisade medel till 80 av de föreslagna 159 veckotimmarna. — Överstyrelsen

framhåller nu, att samma skäl, som gav överstyrelsen anledning att i

sina petita till fjolårets riksdag föreslå den nämnda ökningen av timantalet

till gymnastik, föreligga även i år och nu äro starkare betonade än

då. Orsakerna härtill vore dels den oväntat stora ansvällningen av läroverkens

elevantal, dels gymnastiksalarnas otillräcklighet i fråga om antal

och storlek, dels även den genom lokalbristen framtvingade nödvändigheten

att i ett flertal fall begagna provisoriska lokaler eller att året runt förlägga

undervisningen eller viss del därav utomhus eller till simhallar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 154■

Regelbunden utomhusundervisning samt undervisning i provisoriska lokaler

och simhallar fordrade, att gymnastikavdelningarna icke vore alltför stora,

i annat fall bleve utbytet av undervisningen ringa eller olycksfallsriskerna

för stora.

Överstyrelsen har i en tabell närmare angivit vid vilka läroverk en ökning

av timantalet vore oundgängligen nödvändig. Därav framgår bland annat,

att utöver vad överstyrelsen angivit som automatisk ökning erfordras ytterligare

278 veckotimmar för gymnastikundervisningen, för vilket ändamål

erforderliga medel föreslagits anvisade för budgetåret 1950/51. I några fall

gäller det läroverk med i och för sig orimligt stora gymnastikavdelningar

— över 90 lärjungar i varje avdelning — medan i åtskilliga andra fall gymnastikavdelningarna

äro alltför stora i förhållande till gymnastiklokalernas

storlek, varigenom utrymmet per elev blir väsentligt mindre än vad man

annars anser sig böra räkna med, nämligen 4 nr.

Hushållsgöromål. I sina petita för budgetåret 1948/49 hade överstyrelsen

hemställt, att högst 100 veckotimmar skulle ställas till förfogande för frivillig

undervisning i hushållsgöromål för gossar. Riksdagen beslöt emellertid

i enlighet med propositionen 1948: 55, att dylik undervisning finge

under läsåret 1949/50 endast anordnas i klass 34 vid Burgårdens samrealskola

i Göteborg. Läsåret 1950/51 blir klass 34 förstatligad i bland annat

S:t Görans samrealskola (norra kommunala mellanskolan i Stockholm)

och Högalids samrealskola (södra kommunala mellanskolan i Stockholm).

De manliga eleverna i denna klass vid nämnda skolor ha hittills genom

kommunens försorg beretts tillfälle till undervisning i hushållsgöromål.

Samma förmån har tillkommit gossar på andra ställen, t. ex. vid Johannes

samrealskola (kommunala mellanskolan) i Malmö. Överstyrelsen framhåller

nu, att de skäl, som förra året åberopades till förmån för de manliga eleverna

vid Burgårdens samrealskola, med lika stor rätt kunde andragas för

gossarna i andra skolor, särskilt i dem, där deltagarfrekvensen varit betydande.

Överstyrelsen ansåge sig därför böra förnya sin förra året framförda

anhållan om bemyndigande att för frivillig undervisning i hushållsgöromål

för gossar fördela högst 100 veckotimmar bland de allmänna läroverken.

V akt in äst arpersonalen. Beträffande överstyrelsens förslag

härutinnan hänvisas till redogörelsen i samband med anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän.

Skolsköterskor, överstyrelsen framhåller, att vid bifall till överstyrelsens

förslag om uppförande på ordinarie stat av skolsköterskebefattningen

vid Burgårdens samrealskola i Göteborg skulle ur icke-ordinarieposten

endast behöva utgå statlig ersättning till en kommunalt anställd

skolsköterska i Ce 12 vid S:t Görans och Högalids samrealskolor i Stockholm.

Kostnaden härför beräknas till 2 300 kronor.

Skolpsykologer och skolkuratorer. Genom beslut den

27 maj 1949 har Kungl. Maj:t medgivit, att ur icke-ordinarieposten må

under läsåret 1949/50 enligt överstyrelsens närmare bestämmande utgå dels

ersättning till den vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm

och högre allmänna läroverket å Kungsholmen anställde skolkuratorn Sigvard

Bruce med högst 800 kronor för månad räknat, dels ock ett belopp

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kutigl. Maj:ts proposition nr 154-

av högst 3 240 kronor till ersättning åt en vid nämnda läroverks kuratorsexpeditioner

tjänstgörande praktikant. Kostnaden härför under hela läsåret

har beräknats till högst 10 240 kronor. Vidare har Kungl. Maj:t medgivit,

att för avlönande läsåret 1949/50 av en social kurator vid högre

allmänna läroverket för gossar å Södermalm i Stockholm må ur samma

anslagspost utgå 2 700 kronor.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 augusti 1949 har vidare medgivits,

att under innevarande läsår ur samma anslagspost enligt överstyrelsens

närmare bestämmande må utgå dels för avlönande av en skolkurator vid

högre allmänna läroverket i Bromma högst 500 kronor, dels för avlönande

av en skolkurator vid högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm

i Stockholm högst 1 620 kronor, dels ock för avlönande av en skolkurator,

tillika skolpsykolog, vid högre allmänna läroverket i Karlskrona högst 500

kronor.

Skolöverstyrelsen anhåller, att samma belopp måtte beräknas för angivna

ändamål även för budgetåret 1950/51 (sammanlagt 15 800 kronor).

Anslagsberäkning. Enligt överstyrelsens beräkningar skulle medelsbehovet

under icke-ordinarieposten för nästa budgetår utgöra:

för avlöningar åt icke-ordinarie ämneslärare i teoretiska och

praktiska läroämnen................................... 9 481 000

för sexualundervisning för läroverksungdom................ 6 000

för institutionsarbeten av större omfattning................ 3 500

för examinationer efter läsårets slut........................ 500

för lärares auskultationer vid andra läroverk................ 4 000

för avlöningar åt icke-ordinarie övningslärare .............. 3 147 000

för avlöning åt skolsköterska . .%........................... 2 300

för avlöningar åt skolkuratorer, skolpsykologer och praktikanter

............................................... 15 800

för avlöning åt extra ordinarie vaktmästare och vikarier...... 456 000

Summa kronor 13 116 100

Departementschefen.

Ordinarieposten. Vid de föreslagna samrealskolorna i Gubbängen i Stockholm,

i Lundby i Göteborg och i Malmö böra inrättas rektorstjänster med

placering, för skolorna i Gubbängen och Malmö i Cb 9 och för skolan i

Lundby i Cb 10. Av de kommunala mellanskolor, vilka omfattats av 1944

års riksdags beslut om successivt förstatligande under en femårsperiod (budgetåren

1944/45—1948/49), återstår nu endast kommunala mellanskolan

i Skoghall. Anledningen härtill är, att denna skola icke uppfyllt de krav

i fråga om skollokalernas beskaffenhet, som vid riksdagsbehandlingen angivits

som förutsättning för ett förstatligande. Med hänsyn till det läge, vari

frågan om ett förstatligande av kommunala skolor numera genom skol
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

kommissionens förslag kommit, har jag i annat sammanhang denna dag

uttalat, att ett dylikt förstatligande lämpligen icke vidare borde komma

ifråga. Den av överstyrelsen beräknade rektors- och adjunktstjänsten vid

Skoghall-skolan bortfaller därmed.

Överstyrelsen har föreslagit, att sammanlagt 18 nya lektorstjänster skola

inrättas samt att en vakant lektorstjänst vid statens normalskola skall

återbesättas. För egen del anser jag mig endast kunna förorda inrättandet

av 12 nya lektorstjänster; beträffande dessas placering torde Kungl. Maj:t

efter förslag av överstyrelsen få meddela närmare bestämmelser. Med återbesättandet

av den återstående vakanta lektorstjänsten vid statens normalskola

torde kunna anstå med hänsyn till att någon utbyggnad av gymnasiet

ej nu förordats.

Beträffande överstyrelsens förslag om nya adjunkts- och ämneslärarinnetjänster

tillstyrker jag, att 28 adjunktstjänster inrättas vid läroverk under

uppbyggnad eller omorganisation i andra fall än då fråga är om förstatligade

kommunala mellanskolor. I fråga om dessa senare skolor räknar jag

med, att 47 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster komma att inrättas.

Därest någon av dessa senare adjunktstjänster skulle tillsättas med ickeadjunktskompetent

lärare torde denne i enlighet med hittills tillämpad

praxis — jämför riksdagens skrivelse 1937: 469, s. 21 — böra placeras i 25

lönegraden.

Vidkommande därefter överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare

66 adjunktstjänster för att vinna en gynnsammare proportion mellan

antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare vill jag framhålla, att den fortgående

kraftiga stegringen av elevantalet i läroverken — nästa läsår beräknad

till 8 000 elever, fördelade på 210 klassavdelningar — givetvis

måste föranleda även en avsevärd ökning av lärarkåren. Om icke balansen

mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare härigenom skall försämras måste

ett icke obetydligt antal ordinarie tjänster utöver de förut av organisatoriska

skäl föreslagna inrättas. Dessutom får jag erinra om min förra året

i detta sammanhang uttalade uppfattning, att ett av de verksammaste

medlen för att vid nuvarande allvarliga lärarbrist öka tillströmningen till

lärarbanan torde vara att inrätta tillräckligt antal ordinarie tjänster för att

möjliggöra en snabbare befordran. Under hänvisning till dessa omständigheter

har jag ansett mig böra för nästa budgetår tillstyrka överstyrelsens

förslag i denna del. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag

av överstyrelsen besluta om placeringen av dessa tjänster.

Beträffande den av läroverkslärarnas riksförbund berörda frågan om

inrättande av s. k. gymnasieadjunktstjänster i Ca 29 får jag framhålla, att

jag har för avsikt att inom kort utverka Kungl. Maj ds bemyndigande att

föranstalta om en särskild utredning rörande vissa organisatoriska och pedagogiska

frågor i samband med en blivande lönegradsundersökning rörande

läroverkslärarna genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté. Då bland

3 — Iiihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 154.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 154-

annat även frågorna om inrättande av gymnasieadjunktstjänster och om

de vid läroverken förekommande särskilda arvodena, t. ex. till bibliotekarier

och vid provårsläroverken, komma att beröras av nämnda utredning,

torde de framställningar i dessa hänseenden, som i det föregående anmälts,

icke nu böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Huvudsyftet med den beslutade löneregleringen för övningslärare är att

genom tillskapandet av ett så stort antal ordinarie och extra ordinarie

övningslärartjänster som möjligt bereda övningslärarna förbättrade tjänstgörings-

och därmed även avlöningsförhållanden. Det av skolöverstyrelsen

framlagda förslaget om ett avsevärt antal nya ordinarie tjänster i övningsämnen

är en direkt konsekvens härav. Jag tillstyrker därför förslaget, som

innebär inrättandet av 190 nya dylika tjänster, sedan ett behov av ytterligare

7 tjänster tillgodosetts genom överflyttning från andra skolor.

Överstyrelsens förslag att staten helt och hållet skulle övertaga kostnaderna

för vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken, vilket förslag

även framfördes i anslagsäskandena för budgetåret 1948/49, nödgas

jag alltjämt ställa på framtiden. Jag ifrågasätter därför icke nu någon

ändring beträffande skyldigheten för vissa ljus- och vedkassor att till statsverket

inleverera medel, motsvarande avlöningskostnaderna för budgetåret

1938/39 av den vaktmästarpersonal, vilken genom beslut av 1939 års

riksdag blev föremål för lönereglering. Likaledes torde det alltjämt få ankomma

på ifrågavarande kassor att avlöna annan vaktmästarpersonal än

ordinarie och extra ordinarie. I fråga om ordinarie och extra ordinarie vaktmästare

har överstyrelsen ånyo förordat ett betydande antal förändringar.

Förslaget synes väsentligen bygga på de principer, som varit vägledande

vid 1939 års lönereglering för vaktmästarpersonalen, och har i och för sig

icke givit mig anledning till några egentliga erinringar. Detsamma synes

emellertid i nuvarande läge icke gärna kunna i sin helhet förverkligas.

Liksom i fjol anser jag att i första hand de skolor, som äro nyupprättade

och ännu icke erhållit någon statsanställd vaktmästare, böra tillgodoses.

Jag förordar därför inrättande av en tjänst i Ca 10 vid vardera samrealskolan

i Lund och Timrå, en i Ca 9 vid envar av samrealskolorna i Torsby,

Molkom och Flen samt en i Ce 9 vid envar av samrealskolorna i Bengtsfors,

Herrljunga, Kopparberg, Malmköping, Munkfors, Töreboda och

Örkelljunga. Därjämte synas starka skäl tala för inrättandet av ytterligare

en tjänst i Ca 11 vid Burgårdens samrealskola i Göteborg med hänsyn till

det mycket stora elevantalet i denna skola samt för ombildning av en tjänst

i Ce 11 och en halvtidstjänst i Ce 9 vid statens normalskola till ordinarie

heltidstjänster i Ca 11 respektive Ca 10.

För nästa budgetår torde böra beräknas ytterligare en tjänst som skolsköterska

i Ca 12, avsedd för den nu kommunalt anställda sköterskan vid

Burgårdens samrealskola i Göteborg. I likhet med överstyrelsen finner jag

skäligt, att den nuvarande innehavaren av den kommunala tjänsten utan

ansökningsförfarande överflyttas på den statliga.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr lo4.

I personalförteckningen för de allmänna läroverken böra de ändringar

vidtagas, som föranledas av vad jag i det föregående anfört, ävensom de

ändringar i övrigt rörande övningslärarpersonalen, som kunna föranledas

av riksdagens blivande beslut beträffande löneregleringen för dessa lärare.

Vidare må erinras om att Kungl. Maj:t genom beslut den 22 april 1949

medgivit, att rektors adjunkts- respektive ämneslärarinnetjänst vid 20 av

de från och med budgetåret 1940/47 förstatligade kommunala mellanskolorna

finge återbesättas från och med den 1 juli 1949. Härav samt av

beslut före personalförteckningens fastställande om återbesättande av

ytterligare dylika tjänster samt ombildning av adjunktstjänst till ämneslärarinnetjänst

eller av ämneslärarinnetjänst till adjunktstjänst betingade

ändringar i personalförteckningen torde likaledes böra vidtagas.

Medels behovet under ordinarieposten beräknar jag till 44 4%6 000 kronor,

innebärande en höjning med 3 926 000 kronor, varav omkring 1 500 000

kronor hänföra sig till löneregleringen för övningslärare.

Arvodesposten. Delposterna till arvoden åt kvinnliga sakkunniga, arvoden

åt tillsynslärare, särskilda arvoden vid statens aftonskola, arvode åt

biträdande föreståndarinna samt personlig lönefyllnad åt vissa rektorer

torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra uppföras med respektive

500, 15 900, 7 700, 1 200 och 500 kronor. Delposten till personliga tilläggsarvoden

åt första lärarinnor torde till följd av pensionering av den lärarinna,

som för närvarande åtnjuter arvode ur posten, kunna utgå ur avlöningsstaten.

Beträffande delposten till arvoden åt skolläkare m. m. är jag icke heller i

år beredd att tillstyrka vare sig en höjning av timarvodet för skolsköterskornas

deltidstjänstgöring eller en minskning av omfattningen av de heltidstjänstgörande

sköterskornas arbetsuppgifter. Posten torde därför, under

hänsynstagande endast till automatiska utgiftsökningar, böra för nästa

budgetår uppföras med 357 800 kronor, varav 255 000 kronor till arvoden

åt skolläkare och 102 800 kronor till arvoden åt deltidsanställda skolsköterskor,

vilket innebär en ökning med 24 500 kronor.

Under hänvisning till vad jag tidigare anfört anser jag mig vid beräkningen

av medelsbehovet under delposten till arvoden åt bibliotekarier böra

utgå från nuvarande arvodesgrunder. Posten torde böra uppföras med

133 000 kronor, vilket innebär en höjning med 10 000 kronor för att möjliggöra

utgiftsökningar av automatisk natur.

Såsom jag i samband med anmälan i årets åttonde huvudtitel av frågan

om folkskoleseminariernas anslagsbehov uttalat, är jag på grund av det

statsfinansiella läget alltjämt nödsakad att avstå från att för riksdagen

framlägga något förslag i anledning av sakkunnigbetänkandet rörande organisationen

av arbetet på rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter. Delposten till arvoden åt sekreterare m. m. bör

därför även för nästa budgetår beräknas enligt hittillsvarande grunder. Då

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 151+.

jag under hand från överstyrelsen erfarit, att posten för innevarande budgetår

varit för knappt beräknad, bör densamma med hänsyn härtill och till

beräknad ytterligare automatisk utgiftsökning för nästa budgetår uppräknas

med ett belopp av 23 000 kronor till 245 000 kronor.

Enligt § 217 läroverksstadgan kunna ur läroverkens ljus- och vedkassor

även bestridas kostnader för renskrivningsgöromål å rektorsexpeditionerna.

Denna möjlighet har tidigare begagnats endast i begränsad omfattning. I

samband med det förutnämnda utredningsarbetet rörande organisationen

av arbetet på rektorsexpeditionerna har emellertid från olika håll pekats

på denna möjlighet. Även skolöverstyrelsen har, såsom av det föregående

framgått, i cirkulär till rektorsämbetena vid de allmänna läroverken meddelat,

att hinder icke torde föreligga att intill dess riksdagen fattat beslut

angående organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna vid behovanlita

ljus- och vedkassorna i större utsträckning än tidigare, varvid emellertid

föreskrivits, att de totala kostnaderna för arbetskraft, som av rektor

anlitas för expeditionella göromål, icke borde överstiga de belopp, som

föreslagits av överstyrelsen i utlåtandet den 13 februari 1948 över sakkunnigbetänkandet.

Detta cirkulär torde ha tillkommit i syfte att förhindra

ett alltför ohämmat utnyttjande av ljus- och vedkassorna för nu ifrågavarande

ändamål. Den ökade belastning för dessa kassor, som en allmännare

tillämpning av § 217 läroverksstadgan innebär, medför i sin tur en

stegring av anspråken på statsbidrag till dessa kassor. Det är bland annat

med anledning härav som under punkten 170 i årets åttonde huvudtitel förordats

en väsentlig höjning av anslaget till Bidrag till ljus- och vedkassorna.

Under erinran om vad jag tidigare anfört ifrågasätter jag ingen annan

ändring beträffande delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk än

att densamma med hänsyn till ökat antal lärare vid provårsläroverken bör

höjas med i runt tal 12 000 kronor till 239 000 kronor.

Hela arvodesposten bör alltså uppföras med (500 + 15 900 + 357 800 +

+ 133 000 + 245 000 + 239 000 + 7 700 + 1 200 + 500 =) 1 000 600 kronor,

innebärande en höjning med 69 000 kronor.

Icke-ordinarieposten. Genom beslut den 18 juni 1949 meddelade Kungl.

Maj:t provisoriska bestämmelser angående viss reduktion av timplanerna

vid de allmänna läroverken och kommunala mellanskolorna, avseende klass

l5 och l4 (två timmar i vardera klassen) samt klass 25 (en timme). Härigenom

har antalet undervisningstimmar för innevarande läsår kunnat minskas

med ungefär så mycket, som svarar mot 50 lärare med full tjänstgöring.

Sedermera har genom en den 3 februari 1950 utfärdad kungörelse nya timplaner

fastställts för läroverken, att tillämpas från och med läsåret 1950/51

i fråga om klasserna l5, 2® och l4 samt krets 1 ävensom successivt från och

med följande läsår i fråga om övriga klasser, kretsar och ringar. Beträffande

klass 25 innebär kungörelsen en ytterligare reduktion av timtalet i

förhållande till innevarande läsår med 21/4 timmar. Samtidigt har Kungl.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 154-

Maj:t genom särskilt beslut medgivit sänkning av timtalet i franska i klass

45 och 34 med en timme. Dessa åtgärder kunna beräknas medföra en ytterligare

besparing av lärarkrafter för nästa läsår, motsvarande ungefär 40

lärare med full tjänstgöring.

Till föreläsningar i sexuella frågor torde i enlighet med överstyrelsens

förslag böra anvisas 6 000 kronor. Jag anser mig icke böra biträda förslagen

om studiebesök av rektorer och lärare vid andra läroverk eller om särskild

medelsanvisning för frivillig undervisning i maskinskrivning. Antalet extra

ordinarie adjunkter i Ce 24 och ämneslärarinnor under nästa läsår torde

böra beräknas till oförändrat 475 för de förra och till 69 för de senare,

vilket är 6 mer än nu.

Omfattningen av undervisningen i övningsämnen bör beräknas efter det

i viss mån ändrade system, som godtagits i samband med principbeslutet

år 1948 om lönereglering för övningslärare och som innebär, att maximeringen

av antalet undervisningstimmar bibehålies endast i vad avser de

frivilliga grenarna av ett övningsämne. Till grund för beräkningen av

medelsbehovet för nästa budgetår för obligatorisk undervisning i övningsmänen

torde kunna läggas det av överstyrelsen under hänsynstagande till

automatiskt verkande förhållanden uppskattade timantalet med tillägg av

100 veckotimmar för gymnastiken. Med hänsyn till att de skiftande förhållandena

vid olika skolor nödvändiggöra varierande uppdelningar av

gymnastikavdelningama torde det vara lämpligt att komplettera timplanens

bestämmelser med vissa allmänna direktiv. Detsamma gäller musiken.

Det torde böra ankomma på skolöverstyrelsen att överväga denna fråga och

till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet. Beträffande den icke

obligatoriska delen av övningsundervisningen kan jag icke nu tillstyrka

någon ökad medelsanvisning i vidare mån än som erfordras för att möjliggöra

fortsatt undervisning i hushållsgöromål för gossar i förstatligade kommunala

mellanskolor.

Till överstyrelsens förslag om inrättande av nya extra ordinarie vaktmästartjänster

har jag tagit ställning vid behandlingen av ordinarieposten.

Mot överstyrelsens övriga förslag och beräkningar i detta sammanhang

har jag icke funnit anledning till erinran. Jag beräknar medelsbehovet under

icke-ordinarieposten för nästa budgetår till 18 000 000 kronor, innebärande

en höjning med 800 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg bör uppräknas med 300 000 kronor till

6 700 000 kronor.

I avlöningsstaten för de allmänna läroverken äro nu uppförda särskilda

uppbördsmedel till ett belopp av 926 600 kronor. Någon ändring av detta

belopp ifrågasätter jag icke.

Hela avlöning sanslag et bör alltså vid bifall till vad jag förordat för

nästa budgetår uppföras med (44 426 000 + 1 000 600 -f 13 000 000 -f

+ 6 700 000 — 926 600 =) 64 200 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 5 095 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 154-

2. Reservationsanslag till Anskaffande av viss maskinell utrustning till

direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk trädde i funktion i

april 1819 men erhöll först 1905 en av Kungl. Maj:t utfärdad instruktion.

Direktionens arbetsuppgifter äro för närvarande

att vara eforalstyrelse för de allmänna läroverken i Stockholm och att

för vart och ett av dessa utse inspektor;

att beträffande enskilda läroverk i Stockholm fullgöra de uppdrag, Kungl.

Maj:t kan finna för gott lämna;

att beträffande de allmänna läroverken i Stockholm verkställa utbetalning

av avlöningsmedel till befattningshavarna; samt

att handhava vården av fonder och stiftelser, som blivit eller bliva ställda

under direktionens förvaltning.

Direktionen har ett sekretariat, vari ingår en kamrerare, en sekreterare,

en kansliskrivare och ett kontorsbiträde. Kamreraren och sekreteraren äro

deltidsanställda mot arvoden av respektive 5 500 och 3 000 kronor per år,

om de för ändamålet tillgängliga medlen därtill förslå. Det har förekommit,

att arvodena icke helt kunnat utbetalas på grund av brist på medel.

Kansliskrivaren och kontorsbiträdet äro heltidsanställda. De hava arvoden

motsvarande 15 lönegraden, respektive lönegraden för kontors- och skrivbiträden

med reglerad befordringsgång. På grund av hög arbetsbelastning

har dessutom tillfällig arbetskraft anlitats.

I skrivelse den 29 april 1948 hemställde direktionen, under framhållande

att direktionen icke längre ansåge sig med tillräckliga medel kunna fullgöra

uppdraget med löneutbetalningarna, att denna uppgift måtte överflyttas

på annan myndighet, förslagsvis statskontoret eller skolöverstyrelsen.

I utlåtande över framställningen framhöll statskontoret bland annat,

att, därest ämbetsverket skulle övertaga bestyret med ifrågavarande löneutbetalningar,

en ökning av personalbehovet med en revisor i Ca 24 och

ett kvinnligt biträde vore erforderlig. Skolöverstyrelsen uttalade för sin

del, att arbetet med löneutbetalningarna icke borde förläggas till överstyrelsen,

enär dennas kamerala organisation ännu icke vore avpassad för

dylika arbetsuppgifter.

Genom beslut den 30 juni 1949 uppdrog Kungl. Maj:t åt direktionen

att i samråd med statens organisationsnämnd utreda frågan om en rationalisering

av arbetet inom direktionen. I skrivelse den 11 februari 1950 har

direktionen överlämnat en av statens organisationsnämnd utarbetad, den

21 december 1949 dagtecknad utredningspromemoria i ämnet.

Av promemorian inhämtas bland annat följande.

Av de arbetsuppgifter, som åvila sekretariatet, är avlöningsarbetet för

läroverk, realskolor och skolkökslärarinneseminariet den ojämförligt största.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 15Jh

Under innevarande läsår utbetalas cirka 1 200 löner per månad. Totala

utbetalningarna av löner m. m. vid direktionen uppgå till mer än 12 miljoner

kronor. Nästföregående läsår var antalet löner cirka 1 075 per månad

och under läsåret 1946—47 cirka 850. Ökningen har således varit markant.

En fortsatt ökning är att påräkna för kommande år. Antalet skolor är för

närvarande 20, men de nytillkomna av dessa hava endast begynnelseklasser

och komma därför att utökas efter hand. Dessutom äro nya läroverk

beslutade. Bästa bilden av den kommande utvecklingen ger sannolikt befolkningsstatistiken.

Enligt uppgift från Stockholms stads statistiska kontor

utgjorde antalet födda mantalsskrivningsåret 1937—38 6 526 och mantalsskrivningsåret

1944—45 12 874. Detta innebär, att den åldersklass, vilken

de som pröva in i läroverk tillhöra, om 7 år kommer att vara dubbelt

så stor som nu.

Löneutbetalningen sker som regel genom affärsbankerna, hos vilka löntagarna

vanligen hava konton. Undantag utgör Bromma läroverk, som

själv utbetalar lönerna.

Sjuk vårdsersättningarna utgöra näst efter avlöningsarbetet den största

arbetsuppgiften. Härmed avses granskning av räkningar, samt utbetalningar

till apotek, läkare, sjukhus m. fl. för den fria sjukvård och för de

läkemedel, som löntagarna författningsenligt hava rätt till. Under månaderna

augusti—november 1949 gjordes 479 sådana utbetalningar.

Beträffande såväl lönearbetet jämte skatteredovisningen som sjukvårdsersättningarna

förekommer förutom det direkta arbetet en omfattande upplysningsverksamhet

gentemot löntagarna. Det avlöningsarbete, som utföres

vid direktionen, innebär tolkning av ett flertal olika avlöningsförfattningar

och uträkningarna äro ofta mycket komplicerade. Detta medför att löntagarna

många gånger anse sig hava erhållit fel lön. De begära därför

förklaring.

Bokföringen av direktionens medel samt förvaltningen av fonderna åvila

kamreraren. Fonderna, som uppgå till cirka 60, representera tillsammans

cirka 1 122 000 kronor. Genom att vissa av fonderna redovisningsmässigt

sammanslagits till en, utgöra de 33 skilda redovisningsenheter. Värdehandlingarna

handhavas av Skandinaviska bankens notariatavdelning.

Aven ett antal andra arbetsuppgifter förekommer. Direktionen handhar

sålunda 57 stipendiefonder, från vilka olika stipendier skola fördelas.

Nämnden konstaterar, att arbetsläget vid direktionen för närvarande är

synnerligen ansträngt samt anför vidare härom:

Som förut framhållits, har antalet löntagare under de senaste åren ökat

med cirka 120 per år. Arbetet i samband med källskatten har dessutom

tillkommit. Trots att extra arbetskraft anlitats i avsevärd utsträckning,

har det hela kunnat hållas i gång endast genom att personalen åtagit sig

en synnerligen stor extra arbetsbörda. Kansliskrivaren har således enligt

uppgift en arbetstid av i genomsnitt cirka 50 timmar i veckan. För de 8

timmar övertidsarbete, som sålunda presteras, har ersättning icke utgått.

Kamreraren och sekreteraren ha varit nödsakade att själva utföra varandras

beräkningar. Kamreraren har en arbetstid vid direktionen av minst

40 timmar och sekreteraren minst 25 timmar i veckan. Dessa arbetstider

stå icke i rimligt förhållande till de därför utgående arvodena, från vilka

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 15/{.

dessutom avgå vissa kostnader för måltider, resor m. m., betingade av den

ifrågavarande tjänstgöringen. Det torde sannolikt icke heller vara möjligt

att i längden kunna påräkna sådana arbetsprestationer för den ersättning

som nu utgår. Det får även anses uteslutet att med nuvarande hjälpmedel

och arbetsmetoder absorbera den ökning av arbetskvantiteten, som de

kommande årens ökningar av lärarantalet kommer att medföra.

Tekniska läroverket i Stockholm, folkskoleseminarierna för kvinnliga och

manliga elever i Stockholm samt småskoleseminariet därstädes stå för närvarande

helt utanför direktionens verksamhet, ehuru dessa läroanstalter

äro helt statliga samt tillämpa samma lönesystem. Med framhållande av

detta ha rektorerna för de tre seminarierna den 13 november 1949 i gemensam

skrivelse till direktionen hemställt, att denna måtte övertaga dessa

seminariers avlöningsarbete. Härom anför nämnden:

Ett överförande av detta avlöningsarbete till direktionen skulle innebära

en ökning av den nuvarande arbetsbelastningen där med cirka 10

procent. Härigenom skulle emellertid en avlastning av sådant arbete, som

icke direkt sammanhänger med undervisningen, ske för dessa rektorer samtidigt

som en rationellare arbetsorganisation erhölles.

Beträffande tekniska gymnasiet är läget däremot något annorlunda. Den

har en kontorspersonal bestående av 1 kansliskrivare, 1 kanslibiträde och

1 kontorsbiträde, vilka bland annat utföra större delen av avlöningsarbetet.

En överflyttning av detta till direktionen skulle därför icke medföra någon

större avlastning för skolans rektor.

Nämnden framhåller, att den företagna organisationsundersökningen

givit vid handen, att eu rationalisering och mekanisering av sekretariatets

arbete skulle göra det möjligt för detta att utan personalökning kunna absorbera

seminariernas avlöningsarbete och dessutom den arbetsökning, som

de närmaste årens utökning av läroverken komme att medföra.

Nämnden redogör därefter för de rationaliserings- och mekaniseringsåtgärder

som böra vidtagas för arbetet inom direktionen; beträffande denna

redogörelse torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Genomförandet

av åtgärderna draga vissa engångskostnader för anskaffning av maskiner

m. m. enligt följande beräkning:

Bokföringsmaskin för högst................................. 24 100

Adresseringsmaskin cirka................................... 1 500

Elektrisk räknemaskin ..................................... 1 160

1 500 adressplåtar, prägling samt skåp och lådor.............. 1 000

Lönestatistikkort, förvaringsmöbel, uppläggningskostnad........ 1 500

Installationskostnader, belysning m. m.........................740

Summa högst kronor 30 000

Nämnden framhåller, att denna anskaffningskostnad av högst 30 000

kronor motsvarade en årlig kostnad för avskrivning och ränta (efter 3 pro
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 154-

cent) av cirka 3 500 kronor. I årliga kostnader vid övergång till föreslaget

mekaniserat avlöningssystem tillkomme cirka 500 kronor för servicekostnader

och präglingskostnader för adressplåtar, varför de sammanlagda kostnaderna

vid genomförande av förslaget skulle bliva högst 4 000 kronor per

år. Mot denna årliga kostnad hade man att väga dels direkta årliga besparingar

av cirka 5 000 kronor och dels ökad arbetskapacitet. De direkta

besparingarna avsåge dels cirka 3 800 kronor, som för närvarande betalades

till extra arbetskraft för utskrift av avlöningslistor m. m., och dels

1 200 kronor för tryckning av löntagarnas namn på avlöningslistor. Sistnämnda

kostnad betalades för närvarande av läroverken.

Direktionen framhåller i anslutning till organisationsnämndens utredning,

att, därest ej en väsentlig omläggning av arbetsförhållandena vid direktionen

komme till stånd, direktionen ej såge sig i stånd att nöjaktigt

ombesörja de uppgifter med avseende på löneutbetalning som ålagts direktionen;

än mindre kunde direktionen — på sätt i och för sig vore lämpligt

— påtaga sig övertagandet av löneutbetalningarna vid vissa ytterligare

läroanstalter i Stockholm. Såvitt direktionen kunde överblicka vore de

av organisationsnämnden föreslagna åtgärderna välbetänkta.

Direktionen har därför tillstyrkt förslagen och hemställt, att ett belopp

av högst 30 000 kronor måtte ställas till direktionens förfogande för anskaffande

av den i promemorian omförmälda maskinella utrustningen.

Skolöverstyrelsen har den 1 mars 1950 tillstyrkt direktionens framställning.

Departementschefen. Jag vill först erinra om att jag vid anmälan i 1949

års åttonde huvudtitel av direktionens anslagsbehov för innevarande budgetår

uttalade, att jag efter övervägande av direktionens då gjorda framställning

att bli befriad från arbetet med löneutbetalningarna kommit till

den uppfattningen att det lämpligaste och för statsverket ekonomiskt fördelaktigaste

vore, att direktionen alltjämt handhade denna uppgift. Jag

är fortfarande av samma uppfattning. En förutsättning härför är dock givetvis,

att åt direktionen beredas så gynnsamma arbetsförhållanden som

möjligt.

Den oavlåtligt växande läroverksorganisationen i huvudstaden har gjort,

att arbetet med löneutbetalningarna och skatteavdragen blivit alltmer omfattande

och tidsödande. Särskilda medel ha därför under senare år måst

anvisas till förstärkning av personalen. Det har emellertid efter hand blivit

allt tydligare, att mer genomgripande åtgärder måste vidtagas, om direktionen

skulle på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra sina viktiga uppgifter.

Den utredning, som på Kungl. Maj:ts uppdrag verkställts av direktionen

i samråd med statens organisationsnämnd, får också anses ha givit

vid handen, att läget nu är nära nog ohållbart.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 15J.

Organisationsnämnden har föreslagit en rad åtgärder för att förenkla

och rationalisera arbetet, främst genom användning av maskiner i betydligt

vidgad omfattning. Kostnaderna för den enligt nämndens uppfattning

behövliga maskinutrustningen ha beräknats till högst 30 000 kronor. Denna

relativt betydande engångsutgift bör dock ses mot bakgrunden av de årliga

direkta besparingar och den ökade arbetskapacitet, som man synes

kunna räkna med. Jag har därför ansett mig böra godtaga nämndens av

direktionen och skolöverstyrelsen tillstyrkta förslag och får således förorda,

att för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag å 30 000 kronor

till anskaffning av den ifrågavarande maskinutrustningen. Jag förutsätter

givetvis, att den anskaffade materielen blir statsegendom.

III. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig

realskola skall successivt från och med budgetåret 1950/51

eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas

i Gubbängen i Stockholm under villkor att Stockholms

stad åtager sig att dels tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt

bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock bevilja

ett engångsanslag av minst 30 000 kronor till bestridande

av kostnader för anskaffande av undervisningsmateriel

och bibliotek vid samrealskolan;

2. besluta, dels att 5-åriga realskollinjer skola successivt

upprättas vid Högalids samrealskola och S:t Görans samrealskola

i Stockholm samt samrealskolan i Spånga på så

sätt, att från och med läsåret 1950/51 upprättas klasserna

l5 och 25 vid Högalids samrealskola och samrealskolan i

Spånga samt klass l5 vid S:t Görans samrealskola och följande

år successivt följande klasser av linjerna, dels ock

att samtidigt från och med läsåret 1950/51 tre avdelningar

av den 4-åriga realskollinjen vid Högalids samrealskola

skola successivt avvecklas; skolande såsom villkor för organisationsändringarna

gälla, att Stockholms stad för de nya

linjerna tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning;

3. besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig

realskola, avsedd att omfatta jämväl inbyggda praktiska

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 154-

linjer i de båda högsta klasserna, skall successivt från

och med budgetåret 1950/51 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Lundby i Göteborg

under villkor att Göteborgs stad åtager sig att dels tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal,

dels ock bevilja ett engångsanslag av

minst 30 000 kronor till bestridande av kostnader för anskaffande

av undervisningsmateriel och bibliotek vid samrealskolan;
4.

besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig

realskola skall successivt från och med budgetåret 1950/51

eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas

i Malmö under villkor, att Malmö stad åtager sig

att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller

motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig

vaktmästarpersonal, dels ock bevilja ett engångsanslag

av minst 30 000 kronor till bestridande av kostnader

för anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek vid

samrealskolan;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledas av vad jag i det föregående förordat samt

av de beslut riksdagen kan komma att fatta ifråga om

löneregleringen för övningslärare;

6. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av fastställd

personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1950/51, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

7. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................... 44 426 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 154..

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt kvinnliga sakkun
-

niga .................... 500

b) Arvoden åt tillsynslärare ... 15 900

c) Arvoden åt skolläkare m. m.

förslagsvis............... 357 800

d) Arvoden åt bibliotekarier ... 133 000

e) Arvoden åt sekreterare m. m. 245 000

f) Särskilda arvoden vid prov
årsläroverk.

.............. 239 000

g) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola............... 7 700

h) Arvode åt biträdande föreståndarinna

.............. 1200

i) Personlig lönefyllnad åt vissa

rektorer . .................500 i 000 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordi
narie

personal, förslagsvis............ 13 000 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 6 700 000

Summa kronor 65 126 600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad. . . 15000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyresersättningar och hyror.... 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m................ 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror

samt ersättning för bränsle och

lyse...................... 120 000

5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning................... 480 000 g26 600

Nettoutgift kronor 64 200 000

8. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser

från personalförteckningen och de överskridanden

av maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas

av ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor;
-

%

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15Jf. 45

9. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 64 200 000 kronor;

10. till Anskaffning av viss maskinell utrustning till direktionen

över Stockholms stads undervisningsverk för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 30 000

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:296 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m., d a1 i texten
  2. SU 1950:160 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet vä s. 1 i texten