Sök i Ratio Lex

Angående upptagande å nksstaten för budgetåret 1950i5L av underskottet för luftf artsfond en

1950-03-10 · 22 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:176, Angående upptagande å nksstaten för budgetåret 1950i5L av underskottet för luftf artsfond en

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr l?ii.

1

Nr \%.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående upptagande

å nksstaten för budgetåret 1950i5L av

underskottet för luftf artsfond engiven Stockholms

slott den 10 mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet ä Stockholms slott den 10 mars 1950

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om upptagande

å riksstaten för budgetåret 1950/51 av underskottet för luftfartsfonden.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Inledning.

Luftfartsverkets faktiska driftkostnader för budgetåret 1948/49 uppgingo

till i runt tal 8,8 miljoner kronor. Då luftfartsverkets intäkter endast utgjorde

ea 2,5 miljoner kronor, visade luftfartsfonden för nämnda budgetår ett underskott

av 6,3 miljoner kronor.

I sina petita den 1 november 1948 beräknade luftfartsstyrelsen luftfartsverkets

driftkostnader för budgetåret 1949/50 till 9,9 miljoner kronor. Intäkterna

uppskattades till 3,2 miljoner kronor. I avvaktan på resultatet av en åt

statens sakrevision anförtrodd granskning av luftfartsverkets organisation och

verksamhet upptogs underskottet å luftfartsfonden i riksstaten för innevarande

budgetår till 6,7 miljoner kronor. Sedan sakrevisionen slutfört sitt

granskningsarbete i maj 1949 och därvid föreslagit utgiftsbegränsningar i förhållande

till lnftfartsstyrelsens petita för budgetåret 1949/50 om till en början

sammanlagt ca 1 miljon kronor, fastställde Kungl. Maj:t den 30 juni 1949

följande stat för luftfartsverkets driftkostnader för budgetåret 1949/50:

Kronor

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar ............................................. 1 315 000

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader .......................................... 308 000

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar .................................... 1 850 000

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader ................................. 210 000

5. Underhåll och drift aAr luftfartsleder .................................... 985 000

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m........................................ 190 000

7. Förbindelsetjänst ............................................................... 2 375 000

8. Utgifter för väderlekstjänst ................................................ 1 074 00Ö

9. Sveriges bidrag till internationella civila luftfartsorganisationen 370 000

10. Pensionskostnader ............................................................ 5 000

11. Diverse utgifter .................................................................. 45 000

12. Projektering av flygplatser ................................................ 15 000

13. Avsättning till värdeminskningskonto ................................. 425 000

Summa kronor 9 167 000

I anslutning härtill fastställdes vidare personalförteckning för tjänstemän

å ordinarie stat och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

Härjämte meddelades regleringsbestämmelser beträffande avlönings- och omkostnadsposterna

av i huvudsak samma omfattning som gäller för statsförvaltningen

i allmänhet.

Samtidigt anbefalldes luftfartsstyrelsen att i samråd med berörda myndigheter

och flygföretag skyndsamt verkställa en allsidig översyn av såväl

luftfartsverkets organisation som omfattningen av den befintliga statliga

markorganisationen för den civila luftfarten över huvud taget. Denna översyn

borde taga sikte på att nedbringa luftfartsverkets totala driftkostnader

minst i den utsträckning sakrevisionens utredningsmän förordat.

I 1950 års statsverksproposition har, i avbida n på den proposition i ämnet,

som kan bliva riksdagen förelagd, å riksstaten för budgetåret 1950/51

beräknats ett underskott å luftfartsfonden av 6,3 miljoner kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

L det följande torde jag få anmäla vissa frågor av natur att riksdagens yttrande

däröver torde böra inhämtas.

Luftfartsstyrelsens förslag för budgetåret 1950/51.

Vissa organisationsfrågor in. in.

I skrivelse den 12 december 1949 bär luft fartsstyrelsen framlagt förslag

angående luftfartsverkets stat för driftkostnader för budgetåret 1950/51 in. m.

Imf tf artsstyrelsen har efter en redogörelse för lufttrafikens omfattning

samt ingångna luftfartsavtal m. m. under 1948 och 1949 erinrat, att styrelsen

i sitt den 16 juni 1949 avgivna utlåtande över den av statens sakrevision

verkställda granskningen av luftfartsverkets organisation och verksamhet

framhållit bland annat, att styrelsen i första hand inriktat sig på de besparingsåtgärder,

som kunde genomföras från och med ingången eller under

loppet av budgetåret 1949/50, enär det icke varit möjligt för styrelsen att

hinna undersöka och taga ställning till det framlagda förslaget i alla dess

delar. Styrelsen förutskickade emellertid, att ytterligare nedskärning av luftfartsverkets

totala driftkostnader skulle ske.

I detta syfte har luftfartsstyrelsen, efter samråd med övriga av de speciella

frågekomplexen berörda parter, framlagt vissa förslag, som framförts av

sakrevisionen och som innebära reducering av luftfartsverkets utgifter pa

längre eller kortare sikt. Därjämte har luftfartsstyrelsen i samband med

den verkställda översynen funnit möjligt att vidtaga även andra rationaliserings-

och besparingsåtgärder. Det av sakrevisionen uppsatta målet för besparingsåtgärdernas

ekonomiska, omfattning har enligt luftfartsstyrelsens uppfattning

kunnat uppnås. Av skäl, vilka i det följande närmare utvecklas, hai

luftfartsverkets driftunderskott likväl icke kunnat nedbringas i samma omfattning.

Styrelsen är inriktad på att tillvarataga alla möjligheter till ytterligare

utgiftsminskning, som kunna yppa sig i fortsättningen. Styrelsen behandlar

dock icke de av sakrevisionen framförda förslagen i den mån dessa

redan genomförts. Vissa frågor, som bedömas vara av principiell natur ellei

stor ekonomisk betydelse, anser sig styrelsen böra upptaga till särskild behandling.

Dessa frågor äro följande:

1. Trafikledningens organisation och verksamhet.

2. Nedläggande av de 12 s. k. småflygplatserna.

3. Ljusfyrarnas nedläggande i vissa luftfartsleder.

4. Luftfartsverkets lokalförvaltningar in. m.

5. Användningen inom luftfartsverket av telegrafverkets med förbindelsetjänsten

sysselsatta trafikpersonal m. in.

6. Luftfartsverkets ILS-anläggningar.

7. Samverkan inom stationstjänsten vid trafikflygplatserna.

8. öppethållningstiden å trafikflygplatserna.

1. Trafikledningens organisation och verksamhet. Sakrevisionen

har beträffande närtrafikledningen icke funnit någon anledning till prin

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

cipiell erinran. Yiss personalminskning förordades emellertid. Beträffande

distriktstrafikledningen föreslog sakrevisionen en vittgående omorganisation,

som skulle medföra betydande personalinskränkningar.

Luftfartsstyrelsen har i sitt utlåtande den 16 juni 1949 bland annat anfört

dels att den indragning av tjänster, som av sakrevisionen förordats i fråga

om närtrafikledningen, redan delvis genomförts och i övrigt avsåges genomföras

— i visst fall efter ytterligare utredning inom styrelsen — under innevarande

budgetår, dels att vissa personalinskränkningar utöver de bär aktuella

hade vidtagits, dels ock att luftfartsstyrelsen i fråga om sakrevisionens

genomgripande ändringsförslag med avseende å distriktstrafikledningen med

hänsyn till denna frågas räckvidd ur flygsäkerhetssynpunkt icke vore beredd

att utan ingående undersökningar taga ställning till ifrågavarande förslag.

b tterligare undersökningar avseende en omläggning av trafikledningen på

sätt som sakrevisionen sålunda förordat ha enligt styrelsen visat, att den

föreslagna anordningen skulle innebära sådana risker ur flygsäkerhetssynpunkt,

att luftfartsstyrelsen icke finner sig kunna tillstyrka densamma. Denna

uppfattning delas även av chefen för flygvapnet.

- Nedläggande av de 12 s. k. sm åflygplats erna. I sitt utlåtande

den 16 juni 1949 över sakrevisionens utredning lämnade luftfartsstyrelsen

en översikt över flygplatsernas tillkomst och syftet med desamma.

\ id sina överväganden i förevarande spörsmål har luftfartsstyrelsen funnit

åtskilliga skäl, som tala emot ett fullständigt nedläggande av ifrågavarande

flygplatser. Av de olika synpunkter, som kunna läggas på spörsmålet, tillmäter

luftfartsstyrelsen i likhet med sakrevisionen, ehuru ur en delvis annan

synvinkel, den ekonomiska synpunkten stor betydelse. I småflygplatserna

ha under årens lopp investerats kapital till ett sammanlagt belopp av i runt

tal 10 miljoner kronor. Härav torde vid avyttring av flygplatserna icke kunna

återvinnas mer än högst 1 miljon kronor. Denna omständighet tillika med

flygplatsernas stora betydelse för driftsäkerheten med en-motoriga flygplan

föranleder luftfartsstyrelsen att anse det mindre välbetänkt att för vinnande

av en förhållandevis ringa utgiftsminskning avhända luftfarten de tillgångar,

varom här är fråga. T anslutning härtill erinrar styrelsen att statskontoret i

sitt utlåtande över sakrevisionens utredning bland annat understrukit vikten

av att man vid nedläggandet av de i dagens läge icke erforderliga småflygplatserna

träffade sådana anordningar, att platserna i den mån de icke redan

nu befunnes olämpliga för sitt ändamål utan alltför stor tidsutdräkt kunde

vid eventuellt framdeles uppkommande behov ånyo utnyttjas. Med hänsyn

härtill ansåg statskontoret det måhända tveksamt, om staten borde definitivt

avhända sig markområdena i fråga genom försäljning, varför andra utvägar

i första hand borde prövas.

Därest samtliga 12 småflygplatser tills vidare nedläggas — men marken bibehålies

för eventuellt framtida bruk — skulle luftfartsverket i fråga om

underhållskostnader kunna göra en årlig besparing av i runt tal 61 000 kro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj-.ts proposition nr 176. 5

nor samt inkomsterna avseende hyror, arrenden och försåld grässkörd kunna

öka med 16 000 kronor per år. Däremot skulle inkomsterna i form av flygplats-

och bensindistributionsavgifter å i runt tal 15 000 kronor bortfalla.

Detta innebär, att nedläggandet av samtliga fälten skulle medföra en total

besparing för statsverket av 62 000 kronor per år. En sådan åtgärd skulle

emellertid innebära ett så allvarligt ingrepp i de en-motoriga flygplanens

operationsmöjligheter, att trafiken med dessa bleve reducerad till ett minimum.

Självfallet bör flygplatsorganisationen i princip icke givas större omfattning

än vad som erfordras med hänsyn till den pågående utvecklingen på

luftfartens område. Även om vid bedömandet härav den regelbundna luftfartens

krav av förklarliga skäl måste träda i förgrunden, böra de berättigade

intressena hos civilflygets övriga verksamhetsgrenar icke helt åsidosättas.

Relativt stora materiella värden ha även årligen kunnat räddas genom flygplatsernas

utnyttjande vid nödlandningar med flygplan. Luftfartsstyrelsen

bestrider dock icke, att det en-motoriga flygets — d. v. s. privatflygets samt

vissa grenar av det yrkesmässiga flygets — nuvarande jämförelsevis ringa omfattning

i vårt land i och för sig icke kan motivera hela det system av småflygplatser,

som för närvarande finnes. I betraktande av att nyssnämnda

former av flygtrafik inom en icke alltför avlägsen framtid kunna förväntas

bliva av större omfattning och i samband därmed även erhålla större värde

ur allmän nyttosynpunkt än för närvarande, anser styrelsen, att de i dagens

läge nödvändiga besparingarna böra genomföras på sådant sätt, att markorganisationen

vid uppkommande behov utan alltför stora kostnader kan hålla

jämna steg med utvecklingen.

Ur de synpunkter, styrelsen har att företräda, finner styrelsen därför nödvändigt,

att vissa småflygplatser bibehållas såsom hjälplandningsfält å de

leder, som mest utnyttjas av det en-motoriga flyget. Besparingsåtgärderna å

förevarande område böra gå ut på att tills vidare nedlägga vissa av flygplatserna

och utarrendera flygplatsmarken, t. ex. för jordbruksändamål, ävensom

att förbilliga och förenkla driften och underhållet av de övriga småflygplatserna.

De av sakrevisionen framlagda förslagen rörande småflygplatserna ha av

luftfartsstyrelsen underställts de kommuner, som kunna tänkas vara intresserade

av frågan, ävensom Kungl. svenska aeroklubben. Härvid har det visat

sig, att från kommunernas sida icke finnes något intresse att för luftfartsändamål

övertaga underhållet och driften av flygplatserna. Beträffande

Visingsö flygplats, som framhållits vara av stort lokalt värde för förbindelserna

vintertid med fastlandet, har dock Jönköpings läns landsting på styrelsens

direkta förfrågan förklarat sig beredd att påtaga sig kostnaderna för

flygplatsens drift intill ett belopp av högst 2 P00 kronor per år. Några få

kommuner ha framfört ett visst intresse att för annat ändamål, t. ex. jordbruksändamål,

inköpa eller arrendera flygplatsmark. Aeroklubben har i särskilt

yttrande understrukit flygplatsernas stora betydelse för privatflvget.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Chefen för flygvapnet har i utlåtande den SO juli 1949 över sakrevisionens

utredning framhållit småflygplatsernas betydelse såsom nödlandningsfält för

såväl privatflyget som flygvapnet samt ifrågasatt lämpligheten av att nedlägga

flygplatser, vilket kunde komma att hämma civilflygets utveckling.

Styrelsen har vid en avvägning mellan å ena sidan de ekonomiska synpunkterna

och å andra sidan kraven på att hjälplandningsfält finnas tillgängliga

i tillbörlig utsträckning, funnit sig kunna föreslå, att i första hand

de fyra småflygplatserna vid Hästholmen, Feringe, Exen och Svarteborg tills

vidare nedläggas. Härigenom, ävensom genom förutnämnda bidrag till driften

av Visingsö flygplats beräknas luftfartsverkets nettoutgifter komma att

reduceras med i runt tal 15 000 kronor, varav ett belopp av 9 000 kronor utgör

underhålls- och arrendekostnader och 6 000 kronor avlönings- och expenskostnader.

Genom utarrendering av flygplatsmarken torde vidare, såvitt nu

kan bedömas, verkets inkomster från dessa flygplatser öka från nuvarande

6000 kronor (arrende- och flygplatsavgifter) till omkring 11000 kronor

(arrendeavgifter).

Beträffande Stigtomta och Hagshults flygplatser anför styrelsen följande.

Inom styrelsen har övervägts möjligheten att nedlägga jämväl Stigtomta

flygplats, varigenom luftfartsverkets nettoutgifter-, för denna 4 000 kronor,

skulle förbytas i nettoinkomster å ca 4 500 kronor per år. Stigtomta flygplats

äger betydelse för den civila flygtrafiken företrädesvis med avseende å

den jämförelsevis livliga lokala flygverksamhet som är förlagd till detta fält.

Därest denna verksamhet skulle kunna överflyttas till närbeläget fält tillhörande

flygvapnet, anser luftfartsstyrelsen hinder icke möta, att tills vidare

nedlägga jämväl den civila flygplatsen vid Stigtomta. Styrelsen erinrar emel

lertid om att chefen för flygvapnet i princip ställt sig avvisande till tanken

på att upplåta militära flygfält för civil flygverksamhet.

I fråga om Hagshults flygplats pågå för närvarande underhandlingar med

flygförvaltningen angående denna myndighets övertagande av flygplatsen,

vilket skulle innebära möjligheter för luftfartsverket till en nettobesparing

av ytterligare ca 10 000 kronor per år.

ö. Ljusfyrarnas nedläggande i vissa luftfartsleder. Styrelsen

anmäler, att styrelsen efter i ämnet företagen undersökning beslutat definitivt

nedlägga samtliga optiska ljusfyrar i luftfartslederna. Ett mindre antal

fyrar, belägna i närheten av flygplatser, ha av flygsäkerhetsskäl ansetts böra

bibehållas såsom flygplatsfyrar. Genom att dessa i regel hållas släckta och

träda i funktion allenast vid uppkommande behov, beräknar styrelsen, att de

årliga drift- och underhållskostnaderna för desamma skola kunna begränsas

till i runt tal 4 000 kronor.

4. Luftfartsverkets lokalförvaltningar m. m. Sakrevisionen har

i sin utredning angaende luftfartsverkets organisation och verksamhet i förevarande

fråga uttalat, att »verket företer nu i viss mån bilden av att vara

organiserat för såväl centraliserad som decentraliserad förvaltning. Härav

följer, att både luftfartsstyrelsen och lokalförvaltningarna för närvarande

kunna sägas vara till viss grad överorganiserade, speciellt i fråga om perso
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

naluppsättning». På närmare angivna skäl har sakrevisionen funnit, att luftfartsverket

borde präglas av en förhållandevis centraliserad organisation. Sakrevisionen

har fördenskull förordat, att överdimensioneringen av verkets personal

i första hand borde hävas genom en nedskärning av lokalförvaltningarnas

administration. Under förutsättning att förslaget om nedläggande av

flertalet s. k. småflygplatser genomfördes, syntes enligt sakrevisionens uppfattning

den nuvarande distriktsorganisationen sakna existensberättigande; i

stället borde en förenklad förvaltningsorganisation tillskapas å var och en av

trafikflygplatserna med nära anknytning till de centrala organen i luftfartsstyrelsen.

Luftfartsstyrelsen framhåller, att den nuvarande distriktsorganisationen

tillkom vid en tidpunkt, då den civila luftfarten efter krigets slut befann sig

i en stark utveckling, vilken bedömdes komma att fortgå under avsevärd tid

framåt. I dåvarande läge ansågs det erforderligt att i tid skapa en organisation,

som svarade mot den väntade ökningen av flygtrafiken och som kunde

tillvarataga luftfartsstyrelsens intressen i förhållande till andra statliga myndigheter,

kommuner och enskilda ävensom i övrigt underlätta styrelsens ämbetsutövning.

Luftfartsstyrelsen anser sig i förevarande sammanhang icke böra beröra

orsakerna till att flygtrafiken ej nått den förväntade omfattningen. Enligt

styrelsens uppfattning torde de värdefulla egenskaper, som kunna tillskrivas

flyget såsom trafikmedel, så småningom leda till att utvecklingen av luftfarten

kommer att kräva en förvaltningsapparat av större dimensioner än vad

som nu är fallet.

Sakrevisionen har grundat sitt förslag om införande av en centraliserad

förvaltning bland annat på den förutsättningen, att »det övervägande antalet»

småflygplatser skulle utgå ur luftfartsorganisationen. Luftfartsstyrelsen har

för sin del förordat, att endast högst halva antalet av de ifrågavarande flygplatserna

tills vidare skola nedläggas. Härav följer att berörda argument för

den lokala organisationens slopande försvagats.

På grund av speciella förhållanden inom den nuvarande distriktsorganisationen

— förekomsten av ordinarie befattningar m. m. — är det icke möjligt

att för närvarande uppnå samtliga de besparingar, som skulle kunna vinnas

genom att slopa distriktsorganisationen och ersätta densamma med eu mera

centraliserad förvaltning. Då emellertid en inom luftfartsstyrelsen företagen

utredning givit vid handen, att en starkt beskuren distriktsorganisation i dagens

läge drager endast obetydligt högre kostnader än en centraliserad organisation,

anser luftfartsstyrelsen, att frågan om en mera radikal omorganisation

i sådan riktning bör ställas på framtiden. Luftfartsstyrelsen håller emellertid

före, att begreppet »distriktsförvaltning» och tjänstebenämningen

distriktschef» numera icke äro helt adekvata. Den senare bör ändras till

flygplatschef» — i likhet med förhållandet å Bromma flygplats —- samt flyg

platsorganisationen indelas i ett antal regionala flygplatsförvaltningar med

säte i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den nuvarande regionala förvaltningen

i Norrköping kan sålunda indragas.

•i—120 no Bihanij till riksdagens protokoll 197)0. I samt. Nr 175—176.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

5. Användningen inom luftfartsverket av telegrafverkets

med förbindelsetjänsten sysselsatta trafikpersonal m. m.

Denna fråga har vid tidigare tillfällen varit föremål för överväganden.

Sakrevisionen har i sin utredning ånyo tagit upp spörsmålet. Förutom

den vinst ur effektivitetssynpunkt, som en dylik åtgärd förutsättes medföra,

har sakrevisionen särskilt framhållit de besparingar, som kunna vinnas

genom en dj-lik organisationsförändring. Yidare har sakrevisionen som stöd

för riktigheten av sin uppfattning anfört, att en dylik samordnad organisationsform

inom flygsäkerhetstjänsten äger motsvarighet i flertalet jämförbara

länder med undantag för Norge och Finland. Luftfartsstyrelsen har sig

emellertid bekant, att luftfartsmyndigheten i Norge för sin del verkar för en

liknande organisationsförändring.

Telegrafstyrelsen har föreslagit, att den tekniska tjänsten för luftfartsverkets

olika radiotekniska anläggningar (radiofyrar, instrumentlandningsanläggningar

m. m.) överföres till telegrafverket och där inordnas i dess radioorganisation,

varigenom betydande fördelar ur såväl anläggnings- som driftsynpunkt

skulle stå att vinna.

Vid den utredning, som representanter för telegrafstyrelsen och luftfartsstyrelsen

gemensamt företagit i dessa frågor, har konstaterats, att den nuvarande

organisationen i fråga om trafikpersonalen genom utvecklingens gång

kommit att medföra visst dubbelarbete samt mindre väl utnyttjad personal.

Dessa förhållanden, vilka särskilt framträda på de smärre flygplatserna och

under lågtrafikperioder på de större flygplatserna, böra ses mot bakgrunden

av att den tekniska utvecklingen inom luftfartens teletjänst för närvarande

befinner sig i ett övergångsskede. Radiotelegrafien, som varit den ursprungliga

telekommunikationsmetoden för luftfarten och som hittills handhafts av

telegrafverket, ersättes efter hand av radiotelefonien, vilken handhaves av

luftfartsverkets personal inom trafikledningen. Då radiotelegrafitjänsten

under övergångstiden av säkerhetsskäl icke kan reduceras i samma takt som

radiotelefonitjänsten ökar, blir vid nuvarande organisation följden ett visst

dubbelarbete och mindx-e väl utnyttjad personal.

Telegrafstyrelsens representanter i utredningen ha meddelat, att efter en

mera allmän övergång till radiotelefoni skulle från telegrafstyrelsens sida

hinder icke möta mot ett överförande till luftfartsverket av telegrafverkets då

reducerade trafikpersonal för luftfartens teletjänst. Diskussionerna inom utredningen

ha därför närmast rört sig kring frågan, på vilket satt man borde

försöka eliminera förutnämnda olägenheter under en övergångsperiod, som

icke torde överstiga fem år. De olika alternativ, som därvid i första hand

prövats, ha varit:

Alternativ I. Telegrafverkets ifrågavarande trafikpersonal ålägges att jämsides

med sin nuvarande tjänst på markstationerna utföra vissa arbetsuppgifter

inom trafikledningen.

Alternativ II. Telegrafverkets ifrågavarande trafikpersonal överföres till

luftfartsverket från och med nästkommande budgetår och samordnas där med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176. Ö

närmast motsvarande personal inom trafikledningen, d. v. s. trafikexpeditörerna.

Båda alternativen syfta till att radiotelegrafisterna på markradiostationerna

skulle, i den mån telegrafitjänsten avtar, i viss utsträckning fullgöra jämväl

sysslor, som regelmässigt ankomma på luftfartsverkets trafikexpeditörer, och

sålunda delvis ersätta dessa. Den årliga besparingen vid alternativ II har

enligt en inom utredningen företagen undersökning beräknats icke understiga

100 000 kronor. De besparingar, som kunna bliva möjliga vid alternativ

I, äro svårare att beräkna, men torde kunna angivas till 20 000—50 000

kronor mindre än vid alternativ II.

Luftfartsstyrelsens representanter i utredningen ha icke ansett sig kunna

tillstyrka alternativ I. Telegrafstyrelsens representanter ha i princip icke haft

något att erinra mot att telegrafverkets trafikpersonal på markstationerna tills

vidare under en övergångsperiod utnyttjas jämväl för arbetsuppgifter inom

trafikledningen. Utredningsmännen ha emellertid varit eniga om att en dylik

anordning innebär nackdelar i den praktiska tillämpningen. Gentemot alternativ

II ha telegrafstyrelsens representanter invänt, att den av luftfartsstyrelsens

representanter föreslagna tidpunkten för personalens överförande vore

för tidigt vald men ha slutligen förklarat sig icke direkt vilja motsätta sig ett

genomförande av detta alternativ.

I spörsmålet om de radiotekniska anläggningarnas överförande från luftfartsverket

till telegrafverket har inom den av telegraf- och luftfartsstyrelserna

tillsatta utredningen enighet uppnåtts därutinnan, att ur praktiska synpunkter

betydande fördelar äro förenade med att all dylik verksamhet är

samlad under en och samma myndighet. Utredningsmännen ha stannat inför

att i nuvarande läge övervägande skäl tala för den av telegrafstyrelsen

föreslagna anordningen. Vid en dylik organisationsförändring bör den inom

luftfartsverkets radioorganisation sysselsatta tekniska personalen överföras

till telegrafverket. Det förutsättes därvid, att en särskild sektion för luftfartsfrågor

inrättas inom telegrafstyrelsens radiobyrå. För att eliminera risken

att luftfartsstyrelsen genom denna anordning får en försämrad kontakt

med radiotekniska spörsmål inom luftfarten ha utredningsmännen ansett

nödvändigt, att inom luftfartsstyrelsens trafikbyrå finnes tillgång till viss

radioteknisk sakkunskap bestående av en välkvalificerad radioingenjör och en

assistent åt denne.

Utredningsmännen ha förutsatt, att den radiotekniska personal, som avses

skola överflyttas från luftfartsverket till telegrafverket, vid övergången

bibehålies i sin nuvarande lönegradsplacering och beredes sysselsättning

företrädesvis inom de områden, som beröra luftfarten.

Det resultat, vartill utredningsmännen kommit, har varit föremål för över

läggningar mellan å ena sidan representanter för telegrafstyrelsen och luftfartsstyrelsen

och å andra sidan av spörsmålet berörda personalorganisationer.

Företrädarna för personalorganisationerna ha ställt sig avvisande till

förslaget att överföra markradiostationernas trafikpersonal från telegrafverket

till luftfartsverket.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts ■proposition nr 176.

Luftfartsstyrelsen önskar emellertid icke att mot personalens önskemål

söka genomdriva en lösning av förevarande organisationsproblem enligt alternativ

II. Då styrelsen å andra sidan under inga förhållanden kan tillstyrka

en lösning enligt alternativ I, ha telegrafstyrelsen och luftfartsstyrelsen

gemensamt övervägt andra möjligheter, syftande till att ernå i huvudsak

samma organisatoriska och ekonomiska fördelar, som äro förbundna med

alternativ II, samtidigt som personalens intressen i möjligaste mån tillgodoses.

Härvid ha styrelserna enats om ett förslag, som benämnts alternativ

III. Detta innebär i princip, att de båda verken under eu viss övergångstid,

lämpligen fem år, träffa ett formligt avtal om »utlåning» av erforderligt

antal av de ordinarie och icke-ordinarie befattningar i olika lönegrader,

vilka för närvarande inom telegrafverket äro avdelade för luftfartens förbindelsetjänst.

Ifrågavarande befattningar kvarstå å telegrafverkets personalstater,

men de med befattningen förenade göromålen avses fullgöras inom

luftfartsverket. Detta skulle sålunda betala alla med befattningarna förenade

direkta löne- och andra kostnader. Genom en dylik anordning skulle å ena

sidan vinnas, att den berörda personalen finge bibehålla oförändrade möjligheter

att erhålla befordran och befattningar inom telegrafverket och tillika

kunna återgå till detta om och i don mån den tekniska utvecklingen på området

skulle föranleda ytterligare personalinskränkningar inom luftfartsverkets

organ för trafikledning. Å andra sidan skulle för luftfartsverkets del

vinnas den fördelen, att den »utlånade» personalen under tjänstgöringen hos

luftfartsverket såväl ur arbetssynpunkt som i organisatoriskt hänseende

skulle lyda under luftfartsstyrelsen och på ett rationellt sätt kunna utnyttjas

även inom trafikledning och för vissa andra uppgifter i samband med luftfarten.

Det förutsättes, att avtalet så utformas, att antalet befattningar i de

olika lönegraderna efter närmare överenskommelse mellan de båda verken

kan varieras, möjliggörande bland annat en anpassning efter det faktiska personalbehovet

och vissa befordringsförhållanden. Alternativ III innebär även

att luftfartsverkets hittillsvarande kostnader för berörda personal i viss män

komma att reduceras, enär administrationen av den »utlånade» personalen beräknas

icke medföra någon nämnvärd ökning av luftfartsstyrelsens nuvarande

kostnader i sådant avseende. Med nuvarande anordning har luftfartsstyrelsen

nämligen att till telegrafstyrelsen betala vissa omkostnadspålägg för

administration m. m. av den inom förbindelsetjänsten sysselsatta personalen.

Efter avtalstidens utgång bör det övervägas, om icke de befattningar, som

icke återlämnats till telegrafverket under lånetiden, och av vilka behov vid

sagda tidpunkt bedömes föreligga inom luftfartsverket, definitivt skola överföras

till dettas personalstat.

Alternativ III har varit föremål för förhandlingar mellan representanter

för verksstyrelserna och vederbörande personalorganisationer. Av de i förhandlingarna

deltagande personalorganisationerna ha telegrafverkets radiotelegrafisters

förening samt telegraf- och telefonmannaförbundet förklarat sig

icke kunna biträda ifrågavarande förslag om »utlåning» av trafikpersonalen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

till luftfartsverket, medan luftfartsverkets personalförening i princip accep

terat detsamma. Förstnämnda organisation har för sin del yrkat på en modifiering

av den föreslagna låneformen, så att densamma så nära som möjligt

anknyter till alternativ I. I samband härmed har föreningen föreslagit, att

lånealternativet i stället skulle utformas enligt följande fyra huvudpunkter:

1. Telegrafstyrelsens radiobyrå har helt hand om administrationen av den

utlånade personalen.

2. Befälsföringen fastställes så att på de hittillsvarande områdena inom

markradion, så länge dessa finnas i självständig form, utövas befälet som hit

tills av stationsföreståndare och vaktföreståndare och att på de nya arbetsområdena,

alltså arbete i trafikledning eller i anslutning härtill, utövas be

talet av trafikledaren.

3. Befordringsgången återinföres. Kåren, som redan haft ett flerårigt stopp

i detta avseende på markradion, kan icke gå med på att detta skulle utsträckas

i ytterligare 5 år.

4. Efter lånetidens utgång om 5 år upptagas nya förhandlingar mellan

verksstyrelserna och personalorganisationerna om den kvarvarande telegrafverkspersonalens

framtida hemvist.

I anslutning härtill framhåller luftfartsstyrelsen, att luftfarts- och telegrafstyrelserna

för sin del äro ense om att vid genomförande av ett utlåningsförfarande

detta måste tillämpas konsekvent och sålunda även omfatta administrationen

av den utlånade personalen i den utsträckning, som angives i

det avtal, som avses att uppgöras mellan luftfartsstyrelsen och telegrafstyrelsen.

I övrigt torde det få förutsättas, att de båda myndigheternas förmåga

att handlägga administrativa uppgifter beträffande personalen får bedömas

likvärdig. I fråga om befälsföringen må allenast framhållas, att befälet på

markradiostationerna i stort sett kommer att utövas av samma personal som

för närvarande, enär lånet av personalen inbegriper även erforderligt trafik

befäl. Vidkommande det rådande »befordringsstoppet» för markradiostationernas

personal har detta sin grund i förhållanden, som föreligga, oavsett

vilken myndighet, som är att betrakta såsom arbetsgivare. Självfallet är det

styrelsernas avsikt att i god tid före den femåriga låneperiodens utgång upp

taga förhandlingar rörande den då kvarvarande trafikpersonalens framtida

ställning.

Vid en avvägning mellan de synpunkter, som kunna anläggas på förevarande

spörsmål, ha luftfartsstyrelsen och telegrafstyrelsen funnit sig böra

vidhålla, att alternativ III genomföres. Luftfartsstyrelsen har därför vid sina

beräkningar av driftkostnaderna för budgetåret 1950/51 utgått från denna

förutsättning. Det vid nyssnämnda förhandlingar jämväl behandlade förslaget

angående överflyttning av viss teknisk personal från luftfartsverket till tele

grafverket föranledde inga reservationer från av åtgärden berörda personal

organisationers sida.

G. Luftfartsverkets ILS-anläggningar. I sitt yttrande över sakrevisionens

utredning framhöll luftfartsstyrelsen, att styrelsen vidtagit åtgärder

för att undersöka möjligheterna att försälja några av de anläggningar,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

som då ännu icke vore levererade. Styrelsen är nu — under förutsättning att

storflygplatsen vid Halmsjön icke blir färdigställd inom överskådlig tid —

beredd att försälja tre av anläggningarna, nämligen de två som avsetts för

storflygplatsen och den som avsetts för Karlstads flygplats. Därest Aktiebolaget

Aerotransport (ABA) i fortsättningen icke kommer att upprätthålla

trafik under större delen av året på den s. k. norrlandslinjen, anser styrelsen

att anläggningarna för Sundsvall/Härnösands och Luleå flygplatser jämväl

kunna utgå.

7. Samverkan inom stationstjänsten vid trafikflygplatserna.

Såsom luftfartsstyrelsen i sitt utlåtande den 16 juni 1949 berört, ha förhandlingar

förts mellan ABA och luftfartsstyrelsen i vad avser viss samverkan

inom den s. k. stationstjänsten vid trafikflygplatserna. Dessa ha,

bland annat, resulterat i att avtal träffats mellan bolaget och luftfartsstyrelsen

om viss samordning av arbetsuppgifter inom förevarande område vid Norrköping—Kungsängens,

Sundsvall/Härnösands samt Visby flygplatser. Vissa

möjligheter till dylik samverkan torde föreligga jämväl inom förbindelsetjänsten.

Luftfartsstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad på detta förhållande.

8. Öppethållningstiden å trafikflygplatserna. Luftfartsstjnrelsen

kan för närvarande icke taga ställning till vad sakrevisionen anfört om begränsning

av öppethållningstiden å trafikflygplatserna med hänsyn till denna

frågas internationella räckvidd. Vissa åtgärder i den av sakrevisionen antydda

riktningen ha dock kunnat vidtagas. Genom omläggningar av trafikflygets

tidtabeller har det nämligen blivit möjligt att under tiden kl. 24—6

hålla en mycket låg personell beredskap vid trafikflygplatserna.

Utöver här upptagna förslag av mera principiell eller omfattande karaktär

ha följande speciella frågor behandlats i luftfartsstyrelsens statförslag eller

särskilda skrivelser.

A. Byrådirektörstjänsten i Ca 31 å marktjänstbyrån. Luftfartsstyrelsen erinrar

i petita, att sakrevisionen föreslagit viss omorganisation av de olika

sektionerna inom styrelsens marktjänstbyrå, varvid en tjänst såsom byrådirektör

i lönegraden Ca 31 och chef för nämnda byrås förvaltningssektion

skulle indragas. Den ordinarie innehavaren av ifrågavarande tjänst åtnjuter

för närvarande tjänstledighet; Distriktschefen i lönegraden Ca 31 vid Malmö

—Bulltofta flygplats har förordnats att uppehålla förenämnda byrådirektörstjänst.

Med hänsyn till marktjänstbvråns storlek och de heterogena arbetsuppgifter,

som handläggas inom densamma, är det enligt styrelsen nödvändigt,

att å byrån finnes att tillgå en kvalificerad och i de olika frågorna insatt

befattningshavare, bland annat för att under den ordinarie byråchefens

tjänsteresor, semester eller annan ledighet leda byråns arbete. Det framhålles,

att inom byråns förvaltningssektion, till vars verksamhetsområde byråchefens

huvudsakliga ämbetsbefattning anknyter, finnes förutom nu ifrågavarande

byrådirektörstjänst endast relativt låga befattningar (högst Ce 24),

vilkas innehavare knappast kunna förordnas att vikariera. för byråchefen. På

grund härav föreslår styrelsen, att förevarande byrådirektörst jänst bibehålies

i personalförteckningen för verket.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

13. Överflyttande av den svenske representanten i ICAO.s råd till chef för

kanslibyråns utrikes sektion. Luftfartsstyrelsen erinrar i petita, att av den å

driftkostnadsstaten upptagna posten Luftfartsstyrelsen: Avlöningar skall från

delposten Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t bestridas arvode till en svensk

representant i den internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) råd

med belopp motsvarande lön enligt lönegrad Cp It). Uppdraget för nämnde

representant upphör den 1 juli 1950 i och med att mandattiden för Sveriges

representation i rådet utlöper. Av praktiska skäl är det enligt styrelsen erforderligt,

att vederbörande kvarbliver ytterligare någon tid för att avsluta

sitt uppdrag och överlämna arbetet till den danske efterträdaren. Med hänsyn

härtill och då luftfartsstyrelsen anser, att det skulle vara av mycket stort

värde, om den ingående erfarenhet av internationella frågor, som berörde

befattningshavare förskaffat sig, finge tills vidare utnyttjas, föreslår styrelsen,

att arvodet får utgå jämväl under nästa budgetår, varvid befattningshavaren

i fråga skulle tjänstgöra såsom chef för utrikessektionen inom kanslibyrån.

Styrelsen överväger att i samband härmed i organisatoriskt hänseende

utbryta utrikessektionen ur kanslibyrån och direkt underställa denna

sektion verkschefen, varigenom bland annat en önskvärd avlastning av byråns

arbetsbörda skulle kunna ernås.

C. Inrättande av extra ordinarie befattningar för planeringspersonal.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 juni 1949 bemyndigat luftfartsstyrelsen

att av det under sjätte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till

planering av allmänna arbeten taga i anspråk högst 105 000 kronor för fortsatt

detaljplanering under budgetåret 1949/50 av arbeten, ingående i en av

arbetsmarknadsstyrelsen upprättad investeringsplan för civila flygplatser. Därjämte

förklarade Kungl. Maj:t, att för avlöningar till personal finge användas

högst 75 000 kronor.

I skrivelse den 22 september 1949 bär luftfartsstyrelsen, med formalan att

viss projekteringsverksamhet måste förekomma under överskådlig framtid,

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte fastställa stat för vissa befattningshavare

att avlönas av sakanslag och att styrelsen måtte bemyndigas att avföra kostnaderna

för dessa befattningshavare från det under sjätte huvudtiteln upptagna

anslaget till planering av allmänna arbeten.

D. Inrättande av trafikexpeditörstjänster i lönegraden Ce 16. I skrivelse

den 14 november 1949 har luftfartsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj.t måtte

medgiva styrelsen att inrätta erforderligt antal tjänster såsom trafikexpeditörer

i lönegraden Ce 16. Dessa tjänstemän äro för närvarande placerade i

lönegraden Cg 14.

E. Väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland. För innevarande

budgetår ha å riksstaten under sjätte huvudtiteln anvisats förslagsanslag till

bidrag till väderleksstation i Nordatlanten med 800 000 kronor och till bidrag

till väderi eksstationer på Grönland med 230 000 kronor. För nästa budgetår

liar äskats ett förslagsanslag av 870 000 kronor till bidrag till väderleksstationer

i Nordatlanten och på Grönland. Kostnaderna för väderleksstationen

i Nordatlanten ha för budgetåret 1948/49 bestritts till hälften av luftfartsverket

och till hälften av den allmänna väderlekstjänsten.

I gemensam skrivelse den 5 november 1949 har luftfartsstyrelsen och

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, såvitt nu är i fråga, erinrat

att organisationen av väderleksskopp på Nordatlanten otvivelaktigt äger

betydelse ej blott för flygväderlekstjänsten utan även för de mera omfattande

verksamhetsområden som den allmänna väderlekstjänsten liar att tillgodose.

Betydelsen av väderleksskeppen i detta sistnämnda avseende kan svårligen

ekonomiskt värderas, och ICAO-konferensen i London 1949, som Irland annat

hade att behandla frågan om »nonacronnutical benefits» genom väderleks

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 17H.

skeppens inrättande, måste helt avstå från en dylik värdering, ehuru full

enighet rådde om att förmånerna för andra näringsgrenar än luftfarten i

många fall voro betydande. Med hänsyn härtill är det givetvis icke görligt

att fullt rättvist fördela kostnaderna mellan flygväderlekstjänsten och den

allmänna väderlekstjänsten. I betraktande av den civila luftfartens ansträngda

ekonomi är luftfartsstyrelsen av den uppfattningen att luftfarten icke bör belastas

med mer än en tredjedel, dock högst 200 000 kronor, av Sveriges andel

i kostnaden för väderleksskeppen. Institutet anser för sin del att det,

med hänsyn till de förändringar i kostnaden, som kunna uppkomma genom

inflation och devalvering och som redan nu visat sig ha icke oväsentliga konsekvenser

i fråga om kostnaden, synes lämpligast att i framtiden belasta luftfarten

med en tredjedel av kostnaden utan maximering.

Yerksstyrelserna äro ense om att Sveriges kostnader för väderleksstatio

nerna på Grönland skola delas lika mellan de båda verken.

Luftfartsverkets inkomster och utgifter under nästa budgetår.

Luftfartsstyrelsen övergår härefter till att närmare beräkna luftfartsverkets

inkomster och utgifter under nästa budgetår och erinrar till en början, att

styrelsen i sina beräkningar för budgetåret 1949/50 — under framhållande

av svårigheten att avsevärd tid i förväg framlägga hållbara beräkningar -—

uppskattat luftfartsverkets inkomster till sammanlagt 3 200 000 kronor. Ed

jämförelse mellan det beräknade och det verkliga inkomstutfallet under budgetåret

1948/49 och under första kvartalet av budgetåret 1949/50 föranleder

emellertid styrelsen att redan nu räkna med att de verkliga inkomsterna för

sistnämnda budgetår i sin helhet komma att något understiga vad styrelsen

hösten 1948 kalkylerade med.

Med hänsyn till det alltjämt rådande labila läget inom den civila luftfarten

anser styrelsen försiktigheten bjuda att för budgetåret 1950/51 räkna

med driftinkomster av samma storleksordning, som kan förutses för innevarande

budgetår. Utgifterna för nästa budgetår uppskattas till sammanlagt

8 951 000 kronor, varför luftfartsverkets underskott skulle utgöra 6 101 000

kronor.

Styrelsen har i anslutning härtill lämnat följande specifikation över inkomst-

och utgiftsposterna varvid såsom jämförelse även upptagits motsvarande

belopp för innevarande budgetår.

1. Hyror och arrenden

2. Trafikinkomster .....

3. Besiktningsavgifter

4. Diverse inkomster ..

Inkomster.

1949/50

950 000

1 500 000

100 000

125 000

Summa kronor 2 675 000

Utgifter.

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar ........................ 1 315 000

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ..................... 308 000

1950/51

1 000 000

1 700 000

90 000

60 000

2 850 000

1 266 000

237 000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176. 15

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar ............... 1 850 000 2 493 000

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader ............ 210 000 257 000

5. Underhåll och drift av luftfartsleder ............... 985 000 920 000

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m...................... 190 000 150 000

7. Förbindelsetjänst .......................................... 2 375 000 1 843 000

8. Utgifter för väderlekstjänst ......................... 1 074 000 1 005 000

9. Sveriges bidrag till internationella civila luftfartsorganisationen

....................................... 370 000 395 000

10. Pensionskostnader ....................................... 5 0t>0 10 000

11. Diverse utgifter .......................................... 45 000 60 000

12. Projektering av flygplatser ........................... 15 000 ^15 000

13. Avsättning till värdeminskningskonto ............... 425 000_300 000

Summa kronor 9 167 000 8 951 000

Beräknat underskott kronor 6 492 000 6 101 000

I anslutning härtill erinrar luftfartsstyrelsen, att styrelsen i sin skri

velse den 1 november 1948 beräknat luftfartsverkets utgifter till ett samman

lagt belopp av 9 933 000 kronor och att Kungl. Maj:t den 30 juni 1949 fast

ställt driftkostnadsstaten till 9 167 000 kronor. Härav framgår, att luftfartsverkets

totala utgifter i förhållande till styrelsens ursprungliga beräkningar,

vilka legat till grund för sakrevisionens förslag till utgiftsbegränsningar inom

luftfartsverket, hittills reducerats med sammanlagt 766 000 kronor. De nu i

olika sammanhang redovisade besparingsåtgärderna innebära i och för sig

ytterligare faktiska besparingar under loppet av budgetåret 1950/51 med sam

manlagt 377 000 kronor. Härvid är emellertid att märka, att detta belopp icke

inkluderar vissa besparingsåtgärder inom förbindelsetjänsten, vilka äro svåra

att beräkna, enär åtgärderna i fråga äga ett intimt samband med vissa i annat

sammanhang vidtagna förändringar inom detta område. Nu åsyftade bespa

ringar torde emellertid kunna angivas till storleksordningen 30 000 kronor.

Härigenom komma de totala besparingarna att uppgå till ett belopp av i runt

tal 1 175 000 kronor.

Det nu framlagda förslaget till driftkostnadsstat för budgetåret 1950/51

slutar på 8 951 000 kronor, d. v. s. 216 000 kronor mindre än slutsumman av

den för innevarande budgetår gällande driftkostnadsstaten. Den faktiska besparingen

är emellertid (377 000 + 30 000 — 216 000=) ca 190 000 kronor

högre än denna nettobesparing, beroende på att vissa utgiftsökningar, vilka

antingen äro undandragna luftfartsstyrelsens direkta kontroll eller eljest äro

av mer eller mindre ofrånkomlig natur, reducera verkningarna av de vid

tagna besparingsåtgärderna. Dessa utgiftsökningar bestå i stort sett av löneklassuppflyttningar

m. m. med 46 000 kronor, ökade städningskostnader med

5 000 kronor, ökade förräntningskostnader å till telegrafverket överförd mate

riel m. m. med 75 000 kronor, nytillkommet bidrag till väderlekstjänsten på

Grönland med 35 000 kronor, ökade kostnader för medlemskap i ICAO med

25 000 kronor samt ökade pensionsförpliktelser med ca 5 000 kronor.

Luftfartsstyrelsens framställning utmynnar i en hemställan, att, så vitt

nu är i fråga, Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för luftfartsfonden ä

riksstat.cn

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Yttranden.

Statskontoret har (len 2 februari 1950 avgivit utlåtande i anledning av

luftfartsstyrelsens förevarande framställning och därvid till en början erinrat,

att enligt föreliggande förslag luftfartsverkets sammanlagda driftkostnader

skulle för budgetåret 1950/51 uppgå till 8 951 000 kronor mot 9 933 000

kronor för föregående budgetår enligt luftfartsstyrelsens ursprungliga beräkningar,

vilka legat till grund för den av sakrevisionen förordade utgiftsminskningen.

Då i det förstnämnda beloppet ingå vissa utgiftsökningar av automatisk

eller mer eller mindre ofrånkomlig natur — tillhopa omkring 190 000

kronor — skulle det uppställda målet hava uppnåtts. Statskontoret konstaterar

emellertid, att fortfarande räknas med ett avsevärt driftunderskott för

luftfartsverket, för budgetåret 1950/51 beräknat till icke mindre än 6,1 miljoner

kronor. Det måste under sådana förhållanden övervägas, huruvida icke

mer radikala och genomgripande åtgärder böra vidtagas för att nedbringa å

verksamheten uppkommande underskott. Statskontoret förutsätter, att luftfartsstyrelsen

ägnar denna fråga ingående uppmärksamhet.

Statskontoret har icke funnit tillräckliga skäl anförda för bibehållande av

den byrådirektörstjänst å luftfartsstyrelsens marktjänstbyrå, som av sakrevisionen

förordats till indragning, eller att låta den nuvarande svenska representanten

i ICAO:s råd efter mandattidens utgång under budgetåret 1950/51

tjänstgöra såsom chef för utrikessektionen.

Ämbetsverket anser starka skäl tala för genomförande av sakrevisionens

förslag att distriktschefernas arbetsuppgifter utskiftas på andra befattningshavare

inom vederbörande distriktsförvaltning och luftfartsstyrelsen, varvid

uppdraget att vara lokal chef för flygfälten bör kunna anförtros åt förste

trafikledaren. Statskontoret framför som eget förslag, att i samband härmed

de tre distriktschefsbefattningarna i Göteborg, Malmö och Jforrköping indragas.

Statens lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot att benämningen

distriktschef i samband med genomförandet av vissa organisatoriska

ändringar inom luftfartsverkets lokalförvaltningar ersättes med benämningen

^yrtP^tscbcf, vilken benämning redan finnes upptagen å luftfartsverkets personalförteckning.

Enligt lönenämndens mening bör emellertid frågan om

lönegradsplaceringen för de nuvarande distriktscliefstjänsterna (Ca 31), vilka

äro avsedda för flygplatschefema i Göteborg och Malmö, upptagas till omprövning

av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Enligt lönenämndens uppfattning är frågan om lönegradsplaceringen av

trafikexpeditörstjänsterna — som för närvarande äro hänförda till lönegraden

Cg 14 — av den natur, att densamma bör underställas 1949 års tjänsteförteckningskommitté

för prövning. Lönenämnden kan därför icke tillstyrka

bifall till luftfartsstyrelsens framställning, men vill icke motsätta sig, att förevarande

tjänster — i avbidan på resultatet av nyssnämnda kommittés arbete

—• överföras å extra ordinarie stat i lönegrad Ce 14.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

17

Departementschefen.

Det ekonomiska utfallet av luftfartsverkets verksamhet liar efter kriget utvecklats

ogynnsamt. Luftfartsverkets inkomster ha visserligen under denna

tid något ökat per budgetår räknat, men utgifterna ha stegrats kraftigare.

Ett betydande och växande underskott har därför måst upptagas för luftfartsfonden

å riksstaten. För budgetåret 1946/47 utgjorde underskottet å luftfartsfonden

ca 3 miljoner kronor. Den år 1947 genomförda omläggningen av redovisningen

å luftfartsfonden medförde med tillämpning från och med budgetåret

1947/48, att underskottet å fonden bokföringsmässigt ökade med i runt

tal 2 miljoner kronor. Det totala underskottet sistnämnda budgetår utgjorde

ca 5,2 miljoner kronor. För budgetåret 1948/49 uppgick underskottet å luftfartsfonden

till 6,3 miljoner kronor och enligt luf tf artsstyrelsens nu redovisade

beräkningar väntas luftfartsfonden för innevarande budgetår visa ett

underskott av 6,5 miljoner kronor. Däremot räknar luf tf artsstyrelsen med att

underskottet å fonden nästa budgetår skall kunna nedbringas till i runt tal

6,i miljoner kronor.

I 1949 års statsverksproposition anmälde jag, vid beräkning av underskottet

å luftfartsfonden för innevarande budgetår, att statens sakrevision

väntades senare framlägga resultatet av sin granskning av luftfartsverkets

organisation och verksamhet. Detta skedde i maj 1949. Sakrevisionen föreslog

i sin utredning en minskning med till en början minst 1 miljon kronor

i de av luftfartsstyrelsen i petita hösten 1948 beräknade driftkostnaderna om

ca 9,9 miljoner kronor. Hänsyn till utredningens innehåll kunde i viss utsträckning

tagas redan vid fastställande i juni 1949 av luftfartsverkets driftkostnadsstat

för innevarande budgetår och utgiftsstatens slutsumma begränsades

då till ca 9,i miljoner kronor. Samtidigt anbefalldes luftfartsstyrelsen

att verkställa en allsidig översyn av luftfartsverkets organisation och omfattningen

av den befintliga statliga markorganisationen för den civila luftfarten

över huvud taget. Översynen borde taga sikte på att nedbringa luftfartsverkets

totala driftkostnader minst i den utsträckning sakrevisionen föreslagit.

Luftfartsstyrelsen har nu redovisat resultatet av den verkställda översynen.

Styrelsen beräknar för nästa budgetår driftkostnaderna till ca 8,9 miljoner

kronor och intäkterna till ca 2,8 miljoner kronor. Styrelsen skulle sålunda ha

uppnått den minskning av driftkostnaderna som anbefallts. Underskottet a

fonden kommer däremot, såsom redan påpekats, alltjämt att uppgå till drygt

6 miljoner kronor.

Innan jag närmare ingår på en granskning av dessa beräkningar torde jag

få upptaga vissa av sakrevisionen och luftfartsstyrelsen behandlade frågor

av principiell, natur eller större ekonomisk betydelse till granskning. Frågorna

anmälas i den ordning de angivits i luftfartsstyrelsens petita.

I fråga om närtrafikledningens organisation och verksamhet har luftfartsstyrelsen

upplyst, att sakrevisionens förslag till personalinskränkningar inom

närtrafiklcdningen redan delvis genomförts eller avsåges att genomföras

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

under innevarande budgetår samt att därutöver vissa ytterligare personalin

skränkningar vidtagits. Jag kan därför på denna punkt begränsa mig till eu

anmälan av dessa åtgärder.

Beträffande distriktstrafikledningen bar hi f t fartsstyrelsen efter verkställd

utredning funnit sig av flygsäkerhetsskäl icke kunna tillstyrka sakrevisionens

förslag angående en omläggning. Chefen för flygvapnet har biträtt luftfarts

styrelsens uppfattning. Med hänsyn härtill synes någon omläggning icke nu

böra vidtagas.

Ett genomförande av sakrevisionens förslag om nedläggande av tolv s. k.

småflygplatser skulle enligt luftfartsstyrelsen medföra en total besparing för

statsverket av 62 000 kronor. Styrelsen har efter en avvägning av ekonomiska

synpunkter och behovet av hjälplandningsfält ansett sig böra förorda

ett nedläggande tills vidare av flygplatserna vid Hästholmen, Feringe, Exen

och Svarteborg. En omedelbar besparing om 15 000 och en inkomstökning

av 5 000 kronor skulle härigenom uppkomma. Jag tillstyrker förslaget. Pågående

förhandlingar med flygförvaltningen om övertagande av Hagshults

flygplats böra fortsättas. Styrelsen bör med lämpliga mellanrum ompröva

frågan om bibehållandet av övriga småflygfält samt i sina petita anmäla resultatet

av sina överväganden.

Styrelsen har i enlighet med sakrevisionens förslag beslutat nedlägga de

optiska fyrai-, som ha karaktär av flygledsfyrar. Ett mindre antal fyrar ha

bibehållits såsom flygplatsfyrar. Häremot har jag icke något att erinra.

Beträffande sakrevisionens förslag att luftfartsverkets distriktsförvaltningar

i Torslanda, Bulltofta och Norrköping skulle indragas och distriktscheferna

där ersättas med förste trafikledare framhåller luftfartsstyrelsen, att

på grund av speciella förhållanden inom distriktsorganisationen, såsom förekomsten

av ordinarie befattningar m. m., det icke är möjligt att för närvarande

uppnå samtliga de besparingar, som skulle kunna vinnas genom att

slopa distriktsorganisationen och ersätta den med en mera centraliserad förvaltning.

Styrelsen har, då en starkt beskuren distriktsorganisation i dagens

läge drager endast obetydligt högre kostnader än en centraliserad organisation,

ansett, att frågan om en mera radikal omorganisation i sådan riktning

bör ställas på framtiden. Styrelsen har därför begränsat sig till att förorda,

att distriktsorganisationen tills vidare uppdelas på 3 regionala flygförvalt

ningar med säte i Stockholm, Göteborg och Malmö, i samband varmed den

nuvarande distriktsförvaltningen i Norrköping skulle kunna indragas.

Med hänsyn till vad luftfartsstyrelsen anfört synes sakrevisionens förslag

om omedelbar indragning av samtliga ifrågavarande distriktschefstjänster icke

för närvarande kunna genomföras. Behovet av särskilda flygplatschefer i

Göteborg och Malmö bör ytterligare utredas av luftfartsstyrelsen. Om avgörande

skäl därvid befinnas föreligga för bibehållande av dessa tjänster, bör

fragan om deras löneställning i enlighet med lönenämndens förslag upptagas

till närmare prövning genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Vad angår distriktsförvaltningen i Norrköping har luftfartsstyrelsen under

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj ds proposition nr 176.

hand uppgivit, att trafikledningen under alla förhållanden skulle behöva

förstärkas med en förste trafikledare. Det synes lämpligt, att i samband

därmed sakrevisionens förslag om indragning av den särskilda

distriktsförvaltningen genomföres. Om hänsyn tages till samtliga omflyttningar

av personal som härvid uppkomma skulle enligt styrelsens beräkningar

nettobesparingen genom indragningen uppgå till omkring 8 000 kronor.

Jag finner mig sålunda, med här angivna modifikationer, böra tillstyrka

luftfartsstyrelsens förslag såsom en provisorisk lösning av denna organisationsfråga.

I frågan om användningen inom luftfartsverket av telegrafverkets inom förbindelsetjänsten

sysselsatta personal har vid de förhandlingar, som förts

mellan telegraf- och luftfartsstyrelserna, till en början framkommit två alternativ

till lösning. Alternativ I, som innebär att ifrågavarande personal skulle

kvarstå inom telegrafverket men åläggas att jämväl utföra vissa arbetsuppgifter

inom trafikledningen, har i princip godtagits av telegrafstyrelsen men

ej kunnat tillstyrkas av luftfartsstyrelsen. Luftfartsstyrelsen bär i stället

framfört ett såsom alternativ II betecknat förslag, enligt vilket personalen

skulle överföras till luftfartsstyrelsen och samordnas med motsvarande personal

inom trafikledningen. Telegrafstyrelsen har för egen del ej velat direkt

motsätta sig ett genomförande av detta alternativ, ehuru den föreslagna tidpunkten

för ett dylikt överförande av personalen icke ansetts lämplig. Företrädare

för vederbörande personalorganisationer ha emellertid ställt sig avvisande

mot alternativ II.

Under förhandlingarna med personalorganisationerna framfördes emellertid

från personalhåll ett nytt förslag av innebörd att luftfartsverket skulle

låna personal från telegrafverket. Med utgångspunkt härifrån ha telegraf- och

luftfartsstyrelserna enat sig om ett låneförfarande, vilket benämnts alternativ

III. Enligt detta alternativ, för vilket närmare redogöres i luftfartsstyrelsens

framställning, skulle erforderligt antal av de ordinarie och icke-ordinarie

befattningar, vilka för närvarande inom telegrafverket äro avsedda

för luftfartens förbindelsetjänst, utlånas till luftfartsverket på sa sätt att

befattningarna kvarstå å telegrafverkets personalstater, men de med respektive

befattningar förenade göromålen skola fullgöras inom luftfartsverket.

Utlåningen skulle till en början avse något mer än 100 tjänster vid telegrafverket.

Telegrafverkets radiotelegrafisters förening samt telegraf- och telefonmannaförbundet

ha förklarat sig ej kunna biträda ett utlåningsförfarande enligt

alternativ III, under det att luftfartsverkets personalförening i princip

godtagit detsamma. Förstnämnda förening har yrkat på en modifiering av

den föreslagna låneformen, så att denna så nära som möjligt skulle anknyta

till alternativ I. I samband därmed har föreningen föreslagit, att lånealternativet

utformas enligt de fyra huvudpunkter, som återgivits i luftfartsstyrelsens

förut refererade skrivelse. Jag upptager nu dessa punkter till närmare

granskning.

Vad först angår önskemålet att utlåningsförfarande t tillämpas så, att telegrafstyrelsens

radiobyrå handhar administrationen av den utlånade perso

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 176.

nalen, är att märka, att administrationen innefattar bland annat matrikelföring

av personal, förande av uppgifter om tjänstledighet, semester m. m. enligt

avlöningsreglementet, uppgörande av avlöningslistor samt utbetalning av

avlöningar. Det är uppenbarligen utan betydelse, om dessa rent administra:

tiva uppgifter handhavas av personal inom telegrafverket eller inom luftfartsverket.

Till administrationen hänföres emellertid även uppgörande av tjänstgöringsschemata,

jourlistor och dylikt. För att åstadkomma såvitt möjligt

likartade tjänstgöringsförhållanden för olika personalgrupper vid luftfartsverket

och därigenom möjliggöra erforderlig utbytbarhet mellan dessa, synes

det vara nödvändigt, att en anpassning sker av telegrafistpersonalens tjänst-*

göringsförhållanden till övriga personalgruppers. Med hänsyn härtill synes,

det lämpligast, att luftfartsstyrelsen ombesörjer denna del av administrationen

av personalen liksom fallet är med övrig inom verket tjänstgörande personal.

Befälsföringen över den utlånade telegrafistpersonalen kommer, enligt vad

luftfartsstyrelsen upplyst, på de hittillsvarande områdena inom markradion

att utövas av de nuvarande stationsföreståndarna och vaktföreståndarna, vilka

äro avsedda att även de utlånas till luftfartsverket. Personalen skall vara bibehållen

vid samma befordringsmöjligheter som om utlåningsförfarandet ej

tillämpats.

Genomföres lånealternativet under beaktande av här anförda synpunkter,

kommer detta att nära ansluta sig till det förut behandlade alternativet III

och samtidigt i huvudsak tillgodose berättigade önskemål från personalens

sida.

Jag finner mig sålunda böra tillstyrka det av verksstyrelserna framlagda

lånealternativet. Jag förutsätter därvid att, före lånetidens utgång, nya förhandlingar

upptagas med personalorganisationerna om personalens ställning

efter lånetidens slut.

I likhet med verksstyrelserna finner jag lämpligt, att den inom luftfartsverkets

radioorganisation sysselsatta tekniska personalen, sammanlagt 11 personer,

överflyttas från luftfartsverket till telegrafverket. Denna personal är

vid övertagandet tillförsäkrad oförändrade anställnings- och löneförmåner och

kommer inom telegrafverket företrädesvis att sysselsättas inom områden, som

beröra luftfarten.

I årets statsverksproposition (bil. 27, punkten 28) uttalade jag, att jag fann

av luftfartsstyrelsen vidtagna åtgärder för försäljning av vissa landningsradiofyrar

(av typen ILS) i nuvarande läge välbetänkt och att hinder ej

borde föreligga att försälja de anläggningar som först levererades, om lämplig

köpare anmälde sig. Luftfartsstyrelsen har nu förklarat sig vara beredd att

försälja tre ILS-anläggningar och, därest den s. k. norrlandslinjen nedlägges,

ytterligare två. Jag biträder styrelsens uppfattning i försäljningsfrågan och

erinrar om att det tidigare i dag anmälda iförslaget om understöd åt den reguljära

inrikes luftfarten innebär, att subventionerna tills vidare skola begränsas

till Yisbylinjen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

2!

Yad luftfartsstyrelsen anfört i fråga om samverkan med AB A inom stationstjänsten

vid flygplatserna ocli om öppethållningstiderna å trafikflygplatserna

ger mig icke anledning till särskilt uttalande.

Yad slutligen angår förut berörda speciella frågor rörande regleringen av

luftfartsverkets driftkostnader för nästa budgetår må här anföras följande.

Behovet av att — mot sakrevisionens och statskontorets uttalanden — bi

behålla by rådirektörs tjänsten å marktjänstbyrån synes icke vara till fullo

styrkt. Innehavaren av denna tjänst är för närvarande tjänstledig för enskilt

uppdrag och innehavaren av distriktschefstjänsten i Malmö är förordnad att

tills vidare uppehålla densamma. Jag har ej något att erinra mot att denna

anordning tills vidare bibehålies i avbidan på ytterligare erfarenheter av

huru arbetet lämpligen bör organiseras.

Jag har icke något att erinra mot att den svenske representanten i ICAO:s

råd bibehålies vid nuvarande löneförmåner under den tid som erfordras för

avveckling av uppdraget. Däremot kan jag ej biträda styrelsens förslag om

anställande av en särskild chef för kanslibyråns utrikessektion med arvode

motsvarande byråchefslön i Cp 10. Hinder bör dock ej möta att till sektionen

tillfälligt knyta erforderlig expertis med avlöning, omfattande ett begränsat

sakkunnigtillägg utöver ersättning för de avlöningsförmåner varom vederbörande

på grund av uppdraget visar sig ha gått miste i sin ordinarie tjänst.

Beslut härom torde få fattas av Kungl. Maj:t i samband med fastställande av

luftfartsverkets stat för driftkostnader.

Genom beslut den 24 februari 1950 har Kungl. Maj:t avslagit luftfartsstyrelsens

framställning om inrättande av extra ordinarie befattningar å anslaget

till Planering av allmänna arbeten. Projekteringsarbetena för investeringsreserven

böra icke bli av permanent natur utan avvecklas så snart dessa

arbeten kunna jämte den löpande verksamheten omhänderhavas av marktjänstbyråns

på de ordinarie avlöningsanslagen anställda planeringspersonal.

Frågan om extra-ordinariesättning av vissa trafikexpeditörer i Ce 14 torde

få upptagas av Kungl. Maj:t i samband med regleringen av driftkostnadsstaten.

I likhet med lönenämnden finner jag mig för närvarande ej kunna

tillstyrka förslaget om uppflyttning av dessa tjänster i Ce 16.

Med hänsyn till vad luftfartsverket och Sveriges meteorologiska och hydro

logiska institut anfört om avräkningen av kostnaderna för väderleksstationerna

i Nordatlanten och på Grönland tillstyrker jag, att luftfartsfonden från

och med innevarande budgetår belastas med endast en tredjedel av de förra

och hälften av de senare. Någon maximering av luftfartsverkets bidrag bör

ej ske.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera, att luftfartsstyrelsen sökt vidtaga

bespaiings- och rationaliseringsåtgärder i de avseenden, varå sakrevisionen

anmärkt. De ekonomiska resultaten synas dock ha blivit jämförelsevis begränsade.

Ett fortsatt arbete med inre rationalisering av verksamheten synes

därför, såsom statskontoret påpekat, alltjämt vara i hög grad behövligt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Utöver de besparingar, för vilka förut redogjorts, kunna ytterligare sådana

uppkomma, därest riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts i annat sammanhang

framlagda förslag, att statens direkta understöd åt den reguljära inrikes lufttrafiken

skall begränsas att avse Visbylinjen. Nedlägges Norrlandslinjen

torde de årliga kostnaderna för Sundsvall/Härnösands flygplats komma att

avsevärt nedgå. Frågan i vilken utsträckning marktjänsten å denna flygplats

skall uppehållas torde framdeles få prövas av Kungl. Maj:t. På Luleå/Kallax

flygplats begränsas besparingarna till jämförelsevis små belopp, bland annat

för underhåll m. m. av hangaren, vilken är avsedd att tills vidare användas av

de militära myndigheterna.

Under åberopande av det anförda förordar jag, att underskottet å luftfartsfonden

upptages med ett något lägre belopp än luftfartsstyrelsen beräknat,

förslagsvis 6 miljoner kronor.

Frågan om det slutliga fastställandet av luftfartsverkets stat för driftkostnader

torde — i likhet med vad som gällt under de senaste åren — få avgöras

av Kungl. Maj:t, sedan riksdagen avgivit utlåtande i anledning av vad jag i

det föregående anfört. Jag utgår från att detta förfarande skall få tillämpas

även i fortsättningen, enär erfarenheterna nu synas ha givit vid handen att

driftkostnadsstatema icke i sina detaljer lämpligen kunna fastläggas å sådan

tid att proposition kan hinna föreläggas riksdagen inom fastställd propositionstid.

Riksdagsbehandlingen torde dock, då förhållandena därtill föranleda,

få omfatta ej enbart sådana frågor som av formella skäl måste underställas

riksdagen, utan även spörsmål rörande luftfartsverkets utveckling i

allmänhet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för Luft]artsfonden å riksstaten för budgetåret 1950/51 upptaga

ett underskott av 6 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Sven G. Karlson.

Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt inrikes lufttrafik. s. 1 i texten
  2. SU 1950:144 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upptagande å riksstaten för bugetåret 1950jÖl av underskottet för luftfartsfond en jämte i ämnet väc s. 14 i texten