Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m
10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1950:18, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 18.
1
Nr 18.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945
(nr 520) om återställande av viss från ockuperat land
härrörande egendom, m. m.; given Drottningholms
slott den 16 december 1949.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa, bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
GUSTAF.
Herman Zetterberg. 1
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 18.
2
Kungl Maj:ts proposition nr 18.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1915 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom.
Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om återställande av
viss från ockuperat land härrörande egendom, vilken enligt lag den 13
maj 1949 (nr 196) gäller till och med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt
giltighet till och med den 30 juni 1951.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om
kontroll å viss utländsk egendom m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk
egendom m. m.,1 vilken enligt lag den 13 maj 1949 (nr 197) gäller
till och med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt giltighet till och med den
30 juni 1951. 1
1 Senaste lydelse, se SFS 1945:887 och 1947:110.
Kungl. Maj:ts proposition nr 18.
3
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration
av vissa bolag m. m., vilken enligt lag den 13 maj 1949 (nr 198) gäller till
och med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30
juni 1951.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Härigenom förordnas, att lagen den 10 juli 1947 om dödande av vissa
utanför Sverige befintliga handlingar, vilken enligt lag den 13 maj 1949
(nr 199) gäller till och med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt giltighet till
och med den 30 juni 1951.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 18.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 18 november 19b9.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Möller, Sköld, Quensel,
Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt chefen
för finansdepartementet och statsrådet Kock anmäler chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Zetterberg, fråga om fortsatt giltighet av lagstiftningen
rörande den tyska egendomen i Sverige m. m. samt anför därvid
följande.
Ifrågavarande lagstiftning har tillkommit för att möta de problem, som
efter axelmakternas nederlag uppstått beträffande vissa tillgångar i Sverige,
nämligen dels i ockuperade länder rövad och sedan hitförd egendom och
dels egendom, som av de allierade makterna betraktats såsom tillhörig
fientliga rättssubjekt. Lagstiftningen innefattas i fyra olika lagar, nämligen
lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat
land härrörande egendom, lagen samma dag (nr 522) om kontroll å viss
utländsk egendom m. m., lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration
av vissa bolag m. m. samt lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar. Samtliga lagar gälla,
efter vidtagna förlängningar, till och med den 30 juni 1950. För handhavandet
av de kontroll- och förvaltningsuppgifter, som avses med lagstiftningen,
ha inrättats en administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån, och en särskild
statlig nämnd med väsentligen judiciell funktion, restitutionsnämnden.
Enligt lagen om återställande av viss från ockuperat land härrörande
egendom — den s. k. restitutionslagen — äger Kungl. Maj :t förordna, att
lagens bestämmelser skola gälla med avseende å egendom från stat, vars
område efter utgången av augusti 1939 varit ockuperat. Lagen upptager en
särskild procedur, ägnad att möjliggöra ett snabbt återställande av egendom,
som under ockupation rättsstridigt frånhänts rätte innehavaren. Ansökan
om sådant återställande göres regelmässigt hos flyktkapitalbyrån och skall,
då erforderlig utredning inkommit, för avgörande överlämnas till restitutionsnämnden.
Nämnden kan för ordna om kvarstad å egendom och skall,
då ansökning om egendoms återställande bifalles, omedelbart föranstalta om
Kungl. Maj:is proposition nr IS.
i
5
egendomens omhändertagande, där det ej förut skett. Skall egendom återställas,
äger den som åtkommit egendomen genom godtrosförvärv att av
allmänna medel erhålla ersättning därför med belopp, som med hänsyn till
vad han själv erlagt för egendomen finnes skäligt, ävensom gottgörelse för
sina kostnader i samband med restitutionsärendet.
Genom kungörelse den 31 juli 1945 (nr 589) har Kungl. Maj :t förordnat
att bestämmelserna i restitutionslagen skola gälla med avseende å egendom,
härrörande från stater, vilkas områden efter utgången av augusti 1939 varit
ockuperade av Tyskland. Lagen har tillämpats endast i jämförelsevis ringa
omfattning. T. o. in. 1948 hade restitutionsnämnden behandlat 63 ansökningar
om återställande av rövad egendom, varjämte under tiden J/i—“/»
1949 till flyktkapitalbyrån inkommit 3 dylika ansökningar.
Jämlikt lagen om kontroll å viss utländsk egendom m. m., i fortsättningen
benämnd kontrollagen, äger Kungl. Maj :t förordna om skingringsförbud å
här befintlig egendom, tillhörande viss främmande stat, juridisk person eller
medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i staten, då i anledning
av kapitalflykt till riket eller eljest med hänsyn till rådande av kriget föranledda
utomordentliga förhållanden befinnes nödigt att vinna kontroll
över utländsk egendom inom riket. Restitutionsnämnden kan på framställning
av flyktkapitalbyrån förordna om kvarstad på egendom under skingringsförbud,
om risk föreligger att egendomen undanstickes eller förstöres
eller om åtgärden erfordras för att egendomen skall komma till ändamålsenlig
och ur allmän synpunkt lämplig användning. Kvarstad kan under
samma förutsättningar komma till stånd också beträffande viss egendom
utanför skingringsförbudets ram, nämligen här befintlig egendom, tillhörig
aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk person, över vilken ett
bestämmande inflytande föreligger från land som avses med gällande skingringsförbud.
Egendom under kvarstad förvaltas regelmässigt genom en av
flyktkapitalbyrån utsedd syssloman. Egendomen må med tillstånd av Kungl.
Maj :t eller flyktkapitalbyrån försäljas, bl. a. om så befinnes erforderligt för
att den skall komma till ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig
användning.
Med stöd av kontrollagen har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr
526) förordnats om skingringsförbud å tysk egendom m. in. samt genom
kungörelse den 17 augusti samma år (nr 607) å japansk egendom in. m.
Intill utgången av september 1949 har restitutionsnämnden beslutat kvarstad
i sammanlagt 853 fall. Härav ha 75 fall avsett kvarstad å tyskägda
aktier i svenska bolag.
Lagen om administration av vissa bolag in. in., i fortsättningen kallad
administrationslagen, avser att bereda möjlighet att under vissa förutsättningar
förordna om offentlig förvaltning av svenska aktiebolag, ekonomiska
föreningar eller andra juridiska personer, över vilka föreligger ett
bestämmande utländskt inflytande från land som avses med meddelat skingringsförbud.
Administration beslutas av restitutionsnämnden på framställning
av flyktkapitalbyrån. Administrationen omhänderhaves av särskilt ut
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr IS.
sedd administratör, vilken har ej mindre att i förhållande till tredje man
handla å den juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra
myndigheter företräda den juridiska personen än även att utöva de befogenheter
som eljest tillkomma bolagsstämma, föreningssammanträde, styrelse,
firmatecknare, likvidator eller annat organ för den juridiska personen. För
vissa särskilt betydelsefulla förvaltningsåtgärder såsom överlåtelse av fast
egendom eller rörelse samt frivillig likvidation erfordras emellertid tillstånd
av Kungl. Maj :t eller flyktkapitalbyrån, i visst fall jämväl av det organ som
eljest ägt besluta om åtgärden å den juridiska personens vägnar.
Administration har intill utgången av september 1949 beslutats i 63 fall,
samtliga avseende bolag underkastade tjrskt inflytande. Beträffande åtskilliga
bolag, över vilka ett bestämmande tyskt inflytande förelegat, har det
icke ansetts erforderligt att begära administration. Nödig kontroll och ledning
ha då åvägabragts i annan ordning. I ett flertal fall ha sålunda de
tyskägda aktierna i bolaget omhändertagits genom kvarstad, varefter de
med aktieinnehavet förenade befogenheterna med avseende å bolagets skötsel
utövats av särskilt utsedd syssloman.
Lagen om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar utgör ett
komplement till kontroll- och administrationslagarna. Enligt lagen kan ett
särskilt mortifikationsförfarande tillämpas i fråga om utomlands befintliga
aktier i svenska bolag under förutsättning att aktierna tillhöra tyskt eller
tyskdominerat rättssubjekt. Detsamma gäller beträffande obligationer och
andra handlingar, vilkas företeende utgör villkor för rätt att söka betalning.
Då handling dödats, skall i dess ställe utfärdas ny handling, vilken blir
bärare av den rätt som kunnat grundas på den dödade handlingen. Den
nya handlingen kan därefter, liksom annan här befintlig tysk egendom, bli
föremål för åtgärd enligt kontrollagen.
Det särskilda dödningsförfarandet har intill utgången av september 1949
kommit till användning i 40 fall.
Med stöd av den lagstiftning för vilken nu redogjorts bedrives sedan 1945
flyktkapitalbyråns verksamhet för att omhändertaga och realisera den tyska
egendom, som finnes i Sverige. Genom realisationen förvandlas egendomen
i reda pengar, vilka insättas på det clearingkonto, som sedan länge utgör
formen för betalningar i förhållande till Tyskland.
Frågan om hur dessa medel skola slutligt disponeras är ännu icke löst.
Den 18 juli 1946 träffades i Washington en uppgörelse mellan å ena sidan
svenska regeringsrepresentanter samt å andra sidan företrädare för Amerikas
förenta staters, Storbritanniens och Frankrikes regeringar. Uppgörelsen
förelädes riksdagen genom proposition nr 367/46 och blev av riksdagen
godkänd. I korthet innebär denna överenskommelse följande. Sverige
åtager sig att fullfölja det nuvarande kontroll- och likvidationsförfarandet.
Den genom likvidationen uppkomna behållningen betraktas principiellt
som tysk egendom men skall användas för huvudsakligen följande
två ändamål: Ett belopp av 150 miljoner kronor skall användas till inköp
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr IS.
för det tyska folkhushållets behov. Resten — som preliminärt har uppskattats
till cirka 225 miljoner kronor — skall tvångsvis disponeras för betalning
av tyska skulder till Sverige enligt clearinglagstiftningens principer.
Om det närmare genomförandet av överenskommelsens sistnämnda del
har verkställts en särskild utredning av den s. k. tyskmedelskommittén (riksdagsberättelsen
1949 s. 38), vilken i februari 1949 avgivit betänkande med
förslag rörande den slutliga dispositionen av tyska tillgodohavanden. Förslaget
torde i särskild proposition komma att föreläggas 1950 års riksdag.
Angående sin verksamhet under den närmaste framtiden har flyktkapitalbyrån
anfört i skrivelse till justitiedepartementet den 24 oktober 1949:
Den avveckling av i Sverige befintlig tysk egendom, som förutsättes i
lagarna och som enligt den s. k. Washingtonöverenskommelsen skall fullföljas,
beräknas till största delen bliva slutförd under nu löpande budgetår.
Åtskilliga arbetsuppgifter, hänförliga till avvecklingen, komma emellertid
jämväl därefter att kvarstå. Flyktkapitalbyrån beräknar, att byråns verksamhet
kommer att fortsätta även under budgetåret 1950—1951. Därvid
är det nödvändigt att den möjlighet att erhålla behörighet att förfoga över
tyskägd egendom, som förefinnes i kontrollagen, står till buds för byrån. Det
kan även förutses, att administrations- och dödningslagarna åtminstone i
vissa fall behöva tillämpas i det fortsatta avvecklingsarbetet. Jämväl ärenden
hänförliga till restitutionslagen kunna förväntas komma under byråns
handläggning efter den 30 juni 1950. Förlängning av giltighetstiden för
samtliga nämnda lagar t. o. m. den 30 juni 1951 synes därför byrån vara
erforderlig.
Departementschefen.
Det av flyktkapitalbyrån bedrivna arbetet med avveckling av den tyska
egendomen i Sverige har varit mycket vidlyftigt. Det har rört sig om egendom
till ett värde av 300 å 400 miljoner kronor och i uppgiften har ingått
att handlägga ett stort antal rättstvister och andra svårbedömda frågor.
Enligt byråns uppgifter kan avvecklingsarbetet beräknas till största delen
bli slutfört under innevarande budgetår. En del avvecklingsuppgifter komma
emellertid att kvarstå, och byrån beräknar därför att dess verksamhet
kommer att fortsättas även under budgetåret 1950—51. Den lagstiftning,
varå verksamheten bygger och som nu gäller t. o. m. den 30 juni 1950, bör
därför förlängas ytterligare ett år. Detta gäller den s. k. kontrollagen ävensom
de båda lagar, som komplettera denna, nämligen administrationslagen,
som ger möjligheter att anordna kontroll över aktiebolag och andra juridiska
personer i vilka finnes ett stort utländskt inflytande, samt lagen om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar, exempelvis tyskägda
aktier i svenska bolag.
Den återstående i den grupp lagar, varom nu är fråga, nämligen den s. k.
restitutionslagen, har icke lika nära samband med vad som blivit flyktkapitalbyråns
huvuduppgift, likvidationen av tyskägd egendom i Sverige. Restitulionslagen
ger möjlighet att snabbt återställa till rätt ägare sådan egendom
som under ockupation rättsstridigt berövats honom. Denna lag har kommit
att tillämpas endast i begränsad omfattning. Ännu så sent som under 1949
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 18.
ha dock anhängiggjorts några ärenden av detta slag, och det synes icke vara
anledning att helt avskära möjligheten därtill så länge man likväl för andra
uppgifter måste vidmakthålla den organisation, som har att handlägga dessa
ärenden, flyktkapitalbyrån och restitutionsnämnden. Skulle tillämpning
av restitutionslagen ej påkallas under förlängningsperioden, medför lagens
förlängning inga utgifter för det allmänna.
I enlighet med det anförda ha inom justitiedepartementet upprättats förslag
till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar,1 måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Nils Grass. i
i Denna bilaga, vilken är likalydande med de vid propositionen fogade lagtörslagen, har här
uteslutits.
Kungl. Maj.ts proposition nr 18.
9
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 13 december
1949.
Närvarande:
justitieråden Gei jer,
Dahlman,
Lech,
regeringsrådet Quensel.
Enligt lagrådet den 2 december 1949 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet
den 18 november 1949, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet
av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet E. Hedfeldt.
Lagrådet, som icke ingått i kritisk granskning av de ifrågavarande nu
gällande lagarnas innehåll och grunder, lämnade förslagen utan erinran.
Ur protokollet:
Bengt Larson. 2
2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 18.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 18.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 16 december 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Weijne, Andersson.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för finansdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Zetterberg, lagrådets den 13 december 1949 avgivna utlåtande över de
till lagrådet den 18 november 1949 remitterade förslagen till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Föredraganden hemställer, att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan
erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Nordvall.
Stockholm 1950. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
4B3S63
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1950:52 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag å tillägg sstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 till understöd åt föreningarna Skydds s. 5 i texten
- 1LU 1950:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 19i5 s. 1 i texten