Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m

10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:18, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

1

Nr 18.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945

(nr 520) om återställande av viss från ockuperat land

härrörande egendom, m. m.; given Drottningholms

slott den 16 december 1949.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa, bolag m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

GUSTAF.

Herman Zetterberg. 1

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 18.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl Maj:ts proposition nr 18.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1915 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom.

Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om återställande av

viss från ockuperat land härrörande egendom, vilken enligt lag den 13

maj 1949 (nr 196) gäller till och med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt

giltighet till och med den 30 juni 1951.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om

kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk

egendom m. m.,1 vilken enligt lag den 13 maj 1949 (nr 197) gäller

till och med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt giltighet till och med den

30 juni 1951. 1

1 Senaste lydelse, se SFS 1945:887 och 1947:110.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

3

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration

av vissa bolag m. m., vilken enligt lag den 13 maj 1949 (nr 198) gäller till

och med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30

juni 1951.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Härigenom förordnas, att lagen den 10 juli 1947 om dödande av vissa

utanför Sverige befintliga handlingar, vilken enligt lag den 13 maj 1949

(nr 199) gäller till och med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt giltighet till

och med den 30 juni 1951.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms

slott den 18 november 19b9.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Möller, Sköld, Quensel,

Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt chefen

för finansdepartementet och statsrådet Kock anmäler chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Zetterberg, fråga om fortsatt giltighet av lagstiftningen

rörande den tyska egendomen i Sverige m. m. samt anför därvid

följande.

Ifrågavarande lagstiftning har tillkommit för att möta de problem, som

efter axelmakternas nederlag uppstått beträffande vissa tillgångar i Sverige,

nämligen dels i ockuperade länder rövad och sedan hitförd egendom och

dels egendom, som av de allierade makterna betraktats såsom tillhörig

fientliga rättssubjekt. Lagstiftningen innefattas i fyra olika lagar, nämligen

lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat

land härrörande egendom, lagen samma dag (nr 522) om kontroll å viss

utländsk egendom m. m., lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration

av vissa bolag m. m. samt lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar. Samtliga lagar gälla,

efter vidtagna förlängningar, till och med den 30 juni 1950. För handhavandet

av de kontroll- och förvaltningsuppgifter, som avses med lagstiftningen,

ha inrättats en administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån, och en särskild

statlig nämnd med väsentligen judiciell funktion, restitutionsnämnden.

Enligt lagen om återställande av viss från ockuperat land härrörande

egendom — den s. k. restitutionslagen — äger Kungl. Maj :t förordna, att

lagens bestämmelser skola gälla med avseende å egendom från stat, vars

område efter utgången av augusti 1939 varit ockuperat. Lagen upptager en

särskild procedur, ägnad att möjliggöra ett snabbt återställande av egendom,

som under ockupation rättsstridigt frånhänts rätte innehavaren. Ansökan

om sådant återställande göres regelmässigt hos flyktkapitalbyrån och skall,

då erforderlig utredning inkommit, för avgörande överlämnas till restitutionsnämnden.

Nämnden kan för ordna om kvarstad å egendom och skall,

då ansökning om egendoms återställande bifalles, omedelbart föranstalta om

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr IS.

i

5

egendomens omhändertagande, där det ej förut skett. Skall egendom återställas,

äger den som åtkommit egendomen genom godtrosförvärv att av

allmänna medel erhålla ersättning därför med belopp, som med hänsyn till

vad han själv erlagt för egendomen finnes skäligt, ävensom gottgörelse för

sina kostnader i samband med restitutionsärendet.

Genom kungörelse den 31 juli 1945 (nr 589) har Kungl. Maj :t förordnat

att bestämmelserna i restitutionslagen skola gälla med avseende å egendom,

härrörande från stater, vilkas områden efter utgången av augusti 1939 varit

ockuperade av Tyskland. Lagen har tillämpats endast i jämförelsevis ringa

omfattning. T. o. in. 1948 hade restitutionsnämnden behandlat 63 ansökningar

om återställande av rövad egendom, varjämte under tiden J/i—“/»

1949 till flyktkapitalbyrån inkommit 3 dylika ansökningar.

Jämlikt lagen om kontroll å viss utländsk egendom m. m., i fortsättningen

benämnd kontrollagen, äger Kungl. Maj :t förordna om skingringsförbud å

här befintlig egendom, tillhörande viss främmande stat, juridisk person eller

medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i staten, då i anledning

av kapitalflykt till riket eller eljest med hänsyn till rådande av kriget föranledda

utomordentliga förhållanden befinnes nödigt att vinna kontroll

över utländsk egendom inom riket. Restitutionsnämnden kan på framställning

av flyktkapitalbyrån förordna om kvarstad på egendom under skingringsförbud,

om risk föreligger att egendomen undanstickes eller förstöres

eller om åtgärden erfordras för att egendomen skall komma till ändamålsenlig

och ur allmän synpunkt lämplig användning. Kvarstad kan under

samma förutsättningar komma till stånd också beträffande viss egendom

utanför skingringsförbudets ram, nämligen här befintlig egendom, tillhörig

aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk person, över vilken ett

bestämmande inflytande föreligger från land som avses med gällande skingringsförbud.

Egendom under kvarstad förvaltas regelmässigt genom en av

flyktkapitalbyrån utsedd syssloman. Egendomen må med tillstånd av Kungl.

Maj :t eller flyktkapitalbyrån försäljas, bl. a. om så befinnes erforderligt för

att den skall komma till ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig

användning.

Med stöd av kontrollagen har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr

526) förordnats om skingringsförbud å tysk egendom m. in. samt genom

kungörelse den 17 augusti samma år (nr 607) å japansk egendom in. m.

Intill utgången av september 1949 har restitutionsnämnden beslutat kvarstad

i sammanlagt 853 fall. Härav ha 75 fall avsett kvarstad å tyskägda

aktier i svenska bolag.

Lagen om administration av vissa bolag in. in., i fortsättningen kallad

administrationslagen, avser att bereda möjlighet att under vissa förutsättningar

förordna om offentlig förvaltning av svenska aktiebolag, ekonomiska

föreningar eller andra juridiska personer, över vilka föreligger ett

bestämmande utländskt inflytande från land som avses med meddelat skingringsförbud.

Administration beslutas av restitutionsnämnden på framställning

av flyktkapitalbyrån. Administrationen omhänderhaves av särskilt ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr IS.

sedd administratör, vilken har ej mindre att i förhållande till tredje man

handla å den juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra

myndigheter företräda den juridiska personen än även att utöva de befogenheter

som eljest tillkomma bolagsstämma, föreningssammanträde, styrelse,

firmatecknare, likvidator eller annat organ för den juridiska personen. För

vissa särskilt betydelsefulla förvaltningsåtgärder såsom överlåtelse av fast

egendom eller rörelse samt frivillig likvidation erfordras emellertid tillstånd

av Kungl. Maj :t eller flyktkapitalbyrån, i visst fall jämväl av det organ som

eljest ägt besluta om åtgärden å den juridiska personens vägnar.

Administration har intill utgången av september 1949 beslutats i 63 fall,

samtliga avseende bolag underkastade tjrskt inflytande. Beträffande åtskilliga

bolag, över vilka ett bestämmande tyskt inflytande förelegat, har det

icke ansetts erforderligt att begära administration. Nödig kontroll och ledning

ha då åvägabragts i annan ordning. I ett flertal fall ha sålunda de

tyskägda aktierna i bolaget omhändertagits genom kvarstad, varefter de

med aktieinnehavet förenade befogenheterna med avseende å bolagets skötsel

utövats av särskilt utsedd syssloman.

Lagen om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar utgör ett

komplement till kontroll- och administrationslagarna. Enligt lagen kan ett

särskilt mortifikationsförfarande tillämpas i fråga om utomlands befintliga

aktier i svenska bolag under förutsättning att aktierna tillhöra tyskt eller

tyskdominerat rättssubjekt. Detsamma gäller beträffande obligationer och

andra handlingar, vilkas företeende utgör villkor för rätt att söka betalning.

Då handling dödats, skall i dess ställe utfärdas ny handling, vilken blir

bärare av den rätt som kunnat grundas på den dödade handlingen. Den

nya handlingen kan därefter, liksom annan här befintlig tysk egendom, bli

föremål för åtgärd enligt kontrollagen.

Det särskilda dödningsförfarandet har intill utgången av september 1949

kommit till användning i 40 fall.

Med stöd av den lagstiftning för vilken nu redogjorts bedrives sedan 1945

flyktkapitalbyråns verksamhet för att omhändertaga och realisera den tyska

egendom, som finnes i Sverige. Genom realisationen förvandlas egendomen

i reda pengar, vilka insättas på det clearingkonto, som sedan länge utgör

formen för betalningar i förhållande till Tyskland.

Frågan om hur dessa medel skola slutligt disponeras är ännu icke löst.

Den 18 juli 1946 träffades i Washington en uppgörelse mellan å ena sidan

svenska regeringsrepresentanter samt å andra sidan företrädare för Amerikas

förenta staters, Storbritanniens och Frankrikes regeringar. Uppgörelsen

förelädes riksdagen genom proposition nr 367/46 och blev av riksdagen

godkänd. I korthet innebär denna överenskommelse följande. Sverige

åtager sig att fullfölja det nuvarande kontroll- och likvidationsförfarandet.

Den genom likvidationen uppkomna behållningen betraktas principiellt

som tysk egendom men skall användas för huvudsakligen följande

två ändamål: Ett belopp av 150 miljoner kronor skall användas till inköp

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr IS.

för det tyska folkhushållets behov. Resten — som preliminärt har uppskattats

till cirka 225 miljoner kronor — skall tvångsvis disponeras för betalning

av tyska skulder till Sverige enligt clearinglagstiftningens principer.

Om det närmare genomförandet av överenskommelsens sistnämnda del

har verkställts en särskild utredning av den s. k. tyskmedelskommittén (riksdagsberättelsen

1949 s. 38), vilken i februari 1949 avgivit betänkande med

förslag rörande den slutliga dispositionen av tyska tillgodohavanden. Förslaget

torde i särskild proposition komma att föreläggas 1950 års riksdag.

Angående sin verksamhet under den närmaste framtiden har flyktkapitalbyrån

anfört i skrivelse till justitiedepartementet den 24 oktober 1949:

Den avveckling av i Sverige befintlig tysk egendom, som förutsättes i

lagarna och som enligt den s. k. Washingtonöverenskommelsen skall fullföljas,

beräknas till största delen bliva slutförd under nu löpande budgetår.

Åtskilliga arbetsuppgifter, hänförliga till avvecklingen, komma emellertid

jämväl därefter att kvarstå. Flyktkapitalbyrån beräknar, att byråns verksamhet

kommer att fortsätta även under budgetåret 1950—1951. Därvid

är det nödvändigt att den möjlighet att erhålla behörighet att förfoga över

tyskägd egendom, som förefinnes i kontrollagen, står till buds för byrån. Det

kan även förutses, att administrations- och dödningslagarna åtminstone i

vissa fall behöva tillämpas i det fortsatta avvecklingsarbetet. Jämväl ärenden

hänförliga till restitutionslagen kunna förväntas komma under byråns

handläggning efter den 30 juni 1950. Förlängning av giltighetstiden för

samtliga nämnda lagar t. o. m. den 30 juni 1951 synes därför byrån vara

erforderlig.

Departementschefen.

Det av flyktkapitalbyrån bedrivna arbetet med avveckling av den tyska

egendomen i Sverige har varit mycket vidlyftigt. Det har rört sig om egendom

till ett värde av 300 å 400 miljoner kronor och i uppgiften har ingått

att handlägga ett stort antal rättstvister och andra svårbedömda frågor.

Enligt byråns uppgifter kan avvecklingsarbetet beräknas till största delen

bli slutfört under innevarande budgetår. En del avvecklingsuppgifter komma

emellertid att kvarstå, och byrån beräknar därför att dess verksamhet

kommer att fortsättas även under budgetåret 1950—51. Den lagstiftning,

varå verksamheten bygger och som nu gäller t. o. m. den 30 juni 1950, bör

därför förlängas ytterligare ett år. Detta gäller den s. k. kontrollagen ävensom

de båda lagar, som komplettera denna, nämligen administrationslagen,

som ger möjligheter att anordna kontroll över aktiebolag och andra juridiska

personer i vilka finnes ett stort utländskt inflytande, samt lagen om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar, exempelvis tyskägda

aktier i svenska bolag.

Den återstående i den grupp lagar, varom nu är fråga, nämligen den s. k.

restitutionslagen, har icke lika nära samband med vad som blivit flyktkapitalbyråns

huvuduppgift, likvidationen av tyskägd egendom i Sverige. Restitulionslagen

ger möjlighet att snabbt återställa till rätt ägare sådan egendom

som under ockupation rättsstridigt berövats honom. Denna lag har kommit

att tillämpas endast i begränsad omfattning. Ännu så sent som under 1949

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

ha dock anhängiggjorts några ärenden av detta slag, och det synes icke vara

anledning att helt avskära möjligheten därtill så länge man likväl för andra

uppgifter måste vidmakthålla den organisation, som har att handlägga dessa

ärenden, flyktkapitalbyrån och restitutionsnämnden. Skulle tillämpning

av restitutionslagen ej påkallas under förlängningsperioden, medför lagens

förlängning inga utgifter för det allmänna.

I enlighet med det anförda ha inom justitiedepartementet upprättats förslag

till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar,1 måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Nils Grass. i

i Denna bilaga, vilken är likalydande med de vid propositionen fogade lagtörslagen, har här

uteslutits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 18.

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 13 december

1949.

Närvarande:

justitieråden Gei jer,

Dahlman,

Lech,

regeringsrådet Quensel.

Enligt lagrådet den 2 december 1949 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet

den 18 november 1949, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet E. Hedfeldt.

Lagrådet, som icke ingått i kritisk granskning av de ifrågavarande nu

gällande lagarnas innehåll och grunder, lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Bengt Larson. 2

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 18.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms

slott den 16 december 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Weijne, Andersson.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för finansdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet

Zetterberg, lagrådets den 13 december 1949 avgivna utlåtande över de

till lagrådet den 18 november 1949 remitterade förslagen till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Föredraganden hemställer, att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan

erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Nordvall.

Stockholm 1950. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

4B3S63

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:52 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag å tillägg sstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 till understöd åt föreningarna Skydds s. 5 i texten
  2. 1LU 1950:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 19i5 s. 1 i texten