Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och kompensationer för 1949/50 m. m

97 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 97 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:210, Angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och kompensationer för 1949/50 m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

1

Nr 210.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående

inter-europeiska betalningar och kompensationer

för 1949/50 m. m.; given Stockholms slott den 3

mars 1950.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Sammanfattning.

I propositionen föreslås, att riksdagen måtte dels godkänna Sveriges anslutning

till en inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete

(Paris-organisationen) den 7 september 1949 undertecknad överenskommelse

angående inter-europeiska betalningar och kompensationer för 1949/50, dels

ock bemyndiga riksbanken att i form av s. k. dragningsrätter ställa vissa

medel till förfogande för andra medlemsländer i organisationen i enlighet

med bestämmelserna i överenskommelsen.

Ifrågavarande överenskommelse, som från svensk sida godkändes med ratifikationsförbehåll,

har tillämpats provisoriskt från och med den 1 juli 1949,

när den trädde i stället för en överenskommelse av motsvarande karaktär,

gällande för tiden 1 juli 1948—30 juni 1949 (jämför Kungl. Maj :ts proposition

nr 314/1948, riksdagens skrivelse nr 471).

De grundläggande principerna för det inter-europeiska betalningssystemet,

sådana dessa inarbetats i den nu framlagda överenskommelsen för 1949/50,

äro i stort sett desamma som gällde för den tidigare överenskommelsen för

1948/49. Den viktigaste nyheten utgöres av vissa bestämmelser angående

1 Biliang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 210.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

dragningsrätternas användningsområde, vilka syfta till att öka utrymmet för

multilateral handel inom Europa. Bestämmelser ha även införts, vilka äro

avsedda att samordna betalningssystemet med Paris-organisationens ansträngningar

att avskaffa importrestriktionerna mellan medlemsländerna.

I ett bihang till överenskommelsen angivas de dragningsrätter å ett sammanlagt

värde av 48 miljoner dollar, som Sverige skall ställa till andra medlemsländers

förfogande inom betalningssystemets ram. Såsom ersättning för

dessa dragningsrätter förutses Sverige erhålla en dollartilldelning av motsvarande

storlek ur den amerikanska finanshjälpen under 1949/50.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

3

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Med skrivelse den 4 december 1948 (nr 471) har riksdagen godkänt

Kungl. Maj :ts proposition nr 314/1948 angående Sveriges anslutning till den

i Paris den 16 oktober 1948 undertecknade överenskommelsen angående inter-europeiska

betalningar och kompensationer. Enligt artikel 25 i överenskommelsen

skulle denna äga giltighet intill dess att kompensationerna för

juni månad 1949 slutförts, därest uppgörelse mellan signatärmakterna ej

dessförinnan träffats rörande fortsatt giltighet.

Arbetet på utformningen av en ny inter-europeisk betalningsöverenskommelse,

avsedd att från och med juli 1949 träda i stället för den förenämnda

överenskommelsen, påbörjades inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt

samarbete (Paris-organisationen) i april förra året. Härvid nåddes

enighet om ett förslag till överenskommelse angående inter-europeiska betalningar

och kompensationer för 1949/50, gällande för tiden fram till den

30 juni 1950, som den 7 september 1949 godkändes av Paris-organisationens

råd. Enligt bemyndigande biträdde den svenska delegationen rådsbeslutet

med ratifikationsförbehåll. Texten till överenskommelsen, jämte bihang

och tilläggsprotokoll, för vilken en redogörelse lämnas i det följande, torde

såsom bilaga (litt. A) få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Under sommaren och hösten 1949 pågick inom organisationen även arbetet

på att utforma ett program för det europeiska återuppbyggnadsarbetet

under tiden 1 juli 1949—30 juni 1950 och ett förslag till fördelning av den

amerikanska finanshjälpen under samma period. Huvudresultaten av detta

arbete, som i flera viktiga hänseenden nära anknyter till betalningsöverenskommelsen,

komma jämväl att i korthet redovisas i det följande. Vidare

gjordes under hösten bland annat förberedelser för återuppbyggnadsprogrammen

och hjälpfördelningen under de två följande årsperioderna 1950/

51 och 1951/52. Svenska regeringens program för dessa år, vilket överlämnades

till organisationen den 3 januari 1950, torde såsom bilaga (litt. B) få

fogas till statsrådsprotokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

I detta sammanhang torde få anmälas, att organisationens råd den 31

mars 1949 godkände ett tilläggsprotokoll nr 2 till betalningsöverenskommelsen

av den 16 oktober 1948. Protokollet innefattar bestämmelser angående

avräkningen på vissa dragningsrätter av ett antal angivna inköpstransaktioner

mellan deltagarländerna under tredje kvartalet 1948. Då Sverige

icke var part i någon av dessa transaktioner, saknade bestämmelserna

praktisk betydelse för svensk del. Med hänsyn härtill har — ehuru Kungl.

Maj :t på sin tid beslöt, att protokollet skulle undertecknas under förbehåll

för riksdagens godkännande — anledning icke förelegat att underställa protokollet

riksdagens prövning.

Betalningssystemet för 1949/50.

I likhet med det inter-europeiska betalningssystemet för 1948/49 — för

vilket en utförlig teknisk redogörelse lämnades i förenämnda proposition —

är betalningssystemet för 1949/50 uppbyggt kring två speciella betalningsanordningar,

nämligen de s. k. kompensationerna respektive dragningsrätterna.

Vad beträffar kompensationsförfarandet, d. v. s. de månatligt genomförda

kvittningarna av löpande skulder och fordringar mellan de i systemet

deltagande länderna, överensstämmer utformningen helt i de båda systemen.

För en närmare teknisk beskrivning av förfarandet torde därför kunna hänvisas

till ifrågavarande redogörelse. I denna redovisas även huvudprinciperna

för dragningsrätternas konstruktion och sättet för deras utnyttjande;

vissa betydelsefulla ändringar och tillägg ha emellertid, såsom framgår av

det följande, gjorts i betalningssystemet för 1949/50.

Den viktigaste principiella nyheten är att möjligheter öppnats för ett land,

som erhållit en dragningsrätt, att använda denna för betalningar även till

andra deltagarländer än det land, som ursprungligen lämnat dragningsrätten.

Medan dylika möjligheter sålunda icke existerade i 1948/49 års betalningssystem,

kan enligt 1949/50 års system 25 % (»den multilaterala

delen») av ett lands dragningsrätt på ett annat deltagarland även utnyttjas

gentemot övriga deltagarländer; de övriga 75 % (»den bilaterala delen»)

kunna däremot liksom tidigare endast användas i det land, som öppnat

dragningsrätten. Avsikten med denna multilaterala användbarhet av 25 %

av dragningsrätterna är att skapa utrymme för en viss konkurrens mellan

deltagarländerna. Enligt de generella principerna för dragningsrättssystemet

skall nämligen varje land, som ställer egen valuta till förfogande i samband

med en dragningsrätt, erhålla motsvarande ersättning i dollar ur den

amerikanska finanshjälpen. I den mån den multilaterala delen av en dragningsrätt

utnyttjas i ett annat land än det, som öppnat dragningsrätten,

medför detta ett tillskott i dollar till det förstnämnda landet utöver vad

detta land i annat fall kunnat räkna med som dollarbidrag ur finanshjälpen.

Å andra sidan kan det land, som inrättat en dragningsrätt, riskera att

förlora ett mot den multilaterala delen svarande belopp av sin dollartilldelning

ur denna hjälp, nämligen för den händelse ifrågavarande del blir

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

5

utnyttjad i ett annat deltagarland. Möjligheterna att vinna ett extra dollarbidrag,

respektive risken att gå miste om delar av dollarbidragen, ha beräknats

komma att hos deltagarländerna framkalla en strävan att i konkurrens

med varandra hålla uppe eller öka sin export till andra deltagarländer.

De för de multilaterala delarna av dragningsrätterna grundläggande principerna

ha i överenskommelsen utformats på följande sätt. Samtliga de delar,

som tillkomma ett visst land, sammanslås i ett totalbelopp och betraktas

såsom en till landets förfogande stående pool. Det land, till vars förmån

poolen sålunda inrättats, kan genom instruktioner till agenten, d. v. s. Internationella

Regleringsbanken i Basel, förfoga över medel ur poolen för att

täcka underskott i förhållande till vilket som helst annat deltagarland (med

undantag av Schweiz). Härvid gäller, dels att detta icke får ske i den mån underskottet

skulle kunna finansieras ur den bilaterala delen av en dragningsrätt,

som tillkommer landet i förhållande till det i sammanhanget aktuella

överskottslandet, dels ock att den multilaterala delen av samma dragningsrätt

— alltså dragningsrätten i förhållande till överskottslandet ifråga —

automatiskt uttages ur poolen och disponeras för att täcka underskottet intill

dragningsrättens fulla belopp.

Vad dragningsrätterna beträffar ha i 1949/50 års betalningssystem vidare

införts ändrade bestämmelser om hur vid överenskommelsens upphörande

skall förfaras med eventuella outnyttjade belopp. I 1948/49 års system

skulle dylika outnyttjade dragningsrätter kvarstå med rätt för mottagarländerna

att även efter systemets upphörande få utnyttja dessa till fullo

på oförändrade villkor. Enligt 1949/50 års system skall ifråga om outnyttjade

belopp av den bilaterala delen av dragningsrätterna det land, som

öppnat dragningsrätten ifråga, ställa till organisationens förfogande egen valuta

till ett motsvarande värde och utfå ersättning i dollar på samma sätt

som om dragningsrätten utnyttjats regelmässigt. Avsikten är att de valutor,

som kunna komma att tillhandahållas på denna väg, skola sammanföras

till en gemensam pool inom organisationen, som kan utnyttjas inom ramen

av kommande betalningssystem. I den mån däremot de multilaterala

delarna av dragningsrätterna förbli outnyttjade skola de i princip annulleras,

varvid den häremot svarande dollarhjälpen icke kommer att utbetalas

till länderna ifråga.

Medan 1948/49 års överenskommelse icke innehöll några regler angående

deltagarländernas handelspolitik, har i 1949/50 års överenskommelse vissa

dylika regler införts. Den närmaste anledningen härtill har varit önskvärdheten

att förebygga missbruk av de multilaterala delarna av dragningsrätterna.

Ifrågavarande bestämmelser gå ut på att skydda de länder, som öppnat

dragningsrätterna, mot ett oriktigt utnyttjande från mottagarländernas

sida, och på motsvarande sätt de länder, som mottagit dragningsrätterna,

mot åtgärder från deras motparters sida i syfte att upprätthålla eller skapa

ett exportöverskott och härigenom framtvinga ett utnyttjande av dragningsrätterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition, nr 210.

Överenskommelsen innefattar vissa bestämmelser angående förhållandet

mellan systemet och de bilaterala handelsavtalen. Dessa bestämmelser innebära

dels att man vid förhandlingar om dylika avtal skall taga hänsyn

till den eventuella förefintligheten av en dragningsrätt mellan parterna, dels

ock att det av de två länderna, till vars förmån dragningsrätten inrättats,

under vissa angivna förutsättningar skall kunna inskränka sin importlicensgivning

inom ramen av det bilaterala handelsavtalet med ett belopp högst

motsvarande den multilaterala delen.

En ytterligare nyhet i 1949/50 års överenskommelse, vilken återfinnes

bland bestämmelserna rörande revision av dragningsrätterna, anknyter till

organisationens arbete på avskaffandet av importrestriktionerna mellan deltagarländerna.

I revisionsbestämmelserna stadgas sålunda bland annat att

dragningsrätterna skola kunna höjas eller sänkas därest verkningarna av

dylika liberaliseringsåtgärder motivera en dylik ändring.

I betalningsöverenskommelsen ingå som integrerande delar fyra bihang

(A—D). Bihang A och B innehålla bestämmelser rörande undantagande av

tillgodohavanden från kompensationerna resp. vissa växelkursberäkningar i

samband härmed. Bihang C innefattar tabeller med beloppen för dragningsrätterna.

I Bihang D ingå närmare föreskrifter rörande revision av dragningsrätterna.

Sveriges ställning inom betalningssystemet.

I det av Paris-organisationen framlagda första årsprogrammet för tiden

1 juli 1948—30 juni 1949 rekommenderades på sin tid, att Sverige skulle

erhålla en sammanlagd dollartilldelning av 47 miljoner dollar. Beloppet

skulle i sin helhet läggas på lånebasis. I programmet förutsattes vidare, att

Sverige skulle ställa till övriga deltagarländers förfogande dragningsrätter

å sammanlagt 34,8 miljoner dollar (i svenska kronor). Sverige skulle samtidigt

i övriga deltagarländer erhålla dragningsrätter till ett sammanlagt

värde av 9,8 miljoner dollar. Utfallet för Sveriges del av deltagandet i betalningssystemet

beräknades härigenom bli dels ett svenskt nettobidrag i

form av dragningsrätter å (34,8—9,8 =) 25 miljoner dollar, för vilket enligt

systemets regler och en särskild tillämpningsuppgörelse ersättning skulle

erhållas genom ett motsvarande dollarlån utan återbetalningsskyldighet,

dels ock ett dollarlån med återbetalningsskyldighet å resterande del av

den rekommenderade tilldelningen, eller å (47 — 25 =) 22 miljoner dollar.

Det sistnämnda dollarlånet har emellertid sedermera minskats från 22 till

20,4 miljoner dollar i samband med en av de amerikanska myndigheterna

verkställd reduktion av Sveriges totala dollartilldelning från 47 till 45,4 miljoner

dollar; en proportionellt motsvarande reduktion genomfördes samtidigt

i fråga om tilldelningarna även till övriga deltagarländer.

De av Sverige lämnade dragningsrätterna å sammanlagt 34,8 miljoner

dollar fördelades med 21,8 miljoner till Norge, 5 miljoner till Grekland, 5

miljoner till Västtyskland, 2 miljoner till Nederländerna och 1 miljon dollar

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

till Turkiet. De svenska dragningsrätterna i andra deltagarländer om sammanlagt

9,8 miljoner dollar utgjordes av 6 miljoner på Belgien, 3 miljoner

på Danmark, 0,7 miljon på Österrike och 0,i miljon på Italien. Vid utgången

av juni månad 1949 hade de av Sverige lämnade dragningsrätterna utnyttjats

till ett belopp av sammanlagt 29,8 miljoner dollar; i motsatt riktning

hade Sverige utnyttjat 7,665 miljoner dollar. De outnyttjade delarna av de

enskilda dragningsrätterna voro å ena sidan hela beloppet, eller 5 miljoner

dollar, av Västtysklands dragningsrätt på Sverige och å andra sidan

1,96i och 0,i74 miljoner dollar av Sveriges dragningsrätter på Danmark respektive

Österrike. Enligt en i december 1949 träffad uppgörelse ha dessa

outnyttjade belopp kvittats mot varandra; härigenom ha resterna av de

svenska dragningsrätterna på Danmark och Österrike annullerats och den

västtyska dragningsrätten reducerats från 5 miljoner till (5 — 1,961 —

0,i74 ==) 2,865 miljoner dollar. Sistnämnda belopp har enligt uppgörelsen

ställts till Västtysklands förfogande under det nu löpande året 1949/50.

Det faktiska utfallet av dessa olika operationer innebär att Sverige inom

ramen av betalningssystemet för år 1948/49 lämnat ett nettobidrag till detta

i form av dragningsrätter, respektive erhållit en dollarhjälp av den storleksordning

och allmänna karaktär, som enligt prop. 314/1949 förutsågs i de ursprungliga

planerna för Sveriges deltagande i det europeiska återuppbyggnadsarbetet

under angivna år.

Enligt det förslag till fördelning av den amerikanska finanshjälpen under

dess andra årsperiod 1 juli 1949—30 juni 1950, som Paris-organisationen

framlade i slutet av augusti 1949, skulle Sverige i samband med återuppbyggnadsprogrammet

för denna period erhålla en tilldelning å 48 miljoner

dollar. Härvid förutsattes, att Sverige skulle ställa dragningsrätter till andra

deltagarländers förfogande till ett sammanlagt värde motsvarande tilldelningen,

vilken härigenom i sin helhet skulle ges samma karaktär av s. k.

villkorlig hjälp utan återbetalningsskyldighet som enligt ovan gällde beträffande

huvudparten av tilldelningen för årsperioden 1948/49. Efter underhandlingar

fastställdes följande fördelning av dragningsrätterna inom ramen

för det tillgängliga beloppet av 48 miljoner dollar i svensk valuta:

Norge erhöll huvudparten eller 34,3 miljoner dollar, Grekland 9,3 miljoner

samt Portugal och Turkiet vardera 2,2 miljoner dollar (se Bihang C). Inga

dragningsrätter inrättades med Sverige som mottagande part.

överenskommelsens ovan refererade bestämmelser angående dragningsrätternas

bilaterala och multilaterala delar innebära för svensk del att uppräknade

fyra länder, vilka erhållit dragningsrätter i Sverige, kunna utnyttja

25 % av dessa för inköp annorstädes. Härigenom kan Sverige riskera att gå

miste om ett sammanlagt belopp av högst 25 % av sin dollartilldelning,

eller (25/100 X 48 =) 12 miljoner dollar; å andra sidan kan Sverige tänkas

komma i åtnjutande av en tilldelning utöver de 48 miljonerna, nämligen i

den mån andra deltagarländer besluta sig för att i ökad utsträckning använda

de multilaterala delarna av sina dragningsrätter för betalningar till

Sverige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Överenskommelsens ikraftträdande m. m.

Överenskommelsen skall ratificeras och träda i kraft först sedan samtliga

länder deponerat sina ratifikationsinstrument hos Paris-organisationens generalsekretariat.

I avvaktan härpå tillämpas enligt ett samtidigt med överenskommelsen

undertecknat tilläggsprotokoll bestämmelserna i överenskommelsen

från och med den 1 juli 1949. Ifrågavarande protokoll skall gälla

till dess överenskommelsen träder i kraft, men kan uppsägas av ett deltagarland

med en uppsägningstid av tre månader.

överenskommelsen är avsedd att förbli i kraft till dess de kompensationer

och andra betalningsoperationer, som avse tiden intill utgången av juni månad

1950, ha utförts. Den kan därefter förlängas på sådana villkor som

deltagarländerna må överenskomma om. Om sannolikheten talar för att en

förlängning icke kommer till stånd, skola deltagarländerna på begäran av

vilket som helst deltagarland uppdraga åt en eller flera kommittéer att undersöka

och rekommendera vilka åtgärder som kunna erfordras för att

undvika vissa konsekvenser som kunna uppstå genom att ländernas betalningspositioner

i förhållande till varandra förändrats såsom ett resultat av

överenskommelsens tillämpning. Skulle inom en skälig tidsperiod från upphörandet

av överenskommelsen risk anses föreligga exempelvis för avbrott

i handels- eller betalningsförbindelserna, för betalningar i guld och dollar

etc. eller för andra liknande konsekvenser, äger ett deltagarland således påfordra

tillsättandet av en dylik kommitté.

Departementschefen.

Inom Paris-organisationen utformades i början av 1949 ett s. k. handlingsprogram

för verksamheten under året. I detta program formulerades vässa

principer för deltagarländernas individuella och gemensamma ansträngningar

till befrämjande av den interna finansiella stabiliseringen, exportoffensiven

mot dollarmarknaderna, begränsningen av dollarimporten, utvecklingen

av de inter-europeiska handels- och betalningsförbindelserna, investeringspolitiken

m. in. Vad de inter-europeiska betalningsförbindelserna beträffade

gällde det för deltagarländerna att bland annat med ledning av erfarenheterna

från det vid ifrågavarande tidpunkt löpande betalningssystemet

för 1948/49 söka komma vidare i riktning mot ökad frihet och multilateralism

i handeln och betalningarna mellan länderna.

Arbetet på dessa olika uppgifter — vilka även innefattade utarbetandet av

förslag till fördelning av den amerikanska finanshjälpen -— förlöpte i stor

utsträckning parallellt. I fråga om den interna finansiella stabiliseringen begärdes

särskilda utredningar av de enskilda deltagarländerna, vilka sammanställdes

i en specialrapport från organisationen i ämnet. Ansträngningarna

att frigöra den inter-europeiska handeln ledde fram till ett i novem
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 210.

9

ber 1949 fattat rådsbeslut, enligt vilket samtliga deltagarländer skola avskaffa

kvantitativa restriktioner för minst 50 % av sin import från övriga

deltagarländer. På betalningsområdet nåddes enighet om den överenskommelse

angående inter-europeiska betalningar och kompensationer för 1949/

50, för vars huvudlinjer en redogörelse lämnats i det föregående. Vad slutligen

hjälpfördelningen beträffar blev resultatet av organisationens arbete

för Sveriges del en rekommendation av den tilldelning å 48 miljoner dollar,

vars konstruktion och innebörd likaledes redovisats tidigare.

Följande kommentarer av mera allmän natur torde kunna göras beträffande

förevarande frågekomplex, som i sin helhet synes böra underställas

riksdagen. Redan under diskussionerna inom organisationen i samband med

utformningen av det första inter-europeiska betalningssystemet, avseende

tiden 1 juli 1948—30 juni 1949, framfördes förslag om att de s. k. dragningsrätterna

i systemet skulle vara multilaterala i så måtto, att de skulle

kunna överföras från att gälla ett deltagarland till ett annat, om de av någon

anledning icke kommo till beräknad användning. Härigenom skulle ökade

möjligheter erhållas att anpassa betalningsresurserna inom systemet till den

faktiska handelsutvecklingen. Förslaget vann icke erforderlig anslutning.

Under arbetet på betalningssystemet för årsperioden 1 juli 1949—30 juni

1950 återupptogs samma tanke i en mera kvalificerad form, innebärande att

dragningsrätterna i sin helhet skulle bli multilaterala och kunna utnyttjas i

vilket deltagarland som helst och sålunda icke till någon del vara bundna

till de respektive länder, som ursprungligen öppnat dragningsrätterna. Enighet

kunde emellertid icke nås om en dylik långtgående valfrihet beträffande

dragningsrätternas användningsområde, utan man begränsade sig till bestämmelsen

att 25 % av dragningsrätternas belopp skulle vara multilaterala

i nyss angiven mening och sålunda kunna användas i vilket deltagarland

som helst.

Enligt denna bestämmelse i överenskommelsen kan den svenska dollartilldelningen

å 48 miljoner ■— för den händelse att de länder, som erhållit

dragningsrätter i Sverige, utnyttja de multilaterala delarna på annat håll —

komma att reduceras med högst 25 % eller med 12 miljoner dollar. Några

egentliga risker i praktiken för en reduktion av denna storleksordning torde

emellertid knappast föreligga. De fastställda beloppen för de av Sverige lämnade

dragningsrätterna, inklusive deras multilaterala delar, äro överlag mindre

än vad vederbörande mottagarländer ursprungligen angåvo såsom nödvändigt

för att täcka beräknade betalningsunderskott i förhållande till Sverige;

dessa länders möjligheter och benägenhet att disponera medel ur dragningsrätterna

för betalningar i annan riktning torde därför vara begränsade. Bestämmelsen

bereder samtidigt visst utrymme för Sverige att genom utökad

export till andra deltagande länder inom betalningssystemets ram kvalificera

sig för en högre tilldelning än 48 miljoner dollar. Med ledning av hittillsvarande

erfarenheter synas de praktiska möjligheterna i detta avseende

emellertid böra bedömas försiktigt.

Vad överenskommelsens bestämmelser av handelspolitisk innebörd beträf
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Mcij:ts proposition nr 210.

far ansluta sig dessa på ett naturligt sätt till multilateraliseringen av dragningsrätterna,

och synas icke föranleda någon erinran ur svensk synpunkt.

Beräkningen av dragningsrätterna inom betalningssystemet har skett under

hänsynstagande bland annat till vissa redan förefintliga betalningsmöjligheter

mellan deltagarländerna. I Sveriges fall innebär detta, att Sverige

gentemot Storbritannien förutsättes likvidera ett löpande betalningsunderskott

å 64 miljoner dollar ur tillgängliga pundreserver. Vad beträffar de

35 ,22 miljoner kronor, som vid överenskommelsens undertecknande återstodo

till Västtysklands förfogande enligt den s. k. Washington-uppgörelsen om de

tyska tillgångarna i Sverige, ha dessa medel likaledes särskilt redovisats i

överenskommelsens bihang angående befintliga tillgodohavanden.

Förutom de revisionsanledningar beträffande dragningsrätternas storlek,

som gällt i föregående betalningssystem, nämligen i fall av force majeure

eller grov felbedömning vid dragningsrättens fastställande, har i överenskommelsen

införts möjligheten att motivera en begäran om revision med en

hänvisning till oberäknade återverkningar på handels- och betalningsutvecklingen

av åtgärder för frigörandet av handeln. Tanken är, att man på detta

sätt skall kunna inom systemets ram hjälpa sådana länder, som genom en

långtgående liberalisering av sin importhandel kommit i betalningssvårigheter.

Bestämmelsen är så formulerad att den bereder möjligheter exempelvis

för Sverige att själv begära att få en dragningsrätt i ett annat deltagarland,

om den pågående frilistningen av importen skulle ådraga Sverige betungande

betalningsförpliktelser.

I enlighet med riksdagens bemyndigande har riksbanken i samband med

betalningssystemet för 1948/49 ställt de medel till förfogande, som motsvara

de av Sverige inom systemets ram lämnade dragningsrätterna. Ett motsvarande

bemyndigande synes erforderligt för det nu löpande årets betalningssystem.

I detta sammanhang får jag erinra om att dragningsrätternas belopp,

i svenska kronor räknat, i enlighet med systemets principiella konstruktion

kommit att ökas till följd av höjningen av den svenska dollarkursen i

september 1949.

Med hänsyn till Sveriges intresse att främja de europeiska handels- och

betalningsförbindelserna och skapa de erforderliga finansiella förutsättningarna

för en fortsatt utveckling av dessa och med tanke jämväl på de direkta

fördelar, som i sammanhanget komma Sverige till godo, anser jag mig böra

tillstyrka, att här behandlade förslag underställas riksdagen för godkännande.

Jag får därför med åberopande av det anförda föreslå, att ifrågavarande

överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och kompensationer

måtte föreläggas riksdagen. Vidare bör begäras riksdagens bemyndigande

till Sveriges riksbank att i form av dragningsrätter ställa de medel till förfogande,

som enligt överenskommelsen skola utgöra Sveriges bidrag till betalningssystemet

och till övriga i detta medverkande länder. Jag får således

hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 210.

11

dels godkänna Sveriges anslutning till överenskommelsen

den 7 september 1949 angående inter-europeiska betalningar

och kompensationer för 1949/1950,

dels ock bemyndiga riksbanken att i form av dragningsrätter

ställa vissa medel till förfogande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

K.-E. Renström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Bilaga A.

Accord de paiements et de

compensations entre les pays

européens pour 1949—1950.

Les Gouvernements de 1’Autriche, de

la Belgique, du Danemark, de la France,

de la Gréce, de 1’Irlande, de Hslande,

de 1’Italie, du Luxembourg, de la Norvége,

des Pays-Bas, du Portugal, du

Royaume-Uni, de la Suéde, de la Suisse

et de la Turquie, les Commandants en

Chef des Zones d’occupation en Allemagne

de la France, du Royaume-Uni

et des États-Unis d’Amérique, et le

Commandant de la Zone Anglo-Américaine

du Territoire Libre de Trieste;

Considérant qu’un systéme de paiements

et de compensations a été établi

pour 1’exercice 1948—49 par 1’Accord de

Paiements et de Compensations entre

les Pays Européens, signé å Paris le 16

octobre 1948;

Considérant que 1’Article 25 dudit

Accord a prévu que les Parties Contractantes

examineraient s’il y a lieu de le

maintenir en vigueur;

Désirant prolonger le systéme de paiements

et de compensations avec les

modifications qui s’avérent nécessaires,

en vue notamment de progresser dans

la voie d’une plus grande liberté des

échanges et des paiements intra-européens,

ainsi que 1’envisage 1’Article 4

de la Convention de Coopération Economique

Européenne, signée å Paris le

16 avril 1948;

Considérant la Résolution en date du

2 septembre 1949, par laquelle le Conseil

de 1’Organisation Européenne de Coopération

Economique (appelé ci-dessous

le »Conseil») a approuvé le texte du présent

Accord, Pa recommandé å la signature

des Membres de 1’Organisation

Européenne de Coopération Economique

Agreement for Intra-European

Payments and Compensations

for 1949-1950.

The Governments of Austria, Belgium,

Denmark, France, Greece, Ireland,

Iceland, Italy, Luxembourg, Norway, the

Netherlands, Portugal, the United Kingdom,

Sweden, Switzerland and Turkey;

the Commanders-in-Chief of the French,

United Kingdom and United States

Zones of Occupation of Germany; and

the Commander of the British-United

States Zone of the Free Territory of

Trieste;

Considering that a payments and compensations

scheme was established for

1948—49 by the Agreement for IntraEuropean

Payments and Compensations

signed in Paris on 16th October, 1948;

Considering that Article 25 of the said

Agreement provided that the Contracting

Parties would consider whether it

should be continued;

Desiring to continue the payments and

compensations scheme with such modifications

as appear necessary, particularly

with a view to moving forward towards

the liberalisation of Intra-European

trade and payments as envisaged

in Article 4 of the Convention for European

Economic Co-operation signed in

Paris on 16th April, 1948;

Having regard to the adoption on the

2nd September 1949 of a Resolution of

the Council of the Organisation för European

Economic Co-operation (hereinafter

referred to as the »Council») approving

the text of the present Agreement;

recommending it to the Members

of the Organisation for European Eco
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 210.

13

Översättning.

Överenskommelse angående

inter-europeiska betalningar och

kompensationer för 1949—1950.

De österrikiska, belgiska, danska,

Iranska, grekiska, irländska, isländska,

italienska, luxemburgska, norska,

nederländska, portugisiska, brittiska,

svenska, schweiziska och turkiska regeringarna,

befälhavarna för Frankrikes,

Storbritanniens och Förenta staternas

ockupationszoner i Tyskland

samt befälhavaren för den brittiskamerikanska

zonen i det fria området

Trieste;

vilka beakta, att ett system för betalningar

och kompensationer upprättades

för 1948/49 genom den i Paris

den 16 oktober 1948 undertecknade

överenskommelsen angående intereuropeiska

betalningar och kompensationer;
vilka

beakta, att artikel 25 i sagda

överenskommelse stadgade, att de fördragsslutande

parterna skulle överväga,

huruvida densamma skulle erhålla

fortsatt giltighet;

vilka önska efter vidtagande av erforderliga

ändringar bibehålla systemet

för betalningar och kompensationer

framför allt i syfte att framskrida

emot frigörandet av handeln och

betalningarna mellan Europas länder

i enlighet med vad som förutses i artikel

4 i den i Paris den 16 april 1948

undertecknade konventionen för europeiskt

ekonomiskt samarbete;

vilka beakta, att Organisationens

för europeiskt ekonomiskt samarbete

råd (härefter kallat »Rådet») genom

beslut den 2 september 1949 godkänt

texten till förevarande överenskommelse

och till medlemmarna i Organisationen

för europeiskt ekonomiskt

samarbete (härefter kallad »Organi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

(appelée ci-dessous 1’»Organisation») et

a décidé que 1’Organisation assumerait

les fonctions prévues au présent Accord

des sa mise en application;

Considérant 1’adoption par le Conseil

le 31 aout 1949, d’une Recommandation

relative å la division de l’aide américaine

pour l’année 1949—-1950;

Sont convenus de ce qui suit:

TITRE I.

Dispositions générales.

Article 1.

a. Les Parties Contractantes effectueront,

conformément aux dispositions du

présent Accord, des opérations comportant

des compensations monétaires

et l’utilisation de droits de tirage (appelées

ci-dessous les »opérations»).

b. Les opérations ont pour objet de

faciliter les transactions que les Parties

Contractantes pourront å tout moment

autoriser conformément å leurs politiques

respectives de transferts de devises

et aux dispositions de leurs accords de

paiements.

Artide 2.

La Banque des Réglements Internationaux,

agissant en vertu de 1’accord

conclu entre 1’Organisation et la Banque,

en application de la Décision du Conseil

en date du 10 septembre 1948, est

l’Agent chargé des opérations.

Artide 3.

a. Les opérations sont effectuées

chaque mois, conformément aux directives

données par 1’Organisation pour

1’application du présent Accord (appelées

ci-dessous les »Directives»).

b. L’Agent soumet chaque mois des

rapports å F Organisation conformément

aux Directives.

nomic Co-operation (hereinafter referred

to as the »Organisation») for signature,

and providing that the Organisation

should assume the functions envisaged

under the present Agreement as from the

date from which it will apply; and

Having regard to the adoption on

31st August 1949, of a Recommendation

by the Council relating to the Distribution

of American Aid for 1949—50;

Have agreed as follows:

PART I.

General Provisions.

Artide 1.

(a) The Contracting Parties shall

carry out, in accordance with the provisions

of the present Agreement, operations

which shall consist of currency

compensations, and the use of drawing

rights (hereinafter referred to as »operations»).

(b) Operations are intended to facilitate

transactions which the Contracting

Parties may åt any time allow in accordance

with theirrespective transfer policies

and with the terms of their payments

agreements.

Artide 2.

The Bank for International Settlements,

acting in accordance with the

agreement made between the Organisation

and the Bank in pursuance of the

Décision adopted by the Council on

lOth September, 1948, shall be the Agent

for the operations.

Artide 3.

(a) Operations shall take place each

month and in accordance with the directives

issued by the Organisation for

the application of the present Agreement

(hereinafter referred to as the »Directives»).

(b) The Agent shall submit, in accordance

with the Directives, monthly reports

to the Organisation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

15

sationen») förordat överenskommelsens

undertecknande samt föreskrivit

att Organisationen skall från och

med den dag, då överenskommelsen

erhåller giltighet, åtaga sig de uppgifter,

som däri förutses; och

vilka beakta den av Rådet den 31

augusti 1949 godtagna rekommendationen

rörande fördelningen av amerikansk

hjälp för 1949/50,

hava överenskommit om följande:

DEL I.

Allmänna bestämmelser.

Artikel 1.

a) De fördragsslutande parterna

skola i enlighet med bestämmelserna

i denna överenskommelse utföra operationer,

vilka skola utgöras av dels

valutakompensationer, dels ock utnyttjandet

av dragningsrätter (härefter

benämnda »operationerna»).

b) Operationerna är o avsedda att

underlätta sådana transaktioner, som

de fördragsslutande parterna vid varje

tillfälle tillåta i enlighet med sina

valutabestämmelser och bestämmelserna

i sina betalningsöverenskommelser.

Artikel 2.

Internationella regleringsbanken

skall i enlighet med den överenskommelse,

som jämlikt Rådets beslut den

10 september 1948 träffats mellan Organisationen

och banken, vara agent

för operationerna.

Artikel 3.

a) Operationerna skola äga rum

varje månad i enlighet med av Organisationen

utfärdade direktiv för tilllämpningen

av förevarande överenskommelse

(härefter benämnda »direktiven»).

b) Agenten skall i enlighet med direktiven

tillställa Organisationen månatliga

rapporter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 210.

Article 4. Article 4.

a. Chaque fois qu’un réglement en or

ou en devises devient exigible au cours

d’un mois donné en vertu d’un accord

de paiements conclu entre deux Parties

Contractantes, ce réglement est différé

jusqu’å ce que les opérations relatives

å ce mois aient été effectuées.

b. Tout réglement en or ou eu devises

qui reste du aprés les opérations relatives

au mois considéré doit étre alors effectué

immédiatement. Tout réglement de cette

nature doit étre notifié å 1’Agent et ä

1’Organisation par la Partie Contractante

qui effectue le réglement.

c. Aucune disposition du présent Article

ne s’oppose ä ce qu’une Partie

Contractante au profit de qui un réglement

doit étre effectué, adopte des dispositions

différentes en accord avec une

autre Partie Contractante si, par suite de

1’application du présent Article, une

marge de crédit consentie par la premiére

å la seconde se trouve dépassée

de fa$on continue.

Artide 5.

a. Les soldes disponibles pour les opérations

sont les soldes des comptes tenus

par une banque centrale au nom d’autres

banques centrales.

b. Les banques centrales, au sens du

présent Accord, sont les banques centrales

ou les autres autorités monétaires

désignées par les Parties Contractantes.

c. Chaque Partie Contractante s’engage

ä ne pas faire en sorte que des banques

autres que les banques centrales

détiennent des soldes anormaux en

monnaies d’autres Parties Contractantes

et, en général, å ne pas placer de tels

soldes de fagon qu’ils ne soient pas

disponibles pour les opérations.

Artide 6.

a. Les soldes å utiliser dans les compensations

relatives å un mois donné

sont calculés conformément aux Directives.

(a) Whenever a gold or foreign currency

settlement falls due in the course

of any month under a payments agreement

between any two Contracting Parties,

the settlement shall be postponed

until after the operations in respect of

that month.

(b) Any settleement in gold or foreign

currency which shall remain due after

the operations in respect of that month

shall then be effected immediately. Any

such settlement shall be reported to the

Agent and the Organisation by the

Contracting Party which makes the

settlement.

(c) Nothing in the provisions of this

Article shall preclude a Contracting

Party in favour of which a settlement

is to be made from making different

provisions by agreement with another

Contracting Party, if, owing to the

operation of this Article, a credit margin

granted by the former to the latter is

being continuously exceeded.

Artide 5.

(a) The balances available for operations

shall be the balances of accounts

kept by a central bank in the name of

other central banks.

(b) För the purposes of the present

Agreement, central banks shall be the

central banks or other monetary authorities

designated by the Contracting

Parties.

(c) Each Contracting Party undertakes

not to cause abnormal balances in the

currencies of other Contracting Parties

to be held by banks other than central

banks or otherwise to place such balances

so that they will not be available

for the purpose of operations.

Artide 6.

(a) The balances to be used in compensations

in respect of any month shall

be calculated in accordance with the

Directives.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

17

Artikel i.

a) Närhelst en betalning i guld eller

utländsk valuta enligt en mellan två

fördragsslutande parter ingången betalningsöverenskommelse

förfaller till

betalning under loppet av en månad,

skall betalningen uppskjutas, till dess

att operationerna för ifrågavarande

månad ägt rum.

b) En betalning i guld eller utländsk

valuta, som efter operationerna

för ifrågavarande månad kvarstår

att fullgöra, skall då omedelbart

verkställas. Anmälan om alla sådana

betalningar skall göras till Agenten

och Organisationen av den fördragsslutande

part, som verkställer betalningen.

c) Utan hinder av bestämmelserna

i denna artikel äger fördragsslutande

part, till vars förmån en betalning

skall verkställas, träffa avvikande

överenskommelse med en annan fördragsslutande

part, därest på grund

av bestämmelserna i denna artikel en

kreditmarginal, som av den förra parten

beviljats den senare, fortlöpande

överskrides.

Artikel 5.

a) De behållningar, som skola stå

till förfogande för operationerna, skola

utgöras av behållningen på sådana

konton, som en centralbank för i andra

centralbankers namn.

b) Med centralbanker avses i denna

överenskommelse de centralbanker

eller andra monetära institutioner,

som utsetts av de fördragsslutande

parterna.

c) Envar fördragsslutande part förbinder

sig att icke föranleda, att onormalt

stora behållningar i övriga parters

valutor innehavas av andra banker

än centralbankerna, eller att på

annat sätt placera dylika behållningar

så att de icke stå till förfogande för

operationerna.

Artikel 6.

a) De behållningar, som skola utnyttjas

vid kompensationerna för någon

månad, skola beräknas i enlighet

med direktiven.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 210.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kuriffl. Maj:ts proposition nr 210.

b. Dans le calcul des soldes å utiliser

dans les compensations, l’Agent peut

exclure certains montants conformément

aux dispositions de 1’Annexe A.

c. Aucun montant exclu des compensations

relatives å un mois donné en

vertu du paragraphe b du present Artide,

ne doit étre compris par la Partie

Contractante qui a demandé cette exclusion,

dans les calculs concernant les

réglements en or ou en devises qui

seraient exigibles par ladite Partie Contractante

en vertu d’un accord de paiements

et qui pourraient intervenir immédiatement

aprés les operations se

rapportant au mois considéré. Toutefois,

cette disposition ne s’applique pas au

cas de montants affectés par un créditeur

en vertu de la Section le de l’Annexe

A au rachat de För ou des devises

transférés å un débiteur.

(b) When calculating the balances to

be used in compensations, the Agent

may exclude certain amounts in accordance

with the provisions of Annex A.

(c) No amount excluded under paragraph

(b) of this Artide from the compensations

in respect of any month, shall

be included by the Contracting Party

requesting the exclusion, in the calculation

för the purpose of any settlement

in gold or foreign currency which would

be due to that Contracting Party under

a payments agreement and which might

follow immediately after the operations

in respect of that month. However, this

provision shall not apply in the case of

amounts earmarked by a creditor under

Section I (e) of Annex A for the repurchase

of gold or foreign currency transferred

to a debtor.

Article 7.

Les déficits mensuels de chaque Partie

Contractante å l’égard de chauqe autre

Partie Contractante sont calculés conformément

aux Directives.

Artide 8.

a. Chaque Partie Contractante doit

communiquer å l’Agent:

1. Toutes les informations nécessaires

pour permettre å l’Agent de

connaitre exactement la nature et

1’exécution de ses accords de paiements

avec d’autres Parties Contractantes;
2.

Un état mensuel des soldes

disponibles pour les opérations et des

montants exclus des compensations;

3. Un rapport mensuel indiquant

un taux de change unique convenu

avec chacune des autres Parties Contractantes

et que la Partie Contractante

qui établit le rapport est disposée

å voir adopter pour les opérations;

4. Un état mensuel des réglements

en or ou en devises effectués au

Artide 7.

The monthly deficit of each Contracting

Party with any other Contracting

Party shall be calculated in accordance

with the Directives.

Artide 8.

(a) Each Contracting Party shall communicate

to the Agent:

(i) All information necessary to

enable the Agent to have a clear understanding

of the nature and operation

of its payments agreements with

other Contracting Parties;

(ii) A monthly statement of the

balances available for operations and

the amounts excluded from the compensations;
(iii)

A monthly report giving a

single rate of exchange agreed with

each other Contracting Party åt which

the Contracting Party reporting is

prepared for operations to take place;

(iv) A monthly statement of settlements

in gold or foreign currency

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

b) Agenten må vid beräknandet av

de behållningar, som skola utnyttjas

vid kompensationerna, utesluta vissa

belopp i enlighet med bestämmelserna

i Bihang A.

c) Belopp, som enligt mom. b) i

denna artikel uteslutits från kompensationerna

avseende någon månad,

må icke av den fördragsslutande part,

vilken begärt uteslutandet, medtagas

vid beräkning av sådan betalning i

guld eller utländsk valuta, som enligt

en betalningsöverenskommelse tillkommer

denna fördragsslutande part

och som kan vara att fullgöra omedelbart

efter genomförandet av operationerna

avseende ifrågavarande månad.

Vad nu sagts skall dock icke gälla beträffande

sådana belopp, som en borgenär

reserverat i enlighet med avdelning

I e) i Bihang A i och för återköp

av guld eller utländsk valuta,

som erlagts till en gäldenär.

Artikel 7.

Envar fördragsslutande parts månatliga

underskott i förhållande till

annan fördragsslutande part skall beräknas

i enlighet med direktiven.

Artikel 8.

a) Envar fördragsslutande part

skall tillställa Agenten:

(i) alla sådana upplysningar,

som erfordras för att Agenten skall

kunna erhålla fullständig kännedom

om beskaffenheten och fungerandet

av den fördragsslutande partens

betalningsöverenskommelser

med andra fördragsslutande parter;

(ii) en månatlig uppgift rörande

de behållningar, som stå till förfogande

för operationerna, och de belopp,

som undantagits från kompensationerna;
(iii)

en månatlig uppgift å den

med varje annan part överenskomna

växelkurs, enligt vilken den uppgiftslämnande

parten är beredd att

tillåta operationerna äga rum;

(iv) en månatlig rapport rörande

sådana betalningar i guld eller ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

cours du mois par la Partie Contractante

intéressée aux autres Parties

Contractantes;

5. Toutes les informations permettant

å 1’Agent de déterminer les montants

de monnaie correspondant å des

droits de tirage susceptibles d’étre

utilisés;

6. Toutes les autres informations

nécessaires å 1’Agent pour 1’accomplissement

de sa tåche.

b. Dans le cas de Parties Contractantes

dont les parités de change ne sont

pas homogénes, les soldes et taux de

change notifiés en application des sousparagraphes

2 et 3 dn paragraphe a du

présent Article sont déterminés conformément

aux dispositions de 1’Annexe B.

Article 9.

Si une Partie Contractante, en communiquant

une information å 1’Agent

aux fins du présent Accord, lui notifie

qu’elle désire que cette information soit

considérée comme confidentielle, parce

qu’elle ne Pa pas rendue publique, l’Agent

doit tenir dument compte de cette notification

lorsqu’il fait usage de l’information

en question.

TITRE II.

Compensations.

Article 10.

a. Les compensations sont de premiére

ou de deuxiéme catégorie.

b. Une compensation est dite de premiére

catégorie lorsqu’il en résulte, pour

une Partie Contractante, une réduction

d’un ou de plusieurs soldes débiteurs en

contre partie d’une réduction équivalente

d’un ou de plusieurs soldes créditeurs.

c. Une compensation est dite de

deuxiéme catégorie lorsqu’il en résulte

1’augmentation d’un solde ou 1’apparition

d’un solde nouveau par rapport å

la position telle qu’elle se présentait

avant la compensation.

made during the month by that Contracting

Party to other Contracting

Parties;

(v) Such information as will enable

the Agent to ascertain the amounts

of currency in respect of drawing

rights which may be used; and

(vi) Such further information as

may be required by the Agent for the

performance of his task.

(b) In the case of Contracting Parties

without a unified cross-rate structure,

the balances and rates of exchange reported

under sub-paragraphs (ii) and

(iii) of paragraph (a) of this Article shall

be determined in accordance with the

provisions of Annex B.

Article 9.

If a Contracting Party, in placing information

åt the disposal of the Agent

for the purposes of the present Agreement,

intimates that it desires the information

to be treated as confidential,

because the information has not been

published by it, the Agent shall have

due regard to the intimation in making

use of the information.

PART II.

Compensations.

Article 10.

(a) Compensations shall be first and

second category compensations.

(b) A first category compensation

means a compensation which results for

any Contracting Party in a decrease in

one or more debit balances against an

equivalent decrease in one or more credit

balances.

(c) A second category compensation

means a compensation which results in

the increase of a balance or the formation

of a new balance in comparison with

the position before the compensation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

21

ländsk valuta, som den fördragsslutande

parten under månaden verkställt

till andra fördragsslutande

parter;

(v) sådana upplysningar, som

erfordras för att Agenten skall

kunna fastställa de valutabelopp,

som må användas inom ramen av

dragningsrätter, samt

(vi) sådana ytterligare upplysningar,

som Agenten må erfordra

för fullgörandet av sin uppgift,

b) I vad gäller fördragsslutande

part, som icke har ett enhetligt växelkurssystem,

skola de behållningar

och växelkurser, varom uppgifter

skola lämnas i enlighet med styckena

(ii) och (iii) av moment a) i denna

artikel, bestämmas på sätt i Bihang

B säges.

Artikel 9.

Därest fördragsslutande part, vid

tillhandahållande av upplysningar

till Agenten i enlighet med förevarande

överenskommelse, förklarar

sig önska, att upplysningarna skola

behandlas förtroligt, enär desamma

icke offentliggjorts av den fördragsslutande

parten, skall Agenten vid utnyttjandet

av upplysningarna taga vederbörlig

hänsyn härtill.

DEL II.

Kompensationer.

Artikel 10.

a) Kompensationerna skola utgöras

av kompensationer av första och

andra kategorien.

b) Med kompensation av första

kategorien avses en kompensation,

vilken för fördragsslutande part medför

en minskning i ett eller flera dcbetsaldon

mot en däremot svarande

minskning i ett eller flera kreditsaldon.

c) Med kompensation av andra

kategorien avses en kompensation,

vilken medför en ökning av ett saldo

eller uppkomsten av ett nytt saldo i

förhållande till ställningen före kompensationen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Article 11.

a. Les compensations de premiére

catégorie sont exécutées sans 1’accord

préalable des Parties Contractantes.

b. Les compensations de deuxiéme

catégorie sont subordonnées å 1’accord

préalable des Parties Contractantes directement

intéressées å chaque compensation

de deuxiéme catégorie.

c. En établissant les compensations

de deuxiéme catégorie, l’Agent s’efforcera

de faciliter les compensations propres

å rendre plus aisées les relations les

plus critiques, en gardant particuliérement

å 1’esprit qu’il est désirable d’éviter

autant que possible les réglements en or

ou en devises entre les Parties Contractantes

ainsi que les interruptions dans

les échanges ou les paiements.

d. Les Parties Contractantes, bien

qu’elles ne s’engagent pas å accepter les

compensations de deuxiéme catégorie,

se déclarent prétes å coopérer pleinement

en vue de faciliter la réalisation de toute

proposition raisonnable présentée par

1’Agent, compte tenu de toutes les circonstances

relatives ä ees compensations.

Artide 12.

Nonobstant les dispositions de l’Article

11 ci-dessus:

a. 1’Organisation peut décider que certains

types de compensations de deuxiéme

atégorie sont exécutés sans 1’accord

préalable des Parties Contractantes; et

b. une Partie Contractante peut faire

connaitre ä l’Agent qu’elle est disposée

å accepter, sans son accord préalable,

certains types de compensations de

deuxiéme catégorie non couverts par le

paragraphe a du présent Article, qui

pourraient étre établies par l’Agent.

Artide 13.

L’Organisation peut décider que les

déficits mensuels seront utilisés dans les

Artide 11.

{a) First category compensations shall

be applied without the prior consent of

the Contracting Parties.

(b) Second category compensations

shall require the prior consent of the Contracting

Parties directly concerned in

each second category compensation.

(c) In arranging second category compensations

the Agent shall endeavour to

facilitate those compensations which will

ease the most diffieult relationships,

hearing particularly in mind the desirability

of avoiding so far as possible settlements

between Contracting Parties

in gold or foreign currencies and interruptions

in trade or payments.

(d) The Contracting Parties, while not

binding themselves to accept second

category compensations, intend to cooperate

fully in facilitating any reasonable

propositions made to them by the

Agent, having regard to all the circumstances

concerning such compensations.

Artide 12.

Notwithstanding the provisions of Article

11,

(a) the Organisation may decide that

certain classes of second category compensations

shall be applied without the

prior consent of the Contracting Parties;

and

(b) any Contracting Party may inform

the Agent that it is prepared to accept,

without its prior consent, certain classes

of second category compensations not

covered by paragraph (a) of this Article,

which may be arranged by the Agent.

Artide 13.

The Organisation may decide that the

monthly déficits shall be used in com
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 210.

23

Artikel 11.

a) Kompensationer av första kategorien

skola genomföras utan föregående

samtycke av de fördragsslutande

parterna.

b) Kompensationer av andra kategorien

skola icke genomföras utan

föregående samtycke av de fördragsslutande

parter, som äro direkt berörda

av varje kompensation av

andra kategorien.

c) Agenten skall vid anordnandet

av kompensationer av andra kategorien

söka underlätta sådana kompensationer,

som äro ägnade att avhjälpa

särskilt kritiska skuldförhållanden,

varvid särskilt bör beaktas önskvärdheten

av att såvitt möjligt undvika

betalningar mellan fördragsslutande

parter i guld eller utländska valutor

samt avbrott i handeln eller betalningarna.

d) De fördragsslutande parterna

hava, ehuru de icke binda sig för att

godtaga kompensationer av andra

kategorien, för avsikt att till fullo

samarbeta för att underlätta genomförandet

av varje skäligt förslag,

som framlägges för dem av Agenten,

under hänsynstagande till alla omständigheter,

som stå i samband med

ifrågavarande kompensationer.

Artikel 12.

Utan hinder av bestämmelserna i

artikel 11 må

a) Organisationen besluta att vissa

slag av andra kategoriens kompensationer

skola genomföras utan föregående

samtycke av de fördragsslutande

parterna, och

b) fördragsslutande part underrätta

Agenten, att den är beredd att

utan föregående samtycke godtaga

vissa slag av kompensationer av andra

kategorien, vilka icke omfattas av

i moment a) i denna artikel avsedda

kompensationer och som kunna anordnas

av Agenten.

Artikel 13.

Organisationen må besluta, att de

månatliga underskotten skola ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

compensations dans des conditions qu’elle

déterminera.

Article 14.

a. Toute compensation qui implique

1’utilisation du solde d’un compte tenu

par la banque centrale de la Suisse ou

å son nom, nécessite 1’accord préalable

de la Suisse ainsi que celui de l’autre

Partie Contractante en cause.

b. Sous réserve de 1’approbation de

1’Organisation, le Gouvernement de la

Suisse peut, å tout moment, décider

d’accepter sans son accord préalable tous

ou certains types de compensations qui

sont exécutées en vertu du présent Accord

sans 1’accord préalable des Parties

Contractantes. Dés cette approbation,

les dispositions du paragraphe a du présent

Article cesseront de lui étre appliquées

ainsi qu’aux autres Parties Contractantes

en cause.

TITRE III.

Droits de tirage.

Artide 15.

a. Les droits de tirage, au sens du présent

Accord, sont les droits de tirage

bilatéraux et multilatéraux.

b. Chaque Partie Contractante figurant

comme créditeur au Tableau II de l’Annexe

C du présent Accord (appelée

»créditeur» dans le présent Accord)

établit en faveur de chacune des Parties

Contractantes figurant comme débiteur

å son égard au Tableau II de ladite

Annexe (appelée »débiteur» dans le

présent Accord) des droits de tirage

bilatéraux. Le montant des droits de

tirage bilatéraux établis par chaque

créditeur en faveur de chacun de ses

débiteurs est indiqué au Tableau II de

1’Annexe C.

c. Il est établi en faveur de chaque

débiteur des droits de tirage multilaté
-

pensations on such conditions as it may

determine.

Artide 14.

(a) Any compensation which requires

the use of the balance of any account

kept by, or in the name of, the central

bank of Switzerland shall be subject

to the prior consent of Switzerland and

the other Contracting Parties in question.

(b) Subject to approval by the Organisation,

the Government of Switzerland

may, åt any time, decide to accept

without its prior consent all or any classes

of compensations which are applied under

the present Agreement without the

prior consent of the Contracting Parties.

Upon such approval, the provisions of

paragraph (a) of this Article shall cease

to apply to Switzerland and to the

other Contracting Parties in question.

PART III.

Drawing Rights.

Artide 15.

(a) Drawing rights, within the meaning

of the present Agreement, shall be

bilateral and multilateral drawing rights.

(b) Each Contracting Party shown as

a creditor in Table II of Annex C (referred

to as a »creditor» in the present

Agreement) shall establish bilateral drawing

rights in favour of each Contracting

Party shown in Table II of the said

Annex as a debtor with regard to it

(referred to as a »debtor» in the present

Agreement). The amount of bilateral

drawing rights established by each creditor

in favour of each of its debtors is

shown in Table II of Annex C.

(c) Multilateral drawing rights shall

be established in favour of each debtor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

nyttjas vid kompensationerna på sådana

villkor, som Organisationen bestämmer.

Artikel li.

a) Varje kompensation, som förutsätter

utnyttjande av behållningen

på konto fört av eller för Schweiz’

centralbank, skall icke genomföras

utan föregående samtycke av Schweiz

och övriga berörda fördragsslutande

parter.

b) Under förutsättning av Organisationens

godkännande må Schweiz’

regering när som helst besluta att,

utan att dess föregående samtycke

erfordras, godkänna alla eller vissa

slag av kompensationer, vilka genomföras

enligt förevarande överenskommelse

utan att föregående samtycke

av de fördragsslutande parterna erfordras.

Vid sådant godkännande

skola bestämmelserna i moment a)

i denna artikel upphöra att gälla för

Schweiz och övriga berörda fördragsslutande

parter.

DEL III.

Dragningsrätter.

Artikel 15.

a) Dragningsrätter enligt denna

överenskommelse skola vara dels bilaterala,

dels ock multilaterala dragningsrätter.

b) Envar fördragsslutande part,

vilken i tabell II till Bihang C angivits

vara borgenär (benämnd »borgenär»

i förevarande överenskommelse),

skall upprätta bilaterala

dragningsrätter till förmån för varje

sådan fördragsslutande part, som i

tabell II i sagda bihang angivits vara

gäldenär i förhållande till parten

(benämnd »gäldenär» i förevarande

överenskommelse). Beloppet av de

bilaterala dragningsrätter, som envar

borgenär upprättat till förmån

för envar av sina gäldenärer, framgår

av tabell II i Bihang C.

c) Multilaterala'' dragningsrätter

skola upprättas till förmån för varje

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

raux. Le montant des droits de tirage

multilatéraux établis en faveur de chaque

débiteur est indiqué au Tableau II de

1’Annexe C.

Arlicle 16.

Les droits de tirage établis en faveur

d’un débiteur sont rendus disponibles et

utilisés conformément aux dispositions

du présent Accord pour couvrir:

1. dans le cas des droits de tirage

bilatéraux, tout ou partie de ses déficits

mensuels ä l’égard du créditeur

qui a établi les droits de tirage; et

2. dans le cas des droits de tirage

multilatéraux, tout ou partie de ses

déficits mensuels ä l’égard de toute

Partie Contractante.

Artide 17.

a. Sous réserve des dispositions du

paragraphe b du présent Article, les

montants de monnaie correspondant å

des droits de tirage (appelés ci-dessous

»montants de monnaie»), sont rendus

disponibles dans la monnaie de la Partie

Contractante qui les rend disponibles ou,

lorsqu’une autre monnaie est normalement

utilisée pour les paiements entre

cette Partie Contractante et une autre

Partie Contractante, dans cette autre

monnaie. Chacune des Parties Contractantes

fera connaitre å 1’Agent, le 10

septembre 1949 au plus tard, les monnaies

dans lesquelles elle rendra disponibles

les droits de tirage conformément

au présent paragraphe.

b. Deux Parties Contractantes pourront

convenir que les montants de monnaie

seront rendus disponibles dans une

monnaie différente de celle dans laquelle

ils auraient du l’étre en application du

paragraphe a du présent Article. Les

deux Parties Contractantes adresseront

å l’Agent, le 10 septembre 1949 au plus

tard, un rapport sur tout accord de

cette nature.

c. Un accord conclu entre deux Parties

Contractantes aux termes du paragraphe

The amount of multilateral drawing

rights established in favour of each

debtor is shown in Table II of Annex C.

Artide 16.

Drawing rights established in favour

of a debtor shall be made available and

used in accordance with the provisions

of the present Agreement in order to

offset,

(i) in the case of bilateral drawing

rights, the whole or part of its

monthly déficits with the creditor by

which the drawing rights have been

established; and

(ii) in the case of multilateral drawing

rights, the whole or part of its

monthly déficits with any Contracting

Party.

Artide 17.

(a) Subject to the provisions of paragraph

(b) of this Article, amounts of currency

in respect of drawing rights (hereinafter

referred to as »amounts of currency»)

shall be made available in the

currency of the Contracting Party making

them available, or, if another currency

is normally used for payments between

that Contracting Party and another

Contracting Party, in that currency.

Each Contracting Party shall, not later

than lOth September, 1949, report to

the Agent the currencies in which it will

make drawing rights available in accordance

with this paragraph.

(b) Any two Contracting Parties may

agree that amounts of currency shall be

made available in a currency different

from the currency in which they would

otherwise be made available under paragraph

(a) of this Article. A report on

any such agreement shall be given by

the two Contracting Parties to the

Agent not later than lOth September,

1949.

(c) An agreement between two Contracting

Parties under paragraph (b) of

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

27

gäldenär. Beloppet av de multilaterala

dragningsrätter, som upprättats

till förmån för envar gäldenär, framgår

av tabell II till Bihang C.

Artikel 16.

Dragningsrätter, som upprättats

till förmån för en gäldenär, skola göras

tillgängliga och utnyttjas i enlighet

med bestämmelserna i förevarande

överenskommelse för att helt

eller delvis utjämna

(i) i vad avser bilaterala dragningsrätter,

gäldenärens månatliga

underskott i förhållande till den

borgenär, som har upprättat dragningsrätten,

och

(ii) i vad avser multilaterala

dragningsrätter, gäldenärens månatliga

underskott i förhållande

till vilken som helst fördragsslutande

part.

Artikel 17.

a) Där ej annat överenskommits

enligt moment b) i denna artikel,

skola valutabelopp inom ramen för

dragningsrätter (härefter benämnda

»valutabelopp») ställas till förfogande

i den fördragsslutande parts valuta,

som tillhandahåller dem, eller,

där annan valuta normalt användes

för betalningar mellan denna part

och en annan part, i denna valuta.

Varje fördragsslutande part skall senast

den 10 september 1949 lämna

Agenten meddelande om de valutor,

vari den kommer att göra dragningsrätter

tillgängliga enligt detta moment.

b) Två fördragsslutande parter

kunna överenskomma, att

lopp skola ställas till förfogande i

annan valuta än den, vari de eljest

skulle tillhandahållits enligt moment

a) i denna artikel. Meddelande om

dylik överenskommelse skall av de

två parterna lämnas Agenten senast

den 10 september 1949.

c) Utan hinder av sådan överenskommelse

mellan två fördragsslutan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

b du présent Artide ne peut les empécher

de condure ultérieurement un accord

prévoyant que les montants de monnaie

seront rendus disponibles, soit dans la

monnaie de l’une d’entre elles, soit dans

une monnaie qui, lors de l’accord ultérieur,

serait normalement utilisée dans

leurs paiements réciproques. Dés la conclusion

de tout accord ultérieur de cette

nature, les deux Parties Contractantes

adresseront å 1’Agent un rapport å ce

sujet.

Artide 18.

a. Les montants de monnaie doivent

étre mis å la disposition de l’Agent

aussitöt qu’il en fait la demande, sous

réserve qu’une Partie Contractante ne

peut étre tenue de mettre å la disposition

de 1’Agent des montants en monnaie

avant le moment ou des montants équivalents

d’aide conditionelle lui sont

attribués de facon ferme.

b. L’aide conditionelle, au sens du présent

Accord, signifie:

1. la valeur en dollars des ÉtatsUnis

des biens et des services å procurer

par 1’Administration de Coopération

Economique des États-Unis, aux

fins du présent Accord, aux Parties

Contractantes qui rendent disponibles

des montants de monnaie équivalents;

ou

2. l’aide ä attribuer aux fins du

présent Accord, par TAdministration

de Coopération Économique des ÉtatsUnis,

sous toute autre forme, en vertu

d’arrangements spéciaux.

c. Aucun débiteur n’est tenu de rembourser

å une Partie Contractante un

montant quelconque de monnaie rendu

disponible par ladite Partie Contractante,

si celle-ci a recpi un montant

équivalent d’aide conditionnelle auquel

n’est attaché aucune obligation de remboursement.

Artide 19.

Les demandes prévues å 1’Article 18

ci-dessus et correspondant aux droits

this Article shall not prevent them from

subsequently making an agreement that

amounts of currency shall be made

available either in the currency of one

of them or in a currency which, åt the

time of the subsequent agreement, is

normally used for payments between

them. Immediately after any such subsequent

agreement, the two Contracting

Parties shall make a report thereon to

the Agent.

Artide 18.

(a) Amounts of currency shall be made

available to the Agent immediately upon

request by him, provided that a Contracting

Party shall not be required to

make amounts of currency available to

the Agent earlier than the time åt which

equivalent amounts of conditional aid

are firmly allotted to it.

(b) Conditional aid within the meaning

of the Agreement signifies:

(i) the United States dollar value

of goods and services to be provided

by the United States Economic Cooperation

Administration for the purposes

of the present Agreement to

those Contracting Parties which make

equivalent amounts of currency available;

or

(ii) in accordance with special arrangements,

the aid to be allotted in

any other manner by the United States

Economic Co-operation Administration

for the purposes of the present

Agreement.

(c) No debtor shall be obliged to repay

to a Contracting Party any amount of

currency made available by that Contracting

Party, if that Contracting Party

has received an equivalent amount of

conditional aid to which no obligation

to repay is attached.

Artide 19.

Requests under Article 18 in respect

of the drawing rights established in

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

29

de parter, som avses i moment b) i

denna artikel, må dessa sedermera

överenskomma, att valutabelopp skola

tillhandahållas antingen i endera

partens valuta eller i valuta, som vid

tiden för ingåendet av den senare

överenskommelsen normalt användes

för betalningar dem emellan. Omedelbart

efter ingåendet av sådan överenskommelse

skola de båda parterna

lämna Agenten underrättelse härom.

Artikel 18.

a) Valutabelopp skola göras tillgängliga

för Agenten omedelbart på

dennes anfordran, dock att fördragsslutande

part icke skall vara skyldig

göra belopp tillgängliga för Agenten

före den tidpunkt, då motsvarande

belopp av villkorlig hjälp blivit slutligt

tilldelad parten.

b) Med villkorlig hjälp avses enligt

denna överenskommelse:

(i) värdet i Förenta staternas

dollars av sådana varor och tjänster,

som av Förenta staternas administration

för ekonomiskt samarbete

skola för genomförandet av

förevarande överenskommelse tillhandahållas

de fördragsslutande

parter, som ställa motsvarande

valutabelopp till förfogande, eller

(ii) sådan hjälp, som i enlighet

med särskilda anordningar kan

komma att av Förenta staternas

administration för ekonomiskt

samarbete på annat sätt tillhandahållas

för genomförandet av förevarande

överenskommelse.

c) Gäldenär är icke skyldig att till

fördragsslutande part återbetala av

sistnämnda part tillhandahållna valutabelopp

under förutsättning att

den senare parten mottagit ett däremot

svarande belopp av villkorlig

hjälp, som icke förbundits med skyldighet

till återbetalning.

Artikel 19.

Anfordran enligt artikel 18 avseende

dragningsrätter inrättade till för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

KungJ. Maj:ts proposition nr 210.

de tirage établis en faveur d’un débiteur

ne peuvent étre adressées ä une Partie

Contractante avant:

1. que les ressources existantes convenues

du débiteur envers ladite

Partie Contractante, telle qu’elles figurent

å 1’Annexe C, aient été épuisées; et

2. que, dans le cas ou il a été

conclu entre deux quelconques des

Parties Contractantes un accord stipulant

l’usage qui devra étre fait des

droits de tirage non-utilisés établis par

l’une desdites Parties Contractantes

en faveur de l’autre en vertu de l’Accord

de Paiements et de Compensations

signé le 16 octobre 1948, le

reliquat de ees droits de tirage ait été

utilisé sous réserve que 1’Accord

conclu entre l,esdites Parties Contractantes

prévoie cette utilisation et que

ledit Accord ait été approuvé par

1’Organisation conformément å l’Article

39; et

3. que, dans le cas des droits de

tirage multilatéraux, le montant total

des droits de tirage bilatéraux établis,

le cas échéant, par ladite Partie Contractante

en faveur du débiteur, ait

été utilisé.

Article 20.

a. Les demandes prévues å 1’Article 18

ci-dessus ne peuvent étre adressées ä la

Belgique que pour un montant total

équivalent å 352,5 millions de dollars

des États-Unis.

b. Les demandes prévues å 1’Article 18

ci-dessus et correspondant aux droits de

tirage multilatéraux établis en faveur

de la France, des Pays-Bas et du

Royaume-Uni, lorsqu’elles sont adressées

å la Belgique, sont faites dans les conditions

fixées par des Accords signés entre

ees quatre pays, conformément å la

Décision du Conseil en date du 2 juillet

1949, relative au Systéme de Paiements

Intra-Européens.

Artide 21.

a. Sous réserve des dispositions du

paragraphe b du présent Article, les

montants de monnaie sont utilisés par

favour of a debtor shall not be made to

a Contracting Party before:

(i) the agreed existing resources of

the debtor in relation to that Contracting

Party, as set out in Annex C,

have been exhausted; and

(ii) where an agreement between

any two Contracting Parties on the

disposal of unused drawing rights

established by one of these Contracting

Parties in favour of the other

Contracting Party under the Agreement

for Intra-European Payments

and Compensations signed on 16th

October, 1948, has been made, the

remaining amount of such drawing

rights shall have been used provided

that the agreement between the two

Contracting Parties provides for such

use and has been approved by the

Organisation in accordance with Article

39; and

(iii) in the case of multilateral

drawing rights, the total amount of

bilateral drawing rights, if any, established

by that Contracting Party in

favour of that debtor shall have been

used.

Artide 20.

(a) Requests under Article 18 shall be

made to Belgium only up to a total

amount equivalent to 352.5 million

United States dollars.

(b) Requests under Article 18 in

respect of multilateral drawing rights

established in favour of France, Netherlands

and the United Kingdom, when

made to Belgium, shall be made in accordance

with the provisions of Agreements

concluded by these four countries

in accordance with the Décision of the

Council of 2nd July, 1949, concerning

the Intra-European Payments Scheme.

Artide 21.

(a) Subject to the provisions of paragraph

(b) of this Article, amounts of currency

shall be used by the Agent without

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

mån för en gäldenär skall icke framställas

innan:

(i) gäldenärens tillgodohavanden

i förhållande till den fördragsslutande

parten i enlighet med Bihang

C helt utnyttjats, och

(ii) i sådana fall, där överenskommelse

mellan två fördragsslutande

parter träffats rörande förfogande

över outnyttjade dragningsrätter,

upprättade av den ena

av dessa fördragsslutande parter till

förmån för den andra parten enligt

överenskommelsen den 16 oktober

1948 angående inter-europeiska

betalningar och kompensationer,

det återstående beloppet av sådana

dragningsrätter helt utnyttjats under

förutsättning att överenskommelsen

mellan de två fördragsslutande

parterna innebär dylikt utnyttjande

samt att densamma godkänts

av Organisationen i enlighet

med artikel 39, och

(iii) i vad avser multilaterala

dragningsrätter hela beloppet av

bilateral dragningsrätt, som av den

fördragsslutande parten kan ha

upprättats till förmån för sagda

gäldenär, till fullo utnyttjats.

Artikel 20.

a) Anfordran enligt artikel 18

skall icke göras till Belgien till högre

sammanlagt belopp än motvärdet av

352,5 miljoner Förenta staternas dollars.

b) Anfordran enligt artikel 18,

som göres till Belgien på grund av de

multilaterala dragningsrätter som

upprättats till förmån för Frankrike,

Nederländerna och Storbritannien,

skall göras i enlighet med bestämmelserna

i den överenskommelse,

som träffats mellan dessa fyra länder

med stöd av Rådets beslut den 2 juli

1949 angående det inter-europeiska

betalningssystemet.

Artikel 21.

a) Med de inskränkningar, som

följa av bestämmelserna i moment

b) i denna artikel, skola valutabelopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

1’Agent sans 1’accord préalable des Parties

Contractantes.

b. Dans les cas ci-dessous, les montants

de monnaie correspondant aux

droits de tirage multilatéraux établis en

faveur d’un débiteur, ne peuvent étre

utilisés qn’ä la demande dudit débiteur:

1. pour couvrir tout ou partie de

son déficit mensuel å l’égard d’une

Partie Contractante qui n’a pas établi

de droits de tirage bilatéraux en sa

faveur; ou

2. pour couvrir tout ou partie de

son déficit mensuel envers un créditeur

dans la mesure ou le total des

montants ainsi utilisés dépasse le tiers

du montant des droits de tirage bilatéraux

établis par ledit créditeur en

faveur du débiteur å la date de la

signature du présent Accord, sous

réserve des dispositions particuliéres

figurant dans les Accords mentionnés

ä 1’Article 20 b ci-dessus.

Article 22.

L’Agent doit utiliser, dans les opérations,

les montants en monnaie rendus

disponibles en vertu du présent Titre, conformément.

aux dispositions suivantes:

a. L’Agent est habilité å utiliser, pour

un mois donné, un montant correspondant

aux droits de tirage établis en

faveur d’un débiteur, au plus égal å la

totalité de chaque déficit pour le mois

considéré entre ledit débiteur et toute

autre Partie Contractante;

b. Si, au cours d’un mois donné, un

montant n’est pas disponible du fait de

1’application du paragraphe a de 1’Article

18 ci-dessus, tout ou partie de ce

montant, lorsqu’il devient disponible,

peut étre utilisé par l’Agent au cours

d’un mois ultérieur en plus du montant

qu’il peut utiliser aux termes du paragraphe

a du présent Article;

c. Les montants de monnaie correspondant

aux droits de tirage bilatéraux,

the prior consent of the Contracting

Parties.

(b) In the following cases amounts of

currency in respect of multilateral drawing

rights established in favour of a

debtor shall be used only åt the request

of that debtor:

(i) to offset the whole or part of

its monthly deficit with any Contracting

Party which has not established

bilateral drawing rights in its favour;

or

(ii) subject to the special provisions

contained in the Agreements

referred to in Article 20 (b), to offset

the whole or part of its monthly deficit

with a creditor to the extent to which

the total of the amounts so used exceeds

a third of the amount of bilateral

drawing rights established by the

latter in favour of the debtor åt the

signature of the present Agreement.

Artide 22.

The Agent shall use in operations

amounts of currencies, made available

under this Part of the present Agreement,

in accordance with the following

provisions:

(a) The Agent shall be entitled to use

in any month an amount in respect of

drawing rights established in favour of

a debtor, up to the total of each monthly

deficit between that debtor and any

other Contracting Party;

(b) If in any month an amount is not

made available as a result of the operation

of paragraph (a) of Article 18, the

whole or part of that amount, when it

becomes available, may be used by the

Agent in any subsequent month in addition

to the amount which he may use

under paragraph (a) of this Article;

(c) The amounts of currency in respect

of bilateral drawing rights which the

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

av Agenten utnyttjas utan de fördragsslutande

parternas föregående

samtycke.

b) I följande fall skola valutabelopp

avseende multilaterala dragningsrätter

upprättade till förmån

för en gäldenär utnyttjas endast på

anfordran av gäldenären:

(i) för att helt eller delvis utjämna

gäldenärens månatliga deficit

med vilken som helst fördragsslutande

part, som icke upprättat

bilateral dragningsrätt till

gäldenärens förmån, eller

(ii) med de inskränkningar, som

följa av i artikel 20 moment b) berörda

överenskommelser, för att

helt eller delvis utjämna gäldenärens

månatliga underskott i förhållande

till en borgenär, i den

mån summan av sålunda utnyttjade

belopp överstiger V, av beloppet

av den bilaterala dragningsrätt,

som av den senare vid undertecknandet

av förevarande överenskommelse

upprättats till gäldenärens

förmån.

Artikel 22.

Sådana valutabelopp, som tillhandahållas

på grund av denna del av

förevarande överenskommelse, skola

av Agenten vid operationerna utnyttjas

i enlighet med följande bestämmelser:
a)

Agenten skall äga att varje månad

utnyttja belopp av dragningsrätter,

som upprättats till förmån för

gäldenär, intill sammanlagda beloppet

av varje månatligt underskott

mellan gäldenären och vilken som

helst annan fördragsslutande part.

b) Därest till följd av bestämmelserna

i moment a) i artikel 18 belopp

icke göres tillgängligt under viss månad,

skall detsamma, då det blir tillgängligt,

helt eller delvis kunna utnyttjas

av Agenten under vilken som

helst följande månad såsom tillägg

till det belopp, som han äger utnyttja

i enlighet med moment a) i denna

artikel.

c) Sådana valutabelopp avseende

bilaterala dragningsrätter, som Agen
8

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 210.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

que 1’Agent est habilité å utiliser en

vertn du present Article dans la mesure

ou ils ne sont pas nécessaires par suite

des compensations pour couvrir des

déficits mensuels conformément ä 1’Article

16 ci-dessus, sont considérés aux

fins du présent Accord comme des soldes

créditeurs å utiliser dans les compensations.

Article 23.

a. L’Agent peut, å la demande d’un

débiteur, utiliser des montants de monnaie

correspondant aux droits de tirage

bilatéraux établis en sa faveur, en plus

de ceux qu’il peut utiliser en vertu de

FArticle 22 ci-dessus:

1. lorsque cette utilisation a pour

résultat cTéviter un réglement en or

ou en devises par le débiteur en

faveur du créditeur qui a établi les

droits de tirage; ou

2. dans les cas exceptionnels ou

les ressources du débiteur seraient,

autrement, insuffisantes pour permettre

la poursuite d’échanges normaux

entre le débiteur et le créditeur,

conformément aux dispositions du

paragraphe b du présent Article et å

concurrence de 15 % du montant des

droits de tirage bilatéraux établis par

le créditeur en faveur du débiteur.

b. L’Agent ne peut utiliser de montants

additionnels, en vertu du sousparagraphe

2 du paragraphe a du présent

Article, qu’avec 1’accord préalable

du créditeur et dans les opérations se

rapportant aux deux mois qui suivront

la signature du présent Accord. Toutefois,

si le créditeur ne donne pas son

accord, le débiteur peut saisir 1’Organisation,

et, dans le cas ou celle-ci approuve

la demande présentée, l’Agent

peut utiliser les montants additionnels

dans les opérations se rapportant au

mois au cours duquel 1’approbation est

donnée.

c. En cas d’utilisation de montants

additionnels par 1’Agent en vertu du

sousparagraphe 2 du paragraphe a du

présent Article, 1’Organisation peut dé
-

Agent is entitled to use under this Article,

to the extent to which as a result

of compensations they are not required

to offset monthly déficits in accordance

with Article 16, shall be considered for

the purposes of the present Agreement

as credit balances to be used in compensations.

Article 23.

(a) The Agent may, åt the request of

a debtor, use amounts of currency in

respect of bilateral drawing rights established

in its favour which are additional

to those which might be used under

Article 22:

(i) if such use results in avoiding

a settlement in gold or foreign currency

by the debtor in favour of the

creditor by which the drawing rights

are established; or

(ii) in accordance with the provisions

of paragraph (b) of this Article,

in exceptional cases in which the

resources of the debtor would be otherwise

inadequate to permit normal

trade between the debtor and the

creditor, and up to 15 % of the amount

of bilateral drawing rights established

by the creditor in favour of the debtor.

(b) The Agent may use additional

amounts under sub-paragraph (ii) of

paragraph (a) of this Article only with

the prior consent of the creditor and

only in operations in respect of the first

two calendar months following the signature

of the present Agreement. However,

if the creditor does not give its

consent, the debtor may refer to the

Organisation and if the Organisation

approves the request made, the Agent

may use the additional amounts in

operations relating to the month in the

course of which the approval of the Organisation

is granted.

(c) In any case in which the Agent

uses additional amounts under subparagraph

(ii) of paragraph (a) of this

Article, the Organisation may decide

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

35

ten äger utnyttja enligt denna artikel,

skola, i den män de på grund av

kompensationer icke erfordras för att

utjämna månatliga underskott i enlighet

med artikel 16, för förevarande

överenskommelses syften betraktas

såsom tillgodohavanden, vilka

kunna utnyttjas i kompensationerna.

Artikel 23.

a) Agenten äger att på anmodan

av en gäldenär utnyttja till gäldenärens

förmån upprättade bilaterala

dragningsrätter utöver de valutabelopp,

vilka må utnyttjas i enlighet

med artikel 22:

(i) därest sådant utnyttjande

möjliggör undvikande av betalning

i guld eller utländsk valuta av gäldenären

till förmån för den borgenär,

som upprättat dragningsrätterna,

eller

(ii) i undantagsfall, där gäldenärens

tillgodohavanden annars

skulle vara otillräckliga för bibehållande

av normal handel mellan

gäldenären och borgenären, i enlighet

med bestämmelserna i moment

b) i denna artikel och intill

15 % av beloppet av den bilaterala

dragningsrätt, som borgenären

upprättat till förmån för gäldenären.

b) Agenten äger utnyttja tilläggsbelopp

i enlighet med moment a)

stycket (ii) i denna artikel endast

med föregående samtycke av borgenären

och endast vid operationer avseende

de två första kalendermånaderna

efter undertecknandet av förevarande

överenskommelse. Därest

borgenären icke lämnar sitt samtycke,

äger gäldenären hänvända sig

till Organisationen, och därest denna

bifaller den gjorda framställningen

äger Agenten utnyttja tilläggsbeloppen

vid operationerna avseende den

månad, under vilken Organisationen

bifallit framställningen.

c) I sådana fall, där Agenten utnyttjar

tilläggsbelopp i enlighet med

moment a) stycket (ii) i denna artikel,

äger Organisationen besluta, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

cider que ees montants viendront en that the amounts whieh the Agent may

déduction des montants susceptibles use under Article 22 in the operations

d’étre utilisés par 1’Agent en vertu de for the subsequent months should be

1’Article 22 ci-dessus dans les operations reduced by those additional amounts.

se rapportant å des mois ultérieurs.

Article 24.

a. Si, au cours d’un mois donné, le

montant global d’une monnaie déterminée

que l’Agent est habilité å utiliser

en application de 1’Article 22 ci-dessus

dépasse le montant de cette monnaie

disponible en vertu du paragraphe a de

1’Article 18 ainsi qu’en vertu de 1’Article

20 ci-dessus, 1’Agent répartit, en principe,

ladite monnaie entre les Parties

Contractantes qui sont en deficit au

cours du mois dans cette monnaie, proportionellement

å leurs déficits; toutefois,

il peut procéder å des ajustements modérés

dans cette répartition proportionnelle,

en tenant compte du fait q’il est

désirable d’éviter autant que possible

1’interruption des échanges et des paiements

et de contribuer å éviter les réglements

en or ou en devises.

b. Si, au cours d’un mois donné, le

montant correspondant aux droits de

tirage multilatéraux établis en faveur

d’un débiteur, que l’Agent est habilité ä

utiliser en application de 1’Article 22

ci-dessus, dépasse le montant inutilisé

de ees droits de tirage, l’Agent utilise

ledit montant pour couvrir les déficits

du débiteur au cours de ce mois conformément

aux dispositions suivantes:

1. Dans le cas ou le montant inutilisé

est inférieur au total des déficits

que l’Agent peut couvrir sans 1’accord

préalable des Parties Contractantes en

vertu du paragraphe a de 1’Article 21,

celui-ci répartit ledit montant proportionnellement

å ees déficits; et

Article 24.

(a) If in any month the aggregate

amount of any one currency whieh the

Agent is entitled to use under Article 22,

exceeds the amount of such currency

available under paragraph (a) of Article

18 and under Article 20, the Agent shall,

in principle, use such currency as between

the Contracting Parties in deficit on the

month in that currency in proportion

to such déficits, but may make moderate

adjustments in this proportionate

distribution, having regard to the desirability

of ereating a minimum of interruption

in trade and payments and of

assisting in the avoidance of gold and

foreign currency settlements.

(b) If in any month the amount in

respect of multilateral drawing rights

established in favour of a debtor whieh

the Agent is entitled to use under Article

22, exceeds the amount of these drawing

rights whieh has not been used, the

Agent shall use that amount to offset

the déficits of the debtor during that

month, in accordance with the following

provisions:

(i) If the unused amount is less

than the total of the déficits whieh the

Agent may offset without the prior

consent of the Contracting Parties

under paragraph (a) of Article 21, he

shall use that amount in proportion

to such déficits; and

2. Dans le cas ou le montant inu- (ii) If the amount exceeds the

tilisé est supérieur aux déficits que déficits whieh he may offset without

l’Agent peut couvrir sans 1’accord the prior consent of the Contracting

préalable des Parties Contractantes, Parties, he shall first cover these de
il

couvre d’abord ees déficits, puis ficits, and then use, if necessary, the

répartit, le cas échéant, le montant remaining amount in proportion to the

restant, proportionellement aux défi- déficits whieh he is entitled to cover

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

37

de belopp, som Agenten enligt artikel

22 må utnyttja vid operationerna för

påföljande månader, skola minskas

med sagda tilläggsbelopp.

Artikel 2b.

a) Därest det sammanlagda beloppet

av valuta, som Agenten äger utnyttja

enligt artikel 22, viss månad

överstiger det belopp i samma valuta,

som står till förfogande enligt artikel

18, mom. a) och artikel 20, skall

Agenten i princip fördela det tillgängliga

beloppet mellan de fördragsslutande

parter, som ha underskott

för månaden i ifrågavarande valuta,

i förhållande till dessa underskott.

Därvid äger Agenten dock göra smärre

avvikelser från den proportionella

fördelningen under hänsynstagande

till önskvärdheten av att åstadkomma

minsta möjliga avbrott i handel

och betalningar samt medverka till

att undvika betalningar i guld och

utländsk valuta.

b) Därest det belopp avseende till

förmån för viss gäldenär upprättade

multilaterala dragningsrätter, vilket

Agenten äger utnyttja enligt artikel

22, viss månad överstiger det belopp

av dessa dragningsrätter, som icke

utnyttjats, skall Agenten utnyttja

sistnämnda belopp för att utjämna

gäldenärens underskott under månaden

i fråga i enlighet med följande

bestämmelser:

(i) därest det outnyttjade beloppet

understiger summan av de

underskott, som Agenten äger utjämna

utan föregående samtycke

av de fördragsslutande parterna i

enlighet med moment a) i artikel

21, skall han utnyttja beloppet i

proportion till dessa underskott,

och

(ii) därest beloppet överstiger de

underskott, som Agenten äger utjämna

utan föregående samtycke

av de fördragsslutande parterna,

skall han i första hand täcka dessa

underskott och därefter, om så erfordras,

utnyttja det återstående

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

cits qu’il est autorisé ä couvrir conformément

au paragraphe b de P Artide

21.

Article 25.

L’Agent devra s’abstenir d’utiliser les

montants correspondant aux droits de

tirage établis en faveur d’un débiteur

dans la mesure ou cette utilisation aurait

pour résultat de maintenir le solde débiteur

d’une autre Partie Contractante

au delå de la marge de crédit prévue

par les accords de paiements ou d’entrainer

ä la charge de ladite Partie

Contractante un paiement en or ou en devises

au débiteur. Cette disposition n’est

pas applicable lorsque le débiteur a

notifié å PAgent qu’un réglement en or

ou en devises a été réclamé å ladite

Partie Contractante et n’a pas été

effectué.

Artide 26.

Sous réserve de Papplication des Artides

10 et 23 ci-dessus et compte tenu

des dispositions des Directives, Putilisation

des montants de monnaie effectuée,

en vertu de PArtide 16 ci-dessus, pour

couvrir les déficits mensuels d’un débiteur,

ne doit pas avoir pour effet

d’augmenter les moyens de paiement

ou de diminuer la dette dudit débiteur

envers une autre Partie Contractante qui

rend disponibles des montants de monnaie

å cet effet.

Artide 27.

a. Si un débiteur, soit en vertu d’un

accord de paiements, soit parce qu’il ne

dispose pas d’une solde créditeur dans

ses relations avec un créditeur, a fait ä

ce dernier un paiement en or ou en devises

exigible å partir du ler juillet

1949, du fait qu’å 1’époque du paiement

les droits de tirage bilatéraux établis

en sa faveur par ce créditeur ne pouvaient

étre utilisés par PAgent en raison

des dispositions du paragraphe a de

PArticle 18, PAgent, sur la demande du

débiteur, prendra les mesures nécessaires

pour permettre 1’affectation de ees

droits de tirage au rachat de tout ou

in accordance with paragraph (b) of

Article 21.

Artide 25.

The Agent shall not use amounts in

respect of drawing rights established in

favour of a debtor to the extent to

which such use would result in maintaining

the debit balance of any Contraeting

Party in excess of the eredit

margin as provided under the payments

agreements, or entailing for that Contraeting

Party the obligation to make a

payment to the debtor in gold or foreign

currency. This provision shall not apply

if the debtor informs the Agent that a

settlement in gold or foreign currency

has been demanded from that Contracting

Party, but has not taken place.

Artide 26.

Subject to the operation of Artides 10

and 23 and in accordance with the Directives,

the use of amounts of currency

under Article 16 for the purpose of offsetting

the monthly déficits of a debtor,

may not result in an inerease of the

means of payment of a debtor or in a

reduetion of its debt in relation to any

Contracting Party which makes amounts

of currency available for that purpose.

Artide 27.

{a) If a debtor, either under a payments

agreement or because it has no

available eredit balance in relation to a

ereditor, has made a payment in gold or

foreign currency falling due on or after

1st July, 1949 to the latter, because åt

the time of payment bilateral drawing

rights established in its favour by that

ereditor could not be used by the Agent

as a result of the operation of the provisions

of paragraph (a) of Article 18,

the Agent, åt the request of the debtor,

shall take the necessary steps to enable

such drawing rights to be applied for

the repurchase of the whole or part of

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

39

beloppet i proportion till de underskott,

vilka han äger täcka i enlighet

med moment b) i artikel 21.

Artikel 25.

Agenten skall icke utnyttja belopp

avseende till förmån för viss gäldenär

upprättade dragningsrätter, i den

mån dylikt utnyttjande skulle antingen

medföra att en fördragsslutande

parts skuldsaldo bibehölles vid

ett belopp överstigande i betalningsavtalen

stadgade kreditmarginaler,

eller för denna fördragsslutande part

förorsaka skyldighet att till gäldenären

verkställa betalning i guld eller

utländsk valuta. Vad nu sagts skall

icke gälla, därest gäldenären underrättar

Agenten, att en betalning i

guld eller utländsk valuta från den

fördragsslutande parten begärts men

icke ägt rum.

Artikel 26.

Med de inskränkningar, som följa

av bestämmelserna i artiklarna 10

och 23 och enligt direktiven, må utnyttjandet

av valutabelopp i enlighet

med artikel 16 för utjämning av en

gäldenärs månatliga underskott icke

medföra en ökning av en gäldenärs

betalningsmedel eller en minskning

av gäldenärens skuld i förhållande

till fördragsslutande part, som ställer

valutabelopp till förfogande för ändamålet.

Artikel 27.

a) Därest en gäldenär antingen i

enlighet med betalningsöverenskommelse

eller emedan gäldenären saknar

tillgodohavande hos en borgenär,

till denne verkställt en den 1 juli

1949 eller senare förfallen betalning

i guld eller utländska valutor, till

följd av att vid tiden för betalningen

den bilaterala dragningsrätt, som

upprättats till gäldenärens förmån

av borgenären, icke kunnat av Agenten

utnyttjas på grund av bestämmelserna

i moment a) i artikel 18, skall

Agenten på anmodan av gäldenären

vidtaga erforderliga åtgärder för att

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

partie des montants d’or ou de devises

payés dans ees conditions, sous réserve

que les dispositions du paragraphe a

de 1’Article 18 ne fassent plus obstacle

å 1’utilisation des droits de tirage.

b. La demande et les mesures prévues

au paragraphe a du present Article

seront effectuées et appliquées au cours

des opérations relatives au mois pendant

lequel les dispositions du paragraphe a

de 1’Article 18 cesseront de faire obstacle

å 1’utilisation des droits de tirage.

c. Le montant que l’Agent peut

utiliser pour un mois donné en application

du present Article s’ajoute aux

montants qu’il peut utiliser pour ce mois

en application de 1’Article 22.

Article 28.

Les montants nouveaux de droits de

tirage bilatéraux établis par un créditeur

en faveur d’un débiteur, å la suite

d’une révision effectuée en vertu de

1’Article 34 ci-dessous, peuvent étre

affeetés, en totalité ou en partie, au

rachat de l’or ou des devises payés

par le débiteur au créditeur dans les

conditions prévues å 1’Article 27 cidessus

du fait qu’å 1’époque du paiement

le créditeur n’avait pas encore établi

de droits de tirage en faveur du débiteur

ou du fait que les droits de tirage établis

étaient utilisés en totalité.

Artide 29.

a. Si un créditeur, soit en vertu d’un

accord de paiements, soit parce qu’il ne

dispose pas d’un solde créditeur dans ses

relations avec un débiteur en faveur

duquel il a établi des droits de tirage, a

fait audit débiteur un paiement en or

ou en devises exigible å partir du ler

juillet 1949, il pourra procéder au rachat

de tout ou partie des montants d’or ou

de devises payés dans ees conditions si,

ultérieurement, le débiteur est en déficit

å son égard.

any amounts of gold or foreign currency

so paid, provided that the use of the

drawing rights is no longer prevented as

a result of the operation of the provisions

of paragraph (a) of Article 18.

(b) The request and arrangements under

paragraph (a) of this Article shall be

made and put into effeet during the

course of the operations in respect of the

month when the provisions of paragraph

(a) of Article 18 cease to prevent the

use of the drawing rights.

(c) The amount which the Agent may

use under this Article in respect of any

month shall be in addition to the

amounts which the Agent may use in

respect of that month under Article 22.

Artide 28.

Any new amount of bilateral drawing

rights established by a ereditor in favour

of a debtor as the result of a revision

under Article 34 may be applied, in

whole or in part, for the repurchase of

gold or foreign currency paid by the

debtor to the ereditor in the circumstances

envisaged in Article 27 because

åt the time of payment the ereditor had

not yet established drawing rights in

favour of the debtor or because the

established drawing rights had been

entirely used.

Article 29.

(a) If a ereditor makes to a debtor, in

favour of which it has established drawing

rights, a payment in gold or foreign

currency falling due on or after 1st July,

1949, either under a payments agreement

or because the ereditor has no

eredit balance in relation to that debtor,

the ereditor may repurchase the whole

or part of the amounts of gold or foreign

currency transferred in these conditions

if, subsequently, the debtor has a deficit

with regard to the ereditor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

41

möjliggöra, att dragningsrätten utnyttjas

för att helt eller delvis återköpa

det belopp i guld eller utländska

valutor, som sålunda erlagts, förutsatt

att hinder för ett utnyttjande

av dragningsrätten ej längre möter

på grund av bestämmelserna i moment

a) av artikel 18.

b) Anmodan och åtgärder enligt

moment a) av denna artikel skall

framställas respektive vidtagas under

loppet av operationerna för den

månad, varunder bestämmelserna i

moment a) av artikel 18 upphöra att

utgöra hinder för utnyttjandet av

dragningsrätten.

c) Det belopp, som Agenten äger

utnyttja enligt denna artikel under

viss månad, skall betraktas såsom

tillägg till de belopp, som Agenten

jämlikt artikel 22 äger utnyttja för

den ifrågavarande månaden.

Artikel 28.

Varje nytt belopp av bilateral dragningsrätt,

som upprättats av en borgenär

till förmån för en gäldenär på

grund av revision i enlighet med artikel

34, må helt eller delvis utnyttjas

för återköp av guld eller utländsk

valuta, som gäldenären erlagt till

borgenären under i artikel 27 avsedda

förhållanden till följd av att borgenären

vid betalningens verkställande

ännu icke upprättat dragningsrätt till

förmån för gäldenären eller emedan

den upprättade dragningsrätten helt

utnyttjats.

Artikel 29.

a) Därest borgenär till gäldenär,

till vars förmån borgenären upprättat

en dragningsrätt, verkställer en betalning

i guld eller utländska valutor

förfallande till betalning den 1 juli

1949 eller senare, antingen i enlighet

med betalningsöverenskomrnelse eller

emedan borgenären icke har tillgodohavande

hos gäldenären, äger borgenären

helt eller delvis återköpa det

sålunda erlagda beloppet i guld eller

utländsk valuta, därest gäldenären

sedermera har ett underskott i förhållande

till borgenären.

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

b. Sur la demande du créditeur, 1’Agent

devra s’abstenir d’utiliser les montants

correspondant aux droits de tirage établis

en faveur du débiteur dans les opérations

du ou des mois au cours desquels

le rachat est opéré, å concurrence du

montant d’or ou de devises racheté.

Article 30.

Le Titre III du présent Accord ne s’applique

pas å la Suisse.

TITRE IV.

Dispositions diverses.

Artide 31.

a. La surveillance de 1’application du

présent Accord incombe å 1’Organisation.

b. Si une question se pose å propos de

1’interprétation ou de 1’application du

présent Accord, elle peut étre soumise

par toute Partie Contractante å l’Organisation,

qui peut prendre des décisions å

ce sujet.

Artide 32.

a. L’Organisation procédera, au cours

de 1’année se terminant le 30 juin 1950,

au moins å deux examens généraux du

fonctionnement du présent Accord.

b. L’Organisation déterminera les dates

auxquelles ees examens généraux auront

lieu.

Artide 33.

a. Tout créditeur peut saisir l’Organisation

s’il s’estime lésé par suite d’un

usage anormal des droits de tirage

multilatéraux établis en faveur d’un de

ses débiteurs.

b. Tout débiteur peut saisir 1’Organisation

s’il s’estime lésé par des mesures

prises par toute autre Partie Contractante
-

(b) Åt the request of the ereditor, the

Agent shall abstain from using amounts

in respect of drawing rights established

in favour of the debtor, in the operations

for the month or months in the course

of which the repurchase is carried out,

up to the amount of gold or foreign currency

that is repurchased.

Artide 30.

Part III of the present Agreement

shall not apply to Switzerland.

PART IV.

Miscellaneous Provisions.

Artide 31.

(a) The supervision of the operation

of the present Agreement shall be undertaken

by the Organisation.

(b) Should any question arise concerning

the interpretation or the application

of the present Agreement, it may

be referred by any Contracting Party

to the Organisation which may take

décisions on the question.

Artide 32.

(a) Not less than twice in the course

of the year ending 30th June, 1950, the

Organisation shall carry out comprehensive

reviews of the operation of the

present Agreement.

(b) The Organisation shall decide the

dates on which these reviews shall take

place.

Artide 33.

(a) Any ereditor may refer to the

Organisation if it considers itself prejudiced

as a consequence of the abnormal

use of the multilateral drawing rights

established in favour of any of its

debtors.

(b) Any debtor may refer to the Organisation

if it considers itself prejudiced

by measures taken by any Contracting

Party

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

43

b) På begäran av borgenären skall

Agenten vid operationerna för den

månad eller de månader, under vilka

återköpet äger rum, icke utnyttja belopp

avseende till gäldenärens förmån

upprättad dragningsrätt intill

det belopp i guld eler utländsk valuta,

som återköpes.

Artikel 30.

Del III av förevarande överenskommelse

skall icke äga tillämpning på

Schweiz.

DEL IV.

Diverse bestämmelser.

Artikel 31.

a) Övervakningen av förevarande

överenskommelse skall handhavas av

Organisationen.

b) Därest fråga uppkommer rörande

tolkningen eller tillämpningen

av förevarande överenskommelse kan

densamma av envar fördragsslutande

part hänskjutas till Organisationen,

som må fatta beslut i frågan.

Artikel 32.

a) Organisationen skall minst två

gånger under det år, som slutar den

30 juni 1950, verkställa en ingående

granskning av förevarande överenskommelses

fungerande.

b) Organisationen skall besluta om

de tidpunkter, vid vilka denna granskning

skall äga rum.

Artikel 33.

a) Envar borgenär äger hänvända

sig till Organisationen, därest han

anser sig ha lidit skada till följd av

att multilateral dragningsrätt, som

upprättats till förmån för någon av

hans gäldenärer, utnyttjats på ett

onormalt sätt.

b) Envar gäldenär äger hänvända

sig till Organisationen, därost han

anser sig ha lidit skada på grund av

åtgärder, som vidtagits av någon fördragsslutande

part, innebärande

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

1. lui imposant des conditions anormales

pour la vente de produits ou la

prestation de services par ladite Partie

Contractante, ou

2. restreignant les importations visibles

ou invisibles de ladite Partie

Contractante,

et ayant pour effet soit d’augmenter

ou de maintenir artificiellement son

déficit initialement prévu ä l’égard de

ladite Partie Contractante, soit de provoquer

un déficit alors qu’il n’en avait

pas été initialement prévu.

c. Tout débiteur peut également saisir

F Organisation, s’il s’estime lésé par des

mesures prises par Fun de ses créditeurs

et ayant pour effet de mettre obstacle

å 1’utilisation de tout ou partie des

droits de tirage bilatéraux établis par

ledit créditeur en sa faveur.

d. L’Organisation décidera, s’il y a lieu,

des mesures å prendre pour remédier aux

conséquences des faits allégués å 1’appui

d’un recours formé en vertu des paragraphes

a, b et c du présent Article.

Article 34.

a. Il ne sera procédé å une revision des

montants des droits de tirage bilatéraux

que dans les conditions prévues å 1’Annexe

D.

b. ^Organisation décidera de la revision

å effectuer dans les montants des

droits de tirage bilatéraux et des recommandations

ä présenter å cet effet å

FAdministration de Coopération Économique

des États-Unis.

c. Sous réserve des mesures susceptibles

d’étre prises en application de

1’Article 33 ci-dessus, les droits de tirage

multilatéraux ne pourront pas faire

1’objet de revision par FOrganisation.

Artide 35.

L’Organisation déterminera la procédure

å suivre et les organes compétents

(i) imposing abnormal conditions

on the sale of its commodities or the

provision of its services by that Contracting

Party, or

(ii) restricting the visible or invisible

imports by that Contracting

Party,

which have the effect of either artificially

increasing or artificially maintaining

its deficit in relation to that Contracting

Party, as originally estimated,

or of creating a deficit where no sucli

deficit had been originally foreseen.

(c) Any debtor may also refer to the

Organisation if it considers itself prejudiced

by measures taken by one of its

creditors which have the effect of hindering

the use of the whole or part of

bilateral drawing rights established by

that creditor in its favour.

(d) The Organisation shall decide what

measures, if any, are required to redress

the consequences of the facts alleged in

a reference made under paragraphs (a),

(b), or (c) of this Article.

Artide 34.

(a) Revision of the amounts of bilateral

drawing rights shall be made only

in accordance with the provisions of

Annex D.

(b) The Organisation shall decide what

revision of the amounts of bilateral

drawing rights shall take place and what

recommendations for that purpose shall

be made to the United States Economic

Co-operation Administration.

(c) With the exception of measures

which may be taken under Article 33,

multilateral drawing rights shall not be

subject to revision by the Organisation.

Artide 35.

The Organisation shall provide for

appropriate procedure and bodies to deal

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

45

(i) att sistnämnda part vid gäldenär

ens försäljning av sina varor

eller tillhandahållande av sina

tjänster uppsätter onormala villkor,

eller

(ii) att den fördragsslutande parten

inskränker den synliga eller

osynliga importen,

vilka åtgärder medföra, att gäldenärens

ursprungligen beräknade

underskott i förhållande till den

fördragsslutande parten på konstlad

väg ökas eller bibehålies eller

att ett underskott skapas, där ett

sådant underskott ursprungligen

icke förutsetts.

c) Envar gäldenär äger jämväl

hän vända sig till Organisationen,

därest han anser sig ha lidit skada

genom åtgärder, som vidtagits av någon

av hans borgenärer och som helt

eller delvis förhindra utnyttjandet av

bilateral dragningsrätt, vilken av borgenären

upprättats till gäldenärens

förmån.

d) Organisationen skall besluta,

vilka eventuella åtgärder, som erfordras

för att motverka följderna av de

förhållanden, som åberopats i framställningar

enligt moment a), b) eller

c) i denna artikel.

Artikel 34.

a) Revision av bilaterala dragningsrätters

belopp skall endast äga

rum i enlighet med bestämmelserna i

Bihang D.

b) Organisationen skall besluta,

vilken revision av bilaterala dragningsrätters

belopp som skall äga

rum och vilka rekommendationer

som för ändamålet skola göras till

Förenta staternas administration för

ekonomiskt samarbete.

c) Med undantag av åtgärder, som

kunna vidtagas i enlighet med artikel

33, skola multilaterala dragningsrätter

icke göras till föremål för revision

av Organisationen.

Artikel 35.

Organisationen skall fastställa

formerna för behandlingen av de fall,

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj.ts proposition nr 210.

pour examiner les cas qui pourraient se

présenter en vertu des Articles 33 et 34.

Article 36.

L’ Organisation pourra décider des mesures

ä prendre pour procéder, s’il y a

lieu, aux ajustements qui se révéleraient

nécessaires au cas ou, en dépit des dispositions

de 1’Article 26 ci-dessus, les

moyens de paiement ou la dette d’un

débiteur å l’égard d’une autre Partie

Contractante se trouveraient respectivement

augmentés ou diminués, par rapport

å sa position lors de la mise en application

du présent Accord, par suite de

1’utilisation de montants correspondant

aux droits de tirage établis en faveur du

débiteur.

Artide 37.

a. Les montants de monnaies correspondant

å des droits de tirage bilatéraux

non utilisés dans les opérations seront

mis å la disposition de 1’Organisation

aussitöt apres 1’achévement des opérations

se rapportant au mois de juin

1950 sous réserve des révisions ayant

pu étre effectuées en vertu de 1’Article

34 ci-dessus, étant entendu qu’une Partie

Contractante ne pourra étre tenue de

mettre å la disposition de 1’Organisation

des montants en monnaie avant le moment

ou des montants équivalents d’aide

conditionnelle seront attribués de fa<jon

ferme å ladite Partie Contractante.

b. L’Organisation déterminera, avant

le 31 mai 1950, les régles relatives å

1’administration et å 1’utilisation de ees

montants de monnaie.

c. L’Organisation cessera d’avoir å sa

disposition en vertu du paragraphe a

du présent Article tout ou partie des

montants de monnaies, si le créditeur

qui les a mis ä sa disposition en fait la

demande å 1’Organisation avant le 31

aout 1950 et établit que sa demande

rentre dans l’un des cas prévus å

1’Annexe D.

d. Des montants de monnaies visés au

paragraphe a du présent Article, seront

mis par 1’Organisation å la disposition

with cases arising under Articles 33 and

34.

Artide 36.

The Organisation may decide what

measures of adjustment, if any, are

necessary in the cases in which, in spite

of the provisions of Article 26, and owing

to the use of drawing rights established

in favour of a debtor, the means of

payment, or the debt of that debtor

in relation to a Contracting Party, shall

have been respectively inereased or reduced

as compared with its position

when the present Agreement came into

force.

Artide 37.

(a) Subject to any revision under

Article 34, amounts of currency in

respect of bilateral drawing rights not

used in operations shall be held åt the

disposal of the Organisation upon the

termination of the operations relating

to June 1950, provided that a Contracting

Party need not hold amounts of

currency åt the disposal of the Organisation

earlier than the time åt which equivalent

amounts of conditional aid are

firmly allotted to that Contracting

Party.

(b) The Organisation shall before 31st

May, 1950, decide on the rules relating

to the administration and appropriation

o^ these amounts of currency.

(c) The Organisation shall cease to

have the whole or part of amounts of

currency held åt its disposal under paragraph

(a) of this Article, if the ereditor

which made them available makes a

request to the Organisation before 31st

August, 1950, and establishes that its

request falls within any of the cases provided

for in Annex D.

(d) The Organisation shall place åt the

disposal of a debtor amounts of currency

referred to in paragraph (a) of this Article

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

47

som kunna uppkomma enligt artiklarna

33 och 34, ävensom utse organ

för handläggningen av dylika frågor.

Artikel 36.

Organisationen må besluta, vilka

eventuella åtgärder för erhållande av

rättelse som erfordras i de fall, där

trots bestämmelserna i artikel 26 och

på grund av utnyttjandet av till förmån

för en gäldenär upprättade dragningsrätter

gäldenärens tillgodohavande

eller skuld i förhållande till en

fördragsslutande part ökats respektive

minskats i jämförelse med förhållandena,

då denna överenskommelse

trädde i kraft.

Artikel 37.

a) Med de inskränkningar, som

kunna följa av revision enligt artikel

34, skola valutabelopp avseende bilaterala

dragningsrätter, vilka icke utnyttjats

vid operationerna, hållas till

Organisationens förfogande vid slutförandet

av operationerna för juni

månad 1950, dock skall en fördragsslutande

part icke behöva hålla valutabelopp

till förfogande för Organisationen

före den tidpunkt, vid vilken

motsvarande belopp av villkorlig

hjälp fast tilldelas denna fördragsslutande

part.

b) Organisationen skall före den 31

maj 1950 fatta beslut rörande de regler,

som skola gälla för disposition av

dessa valutabelopp.

c) Organisationen skall helt eller

delvis avstå från valutabelopp, som

ställts till dess förfogande enligt moment

a) i denna artikel, därest den

borgenär, som tillhandahållit dem, i

framställning till Organisationen före

den 31 augusti 1950 visar, att dess

framställning uppfyller bestämmelserna

i något av de fall, som förutses

i Bihang D.

d) Organisationen skall till förfogande

för en gäldenär ställa valutabelopp,

som åsyftas i moment a) i

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj.ts proposition nr 210.

d’un débiteur, s’il en fait la demande

avant le 31 aout 1950 et s’il établit

qu’il se trouve dans l’un des cas visés

aux paragraphes b et c de 1’Article 33

ci-dessus.

e. L’Organisation pourra, dans des

conditions qu’elle déterminera, mettre

å la disposition d’un débiteur des montants

de monnaie visés au paragraphe

a du présent Article, s’il en fait la demande

avant le 31 aout 1950 et s’il

établit que ees montants sont nécessaires

pour couvrir des engagements

souscrits par lui avant le ler juillet 1950.

Artide 38.

a. Sauf décision contraire de 1’Organisation,

les droits de tirage multilatéraux

non utilisés dans les opérations

seront annulés.

b. L’Organisation fera avant le 31

mai 1950 des recommandations å 1’Administration

de Coopération Économique

des États-Unis en ce qui concerne

1’affectation des montants d’aide conditionnelle

équivalent au total des droits

de tirage multilatéraux non utilisés.

Artide 39.

L’Organisation pourra, å la demande

des Parties Contractantes intéressées,

déterminer la procédure d’utilisation aux

fins du présent Accord, des droits de

tirage nonutilisés, établis en vertu de

1’Accord de Paiements et de Compensations

entre les pays européens signé le

16 oetobre 1948, ainsi que les conditions

qui seront attachées å cette utilisation.

TITRE V.

Dispositions finales.

Artide 40.

a. Tout débiteur doit tenir compte, en

négociant avec un de ses créditeurs un

accord bilatéral valable pendant 1’appli
-

at the request of that debtor made before

31st August, 1950, if that debtor establishes

one of the cases provided för

in paragraphs (b) and (c) of Article 33.

(e) The Organisation may, on such

conditions as it may determine, put åt

the disposal of a debtor the amounts

of currency referred to in paragraph (a)

of this Article, if the debtor makes a

request to this effeet before 31st August,

1950 and if it establishes that those

amounts are required to cover a commitment

undertaken by it before 1st

July, 1950.

Artide 38.

(a) Subject to a décision of the Organisation

to the contrary, multilateral

drawing rights which are not used in

operations shall be cancelled.

(b) The Organisation shall before

31st May, 1950, make recommendations

to the United States Economic Co-operation

Administration in respect of the

disposal of conditional aid equivalent to

the total amount of unused multilateral

drawing rights.

Artide 39.

The Organisation may, åt the request

of the Contracting Parties concerned,

determine the method whereby unused

drawing rights established under the

Agreement for Intra-European Payments

and Compensations signed on the

16th October, 1948, may be used for

the purposes of the present Agreement,

and the conditions attaching to such use.

PART V.

Final Provisions.

Artide 40.

(a) In negotiating a bilateral agreement

with any of its ereditors to be in

force in the course of the operation of

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ts proposition nr 210.

49

denna artikel, därest gäldenären i

framställning till Organisationen före

den 31 augusti 1950 visar sådant fåll

föreligga, som förutses i momenten

b) och c) i artikel 33.

e) På villkor, som Organisationen

må bestämma, må densamma till förfogande

för en gäldenär ställa de valutabelopp,

som avses i moment a) i

denna artikel, därest gäldenären i

framställning före den 31 augusti

1950 visar, att dessa belopp erfordras

för att täcka ett åtagande, som

gjorts av honom före den 1 juli 1950.

Artikel 38.

a) Därest Organisationen icke annorledes

beslutar, skola sådana multilaterala

dragningsrätter, som icke

utnyttjats vid operationerna, upphävas.

b) Organisationen skall före den

31 maj 1950 avlåta rekommendationer

till Förenta staternas administration

för ekonomiskt samarbete rörande

förfogandet över den villkorliga

hjälp, som motsvarar sammanlagda

beloppet av outnyttjade multilaterala

dragningsrätter.

Artikel 39.

På framställning av vederbörande

fördragsslutande parter må Organisationen

bestämma, på vilket sätt

outnyttjade dragningsrätter, upprättade

i enlighet med överenskommelsen

den 16 oktober 1948 angående

inter-europeiska betalningar och

kompensationer må utnyttjas i enlighet

med förevarande överenskommelse

ävensom de villkor, som skola

gälla för dylikt utnyttjande.

DEL V.

Slutliga bestämmelser.

Artikel 40.

a) Envar gäldenär skall vid förhandlingar

om bilateralt avtal med

någon av sina borgenärer, avsett att

4 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 210.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

cation du présent Accord, du montant

total de monnaie correspondant aux

droits de tirage établis en sa faveur, que

l’Agent est habilité å utiliser sans accord

préalable pour couvrir ses déficits mensuels

envers ledit créditeur, en vertu de

1’Article 21 ci-dessus.

b. Tout débiteur peut décider, pour

la durée d’application du présent Accord

de réduire le montant des licences å

délivrer pour des importations en provenance

d’un de ses créditeurs, et généralement

le montant des autorisations

de change å accorder pour des paiements

au profit dudit créditeur, en deyå du

montant fixé ou prévu dans les accords

bilatéraux en vigueur, å condition:

1. que le montant total des réductions

ainsi décidées ne dépasse pas le

tiers du montant des droits de tirage

bilatéraux établis par ledit créditeur

en faveur du débiteur lors de la signature

du présent Accord, sous réserve

des dispositions particuliéres figurant

dans les Accords mentionnés au paragraphe

b de 1’Article 20 ci-dessus; et

2. que les réductions soient décidées

pour des motifs de caractére commercial.

c. Toute décision prise par un débiteur

en vertu du paragraphe b du présent

Article doit étre notifiée dans les

sept jours par ledit débiteur å l’Organisation

et au créditeur en cause. Le créditeur

peut, dans un délai de quatorze

jours å compter de la date å laquelle il

recoit une telle notification, saisir l’Organisation,

s’il estime que les restrictions

décidées procédent de motifs autres que

de considérations de caractére commercial.

Article 41.

Les Annexes A, B, C et D ci-jointes

font partie intégrante du présent Accord.

the present Agreement, any debtor shall

take account of the total amount of

currency in respect of drawing rights

established in its favour which the Agent

is entitled to use without prior consent

to offset, under Article 21, its monthly

déficits in relation to that creditor.

(b) For the period of the operation of

the present Agreement, any debtor may

decide to reduce the amount of licences

to be issued for imports originating with

any of its creditors and, generally, of its

foreign exchange licences to be issued

for payments in favour of that creditor,

below the amounts provided for in the

bilateral agreements which are in force,

provided that:

(i) the total amount of the reductions

decided by it does not exceed a

third of the amount of bilateral drawing

rights established by that creditor

in favour of the debtor åt the

signature of the present Agreement,

subject, however, to the special provisions

contained in the Agreements

referred to in paragraph (b) of Article

20; and

(ii) the réductions be decided on

for considérations of a commercial

character.

(c) Any décision taken by a debtor

under paragraph (b) of this Article shall

be notified by that debtor to the Organisation

and the creditor concerned

within seven days. The creditor may

refer to the Organisation within fourteen

days from the date it received such a

notification, if it considers that the restrictions

decided on are based on considerations

other than those of a commercial

character.

Article 41.

Annexes A, B, C and D to the present

Agreement shall form an integral part

thereof.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

51

äga giltighet under den tid förevarande

överenskommelse äger tillämpning,

taga hänsyn till det sammanlagda

valutabelopp avseende till dess

förmån upprättade dragningsrätter,

vilket Agenten äger utnyttja utan föregående

medgivande, för att i enlighet

med artikel 21 utjämna gäldenärens

månatliga underskott i förhållande

till borgenären.

b) Envar gäldenär äger under den

tid förevarande överenskommelse

äger tillämpning besluta att under det

belopp, som förutsetts i gällande bilaterala

avtal, minska beloppet av de

licenser, som skola utfärdas för import

från någon av hans borgenärer,

och över huvud taget beloppet av de

valutatillstånd, vilka skola utfärdas

för betalningar till förmån för borgenären

i fråga under förutsättning

att

(i) det sammanlagda beloppet av

de av gäldenären sålunda beslutade

minskningarna icke överskrider

1/3 av den bilaterala dragningsrätt,

som borgenären vid undertecknandet

av denna överenskommelse

upprättat till förmån för gäldenären,

dock med de inskränkningar,

som följa av de särskilda bestämmelserna

enligt i moment b) i artikel

20 berörda överenskommelser,

och

(ii) beslutet om minskningarna

grundar sig på överväganden av

kommersiell karaktär.

c) Varje beslut, som gäldenär

fattat i enlighet med moment b) i

denna artikel, skall av gäldenären inom

sju dagar anmälas till Organisationen

och vederbörande borgenär.

Därest borgenären anser, att de beslutade

inskränkningarna grunda sig på

andra överväganden än sådana av

kommersiell karaktär, äger borgenären

hänvända sig till Organisationen

inom fjorton dagar från den dag

borgenären mottagit sådan anmälan.

Artikel M.

Bihangen A, B, C och D till denna

överenskommelse skola utgöra en integrerande

del därav.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Artide 42.

a. Le présent Accord sera ratifié.

b. Les instruments de ratification seront

déposés auprés du Secrétaire général

de 1’Organisation qui notifiera chaque

dépöt å tous les Signataires.

c. Le présent Accord entrera en vigueur

des le dépöt des instruments de ratification

par tous les Signataires.

Artide 43.

a. Sous réserve des dispositions nécessaires

pour que les Artides 37 et 38 cidessus

produisent leurs effets, le présent

Accord demeurera en vigueur jusqu’å

1’achévement des opérations se rapportant

au mois de juin 1950; le présent

Accord pourra demeurer en vigueur

ultérieurement å telles conditions dont

les Parties Contractantes pourront convenir.

Les Artides 37 et 38 ci-dessus

demeureront en vigueur jusqu’å l’achévement

des mesures prévues par ees

deux Artides.

b. S’il apparait que le présent Accord

ne doit vraisemblablement pas demeurer

en vigueur, 1’Organisation, å la demande

de toute Partie Contractante, chargera

un ou plusieurs Comités de préparer des

recommandations sur les dispositions qui

pourraient étre nécessaires pour éviter:

1. des interruptions dans les échanges

ou les paiements;

2. des paiements en or ou en devises;
3.

1’impossibilité d’effectuer des

rachats d’or ou de devises qui, autrement,

auraient été possibles en vertu

des dispositions du présent Accord, ou

4. d’autres conséquences analogues

qui pourraient se produire, dans un

délai raisonnable å compter de l’expiration

du présent Accord, par suite

de modifications de soldes résultant

d’opérations effectuées conformément

au présent Accord.

Artide 42.

(a) The present Agreement shall be

ratified.

(b) The instruments of ratification

shall be deposited with the Secretary

General of the Organisation who will

notify each deposit to all the Signatories.

(c) The present Agreement shall come

into force upon the deposit of instruments

of ratification by all the Signatories.

Artide 43.

(a) Except so far as may be necessary

to give effeet to Artides 37 and 38, the

present Agreement shall remain in force

until the completion of the operations

in respect of the month of June, 1950,

and the present Agreement may be continued

in force thereafter on such terms

as the Contracting Parties may agree.

Artides 37 and 38 shall remain in force

until the measures provided for in these

two Artides are completed.

(b) If it becomes apparent that the

present Agreement is not likely to be

continued in force, the Organisation

shall, åt the request of any Contracting

Party, entrust a Committee or Committees

with the preparation of recommendations

as to the provisions which

may be required to avoid:

(i) interruptions in trade or payments;
(ii)

payments in gold or foreign

currency;

(iii) the prevention of repurchase

of gold or foreign currency which

would otherwise have been possible

under the provisions of the present

Agreement; or

(iv) other similar possible consequences

which may arise, within a

reasonable time from the termination

of the present Agreement, as a result

of changes in balances caused by operations

made under the present

Agreement.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

53

Artikel 42.

a) Förevarande överenskommelse

skall ratificeras.

b) Ratifikationsinstrumenten skola

deponeras hos Organisationens generalsekreterare,

som skall notifiera

samtliga signatärmakter om varje

deposition.

c) Denna överenskommelse skall

träda i kraft, då alla signatärmakters

ratifikationsinstrument deponerats.

Artikel 43.

a) Med sådant undantag, som kan

erfordras för att genomföra åtgärder

enligt artiklarna 37 och 38, skäll

förevarande överenskommelse förbliva

i kraft till dess operationerna för

juni månad 1950 genomförts. Överenskommelsen

kan förlängas att gälla

på sådana villkor, som de fördragsslutande

parterna kunna överenskomma.

Artiklarna 37 och 38 skola förbliva

i kraft till dess i nämnda två

artiklar angivna åtgärder vidtagits.

b) Därest det befinnes sannolikt,

att denna överenskommelse icke kommer

att givas fortsatt giltighet, skola

de fördragsslutande parterna på begäran

av fördragsslutande part uppdraga

åt en kommitté eller kommittéer

att uppgöra förslag om åtgärder,

som må erfordras för att undvika

(i) avbrott i handel eller betalningar,

(ii) betalningar i guld eller utländsk

valuta,

(iii) hinder för återköp av guld

eller utländsk valuta, vilket eljest

skulle ha varit möjligt enligt bestämmelserna

i denna överenskommelse,

eller

(iv) andra liknande tänkbara

följder, vilka inom skälig tid från

utgången av denna överenskommelses

giltighetstid kunna uppkomma

till följd av förändringar i behållningar

förorsakade av operationer

enligt denna överenskommelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

ANN EXE A.

Montants exclus des compensations.

I. En calculant, conformément å l’Article

6 du présent Accord, les soldes

détenus par uné Partie Contractante,

l’Agent doit, ä la demande de ladite

Partie Contractante, exclure les montants

suivants:

a. Les fonds de roulement qui entrent

normalement dans l’une ou l’autre des

catégories suivantes:

1. Fonds de roulement normaux

des banques centrales, c’est-å-dire

fonds suffisants pour couvrir les

ordres de paiement en cours et maintenir

des relations bancaires normales;

2. Montants destinés å garantir des

découverts résultant d’operations de

change å terme; ou

3. Montants destinés å servir de

couverture aux crédits bancaires devant

venir å échéance dans un court

délai.

b. Les montants représentant le produit

d’opérations en capitaux effectuées,

expressément en vue du financement de

dépenses de Capital spécifiques.

c. Les montants ne découlant pas

d’accords de paiements ou de transactions

commerciales courantes et qui sont

librement convertibles en or ou en dollars

des États-Unis.

d. Les montants qui, en raison de dispositions

spéciales figurant dans des accords

de paiements en vigueur å la date

de la signature du présent Accord,

représentent le produit de certaines exportations

affectées å des services de

dettes ou 1’exécution d’autres obligations

contractuelles.

e. Les montants affectés par un créditeur

au rachat de l’or ou des devises

transférés å un débiteur, dans le cas ou

ce rachat est opéré en vertu de 1’Article

29 du présent Accord.

ANNEX A.

Amounts Excluded from Compensations.

I. When calculating in accordance

vi th Artide 6 of the present Agreement

the balances held by a Contracting Party,

the Agent shall, åt the request of that

Contracting Party, exclude the following

amounts:

(a) Working balances, which will normally

fall under one or more of the following

heads:

(i) normal central banking balances

(fonds de roulement), that is to say,

sufficient funds to cover outstanding

payment orders and to maintain normal

banking relationships;

(ii) amounts held as cover for oversold

forward exchange positions; or

(iii) amounts held as cover for banking

credits due to mature within a

short period.

(b) Amounts representing the proceeds

of capitai transactions expressly undertaken

for the financing of specific capitai

expenditure.

(c) Amounts not arising under a payments

agreement or from current trade

transactions and which are freely convertible

into gold or United States dollars.

(d) Amounts which, owing to special

provisions in payments agreements in

force åt the signature of the present

Agreement, represent the proceeds of

certain exports earmarked for debt services

or other contractual obligations.

(e) Amounts earmarked by a creditor

for the repurchase of gold or foreign

currency transferred to a debtor in a

case where this repurchase is carried out

under Artide 29 of the present Agreement.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj.ts proposition nr 210.

55

BIHANG A.

Behållningar som må uteslutas från

kompensationerna.

I. Vid beräknandet i enlighet med

artikel 6 i denna överenskommelse av

en fördragsslutande parts behållningar,

skall Agenten på begäran av sagda

part utesluta följande behållningar:
a)

Arbetsbalanser, vilka normalt

falla under en eller flera av följande

rubriker:

i) normala centralbanksbehållningar

(fonds de roulement), d. v.

s. tillräckliga medel för att täcka

utestående betalningsorder och för

att underhålla normala bankförbindelser,

ii) medel avsedda såsom täckning

för nettoterminsförsäljningar,

eller

iii) medel avsedda såsom täckning

för bankkrediter, förfallande

inom en kort tidsperiod.

b) Medel härrörande från kapitaltransaktioner,

vilka utförts för att finansiera

vissa bestämda kapitalutgifter.

c) Medel, som icke uppstått enligt

någon betalningsöverenskommelse eller

genom löpande handelstransaktioner

och som kunna fritt omväxlas

till guld eller Förenta staternas dollars.

d) Medel, som i enlighet med särskilda

bestämmelser i betalningsöverenskommelser,

vilka voro i kraft vid

undertecknandet av denna överenskommelse,

erhållits såsom likvid för

viss export, vilken reserverats för

fullgörandet av skulder eller andra

kontraktsenliga åtaganden.

e) Medel, som av borgenär reserverats

för återköp av guld eller utländsk

valuta, vilka ha tillhandahållits

gäldenär, under förutsättning att

återköpet verkställes i sådant fall som

avses i artikel 29 i denna överenskommelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

f. Dans le cas de la Gréce et de la

Turquie, en raison de la structure essentiellement

agricole de l’économie de

ees pays, une proportion raisonable de

leurs soldes en monnaies d’autres Parties

Contractantes, étant entendu que

ees montants seront utilisés, dans l’année

qui suivra la date ou ils ont été

exelus pour la premiére fois, å des paiements

cTimportations en provenance des

pays dans lesquels ees soldes sont déténus.

II. Dans le cas ou le solde disponible

pour les opérations est, dans les relations

entre deux Parties Contractantes, le

solde d’un compte tenu par la banque

centrale de l’une seulement des Parties

Contractantes (appelé ci-dessous »compte

unique»), tout solde en faveur de ladite

Partie Contractante est considéré, aux

fins de la présente Annexe, comme un

solde détenu par cette Partie Contractante.

III. a. Toute Partie Contractante demandant

1’exclusion d’un montant en

vertu de l’une des dispositions ci-dessus

de la présente Annexe, devra indiquer

å l’Agent sous quelle rubrique elle désire

demander cette exelusion et fournir des

informations suffisamment détaillées å

ce sujet.

b. L’Agent peut demander un complément

d’informations:

1. s’il estime que les informations

fournies au sujet de 1’exclusion demandée

ne le satisfont pas, ou

2. dans le cas ou 1’exclusion est

demandée par un débiteur pour le calcul

de son solde å l’égard d’un créditeur,

s’il apparait que les droits de

tirage bilatéraux établis par le créditeur

en faveur du débiteur ne seront

probablement pas utilisés entiérement

en vertu du présent Accord.

c. S’il ne s’estime pas satisfait, l’Agent

doit présenter å 1’Organisation un rapport

sur 1’exclusion effectuée et adresser

un exemplaire du rapport å la Partie

Contractante de qui émane la demande.

(/) In the case of Greece and Turkey,

in view of the essentially agricultural

structure of their economies, a reasonable

proportion of their balances in the

currencies of other Contracting Parties,

it being understood that these amounts

would be used during the year following

the date of their first exelusion, to pay

for imports from the countries in which

the balances are held.

II. In cases in which the balance available

for operations is, in the relationship

between two Contracting Parties,

the balance of an account kept by the

central bank of one only of the Contracting

Parties (hereinafter referred to

as a »single account»), any balance in

favour of that Contracting Party shall

be considered, for the purposes of this

Annex, as a balance held by that Contracting

Party.

III. (a) Each Contracting Party requestingthe

exelusion of an amount under

any of the preceding provisions of this

Annex, shall state to the Agent the provisions

of this Annex under which each

exelusion is requested and furnish information

as to the faets in reasonable detail.

(b) The Agent may seek further information
(i)

if he is unable to satisfy himself

with regard to the requested exelusion

from the information given

him, or

(ii) where the exelusion is requested

by a debtor for the calculation of its

balance in relation to a ereditor, if

it appears that the bilateral drawing

rights established by the ereditor in

favour of that debtor wiJl probably

not be entirely used under the present

Agreement.

(c) If the Agent remains unsatisfied,

he shall make a report to the Organisation

on the exelusion effeeted and shall

furnish a copy of such report to the

Contracting Party making the request.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

57

f) Med hänsyn till Greklands och

Turkiets huvudsakligen agrara ekonomiska

struktur, skälig andel av

dessa länders tillgodohavanden i andra

fördragsslutande parters valutor,

varvid förutsättes, att ifrågavarande

tillgodohavanden skola utnyttjas inom

ett år från den dag, då uteslutandet

först ägt rum, för betalning

av import från de länder, i vilka tillgodohavandena

äro placerade.

II. I fall, där i förhållandet mellan

två fördragsslutande parter det

för operationer tillgängliga tillgodohavandet

utgöres av tillgodohavande

på ett konto fört av endast den ena

fördragsslutande partens centralbank

(i det följande benämnt »enkelt konto»),

skall varje tillgodohavande till

denna fördragsslutande parts förmån

anses såsom denna fördragsslutande

parts tillgodohavande enligt detta bihang.

III. a) Envar fördragsslutande part,

som begär uteslutande av ett belopp

enligt någon av ovanstående i detta

bihang intagna bestämmelser, skall

till Agenten uppgiva, enligt vilka bestämmelser

i detta bihang som uteslutandet

begäres, ävensom i erforderlig

utsträckning tillhandahålla Agenten

upplysningar rörande förhållandena

i varje sådant fall.

b) Agenten äger begära ytterligare

upplysningar

i) därest han icke på grundval

av de upplysningar, som lämnats

honom, kan bedöma framställd begäran

rörande uteslutande av visst

belopp, eller

ii) då uteslutandet begäres av

gäldenär för beräknandet av dennes

tillgodohavande i förhållande

till borgenär därest det synes sannolikt,

att av borgenären till gäldenärens

förmån upprättad bilateral

dragningsrätt icke kommer att utnyttjas

i enlighet med förevarande

överenskommelse.

c) Därest Agenten alltjämt icke är

tillfredsställd med lämnade upplysningar,

skall han avgiva rapport till

Organisationen rörande det verkställda

uteslutandet samt tillställa den

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

IV. Dans le cas ou 1’exclusion demandée

par une Partie Contractante en vertu

de la Section I de la présente Annexe

aurait pour effet de renverser la position

nette de ladite Partie Contractante å

1’égard d’une autre Partie Contractante,

le solde å utiliser dans les compensations

est considéré comme nul.

V. Lorsque les deux Parties Contractantes

ont conclu un accord de paiements

å compte unique ne prévoyant pas de

marge de crédit, l’Agent est autorisé, en

cas d’urgence, å exclure d’office un montant

au plus égal au solde du compte

unique qui lui a été notifié, lorsque

1’utilisation de ce solde dans les compensations

peut avoir pour effet de placer

l’une des deux Parties Contractantes

dans une situation critique vis-å-vis de

l’autre.

ANNEXE B.

Taux de change.

I. La procédure suivante doit étre

appliquée pour la détermination des soldes

et des taux de change en vue des

rapports visés å 1’Article 8 et qui doivent

étre établis par les Parties Contractantes

qui n’ont pas de parités de change homogénes:
a.

Les soldes débiteurs et créditeurs

dans la monnaie d’une Partie Contractante

qui n’a pas de parités de change

homogénes vis-å-vis des Parties Contractantes

qui ont des parités de change

homogénes sont communiqués å l’Agent

dans les monnaies de ees derniéres, aprés

avoir été calculés en appliquant un taux

de change convenu entre les deux Parties

Contractantes intéressées. Le taux de

change ainsi convenu devrait étre celui

qui est réellement utilisé pour les transactions

courantes entre ees Parties. Si

les taux sont variables, ou s’il y a plus

d’un taux, le taux convenu devrait étre

établi d’aprés la moyenne pondérée de

ees taux.

IV. If the exelusion requested by a

Contracting Party under Section I of this

Annex would result in reversing the net

position of that Contracting Party with

regard to any other Contracting Party,

the balance to be used in compensations

shall be deemed to be equal to nil.

V. If a payments agreement between

two Contracting Parties involves a single

account with no eredit margin, the Agent

shall be authorised, in case of emergency,

to exelude on his own initiative an

amount up to the total balance of the

single account which has been notified

to him, when the use of this balance in

the compensations would have the effeet

of placing either of the two Contracting

Parties in a critical position in relation

to the other.

ANNEX B.

Rates of Exchange.

I. The following procedure shall be

used in determining the balances and

rates of exchange for the purpose of

reports under Article 8 by Contracting

Parties without a unified cross-rate

strueture:

(a) Debit and eredit balances in the

currency of any Contracting Party without

a unified cross-rate strueture in

relation to Contracting Parties having

a unified cross-rate strueture shall be

reported to the Agent in the currency

of the latter Contracting Parties, after

having been calculated åt a rate of exchange

to be fixed by agreement between

the two Contracting Parties concerned.

The rate of exchange so agreed

should be that effectively in use for

current transaetions between them. If

there are variable rates, or more than

one rate, the rate agreed should be based

on the weighted average of these rates.

opaginerad Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

fördragsslutande part, som begärt

uteslutandet, avskrift av rapporten.

IV. Därest det av fördragsslutande

part begärda uteslutandet i enlighet

med avdelning I i detta bihang skulle

medföra att den fördragsslutande partens

nettoställning i förhållande till

annan fördragsslutande part omkastades,

skall det för kompensationerna

avsedda tillgodohavandet anses vara

lika med noll.

V. Därest i ett betalningsavtal mellan

två fördragsslutande parter förutses

ett enkelt konto utan kreditmarginal,

skall Agenten, där läget så påfordrar,

äga att på eget initiativ

utesluta ett belopp högst motsvarande

det till honom anmälda totala

tillgodohavandet på det enkla kontot,

för den händelse utnyttjandet av detta

tillgodohavande i kompensationerna

skulle medföra, att den ena av de

fördragsslutande parterna skulle försättas

i en kritisk ställning i förhållande

till den andra.

BIHANG B.

Växelkurser.

I. Fördragsslutande parter, vilka

sakna enhetligt växelkurssystem, skola

tillämpa följande förfarande för att

fastställa tillgodohavanden och växelkurser

vid avgivandet av uppgifter

enligt artikel 8:

a) Debet- och kreditsaldon i sådan

fördragsslutande parts valuta,

som saknar enhetligt växelkurssystem,

i förhållande till fördragsslutande

parter, som ha ett enhetligt växelkurssystem,

skola anmälas till Agenten

i sistnämnda fördragsslutande

parters valutor, sedan saldona omräknats

efter en växelkurs, som fastställts

genom överenskommelse mellan

de två berörda parterna. Den

växelkurs, som sålunda överenskommits,

skall vara den som effektivt tilllämpas

för löpande transaktioner

mellan parterna. Därest varierande

kurser eller mer än en kurs förekom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Mai.ts proposition nr 210.

b. Les soldes débiteurs et créditeurs (b) The debit and credit balances beentre

deux Parties Contractantes qui tween each pair of Contracting Parties

n’ont pas de parités de change homo- not having a unified cross-rate strucgénes,

å moins qu’ils ne soient exprimés ture, unless expressed in the currency

dans la monnaie d’une Partie Contrac- of a Contracting Party having a unified

tante qui a des parités de change homo- cross-rate structure, shall be reported

génes, sont communiqués å l’Agent dans to the Agent in the money of account

l’unité de compte utilisée par lui pour used for operations by him, after having

les opérations, apres avoir été calculés been calculated åt a rate of exchange

å un taux de change convenu entre les agreed between the two Contracting

deux Parties Contractantes. Parties.

c. La Partie Contractante fait également

connaitre å l’Agent la méthode de

calcul des soldes qu’elle communique,

ainsi que les données nécessaires pour

faire apparaitre la maniére dont les taux

de change ont été déterminés en vue du

calcul.

II. La procédure suivante doit étre

utilisée pour le calcul des déficits mensuels

effectué conformément å 1’Artide

7 du présent Accord:

a. L’Agent détermine les soldes nets

dans chaque relation bilatérale entre les

Parties Contractantes et convertit ees

soldes nets dans l’unité de compte sur

la base des taux qui lui ont été communiqués.

L’Agent est alors en mesure de

déterminer dans 1’unité de compte les

déficits et excédents mensuels.

b. Au cas ou le taux de change de la

monnaie d’une Partie Contractante est

modifié, les Parties Contractantes intéressées

communiquent å l’Agent les soldes

existant entre elles å la cloture, la

veille de la modification de parité, ainsi

que le détail des ajustements opérés en

application des clauses de garantie de

change. Les Parties Contractantes intéressées

adressent également å 1’Agent,

conformément aux dispositions de l’Article

8 a (3) de 1’Accord, un rapport

faisant apparaitre les nouveaux taux de

change.

(c) The Contracting Party shall also

report to the Agent the method of

calculation of the reported balances, including

the data necessary to showhow

the rates of exchange have been determined

for the purpose of their calculation.

II. The following procedure shall be

used for the purpose of calculating

monthly déficits in accordance with Artide

7 of the present Agreement:

(a) The Agent shall establish the net

position in each bilateral relationship

existing between Contracting Parties

and shall convert such net balances into

the money of account on the basis of

the rates already reported to him. The

Agent will then be able to ascertain,

in the money of account, the monthly

déficits and surpluses.

(b) In the event of the rate of exchange

of the currency of any Contracting

Party changing, the Contracting

Parties concerned shall advise the Agent

of the balances held between them as åt

the close of business on the day preceding

the change and give details of

any adjusting payments which may

have been made in accordance with the

terms of exchange guarantees. The Contracting

Parties concerned shall also forward

to the Agent, in accordance with

the terms of Article 8 (a) [iii] of the

present Agreement, a report giving the

new agreed rate of exchange.

Ces informations permettent å l’Agent This information will enable the Agent

de tenir compte des modifications de to make allowance for the change in the

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

61

mer, skall den överenskomna växelkursen

vara baserad på det vägda

medeltalet av dessa kurser.

b) Debet- och kreditsaldon mellan

två fördragsslutande parter, vilka

sakna enhetligt växelkurssystem,

skola, med mindre de äro uttryckta i

sådan fördragsslutande parts valuta,

som har ett enhetligt växelkurssystem,

anmälas till Agenten i av Agenten

vid kompensationerna tillämpad

kontovaluta, sedan saldona beräknats

enligt en växelkurs, som överenskommits

mellan de båda fördragsslutande

parterna.

c) De fördragsslutande parterna

skola jämväl underrätta Agenten om

sättet för omräkning av de anmälda

behållningarna, däribland sådana

uppgifter, som erfordras för att visa

huru växelkurserna fastställts för

ifrågavarande omräkning.

II. Följande förfarande skall tilllämpas

för att beräkna månatliga underskott

i enlighet med artikel 7 i

denna överenskommelse:

a) Agenten skall fastställa nettoställningen

mellan de fördragsslutande

parterna två och två samt omräkna

nettosaldona till kontovalutan

på grundval av de växelkurser, som

redan anmälts till honom. Agenten

blir därigenom i stånd att fastställa

de månatliga underskotten och överskotten,

uttryckta i kontovalutan.

b) Därest växelkursen för en fördragsslutande

part ändras, skola berörda

fördragsslutande parter underrätta

Agenten om de behållningar,

som förefunnos dem emellan efter

banktidens slut å dagen före förändringen,

ävensom lämna uppgift rörande

de betalningar, som kunna hava

ägt rum i och för justering av tillgodohavanden

i enlighet med bestämmelserna

i växelkursgarantier. Ifrågavarande

fördragsslutande parter

skola jämväl tillställa Agenten uppgift

enligt bestämmelserna i artikel 8

a) iii) i denna överenskommelse med

angivande av ny överenskommen

växelkurs.

Dessa uppgifter skola möjliggöra

för Agenten att taga hänsyn till växel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

taux de change dans le calcul des déficits

et excédents mensuels.

III. En vue de 1’exécution des opérations

relatives å un mois donné, les

chiffres notifiés par 1’Agent aux Parties

Contractantes, dans la monnaie des Parties

Contractantes qui ont des parités de

change homogénes ou en monnaie de

compte, sont convertis par les Parties

Contractantes, si cela est nécessaire, dans

les monnaies des Parties Contractantes

qui n’ont pas de parités de change

homogénes, sur la base des taux convenus

conformément å la Section I de la

présente Annexe.

rate of exchange when calculating the

monthly déficits and surpluses.

III. In order to give effect to the operations

in respect of any month, the

figures notified by the Agent to the Contracting

Parties in the currency of Contracting

Parties having a unified crossrate

structure or in the money of account,

shall be converted by the Contracting

Parties, if necessary, in the currencies

of Contracting Parties without

a unified cross-rate structure, on the

basis of the rates agreed in accordance

with Section I of this Annex.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

63

kursförändringen vid beräkning av

de månatliga över- och underskotten.

III. För genomförandet av operationerna

för viss månad skola de

siffror, som Agenten meddelar de fördragsslutande

parterna i sådana fördragsslutande

parters valuta, som ha

ett enhetligt växelkurssystem, eller i

kontovalutan, där så erfordras, av

parterna omräknas till sådana fördragsslutande

parters valuta, som

sakna ett enhetligt växelkurssystem,

på grundval av de växelkurser, som

överenskommits i enlighet med avdelning

I av detta bihang.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

ANNEXE C.

Ressources existantes convenues

et droits de tirage.

TABLEAU I.

Ressources existantes convenues.

Le tableau ci-dessous indique les montants

des ressources existantes convenues

mentionnées å 1’Article 19 du présent

Accord:

ANNEX C.

Agreed Existing Resources and

Drawing Rights.

TABLE I.

Agreed existing resources.

The following table sets out the

amounts of the agreed existing resources

referred to in Article 19 of the present

Agreement:

Contracting Parties.

Parties Contractantes

Contracting Parties in relation

to which the agreed existing

resources are held.

Parties Contractantes envers

lesquelles les ressources

existantes convenues sont

détenues.

United States dollar

equivalents of agreed

existing resources.

(Figures in millions.)

Equivalent en dollars des

États-Unis des montants des

ressources existantes

convenues.

(en millions.)

Denmark. Danemark.........

Netherlands. Pays-Bas

5-0

Denmark. Danemark.........

Norway. Norvége

2-6

Norway. Norvége............

United Kingdom. Royaume-Uni

30-0

Portugal. Portugal...........

Netherlands. Pays-Bas

2-4

Portugal. Portugal...........

United Kingdom. Royaume-Uni

28-0

Sweden. Suéde...............

United Kingdom. Royaume-Uni

640

Turkey. Turquie.............

France. France

20

United Kingdom. Royaume-Uni

Denmark. Danemark

30-5

Trizone. Trizone.............

Sweden. Suéde

10-0

Trizone. Trizone.............

Denmark. Danemark

7-1

Grand total. Total générai

181-6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kimffl. M&jtis peafwsftivti nr 2å0.

«S

BIHANG C.

Befintliga tillgodohavanden, varom

överenskommelse träffats melfam fördragsslutande

parter, samt dragningsrätter.

TABELL I.

Befintliga tillgodohavanden, •varam

överenskommelse träffats meflan fördragsslutande

parter.

I följande tabell angivas beloppen

av i artikel 19 i denna överenskommelse

avsedda, befintliga tillgodohavanden,

varom överenskommelse

träffats mellan fördragsslutande parter.

1 1

Fördragsslutande 1

parter

1

Fördragsslutande

parter, toos vilka de

befintliga tiHgodoha- vandena innehavas.

!

Matvärdet i ameri- kanska dollar av de

befintliga .tillgodo- \

havändena. ■

(Siffror i miljoner)

i

Danmark........>

''Hdlland t

''5<e

•Danmark........1

Norge

2-6

Norge...........

Storbritannien

30o

Portugal .........

Holland

-2-4

Portugal.........

Storbritannien i

28-0

Sverige..........

Storbritannien

»0

Turkiet..........1

Frankrike

2-0

Storbritannien....

Danmark

30-5

Trizonen.........

Sverige ,

10-0

Trizonen.........

Danmark i

•7-1

Totalsumma

!

m-6

5 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. ffr ilo.

opaginerad Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

TABLEAU II.

TABLE II.

Droits de tirage.

I. Le tableau suivant indique:

a. Les Parties Contractantes qui, aux

fins du present Accord sont créditrices

et débitrices l’une de 1’autre, comme le

montrent les chiffres figurant dans les

colonnes en-dessous de leur nom et dans

les lignes en regard de leur nom;

b. Le montant des droits de tirage bilatéraux

établis par chaque créditeur en

faveur de chacun de ses débiteurs;

c. Le montant total de droits de tirage

bilatéraux établis par chaque créditeur;

d. Le montant total correspondant des

droits de tirage bilatéraux établis en

faveur de chaque débiteur;

e. Le montant des droits de tirage multilatéraux

établis en faveur de chaque

débiteur; et

/. Le montant total des droits de

tirage établis en faveur de chaque débiteur.

II. a. Les montants figurant dans le

présent tableau feront 1’objet d’ajustements

dans les conditions ci-aprés:

1. Du montant des droits de tirage

bilatéraux établis en faveur d’un débiteur

par un créditeur, sera déduit le

montant des attributions pour les

achats »off-shore» autorisés pour la période

d’application du présent Accord

par 1’Administration de Coopération

Économique des États-Unis, en vertu

de la Loi de Coopération Économique

de 1948 amendée, et utilisées pour le

payement de produits vendus par

ledit créditeur audit débiteur, å l’exceptions

des montants expressément

exclus d’une telle déduction.

Drawing rights.

I. The following Table sets out:

(a) The pairs of Contracting Parties

which are for the purposes of the present

Agreement, creditors and debtors in

relation to one another, as indicated by

the figures in the columns under their

names in the lines opposite their names;

(b) The amount of bilateral drawing

rights established by each creditor in

favour of each of its debtors;

(c) The total amount of bilateral drawing

rights established by each creditor;

(d) The total corresponding amount of

bilateral drawing rights established in

favour of each debtor;

(e) The amount of multilateral drawing

rights established in favour of each

debtor; and

(/) The total amount of drawing rights

established in favour of each debtor.

II. (a) The amounts specified in this

table are subject to adjustment as follows:
(i)

from the amount of the bilateral

drawing rights established in favour

of a debtor by a creditor, there shall

be deducted the amount of allotments

for off-shore purchases authorised in

respect of the period of the operation

of the present Agreement by the

United States Economic Co-operation

Administration under the Economic

Co-operation Act of 1948 as amended,

and used for the payment for commodities

sold by that creditor to that

debtor, other than allotments expressly

excluded from such déduction.

2. Si, lors des ajustements prévus

au sous-paragraphe 1 du paragraphe a

de la présente Section, le montant des

droits de tirage bilatéraux a été entiérement

utilisé ou si le montant

(ii) if åt the time when the adjustments

provided for in sub-paragraph

(i) of paragraph (a) of this Section

have to be made, the amount of bilateral

drawing rights has been coin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

67

TABELL II.

Dragningsrätter.

I följande tabell angives:

a) de parter två och två, vilka i enlighet

med denna överenskommelse,

äro borgenärer och gäldenärer i förhållande

till varandra, på sätt framgår

av siffrorna i kolumnerna under

och raderna bredvid deras namn;

b) beloppet av bilaterala dragningsrätter

upprättade av varje borgenär

till förmån för envar av dess gäldenärer;
c)

sammanlagda beloppet av bilaterala

dragningsrätter upprättade av

envar borgenär;

d) sammanlagda, motsvarande beloppet

av bilaterala dragningsrätter

upprättade till förmån för envar gäldenär

;

e) beloppet av multilaterala dragningsrätter

upprättade till förmån för

envar gäldenär; och

f) sammanlagda beloppet av dragningsrätter

inrättade till förmån för

envar gäldenär.

II. a) I denna tabell angivna belopp

kunna bliva föremål för justering

enligt följande:

i) Från beloppet av bilateral

dragningsrätt, som av borgenär

upprättats till förmån för gäldenär,

skall avdragas det belopp som för

köp utanför Förenta staterna (»offshore

purchases») under den av

denna överenskommelse omfattade

tidsperioden tilldelats av Förenta

staternas administration för ekonomiskt

samarbete enligt 1948 års

lag om ekonomiskt samarbete med

ändringar och tillägg och som utnyttjats

för betalning av varor, vilka

av borgenär sålts till gäldenären.

Vad nu sagts skall dock icke

gälla sådana belopp, vilka uttryckligen

undantagits från dylikt avdrag.

ii) Därest vid tidpunkten för

justeringar enligt stycket i), moment

a) i denna avdelning beloppet

av bilateral dragningsrätt helt

utnyttjats, eller om beloppet av out
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

kmgt. mf:te frrdpom*rt nr Mé.

All figures in millions of United States dollalrs, #ith Brtglish decimal signs.

Alla siffror i miljoner

Contracting Parties in favour of

which the amounts of drawing

rights are established.

(Debtors)

Parties Contractantes en faveur

Contracting Parties by which amounts of

éstabiished

Parties Contractantes qui établissent les

indiqués.

Fördragsslutande parter, av vilka bilaterala

upprättas.

de droits de tirage indiqués.

(débiteurs)

Fördragsslutande parter

till vilkas förmån dragnings- rätter upprättas.

(Gäldenärer)

Austria.

Autriche.

Österrike.

B. L. E. U.

U. E. B. L.

Belgien-Luxemburg

Denmark.

Danemark.

Danmark.

France.

France.

Frankrike.

Greece.

Gréce.

Grekland.

Italy.

Italie.

Italien.

Netherlands.

Pays-Bas.

Holland.

Austria. Autriche. Österrike..........

B. L. E. U. U. E. B. L. Belgien-

—

6-750

4-125

—

—

0-225

Luxemburg.......................

—

—

—

—

— :

—

—

Denmark. Danemark. Danmark......

—

10950

—

6ooo

—

—

-s

France. France. Frankrike...........

—

22-000

—

—

-’

8-250

—

Greece. Gréce. Grekland.............

0-750

14-550

2-100

7-500

4-500

5-250

Italy. Italie. Italien..................

—

—

—

-|

—

—

-i

Netherlands. Pays-Bas. Holland......

—

39-000

—

—

—

Norway. Norvége. Norge.............

—

13-200

—

5T001

0-87*6

S''7’50

Portugal. Portugal. Portugal.........

0-525

9-450

0825

3-075

—

1-5 flO

2-250*

Sweden. Suéde. Sverige..............

—

—

—

—

— 1

—

Turkey. Turquie. Turkiet............

United Kingdom. Royaume-Uni.

0-750

5-1-00

2-8*50

1-500

—

3-7<56l

4-500

Storbritannien....................

—

29000

—

—

-1

—

—

Trizone. Trizone. Trizonen...........

Total amount of Bilateral draw- ing rights established by the

Contracting Parties..........

Montants totaux des droits de

tirage Bilatéraux établis par

les Parties Contractantes.....

Totalsumma bilaterala drag- ningsrätter upprättade av de

fördragsslutande parterna ....

'' 2 025

150-000

5*775

27-300

18*375 j

15-975

Total amount of Multilateral

drawing rights established by

the Contracting Parties....

Montant total de droits de tirage

Multilatéraux établis par les

Parties Contractantes........

Totalsumma multilaterala dragningsrätter

inrättade av de fördragsslutande

parterna.....

Note. The figures inserted för the United Kingddtn coverftlsb ''the coutltries (Incklding Iceland

fined for exchange control purposes in United Kingdom ''legislation.

Note. Les chiffres inscrits pour le Royaume-Uni enjtlöbént-égOIfemfedUlesipöyslJIrlande et lslhnde

législation anglaise du contröle des changes.

Anm. De siffror, som angivas för Storbritannien, 0VsC jämväl dfe Hiölöér (inklusive -Islanlboch

bestämmelserna.

s. 69 Kontrollera mot PDF

K\u\gl. Mqj.fs proposition nr 210. 69

Tnus les chitfrcs spnt exprimés en millions de dollars des Ét-ats-llnis, ayec décimales anglajses.

amerikanska dollar
-

Bilateral drawing rights shown are

(Qropitors).

montants de droits de tirage Bilatéraux

(Créditeurs).

dragningsrätter till nedan angivna belopp

(Borgenärer)

Total gmqunt eg

Bilateral drawing

rights cstablished

in lavour ot

the dehtor.

Montant total

des droits de

tirage bilatéraux

Amount ot Multi- lateral drawing

rights established

in favour ot

the dehtor.

Montant des

droits de tirage

mul t ilat érånx

Total amount of

drawing rights

established in

favour of the

debtor.

Montant total

des droits de

tirage établis

en faveur du

débiteur.

Sammanlagda

beloppet av

dragningsrätter

upprättade till

gäldenärens

förmån.

Norway.

Norvége.

Norge.

Portugal.

Portugal.

Portugal.

Sweden.

Suéde.

Sverige.

Turkey

Turquie.

Turkiet.

United Kingdom.

Royaume-Uni.

Storbritannien.

Trizone.

Trjzone.

Trizonen.

étahlis en faveur

du débiteur.

Sammanlagda

beloppet av bi- laterala drag- ningsrätter ppp- rättä$e till gälde- näreps förmån

établis en faveur

du débiteur.

Multilaterala

dragningsrätter

upprättade till

gälcjenårens

förmån.

0750

-

—

—

15-000

37500

64-350

21-450

85-800

—

—

—

—

_

—

—

_

—

—

—

—

—

16950

5-650

22 600

—

—

—

—

81-000

45-ooo

156-250

80-250

236-500

1-ÖQp

Q-750

6-975

6 000

20-250

10-360

80-475

26-825

107-300

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

13-125

52-125

66-375

118-500

—

—

25-725

—

—

9-450

57-600

19-200

76-800

1125

—

1-650

—

—

—

20-4pp

6-800

27-200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

0375

—

1-650

—

12-000

7-500

39-075

13-325

53-300

—

—

—

—

—

—

29 pop

45-000

74-000

—

—

—

—

.

—

—

- i

3 750

0750

36*000

6-ooo

128-250

122-925

517-126

, 802-000

aml Ireland) which comprise the sterling area, that js to say, tjie »Scheduled Territories» as dejpclus)

epinpris dans lp zone sterling, c’est~g-dire las »Scheduled Territories», au seps de la

Irland), som ingå i sterling-området, d. v. s. »Scheduled Territories» enligt de engelska valuta
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

inutilisé est inférieur aux ajustements

å effectuer, le montant, dans la mesure

ou il dépasse le montant des droits de

tirage inutilisés, des attributions pour

Ies achats »off shore» autorisés pour la

période d’application du présent Accord

par 1’Administration de Coopération

Économique des États-Unis et

utilisés pour le paiement des produits

vendus par ledit créditeur audit débiteur,

sera déduit du montant des droits

de tirage multilatéraux établis en faveur

dudit débiteur, å 1’exception des

montants expressément exclus d’une

telle déduction. Le montant ainsi déduit

sera considéré, aux fins de l’Article

21, comme un montant de monnaie

rendu disponible par le créditeur.

3. Si une Partie Contractante n’a

pas établi des droits de tirage bilatéraux

en faveur d’un débiteur, du

montant des droits de tirage multilatéraux

établis en faveur dudit débiteur,

sera déduit le montant des attributions

pour les achats »off shore»

autorisés pour la période d’application

du présent Accord par 1’Administration

de Coopération Économique

des États-Unis et utilisées pour le

paiement des produits vendus par

ladite Partie Contractante audit débiteur,

å l’exception des montants

expressément exclus d’une telle déduction.

b. Le Secrétaire général de l’Organisation

demandera å 1’Administration de

Coopération Économique des États-Unis

dedui faire connaitre les montants des

pletely used, or if the amount of the

unused bilateral drawing rights is less

than the amount of such adjustments,

there shall be deducted from the

amount of the multilateral drawing

rights established in favour of that

debtor, to the extent that amounts of

currency have not previously been

made available in respect of such multilateral

drawing rights, the amount of

such allotment, or the amount by

which such allotment exceeds the remaining

amount of bilateral drawing

rights, for off-shore purchases authorised

in respect of the period of operation

of the present Agreement by the

United States Economic Co-operation

Administration and used for the payment

for commodities sold by that

creditor to that debtor, other than

allotments specifically excluded from

such déduction. The amount of such

déduction shall, for the purpose of Artide

21, be considered as amounts of

currency made available by the creditor.

(iii) if no bilateral drawing rights

have been established by a Contracting

Party in favour of a debtor, there

shall be deducted from the amount of

the multilateral drawing rights established

in favour of that debtor, to the

extent that amounts of currency have

not previously been made available in

respect of such multilateral drawing

rights, the amount of such allotment

för off-shore purchases authorised in

respect of the period of operation of

the present Agreement by the United

States Economic Co-operation Administration

and used for the payment

för commodities sold by that Contracting

Party to that debtor, other than

allotments expressiv excluded from

such déduction.

(b) The Secretary General of the Organisation

will ask the United States

Economic Co-operation Administration

to inform him of the amounts of allot
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

nyttjad bilateral dragningsrätt understiger

beloppet av sådana justeringar,

skall från beloppet av till

förmån för gäldenären upprättade

multilaterala dragningsrätter — i

den mån valutabelopp icke dessförinnan

gjorts tillgängliga i avräkning

å sådana multilaterala dragningsrätter

—- avdragas beloppet av

sådan tilldelning — eller det belopp,

med vilket tilldelningen överstiger

det återstående beloppet av

den bilaterala dragningsrätten —

som för »off-shore purchases» under

av denna överenskommelse omfattad

tidsperiod medgivits av Förenta

staternas administration för

ekonomiskt samarbete och utnyttjats

för betalning av varor, vilka av

borgenären sålts till gäldenären.

Vad nu sagts gäller dock icke tilldelningar,

vi/lka uttryckligen undantagits

från dylikt avdrag. Sålunda

avdragna belopp skola betraktas

såsom valutabelopp, vilka

tilhandahållits av borgenären enligt

artikel 21.

iii) Därest bilateral dragningsrätt

icke upprättats av fördragsslutande

part till förmån för gäldenär,

skall från beloppet av till förmån

för gäldenären upprättade multilaterala

dragningsrätter — i den

mån valutabelopp icke dessförinnan

gjorts tillgängliga i avräkning

å sådana multilaterala dragningsrätter

— avdragas beloppet av sådan

tilldelning, som för »off-shore

purchases» under av denna överenskommelse

omfattad tidsperiod

medgivits av Förenta staternas administration

för ekonomiskt samarbete

och som utnyttjats för betalning

av varor, vilka sålts av den

fördragsslutande parten till gäldenären.

Vad som nu sagts skall dock

icke gälla sådana tilldelningar, vilka

uttryckligen undantagits från

dylikt avdrag.

b) Organisationens generalsekreterare

skall anmoda Förenta staternas

administration för ekonomiskt samarbete

att tillställa honom uppgift ro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

712

Kimgl. Maj,:ts proposition nr 210.

attributions mentionnées aux sous-paragraphes

1, 2 et 3 du paragraphe a cidessus.

Le Secrétaire général soumettra

å 1’approbation du Conseil les montants

ajustés conformément aux sous-paragraphes

1, 2 et 3 du paragraphe a cidessus.

Dés 1’approbation du Conseil,

lesdits montants seront substitués aux

montants correspondants indiqués au

présent tableau.

ANNEXE D.

Revision des droits de tirage

bilatéraux.

Les dispositions suivantes s’appliquent

å la révision des montants de droits de

tirage bilatéraux effectués en vertu de

1’Article 34 du présent Accord; cette révision

ne peut avoir lieu que dans les cas

ci-dessous:

I. Le montant de droits de tirage bilatéraux

peut étre révisé, si cette révision

est nécessaire pour corriger toute erreur

grossiére de calcul dans les estimations

initiales de la balance des paiements

d’une Partie Contractante dans ses relations

avec une autre Partie Contractante

pour l’année se terminant le 30 juin 1950.

1. dans les sens d’une augmentation

ou d’une diminution sur demande

adressée å 1’Organisation pendant les

quatre premiers mois de 1’application

du présent Accord,

2. dans les sens d’une diminution

sur demande présentée å 1’Organisation

å compter du 30 juin 1950; ou

3. dans le sens d’une augmentation

sur demande présentée å 1’Organisation

å toute époque, si le montant total

des droits de tirage bilatéraux établis

par un créditeur en faveur d’un débiteur,

ainsi que des droits de tirage

multilatéraux établis en faveur du

débiteur a été utilisé.

II. a. Le montant de droits de tirage

bilatéraux peut étre révisé dans le sens

d’une augmentation ou d’une diminution,

si cette révision est justifiée par les

effets de mesures spécifiques prises par le

créditeur ou par le débiteur en application

meets mentioned in sub-paragraphs (i),

(ii) and (iii> of the preeeding paragraph.

The Secretary General will submit to

the Council för approval the amounts

adjusted in accordance with sub-paragraphs

(i), (ii) and (iii) of the preeeding

paragraph. Upon approval by the Council

these amounts shall be substituted

för the corresponding amounts shown in

this table.

ANNEX D.

Revision of Bilateral Drawing

Rights.

The foUowing provisions shall apply to

the revision of the amount of bilateral

drawing rights under Article 34 of the

present Agreement, which revision may

take place onlv in the cases mentioned

bekw:

I. The amount of bilateral drawing

rights may be revised if such revision is

necessary to correct any gross error of

calculation in the original estimate of

the balance of payments of one Contraeting

Party in relation to another

Contracting Party for the year ending

30th June, 1950,

(i) upwards or downwards, upon

request made to the Organisation during

the first four months of the operation

of the present Agreement; or

(ii) downwards, upon request made

to the Organisation on or after 30th

June, 1950; or

(iii) upwards, upon request made

to the Organisation åt any time, if the

whole amount of the bilateral drawing

rights established by a ereditor in favour

of a debtor and of the multilateral

drawing rights established in favour

of the debtor have been used.

II. (a) The amount of bilateral drawing

rights may be revised upwards or

downwards rf such revision is justified

by the effeets of specific measures taken

by the ereditor or the debtor pursuant

to the Decision relating to Liberalisation

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition, nr 2IQ.

73

rande de tilldelningar, som avses i

styckena i), ii> och ni) i föregående

moment. Generalsekreteraren skall

underställa Rådet för godkännande

de belopp, som ändrats i enlighet med

styckena i), ii) och iii) i föregående

moment. Sedan dessa belopp godkänts

av Rådet, skola de ersätta motsvarande

i förestående tabell angivna

belopp.

B1HANG D.

Revision av bilaterala dragningsrätter.

Följande bestämmelser skola gälla

vid revision av beloppen av bilaterala

dragningsrätter i enlighet sned artikel

34 i denna överenskommelse; sådan

revision må endast äga rum i nedan

nämnda fall:

I. Reloppet av bilateral dragningsrätt

må kunna revideras, därest dylik

revision erfordras för att rätta

större kalkylmässig felaktighet vid

den ursprungliga beräkningen av fördragsslutande

parts betalningsbalans

i förhållande till annan fördragsslutande

part för det år, som utlöper den

30 juni 1950,

i) uppåt eller nedåt, då framställning

därom göres till Organisationen

under de fyra första månaderna

efter det att denna överenskommelse

börjat tillämpas, eller

ii) nedåt, då begäran därom göres

till Organisationen den 30 juni

1950 eller därefter, eller

iii) uppåt, då begäran därom göres

till Organisationen vid vilken

som helst tidpunkt, under förutsättning

att av borgenär till gäldenärs

förmån upprättad bilateral dragningsrätt,

ävensom till gäldenärens

förmån upprättade multilaterala

dragningsrätter helt utnyttjats.

II. a) Beloppet av bilateral dragningsrätt

kan revideras uppåt eller

nedåt, därest dylik revision är påkallad

med hänsyn till verkningarna av

särskilda åtgärder, vilka av borgenären

eller gäldenären vidtagits i över
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

de la Décision concernant la libération

des échanges intra-européens, adoptée

par le Conseil le 4 juillet 1949, ou de

toute autre décision de cette nature qui

pourrait étre adoptée ultérieurement.

b. Aucune des dispositions du paragraphe

a de la présente Section n’empéchera

les Parties Contractantes de

demander 1’agrément préalable de l’Organisation,

quant aux montants sur lesquels

porteraient les révisions envisagées.

c. Le montant de droits de tirage bilatéraux

peut étre révisé dans le sens

d’une augmentation ou d’une diminution,

si le créditeur et le débiteur conviennent

que cette revision est nécessaire

pour permettre une saine expansion

des échanges qui, autrement, ne

serait pas possible.

III. Le montant de droits de tirage

bilatéraux peut étre revu dans le sens

d’une augmentation ou d’une diminution

en vertu d’une décision prise par

1’Organisation conformément ä 1’Article

33.

IV. Les montants de droits de tirage

bilatéraux peuvent étre révisés å la demande

d’une Partie Contractante si cette

révision est justifiée par:

1. un cas de force majeure, ou

2. de catastrophe, ou

3. toute autre circonstance excep
tionnelle

susceptible de compromettre

gravement les intéréts de ladite Partie

Contractante.

V. Compte tenu des dispositions du

paragraphe c de la Section II de la presente

Annexe:

a. La révision du montant de droits de

tirage bilatéraux ne peut jamais étre

demandée, justifiée, ni obtenue par le

seul fait que les échanges et les paiements

entre les Parties Contractantes en cause

ne se déroulent pas de la maniére initialement

prévue;

b. Une telle révision ne peut étre décidée

si elle peut avoir pour effet de

vicier 1’application du principe de la

libre concurrence entre les Parties Contractantes.

VI. La révision des montants de droits

de tirage bilatéraux peut comporter

l’établissement de nouveaux droits de

of Intra-European Trade adopted by

the Council on 4th July, 1949 or any

such other décision which may be made

thereafter.

(b) Nothing contained in paragraph (a)

of this Section shall prevent the Contracting

Parties from seeking the prior

agreement of the Organisation on the

estimated amounts of contemplated revisions.

(c) The amount of bilateral drawing

rights may be revised upwards or downwards

if the creditor and the debtor agree

that such revision is necessary to promote

a healthy expansion of trade which

would not otherwise be possible.

III. The amount of bilateral drawing

rights may be revised upwards or downwards

by virtue of a décision of the Organisation

under Article 33.

IV. The amounts of bilateral drawing

rights may be revised åt request of a

Contracting Party if such revision is

justified by

(i) force majeure, or

(ii) catastrophe, or

(iii) any other exceptional circumstances

which might seriously harm

the interests of that Contracting Party.

V. Taking into account the provisions

of paragraph (c) of Section II:

(a) The revision of the amount of bilateral

drawing rights can in no case be

requested, justified, or obtained solely

because trade and payments between the

Contracting Parties concerned are not

proceeding as originally expected;

(b) Such revision cannot be made if

it is likely to result in vitiating the application

of the principle of free competition

between the Contracting Parties.

VI. Revision of the amounts of bilateral

drawing rights may include the

establishment of new bilateral drawing

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210

75

ensstämmelse med Rådets beslut den

4 juli 1949 rörande liberalisering av

den inter-europeiska handeln eller

annat dylikt beslut, som må kunna

fattas därefter.

b) Bestämmelserna i moment a) i

denna avdelning skola icke innefatta

hinder för fördragsslutande part att

på förhand inhämta Organisationens

godkännande beträffande de uppskattade

beloppen av förutsedd revision.

c) Beloppet av bilateral dragningsrätt

kan revideras uppåt eller nedåt,

därest borgenären och gäldenären

äro överens om att sådan revision är

nödvändig för att främja en sund

utvidgning av handeln, vilken i annat

fall icke skulle vara möjlig.

III. Beloppet av bilateral dragningsrätt

kan revideras uppåt eller nedåt i

kraft av beslut av Organisationen i

enlighet med artikel 33.

IV. Beloppet av bilateral dragningsrätt

kan revideras på begäran av fördragsslutande

part, därest dylik revision

betingas av

i) force majeure,

ii) katastrof, eller

iii) andra omständigheter av un
dantagsnatur,

vilka allvarligt

skulle kunna skada

den fördragsslutande partens

intressen.

V. Under hänsynstagande till bestämmelserna

i moment c) i avdelning

II gäller följande:

a) Revision av beloppet av bilateral

dragningsrätt kan i intet fall begäras,

motiveras eller erhållas endast på

grund av att handel och betalningar

mellan vederbörande fördragsslutande

parter icke utveckla sig på sätt

ursprungligen förutsetts.

b) Revision kan icke äga rum, därest

det är sannolikt att densamma

äventyrar tillämpningen av principen

om fri konkurrens mellan de fördragsslutande

parterna.

VI. Revision av beloppen av bilaterala

dragningsrätter må innefatta

upprättandet av nya bilaterala drag
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai-ts proposition nr 210.

76

tirage ou 1 annulation de droits de tirage

existants.

En foi de quoi les Plénipotientaires

soussignés, dument habilités, ont apposé

leurs signatures au bas du present Accord.

Fait å Paris, le sept septembre mil

neuf cent quarante-neuf, en francjais et

en anglais, les deux textes faisant également

foi, en un exemplaire unique qui

restera déposé auprés du Secrétaire général

de 1’Organisation Européenne de

Coopération Economique, qui en communiquera

copie certifiée conforme ä

tous les signataires.

Protocole d’Application provisoire de

PAccord de Paiements et de Compensations

entre les Pays Européens

pour 1949—1950.

Les Signataires de 1’Accord de Paiernents

et de Compensations entre les

Pays Européens pour 1949—1950 (appelé

ci-dessous »PAccord») signé ce jour;

Considerant la Décision du Conseil de

1’Organisation Européenne de Coopération

Économique en date du 29 juillet

1949 concernant 1’application du systéme

de paiements intra-européens pour les

opérations se rapportant au mois de

juillet 1949 et la Décision dudit Conseil

en date du 13 aout 1949, relative aux

dispositions å prendre en matiére de

paiements intra-européens en attendant

1’établissement de droits de tirage pour

1949—1950;

Désirant éviter une interruption entre

1’application de PAccord de Paiements

et de Compensations entre les Pays Européens

signé le 16 octobre 1948 et celle

de PAccord signé ce jour;

Sont convenus de ce qui suit;

1. Sous réserve des dispositions des

paragraphes 2, 3, 4 et 5 ci-dessous, les

Parties au présent Protocole applique
-

rigbts or tbe cancellation of existing

drawing rights.

In wtness whereof, the undersigned

Plenipotentiaries, duly empowered, have

appended their signatures to the present

Agreement.

Done in Paris this seventh day of September

of Nineteen Hundred and Forty

Nine, in the English and French languages,

both texts being equally authentic,

in a single copy which shall remain

deposited with the Secretary-General of

the Organisation for European Economic

Co-operation by which certified copies

shall be communicated to all the Signatories.

Protocol of Provisional Application

of the Agreement for Intra-European

Payments and Compensations

for 1949—1950.

The Signatories of the Agreement for

Intra-European Payments and Compensations

for 1949—1950 (hereinafter referred

to as the »Agreement») signed this

day;

Considering the Décision of the Council

of the Organisation for European Economic

Co-operation of 29th July, 1949 concerning

the Application of the European

Payments Scheme to operations for July,

1949, and the Décision of the said Council

of 13th August, 1949, with regard to the

measures to be taken concerning IntraEuropean

Payments pending the establishment

of drawing rights for 1949—

1950;

Desirous of avoiding an interruption

in the operation of the Payments and

Compensations Scheme as between the

operation of the Agreement for IntraEuropean

Payments and Compensations

signed on 16th October, 1948, and that

of the Agreement signed today;

Have agreed as follows:

1. Subject to the provisions of paragraphs

2, 3, 4 and 5 faelow, the Parties to

the present Protocol shall apply the pro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

77

knngi. Mäj.ts ptdpovift&ti nt

hihgsrättéf eller Upphävandet av redan

förefintliga dragningsrätter.

Till bekräftelse härav b a Va undertecknade

befullmäktigade undertecknat

denna överenskommelse.

Som skedde i Paris den 7 september

1949 på engelska och franska

språken, vilka bada texter äga lika

vitsord, i ett exemplar, som skall förbliva

i förvar hos Organisationens

för europeiskt ekonomiskt samarbete

generalsekreterare, vilken skall tillställa

signatärmakterna bestyrkta avskrifter

därav.

Protokoll om provisorisk tillämpning

av överenskommelsen angående intereuropeiska

betalningar och kompensationer

för 1949/50.

Signatärmaktema till överenskommelsen

angående intereuropeiska betalningar

och kompensationer för

1949/50 (härefter benämnd överenskommelsen),

vilken undertecknats

denna dag;

vilka beakta det av Organisationens

för europeiskt ekonomiskt samarbete

Råd den 29 juli 1949 fattade beslutet

angående tillämpningen av det europeiska

betalningssystemet på operationerna

för juli månad 1949, ävensom

Rådets beslut den 13 augusti

1949 angående de åtgärder, vilka skola

vidtagas beträffande inter-europeiska

betalningar i avvaktan på upprättandet

av dragningsrätter för 1949/

50;

vilka önska undvika avbrott i betalnings-

och kompensationssystemet

efter uphörandet av överenskommelsen

den 16 oktober 1948 angående

inter-europeiska betalningar och kompensationer,

intill dess den i dag undertecknade

överenskommelsen träder

i kraft,

hava överenskommit som följer:

1. Med beaktande ;av bestämmelserna

i paragraferna 2, -3, 9^ -och 5 nedan,

skola parterna till föreVärande

opaginerad Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

ront ä titre provisoire les dispositions de

1’Accord, comme si l’Accord avait produit

ses effets å compter du 1" juillet 1949.

2. Les compensations monétaires prévues

å 1’Accord ne seront pas effectuées

pour le mois de juillet 1949.

3. Pour les opérations se rapportant au

mois d’aout 1949, les déficits mensuels,

au sens de 1’Article 7 de 1’Accord, seront

les déficits de chaque Partie Contractante

å 1’égard de chaque autre Partie

Contractante pour la période allant du

ler juillet au 31 aout 1949.

4. Les droits de tirage bilatéraux

établis par un créditeur en faveur d’un

débiteur peuvent étre affectés, en vertu

des dispositions de 1’Article 27 de l’Accord,

au rachat de tout ou partie des

montants d’or ou de devises payés par

le débiteur au créditeur dans les conditions

prévues au dit Article, du fait qu’å

1’époque du paiement 1’Accord n’avait

pas encore été signé.

5. Les allocations provisionnelles attribuées

par 1’Administration de Coopération

Économique des États-Unis, aux

fins de la Décision susvisée en date du

13 aout 1949, seront considérées comme

des montants d’aide conditionelle au sens

de T Article 18 de 1’Accord.

6. Le présent Protocole entrera en

vigueur a dater de ce jour et demeurera

en vigueur jusqu’å 1’entrée en vigueur de

1’Accord et, sous réserve des dispositions

de 1’Article 43 dudit Accord, au plus

tard, jusqu’å la date prévue par cet

Article.

7. a. Toute Partie au présent Protocole

peut s’en retirer en donnant par

écrit un préavis de retrait d’au moins

trois mois au Secrétaire général de 1’Organisation

Européenne de Coopération

Économique (appelé ci-dessous le »Secrétaire

général»);

b. Trois mois aprés la date å laquelle

ce préavis est donné, ou å telle date

ultérieure qui pourra étre fixée dans ce

visions of the Agreement provisionally

as if the Agreement had been effective

as from 1st July, 1949.

2. The currency compensations envisaged

in the Agreement shall not be

carried out in respect of July, 1949.

3. For operations in respect of August,

1949, the monthly déficits within the

meaning of Article 7 of the Agreement

shall be the déficits for each Contracting

Party in relation to each other Contracting

Party for the period from 1st July

to 31st August, 1949.

4. The bilateral drawing rights established

by a creditor in favour of a debtor

may be applied for the repurchase under

Article 27 of the Agreement of the whole

or part of any amounts of gold or foreign

currency paid by a debtor to a creditor in

the circumstances envisaged in that Article,

by reason of the fact that åt the

time of payment the Agreement had not

yet been signed.

5. The provisional alotments allocated

by the United States Economic Co-operation

Administration for the purposes of

the above-mentioned Décision of 13th

August, 1949, shall be considered as

amounts of conditional aid within the

meaning of Article 18 of the Agreement.

6. The present Protocol shall come

into force on this day’s date and shall

continue in force until the Agreement

comes into force and, subject to the provisions

of Article 43 of the Agreement,

until the date envisaged by that Article

åt the latest.

7. (a) Any Party to the present Protocol

may withdraw from the Protocol

by giving not less than three months’ notice

of withdrawal in writing to the Secretary

General of the Organisation for

European Economic Co-operation (hereinafter

referred to as the »Secretary General»).

(b) Three months after the date on

which such notice is given, or åt such

later time as may be specified in the no
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

79

protokoll provisoriskt tillämpa bestämmelserna

i överenskommelsen

som om den trätt i kraft från och

med den 1 juli 1949.

2. I överenskommelsen förutsedda

valutakompensationer skola icke

verkställas i vad avser juli månad

1949.

3. Beträffande operationerna för

augusti månad 1949 skola de månatliga

underskotten enligt artikel 7 i

överenskommelsen utgöras av envar

fördragsslutande parts underskott i

förhållande till varje annan fördragsslutande

part för perioden från och

med den 1 juli till och med den 31

augusti 1949.

4. Av borgenär till förmån för gäldenär

upprättad bilateral dragningsrätt

må utnyttjas för återköp i enlighet

med artikel 27 i överenskommelsen

helt eller delvis av de belopp

i guld eller utländsk valuta, som av

gäldenär erlagts till borgenär under

i denna artikel avsedda förhållanden,

på grund av att vid tidpunkten för

betalningen överenskommelsen ännu

ej hade undertecknats.

5. De provisoriska tilldelningar,

som verkställts fördelade av Förenta

staternas administration för ekonomiskt

samarbete på grund av ovannämnda

beslut den 13 augusti 1949.

skola anses såsom villkorlig hjälp i

enlighet med artikel 18 i överenskommelsen.

6. Detta protokoll träder i kraft

denna dag och skall äga giltighet intill

dess att överenskommelsen träder

i kraft, dock längst till den dag,

som förutses i artikel 43 i överenskommelsen.

7. a) Part till detta protokoll äger

frånträda protokollet genom skriftlig

uppsägning, verkställd senast tre månader

i förväg, till Organisationens

för europeiskt ekonomiskt samarbete

generalsekreterare (härefter kallad

»generalsekreteraren»).

b) Tre månader efter den dag, då

sådan uppsägning avlåtits eller vid

den senare tidpunkt, som må ha an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ktmffl. Jtfaj.-is propositidn nr 21‘0

80

préavis, la Partie de qui il émane cessera

d’étre Partie au présent Protocole;

c. Le Secrétaire général informera immédiatement

toutes les Parties au présent

Protocole, ainsi que 1’Agent de tout

préavis donné en vertu du présent paragraphe.

8. Si un préavis de retrait est donné

en vertu du paragraphe 7, les Parties au

présent Protocole, agissant par l’intermédiaire

de 1’Organisation, chargeront

un ou plusieurs Comités, å la demande

de l’une des Parties, de préparer des recommandations

sur les dispositions qui

pourraient étre nécessaires afin d’éviter,

1) des interruptions dans les

échanges ou les paiements,

2) des paiements en or ou en

devises,

3) 1’impossibilité d’effectuer des

rachats d’or ou de devises qui, autrement,

auraient été possibles en vertu

des dispositions de 1’Accord, ou

4) d''autres conséquences analogues,

qui pourraient se produire dans un délai

raisonnable å compter de la date å laquelle

le préavis de retrait prendra effet,

par suite de modifications de soldes résultant

de compensations effectuées conformément

å 1’Accord. Le ou les Comités

examineront également la position des

droits de tirage qui pourraient demeurer

inutilisés å la date å laquelle le préavis

de retrait prendra effet.

En foi de quoi les Plénipotentiaires

soussignés, dument habilités, ont apposé

leurs signatures au bas du présent Protocole.

Fait ä Paris, le sept septembre mil

neuf cent quarante-neuf en från ga is et

en anglais, les deux textes faisant également

foi, eu un seul exemplaire qui sera

déposé auprés du Secrétaire général de

1’Organisation Européenne de Coopération

Économique qui en communiquera

copie certifiée conforme å tous les autres

Signataires du présent Protocole.

tice, the Party giving it shall cease to

be a Party to t tre present Protocol.

(c) The Secretary Generat wilt imirrediately

inform all Parties to the pTesent

Protocol and the Agent of any notice

given under this paragraph.

8. If notice of withdrawal is given

under paragraph 7, the Parties to the

present Protocol, acting through the Organisation,

shail, åt the request of auy

Party, entrust a Committee or Committees

with the preparation of recommendations

as to the provisions which may

be required to avoid

(i) interruptions in t r a d e or payments,

(ii) payments of gold or foreign currency,

(iii) the prevention of repurchase

of gold or foreign currency which

would otherwise have been possible

under the provisions of the Agreement,

or

(iv) other similar possible consequences,

which may arise, within a reasonable

time from the date when the notice of

withdrawal takes effect, as a result of

chauges in balances caused by compensations

made under the Agreement. The

Committee or Committees shall a‘lso

consider the position of drawing rights

which may remain unused åt the date

on which the notice of whitdrawal takes

effect.

In witness whereof, the undersigned

Plenipotentiaries, du''ly empowered, nave

appended their signatures to the present

Protocol.

Done in Paris this seventh day of

September, Nineteen Hundred and Forty

Nine in the Enghsh and French languages,

both texts being equally authentic,

in a single copy which shail remain ‘deposited

with the Secretary General of

the “Organisation for European Economic

Oo-operation by whom -certrfied

copies shall be commnnicated to afl Signatories

to the present Protocol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

81

givits i uppsägningen, upphör parten

att vara part till detta protokoll.

c) Generalsekreteraren skall omedelbart

underrätta alla parter till detta

protokoll samt Agenten om enligt

denna paragraf skedd uppsägning.

8. Därest uppsägning sker enligt

paragraf 7, skola parterna till detta

protokoll, på begäran av part, genom

Organisationen uppdraga åt en kommitté

eller kommittéer att uppgöra

förslag till åtgärder, som kunna erfordras

för att undvika

i) avbrott i handeln eller betalningar

;

ii) betalningar i guld eller utländsk

valuta;

iii) hinder för återköp av guld

eller utländsk valuta, vilket återköp

eljest skulle ha varit möjligt

enligt bestämmelserna i överenskommelsen,

eller

iv) liknande eventuella följder,

vilka inom rimlig tid från den dag

då uppsägningen träder i kraft,

kunna uppkomma på grund av sådana

förändringar i behållningarna,

som förorsakats av kompensationer

enligt överenskommelsen.

Kommittén eller kommittéerna

skola också taga i betraktande läget

beträffande dragningsrätter,

som kunna kvarstå outnyttjade den

dag, då uppsägningen träder i

kraft.

Till bekräftande härav hava undertecknade

befullmäktigade undertecknat

detta protokoll.

Som skedde i Paris den 7 september

1949 på engelska och franska

språken, vilka båda texter äga lika

vitsord, i ett exemplar, som skall förbliva

i förvar hos Organisationens för

europeiskt ekonomiskt samarbete generalsekreterare,

vilken skall tillställa

signatärmakterna bestyrkta avskrifter

därav.

C Bihang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. Nr 210.

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr. 210.

Bilaga B.

(Översättning)

Promemoria

angående det svenska programmet för år 1950/51 (och 1951/52).

I. Nationalbalansen.

I enlighet med direktiven för utarbetandet av programmen för åren 1950/

51 och 1951/52 återgivas nedan tre tabeller belysande den svenska nationalbalansen

respektive dess beräknade utveckling under åren 1947, 1948, 1949,

1950/51/ 1951/52 samt 1952/53 (enligt det i oktober månad 1948 framlagda

Miljoner kronor.

1947

1948

1949

1950/51

1951/52

i löpande priser

i 1949 års priser

Tillgång.

Bruttonationalprodukt till mark-

nadspris .......................

24 700

27 510

28 260

29150

30 000

Import c. i. f .................

5 220

4 940

4 200

4 900

5 000

Summa tillgång

29 920

32 450

32 460

34 050

35 000

Efterfrågan.

Bruttokapitalbildning .............

6 860

7 330

7 330

7 900

8 300

Lagerförändringar.................

500

400

100

—

_

Export av varor och tjänster fob...

3 780

4 470

4 580

5 000

5100

Privat konsumtion ...............

16 190

17 400

17 500

17 950

18 200

Offentlig konsumtion .............

2 590

2 850

2 950

3 200

3 400

Summa efterfrågan

29920

32450

32 460

34050

35 000

Miljoner kronor i 1947 års priser

1947

1948

1949

1950/51

1951/52

1952/53

(LPT)

Tillgång.

Bruttonationalprodukt till mark-

nadspris .......................

24 700

25 750

26 630

27 470

28 270

26 802

Import c. i. f.....................

5 220

4 700

30 450

3 900

30530

4 550

32 020

4 640

32910

4 259

31061

Summa tillgång

29 920

Efterfrågan.

Bruttokapitalbildning..............

6 860

6 710

6 550

7 060

7 420

6 552

Lagerförändringar ................

500

370

90

—

—

_

Export av varor och tjänster fob ..

3 780

4150

4 640

5 070

5170

4 259

Privat konsumtion................

16190

16 580

16 540

16 970

17 210

} 20 250

Offentlig konsumtion..............

2 590

2 650

2 730

2 960

3150

Summa efterfrågan

29 920

30 460

30 550

32060

32950

31061

Anm. Omräkningen till 1947 års priser är mycket approximativ.

1 Siffrorna för 1950/51 äro icke direkt jämförbara med de i 1950 års statsverksproposition

bilaga 1: bihang 3) intagna nationalbudgetberäkningarna, eftersom dessa avse kalenderåret 1950.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

83

svenska långtidsprogrammet). I de två första tabellerna äro balanserna uttryckta

i »löpande priser» respektive »1947 års priser». Den tredje tabellen

innehåller procenttal för investeringarnas, exportens och konsumtionens relativa

andelar i den enligt balansuppställningarna föreliggande totala tillgången

på varor och tjänster.

Pro

c e n

t t a 1

1938/

39

1947

1948

1949

1950/

51

1951/

52

1952/53

(LTP)

Bruttoinvestering (exklusive lager- förändr.).........................

20-4

23-5

22-8

22-0

23-2

23-7

2P2

Export av varor och tjänster.......

13''3

11-4

13-9

15-4

14-7

14-6

13-2

Konsumtion .......................

66-3

65-1

63-3

62-6

621

6P7

65-6

Summa %

100-0

100-0

100-0

100 0

100o

100-0

100-0

Enär de enskilda posterna komma att bli föremål för närmare kommentarer

längre fram i denna promemoria, torde det vara tillräckligt att i detta

sammanhang endast peka på det mest karakteristiska i den av tabellörna

belysta utvecklingen, nämligen den snabba produktionsökningen. Denna ökning,

som uppskattas till omkring 1 100 milj. kr. mellan 1947 och 1948 och

till omkring 950 milj. kr. mellan 1948 och 1949, har gjort det möjligt för

Sverige att finna en tillfredsställande lösning på de efterkrigsproblem, som

sammanhänga med återupprättandet av såväl den yttre som den inre ekonomiska

balansen. Den har bidragit till att hålla den totala tillgången på

varor på en konstant nivå trots de långtgående importrestriktioner, som

nödvändiggjorts genom utvecklingen av betalningsbalansen. Den har vidare

utgjort grundvalen för en ökning av exporten. Det mål, som uppsattes i långtidsprogrammet

för den totala svenska exporten, har i själva verket redan

uppnåtts.

Ehuru bilden av Sveriges ekonomiska läge allmänt sett ter sig fördelaktig,

står dock landet inför ett allvarligt dollarproblem: de löpande svenska

dollarinkomsterna från export och osynliga betalningstransaktioner äro otillräckliga

för att finansiera den nödvändiga importen från dollarområdet,

enkannerligen från Förenta Staterna. Denna import är av grundläggande

betydelse för att den svenska industrien med sin nuvarande struktur skall

kunna arbeta effektivt; i importen ingå sålunda råvaror för industrien och

reservdelar till i Sverige befintliga amerikanska maskiner. Men den är av

stor betydelse också för den vidare utvecklingen av Sveriges produktiva resurser,

enär den ger det svenska näringslivet möjlighet att följa och draga

nytta av den tekniska vetenskapens snabba framsteg i Förenta staterna. I

avvaktan på att de pågående svenska ansträngningarna att åstadkomma balans

i dollarbetalningarna skola ge ytterligare resultat är det därför av stor

vikt, att Marshallhjälp lämnas Sverige även under återstoden av den fyraårsperiod

fram till år 1952, som omfattas av det europeiska återuppbyggnadsprogrannnet.

I de följande kapitlen lämnas kortfattade kommentarer till olika aspekter

av den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Siffrorna i tabellerna härröra

från officiella källor; i den mån de utgöra uppskattningar eller förutsägelser,

komma de att fortlöpande revideras i enlighet med den faktiska utvecklingen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

II. Den interna finansiella stabiliseringen.

Prisutvecklingen.

Medan partipriserna stego mellan åren 1947 och 1948, dämpades stegringstendensen

under åren 1948 och 1949 och prisnivån hölls i stort sett

stabil mellan åren 1948 och 1949 fram till devalveringen. I själva verket

voro partipriserna i augusti månad 1949 något lägre än under samma månad

1948.

Betydelsen av att hålla en stabil konsumtionsprisnivå understrykes för

Sveriges vidkommande av det förhållandet, att den svenska regeringens ekonomiska

stabiliseringsprogram såsom en integrerande del innehåller — förutom

skattepolitiska åtgärder och investeringskontroll — en stabilisering

av lönerna, vilken är intimt beroende av möjligheterna att hålla levnadskostnadsnivån

oförändrad. Lönestabilisering har åstadkommits genom överenskommelser

mellan arbetsmarknadens olika berörda parter, och senast i

september månad 1949 träffades en överenskommelse om en prolongering

på ett år framåt av gällande avtal.

Prisstegringar ha emellertid inträffat i samband med devalveringen. Grosshandelspriserna

stego sålunda från 214 enheter i augusti månad till 217

enheter i oktober månad 1949 (1935 = 100), och risken för en ytterligare

stegring kan inte uteslutas. Enär importprisernas stegring tenderar att återverka

även på konsumtionsprisnivån, har denna utveckling inneburit ett problem

för det svenska stabiliseringsprogrammet. För att hålla levnadskostnaderna

vid en stabil nivå har det varit nödvändigt att motverka och förhindra

prisstegringen genom ökade subventioner, för vilket ändamål budgetmedel

måst tillgripas. 1 en proposition till riksdagen i oktober månad

detta år har den svenska regeringen äskat anslag på omkring 200 milj. kr.

för detta ändamål. Inklusive de subventioner av olika slag — huvudsakligen

för jordbruket — vilka icke ha något samband med utvecklingen efter devalveringen,

betyder detta att i runt tal 600 milj. kr. komma att anslås till

subventioner under år 1950. Det bör emellertid understrykas, att den svenska

regeringen icke är anhängare av subventionspolitiken som sådan, och

att subventionerna även efter den till följd av devalveringen nödvändiggjorda

ökningen endast utgöra en förhållandevis mindre del av de svenska

statsutgifterna och endast ha en begränsad betydelse för den svenska ekonomien

som helhet betraktad.

Penning- och kapitalmarknaden.

Riksbankens transaktioner.

Miljoner kronor.

jan.—okt.

1948

jan.—okt.

1949

Nettoresultat av riksbankens totala guld- och dollartransak-

-308

+ 292

Nettoresultat av riksbankens köp och försäljningar av svenska

skattkammarväxlar eller obligationer......................

+ 386

- 391

Nettoresultat av andra marknadstransaktioner ..............

- 108

- 116

Nettoresultat av riksbankens transaktioner

- 30

- 215

Utelöpande sedlar..........................................

+ 40

- 23

Affärsbankernas med fleras tillgodohavanden mm i riksbanken

- 70

- 192

Totala förändringar i penningcirkulationen

- 30

- 215

+ = ökning av marknadens likviditet.

-- = minskning av marknadens likviditet.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210 85

Penningcirkulationens utveckling.

Miljoner kronor.

Sedlar

Bankotillgodo-

havanden

December 1938 ..............

1061

1 140

> 1939 .............

1422

1310

> 1947 .............

2 895

3 010

» 1948 ..............

3 113

3100

November 1948 ..............

2 924

2 916

> 1949 ..............

3109

2 674

Den svenska regeringens ansträngningar för att åstadkomma ekonomisk

balans ha också innefattat åtgärder för att åtstrama utvecklingen på penning-

och kapitalmarknaden. Gynnsamma återverkningar av dessa åtgärder

— vilka bestått av direkta kreditrestriktioner, medan räntan hållits konstant

— märktes redan under år 1948. Som ett tecken på att den svenska ekonomien

återvunnit sin normala balans kan nämnas, att riksbankens operationer

i den öppna marknaden på senare tid omfattat nettoförsäljningar av

obligationer till en kurs motsvarande en lång ränta på 3 %. Huvudsakligen

till följd av dessa försäljningar har penningtillgången minskat, vilket framgår

av förestående tabeller å s. 84 och 85.

Budgetutvecklingen.

Ett av medlen för att minska den privata konsumtionen och därigenom

underlätta regeringens anti-inflationsprogram har varit överbalanseringen

av budgeten. Följande tabell, belysande budgetutvecklingen under efterkrigstiden,

visar att ett ansenligt överskott å driftbudgeten förutses för 1949

/50, vilket endast delvis kommer att användas för de ökade subventionerna.

Förslag till 1950/51 års budget håller för närvarande på att utarbetas för

att kunna föreläggas riksdagen i januari månad nästa år. Dessa förslag förväntas

innebära ett fortsättande av den politik med en överbalanserad driftbudget,

som med stor framgång förts under de senaste åren.

Budgeten under budgetåren 1944/45—1949/50.

Miljoner kronor.

Driftbudget

Överskott ( + )

Underskott ( — )

Kapital-

budget

Diverse

trans-

aktioner

Summa

nettoutgifter

(kol. 5-4-6)

Inkomster

Utgifter

Nettout-

gifter

1

2

8

4

5

6

7

1946/47 .........

3 606

3 155

+ 451

661

- 185

395

1947/48 .........

4 438

3 971

+ 467

374

- 169

76

1948/49 .........

4 954

4 643

+ 311

542

—

231

1949/50 (beräknat)

5 073

4 395

+ 678

600

—

-78

III. Produktionsutvecklingen.

Arbetsmarknaden.

Den totala arbetskraftstillgången i Sverige väntas förbliva praktiskt taget

oförändrad under de närmaste åren. Medan det å ena sidan fortfarande råder

»full sysselsättning» och brist på kvalificerad arbetskraft, ha å andra

sidan tendenser framträtt, vilka tyda på ökad tillgång på okvalificerad ar
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

betskraft. Åtgärder ha vidtagits för att öka konkurrensförmågan om arbetskraften

hos de viktigaste industrierna; i synnerhet gäller detta exportindustrierna.

Arbetslösheten är mycket låg, eller 1,4 % i september månad

1949 jämfört med 1,8 % i september månad 1948. Medeltalet för 1949 uppskattas

till 3 %. Till jämförelse kan nämnas, att siffran för 1938 var 11 %.

Produktionsförhållandena ha gynnsamt påverkats av den omständigheten,

att frånvarofrekvensen och omsättningen på arbetskraft minskat, vilket

i sin tur återspeglar en tendens till bättre balans på arbetsmarknaden.

Industriproduktionen.

Såsom framgår av nationalbalanssiffrorna har produktionsutvecklingen

under de senaste åren varit gynnsam. Den huvudsakliga ökningen faller

på den egentliga industrien, där produktionen nu nått en nivå, som ligger

45 % högre än förkrigsnivån.

Generalindex för produktionen har stigit från 172 enheter år 1947 till

190 enheter år 1949 (1935 = 100). Produktionsutvecklingen inom de olika

grenarna av industrien fram till år 1948 samt preliminära siffror för första

kvartalet 1949 kunna avläsas i följande tabell:

Produktionsindextal för industrien.

Kommerskollegium: 1935 = 100.

Sveriges iudustriförbund (de med * utmärkta talen): 1948 = 100.

1939

1946

1947

1948

mars

1949

1949

Hela året

Generalindex.......................

134

167

172

182

190

Malm- och metallindustri............

144

182

188

205

Järn och stål....................

100*

106*

Maskiner........................

100*

103*

Jord- och stenindustri..............

134

169

171

169

Trävaruindustri ....................

127

174

169

160

Trävaruexportindustri............

100*

106*

Pappers- och grafisk industri........

117

138

143

150

Massa och papper................

100*

99*

Livsmedel..........................

130

152

158

164

100*

104*

Textil- och sömnadsinduslri..........

127

146

154

170

100*

105*

Klädes-, hår- och gummiindustri.....

138

187

201

213

Kemisk-teknisk industri..............

142

196

207

231

Ett anmärkningsvärt undantag från den stigande produktionskurvan uppvisar

massaindustrien. Produktionsminskningen inom denna industri sammanhänger

med avsättningssvårigheterna på den amerikanska marknaden

under år 1949.

Allmänt torde kunna sägas, såsom framgår av följande uppställning, att

produktionskapaciteten ökat snabbare än som förutsetts i långtidsprogrammet:
Produktionen

av vissa varor.

1947

1948

1949/50

1950/51

1952/53

(LTP)

Massa.............

.... (1 000 ton)

3140

2 960

2 835

2 840

2 840

Papper............

.... ( » )

1028

1060

1070

1130

1 150

Trävaror ..........

.... (1 000 ms)

5 525

4 375

5 490

5 470

5 500

Elektrisk kraft ____

13 490

14 360

16 600

17 400

21000

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210-

87

En viss eftersläpning i förhållande till långtidsprogrammet kan emellertid

konstateras beträffande järn- och stålindustriens expansion, vilket framgår

av följande tablå:

Balans för järn och stål.

1’000 ton.

1948

1949

1950/51

1951/52

1952/53

(LTP)

Produktion............

853

915

1 150

1 150

1400

Import................

607

700

500

460

200

Export................

93

115

145

160

200

Konsumtion ..........

1 367

1500

1 405

1450

1400

Enär sysselsättningen inom förädlingsindustrien blott uppvisat en svag

ökning (årsmedeltal 1 %), är huvudorsaken till den gynnsamma produktionsutvecklingen

att söka i den stigande produktiviteten. Det beräknas, att

produktiviteten för närvarande är 15 % högre än före kriget. Större delen

av denna ökning har tillkommit under de senaste åren, då produktiviteten

beräknas ha stigit med i runt tal 4 % per år. Det bör i detta sammanhang

ihågkommas, att många av de under de första efterkrigsåren gjorda investeringarna

först nu börja utmogna.

Produktionsmöjligheterna för de återstående två Marshallåren äro som

helhet betraktade goda, förutsatt att Sveriges utrikeshandel kan hållas på

en så hög nivå, att landets industri tillförsäkras de erforderliga råvarorna

för en ökning av produktionen. Det synes vara berättigat att räkna med en

ytterligare produktionsökning på 4—5 % per år. Denna ökning skulle huvudsakligen

nås genom stegrad produktivitet; emellertid förutses även en

viss ökning av arbetskraften inom industrien på jordbrukets bekostnad.

Jordbruket.

Den totala jordbruksproduktionen nådde förkrigsnivån redan 1948/49,

och beräknas innevarande skördeår komma att ligga 5—6 % över denna

nivå. Det bör påpekas, att skördarna under de sista två åren varit goda,

och att de i programmet för 1950/51 framlagda prognoserna måste ses mot

denna bakgrund. Emellertid anses en ökning med omkring 1 % i förhållande

till 1949/50 års siffra möjlig med hänsyn till utsikterna för en ökad

avkastning per skördeenhet.

Följande tabell visar produktionsutvecklingen för de viktigaste jordbruksprodukterna.

Minskningen i brödsädsproduktionen kompenseras, såsom

framgår av tabellen, genom ökad produktion av oljeväxter.

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

1952/53

(LTP)

1000 ton

Brödsäd...............

542

1024

989

830

1040

Fodersäd ..............

1293

1579

1730

1 700

2 060

Fetter och oljor........

108

135

165

160

114

Kött..................

301

294

296

305

325

därav fläsk..........

144

156

161

170

175

Produktionen av kött väntas fortsätta att stiga något. Produktionen av

fläsk och fettcr väntas ävenledes stiga. Totalbilden av produktionsutvecklingen

inom jordbruket synes sålunda väl överensstämma med förutsägelserna

i långtidsprogrammet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

IV. Konsumtionsutvecklingen.

Den privata konsumtionen ligger alltjämt på en stabil nivå. Följande

tabell visar utvecklingen av konsumtionen av vissa viktiga industri- och jordbruksprodukter,

inklusive elektrisk kraft.

1947

(1947/48)

1948

(1948/49)

ä 1949/50

1950/51

1952/53

(LTP)

Brödsäd...............

....... (1 000 ton)

700

960

979

930

1040

Fodersäd..............

1415

1661

1730

1825

2 150

Fetter och oljor.......

161

176

190

190

199

Kött..................

302

306

315

322

355

därav fläsk.........

141

156

162

171

175

Massa.................

1090

1120

1130

1200

1260

Papper ...............

468

480

488

490

473

Trävaror .............

....... (1 000 m»)

3 450

2,420

2 450

2 450

2 700

Elkraft............; .

13 467

14 255

16 500

17 300

21000

Genom avskaffandet av ransoneringen av kött och fett har konsumtionen

av dessa varor naturligt nog tenderat att öka; det bör emellertid framhållas,

alt konsumtionen av kött per capita fortfarande är lägre än före kriget.

Återverkningarna på den fortsatta konsumtionsutvecklingen av liberaliseringen

av den inter-europeiska handeln, kommer att beröras längre fram i

samband med kommentarerna till importens utveckling. Det kan emellertid

redan nu nämnas, att liberaliseringsåtgärderna förmodligen komma att ha

den största betydelsen, när det gäller färdigvaror, beträffande vilka konsumtionen

därför väntas visa en stigande tendens under de kommande åren.

Offentlig konsumtion.

De i samband med regeringens stabiliseringsprogram införda restriktionerna

ha återverkat på alla offentliga utgiftsposter. Den ökning av den offentliga

konsumtion, som enligt nationalbalansens siffror väntas äga rum

nästa år, liksom även de mindre ökningarna under föregående år, avspegla

icke några utgifter för nya konsumtionsändamål utan äro automatiska följder

av tidigare lagstiftning framför allt på det sociala området.

V. Investeringarna.

Den svenska regeringen har vid sin planering av nationalbudgeten under

de förflutna åren strävat efter att reservera ett så stort utrymme som möjligt

inom budgetens ram för produktiva investeringar. De tidigare i denna

promemoria återgivna nationalbalanstabellerna visa, att det varit möjligt

att bibehålla investeringarna på en förhållandevis hög nivå, ehuru denna

ligger under 1947 års nivå. Investeringarna, beräknade i 1947 års priser,

fördela sig på sätt som framgår av tabellen å s. 89.

Ökningen av »andra offentliga investeringar» hänför sig huvudsakligen

till förbättringar av kommunikationsväsendet, medan siffrorna för »andra

privata investeringar» återspegla den väntade ökningen av jordbruksinvesteringarna,

där all investeringskontroll släppts såsom ett led i regeringens

ansträngningar att uppmuntra till rationalisering och effektivisering av

jordbruket.

Beträffande fördelningen av investeringarna väntas denna komma att

fortsättningsvis vara densamma som under de senaste åren. Investeringsprogrammet

för järn- och stålindustrien samt utbyggandet av vattenkraftverken

fullföljas i enlighet med långtidsprogrammets riktlinjer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

89

1947''

1948

1949

1950

1952/53 1 2

(LTP)

Milj.

kr.

%

Milj.

kr.

%

Milj.

kr.

%

Milj.

kr.

*

Milj.

kr.

%

Bostäder ................

1849

27

1461

21

1522

23

1571

22

1608

23

Egentlig industri ........

2 079

29

2011

29

1771

26

1817

26

2 006

29

Kraftverk................

339

5

395

6

400

6

428

6

393

6

Andra off. inv...........

1622

22

1800

26

1958

29

2 090

29

1740

25

Andra privata inv.......

1191

17

1255

18

1105

16

1200

17

1175

17

Summa

7 0S0

100

6 922

100

6 756

100

7106

100

6922

100

Anm. Skillnaden mellan summorna i denna tabell och 1 nationalbalanstabellerna förklaras

av att olika beräkningsmetoder använts vid utarbetandet av respektive tabeller.

Liberaliseringen av handeln i Europa väntas leda till en ökning av investeringarna

i maskiner under de kommande åren. Dessa investeringar

äro inräknade under rubriken »egentlig industri».

VI. Utrikeshandeln.

Detaljerade upplysningar om den svenska utrikeshandelns sammansättning

och fördelning på länder och valutaområden givas i de särskilda import-

och exporttabeller, vilka överlämnats tillsammans med tidigare program

eller vilka bilagts denna promemoria.3

Exporten.

Den svenska exportens värde har visat en fortsatt stegring under de senaste

åren och väntas uppgå till 5 000 milj. kronor 1950/51 jämfört med

3 780 milj. kronor år 1947. Ehuru denna stegring är resultatet av en ökning

både av exportvolymen och av exportpriserna, beräknas, att volymen har

ökat med omkring 30 % sedan år 1947 och sålunda redan nu nått samma

storlek som före kriget, vilket framgår av följande indextal:

1947 1948

Exportvolymindex (1948 = 100) ............. 91 100

Detta betyder även, att det mål, som i det svenska långtidsprogrammet

uppsatts för exportvolymen, d. v. s. en 25-procentig ökning av valymen i förhållande

till 1947, redan nu uppnåtts.

Följande tabell innehåller en kvantitativ jämförelse mellan siffrorna för

exporten av viktiga svenska produkter under åren 1936/38, 1947, 1948 och

1949. Tabellen återger även beräkningar för åren 1950/51 och 1951/52 ävensom

för 1952/53 (enligt långtidsprogrammet) (se tablån överst s. 90).

Beträffande exporten av järn- och stålprodukter — vilken är den enda

varugrupp av mera väsentlig betydelse där utvecklingen hittills icke motsvarat

förväntningarna i långtidsprogrammet — bör observeras, att de för

närvarande exporterade järn- och stålprodukterna äro av genomsnittligt

1 Korrigerade siffror.

2 Siffrorna ha rättats med utgångspunkt från 1947 års korrigerade siffror i syfte att bibehålla

den i långtidsprogrammet förutsedda relationen mellan 1947 och 1952/53 års investeringsvolym.

8 Här ifrågavarande tabeller, vilka avse importen respektive exporten under budgetåren

1950/51 och 1951/52, äro ej återgivna här. De totala import- och exportsiffrorna framgå emellertid

av de i slutet av denna promemoria införda betalningsbalanstabellerna för nämnda år.

1949

(preliminärt)

114

opaginerad Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

Varuslag

1936/

38

1947

1948

1949

(preli-

minärt)

1949/50

(slutliga

program-

met)

1950/

51

1951/

52

1952/

53

(LTP)

Järnmalm . ..

. (milj. ton)

12-6

8-5

11-5

12-5

12-4

13-0

13-0

13-2

Järn och stål.

. (1 000 ton)

182

92

94-2

120

130

145

160

200

Trävaror.....

(1 000 stds)

861

433

550

660

650

655

655

600

Pappersmassa.

. (1 000 ton)

2 271

1798

1683

1 915

1825

1 850

1850

1 760

Papper o. papp ( » )

553

552

590

595

585

640

650

680

Wallboardj...

( > )

22

76

95

85

80

85

85

100

högre kvalitet än som förutsågs i långtidsprogrammet. Valutainkomsterna

av denna export ha därför utvecklats gynnsammare än vad tabellen utvisar.

Beträffande exportprisutvecklingen — vilken behandlas längre fram i avsnittet

om bytesförhållandet till utlandet (»terms of trade») — visa beräkningarna,

att en viss stegring ägde rum mellan 1947 och 1948, medan tendensen

var vikande mellan åren 1948 och 1949, särskilt vad beträffar exportpriserna

på massa.

Mot denna allmänna bakgrund kan det vara av intresse att studera den

verkliga utvecklingen av den svenska exporten av olika varugrupper under

de tre första kvartalen av 1949 i jämförelse med motsvarande perioder 1947

och 1948.

Januari—september

1947

1948

1949

1947

1948

1949

Miljoner kronor

Procenttal

Trävaror ........................

197T

276-5

387-5

9-0

10-0

13-0

Trämassa, mekanisk och kemisk.....

603-9

735-4

565-4

27-6

26-5

19-0

Papper och papp etc................

345-4

420-9

382-7

15-8

15-2

12-8

Järnmalm, oädla metaller etc........

403-2

517-2

618-9

18-4

18-7

20-8

Maskiner och instrument............

268-6

350-5

447-4

12-3

12-7

15-0

Transportmedel ....................

94-2

152-2

232-1

4-3

5-5

7-8

Andra varor.....................

275-6

314-5

346-2

12-6

11-4

11-6

Summa

2188-0

2 767-2

2980-2

100-0

100-o

100-o

Av förestående tabell framgår å ena sidan den snabba ökningen av exporten

av maskiner och transportmedel, å andra sidan den minskning, som exporten

av massa och papper undergått. Emellertid kunna de ansenliga skeppningar

av massa, som ägt rum under fjärde kvartalet 1949 medföra, att

massaexportsiffran för hela år 1949 kommer att närma sig föregående års

siffror.

Det erbjuder stora svårigheter att exakt förutsäga, hur den svenska exporten

kommer att utvecklas, i synnerhet som de fulla verkningarna av liberaliseringen

av den inter-europeiska handeln och av devalveringen ännu icke

kunna överblickas. Det synes emellertid vara klart, att, medan den svenska

exporten under 1947/48 och i viss mån även under 1948/49 begränsades av

leveranssvårigheter, det största problemet hädanefter i allt högre grad kommer

att vara att finna köpintresse hos främmande marknader till rimliga

priser. Här uppställer sig ett problem, som tenderar att bliva särskilt svårt

och allvarligt i förhållande till hårdvalutaområdena, och en lösning av detta

problem är av grundläggande betydelse för att man skall kunna uppnå en

tillfredsställande lösning av Sveriges nuvarande svårigheter att balansera sin

handel och sina betalningar med dessa områden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Det förväntas, att den under åren 1948 och 1949 gällande varusammansättningen

av Sveriges export kommer att förbli i stort sett oförändrad i

framtiden. En reservation måste dock göras beträffande exporten av skogsprodukter,

där exportmöjligheterna begränsas av tillgången på råvaror. Den

exceptionellt höga siffran för trävaruexporten under år 1949 uppnåddes endast

genom kraftiga lagerminskningar, vilka icke kunna fortsättas.

Dessutom kan den under de senaste åren förhållandevis stora exporten av

lantbruksprodukter knappast väntas kunna komma att upprätthållas på nuvarande

nivå. Å andra sidan beräknas maskinexporten komma att gynnas av

liberaliseringen av den inter-europiska handeln.

Bytesförhållandet till utlandet.

Uppmärksamheten torde i detta sammanhang böra riktas på prisutvecklingen

inom utrikeshandeln. Prisutvecklingen för exportvaror — och den inverkan

denna har på exportvolymen — är uppenbarligen i detta sammanhang

av intresse endast om den studeras mot bakgrunden av importprisutvecklingen.

Det är därför av betydelse att vid diskussionen rörande omfattningen

och sammansättningen av Sveriges tidigare och framtida import först

studera problemet rörande Sveriges bytesförhållande till utlandet.

Det har redan nämnts, att exportpriserna sjönko mellan 1948 och 1949.

Importpriserna voro däremot oförändrade eller stego något under samma period.

Resultatet blev en försämring av Sveriges bytesförhållande med mer än

10 %; för Sveriges utrikeshandel innebar detta under 1949 en minskning

med 500 milj. kr. av det importutrymme, som finansierades av exportinkomsterna.

(1948 = 100)

1947

1948

1949

(preliminärt)

Exportprisindex......

90

100

92

Importprisindex......

95

100

102

Liksom i fråga om exporten erbjuder vid förutsägelser beträffande den

framtida utvecklingen av bytesförhållandet särskilda svårigheter, enär det

ännu är för tidigt att uppskatta effekten av devalveringen och av de inom

olika Marshall-länder vidtagna eller pågående liberaliseringsåtgärderna. Ett

försök att analysera prisläget synes emellertid avslöja tendenser i riktning

mot en stegring av Sveriges importpriser, som icke kommer att kompenseras

av eventuella stegringar av exportpriserna.

Approximativa beräkningar tyda på att de för år 1950 kalkylerade importkostnaderna

komma att vara omkring 500 milj. kr. högre än under år

1949. Å andra sidan kunna motsvarande prisstegringar öka exportinkomsterna

med omkring 150 milj. kr. Denna prisutveckling, som återspeglar den

på grund av devalveringen förändrade internationella prisstrukturen, betyder

en ytterligare försämring av Sveriges bytesförhållande med omkring 9 %

från 1949 till 1950. Devalveringen är emellertid icke den enda orsaken till

försämringen av Sveriges bytesförhållande, enär utvecklingen härvidlag påverkas

ogynnsamt också av de allmänna tendenserna på världsmarknaden,

som bland annat belysts i Paris-organisationens långtidsrapport och enligt

vilka relationen mellan å ena sidan råvarupriserna och å andra sidan priserna

på halvfabrikat och färdigvaror ständigt fortsätter att utvecklas i en

för de senare ogynnsam riktning.

Importen.

Det mest utmärkande för importsidan under de senaste åren är den radikala

nedskärningen av Sveriges dollarimport, vilken minskades med om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

kring 75 % från 1947 till 1949. Den totala importvolymen har likaledes

krympt avsevärt, ehuru icke i samma grad som dollarimporten. År 1949 var

importvolymen omkring 90 % av 1938 års volym, jämförd med ett motsvarande

procenttal av 120 % för 1947 års import.

Importvolymindex (1948 = 100)

1947

111

1948 (preliminärt)

100 85

Följande tabell visar utvecklingen av importen av olika varugrupper under

perioden januari—september 1949 i jämförelse med importen under motsvarande

perioder år 1947 och år 1948.

1947

1948

1949

1947

1948

1949

miljoner kronor

procenttal

Januari—september

I. Konsumtionsvaror:

Livsmedel..........................

435-4

300-5

293-6

11-4

7-9

9-4

Andra, ej varaktiga ................

312-3

169-2

126-6

81

4-4

4-0

Varaktiga ........................

162-1

113-5

85-9

4-2

30

2-7

Summa

909-8

583-2

506 1

237

15-3

16-7

II. Råvaror:

För produktion av konsumtionsvaror.

1 100-5

1 069-8

875-5

28-8

28-1

27-9

Jordbruk.....................

84-6

91-9

69-1

2-2

2-4

2-2

Industri.....................

1015-9

977-9

806-4

26-6

25-7

25-7

För produktion av kapitalvaror......

627-8

615-3

613-0

16-4

16-2

19-5

Andra råvaror............

280-3

260-5

210-4

7-3

6-8

6-7

Summa

2 00S-6

1 945 6

1 698-9

52-5

511

54-1

III. Maskiner och verkiyq......

389-9

482-6

3400

102

127

10-8

IV. Bränsle ........

4500

729-2

5417

117

19-2

17-2

V. Annan import ..................

74-0

031

55-9

1-9

1-7

1-8

Totalsumma

3 832-3

3 803-7

3142 6

100 o

100-0

100-o

\id en bedömning av importutsikterna för 1950/51 måste särskild uppmärksamhet

riktas på de inom Marshall-organisationens ram gjorda ansträngningar,

som syfta till en liberalisering av den inter-europeiska handeln

och de konsekvenser denna liberalisering kan få för den svenska importen i

allmänhet och för olika varugrupper. Det anses för närvarande, att importen

trån andra deltagarländer som en följd av liberaliseringsåtgärderna kommer

att öka med i runt tal 350 milj. kr. under år 1950. Denna ökning kommer

huvudsakligen att falla på importen av färdigvaror, inklusive maskiner. Det

är mycket svårt att förutse utvecklingen av maskinimporten, men en viss

ökning har som tidigare nämnts förutsetts också i beräkningen av investeringssiffrorna

i nästa års nationalbudget. Den väntade ökningen av importen

av helfabrikat kommer att bidraga till att återställa den före kriget rådande

fördelningen av importen på råvaror, halvfabrikat respektive helfabrikat.

Under de senaste åren har en viss snedvridning av importen framtvungits av

nödvändigheten att i första hand tillgodose landets behov av viktiga råvaror

och halvfabrikat; härigenom har importen av färdigvaror, i synnerhet för

konsumtionsändamål, måst inskränkas. Procenttalen i ovanstående tabell

belysa de förskjutningar av importens sammansättning, som ägt rum.

Vid sidan av den på grund av liberaliseringsåtgärderna förväntade importökningen

förutses för år 1950 en ytterligare importökning på 200—300 milj.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 210. 93

kr. för att tillgodose den svenska industriens utvidgade behov av viktiga

råvaror.

Osynliga transaktioner.

Det är numera uppenbart, att långtidsprogrammets förutsägelser beträffande

sjöfartens utveckling icke komma att slå in ens under mycket gynnsamma

betingelser. Medan leveranserna av nytt tonnage till den svenska

handelsflottan äga rum i planerad omfattning, kommer det totala tonnaget

att förbli mindre än som förutsetts, enär försäljningarna i andra hand av

äldre tonnage till andra länder komma att vara avsevärt större (eller cirka

20 %) än de 10 % som beräknats i långtidsprogrammet.

Fraktsatserna ha sjunkit mellan 1948 och 1949. Efter devalveringen ha

både inkomster och utgifter tenderat att stiga för sjöfarten. Det är emellertid

mycket ovisst, huruvida nettoeffekten för Sveriges vidkommande kommer att

bli en ökning av inkomsterna från sjöfarten. Särskild uppmärksamhet måste

även fortsättningsvis ägnas åt problemet att minska liggetiden i främmande

hamnar.

Turistinkomsterna från andra länder än de skandinaviska väntas utveckla

sig i gynnsam riktning. Den svenska turisttrafiken i de andra skandinaviska

länderna har en särskilt gynnad ställning såtillvida som det knappast finnes

några restriktioner beträffande tilldelning av valuta för sådan trafik. De

svenska myndigheterna ha nyligen ställt i utsikt ökade tilldelningar även

för resor i andra deltagarländer.

VII. Betalningsbalansen.

Allmänna problem.

De med den svenska betalningsbalansen förknippade svårigheterna gälla

i första hand icke uppnåendet av en allmän balans mellan inkomster och utgifter.

Följande siffror över utvecklingen av den allmänna betalningsbalansen

sedan 1947 visa klart, att ansträngningarna att öka produktionen och

exporten och att skära ned importen ganska snabbt lett fram till balans i

Sveriges betalningsförhållanden med utlandet.

Miljoner kronor.

1947

1948

1949

(prelimi-

närt)

1949/50

(slutliga

programmet)

1950/

51

1951/

52

Import f.o.b. (utom betr. 1949) ..

Export av varor f.o.b..........

Nettoreserv av sjöfarten........

Nettoreserv av andra tjänster ..

- 4 604

+ 3 240

- 30

- 46

- 4 456

+ 3 980

+ 80

- 74

-- 4 2001

+ 4 100

+ 5301

- SO

- 4 345

+ 4 031

+ 103

+ 53

- 4 715

+ 4 377

+ 126

+ 36

- 4 837

+ 4 662

+ 126

+ 41

Balans

- 1440

- 470

+ 400

- 158

+ ITC

8

Fördelningen av underskott och överskott i förhållande till olika länder

och valutaområden erbjuder emellertid allvarliga problem. Det dominerande

problemet är det ständiga underskottet i handelsbalansen vis-å-vis dollarområdet

trots de stränga restriktioner, som lagts på dollarimporten och

trots ansträngningarna att genom export och annorledes öka dollarinkomsterna.

Det är svårt att komma fram till en optimistisk bedömning av utvecklingen

av den framtida handeln med dollarområdet. En jämförelse mellan

den väntade importvolymen från Amerikas förenta stater under 1950/

51 med motsvarande import 1988/39 visar, att den förra är avsevärt mindre;

Importen beräknad c.i.f.

opaginerad Kontrollera mot PDF

94

Kungi. Maj.ts proposition nr 210.

andelen i den totala svenska importvolymen kommer sålunda att minskas

från 18 % till 11 %. Den beräknade importvolymen under år 1950/51 innebär

en nedskärning även i förhållande till dollarimporten under år 1949/50,

enär ökningen av exporten till dollarområdet under år 1950/51 icke kan

förväntas till fullo kompensera minskningen av ERP-hjälpen. På motsvarande

sätt har det varit nödvändigt att i programmet för 1951/52 räkna

med något mindre dollarimport än för perioden 1950/51.

Redan i långtidsprogrammet underströks, att det svenska dollarproblemet

knappast kunde lösas enbart genom åtgärder i »expansiv» riktning,

d. v. s. åtgärder för att öka dollarinkomsterna genom export till Förenta

staterna eller andra dollarmarknader. Dessa farhågor ha besannats genom

utvecklingen under de senaste två åren. Devalveringen kommer uppenbarligen

att inverka stimulerande på den svenska exporten till den amerikanska

marknaden, men det återstår att se i vilken omfattning de totala dollarinkomsterna

komma att ökas till följd av denna export. Den utslagsgivande

faktorn i alla beräkningar rörande utvecklingen av Sveriges dollarbalans

utgöres av avsättningsmöjligheterna för svensk massa i Förenta staterna.

Ehuru dessa möjligheter kunna komma att bli något bättre under de närmaste

åren än vad som varit fallet under år 1949, måste likväl utsikterna

på längre sikt bedömas mycket försiktigt. (Massaexporten mot dollarbetalningar

uppskattas för närvarande till 29 milj. dollar under 1949/50 och till

omkring 37 och 40 milj. dollar för åren 1950/51 resp. 1951/52). Det ser

därför ut, som om den framtida svenska handelspolitiken måste inrymma

ständiga ansträngningar icke blott i syfte att öka dollarinkomsterna utan

också att finna ersättning för dollarimporten på andra marknader. Vid bedömandet

av de framtida möjligheterna att omflytta import från dollarområdet

till andra^ områden måste ihågkornmas, att ansenliga resultat i detta

avseende uppnåtts under de senaste åren och att det måhända icke blir

möjligt komma mycket längre på denna väg. En omflyttning av importen

blir hädanefter allt svårare, enär den kommer att gälla amerikanska varor,

vilka såväl ur kvalitets- som ur prissynpunkt äro överlägsna, jämförda med

produkter från andra marknader. På många områden måste möjligheterna

att tå en ersättning för importen från Förenta staterna redan anses vara

uttömda. Dollarbristen kan sålunda väntas förbli ett allvarligt problem för

Sverige under en lång tid framåt, till dess allmän valutakonvertibilitet återställts

och Sverige ånyo kan utnyttja sina överskott i handeln med andra

länder till att utjämna underskottet i handeln med dollarområdet.

Den svenska handelns nuvarande struktur är i väsentlig mån betingad

av det bilaterala handelssystemet, enligt vilket importen från ett land eller

en grupp av länder måste anpassas efter storleken av exporten till ifrågavarande

land eller ländergrupp. Det är i detta sammanhang av intresse att

konstatera, att de nu synliga långtidstendenserna i vad avser länderfördelningen

av Sveriges utrikeshandel icke sammanfalla med långtidsprogrammets

prognoser. Svårigheterna för Sverige att uppnå den önskade balansen

med IH örenta staterna på en tillfredsställande nivå ha redan berörts, men

också andra modifikationer torde få göras i tidigare svenska förväntningar.

Det ansenliga överskott i handeln med Sydamerika, vilket i långtidsprogrammet

förutsades för 1952/53, har hitintills icke visat några tecken på

att förverkligas. I själva verket väntar man ett underskott under 1950/51,

som emellertid icke torde komma att återupprepas under 1951/52. Överskottet

i handeln med icke deltagande sterlingländer kommer sannolikt att bli

mycket mindre än enligt beräkningarna i långtidsprogrammet till följd av

de betydande importomflyttningar, som gjorts till dessa länder.

Å andra sidan visar handeln med deltagande länder, både i vad avser ex
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 210.

95

porten och importen, starka tendenser att utvidgas till följd av den ökade

produktionskapaciteten i Västeuropa och ansträngningarna att liberalisera

de inter-europeiska handels- och betalningsförbindelserna.

De med den svenska betalningsbalansen förknippade svårigheterna, vilka

stå i vägen för uppnåendet av de fria och multilaterala handelsförhållanden,

som eftersträvas för Sveriges del, sammanhänga intimt med att pundet för

närvarande är inkonvertibelt icke endast i förhållande till dollar utan även

till flera europeiska valutor, såsom tyska mark och schweiziska och belgiska

francs. De problem, som uppkomma härigenom, komma att öka i betydelse

för Sveriges vidkommande allteftersom den svenska utrikeshandeln i samband

med den fortsatta liberaliseringen av den inter-europeiska handeln och

återupprättandet av mera normala produktionsförhållanden i Centraleuropa

kommer att visa starka naturliga tendenser att återfå den allmänna inriktning,

som den hade före kriget i synnerhet i fråga om handeln med Storbritannien

och Tyskland.

Västtysklands återhämtning synes göra det möjligt för detta land att

återtaga sin roll som leverantör av en ansenlig del av Sveriges import av

viktiga varor. Å andra sidan kommer Storbritannien att hålla sin ställning

såsom den största avnämaren av den svenska exporten. I avvaktan på att

pundets konvertibilitet återupprättas skulle sålunda Sveriges betalningssvårigheter

lättas, om möjligheter funnes att betala importen av viktiga

varor från Västtyskland med export till sterlingområdet. Dylika möjligheter

skulle även kunna i någon mån bidraga till en lösning av det svenska dollarproblemet,

enär den omflyttning av importen, som ännu skulle kunna göras,

i synnerhet i fråga om maskiner, framför allt är beroende av betalningsmöjiigheterna

för utökade inköp från den tyska marknaden.

Sveriges behov av Marshalllijälp under 1950/51 och 1951/52.

Det totala svenska dollarunderskottet under 1950/51, beräknas, såsom

framgår av de särskilda tabellerna över betalningsbalansen, till 40 milj. dollar.

Denna siffra utgör nettoresultatet av å ena sidan ett underskott i de

löpande betalningarna med Förenta staterna och Canada på 46 milj. dollar

och å andra sidan ett dollaröverskott i handeln med vissa latinamerikanska

länder på 6 milj. dollar. Medan 4 milj. dollar av det totala underskottet

kan förmodas bliva täckta genom privata kapitaloperationer, hemställes, att

medel för att täcka det återstående underskottet, eller (40 — 4 =) 36 milj.

dollar, måtte ställas till Sveriges förfogande ur den amerikanska finanshjälpen

(ERP-medel) för året 1950/51 i enlighet med Parisorganisationens

allmänna rekommendationer angående principerna för fördelningen av denna

hjälp för den återstående delen av det europeiska återuppbyggnadsprogrammet.

På motsvarande sätt hemställes, att 24 milj. dollar av det totala för år

1951/52 beräknade underskottet å 28 milj. dollar täckes genom bidrag av

återuppbyggnadshjälpen. Återstående delen av underskottet, eller 4 milj.

dollar, beräknas kunna täckas på annat sätt.

Den svenska regeringen är angelägen att erhålla hjälp såväl under år

1950/51 som under år 1951/52 för att finansiera den för det svenska näringslivet

och dess utveckling nödvändiga dollarimporten. Å andra sidan

föreligger icke något önskemål, att denna hjälp skall utgöra ett nettotillskott

till Sveriges betalningsbalans under nämnda år. Den svenska regeringen

har för avsikt att fullfölja den allmänna politik, vilken tillämpats

redan under nu löpande budgetår i samband med Sveriges deltagande i det

inter-europeiska betalningssystemet och vilken syftar till att balansera Sveriges

yttre betalningar på ett sådant sätt, att den mottagna amerikanska fi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

96

Kunffl. Maj:ts proposition nr 210.

nanshjälpen utgör ersättningen för en motsvarande överexport till andra deltagarländer.

Dessa länder komma således att indirekt draga fördel av den

till Sverige givna hjälpen på så sätt att de erhålla dragningsrätter — eller

sådana betalningsmöjligheter i annan form, om vilka överenskommelse kan

komma att träffas i samband med de inter-europeiska betalningsanordningarna

för åren 1950/51 och 1951/52 — med vilka ländernas betalningsunderskott

i handeln med Sverige kunna finansieras.

Stockholm den 28 december 1949.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iiihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 210.

Betalningsbalans 1950/51 (Prognos),

Miljoner dollar.

-.i

Guld och dollar

Alla valutor

U. S. A.

Canada

Latin-

amerika

Icke del- tagande

sterling- områden

Andra

icke del- tagande

länder

Del-

tagande

länder

Summa

U. S. A.

och

Canada

Latin-

amerika

Icke del- tagande

sterling- områden

Andra

icke del- tagande

länder

Del-

tagande

länder

Summa

Export fob.................

+ 54''0

+ 30

+ 130

+ 700

+ 57-0

-4* b5’0

-f- 530

+ 105-0

+ 565-0

+ 845-0

Import fob.................

Sjöfrakter, turism, räntor och

utdelningar samt övriga lö-

- 11U-3

- 3''2

- 63

- 119-8

- 113 6

- so-o

- 60 0

- 100-0

- 557.4

- 910 9

pande poster (netto) ......

+ 9-2

+ 0’6

+ o

—

—

—

+ 9-8

+ 9-8

+ 2-7

+ 7-2

+ 11-8

- Öl

+ 31-4

Bytesbalans

Kapitaltransaktioner (netto)..

Underskott.................

Överskott .................

Förändringar i valutareserven

- 47-1

+ 0-1

+ 6-7

- 40-0

+ 4’0

- 36-0

- 46-7

- 12-3

+ 0-2

-t- 16-8

+ 7-5

- 34-5

— 1-2

- 35-7

+ 30 0''

Betalningsbalans 1951/52 (Prognos).

Miljoner dollar.

Guld ocli dollar

Alla valutor

U. S. A.

Canada

Latin-

amerika

Icke del- tagande

sterline- områden

Andra

icke del- tagande

länder

Del-

tagande

länder

Summa

U. S. A.

och

Canada

Latin-

amerika

Icke del- tagande

sterling

områden

Andra

icke del- tagande

länder

Del-

tagande

länder

Summa

Export fob .................

+ 58-0

+ 4''0

+ 160

_

_

_

+ 78-0

+ 62-0

+ 70-0

+ 55-0

+ 105-0

+ 608-0

+ 900-0

Import fob.................

Sjöfrakter, turism, räntor och

utdelningar samt övriga lö-

- 107-8

- 3-0

- 5-0

- 115-8

- Ilo 8

- 80-0

- 60-0

- 1000

+ 583-0

- 933-8

pande poster (netto) ......

+ 9-2

+ 0-G

O

+1

—

—

—

+ 9-8

+ 9-8

+ 2-7

+ 7-2

+ 13-4

- 0-7

+ 32-4

Bytesbalans

Kapitaltransaktioner (netto)..

Underskott..................

Överskott...................

Förändringar i valutareserven

- 40-G

+ 1-6

+ 11-0

- 28-0

+ 4-0

- 24 0

t- 39-0

- 7-3

+ 2-2

T*

OO

+

F 24-3

- 1-4

- 2-0

- 3-4

1 Beräknat ianspråktagande av pundreserven. Exkluderas U. K. ur gruppen »Deltagande länder» erhålles sålunda ett överskott gentemot

övriga deltagande länder om (7''5 + 80 0 =) 37''5, vilket korresponderar mot det beräknade dollarunderskottet om 36 0 miljoner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. UU 1950:14 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och s. 1 i texten