Sök i Ratio Lex

Angående ersättning till T. E. Hedlund in. m

1950-03-17 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:215, Angående ersättning till T. E. Hedlund in. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

1

Nr 215.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ersättning

till T. E. Hedlund in. m.; given Stockholms

slott den 17 mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om

vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj ds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF

Allan Vougt.

Sammanfattning.

I propositionen underställas riksdagens prövning dels ett ärende om

ersättning till en person i anledning av sjukdom efter militärtjänstgöring,

dels ock ett ärende angående livränta åt efterlevande till en person, som

avlidit av skada som tillfogats honom vid trafik med en kronan tillhörig bil.

855 50

Bihang till riksdagens protokoll 1950. I saml. Nr 215.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten å Stockholms

slott den 17 mars 1950.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,

Linghan.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet

Danielson, samt med statsrådet Lingman anför chefen för försvarsdepartementet,

statsrådet Yougt, följande.

1.

Värnpliktige 117-48-25 Thorvald Emanuel Hedlund, som tidigare

under skilda perioder fullgjort beredskapstjänstgöring, inryckte den 11 januari

1944 ånyo till dylik tjänstgöring. Hedlund sjukskrevs den 17 januari 1944

enligt av vederbörande militärmyndigheter förda handlingar för haemorrhoider.

Enligt egeD uppgift, bestyrkt av vid förbandet tjänstgörande sjukvårdspersonal,

skulle han dock blivit sjukskriven på grund av »förkylning». Hedlund

överfördes till Karolinska sjukhuset och intogs den 24 januari 1944 på

sjukhusets kirurgiska garnisonsavdelning där han påföljande dag underkastades

operation för haemorrhoider. Under vårdtiden tillstötte blodpropp i

vänstra vaden och röntgenologiskt påvisad infarkt i vänstra lungan ävensom

hjärtmuskelinflammation. Hedlund överfördes den 23 februari 1944 till

sjukhusets medicinska garnisonsavdelning, där han vårdades till och med

den 22 april samma år. Under vistelsen på sjukhusets medicinska avdelning

var Hedlund till en början subfebril men blev småningom feberfri.

Sänkningsreaktionen var hela tiden normal och förändringarna å vänstra

lungan kunde vid röntgenundersökning den 24 februari ej längre återfinnas.

Hedlund klagade dock vid utskrivningen fortfarande över trötthet och smärtor

i ryggen tidvis. Hedlund hemförlovades från militärtjänstgöring den 17

april 1944 efter att ha åtnjutit vård på kronans bekostnad under föreskriven

tid, tre månader. Vid kontrollundersökning å Värmlands läns centrallasarett

i Karlstad den 23 maj samma år företedde Hedlund fortfarande tecken på

organisk hjärtskada och ansågs vara i stånd att utföra endast lättare arbete.

I ett den 5 april 1944 avgivet utlåtande uttalade regementsläkaren vid

Vaxholms kustartilleriregemente, att skäl talade för att sjukdomen ej framkallats

av militärtjänsten men försämrats genom densamma.

Kiksförsäkringsanstalten fann i beslut den 12 juli 1944 ersättning icke

kunna tillerkännas Hedlund jämlikt bestämmelserna i 1927 års militärersätt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

3

ningsförordning för åderbråck, blodpropp och hjärtmuskelinflammation, enär

skälig anledning funnes att antaga, att sjukdomarnas framträdande föranletts

av annan orsak än militärtjänstgöringen och att denna icke väsentligen

bidragit därtill.

Hedlund anförde besvär över riksförsäkringsanstaltens beslut hos försäkringsrådet,

som genom utslag den 28 november 1944 ej fann skäl göra ändring

i överklagade beslutet.

Sedan Hedlund i skrivelse till försäkringsrådet den 4 april 1945 anhållit,

att ärendet måtte upptagas till förnyad prövning, förklarade rådet den 14

juni 1945, att berörda skrivelse icke föranledde någon rådets åtgärd.

I en den 19 juli 1949 dagtecknad skrivelse har Hedlund hemställt, att

den ersättning som han ansåge sig ha rätt till enligt gällande författning

måtte tillerkännas honom. Hedlund anför härvid, bland annat, att han före

militärtjänstgöringen varit fullt frisk och arbetsför, vilket han ansåge bestyrkt

genom tvenne ansökningen bilagda intyg dels från hans dåvarande

arbetsgivare dels från t. f. provinsialläkaren i Hedlunds hemort. Hedlund

gör gällande att sjukdomen varit tillfällig och förorsakad av den svåra förkylning

han ådragit sig i militärtjänstgöringen vid inkallelsen i januari månad

1944. För att styrka detta har han bifogat intyg av värnpliktiga, som

samtidigt med Hedlund tjänstgjort vid samma förband, intyg från sin nuvarande

arbetsgivare samt intyg över läkarundersökning som han genomgått

vid tidpunkten för ingivandet av framställningen. Hedlund uppger, att han

efter hemförlovningen den 17 apiil 1944 varit helt oförmögen till arbete under

tiden till den 5 maj 1945 och att han därefter intill den 26 april 1946 utfört

lättare arbete mot betydligt reducerad avlöning.

JUksförsäkringsanstalten har i utlåtande i ärendet den 19 augusti 1949

avstyrkt framställningen.

Försvarets sjukvårdsstyrelse, som i ärendet inhämtat yttrande från medlemmen

av dess vetenskapliga råd, lasarettsläkare H. Malmros, har med bifogande

av sagda yttrande avgivit utlåtande i ärendet den 10 oktober 1949.

Av lasarettsläkare Malmros’ yttrande framgår att denne anser, att Hedlunds

sjukdom kan ha varit en följd av s. k. förkylning som lian skulle ha

ådragit sig under militärtjänstgöringen, eller att, om hjärtsjukdomen, ehuru

tidigare ej konstaterad, funnits före inryckningen, den försämrats under tjänstgöringstiden

på grund av denna infektion.

Sjukvårdsstyrelsen har i sitt utlåtande anfört att, under förutsättning att

nämnda förkylning kan anses styrkt, ämbetsverket ansluter sig till lasarettsläkare

Malmros’ uppfattning.

Departementschefen.

På grund av riksförsäkringsanstaltens beslut, vari försäkringsrådet ej gjort

ändring, är Hedlund icke berättigad till ersättning jämlikt militärersättningsförordningen

i anledning av den sjukdom, varav han lidit efter militärtjänstgöringens

slut. Det synes icke osannolikt att Hedlund efter inryckningen

till militärtjänst ådragit sig eu infektion. Enligt vad i sjukvårdsstyrelsens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

yttrande framkommit kan samband föreligga mellan denna infektion och den

hjärtsjukdom som Hedlund lidit av. Jag anser billighetsskäl tala för att

Hedlund erhåller ersättning i anledning av sjukdomen. Denna ersättning

torde böra bestämmas enligt militärersättningsförordningens grunder.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från anslaget till bidrag till ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, må till Thorvald

Emanuel Hedlund utbetalas ersättning i anledning av

ifrågavarande sjukdom enligt grunderna för militärersättningsförordningen.

2.

Den 23 juni 1947 inträffade på den s. k. Stockholmsvägen i Norrköping

en trafikolycka, i det att översten A. J. E. Qvarnström vid framförande i

tjänsten av en kronan tillhörig personbil påkörde en cykel varå förre tågmästaren

K. T. Johansson, Norrköping, från en biväg färdades in på Stockholmsvägen.

Johansson skadades därvid så svårt att han samma dag avled.

Olyckshändelsen blev föremål för behandling vid Svea trängkårs krigsrätt,

varvid emellertid vederbörande krigsfiskal icke framställde något yrkande

mot Qvarnström.

I anledning av det inträffade har den avlidnes änka Jenny Maria Karolina

Johansson genom ombud framställt ersättningsanspråk mot kronan och

därvid, såvitt nu är fråga, yrkat en livsvarig livränta beräknad med utgångspunkt

från ett belopp av 600 kronor för år samt, i anseende till medvållande

till olyckan från Johanssons sida, jämkad till två tredjedelar.

Försvarets civilförvaltning och arméförvaltningen, ty g avdelning en, ha i gemensam

skrivelse den 23 december 1949 gjort framställning om livränta åt

Jenny Maria Karolina Johansson, som är född den 3 april 1888. Ämbetsverken

ha anfört, att det till äventyrs kunde av verkställd utredning anses styrkt, att

Qvarnström vid tillfället gjort sig skyldig till vårdslöshet vid framförandet av

bilen och därigenom vållat sammanstötningen. Under alla förhållanden syntes

från kronans sida icke kunna visas att Qvarnström icke varit vållande till

sammanstötningen.

Försvarets skaderegleringsnämnd hade i infordrat yttrande i ärendet

förklarat bl. a., att nämnden med hänsyn till omständigheterna i samband

med olyckshändelsen tillstyrkte, att kronan utbetalade ett till två

tredjedelar jämkat skadestånd. Det av Jenny Johansson yrkade livräntebeloppet

hade nämnden funnit i och för sig skäligt. Enligt nämndens mening

borde livräntan utgå till Jenny Johansson så länge hon levde ogift, dock

icke längre än till den tidpunkt då hon bleve berättigad till ålderspension

enligt lagen om folkpensionering.

Civilförvaltningen och arméförvaltningen dela skaderegleringsnämndens

uppfattning beträffande såväl beräkningen av livräntan som tiden för dess

utgående. Ämbetsverken ha därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215. 5

dels tillerkänua Jenny Johansson livränta för tiden den 23 juni 1947—den

30 juni 1950, beräknad efter 400 kronor för år, att utgå månadsvis i efterskott,

dels ock avlåta förslag till riksdagen om utgivande till Jenny Johansson

av en årlig livränta med motsvarande belopp för tiden från och med

den 1 juli 1950 så länge hon lever ogift, dock högst till den 3 april 1955.

Genom beslut den 27 januari 1950 har Kungl. Maj:t på sätt myndigheterna

föreslagit medgivit, att Jenny Johansson må beredas livränta för tiden

den 23 juni 1947—den 30 juni 1950 efter 400 kronor för år.

Departementschefen.

Beträffande livränta till Jenny Johansson för tiden intill den 1 juli 1950

föreligger beslut av Kungl. Maj:t. För tiden därefter synes på sätt civilförvaltningen

och arméförvaltningen föreslagit livränta böra utgå till änkefru

Johansson med 400 kronor för år, med iakttagande av att å livräntan icke

bör utgå någon sådan tilläggsförmån som eljest tillkommer pensionstagare.

Livräntan synes böra bestridas från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

må från och med den 1 juli 1950 till Jenny Johansson utgå

årlig livränta efter 400 kronor för år så länge hon lever ogift

och till dess hon fyller 67 år, med iakttagande att å den sålunda

bestämda livräntan icke må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån

som eljest tillkommer pensionstagare.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

under punkterna 1 och 2 hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. F. von Horn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:212 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition omgående ersättning till T. E. Hedlund m. m. a1 i texten
  2. SU 1950:130 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till T. E. Hedlund m. m. jämte motionsvis gjorda framställningar om ersättningar i anledn s. 1 i texten