Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

1950-03-06 · 246 sidor, varav 238 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 238 av 246 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:245, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 245.

1

Nr 245.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder i

prisreglerande syfte på jordbrukets område; given

Stockholms slott den 28 april 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 10 juli

1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost;

2) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 30 juni 1944

(nr 459) angående avgift för smör som användes för framställning av grädde

m. in.;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 245.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Sedan överenskommelse träffats mellan statens livsmedelskommission, å

ena, samt Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk,

å andra sidan, angående grunderna för prissättningen å jordbrukets produkter

för regleringsåret 1950/51, har Kungl. Maj:t den 21 april 1950 meddelat

beslut i prisfrågan. Beslutet innebär ett godkännande av överenskommelsen.

Enligt denna skola priserna å jordbrukets produkter — bortsett från vissa

justeringar i marknadsanpassande syfte —bibehållas i stort sett oförändrade,

så länge den nuvarande stabiliseringspolitiken tillämpas. Jordbruket har

emellertid bland annat förbehållit sig att påkalla täckning för de särskilda

kostnadsökningar, till exempel ökade löner till lejd och egen arbetskraft

inom jordbruket, som kunna uppkomma till följd av stabiliseringspolitikens

upphörande eller modifiering.

Nu utgående pristillägg avses skola bibehållas i stort sett oförändrade,

så länge den nuvarande stabiliseringspolitiken tillämpas. I samband med

ett upphörande eller en modifiering av denna politik bör emellertid frågan

om att begränsa dessa tillägg övervägas.

För nästa regleringsår har vidare ej räknats med ett bibehållande av det

belopp å 6 miljoner kronor, som nu utgår såsom kompensation för felslagen

skörd i vissa delar av landet.

Medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har —

under förutsättning att pristillägg skola utgå under hela regleringsåret

1950/51 enligt nu gällande grunder — beräknats till 191 miljoner kronor,

därav omkring 147 miljoner kronor för mjölkpristillägg och särskilda mjölkbidrag,

33 miljoner kronor för pristillägg för fläsk, 6 miljoner kronor för

bidrag till förbättring av mjölkhandelns marginaler och 5 miljoner kronor

för bestridande av diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen.

Ett reservationsanslag å sagda belopp äskas för ändamålet. Vidare begäres

ett reservationsanslag å 25 miljoner kronor till kostnader i samband med

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet och ett förslagsanslag å 6 miljoner

kronor till omkostnader för statlig lagerhållning av vissa jordbruksprodukter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

3

Förslag

till

Förordning

angående fortsatt giltighet av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378)

om viss avgift å mjölk, grädde och ost.

Härigenom förordnas, att förordningen den 10 juli 1947 om viss avgift å

mjölk, grädde och ost, vilken jämlikt förordningen den 3 juni 1949 (nr 355)

gäller till och med den 31 augusti 1950, skall äga fortsatt giltighet under

tiden från och med den 1 september 1950 tills vidare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

F ö r s I a g

till

Förordning

om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 30 juni 1944 (nr 459)

angående avgift för smör som användes för framställning

av grädde m. m.

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 30 juni 1944 angående

avgift för smör som användes för framställning av grädde m. m. skall erhålla

följande ändrade lydelse.

2 §•

Avgift för sådan tillverkning som avses i 1 § utgår med det belopp, som

Kungl. Maj :t bestämmer, dock med högst 5 kronor för varje vid tillverkningen

använt kilogram smör. Avgiften utgör lägst 50 kronor för varje hel

eller påbörjad kalendermånad, under vilken tillverkningen bedrives.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1950.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

5

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 28 april 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng, Ericsson,

Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln

på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna dels (p. 113) till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 135 000 000 kronor,

dels (p. 115) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor, dels (p.

116) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor.

I skrivelse den 20 april 1950 har statens livsmedelskommission framlagt

förslag angående prissättningen å jordbrukets produkter för regleringsåret

1950/51. Vid kommissionens skrivelse har fogats, bland annat, en den 7

mars 1950 dagtecknad skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget. över

livsmedelskommissionens förslag har statens priskontrollnämnd denna dag

avgivit yttrande. I anledning av kommissionens framställning har Kungl.

Maj :t den 21 april 1950 meddelat beslut i prisfrågan.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj :t frågan om utformningen i övrigt

av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för regleringsåret

1950/51 samt vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Prissättningen på jordbruksprodukter för regleringsåret 1949/50.

I sin nyssnämnda skrivelse den 20 april 1950 har livsmedelskommissionen

till att börja med redogjort för det system för prissättningen på jordbrukets

produkter och förnödenheter, som tillämpas under innevarande regleringsår.

Härvid har kommissionen anfört bland annat följande.

I början av år 1949 upprättade LK-delegationen på sedvanligt sätt en

förkalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1949/50. Denna kalkyl anslöt sig i metodiskt hänseende i huvudsak till

de inkomst- och kostnadskalkyler, som upprättats under de närmast föregående

åren.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Den av LK-delegationen upprättade förkalkylen för 1949/50 uppvisade

— om man antog att de för regleringsåret 1948/49 beräknade pristilläggen

skulle bibehållas —■ ett inkomstunderskott på alternativt 47,4, 114,6 eller

116,4 milj. kr. Det förstnämnda mindre undcrskottsbeloppet erhölls, om jordbrukets

räntekostnader beräknades på samma sätt som tidigare, d. v. s. utan

beaktande av lantbrukskapitalets volym- och värdemässiga stegring sedan

kalkylbasåret. De båda högre underskottsbeloppen erhöllos med tillämpning

av den beräkningsmetod i fråga om räntekostnaderna, som utarbetats av de

sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan

på jordbrukets arbetskostnader m. m. (ett majoritets- och ett minoritetsalternativ).

Vid de sakkunnigas metod beaktades lantbrukskapitalets tillväxt

sedan år 1938/39.

Vid den av livsmedelskommissionens råd företagna sedvanliga granskningen

av kalkylen accepterades i huvudsak beräkningarna i prognosen.

Representanter för jordbruket anmärkte dock, att två betydande poster å

inkomstsidan, nämligen producent- och kontantbidrag ävensom inkomst av

oljeväxtodling, borde upptagas med reducerade belopp. Som skäl därför

anfördes beträffande den förra posten, att nämnda bidrag hade social karaktär

och icke borde i sin helhet medräknas vid regleringen av priserna på

jordbrukets produkter, samt i fråga om den senare posten, att den del av

inkomsten av oljeväxtodlingen, som finge anses utgöra ett särskilt stimulanstillägg,

borde utgå ur kalkylen i likhet med vad som skett under vissa föregående

år. Jordbrukets representanter hävdade även, att räntekostnadsposten

borde beräknas med hänsynstagande till den fördyring, som inträtt efter

basåret.

Med utgångspunkt från den sålunda upprättade prognosen upptogos i

början av april 1949 överläggningar mellan å ena sidan representanter för

regeringen samt å andra sidan delegerade från styrelserna för Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk.

Sedan dessa överläggningar visat sig resultatlösa, meddelade Kungl. Maj :t

den 22 april 1949 beslut i prisfrågan. Kungi. Maj :t förklarade Sig däri vilja

senare, sedan livsmedelskommissionen efter anmaning av Kungl. Maj :t avgivit

förslag därom, meddela beslut angående prissättningen å mjölk och mejeriprodukter

för år 1949/50. I avbidan därpå skulle dittills gällande grunder

för den statliga prisregleringen å mjölk och mejeriprodukter tills vidare

tillämpas i stort sett oförändrade och pristillägg å mjölk och mejeriprodukter

utgå enligt i huvudsak dittills gällande grunder. Vidare godkände

Kungl. Maj :t av kommissionen lämnade förslag beträffande genomsnittspriserna

å brödsäd och prissättningen på ägg samt föreskrev, att priset å

fabrikspotatis skulle vara oförändrat. Kungl. Maj :t fann slutligen beträffande

priserna på kött och fläsk, att någon ändring i den dåvarande genomsnittliga

prisnivån icke borde ifrågasättas för dessa varor tills vidare under

år 1949/50, samt föreskrev, att pristillägg för slaktprodukter skulle under

nämnda regleringsår utgå med ungefärligen samma belopp som för år

1948/49.

I propositionen nr 212/1949 uttalades att en omräkning av jordbrukskalkylen

borde göras i augusti eller senare, så snart skörderesultatet kunde

överblickas, och att resultatet av denna omräkning borde läggas till grund

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

7

för det definitiva beslutet angående prissättningen. Vad sålunda uttalats

föranledde icke någon riksdagens erinran.

I slutet av juli 1949, d. v. s. innan omräkningen av jordbrukskalkylen företagits,

påbörjades förhandlingar mellan regeringen och representanter för

jordbrukets fackliga och ekonomiska riksorganisationer. Förhandlingarna

hade i främsta rummet karaktären av förberedande diskussioner rörande

den slutliga prisavvägningen för år 1949/50. Vid desamma diskuterades

emellertid även frågan om prissättningen å oljeväxtfrö av 1950 års skörd.

Jordbrukarrepresentanterna förklarade sig därvid vilja godtaga ett av livsmedelskommissionen

framlagt förslag i sistnämnda ämne, vilket innebar en

betydande sänkning i förhållande till de priser, som fastställts för frö av

1949 års skörd. Härvid förutsattes dock, att jordbruket redan under år

1949/50 skulle tillgodoföras viss kompensation för den inkomstminskning,

som prissänkningen komme att medföra. Enighet nåddes också om ett kompensationsbelopp

av i runt tal 20 miljoner kronor. Kungl. Maj :ts beslut

om priserna på oljeväxtfrö av 1950 års skörd meddelades den 4 augusti

1949. I detta sammanhang kan också erinras om att Kungl. Maj :t den 29

juli 1949 fattade beslut om prisrelationerna på brödsäd av 1950 års skörd.

I augusti 1949 företog LK-delegationen den anbefallda omräkningen av

den på våren samma år upprättade jordbrukskalkylen. Den omräknade kalkylen

visade — med tillämpning av den hittillsvarande metoden för beräkning

av räntekostnaderna — ett överskott för år 1949/50 av 41,2 miljoner

kronor mot ett underskott av 47,4 miljoner kronor i normkalkylen. Den kalkylmässiga

förbättringen utgjorde alltså 88,6 miljoner kronor. Förbättringen

berodde i första hand på att arbetskostnadsposten upptogs lägre än i normkalkylen.

Beträffande nu ifrågavarande post anförde flertalet jordbrukarrepresentanter

i livsmedelskommissionens råd, att man enligt deras mening

icke borde införa de justerade arbetskostnadsberäkningarna i augustikalkylen

utan att arbetskostnaderna borde upptagas till samma belopp som i

normkalkylen.

Vid de fortsatta överläggningarna mellan regeringens och jordbrukets

representanter nåddes enighet om att vårkalkylen borde läggas till grund

för prissättningen. Med denna utgångspunkt men med beaktande även av

resultatet av augustiomräkningen, framförallt i fråga om arbetskostnaderna,

enades man om att jordbruket skulle tillföras en prisförbättring motsvarande

ett belopp av 40 miljoner kronor. Härtill skulle emellertid komma

dels det förut nämnda beloppet av 20 miljoner kronor såsom kompensation

för prissänkning å oljeväxtfrö av 1950 års skörd, dels en summa av 6 miljoner

kronor såsom särskilt stöd åt mjölkproduktionen i vissa delar av norra

Sverige, där jordbruket drabbats av skördenedsättning på grund av torka och

frost. Spörsmålet om prissättningen på jordbrukets produkter sammankopplades

med frågan om den fortsatta ekonomiska stabiliseringspolitiken under

år 1950, då nämligen vid särskilda överläggningar, vid vilka även de stora

löntagarorganisationerna deltogo, enighet nåddes om att i stabiliseringen

inrymma jordbruksöverenskommelsen. I samband härmed uttalades från

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

regeringens sida, att avsikten vore att överenskommelsen icke skulle medföra

höjda konsumentpriser. Inkomstförbättringen skulle alltså ske subventionsvägen.

I proposition nr 216/1949 hemställde Kungl. Maj :t om riksdagens

godkännande av riktlinjer för prisregleringen på jordbrukets område

år 1949/50 i enlighet med den träffade överenskommelsen. Sådant godkännande

erhölls även samtidigt som riksdagen beviljade äskade subventionsmedel.

I anslutning till resultatet av överläggningarna anbefallde Kungl. Maj :t

livsmedelskommissionen att i samråd med priskontrollnämnden och efter

hörande av vederbörande jordbruksorganisationer inkomma med förslag rörande

det sätt, på vilket jordbruket borde tillföras nyssnämnda inkomstbelopp

av 66 miljoner kronor. De underhandlingar med berörda jordbruksorganisationer,

som kommissionen förde under hösten 1949, ledde till en

uppgörelse, som godkändes av Kungl. Maj :t genom beslut den 2 december

1949. Denna uppgörelse innebar i huvudsak följande.

Redan vid de underhandlingar, som förts mellan representanter för regeringen

och jordbrukets organisationer, hade förutsatts, att prisförbättringarna

skulle komma mjölkproduktionen tillgodo. Vid fördelningen av

beloppet 60 miljoner kronor skulle icke räknas med någon andel för fodermjölken

och den hemmakonsumerade mjölken. Beträffande lantsmörmjölk

kunde kontantsubventioner av tekniska skäl icke ifrågakomma. Då ett högre

lantsmörpris med hänsyn till marknadsläget för smör icke vore möjligt,

kunde ej heller lantsmörmjölken avräknas på beloppet i fråga. Beträffande

mjölk försåld från producent direkt till förbrukare hade konstaterats, att

kontantsubvention ej vore möjlig. Dittillsvarande system för prissättning i

konsumentledet innebure emellertid, att den inkomstförbättring som belöpte

å denna mjölk, skulle tillföras jordbruket genom prishöjningar. Den å den

direktförsålda mjölken kommande inkomstförbättringen beräknades till

2,7 miljoner kronor (senare beräkningar sluta på 2,4 miljoner kronor). Av

subventionsbeloppet 60 miljoner kronor skulle alltså återstå 57,3 (enligt senare

beräkningar 57,6) miljoner kronor alt fördela. Detta skulle ske enligt

samma grunder som följdes vid fördelningen av det redan förut utgående

allmänna mjölkpristillägget. Påbyggnaden av mjölkpristillägget för att tillföra

jordbruket det överenskomna inkomstbeloppet skulle ske retroaktivt

från och med den 1 september 1949.

Den särskilda kompensationen med 6 miljoner kronor för skördeminskning

i norra Sverige har fördelats i enlighet med ett inom Svenska mejeriernas

riksförening utarbetat förslag.

Den av Kungl. Maj :t godkända uppgörelsen mellan livsmedelskommissionen

och jordbruksorganisationerna innebar vidare bland annat, att vissa

inkomstförbättringar till följd av förskjutningar i mjölkprodukttillverkningen,

vilka kommissionen i samband med omräkningen av jordbrukskalkylen

i augusti uppskattat till 7 miljoner kronor, skulle anses uppvägda av

vissa fördyringar av konstgödsel, överflyttning av lagringskostnader för ost

på mejerierna samt höjning av den tjocka gräddens fetthalt utan motsvarande

prishöjning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 245.

9

Det bör i detta sammanhang även erinras om att den prissubventionering,

som införts på grund av devalveringen av den svenska kronan, berört

vissa jordbruksprodukter (ost och havregryn). Dessa subventioner påverka

emellertid icke producentpriserna.

Livsmedelskommissionen har i en särskild promemoria lämnat en mera

detaljerad redogörelse för hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets

område. Denna promemoria torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll

(bilaga 1).

Kommissionen har vidare överlämnat redogörelser för produktionsutvecklingen

på jordbrukets område samt för nu gällande priser på jordbruksprodukter

och på vissa förnödenheter för jordbrukets behov. Även dessa redogörelser

torde såsom bilagor få fogas till detta protokoll (bilaga 2 och 3).

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under

produktionsåret 1950/51.

I syfte att erhålla ett underlag för behandlingen av frågan om prissättningen

på jordbrukets produkter under år 1950/51 har livsmedelskommissionen

på samma sätt som under tidigare år genom Lk-delegationen1 låtit

utarbeta en förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under nyssnämnda

produktionsår. I sitt slutgiltiga skick redovisas denna kalkyl i

bilaga 4 till detta protokoll. Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse

lämnat en sammanfattande redogörelse för innebörden och resultatet av

kalkylen.

Kommissionen framhåller i denna redogörelse till en början, att förkalkylen

för år 1950/51 i metodiskt hänseende ansluter sig till de under en följd

av år utförda inkomst- och kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för

den preliminära prissättningen på jordbruksprodukter. Kalkylen har karaktären

av en normkalkyl såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget

under det kommande produktionsåret under förutsättning av normala

väderleksförhållanden, oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade

priser på produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens

upprättande förändringar i priser med hänsyn till marknadsläget

kunnat förutses med en viss grad av säkerhet.

Kommissionen övergår härefter till en redogörelse för grunderna för de i

kalkylen ingående beräkningarna av jordbrukets inkomster och anför därvid

bland annat.

Till grund för inkomstkalkylen har på vanligt sätt lagts en beräkning av

skörden, vilken bygger på vissa antaganden rörande arealer och hektaravkastning

för olika grödor. De för produktionsåret 1950/51 (1950 års skörd)

kalkylerade arealerna ha i fråga om höstvete och höstråg beräknats med

1 Av delegationens medlemmar ha i ärendets handläggning deltagit: Livsmedelskommissionens

ordförande hovrättsrådet O. Söderström, ordförande, organisationschefen i Kooperativa förbundet

fil. lic. M. Bonow, byråchefen i statens priskontrollnämd E. Carbell, assistenten vid Konjunkturinstitutet

fil. kand. R. Meidner samt direktören i Sveriges lantbruksförbund agr. dr A. H.

Stensgård. Överdirektören i lantbruksstyrelsen G. R. Ytterborn har på grund av utlandsresa ej

kunnat deltaga i delegationens arbete.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

ledning av arealinventeringen i oktober 1949, varvid från de enligt denna

inventering besådda arealerna gjorts avdrag för »normal utvintring». De

för år 1950 (höstsådden 1949) gjorda avdragen för normal utvintring utgöra

liksom förut för vete 8 procent och för råg 4 procent.

I tabellen å s. 115 ha angivits de arealer av olika växtslag, med vilka räknats

i kalkylen för år 1950. Såsom jämförelse ha medtagits de skördade arealerna

vissa tidigare år. Arealförändringarna äro jämfört med föregående år

i stort sett ganska obetydliga. Delegationen har räknat med viss minskning

av brödsädsarealen, nämligen från 442 000 ha år 1949 till 433 000 ha 1950.

Även för foderväxter (andra än fodersäd) räknas med viss arealminskning.

Eftersom den totala skördade arealen åkerjord kan förutsättas bli praktiskt

taget oförändrad från år 1949, motsvaras dessa minskningar av arealökningar

på annat håll. Den kraftigaste ökningen har förutsatts inträffa i fråga om

oljeväxterna, för vilka antagits en fortsatt uppgång, nämligen från 143 000

till 170 000 ha.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har för flertalet

yäxtslag skett på samma sätt som tidigare. Den tillämpade prognosmetoden

innebär i korthet, att de observerade hektarskördarna med tillhjälp av de

s. k. allmänna skördeomdömena omräknas till normerade hektarskördar.

Med ledning av dessa senare sker därefter en uppskattning av normskördarna,

d. v. s. de hektarskördar, som under förutsättning av normala väderleksförhållanden

kunna förväntas under prognosåret. De normerade hektarskördarna

utjämna de årliga skördefluktuationerna till följd av väderlekens

växlingar, varför de på ett tillförlitligare sätt än de observerade återge seltulära

förändringar i avkastningen, exempelvis till följd av växtodlingens

landvinningar, förbättrad gödsling etc. De lämpa sig därför bättre som underlag

för en prognos än de observerade skördarna. Oavsett detta måste man

givetvis, såsom delegationen framhåller, vid prognosen även beakta de aktuella

förutsättningarna för vegetabilieproduktionen.

Vid sina överväganden av frågan om de normskördar, som borde upptagas

för år 1950, har delegationen ansett det motiverat att för så gott som samtliga

grödor företaga vissa höjningar i jämförelse med de våren 1949 upptagna

normskördarna. Delegationen har varit av den uppfattningen, att man

borde taga hänsyn till den faktiska skördeutvecklingen och den höjning av

anspråken på en normal skörd, som i skördestatistiken kunnat konstateras

under de två senaste åren. Utvecklingen har nämligen för flertalet grödor

inneburit en kraftig återhämtning jämfört med de tidigare åren under 1940- talet, även om såväl de faktiska som de normerade hektarskördarna långt

ifrån ansluta sig till den avkastning, som kunde förväntas med hänsyn til!

skördeutvecklingen under mellankrigstiden. Till viss del torde angiven omständighet

förklaras av underskattning av skördarna i förhållande till förkrigstiden.

Delegationen har även haft att taga hänsyn till den förbättrade

tillgången på handelsgödselmedel.

Av de skäl som här återgivits har delegationen höjt normskördarna för

vete, ärter och hö med 200 kg, för råg, korn och blandsäd med 150 kg, för

havre med 100 kg samt för potatis och sockerbetor med 500 respektive 1 500

kg, medan för foderrotfrukter icke vidtagits någon förändring av normskörden.

Vidare ha bl. a. normskördarna för oljeväxter justerats med ledning

av den hittillsvarande utvecklingen. Justeringarna innebära vid nuvarande

arealfördelning en genomsnittlig ökning av hektarskördarna med ca

4 procent.

Beträffande jordbrukets inkomster av vegetabiliska produkter har kommissionen

anfört.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Produktionen för år 1950/51 av vegetabiliska slutprodukter har beräknats

på grundval av de i tabellerna å ss.115 och 116 upptagna arealerna och

hektarskördarna. De kvantiteter brödsäd, som medtagas vid inkomstberäkningarna,

ha framkommit sedan totalskörden av vete och råg reducerats

för'' lagringsförluster, avrens och utsäde. Av korn har utöver husbehovsförmainingen

endast medtagits de kvantiteter, som beräknats komma att

åtgå vid grynkvarnar, bryggerier och brännerier. På motsvarande sätt har

av havre, hö och halm endast medtagits den beräknade förbrukningen

av havre vid grynkvarnarna, arméns och åkeriernas inköp av fodersäd och

stråfoder, förbrukningen av dessa varuslag vid skogskörslor samt den industriella

förbrukningen av halm. Härutöver har exporten av hithörande

varuslag beaktats.

Priserna på brödsäd under det kommande året ha beräknats med beaktande

av Kungl. Maj :ts beslut den 29 juli 1949 rörande prisrelationerna

mellan olika brödsädesslag av 1950 års skörd samt med det för innevarande

år beräknade genomsnittspriset å höstvete såsom utgångspunkt. Vid uppskattningen

av priserna på korn och havre under det kommande året har

tagits hänsyn till en i februari företagen prishöjning för majs, vilken väntas

medföra en uppgång av priserna på jämväl förstnämnda båda spannmålsslag.

Priserna på örter samt på hö och halm antagas oförändrade i

jämförelse med innevarande år.

Jordbrukets sammanlagda inkomster av brödsäd (inklusive ersättning för

av jordbrukare tidigare burna fraktkostnader) beräknas för år 1950/51

till 222,3 miljoner kr mot 260,3 miljoner kr 1949/50. Minskningen beror

huvudsakligen på att 1949 års skörd var över medelmåttan medan för det

kommande året räknas med en medelgod skörd (»normskörd»). För övrig

spannmål väntas inkomstsumman däremot stiga något, nämligen från 49,9

till 54,3 miljoner kr.

Försäljningen av hö och halm beräknas tillföra jordbruket 8,3 miljoner kr

år 1950/51 mot 9,8 miljoner kr innevarande år.

På grund av den förbättring av det allmänna försörjningsläget för livsmedel,

som inträtt under senare år, bör man, framhåller delegationen, kunna

räkna med en nedgång av potatisförbrukningen. Socialstyrelsens konsumtionsundersökningar

tyda också på en sådan. Med anledning härav har

delegationen sänkt kvantiteten matpotatis för 1949/50 från 875 miljoner kg

i augustikalkylen 1949 till 825 miljoner kg i föreliggande kalkyl. Sistnämnda

kvantitet har insatts även för år 1950/51. Priset på matpotatis för 1949/

50 har med ledning av den hittills kända utvecklingen och normala säsongvariationer

beräknats till 14,so kr/dt. Priset under år 1950/51 har antagits

uppgå till 13,oo kr/dt.

Vid förutsatt normalskörd av potatis beräknas 235 miljoner kg potatis

komma att användas för industriella ändamål år 1950/51, varav 125 miljoner

kg för tillverkning av potatismjöl och 110 miljoner kg för brännvinstillverkning.

Genomsnittspriset för 1950/51 upptages oförändrat jämfört

med innevarande år till 36 öre per hektoliter och stärkelseprocent, motsvarande

vid normal stärkelsehalt (17,5 procent) 9 kr per deciton.

Inkomstsumman för all potatis utgör i den föreliggande kalkylen 128,4

miljoner kr 1950/51 mot 135,o miljoner kr 1949/50.

På grundval av förut anförda uppgifter rörande areal och normskörd

per hektar har skörden av sockerbetor år 1950 beräknats till 1 750 miljoner

kg mot 1 770 miljoner kg år 1949. Grundpriset för betor med 16 procents

sockerbalt har sedan föregående år höjts med 5 öre/dt till 5,35 kr/dt. Dessutom

skall, under vissa förutsättningar, ett särskilt stimulanstillägg utgå,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

vilket dock icke beaktats i jordbrukskalkylen. Jordbrukarnas inkomster av

sockerbetsodling år 1950/51 ha i kalkylen upptagits till 104,3 miljoner kr

mot 105,7 miljoner kr innevarande år.

Totalskörden av oljeväxter beräknas i huvudsak på grund av förut omtalade

arealökning stiga från 192 miljoner kg 1949 till 241 miljoner kg

1950. Till följd av att priserna på oljeväxtfrö av 1950 års skörd sänkts, blir

dock den kalkylmässiga ökningen av jordbrukets inkomster av oljeväxter

relativt begränsad. Mot ett belopp av 163,3 miljoner kr innevarande år

svarar en summa av 176,9 miljoner kr år 1950/51.

Jordbrukets inkomster av spånadsväxter upptagas i den föreliggande kalkylen

till 5,i miljoner kr 1950/51 mot 4,5 miljoner kr innevarande år.

Den fältmässiga odlingen av köksväxter har för år 1949/50 beräknats

tillföra jordbruket en inkomstsumma av 43,2 miljoner kr. Liksom vid tidigare

kalkyltillfällen, då nu ifrågavarande odlingsgren beaktats vid kalkylberäkningarna,

har för prognosåret insatts samma inkomstsumma som för

senast kända år. För år 1950/51 har alltså räknats med ett belopp av 43,2

miljoner kr.

Jordbrukets totala inkomster av vegetabilier utgöra enligt föreliggande beräkningar

772,o miljoner kronor år 1949/50. För prognosåret 1950/51 utgör

motsvarande belopp 742,8 miljoner kronor, d. v. s. en summa som ligger 29,2

miljoner kronor lägre än årets. Såsom framgått av det föregående beror nedgången

huvudsakligen på att brödsädsinkomsterna beräknats sjunka vid

den förutsatta normskörden.

Beträffande jordbrukets inkomster av animaliska produkter har kommissionen

anfört.

Inkomsten av mejerimjölk samt kött och fläsk har liksom tidigare beräknats

med användning av de till jordbrukarna avräknade priserna. Avräkningspriset

för mjölk inkluderar efterlikvider, medan så icke är fallet

i fråga om kött och fläsk. Hänsynstagande till efterlikviderna för kött och

fläsk skulle, framhåller delegationen, givetvis i någon mån påverka inkomstberäkningarna.

Beträffande mejerierna gäller, att de kunna träffa olika beslut

rörande dispositionen av årets resultat för utbetalning respektive fondering,

och sak samma gäller för slakterierna. Några utredningar i hithörande

frågor föreligga icke, varför den betydelse, som de nämnda omständigheterna

kunna ha för inkomstberäkningarna, icke kunnat bedömas. Delegationen

har därför beräknat inkomsterna av mejerimjölk samt kött och

fläsk enligt samma grunder som tidigare.

Vid sin beräkning av mjölkproduktionen har delegationen räknat med en

fortsatt stegring av mjölkproduktionen per ko. Delegationen har uppskattat

ökningen mellan 1949/50 och 1950/51 till 2 procent. Produktionen per ko

under det förstnämnda året har med ledning av bl. a. den mejeriinvägning,

som hittills ägt rum, uppskattats till 2 853 kg. Medelkoantalet under de

båda åren anges till 1 698 000 respektive 1 700"000 djur. Med utgång från

dessa data har delegationen beräknat mjölkproduktionen år 1950/51 till

4 947 miljoner kg. Den sålunda beräknade produktionen överstiger 1938/39

års produktion med 4,9 procent. Kommissionen erinrar om att mjölkinvägningen

vid mejerier under samma tid (1938/39—1950/51) beräknas öka

från 3 129 till 3 926 miljoner kg eller med 25,5 procent. Mejerimjölkens

andel av mjölkproduktionen visar en ökning från 66,4 procent 1938/39 till

79,4 procent 1950/51.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj.ts proposition nr 245.

Beräkningarna av jordbrukets inkomster av den vid mejerier invägda

mjölken bygga på statistiken över mejeriernas avräkningar. Avräkningspriserna

kunna dock icke direkt användas i prognosberäkningen, enär förändringar

kunna inträffa i mejeriprodukternas priser och produktionskostnader

samt mejeritillverkningens fördelning på olika produktslag. Ifrågavarande

beräkning har i den föreliggande kalkylen upplagts efter i viss mån

andra metoder än tidigare. Tillvägagångssättet har i huvudsak varit följande.

För var och en av de viktigaste produkterna har utförts en inkomstoch

kostnadsberäkning (jämväl för prognosåret) vilken ger en schematisk

uppfattning om det värde inklusive statliga bidrag, som mejerierna kunna

betala leverantörerna med hänsyn till föreliggande pris- och kostnadsläge.

Denna beräkning infångar den ailra största deien av mejeriernas mjölklikvider;

vissa extra inkomster komma emellertid ej med vid ifrågavarande beräkning

(merinkomster av mes-varor, kapsylmjölk, vitaminiserad mjölk

etc.). Den del av mjölklikviderna, som härrör från dylika extra inkomster,

har för ett antal år beräknats som skillnaden mellan de faktiskt utbetalda

likviderna och de på nyss antytt sätt beräknade nettoinkomsterna. De framkomna

skillnadsposterna tjäna till ledning vid beräkningen av inkomsterna

för de perioder, för vilka uppgifter om mejeriernas mjölklikvider ännu icke

föreligga.

Vid beräkningen av inkomsterna av mejerimjölk har ej medtagits det

belopp av 20 miljoner kr, som under år 1949/50 utgår såsom kompensation

för sänkningen av priserna på oljeväxtfröer av 1950 års skörd, liksom

ej heller det belopp av 6 miljoner kr, som för innevarande år utgår såsom

missväxtbidrag till norra Sverige. Detta är den huvudsakliga anledningen

till att medelpriset på mejerimjölken beräknas sjunka från 29,os

öre/kg innevarande år till 28,19 öre/kg 1950/51. (Bortfallet av 26 miljoner

kronor motsvarar 0,66 öre/kg; återstående minskning med 0,23 öre/kg sammanhänger

i huvudsak med att den förutsatta ökningen i mjölkinvägningen

i sin helhet antagits falla på den minst lönsamma produktberedningen —

smörproduktionen.) På grund av prisnedgången sjunka jordbrukarnas kalkylerade

inkomster av mejerimjölken — trots den ökade mjölkmängden —

från 1 110,9 miljoner kr 1949/50 till 1 106,7 miljoner kr 1950/51.

Jordbrukets inkomster av den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken,

den hemmaförbrukade konsumtionsinjölkcn samt lantsinöret ha i huvudsak

beräknats på samma sätt som tidigare. Tillhopa visa de tre inkomstposterna

en nedgång från 212,o miljoner kr innevarande år till 209,6 miljoner

kr år 1950/51.

Under budgetåret 1948/49 utbetalades producent- och kontantbidrag till

ett belopp av 69,9 miljoner kr. Med hänsyn till den förutsatta successiva

avvecklingen av bidragen har delegationen upptagit desamma till 69 miljoner

kr 1949/50 och 68 miljoner kr år 1950/51.

Den för jordbruket kalkylerade totalinkomsten av mjölk- och mejeriprodukter

(inkl. producent- och kontantbidragen) utgör för prognosåret 1950/

51 ett belopp av 1 384,3 miljoner kr mot 1 391,9 miljoner kr innevarande år.

Den omständigheten att någon hönsräkning icke företogs i april 1949

samt att husdjursräkningen i juni samma år gav ett icke användbart resultat

har medfört betydande svårigheter vid beräkningarna av hönsstammens

och äggproduktionens storlek. Med ledning av den hittillsvarande utvecklingen

på äggmarknaden har delegationen beräknat produktionen av ägg

innevarande år till 89,i miljoner kg, vilket tal ligger 46 procent högre än

basårets produktionssiffra. Att redan nu bedöma utvecklingen under prognosåret

har av delegationen betecknats som mycket vanskligt. Delegationen

har emellertid funnit sig böra för år 1950/51 insätta samma produktionstal

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 245.

som för 1949/50. Producentpriset på ägg har väntats sjunka från 240 öre/

kg innevarande år till 230 öre/kg år 1950/51. Jordbrukets totalinkomster

av ägg och slaktfjäderfä (vad som produceras utanför jordbruksnäringen

frånräknas) utgöra i den föreliggande kalkylen 178,o miljoner kr år 1950/51

mot 182,8 miljoner kr innevarande år.

Beräkningarna av jordbrukets inkomster av slaktdjur visa i fråga om nötkreatur

någon ökning men beträffande får och häst någon minskning av

jordbrukets inkomster från innevarande år till 1950/51. Det sammanlagda

värdet av slakten av nötkreatur, häst och får beräknas sjunka från 326,3

miljoner kr år 1949/50 till 323,8 miljoner kr år 1950/51. Svinslakten beräknas

medföra en inkomst för jordbruket av 371,3 miljoner kr innevarande år

och 380,8 miljoner kr 1950/51.

I de angivna värdetalen ha icke medräknats de statliga pristilläggen för

fläsk. Dessa ha för år 1949/50 upptagits till 29,4 miljoner kr och för“1950/51

till 33,o miljoner kr. Inklusive dessa bidrag utgöra enligt den föreliggande

kalkylen jordbrukets inkomster av slaktdjur 726,9 miljoner kr år 1949/50

och 737,6 miljoner kr prognosåret 1950/51.

Försäljningen av militärhästar från jordbruket beräknas inbringa 0,8 miljon

kr år 1949/50 och 1,4 miljon kr år 1950/51. Värdet av exporten av levande

djur bär för innevarande år upptagits till 0,5 miljon kr. För år 1950/

51 har icke räknats med någon djurexport. För ull har för 1949/50 upptagits

2,6 och för 1950/51 2,i miljoner kr.

I tidigare jordbrukskalkyler har vid beräkningen av förändringar i krealurskapitalet

genomgående räknats med basårets priser. I den nu föreliggande

kalkylen har delegationen insatt priser, som anknyta till det aktuella

prisläget men som äro försiktigt uppskattade. I kalkylberäkningarna ingår

här ifrågavarande post med negativa belopp åren 1949/50 och 1950/51 ___

16,3 miljoner kronor under förstnämnda år och 10,9 miljoner kronor under

prognosåret. Minskningen av kreaturskapitalet sammanhänger med den fortgående

minskningen av häststammen.

Jordbrukets totala inkomster av animaliska produkter (utan beaktande

av förändringarna i kreaturskapitalet) utgöra enligt de nu utförda beräkningarna

2 305,5 miljoner kronor år 1949/50 och 2 303,4 miljoner kronor prognosåret

1950/51. Man räknar sålunda med en obetydlig nedgång trots att

produktionen av såväl mjölk som fläsk antagits öka. Nedgången beror på att

man förutsatt en prissänkning på ägg och minskade subventioner för mjölk.

Jordbrukets sammanlagda inkomster (med beaktande av förändringarna

i kreaturskapitalet) för år 1949/50 utgöra enligt de nu föreliggande beräkningarna

3 061,2 miljoner kronor. För prognosåret 1950/51 är motsvarande

inkomsttal 3 035,3 miljoner kronor. Inkomstnedgången utgör 25,9 miljoner

kronor. Nedgången kan enligt kommissionen helt förklaras av att man i

kalkylen räknat med att vissa mjölksubventioner skola slopas efter utgången

av innevarande regleringsår. I förhållande till basåret 1938/39, då jordbrukets

inkomstsumma i kalkylen upptagits till 1 362,3 miljoner kronor, innebära

de för åren 1949/50 och 1950/51 beräknade inkomstbeloppen en ökning

med 124,7 resp. 122,8 procent.

Vad härefter angår jordbrukets kostnader har livsmedelskommissionen

anfört, att beräkningarna av dessa i huvudsak utförts på samma sätt som

vid närmast föregående kalkyltillfälle. De beräkningsmetoder, som de sak
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

''Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

kunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på

jordbrukets arbetskostnader m. in. föreslagit, ha sålunda tillämpats beträffande

såväl arbetskostnaderna som de olika kapitalkostnadsposterna. Vid

räntekostnadsberäkningarna har emellertid såväl den tidigare beräkningsmetoden

som de sakkunnigas beräkningssätt tillämpats, utan att delegationen

tagit ställning till frågan, huruvida jordbruket i rådande läge bör kompenseras

för de höjda räntekostnader, som uppnås med användning av den

nya metoden. I fråga om de särskilda kostnadsposterna i kalkylen har livsmedelskommissionen

anfört bland annat följande.

Jordbrukets arbetskostnader beräknas i kalkylen på så sätt, att den totala

arbetsförbrukningen i timmar multipliceras med den genomsnittliga timlönen.

Vid beräkningen av timlönen för bl. a. prognosåret utgår man från

relationen mellan faktiskt utbetalda timlöner och avtalslöner för det senaste

år de förra äro kända och antager, att denna relation kommer att vara

förhanden även under efterföljande år. Denna rent mekaniska framskrivningsmetod

kan, som erfarenheten visar, i vissa lägen innebära ett betydande

osäkerhetsmoment. I syfte att bl. a. få rimligheten av den använda

framskrivningsmetoden belyst har LK-delegationen vid detta kalkyltillfälle

berett lantarbetsgivarenas och lantarbetarnas riksorganisationer tillfälle att

närvara vid delegationens behandling av arbetskostnadsposten.

Vid de nu verkställda beräkningarna har delegationen bl. a. beaktat det

nya löneavtal för lantarbetare, som ingicks den 21 januari 1950. Avtalet innebär

en höjning utav timlönen med 2 öre från den 1 januari och med ytterligare

4 öre från den 1 mars i år. Dessa lönehöjningar ha medfört att den

beräknade timlönen stiger från 182,68 öre 1949/50 till 185,48 öre år 1950/51.

För det senare året elimineras den kostnadsstegring, som skulle följa med

de höjda timlönerna, genom nedskrivningen av arbetskraftsvolymen med

1,5 procent jämfört med föregående år. De totala arbetskostnaderna under

de båda åren ha sålunda kommit att uppgå till praktiskt taget samma belopp,

nämligen 1 941,4 miljoner kronor år 1949/50 och 1 941,6 miljoner kr prognosåret

1950/51.

Vid upprättandet av de senaste kalkylerna över arbetskostnaderna har

delegationen haft sin uppmärksamhet riktad på ett par omständigheter, vilka

i viss mån kunna snedvrida beräkningsresultaten. Det gäller här dels

frågan, i vad mån en förskjutning skett beträffande de tidsperioder, på vilka

uppgifterna till den officiella lönestatistiken äro baserade, dels frågan, huruvida

naturalönerna blivit helt avlösta. Delegationen har undersökt förhållandena,

men icke funnit det möjligt att med nu tillgängligt material avgöra

den sammanlagda effekten av de två felkällorna, vilka för övrigt påverka

kostnadssummorna i olika riktningar.

Under samlingsrubriken kapitalkostnader ha i den nu framlagda kalkylen

sammanförts kostnaderna för avskrivning och underhåll av markanläggningar

(»grundförbättringar»), ekonomibyggnader samt maskiner och redskap,

vidare kostnaderna för elektricitet samt räntekostnaderna. Beträffande dessa

poster har livsmedelskommissionen anfört i huvudsak följande.

Kostnadsposten grundförbättringar (täckdikningskostnadcr, underhåll av

större öppna diken) visar en nedgång mellan 1949/50 och 1950/51 från 17.i

till 16,4 miljoner kr, beroende på en ökning av statsbidragets storlek.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader beräknas

med ledning av vissa inom Statens forskningskommitté för lantmanna
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

byggnader (SFL) utförda undersökningar rörande storleken av dessa kostnader

år 1946. Kostnadssumman för detta år följes med ledning av SFL:s

och lantbruksförbundets index. Byggnads- och därmed avskrivnings- och

underhållsvolymen antages vara konstant. För siloanläggningar utföras särskilda

beräkningar. Jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader utgöra

140,6 miljoner kr innevarande år och 141,o miljoner kr 1950/51.

Kostnaderna för maskiner och redskap äro fördelade på avskrivningsoch

underhållskostnader. De förra fastställas med utgång från beräkningar

—■ grundade på ett omfattande material från tillverkare och importörer —

av maskinbeståndets volym under förutsättning av en 15-årig avskrivningstid,

de senare upptagas i enlighet med resultaten från livsmedelskommissionens

deklarationsundersökningar. LK-delegationen har denna gång i motsats

till tidigare vid prognosen beaktat underhållskostnadernas volymmässiga

förskjutningar, varvid utvecklingen under de senast kända åren enligt deklarationsundersökningarna

varit vägledande. Jordbrukets kostnader för

maskiner och redskap stiga enligt den föreliggande kalkylen från 232,8 miljoner

kr 1949/50 till 246,o miljoner kr år 1950/51.

Kostnadsposten elektricitet innefattar strömkostnader samt avskrivning

och underhåll av ortsnät. Sistnämnda kostnadselement för gårdsinstallationer

ingå, åtminstone delvis, i posten ekonomibyggnader. Det bör anmärkas,

att strömkostnaderna, vilka närmast äro att jämställa med kostnader för

förnödenheter, vid den använda beräkningsmetoden icke kunnat lösbrytas

från övriga elkostnader. Kostnaderna för elektricitet vilka upptagas i enlighet

med deklarationsundersökningarna och med ledning av dessa gjord

framskrivning, beräknas till 39,i miljoner kr 1949/50 och 41,8 miljoner kr år

1950/51.

Liksom vid närmast föregånde kalkyltillfällen har LK-delegationen även

denna gång, såsom förut framhållits, utfört räntekostnadsberäkningarna

med tillämpning av såväl den metod, som föreslagits av de sakkunniga för

utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

m. in., som enligt den gamla metoden. Den huvudsakliga skillnaden

mellan de båda beräkningsmetoderna är, att de sakkunnigas metod

tar hänsyn till lantbrukskapitalets såväl värde- som volymmässiga förändringar,

medan vid den gamla metoden lantbrukskapitalet i stort sett hållits

oförändrat sedan basåret. Räntekostnadsbeloppen enligt de olika alternativen

framgå av följande tablå (belopp i miljoner kronor).

j De sakkunnigas metod Hittillsvarande metod

Ar Alt. A (maj.) Alt. B (min.) Alt. C

1949/50 .............. 286-9 297-0 198-4

1950/51 .............. 293-4 303-5 198-1

De sammanlagda kapitalkostnaderna enligt delegationens nu utförda beräkningar

ha sammanställts i följande tablå, där de olika alternativen hänföra

sig till räntekostnaderna (belopp i miljoner kronor).

År Alt. A Alt. B Alt. C

1949''50.................. 716-5 726-6 628-0

1950/51.................. 738-7 748-8 643-4

Kommissionen har härefter övergått till en redogörelse för jordbrukets

kostnader för olika slag av förnödenheter. De viktigaste av hithörande poster

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. ftlaj.ts proposition nr 245.

17

i jordbrukskalkylen äro driv- och smörjmedel, handelsgödsel och kalk samt

köpfodermedel. Övriga slag av förnödenheter äro av mindre betydelse och

ha i kalkylen sammanförts under rubriken »diverse förnödenheter».

1 detta sammanhang har kommissionen erinrat om att vid granskningen

våren 1949 av den då upprättade jordbrukskalkylen vissa anmärkningar

framfördes mot de framlagda beräkningarna av kostnaderna för drivmedel

till traktorer. Även vid riksdagsbehandlingen anfördes vissa erinringar mot

ifrågavarande beräkningar. Med anledning härav har LK-delegationen låtit

företaga olika undersökningar för att klarlägga, huru drivmedelskostnaderna

böra beräknas för att ge ett rättvisande resultat. Dessa undersökningar

redovisas utförligt i kalkylen. Kommissionen anför härom.

Vid de nu föreliggande beräkningarna har delegationen vad beträffar

traktorer drivna med motorfotogen och motorbrännolja kunnat utgå från av

bränslekommissionen och oljebolagen erhållna uppgifter om totalförsäljningen

av dylika drivmedel och den andel därav som kommer på jordbruket. Med

utgång från dessa uppgifter samt på grundval av traktorinventeringar och

statistik över anskaffningen av traktorer ha kunnat göras sådana beräkningar

av den genomsnittliga förbrukningen av motorfotogen och motorbrännolja

per traktor och år, som behövas för prognosen. I fråga om bensindrivna

traktorer ha uppgifter om bränsleåtgången erhållits ur statistiken

över tilldelningen under ransoneringstiden. I fråga om förbrukningen av

startbensin till fotogendrivna traktorer ha särskilda beräkningar utförts.

Smörjoljeförbrukningen har beräknats med utgång från det kalkylerade antalet

driftstimmar och oljeåtgången per timme. Sedan förbrukningen av drivoch

smörjmedel beräknats på antytt sätt, ha kostnadssummorna erhållits

genom multiplikation med de rådande priserna. Avdrag har gjorts för den

skatterestitution, som under senare år utgått för drivbensin använd till traktorer.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för driv- och smörjmedel enligt de

företagna beräkningarna utgöra 59,2 miljoner kr 1949/50 och 69,6 miljoner kr

1950/51. Uppgången förklaras delvis av höjningar av drivmedelspriserna

men bero främst på den ökade traktordriften. Antalet i jordbruksdriften

använda traktorer (exklusive dragbilar) antages nämligen stiga från 49 800

i år till 57 400 år 1950/51.

Beträffande övriga förnödenhetsposter har kommissionen anfört följande.

Jordbrukets kostnader för handelsgödsel och kalk visa en stegring från

år 1949/50 till prognosåret, nämligen från 173,6 till 178,3 miljoner kr. Uppgången

beror dels på en förutsatt ökad förbrukning av kvävehaltiga gödselmedel

och fosfat, vilka icke längre äro ransonerade, men har också sin

grund i vissa prishöjningar.

I fråga om kostnaderna för köpfodermedel väntas en mindre uppgång,

nämligen från 186,i miljoner kr innevarande år till 187,9 miljoner kr år

1950/51. Förändringarna beträffande de olika delposterna (kraftfoder, fabriksavfall,

animaliskt foder in. in.) äro obetydliga. Beträffande beräkningarna

av fodermedelsförbrukningen har som vanligt tagits hänsyn till skördens

storlek (i fråga om sockerbetsavfall samt kli av inhemskt ursprung),

förbrukningen av potatis, korn till industriändamål (drank, drav) och slaktens

omfattning (blodmjöl, köttmjöl, foderbenmjöl). Avdrag har gjorts för

de kostnader för köpfodermedel, som beräknas falla på äggproduktionen

utanför jordbruket.

2 Ilihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 245.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Samlingsposten »diverse förnödenheter» visar i den föreliggande kalkylen

praktiskt taget samma siffror för åren 1949/50 och 1950/51, nämligen 43,2

respektive 43,3 miljoner kr.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för förnödenheter utgöra enligt delegationens

beräkningar 462,i miljoner kronor 1949/50 och 479,i miljoner kronor

prognosåret 1950/51.

Utöver nu berörda kostnader redovisas i kalkylen vissa kostnadsposter,

som icke äro att hänföra till kapital- eller till förnödenhetskostnader. Dessa

ha sammanförts under samlingsrubriken frakter m. m. Rörande dessa poster

har livsmedelskommissionen anfört.

Jordbrukets kostnader för frakter visa enligt de utförda beräkningarna

en stegring från 84,2 miljoner kr 1949/50 till 85,9 miljoner kr år 1950/51.

ökningen faller på mjölkfrakterna, vilka visa stegring till följd av den kalkylerade

ökade invägningen av mjölk. Kostnaderna för mjölkkontroll väntas

stiga på grund av utökning av antalet kontrollassistenter, nämligen från 5,s

till 6,7 miljoner kr. De allmänna omkostnaderna slutligen, vilka beräknas

på grundval av lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska undersökning,

förutsättas stå oförändrade vid 38,i miljoner kr under åren 1949/50 och

1950/51.

De sammanlagda kostnaderna för frakter m. m. visa en stegring från

128,i miljoner kronor 1949/50 till 130,7 miljoner kronor 1950/51.

Jordbrukets totala kostnader för åren 1949/50 och 1950/51 ha sammanställts

i efterföljande tablå. Alternativen åtskilja sig som förut nämnts i

fråga om räntekostnaderna. Alternativ A utgör de sakkunnigas majoritetsalternativ,

alternativ B deras minoritetsalternativ samt alternativ C hittillsvarande

beräkningar (belopp i miljoner kronor).

År Alt. A Alt. B Alt. C

1938/39 ............. 1465.9 1469-8 1460-2

1949/50 ............. 3 248-1 3 258-2 3159-6

1950/51: abs. tal..... 3290-1 3 300-2 3194-8

Index (1938/39 = 100). 224-4 224-5 218-8

Resultatet av den nu framlagda kalkylen kan sammanfattas på följande

sätt. Vid tillämpning av de grunder för räntekostnadsberäkningarna, som

föreslagits av de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens inverkan

på jordbrukets arbetskostnader m. in., uppkommer för år 1950/51

ett kalkylmässigt inkomstunderskott av 22,2 respektive 23,5 miljoner kronor

(majoritets- respektive minoritetsalternativet). Därest denna kostnadspost

beräknas enligt tidigare tillämpade grunder, uppkommer däremot ett kalkylmässigt

inkomstöverskott av 54,7 miljoner kronor. För innevarande regleringsår

utvisar kalkylen vid en beräkning av räntekostnadsposten enligt sistnämnda

alternativ ett inkomstöverskott av 113,5 miljoner kronor. Tillämpas

i stället de av de sakkunniga föreslagna grunderna för räntekostnadsberäkningarna,

reduceras överskottet till 42,6 respektive 41,3 miljoner kronor (majoritets-

respektive minoritetsalternativet).

I syfte att erhålla en ytterligare belysning av vissa ekonomiska förhållanden

inom jordbruksnäringen har livsmedelskommissionen vidare på vanligt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

sätt företagit en undersökning av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter

under år 1948. Redogörelsen för denna undersökning, som verkställts

genom en statistisk bearbetning av omkring 9 300 självdeklarationer från

representativt utvalda jordbruk, torde ävenledes såsom bilaga få fogas till

detta protokoll (bilaga 5).

Livsmedelskommissionen har därefter berört den granskning av jordbrukskalkylen,

som företagits av livsmedelskommissionens råd vid sammanträden

den 9 mars och den 3 april 1950. Rådet godkände därvid, att

kalkylen (med vissa smärre justeringar för 1949/50, till vilka tagits hänsyn

vid den i det föregående lämnade redogörelsen) lades till grund för

prissättningen under år 1950/51. På vissa punkter förelågo reservationer

av enskilda ledamöter, men dessa voro ej av sådan beskaffenhet, att de föranledde

en omräkning av kalkylen. Med hänsyn till att det i proposition

till årets riksdag har förutsatts ett mindre antal mjölkkontrollassistenter

än vad delegationen tidigare haft anledning att räkna med godkände rådet,

att kostnaderna för mjölkkontrollen år 1950/51 nedsattes från enligt kalkylen

6,7 till 5,5 miljoner kronor. Härigenom skulle det kalkylmässiga underskottet

enligt alternativ A och B minska med i runt tal 1 miljon kronor till

21 resp 22 V2 miljoner kronor och kalkylöverskottet enligt alternativ C öka

med samma belopp till 56 miljoner kronor.

Överläggningar med jordbrukets organisationer

om prissättningen.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse lämnat en redogörelse för

de överläggningar, som ägt rum mellan dess ordförande och en av lantbruksförbundet

och RLF utsedd förhandlingsdelegation om prissättningen för

regleringsåret 1950/51. Kommissionen har därvid till att börja med återgivit

det utkast till prisöverenskommelse, som uppgjorts vid dessa förhandlingar

och som ordförandena i de båda organisationerna efter hörande av

respektive styrelser godkänt efter viss justering. Det förslag till prisöverenskommelse,

som organisationerna anslutit sig till, är av följande lydelse.

»Mellan statens livsmedelskommission, å ena, samt Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk, å andra sidan, har följande

överenskommelse träffats rörande prissättningen på jordbrukets produkter

under regleringsåret 1950/51.

Enighet har nåtts om att jordbrukets kostnader i jordbrukskalkylen, i

analogi med Kungl. Maj :ts beslut den 29 december 1949 angående lönsamhetsberäkningar

i prisärenden, skola beräknas med beaklande bland annat

av den stegring av räntekostnaden som är en följd av ökningen av kapitalvolymens

värde sedan basåret och att kostnaderna skola bestämmas enligt

alternativ A i LK-delegationens beräkningar. Man har emellertid samtidigt

enats om att tillämpningen av denna princip för kostnadsberäkning med

hänsyn till prisstabiliseringspolitiken icke skall få föranleda ökning åv

produktpriserna så länge den nuvarande stabiliseringspolitiken tillämpas.

Alternativ A ger som slutresultat ett underskott för jordbruket av 21 mil
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

joner kronor för regleringsåret 1950/51. Någon utjämning av detta underskott

skall icke ske.

För tiden efter den 1 januari 1951 har jordbruket förbehållit sig att påkalla

täckning för de särskilda kostnadsökningar, t. ex. ökade löner till

jordbrukets arbetskraft (såväl lejd som egen), som kunna uppkomma till

följd av stabiliseringspolitikens upphörande eller modifiering.

Vidare har överenskommits att i marknadsanpassande syfte följande prisändringar

skola vidtagas.

1) I samband med omläggningen av brödsädsregleringen göras de justeringar

av brödsädspriserna, som erfordras för att kompensera jordbruket

för genom omläggningen ökade fraktkostnader.

2) Priserna på ost vid försäljning från mejeri sänkas med högst 25 öre

per kilogram i genomsnitt. Samtidigt sänkas nu utgående avgifter på ost.

3) Priset på fabrikspotatis sänkes med 1 öre per hektoliter och stärkelseprocent.

Ytterligare sänkning av potatismjölspriset förutsättes ske genom

reducering av nu utgående marginaler till stärkelsefabrikerna och deras

centralförening.

4) Priserna på oljekraffloder höjas omedelbart så att de i stort sett komma

att motsvara kostnaden för fodret, basis nuvarande importpris, dock

högst med 4 kronor per deciton. I den mån så anses motiverat, justeras i

samband härmed priserna på kli och majs.

5) Nu utgående subventioner för konstgödsel slopas fr. o. in. 1 juli 1950.

6) Det allmänna mjölkpristillägget bibehålies oförändrat.

7) Körlinjebidraget utgår fr. o. m. 1 september 1950 med hälften av det

belopp varmed transportkostnaden under respektive månad överstiger 1,5

öre per kilogram mjölk.»

Kommissionen har för sin del framhållit, att den del av uppgörelsen, som

behandlar beräkningsmetoden för jordbrukets räntekostnader, är den principiellt

viktigaste. Enligt kommissionens beräkningar medföra de i uppgörelsen

omnämnda marknadsanpassande prisändringarna, att underskottet

enligt alternativ A i den nu upprättade kalkylen stiger med över 10 miljoner

kronor till mellan 30 och 35 miljoner kronor. Kommissionen har framhållit,

att jordbruket enligt uppgörelsen icke äger erhålla någon täckning

för detta underskott. Om prisstabiliseringspolitiken modifieras eller upphör

ökas underskottet enligt alternativ A med belopp motsvarande de särskilda

kostnadsökningar som bli en följd därav. Kommissionen har påpekat,

att med den formulering av prisförslaget, som organisationerna

slutligen stannat vid, ha de ej avstått från att påkalla täckning för det underskott,

som i sistnämnda fall uppkommer enligt alternativ A, i vidare

mån än såvitt angår förstnämnda belopp om 30 å 35 miljoner kronor. Enligt

kommissionens mening synes detta förhållande ej böra hindra att

statsmakterna ansluta sig till uppgörelsen, eftersom denna icke inrymmer

någon utfästelse från statsmakternas sida i fråga om storleksordningen eller

beräkningen av det belopp, som jordbruket bör kompenseras med i samband

med stabiliseringspolitikens upphörande eller modifiering. Kommissionen

har utgått från att nya förhandlingar komma att upptagas, om jord
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245■ 21

brukets organisationer påkalla täckning för sådana kostnadsökningar, som

nyss nämnts.

Livsmedelskommissionen har vidare anmält, att den av jordbrukarorganisationerna

utsedda förhandlingsdelegationen i anslutning till vissa

punkter i den förut återgivna uppgörelsen gjort vissa förbehåll och framställt

önskemål. Dessa förbehåll och önskemål avse följande avsnitt i uppgörelsen.

Beträffande de i punkt 3 omnämnda marginalerna har förhandlingsdelegationen

gjort förbehåll om att dessa icke skola sänkas med högre belopp

än 1 öre/kg för centralföreningen och 1 öre/kg för stärkelsefabrikerna.

Vad angår den i punkt 4 upptagna prishöjningen på kraftfoder har delegationen

framfört önskemål om att en undersökning verkställes, huruvida

kompensation i någon form kan lämnas det mindre jordbruket för ifrågavarande

prishöjning. Kommissionen har förklarat sig icke ha något att

erinra mot att en sådan undersökning utan dröjsmål kommer till stånd och

anser det lämpligt att den utan dröjsmål verkställes av producentbidragsutredningen

eller småbruksutredningen.

De i punkt 7 omförmälda ändrade grunderna för körlinjebidraget medföra

enligt kommissionens beräkningar en minskning av statens utgifter

med omkring 2,5 miljoner kronor. Minskningen, som tar sig uttryck i sänkta

avräkningspriser på mjölk, kommer i främsta rummet att träffa de norrländska

mjölkproducenterna. Delegationen har uttryckt önskemål om att

viss kompensation för sänkningen av körlinjebidraget lämnas genom att

det särskilda mjölkpristillägget till Norrland höjes något. Kommissionen,

som anser att detta önskemål bör kunna bifallas, har r.ämnt att en höjning

av norrlandsbidraget med 0,2 öre/kg motsvaras av ett årsbelopp av omkring

1,4 miljoner kronor.

Kommissionen har i detta sammanhang beträffande den s. k. 4-procentsregeln

uttalat, att denna regel med stor sannolikhet icke kommer att få

aktualitet under regleringsåret 1950/51. Därest vid sidan av den nu träffade

uppgörelsen priser eller subventioner, som fastställts av Kungl. Maj :t eller

statlig myndighet, ändras med påföljd att relationen mellan inkomster och

kostnader i den nu föreliggande kalkylen jämväl ändras, bör på sedvanligt

sätt effekten av pris- eller subventionsändringar utjämnas så att relationen

blir oförändrad.

Kommissionen har anmält, att prisöverenskommelsen den 19 april 1950

behandlats av kommissionens råd och att därvid bland annat rådets närvarande

jordbrukarrepresentanter tillstyrkte densamma. Från vissa rådsledamöters

sida uttalades, att den s. k. återanskaffningsvärdeprincipens tilllämpning

i vad gällde beräkning av räntekostnader enligt deras mening icke

borde få vidare tillämpning vid upprättandet av jordbrukskalkylen än vad

som motsvarade denna princips användning vid lönsamhetsberäkningar och

prissättningen för näringslivet i övrigt. Av kommissionens skrivelse framgår

vidare, att jordbrukets förhandlingsdelegerade den 20 april 1950 godkänt

överenskommelsen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Livsmedelskommissionens förslag angående jordbruksregleringen

under regleringsåret 1950/51.

Allmänna synpunkter.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse den 20 april 1950 såsom en

bakgrund till sina förslag rörande prissättning och regleringsåtgärder 1950/

51 beträffande vissa av jordbrukets produkter och förnödenheter lämnat en

översikt över det allmänna livsmedelsläget. Kommissionen har därvid inledningsvis

framhållit, att utvecklingen av försörjningsförhållandena i stora delar

av världen under det senaste året karakteriserats av en fortsatt stabilisering.

Livsmedelsproduktionen har ökat i de flesta underskottsområdena, medan

produktionsutvecklingen i överskottsområdena varit mindre tillfredsställande.

Världsproduktionen av livsmedel år 1949 översteg med ungefär 2 procent

förkrigsnivån, medan den samtidigt något understeg produktionen under

föregående år. Produktionen av all spannmål låg 4 procent över 1935/39

års nivå. Uppgången för brödsäd stannade dock vid ungefär 2 procent. Även

världsproduktionen av socker översteg år 1949 förkrigsnivån, trots minskning

i förhållande till 1948. Försörjningssituationen beträffande matnyttiga

fetter och oljor har avsevärt förbättrats under de senaste åren, och produktionen

är numera större än före kriget. Produktionen av kött och fläsk under

år 1949 beräknas ha legat ungefärligen vid förkrigsnivån.

Den europeiska livsmedelsproduktionen under konsumtionsåret 1949/50

väntas enligt kommissionen bli något större än 1948/49 och ligga ungefär i

paritet med produktionen före kriget. Brödsädsskörden år 1949 betecknas

som någorlunda tillfredsställande, även om den ännu med 8 procent understeg

medeltalet för åren 1935/39. Den planerade ökningen av den europeiska

sockerproduktionen har icke kunnat realiseras på grund av ogynnsamma väderleksförhållanden.

Produktionen stannade sålunda i stort sett vid föregående

års nivå.

Husdjursbeståndet i Europa har ökat avsevärt. Produktionen av kött och

fläsk, mjölk samt animaliskt fett under 1950 väntas därför bli större än under

1949, vilket år i sin tur uppvisade en betydligt större produktion av

nämnda varor än år 1948. Den ökade produktionen av olivolja i Medelhavsländerna

har förbättrat den europeiska försörjningen med vegetabiliska oljor.

Överskottsproduktionen har under efterkrigsåren koncentrerats till ett fåtal

transoceana länder, vilket medfört betydande svårigheter för den internationella

livsmedelshandeln. Bristen på dollars och andra hårdvalutor har

medfört, att den för livsmedelsförsörjningen nödvändiga importen från

dessa länder ofta skett på bekostnad av för återuppbyggandet erforderliga

rå- och kapitalvaror. Devalveringen hösten 1949 har ytterligare försvårat

livsmedelsimporten från dollarområdet. De utländska priserna på jordbrukets

produkter och förnödenheter, vilka i slutet av 1948 och i början av

1949 uppvisade en markerad nedåtgående tendens, ha under senare delen

av 1949 varit relativt stabila. Den gynnsamma produktionsutvecklingen i

importländerna under det gångna året samt den relativt stora lagerhåll
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj.ts proposition nr 245.

23

ningen i vissa av exportländerna väntas dock medföra prisreduktioner för

en del jordbruksprodukter under år 1950.

I fråga om priserna i utlandet på olika varor anför kommissionen följande.

Chicagonoteringen för vete (fob-priser), som vid början av år 1949 utgjorde

228 Vs cents per bushel, hade ett år senare sjunkit till 216 ’/„ cents per

bushel. Härefter har en ökning åter ägt rum, och noteringen uppgick den 14

mars 1950 till 231 V, cents per bushel. Vetelagren i Förenta staterna voro den

1 januari 1950 betydande och uppgingo till 24,7 miljoner ton, vilket är den

högsta siffran sedan 1943. Det internationella veteavtalet har ratificerats av

de flesta länder, som deltogo vid utarbetandet av detsamma i Washington

förra året. I samband med devalveringen av den kanadensiska dollarn höjdes

det i kanadensiskt mynt uttryckta maximipriset automatiskt med 10 procent

till 198 cents per bushel (34,26 kronor per deciton), medan minimipriset för

1949/50 höjdes till 165 cents per bushel (28,55 kronor per deciton). I USAvaluta

äro maximi- och minimipriserna oförändrade (180 respektive 150

cents per bushel). Priserna i svenska kronor ligga följaktligen nu 44 procent

högre än när veteavtalet från svensk sida ratificerades. De i överensstämmelse

med avtalet skedda skeppningarna av vete ha under tiden 1 augusti

1949—3 mars 1950 uppgått till 7,o miljoner ton. Den av importländerna garanterade

årliga importen uppgår till 12,6 miljoner ton. För Sveriges del har

kommissionen nämnt, att en kvantitet av sammanlagt 50 000 ton australiensiskt

vete kommer att importeras under innevarande regleringsår till maximipris,

vilket utgör ca 41 kronor per 100 kilogram eif. Motsvarande minimipris

eif skulle år 1949/50 utgöra ca 35 kronor 30 öre och för år 1950/51 33 kronor

40 öre (minimipriset skall nämligen enligt avtalet sjunka med 11 kanadensiska

cents per bushel årligen till och med år 1952/53). Beräknat på basis

av minimipriset ligger sålunda efter devalveringen cif-priset högre än de inhemska

priserna på vete.

Beträffande socker har importen till Sverige av kubanskt socker avsevärt

fördyrats efter devalveringen. Kubanskt råsocker inköptes sålunda under

1947/48 för 4,25 och 4,75 dollars per 100 pounds fob (33,73 respektive 37,70 kronor

per 100 kilogram), medan offererat pris i slutet av mars 1950 uppgivits

till 4,35 dollars per 100 pounds fob (49,68 kronor per 100 kilogram). För

utländskt socker (helraffinerat) ha under 1950 betalats priser mellan 69 och

73 kronor per 100 kilogram (fob). På grundval av bl. a. dessa uppgifter

beräknar kommissionen, att priset på utländskt socker (exkl. tull) för närvarande

är i runt tal 15 öre högre per kilogram än priset på svenskt strösocker.

Beträffande fettråvaror har priset på kopra, som under första delen av år

1949 varit i sjunkande, åter stigit efter devalveringen. Under den hittills

gångna delen av regleringsåret 1949/50 (t. o. m. februari) ha vissa kvantiteter

portugisisk kopra (ca 3 500 ton) inköpts för priser varierande mellan

800 och 900 kr per ton eif (motsvarande pris för råoljan utgör i runt tal

1,20 kr/kg). Priset på samma vara hade i början av februari 1950 stigit till

1 190 kr per ton eif (1,87 kr/kg råolja). Rå norsk valolja inköptes i april

1949 för 1,42 kr/cif. Priset sjönk sedan och utgjorde i februari 1950 1,19

kr/kg för att därefter åter stiga. Priset på världsmarknaden på val- och

sälolja utgör för närvarande i genomsnitt ca 1,35 kr/kg. Till jämförelse

kan nämnas att priserna på råolja av svenskodlad höstraps och vårraps av

1949 års skörd vid ett kraftfoderpris av 40 kr/dt utgöra 2,15 respektive 2,20

kr/kg, alltså priser, som även efter devalveringen ligga betydligt högre än

importpriserna för matnyttiga fetter och oljor. Priserna per kilogram råolja

av 1950 års rapsskörd kunna vid nyssnämnda foderpris beräknas Ull

1,65 kr för höstraps och 1,85 kr för vårraps. Vid ett kraftfoderpris av 30

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

kr/kg utgöra priserna 1,78 respektive 2,oi kr/kg. Dessa priser ligga mera i

nivå med de nu rådande importpriserna.

En betydande export av rapsfrö och rapsolja har under innevarande regleringsår

ägt rum, särskilt till Västtyskland. Hittills har sålunda exporterats

ca 20 000 ton rapsfrö, varav till Västtyskland ca 15 000 ton till ett pris av

0,83 kronor per kilogram (fob). De vid exporten uppnådda priserna ligga avsevärt

under de av statsmakterna stödda garantipriserna för höstraps och

vårraps av 1949 års skörd, vilka utgjorde 1,06 respektive l,oo kronor per kilogram.

Av rå rapsolja har hittills exporterats, huvudsakligen till Västtyskland,

ca 15 000 ton till ett genomsnittspris av ca 1,46 kronor per kilogram

(fob). Härtill kommer visst tilläggspris, som uppnåtts genom att exporten

kombinerats med import av tyska varor. Härutöver ha mellan 5 000 och

6 000 ton exporterats i utbyte mot en import av ungefär lika stora myckenheter

kopra och kokosolja. På senare tid ha omkring 1 500 ton rapsolja sålts

till priser mellan 1,65 och 1,70 kronor (fob).

Vad angår importen av kött och fläsk må nämnas att argentinskt nötkött

i maj 1949 inköptes för 2,25 kronor och i december 1949 till 2,74 kronor per

kilogram (eif). Priset för nötkött från Uruguay var i december 1949 2,70 kronor

per kilogram (eif). Cif-priset per kilogram för danskt fläsk uppgick i

oktober 1949 till 3,is kronor, i december 1949 till 3,25 kronor, men hade i januari

1950 sjunkit till 3,09 kronor per kilogram.

Den svenska äggexporten har under innevarande regleringsår varit betydande

och kunnat ske till tillfredsställande priser. Under de 6 första månaderna

av regleringsåret exporterades sammanlagt ca 6 000 ton till Västtyskland

till ett genomsnittspris av 3,53 kronor per kilogram.

Export av svenskt smör har sedan hösten 1949 ägt rum till förhållandevis

goda priser. Exportpriset till Västtyskland uppgick sålunda i början av mars

3 950 till 6,07 kronor per kilogram (fob). Ett betydande parti smör såldes

i början av 1950 till Schweiz för 6,15 kronor per kilogram (fob). Vid den

svenska ostexporten till Frankrike har ett exportpris på ungefär 3,so kronor

per kilogram (fob) för helfet och 2,80 kronor per kilogram (fob) för halvfet

ost kunnat uttagas. Betydande kvantiteter ost ha även exporterats till Västtyskland,

varvid priset har uppgått till 2,93 kronor per kilogram (fob) för

helfet och 2,05 kronor per kilogram (fob) för halvfet ost. Sedermera ha

priserna fallit starkt och avslut om export av ost har under senaste månaderna

icke kunnat ske.

I fråga om utlandspriserna på kraftfoder har chicagonoteringen för majs,

som i början av januari 1949 uppgick till 148 V* cents per bushel, ett år senare

sjunkit till 129 3/4 cents per bushel och var i mitten av mars 1950

1313/s cents per bushel. Till följd av devalveringen av den svenska kronan

ligger emellertid den till svenskt mynt omräknade noteringen nu betydligt

högre än för ett år sedan. Även de argentinska majspriserna ha ökat betydligt

efter devalveringen. Sålunda kunde spannmålsbolaget i mars—april 1949

inköpa majs från Argentina till omkring 25 kronor per deciton fob argentinsk

hamn, under det att motsvarande prisnotering i oktober var omkring

30 kronor 50 öre samt i mitten på februari 1950 omkring 32 kronor 50 öre

per deciton (motsvarande cif-priser ligga ca 5 kronor högre). Priset på argentinskt

kli har stigit från ca 20 kronor i maj 1949 till 25 kronor 40 öre

i februari 1950 per 100 kilogram eif svensk hamn. Inköp i Argentina av

majs och kli kan sedan någon tid tillbaka ej ske på grund av missväxten

därstädes.

I fråga om oljekraftfoder har särskilt på grund av devalveringen under

det sista halvåret en prisstegring ägt rum. Sålunda ha exempelvis priserna

å högprocentiga jordnöts- och solroskakor, som i början på året kunde ko
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

pas till omkring 33 kronor, enligt senaste noteringar stigit till över 40 kronor,

allt per deciton eif svensk hamn.

Kommissionen har härefter berört utvecklingen av den inhemska jordbruksproduktionen

och livsmedelsförsörjningen och därvid anfört följande.

Till följd av 1948 och 1949 års goda skördar har försörjningsläget i fråga

om livsmedel förbättrats avsevärt i Sverige. Slopandet av de internationella

ransoneringarna av viktigare jordbruksprodukter och jordbruksförnödenheter

har även bidragit till att skapa ett bättre underlag för den inhemska

livsmedelsförsörjningen. Volymen av jordbrukets slutprodukter under produktionsåret

1948/49, räknad i konstant penningvärde, översteg enligt kommissionens

beräkningar 1947/48 års produktionsvolym med 14 procent och

den genomsnittliga produktionsvolymen under 1930-talet med 6 procent.

Under det löpande produktionsåret (1949/50) väntas produktionsvolymen

öka med ytterligare 6 å 7 procent.

Som en följd av den inträdda ökningen av tillgångarna ha nu alla ransoneringar

av livsmedel (utom kaffe) och jordbruksförnödenheter kunnat avvecklas.

Efter ransoneringarnas slopande har förbrukningen av såväl jordbruksförnödenheter

som livsmedel i allmänhet ökat. I fråga om livsmedel

framträder sålunda en ökning av konsumtionen av mjöl, socker, matfett

samt kött och fläsk. Samtidigt har emellertid den sedan flera år fortgående

ökningen av konsumtionen av andra livsmedel, såsom grädde, ägg och ost,

avbrutits. För vissa livsmedel — matpotatis, havre- och korngryn samt konsumtionsmjölk

— har en minskning av förbrukningen kunnat konstateras.

Förbättringen av livsmedelsförsörjningen under år 1949 har möjliggjort

en betydande ökning av den samlade konsumtionen av livsmedel. Räknad

i kalorier anges uppgången i den totala konsumtionen jämfört med år 1948

av kommissionen till ca 6 procent. Per person erhålles för år 1949 en mindre

ökning även vid en jämförelse med genomsnittsförbrukningen under 1930- talet.

Kommissionen har härefter påpekat de skiljaktigheter mellan olika grenar

av jordbruksproduktionen, som kännetecknat produktionsutvecklingen under

de senaste åren. Kommissionen framhåller, att inom vissa delar av livsmedelsområdet

de båda senaste årens gynnsamma produktionsutveckling

medgivit icke blott en fullständig självförsörjning utan även lagerökning

eller — som framgått av det föregående — export. Inom andra delar åter

har självförsörjningsgraden minskats, särskilt sedan ransoneringarna slopats.

Till den förra gruppen räknas brödsäd, mjölk och mejeriprodukter

samt ägg. Hit kunna även föras margarinråvaror. Till den senare gruppen

höra socker och kött, varav en betydande import måste företagas. I fråga

om fodermedel förekommer en betydande import trots en ökning av den

inhemska produktionen. Nettoimporten utgör emellertid för närvarande endast

mellan 60 och 70 procent av 1930-talets nettoimport av fodermedel. I

fråga om handelsgödselmedel ställer den nu oransonerade förbrukningen anspråk

på en ökad import.

Räknad i kalorier kan den inhemska jordbruksproduktionen enligt kommissionen

under år 1949/50 beräknas täcka cirka 9!) procent av det totala

konsumtionsbehovet av jordbruksprodukter. Detta procenttal är något högre

än under 1930-talet och betydligt högre än under årtiondet dessförinnan. Av

dessa 99 procent beräknas emellertid cirka 3 enheter härröra från importen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

av lodermedel. Produktionen utan hjälp av denna import beräknas sålunda

till 96 procent täcka konsumtionsbehovet. Under 1930-talet och tidigare utgjorde

produktionen utan hjälp av importerade fodermedel omkring 91 procent

av konsumtionen. Vid jämförelserna får beaktas, att den ökade mekaniseringen

inom jordbruket medfört, att beroendet av utlandet i fråga om

maskiner och drivmedel har ökat betydligt. Samtidigt har emellertid den åtföljande

minskningen av häststammen bidragit till att öka tillgången på

vegetabiliska och animaliska slutprodukter.

Rörande produktions- och konsumtionsutvecklingen anför kommissionen

vidare bland annat följande.

De senaste årens starka återhämtning i jordbruksproduktionen sammanhänger

i viss utsträckning med att 1948 och 1949 års skördar till följd av

gynnsamma naturliga produktionsbetingelser varit något mer än medelmåttiga.

Bland annat till följd av en efter ransoneringarnas slopande ökad

användning av handelsgödsel kan emellertid — under förutsättning av normala

väderleksförhållanden —- någon minskning av jordbruksproduktionen

icke förväntas under produktionsåret 1950/51. Enligt den nu framlagda

normkalkvlen för detta år kan volymen för jordbrukets slutprodukter tvärtom

beräknas öka med 2 procent jämfört med år 1949/50.

Som redan nämnts har konsumtionen per person av jordbruksprodukter, i

kalorier räknat, redan under år 1949 nått 1930-talets nivå. Någon nämnvärd

ytterligare ökning av kaloriförbrukningen per person torde enligt kommissionen

ej vara att vänta. Det samlade inhemska konsumtionsbehovet väntas

sålunda, i kalorier räknat, knappast komma att stiga i snabbare takt än befolkningstillväxten,

vilken för närvarande utgör icke fullt 1 procent per år.

I den mån den på längre sikt fortgående tendensen till ökad animaliekonsumtion

på vegetabiliernas bekostnad kommer att göra sig gällande, ökar

visserligen konsumtionsvolymen räknad i skördeenheter snabbare än när

man räknar volymen i kalorier. (Detta sammanhänger med de betydligt

större energiförlusterna vid animalieproduktionen jämfört med produktionen

av vegetabiliska slutprodukter.) Den häremot svarande produktkvantiteten

kan dock icke bli betydande under en så kort tidsrymd som ett år.

Den för år 1950/51 beräknade totala normproduktionen inom jordbruket

kan därför väntas bli ungefär lika stor som det samlade inhemska konsumtionsbehovet.

Kommissionen har i detta sammanhang erinrat om att man enligt 1947

års riksdagsbeslut rörande riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken,

för att undvika avsättningssvårigheter, under normala förhållanden skulle

eftersträva eu betryggande marginal mellan den på inhemsk skörd grundade

produktionen och det normala konsumtionsbehovet. Enligt jordbrukslcommitténs

åsikt borde denna marginal utgöra ungefär 8 procent, d. v. s. 92

procent av det normala inhemska konsumtionsbehovet borde täckas av inhemsk

produktion utan hjälp av importfoder. Enligt kommissionens nu återgivna

beräkningar kan procenttalet uppskattas till cirka 97 för år 1950/51

(= 100 — 3; omkring 3 procent av produktionen beräknas även under

1950/51 härröra från importfoder). Den för år 1950/51 beräknade normproduktionen

skulle sålunda rätt väsentligt inkräkta på den av jordbrukskommittén

förordade säkerhetsmarginalen. Kommissionen finner med hänsyn

härtill, att eu viss risk föreligger för att avsättningssvårigheter skola

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

uppstå 1950/51, i all synnerhet om produktionen till följd av gynnsamma

väderleksförhållanden skulle bli större än den beräknade normproduktionen.

Enär jordbruksproduktionen under de senaste åren ökat med olika hastighet

inom olika produktionsgrenar, framträda överskottsproblemen mera

markerat vid en undersökning av läget för enskilda varuslag. Produktionen

av mejeriprodukter, margarinråvaror och ägg väntas sålunda under år

1950/51 bli icke oväsentligt större än det inhemska behovet, medan produktionen

av kött och socker beräknas bli betydligt mindre. Icke heller i

fråga om brödsäd täcker den beräknade normproduktionen hela konsumtionsbehovet.

Kommissionen har härefter ingått på trågan, i vad mån Sveriges anslutning

till Havana-stadgan för en internationell handelsorganisation (ITO) och

till allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) kommer att inverka pa möjligheterna

att genomföra den framtida jordbrukspolitiken, sådan den i

princip godkändes av 1947 års riksdag. Kommissionen har i en särskild promemoria,

vilken såsom bilaga torde få fogas till detta protokoll (biinga 6),

lämnat en utförlig redogörelse för hithörande spörsmål. I anslutning därtill

har kommissionen anfört bland annat.

Kommissionen erinrar om de ansträngningar att liberalisera den internationella

handeln, som gjorts och alltjämt göras enligt överenskommelse mellan

länder, som äro anslutna till OEEC (organisationen för europeiskt ekonomiskt

samarbete). Liberaliseringssträvandena inom OEEC:s ram ha hittills

lett fram till en viss återgång till förkrigstidens multilaterala handel. Detta

har skett genom att man successivt begränsat tillämplighetsområdet för de

undantag från det principiella förbudet mot användande av kvantitativa importrestriktioner

som enligt grunderna för Havana-stadgan och GATT teoretiskt

äro medgivna. På denna väg har hittills uppnåtts en frigivning av handeln

de berörda länderna emellan, som värdemässigt omfattar ca 50 procent

av handeln under år 1948, och för närvarande undersökas möjligheterna för

en utökning av frigivningen med ytterligare ca 10 procent. Härvid är emellertid

att märka, att frigivningen och nämnda procenttal endast hänför sig

till varuslag, som äro föremål för privat handel. Från den 50- eller 60-procentiga

frigivningen ha alltså undantagits alla varor, som äro föremål för

statlig handel, d. v. s. som importeras antingen av staterna själva eller av

monopolföretag under statligt överinseende. Detta har inneburit, att alla

jordbruksprodukter, beträffande vilka importen i Sverige är centraliserad

antingen till rent statligt företag (spannmål och fodermedel med vissa undantag)

eller till statskontrollerade enskilda företag (socker, fettråvaror och

fetter med vissa undantag samt kött och fläsk), d. v. s. flertalet av våra

egentliga jordbruksprodukter, från svensk sida tills vidare undantagits från

frigivningen inom ramen för OEEC. Sveriges anslutning till GATT och

Havana-stadgan torde emellertid inom en icke alltför avlägsen framtid komma

att framtvinga en ytterligare minskning av användningsområdet för

kvantitativa importregleringar, även sådana som avse handeln med jordbruksprodukter.

Kommissionen hänvisar i detta sammanhang till att gränsskyddet gentemot

utlandet enligt 1947 års riksdagsbeslut angående jordbrukspolitiken i

första hand skall uppehållas genom uttagande av importavgifter på jord
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

bruksprodukter och fodermedel. Havana-stadgan och GATT lägga icke hinder

i vägen för tillämpning av ett dylikt avgiftssystem. Om importavgifter

icke visa sig tillräckligt effektiva skall enligt nyssnämnda riksdagsbeslut i

sista hand även en direkt kvantitativ reglering av importen kunna komma i

fråga. Dylika kvantitativa importrestriktioner äro emellertid såsom ovan berörts

i princip förbjudna enligt såväl Havana-stadgan som GATT. Vissa undantag

från förbudet äro dock stadgade såsom framgår av bilaga 8 till denna

skrivelse. Tillåtna äro däremot bl. a. sådana inre kvantitativa regleringar

som varit i kraft vid viss tidigare tidpunkt (den 1 juli 1939, den 10 april

1947 eller den 24 mars 1948). För Sveriges del föreligger till följd härav och

i enlighet med ett tolkningsuttalande vid Havana-konferensen rätt att framdeles

åter föreskriva inblandning av en valfri procentsats importerad spannmål

vid för målning av brödsäd. Systemet ined importavgifter torde emellertid

vara det som Havana-stadgan och GATT närmast anvisa som medel att

skapa ett gränsskydd för det inhemska jordbruket.

Det bör erinras om att innebörden av 1947 års jordbruksprogram, i vad

detta avser de statliga åtgärderna i prisreglerande syfte, är att statens verksamhet

i huvudsak skall inskränkas till att lämna jordbruket förenämnda

importskydd. Däremot skall staten ej garantera någon viss producentprisni\å

pa den inhemska marknaden. Av stor betydelse i detta sammanhang är

att Havana-stadgan — med en övergångstid av i regel upp till två år — i

princip förbjuder exportstöd, som resulterar i att eu vara säljes för export

till lägre pris än hemmamarknadspriset. För den händelse jordbruksproduktionen

överstiger det inhemska konsumtionsutrymmet skall jordbruket

alltså självt bära de av produktöverskotten föranledda prisfallsförlusterna.

Under innevarande produktionsår har som framgått av det föregående vissa

överskott av ägg och mejeriprodukter exporterats till priser som överstigit

priserna på hemmamarknaden. Denna export är av särskilt intresse mot bakgrunden

av att Havana-stadgan innehåller en tilläggsbestämmelse, som innebär

en uppmjukning av förbudet mot exportsubventioner. Bestämmelsen går

i huvudsak ut på alt export av råvaror till lägre pris än hemmamarknadspriset

under vissa förutsättningar kan få ske, om även exjiort av samma vara

till högre pris än hemmamarknadspriset delvis förekommer. En viss direkt

subventionering av den svenska exporten av mejeriprodukter och ägg (i den

män äggproduktionen även framdeles kommer att överstiga konsumtionsutrymmet

i landet) skulle sålunda enligt stadgan kunna förekomma.

Beträffande inhemska oljeväxtfröer och produkter därav, av vilka under

innevarande år förekommit viss export, dock endast till pris understigande

hemmamarknadspriset, torde — efter förenämnda övergångstid — en direkt

exportsubventionering däremot icke vara förenlig med Havana-stadgan, såvida

icke priserna inom eller utom landet förändras så att export tidvis kan

bli lönande. Därest importen av margarinråvaror in. in. belägges med avgift,

torde det emellertid ej vara förbjudet att använda de härigenom inflytande

medlen för att stödja produktionen och avsättningen av svenska margarinråvaror

och produkter därav. Utan hinder av det principiella förbudet mot

exportsubventioner må nämligen enligt stadgan exporterade varor befrias

från tullar eller skatter, som påläggas varor av samma slag vid förbrukning

inom landet. Inkomsterna av sådana tullar och skatter kunna användas till

betaining åt inhemska producenter i allmänhet av ifrågavarande varor. En

dylik subventionering får dock icke ske utan att de avtalsslutande parterna

skriftligen underrättas härom, varvid förutsatts, att en begränsning av subventionen

kan bli föremål för dryftande med berörda medlemmar eller parter.

Hinder torde ej heller möta att företaga direkta byten av varor (jfr vad

tidigare anförts om de byten av rapsolja mot kopra och kokosolja, som ägt

rum under innevarande regleringsår).

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Av det sagda torde bl. a. framgå att någon garanti för att de i jordbrukskalkylen

upptagna priserna verkligen skola uppnås icke kan lämnas. Någon

dylik garanti har heller icke lämnats vid utformningen av riktlinjerna för

den framtida jordbrukspolitiken. Efter Sveriges anslutning till Havana-stadgan

kan för övrigt en dylik garanti över huvud taget icke lämnas, om prisnivån

på hemmamarknaden tänkes ligga normalt högre än i utlandet. I praktiken

innebär detta att risken för att produktöverskott skola verka pristryckande

i viss mån kommer att öka efter Sveriges anslutning till Havanastadgan.

Med hänsyn härtill torde det i fortsättningen bli nödvändigt att i

betydligt större utsträckning än under senare år varit fallet medge jordbrukarna

att utnyttja ur deras synpunkt goda marknadslägen för att tillföra

jordbruket inkomster. Priserna böra med andra ord tillåtas fritt röra sig

inom en relativt vid ram.

Med hänsyn till osäkerheten om hur länge importen av jordbruksprodukter

kan få begränsas genom kvantitativa restriktioner, främst import- och

exportlicensering, har kommissionen föreslagit, att Kungl. Maj :t redan nu

skal! erhålla bemyndigande att förordna om uttagande av export- och importavgifter.

Ett system med dylika avgifter bör enligt kommissionen utformas

så att en importgräns (lika med exportgräns) fastställes för olika

produkter. Denna gräns bör vara den prisnivå, vid vilken det vid de uppdragna

riktlinjerna för prissättningen anses rimligt att import kommer till

stånd och export förhindras. Importavgift bör i princip utgå med det belopp,

varmed den genomsnittliga importprisnivån understiger importgränsen,

medan exportavgift på motsvarande sätt i princip bör uttagas med det

belopp, varmed den genomsnittliga exportprisnivån överstiger samma gräns.

Kommissionen framhåller vidare, att ett sådant system visserligen i och

för sig innebär, att avgiftsbeloppen komma att variera men att avgifterna

dock av praktiska skäl böra hållas oförändrade under ej alltför korta perioder.

Avgifter i produktionsbegränsande syfte, såsom importavgifter för

fodermedel, böra fastställas så att den önskvärda produktionsbegränsande

effekten uppnås. Genom avgifterna inflytande medel böra enligt kommissionens

förslag redovisas särskilt och, på sätt 1942 års jordbrukskommitté

förutsatt, användas för jordbruksregleringen. Närmare bestämmelser härom

böra utlärdas av Kungl. Maj :t. Kommissionen har i detta sammanhang

erinrat om att det i en utskottsrapport vid Havanakonferensen klarlagts,

att stadgans artikel 26, moment 2, tillåter restitution av införselavgifter å

fodermedel vid export av därmed framställda jordbruksprodukter. Havanastadgan

utgör icke heller hinder för att avgiftsmedlen användas till betalning

till de inhemska producenterna.

Kommissionen har härefter erinrat om att under innevarande regleringsår

bedrivits en viss säsongmässig lagring av animaliska produkter med statligt

stöd. Enligt 1947 års riksdagsbeslut angående riktlinjerna för den framtida

jordbrukspolitiken borde emellertid det statliga stödet för lagring av andra

produkter än brödsäd vid normala förhållanden avvecklas. I enlighet med

vad kommissionen i sin skrivelse den 19 april 1949 angående den prisreglerandc

verksamheten på jordbrukets område under 1949/50 uttalat om

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

önskvärdheten av en övergång till den ordning, som angives i förenämnda

riktlinjer, samt angående överläggningar härom med jordbrukets organisationer

hade dylika förberedande överläggningar förekommit vid ett sammanträde

i början av februari 1950 mellan kommissionen och representanter

för mejeriernas riksförening, slakteriförbundet och ägghandelsförbundet.

Nämnda överläggningar hade icke fört till något slutgiltigt resultat.

Emellertid hade från slakteriförbundets sida uttalats, att lagringsstödet för

kött och fläsk borde slopas först när prissättningen på dessa varor gjorts

helt fri. Ägghandelsförbundets representanter hade uttalat, att ett slopande

av lagringsstödet för ägg borde förutsätta att någon övre gräns för äggpriset

icke fastställdes. Därefter hade organisationerna efter överläggning

den 3 april 1950 gjort ett uttalande i lagringsfrågan. I detta hade i första

hand hänvisats till vad som anförts i ett uttalande i samma fråga föregående

år (jfr prop. 212/1949 s. 155) rörande förutsättningarna för en övergång till

de i 1947 års riksdagsbeslut angivna riktlinjerna. Detta uttalande innebar,

bland annat, att förutsättningarna för en dylik övergång måste vara, utom

ransoneringarnas slopande, dels att frihet medgåves för sådan prisrörlighet,

att prissvängningarna för en viss vara kunde giva utrymme för täckande av

de med lagringen förenade kostnaderna ävensom att av marknadsförhållandena

föranledda prisfall å en produkt finge kompenseras av prishöjning å

andra, dels att i fråga om produkter, för vilka överskott uppkomme, organisationerna

skulle ha rätt att efter eget bedömande avgöra om och när export

skulle äga rum eller inlagring för framtida behov ske, dels att den förutsatta

centraliseringen av exporten och importen genomfördes. Vidare hade organisationerna

anfört följande.

Vad i fjolårets uttalande anfördes om viss prisrörlighet olika produkter

emellan i syfte att prissänkning å en vara skulle kunna kompenseras av

prishöjning å annan avsåg närmast prisrörlighet mellan produkter tillhörande

viss större varugrupp såsom mjölk och mejeriprodukter respektive

slaktdjursprodukter. Vad beträffar prisrörligheten mellan varor tillhörande

olika varugrupper, så utgör den intet villkor för att organisationerna övertaga

ansvaret för den säsongmässiga lagringen. Det är emellertid ett allmänt

önskemål från jordbrukets sida, att prissänkning å en vara skall kunna

kompenseras av prishöjning å annan eller andra, i den mån detta motiveras

och möjliggöres av föreliggande förhållanden. En fastlåsning av produktpriserna

vid viss maximinivå är oläglig även ur den synpunkten, att den

medför ett visst tvång för organisationerna att söka uppehålla priser, som

med hänsyn till produktions- och marknadsförhållanden borde sänkas, då

en kompenserande höjning för annan produkt ej får företagas. Det förutsättes

att ifrågavarande anpassningar, som kunna bliva motiverade av produktionens

svängningar, skola ske i samförstånd med det statliga prisregleringsorganet.

Självfallet är det emellertid även ur jordbrukets synpunkt

önskvärt, att priserna under ett visst produktionsår hållas så stabila som

förhållandena tillåta.

Enär de förutsättningar för övertagande av ansvaret för den säsongmässiga

lagringen, vilka angivits av jordbruksorganisationernas uttalande den

4 april 1949, icke synas komma att föreligga i varje fall under förra delen

av produktionsåret 1950/51, torde marknadsregleringarna tills vidare böra

handhavas på liknande sätt som för närvarande. Samtidigt bör dock efter
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 245.

31

strävas att förbereda en övergång till den ordning, som angives i de av riksdagen

1947 antagna riktlinjerna samt att redan under nästa produktionsår

bereda den frihet för prisbildningen, som är möjlig inom ramen för det nu

tillämpade systemet.

Kommissionen har för egen del uttalat, att ett avgörande om ett friare

prisbildningssystem för animaliska produkter än det som för närvarande

gäller, icke torde kunna träffas så länge den nuvarande stabiliseringspolitiken

äger bestånd. Med hänsyn härtill borde formerna för lagringsstödet tills

vidare bibehållas även under regleringsåret 1950/51.

Slutligen har kommissionen beträffande de allmänna riktlinjerna för

jordbruksregleringen under år 1950/51 uttalat, att Kungl. Maj:t, med hänsyn

till ovissheten om hur förhållandena kunna komma att gestalta sig i

fortsättningen, även för nästa regleringsår bör erhålla samma befogenheter

med avseende å jordbruksregleringen som under det nu löpande regleringsåret.

Nu gällande regleringsfullmakt avser tiden intill utgången av innevarande

regleringsår, d. v. s. intill den 1 september 1950. Den nya regleringsfullmakten

bör enligt kommissionen gälla hela nästa regleringsår, d. v. s.

tiden från och med den 1 september 1950 till och med den 31 augusti 1951.

Den bör innefatta de bemyndiganden, som riksdagen tidigare lämnat beträffande

jordbruksregleringen och som icke begränsats till visst regleringsår.

Kungl. Maj :t bör vidare äga befogenhet att under regleringsåret

vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i jordbruksregleringen.

Livsmedelskommissionen har därefter i skrivelsen ingått dels på frågan

om prissättningen för de olika grenarna av jordbruksproduktionen, dels på

vissa spörsmål, som sammanhänga med utformningen i övrigt av regleringsåtgärderna.

Brödsädsregleringen.

Om försörjningsläget beträffande brödsäd har kommissionen anfört i huvudsak

följande.

Svenska spannmålsaktiebolaget har beräknat övergångslagren i landet

per den 1 september 1950 till omkring 346 000 ton varav 161 000 ton höstvete,

102 000 ton vårvete och 83 000 ton råg. I dessa siffror innefattas samtliga

handelslager, således även kvarnarnas normala övergångslager, vilka

uppskattas till omkring 50 000 ton. Sedan nämnda beräkningar verkställts,

den 16 februari 1950, ha emellertid vissa export- och importaffärer gjorts,

vilka komma att påverka lagersituationen. Sålunda har spannmålsbolaget

träffat avtal om import av 23 000 ton vete samt om export av 15 000 ton

vete och 5 000 ton råg.

Saluöverskottet för handelsförmalning av 1950 års brödsädsskörd beräknas

vid normala väderleksbetingelser komina att uppgå till 615 550 ton,

under det att handelsförmalningen beräknas till 661 000 ton. 1950 års skörd

beräknas således icke helt kunna täcka försörjningsbehovet, utan en brist

uppstår på omkring 45 000 ton, vilket emellertid många gånger om kompenseras

av det övergångslager på 346 000 ton, som beräknats föreligga den

1 september 1950. I den mån import utan motsvarande export kommer att

äga rum under nästa konsumtionsår, ökas givetvis tillgångarna ytterligare.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Med hänsyn till den betydande lagerreserven på brödsäd har kommissionen

funnit tiden vara inne att slopa utfodringsförbudet på brödsäd, vilket

varit i kraft sedan år 1940. Eftersom jordbrukarna senast den 1 maj 1950

skola ha fullgjort sina leveranser av 1949 års skörd, har det enligt vad kommissionen

uttalat ingen större betydelse när under tiden maj—augusti

1950 förbudet häves. Det kunde emellertid av olika skäl vara lämpligt att

häva detsamma tidigare än vid ingången av nästa regleringsår. Verkningarna

av utfodringsförbudets hävande på något längre sikt torde komma att bli

beroende på tillgångarna av fodersäd, såväl importerad som inhemsk, och

priserna på denna i jämförelse med priserna på brödsäden. Med hänsyn till

de beräknade stora lagertillgångarna syntes det endast vara fördelaktigt om

svaga kvaliteter av brödsäd liksom även sådan brödsäd, som komme att belastas

med stora fraktkostnader för transport till kvarnar, skulle finna

användning som foder. Å andra sidan borde uppmärksammas, att på den

internationella marknaden gällde ett väsentligt högre pris för brödsäden än

för fodersäden. I samband med hävandet av utfodringsförbudet borde även

beslagsbestämmelserna rörande brödsäden upphöra att gälla. Några försörj

ningsmässiga skäl för att bibehålla dessa bestämmelser ännu ett år funnes

icke.

I en till livsmedelskommissionen ingiven, den 7 mars 1950 dagtecknad

skrivelse, har Svenska spannmålsaktiebolaget redogjort för sina synpunkter

på bland annat brödsädsregleringen under nästa produktionsår och i anslutning

därtill framlagt vissa förslag. Skrivelsen torde som bilaga få fogas

vid detta protokoll (bilaga 7). I redogörelsen för de allmänna förutsättningarna

för spannmåls- och fodermedelsregleringen har bolaget till en början

omnämnt, att 1942 års jordbrukskommitté räknat med en jämförelsevis

snar återgång till marknadsförhållanden, påminnande om dem som

rådde under 1920- och 1930-talet. Enligt kommitténs förslag skulle därför

stödet åt brödsädsodlingen liksom före kriget i första hand lämnas genom

reglering av införseln av brödsäd och brödsädsprodukter samt genom inmalningstvång.

Därjämte borde statsmakterna lämna stöd för uppehållande av

en lägsta prisnivå på brödsäd, motsvarande brödsädens förädlingsvärde vid

animalieproduktion, bl. a. genom att medverka vid lagring av brödsäd, av

kommittén kallad utjämningslagring. Denna skulle ha till ändamål dels att

stödja ett bottenpris för brödsäd och dels att utjämna variationer i brödsädsskördens

storlek olika år. Utjämningslagringen skulle innebära att spannmålshandelns

egna organ, d. v. s. jordbrukarnas ekonomiska organisationer,

de privata spannmålshandlarna och kvarnarna, skulle handhava en stödköpsverksamhet

liknande den, som staten på 1930-talet utförde genom spannmålsbolaget,

och för denna verksamhet tillförsäkras lagringsersättning samt

prisfallsgaranti. Härutöver skulle beredskapslagring av brödsäd äga rum,

vilken även den skulle ombesörjas av spannmålshandelns egna organ enligt

avtal med staten.

Bolaget anser emellertid av skäl, som bolaget närmare utvecklat — bland

annat de hopade saluutbuden av svensk spannmål i början av produktions
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

33

året och otillräckliga lagerutrymmen —- det för närvarande vara uteslutet

att helt övergå till de anordningar i prisreglerande syfte beträffande brödsäden,

som jordbrukskoinmitténs förslag och i anslutning därtill 1947 års

riksdagsbeslut innebära. Bolaget har sålunda bland annat framhållit, att

inmalningstvånget i fråga om brödsäd liksom också tillverkningstvånget

beträffande havre vid framställning av havregryn och havremjöl äro verkningslösa

för att dirigera spannmålsanvändningen, så länge priserna på importvarorna

äro högre än de inom landet betalade priserna för varor av

motsvarande kvalitet. Om de inhemska tillgångarna på brödsäd och havre

behöva kompletteras genom import, kan för närvarande någon dylik icke

komma till stånd, såvida icke antingen priserna inom landet tillåtas stiga

eller importen liksom nu subventioneras. Dessutom äro de handelspolitiska

förhållandena sådana, att inköpen utifrån icke alltid kunna få ske på

sätt, som för en enskild importör är mest ekonomiskt. Hänsyn måste

nämligen tagas till ingångna handelsavtal, valutaförhållanden in. in. På

grund härav anser bolaget, att importen av spannmål och även fodermedel

åtminstone tills vidare bör omhänderhavas av bolaget. Av nämnda skäl är

det enligt bolagets mening icke heller nu möjligt att komma längre än till

en övergångsform mellan det nu tillämpade systemet och de anordningar

1947 års riksdagsbeslut avser. Denna övergångsreform kan enligt bolagets

mening utformas så, att man antingen — förutom att utfodringsförbudet

slopas — minskar antalet prisorter och i övrigt bibehåller samma system

som nu eller eventuellt tillämpar samma system med inlösensgaranti och

stödköpsförfarande som under åren närmast före kriget. Närmare riksdagsbeslutets

riktlinjer anser dock bolaget, att man kommer genom att fastställa

vissa lägsta priser och låta dessa gälla som garantipriser för hela

saluöverskottet av brödsäd. I samband härmed bör man med handeln och

industrien träffa överenskommelse om erforderlig inköpsskyldighet för stödjande

av priset ävensom om utjämningslagring på ungefär sådant sätt, som

jordbrukskonnnittén ifrågasatt. Bolaget har därvid förutsatt, att all brödsäd

utom den, som ingår i utjäinningslager eller som utgöres av kvarnindustriens

normala övergångslager, inlöses av spannmålsbolaget.

I bolagets skrivelse har även närmare angivits, hur prisregleringssystemet

för brödsäd enligt bolagets mening bör konstrueras.

Livsmedelskommissionen har förklarat sig dela spannmålsbolagets uppfattning,

att det icke är möjligt att från och med nästa produktionsår helt

övergå till de prisreglerande anordningar, som 1947 års riksdagsbeslut innebär.

Kommissionen anser sålunda, att importen av spannmål tills vidare bör

vara centraliserad till spannmålsbolaget. Enligt kommissionens uppfattning

är vidare inmalningstvånget under rådande förhållanden verkningslöst för

att dirigera spannmålsanvändningen. Det kan emellertid även i fortsättningen

bli erforderligt att i viss mån påverka spannmålsanvändningen, så att

man får avsättning för den svenska brödsäden, såväl höstvete som vårvete

och råg. Därför föreslår kommissionen att, i anslutning till hävandet av ut
il

tiihamj till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 215.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

fodringsförbudet, författningsbestämmelser skola utfärdas av sådan innebörd,

att statens jordbruksnämnd kan föreskriva att spannmål, som användes

vid förmalning, skall ha viss sammansättning, t. ex. till viss del bestå av

vårvete, råg eller utländsk spannmål. Eftersom liknande bestämmelser tilllämpats

under hela 1940-talet, äro de tillåtna enligt såväl Havana-stadgan

som GATT. Enligt kommissionens förslag böra nämnda författningsbestämmelser

även inrymma skyldighet för kvarnarna att lämna rapporter om förm

alningen.

Livsmedelskommissionen har härefter redogjort för de förslag rörande

brödsädsregleringens utformning, som man kommit fram till vid överläggningar

mellan kommissionen och spannmålsbolagets ledning och som innebära

vissa modifikationer av vad spannmålsbolaget i sin skrivelse föreslagit.

Kommissionen anför härom.

På sätt som i skrivelsen förordats, har härvid förutsatts en stark begränsning

av antalet prisorter från nuvarande 108 till högst 14, nämligen

Gävle, Stockholm, Norrköping, Kalmar, Karlshamn, Åhus, Ystad, Trelleborg,

Malmö, Landskrona, Hälsingborg, Halmstad, Falkenberg och Göteborg, samtliga

således belägna vid kusten. Spannmålsbolaget träffar avtal med spannmålshandlare

och kvarnar, att dessa vid sina inköp icke underskrida vissa

avtalade priser (garantipriser). Garantipriserna gälla på prisorterna och

stiga under loppet av regleringsåret efter en för året gällande successiv prisskala

enligt samma system som under innevarande år; dock att den innevarande

regleringsår gällande starkare stegringen under oktober och november

månader borttages, då den icke visat sig medföra avsedd återhållande

verkan i leveranstakten. Spannmålshandlare och kvarnar, som driva sin rörelse

på annan ort än prisort, skulle också kunna träffa avtal med spannmålsbolaget

om att lägst betala odlare ett inköpspris för brödsäden, som

understiger priset på prisort med vad som svarar mot frakten från handlarens

ort till prisorten. De handlare, som träffa avtal med spannmålsbolaget,

medgivas rätt att till bolaget försälja av dem innehavd spannmål till

ett pris, som överstiger det vid försäljningen gällande garantipriset med

vad som kan anses som en lämplig handelsmarginal. Kvarnar, som träffat

avtal med bolaget, berättigas att från spannmålsbolaget inköpa spannmål

till ett pris, som svarar mot det vid inköpstillfället gällande garantipriset

ökat med handelsmarginalen och något ytterligare tillägg (det sistnämnda

för att motverka att spannmålsbolaget utnyttjas i direkt konkurrens mot

spannmålshandlarna), utgörande lägst 25 och högst 50 öre per deciton. Denna

rätt bör emellertid gälla endast i de större importhamnarna, nämligen

Stockholm, Norrköping, Kalmar, Åhus, Malmö och Göteborg. Vid leverans

till annan ort än de nu nämnda importhamnarna bör bolagets försäljningspris

ökas med transportkostnaden från mottagningsortens närmaste importhamn.

Kommissionen framhåller, att spannmålsbolaget genom det nu angivna

systemet skulle besparas en mängd fraktkostnader, vilka hittills åvilat bolaget.

Dock skulle de merfrakter, som kunna uppstå då bolaget säljer spannmål

till kvarn från annan prisort än den importhamn som ligger närmast

kvarnen, fortfarande bäras av bolaget. Vidare skulle spannmålstransporterna

vid det föreslagna systemet komma att väsentligt rationaliseras. I och

med att de många inlandsprisorterna slopades, komme nämligen spann
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

35

målen att gå närmaste vägen till förbrukningsorterna, d. v. s. till kvarnarna.

Härigenom skulle i stor utsträckning fraktkostnader sparas.

Kommissionen har härefter ingått på behandlingen av hithörande spörsmål

inom livsmedelskommissionens råd ävensom vid överläggningarna med

representanterna för jordbrukareorganisationerna. Härvid hade önskemål

framförts, att även några orter inne i landet skulle bliva prisorter med

lägre garantipris. Dessa orters nominering som prisorter skulle emellertid

vid ett och samma garantipris i betydande grad minska vinsten i rationaliseringshänseende

av det nya systemet, eftersom de kvantiteter spannmål,

som kunde väntas bliva levererade dit, icke skulle helt förbrukas där utan

i stor utsträckning komme att behöva fraktas till kustkvarnarna. Den enda

inlandsprisort av större betydelse för jordbrukarna, som enligt kommissionen

kunde ifrågakomma som komplettering till kustorterna utan att medföra

dessa verkningar, vore Örebro. Kommissionen har därför förordat, att

Örebro åtminstone för år 1950/51 skulle nomineras som prisort. Garantipriset

där har föreslagits skola fastställas till 75 öre lägre belopp per deciton

än på kustorterna.

I fråga om priserna på brödsäd av 1950 års skörd har kommissionen erinrat

om att statsmakterna redan fastställt vissa relationstal, innebärande

att priset på vårvete i genomsnitt skall ligga tre kronor högre och priset på

råg en krona lägre per deciton än höstvetepriset. Kommissionen har vidare

framhållit att jordbrukarna, därest nyssnämnda system i fråga om prisorterna

genomföres, böra kompenseras för de ökade fraktkostnader, som

uppstå genom minskningen av antalet prisorter, ävensom för den minskning

i genomsnittspriset, som uppstår genom att den successiva prisskalan gives

en jämn stegring i stället för som under innevarande år en brantare stigning

under oktober och november. Enligt spannmålsbolagets beräkningar skulle

försämringen för odlarna genom de ökade fraktkostnaderna motsvara 55 å

(50 öre per deciton. Vidare skulle den starkare stegringen under oktober—

november motsvara en förändring av genomsnittspriset på 23,i öre per deciton.

t

Beträffande den närmare innebörden av livsmedelskommissionens förslag

anföres i kommissionens skrivelse vidare.

Verkningarna av det föreslagna systemet kunna beräknas bli något olika

beroende på kvarnarnas belägenhet i förhållande till prisorterna och de

större importhamnarna. På prisorter med god tillgång på brödsäd komma

sannolikt priserna att nära ansluta sig till garantipriserna, vid inköp från

spannmålshandlare ökade med dessas handelsmarginal. På prisorter med

relativt knapp tillgång kunna de faktiska priserna stiga över garantipriserna;

därest på sådan ort brödsäd måste inköpas från spannmålsbolaget tillkommer

det tidigare omnämnda särskilda tillägget och eventuellt frakt från

närmaste importhamn. För kvarnar, som ej äro belägna på prisorter, kan

priset bli mera varierande. I den mån spannmålen inköpes i hemorten och

det där föreligger ett överskott, kan man vänta sig att kvarnens inköpspris

blir så mycket lägre än garantipriset vid prisorten, som motsvaras av frakten

dit. Om den på kvarnens närmaste inköpsområde producerade spannmålen

ej räcker för att täcka kvarnens behov, måste den för felande kvan
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

titet betala ett pris, som vid inköp från spannmålshandlare motsvarar garantipriset

vid prisort ökat med handlarens marginal samt frakten från prisorten.

Vid inköp från spannmålsbolaget tillkommer dessutom det särskilda

tillägget och fraktkostnaden från närmaste importhamn. Variationen i inköpspriserna

för kvarnar, som ej äro belägna på prisorter, skulle sålunda i

stort sett komma att röra sig inom en sammanlagd marginal av två gånger

transportkostnaden från kvarnen till prisorten respektive importhamnen.

Därvid bortses från handelsmarginalen och spannmålsbolagets särskilda tilllägg.

För att skydda sig mot att brödsäden i så stor utsträckning dragés bort

från en sådan kvarns naturliga inköpsområde, att en brist uppstår, torde

kvarnen komma att betala priser, som överstiga det lägsta pris, som på orten

betingas med hänsyn till dess belägenhet i förhållande till närmaste prisort.

Härigenom kunna också jordbrukarna på denna ort på ett naturligt

sätt få ett motsvarande högre pris.

Kommissionen har vidare i följande sammanställning angivit de priser

i kronor per deciton som, med utgående från förut angivna förutsättningar,

böra gälla som garantipriser på kustprisorterna. I Örebro böra priserna

enligt förslaget vara 75 öre lägre. I sammanställningen ha till jämförelse

även normalpriserna för innevarande år angivits. Den beräknade prishöj
-

ningen bör bli 57 + 23

— 80 öre

per deciton.

Vårvete

Höstvete

Råg

1949/50

1950/51

1949/50

1950/51

1949/50

1950/51

1—15 sept............

34-40

33-20

29-40

30-20

29-40

29-20

16—30 » ...........

34-50

33-30

29-50

30-30

29-50

29-30

1—15 okt.............

34-75

33-40

29-75

30-40

29-75

29-40

16—31 >, ............

35-00

33-50

30-00

30-50

30-00

29-50

1—15 nov............

35-25

33-60

30-25

30-60

30-25

29-60

16-30 * ...........

35-50

33-70

30-50

30-70

30-50

29-70

1—15 dec.............

35-60

33-80

30-60

30-80

30-60

29-80

16—31 » ............

35-70

33-90

30-70

30-90

30-70

29-90

o. s. v. med 10 öres stegring den

1 och

16 i varje

månad.

Kommissionen har påpekat, att stegringen för år 1949/50 fortgått till

den 16 mars. Huruvida den för odlares leveranser år 1950/51 bör stanna vid

motsvarande tidpunkt bör enligt kommissionen avgöras senare. Kommissionen

har ansett, att det eventuellt kan vara lämpligt att låta prisstegringen

fortgå något längre och anknyta till den dag, som kan komma att fastställas

som sista inlösningsdag för spannmålsbolaget, lämpligen den 1 juni.

Kommissionen har beträffande brödsädsregleringen till sist erinrat om,

alt kommissionen tidigare vid övergången från ett regleringsår till ett annat

erhållit bemyndigande att utbetala ersättning för prisfallsförluster på de

hos kvarnar och spannmålshandlare inneliggande övergångslagren med undantag

för vad som kunde anses utgöra kvarnarnas normala övergångslager.

Ersättningen har i första hand motsvarat de prisfallsförluster, som svarat

mot de under respektive år gällande successiva prisstegringarna, men hänsyn

har även tagits till förändringarna av prisnivån för brödsäden mellan

olika år. Med det system för prissättning, som kommissionen förordat för

1950 års brödsädsskörd, har kommissionen ansett det lämpligt, att prisfalls
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

37

reglering för övergångslagren per den 31 augusti 1950 får verkställas i tilllämpliga

delar efter i huvudsak samma system som föregående år.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.

Enligt vad livsmedelskommissionen anfört uppgick skörden av fodersäd

(korn, havre och blandsäd) år 1949 enligt den preliminära redogörelsen för

årsväxten till sammanlagt 1 707 100 ton. I jämförelse med 1948 års skörd

innebär den angivna kvantiteten en ökning med 149 300 ton. I förhållande

till medelskörden åren 1930—39 föreligger åter en nedgång med omkring

254 000 ton. Enligt kommissionens uppfattning föreligger emellertid sannolikt,

jämfört med förkrigstiden, en viss underskattning av 1949 års fodersädsskörd

i den statistiska redovisningen.

Kommissionen har erinrat om, att några ransonerings- eller prisbestämmelser

icke längre gälla för den inom landet odlade fodersäden. För importerad

fodersäd ävensom för oljekraftfoder och importerat kli fastställer

dock kommissionen de priser, som i vissa importhamnar skola tillämpas vid

försäljning till partihandlare. Enligt kommissionens mening ha dessa anordningar

fungerat på ett i stort sett tillfredsställande sätt. Erinringar ha

dock gjorts mot att producentpriserna på fodersäd, särskilt på korn, i överskottsområdena

i Mellansverige blivit väl låga i förhållande till priserna

i det sydsvenska underskottsområdet. Anledningen härtill skulle vara, att

de av kommissionen fastställda förbrukarpriserna på importerad fodersäd,

vilka äro lika i alla importhamnar, pressat de mellansvenska priserna. Prisdifferenserna

synas emellertid, framhåller kommissionen, i främsta rummet

bero på att några fraktbidrag ej längre utbetalas annat än vid leveranser

till Norrland.

Beträffande fraktbidragen för transporter av fodersäd och andra fodermedel

till Norrland har spannmålsbolaget i sin skrivelse framhållit, att flera

invändningar anförts emot denna anordning och att det därför ifrågasatts

att på annat sätt kompensera jordbruket i Norrland för ifrågavarande fraktkostnader.

Enär fraktkostnaderna emellertid numera torde utgöra en ganska

hård belastning icke endast för jordbruket utan även för skogsbruket i

Norrland, anser livsmedelskommissionen, att systemet med fraktbidrag bör

bibehållas tills vidare. Spannmålsbolaget har hävdat, att om anordningen

med fraktbidrag till Norrland skall bibehållas, bör den grundfrakt, som vederbörande

mottagare i Norrland själv skall bära, höjas från nuvarande

75 öre per deciton till 1 krona 25 öre per deciton. Kommissionen har för

sin del förordat denna ändring.

Även beträffande oljekraftfoder och kli äro numera, erinrar kommissionen,

tidigare gällande ransonerings- och prisbestämmelser slopade. Liksom

i fråga om fodersäden tillhandahåller emellertid spannmålsbolaget oljekraftfoder

och kli i vissa importhamnar till av kommissionen fastställda priser.

Till följd av fortsatta svårigheter att i utlandet anskaffa högvärdigt oljekraftfoder

och med hänsyn till den goda tillgången på rapsmjöl av svensk
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

odlad raps anser kommissionen det nödvändigt, att även under nästa regleringsår

den kontroll över försäljningen av oljekraftfoder bibehålies, som består

däri, att detta foder som regel icke får säljas annat än i form av

standardiserade blandningar. Oljekraftfoderregleringen bör därför enligt

kommissionens mening bibehållas i stort sett oförändrad under det kommande

regleringsåret.

Med hänsyn till väntade avsättningssvårigheter, särskilt beträffande ägg

och mejeriprodukter, böra enligt kommissionens uppfattning subventionerna

för kraftfoder med det snaraste avskaffas. Härigenom skulle producenterna

få möjlighet att bedöma de verkliga kostnaderna för olika produktionsgrenar

på ett bättre sätt än för närvarande är fallet. Ett slopande av subventionerna

skulle vara ett steg i riktning mot de produktionsreglerande åtgärder

i syfte att förhindra eller åtminstone fördröja uppkomsten av oekonomiska

produktöverskott, vilka ingå som ett led i 1947 års jordbruksprogram.

Kommissionen erinrar om att det i uppgörelsen med jordbrukarna

förutsatts, att priserna på oljekraftfoder skola höjas så att de i stort sett

komma att motsvara importpriset med tillägg av blandningskostnader samt

kostnader för lagring in. in. Priset till förbrukarna skall dock höjas med

högst 4 kronor per deciton. I samband härmed böra, framhåller kommissionen,

priserna på kli och majs, ävensom på importerad fodersäd justeras,

i den mån så anses påkallat med hänsyn till bland annat utvecklingen av

animalieproduktionen.

Beträffande det av svenska fröer framställda oljekraftfodret har spannmålsbolaget

i sina kostnadsberäkningar utgått från att priset skall sänkas

från 40 till det nuvarande importpriset 30 kronor per deciton, dock att i

fråga om linfrökakor och linkaksmjöl priset med hänsyn till världsmarknadsläget

alltjämt bör utgöra 40 kronor per deciton. Med hänsyn till den

föreslagna prishöjningen på oljekraftfodret samt ställningen i clearingkassan

för fettråvaror har kommissionen emellertid funnit allt det kraftfoder,

som här avses, böra åsättas samma pris som för innevarande regleringsår,

eller alltså 40 kronor per deciton.

I fråga om specialfodermedel och vissa andra fodermedel har kommissionen

erinrat om att den med stöd av gällande beslag lämnat föreskrifter

rörande tillverkningen av och handeln med foderblandningar för fjäderfän

och för pälsdjur, foderbenmjöl, dikalciumfosfat och mineralfoderblandningar,

vitaminfodermedel samt fiskmjöl, blodmjöl, köttfodermjöl, valmjöl och

luzernmjöl (konsttorkat hömjöl). Dylika föreskrifter, innebärande kvalitetsoch

märkningsbestämmelser m. m. för foderblandningarna och, med enstaka

undantag, även för de övriga nu nämnda varorna, ha funnits under hela

kristiden. De ha i vissa avseenden fullständigats eller skärpts i och med att

fri försäljning av varorna medgivits eller att större frihet lämnats för yrkesmässig

tillverkning av foderblandningar.

De beslag å fodermedel, på vilka kommissionen grundat sagda regleringsföreskrifler,

ha emellertid tillkommit i syfte att under en allvarlig bristsituation

ge de offentliga försörjningsorganen möjlighet att på bästa sätt dis
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 245.

39

ponera och fördela de tillgängliga fodermedlen. Enär dylika allmänna bristlörhällanden

icke längre äro för handen, saknas enligt kommissionens mening

tillräckliga skäl för att längre behålla nämnda beslag. Med hänsyn till

den knappa tillgången på vissa råvaror, som ingå i foderblandningar, är

det emellertid allt fortfarande enligt kommissionens uppfattning erforderligt

att i viss omfattning reglera sammansättningen av dylika blandningar.

Kommissionen har vidare med hänsyn till jordbrukarnas berättigade krav

funnit det önskvärt dels att tillverkarna av vissa foderblandningar och fodermedel

skola vara skyldiga att även i fortsättningen lämna garantiutfästelser

för varornas innehåll av sådana ämnen, varav deras bruksvärde i huvudsak

bestämmes, dels att offentlig kontroll utövas över garantiutfästelsernas efterlevnad.

Kommissionen anför härom.

Dessa önskemål hade kunnat uppnås, om lagen den 30 september 1938

(nr 611) om handel med fodermedel, såsom tänkt, kunnat sättas i tillämpning

i och med krisregleringarnas avskaffande. Under den tid om mera än

tio år, som förflutit sedan lagen tillkom, ha emellertid förhållandena i de

avseenden som lagen berör förändrats avsevärt. Lantbruksstyrelsen, som

har i uppdrag att utarbeta tillämpningsföreskrifter till lagen, har meddelat

att lagen, bland annat med hänsyn därtill, bör göras till föremål för en allmän

översyn innan den träder i "tillämpning, även om den i vad avser vissa

lodervaror möjligen skulle kunna träda i kraft redan nu. Livsmedelskommissionen

delar lantbruksstyrelsens uppfattning om behovet av en allmän

översyn av lagen, innan den träder i kraft.

Kommissionen föreslår, att statens jordbruksnämnd, i avbidan på att

fodermedelslagen träder i kraft, genom en särskild författning erhåller sådana

bemyndiganden, att den kan utöva den reglering över handeln med

fodermedel m. m., som kommissionen funnit erforderlig. Kommissionen

har utarbetat ett utkast till dylik författning, vilket lantbruksstyrelsen

lämnat utan erinran. Därest författning utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse

med sagda utkast böra enligt kommissionens förslag nu gällande

beslagskungörelser upphävas.

Potatisregleringen.

Livsmedelskommissionen har erinrat om att enligt kungörelsen den 30

juni 1943 (nr 454) tillverkning av potatismjöl annorledes än till förbrukning

i eget hushåll icke får äga rum utan tillstånd av kommissionen. För

varje regleringsår utställas på grund härav tillverkningslicenser för de olika

fabrikanterna av potatismjöl (potatisstärkelse). Någon ändring i denna regleringsåtgärd

ifrågasättes ej nu.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t i brev den 7 oktober 1949 har kommissionen

med Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat överenskommelse

rörande föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse

under tiden den 1 oktober 1949—den 30 september 1950. Avtalet innebär

bland annat, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes

enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 300 000 dcciton, med

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Ktingl. Maj ds proposition nr 245.

undantag för vad som erfordras till husbehov för tillverkaren och dennes

potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen — under

förutsättning av statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle

komma att förnyas för tillverkningsåret 1950/51 — att vidtaga eller föranstalta

om åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet

att erhålla dels minst 68 kronor 75 öre för deciton för den 1 oktober 1950

inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl,

dock med avdrag utav 30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och lagringskostnader

enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande

lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000

deciton, under 3 månader, räknat från och med den 1 oktober 1950.

Vid lämnandet av bemyndigande till kommissionen att ingå förenämnda

avtal har Kungl. Maj :t gjort förbehåll för att den i 7 § i avtalet gjorda utfästelsen

vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning

härom till riksdagen. Kommissionen har hemställt att dylikt godkännande

nu måtte inhämtas.

Beträffande nu gällande regleringsbestäinmelser i fråga om potatis har

kommissionen vidare anfört.

Utöver bestämmelserna om tillverkning av potatismjöl gälla nu inga

andra inskränkningar i rätten att förfoga över potatis än de som avse användning

av denna produkt för brännvinstillverkning. Inskränkningarna

grundas på bestämmelserna i kungörelsen den 2 oktober 1942 (nr 806) angående

beslag å potatis, in. in. Efter framställning av kommissionen ha

7—12 §§ i nämnda kungörelse, vilka innefattade bestämmelser om handelsreglering,

transportförbud, utfodringsförbud och förbud mot s. k. råskalning

av potatis, enligt kungörelse den 28 oktober 1949 (nr 551) upphävts.

Bestämmelserna om beslag i 1—6 §§ av kungörelsen kvarstå. Vidare gäller

enligt 13 § i kungörelsen, att potatis icke utan särskilt av kommissionen

eller å dess vägnar meddelat tillstånd får användas för tillverkning eller

beredning av varor till avsalu. Kommissionen har medgivit, att utan hinder

av dessa bestämmelser potatis fritt får användas för andra ändamål än

tillverkning av brännvin och potatismjöl (cirkuläret nr 3344). Såsom kommissionen

redan i skrivelse den 18 oktober 1949 framhållit torde det ej

längre vara motiverat att av försörjningsskäl vidmakthålla beslaget på potatis.

Vad angår de konsekvenser, som ett hävande av beslaget skulle medföra

beträffande användningen av potatis för brännvinsframställning, må

följande anföras.

I 1934 års riksdagsbeslut angående reglering av avsättningsförhållandena

för potatis- och sulfitsprit avsågs att trygga potatisspritens avsättning genom

att AB Vin- och spritcentralen ålades att årligen inköpa en mot förtäringsspritens

konsumtion svarande mängd potatissprit.

Under andra världskriget inskränktes eller inställdes emellertid tillverkningen

av potatissprit av försörjningspolitiska skäl. Även under åren efter

krigets slut har kommissionen ansett det allmänna försörjningsläget kräva

en viss begränsning av tillverkningen av potatissprit. Denna begränsning

har vissa år medfört en ökad användning av potatis för tillverkning av potatismjöl

och för utfodring.

Enligt ett av 1946 års spritutredning år 1948 avlämnat betänkande (SOU

1948: 19) angående den svenska spritfabrikationen och dess avsättningsförhållanden

har — i syfte att bereda möjlighet för ökad avsättning av sulfit
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 245.

41

sprit - föreslagits, att regeln om potatisspritens monopol på avsättning av

en mot förtäringsspritens konsumtion svarande mängd sprit skall upphävas

och att i stället i princip fri konkurrens skall få råda mellan potatissprit

och sulfitsprit. Dock skall av hänsyn till beredskaps- och jordbruksekonomiska

synpunkter potatisbrännerierna garanteras en årlig avsättning

av 22 miljoner liter 50-procentig sprit.

Det torde vidare böra framhållas, att enligt den beräkning, som låg till

grund för 1934 års riksdagsbeslut, den då beslutade regleringen antogs

komma att medföra en årlig tillverkning av 24 miljoner liter 50-procentig

potatissprit. Såsom påpekats i spritutrednångens betänkande utvecklade

sig emellertid läget i den riktningen, att potatisbrännerierna från och med

tillverkningsåret 1936—1937 och intill dess tillverkningen av potatisspril

är 1941 av försörjningspolitiska skäl inskränktes fingo leverera 30—35 miljonor

liter 50-procentig sprit per år. Enligt av spritcentralen inhämtad upplysning

skulle en återupptagen tillämpning av 1934 års riksdagsbeslut beträffande

spritinköpen för närvarande medföra att avsättningsmöjlighet

beredes för omkring 32 miljoner liter potatissprit per år.

Med hänsyn till att tillgången på potatismjöl är tryggad torde en årstillverkning

av 30 miljoner liter potatissprit eller något därutöver enligt

kommissionens mening för närvarande icke behöva inge några försörjningspolitiska

betänkligheter. Kommissionen anser dock, att möjlighet även

i fortsättningen bör finnas att, om felslagen skörd eller andra förhållanden

sä påkalla, begränsa den kvantitet, som får användas vid brännvinstillverkning.

Sådan begränsning bör dock enligt kommissionens mening allenast

i undantagsfall få till följd, att tillverkningen av potatisbrännvin kommer

att understiga 24 miljoner liter per år. Kommissionen har i detta sammanhang

erinrat om att såväl kommissionen som riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap i yttrande över spritutredningens betänkande uttalat,

att beredskaps- och jordbruksekonomiska synpunkter icke motiverade större

odling av bränneripotatis än som motsvarade denna kvantitet.

Kommissionen har i detta sammanhang även berört prissättningen på

potatisbrännvin och härom anfört.

De priser, vilka AB Vin- och spritcentralen erlägger vid inköp av råbrännvin,

bestämmas genom avtal mellan spritcentralen och brännvinstillverkarna.

Härvid erlägges högre pris för potatisspriten än för cellulosaspriten.

Försäljningspriset till konsumenterna är emellertid bestämt oberoende av

om brännvinet tillverkas av potatis eller cellulosa. Det synes kommissionen

lämpligt, att prissättningen sker på sådant sätt, att prisskillnaden på

råvaran slår igenom vid fastställandet av försäljningspriset på förtäringssprit.

Såvitt kommissionen kunnat finna kommer en sådan ordning i varje

fall icke att inkräkta på den kvantitet, 24 miljoner liter sprit per år, som

nyss angivits.

Kommissionen har emellertid vidare nämnt, att Sveriges bränneriidkareförening

u. p. a. i skrivelse till kommissionen förklarat sig kunna godtaga

att prisdifferensen i råvarukostnaden skall slå igenom i brännvinspriserna.

Beträffande prissättningen på fabrikspotatis har kommissionen anfört

följande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Genomsnittspriset på fabrikspotatis utgör för närvarande 36 öre per

hektoliter och stärkelseprocent. Vid normal stärkelsehalt erhålles ett pris av

ca 9 kronor per deciton. Det bör erinras om att priset på fabrikspotatis för

ett par år sedan av försörjningsmässiga skäl höjdes med 3 öre per hektoliter

och stärkelseprocent. Till följd av de betydande förändringar i försörj ningsläget,

som sedan dess inträffat, torde man nu böra sänka priset. Det kan i

detta sammanhang tilläggas, att priset på fabrikspotatis efter foderenhetsvärdet

räknat nu ligger vid 35 å 40 öre per foderenhet, alltså ett mycket högt

pris i förhållande till foderenhetsvärdet för annan inhemsk produktion. Det

bör vidare erinras att priset på svenskt potatismjöl är väsentligt högre än

priserna på utlandsmarknaden. Av dessa skäl har uppgörelse träffats om att

fabrikspotatispriset skall sänkas med 1 öre per hektoliter och stärkelseprocent.

Även efter denna prissänkning föreligger dock risk för att, sedan

licensgivningen slopats, importpriset med tillägg för tull kan komma att

understiga det inhemska priset, varvid en icke önskvärd import kunde komma

till stånd. Med hänsyn härtill skall enligt uppgörelsen en ytterligare

sänkning av potatismjölspriset ske genom reducering av nu utgående marginaler

till stärkelsefabrikerna och deras centralförening. Överläggningar i

sistnämnda fråga torde böra upptagas till hösten. Såsom förut nämnts har

jordbrukets förhandlingsdelegation gjort förbehåll om att sänkningen icke

skall bli större än 1 öre per kilogram mjöl för centralföreningen och 1 öre

per kilogram mjöl för stärkelsefabrikerna.

Äggregleringen.

Livsmedelskommissionen har erinrat om, att äggregleringen under regleringsåret

1949/50 i princip haft samma utformning som under regleringsåret

1948/49. Priset har sålunda fritt fått svänga mellan ett bottenpris av

2 kronor per kilogram och ett högsta pris av 3 kronor per kilogram, gällande

till producenter i södra Sverige. Dessa prisgränser ligga 50 öre per kilogram

lägre än föregående år. Det har ålegat kommissionen att på lämpligt sätt

stödja bottenpriset, främst genom lagring och exportbefrämjande åtgärder.

Beträffande produktions- och prisutvecklingen för ägg har kommissionen

anfört.

Äggproduktionen har under den hittills gångna delen av regleringsåret

genomgående legat på en högre nivå än motsvarande tid under föregående

regleringsår. Trots den ökade produktionen ha dock ännu icke -—- såsom

under föregående år — några stödåtgärder behövt tillgripas, utan äggnoteringen

har utan svårighet kunnat hållas på eller över stödprisnivån. Orsaken

härtill är i främsta rummet att söka i den omständigheten, att exportmöjligheterna

för ägg starkt förbättrades genom Västtysklands inträde

som köpare av ägg från och med hösten 1949. Äggnoteringen har sålunda

legat vid den övre gränsen från regleringsårets ingång till mitten av december

och under tiden därefter vid priser mellan kronor 2: 00 och 2: 50 per

kg. För närvarande utgör noteringen kronor 2: 10 per kg.

Det fasta läget på äggmarknaden under hösten 1949 har bidragit till att

icke obetydliga kvantiteter av de ägg, som inlagrats med statligt stöd under

föregående regleringsår, kunnat avvecklas med mindre förluster än

man tidigare räknat med. Genom en ganska omfattande export av färska

ägg under lågproduktionsperioden under hösten skapades nämligen ett ökat

utrymme för försäljning av lagrade ägg på hemmamarknaden, varjämte

vissa kvantiteter lagrade ägg och äggprodukter kunde vinna avsättning direkt

genom export. Av de med statligt stöd under föregående regleringsår

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

lagrade kvantiteterna ägg och äggprodukter återstå för närvarande endast

ca 150 ton äggmassa som osålda.

Vid vissa tidpunkter har priset för färska ägg på exportmarknaderna

legat högre än motsvarande svenska prisnivå, och kommissionen har därigenom

kunnat uttaga vissa clearingavgifter av exportörerna.

Kommissionen har i detta sammanhang meddelat, att det centralorgan,

som enligt 1947 års riksdagsbeslut skall handhava export och import av ägg

och äggprodukter, nu bildats. Kommissionen har i anledning härav i särskild

skrivelse hos Kungl. Maj :t anhållit, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga kommissionen

att meddela föreningen ensamrätt till utrikeshandel med ägg.

Kommissionen har förklarat sig ha för avsikt att, därest framställningen bifalles,

omedelbart uppdraga åt föreningen att igångsätta sin verksamhet.

Beträffande prisregleringens utformning för nästkommande regleringsår

har kommissionen framhållit, att prisläget på de exportmarknader, där de

svenska äggen avsättas, kommit att spela en dominerande roll för prisbildningen

i och med att den svenska äggproduktionen nått en sådan omfattning,

att den icke blott täcker det svenska konsumtionsbehovet utan också

medger en betydande export. Om exportutsikterna har kommissionen anfört

följande.

Så vitt nu kan bedömas, tala många omständigheter för att äggproduktionen

under 1950/51 kommer att hålla sig på en nivå, som möjliggör en relativt

omfattande export. Att redan nu kunna förutse vilka priser, som kunna

utvinnas härvidlag, är givetvis svårt. Dock kan här erinras om att man, därest

vår export huvudsakligen skulle avsättas på Storbritannien, icke torde

kunna påräkna sådana priser, som möjliggöra ett lägsta producentpris av

2 kronor. För dagen torde de priser, som betalas för danska ägg i Storbritannien,

motsvara en producentnotering av ca 1: 50 kr. per kg. Å andra sidan

har prisläget i Tyskland, där vi för närvarande avsätta så gott som hela

vårt exportöverskotl, legat ganska väl hävdat och i stort sett motsvarat den

för tillfället rådande producentnoteringen med undantag för vissa perioder,

då priserna legat högre än som motsvarat producentnoteringen. Ovisst är

dock om detta gynnsamma förhållande kan beräknas bliva bestående under

det kommande regleringsåret med hänsyn till dels att Västtysklands egen

produktion torde öka något, dels att andra länder i ökad omfattning torde

dirigera sin export till Tyskland.

Med hänsyn till dessa faktorer har kommissionen funnit mycket tala för

att äggpriserna skulle få utvecklas helt fritt. Å andra sidan har kommissionen

dock funnit risk föreligga att de internationella marknadsförhållandena

kunde bli sådana, att det inhemska äggpriset vid helt fri prisbildning under

vissa perioder kunde bli oskäligt lågt. Vidare tilläte den nuvarande stabiliseringspolitiken

icke en ohämmad prisuppgång under den knapphetsperiod

på färska ägg, som regelmässigt inträffar varje höst. Kommissionen har

därför föreslagit, att ett system med en undre och en övre prisgräns skall

tills vidare tillämpas även under regleringsåret 1950/51.

Med hänsyn till den ovissa utvecklingen på exportmarknaden och till den

svenska äggproduktionens omfattning anser kommissionen att den nivå, vid

vilken statliga stödåtgärder böra vidtagas, bör sättas något lägre än inne
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 245-

varande år. Kommissionen förordar en sänkning från två kronor till en

krona 80 öre per kilogram. Det bör enligt kommissionen i första hand ankomma

på det nybildade export- och importorganet att genom lämpliga åtgärder

stödja ett dylikt bottenpris. Skulle denna uppgift under vissa förhållanden

överstiga föreningens resurser, bör kommissionen äga befogenhet att

på lämpligt sätt medverka till ernående av det åsyftade resultatet, i första

hand genom att stöd lämnas för säsongmässig lagring. Kommissionen förutsätter

emellertid att jordbruksnämnden icke skall ha ovillkorlig skyldighet

härtill. Åtgärder i denna riktning böra nämligen vidtagas endast i den mån

de kunna sägas vara ur allmänt ekonomiska synpunkter försvarbara.

Kommissionen föreslår vidare, att den övre prisgränsen skall bibehållas

vid 3 kronor per kilogram till producenter i södra Sverige. Enligt kommissionens

förslag bör vid denna gräns import av ägg medgivas och export icke

få ske utan kommissionens medgivande. Därest vid något tillfälle knapphet

på den inhemska marknaden skulle uppstå, vilken icke kan utjämnas genom

import, bör kommissionen äga rätt att höja den övre prisgränsen. Mellan

de nu föreslagna prisgränserna, 1 krona 80 öre och 3 kronor, bör export

genom den nybildade export- och importföreningens försorg få verkställas

relativt fritt. Det bör dock ankomma på kommissionen att i varje särskilt

fall ur handelspolitisk synpunkt bestämma, till vilka länder export lämpligen

skall äga rum.

Vid kommissionens skrivelse har fogats ett särskilt y 11 r a n d e av

ledamöterna fru Nordgren och herr Bonow rörande de av kommissionen

föreslagna riktlinjerna för äggregleringen. Med hänsyn till de betydande

olägenheter, som äro förbundna med en lagring av ägg i prisstödjande syfte,

ha dessa ledamöter förordat, att kommissionen bemyndigas att något sänka

den undre prisgränsen, därest äggtillgången blir så omfattande att svårigheter

uppstå att stödja ett bottenpris av 1 krona 80 öre per kilogram. Ett

sådant förfaringssätt vore, uttalas i yttrandet, en direkt konsekvens av

kommissionens förslag att den övre prisgränsen i visst fall skall få höjas

utöver en nivå av 3 kronor per kilogram.

Regleringen av kött och fläsk, m. m.

Beträffande försörjningsläget för kött och fläsk har livsmedelskommissionen

nämnt, att produktionen av dessa varor under regleringsåret 1949/

50 av hittills föreliggande siffror att döma kommer att ligga på en högre

nivå än föregående år. Fläsket svarar härvid för den största delen av produktionsökningen.

Rörande utvecklingen efter köttransoneringens slopande

den 20 juni 1949 har kommissionen anfört.

Vid upphävandet av köttransoneringen räknade man med att full behovstäckning

icke skulle föreligga med anlitande enbart av de inhemska tillgångarna.

Ett visst importbehov förutsattes sålunda om konsumtionen skulle

inställa sig på 1937/39 års percapitakonsumtion. Utvecklingen efter ransoneringens

slopande har emellertid, såvitt man nu kan bedöma, gått i den

riktningen, att konsumtionen av köttvaror ökat kraftigare än väntat och

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 24ö.

ligger avsevärt över förkrigstidens siffror. Denna ökning, som kan anslås till

5 å 10 procent per capita, har skapat ett större importbehov av kött och

fläsk än man tidigare räknat med. Genom det förbättrade försörjningsläget

i hela världen ha möjligheterna till köttimport emellertid förbättrats och

hittills har full behovstäckning kunnat lämnas.

Även under regleringsåret 1950/51 beräknas ett ganska avsevärt underskott

komma alt föreligga i vår försörjning av kött och fläsk. Dock tyder

mycket på att vi relativt snart torde kunna räkna med full behovstäckning

för fläskets vidkommande, vilken utveckling relativt snabbt kan övergå till

att fläsköverskott framkomma, vilket i sin tur aktualiserar exportfrågan.

Kommissionen har i detta sammanhang framhållit, att importen av köttvaror

under innevarande regleringsår liksom tidigare ombesörjts av Sveriges

slaktvaruimportförening. För att utjämna prisnivån på det importerade

köttet hade statsmakterna därvid tillämpat ett clearingförfarande beträffande

importpartierna. Någon export, med undantag för vissa specialiteter,

hade icke ägt rum under senaste året. Kommissionen vore emellertid medveten

om, att förhållandena på detta område snabbt kunde ändras. Den hade

därför upptagit förhandlingar med näringsorganisationerna angående bildandet

av det export- och importorgan, som enligt 1947 års riksdagsbeslut

förutsättes skola handhava utrikeshandeln med köttvaror. Så snart föreningen

i fråga konstituerats, borde det lämpligen kunna uppdragas åt denna

att med ensamrätt handhava export och import på detta område.

Kommissionen har vidare redogjort för systemet för prissättningen å köttvaror

under innevarande regleringsår och har härom anfört.

Vid utformningen av det prissystem, som varit gällande under innevarande

regleringsår, har hänsyn i viss utsträckning tagits till den nu rådande stabiliseringspolitiken.

Enligt detta system, som tillämpats från ransoneringens

hävande den 20 juni 1949, har slakteriförbundet rätt att inom vissa

gränser tillämpa en rörlig prissättning i partiledet för kött av nötkreatur

samt, fläsk. Denna rörlighet är genom avtal med förbundet begränsad på så

sätt, att förbundet bland annat icke har rätt att under en 52-veckorsperiod

överskrida den prisnivå, som förutsattes i 1949 års uppgörelse med statsmakterna

om jordbrukspriserna, med mer än 1 procent. För detta ändamål

ha särskilda baspriser framräknats för de olika djurslagen och klasserna

inom dessa, vilka överensstämma med nämnda prisnivå. De partipriser, som

vid varje särskilt tillfälle fastställas av slakteriförbundet, gälla som normalpriser.

I detalj ledet fastställdes vissa normalpriser för de för konsumenternas

breda lager viktigaste styckningsdelarna och charkuterivarorna, medan

ett begränsat antal varuslag släpptes helt fria ur prissynpunkt. Genom

en överenskommelse med handeln reglerades prissättningen i detalj i övrigt

så, att den genomsnittliga öresmarginalen icke skulle få ökas. Efter hand

ha dels hösten 1949 och dels våren 1950 ytterligare varuslag kunnat frisläppas.

Sålunda äro för närvarande samtliga normalpriser för charkuterivaror

upphävda.

Vidare har kommissionen erinrat om att under innevarande regleringsår

33 miljoner kronor anslagits till statliga pristillägg för fläsk.

Vad beträffar prisregleringen för regleringsåret 1950/51 har kommissionen

uttalat, att de nuvarande stabiliseringssträvandena icke torde möjliggöra

en sådan utformning av prisbildningen som förutsatts i 1947 års riks
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj.ts proposition nr 245.

dagsbeslut. Kommissionen har emellertid ansett, att den nuvarande prisnivån

för kött och fläsk bör höjas. Den nuvarande prisnivån är, anför komsionen,

utom för kött av häst och får, där fria priser råda, lägre än vad

som skulle betingas av ett fritt marknadsläge, samtidigt som konsumtionen

är högre än som motsvarar de inhemska tillgångarna. För att minska importbehovet

skulle det således vara önskvärt att få till stånd en viss höjning

av den nuvarande prisnivån. Kommissionen har emellertid utgått ifrån

att det nuvarande prissystemet i stort sett måste bibehållas oförändrat fram

till den 1 januari 1951, varför statliga pristillägg för kött och fläsk böra utgå

efter samma grunder, som nu gälla. Kostnaderna för dessa tillägg beräknar

kommissionen till 33 miljoner kronor för hela året.

Kommissionen anser det emellertid önskvärt, att de statliga pristilläggen

för fläsk, om så är möjligt, skola avskaffas från och med den 1 januari 1951

och partipriset på fläsk i stället ökas i motsvarande grad. En dylik höjning

av priset på fläsk skulle enligt kommissionens mening bidraga till att skapa

jämvikt mellan tillgång och efterfrågan.

Vad beträffar prisbildningen i övrigt har kommissionen uttalat, att priset

på fårkött liksom under innevarande regleringsår bör få utvecklas helt

fritt. En fri prisbildning för kött av storboskap och kalv skulle enligt kommissionens

uppfattning leda till vissa prisstegringar, som uppskattningsvis

kunna bedömas till 5—10 procent. Enligt kommissionens mening torde det

i nuvarande läge stöta på svårigheter att släppa köttpriserna helt fria. Detta

beror särskilt på att det konsumentskydd, som förutsattes i 1947 års riksdagsbeslut,

icke med säkerhet kan komma att fungera, enär världsmarknadspriset

på kött icke vid alla tillfällen kan bedömas komma att ligga under

den förutsatta importgränsen. Kommissionen har därför föreslagit, att

prisregleringen för köttvaror får i huvudsak samma utformning som under

innevarande regleringsår. Kommissionens överenskommelse med Sveriges

slakteriförbund om reglering av partipriserna på kött och fläsk, vilken gäller

till den 1 juli 1950, bör sålunda förlängas. I samband därmed bör undersökas

huruvida ej hästköttet, som nu ligger utanför överenskommelsen,

bör inrymmas däri. Beträffande prissättningen i detalj har, enligt vad kommissionen

meddelat, överenskommelse med handeln redan träffats för tiden

fram till den 1 januari 1951. Sistnämnda överenskommelse bygger på

att uppgörelsen om partipriserna förlänges.

I detta sammanhang har kommissionen vidare meddelat, att marknadsförhållanden

med största sannolikhet icke torde komma att möjliggöra att

partipriserna på nötkött och fläsk i genomsnitt för tiden 23 juni 1949—12

juni 1950 komma ned till den nivå, som utgör bas för det rörliga partiprissystemet

enligt uppgörelsen med slakteriförbundet. Enligt kommissionens

beräkningar skulle de aktuella priserna i genomsnitt komma att överstiga

basnivån med omkring 1 procent. Kommissionen har räknat med att jordbruket

härigenom tillföres en ej beräknad inkomst av 6 å 7 miljoner kronor.

Större delen härav torde emellertid enligt kommissionens beräkningar kalkylmässigt

komma att utjämnas genom att priserna på kraftfoder jämlikt

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

47

den nu med jordbruksorganisationerna träffade prisuppgörelsen skola höjas

omedelbart. Det belopp, som eventuellt återstår att utjämna, torde få

regleras under nästa regleringsår i den mån marknadsförhållandena så möjliggöra.

Kommissionen har vidare föreslagit, att stöd för lagring av kött och fläsk

skall utgå för den händelse priset på någon varugrupp skulle understiga den

fastställda medelprisnivån med mer än 10 procent.

Härjämte har kommissionen uttalat att det, för att en sund balans mellan

tillgången och efterfrågan på kött och fläsk skall uppnås är önskvärt att

priserna i konsumentledet höjas något så snart ske kan. Det bör stå Kungl.

Maj:t fritt att, sedan riktlinjerna för den allmänna ekonomiska politiken

under år 1951 uppdragits, på nytt taga upp frågan om prisbildningssystemet

för kött och fläsk. Ett mera fritt system än det nuvarande kan erhållas genom

att en relativt stor prisrörlighet medgives. Prissystemet bör lämpligen

utformas på liknande sätt som det system, vilket nu tillämpas för ägg.

Livsmedelskommissionen har slutligen erinrat om att bidrag till stödjande

av ullproduktionen under innevarande regleringsår utgått med ett belopp

av 50 öre per kilogram för otvättad klassificerad ull. Avsikten med detta

stöd har i enlighet med de riktlinjer, som uppdragits i propositionen nr 275

till 1948 års riksdag, varit att söka hålla fårstammen uppe på en önskvärd

nivå. Kommissionen har emellertid funnit erfarenheterna under den tid, för

vilken stödåtgärderna tillämpats, peka på att stödet i sin nuvarande utformning

icke har den avsedda effekten. Det för regleringsåret reserverade anslaget

av 200 000 kronor har sålunda endast till en mindre del tagits i anspråk,

samtidigt som fårstammen enligt senast tillgängliga uppgifter synes

minska successivt. För att i någon mån råda bot på detta förhållande och få

ett effektivare stöd anser kommissionen att subventionsbeloppet bör fördubblas

till 1 krona per kilogram. Med hänsyn till att föregående års anslag

icke tillfullo förbrukats torde det vara tillräckligt, om ett belopp av 100 000

kronor ställes till förfogande för regleringsåret 1950/51.

Regleringen av handeln med mejeriprodukter och fettvaror.

Rörande försörjningsläget för mjölk och mejeriprodukter har livsmedelskommissionen

anfört följande.

Försörjningsläget för mjölk och mejeriprodukter har under regleringsäret

kännetecknats av en på alla områden fortskridande produktionsökning.

Samtidigt med denna har eu viss konsumtionsökning kunnat konstateras beträffande

matfett. En mättnad synes emellertid hava inträtt på detta konsumtionsområde.

Till belysande av produktionsökningens omfattning kan

nämnas, att mjölkinvägningen vid mejerierna under de senaste tolv månaderna

ökat med över 11 procent i förhållande till närmast föregående tolvmånadersperiod.

Ostproduktionen har stegrats och vida överstigit den inhemska

konsumtionen. Smörproduktionen har ökat med över 10 procent.

Med hänsyn till att produktionsökningen sålunda varit större än konsumlionsökningen

ha vissa överskott på mejeriprodukter uppstått. Särskilt

gäller detta i fråga om osten, där lagerhållningen under tidsperioden mars

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

1949—februari 1950 steg med ej mindre än 11 200 ton till 23 200 ton. På

grund av vissa under det gångna året speciella omständigheter har emellertid

export av ost kunnat äga rum bland annat till Frankrike och Västtyskland

och härigenom ha de allvarligaste olägenheterna av överproduktionen

kunnat elimineras. Exporten av smör har under den gångna delen av regleringsåret

till och med mars 1950 uppgått till nära 6 300 ton och därmed ha

smörlagren kunnat bringas ned till ungefär normal nivå. Det gynnsamma exportläget

beror främst av den i Västeuropa under år 1949 rådande långvariga

torkan, som hade till följd en elakartad missväxt. Härtill kommer Västtysklands

ekonomiska återhämtning, kvarhållandet av ockupationstrupperna

m. m. allt med ty åtföljande höjning av livsmedelskonsumtionen därstädes.

Tillgången på råvaror för margarinindustrien har varit tillfredsställande

och tillverkningen av margarin har till följd härav kunnat hållas på

sådan nivå, att den väl svarat mot den stegring i efterfrågan, som den i samband

med frigivandet av matfettet vidtagna ökade spänningen mellan priset

på smör och margarin åstadkommit. Till försörjningsläget beträffande

vegetabiliska fetter och margarin samt därmed sammanhängande problem

återkommer kommissionen längre fram i denna skrivelse.

Efter matfettsransoneringens slopande på våren 1949 ha de statliga regleringsåtgärderna

beträffande mjölk och mejeriprodukter främst bestått i

att fetthalten i konsumtionsmjölken och vissa andra mejeriprodukter varit

begränsad till vissa högsta procentsatser. Till följd av det förbättrade förförsörj

ningsläget har därefter dessa regleringsåtgärder kunnat avvecklas

utom beträffande konsumtionsmjölken. Detta innebär, att s. k. tjock grädde

och helfet ost åter fått tillverkas och försäljas.

Kommissionen har förklarat sig åtminstone för närvarande icke vilja föreslå

en avveckling av mjölkstandardiseringen. Även om ur försörjningsmässiga

synpunkter bärande invändningar icke kunna göras mot en höjning av

letthalten i konsumtionsmjölken, måste man nämligen enligt kommissionens

mening beakta, att en höjning av fetthalten från 3 till exempelvis 3,5 procent

skulle medföra en höjning av konsumentpriset på mjölken med 3,5 öre per

liter, däri icke inräknad någon av prishöjningen föranledd ökning av handelsmarginalerna.

Enligt kommissionens mening kan det icke anses lämpligt

att mot bakgrunden av de avtal, som i stabiliseringssyfte träffats med arbetsmarknadens

parter, nu genomföra en så väsentlig höjning av priset på

eu så viktig konsumtionsvara som mjölken. Kommissionen anser därför att

med frågan om en förhöjning av fetthalten i konsumtionsmjölken bör anstå

tills vidare.

Rörande de olika nu utgående mjölkpristilläggen har kommissionen anfört.

Under regleringsåret ha mjölkpristillägg utgått för all vid mejeri invägd

mjölk. Dessa mjölkpristillägg äro av tre olika slag, nämligen allmänt mjölkpristillägg,

som utgår i hela landet, samt extra mjölkpristillägg och särskilt

mjölkpristillägg. De två sistnämnda slagen av tillägg utgå endast inom vissa

delar av landet, främst i Norrland. Det särskilda mjölkpristillägget uppgår

till 6 miljoner kronor och tillkom i samband med jordbruksuppgörelsen på

hösten 1949. Detta tillägg är närmast att betrakta som missväxtbidrag inom

vissa delar av landet. Härjämte ha utgått statliga bidrag i form av körlinjebidrag,

merfrakttillägg, regleringskostnadstillägg och behandlingsersättning.

Än vidare ha disponerats statliga medel för förbättring av mjölkhandelns

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24ö.

49

marginaler. I syfte alt åstadkomma en utjämning i fråga om lönsamheten

olika mejeriprodukter emellan ha dessutom för vissa produkter upptagits

utjämningsavgift respektive utbetalats utjämningsbidrag för vid mejeri

invägd mjölk.

Det allmänna mjölkpristillägget utgår enligt vad kommissionen anfört med

samma belopp för all vid mejeri invägd mjölk och utgör för närvarande 82,4

öre per kilogram mjölkfett. Av sistnämnda belopp motsvara 40 öre den höjning

av det allmänna mjölkpristillägget, som för närvarande utgår av det i

anledning av jordbruksuppgörelsen på hösten 1949 anvisade 60-miljonersanslaget.

De extra och särskilda mjölkpristilläggen utgå med varierande belopp

inom olika delar av landet. Av samma skäl som de, vilka kommissionen

anfört för bibehållande av den nuvarande mjölkstandardiseringen, anser

kommissionen att det nu icke är lämpligt att fatta beslut om modifiering eller

slopande av gällande subventionssystem på mjölkregleringsområdet. Dock

bör det hösten 1949 införda särskilda mjölkpristillägget till en kostnad av

0 miljoner kronor med hänsyn till dess karaktär av missväxtbidrag icke utgå

under nästa regleringsår.

Kommissionen anser sålunda, att allmänt mjölkpristillägg från och med

den 1 september 1950 bör utgå med dels 42,4 öre per kilogram mjölkfett

d. v. s. i stort sett samma belopp, som i genomsnitt ntgick före jordbruksuppgörelsen

hösten 1949, dels ett belopp per kilogram mjölkfett, beräknat

med utgångspunkt från att de 00 miljoner kronor, som anvisades i samband

med sagda uppgörelse, efter avdrag för vad som belöper på den direktförsålda

mjölken (numera omräknat till 2,4 miljoner kronor) eller

57,6 miljoner kronor skola slås ut på den i jordbrulcskalkylen uppskattade

mjölkinvägningen under regleringsåret 1950/51. Detta belopp utgör per

kilogram mjölkfett 40,i öre. Det allmänna mjölkpristillägget skulle sålunda

enligt kommissionens förslag från och med 1 september 1950 tills vidare

utgå med 82,5 öre per kilogram mjölkfett.

Uttagandet av utjämningsavgift grundas på förordningen den 10 juli

1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost. Denna förordning

har genom förordningen nr 355/1949 erhållit fortsatt giltighet till och med

den 31 augusti 1950. Kommissionen har föreslagit, att förordningen nr

378/1947 skall erhålla fortsatt giltighet till och med den 31 augusti 1951.

Kommissionen har därefter övergått till frågan om körlinjebidragets utformning

och därom anfört.

Nuvarande regler för utbetalande av körlinjebidrag innebära, att sådant

bidrag skall utgå för uppehållande av mejeriernas kör linjer i Norrland, med

undantag av Gästrikland, i Värmlands län samt i vissa delar av Kopparbergs

och Älvsborgs län under hela året samt för uppehållande av körlinjer

i övriga delar av riket under tiden 1 oktober till 31 maj. Bidrag utgår

endast till mejeri, för vilket den genomsnittliga kostnaden för intransporten

av mjölk från producenter under månaden överstiger 1,2 öre per kilogram,

samt skall för varje månad utgöra ett belopp, motsvarande hälften

av den summa, varmed kostnaden under månaden överstiger 1,2 öre per

kilogram. Syftet med dessa körlinjebidrag har främst varit att stimulera

mejerierna till en utbyggnad i största möjliga utsträckning och rationalise
4

Bihang till riksdagens protokoll WHO. 1 saml. AV 245.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

ring av körlinjer och infrakter. Detta syfte torde numera få anses ha

uppnåtts i rimlig omfattning. Med hänsyn härtill och då medelfraktkostnaderna

för mjölkens intransport från producent för hela landet uppgå

till 1,64 öre per kilogram har som förut nämnts uppgörelse med jordbruksorganisationerna

träffats om att körlinjebidrag bör utgå endast då den genomsnittliga

kostnaden för intransporten under månaden överstiger 1,5 öre

per kilogram. Såsom viss kompensation för den sänkning av körlinjebidraget,

som härvid uppkommer och som i främsta rummet kommer att träffa

de norrländska mjölkproducenterna, synes det extra mjölkpristillägg, vilket

för närvarande med varierande belopp utgår till i huvudsak norra Sverige,

böra höjas med 5 öre per kilogram mjölkfett. Höjningen motsvarar

ungefär 0,2 öre per kilogram för mjölk, som inväges i norra Sverige.

Beträffande nuvarande grunder för utbetalning av merfrakttillägg, regleringskostnadstillägg

samt behandlingsersättning har kommissionen icke

ansett sig nu böra föreslå någon ändring.

Kommissionen har vidare erinrat om att till förbättring av mjölkhandelns

marginaler under regleringsåret anvisats ett belopp av 6 miljoner

kronor. Kommissionen har framhållit, att detta subventionssystem, som

infördes hösten 1948, visat sig vara ur administrativ synpunkt mycket

tungrott och icke heller torde skapa full rättvisa. Det har därför för kommissionen

framstått såsom angeläget, att systemet snarast avvecklas. Då

emellertid en avveckling av detta system skulle medföra en höjning av konsumentpriset

på mjölken, har kommissionen icke ansett sig nu kunna föreslå

en dylik åtgärd. Under förutsättning att utformningen av stabiliseringspolitiken

modifieras med utgången av innevarande kalenderår, har kommissionen

emellertid förordat, att statssubventionen av mjölkmarginalerna

utan dröjsmål avskaffas på nyåret 1951.

Kommissionen har härefter ingått på frågan om produktions- och prisutvecklingen

för ost och därvid till en början anfört.

Anledningen till att produktionsökningen på mjölkområdet främst tagit

sig uttryck i en ökad ostproduktion torde vara den att ostproduktionen

relativt sett är mera lönsam än smörproduktionen. Om man jämför ostproduktionens

lönsamhet med smörproduktionens finner man sålunda, att

osten vid nuvarande mejeripriser ger en merintäkt med drygt 25 öre per kilogram

ost. Med hänsyn härtill och då det i varje fall så länge överskott på ost

förefinnes varken ur export- eller inhemsk avsättningssynpunkt kan anses

lyckligt att ostpriserna vid försäljning från mejeri äro så höga som för närvarande

anser kommissionen det riktigt att sänka dem. Det kan i detta sammanhang

nämnas, att kommissionen efter samråd med Svenska mejeriernas

riksförening föreskrivit att en tillverkningsavgift i produktionshämmande

syfte skall uttagas på osten. Denna tillverkningsavgift utgår för närvarande

med 20 öre per kilogram. Vidare äro mejerierna skyldiga att i viss

utsträckning under innevarande regleringsår själva bestrida lagringskostnaderna

för ost. För detta ändamål uttages en särskild avgift av 10 öre

per kilogram tillverkad ost.

Efter att ha erinrat om att i samband med uppgörelsen om jordbrukspriserna

överenskommelse träffats om att ostpriserna vid försäljning från mejeri

skola sänkas med högst 25 öre per kilogram i genomsnitt och att utgående

avgifter å ost i samband härmed skola reduceras har kommissionen

uttalat, att prissänkningen, så länge nuvarande system med subventione
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24ö.

51

ring av ostpriserna tillämpas, bör taga sig uttryck i en sänkning av subventionerna.

Vidare bär kommissionen anfört följande beträffande nyssnämnda

avgifter.

Kostnaderna för ostlagringen bestridas med medel från en av kommissionen

förvaltad clearingkassa för detta ändamål. Inkomsterna till denna

kassa bestodo intill den 1 december 1949 uteslutande av de clearingavgifter

om 5 öre per kilogram, som uttagas av konsumenterna vid ostens försäljning.

Då ostproduktionen emellertid under regleringsåret med hänsyn till

dess bättre lönsamhet i förhållande till smörtillverkningen ökat starkare än

konsumtionen av ost, har följden blivit en avsevärt ökad lagerhållning av

ost. Då lagringsersättning utbetalas med 5 öre per kilogram ost och månad,

som osten lagras utöver den för ostens mognad erforderliga lagringstiden,

hade clearingkassans medel i november 1949 helt förbrukats. Det var därför

icke möjligt att fortsätta att utbetala lagringsersättning i den omfattning,

som tidigare skett, utan förstärkning av kassan. Då detta i dåvarande läge

icke kunde ske genom en höjning av clearingavgiften på ost, enär en sådan

åtgärd skulle medföra motsvarande höjning av konsumentpriset, träffades

på hösten 1949 uppgörelse med jordbrukets organisationer i samband med

fördelningen av de ovannämnda 60 miljoner kronorna att jordbruket — såsom

kompensation för den inkomstförbättring, som föranleddes av försäljningen

av tjock grädde och helfet ost — under återstående delen av regleringsåret

självt skulle bära de med ostlagringen föranledda merkostnaderna.

Kommissionen har uttalat, att de extra lagringskostnader för ost, vilka

äro betingade av den nuvarande normalprisregleringen, från och med ingången

av nästa regleringsår helt böra täckas genom ostclearingen. Några

extra bidrag från mejerierna för detta ändamål ifrågasättas alltså icke.

Kommissionen har härefter berört stadgandena i förordningen den 30 juni

1944 (nr 459) angående avgift för smör, som användes för framställning av

grädde m. m. Kommissionen har erinrat om att enligt nämnda förordning

avgift må uttagas med högst 1 krona 50 öre för varje kilogram smör, som

användes för framställning av grädde, och att sådan avgift genom kungörelsen

den 30 juni 1944 (nr 460) fastställts till en krona för kilogram smör.

Enligt kommissionens uppfattning är denna avgift för låg, enär risk föreligger

för att smör kan komma att användas för framställning av tjock

grädde. Med hänsyn härtill har kommissionen föreslagit, att nämnda förordning

skall ändras på så sätt, att avgiften maximeras till 5 kronor per kilogram

smör, som användes för framställning av grädde m. m.

Kommissionen har i detta sammanhang ytterligare anfört.

Enligt 1 § kungl. förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin

och vissa andra fettvaror erlägges, i den mån Kungl. Maj:t så förordnar,

accis för vissa i förordningen uppräknade varor, som inom riket tillverkas

för försäljning. I fall då dessa varor av tillverkaren användas inom

den egna rörelsen utgår sålunda ej accis enligt denna förordning. Därest

t. ex. en konditor av osaltat margarin tillverkar fettemulsion och denna därefter

av honom användes vid framställning av bakverk, såsom gräddtårtor

och gräddbakelser, finnes icke författningsenlig skyldighet alt erlägga accis

för ifrågavarande fettemulsion. EU dylikt förhållande är givetvis otillfredsställande

och ägnat att skapa irritation. Att förebygga ett dylikt förfaringssätt

genom ändring i ovannämnda förordning synes emellertid olämpligt,

enär den användning som avses i förevarande fall närmast torde vara jäm
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

förbar med den som avses i förordningen den 30 juni 1944 (nr 459.) angående

avgift för smör, som användes för framställning av grädde. Det synes

därför riktigare att i stället vidtaga sådan ändring i sistnämnda förordning,

att densamma även kommer att avse användning av osaltat margarin samt

andra obearbetade fettämnen, som i ovan angiven ordning användas för

framställning av fettemulsion.

Kommissionen har föreslagit, att avgiften i dessa fall, i likhet med vad

som föreslagits för smör som användes för tillverkning av grädde, skall

fastställas till 5 kronor per kilogram margarin.

Kommissionen har härefter behandlat regleringsanordningarna för fettråvaror

och därvid anfört.

Försörjningsläget i fråga om fettråvaror för margarinframställning är

fullt tillfredsställande. Den inhemska oljeväxtodlingen har stigit och 1949

års skörd motsvarar en oljeutvinning av drygt 50 000 ton matnyttiga oljor.

Några svårigheter hava ej förelegat för import av övriga för vår fettförsörjning

nödvändiga varor och den övervägande delen har kunnat inköpas

mot pundvaluta. Under år 1949 importerades, exklusive reexport, kopra

och kokosolja till en kvantitet, motsvarande tillhopa 24 000 ton olja. Valoljeimporten

uppgick till ca 20 000 ton. Såsom tidigare nämnts har margarinproduktionen

ökat och förbrukningen av fettråvaror för densamma har

under 1949 uppgått till 21 100 ton kokosolja, 15 300 ton valolja och 15 900

ton rapsolja. Härtill kommer ca 4 500 ton inhemska slakterifetter. För andra

ändamål än margarinframställning har under det gångna året förbrukats

ca 4 000 ton rapsolja, drygt 2 000 ton senapsolja, 4 800 ton kokosolja samt

4 200 ton valolja. Det överskott på rapsolja som uppstått, har emellertid

kunnat exporteras under jämförelsevis gynnsamma villkor. Exporten under

den hittills tilländalupna delen av regleringsåret, som har omfattat

drygt 22 000 ton rapsolja och 20 000 ton rapsfrö, motsvarande en oljekvantitet

av 8 000 ton, har sålunda skett dels såsom kompensationsaffär med

kokosolja eller annan för landet betydelsefull vara såsom motprestation,

dels mot betalning i god valuta. De priser, som därvid erhållits, ha visserligen

legat under 1949 års odlarpriser men ha i förhållande till världsmarknadspriset

på andra matnyttiga oljor varit relativt sett förmånliga. Till belysning

härav kan nämnas, att priset på kokosolja legat mellan 1:75 och

1:85 kronor per kilogram och priset på valolja mellan 1:20 och 1:40 kronor

per kilogram, allt eif. Exportpriserna på rapsoljan ha i de fall då byte mot

kopra eller kokosolja icke förekommit för större partier uppgått till 1:46

kronor per kilogram fob. På senare tid ha som tidigare nämnts omkring

1 500 ton rapsolja sålts till priser mellan 1:65 och 1:70 kronor per kilogram

fob.

Beträffande de på delta område gällande regleringsanordningarna har

kommissionen anfört.

Kungl. Maj :t har för närvarande bemyndigande dels att uttaga accis och

tilläggsaccis å sådana varor, som avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr

259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror, med högst 1 krona

50 öre per kilogram av varans nettovikt, dels ock att uttaga en rörlig clearingavgift

vid import av fettämnen, motsvarande i varje särskilt fall skillnaden

mellan normalpriset och den faktiska anskaffningskostnaden för

varan i fråga. Det står jämväl Kungl. Maj :t fritt att, i den mån så prövas

lämpligt, genomföra en omläggning av systemet med acciser och rörliga

clearingavgifter, så att fasta importavgifter kunna uttagas på olika slag av

fett och fettråvaror för framställning av margarin och matnyttigt fett.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 245.

53

Vad först angår bemyndigandet att uttaga accis och tillåggsaccis må

nämnas, att detta numera icke utnyttjas för margarin. Efter förslag av

livsmedelskommissionen hemställde nämligen Kungl. Maj :t i proposition

nr 215 till 1949 års höstriksdag att den då utgående margarinaccisen på

S öre per kilogram skulle borttagas. Riksdagen biföll denna hemställan.

Samtidigt med margarinaccisens bortfall sänktes den till margarinindustrien

utgående clearingersättningen från 19,611 öre per kilogram till 11,611

öre per kilogram. Åtgärden i fråga var betingad av angelägenheten av att

minska den belastning av livsmedelskommissionens clearingkassa för fettråvaror,

som clearingersättningen för margarin utgjorde.

Vad härefter angår rätten att uttaga rörliga clearingavgifter vid import

av fettämnen har kommissionen erhållit Kungl. Maj :ts bemyndigande att

vid försäljning av importerade fettråvaror uttaga sådana avgifter i ovan

nämnda ordning. Clearingförfarandet har emellertid under 1949 avvecklats

beträffande sådana fettråvaror, som icke direkt sammanhänga med margarinindustrien,

och har numera praktisk betydelse endast beträffande

kokosolja, palmkärnolja, jordnötsolja och valolja.

Enligt vad kommissionen uttalat fungerar systemet med rörliga clearingpriser

på margarinråvaror för närvarande fullt tillfredsställande. Clearingavgifterna

på importerade margarinråvaror beräknas komma att i stort

sett förslå till täckande av förlusten på den inhemska oljeväxtodlingen.

Emellertid har systemet den bristen, att clearingförfarandet icke kan tilllämpas,

med mindre nuvarande importreglering äger bestånd. Med hänsyn

härtill synes det nödvändigt att finna ett annat instrument än det nuvarande

för den framtida avvägningen av priserna mellan inhemska och

importerade margarinråvaror. En omläggning av det nuvarande clearingsystemet

bör emellertid föregås av närmare utredning genom tillsättande

av en särskild sakkunnigkommitté. Även det nuvarande systemet med acciser

och tilläggsacciser på olika slag av fettvaror är enligt kommissionens

mening i behov av en översyn, enär grunderna för accisernas uttagande på

väsentliga punkter äro föråldrade. Med hänsyn härtill ha kontrollstyrelsen

och kommissionen i en särskild framställning hemställt, att Kungl. Maj:t

skall tillsätta en parlamentarisk kommitté för utredning av dessa frågor.

Beträffande den ovannämnda clearingersättningen till margarinindustrien

om 11,6 öre per kilogram tillverkat margarin bar kommissionen anfört

följande.

Det synes kommissionen föga ändamålsenligt alt å ena sidan uttaga relativt

höga clearingpriser på margarinråvarorna och å andra sidan subventionera

margarinpriserna genom utgivande av clearingersättning. Härtill

kommer, att kontrollen av clearingersättningens utbetalande stöter på vissa

svårigheter. Clearingersättningen bör därför enligt kommissionens mening

snarast möjligt avvecklas. Borttagande av clearingersättningen på margarin

kan emellertid icke ske utan att antingen margarinet höjes med motsvarande

belopp eller det genomsnittliga clearingpriset på margarinråvarorna

sänkes med 14 öre per kilogram. Eftersom valet mellan dessa vägar påverkas

av utformningen av prisstabiliseringspolitiken i fortsättningen, torde del

nuvarande systemet böra bibehållas tills vidare till dess större visshet vunnits

om nämnda politik.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Konstgödselregleringen.

Livsmedelskommissionen har erinrat om att under innevarande år beslagen

hävts för samtliga konstgödselmedel utoon tomasfosfat och ammoniumsulfat.

Beslagen på sistnämnda varor ha behållits på grund av att varorna

fortfarande äro underkastade clearingavräkning med kommissionen. För

nästkommande produktionsår bör man enligt kommissionen kunna räkna

med förbättrad tillgång på såväl importerad som inhemsk konstgödsel. Utsikterna

för prisbildningen utomlands bedömas vara sådana, att man kan

vänta en prissänkning på kali och eventuellt fosfatgödsel, under det att kvävegödseln

torde hålla sig omkring den nuvarande prisnivån. Under dessa

förutsättningar har kommissionen ansett, att normalprissättningen på konstgödsel

icke är av någon större betydelse utan bör borttagas vid ingången av

nästa gödselår samt att alla de subventioner och bidrag, som i vissa fall nu

utgå vid import eller inhemsk tillverkning, böra borttagas och clearingförfarandet

upphöra. Enighet härom har, erinrar kommissionen, vunnits vid

den med jordbrukets organisationer träffade prisuppgörelsen. Enligt kommissionen

kan detta komma att medföra en prishöjning på cliilesalpeter,

vilket gödselmedel för närvarande åtnjuter ganska stora subventioner. Denna

prishöjning torde emellertid kompenseras av väntade prissänkningar på

andra gödselmedel.

Kommissionen har i detta sammanhang vidare uttalat, att beslaget på

tomasfosfat och ammoniumsulfat bör kunna hävas i samband med normalprissättningen

och clearingförfarandet slopas. Samtidigt böra de bestämmelser,

som nu reglera mellanhavandena mellan livsmedelskommissionen och

Svenska importföreningen för konstgödselmedel u. p. a., upphöra att gälla.

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader.

I sin förut omnämnda skrivelse till livsmedelskommissionen den 7 mars

1950 redogör Svenska spannmålsaktiebolaget för kostnaderna i samband

med sin verksamhet regleringsåren 1948/49 och 1949/50 samt upptager till

behandling jämväl frågan om motsvarande kostnader år 1950/51.

Enligt bokslutet för verksamhetsåret 1948/49 uppgingo bolagets kostnader

till 49,4 miljoner kronor. Motsvarande kostnader för år 1949/50 beräknas

preliminärt till ca 45 miljoner kronor. Vid beräkningen av detta senare

belopp har man bl. a. tagit hänsyn till fördyringen av importvarorna på

grund av krondevalveringen och till att kostnaderna för oljekraftfoder av

sAenskt oljeväxtfrö blivit större än man tidigare beräknat.

Vid uppskattningen av kostnaderna för år 1950/51 har bolaget utgått från

följande förutsättningar, nämligen för det första att import av brödsäd icke

kommer att äga rum, för det andra att det av bolaget föreslagna systemet

med avseende på tecknande av avtal om utjämningslagring för brödsäd genomföres,

för det tredje att inköps- och försäljningspriser å importfoder ej

skola förändras i förhållande till de nuvarande, för det fjärde att oljekraftfoder

framställt av svenskodlat frö tillhandahålles bolaget till ett från 40

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

55

till 30 kr/dt sänkt pris samt för det femte att fraktbidrag vid försäljning avfodermedel

till Norrland alltjämt skola utgå. Bolagets uppskattning av kostnaderna

för år 1950/51 har sammanställts i följande tablå, där värdetalen

avse miljoner kronor.

A. Kostnader för beredskapslagring av 300 000 ton brödsäd:

1. Lagringskostnader .................................. 2,7

2. Kostnader för omsättning av beredskapslagret .......... 2,8 5,5

B. Kostnader för förlust vid inköp och försäljning av 100 000

ton majs.............................................. 12,o

C. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av oljekraftfoder:
1.

Importerat foder, 115 000 ton.......................... 10,o

2. Svenskt foder (för export) 20 000 ton.................. l,o 11,o

D. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 100 000

ton kli ............................................... 6,o

E. Fraktbidrag för fodermedel till Norrland ................. 1,5

F. Ränta ................................................. 3,o

G. Allmänna kostnader .................................... l,o

H. Oförutsedda kostnader .................................. l,o

Summa kostnader 41,o

De faktiska och väntade kostnaderna under åren 1948/49—1950/51 kunna

alltså i enlighet med det anförda upptagas till (49,4 + 45,o Jr 41,o =)

135,4 eller avrundat 135 miljoner kronor. Beträffande finansieringen av dessa

kostnader har bolaget erinrat om att i början av år 1949 funnos disponibla

85 miljoner kronor av tidigare anvisade medel samt att 1949 års riksdag

anslagit ytterligare 20 miljoner kronor. För täckning av bolagets kostnader

t. o. m. utgången av verksamhetsåret 1950/51 skulle alltså behöva anvisas

ett belopp av (135 — 105 =) 30 miljoner kronor. Bolaget har erinrat om

att i årets statsverksproposition under nionde huvudtiteln upptagits ett reservationsanslag

av 20 miljoner kronor till kostnader i samband med Svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse framlagt vissa beräkningar

rörande de återverkningar på spannmålsbolagets kostnader, som kunna väntas

med anledning av de av kommissionen föreslagna regleringsåtgärderna.

Den av kommissionen förordade omläggningen av brödsädsregleringen beräknas

uppskattningsvis öka de av spannmålsbolaget beräknade kostnaderna

med högst 500 000 kronor. Kommissionens förslag, att priset på oljekraftfoder

av svenskt oljeväxtfrö även under regleringsåret 1950/51 skall utgöra

40 kr/dt, beräknas öka de av bolaget angivna kostnaderna med omkring

10 miljoner kronor. Å andra sidan har kommissionen föreslagit, alt försäljningspriserna

på vissa fodermedel skola höjas utöver den nivå som bolaget

räknat med. Den föreslagna prishöjningen på oljekraftfoder med högst 4

kr/dt kan enligt kommissionen beräknas medföra en besparing av ca 10,5

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

miljoner kronor. Vidare kunna sannolika höjningar av priserna på majs och

importerat kli enligt kommissionens beräkningar väntas medföra besparingar

på i runt tal 5 miljoner kronor. Den sammanlagda effekten av de av

kommissionen nu berörda åtgärderna skulle bli en besparing av (15,5 — 10,5

= ) 5 miljoner kronor. Härigenom sjunker anslagsbehovet för spannmålsbolagets

del från 30 till 25 miljoner kronor.

Kostnader för lagring i samband med statlig inköps- och försäljningsverk
samhet.

Beträffande medelsbehovet för den med statligt stöd bedrivna lagringsverksamheten

har kommissionen anfört, att till Statlig lagerhållning: Omkostnader

för statlig inköps- och försäljningsverksamhet för budgetåret

1949/50 anvisats ett förslagsanslag av 7 miljoner kronor. Enligt gjorda beräkningar

komma kostnaderna emellertid att uppgå till sammanlagt omkring

9 miljoner kronor. Därav belöpa 5,5 miljoner kronor på lagring av

smör, 1,5 miljoner kronor på lagring av slaktvaror och 2,o miljoner kronor

på lagring av ägg. 1 sistnämnda belopp ingår en kostnad på omkring 800 000

kronor, som avser ägglagringen under första halvåret 1949. Omfattningen

av ifrågavarande verksamhet under budgetåret 1950/51 är för närvarande

mycket svår att förutse. Kommissionen anser sig emellertid böra räkna

med att lagringen av smör kommer att bliva av mindre omfattning än under

innevarande budgetår, att lagringen av slaktvaror huvudsakligen kommer

att avse importerat kött och fläsk samt att ägglagringen kommer att få

ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår. Med utgångspunkt

härifrån beräknar kommissionen kostnaderna för lagringsverksamheten

under nästa budgetår till sammanlagt 6 miljoner kronor, därav 3,5

miljoner kronor för lagring av smör, 1,5 miljoner kronor för lagring av

slaktvaror och 1 miljon kronor för lagring av ägg.

Anslagsäskanden.

Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen i sin skrivelse framlagt

rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna,

skulle medelsbehovet för nästa budgetår uppgå till sammanlagt 216,6 miljoner

kronor. Följande sammanställning utvisar, hur de äskade anslagen fördela

sig på olika regleringsåtgärder (beloppen angivna i miljoner kronor).

Allmänt mjölkpristillägg ....................................... 118,5

Mjölkpristillägg inom vissa delar av landet........................ 22,5

Särskilda mjölkbidrag (körlinjebidrag in. m.) .................... 5,5

Bidrag till förbättring av mjökhandelns marginaler................ 6,o

Pristillägg för slaktdjursprodukter .............................. 33,o

Pristillägg för ull.....................,......................... 0,i

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet...................... 25,o

Statlig lagerhållning .......................................... 6,o

Summa 216,6

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

57

Utöver nämnda belopp av omkring 216 miljoner kronor har kommissionen

ansett, att i likhet med tidigare år medel böra anvisas för bestridande av

diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen. Av dessa medel

skulle, bland annat, bestridas ersättning till Svenska mejeriernas riksförening

för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringarna sammanhängande

uppgifter samt ersättning för förluster i samband med lagring

och annat omhändertagande av animaliska produkter. Kommissionen har

föreslagit, att för ifrågavarande ändamål skola anvisas 5 miljoner kronor,

d. v. s. samma belopp som stått till förfogande för diverse utgifter under

innevarande regleringsår.

Kommissionen har understrukit, att nu angivna belopp om tillhopa 221

miljoner kronor äro beräknade med utgångspunkt från att regleringsåtgärderna

skola kvarstå oförändrade under hela regleringsåret 1950/51. Det

torde nämligen i dagens läge icke vara möjligt att uttala sig om huruvida

eller i vilken utsträckning subventionssystemet kommer att modifieras eller

avvecklas längre fram under regleringsåret.

Statens priskontrollnämnds yttrande.

Statens priskontrollnämnd har i sitt yttrande över livsmedelskommissionens

skrivelse till att börja med berört frågan om metoden för beräkning

av jordbrukets kapitalkostnader. Nämnden har förklarat sig i denna del

kunna biträda prisuppgörelsen. Samtidigt har nämnden emellertid ansett

det önskvärt att det klart utsädes, att övergången till det nya sättet för beläkning

av kapitalkostnaderna i jordbrukskalkylen icke skulle resultera

i höjning av jordbrukets produktpriser vid tidigare tidpunkt än då näringsidkarna

i övrigt kunde få sina priser fastställda med utgångspunkt frän

räntabilitetsberäkningar, upprättade efter de av Kungl. Maj :t den 29 december

1949 fastställda grunderna för sådana beräkningar.

Med anledning av vad i överenskommelsen anförts beträffande analogi

med Kungl. Maj :ts nämnda beslut den 29 december 1949 har nämnden

framhållit, att de grunder för utförande av lönsamhetsberäkningar som

Kungl. Maj :t enligt detta beslut fastställt, innehålla bestämmelser om beräkning

av det egna kapitalet och den verkliga vinsten, medan däremot avkastningsprocenttalet

för det i företagen arbetande kapitalet icke fastställts.

Förhandlingsdelegationen för översyn av direktiven för priskontrollen

hade i fråga härom anfört, att det icke vore möjligt att fixera ett

visst avkastningsprocenttal som skäligt och generellt normgivande för

olika företag och branscher. Genom av delegationen förordade beräkningar

och utredningar erhölles visserligen ett tämligen fast underlag för bedömandet

av uppkommande prisfrågor, men det slutliga avgörandet innefattade

under alla förhållanden en i den prisreglerande myndighetens hand lagd

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

skälighetsprövning, verkställd med ledning av de direktiv för den prisreglerande

verksamheten, som vore eller framdeles kunde bliva givna.

Mot de i prisuppgörelsen förutsatta prisändringarna i marknadsanpassande

syfte har nämnden icke haft något att invända.

Nämnden har vidare framhållit, att hänsyn vid prissättningen borde tagas

till vissa kostnadssänkningar för jordbruket, som kunde beräknas inträda

under den närmaste tiden. Den kostnadssänkning för skördegarn,

som jordbruket kunde väntas erhålla genom pappersskattens slopande,

borde sålunda kompenseras genom motsvarande prissänkningar. På samma

sätt borde förfaras vid en sänkning av bensinskatten. En höjning av priset

på inhemska hudar genom en eventuell ändring av subventionen på importerade

bottenlädershudar borde vidare medföra prisändringar på andra

jordbruksprodukter, så att jordbrukets totala inkomstsumma icke därigenom

förändrades.

Nämnden har vidare påpekat, att pappersskattens avveckling torde komma

att medföra en ändring av producentpriset på ägg. Då pappersskatten infördes,

hade livsmedelshandeln erhållit kompensation för stegrade emballagekostnader

med 8 öre per kilogram ägg. En sänkning av ägghandelsmarginalen

med 8 öre per kilogram kunde väntas medföra en motsvarande

höjning av partipriset, eftersom konsumentpriset finge anses bli oförändrat.

Den härav följande inkomstökningen för jordbruket, som av nämnden

beräknats till i runt tal 5,5 miljoner kronor, borde återverka i form av prissänkning

på andra varor.

Beträffande en eventuell tillämpning av 4-procentsregeln har nämnden

uttalat, att denna borde ske med utgångspunkt från att jordbruket åtagit

sig att bära ett inkomstunderskott av 30—35 miljoner kronor.

Slutligen har nämnden hemställt, att direktiv skulle lämnas till LK-delegationen

rörande utredningar beträffande vissa av delegationen anmärkta

brister i de hittills föreliggande grunderna för inkomstberäkningarna.

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågorna.

Kungl. Maj:t har, såsom inledningsvis nämnts, den 21 april 1950 meddelat

beslut rörande prissättningen på jordbruksprodukter under regleringsåret

1950/51. Kungl. Maj:t har därvid godtagit den uppgörelse, som

träffats mellan livsmedelskommissionen, å ena, och den av jordbrukarnas

organisationer utsedda förhandlingsdelegationen, å andra sidan.

Beslutet innebär att den nuvarande prisnivån å jordbrukets produkter

tills vidare bibehålies i stort sett oförändrad.

I fråga om brödsädspriserna skola vidtagas de prisjusteringar, som erfordras

för att kompensera jordbruket för vissa ökningar av fraktkostnaderna.

Beträffande mjölk och mejeriprodukter förutsättes, att det nu utgående

allmänna mjölkpristillägget skall bibehållas oförändrat. Körlinje
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

59

bidrag skall från och med den 1 september 1950 utgå med hälften av det

belopp, varmed transportkostnaden under respektive månad överstiger 1,5

öre för kilogram mjölk. Priserna på ost vid försäljning från mejeri sänkas

med i genomsnitt 25 öre för kilogram. Samtidigt sänkas nu utgående avgifter

på ost. Vidare skall priset på fabrikspotatis sänkas med 1 öre per

hektoliter och stärkelseprocent. I fråga om äggpriset har Kungl. Maj :t godtagit

livsmedelskommissionens förslag, att producentpriset bör få fritt

svänga mellan i regel ett bottenpris av 1 krona 80 öre för kilogram och att

högsta pris av 3 kronor för kilogram. Beträffande priserna på kött och fläsk

har någon ändring av den genomsnittliga prisnivån ej för närvarande ifrågasatts.

Beträffande priserna på fodermedel innebär beslutet, att livsmedelskommissionen

bemyndigats att höja priserna på oljekraftfoder med högst

4 kronor för deciton samt att i samband härmed vidtaga erforderliga justeringar

av priserna på kli och majs. Slutligen skola nu utgående subventioner

å konstgödselmedel avvecklas.

Till övriga i livsmedelskommissionens skrivelse berörda frågor angående

prissättningen och därmed sammanhängande förhållanden har Kungl. Maj :t

förklarat Sig vilja senare taga ställning.

Prissättningen på brödsäd och oljeväxter

av 1951 års skörd. I

I särskild skrivelse den 20 april 1950 har livsmedelskommissionen till behandling

upptagit vissa frågor rörande prissättningen på brödsäd och oljeväxter

av 1951 års skörd. Kommissionen har därvid erinrat att den i skrivelse

den 19 april 1949 med förslag om prisregleringsåtgärder på jordbruksområdet

understrukit önskvärdheten av att priserna på höstvete, höstråg, vårvete

och oljeväxter, som skulle skördas år 1950, bleve fastställda före höstsådden

1949. Kommissionen hade därför föreslagit, att Kungl. Maj :t av riksdagen

skulle bemyndigas att fastställa ifrågavarande priser redan sommaren

1949. I propositionen nr 212/1949 hade föredragande departementschefen

förklarat sig i stort sett dela kommissionens uppfattning, särskilt i så

måtto att priserna på höstvete och höstråg borde fastställas före höstsådden.

Vad departementschefen anfört hade ej föranlett någon riksdagens erinran.

Därefter hade Kungl. Maj :t genom beslut den 29 juli 1949 förklarat

Sig ämna vid fastställande av grundpriserna för brödsäd av 1950 års

skörd utgå från vissa av kommissionen föreslagna relationstal. Dessa hade

inneburit, att för 1950 års skörd grundpriset på vårvete skulle vara 3 kronor

per deciton högre än höstvetepriset och grundpriset på råg 1 krona

per deciton lägre än priset på höstvete.

Vidare hade Kungl. Maj :t genom beslut den 4 augusti 1949 respektive

den 3 mars 1950 efter förslag av kommissionen fastställt priser för olje
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungi. Alaj-.ts proposition nr 245.

växter av 1950 års skörd. Dessa priser vore följande, räknat i öre per kilogram.

Grundpris till

odlare för vara

med 18 %

vattenhalt

Höstraps och höstrybs........... 75

Vårraps och vårrybs............. 75

Vitsenap........................ 61

Oljelin......................... 70

Garantipris vid

leverans till oljefabrik

för vara med

9 % vattenhalt

88

88

73

82''5

Kommissionen har härefter anfört, att den fortfarande ansåge det vara till

stor fördel, om jordbrukarna i god tid före sådden av respektive växtslag

åtminstone ungefärligen kunde få veta, vilka priser de hade att räkna med

för ifrågavarande växtslag. Kommissionen hade därför redan nu upptagit

denna fråga till behandling.

Brödsäd. På grundval av beräkningar rörande den vid normala väderleksförhållanden

sannolika storleken av 1950 års brödsädsskörd har kommissionen

funnit sig kunna spåra en tendens hos jordbruket att hålla en för

stor vårveteodling och för liten höstveteodling. Rågodlingen syntes åter ungefärligen

motsvara förmalningsbehovet. Genom en minskning av den för

1950 års skörd fastställda spänningen, 3 kronor per deciton, mellan priserna

på höstvete respektive vårvete borde man kunna öka intresset för

höstveteodlingen. Då höstveteodlingen även hade att konkurrera med rågodlingen,

skulle en ytterligare stimulans till ökad höstveteodling kunna

åstadkommas genom att. höstvetepriset fastställdes något högre i förhållande

till rågpriset än för 1950 års skörd, där prisskillnaden motsvarade en

krona per deciton. En större prisskillnad mellan höstvete och råg än den

för 1950 års skörd förslagna kunde även motiveras därav, att handelsförmalningen

av råg tenderade att gå tillbaka och samtidigt därmed också

efterfrågan på råg. Därjämte vore för närvarande efterfrågan på råg på

världsmarknaden liten och priserna relativt låga, medan utlandspriserna

på vete, vilka reglerades av det internationella veteavtalet och alltså torde

komma att stå ytterligare tre år framåt, vore höga. Livsmedelskommissionen

ansåge att en lämplig prisavvägning på den inhemska marknaden kunde ernås

genom att höstvetepriset för 1951 års skörd sattes 50 öre per deciton

högre än som föreslagits för höstvete av 1950 års skörd, medan för vårvete

och råg av 1951 års skörd samma priser borde gälla som beträffande 1950

års skörd. Härigenom skulle prisskillnaden mellan vårvete och höstvete

minskas från 3: 00 kronor till 2: 50 kronor per deciton.

I skrivelsen framhålles, att ifrågavarande förslag tillstyrkts av kommissionens

råd. Vidare hade jordbrukets prisförhandlingsdelegation vid

sammanträde den 20 april 1950 beslutat biträda kommissionens förslag

om minskning av prismarginalen mellan höstvete och vårvete genom höjning

av höstvetepriset med 50 öre per deciton. Delegationen hade samtidigt

ansett det önskvärt, att möjlighet skulle lämnas öppen att senare besluta

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungi. Maj:ts proposition nr 24J.

om en mindre ytterligare höjning av samtliga brödsädspriser, om förhållandena

befunnes giva anledning härtill.

Oljeväxter. Kommissionen har framhållit, alt det ännu vore omöjligt att

avgöra hur stor omfattning innevarande års oljeväxtodling kommer att få.

Visserligen hade hösten 1949 över 70 000 hektar besåtts, därav omkring

65 000 hektar med höstraps och 6 000 hektar med höstrybs. Odlingarna hade

emellertid varit utsatta för starka påfrestningar i form av dels insektsangrepp

under hösten och dels stora övervintringsskador. En stor del av de

höstsådda oljeväxtfälten torde därför få sås om. Detta kunde väntas komma

att ske dels med vårsådda oljeväxter, dels med stråsäd, i stor utsträckning

troligen vårvete.

Beträffande prissättningen på oljefrö av 1951 års skörd har kommissionen

anfört, att denna borde ske dels med beaktande av möjligheterna att

importera råvaror för oljeproduktionen och färdiga oljor samt av de priser,

till vilka detta kunde ske, dels med hänsynstagande till önskvärdheten av

att få en riktig avvägning av odlingens lönsamhet och omfattning i förhållande

till andra grödor. Det vore dock omöjligt att med ledning endast av

nu gällande importpriser bedöma, vad som kunde anses såsom ett lämpligt

pris för vara, som skulle levereras i slutet av år 1951 och början av år 1952.

I skrivelsen framhålles vidare, att garantipriset på inhemskt oljefrö borde

avvägas med beaktande även av odlingens lönsamhet i förhållande till andra

grödor. Ehuru innevarande års priser fastställts utan att någon del därav

varit avsedd som stimulans tillägg torde priserna, åtminstone för rapsen,

vara relativt höga, att döma av den stora omfattning, som teckningen av

höstsådda oljeväxter tagit. En viss reducering av priserna kunde därför vara

skälig. I fråga om omfattningen av odlingen av oljeväxter hade vid tidigare

diskussioner uttalats, att man borde sträva efter en odling, som i huvudsak

motsvarade det inhemska behovet. För närvarande förelåge dessutom möjligheter

att exportera olja. 1 den mån dessa bleve bestående för framtiden,

kunde det vara fördelaktigt med en relativt stor oljeväxtodling. Vid diskussionen

om export borde man särskilt taga hänsyn till möjligheterna att vidtaga

för margarinindustrien fördelaktiga byten mellan svensk och utländsk

olja. Dessa hade i rätt betydande omfattning utnyttjats innevarande år. Eu

ytterligare fördel med en stor oljeväxtodling vore att den i tider av överskott

kunde avlasta andra odlingar, för vilka avsättningssvårigheter förelåge.

Livsmedelskommissionen hade diskuterat frågan om prissättningen och

odlingens lämpliga omfattning med sitt råd samt med representanter för

Sveriges oljeväxtodlares centralförening vid sammanträde den 19 april 1950.

I fråga om odlingens omfattning hade de närvarande representanterna varit

ense om att eu odling på omkring 140 000 hektar kunde anses önskvärd. Beträffande

prissättningen hade angivits, att man för närvarande icke ville

göra något uttalande annat än om höstrapspriset och att med prissättningen

på övriga oljeväxter tills vidare borde få anstå. Rådet hade enhälligt förordat

ett odlarpris på höstraps av 06 öre per kilogram vid oförändrade ford
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 24ö.

ringar på renhet och kvalitet i övrigt. Därvid hade dock det förbehållet gjorts,

att Kungl. Maj :t borde erhålla bemyndigande att ompröva priset, därest eu

senare bedömning av utlandsmarknaden och utfallet av 1949/50 års höstrapsodling

jämte andra förhållanden motiverade en höjning av detsamma.

Odlarpriset borde dock icke sättas högre än 70 öre per kilogram. Man hade

vidare varit ense om att ingen del av detta pris skulle anses såsom stinmlanspris.

Representanterna för oljeväxtodlarnas centralförening hade meddelat,

att de voro villiga att på samma sätt som under tidigare år sluta avtal

om kontraktsteckning och omhändertagande av höstrapsskörden 1951 på

de villkor, som statsmakterna godkände. Beträffande priset hade representanterna

ansett, att om detta sattes lägre än 70 öre per kilogram vid 18 %

vattenhalt och 96 % renhet, komrne odlingen icke att bli av den omfattning,

som ur landets synpunkt måste anses önskvärd.

Livsmedelskommissionen har för sin del biträtt det förslag som framkommit

vid rådets överläggningar och sålunda förordat, att tills vidare endast

odlarpriset på höstraps skall bestämmas och att detta skall fastställas till

66 öre per kilogram med rätt för Kungl. Maj :t att, därest förhållandena så

motivera, höja detsamma till 70 öre per kilogram. I fråga om prissättningen

på nedtorkat frö vid leverans till oljefabrik har kommissionen föreslagit, att

Kungl. Maj :t skall erhålla bemyndigande att senare fastställa detta efter

samma grunder, som hittills gällt.

Enligt kommissionens förslag skola sålunda några priser å vårsådda oljeväxter

icke nu fastställas. Kommissionen har emellertid uttalat den principiella

uppfattningen att priset på vårraps, såvida ej särskilda omständigheter

föranleda till annat, bör avvägas i förhållande till höstrapsen efter omräkning

med hänsyn till oljehalten.

Kommissionen har vidare anmält, att jordbrukets prisförhandlingsdelegation

vid sammanträdet den 20 april 1950 beslutat biträda kommissionens

förslag om prissättning för höstraps under uttalande att värdet av en eventuell

prishöjning utöver 66 öre per kilogram icke bör få inräknas i jordbrukskalkylen,

med mindre höjningen biträtts av lantbruksförbundet och

RLF vid senare förhandlingar om den definitiva prissättningen.

Kommissionen har härefter ingått på frågan om organisationen av odlingen

av oljeväxter och anmält, att kommissionen för 1949/50 års odling

på samma sätt som tidigare träffat avtal med Sveriges oljeväxtodlares centralförening

om handhavande av kontraktsteckningen för odlingen samt om

mottagning, torkning och rensning m. m. av fröet. Kommissionen har vidare

erinrat om att till densamma för yttrande remitterats en framställning till

chefen för jordbruksdepartementet från Västra Sveriges, Östergötlands och

södra Södermanlands samt mellersta Sveriges spannmålshandlareförening,

vari föreningen framfört vissa erinringar mot det tillämpade systemet. Efter

att ha inhämtat utlåtande över framställningen från Sveriges oljeväxtodlares

centralförening och från Svenska spannmålsaktiebolaget har kommissionen

i denna fråga anfört följande.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

63

För omhändertagande av 1950 års oljeväxtskörd synas några principiella

ändringar i hittills rådande system icke böra göras. Inom ramen för detta

böra alla berättigade anspråk från såväl enskilda företagare, vilka önska

emottaga och torka oljeväxtfrö, som från företag anslutna till jordbrukskooperationen

kunna tillgodoses. Om i något speciellt fall ändring är motiverad,

bör givetvis sådan göras. I fråga om lagringen av frö av 1949 års

skörd råder redan ett samarbete mellan spannmålsbolaget och oljeväxtcentralen,

och ett sådant är planerat för omhändertagandet av 1950 års skörd,

vilket även framhålles i spannmålsbolagets yttrande.

I fråga om den organisation, som erfordras för odlingens fortsatta genomförande

på bästa sätt bör man givetvis beakta alla möjligheter till rationalisering

och effektivisering. I såväl framställningen som de båda yttrandena

över densamma äro framförda synpunkter, som härvid böra utredas. Såvitt

nu kan bedömas synes medverkan av ett centralorgan vara ändamålsenlig

för teckning av odlingskontrakt eller mottagande av anmälningar om odlare,

arealer och växtslag. Såsom spannmålsbolaget föreslagit, är det vidare

av synnerligen stor betydelse, att spörsmål rörande torkning och mottagning

av spannmål och oljefröer samordnas på något sätt både med hänsyn

till kostnader och andra förhållanden, vilka påverka intresset för spannmålshandelns

medverkan härvid. Huruvida en central dirigering av de enskilda

oljefröpartierna är ändamålsenlig eller behövlig, kan givetvis vara

föremål för olika meningar. Det synes lämpligt att, innan man tager ställning

till hela denna fråga, den blir föremål för ytterligare utredningar och

överläggningar mellan livsmedelskommissionen och representanter för de

parter, som beröras därav.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket

i Norrland.

För åt! åstadkomma mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet

i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond för

budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,

600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets

område i Norrlands samt de delar av Kopparbergs och Värmlands

län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.

För ett vart av budgetåren 1940/41—1949/50 har medgivits, att ett belopp

av 900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område. Medlen har Kungl. Maj :t till större delen

fördelat mellan hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 18 augusti 1949 bar lantbruks styrelsen hemställt, att för

budgetåret 1950/51 måtte till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder

å jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas

samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen

har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj.ts proposition nr 245.

Bidrag till anläggningskostnaderna för en slaktstation i Gällivare.

I förevarande sammanhang torde jag få anmäla en den 15 juli 1949 dagtecknad

framställning från Norrbottens slakteriförening u. p. a. om statsbidrag

och statslån med högsta möjliga belopp för byggande av en slaktstation

i Gällivare, avsedd för slakt av nötkreatur, hästar och renar.

Innan jag går närmare in på denna fråga torde jag emellertid i korthet få

erinra om det betänkande med förslag till reformering av renslakten in. m.,

vilket den 28 november 1947 avgivits av 1946 års köttbesiktningskommitté.

Kommitténs förslag innebär, bland annat, att lagen den 4 juni 1937 om slakt

av husdjur skall göras tillämplig å slakt av ren och att besiktningstvång för

renkött skall inträda efter en omkring femårig övergångstid. Vidare föreslås,

att ekonomisk förening, som har till ändamål att driva andelsslakteri för

slakt av renar och vars flesta medlemmar äro renuppfödare, skall kunna erhålla

statsbidrag och statslån för anläggande av renslakteri med tillhörande

inredning och utrustning. Statsbidraget skulle maximeras till 20 procent av

kostnaden för de med bidraget avsedda åtgärderna och det sammanlagda

beloppet av bidrag och lån skulle ej få överstiga 85 procent av nämnda kostnad.

Kommittén har beräknat, att omkring 14 renslakterier erfordras.

Över kommitténs förslag ha remissyttranden avgivits av statskontoret,

lantbruksstyrelsen, veterinärstyrelsen, statens institut för folkhälsan, veterinärhögskolans

lärarråd, länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län, Sveriges slakteriförbund, Kooperativa förbundet, Svenska

veterinärföreningen för kött- och mjölkhygien, Sveriges djurskyddsföreningars

riksförbund, Lapska djurskyddsföreningen, Mittådalens renavelsförening

och sällskapet Saine-Ätnam.

Meningarna hos remissinstanserna om lämpligheten av att genomföra

kommitténs förslag ha varit mycket delade. Från lapparnas sida har förslaget

om att införa besiktningstvång kraftigt avstyrkts. Förslaget om statsbidrag

och statslån för anläggande av renslakteri har dock tillstyrkts i de

yttranden, där denna fråga särskilt behandlats. Vissa remissinstanser ha förordat,

att bidragsbeloppet skulle få utgå med högst 40 procent av anläggningskostnaderna.

Såsom motivering för sin framställning om statsbidrag och statslån anför

Norrbottens slakteriförening u. p. a., att föreningen, som har ett slakteri i

Luleå, icke kan utvidga sin för länets jordbruksbefolkning nödvändiga rörelse

utan att uppföra mindre slaktstationer på olika platser inom länets

ytterområden. Föreningen planerar därför att bygga en dylik station i Gällivare,

vilken skall betjäna befolkningen inom Gällivare, Pajala, Junosuando,

Tärendö och Korpilombolo socknar samt Kiruna stad. Föreningen framhåller,

att det inom detta område finnes ett avsevärt antal jordbrukare med

mindre kreatursbesättningar. Det har dock visat sig, att kreatursantalet inom

området icke är tillräckligt stort för att kunna göra en slaktstation i Gällivare

ekonomiskt bärkraftig, om slakten skulle avse enbart nötkreatur och

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

65

hästar, vilka levande intransporteras till stationen. Frågan om slaktstationens

tillkomst är på grund därav beroende av huruvida densamma även

kan utnyttjas för annan slakt. Föreningen avser därför att utnyttja stationen

även för slakt av renar. Föreningen understryker den synpunkt,

som uttalats av 1946 års köttbesiktningskommitté, nämligen att det är

nödvändigt att renköttet i fortsättningen behandlas så att det, sedan köttransoneringen

upphävts, kan hållas uppe i konkurrensen. Att lapparna, såsom

kommittén förutsatt, skola ansluta sig som medlemmar i befintliga

slakteriföreningar anser föreningen icke möjligt att genomföra. Lapparna

önska nämligen omedelbar betalning för de renar som säljas. Det förfarande

som tillämpas för medlemmar, nämligen avräkning sedan djuren slaktats

och blivit klassificerade, är därför knappast tänkbart. Däremot finner föreningen

goda förutsättningar föreligga för ett samarbete mellan renägareorganisationen

och föreningen.

Beträffande Gällivares lämplighet söm förläggningsplats för slaktstationen

framhåller föreningen, att 1946 års köttbesiktningskommitté ansett

Gällivare vara en av de orter, där renslakteri erfordras. Enligt föreningens

mening är det av stor betydelse både för jordbruket och renskötseln att en

slaktstation uppföres i Gällivare. Planer föreligga att anlägga ett renforskningsinstitut

på denna plats. Detta skulle kunna utföra sitt arbete på ändamålsenligaste

sätt genom samarbete med slakteriföreningen. Renantalet i

trakten är relativt stort och möjligheterna att driva dit renarna från ett vidsträcktare

område ganska goda. Om man vid stationen anskaffar en transportabel

slaktstation, skulle man kunna taga hand om renslakten inom ett

område av 20 mil, d. v. s. ända upp mot Karesuando. Den transportabla stationen

skulle bereda möjlighet till omedelbar upphängning av slakten och

transport till närmaste besiktningsbyrå. De förbättringar beträffande renslakten

ur hygienisk och humanitär synpunkt, som myndigheterna eftersträva,

skulle genom slaktstationens tillkomst kunna genomföras. Föreningen

har genom sina erfarenheter från uppköpen av renar fått den bestämda

uppfattningen, att statsmakterna omedelbart måste vidtaga åtgärder i nämnda

avseende.

Föreningen avser att mot avgift ställa slaktstationen till förfogande för

enskilda renägare och även för andra uppköpare av renkött än föreningen.

Kostnaderna för att anlägga slaktstationen jämte en charkuterifabrik ha

uppskattats till 750 000 kronor. Av beloppet avse 390 000 kronor byggnadskostnader,

220 000 kronor kostnader för maskiner och inventarier samt

140 000 kronor inredningskostnader.

Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker i remissutlåtande den 7 september

1949, under åberopande av ett vid utlåtandet fogat yttrande av lappfogdarna

i länets båda fjälldistrikt, bifall till föreningens framställning.

I lappfogdarnas yttrande anföres i huvudsak följande.

I olika sammanhang ha anmärkningar riktats mot tillvägagångssättet vid

renslakten och mot den efterföljande behandlingen av renköttet. Anmärkningarna

ha varit och äro alltjämt fullt befogade. Missförhållandena på hithörande

område äro onekligen så omfattande, att man har anledning bc5

Dihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 215.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

fara avsättningssvårigheter och starkt prisfall för renköttet nu när detta genom

köttransoneringens slopande icke längre står utan fri konkurrens på

marknaden.

För lapparna bör det därför vara ett intresse av första ordningen, att

renköttshanteringen med det snaraste blir sanerad. Om så icke sker komma

inkomsterna av deras näring förmodligen mycket snart att väsentligen

minskas.

Lappfogdarna tillstyrkte i yttrande den 13 mars 1948 1946 års köttbesiktningskommittés

förslag att möjlighet skulle öppnas att lämna statsbidrag och

lån till anläggande av renslakterier. Enligt lappfogdarnas mening borde bidragsverksamheten

icke begränsas enbart till sammanslutningar, vilkas flesta

medlemmar voro renägare. Vidare förordade lappfogdarna att bidrag

skulle kunna utgå med högst 40 procent, medan kommittén föreslagit högst

20 procent.

I enlighet härmed tillstyrka lappfogdarna slakteriföreningens framställning.

Platsen för den tilltänkta slaktstationen är väl vald med avseende å möjligheterna

att tillföra slakteriet renar i sådan omfattning, att slakteriets

kapacitet kan bliva utnyttjad. Stationen torde utan att transportsvårigheter

behöva lägga hinder i vägen kunna sträcka sin verksamhet till minst tre

renrika lappmarkskommuner, nämligen Gällivare, Kiruna och Jokkmokk.

Renantalet inom dessa kommuner är enligt 1947 års renräkning ungefär

70 000 djur. Dessutom kunna delar av koncessionsrenskötseln nedanför lappmarksgränsen

inlemmas i stationens verksamhetsområde.

Av särskilt intresse är den av slakteriföreningen antydda möjligheten att

genom en transportabel slaktstation, knuten till huvudstationen i Gällivare,

ute i fältet verkställa renslakt under sådana former, att köttet efteråt kan

bliva föremål för besiktning å besiktningsbyrå. Detta är en möjlighet, som

tidigare ansetts utesluten. 1946 års köttbesiktningskommitté var av den uppfattningen,

att besiktning icke skulle kunna ske av renar, som slaktats ute

i fältet. Kommitténs mening var därför, att all renslakt, som avsåges för avsalu

till områden med köttbesiktningstvång, skulle koncentreras till kontrollslakterier

eller andra lämpliga slakterier. Detta förslag väckte starkt

motstånd hos lapparna, och även lappfogdarna ställde sig tveksamma till

förslaget. I begränsningen av möjligheterna att få renköttet besiktigat endast

när djuret slaktats i slakteri låge enligt lappfogdarnas uppfattning fara

för en förlustbringande åtstramning av lapparnas handel med renkött. Slakteriföreningens

plan att som komplement till det projekterade slakteriet i

Gällivare inrätta en transportabel slaktstation, varigenom möjlighet skulle

givas till besiktning av renköttet även utan koncentration av slakten till

slakterier, är alltså värd all uppmuntran. Om försöket utfaller väl, är det

icke osannolikt, att lapparnas motstånd mot det av köttbesiktningskommittén

föreslagna i och för sig mycket nödvändiga besiktningstvånget så småningom

bortfaller eller i varje fall minskas.

I motsats till slakteriföreningen anse lappfogdarna att utsikter förefinnas

att lapparna skola ingå i föreningen om leveransskyldigheten jämkas.

Beträffande storleken av det statsbidrag, som bör utgå till föreningen,

ligger det nära till hands att föreslå samma bidragsprocent, som 1946 års

köttbesiktningskommitté föreslog för renslakterierna, d. v. s. 20 procent.

Bidrag av samma storlek utgick också till vanliga andelsslakterier i vissa

delar av riket av ett från jordbrukets prisregleringsfond för budgetåret 1937/

38 anvisat anslag. En något högre bidragsprocent än den nu angivna vore

måhända också försvarlig i detta speciella fall. Det högre bidraget vore motiverat

därav, att anläggningen komme att betjäna ett område på slaktdjurs
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Marknaden, som det uppenbarligen måste ligga i det allmännas intresse att

få sanerat. Den del av bidraget, som komme att överstiga 20 procent av anläggningskostnaden,

kunde lämpligen tillskjutas från statens lappfond eftersom

anläggningen ju skulle gagna också lapparna.

I en den 10 november 1949 dagtecknad promemoria framhåller Norrbottens

slakteriförening, att det är nödvändigt att slakterianläggningen erhåller

ett starkare statligt stöd än det bidrag på 40 procent, som lappfogdarna

förordat i sitt yttrande, då föreningen måste lägga ned ett ganska stort kapital

i charkuterifabriken.

I remissutlåtande den 31 januari 1950 tillstyrker statens livsmedelskommission,

att slakteriföreningen skall tilldelas statsbidrag och lån, motsvarande

högst 85 procent av byggnadskostnaden. Kommissionen anser, att

statsbidragets storlek icke bör överstiga 20 procent av nyssnämnda kostnad.

I den mån kostnaderna avse uppförandet av en i förbindelse med slakthuset

stående charkuterifabrik bör dock enligt kommissionens mening varken

statsbidrag eller lån beviljas. I utlåtandet anför kommissionen härutöver

bland annat följande.

Kommissionen har funnit den föreslagna anordningen med kombination

av vanlig slakt och renslakt fördelaktig. Slakteriföreningens förslag står även

i stort sett i överensstämmelse med det förslag till renslaktens anordnande,

som föreslagits av 1946 års köttbesiktningskommitté. Kommissionen vill understryka

de synpunkter, som framlagts i kommitténs betänkande och som

även understrukits av länsstyrelsen i Norrbottens län, nämligen att renslakten

snarast bör ordnas på ett mera ändamålsenligt sätt än vad nu är fallet.

Utvecklingen i fråga om avsättningen av renar och renkött är också ägnad

att ytterligare framhäva de av kommittén och länsstyrelsen framförda synpunkterna.

Sedan köttransoneringen upphävdes har ett visst köpmotstånd mot renkött

sålunda gjort sig gällande, vilket medfört att renköttet undergått en

kraftig prisreducering, Delvis sammanhänger denna prisreducering med att

priserna på renkött under ransoneringstiden voro högre än normalt, emedan

renköttet under större delen av denna tid kunde säljas kupongfritt. Den

prisreducering, som träffat renköttet, synes vara ganska kraftig, och trots

de sänkta priserna har det svenska renköttet haft svårt att vinna avsättning

inom landet. Att så är förhållandet torde i icke oväsentlig grad kunna tillskrivas

den otillfredsställande behandling, som renköttet undergår vid nuvarande

slaktmetoder. Härigenom blir partihandeln obenägen att betala ett

så högt pris, som skulle kunna lämnas om slakten skedde under lämpligare

former. En koncentration av renslakten till särskilda renslaktstationer eller

till redan befintliga kontrollslakterier i Norrland skulle otvivelaktigt höja

renköttets kvalitet och därmed också leda till en bättre avsättning av detsamma

till icke oväsentlig fördel för de renägandc lapparna. Slakteriföreningens

förslag korresponderar sålunda väl med kommissionens åsikter

angående renslaktens organisation, och kommissionen har intet att erinra

mot den av föreningen föreslagna anordningen att föreningen skulle åtaga sig

renslakt utan att renägarna skulle förpliktigas att ingå som medlemmar i föreningen.

En dylik anordning synes så mycket mera praktisk som lapparnas

känsla för organisation icke torde vara så utbildad, att man, därest anslutningstvång

förelåge, kunde vänta sig en mera allmän anslutning vare sig

till slakteriföreningen eller till någon särskild för lapparna avsedd slakteriorganisation.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Departementschefen.

1949 års skörd var i flertalet länder, liksom i Sverige, förhållandevis god.

Detta förhållande har medfört alt den förbättring av det allmänna livsmedelsläget

i världen, vilken gjorde sig tydligt märkbar under år 1948, fortsatt

även under det senaste året. Den tendens till sänkning av världsmarknadspriserna

å olika slag av jordbruksprodukter och jordbruksförnödenheter,

som gjort sig gällande under senare delen av år 1948 och första delen av

år 1949, hejdades emellertid genom devalveringen hösten 1949. Priserna ha

sedan dess legat högre än före devalveringen, uttryckt i svenska kronor. För

vissa varor, såsom brödsäd, har prisstegringen motsvarat krondevalveringen.

För vårt lands del har försörj ningsläget i fråga om livsmedel utvecklats

gynnsamt under det senaste året. Främst tack vare det goda resultatet av

1949 års skörd har livsmedelsbehovet i fråga om flertalet jordbruksprodukter

kunnat helt tillgodoses medelst inhemsk produktion. Beträffande vissa

produkter, nämligen nötkött och socker, har dock ett ej oväsentligt underskott

förelegat, vilket fått täckas medelst import. Å andra sidan har produktionen

av vissa slag av jordbruksprodukter, främst ägg och ost, till och

med överstigit det inhemska avsättningsutrymmet. Avsättningen av överskotten

på utlandsmarknaden har stundom vållat svårigheter, vilka dock

hittills kunnat övervinnas.

Försörj ningsprogrammet för det kommande regleringsåret torde, liksom

fallet varit under de senaste åren, böra utformas med utgångspunkt från att

livsmedelsbehovet i största möjliga utsträckning bör täckas medelst inhemsk

produktion. Under förutsättning att skörden blir någorlunda normal torde

man, såsom i det följande skall närmare beröras, med undantag för nötkött

och socker kunna räkna med att detta önskemål skall kunna förverkligas

och att dessutom i vissa fall överskott skola uppstå.

Vad först gäller brödsäden är den år 1949 med höstsäd besådda arealen

ungefärligen lika stor som motsvarande areal närmast föregående år men

avsevärt mindre än den genomsnittliga arealen åren närmast före kriget. En

förhållandevis stor odling av vårvete är med hänsyn härtill önskvärd innevarande

vår. Även om sistnämnda odling når samma omfattning som under

år 1949 torde 1950 års brödsädsskörd vid normal skörd sannolikt komma

att något understiga konsumtionsbehovet under nästa regleringsår. Några

försörjningssvårigheter torde dock ej behöva vållas härav, eftersom brödsädslagren

för närvarande äro ganska stora. En utvidgning av brödsädsodligen

framstår emellertid som önskvärd till ett kommande år, detta även

i betraktande av att man därigenom skulle kunna ernå en viss lättnad

för andra grenar av jordbruksproduktionen, där överskottsproblem nu föreligga

eller kunna befaras uppstå. Av skäl som kommissionen angivit bör en

sådan utvidgning få formen av en ökad höstveteodling.

Vad sockerförsörj ningen angår torde den tecknade arealen innevarande år

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

69

bliva avsevärt större än 1949 års men dock alltjämt mindre än vad som

erfordras för att täcka den inhemska konsumtionen. Även här finnes alltså

utrymme för en fortsatt produktionsökning, så långt tillgången på lämplig

mark och på arbetskraft möjliggör en sådan.

Beträffande produktionen av mjölk och matfett har livsmedelskommissionen

under förutsättning av normal skörd räknat med en i stort sett oförändrad

kostam men med en fortsatt ökning av avkastningen per ko. Oljeväxtodlingen

synes vidare komma att uppgå till närmast föregående års i

och för sig höga siffra. I totalkalkylen har man räknat med att odlingen

innevarande år skulle komma att stiga till omkring 170 000 hektar eller

närmare 27 000 hektar mer än år 1949. Även om denna uppskattning på

grund av stark utvintring av höstraps torde komma att visa sig för hög

torde oljeväxtodlingen bland annat komma att giva en kvantitet fettråvaror

för margarintillverkning, som i och för sig är tillräckligt stor för att tillsammans

med smörproduktionen täcka det inhemska konsumtionsbehovet

av matfett. I betraktande såväl härav som av mjölkproduktionens sannolika

storlek kan det ur försörj ningssynpunkt knappast anses påkallat att bibehålla

den nuvarande standardiseringen av konsumtionsmjölkens fetthalt. En

höjning av fetthalten hos konsumtionsmjölken skulle emellertid medföra en

avsevärd prishöjning å denna vara. Med hänsyn till prisstabiliseringspolitiken

torde en sådan åtgärd icke böra företagas under år 1950. Huruvida det

därefter kan befinnas lämpligt att ändra de nuvarande standardiseringsbestämmelserna

torde ännu vara omöjligt att avgöra.

Äggproduktionen har, såsom redan nämnts, innevarande regleringsår varit

ej oväsentligt större än konsumtionen. Även under nästa regleringsår

torde man kunna räkna med att produktionen kommer att lämna ett visst

exportöverskott.

Vad till slut angår försörjningen med köttvaror torde fläskproduktionen

åtminstone i det närmaste komma att motsvara den inhemska konsumtionen,

medan däremot en ganska betydande import av nötkött synes bliva

erforderlig.

Sammanfattningsvis vill jag här erinra om att, enligt av livsmedelskommissionen

gjorda beräkningar, jordbruksproduktionen under innevarande

år torde täcka 99 procent av det totala konsumtionsbehovet av jordbruksprodukter

i kalorier räknat och att siffran för nästa regleringsår under

förutsättning av normal skörd väntas stiga till 100 procent. Härav representera

omkring 3 procent den produktion som kan beräknas härröra från

importerade fodermedel. Även om hänsyn tages härtill ligger den beräknade

normproduktionen dock ej oväsentligt över vad som enligt 1947 års

riksdagsbeslut ansågs lämpligt för att avsättningssvårigheter skulle undvikas.

Riskerna för dylika svårigheter ökas självfallet genom att utvecklingen

varit olika inom olika produktionsgrenar och att sålunda produktionen,

såsom förut nämnts, inom vissa grenar redan nu ligger över vad

som motsvarar det normala inhemska konsumtionsbehovet.

1 och för sig är den starka expansion av jordbruksproduktionen, som

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

dessa siffror vittna om, givetvis glädjande. Den har otvivelaktigt kraftigt

bidragit till den förbättring av vårt lands ekonomiska läge, som ägt rum.

Det förtjänar bland annat erinras om att särskilt under senaste och innevarande

år en siffermässigt ganska betydande export av jordbruksprodukter

ägt rum. Samtidigt kan man emellertid ej bortse från att utvecklingen

kan komma att skapa vissa avsättningssvårigheter med hänsyn till

att möjligheterna att i fortsättningen avyttra eventuella överskott utomlands

till skäliga priser måste betecknas som ovissa. Jag vill i detta sammanhang

påpeka att 1947 års riksdags beslut innebär att jordbruket bör

ha företrädesrätt att till skäliga priser avsätta sin produktion på den inhemska

marknaden men att statsmakterna däremot ej skola ikläda sig någon

garanti för avsättningen av eventuella exportöverskott och sålunda ej

heller någon absolut garanti för att en viss prisnivå skall kunna hållas.

På tal om principerna för jordbruksregleringen må i detta sammanhang

jämväl erinras om den betydelse, som Sveriges anslutning till Havanastadgan

(ITO) och det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) kan komma

att få för utformningen av de prisreglerande åtgärderna. På sätt framgår av

den redogörelse, som livsmedelskommissionen utarbetat och vilken fogats

såsom bilaga till detta protokoll, påverkar anslutningen till dessa internationella

överenskommelser ej grundlinjerna för 1947 års riksdagsbeslut

men kan däremot i någon mån begränsa valet av medlen för genomförande

av detta beslut.

Framför allt gäller detta användningen av kvantitativa importregleringar.

Bland annat med hänsyn härtill bör Kungl. Maj :t redan från och med nästa

regleringsår, i den mån så visar sig erforderligt, äga förordna om uttagande

av sådana export- och importavgifter å jordbruksprodukter, som enligt

1947 års riksdags principbeslut angående riktlinjerna för jordbrukspolitiken

skola kunna användas såsom medel i den prisreglerande verksamheten.

Likaså bör Kungl. Maj :t, i enlighet med vad som förutsatts i nyssnämnda

principbeslut, äga meddela föreskrifter om utbetalande av sådana exportbidrag,

som i realiteten ha karaktären av restitution av importavgifter.

Jag förutsätter givetvis, att vid användningen av dessa befogenheter skola

beaktas de förpliktelser, som Sverige iklätt sig genom sin anslutning till

nyssnämnda internationella överenskommelser.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i övrigt meddela de bestämmelser,

som kunna erfordras i fråga om redovisningen och användningen

av nu nämnda bidrag och avgifter.

Under åren 1943—1948 har Kungl. Maj :t varje år meddelat beslut angående

prissättningen på jordbrukets produkter för nästkommande regleringsår.

Besluten ha byggt på särskilda prognoser angående jordbrukets

inkomster och utgifter under sagda regleringsår, vilka upprättats av en för

ändamålet tillsatt delegation och granskats bland annat inom livsmedelskommissionen

och dess råd. Prognoserna ha omräknats en eller flera gånger

under regleringsårets lopp, sedan det faktiska skörderesultatet kunnat

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

71

överblickas. Justering av de på våren fastställda priserna har därvid i allmänhet

kunnat ske under vissa i besluten om vårprissättningen angivna

förutsättningar. På liknande sätt förfors även våren 1949. Det prisbeslut,

som då meddelades, avvek dock från de tidigare så tillvida, att den definitiva

prissättningen i fråga om mjölk och mejeriprodukter och därmed även

den definitiva prisavvägningen beträffande jordbruksproduktionen i dess

helhet uppsköts till hösten.

En prognos av nu angiven innebörd har i sedvanlig ordning upprättats

och granskats även innevarande år. Densamma utvisar ett kalkylmässigt

inkomstöverskott å 56 miljoner kronor, därest räntekostnadsposten beräknas

helt enligt hittills tillämpade grunder, men ett underskott å 21, alternativt

22,5 miljoner kronor, därest sagda post beräknas med hänsynstagande

till den ökning av kapitalvolymens värde, som inträtt efter basåret 1938/39.

Anmärkas må att å prognosens inkomstsida uppförts statliga pristillägg

till samma belopp som de, vilka beviljats för innevarande regleringsår, med

undantag av dels det belopp å 20 miljoner kronor, vilket nu utgår till mjölkpiroduktionen

såsom kompensation för den innevarande år vidtagna sänkningen

av priserna å oljeväxtfrö, och dels det belopp å 6 miljoner kronor,

vilket nu utgår såsom särskilt mjölkpristillägg i vissa delar av riket och

närmast har karaktären av ett missväxtbidrag.

Vid de överläggningar, som i anslutning till denna prognos ägt rum mellan

statens livsmedelskommission, å ena, samt representanter för Sveriges

lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk, å andra sidan,

har uppnåtts enighet om de grunder, som borde tillämpas för prissättningen

å jordbrukets produkter under regleringsåret 1950/51. Överenskommelsen

har godkänts utav Kungl. Maj :t genom beslut den 21 april 1950. Kungl.

Maj :ts beslut i prisfrågan innebär, som tidigare angivits, att nuvarande

prisnivå för jordbrukets produkter — med undantag för vissa avsättningsmässigt

betingade justeringar — skall bibehållas i stort sett oförändrad.

Den sålunda godkända överenskommelsen innebär, såsom framgår av

den förut lämnade redogörelsen, bland annat att man i princip godtagit,

att ränteposten skall beräknas med beaktande av bland annat den kostnadsstegring,

som är en följd av ökningen av kapitalvolymens värde efter basåret

1938/39 samt att härvid skall tillämpas den metod, som i LK-delegationens

beräkningar betecknats såsom alternativ A. Angående den närmare

innebörden av sagda metod torde jag få hänvisa till propositionen nr

212/1949. Man har emellertid samtidigt enats om att tillämpningen av denna

princip med hänsyn till prisstabiliseringspolitiken icke skall få föranleda

ökning av produktpriserna, så länge den nuvarande stabiliseringspolitiken

tillämpas.

Jordbruket har vidare förbundit sig att icke kräva någon utjämning vare

sig av det kalkylmässigt föreliggande underskottet av 21 miljoner kronor

eller av den ökning därav, som uppkommer genom vissa i överenskommelsen

angivna prisjusteringar och vilka för jordbruket beräknats medföra ett

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

underskott av något över 10 miljoner kronor. Beträffande innebörden av

dessa prisjusteringar torde jag få hänvisa till den förut lämnade redogörelsen

för överenskommelsens innehåll.

Vid ett bedömande av överenskommelsen måste självfallet också uppmärksammas,

att jordbruket förbehållit sig rätt att påkalla täckning för

de särskilda kostnadsökningar (exempelvis i form av ökade löner till lejd

och egen arbetskraft), vilka kunna uppkomma till följd av stabiliseringspolitikens

upphörande eller modifiering.

Överenskommelsen synes i och för sig vara av beskaffenhet att kunna

godtagas av det allmänna. Såsom i densamma påpekats, överensstämmer

den där tillämpade metoden i fråga om beräkningen av räntekostnadsposten

med den ståndpunkt, som Kungl. Maj :t intagit i sitt den 29 december 1949

meddelade beslut angående grunder för lönsamhetsberäkningar i prisärenden.

Jag vill emellertid påpeka, att enligt sistnämnda beslut de i detsamma godkända

nya principerna för lönsamhetsberäkningar icke utan vidare skola

få föranleda krav på prishöjningar utan att det slutliga avgörandet av dylika

krav måste bli beroende på en skälighetsprövning, verkställd med ledning

av de direktiv för den prisreglerande verksamheten som äro eller framdeles

kunna bliva givna. Vad vidare angår det förbehåll, som från jordbrukets

sida gjorts med tanke på ett slopande eller en modifiering av stabiliseringspolitiken,

vill jag framhålla, att utrymmet för en allmän inkomstökning

efter utgången av innevarande år måste anses begränsat. Man bör

vidare självfallet även vid ett frångående av den nuvarande stabiliseringspolitiken

söka förebygga en allmän prisstegring. Även om hänsyn tages till

dessa förhållanden finner jag det emellertid rimligt att ett dylikt förbehåll

göres. Frågan, i vad mån jordbruket vid ett slopande eller en modifiering

av sagda politik bör erhålla kompensation för de kostnadsökningar, som

kunna föranledas därav, bör alltså bliva beroende av resultatet av de överväganden,

som då kunna komma att äga rum. Därvid bör då jämväl, på sätt

angivits i beslutet den 29 december 1949, prövas i vad mån den ändrade

principen beträffande beräkning av räntekostnadsposten bör få inverka på

prissättningen på jordbrukets produkter.

Kommissionen har uttalat att överenskommelsen innebure, att den s. k.

4-procentsregeln med stor sannolikhet icke komme att bli tillämplig under

nästkommande regleringsår. Rörande denna fråga vill jag framhålla, att

spörsmålet om tillämpning av sagda regel torde få upptagas vid sådana

överläggningar, som jordbruket förbehållit sig att påkalla vid ett slopande

eller en modifiering av den nuvarande stabiliseringspolitiken.

Det bör därvid bemärkas att det i händelse av svag skörd måste anses obilligt

om jordbruket, samtidigt som inkomstförbättring för övriga samhällsgrupper

vore att emotse, skulle få vidkännas den inkomstminskning, som

skulle följa av regelns tillämpning. Å andra sidan torde det samhällsekonomiska

läget, även om skörden skulle bli god, knappast medge att jordbruket

utöver den kompensation, som kan komma att utgå för en uppräkning

av arbetskosinadsposten eller andra kostnadsökningar till följd av

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

73

stabiliseringspolitikens upphörande eller modifiering, skulle erhålla ytterligare

inkomsthöjning genom regelns tillämpning.

Vissa speciella svårigheter föreligga denna gång, då det gäller att uppdraga

de närmare riktlinjerna för den prisreglerande verksamheten på jordbrukets

område under nästa regleringsår. Dessa svårigheter sammanhänga

med den situation, som kan uppstå då den nuvarande stabiliseringspolitiken

slopas eller modifieras. Härvidlag är först att beakta det nyss nämnda förbehållet

om rätt att påkalla kompensation för kostnadsökningar, som från

jordbrukets sida gjorts med tanke på denna situation. Även bortsett härifrån

reser emellertid ett frångående av den nuvarande stabiliseringspolitiken problem

för jordbruksregleringen. Det synes nämligen nödvändigt att man då

prövar, i vad mån det nuvarande systemet med statliga pristillägg för vissa

jordbruksprodukter, vilket tillkommit i syfte att hålla konsumentpriserna

på en lägre nivå än som motsvarar producentpriserna, bör begränsas eller

ej. Jag återkommer till denna fråga vid behandlingen av utformningen av

regleringsåtgärderna för de olika slagen av jordbruksprodukter. Redan här

vill jag emellertid anmärka att det, med hänsyn till ovissheten om hur den

allmänna ekonomiska politiken kan komma att utformas efter utgången av

innevarande år, icke synes möjligt att redan nu uppdraga några bestämda

riktlinjer för lösningen av ifrågavarande problem. Helt allmänt vill jag

härjämte framhålla, att man enligt min mening torde få tänka sig, att avvecklingen

av ifrågavarande pristillägg skall ske successivt. I betraktande

av den ovisshet, som nu råder på denna punkt, synes det vidare lämpligt

att vid beräkningen av anslagsbehovet bortse från den inverkan, som ett

frångående av den nuvarande stabiliseringspolitiken kan få på pristilläggen. I

I propositionen nr 212/1949 berördes frågan om det nu utgående statliga

stödet åt säsongmässig lagring av smör, kött och fläsk samt ägg borde bibehållas

eller, såsom förutsatts i 1947 års principbeslut, avvecklas. Jag uttalade

då rörande denna fråga att det av vissa skäl syntes nödvändigt att stödet

skulle bibehållas tills vidare. Dock borde de förberedelser vidtagas, som erfordrades

för att stödet skulle kunna avvecklas så snart förutsättningar

härför förelågo. Bland annat borde den avsedda export- och importföreningen

för ägg omedelbart komma till stånd. Tidpunkten, då motsvarande förening

för kött och fläsk borde bildas och träda i verksamhet, borde få bliva

beroende på beslut av Kungl. Maj :t. Någon erinran mot dessa uttalanden

gjordes ej av riksdagen.

Nämnda import- och exportförening för ägg har numera bildats. En av

livsmedelskommissionen gjord ansökan om bemyndigande för densamma

att uppdraga åt föreningen att i enlighet med de allmänna riktlinjer för prisregleringen,

som fastställts eller kunna komma att fastställas av statsmakterna,

handhava export och eventuell import av ägg, är för närvarande

under Kungl. Maj:ts prövning. Rörande bildandet av en motsvarande förening

för kött och fläsk ha förberedande diskussioner förts.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kun<jl. Maj:ts proposition nr 245.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit i sin skrivelse torde emellertid

ett slopande av det nuvarande statliga stödet åt säsongmässig lagring av

animaliska produkter förutsätta ett friare prisbildningssystem än det, som

kan tillämpas så länge den nuvarande stabiliseringspolitiken består. Med

hänsyn härtill torde man nu böra förutsätta att dylikt lagringsstöd skall

utgå tills vidare även under regleringsåret 1950/51. Kungl. Maj :t bör dock

äga befogenhet att begränsa eller slopa detta stöd, därest så visar sig lämpligt

i samband med en övergång till ett system med friare prisbildning på

ifrågavarande produkter.

I anslutning till vad som gällt under senare år och med hänsyn till ovissheten

om den blivande ekonomiska utvecklingen och det framtida försörjningsläget

torde Kungl. Maj :t liksom hittills böra äga befogenhet att, inom

den anslagsram som kan komma att anvisas, handhava jordbruksregleringen

och vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma. Skulle

det befinnas erforderligt att taga i anspråk statsmedel utöver vad som av

riksdagen ställts till förfogande, bör frågan givetvis underställas riksdagen.

Därest på grund av det förbehåll, som från jordbrukets sida gjorts om

rätt att påkalla täckning för kostnadsökningar till följd av stabiliseringspolitikens

upphörande eller modifiering, fråga skulle uppkomma om mera

avsevärda ändringar i grunderna för prisregleringen, torde beslutet härom

likaledes böra underställas riksdagen.

Då prognosen angående jordbrukets inkomster och kostnader avser tiden

från och med den 1 september 1950 till och med den 31 augusti 1951 torde

Kungl. Maj :ts nu nämnda befogenheter böra gälla till och med sistnämnda

dag. Erinras må i detta sammanhang att de grundläggande av riksdagen antagna

regleringsförfattningarna, med undantag av förordningen den 10 juli

1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost, gälla tills vidare. Till

frågan om förlängning av nämnda förordning, vars giltighetstid utgår den

31 augusti 1950, återkommer jag på tal om utformningen av mjölk- och

matfettsregleringen. I samband därmed torde jag även få upptaga frågan

om vissa av livsmedelskommissionen föreslagna ändringar i förordningen

den 30 juni 1944 (nr 459) angående avgift för smör som användes för framställning

av grädde m. m. Övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden, vilkas

giltighet utgår vid slutet av innevarande regleringsår, torde, liksom hittills

skett, där ej annat särskilt angives, böra förlängas för ytterligare ett år.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

spörsmålen övergår jag till att behandla de grunder, som i fortsättningen synas

böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen.

Brödsädsregleringen.

Livsmedelskommissionen har i sitt förslag till utformningen av regleringsåtgärderna

i fråga om brödsäd och fodermedel, i likhet med Svenska

spannmålsaktiebolaget, utgått från att bolaget även under nästa reglerings
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

75

år skall handhava importen av dessa varor. På sätt framgår av spannmålsbolagets

skrivelse den 7 mars 1950 har det från handelns sida gjorts gällande,

att tiden nu kunde vara inne att överföra importen och försäljningen

av nämnda varor från bolaget till det enskilda näringslivet. Enligt min mening

är emellertid det handelspolitiska läget och läget i övrigt på världsmarknaden

icke sådant, att en dylik åtgärd ännu kan ifrågakomma.

Vad kommissionen anfört om lämpligheten av att slopa utfodringsförbudet

på brödsäd föranleder ingen erinran från min sida. Jag torde senare

få anmäla denna fråga för Kungl. Maj :t. I anslutning till hävandet av utfodringsförbudet

torde vederbörande centrala prisregleringsorgan böra erhålla

befogenhet att meddela sådana förmalningsbestämmelser, som erfordras

för att reglera avsättningen av olika slag av inhemsk brödspannmål.

I fråga om utformningen av prisregleringen för brödsäd har livsmedelskommissionen

föreslagit vissa ändringar i det system, som tillämpats under

de senaste åren. Förslaget innebär bland annat, att fasta inlösningspriser ej

skola tillämpas utan att i stället vissa garantipriser skola fastställas genom

avtal mellan spannmålsbolaget samt spannmålshandlare och kvarnar. Dessa

garantipriser skola uppbyggas enligt en under året successivt stigande skala

och gälla endast å ett begränsat antal prisorter. Å övriga platser komma spannmålspriserna

då i allmänhet att understiga garantipriserna med belopp, motsvarande

fraktkostnaden till närmaste prisort. Samtidigt skall emellertid

den genomsnittliga prisnivån för brödsäd justeras upp med ett belopp, motsvarande

den fraktkostnad som jordbruket skulle få bära till följd av minskningen

av antalet prisorter. Den föreslagna omläggningen innebär ett steg

i riktning mot det prisregleringssystem, som förutsatts i 1947 års principbeslut,

och skulle bland annat möjliggöra en väsentlig rationalisering av det

nuvarande systemet för spannmålstransporterna. Även ur administrativ

synpunkt innebär förslaget en betydande förenkling, vilken bland annat

skulle möjliggöra en avsevärd minskning av spannmålsbolagets personalbehov.

För min del har jag intet att erinra mot kommissionens förslag.

Vad angår valet av prisorter vill jag framhålla att den avsedda effekten

av omläggningen minskas, därest prisorterna utvidgas utöver vad som i

kommissionens skrivelse i första hand förordats. Jag vill dock ej motsätta

mig förslaget, att även Örebro under nästa regleringsår skall få utgöra

prisort ehuru med ett lägre garantipris än kustprisorterna.

De spörsmål om fastställande av vissa handelsmarginaler, som uppkomma

vid ett genomförande av förslaget, torde få upptagas av kommissionen i samråd

med priskontrollnämnden.

Vidtages den nu förordade omläggningen av prisregleringen i fråga om

brödsäd, torde något behov ej längre föreligga av att bibehålla det nuvarande

systemet med auktoriserade handlande.

Såsom kommissionen anfört torde skalan för den successiva stegringen

av brödsädspriserna under rcgleringsåret 1950/51 böra utformas något annorlunda

än som skett under innevarande reglcringsår. Hänsyn härtill bör

tagas vid fastställande av ingångsnivån för garantipriserna.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Med hänsyn till önskvärdheten av att priserna på höstvete, höstråg och

vårvete skola fastställas före höstsådden erhöll Kungl. Maj:t våren 1949

av riksdagen bemyndigande att redan sommaren 1949 fastställa priserna å

dessa produktslag för regleringsåret 1950/51. Bemyndigandet utnyttjades

på så sätt, att prisrelationen mellan de olika spannmålsslagen fastställdes.

Motsvarande befogenhet torde böra utverkas för nästa regleringsår. Vad angår

de prisrelationer, som böra gälla under regleringsåret 1951/52, vill jag

redan nu tramhålla att det av skäl som kommissionen anfört synes önskvärt

att höstveteodlingen skall stimuleras och att därför den nuvarande

prisdifferensen mellan höstvete och vårvete bör minskas med beaktande av

vad som därom anförts i kommissionens skrivelse.

Prislallsersättning för viss del av de lager av brödsäd, som inneligga hos

kvarnarna vid utgången av regleringsåret 1949/50, torde böra utgå enligt i

huvudsak samma bestämmelser, som tidigare gällt.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.

Några ransoneringsbestämmelser i fråga om fodermedel finnas ej för närvarande

och även prisbildningen å fodermedel är i huvudsak fri. För importerad

fodersäd ävensom för oljekraftfoder och importerat kli fastställer

dock livsmedelskommissionen de priser, som skola tillämpas i vissa importhamnar.

Någon anledning att räkna med återinförande av ransonering eller

med en utvidgning av priskontrollen synes icke föreligga. Det innevarande

år tillämpade systemet med fraktbidrag för fodermedel till Norrland torde

böra bibehållas med den jämkningen att den grundfrakt, som mottagaren

skall bära, bör höjas från 75 öre till 1 krona 25 öre per deciton.

Med hänsyn till produktionsutvecklingen synes det nödvändigt att priserna

å importerade fodermedel i högre grad än hittills skola anpassas efter

de verkliga importkostnaderna. Jag har följaktligen intet att erinra mot

kommissionens förslag om en höjning av priset på oljekraftfoder med högst

4 kronor per deciton. Jämväl priserna på kli och majs ävensom importerad

fodersäd torde, därest så kan anses påkallat, få justeras uppåt i motsvarande

mån. I och med att Kungl. Maj:t godkänt den med jordbrukets organisationer

träffade prisuppgörelsen har kommissionen erhållit bemyndigande

att genomföra nämnda prisändringar omedelbart.

hrån jordbrukarehåll har i anslutning till överenskommelsen i prisfrågorna

uttalats, att det mindre jordbruket om möjligt borde beredas kompensation

i någon form för en dylik prishöjning. Med anledning härav vill

jag framhålla att det enligt min mening bör undersökas, vad prishöjningen

i realiteten kommer att betyda för de mindre jordbruken. Skulle det därvid

visa sig, att den i allmänhet kommer att medföra en mera påtaglig belastning

för dessa, torde möjligheten att bereda dem kompensation härför

böra övervägas. Jag torde senare få återupptaga denna fråga.

Det inköpspris som spannmål sbolaget tillämpar för oljekraftfoder av

svenskt frö torde böra bibehållas oförändrat, d. v. s. utgöra 40 kronor per

deciton.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 245.

77

Vad som anförts angående behovet av en reglering av tillverkningen av

oljekraftfoder och vissa specialfodermedel föranleder ingen erinran från

min sida. Bestämmelserna om sådan reglering böra, såsom kommissionen

påpekat, icke längre grundas på de under krigsåren utfärdade beslagskungörelserna

utan på särskild författning. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att utfärda härför erforderliga bestämmelser. Dessa böra emellertid

betraktas som ett provisorium i avbidan på den definitiva reglering av frågan,

som bör ske genom att lagen den 30 september 1938 (nr 611) om handel

med fodermedel sättes i kraft. Innan så kan ske torde emellertid en allmän

översyn av lagen böra företagas. Jag ämnar senare anmäla denna fråga

för Kungl. Maj :t.

Potatisregleringen.

Jag torde få erinra om att Kungl. Maj :t den 7 oktober 1949 bemyndigat

livsmedelskommissionen att med Sveriges stärkelseproducenters förening

u. p. a. träffa överenskommelse om föreningens inköp och försäljning av

potatisstärkelse under tiden den 1 oktober 1949—den 30 september 1950 i

huvudsaklig överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal

har senare träffats mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Maj :t har

emellertid vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 7 §

av kommissionen gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande. Avtalet

innebär, bland annat, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse,

som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 300 000

deciton, med undantag av vad som erfordras till husbehov för tillverkaren

och dennes potatisleverantörer. Härjämte förklarar sig föreningen villig

att, i den mån livsmedelskommissionen så påfordrar, importera stärkelse

och stärkelseprodukter samt sälja importerad vara utan anspråk på handelsvinst.

Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen — under förutsättning

av statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle komma att

förnyas för tillverkningsåret 1950/51 —- att vidtaga eller föranstalta om åtgärder

frän statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels

minst 68 kronor 75 öre per deciton för den 1 oktober 1950 inneliggande lager

av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av

30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet

angivna grunder i avseende å inneliggande lager av extra prima, prima

och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader,

räknat från och med den 1 oktober 1950. De enligt 7 § av kommissionen

gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.

I fråga om fabrikspotatis innebär Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan, enligt

vad förut nämnts, att odlarpriset sänkes med ett öre per hektoliter och

stärkelseprocent. Såsom kommissionen angivit bör härjämte möjligheten

undersökas att ytterligare sänka potatismjölspriset genom reducering av

stärkelsefabrikernas och deras centralförenings marginaler.

Kommissionen har vidare upptagit frågan om den utsträckning, i vilken

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

potatis bör få användas för tillverkning av sprit. Den har härvid anfört att

de för sörj ningspolitiska skälen för en begränsning av användningen av potatis

för sagda ändamål numera få anses ha bortfallit i händelse av normal

skörd, och att det följaktligen ej längre är befogat att vidmakthålla beslaget

på potatis och de på detta beslag grundade ^inskränkningarna i rätten

att använda potatis för tillverkning av sprit. I stället har kommissionen

förordat, att man skall återgå till den princip, som fastställts av 1934 års

riksdag, d. v. s. bereda brännerierna avsättning för en mängd potatissprit,

som svarar mot brännvinskonsumtionen. Samtidigt har kommissionen ifrågasatt,

att skillnaden i råvarupriset på potatisbrännvin och cellullosabrännvin

skulle få slå igenom vid fastställandet av utförsäljningspriset å varan.

Kommissionen har vidare förutsatt att statens jordbruksnämnd skulle äga

begränsa den kvantitet potatis, som skulle få användas för brännvinstillverkning,

om felslagen skörd eller andra förhållanden så påkallade. Sådan

begränsning borde emellertid endast i undantagsfall få till följd, att tillverkningen

av potatisbrännvin komme att understiga 24 miljoner liter

per år.

Frågan om ändring i grunderna för fastställande av utförsäljningspriset å

potatisbrännvin torde ej böra upptagas i detta sammanhang. Däremot synes

det lämpligt att man, sedan försörj ningsläget numera blivit i stort sett normalt.

ånyo skall tillämpa de av 1934 års riksdag godkända principerna i

fråga om avsättningsgaranti för potatisbrännvin, dock med den modifikationen

att vederbörande centrala regleringsorgan bör äga befogenhet att begränsa

användningen av potatis för sprittillverkning, då så är påkallat ur

försörj ningssynpunkt. Vad kommissionen anfört om den undre gräns för

tillverkningen, som om möjligt bör beaktas, föranleder ingen erinran från

min sida. Frågan om hävande av beslaget å potatis torde jag senare få anmäla

för Kungl. Maj :t.

Äggregleringen.

I fråga om äggproduktionen innebär Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan, såsom

förut nämnts, att äggpriset bör få fritt svänga mellan ett bottenpris av

1 krona 80 öre per kilogram och ett högsta pris av 3 kronor per kilogram till

producenter i södra Sverige. Vad livsmedelskommissionen anfört angående

den närmare utformningen av äggregleringen föranleder ingen erinran från

min sida. Liksom den övre prisgränsen under särskilda omständigheter

bör kunna höjas bör emellertid det allmänna ej heller ha ovillkorlig skyldighet

att stödja det nyss angivna bottenpriset, utan åtgärder i denna riktning

böra vidtagas endast i den mån de kunna sägas vara ur allmänt ekonomiska

synpunkter försvarbara. Skulle den övre prisgränsen ha höjts under

viss tid, torde vidare hänsyn böra tagas därtill, därest under en annan

del av regleringsåret mera omfattande åtgärder skulle erfordras för att

stödja bottenpriset.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

79

Köttvaruregleringen m. m.

Såsom tidigare antytts torde i vart fall under större delen av nästa regleringsår

produktionen av fläsk komma att täcka det inhemska konsumtionsbehovet,

medan däremot ett ganska betydande underskott kommer att föreligga

beträffande kött. Bland annat med hänsyn till denna bristande jämvikt

mellan tillgång och efterfrågan på köttvaror synes det icke vara möjligt

att övergå till helt fri prisbildning på köttvaror så länge den nuvarande stabiliseringspolitiken

fullföljes. Jag förordar därför att, på sätt kommissionen

föreslagit, prisregleringen på köttvaror tills vidare skall bibehållas och utformas

i huvudsak på samma sätt som under innevarande regleringsår.

Därest prisbildningen ej lämnas fri, torde ej heller det statliga lagringsstödet

böra helt borttagas. Jag har intet att erinra mot kommissionens förslag

att stöd för lagring av kött och fläsk skall lämnas för den händelse priset

på någon varugrupp skulle understiga den fastställda medelprisnivån med

mer än 10 procent.

Så länge prisstabiliseringspolitiken fullföljes torde jämväl det statliga

pristillägget för fläsk böra bibehållas. I samband med en modifikation eller

ett slopande av denna politik torde emellertid frågan om bidragets bibehållande

få övervägas på nytt. Jämväl frågan om prisbildningssystemet över

huvud taget på kött och fläsk bör i sådant fall omprövas. Kungl. Maj :t torde

därvid böra äga befogenhet att närmare utforma systemet på sätt finnes

lämpligt med hänsyn bland annat till marknadsförhållandena.

Med hänsyn till den fortgående minskningen av fårstammen och till att

stödet av ullproduktionen icke fått den omfattning, som från början avsetts,

synes en ökning av detta stöd motiverad. Jag har intet att erinra mot att

subventionen ökas till 1 krona per kilogram. För ändamålet torde böra beräknas

ett belopp av 100 000 kronor eller hälften av det belopp, som avsetts

för ändamålet under innevarande budgetår.

Oljeväxtregleringen.

Av olika skäl torde en betydande inhemsk odling av oljeväxter vara önskvärd

även framgent. Statsmakterna böra därför vara beredda att stödja denna

odling även i fortsättningen. Liksom i fråga om brödsäden synes det

önskvärt att prissättningen på oljeväxter skall ske i god tid före höstsådden.

Detta gäller framför allt de höstsådda oljeväxterna.

Av skäl som nu anförts torde Kungl. Maj :t redan nu böra erhålla bemyndigande

att fastställa odlarpriset för höstraps av 1951 års skörd. Det av

kommissionen föreslagna odlarpriset för sådan höstraps innebär en betydande

sänkning i förhållande till det pris, som gäller för innevarande år.

Mot kommissionens förslag, vilket skulle medföra att kostnaden för produktion

av inhemsk rapsolja skulle komma att rätt betydligt understiga

nu gällande importprisläge, har jag intet att erinra. Jag kan även i övrigt

i huvudsak ansluta mig till vad kommissionen anfört. Jag anser sålunda

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

odlarpriset per kilogram levererat frö med 18 procents vattenhalt och 96

procents renhet böra fastställas till 66 öre för höstraps. Hinder bör dock

ej möta att Kungl. Maj :t, om så skulle visa sig önskvärt, exempelvis på

grund av utvintringen av höstraps av 1950 års skörd eller på grund av att

möjligheterna till export av rapsfrö eller rapsolja bedömas gynnsamt, justerar

priset uppåt, dock högst till 70 öre per kilogram. Jag förutsätter härvid

att odlarpriset i sin helhet skall inräknas i jordbrukskalkylen.

Det definitiva garantipriset på höstraps, vilket avser till oljefabrikerna

levererat frö med 9 procents vattenhalt, torde Kungl. Maj :t senare få fastställa.

Garantipriser på vårraps, linfrö och frö av vitsenap torde få bestämmas

i anslutning till priset på höstraps.

För att eventuellt uppkommande överskottspartier av frö av Fiskebysenap,

vallmofrö och hampfrö skola kunna tillgodogöras för oljeutvinning,

bör härjämte livsmedelskommissionen äga befogenhet att föranstalta om

inlösen av dessa fröslag till priser, som avvägas med hänsyn till oljehalten.

Enahanda befogenhet bör tillkomma kommissionen även beträffande andra

oljehaltiga fröslag, till exempel solros, soja, crambe, lindådra med flera. I

fråga om icke kontraktsodlade fröpartier bör emellertid hinder icke möta

mot att inlösningspriserna fastställas till lägre belopp än de priser, som

skola utgå till kontraktsodlare.

I en den 14 december 1949 ingiven framställning från Västra Sveriges, Östergötlands

och södra Södermanlands samt mellersta Sveriges spannmålshandlareförening

har ändring begärts i det nu tillämpade systemet beträffande

organisationen av odlingen av oljeväxter. Vidare har Svenska foderämnes-

och spannmålsimportörernas förening i skrivelse den 5 april 1950

hemställt om utredning i frågan. För 1950 års skörd av oljefrö torde dock

redan av praktiska skäl det hittills tillämpade systemet böra bibehållas. Däremot

finner jag det önskvärt att frågan om möjligheten och lämpligheten av

att övergå till ett friare system för odlingen skall noggrant övervägas till ett

kommande år. Det torde få ankomma på statens jordbruksnämnd att närmare

pröva denna fråga i samråd med representanter för de berörda intressenterna.

Regleringen av handeln med mjölk, mejeriprodukter och fettvaror.

Såsom förut antytts torde de nu gällande statliga regleringsåtgärderna på

detta område, vilka främst avse att reglera fetthalten i mjölk och vissa

andra mejeriprodukter, i stort sett böra bibehållas oförändrade. Det bör

emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att under hänsynstagande till utvecklingen

av det ekonomiska läget och försörj ningsläget besluta om åtgärdernas

fortsatta bestånd eller om de ändringar däri, som kunna anses påkallade.

Kungl. Maj :ts den 21 april 1950 meddelade beslut om jordbrukets prisfrågor

innebär, såsom förut nämnts, att allmänt mjölkpristillägg bör utgå

enligt nuvarande grunder även under regleringsåret 1950/51. Även extra

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 245.

81

mjölkpristillägg böra enligt Kungl. Maj:ts nyssnämnda prisbeslut utgå enligt

samma grunder som hittills med den jämkning som skall beröras i det

följande. Däremot skola ej de särskilda missväxtbidrag å tillhopa 6 miljoner

kronor, vilka nu utgå främst till vissa delar av Norrland, bibehållas

efter utgången av innevarande regleringsår.

Kostnaderna för utbetalande av allmänna och extra mjölkpristillägg under

nästa regleringsår ha uppskattats till omkring 141 miljoner kronor.

För innevarande budgetår har avsetts ett belopp av 6 miljoner kronor till

förbättring av mjölkhandelns marginaler. Av skäl som kommissionen anfört

torde detta subventionssystem böra avvecklas så snart förutsättningar

därför föreligga. Man synes emellertid böra räkna med att detsamma behöver

bibehållas under återstoden av år 1950. Liksom hittills böra vidare även

under nästa regleringsår utgå dels s. k. merfrakttillägg, dels s. k. regleringskostnadstillägg

till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels

viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk vid några mejerier,

som leverera mjölk till Stockholm, dels bidrag till uppehållande av mejeriernas

körlinjer inom de områden, där transportkostnaderna per kilogram

mjölk äro särskilt höga.

Beträffande grunderna för utbetalande av dessa bidrag torde annan ändring

ej böra göras än att kör linjebidrag, i enlighet med vad som förutsatts i

överenskommelsen mellan livsmedelskommissionen samt jordbrukets fackliga

och ekonomiska centralorganisationer, bör utgå endast då den genomsnittliga

kostnaden för transporten under månaden överstiger 1,5 öre per

kilogram mjölk. Med hänsyn till svårigheten att bedöma medelsbehovet för

de olika ändamålen torde bidragen, på sätt skett under de senaste budgetåren,

böra sammanföras till ett anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde, såsom

livsmedelskommissionen föreslagit, böra beräknas till 5,5 miljoner kronor.

Kungl. Maj :t synes böra äga disponera ifrågavarande anslag även för

tillgodoseende av annat ändamål än förut berörts, därest detsamma är av

särskild betydelse för mjölkförsörjningens ordnande. Motsvarande befogenhet

tillkommer för närvarande Kungl. Maj :t.

I samband med den nu angivna ändringen i bestämmelsen om körlinjebidrag

bör, såsom livsmedelskommissionen föreslagit, det extra mjölkpristillägget

höjas med 5 öre per kilogram mjölkfett.

Vad kommissionen har anfört angående justeringar av ostpriset samt av

de nu utgående avgifterna för denna vara kan jag godtaga.

Kungl. Maj:t bör alltjämt äga bemyndigande dels att uttaga accis och tillläggsaccis

å sådana varor, som avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259)

om accis å margarin och vissa andra fettvaror, dels ock att upptaga en rörlig

clearingavgift vid import av fettämnen, motsvarande i varje särskilt

fall skillnaden mellan normalpriset och den faktiska anskaffningskostnaden

för varan i fråga. Den i kommissionens skrivelse omförmälda framställningen

om tillsättande av en särskild kommitté för utredning av frågan om en

omläggning av clearing- och accissystemet torde chefen för finansdepartementet

i annat sammanhang komma att anmäla för Kungl. Maj :t.

(> Iiihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 245.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde

och ost, vars giltighetstid utgår den 31 augusti 1950, torde böra erhålla förlängd

giltighet. Det synes lämpligt att förordningen, vilken hittills förlängts

för ett år i taget, får gälla tills vidare. I enlighet härmed har inom jordbruksdepartementet

utarbetats förslag till förordning om fortsatt giltighet avnyssnämnda

förordning.

Kommissionen har vidare föreslagit vissa ändringar i förordningen den 30

juni 1944 (nr 459) angående avgift för smör som användes för framställning

av grädde m. m. Förslaget innebär dels en höjning av maximiavgiften

från 1 krona 50 öre till 5 kronor per kilogram smör, dels en utvidgning av

förordningens tillämpningsområde på så sätt att avgift skall kunna uttagas

även då osaltat margarin och andra obearbetade fettämnen användas för

framställning av fettemulsion, vilken skall användas i tillverkarens egen rörelse.

Mot den föreslagna höjningen av maximiavgiften har jag intet att erinra.

Däremot föreligger enligt min mening ej tillräcklig anledning att utvidga

förordningens tillämpningsområde på sätt kommissionen föreslagit.

Sistnämnda fråga torde böra upptagas i samband med en allmän omprövning

av det nuvarande accissystemet. I enlighet med det anförda har inom

departementet utarbetats förslag till förordning om ändring i ifrågavarande

förordning den 30 juni 1944.

Nu nämnda båda författningsförslag torde få föreläggas riksdagen för antagande.

Konstgödselregleringen.

Under de förutsättningar, som livsmedelskommissionen angivit, anser jag

att den nu tillämpade prisregleringen å konstgödselmedel samt subventioneringen

av vissa slag av dylika varor bör slopas. Ändringen torde av praktiska

skäl böra genomföras redan vid ingången av nästa gödselår, d. v. s.

den 1 juli 1950. Även i övrigt kan jag biträda vad kommissionen här anfört.

Kostnader för Svenska spannmålsaktiebolaget.

I årets statsverksproposition har till kostnader för bolagets verksamhet

för budgetåret 1950/51 upptagits ett beräknat belopp av 20 miljoner kronor.

I sin skrivelse den 7 mars 1950 till livsmedelskommissionen har bolaget angivit,

att utav tidigare av riksdagen anvisade medel i runt tal 56 miljoner

kronor funnes disponibla för täckande av bolagets kostnader under åren

1949/50 och 1950/51. Kostnaderna för dessa båda verksamhetsår har bolaget

uppskattat till 45 respektive 41 miljoner kronor. Med hänsyn härtill har bolaget

funnit ett anslag å 30 miljoner kronor erforderligt för regleringsåret

1950/51.

Livsmedelskommissionen har för sin del ansett ett anslag å 25 miljoner

kronor tillräckligt. Härvid har kommissionen å ena sidan räknat med en

ökning av bolagets omkostnader med omkring 10 miljoner kronor, beroende

på att kommissionen ansett bolagets inköpspris för inhemskt oljekraftfoder

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

83

böra bestämmas till 40 kronor per deciton, samt å andra sidan räknat med

en stegring av bolagets inkomster med omkring 15 miljoner kronor till följd

av de av kommissionen föreslagna prishöjningarna å oljekraftfoder, kli och

majs in. m.

I det föregående har jag anslutit mig till kommissionens förslag om att

priserna å importerade fodermedel böra i högre grad än som hittills skett

anpassas efter anskaffningskostnaderna. Även i övrigt kan jag godtaga

kommissionens beräkning av medelsbehovet.

Särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för

produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt

vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län. För ett vart av de nio senaste

budgetåren har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för

detta ändamål utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område. Av sagda belopp har för år 1949 500 000 kronor utgått till hushållningssällskapen

i ifrågavarande län för olika åtgärder på jordbrukets område

— därav till hushållningssällskapen i Västerbottens och Norrbottens län

100 000 kronor vardera — samt återstoden huvudsakligen till ett antal mejeriföreningar

såsom bidrag till uppförande av nya mejerianläggningar.

Jag torde i detta sammanhang få erinra om att, på sätt angivits i årets

statsverksproposition (TX. H. T. punkt 86), Norrbottens läns hushållningssällskap

hemställt om ändring i bestämmelserna om fördelningen av anslaget

till bidrag till hushållningssällskapens omkostnader. Framställningen

bär motiverats med att den del av anslaget, som enligt nu gällande fördelningsgrunder

tillfaller Norrbottens län, ej står i rimligt förhållande till de

stora omkostnader, som sällskapet har för reseersättningar till befattningshavare

med hänsyn till det stora antalet tjänstemän och till resornas längd.

Samma problem föreligger givetvis, ehuru ej i fullt lika hög grad, för vissa

andra hushållningssällskap. Vid behandlingen av ifrågavarande anslag uttalade

jag även att verkningarna av nu gällande fördelningsbestämmelser

icke syntes fullt tillfredsställande. En särskild utredning med uppgift att

söka komma fram till rättvisare fördelningsgrunder borde därför igångsättas.

En dylik utredning syntes emellertid ej kunna slutföras inom sådan

tid, att förslag i frågan kunde föreläggas årets riksdag. Nu gällande fördelningsgrunder

borde alliså tills vidare fortfarande tillämpas. Vid årets riksdag

väcktes vidare motioner (I: 181 och II: 222) om anvisande av ett tillläggsanslag

å tillhopa 130 000 kronor för bestridande av rese- och traktamentskostnader

under innevarande år för befattningshavare hos Norrbottens

och Västerbottens läns hushållningssällskap. I sitt utlåtande över sagda

motioner uttalade jordbruksutskottet (uti. nr 1) att de båda nämnda hushållningssällskapens

ställning syntes vara sådan, att viktiga arbetsuppgifter

löpte fara att hämmas av brist på medel till resor och traktamenten. I likhet

med motionärerna ansåg utskottet därför, att dessa sällskap redan under

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

budgetåret 1950/51 borde erhålla förstärkning av de för rese- och traktamentskostnader

avsedda medlen. Enligt utskottets mening borde det ökade

medelsbehovet för Norrbottens och Västerbottens läns hushållningssällskap

kunna tillgodoses ur nu ifrågavarande delpost av anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område. Utskottet ansåg därför någon medelsanvisning

för ändamålet icke behövlig under anslaget till Bidrag till hushållningssällskapens

omkostnader. Vad utskottet sålunda anfört lämnades utan

erinran av riksdagen.

Det belopp, som för innevarande år står till förfogande för åtgärder till

stöd för jordbruket i Norrland in. in., är ännu i huvudsak odisponerat. Hinder

möter därför i och för sig ej att på nu angivet sätt lämna ett särskilt

stöd åt ifrågavarande båda hushållningssällskap. För att man ej därigenom

skall i alltför hög grad begränsa möjligheten att lämna stöd åt andra välmotiverade

åtgärder synes det emellertid önskvärt, att sagda belopp skall

höjas, förslagsvis med 100 000 kronor. Därest riksdagen ej har något att

erinra däremot, torde alltså av de medel, som för innevarande budgetår beviljats

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, 1 miljon kronor

få disponeras till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. in.

Även för nästa år torde ur anslaget till prisreglerande åtgärder få disponeras

visst belopp för produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m.

Det är nu icke möjligt att bedöma, om den av mig förut berörda utredningen

angående grunderna för fördelning av anslaget till Bidrag till hushållningssällskapens

omkostnader kan tänkas bliva slutförd i så god tid,

att densamma kan föreläggas nästa års riksdag och sålunda tillämpas från

och med kalenderåret 1951. Försiktigheten torde därför bjuda, att man nu

räknar med att det även för nästa budgetår kan bliva erforderligt att stödja

ifrågavarande båda hushållningssällskap på det sätt, som riksdagen angivit.

Av skäl jag i det följande skall angiva anser jag det vidare önskvärt, att av

nu nämnda medel skall utgå bidrag till uppförande av den förut omförmälda

slakterianläggningen i Gällivare. Med hänsyn till dessa förhållanden

synes det lämpligt, att det belopp från anslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område, som skall få disponeras till särskilda åtgärder till

stöd för jordbruket i Norrland m. m., även för nästa budgetår skall beräknas

till 1 miljon kronor.

Bidrag till anläggningskostnader för slaktstationen i Gällivare.

1946 års köttbesiktningskommittés förslag om att lagen den 4 juni 1937

om slakt av husdjur skall göras tillämplig även å slakt av ren överväges

för närvarande inom justitiedepartementet. Vad angår kommitténs övriga

förslag anser jag, framför allt på grund av det motstånd som rests från lapparnas

sida, tiden icke vara mogen för att genomföra dessa. Utvecklingen

i fråga om avsättningen av renkött aktualiserar emellertid behovet av en

sanering av renslakten. Den av Norrbottens slakteriförening planerade slaktstationen

i Gällivare har därför enligt min mening en riktig uppgift att fylla

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24ö.

8ö

såsom ett praktiskt försök att få till stånd en bättre hygien vid renslakt och

en mera tillfredsställande behandling av renkött. Vidare torde stationens

tillkomst innebära en stor fördel för jordbrukarna i denna del av Norrbottens

län. Med hänsyn härtill anser jag att föreningen bör erhålla statsbidrag och

statslån till kostnaderna för stationens anläggande. I fråga om storleken av

bidraget och lånet ansluter jag mig till livsmedelskommissionens åsikt, att

dessa böra tillsammans uppgå till 85 procent av berörda kostnader. Då det

synes vara av ett betydande allmänt intresse, att slaktstationen kommer till

stånd, och då driftkostnaderna vid stationen åtminstone till en början torde

bliva relativt höga, beroende dels på att eu avsevärd tid kan förflyta innan

tillräcklig anslutning vinnes från jordbrukarna och lapparna, dels på de

stora avstånden inom tillförselområdet, förordar jag att statsbidraget skall

utgå med 40 procent av anläggningskostnaderna. I dessa böra dock ej inräknas

kostnaderna för uppförande av charkulerifabriken. Med hänsyn till lappfondens

ställning och till de anspråk, som från andra håll torde komma att

ställas på denna fond, torde endast en del av bidraget kunna utgå ur lappfonden.

I övrigt torde bidraget böra få bestridas från det belopp ur anslaget

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, som ställes till förfogande

för produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland.

Särskilt stöd till jordbrukare i vissa delar av Norrland.

Såsom tidigare nämnts utgår under innevarande regleringsår särskilt pristillägg

å mjölk med tillhopa 6 miljoner kronor. Detta pristillägg har närmast

karaktären av ett bidrag på grund av felslagen skörd till jordbrukarna

i vissa delar av Norrland och har motiverats med att jordbrukarna i dessa

delar av riket på grund av särskilt ogynnsamma väderleksförhållanden

fingo vidkännas en mycket kraftig skördeminskning. Särskilt kännbar har

denna felslagna skörd varit för jordbrukarna i de nordligaste trakterna.

Samtidigt ha dessa jordbrukare, genom att de ej alls eller endast i ringa

mån producera mjölk för leverans till mejeri, blivit så gott som helt utan

det stöd, som ifrågavarande särskilda mjölkpristillägg varit avsett att giva.

Till länsstyrelsen i Norrbottens län ha även inkommit framställningar från

jordbrukarna i flera socknar om bidrag till kostnaderna för sådana inköp

av hö och potatis, som blivit nödvändiga på grund av den felslagna skörden.

Samma situation torde föreligga i vissa andra ur produktionssynpunkt

speciellt illa belägna delar av Norrland. Länsstyrelserna ha emellertid endast

i mycket begränsad utsträckning möjlighet att bifalla dessa framställningar.

Med hänsyn till föreliggande förhållanden torde därför hinder ej

böra möta att Kungl. Maj :t av de medel, som för budgetåret 1949/50

stå till förfogande för den prisreglerande verksamheten, disponerar ett belopp

av högst 150 000 kronor såsom särskilt stöd åt sådana jordbrukare som

nu nämnts.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet.

Jag har redan förut angivit, att enligt min mening statsmakterna även

under nästa regleringsår i viss utsträckning böra lämna stöd åt säsonglagring

av jordbruksprodukter. Kommissionen har beräknat omkostnaderna

härför till 6 miljoner kronor eller en miljon kronor mindre än det belopp,

som i statsverkspropositionen preliminärt upptagits för ändamålet. Mot

denna beräkning har jag intet att erinra.

Anslagsäskanden m. m.

I propositionen nr 212/1949 beräknades kostnaderna för de där förordade

prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för regleringsåret

1949/50 till i runt tal 123 miljoner kronor. Med hänsyn till förefintliga

reservationer begränsades emellertid anslagsäskandet till 103 miljoner kronor.

I enlighet med den hösten 1949 träffade uppgörelsen angående jordbrukspriserna

för innevarande regleringsår anvisades vidare för samma

ändamål ytterligare 66 miljoner kronor. Sammanlagt har sålunda för prisregleringen

under innevarande regleringsår stått till förfogande ett belopp

av 189 miljoner kronor.

Kostnaderna för att genomföra de av mig nu förordade förslagen till

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för nästa regleringsår torde

— därest pristillägg skola utgå enligt oförändrade grunder under hela regleringsåret

— komma att uppgå till i runt tal 191 miljoner kronor. Av detta

belopp belöpa 118,5 miljoner kronor på allmänt mjölkpristillägg, 22,5 miljoner

kronor på mjölkpristillägg inom vissa delar av landet, 5,5 miljoner

kronor på särskilda mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 6 miljoner

kronor på bidrag till förbättring av mjölkhandelns marginaler, 33 miljoner

kronor på pristillägg till slaktdjursprodukter, 100 000 kronor på kostnader

för främjande av ullproduktionen samt 5 miljoner kronor på diverse kostnader.

Sistnämnda belopp är enligt vad livsmedelskommissionen upplyst i

första hand avsett att användas för ersättning till Svenska mejeriernas

riksförening för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringen

sammanhängande uppgifter, till bestridande av vissa bidrag till Mjölkpropagandan

samt till utgifter för ersättande av förluster vid lagring och annat

omhändertagande av andra livsmedel än spannmål. Nu ifrågavarande

post torde även få anlitas för bestridande av vissa återstående tryckningskostnader

för 1942 års jordbrukskommitté ävensom för täckande av de utgifter,

som föranledas av förslagen till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket

i Norrland m. m.

Någon reservation å de medel, som anvisats för prisreglerande åtgärder

under innevarande regleringsår, kan, såvitt nu kan bedömas, icke med säkerhet

beräknas föreligga.

Såsom redan tidigare nämnts bör det, därest stabiliseringspolitiken slopas

eller modifieras, övervägas att begränsa de statliga pristilläggen. Det synes

emellertid lämpligt att man nu vid beräkningen av medelsbehovet bortser

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

från denna eventualitet. Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

torde sålunda för budgetåret 1950/51 böra anvisas ett reservationsanslag

av 191 miljoner kronor. I enlighet med vad jag förut förordat torde vidare

för sagda budgetår böra anvisas till bestridande av kostnaderna för Svenska

spannmålsaktiebolaget ett reservationsanslag av 25 miljoner kronor samt

till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

ett förslagsanslag av 7 miljoner kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag

1) att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under nästkommande regleringsår av produktions-

och avsättningsförhållandena på jordbrukets område

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer jag

angivit i det föregående;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa priser på brödsäd

och oljeväxter av 1951 års skörd i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som förut angivits;

dels å riksstaten för budgetåret 1950/51 under nionde

huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av 191 000 000 kronor;

b) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 25 000 000

kronor;

c) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps-

och försal jningsverksamhet ett förslagsanslag av

6 000 000 kronor.

2) att förslagen till förordning angående fortsatt giltighet

av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift

å mjölk, grädde och ost samt till förordning om ändrad lydelse

av 2 § förordningen den 30 juni 1944 (nr 459) angående

avgift för smör som användes för framställning av

grädde m. in. måtte genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

; >ri; ij t! t -

ur.y.li i! •, • • ,

?*»'' *>0 . : n ■ r. ■

)• it*'' ''t . ‘ I ili i

...; !/ru ■>*•! i il-''.- *:! ? ■».

i y $; i*;!£ ../r\ A >’ .

[5^-r . • !/ A •. : jJ:''. V

-V;-5 ''T v; .*’< • >«m. :UjL. . , * :•; • f. i i V-h!f i i''*^ i

•! ! r< :: i

!!;; !• ■ . •••’ > / ■ ;d y.Vtb

* ^ ii''; I /(i "0 i.''! ; j ; 1:'' ■ ; .i.

ii'' * i>i / i/H1'' rf .

i < It;, r;! ■>'' iiii!«vt.'' •!

'' k V f.O ;\w

: n■ .■<<> i ih''t) (.!'' !■ !(M /*; •:

’■ - A ■■■ *!«?. ''>SVi "■ ''• ''■ I

iVir-.vi i.1-'' t n • ’. in , . v,, ! \

■ \ ..n’>.:i>A '' •.

. W ! >•-; . W

. :

'' ''

.■:><i, ,■(

■Mit. iiiii ii ; ti’i i. i],;

■■''s >'' -in''1 W!l tf, ■ ii^fihiii • ,

* , i!Uin;-)inl Hif |*nt: • iso ft >o •ibiunp . ,Si<»j r*

i-i''!! in-.r; rigfi an^nHibimiV! • v /i; •*>;

'' ''ii f.i iiioi: iooss -itV* ; * i • . i. •,{><

• t). <*• -.*n .fj.xi***» ,r» .in

..nii.i It ],> .i

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

89

Bilaga 1.

PM

med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder

på jordbrukets område.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits

till och med första kvartalet 1949, hänvisas, utöver vad i det följande

anföres, till propositionerna nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944,

303/1945, 267/1946, 280/1947, 275/1948 och 212/1949.

Brödsädsregleringcn. Under våren 1949 ha vidtagits åtskilliga lättnader

i fråga om brödsädsregleringen. Utfodringsförbudet på korn har sålunda

hävts den 1 maj och skyldigheten för kvarnarna att vid förmalning inblanda

korn i råg och vete har upphört den 9 maj. (Livsmedelskommissionens cirkulär

nr 3273 och 3274.) För regleringsåret 1949/50 gälla i fråga om brödsäd

i stort sett samma bestämmelser som året dessförinnan (cirkulär nr

3212). Sålunda gäller för råg och vete fortfarande utfodringsförbud. För

råg och vete gälla vidare normalpriser, vilka äro utformade efter en stigande

skala.

Prisstegringen har under tidigare år varit jämn och uppgått till 10 öre

per deciton och halvmånad till och med den 16 mars. För innevarande regleringsår

är prisstegringen densamma utom för månaderna oktober och

november, då den utgör 25 öre per deciton och halvmånad. Denna höjning

har vidtagits för att stimulera jordbrukarna till att under höstmånaderna,

då tillförseln av brödsäd är störst, hålla tillbaka sina utbud. Prisstegringen

upphör liksom under tidigare år den 16 mars och anvisningar ha utfärdats

för odlare (cirkulär nr 3367) att senast den 1 maj 1950 till handlare eller

kvarnar leverera sitt saluöverskott av brödsäd. Ändrade kvalitetsbestämmelser

vid betalning av brödsäd ha införts att gälla för 1949 års skörd (cirkulär

nr 3308). Den viktigaste ändringen härvidlag är, att man vid bedömandet

av brödsädens kvalitet utgår från en normal vattenhalt på 16,5 procent

(tidigare 17,5 procent) och att all levererad spannmål omräknas till en

vattenhalt av 16,5 procent. Även rymdvikts- (hektolitervikts-) bestämningen

skall ske vid eller korrigeras till samma vattenhalt. Ändringen av kvalitetsbestäinmelserna

innebär en försämring av det grundavräkningspris, som

jordbrukarna erhålla, med i genomsnitt 62,i öre per deciton. En genomförd

förändring i torkningsersättningarna har medfört en ytterligare prisförsämring

av cirka 10 öre per deciton. Dessa prissänkningar ha emellertid kompenserats

dels genom den förut omnämnda starkare stegringen av den successiva

skalan under oktober och november vilka motsvarar eu prisförbättring

av i genomsnitt 23,i öre per deciton, och dels genom eu höjning av ingångspriserna

per den 1 september av 50 öre per deciton. Ingångspriserna

per den 1 september 1949 voro i kronor per deciton för vårvete 34:40

mot 33:90 den 1 september 1948) samt för höstvete och råg 29:40 (mot

28: 90 den 1 september 1948).

För icke fullgod brödsäd samt avrens gälla vid försäljning från odlare

inga normalpriser. Spannmålsbolaget och auktoriserad handlare skola dock

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

för sådan vara, därest den kan iordningställas till fullgod fodervara, erlägga

betalning lägst efter ett pris, som med 3 kronor understiger det vid leveranstillfället

gällande normalpriset på höstvete och råg.

Systemet med prisorter för södra och mellersta Sverige har bibehållits. I

norra Sverige gälla normalpriserna vid försäljning från odlare fritt av köparen

anvisad mottagningsplats. Vid överlåtelse av fullgod brödsäd till kvarn

från Svenska spannmålsaktiebolaget och från auktoriserad spannmålshandlare

är priset 1:15 kronor respektive 85 öre högre än priset till odlare. Vid

nu avsedda försäljningar får vidare en successiv stegring av priset ske ända

fram till den 31 augusti 1950. Leverans från spannmålsbolaget sker fraktfritt

eller eif kvarnort. Vid leverans från spannmålshandlare skall kvarnen

ersätta säljaren den del av fraktbeloppet, som icke erlägges av spannmålsbolaget.

Bolaget gottgör handlanden den del av fraktkostnaden, som överstiger

30 öre per deciton, dock högst 1:40 kronor per deciton (cirkulär

nr 3312).

I fråga om utsäde av brödsäd, vilket redan under tidigare år fått försäljas

utan begränsning, har för innevarande år även prissättningen frigivits i det

att normalpriserna borttagits (cirkulären nr 3297 och 3337).

Beträffande brödsäden är vidare att märka, att förmalningen helt frigivits

den 1 september 1949 i vad avser utmalningen. Däremot gälla fortfarande

bestämmelser om att vårvete i viss omfattning skall användas vid vetemjölsframställning

och att viss procent råg skall inblandas i vete, som användes

för mjölframställning. Det mjöl, som i handeln går under namn av

vetemjöl, skall sålunda innehålla minst 4 procent rågmjöl mot minst 13

procent töre den 1 september 1949 (cirkulär nr 3316).

Mallönen har varit oförändrad sedan den 1 januari 1948.

Fodermedelsregleringen. Ehuru försäljningen av inhemsk fodersäd under

regleringsåret 1948/49 varit fri, ha under nämnda år normalpriser enligt

en successivt stigande prisskala för samtliga fodersädsslag varit gällande

(cirkulär nr 3157). Även för majs har gällt normalpris efter en stigande

skala (cirkulär nr 3161). I och med att utfodringsförbudet beträffande korn

hävdes den 1 maj 1949 jämställdes korn i prishänseende med majs.

Från och med den 1 september 1949 gälla icke vidare normalprisbestämmelser

för fodersäd utan prisbildningen är fri i den allmänna handeln. För

fodersäd, som säljes från Svenska spannmålsaktiebolaget, gälla dock vissa

av kommissionen fastställda priser. Dessa avse i första hand importerad fodersäd,

bl. a. majs. Under hösten voro spannmålsbolagets priser för korn

och blandsäd 25: 50, för vithavre 23: 50, för svarthavre 23: — och för majs

26: 50, allt kronor per deciton beräknat fob eller fritt å fordon i importhamn

vid försäljning till förbrukare. En höjning av nämnda priser för havre

och majs har sedermera vidtagits för havre den 1 mars 1950 med 75 öre

och för majs dels den 1 oktober 1949 med 1 krona och den 1 mars 1950 med

ytterligare 1 krona.

Från och med den 1 september 1949 utbetalas genom Svenska spannmålsaktiebolaget

fraktbidrag för bl. a. fodersäd, som fraktas per järnväg eller

fartyg från södra och mellersta Sverige till norra Sverige. Fraktbidrag utgår

med högst 2: 50 kronor per deciton, och beräknas på det fraktbelopp, som

överstiger 75 öre per deciton; vederbörande befraktare har således alltid

att svara för en grundfrakt av 75 öre per deciton innan han kan erhålla bidrag

(cirkulär nr 3312).

I fråga om förmalning av havre till havregryn må erinras om att riksdagen

fattat beslut om subventionering av vissa livsmedel. I anslutning härtill utbetalar

livsmedelskommissionen ett bidrag till havregrynskvarnarna av 10

öre per kilogram gryn, som expedieras från respektive kvarnar från och med

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

91

den 5 december 1949. I samband härmed har priskontrollnämnden sänkt

stoppriserna på havregryn i samtliga handelsled (cirkulär nr 3355).

Från och med den 1 januari 1950 erfordras icke kvarntillstånd för att bedriva

löneförmalning av korn och havre till människoföda. I samband härmed

har livsmedelskommissionen också borttagit skyldigheten att avlämna

rapporter till kommissionen om nämnda förmalning.

Regleringen av andra fodermedel än fodersäd har nu i stor utsträckning

kunnat avskaffas. Den 11 april 1949 hävdes sålunda ransoneringen av foderblandningar

för fjäderfän och för pälsdjur. Samma dag upphävdes alla de

bestämmelser, som inneburo inskränkning i rätten att förfoga över luzernmjöl,

fälttorkat hömjöl, klöverfröagnar och klöverfröagnnudlar. Samtidigt

utfärdades vissa föreskrifter om märkning av saluförda förpackningar, som

innehöllo luzernmjöl (cirkulär nr 3261).

Från och med den 9 september 1949 medgavs fri försäljning av oljekraftfoderblandning,

linkakmjöl, linfrökakor och linfröexpeller samt extraherat

rapsmjöl och extraherat senapsmjöl (cirkulär nr 3317). Den 1 oktober slopades

standardiseringsbestämmelserna för foderblandningar för fjäderfän.

Dock kvarstå tills vidare vissa begränsningar i rätten att för tillverkning av

sådana blandningar använda majs, oljekraftfoder och fiskmjöl. Enligt nu

gällande bestämmelser skall saluförd förpackning, innehållande foderblandning

för fjäderfän, vara försedd, bland annat, med deklaration över blandningens

mekaniska sammansättning samt med uppgifter om garanterade

lägsta halt av råprotein och smältbar äggvita samt högsta halt av växttråd

och aska. Den 1 oktober 1949 medgavs fri försäljningsrätt även beträffande

foderbenmjöl och dikalciumfosfat, varjämte tillverkningen av mineralfoderblandningar

gavs fri. Saluförda förpackningar, innehållande foderbenmjöl

eller dikalciumfosfat eller mineralfoderblandning, skola dock märkas, bl. a.

med vissa kvalitetsuppgifter (cirkulären nr 3324 och 3342). I samband med

hävande av normalprisbestämmelserna för blodmjöl, köttfodermjöl och valrnjöJ

(se nedan) ha utfärdats nya bestämmelser om märkning av förpackningar,

vari dessa varor saluhållas. Den 23 mars 1950 ha bestämmelserna om

reglering av handeln med fiskmjöl upphävts. Viss skyldighet beträffande

märkning av förpackningar, vari varan saluhålles, finnes dock fortfarande.

För fiskmjöl skola på förpackningarna lämnas vissa kvalitetsuppgifter m. m.

(cirkulär nr 3377).

Normalprisbestämmelserna på följande fodermedel ha numera hävts, nämligen

den 11 juli 1949 (cirkulär nr 3297) på havrekli och kornkli och den 1

september (cirkulär nr 3316) på vetekli och rågkli, den 9 september (cirkulär

nr 3317) på oljekraftfoderblandning, linkakmjöl, linfröexpeller, extraherat

rapsmjöl, extraherat senapsmjöl, betmassa, betfor, vetegroddar, maltgroddar,

sopmjöl, foderbröd, fodercellulosa samt foderbenmjöl och dikalciumfosfat,

den 19 september (cirkulär nr 3317) på standardiserade foderblandningar

för fjäderfän, den 6 mars 1950 på blodmjöl, köttfodermjöl och

valmjöl (cirkulär nr 3373) samt den 23 mars 1950 (cirkulär nr 3377) på

fiskmjöl och fiskcnsilage. Vad angår oljekraftfoder tillämpar Svenska spannmålsaktiebolaget

vissa av kommissionen fastställda högsta priser. Genom

särskilda bestämmelser angående dessas tillämpning erhålles möjlighet att

påverka de av handlarna tillämpade förbrukarepriserna. Normalpris gäller

nu icke för annat fodermedel än melass.

Vid transport från södra och mellersta Sverige till norra Sverige av vetekli,

rågkli, oljekraftfoder samt foderblandningar för fjäderfän och pälsdjur utgår

fraktbidrag efter samma grunder som för fodersäd (cirkulären nr 3316

och 3317).

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Potatisregleringen. De av livsmedelskommissionen med stöd av förordningen

den 30 juni 1943 (nr 454) i kommissionens cirkulär nr 1549 utfärdade

bestämmelserna angående tillverkning av potatisstärkelse äga giltighet

även under tillverkningsåret 1949/50.

Priset på potatis, som inköpes för tillverkning av stärkelse eller brännvin,

har liksom tidigare enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande fastställts av

livsmedelskommissionen.

Vidare har, i likhet med vad tidigare tillämpats, för tillverkningsåret

1949/50 kommissionen träffat ett av Kungl. Maj :t sedermera godkänt avtal

med Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. angående föreningens

inköp och försäljning av potatisstärkelse. Viss del av avtalet har därjämte

av Kungl. Maj:t förelagts riksdagen för godkännande. I avtalet har kommissionen

under förutsättning av statsmakternas godkännande åtagit sig

att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett visst i avtalet angivet

pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande lager av potatismjöl

med avdrag av viss kvantitet, ävensom ersättning för ränte- och lagringskostnader

i avseende på inneliggande lager (Kungl. Mai:ts brev den

7 oktober 1949).

Sedan Kungl. Maj :t den 28 oktober 1949 förordnat, att 7—12 §§ kungörelsen

den 2 oktober 1942 (nr 800) angående beslag å potatis, in. in. skulle

upphöra att gälla med utgången av november 1949, upphävdes samtliga de

föreskrifter, vilka kommissionen utfärdat med stöd av nämnda författningsbestämmelser.

I samband härmed beslutade kommissionen (cirkulär

nr 3344) att envar, utan hinder av att beslag å potatis fortfarande gäller,

skall äga fritt förfoga över potatis för annat ändamål än tillverkning av

potatismjöl och brännvin. Tillstånd alt använda potatis för bränneriändamål

avses att lämnas endast till Sveriges bränneriidkareförening u. p. a. och

Aktiebolaget vin- & spritcentralen. Beträffande tillverkningen av potatismjöl

skola tidigare utfärdade bestämmelser fortfarande gälla.

På grund av en med cirka 8 procent minskad potatisareal och en för

potatisen mindre lämplig väderlek under förra sommaren blev 1949 års

potatisskörd avsevärt lägre än vad man brukar räkna som normalskörd.

Enligt skörderapporten per den 15 oktober 1949 har 1949 års skörd beräknats

uppgå till allenast 1 657 000 ton. Vidare har på grund av omfattande

angrepp av bladmögel potatisens kvalitet blivit lägre än vanligt. Den svaga

skörden har medfört, att priset på matpotatis under den gångna delen av

konsumtionsåret varit högre än under det föregående året. Frågan om fastställande

av normalpris har varit aktuell, men kommissionen har tills vidare

nöjt sig med att träffa underhandsöverenskommelser med producenter och

representanter för potatishandeln angående vissa riktlinjer för prissättningen

på potatis. En överenskommelse, som omfattade hela landets större

konsumtionsorter, träffades i början av december 1949 och innebar, att

potatispriserna med undantag för vissa orter maximerades till samma belopp,

som tillämpades vid senaste normalprissättningen på potatis enligt

av kommissioften den 27 januari 1948 utfärdat cirkulär (nr 3032). Sedermera

ha liknande överenskommelser träffats med viss förhöjning av maximipriserna.

Rekordskörden av potatis år 1948 medförde bl. a. att kommissionen, till

förhindrande av att befintliga överskottspartier skulle förstöras, undan för

undan måste medgiva utökad tillverkning av potatismjöl. Resultatet härav

blev, att tillverkningen av potatismjöl uppgick till 390 000 deciton eller den

största tillverkning av potatismjöl som någonsin förekommit inom landet.

På grund härav och då som en följd av upphävandet av ransoneringar och

regleringar av andra livsmedel förbrukningen av potatismjöl avtog, utgjorde

övergångslagret av potatismjöl vid ingången av tillverkningsåret 1949/50

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

93

icke mindre än cirka 200 000 deciton. I syfte att nedbringa lagerhållningen

av potatismjöl till något så när normal nivå har kommissionen dels reducerat

tillverkningen av potatismjöl under innevarande tillverkningsår från

eu på våren 1949 preliminärt bestämd kvantitet av 225 000 deoiton till

150 000 deciton och dels i samråd med Sveriges stärkelseproducenters förening

låtit exportera en kvantitet av 65 000 deciton potatismjöl. Den potatis,

som odlats för försäljning till stärkelsefabriker men icke funnit avsättning

för avsett ändamål, har kunnat mottagas av potatisbrännerierna. För den del

av leveranserna av sådan potatis till brännerierna, som motsvarat den reducerade

potatismjölstillverkningen, har enligt Kungl. Maj :ts medgivande

utbetalts visst fraktbidrag. På exporten av potatismjöl har uppstått viss

förlust på grund av att de uppnådda exportpriserna varit lägre än det pris,

som stärkelseföreningcn haft att betala stärkelsefabrikerna. Denna förlust

har till viss del bestritts med medel ur stärkelseföreningens clearingkassa.

Till täckande av återstående del av förlusten har kommissionen enligt Kungl.

Maj :ts medgivande till stärkelseföreningen utbetalt ersättning av reservationsanslaget

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under budgetåret

1949/50.

Beträffande tillverkningen av potatisbrännvin kan nämnas, att till Sveriges

bränneriidkareförening anslutna brännerier erhållit tillstånd att använda

egen och av odlare, som normalt leverera potatis till brännerier, inköpa

potatis för tillverkning av sammanlagt 20 miljoner liter råbrännvin

av normalstyrka. Dessutom har tillstånd lämnats för tillverkning av potatisbrännvin

av den »stärkelsepotatis», som enligt kommissionens anvisningar

hänvisats för leverans till brännerier. Den totala brännvinsbränningen under

regleringsåret 1949/50 torde härigenom komma att uppgå till cirka 25

miljoner liter råbrännvin av normalstyrka.

Kommissionen har vidare i likhet med föregående år träffat avtal med

Sveriges bränneriidkareförening, varigenom potatisodlarna i bränneridistrikten

utfäst sig att bibehålla den tidigare odlingen av potatis mot det

att kommissionen åtagit sig vissa förpliktelser rörande avsättningen av

den potatis, som icke finner avsättning för inhemsk direktförbrukning eller

utfodring.

Mjölkregleringen. Sammanfattande bestämmelser rörande mejeriprodukter

finnas i livsmedelskommissionens cirkulär nr 3376, vilket utkommit den

11 april 1950.

Den redogörelse, som i propositionen nr 280/1947 lämnats beträffande

förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift samt beträffande

denna författnings tillämpning, äger alltjämt giltighet. Något förordnande

om uttagande av mjölkavgift har alltså fortfarande icke meddelats.

Accis utgår icke på margarin, som levererats efter utgången av år 1949.

Den 1 januari 1950 har tullen på margarin nedsatts med 8 öre till 15 öre

per kilogram. Beträffande tullen och accisen på konstister har däremot ingen

förändring skett.

Producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk

utgå enligt oförändrade bestämmelser. Härom hänvisas till den redogörelse,

som lämnats i propositionen nr 212/1949.

Mjölkpristillägg utgår till mejeri med visst av livsmedelskommissionen

för varje kalendermånad bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet

fett, som innchålles i den vid mejeriet under månaden från mjölkproducenter

invägda mjölken och grädden. Mjölkpristillägg utgår dock endast,

därest mejeriet under månaden för beredande till avsalu av smör, ost eller

annan mejeriprodukt använt mjölk eller grädde till eu myckenhet, innehållande

minst 100 kilogram mjölkfett. Livsmedelskommissionen kan bestämma,

alt mjölkpristillägg skall utgå med olika belopp i olika delar av landet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Vidare äger livsmedelskommissionen föreskriva, att mjölkpristillägg ej skall

utgå eller utgå med nedsatt belopp för mjölkfett i sådan mjölk och grädde,

som av mejeriet försålts för vissa ändamål eller av detsamma använts för

beredande av viss mejeriprodukt. Genom en den 2 december 1949 vidtagen

ändring i nämnda kungörelse har kommissionen bemyndigats föreskriva,

att reducering av tillägget för viss mejeriprodukt skall ske genom att viss

avgift erlägges till kommissionen. Sådan avgift utgår för närvarande endast

för ost. Avgiften, som tidigare utgjort 10 öre per kilogram, har från

och med den 1 mars 1950 höjts till 20 öre per kilogram. De influtna avgiftsmedlen

fonderas för att enligt grunder, som senare komma att fastställas,

användas till åtgärder för främjande av en ändamålsenlig fördelning

av tillverkningen av olika mejeriprodukter.

Mjölkpristillägg utbetalas för kalendermånad till det mejeri, vid vilket

mjölken invägts från producenterna. Livsmedelskommissionen kan besluta,

att mjölkpristillägg icke vidare skall utgå till mejeri, vilket i väsentlig

mån åsidosatt i kungörelsen den 26 augusti 1948 (nr 632) angivna villkor

för erhållande av mjölkpristillägg och utjämningsbidrag eller bestämmelse,

som med stöd av kungörelsen meddelats av kommissionen, eller vilket i

viss deklaration, som det åligger mejeriet att avgiva, lämnat oriktig uppgift

rörande förhållande av betydelse för beräknande av mejeriet enligt kungörelsen

tillkommande medel. Kommissionen äger, då den finner skäl därtill,

upphäva dylikt beslut. Vidare kan kommissionen föreskriva skyldighet

för mejeri, som åsidosatt villkor för erhållande av mjölkpristillägg och utjämningsbidrag,

att återbetala vad mejeriet kan ha uppburit i mjölkpristillägg

och utjämningsbidrag för den tid åsidosättandet avser.

Efter beslut av riksdagen har Kungl. Maj :t den 2 december 1949 anvisat

66 miljoner kronor för prisförbättring av jordbrukets produkter under regleringsåret

1949/50, vilket belopp skulle komma mjölkproduktionen till

godo. Förutom 2,7 miljoner, som avsetts för prisförbättring på s. k. direktlevererad

mjölk, har beloppet använts till förhöjning av mjölkpristilläggen.

Därvid har 57,3 miljoner avsetts för det allmänna mjölkpristillägget samt

återstående belopp, 6 miljoner, för särskilt tillägg i vissa delar av landet,

huvudsakligen Norrland. Den 1 februari 1950 har viss omläggning av systemet

med mjölkpristillägg och utjämningsbidrag ägt rum. Reglering av

marknadsintäkterna för olika mejeriprodukter sker därefter enbart med

hjälp av utjämningsbidragen och den ovan nämnda tillverkningsavgiften

för ost. Mjölkpristillägg utgå från och med den 1 februari 1950" med följande

belopp.

Allmänt mjölkpristillägg lämnas lika över landet med 82,4 öre per kilogram

mjölkfett.

Extra mjölkpristillägg utgår för Norrland och vissa delar av Svealand

och Götaland. De belopp, som utgå per kilogram mjölkfett, variera mellan

129 öre (Norrbottens län, Västerbottens läns lappmark samt vissa delar av

Västernorrlands län) och 20 öre (Gästrikland samt vissa delar av Kopparbergs,

Västmanlands, Värmlands, Örebro och Älvsborgs län).

Därutöver utgår särskilt mjölkpristillägg inom samma delar av landet

där extra mjölkpristillägg utgår. Det särskilda tillägget bestrides av det

förut nämnda beloppet på 6 miljoner kronor. Tillägget beräknas per kilogram

invägd mjölk och till mjölk omräknad grädde. Tilläggets belopp bestämmes

för varje månad med ledning av mjölkinvägningens storlek.

Utjämningsbidrag utgår enligt oförändrade grunder. Genom utbetalande

av utjämningsbidrag tördelas de medel, som inflyta genom upptagande av

utjämningsavgift å mjölk, grädde och ost.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-5.

95

I propositionerna nr 275/1948 och 212/1949 har redogjorts för syftet med

och innebörden av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift

å mjölk, grädde och ost (utjämningsavgift). Bestämmelserna ha genom

förordning den 3 juni 1949 (nr 355) erhållit fortsatt giltighet till och med

den 31 augusti 1950.

I enlighet med beslut av 1948 års riksdag (skrivelse nr 423) har Kungl.

Maj:t liksom under tidigare år medgivit, att till mejerierna få utbetalas

vissa särskilda mjölkbidrag. Under budgetåret 1949/50 har för detta ändamål

anvisats högst 9 miljoner kronor. De bidrag, som här avses, äro dels

de s. k. merfraktstilläggen, dels regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer

i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling

av konsumtionsmjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera

mjölk till de större konsumtionsorterna, dels bidrag för upprätthållande

av mejeriernas kör linjer inom de områden, där på grund av minskad mjölkproduktion

transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga.

Sistnämnda bidrag utgår i Norrtand med undantag av Gästrikland samt i

Särna och Idre socknar av Kopparbergs län för tiden 1 juli 1949—30 juni

1950 samt i övriga delar av riket för tiden 1 oktober 1949—31 maj 1950.

Körlinjebidraget utbetalas månadsvis till mejeri, för vilket den genomsnittliga

kostnaden för intransport av mjölk till mejeriet under månaden

överstigit 1,2 öre per kilogram, samt utgår med ett belopp, motsvarande

hälften av den summa, varmed sagda kostnad under månaden överstigit

1,2 öre per kilogram. Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj:t erhållit befogenhet

föror dna, att ifrågavarande belopp å 9 miljoner kronor må användas

för tillgodoseende jämväl för annat behov än förut nämnts, som

är av särskild betydelse för mjölkförsörjningens ordnande.

Även för budgetåret 1949/50 har anvisats ett belopp av 6 miljoner kronor

för bidrag till förbättring av mjölkhandelns marginaler. Bidraget utgår

efter oförändrade grunder (cirkulär nr 3220).

Vad i propositionen nr 280/1947 sägs om import av hithörande varor

gäller alltjämt.

Bestämmelserna om mjölkstandardisering kvarstå oförändrade. Däremot

har förbudet mot försäljning av tjock grädde upphävts den 12 juli 1949.

Följande kungörelser rörande mejeriprodukter ha upphört att gälla med

utgången av november 1949, nämligen kungörelsen den 20 december 1940

(nr 1025) angående beslag å vissa förråd av smör, kungörelsen den 28 juni

1941 (nr 545) angående beslag å samt reglering av handeln med kondenserad

mjölk och grädde samt torrmjölk och ost, kungörelsen den 7 november

1941 (nr 862) angående reglering av handeln med grädde, samt kungörelsen

den 28 november 1941 (nr 891) angående tillämpning av bestämmelserna

om reglering av handeln med grädde i fråga om fettemulsion. Då

de varor, som avses i kungörelserna, redan tidigare ha fått fritt försäljas,

har upphävandet av kungörelserna huvudsakligen blott formell betydelse.

Normalpriser gälla fortfarande vid försäljning av mjölk, tunn grädde

och steriliserad grädde till förbrukare, vid försäljning av skummjölk och

kärnmjölk till förbrukare och handlande samt vid all försäljning av tjock

grädde.

Kommissionen har medgivit att från och med den 1 oktober 1949 ost

— annan än mesost — må tillverkas med högre fetthalt än 33 procent. Sådan

ost får försäljas från och med den 6 februari 1950. Beträffande mesost

med högre fetthalt än 11 procent har tillverknings- och försälj ningsförbudet

hävts den 1 mars 1950.

Från och med den 9 januari 1950 utgår subvention vid försäljning av

svensk hård löpeost med fetthaltsbeteckningen 30-f- eller lägre (haivfet

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

ost) samt för margarinost med 60 öre per kilogram (cirkulär nr 3361). Den

6 februari 1950 utsträcktes subventioneringen till att avse även löpeost (såväl

hård som mjuk) med högre fetthaltsbeteckning än 30Jr, d. v. s. helfet

ost (cirkulär nr 3366). Normalpriser gälla för såväl svensk import som

importerad ost.

Kungörelsen den 21 november 1947 (nr 834) angående beslag å samt

reglering av handeln med tran har upphört att gälla med utgången av november

1949. Samtidigt ha ett flertal andra författningar rörande regleringen

av fettråvarorna upphävts. Bestämmelser om beslag och handelsreglering

gälla nu blott för vissa feta oljor och andra fettämnen, som äro av särskild

betydelse för tillverkningen av margarin samt tvätt- och rengöringsmedel

(cirkulär nr 3347).

Slaktdjursregleringen. Den redogörelse, som i propositionen nr 267/1946

lämnats för regleringen av införseln av levande nötkreatur, får och svin,

kött av nötkreatur, får och häst, fläsk samt konserver av dylikt kött eller

av fläsk ävensom angående införselavgift för dylika köttvaror samt angående

s. k. slaktdjursavgift, äger alltjämt giltighet.

I samband med upphävandet av köttransoneringen den 20 juni 1949 genomfördes

betydande lättnader i den dittills upprätthållna slaktdjursregleringen.

Sålunda upphörde skyldigheten för djuruppfödare att föra journal

över sitt djurbestånd ävensom den av slaktgodemännen utövade kontrollen

över djurbesättningarna. Vidare upphävdes bestämmelserna angående

slaktlicens samt slakteri- och trafikanttillstånd. Emellertid bibehölls viss

reglering av den yrkesmässiga slakten. Härom stadgas i en av Kungl. Maj :t

den 18 juni 1949 (nr 333) utfärdad kungörelse med vissa bestämmelser rörande

slakt av nötkreatur och svin in. m. Huvudsyftet med bestämmelserna

i denna kungörelse är att möjliggöra för kommissionen att vid behov dirigera

köttvaror från överskotts- till underskottsområden för att motverka lokal

knapphet på köttvaror och därmed följande tendens till prisstegring.

Kommissionen har utfärdat tillämpningsföreskrifter till kungörelsen (cirkulär

nr 3291). Bestämmelserna innebära i huvudsak följande. Yrkesmässig

slakt av nötkreatur eller svin för försäljning i egen rörelse liksom yrkesmässigt

förvärv av kroppar av sådant djurslag i återförsäljningssyfte

får ske endast efter särskilt, av kommissionen meddelat tillstånd (auktorisation).

Personer eller företag, som vid köttransoneringens upphävande

innehade slakteri- eller trafikanttillstånd, erhöllo utan särskild ansökan

auktorisation för yrkesmässig slakt. I övrigt meddelades auktorisation efter

ansökan. Auktoriserad slaktare är skyldig att i den mån kommissionen så

påfordrar till köpare inom av kommissionen anvisat område överlåta viss

del av sin slakt. Vidare är auktoriserad slaktare skyldig att föra vissa anteckningar

angående sin rörelse och att till kommissionen regelbundet lämna

slaktrapport. Därjämte gälla för de auktoriserade slaktarna vissa bestämmelser

om styckning av nötkreatur och svin m. m. Auktorisation kan

återkallas i fall av brott mot kungörelsens bestämmelser eller mot kommissionens

tillämpningsföreskrifter. Överträdelse av gällande prisföreskrifter

angående kött- och charkuterivaror kan även medföra indragning av

auktorisation.

Genom Kungl. Maj :ts kungörelse den 18 juni 1949 (nr 332) upphävdes

kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59) angående beslag å samt regleringen

av handeln med tarmar m. m.

Såsom framgår av redogörelsen i propositionen nr 212/1949 upphörde de

statliga pristilläggen för nötkött den 27 inars 1949. Härefter ha pristillägg

utbetalats endast för fläsk. Pristillägget utgjorde för tiden till köttransoneringens

hävande den 20 juni 1949 25 öre per kilogram fläsk. Vid denna

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

97

tidpunkt genomfördes en omläggning av systemet för utbetalande av pristillägg

(cirkulär nr 3291). Pristillägg utgår sålunda från och med den 20

juni 1949 med visst belopp per svin, som i slaktat skick väger minst 50 kilogram

kallvikt. Tillägget utgick med 20 kronor för hel kropp till den 13

februari 1950, då tillägget sänktes till 18 kronor. Vidare gäller, att pristilllägg

utbetalas endast för fläsk, som godkänts vid besiktning av veterinär.

För möjliggörande av kontroll över utbetalandet av pristillägg har i förenämnda

kungörelse den 18 juni 1949 föreskrivits, att fläsk av svin, som

blivit vid offentligt slakthus, köttbesiktningsbyrå eller kontrollslakteri godkänt

vid besiktning, skall vägas genom inrättningens försorg. Med stöd av

kungörelsen har livsmedelskommissionen dessutom föreskrivit, att vid inrättning,

som nyss sagts, skall föras en särskild journal över kroppar av

svin, som godkänts vid besiktning. Det bör vidare nämnas, att pristillägg

utgår endast för fläsk, som tillföres slaktarens rörelse (alltså ej för s. k.

hushållsslakt). Pristilläggen erläggas till auktoriserade slaktare för att av

denne utbetalas till djurägarna. För pristilläggen disponeras av anslaget till

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under budgetåret 1949/50

ett belopp av 33 miljoner kronor.

Statsbidrag till ullproduktionen. Den i propositionen nr 212/1949 lämnade

redogörelsen för bestämmelserna om statsbidrag till ullproduktionen äger

alltjämt giltighet. För bidraget disponeras av anslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område under innevarande budgetår ett belopp av

200 000 kronor.

Äggregleringen. De bestämmelser angående regleringen av in- och utförseln

av ägg in. in. samt angående märkning av kylhuslagrade och konserverade

ägg, för vilka redogjorts i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt i

kraft.

Som angivits i proposition 212/1949 sjönk svensk äggnotering (= producentpriset

på ägg i de viktigaste producentområdena i Götaland) i slutet

av december 1948 till 2:50 kronor per kilogram, vilket pris enligt beslut

vid 1948 års riksdag skulle betraktas som det bottenpris, vid vilket prisreglerande

åtgärder borde vidtagas. Äggnoteringen kvarstod vid bottenprisnivån

till den 29 augusti 1949. För att stödja äggpriset måste under tiden

22/12 1948—13/8 1949 statligt stöd lämnas vid lagring av ägg. Under denna

tid inlagrades sålunda cirka 3 700 ton kylhusägg, 850 ton äggmassa och

1 400 ton konservägg. För att nedbringa inlagringen av ägg lämnades härjämte

vissa bidrag vid export av färska ägg. De statliga lagren av ägg och

äggprodukter ha i huvudsak vunnit avsättning före utgången av år 1949,

dels genom export och dels genom försäljning för hemmakonsumtion. Den

1 mars 1950 voro de statliga lagren sålunda begränsade till cirka 150 ton

äggmassa. Under den hittills gångna delen av regleringsåret 1949/50 ha

några prisreglerande åtgärder för att stödja äggpriset icke behövt företagas,

enär framkommande överskott kunnat exporteras till lönande priser.

7 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 245.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Bilaga 2.

PM

med uppgifter angående produktionsutvecklingen

på jordbrukets område.

Allmän översikt. Under senare hälften av 1930-talet gynnades Sverige av

en rad goda skördeår, vilka medgåvo en som det sedermera skulle visa sig

mycket värdefull beredskapslagring av såväl brödspannmål som vissa fodermedel.

Mot bakgrunden av denna i produktionshänseende ovanligt gynnsamma

period har skördeutfallet krigsåren 1940 och 1941 allmänt karakteriserats

med ordet missväxt. De felslagna skördarna de båda nämnda åren

hade som följd en kraftig nedskärning av landets husdjursstam.

De efterföljande åren av 1940-talet ha, om man bortser från år 1947, i

stort sett utgjort en återhämtningsperiod för det svenska jordbruket, vilket

bland annat kommit till synes däri, att den till följd av svaga skördar och

otillräcklig fodermedelsimport starkt reducerade animalieproduktionen så

småningom utökats. Det dåliga skördeutfallet år 1947 medförde ett tillfälligt

avbrott i denna utveckling. Under efterföljande år har jordbruksproduktionen,

som skall framgå av efterföljande översikt, återtagit sin uppåtgående

trend. — Vid en bedömning av försörjningsläget och dess förändringar under

det senaste årtiondet bör man hålla i minnet, att Sveriges folkmängd

under denna tid visat en oavbruten stegring, medförande en ökning av folkmängden

under tioårsperioden 1939—1949 med cirka 11 procent. Jämväl

bör vid en dylik bedömning tagas i beaktande de betydande förskjutningar

i vår utrikeshandel med jordbruksprodukter och jordbruksförnödenheter,

som ägt rum sedan krigsutbrottet.

Brödsädsmarknaden. (Jfr tabellerna 3 och 4.) Beträffande de från och

med år 1938 skördade brödsädsarealerna hänvisas till följande sammanställning,

som hämtats ur den officiella jordbruksstatistiken. Uppgifterna för

1949 äro preliminära.

I förhållande till 1947 års låga brödsädsareal, som var den lägsta som redovisats

på mycket länge, medförde 1948 en arealökning med 17 procent. För

år 1949 noterades en arealminskning sedan 1948 med 7 procent till viss del

sammanhängande med oljeväxtodlingens expansion.

År

Areal 1 hektar

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 ............

240 460

68 014

308 474

181 569

6 558

188 127

496 601

1939 ............

253 507

83 639

337,146

168 646

6 296

174 942

512 088

1940 ............

216 770

91 998

308 768

163,735

7 196

170 931

479 699

1941............

177 039

109 371

286 410

198 477

8171

206 648

493 058

1942 ............

164 009

114 535

278 544

241; 236

8 263

249 499

528 043

1943 ............

153 342

115 223

268 565

212 247

7 690

219 937

488 502

1944 ............

190 296

83 137

273 433

195383

6 006

201 389

474 822

1945 ............

203 891

87 105

290 996

162 824

5 358

168 182

459 178

1946 ...........

212 323

90 477

302 800

152 595

4 143

156 738

459 538

1947 ............

140 862

151 633

292 495

110 394

4 771

115 165

407 660

1948 ............

172 792

142 859

315 651

155 561

4 279

159 840

475 491

1949 ............

167 726

139 436

307 162

130 932

3 919

134 851

442 013

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24ö.

99

Höstvete

Höstråg

Höstvete och höstråg

Skörde-

Besådd

areal

ha

Skördad

areal

ha

Differens

Besådd

areal

ha

Skördad

areal

ha

Differens

Besådd

areal

ha

Skördad

areal

ha

Differens

år

ha

i %

av be- sådd

areal

ha

i %

av be- sådd

areal

ha

i %

av be- sådd

areal

1941...

230 216

176 386

53 830

23''4

203 404

197 416

5 988

2''9

433 620

373 802

59 818

13-8

1942...

189 701

163 402

26 299

13-9

250 332

243 151

7181

2''9

440 033

406 553

33 480

7-6

1943...

157028

152 706

4 322

2-8

221 625

210 857

10 768

4''9

378 653

363 563

15 090

4*0

1944...

194 288

191247

3 041

1-6

202 988

195 847

7141

3’5

397 276

337 094

10182

2''6

1945...

207 802

207 180

622

0-3

173 772

165 230

8 542

4''9

381 574

372 410

9164

2''4

1946...

217 307

211 844

5 463

2-5

157 107

152 104

5 003

3-2

374 414

363 948

10 466

2''8

1947...

180 298

140 308

39 990

22-2

127465

109 832

17 633

13-8

307 763

250 140

57 623

18-7

1948...

201 224

172 685

28 539

14-2

164130

154 556

9 574

5-8

365 354

327 241

38113

10''4

1949.. .

1950.. .

173116

183 924

167 174

5 942

3-4

134 918

128 661

130 436

4 482

3-3

308 034

312 585

297 610

10424

3-4

Bestämmande för storleken av skördade arealer äro i stort sett såddens

omfattning och utvintringen. Storleken av denna senare kan numera direkt

angivas. Från och med år 1940 ha nämligen arealinventeringar företagits såväl

på sommaren som på hösten. Vid höstinventeringarna ha uppgifter bland

annat lämnats om de arealer, som vid inventeringstiilfället besätts med brödsäd-

Vid sommarinventeringarna ha uppgifter erhållits om skördad areal av

olika växtslag. En jämförelse mellan en höstinventering och påföljande sommarinventering

visar alltså den omfattning, i vilken utvintring förekommit.

I efterföljande tabell har en sådan jämförelse gjorts i fråga om höstvete och

höstråg inom Svea- och Götaland, varjämte uppgifter även lämnas från den

senaste höstens arealinventering.

De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade som synes en betydande

utvintring av höstvete (23 respektive 14 procent), medan höstrågen klarade

sig relativt bra (3 procent under båda åren). Under åren 1942/43__

1945/46 var utvintringen ej särskilt betydande och varierade för höstvete

mellan 1 och 3 procent och för höstråg mellan 3 och 5 procent av den besådda

arealen. De svåra väderleksförhållandena vintern 1946/47 medförde

däremot, att ej mindre än 22 procent av höstvetearealen och 14 procent av

höstrågarealen måste plöjas upp och sås om. Utvintringen 1947/48 utgjorde

i fråga om höstvete 14 procent och i fråga om höstråg 6 procent av de besådda

arealerna. För vintern 1948/49 noteras ganska låga procenttal, nämligen

3 procent för såväl vete som råg.

Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till följande»

År

Skörd i kilogram per hektar

Höstvete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

1938 .........

2 740

2 010

2 010

---

1 440

1939 .........

2 780

1 860

2 040

1 460

1940 .........

1 250

1 630

1 570

1 200

1941.........

1 070

1 290

1 370

910

1942 .........

1 780

1 580

1 820

1 120

1943 .........

2 330

1 450

1 870

1 060

1944 .........

2 180

1 480

1 780

1 100

1945 .........

2 230

1 540

1 660

1 no

1946 .........

2 470

1 740

1 860

1 190

1947 .........

1 250

1 470

1 250

940

1948 .........

2 480

1920

2 040

1 140

1949 .........

2 620

1940

2 100

1190

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

uppgifter ur statistiska centralbyråns skördestatistik (talen för år 1949 äro

preliminära).

För såväl 1948 som 1949 redovisas förhållandevis höga hektarskördar och

utbytet per arealenhet ligger för båda åren genomsnittligt högre än något

tidigare år under 1940-talet. Till de sista förkrigsårens höga hektarskördar

har man dock enligt dessa siffror ännu icke kommit. En beräkning med utgång

från de faktiska leveranserna av brödsäd av 1949 års skörd ger emellertid

vid handen, att hektarskördarna i verkligheten snarast torde ha legat

något högre än åren 1938 och 1939.

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens uppgifter

rörande skördeutbytet av brödsäd från och med 1938. Uppgifterna

för 1949 äro preliminära.

Skörd i ton

Å r

Höst-

vete

Vår-

vete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 .........

667 532

136 600

804 132

365 231

9 422

374 653

1 178 785

1939 .........

704 978

155 880

860 858

344 401

9 169

353 570

1 214 428

1940 .........

270 669

150 060

420 729

257 290

8 603

265 893

686 622

1941.........

189 929

141 128

331 057

271 848

7 395

279 243

610 300

1942 .........

291 486

180 545

472 031

438 841

9 248

448 089

920 120

1943 .........

356 956

167 259

524 215

396 640

8 113

404 753

928 968

1944 .........

418 512

124 202

542 714

350 108

6 674

356 782

899 496

1945 .........

454 452

133 811

588 263

270 326

5 946

276 272

864 535

1946 .........

523 695

157 157

680 852

284 222

4 949

289 171

970 023

1947 .........

176 247

222 783

399 030

138 098

4 502

142 600

541 630

1948 .........

427 976

274 361

702 337

317 062

4 878

321 940

1024 277

1949 .........

438 936

270 165

709 101

275 595

4 674

280 269

989 370

Brödsädsskörden år 1949 var ungefär lika stor som 1948 års och större

än skörden under något av åren 1940—1947. Sedan förkrigstiden har som

synes skett en mycket kraftig ökning av vårveteodlingen.

Fodermedelsmarknaden. Beträffande den inhemska foderskörden kunna

följande sammanställningar vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats ur

den officiella skördestatistiken samt äro preliminära för år 1949.

Å r

Areal i

hektar

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Vall till

slåtter1

193S........

101 518

660 839

252 838

1 015 195

70 985

1 390 569

1939........

104 240

660 030

252 037

1 016 307

67 600

1 375 732

1940........

106 847

635 045

284 259

1 026 151

63 645

1 357 915

1941........

99 184

629 266

290 627

1 019 077

67 695

1 315 882

1942........

111777

597 230

278 387

987 394

67 982

1 320 475

1943........

113162

574 834

276 804

964 800

64 566

1 329 394

1 1944........

95 950

550 634

277 502

924 086

65 968

1 317 675

1945........

93 286

542 727

277 378

913 391

65 582

1 342 671

1946........

89 556

531 215

277 040

897 811

65 372

1 347 826

1947........

100 033

529 156

287 610

916 799

60 933

1 352 230

1948........

87 806

489 648

281 600

859 054

60 807

1 318 524

1949........

90 215

503 662

310 516

904 393

53 953

1 297 150

1 Arealen slåtteräng utgjorde enligt 1937 års jordbruksräkning 336 186 hektar och enligt 1944

års jordbruksräkning 239 052 hektar.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

101

År

Skörd i kilogram per hektar

Korn

Havre

Blandsäd

Foderrot-

frukter

Hö från

odlad jord

Hö från

naturlig äng

1938 .......

2 370

2 080

2 480

39 740

3 950

1290

1939 .......

2 220

1 930

2 350

37 680

3 360

1330

1940 .......

1 770

1 480

1 680

36 860

2 250

980

1941.......

1 590

1 230

1 450

33 330

1610

910

1942 .......

1 970

1 550

1 900

33 760

3 000

1 100

1943 .......

2 060

1 480

1 790

35 120

2 930

1 130

1944 .......

1 840

1 310

1 690

29 660

3 770

1 270

1945 .......

1 810

1 390

1 670

32 140

3 880

1 400

1946 .......

2 040

1 470

1 860

32 550

4 000

1 380

1947 .......

1 760

1 280

1 500

27 820

2 490

1180

1948 .......

2 200

1620

2 030

34 210

3 260

1200

1949 .......

2 100

1690

2150

32190

3 490

1220

År

Skörd

i ton

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1938 .......

240 140

1 374 885

627 802

2 242 827

2 820 846

5 924 707

1939 .......

231 723

1 271083

591 373

2 094 179

2 547 143

5 072 968

1940 .......

189 281

937 128

478 136

1 604 545

2 346 244

3 387 970

1941.......

157 697

775 733

420 966

1 354 396

2 256 312

2 424 970

1942 .......

220 103

926 039

528 415

1 674 557

2 295 302

4 331 312

1943 .......

232 621

850 306

494 682

1 577 609

2 267 356

4 272 643

1944 .......

175 294

730 037

470 469

1 375 800

1 960 190

5 485 249

1945 .......

168 750

754 895

462 660

1 386 305

2 107 809

5 537 352

1946 .......

182 770

782 750

515 051

1 480 571

2 127 674

5 715 087

1947 .......

175 967

678 181

432 069

1 286 217

1 695 293

3 644 045

1948 .......

192 885

792 536

'' 572 356

1 557 777

2 080 249

4 583 697

1949 .......

189 609

850 968

666 510

1 707 087

1736 821

4 815 025

Medan fodersädsskörden år 1949 var den största som redovisats sedan

förkrigstiden var skörden av foderrotfrukter den näst minsta som noterats

under samma tid. Höskörden det gångna året låg visserligen högre än 1948

års skörd men kom dock icke upp till 1944—1946 års skördetal.

Den inom 1942 års jordbrukskommitté och LK-delegationen beräknade inhemska

förbrukningen av oljekraftfoder och kli (av såväl inhemskt som utländskt

ursprung, jfr tabell il) redovisas i följande tablå produktionsårsvis.

Produktionsår

Förbrukning i ton

Oljekraftfoder

Kli

1939/40 ......................

205 000

203 000

1940/41 ......................

158 000

174 000

1941/42 ......................

125 000

151000

1942/43 ......................

90 000

126 000

1943/44 ......................

105 000

158 000

1944/45 ......................

179 000

168 000

1945/46 ......................

175 000

199000

1946/47 ......................

156 000

272 000

1947/48 ......................

183 000

247 000

1948/49 ......................

180 000

261000

1949/50 (prognos).............

210 000

286 000

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungi. Maj.ts proposition nr 245.

Den från år till år växlande tillgången på oljekraftfoder och kli beror för

flertalet år främst på fluktuationer i importen. Med de senaste årens ökning

av den inhemska oljeväxtodlingen har följt ett minskat beroende av utlandet

i fråga om vår försörjning med oljekraftfoder.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande

sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna

för år 1949 äro preliminära.

År

Areal,

hektar

Skörd per

hektar,

kilogram

Skörd,

ton

1935/39 ............

131 711

13 770

1 813 408

1940 ..............

134 816

17 020

2 294 417

1941 ..............

137 375

15 080

2 071 086

1942 ..............

142 096

12 950

1 840 136

1943 ..............

147 307

14 740

2 171 118

1944 ..............

138 174

10 340

1 434 574

1945 . .

145 252

11 420

1 658 874

1946 ..........

143 297

13 550

1941019

1947

142 292

12 360

1 758 251

1948

147 875

15 390

2 276 511

1949

134 552

11940

1606 481

Av tablån framgår, att 1949 års potatisskörd blev den lägsta som förekommit

sedan 1944. Nedgången från 1948 till 1949 utgör 30 procent.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger icke några direkta

statistiska uppgifter. Med ledning av bland annat socialstyrelsens konsumtionsundersökningar

ha dock inom 1942 års jordbrukslcommitté och LK-delegationen

verkställts följande beräkningar rörande storleken av denna kon
-

sumtion.

1938 39 ........

...... 755 000 ton

1944/45...........

... 900 000

ton

1939/40 ........

...... 755 000 »

1945/46...........

... 900 000

1940/41 ........

...... 810 000 »

1946/47...........

... 900 000

»

1941/42 ........

...... 975 000 »

1947/48...........

... 900 000

»

1942/43 ........

...... 1 000 000 »

1948/49...........

. .. 875 000

1943/44 ........

...... 950 000 »

1949/50 (prel. .. .

. .. 825 000

»

Fram till och med 1942/43 redovisas en betydande konsumtionsökning,

främst orsakad av bristen på andra livsmedel. Därefter beräknas förbrukningen

av matpotatis åter ha gått tillbaka och antages för närvarande per

capita räknat ligga vid ungefär samma nivå som före kriget.

Förbrukningen av fabrikspotatis har från och med konsumtionsåret 1938/

39 uppgått till följande kvantiteter.

1938/39 ........

...... 273 000 ton

1944/45 ..........

.... 60 000

ton

1939/40 ........

...... 267 000 »

1945/46 ..........

.. .. 177 000

1940/41 ........

...... 255 000 »

1946/47 ...........

.... 200 000

»

1941/42 ........

...... 202 000 »

1947/48 ..........

. . .. 169 000

>

1942/43 ........

...... 230 000 »

1948/49 ..........

.... 319 000

»

1943/44 ........

....... 270 000 »

1949/50 (prel.) ....

.... 180 000

»

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tabellerna 5—8.) Inom

LK-delegationen utförda beräkningar rörande mjölkproduktionen ha sammanställts

i efterföljande tablå.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

103

1938/39 ............. 4 714 000 ton

1939/40 ............. 4 595 000 »

1940/41 ............. 4 084 000 »

1941/42 ............. 3 658 000 »

1942/43 ............. 3 840 000 »

1943/44 ............. 4 180 000 »

1944/45 ............. 4 350 000 ton

1945/46 ............. 4 627 000 »

1946/47 ............. 4 610 000 »

1947/48 ............. 4 341 000 »

1948/49 ............. 4 553 000 >

1949/50 (prognos) .... 4 844 000 »

Verkningarna av det dåliga skördeutfallet år 1947 ha nu kunnat helt övervinnas.

För år 1949/50 räknas med en större mjölkproduktion än något

tidigare år; produktionen beräknas ligga nära 3 procent högre än produktionsåret

1938/39. Medelkoantalet år 1949/50 uppskattas till omkring

1 700 000 djur mot 1 920 000 djur år 1938/39. Kostammen är alltså nu ej

oväsentligt mindre än före kriget. Att den totala mjölkproduktionen ändock

ligger högre beror på att produktionen per ko sedan förkrigsåret 1938/39

beräknats öka från 2 455 kilogram till 2 910 kilogram eller med över 18

procent.

Under kalenderåret 1949 har mjölkinvägningen vid mejerierna uppgått

till 3 679 miljoner kilogram mot 3 361 miljoner kilogram 1948. ökningen utgör

9,5 procent. I förhållande till år 1939 föreligger en uppgång med nära

15 procent, vilket främst beror på att antalet mejerileverantörer betydligt

ökat. (Jfr tabell 6.) Jämsides härmed har försäljningen av mjölk från producent

direkt till förbrukare successivt minskat liksom tillverkningen och

försäljningen av lantsmör. Av följande uppställning framgår den vid mejerier

invägda mjölkens relativa andel av den totala mjölkproduktionen.

År

Invägning i %

■ År

Invägning i %

av totalproduk-

av totalproduk-

tionen

tionen

1938/39 .........

1944/45 .........

1939/40 .........

........... 67-7

1945/46 .........

........... 76-0

1940/41 .........

........... 67-2

1946/47 .........

1941/42 .........

........... 69-0

1947/48 .........

........... 76-4

1942/43 .........

........... 70-8

1948/49 .........

........... 77-8

1943/44 .........

........... 73-4

Den vid mejerierna invägda mjölkens användning redovisas i följande

två tablåer.

Å r

Invägd

mjölk

ton

Därav

använd för

produktbered- ning

ton

försåld

såsom konsum- tionsmjölk 1

ton

försåld grädde

(omräknad till

mjölk) samt svinn

ton

1939 ..................

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

1940 ..................

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

1941..................

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

1942 ..................

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

1943 ..................

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

1944 ..................

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

1945 ...................

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

1946 ...................

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

1947 ...................

3 422 935

2 449 500

954 365

189 848

1948 ...................

3 361 485

2 359 026

978 588

195 247

1949 ..................

3 679 434

2 662 618

965 229

226 477

1 Fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Å r

Produktmjölk

Konsumtionsmjölk1

Grädde (1 mjölk)

samt svinn

Summa k-mjölk

o. grädde

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 .........

100-O

74-7

100-0

15-4

lOO-o

9-9

lOO-o

25-3

1940 .........

92-0

73-7

105-1

17-4

84-4

8-9

97-0

26-3

1941.........

81-0

73-0

120-6

22-4

38-9

4-6

88-7

27-0

1942 .........

72-6

69-1

144-5

28-4

20-i

2-5

96-0

30-9

1943 .........

82-0

68-S

165-1

28-6

22-9

2-5

109-7

31-2

1944 .........

91-2

70-3

159-0

25-3

43-7

4-4

114-0

29-7

1945 .........

101-1

71-7

158-5

23-2

53-8

5-1

117-6

28-3

1946 .........

107-1

72-8

156-3

21-9

58-1

5-2

118-0

27-2

1947 .........

102-3

71-6

158-5

22-9

60-0

5-5

120-1

28-4

1948 .........

98-5

70-2

1633

24-0

61-8

5-s

123-7

29-8

1949 .........

111-2

72-4

159-9

21-5

71-6

6-2

125-4

27-6

Av tablåerna framgår, att användningen av mjölk för produktberedning

absolut sett nådde ett minimum år 1942; i förhållande till invägningen nåddes

minimum under 1943, varefter i stort sett skett en successiv ökning. År

1949 var kvantiteten produktmjölk 2 663 miljoner kilogram eller 11 procent

högre än motsvarande tal år 1939. Ser man på utvecklingen för försåld konsumtionsmjölk

finner man, att denna tidigare visat en mycket kraftig stegring

fram till år 1943, då ett maximum nåddes. Under de följande åren höll

sig försäljningen vid cirka 940 miljoner kilogram för att år 1947 stiga till

954 miljoner kilogram. År 1948 nåddes den hittills högsta siffran, 979 miljoner

kilogram medan för 1949 redovisas ett något lägre tal, nämligen 965

miljoner kilogram. Det bör anmärkas, att den sedan november 1941 från

mejerier försålda mjölken har varit standardiserad och hållit en fetthalt av

cirka 3 mot tidigare omkring 3,5 procent. Den ökning av försäljningen av

konsumtionsmjölk, som förekommit, motsvaras endast delvis av en verklig

konsumtionsstegring, enär som förut påpekats samtidigt ägt rum en nedgång

i försäljningen av mjölk från producent direkt till konsument. Av betydelse

är vidare att jordbruksbefolkningens konsumtion har avtagit i samband

med befolkningsomflyttningen. Med stöd av LK-delegationens uppskattningar

kan sålunda den totala förbrukningen av konsumtionsmjölk i

riket beräknas ha ökat med omkring 24 procent sedan 1939. Per invånare

räknat stannar ökningen vid i genomsnitt drygt 12 procent.

Den i november 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens

fetthalt (liksom den under tiden ”/n 1941—21A 1944 gällande ransoneringen

av grädde) medförde, att för gräddförsälj ning togs i anspråk en betydligt

mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta tillika med mjölkstandardiseringen

har medfört att den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningen

räknad i oskummad mjölk kommit att ligga lägre än den eljest skulle ha

gjort. Sedan tjock grädde från den 12 juli 1949 åter får försäljas har en

ökning av mjölkanvändningen för produktion av konsumtionsgrädde inträtt.

Ökningen är något större än den förut påvisade minskningen av konsumtionsmjölksförsäljningen.

Mejeriernas totala försäljning av mjölk och

grädde, räknad i oskuinmad mjölk har sålunda ökat med cirka 17 000 ton

mellan 1948 och 1949.

Mejeriernas produktion av såväl smör som ost visar höga tal år 1949;

i fråga om ost redovisas de högsta siffror som någonsin förekommit såsom

framgår av följande sammanställning.

1 Mjölk av verklig medelfetthalt.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

105

Å r

Produktion ton

Smör

Ost

1939 ..........

83 735

43 653

1940 ..........

80 760

35 328

1941..........

77 687

22 383

1942 ..........

71 926

14 991

1943 ..........

79 263

21 296

1944 ..........

87 304

29 924

1945 ..........

94 058

38102

1 1946 .........

99 622

44 412

1947 ..........

94 954

47 690

1948 ..........

89 687

51695

1949 ..........

98 051

65 515

Från år 1939 utgör stegringen i produktionen av mejerismör 14 300 ton.

Lantsmörsproduktionen beräknas emellertid samtidigt ha sjunkit från 16 200

till 5 600 ton, varför totalproduktionen av smör visar en blott obetydlig

uppgång med 3 700 ton. Det bör här anmärkas, att år 1939 förekom en

smörexport av i runt tal 26 000 ton mot 1 600 ton år 1949, varför smörkonsumtionen

inom landet totalt sett ökat ganska väsentligt sedan förkrigstiden.

Ostproduktionen under år 1949 är visserligen den största som hittills förekommit,

men det bör dock anmärkas, att medan osttillverkningen under år

1939 i huvudsak avsåg helfet ost, tillverkningen under de senaste åren nästan

helt utgjorts av halvfet ost. Sedan oktober 1949 får helfet ost åter tillverkas

utan inskränkningar.

Att den för landets fe ttför sörj ning så viktiga smörproduktionen under

krigstiden och efterföljande år kunnat hållas så väl uppe att den, trots ökad

försäljning av konsumtionsmjölk, grädde och ost, icke blott kunnat vidmakthållas

vid förkrigsnivå utan till och med kunnat öka därutöver, beror

till stor del på att väsentliga smörtillskott erhållits genom fetthaltsbegränsande

åtgärder för dessa senare produkter. Genom standardisering av konsumtionsmj

ölken och sänkning av fetthalten hos grädde och ost (vilka båda

senare inskränkningar som förut nämnts under senare delen av 1949 bortfallit)

vanns sålunda år 1949 cirka 12 400 ton smör, motsvarande 12,5 procent

av mejeriernas totala smör tillverkning nämnda år. Av denna kvantitet

svarade konsumtionsmjölkens standardisering för omkring 7 600 ton.

Margarinet är vid sidan av smöret det viktigaste matfettet i folkhushållet.

I följande tabell lämnas några uppgifter om produktionen härav.

Som synes har margarintillverkningen (av såväl importerad som inhemsk

råvara) år 1949 legat cirka 20 000 ton högre än år 1948.

År

Hushålls-

rnargarin

ton

Bageri-

margarin

ton

Summa

ton

1939 ..............

51 390

8 609

59 999

1940 ..............

29 174

9 548

38 722

1941..............

18 263

7 947

26 210

1942 ..............

35 444

5 391

40 835

1943 ..............

31 578

5 424

37 002

1944 ..............

30 582

8 378

38 960

1945 ..............

36 580

12 343

48 923

t 1946 ..............

14 703

9 556

24 259

i 1947 ...............

22 708

9 983

32 691

1948 ...............

38 004

12 730

50 734

1949 ...............

48 591

22 355

70 946

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tabellerna 9 och 10.) I efterföljande tablå ha

sammanställts uppgifter om den totala slakten (såväl marknadsförd slakt

som hemslakt) av nötkreatur, svin, får och getter samt häst enligt inom

livsmedelskommissionen utförda beräkningar. Slakten av nötkreatur år

1949/50 väntas som synes något sjunka i förhållande till år 1948/49, medan

svinslakten samtidigt beräknas öka med någon uppgång av den totala slaktens

storlek som följd. Uppgången från 285,4 till 290,4 miljoner kilogram

motsvarar ej fullt 2 procent.

Total slakt, milj. kg

År

Stor-

boskap

Större

kalv

Mindre

kalv

Summa

nöt-

kreatur

Svin

Summa

nötkreatur

och svin

rar och

getter

Häst

Samtliga

djurslag

1937/39 ..

89-7

33-0

12-9

135-6

151-2

286-8

3-1

ll-o

300-9

1941/42 ..

77-2

15-8

12-0

105-0

99-1

204-1

2-0

11-2

217-3

1942/43 ..

478

11-0

14-1

72-9

‘101-3

174-2

2-0

6-3

182-5

1943/44 ..

67-9

13-7

16-8

98-4

‘143-7

242-1

24-0

9-1

255-2

1944/45 ..

68-e

14-0

14-3

96-9

‘131-5

228-4

23-8

9-6

241-8

1945/46 ..

74-7

18-4

13-6

106-7

‘130-2

236-9

24-0

*11-8

252-2

1946/47 ..

85''2

19-2

14-2

118-6

‘124-5

243 1

23-9

215"9

262-9

1947/48 ..

88-0

16-7

14-7

119-4

‘138-4

257-8

23-8

213-2

274-8

1948/49 ..

75-4

19-1

16-4

110-9

‘158-9

269-8

22-8

212-8

285''4

1949/50

(prognos)

73-3

19-6

139

106-8

168-0

274-8

2-7

12-9

290-4

1 Den. i angivna kvantiteter ingående hemslakten av svin beräknad med utgång från antalet

behållna hemslaktade svin och en medelslaktvikt av 90 kg-''st.

2 Beräknad slakt med ledning av antalet besiktigade djur.

Med ledning av statistiken över betäckta suggor kan man för en tid av

ett år framåt med tämligen stor säkerhet beräkna, hur fläsksituationen

kommer att gestalta sig. Under 1948 betäektes i Svea- och Götaland enligt

den löpande betäckningsstatistiken 202 596 suggor. År 1949 var antalet betäckningar

224 595 eller 11 procent fler än året förut. Under förutsättning

av oförändrad slaktvikt skulle man alltså ha att vänta en motsvarande ökning

i fläskproduktionen till 1950. Det bör i detta sammanhang erinras om

att sedan mer än ett år tillbaka utgå ganska betydande pristillägg å fläsk.

Importen av kött och fläsk — räknad i vara med ben — har under 1949

uPP»ått till 15 800 ton, vilket är 7 500 ton mer än 1948. Någon nämnvärd

export av kött och fläsk har ej förekommit under de båda senaste åren.

Åren 1937—1939 hade landet ett exportöverskott av kött och fläsk av i medeltal

8 900 ton. I de senaste årens import har nötkött dominerat. Förkrigsexporten

omfattade till huvudsaklig del fläsk.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och LK-delegationen

verkställda beräkningarna rörande hönsantalet och äggproduktionen redovisas

i följande tablå.

Produktionen av ägg har som synes stigit snabbt under de senaste åren

och beräknas för närvarande ligga drygt 45 procent högre än under det sista

förkrigsåret. Vad utrikeshandeln beträffar redovisades för åren 1938 och

1939 en nettoexport av 5 300 respektive 1 700 ton ägg, medan åren 1947 och

1948 uppnåddes en nettoimport av 1 700 respektive 1 900 ton. Den inhemska

marknaden har alltså på senare år absorberat en betydligt större kvantitet

ägg än före kriget. Sedan hösten 1948 har emellertid den inhemska efterfrågan

ökat obetydligt eller icke alls, varför vissa överskott uppkommit.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

107

Å r

Antal

värphöns

Äggproduktion

per höna, st

Äggproduktion

ton

1938/39 ............

9 210 000

112

60 860

1939/40 ............

9 249 000

no

60 026

1940/41 ............

8 542 000

103

51 910

1941/42 ............

6 298 000

101

37 530

1942/43 ............

5 689 000

106

35 579

1943/44 ............

6 650 000

112

43 943

1944/45 ............

7 600 000

112

50 220

1945/46 ............

9 025 000

112

59 640

1946/47 ............

9 840 000

112

65 000

1947/48 ............

10 640 000

114

71 600

1048/49 ............

12 275 000

116

84 000

1949/50 (prognos) ...

12 800 000

118

89 100

Dessa ha i huvudsak vunnit avsättning på utlandsmarknaden. År 1949 medförde

sålunda en nettoexport av 5 400 ton ägg.

Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter

om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—1949.

År

Invägning

År

Invägning

absoluta tal

ton

index

1938 = 100

absoluta tal

ton

index

1938 = 100

1938........

27 570

100-0

1944........

17 205

62-4

1939........

28 025

101''7

1945........

22 397

81''2

1940........

26 658

96-7

1946........

27 440

995

1941........

18 960

68-8

1947........

26 875

97-5

1942........

10 538

38-2

1948........

31176

113 1

1943........

11767

42-7

1949 (prel.).

37 600

136-4

Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg under

1949 visat en uppgång med över 20 procent sedan närmast föregående år.

Partihandelns inköp under år 1949 äro de största som någonsin förekommit.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Bilaga 3.

PM

med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på

vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

Efterföljande redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa

förnödenheter för jordbrukets behov begränsas beträffande en del varuslag

till innevarande regleringsår men avser i övrigt i huvudsak den tid som förflutit

sedan inom livsmedelskommissionen våren 1949 upprättades motsvarande

sammanställning.1 De tabeller, till vilka hänvisning i det följande sker,

finnas intagna i den särskilda tabellbilaga, som liksom föreliggande redogörelse

åtföljer kommissionens skrivelse med förslag angående prissättningen

på jordbruksprodukter regleringsåret 1950/51.

Brödsäd. (Jfr tabell 2.) Vid försäljning av brödsäd från odlare gälla från

och med september 1949 följande normalpriser i kronor per deciton.

Leveranstid Vårvete nosiveie

och rag

1—15

september

1949 ..........

....... 34:40

29: 40

16—30

1949 ..........

....... 34:50

29:50

1—15

oktober

1949 ..........

....... 34:75

29:75

16—31

»

1949 ..........

....... 35:00

30: 00

1—15

november

1949 ..........

30:25

16-30

»

1949 ..........

....... 35:50

30: 50

1—15

december

1949 ..........

....... 35:60

30:60

16—31

»

1949 ..........

....... 35:70

30: 70

1—15

januari

1950 ..........

....... 35:80

30:80

16-31

»

1950 ..........

....... 35:90

30: 90

1—15

februari

1950 ..........

....... 36:00

31:00

16-28

»

1950 ..........

....... 36: 10

31: 10

1—15

mars

1950 ..........

....... 36:20

31: 20

Fr. o. m. den 16 mars 1950 ............. 36: 30 31: 30

De angivna priserna avse fullgod vara av normalkvalitet. För fullgod vara

av annan kvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För försäljning

av utsädesspannmål från odlare har det dock icke ansetts erforderligt

att utfärda särskilda pris- och kvalitetsbestämmelser.

Fodermedel. Sedan ingången av produktionsåret 1949/50 är prisbildningen

på fodersäd fri, ehuru vid försäljning från Svenska spannmålsaktiebolaget

gälla vissa av kommissionen fastställda försäljningspriser. — Medelpriset

på (vit-) havre och korn till producenter enligt gällande noteringar samt

priset på majs till förbrukare under hittills gången del av produktionsåret

framgå av efterföljande sammanställning. Uppgifterna avse kronor per

deciton.

1 Se Kungl. Maj:ts proposition nr 212/1949, s. 26 ff.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

109

Vithavre

Korn

Majs

1949 September..............

.......... 21:75

23: 50

26:50

Oktober ..............

.......... 21:88

23:34

27: 50

November..............

.......... 22:11

23:51

27:50

December..............

.......... 22:34

23: 83

27: 50

1950 Januari................

.......... 22:48

23: 98

27:50

Februari ..............

.......... 22:65

24:22

27:50

Mars..................

.......... 23:00

24: 68

28: 50

Normalprisregleringen på stråfoder upphävdes redan under föregående

produktionsår. Ej heller prisstoppsbestämmelser gälla för dylikt foder. Sedan

mars 1949 utvisa hö- och halmpriserna enligt lantbruksförbundets noteringar

följande utveckling. Uppgifterna avse medelpris i kronor per deciton

å pressad vara till producent på station i Mellansverige.

Vallhö

Höstsädshalm

Mars ................

........ 12:83

3: 00

April.................

........ 13:79

3: 07

Maj..................

—

Juni..................

—

Juli..................

—

Augusti...............

......... —

—

September............

........ 13:00

3: 00

Oktober..............

........ 13:00

November ............

......... 13:00

3:00

December.............

......... 13:00

3: 00

Januari...............

......... 13:00

3:03

Februari..............

......... 12:69

3:00

Mars.................

......... 12:13

3: 00

Även för flertalet andra fodermedel än de redan behandlade ha föreskrifterna

om normalpriser numera avvecklats. I fråga om melass kvarstår dock

normalprisreglering. För foderjäst gälla prisstoppbestämmelser.

Fri prisbildning, såtillvida att varken normalpris eller stoppris gäller, är

medgiven för alla andra fodermedel än de nu nämnda. Förut har nämnts,

att vid försäljning av fodersäd från spannmålsbolaget gälla vissa av livsmedelskommissionen

fastställda priser. Motsvarande är fallet även i fråga

om oljekraftfoder och utländskt kli. Det bör anmärkas, att ifrågavarande

prisbestämmelser även innefatta vissa villkor om högsta priser vid sådan

försäljning till förbrukare.

Vid försäljning av oljekraftfoder och utländskt vetekli till förbrukare gäller

för närvarande ett pris å kraftfoderblandningar av 36: 15 och å importerat

vetekli av 22: 15 kronor per deciton fritt vissa importhamnar.

Priserna på svenskt kli av vete och råg ha under vintern 1949/50 i samband

med viss knapphet företett eu icke obetydlig uppgång. Priserna på

vete- och rågkli ha härigenom blivit högre än förra årets normalpriser som

utgjorde 22: 15 respektive 21: 15 kronor per deciton. Priset på havrekli har

däremot legat lägre än förra årets normalpris, som var 15: 15 kronor per

deciton. De av lantbruksförbundet sedan december 1949 noterade priserna

framgå av följande sammanställning. Uppgifterna avse medelpris i kronor

per deciton vid kvarn.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Kungl. Maj.ts proposition nr 24-5.

Svenskt Svenskt Svenskt

vetekli rågkli havrekli

1949 December........................ 22:98 20:48 10:14

1950 Januari.......................... 23:31 21:34 11:23

Februari......................... 23:71 21:92 12:93

Mars............................ 24:25 22:50 13: 00

Potatis. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande bär livsmedelskommissionen

för tillverkningsåret 1949/50 fastställt de priser, som tillverkare av

potatisstärkelse eller potatisbrännvin ha att vid inköp av potatis för fabriksändamål

av normalkvalitet erlägga till leverantören. Priserna äro under tiden

från kampanjens början till och med 31 oktober 1949 35 öre, 1 november—

31 december 1949 36 öre, 1—31 januari 1950 37 öre samt från och med den

1 februari 1950 till kampanjens slut 38 öre, allt räknat per stärkelseprocent

och hektoliter fritt fabriken.

Mjölk och mejeriprodukter m. in. (Jfr tabellerna 1 och 2.) Enligt LK-delcgationens

beräkningar utgjorde den genomsnittliga likviden för mejerimjölk

27,83 öre per kilogram år 1948/49, varav 2,75 öre motsvarade statliga bidrag.

För år 1949/50 upptogos preliminärt 29,os respektive 3,89 öre per kilogram.

— Det allmänna mjölkpristillägget utgick under tiden 25 mars—31 augusti

1949 med 22,2 öre per kilogram mjölkfett å vid mejeri invägd mjölk använd

för smörframställning och 70 öre per kilogram för övrig mjölk. Under tiden

september—december 1949 voro motsvarande tillägg 66,2 respektive 114 öre

per kilogram mjölkfett och under januari 1950 respektive 62,2 och 110 öre

per kilogram. Efter en teknisk omläggning av pristilläggssystemet utgår det

allmänna mjölkpristillägget från och med den 1 februari 1950 med 82,4 öre

per kilogram å all invägd mjölk. Jämte det allmänna mjölkpristillägget utgå

i landets norra delar vissa extra mjölkpristillägg. Vidare utbetalas liksom

tidigare av statsmedel s. k. körlinjebidrag och merfrakttillägg. Av statsmedel

bestridas även kostnaderna för den säsongmässiga lagringen av smör

samt vissa marginaltillägg för standardiserad konsumtionsmjölk och tunn

grädde.

Riksnoteringen på runmärkt smör har sedan i mars 1949 stått oförändrad

i 4 kronor 95 öre per kilogram. Normalpriset på mejerismör och lantsmör

vid försäljning till förbrukare utgör fortfarande 5 kronor 60 öre per kilogram.

Normalpriset vid försäljning av mejerismör till detaljhandlare utgör

5 kronor 10 öre per kilogram. Priserna på osaltat mejerismör ligga 10 öre över

nyss angivna priser.

Partipriset (priset från mejeri) på halvfet ost av sveeiatyp utgjorde fram

till den 9 januari 1950 230 öre per kilogram och motsvarande konsumentpris

320 öre per kilogram. Från och med nämnda dag sänktes priserna till

170 respektive 255 öre per kilogram. Sänkningen åstadkoms genom statlig

subventionering. Samtidigt med att förbudet att sälja helfet ost upphävdes

fastställdes partipriset på sådan ost av sveeiatyp till 235 respektive 305 öre

per kilogram. Från och med den 10 mars 1950 höjdes priserna på helfet ost

med 20 öre och sänktes priserna på halvfet ost med 60 öre.

Priset på konsumtionsmjölk (33,6 öre per liter enligt socialstyrelsens detaljprisnoteringar

i städer och tätorter) liksom priset på tunn grädde har

kvarstått oförändrat sedan föregående år. Konsumentpriset på tunn grädde

utgör flerstädes i riket 2,20 kronor per kilogram. I samband med att försäljningen

av tjock grädde gavs fri den 12 juli 1949 fastställdes detalj handelspriset

på sådan grädde till 5,10 kronor per liter i större delen av landet (i

bl. a. Stockholm 5,30 kronor).

Kött och fläsk. Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade Kungl. Maj :t

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungi. Mcij.ts proposition nr 246.

111

livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd fastställa

normalpriser å sådana varor, som omfattades av då gällande reglering

av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande fastställde kommissionen

normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar av storboskap,

större kalv, häst och svin att gälla från och med den 19 maj 1942. Dessa

normalprisbestämmelser utvidgades från och med den 29 juni 1942 att omfatta

även spädkalv samt från och med den 15 februari 1943 att omfatta

även hela och halva kroppar av får och lamm.

Normalpriserna på kött av får, lamm, häst, unghäst och föl ha sedermera

upphävts från och med den 23 september 1946. I fråga om de normalpriser

på hela och halva kroppar av olika köttslag, som gällt fram till den 13 juni

1949, hänvisas till propositionerna nr 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/

1947, 275/1948 och 212/1949. Från och med nämnda datum utfärdades nya

bestämmelser angående priserna på hela, halva och fjärdedels kroppar av

nötkreatur och svin. De nya bestämmelserna, som utfärdades i samband med

den förestående avvecklingen av kött- och fläskransoneringen, avsågo att

möjliggöra ökad anpassning av priserna till utvecklingen på kött- och fläskförsörjningens

område och till sedvanlig säsongvaiuation i efterfrågan och

utbud, samt äro grundade på en överenskommelse med Sveriges slakteriförbund,

innebärande att de priser på ifrågavarande varor, som av förbundet

tillämpas i Stockholm, skola — med vissa avdrag och tillägg i öre per kilogram

för skilda delar av landet — gälla såsom normalpriser. Slakteriföi-bundet

äger härvid rätt att inom vissa gränser tillämpa rörliga priser. I enlighet

härmed ha för de olika varuslagen vissa baspriser uträknats, som motsvara

den i jordbrukskalkylen angivna genomsnittliga prisnivån. Slakteriförbundet

har utfäst sig att icke vid något tillfälle låta den genomsnittliga partiprisnivån

överstiga basprisnivån med mer än 8 procent samt att motsvarande

procenttal för en 52-veckorsperiod ej får överstiga 1 procent. Vissa av de

baspriser, som fastställdes för 12:te prisområdet från och med den 13 juni

1949, framgå här nedan (putsad vara i öre per kilogram).

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

stut,

ungtjur

Tjur

Gräs-

kalv

Gödkalv

Späd-

kalv

I..........

...... 238

253

235

273

343

211

in.........

...... 200

205

205

248

283

191

Klass

Prima

Hel eller halv

Hel eller halv

Galtfläsk

kropp av gödsvin

kropp av gödsvin

med huvud

utan huvud

och fötter

och fötter

173

239

249

Klass

I

S u g g f

icke retiskuret

178

ä s k

renskuret (d. v. s.

utan huvud,

fotter och

bukremsor)

193

Baspriserna fastställdes för storboskap till 22 öre per kilogram högre och

för fläsk till 10 öre per kilogram lägre än förutvarande genomsnittliga partiprisnivå.

Dessa förändringar beräknades taga ut varandra, så att någon inkomständring

för jordbruket icke skulle uppstå.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Med hänsyn till att priserna på vissa animaliska fettvaror gingo ned under

hösten 1949 och jordbruket i anledning härav kunde räkna med en nedgång

av avräkningspriserna på slaktdjur, höjdes som kompensation härför baspriset

för hela och halva kroppar av göd- och gräskalv från och med den 1

september 1949 med 23 öre per kilogram. Sedan nämnda datum ha inga ändringar

av baspriserna skett.

Som framgår av Kungl. Maj :ts proposition nr 212/1949 har sedan den 28

mars 1949 statligt pristillägg utgått endast för fläsk. Storleken av detta höjdes

vid nämnda datum till 25 öre per kilogram. Från och med den 20 juni

1949 infördes nya bestämmelser för det statliga pristillägget på fläsk. PristiHägget

har från nämnda datum till och med den 12 februari 1950 utgått

med 20 kronor per besiktigat svin vägande över 50 kilogram. Från och ined

den 13 februari 1950 utgår pristillägget med 18 kronor per svin.

I samband med ransoneringens hävande den 20 juni 1949 slopades vid försäljning

till förbrukare normalpriser på köttkonserver, organ och inälvor

samt vissa kött- och charkuterivaror. En ytterligare minskning av antalet

normalprissatta kött- och charkuterivaror skedde den 5 december 1949.

Från och med den 11 april 1950 ha normalpriserna på samtliga charkuterivaror

samt på bog, framlägg och baklägg av fläsk slopats.

Den 20 juli 1949 infördes normalprisbestämmelser för icke klassificerade

och klasstämplade hela, halva och fjärdedels kroppar av nötkreatur, varvid

som normalpris skall tillämpas det inom respektive område och varugrupp

för klassificerad vara av nötkött av klass II gällande normalpriset. För ej

klassificerat och klasstämplat fläsk är prisbildningen fri i partiledet.

Ägg. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på ägg är fri sedan april 1948. Svensk

äggnotering ( = producentpriset i öre per kilogram på ägg i de viktigaste

produktionsområdena i Götaland enligt Sveriges lantbruksförbund) har från

och med mars 1949 utvecklats på följande sätt.

1949 Mars...........

........ 250

1949 September........

...... 300

April...........

........ 250

Oktober..........

...... 300

Maj............

........ 250

November........

...... 300

Juni...........

........ 250

December........

...... 268

Juli............

........ 250

1950 Januari...........

...... 227

Augusti..........

........ 255

Februari..........

...... 248

Mars.............

...... 235

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare

under år 1949/50 framgå av följande sammanställning.

Varuslag

Kronor per deciton vid leverans under tiden

Priset avser

leverans

banfritt å

följande

platser

7?-30/» 1949

l:a perioden

Vio 1949—31/i 1950

2:a perioden

Vo-3% 1950

3:e perioden

Superfosfat............

11: 25 pr Vio 49

12: 30 pr Vs 50

12: 75 pr1/, 50

fabrikshamn

> kornad .....

12:05 * Vio 49

13:10 » V» 50

13:55 » V, 50

>

Thomasfosfat .........

10:45 » Vio 49

10:85 » ''/o 50

11:45 , V. 50

Domnarvet

Kali, 40 %............

19:60 o Vio 49

20:15 » Vo 50

20:80 » V, 50

tariffhamn

Kalksalpeter...........

20: 75 kontant

21: 35 kontant

22: 05 kontant

>

Kalkkväve, 18 % ......

21:55 »

21:95 o

22:65 »

Svartvik

Kalkammonsalpeter,

15-5 % (ljunga o. köping- salpeter) .............

17: 65

18: 10

18:65 »

fabrik

Ammoniumsulf åt.......

23: 90

24: 35

24:80 »

Ljungaverk

Chilesalpeter..........

24:05

24: 40

25:05 ,

importhamn

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

H3

Bilaga 4.

PM

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåren 1938/39—1949/50 jämte en förkalkyl

för produktionsåret 1950/51.1

Grunderna för den för produktionsåret 1950/51 upprättade förkalkylen.

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader

fr. o. in. produktionsåret 1938/39, som LK-delegationen framlägger i

denna promemoria, ansluta sig i fråga om syfte och metod till motsvarande

tidigare kalkyler (jfr Kungl. Maj :ts propositioner 212 och 216 till 1949 års

riksdag, bilaga 1). Liksom förut utförda beräkningar avser den nu upprättade

kalkylen att ge ett mått på den procentuella förändring, som jordbrukets

sammanlagda inkomster och kostnader undergått sedan sista förkrigsåret.

Beräkningarna avse emellertid i princip endast inkomsterna av och

kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften. Jordbrukarnas inkomster

av och kostnader för skogsbruk falla utanför densamma. Likaledes ha

jordbrukarnas inkomster av körslor utanför jordbruket uteslutits. På motsvarande

sätt ha sådana kostnader, som icke beröra den egentliga jordbruksdriften,

så långt möjligt frånskilts. Helt har en dylik uppdelning dock icke

kunnat genomföras. Sålunda ingå i beräkningarna bl. a. kostnaderna för

jordbrukets hästar, även i den mån dessa användas för skogskörslor eller

annat arbete utanför den egentliga jordbruksdriften.

Kostnaderna i jordbrukskalkylen äro mera fullständigt redovisade än

inkomsterna. Härav följer, att de absoluta talen för inkomster respektive

kostnader icke kunna direkt jämföras med varandra. En jämförelse mellan

inkomster och kostnader inom jordbruket måste i stället grunda sig på indextal

för inkomster respektive kostnader. Då den ojämförligt största delen

av såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften

ingår i beräkningarna, torde sådana indextal giva ett i stort sett riktigt

mått på förändringarna från år till år i de sammanlagda inkomst- och

kostnadssummorna.

Den nu framlagda förkalkylen för år 1950/51 har karaktären av en normkalkyl

såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under

det kommande produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,

oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på

jordbrukets produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens

upprättande prisförändringar med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses

med en viss grad av säkerhet.

I fråga om priserna på jordbruksprodukter vill delegationen erinra om

att inkomsterna av mejerimjölk samt kött och fläsk beräknas med användning

av de till jordbrukarna avräknade priserna. Avräkningspriset för mjölk

inkluderar efterlikvider, medan så icke är fallet beträffande avräkningspriserna

för kött och fläsk, varken i basen eller för senare år. Hänsynstagande

1 Promemorian färdigställdes den 2 mars 1950. Därefter inträdda förändringar i inkomstoch

kostnadsutvecklingen äro här ej beaktade.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 243.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

till efterlikviderna för kött och fläsk skulle givetvis i någon mån påverka

inkomstberäkningarna. Såsom framhålles under mjölkavsnittet längre fram

i denna promemoria kunna mejerierna träffa olika beslut rörande dispositionen

av årets resultat för utbetalning respektive fondering. Sak samma

gäller i fråga om bl. a. slakterierna. Den betydelse, som nu nämnda omständigheter

ha för inkomstberäkningarna, kan emellertid icke bedömas, eftersom

några utredningar i hithörande frågor icke föreligga. Delegationen

har därför beräknat inkomsterna av mejerimjölk samt kött och fläsk enligt

samma grunder som tidigare.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1947/48 utförligt redovisats i tidigare

promemorior, har det icke ansetts påkallat att ånyo lämna en mera ingående

redogörelse för desamma. (Beträffande jordbrukets inkomster och

kostnader under dessa år hänvisas till Kungl. Maj :ts propositioner 319/1942,

246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/1947, 275/ 1948 samt 212/1949

och 216/1949.) I den följande framställningen redovisas alltså dels inkomstoch

kostnadsberäkningarna för åren 1938/39, 1948/49 och 1949/50 (siffrorna

för produktionsåret 1949/50 äro givetvis preliminära), dels förkalkylen

över jordbrukets inkomster och kostnader år 1950/51.

Jordbrukets inkomster.

Skörden.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av

skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden rörande arealerna

av olika grödor samt hektaravkastningen.

I tabell 1 ha sammanställts uppgifter om åkerjordens användning åren

1936/40 (medeltal), 1945—1949 samt prognos för år 1950. Uppgifterna avse

t. o. m. år 1949 de enligt jordbruksstatistiken skördade arealerna. De för

år 1950 angivna arealerna ha i fråga om höstvete och höstråg beräknats

med ledning av arealinventeringen i oktober 1949, varvid från de enligt

denna inventering besådda arealerna gjorts ett avdrag för »normal utvintring».

De för år 1950 (höstsådden 1949) gjorda avdragen för normal utvintring

utgöra liksom i tidigare kalkyler för vete 8 procent och för råg 4

procent av de höstsådda arealerna.

Beträffande arealerna av de olika växtslagen år 1950 må i övrigt följande

framhållas. I förhållande till närmast föregående år räknar delegationen som

synes med en minskning av brödsädsarealen med 9 000 ha, nämligen från

442 000 ha år 1949 (skördad areal) till 433 000 ha 1950. Minskningen från

år 1949 beror dels på den nedgång i odlingen av höstråg, som kunde konstateras

vid arealinventeringen i oktober 1949, dels på en antagen minskning

av vårveteodlingen. För fodersäd och trindsäd upptages från år 1949 i stort

sett oförändrade arealer.

Eftersom den totala skördade arealen åkerjord kan förutsättas bli praktiskt

taget oförändrad från år 1949, har minskningen av brödsädsarealen

vid prognosens uppgörande kompenserats genom arealökningar på andra

håll. Den kraftigaste ökningen har förutsatts inträffa för oljeväxterna. Oljeväxtarealen

antages sålunda öka från 143 000 till 170 000 ha. I fråga om

sockerbetor och potatis ha upptagits 1949 års arealer med någon avrundning

uppåt. Beträffande vall till slåtter, säd till grönfoder, foderrotfrukter

och spånadsväxter antages en obetydlig nedgång.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har beträffande

flertalet växtslag skett på samma sätt som tidigare. De vid uppgörandet av

prognosen använda hektarskördeuppgifterna ha sammanställts i tabell 2.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 245.

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående &r. Arealer i hektar.

115

V ä x t s 1 a g

1936/40

1945

1946

1947

1948

1949

1950

(Prognos)

Höstvete...................

231 297

203 891

212 323

140 862

172 792

167 726

170 000

Vårvete....................

75 644

87 105

90 477

151 633

142 859

139 436

135 000

Höstråg....................

181193

162 824

152 595

110 394

155 561

130 932

124 000

Vårråg....................

8 020

5 358

4143

4 771

4 279

3 919

4 000

Summa brödsäd

496154

459178

459538

407660

475491

442 013

433000

Korn......................

102 344

93 286

89 556

100 033

87 806

90 215

90 000

Havre.....................

656 769

542 727

531 215

529 156

489 648

503 662

505 000

Blandsäd..................

259 793

277 378

277 040

287 610

281600

310 516

310 000

Summa todersäd

1018 906

913391

897811

916 799

859 054

904393

905 000

Matärter...................

20 055

17 232

15 650

14 638

14 279

14 000

Foderärter.................

> IV t C i

5 736

5 527

5 886

6 562

8 524

8 000

Häst- och bondbönor.......

819

345

376

286

243

1

1

Vicker.....................

4 777

4 735

4 282

4 544

3521

5 281

6 000

Summa trindsäd

25 323

30871

27417

26366

24 964

28084

28000

Summa säd

1 540 383

1 403 440

1 384 766

1 350 825

1 359 509

1 374 490

1 366 000

Potatis....................

132 847

145 252

143 297

142 292

147 875

134 552

135 000

Sockerbetor ................

52 514

54 633

54 787

48 240

47 551

49 292

50 000

Foderrotfrukter............

69 684

65 582

65 372

60 933

60 807

53 953

50 000

Summa potatis och rotfrukter

255 045

265 467

263 456

251 465

256 233

237 797

235 000

Säd till grönfoder..........

98 752

117 776

121 377

122 498

134 126

109 858

100 000

Vall till slåtter.............

1342 671

1 347 826

1 352 230

1318 524

1 297 150

1 295 000

Vall till fröskörd...........

33128

39 200

42 053

37 466

40 013

40 000

Vall till bete och grönfoder.

231191

282 853

306 342

330 180

333 166

316 534

315 000

Summa foderväxter

1 709 387

1 776 428

1 814 746

1 846 961

1 823 282

1 763 555

1 750 000

Oljeväxter.................

]

39 676

29 698

44 209

78 731

143 287

170 000

Spånadsväxter .............

6 831

6 076

5 612

5743

6 497

6 000

Köksväxter................

9 899

7 954

7 562

8 727

10 090

10 000

Andra växtslag............

1

6 326

7 603

7 567

10 443

11820

12 000

Summa specialodlingar

9 492

62 732

51 331

64 950

103 644

171 694

198 000

Summa skördad areal

3 514 307

3 508 067

3 514 298

3 514 201

3 542668

3547 536

3 549 000

Träda och obrukad åkerjord

233 040

209 112

205 433

208 005

181 830

176 962

175 000

Summa åkerjord

3 737 347

3 717179

3 719 7313 722 206

3 724498

3 724 498

3 724 000

Den tillämpade prognosmetoden innebär i korthet, att de observerade

hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena omräknas

till normerade hektarskördar. Med ledning av dessa senare sker därefter

en uppskattning av normskördarna, d. v. s. de hektarskördar, som under

förutsättning av normala väderleksförhållanden kunna förväntas det år

prognosen avser. De normerade hektarskördarna äro befriade från de årliga

skördefluktuationerna till följd av växlingarna i väderleksförhållandena,

varför de på ett tillförlitligare sätt än de observerade återge sekulära förändringar

i avkastningen, exempelvis till följd av växtodlingens landvinningar,

förbättrad gödsling etc. De lämpa sig därför bättre som underlag för

en prognos än de observerade skördarna. Vid fastställandet av skördesiff
-

Ingår i >andra växtslagj.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2. Observerade och normerade skördar i kilogram per hektar 1921—1949 samt antagna normskördar 1949 och 1950.

Växtslag

Observerade hektarskördar

Normerade hektarskördar

Antagna

normskördar

1921/

30

1931/

40

1941/

45

1946

1947

1948

a1949

1921/

30

1931/

40

1941/

45

1946

1947

1948

1949

Medeltal

av 1948

och 1949

1949

1950

Höstvete..........

2190

2 350

1920

2 470

1250

2 480

2 620

2180

2 360

2 220

2 390

2 210

2 330

2 460

2 400

2 250

2 450

Vårvete..........

1480

1820

1470

1740

1470

1920

1940

1430

1750

1680

1860

1840

1920

1940

1930

1750

1950

Höstråg..........

1640

1880

1700

1860

1250

2 040

2100

1620

1820

1850

1920

1970

1970

2 030

2 000

1850

2 000

Vårråg...........

1140

1340

1060

1190

940

1 140

1190

1100

1320

1300

1370

1340

1320

1320

1320

1200

1350

Korn.............

1 760

2 020

1850

2 040

1760

2 200

2100

1 760

2 010

1970

2 040

1960

2 060

2170

2 120

2 000

2150

Havre............

1590

1800

1390

1 470

1280

1 620

1690

1580

1790

1630

1700

1670

1680

1750

1720

1650

1750

Blandsäd.........

1940

2 130

1700

1860

1500

2 030

2150

1910

2140

1880

1990

1880

1960

2 080

2 020

1900

2 050

Ärter.............

1420

1510

1280

1400

1170

1 650

8 1140

1430

1530

1520

1620

1530

1650

1450

1650

Potatis...........

11400

14 300

12 900

13 550

12 360

15 390

811940

12 200

13 900

14 200

14 020

14 830

14 430

14 000

14 500

Sockerbetor .......

28 000

35 300

34000

32 420

30 950

38 030

35 910

28 900

33 900

34 100

33 540

35 710

32 600

35 910

34 260

33 500

35000

Foderrotfrukter ...

32 200

37 700

32 800

32 550

27 820

34 210

832 190

33 400

37 100

35500

34880

36 290

33110

*

34 000

34 000

Hö från odlad jord

3 520

3 480

3 040

4 000

2 490

3 260

3 490

3310

3 610

3 220

3 530

3 400

3 620

3 490

3 560

3 400

3 600

1 För åren 1941—1949 ha de observerade skördarna omräknats efter skördesiffran 3''0. Under åren 1921—1940 har omräkningen skett efter

de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden 1913—1940, vilka obetydligt avvika från värdet 3''0.

* Preliminära uppgifter enligt statistiska centralbyråns publikation Årsväxten 1949.

8 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligga ännu ej direkta uppgifter om hektarskördarnas storlek. Skörden av nämnda växtslag

beräknas av statistiska centralbyrån under förutsättning att i tioårsmedeltalet 1939/48 för hektarskördarna i varje län motsvaras av skördesiffran

3-0. Om skördeutsikterna år 1949 inom ett visst län och för cn viss gröda är 2''5, erhålles den beräknade skörden genom multiplika
.

2‘S>

tion av tioårsmedeltalet med o. s. v.

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 245

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

rorna i en prognos är det å andra sidan nödvändigt att beakta icke endast

erfarenheterna från tidigare år utan även de aktuella förutsättningarna för

vegetabili eproduktionen.

Vid sina överväganden av frågan om de normskördar, vilka borde upptagas

i inkomstkalkylen för år 1950/51, har delegationen ansett det motiverat

att i fråga om så gott som samtliga grödor företaga vissa höjningar i

jämförelse med de våren 1949 upptagna normskördarna. Delegationen har

kommit till den uppfattningen, att man bör taga hänsyn till den faktiska

skördeutveckling och den faktiska höjning av anspråken på en normal

skörd, som i skördestatistiken kunnat konstateras under de båda senaste

åren. Utvecklingen har nämligen för flertalet grödor inneburit en kraftig

återhämtning jämfört med de tidigare åren under 1940-talet, även om såväl

de faktiska som normerade hektarskördarna långt ifrån ansluta sig till

den avkastning, som kunde förväntas för flertalet grödor med hänsyn till

skördutvecklingen under mellankrigstiden. Sistnämnda förhållande förklaras

till viss del av att en omdisponering av arealerna och en ökad specialisering

på olika odlingar ägt rum. Vidare torde alltjämt en underskattning av

skörden föreligga jämfört med förkrigstiden, särskilt för fodersäd men

även för brödsäd och möjligen även för hö. Det kan sålunda nämnas, att

volymen av skörden inklusive importfoder räknad i skördeenheter för år

1949/50 enligt den officiella statistiken ligger 2 å 3 procent högre än för

1930-talet, medan volymen för jordbruksproduktionens slutprodukter räknad

i 1949/50 års priser ligger 11 å 12 procent högre. Även om man tar hänsyn

till olika faktorer, som möjliggjort en ökning av slutprodukterna i

förhållande till skörden (bl. a. den starka nedgången i hästantalet och ett

ökat animalieutbyte per skördeenhet), torde den starka stegringen i volymen

för slutprodukterna i förhållande till uppgången i skördevolymen icke kunna

helt förklaras på annat sätt än att en underskattning av skörden fortfarande

föreligger.

Delegationen har även haft att taga i beaktande att tillgången på kväveoch

kaligödsel under innevarande år är helt fri och att tillgången på fosfatgödsel

kunnat ytterligare utökas. Delegationen har också på kostnadssidan

upptagit, jämfört med såväl förkrigstiden som de närmast föregående åren,

betydligt ökade kvantiteter handelsgödselmedel. Av nu angivna skäl har

delegationen höjt normskördarna för vete, ärter och hö med 200 kg, för råg,

korn och blandsäd med 150 kg, för havre med 100 kg samt för potatis och

sockerbetor med 500 respektive 1 500 kg, medan för foderrotfrukter någon

förändring av normskörden icke vidtagits. De nu upptagna normskördarna

ansluta sig, med viss mindre avrundning uppåt med hänsyn till bl. a. den

ökade handelsgödseltillgången, i stort sett till medeltalet av de normerade

skördarna för åren 1948 och 1949.

Vegetabilier.

Brödsäd.

År W48/49. Saluöverskottet av brödsäd (exklusive försäljningen till utsädeshandeln),

av 1948 års skörd har uppgått till följande kvantiteter.

Försålt till

Summa

saluöverskott,

spannmåls-

handeln,

de större handels- kvarnarna,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

1 löstvete...

......... 328

8

336

Vårvete ...

......... 189

7

196

Råg.......

......... 217

5

222

Summa 734

20

754

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Löneförmalningen1 har under produktionsåret 1948/49 uppgått till 65 milj.

kg vete och 32 milj. kg råg. Löneförmalningen av vete antages fördela sig

på höst- och vårvete i samma proportioner som saluöverskottet. Sammanställas

uppgifterna om saluöverskott och löneförmalning erhållas följande

kvantiteter försåld och för eget behov förmald brödsäd år 1948/49.

Salu-

överskott,

Löne-

förmalning,

Summa,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Höstvete............

336

41

377

Vårvete............

196

24

220

Råg................

222

32

254

Summa brödsäd

754

97

851

För brödsäd av normalkvalitet gällde under år 1948/49 genomsnittspriserna

29,25 kr/dt för höstvete och råg samt 34,50 kr/dt för vårvete. Dessa

priser skola regleras med hänsyn till spannmålens kvalitet. Med användning

av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter och jordbrukarnas

faktiska försäljningar varje månad enligt Svenska spannmålsaktiebolagets

leveransstatistik ha genomsnittspriserna för höstvete, vårvete och

råg efter avdrag från kvarnpriserna för handelsmarginal och frakter om sammanlagt

80 öre/dt samt efter justering för kvalitet (jfr Kungl. Maj:ts prop.

212/1949, s. 103—104), beräknats till respektive 28,so, 34,so och 28,94 kr/dt.

År 194-9/50. Under tiden t. o. m. december 1949 ha följande kvantiteter

brödsäd av 1949 års skörd levererats till spannmålshandeln (exklusive utsädeshandeln)

och kvarnarna: höstvete 297 milj. kg, vårvete 165 milj. kg och

råg 173 milj. kg, sammanlagt 635 milj. kg.

Med ledning av brödsädsleveransernas fördelning på olika delar av året

under åren 1945/46—1948/49 samt med hänsyn till de under senare år successivt

inträdda förändringarna hos denna fördelning (innebärande att en

allt större del av saluöverskottet levereras månaderna närmast efter skörden)

kunna brödsädsleveranserna under tiden januari—augusti 1950 beräknas

till 110 milj. kg, varav 45 milj. kg höstvete, 35 milj. kg vårvete och 30

milj. kg råg. Det sammanlagda saluöverskottet av brödsäd under år 1949/50

kan sålunda beräknas till 745 milj. kg, fördelat på följande sätt: höstvete

342 milj. kg, vårvete 200 milj. kg och råg 203 milj. kg.

I fråga om löneförmalningen föreligga preliminära uppgifter för tiden

september—december 1949. Dessa visa i jämförelse med samma tid föregående

år för vete en uppgång med 3 procent och för råg en nedgång med 7

procent. Antages dessa förändringar i stort sett representativa för hela året,

erhålles under år 1949/50 en löneförmalning av 67 milj. kg vete och 30 milj.

kg råg. Löneförmalningen av vete antages fördela sig på höst- och vårvete

i samma proportioner som saluöverskottet. Sammanställas uppgifterna om

saluöverskott och löneförmalning erhållas följande kvantiteter brödsäd att

upptagas i kalkylen.

Salu-

överskott,

Löne-

förmalning,

Summa,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Höstvete............

342

42

384

Vårvete ............

200

25

225

Råg................

203

30

233

Summa brödsäd

745

97

842

1 Egentligen förmalning vid andra kvarnar än större handelskvarnar. Förmätningen vid dessa

kvarnar utgöres till omkring 85 procent av löneförmalning och 15 procent av handelsförmalning.

Denna senare förmalning ingår icke under rubriken saluöverskott.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

119

Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet under år 1949/50 äro

enligt beräkningar i augustikalkylen 1949 (jfr Kungl. Maj:ts prop. 216/1949,

s. 29) för höstvete 29,6i kr/dt, för vårvete 33,87 kr/dt och för råg 29,39 kr/dt.

Fullständiga uppgifter om de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna

kvantiteter, vilka bruka ligga till grund för beräkningen av de faktiska priserna,

ha ej kunnat erhållas vid detta kalkyltillfälle. Vid omräkningen av

kalkylen i augusti 1950 väntas dock fullständiga uppgifter om kvarnpriserna

åter bli tillgängliga. Priserna för normalkvalitet ha nu endast justerats

för »normal» kvalitetsavvikelse. Genomsnittspriserna för höstvete, vårvete

och råg ha sålunda i denna kalkyl liksom i augustikalkylen 1949 upptagits

till respektive 29,n, 34,47 och 29,w kr/dt.

År 1950/51. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna

rörande arealer och antagna normskördar per hektar har skörden av brödsäd

beräknats till 933,i milj. kg, varav 416,5 milj. kg höstvete, 263,2 milj. kg

vårvete, 248,o milj. kg höstråg och 5,4 milj. kg vårråg.

Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster

(2 procent), avrens (8 procent för vete och 10 procent för råg) samt

utsäde. Vid beräkningen av utsädet (för sådden 1950/51) har räknats med

samma besådda arealer som för 1950 års skörd samt med en utsädeskvantitet

per hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för

råg (utsädeskvantiteterna per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning

av utsädesmängderna år 1946). Beräkningen av den till försäljning

och löneförmalning disponibla kvantiteten brödsäd redovisas i följande sammanställning.

Höstvete,

Vårvete,

Summa

vete,

Råg,

Summa

brödsäd,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Skörd...................

416-5

263-2

679-7

253 4

933 1

Avgår: lagringsförlust----

8-3

5-3

13-6

5-1

18-7

avrens ...........

33-3

2P1

54-4

25-3

79-7

utsäde...........

40’6

30-4

7P0

26-6

97-6

Kvarstår till försäljning och

737-1

löneförmalning........

334-3

206-4

540-7

196-4

Vid den slutliga redovisningen av saluöverskottet i tidigare kalkyler har

det visat sig, att en förskjutning från vårvete till höstvete ägt rum i förhållande

till den på skördesiffrorna grundade förkalkylen. Denna förskjutning

synes under åren 1947/48 och 1948/49 ha avtagit i omfattning och

under år 1949/50 helt upphört, överföring av någon del av den ovan för

år 1950/51 beräknade vårvetekvantiteten till höstvete har därför icke företagits

i denna kalkyl.

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande

sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning

år 1938/39 samt åren 1946/47—1950/51.

Skörd au brödsäd, milj. kg.

1938 1946 1947 194S 19491 19502

Höstvete .............. 668 524 176 428 439 417

Vårvete................ 137 157 223 274 270 263

Höstråg .............. 365 284 138 317 275 248

Vårråg................ 9 5 5 5 5 5

Summa brödsäd 1 179 970 542 1 024 989 933

1 Preliminära beräkningar.

’ Prognos.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Kungi. Maj:ts proposition nr 245.

Saluöverskott och löneförmalning, milj. kg.

1938/39 1946/47 1947/48 1948/49 1949/501 1950/51*

Vete.......... 664 520 308 597 609 541

Råg ........... 247 189 111 254233_ 196

Summa brödsäd 911 709 419 851 842 737

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juli 1949 rörande prisrelationerna mellan

olika brödsädsslag av 1950 års skörd skall grundpriset på vårvete ligga

3 kr/dt högre och på råg 1 kr/dt lägre än grundpriset på höstvete. Till följd

av att vårveteleveranserna ske vid en senare tidpunkt än leveranserna av

höstvete, beräknas emellertid skillnaden mellan de vägda genomsnittspriserna

för höst- och vårvete bli 3,25 kr/dt. Med utgång från dessa prisrelationer

och det ovan för år 1949/50 beräknade genomsnittspriset för höstvete av

normalkvalitet erhållas följande genomsnittspriser för normalkvalitet:

höstvete 29,6i kr/dt, vårvete 32,86 kr/dt och råg 28,6i kr/dt. Efter justering

för »normal» kvalitetsavvikelse (jfr Kungl. Maj :ts prop. 212/1949, s. 103—

104) kunna följande priser insättas i kalkylen: höstvete 29,70 kr/dt, vårvete

32,50 kr/dt och råg 28,is kr/dt.

Ersättning för av Jordbrukarna tidigare burna traktkostnader.

Åren 1948/49—1950/51. Den ökning av antalet prisorter för brödsäd, som

ägt rum i jämförelse med år 1938/39, har i tidigare kalkyler, på grundval

av vissa inom dåvarande spannmålssektionen inom livsmedelskommissionen

utförda beräkningar, antagits medföra en sänkning av fraktkostnaderna

för saluöverskottet av brödsäd med i genomsnitt 10 öre/dt. Med utgång

från detta värde och saluöverskotten ha de inbesparade fraktkostnaderna

för brödsäd beräknats till följande belopp. Saluöverskottet år 1950/51 har

härvid beräknats under antagande av att löneförmalningen detta år blir

av samma omfattning som år 1949/50.

, Saluöverskott, Fraktersättning,

Ar milj. kg milj. kr

1948/49 ............... 754 0''8

1949/50 ............... 745 0-7

1950/51 ............... 640 0-6

Korn.

Jr 1948/49. Förbrukningen av korn vid gryn- och mjölkvarnar uppgick

till 34 milj. kg, bränneriernas förbrukning till 4 milj. kg samt bryggeriernas

och mälteriernas inköp till 30 milj. kg. Exporten uppgick under året

till närmare 2 milj. kg. Lägges härtill den beräknade husbehovsförmalningen

i Norrland om 25 milj. kg, erhålles en totalkvantitet av (34 + 4 +

30 + 2 + 25 =) 95 milj. kg. Genomsnittspriset på korn uppgick under produktionsåret

till 27,50 kr/dt.

Jr 1949/50. Vid grynkvarnarna beräknas åtgå 6 milj. kg. Någon förbrukning

vid mjölkvarnar upptages icke, enär inblandningen av korn upphört.

Bryggeriernas och mälteriernas förbrukning beräknas till 41 milj. kg.

Vid brännerierna beräknas förbrukningen till 4 milj. kg. Exporten upptages

till 1 milj. kg. Husbehovsförmalningen i Norrland har i enlighet med tidigare

uppskattning antagits uppgå till 25 milj. kg. I kalkylen upptages sålunda

en sammanlagd kvantitet korn av (6 + 41 + 4 + 1+ 25 =) 77 1 2

1 Preliminära beräkningar.

2 Prognos.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

milj. kg. Priset på korn har beräknats med ledning av lantbruksförbundets

noteringar på malt- och foderkorn. Liksom för år 1938/39 utgör genomsnittspriset

på korn för år 1949/50 ett ovägt medeltal av priserna på maltoch

foderkorn för tiden september—maj. Priset har beräknats till 25,40

kr/dt. . , .

År 1950/51. Förbrukningen av korn vid grynkvarnar beräknas till 6 milj.

kg. I fråga om bryggerierna och mälterierna räknas med en förbrukning av

44 milj. kg och i fråga om brännerierna 4 milj. kg. Härtill kommer en beräknad

exportkvantitet av 1 milj. kg utsäde samt husbehovsförmalningen

i Norrland, vilken liksom tidigare antagits uppgå till 25 milj. kg.

Den sammanlagda kvantiteten korn att upptagas i inkomstkalkylen bhr

sålunda (6 + 44 + 4 4- 1 + 25 =) 80 milj. kg. Priset på korn upptages

med hänsyn till bl. a. prishöjningen på majs till 26,oo kr/dt.

Havre, hö och halm.

År 1938/39. Vid en översyn av priserna på fodersäd har det visat sig, att

priset på havre i basåret avser endast vit foderhavre, medan man för senare

år räknat med ett ovägt medeltal av priserna på vit och svart foderhavre.

Priserna på vit och svart havre utgjorde år 1938/39 (medeltal för

tiden september—maj) respektive 11,57 och 11,03 kr/dt. Det ovägda medeltalet

av dessa priser utgör 11,so kr/dt, vilket nu införts i kalkylen.

Åren 19i8/W—1950/51. Försäljningen av havre, hö och halm har i samråd

med livsmedelskommissionens avdelning för vegetabiliska produkter och

sektion för utrikes- och licensärenden samt arméförvaltningen beräknats

på följande sätt.

Havre, milj. kg.

1938/39 1948/49 1949/50 1950/51

Grynkvarnarna............ 40 34 40 45

Armén.................... 25 11 11 8

Åkerier................... 15 10 10 7

Skogskörslor.............. 50 50 50 50

Export............. 2__ 7_____3_3

Summa 132 112 114 113

Hö, milj. kg.

1938/39 1948/49 1949/50 1950/51

Armén.................... 10 15 15 9

Åkerier................... 20 15 15 10

Skogskörslor.............. 40 40 40 40

Export.................... 18 0__________0_0

Summa 88 70 70 59

Halm, milj. kg.

1938/39 1948/49 1949/50 1950/51

Armén.................... 10 11 H ?

Åkerier ....*............... 10 7 7 5

Skogskörslor.............. 20 20 20 20

Industriell förbrukning..... — 2 2 3

Export............ 2 0______ 0_ 5

Summa 42 40 40 35

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Priset på havre (ovägt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre)

har under år 1948/49 uppgått till 21,75 kr/dt. För år 1949/50 har priset på

havre beräknats med ledning av lantbruksförbundets noteringar på vit- och

svarthavre till 22 kr/dt. Med hänsyn till bl. a. prishöjningen på importhavre

och majs beräknas priset för år 1950/51 till 22,so kr/dt.

Noteringen på hö i mellersta Sverige har under år 1948/49 uppgått till

13,51 kr/dt. Efter avdrag för presshyra, tråd och extrafrakter om sammanlagt

0,60 kr/dt kan det pris, som bör upptagas i inkomstkalkylen, anges till

12,90 kr/dt för år 1948/49. För år 1949/50 synes producentpriset med utgång

från föreliggande noteringar kunna anges till 12,so kr/dt. Samma pris

upptages även för år 1950/51.

Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar för höstsädshalm

och efter avdrag för presshyra, tråd och extrafrakter om sammanlagt

0,6o kr/dt beräknats till 2,so kr/dt för åren 1948/49 och 1949/50. Samma

pris upptages även för år 1950/51.

Matärter.

Åren 4948/49—4950/54. Skörden av ärter uppgick år 1948 till 35,o milj.

kg och beräknas för år 1949 till 25,9 milj. kg. Med ledning av arealuppgifterna

kunna skördarna av matärter beräknas utgöra 24,i respektive 16,2

milj. kg. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna rörande

areal och antagen normskörd per hektar har skörden av matärter

år 1950/51 beräknats till 23,i milj. kg. Med tillämpning av tidigare använda

beräkningsmetoder ha de till försäljning och hemmaförbrukning disponibla

kvantiteterna matärter åren 1948/49—1950/51 beräknats på följande sätt.

1948/49

1949/50

1950/51

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Skörd .......................

16-2

23-1

Avgår: lagringsförlust, 1 /.....

..... 0-2

0-2

0-2

avrens, 7 / ...........

..... 1''7

1-1

1-6

utsäde................

34

3-4

Kvarstår.....................

..... 18-8

1T5

17-9

Genomsnittspriserna för matärter åren 1948/49 och 1949/50 ha på grundval

av lantbruksförbundets noteringar beräknats till respektive 44,44 och

45,08 kr/dt. För år 1950/51 antages priset oförändrat från år 1949/50, d. v. s.

45,08 kr/dt. Härvid förutsättes att uppkommande överskott kommer att

exporteras.

Matpotatis.

Åren 4948/49—4950/54. Tidigare har för år 1948/49 liksom för de tre närmast

föregående produktionsåren räknats med en inhemsk förbrukning av

900 milj. kg matpotatis. Att döma av socialstyrelsens fortlöpande konsumtionsundersökningar

synes emellertid en viss tillbakagång i förbrukningen

av matpotatis ha skett under år 1948/49. Den förbättring av det allmänna

försörjningsläget för livsmedel, som inträdde under detta år, talar även

för en minskning av matpotatiskonsumtionen, vilken enligt beräkningarna

för år 1947/48 per person räknat alltjämt låg drygt 9 procent högre än under

år 1938/39. Delegationen har nu ansett sig kunna uppskatta den inhemska

matpotatisförbrukningen år 1948/49 till 875 milj. kg. Någon exportkvantitet

har icke upptagits särskilt, enär den ansetts ligga inom felmarginalen

för beräkningen av den inhemska potatisförbrukningen.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

De inom 1942 års jordbrukskommitté verkställda konsumtionsundersökningarna

för mellankrigstiden visa, att potatiskonsumtionen sjunker vid

stigande realinkomst. Med hänsyn till den inkomstökning och inkomstutjämning,

som skett sedan basåret 1938/39, kan det vara motiverat att räkna

med en fortsatt minskning av potatiskonsumtionen under år 1949/50. För

en minskning talar även det förhållandet att någon knapphet på livsmedel

icke längre föreligger. Delegationen har med anledning härav räknat

med en nedgång av potatiskonsumtionen till 825 milj. kg under innevarande

produktionsår. Denna kvantitet motsvarar en nära 2 procent lägre

percapitakonsumtion än under år 1938/39. Räknat per konsumtionsenhet

innebär emellertid kvantiteten en ökning med nära 1 procent. Den mindre

kvantitet potatis, som beräknas komma att exporteras under år 1949/50,

har med samma motivering som för år 1948/49 icke upptagits särskilt.

För år 1950/51 har delegationen räknat med samma konsumtion av matpotatis

som för år 1949/50, d. v. s. 825 milj. kg. Huruvida någon export av

potatis av någon större betvdelse kan komma till stånd under år 1950/51

kan för närvarande icke bedömas med någon större grad av säkerhet. I förevarande

kalkyl har därför icke upptagits någon exportkvantitet.

Priset på matpotatis har för år 1948/49 beräknats till 10,99 kr/dt. Beräkningen

grundar sig på stockholmsnoteringen reducerad för mellanhandsmarginal

samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av

månadsnoteringarna till årsmedeltal ha liksom tidigare skett med ledning

av de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av

året, som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd specialundersökning

(jfr Kungl. Maj :ts prop. 246/1943, s. 105).

För år 1949/50 synes priset på matpotatis för närvarande med utgång

från den hittills kända utvecklingen och normala säsongvariationer kunna

beräknas till 14,so kr/dt. Priset under år 1950/51 har antagits uppgå till

13,oo kr/dt.

Fabrikspotatis.

År 1948/49. Förbrukningen av fabrikspotatis har under år 1948/49 uppgått

till 319 milj. kg, varav 216 milj. kg för tillverkning av potatismjöl och

103 milj. kg för framställning av brännvin. Stärkelsehalten har beräknats

till 16,9 procent. Priset har utgjort i genomsnitt 36 öre per hektoliter och

stärkelseprocent eller 8,69 kr/dt. De tillverkade kvantiteterna potatisstärkelse

och potatisbrännvin utgöra respektive 39,2 milj. kg och 23,8 milj. normalliter.

År 1949/50. Enligt uppgifter från livsmedelskommissionens hyra tor

ärenden rörande potatis in. in. beräknas för närvarande för år 1949/50 en

förbrukning av 180 milj. kg fabrikspotatis, varav 85 milj. kg för tillverkning

av potatismjöl och 95 milj. kg för brännvinstillverkning. Priset på

fabrikspotatis beräknas till i genomsnitt 36 öre per hektoliter och stärkelseprocent.

Då stärkelsehalten preliminärt beräknas till 17,o procent, erhålles

ett pris per deciton av 8,74 kr. Tillverkningen av potatisstärkelse och potatisbrännvin

beräknas till respektive 15 milj. kg och 22 milj. normalliter.

År 1950/51. Vid normal skörd beräknas enligt uppgifter från livsmedelskommissionens

byrå för potatis in. in. 235 milj. kg potatis komina alt användas

för industriella ändamål, varav 125 milj. kg för tillverkning av potatismjöl

och 110 milj. kg för brännvinstillverkning. Stärkelsehalten beräknas

bil normal eller 17.s" procent, och priset upptages oförändrat från å/r

1949/50 till 36 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Härvid erhålles ett

pris per deciton av 9,oo kr. Beräkningen av fabrikspotatisförbrukningen äi

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

baserad på en tillverkning av potatisstärkelse och potatisbrännvin av respektive

22,5 milj. kg och 25 milj. normalliter.

Sockerbetor.

År 1958/49. Skörden av sockerbetor år 1948 uppgick till 1 808,2 milj. kg med

en genomsnittlig sockerhalt av 17,47 procent. Den härur erhållna råsockermängden

uppgick till 291,i milj. kg. Grundpriset för betor av en sockerhalt

av 16 procent uppgick till 5,30 kr/dt. För varje tiondels procent, varmed sockerhalten

översteg 16 procent, utgick tillägg med 1/160 av grundpriset. Vid

den angivna medelsockerhalten erhölls ett genomsnittspris av 5,79 kr/dt.

Lägges härtill arealtillägg samt täckningskostnadsersättning erhålles ett

pris av 5,90 kr/dt att upptagas i inkomstkalkylen.

År 1949/50. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget uppgick

arealen till 49 287 ha. Skörden per hektar har av sockerbolaget angivits

till 359 dt och totalskörden till 1 770 milj. kg med en genomsnittlig sockerhalt

av 17,69 procent. Råsockermängden uppgick till ca 290,7 milj. kg. Grundpriset

för betor med en sockerhalt av 16 procent utgör 5,so kr/dt. Vid anförda

medelsockerhalt erhålles ett genomsnittspris av 5,86 kr./dt. Lägges härtill

arealtillägg och täckningskostnadsersättning, erhålles ett pris av 5,97 kr/dt

att upptagas i inkomstkalkylen.

År 1950/51. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna

rörande areal och antagen normskörd per hektar har skörden av sockerbetor

beräknats till 1 750 milj. kg. Sockerhalten antages bli 17,5 procent. Med

utgång från angivna sockerbetsskörd och sockerhalt kan råsockermängden

beräknas till ca 285 milj. kg.

Enligt vad delegationen under hand inhämtat ha statsdelegerade i sockerfrågor

föreslagit, att grundpriset för sockerbetor till följd av ökade produktionskostnader

skall höjas med 5 öre/dt till 5,35 kr/dt. Dessutom skall i stimulerande

syfte, enligt vissa regler, ett särskilt pristillägg utgå, därest sockerbetsodlingen

visar sig överstiga 50 200 ha. Delegationen anser sig icke

böra upptaga en eventuell stimulansinkomst av här avsett slag i jordbrukskalkylen.

Däremot bör den av kostnadsökningen motiverade prishöjningen

med 5 öre/dt beaktas. Vid i övrigt oförändrade prisbestämmelser samt en

sockerhalt av 17,5 procent erhålles därvid priset 5,96 kr/dt, vilket upptagits

i kalkylen.

Oljeväxter.

År 1948/49. Från Oljeväxtcentralen ha uppgifter erhållits om dess sammanlagda

inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1948 års skörd samt däremot

svarande betalningsbelopp (exklusive utsäde).

Fröslag

Höstraps ............

Höstrybs ............

Vårraps och -rybs ....

Vitsenap.............

Fiskebysenap ........

Vallmo..............

Frökvantitet,

ton

............ 28 253

............ 73

Värde,

1 000-tal

kronor

28 645

1001

25 057

16 446

58

10

Summa 78 451

71217

Oljelin................

24 424

Diverse...............

57

Totalt 104 208

95 698

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

125

År 1959/50. Beträffande 1949 års skörd av oljeväxter ha uppgifter om

skördade arealer samt preliminära uppgifter om skörden erhållits från Oljeväxtcentralen.

Beräkningarna framgå av följande sammanställning.

Fröslag

Höstraps...

Höstrybs...

Vårraps....

Vårrybs .. .

Vitsenap....

Areal,

ha

35 814

3 272

39 045

1352

14 322

Skörd,18

kg/ha totalt ton

2 000 71 700

1075 3 525

1255 49 050

905 1220

1045 14980

Pris,1

öre/kg

90

90

85

85

70

Värde,

milj. kr

64-5

3''2

41-7

l-o

10-5

Summa

93 805

—

140475

—

120-9

Oljelin.....

44 374

1 165

51715

82

42-4

Totalt

138 179

—

192 190

—

163-3

År 1950/51. Beträffande arealen oljeväxter till 1950 års skörd föreligga

uppgifter endast rörande höstraps och hörstrybs, av vilka vid den i oktober

1949 företagna arealinventeringen redovisades 71 636 respektive 6 331 ha.

Dessa arealer ha före beräkningen av skörden och värdet på denna reducerats

för utvintring med i runt tal 10 procent. Arealerna vårsådda oljeväxter

ha uppskattats i anslutning dels till de aktuella utvecklingstendenserna, dels

med hänsyn till de av Kungl. Maj :t för 1950 års skörd av oljeväxter fastställda

priserna. Avkastningen per hektar har för vårraps och -rybs samt

oljelin beräknats efter samma grunder som i den på våren 1949 upprättade

normkalkylen för år 1949/50. Beträffande övriga oljeväxter har det med ledning

av hittills vunna erfarenheter befunnits befogat att vidtaga vissa ändringar

av de tidigare använda normskördarna. Normskörden för höstraps

har sålunda höjts från 1 600 till 1 800 kg/ha, medan normskördarna för

höstrybs och vitsenap sänkts från 1 300 respektive 1 200 kg/ha till 1 000

respektive 1 100 kg/ha. Beträffande priserna föreligger beslut i fråga om

raps, rybs och oljelin. Vad angår vitsenap har i kalkylen upptagits det av

livsmedelskommissionen för 1950 års skörd föreslagna priset. Samtliga priser

avse vara med 18 procents vattenhalt. Beräkningen av inkomsterna av

oljeväxtodlingen framgår av följande sammanställning.

. Areal, Skörd,3 4 Pris1 2 3 4, Värde,

i- roslag jja kg/ha totalt ton öre/kg milj. kr

Höstraps............ 65 000 1800 117 000 75 87-8

Höstryps............ 5 000 1000 5 000 75 3-8

Vårraps och -rybs.... 50 000 1200 60 000 75 45''0

Vitsenap............ 10 000 1100 11000 61_6/7

Summa 130000 — 193 000 — 143''3

Oljelin.............. 40 000 1200_ 48 000 70 33''6

Totalt 170 000 — 241000 — 176-9

Utvinningen av olja och foder ur 1948—1950 års skördar av olje- och spånadsväxter

belyses av följande tablå. Uppgifterna för 1948 års skörd, vilka

vad angår linfrö ännu äro preliminära, ha lämnats av livsmedelskommissionens

byrå för prisclearing in. in. Utvinningen ur 1949 års skörd har, utom

1 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantitetsuppgifterna omräknade från vara med 9 %

vattenhalt.

2 Exkl. utsäde.

3 Avser vara med 18 % vattenhalt.

4 Exkl. utsäde.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

i fråga om spånadslin, beräknats av Oljeväxtcentralen. Utvinningen ur 1950

års skörd slutligen har beräknats med hjälp av normala utbytestal. Samtliga

uppgifter äro angivna i ton.

1948/49

Olja Foder

Raps- och rybsfrö.... 21296 29 686

Senapsfrö............ 5113 12 815

Summa 26 409 42 501

Olje-och spånadslinfrö 8 739 15 572

Totalt 35148 58073”

1949/50

Olja Foder

46 875 63 950

3 650 9 575

50525 73 525

16 725 30175

67 250 103 700

1950/51

Olja Foder

68 600 90 300

2 700 7 000

71300 97300

15 500 28 100

86 800 125 400

Spånadsväxter.

År 1948/49. Med ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa

ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter avdrag för utsädeskostnader)

beräknats till 5,i milj. kr. Inkomsterna fördela sig med 2,6 milj. kr på

linhalm, 1,3 milj. kr på linfrö, l,i milj. kr på hamphalm och 0,i milj. kr på

hampfrö.

.4r 1949/50. Värdet av 1949 års odling av spånadsväxter har beräknats

med ledning av preliminära uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa.

Värdet av linhalm beräknas till 2,2 milj. kr, av linfrö till 1,2 milj. kr, av

hamphalm till l,o milj. kr och av hampfrö till 0,i milj. kr. (Värdet av lin- och

hampfrö räknat exklusive kostnader för utsäde.) Det sammanlagda värdet

av 1949 års spånadsväxtodling upptages sålunda till 4,5 milj. kr.

År 1950/51. Arealerna lin och hampa beräknas år 1950 komma att uppgå

till 4 300 respektive 1 700 ha. Avkastningen per hektar av linhalm och

hampfrö har beräknats efter samma grunder som i den på våren 1949 upprättade

kalkylen för år 1949/50. Beträffande avkastningen av linfrö och hamphalm

har det med ledning av hittills vunna erfarenheter befunnits befogat

att vidtaga vissa ändringar av de tidigare använda normskördarna. Normskörden

(exklusive utsäde) för linfrö har sålunda sänkts från 450 till 350

kg/ha, medan normskörden för hamphalm höjts från 3 500 till 4 000 kg/ha.

Beräkningen av inkomsterna från spånadsväxtodlingen år 1950/51 framgår av

följande sammanställning. De använda priserna äro i fråga om lin- och

hamphalm samt hampfrö de för normalkvalitet av 1949 års skörd gällande

och i fråga om linfrö det av Kungl. Maj :t för 1950 års odling fastställda pri- 1

set.

Areal,

Hektarskörd,

Kvantitet,

Pris,

Värde,

ha

kg

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Lin.

Halm ....,

.... 4 300

3 000

12''9

235

3-0

Frö.......

,... 4 300

i350

1’5

70-0

LO

Hampa.

Halm.....

.... 1 700

4 000

6''8

14-7

DO

Frö......

.... 1 700

»75

Öl

91-0

o-i

Summa 5-l

Fältmässigt odlade köksväxter.

Arealer. Arealen av fältmässigt odlade köksväxter år 1949 var icke obetydligt

lägre än motsvarande areal år 1948. Nedgången står i främsta rummet

i samband med att arealerna av vissa köksväxter, för vilka odlingen utökades

exceptionellt starkt under år 1948, blivit kraftigt reducerade under

1 Exkl. utsäde.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

det sistlidna året. Detta i sin tur torde stå i samband med att odlingen under

1948 för vissa växtslag (t. ex. vitkål) var av sådan omfattning, att produktionen

icke till sin helhet kunde avsättas. I följande tablå anges dels

totalarealerna under de två senaste åren, dels arealerna för de växtslag, för

vilka betydande arealändringar förekomma i jämförelse med 1948.

1948, ha

1949, ha

Vitkål................

1310

877

Morötter..............

1668

1186

Lök (exkl. purjolök)...

1328

924

Bruna bönor..........

1319

1692

Övriga................

5117

5183

Summa

10 742

9 862

Hektarskördar. Hektarskördarna år 1948 voro för de flesta fältmässigt

odlade köksväxter ovanligt stora. Hektarskördarna år 1949, vilka voro mera

normala, äro därför, på ett fåtal undantag när, lägre än föregående års. I

fråga om lök, selleri och spenat är dock 1949 års skörd per hektar större än

föregående års.

Priser. Priserna äro beräknade med utgångspunkt från samma grundmaterial

som under tidigare år. Priserna för produktionsåret 1948/49 äro

nu definitiva. För produktionsåret 1949/50 föreligga definitiva uppgifter

från samtliga konservfabriker, enär inköpen vid konservfabrikerna av 1949

års skörd äro avslutade. Vad de andra uppgiftslämnarna beträffar föreligga

uppgifter t. o. m. januari 1950. I fråga om sådana köksväxter, för vilka försäljningen

är avslutad, äro uppgifterna även för dessa priskällor definitiva.

I allmänhet äro priserna för 1949 års skörd, så långt dessa med hjälp av

hittills tillgängligt material kunnat bedömas, högre än priserna för 1948 års

skörd. Priserna på lök, gurkor, selleri och spenat äro dock lägre för 1949

års skörd än för föregående års.

Beräknade inkomstsummor. Den minskade arealen 1949, det högre prisläget

på de flesta köksväxterna under detta år i jämförelse med 1948 samt

lägre hektarskördar än 1948 resultera i en beräknad inkomstsumma för 1949

års skörd uppgående till 43,2 milj. kr mot 44,5 milj. kr 1948/49.

För produktionsåret 1950/51 har liksom för år 1949/50 i vårkalkylen

1949 insatts senaste tillgängliga, beräknade inkomstsumma, d. v. s. i detta

fall samma inkomstsumma som för år 1949/50. Inkomstsummorna redovisas

i följande tablå.

År Milj. kr Index

1938/39.............. 13-9 100-0

1946/47.............. 28-5 205-0

1947/48.............. 39-5 284-2

1948/49.............. 44-5 320‘5

1949/50.............. 43 2 311 1

1950/51.............. 43-2 311-1

Animalier.

Mjölk.

År 19b8/A9. De definitiva beräkningarna rörande mjölkproduktionens storlek

och användning under år 1948/49 ha utförts på samma sätt som tidigare.

Emellertid har — med stöd av beräkningar rörande produktionsutvecklingen

för mjölk hos icke mejerileverantörer och jämförelser med Svenska mejerier
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

nas riksförenings försäljningsstatistik för konsumtionsmjölk samt annat material

— den utanför mejeri försålda kvantiteten konsumtionsmjölk år 1948/

49 nu sänkts från 170 till 150 milj. kg. Samma sänkning har även företagits

för år 1947/48.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen och dess användning under

år 1948/49 ha resulterat i en total mjölkproduktion av 4 553 milj. kg. Fördelningen

på olika användningsområden framgår av en längre fram i denna promemoria

återgiven tablå.

År 1959/50. För en bedömning av mjölkproduktionens utveckling under år

1949/50 föreligga uppgifter rörande mjölkinvägningen vid mejerierna t. o. in.

januari 1950. Under månaderna september 1949—januari 1950 har mjölkinvägningen

uppgått till 1 459 milj. kg mot 1 286 milj. kg samma tid 1948/49,

vilket innebär en uppgång med 13,5 procent. För tiden februari—april i år bar

använts uppgifter om den väntade invägningcn, vilka insamlats från landets

mejerier av Svenska mejeriernas riksförening. För den återstående delen av

produktionsåret (maj—augusti ) har mjölkinvägningen uppskattats med hänsyn

bl.a. till att mjölkproduktionen under den kommande betesperioden i denna

kalkyl skall bedömas under förutsättning av normala växt- och väderleksförhållanden.

På grundval av dessa överväganden har mjölkinvägningen vid

mejerierna under år 1949/50 uppskattats till 3 820 milj. kg. Kvantiteterna

utanför mejeri försåld konsumtionsmjölk (jfr ovan) och lantsmörmjölk ha

bibehållits oförändrade från år 1948/49. Kvantiteten hemmaförbrukad mjölk

har liksom tidigare beräknats nedgå med 8 milj. kg per år. I fråga om fodermjölk

räknas till följd av ökad uppfödning av liv- och gödkalvar med en uppgång

från 265 milj. kg år 1948/49 till 285 milj. kg år 1949/50.

År 1950/51. De ovan utförda beräkningarna av mjölkproduktionens storlek

under åren 1948/49 och 1949/50 ge jämfört med de närmast föregående åren

till resultat en förhållandevis stark stegring av den totala mjölkproduktionen

(ökning med 4,9 procent år 1948/49 och med 6,4 procent år 1949/50). Koantalet

har samtidigt gått tillbaka relativt starkt (nedgång med 3,9 procent år

1948/49 och med 1,6 procent år 1949/50). Denna ökning av totalproduktionen

jämsides med minskningen av kreatursantalet innebär, att man rent räkneinässigt

erhållit en stark ökning av mjölkproduktionen per ko. Detta skulle

innebära, att under de senaste åren en icke obetydlig återhämtning ägt rum

i den eftersläpning i utvecklingen av mjölkproduktionen per ko, som förelegat

under krisåren. För en sådan återhämtning talar bl. a. att en förhållandevis

riklig och i stort sett fri fodertillgång förefunnits samt att den starka utslaktningen

under år 1947/48 sannolikt träffade de minst produktionskraftiga

djuren. Mjölkproduktionen per ko år 1949/50 beräknas bli 21,i procent

högre än i genomsnitt under 1930-talet, vilket innebär en stegringstakt av 1,3

procent per år. Som jämförelse kan nämnas, att enligt beräkningar inom 1942

års jordbrukskommitté stegringen under tiden efter 1880 utgjort drygt 1

procent per år och under mellankrigstiden omkring 1,5 procent per år.

Delegationen vill emellertid i detta sammanhang framhålla att den mycket

starka ökning i produktionen per ko, som nu beräknas för åren 1948/49

och 1949/50, till någon del kan vara skenbar. Det är sålunda icke uteslutet

att slopandet av fodersädsavståendet in. fl. orsaker kan ha medfört att resultaten

från de två senaste husdjursräkningarna icke äro fullt jämförbara.

Antalet kor visar enligt räkningarna en nedgång, som knappast helt kan

förklaras mot bakgrunden av den faktiska försäljningen av slutprodukter. I

fråga om mjölken har som framgått av föregående avsnitt totalproduktionen

för åren 1948/49 och 1949/50 beräknats med utgång från invägningen,

hemmaförbrukningen etc. Fn eventuellt överskattad nedgång i medelkoantalet

under senare år påverkar därför icke denna beräkning. Däremot kommer

ökningen i mjölkproduktionen per ko under samma år att bli i mot
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

129

svarande mån överskattad. Delegationen vill framhålla att detta i och för

sig icke behöver betyda, att mjölkmängden per ko nu skulle vara överskattad

i jämförelse med uppgifterna för basåret 1938/39 och tidigare. Koantalet kan

nämligen, med tanke på bl. a. den nu avvecklade foderransoneringen, ha

varit mera fullständigt redovisat i kreatursräkningarna under krisåren än

tidigare och senare. Av föregående stycke framgår även, att den beräknade

mjölkmängden per ko nu ligger i den sektor, inom vilken man skulle vänta

sig att produktionen per ko, sett på längre sikt och vid de för varje tidpunkt

normala produktionsbetingelserna, borde röra sig.

Enär grundförutsättningen för denna kalkyl är normal tillgång på foder

för mjölkkorna, har man anledning att räkna med att mjölkproduktionen per

ko även under år 1950/51 skall visa en fortsatt stegring, som dock kan väntas

bli betydligt svagare än under de senaste åren. Delegationen anser det

dock vara rimligt att även för år 1950/51 räkna med något starkare stegringstakt

än långtidsutvecklingen ger vid handen. Delegationen har sålunda

uppskattat ökningen av mjölkavkastningen till 2 procent, varvid erhålles en

mjölkproduktion per ko år 1950/51 av 2 910 kg.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen under åren 1938/39 samt

1946/47—1950/51 sammanfattas i följande tablå, vilken även belyser mjölkinvägningen

vid mejerierna.

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

Medelkoantal, 1 000-tal....

Procentuell förändring se-

1920

1858

1 795

1725

1698

1700

dan föregående år ....

—

- 0-7

- 3-4

— 3''9

- 1-6

-t- 0-1

Produktion per ko, kg ...

Procentuell förändring se-

2 455

2 481

2 418

2 639

2 853

2 910

dan föregående år.....

Total mjölkproduktion,

—

+ 0-4

-2-5

+ 9-1

+ 8-1

+ 2-0

milj. kg ..............

4 714

4 610

4 341

4 553

4 844

4 947

Procentuell förändring se- dan föregående år .....

Invägning vid mejerier,

—

- 0-4

- 5-8

+ 4’9

+ 6-4

+ 2-1

milj. kg ..............

Procentuell förändring se-

3 129

3 522

3 316

3 541

3 820

3 926

dan föregående år.....

+ 3-6

+ 0-2

- 5-8

+ 6-8

+ 7-9

+ 2-8

Kvantiteterna utanför mejeri försåld konsumtionsmjölk och lantsmörmjölk

har för år 1950/51 behållits oförändrade från år 1949/50. Kvantiteten

hemmaförbrukad konsumtionsmjölk har även detta år antagits nedgå med

8 milj. kg. I fråga om fodermjök har räknats med en mindre uppgång, beroende

på ökad uppfödning av liv- och gödkalvar.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under åren 1938/

39 samt 1946/47—1950/51 sammanfattas i följande tablå (milj. kg).

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

Invägning vid mejerierna......

3 129

3 522

3 316

3 541

3820

3 926

Därav: konsumtionsmjölk ..

794

967

998

999

1064

1075

produktmjölk.......

2 335

2 555

2 318

2 542

2 756

2 851

Konsumtionsmjölk utanför me-

jeri.......................

240

170

150

150

150

150

Konsumtionsmjölk för hemma-

förbrukning ................

537

473

465

457

449''

441

Mjölk till lantsmör...........

420

140

140

140

140

140

Fodermjölk .................

388

305

270

265

285

290

Total mjölkproduktion

4 714

4 610

4 341

4 553

4 844

4 947

9 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 245.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Beräkningen av jordbrukets inkomster från den vid mejerier invägda

mjölken bygger liksom i kalkylen våren 1949 på statistiken över mejeriernas

avräkningar. Ifrågavarande avräkningspriser kunna dock icke direkt

användas i prognosberäkningen, emedan förändringar kunna inträffa i mejeriprodukternas

priser och produktionskostnader samt mejeritillverkningens

fördelning på olika produktslag. Liksom i vår kalkylen 1949 har därför

även utförts en beräkning av inkomsterna av mejerimjölk. Denna beräkning

har nu upplagts efter i viss mån andra metoder än tidigare. Principiellt har

tillvägagångssättet varit följande.

Tabell 3. Jordbrukets Inkomster av mejerimjölk, milj. kr.

1938/

1945/

1946/

1947/

1948/

194Q

1949/

1950/

39

46

47

48

49

50

51

Beräknade inkomster

Försäljningsinkomster

K-mjölk......................

191-5

216-6

236-2

235-5

233-3

228-1

227-8

54-5

66*6

79-8

86-3

94-4

111-7

114-2

1

67-0

82-2

94-2

116-4

132-7

130 0

123-7

Torrmjölk m. m...............

1263-5

15-9

13-8

15-6

20-1

20-4

15-1

15-1

Smör ........................

1

375 1

408-2

374-9

422-2

444-8

466 0

489-6

Utjämningsavgift (balansposter)

—

-10-7

+ 9-3

+ 1-1

+ 2-1

—

—

Summa

407-0

704-0

776-7

8100

88P6

927-7

950 9

970-4

Statliga bidrag

Allmänt mjölkpristillägg ......

17-4

| 65-7

36*7

—

71-3

62-8

57-7

58-9

Extra tillägg i norra Sverige ..

—

17-3

189

19-4

20 0

21 0

Särskilt allmänt mjölkpristillägg1

—

—

—

—

—

19-1

57-6

37-6

Allmänt missväxtbidrag ......

—

—

—

49-2

—

—

—

—

Lokala missväxtbidrag ........

—

3-8

—

27-5

—

1-8

6o

—

Körlinjebidrag................

—

3-4

3-4

4-4

6-9

6-8

69

7*0

Merfrakttillägg................

—

0-6

0-5

0-4

0-4

0-3

0-3

0*3

Kompensation för utebliven

prishöjning ................

—

1-2

0-4

—

—

—

—

Summa

17-4

747

4P0

98-8

97-6

110-2

148 5

124-8

Summa beräknade inkomster ..

424-4

778-7

817-7

908-8

979-1

1037-9

1099-4

1095 2

Mejeriernas mjölklikvider* ........

—

798-1

889-7

909-0

985"4

1047 5

—

—

Skillnad mellan mjölklikvider

och beräknade inkomster ....

—

19-4

22-0

0-2

6-3

9-6

—

—

Tillägg i prognosberäkningen ..

11-5

11-5

Prognosens summa

1110-9

1 106-7

För var och en av de viktigaste produkterna har en intäkts- och kostnadsberäkning

genomförts med sikte på att få fram det värde, som mejerierna

teoretiskt kunna betala jordbrukarna för mjölken med hänsyn till föreliggande

pris- och kostnadsläge. Till sålunda beräknade inkomster (här

kallade försäljningsinkomster) ha fogats å mejerimjölken utgående statliga

bidrag. Genom dessa beräknade inkomster och statliga tillägg infångas den

allra största delen av de belopp, som av mejerierna utbetalas såsom likvid

för mjölken. Emellertid ha mejerierna även en del andra inkomster, som icke

kunna i detalj närmare beräknas, men som också böra medtagas i kalkylen.

1 Avser subventioner å 60 milj. kr enl. Kungl. Maj:ts prop. 216/1949. För år 1950/51 dock

exkl. kompensation lör sänkning av oljeväxtpriserna med 20 milj. kr. (För båda åren har avdragits

2-4 milj. kr lör mjölk lörsåld utanför mejeri.)

a Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt,

exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Den del av mjölklikviderna, som härrör härifrån, har liksom tidigare beräknats

såsom skillnaden mellan de faktiskt utbetalda likviderna och mejeriernas

på ovan angivet sätt beräknade nettoinkomster. Dessa skillnadsposter

tjäna till ledning för framskrivning av inkomsterna under de följande år,

för vilka uppgifter om mejeriernas mjölklikvider icke föreligga. Det bör påpekas,

att ifrågavarande skillnader äro betydligt mindre enligt det nya beräkningssättet

av försäljningsinkomsterna än enligt det gamla, beroende på

att en större del av inkomsterna nu kunnat infångas.

Vid beräkning av försäljningsinkomsterna har en fördelning av mejerimjölkens

användning på olika tillverkningar måst företagas. För åren t. o. m.

1949 har denna fördelning kunnat baseras på föreliggande mejeristatistik,

medan för åren 1949/50 och 1950/51 en prognos har upprättats. Den gjorda

fördelningen redovisas i följande tablå (milj. kg).

Helmjölk till:

1948/49

1949/50

1950/51

Stand. k-mjölk.. ..

......... 796

776

775

Grädde ..........

........ 189

274

285

Ost..............

........ 301

411

400

Torrmjölk m. m.

........ 80

60

60

Smör............

........ 2 161

2 285

2 391

Svinn..............

........ 14

14

15

Summa 3 541

3 820

3 926

Med utgång från dessa mjölkmängder och uppgifter om mjölkåtgång för

olika produktslag har mejeriproduktionen av olika produkter kunnat fastställas.

Därvid har även erfordrats kännedom om mjölkens fetthalt. För såväl

produktionsåret 1948/49 som kalenderåret 1949 var denna i genomsnitt

3,65 procent. Den kan beräknas bli densamma även för 1949/50. För år 1950/

51 uppskattas fetthalten till 3,66 procent.

Vid beräkning av mejeriernas intäkter för olika produktslag har för de

gångna åren använts försålda kvantiteter för mjölk och grädde respektive

tillverkade kvantiteter för smör och ost (de senare med avdrag för svinn).

För åren 1949/50 och 1950/51 har kalkylerats med på ovan beskrivet sätt

beräknade kvantiteter. I fråga om priserna har t. o. m. 1949/50 använts föreliggande

minut- eller partipriser med avdrag för handelsmarginaler. För år

1950/51 ha förutsatts gälla samma priser som i februari 1950. Beträffande

produkter, vilka i större mängd ingå i lagring, förutsätta beräkningarna

även, att de kvantiteter, som finnas i lager vid respektive års utgång, kunna

försäljas till för vederbörande år beräknade priser. Därest denna förutsättning

ej uppfylles, måste de verkliga inkomsterna i motsvarande grad förändras.

Utjämningsavgifterna å vissa produkter ha i denna kalkyl ej såsom i de

tidigare avdragits från produktpriserna och redovisas sålunda ej i form av

utjämningsbidrag utan ingå i försäljningsinkomsterna. Detta gäller även beträffande

den s. k. tillverkningsavgiften å ost, medan clearingavgiften, vilken

användes för bestridande av lagringskostnader, helt avdragits från priset

vid beräkningen av försäljningsinkomsterna.

Från mejeriernas beräknade intäkter för de olika produkterna ha dragits

mejerikostnaderna. Beräkningen av dessa grundar sig på en undersökning

för år 1946 över då gällande kostnader per kilogram mjölk för olika

tillverkningar, vilka för senare år framräknats med ledning av ett mejerikostnadsindex.

I förhållande till vårkalkylen 1949 ha blott obetydliga kostnadsstegringar

inträtt, vilka föranletts av den bensinprishöjning, som ägde

rum på hösten 1949.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

I fråga om de statliga bidragen har för åren t. o. m. 1949 redovisats utbetalda"

belopp. För åren 1949/50 och 1950/51 ha införts bidragsbelopp, beräknade

enligt de grunder, som gälla för utbetalning av dylika bidrag; dock

har för 1950/51 ej medtagits det belopp av 20 milj. kr, som under 1949/50

utgör kompensation för sänkning av priset på oljeväxter av 1950 års skörd

och ej heller det belopp av 6 milj. kr, som för 1949/50 utgår såsom missväxtbidrag

till norra Sverige.

Som förut nämnts ha till de beräknade inkomsterna för 1949/50 och 1950/

51 lagts vissa belopp, vilka skola motsvara inkomster, som ej kunna särskilt

beräknas. Dessa belopp ha uppskattats med ledning av en jämförelse

mellan av mejerierna redovisade likvider och på ovan angivet sätt beräknade

inkomster under de närmast föregående åren. Denna jämförelse har givit till

resultat, att lilcviderna sedan 1945/46 överstigit de beräknade inkomsterna

med i genomsnitt 11,5 milj. kr per år. Som framgår av tabell 3 föreligga emellertid

ganska stora variationer i dessa skillnader. Detta torde bero på flera

omständigheter. Vid beräkningen av mejerikostnaderna har någon uppdelning

ännu icke kunnat göras i fasta och rörliga kostnader, varför tillräcklig

hänsyn till huru de fasta kostnaderna per produktenhet påverkas av variationerna

i mjölkinvägningen icke tagits. Det är vidare sannolikt, att viss

eftersläpning förekommer i utbetalningen av de bidrag, som utgå till mejerierna.

Detta får till effekt att den verkliga likvidsumman ökas i förhållande

till den beräknade under år, då äldre bidrag avvecklats såsom år 1946/

47 medan motsatta förhållandet uppkommer, när bidrag på nytt införts

eller ökats såsom år 1947/48. Mejeriernas inkomster av ej redovisade produkter

torde dessutom ha varit större under de tidigare åren av jämförelseperioden

än under de senare. För 1947/48 torde även ha inverkat en då genomförd

omläggning av betalningspolitiken, som inneburit att avräkningspriserna

hållits relativt låga under sommarmånaderna för att höjas under

höstmånaderna i syfte att då stimulera leveranserna. Skiljaktigheter under

olika år beträffande lagrens storlek samt olika disposition av årets resultat

för utbetalning respektive fondering inverka givetvis också.

De förhållanden, som föranlett minskning av ovan berörda differenser,

särskilt under 1947/48 men även 1948/49, synas emellertid nu vara på väg

att försvinna i samband med att mjölkmängden ökat. Genom att medeltal

av differenserna nu kan tas för fem beräkningsår torde en tillräcklig utjämning

av de i olika riktning verkande faktorerna ernås. I prognosberäkningarna

för 1949/50 och 1950/51 har därför gjorts ett tillägg motsvarande medeltalet

av differenserna för de fem föregående beräkningsåren (11,5

milj. kr).

I tabell 3 ha sammanställts jordbrukets inkomster av mejerimjölken. Som

framgår därav beräknas dessa uppgå till 1 110,9 milj. kr för 1949/50 och

1 106,7 milj. kr för 1950/51.

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster

av mejerimjölk har i följande sammanställning för de senaste åren angivits

hur stor del av likviden, räknat i öre per kilogram invägd mjölk, som är beroende

av genom försäljningen utvunna produktpriser respektive statliga bidrag.

1945/46 1946/47 1947/48 1948/49 1949 1949/50 1950/51

Försäljningsinkomster.

Statliga bidrag........

20-58

2-12

22-68

116

24-43

2-98

2508

2-75

25-47

300

25-19

389

25-01

3-18

Summa

22-70

23-84

27-41

27-83

28-47

29-08

2819

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

133

Priset på den utanför mejeri försålda konsumtions mjölken har liksom tidigare

beräknats med utgång från de i Svenska mejeriernas riksförenings

statistik redovisade genomsnittliga minutpriserna för hela landet, från vilka

dragits uppskattade nettoförsäljningskostnader. Till de för åren 1949/50

och 1950/51 beräknade priserna har gjorts ett tillägg av 1,59 öre/kg, vilket

motsvarar det belopp av 2,7 milj. kr utslaget per kilogram av den tidigare beräknade

kvantiteten konsumtionsmjölk utanför mejeri (170 milj. kg), som

vid fördelningen av det jordbruket för år 1949/50 tillförda beloppet av 60

milj. kr påfördes denna mjölk.

Det bör anmärkas, att beräkningen av priset på den utanför mejerier försålda

konsumtionsmjölken är schematisk och osäker, då fullständig statistik

över uppnådda priser saknas, och de verkliga kostnaderna för försäljningen

icke äro kända. Vid bedömningen av priser och försäljningskostnader har

emellertid beaktats, att en stor del av direktförsäljningen, som i regel avser

icke standardiserad mjölk, med myndigheternas medgivande sker till högre

priser än eljest gällande minutpriser. Tämligen höga kostnader torde emellertid

vara förbundna med denna distribution. Vid försäljning direkt från

gård till köpare, som avhämtar mjölken, torde priset ofta vara lägre än det

allmänna minutpriset, men därvid förekomma i regel ej heller några större

särskilda försäljningskostnader.

De beräknade priserna på den utanför mejerier försålda konsumtionsmjölken

framgå av följande sammanställning (öre/kg).

1938/39 1948/49 1949/50 1950/51

48-87 29-53 31''32 3X 12

Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken har liksom tidigare

beräknats på grundval av gällande normalpris på konsumtionsmjölk

vid utminutering för varje län (»länet i övrigt»). Vid medeltalsberäkningen

ha som vikter använts uppgifter om jordbruksbefolkningens storlek i olika

län enligt 1945 års folkräkning. De beräknade priserna på hemmaförbrukad

konsumtionsmjölk framgå av följande sammanställning (öre/kg).

1938/39 1948/49 1949/50 1950/51

13-80 30-83 30-83 30-83

Priset på mjölk till lantsmör har liksom i augustikalkylen 1949 beräknats

med utgång från riksnoteringen på mejerismör. Det till grund för beräkningen

av värdet av lantsmörsmjölken liggande smörpriset har sålunda

med ledning av förhållandet mellan riksnoteringen och lantsmörspriset före

kriget ansetts vara ca 3 procent (f. n. 15 öre/kg) lägre än gällande riksnotering

på mejerismör. De beräknade priserna framgå av följande sammanställning

(öre/kg).

1938/39 1948/49 1949/50 1950/51

10-77 18-52 19-20 19-20

Producent- och kontanthidrag för mjölk.

Enligt uppgift från Svenska mejeriernas riksförening ha de under budgetåret

1948/49 utbetalda producent- och kontantbidragen uppgått till 69,9

milj. kr, varav 60,3 milj. kr för producentbidrag och ti,6 milj. kr för kontantbidrag.

Med hänsyn till den avveckling av bidragen, som successivt kommer

att äga rum, ha desamma för åren 1949/50 och 1950/51 beräknats till

69 respektive 68 milj. kr.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Ägg och fjäderfä.

Åren 1948/49—1950/51. I den jordbrukskalkyl, som upprättades i augusti

1949, omtalades, att någon hönsräkning i motsats till tidigare år icke

företagits i april 1949 men att husdjursräkningen i juni samma år visade

en minskning av hönsantalet sedan 1948, medan marknadsutvecklingen

tydde på att hönsstammen undergått en icke oväsentlig ökning. Vid sina

beräkningar vid nämnda tillfälle av hönsstammens och äggproduktionens

storlek produktionsåret 1948/49 fann LK-delegationen icke anledning ändra

på det i vårkalkylen 1949 för nämnda produktionsår beräknade antalet

höns. Antalet äldre höns 1948/49 uppgick enligt dessa beräkningar till

12 920 000 djur, varav 12 275 000 värphöns och resten (5 procent) tuppar.

Antalet vuxna höns 1949/50 upptogs i samma kalkyl till 13 475 000 djur,

varav 12 800 000 värphöns. Vid beräkningen av detta antal hade förutsatts

ett pålägg av 5,5 milj. djur. Med hänsyn till prisutvecklingen på äggmarknaden

ansåg delegationen vid kalkylomräkningen i augusti 1949 böra nedsätta

påläggets storlek till 5,o milj. djur. Den vuxna djurstammen 1949/50

kom härigenom att stanna vid 13 000 000 djur, varav 12 350 000 värphöns,

eller 0,6 procent fler djur än år 1948/49.

Vid den prövning av tidigare beräkningar av antalet höns åren 1948/49

och 1949/50, som LK-delegationen nu företagit innan den uppgjort prognosen

för 1950/51, har delegationen, som torde ha framgått av det föregående,

icke haft tillförlitliga uppgifter om hönsantalet av senare datum än

räkningen i april 1948 att bygga på. Detta innebär, att prövningen till mycket

väsentlig del har måst ske med utgång från hittillsvarande och väntad

utveckling på äggmarknaden.

LK-delegationens i augustikalkylen 1949 redovisade beräkningar av äggproduktionen

åren 1948/49 och 1949/50 gav som resultat 84 milj. kg det

förra och 86 milj. kg det senare året. Dessa produktionstal framkommo genom

multiplikation av det förut angivna antalet värphöns respektive år med

det uppskattade antalet värpta ägg per höna och år, vilket antal upptagits

till 116 st (motsvarande 6,84 kg) 1948/49 och 118 st (6,96 kg) 1949/50 (år

1938/39 utgjorde motsvarande tal 112 st, d. v. s. 6,61 kg). Nu angivna tal

för produktionen per höna och år har delegationen betraktat som tämligen

osäkra, av vilken anledning delegationen i vårkalkylen 1949 uttalade önskemål

om en undersökning.

Olika möjligheter ha prövats att företaga en undersökning för att klargöra

hönsens produktionsförmåga. Det har därvid visat sig, för det första

att en dylik undersökning icke kan anknytas till de undersökningar under

mellankrigstiden, från vilka delegationen utgått vid sina uppskattningar

av produktionen per höna, samt för det andra att en dylik undersökning

icke kan företagas förrän tidigast i samband med en kommande hönsräkning

innevarande år. Avsaknaden av tillförlitliga uppgifter om medelantalet

ägg per höna medför ett ytterligare osäkerhetsmoment vid produktionsberäkningarna

vid sidan av bristen på aktuell tillfredsställande statistik över

hönsantalet.

På grund av den osäkerhet, som av antydda orsaker präglar beräkningarna

av äggproduktionen och som gör prognosen mycket vansklig, har delegationen

funnit sig böra pröva rimligheten av de resultat, som nåtts med

hittills tillämpade beräkningsmetoder. Prövningen berör åren 1938/39 och

1948/49.

Under jordbrukskalkylens basår 1938/39 utgjorde den svenska produktionen

av ägg 60,9 milj. kg. Med reduktion för dåvarande exportöverskott

kan den totala konsumtionen inom landet beräknas till 55,8 milj. kg eller

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-15.

135

8,8 kg per capita. De faktorer, som i främsta rummet åstadkomma förändringar

i förbrukningen, nämligen inkomster och priser, ha utvecklats i olika

riktning. Per capita ha inkomsterna, räknat i basårets penningvärde, stigit

med ca 35 procent från 1938/39 till 1948/49. Inkomstelasticiteten för ägg

kan i enlighet med beräkningar utförda på uppdrag av 1942 års jordbrukskommitté

angivas till l,o. Till följd av inkomststegringen skulle man under

angivna förutsättningar ha att vänta sig en ökning av äggkonsumtionen

under den betraktade tioårsperioden med approximativt (l,o X 0,35 X

8,s =) 3,i kg per capita. Under den betraktade perioden har emellertid skett

en prisstegring, vilken medfört en uppgång av konsumentpriset på ägg, räknat

i ett konstant penningvärde, med 13 procent. Med tillämpning av en

priselasticitet av l,i skulle den till följd av prisförhöjning väntade konsumtionsminskningen

kunna beräknas till approximativt (l,i X 0,13 X 8,s =)

1,3 kg per capita. Med hänsyn till inkomst- och prisutvecklingen 1938/39—

1948/49 skulle man alltså ha haft att vänta sig en percapitakonsumtion år

1948/49 av approximativt (8,8 + 3,i — 1,3 =) 10,6 kg. Med utgång från LKdelegationens

beräkningar av produktionen sistnämnda år och med hänsynstagande

till utrikeshandel och lagerförändringar erhålles en percapitakonsumtion

av 11,4 kg. Skillnaden utgör 7 å 8 procent. Resultatet förefaller

rimligt, särskilt om man beaktar att under större delen av år 1948/49

förekommit ransonering av kött och fläsk med sannolik åtföljande kompensatorisk

efterfrågan på ägg. Delegationen har icke funnit anledning att

ändra på förut gjorda produktionsberäkningar för år 1948/49.

Att döma av utvecklingen på äggmarknaden under den hittills gångna

delen av innevarande år kommer produktionen under året att överstiga

1948/49 års produktionstak Partihandelns inköp av svenska ägg under tiden

september 1949—februari 1950 utgör enligt preliminära uppgifter 17,8

milj. kg mot ca 14,o milj. kg under motsvarande tid ett år tidigare. Om

man förutsätter, att partihandelns inköp av ägg under återstående del av

år 1949/50 kommer att ligga lika många procent över inköpen ett år tidigare

som varit fallet under januari och februari 1950 (utgallringen av äldre

höns liksom påläggets inträde i produktionsduglig ålder kunna förutsättas

utgöra ett i huvudsak avslutat stadium vid kalenderårsskiftet) komme

partihandelns inköp att stiga till en totalkvantitet, som med ca 7,5 milj. kg

överskrider 1948/49 års tal. Partihandelns försäljningssiffror tyda på att

marknaden inom landets underskottsområden mättats vid ungefär den

nivå, som uppnåtts under år 1948/49. Eftersom priset på ägg i år legat

lägre än för ett år sedan skulle man närmast ha väntat sig en ökad efterfrågan

från dessa områden. Man får å andra sidan beakta, att försörjningsläget

i övrigt lättat (betydelsefullast är här kött- och fläskransoneringens

slopande i juni 1949) med minskad konsumtionsbenägenhet som följd. Förutsättes

den inhemska marknaden vid nu rådande prisläge vara mättad vid

en konsumtion av samma storlek som år 1948/49 skulle partihandelns inköpsökning

vara liktydig med cn produktionsstegring av samma storlek.

Utvecklingen under årets fem första månader tyder under sådana förutsättningar

på att produktionsökningen mellan 1948/49 och 1949/50 (från

84 till 86 milj. kg) blir större än vad som förut antagits. Att så är förhållandet

bekräftas också av en enkätundersökning som delegationen företagit.

LK-delegationen har varit i kontakt med ett antal personer runt om i landet

med nära kännedom om produktionsförhållandena och inhämtat deras

uppfattning om förhållanden, som äro av betydelse för produktionens

utveckling. Enligt samstämmiga uppgifter har antalet höns ökat kraftigare

från 1948/49 till 1949/50 än vad delegationen förut räknat med. Delegationen

har funnit anledning att höja storleken av pålägget år 1949/50 från

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

5,o till 5,5 milj. st. Härigenom ökas antalet värphöns sistnämnda år från

12 350 000 till 12 800 000 och produktionen från 84,o till 89,i milj. kg.

Att redan nu bedöma produktionsutvecklingen under prognosåret 1950/51

är givetvis mycket vanskligt. Den förut omnämnda enkätundersökningen

ger stöd för uppfattningen, att producenterna inrikta sig på alt hålla hönsstammen

vid oförändrad storlek i jämförelse med det nuvarande djurbeståndet

eller att företaga någon minskning. LK-delegationen har under sådana

omständigheter funnit sig böra för år 1950/51 insätta samma produktionstal

som för 1949/50, alltså 89,i milj. kg. Delegationen har förutsatt,

att produktionen per höna till följd av förbättrad avel och utfodring kommer

att visa en fortsatt stegring, nämligen från 118 till 120 ägg. Vid denna

förutsättning skulle hönsantalet komma att nedgå till 13 245 000 vuxna djur,

varav 12 585 000 värphöns. Påläggets storlek skulle bli 5 230 000 mot

5 500 000 året förut.

I fråga om jordbrukets andel av äggproduktion och fjäderfäslakt har delegationen

ansett sig fortfarande böra räkna med 78,5 procent (= proportionen

i april 1948).

Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal)

utgjorde år 1948/49 265 öre/kg. För år 1949/50 har delegationen

med hänsyn till hittillsvarande utveckling under året räknat med ett pris

av 240 öre/kg (priset i augustikalkylen 1949 var 230 öre). Priset under

prognosåret 1950/51 har av delegationen satts till 230 öre/kg. — Priserna

på slaktfjäderfä ha som vanligt beräknats med ledning av uppgifter från

Svenska ägghandelsförbundet.

Beräkningarna rörande äggproduktion och fjäderfäslakt sammanfattas i

följande sammanställningar.

Äggproduktionens storlek och värde.

År

Värp-

Ägg per höna

höns,

och

år,

1 000 st

st

kg

1938/39..

.. 9 210

112

6-61

1948/49..

.. 12 275

116

6''84

1949/50..

.. 12 800

118

6-96

1950/51...

.. 12 585

120

7-08

Äggproduktion,

Värde,

milj. kr

milj. kg

Pris,

Jord-

Totalt

Jord-

bruket

öre/kg

Totalt

bruket

60-9

53-3

141

85-8

75-1

84-0

65-9

265

222-6

174-6

89-1

69-9

240

213-8

167-7

89-1

69-9

230

204-9

160-8

Utgallringshönscns antnl och värde.

År

Antal till

slakt,

milj. st

Pris per st,

kr

Värde,

Totalt

milj. kr

Jordbruket

1938/39 ........

....... 1-61

1-50

2-4

2-1

1948/49 ........

....... 3-16

3-10

9-8

7-7

1949/50........

....... 3-65

2-80

10-2

8-0

1950/51 ........

....... 438

2-80

12-3

9-7

Antal och värde av utgallrade kycklingar och ungtuppar.

Antal till

År slakt, Ung
milj.

st tuppar

1938/39 ............ 2-95 1-50

1948/49 ............ 5-50 3-10

1949/50 ............ 5-23 2-65

1950/51 ............ 5 56 2-65

Pris per st,

Kyck-

lingar

kr

M:tal (Vi

ungtupp.,

s/4 kyckl.)

Värde,

Totalt

milj. kr

Jord- bruket

1-00

1-13

3-3

2-9

1-35

1-79

9-8

7-7

1-25

1-60

8-4

6-6

1-25

1-60

8-9

7-0

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Storlek och

värde av kycklingproduktionen

för slakt.

År

Antal till

slakt,

milj. st

Pris per st,

kr

Värde, milj. kr

Totalt bruket

1938/39.........

......... 1-00

1-00

l-o

0-9

1948/49........

......... 0-50

1-35

0-7

0-5

1949/50........

......... 0-50

1-25

0-6

0-5

1950/51 ........

......... 0-50

1-25

0-6

0-5

Sammanfattning av fjäderfäslaktens värde för jordbruket (milj. kr).

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

Utgallringshöns.............

......... 2-1

7-7

8-0

9-7

Kycklingar och ungtuppar ..

8-2

7-1

7-5

Summa 59

15-9

15-1

17-2

Köttproduktionen.

År 1948/49. För tiden september 1948—maj 1949 ha uppgifter om den

marknadsförda slakten och hemslakten av storboskap, större och mindre

kalv samt häst hämtats ur livsmedelskommissionens ransoneringsstatistik.

För tiden juni—augusti 1949 har den marknadsförda slakten av nämnda

djurslag beräknats med utgång från totalantalet marknadsförda slaktdjur

under juni—augusti 1948 samt de relativa förändringarna i antalet veterinärbesiktigade

slaktdjur. Hemslakten under juni—augusti 1949 har antagits

vara av samma storlek som under motsvarande tid 1948.

Beträffande slakten av får föreligga endast uppgifter om antalet besiktigade

djur. Beräkningarna ha här verkställts med utgång från totalantalet slaktade

får enligt livsmedelskommissionens statistik under senast helt redovisade

år samt de relativa förändringarna i antalet besiktigade får enligt veterinärstyrelsens

statistik.

Medelslaktvikterna för storboskap, större och mindre kalv samt häst ha för

tiden september 1948—juni 1949 erhållits ur livsmedelskommissionens ransoneringsstatistik.

För tiden juni—augusti 1949 ha desamma beräknats med

hänsyn till normala säsongvariationer.

Medelslaktvikterna för får ha beräknats med ledning av slaktvikterna

enligt livsmedelskommissionens statistik för senast kända år och de därefter

inträdda relativa förändringarna i slaktvikterna enligt Sveriges slakteriförbunds

statistik över medelvikterna inom slakteriföreningarna.

Resultaten av beräkningarna framgå av tabell 4.

På grundval av nu nämnda kvantitetsberäkningar och de på vanligt sätt

beräknade slaktdjurspriserna (inklusive statliga pristillägg på nötkreatur

och häst) kunna inkomsterna från den redovisade slakten av nötkreatur,

får och häst angivas på följande sätt.

Djurslag

Storboskap .

Större kalv .

Mindre kalv

Får........

Häst.......

Kvantitet,

Pris,

Värde,

milj. kg

öre/kg

milj. kr

71-4

232

165-G

17-2

326

561

14-8

236

34-9

2-8

438

12-3

12-8

166

21-2

Summa 119-0

290-1

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Kungi. Maj:ts proposition nr 245.

Tabell 4. Den redovisade köttproduktionen år 1948/49.

Djurslag

Antal djur

Medelslaktvikt,

kg

Total slaktvikt,

ton

Storboskap

Marknadsförd slakt......

359 300

198-5

71321

Hemslakt ..............

1300

97-3

126

Summa

360 600

198-1

71447

Större kalv

Marknadsförd slakt......

345 000

48-7

16 802

Hemslakt...............

9 400

41-7

392

Summa

354400

48-5

17194

Mindre kalv

Marknadsförd slakt......

655 200

20-0

13104

Hemslakt...............

96 400

17-2

1658

Summa

751600

196

14 762

För och getter

Marknadsförd slakt......

148100

16-3

2 414

Hemslakt ..............

36 200

111

402

Summa

184 300

153

2816

Häst

Marknadsförd slakt ____

87 700

338-6

12 765

En jämförelse mellan å ena sidan den i ovanstående tabell redovisade

slakten (inklusive exporten) av nötkreatur och å andra sidan det antal slaktdjur,

som kan beräknas med ledning av storleken av och förändringarna i

nötkreatursantalet från 1948/49 års början till dess slut, ger vid handen,

att den totala slakten av nötkreatur under år 1948/49 — liksom under de

närmast föregående åren — bör ha avsevärt överstigit den i slaktstatistiken

redovisade. Differensen mellan den enligt nu nämnda metod beräknade

och den redovisade slakten kan sålunda anges till omkring 141 000 djur.

Under år 1947/48 uppgick motsvarande differens till omkring 153 000 djur.

Av en jämförelse på samma sätt som i tidigare kalkyler mellan å ena

sidan det i slaktstatistiken redovisade antalet nötkreatur och å andra sidan

antalet till garverierna levererade inhemska hudar och skinn under

tiden juli 1948—juni 1949, för vilken tid fullständig statistik föreligger,

framgår att en differens föreligger mellan de båda materialen även under

år 1948/49. Beräkningarna enligt båda de här angivna metoderna ge sålunda

vid handen, att en viss illegal slakt ägde rum även under detta år. Liksom

tidigare torde ett tillägg för denna slakt böra göras. Tillägget har liksom

tidigare gjorts i enlighet med resultaten från den först gjorda jämförelsen.

Den utanför ransoneringen verkställda slakten av nötkreatur har

sålunda upptagits till 141 000 djur. Det föreliggande statistiska materialet

ger vid handen, att ca 20 000 storboskap under år 1948/49 icke torde ha

redovisats i slaktstatistiken. Återstoden, 121 000 djur, har fördelats på

större och mindre kalv efter samma proportioner som den redovisade kalvslakten.

Vid beräkningen av kvantiteterna oredovisat kött av nötkreatur samt

värdet av denna oredovisade slakt ha använts samma medelslaktvikter och

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1947—1951,

1000-tal djur.

1939

1947

1948

1949

1950

1951

Hästar

3 år och däröver............

502

461

432

408

383

363

Unghästar..................

78

48

35

24

23

23

Föl ........................

48

18

14

16

14

15

Summa unghästar och föl

126

66

49

40

37

38

Summa hästar exkl. militärhästar

628

527

481

448

420

401

Militärhästar

7

18

17

16

15

15

Nötkreatur

Oxar ......................

7

2

2

1

1

1

Tjurar, 2 år och däröver----

31

29

25

24

24

24

Kor........................

1920

1836

1755

1695

1700

1700

Summa oxar, tjurar och kor

1958

1867

1782

1720

1725

1725

Ungnöt ....................

564

558

500

480

485

500

Kalvar under 1 år..........

467

399

393

411

430

430

Summa nötkreatur

2989

2 824

2 675

2611

2640

2655

Svin

Fargaltar ..................

5

4

4

4

4

4

Modersuggor................

156

137

128

132

132

132

Summa

161

141

132

136

136

136

Höns

Äldre höns..................

8 770

9 324

10 080

11628

12 130

11920

Unghöns och kycklingar ....

2 950

5 250

6 000

5 500

5 230

5 555

Summa höns

11 720

14 574

16080

17128

17 360

17 475

Därav inom jordbruket

Äldre höns ...............

7 675

7 250

7 915

9128

9 520

9 357

Unghöns och kycklingar...

2 580

4 080

4 710

4 320

4105

4 361

Summa höns

10 255

11 830

12625

13448

13625

| 13 718

priser som vid beräkningen av den statistiskt redovisade slakten. Den

kvantitets- oeh värdemässiga uppskattningen av den oredovisade slakten

av nötkreatur under år 1948/49 framgår av följande sammanställning.

Djurslag

Storboskap .....

Större kalv.....

Mindre kalv

Summa

Antal djur

Kvantitet,

milj. kg

Värde,

milj. kr

20 000

4-0

9-3

39 000

1-9

6-2

82 000

1-6

3-8

141 000

7-5

19-3

År 1949/50. Antalet nötkreatur till slakt beräknades i normkalkylen

våren 1949 (jfr Kungl. Maj:ts prop. 212/1949) med utgång dels från överväganden

rörande nötkreatursstammens storlek vid början och slutet av år

1949/50 och förutsatta förändringar under året i stammens ålderssammansättning,

dels från en viss kalvprocent (89 procent av koantalet vid årets

slut). Med ledning av resultaten av husdjursräkningen den 1 juni 1949,

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

den för tiden 1 juni—15 september redovisade slakten av storboskap samt

en under samma tid uppskattad rekrytering kan koantalet beräknas bli

1 695 000 djur vid början av år 1949/50 eller 70 000 djur lägre än vad som

antogs i normkalkylen. Uppgifterna från kreatursräkningen samt utvecklingen

av slakten under sommaren och hösten 1949 föranleda vissa justeringar

av de i normkalkylen gjorda uppskattningarna för år 1949/50.

Rekryteringen av ungnötsgruppen under år 1949/50 har bedömts komma

att uppgå till 380 000 djur. Ungnöts- och koantalet har beräknats stiga

med vardera 5 000 djur under år 1949/50 och vid årets slut uppgå till

485 000 respektive 1 700 000 djur. Slakten av storboskap har därvid bedömts

komma att stanna i 370 000 djur. Kalvantalet i september 1950 antages

öka med 19 000 djur i jämförelse med september 1949 eller till 430 000

djur. Antalet under år 1949/50 födda kalvar beräknas med ledning av medelkoantalet

och kalvprocenten (89 procent) till 1 511 000 djur. Härav beräknas

1 112 000 kalvar återstå till slakt. Kalvslakten beräknas med stöd av

föreliggande slaktstatistik fördela sig på 405 000 större kalv och 707 000

mindre kalv (relationen 36: 64).

Avgången ur häststammen har under efterkrigsåren varit mycket stor,

samtidigt som rekryteringen har varit avsevärt mindre än normalt. Med

hänsyn till den hittillsvarande slaktutvecklingen kan hästslakten även under

år 1949/50 väntas bli betydande — omkring 38 000 st.

Slakten av får kan, med ledning av den hittills redovisade slakten, uppskattas

till 175 000 djur. Fårstammen kommer härvid att undergå en ytterligare

minskning.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek ha använts samma medelslaktvikter

som tidigare redovisats för år 1948/49.

Enligt vad delegationen har erfarit torde en marginalsänkning för charkuterivaror

med ca 10 öre/kg komma att genomföras inom en snar framtid.

Under år 1949 uppgick slakteriorganisationens charkuteritillverkning

till ca 40 milj. kg. En marginalsänkning med 10 öre/kg medför sålunda

för organisationen en minskning av inkomsterna motsvarande 4 milj. kr

för helt år räknat. Delegationen har med hänsyn härtill reducerat de i det

töljande för 1950/51 beräknade avräkningspriserna för kalv, häst och svin

med 3 öre/kg, vilket på organisationens slakt motsvarar 4 milj. kr. Eftersom

marginalsänkningen inträffar först under senare delen av innevarande

regleringsår stannar reduktionen av årsmedelpriserna för detta år vid

en lägre siffra, nämligen avrundat 1 öre/kg.

I enlighet med det fr. o. m. slutet av juni 1949 gällande prissystemet

för kött av nötkreatur och fläsk ha partipriserna tillåtits avvika från den

genomsnittliga partiprisnivå, som ligger till grund för prissättningen på

jordbrukets produkter under innevarande år. Avvikelserna ha hittills medfört,

att avräkningspriserna till jordbrukarna för kött av nötkreatur och

fläsk kunnat hållas högre än som hade varit fallet vid konstanta partipriser.

Enligt bestämmelserna för prissystemet skall emellertid den faktiska

genomsnittliga partiprisnivån för den 52-veckorsperiod, som slutar 20 juni

1950, återföras till den vid prissättningen bestämda nivån. Denna får dock

överskridas med högst 1 procent. Med utgång från dessa bestämmelser

samt t. o. in. februari 1950 redovisade priser och under antagande av att

en fullständig utjämning av priserna kommer till stånd, ha avräkningspriser

beräknats för tiden juli 1949—juni 1950. Dessa priser ha, sedan justering

skett med anledning av den förutnämnda marginalsänkningen för

charkuterivaror, upptagits i kalkylen för år 1949/50.

I fråga om får- och hästkött ha priserna under år 1949/50 med hänsyn

till bl. a. den hittillsvarande och den sannolika framtida prisutvecklingen

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tabell 6. Husdjursbeståndets värde den 15 september åren 1947—1951.

141

Pris, 1

kronor

per st.1

Värde

i milj. kronor

1947

1948

1949

1950

1951

Hästar1

3 år och däröver ..........

1000

461-0

432 0

4080

383-0

363-0

Unghästar..................

1100

52-8

38-5

26-4

25-3

25-3

Föl ........................

450

8-1

6-3

7-2

6-3

6-8

Summa

5219

476-8

441-6

4146

395-1

Nötkreatur

Kor, tjurar och oxar........

650

1213-6

1158-3

1 118-0

1 121-2

1121-2

Ungnöt ....................

575

320-8

287-6

276-0

278-9

287-5

Kalvar.....................

175

69-8

68-8

71-9

75-2

75-2

Summa

1604-2

1514 6

1465 9

1 475 3

1483 9

Svin

(Fargaltar och modersuggor)..

300

42-3

39-6

40-8

408

40-8

Höns* 2

Äldre höns..................

5

36-2

39-6

45-6

47-6

46-8

Unghöns och kycklingar......

3

12-2

141

13-0

123

13-1

Summa

48-4

537

58-6

59-9

59-9

Totalsumma

2 216-8

2 084-7

2006 9

1990-6

1979 7

Värdeförändring från närmast

- 132-1

-77-8

- 16-3

— 10-9

föregående år...............

—

antagits bli 335 respektive 160 öre/kg (den mot marginalsänkningen svarande

sänkningen av priset på hästkött har beaktats), vilket i jämförelse

med år 1948/49 innebär en sänkning för såväl fårkött som hästkött.

Köttproduktionens storlek och värde under år 1949/50 har på grundval

av de i det föregående verkställda uppskattningarna beräknats på följande

sätt.

Djurslag

Antal

djur

Medelslakt- vikt, kg

Köttpro- duktion,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Storboskap.....

........ 370 000

198-1

73-3

262

192-0

Större kalv ....

........ 405 000

48-5

19-6

355

69-6

Mindre kalv ...

........ 707 000

19-6

13-9

252

35-0

Får...........

........ 175 000

15-3

2-7

335

9-0

Häst..........

........ 38 000

338-6

12-9

160

20-6

År 1950/51.

Med utgång från

Summa 122-4

det tidigare beräknade

antalet

326-2

nötkreatur

samt med beaktande av ålderssammansättningen inom storboskapsstammen

vid 1950/51 års början kan slakten av storboskap uppskattas till 370 000

djur. Då rekryteringen av ungnötsgruppen bedömts komma att uppgå till

385 000 djur, ökas antalet storboskap under året med 15 000 djur. Med utgång

från rekryteringen och avgången under de senaste åren har ungnötsantalet

beräknats stiga under loppet av år 1950/51 med 15 000 djur till 500 000

'' Exkl. militärhästar.

2 Exkl. höns utanför jordbruket.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

djur, medan koantalet bedömts förbli konstant. Kalvantalet i september 1951

antages oförändrat från september 1950 eller 430 000 djur. Antalet under år

1950/51 födda kalvar beräknas med ledning av medelkoantalet och kalvprocenten

(89 procent) till 1 513 000 djur. Härav beräknas 1 128 000 kalvar

återstå till slakt. Relationen mellan större och mindre kalv antages år 1950/

51 bli 38: 62 mot 36: 64 år 1949/50.

Avgången ur häststammen (exklusive dödlighet) beräknas under år 1950/

51 till 30 000 djur. Denna avgång betraktas i kalkylen helt som slakt. Någon

särskild inkomst av hästexport har sålunda ej upptagits.

Slakten av får har uppskattats till 150 000 djur. Beräkningen förutsätter

en ytterligare nedgång i fårstammen.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1950/51 ha använts

sammt medelslaktvikter, som tidigare angivits för år 1949/50. Med

bortseende från den prissänkande effekten av den tidigare omnämnda marginalsänkningen

för charkuterivaror äro de av delegationen tillämpade priserna

för år 1950/51 desamma som för år 1949/50 (till följd av att marginalsänkningen

förutsatts verka under hela året 1950/51 medför denna som förut

nämnts att avräkningspriserna för kalv, häst och svin reduceras med 3 öre

för år 1950/51 mot endast 1 öre år 1949/50). Delegationen har därvid förutsatt

att den genomsnittliga partiprisnivån för kött av nötkreatur och fläsk

under 1950/51 skall sammanfalla med den basprisnivå, som avtalats för tiden

20 juni 1949—20 juni 1950.

Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna ha sammanställts i föl
-

jande tablå.

Antal

Medelslakt-

Köttpro-

Pris,

Värde,

Djurslag

slaktdjur

vikt, kg

duktion,

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Storboskap..........

.. 370 000

198-1

73-3

262

192-0

Större kalv ........

.. 430 000

48-5

20-9

353

73-8

Mindre kalv........

.. 698 000

19-6

13-7

250

34-2

Får................

.. 150 000

15-3

2-3

335

7-7

Häst ..............

.. 30 000

338-6

10-2

158

16-1

Fläskproduktionen.

Summa

119-8

323-8

År 1948/49. För tiden september 1948—maj 1949 ha uppgifter om den

marknadsförda slakten och hemslakten hämtats ur livsmedelskommissionens

ransoneringsstatistik. För tiden juni—augusti 1949 ha verkställts beräkningar

på samma sätt som för nötkreatur (jfr ovan). Medelslaktvikten för avsalusvinen

har för tiden september 1948—maj 1949 erhållits ur livsmedelskommissionens

ransoneringsstatistik. För tiden juni—augusti 1949 har medelslaktvikten

beräknats med ledning av uppgifter från slakteriföreningar

och kontrollslakterier. Medelslaktvikten för hemslaktade svin har liksom

tidigare antagits vara 90,o kg.

Antal Medelslakt- Total slakt
Svin.

djur vikt, kg vikt, ton

Marknadsförd slakt................... 1 319 500 87-8 115 852

Hemslakt............................ 403 500 90-0 36 315

Summa 1 723 000 88-3 152 167

Liksom i fråga om nötkreatur torde i fråga om svin den före kött- och

fläskransoneringens slopande redovisade slakten även under år 1948/49 icke

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

143

Tabell 7. översikt över jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1948/49—1950/51.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

Varuslag m. in.

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

1

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Höstvete..........

556

16-95

94-2

377

28-50

107-4

384

29-71

1141

334

29-70

99-2

Vårvete..........

108

18-80

20-3

220

34-50

75-9

225

34-47

77-6

207

32-50

67-3

Råg..............

247

15-96

39-4

254

28-94

73-5

233

29-14

67-9

196

28-15

55-2

Korn.............

96

14-02

13-5

95

27-50

26-1

77

25-40

19-6

80

26-00

20-8

Fraktersättning ...

—

—

—

—

—

0-8

—

—

0-7

113

—

0-6

Havre............

132

11-30

14-9

112

21-75

24-4

114

22-00

25-1

22-60

25-4

Matärter ........

15-0

19-14

2-9

18-8

44-44

8-4

11-5

45-08

5-2

17-9

45-08

8-1

Oljeväxter........

—

—

—

—

—

95-7

—

—

163-3

—

—

176-9

Spånadsväxter ....

—

—

—

—

—

5-1

—

—

4-5

—

—

5-1

Potatis, mat-......

755

572

43-2

875

1099

96-2

825

14-50

119-6

825

13-00

107-2

> , fabriks- ..

273

4-50

12-3

319

8-69

27-7

180

8-74

15-7

235

9-oo

21-2

Sockerbetor ......

1834

2-99

54-8

1808

5-90

106-7

1770

5’97

105-7

1750

5-96

104-3

Hö...............

88

5-64

5o

70

12-90

9-0

70

12-50

8-8

59

12-50

7-4

Halm ............

42

2-19

0-9

40

2-50

1-0

40

2-50

l-o

35

2-60

0-9

Köksväxter ......

_

—

13-9

—

—

44-5

—

—

43-2

—

—

43-2

Mejerimjölk ......

3129

13*66

424-4

3 541

27-83

985-4

3 820

29-08

1110-9

3 926

28-19

1106-7

K-mjölk utanför

mejeri..........

240

18-87

45-3

150

29-53

44-3

150

31-12

46-7

150

31-12

46-7

K-mjölk till hem- maförbrukning ..

537

13-86

74-4

457

30-83

140-9

449

30-83

138-4

441

30-83

136-0

Lantsmörsmjölk ..

420

10-77

45-2

140

18-52

25-9

140

19-20

26-9

140

19-20

26-9

Producent- och kon- tantbidrag för

mjölk..........

3-6

69-9

690

68-0

Ägg..............

53-3

141

75-1

65-9

265

174-6

69-9

240

167-7

69-9

230

160-8

Slakt av fjäderfä ..

—

—

5-9

—

—

15-9

—

—

15-1

—

—

17-2

Storboskap1 ......

89-0

105

93*6

75-4

232

174-9

733

262

192-0

73-3

262

1920

Kalv, större1 .....

34-3

151

51-8

19-1

326

62-3

19-6

355

69-6

20-9

353

73-8

> , mindre1 ....

131

98

12-8

16-4

236

38-7

13-9

252

35-0

13-7

250

34-2

Får1 .............

3-4

174

5-9

2-8

438

12-3

2-7

335

9-0

2-3

335

7-7

Häst1 ............

11-8

44

5-2

12-8

166

21-2

12-9

160

20-6

10-2

158

16-1

Svin1 ............

145-6

135

196-6

158-9

255

405-2

168-0

221

371-3

173-9

219

380-8

Statligt pristillägg

på kött och fläsk

_

_

__

29-4

_

_

33-0

Militärhästar......

—

—

0-6

—

—

1-4

—

—

0-8

—

—

1-4

Ull ..............

0-7

185

1-3

0-6

485

30

0-5

485

2-6

04

485

2-1

Export av levande

djur............

_

_

5-6

_

—

7-6

_

—

0-5

—

—

—

Summa inkomster

—

—

1 362 3

—

—

2 885-8

—

—

3077-5

—

—

3 046 2

Index

—

—

100-0

—

—

211-8

—

—

225-9

—

—

223-6

Förändringar i krea- turskapitalet ...

_

_

_

_

_

- 77-8

—

—

— 16-3

—

_

- 10-9

Summa

—

—

1362-3

—

—

2 808-0

—

—

3 061 2

—

—

3 035 3

Index

—

—

100-0

—

—

206-1

—

—

224-7

—

—

222-8

1 Siffrorna avse den totala slakten. I fråga om år 1948/49 har den utanför ransoneringens ram

verkställda slakten av nötkreatur och svin beräknats till följande kvantiteter och värden: för

storboskap 4 0 milj. kg (9’3 milj. kr), för större kalv 1''9 (6''2), för mindre kalv 1''6 (3''8) samt

för svin 67 (17-1).

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tabell 8. Sammandrag av Jordbrukets Inkomster åren 1938/39, 1948/49—1950/51,

milj. kr.

1

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

Brödsäd ...........................

153-9

257-6

260-3

222-3

Övrig spannmål....................

31-3

58-9

49-9

54-3

Potatis och sockerbetor.............

110-3

230-6

241-0

232-7

Stråfoder ..........................

5-9

10-0

9-8

8-3

Olje- och spånadsväxter............

—

100-8

167-8

182-0

Köksväxter........................

13-9

44’5

43-2

43-2

Summa vegetabiliska produkter

315-3

7024

772-0

742-8

Index

100-0

222-8

244-8

235-6

Mjölk och mejeriprodukter..........

592-8

1 266-4

1391-9

1 384-3

Ägg och slaktfjäderfä...............

81-0

190-5

182-8

178-0

Slaktdjur..........................

365-8

714-6

726-9

737-6

Övrigt.............................

7-4

11-9

3-9

3-5

Summa animaliska produkter

1047 0

2183 4

2305 5

2 303-4

Index

100-0

208-5

220-2

220-0

Samtliga inkomster

1362 3

2 885-8

3 077 5

3016-2

Index

100-0

211-8

225-9

223-6

Förändringar i kreaturskapitalct

—

-77-8

-16-3

-10-9

Summa

1362 3

2 808-0

3061-2

3 035 3

Index

100-0

206-1

224-7

222-8

helt ha motsvarat den slakt, som faktiskt ägt rum. Delegationen har, bl. a.

med stöd av slaktens storlek efter ransoneringens slopande och svinräkningarna,

skattat den icke redovisade slakten av svin under den del av 1948/49,

varunder ransonering gällt, till 77 000 djur. I likhet med beräkningssättet

vid tidigare kalkyltillfällen har delegationen vid fastställandet av fläskproduktionens

storlek och värde utgått från den sammanlagda redovisade och

beräknade icke redovisade slakten av svin. Delegationen har räknat med

samma medelslaktvikt för svin utanför ransoneringens ram som för den redovisade

slakten. Vid angivandet av svinslaktens värde har delegationen räknat

med samma pris för olika delar av slakten.

Åren 1949/50 och 1950/51. Kvoten mellan totalantalet producerade svin år

1948/49 och antalet suggbetäckningar ett år tidigare utgör 9,24. Med hänsyn

till den minskning av slaktåldern, som inträtt under år 1948/49, är denna

kvot för hög. Beaktas denna under ett år inträffade minskning erhålles kvoten

8,66. Till följd av slumpmässiga fel, som inkomma vid beräkningen av

slaktåldern, synes dock den senare kvoten ligga i underkant. Beräkningar

med utgång från erfarenhetsmaterial för ett flertal år ge sålunda vid handen,

att kvoten mellan slaktsvinsproduktionen under år 1948/49 och det

häremot svarande antalet suggbetäckningar bör ha utgjort ca 9,o. (Denna

liksom övriga här anförda kvoter äro till följd av en viss ofullständighet i

betäckningsstatistiken icke ett korrekt mått på det faktiska antalet slaktsvin

per betäckning.) Under antagande av oförändrad representativitet i betäckningsstatistiken

kan nämnda kvot användas för beräkning av totalproduktionen

av slaktsvin under åren 1949/50 och 1950/51. Under förutsättning

av samma intervall mellan betäckning och slakt vid 1949 års början som vid

dess slut har totalproduktionen av svin under 1949/50 beräknats till 2 000 000

st. Med stöd av den hittillsvarande utvecklingen kan medelslaktvikten beräknas

till 84 kg. Den totala fläskproduktionen blir 168,o milj. kg.

För en uppskattning av antalet slaktsvin under år 1950/51 föreligger be
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

täckningsstatistiken för tiden augusti 1949—januari 1950. Antalet betäckta

suggor har enligt denna statistik varit obetydligt högre än ett år tidigare.

Med ledning av bl. a. betäckningarnas säsongmässiga fördelning under tidigare

år har antalet betäckta suggor under år 1949/50 uppskattats till

230 000 st. Antages vidare intervallet mellan betäckning och slakt bli detsamma

vid 1950/51 års slut som vid dess början, kan totalproduktionen av

slaktsvin på grundval av ovan angivna antal betäckningar och utbytestal

(9,o) beräknas till 2 070 000 st. Den genomsnittliga slaktvikten har upptagits

oförändrad från år 1949/50 eller 84 kg. Den totala fläskproduktionen

beräknas till 173,9 milj. kg. (Det bör anmärkas, att därest en nedgång i medelslaktvikten

successivt sker under år 1950/51, erhålles en viss ökning av

antalet slaktsvin. Totalproduktionen av fläsk skulle emellertid i dylikt fall

icke nämnvärt påverkas.)

Medelpriset för år 1948/49 har beräknats på vanligt sätt och inkluderar

statliga pristillägg. För åren 1949/50 och 1950/51 ha priserna beräknats på

samma sätt som priserna på nötkreatur (jfr ovan). De statliga pristilläggen

ha icke inräknats i priserna.

Beräkningarna av svinslaktens storlek under åren 1948/49—1950/51 ha

sammanställts i följande tablå.

Antal

Å r

slaktsvin,

1 000 st

1948/491.........

........ 1800

1949/50 .........

........ 2 000

1950/51 ..........

....... 2 070

Medelslakt-

Kvantitet,

Pris,

Värde,

vlkt, kg

milj. kg

öre/kg

milj. kr

88-3

158''9

255

405-2

84-0

168-0

2221

2371-3

84-0

173-9

2219

8 380-8

Statliga pristillägg på kött och fläsk.

Åren 194-9/50 och 1950/51. Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 2 december

1949 utgå under år 1949/50 statliga pristillägg för slaktprodukter till ett belopp

av 30,5 milj. kr. Härav beräknas l,i milj. kr ha disponerats redan under

år 1948/49 och ingå i de för detta år redovisade avräkningspriserna. Resterande

belopp, 29,4 milj. kr, vilket icke inräknats i avräkningspriserna, har

upptagits separat under år 1949/50. Det nu utgående bidraget utgör 18 kr

per slaktsvin. För år 1950/51 har beloppet för det statliga pristillägget med

hänsyn till ökad slakt upptagits till 33 milj. kr.

Försäljning av mllltärhästar.

Åren 1948/49—1950/51. I samband med beräkningarna rörande husdjursantalets

förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna

rörande beräknade försäljningar och inköp av militärhästar. Resultatet av

beräkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl. Maj:ts

prop. 267/1946, s. 116), framgår av följande sammanställning.

1948/49 1949/50 1950/51

Antal Milj. kr Antal Milj. kr Antal Milj. kr

Militärens inköp

Remonter............... 500 1 1 400 0-8 500 1 0

Övriga hästar .......... 1000 E5 2 6 850 1-3 2 1 790 13 2-3

1 Härav i slaktstatistiken icke redovisade svin till ett antal av 77 000 st eller 6''7 milj. kg till

ett värde av 17 l milj. kr.

% Exkl. statliga pristillägg.

10 Bihang till riksdagens protokoll 1050. 1 sand. Nr 245.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Avgår

Slakt av militärhästar....

Försäljning till jordbrukare

.................

Nettoinkomst för jordbruket

..............

1948/49 1949/50 1950/51

Antal

Milj.

kr

Antal

1 300

0''7

1 250

400

0-5

1*2

500

14

Milj. kr

Antal

Milj. kr

0-7

850

0-5

0/6 1-3

350

0-4 0''9

0-8

1-4

Export av levande djur.

År 1948/59. Hästexporten under år 1948/49 omfattade ca 5 600 djur med

ett försäljningsvärde för jordbruket av i runt tal 6,9 milj. kr. Tillsammans

med värdet av viss export av nötkreatur och svin kunna jordbrukets sammanlagda

inkomster av utförseln av levande djur upptagas till 7,5 milj. kr.

Åren 1949/50 och 1950/51. Den export av levande djur, som förekommit

under tiden september 1949—januari 1950, har varit av ringa omfattning.

Såvitt nu kan bedömas blir exporten även under återstoden av år 1949/50

mycket obetydlig. Värdet för jordbruket av exporten av levande djur under

året torde kunna sättas till 0,5 milj. kr.

Beträffande exporten av levande djur produktionsåret 1950/51 är det i

dagens läge svårt att göra några uttalanden. Inom såväl Statens hästexportberedning

som Sveriges lantbruksförbund bedömer man exportmöjligheterna

som ytterst små. Delegationen har ansett, att i kalkylen tills vidare icke

bör upptagas någon export av levande djur under ifrågavarande år.

Ull.

Åren 1948/49—1950/51. Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats

med ledning av antalet tackor. Medelpriset på ull för år 1948/49 inklusive

statligt pristillägg har beräknats till 485 öre/kg. Samma pris har upptagits

för åren 1949/50 och 1950/51.

Förändringar i kreaturskapitalet.

Åren 1948/49—1950/51. Antalet djur vid slutet av år 1948/49 har beräknats

med utgång från resultaten av husdjursräkningen den 1 juni 1949 samt

de sedvanliga korrigeringar, som erfordras, för att erhålla antalet djur vid

produktionsårets slut.

Hästantalets förändringar har som vanligt beräknats med ledning av betäckningsstatistik

och antagen avgång ävensom beräknade försäljningar

och inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet självdöda djur

beaktats.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar

behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen.

Antalet oxar och tjurar i september 1950 och 1951 har bibehållits oförändrat

i förhållande till antalet i september 1949.

Antalet fargaltar och modersuggor i september 1950 och 1951 antages bli

detsamma, som beräknats för september 1949.

Förändringarna i medelantalet äldre höns (antalet i april respektive år)

och uppfödningen av unghöns och kycklingar samt jordbrukets andel i hönsstammen

ha behandlats i samband med beräkningarna rörande äggproduktionen.

Antalet äldre höns i september respektive år beräknas liksom i tidigare

kalkyler vara 10 procent lägre än antalet i april.

I tidigare jordbrukskalkyler har vid beräkningen av förändringarna i krea
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj ds proposition nr 245.

147

turskapitalet genomgående räknats med basårets djurpriser. I den nu föreliggande

kalkylen har delegationen insatt priser, som anknyta till det aktuella

prisläget men som äro försiktigt uppskattade. För mellanliggande år

(1940—1946) ha beräkningar av då rådande priser icke företagits.

Jordbrukets kostnader.

Den föreliggande kostnadskalkylen grundar sig i huvudsak på samma principer

som tillämpats vid föregående kalkyler. I fråga om jordbrukets arbetsoch

kapitalkostnader begagnas numera de beräkningsmetoder, som utarbetats

och föreslagits av de sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens

inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Liksom

vid närmast föregående kalkyltillfälle har emellertid för räntekostnadernas

del såväl den hittills använda som de sakkunnigas beräkningsmetod tillämpats

i kalkylen utan att LK-delegationen tagit ställning till frågan, huruvida

jordbruket i det rådande läget bör kompenseras för de höjda räntekostnader,

som uppnås med användning av de sakkunnigas metod. Den nya beräkningsmetoden

har hittills icke beaktats vid kalkylens användning som grundval

för prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter.

I fråga om jordbrukets kostnader för drivmedel till traktorer, beträffande

vilken kostnadspost vid granskningen av jordbrukskalkylen för år

1949/50 framfördes vissa erinringar, har LK-delegationen låtit företaga nya

beräkningar, vilka utförligt redovisas vid behandlingen av ifrågavarande

kostnadspost längre fram i denna promemoria.

I övrigt må här nämnas, att de i Kungl. Maj:ts prop. nr 212 och 216 till

1949 års riksdag framlagda beräkningarna av jordbrukets kostnader produktionsåret

1948/49 nu ha beträffande flertalet kostnadsposter kunnat slutjusteras.

Även beträffande år 1949/50 ha de förut utförda beräkningarna

justerats så långt för närvarande tillgängligt statistiskt material givit anledning

härtill.

Arbetskostnader.

Åren 1958/A9—1950/51. Vid upprättandet av vårkalkylen 1949 för produktionsåret

1949/50 funnos lönestatistiska uppgifter tillgängliga endast

t. o. m. avtalsåret 1946/47. Framskrivningen av arbetskostnaderna för den

tid, under vilken lönestatistik icke förelåg, verkställdes liksom vid tidigare

beräkningar i enlighet med utvecklingen av avtalslönerna efter det senaste

år, för vilket statistik förelåg, d. v. s. för år 1946/47. Dessa beräkningar liksom

de vanskligheter, vilka ansågos föreligga i fråga om framskrivningen

på grund av relativt stora förändringar i avtalslöncn, behandlas närmare i

text till vårkalkylen 1949 (Kungl. Maj :ts prop. nr 212/1949, s. 157—164).

Vid upprättandet av höstkalkylen 1949 förelågo emellertid preliminära

lönestatistiska uppgifter även för avtalsåret 1947/48, vilka tillämpades i

denna kalkyl. Denna framskrivning av lönerna från lönestatistiken för år

1947/48 medförde en betydande justering nedåt av de i vårkalkylen 1949

beräknade arbetskostnaderna. Den under hösten 1949 utförda framskrivningen

av arbetskostnaderna redovisas närmare i Kungl. Maj :ts prop. nr

216/1949 (s. 68-69).

Vid upprättandet av nu föreliggande kalkyl har från socialstyrelsen kunnat

erhållas definitiva löneuppgifter för avtalsåret 1947/48. De timlöner för

olika kategorier av arbetare, som sålunda erhållits för nämnda avtalsår, avvika

obetydligt från de i höstkalkylen 1949 tillämpade preliminära lönerna.

Den sammanlagda effekten av dessa i olika riktning gående avvikelser kan

enklast uttryckas genom att ange den vägda timlönen till samtliga arbetare

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

under produktionsåret 1947/48, som i höstkalkylen 1949 angavs till 170,ro

öre per timme, medan den nu på definitiva löneuppgifter framräknade medellönen

per timme för nämnda år stannar vid 170,58 öre.

Vid nu verkställda beräkningar har delegationen även haft att taga hänsyn

till det nya löneavtal för jordbrukets arbetare, som träffades den 21

januari 1950. Det nya avtalet innebär oförändrade löner under tiden 1 november—31

december 1949 men en höjning av lönerna med 2 öre per timme

från den 1 januari 1950 och med ytterligare 4 öre från den 1 mars 1950.

Därutöver inkluderade avtalet vissa höjningar i ackordspriserna. Ersättningarna

för rykt, förberedelse- och avslutningsarbete, ersättartjänstgöring samt

övertid ha höjts i motsvarande mån och vid samma tidpunkter som de ordinarie

timlönerna. Löneavtalets övriga bestämmelser såväl som avtalets allmänna

bestämmelser äro oförändrade.

Till avtalet har även fogats en bestämmelse om anknytning till den överenskommelse

om kompensation för stegrade levnadskostnader, som träffats

inellan Svenska arbetsgivareföreningen och LO. Denna innebär, att om levnadskos

tnadsindex med 1935 som basår, som vid avtalsuppgörelsen var 166,

stiger till minst 169, skall första gången detta sker ett lönetillägg om 10 öre

per arbetad timme utgå.

Med utgångspunkt från de slutj usterade lönerna per timme för året

1947/48 samt med hänsyn till här berörda förändring i avtalslönerna har

verkställts en framskrivning av lönesummorna på samma sätt som i de närmast

föregående kalkylerna. För prognosåret 1950/51, som nu för första

gången medtagits i kalkylen, har arbetskraftsvolymen liksom för nästföregående

år minskats med 11/2 procent i jämförelse med det föregående året.

Resultaten av dessa beräkningar redovisas i tabell 9.

Tabell 9. Beräkning av Jordbrukets arbetskostnader.

År

Arbetsvolym,

milj. mt o.

rmt

Arbetslön, öre/tim.,

enligt framskrivning

från 1947/48

Kalkylbelopp

Milj. kr

Index

1938/39 ................

1232-60

67-62

833-42

10000

1946 47 ................

111204

145-01

>1600-77

192-07

1947/48 ................

1 095-36

170-58

>1 862-57

223-49

1948/49 ................

1 078-93

178-84

1 929-56

231-52

1949/Ö0 ................

1 062-75

182-68

1 941-43

232-95

1950/51 ................

1046-81

185-48

1941-62

232-97

Som synes beräknas timlönerna på grund av avtalsförändringarna stiga

från 170,58 öre 1947/48 till 185,48 öre 1950/51.

Kostnadssumman, som i höstkalkylen 1949 beräknades till 1 863,88 milj.

kr för produktionsåret 1947/48, har nu för samma år beräknats till 1 862,57

milj. kr.

För produktionsåret 1949/50 beräknades kostnadssumman i höstkalkylen

1949 till 1 905,83 milj. kr med ledning av den lönestatistik och de avtal,

som då förelågo. Då hänsyn nu tagits till de nya löneavtalen, stiger den

beräknade kostnadssumman till 1 941,43 milj. kr.

För produktionsåret 1950/51, då inverkan av den högre avtalslönen kommer

att gälla under hela året, elimineras den kostnadsstegring, som i jämförelse

med år 1949/50 skulle inträffa på grund härav, genom nedskrivningen

av arbetskraftsvolymen. Den beräknade kostnadssumman för år

1 Korrektionsbelopp — 118 milj. kr 1946/47 och — 5''9 milj. kr 1947/48.

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

1950/51 (1 941,62 milj. kr) är sålunda i det närmaste lika med den beräknade

kostnadssumman för år 1949/50.

Vid upprättandet av de senaste kalkylerna över arbetskostnaderna har delegationen

haft sin uppmärksamhet riktad på bl. a. ett par omständigheter,

vilka i någon mån kunna snedvrida beräkningsresultaten, nämligen dels

en eventuell förskjutning i fråga om de tidsperioder, på vilka uppgifterna

till socialstyrelsens lönestatistik äro baserade, dels den möjligheten, att naturalönerna

icke blivit helt avlösta. Dessa faktorer, vilka i det följande

något närmare behandlas, skulle i olika riktningar påverka kostnadssumman.

Löneperioderna. Socialstyrelsens lönestatistik har förutsatts avse avtalsår,

d. v. s. tiden 1 november—31 oktober. Vissa skäl synas emellertid tala

för att de tidsperioder, på vilka uppgifterna till socialstyrelsen grunda sig,

under senare år skulle ha förskjutits, så att statistiken numera i större omfattning

än tidigare avser kalenderår i stället för avtalsår. I den mån så är

fallet kommer självfallet en del av det lönestatistiska underlaget för ett

visst år att avse senare tidpunkt än avtalsåret i fråga. Om lönestegring under

året inträffat, innebär detta, att den statistiskt redovisade medellönen

ligger högre än den verkliga medellönen under avtalsåret, enär den delvis

motsvarar kalenderår i stället för avtalsår.

Vid utarbetandet av frågeformulären för uppgifter till lönestatistiken för

år 1948/49 inkluderade socialstyrelsen en fråga rörande vilka tidsperioder

uppgifterna avsåge. En preliminär bearbetning verkställd inom socialstyrelsen

på hittills granskat material för detta år visar, att en betydande del

(drygt 50 procent) av uppgifterna verkligen avse kalenderår. I vad mån en

förskjutning inträtt kan dock icke med säkerhet bedömas, enär motsvarande

uppgifter för tidigare år icke kunnat erhållas.

Kvarstående naturalön samt eventuell försäljning av produkter till arbetarna

till lägre priser än som avses i avtalen. Frågeställningen kan sägas

inrymma två olika problem. För det första är det möjligt, att naturaavlöningar

i den mån dylika fortfarande utgå undervärderas i lönestatistiken.

För det andra synes det förekomma i viss omfattning, att jordbrukarna,

även där man helt övergått till kontantlön, fortfarande till de anställda försälja

vissa produkter (exempelvis mjölk) till priser, som understiga de i

avtalen förutsatta priserna.

Frågan är av intresse i samband med arbetskostnadskalkylen. Lönesummorna

i kalkylen beräknas med utgångspunkt från redovisade kontantlöner

eller kontantlöner plus olika naturaförmåner. På kalkylens inkomstsida räknas

med intäkter till jordbruket enligt de priser på produkter vid försäljning

till arbetarna, som förutsättas i löneavtalen. Kalkylsystemet medför att om

produktförsäljning försiggår till lägre priser än de stipulerade, kommer lönenivån

i kalkylen att bli för lågt redovisad (eller den berörda intäktssumman

att bli för högt beräknad). Detta gäller såväl för helt kontantavlönade

arbetare, som eventuellt inköpa produkter till reducerat pris (under avtatalet),

som för arbetare, vilka erhålla viss del av lönen i naturaprodukter,

som i lönestatistiken eventuellt undervärderas.

Inom socialstyrelsen ha på delegationens begäran även på denna punkt

gjorts vissa undersökningar. På grund av frågans formulering i uppgiflsformulären

är det emellertid på nuvarande ståndpunkt icke möjligt att draga

några slutsatser om i vilken omfattning undervärdering av naturalön respektive

försäljning av jordbruksprodukter till lägTe pris än de i avtalen

förutsatta äger rum. Delegationen bär emellertid planerat speciella undersökningar

i avsikt alt vid kommande kalkyler bättre kunna bedöma hithörande

spörsmål.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Delegationen har sålunda funnit, att två i olika riktning verkande omständigheter

föreligga, vilka torde förtjäna beaktande vid beräknandet av

arbetskostnaderna. Det har emellertid icke ansetts möjligt att med det material,

som nu föreligger, avgöra den sammanlagda effekten av dessa faktorer.

Kapitalkostnader.

Grundförbättringar, avskrivning och underhåll.

Aren 1958/59—1950/51. Kostnaderna för grundförbättringar ha alltsedan

vårkalkylen 1947 redovisats enligt grunder, som angivits av de sakkunniga

för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets

arbetskostnader m. m. De sakkunniga ha vid nu verkställd slut justering

av sina utredningar/vidtagit en mindre beräkningsteknisk omläggning,

vilken resulterar i en obetydlig ändring av kostnadssummorna. Med anledning

härav medtagas nu de justerade siffrorna fr. o. m. produktionsåret

1946/47. I övrigt ha verkställts de justeringar, som äro påkallade av arbetslönernas

utveckling, förändringen i längden av större avloppsdiken samt

i de från staten utbetalade bidragen. Vad löneutvecklingen beträffar har

hänsyn även tagits till det senaste (i januari 1949) träffade lantarbetareavtalet.

Avdragsposten för statliga bidrag avser förmedlade, d. v. s. utbetalade

bidrag. Den för år 1949/50 insatta avdragssumman, som egentligen avser

kalenderåret 1949, är ungefärlig, enär lantbruksstyrelsens statistik på grund

av den organisatoriska omläggningen icke ger besked om utbetalade bidrag

till täckdikning under år 1949. För produktionsåret 1950/51 har insatts en

avdragssumma lika med summan för de under år 1949 beviljade bidragen

till täckdikning (1,02 milj. kr, avrundat till l,o milj. kr). Såvitt nu kan

bedömas, torde utbetalningen av bidrag till täckdikning under år 1950

komma att uppgå till denna summa. Det kan nämligen förväntas, att största

delen av de under år 1949 planerade arbetena med bidrag bliva utförda

under år 1950 samt därtill någon del av de under år 1950 planerade arbetena.

Den sålunda förutsatta ökningen av till jordbruket utgående statsbidrag

till täckdikning är en följd av den utvidgning av dräneringsplaneringen,

som tillkommit genom lantbruksnämndernas verksamhet.

Beräkningarna av jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas

i tabell 10.

Tabell 10. Jordbrukets kostnader för grundförbättringar. Värdetal i mil], kr.

År

Täck-

diknings-

kostnader

Kostnader för

underhåll av

större öppna

diken

Avgår

statsbidrag

Nettosumma

= jordbrukets

kostnader

Index

1938/39 ..............

7''54

100-0

1946/47 ..............

8-65

5-85

0-88

14-02

185 9

1947/48 ..............

9-49

6''99

0''64

15-84

210-1

1948/49 ..............

9-68

7-81

0-16

16-83

223-2

1949 50 ..............

9-82

7-46

0*20

17-08

226-5

1950/51 ..............

9''87

7-57

(1-00)

16-44

2180

Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll.

Åren 1958/59—1950/51. Kostnaderna för avskrivning och underhåll av

ekonomibyggnader ha fr. o. m. vårkalkylen 1948 beräknats i enlighet med

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

anvisningar efter särskild undersökning av de sakkunniga för utredning

rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

m. m. Den nya beräkningsmetodiken innebär framskrivning av en

i den speciella utredningen fastslagen kostnadssumma av 123,5 milj. kr för

avskrivning och underhåll av jordbrukets ekonomibyggnader år 1946. Framskrivningen

verkställes så långt möjligt enligt utvecklingen av ett riksindex

för ekonomibyggnadskostnader utarbetat inom Statens forskningskommitté

för lantmannabyggnader (SFL). Beräkningen behandlas relativt utförligt

i vårkalkylen 1948 (Kungl. Maj :ts prop. nr 275/1948).

I höstkalkylen 1949 vidtogs en mindre justering av beräkningen. Tidigare

hade tillämpats SFL:s index för ekonomibyggnader exklusive elektriska

installationer. Vid nämnda kalkyltillfälle tillämpades däremot SFL:s index

inklusive elektriska installationer, emedan kostnaderna för avskrivning och

underhåll av installationer numera principiellt sett äro inkluderade i byggnadskostnaderna.

Denna justering i analogi med den våren 1948 företagna

omläggningen av byggnadskostnadsberäkningen motiveras närmare i texten

till höstkalkylen 1949 (Kungl. Maj:ts prop. nr 216/1949).

De nu verkställda beräkningarna innebära endast justering med hänsyn

till indexutvecklingen. SFL:s index finnes tillgängligt t. o. m. 1949. Index

visar en mindre sänkning av enhetskostnaderna under 1949 (204,7) i jämförelse

med 1948 (205,i). Liksom vid tidigare beräkningstillfällen har SFL:s

index framräknats med hjälp av månadstal för lantbruksförbundets byggnadskostnadsindex

— denna gång med beaktande av uppgifter över priser

å byggnadsmaterial i januari 1950, samt löner till byggnadsarbetare (»egen

arbetskraft») enligt nyligen träffat avtal.

Framräkningen av SFL:s index enligt det föregående redovisas i följande

översikt.

SFL:s index

Å r med 1935/37

= 100

1935 ..........

........ 94-8

1936 ..........

........ 972

1937 ..........

........ 108-1

1938 ..........

........ 109-9

1939 ..........

........ 113-7

1940 ..........

........ 131-9

1941 ..........

........ 140-9

1942 ..........

........ 158-1

1943 ..........

......... 1647

1944 ..........

......... 163-1

1945 ..........

......... 167-4

1946 ..........

......... 181-6

1947 ..........

......... 193-7

1948 ..........

......... 205-1

1949 ..........

......... 204-7

1950 ..........

1951 ..........

SL:s index SFL:s index

omräknat framskrivet för

med 1940 och 1951

1949 = 100 med SL:s index

100-0 204-7

100- 8 206-3

101- 0 206-7

Utvecklingen av kostnadssumman 123,5 milj. kr enligt index för kalenderoch

produktionsår redovisas nedan.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 2å5.

Å r

SFL:s index

omräknat med

Kostnadssumman

123-5 milj. kr, om-

Index för

kostnadsutveck-

1946 = 100

räknat enl. index

lingen

1938/39 = 100

Kalender-

Produktions

-

1938

........... 605

ar

74*7

år

1939

(1938/39) ........

............ 626

77-3

76-4

100-0

1940

(1939/40) .........

............ 726

89-7

85-6

1120

1941

(1940/41) ........

............ 77-6

95-8

93-8

122-8

1942

(1941/42) ........

............ 87-1

107-6

1120

103-7

110-5

135-7

1446

1943

(1942/43) .........

1944

(1943/44) ........

110 9

111-3

145-7

1945

(1944/45) .........

............ 92-2

113-9

112-9

147-8

1946

(1945/46) ........

123-5

120-3

157-5

1947

(1946/47) ........

1318

1290

168-8

1948

(1947/48) ........

............ 112 9

139-4

136-9

179-2

1949

(1948/49) ........

139-2

139-3

182-3

1950

(1949/50) .........

140-3

139-9

183-1

1951

(1950/51) .........

............ 113-8

140-5

140-4

183-8

Kostnadssuinmorna enligt ovanstående tablå äro för år 1948/49 i det närmaste

och för år 1949/50 exakt lika med de summor, som beräknats i vårkalkylen

1949. Kostnadssumman för år 1950/51 visar enligt prognosberäkningen

en obetydlig stegring i jämförelse med 1949/50 beroende på att den

högre lönen för »egen arbetskraft» i lantbruksförbundets index för byggnadskostnader

verkar hela året 1950/51 men endast fr. o. m, 1 januari (och

1 mars) under året 1949/50.

Kostnaderna för siloanläggningar ha framräknats enligt tidigare tillämpade

principer, innebärande bl. a. oförändrad standard å de kostnadsberäknade

anläggningarna samt beaktande av behovet att ersätta äldre anläggningar.

Kostnaderna äro oförändrade sedan vårkalkylen 1949 för åren 1948/

49 och 1949/50. På grund av viss nedgång i förbrukningen av AlV-syra

skulle den vanliga beräkningsmetoden för år 1950/51 ge till resultat en obetydlig

nedgång av kostnadssumman till 0,63 milj. kr. På grund av ovissheten

i fråga om denna utveckling har delegationen räknat med samma kostnadssumma

som för år 1949/50. Det bör i detta sammanhang erinras om att förbrukningen

av AlV-syra icke ensam är avgörande för behovet av siloanläggningar,

enär även andra konserveringsmetoder börjat komma till användning.

Delegationen vill även framhålla, att en översyn av beräkningen rörande

kostnader för siloanläggningar nu synes vara erforderlig. På grund

av de senaste årens övergång till betongsilor såväl som tornsilor av trä, synes

icke längre finnas någon garanti för att kostnadsförändringen på ett

tillfredsställande sätt inregistreras vid nuvarande beräkningsmetodik, varvid

kostnadsutvecklingen fastställes med hänsyn till s. k. gropsilor med

Tabell 11. Jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader.

Värdetal 1 milj. kr.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

Ekonomibyggnader......

7640

139-80

139-90

140-40

Siloanläggningar........

003

067

0-65

0-65

Summa

76-43

189-97

140-55

141-05

Index 1938/39 = ICO ....

100-0

183-1

183-9

184-5

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

153

relativt låga anläggningskostnader men med kort varaktighetstid. I vilken

riktning en eventuell omläggning av beräkningarna med hänsynstagande

till den delvis förändrade standarden och varaktigheten skulle verka, kan på

förhand icke med säkerhet överblickas.

Kostnaderna för ekonomibyggnader och siloanläggningar redovisas i tabell

11.

Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll.

Åren 19^8/4-9—1950/51. Kalkylerna över kostnaderna för avskrivning och

underhåll av maskiner och redskap ha fr. o. in. vårkalkylen 1948 utförts enligt

de principer, som utarbetats av de sakkunniga för utredning rörande

frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m.

Detta innebär, att avskrivningskostnaderna beräknas med utgångspunkt

från kända årliga inköpskostnader enligt en 15-årig avskrivningsplan samt

med tillämpande av återanskaffningsvärdeprincipen. Vad underhållskostnaderna

beträffar innebär de sakkunnigas utredning kostnadsberäkning genom

framskrivning av senaste kända kostnadssumma enligt deklarationsundersökningen.

Avskrivningskostnader. De i förra vårkalkylen anförda kostnadssummorna

för de i nämnda kalkyl aktuella produktionsåren voro baserade på undersökningar

över jordbrukarnas årliga inköp av maskiner och redskap

t. o. ro. 1948. Beträffande inköpen under kalenderåret 1949, vilka vid detta

beräkningstillfälle måste uppskattas, räknades för traktorerna med en lägre

inköpssumma än för år 1948 samt för övriga maskiner och redskap samma

inköpssumma som den för år 1948 konstaterade.

Till de nu utförda beräkningarna av avskrivningssummornas storlek har

företagits undersökningar rörande dels jordbrukarnas inköp av traktorer

under 1949 dels inköpen av övriga i avskrivningsberäkningen medtagna

grupper av maskiner och redskap under samma år. Dessa speciella undersökningar

rörande jordbrukets inköp av maskiner och redskap ha utförts

enligt samma principer som under de närmast föregående åren. Uppgifter

ha sålunda inhämtats från samtliga kända tillverkare och importörer av

lantbruksmaskiner och redskap beträffande värdet (beräknat i det pris jordbrukarna

betalat) av försäljningen under 1949. Liksom vid tidigare undersökningar

ha uppgifter kunnat erhållas från samtliga kända importörer och

tillverkare.

Vid de nu verkställda undersökningarna har liksom vid tidigare undersökningar

konstaterats ett antal nya tillverkare och importörer, vilka påbörjat

sin verksamhet under år 1948 och 1949. Även beträffande dessa har

det varit möjligt att utan undantag erhålla uppgifter. De under år 1949 nytillkomna

företagen, vilka tidigare icke importerat eller tillverkat maskiner

och redskap för jordbruket, ha rejiresenterat ett sammanlagt försäljningsvärde

av omkring 1,8 milj. kr.

1 de undersökningar, som här omnämnts rörande jordbrukets inköpskostnader

för maskiner och redskap, ingår icke värdet av mjölktransportkärl.

Inköpskostnaderna för dessa undersökas separat, varvid uppgifter inhämtas

från tillverkare och importörer, varefter borträknas den del av inköpskostnaderna

som bestritts av andra än jordbruket (främst mejeriföreningarna).

Denna undersökning har liksom tidigare utförts i samarbete med

Svenska mejeriernas riksförening.

Totalresultaten av de nu verkställda undersökningarna rörande inköpskostnadernas

storlek för maskiner och redskap under år 1949 visas i efterföljande

översikt, där motsvarande värden medtagils för samtliga år fr. o. m.

1938 (samtliga värden i tusental kr).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

De i enkät-

Mjölktrans-

Trakto-

Total-

År

underök- ningen med- tagna

portflaskor

enl. särskild

undersök-

S:a redo- visat exkl.

traktorer

rer enl.

SL:s un- dersök-

summa

inkl.

trak-

Index

1938 = 100

grupperna

ning

ningar

torer

1938.....

... 40 406

1 503

41 909

20 971

62 880

loo-o

1939.....

... 50 407

1 950

52 357

23 885

76 242

121-3

1940.....

... 38 065

1 936

40 001

11371

51 372

81-7

1941.....

.... 44 762

2 882

47 644

2 559

50 203

79-8

1942.....

... 62 932

2 491

65 423

4 479

69 902

111-2

1943.....

... 71 361

1 033

72 394

2 752

75 146

119-5

1944.....

... 79 267

1 155

80 422

10 079

90 501

143-9

1945.....

... 65 679

1 255

66 934

5 163

72 097

114-7

1946.....

... 91 759

2 563

94 322

29 787

124 109

197-4

1947.....

... 101 640

2 387

104 027

53 965

157 992

251-3

1948.....

.... 119 939

2 418

122 357

90192

212 549

338-0

1949.....

... 125 904

3 213

129 117

102 156

231 273

367-8

1950 (uppsk.) (125 904)

(3 213)

(129 117)

(83 582)

(212 699)

338-3

I tablån ha även medtagits de uppskattningar rörande inköpens storlek,

som för avskrivningsberäkningen måste göras för år 1950. Som synes har i

fråga om de två första grupperna förutsatts samma inköpssummor för år

1950 som för 1949. Vad traktorerna beträffar har däremot verkställts en

uppskattning, vilken också kommer till användning vid beräkningen av drivoch

smörjmedelskostnaderna. Det har sålunda räknats med att antalet nyinköpta

traktorer under 1950 skulle stanna vid 9 000 st mot ca 11 200 st år

1949. Inköpskostnaden för traktorer 1950 har förutsatts nedgå i förhållande

till motsvarande kostnad år 1949 i proportion till den förutsatta minskningen

av antalet nyinköpta traktorer.

Som synes ha inköpskostnaderna för andra redovisade maskiner än traktorer

under år 1949 uppgått till 125,9 milj. kr, vilken summa med 6 milj.

kr överstiger inköpsvärdet under år 1948 och är den största inköpssumman

för lantbruksmaskiner och redskap under något år hittills.

Även jordbrukets andel av inköpskostnaderna för mjölktransportkärl är

högre under 1949 än under föregående år.

Inköpskostnaderna för traktorer, som under år 1948 utgjorde 90,2 milj.

kr, steg under 1949 till 102,2 milj. kr. Även denna summa är den största

hittills.

Totalt uppgingo inköpskostnaderna för redovisade maskiner och redskap

under 1949 till 231,3 milj. kr, vilket med 18,8 milj. kr överstiger 1948 års

siffra.

Den totala ökningen av inköpssummorna under 1949 jämfört med närmast

föregående år står till huvudsaklig del i samband med ökad inköpsvolym.

I någon mån inverka dock även de mindre prisstegringar, som ägt

rum i fråga om vissa maskiner och redskap. I följande tablå anges inköpssummorna

under de tre senaste åren reducerade till 1938 års prisläge i jämförelse

med de redovisade inköpssummorna för år 1938 (värdetal i tusental

kronor).

Övriga maskiner

År Traktorer nl Summa Index

plus mjolktrans
portkärl
1938

.................... 20 971 41 909 62 880 100''0

1947 .................... 32 509 78 216 110 725 176T

1948 .................... 51 775 88 472 140 247 223‘0

1949 .................... 56 565 89 169 145 734 231‘8

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

155

Volymökningen är som synes 131,8 procent. Den genom reducering till

1938 års prisnivå erhållna värdevolymen får självfallet icke tagas såsom

uttryck för att de årliga inköpen nu skulle omfatta ett avsevärt större antal

maskiner än under 1938. Den ökade värdevolymen torde i stället till stor

del vara ett uttryck för att de maskiner och redskap, som nu säljas, på

grund av traktoriseringen och utvecklingen i övrigt delvis äro av annan

konstruktion och dyrbarare utförande än vad fallet var 1938.

På grundval av de nu tillgängliga uppgifterna om maskininköpens storlek

under 1949 samt med hänsyn till redovisade uppskattningar rörande inköpen

under 1950 har avskrivningsberäkningen justerats och framförts t. o. m.

år 1950/51.

Avskrivningskostnaderna redovisas i följande tabell för samtliga år

fr. o. m. 1938/39.

År

1938/39 ..

1939/40 ..

1940/41 ..

1941/42 ..

1942/43 ..

1943/44 ..

1944/45 ..

1945/46 ..

1946/47 ..

1947/48 ..

1948/49 ..

1949/50 ..

1950/51 ..

Avskrivningskostnader i 1 000-tal kr beräknade

å återanskaftningsvärde för

övriga redo-

s:a redo-

Index

traktorer

visade ma-

visade ma-

1938/39 = 100

och gengas-

skiner och

skiner och

aggregat

redskap

redskap

A

B

C

A

B

G

4 927

29 830

34 757

ioo-o

100-0

100-0

7 226

34 320

41 546

146-7

115-1

119-5

9 487

39 373

48 860

192-6

132-0

140-6

11 813

42 460

54 273

239-8

142-3

156-1

14 080

45 547

59 627

285-8

152-7

171-6

16 071

48 090

64 161

326-2

161-2

184-6

16 367

51 050

67 417

332-2

171-1

194-0

14 475

53 328

67 803

293‘8

178-8

195-1

16 059

57 479

73 538

325-9

192-7

21V6

18 028

64 448

82 476

365-9

216-1

237-3

25 087

73 948

99 035

509-2

247-9

284-9

31 880

81 063

112 943

647-0

271-7

325-0

37 035

86113

123 148

751-7

288-7

354-3

För produktionsåret 1949/50 uppgå de nu beräknade avskrivningskostnaderna

till 112,9 milj. kr mot 106,8 milj. kr enligt vårkalkylen 1949. För

produktionsåret 1950/51 uppgå avskrivningskostnaderna till 123,i milj. kr.

I samband med slut justeringen av utredningar verkställda av de sakkunniga

för utredning rörande rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

m. m. har verkställts en mindre beräkningsteknisk justering,

som för vissa år medfört en ändring av avskrivningskostnaderna med 0,i

milj. kr. På grund av denna justering har i tabellen ovan kostnaderna redovisats

för varje år fr. o. m. basåret.

Underhållskostnader. Vid upprättandet av vårkalkylen 1949 funnos preliminära

uppgifter tillgängliga beträffande jordbrukets sammanlagda kostnader

för reparationer och underhåll av maskiner och redskap inklusive

traktorer år 1947 enligt livsmedelskommissionens deklarationsundersökning.

Till den nu avslutade kalkylen har förelegat dels definitiva uppgifter

för år 1947, dels preliminära uppgifter för år 1948, erhållna vid en speciellt

för jordbrukskalkylen företagen bearbetning.

Vid de närmast föregående kalkyltillfällena t. o. m. vårkalkylen 1948 har

beräkningen av index över löneutvecklingen baserats på uppgifter över genomsnittliga

timförtjänster för arbetare vid mekaniska verkstäder, vilka

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

uppgifter ställts till förfogande genom Landsorganisationen. Då denna statistik

icke längre kan fullföljas, och då statistik nu finnes tillgänglig inom

socialstyrelsen beträffande utvecklingen av lönerna till arbetare vid reparationsverkstäder,

användes redan i höstkalkylen 1949 sistnämnda statistik

(jfr Kungl. Maj:ts prop. nr 216/1946, s. 58). Någon svårighet att i detta

fall övergå till en ny indexserie föreligger icke, eftersom det varje gång endast

gäller framräkning av en känd kostnadssumma för ett par år"_ i

detta fall från kalenderåret 1948. Man är sålunda icke beroende av indextal

för tidigare år. Det må vidare understrykas, att nu tillämpad indexserie avser

löner till arbetare vid reparationsverkstäder, varför denna serie bättre än

förut tillämpade indextal borde kunna motsvara den löneutveckling, som

här bör inregistreras.

Beräkningen av vägt index för löner och reservdelspriser framgår av följande

tablå.

År

Löner till

arbetare vid

rep.-verkstäder,

1948 = 100

Prisindex för

reservdelar,

1947 = 100

Vägt index

0-60 x a

0*40 x b

1947 = 100

A

B

C

1948 .........

..... 100-0

ioo-o

ioo-o

1949 .........

..... 103-3

105-7

104"3

1950 .........

..... 103-3

106-2

104-5

1951.........

106-2

1.04-5

Vid de föregående kalkylerna, vilka utförts enligt förenämnda sakkunnigas

förslag, har framskrivningen av underhållskostnaderna ägt rum enbart

med hänsyn till prisutvecklingen enligt ett vägt indextal för utvecklingen

av reparatörlönerna och priserna på reservdelar. I de sakkunnigas utredning

har emellertid framhållits, att hänsyn även bör tagas till maskinparkens

volymförändring, så snart material föreligger, som kan utgöra vägledning

för ett bedömande av volymförändringens inverkan på underhållskostnaderna.

Att detta icke gjordes omedelbart i de sakkunnigas utredning berodde

främst på att det senaste år, för vilket uppgifter enligt deklarationsundersökningen

förelåg vid tiden för utredningen, var 1945. Under detta

år förekom som bekant en långvarig konflikt vid verkstäderna, och de sakkunniga

ansågo, att de underhållskostnader, som konstaterats för detta år,

icke lämpligen kunde läggas såsom grund för en framskrivning även med

hänsyn till volymförändringen hos maskinparken, detta därför att underhållskostnaderna

under år 1945 ansågos kunna vara onormala beroende på

såväl ovanligt omfattande reparationer på grund av konflikten som den under

år 1945 ännu i stor utsträckning förekommande gengasdriften.

Då uppgifter enligt deklarationsundersökningen nu förelegat för ytterligare

tre år (1946, 1947 och 1948), har det varit möjligt att närmare pröva

volymförändringens inverkan på underhållskostnaderna. Delegationen har

efter prövning av deklarationsmaterialet genom att jämföra verkliga kostnadssummor

för underhåll med de summor, som skulle ha erhållits, om prisoch

löneutvecklingen vore den enda bestämmande faktorn för utvecklingen

av underhållskostnaderna, funnit, att maskinparkens volymutveckling tills

vidare lämpligen bör beaktas genom att vid framskrivningen av underhållskostnaderna

förutsätta att »underhållsvolymen» för varje år (efter det år,

för vilket uppgifter enligt deklarationsundersökningarna sist föreligga) stiger

med 2,5 procent. Därutöver bör hänsyn liksom hittills tagas till pris- och

löneutvecklingen, så långt denna är känd. Procenttalet 2,5 bör närmare prö
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

157

vas efter haad som nytt material för jämförelse mellan konstaterade och

framskrivna kostnadssummor föreligger.

Framskrivningen av kostnadssumman för år 1948 i enlighet med vad i det

föregående anförts samt med hjälp av i en tidigare tablå angivna indextal

för pris- och löneutvecklingen redovisas i följande översikt, där de framräknade

kostnadssummorna för kalenderår även omräknats till produktionsår.

(Värdetal i milj. kr.)

KostnadssumUnderhålls-

mor efter uppkostnader

räkning med

År enligt dekl.- 2''5 % å före
undersök-

gående års

ningen summa

fr. o. m. 1949

A B

1946 1946/47 .. 9fl —

1947 1947/48 .. 98*5 —

1948 1948/49 .. 110*1 —

1949 1949/50 .. — 112*9

1950 1950/51 .. — 115*7

1951 ........... — 118*6

Index för

löner och

reservdels- priser,

1948 = 100

Kostnadssum- mor fr. o. m.

1949 enl. kol.

B framräkna- de med pris- index

Omräk- nat till

produk- tionsår

Index,

1938/39

= 100

C

D

E

F

—

—

96*0

222*2

—

—

106*2

245*8

100*0

—

115*2

266*7

104*3

117*8

119*9

277*5

104*5

120*9

122*9

284*5

104*5

123*9

Inverkan av hänsynstagandet till maskinparkens volymutveckling vid

framräknandet av underhållskostnaderna belyses av följande sammanställning

över kostnader för underhåll i milj. kr.

År

Utan hänsyn

till volymförändringen
-

Med hänsyn

till volymförändringen
-

1947/48 .................... 106*2 106*2

1948/49 ................... 113*2 115*2

1949/50 .................... H5*D 119*9

1950/51 .............. 115*1 122*9

Totalsiffrorna för avskrivnings- och underhållskostnader redovisas i tabell

12.

Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader

för maskiner och redskap.

Värdetal i milj. kr.

År

Avskrivnings-

kostnader

Underhålls-

kostnader

Summa

Index

1938/39 = 100

1988/39 ..............

348

43-2

78-0

100-0

1939/40 ..............

41-5

48-4

89-9

115-8

1940/41 ..............

48-9

57-7

106-6

136-7

1941/42 ..............

54-8

67-0

121-8

155-5

1942/43 ..............

59-6

77-8

137-4

176-2

1943/44 ..............

642

82-2

146-4

187-7

1944/45 ..............

67''4

82-8

149-7

191-9

1945/46 ..............

67-8

88-1

155-9

199-0

1946/47 ..............

73-5

96-0

169-5

217-3

1947/48 ..............

82-5

106-2

188-7

241-9

1948/49 ..............

990

115-2

214-2

274-6

1949/50 ..............

112-9

119-9

232-8

298-5

1950/51 ..............

123-1

122-9

246-0

315-4

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition ur 245.

De totala kostnaderna för maskiner och redskap skulle enligt prognosen

uppgå till 246,o milj. kr år 1950/51. De justerade kostnadssummorna för

åren 1947/48—1949/50 jämföras i följande tablå med motsvarande summor

enligt vårkalkylen 1949. (Värdetal i milj. kr.)

År Vårkalkylen Vårkalkylen

1949 1950

1947/48 .................. 185''3 188''7

1948/49 .................. 202-6 214''2

1949/50 .................. 213‘2 232-8

1950/51 .................. — 246''0

Elektricitet.

Åren 1948/49—1950/51. I vårkalkylen 1949 infördes kostnadsberäkning

för elektricitet enligt de principer, som föreslagits av de sakkunniga för utredning

rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

in. m. Detta innebär, att kostnaderna för elektricitet infördes

med de belopp, som erhållas i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning,

omräknade till produktionsår samt framskrivna från senaste

kända summa enligt nämnda undersökning.

De sakkunniga hade, då vårkalkylen 1949 upprättades, icke tagit slutgiltig

ställning till frågan om sättet för framskrivning av de senaste kända

kostnaderna enligt deklarationsundersökningen. Resultaten av deklarationsundersökningen

äro (efter speciell bearbetning för jordbrukskalkylen) kända

med ungefär ett års eftersläpning, under det att jordbrukskalkylen vid

varje beräkningstillfälle sträcker sig P/2 år framåt.

b ramskrivningen av de då senaste kända kostnaderna, nämligen för kalenderåret

1947, verkställdes i vårkalkylen 1949 medelst lantbruksförbundets

index för elektricitetskostnader.

Denna framskrivningsmetod finnes närmare redovisad i Kungl. Maj :ts

prop. nr 212/1949, s. 153—154.

De ovan nämnda sakkunniga ha emellertid sedermera upptagit frågan

om framskrivning av deklarationsundersökningens resultat till ytterligare

prövning och ha därvid föreslagit en metod, varigenom man vid framskrivningen

tager hänsyn till den sannolika totala kostnadsförändringen, d. v. s.

kostnadsförändringar betingade av såväl prisutvecklingen som förändrad

volym hos de elektriska anläggningarna och installationerna. De sakkunniga

ha nämligen funnit, att förändringarna i kostnaderna för elektricitet

under de senaste åren till huvudsaklig del varit betingade av elektricitetens

ökade användning, emedan strömpriserna per kWh icke avsevärt förändrats.

LK-delegationen har i nu verkställd kalkyl tillämpat den av de sakkunniga

föreslagna framskrivningsmetoden, vilken för tillfället innebär framskrivning

under förutsättning av den årliga procentuella kostnadsförändring,

som kunnat inregistreras under åren 1945—1947 enligt deklarationsmaterialet.

Framskrivningen sker för närvarande, därigenom att kostnaderna

med utgång från år 1948 årligen ökas med 6,7 procent.

Deklarationsundersökningens resultat finnas tillgängliga t. o. in. 1948.

Beräkningarna av jordbrukets elkostnader redovisas i tabell 13.

Räntekostnader.

Aren 1948/49—1950/51. I de jordbrukskalkyler, som upprättades våren

och sensommaren 1949, beräknades jordbrukets räntekostnader alternativt

dels efter förut tillämpad metod, dels enligt en metod föreslagen av de

sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på

jordbrukets arbetskostnader m. m. (Se redogörelse för de sakkunnigas be
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tabell 13. Jordbrukets kostnader för elektricitet, milj. kr.

159

År

Kostnadssumma enl. deklarations- undersökningen med framskrivning

för senare år (jfr texten).

Kalenderår

Produktionsår

1938 ......................

16.70

1939(1938/39)..............

>(17-92)

17-51

1940 1939/40 ..............

19-14

18-78

1941 1940/41 ..............

21-12

20-46

1942 1941/42 .............

23-80

22-91

1943 1942/43 ..............

26-23

25-42

1944 1943/44 ..............

28-33

27-68

1945 1944/45 ..............

3010

29-51

1946 1945/46 ..............

32-H

31-46

1947 1946/47 ..............

34-80

33-58

1948 1947/46 .............

35-10

34-83

1949 1948/49 ..............

37-45

36-67

1950 1949/50 ..............

39-96

3912

1951 1950/51 ..............

42-64

41-75

räkningsmetod i Kungl. Maj:ts prop. nr 212/1949, s. 164 ff.) Delegationen

tog icke ställning till frågan, huruvida jordbruket i det rådande läget borde

kompenseras för de höjda räntekostnader, soin uppnåddes med tillämpning

av de sakkunnigas beräkningsmetod. Vid kalkylens användning som grundval

för prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter 1949/50

kom den gamla beräkningsmetoden fortfarande att tillämpas.

LK-delegationen har även denna gång utfört beräkningarna av jordbrukets

räntekostnader med tillämpning av såväl den gamla som den nya metoden.

Beräkningarnas resultat med avseende på lantbrukskapitalets storlek och

dess fördelning på fastighets- och driftskapital framgår av efterföljande

tablå. Alternativ A utgör beräkningar utförda enligt sakkunnigmajoritetens

förslag, alternativ B motsvarande beräkningar enligt sakkunnigminoriteten

och alternativ C beräkningar enligt gamla metoden.

I hittills- varande

beräkningar

(alt. C)

Enligt nya beräkningar

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

3200

22 866

2 3168

*3168

8 3168

980

1419

2 459

2 544

2 596

455

301

740

875

985

430

400

579

605

620

150

214

446

442

443

100

100

232

233

233

30

84

160

147

146

20

30

54

62

64

2015

2331

1224

4 466

4 644

j 5 215 |

5 200

7 892

7 634

7 812

5 296

7 668

7 010

8088

_

lOO-o

142-2

146-8

150-2

—

100-0

144-8

149-4

152-7

Fastighetskapital ................

Driftskapital

Kreaturskapital...............

Ma>-kin- och redskapskapital ...

Förrådskapital................

Fältinventariekapital..........

Därav: Arbete................

Utsäde................

Konstgödsel ...........

Summa

Summa lantbrukskapital____Alt. A

Alt. B

Index ....................Alt. A

Alt. D

1 Medeltal av kostnaderna åren 1938 och 1940.

2 Enligt sakkunnigminoritetens förslag (Alt. B) 2 962 milj. kr år 1938/39 och 3 444 milj. kr

under övriga i tablån upptagna år.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tabell 14. Beräkning av Jordbrukets räntekostnader.

Lantbrukskapitalet med för- delning på fastighets- och

driftskapital, milj. kr

B

Lantbrukskapitalet med för- delning på lånekapital och

eget kapital, milj. kr

I hit- tills- varande

beräk- ningar

(Alt. C)

Enl. nya beräk- ningar

I hit- tills- varande

beräk- ningar

(AIL C)

Enl. nya beräk- ningar

1938/

39

1948/

49

1949/

50

1950/

51

1938/

39

1948/

49

1949/

50

1950/

Öl

3200

''2866

''3168

''3168

''3168

Lånat kapital

Inteckningslån ...

1865

1280

1280

1280

1 280

980

1419

2 459

2 544

2 596

Övriga lån ......

680

635

635

635

635

Summa

2545

1915

1915

1915

1 915

455

301

740

875

985

430

400

579

605

620

Eget kapital

150

214

446

442

443

Ej belånat fastig-

hetskapital: Alt. A

l i kgfJ

1586

1888

1888

1888

100

100

232

233

233

Alt. B

1682

2 164

2164

2164

30

84

160

147

146

Ej belånat drifts-

20

30

54

62

64

kapital.........

1335

1699

3589

3831

4 009

2015

2334

4 224

4 466

4644

Summa: Alt. A

3285

5477

5719

5 897

\ t

5 200

7 392

7634

7 812

Alt. B

3381

5753

5 995

6173

i öSloi

5296

7668

7 910

8088

Summa lantbruks-

_

100-0

142-2

146-8

150-2

kapital: Alt. A

1 5215J

5200

7392

7634

7 812

—

100-0

144-8

149-4

152-7

Alt. B

f ^

5296

7668

7910

8 088

Fastighetskapital ..

Driftskapilal

Kreaturskapital ..

Maskin- och redskapskapital

...

Förrådskapital ..

Fältinventarieka
pital.

.........

Därav:

Arbete.........

Utsäde........

Konstgödsel____

Summa

Summa lantbrukskapital:

Alt. A

Alt. B

Index: Alt. A ....

Alt. B ....

Vid beräkningarna tilllämpade

räntesatser*

1938/

39

1948/

49

1949/

50

1950/

51

3-2 B

3-20

3-20

3-20

3-98

3-96

3-96

3-96

4-14

3-70

3-66

3-65

4-44

4-00

3-96

8-95

4oo

3-78

376

376

4DO

3-71

37 s

3-76

388

363

361

361

D

Beräkningarnas slut- resultat, milj. kr

1938/

39

1948/

49

1949/

50

.1950/

51

Lånat kapital

Inteckningslån ...

41-6

41-0

41-0

410

Övriga lån.......

25-3

25-1

25 1

251

Eget kapital

Ej belånat fastig-

hetskapital:

Alt. A

65-7

69-9

69-1

68-9

Alt. B

69fi

801

79-2

79-0

Ej belånat drifts- kapital .........

75-4

143-6

151-7

158-4

Summa: Alt. A

208-0

279-6

286-9

2934

Alt. B

211-s

289-s

297-0

303-5

Alt. C

2023

*199-4

3198- i

3198-1

Index: Alt. A

100-0

134-4

137-9

141-1

Alt. B

100-0

136-8

140-2

143-2

Alt. C

100-0

98-6

98-1

97-9

Lånat kapital

Inteckningslån .

Övriga lån.....

Eget kapital

Ej belånat fastighetskapital

......

Ej belånat drifts

kapital.........

I medeltal: Alt. A

Alt. B

Alt. C

Alt. A: De sakkunnigas beräkningar, majoritelsalternativet.

Alt. B: De sakkunnigas beräkningar, minoritetsal

ternativet.

Alt. C: Beräkningar enligt förutvarande metod. 1

1 Enligt sakkunnigminoritetens förslag (alt. B) 2 962 milj. kr år 1938/39 o. 3 444 milj. kr 1948/49-1950/51.

2 Räntesatserna äro desamma vid de olika alternativen. Detta gäller dock icke den genomsnittliga

räntesatsen, vilken erhållits genom att den totala räntesumman dividerats med det sammanlagda lantbrukskapitalet.

Beträffande alt. C har för åren 1948/49—1950/51 före divisionen frånskilts det provisoriska

räntetillägget å 10 milj. kr (jfr följande not).

3 Inklusive provisoriskt tillägg på 10 milj. kr, motsvarande höjda räntekostnader till följd av ökning

av lantbrukskapitalets volym sedan år 1938/39.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungi. Mcij.ts proposition nr 245.

161

De avslutande räntekostnadsberäkningarna och deras resultat redovisas

i tabell 14.

Kostnader för förnödenheter.

Driv- och smörjmedelskostnader.

Åren 1948/49—1950/51. På grund av traktordriftens snabba utveckling

ha kostnaderna för driv- och smörjmedel under de senaste åren kommit att

stiga mycket kraftigt. Kostnadsstegringen har även påverkats av den extra

beskattning på bensin, som trädde i kraft den 1 april 1948. Då eu kostnadspost

visar en kraftig expansion, blir det i jordbrukskalkylen av särskilt stor

vikt, att kostnadsförändringen inregistreras riktigt. I fråga om kostnadsposten

driv- och smörjmedel föreligga tvivelsutan vissa vanskligheter,

som kunna göra beräkningarna osäkra. Det gäller i första hand svårigheterna

att få fram ett tillfredsställande underlag för bedömande av

traktorernas årliga användning samt den genomsnittliga förbrukningen av

drivmedel per traktortimme. Beräkningarna ha under de senaste åren även

ytterligare komplicerats på grund av att ett stort antal traktorer nu drivas

med bensin. På grund av den förut omnämnda fördyringen av bensinen

fr. o. in. den 1 april 1948 har en någorlunda riktig fördelning av den totala

förbrukningen av drivmedel blivit en angelägen uppgift i beräkningsarbetet.

Med anledning av vad här anförts har LK-delegationen vid de senaste beräkningstillfällena

ägnat frågan om kostnaderna för driv- och smörjmedel

speciell uppmärksamhet. Angelägenheten härav har även understrukits vid

behandlingen av jordbrukskalkylen i livsmedelskommissionens råd samt

vid riksdagsbehandlingen våren 1949.

Vid upprättandet av vårkalkylen 1949 verkställde delegationen de kontrollberäkningar

rörande kostnaderna för driv- och smörjmedel, som då

voro möjliga att genomföra med hänsyn till tillgängligt grundmaterial. De

enligt tidigare tillämpat kalkylsystem beräknade kostnaderna jämfördes

med motsvarande kostnader, dels enligt livsmedelskommissionens deklarationsundersökning,

dels enligt lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska

undersökning. Jämförelserna, som finnas redovisade i Kungl. Maj :ts prop.

nr 212/1949 (s. 149—152), syntes icke ge anledning att tills vidare söka

tillämpa något nytt beräkningssystem. Deklarationsundersökningens resultat

syntes närmast — så långt jämförelse kunde göras — stödja de tidigare

beräkningarna inom delegationen, medan resultaten enligt den jordbruksekonomiska

undersökningen visade svag överensstämmelse.

Vid upprättandet av höstkalkylen 1949 förelåg i viss utsträckning nytt

material för bedömande av kostnadsberäkningarna för driv- och smörjmedel.

Med ledning härav upptog delegationen vid detta tillfälle driv- och

smörj medelsposten till föVnyade överväganden, som resulterade i vissa principiella

justeringar — i höstkalkylen 1949 sammanfattade sålunda (Kungl.

Maj:ts prop. nr 216/1949, s. 60):

»1) På grund av den osäkerhet, som vidlåder beräkningarna under basåret

samt svårigheterna att i efterhand kunna kontrollera dessa beräkningar,

har delegationen i stället för den tidigare tillämpade basårssumman infört

en kostnadssumma för driv- och smörjmedel, som erhållits ur livsmedelskommissionens

deklarationsundersökning för kalenderåret 1938.

2) Med anledning av en undersökning över bl. a. bensinförbrukningen per

timme till Fergusontraktorer bar i kalkylen verkställts justering av bensinförbrukningen

till de bensindrivna traktorerna.

3) På grundval av tillgänglig statistik över totala antalet bensindrivna

traktorer plus dragbilar har del varit möjligt att verkställa eu preliminär

It llihang till riksdagens protokoll 1!)j0. i samt. .Yr 24j.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

uppdelning av dragbilarna med hänsyn till bensindrift respektive motorfotogen-

eller brännoljedrift. Denna fördelning torde kunna justeras, så

snart resultaten av livsmedelskommissionens traktorinventering per den

1 juli 1949 blivit tillgängliga.

4) Beräkningen över förbrukningen av startbensin har kunnat justeras

efter verkställandet av approximativa beräkningar över antalet traktorer

med tändkule-, diesel- och Hesselmanmotorer, vilka kräva ringa eller ingen

startbensin.»

Nytt grundmaterial, tillgängligt vid upprättandet av nu föreliggande kalkyl.

Vid upprättandet av nu föreliggande kalkyl har funnits tillgång till följande

nya undersökningar, vilka i fortsättningen närmare kommenteras i

samband med deras tillämpning i beräkningarna:

1. Inventering rörande traktorbeståndet i juli 1949 (i fortsättningen benämnd

»juliinventeringen 1949»), samt undersökning rörande tilldelning

av bensin för jordbruksändamål under tiden juli 1948—juni 1949;

båda undersökningarna utförda på uppdrag av bensinskatterestitutionssakkunniga.

2. Undersökning rörande jordbrukets traktoranskaffning under 1949 utförd

vid lantbruksförbundets utredningsavdelning.

3. Undersökning rörande eventuell förändring i beståndet av dragbilar

(lantbruksförbundet).

4. Undersökning rörande förbrukningen av motorfotogen och motorbrännolja

till jordbrukets traktorer med utgångspunkt från oljebolagens leveranser

under 1949 (livsmedelskommissionens statistiska byrå).

5. Vissa undersökningar rörande förbrukning av driv- respektive startbensin

baserade på tilldelningarna under tiden juli 1948—juni 1949 (livsmedelskommissionens

planläggningsbyrå).

Antalet traktorer och dragbilar i drift.

Fastställandet av antalet traktorer och dragbilar i drift har tidigare varit

av stor betydelse, enär beräkningarna av förbrukningen av drivmedel under

de närmast föregående åren baserats på antalet traktorer och dragbilar.

Vid den nu utförda kalkylen har emellertid nytt material, vilket icke bygger

på antalet traktorer, förelegat för beräkning av förbrukningen av motorfotogen

och brännolja. Beräkningen av antalet traktorer och dragbilar i drift

är därför vid detta kalkyltillfälle icke av fullt samma betydelse som tidigare.

Dock måste även nu beräkningen av förbrukningen av bensin till bensindrivna

traktorer, dragbilar och jeepar delvis beräknas med ledning av antalet.

Vidare måste förbrukningen av smörjolja baseras på antalet traktorer

m. m. Härutöver må ytterligare anföras, att en beräkning av antalet traktorer

och dragbilar äger statistiskt intresse samt dessutom i viss mån är

erforderlig vid bedömandet av traktorbeståndets sannolika utveckling under

år 1949/50 såväl som under prognosåret 1950/51.

De senaste kalkylerna ha beträffande antalet traktorer och dragbilar baserats

på arbetsmarknadskommissionens traktorinventering vid årsskiftet

1944/45. Med utgångspunkt från denna inventering och med hjälp av lantbruksförbundets

årliga undersökning beträffande antalet till jordbruket anskaffade

traktorer samt under antagande av årlig nedskrotning av traktorer

i viss proportion till traktorbeståndets ålder samt till de årliga nyinköpen

har antalet traktorer i drift för varje produktionsår ungefärligt kunnat beräknas.

Denna beräkning kunde prövas med hjälp av den i april 1948 av arbetsmarknadsstyrelsen

och livsmedelskommissionen utförda inventeringen

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

av traktorer och dragbilar. Det visade sig vid denna kontroll, att det med

utgångspunkt från traktorinventeringen vid årsskiftet 1944/45 på här angivet

sätt framräknade traktorantalet väl överensstämde med resultatet av

den omnämnda inventeringen i april 1948. Med anledning härav kunde LKdelegationen

fortsätta sin beräkning av antalet traktorer med utgångspunkt

från inventeringen vid årsskiftet 1944/45 även vid vårkalkylen 1949.

Vid den nu verkställda beräkningen av antalet traktorer ha förelegat tre

nya undersökningar (tidigare omnämnda under punkterna 1—3 vid behandlingen

av nytt grundmaterial till kalkylen över drivmedelskostnaderna).

Det synes vara lämpligt att i den fortsatta framställningen behandla traktorer

respektive dragbilar separat.

Dragbilar. I vårkalkylen 1948 räknades med 4 000 dragbilar för produktionsåren

1947/48 och 1948/49. Den traktorinventering, som utfördes i

april 1948, gav emellertid till resultat 5 502 dragbilar. Detta antal, avrundat

till 5 500, tillämpades i vårkalkylen 1949 för samtliga produktionsår fr. o. m.

1947/48.

Den undersökning avseende beståndet av traktorer och dragbilar i juli

1949, som utfördes på uppdrag av de restitutionssakkunniga (juliinventeringen

1949), fogades såsom bilaga till deras betänkande.

Som primärmaterial för denna undersökning ha utnyttjats de kort, vilka

för varje förbrukare av bensin funnits upplagda inom kristidsstyrelserna.

Undersökningen har givit till resultat, att antalet dragbilar i juli 1949 skulle

ha uppgått till 11 753, vilket skulle innebära en ökning med omkring 114

procent av antalet dragbilar från nästföregående räkning, d. v. s. på 1 y, år.

Att en dylik ökning icke kan ha ägt rum är uppenbart, vilket även framhållits

i redogörelsen.

I redogörelsen för juliinventeringen 1949 har framkastats den möjligheten,

att 1948 års räkning skulle ha givit för låga siffror. Förklaringen till

skillnaden mellan de båda undersökningarna torde emellertid vara att finna

i flera omständigheter. Det synes exempelvis vara möjligt och sannolikt, att

en del dragbilar blivit räknade mer än en gång, därigenom att varje jordbrukare,

som betjänades av en viss traktor, skulle tilldelas ett särskilt kort

i kristidsstyrelsens kartotek för bensinransoneringen. Det synes heller icke

vara uteslutet, att dragbilar, som egentligen voro utrangerade, samt gamla

lastbilar kunna ha blivit redovisade med avsikt att erhålla tilldelning av

bensin.

För att så långt möjligt erhålla kännedom om den verkliga utvecklingen

i fråga om antalet dragbilar ha i samband med upprättandet av denna kalkyl

inhämtats uppgifter från maskinkonsulenterna eller jordbrukskonsulenterna

i de olika länen. Svar ha ingått från 22 län. Inom 5 husliållningssällskapsområden

har man ansett, att en obetydlig ökning av antalet dragbilar

kan ha ägt rum under åren 1948 och 1949. Inom 7 områden anses, att en

minskning av antalet dragbilar ägt rum under samma tid. För övriga områden

uttalas, att någon ökning av antalet dragbilar icke kan ha ägt rum;

man gör däremot icke något uttalande om minskning. Såvitt kan bedömas

av denna undersökning, synes det knappast vara möjligt, att antalet dragbilar

i verkligheten undergått någon ökning mellan de båda räkningarna i

april 1948 och juli 1949. Fn ökning av antalet dragbilar under åren 1948 och

1949 synes även osannolik beroende på den goda tillgången på verkliga traktorer

under dessa båda år. Jordbrukets inköp av nya traktorer har under

åren 1948 och 1949 uppgått till sammanlagt 22 482 st. Det synes föga

sannolikt, att jordbrukarna vid en så god tillgång på verkliga traktorer

skulle ha utökat beståndet av dragbilar, då dessa oftast torde få anses mindre

ekonomiska i drift. Det är härmed icke fullständigt uteslutet, att antalet

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

dragbilar i juli 1949 verkligen kan ha legat högre än 5 500. En förutsättning

härför skulle emellertid vara, att antalet enligt 1948 års räkning vore för

lågt.

Delegationen har med anledning av de divergerande uppgifter, som föreligga,

icke funnit att tillräckligt stöd föreligger för en justering av antalet

av de i kalkylen ingående dragbilarna i ena eller andra riktningen utan ansett,

att en ny undersökning bör inväntas. Det har sålunda liksom i vårkalkylen

1949 räknats med 5 500 dragbilar.

Traktorer. Beträffande de egentliga traktorerna avsåg den berörda juliinventeringen

1949 endast sådana traktorer, för vilka sökts tilldelning av

bensin såsom drivmedel eller enbart såsom startbensin. Innehavare av traktorer,

för vilka ansökts om bensin för start- eller drivändamål, skulle emellertid

lämna uppgifter även beträffande eventuella andra traktorer, för vilka

bensintilldelning över huvud taget icke sökts. På så sätt kom undersökningen

även att omfatta viss del av traktorer drivna med brännolja (traktorer

med tändkule-, diesel- eller Hesselmanmotor). Uppgifterna inkluderade emellertid

endast 856 råoljetraktorer, under det att det verkliga antalet torde ha

legat mellan 8 000 och 9 000 vid tiden för räkningen. För erhållandet av totalt

antal traktorer i juli 1949 har i redogörelsen gjorts ett tillägg med 7 000

råoljetraktorer (inklusive de i juliinventeringen 1949 redovisade råoljetraktorerna).

Man har därigenom kommit fram till att totala antalet traktorer

exklusive dragbilar i juli 1949 skulle ha uppgått till 48 541. Det tillägg, som

härvid gjorts för råoljedrivna traktorer, är emellertid för litet. Enligt lantbruksförbundets

årliga undersökningar rörande försäljningen av jordbrukstraktorer

måste antalet råoljedrivna traktorer i juli 1948 ha uppgått till lägst

8 000. Denna siffra erhålles, om samtliga råoljetraktorer inköpta före 1936

samt ytterligare något 100-tal anses nedskrotade. Siffran 8 000 i juli 1949

får sålunda anses såsom ett minimiantal. Om beräkningen av antalet traktorer

enligt juliinventeringen 1949 korrigeras med hänsyn till ett sannolikare

antal råoljedrivna traktorer, skulle sålunda i juli 1949 ha funnits omkring

49 500 traktorer exklusive dragbilar.

En framskrivning av antalet traktorer med utgångspunkt från traktorinventeringarna

vid årsskiftet 1944/45 samt i april 1948 med hänsynstagande

till jordbrukets traktorinköp samt en beräknad nedskrotning ger ett ungefärligt

antal för i drift varande traktorer av 44 200 i juli 1949.

Det i juliinventeringen 1949 erhållna antalet traktorer förefaller sålunda

vara högt. Det må i detta sammanhang erinras om att den tidigare framskrivningen

av traktorantalet med hänsyn till de kända inköpen till jordbruket

visat god överensstämmelse med två på varandra följande inventeringar.

Förklaringen till den bristande överensstämmelsen med de resultat,

som erhållits i juliinventeringen 1949, torde till viss del kunna förklaras på

samma sätt som beträffande det för höga antalet dragbilar. Även en annan

möjlighet såsom orsak till missvisande resultat må anföras, nämligen att

en viss sammanblandning mellan råoljetraktorer och traktorer drivna med

motorfotogen respektive bensin kan ha ägt rum. Det är sannolikt, att startbensin

har sökts till vissa råoljetraktorer, som startats på bensin, t. ex.

Volvo T43, som är utrustad med Hesselmanmotor. Härigenom har sannolikt

ett antal råoljetraktorer kommit att redovisas i undersökningen som fotogendrivna

trots att tillägg för dessa sedan förutsättes.

Vad här anförts synes ge vid handen, att den i juli 1949 utförda traktorinventeringen

icke med säkerhet kan anses ge en tillfredsställande uppfattning

om antalet i jordbruket befintliga traktorer vid denna tidpunkt. Även

beträffande de egentliga traktorerna har delegationen därför i avvaktan på en

fullständigare undersökning nödgats verkställa framskrivningen av antalet

med utgångspunkt från tidigare inventeringar.

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Antalet försålda jordbrukstraktorer är numera känt t. o. in. år 1949. Beträtlande

inköpen under åren 1950 och 1951 har delegationen gjort en försiktig

upskattning, varvid antagits, att traktormarknaden nu nått en sådan

grad av mättnad, att inköpen under dessa år icke kunna bliva av samma

omfattning som under åren 1948 och 1949.

De redovisade inköpen såväl som uppskattningarna för åren 1950 och 1951

återfinnas i följande tablå:

Antal till jordbruket inköpta traktorer 1947........ 7 332 st

» » » » » 1948........ 11309 »

» » > > » 1949........ 11173 *

Uppskattat antal > » 1950........ 9 000 »

> » » » 1951........ 8 000 »

Med dessa anskaffningssiffror såsom underlag och vid beräknad nedskrotning

har i det följande motsvarande tablå enligt vårkalkylen 1949 justerats

samt framräknats t. o. m. produktionsåret 1950/51.

År

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

Jeepar. På grund av importrestriktionerna har antalet jeepar tillförda

jordbruket under år 1949 varit så ringa, att anledning icke föreligger att

justera det antal i drift varande jeepar, som räknades med i vårkalkylen

1949 för produktionsåren 1948/49 och 1949/50 (450 st). Denna siffra har nu

insatts oförändrad även för produktionsåret 1950/51.

Sammandrag i fråga om antal. I följande översikt angives antalet traktorer,

dragbilar och jeepar enligt i det föregående gjorda beräkningar och antaganden

för basåret jämte de nu aktuella åren.

År

Traktorer

Drag-

bilar

Traktorer och

dragbilar

Rel. tal

1938/39

= 100

Jeepar

1938/39 ......

..... 17 800

4 000

21 800

100-0

—

1947/48 ......

...... 31900

5 500

37 400

171-6

425

1948/49 ......

...... 40 900

5 500

46 400

212-8

450

1949/50 ......

...... 49 800

5 500

55 300

253-7

450

1950/51 ......

...... 57 400

5 500

62 900

288-5

450

Fördelning med hänsyn till olika drivmedel.

Redan i vårkalkylen 1948 räknades fr. o. in. produktionsåret 1947/48 med

fördelning på bensindrivna traktorer respektive traktorer drivna med motorfotogen

och motorbrännolja. I samband med nu upprättad kalkyl har det

emellertid ansetts önskvärt att även särskilja traktorer drivna med motorfotogen

respektive motorbrännolja.

Vad beträffar bensindrivna traktorer finnes i vårkalkylen 1949 redovisat

en fördelning för produktionsåren 1947/48—1949/50 enligt följande tablå. 1

1 Här har vid beräknandet av genomsnittligt antal under året tagits hänsyn till att inköpen

icke varit jämnt fördelade under året.

Vid

prod.-

Inköpt

under

Uppskattad

avgång

Vid prod.-

Beräknat

genomsnitt-

D:o av-

årets

året

(skrotning)

slut

ligt antal i

rundat

början

under året

drift

27 901

6185

928

33 158

*30 020

30000

33 158

9983

1497

41644

37 401

37 400

41644

11218

1683

51179

46412

46 400

51179

9 724

1459

59 444

55 312

55 300

59 444

8333

1500

66 277

62 861

62 900

s. 166 Kontrollera mot PDF

166 Kungl. Maj.ts proposition nr( 245.

1947/48 1948/49 1949/50

Drivna med motorfotogen eller motor
b

rännolja............................ 31000 37 600 43 400

Bensindrivna........................... 900 2 700 4 600

Summa 31 900 40 300 48 000

Då inköpen av traktorer av olika slag även under år 1949 nu äro kända

kan antalet bensindrivna traktorer för år 1949/50 justeras. Bensindrivna

äro: Ferguson (engelsk), Farmall Cub (amerikansk) och Massey-Harrys

Pony (kanadensisk).

Med hänsyn till inköpen till jordbruket av bensindrivna traktorer under

år 1949 och under förutsättning av en försiktig uppskattning av den fortsatta

utökningen i antalet bensintraktorer samt vidare med hänsyn till motsvarande

fakta och antaganden beträffande försäljningen av råoljedrivna traktorer

av olika märken erhålles följande ungefärliga fördelning av jordbrukets

traktorbestånd under åren 1947/48—1950/51. Fördelningen bygger på de i

tidigare tablå angivna totalsummorna för antalet jordbrukstraktorer under

samma år. Antalet fotogendrivna traktorer har erhållits såsom differenspost,

sedan de råolje- respektive bensindrivna dragits från det beräknade totalantalet.

1947/48 1948/49 1949/50 1950/51

Bensindrivna......... 900 2 700 4 300 5900

Råoljedrivna......... 6 500 7 100 8 800 9 800

Fotogendrivna........ 24500 31 100 36 700 41700

Summa exkl. dragbilar 31900 40 900 49800 57 400

Antalet besindrivna traktorer under året 1949/50 har undergått en mindre

justering i jämförelse med vad som anförts i vårkalkylen 1949.

Dragbilar. I arbetsmarknadsstyrelsens och livsmedelskommissionens traktorinventering

avseende traktorbeståndet i april 1948 anges antalet s. k. epatraktorer

eller dragbilar till 5 502. Samtidigt redovisas 4 059 bensindrivna

traktorer och dragbilar. Med ledning härav kan antalet dragbilar drivna med

bensin med viss approximation beräknas. Antalet egentliga bensindrivna traktorer

(Ferguson, Massey Harrys Pony och Farmall Cub) bör enligt av lantbruksförbundet

inhämtade uppgifter över den årliga försäljningen av jordbrukstraktorer

vid nämnda tidpunkt ha uppgått till i runt tal 500 st. Antalet

bensindrivna dragbilar skulle i enlighet därmed ha uppgått till omkring 3 560

och av det totala antalet dragbilar torde sålunda omkring 1 900 ha varit drivna

med annat bränsle än bensin.

Denna fördelning av dragbilarna med hänsyn till drivmedel har kunnat

verifieras med hjälp av den i juli 1949 företagna inventeringen av traktorbeståndet.

I redogörelsen beträffande nämnda inventering redovisas såväl

antalet traktorer som antalet dragbilar med fullständig tilldelning av bensin,

d. v. s. sådana traktorer eller dragbilar, för vilka ansökts om bensin under

samtliga tilldelningsperioder under tiden juli 1948—juni 1949. Antalet dragbilar

med dylik »fullständig tilldelning» uppgår till 4 776. Av dessa hade

startbensin tilldelats 1 590 st under det att drivbensin hade tilldelats 3 176 st.

I procent utgjorde dragbilarna med startbensin 33 och de, som tilldelats

drivbensin, 67. Det i kalkylen intagna antalet dragbilar, 5 500 st, fördelar sig

på bensin- respektive fotogen- eller brännoljedrift, om här angivna procenttal

tillämpas, på följande sätt.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

167

Absoluta tal Avrundade tal

Fotogen- eller brännoljedrivna ...... 1815 1800

Bensindrivna........................ 3 685 3 700

Summa 5 500 5 500

Fördelningen stämmer som synes mycket väl överens med den fördelning,

som angivits i det föregående, byggd på traktorräkningen i april 1948, och

som redan tillämpats i augustikaikylen 1949.

I den nu föreliggande kalkylen har den senast angivna fördelningen, vilken

baserar sig på den senaste undersökningen, tillämpats.

Förbrukning av startbensin per traktor.

I augustikalkylen 1949 (Kungl. Maj :ts prop. nr 216/1949, s. 61) finnes

intagen en redogörelse beträffande traktorer med ingen eller ringa förbrukning

av startbensin. Dessa äro samtliga traktorer med tändkule-, diesel- eller

Hessehnanmotor, d. v. s. de råoljedrivna traktorerna. Traktorer med Hesselmanmotor

startas visserligen med besin, men förbrukningen är ringa, emedan

motorn omedelbart övergår till brännolja. Därför har hela beståndet av

råoljetraktorer avförts från beräkningen över erforderlig startbensin. Förbrukning

av startbensin förutsättes sålunda i beräkningarna endast till de

fotogendrivna traktorerna. Fördelningen mellan råoljedrivna respektive fotogendrivna

traktorer ingår i en tidigare tablå.

Beträffande behovet av startbensin per traktor och år må anföras följande.

I vårkalkylen 1949 räknades med ett genomsnittligt årligt behov av 300

liter per traktor. I augustikalkylen 1949 verkställdes den uppdelning av traktorerna,

vilken här i det föregående refererats, så att brännoljedrivna traktorer,

till vilka ingen eller ringa kvantitet startbensin erfordras, kunde elimineras

ur beräkningen. Till de fotogendrivna traktorerna räknades även i

augustikalkylen 1949 med 300 liter startbensin per traktor.

De restitutionssakkunniga ha i sitt betänkande refererat en undersökning,

som på de sakkunnigas begäran utförts vid Statens maskinprovningar. Denna

torde vara den första mera noggranna bestämningen av behovet av startbensin

till olika traktorer, som verkställts. Det anföres emellertid, att provningen

är ofullständig så till vida, att proven utförts under sommartemperatur.

Förbrukningen av startbensin är av lättförklarliga skäl större vid kylig

väderlek. Följande avrundade värden ha erhållits för olika traktorer:

Farmall A

15

hkr 0''G liter bensin

per

start

Volvo T 22

18

» 0-8 »

>

2>

»

David Brown

25

» It »

»

>

Fordson Major

28

» 1''7 »

>

John Deere D

44

» 3-3 »

>

» (endast ett prov)

Tyvärr kunna undersökningarna endast ange behovet av startbensin per

start. Ett riktigt bedömande av den totala förbrukningen av startbensin per

traktor och år kan icke göras, då det genomsnittliga antalet starter icke är

känt. Det är uppenbart, att antalet starter varierar i mycket hög grad beroende

på traktorns användningstid såväl som användningssättet. De kvantiteter

bensin, som angivits såsom resultat av de vid Statens maskinprovningar

verkställda undersökningarna, synas emellertid tyda på att siffran 300 liter

startbensin per traktor och år, som tillämpats i kalkylen fr. o. in. vårkalkylen

1949, icke skulle vara för hög, om jordbrukarna verkligen använde de

kvantiteter startbensin per start, som av expertisen på området anses erforderlig

och förenlig med god ekonomi.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Vid bedömandet av denna fråga har emellertid delegationen även beaktat

resultaten av den speciella undersökning rörande bensintilldelningen under

1948/49, som utförts i samband med de restitutionssakkunnigas utredning

samt därutöver en speciell bearbetning rörande tilldelningen av bensin per

traktor eller dragbil utförd på livsmedelskommissionens planläggningsbyrå.

Enligt denna undersökning skulle den övervägande delen (87,6 procent) av

de egentliga traktorerna, till vilka startbensin kräves, ha en årlig förbrukning

av startbensin mindre än 200 liter. Med hänsyn till att dessa resultat torde

vara påverkade av att bensin hade lagrats i viss omfattning före prisstegringen

den 1 april 1948 och att förbrukningen under år 1948/49 därför torde

ha varit lägre än normalt, har delegationen i samråd med planläggningsbyrån

närmare granskat det material, som föreligger beträffande tilldelning av

startbensin till fotogendrivna traktorer. På grund av att materialet endast

omfattar traktorer vid gårdar med endast en traktor samt vidare med hänsyn

till att tilldelningarna under 1948/49 uppenbarligen äro påverkade av vid

ransoneringsperiodens början befintliga lager av bensin, har undersökningens

resultat icke kunnat direkt tillämpas, men har likväl erbjudit en värdefull

vägledning vid bedömandet av förbrukningen av startbensin. Delegationen

har sålunda i avvaktan på de ytterligare undersökningar, som kunna

företagas, med ledning av berörda material ansett sig böra räkna med 200

liter startbensin per fotogendriven traktor.

Vad beträffar förbrukningen av startbensin till dragbilar har delegationen

likaså tagit hänsyn till resultaten av den på planläggningsbyrån företagna undersökningen,

som ger vid handen, att förbrukningen uppgått till lägst 75

liter per dragbil. Denna förbrukning har förutsatts i kalkylen.

Antalet driftstimmar per år samt förbrukningen av flytande bränsle per timme.

Speciella undersökningar rörande förbrukningen av motorfotogen och

motorbrännolja 1949. De tidigare beräkningarna av totalförbrukningen av

llytande drivmedel ha varit baserade på uppskattad förbrukning av drivmedel

per timme samt antal driftstimmar per år för de olika maskinerna

enligt följande:

Traktorer drivna med motorfotogen eller motorbrännolja, 600 driftstimmar

per år multiplicerat med 7 liter per timme = 4 200 liter;

Traktorer drivna med bensin, 600 driftstimmar multiplicerat med 4 liter

per timme = 2 400 liter;

Dragbilar drivna med bensin, motorfotogen eller motorbrännolja, 225

driftstimmar multiplicerat med 5 liter per timme = 1 125 liter;

Jeepar, 600 driftstimmar multiplicerat med 5,5 liter per timme = 3 300

liter.

Man har inom LK-delegationen varit medveten om att denna schablonmässiga

beräkning skulle kunna medföra felaktigheter, då traktorbeståndet

under de senare åren undergått en mycket snabb ökning. Därför vidtogos

redan i samband med vår kalkylen och augustikalkylen 1949 de speciella åtgärder,

som då stodo till buds, för prövning av beräkningarna. (Jfr Kungl.

Maj :ts prop. nr 212/1949, s. 149—152 samt Kungl. Maj :ts prop. nr 216/

1949, s. 61—62.) Den i sistnämnda proposition refererade undersökningen

resulterade i eu sänkning av den beräknade bensinförbrukningen per timme

till bensindrivna traktorer till 3,5 liter (förut 4,o liter per timme).

I samband med den nu verkställda kalkylberäkningen har vid livsmedelskommissionens

statistiska byrå verkställts undersökningar rörande olika

möjligheter att få ett säkrare grepp om förbrukningen av flytande bränsle.

Man har sålunda bl. a. undersökt möjligheterna att med utgångspunkt

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

169

från grundmaterial från räkenskapsgårdarna verkställa en undersökning.

Det har emellertid visat sig, att hittills tillgängligt material från denna

källa icke varit av den beskaffenhet, att beräkningarna kunnat baseras på

detta.

Man har emellertid lyckats att på annat sätt erhålla sådana uppgifter beträffande

förbrukningen av motorfotogen och motorbrännolja under år 1949,

att man ansett sig tills vidare kunna tillämpa dessa uppgifter för beräkning

av kostnaderna för fotogen och motorbrännolja samt dessutom erhållit en

någorlunda tillfredsställande prövning av de tidigare tillämpade beräkningarna.

Från de olika oljebolagen samt statens bränslekommission har nämligen

kunnat erhållas uppgifter beträffande den totala försäljningen av motorfotogen

respektive motorbrännolja under år 1949. Vissa oljebolag ha

även kunnat ange den ungefärliga andel av försäljningen, som kan anses

ha gått till jordbruket. Vidare har man med utgångspunkt från olika beräkningar

och i vissa fall antaganden fastslagit, att ca 95 procent av den

motorfotogen, som försålts till jordbruket, blivit använd till jordbrukets

traktorer.

a) Motorfotogen. Enligt uppgifter från bränslekommissionen beräknas

totalkonsumtionen av motorfotogen under år 1949 ha uppgått till i runt tal

160 milj. liter. Enligt beräkningar utförda av olika oljebolag skulle ca 76

procent av totalkonsumtionen ha ägt rum inom jordbruket. Härav beräknas

95 procent avse traktordriften. Konsumtionen av motorfotogen till jordbrukets

traktorer under år 1949 skulle sålunda ha uppgått till:

160 (milj. liter) X 0,76 X 0,95 = 1 15 milj. liter (avrundat).

b) Motorbrännolja. Förbrukningen av motorbrännolja inom jordbruket

år 1949 har inom bränslekommissionen beräknats till 34,4 milj. liter för årets

första 11 månader. Såsom en sannolik slutsiffra för år 1949 har angivits

36 milj. liter.

c) Motorfotogen och motorbrännolja. Den totala mängden motorfotogen

och motorbrännolja till jordbrukets traktorer skulle sålunda ha utgjort 151

milj. liter. Denna kvantitet överensstämmer väl med de av LK-delegationen

i augusti 1949 gjorda kalkylerna (151 milj. liter 1948/49 och 174 milj. liter

1949/50).

Denna kontrollundersökning får sålunda anses styrka tidigare gjorda beräkningar

vad totalkvantiteten beträffar. Däremot torde i fråga om antalet

driftstimmar per traktor föreligga betydande skillnader mellan traktorer

drivna med motorfotogen respektive motorbrännolja, vilket kunde förväntas,

enär de brännoljedrivna traktorerna till största delen torde stå att finna

vid större gårdar, där den årliga driftstiden är längre än vid mindre jordbruk.

Delegationen har därför ansett det vara motiverat, att med utgångspunkt

från nu tillgängligt material verkställa en omräkning av antalet driftstimmar

för olika grupper av traktorer. Tidigare antagen årlig driftstid har

varit lika för samtliga traktorer.

Då det nu visat sig möjligt att pa detta sätt erhålla ungefärliga uppgifter

rörande den årliga förbrukningen av motorfotogen och motorbrännolja

till jordbrukets traktorer, bör självfallet denna undersökning utvecklas samt

vid varje kalkyltillfälle upprepas tillsammans med eventuella andra kontrollundersökningar,

som kunna komma att visa sig genomförbara.

Det kan vid ett hastigt bedömande synas, som om eu beräkning av antalet

driftstimmar skulle vara onödigt, då kvantiteterna av förbrukad motorfotogen

och motorbrännolja kunnat erhållas direkt. Så är emellertid icke fallet.

Fastställande av timantalet är nödvändigt med hänsyn till såväl beräkningen

av smörjoljeförbrukningen som framskrivningen av drivmedclsförbrukningen

under prognosåret. Uppgifter från oljebolagen (om kalkylen i fort
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

sättningen eventuellt kan baseras på dylika) kunna nämligen självfallet

icke erhållas förrän i efterhand, under det att jordbrukskalkylen vid varje

beräkningstillfälle sträcker sig ca l ys år framåt. Framräkning av senaste

kända siffror för förbrukad drivmedelskvantitct kan bekvämast ske med

utgångspunkt från de ungefärliga förändringarna i antalet driftstimmar.

LK-delegationen har därför nu beräknat antalet driftstimmar per traktor

med hänsyn till de enligt uppgifterna från bränslekommissionen och oljebolagen

förbrukade kvantiteterna av flytande drivmedel under kalenderåret

1949 samt tillämpat den så erhållna förbrukningen per traktor för produktionsåren

1948/49—1950/51. Detta innebär, att 1949 års förbrukningssiffra

framskrivits med hänsyn till utvecklingen av antalet traktorer.

De från oljebolagen och bränslekommissionen erhållna uppgifterna beträffande

förbrukningen av motorfotogen respektive motorbrännolja under

1949 synas även relativt väl verifieras av lotalförsäljningens fördelning på

dessa båda produkter. Enligt här tidigare berörda uppgifter från bränslekommissionen

och oljebolagen skulle förbrukningen 1949 ha fördelat sig så

att 76 procent utgjordes av motorfotogen och 24 procent av motorbrännolja.

I följande tablå har denna procentuella fördelning sammanställts med den

procentuella fördelningen av försäljningen inom SLR-organisationen under

åren 1947—1949.

Enligt B. K. och oljebolagen

Enligt SLR................

År

Motor-

Motor-

fotogen

brännolja

1949

76

24

1949

74

26

1948

75

25

1947

75

25

Antal driftstimmar per fotogendriven traktor. Förbrukningen av motorfotogen

skulle under år 1949 enligt det föregående ha uppgått till 115 000 in3.

Härav kan emellertid beräknas ha åtgått omkring 1 890 m3 till fotogendrivna

dragbilar. Återstående kvantitet fördelad på 33 400 fotogendrivna traktorer1

ger 3 387 liter per traktor. Om förbrukningen av motorfotogen beräknas

till 6,5 liter per timme samt hänsyn tages till det antal driftstimmar,

som svarar mot antagen mängd startbensin, blir antalet driftstimmar omkring

550 per fotogendriven traktor. Det må understrykas, att beräkningen

av antalet driftstimmar per traktor icke är avgörande för drivinedelskostnaden,

då man nu utgått från en uppgiven förbrukad totalkvantitet.

Brunnoljedrivna traktorer. Förbrukningen skulle under år 1949 enligt

förut angivna uppgifter ha uppgått till 36 milj. liter. Fördelat på 7 700 brännoljedrivna

traktorer, som kan anses ha varit medeltalet för dylika traktorer

under 1949, motsvarar detta 4 675 liter per traktor. Vid en beräknad förbrukning

av 7 liter brännolja per timme (dessa traktorer äro genomsnittligt

större än de motor fotogendrivna) erhålles 668 driftstimmar per traktor,

vilket avrundas till 670 timmar.

Självfallet vore det önskvärt att kunna få det här med utgångspunkt från

förbrukningen av motorfotogen och motorbrännolja beräknade antalet

driftstimmar kontrollerat genom direkta undersökningar vid olika jordbruk.

Dylika undersökningar förekomma emellertid ytterst sparsamt. I den

mån uppgifter föreligga, synes dessa dock snarast ge stöd för beräkningarna.

Här må sålunda erinras om den undersökning utförd av AB Farming,

som tidigare refererats. Vidare må omnämnas en undersökning utförd av

lantbruksförbundets driftsbyrå rörande 75 storbruk i Mellansverige. Vid

1 Beräknat antal fotogendrivna traktorer i genomsnitt 1949 (■ traktorår-,).

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

171

dessa befanns den årliga användningstiden per traktor år 1947 uppgå till

i medeltal 890 timmar.1

Uppgifter från storbruk kunna självfallet endast jämföras med det timantal,

som i denna kalkyl beräknats för brännoljedrivna traktorer.

Bensindrivnu traktorer. Vid fastställandet av antalet driftstimmar respektive

bensinförbrukningen per bensindriven traktor ha uppgifterna från oljebolagen

icke gett någon ledning, enär dessa uppgifter endast gälla fotogen

och brännolja. Däremot har den förut (i samband med behandlingen av

förbrukning av startbensin) omnämnda bearbetningen av statistiken över

bensintilldelningen under 1948/49 till traktorer och dragbilar kunnat ge viss

vägledning. Här må återigen erinras om att resultaten av denna undersökning

synas vara påverkade av lagring av bensin före prisstegringen under

våren 1948. Med visst hänsynstagande härtill har delegationen med ledning

av undersökningen i fråga ansett motiverat att i avvaktan på ytterligare

undersökningar räkna med en genomsnittlig årsförbrukning av 1 500 liter

bensin per traktor och år. Vid en antagen förbrukning av 3,5 liter bensin

per driftstimme skulle bensinmängden motsvara ca 430 driftstimmar per

traktor och år.

Dragbilar. Med stöd av undersökningsresultaten för dragbilar enligt ovan

refererade bearbetning av statistiken över bensintilldelningarna har för bensindrivna

dragbilar räknats med en årlig förbrukning av 600 liter bensin per

dragbil, vilket vid förbrukning av 5 liter bensin per driftstimme motsvarar

120 driftstimmar per dragbil och år.

Delegationen önskar understryka den osäkerhet, som fortfarande vidlåder

beräkningarna över bensinförbrukningen, på grund av att den enda undersökning,

som stått till buds, byggt på tilldelningarna under år 1948/49. Delegationen

har med försiktighet tagit hänsyn till den förbrukning av lagrad

bensin, som ägt rum, men ser sig icke i stånd att för närvarande avgöra,

huruvida och i vilken riktning de i kalkylen insatta normkvantiteterna kunna

avvika från den verkliga förbrukningen. Fortsatta undersökningar böra

därför igångsättas.

Jeepar. Beträffande jeepar visades i vårkalkylen 1948 en beräkning av

den genomsnittliga bensinförbrukningen per timme. Det då erhållna beräkningsresultatet

5,5 liter per timme har hållits oförändrat liksom den beräknade

driftstiden, 600 timmar per år.

Sammanfattning. Årlig förbrukning i genomsnitt per traktor, dragbil eller

jeep har i enlighet med det föregående beräknats på följande sätt:

Antal

timmar

per år

Traktorer:

Motorfotogendrivna ... 550

Brännoljedrivna...... 670

Bensindrivna......... 430

Dragbilar:

Motorfotogendrivna... 225

Bensindrivna......... 120

Jeepar:

Bensindrivna......... 600

Drivmedelsför-

Därav

brukning,

per tim.

år

liter

och

Motor-

fotogen

motor-

bränn-

olja

Bensin

6-5

3 575

3 375

_

200

7-0

4 690

—

4 690

—

3-5

1500

—

—

1500

5o

1125

1050

_

75

5-0

600

—

—

600

5-5

3 300

.

_

3 300

Det genomsnittliga antalet driftstimmar per traktor och år för egentliga

traktorer enligt föregående beräkningar, baserade på drivmedelsförhrukningen,

blir

1 Lantmannen 1948, s. 819—821.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

för produktion såret 1948/49 563 tim.

» > 1949/50 561 >

» » 1950/51 574 >

Totala antalet traktortimmar.

Med utgångspunkt från förut angivna beräkningar dels beträffande antalet

traktorer under de olika nu aktuella produktionsåren, dels beträffande

antalet driftstimmar per traktor erhålles följande antal traktortimmar per

år (1 000-tal timmar):

År

Gengas-

drivna

Olje-

drivna

Drag-

bilar

Traktorer

och

Index

1938/39

Jeepar

1938/39 .....

dragbilar

= 100

8 010-0

900-0

8810-0

100-0

_

1947/48 .....

19140-0

1 237-5

20 377-5

228-7

255-0

1948/49.....

23 023-0

849-0

23 872-0

271-0

270-0

1949/50.....

27 930-0

849-0

28-779-0

326-7

270-0

1950/51 .....

32 038-0

849-0

32 887-0

373-3

270-0

Förbrukningen av smörjolja per timme.

För egentliga traktorer har tidigare under de närmast föregående åren

räknats med 0,3o kg per timme till samtliga traktortyper. Frågan om förbrukningens

storlek har nu upptagits till förnyade överväganden — bl. a.

m?<^..?1^nsyri till det ökade antalet bensindrivna traktorer med lägre smörjoljeförbrukning

än övriga traktorer. Från Jordbrukstekniska institutet har

vid överläggningar vitsordats en sänkning av beräknad förbrukning för fotogen-

och brännoljedrivna traktorer till 0,25 kg per timme. Detta motiveras

med traktorernas ständigt förbättrade konstruktion, ökat antal mindre traktorer

samt även det förhållandet, att jordbrukarna enligt de erfarenheter

som vunnits, i många fall använda mindre kvantiteter smörjolja, än som

frän experthåll anses ekonomiskt (för lång körtid mellan oljebytena).

Vad bensindrivna traktorer beträffar har rekommenderats att tills vidare

räkna med en genomsnittlig förbrukning av 0,i5 kg smörjolja per timme. Det

är möjligt, att denna siffra kan komma att korrigeras i ena eller andra

riktningen, sedan säkrare erfarenheter vunnits.

Till dragbilarna har tidigare räknats med samma smörjoljeförbrukning

som för egentliga traktorer. Det framhålles även från experthåll, att dragbilarna

på grund av de i allmänhet äldre motorerna behöva tillföras lika

stora kvantiteter smörjolja som fotogendrivna eller brännoljedrivna traktorer,

men att så oftast icke sker i praktiken. Man har därför förordat att med

stöd av de erfarenheter, som nu föreligga, räkna med samma smörjoljeförbrukning

till dragbilarna som till bensindrivna traktorer (0,is kg/timme).

Till jeeparna räknas som förut med 0,i4 kg smörjolja per timme, vilken

siffra grundar sig på försök (jfr Kungl. Maj:ts prop. nr 275/1948, s. 147).

Översikt beträffande prisutvecklingen för drivmedel.

I följande tablå anges priser under olika pristerminer för traktordrivmedel

fr. o. m. april 1948. Som närmare framgår av siffrorna inträffade relativt

kraftiga prisstegringar under år 1949 i två skilda etapper på grund av

krondevalveringen. Även smörjoljepriset uppvisar en viss stegring "fr. o. in.

den 16 januari 1950, vilket även står i samband med devalveringen.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 245.

173

Pris öre per liter inkl. zontillägg

Period (nu 175 öre)

Motorfotogen Motorbrännolja

Bensin

12/4 _ 7/g 1948...........

...... 20-25

20-25

70-75

8/6 1948 —“/* 1949 ....

...... 20-25

19-75

69-75

12/3 -12/s 1949..........

19-25

70-75

13/6 -26/8 1949...........

...... 19-75

18-25

70-75

27/8 —20/10 1 949 ..........

17-75

70-75

21/io— 8/i2 1949 ..........

...... 21-75

19-75

73-75

9/i2 1949—l6/f 1950 .....

...... 22-75

2U75

73-75

17;/2 1950 t. v............

21''25

73-75

Liksom vid tidigare beräkningar har förutsatts, att förbrukningen av

driv- och smörjmedel är jämnt fördelad under produktionsåret. Under denna

förutsättning erhållas följande årsmedelpriser, öre per liter för drivmedlen

samt öre per kilogram för smörjolja.

År Motorfotogen Motorbrännolja Bensin Smörjolja

1948/49 .................... 20''13 19‘29 70''22 160’00

1949/50 .................... 22 67 20''67 73‘34 166''00

1950/51 .................... 23-75 21''25 73''75 170‘00

Kostnadsberäkningar.

Med utgångspunkt från i det föregående redovisade beräkningar över

kvantiteter och priser har delegationen beräknat kostnaderna för driv- och

smörjmedel enligt tabell 15.

Tabell 15. Beräkning av kostnader för driv- och smörjmedel.

1948/49

1949/50

1950/51

Kvant.

Milj. kr

Kvant.

Milj. kr

Kvant.

Milj. kr

Motorfotogen, m3..........

106 853

21-51

125753

28-51

142 628

33-87

Motorbrännolja, m3........

33 299

6-42

41 272

8-68

45 962

9-77

Bensin, m3................

14110

9-91

17 630

12-93

21030

15-51

Summa drivmedel, m3

154 262

37-84

184 655

49-97

209 620

59-15

Smörjolja, ton ............

5805

9‘29

6 963

11-56

7923

13-47

Totalsumma

47-13

61-53

72-62

Avdrag fr&n drlvmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt m. m.

Avdrag från de beräknade drivmedelskostnaderna för restituerad bensinskatt

har beräknats i enlighet med principer anförda i Kungl. Maj:ts prop.

nr 212/1949, s. 148—149. Detta innebär, att restitution beräknats utgå eller

komma att utgå under samtliga i denna kalkyl berörda produktionsår för

drivbensin till traktorer och dragbilar. I enlighet med hittills gällande bestämmelser

har räknats med att tilläggsskatten å startbensin icke restitueras.

Beräkningarna framgå av följande tablå:

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

År

Trak-

torer

1948/49............

1949/50............

.......... 6 450

1950/51............

Beräknad

restituerad

summa

(270 kr/m3)

2 220

6 270

1’69

2 220

8 670

2''34

2 220

11070

2''99

Beräknad förbrukning av drivbensin,

m3

bitar Summa

I enlighet med vad tidigare anförts vid behandlingen av bensinförbrukning

per traktor respektive dragbil har i beräkningarna förutsatts, att förbrukningen

under år 1948/49 varit större än tilldelningen under samma period.

Detta förutsätter förbrukning av vissa kvantiteter bensin, som inköpts före

prisstegringen i april 1948 i samband med tillkomsten av den extra skatten

å bensin. I likhet med tillvägagångssättet i vårkalkylen 1949 har emellertid

vid beräknandet av restitutionsbeloppet förutsatts, att för hela den förbrukade

kvantiteten drivbensin restitution av skatten förekommit. Härigenom

åstadkommes en rättvis justering av kostnadssumman, ty om en viss

del av den under 1948/49 förbrukade bensinen inköpts före ransoneringens

början har detta skett till det lägre pris, som förekom före skattehöjningen.

Även vid beräkningen av förbrukad startbensin har som tidigare omnämnts

tagits viss hänsyn till att den redovisade tilldelningen under 1948/49

icke torde svara mot den verkliga förbrukningen. Den av delegationen beräknade

förbrukningen av startbensin under detta år utgör sålunda större kvantitet

än vad som svarar mot den under år 1948/49 redovisade tilldelningen.

En jämförelse mellan beräknad förbrukning respektive tilldelning under

1948/49 ger följande resultat.

Enligt

kalkylen

Startbensin till dragbilar, m3............ 135

Startbensin till traktorer, m3 ............. 6 220

Summa 6 355 3 628 2 727

Tilldel
ning
117

3 511

Differens

18

2 709

I kalkylen har för år 1948/49 räknats med ett pris av 70,22 öre per liter

bensin. Priset var före skattehöjningen i april 1948 40,75 öre per liter. Den

bensin, som inköpts före prishöjningen, har sålunda kostat 29,47 öre per liter

mindre än vad som förutsatts i kalkylen. Om denna prisdifferens appliceras

på den differenskvantitet startbensin, som erhållits enligt föregående

tablå, erhålles ett korrektionsbelopp av 0,80 milj. kr.

Ber&kningarnas slutresultat.

I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel

för basåret jämte produktionsåren 1948/49—1950/51. Enligt prognosen

för år 1950/51 skulle kostnaderna för detta år efter avdrag för restitution

av bensinskatt m. m. uppgå till 69,63 milj. kr.

Handelsgödsel och kalk.

1. Handelsgödsel.

Åren 1958/59—1950/51. Definitiva uppgifter om förbrukningen av handelsgödsel

under gödselåret 1948/49 ha erhållits från livsmedelskommissionens

avdelning för vegetabiliska produkter. Avdelningen har även lämnat

uppgifter för beräkning av förbrukning och priser under gödselåren 1949/50

och 1950/51. Priserna på handelsgödsel avse liksom tidigare stockholmsområdet

och äro beräknade som ovägda medeltal av månadspriserna. Kvantiteter,

priser och värdesummor återfinnas i tabell 17.

Som framgår av tabellen räknar man för samtliga gödselslag med en ök
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

175

Tabell 16. Jordbrukets kostnader lör driv- och smörjmedel i sammandrag,

milj. kr.

Å r

Motor-

fotogen,

brännolja,

bensin

Drivr

Avgår

restitu - tion

nedel

Särskild

korr.-post

f. 1948/49

enl. texten

Netto- summa

för driv- medel

Smörj-

medel

Total-

summa

Index

1938/39

= 100

1938/39 ...........

_

13-12

100-0

1948/49 ...........

37-84

1-69

0-80

35-35

9-29

4464

340-2

1949/50...........

49-97

2-34

—

47-63

11-66

5919

451-1

1950/51 ...........

59-15

2-99

—

5616

1347

69-63

530-7

ning under år 1949/50. Särskilt stark är ökningen för de kväve- och kalihaltiga

gödselmedlen, vilka under innevarande produktionsår få försäljas fritt.

För år 1950/51 har beräknats en viss mindre ökning av kväve- och fosfatgödselmedel.

En minskning av chilesalpeter kompenseras av en ökning av

kalksalpeter. För kalkkväve beräknas en uppgång i samband med en väntad

ökning av den inhemska produktionskapaciteten.

Till belysning av den för åren 1949/50 och 1950/51 beräknade förbrukningen

av handelsgödsel har i följande tablå sammanställts vissa uppgifter.

Som framgår av denna är förbrukningen av samtliga gödselslag betydligt

större åren 1949/50 och 1950/51 än under såväl förkrigstiden som krigsåren

och de tidigare efterkrigsåren. Jämfört med genomsnittet för 1930-talet uppgår

ökningen för kvävehaltiga gödselmedel till 135—140 procent, för fosfat till

80—85 procent och för kali till 80 procent. Uppgifterna avse milj. kg.

Gödselslag

1920/

29

1930/

39

1938/

39

1939/40

—44/45

1946/

47

1947/

48

1948/

49

1949/

50

1950/

Öl

Kvävehaltiga (15-5 %)

70

150

179

225

268

243

262

352

358

Fosfat (20 %)......

170

250

305

200

335

368

415

453

463

Kali (40 %) ........

60

75

88

90

no

133

99

135

135

Priserna på handelsgödsel år 1950/51 ha beräknats med utgång från de för

år 1949/50 gällande import- och tillverkningspriserna. De i anledning av

krondevalveringen införda subventionerna ha antagits bortfalla under år

1950/51, vilket medför en höjning av priserna på kalksalpeter och kalisalt.

Chilesalpetern har liksom för innevarande år beräknats komma att säljas

till ett pris, som med ca 3 kr/dt överstiger kalksalpeterpriset. Nedgången i

priset på svavelsyrad ammoniak beror på att gödselmedlet beräknats komma

att försäljas under hela året och icke som under 1949/50 endast under

oktober—juni, under vilken tid priserna äro högre än under juli—september.

Priset på superfosfat har beräknats med utgång från att den av krondevalveringen

föranledda prishöjningen, som under år 1949/50 endast kommer

att beröra tiden oktober—juni, under år 1950/51 skall bestå under hela

året.

2. Jordbrukskalk.

Åren 1958/59—1950/51. Jordbrukets kostnader för kalk har beräknats i

enlighet med det nya beräkningssystem, som efter särskild utredning närmare

redovisades i samband med vårkalkylen 1949 (Kungl. Maj:ts prop. nr

212/1949). Här må endast erinras om att nu utförda beräkningar äro baserade

på kvantitetsuppgifter för år 1948 enligt kommerskollegii statistik. Dessa

uppgifter ha liksom vid förra kalkylen framräknats i enlighet med försäljningen

under år 1949 i jämförelse med närmast föregående år vid ett

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

10-tal av de största kalkförsäljningsenheterna, representerande ca 79 procent

av all levererad jordbrukskalk 1948. Beträffande prisunderlaget må

erinras om att vägda årsmedelpris införskaffas från de fyra största försäljningsenheterna

i landet, varefter sammanvägning verkställes till årsmedelpris

för bränd kalk respektive kalkstensmjöl. Prisuppgifterna avse, liksom

tidigare, pris vid fabrik.

Vid upprättandet av vårkalkylen 1949 funnos endast preliminära uppgifter

enligt kommerskollegii statistik rörande produktionen av jordbrukskalk

under 1947. För detta år ha nu erhållits definitiva uppgifter samtidigt med

preliminära uppgfter för år 1948. På grund härav innebära de nu utförda beräkningarna

justering av kostnaderna för jordbrukskalk fr. o. m. produktionsåret

1946/47. Kvantitets- och kostnadsutvecklingen belyses av följande

uppgifter.

i Kvantitet, Kostnad, Index,

milj. kg milj. kr 1938/39 = 100

1938/39 ........................ 306-7 5‘40 100-0

1946/47 ........................ 345-6 8*88 164''4

1947/48 ........................ 338-4 8*74 16P9

1948/49 ........................ 329-0 8-62 159-6

1949/50 ........................ 319-8 8''56 158*5

1950/51 ........................ 315 2 868 160*7

Tabell 17. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och Jordbrukskalk.1

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

för-

för-

för-

för-

brukn.

milj.

brukn.

milj.

brukn.

milj.

brukn.

milj.

ton,

(kr/dt)

kr

ton,

(kr/dt)

kr

ton,

(kr/dt)

kr

ton,

(kr/dt)

kr

Chilesalpeter........

47 000

(17-38)

8-17

22 600

(23-00)

5-20

50 000

(24-76)

12*38

40 000

(25*38)

10*15

Kalksalpeter........

66 000

(16-68)

11-01

101100

(22-54)

22-79

150000

(21*74)

32-61

160 000

(22*84)

35-74

Kalkkväve..........

29 000

(17*18)

4-98

49 400

(25-19)

12-44

55 000

(24*44)

13-44

60 000

(24-44)

14-66

Svavelsyrad amm. ..

21000

(16-00)

336

11300

(27-20)

307

12 000

(27*00)

3-24

12 000

(26-83)

3-22

Kalkammonsalpeter .

4 200

(15-85)

0-67

66 500

(19-69)

13-09

70 000

(19-72)

1380

70000

(19-72)

13-80

Kalisalt 40 %........

88 400

(12*37)

10-94

98800

(20-67)

2042

135 000

(20*68)

27-85

135 000

(20-93)

28-26

Superfosfat 19—20 *

281000

(7-25)

20-37

404 100

(13-23)

53-46

440 000

(13-58)

59-75

450000

(13-73)

61-78

Benmjöl............

2 700

(10-80)

0-29

—

—

—

—

—

—

Thomasfosfat.......

Summa

Index ......

22 000

(6-95)

1-53

61-32

100-0

12 500

(13-40)

1-68

13215

215*6

15 000

(13-35)

2-00

165-07

269-2

15 000

(13-35)

2-00

169*61

276-6

Jordbrukskalk......

Summa

Index ......

306 700

(1-760)

5-40

66-72

100-0

329000

(2-621)

8-62

14077

211-0

319 800

(2*676)

8-56

178-63

260-2

315 200

(2-762)

8-68

178-29

267-2

1 Priserna på handelsgödselmedel, vilka äro ovägda medeltal av månadspriserna inom stockholmsområdet,

avse liksom kvantiteterna gödselår.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

177

Köpfodermedel

Åren 1948/49—1950/51. För produktionsåret 1948/49 ha definitiva uppgifter

kunnat erhållas om såväl kvantiteter som priser, varigenom kostnadsberäkningarna

för köpfoder kunnat slutjusteras. För produktionsåret 1949/

50 har en förnyad prognos verkställts med ledning av nu kända uppgifter

om försäljning, produktion och import in. m. Härjämte har hänsyn tagits

till de prisändringar, som ägt rum sedan senaste kalkyltillfället eller som

väntas komma att äga rum. Vidare har beräkningen av kostnaderna för

foder till äggproduktionen utanför jordbruket reviderats i anslutning till

prognosen rörande äggproduktionen samt med hänsyn till förändringar i

priserna på olika fodermedel. Förbrukningen av köpfodermedel under år

1950/51 har beräknats med utgång från liknande överväganden, som ligga

till grund för prognosen för år 1949/50. Senast kända priser ha i allmänhet

förutsatts bli rådande under år 1950/51, utom i de fall där prisändringar

till följd av marknadsläget eller andra skäl med viss grad av säkerhet kunnat

förutses.

Beräkningarna rörande kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna

18 och 19. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till

de för åren 1949/50 och 1950/51 lämnade uppgifterna.

Kraftfoder. Prognosen rörande kraftfoder har verkställts i samråd med

livsmedelskommissionens avdelning för vegetabiliska produkter samt Svenska

spannmålsaktiebolaget. I fråga om fodersäd räknas för innevarande år

liksom i augustikalkylen med en viss förbrukning av importkorn och importhavre

utöver majsförbrukningen. I prognosen för år 1950/51 räknar

man — med hänsyn till att förbrukningen av importerad fodersäd med fördelning

på olika varuslag icke låter sig bedöma med någon säkerhet — icke

med någon särskild förbrukning av importkorn och importhavre. Förbrukningen

av majs har emellertid upptagits till en myckenhet, som i foderenheter

räknat svarar mot den för år 1949/50 beräknade sammanlagda förbrukningen

av majs, importkorn och importhavre. Vid kostnadsberäkningen ha

använts de av spannmålsbolaget fastställda förbrukarpriserna fritt fordon i

importhamn, vilka liksom de upptagna priserna för övriga kraftfoderslag

korresponderade mot de för basåret använda priserna.

För vete-, råg- och kornkli lämnas i följande tablå vissa detaljer ur beräkningarna.

Som framgår av tablån beräknas förbrukningen av inhemskt

vete- och rågkli öka icke obetydligt under år 1949/50, vilket bl. a. sammanhänger

med ett minskat mjöluttag efter utmalningsbestämmelsernas slopande.

I fråga om vetekli väntas dock en minskad förbrukning av importvara,

varför totalförbrukningen av vetekli skulle bli endast obetydligt större

än under år 1948/49. För år 1950/51 har i fråga om kli genomgående räknats

med samma förbrukning som under år 1949/50.

Vetekli Framvunnet

»

Importerat .

vid

handelsförmalning

löneförmalning ...

1948/49

94 800

13 000

113 000

1949/50

120 000

13 500

90 000

1950/51

120 000

13 500

90 000

Summa 220 800

223 500

233 500

Rågkli Framvunnet

vid

handelsförmalning

9 300

30 000

30 000

>

>

löneförmalning...

2 000

1 800

1 800

Summa

11 300

31 800

31 800

Kornkli Framvunnet

vid

handelsförmalning

1 250

1 250

1 250

liusbehovsförmal-

ning i Norrland................

0 250

G 250

G 250

Summa

7 500

7 500

7 500

12 Bi han g till riksdagens protokoll 1050. I samt. Nr 245.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178 Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

A. Krattfoder.

Majs...............

95 300

16-93

102 700

27-65

85 000

23-73

125000

35-62

(17-76)

(26-92)

(27-92)

(28-50)

Korn (importerat) ..

—

—

3100

0-83

35 000

8-92

—

—

(26-92)

(25-50)

Havre (importerad)..

—

—

12 100

2-81

7 000

1-67

—

(23-22)

(23-90)

Kli av vete.........

1

( 133 500

30-70

133 500

30-70 i

v

) (23-00)

(23-00)

inhemskt........

( 133 750

1708

220 800

48-91

90000

19-94

90000

19-94

importerat.......

) (12-77)

(22-15)

l (22-15)

(22-15)

Kli av råg .........

27 900

314

11300

239

31800

6*76

31800

6*76

(11-24)

(21-15)

(21-25)

(21-25)

> > havre.......

20 850

1-86

19 600

2-97

19100

2-29

19100

229

(8-90)

(15-16)

(1200)

(12-0o)

> > korn ........

13 500

1-52

7 500

1-14

7 500

0''98

7 500

0-98

i

(11-24)

(15-15)

(13-00)

(13-00)

j > Övriga............

4 000

0-45

1660

0-44

3 940

1-03

—

—

(11-24)

(26-30)

(26-25)

Linkakmjöl och lin-

21000

452

—

—

10 000

3-71

10 000

372

frökakor/expeller ..

(21-52)

(37-07)

(37-15)

Sojamjöl, jordnötsmjöl

—

—

—

—

10 800

4-59

10 800

4-86

och -kakor........

(42-50)

(45-00)

Raps- och senapsmjöl

—

—

3 200

1-09

200

0-06

200

0-06

(34-00)

(31-26)

(31-00)

övrigt oljekraftfoder

220 000

4503

176 400

63-77

189 000

68-32

189 000

68-32

(20-47)

(36" 15)

(36-15)

(36-15)

Summa

90 53

152-00

172-70

17325

B. FabriksaotaU.

Melass:

betodlare ........

t 20 800

1"30

21000

1-33

21000

1-33

\ 53 260

3-71

j (6-26)

(6-34)

(6-34)

övriga jordbrukare

1 (6-96)

) 23800

4-76

22 300

4-46

22 000

4-40

Sockersnitsel........

)

7 900

0''57

( (20-00)

(2000)

(20-00)

(7-28)

Betmassa:

betodlare.........

]

f 809 500

2-63

807 000

2-61

785 000

2-54

il 007 000

2''52

J (0-325)

(0-324)

(0-324)

övriga jordbrukare

(0-25)

) 2 300

0-03

1000

0-01

1000

001

l (1-204)

(1-188)

(1-188)

Betfor:

betfröodlare.......

300

007

400

0-08

400

0''08

(22-60)

(21-00)

(21-00)

betodlare.........

—

100

0''01

—

—

—

—

(12-00)

övriga jordbrukare

12 400

2-60

15 700

330

15 700

330

(21-00)

(21-00)

(21-00)

Drank, hl ..........

1 681 000

0''42

1 477 100

0-59

1 357 100

0-54

1 571 400

0-63

(0-25)

(0*40)

(0-4 0)

(0-40)

Drav, hl............

425 900

0-45

293 000

0 59

384 100

0-77

413 800

0-83

(1-05)

(2-00)

(2-00)

(2-00)

Summa

7-67

12-58

13io

13-12

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tabell 18 (forts.). I

179

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

C. Animaliskt foder

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

Köttfodermjöl.......

2 665

0-47

4 743

1-52

5 800

1-94

5 800

1-94

Blodmjöl...........

(17-70)

122

0-04

(32-00)

126

0-07

(33-50)

125

0-07

(33-50)

125

0-07

Foderbenmjöl.......

(31-50)

911

019

(53-66)

5 662

1-61

(55-00)

4 740

1-82

(55-00)

4 600

1-28

Dikalciumfosfat.....

(20-50)

1052

0-22

(28-35)

2 309

0''90

(27-75)

2 720

1-22

(27-75)

2 940

1-41

Dinatriumfosfat.....

(21-00)

609

0-12

(39-00)

2 887

1-39

(45-00)

3 no

1-49

(48-00)

2 910

1''40

Blandat mineralfoder

(20-00)

5 254

1-89

(48-00)

11174

535

(48-00)

14 000

7-07

(48-00)

15 500

1

7-98

Fiskmjöl............

(35-90)

5 461

1-26

(47-87)

5 997

311

(50-50)

7 000

4''47

(51-60)

7 000

4-47!

Fiskensilage.........

(23-00)

(51-80)

2 257

038

(63-90)

1800

0-30

(63-90)

1800

o-3*i!

Fodertran ..........

1550

206

(16-70)

2 610

8-09

(16-86)

2 750

6-88

(16-85)

2 850

7-12 -

Vitaminfodermedel ..

(133-00)

44

0-07

(310-00)

2 836

5-53

(250-00)

2 400

4-08

(250-00)

2 400

4-08 ''

Foderjäst ..........

(152-00)

(195-00)

310

0-18

(170-00)

525

0-36

(170-00)

525

0-36

Summa

6-32

(58-00)

28-13

(68-00)

29-20

(68-00)

30-41

I fråga om importerat vetekli har vid kostnadsberäkningen för år 1949/5C

använts det av spannmålsbolaget fastställda förbrukarpriset fritt fordon i

importhamn. För inhemskt vetekli samt råg- och havrekli ha priserna beräknats

med ledning av lantbruksförbundets noteringar samt för kornkli

med ledning av uppgifter från vissa kvarnar. För år 1950/51 ha upptagits

samma klipriser som för år 1949/50.

Under rubriken »Kli, övrigt» ingår för åren 1948/49 och 1949/50 den beräknade

förbrukningen av riskli, vilket användes vid framställning av hönsfoderblandningar.

Vid kostnadsberäkningen har använts det av spannmålsbolaget

tillämpade priset vid försäljning till specialfodertillverkare ökat

med handelsmarginal. För år 1950/51 beräknas nu icke någon förbrukning

av riskli.

I fråga om oljekraftfoder beräknas den sammanlagda förbrukningen under

år 1949/50 till 210 milj. kg. Samma kvantitet upptages även för år 1950/

51. Med hänsyn till differentieringen av priserna på olika slag av oljekraftfoder

har en motsvarande uppdelning av totalkvantiteten ägt rum. Uppdelningen

framgår av tabell 18. Priserna äro de av spannmålsbolaget tillämpade

förbrukarpriserna fritt fordon i importhamn.

Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor ha uppgifter om den

beräknade förbrukningen och betalda priser åren 1948/49 och 1949/50 erhållits

från Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Förbrukningen av melass

och betmassa under år 1950/51 har beräknats med utgång från den antagna

sockcrbetsskörderi och det normala utbytet av dessa foderslag. Förbrukningen

av betfor liksom annan förbrukning av melass än för foderändamål har

s. 180 Kontrollera mot PDF

180 Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

Kraftfoder........................

90-58

152-00

172-70

173-25

Fabriksavfall......................

7-67

12-58

13-10

13-12

Animaliskt foder m. in.............

6-32

28-13

29-20

30-41

Summa

10452

192 71

215-00

216-78

Index

Avgår kostnader för foder till ägg-

1000

184-4

205-7

207-4

produktionen utanför jordbruket .

6-27

27-40

28''88

28-88

Nettosumma

98-25

165-31

186-12

187-90

Index

100-0

168-3

189-4

191-2

antagits oförändrad från år 1949/50. Priserna på melass, betmassa och betfor

ha för år 1950/51 upptagits oförändrade från år 1949/50. Förbrukningen

av drank har som vanligt beräknats under förutsättning att varje hektoliter

potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter drank och att potatisens

hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av dr av har även som vanligt beräknats

under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hl drav. Förbrukarpriserna

på drank och drav ha som vanligt erhållits från Sveriges bränneriidkarförening

och Aktiebolaget Stockholms bryggerier.

Animaliskt foder m. m. Uppgifter om kvantiteter och priser ha på vanligt

sätt lämnats av livsmedelskommissionens foderbyrå. Det bör dock i detta

sammanhang framhållas, att slopandet av pris- och kvantitetsregleringarna

för ifrågavarande förnödenheter i viss mån försvårat och för framtiden torde

ännu mera försvåra insamlingen av det statistiska materialet, då särskilt

vad gäller vitamin- och mineralfoder antalet tillverkare och försäljare är relativt

stort och differentieringen av priserna är betydande. En viss förenkling

av det nu tämligen invecklade beräkningsförfarandet torde sålunda bli

nödvändig i framtiden.

Kostnader för foder till äggproduktionen utanför jordbruket. Några förändringar

i metoderna att beräkna denna kostnad ha icke skett (om beräkningsmetoderna

se Kungl. Maj :ts prop. 280/1947, s. 134—136). Hänsyn har

som redan nämnts endast tagits till förändringar i kvantiteter och priser.

Diverse förnödenheter.

Skördegarn. Med anledning av att uppgifter nu finnas tillgängliga rörande

förbrukningen av skördegarn under ytterligare ett år, nämligen 1949, ha

kvantiteterna för produktionsåret 1948/49 justerats. Förbrukningen synes

ännu öka på grund av att allt större arealer skördas med bindare, trots att

även den skördetröskade arealen ökas. Den nu beräknade förbrukningen

under år 1948/49 är 6 800 ton pappersgarn mot drygt 6 400 ton enligt tidigare

beräkningar. För produktionsåren 1949/50 och 1950/51 har räknats

med 7 000 ton pappersgarn per år.

Priset är känt för produktionsåret 1948/49 (1,57 kr/kg). För 1949/50 kan

priset på skördegarn enligt senaste tillgängliga uppgifter beräknas stanna

vid 1,35 kr/kg. Detta pris har tillämpats även för produktionsåret 1950/51.

Prissänkningen medför, att de beräknade kostnaderna för skördegarn under

åren 1949/50 och 1950/51 ligga ca 1,5 milj. kr lägre än för år 1948/49.

Hösalt. Kostnaderna för hösalt beräknas liksom tidigare under förutsätt
-

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

181

ning av oförändrade kvantiteter. Fr. o. in. den 1 januari 1950 föreligger en

prishöjning med 50 öre/dt. I övrigt förekommer icke någon förändring i

fråga om denna kostnadspost sedan vårkalkylen 1949.

AlV-syra. I vårkalkylen 1949 förutsattes för produktionsåret 1948/49 en

förbrukning av AlV-syra av ungefär samma storleksordning som under det

näst föregående produktionsåret (6 600 ton). Defintiva uppgifter, som nu

föreligga för produktionsåret 1948/49, visa emellertid, att förbrukningen

under detta år endast uppgick till 5 800 ton.

För produktionsåret 1949/50 räknas nu med den kvantitet, som levererats

under höstmånaderna 1949 samt för återstående del av produktionsåret

med samma månadskvantiteter som under år 1949. Den på så sätt preliminärt

beräknade kvantiteten för år 1949/50 stannar vid 5 500 ton. För produktionsåret

1950/51 räknas likaledes med endast 5 500 ton AlV-syra. Kostnadsberäkningen

framgår av tablån.

År

Förbrukad

kvantitet,

ton

Pris,

kr/ton

Kostnad,

milj.

kr

1938/39 .................

...... 1051

127-50

0-13

1946/47 .................

...... 6 600

13030

0-86

1947/48 .................

...... 6 800

132-40

0-90

1948/49 .................

...... 5 800

132 80

0''77

1949/50 .................

...... 5 500

132 00

073

1950/51 .................

...... 5 500

132-00

0-73

Under produktionsåret

1948/49 tog användningen av myrsyra

en sådan

omfattning, att kostnaderna härför böra medtagas i kalkylen. Den under

1948/49 förbrukade kvantiteten myrsyra är till ca 50 procent importerad

vara. För år 1949/50 har icke räknats med någon importerad myrsyra, enär

den svenska tillverkningen beräknas komma upp till sådan kvantitet, att

efterfrågan kan tillgodoses. Den i kostnadsberäkningen för åren 1949/50

och 1950/51 upptagna kvantiteten myrsyra motsvarar enligt försäljningsorganisationerna

absoluta minimisiffror för försäljningen.

Kostnaderna för myrsyra ha beräknats på följande sätt.

År Ton Kr/kg Milj. kr

1948/49 ........................ 60 2 00 0-12

1949/50 ........................ 100 2 00 0-20

1950/51 ........................ 100 2-00 0-20

Betningsmedel. Kostnaderna för betningsmedel äro liksom tidigare beräknade

på fast kvantitet. Kostnaderna visa en viss nedgång på grund av prissänkning

i juli 1949.

Hästskor och hästskosöm. Kostnaderna ha tidigare beräknats på följande

kvantiteter sedan vårkalkylen 1947, då viss justering verkställdes:

Hästskor..................... 3 575 ton

Hakar och söm.............. 1 170 ton

På grund av den starka minskningen i antalet hästar måste förbrukningen

av hästskor och hästskosöm under de senare åren ha nedgått. Detta verifieras

även av uppgifterna enligt industristatistiken för år 1948. Delegationen

har därför tills vidare räknat med en nedgång i kvantiteterna motsvarande

15 procent av tidigare förutsatt förbrukning. Detta står i överensstämmelse

med minskningen i antalet hästar sedan 1947.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Priserna äro i fråga om hästskor oförändrade sedan vårkalkylen 1949. För

hakar och söm föreligger en mindre prisstegring fr. o. m. augusti 1949.

Silfilter och rengöringsmedel. Kostnaderna ha liksom tidigare beräknats

på fast kvantitet. Då även priserna äro oförändrade ha i kalkylen införts

samma kostnadssummor som i vårkalkylen 1949.

Torvströ. Kvantiteten är oförändrad sedan förra vårkalkylen (1,8 milj.

balar) för produktionsåren 1948/49 och 1949/50. I avvaktan på utvecklingen

av tillverkningens storlek har delegationen räknat med oförändrad kvantitet

även för produktionsåret 1950/51. En mindre prissänkning inträffade

i juli 1949, varför de nu beräknade kostnaderna äro något lägre än enligt

förra vårkalkylen.

Utsäde. Denna kostnadspost avser liksom i tidigare beräkningar de merkostnader

(kostnader för rensning, handelskostnader in. in.), som jordbruket

får vidkännas vid inköp av utsäde. Kostnaderna avse spannmåls- och

oljeväxtutsäde.

Kostnaderna för år 1948/49 ha av livsmedelskommissionens avdelning för

vegetabiliska produkter beräknats till 7,5 milj. kr. Denna summa har även

tillämpats för åren 1949/50 och 1950/51. Merkostnaderna vid inköp av

oljeväxtutsäde ha i enlighet med de i samband med augustikalkylen 1949

verkställda undersökningarna upptagits till 0,75 procent av jordbrukets totala

inkomster av oljeväxtodlingen. Beloppen bli för åren 1948/49—1950/51 respektive

0,7, 1,2, 1,3 milj. kr. De sammanlagda merkostnaderna för spannmålsoch

oljeväxtutsäde under nämnda år bli alltså respektive 8,2, 8,7 och 8,s

milj. kr.

Tabell 20. Kostnader för diverse förnödenheter i sammandrag, milj. kr.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

Skördegarn........................

2''87

10-68

9-45

9-45

Hösalt............................

0’48

1-24

1-29

1-32

AlV-syra .........................

013

0-89

0-93

0-93

Betningsmedel.....................

Ilo

1-04

0-78

0-78

Hästskor..........................

2''2l

3-07

3-07

3*07

Hästskosöm.......................

1-90

2-16

2-25

2-25

Silfilter...........................

0''97

1-62

1-62

1-62

Rengöringsmedel...................

3-11

8-58

8''58

8-58

Torvströ..........................

4-32

6*71

6-48

6-48

Utsäde............................

3-20

8-20

8-70

8-80

Summa

20''29

44- 9

43-15

43-28

Index

100-o

217-8

212-7

213-3

Frakter m. m.

Frakter.

Mjölkfrakter. Kostnaderna för mjölkfrakter ha nu kunnat slutjusteras för

år 1948/49. I vårkalkylen 1949 beräknades kostnaderna för mjölkfrakter

under nämnda produktionsår till 58,21 milj. kr. Nu beräknad kostnadssumma

för produktionsåret 1948/49 uppgår till 58,so milj. kr. ökningen av den

beräknade kostnaden står helt i samband med högre invägd mjölkkvantitet

vid mejerierna än enligt förra vårkalkylen. Den genomsnittliga fraktkostnaden

per ton är nämligen något lägre i nu föreliggande kalkyl än för ett

år sedan.

För produktionsåren 1949/50 och 1950/51 ha beräkningarna som vanligt

baserats på mjölkkvantiteter enligt prognosberäkningarna på kalkylens inkomstsida

samt med tillämpande av fraktkostnaderna per ton enligt SMR:s

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

183

statistik för de senaste 12 månaderna. Den sålunda tillämpade fraktkostnaden

per ton ligger något lägre än för produktionsåret 1948/49. Någon hänsyn

till eventuell kostnadsstegring på grund av diskuterade taxehöjningar

med anledning av bensinprishöjningen den 21 oktober 1949 (som följd av

devalveringen) har icke tagits, enär storleken av en eventuell höjning av

taxorna är okänd. Den betydande höjning i fråga om de invägda kvantiteterna,

som förutsatts i inkomstkalkylen, medför emellertid en icke obetydlig

höjning av de beräknade kostnaderna för mjölkfrakter i jämförelse

med produktionsåret 1948/49. .

De beräknade kostnadssummorna för åren 1949/50 och 1950/51 uppgå till

respektive 63,so och 65,27 milj. kr.

Bilfrakter. Enligt uppgifter från Svenska lasttrafikbilägareförbundet ha

taxorna för jordbrukstransporter icke undergått någon ändring sedan vårkalkylen

1949. Senaste ingångna uppgifter avse februari 1950. Den tidigare

omnämnda prisstegring på bensin, som inträffade under hösten 1949 på

grund av devalveringen, synes sålunda hittills icke ha påverkat transporttaxorna.

Delegationen har därför räknat med samma kostnader för biltransporter

för åren 1948/49 och 1949/50 som de i vårkalkylen 1949 införda.

För prognosåret 1950/51 har insatts samma kostnadssumma som för år

1949/50 (14,57 milj. kr).

Kostnaderna för järnvägstransporter äro likaledes oförändrade sedan vårkalkylen

1949, enär någon förändring i godstaxorna icke ägt rum.

Mjölkkontroll. Kostnaderna för mjölkkontroll ha kunnat slutgiltigt justeras

för produktionsåret 1947/48, sedan definitiva uppgifter om assistentlönernas

storlek kunnat erhållas för motsvarande kontrollår. För år 1948/49

ha från Svenska lantarbetsgivareföreningen erhållits preliminära löneuppgifter.

Då något nytt löneavtal icke ingåtts, har för produktionsåren 1949/50

och 1950/51 tillämpats samma lön som för produktionsåret 1948/49.

I kostnadsberäkningen för mjölkkontroll inkluderas förutom assistenternas

kontanta löner även ett beräknat värde för kost och logi. Värdet av dessa

naturaförmåner beräknas med ledning av socialstyrelsens index för kost,

bostad och lyse. Förutom löne- och naturaförmåner räknas även med en fast

årlig kostnad per assistent av 100 kr för transporter samt 50 kr för förbrukning

av kemikalier samt för erforderlig förnyelse av utrustningen.

Uppgifter om antalet assistenter ha lämnats av lantbruksstyrelsen, som

härvid gjort en uppskattning beträffande den ökning av antalet assistenter,

som får förutsättas i samband med planerad omorganisation av kontrollverksamheten.

De i kalkylen tillämpade siffrorna anges av lantbruksstyrelsen

som minimisiffror för produktionsåren 1949/50 och 1950/51.

Lantbruksstyrelsen har även meddelat uppgifter rörande storleken av de

statliga bidrag, som utgå till kontrollverksamheten. Vissa detaljer av beräkningarna

framgå av följande översikt:

År

Antal verk-

Beräknad

årskostnad

Total

kost-

Avaår

stalliaa

Kostnad

för jord-

assistenter

per assistent,

kr

nåd,

kr

bidrag,

kr

bruket,

milj. kr

1946/47 ...

... 1 108

4 351

4 820 908

263 000

4''5 C

1047/48 .. .

... 1112

4 838

5 379 856

261 000

512

1948/49 . . .

... 1 123

5 148

5 781 204

260 350

5-52

1949/50 . . .

... 1175

5 148

6 048 900

260 350

5-7 it

1950,51 ...

... 1 345

5 148

6 924 060

260 350

k

6-6G

Som synes medför den beräknade ökningen i kontrollverksamhetens omfattning

en relativt betydande stegring av kostnaderna under produktions
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj.ts proposition nr 24ö.

året 1950/51. För produktionsåret 1949/50 är den nu beräknade kostnaden

obetydligt högre än enligt vårkalkylen 1949.

Allmänna omkostnader. Kostnadsposten allmänna omkostnader kunde

slutgiltigt justeras för produktionsåret 1947/48 redan i augustikalkylen 1949.

1 samband med nu utförd kalkyl ha beräkningarna kunnat slutjusteras även

för produktionsåret 1948/49, enär uppgifter för allmänna omkostnader per

hektar enligt jordbruksekonomiska undersökningens resultat nu kunnat erhållas

även för bokföringsåret 1948/49.

I vårkalkylen 1949 räknades med den då senaste kända summan, nämligen

en preliminär kostnadssumma för produktionsåret 1947/48 (32,n milj.

kr). Den definitiva summan för detta år blev 32,39 milj. kr. Den nu beräknade

kostnadssumman för året 1948/49 uppgår till 38,13 milj. kr. Denna summa

tillämpas i enlighet med tidigare tillämpade principer även för produktionsåren

1949/50 och 1950/51.

De olika delposterna under samlingsrubriken frakter m. in. återfinnas i

tabell 21. De mest betydande justeringarna i jämförelse med vårkalkylen

1949 gälla posterna mjölkfrakter och allmänna omkostnader.

Tabell 21. Kostnader för frakter m. m. 1 sammandrag, milj. kr.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

Mjölkfrakter.....................

15-70

58-80

63-50

65’2 7

Övriga frakter:

Biltransporter...................

7-13

14-67

14-57

14-57

Järnvägstransporter..............

5-00

6-10

6-10

6-10

Summa frakter

27-83

79-57

8417

85-94

Mjölkkontroll.....................

1-91

5-52

5-79

6-66

Allmänna omkostnader............

1709

3813

38-13

38-13

Summa

46-83

123-22

128-09

130-73 j

Index

100-0

263-1

273-5

279-2

Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

ha sammanfattats i följande tablå.

1938/39

Inkomster, milj. kr.......... 1 362-3

Kostnadsindex:

Alt. A.................... 100-00

Alt. B.................... 100-00

Alt. C.................... 100 00

Basinkomst, framskriven medelst

kostnadsindex, milj. kr:

Alt. A.................... 1 362-3

Alt. B.................... 1 362-3

Alt. C.................... 1 362 3

Kalkylmässigt inkomstöverskott

(4-) eller - underskott (—),

milj. kr:

Alt. A....................

Alt. B....................

Alt. C....................

1948/49 1949/50 1950/51

2 808-0 3 061-2 3 035-3

213-86 221-58 224-44

21399 221-68 224-53

209-20 216-38 218’79

2 913-4 3 018-6 3 057-5

2 9152 3 019-9 3 058-8

2 849-9 2 947-7 2 980-6

- 105-4 + 42-6 - 22-2

- 107-2 + 41-3 - 23-5

- 41-9 + 113-5 + 54-7

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 245.

185

Tabell 22. Jordbrukets kostnader i sammandrag, milj. kr.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

8334

1 9296

1 941-4

1 941-6

100- o

231-5

233o

2330

Kapitalkostnader:

Grundförbättringar.......

Ekonomibyggnader.......

(Avskrivning 1

[och underhåll]

7-5

76-1

16-8

140-0

17-1

140-6

16-4

141-1

Maskiner och redskap ....

78-0

214-2

232-8

2460

17-5

36-7

39-1

41-8

Räntekostnader:..........

.. Alternativ A

208-0

279-6

286-9

293-4

» B

211-9

289-8

297-0

303-5

» C

202-3

199-4

198-4

198-1

Summa kapitalkostnader:...

. Alternativ A

387-4

687-3

716-5

738-7

> B

391-3

697-5

726-6

748 8

» C

381-7

607 1

628 0

6434

Index: ................

. Alternativ A

100-o

177- i

185-0

190-7

> B

100- o

178-3

185-7

191-1

.

> C

lOO-o

159-1

164-s

168-6

Kostnader för förnödenheter:

Driv- och smörjmedel.....

131

44-6

59-2

69-6

Handelsgödselmedel och kalk.............

66-7

140-8

173-6

178-3

Köpfodermedel...........

98-2

165-fr

186-1

187-9

Diverse förnödenheter ....

20-3

44-2

43-2

43-3

Summa förnödenheter

198-3

394-9

4621

479 1

Index

100-0

1991

2330

241-6

Frakter m. m.:

Frakter..................

27-8

796

84-2

85-9

Mjölkkontroll............

1-9

5*5

5-8

6-7

Allmänna omkostnader . ..

17-1

38-1

38-1

38-1

Summa frakter m. m.

46-8

1232

128-1

1307

Index

100-o

263 2

273-7

279-3

Summa kostnader:..........

1 4659

8135 0

8 248-1

3 2901

> B

1 409-8

3145-2

3 258-2

3300-2

1

» C

1460 2

3 054-8

3159 6

3194 8

Index:.................

100-o

213-9

221-6

224-4

» B

lOOo

214o

221-7

224s

» C

10Qo

209-2

21&i

218-s

Anm. Alternativen åtskilja sig i fråga om räntekostnaderna, beträffande vilka beräkningar

utförts av de sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets

arbetskostnader m. m. Alt. A utgör majoritetsalternativet, alt. B minoritetsalternativet

samt alt. C hittillsvarande beräkningar (se vidare under rubriken Räntekostnader).

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. May.ts proposition nr 24ö.

Bilaga 5.

PM

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1948.

I Kungl. Maj :ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och

1937, dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer,

vilka beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års jordbruksutredning

och beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.

Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj :ts propositioner

246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/1947, 275/1948 och 212/1949

kompletterats med liknande undersökningar för åren 1941—47, verkställda

av statens livsmedelskommission. Sedan kommissionen nu, efter bemyndigande

av Kungl. Maj :t, genom sin statistiska byrå låtit företaga en motsvarande

bearbetning av självdeklarationer, avseende inkomståret 1948, framlägges

i det följande en sammanfattande redogörelse för de härvid erhållna

resultaten.

Tab. 1. Antal 1 deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

över

100

2—5

5—10

10-20

20—30

30-50

50-100

liga

Livsmedelskommissionens undersök-

ning åren 1938 och 1940.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

bygder........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

186

671

1276

632

483

247

109

3604

och dalbygder.................

933

1925

1194

239

126

56

15

4 488

Norra Sverige...................

983

1088

319

26

4

1

—

2 421

Hela riket

2102

3 684

2 789

897

613

304

124

10 513

Livsmedelskommissionens undersök-

ning dr 1947.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

190

582

1150

565

455

233

102

3 277

och dalbygder.................

866

1624

1054

214

115

45

15

3 933

Norra Sverige...................

1022

1089

335

25

—

—

—

2 471

Hela riket

2 078

3 295

2 539

804

570

278

117

9 681

Livsmedelskommissionens undersök-

ning är 1948.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

186

554

1122

552

435

231

98

3181

och dalbygder..................

839

1593

1007

205

100

44

11

3 802

Norra Sverige.....................

918

1081

326

26

—

—

—

2 361

Hela riket

1973

3 211

2 455

783

535

278

109

9 314

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai:ts proposition nr 245.

187

Material och metod.

Såsom framgår av tabell 1 har för undersökningen av jordbrukarnas kontanta

inkomster och utgifter år 1948 kunnat utnyttjas sammanlagt 9 344 av

jordbrukare avgivna självdeklarationer för av ägaren själv brukade gårdar.

Samtliga dessa härröra, liksom fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar,

från brukningsdelar, som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning

verkställda undersökningen av jordbrukets driftsförhållanden. Sedan

föregående år har antalet undersökta gårdar minskats med 337, vilka

fördela sig på alla områden och i det närmaste alla storleksgrupper. Minskningen

har orsakats dels av att länsstyrelserna av olika skäl ej kunnat avstå

vissa deklarationer, dels av att gårdar bytt ägare eller utlämnats på arrende,

på grund varav brukningsdelarna måst uteslutas vid denna bearbetning.

Det skulle kräva omfattande undersökningar för att nu i detalj bedöma

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.

Storleksgrupper, hektar åker

Samtliga brukningsdelar med över 2

hektar åker enligt 1937 års jordbruks-

2-5

5—10

10—20

20-30

30-50

50-1C0

över

100

liga

räkning.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

bygder........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

22

27

30

11

6

3

1

100

100

och dalbvgder.................

41

37

17

3

1

1

0

Norra Sverige...................

55

35

9

1

0

0

0

100

Samtliga brukningsdelar med över 2

hektar åker enligt 1944 års jordbruks-

räkning.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

100

19

25

30

12

8

4

2

Södra och mellersta Sveriges skogs-

100

och dalbygder.................

40

37

17

3

2

1

0

Norra Sverige...................

57

34

8

1

0

0

0

100

De i livsmedelskommissionens dekla- rationsundersökning åren 1938 och

1940 ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

5

19

35

18

13

7

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs-

100

21

43

27

5

3

1

0

41

45

13

1

0

0

100

De i livsmedelskommissionens dekla- rationsundersökning är 1947 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

6

18

35

17

14

7

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs-

0

100

och dalbygder.................

22

41

27

6

3

1

Norra Sverige...................

41

44

14

1

—

—

—

100

De i livsmedelskommissionens dekla- rationsundersökning år 1948 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

6

18

35

17

14

7

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs-

22

42

27

5

3

1

0

100

Norra Sverige.....................

40

45

14

1

100

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 24ö.

verkningarna av dessa förändringar i primännaterialets omfattning; de synas

dock icke nämnvärt inverka på jämförbarheten med föregående års resultat.

Deklarationsmaterialets fördelning på olika storleksgrupper inom

vart och ett av de tre huvudområdena har, såsom framgår av tabell 2, endast

obetydligt förändrats sedan föregående år.

Beträffande metoderna för materialets bearbetning ha utförliga redogörelser

lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de tidigare deklarationsundersökningarna.

Såsom däri framhållits ha de ur självdeklarationernas

A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter omräknats dels till totalsiffror för riket, dels till siffror per

hektar jordbruksjord. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord har arealen

ängsmark omräknats till åker med ledning av den officiella statistikens

uppgifter om avkastningen på åker och äng. För år 1938 har avkastningen

under åren 1936—40 lagts till grund och för åren 1947 och 1948 avkastningen

under åren 1941—45. Beräkningen av totalsiffrorna för riket grundar sig

på en för varje särskild storleksgrupp och varje produktionsområde enligt

den officiella jordbruksstatistikens indelning verkställd uppräkning av

självdeklarationernas uppgifter. Härvid har förhållandet mellan den totala

åkerarealen vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp och område

å ena samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna inom samma

storleksgrupp och område å andra sidan tagits till utgångspunkt för omräkningen.

Det skall vidare framhållas, att arealerna enligt 1937 års jordbruksräkning

kommit till användning vid uppräkningen av 1938 års uppgifter,

medan 1944 års arealer använts för 1947 och 1948 års uppgifter.

Vid bedömningen av undersökningens resultat i vad avser kontanta inkomster

och kostnader får beaktas, att den icke med säkerhet klargör den

ekonomiska utvecklingen inom jordbruket, om man företager en jämförelse

över en längre tidsperiod. Nu anfört förhållande beror på vissa inom jordbruket

under senare tid försiggångna strukturella förändringar. För det

första märkes här att försäljningsinkomsternas andel av totalinkomsterna

successivt ökats i samband med övergången från natura- till penninghushållning.

(Samtidigt har deklarationen av försäljningsinkomster blivit fullständigare.

) Denna utveckling har varit särskilt markant i norra Sverige. I

samband med utflyttningen av arbetskraft från jordbruket ha vidare kontantlönernas

andel av de totala arbetskostnaderna (om i dessa senare även

inräknas lön till brukarna själva) undergått en minskning. Så har framför

allt varit fallet inom det större och medelstora jordbruket. Ifrågavarande

förhållanden medföra, att sedan förkrigstiden dels skett en raskare stegring

av jordbrukets kontanta inkomster än av dess totala inkomster, dels skett

en långsammare uppgång av kontantlönerna i jordbruket än av de totala

arbetskostnaderna. Undersökningsresultaten ge på grund härav icke en riktig

bild av den totala inkomst- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket

på längre sikt. Deklarationsundersökningarnas brister i berörda hänseenden

hindra emellertid icke, att resultat av desamma komma till användning för

många ändamål, såsom specialundersökningar av olika slag för jordbrukskalkylen,

nämligen i fråga om vissa kostnadsposter, vilka äro av den natur,

att de icke i nämnvärd grad influeras av förutnämnda strukturella förändringar

inom jordbruket. Vid studium av resultaten från dessa undersökningar

bör man vidare observera, att deldarationsundersökningarna avse

kalenderår och att skogsbruket ingår däri, under det att den s. k. totalkalkylen

för jordbruket avser produktionsår och ej tar hänsyn till skogsbruket.

Ytterligare bör vid bedömningen av undersökningsresultaten beaktas, att

de i undersökningen ingående egendomarna genomsnittligt taget torde re
-

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. 189

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938, 1947 och 1948, mil), kronor.

1938

1947

1948

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

159-4

286-0

403-1

sockerbetor......................

58-5

86-3

105-8

potatis m. m....................

29-7

72-2

73-2

hö, halm och grönfoder..........

5-0

12-2

14-8

Summa vegetabiliska produkter

252-3

456-7

596-9

hästar och nötkreatur............

106-4

215-7

194-9

svin och grisar.................

100-5

179-4

208-7

fjäderfä och ägg.................

23-1

56-6

69-9

mjölk till mejeri................

246-9

482-2

515-4

mjölk till enskilda...............

18-1

19-5

20-8

Summa animaliska produkter

495-0

953-4

1009-7

diverse produkter................

3-7

10-7

11-7

Summa inkomster av försålda produkter

751-3

1420 8

1618 3

Diverse inkomster........................

16-0

26-2

28-4

därav för körslor......................

7-3

14-1

14-9

Inkomster av skogsbruk..................

40-0

94-0

92-9

Arrenden och avgälder...................

8-3

19-ä

20-4

Samtliga kontanta inkomster

815-6

1560 5

1 760-0

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

24-1

37-4

58-9

sockerbetor......................

0-8

1*6

2-2

potatis m. m....................

14-8

36-6

44-6

hö, halm och grönfoder..........

1-7

5-1

6-1

Summa vegetabiliska produkter

ili

80-7

111-8

hästar och nötkreatur............

66-4

142-1

123-7

svin och grisar..................

62-3

92-0

100-4

fjäderfä och ägg.................

15-3

35-1

41-9

mjölk till mejeri.................

124-8

303-2

327-4

mjölk till enskilda...............

21-4

16-9

18-9

Summa animaliska produkter

290-2

589-3

612-3

diverse produkter................

2-6

5-1

5-2

Summa inkomster av försålda produkter

334-2

675i

729 3

Diverse inkomster .......................

17-7

35-4

30-4

därav för körslor......................

12-6

29-4

23-0

Inkomster av skogsbruk..................

91-9

234-8

233-6

Arrenden och avgälder...................

6-o

9-8

10 4

Samtliga kontanta inkomster

449 8

955-1

1003-7

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter

2 4

därav spannmål och frövaror...........

0-7

l-i

sockerbetor......................

—

—

—

potatis m. m....................

1-6

6-3

6-2

hö, halm och grönfoder..........

1-9

6-7

8-2

Summa vegetabiliska produkter

4-2

14-1

16-s

s. 190 Kontrollera mot PDF

190 Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tab. 3 (forts.). Jordbrukets kontanta Inkomster åren 1938, 1947 och 1948, mil], kronor.

1938

1947

1948

hästar och nötkreatur............

14-3

38-9

40-4

svin och grisar..................

5-4

9-7

10-8

fjäderfä och ägg.................

1-4

2-3

3-6

mjölk till mejeri.................

36-3

146-7

155-9

mjölk till enskilda...............

12-7

9-8

10-5

Summa animaliska produkter

70-1

207-4

22la

diverse produkter................

1-3

3-3

4*1

Summa inkomster av försålda produkter

75-6

224-8

242 1

Diverse inkomster.......................

40-1

56-o

49-6

därav för körslor .....................

34-2

52-7

45-8

Inkomster av skogsbruk.................

122-6

203-7

190-8

Arrenden och avgälder..................

3-0

5-1

5-o

Samtliga kontanta inkomster

2413

489-6

487-5

Hela riket.

Inkomster av försålda produkter

464-4

därav spannmål och frövaror ..........

184-2

324-5

sockerbetor .....................

59-3

87-9

108-0

potatis m. m....................

46-1

115-1

124-0

hö, halm och grönfoder..........

8-6

24-0

291

Summa vegetabiliska produkter

298a

551-5

725-5

hästar och nötkreatur............

187-1

396-7

359-0

svin och grisar.................

168-2

281-1

3199

fjäderfä och ägg.................

39-8

94-0

115-4

mjölk till mejeri................

408-0

932-1

993-7

mjölk till enskilda ..............

52-2

46-2

50-2

Summa animaliska produkter

855-3

1 750-1

1 843-2

diverse produkter...............

7-6

19-1

21-o

Summa inkomster av försålda produkter

1161-1

2 320-7

2 589-7

Diverse inkomster.......................

73-8

117-6

108-4

därav för körslor.....................

54-1

96-2

83-7

Inkomster av skogsbruk.................

254-5

532-5

517-3

Arrenden och avgälder..................

17-3

34-4

35-8

'' Samtliga kontanta inkomster

1 506-7

3 005-2

3 251-2

presentera en något högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden

än genomsnittsjordbruket. Till följd härav torde de vid undersökningen

erhållna totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara

något för höga. Deras huvudsakliga uppgift är emellertid att avspegla de

från år till år inträffade förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter och icke att ange dessa posters absoluta storlek.

Det bör ytterligare beaktas, att brukningsdelar med mindre än 2 hektar

åker icke ingå i det bearbetade materialet. Likaså bör hänsyn tagas till att

vid upprättande av självdeklaration inom jordbruket den s. k. kontantprincipen

tillämpas. Då hänsyn sålunda icke tages till eventuella lagerbehållningar

vid beskattningsårets början och slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet

enligt deklarationsuppgifterna växla mera från år till år än

vad som eljest skulle varit förhållandet.

I tabellerna redovisas jordbrukets inkomster och utgifter åren 1938, 1947

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

191

och 1948, men på grund av ovan nämnda brister vid jämförelse över längre

tidsperioder har i följande kommentarer till tabellerna endast utvecklingen

mellan åren 1947 och 1948 behandlats.

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta

inkomster, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas Abilaga

lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I tabell 3 återgivas

för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra och mellersta

Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra Sverige — de till

totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 ha dessa omräknats

till indextal med 1938 resp. 1947 som basår. I anslutning till A-bilagans uppställning

ha inkomsterna fördelats på följande poster: Spannmål och frövaror;

sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter;

hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur; svin och grisar;

fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid leverans till mejeri,

dels vid annan försäljning; diverse produkter (får och getter, fisk och

vilt, lin, ull, hudar och skinn m. m.); inkomster av skogsbruk samt diverse

inkomster (körslor, uthyrning av maskiner och dragare; försäljning av döda

yttre inventarier samt av sten, grus, torv m. in., ersättning för vägunderhåll

och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt arrenden och avgälder.

Såsom framgår av tabell 3 ha jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster

år 1948 beräknats till 3 251,2 milj. kronor. Inkomstsumman för

år 1947 uppskattades till 3 005,2 milj. kronor. I jämförelse med år 1947 föreligger

sålunda en ökning av inkomstsumman med 246,o milj. kronor eller

med 8,2 procent.

Av den sammanlagda inkomstsumman hänför sig över hälften eller 1 843,2

milj. kronor till försäljning av animaliska produkter, medan inkomsterna

av försålda vegetabiliska produkter enligt de bearbetade självdeklarationerna

stanna vid 725,5 milj. kronor. Inkomsterna av skogsbruk ha för år 1948

beräknats till 517,3 milj. kronor. Inkomsterna av animaliska produkter stego

mellan åren 1947 och 1948 med 93,i milj. kronor eller med 5,3 procent och

inkomsterna av vegetabiliska produkter ökade under samma tid med 174,o

milj. kronor eller med 31,5 procent. Skogsinkomsterna, som mellan åren

1945 och 1946 ökade med 51,o procent och mellan åren 1946 och 1947 minskade

med 9,3 procent, ha under år 1948 sjunkit med ytterligare 2,8 procent.

Skogsinkomsterna under de tre senast undersökta åren äro betydligt högre

än tidigare, vilket framgår av nedanstående sammanställning.

Inkomster av skogsbruk.

År Milj. kronor Index

1938.......................... 254-5 100

1944 .......................... 396 1 155-6

1945 .......................... 389-1 152.9

1946 .......................... 587 1 230 7

1917 .......................... 532 5 209 2

1948 .......................... 517-3 203-3

Orsakerna till de höga intäkterna från skogsbruket under de senaste åren

äro att söka i de förbättrade priserna på skogsprodukter efter prisstoppets

upphävande den 1 juli 1946 och de på grund härav ökade avverkningarna.

De exceptionellt höga skogsinkomsterna under år 1946 torde, såsom i före
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192 Kungl. Mai:ts proposition nr 245.

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938, 1947 och 1948. Indextal.

År 1938

= 100

År 1947

= 100

1947

1948

1948

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

1

Vegetabiliska produkter................

180-8

236-3

130-7

Animaliska produkter..................

192 6

204-0

105-9

Samtliga jordbruksprodukter............

189-1

215-4

113-9

Diverse inkomster......................

164-2

177-8

108-3

Skogsbruk.............................

234-7

232-0

98-8

Samtliga kontanta inkomster

1913

2158

1128

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Vegetabiliska produkter................

194-8

269-9

138-5

Animaliska produkter..................

203-1

211-0

103-9

Samtliga jordbruksprodukter............

202-0

218-2

108-0

Diverse inkomster......................

199-5

171-1

85-8

Skogsbruk.............................

255-4

254-2

99-5

Samtliga kontanta inkomster

2123

2231

105i

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter................

340-5

405-8

119-2

Animaliska produkter..................

295-9

315 5

106-6

Samtliga jordbruksprodukter............

297-4

320 3

107-7

Diverse inkomster......................

139-7

123-7

88-5

Skogsbruk.............................

166-3

155-7

93-6

Samtliga kontanta inkomster

202-9

202-0

99-6

Hela riket.

Vegetabiliska produkter................

185-0

243-3

131-5

Animaliska produkter..................

204-6

215-5

105-3

Samtliga jordbruksprodukter............

199-9

223-0

111-6

Diverse inkomster......................

159-4

146-8

92-1

Skogsbruk.............................

209-2

203-3

97-2

Samtliga kontanta inkomster

1995

215-8

108-2

gående års redogörelser framhållits, delvis ha föranletts av omläggningen av

taxeringsförfarandet. Nedgången i skogsinkomsterna från 1947 till 1948 beror

främst på en minskning av de avverkade kvantiteterna. Nedgången i avverkningarna

berörde skog till bränsle. På grund av ökad import av fossila

bränslen upphävdes nämligen bestämmelserna om avverkningsplikt den 1

juli 1948. Beträffande övriga skogsprodukter kännetecknades marknadsläget

av en viss osäkerhet under hösten 1948, vilket medförde, att virkesförsäljningarna

delvis uppskötos från hösten 1948 till början av år 1949.

Mellan åren 1947 och 1948 ha jordbrukarnas inkomster av försålda jordbruksprodukter

ökat med 269,o milj. kronor eller med 11,6 procent. Försäljningen

av animaliska produkter ökade som förut nämnts med 5,3 procent,

och inkomsterna av försålda vegetabiliska produkter med 31,s procent.

Ökningen av inkomsterna av försålda animaliska produkter fördelar sig

med 38,8 milj. kronor på posten svin och grisar, med 21,4 milj. kronor på

posten fjäderfä och ägg samt med 70,6 milj. kronor på posten mjölk. Försäljningen

av hästar och nötkreatur minskade däremot med 37,7 milj. kronor.

För jämförelse må nämnas, att värdet av försålda hästar och nötkreatur år

1947 var 43,2 milj. kronor större än år 1946. I förhållande till år 1946 före
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tab. 5. Jordbrukets kontanta inkomster av vegetabiliska respektive animaliska

produkter i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika stor
-

leksgrupper och områden åren 1938, 1947 och 1948.

Storleksgrupper, hektar

åker

År

Samt-

liga

2—5

5—10

10-20

20-30

30—50

50-100

över

100

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Vegetabiliska produkter.....

1938

15-3

20-0

26-0

33-9

39-0

44-3

45-6

33-6

1947

10-6

15-3

23-4

30-6

38-6

44-1

48-2

32-1

1948

15-1

19-4

27-e

36-0

42-2

50-1

62-8

36-9

Animaliska produkter......

1938

82-0

79-3

73-5

65-7

60-7

55-5

54-1

65-9

1947

88-3

_83-7

75-9

63-8

60-7

55-2

51-1

67-1

1948

83-8

79-5

71-8

63-2

57-0

49-5

46-6

62-4

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.....

1938

5-3

7-7

11-6

16-3

21-5

30-7

36-4

12-4

1947

5-8

7-3

11-1

14-3

21-2

28-3

43-9

12-0

1948

8-1

8-7

14-7

17-7

28-3

36-8

47-3

15-3

Animaliska produkter......

1938

93-7

91-4

87-9

83-2

77-3

68-8

63-3

86-8

1947

93-4

91-9

88-3

85-0

78-0

70-7

55-6

87-3

1948

91-3

90-4

84-8

81-7

70-4

62-4

52-3

84-0

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter.....

1938

4-5

4-0

8-0

10-9

5-5

1947

4-4

5-7

8-4

18-0

6-3

1948

4-5

6-5

9-7

19-6

6-9

Animaliska produkter......

1938

93-6

94-4

89-7

88-8

92-8

1947

94-2

93-0

90-1

78-9

92-3

1948

93-7

92-2

88-4

77-0

91-4

ligger således år 1948 en mindre ökning. För övriga animaliska produkter

är dock ökningen avsevärt större. Förklaringen till det relativt låga värdet

på försålda hästar och nötkreatur år 1948 torde vara, att slakten varit jämförelsevis

låg detta år på grund av dels den goda skörden år 1948, dels den

starka minskningen av antalet hästar och nötkreatur under år 1947.

Stegringen av inkomsterna från försålda vegetabiliska produkter hänför

sig främst till försäljningen av spannmål och frövaror, som stigit med 139,9

milj. kronor eller 43,i procent. De starkt ökade inkomsterna av vegetabilieproduktionen

sammanhänga huvudsakligen med det goda skördeutfallet år

1948 i jämförelse med år 1947, som var ett dåligt skördeår.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena

föreligga vissa olikheter. I jämförelse med år 1947 har ökningen av jordbrukets

samtliga kontanta inkomster varit starkast i södra och mellersta Sveri
-

ges slättbygder, där den uppgår till 12,8 procent. För skogs- och dalbygderna

i samma delar av landet redovisas en inkomstökning med 5,i procent medan

för norra Sverige en minskning på 0,4 procent konstateras. Såsom framgår

av tab. 4 förklaras den för norra Sverige mindre gynnsamma utvecklingen

av att inkomsterna av skogsbruk samt »diverse inkomster» (körslor

vid avverkningar in. in.) minskat jämförelsevis starkt i denna del av landet.

Vidare ha inkomsterna av försålda vegetabiliska produkter relativt sett

ökat mindre i norra Sverige än i södra och mellersta Sverige. Inkomsterna av

animaliska produkter ha däremot ökat ungefär likartat i hela landet.

Förskjutningarna av de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse

belysas närmare av följande sammanställning av deras procentuella andel av

jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationerna:

13 liihang till riksdagens protokoll 1930. 1 samt. Nr 245.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Mai:ts proposition nr 245.

Vegetabiliska produkter.....

Animaliska produkter.......

Skogsbruk.................

Diverse inkomster..........

Samtliga kontanta inkomster

1938

1946

1947

1948

198

19-3

184

223

56 8

54-9

58-2

567

16-9

19-7

17 7

159

6-5

61

57

5-1

1000

1000

1000

1000

I tablån lägger man särskilt märke till att de vegetabiliska produkternas

andel av inkomstsumman stigit under år 1948, och att procenttalet för detta

år även ligger över motsvarande tal för år 1938.

De vegatabiliska resp. animaliska produkternas andel av inkomsterna av

samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 5. I denna framträder

tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas relativa betydelse

ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt att densamma genomgående

är vida större inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige

än i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige.

Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna på de tre huvudområdena,

erhålles följande procentuella fördelning:

Samtliga kontanta inkomster 1938

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 54-1

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder......................... 29 9

Norra Sverige ...................... 16 0

Hela riket 100 0

Inkomster av försålda jordbruksprodukter

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 64-7

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder......................... 288

Norra Sverige....................... 6 5

1946

1947

1948

50-9

5T9

54-1

31-8

31-8

30-9

17-3

163

150

100 0

1000

1000

620

61-2

62-5

287

291

28-2

93

9-7

9-3

Hela riket 100 0 100-0 100 0 100 0

Tablån visar, att andelen av jordbrukets samtliga kontanta inkomster år

1948 ökat för södra och mellersta Sveriges slättbygder och minskat i de två

övriga områdena. Den fortsatta nedgången för norra Sverige beror främst på

minskade inkomster av skogsbruket. Beträffande inkomsterna av försålda

jordbruksprodukter har fördelningen på de olika områdena ej undergått

några större förändringar under de tre senast undersökta åren.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha

vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta

undantagsförmåner; arbetslöner; inköp av spannmål och frövaror; kraftfoder

och betmassa; potatis och rotfrukter; hö, halm m. fl. fodermedel samt

gödselmedel och torvströ; inköp av levande och döda inventarier; underhåll

av dels byggnader, dels inventarier; diverse driftskostnader (bl. a. elektrisk

ström samt bränn- och smörjolja) jämte räntor. Dessutom ha även uppgifterna

rörande kostnaderna för nyuppsättning av inventarier samt för ny-,

till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande dessa sistnämnda uppgifter bör

emellertid nämnas, att dessa kostnader icke berättiga till avdrag vid taxeringen,

varför desamma kunna antagas vara mindre fullständigt redovisade

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. 195

Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938, 1947 och 1948, milj. kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier.............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1938

1947

1948

7-5

10-6

12-1

166-7

351-8

394-6

26-5

58-5

66-5

83-7

104-2

115-6

2-5

6-8

6-8

12-9

28-4

34-4

50-6

101-2

111-9

47-0

83-5

89-2

22-6

53-7

71-6

25-8

61-3

70-2

38-3

86-9

104-7

80-4

160-1

184-4

55-1

55-0

57-8

619-6

1162-0

1319 8

13-3

28-6

39-1

20-3

37-9

37-6

2-4

5-1

6*3

83-9

167-4

190-4

12-9

31-4

33-3

39-1

56-6

60-3

0-9

3-2

2-8

5-7

15-3

18-5

28-9

56-4

61-6

34-2

60-5

63-0

11-8

29-3

34-6

11-9

28-7

30-8

21-3

60-1

68-4

37-0

77-5

88-9

25-5

23-1

24-6

3155

614-6

682-5

4-8

14-1

22-8

12-5

27-2

27-1

1-2

2-5

2-2

63-4

84-8

89-8

5-3

11-5

11-9

7-2

16-2

16-8

0-5

1-1

0-7

7-1

15-8

17-9

7-7

17-2

18-5

13-9

24-1

26-2

6-1

14-1

17-1

4-0

8-5

9-7

10-4

31-0

33-0

19-3

35-3

41-9

8-8

8-0

81

1549

270-1

2988

1-6

4-6

7-o !

6-5

12-3

11-8

s. 196 Kontrollera mot PDF

196 Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Tab. 6 (forts.)- Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938, 1947 och 1948, mil}, kronor.

1938

1947

1948

Hela riket.

1

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

IM

18-2

19-6

Arbetslöner.............................

314-0

604-0

674-8

Inköp av förnödenheter

44-7

101-4

111-7

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

130-0

177-0

192-7

potatis och rotfrukter...........

3-9

11-1

10-3

ilo, halm m. fl. fodermedel......

25-7

59*5

70-8

gödselmedel och torvströ........

87-2

174-8

192-0

Inköp av levande inventarier............

95-1

168-1

178-4

Inköp av döda inventarier...............

40-5

97-1

123-3

Underhåll av inventarier................

41-7

98-5

110*7

Underhåll av byggnader.................

70-0

178-0

206-1

Diverse driftskostnader..................

136-7

272-9

315-2

Räntor.................................

89-4

86-1

90-5

Samtliga kontanta utgifter

1090-O

2 046-7

2 296-1

Nyuppsättning av inventarier............

19-7

47-3

68-9

Ny-, till- eller ombyggnad...............

39-3

77-4

76-5

i deklarationerna. Av de vid bearbetningen av dessa poster erhållna resultaten

torde därför icke alltför bestämda slutsatser böra dragas.^

Resultaten av beräkningarna redovisas i tabellerna 6 och 7.

För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1948 ha uppgått

till sammanlagt 2 296,i milj. kronor, vartill komma ytterligare 68,9 milj.

kronor för nyuppsättning av inventarier och 76,5 milj. kronor för ny-, tilloch

ombyggnader. Motsvarande utgifter år 1947 utgjorde respektive 2 046,7,

47,3 och 77,4 milj. kronor. I jämförelse med år 1947 ökade således samtliga

kontanta utgifter år 1948 med 249,4 milj. kronor eller 12,2 procent. Såsom

framgår av tabell 7 ha de relativa utgiftsökningarna varit av ungefär samma

storleksordning för de olika huvudposterna med undantag för ränteutgifterna,

vilka stigit minst eller med 5,i procent. För de övriga posterna variera

utgiftsökningarna mellan 10,2 och 15,5 procent. Trots den fortgående mekaniseringen

av jordbruket ökade utgifterna för arbetslöner med 11,7 procent.

Detta förklaras av att arbetslönerna vid jordbruket legat högre år 1948 än år

1947. Lantarbetarnas timlöner höjdes nämligen den 1 november 1947 med

cirka 31 öre; en mindre höjning genomfördes även den 1 november 1948.

Utgifterna för nyuppsättning av inventarier ökade enligt deklarationerna

med 21,6 milj. kronor eller med 45,7 procent, vilket tyder på en stark maskinell

upprustning inom jordbruket under år 1948.

De nu nämnda talen avse riket i dess helhet. Av tabell 7 framgår, att vissa

olikheter föreligga mellan de tre huvudområdena. Utgiftsökningen mellan

åren 1947 och 1948 har sålunda varit starkast i södra och mellersta Sveriges

slättbygder, där den uppgår till 13,6 procent. För skogs- och dalbygderna i

södra och mellersta Sverige redovisas en ökning av de kontanta utgifterna

med ll,o procent och för norra Sverige en ökning med 8,s procent. För slättbygderna

samt skogs- och dalbygderna konstateras en ökning av arbetskostnaderna

med 12,i resp. 13,s procent, medan densamma i norra Sverige uppgår

till endast 5,8 procent. Att ökningen av arbetskostnaderna är mindre i

norra Sverige torde bero av att skogsbrukets omfattning minskat mer i denna

del av landet än i de båda övriga områdena. Vidare torde höjningen av

timlönerna ha inverkat mindre på arbetskostnaderna i norra Sverige, på

grund av att en mycket stor del av arbetet både i själva jordbruket och i skogen

där utföres av jordbrukarna själva och deras familjemedlemmar.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

197

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938, 1947 och 1948. Indextal.

År 1938 = 100

År 1947

= 100

1947

1948

1948

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner.............................

211-1

236-7

112-1

Inköp av förnödenheter.................

169-7

190-1

112-0

Inköp av levande och döda inventarier ...

197-0

230-9

117-2

Underhåll av inventarier och bvggnader . .

231-4

273-3

118-1

Diverse driftskostnader...................

199-0

229-3

115-2

Räntor.................................

99-8

103-0

105-3

Samtliga kontanta utgifter

187-5

2130

113-6

Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arbetslöner.............................

199-5

227-0

113-8

Inköp av förnödenheter.................

186-2

201-6

108-3

Inköp av levande och döda inventarier ...

195-5

212-6

108-8

Underhåll av inventarier och byggnader . .

266-9

298-1

111-7

Diverse driftskostnader..................

209-4

240-1

114-7

Räntor.................................

90-8

96-6

106-4

Samtliga kontanta utgifter

1948

216-3

111-0

Norra Sverige.

Arbetslöner.............................

133-8

141-5

105-8

Inköp av förnödenheter.................

222-7

237-7

106-7

Inköp av levande och döda inventarier ...

190-9

216-4

113-3

Underhåll av inventarier och byggnader . .

274-7

296-4

107-9

Diverse driftskostnader..................

182-9

217-4

118-9

Räntor.................................

90-7

91-2

100-5

Samtliga kontanta utgifter

1744

189-7

108-8

Hela riket.

Arbetslöner.............................

192-4

214-9

111-7

Inköp av förnödenheter.................

179-7

198-1

110-2

Inköp av levande och döda inventarier ...

195-6

222-5

113-8

Underhåll av inventarier och byggnader . .

247-5

2S3-6

114-6

Diverse driftskostnader..................

199-6

230-5

116-5

Räntor.................................

96-3

101-3

105-1

Samtliga kontanta utgifter

187-8

210-7

112-2

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen

inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Olikheterna mellan olika storleksgrupper belysas genom den beräkning

av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars

resultat återgivas i tabell 9. Genom delta material erhålles också en ytterligare

belysning av förskjutningarna från år till år liksom nya möjligheter till

jämförelser mellan de tre huvudområdena.

Det framgår av tabell 9 och indextalen i tabell 10, att de. kontanta inkomsterna

per hektar jordbruksjord mellan åren 1947 och 1948 ökat mest

i södra och mellersta Sveriges slättbygder och att ökningen varit ungefär lika

stor inom samtliga storleksklasser. I skogs- och dalbygderna har ökningen

av inkomsterna varit betydligt större i de högre storleksgrupperna än i de

lägre. För norra Sverige föreligger i stort sett ingen mer framträdande ök
-

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av {ordbrukets

kontanta utgifter Inom olika storleksgrupper och områden åren 1938,

1947 och 1948.

1

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

1

2—5

5-10

10—20

20—30

30-50

50-100

över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Arbetslöner................

1938

13-2

17-1

21-3

25-6

28-4

32-2

38-6

26-9

1947

9-4

14-5

22-0

28-5

34-0

38-8

43-7

30-3

1948

10-2

14-8

21-6

27-8

34-1

38-8

42-2

299

Räntor....................

1938

8-2

8-5

8-5

9-3

10-2

10-4

7-3

8-9

1947

3-8

4-8

4-5

4-6

5-0

5-1

4-7

4-7

1948

3-3

4-3

4-0

4-3

4-4

4-7

5-0

4-4

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

1938

19-9

23-6

27-3

29-4

32-6

36-8

41-1

26-6

1947

17-2

22-5

29-0

31-9

38-9

43-2

43-6

27-2

1948

17-8

22-9

29-3

33-5

39-6

42-7

45-6

27-9

1938

7-0

7-7

8-1

8-9

10-4

10-2

7-5

8-1

1947

2-9

3-1

3-8

4-5

4-6

6-2

6-7

3-8

1948

2-7

3-1

3-5

4-0

4-1

5-9

6-3

3-6

Norra Sverige.

Arbetslöner................

1938

39-5

40-9

43-0

48-4

40-9

1947

28-1

30-3

35-8

50-4

31-4

1948

26-3

29-4

36-9

48-9

30-5

1938

5-5

6-0

6-4

3-7

5-7

1947

3-0

3-1

2-8

2-0

3-0

1948

2-8

2-8

2-9

1-5

•

2-7

Hela riket.

Arbetslöner................

1938

26-9

26-2

25-4

27-2

29-4

33-2

39-0

28-8

1947

20-1

22-3

25-8

30-o

35-1

39-6

43-7

29-s

1948

19-7

22-3

25-7

29-7

35-3

39-5

42-6

29-4

Räntor....................

1938

6-6

7-5

8-1

9-0

10-1

10-3

7-3

8-2

1947

3-1

3-6

4-1

4-5

4-9

5-2

4-9

4-2

1948

2-9

3-3

3-7

4-1

4-3

4-8

5-1

3-9

ning. Beträffande ökningen av utgifterna per arealenhet föreligger en mera

likartad utveckling inom de olika områdena.

Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder vidare det förhållandet,

att de kontanta inkomsterna per hektar jordbruks jord i allmänhet

äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Denna i vissa fall ganska

betydande skillnad beror framförallt därpå, att inom det förstnämnda

området i regel jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsdelarna,

medan den till desamma hörande åkerarealen är förhållandevis liten. Det är

sålunda inkomsterna av skogsbruket, som höja dessa siffror för norra Sverige

över dem, som redovisas för det övriga landet.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar

av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell 11, i vilken

inkomsterna i kronor per hektar jordbruks jord av vegetabiliska och animaliska

produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt redovisas

i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per hek
-

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid

Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden

åren 1938, 1947 och 1948.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5—10

10—20

20—30

30—50

50-100

över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges

1938

418

390

372

376

369

350

386

375

slättbygder

1947

879

788

747

716

718

711

706

735

1948

996

860

831

831

821

811

792

829

Södra och mellersta Sveriges

1938

423

392

364

347

340

325

335

376

skogs- och dalbygder

1947

1022

895

782

684

684

607

601

822

1948

1029

928

836

720

757

664

728

866

Norra Sverige.............

1938

562

462

395

462

.

.

.

486

1947

1129

956

858

979

.

.

,

1000

1948

1128

973

828

1034

•

•

•

1004

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

322

285

264

274

275

276

335

285

slättbygder

1947

616

513

496

518,

546

578

627

547,

1948

718

569

562

595

632

666

696

622

Södra och mellersta Sveriges

1938

288

261

245

255

263

290

288

264

skogs- och dalbygder

1947

610

526

494

481

535

519

548

529

1948

659

582

561

526

605

583

637

589

Norra Sverige.............

1938

369

289

252

304

.

.

.

312

1947

637

497

499

608

.

.

.

552

1948

696

550

521

741

•

•

•

605

Tab. 10. Kontanta inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord vid jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938, 1947 och 1948.

Indextal: 1938 = 100.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2—5

5-10

10—20

20-30

30-50

50-100

över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

1947

1948

210-4

238-7

201-9

220-5

200-8

223-5

190-3

221-1

194-8

222-6

203-1

231-5

183-0

205-2

195-7

220-9

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

1947

1948

241-8

243-4

228-0

236-6

214-8

229-6

197-2

207-3

201-4

222-9

187-0

204-6

179-5

217-5

218-5

230-1

Norra Sverige.............

1947

1948

201-0

200-8

207-0

210-9

217-5

209-9

212-1

223-9

•

•

•

205- 9

206- 8

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

1947

1948

191-4

223-1

180-0

199-4

187-9

212-8

189-5

217-5

198-2

229-5

209-3

241-1

187-1

207-8

191-8

218-1

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

1947

1948

212-2

229-0

201-6

223-0

201-9

229-1

188-9

206-5

203-3

229-8

178-9

201-1

190-3

221-3

200-6

223-2

Norra Sverige..............

1947

1948

172-4

188-5

172-2

190-5

198-3

207-2

200-0

243-8

.

.

176-9

194-2

tar jordbruksjord för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel

och torvströ samt för räntor.

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor

föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mellan

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tab. 11. Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord vid Jordbruks*

fastighet inom olika storleksgrupper och områden åren 1938, 1947 och 1948.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2—5

5-10

10-20

20—30

30-50

50-100

över

100

liga

Inkomster av försålda vegeta-

biliska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

58

70

91

119

135

144

155

116

slättbygder

1947

83

109

161

203

257

283

299

215

1948

134

153

214

277

325

372

372

281

Södra och mellersta Sveriges

1938

15

22

32

45

57

80

94

34

skogs- och dalbygder

1947

38

45

63

73

no

133

220

70

1948

55

57

92

99

167

198

281

96

Norra Sverige.............

1938

6

6

14

23

8

1947

20

27

38

73

29

1948

23

33

46

92

.

.

.

35

Inkomster av försålda anima-

tiska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

308

281

255

232

210

180

183

228

slättbygder

1947

691

598

522

456

403

355

317

449

1948

741

626

557

487

438

367

328

476

Södra och mellersta Sveriges

1938

265

262

248

230

206

181

164

243

skogs- och dalbygder

1947

611

571

501

434

404

333

279

507

1948

618

596

529

458

415

333

311

528

Norra Sverige.............

1938

121

146

160

190

#

141

1947

431

437

408

321

,

424

1948

471

472

415

363

•

•

•

456

Inkomster av skogsbruk.

Södra och mellersta Sveriges

1938

24

20

17

15

14

16

29

18

slättbygder

1947

54

53

45

38

35

43

51

44

1948

64

55

40

47

32

41

49

44

Södra och mellersta Sveriges

1938

108

87

67

53

57

44

63

77

skogs- och dalbygder

1947

311

231

184

143

131

101

68

202

1948

300

235

183

134

132

97

97

202

Norra Sverige.............

1938

287

241

183

228

.

,

247

1947

471

394

333

516

416

1948

447

376

298

504

•

•

.

393

olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med

växande egendomsstorlek och är vidare störst inom slättbygderna och minst

i norra Sverige. Inkomsterna av skogsbruk äro givetvis störst i norra Sverige,

något mindre i skogs- och dalbygderna samt minst inom slättbygderna i

södra och mellersta Sverige.

I jämförelse med år 1947 ha arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord

år 1948 stigit inom samtliga storleksklasser och områden, ökningen har dock

varit starkare vid de större jordbruken än vid de mindre. Beträffande brukningsdelar

med upp till 30 hektar åker framträder en betydande skillnad i

arbetskostnader mellan norra Sverige å ena sidan och södra och mellersta

Sverige å andra sidan. De avsevärt större kontanta arbetskostnaderna per

hektar jordbruksjord i norra Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse

för brukningsdelar av olika storlekar i denna del av landet. Ett närmare

studium av tabellmaterialet visar även en viss samvariation mellan å

ena sidan inkomsterna av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna. Det bör

emellertid härvid observeras, att löneutgifterna ej i sin helhet höra sam
-

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

201

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid Jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938, 1947 och 1948.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5-10

10-20

20—30

30-50

50-100

över

100

liga

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges

1938

43

49

56

70

78

88

129

77

slättbygder

1947

58

75

109

148

185

224

274

166

1948

73

84

121

165

216

258

293

186

Södra och mellersta Sveriges

1938

57

62

67

75

86

107

119

70

skogs- och dalbygder

1947

105

119

143

154

208

224

239

144

1948

117

133

164

176

240

249

290

164

Norra Sverige.............

1938

146

118

108

147

128

1947

179

150

179

306

.

.

173

1948

183

162

192

362

.

.

.

185

Inköp av kraflfoder och

betmassa.

Södra och mellersta Sveriges

1938

54

48

42

39

35

28

36

39

slättbygder

1947

86

64

55

49

44

39

37

49

1948

96

71

62

55

51

43

38

55

Södra och mellersta Sveriges

1938

38

34

33,

31

28

27

24

33

skogs- och dalbygder

1947

64

53

48

38

35

31

31

49

1948

66

57

52

41

38

36

35

52

Norra Sverige.............

1938

17

12

12

19

.

.

15

1947

40

31

28

22

.

33

1948

43

32

27

29

„

35

Inköp av gödselmedel och

torvströ.

Södra och mellersta Sveriges

1938

25

24

24

25

23

21

23

23

slättbygder

1947

50

46

47

48

48

47

48

48

1948

59

50

52

54

53

53

53

53

Södra och mellersta Sveriges

1938

28

25

23

23

20

21

18

24

skogs- och dalbygder

1947

59

51

46

43

42

38

41

49

1948

62

56

50

47

48

47

49

53

Norra Sverige.............

1938

18

15

12

13

.

.

.

15

1947

42

33

27

33

.

.

.

35

1948

46

36

30

30

.

38

Räntor.

Södra och mellersta Sveriges

1938

26

24

22

25

28

29

24

25

slättbygder

1947

23

25

22

24

27

29

30

26

1948

24

24

22

26

28

31

35

27

Södra och mellersta Sveriges

1938

20

20

20

23

27

30

22

21

skogs- och dalbygder

1947

18

17

19

22

25

32

31

20

1948

18

18

20

21

25

35

40

21

Norra Sverige.............

1938

20

17

16

11

,

18

1947

19

15

14

12

.

16

1948

20

15

15

11

•

.

.

17

man med jordbrukarnas försäljning och avverkning av egen skog. En del

av arbetskostnaderna äro avlöningar till skogsarbetare, som jordbrukarna

anställa vid avverkningar åt skogsbolagen.

Jordbrukarnas taxerade nettointäkter och jordbrukarefamiljens arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter grundar sig på en bearbetning av motsvarande

uppgifter i den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna. Härutöver

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tab. 13. Jordbrukets taxerade nettointäkter inom olika områden,

åren 1938, 1947 och 1948.

Taxerade nettointäkter av

Samtliga

År

tjänst och

taxerade

Absoluta tal, milj. kronor.

jordbruks-

fastighet

tillfällig

förvärvs-

verksamhet

kapital

netto-

intäkter

Södra och mellersta Sveriges

1938

254-5

25-9

20-6

310-9

slättbygder

1947

500-8

42-5

24-8

578-3

1948

551-9

58-2

25-6

645-0

Södra och mellersta Sveriges

1938

204-5

26-6

12-8

252-4

skogs- och dalbygder

1947

467-2

45-4

19-7

546-3

1948

456-7

65-4

20-8

558-5

Norra Sverige.............

1938

128-7

30-9

5-5

168-0

1947

298-8

£8-7

9-0

377-8

1948

283-5

66-2

9-6

370-5

Hela riket.................

1938

587-7

83-4

38-9

731-3

1947

1 266-8

146-6

63-5

1502-4

1948

1 292-1

189-8

56-0

1574-0

Indextal. År 1938 = 100.

Södra och mellersta Sveriges

1947

196-8

164-2

119-9

186-0

slättbygder

1948

216-9

225-0

124-0

207-5

Södra och mellersta Sveriges

1947

228-4

170-9

154-5

216-4

skogs- och dalbygder

1948

223-3

246-1

162-8

221-3

Norra Sverige.............

1947

232-2

190-1

162-8

224-9

1948

220-3

214-3

174-6

220-6

Hela riket.................

1947

215-5

175-9

137-3

205-5

1948

219-8

227-8

143-9

215-2

Indextal. År 1947 = 100.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder..............

1948

110-2

137-1

9

103-4

111-5

Södra och mellersta Sveriges

105-4

102-2

skogs- och dalbygder.....

1948

97-8

144-0

Norra Sverige.............

1948

94-9

112-7

107-3

98-1

Hela riket.................

1948

102-0

129-5

104-8

104-8

ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas taxerade nettointäkter

statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats till totalsiffror

för hela riket och tre huvudområden, dels beräknats i kronor per hektar

jordbruks]ord och per brukningsdel. Huvudresultaten av denna del av undersökningen

redovisas i tabell 13. Det bör observeras att vad förut anförts

om deklarationsundersökningens brister vid jämförelser över längre tidsperioder

icke gäller i fråga om de taxerade nettointäkterna. De taxerade

nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för riket stigit med

2,o procent i jämförelse med år 1947. I överensstämmelse med förändringarna

i de kontanta inkomsterna och utgifterna visa även nettointäkterna, att

år 1948 varit gynnsammast för södra och mellersta Sveriges slättbygder. För

dessa redovisas sålunda en ökning av nettointäkterna av jordbruk med 10,2

procent, medan för skogs- och dalbygderna och norra Sverige en minskning

med 2,2 respektive 5,i procent konstateras. Nettointäkterna av tjänst och

tillfällig förvärvsverksamhet uppvisa en markerad ökning för samtliga områden,

ehuru mindre för norra Sverige än för södra och mellersta delarna

av landet.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även

beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

203

Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per bruknlngsdel åren 1938,

1947 och 1948.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Områden

2-5

5—10

10—20

20—30

30—50

50—100

över

100

Södra och mellersta Sveriges

1938

783

1 225

1691

2 271

2 974

3 948

4 909

slättbygder

1947

1821

2 905

4106

4768

6 989

7 312

9180

1948

2 014

3143

4 457

5 752

6810

8512

11718

Södra och mellersta Sveriges

1938

998

1318

1715

1864

2 449

1772

skogs- och dalbygder

1947

2 497

3 585

4 389

4 902

5 089

4 412

1948

2 385

3 451

4192

4 551

5 284

4 531

Norra Sverige.............

1938

1257

1614

1870

3 435

.

.

1947

2 785

4 248

5 430

8 722

.

.

1948

2 692

4 060

4 710

7 238

•

•

självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa beräkningar

ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet

lagts skuldräntorna, varefter den därvid erhållna summan minskats med ett

belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda

belopp utgör förräntningen av det i självdeklarationen såsom tillgång redovisade

värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt

av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man vid de tre senast

utförda undersökningarna utgått från en räntefot av 3 procent för fastighetsvärdet

och 4 procent för värdet av inventarier och lager. Resultaten

av denna beräkning redovisas i tabell 14. Mellan åren 1947 och 1948 konstateras

en olikartad utveckling för de tre områdena. För slättbygderna redovisas

en påtaglig ökning, medan arbetsinkomsterna ha sjunkit i norra Sverige

och förblivit ungefär oförändrade i skogs- och dalbygderna.

Vid bedömandet av dessa tal bör beaktas, att det här är fråga om en uppskattande

beräkning av den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukarefamiljen.

Till denna inkomst kommer — åtminstone vid de större egendomarna

— icke obetydliga belopp i form av ränta å det egna lantbrukskapitalet.

Stockholm den 1 april 1950.

Statens livsmedelskommission

Statistiska byrån

OTTO ZETTERBERG.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungi. Maj.ts proposition nr 245.

Bilaga 6.

PM

angående den svenska jordbruksregleringen i internationellt

sammanhang.

Den 22 respektive 23 mars 1950 har riksdagen, med bifall till propositionerna

nr 52 och 54, beslutat bl. a. dels godkänna Sveriges anslutning till

allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) ävensom bemyndiga Kungl. Maj :t

att, då förutsättningar härför inträtt, vidtaga åtgärder för Sveriges definitiva

anslutning till berörda avtal och dels bemyndiga Kungl. Maj :t att å Sveriges

vägnar vid tidpunkt, som Kungl. Maj :t äger bestämma, godtaga Havana-stadgan

för en internationell handelsorganisation (ITO) och att fastställa

de villkor, på vilka stadgan må sättas i kraft för Sveriges del. GATT har

sedermera undertecknats från svensk sida och träder för vår del i kraft den

1 maj 1950. Någon definitiv anslutning till Havana-stadgan har däremot ännu

icke skett.

Den genom Havana-stadgan beslutade internationella handelsorganisationen

(ITO) är utformad från den huvudsynpunkten, att de olika ländernas

handelspolitik bör underkastas vissa regler åsyftande att motverka, att länderna

vidtaga åtgärder, som ha ogynnsamma verkningar på den internationella

handeln och därigenom på de olika ländernas välstånd. Stadgan

syftar bland annat till att undanröja handelshinder av olika slag och innehåller

för detta ändamål detaljerade föreskrifter om villkoren för användning

av olika handelspolitiska medel såsom tullar och andra avgifter, kvantitativa

restriktioner, subventioner, import- och exportmonopol m. m. Stadgan,

som utarbetades vid en internationell konferens i Havana efter inbjudan

av Förenta Nationerna, är dagtecknad den 24 mars 1948.

Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) slöts i Geneve år 1947 som resultat

av omfattande tullförhandlingar, vilka genomfördes i samband med

arbetet på den sedermera i Havana definitivt utformade stadgan för ITO.

Avtalet är det instrument, varigenom Havana-stadgans syfte att sänka tullmurarna

avses skola förverkligas, men avtalet är samtidigt en självständig

överenskommelse, som i avvaktan på stadgans ikraftträdande omedelbart

bringar i tillämpning de viktigaste av de principer, på vilka stadgan vilar.

Avtalet innehåller dels vissa med stadgans bestämmelser analoga regler av

allmän handelspolitisk karaktär, dels listor över de tullmedgivanden (nedsättningar

och bindningar), som gjorts av de i förhandlingarna deltagande

länderna.

I detta sammanhang skall även erinras om de ansträngningar att liberalisera

den internationella handeln, som jämsides med arbetet på att få till

stånd en allmän anslutning till Havana-stadgan och GATT gjorts och alltjämt

göras enligt överenskommelse mellan ett antal länder, anslutna till

organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC). Liberaliseringssträvandena

inom OEEC:s ram ha hittills framför allt varit inriktade

på att påskynda en begränsning eller avveckling av de kvantitativa importrestriktionerna

för handeln mellan de berörda länderna och ha därigenom

åtminstone regionalt och partiellt bidragit till förverkligandet av Havana
-

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

205

stadgans och GATT:s syfte att avskaffa den bilaterala bindningen av handeln

och möjliggöra en återgång till förkrigstidens multilaterala handel.

Detta har skett genom att man successivt begränsat tillämplighetsområdet

för de undantag från det principiella förbudet mot användande av kvantitativa

importrestriktioner, som Havana-stadgan och GATT teoretiskt medge.

På denna väg har hittills uppnåtts en frigivning av handeln de berörda

länderna emellan, som värdemässigt omfattar ca 50 procent av handeln under

år 1948, och för närvarande undersökas möjligheterna för en utökning

av frigivningen med ytterligare ca 10 procent. Härvid är emellertid att märka,

att frigivningen och nämnda procenttal endast hänföra sig till varuslag,

som äro föremål för privat handel. Från den 50- eller 60-procentiga frigivningen

ha alltså undantagits alla varor, som äro föremål för statlig handel,

d. v. s. som importeras antingen av staterna själva eller av monopolföretag

under statligt överinseende. Detta har inneburit, att alla jordbruksprodukter,

beträffande vilka importen i Sverige är centraliserad antingen till rent

statligt företag (spannmål och fodermedel med vissa undantag) eller till

statskontrollerade enskilda företag (socker, fettråvaror och fetter med vissa

undantag samt kött och fläsk), d. v. s. flertalet av våra egentliga jordbruksvaror,

från svensk sida tills vidare undantagits från frigivningen inom ramen

för OEEC.

Frågan om Havana-stadgans förenlighet med den framtida svenska jordbrukspolitiken

har ingående behandlats av den år 1946 tillsatta handelspolitiska

beredningen och 1947 års kommitterade för utrikeshandelsfrågor (i det

följande kallade kommittéerna). Även livsmedelskommissionen har vid olika

tillfällen yttrat sig över stadgan. I sitt slutliga yttrande har kommissionen

sammanfattningsvis framhållit, att de speciella svenska önskemål, som

framfördes vid Havana-konferensen, i det stora hela blivit tillgodosedda.

Ett godkännande av stadgan i föreliggande skick skulle sålunda enligt kommissionen

icke behöva föranleda omprövning av de av riksdagen fastställda

grunderna för jordbrukspolitikens handhavande. Kommittéerna ha för sin

del under åberopande bland annat av vad livsmedelskommissionen anfört

tillstyrkt, att stadgan måtte ratificeras för Sveriges del.

Som redan nämnts äro de allmänt handelspolitiska bestämmelserna i

GATT analoga med motsvarande bestämmelser i Havana-stadgan. De uttalanden

av kommittéerna och livsmedelskommissionen, som gjorts rörande

Havana-stadgans förenlighet med jordbrukspolitiken, gälla alltså i stort sett

även bestämmelserna i GATT. Att märka är emellertid att vissa bestämmelser

i Havana-stadgan av intresse i detta sammanhang icke ha någon motsvarighet

i GATT. Beträffande olika åtgärders inom jordbrukspolitiken förenlighet

med Havana-stadgan och GATT kan vidare anföras följande. (I

den mån en bestämmelse i Havana-stadgan icke motsvaras av en bestämmelse

i GATT, har detta särskilt angivits.)

A. Import- och exportavgifter.

Havana-stadgan och GATT lägga icke hinder i vägen för tillämpning av

tullar och andra avgifter å import och export men avse att åstadkomma en

minskning av sådana tullar och avgifter. Minskningen skall enligt Havanastadgan

genomföras förhandlingsvägen. Medlem är sålunda skyldig att på

begäran av annan medlem inleda och genomföra förhandlingar, syftande till

väsentlig nedsättning av den allmänna tull- och avgiftsnivån. Medlemmarna

skola därvid vara berättigade att vägra medgivanden beträffande särskilda

varuslag. Detta betyder emellertid enligt en utskottsrapport vid Havanakonferensen

icke, att eu medlem kan vägra alt förhandla om visst varuslag

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

utan att lämna någon förklaring; om de anförda skälen icke anses tillfredsställande,

kan motparten anlita stadgans regler för lösning av tvister mellan

medlemmarna. GATT saknar motsvarighet till stadgans bestämmelser om

förhandlingsskyldighet men innehåller föreskrifter om tullkoncessioner, vilka

anknyta till ifrågavarande bestämmelser. I GATT-avtalet föreskrives sålunda,

att varuslag, upptagna i de vid avtalet fogade listorna, icke få

beläggas med vanliga tullar utöver de belopp, som angivas i listorna. De

skola vidare vara befriade från andra tullar och avgifter utöver dem, som

äro i kraft å dagen för avtalet eller då förutsatta i gällande lagstiftning.

I enlighet med förhandlingsreglerna i Havana-stadgan ha de egentliga jordbruksvarorna

från svensk sida undantagits från koncessioner i samband

med hittills förda tullförhandlingar enligt GATT.

B. Kvantitativa import- och exportregleringar.

Kvantitativa restriktioner å import och export, d. v. s. restriktioner av

annat slag än tullar och andra avgifter, äro i princip förbjudna enligt Havana-stadgan

och GATT. Kvantitativa restriktioner äro dock medgivna i följande

fall.

a) Exportrestriktioner med syfte att förebygga eller avhjälpa kritisk brist

på livsmedel eller andra nödvändiga produkter. Enligt en utskottsrapport

vid Havana-konferensen är undantaget tillämpligt även för det fall att tillfälliga

exportrestriktioner tillgripas »för att möta en avsevärd stegring av

de inhemska priserna å livsmedel på grund av en prisstegring i andra länder».

b) Import- eller exportrestriktioner för tillämpning av normer eller föreskrifter

angående klassificering, kvalitetskontroll eller saluhållande av varor

i den internationella handeln.

c) Importrestriktioner å jordbruks- eller fiskeriprodukter, om restriktionerna

äro nödvändiga för genomförande av vissa statliga åtgärder.

Här avses statliga åtgärder, som faktiskt ha till resultat:

i) att begränsa de kvantiteter som få saluhållas eller

produceras av motsvarande inhemska produkt.

Kommittéerna ha anfört, att detta medgivande möjligen kunde ge oss rätt att

i sådana fall, då positiva åtgärder vidtogos till begränsning av utbudet, exempelvis

eosinering eller gröpning av brödsäd till foder eller skärpning av kvalitetsbestämmelserna

för brödspannmål, samtidigt genomföra en kvantitativ

införselreglering (av brödsäd i nyssnämnda exempel). Enligt ett utskottsuttalande

vid Havana-konferensen torde emellertid medgivandet omfatta

även importrestriktioner för att utjämna säsongvariationerna i animalieproduktionen

i den mån de erfordrades som komplement till ett antal

andra åtgärder som användes för att begränsa den inhemska produktionen.

I detta sammanhang har från svensk sida, bland annat, redovisats sådana

åtgärder som begränsning av smörproduktion för inhemska marknaden

genom att avsättningsutrymme bereddes för margarinproduktionen, betäckningsavgifter,

åtgärder, som möjliggöra att viss mängd kött och fläsk undantages

från det marknadsförda utbudet genom det s. k. destruktionsförfarandet,

slaktdjursavgifter och åtgärder för att ge den svenska foderregleringen

en produktionshämmande utformning. Livsmedelskommissionen har framhållit,

att klarhet över hur medgivandet i konkreta fall kommer att tolkas

kan vinnas först sedan ITO kommit i full verksamhet.

ii) att avveckla ett tillfälligt överskott av motsvarande

inhemska produkt genom att göra överskottet

tillgängligt för vissa grupper av inhemska konsu
-

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

men ter utan betalning eller till priser under gällande

marknadspris. Enligt en utskottsrapport vid Havana-konferensen täcker

detta medgivande anordningar genom vilka tillfälliga överskott av spannmål

göras tillgängliga såsom kreatursfoder för småbrukare och liknande

kategorier med låg levnadsstandard utan betalning eller till priser under gällande

marknadspris. Genom detta uttalande torde vara möjligt att, därest

förutsättningarna i övrigt äro för handen, kombinera eosinering eller gröpning

av brödsäd till kreatursfoder med en kvantitativ införselreglering.

iii) att begränsa de kvantiteter som få produceras

av en animalisk produkt, vars framställning helt eller

till huvudsaklig del är direkt beroende av den importerade

varan, under förutsättning att den inhemska

produktionen av sistnämnda vara är relativt obetydlig.

Särskilda regler ha lämnats för tillämpning av de restriktioner, som kunna

vara tillåtna enligt c) ovan. Vidare har föreskrivits, att under importoch

exportrestriktioner inbegripas sådana restriktioner, som genomföras medelst

åtgärder, vilka äro att hänföra till statlig handel. Föreskriften avser att

hindra ett kringgående av reglerna genom att importen eller exporten anförtros

åt monopolföretag.

Havana-stadgan och GATT göra allmänt undantag från förbudet mot

kvantitativa restriktioner, när det gäller restriktioner till skydd för ett lands

betalningsbalans. Utförliga bestämmelser meddelas i syfte att påskynda en

avveckling av de nuvarande av valutaskäl betingade restriktionerna.

C. Inre beskattningar och avgifter.

Importerade varor få icke beläggas med inre avgifter utöver vad som gäller

för inhemska produkter av samma slag, och ej heller annorledes få importerade

eller inhemska produkter beläggas med inre avgifter så att inhemsk

produktion skyddas. Enligt en utskottsrapport vid Havana-konferensen

äro sådana avgifter tillåtna, som visserligen ha till verkan att stödja

produktionen av en viss inhemsk produkt (t. ex. smör) men äro riktade lika

mycket mot den inhemska tillverkningen av en annan vara (t. ex. inhemskt

margarin), av vilken en väsentlig inhemsk produktion förekommer, som mot

importen av sådan vara (t. ex. importerat margarin). Kommittéerna och livsmedelskommissionen

ha funnit det av berörda utskottsuttalande vara klart,

att den svenska margarinaccisen och oljekaksskatten äro tillåtna, så länge

i landet förekommer en väsentlig produktion av margarin respektive oljekakor,

även om dessa produkter framställas av importerade råvaror.

I detta sammanhang kan nämnas, att frågan om de avgifter i prisutjämnande

syfte, som för närvarande uttagas på vissa importvaror, och som enligt

sakens natur diskriminera mellan olika länder och därför i princip äro

förbjudna, fått sin lösning genom ett stadgande, som medgiver rätt att antaga

eller genomföra åtgärder, vilka äro nödvändiga för priskontroll i ett

land, som lider av varubrist till följd av det andra världskriget.

D. Inre regleringar.

Med avseende å inre regleringar skola importerade varor icke behandlas

mindre gynnsamt än inhemska produkter av samma slag. Inre kvantitativa

regleringar få hland annat icke avse, att en bestämd kvantitet eller proportion

av eu vara skall vara av inhemskt ursprung. Regleringar, som uppfylla

detta villkor, skola icke anses diskriminerande i något fall, då alla reglering
-

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

en underkastade varor produceras inom landet i väsentliga kvantiteter. Regleringarna

få icke innefatta fördelning mellan utländska leveranskällor. Härigenom

har stadgats ett principiellt förhud mot sådana åtgärder som inmatnings-

och inblandningsbestämmelser för brödsäd och grynhavre samt bestämmelsen

om viss halt av inhemska fettvaror i margarin. Från förbudet

har emellertid undantag gjorts för åtgärd, som var i kraft den 1 juli 1939,

den 10 april 1947 eller den 24 mars 1948. På grund av ett par utskottsuttalanden

vid Havana-konferensen rörande möjligheterna att vidtaga förändringar

i redan existerande reglering ha kommittéerna och livsmedelskommissionen

funnit att de svenska inmalningsbestämmelserna äro till fullo

täckta av undantaget. Det under C ovan relaterade utskottsutlåtandet avser

även inre regleringar.

Kommittéerna ha vidare i detta sammanhang konstaterat, att en åtgärd,

varigenom skyldighet skulle stadgas att inblanda smör i margarin, utan särskild

föreskrift om att smöret till viss del måste vara av inhemskt ursprung,

icke skulle strida mot förbudet, så länge smörproduktionen håller sig inom

den genom 1947 års riksdagsbeslut angivna ramen, vilken förutsätter en

margarintillverkning som lär kunna betraktas som väsentlig.

E. Subventioner.

Subventioner få anses vara det medel, som Havana-stadgan och GATT närmast

anvisar som stöd åt inhemska näringar. De äro i princip tillåtna. Organisationen

respektive DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA skola underrättas

om utgående subventioner. Skyldighet föreligger för medlem eller

part att på begäran av annan, som anser, att en sådan subventionering förorsakar

eller hotar att förorsaka allvarlig skada på dess intressen, dryfta

möjligheterna att begränsa subventionerna. Observeras må i detta sammanhang,

att subventionering kan från annat lands sida mötas med en mot subventionen

svarande antidumping- eller utjänmingstull. Sådan tull är i princip

tillåten även om sådan tullöverenskommelse, som avses ovan under A,

skulle ha ingåtts.

Havana-stadgan innehåller — till skillnad från GATT — ett undantag från

huvudregeln att subventioner i princip äro tillåtna, nämligen för exportsubventioner,

som resultera i att en vara säljes för export till lägre pris än hemmamarknadspriset.

Dylika subventioner äro enligt stadgan förbjudna. Utan

hinder därav må dock exporterade varor befrias från tullar eller skatter,

som påläggas varor av samma slag vid förbrukning inom landet. Vidare

få inkomsterna av sådana skatter och tullar användas till betalning åt inhemska

producenter i allmänhet av ifrågavarande varor. Betalningen betraktas

då som ett fall enligt första stycket ovan. Subventionering av exporten

får på vissa villkor tillgripas även för att uppväga en subvention, beviljad

av ett konkurrerande exportland, som icke är medlem av organisationen.

I föregående stycke avsedd bestämmelse om förbud mot exportsubventioner

skall av medlemsstat sättas i kraft så snart som möjligt och icke senare

än två år efter den dag, då Havana-stadgan träder i kraft. I särskilda fall

kan organisationen bevilja ytterligare anstånd.

Enligt en utskottsrapport vid Havana-konferensen har klarlagts, att stadgandet

om att exporterade varor må befrias från tullar eller skatter tillåter

även restitution av införselavgifter å fodermedel vid export av därmed framställda

jordbruksprodukter. Kommittéerna påpeka emellertid att stadgandet

icke heller med klarläggandet i utskottsrapporten ger möjlighet att utbetala

exportbidrag för jordbruksprodukter på sätt skedde under 1930-talet,

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245. 209

d. v. s. klumpvis utan direkt anknytning till de på exportvaran belöpande

avgifterna.

Förbudet mot exportsubventioner av angivet slag är vidare, såvitt angår

råvaror (innefattande bland annat varje produkt av jordbruk eller fiske, i

sin naturliga form eller efter sådan bearbetning som vanligen kräves för att

bereda varan för saluförande i väsentliga kvantiteter på den internationella

marknaden), avsevärt uppmjukat genom en särskild bestämmelse i stadgan.

Däri föreskrives sålunda, bland annat, att ett prisstabiliseringssystem för

råvaror, vilket tidvis resulterar i att exportpriset är lägre än hemmamarknadspriset

men enligt vad Organisationen fastställt även haft eller är ämnat

att ha till följd att exportpriset är högre än hemmamarknadspriset, icke

skall anses innefatta förbjuden exportsubventionering. Genom denna undantagsbestämmelse

råder enligt kommittéerna icke tvivel om att en viss direkt

subventionering av den svenska smörexporten är tillåten. En förutsättning

är dock, att Organisationen fastslår anordningens karaktär av sådant

prisregleringssystem som här avses.

Beträffande all tillåten subventionering av råvaror har i stadgan vidare

utsagts, att subventioneringen icke må tillämpas så, att medlem därigenom

får mer än skälig andel av världshandeln med ifrågavarande produkt.

F. Lagringsstöd (stödköp).

Kommittéerna framhålla, att ett lagringsstöd (t. ex. i fråga om brödsäd),

innebärande att staten på ett eller annat sätt skulle garantera en viss minimiprisnivå,

kan sägas utgöra en form av statlig subventionering, Minimiprisnivån

skulle emellertid enligt jordbruksprograinmet ligga under den prisnivå,

som genom importregleringen stödjes mot utländsk konkurrens. Åtgärden

synes därför enligt kommittéerna icke vara ägnad att minska importen,

liksom den givetvis ej heller kan bidraga till att öka exporten. På

grund härav torde den icke falla under Havana-stadgans och GATT:s subventioneringsbestämmelser.

Däremot skulle den möjligen kunna beröras av

stadgandena om inre beskattningar och regleringar (avdelningarna C och

D ovan), i det att man under åberopande av dessa stadganden möjligen

skulle kunna påfordra, att lagringsstöd lämnades icke blott för här i landet

producerad utan även för importerad spannmål. Emellertid torde man

kunna utgå från att i en sådan situation, då lagringsstöd måste tillgripas,

importen redan tidigare genom andra regleringsåtgärder helt utestängts,

varför några större lager av utländsk spannmål sannolikt icke torde finnas.

G. Ensamrätt till import och export.

Med statlig handel förstås enligt Havana-stadgan och GATT handel, som

bedrives av ett statligt företag eller av ett företag, som av staten beviljats

uteslutande eller särskilda privilegier. Sådan handel skall, om den omfattar

import och export, i allmänhet drivas i överensstämmelse med grundsatserna

om icke diskriminerande behandling.

Enligt Havana-stadgan (GATT innehåller icke motsvarande bestämmelse)

skall medlem, som genom monopolisering genomför inskränkningar av handeln,

på begäran av annan medlem upptaga förhandlingar därom på samma

sätt som föreskrives beträffande tullar och avgifter (sé avdelning A ovan).

I fråga om importmonopol skola förhandlingarna i första hand avse att

fastställa en högsta importavgift. Monopolet skall ha skyldighet att importera

den monopoliserade varan i tillräckliga kvantiteter för alt täcka efterfrågan,

varvid hänsyn skall tagas till eventuell ransonering av varan. Vid

14 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 245.

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

tillämpning av nu angivna bestämmelser skall vederbörlig hänsyn tagas till

det förhållandet, att vissa monopol inrättats och drivas huvudsakligen för

sociala, humanitära eller statsfinansiella ändamål.

Kommittéerna ha framhållit, att de anordningar med ensamrätt till import

och export, som skulle ifrågakomma enligt den planerade svenska jordbrukspolitiken,

i och för sig icke torde möta något hinder. Icke heller förhandlingstvånget

torde kunna befaras medföra några komplikationer. Att

märka är emellertid, att man icke genom monopolanordningar kan undanröja

de svårigheter, som bestämmelserna om kvantitativa regleringar och

exportsubventioner fortfarande kunna vålla för genomförande av enstaka

åtgärder på jordbrukspolitikens område. Undantagsbestämmelsen angående

monopol för sociala, kulturella, humanitära och statsfinansiella ändamål har

av kommittéerna ansetts tillämplig beträffande monopolen på tobak och

rusdrycker.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

211

SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET

STOCKHOLM

Bilaga 7.

Till statens livsmedelskommission, Stockholm.

I likhet med vad som skett tidigare år får Svenska spannmålsaktiebolaget

härmed till statens livsmedelskommission inkomma med förslag till de prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område avseende konsumtionsåret 1950/

51, som beröra bolagets verksamhet. I samband härmed har bolaget företagit

beräkningar över bolagets kostnader under verksamhetsåret 1950/51 liksom

ock framlagt en förnyad kalkyl över dess kostnader under nu löpande konsumtionsår.

Inledning.

Under konsumtionsaren 1948/49 samt 1949/50 ha regleringsåtgärderna

beträffande spannmål och fodermedel kunnat successivt förenklas eller helt

avskrivas. Sålunda äro numera ransoneringsföreskrifter i stort sett slopade.

Vidare finnas icke längre några normalprisbestämmelser i fråga om fodersäd,

kli och oljekraftfoder, ehuru det meddelats vissa föreskrifter om priser

å importerad fodersäd och importerat kli samt oljekraftfoder att gälla i

ett antal importhamnar. I fråga om brödsäden äro emellertid normalprisbestämmelser

alltjämt i kraft och likaså utfodringsförbud. På grund härav har

också det sedan länge gällande omfattande prisortssystemet för brödsäden

måst upprätthållas. Spannmålsbolaget har nu ansett det önskvärt, att regleringsåtgärderna

under nästkommande regleringsår om möjligt erhålla en

sådan utformning, att de, i den mån så låter sig göra, ansluta till de riktlinjer,

som finnas uppdragna i 1947 års riksdagsbeslut, eller att de i annat fall

dock böra syfta till att göra en senare övergång till regleringsåtgärder i enlighet

med nämnda riktlinjer så enkel som möjligt. Dessa riktlinjer, vilka

grundade sig på de förslag som avgivits av 1942 års jordbrukskommitté,

åsyttade bl. a., att handeln skulle lämnas så fri som möjligt. Detta gällde

icke endast förhållandena inom landet utan jämväl importen och exporten

av olika varor. Bolaget vill därför efter en redogörelse för marknadsläget

diskutera möjligheterna till en dylik friare handel, innan bolaget övergår till

att behandla de förslag till regleringsåtgärder, vilka bolaget med hänsyn till

föreliggande förhållanden ansett sig böra framlägga.

Marknadsöversikt.

De antaganden om en kraftig reducering av de internationella priserna å

spannmål och fodermedel, som för ett år sedan syntes vara motiverade med

hänsyn till det ökade varuutbudet och därav följande konkurrensförhållanden,

hava icke helt blivit infriade. Den främsta anledningen härtill är valutasvårigheterna,

som under det gångna året skärpts och bl. a. ledde till en

devalvering av de dollarsvaga ländernas valutor. Dollarbristen har förstärkt

utrikeshandelns bilaterala inriktning och hållit tillbaka de prissänkande

krafterna.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj-.ts proposition nr 245.

Världsmarknadspriset för vete var under år 1949 högre än som kunde väntas

med hänsyn dels till betalningsbalansen inom internationell handel, dels

till förhållandet mellan tillgång och efterfrågan. Icke desto mindre var prisnivån

lägre än närmast föregående år.

Prisutvecklingen fr. o. m. januari 1947 framgår av nedanstående tabell,

som återgiver kvartalsmedeltal av de å Chicagobörsen noterade loco-priserna

för vete.

Genomsnittspris angivet i cents

per bushel

1947 1948 1949

239 264 228

266 240 220

248 225 200

308 233 212

Januari—mars.....

April—juni........

Juli—september

Oktober—december

Under 1948 stego priserna å Chicagobörsen till 3 dollars per bushel och

argentinskt vete noterades till 4 å 5 dollars per bushel. Det högsta priset å

Chicagobörsen under 1949 noterades i januari, då vete såldes för marsleverans

till 226 cents. Därefter skedde ett prisfall med omkring 10 cents. Vid

denna nivå höll sig marknaden anmärkningsvärt fast till i början av maj.

Därefter sjönko priserna till den lägsta nivån efter kriget (186 3/8 cents). De

statliga prisstödjande åtgärderna åstadkommo på nytt under årets sex sista

månader en prisstegring, som slutade med ett decemberpris på 223 cents per

bushel.

Priserna å kanadensiskt vete enligt noteringar å spannmålsbörsen i Winnipeg

utvecklades under året något annorlunda än priserna å Chicagovetet.

i början av 1949 noterades sålunda No. 1 Northern Manitoba med 8 till 18

cents per bushel högre än motsvarande vetekvalitet å Chicagobörsen. I slutet

av juni var priset på de båda marknaderna i det närmaste lika. I september

och oktober låg den kanadensiska noteringen åter över för att under

årets sista månader sjunka ned långt under USA-marknadens.

Av nedanstående tabell framgå prisrelationerna å de båda marknaderna.

Chicago Winnipeg Differens

Cents per bushel

1 januari....................... 226 1/''s 238 — 11 7/s

1 april.......................... 215 V8 223 — 7 7/8

1 juli........................... 195 72 196 - V*

1 oktober....................... 213 s/4 218 — 4 V4

28 december ..................... 217 195 + 22

Under 1949 resulterade de försök, som sedan lång tid tillbaka gjorts att

reglera världshandeln med vete, uti ett internationellt veteavtal (IWA)

med syfte att tillförsäkra importländerna tillgång till och exportländerna

avsättning för vete till skäliga och stabila priser. Veteavtalet trädde i kraft

den 1 augusti 1949 och enligt detsamma gäller ett maximipris på 1: 80 dollars

per bushel för No. 1 Manitoba Northern i lager i Fort William för vissa

minimikvantiteter från exportländerna USA, Canada, Australien, Uruguay

och Frankrike, sammanlagt 456 miljoner bushels (12,42 miljoner ton). I

USA äro de av staten stödda inomlandspriserna å vete så höga, att exporten

för närvarande måste subventioneras med omkring 50 cents per bushel

för att överbrygga klyftan mellan USA:s öppna marknadspris och veteavtalets

maximipris. Det kan vidare böra framhållas, att intill utgången av

1949 hade exporten av vete särskilt från USA haft betydligt mindre om
-

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

213

fattning, än vad som kunnat beräknas. Tillgångarna på vete därstädes äro

därför betydande.

Australiens veteöverskott såldes i början av året till priser, som höllo sig

omkring 5 shillings per bushel under 1948 års nivå. Fr. o. m. augusti justerades

priserna så att de kommo att motsvara veteavtalets maximipriser. I enlighet

med bestämmelserna i veteavtalet har bolaget från Australien inköpt

tills vidare 27 000 ton vete till ett pris av omkring 42 kronor per deciton eif

svensk hamn.

För Argentinas del ingick år 1949 med priser, som av det statliga exportorganet

IAPI höllos uppe på en nivå motsvarande 4 dollars per bushel. En

förändring i landets ekonomiska regim hade emellertid bl. a. en prisreducering

till följd, som dock ännu icke lett till att paritet erhållits med priserna

från andra veteexporterande länder. De inköp, som spannmålsbolaget inom

ramen för gällande handelsavtal företagit av 50 000 ton vete för leverans under

januari—februari 1950, ha skett till ett pris av 41 kronor 30 öre per 100

kilogram fob argentinsk hamn motsvarande ett cifpris i svensk hamn av

mellan 46 och 47 kronor per 100 kilogram.

För majs och havre har prisutvecklingen å Chicagobörsen under åren

1947—1949 varit följande.

Majs: Januari—mars

April—juni.......

Juli—september ...

Oktober—december

Havre: Januari—mars.....

April—juni.......

Juli—september ...

Oktober— december

Genomsnittligt locopris

1947 1

cents per bushel

1948

1949

151

249

136

184

231

139

240

204

135

252

1.48

126

90

131

79

100

122

72

in

94

67

126

85

75

Som framgår härav har prisfallet å fodersäd fortsatt under det gångna

året. Detsamma har varit förhållandet å den sydamerikanska marknaden,

varifrån vi i främsta rummet måst fylla behovet av fodersäd och andra

fodervaror. Till belysande av prisutvecklingen återgives här nedan uppgifter

angående de genomsnittliga priserna eif svensk hamn å de kvantiteter

oljekraftfoder, majs och kli, som spannmålsbolaget inköpt från Sydamerika,

huvudsakligast Argentina, under de senaste åren.

Varuslag

Verksam-

Inköpt kvantitet

Kronor per 100 kg

hetsår

ton

eif svensk hamn

Oljekraftfoder..........

......... 1945/1946

56 962

26:94

1946/1947

83 667

49: 85

1947/1948

43 840

43:78

1948/1949

41997

34:11

Majs...................

........ 1945/1946

71 516

29: 41

1946/1947

70 919

32:33

1947/1948

15170

47:20

1948/1949

37 379

29:56

Kli.....................

......... 1945/1946

61 452

23:29

1946/1947

179 882

26:13

1947/1948

112 566

25:26

1948/1949

100 417

24:24

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Emellertid har på senaste tiden prisfallet avstannat och förbytts i en

prisstegring. T. o. m. å den nordamerikanska marknaden, där devalveringen

verkar i prissänkande riktning, har prisläget varit anmärkningsvärt

fast. Sålunda noterades majs å Chicago-börsen i början på februari till

135 cents per bushel, under det att det genomsnittliga priset under tiden

oktober—december endast uppgick till 126 cents per bushel. Vad som främst

givit anledning till denna omsvängning är det väntade ogynnsamma skördeutfallet

i Argentina. Den ihållande torka, som varit rådande där sedan

ett par månader tillbaka, anses nämligen komma att medföra en stark begränsning

av majsexporten.

Vad nu sagts rörande prisutvecklingen har huvudsakligen gällt världsmarknadspriserna.

Däremot ha förhållandena beträffande de priser, som

fått betalas för importen till Sverige, på grund av valutadevalveringen, varit

helt andra.

Till belysande av de av bolaget betalade priserna kan nämnas, att spannmålsbolaget

i mars—april 1949 inköpte majs till omkring 25 kronor per

deciton fob argentinsk hamn, under det att motsvarande prisnotering i oktober

var omkring 30 kronor 50 öre samt i mitten på februari 1950 omkring

32 kronor 50 öre per deciton. Vidare har priset å argentinskt kli stigit från

20 kronor per 100 kilogram eif svensk hamn i maj 1949 till nära 25 kronor

i februari 1950.

Även i fråga om oljekraftfoder har särskilt på grund av devalveringen

under det sista halvåret en prisstegring ägt rum. Sålunda ha exempelvis

priserna å högprocentiga jordnöts- och solroskakor, som i början på året

kunde köpas till omkring 33 kronor, enligt senaste noteringar stigit till

omkring 40 kronor, allt per deciton eif svensk hamn.

Den här lämnade redogörelsen visar, att läget vad beträffar den internationella

handeln med spannmål och fodermedel är sådant, att man tillsvidare

icke bör räkna med en fortsatt nedgång i priserna. Visserligen äro

överskotten på sina håll —- främst i USA —■ betydande. På grund av dollarbristen

i importländerna, som försvårar inköp från USA av spannmål,

utöva saluöverskotten där icke något större tryck på marknaden. Rimligtvis

böra dock dessa överskott förr eller senare omsättas, då möjligheter

kanske uppstå för en friare handel. När tidpunkten härför är inne är emellertid

för närvarande svårt att förutse. Det torde därför knappast finnas

anledning att vid beräkning av spannmålsbolagets kostnader för kommande

regleringsår räkna med importpriser, som i väsentlig mån avvika från

dem, som gälla för dagen.

Spannmåls- och fodermedelsregleringarna.

a) Förutsättningar.

Utan en regelmässig import av bl. a. konstgödsel och fodermedel samt i

händelse av mindre gynnsamma skördeutfall även av brödsäd kan inom landet

icke produceras livsmedel i sådan omfattning, att vi äro självförsörjande.

Då utfordringsförbudet beträffande brödsäd häves och prisbildningen å

olika slag av foder samt å brödsäd lämnas mer fri, är det för övrigt möjligt,

att det även vid jämförelsevis goda brödsädsskördar kan komma att

föreligga importbehov för brödsäd, enär dylik då liksom före kriget i växlande

omfattning komme att förbrukas till foderändamål. Rimligtvis bör

emellertid behovet av importerat foder i motsvarande grad minskas.

1942 års jordbruksutredning räknade med en jämförelsevis snar återgång

till marknadsförhållanden påminnande om dem, som rådde under

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungi. Maj:ts proposition nr 245.

1920- och 1930-talet. Därför diskuterades också regleringsåtgärdernas utformning

utifrån den förutsättningen, att prisläget å sådana importvaror

som spannmål och fodermedel som regel skulle ligga i nivå med eller under

inomlandspriserna. Sannolikt torde utvecklingen med tiden gå därhän, men

trots mycket rikliga tillgångar i vissa länder särskilt av spannmål äro

världsmarknadspriserna alltjämt som regel högre än priserna inom vårt

land. I viss mån beror detta förhållande, såsom marknadsöversikten visat,

på den devalvering av den svenska kronan, som företogs i september månad

1949. Denna åtgärd stod dock i samband med den allmänna valutasituationen

för närvarande, vilken främst karakteriseras av brist på dollarvalutor.

Huruvida sistnämnda förhållande är att anse som en temporär företeelse eller

om det kommer att bliva bestående under en längre tid, därom skall här

ej göras något uttalande. Mycket synes dock tyda därpå, att den nuvarande

valutasituationen icke kan beräknas bliva snart övergående. Därför är det

sannolikt, att de marknadsförhållanden, vilka man tidigare räknat snart

skulle bliva rådande, tillsvidare icke kunna påräknas. Över huvud är läget

beträffande importmöjligheterna ganska ovisst. Ett oroande moment är

sålunda den i år felslagna majsskörden i Argentina. En svag skörd i Europa

kan dessutom på nytt komma att bereda stora svårigheter och detta givetvis

även för vårt land.

De aktuella marknadsförhållandena medgiva i anslutning till vad nu sagts

i flera hänseenden icke någon tillämpning vid utformningen av regleringsåtgärderna

å spannmåls- och fodermedelsområdena av de allmänna riktlinjer,

som avsågos av jordbruksutredningen. Inmalningstvånget i fråga om

brödsäd -vad förmalning till mjöl liksom tillverkningstvånget beträffande

havre vid framställning av havregryn och havremjöl äro sålunda verkningslösa,

så länge priserna å importvarorna äro högre än de inom landet betalade

priserna för varor av motsvarande kvalitet. Även om de inhemska tillgångarna

på brödsäd och havre skulle behöva kompletteras genom import, så

torde för närvarande någon dylik import icke komma till stånd, om icke

antingen priserna inom landet tillåtas stiga, så att de komma i nivå med

eller överstiga importpriserna, eller importen, såsom nu sker, subventioneras.

Även beträffande importen av majs, kli och oljekraftfoder är läget

för närvarande sådant, att importpriserna för samtliga dessa varor äro högre

än de priser, som enligt meddelade föreskrifter uttagas vid försäljning

av desamma inom landet. Någon ändring av detta förhållande under nästkommande

regleringsår torde som ovan sagts icke vara att förvänta, försåvitt

icke kronans värde höjes eller priserna inom landet tillåtas stiga rätt

väsentligt. En lättnad beträffande importen synes icke utesluten, om utvecklingen

går därhän, att USA börjar utförsälja sina spannmålsöverskott mot

betalning i annan valuta än dollar. I detta sammanhang må vidare framhållas,

att svårigheter alltjämt förefinnas att företaga inköp utifrån av oljekraftfoder

i sådan omfattning och av sådan kvalitet, att de under senare

år tillämpade bestämmelserna beträffande försäljning av oljekraftfoder i

form av standardiserade blandningar kunna slopas.

Vad nu sagts innebär alt, om icke priserna å spannmål och fodermedel

inom landet tillåtas stiga rätt avsevärt, så synas möjligheterna att reglera

importen enbart genom inmalningstvång samt licensiering mycket små, varav

följer att importen alltjämt torde behöva subventioneras. Dessutom äro

de handelspolitiska förhållandena sådana, att inköpen utifrån ofta icke

kunna genomföras på sätt, som vore för vederbörande importör mest ekonomiskt.

Hänsyn måste ock tagas till ingångna handelsavtal samt till valutaförhållanden

in. m. På grund härav utgår bolaget i det följande därifrån,

att bolaget åtminstone tillsvidare omhänderbar importen av spannmål och

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

fodermedel. Bolagets verksamhet synes emellertid böra inriktas därpå att

förbereda ett överflyttande vid lämplig tidpunkt av importverksamheten till

vederbörande handels- och industriföretag. Härvid får det icke bortses därifrån,

att i vissa fall inköpen utifrån för närvarande svårligen kunna genomföras

av ett vart enskilt företag. Detta gäller exempelvis inköpen från sådana

länder, där exporten omhänderhaves av rent statliga organ.

Vid de överläggningar med representanter för handel och industri, som

bolaget fört i samband med behandlingen av frågan om regleringsverksamhetens

utformning, har bl. a. framhållits följande.

Från handelns sida gjordes gällande, att tiden nu kunde vara inne att överföra

importen av fodermedel och försäljningen av importvarorna från bolaget

till det enskilda näringslivet. Till stöd för denna mening har framhållits

i huvudsak följande. Åsattes det inom landet tillverkade oljekraftfodret

priser, som svarade mot världsmarknadspriserna, skulle någon subvention

av oljekraftfoderimporten näppeligen vara erforderlig. Om beträffande

andra fodermedel — samt vid behov även oljekraftfoder — subvention

vore påkallad, kunde prisregleringen ske genom utbetalande till vederbörande

importör av prisutjämning. Skulle vidare i något fall kvotering av

importerade varor ifrågakomma, kunde denna kvotering överlämnas till ett

handelns eget organ, exempelvis den tidigare å detta område arbetande

Foderintressentföreningen u. p. a. Även av kvarnindustrien framhölls, att

erforderlig spannmålsimport skulle kunna överflyttas på något industriens

eget importorgan. Frånsett att något sådant organ för närvarande icke finnes

och då det nu närmast gäller förhållandena under nästkommande regleringsår

samt då bolaget dessutom av handelspolitiska och andra skäl funnit,

att bolaget tills vidare bör omhänderha importen av spannmål och fodermedel,

torde tiden ännu icke vara inne för ett överförande från bolaget

till det enskilda näringslivet av den importverksamhet bolaget för närvarande

ombesörjer.

Även om bolaget alltså nu bedömer läget så, att bolagets importverksamhet

tills vidare bör fortfara, är bolaget likväl av den meningen, att de andra lättnader

ur regleringssynpunkt för handeln och industrien, som kunna genomföras,

ändock böra komma till utförande.

b) Brödsädsregleringen.

Enligt jordbrukskommitténs förslag skulle stödet åt brödsädsodlingen

iiksom före kriget i första hand lämnas genom reglering av införseln av

brödsäd och brödsädsprodukter samt genom bestämmelser om inmalningstvång

i fråga om inhemsk brödsäd. Därigenom bereddes den egna brödsädsproduktionen

företrädesrätt å den inhemska marknaden, såvitt det gällde

avsättning till människoföda. Enligt kommitténs förslag borde statsmakterna

därjämte lämna stöd för uppehållande av en lägsta prisnivå å brödsäd

motsvarande brödsädens förädlingsvärde vid animalieproduktion. Sagda

prisnivå, bottenpriset för brödsäd, skulle ligga ett stycke under den nivå, som

stöddes genom importregleringen. Den av kommittén föreslagna formen för

detta stöd — av kommittén kallat utjämningslagring — byggde på samma

tanke som det under 1930-talet tillämpade stödköpsförfarandet men avvek

från detta främst därigenom, att stödköpsverksamheten enligt kommitténs

förslag skulle omhänderhavas ej av något statligt organ utan av spannmålshandelns

egna företag, d. v. s. jordbrukarnas ekonomiska organisationer, de

privata spannmålshandlarna och kvarnarna, vilka av det allmänna såsom

ersättning för sin stödköpsverksamhet skulle tillförsäkras viss lagringsersättning

samt prisfallsgaranti. Härutöver skulle en viss beredskapslagring av

brödsäd äga rum. Även denna beredskapslagring skulle ombesörjas av spannmålshandelns

egna organ enligt avtal med staten.

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Utjämningslagringen skulle, som nyss antytts, ha till ändamål dels att

stödja ett bottenpris för brödsäd, dels ock att utjämna variationer i brödsädsskördens

storlek olika år. För dessa ändamål skulle det centrala regleringsorgan,

som kommittén förordade skulle inrättas, då så behövdes, ingå

avtal med enskilda lagerhållare, vari dessa åtoge sig att bedriva viss inköps-

och lagringsverksamhet. Avtal om utjämningslagring skulle principiellt

icke innebära annat än att lagerhållaren dels skulle åtaga sig att inköpa

brödsäd upp till en viss myckenhet, då sådan spannmål utbjödes till honom

till bottenpris, dels skulle få viss lagringsersättning och prisfallsgaranti, för

den händelse han behölle den inköpta spannmålen i lager till kommande

regleringsår.

I avtal om utjämningslager skulle lagerhållaren alltså förbinda sig att

upp till viss kvantitet uppköpa brödsäd, då sådan utbjödes till honom till

bottenpris. Det skulle emellertid ligga i det centrala regleringsorganets hand

att bestämma den tidpunkt, vid vilken stödköpen skulle igångsättas. Likaså

skulle regleringsorganet ha möjlighet att begränsa stödköpen till viss del

av den i avtalet angivna maximikvantiteten. De stödköpta kvantiterna skulle

vara lagerhållarens egendom, över vilken han ägde disponera på sätt han

funne lämpligast. Lagerhållaren skulle sålunda äga frihet att sälja stödköpt

brödsäd, när han så önskade, och äga själv behålla den köpeskilling han fick

för spannmålen.

De förmåner, som lagerhållaren skulle tillförsäkras av staten såsom ersättning

för stödköpsverksamheten, borde bestå i prisfallsgaranti samt i

lagringsersättning. Det stöd åt brödsädsodlingen, som staten lämnade genom

utjämningslagringen, borde ej ha till syfte att garantera ett visst pris å varje

ort, där brödsädsodling förekomme i någon mera avsevärd omfattning.

Ett system, där man sökte upphålla ett och samma brödsädspris på ett relativt

stort antal orter, vore enligt vad bl. a. erfarenheterna under kriget

givit vid handen förenat med stora både ekonomiska och organisatoriska

olägenheter. Ett dylikt system rubbade de normala handelsvägarna för brödsäd.

Regleringsorganet tvingades då att i stor utsträckning ingripa för att

ordna avsättningsförhållandena beträffande brödsäden, bl. a. genom att utbetala

bidrag för fraktkostnaderna och för vissa omflyttningar. Systemet

medförde sålunda ökade kostnader för det allmänna och fordrade dessutom

en betydande kontrollapparat. I stället borde det bestämmas, att lagerhållares

skyldighet att inköpa brödsäd för utjämningslager endast skulle

föreligga å vissa särskilt bestämda prisorter, vilkas antal borde vara relativt

litet och huvudsakligen vara begränsat till de större kvarnorterna vid

kusten. Huruvida utjämningslagring borde ske först då priset i genomsnitt

å dessa platser tenderade att sjunka under bottenpriset eller sådan lagring

borde kunna ske även om den genomsnittliga prisnivån å dessa orter låge

över bottenpriset men å en eller annan ort låge under sagda pris, bleve en

fråga till vilken man finge taga ställning först vid utformningen i detalj av

ett system med utjämningslagring.

Beträffande frågan om utjämningslagringen framhöll departementschefen

i sitt yttrande enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 75 till 1947 års riksdag

bl. a., att statens medverkan till denna icke borde innefatta någon absolut

garanti för att prisnivån å brödsäd under ett visst år icke skulle sjunka

under det för sagda år angivna bottenpriset. Den kvantitet, beträffande vilken

utjämningslagring skulle ifrågakomma, syntes böra vara maximerad,

och det kunde sålunda tänkas, att prisnivån sjönke under bottenpriset,

därest utbuden skulle fortsätta efter det maximikvantiteten inlagrats. Frågan

om den maximikvantitet, som skulle kunna få ingå i utjämningslagringen

under ett visst rcgleringsår, syntes departementschefen böra avgöras

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

av riksdagen i samband med fastställande av grunderna för avvägningen

av prisstödet under regleringsåret. Det skulle därefter i första hand ankomma

på det centrala regleringsorganet att besluta om och i vad mån sådan

lagring faktiskt skulle äga rum. Departementschefen hade nämligen även

uttalat, att i den mån ett brödsädsövcrskott ej absorberades genom beredskapslagring

av brödsäd borde man, därest brödsädspriset skulle tendera att

sjunka under bottenpriset, i första hand söka bereda avsättning för brödsäden

till utfodring genom att begränsa importen av fodermedel. Skulle

dylika åtgärder ej visa sig tillräckliga, borde ett statligt stöd till en viss

utjämningslagring av brödsäd lämnas.

Beträffande beredskapslagringen av brödsäd avsåg kommittén, att även

denna borde omhänderhavas av handeln samt att ersättning borde lämnas

dels för direkta lagringskostnader dels för de kostnader, som vore förenade

med utbyte av den lagrade spannmålen. I sistnämnda hänseende finge hänsyn

också tagas till de fraktkostnader, som komme att belasta spannmålen

för transport till de ur beredskapssynpunkt lämpligt belägna lagerlokalerna.

Bolaget har redan framhållit, att tidpunkten ännu icke torde vara inne för

att inmalningstvånget å brödsäd skall kunna tjäna som prisreglerande faktor.

Beträffande de föreslagna anordningarna med en utjämningslagring och

en beredskapslagring, sådana kommittén skisserat desamma, vill bolaget,

som redan i sitt utlåtande över detta kommitténs förslag uttalat viss tveksamhet

beträffande dess lämplighet, nu anföra följande.

Tillströmningen av brödsäd från jordbruket om höstarna är på grund

av den alltmer utbredda skörde- och direkttröskningen numera så omfattande,

att redan före nyår mellan 80 och 90 procent av hela saluöverskottet

av brödsäd kan vara levererat. Detta innebär, att vid normal skörd handeln

och kvarnarna under ett par, tre månader kunna få mottaga omkring

500 000 ton brödsäd. Därest denna spannmål icke skulle bliva omhändertagen

utan i stället i viss omfattning avvisad, skulle sannolikt stora myckenheter

spannmål totalfördärvas och icke kunna användas ens för foderändamål.

En skörde- och direkttröskad spannmål kan i de flesta fall icke

bevaras utan föregående artificiell nedtorkning. Enligt bolagets mening

är det redan av denna anledning omöjligt för handeln att avvisa salubjuden

spannmål. Det är icke heller troligt, att handeln kan åtaga sig att för en

maximerad myckenhet erlägga betalning efter vissa bestämda priser inför

utsikten att, sedan maximikvantiteten fyllts, tvingas sänka inköpspriserna.

Möjligheterna för ett dylikt prisfall skulle dessutom medföra en ännu

starkare anhopning vid de tidiga brödsädsleveranserna, en utveckling som

väl närmast bör motarbetas. De odlare, som fälttorka sin spannmål eller

som själva skaffat anordningar för artificiell nedtorkning, böra snarare

stimuleras att hålla sina utbud tillbaka än att tvingas att konkurrera med

så tidiga leveranser som möjligt. Vidare bör det framhållas, att handeln trots

betydande nyanskaffningar under de senaste åren ännu icke kan anses

disponera tillräckligt med lagerlokaler och torkanläggningar för ett rationellt

omhändertagande av den under höstarna tillströmmande spannmålen,

ett förhållande som delvis sammanhänger med svårigheterna för närvarande

att kunna erhålla byggnadstillstånd. Med anledning av vad nu nämnts anser

bolaget det uteslutet att för närvarande helt övergå till de anordningar i

prisreglerande syfte beträffande brödsäden, som jordbrukskommitténs förslag

och 1947 års riksdagsbeslut innebära. Under sådana förhållanden kan

det ifrågasättas, huruvida tiden är inne att överge den form av brödsädsreglering,

som nu under många år tillämpats och bl. a. inneburit, att jordbrukarna

under hela konsumtionsåret tillförsäkrats vissa bestämda priser

å ett antal prisorter. Försörjningsläget i fråga om brödsäd är dock för när
-

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

219

varande så gott, att det ännu i kraft varande utfodringsförbudet torde

kunna slopas. Samtidigt skulle antalet prisorter kunna något inskränkas,

ty detta antal blev på sin tid väsentligt utvidgat i samband med att beslag

lades å all brödsäd och det meddelades förbud mot dess användning för

foderändamål. Redan här vill bolaget påpeka ett förhållande, som senare

närmare kommer att utvecklas, nämligen att frågan vilket system, som

väljes för brödsädsregleringen, måste anses utgöra en jordbrukspolitik

fråga och icke uteslutande kan betraktas ur organisatorisk synpunkt. För

bolaget är det emellertid icke mycket vunnet med de nyss nämnda åtgärderna

att endast slopa utfodringsförbudet och minska antalet prisorter, ty

den administrativa apparaten med priskontroll, fraktgottgörelser o. s. v.

bleve alltjämt ungefär densamma som för närvarande. Även handeln komme

att arbeta under i stort sett samma förhållanden som nu.

Inledningsvis framhöll bolaget såsom önskvärt, att regleringsåtgärderna

under nästkommande regleringsår om möjligt erhölle en sådan utformning,

att de i den mån så läte sig göra anslöte sig till de riktlinjer, som funnos

uppdragna i 1947 års riksdagsbeslut, eller att de i annat fall dock borde

syfta till att göra en senare övergång till regleringsåtgärder i enlighet med

nämnda riktlinjer så enkel som möjligt. Enligt bolagets mening är det för

närvarande icke möjligt att komma längre beträffande utformandet av

brödsädsregleringen än att denna blir en övergångsform mellan det nu tilllämpade

systemet samt de anordningar riksdagsbeslutet avsett. Om icke det

nuvarande systemet med nyss nämnda justeringar bibehålies, ligger det

måhända närmast till hands att som en dylik övergångsform återgå till det

system med inlösensgaranti och stödköpsförfarande, som tillämpades åren

närmast före krigsutbrottet. Även detta system med dess jämförelsevis

stora antal prisorter skulle dock bl. a. på grund av de numera tidiga brödsädsleveranserna

från jordbruket mer än förr påkalla ingripanden från bolaget

för omflyttning av spannmål samt för leveranser av brödsäd till kvarnindustrien.

Närmare riksdagbeslutets riktlinjer för brödsädsregleringen

komme enligt bolagets mening följande anordning. Brödsädspriserna stödjas

genom att vissa lägsta priser fastställas och att dessa priser få tillämpas

som garantipriser för hela saluöverskottet av brödsäd. Skulle saluöverskotten

tendera att bliva för stora, får justering av bottenpriserna ett följande

år i motsvarande grad äga rum. Under dessa förutsättningar synes det möjligt

att med handeln träffa uppgörelse om en utjämningslagring på ungefär

sådant sätt, som kommittén ifrågasatt. Det måste dock förutsättas, att all

brödsäd utom den som ingår i utjämningslager eller som ulgöres av kvarnindustriens

normala övergångslager inlöses av bolaget. Som tidigare framhållits

disponerar handeln nämligen icke för närvarande ordinarie lagerlokaler

i större omfattning, än att dessa under höstmånaderna helt måste

utnyttjas för den nya skörden av spannmål och olj ef rf». Eventuella utjämningslager

måste därför undanföras till extra-lokaler och hela förfarandet

blir således i stort sett detsamma som för närvarande med spannmålsbolagets

lager. Försök skulle likväl kunna företagas att utforma bestämmelserna

för stödjande av brödsädsodlingen sä, alt handeln och industrien enligt

avtal med bolaget åtaga sig erforderlig inköpsskyldighet beträffande

vete och råg liksom ock den utjämningslagring, som kan befinnas påkallad.

Den beredskapslagring av brödsäd, som bör ifrågakomma, kan måhända

även den med liden ordnas på i huvudsak det sätt kommittén avsett. En

förutsättning härför torde emellertid vara, att beredskapslagret icke blir av

alltför stor omfattning, detta bl. a. av den anledningen alt handeln knappast

till skäliga kostnader kan finansiera de betydande spannmålslager,

som kunna beräknas finnas i handelns ägo särskilt under höstmånaderna.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungi. Maj:ts proposition nr 245.

Redan nu har denna finansieringsfråga, trots att handeln för närvarande

praktiskt taget saknar egna lager av importerad fodersäd och importerade

fodermedel, i vissa fall visat sig bereda svårigheter. För närvarande är beredskapslagret

av brödsäd ganska stort, enär de totala övergångslagren av

vete och råg den 1 september 1950, såvida desamma icke lättas genom export,

kunna beräknas komma att uppgå till 300 000 å 350 000 ton. Härav

få dock cirka 50 000 ton anses utgöra kvarnindustriens normala övergångslager.

Även resterande myckenhet är emellertid så stor, att densamma endast

till jämförelsevis dryga kostnader kan hållas i lager, helst som oljefröet

för närvarande även kan beräknas kräva ganska stora lagerutrymmen.

Det synes därför önksvärt, att beredskapslagret av brödsäd icke får

större omfattning än vad som ur beredskapssynpunkt kan befinnas nödvändigt.

Bolaget utgår alltså ifrån, att beredskapslagret av brödsäd tills vidare

under alla förhållanden omhänderhaves av bolaget. För detsammas handbavande

måste alltid lämnas direktiv rörande bl. a. de förhållanden, under

vilka utförsäljning från beredskapslagren må äga rum. I annat fall saknas

möjligheter för handeln och kvarnindustrien att handhava en utjämningslagring

av brödsäd på det sätt, denna lagring ansetts böra äga rum. Däremot

får hinder icke möta, att även beredskapslagrad brödsäd kommer till

användning för att utfylla eventuella behov av brödsäd för förmalning.

Men då bör, som nyss antytts, bolagets utförsäljningspriser vara på förhand

så avpassade, att de icke verka pristryckande å den inhemska marknaden

i annan mån än inlandspriserna kommit upp till en nivå, som icke bör överskridas.

Den närmare utformningen av de bestämmelser och avtal, som äro erforderliga

för handhavandet av brödsädsregleringen i den form, som nu

skisserats, synes icke behöva diskuteras i detta sammanhang. Bolaget vill

emellertid framhålla, att såväl de lägsta priser, som handeln och industrien

böra förbinda sig att betala, som de inlösningspriser, vilka bolaget vid behov

bör tillämpa, skola gälla å vissa prisorter. Såsom dylika prisorter har

1942 års jordbrukskommitté angivit de större huvudsakligast vid kusten

belägna kvarnplatserna. Enligt bolagets mening är ett på dylikt sätt starkt

begränsat antal prisorter en nödvändig förutsättning för att brödsädshandeln

skall kunna löpa utan medverkan från regleringsorganens sida. Om

orter inuti landet i prisstödjande syfte fastställas såsom prisorter, få desamma

alltså icke utväljas så, att tillförseln av brödsäd till de stora vid

kusten belägna kvarnarna blir förhindrad. Beträffande denna fråga hava

vid bolagets överläggningar med näringslivets representanter från kvarnindustriens

sida olika meningar gjort sig gällande. Vidare ha representanter

för Svenska lantmännens riksförbund och landets Centralföreningar

framhållit, att desamma icke velat taga ställning till frågan om regleringsåtgärdernas

utformning, men att de funnit de nu diskuterade anordningarna

i praktiken genomförbara.

I detta sammanhang vill bolaget framhålla, att en övergång till ett system

med så begränsat antal prisorter för brödsäd, som riksdagsbeslutet innebär,

för jordbruket kommer att medföra rätt väsentligt ändrade förhållanden

jämfört icke endast med de nu rådande med lika priser å ett stort antal

prisorter utan även med vad som gällde före kriget. Även om man utgår

ifrån att jordbruket skall tillförsäkras vissa lägsta genomsnittspriser, så

måste man räkna med en skillnad mellan de till jordbrukarna betalade priserna

å prisorter samt inom mer avlägset belägna områden, vilken skillnad

kan bliva ganska stor. Att på förhand uppskatta denna skillnad är svårt,

men sannolikt kan den i vissa fall komma att uppgå till 2 kronor per deciton.

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 245.

221

Bolaget vill vidare påpeka, att även marginalen mellan de lägsta priser

för brödsäd, varom ovan talats, samt de högsta priser, som må tillåtas, innan

prisbegränsande åtgärder vidtagas, måste vara jämförelsevis stor. Detta

framgår redan av det förhållandet, att kostnaderna för transport av

brödsäd inom landet från överskotts- till underskottsområden kunna uppgå

till 2 kronor 50 öre per deciton och något därutöver. Vidare är det givetvis

önskvärt och, såvitt bolaget kan finna även av jordbrukskommittén

förutsatt, att det finnes rum för en viss variation av de till jordbruket betalade

priserna för vete och råg. Om systemet skall fungera som det är tänkt,

bör skillnaden mellan de lägsta priserna för brödsäd samt de utförsäljningspriser,

som bolaget i direkt prisreglerande syfte bör tillämpa vid försäljning

av brödsäd till kvarnindustrien, därför icke vid någon tidpunkt

understiga 4 kronor per deciton. Däremot böra givetvis sådana utförsäljningar

av brödsäd från beredskapslagren, som endast avse utbyte av dessa

lager, ske till priser, som ansluta sig till dagspriserna å brödsäd. Samma

priser böra ock gälla, för den händelse bolaget under löpande konsumtionsår

efter att ha företagit inköp från handeln av brödsäd för att underlätta

brödsädens omhändertagande därefter företager utförsäljning av brödsäd,

så länge dessa myckenheter icke överstiga de sålunda inköpta kvantiteterna.

Från kvarnindustriens sida har det gjorts gällande, att en prismarginal

av 4 kronor, vilken i sig innefattar en rätt betydande fraktkostnad är alltför

stor. Därför borde enligt industrirepresentanternas mening spannmålsbolagets

försäljningar, som hittills alltid gällt fritt kvarnplats, företagas på

sådant sätt, att industrien i varje enskilt fall erlägger de fraktkostnader,

som ifrågakomma. Givetvis kan denna marginal minskas, men då kominer

detta att trycka brödsädsmarknaden med påföljd dessutom, att bolaget sannolikt

måste ingripa i densamma för att befordra tillförseln av brödsäd till

den del av kvarnindustrien, som är mest ogynnsamt belägen i förhållande

till överskottsområdena för brödsäd. Dessutom anser bolaget, att kvarnindustriens

farhågor för att den marginal, varom bolaget talat, skulle kunna

medge spekulation i spannmålsmarknaden, icke äro sakligt grundade. Konkurrensen

torde nämligen medföra, att handelsmarginalerna och även priserna

som regel komma att hålla sig inom ganska snäva gränser.

Av det sagda torde framgå, att den form för brödsädsreglering för nästkommande

regleringsår, som bör väljas, är en jordbrukspolitik fråga av sådan

art, att det näppeligen ankommer på bolaget att bedöma densamma.

Under alla förhållanden synes dock utfodringsförbudet för brödsäd böra slopas.

Vidare förutsätter bolaget, att eventuell import och export av brödsäd

omhänderhaves av bolaget samt att i dess ägo befintlig brödsäd tillhandahålles

kvarnindustrien enligt villkor, som fastställas av Statens livsmedelskommission

eller Statens jordbruksnämnd. Dessutom bör beredskapslagringen

av brödsäd liksom hittills åvila bolaget. I de efterföljande kostnadsberäkningarna

har bolaget — delvis i anslutning till vad bolaget anfört i

sitt yttrande över 1949 års jordbruksnämndsutrednings betänkande — utgått

ifrån det av bolaget skisserade förslaget med en utjämningslagring i

viss anslutning till 1947 års riksdagsbeslut. Skulle någon av de andra formerna

för brödsädsregleringen — antingen systemet med fortsatta fasta priser

eller en återgång till förkrigstidens system med inlösningsgaranti — föredragas,

torde delta komma att förorsaka ökad administration och större

kostnader över huvud för bolaget om tillhopa 6 ä 8 miljoner kronor huvudsakligen

hänförliga till verksamhetsåret 1950/51.

c) Fodersäds regleringen.

I fråga om inom landet odlad fodersäd är redan från och med nu löpande

konsumtionsår alla ransonerings- och prisbestämmelser slopade. Däremot

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungi. Maj:ts proposition nr 245.

har kommissionen fastställt de priser, som i vissa importhamnar skola tilllämpas

vid försäljning av importerad fodersäd. Enligt bolagets mening ha

dessa anordningar fungerat på ett i stort sett tillfredsställande sätt. En del

erinringar har dock förekommit. I första hand har det från Mellansverige

påtalats, att fodersädspriserna till jordbrukarna och då särskilt kornpriserna

varit väl låga. Anledningen härtill vore, att de utförsäljningspriser, som

bolaget tillämpade för importerad fodersäd och som voro lika i alla importhamnar,

pressat de mellansvenska priserna. Otvivelaktigt har också kornpriset

i Mellansverige varit något lägre än vad regleringsåtgärderna åsyftat.

Anledningen härtill är emellertid i första hand den, att fraktkostnaderna

från Mellansverige till det sydsvenska underskottsområdet för fodersäd numera

äro så höga, att en skillnad på mellan 2 och 3 kronor per deciton i de

till jordbrukarna betalade priserna för fodersäd exempelvis i Västmanland

och Skåne icke får anses onaturlig. Men detta förhållande kan icke avhjälpas

genom en höjning av bolagets utförsäljningspriser för importerad fodersäd.

En dylik åtgärd skulle emellertid sannolikt medföra en höjning av de

genomsnittligt i landet till jordbrukarna betalade priserna för fodersäd. Beträffande

denna prisfråga anser sig bolaget i detta sammanhang icke böra

göra något annat uttalande än att särskilt priserna å havre och maltkorn i

Sydsverige varit jämförelsevis väl hävdade, under det att de mellansvenska

priserna knappast kommit upp till en nivå, som kan anses fullt tillfredsställande.

Till närmare belysande av prisutvecklingen å fodersäd må anföras

följande sammanställning av Sveriges Lantbruksförbunds noteringar.

Producentpriser å fodersäd.

Månadsmedeltal av Sveriges lantbruksförbunds noteringar av producentpriser avseende genast

leverans, fritt noteringsorten, för vara av normalkvalitet i partier om minst 10 säckar.

Kronor per 100 kilogram.

K o

r n

Blandsäd 55 kgs

Okt.

Nov.

Dec.

Jan.

Okt.

Nov.

Dec.

Jan.

1949

1949

1949

1950

1949

1949

1949

1950

Foderkorn 67—68 kgs

Stockholm................

22: 60

22

75

23: —

23:30

22: —

22: 30

22:55

22:60

Norrköping ..............

22: 40

22

55

23:10

23:50

22:10

22:30

22:75

22: 75

Kalmar ..................

24: —

24

25

24:50

24: 60

23: —

23: 60

24: —

24: —

Malmö ...................

24:75

25

—

25:25

25: 30

24:15

24: 75

25: —

25: —

Halmstad—F alkenberg.....

24: 95

25

—

25:15

25: 25

24:40

24:50

24: 65

24:80

Göteborg.................

24: —

24

—

24:30

24: 50

_

23: 50

23:50

23: 50

Lidköping—Mariestad.....

23:95

24

10

24:50

24: 50

22:95

23: 20

23: 25

23: 40

Örebro ..................

22:50

22

60

22: 95

23:10

22: —

22:10

22: 45

22: 50

Västerås—Enköping ......

22: 50

22

60

22: 95

23:10

22: —

22:10

22: 45

22: 50

Maltkorn 70—71 kgs

Kalmar ..................

20: 90

25: 25

_

_

Malmö ..................

26: 50

26:50

26: 65

26: 80

V

i t h a v r

e

S

varthavr

e

Stockholm................

21: 60

21:80

22: 05

22

25

21:20

21:25

21:50

21:70

Norrköping ..............

21:60

21:80

22: 10

22

25

21:15

21:25

21:50

21:50

Kalmar ..................

22: —

22:10

22:20

22

80

Malmö ..................

23: 10

23: 80

24:10

24

50

_

_

Halmstad—Falkenberg ....

23: 75

24

—

24:30

24

60

_

_

___

Göteborg ................

23: —

23

—

23: —

23

—

21:50

21:90

22: —

22: —

Lidköping—Mariestad ....

22: —

22:30

22: 50

22

90

21: —

21:40

21:50

21:90

Örebro ..................

21:50

21:75

21: 95

22

—

21: —

21: 25

21:45

21:50

Västerås—Enköping ......

21:55

21:75

21:95

22

—

21: —

21:25

21:45

21:50

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

223

För närvarande utbetalas fraktbidrag vid försäljning av fodersäd samt

andra fodermedel till Norrland. Bolaget ansåg sig föregående år böra förorda

en dylik anordning, bl. a. av den anledningen att i annat fall utförsäljningspriserna

i Norrland utan någon övergång skulle komma att bliva så

väsentligt högre än i landet i övrigt. Under krisåren och fram till nu löpande

konsumtionsår har bolaget nämligen tillhandahållit fodersäd och andra fodervaror

i Norrland på sådana villkor, att bolaget burit hela eller större delen

av fraktkostnaderna. Emot anordningen med fraktbidrag ha emellertid

flera invändningar framförts. Det har därför ifrågasatts att kompensera

Norrland för här ifrågavarande fraktkostnader på annat sätt. Ur bolagets

synpunkt är detta givetvis att föredraga. Bolaget vill emellertid understryka,

att fraktkostnaderna numera måste anses utgöra en ganska hård belastning

för det norrländska skogs- och jordbruket. Sålunda uppgå kostnaderna för

transport av havre i fulla vagnslaster från Närke till Kiruna till cirka 4 kronor

per deciton. Bolaget vill vidare framhålla att, om systemet med fraktbidrag

anses böra bibehållas, så synes den ändringen i de nu gällande bestämmelserna

böra företagas, att vederbörande mottagare under alla förhållanden

komma att bära en grundfrakt av 1 krona 25 öre per deciton i stället

för nuvarande 75 öre per deciton. Beträffande utformningen av regleringsåtgärderna

för fodersäden anser sig bolaget icke böra ifrågasätta någon ändring

utöver vad som kan böra företagas med avseende å fraktbidragen vid

försäljningarna till Norrland.

d) Utsädesexporten.

Under nu löpande konsumtionsår omhänderhaves exporten av utsädesspannmål

på uppdrag av kommissionen av spannmålsbolaget. Undantag härifrån

har gällt förädlingsfirmornas export av originalutsäden. Emellertid

synes det i hög grad önskvärt, att handeln själv i görligaste mån övertager

denna export. Såsom marknadsförhållandena för närvarande gestalta sig

med högre utomlands- än inomlandspriser, är det emellertid nödvändigt, att

någon form av prisclearing genomföres, antingen detta skall ske genom exportavgifter

eller på annat sätt. I detta sammanhang vill bolaget understryka

vikten av att utsädesexporten och detta gäller även exporten av originalutsäden

omhänderhaves på ett sådant sätt, att vårt lands berättigade intressen

bliva i görligaste mån tillgodsedda.

e) Oljekraftfoder och kli.

Även beträffande oljekraftfoder och kli äro numera tidigare gällande priser

och ransoneringsföreskrifter slopade. Liksom i fråga om fodersäden tillhandahåller

bolaget oljekraftfoder och kli i vissa importhamnar till av livsmedelskommissionen

fastställda priser. I dessa importhamnar äro för övrigt

förbrukarpriserna å av bolaget tillhandahållna varor reglerade.

Av olika skäl torde det alltjämt bliva nödvändigt att upprätthålla den kontroll

över försäljningen av oljekraftfoder, som består däruti, att detta foder

som regel icke får försäljas annat än i form av standardiserade blandningar.

Den huvudsakliga orsaken härtill är den, att avsättning måste erhållas för

lågprocentiga varor i konkurrens med mer högprocentiga dylika. Detta förhållande

betingas kanske främst därav, att tillgångarna på rapsmjöl av

svenskodlad raps blivit så stora, att de till och med överstiga vad som lämpligen

per år kan konsumeras. Härtill bidraga emellertid också alltjämt importsvårigheter

av skilda slag, vilka numera huvudsakligen äro att tillskriva

den omständigheten, attt inköp av oljekraftfoder icke kunna företagas i dollar

eller andra hårda valutor. Under dessa förhållanden anser bolaget sålunda,

att de för innevarande regleringsår gällande anordningarna beträffan
-

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

de oljekraftfoderregleringen böra bibehållas i stort sett oförändrade. I detta

sammanhang och i anslutning till vad nyss anförts vill bolaget emellertid

framhålla, att odlingen av oljefrö inom landet för närvarande nått en sådan

omfattning att, om skördeutfallet blir någorlunda tillfredsställande, tillgångarna

på inom landet tillverkat oljekraftfoder bliva väsentligt större än

årsförbrukningen av dylikt foder. Under sådana omständigheter synes det

böra övervägas att åsätta det av svenskt frö framställda oljekraftfodret mot

världsmarknadspriserna svarande priser. I varje fall synes bolaget icke böra

betala dylikt foder med högre priser än att bolaget inom landet kan avsätta

detsamma utan förlust. I de efterföljande kostnadsberäkningarna har bolaget

ock utgått ifrån ett från 40 till det nuvarande importpriset 30 kronor per

deciton sänkt pris å oljekraftfoder framvunnet av svenskodlat oljefrö. I

fråga om linfrökakor och linkaksmjöl kan dock med hänsyn till världsmarknadsläget

ett pris om 40 kronor per deciton vara försvarligt.

Innevarande år torde det kunna inträffa, att tillgångarna på svenskodlat

oljefrö bliva så stora, att fröet icke kan upparbetas under loppet av ett år,

alldenstund de inhemska fabrikerna icke torde kunna per år extrahera mer

än 120 000 å 130 000 ton. Detta förhållande gör, att det blir mer angeläget

än tidigare att samordna mottagandet och upplagringen av oljeväxtfrö och

spannmål. Bolaget vill därför föreslå, att livsmedelskommissionen beaktar

detta förhållande och träffar de anstalter, som kunna befinnas påkallade för

att ernå en lämplig dylik samordning.

Beträffande kliregleringen har bolaget icke något annat förslag än att

denna tills vidare bibchålles i sin nuvarande form. Bolaget vill emellertid

påpeka det förhållandet, att förbrukningen inom landet av importerade fodermedel

över huvud för närvarande synes få en större omfattning än vad

man med hänsyn till de inhemska skördeförhållandena år 1949 haft anledning

räkna med. I samband härmed har ock produktionen av animalier

överträffat den beräknade. En del av denna animalieproduktion har vidare

måst avsättas under sådana förhållanden, att försäljningarna medfört förluster.

Ehuru bolaget som regel icke ansett sig böra beröra jordbrukets

prisfrågor, vill bolaget dock med hänsyn till vad nu sagts ifrågasätta,

huruvida de priser, som tillämpas vid försäljning av importerat foder och

vilka medföra betydande förluster för bolaget, äro lämpligt avvägda.

f) Auktoriserad handel eller icke.

Beträffande oljekraftfoder och kli äro numera de tidigare gällande handelsregleringarna

upphävda. I samband härmed upphörde ock det tidigare

tillämpade systemet med auktoriserade handlande. I fråga om spannmål äro

beslagsförfattningar alltjämt i kraft och handeln med spannmål bedrives

huvudsakligen av auktoriserade handlande. Vid utarbetandet av sitt förslag

till regleringsåtgärder under konsumtionsåret 1949/50 ansåg bolaget, att

förhållandena alltjämt voro så pass ovissa, att utfodringsförbudet å brödsäd

borde bibehållas liksom ock den auktoriserade handeln. Detta auktorisationsförfarande

har för handeln inneburit bl. a. skyldigheter att företaga

inköp och försäljningar samt att avgiva omsättningsrapporter m. m., dels

ock vissa rättigheter att bedriva handel samt att försälja innehavd spannmål

till bolaget. Genom de ovan diskuterade anordningarna med avtal om

utjämningslagring eller om inlösningsgaranti i förening med stödköp torde

garanti skapas för jordbrukarna att vinna avsättning för sin brödsäd. Vidare

skulle avtalen om utjämningslagring tillförsäkra handeln att i slutet av konsumtionsåret

få till bolaget överlåta inköpt brödsäd, i den mån densamma

icke bibehölles i form av utjämningslager. Beträffande fodersäden har auktorisationsförfarandet

bibehållits innevarande konsumtionsår närmast som

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

en säkerhetsåtgärd, i händelse marknadsutvecklingen icke skulle kunna regleras

genom import samt för att man genom omsättningsrapporter skulle

kunna följa inköp och försäljningar av fodersäd. Bolaget har redan i sitt

yttrande över 1949 års jordbruksnämndsutrednings betänkande ifrågasatt,

att alla omsättningsrapporter skulle slopas och ersättas med vissa inventeringar.

Enligt bolagets mening torde numera, såvitt icke ur försörjningssynpunkt

särskilt svåra förhållanden skulle inträffa, ur regleringssynpunkt

något auktorisationsförfarande i fråga om brödsäd icke heller vara

erforderligt i annat fall än om det nuvarande systemet med fasta priser

bibehålies. I detta sammanhang bör det kanske påpekas att, även om bolaget

icke skulle anses skyldigt att övertaga brödsäd från handeln förrän mot

slutet av ett konsumtionsår så bör dock, därest auktorisationsförfarandet

med dess rättigheter och skyldigheter för handeln slopas, bolaget vilket

system för brödsädsregleringen som än tillämpas ha möjlighet att när som

helst under konsumtionsåret företaga inköp av brödsäd från handeln. Tillgången

på lagerlokaler hos handeln är som nämnts alltjämt i många fall så

knapp, att särskilda anstalter kunna bliva erforderliga för större omflyttning

av brödsäd än vad eventuella avtal om utjämningslagring kunna förutsätta.

Dessutom kunna inköp av bolaget bliva nödvändiga på grund av tidigare

omnämnda svårigheter i vissa fall för handeln att finansiera de omfattande

höstinköpen av brödsäd.

Övergångsbestämmelser.

Vid övergången från ett konsumtionsår till ett annat har det under den

tid den nuvarande spannmålsregleringen varit i kraft företagits en reglering

av spannmålspriserna på det sättet, att handeln och industrien erhållit ersättning

för de prisfallsförluster, som svarat mot successiva prisstegringar,

ävensom belastats med eller tillgodogjorts de prishöjningar resp. prissänkningar,

som företagits beträffande olika varor. I tillämpliga delar ha dylika

prisregleringar företagits även beträffande andra varor än spannmål. I fråga

om kvarnindustrien har denna ansetts böra bära viss del av prisfallsförlusterna.

Från och med ingången av nu löpande konsumtionsår ha priserna å inom

landet odlad fodersäd och inom landet tillverkat kli varit helt fria. Beträffande

importerad fodersäd samt importerat kli har prisbildningen även varit

fri, bortsett ifrån att i vissa importhamnar tillämpats av livsmedelskommissionen

fastställda priser. Med hänsyn till nu nämnda förhållanden torde i år

bestämmelser om reglering av priserna å fodersäd och kli i samband med

eventuella prisjusteringar eller vid övergången från ett konsumtionsår till

ett annat som regel vara obehövliga. Detsamma torde gälla i fråga om priserna

å oljekraftfoder, vilka priser, liksom i fråga om priserna å importerad

fodersäd och importerat kli, äro reglerade endast i importhamnarna. Endast

därest handelns lager av här ifrågavarande importvaror skulle vara av

mer betydande omfattning vid tillfällen, då prisförändringar företagas, synes

frågan om prisregleringar kunna bliva föremål för övervägande. I allmänhet

äro emellertid dessa lager obetydliga.

Beträffande brödsäden äro övergångsbestämmelser alltjämt erforderliga.

Vid en utformning av brödsädsregleringen i enlighet med systemet med avtal

om utjämningslager komma de övergångsbestämmelser, som skola tilllämpas

vid utgången av konsumtionsåret 1950/51, att finnas intagna i dessa

avtal. Vidare synes det sannolikt, att handeln och industrien vid utgången

av nu löpande konsumlionsår och inför ovissheten om den följande prisutvecklingen

komma att till bolaget hembjuda sina innehav av brödsäd. Vid

15 Bihang till riksdagens protokoll 1''Jöt). 1 samt. Nr 245.

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

sådant förhållande bör kvarnindustrien emellertid, som tidigare framhållits,

bära prisfallsförlusten för ett visst övergångslager. Däremot bör industrien

principiellt belastas med resp. gottgöras de förändringar av själva prisnivån

för brödsäd, som myndigheterna må kunna besluta.

Vad spannmålsbolaget här ovan föreslagit innebär i huvudsak,

att utfodringsförbudet för brödsäd skall upphöra att gälla,

att brödsädsregleringen i övrigt utformas i enlighet med något av de

system bolaget ovan beskrivit,

att fodersäds-, kraftfoder- och kliregleringarna bibehållas i stort sett oförändrade,

att om fraktbidragen för fodersäd och andra fodermedel vid försäljningar

till Norrland bibehållas, dessa dock utgå efter vissa ändrade grunder,

att utsädesexporten under betryggande kontroll med avseende å priser

m. in. överlåtes till handeln samt

att vissa övergångsbestämmelser beträffande brödsäd alltjämt bliva erforderliga.

Spannmålsbolagets kostnader.

I skrivelse till statens livsmedelskommission den 25 februari 1949 beräknade

spannmålsbolaget kostnaderna för verksamhetsåret 1948/49 till 55 miljoner

kronor samt kostnaderna för verksamhetsåret 1949/50 till 30 miljoner

kronor. Samtidigt framhöll bolaget, att till täckande av bolagets kostnader

verksamhetsåren 1948/49 och 1949/50 funnos disponibla av tidigare

anvisade medel 84 998 133 kronor 24 öre. Ehuru detta belopp i stort sett

skulle förslå att täcka de nyss nämnda beräknade kostnaderna, ansåg bolaget

med hänsyn till det ovissa läget försiktigheten bjuda att till täckande

av bolagets kostnader borde anvisas 25 miljoner kronor. Sedermera beviljade

riksdagen för ändamålet ett reservationsanslag om 20 miljoner kronor.

Enligt godkänt bokslut uppgingo bolagets kostnader för verksamhetsåret

1948/49 till 49 399 490 kronor 42 öre. För täckande av bolagets kostnader

under verskamhetsåret 1949/50 återstå sålunda redan anvisade 55 598 642

kronor 82 öre. Såvitt bolaget nu kan bedöma läget, torde kostnaderna för

verksamhetsåret 1949/50 komma att stanna vid cirka 45 miljoner kronor,

ett belopp som med drygt 10 miljoner kronor understiger de redan anvisade

medlen. Kostnadsökningen ifrån tidigare nämnda 30 till nu beräknade 45

miljoner kronor beror huvudsakligen på fördyringen av importvarorna på

grund av krondevalveringen samt dessutom på större kostnader än beräknat

på oljekraftfoder framställt av svenskodlat frö.

För verksamhetsåret 1950/51 har bolaget i enlighet med härmed fogad bilaga

räknat med kostnader uppgående till 41 miljoner kronor. Därvid har

bolaget utgått ifrån

1) att import av brödsäd icke skall äga rum,

2) att det system med avseende å brödsädsregleringen, som avser tecknandet

av avtal om utjämningslagring, genomföres,

3) att inköps- och utförsäljningspriser å importerat foder skola förbliva

oförändrade i förhållande till vad nu gäller,

4) att oljekraftfoder framställt av svenskodlat frö tillhandahålles bolaget

till ett från 40 till 30 kronor per deciton sänkt pris, samt

5) att fraktbidrag vid försäljning till Norrland alltjämt skola utgå.

Då enligt vad nyss sades av redan anvisade medel för bolagets verksamhet

återstå drygt 10 miljoner kronor, torde för regleringsåret 1950/51 av

riksdagen böra anvisas ytterligare 30 miljoner kronor. I årets statsverks
-

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

proposition är under nionde huvudtiteln upptaget ett reservationsanslag av

20 miljoner kronor till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet. Som ovan sagts kunna bolagets kostnader för brödsädsregleringen

under vissa angivna förutsättningar komma att öka med

6 å 8 miljoner kronor.

Med anledning av vad sålunda anförts får Svenska spannmålsaktiebolaget

hemställa, att statens livsmedelskommission vid avgivande av förslag till

Kungl. Maj:t rörande prisreglerande åtgärder å jordbrukets område under

regleringsåret 1950/51 måtte föreslå, att regleringsanordningarna beträffande

spannmål och fodermedel utformas i huvudsaklig överensstämmelse med

vad bolaget förordat, samt att medel anvisas för täckande av bolagets kostnader

i enlighet med beräkningarna här ovan.

Utdrag av styrelsens protokoll i ärendet bifogas.

Stockholm den 7 mars 1950.

Svenska spannmålsaktiebolaget

CARL MANNERFELT. BERNHARD NÄSGÅRD.

Bilaga.

Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för verksamhetsåret

1/9 1950—31/8 1951.

A. Kostnader för ett beredskapslager av 300 000 ton brödsäd

1. Lagringskostnader ........................ 2 700 000

2. Kostnader för omsättning av beredskapslagret 2 800 000 5 500 000

B. Kostnader och förlust vid import och försäljning

av 100 000 ton majs................................. 12 000 000

C. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning

av oljekraftfoder

1. Importerat foder 115 000 ton............... 10 000 000

2. Svenskt foder 20 000 ton................... 1 000 000 11 000 000

D. Kostnader och förlust vid import och försäljning

av 100 000 ton kli..................................... 6 000 000

E. Fraktbidrag för fodermedel till Norrland ................ 1 500 000

F. Ränta ................................................ 3 000 000

G. Allmänna kostnader................................... 1 000 000

H. Oförutsedda kostnader................................. 1 000 000

Kronor 41 000 000

Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för Svenska

spannmålsaktiebolaget å bolagets lokal. Drottninggatan 25 i

Stockholm den 6 mars 1950.

Närvarande voro samtliga styrelseledamöter utom herrar K. A. M. Andersson

och Rcuterwall samt av styrelsesuppleanterna herrar Frödin såsom

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungi. Maj.ts proposition nr 245.

suppleant för herr K. A. M. Andersson, herr Johnsson såsom suppleant för

herr Reuterwall samt herrar Rehnby och Hamring.

Närvarande voro dessutom verkställande direktören samt herrar Rrolén,

Du Rietz och Bergqvist.

1 §•

Justeringsman.

Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs herr Näsgård.

2 §.

Regleringsåtgärderna för 1950/51.

Handläggningen fortsattes av det vid styrelsens föregående sammanträde

den 27 februari 1950 bordlagda ärendet rörande regleringsanordningarnas

utformning under konsumtionsåret 1950/1951. Till ledamöterna hade före

sammanträdet utsänts ett av verkställande direktören jämkat förslag till

skrivelse.

Styrelsen godkände med en del smärre justeringar det av verkställande

direktören nu framlagda förslaget till skrivelse till statens livsmedelskommission.

Till detta beslut hava även de vid ärendets slutbehandling icke

närvarande styrelseledamöterna herrar K. A. M. Andersson och Reuterwall

under hand lämnat sin anslutning. Skrivelsen i dess slutliga skick skulle

fogas till detta protokoll (bil. 1).

Herrar Rehnby och Hamring begärde att till protokollet få antecknat följande

beträffande prisregleringen å brödsäd.

1. »I fråga om ett planerat friare system för spannmålshandeln föreslår

spannmålsbolaget i sin skrivelse, att marginalen mellan garantipriset för

brödsäd och de utförsäljningspriser, som bolaget i prisreglerande syfte skall

tillämpa vid försäljning till kvarnindustrien, icke skall vid någon tidpunkt

understiga 4 kronor per deciton.

Storleken av denna marginal motiverar bolaget med att »kostnaderna för

transport av brödsäd inom landet från överskotts- till underskottsområden

kan uppgå till 2 kronor 50 öre per deciton och något därutöver».

Då de genomsnittliga fraktkostnaderna för kvarnarnas brödsädsinköp

torde uppgå till omkring 75 öre å 1 krona per deciton, anse vi det ej riktigt

att i marginalen inräkna så hög fraktkostnad, som här skett.

Vi föreslå därför i stället, att spannmålsbolaget vid övergång till ett friare

system för spannmålshandeln företager sina försäljningar med leverans av

bolagets lager samt att ifrågavarande marginal sänkes till 1 krona 50 öre

per deciton.

Den i skrivelsen föreslagna marginalen på 4 kronor per deciton, vilken

som nämnts bl. a. baserats på en alltför hög fraktkostnad, innebär enligt vår

uppfattning i många fall uppenbar risk för en stegring av kvarnindustriens

inköpspriser utan att något av denna stegring kommer odlarna till godo.

Även en obetydlig höjning av råvarupriset kommer att påverka mjölpriset.

2. Beträffande den ifrågasatta anordningen vid ett friare system med

utjämningslagring framhålla vi angelägenheten av att spannmålsbolaget vid

upprättande av avtal med handel och industri tillser, att allmän anslutning

sker till av bolaget fastställd överenskommelse.

3. Vi ha intet att erinra mot principuttalandet i skrivelsen angående prisreglering

av kvarnarnas inneliggande lager den 31/« 1950. Vid motsvarande

tidpunkt 1949 tillämpades i fråga om den under det gångna konsumtionsåret

inträdda säsongmässiga successiva prisstegringen den metoden att kvarnarna

själva fingo stå för den inträffade säsongmässiga förändringen för ett

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

övergångslager motsvarande 7U av årsförmalningen. En förutsättning för

att nyssnämnda system skall tillämpas är, att bolaget har möjlighet att genomföra

denna bestämmelse generellt för alla företag. Skulle så icke bliva

fallet, vilja vi för vår del förorda, att prisreglering av övergångslager i detta

hänseende regleras genom att kvarnindustrien beredes tillfälle att hembjuda

spannmål till bolaget.»

Herr Sandberg hade under ärendets behandling vid sammanträdet den 27

februari uttalat den meningen, vilken han begärt att få antecknad till protokollet,

att därest av inhemskt frö framställt oljekraftfoder sattes till ett

pris, som motsvarade priset å likvärdigt utländskt oljekraftfoder, skulle någon

subvention ej erfordras och ej heller ett bibehållande av bestämmelsen

om standardiserade blandningar. Vidare skulle det därigenom vara möjligt

att överlåta importen av detta varuslag till den fria handeln.

In fidem:

Georg Bergqvist.

Justeras:

Carl Mannerfelt.

Bernhard Näsgård.

opaginerad Kontrollera mot PDF

h

Mf* *

;:P''«h i -

: J ;; I >

44, -

inb : ■ • ■ ■■ •''

• H >, } 5; • ; ? f'' a * * j ; *; 1. .1 . : . ; (1;

,i v<»

i : i/f -ij''t :r!-i. :■

* ••••(- ■:*.•?<•''/ ; ,f« t ''t \i Ml i;b

vrf5

. » '' *■ i., J.*- i f -y
1

j!> "k

'' •: i.

.•i . i » J i l l i t V Jj ; ''

! !: : i

i ''t, >• r .i

, •((> i'' ) : ! • )!»''; ! ''i l /''t "it

'' : ■,:;i;> ;

i »*

■ fn •-i < r I “ !

r-,v\ ,■

; tf.-* i jis(

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

233

Tab. 1. Vissa Jordbruksnäringen berörande prisindextal.

År och månad

Socialsty- relsens

allmänna

konsum- tionsindex

för livs- medel

Prisförändringar sedan år 1935 på vissa

varor enligt socialstyrelsens prisstatistik

Kommerskollegii

index för

Mjölk1

Mejeri-

smör

Mjöl

Bröd

Nötkött,

stek

Färskt *

sidfläsk

Potatis

Anim.

livsmedel

Veget.

livsmedel

Foder-

medel

Gödsel-

medel

1935 ............

100-0

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1936 ............

102-4

102

98

102

101

108

no

107

104

101

105

102

1937 ............

105-9

107

in

110

107

107

in

in

108

107

117

102

1938 ............

109-6

112

116

114

109

no

124

113

113

104

112

105

1939 ............

112-9

117

122

113

113

120

128

119

120

105

114

106

1940 ............

126-8

127

138

118

130

129

144

157

140

131

148

135

1941............

150-6

139

161

121

141

171

188

142

176

157

164

146

1942 ............

164-1

134

170

125

139

182

198

202

186

181

175

213

1943 ............

161-9

134

170

127

138

185

213

160

194

187

175

229

1944 ............

156-5

135

170

126

137

177

218

162

194

189

176

224

1945 .............

155-1

135

170

123

137

177

212

175

190

185

180

218

1946 .............

158-0

137

170

133

139

179

220

196

191

182

182

179

1947 .............

163-4

151

191

146

145

173

218

209

203

196

191

157

1948 .............

175-8

156

194

179

156

185

229

198

217

208

198

158

1949 .............

177-9

155

205

182

161

221

207

187

219

205

201

162

1948 januari......

172-2

155

194

173

152

177

229

212

217

200

198

154

februari.....

172-2

155

194

173

152

177

229

202

218

205

198

159

mars........

174-5

155

194

173

152

177

229

204

218

210

198

159

april........

174-6

155

194

173

152

177

229

204

216

210

197

158

maj........

174-9

155

194

178

154

193

229

203

217

213

197

158

juni........

174-9

155

194

179

154

193

229

203

216

219

197

158

juli.........

175-8

156

194

179

154

193

229

195

216

210

195

158

augusti.....

176-9

156

194

181

154

193

229

—

218

208

196

158

september...

177-9

156

194

187

161

193

229

204

220

207

197

158

oktober.....

178-4

156

194

184

161

182

229

186

219

204

200

159

november ...

178-4

156

194

184

160

182

229

181

218

204

200

159

december ...

178-5

158

194

184

160

182

229

179

216

205

200

159

1949 januari.....

177-8

156

194

184

160

182

229

176

214

204

201

169

februari.....

177-2

156

194

184

160

182

230

177

214

204

201

163

mars........

177-3

155

194

184

160

182

229

178

215

204

201

163

april........

177-7

155

209

183

161

231

212

177

217

202

202

163

maj........

176-8

155

209

184

161

231

212

177

216

203

202

163

juni........

176-7

155

209

180

161

231

205

176

217

209

202

163

juli.........

177-4

155

209

•

252

192

202

220

208

202

158

augusti.....

177-9

155

209

252

194

180

221

204

199

158

september...

178-5

155

209

180

161

230

194

218

225

205

199

160

oktober.....

180-0

155

209

230

194

198

225

206

199

166

november ...

179-4

155

209

224

194

195

224

205

200

166

december ...

177-4

155

209

185

162

228

194

191

224

205

200

166

1950 januari.....

178-5

155

209

229

194

198

221

209

201

166

1 Indextalen baseras fr. o. m. dec. 1941 på priset för standardiserad mjölk. — ! Fr. o. m. mars

1943 följa indextalen priset för salt sidfläsk.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234 Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tab. 2. Priser 1 Sverige.

Kronor per 100

kilogram

År och månad

Höst-

vete1

Vår-

vete1

Råg1

Vete-

mjöl2

Råg-

sikt2

Mat-

ärter,

gula2

Matpotatis

l:a väl- sorterad,

Stock- holm*

Fabriks-

potatis5

Socker-

betor*

Strö-

socker7

1938 ............

18-85

17-27

33-84

29-43

19-90

8-66

4-37

2-70

32-00

1939 ............

17-99

17-29

33-82

28-58

27-81

9-03

4-60

2-70

32-63

1940 ............

23-30

23-29

34-49

29-83

43-19

13-67

4-81

3-10

37-00

1941............

26-09

26-09

34-50

30-50

50-97

13-66

5-75

4-io

41-12

1942 ............

26-55

28-09

26-09

34-50

30-50

47-78

21-73

6-45

4-50

46-87

1943 ............

26-07

27-52

25-07

37-00

28-50

42-78

13-80

7-58

4-50

49-00

1944 ............

26-70

28-70

25-70

36-60

28-50

37-36

16-18

7-58

4-50

49-00

1945 ............

26-80

28-80

25-80

35-83

28-17

35-33

16-97

7-65

4-65

49-00

1946 ............

26-59

28-70

26-04

38-61

31-66

36-08

17-87

7-83

4-65

49-00

1947 ............

27-47

30-06

27-47

43-00

36-17

39-08

18-64

8-02

5-00

61-92

1948 ............

28-99

32-90

28-99

48-27

40-86

43-85

17-49

8-77

5-30

64-40

1949 ............

30-01

35-01

30-01

49-42

42-80

44-82

16-48

9-33

5-30

65-25

1948 januari.....

28-70

31-70

28-70

47-00

39-50

41-25

18-25

9-25

_

63-00

februari.....

28-85

31-85

28-85

47-00

39-50

—

18-50

9-50

—

63-00

mars.......

28-90

31-90

28-90

47-00

39-50

—*

18-00

9-50

—

63-00

april.......

28-90

31-90

28-90

47-30

39-80

—

16-88

9-50

—

63-00

maj........

28-90

31-90

28-90

47-75

40-25

—

16-83

9-50

--

64-02

juni........

28-90

31-90

28-90

48-04

40-54

—

26-96

9-50

—

65-25

juli.........

28-90

31-90

28-90

48-17

40-67

—

21-94

9-50

—

65-25

augusti.....

28-75

33-75

28-75

48-40

40-90

—

16-96

9-50

—

65-25

september...

28-95

33-95

28-95

49-65

42-40

44-50

14-98

9-50

—

65-25

oktober .....

29-15

34-15

29-15

49-65

42-40

44-50

13-54

8-75

5-30

65-25

november .. .

29-35

34-35

29-35

49-65

42-40

44-50

13-50

9-00

5-30

65-25

december . . .

29-55

34-55

29-55

49-65

42-40

44-50

13-50

9-00

5-30

65-25

1949 januari.....

29-75

34-75

29-75

49-65

42-40

44-19

13-69

9-25

__

65-25

februari.....

29-95

34-95

29-95

49-65

42-40

—.

13-50

9-50

—

65-25

mars.......

30-15

35-15

30-15

49-65

42-40

—

13-50

9-50

—

65-25

april........

30-20

35-20

30-20

49-65

42-40

—

12-82

9-50

—

65-25

maj........

30-20

35-20

30-20

49-65

42-40

—

12-69

9-50

—

65-25

juni........

30-20

35-20

30-20

49-65

42-40

—

22-28

9-50

—

65-25

juli.........

30*20

35''2°

30-20

49-65

42-40

—

24-09

9-50

—

65-25

augusti.....

29-25

34-25

29-25

49-65

42-40

—

19-79

9-50

—

65-25

september...

29-45

34-45

29-45

49-65

42-40

44-50

16-39

9-50

—

65-25

oktober .....

29-88

34-88

29-88

48-75

44-00

44-50

15-50

8-75

5-30

65-25

november .. .

30-38

35-38

30-38

48-75

44-00

45-40

16-52

9-00

5-30

65-25

december . . .

30-65

35*65

30-65

48-75

44-00

45-50

17-00

9-00

5-30

65-25

1950 januari.....

30-85

35-85

30-85

48-75

44-00

45-50

18-00

9-25

_

65-25

februari.....

31-05

36-05

31-05

48-75

44-00

—•

18-50

9-50

—

65-25

Anm. Uppgifter satta med medieval stil avse priser under månader, då någon nämnvärd försäljning

ej ägt rum. Dessa priser ha ej medtagits vid beräkning av årsmedelpriserna.

1 Medelpris till producent på kustorter t. o. m. 15 okt. 1940. Av staten fastställda priser: inlösningspriser

16 okt. 1940—31 aug. 1941; riktpriser sept. 1943—aug. 1944; normalpriser sept. 1941—aug.

1943 samt fr. o. m. sept. 1944. — 2 Sv. kvarnföreningens grundpris fritt kvarn i Stockholm vid leverans

i 100 kgs jutesäckar t. o. m. 11 mars 1940, därefter i 50 kgs papperssäckar. T. o. m. 15 okt. 1941

brutto för netto, därefter netto. För 1938—1942 pris å bagerivetemjöl resp. rågsikt 00. För 1943—

1948 pris å enhetsvetemjöl resp. samsikt. Fr. o. m. okt. 1949 pris å patentvetemjöl resp. rågsikt 00. —

3 Medeltal av producentpriser i Stockholm och Norrköping. Av staten fastställda priser för 1939—

1943 samt 1947 års skördar. — 4 Engrospris. Av staten fastställda priser för 1942, 1944 och 1945 års

skördar samt 7 febr.—27 april 1948. — 5 Av staten fastställt pris vid en normal stärkelsehalt av 17,5 %

samt en hektolitervikt av 70 kg. — • Av staten fastställt grundpris till producent vid 16 % sockerhalt.

Tillägg för varje tiondels procent högre sockerhalt med 1/160 av grundpriset. — 7 Priskurantpris enligt

Sv. sockerfabriksaktiebolagets noteringar i Skåne.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. 235

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.

K r 0 n

or per 100

kilogram

År och månad

Korn* 1

Havre,

vit1

Vallhö4

Höst-

säds-

halm3

Majs5

Vete-

kli4

Kraft- foder- bland- ning4 5

Linfrö-

mjöl4

Melass4

1938 ............

15-81

13-62

5-97

3-04

16-83

13-90

19-45

20-43

10-00

1939 ............

14-55

13-03

6-43

2-81

18-61

13-39

21-41

22-32

10-27

1940 ............

22-71

20-41

14-57

5-12

18-50

16-89

23-50

24-00

11-38

1941............

24-90

22-40

20-90

6-70

23-71

16-50

25-13

24-00

12-94

1942 ............

24-50

20-75

15-30

5-48

25-33

16-78

30-92

16-00

1943 ............

23-08

18-83

11-60

3-55

25-00

18-08

32-84

34-00

16-00

1944 ............

23-24

19-03

10-88

3-00

25-00

18-50

32-87

34-00

15-67

1945 ............

22-63

19-03

9-35

3-01

25-00

19-00

33-82

34-00

14-00

1946 ............

22-63

19-03

8-54

2-83

25-00

19-00

35-04

34-17

14-00

1947 ............

24-68

20-03

14-83

3-20

25-12

19-67

36-00

36-00

14-00

1948 ............

27-00

21-52

15-81

4-03

26-30

21-41

36-05

36-05

15-11

1949 ............

25-79

22-21

13-08

3-03

27-22

22-15

36-15

36-40

20-00

1948 januari.....

26-70

21-15

19-00

4-38

25-85

21-oo

36-00

36-00

14-00

februari.....

26-85

21-35

19-00

4-75

26-05

21-00

36oo

36-00

14-00

mars.......

26-90

21-55

17-78

4-48

26-25

21-00

36oo

36-00

14-00

april.......

26-90

21-70

16-06

4-16

26-40

21-00

36oo

36-00

14-00

maj........

26-90

21-70

15-00

—

26-40

21-00

36-00

36-00

14-00

juni........

26*90

21*70

—.

—

26-40

21-00

36-00

36-oo

14-00

juli.........

26*90

21*70

—

—.

26-40

21-15

36oo

36-00

14-00

augusti.....

26-75

21-15

—

—

26-40

21-15

36-00

36oo

14-00

september. . .

26-95

21-35

14-25

—

26-05

22-15

36-15

36-15

14-00

oktober .....

27-15

21-55

14-25

—

26-25

22-15

36-15

36-15

15-35

november . . .

27-35

21-75

13-68

3-30

26-45

22-15

36-15

36-15

20-00

december . . .

27-55

21-95

13-25

3-13

26-65

22-15

36-15

36-15

20-oo

1949 januari.....

27-75

22-15

13-13

3-13

26-85

22-15

36-15

36-15

20-oo

februari.....

27-95

22-35

12-91

3-03

27-05

22-15

36-15

36-15

20-oo

mars.......

28-15

22-55

12-83

3-00

27-25

22-15

36-15

36-15

20-oo

april........

28-20

22-60

13-79

3-07

27-30

22-15

36-15

36-15

20-oo

maj........

28-20

22-60

--

—

27-30

22-15

36-15

36-15

20-oo

juni........

28*20

22*6o

—

—

27-so

22-15

36-15

36-15

20-oo

juli.........

28-20

22''6o

—

—

27-30

22-15

36-15

36-15

20-oo

augusti.....

23-50

21-75

-■

—

27-30

22-15

36-15

36-15

20-oo

september.. .

23-50

21-75

13-00

—

26-50

22-15

36-15

36-15

20-oo

oktober.....

23-34

21-88

13-oo

3-oo

27-50

22-15

36-15

37-15

20-oo

november .. .

23-51

22-11

13-00

3-00

27-50

22-15

36-15

37-15

20-oo

december . . .

23-83

22-34

13-oo

3-00

27-50

22-15

36-15

37-15

20-oo

1950 januari.....

23-98

22-48

13-oo

3-03

27-50

23-31

36-15

37-15

20-oo

februari.....

24-22

22-65

12-69

3-00

27-50

23-71

36-15

37-15

20-oo

Anm. Se anm. å föregående sida.

1 Medelpris till producent på flera orter t. o. m. 15 okt. 1940 samt fr. o. m. sept. 1949. Av staten

fastställda priser: inlösningspriser 16 okt. 1940—31 aug. 1941; riktpriser för korn sept. 1943—

maj 1944; normalpriser för korn sept. 1941—aug. 1943, juni 1944—juli 1949, för havre sept.

1941—juli 1949. — * Medelpris till producent för pressad vara på stationer i mell. Sverige. Av

staten fastställda normalpriser gällde för hö under tiden 14 jan. 1941—23 maj 1948, för halm

under tiden 14 jan. 1941—46 juli 1944. — 5 Pris till förbrukare på kustorter. Av staten fastställda

priser 5 jan. 1940—31 aug. 1949. — 4 Pris till förbrukare på kustorter. Av staten fastställda

priser: för vetekli 8 maj 1940—31 aug. 1949, för kraftfoderblandning och linfrömjöl okt.

1939—aug. 1949. —■6 T. o. m. sept. 1941 pris å 48 %, okt. 1941—juni 1944 pris å 45 %, juli 1944—

juni 1945 pris å 42 %, juli 1945—juni 1946 pris å 47 %, sept. 1946—juni 1947 pris å 45 %, juli

1947—juni 1949 pris å 44 %, fr. o. m. juli 1949 pris å 42 % kraftfoderblandning. — 4 Medelpris

till annan förbrukare än sockerbetsodlare. Av staten fastställda priser fr. o. m. 18 okt. 1940.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.

År och månad

öre

per

(ilogratn

Avrak- nings- pris å

mjölki

Kon-

8um-

tions-

mjölk2

Smör,

svensk

riks-

note-

ring

Marga-

rin,

prima

växt3

Ost,

svecia4

Ägg,

svenska

ny-

varptaö

Avräkningspriser’

Små-

grisar3

Hel-

fet

Halv-

fet5

Stor-

bo-

skap3

Större

kalv

Mindre

kalv

Svin

kl. I

Får

(lamm)

kl. I

Häst

kl. I

i 1938 ..........

24-0

269

160

131

89

136

97

160

92

135

162

44

144

j 1939 ..........

25-0

288

165

152

no

138

114

178

101

135

192

52

127

1940 ..........

16-5

27-2

325

224

168

127

163

127

203

109

158

224

69

132

1941..........

20-7

30-o

385

300

200

149

220

176

266

143

195

282

104

190

1942 ..........

23-o

28-8

405

300

—

159

261

194

282

164

207

331

122

214

j 1943 ..........

22-9

29-1

405

300

—

165

281

195

279

153

234

356

132

230 |

1944 ..........

23-1

29-2

405

293

—

165

295

193

282

139

233

343

119

252

1945 ..........

23-3

29-2

405

270

—

190

293

182

278

134

226

307

99

239

1946 ..........

23-9

29-5

405

270

—

189

295

181

315

165

240

306

109

245

1947 ..........

25-7

32-6

455

286

—

212

311

185

321

169

247

346

142

276

1948 ..........

28-1

33-6

455

300

-*

229

320

213

364

222

257

413

141

289

1949 ..........

28-5

33-6

486

269

—

230

264

247

392

247

254

395

172

285

i 1948 januari . .

28-9

33-5

455

300

_

225

330

195

338

197

257

342

123

200

februari..

29-0

33-5

455

300

—

225

330

197

341

200

257

360

139

207

mars ....

28-9

33-5

455

300

—

225

322

198

343

200

256

365

134

260

april.....

29-0

33-5

455

300

—

230

280

205

351

200

248

369

123

320 i

maj.....

28-5

33-5

455

300

—

230

299

211

359

207

253

381

122

332 ;

juni.....

26-6

33-6

455

300

—

230

313

224

371

223

256

417

140

339

juli......

26-7

33-7

455

300

—

230

320

233

379

235

256

455

154

311

augusti . .

26-8

33-7

455

300

—

230

326

233

379

235

259

459

156

300

september

27-6

33-7

455

300

—

230

345

230

379

235

261

457

155

300

oktober ..

28-6

33-7

455

300

■-

230

345

211

375

240

261

446

144

300

november

28-9

33-7

455

300

—

230

345

207

375

243

261

443

139

300

december.

28-6

33-7

455

300

—

230

288

207

375

250

261

459

157

300

'' 1949 januari . .

28-5

33-7

455

300

_

230

250

209

375

250

258

463

162

300

februari ..

28-6

33-7

455

300

—

230

250

218

375

250

256

465

165

300

mars ....

28-5

33-6

464

291

—

230

250

224

375

246

255

471

185

300

april.....

28-4

33-6

495

260

—

230

250

235

375

216

254

486

191

316

maj.....

28-1

33-6

495

260

—

230

250

235

362

207

253

442

176

319

juni.....

27-4

33-6

495

260

—

230

250

255

371

214

252

382

170

333

juli......

27-4

33-6

495

260

—

230

250

276

385

233

250

379

209

278

augusti . .

27-6

33-6

495

260

—

230

255

273

393

262

247

338

190

270

september

28-5

33-6

495

260

—

230

300

271

422

266

247

328

179

280

oktober ..

29-1

33-6

495

260

—

230

300

256

426

268

255

327

151

241

november

30-2

33o

495

260

—

230

300

249

412

268

262

326

136

240

december.

30-2

33-6

495

260

—

230

268

258

430

278

263

328

146

240

1950 januari . .

30''0

33-6

495

260

_

185

227

260

432

269

259

337

155

255

februari ..

1

33-6

495

260

235

170

248

266

430

269

249

357

159

260

1 Medelpris (före 1945 pris på l:a klass mjölk) till producent för 3,5 %-ig mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg

och exkl. producentbidrag samt vid ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dec.1941

2,0 öre/kg och därefter 4,5 öre/kg. Priserna inkludera ej de av mejerierna utbetalda efterlikviderna, vilka

för hela riket uppgått till 0,31 öre/kg för 1942, till 0,40 öre/kg för 1943, till 0,41 öre/kg för 1944, till 0,55

öre/kg för 1945 och 1946, till 0,63 öre/kg för 1947, till 0,59 öre/kg för 1948 samt till 0,82 öre/kg för 1949.

För åren före 1942 saknas uppgifter om efterlikviderna. — 2 Pris per liter enligt socialstyrelsens detaljprisnoteringar.

— 5 Enligt socialstyrelsens detaljprisnoteringar. — * Partipris, 2 mån. lagring enligt lantbruksförbundets

noteringar t. o. m. okt. 1940. Under tiden 1 nov. 1940—14 april 1941 av staten fastställda

maximipriser, därefter av staten fastställda normalpriser. — 8 Partipriser på mager (27 +) ost

1941—1944. — « Svensk äggnotering, nettopris till producenten. Under tiden 24 sept. 1941—31 dec.

1945, 9 sept. 1946—6 jan. 1947 samt 8 sept. 1947—4 april 1948 av staten fastställda normalpriser. —

’ Ovägda medeltal av avräkningspriserna till producent vid de större slakteriföreningarna i Svea- och

Götaland. Priserna gälla slaktad vikt. — 8 Ovägt medeltal av priserna för kor kl. I och II. — » Ovägda

medeltal av producentpriserna enligt Sv. slakteriförbunds noteringar i Skåne—Blekinge för prima griskullar

i kl. I med en medelvikt av 17 kg/st (före maj 1943 enligt lantbruksförbundets noteringar i Skåne).

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 245.

Tab. 2 (forts.). Priser 1 Sverige. 1

237

Kronor per 100 kilogram Öre per liter

Handelsgödselmedel1 Drivmedel2

År och månad

Chile-

salpe-

ter

Kalk-

sal-

peter

Kalk- kväve,

18 %

Ammo-

nium-

sulfat

Kalk-

ammon-

salpeter

Super- fosfat,

19—

20 %>

Thomas-

fosfat

Kali-

salt,

40%

Ben-

sin

Motor-

bränn-

olja

Motor-

fotogen

1938 ...........

17-58

16-88

16-98

16-00

15-75

7-38

6-95

12-64

26-0

11-2

12-2

1939 ...........

17-39

16-61

16-89

16-03

15-95

7-48

6-95

13-25

28-4

11-7

12-7

1940 ...........

19-16

17-30

20-48

16-87

16-75

10-69

8-40

15-69

51-6

18-1

20-6

1941...........

20-75

20-69

22-11

21-57

21-50

10-99

9-80

16-02

91-2

45-1

46-0

1942 ..........

21-00

21-53

23-53

22-97

22-31

13-47

12-32

17-96

106-5

85-0

85-0

1943 ...........

21-00

24-42

25-06

25-08

24-08

15-98

14-88

20-05

111-0

111-0

111-0

1944 ...........

21-00

24-28

25-06

25-08

24-08

15-56

14-76

20-00

102-0

102-0

102-0

1945 ...........

23-00

23-73

24-60

24-78

23-78

14-85

15-18

19-80

96-5

78-6

89-0

1946 ...........

19-00

22-63

22-45

23-38

20-39

13-48

14-27

19-86

40-9

14-5

15-5

1947 ...........

23-00

22-36

22-03

24-03

18-28

12-42

13-52

19-88

37-4

14-8

16-1

1948 ...........

23-00

22-61

24-23

26-50

19-28

12-37

13-39

20-27

61-3

17-9

18-3

1949 ...........

23-47

22-27

24-82

27-03

19-72

12-92

13-39

20-65

69-4

17-4

18-6

1948 januari . . .

23-00

22-25

22-95

_,

18-65

11-70

13-05

19-70

39-0

16-5

17-5

februari ...

23-00

22-95

23-80

26-50

19-35

12-40

13-90

20-40

39-0

17-5

18-0

mars.....

23-00

22-95

23-80

26-50

19-35

12-40

13-90

20-40

39-0

18-o

18-0

april......

23-00

22-95

23-80

26-50

19-35

12-40

13-90

20-40

69-0

18-5

18-3

maj......

23-00

22-95

23-80

26-50

19-35

12-40

13-90

20-40

69-0

18-5

18-5

juni......

23-00

22-95

23-80

26-50

19-35

12-40

13-90

20-40

69-0

18-1

18-5

juli.......

23-00

—

24-60

—

19-05

12-25

12-85

20-00

69-0

18-0

18-5

augusti . ..

23-00

—

24-60

—

19-05

12-25

12-85

20-oo

69-0

18-0

18-5

september.

23-00

—•

24-60

—

19-05

12-25

12-85

20-00

69-0

18-0

18-5

oktober ...

23-00

22-15

25-00

—•

19-60

12-65

13-20

20-50

68-3

18-0

18-5

november .

23-00

22-15

25-00

—

19-60

12-65

13-20

20-50

68-0

18-0

18-5

december..

23-00

22-15

25-00

—

19-60

12-65

13-20

20-50

68-0

18-o

18-5

1949 januari . . .

23-00

22-15

25-00

__

19-60

12-65

13-20

20-50

68-0

18-o

18-5

februari ...

23-00

22-85

25-70

27-20

20-15

13-20

13-90

21-20

68-0

18-o

18-5

mars.....

23-00

22-85

25-70

27-20

20-15

13-20

13-90

21-20

68-6

17-7

18-5

april......

23-00

22-85

25-70

27-20

20-15

13-20

13-90

21-20

69-0

17-5

18-5

maj......

23-00

22-85

25-70

27-20

20-15

13-20

13-90

21-20

69-0

17-5

18-5

juni......

23-00

22-85

25-70

27-20

20-15

13-20

13-90

21-20

69-0

16-9

18-2

juli.......

—

—

23-85

—

19-15

12-20

12-80

19-95

69-0

16-5

18-0

augusti . . .

—

—

23-85

—

19-15

12-20

12-80

19-95

69-0

16-4

17-9

september.

—

—

23-85

—

19-15

12-20

12-80

19-95

69-0

16-0

17-5

oktober...

24-40

21-35

24-25

26-75

19-60

13-25

13-20

20-50

70-1

16-7

18-4

november .

24-40

21-35

24-25

26-75

19-60

13-25

13-20

20-50

72-0

18-o

20-0

december..

24-40

21-35

24-25

26-75

19-60

13-25

13-20

20-50

72-0

19-5

20-7

1950 januari . . .

24-40

21-35

24-25

26-75

19-60

13-25

13-20

20-50

72-0

20-0

21-0

februari ...

25-05

22-05

24-95

27-20

20-15

13-70

13-80

21-15

72 0

19-8

21-4

mars......

25-05

22-05

24-95

27-20

20-15

13-70

13-80

21-15

72-0

19-5

22-o

1 Priser brutto för netto inkl. emballage fritt tariffhamn i standardområdet (Stockholmsdistr.).

För kvävegödsel kontantpris; för superfosfat, thomasfosfat och kalisalt kreditpris. — * Pris till förbrukare

i 0-zon (Stockholm och Göteborg med omnejd samt Malmöhus län). — * Under tiden juli 1942—

juni 1946 pris å 15 %-ig superfosfat.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 24Ö
-

Tab. 3. Jordbrukarnas leveranser samt lager hos handelskvarnar och

Sv. Spannmåls AB m. fl. av vete och råg, i ton.

År och månad

Jordbrukarnas leveranser av1

Lager av vete3

Lager av råg3

Höstvete

Vårvete

Råg

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.*

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.*

1934..............

86 771

143 361

42 239

47 328

1935..............

90 656

121571

39 045

53 441

1936..............

89 373

75143

45 926

6 287

1937..............

89 985

65 070

30167

18 743

1938..............

87 084

168 057

30344

35 073

1939..............

116 085

248150

30 241

46 755

1940..............

82 570

172 261

42 466

45 789

1941..............

47 407

*67 752

32 477

*49 386

1942..............

117 442

111988

52 000

137161

1943..............

295 000

122000

319 300

100 273

221 636

52 345

200 350

1944..............

315 500

77 800

253 900

109 833

180 073

44 548

162 514

1945..............

351500

68 600

174 200

100 729

108 436

34 931

43 267

1946..............

421 238

94 513

176 626

121144

129 755

44 774

46 023

1947..............

173 382

154 527

106 301

95 554

77 241

34 991

48025

1948..............

308 718

199 024

208140

145 414

234 904

31175

120563

1949..............

361 337

221919

217 333

146 823

337 839

44 717

142 933

1948 januari......

7 246

14 517

6 945

96 838

83 619

35 794

58 650

februari.....

6 575

12 803

6 747

97 343

87 450

33 050

61611

mars........

1918

3 812

1866

92 723

79 457

30 890

58 782

april........

714

1848

746

81 487

53 730

27 796

45 764

maj.........

496

1491

506

83 519

39 740

25 576

37 216

juni.........

303

732

389

86 425

22 379

22 542

27 927

juli..........

145

217

215

83 442

18 242

16 853

24 004

augusti......

199

106

602

88 680

14 367

29 323

20 737

september ...

‘183471

‘75 778

‘133630

132 196

165 566

32 698

106 279

oktober’......

56 528

39 358

25 970

139 841

216 752

30 659

114 035

november....

26 980

28 747

16 781

139 094

236 590

28 354

117 519

december ....

24 143

19 615

13 743

145 414

234 904

31175

120 563

1949 januari......

25 318

19 311

14 703

144 607

252 442

28 043

129 329

februari.....

13 572

10 967

9 407

138 206

254 162

26 900

131539

mars........

8 324

6 513

6 000

127 934

247 806

28 241

120 628

april........

3 523

4 070

3 455

126 265

225 378

24 936

112 741

maj.........

2 424

2 535

1788

110 994

204 342

25 225

94 265

juni.........

1571

1471

1530

95 049

185 112

24193

81 417

juli..........

814

634

691

80 296

165 944

18 904

71 136

augusti......

520

215

605

108 132

154 874

36 026

67 502

september . ..

‘233440

‘ 88 954

‘138984

150 906

331 571

41346

150863

oktober .....

1

f

143 215

37 501

november ...

} 71 831

87 249

40 170

144 665

39 315

december ....

J

\

146 823

337 839

44 717

142 933

1950 januari......

136 293

42 596

1 Avse leveranser av spannmål till de större handelskvarnarna samt till spannmåls- och

utsädeshandeln. — 3 Såväl inhemsk som utländsk spannmål sista dagen resp. år och månad.

Lagersiffrorna per den 31 augusti inkludera leveranser av den nya skörden. — 3 Avser lager

av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna. — * Avser lager hos

Sv. Spannmålsaktiebolaget t. o. m. den 31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och

utsädeshandlare. — 6 Häri ingår leveranser av resp. års skörd under augusti.

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

239

Tab. 4> Förmalning av vete, råg och havre samt import och export av vete

och r&g, i ton.

År och månad

Förmalning av1

Import av

Export av

Vete

Råg

Havre

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

1934..............

408803

120 547

39 808

45 861

925

24 048

75 454

1935..............

411795

125 675

41306

42 602

1152

122 346

31035

1936..............

415 268

128 798

40 062

48 714

5 365

91281

27 556

1937..............

424 214

134 516

46 653

50 349

2 728

29 384

27

1938..............

419 956

129120

43 006

54 349

7 520

39105

20

1939..............

429 986

141421

48522

39 130

2 633

9191

13

1940..............

495 286

141904

54 480

34 095

60 246

123

2465

1941..............

443 361

193 460

39 993

40

368

26 536

4 707

1949..............

250 444

173037

57 775

86 044

13 330

45

3 007

1943..............

270 416

207 639

92 623

7 599

1407

4 610

401

1944..............

343 249

219 750

61917

16 761

1

45 502

40 233

1945..............

499 727

160 940

50112

43438

7

25 697

112380

1946..............

456 490

141586

47 711

36 399

987

4336

6153

1947..............

429 638

109323

70 420

81231

4614

16 793

3557

1948..............

364311

151 630

61123

132 466

34 883

13 484

219

1949..............

431 029

168 764

44 834

907

8 761

3198

105

1948 januari......

26274

7 501

7 311

8 278

4 472

_

_

februari.....

25 564

10 762

6 403

20 313

14 760

1

_

mars........

27 396

10 689

4 779

9 580

6157

76

—

april ........

33 990

13 777

6174

7 408

1587

5

_

maj.........

26 308

10 843

3 731

2 448

30

_

_

juni.........

27 963

11734

4 235

23 830

415

—

_

juli..........

22 086

10 344

4 008

5 910

45

—

8

augusti......

35 784

13 738

5 565

23 542

70

—

112

september....

35 556

16105

6 985

8 656

46

9 467

90

oktober......

38 216

16124

4 484

13 858

137

1610

9

november....

36 246

16 608

4 084

1329

577

_

_

december ....

28 928

13 405

3 364

7 314

6 587

2 325

—

1949 januari......

25 936

11767

2 950

10

8 292

3

_

februari.....

28 962

12 773

4 360

595

—

945

_

mars........

27 566

12 011

4 530

153

—

163

_

april........

27 994

13 945

3 052

149

—

7

—

maj.........

35170

18 208

2 829

—

60

—

—

juni.........

32 483

15 299

2 941

—

195

—

_

juli..........

30 628

13 630

3 696

—

—

—

_

augusti......

26 663

13 956

2 851

—

—

—

—

september....

55 769

18117

5 803

—

4

54

98

oktober......

53 936

15 034

4 548

—

—

9

7

november.. ..

47 243

12 802

3 810

—

—

_

_

december ....

38 679

11222

3 464

—

210

2 017

—

1950 januari......

34 934

10 204

2 943

—

125

39 904

—

Anm. Import- och exportuppgifterna för åren 1948 och 1949 samt månadsslffrorna preliminära.

‘ Avser förmalning av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvar
narna.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tab. 5. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, 1 ton.

År och månad

Vid mejerier invägd mjölk

Mejeriproduktion av

Total

kvantitet

Därav

Konsumtionsgrädde

Använd

för pro- duktbe- redning

Försåld

som kon- sumtions- mjölk1

Försåld

grädde (om- räknad till

mjölk) samt

svinn

Tjock

Tunn

1934 ............

2 498378

1854670

352 247

291 461

20130

10 523

1935 ............

2 550 916

1 875 422

376 433

299061

20630

10155

1936 ............

2 720 166

2 008 586

408 014

303 566

21697

10 235

1937 ............

2 847 223

2115 010

434 246

297 967

22 000

10 162

1938 ............

3 032 241

2 277 819

459 023

295 399

22 623

9 918

1939 ............

3 205688

2 395153

494 367

316 168

23524

9 990

1940 ............

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

18 801

11 985

1941............

2 659 251

1 940169

610 512

122 850

776

25168

1942 ............

2 517 931

1740 033

855 273

63 421

116

10 282

1943 ............

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

48

11397

1944 ............

3109 675

2 183 544

940 625

138 213

_

30141

1945 ............

3 379452

2 421 439

939 628

170025

—

38 831

1946 .............

3 520 348

2 564015

939 908

183 730

—

45 589

1947 .............

3 422 935

2 449 500

954 365

189848

—

46 880

1948 .............

3 361 485

2 359 026

978 588

195247

—

48 379

1949 .............

3 679 434

2 662 618

965 229

226 477

5 021

43 335

1948 januari.....

250 985

169 597

78 595

16268

_

3 994

februari.....

239 312

159645

75 659

15 508

—

3 721

mars........

261135

173092

82143

17 989

—

4 325

april.......

279 485

187 059

86 006

18 212

_

4 332

maj........

322 518

234 597

83 082

17 263

—

4 224

juni........

341189

258 187

80 996

16 324

—

4 039

juli.........

319 884

237 601

79 894

16 601

—

4142

augusti.....

323 875

240 238

82 473

15 697

—

3 880

september...

292100

211 669

82 012

14 581

—

3 680

oktober.....

254 618

173 172

83383

15 308

—

3 924

november ...

227 259

147 804

82 212

14 869

—

3 868

december....

249 125

166 365

82133

16 627

—

4 250

1949 januari.....

262 900

182163

78 062

16446

_

4116

februari.....

243 771

164 468

76 235

15603

—

3839

mars........

278 869

190 015

85 369

17 775

—

4 388

april........

302 434

215 386

82 747

17 520

_

4 289

maj........

348656

260 604

85 572

16 480

—

4 049

juni........

375 160

296307

77 249

15 710

—

3 935

juli.........

351 487

266 386

77 162

21309

648

3 608

augusti.....

354 487

267 796

81400

20 486

745

3 215

september...

321 039

236 304

81555

19 046

679

3 036

oktober .....

291 624

206 984

81408

19 804

761

3 095

november ...

263 814

181086

78 947

19 849

835

2 887

december . ..

285 193

195119

79523

26 449

1353

2 878

1950 januari.....

297 337

209 796

76 993

25 099

1256

2 766

1 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas ikraftträdande den 21 november 1941 redovisas

i denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad mjölk. Av denna anledning blir

summan av produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde större än den redovisade kvantiteten

invågd mjölk, alidenstund den genom standardiseringen erhållna grädden, omräknad till hel*

mjölk, redovisas under produktmjölk.

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 245.

241

Tab. 6. Mejerimjölkens medclfetthalt, antal mjölk leverantörer, medelinvägningen

per leverantör samt produktionen av smör, ost och torrmjölk.

År och månad

Den in- vägda

mjölkens

medel- fetthalt,

procent

Mejeri-

leveran-

törer,

antal

i

Mjölk- invägningen

i medeltal

per leveran- tör, kg

Mejeriproduktion

av

Produktion

av torrmjölk

Smör,

ton

Ost,

ton

Fet,

ton

Mager,

ton

1934..............

3-42

62 509

31105

1935..............

3-43

63 452

31 669

1936..............

3-45

67 168

37 759

1937..............

3''50

73 247

35 443

1938..............

3''52 .

80 103

36 524

1939..............

3-53

83 735

43 653

1940..............

3-54

209 412

14 273

80 760

35 328

1941..............

355

220 283

12072

77 687

22 383

1942..............

3''59

229 278

10 982

71926

14 991

1054

191

1943..............

3-66

236 860

12 041

79 263

21 296

3 924

440

1944..............

3-68

245 910

12 637

87 304

29 924

3 485

546

1945..............

3-69

252 735

13 354

94 058

38102

7 083

756

1946..............

3''63

255 431

13 782

99 622

44 412

8 412

1587

1947..............

3-64

253 776

13 488

94 954

47 690

7 248

3 358

1948..............

3-62

249 683

13 463

89 687

51 695

7189

3 920

1949..............

3''65

251 999

14 601

98 051

65 515

10 999

3 980

1948 januari......

3-62

247 959

1012

6 444

3 776

448

299

februari.....

3-64

246 613

970

5 876

3 346

407

263

mars........

3-51

247 935

1053

6 386

3 762

534

360

april........

3-47

247 569

1 128

6 849

4 353

380

348

maj.........

3-53

250 241

1288

8 351

5 567

714

290

juni.........

3-62

253 139

1347

9 663

6 537

816

641

juli..........

3''63

252 189

1268

9 080

5 444

536

595

augusti......

3''62

251 550

1287

8 909

5 339

849

357

september ...

3-72

251 765

1160

8 324

4 578

798

463

oktober......

3-77

250 206

1017

7 060

2 976

491

149

november....

3-81

246 491

921

6 204

2 389

495

88

december ....

3''72

246 085

1012

6 541

3 628

721

67

1949 januari......

3-64

246 273

1067

6 859

4 156

458

361

februari......

3*59

245 379

993

6 224

3 882

265

359

mars........

3-60

248 439

1122

7 068

4 300

998

221

april........

3''56

248 567

1216

7 777

5 401

1107

145

maj.........

3-57

251 607

1385

9 311

6 482

1 340

424

juni.........

3-65

255 311

1469

10882

8 273

1244

404

juli..........

3-62

254 422

1381

9 646

6 843

1066

428

augusti......

3-63

254 903

1390

9 596

6 993

1720

357

september ...

3-71

254 828

1259

8 584

5 840

1080

272

oktober......

3-76

254 319

1146

7 840

4 500

765

277

november____

3-78

252 577

1044

7 013

3 979

536

376

december____

3-73

252 409

1 129

7 251

4 866

420

356

1950 januari......

3''69

253111

1174

7 631

4 810

166

544

* Årssiffrorna avse det med mjölkinvägningen per leverantör och månad vägda medelantalet

leverantörer.

1(1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 245.

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 245,

Tab. 7. Försäljning av smör, ost, margarin, konstister och kokosfett samt matolja,

i ton.

År och månad

Smör från mejeri

Lant-

smör

från

pro-

ducent

Ost1

Margarin från

fabrik

Konst- ister 0.

kokosfett

från

fabrik

Bageri-

och

matolja2

Total

kvan-

titet

Därav av

leveran- törer

återtaget

Hus-

hålls-,

Bage-

ri-,

1934 ............

39 430

31295

52 831

2 085

1935 ............

43 681

7 937

33 395

55 201

2 915

1936 ............

48153

9180

35 864

56125

3 700

1232

1937 ............

49 098

10198

37 353

58 815

4 731

1313

1938 ............

51534

11246

39 423

58 407

6 303

1523

1939 ............

54 319

12 274

42 866

51475

8 047

3 794

1901

1940 ............

74002

13 580

38 073

29 468

9 519

1064

1405

1941............

76184

10 859

4138

23 500

17 531

7 987

9

1 179

1942 ............

67 785

11519

1787

15357

35 228

5 374

0

1426

1943 ............

76 044

12 257

1298

19 788

31678

5 449

—

1306

1944 ............

92 483

13 897

1353

29 943

29 908

8125

—

1475

1945 ............

90345

13 343

860

33 681

31403

12 277

—

1 541

1946 .............

101 076

13 028

541

45 100

14 363

9 650

—

1381

1947 .............

98723

14023

314

49 168

21 537

9 754

—

1577

1948 .............

88 633

14 639

226

54318

36 414

12 772

—

1684

1949 .............

93 928

16 356

56521

47 858

22 164

—

2 238

1948 januari.....

6 737

1249

1

3 271

3 702

708

—

137

februari.....

6 222

1187

\ 59

3 823

3 688

832

—

141

mars........

6 865

1254

1

4 037

3 886

1012

—

136

april.......

6 640

1207

1

4 530

4102

1028

—

136

maj........

6 940

1 190

} 73

4 286

3 082

1100

—

148

juni........

7 708

1234

1

4 885

2 057

1098

—

165

juli.........

8 281

1310

I

5 487

1912

1038

—

138

augusti.....

8 438

1260

\ 69

5 258

1993

1239

—

133

september...

8 514

1199

1

5 230

2212

1192

—

128

7 558

1 146

I

4 376

3 055

1116

—

148

6 824

1086

} 25

4 227

3 379

1208

—

132

december . ..

7 906

1317

1

4 909

3 346

1201

—

142

1949 januari.....

7125

1174

4066

2 989

1065

—

no

februari......

6 563

1094

4 368

3 034

1118

—

139

mars........

7 881

1239

5 231

3 851

1485

—

230

april........

7 457

1280

4 390

4 424

1653

—

177

maj........

7818

1323

4 555

3712

2 237

—

187

juni........

8106

1438

5 909

4150

2196

—

220

juli.........

7 727

1490

5 200

3 411

2 206

—

177

augusti.....

8 593

1541

6 408

4165

2 278

—

191

september...

8350

1504

5 200

4 326

2179

—

209

oktober .....

8112

1452

3 497

4 392

2 006

—

205

november ...

7 868

1338

4656

4 599

2 018

—

199

december . ..

8 328

1483

3 041

4 805

1723

—

194

1959 januari.....

7 277

1258

3 359

4 040

1548

—

176

1 Försäljningen från mejeri med tillägg för import och avdrag för export (stat. nr 69—70).

— 2 Försäljninger inom landet från fabrik med tillägg för import (stat. nr 262).

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

243

Tab. 8. Import och export av smör, margarin, ost och ägg, i ton.

År och månad

Smör

(stat. nr 68:1 o. 2)

Margarin

(stat. nr 274)

Ost

(stat. nr 69 o. 70)

Ägg

(stat. nr 71)

Import

Export

Import

Export

Import

Export

Import

Export

1930 ..............

8

26 674

1895

118

668

250

453

4 665

1931..............

18

19 525

1407

163

767

46

1423

3 055

1932 ..............

15

13 547

1037

295

474

117

217

4 603

1933 ..............

33

17 127

934

241

461

331

232

3 035

1934 ..............

2

23 220

648

121

564

93

0

3128

1935 ..............

608

20 262

11

181

1134

124

77

3 095

1936 ..............

188

19 068

1

173

1600

234

987

2 606

1937 ..............

0

23 535

2

146

1088

350

1187

4117

1938 ..............

1

28 555

2

189

1223

616

35

5 365

1939 ..............

4

26 172

55

no

1803

343

736

5 465

1940 ..............

560

9 833

0

3

497

160

1261

2 721

1941..............

—

1836

—

461

449

1

2 336

0

1942 ..............

0

—

0

0

305

0

499

—

1943 ..............

1

—

—

—

269

—

253

0

1944 ..............

229

—

—

—

223

0

493

0

1945 ...............

202

605

—

3 612

680

2 207

730

0

1946 ..............

416

2

0

357

1551

538

4 397

161

1947 ...............

1088

1

1

121

2 875

134

1741

1

1948 ..............

2

1

0

1467

2 605

70

1860

1

1949 ...............

3

1617

0

38

3 528

2 827

0

5 438

1948 januari.......

0

0

0

86

47

0

40

0

februari......

0

0

—

323

169

0

70

0

mars..........

0

0

—

452

289

1

144

0

april.........

0

0

0

1

93

1

0

0

maj..........

0

0

0

313

91

1

65

0

juni..........

1

0

0

14

113

0

308

0

juli..........

0

0

0

200

231

1

—

0

augusti.......

0

0

0

—

196

1

50

0

september ....

0

0

0

—

121

13

373

0

oktober.......

0

0

0

0

83

33

428

0

november.....

0

0

0

8

221

9

353

0

december.....

0

0

0

70

951

9

29

0

1949 januari.......

0

0

0

_

446

3

0

67

februari........

0

1

0

1

513

7

0

67

mars..........

1

0

0

7

1024

1

0

0

april ..........

0

1

—

10

403

128

0

47

maj..........

0

2

0

13

196

91

0

422

juni..........

0

1

—

2

0

45

0

397

juli..........

0

13

—

3

0

161

—

945

augusti.......

—

0

—

0

0

105

0

879

september.....

2

47

0

0

0

265

—

382

oktober .......

0

0

—

0

0

194

—

301

november.....

0

343

—

2

814

228

—

352

december.....

0

1209

—

—

102

1599

—

1579

1950 januari.......

0

1 177

—

2

5

1659

—

2 399

Anm. Import- och exportuppgiftema för åren 1948 och 1949 samt månadssiffrorna prell

minära.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Tab. 9. Import och export av nötkött och fläsk samt import av får- och

hästkött, i ton.

År och månad

Nötkött

(stat. nr 19)

Fårkött

(stat. nr

15 o. 16)

Hästkött

(stat. nr

17 o. 18)

Fläsk

(stat. nr 24—26)

Import

Export

Import

Import

Import

Export

1930 ..................

350

2101

687

1058

2 263

27 851

1931..................

410

485

833

932

1386

29192

1932 ..................

349

91

603

353

995

21408

1933 ..................

234

45

650

163

1611

20 552

1934 ..................

434

38

656

215

1523

19 097

1935 ..................

1356

36

934

505

3 724

13 214

1936 ..................

1553

48

673

964

3 098

12 704

1937 ..................

1272

999

606

841

1717

13 609

1938 ..................

1158

184

602

791

2198

13 295

1939 ..................

1428

157

602

960

2 829

13 939

1940 ..................

54

543

190

457

1239

4 386

1941..................

33

0

—

—

3 886

960

1942 ..................

6

—

—

—

4 736

—

1943 ..................

4

—

0

—

4 566

—

1944 ..................

2 023

—

0

—

6 465

—

1945 ..................

6 521

0

1

648

3 004

44

1946 ..................

8 679

0

43

1143

995

0

1947 ...................

5 467

0

843

3 702

1076

0

1948 ....................

5 633

0

502

1128

880

1

1949 ...................

10 077

0

221

1815

2183

226

1948 januari...........

527

_

5

99

21

0

februari..........

224

0

0

68

1

0

mars..............

1

0

60

10

141

0

april.............

0

—

394

22

278

—

maj..............

1

0

43

—

218

0

juni..............

0

0

0

—

0

—

juli..............

579

0

—

—

0

0

augusti...........

151

0

—

—

0

0

september........

20

0

—

—

0

0

oktober ..........

1087

0

0

27

0

0

november.........

1264

0

0

246

40

0

december.........

1779

0

0

656

181

0

1949 januari ...........

1456

0

0

511

118

—

februari............

548

0

0

326

26

1

mars..............

118

0

0

—

0

0

april ..............

74

0

5

50

1

9

maj..............

354

0

28

—

1

11

juni..............

13

0

12

2

0

21

juli..............

395

0

103

—

1

6

augusti...........

1361

0

10

5

0

13

september........

2 542

0

0

50

0

19

oktober..........

1331

0

5

155

87

12

november.........

587

—

31

127

819

121

december.........

1298

0

27

589

1130

13

1950 januari...........

910

—

7

347

511

17

Anm. Import- och exportuppgifterna för åren 1948 och 1949 samt månadssiffrorna preli
minära.

i

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

245

Tab. 10. Vid slakthus, kontrollslakterier och kötthestktnlngsbyr&er undersökta

slaktdjur m. m.

År och månad

Antal besiktigade hela och till hela

omräknade halva kroppar1

Bctäckta

suggor i

Svea- och

Götaland,

antal

Tjänst- bara

galtar i

Svea- och

Götaland,

antal

Stor-

Kalv

Svin

boskap

större

mindre

1930 ..................

242 588

387 585-5

234 831

1 225 685

#

1931..................

227 433

394 276-5

225 831

1 424 539

.

1932 ..................

238 715-5

412 905

229 697-5

1 354 033

.

1933 ..................

250 644

420 721

239 615-5

1 342 908

1934 ..................

258 295

407 182

253 759-5

1 424 688

255 886

4 682

1935 ..................

274 675

414 141-5

287 700

1 270 852-5

264 271

4 240

1936 ..................

302 503

440 738

354 234

1 324 497

284 044

4156

1937 ..................

347 406

466 605

413 007

1 480 022

258 967

3 931

1938 ..................

375 469-5

502 228-5

437 859

1 478 927

272 789

3 778

1939 ..................

397 069

519 013

467 212

1608 873-5

282 702

3 747

1940 ..................

540 108

505 579-5

515 670

1 487 631

214 291

3 407

1941..................

550 661

401003

506 747

1 049 460

192 403

2 876

1942 ..................

234 453-5

212 355-5

424 966

596 673-5

167 453

2 525

1943 ..................

283 994

221 920-6

588 012

719 183-5

190 672

2 511

1944 .................

348 600

255 852-5

640 198-5

1 064 267-5

182 368

2 504

1945 ..................

345 365

256 728

570 627-5

960 948

184 294

2 580

i94fi ..................

391 455-5

372 634

598 369

1053 842

178 266

2 612

1947 .................

491 497

864 292-5

644 390-5

1 036 980

195122

2 657

1948 ..................

342 350-5

300 409

634 865

1158 040

202 596

2 762

1949 ...................

353 189

341 328-5

630 006-5

1535 662

224 595

3 060

1948 januari...........

36 730-5

18 364

57 677

104 798-5

17 109

2 790

februari..........

30 722-5

19 910

49 028

93113

14 815

2 779

mars..............

28 625

21 779

60161-5

121957-5

16 666

2 776

april.............

23 225-5

24187-5

82 849-5

112 819-5

18136

2 793

maj..............

22 631-5

27 377

60 364-5

106 752-5

19 378

2 811

juni..............

20 002-5

33 378

50 249

99.174-5

16 748

2 775

juli..............

22 053

31 919

45 096-5

87 251-5

13 701

2 743

augusti...........

28 961

31640

39 431-5

73 507

12 040

2 676

september........

37 372

28 943

38924

73 230

11 874

2 663

oktober..........

32 742

23 481-5

46 185-5

83 974-5

16 154

2 713

34 328-5

20 907-5

52 880

98165

22 175

2 746

december.........

24 956-5

18 522-5

52 018

103 296-5

23 800

2 879

1949 januari...........

25 308

19 597-5

55 070-5

106 246-5

21147

3 094

februari...........

23 718

20 224

49 999-5

98 461

17 561

3 053

mars..............

30 855

26 480-5

71899

130 240

18 388

3 051

april ..............

22 822-5

26 423

70 990-5

136636

19 549

3 031

maj..............

28 044

36 212-5

62 554-5

144 968-5

20 732

3 055

juni..............

23 031

36 144

49 219

118 763-5

18 127

3 005

juli..............

30 364

34 722

44 942

111918-5

15 572

2 997

augusti...........

33 697

33 362

38 667

123 195-5

14 193

2 957

september........

32 840-5

30 944

39 615-5

118 265-5

14 426

2 952

oktober..........

38 574-5

28 616

45 994-5

138044

17 344

3 045

november.........

36 609

25 693

53 502-5

150 606-5

23171

3 207

december.........

27 325-5

22 910

47 552

158 416-5

24 385

3 276

1950 januari...........

27 771-5

22 438-5

48 592-5

140171

20 864

3 256

1 Årssummorna för 1948 och 1949 samt alla månadssummorna preliminära tal.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246 Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Tab. 11. Inhemsk försäljning, Import och export av vissa fodermedel, i ton.

År och månad

Inhemsk

försälj- ning av

olje-

kraftfoder

från fabrik

Import

av olje- kraftfoder

(stat. nr

359—365,

369 och 370)

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr

366—68 och

371—72)

Export av

oljekraft- o.

a. kreaturs- foder (stat.

nr 361, 363,

366:1—372)

Import

av majs

(stat. nr

171)

Import

av kli

(stat. nr

191—194)

1930 ................

179 034

9 075

15345

134634

40 782

1931................

234 263

8 825

12 933

353 055

80 906

1932 ................

148 607

5 331

18 216

243 949

33 026

1933 ................

150 859

8185

46 783

265 350

62 278

1934 ................

52 869

190 128

8 234

51574

107 186

38158

1935 ................

59 919

200 420

4 802

61238

43 009

8 775

1936 ................

65 109

158 630

5 444

74 560

76 043

10199

1937 ................

77 287

223 060

8 508

65 362

185 239

48 607

1938 ................

73 999

251 559

7 495

69 702

172 088

49115

1939 ................

75 524

166 866

6150

42 575

42 369

12 936

1940 ................

93 297

141 933

7162

2 349

49065

14 025

1941................

23 782

94 700

7158

119

3 878

30 727

1942 ................

44 449

117 502

1856

198

13 335

6 303

1943 ................

43 032

88 988

2149

1687

9 940

50

1944 ................

55 351

137 016

628

5 226

5 887

_

1945 ................

67 934

92 668

459

10 468

9 073

_

1946 .................

35 091

90 575

10 187

10 890

85 557

90 941

1947 ................

36 316

149 860

9 749

16

40 505

149 672 |

1948 ................

56 403

155 280

8 789

5 037

67 973

113 096

1949 .................

81 703

91247

6 402

534

116 290

97 658

1948 januari.........

4 441

11941

832

4

14 659

15 697

februari........

5 090

10 452

328

1

668

9 412

mars............

3 820

3822

788

7

10 835

4 957

april...........

3 750

14 048

671

3

17 793

2 428

maj............

1301

20 335

779

—

4 783

1201

juni............

5 547

21 498

225

5

218

2 734

juli............

3 083

28 955

519

—

5 952

16 019

augusti.........

4 088

15 435

520

243

4101

25165

september......

6 367

11 145

1512

2 392

7 098

18 809

oktober.........

6 885

5 9S0

1397

1928

1658

8 676

november.......

7 068

10 012

720

382

132

3 702

december.......

4 963

1657

498

72

76

4 296

1949 januari.........

5 962

4 592

615

7

15 426

3 912

februari.........

5 742

10 255

758

1

8833

10 595

mars............

6 566

9412

384

5

13 623

9426

april............

5 991

5 444

540

285

19 730

18 280

maj............

5134

16 221

811

—

20 073

21 848

juni............

6 005

11042

277

—

8 645

14 630

juli............

3 583

8 475

430

5

8 974

10 362

augusti.........

6 363

4 715

288

_

1

7 410

september......

8186

10 335

691

297

—

_

oktober.........

9 391

1569

718

0

14 864

987

november.......

10 447

3 901

612

4

3 352

208

december.......

8333

5 286

278

0

2 769

—

1950 januari.........

8319

8 413

334

95

12 390

685

Anm. Import- och exportuppgiftema för åren 1948 och 1949 samt månadssiffrorna preli
minära.

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

247

Innehållsförteckning.

Propositionen....................................................... 1

Förslag till förordningar............................................. 3

Förslag till förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 10 juli

1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost.................. 3.

Förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 30 juni

1944 (nr 459) angående avgift för smör, som användes för framställning

av grädde m. m................................................... 4

Utdrag av statsrådsprotokollet den 8 april 1950 ....................... 5

Prissättningen på jordbruksprodukter för regleringsåret 1949/50 ............ 5

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1950/51 ..................................................... 9

Överläggningar med jordbrukets organisationer om prissättningen........... 19

Livsmedelskommissionens förslag angående jordbruksregleringen under produktionsåret

1950/51 .................................................. 22

Allmänna synpunkter................................................ 22

Brödsädsregleringen ................................................ 31

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.......................... 37

Potatisregleringen .................................................. 39

Äggregleringen.................................................... 42

Regleringen av kött och fläsk m. m................................... 44

Regleringen av handeln med mejeriprodukter och fettvaror .............. 47

Konstgödselregleringen .............................................. 54

Svenska spannmålsaktiebolagels kostnader.............................. 54

Kostnader för lagring i samband med statlig inköps- och försälj ningsverk
samhet.

......................................................... 56

Anslagsäskanden.................................................... 56

Statens priskontrollnämnds yttrande.................................... 57

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågorna.................................... 58

Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1951 års skörd ............... 59

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland........... 63

Bidrag till anläggningskostnaderna för en slaktstation i Gällivare........... 64

Departementschefen................................................. 68

Hemställan.......................................................... 87

Bilagor

1. PM med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets

område............................................................ 89

2. PM med uppgifter angående produktionsutvecklingen på jordbrukets område 98

s. 248 Kontrollera mot PDF

248 Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

3. PM med redogörelse tör priser på jordbruksprodukter samt på vissa förnödenheter

för jordbrukets behov .................................... 108

4. PM med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader under

produktionsåren 1938/39—1949/50 jämte en förkalkyl för produktionsåret

1950/51 ........................................................ 113

5. PM angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1948 .. 186

6. PM angående den svenska jordbruksregleringen i internationellt sammanhang 204

7. Skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget till statens livsmedelskommission

............................................................ 211

8. Tabellbilaga...................................................... 231

607412. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:357 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. JoU 1950:52 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande sgfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten