Sök i Ratio Lex

Angående forcering av vissa materielanskaffningar för försvaret m. m

21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:251, Angående forcering av vissa materielanskaffningar för försvaret m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

1

Nr 251.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående forcering

av vissa materielanskaffningar för försvaret

m. m.; given Drottningholms slott den 13 oktober

1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om

vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Allan Vougt.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Inledningsvis gör statsministern ett uttalande i fråga om de för höstriksdagen

framlagda förslagen till förstärkning av försvarsberedskapen.

I propositionen framläggas förslag om förstärkning av krigsberedskapen i

följande hänseenden. Nya bemyndiganden att anskaffa materiel begäras till

sammanlagt 59 miljoner kronor. Anslag å tilläggsstat för materielanskaffning

äskas med 6 miljoner kronor. För ökad utbildningsverksamhet inom de frivilliga

försvarsorganisationerna äskas sammanlagt 1 miljon kronor. Under

kapitalbudgeten äskas 5 miljoner kronor för fortsatta flygfältsarbeten.

Härjämte äskas å tilläggsstat betalningsanslag om tillhopa 65 miljoner

kronor för likvidering av materielbeställningar.

1—1830 so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 251.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms

slott den 13 oktober 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför statsminister

Erlander följande.

Sedan ett par år har, under intryck av det skärpta världspolitiska läget,

det ena landet efter det andra sett sig nödsakat att öka sina rustningar och

stärka sin försvarsberedskap. Efter Koreakrigets utbrott har tempot i upprustningen,

inte minst i oss närbelägna länder, kraftigt påskyndats. I synnerhet

ha ansträngningarna inriktats på sådana åtgärder, som syfta till en förstärkt

beredskap inför en oväntad krissituation.

För flertalet europeiska stater måste upprustningen medföra utomordentligt

kännbara bördor, i det att de efter befrielsen från en mångårig ockupation

nödgats börja helt från början vid skapandet av ett nationellt försvar

samtidigt som de ha att kämpa med uppgiften att bygga upp ett av kriget

ruinerat näringsliv. De nya, starkt ökade försvarsutgifterna drabba dem vid

en tidpunkt, då det ekonomiska och sociala återuppbyggnadsarbetet ännu

är långt ifrån avslutat.

Sverige är så tillvida i ett fördelaktigare läge som vi ha kunnat vidmakthålla

och planmässigt utveckla den försvarsorganisation, som under det

senaste kriget skapades. Icke desto mindre gav den skärpning av det internationella

läget, som inträdde under försommaren i och med utbrottet av

den väpnade konflikten i Korea, anledning till att inom regeringen ökad

uppmärksamhet ägnades de problem, som sammanhänga med vår försvarsberedskap.

Under juli månad påbörjades undersökningar rörande bland annat det

aktuella läget i fråga om tillgången på krigsmateriel, varvid de militära myndigheterna

ägnade särskild uppmärksamhet åt de närmast i tiden liggande

materielleveranserna. I anslutning härtill anmodades överbefälhavaren samt

cheferna för civilförsvarsstyrelsen och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

att förbereda en föredragning inom regeringen beträffande beredskapsläget

inom de olika grenarna av det totala försvaret. Efter underhandskontakter

mellan mig och ledarna för de demokratiska partierna anordnades

i slutet av augusti och början av september sammankomster, varvid redogörelser

lämnades för beredskapslaget. Vissa förslag anmäldes därvid om åtgärder

till omedelbar förstärkning såväl av den materiella som den perso
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

nella försvarsberedskapen. På grundval av föredragningar inom regeringen

och i övrigt anmälda önskemål om beredskapsåtgärder från statspolisintendenten

och sjukvårdsberedskapsnämnden informerade regeringen i mitten av

september representanterna för de demokratiska partierna om den principiella

innebörden av de åtgärder för att omedelbart stärka försvarsberedskapen,

som regeringen ansåge betingade av den internationella spänningen, samt

om storleken av härav föranledda kostnader. I en i anslutning härtill utsänd

kommuniké meddelade representanterna för bondeförbundet, folkpartiet och

högern att de anslöto sig till tanken att omedelbara åtgärder för förstärkning

av försvarsberedskapen av ungefärligen den storlek regeringen angivit voro

nödvändiga. De förklarade emellertid, att de icke kunnat taga ställning till

de olika detalj förslagen och underströko att enighet rådde om att riksdagens

prövningsrätt i fråga om nya anslag ej finge trädas för när.

Underlaget för de förslag till riksdagen, varom sålunda i princip enighet

uppnåtts, har av respektive myndigheter tillhandahållits i form av detaljerade

förslag till åtgärder, varjämte de medelsbehov anmälts, som för innevarande

budgetår erfordras för att genomföra förslagen. Dessa frågor anmälas dels

av chefen för försvarsdepartementet i det följande, dels ock av cheferna för

handels- och inrikesdepartementen i särskilda propositioner denna dag.

Av den av chefen för försvarsdepartementet i det följande lämnade redogörelsen

framgår, att försvarskostnaderna under budgetåren 1945/50 varierat

mellan 700 och 950 miljoner kronor, att en avsevärd del av kostnaderna,

mellan 200 och 300 miljoner kronor per budgetår, avsett anskaffning av

materiel och att beslut av statsmakterna meddelats om ytterligare materielanskaffningar

till ett värde av omkring 1 330 miljoner kronor. Det har ansetts

angeläget att i möjligaste mån forcera dessa anskaffningar, särskilt i

fråga om pansarvärnsvapen och vissa ammunitionsslag. Förslag framläggas

emellertid nu jämväl om en utökning av materielanskaffningarna inom en ram

av 65 miljoner kronor i syfte att möjliggöra att redan under innevarande budgetår

beställningar utläggas å för krigsberedskapens stärkande särskilt betydelsefull

materiel av modernaste konstruktion. De härutinnan framlagda

förslagen innebära att totalkostnaderna för försvaret under budgetåret

1950/51 uppskattas komma att stiga i förhållande till tidigare beräkningar

med omkring 50 miljoner kronor. Härjämte har för intensifiering av den

frivilliga utbildningsverksamheten anslag om 1 miljon kronor ansetts erforderliga,

varjämte för flygfältsbyggen äskas 5 miljoner kronor.

Även för vår civila beredskap behövs en ökad medelsanvisning för att de

mest angelägna behoven skall kunna tillgodoses. I fråga om civilförsvaret

äro bristerna beträffande såväl materiel som personalens utbildning relativt

sett större än i fråga om det militära försvaret. Då civilförsvaret numera utgör

en viktig del av landets samlade försvarskrafter är det erforderligt att

civilförsvaret genom ökad medelsanvisning erhåller större möjligheter att fullgöra

sina uppgifter under krigsförhållanden. Regeringen har därför ansett

sig böra förorda att ett belopp av 45 miljoner kronor ställes till civilförsva
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

rets förfogande i syfte att förstärka organisationen, påskynda utbildningen,

öka materielanskaffningen och påskynda utbyggnaden av skyddsrum.

Jämväl beträffande sjukvårdsberedskapen böra vissa åtgärder vidtagas i

nuvarande läge. För detta ändamål har — utöver tillgänglig reservation —

ett anslag å 4 miljoner kronor ansetts erforderligt.

Den polisverksamhet, som har till uppgift att förhindra och uppdaga mot

den inre och yttre säkerheten riktat sabotage och spioneri, måste i en tid då

man har anledning befara en ökad aktivitet på detta område givas möjligheter

att intensifiera sin verksamhet. Det behov av omedelbar personalförstärkning

och materielanskaffning som anses erforderlig härför har uppskattats

till 1 miljon kronor.

För att härefter beröra finansieringen av riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap

inköps- och lagringsverksamhet har nämnden i skrivelse av

den 29 augusti hemställt, att den rörliga krediten måtte ökas med 50 miljoner

kronor. Nämnden har därvid hänvisat till att enligt den plan som förelåg, när

årets riksdag behandlade frågan om medelsbehovet, detta uppgick till ett

värde av 191 miljoner kronor, medan sedermera en avsevärd prisstegring på

vissa varor inträtt. Kungl. Maj:t har därför i enlighet med riksnämndens hemställan

begärt, att krediten måtte ökas med angivet belopp och föreslagit, att

ribsnämnden för ekonomisk försvarsberedskap må disponera den i riksgäldskontoret

upplagda rörliga krediten intill ett belopp av 240 miljoner kronor.

Här må slutligen framhållas, att i anledning av förslag av järnvägsstyrelsen

i proposition denna dag angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1950/51 på hemställan av chefen för kommunikationsdepartementet

äskas anslag å 2,450 miljoner kronor till försvarsberedskap vid statens

järnvägar.

Härefter anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter följande.

Kostnaderna för iförsvarsväsendet i form av betalningsutfall ha, bortsett

från avskrivningskostnader, under budgetåren 1945/50 varierat mellan omkring

700 och 950 miljoner kronor enligt följande sammanställning (avrundade

tal i miljoner kronor).

1945/46 1946/47 1947/48 1948/49 1949/50

823 730 755 855 c:a 950

1949 års försvarsutredning har uppskattat kostnaderna för innevarande budgetår

till inemot 1100 miljoner kronor.

En betydande del av försvarskostnadema belöpa på anskaffning av materiel.

För att belysa omfattningen av denna anskaffning kan nämnas, att värdet

av materiel, som levererats under budgetåren 1945/50, uppgått till tillhopa

omkring 1 300 miljoner kronor med en leveranstakt av mellan 200 och

300 miljoner kronor per budgetår.

I fråga om anskaffning av tygmateriel för armén, fartygsmateriel och flygmateriel

har under de senaste budgetåren en övergång skett till det s. k.

bemyndigandesystemet. Detta innebär i princip, att anskaffningarnas om
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts -proposition nr 251.

fattning regleras med av riksdagen för ett budgetår i sänder givna bemyndiganden

att utlägga beställningar å materielen. För att täcka kostnaderna

för materielanskaffningarna kunna med detta system de å riksstaten uppförda

anslagen ■—• de s. k. betalningsanslagen •—■ i princip anpassas till vad som

under visst budgetår väntas komma att utbetalas på grund av de för tidigare

budgetår eller det aktuella budgetåret givna bemyndigandena.

Vid införandet av det nya systemet övergingo reservationer å vissa äldre

anslag i bemyndiganden. Därvid skulle i princip reservationerna ha kunnat

tillföras budgetutjämningsfonden. Med hänsyn till svårigheten att i förväg

bedöma betalningsutfallet å betalningsanslagen bibehöllos emellertid vissa

reservationer såsom betalningsreserver. Reservationerna överfördes i dessa

delar att redovisas å betalningsanslagen. De få icke disponeras utan medgivande

av Kungl. Maj:t.

Rörande den närmare innebörden av bemyndigandesystemet torde få hänvisas

till statsverkspropositionen till 1950 års riksdag (Bil. 6, punkt 1).

Storleken av de bemyndiganden som lämnats till och med budgetåret

1950/51, av de för likvider anvisade betalningsanslagen ävensom av de till

betalningsanslagen överförda betalningsreserverna framgår av följande tablå

(siffrorna i miljoner kronor).

Anslag

Bemyndigande

t. o. m.

1950/61

Betalnings- anslag

t. o. m.

1950/51

Betalnings-

reseryer

Beslutad an- skaffning, som

den 3% 1951

icke täckts av

anslagsmedel

Armén: Anskaffning av tygmateriel

m. m.............................

268

60

40

168

Marinen: Fartygsbyggnader........

195

60

25

no

Marinen: Anskaffning av artilleri-

materiel m. m...................

127

10

45

72

Flygvapnet: Anskaffning av flyg-

materiel m. m...................

860

370

35

455

Summa

1450

500

145

805

För materielanskaffning vid sidan av bemyndigandesystemet disponeras

reservationer å vissa äldre anslag, vilka reservationer vid ingången av budgetåret

1950/51 beräknats till omkring 235 miljoner kronor.

Av vad nu sagts framgår, att myndigheterna haft möjlighet att under senare

budgetår utlägga beställningar för materielanskaffningar inom ramen

för beslutat anskaffningsprogram till en kostnad av 1 450 + 235 = 1 685 miljoner

kronor. Till en del ha de med stöd av bemyndigandena beslutade anskaffningarna

genomförts och likviderats. Enligt från förvaltningsmyndigheterna

införskaffade uppgifter uppgick värdet av materiel, som inom ramen

för givna bemyndiganden och disponibla reservationer å äldre anslag avses

skola anskaffas men som ännu icke levererats, den 1 juli 1950 till omkring

1 330 miljoner kronor. Av detta belopp hade den 1 juli 1950 beställningar

utlagts för omkring 780 miljoner kronor. Av beställningsbemyndiganden och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

reservationer å äldre anslag återstodo således odisponerade omkring 550 miljoner

kronor enligt följande.

Utelöpande

beställningar

3O/0 1950

Icke utnyttjade

beställnings- bemyndiganden

(reservationer)

1/t 1950

Summa

Armén ................

277

101

378

Marinen................

165

168

333

Flygvapnet ............

337

284

621

Summa

779

553

1332

Efter den 1 juli 1950 ha ytterligare beställningar utlagts, varför numera

en förskjutning mellan de i tabellen angivna summorna ägt rum.

Till belysande av senast uppnådd eller beräknad leveranstakt kunna följande

uppgifter lämnas. I tablån har för jämförelse även angivits storleken

av de för budgetåret 1950/51 lämnade bemyndigandena (siffrorna i miljoner

kronor).

Medelsförbrukning

Bemyndigande

1949/50

1950/51

1950/51

63

83

70

Marinen................

80

140

65

Flygvapnet ............

165

195

230

Summa

308

418

365

Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att beställningar å materiel utlagts

eller väntas komma att inom den närmaste tiden utläggas till mycket betydande

belopp, omkring 1 330 miljoner kronor, men att leveranstakten är

relativt dålig. Med den leveranstakt som uppnåddes under budgetåret 1949/50

skulle således mer än fyra år förflyta innan leveranserna slutförts. Det är

därför naturligt om man i nuvarande utrikespolitiska läge ställt sig den frågan

om icke beslutade materielanskaffningar skulle kunna forceras i syfte

att tidigare än beräknat tillföra krigsmakten särskilt betydelsefull materiel.

Sedan militärledningen och förvaltningsmyndigheterna anmodats att undersöka

förutsättningarna för en dylik forcering och att i samband därmed överväga

sådana angelägna åtgärder i övrigt, som för försvarsväsendets del skulle

vara ägnade att åstadkomma en omedelbar förstärkning av krigsberedskapen,

har överbefälhavaren med skrivelse den 6 september 1950 överlämnat en

promemoria med principförslag rörande de åtgärder till försvarsberedskapens

förstärkande som omedelbart borde vidtagas.

Överbefälhavarens förslag.

överbefälhavaren har i sin skrivelse förordat åtgärder i syfte att omedelbart

förstärka såväl den materiella som den personella krigsberedskapen. Här
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

jämte har överbefälhavaren förordat en intensifiering av byggnadsverksamheten

i vad gäller till befästningars delfond av försvarsväsendets fastighetsfond

hänförliga byggnadsobjekt samt i fråga om flygfaltsarbeten.

överbefälhavarens skrivelse liksom ock förvaltningsmyndigheternas i det

följande berörda framställningar äro av den natur, att en närmare redogörelse

för innehållet icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare

upplysningar torde få inhämtas genom de handlingar som komma att överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott.

I fråga om den materiella beredskapen har överbefälhavaren förordat en

forcering av pågående materielanskaffningar, särskilt av sådan materiel, beträffande

vilken behovet av en komplettering är särskilt framträdande. Härvid

har i första hand åsyftats de nyligen färdigställda konstruktionerna i fråga

om pansarvärnsmateriel (raket- och granatgevär med ammunition, stridsvagnsminor

m. m.) samt radarmateriel, främst för luftbevakningen, jaktstridsledningen

och luftvärnet men även för mark-, sjö- och kustartilleriet. En snabbare

takt för moderniseringen av fartygsmaterielen har ock ansetts böra eftersträvas.

Därest en forcering av pågående anskaffning av särskilt viktig materiel

kan åstadkommas erfordras enligt överbefälhavaren nya beställningsbemyndiganden

redan under innevarande budgetår, så att ytterligare beställningar

kunna utläggas vid de företag som tidigare än beräknat fullgjort pågående

leveranser. Nya bemyndiganden erfordrades emellertid redan nu jämväl för att

snabbare kunna fylla bristerna beträffande vissa särskilt viktiga materieloch

ammunitionsslag genom utläggande av beställningar vid flera företag.

Vidare borde ett ersättande av viss otidsenlig materiel ske inom områden, där

behovet av en modernisering med hänsyn till teknikens utveckling vore särskilt

framträdande. Härigenom kunde möjliggöras ett tidigare genomförande

av de materielanskaffningsplaner som utarbetats inom respektive försvarsgrenar,

bland annat syftande till fortsatt anskaffning av pansarvärnsmateriel,

granatkastarammunition, luftvärnspjäser av modernaste konstruktion, radaroch

radiomateriel för armén samt luftbevakning och jaktstridsledning ävensom

materiel för modernisering av fartygen. Vidare skulle möjliggöras påbörjande

av anskaffning av den nu färdigkonstruerade 10,5 cm haubitsen för

fältartilleriets förnyelse samt anskaffning av viss signal- och kryptomateriel.

Storleken av erforderliga beställningsbemyndiganden har överbefälhavaren

uppskattat till 65—70 miljoner kronor, inklusive eventuella merkostnader för

forcering av redan beslutad materielanskaffning.

Överbefälhavaren har särskilt poängterat, att den påyrkade tidigareläggningen

av planerade materielanskaffningar icke föregriper en framtida avvägning

av försvarskostnaderna, då anskaffningen under alla förhållanden bedömes

böra komma till stånd.

I fråga om den personella beredskapen inom försvaret har överbefälhavaren

föreslagit dels ökad antagning av reservofficerare, dels anvisande under

innevarande budgetår av omkring 1 miljon kronor för intensifiering av den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

frivilliga befälsutbildningen samt för ökad utbildningsverksamhet inom bland

annat lottarörelsen.

För höjande av den personella beredskapen har överbefälhavaren vidare

framlagt förslag om extra-ordinära inkallelser av värnpliktiga. Således har

föreslagits att omkring 10 500 gruppchefer ur armén och ett antal ur kustartilleriet,

vilka genom begränsningen av utbildningstiden under åren 1947—

1950 ansetts ha fått en ofullständig första utbildning, våren 1951 skola fullgöra

en månads extra tjänstgöring. Kostnaderna härför ha beräknats till omkring

5 miljoner kronor. Vidare har föreslagits att omkring 5 000 värnpliktiga

vid flottan, som erhållit en i förhållande till 1941 års värnpliktslag avkortad

utbildning, inkallas till en extra utbildning i perioder om tre månader med

början våren 1951. I samband härmed har föreslagits rustande av ett antal

fartyg. Kostnaderna ha beräknats till inemot 2 miljoner kronor per kvartal.

Dessa värnpliktiga vid flottan ha fullgjort all dem i fredstid åliggande utbildning.

Beträffande kapitalbudgeten har överbefälhavaren föreslagit en ökning av

den för försvaret för 1950 tillgängliga byggnadskvoten för att igångsätta befästnings-

och flygfältsarbeten redan under innevarande år inom en ram av

15—20 miljoner kronor, som till större delen finnas tillgängliga. Härjämte

har förordats anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av 25 miljoner

kronor för att påbörja ytterligare befästnings- och flygfältsarbeten. För att

möjliggöra detta föreslås en häremot svarande ytterligare ökning av försvarets

byggnadskvot.

I anledning av överbefälhavarens förslag gjorda framställningar.

Överbefälhavaren har i skrivelser den 29 september och den 5 oktober

1950 överlämnat framställningar av i det följande angivna förvaltningsmyndigheter

och organisationer om anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1950/51

av anslag eller om utverkande av bemyndiganden i följande hänseenden.

Den materiella beredskapen.

Chefen för försvarsstaben har hemställt om anvisande å tilläggsstat för

innevarande budgetår av tillhopa 3 037 000 kronor för utvidgning av det för

försvarsgrenarna gemensamma krigstelegrafnätet, för komplettering av det

permanenta trådnätet för operativa signalförbindelser samt för anskaffning

av kryptomateriel för försvarsgrenarna.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har hemställt, att på tilläggsstat för budgetåret

1950/51 måtte anvisas ett anslag av 1 miljon kronor för anskaffning av

sådan sjukvårdsutrustning, som styrelsen bedömde såsom särskilt angelägen

för att täcka allvarliga brister.

Arméförvaltningen har under erinran att ämbetsverket bland sina medelsäskanden

för budgetåret 1951/52 för engångsanskaffning av viss intendenturmateriel

äskat ett särskilt anslag å 1,45 miljon kronor nu föreslagit att av

nämnda belopp 1 miljon kronor måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår för anskaffningens påbörjande. Anskaffningen, som i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251. 9

sin helhet kostnadsberäknats till 4 miljoner kronor, avser att tillföra i krigsorganisationen

ingående nya organisationsenheter beklädnadsmateriel.

Arméförvaltningen har vidare hemställt, att ämbetsverket måtte erhålla bemyndigande

att — utöver det för budgetåret 1950/51 lämnade bemyndigandet

att utlägga beställningar för anskaffning av tygmateriel till ett belopp av

70 miljoner kronor — under samma budgetår utlägga beställningar inom en

ram av ytterligare 33,8 miljoner kronor för komplettering och förnyelse av

tygmateriel. I anslutning härtill har arméförvaltningen framhållit följande.

Hela det angivna beloppet avsåge anskaffningsobjekt, vilka inrymdes i

ämbetsverkets äskande om bemyndigande för budgetåret 1951/52. Den tidsvinst

vid leveranser, som kunde beräknas bli en följd av att ytterligare bemyndiganden

lämnades redan under år 1950, uppginge i allmänhet till omkring

ett halvt år. Denna tidsvinst medförde i vissa fall att nu pågående tillverkningar,

vilka efter eftersträvad forcering eljest skulle ha upphört, kunde

fortsätta i löpande följd ävensom att viss modern materiel tidigare kunde tillföras

krigsorganisationen i utbyte mot äldre, otidsenlig materiel. Kostnaderna

för de anskaffningar, som sålunda föresloges överflyttade från äskandet

för budgetåret 1951/52 till budgetåret 1950/51, fördelade sig på olika materiel
-

grupper enligt följande.

Mkr.

Yapenmateriel m.m................................... 12''95

Ammunition m. m..................................... 10’0 0

Motorfordonsmateriel m. m......................... 7''60

Övrig fordonsmateriel m. m......................... 0''50

Signalmateriel m. m......................... 2''75

Summa 33''8 o

Arméförvaltningen bär uppskattningsvis beräknat de medel som för budgetåret

1950/51 anvisats till anskaffning av tygmateriel jämte å anslaget vid

ingången av budgetåret förefintliga reservationer vara tillräckliga för att

täcka såväl de utbetalningar, som bleve en följd av att bemyndigandet för

budgetåret 1950/51 utvidgades med 33,8 miljoner kronor som de ökade utbetalningar,

vilka kunde bliva en följd av de tidigare leveranserna av uteliggande

beställningar. På grund härav syntes det icke erforderligt att äska

ytterligare medel å tilläggsstat för budgetåret 1950/51. Beträffande bemyndiganden

för eventuellt uppkommande kostnader för forcering av uteliggande

beställningar avsåge arméförvaltningen att framdeles ingiva framställningar.

Ämbetsverket avsåge vidare att framdeles inkomma med förslag till ytterligare

bemyndiganden för budgetåret 1951/52 med det sammanlagda belopp

av omkring 35 miljoner kronor, varmed förut ingivna äskanden för budgetåret

1951/52 komme att minska genom bemyndigandets överflyttning till tillläggsstat

för budgetåret 1950/51.

Marinförvaltningen har hemställt, att redan under budgetåret 1950/51 ytterligare

bemyndiganden måtte lämnas ämbetsverket att inom en ram av 13

miljoner kronor förstärka den materiella beredskapen vid marinen. Ämbetsverket

har i anslutning härtill anfört följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 251.

De bemyndiganden, som nu begärdes, avsåge sådana ändamål som snabbt

kunde medföra en förstärkning av marinens materielberedskap. De vore till

största delen att betrakta såsom en förstärkning av de bemyndiganden som

erhållits för innevarande budgetår. Marinförvaltningen förutsatte att bemyndigandena

i dessa delar icke skulle anses såsom ett förskott på de bemyndiganden

som i anledning av ämbetsverkets framställningar rörande medelsbehovet

för budgetåret 1951/52 komme att medgivas för sistnämnda budgetår.

De bemyndiganden om tillhopa 13 miljoner kronor som marinförvaltningen

nu föreslagit fördela sig å anslagen till fartygsbyggnader och anskaffning av

artillerimateriel m. m. enligt följande.

Fartygsbyggnader.

Mkr.

Modernisering av lättare fartyg...................... lu

Iordningställande av vissa fartyg.................... 2-5

Anskaffning av ubåtsbatterier........................ De

Modernisering av äldre motorer .................... 0*5

Försökstillverkning av fartygsmateriel .............. 0''3

Förberedelser för ombyggnad av hjälpfartyg ...... 0*3

Artillerimateriel .......

Torpedmateriel .......

Minmateriel ...........

Telemateriel ...........

Kadarmateriel .........

Ingenjörmateriel.......

Stridsledningsmateriel

Summa

Summa 6*5

m. m.

Flottan.

Kustartilleriet.

Gemensamt.

1*07

1*81

0*16

0*30

0*7 6

—

0*10

0*50

—

0*4 0

—

—

0*20

—

—

—

—

0*50

—

—

0*70

2*0 7

3*07

1*36

Beträffande marinens moderniseringsprogram har marinförvaltningen framhållit

följande. För att de fartyg, som inginge i av riksdagen fastställt moderniseringsprogram,

skulle snarast möjligt erhålla största möjliga stridsvärde

måste framför allt nu levererad materiel ävensom sådan, som inom den

närmaste tiden komme att levereras, omgående installeras på fartygen. Planerade

moderniseringsperioder för respektive fartyg komme som följd härav

i vissa fall att uppdelas i etapper. Detta innebure att marinförvaltningen

under budgetåret 1950/51 komme att igångsätta modernisering av vissa fartyg,

vilka enligt tidigare planer icke skulle ha moderniserats under budgetåret

och beträffande vilka beställningsbemyndigande avseende de totala moderniseringskostnaderna

ännu icke erhållits. Moderniseringarna komme emellertid

givetvis att hållas inom ramen för de bemyndiganden som erhållits

eller nu äskades. Uppdelningen av moderniseringen i etapper medförde emellertid

vissa ökade totalkostnader, vilka för närvarande kunde uppskattas till

omkring 2 miljoner kronor. Dessa kostnader finge anses som forceringskost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

IL

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

nåd. Dylika kostnader, omkring 450 000 kronor, väntades också uppstå i samband

med forcering av anskaffningarna av viss torped- och telemateriel.

För att under budgetåret 1950/51 täcka likvider på nu föreslagna beställningsbemyndiganden

har marinförvaltningen beräknat ett belopp av 9,6 2

miljoner kronor bliva erforderligt, oavsett förenämnda foroeringskostnader.

Återstående likvider (13,00 —9,62 =) 3,38 miljoner kronor beräknas skola

fullgöras under budgetåret 1951/52.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha hemställt om nytt beställningsbemyndigande

för budgetåret 1950/51 om tillhopa 45,7 miljoner kronor.

Av berörda belopp avse 8 miljoner kronor modernisering av luftbevakningen,

24,7 miljoner kronor anskaffning av nattjaktflygplan samt 13 miljoner kronor

åtgärder för ökning av flygindustriens produktionstakt.

Beträffande modernisering av luftbevakningen ha chefen för flygvapnet

och flygförvaltningen åberopat chefens för flygvapnet yttrande över 1949

års försvarsutrednings skrivelse den 4 juli 1950, i vilket yttrande förordats

en moderniseringsplan, kostnadsberäknad till 30,7 5 miljoner kronor. Därest

icke Kungl. Maj:t redan till årets riksdag avsåge framlägga förslag om modernisering

enligt denna plan, borde i varje fall redan beslutad modernisering

påskyndas och kompletteras så att den materiel, som anskaffats eller

beställts inom ramen för hittills meddelade beslut, kunde till fullo utnyttjas.

För innevarande budgetår erfordrades härför ett beställningsbemyndigande

om 8 miljoner kronor. Betalningsutfallet hade beräknats i sin helhet komma

att belasta budgetåret 1951/52.

Beträffande anskaffning av natt jaktflygplan har framhållits följande. De

nuvarande nattjaktplanen levererades under åren 1948 och 1949. Bedan vid

anskaffningen förutsattes att flygplanen icke skulle kunna utnyttjas under

längre tid än fyra år. Enligt nu gällande anskaffningsplaner vore det emellertid

icke möjligt genomföra förnyelse av nattjaktplanen förrän långt senare.

På grund av haverier hade flygplanbeståndet avsevärt nedgått. Med hänsyn

såväl till flygsäkerheten som till krigsberedskapen vore det oundgängligen

nödvändigt att omedelbart vidtaga åtgärder för att ersätta den nuvarande

flygplantypen med modernare nattjaktflygplan. Den totala kostnaden för anskaffning

av nya plan hade uppskattats till 60 miljoner kronor. För att

finansiera anskaffningen stode inom flygvapnets kostnadsram endast de medel

till förfogande, som vore avsedda för planenlig förnyelse av nattjaktplanen.

Om samtliga dessa medel nu disponerades för anskaffning av flygplan

skulle den framtida förnyelsen av flygplanen omintetgöras, såvida icke

kostnadsramen utvidgades eller besparingar kunde göras. Med hänsyn till

det omedelbara behovet av ersättning av nattjaktflygplanen föresloges dels

anskaffning nu av flygplan till en kostnad av 35,3 miljoner kronor med finansiering

inom flygvapnets nuvarande kostnadsram, dels ock att anskaffningsplanen

utökas med en engångskostnad av 24,7 miljoner kronor för anskaffning

nu av ytterligare flygplan. För anskaffningens genomförande erfordrades

under innevarande budgetår ett nytt bemyndigande på 24,7 miljoner

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

kronor. För likvider under budgetåret 1950/51 erfordrades 4 miljoner kronor,

belöpande å planen utom kostnadsramen.

Beträffande åtgärder till ökning av flygindustriens produktionstakt bär

hemställts om beställningsbemyndigande av 13 miljoner kronor. Beloppet

avses för inköp av verktygssats och lagerköp av importmateriel. För likvider

under budgetåret 1950/51 beräknas 11,5 miljoner kronor bliva erforderliga.

Till stöd för framställningen har åberopats svårigheterna att i rådande

läge kunna inköpa flygmateriel från utlandet samt att det av beredskapsskäl

vore i hög grad önskvärt att genom forcering av den inhemska flygplanproduktionen

dels påskynda det planenliga utbytet av äldre omoderna krigsflygplan,

dels skapa förutsättningar för att vid ett beslut om förstärkning

av återstående fyra dagjaktflottiljer kunna anskaffa härför erforderlig materiel

inom landet. De föreslagna åtgärderna skulle medgiva att leveranstakten

ökades med 30 % i månaden från och med hösten 1952.

Den personella beredskapen.

Chefen för armén har föreslagit att beslut nu fattas om en utökning av

antalet reservofficerare vid armén. Flärom har arméchefen anfört följande.

1941 års försvarsutredning beräknade en årlig nyrekrytering av 220 reservofficerare

vid armén. Detta antal hade sedermera blivit en norm för Kungl.

Maj:ts årliga bemyndigande till chefen för armén att antaga reservofficersaspiranter

såsom fänrikar i reserven. För år 1951 hade dock antalet höjts till

högst 250.

Denna maximering hade emellertid medfört att endast cirka 50 % av hela

antalet lämpliga reservoffioersaspiranter kunnat anställas såsom fänrikar i

reserven. Härigenom hade aspiranter med mycket goda betyg måst avvisas,

trots att betygen i många fall till och med skulle ha berättigat vederbörande

till kommendering till krigsskolan eller försvarets läroverk, om han så önskat.

Det antal reservofficerare, som årligen anställdes, kunde därför utan svårighet

ökas. En sådan ökning innebure en betydande förbättring av kvaliteten hos

krigsförbanden. Genom sin fredstjänstgöring vart tredje år kunde nämligen

reservofficerare vidmakthålla och förkovra vid kadettskolorna inhämtade kunskaper

och färdigheter i helt annan utsträckning än de värnpliktiga officerarna,

som endast gjorde tre repetitionsövningar samt eventuellt frivillig befälsutbildning.

En granskning av tillgänglig betygsstatistik hade givit vid

handen, att antalet årligen antagna fänrikar i reserven kunde utökas till 350

med bibehållet kvalitetskrav. Denna utökning borde sålunda fortsättningsvis

ske. Det vore emellertid även önskvärt att kunna utnyttja det goda rekryteringsmaterial,

som måste avvisas åren 1948, 1949 och 1950. Längre tillbaka

i tiden synes man av ålders- och utbildningsskäl ej böra gå. Med hänsyn

till kvalitetskravet syntes omkring 100 man kunna utväljas per årsklass,

varför en engångsantagning av 300 reservfänrikar borde ske innevarande

budgetår.

Kostnaderna för den föreslagna utökningen, avseende ekiperingshjälp,

tjänstgöringstraktamenten m. in., ha uppskattats till 210 000 kronor för budgetåret

1950/51 för att 1960/61 stiga till 510 000 kronor.

Centralförbundet för befälsutbildning har hemställt om anvisande å tillläggsstat

av ett anslag å 560 000 kronor för intensifiering av den frivilliga

befälsutbildning en. Förbundet har framhållit att alltsedan 1946 deltagaran
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

talet stigit. För att bibehålla samma utbildningsfrekvens innevarande budgetår

som för budgetåret 1949/50 erfordrades utöver anvisade medel ytterligare

300 000 kronor. För motsedd ökning av verksamheten erfordrades

260 000 kronor. Av kostnaderna borde 30 000 respektive 50 000 kronor såsom

avseende kustartilleriets och luftbevakningens personal anvisas under marinen

respektive flygvapnet.

Centralförbundet för befälsutbildning har vidare hemställt om anvisande

av ytterligare medel, 150 000 kronor, för de kvinnliga bilkårernas utbildningsverksamhet

och i anslutning därtill framhållit följande. Under budgetåret

1949/50 hade inom bilkårerna utbildats 612 kvinnliga bilförare. Härför hade

1 statsbidrag utgått endast omkring 50 % av de verkliga kostnaderna. Verksamheten

har starkt hämmats på grund av medelsbrist. Det vore önskvärt

att utbildning med lastbil skedde i större utsträckning än vad som hittills

varit möjligt. Arméns behov av kvinnliga bilförare hade av arméstaben angivits

till 3 000 under närmaste treårsperiod, d. v. s. ett nytillskott per år av

cirka 1 000 bilförare. Den utbildningskapacitet, som de kvinnliga bilkårerna

för närvarande kunde prestera, vore 1 500 i grundläggande utbildning och

2 000 i repetitions- och kompletterande utbildning samt instruktörsutbildning.

För att utbildningsverksamheten skulle kunna bedrivas i den omfattning

som erfordrades för att tillgodose de av arméstaben uppställda behoven

erfordrades ytterligare 150 000 kronor för innevarande budgetår.

Skytteförbundens överstyrelse har hemställt om anvisande av ett tilläggsanslag

av 150 000 kronor för att avhjälpa de allvarligaste bristerna i fråga om

underhåll av skjutbanor. Behovet har beräknats utgöra 300 000 kronor till

och med utgången av innevarande budgetår.

Riksförbundet Sveriges lottakårer har hemställt om ytterligare bidrag för

innevarande budgetår med 285 000 kronor för utbildning av lottor. Förbundet

har erinrat att det å riksstaten uppförda bidragsanslaget, 370 000 kronor,

endast utgjorde hälften av vad förbundet äskat för genomförande av sin utbildningsverksamhet

ävensom att äskandena för budgetåret 1951/52 överstege

1 miljon kronor. I båda fallen hade beräkningarna grundats på uppgifter

från de militära myndigheterna rörande behovet av lottor i krigsorganisationen.

För att tillvarataga de för närvarande fördelaktiga rekryteringsförhållandena

och skapa ökat intresse för lottautbildning avsåge förbundet

att anslå egna medel till en kraftig rekryterings- och upplysningsverksamhet.

Förbundet ansåge sig kunna genomföra en avsevärt ökad utbildning, för vilken

medelsbehovet utgjorde, utöver bidragsanslaget för budgetåret 1950/51, ytterligare

525 000 kronor.

Rikshemvärnschefen har anmält behov av förstärkning med 125 000 kronor

av hemvärnets övningsanslag, för budgetåret 1950/51 anvisat med 1,0 7 5

miljon kronor.

Kap italbudgeten.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att å tilläggsstat för budgetåret

1950/51 under befästningars delfond av försvarets fastighetsfond anvisas sär
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

skilda investeringsanslag om tillhopa 20 miljoner kronor. I anslutning därtill

har fortifikationslörvaltningen framhållit följande.

Av medel, som under tidigare budgetår anvisats å driftbudgeten för olika

befästningsarbeten, kvarstodo vid krigets slut omkring 13,5 miljoner kronor

odisponerade. Efter medgivande av Kungl. Maj:t hade därefter av nämnda

medel disponerats omkring 6 miljoner kronor. För närvarande återstode i

runt tal 7,5 miljoner kronor odisponerade. —■ För utförande av ammunitionsförråd

i berg, berghangarer, fartygstunnlar, radarbefästningar, lokaler för luftbevakningen

m. fl. för krigsberedskapens höjande nödvändiga objekt har riksdagen

anvisat särskilda investeringsanslag. Med hänsyn till rådande byggnadsreglering

hade dessa arbeten icke kunnat utföras i den takt, som tillgängliga

medel eljest kunnat medgiva. För närvarande stode i runt tal 21,5

miljoner kronor till Kungl. Maj:ts disposition. Fortifikationsförvaltningen

hade i samråd med chefen för försvarsstaben utarbetat ett byggnadsprogram

omfattande särskilt viktiga bergrums- och befästningsobjekt. Kostnaderna

för detta programs genomförande för innevarande budgetår uppginge till

omkring 26,8 miljoner kronor. Medel för detta programs genomförande

stode till förfogande. På anmodan av överbefälhavaren hade fortifikationsförvaltningen

vidare upprättat ett program för vissa ytterligare viktiga befästningsarbeten

inom en kostnadsram av 20 miljoner kronor. Medel för dessa

arbeten hade äskats i ämbetsverkets framställning rörande medelsbehovet

för budgetåret 1951/52. Det vore emellertid angeläget att dessa arbeten påbörjades

redan under innevarande budgetår. Därest ämbetsverkets förslag

om anvisande å tilläggsstat av 20 miljoner kronor bifölles, kunde äskandena

för budgetåret 1951/52 minskas i motsvarande omfattning.

Flygförvaltningen har hemställt att under innevarande budgetår erhålla bemyndigande

att igångsätta flygfältsarbeten inom en kostnadsram av 10 miljoner

kronor ävensom att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1950/51

måtte anvisas ett investeringsanslag av 5 miljoner kronor till vissa flygfältsarbeten

m. m. Bemyndigandet avsåges att utnyttjas för igångsättande av

sådana flygfältsarbeten som anmälts i flygvapnets medelsäskanden under

kapitalbudgeten för budgetåren 1947/51 och budgetåret 1951/52. Hittills lämnade

bemyndiganden lämnade icke utrymme för en forcering av flygfältsarbetena.

Till och med budgetåret 1950/51 anvisade investeringsanslag beräknades

i sin helhet behöva tagas i anspråk för redan beslutade flygfältsarbeten.

Yissa övriga framställningar som föranleda äskanden ä tilläggsstat.

Krigsmaterielverket har i skrivelse den 29 september 1950 gjort framställning

om anvisande av medel för höjande av den industriella krigsberedskapen.

Ämbetsverket har hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår måtte anvisas ett anslag av 7 000 000 kronor för viss

maskinanskaffning m. m. ävensom att för verket lämnat bemyndigande att

belasta rörelsekapitalet för lagerköp av materiel för planerad krigsproduk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 251.

15

tion måtte ökas med 4 000 000 kronor från 10 000 000 kronor till 14 000 000

kronor. Anslaget å 7 000 000 kronor avses för anskaffning och iståndsättande

av maskiner, verktyg, mätdon och annan erforderlig utrustning för planerad

krigstillverkning. Krigsmaterielverket har framhållit, att medelsbehovet för

genomförande av ifrågavarande anskaffning enligt verkställda beräkningar

uppginge till omkring 15,15 miljoner kronor. Emellertid förefunnes icke möjligheter

att omedelbart anskaffa fullgoda maskiner, verktyg och mätdon för

hela detta belopp. Med hänsyn därtill har krigsmaterielverket efter samråd

med chefen för försvarsstaben ansett sig kunna för innevarande budgetår inskränka

sin framställning till att omfatta allenast 7 000 000 kronor, motsvarande

en första etapp av programmet. Denna etapp omfattade materiel i krigstillverkningsplanerna,

som enligt försvarsstabens bedömande vore den allra

väsentligaste.

Flygförvaltningen bär i skrivelse den 15 september 1950 hemställt, att å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1950/51 måtte under anslaget Flygvapnet:

Anskaffning av flygmateriel m. in. anvisas 45 miljoner kronor. I anslutning

härtill har ämbetsverket framhållit, att betalningsutfallet i samband

med medelsäskandena för budgetåret 1950/51 hade beräknats till 145 miljoner

kronor. För budgetåret hade emellertid å riksstaten upptagits ett anslag av

allenast 135 miljoner kronor. Betalningsutfallet beräknades emellertid nu

komma att bli 180 miljoner kronor. Skillnaden, (180 —135=) 45 miljoner

kronor, erfordrades å tilläggsstat. Anledningen till det ökade betalningsutfallet

vore bland annat att vissa utländska beställningar fullgjorts i snabbare

takt än ursprungligen beräknats.

Departementschefen.

De i det föregående redovisade framställningarna avse till en del äskanden,

som icke betingas av överbefälhavarens principförslag om åtgärder till

försvarsberedskapens omedelbara förstärkning. Jag upptager till en början

dessa äskanden till prövning.

Flygförvaltningen har hemställt om anvisande å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1950/51 av ytterligare 45 miljoner kronor under anslaget Flygvapnet:

Anskaffning av flygmateriel m. m. Anslaget erfordras för att kunna

inom bemyndigandesystemets ram verkställa under budgetåret motsedda likvider.

Utgifterna äro alltså av automatisk karaktär, hänförliga till av riksdagen

tidigare lämnade bemyndiganden. De kunna sägas vara en följd av

redan före överbefälhavarens förslag uppnådd forcering av materielleveranserna

för flygvapnet. Jag förordar att medel äskas å tilläggsstat för fullgörande

av ifrågavarande likvider.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha vidare anmält behov av

nya bemyndiganden och betalningsmedel för att tidigare än som i gällande

anskaffningsram för flygvapnet förutsatts ersätta nattjaktflottiljens (Västmanlands

flygflottiljs) flygplan. Förslaget innebär dels en tidigareläggning

inom gällande kostnadsram för budgetåren 1950/57 av anskaffning av flyg
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majits proposition nr 251.

plan, dels ock att flygvapnets kostnadsram under nämnda period skall utökas

med 24,7 miljoner kronor för inköp av ytterligare flygplan. Jag vill

erinra om att under senare tid ett flertal haverier med dödlig utgång inträffat

vid krigsmässiga övningar med flottiljens nuvarande nattjaktplan. Genom

inträffade haverier har flottiljens flygplanhestånd nedgått. Jag finner det

vara nödvändigt att flottiljen snarast möjligt tillföres nya flygplan i sådan

omfattning att de krigsmässiga övningarna kunna bedrivas med modern och

ur säkerhetssynpunkt fullgod materiel. Även beredskapsskäl kunna åberopas

för en dylik anskaffning. Jag förordar alltså, att åtgärder redan nu vidtagas

för anskaffning, inom flygvapnets kostnadsram, av moderna nattjaktplan.

Detta kan ske utan att nya beställningsbemyndiganden nu behöva

lämnas. Anskaffningen medför icke heller behov av ytterligare betalningsmedel

under budgetåret 1950/51. Däremot är jag icke nu beredd förorda anskaffning

av flygplan utöver kostnadsramen.

Jag övergår härefter till överbefälhavarens principförslag till försvarsberedskapens

omedelbara stärkande och i anslutning därtill av myndigheter och

organisationer avgivna framställningar och upptar först till behandling frågor

berörande den materiella beredskapen.

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att värdet den 1 juli

1950 av utelöpande beställningar -—- avseende arméns tygmateriel, marinens

fartygsbyggnader och artillerimateriel samt flygmateriel — uppgick till avsevärda

belopp, omkring 780 miljoner kronor, och att möjlighet förelegat att

utlägga beställningar för ytterligare omkring 550 miljoner kronor. Betalningsutfallet

under budgetåret 1949/50 åter uppgick allenast till omkring 310

miljoner kronor. Det framstår som synnerligen angeläget att i rådande utrikespolitiska

läge alla möjligheter tillvaratagas för att på kort sikt öka

leveranstakten beträffande beslutade materielanskaffningar. Detta gäller särskilt

sådan materiel, beträffande vilken bristerna i krigsorganisationen äro

mest framträdande. På min anmodan verkställda undersökningar ha givit

vid handen, att möjligheterna till en forcering av materielleveranserna inom

den närmaste tiden i stort sett synas vara relativt begränsade beträffande såväl

importmateriel som, därest icke förtursrätt med stöd av förfoganderättslagstiftning

tillgripes, inom Landet tillverkad materiel. Från krigsmaterielverket

har emellertid anmälts att ämbetsverket, efter kontakter med leverantörerna i

syfte att på frivillighetens väg öka leveranskapaciteten, kunnat utverka snabbare

leveranser beträffande åtskillig genom verkets försorg anskaffad materiel,

bland annat pansarvärnsvapen, pansarvärnsammunifion och övrig ammunition.

Jag förutsätter, att fortsatta ansträngningar göras att forcera ifrågavarande

materielleveranser.

En forcering av materielleveranserna under budgetåret 1950/51 kommer

uppenbarligen att medföra ett tidigare betalningsutfall än vad man förut räknat

med. Enligt under hand inhämtade uppgifter torde detta tidigare betalningsutfall

kunna uppskattas till omkring 25 miljoner kronor. För att uppbringa

betalningsanslagen för marinen till erforderlig nivå böra å tilläggsstat

anvisas ytterligare 10 miljoner kronor med lika fördelning å anslaget till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

17

fartygsbyggnader och anslaget till anskaffning av artilleriinateriel. I övrigt

erfordras icke av denna anledning någon ökad medelsanvisning, då under

budgetåret 1950/51 tillgängliga reservationer torde förslå för ifrågakommande

ökade likvider.

En fortsatt foreering av materielleveranserna kommer givetvis jämväl för

budgetåret 1951/52 att medföra ökade krav på betalningsmedel under betalningsanslagen.

Det är emellertid icke nu möjligt att uppskatta storleken

härav.

I samma mån som en foreering av nu utlagda beställningar kan genomföras

uppkommer i fråga om bemyndigandeanslagen behov av bemyndiganden

för att utlägga nya beställningar hos industrierna i syfte att uppehålla

den löpande produktionen av krigsmateriel. Överbefälhavaren har härjämte

förordat att beslut nu fattas — i form av nya bemyndiganden eller nya anslag

—- för tidigareläggning av beställningar å för krigsberedskapens stärkande

särskilt betydelsefull materiel. Förvaltningsmyndigheterna ha i dessa

hänseenden äskat bemyndiganden eller anslag, inklusive vissa forceringskostnader,

om tillhopa 82,2 8 7 miljoner kronor samt anmält eventuellt ytterligare

behov av bemyndiganden för forceringskostnader.

Beträffande dessa äskanden vill jag till en början framhålla att jag icke i

förevarande sammanhang är beredd förorda de av chefen för flygvapnet och

flygförvaltningen föreslagna åtgärderna för ökning av den inhemska flygindustriens

leveranstakt.

I övrigt vill jag nu förorda nya bemyndiganden eller anslag för tidigareläggning

av beställningar inom en ram av 65 miljoner kronor, inklusive if rågakommande

forceringskostnader. Jag förordar, att inom angivna ram följande

ändamål nu tillgodoses.

Bemyndiganden Därav anslag

eller anslag. å tilläggsstat.

Försvarsstaben: Engångsanskaffning av viss materiel

m. m............................................. 2''0 2''0

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. (inklusive

forceringskostnader).......................... 34" o —

Armén: Beklädnad m. m............................. 0''5 0''5

Marinen: Fartygsbyggnader m. m. (inklusive forceringskostnader)

.................................. 8o 5’0

Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m.

(inklusive forceringskostnader).................... 6 o 5''o

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. in. (inklusive

forceringskostnader) ...................... 8 o —

Sjukvurdsmateriel .................................... 0''5 0''5

Krigsmaterielverket: Yiss maskinanskaffning m. in. 6o 3‘0

Summa 65'' o 16''o

Några myndigheter ha förutsatt, att de i förevarande sammanhang ifrågasatta

bemyndigandena skola tillkomma utöver de i äskandena för budgetåret

2—i83u 50 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 251.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

1951/52 begärda. Jag är emellertid icke nu beredd att taga ställning till frågan

om storleken av de bemyndiganden som böra utverkas för budgetåret

1951/52; dessa frågor synas böra prövas först i samband med budgetberedningarna

för nämnda budgetår. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t skall äga

besluta om de ändringar i förhållande till myndigheternas i förevarande sammanhang

framlagda förslag som betingas av denna anledning liksom av den

av mig förordade begränsningen i förhållande till myndigheternas förslag.

I enlighet med av riksdagen meddelade föreskrifter angående dispositionen

av krigsmaterielverkets rörelsekapital äger Kungl. Maj:t bemyndiga ämbetsverket

att belasta sitt rörelsekapital med ytterligare medel för beredskapsköp.

Beträffande nu föreliggande förslag om förstärkande av den personella

beredskapen anser jag mig böra tillstyrka anvisande å tilläggsstat av tillhopa

1 miljon kronor för intensifiering av utbildningsverksamheten inom

hemvärnet, den frivilliga befälsutbildningen, inklusive de kvinnliga bilkårerna,

samt lottarörelsen. Däremot finner jag icke det av skytteförbundens

överstyrelse anmälda medelsbehovet vara av natur att i förevarande

sammanhang böra tillgodoses. Jag förordar, att förslag framlägges om anvisande

å tilläggsstat för innevarande budgetår av följande reservationsanslag,

nämligen till Armén: Hemvärnets övningar 100 000 kronor, till Armén: Frivilliga

befälsutbildningsrörelsen m. m. 675 000 kronor samt till Lottaorganisationen

225 000 kronor.

Yad härefter angår arméchefens förslag om utökning av antalet reservofficerare

vid armén får jag erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 28

augusti 1950 beslutat öka antalet reservofficerare, som må antagas vid armén

under år 1951, med 30 till 250. Jag är icke beredd att i förevarande sammanhang

förorda en ytterligare ökning. Jag får erinra om att här avsedd personal

är utbildad till värnpliktiga officerare. Med hänsyn till de betydande

kostnader ett bifall till förslaget skulle innebära för fredsorganisationen

synes förslaget böra prövas först i samband med framtida principbeslut

rörande försvarskostnaderna.

Med förenämnda skrivelse den 29 september 1950 har överbefälhavaren

beträffande frågan om kompletterande utbildning av gruppchefer vid armén

och kustartilleriet, vissa värnpliktiga vid iflottan och befäl vid luftbevakningen

framhållit, att försvarsgrenscheferna utarbetat underlag, sammanfattat

i en vid skrivelsen fogad promemoria, för fortsatta undersökningar och överläggningar.

Överbefälhavaren har anmodat försvarsgrenscheferna att avge

förslag rörande ifrågavarande utbildning och äska erforderliga medel å tillläggsstat

för budgetåret 1950/51 samt för budgetåret 1951/52. Av promemorian

framgår att utbildningen avser 12 900 gruppchefer vid armén ur åldersklasserna

1947—1949 (mot av överbefälhavaren tidigare angivet antal av

10 500), därav 4 500 skulle fullgöra en månads extra tjänstgöring i omedelbar

anslutning till avslutad första tjänstgöring våren 1951, 6 800 inkallas

till en månads extra utbildning våren 1951 samt 1 600 inkallas till en

månads extia tjänstgöring hösten 1951 i anslutning till dem då åvilande re
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

petitionsövning. Inkallelsen har angivits böra ske med åberopande av 28 §

värnpliktslagen eller, därest detta icke kunde ifrågakomma, såsom beredskapsövning

(§27:2). Kostnaderna torde kunna uppskattas till drygt 4 miljoner

kronor för budgetåret 1950/51. — För kustartilleriets del förordas inkallelser

av 1560 gruppchefer till en månads extra utbildning vid olika tidpunkter

under 1951. Kostnaderna ha uppskattats till omkring 650 000 kronor.

— För flottans del förordas att kompletterande utbildning av vissa fartygsbesättningar

under 90 dagar skall äga rum från och med den 1 april 1951

å för ändamålet nyutrustade fartyg. Kostnaderna för budgetåret 1950/51 ha

uppskattats till omkring 2 miljoner kronor.

Vad först angår förslaget om inkallande av gruppchefer vid armén och

kustartilleriet till en månads extra tjänstgöring för kompletterande utbildning

får jag till en början erinra om att frågan om gruppchefsutbildningens

framtida ordnande för närvarande är föremål för utredning. Jag är väl medveten

om att i varje fall gruppchef erna ur de äldsta av de åldersklasser, som

nu ifrågasatts skola inkallas, icke utbildats med de förbättrade utbildningsmetoder

som på senaste tid tillämpas. Å andra sidan torde övergången till

repetitionsövningar i krigsförband ha skapat förutsättningar att öka gruppchefernas

användbarhet. Det är emellertid uppenbart att en ytterligare utbildning

av dessa äldre gruppchefer skulle göra dem mer skickade att fullgöra

sina uppgifter i krigsorganisationen. Jag delar uppfattningen att, därest

inkallelser av beredskapsskäl finnas böra ske, i första hand ifrågavarande

gruppchefer böra inkallas. Frågan om dylika inkallelser måste emellertid bedömas

med utgångspunkt från det aktuella beredskapsläget. Jag anser för

närvarande icke möjligt att bedöma huruvida dylika inkallelser böra tillgripas.

Jag får i detta sammanhang framhålla, att Kungl. Maj:t erhållit riksdagens

bemyndigande att bestrida av beredskapsinkallelser föranledda kostnader

genom överskridande av vederbörliga å riksstaten uppförda anslag.

Yad härefter angår frågan om inkallande av värnpliktiga ur flottan till

extra tjänstgöring under tre månader får jag erinra om att enligt gällande

bestämmelser dessa värnpliktiga fullgjort all dem åliggande fredsutbildning,

för närvarande 12 månader i en följd. Mot denna utbildningstids tillräcklighet

i och för sig torde några erinringar icke förefunnits. Inom marinledningen

pågå emellertid vissa undersökningar, syftande till en omläggning

av utbildningsgången inom den totala utbildningstiden av 12 månader. Det

förhållandet att flottans värnpliktiga fullgöra all tjänstgöring i en följd medför

att de icke kunna erhålla kompletterande utbildning på sådan materiel

som tillförts marinen efter det deras värnpliktstjänstgöring fullgjorts. De nu

föreslagna inkallelserna torde i första hand åsyfta kompletterande utbildning

med den materiel, som under senare år i samband med fartygens modernisering

tillförts flottan. Önskvärdheten av en dylik kompletterande utbildning

kan icke förnekas. Ifrågavarande värnpliktiga ha emellertid såsom

nämnts fullgjort all dem i fredstid åliggande utbildning. Fn inkallelse till

tjänstgöring måste därför ske i form av beredskapsövning. Såsom jag tidigare

framhållit anser jag icke möjligt att nu bedöma, huruvida dylika inkallelser

böra äga rum.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Knngl. Maj:ts proposition nr 251.

Av mig i det föregående förordade förslag, berörande driftbudgeten, innebära

för budgetåret 1950/51 förändringar i fråga om bemyndiganden och

uppskattat betalningsutfall ävensom anslagsäskanden å tilläggsstat enligt

följande sammanställning.

Ändamål

Bemyndigan- den eller

anslag

I förhållande

till tidigare

beräkningar

ökat betal- ningsutfall

Därav anslag

å tilläggsstat

För lågt beräknat betalningsanslag för flygvapnets

materielanskaffning .............

45''o

45''o

Tidigare betalningsutfall på grund av forcering av

materielleveranserna...........

25-o

10-o

Nya beställningsbemyndiganden i anledning av

överbefälhavarens förslag, inklusive forcerings- kostnader .........................

65-o

22-o

16-o

Förstärkning av den personella beredskapen ....

1''0

l-o

1-0

Summa

66o

93o

72o

Vad slutligen angår kapitalbudgeten anser jag att ytterligare medel böra

äskas för att fortsätta pågående flygfältsarbeten. Hittills anvisade anslag äro

redan disponerade. Jag förordar att å tilläggsstat äskas 5 miljoner kronor.

Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t att för innevarande budgetår igångsätta

flygfältsarbeten inom en ram av 5 miljoner kronor utöver för budgetåret

anvisat anslag. Detta bemyndigande har ännu icke utnyttjats. Något

ytterligare bemyndigande torde icke erfordras.

I fråga om de till befästningsfonden hänförliga byggnadsarbetena medge

förefintliga reservationer och odisponerade belopp av de för budgetåret

1950/51 anvisade anslagen igångsättande av byggnadsarbeten till väsentligt

högre belopp än som kan inrymmas i den för försvaret för år 1950 avsedda

byggnadskvoten. Förutsättningar synas föreligga att genom extra kvottilldelning

öka försvarets byggnadsvolym för år 1950 med mellan 15 och 20 miljoner

kronor, inklusive flygfältsbyggen. Undersökningar pågå i syfte att utröna

förutsättningarna för att igångsätta ytterligare byggnadsarbeten med anlitande

av tillgängliga anslagsmedel. Jag är icke beredd att nu förorda att å tilläggsstat

anvisas ytterligare anslag för dylika arbeten. Frågan om anvisande av

dylika anslag å tilläggsstat för budgetåret 1950/51 torde få upptagas i samband

med behandlingen av fortifikationsförvaltningens medelsäskanden för

budgetåret 1951/52, då säkrare hållpunkter föreligga för bestämmandet av försvarets

byggnadskvot för år 1951.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i det föregående

angivna grunder medgiva utläggande av beställningar inom

följande kostnadsramar, nämligen för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251. 21

a) Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. 34 000 000 kronor,

b) Marinen: Fartygsbyggnader 8 000 000 kronor,

c) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. in. 6 000 000

kronor samt

d) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. 8 000 000

kronor;

II. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under

fjärde huvudtiteln anvisa följande reservationsanslag, nämligen

till

a) Försvarsstaben: Engångsanskaffning av viss materiel m. m.

2 000 000 kronor;

b) Armén: Beklädnad m. m. 500 000 kronor;

c) Armén: Hemvärnets övningar 100 000 kronor;

d) Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m. 675 000

kronor;

e) Marinen: Fartygsbyggnader 10 000 000 kronor;

f) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. 10 000 000

kronor;

g) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. 45 000 000

kronor;

h) Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m. 500 000

kronor; samt

i) Lottaorganisationen 225 000 kronor;

III. a) till Krigsmaterielverket: Engångsanskaffning av vissa

maskiner m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1950/51 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar

å maskiner m. m. må utläggas inom en kostnadsram av

3 000 000 kronor;

IY. till Vissa flygfältsarbeten m. m. å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1950/51 under försvarets fastighetsfond,

flygvapnets delfond, anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:413 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående forcering av vissa materielanskaffningar för försvaret m. m. jämte i ämnet väckta moti s. 1 i texten
  2. SU 1950:227 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ts proposition angående forcering av vissa materielanskaffningar för försvaret in. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten