Sök i Ratio Lex

Angående kostnader för vissa hjälpåtgärder i anledning av Snrtekatastrofen

1950-10-12 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:256, Angående kostnader för vissa hjälpåtgärder i anledning av Snrtekatastrofen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

1

Nr 256.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående kostnader för

vissa hjälpåtgärder i anledning av Snrtekatastrofen;

given Drottningholms slott den 13 oktober 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Eije Mossberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Till bestridande av vissa kostnader i anledning av Surtekatastrofen ha

genom beslut tidigare denna dag anvisats 500 000 kronor att utgå från

anslaget till oförutsedda utgifter. I propositionen äskas på tilläggsstat ett

särskilt anslag av 3 500 000 kronor för samma ändamål.

1 — liihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 256.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 13

oktober 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterherg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,

Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, fråga

om bestridande av kostnaderna för vissa hjälpåtgärder i anledning av Surtekatastrofen

samt anför därvid följande.

Den 29 september 1950 inträffade ett våldsamt jordskred i södra delen

av industrisamhället Surte i Nödinge socken vid Göta älv, ca 15 kilometer

norr om Göteborg. Skredet anses ha orsakats bl. a. av att på området förekommit

ett grus- eller sandlager, som fört vatten under högt tryck, vilket

genom den senaste tidens rikliga nederbörd stegrats, så att den lermassa,

som täckt lagret, lyfts upp och råkat i glidning. Jordskredet vållade betydande

skador på fastigheterna inom området och förstörde trafiklederna.

En person omkom och ett par skadades svårt.

I skrivelse den 13 oktober 1950 till chefen för inrikesdepartementet har

länsstyrelsen i Älvsborgs län lämnat en redogörelse för skadegörelsen och

för de åtgärder, som av myndigheterna vidtagits i anledning av olyckan.

Länsstyrelsen har även verkställt en preliminär uppskattning av de kostnader

för vidtagna och planlagda åtgärder, vilka anses böra bestridas av

staten. I skrivelse den 12 oktober 1950 har landshövdingen hemställt, att

den geologiska undersökning, som i anledning av katastrofen företagits

inom katastrofområdet, måtte utsträckas till vissa angränsande områden.

Länsstyrelsens redogörelse.

Skadornas omfattning.

Skredet omfattade ett öppet område om ca 400 meters bredd och ca 600

meters längd. Över området gick i nord—sydlig riktning järnvägslinjen

Göteborg—Trollhättan samt i stort sett parallellt med denna ca 120 meter

längre åt öster rikshuvudvägen Göteborg—Lilla Edet. Omkring 220 meter

från rasområdets norra gräns skars rikshuvudvägen av en mindre väg i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256. 3

ost—västlig riktning. Bebyggelsen, som var samlad kring vägkorset, utgjordes

av 30 bostadshus (egnahem och hyreshus) samt dessutom några

lador och förrådsbyggnader. Bostadshusen inrymde 118 lägenheter. 10 affärslokaler

voro inrymda i fastigheterna. Inom området voro 304 personer

bosatta.

Besultatet av jordskredet blev eu förskjutning av jordmassorna på närmare

100 meter. På flera håll bildades jordvallar av upp till 2 meters höjd.

Sprickor uppstodo och marknivån höjdes på sina ställen intill 2 meter.

Skredet fortsatte ut i älven tills motsatta stranden nåddes, där en smal

ränna bildades. En våg uppstod av älvvattnet till flera meters höjd. Byggnaderna,

som medföljde raset, kastades i några fall över ända. Ett bostadshus

skars i två delar. Några hus begravdes delvis av lermassorna, andra

blevo stående i samma plan men 50 till 100 meter från sin ursprungliga

plats.

Olyckan krävde ett dödsoffer. Två andra personer skadades svårt.

De materiella skadorna voro betydande. Farleden i Göta älv fylldes igen,

järnvägen och vägarna över området avskuros. Vidare blevo telefonförbindelserna

med Surte avbrutna. Samtliga bostadshus inom området blevo

genom raset obrukbara. De elektriska ledningarna och avloppsledningarna

förstördes. Inom en stor del av området försköts mat jordslagret. Jordvallarna

gjorde området svårframkomligt, vartill även bidragit att förändringarna

av markytan givit upphov till vattensamlingar.

Omedelbara hjälpåtgärder.

Katastrofen inträffade klockan 08.10. Redan efter 15 minuter voro lokala

hjälpstyrkor verksamma på katastrofområdet, för att i första hand komma

de skadade till undsättning. Landshövdingen åtföljd av personal från länsstyrelsen

infann sig klockan 11.00 och efter att ha orienterat sig på katastrofplatsen

höll han klockan 13.00 en överläggning med bl. a. representanter

för de kommunala myndigheterna, de skadelidande, aktiebolaget

Surte glasbruk, Trollhätte kanal- och kraftverk, Göteborgs hamnförvaltning,

Göteborgs vattenverk in. fl. Under förmiddagen anlände en militärstyrka om

70 man från A 2 i Göteborg samt en avdelning om 25 polismän från statspolisen

i Göteborg. Företrädare för trafikföretagen kommo med stor skyndsamhet

till platsen.

Åtgärder för att avhjälpa skadorna och trygga säkerheten vidtogos omedelbart.

De husvilla hänvisades till en av civilförsvaret uppsatt inkvarteringsbyrå

och erhöllo utspisning på aktiebolaget Surte glasbruks marketenteri.

Uppröjning av området påbörjades genom vägförvaltningens försorg.

Slutligen ordnades med borlflyttning av egendom från området.

Hjålparbetets organisation.

I samband med ett besök av mig på platsen dagen efter katastrofen

utsågs den 30 september 1950 en central ledning för hjälpverksamheten

med civilförsvarsdirektören i länet som skadeområdesbefälhavare.

Följande dag tillsattes — med skadeområdesbefälhavaren som ordförande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

— en särskild katastrofkommitté med tre specialutskott nämligen ett för

sociala hjälpåtgärder, ett för byggnads- och bostadsfrågor samt ett för värdering

av skadad lösegendom. Under landshövdingens ledning har bildats

en hjälpkommitté för handhavande av insamlade och skänkta penningmedel.

Det fortsatta hjälparbetet.

En av de angelägnaste åtgärderna ansågs vara att åstadkomma en bedömning

av riskerna för fortsatta sättningar och en preliminär sammanställning

av de åtgärder, som måste vidtagas för att fixera byggnaderna och

möjliggöra deras utrymning. Byggnadsnämnden i Göteborg ställde på begäran

sex byggnadsinspektörer till förfogande för denna uppgift. En första

redogörelse över besiktningsresultatet lämnades den 30 september.

Den 3 oktober hade 28 av de 30 husen uppstöttats. Utrymning av byggnaderna

skedde efter hand som de pallades upp och slutfördes den 9 oktober.

Inalles ha 118 lägenheter samt 10 affärs- och lagerlokaler utrymts. 1

dessa arbeten ha deltagit 200 man med en sammanlagd arbetstid av omkring

5 800 timmar. Dessutom har aktiebolaget Surte glasbruk ställt arbetskraft

i viss utsträckning till förfogande.

Bortförda möbler ha magasinerats i olika lokaler. För ett mindre antal

lägenhetsinnehavare ha möblerna transporterats direkt till nyförvärvade

bostäder; några ha själva ordnat förvaringsutrymmen.

Skadeområdet och tillfartsvägar ha bevakats av stats- och reservpolis

samt hemvärns- och militärpersonal. Statspolisen har numera helt övertagit

denna uppgift, vilken f. n. sysselsätter 14 man. Därjämte har viss inre

bevakning ägt rum. Med militär hjälp har en inhägnad uppförts kring

området.

100 man ha varit sysselsatta med avjämning och justering av marken

samt anordnande av gångbanor genom området. En provisorisk väg öster

om skadeområdet anlades och nyttjades under ett par dagar. En av militär

personal uppförd pontonbro över Göta älv kunde trafikeras redan den 3

oktober. En huvudväg över området öppnades den 9 oktober. I samband

därmed avlystes pontonbron för trafik. Parallellt med arbetet på huvudvägen

vidtogos åtgärder för att åstadkomma en tillfällig vägförbindelse

genom anlitande av den genom jordskredet förskjutna gamla vägbanan.

Denna väg, som utnyttjas för transporter inom området, var klar för sådan

trafik den 6 oktober.

Frågan om en omedelbar flyttning av bostadshus från skadeområdet till

närbelägna platser utanför detta har varit föremål för överläggningar. Sedan

tillgänglig expertis konsulterats, har enighet nåtts om att en sådan åtgärd

icke är lämplig. För att bostadsfrågan skall kunna lösas avses i stället att

kommunen skall låta bygga 36 egnahem på kommunen tillhörig, delvis nyförvärvad

mark inom Bohus stationssamhälle. Varje egnahem kommer att

innehålla 4 rum och kök. Ett av rummen skall provisoriskt inredas såsom

extra kök, så att 2 familjer provisoriskt kunna bo i varje hus. Härigenom

skulle alltså sammanlagt 72 familjer beredas bostad. Kommunen avser att

för egnahemmen begära statliga lån. Om arbetet omedelbart igångsättes,

kunna byggnaderna färdigställas i sådan tid, att inflyttning kan påbörjas

omkring julen 1950. Med hänsyn härtill och då de husvilla inkvarterats så,

att de kunna bo kvar tills bostad av mera permanent karaktär erbjudes,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

5

ha provisoriska baracker ansetts icke böra uppföras. Med de föreslagna

arrangemangen skulle egnahemmen utan större förändringar sedermera

kunna nyttjas som enfamilj slägenheter. Aktiebolaget Surte glasbruk har

för avsikt att på bolaget tillhöriga tomter inom Surte byggnadsplaneområde

uppföra permanenta bostäder i radhus och kedjehus, även dessa delvis

finansierade med statliga lån.

Fortsatta geologiska undersökningar m. in.

Inom länets lantmäterikontor har upprättats en översiktskarta över katastrofområdet.

Genom statens geotekniska institut, Sveriges geologiska undersökning

och statens järnvägars geotekniska avdelning utföras vissa

geologiska undersökningar, avsedda att utreda mark stabiliteten inom skredområdet

och vissa andra områden.

Kommunikationernas iordningställande.

Arbetet med att iordningställa kanal- och järnvägsförbindelserna samt

rik shuvudvägen bedrivas av vederbörande myndigheter i den snabbaste

takt förhållandena medgiva.

Kostnadsberäkningar.

Länsstyrelsen har delvis med biträde av experter från bostadsstyrelsen

verkställt en preliminär och approximativ uppskattning av kostnaderna för

dels de åtgärder, som i anledning av katastrofen vidtagits på länsstyrelsens

föranstaltande — i den mån de icke böra påföras ordinarie anslag

— dels en eventuell inlösen av det skadade området, innefattande jämväl

ersättning för de därå befintliga byggnaderna, dels ock vissa åtgärder

för att iordningställa skadeområdet. Uppskattningen av inlösningssumman

har skett på grundval av en snabbinventering. Beräkningen upptager följande

belopp: omedelbara hjälpåtgärder 57 00(1 kronor, geologiska (geotekniska)

undersökningar 30 000 kronor, inlösen av fastigheter inom skadeområdet

2 385 000 kronor, justering och rättning av de byggnader, som skola

bevaras, 95 000 kronor, flyttning av byggnader inom skadeområdet 150 000

kronor, grovplanering av området 350 000 kronor samt oförutsett 100 000

kronor eller alltså sammanlagt 3 167 000 kronor.

Ytterligare geologiska undersökningar.

1 skrivelsen den 12 oktober 1950 anför landshövdingen, att det vore förtjänt

att övervägas, huruvida ej en geologisk undersökning borde igångsättas

inom de bebyggda områdena vid Göta älvdalens östra strand närmast söder

och norr om Surte samhälle. En sådan undersökning, som skulle ha till

syfte att utröna huruvida inom dessa områden åtgärder borde vidtagas till

förekommande av motsvarande ras eller förskjutningar, borde påbörjas

och bedrivas vid sidan av undersökningarna inom Surteområdet, därvid

förutsattes, atl nära samarbete ägde rum mellan de organ, som omhänderhade

de olika undersökningarna. EU sålunda utvidgat undersökningsför
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

farande syntes vara av betydelse för stärkandet av säkerhetskänslan inom

de bebyggelseområden söder och norr om Surte vilka skulle undersökas,

särskilt inom de tätbebyggda samhällena norr om Surte.

Departementschefen.

Jordskredet i Södra Surte var en naturkatastrof av för svenska förhållanden

sällsynt karaktär och med ovanligt omfattande skadeverkningar.

Jordmassorna i det av skredet drabbade området — omkring 24 hektar —

förskötos under loppet av några minuter närmare 100 meter och bebyggelsen

på området spolierades. I runt tal 300 personer blevo hemlösa. För

fastighetsägare och affärsinnehavare i samhället uppstodo betydande förluster.

De trafikleder, som hade beröring med området, demolerades. Farleden

i Göta älv fylldes igen, järnvägen och vägarna över området avskuros.

Även telefon- och avloppsledningarna samt det elektriska nätet förstördes.

De lokala myndigheterna och verksledningarna vidtogo skyndsamt åtgärder

för att bringa befolkningen hjälp och trygga säkerheten inom skredområdet.

Arbetet på att återupprätta trafiklederna och i övrigt förbereda

en återgång till normala förhållanden påbörjades även omedelbart. För att

så skulle kunna ske fordrades en omedelbar samverkan mellan länsstyrelsen,

olika kommunala organ, järnvägs-, telegraf-, vägförvaltnings- och

kraftverksmyndigheter, civilförsvar, polis, militär och enskilda hjälporganisationer.

Arbetet har ställt stora krav på myndigheterna, vilka utvecklat

stor snabbhet, effektivitet och samarbetsförmåga. Med hjälp även av frivilliga

krafter bar en samlad insats av betydande mått, delvis redan från minuterna

efter katastrofen, kunnat sättas in på uppgiften att bemästra de

mångahanda svårigheterna. Befolkningen i samhället bar hela tiden visat

prov på stor behärskning och beredvillighet att ställa sig myndigheternas

anordningar till efterrättelse.

Jag har genom personligt besök på orten varit i tillfälle att konstatera,

hur omfattande skadegörelsen varit. Genom dagliga rapporter från länsstyrelsen

har jag kunnat följa myndigheternas åtgöranden.

Hjälparbetet har hittills fortskridit i rask takt. Rikshuvudvägen är sålunda

redan färdigställd såtillvida att den kan användas för trafik med

nedsatt hastighet. Järnvägstrafiken förutses kunna bli öppnad i nära nog

normal omfattning före den 22 oktober. Kanaltrafiken kommer att i avsevärd

omfattning återupptagas under den närmaste tiden.

Att statsmakterna böra ta det yttersta ekonomiska ansvaret för de åtgärder,

som påkallas för att iordningställa katastrofområdet och för att de

drabbade enskilda personerna icke skola behöva lida en alltför kännbar

ekonomisk skada, anser jag vara självklart. Frågan om bestridandet av

kostnaderna för kommunikationsförbindelsernas återställande torde icke

böra upptagas till prövning i detta sammanhang.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 256.

En lokal hjälpkommitté under landshövdingens ledning har tillsatts för

att förvalta de medel, som insamlats på frivillig väg. Insamlingen synes

komma att inbringa ett icke oansenligt belopp, som torde vara tillräckligt

för att täcka kostnaderna för åt befolkningen lämnad omedelbar hjälp samt

för ersättning — enligt prövning av den lokala kommittén — för skadat

lösöre och inkomstbortfall för fastighetsägare och rörelseidkare.

Kostnaderna i övrigt i anledning av skadegörelsen på enskild egendom

böra bestridas av staten genom särskilt anslag, vilket även bör få tagas i

anspråk för nyssnämnda ändamål, i den mån insamlade medel icke förslå

härtill.

Genom beslut denna dag har Kungl. Maj :t anbefallt länsstyrelsen i Älvsborgs

län att omedelbart infordra anbud på upprätning och nödigt iståndsättande

av reparabla byggnader samt bemyndigat länsstyrelsen att godkänna

sådant anbud, alt verkställa de åtgärder, som härav påkallas, och att

i övrigt fullfölja hjälparbetet efter vissa angivna riktlinjer. Kungl. Maj:t har

tillika uppdragit åt statskontoret att från förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter till länsstyrelsen på rekvisition utbetala intill sammanlagt 500 000

kronor, att av länsstyrelsen användas till bestridande av de kostnader, som

uppkommit eller må uppkomma för hjälparbetet på olycksplatsen, för vissa

geologiska undersökningar, för ersättning till militära myndigheter för

vissa utförda arbeten m. m. samt för upprätning och nödigt iståndsättande

av byggnader in. in. Den gjorda medelsanvisningen avser icke åtgärder för

att återställa skredområdet i dess tidigare skick och där ordna en ny bebyggelse.

Hittills verkställda geologiska undersökningar rörande markstabiliteten

synas visa, att rasområdet kan användas för framtida bebyggelse. Vissa sättningar

i marken kunna emellertid tills vidare icke anses uteslutna. Området

kan därför icke under det närmaste året tagas i anspråk för en varaktig

bebyggelse med bl. a. vatten- och avloppsledningar. Under sådana

förhållanden är det nödvändigt, att bostäder för befolkningen ordnas på

annan plats.

Flertalet av de familjer, som i anledning av raset blevo utan hem, har

tills vidare endast kunnat skaffa sig provisoriska bostäder. Många bo under

rätt prövande förhållanden. Undersökningar ha givit vid banden, att av de

100 familjer, som äro provisoriskt inkvarterade, 00 äro i trängande behov

av ny bostad under de närmaste månaderna. Övriga bushåll förutsättas

kunna vänta omkring ett år.

Kommunen avser att uppföra 30 enfamiljshus av 1 ''/a-planstyp, vilka beräknas

bliva färdiga för inflyttning under tiden december 1950—februari

1951. Provisoriska anordningar i form av bl. a. ett tillfälligt kök skola vidtagas

för att möjliggöra att till en början i varje bus skola kunna bo två

familjer. Med denna nybebyggelse skulle sålunda inom en relativt snar

framtid bostad kunna beredas 72 familjer. Aktiebolaget Surte glasbruk har

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 25(i.

vidtagit åtgärder för att snabbt uppföra 15 enfamiljshus. Vidare har en på

orten bosatt byggmästare, som under många år uppfört bostadshus i samhället,

möjlighet att igångsätta nybyggnad av två bostadsrättshus med sammanlagt

20 å 30 lägenheter. Den första av dessa fastigheter beräknas vara

färdig om ca 7 månader. Dessa planer innebära, att sammanlagt ca 115

hushåll kunna beräknas erhålla ny bostad. Då 36 av familjerna endast provisoriskt

skulle bo i de av kommunen uppförda enfamiljshusen, utgör det

lägenhetstillskott på något längre sikt, som erhålles med den planerade nyproduktionen,

ca 80 lägenheter. Det bortfall av lägenheter, som raset medförde,

kommer alltså icke att bliva fullt ersatt med nu planerad nybebyggelse.

Frågan på vad sätt behovet av bostäder inom Surte skall slutligt täckas,

torde få avgöras i samband med en prövning av möjligheterna att reparera

de genom raset skadade husen.

Främst för att nedbringa byggnadstiden för de enfamiljshus, som uppföras

av kommunen, ha vissa särskilda åtgärder visat sig nödvändiga. Husen

uppföras enligt bostadsstyrelsens typritningar. Styrelsen har till kommunens

förfogande ställt en erfaren byggnadsingenjör. Entreprenör för erforderliga

arbeten beträffande gator, vatten och avlopp samt grundgrävning

och murning av grunder har antagits. Arbetena igångsättas den 16

oktober. Entreprenörer för övriga byggnadsarbeten ha ännu icke antagits.

Det är icke uteslutet, att genom forceringen av byggnadsarbetena kostnader

uppkomma, som rimligen icke böra belasta de nya fastigheterna.

Inredandet av ett provisoriskt extra kök i varje hus föranleder utgifter, som

falla utanför normala produktionskostnader. På grund av vad sålunda anförts

synes möjlighet böra finnas att för täckande av kostnaderna för

ifrågavarande enfamiljshus utöver egnahemslån bevilja statsbidrag intill

ett belopp, motsvarande extraordinära kostnader. Hållpunkter för att bedöma

storleken av dylika kostnader saknas f. n. Det synes emellertid rimligt

att räkna med ett belopp av 100 000 kronor.

För finansiering av de normala produktionskostnaderna för husen kommer

kommunen att beviljas egnahemslån. Enligt gällande grunder skall

låntagaren själv svara för tio procent av produktionskostnaden. I detta fall

synes det emellertid ändamålsenligt, att kommunen tills vidare erhåller

egnahemslån intill 100 procent av kostnaden. Den del av lånet, som ligger

över 90 procent, bör vara amorteringsfri. Om riksdagen icke gör någon

erinran häremot bör därför Kungl. Maj:t kunna bemyndiga bostadsstyrelsen

att medgiva detta undantag från gällande bestämmelser. När nytillskottet

av bostäder i samhället blivit så stort, att den extra familjen i enfamiljshusen

kan beredas bostad på annat håll, böra husen successivt försäljas

till enskilda personer. Härvid bör självfallet krävas, att köparen gör

en egen insats motsvarande minst tio procent av produktionskostnaden. Det

extra lån mellan 90 och 100 procent av kostnaden, som kommunen före
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 25(>.

slagits kunna erhålla, bör därför återbetalas till det lånebeviljande organet

senast i samband med att kommunen försäljer fastigheterna.

Länsstyrelsen har förutsatt, att i stort sett hela rasområdet med

undantag för statens järnvägar tillhörig mark — skulle inköpas av staten.

1 förvärvsområdet ingående fastighetsdelar, vilka icke äro hela registeifastigheter,

skulle därvid avstyckas för sammanläggning med inom förvärvsområdet

belägna hela register fastigheter. Beträffande köpeskillingen

har länsstyrelsen förutsatt, att denna skall motsvara det sammanlagda

värdet av såväl byggnader som mark och beräknas med utgångspunkt från

värdet omedelbart före raset. Samtliga inteckningar i fastigheterna skulle

inlösas. I enlighet med dessa grunder samt med ledning av taxerings-, brandförsäkrings-

och belåningsbelopp ävensom fastighetsägarnas egna uppskattningar

har länsstyrelsen överslagsvis beräknat inlösningsvärdet till

2 385 000 kronor.

Jag vill framhålla, att byggnaderna på rasområdet genom katastrofen

flyttats från de fastigheter, där de tidigare varit uppförda. Säkerheten för

de inteckningar och andra gravationer, som vila på fastigheterna, hai därföi

gått förlorad och det personliga ansvaret för fastighetsägarna fått en annan

realitet än tidigare. Med hänsyn till de av raset ändrade markförhållandena

fordras även en ny lantmäteriteknisk indelning av området. För

att fastighetsförhållandena skola kunna ordnas, är det därför nödvändigt,

att området överföres i en ägares hand, varefter samtliga inteckningar böra

inlösas, fastigheterna sammanläggas till en enda fastighet samt ny indelning

och planläggning äga rum. När sa skett, kan området ater användas

för varaktig bebyggelse. Jag är alltså i likhet med länsstyrelsen av den

meningen, att området måste inlösas av staten. Sedan förhållandena ordnats,

bör området avyttras. Jag har under hand inhämtat, att såväl de kommunala

myndigheterna som ledningen för aktiebolaget Surte glasbruk delar

denna uppfattning.

Den av länsstyrelsen enligt angivna grunder beräknade köpeskillingen

anser jag mig kunna godtaga såsom en preliminär siffra. Det slutliga bestämmandet

av köpeskillingens storlek torde böra ske genom en särskild

av Kungl. Maj :t tillsatt nämnd, vilken i erforderlig utsträckning har att

föra förhandlingar med fastighetsägarna.

De byggnader, som finnas på området, höra tills vidare stå kvar på de

platser, dit de förts av raset. Arbetet med att upprätta och — för att undvika

värdeförstöring — nödigt iståndsälta reparabla byggnader hör fortgå

så snart anhudsförfarandet slutförts och man genom en särskild besiktning

fått klarlagt, vilka byggnader som äro i sådant skick att det är ekonomiskt

försvarligt att underkasta dem en sådan reparation. Enligt den rådfrågade

expertisens uppfattning kan det tidigast sommaren 1951 vara möjligt alt

2_Bihnng till riksdagens protokoll 1950. I sand. Nr 250.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

mera slutgiltigt avgöra i vad män de raserade byggnaderna varaktigt kunna

återplaceras inom rasområdet och vid vilken tidpunkt detta i så fall kan

ske. Då man måste räkna med att åtskilliga av byggnaderna behöva flyttas,

torde medel härför böra beräknas. En grundläggande planering av

området bör verkställas medan det befinner sig i statens ägo. Kostnaderna

för dessa åtgärder torde i enlighet med länsstyrelsens uppskattning kunna

angivas till 95 000 kronor för justering av byggnader (3 800 kronor per

ky§Sna<i), 150 000 kronor för flyttning av byggnader inom rasområdet och

350 000 kronor för grovplanering av området. Härutöver måste kostnader

beräknas uppkomma för de skadade byggnadernas slutliga iståndsättande*

Dessa kostnader kunna dock icke nu uppskattas.

Mot länsstyrelsens beräkning av utgifterna för de av myndigheterna vidtagna

hjälpåtgärderna, 57 000 kronor, har jag intet att erinra. Länsstyrelsen

har vidare för geologiska undersökningar inom katastrofområdet beräknat

30 000 kronor. Landshövdingen bar föreslagit en utvidgning av

undersökningen till vissa angränsande områden. Jag anser, efter att ha

samrått med chefen för Sveriges geologiska undersökning, att utredningen

på katastrofområdet bör göras mera ingående än man från början räknat

med, så att skredets orsaker och förlopp kunna så fullständigt som möjligt

klarläggas. Härav föranledes — utöver det av länsstyrelsen beräknade beloppet

— en ytterligare kostnad av ca 20 000 kronor. Sedan denna utredning

avslutats, bör, för att befolkningen å orten skall kunna känna lugn för att

framtida katastrofer av liknande slag icke inträffa, en geologisk undersökning

företagas även inom de bebyggda områdena vid Göta älvs östra

strand närmast söder och norr om Surte. Kostnaderna härför, vilka icke

nu kunna uppskattas, böra lämpligen bestridas i samma ordning, som

kostnaderna för undersökningarna inom katastrofområdet. För icke förutsedda

utgifter bör reserveras ett belopp av 100 000 kronor. Anslagsbehovet

i dess helhet skulle således uppgå till (100 000 + 2 385 000 + 95 000

+ 150 000 + 350 000 + 57 000 + 30 000 + 20 000 + 100 000) 3 287 000 kronor.

Då medelsberäkningen beträffande vissa poster måste anses vara mycket

preliminär och kunna komma att överskridas, anser jag att anslaget bör

avrundas till 3 500 000 kronor. Anslaget bör anvisas på tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår. Den angivna anslagssumman avser även

att täcka de kostnader, för vilka medel ställts till förfogande från anslaget

till oförutsedda utgifter, till vilket sistnämnda anslag därför bör återföras

ett belopp av 500 000 kronor. Fn viss återbäring av medel till statsverket

kan beräknas efter det att fastigheterna försålts av staten.

Jag vill i detta sammanhang för fullständighetens skull nämna, att trafikmyndigheterna

uppgivit följande belopp för sina kostnader: återställande

av farleden i Göta älv 800 000—900 000 kronor, iordningställande av ny

järnvägslinje 250 000 kronor och vägarbeten — t. o. in. den 10 oktober —

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Kungl. Maj.ts proposition nr 25<>.

300 000 kronor. Surtekatastrofen kan alltså enligt hittills gjorda uppskattningar

anses ha orsakat skador för sammanlagt omkring 5 miljoner kronoi.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för vissa hjälpåtgärder i anledning av

Surtekatastrofen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1950/51 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3 500 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:406 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om beredande av viss ersättning åt överstelöjtnanten M. T. Arrhén. a1 i texten
  2. SU 1950:219 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kostnader'' för vissa hjälpåtgärder i anledning av Surtekatastrofen. s. 1 i texten