Sök i Ratio Lex

Angående anslag till kraftöverföring från fastlandet till Gotland

1950-06-01 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:35, Angående anslag till kraftöverföring från fastlandet till Gotland

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 35.

1

Nr 35.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

kraftöverföring från fastlandet till Gotland; given

Drottningholms slott den 13 januari 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Drottningholms slott den 13 januari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om

kraftöverföring från fastlandet till Gotland samt anför därvid följande.

I skrivelse den 29 september 1949 har vattenfallsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj :t måtte hos riksdagen utverka beslut att styrelsen skall anskaffa

och anordna en likströmsöverföring mellan fastlandet och Gotland

samt att anskaffningskostnaderna skola bestridas med statsmedel utan förräntningsskyldighet.

Totalkostnaden beräknas till 9 500 000 kronor vid prisläget

hösten 1949 före krondevalveringen. Styrelsen har för ändamålet beräknat

ett belopp av 2 500 000 kronor för nästa budgetår.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 35.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

Styrelsen erinrar till en början att Gotland saknar för elektrisk kraftalstring

utbyggbar vattenkraft. Landskapets kraftförsörjning har hittills

baserats helt på kraft framställd medelst bränsle. Produktionskostnaden

blir därvid dels högre än för vattenkraft — vilket dock delvis kompenseras

av mindre överföringsbehov — dels beroende av de rätt fluktuerande bränsleprisen,

och under krigs- och avspärrningsförhållanden föreligger risk för

att erforderligt bränsle icke kan tillföras. Vid flera tillfällen har den frågan

kommit fram, huruvida icke kraft kan medelst kabel överföras från fastlandet.

Men först de senare årens tekniska utveckling har fört en sådan

överföring inom möjlighetens gräns. Redan en överslagsberäkning visar

nämligen, att en överföring med växelström icke är möjlig på grund av att

de därvid i kabeln uppkommande kapacitetsströmmarna icke kunna behärskas.

Användning av likström, som är nödvändig för själva kabelöverföringens

del, har icke varit att tänka på, förrän den moderna omriktartekniken

gjort det möjligt att utan roterande maskineri omforma betydande

kraftbelopp från växelström till likström och tvärtom. Tillräckligt tillförlitlig

omriktarutrustning har numera framkommit, vartill bidragit bl. a.

de gemensamt av Allmänna svenska elektriska aktiebolaget och vattenfallsstyrelsen

vid experimentanläggningen i Trollhättan verkställda försöken.

Vattenfallsstyrelsen och Aktiebolaget skandinaviska elverk, vars dotterföretag

Aktiebolaget Gotlands kraftverk handhar produktion och distribution

av kraft på Gotland, ha år 1947 tillsatt en särskild utredningskommitté

för klargörande av tekniska och ekonomiska möjligheter för kraftöverföring

från fastlandet till Gotland. Kommittén har nu framlagt sin utredning

i denna fråga. I utredningen klargöras de tekniska förutsättningarna

för kraftöverföringen från fastlandet samt anskaffningskostnader och årskostnader

för erforderliga anläggningar. Diskussionen om åtgärdens inverkan

på Gotlands kraftprisförhållanden är emellertid baserad på förutsättningar

något avvikande från den lösning, som framkommit vid den

fortsatta diskussionen. Huvuddragen av denna lösning angivas i det följande.

Om kraftdistributionen på Gotland skall bära hela kostnaden för likströmsöverföringen,

kommer denna icke att möjliggöra någon nämnvärd

sänkning av kraftprisen ens vid nuvarande höga kolpris. Den diskuterade

lösningen har därför baserats på att ett räntefritt statsbidrag erhålles motsvarande

hela anskaffningskostnaden. Detta i förening med den omständigheten,

att kraften skall uttagas från vattenfallsstyrelsens ledningsnät i Västervikstrakten,

gör det motiverat, att styrelsen står för anskaffning och

drift av överföringsanläggningen. Styrelsen tillhandahåller råkraften vid

Visby, vilket kan ske enligt styrelsens normala taxor med en mindre modifikation.

Aktiebolaget Gotlands kraftverk förbinder sig dels att producera

kraft i Slite ångkraftverk för styrelsens räkning — och jämväl för eventuell

överföring från Gotland till fastlandet — mot att styrelsen betalar

bränslekostnaden, dels att på Gotland tillämpa vattenfallsstyrelsens distributionstaxor

med ett tillägg avsett att täcka Sliteverkets årskostnad utöver

kostnad för det bränsle, som användes för kraftalstring.

Kraftförbrukningen på Gotland företer liksom på fastlandet en så gott

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

3

som oavbruten stegring, ehuru utvecklingen torde varit hämmad av det

högre prisläget. Speciellt hindrar detta förläggning till Gotland av industrier,

som icke i andra hänseenden ha anledning att placera sig där. Under

år 1947, det sista i utredningen avhandlade, var kraftproduktionen på

Gotland 9 000 kilowatt och 44,7 miljoner kilowattimmar. Fram till år 1955

beräknas en ökning till 16 000 kilowatt och 75 miljoner kilowattimmar per

år. Sannolikt är, att ökningstakten blir större, om kraftprisen sänkas.

Kraftöverföringen från fastlandet är numera tekniskt genomförbar med

användning av likström. För densamma erfordras en omriktarstation på

fastlandet och en på Gotland samt i havet förlagda kablar mellan dem. För

ernående av kortaste kabellängd böra omriktaranläggningarna placeras i

trakten av Västervik resp. Visby. Kablarna dimensioneras lämpligen så, att

med var och en kan överföras 20 000 kilowatt. Anläggningarna kunna, om

arbetet igångsättes under år 1950, färdigställas till år 1954 å 1955. Vid den

för den tidpunkten uppskattade belastningen räcker en kabel, och då man

under någon tid, sedan den erforderliga maximieffekten överstigit 20 000

kilowatt, kan täcka belastningsspetsarna medelst Sliteverket, torde en

dubblering knappast erfordras förrän tidigast 10 år därefter. Anskaffningskostnaden

för en anläggning med en kabel har på grundval av senaste

offerter beräknats till 9 500 000 kronor vid det före krondevalveringen föreliggande

prisläget, varav cirka 3 500 000 kronor för kabeln. Devalveringen

torde något påverka kostnaden, bland annat med hänsyn till den i kabeln

och övriga anordningar ingående kopparn, men ökningens storlek kan

för närvarande icke fastställas.

Då störningar måste förutses komma att inträffa på överföringsanläggningen

och då de kunna bli rätt långvariga, särskilt vid fel på kabeln,

måste ångkraftverket vid Slite bibehållas i det utförande, som det får medelst

nu beslutad utbyggnad, och hållas i ständig driftberedskap. Å andra

sidan kan det därvid användas parallellt med ångkraftverken på fastlandet

för alstring av dels kompletteringskraft vid vattenbrist på fastlandet,

dels spetskraft. Vad som med hänsyn härtill kan tillgodoräknas överföringen

ekonomiskt, är emellertid endast en del av sammanlagda årskostnaden

för likströmsöverföringen och Sliteverket. Även om kraften på fastlandet

erhålles enligt där fullt normal taxa, är det omöjligt att på Gotland

tillämpa fastlandets distributionstaxor.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av en kraftöverföring av likström

från fastlandet anför styrelsen följande överslagssiffror.

Utan överföringen och alltså vid användning av enbart ångkraft skulle

vid ett kolpris av 70 kronor per ton produktionskostnaden med cirka 4 öre

per kWh överskrida medelpriset för råkraft, inköpt enligt vattenfallsstyrelsens

normaltaxor. För konsumenterna betyder detta med hänsyn till

förlusterna i ledningsnätet ett merpris av i genomsnitt ungefär 4,6 öre per

kWh vid 1955 års belastningsnivå. Anordnandet av likströmsöverföringen

kommer att medföra en viss sänkning härav, även om distributionen skall

bära fulla kapitalkostnaderna, nämligen till omkring 3,2 öre per kWh, om

distributionen jämväl gottskrives det värde, som Sliteverket bar som effektreserv

för fastlandet. Om slutligen statsbidrag motsvarande anskaffningskostnaden

erhålles och kapitalkostnaderna sålunda bortfalla, minskar

det erforderliga merpriset vid 1955 års belastningsnivå till cirka 2,i öre per

kWh. I realiteten måste detta merpris differentieras något mellan olika konsumenter,

beroende på att kraftförlusterna i nätet ha procentuellt olika

storlek.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

Den direkta ekonomiska verkningen av kraftöverföringen från fastlandet

framstår i och för sig som för liten för att motivera anläggningens utförande.

Den har därjämte knappats in genom att kolpriset nedgått till cirka 60

kronor per ton, och detta pris kan sjunka ytterligare. Men om tillräckliga

skäl kunna anses föreligga för ett räntefritt bidrag för bestridande av anskaffningskostnaderna,

blir fördelen för kraftkonsumenterna på Gotland av

sådan storleksordning, att ett genomförande av projektet bör vara berättigat.

Vad utvecklingen i fortsättningen beträffar, får man å ena sidan räkna

med möjligheten av en relativt betydande sänkning av kolpriset. Skulle

detta komma ned till 35 å 40 kronor per ton, bortfaller den ekonomiska fördelen

av överföringen. Men fortfarande kvarstår fördelen, att krafttillförseln

är säkrad även under krisförhållanden och att kraftprisen på Gotland bli

oberoende av eventuella nya stegringar av kolpriset, vilket skulle underlätta

planeringen vid all industriell verksamhet och dylikt. Å andra sidan gälla

de angivna värdena på erforderligt merpris för den för år 1955 förutsatta

belastningsnivån. I den mån belastningen stiger därutöver, minskas det erforderliga

pristillägget, ty kostnaderna för Sliteverket komma att förbii i

det närmaste oförändrade. Ävenså kan man hoppas på sänkningar vid de

förutsatta omprövningarna av tillägget vart femte år genom att överföringen

från fastlandet visar sig ha sådan driftsäkerhet, att beredskapshållning

och underhåll vid Sliteverket bli av mindre omfattning än som nu måst

förutsättas.

Vattenfallsstyrelsen framhåller, att en del av de skäl, som tala för en

kraftöverföring från fastlandet, såsom minskningen av kolimporten och de

militära önskemålen, äro av sådan art, att de motivera bistånd från det allmännas

sida. I övrigt kan det ifrågasatta statsbidraget anses ansluta sig till

statens verksamhet på andra håll för att mildra inflytandet av de olika naturbetingelserna

i fråga om försörjningen med elektrisk kraft. Styrelsen

erinrar om de statsbidrag, som tidigare utgått för kraftkablar till Öland

och Ven samt om vattenfallsstyrelsens understödjande av skärgårdselektrifiering.

I utredningen angives den elektrifierbara anslutningen på Gotland

utom Visby stad till 100 000 tariff enheter enligt centralblocksnormen (CBenheter).

Bidragsbeloppet motsvarar, utslaget på nämnda anslutning, i det

närmaste det belopp, 90 kronor per CB-enhet, som utgör normala gränsen

för de statliga bidragen ur anslaget till landsbygdselektrifieringens befrämjande,

även om direkt jämförbarhet icke förefinnes, eftersom de sistnämnda

avse ortsnät.

Styrelsen framhåller, att ett även i utredningen angivet motiv för utförandet

av likströmsöverföringen är den praktiska prövning av tillhörande

utrustning i någorlunda stor skala, som därmed skulle erhållas. Detta är

av intresse såväl ur allmän synpunkt, med hänsyn till att ifrågavarande

överföringsmetod kan få stor betydelse i framtiden även för krafttransporter

på fastlandet, som för leverantören, Allmänna svenska elektriska aktiebolaget,

vilken kan räkna med att vid gynnsamt utfall få utföra flera anläggningar

av samma slag inom och utom landet. Det allmänna intresset,

accentuerat av att staten förutsatts i fortsättningen ombesörja utbyggnaden

av de stora stamlinjerna från Norrland söderut, giver ytterligare stöd åt

att statsbidrag lämnas och utgör bakgrunden för de åtaganden, som vatten
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 35.

5

fallsstyrelsen ansett sig böra göra enligt det angivna lösningsförslaget. Dessa

bestå av dels vissa ofrånkomliga ekonomiska risker i samband med ansvaret

för överföringsanläggningens anskaffning och vidmakthållande, dels kraftleveransvillkor,

som, i betraktande av den ogynnsamt belägna leveranspunkten

på fastlandet, nyssnämnda risker och ovissheten av huruvida värdet av

Sliteverket som effektreserv kommer att uppväga de löpande kostnaderna

för överföringsanläggningen, innebära en speciell nedsättning av betalningsanspråken

i syfte att nå ett för den gotländska kraftförsörjningen gynnsamt

resultat. Allmänna svenska elektriska aktiebolaget bidrager å sin sida -— utöver

vad som följer av att Aktiebolaget skandinaviska elverk och därmed Aktiebolaget

Gotlands kraftverk äro dess dotterföretag — genom att påtaga sig

relativt omfattande garantier för anordningarnas driftduglighet, genom att

binda sig i fråga om priset för vissa delar av utrustningen med ännu tämligen

ovissa tillverkningskostnader och genom att basera försäljningspriset

på normala kalkyler utan inräknande av annat än en mindre andel i hittillsvarande

experimentkostnader.

För leveransen av erforderliga anläggningar finnes, meddelar styrelsen,

bindande anbud, varför definitiv beställning kan göras, så snart riksdagen

beslutat det ifrågasatta statsbidraget. I övrigt har den angivna lösningen

fixerats i ett kraftkontakt mellan vattenfallsstyrelsen och Aktiebolaget Gotlands

kraftverk. Detta kontrakt gäller endast om det ifrågasatta statsbidraget

för täckning av anskaffningskostnaderna för överföringsanordningarna beslutas

av statsmakterna före den 1 juni 1950. Kontraktets § 15 omfattar

bolagets åtaganden i fråga om distributionstaxorna på Gotland. Dessa skola,

sedan reguljär leverans från fastlandet påbörjats, motsvara vattenfallsstyrelsens

normaltaxor med det tillägg, som erfordras för att täcka Sliteverkets

årskostnader. Tillägget skall justeras dels före den första tillämpningen,

dels därefter vart femte år enligt en av vattenfallsstyrelsen genomförd kontrollkalkyl.

I § 15 mom. 3 angivas i detalj de omständigheter utöver totala

kraftförbrukningen på Gotland, som därvid skola beaktas, sålunda dels ändringar

av Sliteverkets kapitalkostnader och löpande kostnader, dels vissa

förskjutningar mellan taxelägena för inköpt och försåld kraft samt mellan

dessa och distributionskostnaderna.

För likströmsöverföringen beräknas en leveranstid av 3 å 4 år. Medelsbehovet

fördelar sig så, att på budgetåret 1950/51 faller ett belopp av 2,5 miljoner

kronor för betalning av förstabeställningslikvider till leverantören,

under det att återstoden 7,o miljoner kronor faller väsentligen först på budgetåret

1953/54.

över vattenfallsstyrelsens framställning ha efter remiss yttranden avgivits

av följande myndigheter.

Statskontoret anser sig cj kunna tillstyrka framställningen och uttalar i

yttrande den 13 oktober 1949, att av utredningen framgår, att kalkylerna

för det föreslagna kraftöverföringsprojektet bygga på ett flertal ovissa faktorer.

Redan av denna anledning måste det med hänsyn även till den åter
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

hållsamhet, som för närvarande karakteriserar investeringspolitiken, förefalla

tveksamt, huruvida statsbidrag av den storleksordning, varom här är

fråga —- 9,5 miljoner kronor — bör beviljas. Härtill kommer, att, såsom

vattenfallsstyrelsen jämväl framhållit, den rent ekonomiska vinsten av projektets

genomförande beräknas bli förhållandevis obetydlig eller vid en

större sänkning av kolpriset ingen. Vid sådant förhållande finner statskontoret,

som icke ansett sig ha att bedöma projektets betydelse ur försvarsberedskapssynpunkt,

övervägande skäl tala mot att statsmedel ställas till

förfogande för ändamålet.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller i yttrande den 14 oktober 1949, att

en åtgärd, som minskar kraftkostnaden på Gotland, kan antagas bidraga till

att främja utvecklingen av ett mera differentierat näringsliv därstädes, vilket

ur arbetsmarknadssynpunlct skulle innebära vissa fördelar. Styrelsen

anser sig dock icke böra taga ställning till huruvida ifrågavarande anläggning

bör komma till utförande.

Statens industrikommission meddelar i yttrande den 2 november 1949, att

kommissionen icke finner några större svårigheter vara att befara vid anskaffningen

av materiel för överföringsanläggningen.

Departementschefen. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: Bil.

26, punkten 22) har jag förordat, att 62,5 miljoner kronor anvisas för

nästa budgetår till distributionsanläggningar vid statens kraftverk. Därutöver

har vattenfallsstyrelsen äskat ett begynnelseanslag av 2,5 miljoner kronor

för nästa budgetår till en anläggning för överföring av likström mellan

fastlandet och Gotland. Styrelsen har överlämnat verkställd utredning i

denna fråga och underställt statsmakterna för godkännande ett mellan styrelsen

och Aktiebolaget Gotlands kraftverk upprättat kontrakt angående

kraftöverföringens genomförande. Kontraktet gäller under förutsättning att

räntefritt statsbidrag till täckande av anläggningskostnaderna beslutas före

den 1 juni 1950.

Enligt de prognoser som uppgjorts för kraftförbrukningen på Gotland

skulle ångkraftverket i Slite komma att bli helt utnyttjat år 1955 och ytterligare

krafttillskott för tiden därefter måste tillgodoses antingen genom

en utbyggnad av ångkraftverket eller genom kraftöverföring från fastlandet.

Med utgångspunkt från de utredningar, som verkställts i ämnet, har

jag kommit till den uppfattningen att åtgärder nu måste vidtagas för att

trygga Gotlands kraftförsörjning på längre sikt. Vid valet mellan olika alternativ

kunna skäl anföras såväl för utbyggnad av ångkraftverket som för

kraftöverföring från fastlandet.

Såsom statskontoret i sitt yttrande uttalat bygga kalkylerna för överföringsprojektet

på ett flertal ovissa faktorer. Bland dessa är det framtida

kolpriset en av de viktigaste. Enligt föreliggande kalkyler skulle det, om

kolpriset sjunker under 45 kronor för ton, icke längre vara ekonomiskt lönande

att överföra vattenkraft till Gotland. Vidare bör beaktas, att likströmssystemet

ännu ej är slutligt utformat, och vissa svårigheter beräknas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 35.

7

föreligga att under närmaste tiden efter utbyggnaden göra anläggningen

fullt driftsäker. Härtill kommer risken för inträdande kabelskador. Å andra

sidan kan vid ett högre kolpris än 45 kronor för ton genom kraftöverföringen

kraftkostnaden på Gotland sänkas. Andra förhållanden, såsom valutabesparing

genom minskad import av fossilt bränsle och önskvärdheten att

pröva likströmsöverföringens praktiska problem, tala för projektet. Även

från försvarsberedskapssynpunkt synes den föreslagna kraftöverföringen

bli av visst värde. Vid ett övervägande av föreliggande omständigheter finner

jag mig böra tillstyrka, att överföringsanläggningen kommer till stånd.

Den ifrågasatta subventioneringen av anläggningen, vilken beräknas kosta

sammanlagt 9,5 miljoner kronor, får visserligen anses innefatta en betydande

uppoffring från statsverkets sida. Gotland intager emellertid en särställning

i krafthänseende, i det att vattenkraft varken kan produceras å

ön eller överföras till ön med hittills tillämpade metoder. Detta har lett till

att krafttaxorna på Gotland genomsnittligt ligga väsentligt högre än inom

övriga län. En sänkning av taxorna skulle bereda öns befölkning fördelar

av näringspolitisk och social natur. Ehuru full jämförbarhet ej föreligger

mellan en subventionering av det nu aktuella överföringsprojektet och medelsanvisningen

till landsbygdselektrifieringens befrämjande, synes dock

den ifrågasatta subventioneringen såväl till sin storleksordning som till sitt

syfte stå i överensstämmelse med den genom anslagen till landsbygdselektrifiering

av statsmakterna inledda politiken att söka utjämna kraftkostnaden

inom olika delar av landet. Jag finner mig av dessa skäl böra tillstyrka

en subventionering av anläggningen i den formen att anläggningskostnaderna

omedelbart avskrivas.

Jag biträder styrelsens förslag att 2,5 miljoner kronor anvisas för ändamålet

för nästa budgetår. Medlen böra anvisas under ett särskilt anslag, benämnt

kraftöverföring från fastlandet till Gotland. Återstående kostnad beräknas

föranleda medelsanvisning först under budgetåret 1953/54. Frågan

om avskrivning av beloppet anmäles i annat sammanhang av chefen för

finansdepartementet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Kraftöverföring från fastlandet till Gotland å kapitalbudgeten

under statens affärsverksfonder, statens vattenfallsverk,

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 2 500 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Kahm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:85 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kraftöverföring från fastlandet till Gotland. a1 i texten
  2. SU 1950:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kraftöverföring från fastlandet till Gotland. s. 18 i texten