Sök i Ratio Lex

Angående lån till Sveriges utsädesförening

1950-01-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:45, Angående lån till Sveriges utsädesförening

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45.

1

Nr 45.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån till Sveriges

utsädesförening; given Drottningholms slott den

20 januari 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 20 januari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nii.sson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om lån till

Sveriges utsädesförening samt anför därvid följande.

Framställning från Sveriges utsädesförening.

I skrivelse den 21 november 1949 hemställer Sveriges utsädesförening om

ett ränte- och amorteringsfritt statslån å 500 000 kronor. Föreningen anför

att den börjat uppföra en ny laboratoriebyggnad i Svalöv, vilken är oundgängligen

erforderlig för föreningens verksamhet. Kostnaderna för detta

byggnadsföretag, inbegripet inredning och utrustning av den nya byggna1

liihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. AV 45.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:Is proposition nr 43,

den samt vissa av nybyggnaden föranledda ändringsarbeten i föreningens

institutionsbyggnad, beräknas till sammanlagt omkring 2 195 000 kronor.

Genom bidrag från olika håll har föreningen för ändamålet erhållit omkring

1 490 000 kronor och föreningen beräknar att på samma sätt kunna anskaffa

ytterligare omkring 200 000 kronor. För återstoden av beloppet eller omkring

500 000 kronor ser sig föreningen nödsakad att anhålla om ett statslån.

Föreningen redogör i sin skrivelse för sin verksamhet och den utveckling

denna undergått samt för de forskningsuppgifter, som föreligga. Vidare

behandlar föreningen verksamheten vid dess olika laboratorier och

dessas lokalbehov. Härom anföres bland annat följande.

Vid föreningen äro följande laboratorier inrättade, nämligen ett kemiskt

laboratorium med eereallaboratorium, ett kromosomlaboratorium, ett växtfysiologiskt

laboratorium med köldlaboratorium samt ett växtpatologiskt

laboratorium.

Det kemiska laboratoriet, som inrättades år 1908, är det största. Under

de första åren disponerade detta laboratorium endast två rum. Efter hand

som laboratoriets arbetsuppgifter ökat har det emellertid måst taga i anspråk

åtta rum i källarvåningen, delvis på rotfruktsavdelningens bekostnad,

samt ytterligare sex rum i andra våningen, vilka förut använts bland annat

för Lunds universitets institution för ärftlighetsforskning. Denna institution

är för närvarande provisoriskt inhyst i en närbelägen bostadsfastighet. Dessutom

har en del mindre lämpliga vindsutrymmen måst utnyttjas för laboratoriets

räkning.

Till belysande av laboratoriets tillväxt kan nämnas, att antalet per år

utförda analyser stigit från 2 100 år 1920 till 6 275 år 1930, 59 055 år 1940

och 95 264 år 1948.

Laboratoriets huvuduppgift är att utföra olika slag av kvalitetsbestämningar

beträffande förädlingsmaterialet. Dessa tjäna till ledning för de olika

förädlingsavdelningarna vid urvalet av detta material. Dessutom ha under

senare år vissa analyser utförts för utomstående uppdragsgivare. Genom inkomsterna

av sistnämnda arbeten har en större fast personal kunnat hållas

å laboratorierna och ett betydligt större förädlingsmaterial kunnat undersökas

än som eljest skulle varit fallet.

Efter hand som kvalitetsproblemen alltmera träda i förgrunden vid förädlingen

kan laboratoriet räkna med starkt stegrade krav på ökad analysoch

undersökningsverksamhet. Bland annat kommer denna intensifierade

verksamhet att gälla ett närmare studium av de använda analys- och undersökningsmetoderna.

En utvidgning av laboratoriets verksamhet skulle i hög

grad gagna förädlingsverksamheten. Den förutsätter emellertid att laboratoriet

erhåller väsentligt utökade utrymmen.

Vid kromosomlaboratoriet, som inrättades år 1931 med bidrag från Wallenbergska

stiftelsen, framställas polyploida former, d. v. s. former med förhöjt

kromosomtal. Det har emellertid konstaterats, att målet att erhålla

högkromosomiga och i övrigt fullt odlingsbara sorter ej var uppnått genom

själva kroinosomökningen. Denna måste följas av ett förädlingsarbete genom

urval och korsning enligt förut tillämpade metoder. För att bästa möjliga

resultat skall uppnås vid detta oftast omfattande och tidsödande förädlingsarbete

är det nödvändigt med ett rikligt sortiment av utgångspolyploider

av varje bearbetad växtart. En utvidgning av kromosomlaboratoriets

kapacitet är därför önskvärd. Från början var laboratoriet inrymt i ett

enda rum. År 1936 inreddes dessutom ytterligare ett laboratorierum samt ett

rum för föreståndaren. För att kromosomlaboratoriet skall kunna tjäna det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition m 45.

3

direkt praktiska sylte vid förädlingen, som motsvarar polyploidiförädlingens

möjligheter just nu, är det nödvändigt, att laboratorielokalerna utökas med

ytterligare ett par rum.

Motståndskraften mot sjukdomar och skadedjur kan i hög grad påverka

skörderesultatet. Vid förädlingen är det nödvändigt att taga hänsyn även

härtill. För undersökningar rörande dessa problem är det önskvärt att utsädesföreningen

disponerar ett växtpatologiskt laboratorium. Vissa undersökningar,

t. ex. rörande olika vetesorters motståndskraft mot angrepp av

vetemygga, olika oljeväxters motståndskraft mot rapsbagge in. fl. skadedjur

och olika potatissorters motståndskraft mot potatiskräfta, ha utförts vid

utsädesföreningen genom samarbete med statens växtskyddsanstalt, som för

ändamålet disponerat ett par vindsrum och ett källarrum i institutionsbyggnaden.

Ytterligare flera problem av hithörande slag vore emellertid värda

att upptaga. Vare sig detta skall ske genom fortsatt samarbete med växtskyddsanstalten

eller i föreningens egen regi, erfordras ändamålsenligare

lokaler härför än de hittills disponerade.

Växtfysiologiska laboratoriet utgöres av ett 1927 inrättat köldlaboratorium.

I detta undersökas nyuppdragna och utländska sorter av höstvete,

höstråg in. fl. övervintrande växter genom artificiella frysningsförsök beträffande

sin köldresistens. Vidare innefattar laboratoriet ett mindre, allmänt

fysiologiskt laboratorium, vari mera teoretiska undersökningar rörande

köldresistensens natur och härdningsfenomenet utförts. Flera andra

fysiologiska problem av intresse för förädlingen finnas emellertid, såsom

rörande torkresistens, groningsmognad, utvecklingsrytm, näringsupptagande

in. m. Då det är nödvändigt att lösa dessa viktiga fysiologiska problem för

att ernå största möjliga effektivitet i förädlingsarbetet, äro väsentligt ökade

resurser för det fysiologiska laboratoriet önskvärda.

Utsädesföreningen framhåller vidare, att laboratorierna spelat en synnerligen

viktig roll vid förädlingsarbetet. De skulle emellertid kunna fylla ännu

större uppgifter, om de erhölle rymligare och ändamålsenligare lokaler och

utrustades med nödig apparatur. Särskilt har det kemiska laboratoriet svårt

att fullgöra sina uppgifter. Trångboddheten och det förhållandet, att de olika

laboratorierummen äro förlagda i både källarvåningen, andra våningen och

vindsvåningen, medföra direkta olägenheter för arbetets rationella bedrivande.

De lokaler, som laboratorierna nu disponera, ha till stor del erhållits

genom att förädlingsavdelningarna fått avstå rum och koncentrera sina arbeten

inom trängre utrymmen. Detta har medfört flera olägenheter. Sålunda

ha vissa avdelningsföreståndare fått nöja sig med arbetsrum i källaren,

varjämte assistenter och avdelningsbiträden i allmänhet icke fått egna rum

utan måst placeras i respektive avdelningsföreståndares arbetsrum. En synnerligen

önskvärd och nödvändig utvidgning av biblioteket har hittills icke

kunnat utföras. Lunchrum för personalen saknas vidare helt, och den personal

som bor avlägset från föreningen är hänvisad att intaga sina måltider

i arbetslokalerna.

I skrivelsen anföres, att föreningen diskuterat olika utvägar att avhjälpa

trångboddheten. Man har därvid funnit den enda rationella lösningen vara

att uppföra en särskild byggnad för laboratorierna. Enligt de slutligen fastställda

byggnadsplanerna skall den nya byggnaden bestå av två flyglar, förenade

av ett eentralt trapphus. Den skall placeras nordväst om den nuva
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition m 4o.

rande institutionsbyggnadcn. De utrymmen, som bliva lediga i sistnämnda

byggnad, skola iå disponeras av förädlingsavdelningarna. Det hittillsvarande

bränslerummet skall användas för en gemensam panncentral för båda

byggnaderna. För förvaring av bränsle skall byggas en särskild kolficka

utanför byggnaden. Ett rum som nu användes såsom förrådsrum för kemiska

laboratoriet skall ändras till arkiv för sekretariatet. Slutligen skall

det hittillsvarande bakningslaboratoriet göras om till arkiv för förädlingsavdelningarna.

Beträffande kostnaderna för realiserandet av dessa planer anför föreningen

att enligt beräkningar, som föreningen låtit verkställa år 1945, skulle

en ny laboratoriebyggnad jämte växthus samt vissa reparationsarbeten i

den gamla byggnaden kosta tillhopa 989 600 kronor. Sedan föreningen från

privat håll anskaffat detta belopp, sökte den hösten 1946 byggnadstillstånd.

I samband därmed gjordes en ny kostnadsberäkning. Denna slutade på omkring

900 000 kronor enbart för den nya byggnaden. Byggnadstillstånd beviljades

emellertid först i november 1948. Under mellantiden hade planen

för den nya byggnaden ändrats på vissa punkter, bland annat så att nybyggnaden

skulle uppföras i två byggnadskroppar. Byggnadsarbetena ha

nu fortskridit så långt, att hela byggnaden är under tak och värmeledningsmstallationen

är slutförd. Vidare har värmesystemet i den nuvarande institutionsbyggnaden

omlagts och den gemensamma värmecentralen monterats.

Byggnadskostnaderna beräknas numera till sammanlagt omkring

1 730 000 kronor. En av anledningarna till att kostnaderna blivit så mycket

högre än vad som ursprungligen beräknats angives vara den stegring av

byggnadskostnaderna, som ägt rum från hösten 1946, då ansökningen om

byggnadstillstånd ingavs, till hösten 1948, då byggnadstillstånd meddelades,

b öreningen framhåller i detta sammanhang, att prisstegringsindex för

fabriksbyggnader i Stockholm, med vilka laboratoriebyggnaden anses närmast

jämförbar, under sagda tid stigit med cirka 22 procent. I den nämnda

summan ingå kostnaderna för en ny kylanläggning, beräknade till

55 000 kronor. Den gamla kylanläggningen, vilken tillkom år 1931, uppgives

nämligen vara förbrukad och under alla omständigheter behöva förnyas.

Till bestridande av dessa kostnader, tillhopa omkring 1 730 000 kronor,

disponerar föreningen, enligt vad som upplyses i skrivelsen, omkring

1 492 000 kronor. Av sistnämnda belopp utgöras cirka 1 412 000 kronor av

bidrag från olika bidragsgivare samt 80 000 kronor av reserverade inkomster

av kemiska laboratoriets verksamhet för främmande uppdragsgivare.

För fullföljande av byggnadsföretaget erfordras sålunda omkring 238 000

kronor. Därutöver behöver föreningen emellertid medel för att bestrida

kostnaderna för viss utrustning och för omändringsarbeten i den gamla institutionsbyggnaden.

En del av laboratoriernas apparatur uppgives nämligen

vara försliten. Dessutom förklaras det vara önskvärt, att apparaturen

skall kompletteras, så att de ökade resurserna i de nya lokalerna skola kunna

utnyttjas på bästa sätt. Kostnaderna för att anskaffa ny apparatur beräknas

till omkring 215 000 kronor. Ändringsarbetena i den gamla institutions
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma):ts proposition nr 4-5. 5

byggnaden, däri inbegripet inrättande av verkstäder för trä- och metallarbeten

samt en modern tvättstuga, beräknas kosta 251 000 kronor. Utsädesföreningen

uppskattar sålunda sitt behov av ytterligare medel till (238 000 -f

215 000 -f- 251 000 —) i runt tal 700 000 kronor. Föreningen räknar med att

av enskilda bidragsgivare kunna erhålla medel till att bekosta den nödvändiga

apparaturutrustningen eller omkring 200 000 kronor. Det belopp, som

erfordras för att fullfölja byggnadsarbetena, eller 500 000 kronor, ser sig

föreningen däremot ur stånd att anskaffa. Då en lösning av lokalfrågan i

överensstämmelse med den uppgjorda planen är en angelägenhet av största

vikt för föreningens hela verksamhet, hemställer föreningen att beloppet

skall ställas till föreningens förfogande i form av ett ränte- och amorteringsfritt

statslån.

Yttranden.

Över utsädesföreningens framställning ha remissutlåtanden avgivits av

statskontoret den 5 december 1949, av styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök den 11 januari 1950 samt av byggnadsstyrelsen

den 13 januari 1950.

Statskontoret anför följande.

Statskontoret finner det anmärkningsvärt att utsädesföreningen, som för

sin verksamhet ytterst är beroende av statsbidrag, utan statsmakternas godkännande

igångsätter byggnadsarbeten av sådan omfattning att det för arbetenas

slutförande blir nödvändigt att staten träder mellan. Handlingssättet

tramstår som särskilt stötande, som statens mellankomst påkallas i ett

statsfinansiellt läge, då statsmakterna funnit nödigt iakttaga största återhållsamhet

i fråga om medelsanvisning för tillgodoseende av statliga institutioners

behov av ökade lokalutrymmen och förbättrad utrustning. I det

beträngda läge, vari föreningen nu synes ha blivit försatt, synes det emellertid

vara ofrånkomligt att staten lämnar sin medverkan till färdigställandet

av den nya laboratoriebyggnaden.

Beträffande de omändringsarbeten och nyanskaffningar, som beröra de

nuvarande institutionsbyggnaderna, kan statskontoret ej frigöra sig från

intrycket att en icke oväsentlig begränsning av arbetenas och nyanskaffningens

storlek är möjlig. Statskontoret vill därför ifrågasätta om ej en

översyn av omändringsarbetena bör verkställas genom byggnadsstyrelsens

försorg i syfte att åstadkomma en minskning av medelsbehovet.

Det tillskott, som staten kan befinnas böra lämna, torde böra ställas till

förfogande i form av ett räntefritt lån utan amorteringsskyldighet. Anslag

till ändamålet torde böra upptagas under fonden för låneunderstöd. För

länets åtnjutande torde böra i tillämpliga delar uppställas enahanda villkor,

som förbundos med det statslån, som 1943 års riksdag beviljade föreningen

för inrättande av ett linlaboratorium.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker,

att utsädesföreningen skall erhålla ett statslån å 391 000 kronor för att färdigställa

och utrusta den nya laboratoriebyggnaden samt för ny inredning

och utrustning av den gamla institutionsbyggnaden. Av innehållet i högskolestyrelsens

utlåtande må här återgivas följande.

Styrelsen vitsordar, att ett starkt behov av nya utrymmen för laboratorieändamål

förefinnes vid utsädesföreningen. De nuvarande laboratorie
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 4-5.

lokalerna äro dels otillräckliga, dels mindre ändamålsenliga, vilka förhållanden

torde försvåra och fördyra arbetena därstädes.

Planen för den nya laboratoriebyggnaden har styrelsen funnit väl genomarbetad

och ändamålsenlig för föreningens nuvarande behov. Beträffande

detta behov må dock framhållas, att föreningens kemiska laboratorium i

väsentlig utsträckning är sysselsatt med analysverksamhet på uppdrag av

utomstående. Enligt uppgift från föreningen torde cirka s/4 av kemiska laboratoriets

kapacitet vara tagen i anspråk härför. Styrelsen har vM bedömningen

av utrymmesbehovet utgått från att verksamheten i fråga får ungefär

nuvarande omfattning. För byggnadens färdigställande erfordras 238 000

kronor utöver vad föreningen erhållit från enskilt håll. Högskolestyrelsen

tillstyrker, att föreningen skall beviljas ett amorterings- och räntefritt lån

för detta ändamål.

Högskolestyrelsen, som införskaffat närmare upplysningar från föreningen

om utrustningen av de nya laboratorierna, har funnit densamma vara

väl tilltagen. Laboratorierna torde bliva bättre utrustade än flertalet statliga

institutioners laboratorier. Då emellertid föreningen enligt uppgift i sin skrivelse

avser att täcka det erforderliga beloppet genom anskaffande av ytterligare

donationsmedel å cirka 200 000 kronor, har styrelsen icke något att

erinra mot utrustningens omfattning. Något statslån utöver nvssberörda donationsmedel

torde emellertid icke vara erforderligt för utrustningen.

Styrelsen vill beträffande arbetena inom den gamla institutionsbyggnaden

vitsorda lämpligheten av att de nu komma till stånd. Dock vill styrelsen

framhålla, att en betydande del av det för dessa arbeten beräknade beloppet

utgöres av eftersatt underhåll. Byggnadsstyrelsen har enligt uppgift beräknat

denna del till 65 000 kronor. Högskolestyrelsen anser det icke lämpligt,

att statslån beviljas till komplettering av detta eftersatta underhåll utan

anser att denna post bör uppföras på föreningens driftsanslag fördelad på

ett eller flera år. Till bestridande av övriga kostnader för arbeten i den

gamla institutionsbyggnaden vill styrelsen förorda, att statslån skall beviljas

med ett sammanlagt belopp av 153 000 kronor.

Utsädesföreningen har slutligen även anhållit om ett statslån till anläggning

av en tvättstuga, vilken skulle förläggas i en byggnad i närheten av

den gamla institutionsbyggnaden. Styrelsen är icke övertygad om lämpligheten

av denna tvättstugas inredande. Möjligheterna att ordna föreningens

tvättfråga genom samarbete med en centralanläggning för tvätt torde böra

närmare undersökas. Styrelsen anser sig därför icke kunna tillstyrka statslån

till tvättstugans inredande.

Byggnadsstyrelsen, som haft att yttra sig om ändamålsenligheten av ändringsarbetena

i den gamla institutionsbyggnaden, har genom besök i Svalöv

låtit införskaffa närmare uppgifter om förhållandena. Styrelsen anför att

arbetena i viss utsträckning innebära ett återställande av byggnaden i ursprungligt

skick genom att åtskilliga provisoriska anordningar avlägsnas.

Detta är enligt styrelsens mening till fördel för byggnadens ändamålsenliga

användning. I de föreslagna arbetena ingår även en viss utökning och omläggning

av den synnerligen knappt tilltagna och delvis föråldrade sanitära

anläggningen.

Byggnadsstyrelsen framhåller vidare, att byggnaden icke genomgått några

mera omfattande reparationer sedan den färdigställdes år 1906. Styrelsen har

i huvudsak funnit de föreslagna ändrings- och reparationsarbetena ändamålsenliga

och behövliga samt de därför beräknade kostnaderna skäliga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl Maj.ts proposition nr 45.

Enligt styrelsens uppskattning komina av det uppgivna totalbeloppet 153 000

kronor på ändringsarbeten och 65 000 kronor på underhållsarbeten.

Byggnadsstyrelsen finner jämväl de till 33 000 kronor beräknade kostnaderna

för att anordna en maskintvättstuga skäliga. Styrelsen ifrågasätter

emellertid, om icke föreningens tvättbehov på ett mera ekonomiskt sätt kan

tillgodoses genom anlitande av någon närbelägen tvättinrättning.

Ehuru en stor del av de berörda byggnadsarbetena ha karaktären av rena

underhållsarbeten och sålunda kunna tänkas genomförda under loppet av

flera år, anser byggnadsstyrelsen det vara praktiskt och ekonomiskt fördelaktigast

att de utföras i ett sammanhang och då lämpligast i samband med

de föreslagna ändringsarbetena.

Departementschefen.

Utsädesföreningens insatser i det svenska växtförädlingsarbetet torde vara

sä väl kända, att det är överflödigt att närmare utveckla den stora betydelse,

som föreningens verksamhet har på detta område. Såsom framgår av den i

det föregående lämnade redogörelsen har emellertid föreningens arbete under

senare tid hämmats av utrymmesbrist. Den lösning av föreningens lokalfråga,

som uppförandet av den nya laboratoriebyggnaden innebär, finner jag vara

ändamålsenlig. För täckande av kostnaderna för den nya byggnaden disponerar

föreningen, i huvudsak tack vare enskilda bidragsgivare, över närmare

1 500 000 kronor. För att färdigställa byggnaden behöver föreningen dock

ytterligare 238 000 kronor. Trots att finansieringsfrågan enligt min mening

bort underställas statsmakterna på ett tidigare stadium, förordar jag med

hänsyn till det allmännyttiga ändamål, som byggnaden kommer att tjäna,

att staten skall tillskjuta detta belopp.

Någon medelsanvisning till inköp av apparatur torde icke vara behövlig,

då föreningen räknar med alt kunna erhålla härför erforderliga belopp från

annat håll.

Vad angår ändrings- och reparationsarbetena i den gamla institutionsbyggnaden

har föreningen beräknat, alt dessa skulle kosta omkring 218 000

kronor. Enligt byggnadsstyrelsens uppskattning hänföra sig av detta belopp

153 000 kronor till ändringsarbeten samt 65 000 kronor till underhåll. De

förstnämnda arbetena föranledas av den omdisposition av byggnaden, som

bör ske då laboratorieavdelningarna flytta in i den nya byggnaden. Att så

omfattande underhållsarbeten behövas synes bero på att byggnadsunderhållet

sedan lång tid tillhaka eftersatts. Byggnadsstyrelsen har ansett såväl

ändrings- som underhållsarbetena ändamålsenliga och behövliga. Vidare har

byggnadsstyrelsen funnit det fördelaktigt, att samtliga dessa arbeten skola

utföras i ett sammanhang, .lag delar byggnadsstyrelsens åsikt härvidlag.

Liksom jag nyss förordat, all föreningen skall erhålla ekonomiskt stöd från

det allmänna för uppförandet av den nya laboratoriebyggnaden, anser jag

även, att föreningens begäran om lån av statsmedel till bestridande av utgifterna

för ifrågavarande ändrings- och underhållsarbeten bör bifallas. Mot

de gjorda kostnadsberäkningarna har jag icke något alt erinra.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 45.

Föreningen har slutligen upptagit ett medelsbehov å 33 000 kronor för att

anordna en maskintvättstuga. Denna skulle dels användas för föreningens

eget behov dels upplåtas till föreningens personal. Föreningen har därvid

upplyst, att någon allmän tvättinrättning icke finnes inom Svalövs samhälle.

Enligt min åsikt böra emellertid medel för sagda ändamål icke anvisas i

denna ordning. Jag torde få erinra om de möjligheter, som finnas att hos

bostadsstyrelsen erhålla statslån till kollektiva tvätterier.

I enlighet med vad jag nu förordat böra av statsmedel (238 000 + 218 000

= ) 456 000 kronor ställas till föreningens förfogande. Beloppet, som torde

kunna jämkas nedåt till 450 000 kronor, torde böra utgå i form av ett ränteoch

amorteringsfritt lån till föreningen. Skyldighet att återbetala lånet bör

inträda, om föreningens verksamhet skulle upphöra. För lånet torde böra

Jämnas betryggande inteckningssäkerhet. Anslag för ändamålet torde höra

uppföras å kapitalbudgeten för budgetåret 1950/51 under fonden för låneunderstöd

samt benämnas Lån till Sveriges utsädesförening för uppförande

av laboratoriebyggnad m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att å kapitalbudgeten för budgetåret 1950/51 under fonden

för låneunderstöd till Lån till Sveriges utsädesförening

för uppförande av laboratoriebyggnad m. m. anvisa ett investeringsanslag

av 450 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

507032. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:143 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Sveriges utsädesförening. a1 i texten
  2. JoU 1950:12 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Sveriges utsädesförening. s. 10 i texten