Sök i Ratio Lex

Rörande godkännande av en mellan Sverige och Norge den ti december 19i9 avslutad konvention om ändring i konventionen mellan de båda länderna den 5 februari 1919 angående flyttlapparnas rätt till renbetning, m. m

40 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:55, Rörande godkännande av en mellan Sverige och Norge den ti december 19i9 avslutad konvention om ändring i konventionen mellan de båda länderna den 5 februari 1919 angående flyttlapparnas rätt till renbetning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

1

Nr 55.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen rörande godkännande

av en mellan Sverige och Norge den ti december 19i9

avslutad konvention om ändring i konventionen mellan

de båda länderna den 5 februari 1919 angående

flyttlapparnas rätt till renbetning, m. m.; given Drottningholms

slott den 3 februari 1950.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll samt

med överlämnande av en mellan Sverige och Norge den 14 december 1949

avslutad konvention om ändring i konventionen mellan de båda länderna

den 5 februari 1919 angående flyttlapparnas rätt till renbetning vill Kungl.

Maj :t härmed dels äska riksdagens godkännande av nämnda konvention den

14 december 1949, dels jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § lagen den 20

juni 1919 (nr 445) innefattande bestämmelser i anledning av konventionen

den 5 februari 1919 mellan Sverige och Norge angående flyttlapparnas rätt

till renbetning.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand? ''Nr 55.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:t$ proposition nr 55.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Den vid propositionen fogade konventionen innebär att vissa områden i

Norge, i vilka svenska lappar nu äga rätt till renbetning men som icke alls

eller endast obetydligt utnyttjats för detta ändamål, skola undantagas från

betesrätt. Å andra sidan skall en ökning ske av det antal renar som må införas

i en del av de övriga betesdistrikten. Dessutom skall betestiden i vissa

distrikt förlängas. I övrigt må nämnas att några renbetesdistrikt skola sammanslås

med varandra samt att av praktiska skäl en jämkning skett i bestämmelserna

om renräkning.

Den lagändring som föreslås i propositionen är betingad av nyssnämnda

jämkning i renräkningsbestämmelserna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts proposition nr åå.

3

Konvention

mellan Sverige och Norge om ändring

i konventionen mellan de båda

länderna den 5 februari 1919 angående

flyttlapparnas rätt till renbetning.

Kungl. Svenska Regeringen och

Kungl. Norska Regeringen, som ansett

det erforderligt att ingå en konvention

om ändring i den i Oslo den

5 februari 1919 undertecknade konventionen

angående flyttlapparnas

rätt till renbetning, hava i detta syfte

till sina fullmäktige utsett:

Kungl. Svenska Regeringen:

Sveriges Ambassadör i Oslo, Friherre

Johan Beck-Friis,

Kungl. Norska Regeringen:

Norges Utrikesminister, Herr Halvard

M. Lange,

vilka, efter att hava utväxlat sina

fullmakter som befunnits i god och

behörig form, överenskommit om följande:
I.

Konventionen mellan Sverige och

Norge den 5 februari 1919 angående

flyttlapparnas rätt till renbetning

skall ändras på sätt härefter angives:

1 §•

1 § skall lyda:

1 Troms fylke må betning av

svenska renar äga rum allenast i de

renbetesdistrikt, som beskrivas i 5 §.

2 §•

2 § första stycket skall lyda:

I samband med betesområdet i

Troms fylke skola, på sätt i 5 § närmare

bestämmes, följande trakter

begagnas till renbetning:

4 §•

4 § skall lyda:

I förcnämnda betesområden må ej

inkomma incra än sammanlagt 36 500

Konvensjon

mellom Norge og Sverige om endring

i konvensjonen mellom de to land av

5. februar 1919 om flyttlappenes

adgang till reinbeiting.

Den Kgl. Norske Regjering og den

Kgl. Svenske Regjering, som har funnet

det nödvendig å inngå en konvensjon

om endring i den konvensjon

om flyttlappenes adgang til reinbeiting

som ble undertegnet i Oslo 5.

februar 1919, har i dette öyemed oppnevnt

som sine befullmektigede:

Den Kgl. Norske Regjering:

Norges Utenriksminister, Herr Halvard

M. Lange,

Den Kgl. Svenske Regjering:

Sveriges Ambassadör i Oslo, Friherre

Johan Beck-Friis,

som, etter å ha utvekslet sine fullmakter

som er funnet i god og riktig

form, er blitt enige om fölgende:

I.

Konvensjon mellom Norge og Sverige

av 5. februar 1919 angående

flyttlappenes adgang til reinbeiting

endres således:

§ 1.

skallyde:

I Troms fylke kan svensk reinbeiting

bare föregå i de reinbeitesdistrikter

som er beskrevet i § 5.

§ 2.

Förste ledd skal lyde:

I förbindelse med beiteområdet i

Troms fylke, skal de trakter som er

nevnt nedenfor, benyttes til reinbeiting

på den måte som er angitt i § 5:

§ 4.

skal lyde:

I ovennevntc beiteområder må ikke

komme inn flere enn i alt 36 500 rein,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunffl. Maj:ts proposition nr 55.

renar, häri icke inbegripna kalvar,

som födas under inflyttningsåret. Av

detta antal beräknas 4 200 finna bete

i de i 2 § c)—g) omförmälda områdena

i Sverige.

Av nämnda 36 500 renar må 16 000

beta i de i 1 § och 2 § a) nämnda

områdena under tiden från och med

den 1 maj till och med den 14 juni.

De övriga 20 500 må icke inkomma

före den 15 juni. Alla renarna skola

vara bortförda från norskt område

före utgången av september med undantag

av de renar, som avses i 5 §

under C.

5 §■

5 § skall lyda:

De i 1 § samt 2 § a) och b) avsedda

betesområdena indelas i följande renbetesdistrikt

med de gränser som nedan

omförmälas. I varje särskilt distrikt

må icke inkomma flera renar

än härefter angives.

A. För vårtiden, vilken, där

ej annat särskilt stadgas,

räknas från och med den 1

maj till och med den 14 juni

(vårdistrikt).

Helligskogen.

Gränser: En rät linje från riksröset

nr 302 till Mandalselvas översta

källsjö, därifrån nämnda älv till det

ställe, där den skäres av gränsen för

det sammanhängande vegetationsfria

området (impedimentområdet) omkring

Mandalen, sagda gräns i dess

sträckning på västra sidan av Mandalen

till Kjerringdalselva, denna älv

och Mandalselva till dess utlopp i

Kåfjorden, vidare denna fjord och

Lyngenfjorden till Skibotnelvas mynning,

nämnda älv och Galggojavrre

till denna sjös södra ända, därifrån

en rät linje rakt i söder till riksgränsen

samt riksgränsen till riksröset nr

302.

Högsta renantal: 1 700.

Rieppe.

Gränser: Från riksröset nr 293 på

Gapovarre i rät linje till den nedersta

her ikke regnet med kalver som födes

i innflytningsåret. Av dette antall

er 4 200 rein beregnet å kunne

finne beite i de områder i Sverige som

er nevnt i § 2, litr. c—g.

Av disse 36 500 rein kan 16 000

komme inn i de områder som er

nevnt i § 1 og § 2, litr. a i tiden fra og

med 1. mai til og med 14. juni. De

övrige 20 500 rein må ikke komme

inn för 15. juni. Alle rein må vsere

fört bort fra norsk område innen utgången

av september, herfra dog unntatt

rein som omfattes av saerbestemmelsen

i § 5 under C.

§ 5.

skal lyde:

De områder som er nevnt i § 1 och

§ 2 litr. a og b inndeles i reinbeitedistrikter

med grenser som oppgitt

nedenfor. I hvert distrikt må det ikke

komme inn flere rein enn oppgitt i

denne paragraf.

A. For vårtiden som, hvor

ikke annet angis, regnes fra

og med 1. mai til og med 14.

juni (vårdistrikter).

Helligskogen.

Grenser: En rett linje fra riksröys

nr. 302 til Mandalselvas överste kildesjö,

derfra nevnte elv til det sted,

hvor den skjaeres av grensen for det

sammenhengende vegetasjonsfrie område

(impedimentområdet) omkring

Mandalen, nevnte grense på vestsidan

av Mandalen inntil Kjerringdalselva,

sistnevnte elv og Mandalselva inntil

utlöpet i Kåf jorden, videre denne

fjord og Lyngenfjorden til Skibotnelvas

munning, denne elv og Galggojavrre

til dette vanns söndre ende,

derfra en linje rett mot syd til riksgrensen

og riksgrensen til riksrövs

nr. 302.

Höyeste reinantall: 1 700.

Rieppe.

Grenser: Fra riksröys nr 293 på

Gapovarre i en rett linje til det ne
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

5

av de två sjöar från vilka Paraselva

kommer, vidare denna älv och Storfjordelva

(Lyngselva, Signalelva) till

Storfjorden, denna fjord i nordöstlig

riktning till den punkt vid stranden,

där rågången mellan gårdarna nr 46

Falsnes och nr 47 Bentsjord stöter

till fjorden, därifrån räta linjer över

högsta topparna på Falsnesfjellet,

Nuorttavuovddevarre (Nuortavuovde)

och Vesegasvarre till sydvästra ändan

av Lavkkajavrre (Loakkajavrre),

därifrån längs Lavkkajokka (Loakkajokka)

till Skibotnelva, denna älv

och Galggojavrre till denna sjös södra

ände, därifrån en linje rakt i söder

till riksgränsen samt riksgränsen

till riksröset nr 293.

Högsta renantal: 1 500.

Lyngsdalen.

Gränser: Storfjorden från myn
ningen

av Storfjordelva till Lyngenfjorden,

denna fjord till landsvägen

över Lyngseidet, denna väg till Kjoselvas

krök, Kjoselva, Kjosen, Ulfsfjorden,

Sörfjorden till en punkt på

stranden under Skarvknausen en kilometer

söder om gården Holmebugt,

därifrån en rät linje till Balgesvarres

högsta topp, vidare gränsen mellan

Sörf jords och Lyngens härader till

Biellogaisses högsta topp, därifrån

räta linjer til Davgelaekkes topp och

övre ändan av rågången mellan gårdarna

Sommersaet och Maelen, nämnda

rågång ned till Storfjordelva och

denna älv till Storfjorden.

Högsta renantal: 700.

Rendalen.

Gränser: Lyngenfjorden norrut

från landsvägen över Lyngseidet,

Ulfsfjorden, Kjosen, Kjoselva till dess

krök vid ovannämnda landsväg och

denna väg till Lyngenfjorden.

Högsta renantal: 450.

Tamok-Rosta.

Gränser: En rät linje från riksröset

nr 293 på Gapovarre till den nedersta

av de två sjöar från vilka Parasclva

kommer, denna älv till dess

derste av de to vann hvorfra Paraselva

kommer, videre denne elv og Storfjordelva

(Lyngselva, Signalelva) til

Storfjorden, videre denne fjord i

nordöstlig retning til eiendomsgrensen

mellom gr nr. 46 Falsnes og grnr.

47 Bentsjord, derfra rette linjer over

de höyeste topper på Falsnesfjellet,

Nuorttavuovddevarre (Nuortavuovde)

og Vesegasvarre til Lavkkajavrres

(Loakkajavrres) sydvestre ende, derfra

langs Lavkkajokka (Loakkajokka)

til Skibotnelva, denne elv i sydöstlig

retning, Galggojavrre til dette

vanns söndre ende, derfra en rett

linje mot syd til riksgrensen og riksgrensen

til riksröys nr. 293.

Höyeste reinantall: 1 500.

Lyngsdalen.

Grenser: Storfjorden fra mun
ningen

av Storfjordelva til Lyngenfjorden,

denne fjord til landveien

over Lyngseidet, denne vei til K joselvas

krok, Kjoselva, Kjosen, Ulfsfjorden,

Sörf jorden til et punkt på

stranda under Skarvknausen en kilometer

sönnenfor gården Holmebugt,

derfra en rett linje til Balgesvarres

höyeste topp, videre grensen mellom

Sörf jord og Lyngen herreder til Biellogaisses

höyeste topp, derfra rette

linjer til Davgelaekkes topp og övre

ende av eiendomsgrensen mellom

gårdene Sommersaet og Maelen, denne

grense ned til Storfjordelva og denne

elv til Storfjorden.

Höyeste reinantall: 700.

Rendalen.

Grenser: Lyngenfjorden nordover

fra landveien over Lyngseidet, Ulfsfjorden,

Kjosen, Kjoselva til dens

krok ved ovennevnte landvei og denne

vei til Lyngenfjorden.

Höyeste reinantall: 450.

Tamok-Rosta.

Grenser: En rett linje fra riksröys

nr. 293 på Gapovarre til den nederste

av de to sjöer fra hvilke Paraselva

kommer, denne elv til dens sammen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

sammanflöde med Storfjordelva, denna

älv till Balsfjordelvas mynning,

sistnämnda älv och dess källbäck till

Övergård på Balsf jordeidet, därifrån

en rät linje till Nordkjoselvas krök

mellan Övergård och Elvekroknes,

nämnda älv" till Tamokvatnet och

denna sjö till dess södra ända, därifrån

en linje rakt i söder till Tamokelva,

denna älv till Rostaelva, denna

älv genom Lille Rostavatn till det i

12 § b) omförmälda gärdet i Rostadalen,

nämnda gärde till dess södra

ända, därifrån räta linjer till högsta

toppen (den trigonometriska punkten)

på mellersta Likkavarre, vattendelaren

i Aslakcacca och Rostaelvas

utflöde ur Store Rostavatn, denna

sjö till riksgränsen och denna gräns

till riksröset nr 293.

Högsta renantal: 650.

Dödesfjellet.

Gränser: Store Rostavatn från riksgränsen

till Rostaelvas utflöde, därifrån

räta linjer till vattendelaren i

Aslakcacca, högsta toppen (den trigonometriska

punkten) på mellersta

Likkavarre och södra ändan av det i

12 § b) omförmälda gärdet i Rostadalen,

detta gärde till Rostaelva, denna

älv genom Lille Rostavatn till

älvens sammanflöde med Divielva,

denna älv till Skakterelvas mynning,

denna älv och Cuolmajavrre till sjöns

sydöstra ända, därifrån en rät linje

till riksröset nr 285 samt riksgränsen

till Store Rostavatn.

Högsta renantal: 1 250.

Sarivoma.

Gränser: Sarivuomejokka från

riksgränsen till Doarrojokkas (Multojokkas)

mynning, sistnämnda älv

till sträckningen för det i 12 § c) omförmälda

gärde som svenska staten

äger uppföra från Gaiccaluokta till

Skakterklyftan, nämnda gärdes

sträckning till Gaiccaluokta, denna

vik, Altevatnet, Astojokka och Leinavatnet

till riksgränsen samt denna

gräns till Sarivuomejokka.

Högsta renantal: 2 000.

löp med Storfjordelva, denne elv til

Balsf jordelvas munning, sistnevnte

elv og dens tillöp til övergård på

Balsf jordeidet, derfra en rett linje til

Nordkjoselvas krok mellom Övergård

og Elvekroknes, nevnte elv til Tamokvatn

og dette vann til dets söndre

ende, derfra en linje rett i sör til Tamokelva,

denne elv til Rostaelva, denne

elv gjennom Lille Rostavatn til det

i § 12 b omtalte gjerde i Rostadalen,

nevnte gjerde til dets söndre ende,

derfra rette linjer til höyeste toppen

(det trigonometriske punkt) på mellomste

Likkavarre, vannskillet i Aslakcacca

og Rostaelvas utlöp fra Store

Rostavatn, dette vann til riksgrensen

og denne grense til riksröys nr.

293.

Höyeste reinantall: 650.

Dödesfjellet.

Grenser: Store Rostavatn fra riksgrensen

til Rostaelvas utlöp, derfra

rette linjer til vannskillet i Aslakcacca,

höyeste topp (det trigonometriske

punkt) på midtre Likkavarre og

söndre ende av det i § 12 b omhandlede

gjerde i Rostadalen, dette gjerde

til Rostaelva, denne elv gjennom Lille

Rostavatn til elvas sammenlöp med

Divielva. denne elv til Skakterelvas

munning, denne elv og Cuolmajavrre

til vannets sydöstre ende, derfra en

rett linje til riksröys nr. 285 og riksgrensen

til Store Rostavatn.

Höyeste reinantall: 1 250.

Sarivoma.

Grenser: Sarivuomejokka fra riksgrensen

til Doarrojokkas (Multojokkas)

munning, denne elv til linjen

för det i § 12 c omhandlede gjerde,

som den svenske stat har adgang til

å oppföre fra Gaiccaluokta til Skakterklöften,

denne gjerdelinje til Gaiccaluokta,

denne bukt, Altevatn, Astojokka

og Leinavatn til riksgrensen

samt riksgrensen til Sarivuomejokka.

Höyeste reinantall: 2 000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Anavasdalen. Anavasdalen.

Vårtiden räknas i fråga om detta

distrikt till och med den 23 juni.

Gränser: En rät linje från riksröset

nr 285 till Cuolmajavrres sydöstra

ända, denna sjö och Skakterelva

till dess utlopp i Divielva, denna

älv till Kuelvas mynning, denna

älv till Langfj elltindens topp, därifrån

räta linjer till Coardajavrres

södra ända, Gsevletgaisses (Maddanipas)

högsta topp, den lilla sjö omkring

tre kilometer väster om Anasjöarna,

från vilken en bäck mot

nordost nedrinner i Maddajokka, och

Gaibajavrres (Gaibbejavrres) norra

ända, vidare denna sjö, Gaibajokka

(Gaibbejokka) och Vuomajavrre

(Vuobmasjavrre) till dess östra ända,

därifrån en rät linje till Doarrojokkas

(Multojokkas) översta källsjö,

vidare Doarrojokka till dess

sammanflöde med Sarivuome jokka,

denna älv till riksgränsen samt riksgränsen

till riksröset nr 285.

Högsta renantal: 3 000.

Dessutom må de renar, som anmälts

till sommardistriktet Dividalen

men icke till vårdistriktet Anavasdalen,

införas i sistnämnda distrikt

från och med den 15 juni.

A lappen.

Vårtiden räknas i fråga om detta

distrikt till och med den 23 juni.

Gränser: Divielva från Kuelvas

mynning till dess sammanflöde med

Rostaelva, vidare Målselva till Kirkeselvas

mynning, denna älv och

dess tillflöde från passet mellan Gsevletgaisse

(Maddanipa) och Kirkestinden

fram till samma tillflödes

källa, därifrån räta linjer till Gsevletgaisses

högsta topp, Coardajavrres

södra ända och Langfj elltindens topp

samt vidare Kuelva till dess utlopp i

Divielva.

Högsta renantal: 450.

Kistefjellet.

Vårtiden räknas i fråga om detta

distrikt till och med den 23 juni.

Vårtiden regnes for dette distrikts

vedkommende til og med 23. juni.

Grenser: En rett linje fra riksröys

nr. 285 til Cuolmajavrres sydöstre

ende, dette vann og Skakterelva til

dens utlöp i Divielva, denne elv til

Kuelvas munning, denne elv til Langfjelltindens

topp, derfra rette linjer til

Coardajavrres söndre ende, Gsevletgaisses

(Maddanipas) höyeste topp,

det lille vann omkring tre kilometer

vestenfor Anavatna, hvorfra en bekk

rinder mot nordost ned til Maddajokka,

og Gaibajavrres (Gaibbejavrres)

nordre ende, videre dette vann,

Gaibajokka (Gaibbejokka) og Vuomajavrre

(Vuobmasjavrre) til dets

östre ende, derfra en rett linje til

Doarrojokkas (Multojokkas) överste

kildesjö, videre Doarrojokka til dens

sammenlöp med Sarivuome jokka,

denne elv til riksgrensen og riksgrensen

til riksröys nr. 285.

Höyeste reinantall: 3 000.

Dessuten kan de rein, som er anmeldt

til sommerdistriktet Dividalen,

men ikke til vårdistriktet Anavasdalen,

komme inn i sistnevnte distrikt

fra og med 15. juni.

Alappen.

Vårtiden regnes for dette distrikts

vedkommende til og med 23. juni.

Grenser: Divielva fra Kuelvas

munning til dens sammenlöp med

Rostaelva, videre Målselva til Kirkeselvas

munning, denne elv og dens

tillöp til utspringet i skaret mellom

Gsevletgaisse (Maddanipa) og Kirkestinden,

derfra rette linjer til Gsevletgaisses

höyeste topp, Coardajavrres

söndre ende og Langfjelltindens topp

samt videre Kuelva til dens utlöp i

Divielva.

Höyeste reinantall: 450.

Kistefjellet.

Vårtiden regnes for dette distrikts

vedkommende til og med 23. juni.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 55.

Gränser: Doarrojokka (Multojokka)

från den punkt, där denna älv

skäres av det i 12 § c) omförmälda

gärdet, fram till dess översta källsjö,

därifrån en rät linje till Vuomajavrres

östra ända, denna sjö, Gaibajokka

och Gaibajavrre till dess

norra ända, därifrån räta linjer till

den lilla sjö omkring tre kilometer

väster om Anasjöarna, från vilken

en bäck mot nordost nedrinner i

Maddajokka, till Gaevletgaisses (Maddanipas)

högsta topp och till källan

för Kirkeselvas tillflöde från passet

mellan nämnda fjälltopp och Kirkestinden,

därifrån räta linjer till

Jiednjaskuppejavvre, Njirpicokkas

topp och Fonnelvas källa, denna älv

till dess utflöde i Påvemoelva, denna

älv till Malmelvas mynning, denna

älv till dess källa, därifrån räta linjer

till Bangklettens (Duolljegaisses)

högsta topp (Bangsbotten), samma

fjälls sydligaste topp och skärningspunkten

mellan Skindskarelva och

skogsgränsen, vidare nämnda älv och

Straumsli-Tverelva till dess utlopp i

Barduelva, denna älv, Altevatnet och

Gaiccaluokta samt sträckningen för

ovannämnda gärde fram till Doarrojokka.

Högsta renantal: 1 000.

Dessutom må de renar, som anmälts

till sommardistriktet Altevatn

men icke till vårdistriktet Kistefjellet,

införas i sistnämnda distrikt från

och med den 15 juni.

Istindernc.

Vårtiden räknas i fråga om detta

distrikt till och med den 23 juni.

Gränser: Kirkeselvas tillflöde från

passet mellan Gaevletgaisse (Maddanipa)

och Kirkestinden fram till Kirkeselva,

denna älv till dess utflöde i

Målselva, denna älv till Barduelvas

mynning, denna älv till StraumsliTverelvas

mynning, denna älv till

Skindskarelvas mynning, denna älv

till skogsgränsen, därifrån räta linjer

till Bangklettens (Duolljegaisses)

sydligaste topp, samma fjälls högsta

topp (Bangsbotten) och Malmelvas

Grenser: Doarrojokka (Multojokka)

fra det punkt hvor denne elv

skjaeres av det i § 12 c omhandlede

gjerde fram til dens överste kildesjö,

derfra en rett linje til Vuomajavrres

östre ende, dette vann, Gaibajokka

og Gaibajavrre til dettes nordre ende,

derfra rette linjer til det lille

vann omkring tre kilometer vestenfor

Anavatna, hvorfra en bekk rinder

mot nordost ned til Maddajokka,

til Gaevletgaisses (Maddanipas)

höyeste topp og til utspringet av

Kirkeselvas tillöp i skaret mellom

nevnte fjelltopp og Kirkestinden, derfra

rette linjer til Jiednjaskuppejavrre,

Njirpicokkas topp og Fonnelvas

utspring, denne elv til dens

utlöp i Påvemoelva, denne elv til

Malmelvas munning, denne elv til

dens utspring, derfra rette linjer til

Bangklettens (Duolljegaisses) höyeste

topp (Bangsbotten), dette fjells

sydligste topp og skjaeringspunktet

mellom Skindskarelva og skoggrensen,

videre nevnte elv og StraumsliTverelva

til dens utlöp i Barduelva,

denne elv, Altevatn og Gaiccaluokta

samt linjen for ovennevnte gjerde

fram til Doarrojokka.

Höyeste reinantall: 1 000.

Dessuten kan de rein, som er anmeldt

til sommerdistriktet Altevatn,

men ikke til vårdistriktet Kistefjellet

komme inn i sistnevnte distrikt

fra og med 15. juni.

Istinderne.

Vårtiden regnes for dette distrikts

vedkommende til og med 23. juni.

Grenser: Kirkeselvas tillöp fra skaret

mellom Gaevletgaisse (Maddanipa)

og Kirkestinden inntill Kirkeselva,

denne elv til dens utlöp i Målselva,

denne elv til Barduelvas munning,

denne elv til Straumsli-Tverelvas

munning, denne elv til Skindskarelvas

munning, denne elv til

skoggrensen, derfra rette linjer til

Bangklettens (Duolljegaisses) sydligste

topp, samme fjells höyeste

topp (Bangsbotten) og Malmelvas ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

9

källa, denna älv till dess utflöde i Påvemoelva,

denna älv till Fonnelvas

mynning, denna älv till dess källa,

därifrån räta linjer till Njirpicokkas

topp, Jiednjaskuppejavrre och källan

för Kirkeselvas tillflöde från passet

mellan Gaevletgaisse och Kirkestinden.

Högsta renantal: 800.

Jevnavatnet.

Gränser: Leinavatnet från riks
gränsen

till Astojokka, denna älv

och Altevatnet till mynningen av den

bäck, som flyter genom dalen mellan

Salvasskarfjellet och Kofjellet,

nämnda bäck till skogsgränsen, sagda

gräns till riksröset nr 275 och riksgränsen

till Leinavatnet.

Högsta renantal: 1 500.

Stormyrbotn.

Gränser: Riksgränsen från riksröset

nr 268 till fjällbranterna på Stordalens

västra sida, dessa branter till

Röddalselva omkring en kilometer

ovanför dess mynning, denna älv till

dess utflöde i Stordalselva, denna älv

till dess sammanflöde med Budalselva,

vidare Salangselva till gården

Nordre Lund, därifrån en rät linje till

Trosens sydöstligaste topp (höjdpunkten

837 på kartbladet Salangen),

vidare Bakdalsbekken till dess utflöde

i Spanselva, denna älv till

Middagselvas (Jalgisaiddebekkens)

mynning, denna älv till vattendelaren

på Fjordbotneidet, vidare den

bäck som nedrinner i Gratangsbotn,

denna senare till Storclvas mynning,

denna älv och Mellemvaselva till

Storvatnet (Övrevatn), denna sjö till

dess sydöstra bukt, därifrån en rät

linje till en punkt på gränsen mellan

Nordlands och Troms fylken belägen

två kilometer väster om Rocmes

topp samt nämnda fylkesgräns

till riksröset nr 268.

Högsta renantal: 500.

Harjangcn.

Gränser: Gränsen mellan Nord
lands

och Troms fylken från liks
-

spring, denne elv til dens utlöp i Påvemoelva,

denne elv til Fonnelvas

munning, denne elv til dens utspring,

derfra rette linjer til Njirpicokkas

topp, Jiednjaskuppejavrre og utspringet

av Kirkeselvas tillöp i skaret

mellom Gaevletgaisse og Kirkestinden.

Höyeste reinantall: 800.

Jevnavatnet.

Grenser: Leinavatn fra riksgrensen

til Astojokka, denne elv og Altevatn

til munningen av den bekk som rinder

gjennom dalen mellom Salvasskarfjellet

og Kofjellet, denne bekk

til skoggrensen, denne skoggrense til

riksröys nr. 275 og riksgrensen til

Leinavatn.

Höyeste reinantall: 1 500.

Stormyrbotn.

Grenser: Riksgrensen fra riksröys

nr. 268 til stupene på vestsiden av

Stordalen, disse stup til Röddalselva

ca. en kilometer ovenfor dens munning,

denne elv til dens utlöp i Stordalselva,

denne elv til dens sammenlöp

med Budalselva, videre Salangselva

til gården Nordre Lund, derfra

en rett linje til Trosens sydöstligste

topp (höydepunkt 837 på kartbladet

Salangen), videre Bakdalsbekken til

dens munning i Spanselva, denne elv

til Middagselvas (Jalgisaiddebekkens)

munning, denne elv til vannskillet

på Fjordbotneidet, videre bekken

ned til Gratangsbotn, denne

fjordbotn til Storelvas munning, denne

elv og Mellemvaselva til Storvatn

(Övrevatn), dette vann til dets sydöstre

bukt, derfra en rett linje til et

punkt i grensen mellom Nordland og

Troms fylker, beliggende to kilometer

vest for Rocmes topp, og nevnte

fylkesgrense til riksröys nr. 268.

Höyeste reinantall: 500.

Harjangcn.

Grenser: Grensen mellom Nord
land

og Troms fylker fra riksröys nr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

röset nr 268 till en punkt belägen

en kilometer öster om Grsesvatnets

östra strand, därifrån en rät linje

till Bukkefjellets högsta topp (1 146),

en linje rakt i söder tvärs över Bukkedalen

till fjällstupet på dalens

södra sida, fjällstupet väster- och söderut

förbi Storebalaks topp (763)

till Lillebalaks topp (572), därifrån

en rät linje över sydvästra ändan av

Nedre Jernvatn till Haugfjellets stup,

därifrån detta fjällstup mot väster

samt Stora Haugfjellets och Raubergets

stup mot väster och söder och

vidare Trangdalsfjellets västra, södra

och östra stup fram till den strax i

nordväst om Norddalsbron belägna

sjön (433), därifrån en rät linje till

norra ändan av den mellan Björnefjells

station och Björnefjellet belägna

sjön (464), denna sjö till dess sydöstra

ända, vidare en rät linje till den

punkt på riksgränsen, där denna skäres

av den bäck som från väster infaller

i Vassijaure, samt riksgränsen

till riksröset nr 268.

Högsta renantal: 500.

B. För sommartiden, vilken,

där ej annat särskilt stadgas,

räknas från och med

den 15 juni till och med den

3 0 september (sommardistrikt).

Nordnesset.

Gränser: Samma gränser som för

vårdistriktet Helligskogen.

Högsta renantal: 2 600.

Falsnesfjellet.

Gränser: En linje rakt mot norr

från riksgränsen till Galggojavrres

södra ända, denna sjö och Skibotnelva

till dess utflöde i Lyngenfjorden,

denna fjord och Storfjorden till mynningen

av Storfjordelva, (Lyngselva,

Signalelva), denna älv och Paraselva

till den nedersta av de två sjöar, från

vilka sistnämnda älv kommer, därifrån

en rät linje till riksröset nr 293

på Gapovarre samt riksgränsen till

en punkt rakt söder om Galggojavrres

södra ända.

Högsta renantal: 2 500.

268 til et punkt beliggende en kilometer

östenfor Grsesvatnets östre

strand, derfra en rett linje til Bukkefjellets

höyeste topp (1 146), en linje

rett mot syd tvers over Bukkedalen

til fjellstupet på dalens söndre side,

fjellstupet vest- og sydover forbi Storebalaks

topp (763) til Lillebalaks

topp (572), derfra en rett linje over

Nedre Jernvatns sydvestre ende til

Haugfjellets stup, derfra dette fjellstup

mot vest og Store Haugfjellets

og Raubergets stup mot vest og syd

og videre Trangdalsfjellets vestre.

söndre og östre stup fram til vannet

(433) straks nordvest for Nordalsbroen,

derfra en rett linje til nordre

ende av vannet (464) mellom Björnefjell

stas jon og Björnefjellet, dette

vann til dets sydöstre ende, videre

en rett linje til det punkt på riksgrensen,

hvor denne skjseres av den bekk,

som fra vest länder ut i Vassijaure,

samt riksgrensen til riksröys nr. 268.

Höyeste reinantall: 500.

B. For som m ertiden som,

hvor ikke annet er anfört,

regnes fra og med 15. juni

til og med 3 0. september

(sommerdistrikter).

Xordnesset.

Grenser: Samme grenser som for

vårdistriktet Helligskogen.

Höyeste reinantall: 2 600.

Falsnesfjellet.

Grenser: En rett linje mot nord fra

riksgrensen til Galggojavrres söndre

ende, dette vann og Skibotnelva til

dens munning i Lyngenfjord, denne

fjord og Storfjorden til munningen

av Storfjordelva (Lyngselva, Signalelva),

denne elv og Paraselva til det

nederste av de to vann hvorfra Paraselva

kommer, derfra en rett linje

til riksröys nr. 293 på Gapovarre og

riksgrensen til ovennevnte punkt rett

syd for Galggojavrres söndre ende.

Höyeste reinantall: 2 500.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1]

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Lyngsdalen.

Gränser: Samma gränser som för

vårdistriktet Lyngsdalen.

Högsta renantal: 1 300.

Rendalen.

Gränser: Samma gränser som för

vårdistriktet Rendalen.

Högsta renantal: 800.

Tamok-Rosta.

Gränser: Samma gränser som för

vår distriktet Tamok-Rosta.

Distriktet skall tillsammans med

trakten Peldsa utgöra ett gemensamt

betesområde. Betet har beräknats

förslå, i distriktet till 3 600 renar och

i Peldsa till 400 renar, i följd varav

sammanlagda högsta renantalet för

det gemensamma området utgör

4 000.

Marknes.

Gränser: Tamokvatnet, Nordkjoselva

till dess utflöde i Nordkjosen,

Nordkjosen och Balsfjorden till Höleelvas

mynning, vidare denna älv

och Storvatnet till sjöns södra ända

och därifrån en rät linje till Lillevatnets

norra ända, denna sjö och bäcken,

som därifrån rinner till Svensborgelva,

denna älv, Fjellfröskvatnet

till dess östligaste bukt en kilometer

söder om gården Österli, lägsta

sträckningen "i österliskaret till Skarbekkens

utflöde i Tamokelva, denna

älv till en punkt rakt söder om Tamokvatnets

södra ända och därifrån

en rät linje till Tamokvatnets södra

ända.

Högsta renantal: 900.

Dödesfjellet.

Gränser: Samma gränser som för

vårdistriktet Dödesfjellet.

Distriktet skall tillsammans med

trakten Norra Salmijärvi utgöra ett

gemensamt betesområde. Betet har

beräknats förslå, i distriktet till

3 700 renar och i Norra Salmijärvi

till 300 renar, i följd varav sammanlagda

högsta renantalet för det gemensamma

området utgör 4 000.

Lyngsdalen.

Grenser: Samme grenser som for

vårdistriktet Lyngsdalen.

Höyeste reinantall: 1 300.

Rendalen.

Grenser: Samme grenser som for

vårdistriktet Rendalen.

Höyeste reinantall: 800.

Tamok-Rosta.

Grenser: Samme grenser som för

vårdistriktet Tamok-Rosta.

Distriktet utgjör i förbindelse med

trakten Peldsa et felles beiteområde.

Reinbeitedistriktet er beregnet å kunne

yte beite til 3 600 rein og den

svenske trakt Peldsa til 400 rein,

hvorfor det samlede höyeste reinantall

for det felles område er 4 000.

Marknes.

Grenser: Tamokvatn, Nordkjoselva

til dens utlöp i Nordkjosen, Nordkjosen

og Balsfjorden inntil Höleelvas

munndng, videre denne elv og

Storvatn til dettes söndre ende og

derfra en rett linje til Lillevatns

nordre ende, dette vann og bekken,

som derfra rinder ut i Svensborgelva,

denne elv, Fjellfröskvatn til dets

östligste bukt en kilometer söndenfor

gården österli, laveste senkning

i österliskaret til Skarbekkens utlöp

i Tamokelva, denne elv til et

punkt rett i syd for Tamokvatns

söndre ende og derfra en rett linje

til Tamokvatns söndre ende.

Höyeste reinantall: 900.

Dödesfjellet.

Grenser: Samme grenser som for

vårdistriktet Dödesfjellet.

Distriktet utgjör i förbindelse med

trakten Norra Salmijärvi et felles

beiteområde. Reinbeitedistriktet er

beregnet å kunne yte beite till 3 700

rein og den svenske trakt Norra Salmijärvi

till 300 rein, hvorfor det

samlede höyeste reinantall for det

felles område er 4 000.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Dividalen.

Sommartiden räknas i fråga om

detta distrikt från och med den 24

juni.

Gränser: En rät linje från riksröse

nr 285 till Cuolmajavrres sydöstra

ända, denna sjö och Skakterelva till

dess utlopp i Divielva, denna älv till

dess sammanflöde med Rostaelva, vidare

Målselva till Kirkeselvas mynning,

denna älv och dess tillflöde

från passet mellan Gaevletgaisse

(Maddanipa) och Kirkestinden fram

till samma tillflödes källa, därifrån

räta linjer till Gaevletgaisses högsta

topp, den lilla sjö omkring tre kilometer

väster om Anasjöarna, från

vilken en bäck mot nordost nedrinner

i Maddajokka, och Gaibajavrres

norra ända, vidare denna sjö, Gaibajokka

och Vuomajavrre till dess

östra ända, därifrån en rät linje till

Doarrojokkas (Multojokkas) översta

källsjö, vidare Doarrojokka till dess

sammanflöde med Sarivuomejokka,

denna älv till riksgränsen samt riksgränsen

till riksröset nr 285.

Distriktet skall tillsammans med

trakten Södra Salmijärvi utgöra ett

gfemensamt betesområde. Betet har

beräknats förslå, i distriktet till 5 200

renar och i Södra Salmijärvi till 300

renar, i följd varav sammanlagda

högsta renantalet för det gemensamma

området utgör 5 500.

Altevatn.

Sommartiden räknas i fråga om

detta distrikt från och med den 24

juni.

Gränser: Doarrojokka (Multojokka)

från den punkt, där denna älv

skäres av det i 12 § c) omförmälda

gärde, fram till dess översta källsjö,

därifrån en rät linje till Vuomajavrres

östra ända, denna sjö, Gaibajokka

och Gaibajavrre till dess norra

ända, därifrån räta linjer till den lilla

sjö omkring tre kilometer väster

om Anasjöarna, från vilken en bäck

mot nordost nedrinner i Maddajokka,

till Gaevletgaisses (Maddanipas)

högsta topp och till källan för Kir
-

Dividalen.

Sommertiden regnes for dette distrikts

vedkommende fra og med 24.

juni.

Grenser: En rett linje fra riksröys

nr. 285 til Cuolmajavrres sydöstre ende,

dette vann og Skakterelva til

dens utlöp i Divielva, denne elv til

dens sammenlöp med Rostaelva, videre

Målselva til Kirkeselvas munning,

denne elv og dens tillöp til utspringet

i skaret mellom Gaevletgaisse

(Maddanipa) og Kirkestinden,

derfra rette linjer til Gaevletgaisses

höyeste topp, det lille vann omkring

tre kilometer vestenfor Anavatna,

hvorfra en bekk rinder mot nordost

ned til Maddajokka, og Gaibajavrres

nordre ende, videre dette vann, Gaibajokka

og Vuomajavrre til dets östre

ende, derfra en rett linje til Doarrojokkas

(Multojokkas) överste kildesjö,

videre Doarrojokka til dens

sammenlöp med Sarivuomejokka,

denne elv til riksgrensen og riksgrensen

til riksröys nr. 285.

Distriktet utgjör i förbindelse med

trakten Södra Salmijärvi et felles

beiteområde. Reinbeitedistriktet er

beregnet å kunne yte beite for 5 200

rein og den svenske trakt Södra Salmijärvi

till 300 rein, hvorfor det samlede

höyeste reinantall for det felles

område er 5 500.

Altevatn.

Sommertiden regnes for dette distrikts

vedkommende fra og med 24.

juni.

Grenser: Doarrojokka (Multojokka)

fra det punkt hvor denne elv

skjaeres av det i § 12 litr. c omhandlede

gjerde, fram til dens överste

kildesjö, derfra en rett linje til Vuomajavrres

östre ende, dette vann,

Gaibajokka og Gaibajavrre til dettes

nordre ende, derfra rette linjer til

det lille vann omkring tre kilometer

vestenfor Anavatna, hvorfra en bekk

rinder mot nordost ned til Maddajokka,

til Gaevletgaisses (Maddanipas)

höyeste topp og til utspringet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

13

keselvas tillflöde från passet mellan

nämnda fjälltopp och Kirkestinden,

vidare detta tillflöde fram till Kirkeselva,

denna älv fram till dess utflöde

i Målselva, denna älv till Barduelvas

mynning, denna älv, Altevatnet

och Gaiccaluokta samt sträckningen

för ovannämnda gärde fram till

Doarrojokka.

Högsta renantal: 5 000.

Salvasskaret.

Gränser: Leinavatnet från riks
gränsen

till Astojokka, denna älv,

Altevatnet och Barduelva till dess

sammanflöde med Sördalselva, denna

älv till riksröset nr 272 och riksgränsen

till Leinavatnet.

Distriktet skall tillsammans med

trakten Torneträsk utgöra ett gemensamt

betesområde. Betet har beräknats

förslå, i distriktet till 3 900

renar och i Torneträsk till 2 500 renar,

i följd varav sammanlagda

högsta renantalet för det gemensamma

området utgör 6 400.

Stordalen.

Gränser: Sördalselva från riksröset

nr 272 till Tverelvas mynning väster

om gården Tönset, därifrån räta linjer

till högsta topparna av Melhuskletten

och Snehsetten samt till vattendelaren

vid Doggejokkas källa,

denna älv till dess sammanflöde med

Budalselva, denna älv till dess sammanflöde

med Stordalselva, vidare

Salangselva till gården Nordre Lund,

därifrån en rät linje till Trosens sydöstligaste

topp (höjdpunkten 837 på

kartbladet Salangen), vidare Bakdalshokken

till dess utflöde i Spanselva,

denna älv till Middagselvas

mynning, denna älv till vattendelaren

på Fjordbotneidet, vidare den

bäck som nedrinner i Gratangsbotn,

denna senare till Storelvas mynning,

denna älv och Mellemvaselva till

Storvatnet (Övrcvatn), denna sjö till

dess sydöstra bukt, därifrån en rät

linje till en punkt på gränsen mellan

Nordlands och Tronis fylken, belägen

två kilometer väster om

av Kirkeselvas tillöp i skaret mellom

nevnte fjelltopp og Kirkestinden, videre

dette tillöp inntil Kirkeselva,

denne elv til dens utlöp i Målselva,

denne elv til Barduelvas munning,

denne elv, Altevatn og Gaiccaluokta

samt linjen for ovennevnte gjerde

fram til Doarrojokka.

Höyeste reinantall: 5 000.

Salvasskaret.

Grenser: Leinavatnet fra riksgrensen

til Astoj okka, denne elv, Altevatn

og Barduelva til dens sammenlöp

med Sördalselva, denne elv til riksröys

nr. 272 og riksgrensen til Leinavatnet.

Distriktet utgjör i förbindelse med

trakten Torneträsk et felles beiteområde.

Reinbeitedistriktet er beregnet

å kunne yte beite til 3 900 rein og

den svenske trakt Torneträsk til

2 500 rein, hvorfor det samlede höyeste

reinantall for det felles område

er 6 400.

Stordalen.

Grenser: Sördalselva fra riksröys

nr. 272 til Tverelvas munning vestenfor

gården Tönset, derfra rette linjer

til de höyeste topper på Melhuskletten

og Snehsetten samt til vannskillet

ved Doggejokkas utspring, denne

elv til sammenlöpet med Budalselva,

denne elv til dens sammenlöp med

Stordalselva, videre Salangselva til

gården Nordre Lund, derfra en rett

linje til Trosens sydöstligste topp

(höydepunkt 837 på kartbladet Salangen),

videre Bakdalsbekken til

dens munning i Spanselva, denne elv

til Middagselvas munning, denne elv

til vannskillet på Fjordbotneidet, videre

bekken ned til Gratangsbotn,

denne fjordbotn til Storelvas munning,

denne elv og Mellemvaselva til

Storvatn (Övrcvatn), dette vann til

dcts sydöstre bukt, derfra en rett linje

til et punkt i grensen mellom

Nordland og Troms fylker, beliggendc

to kilometer vest för Rocmes topp,

videre rcttc linjer til Örnfjellcts

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr öö.

Rocmes topp, vidare räta linjer till

Örnfjellets högsta topp (676), över

Lseigasvatnet till utloppet för den

tjärn, som ligger omedelbart öster

om nämnda sjö, och till en punkt på

omförmälda fylkesgräns belägen en

kilometer väster om Graesvatnets

västra strand, vidare fylkesgränsen

till en punkt, belägen eu kilometer

öster om Graesvatnets östra strand,

därifrån en rät linje till Bukkefjellets

högsta topp (1 146), en linje rakt

i söder tvärs över Bukkedalen till

fjällstupet på dalens södra sida, fjällstupet

väster- och söderut förbi Storebalaks

topp (763) till Lillebalaks

topp (572), därifrån en rät linje över

sydvästra ändan av nedre Jernvatn

till Haugfjellets stup, därifrån detta

fjällstup mot väster samt Store Haugfjellets

och Raubergets stup mot väster

och söder och vidare Trangdalsijellets

västra, södra och östra stup

fram till den strax i nordväst om

Norddalsbron belägna sjön (433),

därifrån en rät linje till norra ändan

av den mellan Björnefjells station

och Björnefjellet belägna sjön (464),

denna sjö till dess sydöstra ända, vidare

en rät linje till den punkt på

riksgränsen, där denna skäres av den

bäck som från väster infaller i Vassijaure,

samt riksgränsen till riksröset

nr 272.

Distriktet skall tillsammans med

trakten Njuorajaure utgöra ett gemensamt

betesområde. Betet har beräknats

förslå, i distriktet till 2 800

renar och i Njuorajaure till 700 renar,

i följd varav sammanlagda högsta

renantalet för det gemensamma området

utgör 3 500.

C. Särskild bestämmelse.

I nedannämnda område må lappar,

som inflyttat till sommardistrikten

Altevatn eller Dividalen uppehålla

sig i oktober månad. Det högsta renantalet

under detta uppehåll bestämmes

av fylkesmannen efter samråd

med landshövdingen med hänsyn till

att uppehållet icke skall avse vanlig

betning i området.

Området är följande: Hela vårdi
-

höyeste topp t676), over La?igasvatnet

til utlöpet av det tjern, som ligger

umiddelbart östenfor nevnte

vann, og til et punkt i ovennevnte

fylkesgrense, beliggende en kilometer

vestenfor Grajsvatnets vestre

strand, videre fylkesgrensen til et

punkt, beliggende en kilometer östenfor

Graesvatnets östre strand, derfra

en rett linje til Bukkefjellets

höyeste topp (1 146), en linje rett

mot syd tvers over Bukkedalen til

fjellstupet på dalens söndre side,

fjellstupet vest- og sydover forbi

Storebalaks topp (763) iil Lillebalaks

topp (572), derfra en rett linje

over Nedre Jernvatnets sydvestre ende

til Haugfjellets stup, derfra dette

fjellstup mot vest og Store Haugfjellets

og Raubergets stup mot vest

og syd og videre Trangdalsfjellets

vestre, söndre og östre stup fram til

vannet (433) straks nordvest for

Nordalsbroen, derfra en rett linje til

nordre ende av vannet (464) mellom

Björnefjell stasjon og Björnefjellet,

dette vann til dets sydöstre ende, videre

en rett linje til det punkt på

riksgrensen, hvor denne skjaeres av

den bekk som fra vest rinder ut i

Vassijaure, samt riksgrensen til riksrövs

nr. 272.

Distriktet utgjör i förbindelse med

trakten Njuorajaure et felles beiteområde.

Reinbeitedistriktet er beregnet

å kunne yte beite til 2 800 rein

og den svenske trakt Njuorajaure til

700 rein, hvorfor det samlede högeste

rcinantall for det felles område er

3 500.

C. Saerbestemmelse.

I nedennevnte område kan iapper

som har flyttet inn i sommerdistriktet

Altevatn eller Dividalen oppholde

seg i oktober måned. Det höyeste

reinantall under dette opphold fastsettes

av fylkesmannen etter samråd

med landshövdingen og under hensyntagen

til åt oppholdet ikke skal

oinfatte vanlig beiting i området.

Området er fölgende: Hele vårdi
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr do.

striktet Sarivoma och den del av distriktet

Altevatn, som är belägen sydost

om en rät linje från Sandvikodden

till den plats, där det i 12 § c)

omförmälda spärrningsgärdet skär

Multojokka, samt den del av distriktet

Dividalen, som ligger sydost om

spärrningsgärdet från Multojokka

till Anaelva, denna älv till Divielva,

denna älv till Juluselvas mynning,

sistnämnda älv och vattendraget sydost

om Jerta till gränsen mellan distrikten

Dividalen och Dödesfjellet.

6 §.

6 § skall lyda:

I de i 5 § nämnda renbetesdistrikten

må under tiden från och med

den 1 maj till och med den 30 september

ej andra lappar än svenska

äga rätt att låta renar beta i vidare

mån än som kan erfordras under tilllåten

genomflyttning.

Vad i första stycket stadgas skall

beträffande det i 5 § under C. angivna

området gälla även under oktober.

9 §•

Bestämmelserna i 9 § om flyttningsvägar

upphävas i vad angår följande

renbetesdistrikt:

A. Vårdistrikt: Lakselvdalen, Ander

sdalen, Tromsdalen, Hjerttinden,

Liveltskaret, Snörken och Gratangen;

B. Sommardistrikt: Lakselvdalen,

Stormheimen, Andersdalen, Tromsdalen,

Hjerttinden, Liveltskaret och

Snörken.

Vad i 9 § stadgas i fråga om flyttningsvägar

i vårdistriktet Horsnesfjellet

och sommardistriktet Tamok

skall i stället gälla vårdistriktet Rieppe

respektive sommardistriktet Tamok-Rosta.

10 §.

Bestämmelserna under c), d), e)

och f) i 10 § upphävas.

11 §•

II § skall lyda:

Kostnaderna för anbringande av

det i 10 § a) nämnda gärdet och för

striktet Sarivoma og den del av Altevatn

som ligger sydöst for en rett

linje fra Sandvikodden i Altevatn til

der det i § 12 c nevnte gjerde skjaerer

Multojokka. Av Dividalen det område

som ligger sydöst for sperregjerde

fra Multojokka til Anaelva,

videre denne elv til Divielva, denne

elv sydover til Juluselvas munning,

sistnevnte elv, vassdraget sydöst for

Jerta til grensen mellom distriktene

Dödesfjellet og Dividalen.

§ 6.

skal lyde:

I de i § 5 nevnte reinbeitedistrikter

har ikke andre lapper enn svenske

adgang til å la rein beite i tiden

fra og med 1. mai til og med 30.

september, uten for så vidt det er

nödvendig under tillatt gjennomflytfing.

Denne bestemmelse gjelder også

for oktober måned for det under § 5

C angitte område.

§ 9.

Bestemmelsene om ilytteveier oppheves

for så vidt angår fölgende distrikter

:

A. Vårdistrikter: Lakselvdalen,

Andersdalen, Tromsdalen, Hjerttinden,

Liveltskaret, Snörken og Gratangen;
B.

Sommerdistrikter: Lakselvdalen,

Stormheimen, Andersdalen, Tromsdalen,

Hjerttinden, Liveltskaret og

Snörken.

Det som i denne paragraf er bestemt

om flyttevei til vårdistriktet

Horsnesfjellet og sommerdistriktet

Tamok skal gjelde tilsvarende for

henholdsvis vårdistriktet Rieppe og

sommerdistriktet Tamok-Rosta.

§ 10.

Bestemmelsene under c, d, e og f

oppheves.

§ IL

skal lyde:

Omkostninger ved det i § 10 under

a nevnte gjerde og dettes vedlikehold

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

dess vidmakthållande skola ersättas

av svenska staten. Norska staten vidkännes

däremot själv kostnaderna

för de åtgärder, som avses i 10 § b),

samt för dessa åtgärders vidmakthållande.

Kostnaderna för uppförande

och vidmakthållande av bron över

Dittielva gäldas till hälften av vartdera

riket.

13 §.

Bestämmelserna under d) och e) i

13 § upphävas.

14 §.

Till 14 § skall fogas ett nytt stycke

av följande lydelse:

Under samma förutsättningar som

i första stycket angivas förbinder sig

svenska staten att uppföra ett spärrningsgärde

mellan Sörlenangen och

Jaegervatnet i Lyngens härad.

22 §.

22 § skall lyda:

I Nordlands fylke må svenska lappar

ej inflytta med renar till andra

än de områden som beskrivas i denna

§. Desa områden skola vart för

sig bilda särskilda renbetesdistrikt.

I distrikten må icke inkomma flera

svenska renar än som för varje distrikt

här upptagas.

Vad i 8 § stadgas skall äga motsvarande

tillämpning beträffande ifrågavarande

distrikt.

Distrikten äro följande:

Balvatn.

Gränser: Laamitjern (strax norr

om riksröset nr 238), bäcken till

Eidevatn, denna sjö, bäcken till Laamivatn,

denna sjö, Laamielva, Langvatnet,

Sjönståelva, Övrevatn, Gjemgamströmmen,

Nedrevatn, Finneidströmmen,

Fauskeviken, Skjerstadfjorden,

Saltdalsfjorden, Saltelva, Junkerdalselva,

Graddiselva till Njallavareelvas

mynning, sistnämnda älv

till riksgränsen samt denna gräns till

Laamitjern.

Högsta renantal: 4 450.

betales av den svenske stat. Den

norske stat betaler omkostningene

ved de i § 10 under litr. b nevnte foranstaltninger

og disses vedlikehold.

Omkostningene ved oppförelsen av

og vedlikeholdet av broen over Dittielva

betales med en halvdel av hvert

av de to riker.

§ 13.

Bestemmelsene under litr. d og e

oppheves.

§ 14.

I § 14 skal tilföyes et nytt ledd med

fölgende ordlyd:

Under forutsetning som angitt i 1.

ledd av denne paragraf påtar den

svenske stat seg å oppföre sperregjerde

for rein mellom Sörlenangen og

Jaegervatnet i Lyngen herred.

§ 22.

skal lyde:

I Nordland fylke må svenske lapper

ikke flytte inn med rein i andre

områder enn de som beskrives i denne

paragraf. Hvert av disse skal utgjöre

et reinbeitedistrikt. I reinbeitedistriktene

må ikke komme inn flere

svenske rein enn i denne paragraf anföres.

Det som er bestemt i konvensjonens

§ 8 får tilsvarende anvendelse

for så vidt angår de her nevnte reinbeitedistrikter

i Nordland fylke.

Reinbeitedistriktene er fölgende:

Balvatn.

Grenser: Laamitjern (straks nordenfor

riksröys nr. 238), bekken til

Eidevatn, dette vann, bekken til

Laamivatn, dette vann, Laamielva,

Langvatnet, Sjönståelva, Övrevatn,

Gj em gamströmmen, Nedrevatn, Finneidströmmen,

Fauskeviken, Skjerstadfjorden,

Saltdalsfjorden, Saltelva,

Junkerdalselva, Graddiselva til

Njallavarreelvas munning, denne elv

til riksgrensen og riksgrensen til

Laamitjern.

Höyeste reinantall: 4 450.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

17

Lönsdalen.

Gränser: Dyppenåga från riksgränsen

till sammanflödet med Lönselva,

denna älv söderut till dess utlopp

från en tjärn öster om järnvägen

omkring 100 meter norr om Stödi

järnvägsstation, därifrån utmed järnvägens

östra sida till den plats, där

bäcken från Svangstjernet rinner ut

i Ranelva (Gubbeltåa), denna älv till

dess sammanflöde med Stbkka, sistnämnda

älv till riksgränsen vid höjdpunkten

832 samt riksgränsen till

Dyppenåga.

Högsta renantal: 2 000.

Nasa.

Gränser: Stokka från riksgränsen

vid höjdpunkten 832 till sammanflödet

med Ranelva (Gubbeltåa), denna

älv till sammanflödet med Randalselva,

denna älv till riksgränsen

och sagda gräns till Stokka.

Distriktet skall tillsammans med

en trakt i Arjeplogs socken i Sverige

utgöra ett gemensamt betesområde.

Nämnda trakt har följande gränser:

Laisälvens tillflöde från trakten av

riksgränsen strax norr om Nasafjäll,

Laisälven till mynningen av den bäck,

som från sjöarna väster om Skertasåive

rinner in i nämnda älv, denna

bäck till utloppet av den nordligaste

av dessa sjöar, därifrån räta linjer

till Tjäulatjåkkos norra topp och till

Jullegatj åkkos mellersta topp samt

över Gabriåives topp till gränsen

mellan Norrbottens och Västerbottens

län, vidare denna gräns till riksgränsen

och riksgränsen till Laisälvens

tillflöde norr om Nasafjäll.

Betet har beräknats förslå, i distriktet

till 500 renar och i den svenska

trakten till 1 000 renar, i följd

varav sammanlagda högsta renantalet

för det gemensamma betesområdet

utgör 1 500.

Lönsdalen.

Grenser: Dyppenåga fra riksgrensen

til sammenlöpet med Lönselva,

denne elv sörover til dens utlöp fra

et tjern på östsiden av jernbanelinjen

ca. 100 meter nord for Stödi jernbanestasjon,

her fr a videre sörover på

östsiden av jernbanelinjen til stedet

hvor bekken fra Svangstjernet rinder

ut i Ran-elva (Gubbeltåa), videre etter

denne elv til dens sammenlöp

med Stokka, og etter denne elv til

riksgrensen ved höydepunkt 832 samt

etter riksgrensen til Dyppenåga.

Högeste reinantall: 2 000.

Nasa.

Grenser: Stokka fra riksgrensen

ved höydepunktet 832 til sammenlöpet

med Ran-elva (Gubbeltåa),

denne elv til sammenlöpet med Randalselva,

denne elv til riksgrensen og

riksgrensen til Stokka.

Reinbeitedistriktet skal danne et

felles beiteområde med en trakt i Arjeplogs

sogn i Sverige. Denne har fölgende

grenser: Laisälvas tillöp fra

riksgrensen straks nordenfor Nasafjäll,

Laisälva til munningen av den

bekk, som fra vannene vestenfor

Skertasåive rinder ned i nevnte elv,

denne bekk inntil utlöpet av det nordligste

av nevnte vann, derfra rette linjer

til Tjäulatjåkkos nordre topp og

til Jullegatj åkkos midterste topp

samt over Gabriåives topp til grensen

mellom Norrbottens og Västerbottens

län, videre denne grense til riksgrensen

og riksgrensen til Laisälvas tillöp

nordenfor Nasafjäll.

Reinbeitedistriktet er beregnet å

kunne yte bcite til 500 rein og den

svenske trakt til 1 000 rein, hvorfor

det samlede högeste reinantall for det

felles beiteområde er 1 500.

Andfjellct. Andf jcllet.

Gränser: Randalselva från riks- Grenser: Randalselva fra riksgrengränsen

till sammanflödet med Vir- sen til sammenlöpet med Virvaselva,

vaselva, denna älv, Virvatnet och denne elv, Virvatnet og Bonesclva til

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 55.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr Jo.

Boneselva till riksröset nr 224 samt

riksgränscn till Randalselva.

Distriktet skall tillsammans med

en trakt i Sorsele socken i Sverige

utgöra ett gemensamt betesområde.

Nämnda trakt har följande gränser:

gränsen mellan Norrbottens och Västerbottens

län från riksröset nr 225

till Vindelälven, denna älv fram till

den punkt, där den i skarp vinkel

viker av mot sydost, därifrån den

bäck, som rinner förbi riksröset nr

224, till riksgränsen samt riksgränsen

fram till riksröset nr 225.

Betet har beräknats förslå, i distriktet

till 1 500 renar och i den

svenska trakten till 300 renar, i följd

varav sammanlagda högsta renantalet

för det gemensamma betesområdet

utgör 1 800.

Kjerringfjellet.

Gränser: Boneselva från riksröset

nr 224 till Virvatnet, denna sjö, Virvaselva

till dess sammanflöde med

Randalselva, denna älv till dess sammanflöde

med Messingåga (östra),

denna älv till södra ändan av tjärnen

vid Elivoldene, därifrån räta linjer

över Lille Kjerringfjell till detta fjälls

sydligaste topp (1 013) och över Junkerfjellet

till riksröset nr 222 samt

riksgränsen till riksröset nr 224.

Högsta renantal: 1 500.

Kalvatnet.

Gränser: Räta linjer från riksröset

nr 222 över Junkerfjellet till Lille

Kjerringfjells sydligaste topp (1 013),

Rismålsfjellets nordligaste topp

(1 090), Österdalsknabbens topp

(1120) och Plura älv (510) vid

Sprutfossen, nämnda älv till Store

Kalvatnet, denna sjö, älven mellan

samma sjö och Lille Kalvatnet, denna

sjö och Lille Urna älv till riksgränsen

samt sagda gräns till riksröset

nr 222.

Högsta renantal: 1 500.

Kobbervatnet.

Gränser: Räta linjer från en punkt

vid Messingåga (östra) fyra kilome
-

riksröys nr. 224 samt riksgrensen til

Randalselva.

Reinbeitedistriktet skal danne et

felles beiteoinråde med en trakt i

Sorsele sogn i Sverige. Denne har fölgende

grenser: Grensen mellom Norrbottens

og Västerbottens län fra riksröys

nr. 225 til Vindelälva, denne

elv til det punkt, hvor den i en skarp

vinkel böyer av mot sydöst, derfra

bekken, so^n rinder forbi riksröys nr.

224, til riksgrensen samt riksgrensen

til riksröys nr. 225.

Reinbeitedistriktet er beregnet å

kunne yte beite til 1 500 rein og den

svenske trakt til 300 rein, hvorfor det

samlede högeste reinantall for det

felles beiteoinråde er 1 800.

K jerringfjellet.

Grenser: Boneselva fra riksröys nr.

224 til Virvatnet, dette vann, Virvaselva

til sammenlöpet med Randalselva,

denne elv til sammenlöpet med

Messingåga (östre), denne elv til

söndre ende av tjernet ved Elivoldene,

derfra rette linjer over Lille Kjerringfjell

til dette fjells sydligste

topp (1 013) og over Junkerfjellet til

riksröys nr. 222 samt riksgrensen til

riksröys nr. 224.

Högeste reinantall: 1 500.

Kalvatnet.

Grenser: Rette linjer fra riksröys

nr. 222 over Junkerfjellet til Lille

Kjerringfjells sydligste topp (1 013),

Rismålsfjellets nordligste topp

(1 090), österdalsknabbens topp

(1 120) og Plura elv (510) ved Sprutfossen,

nevnte elv til Store Kalvatnet,

dette vann, elven mellom dette

vann og Lille Kalvatnet, dette vann

og Lille Uma elv til riksgrensen samt

riksgrensen til riksröys nr. 222.

Högeste reinantall: 1 500.

Kobbervatnet.

Grenser: Rette linjer fra et punkt

ved Messingåga (östre) fire kilome
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

hungl. Maj ds proposition nr 6ö.

ter från denna älvs utlopp i Ranelva

till höjdpunkten 604 på Durmålshaugen,

höjdpunkten 483 på Glösen,

höjdpunkten 635 på Grönfjellets västra

sluttning, en punkt 1 200 meter

rakt söder om höjdpunkten 811 på

samma fjälls sydöstra sluttning, Rismålsbekkens

inflöde i Kobbervaselva,

Österdalsknabbens topp (1 120), Rismålsfjellets

nordligaste topp (1 090),

Lille Kjerringfjells sydligaste topp

(1 013) och södra ändan av tjärnen

vid Elivoldene, denna tjärn och Messingåga

till ovannämnda punkt fyra

kilometer från älvens utlopp i Ranelva.

Högsta renantal: 1 300.

Melkf jellet.

Gränser: Lille Uma älv från riksgränsen

till Lille Kalvatnet, denna sjö,

älven från samma sjö fram till Store

Kalvatnet, denna sjö, Plura älv till

Sprutfossen, därifrån en rät linje till

den punkt, där bäcken i dalen mellan

Klimpen och Slagfjellet sammanflyter

med den bäck, som kommer från

höjden 934 å Slagfjellet, vidare en rät

linje till östra ändan av sjön (836)

mellan Slagfjellet och Lappf jellet,

denna sjö, Saeterbekken till sammanflödet

med bäcken från Östskaret, denna

bäck till södra ändan av tjärnen i

myren öster om Klubben, därifrån en

rät linje till vattendelaren i dalen mellan

Klubben och Sauakslen, vidare

den mot söder rinnande bäcken till

dess sammanflöde med Glonkabekken,

räta linjer till höjden 760 omkring

två kilometer sydost om Umbugtens

fjällstuga och till den punkt

på riksgränsen, där denna skäres av

Umbugtens östra strand, samt riksgränsen

till Lille Uma älv.

Högsta renantal: 1 800.

Spjeltf jelldalen.

Gränser: Graesvatnet (Gräskejaure)

från riksgränsen till Oksf jellelvas

mynning, denna älv till Okstindbreen,

denna jökels södra kant till

gränsen mellan Elsfjords och Korgens

härader, denna häradsgräns till

ter fra dens utlöp i Ran-elva til

höydepunktet 604 på Durmålshaugen,

höydepunktet 483 på Glösen, höydepunktet

635 på Grönfjellets vestre

skråning, et punkt 1 200 meter rett

syd for höydepunktet 811 på samme

fjells sydöstre skråning, Rismålsbekkens

munning i Kobbervaselva, Österdalsknabbens

topp (1 120), Rismålsfjellets

nordligste topp (1 090), Lille

Kjerringfjells sydligste topp (1 013)

og söndre ende av tjernet ved Elivoldene,

dette tjern og Messingåga til

ovennevnte punkt fire kilometer fra

elvas utlöp i Ran-elva.

Högeste reinantall: 1 300.

Melkf jellet.

Grenser: Lille Uma elv fra riksgrensen

til Lille Kalvatnet, dette

vann, elven fra dette vann til Store

Kalvatn, dette vann, Plura elv til

Sprutfossen, derfra en rett linje til

det punkt, hvor bekken i dalen mellom

Klimpen og Slagfjellet löper sammen

med bekken fra höyden 934 i

Slagfjellet, videre en rett linje til

östre ende av vannet (836) mellom

Slagfjellet og Lappf jellet, dette vann,

Saeterbekken til sammenlöpet med

bekken fra Östskaret, denne bekk til

söndre ende av tjernet i myren östenfor

Klubben, derfra en rett linje til

vannskillet i skaret mellom Klubben

og Sauakslen, videre bekken sydover

til dens sammenlöp med Glonkabekken,

rette linjer til höyden 760 ca. to

kilometer sydost fra Umbugten fjellstue

og til riksgrensen ved Umbugtens

östre strand samt riksgrensen til

Lille Uma elv.

Höijestc reinantall: 1 800.

Spjeltf jelldalen.

Grenser: Graesvatnet (Gräskejaure)

fra riksgrensen til Oksfjellelvas munning,

denne elv til Okstindbreen, denne

bres söndre rand til grensen mellom

Elsfjord og Korgen herreder,

denne herredsgrense til den fjell
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

den fjälltopp (1 868), där den stöter

tillsammans med gränsen mellan Hatfjelldals

och Elsfjords härader, denna

häradsgräns till fjälltoppen med

höjdsiffran 1 751, därifrån en rät linje

åt sydost till nedre ändan av den

längst mot öster framskjutande jökeln,

vidare den härifrån rinnande

bäcken till dess sammanflöde med

Spjeltfjellelva omkring två kilometer

söder om Spjelthaugen, Spjeltfjellelva

till mynningen av Småskoglibekken

(bäcken från höjden 782 på Stekvasakslen),

därifrån en rät linje till

den punkt på riksgränsen, där denna

skäres av Tverelva omkring två kilometer

söder om riksröset nr 216,

samt riksgränsen till Graesvatnet.

Distriktet skall tillsammans med

en trakt i Tärna socken i Sverige utgöra

ett gemensamt betesområde.

Nämnda trakt har följande gränser:

Gräskejaure (Graesvatnet) från riksgränsen

till sjöns östra ända, därifrån

räta linjer till topparna 1 137 och

1 069 på Mieskattjåkko, en punkt

fyra kilometer rakt nordost om riksröset

nr 216, Snuotatjåkkos nordostliga

topp, toppen 1 554 på Båimåive

och fram till den punkt på riksgränsen,

där denna skäres av Tverelva

omkring två kilometer söder om riksröset

nr 216, samt vidare riksgränsen

till Gräskejaure.

Betet har beräknats förslå, i distriktet

till 1 200 renar och i den

svenska trakten till 600 renar, i följd

varav sammanlagda högsta renantalet

för det gemensamma betesområdet

utgör 1 800.

Rainesen.

Gränser: Harvatnet, Harvasbekken

till dess sammanflöde med Tiplingelva,

denna älv samt Östre och Vestre

Tiplingen till Tiplingelvas inflöde i

sistnämnda sjö, därifrån en rät linje

till Vestre Hundelvas utlopp ur den

västra av de Nedre Cevlarssjöarna,

denna sjö och bäcken till den östra

sjön (1 000) samt sistnämnda sjö till

dess östra ända, därifrån en rät linje

över Öevlarsfjellets högsta topp

topp (1 868), hvor den stöter sammen

med grensen mellom Hatfjelldal

og Elsfjord herreder, denne herredsgrense

til fjelltoppen med höydetallet

1 751, derfra en rett linje mot

sydöst til nedre rand av den lengst

mot öst framskytende bre, videre

bekken herfra til dens sammenlöp

med Spjeltfjellelva ca. to kilometer

syd for Spjelthaugen, Spjeltfjellelva

til munningen av Småskoglibekken

(bekken fra höyden 782 pg Stekvasakslen),

derfra en rett linje til det

punkt på riksgrensen, hvor denne

skjseres av Tverelva ca. to kilometer

sönderfor riksröys nr. 216, samt

riksgrensen til Graesvatnet.

Reinbeitedistriktet skal danne et

felles beiteområde med en trakt i

Tärna sogn i Sverige. Denne har fölgende

grenser: Gräskejaure (Graesvatnet)

fra riksgrensen til vannets

östre ende, derfra rette linjer til toppene

1 137 og 1 069 på Mieskatt jåkko,

et punkt fire kilometer rett nordöst

for riksröys nr. 216, Snuotatjåkkos

nordöstligste topp, toppen 1 554 på

Båimåive og det punkt på riksgrensen,

hvor denne skjaeres av Tverelva

ca. to kilometer söndenfor riksröys

nr. 216, samt videre riksgrensen til

Gräskejaure.

Reinbeitedistriktet er beregnet å

kunne yte beite til 1 200 rein og den

svenske trakt til 600 rein, hvorfor

det samlede höyeste reinantall for det

felles beiteområde er 1 800.

Rainesen.

Grenser: Harvatnet, Harvasbek
ken

til dens sammenlöp med Tiplingelva,

denne elv samt östre og Vestre

Tiplingen til Tiplingelvas innlöp i

sistnevnte vann, derfra en rett linje

til Vestre Hundelvas utlöp av det

restligste av Nedre Cevlarsvatna,

dette vann og bekken til det östligste

av disse vann (1 000) samt dette

vann til dets östligste ende, derfra

en rett linje over Öevlarsfjellets hö
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 56.

21

(1 257) till nordvästra ändan av sjön

med höjdsiffran 1 075, denna sjö,

Ranserelva och Ranseren till riksgränsen

samt denna gräns till Harvatnet.

Högsta renantal: 2 500.

Fjellvåktind.

Gränser: Räta linjer från Har
vasbekkens

och Tiplingelvas sammanflöde

till punkten 1 153, Susenfjellets

topp (1 208), höjdpunkten

1 110 på Simskarfjellet och spetsen

av den mot öster framskjutande vinkel,

som gränsen mellan Hatfjelldals

och Grane härader bildar på Simskarfjellet,

vidare denna gräns mot söder

till Gilmeces topp (1 073), en linje

rakt mot öster till Simskarelva, denna

älv, Tiplingelva och Tiplingene till

Harvasbekkens mynning.

Högsta renantal: 2 300.

Store Kjukkelvatnet.

Gränser: Tiplingelva från dess inflöde

i Vestre Tiplingen till Simskarelvas

mynning, sistnämnda älv till en

punkt rakt öster om Gilmeces topp

(1 073), därifrån en rät linje till sagda

topp, vidare gränsen mellan Hatfjelldals

och Grane härader till Kvigtinds

topp (1 703), därifrån räta linjer

till södra Måsskarfjells topp

(1 546), Biseggens topp (1 335), Rörskartinds

topp (1 456) och Nordre

Bisegvatns norra ända, vidare Bisegvattendraget

genom Nordre och

Söndre Bisegvatn till kröken (735)

väster om Lille Kjukkelen, därifrån

en rät linje till västligaste bukten

av Store Kjukkelvatn, vidare en linje

genom sagda sjö norr om den stora

holmen i sjön fram till dess sydöstra

vik, därifrån en rät linje till

sjön med höjdsiffran 886 i Viermadalen,

därifrån den älv, som från

sydost infaller i nämnda sjö, till

dess källa i Store Börgefjell, därifrån

en rät linje till en punkt på gränsen

mellan Nordlands och Nord-Tröndelags

fylken en kilometer sydviist om

fjälltoppen 1 326, vidare vattendelarcn

över höjdpunkterna 1 194 och

1 168 samt Flåfjellets topp (1 375)

yeste topp (1 257) til nordvestre ende

av vannet med höydetallet 1 075, dette

vann, Ranserelva og Ranseren til

riksgrensen samt riksgrensen til

Harvatnet.

Höyeste reinantall: 2 500.

Fjellvåktind.

Grenser: Rette linjer fra Harvasbekkens

sammenlöp med Tiplingelva

til höydepunktet 1 153, Susenfjellets

topp (1 208), höydepunktet 1 110 i

Simskarfjellet og spissen av den mot

öst framskytende vinkel, som grensen

mellom Hatfjelldal og Grane herreder

danner på dette fjell, videre

denne herredsgrense sydover til Gilmeces

topp (1 073), en linje rett mot

öst til Simskarelva, denne elv, Tiplingelva

og Tiplingene til Harvasbekkens

munning.

Högeste reinantall: 2 300.

Store Kjukkelvatnet.

Grenser: Tiplingelva fra dens innlöp

i Vestre Tiplingen til Simskarelvas

munning, denne elv til et punkt

rett östenfor Gilmeces topp (1 073)

derfra en rett linje til nevnte topp,

videre grensen mellom Hatfjelldal

og Grane herreder til Kvigtinds topp

(1 703), derfra rette linjer til det

söndre Måsskarfjells topp (1 546),

Biseggens topp (1 335), Rörskartinds

topp (1 456) og Nordre Bisegvatnets

nordre ende, videre Bisegvassdraget

gjennom Nordre og Söndre Bisegvatn

til kroken (735) vest for Lille

Kjukkelen, derfra rett linje til vestligste

bukt i Store Kjukkelvatn, videre

en linje gjennom nevnte vann nordenom

den store holmen i vannet

fram til dets sydöstligste bukt, derfra

en rett linje til vannet med höydetallet

886 i Viermadalen, derfra

den elv, som fra sydöst faller ut i

vannet, inntil dens utspring i Store

Börgefjell, derfra en rett linje til et

punkt i grensen mellom Nordland og

Nord-Tröndelag fylker en kilometer

syd vest for fjell loppen 1 326, videre

vannskillet over höydepunktene

1 194 og 1 168 samt Flåfjellets topp

(1 375) til Govlektinds topp (1 327),

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Mctj:ts proposition nr oö.

till Govlektinds topp (1 327), däriifrån

räta linjer till nordvästra ändan

av den med höjdsiffran 1 075

betecknade sjön och över Cevlarsfjellets

högsta topp (1 257) till östra ändan

av den östra av de Nedre Cevlarssjöarna,

denna sjö och bäcken till

den västra sjön samt sistnämnda sjö

till Vestre Hundelvas utlopp och därifrån

en rät linje till Tiplingelvas inflöde

i Vestre Tiplingen.

Högsta renantal: 1 800.

24 §.

24 § skall lyda:

I renbetesdistrikten Balvatn, Lönsdalen

och Nasa må allenast lappar

från Arjeplogs socken inflytta med

renar, i distrikten Andfjellet, Kjerringfjellet,

Kalvatnet, Kobbervatnet

och Melkfjellet allenast lappar från

Sorsele socken, i distriktet Spjeltfjelldalen

allenast lappar från Tärna

socken samt i distrikten Rainesen,

Fjellvåktind och Store Kjukkelvatnet

allenast lappar från Vilhelmina

socken.

25 §.

25 § skall lyda:

Renar, som anmälts skola beta i

renbetesdistriktet Lönsdalen, må

icke inkomma i Norge före den 1 maj

och skola vara bortförda från norskt

område senast den 30 september.

Renar, som anmälts skola beta i

renbetesdistriktet Balvatn, må icke

inkomma i Norge före den 1 juli och

skola vara bortförda från norskt område

senast den 31 augusti, dock må

renar till det antal, som fylkesmannen

efter samråd med landshövdingen

bestämmer, till utgången av september

beta inom ett område av distriktet

med följande gränser, nämligen

distriktets gräns från Laamitjern

till Balmielvas mynning i Langvatnet,

Balmielva, Kjeldvatnet, Balvatnelva,

Balvatnet, bäcken från

Skaitidalen söderut till vattendelaren

mellan densamma och Skaitielva,

denna älv till dess mynning i Graddiselva

samt distriktets gräns till

Laamitjern.

derfra rette linjer til nordvestre ende

av det med höydetallet 1 075 betegnede

vann og over Cevlarsfjellets

höyeste topp (1 257) till östre ende

av det östligste av Nedre Cevlarsvatna,

dette vann og bekken til det vestligste

av disse vann samt dette vann

til Vestre Hundelvas utlöp og derfra

en rett linje til Tiplingelvas innlöp i

Vestre Tiplingen.

Höyeste reinantall: 1 800.

§ 24.

skal lyde:

I reinbeitedistriktene Balvatn,

Lönsdalen og Nasa kan alene lapper

fra Arjeplog sogn flytte inn med

rein, i reinbeitedistriktene Andfjellet,

Kjerringfjellet, Kalvatnet, Kobbervatnet

og Melkfjellet alene lapper fra

Sorsele sogn og i reinbeitedistriktet

Spjeltfjelldalen alene lapper fra Tärna

sogn samt i reinbeitedistriktene

Rainesen, Fjellvåktind og Store

Kjukkelvatnet alene lapper fra Vilhelmina

sogn.

§ 25.

skal lyde:

Rein som er anmeldt til beiting i

Lönsdalen distrikt må ikke komme

inn i Norge för 1. mai og må vaere

fört bort fra norsk område senest 30.

september.

Rein som er anmeldt til beiting i

Balvatn distrikt må ikke komme inn

i Norge för 1. juli og må vaere fört

bort fra norsk område senest 31. august,

dog kan rein i et antall som

fylkesmannen etter samråd med

landshövdingen bestemmer til utgången

av september beite innen et

område i Balvatn reinbeitedistrikt

med fölgende grenser: Distriktets

grense fra Laamitjern til Balmielvas

munning i Langvatn, Balmielva,

Kjeldvatn, Balvatnelva, Balvatn, bekken

fra Skaitidalen sörover til vannskillet

mellom denne og Skaitielva,

denne elv til dens munning i Graddiselva

samt distriktets grense til Laamitjern.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kun()I. Maj.ts proposition nr 55.

23

Renar, som anmälts skola beta i

något av de övriga renbetesdistrikten,

må icke inkomma i Norge före

den 1 juli och skola vara bortförda

från norskt område senast den 15

september.

26 §.

Stycket under a) i 26 § skall lyda:

a) Fylkesmannen skall för de

svenska lappar som landshövdingen

bestämmer utfärda bygselkontrakt,

innefattande rätt att låta renar under

tiden från och med den 1 juli

till och med den 15 september beta

i renbetesdistrikten Nasa, Andfjellet,

Kjerringfjellet, Kalvatnet, Kobbervatnet,

Melkfjellet och Spjeltfjelldalen.

36 §.

Första stycket i 36 § skall erhålla

följande lydelse:

Svenska lappar, som tillhöra nedannämnda

lappbyar och som under

sommaren söka bete för sina renar

på svenska sidan om riksgränsen,

skola hava rättighet att låta renarna

överskrida gränsen och uppehålla

sig inom härefter beskrivna områden

i Norge under följande tider,

nämligen i de under a., b., d. och e.

angivna områdena under tiden från

och med den 1 juli till och med den

15 september samt i det under c. angivna

området under tiden från och

med den 1 maj till och med den 30

september. Varje lappbys renar må

dock överskrida gränsen allenast på

den sträcka, där densamma berör

denna lappbys svenska område.

88 §.

88 £ skall lyda:

Vad i 87 § är stadgat äge ej tilllämpning

i avseende å skada, som

under maj eller juni vållats inom ett

område i renbetesdistriklet Falsnesfjellet

med följande gränser: Storfjorden

från Storfjordelvas mynning

till rågången mellan gårdarna

nr 51 Berg och nr 52 Hatten, därifrån

eu rät linje över Hattefjellets högsta

topp till gränsen för det östra området,

denna gräns till skogsgränsen på

södra sidan Sördalen, därifrån cn rät

Rein som er anmeldt til beiting i

noen av de övrige reinbeitedistrikter

må ikke komme inn i Norge för 1.

juli og må vaere fört bort fra norsk

område senest 15. september.

§ 26 a.

Litr. a skal lyde:

a) Fylkesmannen skal gi de svenske

lapper som landshövdingen utser

bygselkontrakt på adgang til å la sine

rein beite i tiden fra og med 1. juli

til og med 15. september i reinbeitedistriktene

Nasa, Andfjellet, Kjerringfjellet,

Kalvatnet, Kobbervatnet,

Melkfjellet og Spjeltfjelldalen.

§ 36.

Förste avsnitt skal lyde:

De svenske lapper i nedennevnte

lappebyer, som om sommeren söker

beite för sine rein på den svenske

side av riksgrensen, skal ha adgang

til å la sine rein overskride riksgrensen

og oppholde seg i de nedenfor beskrevne

områder i Norge til fölgende

tider, nemlig i de under a, b, d og e

angitte områder i tiden fra og med 1.

juli til og med 15. september, samt i

det under c angitte område fra og

med 1. mai til og med 30. september.

Hver lappebys rein kan alene overskride

riksgrensen, hvor denne berörer

lappebyens område i Sverige.

§ 88.

skal lyde:

Bestemmelsen i § 87 skal ikke ha

anvendelse med hensyn til skade som

i mai eller juni voldes innen en trakt

i reinbeitedistriktet Falsnesfjellet

med fölgende grenser:

Storfjorden fra Storfjordelvas munning

til eiendomsgrensen mellom

grnr. 51 Berg og grnr. 52 Hatten, derfra

over Hattef jellets höyeste topp

fram til det östre områdes grense,

denne grense til skoggrensen på

söndre side av Sördalen, derfra en

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungi. Maj.ts proposition nr 55.

linje till Storfjordelva vid Borrinjargga

och denna älv till dess mynning.

För skada, som under samma tid

vållats inom angivna område, skall

gemensam ansvarighet åligga de lappar

som anmält sig till distrikten

Lyngsdalen och Rendalen, därvid

förmannen i distriktet Lyngsdalen

skall i avseende å ersättning för skadan

företräda dem alla, på sätt eljest

tillkommer förman i distrikt, inom

vilket skada inträffat.

89 §.

89 § upphäves.

90 §.

90 § skall lyda:

För skada, som under tiden från

och med den 1 maj till och med den

14 juni vållats av renar i den del av

rensbetesdistriktet Stordalen, dit under

nämnda tid inflyttning med renar

ej må äga rum, skola de lappar

som anmälts till distriktet Stormyrbotn

vara gemensamt ansvariga.

139 §.

139 § skall lyda:

Då renräkning äger rum inom de

i 134 och 135 §§ angivna svenska

områdena, skola de norska renar,

som finnas inom områdena vid tiden

för räkningen, ingå i densamma. Renarnas

ägare och vaktare äro på anfordran

pliktiga att lämna nödigt biträde

vid räkningen.

169 §.

I 169 § under 1. skola orden »i distriktet

Rosta eller» utgå.

179 §.

Efter andra stycket i 179 § skall

införas ett nytt stycke av följande

lydelse:

Vad i andra stycket stadgas skall

äga motsvarande tillämpning i fråga

om olovligt uppehåll å Troms fylkes

fastland under oktober månad

av renar, som då må uppehålla sig

inom det i 5 § under C. angivna området.

rett linje til Storfjordelva ved Borrinjargga

og denne elv til dens munning.

For skade som i nevnte tid voldes

innen her beskrevne trakt skal de

lapper i fellesskap vsere ansvarlige

som har anmeldt seg til reinbeitedistriktene

Lyngsdalen og Rendalen.

Formannen i reinbeitedistriktet

Lyngsdalen skal med hensyn til erstatningskrav

gjöre tjeneste som formann

for alle de anförte lapper på

samme måte som en formann i et

reinbeitedistrikt hvor skade er voldt.

§ 89.

Oppheves.

§ 90.

skal lyde:

For skade, som i tiden fra og med

1. mai til og med 14. juni er voldt av

rein i den del av reinbeitedistriktet

Stordalen, hvor i nevnte tid innflytning

med rein ikke må finne sted,

skal de lapper, som er anmeldt til

distriktet Stormyrbotn, svare i fellesskap.

§ 139.

skal lyde:

Når reintelling finner sted innen

de i §§ 134 og 135 angitte svenske

områden skal de norske rein som på

tellingstiden finnes i områdene medtas

i tellingen. Reinens eiere og vaktere

er på forlangende pliktige til å

yte fornöden bistånd ved tellingen.

§ 169.

I § 169 under 1 skal ordene: »i

reinbeitedistriktet Rosta eller» gå ut.

§ 179.

Etter annet ledd i § 179 skal inntas

et nytt ledd av fölgende ordlyd:

Det som er bestemt i annet ledd får

tilsvarende anvendelse for reins opphold

på utillatt område i Troms fylkes

fastland under oktober måned,

når det gjelder rein som går inn under

bestemmelsen i § 5, litr. C.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

25

192 §.

Stycket under b) i 192 § skall

lyda:

b) som till det främmande riket

inflyttat med andra renar än dem

han enligt 154 § äger medföra eller

eljest låter andra än sådana renar

dit inkomma eller låter renar till

större antal än fylkesmannen bestämt

uppehålla sig under oktober

månad i det i 5 § under C. angivna

området;

II.

Om renskötselns utveckling gör

det önskvärt, skola mellan de båda

rikena upptagas förhandlingar om

ökning av det antal renar, som enligt

134 § konventionen den 5 februari

1919 må föras på bete i Sverige,

och om fastställande av det antal

renar, som enligt 135 § konventionen

må inkomma i Sverige.

III.

Förhandlingar skola upptagas mellan

de båda rikena om åtgärder till

undvikande av att i det ena rikets

gränsområden registreras renmärken,

som lätt kunna förväxlas med

märken, vilka tidigare registrerats i

det andra riket.

IV.

Denna konvention träder i kraft

den 1 januari 1951, dock skola de

bestämmelser i konventionen, som innebära

en ökning av renantalet i renbetesdistriktet

Rendalen icke gälla

förrän det förut omförmälda spärrningsgärdet

mellan Sörlenangen och

Jsegervatnet uppförts.

V.

Konventionen skall ratificeras före

den 1 juli 1950 och ratifikationshandlingarna

utväxlas i Stockholm.

Som skedde i Oslo, i fyra likalydande

exemplar, varav två på svenska

och två på norska språket, den 14

december 1949.

Johan Beck-Friis

Halvard M. Lange

§ 192.

punkt b skal lyde:

b) som flytter inn i det fremmede

rike med andre rein enn dem, han

etter § 154 har adgang til å ta med

seg, eller forövrig lar andre enn sådanne

rein komme inn der eller lar

rein i et större antall enn av fylkesmannen

bestemt oppholde seg i oktober

måned i det i § 5 C angitte område.

II.

Hvis reindriftens utvikling gjör det

önskelig, skal det opptas forhandlinger

mellom begge riker om forhöyelse

av det antall rein som etter

§ 134 i konvensjonen av 5. februar

1919 kan föres på beite i Sverige og

om fastsettelse av det antall rein som

etter konvensjonens § 135 kan söke

beite i Sverige.

III.

Der skal opptas forhandlinger mellom

begge riker om foranstaltninger

for å hindre åt det i ett av rikenes

grenseområder blir registrert reinmerker

som lett kan forveksles med

merke som tidligere er registrert i

det annet rike.

IV.

Denne konvensjon trer i kraft 1.

januar 1951, dog skal de bestemmelser

i konvensjonen som medförer en

ökning av reinantallet i Rendalen

distrikt ikke tre i kraft för det foran

nevnte sperregjerde mellom Sörlenangen

og Jsegervatnet er oppfört.

V.

Konvensjonen skal ratifiseres innen

1. juli 1950 og ratifikasjonsdokumentene

utveksles i Stockholm.

Utferdiget i Oslo, i fire likelydende

eksemplarer hvorav to på norsk og

to på svensk, den 14. desember 1949.

Halvard M. Lange

Johan Beck-Friis

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 juni 1919 (nr 445) innefattande

bestämmelser i anledning av konventionen den 5 februari 1919

mellan Sverige och Norge angående flyttlapparnas rätt

till renbetning.

Härigenom förordnas, att 8 § lagen den 20 juni 1919 innefattande bestämmelser

i anledning av konventionen den 5 februari 1919 mellan Sverige

och Norge angående flyttlapparnas rätt till renbetning1 skall erhålla följande

ändrade lydelse.

(Gällande lydelse.)

8 §•

Då enligt 45 § 2 mom. renräkning

äger rum inom de områden, som

upptagas av de nuvarande lappbyarna

Könkemä, Lainiovuoma, Sarivuoma

och Talma, skola de norska

renar, som finnas inom områdena vid

tiden för räkningen, ingå i densamma.

Renarnas ägare och vaktare vare

pliktiga att på anfordran lämna nödigt

biträde vid räkningen.

(Föreslagen lydelse.)

8 §•

Då renräkning äger rum inom de

i 2 och 3 §§ angivna områdena i Sverige,

skola de norska renar, som finnas

inom områdena vid tiden för räkningen,

ingå i densamma. Renarnas

ägare och vaktare vare pliktiga att

på anfordran lämna nödigt biträde

vid räkningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1951.

1 Senaste lydelse se SFS 1928:311.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj ds proposition nr 55.

27

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 2 december 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt chefen

för justitiedepartementet anför chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Sträng, följande.

De svenska och norska flyttlapparnas rätt att med sina renar överskrida

gränsen mellan de båda rikena regleras för närvarande genom konventionen

den 5 februari 1919 mellan Sverige och Norge angående flyttlapparnas

rätt till renbetning. Denna konvention gäller från den 1 januari 1923 under

trettio år. Om den icke uppsäges före utgången av år 1949 skall den gälla

ytterligare tio år. Då konventionen upphör att gälla, skola den s. k. första

kodicillen till gränstraktaten av den 7/18 oktober 1751 samt artikel 1 i konventionen

den 26 oktober 1905 angående flyttlapparnas rätt till renbete

in. in. träda i tillämpning.

Under första halvåret 1949 verkställdes vissa undersökningar rörande de

erfarenheter av bestämmelserna i 1919 års konvention, som vunnits under

den tid konventionen varit gällande, och rörande de önskemål om ändringar

i densamma, som kunde föreligga hos lapparna och lappadministrationen.

Av dessa undersökningar framgick, att konventionen i väsentliga hänseenden

inneburit en i stort sett ändamålsenlig reglering av hithörande förhållanden,

även om den medfört en begränsning i vissa avseenden av de svenska

lapparnas renbetesrätt i Norge. Utan att uppsägning av konventionen från

något håll påkallades uttalades önskemål om ändringar i konventionen på

åtskilliga punkter.

Genom beslut den 18 juni 1949 uppdrog Kungl. Maj :t därefter åt expeditionschefen

i jordbruksdepartementet E. H. Kling att verkställa den ytterligare

utredning rörande ifrågavarande spörsmål, som kunde befinnas erforderlig,

samt att i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag angivna riktlinjer upptaga förhandlingar

med norska myndigheter eller representanter för dessa rörande

möjligheterna att utan uppsägning av 1919 års renbeteskonvention genomföra

vissa ändringar i densamma.

Med skrivelse den 22 november 1949 har Kling överlämnat i svensk och

norsk text ett vid förhandlingar mellan en svensk och en norsk delegation

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

i Oslo den 15—19 november 1949 upprättat slutprotokoll med därvid fogade

utkast till konvention mellan Sverige och Norge om ändring i konventionen

den 5 februari 1919 angående flyttlapparnas rätt till renbetning samt

utkast till noteväxling mellan de båda länderna.

Slutprotokollet jämte förslagen till konvention och noteväxling torde få

fogas såsom bilagor1 till protokollet i detta ärende.

Den ifrågasatta överenskommelsen är avsedd att träda i kraft den 1 januari

1951 samt vilar på den förutsättningen att uppsägning av 1919 års

konvention nu icke verkställes och att denna konvention således med den

föreslagna ändrade lydelsen erhåller förlängd giltighet åtminstone till utgången

av år 1962. Då det emellertid icke ansetts möjligt att inhämta den

svenska riksdagens respektive det norska stortingets samtycke till ratifikation

av den föreslagna nya konventionen före utgången av uppsägningstiden

för 1919 års konvention, ha delegationerna funnit det erforderligt att

särskild överenskommelse genom noteväxling träffas om förlängning av

denna uppsägningstid, så att densamma utlöper först den 30 juni 1950.

I förenämnda skrivelse har lämnats följande redogörelse för förslagets

huvudgrunder.

Liksom under de förhandlingar, som föregingo 1919 års konvention, hade

den viktigaste och samtidigt ömtåligaste delen av de nu avslutade förhandlingarna

rört frågan vilka trakter i Norge som skulle vara öppna för svensk

renbetning. Den tendens till inskränkning av de områden där de svenska

lapparna kunde uppehålla sig med sina renar, som gjort sig gällande under

det sista århundradet, hade under den tid som förflutit sedan 1919 års

konvention undertecknades alltmera accentuerats. De faktorer, som tidigare

i främsta rummet fört utvecklingen i angiven riktning, hade varit en

allt mer fortskridande bebyggelse och uppodling. Vid sidan härav hade emellertid

under de senaste årtiondena ytterligare den omständigheten inverkat

att kommunikationsnätet i snabb takt utbyggdes genom anläggandet av järnvägar

och landsvägar. På grund av anförda förhållanden hade det å norsk

sida varit ett önskemål att vissa områden i Norge, där renbetning nu vore

tillåten enligt 1919 års konvention, skulle undantagas från renbetning. Å

svensk sida hade man vid förhandlingarna utgått från att det knappast

kunde vara förenat med svenska intressen att såsom renbetesdistrikt bibehålla

sådana områden, vilka till följd av den fortskridande bosättningen och

uppodlingen eller kommunikationsmedlens utveckling numera icke kunde

eller endast med svårighet kunde användas för svensk renbetning. De delegerade

hade därför enats om att föreslå att vissa norska områden skulle

undantagas från konventionens tillämpningsområde. I vad gällde Troms

fylke, för vilket i 1919 års konvention fastställts högsta renantal av 16 000

för vårdistrikten och 39 000 för sommardistrikten, hade det, enligt vad i

skrivelsen anföres, å svensk sida framstått såsom angeläget att sammanlagda

antalet renar, som finge införas i fylket på vårbetning, icke i mera avsevärd

1 Här uteslutna. Förslaget till konvention är frånsett dateringen och underskrifterna likalydande

med den vid propositionen fogade konventionstexten.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Iiungl. Maj:ts proposition nr 55.

grad minskades och att åtminstone en del av det renantal, som i 1919 års

konvention fastställts för de sommardistrikt vilka nu förordades skola

borttagas, överfördes till de återstående sommardistrikten. Dessa önskemål

hade i allt väsentligt tillgodosetts. Vad Nordlands fvlke anginge hade en

utökning av betestiden i de kvarvarande betesdistrikten och i gränsbetningsområdena

erhållits. Denna utökning vore i vissa fall betydande.

Rörande innebörden av de särskilda bestämmelserna i avdelning 1 i utkastet

till konvention om ändring i 1919 års konvention har i skrivelsen anförts

följande.

»I 1 § i 1919 års konvention lämnas en detaljerad redogörelse för yttergränsen

av den del av Troms fylke, i vilken svenska renar må föras på bete.

Då vissa av de yttre renbetesdistrikten föreslås skola undantagas från renbetning

i enlighet med vad i det följande närmare angives, måste den i 1 §

beskrivna gränsen ändras. Det har emellertid ansetts överflödigt att i 1 §

redogöra för denna yttergräns, som ju följer av den i 5 § lämnade beskrivningen

av de särskilda renbetesdistrikten i fylket.

I 2 § beskrivas de trakter i Nordlands fylke och i Sverige, som skola begagnas

i samband med vissa delar av betesområdet i Troms fylke. I första

stycket av denna paragraf påkallar den ändrade lydelsen av 1 § en formell

ändring. I samband härmed har den i 2 § första stycket gjorda hänvisningen

till 4 § ändrats till att avse 5 §, vilket närmare torde överensstämma med

stadgandets syfte.

4 §. Såsom i det föregående nämnts har i 1919 års konvention bestämts

det högsta antal renar, som i Troms fylke och de i samband därmed begagnade

områdena må införas på vårbete och på sommarbete. Bestämmelserna

innebära, att högst 16 000 renar må inkomma i ifrågavarande områden under

tiden 1 maj—14 juni och att högst 39 000 renar må beta i områdena

under tiden 15 juni—30 september. Genom borttagandet av nedan omförmälda

distrikt i Troms fylke skulle renantalet komma att minskas med

3 100 i vårdistrikten och med 6 750 i sommardistrikten. De delegerade ha

emellertid enats om att föreslå en sådan ökning av renantalet i de återstående

vårdistrikten, att även i fortsättningen 16 000 renar skola kunna inkomma

i vårdistrikten. Vidare har renantalet i vissa av de återstående sommardistrikten

ansetts kunna ökas så att sammanlagt 36 500 renar må föras

på bete i dessa distrikt. Genom de ändringar i renantalen för de olika

distrikten, som sålunda föreslagits och för vilka i det följande närmare redogöres,

har i flertalet fall erhållits en bättre avvägning av proportionerna

mellan högsta tillåtna renantalen i vårdistrikt och i sommardistrikt.

I 5 § i 1919 års konvention beskrivas de särskilda renbetesdistrikten i

Troms fylke, varjämte för varje distrikt angives det högsta tillåtna renantalet.

Ändringarna i denna paragraf hänföra sig dels till att, såsom förut

nämnts, vissa distrikt borttagits och renantalet i vissa av de återstående

distrikten ökats, dels till att vissa distrikt sammanslagits, dels ock till att

lapparna medgivits rätt att även under oktober månad uppehålla sig i viss

del av fylket.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

De distrikt, som föreslås skola undantagas från svensk renbetning, äro

följande, nämligen vårdistriktet Gratangen, sommardistriktet Stormheimen

samt vår- och sommardistrikten Lakselvdalen, Andersdalen, Tromsdalen,

Hjerttinden, Liveltskaret och Snörken. Av dessa distrikt ha enligt uppgift

från vederbörande lappfogde Gratangen, Hjerttinden, Liveltskaret och Snörken

icke alls eller endast i obetydlig omfattning använts under konventionstiden.

På grund av krigsförhållandena upphörde lapparna efter år 1941 att

begagna de övriga av nämnda distrikt eller således Stormheimen, Lakselvdalen,

Andersdalen och Tromsdalen. Ej heller efter krigets slut ha dessa

distrikt utnyttjats, vilket delvis torde bero på tillkomsten av kommunikationsanläggningar.

I enlighet med önskemål, som framställts av vederbörande lappar och av

lappväsendet, ha de delegerade enats om att föreslå sammanslagning av

vårdistriktet Helligskogen med östra delen av vårdistriktet Rieppe till ett

vårdistrikt benämnt Helligskogen, vidare av vårdistrikten Horsnesfjellet och

Markusfjellet med västra delen av vårdistriktet Rieppe till ett vårdistrikt

benämnt Rieppe, av sommardistrikten Falsnesfjellet och Markusfjellet till

ett sommardistrikt benämnt Falsnesfjellet, samt av distrikten Tamok och

Rosta till ett distrikt benämnt Tamok—Rosta.

Ändringarna i de högsta tillåtna renantalen framgå av följande sammanställning.

Distrikt

Nuvarande antal

Föreslaget antal

vår

sommar

vår

sommar

i Horsnesfjellet |

J Markusfjellet V Rieppe ......

1350

—

1500

—

Rieppe /

Lyngsdalen ................

350

1200

700

1300

1 Rendalen ..................

150

550

450

800

! Tamok.....................

150

1500

1

Rosta.......................

—

2 000

| 650

4 000

'' Marknes....................

—

600

—

900

Dödesfjellet ................

950

2 800

1250

4 000

Kistefjellet..................

500

—

1000

—

Altevatn ...................

—

4 200

—

5 000

Jevnavatnet................

900

—

1500

_

Stormyrbotn................

300

—

500

—

Harjangen..................

300

—

500

—

Stordalen...................

—

2 400

—

3 500

Ökningen av renantalet i distriktet Rendalen förutsätter — med hänsyn

till nyodling i viss del av distriktet — att ett spärrningsgärde på svensk

bekostnad uppföres mellan Sörlenangen och Jsegervatnet i nämnda distrikt.

Föreskrifter härom ha intagits dels i 14 § och dels under avdelning IV.

Gång efter annan ha från lapparnas sida framförts önskemål om att få

kvarstanna med sina hushåll i distrikten Altevatn och Dividalen något

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

31

längre än nu är tillåtet. Därigenom skulle möjlighet erhållas att företaga utflyttningen

från distrikten på samma sätt som inflyttningen på våren, nämligen

med vinterfordon. Detta önskemål har tillgodosetts genom att i 5 §

under C. intagits en bestämmelse av innehåll att lappar, som inflyttat till

distrikten Altevatn och Dividalen, må uppehålla sig i oktober månad inom

ett närmare angivet område av nämnda båda distrikt och vårdistriktet Sarivoma.

Det högsta renantalet under detta uppehåll föreslås skola bestämmas

av fylkesmannen i samråd med landshövdingen, därvid hänsyn skall

tagas till att uppehållet icke skall avse vanlig renbetning i området.

6 §, som innehåller förbud för andra lappar än svenska att låta renar

beta i de i 5 § angivna distrikten under tiden 1 maj—30 september, har

gjorts tillämplig även under oktober månad på det i 5 § under C. omförmälda

området.

Ändringarna i 9 §, som innehåller bestämmelser om flyttningsvägar i

Troms fylke, föranledas av att i enlighet med det förut anförda vissa renbetesdistrikt

bortfalla och vissa distrikt sammanslås.

10, 11 och 13 §§. Ändringarna i förevarande paragrafer, som ha avseende

å åtgärder på flyttningsvägar och till förebyggande av skada av renar, såsom

uppförande av stängsel in. in., bero på borttagandet av vissa renbetesdistrikt.

I 14- § medgives svenska staten rätt att på egen bekostnad låta uppföra

spärrningsgärden på vissa platser. Härtill har fogats ett nytt stadgande av

innehåll att svenska staten förbinder sig att uppföra ett spärrningsgärde

mellan Sörlenangen och Jsegervatnet i distriktet Rendalen. Uppförandet av

detta gärde är såsom förut nämnts ett villkor för utökning av renantalet

1 detta distrikt.

I 22 § beskrivas renbetesdistrikten i Nordlands fylke samt angives högsta

tillåtna renantalet i dessa distrikt. Ändringarna i denna paragraf avse huvudsakligen

att distrikten Bolna, Mofjellet och Golverskaret i sin helhet

borttagas och att västra delen av distriktet Lönsdalen undantages från

svensk renbetning. Av förstnämnda tre distrikt synes Golverskaret icke ha

använts efter år 1930. I Mofjellet och Bolna, vilka utgöra s. k. bygseldistrikt,

har icke någon under hela konventionstiden sökt bygsel. För sistnämnda

distrikt gäller dock ett år 1910 utfärdat bvgselkontrakt, vilket icke synes

förlora sin giltighet genom att distriktet undantages från konventionens tilllämpningsområde.

I varje fall icke efter år 1930 har inflyttning ägt rum i

Bolna. Beträffande detta distrikt och västra delen av distriktet Lönsdalen

gäller, att tillkomsten av landsväg och järnväg genom Lönsdalen i väsentlig

grad försvårat användandet av betesmarkerna väster om nämnda kommunikationsanläggningar.

Med hänsyn till det minskade omfånget av distriktet

Lönsdalen och till den utökning av betestiden i distriktet, som i det följande

angives, har högsta tillåtna renantalet ansetts böra minskas från 3 800 till

2 000.

I 22 § har även intagits föreskrift att de i 8 § för Troms fylke meddelade

bestämmelserna om befogenhet för fylkesmannen att låta verkställa räkning

av svenska renar skola äga motsvarande tillämpning för Nordlands fylke.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Muj.ts proposition nr 55.

I 24 §, som reglerar från vilka socknar i Sverige inflyttning kan försiggå,

ha icke föreslagits andra ändringar än som betingas av att distrikten Bolna,

Mofjellet och Golverskaret undantagas från renbetning.

25 § innehåller bestämmelser om betestidens längd i distrikten i Nordlands

fylke. Såsom förut anförts ha de delegerade enats om att föreslå en

utsträckning av denna tid. Betestiden är nu i distrikten Fjellvåktind och

Stora Kjukkelvatnet 5 juli—16 augusti samt i övriga distrikt 1 juli—31

augusti. Enligt konventionsutkastet skall betestiden i den återstående delen

av distriktet Lönsdalen utsträckas till 1 maj—30 september och i östra delen

av distriktet Balvatn till 1 juli—30 september, därvid det högsta renantalet

under september månad skall bestämmas av fylkesmannen efter samråd

med landshövdingen. Betestiden i de övriga distrikten föreslås skola

fastställas till 1 juli—15 september.

I 26 §, som innehåller bestämmelser om bygsel i vissa distrikt, ha icke

föreslagits andra ändringar än som betingas av att distrikten Bolna och

Mofjellet undantagas från svensk renbetning och av att betestiden förlängts.

36 § reglerar den s. k. gränsbetningsrättcn eller med andra ord rätten

att utan inflyttning låta renarna överskrida riksgränsen och uppehålla sig

inom vissa angivna norska gränsområden. Tiden för denna gränsbetningsrätt

är för närvarande 1 juli—31 augusti. För det gränsbetningsområde, som

ligger omedelbart norr om distriktet Lönsdalen ha de delegerade enats om

att föreslå en utsträckning av betestiden till samma tid som förordats beträffande

distriktet Lönsdalen eller således 1 maj—30 september. För övriga

i 36 § nämnda gränsbetningsområden föreslås en förlängning av betestiden

till 1 juli—15 september.

I 88—90 §§ meddelas vissa undantagsbestämmelser från den i 87 § fastslagna

regeln att de lappar, som anmält sig till visst distrikt, skola anses

gemensamt ansvariga för skada som vållats av renar inom distriktet. Med

hänsyn till att vissa distrikt i enlighet med det förut anförda föreslås skola

undantagas från svensk renbetning bör 89 § upphävas samt vissa delar av

88 och 90 §§ utgå. De i sistnämnda båda paragrafer förordade ändringarna

ha utformats i överensstämmelse härmed.

Enligt 139 § skola norska renar, som finnas inom de områden i Sverige

där lappar från Troms fylke äga rätt till renbetning, ingå i renräkning,

som företages inom dessa områden. Renarnas ägare och vaktare äro pliktiga

att lämna nödigt biträde därvid. Av praktiska skäl och med hänsyn

till den i 199 § stadgade skyldigheten för vederbörande ämbets- och tjänstemän

att övervaka konventionens iakttagande har det ansetts erforderligt

att tillämpningsområdet för 139 § utvidgas till att omfatta även de delar

av Sverige, vari lappar från Nordlands fylke äga betesrätt.

169 §. Ändringen i denna paragraf, som innehåller bestämmelser om avvikelser

från de i 168 § meddelade reglerna i fråga om renars olovliga uppehåll

i ettdera riket, är av formell karaktär och sammanhänger med att

sommardistriktet Rosta, såsom i det föregående nämnts, förordas skola

s. 33 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr 55.

33

sammanslås med distriktet Tamok till ett distrikt, vari både vår- och sommarbetning

skall vara tillåten.

1 179 § meddelas bestämmelser om storleken av den avgift som skall erläggas

för renars uppehåll å otillåtet område. I andra stycket stadgas, att

endast halv avgift skall utgå för olovligt uppehåll å Troms fylkes fastland

och vissa delar av Ankenes härad i Nordlands fylke under tiden 1 maj—

30 september. Sistnämnda bestämmelse har ansetts böra i viss utsträckning

erhålla motsvarande tillämpning under oktober månad å renar, som

dä må uppehålla sig inom det i 5 § under C. angivna området.

192 § innehåller bestämmdelser om straff för överträdelse av vissa stadganden

i konventionen. Till det straffbara området har det ansetts nödvändigt

att hänföra även åsidosättande av det av fylkesmannen bestämda

högsta renantalet för oktober månad i det i 5 § under C. angivna området.»

I fråga om avdelning II i konventionsutkastet har i förenämnda skrivelse

erinrats, att lappar från Troms fylke enligt 1919 års konvention finge

införa renar på vinterbete i den nordligaste delen av Norrbottens län till

ett antal av högst 2 000. I fråga om renar, tillhörande lappar från Nordlands

fylke, hade däremot vid tillkomsten av nämnda konvention något

maximiantal icke ansetts behöva fastställas. Under förhandlingarna hade

å norsk sida framhållits, att det beträffande renar från Troms fylke bestämda

högsta antalet vore orimligt lågt. Å svensk sida hade man förklarat,

att det med hänsyn till önskvärdheten av ömsesidighet icke syntes

vara något att erinra mot att möjlighet öppnades att, därest renskötselns

utveckling så påkallade, förhandlingar upptoges om en ökning av detta

antal. Emellertid hade å svensk sida även framhållits, att renskötselns utveckling

kunde göra det nödvändigt att det antal renar, som från Nordlands

fylke finge föras på renbete i Sverige, fastställdes. Med utgångspunkt från

det anförda hade delegationerna enats om att i konventionsutkastet intaga

ett stadgande av innehåll att förhandlingar rörande ifrågavarande spörsmål

skulle upptagas mellan de båda länderna, om renskötselns utveckling

gjorde det önskvärt.

I skrivelsen har vidare beträffande avdelning III i utkastet till konventionen

framhållits, att avsevärda olägenheter vållades både svensk och

norsk renskötsel genom att bestämmelser icke funnes om gemensam

svensk-norsk handläggning av ärenden om renmärken. Då frågan om revision

av den svenska renmärkeslagen inom kort kunde förväntas komina

att upptagas till behandling, hade de delegerade icke ansett sig böra föreslå

att i renbeteskonventionen nu skulle införas några regler i hithörande hänseende

utan allenast förordat att förhandlingar skulle upptagas mellan

Sverige och Norge om åtgärder till undvikande av att i det ena rikets gränsoanråden

registrerades renmärken, som lätt kunde förväxlas med i det

andra riket tidigare registrerade märken.

Vad slutligen angår avdelning IV i konventionsutkastet har i skrivelsen

anförts, att det ansetts angeläget att de förordade ändringarna i 1919 års

U /lilinng till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 55.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

konvention snarast genomfördes. Delegationerna hade därför enats om att

föreslå att den nya konventionen skulle träda i kraft redan den 1 januari

1951. De bestämmelser, som innebure en ökning av renantalet i distriktet

Rendalen, hade dock befunnits icke kunna tillämpas förrän det tidigare

omnämnda spärrningsgärdet mellan Sörlenangen och Jaegervatnet uppförts.

I skrivelsen har vidare upplysts, att under utredningsarbetets och förhandlingarnas

gång fortlöpande överläggningar ägt rum med länsstyrelserna

och lappfogdarna i Västerbottens och Norrbottens län samt att sammanträden

hållits med representanter för de lappbyar, som beröras av 1919

års renbeteskonvention.

Vid sammanträde i jordbruksdepartementet den 1 december 1949 ha

lappfogdarna i Västerbottens län och i Norrbottens södra distrikt förklarat

sig tillstyrka konventionsutkastet. Lappfogden i Norrbottens norra distrikt

har i egenskap av expert deltagit i förenämnda förhandlingar i Oslo.

Departementschefen.

Konventionen den 5 februari 1919 mellan Sverige och Norge angående

flyttlapparnas rätt till renbetning utgör en sådan ordning för tillgodoseende

av de svenska lapparnas betesrätt i Norge och de norska lapparnas betesrätt

i Sverige, som ur praktisk synpunkt ansetts antagbar å ömse sidor.

Anledning synes därför i och för sig icke föreligga att å svensk sida uppsäga

konventionen. Med hänsyn till de i flera hänseenden ändrade förhållanden,

som inträtt under den tid konventionen varit gällande, är det emellertid

naturligt att åtskilliga önskemål om ändringar i konventionen framkommit.

Det förslag till konvention om ändring i 1919 års konvention, varom

enighet uppnåtts vid förhandlingar i Oslo den 15—19 november 1949

mellan en svensk och en norsk delegation, synes innebära en ändamålsenlig

reglering av hithörande frågor. Jag förordar därför, att förslaget

godkännes. Av skäl, som i det föregående anförts, torde det vara lämpligt

att uppsägningstiden för 1919 års konvention förlänges så att denna tid

utlöper först den 30 juni 1950. Jag tillstyrker på grund härav godkännande

jämväl av det vid nyssnämnda förhandlingar uppgjorda förslaget till

noteväxling.

Den föreslagna ändringen av 139 § i 1919 års konvention föranleder en

ändring av 8 § lagen den 20 juni 1919 (nr 445) innefattande bestämmelser i

anledning av konventionen den 5 februari 1919 mellan Sverige och Norge

angående flyttlapparnas rätt till renbetning. Denna fråga torde jag senare

få anmäla.

Föredraganden uppläser härefter de förslag till konvention mellan Sverige

och Norge om ändring i konventionen mellan de båda länderna den

5 februari 1919 angående flyttlapparnas rätt till renbetning och till noteväxling

om förlängning av uppsägningstiden för konventionen den 5 feb
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj-.ts proposition nr 55.

ruari 1919, för vilka i det föregående redogjorts, samt hemställer — under

erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena att göra

framställning rörande undertecknandet —- att Kungl. Maj :t måtte för Sin

del godkänna nämnda förslag.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Börje Langton.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungi. Maj:ts proposition nr öö.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet in
för

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottning
holms

slott den 2 december 19W.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Under erinran, att Kungl. Maj :t tidigare denna dag på föredragning av

chefen för jordbruksdepartementet beslutat för Sveriges del godkänna dels

ett av särskilda svenska och norska delegerade utarbetat utkast till konvention

mellan Sverige och Norge om ändring i konventionen mellan de båda

länderna den 5 februari 1919 angående flyttlapparnas rätt till renbetning,

dels ock ett av de delegerade uppgjort förslag till noteväxling om förlängning

av uppsägningstiden för nämnda konvention, varigenom denna tid

kommer att utlöpa den 30 juni 1950,

hemställer ministern för utrikes ärendena, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga

beskickningschefen i Oslo att å Sveriges vägnar underteckna ifrågavarande

utkast till konvention samt verkställa noteväxling i enlighet med

nämnda förslag.

Till vad ministern sålunda hemställt, varuti övriga statsrådsledamöter

förena sig, behagar Hans Maj :t Konungen

lämna bifall.

Ur protokollet:

Börje Langton.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai ds proposition nr 55.

37

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 29 december 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt chefen

för justitiedepartementet anför chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Sträng.

Den 2 december 1949 godkände Kungl. Maj:t ett av delegerade för Sverige

och Norge avgivet förslag till konvention om ändring i konventionen

mellan de båda länderna den 5 februari 1919 angående flyttlapparnas rätt

till renbetning. Förslaget har godkänts jämväl av Norges regering och konventionen

har, avfattad på svenska och norska språken, den 14 december

1949 undertecknats av regeringarnas befullmäktigade ombud.

Såsom i statsrådsprotokollet den 2 december 1949 nämnts föranleder den

nu undertecknade konventionen en ändring av 8 § lagen den 20 juni 1919

(nr 445) innefattande bestämmelser i anledning av konventionen den 5 februari

1919 mellan Sverige och Norge angående flyttlapparnas rätt till renbetning.

Jag torde nu åter få anmäla denna fråga.

I överensstämmelse med vad som stadgas i 139 § i 1919 års konvention

föreskrives i 8 § nyssnämnda lag, att då renräkning enligt 45 § 2 mom.

samma lag äger rum inom de områden, som upptagas av lappbyarna Könkämä,

Lainiovuoma, Sarivuoma och Talma, skola de norska renar, som finnas

inom områdena vid tiden för räkningen, ingå i densamma. Renarnas

ägare och vaktare äro pliktiga att på anfordran lämna nödigt biträde vid

räkningen. Enligt den nu undertecknade konventionen skola emellertid bestämmelserna

i 139 § gälla även i fråga om norska renar, som må införas

i de områden i Norrbottens och Västerbottens län där lappar från Rautasvuoma

och Kaalasvuoma lappbyar samt från Gällivare, Jokkmokks, Arjeplogs,

Sorsele, Tärna och Vilhelmina socknar ha betesrätt. Tillämpningsområdet

för 8 § lagen den 20 juni 1919 bör utvidgas i motsvarande mån.

Detta innebär att det bör omfatta de i 2 och 3 §§ samma lag angivna områdena

av Sverige. I enlighet härmed har inom jordbruksdepartementet utarbetats

förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 juni 1919

(nr 445) innefattande bestämmelser i anledning av konventionen den 5

februari 1919 mellan Sverige och Norge angående flyttlapparnas rätt till

renbetning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj:ts proposition nr 55.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över lagförslaget,

av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Patric Kalling.

1 Denna bilaga, som är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

39

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 30 januari

1950.

Närvarande:

justitieråden Gei jer,

Lech,

regeringsrådet Quensel,

justitierådet Beckman.

Enligt lagrådet den 26 januari 1950 tillhandakommet utdrag av protokoll

över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den

29 december 1949, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 juni 1919

(nr H5) innefattande bestämmelser i anledning av konventionen den 5 februari

1919 mellan Sverige och Norge angående flyttlapparnas rätt till renbetning.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

expeditionschefen i jordbruksdepartementet E. H. Kling.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Bengt Larson.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 3 februari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,

Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för justitiedepartementet anmäler chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Sträng, lagrådets den 30 januari 1950 avgivna utlåtande över det

den 29 december 1949 till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad

lydelse av 8 § lagen den 20 juni 1919 (nr 445) innefattande bestämmelser

i anledning av konventionen den 5 februari 1919 mellan Sverige och Norge

angående flytllapparnas rätt till renbetning.

Föredraganden anför följande.

Förevarande lagförslag — vilket av lagrådet lämnats utan anmärkning

— anknyter till den konvention om ändring i 1919 års konvention som, på

sätt framgår av statsrådsprotokollet för den 29 december 1949, undertecknats

av befullmäktigade ombud för svenska och norska regeringarna den

14 i samma månad. Nämnda konvention skall, innan ratifikation för Sveriges

del kommer i fråga, underställas riksdagens prövning.

Härefter hemställer föredraganden att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

dels äska riksdagens godkännande av ifrågavarande konvention

den 14 december 1949, dels jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga nyssnämnda lagförslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Einar Herlitz.

498177. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:95 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition rörande godkän/nande av en mellan Sverige och Norge den 14 december 1949 avslutad konvention om a1 i texten
  2. 3LU 1950:8 Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 s. 1 i texten