Angående vissa under utrikesdepartementets verksamhetsområde hörande anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 19i9/50
10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1950:62, Angående vissa under utrikesdepartementets verksamhetsområde hörande anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 19i9/50
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 62.
1
Nr 62.
Kungl. Majrts proposition till riksdagen angående vissa under utrikesdepartementets
verksamhetsområde hörande anslag
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
19i9/50; given Drottningholms slott den 10 februari
1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen ministern
för utrikes ärendena hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Östen Undén.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 10 februari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Ministern för utrikes ärendena anmäler, efter gemensam beredning med
chefen för finansdepartementet, under utrikesdepartementets verksamhetsområde
hörande ärenden angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1949/50 samt anför därvid följande.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 02.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
Egentliga statsutgifter.
A. Utrikesdepartementet.
fl] 3. Särskilda kostnader för vissa administrativa anordningar. I riksstaten
iör innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål uppförts
ett anslag av 200 000 kronor. Från detta bestridas kostnader för avlöningar
åt tre tjänstemän jämte biträdespersonal vid delegationen hos Organisationen
för europeiskt ekonomiskt samarbete i Paris ävensom åt tre tjänstemän
i utrikesdepartementet.
Den svenska kronans devalvering har medfört ökat medelsbehov för
personalen i Paris; för innevarande budgetår förutses denna ökning komma
att uppgå till 12 000 kronor. I fråga om grunderna för beräkningen av
sagda kostnader torde få hänvisas till nästföljande punkt. Vidare har en
förstärkning av hiträdespersonalen i Paris visat sig vara ofrånkomlig; utgifterna
härför under budgetåret 1949/50 ha beräknats till 22 000 kronor.
Slutligen har för handläggning vid beskickningen i Washington av ärenden
sammanhängande med Sveriges medlemskap i nyssnämnda organisation
måst anställas en extra tjänsteman. De kostnader, som i detta sammanhang
kräva täckning, beräknas uppgå till omkring 61 000 kronor.
Under budgetåret 1949/50 erfordras sålunda för nu ifrågavarande ändamål
sammanlagt ytterligare (12 000 + 22 000 + 61 000 =) 95 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Särskilda kostnader för vissa administrativa anordningar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/
50 anvisa ett anslag av 95 000 kronor.
B. Sveriges representation i utlandet.
[2] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och konsulär
personal m. m. Kungl. Maj:t har den 20 maj 1949 i enlighet med riksdagens
beslut (skr. 3/1949) fastställt avlöningsstat under förevarande anslag, varvid
för prisutjämningstillägg upptagits en obetecknad delpost å 1 300 000
kronor.
Sedan fullmäktige i riksbanken den 19 september 1949 beslutit vidtaga
en nedskrivning av den svenska kronans värde i förhållande till Amerikas
Förenta Staters och vissa andra länders valutor, anmäldes den 14 oktober
1949 för Kungl. Maj :t frågan om särskilt prisutjämningstillägg åt tjänstemän
vid beskickningar och konsulat med anledning av sagda nedskrivningav
kronan och anfördes därvid följande.
Kungl. Maj :t och riksdagen ha tidigare vid olika tillfällen fastslagit, att
de utomlands placerade tjänstemännen äga befogade anspråk på att deras
löner vid en avsevärd sänkning av den svenska valutans värde böra bibehållas
vid det ungefärliga realvärde, som av statsmakterna förutsatts vid
Kungl. Maj.ts proposition nr 62.
3
lönernas fastsställande. I enlighet med denna princip träffades såväl under
det första världskriget som under den därpå följande inflationsperioden
åren 1919-1921 särskilda anstalter för att bereda tjänstemännen inom utrikesförvaltningen
kompensation för sådana förluster i avlöningshänseende,
som uppkommit genom kursdifferenser. Vidare ansågos särskilda anordningar
motiverade för att bereda gottgörelse för det kursfall, som drabbade
den svenska valutan i samband med Kungl. Maj :ts beslut den 27
september 1931 att befria riksbanken från skyldigheten att inlösa sina sedlar
med guld; då uppkomna kursförluster ersattes i så måtto, att befattningshavare
i vederbörande länder berättigades att tillgodonjuta sina löneförmåner
efter en kurs, som med en marginal av fyra procent avvek från
guldpariteten.
I frågan om ersättning för de kursförluster, som uppkomma genom den
nu vidtagna nedskrivningen av den svenska valutans värde, har yttrande
inhämtats från de av ministern för utrikes ärendena enligt Kungl. Maj :ts
beslut den 17 december 1948 tillkallade sakkunniga, vilka erhållit i uppgift
att inom utrikesdepartementet biträda vid beredning av frågor rörande
avlöningar till tjänstemän vid beskickningar och konsulat. De sakkunniga
ha förordat, att särskild kursförlustersättning skall utgå såsom tilllägg
till övriga löneförmåner. De sakkunniga, som funnit, att denna ersättning
bör beräknas på basis av vederbörande tjänstemans totala löneförmåner,
ha dock förklarat sig anse, att fullständig kompensation för uppkomna
kursförluster icke bör lämnas. Bland annat borde beaktas, att viss
del av tjänstemännens avlöningsförmåner regelmässigt torde användas för
utgifter i Sverige. I princip innebär de sakkunnigas förslag, att kursförlustersättningen
skall beräknas efter procenttal i fallande skala på så sätt,
att ersättning, som hänför sig till högre skikt av tjänstemannens årslön, förslagsvis
överstigande 24 000, respektive 48 000 kronor för år, bestämmes efter
ett lägre procenttal än den gottgörelse, som belöper på närmast lägre skikt.
1 den praktiska tillämpningen av ifrågavarande princip skulle resultatet
bli exempelvis, att tjänstemän i Amerikas Förenta Stater, där valutan i förhållande
till kronan stigit med 43,89 %, erhålla en ökning av sina avlöningsförmåner
med 40 % å den del av lönen, som understiger eller uppgår till
högst 24 000 kronor för år, med 36 % å den del av lönen, som överstiger
24 000 men icke 48 000 kronor för år, och med 32 °o å återstoden. I fråga
om länder, vilkas valutors värde ej stigit lika mycket i förhållande till den
svenska, skulle motsvarande lägre procenttal fastställas.
I anslutning därtill beslöt Kungl. Maj :t, att under tiden 1 oktober—31
december 1949 finge till de tjänstemän, som upptogos i eu vid statsrådsprotokollet
såsom bilaga fogad förteckning, utgå ersättning i form av särskilda
prisutjämningstillägg för nu ifrågavarande kursförluster med de belopp,
som jämväl angåvos i nämnda förteckning. Vidare förklarades, att
ifrågavarande belopp skulle bestridas av de i respektive avlöningsstater
upptagna delposterna till prisutjämningstillägg. Verkställda beräkningar
ha givit vid handen, att för täckande av kostnaderna lör dessa särskilda
prisutjämningstillägg komma att för innevarande budgetår utöver redan
anvisade medel erfordras i runt tal 900 000 kronor.
Under den gångna delen av innevarande budgetår har därjämte på grund
av en inom några länder inträffad prisstegring blivit nödvändigt att i form
av prisutjämningstillägg bereda därvarandc tjänstemän ersättning för de
-
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 62.
ras ökade utgifter. Frågan har underställts namnda sakkunniga (utrikesförvaltningens
lönenämnd); enligt därvid gjorda beräkningar torde för ändamålet
erfordras ett belopp av i runt tal 200 000 kronor.
Riksdagens medgivande att överskrida posten med ovannämnda belopp å
(900 000 -f- 200 000 =) 1 100 000 kronor torde böra inhämtas, och jag
hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att den i avlöningsstaten för diplomatisk och konsulär
personal in. in. upptagna delposten till prisutjämningstilllägg
må för budgetåret 1949/50 överskridas med högst
1 100 000 kronor.
[3] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer. I gällande avlöningsstat
har under detta anslag upptagits en obetecknad delpost till
prisutjämningstillägg å 100 000 kronor. Av skäl, som anförts under nästtöregående
punkt, erfordras under innevarande budgetår för prisutjämningstillägg
åt attachéer ytterligare medel; enligt verkställda beräkningar erfordras
för ändamålet 175 000 kronor. Riksdagens medgivande att överskrida
posten med detta belopp torde böra inhämtas.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att den i avlöningsstaten för attachéer upptagna delposten
till prisutjämningstillägg må för budgetåret 1949/50 överskridas
med högst 175 000 kronor.
[4] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer. Under
lörevarande anslag har i gällande avlöningsstat upptagits bl. a. en obetecknad
delpost å 10 000 kronor till prisutjämningstillägg. Av skäl, som nyss
anförts, erfordras under nu löpande budgetår ytterligare medel för dylikt
tillägg åt pressattachéer. Ett belopp av 20 000 kronor utöver det i riksstaten
anvisade anslaget beräknas sålunda komma att åtgå för täckande av dessa
merutgifter. Riksdagens medgivande att överskrida posten med nämnda belopp
torde böra inhämtas, och jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att den i avlöningsstaten för pressattachéer upptagna delposten
till prisutjämningstillägg må för budgetåret 1949/50
överskridas med högst 20 000 kronor.
[5] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden. I riksstaten
för innevarande budgetår har till avlöningar åt skrivbiträden vid beskickningar
och konsulat uppförts ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor.
En avsevärd förstärkning av detta anslag är nu erforderlig, väsentligen
på nyss anförda grunder. Det belopp, som måste täckas, har efter verkställda
beräkningar uppskattats till 800 000 kronor.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/
50 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
[6] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och
vaktbetjänte. I riksstaten för innevarande budgetår har till avlöningar åt
ifrågavarande personal uppförts ett reservationsanslag av 750 000 kronor.
Av skäl, som anförts under nästföregående punkt, föreligger ett behov av
ytterligare medel även under detta anslag. Dessa merutgifter ha beräknats
till 350 000 kronor.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra
biträden och vaktbetjänte å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 350 000
kronor.
[7] 6. Kontorskostnadsersättningar åt. lönade tjänstemän. I riksstaten för
innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett reservationsanslag
av 210 000 kronor.
Den svenska kronans devalvering har medfört behov av ytterligare medel
under detta anslag; de härav förorsakade merutgifterna ha beräknats till
32 000 kronor. Upprättandet av en beskickning i Montevideo samt en av arbetsförhållandena
påkallad utvidgning av generalkonsulatets i Chicago kanslilokaler
komma även att öka kostnaderna under anslaget. För dessa ändamål
erfordras sålunda 8 000 kronor. Utöver redan anvisade medel torde
alltså under innevarande budgetår komma att behövas ett belopp av tillhopa
(32 000 + 8 000 =) 40 000 kronor.
.lag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 40 000 kronor.
C. Internationella förhandlingar in. in.
[8] 6. Europarådet. Med bifall till Kungl. Maj :ts proposition 214/1949 har
riksdagen (skr. 379/1949) bl. a. medgivit, att Sveriges bidrag till Europarådets
gemensamma kostnader finge, intill dess riksdagen kunde besluta
annorlunda, bestridas från förslagsanslaget till särskilda förhandlingar med
främmande makter. Detta anslag har under innevarande budgetår med stöd
av sagda bemyndigande belastats med sammanlagt 134 247 kronor för gäldande
av Sveriges bidrag för år 1949.
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (III ht s. 10) har
Kungl. Maj :t — under framhållande av att definitiva beräkningar för år 1950
dä ännu ej 1''öreläge — hemställt, att riksdagen måtte till Europarådet för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
Rådets budget för år 1950 har nyligen fastställts till 585 445 000 franska
francs, varav omkring 504 000 000 francs beräknas skola täckas genom bidrag
från medlemsstaterna under förutsättning, att 1949 års budget icke
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 62
kommer att förete underskott. Sveriges bidrag skall utgå med 3,5 % i stället
för tidigare 4 % och kan sålunda beräknas komma att belöpa sig till omkring
19 750 000 francs eller omkring 294 000 kronor.
För bestridande av ifrågavarande bidrag, vilket bör erläggas utan alltför
långt dröjsmål, synas medel böra äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Europarådet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
D. Diverse.
[9] 5. Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Svenska institutet
för kulturellt utbyte med utlandet, som för sin verksamhet under budgetåret
1949/50 från det för upplysningsverksamhet i utlandet angående
Sverige beviljade anslaget erhållit ett statsbidrag av 400 000 kronor, har i
skrivelse den 11 oktober 1949 anhållit om ett tilläggsanslag för sin verksamhet
under innevarande budgetår. I skrivelsen framhålles, att den svenska
kronans devalvering, framför allt i förhållande till dollarn, medfört ökade
kostnader och därmed svårigheter för institutets fortsatta verksamhet. Enligt
institutets beräkningar skulle merkostnaden på grund av devalveringen
beröra följande i institutets budget uppförda utgiftsposter.
Budget för
1949/50
Kronor
A. Central och vid huvudkontoret i Stockholm be
-
driven verksamhet:
Filmverksamhet .......................... 45 000
Oförutsedda utgifter ...................... 6 000
B. I utlandet bedriven verksamhet:
Amerikas Förenta Stater:
Svenska lektorer vid amerikanska universitet 30 000
Frankrike:
Svenska institutet i Paris .................. 73 000
Svensk lektor vid universitetet i Paris ...... 9 800
Tessin-institutet i Paris .................... 2 000
Italien:
Svensk lektor vid universitetet i Rom........ 2 700
C. Allmänt kulturutbyte:
Stipendier för utlänningars studier i Sverige . . 1 000
Utställningar, svenska veckor m. m........... 12 000
Summa kronor
Ökning genom
devalveringen
Kronor
2 000
4 000
17 900
9 000
1 700
240
5 000
1 520
5 000
46 360
Anm. Härtill komma följande bidrag: för lektoraten vid amerikanska universitet 10 800
kronor från enskilt håll, för lektoratet vid universitetet i Paris 3 600 kronor från ecklesiastikdepartementet
samt för lektoratet vid universitetet i Rom 2 000 kronor från samma
departement och 6 000 kronor från Riksföreningen för svenskhetens hevarande i utlandet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 62.
7
Såsom framgår av uppställningen, hänföra sig de genom devalveringen
uppkomna merkostnaderna i främsta rummet till lektoratsverksamheten i
Amerikas Förenta Stater, Frankrike och Italien. Eu kostnadsökning har också
inträtt för institutets Paris-kontor samt för Tessin-institutet i Paris.
Merkostnaderna för utställningar ha, enligt vad som framhållits från institutets
sida, sin främsta orsak i den fördyring, som inträtt beträffande
verksamheten i Förenta Staterna. Därjämte beräknas redan planerad verksamhet
i Frankrike och Italien komma att något fördyras. Ökningen av
kostnaderna på filmkontot faller huvudsakligen på institutets filmverksamhet
i Förenta Staterna.
Beträffande posten för stipendier för utlänningars studier i Sverige framhåller
institutet, att stipendierna visserligen utbetalas i svensk valuta och
huvudsakligen avse att täcka kostnaderna för uppehälle i Sverige men därutöver
hittills i huvudsak täckt kostnaderna för resorna till och från Sverige.
Dessa resor ha genom devalveringen fördyrats med en summa, som för
innevarande läsårs stipendiater beräknas uppgå till 1 520 kronor. Härvid har
hänsyn tagits till att en del stipendiater anlänt före devalveringen. Då institutet
i samband med dessa stipendiers utannonsering utlovat visst resebidrag,
anser sig institutet förpliktat att icke genom utebliven kompensation
i realiteten minska stipendiernas storlek.
På grund av svårigheterna att exakt beräkna de kostnadsökningar, som
vållas av devalveringen, anser institutet det vidare nödvändigt att höja posten
för oförutsedda utgifter från tidigare beräknade 6 000 kronor till 10 000
kronor.
Departementschefen. Institutet har, såsom framgår av vad nu anförts,
beräknat de av kronans devalvering föranledda merkostnaderna till 46 360
kronor. Dessa synas genomgående ha beräknats å de för ett helt budgetår
belöpande utgifterna och å samtliga de bidrag, som erhållas för här ifrågakommande
verksamhetsgrenar. En granskning av institutets framställning
ger vid handen, att den merkostnad, som uppstår under budgetåret 1949/50
med anledning av den svenska kronans nedskrivning i september 1949 och
för vilken ersättning synes böra utgå av medel under riksstatens tredje
huvudtitel, bör uppskattas till ett lägre belopp än det angivna. Det erforderliga
tillskottet torde kunna beräknas till 20 000 kronor, och jag hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 20 000 kronor.
[10] 12. Extra utgifter. I gällande riksstat har för detta ändamål uppförts
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Den 30 maj 1941 medgav Kungl. Maj :t, att för staten tillhöriga inventarier
å beskickningen i London, nationalmusei därstädes deponerade konstföremål
samt viss av de vid beskickningen och generalkonsulatet i London
8
Kungl. Maj-.ts proposition nr 62.
anställda tjänstemännens därstädes befintliga lösegendom finge för en kostnad
av sammanlagt högst 6 000 kronor för år tagas i brittisk lagstiftning
föreskriven obligatorisk försäkring mot krigsskada; kostnaden för försäkringen
skulle bestridas av tredje huvudtitelns anslag till extra utgifter.
Från beskickningen i London har numera till utrikesdepartementet inkommit
slutlig redovisning för ifrågavarande försäkringsavgifter, utvisande
att dessa för tiden 1 juli 1941—30 juni 1945 uppgå till ett sammanlagt belopp
av kronor 18 706:99. Förevarande anslag lämnar emellertid icke tillgång
till täckande av denna utgift. Jag föreslår därför, att å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår ett till 19 000 kronor avrundat belopp
äskas för ändamålet, och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 19 000
kronor.
Kapitalinvesteringar.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[11] 4 b. Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra. Med bifall
till Kungl. Maj :ts i proposition den 9 maj 1947 (nr 265) gjorda förslag
har riksdagen (skr. nr 396) för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 650 000 kronor till uppförande av fastighet för beskickningen i
Canberra. Redan innan byggnadsarbetena under våren 1948 påbörjades, visade
det sig, att kostnaden för fastighetens uppförande på grund av förändringar
i läget på byggnads- och arbetsmarknaden i Australien komme
att icke obetydligt överskrida det tidigare beräknade beloppet. För budgetåret
1948/49 har riksdagen därför (skr. nr 463), med bifall till Kungl.
Maj:ts i proposition den 15 oktober 1948 (nr 303) gjorda förslag, å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/49 för ifrågavarande ändamål anvisat
ett investeringsanslag av 250 000 kronor. Till grund för beräkningarna
för sistnämnda anslag lågo de i Australien i juni 1948 gällande byggnadskostnaderna.
Hänsyn togs dock även till en då motsedd utveckling på byggnadsmarknaden,
framför allt arbetslönernas stegring, varför en reserv å
30 000 kronor inräknades i anslaget.
Enligt vad beskickningen i Canberra sedermera meddelat, har utvecklingen
på byggnadsmarknaden i Australien sedan sommaren 1948 fortgått
i ständigt fördyrande riktning, och de ökade byggnadskostnaderna ha medfört,
att all privat byggnadsverksamhet praktiskt taget avstannat. Rådande
knapphet på byggnadsmateriel av skilda slag har haft till följd, att
en stor del av den för beskickningshuset erforderliga materielen måste anskaffas
i Sverige, vilket förorsakat en ökning av byggnadskostnaderna. Vidare
har en nära två månader lång kolstrejk i Australien under sommaren
1948 förorsakat svårigheter för tegeltillverkningen i landet, vilket i sin tur
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 62.
medfört högre kostnader för viss annan för bygget avsedd materiel. Beskickningen
framhåller, att byggnadskostnaderna i Australien sedan år
1938 visat en genomsnittlig ökning för mindre bostadshus med i runt tal
300 %, varav nära 75 % beräknas falla på åren 1948—1950.
Slutligen må framhållas, att i Canberra sysselsatta arbetare bo i baracker,
uppförda av de australiska myndigheterna, mot en veckoavgift av ursprungligen
australiska pund 1.12.6. Den 1 januari 1949 höjdes veckoavgiften till
australiska pund 2.5.0. Vederbörande myndigheter ha förklarat, att avgiften
i fråga kunnat hållas så låg endast på den grund, att kostnaderna för
arbetarnas uppehälle i Canberra subsidierats av australiska staten samt att
svenska staten måste räkna med att ersätta sålunda utbetalade subsidiebelopp.
Av myndigheterna har framhållits, att man framdeles kömme att
lämna uppgift angående storleken av dessa subsidier. Närmare uppgifter
rörande subsidiebeloppens storlek eller de principer, enligt vilka de beräknas
utgå, ha icke kunnat erhållas, och det är därför icke möjligt att angiva
crsättningssummans storlek. Vid en beräknad subsidiering per ai''betare av
15 shillings för vecka, vilken under rådande förhållanden kan synas rimlig,
komme det belopp, som beskickningen skulle nödgas erlägga, i det närmaste
att uppgå till 1 200 australiska pund eller omkring 15 000 kronor.
Denna summa bör följaktligen inräknas i de totala byggnadskostnaderna.
Av angivna skäl är det icke möjligt att hålla utgifterna inom den år 1948
för fastighetsbygget beräknade kostnadsramen.
Enligt verkställda beräkningar av återstående kostnader för byggnadens
färdigställande torde dessa komma att överstiga de år 1948 beräknade med
i runt tal 160 000 kronor. Då från detta belopp bör avdragas den reserv
å 30 000 kronor, vilken inräknats i det år 1948 beviljade anslaget, uppgår
den direkta ökningen av byggnadskostnaderna till 130 000 kronor. En viss
osäkerhet råder emellertid alltjämt beträffande de slutliga kostnaderna för
en tillfartsväg, vilken måste anläggas från beskickningstomtens norra sida
till huvudbyggnaden samt för vissa kostnader för frakter, elektriska installationer
m. m. Härtill kommer nämnda, till 15 000 kronor beräknade ersättning
för subsidier, som utbetalats från australisk sida för de vid bygget anställda
arbetarnas logi och uppehälle. Slutligen torde med hänsyn till svårigheten
att verkställa exakta kalkyler böra räknas med ytterligare utgifter
å 25 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen, som anmodats yttra sig rörande behovet av ytterligare
anslag, har förklarat sig med hänsyn till föreliggande omständigheter
icke ha något att erinra mot den angivna kostnadsberäkningen.
Departementschefen. Såsom framgår av vad sålunda anförts erfordras
på grund av tidigare oförutsedda omständigheter ytterligare medel för färdigställande
av beskickningsfastigheten i Canberra. .lag tillstyrker därför,
att framställning härom göres till riksdagen, samt förordar, att utöver
tidigare beviljade anslag å sammanlagt 900 000 kronor äskas ett belopp av
170 000 kronor.
2 Bihany till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 62.
10 Kungl. Mai ds proposition nr 62.
Under hänvisning härtill får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50
anvisa ett investeringsanslag av 170 000 kronor.
[12] 4 c. Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter. Å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisade riksdagen ett investeringsanslag
av 300 000 kronor för vissa reparations- och iståndsättningsarbeten
å statens fastigheter i Bern, Bryssel, Helsingfors, Köpenhamn, London,
Minneapolis, Paris, San Francisco och Wien. Av olika skäl ha dessa arbeten,
i vad avser fastigheterna i Bryssel och Minneapolis, hittills kunnat
endast delvis utföras. Därigenom har för återstående arbeten å sistnämnda
två fastigheter till följd av den svenska kronans devalvering uppkommit
en kostnadsökning, vilken uppgår till i runt tal 30 000 kronor. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett investeringsanslag av 30 000 kronor.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bengt Augustinsson.
Stockholm 1950. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
500660
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1950:132 Skrivelse till Konungen angående utsträckning av giltighetstiden för studiebiljetter å statens järnvägar. a1 i texten
- SU 1950:77 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 under utrikesdepartementets s. 1 i texten