Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter

1950-03-03 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:95, Angående försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr So

1

Nr 95.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronan tillhöriga fastigheter; given Stockholms

slott den 3 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna 1 och 2 hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Höns

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler två ärenden

angående försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter, vilka ärenden

synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför följande.

1 :o.

Karleby Norra 4’ i Östergötlands län.

Domänstgrelsen (skr. 21/11 1949) hemställer, att kronoegendomen Karleby

Norra 41 i Normlösa socken, Östergötlands län, skall säljas till egendomens

arrendator Sten Hesser.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas i huvudsak följande.

Egendomen är belägen 10 kilometer från Skänninge och 3 kilometer från

Normlösa järnvägsstation. Arealen är 37,5 hektar, varav 37 hektar åker och

0,5 hektar impediment. Av åbyggnaderna är manbyggnaden, som är inredd

till tre lantarbetarebostäder, i gott stånd. Övriga hus äro av medelgod beskaffenhet.

Arrendatorn har på egen bekostnad upptagit brunn. De elektriska

ledningarna och en del mindre hus m. m. tillhöra jämväl honom. Egendomen

är täclcdikad i erforderlig omfattning. Taxeringsvärdet är 56 100 kronor.

Egendomen är till den 14 mars 1961 utarrenderad mot en avgäld, som för

arrendeåret 1948/49 utgick med 2 892 kronor. Arrendator är sedan år 1949

Sten Hesser. Före honom har egendomen under cirka 70 år arrenderats av

hans fader och farfader. Egendomen har under denna tid sambrukats med

arrendatorns egna fastigheter; dock har kronoegendomen brukats med. särskild

växtföljd och med egen, fulltalig kreatursbesättning. Kronoegendomen

gränsar intill arrendatorns fastigheter och skjuter delvis in i dessa sona

en kil.

De arrendatorn tillhöriga fastigheterna ha en areal av i runt tal 128 hektar,

varav 100 hektar åker, 2 hektar ängs- och betesmark samt 26 hektar skog.

Intill arrendatorns egna fastigheter ligger ett mindre jordbruk, tillhörande

Karl Hagsten. Detta jordbruk omfattar 8,2 hektar åker och 1,3 hektar annan

mark. Jordbrukets byggnader äro i gott stånd och tillräckliga för en betydligt

större areal än den nuvarande.

I fråga om den förberedande behandlingen av ärendet anför domänstyreisen

bland annat, att styrelsen år 1941 efter ansökan av dåvarande arrendatorn

Hugo Hesser gjort framställning om försäljning av kronoegendomen till

denne men att framställningen avslagits av Kungl. Maj :t genom beslut den

30 januari 1942. Efter förnyad framställning av Hesser hemställde styrelsen

år 1945 ånyo att egendomen skulle säljas till honom. Hesser hade då träffat

överenskommelse med Hagsten om att denne skulle få förvärva omkring 5

hektar mark av Hesser, såvida kronoegendomen kom i Hessers ägo. Denna

framställning lämnades emellertid enligt Kungl. Maj :ts beslut den 5 oktober

1945 likaledes utan bifall.

Hugo Hesser har år 1948 ånyo anhållit att få köpa kronoegendomen. Han

har därvid såsom skäl för sin ansökning bland annat åberopat att hans förvärv

av egendomen skulle innebära en rationalisering av hans lantbruk. De!

cirka 70-åriga sidobruket av kronoegendomen till hans egna fastigheter medför

nämligen betydande olägenheter. Hesser har vidare erbjudit sig att sälja

jord till Hagsten för komplettering av dennes jordbruk.

Uppskattningsnämnden bär saluvärderat kronoegendomen till 83 500 kronor.

Nämnden har tillstyrkt egendomens försäljning till nuvarande arrendatorn

Sten Hesser med hänsyn till den långa tid, under vilken egendomen

arrenderats av dennes fader och farfader. Försäljningen bör dock enligt

nämndens förmenande komma till stånd allenast under förutsättning att

Hesser till Hagsten säljer ett visst oinråde om cirka 6,1 hektar åker och 0,7

hektar ängs- och betesmark, som Hagsten förklarat sig vilja förvärva.

Enligt köpeavtal den 7 juni 1949 har nämnda område sålts till .Hagsten

under förutsättning att Hesser får förvärva kronoegendomen. „ ; „

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

3

Lantbruksnämnden har tillstyrkt försäljningen av kronoegendomen under

villkor att Hagstens förvärv genomföres.

Domänstyrelsen tillstyrker för sin del att egendomen skall säljas till

Hesser för en köpeskilling motsvarande saluvärdet, 83 500 kronor. Såsom

villkor vid försäljningen anser styrelsen att följande bör föreskrivas.

Egendomen skall överlåtas i befintligt skick med tillträde för köparen å

dag, som domänstyrelsen bestämmer. Endast kronan tillhöriga hus och anläggningar

å egendomen ingå i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet

grundade rättsanspråk mellan kronan och arrendatorn, med undantag för

eventuellt oguldna arrendeavgifter och skatter, skola anses vara reglerade genom

försäljningen. Innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd

framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla och nyttja

ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av

ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring, reparation och

tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur. I övrigt

skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

Överlantmätaren har förklarat att hinder ur fastighetsbildningssynpunkt

icke möter mot den föreslagna överlåtelsen till Hagsten under förutsättning

att erforderlig sammanläggning såmtidigt kommer till stånd.

I yttrande till lantbruksstyrelsen har lantbruksnämnden betonat att sammanslagningen

av kronoegendomen med Hessers egna fastigheter och den

i samband därmed möjliggjorda förstärkningen av Hagstens ofullständiga

jordbruk till en bärkraftig brukningsdel måste anses innebära en synnerligen

förmånlig rationalisering av två gårdar.

Lantbruksstyrelsen har i remissutlåtande tillstyrkt försäljningen. Styrelsen

har därvid framhållit, att de avsedda fastighetsbildningsåtgärderna synas

lämpliga ur fastighetsteknisk och driftsekonomisk synpunkt. Ur jordpolitisk

synpunkt måste den genom förvärvet möjliggjorda förstärkningen

av Hagstens brukningsenhet anses synnerligen önskvärd. Vissa betänkligheter

kunna dock enligt styrelsens mening anföras mot att Hessers storjordbruk

får ett tillskott bestående av en fastighet som har möjligheter att

kunna utgöra ett familjejordbruk. Emellertid utgår Hessers arrende av

kronoegendomen först år 1961. Vidare synes enligt lantbruksstyrelsens mening

viss hänsyn böra tagas till att egendomen under mycket lång tid arrenderats

av sökandens fader och farfader. Dessutom är egendomens byggnadsbestånd

numera icke anpassat för att utgöra brukningscentrum i en

särskild brukningsdel.

Departementschefen.

I likhet med lantbruksnämnden och lantbruksstyrelsen finner jag att dornänstyrelsens

försäljningsförslag är lämpligt. Jag hemställer därför, att

Kungl. Ma j rf måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Karleby Norra 4‘ i Normlösa socken,

Östergötlands län, må, sedan försäljning enligt förenämnda

köpekontrakt den 7 juni 1949 kommit till stånd av angivna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunql. Mai ds proposition nr 95.

område om cirka 6,3 hektar, säljas til! egendomens arrendator

-Sten Hesser för en köpeskilling av 83 50!) kronor samt på

huvudsakligen de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

2:o.

Sunderbyns försöksgård i Norrbottens län.

Styrelsen för lantbruks högs kolan och statens lantbruksförsök (skr. 3/10

1949) hemställer, att statens försöksgård Norra Sunderbvn i Nederluleå socken,

Norrbottens län, skall säljas.

Sunderbyns försöksgård (Sunderbyn 46‘) är .belägen mitt emellan Luleå,

och Boden. Arealen är 121,7 hektar, varav omkring 24 hektar åker. Taxeringsvärdet

utgör 39 700 kronor. Gårdens levande och döda inventarier ha

uppskattats till ett värde av omkring 16 000 kronor.

Då försöksverksamheten vid Sunderbyn jämlikt statsmakternas beslut

(prop. nr 139/1944; r. skr. nr 309) i huvudsak avvecklades och överflyttades

till den nya försöksgården vid Öjebyn utanför Piteå, förutsattes att

Sunderbyn skulle säljas. Frågan om försäljningen skulle enligt departementschefens

uttalande senare underställas riksdagen.

Högskolestyrelsen har i sin skrivelse den 3 oktober 1949 i fråga om de

försök, som gjorts att sälja försöksgården, anfört, att gården, sedan försöksverksamheten

flyttats till Öjebyn, vid upprepade tillfällen under hand

utbjudits till försäljning. Vid förhandlingar med de spekulanter, som anmält

sig, hade framhållits som önskvärt, att pågående försöksserier vid gården

finge fortsättas jämväl efter en försäljning. Något antagbart anbud hade

ej erhållits förrän våren 1948, då Norrbottens läns prodncentförening u. p. a.

förklarat sig önska förvärva egendomen. Föreningen skulle använda denna för

försök med gödsvinsproduktion, baserad på vassle och hemmaproducerade

fodermedel. Dessutom skulle gården utnyttjas för praktiska försök för utrönande

av produktionskostnaden för mjölk. Efter förhandlingar hade uppgjorts

ett preliminärt köpeavtal med producentföreningen. Enligt detta skulle

försöksgården, inklusive kreatur och inventarier, säljas för 60 000 kronor

på vissa närmare angivna villkor. Dessa innebära, bland annat, att de

försöksserier, som pågå vid överlåtelsen, skola kvarligga på försöksgården

till dess de enligt planen för försöksverksamheten skola vara avslutade.

Kostnaderna för försökens skötsel under vegetationsperioden, som skall

ske enligt försöksledningens anvisningar, skola bestridas av köparen medan

kronan skall svara för sådd och skörd av försöksytorna.

Sedermera hade emellertid Rederiaktiebolaget Nordstjernan förklarat sig

önska inköpa försöksgården för det av bolaget inrättade institutet för växtforskning

och kijllagring i Nynäshamn för en köpeskilling av 60 000 kronor.

Bolaget hade vidare förklarat, att det, om köp korome till stånd, vore

villigt att övertaga vissa av de till egendomen hörande inventarierna, i den

män överenskommelse om priset kunde träffas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunff!. Maj.ts proposition nr 95

5

I högskolestyrelsens skrivelse uppgives vidare, att styrelsen redan våren

1948 förhandlat med representanter för institutet om försäljning av försöksgärden

men att förhandlingarna då avbrutits av de sistnämnda.

Bolaget har till motivering av sin begäran att förvärva gården för institutets

räkning anfört i huvudsak följande.

Institutet bedriver sedan åtskilliga år en omfattande forsknings- och försöksverksamhet

på potatisodlingens område med särskild inriktning på att

få till stånd svensk export av utsädespotatis. Ett betydelsefullt led i detta

arbete är uppdragning av virusfria elitstammar av viktigare potatissorter.

Erfarenheterna ha visat, att det för hindrande av infektion av dessa elitstammar

är nödvändigt att förlägga åtminstone de tidigare stadierna av

dessa eliters uppförökning till trakter med minimal virusspridning. Övre

Norrlands jordar erbjuda särskilt gynnsamma betingelser för sådana elitodlingar.

Eliternas förökning har hittills ordnats genom kontraktsodlingar

hos enskilda jordbrukare. Dessa ha emellertid icke skött odlingarna på tillfredsställande

sätt. Institutet finner det därför nödvändigt att förvärva en.

egen gård i övre Norrland. Av flera skäl är Sunderbvns försöksgård sällsynt

säl lämpad för ändamålet.

Institutet har även för avsikt att förlägga vissa delar av sin potatisförsöksverksamhet

till Sunderbyn, Norrland har synnerligen goda naturliga

förutsättningar för produktion av högklassig utsädespotatis. Åtskilliga för

denna del av Sverige speciella potatisproblem återstå dock ännu att lösa,

innan produktionen kan utvidgas till större omfattning. Försäljningen av

elitutsädet är avsedd att överlåtas på Svenska lantmännens riksförbund och

kommer därigenom landets jordbruk til! godo. Institutet räknar även med

att elitutsädet kommer att göra svensk utsädespotatis mera konkurrenskraftig

på världsmarknaden. De fleråriga försök som finnas utlagda på gården

äro avsedda att skötas av institutets personal i enlighet med lantbmkshögskolans

föreskrifter. Institutets avsikt är att driva jordbruket kreaturslöst

tills närmare erfarenheter vunnits. Ladugården ämnar institutet utnyttja

som förgroningshall. Institutets potatisodlingar äro avsedda att till en.

början omfattar cirka sex hektar per år.

Högskolestyrelsen har framhållit att bolagets anbud ur ekonomisk synpunkt

är klart förmånligare än det som avgivits av producentföreningen.

Styrelsen har hemställt, att försöksgården måtte säljas till den av anbudsgivarna

som Kung!. Maj :t finner lämplig.

Producentföreningen har sedermera i skrivelse den 24 oktober 1949 påpekat

att det för åstadkommande av den differentiering av jordbruksproduktionen

i Norrbotten, som bör eftersträvas, är i hög grad önskvärt att

praktiska demonstrationsförsök inom svinavelns och speciellt fläskproduktionens

område anordnas å en för ändamålet avsedd försöksgård. Försöksverksamhet

på svinskötselns område saknas alltjämt i länet. Den odlade

arealen vid Sunderbyns försöksgård synes väl avvägd för att kunna producera

de fodermedel för fläskproduktion, som vid sidan av mejeriavfall erfordras

för att hålla eu för gården och dess ekonomibyggnader lämpad svin - besättning. Gården ligger vidare mitt emellan Boden och Luleå, i vilka båda

städer föreningen bär centrahnejericr. För närvarande utnyttjas vasslen syn - nerligen dåligt inom landet. Över en miljon foderenheter vass le beräknas

sålunda för närvarande årligen gå till spillo inom länet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts- proposition nr 95.

I föreningens skrivelse anföres vidare, att vissa olägenheter uppstå, om

Sunderbyn säljes i syfte att åstadkomma stora odlingar av potatis för exportändamål.

Olägenheterna sammanhänga med att egendomens odlade areal

blir ensidigt utnyttjad, samt att all mark där icke är speciellt fördelaktig

för potatisodling. Gårdens ekonomibyggnad skulle dessutom vid en sådan

driftsinriktning bliva i stort sett värdelös. Enligt föreningens åsikt kommer

försöksgården till största nytta för länets jordbrukare, om den får disponeras

i enlighet med föreningens förslag. Potatisodling för export torde bäst tjäna

jordbrukets intresse, om den sker i form av kontraktsodling.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i remissyttrande

den 22 december 1949 över föreningens skrivelse anfört att en

jämförande värdering av de försöksuppgifter, som de båda anbudsgivarna

ha uppsatt på sitt program, är synnerligen vansklig att göra. Styrelsen lutar

dock åt den uppfattningen, att institutets program är att föredraga framför

producentföreningens, icke minst med tanke på att statens försöksgård öjebyn

tillkommit för att möjliggöra bland annat svinförsök. Om hänsyn tages

till köpeskillingens storlek måste uppenbarligen institutets anbud anses fördelaktigare

än producentföreningens. Styrelsen kan emellertid icke undgå att

anse, att producentföreningen på grund av det preliminära köpekontraktet

bär visst företräde till förvärvande av egendomen.

Producentföreningen har sedermera i en den 21 januari 1950 dagtecknad

skrift meddelat, att föreningen är villig att betala, förutom 60 000 kronor

för fastigheten, ett skäligt belopp för levande och döda inventarier tillhörande

gården.

Departementschefen.

Såväl producenlföreningen som bolaget ha enligt min mening anfört goda

skäl för sin önskan att förvärva Sunderbyns ''försöksgård. Det pris, som

båda bjudit, nämligen 60 000 kronor för själva gården jämte skäligt belopp

för inventarier, synes också godtagbart, Jag torde i detta sammanhang även

få erinra om att båda de ifrågasatta köparna förklarat sig villiga att låta

pågående försök kvarligga. Jag är emellertid ej beredd att utan ytterligare

överväganden angiva vem av dem som bör tillerkännas företräde. Under

dessa omständigheter anser jag att riksdagens medgivande bör inhämtas till

att gården säljes på angivna villkor. Därest riksdagen ej har något att erinra

däremot, torde det senare få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra, om gården

skall säljas till föreningen eller bolaget.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att sälja statens försöksgård

Norra Sunderbyn (Sunderbyn 461) i Nederluleå socken, Norr.

bottens län, på i huvudsak de villkor, som angivits i det

föregående.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Vad departementschefen ovan under punkterna 1—2

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Grass

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter. s. 1 i texten
  2. JoU 1950:16 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter. s. 15 i texten