Angående anslag för budgetåret 1950151 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. in
48 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 47 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1950:98, Angående anslag för budgetåret 1950151 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. in
Dokumentets text
Kungl. May.ts proposition nr 98.
1
Nr 98.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag
för budgetåret 1950151 till skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården m. in; given Drottningholms
slott den 17 februari 1950.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF
Gustav Möller.
Sammanfattning.
I propositionen föreslås, att de återstående icke statliga ungdomsvårdsskolorna
förstatligas på så sätt att Gudmundsgårdens skolhem och Morängens
yrkesskola förvärvas av staten medan Råby och Margretelunds yrkesskolor
arrenderas av staten på viss tid. Sjötorps och Håkanstorps yrkesskolor skola
enligt förslaget nedläggas och i stället skall verksamheten återupptagas vid
Härsjögårdens förutvarande yrkesskola.
Px-opositionen upptager vidare frågan om åtgärder för att- söka minska
rymningarna från ungdomsvårdsskolorna. Slutligt ställningstagande till ett av
socialstyrelsen framfört förslag om anordnande av slutna avdelningar vid tre
skolor bör enligt propositionen tills vidare anstå i avvaktan på erfarenheter
från en vid Långanäs yrkesskola befintlig sluten avdelning. Särskilda sak
kunniga böra utreda i vad män man bör söka åstadkomma förbättringar inom
ramen för de nu tillämpade öppna vårdmetoderna. Det föreslås, att medel i
avvaktan på utredningsresultatet anvisas till förbättring av fritidssysselsättningarna
och höjning av elevernas flitpenningar.
Anslag äskas till skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för bud
getåret 1950/51.
1—65 50 Uihang till rika dagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 98.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 17 februari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Qoensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Linghan.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och finansdepartementen
anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga om
anslag till skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret
1950/51 samt anför.
I årets statsverksproposition (V ht., p. 35—41) har Kungl. Maj:t på min
hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1950/51 beräkna följande anslag:
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar,
förslagsanslag ..................................................................... 3 156 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,
förslagsanslag ............................................................ 2 566 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m., reservationsanslag .......................................... 580 000
Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande bama- och
ungdomsvården, förslagsanslag ............................................. 350 000
Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande barna
och
ungdomsvården, reservationsanslag ................................. 15 200
Bidrag till inrättande av inackorderingshem, reservationsanslag...... 23 000
Ersättning till inackorderingshem för driftförluster, reservationsanslag
.............................................................................. 16 000
Jag anhåller nu att få till fortsatt behandling upptaga hithörande spörsmål.
*
Förstatligande av vissa ungdomsvårdsskolor samt därmed sammanhängande
organisationsfrågor.
Ungdomsvårdsskoleverksamhet bedrives f. n. dels av staten vid statsägda
eller arrenderade skolor och dels av enskilda föreningar och stiftelser, vilka
för sin verksamhet åtnjuta betydande bidrag av statsmedel. Verksamheten
vid de icke-statliga skolorna är reglerad genom avtal mellan huvudmännen
och Kungl. Maj:t.
Kungl. Maj:t tillsatte den 30 december 1946 förhandlingsmän för att upptaga
förhandlingar rörande fortsatt verksamhet vid vissa skolor, vilkas avtal
uppsagts till utgången av år 1947. Förhandlingsmännen1 skulle jämväl
äga ingå i förhandlingar, som påkallades av huvudmännen för övriga ung
1
Expeditionscheferna i finansdepartementet H. Klackenberg och i inrikesdepartementet
E. Montell samt byråchefen i socialstyrelsen T. Eriksson.
3
Kungl. Maj:ts •proposition nr 98.
domsvårdsskolor i enskild ägo. Uppdraget utökades senare med uppgiften
att förhandla med städerna Stockholm och Göteborg rörande den av dessa
städer vid egna ungdomsvårdsskolor bedrivna verksamheten.
Av under budgetåret 1946/47 fortfarande existerande 16 icke-statliga skolor
ha sedermera 5 förvärvats eller arrenderats av staten och 5 nedlagts. Städerna
Stockholm och Göteborg äro fr. o. m. den 1 juli 1949 befriade från
dem tidigare åvilande skyldighet att driva egna ungdomsvårdsskolor. Bland
de skolor som nedlagts må nämnas Härsjögårdens yrkesskola (25 platser),
som inlösts av staten och disponerats av socialstyrelsen för växlande ändamål
(se prop. 1947:269, 1948:214 och 1949:85).
De statliga ungdomsvårdsskolorna äro 20, nämligen för manliga elever:
Lövsta skolhem och yrkesskola, Långanäs, Ljungaskogs, Fagareds, Forsane,
Sundbo och Johannisbergs yrkesskolor, Östra Spångs, Hammargårdens, Vemyra,
Folåsa och Gräskärrs skolhem samt för kvinnliga elever: SkarvikTallåsens
skolhem och yrkesskola, Bistagårdens hemskola, Sonestorps, Hornö,
Lingatans, Brättegårdens och Eknäs yrkesskolor samt Broby skolhem.
De icke statliga ungdomsvårdsskolorna äro 6, nämligen för manliga
elever: Gudmundsgårdens skolhem (25 platser), Råby skolhem och yrkesskola
(50), Margretelunds yrkesskola (40) samt för kvinnliga elever: Morängens
(25), Sjötorps (25) och Håkanstorps (18) yrkesskolor. Råby fungerar f. n. i
praktiken endast såsom yrkesskola.
Verksamheten vid Margretelund och Gudmundsgården är avtalsenligt
säkrad till utgången av år 1952. Avtalen rörande Råby, Morängen, Sjötorp
och Håkanstorp ha efter förslag av förhandlingsmännen förlängts att gälla
t. o. m. den 30 juni 1950 (prop. 1948:214). Vid förhandlingarna med huvudmannen
för Håkanstorp förutsattes, att denna skola, vars lokaler äro mindre
lämpliga för modern ungdomsvårdsskoleverksamhet och även svåra att omändra
för ändamålet, skulle vid sistnämnda tidpunkt ha avvecklat sin verksamhet.
För Morängens och Sjötorps vidkommande beräknades, att det
under den nya avtalsperioden skulle vara möjligt att taga slutlig ställning
till frågan om nedläggande eller förstatligande. Beträffande Råby avsåg förlängningen
att skapa möjlighet att bedöma ett eventuellt förstatligande av
verksamheten vid denna skola och de båda övriga stiftelseägda skolorna Gudmundsgården
och Margretelund.
Förhandlingsmännen ha (skr. 8/7, 19/10, 25/10 1949 samt en 27/9 1949 inkommen
odaterad skr.), med överlämnande i förekommande fall av med
vederbörande huvudmän därom preliminärt träffade avtal (se bilaga till
propositionen), föreslagit att Gudmundsgården och Morängen förvärvas av
staten, att Råby och Margretelund arrenderas av staten på viss tid, att Sjötorp
och Håkanstorp nedläggas samt alt Härsjögårdsanläggningen åter tages
i bruk, allt den 1 juli 1950.
Beträffande innebörden av de träffade avtalen samt övriga här berörda
frågor må närmare anföras följande.
Gudmundsgården. Fröbergska stiftelsen överlämnar till staten utan er
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
sättning skolhemsfastigheten med inventarier. Staten skall övertaga stiftelsens
förpliktelser mot de vid skolhemmet den 30 juni 1950 anställda ordinarie
befattningshavarna. Förhandlingsmännen anse villkoret godtagbart med hänsyn
till befattningshavarnas kompetens och statens personalbehov. I avtalet
ha icke influtit några bestämmelser om ersättning för uppkomna driftsunderskott,
enär sådan ersättning enligt gällande avtal utgår till stiftelsen till den
del underskottet överstiger 10 000 kronor för år.
Beträffande Fröbergska stiftelsen torde jag bär få inskjuta följande. Stiftelsen
tillkom genom ett år 1841 upprättat testamente, enligt vilket viss
del av testatorernas kvarlåtenskap skulle avsättas till en fond för underhållande
i Kalmar stad av en inrättning »till vanvårdade och vanartiga barns
försörjning och uppfostran». I inrättningen skulle enligt testamentet intagas
barn från Kalmar stad och vissa därintill belägna socknar. Stiftelsens första
reglemente fastställdes år 1880 av Kungl. Maj:t. Enligt reglementet hade
stiftelsen till huvudsakligt ändamål att i en uppfostringsanstalt å lägenheten
Norrgård kostnadsfritt uppfostra »vanvårdade och vanartiga barn av mankön»
frän Kalmar och vissa därintill belägna socknar. Mot betalning finge i anstalten
emottagas jämväl »vanvårdade gossebarn» från angivna och andra
orter, företrädesvis inom Kalmar län. Dessutom skulle det tillkomma stiftelsen
att söka bereda vård och uppfostran åt »vanvårdade och värnlösa
flickor» från de uppräknade orterna. Sedermera har reglementet åtskilliga
gånger underkastats ändringar. Beträffande innebörden av dessa torde få
hänvisas till en inom justitiekanslersämbetet uppgjord promemoria, som bifogats
ämbetets utlåtande i ärendet; här bör endast nämnas, att Norrgårdsan
stalten sedermera under benämningen Gudmundsgården infogats i samhällets
system av ungdomsvårdsskolor. Nu gällande reglemente begränsar
stiftelsens primära ändamål till att å anstalten uppfostra vanartade gossar,
vilka enligt beslut av barnavårdsnämnd skola överlämnas till ungdomsvårdsskola.
Upptagningsområde är numera hela riket. För vård av vanartade gossar
från andra än de i 1880 års reglemente angivna orterna skall betalning erläggas.
Som stiftelsens sekundära ändamål angives att bereda vård, uppfostran
och yrkesutbildning åt »vanvårdade och värnlösa» flickor och gossar
från de i det första reglementet angivna orterna.
Såsom förutsättning för det träffade avtalets giltighet gäller, att Kungl.
Maj :t medgiver sådan ändring av reglementet, att stiftelsen befrias från förpliktelsen
mot de »vanartiga» och att verksamheten hädanefter må avse »vård,
uppfostran och yrkesutbildning» åt »hjälp- och skyddsbehövande barn och
ungdom» företrädesvis från vissa angivna orter.
Morängen. Diakonissanstalten Samariterhemmet överlåter till staten hela
anläggningen jämte inventarier. Köpeskillingen, 138 500 kronor, gäldas så,
att diakonissanstalten dels befrias från skyldigheten att återbetala bekomna
statslån å tillhopa 118 000 kronor, vilka lån indirekt avskrivits i statens räkenskaper,
dels och erhåller 20 500 kronor senast en månad efter det Kungl.
Maj:t godkänt avtalet. Till grund för köpeskillingen ha lagts diakonissan
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
staltens kostnader för skolans upprättande och utbyggnad jämte 3 300 kro
nor, motsvarande av staten icke täckta äldre driftförluster. Taxeringsvärdet
uppgick för år 1948 till 92 500 kronor. Diakonissanstalten skall slutligen
under vissa förutsättningar erhålla ersättning för driftsunderskott vid skolan
under tiden 1 januari 1947—30 juni 1950.
Råby och MargreteluncL. Huvudmännen — stiftelsen Råby räddningsinstitut
resp. stiftelsen Anna Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt — ha med hänsyn
till de testamenten, på vilka stiftelsernas verksamhet grundats, icke ansetts
kunna överlåta resp. fastigheter. Uppgörelserna innebära i huvudsak
följande.
Staten skall för ungdomsvårdsskoleverksamhet under 20 år arrendera fastigheterna
jämte inventarier. Staten utgiver per år till stiftelsen Råby räddnings
institut 20 000 kronor och till stiftelsen Anna Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt
11 000 kronor såsom bidrag till stiftelsernas kostnader för pensionering
av förutvarande anställningshavare, brandförsäkring och övrig förvaltning.
I den mån pensionskostnaderna minska med minst 5 000 resp. 2 500
kronor reduceras statsbidragen med hälften av denna minskning. I den mån
stiftelsernas årliga inkomster genom statsbidraget överstiga utgifterna, skall
överskottet enligt stiftelsestyrelsernas beprövande användas till intagna eller
förutvarande elevers bästa eller eljest till främjande av skolans verksamhet.
Om en väsentlig förskjutning av penningvärdet inträder, skola parterna äga
påkalla förhandlingar om ändring i villkoren.
Staten övertager viss personal. Det statliga lönesystemet har sedan gammalt
följts vid Råby; vid Margretelund ha lönerna sedan länge reglerats
i anslutning till det statliga systemet. Förhandlingsmännen anse detta
villkor godtagbart med hänsyn till personalbehovet och befattningshavarnas
kompetens.
Stiftelserna äga enligt nu gällande avtal rätt till ersättning av statsmedel
för under avtalstiden nedlagda, av staten godkända byggnadskostnader, för
Margretelunds vidkommande dock endast i den mån de överstiga visst belopp.
Stiftelsen Råby räddningsinstitut skall enligt avtalsförslaget erhålla
täckning för anordnande av en sluten avdelning vid skolan; härtill återkom
mer jag i senare sammanhang. Yidare har förutsatts, att stiftelsen Anna Lisa
Lidbecks uppfostringsanstalt skall för av staten godkända byggnadsarbeten
erhålla ersättning med tillhopa 210 000 kronor, varav 34 000 kronor med häri1
syn till önskemålet att frigöra vissa pantförskrivna obligationer skola ut
betalas under juli månad 1950. Återstoden skall utgivas, då det nu träffade
avtalet upphör att gälla utan att nytt avtal träffas med staten och därest
stiftelsen så påfordrar; samtidigt förfaller stiftelsens tidigare av staten erhållna
lån å 114 000 kronor till betalning.
Stiftelsen Anna Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt skall vidare under vissa
förutsättningar erhålla ersättning av staten för driftsunderskott vid Margretelund
under budgetåren 1948/49 och 1949/50.
Med hänsyn till detaljerade förvaltningsbestämmelser i det testamente,
opaginerad Kontrollera mot PDF
c.
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
som ligger till grund för den senare stiftelsen, har i avtalet rörande Margretelund
bestämts, att skolstyrelsen skall bestå av sju ledamöter, av vilka fem
utgöras av stiftelsens fem styrelseledamöter och två utses av Kungl. Maj:t.
På grund av formerna för stiftelsestyrelsens sammansättning — två ledamöter
utses av stadsfullmäktige i Lidköping, en av biskopen i Skara, eu av
länsstyrelsen och en av landstinget — ha förhandlingsmännen ansett det
godtagbart att låta stiftelsens styrelse bilda majoritet inom skolstyrelsen. Det
må tilläggas, att staten enligt avtalsförslaget äger bryta avtalet med för stiftelsen
ogynnsamma verkningar om statens intressen skulle allvarligt åsidosättas.
Om avtalen icke uppsägas senast fem år före upplåtelsetidens utgång, skola
de fortsätta att med fem års ömsesidig uppsägning gälla tills vidare.
Sjötorp och Ilärsjögården. Förhandlingsmännen ha anfört, att huvudmannen
för Sjötorp, Svenska diakonissällskapet, f. n. icke vore beredd att förhandla
om skolans försäljning till staten men att möjligheter torde föreligga
— under förutsättning av förhöjt statsbidrag — för viss tids fortsatt ickestatlig
verksamhet eller utarrendering till staten. I båda fallen syntes emellertid
den fortsatta verksamheten endast kunna bliva ett relativt kortvarigt
provisorium. Förhandlingsmännen ha ansett, att det i första hand borde ankomma
på socialstyrelsen att pröva frågan, huruvida anledning kunde föreligga
att söka uppnå en sådan tillfällig lösning eller om det vore fördelaktigare
att överflytta verksamheten till annan anstalt, förslagsvis Härsjögårdsanläggningen.
Efter överläggningar med socialstyrelsen ha förhandlingsmännen
inriktat sig på en lösning i enlighet med det sistnämnda alternativet.
Något nytt avtal har därför icke träffats rörande Sjötorp, varför
verksamheten vid denna skola skulle i enlighet med gällande avtal nedläggas
den 30 juni 1950.
Socialstyrelsen har tillstyrkt förhandlingsmännens förslag under hänvisning
till sin skrivelse den 24 november 1947 (se prop. 1947:214, s. 4), i
vilken styrelsen föreslagit förstatligande av samtliga ungdomsvårdsskolor.
Statskontoret, som avgivit utlåtande över förslagen rörande Råby, Morängen
och Margretelund, har intet att erinra mot dessa förslag.
Justitiekanslersämbetet och stadsfullmäktige i Lidköping ha i sak intet
att erinra mot förslaget rörande Margretelund. Justitiekanslersämbetet föreslår
dock en mindre ändring av formell natur i avtalstexten.
Beträffande det föreslagna avtalet rörande Gudmundsgården har justitiekanslersämbetet
anfört bl. a. följande.
Avtalet innehåller icke någon föreskrift för det fall att till följd av ändrade
förhållanden eller andra omständigheter skolhem eller däremot svarande verksamhet
i ungdomsvårdsskolevården ej vidare kommer att drivas å Gudmundsgården.
Uteslutet torde icke vara, att i ett dylikt fall det värde fastigheten
representerar ej längre kommer det ändamål till godo, för vilket medlen äro
givna, utan tages i anspråk för något annat statsändamål. För ett godkännande
av avtalet synes därför böra fordras att avtalet förses med en klausul om
skyldighet för staten att under berörda förutsättning ersätta stiftelsen det
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
värde fastigheten vid angivna tidpunkt skäligen må anses äga. Vid bestämmandet
härav torde avdrag böra göras för värdet av om- och tillbyggnadsarbeten
samt nedlagda grundförbättringar. Kostnader för sådana åtgärder,
som företagits för att vidmakthålla fastighetens standard och mera torde vara
att hänföra till underhåll i vidsträckt mening än till grundförbättringar, synas
ej böra få avdragas.
Om stiftelsen —- såsom här ifrågasatts —- framdeles skulle erhålla värdet
av Gudmundsgården, bör stiftelsen söka erhålla tillstånd att jämväl för den
grupp, testatorerna må ha avsett med uttrycket vanartiga, använda de medel,
som sålunda kunna komma att stå till stiftelsens disposition, till ett ändamål,
som ligger nära det ursprungliga men för vilket staten ännu icke sörjt.
Förhandlingsmännen ha ansett den av justitiekanslerämbetet antydda möjligheten
av att staten någon gång i framtiden icke skulle driva ungdomsvårdsskoleverksamhet
eller däremot svarande verksamhet vid Gudmundsgården
vara ett opraktiskt fall; de vid en sådan situation uppkommande problemen
ha därför lämnats oreglerade i avtalsförslaget. Det av justitiekanslersämbetet
föreslagna tillägget ligger emellertid i linje med de tankegångar, som ligga
till grund för avtalsförslaget. Med hänsyn härtill och på grund av stiftelsens
lokala anknytning ha förhandlingsmännen intet att erinra mot att från statens
sida göres en utfästelse med av justitiekanslersämbetet föreslaget innehåll.
En förutsättning härför bör, såsom även antytts av justitiekanslersämbetet,
vara, att eventuellt återbetalade medel skola förbehållas vården av »vanartiga».
Enligt vad förhandlingsmännen inhämtat föreligger ej heller från
stiftelsens sida någon erinran mot en dylik utfästelse.
Departementschefen.
Sedan några år pågår en genomgripande omgestaltning av ungdomsvårdsskolornas
yttre organisation. En pågående utbyggnad av samhällets resurser
inom andra delar av barna- och ungdomsvården har skapat förutsättningar
för en viss begränsning av det totala platsantalet. Som en följd härav
har ett antal skolor, såväl statliga som icke statliga, nedlagts. Fem
skolor ha sedan år 1948 förstatligats genom att staten antingen övertagit
anläggningarna eller arrenderat dessa. Bakgrunden till förstatligandet
har varit skiftande. 1949 års riksdag beslöt upphäva den städerna Stockholm
och Göteborg åvilande skyldigheten att hålla egna ungdomsvårdsskolor.
Av de fem skolor, som dessa städer ägde, ansågos fyra fortfarande erforderliga
för att fylla städernas platsbehov. I enlighet med ingångna överenskommelser
förstatligades tre av städernas skolor, varjämte staten erhöll visst belopp
för uppförande av eu fjärde skola. Även i fråga om de båda övriga skolor,
som under angivna tid förstatligats, förelågo särskilda skäl för åtgärden.
Bistaborg — numera Bistagården — borde enligt uppgjorda differentieringsplaner
tjänstgöra som hemskola. Då förutvarande huvudmannen ansåg
sig sakna nödvändiga förutsättningar för att driva en sådan skola, inlöste
staten anläggningen. Yad beträffar Skarvik-Tallåsen förelåg risk att denna
skola redan den 1 juli 1948 skulle upphöra med sin verksamhet, då dess
huvudman funnit verksamheten så krävande att huvudmannen — även om
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 9S.
rådande brister kunde botas genom väsentligt ökade statsbidrag — ansett sig
böra avstå från ansvaret för densamma; skolan arrenderades därför av staten
på fem år i avvaktan på att en annan skola skulle hinna inrättas för SkarvikTallåsens
klientel med en lämpligare belägenhet i förhållande till Lövsta
anstalten.
Statens förhandlingsmän ha nu föreslagit, att av de återstående sex ickestatliga
skolorna fyra skola förstatligas genom förvärv (Gudmundsgården och
Morängen) eller arrende på 20 år (Råby och Margretelund) och två nedläggas
(Sjötorp och Håkanstorp) samt att en av de tidigare nedlagda skolorna, Härsjögårdens
förutvarande yrkesskola för flickor, skall återuppsättas. Sistnämnda
anläggning förvärvades av staten i samband med att skolverksamheten
därstädes nedlades.
Uppdelningen av ungdomsvårdsskoleverksamheten på statliga och ickestatliga
skolor har otvivelaktigt medfört åtskilliga nackdelar. 1947 års personalreform
vid de statliga skolorna har syftat till att tillföra dessa en personaluppsättning,
motsvarande de krav, som öppen vård efter läkepedagogiska
linjer ställer. För de icke-statliga skolornas del har personalbeståndet bestämts
i de för skolorna gällande avtalen. Då dessa härröra från tiden före
nyssnämnda reform och då huvudmännens ekonomi i regel icke medgivit anställande
av personal utom ramen för avtalen, äro de icke-statliga skolorna
numera avsevärt sämre rustade än de statliga i fråga om denna betydelsefulla
vårdfaktor. Härtill har medverkat, att dessa skolor intill den senaste tiden
genomgående ha hållit en avsevärt lägre lönenivå än den som tillämpats vid
de statliga skolorna; en skola har i detta avseende fortfarande en betydligt
lägre nivå. Detta har av naturliga skäl inverkat ofördelaktigt på rekryteringsmöjligheterna.
Över huvud taget har de icke-statliga skolornas verksamhet i
hög grad hämmats genom ekonomiska svårigheter för huvudmännen. Ifrågasatta
förbättringar ha regelmässigt förbundits med villkor att staten skulle
ikläda sig det ekonomiska ansvaret för dessa. Huvudmännens ekonomiska
läge har sedan åtskilliga år medfört, att staten utöver avtalsenliga bidrag
nödgats utgiva ersättningar för de underskott, som uppstått vid skolorna.
Alla dessa förhållanden inom den icke-statliga sektorn av ungdomsvårdsskoleorganisationen
ha medfört att de enskilda skolorna i allmänhet icke fylla
samma krav som de statliga.
Det mest praktiska sättet att uppnå en tillfredsställande standard vid de
här berörda skolorna torde vara att staten hädanefter svarar för deras drift i
egen regi. Ett förstatligande av driften vid de icke-statliga skolorna kan vidare
beräknas medföra vissa allmänt administrativa fördelar. Sålunda möjliggöres
därigenom att hela skolorganisationen i fråga om personalplacering blir en
enhet, vilket nu icke är fallet. Då jag finner de av statens förhandlingsmän
preliminärt ingångna avtalen godtagbara, vill jag därför tillstyrka, att avtalen
godkännas.
I fråga om förstatligandet av Gudmundsgården vill jag särskilt anföra följande.
Vid förhandlingarna mellan statens förhandlingsmän och Fröbergska
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
stiftelsen har — ehuru detta icke kommit till synes i avtalet — förutsatts,
att skolan skall övertagas av staten för fortsatt användning som ungdomsvårdsskola.
Jag har därför icke något att erinra mot att avtalet, såsom justitiekanslersämbetet
föreslagit, kompletteras med ett åtagande från statens sida
att, för den händelse Gudmundsgården vid en kommande tidpunkt icke längre
utnyttjas för ungdomsvårdsskoleändamål eller däremot svarande verksamhet,
till Fröbergska stiftelsen utgiva ersättning med belopp, som svarar mot det
värde fastigheten då skäligen må anses äga, dock med avdrag för värdet av
de om- och tillbyggnadsarbeten samt grundförbättringar, som staten utfört
å fastigheten. För den händelse stiftelsen härigenom skulle tillföras medel,
torde en förnyad omprövning böra ske i fråga om stiftelsens ändamål.
För stiftelsens vidkommande medför ett bifall till föreliggande förslag, att
stiftelsen befrias från skyldigheten att bedriva ungdomsvårdsskoleverksamhet.
Stiftelsen har hittills gentemot staten varit förpliktad att till viss del själv
svara för kostnaderna för Gudmundsgården; såsom förut nämnts har stiftelsen
bl. a. att bestrida uppkommande underskott med högst 10 000 kronor
för år. Även de medel, som stiftelsen hittills använt för ungdomsvårdsskoleändamål,
kunna hädanefter disponeras för verksamhet på andra områden inom
barna- och ungdomsvården; en sådan förändring har av såväl stiftelsens ledning
som justitiekanslersämbetet ansetts önskvärd.
Vad slutligen beträffar de övriga i sammanhang med förstatligandet aktualiserade
frågorna tillstyrker jag, att ungdomsvårdsskoleverksamheten vid Sjötorp
och Håkanstorp upphör samt att Härsjögårdsanläggningen återuppsättes
såsom yrkesskola för flickor.
Frågor om åtgärder för att minska rymningarna.
Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1949) anfört, att rymningarna från ungdomsvårdsskolorna
under efterkrigsåren ökat i oroväckande grad. De rymmande
eleverna äro väl relativt få i förhållande till samtliga intagna, men
deras framfart i samhället desto svårare. Styrelsen har övervägt lämpliga
åtgärder för att råda bot på dessa missförhållanden.
Till åtgärder av pedagogisk art hör främst förbättring av elevernas
möjligheter till sysselsättning under fritid och av omhändertagandet över
huvud. Dylika åtgärder ha också rekommenderats av statsutskottet i dess
utlåtande 1949: 170. Styrelsen hemställer om medel för anlitande av instruktörer
i terapeutiskt upplagd gymnastik, lek och idrott samt rytmik, musik
o. d. (se punkt 2:o). Styrelsen framhåller i detta sammanhang även värdet
av styrelsens personalutbildningsverksamhet.
Socialstyrelsen har vidare upptagit frågan om vistelsetidens längd. Vid
ungdomsfängelserna är denna i allmänhet ettårig. Strafftiden för ungdomar,
som intagas på vanligt fängelse, är oftast ännu kortare, medan vid ungdomsvårdsskolornas
yrkesskolor behandlingstiden på grund av utbildningssynpunkterna
i genomsnitt varit tvåårig. Rymlingarna ha svårt att frigöra sig
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 98.
från uppfattningen att vistelsen på skolan är ett straff. De visa därför en
tendens att »straffa ut sig», d. v. s. att begå brott i avsikt att ådömas ett i
jämförelse med vistelsetiden på ungdomsvårdsskola kortvarigare frihetsstraff
och därmed också bringa beslutet om omhändertagande för skyddsuppfostran
att upphöra. Socialstyrelsen anser, att behandlingstiden bör bestämmas individuellt
med hänsyn till vad som ur läkepedagogisk synpunkt framstår såsom
lämpligast för elevens anpassning till ett socialt levnadssätt. I regel
bör vistelsetiden icke överskrida ett år. En sänkning dithän har emellertid
ännu icke ägt rum i avvaktan på en ny ungdomsvårdsskolestadga, som f. n.
är under utarbetande i socialdepartementet. Om en sådan sänkning kommer
till stånd påverkas bl. a. vissa utgifter under omkostnadsanslaget (se punkt 2:o).
Till de tekniska anordningarna för nedbringande av rymningsfrekvensen
höra, förutom personal för nattlig bevakning, slutna anstalter eller avdelningar,
till vilka rymlingar och andra besvärliga elever kunna överföras.
Tanken att inom ungdomsvårdsskoleorganisationen upprätta en helt sluten
specialanstalt avvisas av styrelsen, som anser, att en fängelseliknande institution,
inom vilken unga människor skulle hopsamlas och isoleras, icke hör
hemma i socialvårdens organisation av anstalter, drivna efter den öppna vårdens
principer. Erfarenheterna ha också visat, att inspärrning och isolering
under längre tid förorsakar allvarliga psykiska och fysiska skadeverkningar
på de ungdomar, varom här är fråga. Skyddet för ortsbefolkningen kan enligt
styrelsens mening uppnås lika väl genom mindre, slutna avdelningar vid
ett antal redan befintliga skolor. En sluten avdelning är sedan i januari
1949 i bruk vid Långanäs. Erfarenheterna från denna visa, att en öppen
anstalt kombinerad med sluten avdelning för kortare förvaring — i regel ej
längre tid än två månader i följd — av ett tiotal elever är lämplig ur pedagogisk
synpunkt. Att eleverna under vistelsen på den slutna avdelningen
känna till och kunna eftersträva överflyttning till en i tid och rum närliggande
öppen avdelning anses ha en icke obetydlig sporrande effekt.
Socialstyrelsen har (skr. 10/11 1949) lämnat vissa uppgifter rörande verksamheten
vid den slutna avdelningen vid Långanäs. Eleverna vistas i regel
i sex veckor å avdelningen. Behandlingen präglas av, förutom avskildheten,
ett intensifierat påverkningsarbete genom ständig kontakt med personalen.
På grund av den korta tid, varunder avdelningen varit i funktion, kunna inga
säkra resultat redovisas. Av de 45 elever, som vid tiden för skrivelsen passerat
avdelningen, hade dock 5 redan kunnat villkorligt utskrivas som säkra
fall. Av de övriga voro 15 mogna för villkorlig utskrivning och bedömdes
ha god prognos, medan återstoden ännu icke var färdigbehandlad. Ingen
bedömdes dock som helt hopplös. Särskilt anmärkningsvärt är, att rymningsfrekvensen
vid Långanäs nedgått med nära 50 %, sedan den slutna avdelningen
kom till, trots att till skolan överförts svåra rymmare från andra
skolor.
Socialstyrelsen föreslår, att slutna avdelningar anordnas vid Råby, Eorsane
och Sundbo med 8—10 elever vid varje avdelning. Såsom framgår av vad jag
11
Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.
anfört vid frågan om förstatligande av verksamheten vid Råby, har preliminärt
avtalats, att huvudmannen för denna skola skall före den 1 juli 19Ö0
ombesörja anordnandet av den för skolan avsedda avdelningen och erhålla
full ersättning härför.
Socialstyrelsen har i skrivelsen den 10/11 1949 hemställt om anvisande av
927 000 kronor för uppförande av en sluten avdelning och fyra personalbostadshus
vid vardera Forsanc och Sundbo samt för inventarieanskaffning till
dessa avdelningar. Vidare har styrelsen (skr. 30/11 1949) överlämnat till den
slutna avdelningen vid Råby hänförliga ritningar och kostnadsberäkningar,
varav framgår, att uppförandet av denna avdelning skulle draga en kostnad
av 70 000 kronor. Styrelsen har därjämte i skrivelsen den 31/8 1949 hemställt
om dels 152 000 kronor under byggnadsanslaget för uppförande av bostadshus
för personal vid Råbyavdelningen och dels 10 000 kronor under omkostnadsanslaget
för anskaffande av inventarier till denna.
De omedelbara kostnaderna för avdelningarnas anordnande kunna således
beräknas till (927 000 + 70 000 + 152 000 + 10 000) 1 159 000 kronor.
Med stöd av socialstyrelsens beräkningar torde de årliga driftkostnaderna
vid de föreslagna slutna avdelningarna kunna uppskattas till ca 110 000 kronor.
Här torde vidare få anmälas, att socialstyrelsen (skr. 5/11 1949) hemställt
om en särskild uppräkning av den å skolornas omkostnadsstat uppförda delposten
till elevbelöningar med 77 000 kronor. Styrelsen anför härom i huvudsak
följande.
Jämlikt 19 § ungdomvårdsskolestadgan må elev såsom uppmuntran för
väl utfört arbete tilldelas flitpenningar. Elev, som nått en viss yrkesskicklighet,
må i stället för flitpenningar erhålla avlöning enligt bestämmelser som meddelas
av socialstyrelsen. Från avlöning skall skäligt avdrag göras för kost,
beklädnad och logi.
Av förevarande delpost skola bestridas dels nyssnämnda elevbelömngar
och dels utgifter, gemensamma för vederbörande skolas samtliga elever, såsom
för permissionsresor, resor och andra kostnader i samband med biografbesök,
tävlingar, fester och utflykter samt kostnader för underhållning. Pa
grund av anslagets knapphet ha dock stadgans bestämmelser om avlöning hittills
icke kunnat tillämpas vid någon skola. Flitpenningssystemet anpassas
efter elevernas ålder och art. Beräkningsgrunderna variera avsevärt mellan
de skilda skoltyperna.
Både de för skolans elever gemensamma utgifterna och flitpenningarna
ha ett mycket stort pedagogiskt värde, som hittills begränsats genom anslagens
otillräcklighet. Permissionsresor och andra anordningar för att stärka
kontakten med yttervärlden böra komma till ökad användning. Det är därjämte
synnerligen önskvärt, att eleverna under vistelsen vid skolorna i betydligt
högre grad än som f. n. är möjligt kunna bibringas en mera verklighetstrogen
uppfattning om ekonomiska realiteter, vilket torde underlätta
deras anpassning i samhället efter utskrivningen. Flitpenningar böra därför
utgå med så stora belopp, att eleverna själva kunna i någon mån ersätta av
dem förorsakade skador, kostnaderna för återförande till skolan efter rymning
o. d. Genom att öka trivseln på skolorna skulle dylika åtgärder också
i någon mån nedbringa rymningsfrekvcnsen. Ökade möjligheter för eleverna
att själva ersätta skador torde därjämte innebära en minskad belastning å
de anslag, varifrån sådana ersättningar nu utgå.
12
Kungl. May.ts proposition nr 98.
Socialstyrelsen föreslår en särskild utredning rörande de grunder efter
vilka flitpenningar och avlöningar böra utgå vid olika socialvårdsanstalter.
Vid ungdomsvårdsskolorna äro dessa spörsmål emellertid av så trängande
natur, att styrelsen anser sig nödsakad att hemställa om provisoriska åtgärder
i avvaktan på resultatet av den föreslagna utredningen. Ett dylikt provisorium
synes böra få formen av en förstärkning av delposten.
Statskontoret, som avgivit utlåtande över socialstyrelsens framställning
den 31/8 1949, finner särskilda skyddsåtgärder väl motiverade i betraktande
av den skadegörelse, som åstadkommes i samband med rymningarna, och den
otrygghet, som härigenom skapas för ortsbefolkningen. Ämbetsverket vill
därför icke motsätta sig bifall till framställningen om inrättande av slutna,
avdelningar.
Departementschefen.
Till en början torde jag få nämna, att enligt från socialstyrelsen inhäm
tade uppgifter antalet rymningar från ungdomsvårdsskolorna under åren
1945 och 1948 samt de tre första kvartalen av år 1949 uppgick till 497, 524
resp. 3881. Ökningen av det totala antalet rymningar har sålunda sedan 1945
varit tämligen ringa. Däremot har det relativa antalet rymningar, d. v. s.
antalet rymningar i förhållande till antalet elever, ökat icke obetydligt sedan
nämnda år. Antalet intagna elever har nämligen sjunkit från 1 968 år 1945
till 1 585 år 1948 (medeltal 1253 resp. 884).
Yad som gjort att rymningsproblemen under senare år kommit att till
draga sig allt större intresse, torde emellertid ha varit den ökade brotts
frekvensen i samband med rymningar. Jämförande statistiskt material till
belysande av denna utveckling saknas, men det torde här Arara till fyllest att
lämna de uppgifter, som hänföra sig till år 1948. Under nämnda år upp
gick antalet intagna skolhems- och yrkesskoleelever samt kvinnliga elever
till resp. 372, 738 och 475. Av dessa gjorde sig under året 47, 226 resp. 6
skyldiga till brott i samband med rymning. I förhållande till antalet intagna
av dessa tre kategorier innebär detta en procentuell andel av 12,g, 30,6 resp.
1,2 96. Det visar sig sålunda, att det manliga klientelet över 15 års ålder är
det utan jämförelse svårast belastade i förevarande avseende.
Den stigande brottsfrekvensen torde bero på flera olika faktorer. I viss
utsträckning sammanhänger den utan tvivel med biltrafikens ökning efter
kriget; tillgreppen av motorfordon ha tilltagit i hög grad. Men därjämte är
utvecklingen ett uttryck för en avgjord förskjutning, som inträtt under de
senaste åren i fråga om klientelet på ungdomsvårdsskolorna. Denna har lett
till att de särskilt svårbehandlade fallen kommit att utgöra en allt större del
av elevmaterialet. Orsakerna till denna förskjutning äro flera. Eall av lindrigare
vanart hänvisas numera i allt större utsträckning till andra vårdformer
inom barna- och ungdomsvården. Barnavårdsnämnderna ha ökat sina
möjligheter till placering i fosterhem. De största städerna kunna hän
visa ungdomar till särskilda av städerna anordnade ungdomshem. Ut
-
1 Uppgifter saknas beträffande Skarvik-Tallåson.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
vecklingen av hjälpskolan och andra särskolef ormer har minskat behovet
av omhändertagande på grund av skolsvårigheter. Den psykiska
barnavårdens utbyggnad ger större möjligheter till hjälp och tillsyn
åt barn och ungdom med sociala uppförandebrister. Antalet godartade
fall på ungdomsvårdsskolorna har på grund av dessa förhållanden minskat.
A andra sidan ha skolorna tillförts stora grupper av särskilt svårbehandlad
ungdom. Den nya lagen om villkorlig dom har vidgat möjligheterna att överlämna
unga brottslingar till ungdomsvårdsskolorna. I samma riktning ha
även de nya bestämmelserna om åtalseftergift samt bortfallet av tvångsuppfostringsinstitutet
verkat. Slutligen ha ungdomsvårdsskolornas psykopatanstalter
genom 1945 års ändringar i strafflagens 5 kapitel tillförts ett antal
elever, som före lagändringens ikraftträdande skulle ha förklarats strafflösa
och överlämnats till sinnessjukvården.
Innan jag går att taga ställning till förevarande fråga, torde jag få lämna
en redogörelse för ungdomsvårdsskolornas uppgifter och de medel, som organisationen
erhållit för att söka lösa dessa.
Ungdomsvårdsskolorna omhändertaga barn och ungdom, som genom kriminalitet
eller annan kvalificerad vanart visat sig icke kunna på ett normalt
sätt anpassas till samhällslivet. Det är ungdomsvårdsskolornas uppgift att
anpassa detta klientel till ett socialt beteende. Alltsedan den stora skyddshemsreformen
år 1936 har ett ständigt omdaningsarbete försiggått inom organisationen.
Behandlingen bedrives numera efter moderna medicinsk-pedagogiska
linjer, dvs. med tillämpning av läkepedagogiska metoder. Vården är
i princip helt öppen. Verksamheten skall bedrivas i närmast möjliga anknytning
till det normala samhällslivet. Förhållandet mellan personal och elever
skall bygga på förtroende, så att elevernas ansvarskänsla utvecklas och stärkes.
Personalorganisationen har utvidgats och omformats för att kunna omhändertaga
klientelet efter dessa riktlinjer. Den ledande personalen vid varje
skola utgöres av en grupp befattningshavare med speciell utbildning i läkepedagogik.
Skolorna äga tillgång till rådgivande psykiater. Genom anstaltspedagogiska
kurser eller annan handledning söker man bibringa jämväl övrig
personal insikter i anstaltspsykologi. Den ledande personalen har i viss utsträckning
befriats från sådana arbetsuppgifter, som kunna hindra den från
att vara bland eleverna. En långt gående differentiering av klientelet har
skett. Fritidsverksamheten har intensifierats, yrkesutbildningsmöjligheterna
ha vidgats och man har, i den mån det under 1940-talet låtit sig göra, sökt
förbättra lokalerna icke minst i syfte att göra dem så trivsamma som möjligt.
Utvecklingen karakteriseras sålunda av en ständig strävan att förbättra
vården med iakttagande av det öppna systemets grundprinciper.
I vissa begränsade avseenden ha emellertid särskilda förhållanden ansetts
motivera ett frångående av de angivna vårdprinciperna. Sålunda har, i syfte
att söka minska rymningarna från ungdomsvårdsskolorna, särskild bevakningspersonal
satts in vid de anstalter, där rymningsproblemen varit allvarligast,
nämligen Lövsta och Långanäs. Kungl. Maj:t bär därjämte erhållit
14
Kungl. Maj:ts -proposition nr 98.
riksdagens bemyndigande att, i den mån så erfordras för att anskaffa tillfällig
bevakningspersonal till ungdomsvårdsskolorna, medgiva därav betingat överskridande
under avlöningsanslaget. Med stöd av detta bemyndigande har bevak
ningspersonal tidvis varit anställd vid Skarvik-Tallåsen, Ljungaskog och Sonestorp.
Vidare ha specialavdelningar anordnats vid vissa skolor. Sålunda finnes
sedan i januari 1949 en sluten avdelning vid Långanäs. Avdelningen har kom
mit till stånd främst med hänsyn till behovet av speciella vårdanordningar
för elever i åldern 18—21 år; detta klientel är i stor utsträckning psykiskt
belastat. Avdelningen skall dock därjämte tjänstgöra som disciplinavdelning
och har i denna egenskap fått omhändertaga svårare rymmare. Vid Lövsta
och Skarvik-Tallåsen finnas särskilda avdelningar för särskilt oroliga elever
av psykopatkaraktär; dessa avdelningar äro snarast att jämföra med de s. k.
slutna avdelningarna vid sinnessjukhusen. Det bör observeras, att alla de
nu nämnda avdelningarna sålunda tillkommit främst med hänsyn till behovet
av särskilda vårdmöjligheter för psykiskt abnorma elever.
Fråga har nu uppkommit om ytterligare åtgärder i syfte att minska
rymningarna från anstalterna. Socialstyrelsen har föreslagit, att ytterligare
tre slutna avdelningar av samma typ som den vid Långanäs befintliga skola
anordnas; dessa avdelningar skulle liksom Långanäsavdelningen utnyttjas
för förvaring av svåra rymmare under viss tid, i regel högst sex veckor eller
två månader. Styrelsen har härjämte föreslagit, att vissa åtgärder skola vidtagas
för att förbättra omhändertagandet inom ramen för den öppna vården.
I detta hänseende har styrelsen föreslagit, att medel anvisas till förbättring
av fritidsverksamheten och till höjning av de till eleverna utgående flitpenningarna.
I den offentliga diskussionen om samhällets åtgärder för omhändertagande
av asocial ungdom har man i skilda sammanhang ifrågasatt de socialvårdande
myndigheternas möjligheter att med de nu tillämpade vårdmetoderna
komma till rätta med ungdomsvårdsskolornas klientel. Man har menat, att
det för omhändertagande av i varje fall de svårare unga förbrytarna borde
tillskapas vårdresurser av ett helt annat slag än dem, som socialvården f. n.
förfogar över. Den bärande tanken härvidlag har varit att söka tillgodose
allmänhetens krav på säkerhet gentemot rymlingarna.
Jag vill här understryka, att uppgiften att påverka elevernas karaktärsutveckling
är ungdomsvårdsskolornas primära ändamål. Det torde vara all
mänt erkänt, att de metoder, efter vilka ungdomsvårdsskolorna f. n. arbeta,
äro de som ge de bästa förutsättningarna för bestående framgångar härutinnan.
Att söka bedöma resultaten av skolornas verksamhet är visserligen
ganska vanskligt, men jag kan i detta sammanhang icke underlåta att här
redovisa vissa beräkningar, som socialstyrelsen nyligen verkställt. Såsom
motvikt mot uppgifterna om antalet rymningar bör det sålunda framhållas,
att av de under år 1948 intagna 1585 eleverna icke mindre än ca 1200
elever under nämnda år icke någon gång gjorde sig skyldiga till rymning.
Av 1 229 elever, vilka den 1 oktober 1949 voro villkorligt utskrivna,
skötte sig 770 (63 96) utan anmärkning, medan 278 (23 96) trasslade med ar
15
Kungl. Maj-ts proposition nr 98.
betsbyten eller visade lättare vanart; 181 elever (14 %) hade någon gång
under tiden för den villkorliga utskrivningen återtagits en eller flera gånger
till ungdomsvårdsskola eller blivit föremål för domstolsbehandling för brott.
Av de under de tre första kvartalen av år 1949 slutligt utskrivna 396
eleverna bedömdes 272 (69 %) ha god och 52 (13 %) oviss prognos, medan
denna för 72 elever (18 %) bedömdes såsom dålig. Det bör emellertid anmärkas,
att till de sistnämnda eleverna förts även de, vilka överförts till
sinnessjukhus eller sinnesslöanstalter (ca 4 % av totalantalet). Det kan också
vara värt att nämna att antalet av Lövstarymlingar begångna bilstölder under
de tre första kvartalen av år 1949 icke uppgick till mer än 6, ehuru vid anstalten
vårdades ett tjugotal av landets besvärligaste biltjuvar, vilka före
intagningen gjort sig skyldiga till åtskilliga — i flera fall upp till ett femtiotal
— bilstölder. Detta torde i hög grad vittna om skolans möjligheter att
i öppen vård påverka sitt synnerligen besvärliga elevmaterial.
Även om de angivna uppgifterna av naturliga skäl böra tagas med en
viss reservation, synas behandlingsresultaten kunna betecknas såsom
goda, i all synnerhet med tanke på den inträdda klientelförsämringen.
Med detta för ögonen vill jag kraftigt understryka min anslutning till den
öppna vård efter läkepedagogiska linjer, som numera bedrives vid ungdomsvårdsskolorna.
Jag vill emellertid framhålla, att man, om man accepterar
den öppna vårdens principer, bör vara beredd att taga konsekvenserna därav
i form av en högre rymningsfrekvens än som skulle ha förelegat om vården
varit sluten; erinras bör, att riksdagen i överensstämmelse med denna syn
punkt anvisat särskilda medel till ersättningar för skador, vållade av rymlingar
från bl. a. ungdomsvårdsskolorna.
Vad jag anfört innebär icke att jag söker förringa rymningsproblemet. Det
är givetvis angeläget att allmänhetens intresse av att erhålla skydd mot rymlingarna
i rimlig mån tillgodoses. Jag övergår nu till frågan om vilka åtgärder,
som kunna tänkas för att ernå en förbättring i detta hänseende.
En fullt effektiv bevakning genom vakande eller eventuellt patrullerande
nattvakt kan svårligen åstadkommas. Om icke systemet kompletterades med
murar eller stängsel skulle härför erfordras en orimligt stor personalstyrka.
Åtskilliga rymningar kunna dock även med nuvarande nattvaktsstyrka avstyras
på försöksstadiet. Då möjligheter föreligga att tillfälligtvis utöka
denna personal i mån av behov, torde redan nu förutsättningar finnas för
att täcka bevakningsbehovet i rimlig omfattning.
Frågan är då huruvida man bör söka hindra rymningarna genom inspärr
ningsanordningar av en eller annan art. I likhet med socialstyrelsen ställer jag
mig bestämt avvisande till tanken att anordna en eller flera särskilda, slutna
anstalter för det besvärligaste klientelet. En sådan anstalt skulle med frångående
av de enklaste differentieringsprinciper få mottaga elever av alla
åldrar och begåvningsgrader och med vitt skilda former av psykisk särart.
Den av socialstyrelsen föreslagna lösningen —- att i anslutning till öppna
anstalter anordna slutna mindre avdelningar för förvaring av de svåraste
eleverna under någon tid — är i jämförelse med det nyssnämnda alternativet
16
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 98.
avgjort att föredraga. Jag vill icke utesluta, att denna lösning kan visa sig
lämplig och genomförbar. Emellertid föreligger enligt min mening ännu icke
tillräcklig grund för att antaga, att de slutna avdelningarna — vilka såsom
framgår av socialstyrelsens beräkningar måste bliva synnerligen dyrbara —
innebära en även ur andra synpunkter godtagbar lösning av rymningsproblemet.
De hittills vunna erfarenheterna vid den slutna avdelningen vid
Långanäs äro ännu alltför begränsade för att kunna tjäna till ledning vid bedömandet
av de slutna avdelningarnas fördelar och nackdelar. Vid sidan av
syftet att genom inspärrning förtaga de mest svårbehandlade eleverna möjligheterna
att rymma under en viss tid skulle ändamålet med de slutna avdelningarna
vara att giva personalen tillfälle att söka särskilt intensivt påverka
eleverna. I brist på tillräckliga erfarenheter från Långanäsavdelningen
synes det vanskligt att söka bedöma vilken personaluppsättning som för detta
ändamål är lämpligast. Det kan vidare icke f. n. avgöras vilken effekt
förefintligheten av slutna avdelningar vid vissa anstalter får på personalens
möjligheter att bedriva uppfostringsarbetet inom de öppna delarna
av dessa anstalter. Ehuru uppgifterna rörande minskning av antalet rymningar
från Långanäs sedan den slutna avdelningen där togs i bruk äro gynnsamma,
synes det därjämte vara för tidigt att draga några bestämda slutsatser
om de slutna avdelningarnas inverkan på rymningarnas totalantal.
Över huvud taget synes det sålunda önskvärt, att Långanäsavdelningen får
betraktas som en försöksinstitution och att erfarenheter från verksamheten
därstädes avvaktas, innan flera slutna avdelningar anordnas. Jag är sålunda
icke f. n. beredd att förorda, att ytterligare slutna avdelningar anordnas.
Såsom framgår av vad jag förut anfört ha goda uppfostningsresultat ernåtts
vid tillämpningen av den öppna vården sådan denna utformats vid ungdomsvårdsskolorna.
Jag är övertygad om att fortskridande förbättringar av de nu
tillämpade vårdmetoderna komma att reducera även rymningsproblemet. Härutinnan
ansluter jag mig till ett uttalande av statsutskottet (uti. 1949:170)
i vilket utskottet ifrågasatte, huruvida man icke för minskande av rymningsfrekvensen
i företa hand borde inrikta sig på åtgärder för förbättring av omhändertagandet
av eleverna och deras möjligheter till sysselsättning under
fritid. Enligt min uppfattning bör stor uppmärksamhet ägnas åt härvidlag
framkomliga vägar. Härom får jag närmare anföra följande.
Fritidsverksamheten är ett ständigt aktuellt problem vid ungdomsvårdsskolorna.
Åtskilligt torde kunna göras för att skapa bättre förhållanden i detta
avseende. Gymnastikhus saknas vid vissa skolor, i än högre grad gäller detta
i fråga om idrottsplaner och ändamålsenliga hobbylokaler. Även i andra avseenden
böra förbättringar kunna åstadkommas. Socialstyrelsen har tagit upp
frågan om elevernas flitpenningar och avlöningar. Det är, såsom styrelsen
framhållit, synnerligen önskvärt, att eleverna bibringas en mera verklighetstrogen
uppfattning om ekonomiska realiteter. Flitpenningama böra därför
höjas och å andra sidan böra eleverna själva i möjligaste män ersätta av dem
förorsakade skador, kostnader för återförande efter rymningar o. s. v. Så
långt möjligt böra enhetliga grunder för flitpennings- och avlöningssystemet
17
Kungl. May.ts proposition nr 98.
komma till användning vid ungdomsvårdsskolorna. En översyn av de tilllämpade
principerna bör ske; jag är i detta avseende ense med 1949
års riksdagsrevisorer, vilka även de förordat en sådan åtgärd. Även andra
åtgärder än de nu angivna kunna tänkas lämpliga, när det gäller
att söka åstadkomma förbättringar i skolornas nuvarande vårdmetoder.
Över huvud äro de problem, som i detta sammanhang aktualiseras,
alltför omfattande för att omedelbart kunna lösas. Förslag föreligga f. n. endast
såtillvida att socialstyrelsen begärt höjning av vissa i omkostnadsstaten
upptagna delposter. Det är därför min avsikt att hemställa om Kungl. Maj:ts
bemyndigande att tillsätta särskilda sakkunniga med uppgift att utreda hela
detta problemkomplex. Utredningsmännen böra icke vara bundna vid frågor,
som avse enskilda detaljer. Tänkbart är nämligen att problemen visa sig kräva
omprövning av väsentliga linjer inom ungdomsvårdsskoleorganisationen, såsom
exempelvis differentieringssystemet, yrkesundervisningens medel och mål,
vistelsetidens längd o. s. v. Frågan om enhetliga grunder för flitpennings- och
avlöningssystemet bör lösas snarast och utan att avvakta utredningens förslag
i övriga avseenden. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
bestämmelser härutinnan.
I avvaktan på den kommande utredningens resultat böra socialstyrelsens
framställningar om anvisande av ytterligare medel till fritidssysselsättning och
flitpenningar bifallas; härtill återkommer jag i samband med frågan om skolornas
omkostnadsanslag för nästa budgetår. Enligt vad jag inhämtat sakna
skolorna i stor utsträckning möjlighet att tillfälligt hålla återförda rymmare
avskilda från övriga elever. Tillfredsställande isoleringsmöjligheter torde
kunna ordnas genom föga kostnadskrävande åtgärder, vilka närmast kunna
hänföras till reparations- och underhållsarbeten. Ett begränsat belopp bör
under omkostnadsanslaget anvisas för åtgärder av ifrågavarande slag.
Sammanfattningsvis vill jag angiva min nuvarande ståndpunkt till frågan
om åtgärder i syfte att minska rymningarna från ungdomsvårdsskolorna på
följande sätt. I första hand bör undersökas, huruvida icke rymningarna kunna
begränsas genom allmänna förbättringar av den vid skolorna tillämpade vårdformen.
Det bör undersökas vilka vägar, som härutinnan äro lämpligast; denna
uppgift bör anförtros åt särskilda sakkunniga, vilka böra vara oförhindrade
att upptaga alla problem, som härvid aktualiseras. I avvaktan på utredningsresultatet
och med hänsyn till bristen på tillräckliga erfarenheter av den slutna
avdelningen vid Långanäs bör de slutna avdelningarnas antal icke f. n.
utökas.
2—65 so Bihcmg till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 98.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
Anslagsbehovet för budgetåret 1950/51.
l:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1948/49 ...................... 2 234 700 2178 349
1949/50 (statsliggaren s. 316) 2 690 000
1950/51 (förslag) ............ 3 121 000
Yrkanden.
Socialstyrelsen har vid sina beräkningar rörande medelsbehovet under förevarande
anslag (skr. 31/8 1949) utgått ifrån att förhandlingsmännens omorganisationsförslag
godtagas av statsmakterna samt att slutna avdelningar
komma att anordnas i enlighet med styrelsens därom gjorda hemställan. Styrelsen
har hemställt om uppräkning av anslaget med 648 800 kronor.
Lönegradsuppflyttningar m. m.
1. TJppflyttning av yrkeslärarpersonal .......................................... 77 595
2. Uppflyttning av en lärarinna i hushållsgöromål Ca 19—Ca 21 ...... 490
3. 1 tillsyningsman i Ce 16 i stället för befattningshavare i högst 11
lönegraden ........................................................................... 1290
4. 7 befattningshavare i högst 11 lönegraden utbytas mot vårdare i
Cell .....................................................................................
Personalökningar.
5. Personal vid slutna avdelningar vid Forsane och Sundbo ......... 47 416
6. Personal vid de nytillkommande anstalterna:
Lönegradsplacerad personal ................................................... 469 499
Arvoden till verkställande ledamöter (2 200), rådgivande psykiater
(6 000) och folkskollärare (1 500) .......................................... 9 700
Praktikanter (1 800), vikarier (12 000), kontorshjälp (3 000) ......... 16 800
7. 6 vårdare i 11 lönegraden ...................................................... 32 820
8. 3 kontorsbiträden (deltid ändrat till heltid) .............................. 8 733
Omräkning.
Löneklassuppflyttningar ......................................................... 9 072
Avrundning ........................................................................... 60
Kronor 673 475
Avgår: För högt beräknade löneklassplaceringar ..................... 24 675
Summa kronor 648 800
Övergångsstaten föreslås minskad med 1 folkskollärare. Å personalförteckningen
uppförd rektorstjänst i Ce 26 kan utgå.
Motivering.
Lönegradsuppflyttningar m. m.
1. Under åberopande av ett av 1946 års skolkommission avgivet förslag till
lönebestämmelser för lärare vid centrala verkstadsskolor upprepar socialstyrelsen
sin tidigare gjorda framställning om lönegradsuppflyttning och
sammanförande i en tjänstemannagrupp av yrkeslärare, lärarinnor i hushålls
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
19
göromål, i kvinnlig slöjd och i tvätt samt den högre jordbruks- och trädgårdslärarpersonalen
(se prop. 1949:85, s. 17). I viss anslutning till föreliggande
förslag i fråga om löneställningen för yrkeslärare vid centrala verkstadsskolor
föreslås, att angivna tjänstemannagrupper vid ungdomsvårdsskolorna
skola under benämningen yrkeslärare placeras i 23 eller i 21 lönegraden allt
efter kompetens. För nästa budgetår har avsetts att samtliga berörda befattningshavare
skola placeras i 21 lönegraden i avvaktan på kompetensprövning.
2. Socialstyrelsen upprepar ett inför innevarande budgetår (se prop.
1949:85, s. 17) framfört förslag om lönegradsuppflyttning av lärarinna i
hushållsgöromål vid skolhem för flickor. Styrelsens förslag avser en placering,
som med tre lönegrader överstiger den för motsvarande övningslärare
vid folkskolor gällande.
3—4. Kungl. Maj:t föreslog 1949 års riksdag, att 4 vårdartjänster skulle
inrättas vid vardera Långanäs och Lövsta i syfte att söka minska rymningarna.
Riksdagen ansåg sig dock icke böra medgiva mer än en tillfällig förstärkning
av personalen vid envar av dessa skolor med 4 befattningar i högst 11 lönegraden.
Socialstyrelsen föreslår, att vid Lövsta en av dessa befattningar skall
utbytas mot en tillsyningsmannatjänst för placering vid skolans specialavdelning
(Åsen). Övriga tillfälliga tjänster böra utbytas mot vårdartjänster i Ce 11.
Personalökningar.
5. För envar av de slutna avdelningarna vid Forsane och Sundbo föreslås
1 tillsyningsman och 3 vårdare eller samma personaluppsättning som på
motsvarande avdelning vid Långanäs.
6. Personalplanerna för de nya statliga anstalterna ha under hänsynstagande
till de särskilda förhållandena vid resp. skola gjorts upp i anslutning
till den nu gällande organisationen vid andra ungdomsvårdsskolor av motsvarande
typer.
För Råby (50 platser, efter tillkomsten av sluten avdelning 60) föreslås
en personaluppsättning, motsvarande den vid Forsane efter tillkomsten därstädes
av eu sluten avdelning, med avdrag dock för ett ekonomibiträde.
Yrkeslärarna böra anställas som extra tjänstemän i avvaktan på resultatet av
förhandlingar om samarbete med Malmöhus läns landstings planerade centrala
verkstadsskola.
Vid Margretelund (40 platser, avsedda för hjälpklassmässiga elever över
15 år) finnes nu jordbruk (ca 125 har), ladugårdsskötsel (ca 100 djur) och
handelsträdgård. Trädgårdsskötsel bör i fortsättningen icke vara särskild
utbildningsgren vid skolan. I stället böra två verkstäder inrättas. — Vid
dubbelskolorna skola enligt nuvarande organisation finnas två assistenter,
en för vardera förläggningen. Vid Margretelund bör i avvaktan på vidare erfarenhet
en assistent svara för den större förläggningen (25 platser) och en
tillsyningsman för den mindre (15 platser). På grund av jordbrukets omfattning
erfordras en jordbruksförman utöver vad som gäller för övriga skolor
av motsvarande storlek och typ. Ett heltidsanställt kontorsbiträde motiveras
bl. a. av jordbrukets storlek.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
Gudmundsgården (25 platser) avses liksom hittills som skolhem för välbegåvade
elever i folkskoleåldern, varav huvudparten undervisas i en läraravdelning
vid skolhemmet och resten i läroverk eller andra undervisningsanstalter
i Kalmar. Bemyndigande bör lämnas att anställa extra lärare för den
händelse vid särskilt högt elevantal behov uppkommer att tillfälligt uppdela
skolan på två läraravdelningar. I personalplanen har jämfört med normalplanen
för mindre skolhem å ena sidan utgått en folkskollärare, all jordbrukspersonal
och en hantverkare och å den andra tillkommit en trädgårdsmästare
och ett ekonomibiträde; den sistnämnda befattningshavaren anses motiverad
bl. a. för att giva eleverna tid att helt ägna sig åt skoluppgifterna.
För Morängen och Härsjögården föreslås samma personaluppsättning som
för Lingatan (se prop. nr 1949: 85, s. 20).
De föreslagna personalplanerna te sig, frånsett vad som följer av de föreslagna
löneregleringarna, på följande sätt.
Befattning
Löne-
grad
Råby
Mar-
grete-
lund
Gud-
munds-
gården
Mor-
ängen
Här-
sjö-
gården
Sum-
ma
Därav
ordi- narie 1
1
Rektor..........................
29
1
i
i
»
27
—
i
i
i
i
4
4
Assistent...........-.............
23
2
i
i
i
i
6
4
Folkskollärare ..................
21
—
—
i
—
—
1
1
Yrkeslärare......................
19
3
2
—
—
—
5
—
Lärarinna i hushållsgöromål ....
19
- .
—
—
2
2
4
2
Lärarinna i kvinnlig slöjd ......
19
—
—
—
2
2
4
2
Tillsyningsman..................
16
1
1
—
—
—
2
1
Trädgårdsmästare................
16
1
—
—
—
—
1
1
Jordbruksföreståndare ..........
16
1
1
—
—
—
2
2
Husföreståndare ................
15
1
1
i
—
—
3
3
Trädgårdsmästare................
14
—
—
i
—
—
1
1
Jordbruksförman................
14
—
1
—
1
1
3
2
Ladugårdsförman................
13
1
1
—
—
—
2
2
Biträdande husföreståndare......
13
—
—
—
1
1
2
—
Vård are ........................
11
6
2
i
—
—
9
4
Hantverkare ....................
11
1
1
—
—
—
2
1
Kontorsbiträde..................
8
1
1
—
—
—
2
—
Ekonomibiträde..................
6
1
1
i
—
—
O
O
—
»
2
3
3
3
—
—
9
—
Summa
23
17
10
8
8
66
31
7. I samband med 1947 års omorganisation vid ungdomsvårdsskolorna prövades
ett förslag från socialstyrelsen om anställande av vårdare vid flickskolorna
i syfte att befria den ledande personalen från nattvaktstjänstgöring. Förslaget
upptogs icke av Kungl. Maj:t, enär den redan befintliga personalen ansågs
böra ombesörja nattvaktstjänstgöring, så länge befattningshavarna i fråga
bebodde lägenheter i anstaltsbyggnadema (prop. nr 1947: 269, s. 49). Socialstyrelsen
föreslår nu åter, att tre vårdare anställas vid vardera Sonestorp och
Hornö. I annat sammanhang (se p. 3:o) hemställer styrelsen om medel till
uppförande av fristående personalbostäder för 3 befattningshavare vid vardera
skolan.
21
Kungl. MajAs proposition nr 98.
8. I personalplanerna för Hammargården, Yemyra och Östra Spång finnes
upptaget ett kontorsbiträde med anställning 4/s av arbetsdagen. På grund
av ökat behov av skrivhjälp samt svårigheter att erhålla deltidsanställda befattningshavare
böra dessa biträden anställas på heltid.
Yttranden.
Statskontoret kan icke finna tillräckliga skäl för att anställa ett tredje
ekonomibiträde vid Gudmundsgården, då något nämnvärt hinder för studierna
icke anses föreligga om eleverna — i likhet med vad som tillämpas i många
enskilda hem — få medverka vid städning och handräckning. Föreslagen förändring
av en vårdartjänst vid Lövsta avstyrkes. Lönegradsplacerade vårdare
böra icke anställas vid Sonestorp och Hornö så länge nuvarande personal
bebor lägenheter i anstaltsbyggnaderna. I övrigt har ämbetsverket icke haft
annat att erinra än att frågan om lönereglering för yrkeslärargruppen borde
tagas under övervägande först i samband med omprövning av löneställningen
för motsvarande personal vid centrala verkstadsskolor.
Statens lönenämnd anför, att nämnden i utlåtande över 1946 års skolkommissions
betänkande angående lönereglering för de centrala verkstadsskolornas
lärarpersonal anslutit sig till ett av 1941 års lärarlönesakkunniga framfört
förslag, enligt vilket nämnda personal f. n. icke skall inordnas under
statens allmänna avlöningsreglemente och lönegradsplaceras utan endast erhålla
en provisorisk förbättring av lönevillkoren. Ett dylikt provisorium bör
icke tagas till utgångspunkt för en uppflyttning av redan lönegradsplacerade
tjänstemän. Nämnden avstyrker därför förändring av löneställningen för
motsvarande tjänstemannagrupper vid ungdomsvårdsskolorna.
Yad angår förslaget om uppflyttning av en lärarinna i hushållsgöromål
vid skolhem för flickor, hänvisar nämnden till sitt utlåtande över socialstyrelsens
anslagsäskanden för innevarande budgetår. Nämnden förklarade sig
i nämnda utlåtande finna befogat, att lärarinnan placerades något högre än
som skulle ha skett, därest hon undervisat i folkskola. Det syntes dock tillräckligt
om löneskillnaden begränsades till två lönegrader.
Departementschefen.
Till en början behandlar jag de framlagda förslagen om lönegradsuppflyttningar
m. in.
Såsom framgår av årets statsverksproposition (YIII ht., p. 295) torde
någon lönereglering för lärare vid centrala verkstadsskolor icke komma att
genomföras under nästa budgetår. Med hänsyn härtill bör någon ändring
icke heller vidtagas i fråga om löneställningen för ungdomsvårdsskolornas
yrkeslärarpersonal. Yid sådant förhållande saknas därjämte skäl för att nu
upptaga frågan om uppflyttning av lärarinnan i hushållsgöromål vid skolhemmet
för flickor.
Socialstyrelsen har hemställt, att en tillsyningsmannatjänst inrättas för
tjänstgöring på den s. k. Åsen-avdelningen vid Lövsta. Vid skolan finnes
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
redan nu en tillsyningsman. Denne avsågs ursprungligen för att vid sidan
av omfattande uppgifter å yrkesskoleavdelningen vara närmaste förman för
personalen på Åsen (jfr prop. 1947:269, s. 28). Efter hand har han helt
tagits i anspråk för göromål utanför Åsen-avdelningen. Då förhållandena vid
denna avdelning torde kräva, att dess föreståndare helt ägnar sig åt densamma,
förordar jag, att en ny förmanstjänst för uteslutande tjänstgöring på
denna avdelning inrättas genom att utbyta en lägre tjänst mot en tillsyningsmannatjänst.
Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag under punkt 3ro)
föreslår att medel anvisas för avdelningens iståndsättande. Med hänsyn till
de särskilda arbetsuppgifter, som avsetts för de av 1949 års riksdag medgivna
förstärkningstjänsterna i högst 11 lönegraden vid bl. a. Lövsta, anser
jag att den föreslagna förändringen icke bör beröra dessa utan i stället en av
de därstädes redan före den 1 juli 1949 befintliga vårdartjänsterna i Ce 11.
Vad angår de angivna förstärkningstjänsterna vid denna skola och Långanäs
vill jag under hänvisning till 1949 års riksdagsbeslut icke f. n. föreslå, att
dessa erhålla karaktär av mera permanenta vårdartjänster.
Jag övergår nu till socialstyrelsens framställning om per sonal ökningar.
Vad beträffar frågan om personal till de föreslagna slutna avdelningarna
vid Råby, Forsane och Sundbo får jag erinra, att jag i det föregående icke
ansett mig f. n. böra tillstyrka, att dessa avdelningar komma till stånd.
Socialstyrelsen har gjort upp förslag till personalplaner för de ungdomsvårdsskolor,
vilka enligt mitt förslag skola förstatligas den 1 juli 1950. Planerna
överensstämma i princip med vad som efter 1947 års personalomorganisation
vid ungdomsvårdsskolorna gäller för närmast motsvarande typer av
sådana skolor. Vid utformningen har hänsyn tagits till de särskilda omständigheterna
vid varje skola. Mot styrelsens förslag har jag icke funnit anledning
till erinran annat än i fråga om Råby.
Under senare år har Råby varit i hög grad underbelagt. Enligt vad jag
inhämtat äro f. n. endast 21 elever intagna därstädes. Beläggningsförhållandena
giva anledning till antagandet, att skolan under nästa budgetår knappast
kommer att mottaga mer än högst 30 elever. Personaluppsättningen bör därför
tills vidare något begränsas i förhållande till den personalplan, som
socialstyrelsen uppgjort. Jag beräknar, att följande personal tills vidare erfordras
vid Råby, nämligen 1 rektor (29 lönegraden), 1 assistent (23), 1 yrkeslärare
(19), 1 trädgårdsmästare (16), 1 jordbruksföreståndare (16), 1 husföreståndare
(15), 1 ladugårdsförman (13), 1 vårdare (11), 1 hantverkare (11), 1 ekonomibiträde
(6), 3 ekonomibiträden (2) och 1 kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.
Rektorstjänsten bör tills vidare vara extra ordinarie. Yrkeslärartjänsten
bör på av socialstyrelsen anförda skäl vara placerad på extra
stat. — De för praktikantarvoden och ersättningar till vikarier av socialstyrelsen
beräknade beloppen böra för Råbys del minskas från 600 resp. 3 000
till 300 resp. 2 000 kronor. Vidare beräknar jag för arvode till verkställande
ledamot vid denna skola 400 kronor mot av styrelsen föreslaget belopp av 600
kronor.
23
Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.
Enligt beslut av 1949 års riksdag må Kungl. Maj:t under innevarande budgetår
medgiva överskridande av icke-ordinarieposten om så erfordras för att
tillfälligt anordna nattlig tillsyn vid ungdomsvårdsskolorna. Med stöd härav
har tillfällig nattvaktspersonal under budgetåret anställts vid Skarvik-Tallåsen,
Sonestorp och Lj ungaskog. Denna ordning bör gälla även under nästa
budgetår. Jag avstyrker sålunda tills vidare, att personalen vid Sonestorp och
Hornö utökas med fast anställda vårdare.
Ungdomsvårdsskolornas rektorer äro till men för sina pedagogiska uppgifter
i avsevärd utsträckning belastade med kontorsgöromål. Detta gäller
särskilt de skolor, vid vilka kontorsibiträden skola vara anställda på deltid.
Framför andra torde de tre stora skolhemmen Hammargården, Yemyra och
Östra Spång vara i behov av en förstärkning i detta avseende. Jag biträder
därför socialstyrelsens förslag att dessa skolor skola få tillgång till heltidsanställda
kontorsbiträden.
Jag torde under förevarande punkt tillika få anmäla fråga om viss löneförbättring
för läkarpersonal vid ungdomsvårdsskolorna. Chefen för inrikesdepartementet
föreslår i annat sammanhang denna dag vissa förbättringar i fråga
om löneställningen för läkare vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för
fallandesjuka. Vid dessa anstalter äro överläkarna placerade i Ca 30, 31 eller
32 och andre läkarna i 29 lönegraden. Det föreslås, att särskild avlöningsförstärkning
skall utgå till överläkare med 5 004 kronor och till andre läkare
med 3 000 kronor för år. Förstärkningen för andre läkare anses dock böra
utgå först efter två års tjänstgöring vid statligt sinnessjukhus eller annat därmed
jämförligt sinnessjukhus eller vid fångvården tillhörande sinnessjukavdelning.
De föreslagna lönebestämmelserna skola träda i kraft den 1 januari
1951. Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen äro styresmännen för Lövstu
och Skarvik-Tallåsen under tjänstebenämningen chef, tillika läkare, placerade
i Ca 31. Vid Lövsta finnes därjämte en biträdande läkare i Cg 29. Sistnämnda
båda befattningar ha i brist på sökande icke kunnat tillsättas. Löneställningen
för dessa läkare anknöts vid befattningarnas tillkomst till lönerna
vid statens sinnessjukhus (se 1939 års statsverksprop., V ht., s. 180 och 188;
1948 års statsverksprop., V ht., s. 67; prop. 1948:214, s. 15). De förmåner,
som läkarna vid sistnämnda sjukhus och statens anstalt för fallandesjuka
kunna komma att tillerkännas, böra komma även de här nämnda befattningshavarna
vid ungdomsvårdsskolorna till del. Jag föreslår därför, att avlöningsförstärkning
skall fr. o. m. den 1 januari 1951 utgå till envar av cheferna
för Lövsta och Skarvik-Tallåsen med 5 004 kronor samt till biträdande läkaren
vid Lövsta med 3 000 kronor, allt för år räknat. Avlöningsförstärkning till
sistnämnde läkare bör utgå under i huvudsak samma betingelser som för
andre läkare vid statens sinnessjukhus. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela bestämmelser härutinnan samt i fråga om förfarandet med
avlöningsförstärkning vid tjänstledighet och vikariat m. m.
övergångsstaten bör minskas dels, i överensstämmelse med socialstyrelsens
förslag, med en tjänst som folkskollärare och dels därutöver med en
24
Eungl. Maj:ts proposition nr 98.
tjänst som lärare i yrkesämne, vars innehavare enligt vad jag inhämtat numera
erhållit entledigande. Ur personalförteckningen bör vidare i enlighet
med vad styrelsen föreslagit tjänsten som rektor i Ce 26 utgå.
För genomförande av de av mig förordade förslagen torde erfordras ett
belopp av i runt tal 447 000 kronor. Härtill komma merkostnader på grund
av löneklassuppflyttningar med ca 9 100 kronor. Å andra sidan bör anslaget
minskas med ett belopp av ca 24 700 kronor med hänsyn till att den faktiska
löneklassplaceringen av ett flertal tjänstemän blivit lägre än som förutsatts
vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår. Anslaget bör alltså
ökas med (447 000 + 9100 — 24 700) 431400 kronor, vilken summa dock bör
jämkas till 431 000 kronor.
Jag beräknar anslaget sålunda:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 077 000 ( + 180 000) kronor;
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 68 400 (+ 9 500) kronor;
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1659 000 ( +
198 700) kronor;
rörligt tillägg 316 600 (+ 42800) kronor.
Anslaget bör sålunda uppföras med (1077 000 + 68 400 + 1659 000 +
316 600) 3 121 000 (+ 431 000) kronor.
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör Kungl. Maj:t få
under nästa budgetår medgiva överskridande av icke-ordinarieposten om så
erfordras dels för anställande av yrkeslärarinnor för undervisning i för yrkesskolorna
nya yrken i enlighet med vad därom förordats i prop. 1949: 85 (s. 23),
dels för anordnande av tillfällig bevakning nattetid och dels för att kunna
under någon prövotid förordna befattningshavare såsom icke-ordinarie tjänsteman,
medan en ordinarie tjänst står obesatt. Samma medgivande bör därjämte
gälla i den mån extra lärare erfordras vid Gudmundsgården vid särskilt högt
elevantal. Även för nästa budgetår bör sålunda icke-ordinarieposten upptagas
med förslagsvis beräknat belopp. Så bör fortfarande jämväl ske med arvodesposten.
2:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.
Anslag Nettoutgift
1948/49 ...................... 1 445 000 1 937 826
1949/50 (statsliggaren s. 318) 2 000 000
1950/51 (förslag) ............ 2 610 000
Yrkanden.
Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1949) föreslagit, att anslaget höjes med 580 000
kronor. Styrelsen har vid sina beräkningar utgått ifrån att förhandlingsmännens
omorganisationsförslag godtagas av statsmakterna samt att slutna avdelningar
komma att anordnas i enlighet med styrelsens därom gjorda hemställan.
25
Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.
Kostnaderna för de slutna avdelningarna lia beräknats med utgångspunkt
från att dessa icke torde kunna tagas i bruk genast vid budgetårets början.
Behovet för Råby, Margretelund, Gudmundsgården, Härsjögården och Morängen
har uppskattats i huvudsaklig överensstämmelse beträffande de tre
förstnämnda skolorna med omkostnaderna vid dessa under de senaste räkenskapsåren
jämförda med utgifterna under budgetåret 1948/49 vid närmast
motsvarande statliga skolor samt beträffande Härsjögården och Morängen
med de för budgetåret 1949/50 av styrelsen beräknade utgifterna vid Lingatan
och Eknäs. För de av staten nu drivna skolorna har styrelsen i princip beräknat
oförändrade belopp. Härutöver har emellertid med särskild motivering
begärts uppräkning av vissa delposter under anslagsposten till övriga utgifter.
Styrelsen har vidare (skr. 5/11 1949) hemställt om uppräkning av anslaget
med ytterligare 77 000 kronor, avseende delposten till elevbelöning m. m.
Vidare har styrelsen (skr. 3/11 1949) begärt 30 000 kronor för inköp av inventarier
till Broby. Slutligen har styrelsen (skr. 31/1 1950) hemställt om ett
belopp av 82 300 kronor å delposten till underhåll av byggnader m. m. för anskaffande
av brandskyddsmateriel och andra åtgärder för förbättring av brandskyddet
vid skolorna.
Den totala uppräkningen skulle sålunda enligt styrelsens förslag uppgå till
(580 000 + 77 000 + 30 000 + 82 300) 769 300 kronor.
Socialstyrelsens förslag till anslagsäskanden framgår av följande uppställning.
Ändamål
Beräknade utgifter
Äskat belopp
Nuvarande skolor
Nya
skolor
Särskild
ökning
Summa
Summa
summa-
rum
nuvarande
organi-
sation
2 slutna
avdel- ningar
1. Sjukvård m. m. åt befattnings-
havare ......................
7 000
—
1500
—
8 000
8 000
2. Reseersättningar..............
74 000
700
16 000
—
91000
91 000
3. Expenser:
a. Bränsle, lyse och vatten . .
368 000
5 000
46 000
—
419 000
b. Övriga expenser ..........
58 000
400
12 000
—
70 000
489 000
4. Övriga utgifter:
a. Underhåll av byggnader m.m.
91000
800
34 000
82 300
208 300
b. Inventarier m. m...........
72 000
700
‘26500
2 30 000
129 000
c. Tvätt och renhållning......
48 000
500
9 500
—
58 000
d. Utspisning................
596 O00
7 000
121 200
—
724 000
e. Beklädnad ................
336 000
5 000
74 700
30 000
446 000
f. Hälso- och sjukvård ......
61 000
700
15 600
—
77 000
1
g. Undervisning, lek och idrott
54 000
500
15 100
15 000
85 000
h. Elevbelöning..............
59 000
700
13 300
77 000
150 000
i. Diverse....................
40 000
200
3 35 300
—
76 000
k. Eftervård och utackordering
136 000
2 300
45 800
44 000
228 000
2 181 300
Summa
2 000 000
24 500
400 500
278 300
2 70!) 300
1 Därav till en sluten avdelning vid Itåby 10 000 kronor.
2 Till inventarier vid Broby.
3 Därav till arrendeavgifter för Itåby och Margretelund 20 000 respektive 11 000 kronor.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 98.
26
Motivering.
4 a. Underhåll av byggnader m. in. En allmän översyn av de statliga ungdomsvårdsskolornas
brandskydd har icke vidtagits sedan budgetåret 1945/46.
Sedan dess ha Ilera skolor utbyggts, vartill kommer att åtskilliga skolor förstatligats.
Socialstyrelsen har låtit samtliga nu statliga skolor inkomma med
uppgifter beträffande nödvändiga kompletteringar och nyanskaffningar i fråga
om brandskyddsmateriel m. m. Uppgifterna ha lämnats efter besiktning av
och i samråd med vederbörande länsbrandinspektör. Av utredningen framgår,
att endast fyra av skolorna f. n. kunna uppvisa ett tillfredsställande brandskydd.
För att avhjälpa bristerna vid övriga skolor erfordras ett engångsbelopp
av ca 82 300 kronor. Åtgärderna omfatta såväl inköp av materiel som,
i vissa fall, byggande av branddammar och utförande av smärre omändringsarbeten
å byggnaderna.
4 b. Inventarier in. in. En skol- och gymnastikbyggnad är enligt beslut av
1947 års riksdag under uppförande vid Broby (prop. 1947: 269, s. 102; rd. skr.
1947: 387). Byggnaden, som beräknas kunna tagas i bruk under nästa budgetår,
omfattar gymnastiksal, arbetssal, matsal, skolkök, handarbetssal, två skolsalar,
lärarinnerum, tvättstuga, torkrum, mangel- och strykrum m. m. Inventarier
stå till förfogande endast i ringa omfattning. Kostnaderna beräknas till
30 000 kronor.
4 e. Beklädnad. Om den ifrågasatta förkortningen av vårdtiden genomföres
(se s. 9), kommer omsättningen av elever att öka. Härav följer en ökad
belastning å beklädnadsposten med ca 30 000 kronor.
4 g. Undervisning, lek och idrott. För att bidraga till nedbringande av antalet
rymningar bör fritidsverksamheten intensifieras genom att instruktörer
i terapeutiskt upplagd gymnastik, lek och idrott samt rytmik, musik o. d.
anlitas (se s. 9). Härför erfordras ett särskilt belopp av 15 000 kronor.
4 k. Elevbelöning. Socialstyrelsen har hemställt om en uppräkning med
77 000 kronor utöver vad som erfordras för de nytillkommande skolorna och
slutna avdelningarna. Börande motiveringen får jag hänvisa till vad jag
därom tidigare anfört (s. 11).
4 k. Eftervård och utackordering. Delposten bör uppräknas med 44 000
kronor, enär vårdtidens förkortning medför en ökning av antalet elever, som
måste avsluta sin yrkesutbildning under villkorlig utskrivning.
Yttrande.
Statskontoret, som avgivit utlåtande över socialstyrelsens skrivelse den 31/8
1949, har intet annat att erinra än att med anvisande av medel till särskilda
instruktörer i gymnastik m. m. bör anstå.
Departementschefen.
Då jag icke velat förorda anordnande av slutna avdelningar vid Båby, Forsane
och Sundbo, böra för dessa avdelningar avsedda medel utgå ur beräk
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
nmgarna, nämligen under posten till reseersättningar 2 200 kronor, under
expensposten 7 900 kronor och under posten till övriga utgifter 53 400 kronor,
eller tillhopa (2 200 -f 7 900 + 53 400) 63 500 kronor.
Det är givetvis angeläget att skolorna äro försedda med tillfredsställande
brandskyddsanordningar. Åtgärder böra vidtagas för att råda bot på i detta
avseende förefintliga brister. Erforderlig materielanskaffning m. m. bör dock
kunna utsträckas över såväl nästa budgetår som budgetåret 1951/52. För budgetåret
1950/51 bör därför vara till fyllest med en medelsanvisning av 40 000
kronor, eller 42 300 kronor mindre än socialstyrelsen föreslagit. Jag förutsätter,
att skolstyrelsernas förslag till brandskyddsåtgärder göras till föremål
för en noggrann granskning i syfte att så långt möjligt begränsa utgifterna
utan att eftersätta säkerhetskravet; möjligheterna att reducera kostnaderna
genom lämplig upphandling böra även beaktas.
Socialstyrelsen har under hänvisning till en påtänkt sänkning av anstaltstidens
längd hemställt om uppräkning av delposterna till beklädnad samt eftervård
och utackordering med 30 000 resp. 44 000 kronor. Frågan om anstaltsvistelsens
längd har aktualiserats vid utarbetandet inom socialdepartementet
av förslag till en ny ungdomsvårdsstadga. Då jag ännu icke tagit ställning till
detta förslag och med hänsyn till att frågan kan komma under bedömande vid
den utredning av vissa ungdomsvårdsskoleproblem, som enligt vad jag i det
föregående anfört bör komma tillstånd, anser jag mig icke nu böra biträda
förslaget om uppräkning av ifrågavarande delposter.
I enlighet med vad jag tidigare anfört vill jag däremot förorda, att delposten
till undervisning, lek och idrott höjes med av socialstyrelsen begärt
belopp för att bereda skolorna möjlighet att intensifiera fritidsverksamheten
bland eleverna. Dispositionen av dessa ytterligare medel bör dock icke begränsas
till de av socialstyrelsen särskilt angivna ändamålen utan snarare användas
till en förbättring av fritidsverksamheten överlag.
I det föregående har jag uttalat mig för en höjning av de till eleverna utgående
flitpenningarna. Intill dess fastare normer erhållas för flitpenningssystemet
bör en provisorisk förbättring ske genom att anslaget till elevbelöning
höjes. Den härför avsedda delposten bör uppföras med av socialstyrelsen
föreslaget belopp.
Mot socialstyrelsens övriga förslag har jag intet att erinra. Utöver vad
styrelsen föreslagit böra •—- i överensstämmelse med vad jag därom anfört
vid frågan om slutna avdelningar — medel beräknas för iordningställande av
sådana lokaler som erfordras för att tillfälligt kunna avskilja oroliga elever.
Ett belopp av 20 000 kronor bör avses för detta ändamål.
Socialstyrelsen har beräknat det totala medelsbehovet till 2 769 300 kronor.
Vid bifall till mina här gjorda förslag torde anslaget böra uppföras med
(2 769 300 — 63 500 — 42 300 — 30 000 — 44 000 + 20 000) 2 609 500 kronor
eller i runt tal 2 610 000 kronor.
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
3:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m.
Anslag Nettoutgift
1947/48 ...................... 1573 0001 1449 532
1948/49 ...................... 51000 1338128
1949/50 (statsliggaren s. 319). 567 000
1950/51 (förslag) ............ 660 000
Å anslaget fanns den 30 juni 1949 en reservation å ca 953 000 kronor.
Y rkanden.
Socialstyrelsen har (skr. 4/7, 31/8, två skr. 29/11 och skr. 22/12 1949) hemställt
dels om anvisande av tillhopa 2 595 350 kronor för vissa hyggnadsändamål
och dels om viss omdisposition inom den å anslaget befintliga reservationen.
1. Utredning om ny skola för psykiskt abnorma kvinnliga elever..
2. Personalbostäder vid skolor för kvinnliga elever:
2 hus ä 3 lägenheter (Sonestorp och Hornö) ....................
3. Personalbostäder vid skolor för manliga elever:
Lövsta ..........
2 dubbelhus ä 2x60 nr
Långanäs ........
O
rb*
o
t-H
Fagared ..........
1 d:o d:o
Sundbo ..........
1 d:o d:o
Johannisberg____
1 d:o d:o
Råby ............
1 d:o d:o
» ............
4 enkelhus ä 60 m2.....
Margretelund____
1 dubbelhus ä 2x60 nr
Östra Spång ____
1 enkelhus ä 90 m2.....
» » ....
1 dubbelhus ä 2x60 m:
Hammargården..
3 enkelhus ä 90 m2.....
»
1 enkelhus ä 60 m2.....
Vemyra..........
2 enkelhus ä 90 m2.....
Folåsa............
1 d:o d:o .....
Gräskärr ........
1 d:o d:o .....
10 000
210 000
154 000
77 000
82 000
76 000
78 000
75 000
152 000
76 000
58 200
77 000
176 300
38 000
121 800
58 200
58 200
4. Sluten avdelning inkl. inventarier samt 4 enkelhus ä 60 m2 vid
vardera Forsane och Sundbo ...................................... 927 000
5. Ändringsarbeten å den s. k. slutna avdelningen vid Lövsta____ 38 500
6. reparation sarbeten å administrationsbyggnaden vid Lövsta____ 14 600
7. Tilläggsanslag för redan igångsatta arbeten:
a. Tvättinrättningen vid Lövsta.................................... 7 650
b. Ekonomibyggnader vid Lövsta ................................ 7 000
c. Personalbostäder vid Hammargården.......................... 22 900
2 595 350
8. Iordningställande av badrum i 10 bostadslägenheter vid Lövsta —
*) Härtill kom eu reservation å 2 116 784 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 98. 29
Motiveri n g.
1. Staten arrenderar Skarvik-Tallåsen av Stockholms stadsmission för tiden
den 1 juli 1948—den 30 juni 1953. Vid avtalets tillkomst förutsattes, att anläggningens
fortsatta utnyttjande för ungdomsvårdsskoleverksamhet endast
skulle ha provisorisk karaktär i avvaktan på att en ny ungdomsvårdsskola
bleve uppförd på annan ort. Förslag till en ny skola bör framläggas i så god
tid, att ärendet kan föreläggas 1951 års riksdag.
2. Förslaget syftar till att skapa möjligheter för tre befattningshavare vid
vardera skolan att utflytta från anstaltsbyggnadema till fristående bostäder.
I sammanhang härmed skulle motsvarande antal vårdare anställas (jfr s. 20).
3. Vid skolorna för manliga elever kommer, under förutsättning av bifall
till styrelsens förslag om personalökningar, antalet befattningshavare, som
äro i behov av familjebostäder men sakna sådana, att uppgå till 81. På grund
av det statsfinansiella läget och situationen på byggnadsmarknaden avstår
styrelsen dock från att begära medel till personalbostadshus för flera än 31
befattningshavare. De fyra enkelhusen vid Råby äro avsedda för personalen
vid den av socialstyrelsen föreslagna slutna avdelningen därstädes.
4. I det föregående har jag anmält socialstyrelsens förslag om inrättande
av slutna avdelningar vid bl. a. Forsane och Sundbo. Byggnadsplanerna omfatta
för vardera skolan en elevbyggnad med 11 elevrum, varav 2 isoleringsrum,
samt 4 enfamiljshus å 60 m2 för befattningshavare enligt följande av
arkitekten B. Jonson uppgjorda kostnadsberäkningar:
Forsane Sundbo
Elevbyggnad ...................................................... 187 000 189 000
Personalbostadshus ............................................. 132 000 132 000
Utvändiga arbeten ............................................. 93 500 90 600
Arvoden, administration och oförutsett .................. 41 500 41 400
454 000 453 000
För anskaffande av inventarier tillkommer behov av 10 000 kronor för
vardera elevbyggnaden.
5. Den s. k. slutna avdelningen vid Lövsta (Åsen), som varit i bruk sedan
år 1943, är avsedd för de Lövstaelever, vilka på grund av sin psykiska beskaffenhet
och sitt beteende måste hållas i relativ isolering eller i en retningsfriare
miljö. Erfarenheterna av psykopatklientelet och dess behandling ha
med åren betydligt vidgats. Utvecklingen har medfört, att avdelningen numera
måste anses otidsenlig. Avdelningen bör vara utrustad med isoleringsmöjligheter
och äga tillgång till anordningar för speciell psykoterapi och
sysselsättningsterapi. För att sätta avdelningen i stånd att effektivt omhändertaga
klientelet bör en ombyggnad ske, varvid bl. a. avdelningens behov av
isoleringsrum samt fritids- och arbetssalar bör tillgodoses. Härtill kommer
att byggnaden på grund av stark förslitning är i behov av en grundlig reparation.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
6. Vid besiktning genom arkitekten B. Jonson har framgått, att administrationsbyggnadens
stengrund genom de senaste årens svåra frostförhållanden
börjat »skjuta ut», varvid sättningar och sprickor uppstått å såväl inner- som
ytterväggar. Enligt Jonson torde det knappast löna sig att försöka reparera
den befintliga grunden, varför det föreslås, att helt ny grund utföres av betong.
I samband härmed bör en ljudisolerad vägg uppsättas i byggnaden mellan
rektorsbostaden och övriga lokaler till en kostnad av 1 200 kronor.
7. 1948 års riksdag medgav, att av å förevarande anslag kvarstående behållning
finge bestridas de till 18 000 kronor beräknade kostnaderna för vissa
ändringsarbeten å tvättinrättningen vid Lövsta (prop. 1948:2, V ht., p. 3.;
rd. skr. 1948:53). Vidare beviljade 1949 års riksdag till uppförande av vissa
ekonomibyggnader (ladugård m. m.) vid sistnämnda skola samt tre personalbostadshus
vid Hammargårdens skolhem 77 000 resp. 187 500 kronor (prop.
1949:85; statsutsk. uti. 1949:170; rd. skr. 1949:286).
Ifrågavarande byggnadsarbeten ha visat sig draga större kostnader än som
tidigare beräknats.
a. Merkostnaderna ha främst föranletts dels av att en rörgrav för sjövattenledning
måst sprängas genom berg i långt större utsträckning än som
kunnat förutses och dels av att en omläggning av det elektriska ledningsnätet
befunnits erforderlig.
b. Definitiva ritningar till ifrågavarande byggnader förelågo icke, då riksdagen
tog ställning till statsutskottets förslag i anslagsfrågan. Arbetena ha
nu detaljplanerats och anbud erhållits. Det har därvid visat sig, att kostnaderna
torde komma att stiga med angivet belopp.
c. Lägsta anbud överstiga de beräknade kostnaderna med angivet belopp.
8. Beslut om Lövstaanstaltens inrättande fattades av 1938 års riksdag
(prop. 1938:198; rd. skr. 1938: 265). Fr. o. m. budgetåret 1938/39 ha medel
i flera etapper anvisats för anstaltens uppförande. Under krigsåren tillkommo
vid anstalten ett flertal personalbostadshus. Ehuru därvid ett antal lägenheter
i enlighet med uppgjorda planritningar försågos med badrum, blevo på
grund av rådande materialbrist badkar icke installerade i 10 av dessa. De
för husens uppförande avsedda medlen äro numera förbrukade. Socialstyrelsen
hemställer om ett belopp av 7 900 kronor för färdigställande av badrummen
i fråga. Besparingar, som beräknas uppkomma å vissa av 1946 och 1947
års riksdagar för ytterligare byggnadsarbeten vid skolan anvisade anslag, torde
förslå till täckande av kostnaderna för badrummen. Styrelsen föreslår, att
kostnaderna i fråga skola få bestridas av dessa besparingar.
Yttranden.
Över socialstyrelsens förslag ha utlåtanden avgivits vad avser punkterna
1—3 av statskontoret och rörande punkterna 1—5 av byggnadsstyrelsen.
Statskontoret har icke funnit anledning till uttalande i ärendet. Byggnadsstyrelsen
har i fråga om förslagen under punkterna 1—3 intet att erinra mot
de beräknade kostnaderna men anser, att de föreliggande förslagen till bo
-
31
Iiungl. Maj:ts proposition nr 98.
städer behöva göras till föremål för överarbetning. De för arbetena under
punkt 4 beräknade kostnaderna anses i och för sig skäliga; enligt styrelsens
mening äro emellertid de i förslagen ingående dag- och fritidsrummen väl
stora i förhållande till antalet elever. De under denna punkt upptagna förslagen
anses böra överarbetas, främst beträffande planlösningens detaljer, i
samråd med byggnadsstyrelsen, som därjämte bör utföra arbetena. Beträffande
förslaget under punkt 5 anföres, att styrelsen saknar möjlighet att bedöma
behovet av de föreslagna arbetena; kostnaderna synas emellertid väl
lågt beräknade.
Departementschefen.
Det är min avsikt att inom kort hemställa om Kungl. Maj:ts bemyndigande
att tillkalla sakkunniga för utredning rörande ersättare för den av staten nu
arrenderade skolan Skarvik-Tallåsen. Genom uppgörelsen den 30 december
1948 mellan staten samt städerna Stockholm och Göteborg rörande upphörande
av städernas skyldigheter att hålla egna ungdomsvårdsskolor tillfördes
staten ett belopp, varav enligt statsmakternas beslut 880 000 kronor skulle avsättas
till en fond för uppförande av en ny ungdomsvårdsskola eller utvidgning
av redan befintlig sådan anläggning. Jag förutsätter, att kostnaderna för den
tekniska planläggningen i samband med förevarande utredningsarbete få bestridas
från de å denna fond innestående medlen. Medel för ändamålet böra
således icke äskas under förevarande anslag. — Jag torde här få anmäla, att
socialstyrelsen (skr. 30/12 1949) hemställt om utredning rörande förflyttning
av Ljungaskog. Beträffande de i samband med en sådan utredning uppkommande
planläggningskostnaderna torde få gälla vad nyss sagts för SkarvikTallåsens
del.
Vad beträffar framställningen om medel till uppförande av personalbostäder
anser jag mig icke kunna tillstyrka, att medel anvisas till flera bostadshus
än följande, nämligen 1 dubbelhus vid vardera Lövsta, Långanäs, Fagared,
Johannisberg och Östra Spång, 2 enkelhus vid Hammargården och 1 enkelhus
vid Vemyra. Kostnaderna härför uppskattar jag till (77 000 + 77 000 +
82 000 + 78 000 + 77 000 + 117 500 + 60 900) 569 400 kronor.
Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande förslaget att
anordna slutna avdelningar avstår jag från att hemställa om medel för uppförande
av sådana.
Den s. k. slutna avdelningen vid Lövsta, Åsen benämnd, har en betydelsefull
uppgift i skolans verksamhet. Erinras bör, att 1945 års ändringar i strafflagens
5 kap. tillfört ungdomsvårdsskolorna och då särskilt specialanstalterna
många elever, som före den 1 januari 1946 skulle ha överlämnats åt sinnessjukvården.
Enligt vad jag under hand inhämtat uppgick antalet å Lövsta befintliga
sådana elever i mitten av november 1949 till ett tiotal. Fem elever
hade under året överförts till sinnessjukhus. Vid avdelningen böra finnas möjligheter
att kunna effektivt avskilja oroliga elever under utbrott av stormig
karaktär men där bör också vara en trivsam miljö med goda möjligheter till
32
Kungl. May.ts proposition nr 98.
sysselsättning för sådana lätt irritabla elever, som under längre tid måste
vårdas på en mindre avdelning. Härtill kommer att de elever, vilka skola överföras
till sinnessjukhus, böra kunna effektivt avskiljas från övriga elever för
att förhindra att de inverka störande på dessa. Avdelningen fyller i sitt nuvarande
skick icke de krav, som med hänsyn till vad nu sagts böra kunna
ställas på densamma. Jag biträder därför förslaget i fråga om reparationer
och ombyggnad av denna avdelning. Kostnaderna böra i överensstämmelse
med socialstyrelsens beräkningar uppskattas till 38 500 kronor.
De av socialstyrelsen begärda arbetena å administrationsbyggnaden vid
Lövsta torde icke lämpligen böra uppskjutas. Jag har hos byggnadsstyrelsen
under hand inhämtat, att de beräknade kostnaderna kunna anses skäliga. Med
hänsyn härtill biträder jag socialstyrelsens förslag att ett belopp av 14 600
kronor anvisas för ändamålet.
Socialstyrelsen har hemställt om ytterligare medel för vissa byggnadsarbeten,
till vilka anslag beviljats av 1948 och 1949 års riksdagar. Med hänsyn
till de särskilda omständigheter, som föranlett socialstyrelsen att göra denna
framställning, förordar jag, att för arbetena anvisas av socialstyrelsen äskat
belopp av (7 650 + 7 000 + 22 900) 37 550 kronor.
Slutligen torde riksdagens medgivande böra inhämtas för sådan omdisposition
av anslaget, att kostnaderna för iordningställande av 10 badrum i personalbostäder
vid Lövsta få bestridas av befintlig behållning å anslaget med högst
7 900 kronor.
Enligt mina beräkningar bör sålunda för nästa budgetår under förevarande
anslag anvisas ett belopp av (569 400 + 38 500 + 14 600 + 37 550) 660 050
kronor, eller i runt tal 660 000 kronor.
Jag förutsätter, att de föreliggande byggnadsförslagen göras till föremål
för överarbetning i den utsträckning byggnadsstyrelsen funnit motiverat.
4:o) Bidrag till driften av icke statliga skolor
ungdomsvården.
Anslag
1948/49 ........................ 1 200 000
1949/50 (statsliggaren s. 319) 746 000
1950/51 (förslag).............. 350 000
tillhörande barna- och
Nettoutgift
1 268 236
De icke statliga ungdomsvårdsskolorna äro genom avtal med staten för
sin drift tillförsäkrade vissa statsbidrag. Härutöver utgår jämlikt statsmakternas
särskilda beslut ersättning för bortfallet av de tidigare utgående kommunala
avgifterna (den s. k. skyddshemsavgiften m. m.). Utbetalningsterminerna
äro varierande. Sålunda utbetalas vissa bidrag kvartalsvis i förskott
medan vissa utgå halv- eller helårsvis i efterskott.
Det bör i detta sammanhang nämnas, att Kungl. Maj:t under en följd av
år erhållit riksdagens medgivande att i viss omfattning utgiva underskottsersättningar
till huvudmän för icke statliga ungdomsvårdsskolor. Enligt be
-
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
slut av 1948 års riksdag må Kungl. Maj:t under vissa förutsättningar utan
riksdagens hörande utgiva ersättningar för under budgetåren 1948/49 och
1949/50 uppkomna driftunderskott vid Håkanstorp, Morängen, Råby och
Sjötorp. Yad beträffar Skarvik—Tallåsen, som numera arrenderas av staten,
har staten enligt gällande arrendeavtal förbundit sig att ersätta skolans
ägare, Stockholms stadsmission, för de godtagbara driftunderskott, som uppkommit
vid skolan under tiden 1 januari 1945—30 juni 1948, d. v. s. intill
den tidpunkt, då staten övertog skolans drift (prop. 1948: 214, s. 7—-8; rd. skr.
1948:408).
Yrkanden.
Socialstyrelsen har (skr. 31/8 och 30/11 1949 samt 10/1 1950) hemställt
om anvisande av 420 000 kronor till förevarande ändamål för nästa budgetår.
Medelsbehovet har beräknats under förutsättning av förstatligande av de
återstående privata ungdomsvårdsskolorna samt bifall till styrelsens förslag
om anordnande av en sluten avdelning vid Råby.
1. Bidrag jämlikt gällande avtal ................................................... 160 550
2. Kompensation för bortfallet av de kommunala avgifterna ............ 26 550
3. Underskottsersättningar till huvudmännen för Morängen och Mar
gretelund
.............................................................................. 58 900
4. Underskottsersättning till huvudmannen för Skarvik—Tallåsen ... 70 000
5. Om- och tillbyggnadsarbeten vid Råby och Margretelund ............ 104 000
Summa kronor 420 000
Motivering.
3. Styrelsen för Diakonissanstalten Samariterhemmet har (skr. 28/6 1949)
hemställt om ersättning för under åren 1947 och 1948 vid Morängen uppkomna
driftunderskott med 7 542 kronor 2 öre.
Styrelsen för Margretelunds yrkesskola har (skr. till socialstyrelsen 26/7
1949) hemställt om statsbidrag i möjligaste män för att reglera driftunderskott
vid skolan under budgetåret 1948/49, beräknat till 51 452 kronor.
Enligt socialstyrelsens mening torde de verkliga underskotten uppgå till
minst de av skolstyrelserna uppgivna beloppen. Då någon anmärkning icke
torde kunna riktas mot den ekonomiska förvaltningen av skolorna och då
dessa äro i stort behov av statsbidrag för att täcka driftunderskotten, föreslår
socialstyrelsen, att ersättning utgår till Morängen med 7 500 kronor och
till Margretelund med 51 400 kronor.
4. Stockholms stadsmission har i egenskap av huvudman för Skarvik—
Tallåsen (skr. 10/11 1949) hemställt om ett statligt bidrag å 75 930 kronor
för täckande av driftunderskott vid skolan under tiden 1 januari 1947—30
juni 1948.
Socialstyrelsen, som granskat stadsmissionens framställning, anför, att det
under angivna tid uppkomna underskottet med bortseende från vad som hänför
sig till eftervårdsverksamheten uppgått till 58 848 kronor. Styrelsen för
3—86
6o Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 98.
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
ordar, att detta underskott helt ersättes. Yad beträffar kostnaderna för eftervård
erinrar styrelsen, att dessa skola ersättas efter särskilda grunder, vilka
angivas i ungdomsvårdsskolestadgan. Vid utredning har framkommit, att
stadsmissionen utöver tidigare av socialstyrelsen tillerkänt belopp haft utgifter
för eftervård med ca 14 800 kronor. Då granskning av de särskilda utgiftsposterna
för varje villkorligt utskriven elev bl. a. på grund av de tilllämpade
bokföringsmetoderna icke varit möjlig och då åtminstone i några
fall stadsmissionen överskridit de medgivna maximibeloppen, kan socialstyrelsen
icke tillstyrka, att av ifrågavarande belopp mer än tro fjärdedelar,
eller 11100 kronor, utbetalas till stadsmissionen. Styrelsen föreslår sålunda,
att underskottsersättning skall utgå med (58 848 + 11 100) i runt tal 70 000
kronor.
5. Enligt det preliminära arrendeavtalet för Råby skall huvudmannen erhålla
ersättning för anordnande av en sluten avdelning vid skolan. Byggnads
kostnaderna ha enligt företedda ritningar och kostnadsberäkningar uppskattats
till 70 000 kronor. För utförda om- och tillbyggnadsarbeten vid Margretelund
har upptagits ett belopp av 34 000 kronor, som enligt det prelimi
nära avtalet skall utgå till huvudmannen (jfr s. 5).
Yttranden.
Statskontoret, som yttrat sig över förslagen under punkterna 1—3 och 5,
har icke funnit anledning till uttalande.
Byggnadsstyrelsen har beträffande de föreslagna byggnadsarbetena vid
Råby anfört, att styrelsen icke ansett sig kunna bedöma skäligheten av det
till grund för byggnadsföretaget liggande lokalprogrammet. De angivna kostnaderna
anses lågt beräknade, i synnerhet vad beträffar värme- och sanitetstekniska
samt elektriska installationer.
Departementschefen
Mot socialstyrelsens uppskattning av medelsbehovet för de enligt gällande
avtal eller med stöd av riksdagens särskilda medgivande utgående bidragen
har jag intet att erinra. Jag beräknar således dessa bidrag till (160 550 +
26 550) 187 100 kronor.
I överensstämmelse med avtal, som beträffande Skarvik-—Tallåsen redan
fastställts och i fråga om Morängen och Margretelund av mig i det föregående
tillstyrkts, böra huvudmännen för dessa skolor av statsmedel erhålla vissa
ersättningar för driftsunderskott. Jag erinrar i detta sammanhang, att Kungl.
Maj:t redan erhållit riksdagens bemyndigande att utgiva sådana ersättningar
till bl. a. Morängens huvudman för underskott, som uppkommit under tiden
1 juli 1948—30 juni 1950. Socialstyrelsen har i förväg godkänt skolornas utgiftsstater
för de i ansökningarna angivna räkenskapsåren. Ersättningarna
torde få utgå med av styrelsen föreslagna belopp, nämligen för Morängen
med 7 500 kronor, för Margretelund med 51 400 kronor och för Skarvik—Tallåsen
med 70 000 kronor eller tillhopa 128 900 kronor.
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
Undei'' anslaget böra slutligen 34 000 kronor beräknas för den ersättning
för om- och tillbyggnadsarbeten vid Margretelund, som vid godkännande
av Margretelundsavtalet skall tillfalla huvudmannen för denna skola. Däremot
erfordras inga medel till ersättning åt huvudmannen för Råby för anordnande
av en sluten avdelning vid denna skola.
Jag beräknar således medelsbehovet under anslaget till (187 100 +
128 900 + 34 000) 350 000 kronor.
5:o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården.
Anslag Nettoutgift
1947/48 ...................... 23 000 —
1948/49 ...................... 9 600 30 417
1949/50 (statsliggaren s. 320) 10 200
1950/51 (förslag) ............ 15 200
A anslaget fanns den 30 juni 1949 en reservation å ca 2 200 kronor.
Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1949) hemställt om anvisande av 34 800 kronor
till två treveckors kurser för den undervisande personalen (ämneslärare, folkskollärare
och befattningshavare ur yrkeslärargrupperna) enligt följande specifikation
för vardera kursen:
Vivre för 40 deltagare i 20 dagar å 9 kronor 50 öre för dag ......... 7 600
Arvode för 120 föreläsningar å 40 kronor .................................... 4 800
Deltagares och föreläsares resor ................................................... 2 500
Studieresor i grupp samt oförutsett ............................................. 2 500
Summa kronor 17 400
Statskontoret ifrågasätter, huruvida medel i föreslagen utsträckning ound
gängligen behöva anvisas för anordnande av kurser av förevarande slag.
Departementschefen.
De senare årens utbildning har främst koncentrerats på den läkepedagogiska
personalen (läkare, rektorer, avdelningsföreståndare och assistenter). Sålunda
ha enligt vad jag inhämtat sammanlagt 51 i november 1949 tjänstgörande befattningshavare
ur denna personalgrupp genomgått minst en av socialstyrel
sen anordnad kurs, medan 15 sådana befattningshavare ännu icke deltagit i
sådan kursverksamhet. Motsvarande siffror äro för den undervisande personalen
9 (103) och för vård- och ekonomipersonalen 52 (196).
Tills vidare kan ett uppehåll göras i utbildningsverksamheten för den
läkepedagogiska personalen liksom för vård- och ekonomipersonalen. Utbildningen
bör i stället närmast inriktas på personal ur den undervisande personalgruppen,
som hittills i detta avseende varit mest eftersatt. För detta
ändamål böra medel anvisas för budgetåret 1950/51. Jag är emellertid icke
beredd att tillstyrka, att mer än en kurs må hållas. Med hänsyn till förefintlig
reservation bör anslaget uppföras med (17 400 — 2 200) 15 200 kronor.
36
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 98.
6:o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem. För budgetåren
1946/47 och 1947/48 anvisades under förevarande rubrik sammanlagt 157 000
kronor, varav 3 000 kronor i engångsbidrag till IOGT (1947/48) för organisationens
verksamhet till förmån för inackorderingshemmen och 154 000 kronor
till inrättande av 14 inackorderingshem. För budgetåren 1948/49 och 1949/50
ha medel icke anvisats under förevarande anslag. Vid ingången av innevarande
budgetår fanns å anslaget en reservation å ca 121 000 kronor.
Inackorderingshemmen skola drivas av IOGT. Staten betalar första årets
hyra och bestrider kostnaderna för inventarier med 1 000 kronor per plats,
dock för varje hem högst 10 000 kronor. Fr. o. in. andra året må av statsmedel
utbetalas underskottsersättning med högst årshyrans belopp. De angivna bidragsgrunderna,
vilka godkändes av 1949 års riksdag (prop. 1949: 85; statsutsk.
uti. 1949: 170; rd skr. 1949: 286), inneburo vissa höjningar i förhållande
till tidigare gällande grunder.
Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1949) anmält, att inackorderingshem vid tiden
för styrelsens skrivelse vore i gång i fyra städer, nämligen Malmö, Halmstad,
Sundsvall och Karlskoga. Styrelsen förväntade, att verksamheten under innevarande
budgetår skulle kunna börja i ytterligare åtta städer, nämligen Uppsala,
Visby, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Västerås, Gävle och Borlänge. Svårigheterna
att få till stånd nya hem anses ha lättat något och styrelsen hoppas,
att överenskommelser skola komma till stånd om inrättande av inackorderingshem
på ytterligare ett antal orter under budgetåret 1950/51.
Styrelsen erinrar, att statsutskottet i anledning av Kungl. Maj :ts förslag om
ökat statsbidrag till inackorderingshemmen (uti. 1949:170) anfört bl. a., att
utskottet hyst tvekan i fråga om en utökning av statens åtaganden beträffande
driftförlusterna och att utskottet med hänsyn till den planerade fortsatta utbyggnaden
funnit angeläget, att verksamheten i ekonomiskt hänseende noggrant
följdes, bl. a. ur synpunkten av att ökade åtaganden från statens sida
kunde motivera en omprövning i fråga om verksamhetens omfattning. I anledning
härav anför socialstyrelsen i huvudsak följande.
Styrelsen finner det angeläget, att ett tillräckligt antal inackorderingshem
kommer till stånd. Därest ifrågasatt förkortning av vårdtiden genomföres,
kommer behovet av platser på inackorderingshem att ytterligare ökas. Det
bör framhållas, att kostnaderna för vård på inackorderingshem jämförda med
kostnaderna för anstaltsvård äro ringa, varför all anledning föreligger att
stödja denna verksamhetsgren. Bl. a. på grund av de goda insatser, som
gjorts från IOGT:s sida, ha kostnaderna vid hemmen hittills kunnat hållas
lägre än exempelvis vid motsvarande kommunala inackorderingshem. Verksamheten
följes noggrant i ekonomiskt hänseende och eftervårdskonsulenterna
biträda regelmässigt hemstyrelserna i frågor rörande hemmens ekonomi
och förvaltning.
Socialstyrelsen har hemställt, att medel beviljas för ytterligare sju inackorderingshem.
Kostnaderna beräknas till (7 X 13 000) 91 000 kronor.
Statskontoret anser, att frågan i vad mån medel till inrättande av inackorderingshem
komma att erfordras under budgetåret 1950/51 undandrager
sig ämbetsverkets bedömande.
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
Här torde tillika få anmälas, att Sveriges storloge av 10GT (skr. till
socialstyrelsen 12/10 1949) hemställt om ett årligt bidrag å 4 500 kronor för
ordens centrala verksamhet till förmån för inackorderingshemmen. Bidraget
har avsetts att täcka kostnaderna för resor och expeditionsarbete. Storlogen
anför, att en av förutsättningarna för att hemmen skola drivas i ordens regi
varit, att verksamheten icke åsamkar orden några utlägg. Medel saknas för
ifrågavarande ändamål.
Socialstyrelsen, som vitsordar att den personliga kontakten mellan storlogen
och godtemplarråden visat sig värdefull för verksamheten vid inackorderingshemmen,
finner det synnerligen angeläget, att en representant för
storlogen beredes tillfälle att minst en gång årligen besöka de orter, där inackorderingshem
finnas eller planeras. Styrelsen föreslår, att framställningen
bifalles med bidraget reducerat till 3 500 kronor.
Statskontoret anser, att därest ytterligare bidrag anses böra beviljas IOGT
utöver det, som lämnats för budgetåret 1947/48, detta bör utgå i form av engångsbidrag.
Ämbetsverket hävdar, att anledning icke föreligger att med
anlitande av statsmedel anordna särskild inspektion av inackorderingshemmen
utöver den, som verkställes av socialstyrelsen. Bidragsbeloppet torde
kunna nedsättas under det av socialstyrelsen föreslagna.
Departementschefen
Medel
lia fr. o. in. budgetåret 1946/47 varit anvisade för inrättande av sammanlagt
14 inackorderingshem. Organisationen har emellertid icke kunnat
utbyggas i den takt, som man år 1946 räknade med. En starkt bidragande
orsak härtill torde ha varit, att det statliga stödet ansetts för ringa. För att
söka stimulera intresset beslöto därför statsmakterna inför innevarande budgetår
att dels höja statsbidraget till hemmens inrättande och dels utöka
statens åtaganden i fråga om underskottsersättningar till hemmen.
Enligt vad jag inhämtat är verksamheten numera i gång vid 6 inackorderingshem,
nämligen i Malmö, Halmstad, Sundsvall, Karlskoga, Västerås och
Karlskrona. Pågående underhandlingar väntas leda till att dylika hem under
år 1950 inrättas i ytterligare 4 städer, nämligen Visby, Kalmar, Karlstad och
Borlänge. Socialstyrelsen planerar därjämte ytterligare ett antal hem.
Kostnaderna för varje inackorderingshem ha visat sig bliva större än som
ursprungligen beräknats. Medel ha hittills anvisats till inrättande av 14 hem
å 11 000 kronor. Utan att nyanvisning skett har emellertid dels inrättandebidraget
höjts med 2 000 kronor för hem, dels medgivits, att underskottsersättningarna,
sedan det för budgetåret 1948/49 anvisade reservationsanslaget
till ersättningar till inackorderingshem för driftförluster redan under nämnda
budgetår förbrukats, under innevarande budgetår må bestridas från detta an
slag. Enligt vad jag under hand inhämtat ha vidare hyreskostnaderna för
inackorderingshemmen visat sig ligga högre än som ursprungligen beräknats.
Det genomsnittliga statsbidraget för hemmens anordnande torde numera
uppgå till ca 15 000 kronor. Anslaget torde därför icke förslå ens till inrät
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
tande av de 10 hem, vilka redan äro startade eller enligt socialstyrelsens planer
skola tagas i bruk under år 1950.
Grunderna för inackorderingshemsorganisationen uppdrogos av 1942 års
skyddshemssakkunniga i deras betänkande och förslag rörande effektivisering
av skyddshemselevernas eftervård (SOU 1945:10). De sakkunniga framlade
en plan omfattande sammanlagt 37 inackorderingshem. Statsmakterna ha icke
tagit ställning till planen som sådan, utan verksamheten är tills vidare av försökskaraktär.
Den långsamma utbyggnadstakten har medfört, att möjligheter
ännu icke föreligga att på erfarenhetens grund bedöma verksamhetens värde.
Jag är därför icke f. n. beredd att föreslå, att ytterligare medel anvisas i den
utsträckning socialstyrelsen begärt. I syfte att under nästa budgetår medgiva
utbyggnad till elva inackorderingshem bör anslaget emellertid förstärkas med
ett belopp av 21 000 kronor.
I likhet med socialstyrelsen finner jag det av IOGT.s centralorgan bedrivna
arbetet för inackorderingshemmen vara av stort värde. Utan att taga ställning
till frågan om årligt anslag vill jag därför föreslå, att IOGT under
nästa budgetår erhåller ett belopp av 2 000 kronor såsom bidrag till denna
verksamhet.
Anslaget bör sålunda enligt mina beräkningar uppföras med (21 000 ~
2 000) 23 000 kronor.
7:o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster.
Såsom jag under nästföregående punkt anfört erhålla inackorderingshemmen
fr. o. m. andra året ersättning av staten för uppkomna driftunderskott.
Ersättningen utgår med högst årshyrans belopp. För detta ändamål anvisades
för budgetåret 1948/49 ett särskilt reservationsanslag av 3 000 kronor. För
innevarande budgetår ha medel icke anvisats härför men 1949 års riksdag
medgav, att anslaget till bidrag till inrättande av inackorderingshem finge
användas även för nu ifrågavarande ändamål.
Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1949) hemställt om anvisande under förevarande
rubrik av ett anslag av IG 000 kronor.
Statskontoret har intet att erinra mot bifall till förslaget.
Departementschefen.
På grund av den långsamma utbyggnadstakten har inrättandeanslaget för
innevarande budgetår ansetts kunna inom sig rymma även underskottsersättningarna.
För nästa budgetår bör emellertid ett särskilt anslag åter anvisas
för detta ändamål. Med hänsyn till de höjningar, som 1949 års riksdag medgivit
i fråga om underskottsersättningarna, kan jag godtaga socialstyrelsens
beräkning av medelsbehovet. För ändamålet bör sålunda anvisas ett reservationsanslag
av 16 000 kronor.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 08.
8:o) Inköp av Morängens yrkesskola. Vid behandlingen av föreliggande
förslag rörande förstatligande av återstående icke statliga ungdomsvårdsskolor
har jag bl. a. förordat, att staten skall förvärva Morängens yrkesskola. Den
kontanta köpeskillingen härför uppgår till 20 500 kronor, för vilket ett särskilt,
obetecknat anslag bör anvisas.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
A. dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig anmälda avtalsförslag fastställa avtal
rörande förstatligande av Gudmundsgårdens skolhem och Morängens
yrkesskola samt av verksamheten vid Råby och Margretelunds
yrkesskolor, dels ock godkänna av mig förordade därmed
sammanhängande organisationsförslag;
B. besluta, att i personalförteckningen för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården följande förändringar skola
vidtagas, nämligen dels uppförande av ytterligare 4 rektorer i
lönegrad Ca 27, 3 assistenter i lönegrad Ca 23, 1 folkskollärare i
lönegrad Ca 21, 2 lärarinnor i hushållsgöromål i lönegrad Ca 19,
2 lärarinnor i kvinnlig slöjd i lönegrad Ca 19, 2 jordbruksföreståndare
i lönegrad Ca 16, 1 trädgårdsmästare i lönegrad Ca 16,
3 husföreståndare i lönegrad Ca 15, 1 trädgårdsmästare i lönegrad
Ca 14, 2 jordbruksförmän i lönegrad Ca 14, 2 ladugårdsförmän
i lönegrad Ca 13, 2 vårdare i lönegrad Ca 11 och 1 hantverkare
i lönegrad Ca 11 ävensom 1 rektor i lönegrad Ce 29
dels ock minskning med 1 rektor i lönegrad Ce 26 samt — vad
beträffar å övergångsstat uppförda tjänster — 1 folkskollärare
i lönegrad Ca 22 och 1 lärare i yrkesämne i lönegrad Ca 16;
C. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................. kronor 1 077 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. » 68 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................................. » 1659 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 316 600
Summa kronor 3 121 000;
40
Statsutskottets utlåtande nr 98.
I). för budgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln anvisa:
1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar ett förslagsanslag av 3 121 000 kronor;
2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader ett förslagsanslag av 2 610 000 kronor;
3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag av 660 000 kronor;
4) till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett förslagsanslag av 350 000 kronor;
5) till Fortbildning skurs för befattningshavare vid skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag av
15 200 kronor;
6) till Bidrag till inrättande av inackorderingshem ett reservationsanslag
av 23 000 kronor;
7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster ett
reservationsanslag av 16 000 kronor;
8) till Inköp av Morängens yrkesskola ett anslag av 20 500
kronor;
E. medgiva, att från reservationsanslaget till Statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m.
må intill ett belopp av 7 900 kronor bestridas kostnaderna för
iordningställande av 10 badrum i personalbostäder vid Lövsta
skolhem och yrkesskola.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ralph St er ner.
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
41
Bilaga.
1. Avtal rörande Gudmundsgården.
Mellan Fröbergska stiftelsen i Kalmar, å ena, samt Kungl. Maj:t och
kronan, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande, å andra sidan, har
träffats följande avtal.
1. Det den 9 april 1943 godkända avtalet mellan Kungl. Maj:t och kronan
samt stiftelsen rörande verksamheten vid Gudmundsgårdens skolhem skall
upphöra att gälla från och med den 1 juli 1950, vid vilken tidpunkt staten
övertager verksamheten där.
Vad i punkterna 5 och 13 nämnda avtal stadgas om avtalsperiod skall i
nu förevarande sammanhang avse tiden 1 januari 1948—30 juni 1950.
2. Stiftelsen överlämnar till staten utan ersättning och gravationsfritt på
de villkor som här nedan angivas stadsägan nr 1878 A i Kalmar stad med
därå uppförda byggnader (Gudmundsgårdens skolhem) att tillträdas den 1
juli 1950. Stiftelsen överlämnar jämväl kostnadsfritt alla på Gudmundsgården
samma dag befintliga, stiftelsen tillhöriga inventarier, som använts i verksamheten
vid skolhemmet, i enlighet med särskild inventarieförteckning, ävensom
inneliggande lager av förnödenheter.
Med överlåtelsen av fastigheten följer de rättigheter beträffande lösning
av kringliggande mark och disposition av holmen Stora Ekhatten, vilka tillkomma
stiftelsen.
Överlåtelsen sker under villkor,
a) att Kungl. Maj:t fastställer sådan ändring i nu gällande reglemente för
Fröbergska stiftelsen, att stiftelsen befrias från skyldigheten att driva skyddshemsverksamhet
och att det nya ändamålet för stiftelsen bestämmes i huvudsaklig
överensstämmelse med följande av stiftelsens styrelse vid sammanträden
den 1 december 1948 och den 1 mars 1949 antaget förslag till ändrad
lydelse av 1 § i stiftelsens reglemente.
»1. Fröbergska stiftelsen i Kalmar är en av framlidne direktören M. G. Fröberg
och hans hustru genom testamente den 30 augusti 1841 grundlagd
stiftelse.
2. Stiftelsen har till ändamål att åt hjälp- och skyddsbehövande barn och
ungdom, företrädesvis från Kalmar stad samt Hossmo, S:t Sigfrids, Ljungby,
Dörby, Förlösa, Åby och Kläckeberga socknar, söka bereda vård, uppfostran
och yrkesutbildning, antingen genom understöd åt någon lämplig anstalt inom
orten eller på annat sätt, som styrelsen bestämmer.
3. Stiftelsen bör jämväl — enligt sitt ursprungliga ändamål att i Kalmar
driva eu anstalt för omhändertagande av vanvårdade och vanartiga barn — i
den mån dess styrelse finner sådant lämpligt — stödja verksamheten vid Gudmundsgårdens
skolhem och bispringa tidigare elever vid skolhemmet i syfte
att göra dom till goda och samhäll snyttiga medborgare.»
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
b) att staten övertager stiftelsens förpliktelser mot de vid skolhemmet den
30 juni 1950 anställda ordinarie befattningshavarna,
c) att alla för fastigheten utgående skatter och onera samt andra avgifter,
vilka förfalla till betalning från och med tillträdesdagen, gäldas av staten,
d) samt att lagfartskostnaderna å fånget gäldas av staten.
3. Sedan ovannämnda reglementsändring godkänts av Kungl. Maj:t, utfärdar
stiftelsen särskilt gåvobrev rörande skolliemsfastigheten med inventarier
och överlämnar för lagfarts erhållande nödiga handlingar.
Av detta avtal äro två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.
Stockholm den 6 maj 1949.
För Kungl. Maj:t och kronan:
Henrik Klackenberg.
Torsten Eriksson. Erik Montell.
Kalmar den 18 juni 1949.
För Fröbergska stiftelsen:
Sten Waldem. Walfred Nilsson.
2. Avtal rörande Morängen.
Mellan Kungl. Maj:t och kronan, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande,
samt Diakonissanstalten Samariterhemmet i Uppsala har träffats
följande
Avtal.
1. Till staten försäljer diakonissanstalten fastigheterna Ellringe 1!S samt
Wäsby Lilla llä och l10 i Almunge socken (Morängens yrkesskola) att tillträdas
den 1 juli 1950. I försäljningen ingå jämväl alla diakonissanstalten
tillhöriga döda och levande inventarier, som finnas å Morängen den 30 juni
1950, ävensom inneliggande lager av förnödenheter. Härvid förutsättes, att
värdet av nämnda inventarier och lager icke understiger motsvarande värde
vid avtalets undertecknande. \
2. Köpeskillingen för fastigheterna samt ovannämnda inventarier och lager
utgör 138 500 kronor, varav 110 000 kronor anses belöpa å fastigheterna.
Köpeskillingen gäldas på det sättet, att diakonissanstalten dels befrias från
skyldigheten att återbetala de statslån å tillhopa 118 000 kronor, som diakonissanstalten
erhållit enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1927 och den 30
april 1942, dels ock erhåller 20 500 kronor senast en månad efter det avtalet
godkänts av Kungl. Maj:t.
43
Kungl. Maj-.ts proposition nr 08.
3. Staten övertager fastigheterna och inventarierna med samma rättigheter
och skyldigheter, som tillkomma och åvila diakonissanstalten, med skyldighet
tillika för staten att gälda alla för fastigheterna utgående skatter, onera och
andra avgifter, vilka förfalla till betalning från och med tillträdesdagen. Lagfartskostnaderna
bestridas av staten.
Diakonissanstalten förklarar, att fastigheterna vid tillträdet icke belastas
med andra inteckningar än dem, som finnas upptagna i gravationsbevis av den
20 januari 1948.
Alla åtkomsthandlingar, kartor och övriga handlingar rörande fastigheterna
skola å tillträdesdagen överlämnas till staten.
4. De underskott, som uppkommit på driften vid Morängen under tiden den
1 januari 1947—30 juni 1950, i enlighet med av socialstyrelsen godkända utgiftsstater,
skola ersättas diakonissanstalten av statsmedel.
Härav äro två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.
Stockholm den 2 juli 1949.
För Kungl. Maj:t och kronan:
Henrik Klackenberg.
Torsten Eriksson. Erik Montell.
Uppsala den 19 augusti 1949.
För Diakonissanstalten Samariterhemmet:
Kjell Rohdin.
Sven Westerman. Anders Tideström.
3. Avtal rörande Råby.
Avtal.
Mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt stiftelsen Råby Räddningsinstitut,
å andra sidan, har under förutsättning av Kungl. Majtts godkännande
träffats följande avtal att gälla från och med den 1 juli 1950 i stället för det
av Kungl. Maj:t den 30 juni 1948 fastställda avtalet rörande verksamheten vid
Råby yrkesskola.
1. För fortsatt ungdomsvårdsskoleverksamhet vid Råby yrkesskola upplåter
stiftelsen till staten enligt lagen om nyttjanderätt till fast egendom från
och med don 1 juli 1950 till och med den 30 juni 1970 Råby räddningsinstitut
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 98.
tillhörande fastigheter inom St. Råby kommun och Lunds stad, enligt bilaga1,
jämte därstädes befintliga levande och döda inventarier, ävensom inneliggande
lager av förnödenheter.
2. Staten övertager från och med den 1 juli 1950 stiftelsens ekonomiska förpliktelser
mot den vid detta avtals undertecknande anställda och vid övertagandet
kvarstående personalen vid yrkesskolan samt jordbruks- och trädgårdsdriften.
3. Verksamheten vid Råby yrkesskola skall under avtalstiden ledas av en
styrelse (skolstyrelsen) bestående av tre av Kungl. Maj:t förordnade och två
av stiftelsens direktion utsedda ledamöter. Kungl. Maj:t förordnar en av de
fem ledamöterna att vara skolstyrelsens ordförande.
Beträffande skolans styrelse och förvaltning skall i övrigt gälla vad därom
föreskrives i Kungl. Maj:ts stadga för skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
4. Staten utbetalar till stiftelsen i förskott under juli månad såsom bidrag
till stiftelsens kostnader för pensionering av förutvarande anställningshavare,
för brandförsäkring av den upplåtna egendomen och för övrig förvaltning
20 000 kronor för budgetår.
Därest under avtalstiden de i denna summa inräknade pensionskostnaderna
skulle minskas med minst 5 000 kronor, skall bidraget reduceras med
halva beloppet av minskningen i pensionskostnaderna.
I den mån stiftelsens årliga inkomster genom dessa bidrag bringas att
överstiga utgifterna, skall överskottet enligt stiftelsedirektionens beprövande
användas till intagna eller förutvarande elevers bästa eller eljest till främjande
av skolans verksamhet.
5. För den i punkt 1 angivna upplåtelsen skola följande särskilda bestämmelser
gälla:
a) Det åligger staten att svara för jordbrukets och trädgårdens rationella
skötsel, hålla byggnaderna i gott skick samt att hålla standarden å inventarierna
— vilka vid övertagandet skola angivas å särskild inventarieförteckning
— i tidsenligt skick.
b) Det åligger stiftelsen att under upplåtelsetiden hålla stiftelsen tillhöriga
byggnader och inventarier brandförsäkrade till deras fulla värde.
c) Stiftelsen förbinder sig att under upplåtelsetiden icke utan Kungl.
Maj:ts medgivande försälja någon del av fastigheterna.
d) Stiftelsen skall äga disponera ett rum (»gamla slöjdsalen») i huvudbyggnaden
såsom direktionens sammanträdesrum och för förvaring av arkivalier
m. m.
6. Staten skall äga rätt att få till stånd de ny-, till- och ombyggnader, som
vederbörande myndighet prövar erforderliga för verksamhetens bedrivande.
Därvid skall överenskommelse träffas med stiftelsen rörande platsen för byggnaderna.
Stiftelsen skall äga rätt att utföra och bekosta sådana byggnads
-
*) Här utesluten.
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
arbeten. Önskar stiftelsen ej åberopa denna sin rätt ock träffas ej annan
överenskommelse, skall staten utföra ock bekosta arbetena samt vid avtalets
utlöpande äga rätt att tillgodoräkna sig skälig ersättning för den värdeökning,
som ny-, till- eller ombyggnaderna kunna ha medfört. Kan uppgörelse härom
ej nås mellan de avtalsslutande parterna, skall frågan hänskjutas till avgörande
av tre gode män i enlighet med vad lagen om skiljemän föreskriver.
7. Därest under avtalstiden skulle inträda en väsentlig förskjutning i penningvärdet,
skola parterna äga rätt att påkalla förhandlingar om därav betingad
ändring i avtalsvillkoren.
8. Därest detta avtal icke från någondera sidan uppsäges senast fem år
före upplåtelsetidens utgång, fortsätter det att med fem års ömsesidig uppsägning
gälla tills vidare.
9. För om- och tillbyggnadsarbeten under tiden den 1 januari 1938—30 juni
1950 har stiftelsen jämlikt punkt 17 i det av Kungl. Maj:t den 30 juni 1948
fastställda avtalet intet krav på ersättning för annan kostnad än den som
hänför sig till anordnandet av en isoleringsavdelning i den s. k. Gyllenkrokska
fastigheten. Sistnämnda kostnad skall ersättas stiftelsen vid detta avtals
ikraftträdande.
Stockholm den 20 juni 1949.
För Kungl. Maj:t och kronan:
Henrik Klackenberg.
Torsten Eriksson. Erik Montell.
Lund den 27 juni 1949.
För stiftelsen Råby räddningsinstitut:
Sture Siwe. Oskar Elcelin.
4. Avtal rörande Margretelund.
Mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt stiftelsen Anna Lisa Lidbecks
uppfostringsanstalt i Lidköping, å andra sidan, har — i syfte att för stiftelsen
möjliggöra ett fullföljande av dess uppgifter enligt Anna Lisa Lidbecks testamente
den 21 november 1878 — under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande
träffats följande avtal att gälla från och med den 1 juli 1950 i stället
för det av Kungl. Maj:t den 30 juni 1938 fastställda, den 17 februari 1939 och
9 april 1943 ändrade avtalet rörande verksamheten vid Margretelunds yrkesskola.
1. För fortsatt ungdomsvårdsskoleverksamhet vid Margretelunds yrkesskola
upplåter stiftelsen till staten enligt lagen om nyttjanderätt till fast egendom
från och med den 1 juli 1950 till och med den 30 juni 1970 fastigheterna
46
Kungl. Maj ds proposition nr US.
stadsägoma 172—174 (Margretelund), 203—205 (Lidaberg) samt 168 (Vänersvik)
i Lidköpings stad jämte därstädes befintliga levande och döda inventarier,
ävensom inneliggande lager av förnödenheter.
2. Staten övertager från och med den 1 juli 1950 stiftelsens ekonomiska förpliktelser
mot den vid detta avtals undertecknande anställda och vid övertagandet
kvarstående personalen vid yrkesskolan samt jordbruks- och trädgårdsdriften.
3. Verksamheten vid Margretelunds yrkesskola skall under avtalstiden
ledas av en styrelse (skolstyrelsen) bestående av stiftelsens fem styrelseledamöter
och två av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter.
Kungl. Maj:t förordnar en av skolstyrelsens ledamöter att vara dess ordförande.
Beträffande skolans styrelse och förvaltning skall i övrigt gälla vad därom
föreskiives i Kungl. Maj:ts stadga för skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
4. Staten utbetalar till stiftelsen i förskott under juli månad såsom bidrag
till stiftelsens kostnader för pensionering av förutvarande anställningshavare,
för brandförsäkring av den upplåtna egendomen och för övrig förvaltning
11 000 kronor för budgetår.
I den män stiftelsens årliga inkomster genom detta bidrag bringas att överstiga
utgifterna, skall överskottet enligt stiftelsestyrelsens beprövande användas
till intagna eller förutvarande elevers bästa eller eljest till främjande
av skolans verksamhet.
5. För den i punkt 1 angivna upplåtelsen skola följande särskilda bestämmelser
gälla:
a) Det åligger staten att svara för jordbrukets och trädgårdens rationella
skötsel, hålla byggnaderna i gott skick samt att hålla standarden å inventarierna,
vilka vid övertagandet skola angivas å särskild inventarieförteckning,
i tidsenligt skick.
b) Det åligger stiftelsen att under upplåtelsetiden hålla stiftelsen tillhöriga
byggnader och inventarier brandförsäkrade till deras fulla värde.
c) Stiftelsen överlåter till staten, där så kan ske, arrenderätten till den
jord, som av Lidköpings stad m. fl. för närvarande är upplåten åt stiftelsen.
d) Stiftelsen förbinder sig att under upplåtelsetiden icke utan Kungl. Maj :ts
medgivande försälja någon del av fastigheterna, dock att socialstyrelsen skall
äga medgiva försäljning för smärre gränsregleringar, som finnas icke hinderliga
för skolans verksamhet. Utan hinder av vad sålunda stadgats skall stiftelsen,
där så av Lidköpings stad påfordras, äga försälja jord belägen inom det
område, som å 1944 års stadsplanekarta betecknats med kvarteren Ekoxen,
Drönaren, Gräshoppan och Krabban.
6. Det statslån å 114 000 kronor, som stiftelsen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 20 februari 1942 erhållit för vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid Margretelunds
yrkesskola, skall kvarstå som räntefritt lån och enligt oförändrade
Kungl. May.ts proposition nr 98.
47
.säkerhetsbestämmelser intill statens frånträdande av egendomen, då det avstiftelsen
skall återgäldas, därest icke nytt avtal träffas mellan staten och stiftelsen
rörande användningen av Margretelundsanläggningen.
7. Därest underskott å driften av Margretelunds yrkesskola skulle uppkomma
under budgetåren 1948/49 och 1949/50, skall stiftelsen erhålla ersättning
härför av statsmedel under förutsättning att skolans utgiftsstat i förväg
granskats och godkänts av socialstyrelsen.
8. Därest under avtalstiden skulle inträda en väsentlig förskjutning i
penningvärdet skola parterna äga rätt att påkalla förhandlingar om därav betingad
ändring i avtalsvillkoren.
9. Därest detta avtal icke från någondera sidan uppsäges senast fem år
före upplåtelsetidens utgång, fortsätter det att med fem års ömsesidig uppsägning
gälla tills vidare.
10. Till fullgörande av sina förpliktelser enligt punkt 15 av ovannämnda
den 30 juni 1938 fastställda avtal skall staten för om- och tillbyggnadsarbeten,
som verkställts efter den 1 januari 1938, ersätta stiftelsen med ett belopp av
34 000 kronor att utbetalas under juli månad 1950 ävensom — därest detta
avtal upphör att gälla utan att nytt avtal träffas mellan staten och stiftelsen
rörande användningen av Margretelundsanläggningen och stiftelsen så påfordrar
-— med ett ytterligare belopp av 176 000 kronor.
11. Finner Kungl. Maj:t verksamheten vid skolan drivas på sådant sätt
att det därmed avsedda syftet äventyras eller att statens intressen enligt
avtalet eljest allvarligt åsidosättas, äger Kungl. Maj: t utan hinder av vad förut
sagts uppsäga avtalet med stiftelsen till upphörande tidigast sex månader
efter skedd uppsägning.
Därest avtalet upphör att gälla av nu nämnd anledning, skall -— utöver
vad i punkterna 6 och 10 angivits — gälla, att stiftelsen har att till staten
återgälda de belopp, som av staten under avtalstiden må ha investerats i ny-,
till- eller ombyggnader på stiftelsens mark, dock med avdrag för belopp motsvarande
summan av normala årliga avskrivningar på grund av förslitning å
sådana anläggningar, varom i varje särskilt fall är fråga.
Stockholm den 12 oktober 1949.
För Kungl. Maj:t och kronan:
Erik Montell.
Henrik Klackenberg.
Olov Johnsson.
Lidköping den 18 oktober 1949.
För stiftelsen Anna Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt:
Erik Jakobson.
Yngve Söderström.
48
Kungl. Maj ds proposition nr 98.
Ad punkt 4 i avtalet mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Anna Lisa Lidbecks
uppfostringsanstalt i Lidköping.
Stiftelsen är ense med statens förhandlingsmän om att det i denna punkt
omförmälda bidrag till stiftelsens pensionskostnader m. m., vilket staten
skall utbetala i förskott under juli månad varje budgetår, skall, när stiftelsens
pensionskostnader vid ingången av ett budgetår nedgått med minst 2 500
kronor, reduceras med ett belopp motsvarande hälften av den inträdda minskningen
av nämnda kostnader.
För statens förhandlingsdelegerade:
Henrik Klackenberg.
För Anna Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt i Lidköping:
Erik Jakobson. Yngve Söderström.
Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1950:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. s. 8 i texten
- Rskr. 1950:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1950151 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckta motione s. 14 i texten
- SU 1950:189 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om anslag för budgetåret 1950/51 till Statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården: Byggnadsar a1 i texten
- SU 1950:165 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården rn. in. järnte i ä a1 i texten