Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1950151 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. in

48 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 47 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:98, Angående anslag för budgetåret 1950151 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 98.

1

Nr 98.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag

för budgetåret 1950151 till skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården m. in; given Drottningholms

slott den 17 februari 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF

Gustav Möller.

Sammanfattning.

I propositionen föreslås, att de återstående icke statliga ungdomsvårdsskolorna

förstatligas på så sätt att Gudmundsgårdens skolhem och Morängens

yrkesskola förvärvas av staten medan Råby och Margretelunds yrkesskolor

arrenderas av staten på viss tid. Sjötorps och Håkanstorps yrkesskolor skola

enligt förslaget nedläggas och i stället skall verksamheten återupptagas vid

Härsjögårdens förutvarande yrkesskola.

Px-opositionen upptager vidare frågan om åtgärder för att- söka minska

rymningarna från ungdomsvårdsskolorna. Slutligt ställningstagande till ett av

socialstyrelsen framfört förslag om anordnande av slutna avdelningar vid tre

skolor bör enligt propositionen tills vidare anstå i avvaktan på erfarenheter

från en vid Långanäs yrkesskola befintlig sluten avdelning. Särskilda sak

kunniga böra utreda i vad män man bör söka åstadkomma förbättringar inom

ramen för de nu tillämpade öppna vårdmetoderna. Det föreslås, att medel i

avvaktan på utredningsresultatet anvisas till förbättring av fritidssysselsättningarna

och höjning av elevernas flitpenningar.

Anslag äskas till skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för bud

getåret 1950/51.

1—65 50 Uihang till rika dagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 98.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms

slott den 17 februari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Qoensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Linghan.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och finansdepartementen

anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga om

anslag till skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret

1950/51 samt anför.

I årets statsverksproposition (V ht., p. 35—41) har Kungl. Maj:t på min

hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1950/51 beräkna följande anslag:

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar,

förslagsanslag ..................................................................... 3 156 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,

förslagsanslag ............................................................ 2 566 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m., reservationsanslag .......................................... 580 000

Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande bama- och

ungdomsvården, förslagsanslag ............................................. 350 000

Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande barna
och

ungdomsvården, reservationsanslag ................................. 15 200

Bidrag till inrättande av inackorderingshem, reservationsanslag...... 23 000

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster, reservationsanslag

.............................................................................. 16 000

Jag anhåller nu att få till fortsatt behandling upptaga hithörande spörsmål.

*

Förstatligande av vissa ungdomsvårdsskolor samt därmed sammanhängande

organisationsfrågor.

Ungdomsvårdsskoleverksamhet bedrives f. n. dels av staten vid statsägda

eller arrenderade skolor och dels av enskilda föreningar och stiftelser, vilka

för sin verksamhet åtnjuta betydande bidrag av statsmedel. Verksamheten

vid de icke-statliga skolorna är reglerad genom avtal mellan huvudmännen

och Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:t tillsatte den 30 december 1946 förhandlingsmän för att upptaga

förhandlingar rörande fortsatt verksamhet vid vissa skolor, vilkas avtal

uppsagts till utgången av år 1947. Förhandlingsmännen1 skulle jämväl

äga ingå i förhandlingar, som påkallades av huvudmännen för övriga ung
1

Expeditionscheferna i finansdepartementet H. Klackenberg och i inrikesdepartementet

E. Montell samt byråchefen i socialstyrelsen T. Eriksson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts •proposition nr 98.

domsvårdsskolor i enskild ägo. Uppdraget utökades senare med uppgiften

att förhandla med städerna Stockholm och Göteborg rörande den av dessa

städer vid egna ungdomsvårdsskolor bedrivna verksamheten.

Av under budgetåret 1946/47 fortfarande existerande 16 icke-statliga skolor

ha sedermera 5 förvärvats eller arrenderats av staten och 5 nedlagts. Städerna

Stockholm och Göteborg äro fr. o. m. den 1 juli 1949 befriade från

dem tidigare åvilande skyldighet att driva egna ungdomsvårdsskolor. Bland

de skolor som nedlagts må nämnas Härsjögårdens yrkesskola (25 platser),

som inlösts av staten och disponerats av socialstyrelsen för växlande ändamål

(se prop. 1947:269, 1948:214 och 1949:85).

De statliga ungdomsvårdsskolorna äro 20, nämligen för manliga elever:

Lövsta skolhem och yrkesskola, Långanäs, Ljungaskogs, Fagareds, Forsane,

Sundbo och Johannisbergs yrkesskolor, Östra Spångs, Hammargårdens, Vemyra,

Folåsa och Gräskärrs skolhem samt för kvinnliga elever: SkarvikTallåsens

skolhem och yrkesskola, Bistagårdens hemskola, Sonestorps, Hornö,

Lingatans, Brättegårdens och Eknäs yrkesskolor samt Broby skolhem.

De icke statliga ungdomsvårdsskolorna äro 6, nämligen för manliga

elever: Gudmundsgårdens skolhem (25 platser), Råby skolhem och yrkesskola

(50), Margretelunds yrkesskola (40) samt för kvinnliga elever: Morängens

(25), Sjötorps (25) och Håkanstorps (18) yrkesskolor. Råby fungerar f. n. i

praktiken endast såsom yrkesskola.

Verksamheten vid Margretelund och Gudmundsgården är avtalsenligt

säkrad till utgången av år 1952. Avtalen rörande Råby, Morängen, Sjötorp

och Håkanstorp ha efter förslag av förhandlingsmännen förlängts att gälla

t. o. m. den 30 juni 1950 (prop. 1948:214). Vid förhandlingarna med huvudmannen

för Håkanstorp förutsattes, att denna skola, vars lokaler äro mindre

lämpliga för modern ungdomsvårdsskoleverksamhet och även svåra att omändra

för ändamålet, skulle vid sistnämnda tidpunkt ha avvecklat sin verksamhet.

För Morängens och Sjötorps vidkommande beräknades, att det

under den nya avtalsperioden skulle vara möjligt att taga slutlig ställning

till frågan om nedläggande eller förstatligande. Beträffande Råby avsåg förlängningen

att skapa möjlighet att bedöma ett eventuellt förstatligande av

verksamheten vid denna skola och de båda övriga stiftelseägda skolorna Gudmundsgården

och Margretelund.

Förhandlingsmännen ha (skr. 8/7, 19/10, 25/10 1949 samt en 27/9 1949 inkommen

odaterad skr.), med överlämnande i förekommande fall av med

vederbörande huvudmän därom preliminärt träffade avtal (se bilaga till

propositionen), föreslagit att Gudmundsgården och Morängen förvärvas av

staten, att Råby och Margretelund arrenderas av staten på viss tid, att Sjötorp

och Håkanstorp nedläggas samt alt Härsjögårdsanläggningen åter tages

i bruk, allt den 1 juli 1950.

Beträffande innebörden av de träffade avtalen samt övriga här berörda

frågor må närmare anföras följande.

Gudmundsgården. Fröbergska stiftelsen överlämnar till staten utan er

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

sättning skolhemsfastigheten med inventarier. Staten skall övertaga stiftelsens

förpliktelser mot de vid skolhemmet den 30 juni 1950 anställda ordinarie

befattningshavarna. Förhandlingsmännen anse villkoret godtagbart med hänsyn

till befattningshavarnas kompetens och statens personalbehov. I avtalet

ha icke influtit några bestämmelser om ersättning för uppkomna driftsunderskott,

enär sådan ersättning enligt gällande avtal utgår till stiftelsen till den

del underskottet överstiger 10 000 kronor för år.

Beträffande Fröbergska stiftelsen torde jag bär få inskjuta följande. Stiftelsen

tillkom genom ett år 1841 upprättat testamente, enligt vilket viss

del av testatorernas kvarlåtenskap skulle avsättas till en fond för underhållande

i Kalmar stad av en inrättning »till vanvårdade och vanartiga barns

försörjning och uppfostran». I inrättningen skulle enligt testamentet intagas

barn från Kalmar stad och vissa därintill belägna socknar. Stiftelsens första

reglemente fastställdes år 1880 av Kungl. Maj:t. Enligt reglementet hade

stiftelsen till huvudsakligt ändamål att i en uppfostringsanstalt å lägenheten

Norrgård kostnadsfritt uppfostra »vanvårdade och vanartiga barn av mankön»

frän Kalmar och vissa därintill belägna socknar. Mot betalning finge i anstalten

emottagas jämväl »vanvårdade gossebarn» från angivna och andra

orter, företrädesvis inom Kalmar län. Dessutom skulle det tillkomma stiftelsen

att söka bereda vård och uppfostran åt »vanvårdade och värnlösa

flickor» från de uppräknade orterna. Sedermera har reglementet åtskilliga

gånger underkastats ändringar. Beträffande innebörden av dessa torde få

hänvisas till en inom justitiekanslersämbetet uppgjord promemoria, som bifogats

ämbetets utlåtande i ärendet; här bör endast nämnas, att Norrgårdsan

stalten sedermera under benämningen Gudmundsgården infogats i samhällets

system av ungdomsvårdsskolor. Nu gällande reglemente begränsar

stiftelsens primära ändamål till att å anstalten uppfostra vanartade gossar,

vilka enligt beslut av barnavårdsnämnd skola överlämnas till ungdomsvårdsskola.

Upptagningsområde är numera hela riket. För vård av vanartade gossar

från andra än de i 1880 års reglemente angivna orterna skall betalning erläggas.

Som stiftelsens sekundära ändamål angives att bereda vård, uppfostran

och yrkesutbildning åt »vanvårdade och värnlösa» flickor och gossar

från de i det första reglementet angivna orterna.

Såsom förutsättning för det träffade avtalets giltighet gäller, att Kungl.

Maj :t medgiver sådan ändring av reglementet, att stiftelsen befrias från förpliktelsen

mot de »vanartiga» och att verksamheten hädanefter må avse »vård,

uppfostran och yrkesutbildning» åt »hjälp- och skyddsbehövande barn och

ungdom» företrädesvis från vissa angivna orter.

Morängen. Diakonissanstalten Samariterhemmet överlåter till staten hela

anläggningen jämte inventarier. Köpeskillingen, 138 500 kronor, gäldas så,

att diakonissanstalten dels befrias från skyldigheten att återbetala bekomna

statslån å tillhopa 118 000 kronor, vilka lån indirekt avskrivits i statens räkenskaper,

dels och erhåller 20 500 kronor senast en månad efter det Kungl.

Maj:t godkänt avtalet. Till grund för köpeskillingen ha lagts diakonissan
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

staltens kostnader för skolans upprättande och utbyggnad jämte 3 300 kro

nor, motsvarande av staten icke täckta äldre driftförluster. Taxeringsvärdet

uppgick för år 1948 till 92 500 kronor. Diakonissanstalten skall slutligen

under vissa förutsättningar erhålla ersättning för driftsunderskott vid skolan

under tiden 1 januari 1947—30 juni 1950.

Råby och MargreteluncL. Huvudmännen — stiftelsen Råby räddningsinstitut

resp. stiftelsen Anna Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt — ha med hänsyn

till de testamenten, på vilka stiftelsernas verksamhet grundats, icke ansetts

kunna överlåta resp. fastigheter. Uppgörelserna innebära i huvudsak

följande.

Staten skall för ungdomsvårdsskoleverksamhet under 20 år arrendera fastigheterna

jämte inventarier. Staten utgiver per år till stiftelsen Råby räddnings

institut 20 000 kronor och till stiftelsen Anna Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt

11 000 kronor såsom bidrag till stiftelsernas kostnader för pensionering

av förutvarande anställningshavare, brandförsäkring och övrig förvaltning.

I den mån pensionskostnaderna minska med minst 5 000 resp. 2 500

kronor reduceras statsbidragen med hälften av denna minskning. I den mån

stiftelsernas årliga inkomster genom statsbidraget överstiga utgifterna, skall

överskottet enligt stiftelsestyrelsernas beprövande användas till intagna eller

förutvarande elevers bästa eller eljest till främjande av skolans verksamhet.

Om en väsentlig förskjutning av penningvärdet inträder, skola parterna äga

påkalla förhandlingar om ändring i villkoren.

Staten övertager viss personal. Det statliga lönesystemet har sedan gammalt

följts vid Råby; vid Margretelund ha lönerna sedan länge reglerats

i anslutning till det statliga systemet. Förhandlingsmännen anse detta

villkor godtagbart med hänsyn till personalbehovet och befattningshavarnas

kompetens.

Stiftelserna äga enligt nu gällande avtal rätt till ersättning av statsmedel

för under avtalstiden nedlagda, av staten godkända byggnadskostnader, för

Margretelunds vidkommande dock endast i den mån de överstiga visst belopp.

Stiftelsen Råby räddningsinstitut skall enligt avtalsförslaget erhålla

täckning för anordnande av en sluten avdelning vid skolan; härtill återkom

mer jag i senare sammanhang. Yidare har förutsatts, att stiftelsen Anna Lisa

Lidbecks uppfostringsanstalt skall för av staten godkända byggnadsarbeten

erhålla ersättning med tillhopa 210 000 kronor, varav 34 000 kronor med häri1

syn till önskemålet att frigöra vissa pantförskrivna obligationer skola ut

betalas under juli månad 1950. Återstoden skall utgivas, då det nu träffade

avtalet upphör att gälla utan att nytt avtal träffas med staten och därest

stiftelsen så påfordrar; samtidigt förfaller stiftelsens tidigare av staten erhållna

lån å 114 000 kronor till betalning.

Stiftelsen Anna Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt skall vidare under vissa

förutsättningar erhålla ersättning av staten för driftsunderskott vid Margretelund

under budgetåren 1948/49 och 1949/50.

Med hänsyn till detaljerade förvaltningsbestämmelser i det testamente,

opaginerad Kontrollera mot PDF

c.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

som ligger till grund för den senare stiftelsen, har i avtalet rörande Margretelund

bestämts, att skolstyrelsen skall bestå av sju ledamöter, av vilka fem

utgöras av stiftelsens fem styrelseledamöter och två utses av Kungl. Maj:t.

På grund av formerna för stiftelsestyrelsens sammansättning — två ledamöter

utses av stadsfullmäktige i Lidköping, en av biskopen i Skara, eu av

länsstyrelsen och en av landstinget — ha förhandlingsmännen ansett det

godtagbart att låta stiftelsens styrelse bilda majoritet inom skolstyrelsen. Det

må tilläggas, att staten enligt avtalsförslaget äger bryta avtalet med för stiftelsen

ogynnsamma verkningar om statens intressen skulle allvarligt åsidosättas.

Om avtalen icke uppsägas senast fem år före upplåtelsetidens utgång, skola

de fortsätta att med fem års ömsesidig uppsägning gälla tills vidare.

Sjötorp och Ilärsjögården. Förhandlingsmännen ha anfört, att huvudmannen

för Sjötorp, Svenska diakonissällskapet, f. n. icke vore beredd att förhandla

om skolans försäljning till staten men att möjligheter torde föreligga

— under förutsättning av förhöjt statsbidrag — för viss tids fortsatt ickestatlig

verksamhet eller utarrendering till staten. I båda fallen syntes emellertid

den fortsatta verksamheten endast kunna bliva ett relativt kortvarigt

provisorium. Förhandlingsmännen ha ansett, att det i första hand borde ankomma

på socialstyrelsen att pröva frågan, huruvida anledning kunde föreligga

att söka uppnå en sådan tillfällig lösning eller om det vore fördelaktigare

att överflytta verksamheten till annan anstalt, förslagsvis Härsjögårdsanläggningen.

Efter överläggningar med socialstyrelsen ha förhandlingsmännen

inriktat sig på en lösning i enlighet med det sistnämnda alternativet.

Något nytt avtal har därför icke träffats rörande Sjötorp, varför

verksamheten vid denna skola skulle i enlighet med gällande avtal nedläggas

den 30 juni 1950.

Socialstyrelsen har tillstyrkt förhandlingsmännens förslag under hänvisning

till sin skrivelse den 24 november 1947 (se prop. 1947:214, s. 4), i

vilken styrelsen föreslagit förstatligande av samtliga ungdomsvårdsskolor.

Statskontoret, som avgivit utlåtande över förslagen rörande Råby, Morängen

och Margretelund, har intet att erinra mot dessa förslag.

Justitiekanslersämbetet och stadsfullmäktige i Lidköping ha i sak intet

att erinra mot förslaget rörande Margretelund. Justitiekanslersämbetet föreslår

dock en mindre ändring av formell natur i avtalstexten.

Beträffande det föreslagna avtalet rörande Gudmundsgården har justitiekanslersämbetet

anfört bl. a. följande.

Avtalet innehåller icke någon föreskrift för det fall att till följd av ändrade

förhållanden eller andra omständigheter skolhem eller däremot svarande verksamhet

i ungdomsvårdsskolevården ej vidare kommer att drivas å Gudmundsgården.

Uteslutet torde icke vara, att i ett dylikt fall det värde fastigheten

representerar ej längre kommer det ändamål till godo, för vilket medlen äro

givna, utan tages i anspråk för något annat statsändamål. För ett godkännande

av avtalet synes därför böra fordras att avtalet förses med en klausul om

skyldighet för staten att under berörda förutsättning ersätta stiftelsen det

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

värde fastigheten vid angivna tidpunkt skäligen må anses äga. Vid bestämmandet

härav torde avdrag böra göras för värdet av om- och tillbyggnadsarbeten

samt nedlagda grundförbättringar. Kostnader för sådana åtgärder,

som företagits för att vidmakthålla fastighetens standard och mera torde vara

att hänföra till underhåll i vidsträckt mening än till grundförbättringar, synas

ej böra få avdragas.

Om stiftelsen —- såsom här ifrågasatts —- framdeles skulle erhålla värdet

av Gudmundsgården, bör stiftelsen söka erhålla tillstånd att jämväl för den

grupp, testatorerna må ha avsett med uttrycket vanartiga, använda de medel,

som sålunda kunna komma att stå till stiftelsens disposition, till ett ändamål,

som ligger nära det ursprungliga men för vilket staten ännu icke sörjt.

Förhandlingsmännen ha ansett den av justitiekanslerämbetet antydda möjligheten

av att staten någon gång i framtiden icke skulle driva ungdomsvårdsskoleverksamhet

eller däremot svarande verksamhet vid Gudmundsgården

vara ett opraktiskt fall; de vid en sådan situation uppkommande problemen

ha därför lämnats oreglerade i avtalsförslaget. Det av justitiekanslersämbetet

föreslagna tillägget ligger emellertid i linje med de tankegångar, som ligga

till grund för avtalsförslaget. Med hänsyn härtill och på grund av stiftelsens

lokala anknytning ha förhandlingsmännen intet att erinra mot att från statens

sida göres en utfästelse med av justitiekanslersämbetet föreslaget innehåll.

En förutsättning härför bör, såsom även antytts av justitiekanslersämbetet,

vara, att eventuellt återbetalade medel skola förbehållas vården av »vanartiga».

Enligt vad förhandlingsmännen inhämtat föreligger ej heller från

stiftelsens sida någon erinran mot en dylik utfästelse.

Departementschefen.

Sedan några år pågår en genomgripande omgestaltning av ungdomsvårdsskolornas

yttre organisation. En pågående utbyggnad av samhällets resurser

inom andra delar av barna- och ungdomsvården har skapat förutsättningar

för en viss begränsning av det totala platsantalet. Som en följd härav

har ett antal skolor, såväl statliga som icke statliga, nedlagts. Fem

skolor ha sedan år 1948 förstatligats genom att staten antingen övertagit

anläggningarna eller arrenderat dessa. Bakgrunden till förstatligandet

har varit skiftande. 1949 års riksdag beslöt upphäva den städerna Stockholm

och Göteborg åvilande skyldigheten att hålla egna ungdomsvårdsskolor.

Av de fem skolor, som dessa städer ägde, ansågos fyra fortfarande erforderliga

för att fylla städernas platsbehov. I enlighet med ingångna överenskommelser

förstatligades tre av städernas skolor, varjämte staten erhöll visst belopp

för uppförande av eu fjärde skola. Även i fråga om de båda övriga skolor,

som under angivna tid förstatligats, förelågo särskilda skäl för åtgärden.

Bistaborg — numera Bistagården — borde enligt uppgjorda differentieringsplaner

tjänstgöra som hemskola. Då förutvarande huvudmannen ansåg

sig sakna nödvändiga förutsättningar för att driva en sådan skola, inlöste

staten anläggningen. Yad beträffar Skarvik-Tallåsen förelåg risk att denna

skola redan den 1 juli 1948 skulle upphöra med sin verksamhet, då dess

huvudman funnit verksamheten så krävande att huvudmannen — även om

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 9S.

rådande brister kunde botas genom väsentligt ökade statsbidrag — ansett sig

böra avstå från ansvaret för densamma; skolan arrenderades därför av staten

på fem år i avvaktan på att en annan skola skulle hinna inrättas för SkarvikTallåsens

klientel med en lämpligare belägenhet i förhållande till Lövsta

anstalten.

Statens förhandlingsmän ha nu föreslagit, att av de återstående sex ickestatliga

skolorna fyra skola förstatligas genom förvärv (Gudmundsgården och

Morängen) eller arrende på 20 år (Råby och Margretelund) och två nedläggas

(Sjötorp och Håkanstorp) samt att en av de tidigare nedlagda skolorna, Härsjögårdens

förutvarande yrkesskola för flickor, skall återuppsättas. Sistnämnda

anläggning förvärvades av staten i samband med att skolverksamheten

därstädes nedlades.

Uppdelningen av ungdomsvårdsskoleverksamheten på statliga och ickestatliga

skolor har otvivelaktigt medfört åtskilliga nackdelar. 1947 års personalreform

vid de statliga skolorna har syftat till att tillföra dessa en personaluppsättning,

motsvarande de krav, som öppen vård efter läkepedagogiska

linjer ställer. För de icke-statliga skolornas del har personalbeståndet bestämts

i de för skolorna gällande avtalen. Då dessa härröra från tiden före

nyssnämnda reform och då huvudmännens ekonomi i regel icke medgivit anställande

av personal utom ramen för avtalen, äro de icke-statliga skolorna

numera avsevärt sämre rustade än de statliga i fråga om denna betydelsefulla

vårdfaktor. Härtill har medverkat, att dessa skolor intill den senaste tiden

genomgående ha hållit en avsevärt lägre lönenivå än den som tillämpats vid

de statliga skolorna; en skola har i detta avseende fortfarande en betydligt

lägre nivå. Detta har av naturliga skäl inverkat ofördelaktigt på rekryteringsmöjligheterna.

Över huvud taget har de icke-statliga skolornas verksamhet i

hög grad hämmats genom ekonomiska svårigheter för huvudmännen. Ifrågasatta

förbättringar ha regelmässigt förbundits med villkor att staten skulle

ikläda sig det ekonomiska ansvaret för dessa. Huvudmännens ekonomiska

läge har sedan åtskilliga år medfört, att staten utöver avtalsenliga bidrag

nödgats utgiva ersättningar för de underskott, som uppstått vid skolorna.

Alla dessa förhållanden inom den icke-statliga sektorn av ungdomsvårdsskoleorganisationen

ha medfört att de enskilda skolorna i allmänhet icke fylla

samma krav som de statliga.

Det mest praktiska sättet att uppnå en tillfredsställande standard vid de

här berörda skolorna torde vara att staten hädanefter svarar för deras drift i

egen regi. Ett förstatligande av driften vid de icke-statliga skolorna kan vidare

beräknas medföra vissa allmänt administrativa fördelar. Sålunda möjliggöres

därigenom att hela skolorganisationen i fråga om personalplacering blir en

enhet, vilket nu icke är fallet. Då jag finner de av statens förhandlingsmän

preliminärt ingångna avtalen godtagbara, vill jag därför tillstyrka, att avtalen

godkännas.

I fråga om förstatligandet av Gudmundsgården vill jag särskilt anföra följande.

Vid förhandlingarna mellan statens förhandlingsmän och Fröbergska

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

stiftelsen har — ehuru detta icke kommit till synes i avtalet — förutsatts,

att skolan skall övertagas av staten för fortsatt användning som ungdomsvårdsskola.

Jag har därför icke något att erinra mot att avtalet, såsom justitiekanslersämbetet

föreslagit, kompletteras med ett åtagande från statens sida

att, för den händelse Gudmundsgården vid en kommande tidpunkt icke längre

utnyttjas för ungdomsvårdsskoleändamål eller däremot svarande verksamhet,

till Fröbergska stiftelsen utgiva ersättning med belopp, som svarar mot det

värde fastigheten då skäligen må anses äga, dock med avdrag för värdet av

de om- och tillbyggnadsarbeten samt grundförbättringar, som staten utfört

å fastigheten. För den händelse stiftelsen härigenom skulle tillföras medel,

torde en förnyad omprövning böra ske i fråga om stiftelsens ändamål.

För stiftelsens vidkommande medför ett bifall till föreliggande förslag, att

stiftelsen befrias från skyldigheten att bedriva ungdomsvårdsskoleverksamhet.

Stiftelsen har hittills gentemot staten varit förpliktad att till viss del själv

svara för kostnaderna för Gudmundsgården; såsom förut nämnts har stiftelsen

bl. a. att bestrida uppkommande underskott med högst 10 000 kronor

för år. Även de medel, som stiftelsen hittills använt för ungdomsvårdsskoleändamål,

kunna hädanefter disponeras för verksamhet på andra områden inom

barna- och ungdomsvården; en sådan förändring har av såväl stiftelsens ledning

som justitiekanslersämbetet ansetts önskvärd.

Vad slutligen beträffar de övriga i sammanhang med förstatligandet aktualiserade

frågorna tillstyrker jag, att ungdomsvårdsskoleverksamheten vid Sjötorp

och Håkanstorp upphör samt att Härsjögårdsanläggningen återuppsättes

såsom yrkesskola för flickor.

Frågor om åtgärder för att minska rymningarna.

Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1949) anfört, att rymningarna från ungdomsvårdsskolorna

under efterkrigsåren ökat i oroväckande grad. De rymmande

eleverna äro väl relativt få i förhållande till samtliga intagna, men

deras framfart i samhället desto svårare. Styrelsen har övervägt lämpliga

åtgärder för att råda bot på dessa missförhållanden.

Till åtgärder av pedagogisk art hör främst förbättring av elevernas

möjligheter till sysselsättning under fritid och av omhändertagandet över

huvud. Dylika åtgärder ha också rekommenderats av statsutskottet i dess

utlåtande 1949: 170. Styrelsen hemställer om medel för anlitande av instruktörer

i terapeutiskt upplagd gymnastik, lek och idrott samt rytmik, musik

o. d. (se punkt 2:o). Styrelsen framhåller i detta sammanhang även värdet

av styrelsens personalutbildningsverksamhet.

Socialstyrelsen har vidare upptagit frågan om vistelsetidens längd. Vid

ungdomsfängelserna är denna i allmänhet ettårig. Strafftiden för ungdomar,

som intagas på vanligt fängelse, är oftast ännu kortare, medan vid ungdomsvårdsskolornas

yrkesskolor behandlingstiden på grund av utbildningssynpunkterna

i genomsnitt varit tvåårig. Rymlingarna ha svårt att frigöra sig

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 98.

från uppfattningen att vistelsen på skolan är ett straff. De visa därför en

tendens att »straffa ut sig», d. v. s. att begå brott i avsikt att ådömas ett i

jämförelse med vistelsetiden på ungdomsvårdsskola kortvarigare frihetsstraff

och därmed också bringa beslutet om omhändertagande för skyddsuppfostran

att upphöra. Socialstyrelsen anser, att behandlingstiden bör bestämmas individuellt

med hänsyn till vad som ur läkepedagogisk synpunkt framstår såsom

lämpligast för elevens anpassning till ett socialt levnadssätt. I regel

bör vistelsetiden icke överskrida ett år. En sänkning dithän har emellertid

ännu icke ägt rum i avvaktan på en ny ungdomsvårdsskolestadga, som f. n.

är under utarbetande i socialdepartementet. Om en sådan sänkning kommer

till stånd påverkas bl. a. vissa utgifter under omkostnadsanslaget (se punkt 2:o).

Till de tekniska anordningarna för nedbringande av rymningsfrekvensen

höra, förutom personal för nattlig bevakning, slutna anstalter eller avdelningar,

till vilka rymlingar och andra besvärliga elever kunna överföras.

Tanken att inom ungdomsvårdsskoleorganisationen upprätta en helt sluten

specialanstalt avvisas av styrelsen, som anser, att en fängelseliknande institution,

inom vilken unga människor skulle hopsamlas och isoleras, icke hör

hemma i socialvårdens organisation av anstalter, drivna efter den öppna vårdens

principer. Erfarenheterna ha också visat, att inspärrning och isolering

under längre tid förorsakar allvarliga psykiska och fysiska skadeverkningar

på de ungdomar, varom här är fråga. Skyddet för ortsbefolkningen kan enligt

styrelsens mening uppnås lika väl genom mindre, slutna avdelningar vid

ett antal redan befintliga skolor. En sluten avdelning är sedan i januari

1949 i bruk vid Långanäs. Erfarenheterna från denna visa, att en öppen

anstalt kombinerad med sluten avdelning för kortare förvaring — i regel ej

längre tid än två månader i följd — av ett tiotal elever är lämplig ur pedagogisk

synpunkt. Att eleverna under vistelsen på den slutna avdelningen

känna till och kunna eftersträva överflyttning till en i tid och rum närliggande

öppen avdelning anses ha en icke obetydlig sporrande effekt.

Socialstyrelsen har (skr. 10/11 1949) lämnat vissa uppgifter rörande verksamheten

vid den slutna avdelningen vid Långanäs. Eleverna vistas i regel

i sex veckor å avdelningen. Behandlingen präglas av, förutom avskildheten,

ett intensifierat påverkningsarbete genom ständig kontakt med personalen.

På grund av den korta tid, varunder avdelningen varit i funktion, kunna inga

säkra resultat redovisas. Av de 45 elever, som vid tiden för skrivelsen passerat

avdelningen, hade dock 5 redan kunnat villkorligt utskrivas som säkra

fall. Av de övriga voro 15 mogna för villkorlig utskrivning och bedömdes

ha god prognos, medan återstoden ännu icke var färdigbehandlad. Ingen

bedömdes dock som helt hopplös. Särskilt anmärkningsvärt är, att rymningsfrekvensen

vid Långanäs nedgått med nära 50 %, sedan den slutna avdelningen

kom till, trots att till skolan överförts svåra rymmare från andra

skolor.

Socialstyrelsen föreslår, att slutna avdelningar anordnas vid Råby, Eorsane

och Sundbo med 8—10 elever vid varje avdelning. Såsom framgår av vad jag

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.

anfört vid frågan om förstatligande av verksamheten vid Råby, har preliminärt

avtalats, att huvudmannen för denna skola skall före den 1 juli 19Ö0

ombesörja anordnandet av den för skolan avsedda avdelningen och erhålla

full ersättning härför.

Socialstyrelsen har i skrivelsen den 10/11 1949 hemställt om anvisande av

927 000 kronor för uppförande av en sluten avdelning och fyra personalbostadshus

vid vardera Forsanc och Sundbo samt för inventarieanskaffning till

dessa avdelningar. Vidare har styrelsen (skr. 30/11 1949) överlämnat till den

slutna avdelningen vid Råby hänförliga ritningar och kostnadsberäkningar,

varav framgår, att uppförandet av denna avdelning skulle draga en kostnad

av 70 000 kronor. Styrelsen har därjämte i skrivelsen den 31/8 1949 hemställt

om dels 152 000 kronor under byggnadsanslaget för uppförande av bostadshus

för personal vid Råbyavdelningen och dels 10 000 kronor under omkostnadsanslaget

för anskaffande av inventarier till denna.

De omedelbara kostnaderna för avdelningarnas anordnande kunna således

beräknas till (927 000 + 70 000 + 152 000 + 10 000) 1 159 000 kronor.

Med stöd av socialstyrelsens beräkningar torde de årliga driftkostnaderna

vid de föreslagna slutna avdelningarna kunna uppskattas till ca 110 000 kronor.

Här torde vidare få anmälas, att socialstyrelsen (skr. 5/11 1949) hemställt

om en särskild uppräkning av den å skolornas omkostnadsstat uppförda delposten

till elevbelöningar med 77 000 kronor. Styrelsen anför härom i huvudsak

följande.

Jämlikt 19 § ungdomvårdsskolestadgan må elev såsom uppmuntran för

väl utfört arbete tilldelas flitpenningar. Elev, som nått en viss yrkesskicklighet,

må i stället för flitpenningar erhålla avlöning enligt bestämmelser som meddelas

av socialstyrelsen. Från avlöning skall skäligt avdrag göras för kost,

beklädnad och logi.

Av förevarande delpost skola bestridas dels nyssnämnda elevbelömngar

och dels utgifter, gemensamma för vederbörande skolas samtliga elever, såsom

för permissionsresor, resor och andra kostnader i samband med biografbesök,

tävlingar, fester och utflykter samt kostnader för underhållning. Pa

grund av anslagets knapphet ha dock stadgans bestämmelser om avlöning hittills

icke kunnat tillämpas vid någon skola. Flitpenningssystemet anpassas

efter elevernas ålder och art. Beräkningsgrunderna variera avsevärt mellan

de skilda skoltyperna.

Både de för skolans elever gemensamma utgifterna och flitpenningarna

ha ett mycket stort pedagogiskt värde, som hittills begränsats genom anslagens

otillräcklighet. Permissionsresor och andra anordningar för att stärka

kontakten med yttervärlden böra komma till ökad användning. Det är därjämte

synnerligen önskvärt, att eleverna under vistelsen vid skolorna i betydligt

högre grad än som f. n. är möjligt kunna bibringas en mera verklighetstrogen

uppfattning om ekonomiska realiteter, vilket torde underlätta

deras anpassning i samhället efter utskrivningen. Flitpenningar böra därför

utgå med så stora belopp, att eleverna själva kunna i någon mån ersätta av

dem förorsakade skador, kostnaderna för återförande till skolan efter rymning

o. d. Genom att öka trivseln på skolorna skulle dylika åtgärder också

i någon mån nedbringa rymningsfrekvcnsen. Ökade möjligheter för eleverna

att själva ersätta skador torde därjämte innebära en minskad belastning å

de anslag, varifrån sådana ersättningar nu utgå.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition nr 98.

Socialstyrelsen föreslår en särskild utredning rörande de grunder efter

vilka flitpenningar och avlöningar böra utgå vid olika socialvårdsanstalter.

Vid ungdomsvårdsskolorna äro dessa spörsmål emellertid av så trängande

natur, att styrelsen anser sig nödsakad att hemställa om provisoriska åtgärder

i avvaktan på resultatet av den föreslagna utredningen. Ett dylikt provisorium

synes böra få formen av en förstärkning av delposten.

Statskontoret, som avgivit utlåtande över socialstyrelsens framställning

den 31/8 1949, finner särskilda skyddsåtgärder väl motiverade i betraktande

av den skadegörelse, som åstadkommes i samband med rymningarna, och den

otrygghet, som härigenom skapas för ortsbefolkningen. Ämbetsverket vill

därför icke motsätta sig bifall till framställningen om inrättande av slutna,

avdelningar.

Departementschefen.

Till en början torde jag få nämna, att enligt från socialstyrelsen inhäm

tade uppgifter antalet rymningar från ungdomsvårdsskolorna under åren

1945 och 1948 samt de tre första kvartalen av år 1949 uppgick till 497, 524

resp. 3881. Ökningen av det totala antalet rymningar har sålunda sedan 1945

varit tämligen ringa. Däremot har det relativa antalet rymningar, d. v. s.

antalet rymningar i förhållande till antalet elever, ökat icke obetydligt sedan

nämnda år. Antalet intagna elever har nämligen sjunkit från 1 968 år 1945

till 1 585 år 1948 (medeltal 1253 resp. 884).

Yad som gjort att rymningsproblemen under senare år kommit att till

draga sig allt större intresse, torde emellertid ha varit den ökade brotts

frekvensen i samband med rymningar. Jämförande statistiskt material till

belysande av denna utveckling saknas, men det torde här Arara till fyllest att

lämna de uppgifter, som hänföra sig till år 1948. Under nämnda år upp

gick antalet intagna skolhems- och yrkesskoleelever samt kvinnliga elever

till resp. 372, 738 och 475. Av dessa gjorde sig under året 47, 226 resp. 6

skyldiga till brott i samband med rymning. I förhållande till antalet intagna

av dessa tre kategorier innebär detta en procentuell andel av 12,g, 30,6 resp.

1,2 96. Det visar sig sålunda, att det manliga klientelet över 15 års ålder är

det utan jämförelse svårast belastade i förevarande avseende.

Den stigande brottsfrekvensen torde bero på flera olika faktorer. I viss

utsträckning sammanhänger den utan tvivel med biltrafikens ökning efter

kriget; tillgreppen av motorfordon ha tilltagit i hög grad. Men därjämte är

utvecklingen ett uttryck för en avgjord förskjutning, som inträtt under de

senaste åren i fråga om klientelet på ungdomsvårdsskolorna. Denna har lett

till att de särskilt svårbehandlade fallen kommit att utgöra en allt större del

av elevmaterialet. Orsakerna till denna förskjutning äro flera. Eall av lindrigare

vanart hänvisas numera i allt större utsträckning till andra vårdformer

inom barna- och ungdomsvården. Barnavårdsnämnderna ha ökat sina

möjligheter till placering i fosterhem. De största städerna kunna hän

visa ungdomar till särskilda av städerna anordnade ungdomshem. Ut
-

1 Uppgifter saknas beträffande Skarvik-Tallåson.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

vecklingen av hjälpskolan och andra särskolef ormer har minskat behovet

av omhändertagande på grund av skolsvårigheter. Den psykiska

barnavårdens utbyggnad ger större möjligheter till hjälp och tillsyn

åt barn och ungdom med sociala uppförandebrister. Antalet godartade

fall på ungdomsvårdsskolorna har på grund av dessa förhållanden minskat.

A andra sidan ha skolorna tillförts stora grupper av särskilt svårbehandlad

ungdom. Den nya lagen om villkorlig dom har vidgat möjligheterna att överlämna

unga brottslingar till ungdomsvårdsskolorna. I samma riktning ha

även de nya bestämmelserna om åtalseftergift samt bortfallet av tvångsuppfostringsinstitutet

verkat. Slutligen ha ungdomsvårdsskolornas psykopatanstalter

genom 1945 års ändringar i strafflagens 5 kapitel tillförts ett antal

elever, som före lagändringens ikraftträdande skulle ha förklarats strafflösa

och överlämnats till sinnessjukvården.

Innan jag går att taga ställning till förevarande fråga, torde jag få lämna

en redogörelse för ungdomsvårdsskolornas uppgifter och de medel, som organisationen

erhållit för att söka lösa dessa.

Ungdomsvårdsskolorna omhändertaga barn och ungdom, som genom kriminalitet

eller annan kvalificerad vanart visat sig icke kunna på ett normalt

sätt anpassas till samhällslivet. Det är ungdomsvårdsskolornas uppgift att

anpassa detta klientel till ett socialt beteende. Alltsedan den stora skyddshemsreformen

år 1936 har ett ständigt omdaningsarbete försiggått inom organisationen.

Behandlingen bedrives numera efter moderna medicinsk-pedagogiska

linjer, dvs. med tillämpning av läkepedagogiska metoder. Vården är

i princip helt öppen. Verksamheten skall bedrivas i närmast möjliga anknytning

till det normala samhällslivet. Förhållandet mellan personal och elever

skall bygga på förtroende, så att elevernas ansvarskänsla utvecklas och stärkes.

Personalorganisationen har utvidgats och omformats för att kunna omhändertaga

klientelet efter dessa riktlinjer. Den ledande personalen vid varje

skola utgöres av en grupp befattningshavare med speciell utbildning i läkepedagogik.

Skolorna äga tillgång till rådgivande psykiater. Genom anstaltspedagogiska

kurser eller annan handledning söker man bibringa jämväl övrig

personal insikter i anstaltspsykologi. Den ledande personalen har i viss utsträckning

befriats från sådana arbetsuppgifter, som kunna hindra den från

att vara bland eleverna. En långt gående differentiering av klientelet har

skett. Fritidsverksamheten har intensifierats, yrkesutbildningsmöjligheterna

ha vidgats och man har, i den mån det under 1940-talet låtit sig göra, sökt

förbättra lokalerna icke minst i syfte att göra dem så trivsamma som möjligt.

Utvecklingen karakteriseras sålunda av en ständig strävan att förbättra

vården med iakttagande av det öppna systemets grundprinciper.

I vissa begränsade avseenden ha emellertid särskilda förhållanden ansetts

motivera ett frångående av de angivna vårdprinciperna. Sålunda har, i syfte

att söka minska rymningarna från ungdomsvårdsskolorna, särskild bevakningspersonal

satts in vid de anstalter, där rymningsproblemen varit allvarligast,

nämligen Lövsta och Långanäs. Kungl. Maj:t bär därjämte erhållit

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts -proposition nr 98.

riksdagens bemyndigande att, i den mån så erfordras för att anskaffa tillfällig

bevakningspersonal till ungdomsvårdsskolorna, medgiva därav betingat överskridande

under avlöningsanslaget. Med stöd av detta bemyndigande har bevak

ningspersonal tidvis varit anställd vid Skarvik-Tallåsen, Ljungaskog och Sonestorp.

Vidare ha specialavdelningar anordnats vid vissa skolor. Sålunda finnes

sedan i januari 1949 en sluten avdelning vid Långanäs. Avdelningen har kom

mit till stånd främst med hänsyn till behovet av speciella vårdanordningar

för elever i åldern 18—21 år; detta klientel är i stor utsträckning psykiskt

belastat. Avdelningen skall dock därjämte tjänstgöra som disciplinavdelning

och har i denna egenskap fått omhändertaga svårare rymmare. Vid Lövsta

och Skarvik-Tallåsen finnas särskilda avdelningar för särskilt oroliga elever

av psykopatkaraktär; dessa avdelningar äro snarast att jämföra med de s. k.

slutna avdelningarna vid sinnessjukhusen. Det bör observeras, att alla de

nu nämnda avdelningarna sålunda tillkommit främst med hänsyn till behovet

av särskilda vårdmöjligheter för psykiskt abnorma elever.

Fråga har nu uppkommit om ytterligare åtgärder i syfte att minska

rymningarna från anstalterna. Socialstyrelsen har föreslagit, att ytterligare

tre slutna avdelningar av samma typ som den vid Långanäs befintliga skola

anordnas; dessa avdelningar skulle liksom Långanäsavdelningen utnyttjas

för förvaring av svåra rymmare under viss tid, i regel högst sex veckor eller

två månader. Styrelsen har härjämte föreslagit, att vissa åtgärder skola vidtagas

för att förbättra omhändertagandet inom ramen för den öppna vården.

I detta hänseende har styrelsen föreslagit, att medel anvisas till förbättring

av fritidsverksamheten och till höjning av de till eleverna utgående flitpenningarna.

I den offentliga diskussionen om samhällets åtgärder för omhändertagande

av asocial ungdom har man i skilda sammanhang ifrågasatt de socialvårdande

myndigheternas möjligheter att med de nu tillämpade vårdmetoderna

komma till rätta med ungdomsvårdsskolornas klientel. Man har menat, att

det för omhändertagande av i varje fall de svårare unga förbrytarna borde

tillskapas vårdresurser av ett helt annat slag än dem, som socialvården f. n.

förfogar över. Den bärande tanken härvidlag har varit att söka tillgodose

allmänhetens krav på säkerhet gentemot rymlingarna.

Jag vill här understryka, att uppgiften att påverka elevernas karaktärsutveckling

är ungdomsvårdsskolornas primära ändamål. Det torde vara all

mänt erkänt, att de metoder, efter vilka ungdomsvårdsskolorna f. n. arbeta,

äro de som ge de bästa förutsättningarna för bestående framgångar härutinnan.

Att söka bedöma resultaten av skolornas verksamhet är visserligen

ganska vanskligt, men jag kan i detta sammanhang icke underlåta att här

redovisa vissa beräkningar, som socialstyrelsen nyligen verkställt. Såsom

motvikt mot uppgifterna om antalet rymningar bör det sålunda framhållas,

att av de under år 1948 intagna 1585 eleverna icke mindre än ca 1200

elever under nämnda år icke någon gång gjorde sig skyldiga till rymning.

Av 1 229 elever, vilka den 1 oktober 1949 voro villkorligt utskrivna,

skötte sig 770 (63 96) utan anmärkning, medan 278 (23 96) trasslade med ar

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj-ts proposition nr 98.

betsbyten eller visade lättare vanart; 181 elever (14 %) hade någon gång

under tiden för den villkorliga utskrivningen återtagits en eller flera gånger

till ungdomsvårdsskola eller blivit föremål för domstolsbehandling för brott.

Av de under de tre första kvartalen av år 1949 slutligt utskrivna 396

eleverna bedömdes 272 (69 %) ha god och 52 (13 %) oviss prognos, medan

denna för 72 elever (18 %) bedömdes såsom dålig. Det bör emellertid anmärkas,

att till de sistnämnda eleverna förts även de, vilka överförts till

sinnessjukhus eller sinnesslöanstalter (ca 4 % av totalantalet). Det kan också

vara värt att nämna att antalet av Lövstarymlingar begångna bilstölder under

de tre första kvartalen av år 1949 icke uppgick till mer än 6, ehuru vid anstalten

vårdades ett tjugotal av landets besvärligaste biltjuvar, vilka före

intagningen gjort sig skyldiga till åtskilliga — i flera fall upp till ett femtiotal

— bilstölder. Detta torde i hög grad vittna om skolans möjligheter att

i öppen vård påverka sitt synnerligen besvärliga elevmaterial.

Även om de angivna uppgifterna av naturliga skäl böra tagas med en

viss reservation, synas behandlingsresultaten kunna betecknas såsom

goda, i all synnerhet med tanke på den inträdda klientelförsämringen.

Med detta för ögonen vill jag kraftigt understryka min anslutning till den

öppna vård efter läkepedagogiska linjer, som numera bedrives vid ungdomsvårdsskolorna.

Jag vill emellertid framhålla, att man, om man accepterar

den öppna vårdens principer, bör vara beredd att taga konsekvenserna därav

i form av en högre rymningsfrekvens än som skulle ha förelegat om vården

varit sluten; erinras bör, att riksdagen i överensstämmelse med denna syn

punkt anvisat särskilda medel till ersättningar för skador, vållade av rymlingar

från bl. a. ungdomsvårdsskolorna.

Vad jag anfört innebär icke att jag söker förringa rymningsproblemet. Det

är givetvis angeläget att allmänhetens intresse av att erhålla skydd mot rymlingarna

i rimlig mån tillgodoses. Jag övergår nu till frågan om vilka åtgärder,

som kunna tänkas för att ernå en förbättring i detta hänseende.

En fullt effektiv bevakning genom vakande eller eventuellt patrullerande

nattvakt kan svårligen åstadkommas. Om icke systemet kompletterades med

murar eller stängsel skulle härför erfordras en orimligt stor personalstyrka.

Åtskilliga rymningar kunna dock även med nuvarande nattvaktsstyrka avstyras

på försöksstadiet. Då möjligheter föreligga att tillfälligtvis utöka

denna personal i mån av behov, torde redan nu förutsättningar finnas för

att täcka bevakningsbehovet i rimlig omfattning.

Frågan är då huruvida man bör söka hindra rymningarna genom inspärr

ningsanordningar av en eller annan art. I likhet med socialstyrelsen ställer jag

mig bestämt avvisande till tanken att anordna en eller flera särskilda, slutna

anstalter för det besvärligaste klientelet. En sådan anstalt skulle med frångående

av de enklaste differentieringsprinciper få mottaga elever av alla

åldrar och begåvningsgrader och med vitt skilda former av psykisk särart.

Den av socialstyrelsen föreslagna lösningen —- att i anslutning till öppna

anstalter anordna slutna mindre avdelningar för förvaring av de svåraste

eleverna under någon tid — är i jämförelse med det nyssnämnda alternativet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 98.

avgjort att föredraga. Jag vill icke utesluta, att denna lösning kan visa sig

lämplig och genomförbar. Emellertid föreligger enligt min mening ännu icke

tillräcklig grund för att antaga, att de slutna avdelningarna — vilka såsom

framgår av socialstyrelsens beräkningar måste bliva synnerligen dyrbara —

innebära en även ur andra synpunkter godtagbar lösning av rymningsproblemet.

De hittills vunna erfarenheterna vid den slutna avdelningen vid

Långanäs äro ännu alltför begränsade för att kunna tjäna till ledning vid bedömandet

av de slutna avdelningarnas fördelar och nackdelar. Vid sidan av

syftet att genom inspärrning förtaga de mest svårbehandlade eleverna möjligheterna

att rymma under en viss tid skulle ändamålet med de slutna avdelningarna

vara att giva personalen tillfälle att söka särskilt intensivt påverka

eleverna. I brist på tillräckliga erfarenheter från Långanäsavdelningen

synes det vanskligt att söka bedöma vilken personaluppsättning som för detta

ändamål är lämpligast. Det kan vidare icke f. n. avgöras vilken effekt

förefintligheten av slutna avdelningar vid vissa anstalter får på personalens

möjligheter att bedriva uppfostringsarbetet inom de öppna delarna

av dessa anstalter. Ehuru uppgifterna rörande minskning av antalet rymningar

från Långanäs sedan den slutna avdelningen där togs i bruk äro gynnsamma,

synes det därjämte vara för tidigt att draga några bestämda slutsatser

om de slutna avdelningarnas inverkan på rymningarnas totalantal.

Över huvud taget synes det sålunda önskvärt, att Långanäsavdelningen får

betraktas som en försöksinstitution och att erfarenheter från verksamheten

därstädes avvaktas, innan flera slutna avdelningar anordnas. Jag är sålunda

icke f. n. beredd att förorda, att ytterligare slutna avdelningar anordnas.

Såsom framgår av vad jag förut anfört ha goda uppfostningsresultat ernåtts

vid tillämpningen av den öppna vården sådan denna utformats vid ungdomsvårdsskolorna.

Jag är övertygad om att fortskridande förbättringar av de nu

tillämpade vårdmetoderna komma att reducera även rymningsproblemet. Härutinnan

ansluter jag mig till ett uttalande av statsutskottet (uti. 1949:170)

i vilket utskottet ifrågasatte, huruvida man icke för minskande av rymningsfrekvensen

i företa hand borde inrikta sig på åtgärder för förbättring av omhändertagandet

av eleverna och deras möjligheter till sysselsättning under

fritid. Enligt min uppfattning bör stor uppmärksamhet ägnas åt härvidlag

framkomliga vägar. Härom får jag närmare anföra följande.

Fritidsverksamheten är ett ständigt aktuellt problem vid ungdomsvårdsskolorna.

Åtskilligt torde kunna göras för att skapa bättre förhållanden i detta

avseende. Gymnastikhus saknas vid vissa skolor, i än högre grad gäller detta

i fråga om idrottsplaner och ändamålsenliga hobbylokaler. Även i andra avseenden

böra förbättringar kunna åstadkommas. Socialstyrelsen har tagit upp

frågan om elevernas flitpenningar och avlöningar. Det är, såsom styrelsen

framhållit, synnerligen önskvärt, att eleverna bibringas en mera verklighetstrogen

uppfattning om ekonomiska realiteter. Flitpenningama böra därför

höjas och å andra sidan böra eleverna själva i möjligaste män ersätta av dem

förorsakade skador, kostnader för återförande efter rymningar o. s. v. Så

långt möjligt böra enhetliga grunder för flitpennings- och avlöningssystemet

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts proposition nr 98.

komma till användning vid ungdomsvårdsskolorna. En översyn av de tilllämpade

principerna bör ske; jag är i detta avseende ense med 1949

års riksdagsrevisorer, vilka även de förordat en sådan åtgärd. Även andra

åtgärder än de nu angivna kunna tänkas lämpliga, när det gäller

att söka åstadkomma förbättringar i skolornas nuvarande vårdmetoder.

Över huvud äro de problem, som i detta sammanhang aktualiseras,

alltför omfattande för att omedelbart kunna lösas. Förslag föreligga f. n. endast

såtillvida att socialstyrelsen begärt höjning av vissa i omkostnadsstaten

upptagna delposter. Det är därför min avsikt att hemställa om Kungl. Maj:ts

bemyndigande att tillsätta särskilda sakkunniga med uppgift att utreda hela

detta problemkomplex. Utredningsmännen böra icke vara bundna vid frågor,

som avse enskilda detaljer. Tänkbart är nämligen att problemen visa sig kräva

omprövning av väsentliga linjer inom ungdomsvårdsskoleorganisationen, såsom

exempelvis differentieringssystemet, yrkesundervisningens medel och mål,

vistelsetidens längd o. s. v. Frågan om enhetliga grunder för flitpennings- och

avlöningssystemet bör lösas snarast och utan att avvakta utredningens förslag

i övriga avseenden. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

bestämmelser härutinnan.

I avvaktan på den kommande utredningens resultat böra socialstyrelsens

framställningar om anvisande av ytterligare medel till fritidssysselsättning och

flitpenningar bifallas; härtill återkommer jag i samband med frågan om skolornas

omkostnadsanslag för nästa budgetår. Enligt vad jag inhämtat sakna

skolorna i stor utsträckning möjlighet att tillfälligt hålla återförda rymmare

avskilda från övriga elever. Tillfredsställande isoleringsmöjligheter torde

kunna ordnas genom föga kostnadskrävande åtgärder, vilka närmast kunna

hänföras till reparations- och underhållsarbeten. Ett begränsat belopp bör

under omkostnadsanslaget anvisas för åtgärder av ifrågavarande slag.

Sammanfattningsvis vill jag angiva min nuvarande ståndpunkt till frågan

om åtgärder i syfte att minska rymningarna från ungdomsvårdsskolorna på

följande sätt. I första hand bör undersökas, huruvida icke rymningarna kunna

begränsas genom allmänna förbättringar av den vid skolorna tillämpade vårdformen.

Det bör undersökas vilka vägar, som härutinnan äro lämpligast; denna

uppgift bör anförtros åt särskilda sakkunniga, vilka böra vara oförhindrade

att upptaga alla problem, som härvid aktualiseras. I avvaktan på utredningsresultatet

och med hänsyn till bristen på tillräckliga erfarenheter av den slutna

avdelningen vid Långanäs bör de slutna avdelningarnas antal icke f. n.

utökas.

2—65 so Bihcmg till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 98.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Anslagsbehovet för budgetåret 1950/51.

l:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ...................... 2 234 700 2178 349

1949/50 (statsliggaren s. 316) 2 690 000

1950/51 (förslag) ............ 3 121 000

Yrkanden.

Socialstyrelsen har vid sina beräkningar rörande medelsbehovet under förevarande

anslag (skr. 31/8 1949) utgått ifrån att förhandlingsmännens omorganisationsförslag

godtagas av statsmakterna samt att slutna avdelningar

komma att anordnas i enlighet med styrelsens därom gjorda hemställan. Styrelsen

har hemställt om uppräkning av anslaget med 648 800 kronor.

Lönegradsuppflyttningar m. m.

1. TJppflyttning av yrkeslärarpersonal .......................................... 77 595

2. Uppflyttning av en lärarinna i hushållsgöromål Ca 19—Ca 21 ...... 490

3. 1 tillsyningsman i Ce 16 i stället för befattningshavare i högst 11

lönegraden ........................................................................... 1290

4. 7 befattningshavare i högst 11 lönegraden utbytas mot vårdare i

Cell .....................................................................................

Personalökningar.

5. Personal vid slutna avdelningar vid Forsane och Sundbo ......... 47 416

6. Personal vid de nytillkommande anstalterna:

Lönegradsplacerad personal ................................................... 469 499

Arvoden till verkställande ledamöter (2 200), rådgivande psykiater

(6 000) och folkskollärare (1 500) .......................................... 9 700

Praktikanter (1 800), vikarier (12 000), kontorshjälp (3 000) ......... 16 800

7. 6 vårdare i 11 lönegraden ...................................................... 32 820

8. 3 kontorsbiträden (deltid ändrat till heltid) .............................. 8 733

Omräkning.

Löneklassuppflyttningar ......................................................... 9 072

Avrundning ........................................................................... 60

Kronor 673 475

Avgår: För högt beräknade löneklassplaceringar ..................... 24 675

Summa kronor 648 800

Övergångsstaten föreslås minskad med 1 folkskollärare. Å personalförteckningen

uppförd rektorstjänst i Ce 26 kan utgå.

Motivering.

Lönegradsuppflyttningar m. m.

1. Under åberopande av ett av 1946 års skolkommission avgivet förslag till

lönebestämmelser för lärare vid centrala verkstadsskolor upprepar socialstyrelsen

sin tidigare gjorda framställning om lönegradsuppflyttning och

sammanförande i en tjänstemannagrupp av yrkeslärare, lärarinnor i hushålls
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

19

göromål, i kvinnlig slöjd och i tvätt samt den högre jordbruks- och trädgårdslärarpersonalen

(se prop. 1949:85, s. 17). I viss anslutning till föreliggande

förslag i fråga om löneställningen för yrkeslärare vid centrala verkstadsskolor

föreslås, att angivna tjänstemannagrupper vid ungdomsvårdsskolorna

skola under benämningen yrkeslärare placeras i 23 eller i 21 lönegraden allt

efter kompetens. För nästa budgetår har avsetts att samtliga berörda befattningshavare

skola placeras i 21 lönegraden i avvaktan på kompetensprövning.

2. Socialstyrelsen upprepar ett inför innevarande budgetår (se prop.

1949:85, s. 17) framfört förslag om lönegradsuppflyttning av lärarinna i

hushållsgöromål vid skolhem för flickor. Styrelsens förslag avser en placering,

som med tre lönegrader överstiger den för motsvarande övningslärare

vid folkskolor gällande.

3—4. Kungl. Maj:t föreslog 1949 års riksdag, att 4 vårdartjänster skulle

inrättas vid vardera Långanäs och Lövsta i syfte att söka minska rymningarna.

Riksdagen ansåg sig dock icke böra medgiva mer än en tillfällig förstärkning

av personalen vid envar av dessa skolor med 4 befattningar i högst 11 lönegraden.

Socialstyrelsen föreslår, att vid Lövsta en av dessa befattningar skall

utbytas mot en tillsyningsmannatjänst för placering vid skolans specialavdelning

(Åsen). Övriga tillfälliga tjänster böra utbytas mot vårdartjänster i Ce 11.

Personalökningar.

5. För envar av de slutna avdelningarna vid Forsane och Sundbo föreslås

1 tillsyningsman och 3 vårdare eller samma personaluppsättning som på

motsvarande avdelning vid Långanäs.

6. Personalplanerna för de nya statliga anstalterna ha under hänsynstagande

till de särskilda förhållandena vid resp. skola gjorts upp i anslutning

till den nu gällande organisationen vid andra ungdomsvårdsskolor av motsvarande

typer.

För Råby (50 platser, efter tillkomsten av sluten avdelning 60) föreslås

en personaluppsättning, motsvarande den vid Forsane efter tillkomsten därstädes

av eu sluten avdelning, med avdrag dock för ett ekonomibiträde.

Yrkeslärarna böra anställas som extra tjänstemän i avvaktan på resultatet av

förhandlingar om samarbete med Malmöhus läns landstings planerade centrala

verkstadsskola.

Vid Margretelund (40 platser, avsedda för hjälpklassmässiga elever över

15 år) finnes nu jordbruk (ca 125 har), ladugårdsskötsel (ca 100 djur) och

handelsträdgård. Trädgårdsskötsel bör i fortsättningen icke vara särskild

utbildningsgren vid skolan. I stället böra två verkstäder inrättas. — Vid

dubbelskolorna skola enligt nuvarande organisation finnas två assistenter,

en för vardera förläggningen. Vid Margretelund bör i avvaktan på vidare erfarenhet

en assistent svara för den större förläggningen (25 platser) och en

tillsyningsman för den mindre (15 platser). På grund av jordbrukets omfattning

erfordras en jordbruksförman utöver vad som gäller för övriga skolor

av motsvarande storlek och typ. Ett heltidsanställt kontorsbiträde motiveras

bl. a. av jordbrukets storlek.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Gudmundsgården (25 platser) avses liksom hittills som skolhem för välbegåvade

elever i folkskoleåldern, varav huvudparten undervisas i en läraravdelning

vid skolhemmet och resten i läroverk eller andra undervisningsanstalter

i Kalmar. Bemyndigande bör lämnas att anställa extra lärare för den

händelse vid särskilt högt elevantal behov uppkommer att tillfälligt uppdela

skolan på två läraravdelningar. I personalplanen har jämfört med normalplanen

för mindre skolhem å ena sidan utgått en folkskollärare, all jordbrukspersonal

och en hantverkare och å den andra tillkommit en trädgårdsmästare

och ett ekonomibiträde; den sistnämnda befattningshavaren anses motiverad

bl. a. för att giva eleverna tid att helt ägna sig åt skoluppgifterna.

För Morängen och Härsjögården föreslås samma personaluppsättning som

för Lingatan (se prop. nr 1949: 85, s. 20).

De föreslagna personalplanerna te sig, frånsett vad som följer av de föreslagna

löneregleringarna, på följande sätt.

Befattning

Löne-

grad

Råby

Mar-

grete-

lund

Gud-

munds-

gården

Mor-

ängen

Här-

sjö-

gården

Sum-

ma

Därav

ordi- narie 1

1

Rektor..........................

29

1

i

i

»

27

—

i

i

i

i

4

4

Assistent...........-.............

23

2

i

i

i

i

6

4

Folkskollärare ..................

21

—

—

i

—

—

1

1

Yrkeslärare......................

19

3

2

—

—

—

5

—

Lärarinna i hushållsgöromål ....

19

- .

—

—

2

2

4

2

Lärarinna i kvinnlig slöjd ......

19

—

—

—

2

2

4

2

Tillsyningsman..................

16

1

1

—

—

—

2

1

Trädgårdsmästare................

16

1

—

—

—

—

1

1

Jordbruksföreståndare ..........

16

1

1

—

—

—

2

2

Husföreståndare ................

15

1

1

i

—

—

3

3

Trädgårdsmästare................

14

—

—

i

—

—

1

1

Jordbruksförman................

14

—

1

—

1

1

3

2

Ladugårdsförman................

13

1

1

—

—

—

2

2

Biträdande husföreståndare......

13

—

—

—

1

1

2

—

Vård are ........................

11

6

2

i

—

—

9

4

Hantverkare ....................

11

1

1

—

—

—

2

1

Kontorsbiträde..................

8

1

1

—

—

—

2

—

Ekonomibiträde..................

6

1

1

i

—

—

O

O

—

»

2

3

3

3

—

—

9

—

Summa

23

17

10

8

8

66

31

7. I samband med 1947 års omorganisation vid ungdomsvårdsskolorna prövades

ett förslag från socialstyrelsen om anställande av vårdare vid flickskolorna

i syfte att befria den ledande personalen från nattvaktstjänstgöring. Förslaget

upptogs icke av Kungl. Maj:t, enär den redan befintliga personalen ansågs

böra ombesörja nattvaktstjänstgöring, så länge befattningshavarna i fråga

bebodde lägenheter i anstaltsbyggnadema (prop. nr 1947: 269, s. 49). Socialstyrelsen

föreslår nu åter, att tre vårdare anställas vid vardera Sonestorp och

Hornö. I annat sammanhang (se p. 3:o) hemställer styrelsen om medel till

uppförande av fristående personalbostäder för 3 befattningshavare vid vardera

skolan.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. MajAs proposition nr 98.

8. I personalplanerna för Hammargården, Yemyra och Östra Spång finnes

upptaget ett kontorsbiträde med anställning 4/s av arbetsdagen. På grund

av ökat behov av skrivhjälp samt svårigheter att erhålla deltidsanställda befattningshavare

böra dessa biträden anställas på heltid.

Yttranden.

Statskontoret kan icke finna tillräckliga skäl för att anställa ett tredje

ekonomibiträde vid Gudmundsgården, då något nämnvärt hinder för studierna

icke anses föreligga om eleverna — i likhet med vad som tillämpas i många

enskilda hem — få medverka vid städning och handräckning. Föreslagen förändring

av en vårdartjänst vid Lövsta avstyrkes. Lönegradsplacerade vårdare

böra icke anställas vid Sonestorp och Hornö så länge nuvarande personal

bebor lägenheter i anstaltsbyggnaderna. I övrigt har ämbetsverket icke haft

annat att erinra än att frågan om lönereglering för yrkeslärargruppen borde

tagas under övervägande först i samband med omprövning av löneställningen

för motsvarande personal vid centrala verkstadsskolor.

Statens lönenämnd anför, att nämnden i utlåtande över 1946 års skolkommissions

betänkande angående lönereglering för de centrala verkstadsskolornas

lärarpersonal anslutit sig till ett av 1941 års lärarlönesakkunniga framfört

förslag, enligt vilket nämnda personal f. n. icke skall inordnas under

statens allmänna avlöningsreglemente och lönegradsplaceras utan endast erhålla

en provisorisk förbättring av lönevillkoren. Ett dylikt provisorium bör

icke tagas till utgångspunkt för en uppflyttning av redan lönegradsplacerade

tjänstemän. Nämnden avstyrker därför förändring av löneställningen för

motsvarande tjänstemannagrupper vid ungdomsvårdsskolorna.

Yad angår förslaget om uppflyttning av en lärarinna i hushållsgöromål

vid skolhem för flickor, hänvisar nämnden till sitt utlåtande över socialstyrelsens

anslagsäskanden för innevarande budgetår. Nämnden förklarade sig

i nämnda utlåtande finna befogat, att lärarinnan placerades något högre än

som skulle ha skett, därest hon undervisat i folkskola. Det syntes dock tillräckligt

om löneskillnaden begränsades till två lönegrader.

Departementschefen.

Till en början behandlar jag de framlagda förslagen om lönegradsuppflyttningar

m. in.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (YIII ht., p. 295) torde

någon lönereglering för lärare vid centrala verkstadsskolor icke komma att

genomföras under nästa budgetår. Med hänsyn härtill bör någon ändring

icke heller vidtagas i fråga om löneställningen för ungdomsvårdsskolornas

yrkeslärarpersonal. Yid sådant förhållande saknas därjämte skäl för att nu

upptaga frågan om uppflyttning av lärarinnan i hushållsgöromål vid skolhemmet

för flickor.

Socialstyrelsen har hemställt, att en tillsyningsmannatjänst inrättas för

tjänstgöring på den s. k. Åsen-avdelningen vid Lövsta. Vid skolan finnes

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

redan nu en tillsyningsman. Denne avsågs ursprungligen för att vid sidan

av omfattande uppgifter å yrkesskoleavdelningen vara närmaste förman för

personalen på Åsen (jfr prop. 1947:269, s. 28). Efter hand har han helt

tagits i anspråk för göromål utanför Åsen-avdelningen. Då förhållandena vid

denna avdelning torde kräva, att dess föreståndare helt ägnar sig åt densamma,

förordar jag, att en ny förmanstjänst för uteslutande tjänstgöring på

denna avdelning inrättas genom att utbyta en lägre tjänst mot en tillsyningsmannatjänst.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag under punkt 3ro)

föreslår att medel anvisas för avdelningens iståndsättande. Med hänsyn till

de särskilda arbetsuppgifter, som avsetts för de av 1949 års riksdag medgivna

förstärkningstjänsterna i högst 11 lönegraden vid bl. a. Lövsta, anser

jag att den föreslagna förändringen icke bör beröra dessa utan i stället en av

de därstädes redan före den 1 juli 1949 befintliga vårdartjänsterna i Ce 11.

Vad angår de angivna förstärkningstjänsterna vid denna skola och Långanäs

vill jag under hänvisning till 1949 års riksdagsbeslut icke f. n. föreslå, att

dessa erhålla karaktär av mera permanenta vårdartjänster.

Jag övergår nu till socialstyrelsens framställning om per sonal ökningar.

Vad beträffar frågan om personal till de föreslagna slutna avdelningarna

vid Råby, Forsane och Sundbo får jag erinra, att jag i det föregående icke

ansett mig f. n. böra tillstyrka, att dessa avdelningar komma till stånd.

Socialstyrelsen har gjort upp förslag till personalplaner för de ungdomsvårdsskolor,

vilka enligt mitt förslag skola förstatligas den 1 juli 1950. Planerna

överensstämma i princip med vad som efter 1947 års personalomorganisation

vid ungdomsvårdsskolorna gäller för närmast motsvarande typer av

sådana skolor. Vid utformningen har hänsyn tagits till de särskilda omständigheterna

vid varje skola. Mot styrelsens förslag har jag icke funnit anledning

till erinran annat än i fråga om Råby.

Under senare år har Råby varit i hög grad underbelagt. Enligt vad jag

inhämtat äro f. n. endast 21 elever intagna därstädes. Beläggningsförhållandena

giva anledning till antagandet, att skolan under nästa budgetår knappast

kommer att mottaga mer än högst 30 elever. Personaluppsättningen bör därför

tills vidare något begränsas i förhållande till den personalplan, som

socialstyrelsen uppgjort. Jag beräknar, att följande personal tills vidare erfordras

vid Råby, nämligen 1 rektor (29 lönegraden), 1 assistent (23), 1 yrkeslärare

(19), 1 trädgårdsmästare (16), 1 jordbruksföreståndare (16), 1 husföreståndare

(15), 1 ladugårdsförman (13), 1 vårdare (11), 1 hantverkare (11), 1 ekonomibiträde

(6), 3 ekonomibiträden (2) och 1 kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

Rektorstjänsten bör tills vidare vara extra ordinarie. Yrkeslärartjänsten

bör på av socialstyrelsen anförda skäl vara placerad på extra

stat. — De för praktikantarvoden och ersättningar till vikarier av socialstyrelsen

beräknade beloppen böra för Råbys del minskas från 600 resp. 3 000

till 300 resp. 2 000 kronor. Vidare beräknar jag för arvode till verkställande

ledamot vid denna skola 400 kronor mot av styrelsen föreslaget belopp av 600

kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.

Enligt beslut av 1949 års riksdag må Kungl. Maj:t under innevarande budgetår

medgiva överskridande av icke-ordinarieposten om så erfordras för att

tillfälligt anordna nattlig tillsyn vid ungdomsvårdsskolorna. Med stöd härav

har tillfällig nattvaktspersonal under budgetåret anställts vid Skarvik-Tallåsen,

Sonestorp och Lj ungaskog. Denna ordning bör gälla även under nästa

budgetår. Jag avstyrker sålunda tills vidare, att personalen vid Sonestorp och

Hornö utökas med fast anställda vårdare.

Ungdomsvårdsskolornas rektorer äro till men för sina pedagogiska uppgifter

i avsevärd utsträckning belastade med kontorsgöromål. Detta gäller

särskilt de skolor, vid vilka kontorsibiträden skola vara anställda på deltid.

Framför andra torde de tre stora skolhemmen Hammargården, Yemyra och

Östra Spång vara i behov av en förstärkning i detta avseende. Jag biträder

därför socialstyrelsens förslag att dessa skolor skola få tillgång till heltidsanställda

kontorsbiträden.

Jag torde under förevarande punkt tillika få anmäla fråga om viss löneförbättring

för läkarpersonal vid ungdomsvårdsskolorna. Chefen för inrikesdepartementet

föreslår i annat sammanhang denna dag vissa förbättringar i fråga

om löneställningen för läkare vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för

fallandesjuka. Vid dessa anstalter äro överläkarna placerade i Ca 30, 31 eller

32 och andre läkarna i 29 lönegraden. Det föreslås, att särskild avlöningsförstärkning

skall utgå till överläkare med 5 004 kronor och till andre läkare

med 3 000 kronor för år. Förstärkningen för andre läkare anses dock böra

utgå först efter två års tjänstgöring vid statligt sinnessjukhus eller annat därmed

jämförligt sinnessjukhus eller vid fångvården tillhörande sinnessjukavdelning.

De föreslagna lönebestämmelserna skola träda i kraft den 1 januari

1951. Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen äro styresmännen för Lövstu

och Skarvik-Tallåsen under tjänstebenämningen chef, tillika läkare, placerade

i Ca 31. Vid Lövsta finnes därjämte en biträdande läkare i Cg 29. Sistnämnda

båda befattningar ha i brist på sökande icke kunnat tillsättas. Löneställningen

för dessa läkare anknöts vid befattningarnas tillkomst till lönerna

vid statens sinnessjukhus (se 1939 års statsverksprop., V ht., s. 180 och 188;

1948 års statsverksprop., V ht., s. 67; prop. 1948:214, s. 15). De förmåner,

som läkarna vid sistnämnda sjukhus och statens anstalt för fallandesjuka

kunna komma att tillerkännas, böra komma även de här nämnda befattningshavarna

vid ungdomsvårdsskolorna till del. Jag föreslår därför, att avlöningsförstärkning

skall fr. o. m. den 1 januari 1951 utgå till envar av cheferna

för Lövsta och Skarvik-Tallåsen med 5 004 kronor samt till biträdande läkaren

vid Lövsta med 3 000 kronor, allt för år räknat. Avlöningsförstärkning till

sistnämnde läkare bör utgå under i huvudsak samma betingelser som för

andre läkare vid statens sinnessjukhus. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att meddela bestämmelser härutinnan samt i fråga om förfarandet med

avlöningsförstärkning vid tjänstledighet och vikariat m. m.

övergångsstaten bör minskas dels, i överensstämmelse med socialstyrelsens

förslag, med en tjänst som folkskollärare och dels därutöver med en

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Eungl. Maj:ts proposition nr 98.

tjänst som lärare i yrkesämne, vars innehavare enligt vad jag inhämtat numera

erhållit entledigande. Ur personalförteckningen bör vidare i enlighet

med vad styrelsen föreslagit tjänsten som rektor i Ce 26 utgå.

För genomförande av de av mig förordade förslagen torde erfordras ett

belopp av i runt tal 447 000 kronor. Härtill komma merkostnader på grund

av löneklassuppflyttningar med ca 9 100 kronor. Å andra sidan bör anslaget

minskas med ett belopp av ca 24 700 kronor med hänsyn till att den faktiska

löneklassplaceringen av ett flertal tjänstemän blivit lägre än som förutsatts

vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår. Anslaget bör alltså

ökas med (447 000 + 9100 — 24 700) 431400 kronor, vilken summa dock bör

jämkas till 431 000 kronor.

Jag beräknar anslaget sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 077 000 ( + 180 000) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 68 400 (+ 9 500) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1659 000 ( +

198 700) kronor;

rörligt tillägg 316 600 (+ 42800) kronor.

Anslaget bör sålunda uppföras med (1077 000 + 68 400 + 1659 000 +

316 600) 3 121 000 (+ 431 000) kronor.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör Kungl. Maj:t få

under nästa budgetår medgiva överskridande av icke-ordinarieposten om så

erfordras dels för anställande av yrkeslärarinnor för undervisning i för yrkesskolorna

nya yrken i enlighet med vad därom förordats i prop. 1949: 85 (s. 23),

dels för anordnande av tillfällig bevakning nattetid och dels för att kunna

under någon prövotid förordna befattningshavare såsom icke-ordinarie tjänsteman,

medan en ordinarie tjänst står obesatt. Samma medgivande bör därjämte

gälla i den mån extra lärare erfordras vid Gudmundsgården vid särskilt högt

elevantal. Även för nästa budgetår bör sålunda icke-ordinarieposten upptagas

med förslagsvis beräknat belopp. Så bör fortfarande jämväl ske med arvodesposten.

2:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ...................... 1 445 000 1 937 826

1949/50 (statsliggaren s. 318) 2 000 000

1950/51 (förslag) ............ 2 610 000

Yrkanden.

Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1949) föreslagit, att anslaget höjes med 580 000

kronor. Styrelsen har vid sina beräkningar utgått ifrån att förhandlingsmännens

omorganisationsförslag godtagas av statsmakterna samt att slutna avdelningar

komma att anordnas i enlighet med styrelsens därom gjorda hemställan.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.

Kostnaderna för de slutna avdelningarna lia beräknats med utgångspunkt

från att dessa icke torde kunna tagas i bruk genast vid budgetårets början.

Behovet för Råby, Margretelund, Gudmundsgården, Härsjögården och Morängen

har uppskattats i huvudsaklig överensstämmelse beträffande de tre

förstnämnda skolorna med omkostnaderna vid dessa under de senaste räkenskapsåren

jämförda med utgifterna under budgetåret 1948/49 vid närmast

motsvarande statliga skolor samt beträffande Härsjögården och Morängen

med de för budgetåret 1949/50 av styrelsen beräknade utgifterna vid Lingatan

och Eknäs. För de av staten nu drivna skolorna har styrelsen i princip beräknat

oförändrade belopp. Härutöver har emellertid med särskild motivering

begärts uppräkning av vissa delposter under anslagsposten till övriga utgifter.

Styrelsen har vidare (skr. 5/11 1949) hemställt om uppräkning av anslaget

med ytterligare 77 000 kronor, avseende delposten till elevbelöning m. m.

Vidare har styrelsen (skr. 3/11 1949) begärt 30 000 kronor för inköp av inventarier

till Broby. Slutligen har styrelsen (skr. 31/1 1950) hemställt om ett

belopp av 82 300 kronor å delposten till underhåll av byggnader m. m. för anskaffande

av brandskyddsmateriel och andra åtgärder för förbättring av brandskyddet

vid skolorna.

Den totala uppräkningen skulle sålunda enligt styrelsens förslag uppgå till

(580 000 + 77 000 + 30 000 + 82 300) 769 300 kronor.

Socialstyrelsens förslag till anslagsäskanden framgår av följande uppställning.

Ändamål

Beräknade utgifter

Äskat belopp

Nuvarande skolor

Nya

skolor

Särskild

ökning

Summa

Summa

summa-

rum

nuvarande

organi-

sation

2 slutna

avdel- ningar

1. Sjukvård m. m. åt befattnings-

havare ......................

7 000

—

1500

—

8 000

8 000

2. Reseersättningar..............

74 000

700

16 000

—

91000

91 000

3. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten . .

368 000

5 000

46 000

—

419 000

b. Övriga expenser ..........

58 000

400

12 000

—

70 000

489 000

4. Övriga utgifter:

a. Underhåll av byggnader m.m.

91000

800

34 000

82 300

208 300

b. Inventarier m. m...........

72 000

700

‘26500

2 30 000

129 000

c. Tvätt och renhållning......

48 000

500

9 500

—

58 000

d. Utspisning................

596 O00

7 000

121 200

—

724 000

e. Beklädnad ................

336 000

5 000

74 700

30 000

446 000

f. Hälso- och sjukvård ......

61 000

700

15 600

—

77 000

1

g. Undervisning, lek och idrott

54 000

500

15 100

15 000

85 000

h. Elevbelöning..............

59 000

700

13 300

77 000

150 000

i. Diverse....................

40 000

200

3 35 300

—

76 000

k. Eftervård och utackordering

136 000

2 300

45 800

44 000

228 000

2 181 300

Summa

2 000 000

24 500

400 500

278 300

2 70!) 300

1 Därav till en sluten avdelning vid Itåby 10 000 kronor.

2 Till inventarier vid Broby.

3 Därav till arrendeavgifter för Itåby och Margretelund 20 000 respektive 11 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 98.

26

Motivering.

4 a. Underhåll av byggnader m. in. En allmän översyn av de statliga ungdomsvårdsskolornas

brandskydd har icke vidtagits sedan budgetåret 1945/46.

Sedan dess ha Ilera skolor utbyggts, vartill kommer att åtskilliga skolor förstatligats.

Socialstyrelsen har låtit samtliga nu statliga skolor inkomma med

uppgifter beträffande nödvändiga kompletteringar och nyanskaffningar i fråga

om brandskyddsmateriel m. m. Uppgifterna ha lämnats efter besiktning av

och i samråd med vederbörande länsbrandinspektör. Av utredningen framgår,

att endast fyra av skolorna f. n. kunna uppvisa ett tillfredsställande brandskydd.

För att avhjälpa bristerna vid övriga skolor erfordras ett engångsbelopp

av ca 82 300 kronor. Åtgärderna omfatta såväl inköp av materiel som,

i vissa fall, byggande av branddammar och utförande av smärre omändringsarbeten

å byggnaderna.

4 b. Inventarier in. in. En skol- och gymnastikbyggnad är enligt beslut av

1947 års riksdag under uppförande vid Broby (prop. 1947: 269, s. 102; rd. skr.

1947: 387). Byggnaden, som beräknas kunna tagas i bruk under nästa budgetår,

omfattar gymnastiksal, arbetssal, matsal, skolkök, handarbetssal, två skolsalar,

lärarinnerum, tvättstuga, torkrum, mangel- och strykrum m. m. Inventarier

stå till förfogande endast i ringa omfattning. Kostnaderna beräknas till

30 000 kronor.

4 e. Beklädnad. Om den ifrågasatta förkortningen av vårdtiden genomföres

(se s. 9), kommer omsättningen av elever att öka. Härav följer en ökad

belastning å beklädnadsposten med ca 30 000 kronor.

4 g. Undervisning, lek och idrott. För att bidraga till nedbringande av antalet

rymningar bör fritidsverksamheten intensifieras genom att instruktörer

i terapeutiskt upplagd gymnastik, lek och idrott samt rytmik, musik o. d.

anlitas (se s. 9). Härför erfordras ett särskilt belopp av 15 000 kronor.

4 k. Elevbelöning. Socialstyrelsen har hemställt om en uppräkning med

77 000 kronor utöver vad som erfordras för de nytillkommande skolorna och

slutna avdelningarna. Börande motiveringen får jag hänvisa till vad jag

därom tidigare anfört (s. 11).

4 k. Eftervård och utackordering. Delposten bör uppräknas med 44 000

kronor, enär vårdtidens förkortning medför en ökning av antalet elever, som

måste avsluta sin yrkesutbildning under villkorlig utskrivning.

Yttrande.

Statskontoret, som avgivit utlåtande över socialstyrelsens skrivelse den 31/8

1949, har intet annat att erinra än att med anvisande av medel till särskilda

instruktörer i gymnastik m. m. bör anstå.

Departementschefen.

Då jag icke velat förorda anordnande av slutna avdelningar vid Båby, Forsane

och Sundbo, böra för dessa avdelningar avsedda medel utgå ur beräk
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

nmgarna, nämligen under posten till reseersättningar 2 200 kronor, under

expensposten 7 900 kronor och under posten till övriga utgifter 53 400 kronor,

eller tillhopa (2 200 -f 7 900 + 53 400) 63 500 kronor.

Det är givetvis angeläget att skolorna äro försedda med tillfredsställande

brandskyddsanordningar. Åtgärder böra vidtagas för att råda bot på i detta

avseende förefintliga brister. Erforderlig materielanskaffning m. m. bör dock

kunna utsträckas över såväl nästa budgetår som budgetåret 1951/52. För budgetåret

1950/51 bör därför vara till fyllest med en medelsanvisning av 40 000

kronor, eller 42 300 kronor mindre än socialstyrelsen föreslagit. Jag förutsätter,

att skolstyrelsernas förslag till brandskyddsåtgärder göras till föremål

för en noggrann granskning i syfte att så långt möjligt begränsa utgifterna

utan att eftersätta säkerhetskravet; möjligheterna att reducera kostnaderna

genom lämplig upphandling böra även beaktas.

Socialstyrelsen har under hänvisning till en påtänkt sänkning av anstaltstidens

längd hemställt om uppräkning av delposterna till beklädnad samt eftervård

och utackordering med 30 000 resp. 44 000 kronor. Frågan om anstaltsvistelsens

längd har aktualiserats vid utarbetandet inom socialdepartementet

av förslag till en ny ungdomsvårdsstadga. Då jag ännu icke tagit ställning till

detta förslag och med hänsyn till att frågan kan komma under bedömande vid

den utredning av vissa ungdomsvårdsskoleproblem, som enligt vad jag i det

föregående anfört bör komma tillstånd, anser jag mig icke nu böra biträda

förslaget om uppräkning av ifrågavarande delposter.

I enlighet med vad jag tidigare anfört vill jag däremot förorda, att delposten

till undervisning, lek och idrott höjes med av socialstyrelsen begärt

belopp för att bereda skolorna möjlighet att intensifiera fritidsverksamheten

bland eleverna. Dispositionen av dessa ytterligare medel bör dock icke begränsas

till de av socialstyrelsen särskilt angivna ändamålen utan snarare användas

till en förbättring av fritidsverksamheten överlag.

I det föregående har jag uttalat mig för en höjning av de till eleverna utgående

flitpenningarna. Intill dess fastare normer erhållas för flitpenningssystemet

bör en provisorisk förbättring ske genom att anslaget till elevbelöning

höjes. Den härför avsedda delposten bör uppföras med av socialstyrelsen

föreslaget belopp.

Mot socialstyrelsens övriga förslag har jag intet att erinra. Utöver vad

styrelsen föreslagit böra •—- i överensstämmelse med vad jag därom anfört

vid frågan om slutna avdelningar — medel beräknas för iordningställande av

sådana lokaler som erfordras för att tillfälligt kunna avskilja oroliga elever.

Ett belopp av 20 000 kronor bör avses för detta ändamål.

Socialstyrelsen har beräknat det totala medelsbehovet till 2 769 300 kronor.

Vid bifall till mina här gjorda förslag torde anslaget böra uppföras med

(2 769 300 — 63 500 — 42 300 — 30 000 — 44 000 + 20 000) 2 609 500 kronor

eller i runt tal 2 610 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

3:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ...................... 1573 0001 1449 532

1948/49 ...................... 51000 1338128

1949/50 (statsliggaren s. 319). 567 000

1950/51 (förslag) ............ 660 000

Å anslaget fanns den 30 juni 1949 en reservation å ca 953 000 kronor.

Y rkanden.

Socialstyrelsen har (skr. 4/7, 31/8, två skr. 29/11 och skr. 22/12 1949) hemställt

dels om anvisande av tillhopa 2 595 350 kronor för vissa hyggnadsändamål

och dels om viss omdisposition inom den å anslaget befintliga reservationen.

1. Utredning om ny skola för psykiskt abnorma kvinnliga elever..

2. Personalbostäder vid skolor för kvinnliga elever:

2 hus ä 3 lägenheter (Sonestorp och Hornö) ....................

3. Personalbostäder vid skolor för manliga elever:

Lövsta ..........

2 dubbelhus ä 2x60 nr

Långanäs ........

O

rb*

o

t-H

Fagared ..........

1 d:o d:o

Sundbo ..........

1 d:o d:o

Johannisberg____

1 d:o d:o

Råby ............

1 d:o d:o

» ............

4 enkelhus ä 60 m2.....

Margretelund____

1 dubbelhus ä 2x60 nr

Östra Spång ____

1 enkelhus ä 90 m2.....

» » ....

1 dubbelhus ä 2x60 m:

Hammargården..

3 enkelhus ä 90 m2.....

»

1 enkelhus ä 60 m2.....

Vemyra..........

2 enkelhus ä 90 m2.....

Folåsa............

1 d:o d:o .....

Gräskärr ........

1 d:o d:o .....

10 000

210 000

154 000

77 000

82 000

76 000

78 000

75 000

152 000

76 000

58 200

77 000

176 300

38 000

121 800

58 200

58 200

4. Sluten avdelning inkl. inventarier samt 4 enkelhus ä 60 m2 vid

vardera Forsane och Sundbo ...................................... 927 000

5. Ändringsarbeten å den s. k. slutna avdelningen vid Lövsta____ 38 500

6. reparation sarbeten å administrationsbyggnaden vid Lövsta____ 14 600

7. Tilläggsanslag för redan igångsatta arbeten:

a. Tvättinrättningen vid Lövsta.................................... 7 650

b. Ekonomibyggnader vid Lövsta ................................ 7 000

c. Personalbostäder vid Hammargården.......................... 22 900

2 595 350

8. Iordningställande av badrum i 10 bostadslägenheter vid Lövsta —

*) Härtill kom eu reservation å 2 116 784 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98. 29

Motiveri n g.

1. Staten arrenderar Skarvik-Tallåsen av Stockholms stadsmission för tiden

den 1 juli 1948—den 30 juni 1953. Vid avtalets tillkomst förutsattes, att anläggningens

fortsatta utnyttjande för ungdomsvårdsskoleverksamhet endast

skulle ha provisorisk karaktär i avvaktan på att en ny ungdomsvårdsskola

bleve uppförd på annan ort. Förslag till en ny skola bör framläggas i så god

tid, att ärendet kan föreläggas 1951 års riksdag.

2. Förslaget syftar till att skapa möjligheter för tre befattningshavare vid

vardera skolan att utflytta från anstaltsbyggnadema till fristående bostäder.

I sammanhang härmed skulle motsvarande antal vårdare anställas (jfr s. 20).

3. Vid skolorna för manliga elever kommer, under förutsättning av bifall

till styrelsens förslag om personalökningar, antalet befattningshavare, som

äro i behov av familjebostäder men sakna sådana, att uppgå till 81. På grund

av det statsfinansiella läget och situationen på byggnadsmarknaden avstår

styrelsen dock från att begära medel till personalbostadshus för flera än 31

befattningshavare. De fyra enkelhusen vid Råby äro avsedda för personalen

vid den av socialstyrelsen föreslagna slutna avdelningen därstädes.

4. I det föregående har jag anmält socialstyrelsens förslag om inrättande

av slutna avdelningar vid bl. a. Forsane och Sundbo. Byggnadsplanerna omfatta

för vardera skolan en elevbyggnad med 11 elevrum, varav 2 isoleringsrum,

samt 4 enfamiljshus å 60 m2 för befattningshavare enligt följande av

arkitekten B. Jonson uppgjorda kostnadsberäkningar:

Forsane Sundbo

Elevbyggnad ...................................................... 187 000 189 000

Personalbostadshus ............................................. 132 000 132 000

Utvändiga arbeten ............................................. 93 500 90 600

Arvoden, administration och oförutsett .................. 41 500 41 400

454 000 453 000

För anskaffande av inventarier tillkommer behov av 10 000 kronor för

vardera elevbyggnaden.

5. Den s. k. slutna avdelningen vid Lövsta (Åsen), som varit i bruk sedan

år 1943, är avsedd för de Lövstaelever, vilka på grund av sin psykiska beskaffenhet

och sitt beteende måste hållas i relativ isolering eller i en retningsfriare

miljö. Erfarenheterna av psykopatklientelet och dess behandling ha

med åren betydligt vidgats. Utvecklingen har medfört, att avdelningen numera

måste anses otidsenlig. Avdelningen bör vara utrustad med isoleringsmöjligheter

och äga tillgång till anordningar för speciell psykoterapi och

sysselsättningsterapi. För att sätta avdelningen i stånd att effektivt omhändertaga

klientelet bör en ombyggnad ske, varvid bl. a. avdelningens behov av

isoleringsrum samt fritids- och arbetssalar bör tillgodoses. Härtill kommer

att byggnaden på grund av stark förslitning är i behov av en grundlig reparation.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

6. Vid besiktning genom arkitekten B. Jonson har framgått, att administrationsbyggnadens

stengrund genom de senaste årens svåra frostförhållanden

börjat »skjuta ut», varvid sättningar och sprickor uppstått å såväl inner- som

ytterväggar. Enligt Jonson torde det knappast löna sig att försöka reparera

den befintliga grunden, varför det föreslås, att helt ny grund utföres av betong.

I samband härmed bör en ljudisolerad vägg uppsättas i byggnaden mellan

rektorsbostaden och övriga lokaler till en kostnad av 1 200 kronor.

7. 1948 års riksdag medgav, att av å förevarande anslag kvarstående behållning

finge bestridas de till 18 000 kronor beräknade kostnaderna för vissa

ändringsarbeten å tvättinrättningen vid Lövsta (prop. 1948:2, V ht., p. 3.;

rd. skr. 1948:53). Vidare beviljade 1949 års riksdag till uppförande av vissa

ekonomibyggnader (ladugård m. m.) vid sistnämnda skola samt tre personalbostadshus

vid Hammargårdens skolhem 77 000 resp. 187 500 kronor (prop.

1949:85; statsutsk. uti. 1949:170; rd. skr. 1949:286).

Ifrågavarande byggnadsarbeten ha visat sig draga större kostnader än som

tidigare beräknats.

a. Merkostnaderna ha främst föranletts dels av att en rörgrav för sjövattenledning

måst sprängas genom berg i långt större utsträckning än som

kunnat förutses och dels av att en omläggning av det elektriska ledningsnätet

befunnits erforderlig.

b. Definitiva ritningar till ifrågavarande byggnader förelågo icke, då riksdagen

tog ställning till statsutskottets förslag i anslagsfrågan. Arbetena ha

nu detaljplanerats och anbud erhållits. Det har därvid visat sig, att kostnaderna

torde komma att stiga med angivet belopp.

c. Lägsta anbud överstiga de beräknade kostnaderna med angivet belopp.

8. Beslut om Lövstaanstaltens inrättande fattades av 1938 års riksdag

(prop. 1938:198; rd. skr. 1938: 265). Fr. o. m. budgetåret 1938/39 ha medel

i flera etapper anvisats för anstaltens uppförande. Under krigsåren tillkommo

vid anstalten ett flertal personalbostadshus. Ehuru därvid ett antal lägenheter

i enlighet med uppgjorda planritningar försågos med badrum, blevo på

grund av rådande materialbrist badkar icke installerade i 10 av dessa. De

för husens uppförande avsedda medlen äro numera förbrukade. Socialstyrelsen

hemställer om ett belopp av 7 900 kronor för färdigställande av badrummen

i fråga. Besparingar, som beräknas uppkomma å vissa av 1946 och 1947

års riksdagar för ytterligare byggnadsarbeten vid skolan anvisade anslag, torde

förslå till täckande av kostnaderna för badrummen. Styrelsen föreslår, att

kostnaderna i fråga skola få bestridas av dessa besparingar.

Yttranden.

Över socialstyrelsens förslag ha utlåtanden avgivits vad avser punkterna

1—3 av statskontoret och rörande punkterna 1—5 av byggnadsstyrelsen.

Statskontoret har icke funnit anledning till uttalande i ärendet. Byggnadsstyrelsen

har i fråga om förslagen under punkterna 1—3 intet att erinra mot

de beräknade kostnaderna men anser, att de föreliggande förslagen till bo
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Iiungl. Maj:ts proposition nr 98.

städer behöva göras till föremål för överarbetning. De för arbetena under

punkt 4 beräknade kostnaderna anses i och för sig skäliga; enligt styrelsens

mening äro emellertid de i förslagen ingående dag- och fritidsrummen väl

stora i förhållande till antalet elever. De under denna punkt upptagna förslagen

anses böra överarbetas, främst beträffande planlösningens detaljer, i

samråd med byggnadsstyrelsen, som därjämte bör utföra arbetena. Beträffande

förslaget under punkt 5 anföres, att styrelsen saknar möjlighet att bedöma

behovet av de föreslagna arbetena; kostnaderna synas emellertid väl

lågt beräknade.

Departementschefen.

Det är min avsikt att inom kort hemställa om Kungl. Maj:ts bemyndigande

att tillkalla sakkunniga för utredning rörande ersättare för den av staten nu

arrenderade skolan Skarvik-Tallåsen. Genom uppgörelsen den 30 december

1948 mellan staten samt städerna Stockholm och Göteborg rörande upphörande

av städernas skyldigheter att hålla egna ungdomsvårdsskolor tillfördes

staten ett belopp, varav enligt statsmakternas beslut 880 000 kronor skulle avsättas

till en fond för uppförande av en ny ungdomsvårdsskola eller utvidgning

av redan befintlig sådan anläggning. Jag förutsätter, att kostnaderna för den

tekniska planläggningen i samband med förevarande utredningsarbete få bestridas

från de å denna fond innestående medlen. Medel för ändamålet böra

således icke äskas under förevarande anslag. — Jag torde här få anmäla, att

socialstyrelsen (skr. 30/12 1949) hemställt om utredning rörande förflyttning

av Ljungaskog. Beträffande de i samband med en sådan utredning uppkommande

planläggningskostnaderna torde få gälla vad nyss sagts för SkarvikTallåsens

del.

Vad beträffar framställningen om medel till uppförande av personalbostäder

anser jag mig icke kunna tillstyrka, att medel anvisas till flera bostadshus

än följande, nämligen 1 dubbelhus vid vardera Lövsta, Långanäs, Fagared,

Johannisberg och Östra Spång, 2 enkelhus vid Hammargården och 1 enkelhus

vid Vemyra. Kostnaderna härför uppskattar jag till (77 000 + 77 000 +

82 000 + 78 000 + 77 000 + 117 500 + 60 900) 569 400 kronor.

Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande förslaget att

anordna slutna avdelningar avstår jag från att hemställa om medel för uppförande

av sådana.

Den s. k. slutna avdelningen vid Lövsta, Åsen benämnd, har en betydelsefull

uppgift i skolans verksamhet. Erinras bör, att 1945 års ändringar i strafflagens

5 kap. tillfört ungdomsvårdsskolorna och då särskilt specialanstalterna

många elever, som före den 1 januari 1946 skulle ha överlämnats åt sinnessjukvården.

Enligt vad jag under hand inhämtat uppgick antalet å Lövsta befintliga

sådana elever i mitten av november 1949 till ett tiotal. Fem elever

hade under året överförts till sinnessjukhus. Vid avdelningen böra finnas möjligheter

att kunna effektivt avskilja oroliga elever under utbrott av stormig

karaktär men där bör också vara en trivsam miljö med goda möjligheter till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. May.ts proposition nr 98.

sysselsättning för sådana lätt irritabla elever, som under längre tid måste

vårdas på en mindre avdelning. Härtill kommer att de elever, vilka skola överföras

till sinnessjukhus, böra kunna effektivt avskiljas från övriga elever för

att förhindra att de inverka störande på dessa. Avdelningen fyller i sitt nuvarande

skick icke de krav, som med hänsyn till vad nu sagts böra kunna

ställas på densamma. Jag biträder därför förslaget i fråga om reparationer

och ombyggnad av denna avdelning. Kostnaderna böra i överensstämmelse

med socialstyrelsens beräkningar uppskattas till 38 500 kronor.

De av socialstyrelsen begärda arbetena å administrationsbyggnaden vid

Lövsta torde icke lämpligen böra uppskjutas. Jag har hos byggnadsstyrelsen

under hand inhämtat, att de beräknade kostnaderna kunna anses skäliga. Med

hänsyn härtill biträder jag socialstyrelsens förslag att ett belopp av 14 600

kronor anvisas för ändamålet.

Socialstyrelsen har hemställt om ytterligare medel för vissa byggnadsarbeten,

till vilka anslag beviljats av 1948 och 1949 års riksdagar. Med hänsyn

till de särskilda omständigheter, som föranlett socialstyrelsen att göra denna

framställning, förordar jag, att för arbetena anvisas av socialstyrelsen äskat

belopp av (7 650 + 7 000 + 22 900) 37 550 kronor.

Slutligen torde riksdagens medgivande böra inhämtas för sådan omdisposition

av anslaget, att kostnaderna för iordningställande av 10 badrum i personalbostäder

vid Lövsta få bestridas av befintlig behållning å anslaget med högst

7 900 kronor.

Enligt mina beräkningar bör sålunda för nästa budgetår under förevarande

anslag anvisas ett belopp av (569 400 + 38 500 + 14 600 + 37 550) 660 050

kronor, eller i runt tal 660 000 kronor.

Jag förutsätter, att de föreliggande byggnadsförslagen göras till föremål

för överarbetning i den utsträckning byggnadsstyrelsen funnit motiverat.

4:o) Bidrag till driften av icke statliga skolor

ungdomsvården.

Anslag

1948/49 ........................ 1 200 000

1949/50 (statsliggaren s. 319) 746 000

1950/51 (förslag).............. 350 000

tillhörande barna- och

Nettoutgift

1 268 236

De icke statliga ungdomsvårdsskolorna äro genom avtal med staten för

sin drift tillförsäkrade vissa statsbidrag. Härutöver utgår jämlikt statsmakternas

särskilda beslut ersättning för bortfallet av de tidigare utgående kommunala

avgifterna (den s. k. skyddshemsavgiften m. m.). Utbetalningsterminerna

äro varierande. Sålunda utbetalas vissa bidrag kvartalsvis i förskott

medan vissa utgå halv- eller helårsvis i efterskott.

Det bör i detta sammanhang nämnas, att Kungl. Maj:t under en följd av

år erhållit riksdagens medgivande att i viss omfattning utgiva underskottsersättningar

till huvudmän för icke statliga ungdomsvårdsskolor. Enligt be
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

slut av 1948 års riksdag må Kungl. Maj:t under vissa förutsättningar utan

riksdagens hörande utgiva ersättningar för under budgetåren 1948/49 och

1949/50 uppkomna driftunderskott vid Håkanstorp, Morängen, Råby och

Sjötorp. Yad beträffar Skarvik—Tallåsen, som numera arrenderas av staten,

har staten enligt gällande arrendeavtal förbundit sig att ersätta skolans

ägare, Stockholms stadsmission, för de godtagbara driftunderskott, som uppkommit

vid skolan under tiden 1 januari 1945—30 juni 1948, d. v. s. intill

den tidpunkt, då staten övertog skolans drift (prop. 1948: 214, s. 7—-8; rd. skr.

1948:408).

Yrkanden.

Socialstyrelsen har (skr. 31/8 och 30/11 1949 samt 10/1 1950) hemställt

om anvisande av 420 000 kronor till förevarande ändamål för nästa budgetår.

Medelsbehovet har beräknats under förutsättning av förstatligande av de

återstående privata ungdomsvårdsskolorna samt bifall till styrelsens förslag

om anordnande av en sluten avdelning vid Råby.

1. Bidrag jämlikt gällande avtal ................................................... 160 550

2. Kompensation för bortfallet av de kommunala avgifterna ............ 26 550

3. Underskottsersättningar till huvudmännen för Morängen och Mar
gretelund

.............................................................................. 58 900

4. Underskottsersättning till huvudmannen för Skarvik—Tallåsen ... 70 000

5. Om- och tillbyggnadsarbeten vid Råby och Margretelund ............ 104 000

Summa kronor 420 000

Motivering.

3. Styrelsen för Diakonissanstalten Samariterhemmet har (skr. 28/6 1949)

hemställt om ersättning för under åren 1947 och 1948 vid Morängen uppkomna

driftunderskott med 7 542 kronor 2 öre.

Styrelsen för Margretelunds yrkesskola har (skr. till socialstyrelsen 26/7

1949) hemställt om statsbidrag i möjligaste män för att reglera driftunderskott

vid skolan under budgetåret 1948/49, beräknat till 51 452 kronor.

Enligt socialstyrelsens mening torde de verkliga underskotten uppgå till

minst de av skolstyrelserna uppgivna beloppen. Då någon anmärkning icke

torde kunna riktas mot den ekonomiska förvaltningen av skolorna och då

dessa äro i stort behov av statsbidrag för att täcka driftunderskotten, föreslår

socialstyrelsen, att ersättning utgår till Morängen med 7 500 kronor och

till Margretelund med 51 400 kronor.

4. Stockholms stadsmission har i egenskap av huvudman för Skarvik—

Tallåsen (skr. 10/11 1949) hemställt om ett statligt bidrag å 75 930 kronor

för täckande av driftunderskott vid skolan under tiden 1 januari 1947—30

juni 1948.

Socialstyrelsen, som granskat stadsmissionens framställning, anför, att det

under angivna tid uppkomna underskottet med bortseende från vad som hänför

sig till eftervårdsverksamheten uppgått till 58 848 kronor. Styrelsen för
3—86

6o Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 98.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

ordar, att detta underskott helt ersättes. Yad beträffar kostnaderna för eftervård

erinrar styrelsen, att dessa skola ersättas efter särskilda grunder, vilka

angivas i ungdomsvårdsskolestadgan. Vid utredning har framkommit, att

stadsmissionen utöver tidigare av socialstyrelsen tillerkänt belopp haft utgifter

för eftervård med ca 14 800 kronor. Då granskning av de särskilda utgiftsposterna

för varje villkorligt utskriven elev bl. a. på grund av de tilllämpade

bokföringsmetoderna icke varit möjlig och då åtminstone i några

fall stadsmissionen överskridit de medgivna maximibeloppen, kan socialstyrelsen

icke tillstyrka, att av ifrågavarande belopp mer än tro fjärdedelar,

eller 11100 kronor, utbetalas till stadsmissionen. Styrelsen föreslår sålunda,

att underskottsersättning skall utgå med (58 848 + 11 100) i runt tal 70 000

kronor.

5. Enligt det preliminära arrendeavtalet för Råby skall huvudmannen erhålla

ersättning för anordnande av en sluten avdelning vid skolan. Byggnads

kostnaderna ha enligt företedda ritningar och kostnadsberäkningar uppskattats

till 70 000 kronor. För utförda om- och tillbyggnadsarbeten vid Margretelund

har upptagits ett belopp av 34 000 kronor, som enligt det prelimi

nära avtalet skall utgå till huvudmannen (jfr s. 5).

Yttranden.

Statskontoret, som yttrat sig över förslagen under punkterna 1—3 och 5,

har icke funnit anledning till uttalande.

Byggnadsstyrelsen har beträffande de föreslagna byggnadsarbetena vid

Råby anfört, att styrelsen icke ansett sig kunna bedöma skäligheten av det

till grund för byggnadsföretaget liggande lokalprogrammet. De angivna kostnaderna

anses lågt beräknade, i synnerhet vad beträffar värme- och sanitetstekniska

samt elektriska installationer.

Departementschefen

Mot socialstyrelsens uppskattning av medelsbehovet för de enligt gällande

avtal eller med stöd av riksdagens särskilda medgivande utgående bidragen

har jag intet att erinra. Jag beräknar således dessa bidrag till (160 550 +

26 550) 187 100 kronor.

I överensstämmelse med avtal, som beträffande Skarvik-—Tallåsen redan

fastställts och i fråga om Morängen och Margretelund av mig i det föregående

tillstyrkts, böra huvudmännen för dessa skolor av statsmedel erhålla vissa

ersättningar för driftsunderskott. Jag erinrar i detta sammanhang, att Kungl.

Maj:t redan erhållit riksdagens bemyndigande att utgiva sådana ersättningar

till bl. a. Morängens huvudman för underskott, som uppkommit under tiden

1 juli 1948—30 juni 1950. Socialstyrelsen har i förväg godkänt skolornas utgiftsstater

för de i ansökningarna angivna räkenskapsåren. Ersättningarna

torde få utgå med av styrelsen föreslagna belopp, nämligen för Morängen

med 7 500 kronor, för Margretelund med 51 400 kronor och för Skarvik—Tallåsen

med 70 000 kronor eller tillhopa 128 900 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Undei'' anslaget böra slutligen 34 000 kronor beräknas för den ersättning

för om- och tillbyggnadsarbeten vid Margretelund, som vid godkännande

av Margretelundsavtalet skall tillfalla huvudmannen för denna skola. Däremot

erfordras inga medel till ersättning åt huvudmannen för Råby för anordnande

av en sluten avdelning vid denna skola.

Jag beräknar således medelsbehovet under anslaget till (187 100 +

128 900 + 34 000) 350 000 kronor.

5:o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ...................... 23 000 —

1948/49 ...................... 9 600 30 417

1949/50 (statsliggaren s. 320) 10 200

1950/51 (förslag) ............ 15 200

A anslaget fanns den 30 juni 1949 en reservation å ca 2 200 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1949) hemställt om anvisande av 34 800 kronor

till två treveckors kurser för den undervisande personalen (ämneslärare, folkskollärare

och befattningshavare ur yrkeslärargrupperna) enligt följande specifikation

för vardera kursen:

Vivre för 40 deltagare i 20 dagar å 9 kronor 50 öre för dag ......... 7 600

Arvode för 120 föreläsningar å 40 kronor .................................... 4 800

Deltagares och föreläsares resor ................................................... 2 500

Studieresor i grupp samt oförutsett ............................................. 2 500

Summa kronor 17 400

Statskontoret ifrågasätter, huruvida medel i föreslagen utsträckning ound

gängligen behöva anvisas för anordnande av kurser av förevarande slag.

Departementschefen.

De senare årens utbildning har främst koncentrerats på den läkepedagogiska

personalen (läkare, rektorer, avdelningsföreståndare och assistenter). Sålunda

ha enligt vad jag inhämtat sammanlagt 51 i november 1949 tjänstgörande befattningshavare

ur denna personalgrupp genomgått minst en av socialstyrel

sen anordnad kurs, medan 15 sådana befattningshavare ännu icke deltagit i

sådan kursverksamhet. Motsvarande siffror äro för den undervisande personalen

9 (103) och för vård- och ekonomipersonalen 52 (196).

Tills vidare kan ett uppehåll göras i utbildningsverksamheten för den

läkepedagogiska personalen liksom för vård- och ekonomipersonalen. Utbildningen

bör i stället närmast inriktas på personal ur den undervisande personalgruppen,

som hittills i detta avseende varit mest eftersatt. För detta

ändamål böra medel anvisas för budgetåret 1950/51. Jag är emellertid icke

beredd att tillstyrka, att mer än en kurs må hållas. Med hänsyn till förefintlig

reservation bör anslaget uppföras med (17 400 — 2 200) 15 200 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 98.

6:o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem. För budgetåren

1946/47 och 1947/48 anvisades under förevarande rubrik sammanlagt 157 000

kronor, varav 3 000 kronor i engångsbidrag till IOGT (1947/48) för organisationens

verksamhet till förmån för inackorderingshemmen och 154 000 kronor

till inrättande av 14 inackorderingshem. För budgetåren 1948/49 och 1949/50

ha medel icke anvisats under förevarande anslag. Vid ingången av innevarande

budgetår fanns å anslaget en reservation å ca 121 000 kronor.

Inackorderingshemmen skola drivas av IOGT. Staten betalar första årets

hyra och bestrider kostnaderna för inventarier med 1 000 kronor per plats,

dock för varje hem högst 10 000 kronor. Fr. o. in. andra året må av statsmedel

utbetalas underskottsersättning med högst årshyrans belopp. De angivna bidragsgrunderna,

vilka godkändes av 1949 års riksdag (prop. 1949: 85; statsutsk.

uti. 1949: 170; rd skr. 1949: 286), inneburo vissa höjningar i förhållande

till tidigare gällande grunder.

Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1949) anmält, att inackorderingshem vid tiden

för styrelsens skrivelse vore i gång i fyra städer, nämligen Malmö, Halmstad,

Sundsvall och Karlskoga. Styrelsen förväntade, att verksamheten under innevarande

budgetår skulle kunna börja i ytterligare åtta städer, nämligen Uppsala,

Visby, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Västerås, Gävle och Borlänge. Svårigheterna

att få till stånd nya hem anses ha lättat något och styrelsen hoppas,

att överenskommelser skola komma till stånd om inrättande av inackorderingshem

på ytterligare ett antal orter under budgetåret 1950/51.

Styrelsen erinrar, att statsutskottet i anledning av Kungl. Maj :ts förslag om

ökat statsbidrag till inackorderingshemmen (uti. 1949:170) anfört bl. a., att

utskottet hyst tvekan i fråga om en utökning av statens åtaganden beträffande

driftförlusterna och att utskottet med hänsyn till den planerade fortsatta utbyggnaden

funnit angeläget, att verksamheten i ekonomiskt hänseende noggrant

följdes, bl. a. ur synpunkten av att ökade åtaganden från statens sida

kunde motivera en omprövning i fråga om verksamhetens omfattning. I anledning

härav anför socialstyrelsen i huvudsak följande.

Styrelsen finner det angeläget, att ett tillräckligt antal inackorderingshem

kommer till stånd. Därest ifrågasatt förkortning av vårdtiden genomföres,

kommer behovet av platser på inackorderingshem att ytterligare ökas. Det

bör framhållas, att kostnaderna för vård på inackorderingshem jämförda med

kostnaderna för anstaltsvård äro ringa, varför all anledning föreligger att

stödja denna verksamhetsgren. Bl. a. på grund av de goda insatser, som

gjorts från IOGT:s sida, ha kostnaderna vid hemmen hittills kunnat hållas

lägre än exempelvis vid motsvarande kommunala inackorderingshem. Verksamheten

följes noggrant i ekonomiskt hänseende och eftervårdskonsulenterna

biträda regelmässigt hemstyrelserna i frågor rörande hemmens ekonomi

och förvaltning.

Socialstyrelsen har hemställt, att medel beviljas för ytterligare sju inackorderingshem.

Kostnaderna beräknas till (7 X 13 000) 91 000 kronor.

Statskontoret anser, att frågan i vad mån medel till inrättande av inackorderingshem

komma att erfordras under budgetåret 1950/51 undandrager

sig ämbetsverkets bedömande.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Här torde tillika få anmälas, att Sveriges storloge av 10GT (skr. till

socialstyrelsen 12/10 1949) hemställt om ett årligt bidrag å 4 500 kronor för

ordens centrala verksamhet till förmån för inackorderingshemmen. Bidraget

har avsetts att täcka kostnaderna för resor och expeditionsarbete. Storlogen

anför, att en av förutsättningarna för att hemmen skola drivas i ordens regi

varit, att verksamheten icke åsamkar orden några utlägg. Medel saknas för

ifrågavarande ändamål.

Socialstyrelsen, som vitsordar att den personliga kontakten mellan storlogen

och godtemplarråden visat sig värdefull för verksamheten vid inackorderingshemmen,

finner det synnerligen angeläget, att en representant för

storlogen beredes tillfälle att minst en gång årligen besöka de orter, där inackorderingshem

finnas eller planeras. Styrelsen föreslår, att framställningen

bifalles med bidraget reducerat till 3 500 kronor.

Statskontoret anser, att därest ytterligare bidrag anses böra beviljas IOGT

utöver det, som lämnats för budgetåret 1947/48, detta bör utgå i form av engångsbidrag.

Ämbetsverket hävdar, att anledning icke föreligger att med

anlitande av statsmedel anordna särskild inspektion av inackorderingshemmen

utöver den, som verkställes av socialstyrelsen. Bidragsbeloppet torde

kunna nedsättas under det av socialstyrelsen föreslagna.

Departementschefen
Medel

lia fr. o. in. budgetåret 1946/47 varit anvisade för inrättande av sammanlagt

14 inackorderingshem. Organisationen har emellertid icke kunnat

utbyggas i den takt, som man år 1946 räknade med. En starkt bidragande

orsak härtill torde ha varit, att det statliga stödet ansetts för ringa. För att

söka stimulera intresset beslöto därför statsmakterna inför innevarande budgetår

att dels höja statsbidraget till hemmens inrättande och dels utöka

statens åtaganden i fråga om underskottsersättningar till hemmen.

Enligt vad jag inhämtat är verksamheten numera i gång vid 6 inackorderingshem,

nämligen i Malmö, Halmstad, Sundsvall, Karlskoga, Västerås och

Karlskrona. Pågående underhandlingar väntas leda till att dylika hem under

år 1950 inrättas i ytterligare 4 städer, nämligen Visby, Kalmar, Karlstad och

Borlänge. Socialstyrelsen planerar därjämte ytterligare ett antal hem.

Kostnaderna för varje inackorderingshem ha visat sig bliva större än som

ursprungligen beräknats. Medel ha hittills anvisats till inrättande av 14 hem

å 11 000 kronor. Utan att nyanvisning skett har emellertid dels inrättandebidraget

höjts med 2 000 kronor för hem, dels medgivits, att underskottsersättningarna,

sedan det för budgetåret 1948/49 anvisade reservationsanslaget

till ersättningar till inackorderingshem för driftförluster redan under nämnda

budgetår förbrukats, under innevarande budgetår må bestridas från detta an

slag. Enligt vad jag under hand inhämtat ha vidare hyreskostnaderna för

inackorderingshemmen visat sig ligga högre än som ursprungligen beräknats.

Det genomsnittliga statsbidraget för hemmens anordnande torde numera

uppgå till ca 15 000 kronor. Anslaget torde därför icke förslå ens till inrät

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

tande av de 10 hem, vilka redan äro startade eller enligt socialstyrelsens planer

skola tagas i bruk under år 1950.

Grunderna för inackorderingshemsorganisationen uppdrogos av 1942 års

skyddshemssakkunniga i deras betänkande och förslag rörande effektivisering

av skyddshemselevernas eftervård (SOU 1945:10). De sakkunniga framlade

en plan omfattande sammanlagt 37 inackorderingshem. Statsmakterna ha icke

tagit ställning till planen som sådan, utan verksamheten är tills vidare av försökskaraktär.

Den långsamma utbyggnadstakten har medfört, att möjligheter

ännu icke föreligga att på erfarenhetens grund bedöma verksamhetens värde.

Jag är därför icke f. n. beredd att föreslå, att ytterligare medel anvisas i den

utsträckning socialstyrelsen begärt. I syfte att under nästa budgetår medgiva

utbyggnad till elva inackorderingshem bör anslaget emellertid förstärkas med

ett belopp av 21 000 kronor.

I likhet med socialstyrelsen finner jag det av IOGT.s centralorgan bedrivna

arbetet för inackorderingshemmen vara av stort värde. Utan att taga ställning

till frågan om årligt anslag vill jag därför föreslå, att IOGT under

nästa budgetår erhåller ett belopp av 2 000 kronor såsom bidrag till denna

verksamhet.

Anslaget bör sålunda enligt mina beräkningar uppföras med (21 000 ~

2 000) 23 000 kronor.

7:o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster.

Såsom jag under nästföregående punkt anfört erhålla inackorderingshemmen

fr. o. m. andra året ersättning av staten för uppkomna driftunderskott.

Ersättningen utgår med högst årshyrans belopp. För detta ändamål anvisades

för budgetåret 1948/49 ett särskilt reservationsanslag av 3 000 kronor. För

innevarande budgetår ha medel icke anvisats härför men 1949 års riksdag

medgav, att anslaget till bidrag till inrättande av inackorderingshem finge

användas även för nu ifrågavarande ändamål.

Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1949) hemställt om anvisande under förevarande

rubrik av ett anslag av IG 000 kronor.

Statskontoret har intet att erinra mot bifall till förslaget.

Departementschefen.

På grund av den långsamma utbyggnadstakten har inrättandeanslaget för

innevarande budgetår ansetts kunna inom sig rymma även underskottsersättningarna.

För nästa budgetår bör emellertid ett särskilt anslag åter anvisas

för detta ändamål. Med hänsyn till de höjningar, som 1949 års riksdag medgivit

i fråga om underskottsersättningarna, kan jag godtaga socialstyrelsens

beräkning av medelsbehovet. För ändamålet bör sålunda anvisas ett reservationsanslag

av 16 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 08.

8:o) Inköp av Morängens yrkesskola. Vid behandlingen av föreliggande

förslag rörande förstatligande av återstående icke statliga ungdomsvårdsskolor

har jag bl. a. förordat, att staten skall förvärva Morängens yrkesskola. Den

kontanta köpeskillingen härför uppgår till 20 500 kronor, för vilket ett särskilt,

obetecknat anslag bör anvisas.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

A. dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig anmälda avtalsförslag fastställa avtal

rörande förstatligande av Gudmundsgårdens skolhem och Morängens

yrkesskola samt av verksamheten vid Råby och Margretelunds

yrkesskolor, dels ock godkänna av mig förordade därmed

sammanhängande organisationsförslag;

B. besluta, att i personalförteckningen för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården följande förändringar skola

vidtagas, nämligen dels uppförande av ytterligare 4 rektorer i

lönegrad Ca 27, 3 assistenter i lönegrad Ca 23, 1 folkskollärare i

lönegrad Ca 21, 2 lärarinnor i hushållsgöromål i lönegrad Ca 19,

2 lärarinnor i kvinnlig slöjd i lönegrad Ca 19, 2 jordbruksföreståndare

i lönegrad Ca 16, 1 trädgårdsmästare i lönegrad Ca 16,

3 husföreståndare i lönegrad Ca 15, 1 trädgårdsmästare i lönegrad

Ca 14, 2 jordbruksförmän i lönegrad Ca 14, 2 ladugårdsförmän

i lönegrad Ca 13, 2 vårdare i lönegrad Ca 11 och 1 hantverkare

i lönegrad Ca 11 ävensom 1 rektor i lönegrad Ce 29

dels ock minskning med 1 rektor i lönegrad Ce 26 samt — vad

beträffar å övergångsstat uppförda tjänster — 1 folkskollärare

i lönegrad Ca 22 och 1 lärare i yrkesämne i lönegrad Ca 16;

C. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................. kronor 1 077 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. » 68 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. » 1659 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 316 600

Summa kronor 3 121 000;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 98.

I). för budgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln anvisa:

1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar ett förslagsanslag av 3 121 000 kronor;

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader ett förslagsanslag av 2 610 000 kronor;

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag av 660 000 kronor;

4) till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett förslagsanslag av 350 000 kronor;

5) till Fortbildning skurs för befattningshavare vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag av

15 200 kronor;

6) till Bidrag till inrättande av inackorderingshem ett reservationsanslag

av 23 000 kronor;

7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster ett

reservationsanslag av 16 000 kronor;

8) till Inköp av Morängens yrkesskola ett anslag av 20 500

kronor;

E. medgiva, att från reservationsanslaget till Statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m.

må intill ett belopp av 7 900 kronor bestridas kostnaderna för

iordningställande av 10 badrum i personalbostäder vid Lövsta

skolhem och yrkesskola.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ralph St er ner.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

41

Bilaga.

1. Avtal rörande Gudmundsgården.

Mellan Fröbergska stiftelsen i Kalmar, å ena, samt Kungl. Maj:t och

kronan, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande, å andra sidan, har

träffats följande avtal.

1. Det den 9 april 1943 godkända avtalet mellan Kungl. Maj:t och kronan

samt stiftelsen rörande verksamheten vid Gudmundsgårdens skolhem skall

upphöra att gälla från och med den 1 juli 1950, vid vilken tidpunkt staten

övertager verksamheten där.

Vad i punkterna 5 och 13 nämnda avtal stadgas om avtalsperiod skall i

nu förevarande sammanhang avse tiden 1 januari 1948—30 juni 1950.

2. Stiftelsen överlämnar till staten utan ersättning och gravationsfritt på

de villkor som här nedan angivas stadsägan nr 1878 A i Kalmar stad med

därå uppförda byggnader (Gudmundsgårdens skolhem) att tillträdas den 1

juli 1950. Stiftelsen överlämnar jämväl kostnadsfritt alla på Gudmundsgården

samma dag befintliga, stiftelsen tillhöriga inventarier, som använts i verksamheten

vid skolhemmet, i enlighet med särskild inventarieförteckning, ävensom

inneliggande lager av förnödenheter.

Med överlåtelsen av fastigheten följer de rättigheter beträffande lösning

av kringliggande mark och disposition av holmen Stora Ekhatten, vilka tillkomma

stiftelsen.

Överlåtelsen sker under villkor,

a) att Kungl. Maj:t fastställer sådan ändring i nu gällande reglemente för

Fröbergska stiftelsen, att stiftelsen befrias från skyldigheten att driva skyddshemsverksamhet

och att det nya ändamålet för stiftelsen bestämmes i huvudsaklig

överensstämmelse med följande av stiftelsens styrelse vid sammanträden

den 1 december 1948 och den 1 mars 1949 antaget förslag till ändrad

lydelse av 1 § i stiftelsens reglemente.

»1. Fröbergska stiftelsen i Kalmar är en av framlidne direktören M. G. Fröberg

och hans hustru genom testamente den 30 augusti 1841 grundlagd

stiftelse.

2. Stiftelsen har till ändamål att åt hjälp- och skyddsbehövande barn och

ungdom, företrädesvis från Kalmar stad samt Hossmo, S:t Sigfrids, Ljungby,

Dörby, Förlösa, Åby och Kläckeberga socknar, söka bereda vård, uppfostran

och yrkesutbildning, antingen genom understöd åt någon lämplig anstalt inom

orten eller på annat sätt, som styrelsen bestämmer.

3. Stiftelsen bör jämväl — enligt sitt ursprungliga ändamål att i Kalmar

driva eu anstalt för omhändertagande av vanvårdade och vanartiga barn — i

den mån dess styrelse finner sådant lämpligt — stödja verksamheten vid Gudmundsgårdens

skolhem och bispringa tidigare elever vid skolhemmet i syfte

att göra dom till goda och samhäll snyttiga medborgare.»

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

b) att staten övertager stiftelsens förpliktelser mot de vid skolhemmet den

30 juni 1950 anställda ordinarie befattningshavarna,

c) att alla för fastigheten utgående skatter och onera samt andra avgifter,

vilka förfalla till betalning från och med tillträdesdagen, gäldas av staten,

d) samt att lagfartskostnaderna å fånget gäldas av staten.

3. Sedan ovannämnda reglementsändring godkänts av Kungl. Maj:t, utfärdar

stiftelsen särskilt gåvobrev rörande skolliemsfastigheten med inventarier

och överlämnar för lagfarts erhållande nödiga handlingar.

Av detta avtal äro två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 6 maj 1949.

För Kungl. Maj:t och kronan:

Henrik Klackenberg.

Torsten Eriksson. Erik Montell.

Kalmar den 18 juni 1949.

För Fröbergska stiftelsen:

Sten Waldem. Walfred Nilsson.

2. Avtal rörande Morängen.

Mellan Kungl. Maj:t och kronan, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande,

samt Diakonissanstalten Samariterhemmet i Uppsala har träffats

följande

Avtal.

1. Till staten försäljer diakonissanstalten fastigheterna Ellringe 1!S samt

Wäsby Lilla llä och l10 i Almunge socken (Morängens yrkesskola) att tillträdas

den 1 juli 1950. I försäljningen ingå jämväl alla diakonissanstalten

tillhöriga döda och levande inventarier, som finnas å Morängen den 30 juni

1950, ävensom inneliggande lager av förnödenheter. Härvid förutsättes, att

värdet av nämnda inventarier och lager icke understiger motsvarande värde

vid avtalets undertecknande. \

2. Köpeskillingen för fastigheterna samt ovannämnda inventarier och lager

utgör 138 500 kronor, varav 110 000 kronor anses belöpa å fastigheterna.

Köpeskillingen gäldas på det sättet, att diakonissanstalten dels befrias från

skyldigheten att återbetala de statslån å tillhopa 118 000 kronor, som diakonissanstalten

erhållit enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1927 och den 30

april 1942, dels ock erhåller 20 500 kronor senast en månad efter det avtalet

godkänts av Kungl. Maj:t.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj-.ts proposition nr 08.

3. Staten övertager fastigheterna och inventarierna med samma rättigheter

och skyldigheter, som tillkomma och åvila diakonissanstalten, med skyldighet

tillika för staten att gälda alla för fastigheterna utgående skatter, onera och

andra avgifter, vilka förfalla till betalning från och med tillträdesdagen. Lagfartskostnaderna

bestridas av staten.

Diakonissanstalten förklarar, att fastigheterna vid tillträdet icke belastas

med andra inteckningar än dem, som finnas upptagna i gravationsbevis av den

20 januari 1948.

Alla åtkomsthandlingar, kartor och övriga handlingar rörande fastigheterna

skola å tillträdesdagen överlämnas till staten.

4. De underskott, som uppkommit på driften vid Morängen under tiden den

1 januari 1947—30 juni 1950, i enlighet med av socialstyrelsen godkända utgiftsstater,

skola ersättas diakonissanstalten av statsmedel.

Härav äro två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 2 juli 1949.

För Kungl. Maj:t och kronan:

Henrik Klackenberg.

Torsten Eriksson. Erik Montell.

Uppsala den 19 augusti 1949.

För Diakonissanstalten Samariterhemmet:

Kjell Rohdin.

Sven Westerman. Anders Tideström.

3. Avtal rörande Råby.

Avtal.

Mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt stiftelsen Råby Räddningsinstitut,

å andra sidan, har under förutsättning av Kungl. Majtts godkännande

träffats följande avtal att gälla från och med den 1 juli 1950 i stället för det

av Kungl. Maj:t den 30 juni 1948 fastställda avtalet rörande verksamheten vid

Råby yrkesskola.

1. För fortsatt ungdomsvårdsskoleverksamhet vid Råby yrkesskola upplåter

stiftelsen till staten enligt lagen om nyttjanderätt till fast egendom från

och med don 1 juli 1950 till och med den 30 juni 1970 Råby räddningsinstitut

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 98.

tillhörande fastigheter inom St. Råby kommun och Lunds stad, enligt bilaga1,

jämte därstädes befintliga levande och döda inventarier, ävensom inneliggande

lager av förnödenheter.

2. Staten övertager från och med den 1 juli 1950 stiftelsens ekonomiska förpliktelser

mot den vid detta avtals undertecknande anställda och vid övertagandet

kvarstående personalen vid yrkesskolan samt jordbruks- och trädgårdsdriften.

3. Verksamheten vid Råby yrkesskola skall under avtalstiden ledas av en

styrelse (skolstyrelsen) bestående av tre av Kungl. Maj:t förordnade och två

av stiftelsens direktion utsedda ledamöter. Kungl. Maj:t förordnar en av de

fem ledamöterna att vara skolstyrelsens ordförande.

Beträffande skolans styrelse och förvaltning skall i övrigt gälla vad därom

föreskrives i Kungl. Maj:ts stadga för skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

4. Staten utbetalar till stiftelsen i förskott under juli månad såsom bidrag

till stiftelsens kostnader för pensionering av förutvarande anställningshavare,

för brandförsäkring av den upplåtna egendomen och för övrig förvaltning

20 000 kronor för budgetår.

Därest under avtalstiden de i denna summa inräknade pensionskostnaderna

skulle minskas med minst 5 000 kronor, skall bidraget reduceras med

halva beloppet av minskningen i pensionskostnaderna.

I den mån stiftelsens årliga inkomster genom dessa bidrag bringas att

överstiga utgifterna, skall överskottet enligt stiftelsedirektionens beprövande

användas till intagna eller förutvarande elevers bästa eller eljest till främjande

av skolans verksamhet.

5. För den i punkt 1 angivna upplåtelsen skola följande särskilda bestämmelser

gälla:

a) Det åligger staten att svara för jordbrukets och trädgårdens rationella

skötsel, hålla byggnaderna i gott skick samt att hålla standarden å inventarierna

— vilka vid övertagandet skola angivas å särskild inventarieförteckning

— i tidsenligt skick.

b) Det åligger stiftelsen att under upplåtelsetiden hålla stiftelsen tillhöriga

byggnader och inventarier brandförsäkrade till deras fulla värde.

c) Stiftelsen förbinder sig att under upplåtelsetiden icke utan Kungl.

Maj:ts medgivande försälja någon del av fastigheterna.

d) Stiftelsen skall äga disponera ett rum (»gamla slöjdsalen») i huvudbyggnaden

såsom direktionens sammanträdesrum och för förvaring av arkivalier

m. m.

6. Staten skall äga rätt att få till stånd de ny-, till- och ombyggnader, som

vederbörande myndighet prövar erforderliga för verksamhetens bedrivande.

Därvid skall överenskommelse träffas med stiftelsen rörande platsen för byggnaderna.

Stiftelsen skall äga rätt att utföra och bekosta sådana byggnads
-

*) Här utesluten.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

arbeten. Önskar stiftelsen ej åberopa denna sin rätt ock träffas ej annan

överenskommelse, skall staten utföra ock bekosta arbetena samt vid avtalets

utlöpande äga rätt att tillgodoräkna sig skälig ersättning för den värdeökning,

som ny-, till- eller ombyggnaderna kunna ha medfört. Kan uppgörelse härom

ej nås mellan de avtalsslutande parterna, skall frågan hänskjutas till avgörande

av tre gode män i enlighet med vad lagen om skiljemän föreskriver.

7. Därest under avtalstiden skulle inträda en väsentlig förskjutning i penningvärdet,

skola parterna äga rätt att påkalla förhandlingar om därav betingad

ändring i avtalsvillkoren.

8. Därest detta avtal icke från någondera sidan uppsäges senast fem år

före upplåtelsetidens utgång, fortsätter det att med fem års ömsesidig uppsägning

gälla tills vidare.

9. För om- och tillbyggnadsarbeten under tiden den 1 januari 1938—30 juni

1950 har stiftelsen jämlikt punkt 17 i det av Kungl. Maj:t den 30 juni 1948

fastställda avtalet intet krav på ersättning för annan kostnad än den som

hänför sig till anordnandet av en isoleringsavdelning i den s. k. Gyllenkrokska

fastigheten. Sistnämnda kostnad skall ersättas stiftelsen vid detta avtals

ikraftträdande.

Stockholm den 20 juni 1949.

För Kungl. Maj:t och kronan:

Henrik Klackenberg.

Torsten Eriksson. Erik Montell.

Lund den 27 juni 1949.

För stiftelsen Råby räddningsinstitut:

Sture Siwe. Oskar Elcelin.

4. Avtal rörande Margretelund.

Mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt stiftelsen Anna Lisa Lidbecks

uppfostringsanstalt i Lidköping, å andra sidan, har — i syfte att för stiftelsen

möjliggöra ett fullföljande av dess uppgifter enligt Anna Lisa Lidbecks testamente

den 21 november 1878 — under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande

träffats följande avtal att gälla från och med den 1 juli 1950 i stället

för det av Kungl. Maj:t den 30 juni 1938 fastställda, den 17 februari 1939 och

9 april 1943 ändrade avtalet rörande verksamheten vid Margretelunds yrkesskola.

1. För fortsatt ungdomsvårdsskoleverksamhet vid Margretelunds yrkesskola

upplåter stiftelsen till staten enligt lagen om nyttjanderätt till fast egendom

från och med den 1 juli 1950 till och med den 30 juni 1970 fastigheterna

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj ds proposition nr US.

stadsägoma 172—174 (Margretelund), 203—205 (Lidaberg) samt 168 (Vänersvik)

i Lidköpings stad jämte därstädes befintliga levande och döda inventarier,

ävensom inneliggande lager av förnödenheter.

2. Staten övertager från och med den 1 juli 1950 stiftelsens ekonomiska förpliktelser

mot den vid detta avtals undertecknande anställda och vid övertagandet

kvarstående personalen vid yrkesskolan samt jordbruks- och trädgårdsdriften.

3. Verksamheten vid Margretelunds yrkesskola skall under avtalstiden

ledas av en styrelse (skolstyrelsen) bestående av stiftelsens fem styrelseledamöter

och två av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter.

Kungl. Maj:t förordnar en av skolstyrelsens ledamöter att vara dess ordförande.

Beträffande skolans styrelse och förvaltning skall i övrigt gälla vad därom

föreskiives i Kungl. Maj:ts stadga för skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

4. Staten utbetalar till stiftelsen i förskott under juli månad såsom bidrag

till stiftelsens kostnader för pensionering av förutvarande anställningshavare,

för brandförsäkring av den upplåtna egendomen och för övrig förvaltning

11 000 kronor för budgetår.

I den män stiftelsens årliga inkomster genom detta bidrag bringas att överstiga

utgifterna, skall överskottet enligt stiftelsestyrelsens beprövande användas

till intagna eller förutvarande elevers bästa eller eljest till främjande

av skolans verksamhet.

5. För den i punkt 1 angivna upplåtelsen skola följande särskilda bestämmelser

gälla:

a) Det åligger staten att svara för jordbrukets och trädgårdens rationella

skötsel, hålla byggnaderna i gott skick samt att hålla standarden å inventarierna,

vilka vid övertagandet skola angivas å särskild inventarieförteckning,

i tidsenligt skick.

b) Det åligger stiftelsen att under upplåtelsetiden hålla stiftelsen tillhöriga

byggnader och inventarier brandförsäkrade till deras fulla värde.

c) Stiftelsen överlåter till staten, där så kan ske, arrenderätten till den

jord, som av Lidköpings stad m. fl. för närvarande är upplåten åt stiftelsen.

d) Stiftelsen förbinder sig att under upplåtelsetiden icke utan Kungl. Maj :ts

medgivande försälja någon del av fastigheterna, dock att socialstyrelsen skall

äga medgiva försäljning för smärre gränsregleringar, som finnas icke hinderliga

för skolans verksamhet. Utan hinder av vad sålunda stadgats skall stiftelsen,

där så av Lidköpings stad påfordras, äga försälja jord belägen inom det

område, som å 1944 års stadsplanekarta betecknats med kvarteren Ekoxen,

Drönaren, Gräshoppan och Krabban.

6. Det statslån å 114 000 kronor, som stiftelsen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 20 februari 1942 erhållit för vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid Margretelunds

yrkesskola, skall kvarstå som räntefritt lån och enligt oförändrade

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 98.

47

.säkerhetsbestämmelser intill statens frånträdande av egendomen, då det avstiftelsen

skall återgäldas, därest icke nytt avtal träffas mellan staten och stiftelsen

rörande användningen av Margretelundsanläggningen.

7. Därest underskott å driften av Margretelunds yrkesskola skulle uppkomma

under budgetåren 1948/49 och 1949/50, skall stiftelsen erhålla ersättning

härför av statsmedel under förutsättning att skolans utgiftsstat i förväg

granskats och godkänts av socialstyrelsen.

8. Därest under avtalstiden skulle inträda en väsentlig förskjutning i

penningvärdet skola parterna äga rätt att påkalla förhandlingar om därav betingad

ändring i avtalsvillkoren.

9. Därest detta avtal icke från någondera sidan uppsäges senast fem år

före upplåtelsetidens utgång, fortsätter det att med fem års ömsesidig uppsägning

gälla tills vidare.

10. Till fullgörande av sina förpliktelser enligt punkt 15 av ovannämnda

den 30 juni 1938 fastställda avtal skall staten för om- och tillbyggnadsarbeten,

som verkställts efter den 1 januari 1938, ersätta stiftelsen med ett belopp av

34 000 kronor att utbetalas under juli månad 1950 ävensom — därest detta

avtal upphör att gälla utan att nytt avtal träffas mellan staten och stiftelsen

rörande användningen av Margretelundsanläggningen och stiftelsen så påfordrar

-— med ett ytterligare belopp av 176 000 kronor.

11. Finner Kungl. Maj:t verksamheten vid skolan drivas på sådant sätt

att det därmed avsedda syftet äventyras eller att statens intressen enligt

avtalet eljest allvarligt åsidosättas, äger Kungl. Maj: t utan hinder av vad förut

sagts uppsäga avtalet med stiftelsen till upphörande tidigast sex månader

efter skedd uppsägning.

Därest avtalet upphör att gälla av nu nämnd anledning, skall -— utöver

vad i punkterna 6 och 10 angivits — gälla, att stiftelsen har att till staten

återgälda de belopp, som av staten under avtalstiden må ha investerats i ny-,

till- eller ombyggnader på stiftelsens mark, dock med avdrag för belopp motsvarande

summan av normala årliga avskrivningar på grund av förslitning å

sådana anläggningar, varom i varje särskilt fall är fråga.

Stockholm den 12 oktober 1949.

För Kungl. Maj:t och kronan:

Erik Montell.

Henrik Klackenberg.

Olov Johnsson.

Lidköping den 18 oktober 1949.

För stiftelsen Anna Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt:

Erik Jakobson.

Yngve Söderström.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj ds proposition nr 98.

Ad punkt 4 i avtalet mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Anna Lisa Lidbecks

uppfostringsanstalt i Lidköping.

Stiftelsen är ense med statens förhandlingsmän om att det i denna punkt

omförmälda bidrag till stiftelsens pensionskostnader m. m., vilket staten

skall utbetala i förskott under juli månad varje budgetår, skall, när stiftelsens

pensionskostnader vid ingången av ett budgetår nedgått med minst 2 500

kronor, reduceras med ett belopp motsvarande hälften av den inträdda minskningen

av nämnda kostnader.

För statens förhandlingsdelegerade:

Henrik Klackenberg.

För Anna Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt i Lidköping:

Erik Jakobson. Yngve Söderström.

Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. s. 8 i texten
  2. Rskr. 1950:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1950151 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckta motione s. 14 i texten
  3. SU 1950:189 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om anslag för budgetåret 1950/51 till Statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården: Byggnadsar a1 i texten
  4. SU 1950:165 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården rn. in. järnte i ä a1 i texten