Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1951152 in. in

1951-03-16 · 194 sidor, varav 186 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 186 av 194 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:110, Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1951152 in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

1

Nr 110.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående vissa

avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel för budgetåret 1951152 in. in.; given

Stockholms slott den 16 mars 1951.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggas slutliga anslagsäskanden beträffande vissa anslag

under fjärde huvudtiteln som i förslaget till riksstat upptagits med allenast

beräknade belopp. Till flygvapnets materielanskaffning äskas ytterligare

anslag och bemyndiganden. Förslag framlägges om ytterligare anskaffning av

nattjaktflygplan och fortsatt modernisering av luftbevakningen.

Förslag framläggas om begränsning av arméns fredsorganisation genom indragning

av följande utbildningsenheter, nämligen Norrbottens artillerikår

den 1 juli 1951, Skånska kavalleriregementet och Göta trängregementes kompani

i Nora den 1 juli 1952 samt arméns jägarskola i Kiruna framdeles, när

förutsättningar därför föreligga. Öresunds marindistrikt föreslås skola indragas

den 1 juli 1951. Militärmusikorganisationen föreslås skola något reduceras.

En fråga om den fortsatta remonteringen av hästar underställes riksdagen.

Vidare framläggas förslag om ändrad statsammansättning för flottans underofficerare

samt om återinförande tills vidare av kategorien reservofficerare i

flygförartjänst vid flygvapnet.

1—355 5i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr Ilo.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 16 mars 1951.

Närvarande: ,

Statsministern Erlander, statsråden Skörd, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt

avser punkten 7, jämväl med chefen för jordbruksdepartementet anför chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Yougt, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid anmälan

av fjärde huvudtiteln har ett mindre antal anslag upptagits med allenast

beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar ha sedermera framlagts

beträffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag som

återstå att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandlingvissa

andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse.

En sammanställning av de uppskjutna slutliga anslagsäskandena under

fjärde huvudtiteln för budgetåret 1951/52 torde få intagas i protokollet efter

anslagsberäkningarna.

[i.] Koncentrering av utbildningsverksamheten inom vissa av

arméns truppslag m. m.

I årets statsverksproposition lämnades en sammanfattande redogörelse

för de förslag som 1949 års försvarsutredning i skrivelse den 4 juli

1950 framlagt om koncentration av utbildningen inom vissa av arméns truppslag

samt om indragning av Öresunds marindistrikt ävensom för de över förslaget

avgivna yttrandena. Försvarsutredningens förslag i vad avser armén

åsyftade att arméns jägarskola (JS) skulle flyttas till Norrbottens regemente

(119) i Boden, att kavalleriets cykelutbildning skulle överflyttas till

infanteriet och att Skånska kavalleriregementet (K 2) i Hälsingborg i anslutning

därtill skulle indragas, att Norrbottens artillerikår (A 5) i Boden skulle

sammanslås med det på samma ort förlagda Bodens artilleriregemente (A 8)

samt att Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N) skulle indragas. I

statsverkspropositionen tog jag icke ställning till dessa förslag; jag förutsatte

emellertid att ifrågavarande spörsmål skulle efter vissa detaljutredningar

upptagas till behandling i samband med anmälan av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag för budgetåret 1951/52. Jag återkommer nu till

dessa frågor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 3

Allmän översikt över försvarsutredningens förslag och däröver avgivna yttranden.

Försvarsutredningens förslag.

Försvarsutredningen har i fråga om armén framhållit, att den nuvarande

utbildningsverksamheten karakteriserades av en splittring på ett betydande

antal i vissa fall relativt små enheter. Antalet förband hade nämligen anpassats

med hänsyn till utbildningskontingentens storlek, möjligheten att

erhålla lämplig spridning och militärområdesvis fördelning av förbanden

samt, i vissa fall, beredskapsskäl.

Utredningen framhåller vidare, att splittringen av utbildningsverksamheten

på ett stort antal enheter föranledde en betydande administrationsapparat

med stora kostnader. Åtgärder hade under de senaste åren vidtagits

för att begränsa fredsorganisationen i första hand genom att införliva vissa

småförband med större enheter. Inom arméstaben påginge undersökningar

om en ytterligare koncentrering av utbildningsorganisationen. På begäran

av utredningen hade ohefen för armén lämnat utredningen en redogörelse för

det preliminära resultatet av undersökningarna och rörande konsekvenserna

av en centraliserad värnpliktsutbildning. Utan att detaljundersökningar

kunnat verkställas hade två alternativ skisserats, det ena med mycket stora

utbildningsenheter, förslagsvis omkring 20 mot för närvarande ett 50-tal, det

andra med en sammanslagning av förband med utnyttjande av det överskott

på förläggningsutrymme — omkring 5 500 platser — som under åren

fram till 1960 beräknats föreligga, därest arméns värnpliktskontingent bibehölles

vid 29 500 man. Det första alternativet hade arméchefen ansett icke

på länge kunna genomföras redan med hänsyn till de betydande investeringar

— 200 miljoner kronor eller mera — som dess realiserande skulle

kräva. Den mera begränsade förbandssammanslagningen enligt det andra

alternativet skulle innebära en minskning med sammanlagt 10 förband. Utan

att minska utbildningskapaciteten eller krigsorganisationen syntes nämligen

infanteriet kunna minskas med D regementen och .JS anslutas till ett regementsförband,

kavalleriet minskas till 2 regementen, artilleriet minskas med

1 regemente och 1 kår, ingenjörtrupperna minskas genom sammanslagning

av 2 kårer till 1 regemente och trängtrupperna minskas med 1 regemente och

1 detachement.

Beträffande arméchefens utkast har försvarsutredningen till eu början framhållit,

att grunderna för det mindre omfattande alternativet rubbades redan

genom utredningens i annat sammanhang framförda förslag om skärpning av

besiktningsföreskrifterna, varigenom arméns värnpliktskontingent komme att

minskas med 1000 man (se statsverkspropositionen 1951, bil. 6, s. 5 o. f.).

Emellertid måste förutsättas, framhåller utredningen, att den slutliga avvägningen

mellan försvarets olika grenar kunde komma att medföra ytterligare

förändringar i fråga om anspråken på utbildningskapacitet inom armén och

därmed i fråga om möjligheterna att vidtaga ändringar i fredsorganisationen.

Sålunda påverkade organisationen av marinen och flygvapnet dessa försvarsgrenars

behov av värnpliktiga och därmed i sista hand även storleken

av arméns värnpliktskontingent. Beträffande arméorganisationen bordo järn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

väl framhållas, att det av kostnadsskäl kunde komma att visa sig nödvändigt

att vidtaga sådana åtgärder, som minskade kraven på utbildningsorganisationens

storlek.

Med hänsyn till det anförda har iförsvarsutredningen i nuvarande läge icke

ansett sig böra förorda mera genomgripande förändringar i fråga om arméns

fredstruppförband. En så omfattande koncentration, som avsåges med det

av arméchefen först anförda alternativet, syntes för övrigt redan av hänsyn

till de stora engångskostnaderna icke böra övervägas. Även en koncentration

av utbildningen enligt det senare alternativet — inom ramen för i huvudsak

det befintliga fastighetsbeståndet — förutsatte emellertid icke blott indragningar

av förband utan även utbyten av etablissement mellan kvarvarande

förband. Fullt genomförd skulle en dylik omläggning kunna komma

att visa sig olämplig med hänsyn till den arméorganisation som framkomme

som resultat av den slutliga avvägningen mellan försvarsgrenafna.

Eörsvarsutredningen har å andra sidan framhållit angelägenheten av att

den begränsning av antalet utbildningsenheter, som kan ske utan att det

fortsatta utredningsarbetet föregripes, genomföres utan dröjsmål. Utredningen

har därvid ansett att i första hand mindre förband med förhållandevis

höga administrationskostnader böra utgå ur organisationen. Utredningen

har med denna utgångspunkt funnit sig böra förorda i det föregående redovisade

förslag om indragning inom vartdera av infanteriet, kavalleriet, artilleriet

och trängtrupperna av ett truppförband. Eörsvarsutredningen har

emellertid i detta sammanhang framhållit att det i avvaktan på ett kommande

förslag från utredningens sida icke bör föreligga hinder att, därest

arméchefen i särskilda fall funne möjligt föreslå förenklingar i förbandsorganisationen

som icke föregrepe det slutliga ställningstagandet till frågan om

fredsorganisationens utformning, genomföra sådana förenklingar.

Beträffande den närmare motiveringen till försvarsutredningens förslagtill

koncentration av utbildningsverksamheten inom armén återkommer jag i

det följande.

Eörsvarsutredningen har såsom redan nämnts i fråga om marinen föreslagit

indragning av Öresunds marindistrikt. Utredningen har framhållit att

utredningen i avbidan på att slutligt förslag i avvägningsfrågan förelåge icke

ansett sig böra fatta någon ståndpunkt beträffande frågan om den militärterritoriella

ledningen och indelningen. Utredningen har emellertid uppmärksammat

att enighet tidigare rått bland de militära myndigheterna om

att Öresunds marindistrikt kunde utgå och införlivas med Sydkustens marindistrikt.

Denna sammanslagning har även ansetts kunna ske oberoende av

det slutliga ståndpunktstagandet beträffande den territoriella ledningen. Sammanslagningen

synes, framhåller utredningen, kunna motiveras förutom av

rationaliseringsskäl jämväl av rent militära skäl, då ledningen av försvaret

inom vattenområden, som i händelse av krig med stor sannolikhet komma

att bli gemensamma stridsområden, så vitt möjligt bör bli enhetlig. Kostnadsbesparingen

vid en sammanslagning har uppskattats till omkring 50 000

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

5

Yttranden.

Chefen för armén (utlåtande 3% 1950) har under vissa förutsättningar i

princip tillstyrkt vad försvarsutredningen föreslagit beträffande armén.

Arméchefen bär emellertid i anslutning därtill framhållit bland annat följande.

Det av försvarsutredningen omnämnda utkastet till koncentration av

arméns organisation på fredsförband hade uppgjorts med utgångspunkt från

att arméns värnpliktskontingent skulle komma att uppgå till omkring

29 500 man. Den nuvarande kontingenten vore emellertid — trots att

delar av två åldersklasser inginge i den — exceptionellt liten. Efter 1960

komme årskontingenten att snabbt stiga ända upp till 45 000 man. Då kontingenterna

ökade måste antingen stängda etablissement åter öppnas eller de

utnyttjade kasernerna utbyggas. Det senare alternativet vore avgjort att föredraga.

En förutsättning vore dock att utbyggandet av kvarvarande kaserner

påbörjades i så god tid att förbanden vore beredda mottaga årskontingenterna

i den takt de ökade. En nybyggnad av kaserner bleve under slutet av

1950-talet för övrigt nödvändig även av det skälet att medelåldern av de nuvarande

då komme att vara omkring 50 år.

För arméchefens utlåtande i fråga om försvarsutredningens .förslag till förbandsindragningar

lämnas en närmare redogörelse i det följande

Chefen för marinen (utlåtande 28/s 1950) bär avstyrkt förslaget om sammanslagning

av Sydkustens och Öresunds marindistrikt. Sammanfattningsvis

har marinchefen framhållit, att han i nuvarande än ytterligare skärpta

läge ansåge det olämpligt att vidtaga en ändring i den under beredskapstiden

prövade marindistriktsorganisationen, enär en dylik ändring under övergången

till den nya organisationen kunde komma att medföra osäkerhet och

fördröjning vid ett eventuellt intagande av beredskapstillstånd eller mobilisering.

överbefälhavaren (utlåtande 2!l/9 1950) har förklarat sig i stort sett dela

chefens för armén uppfattning om de föreslagna indragningarna och samman

slagningarna av vissa truppförband. Överbefälhavaren har dock funnit förflyttningen

av JS böra anstå i nuvarande läge. Beträffande den föreslagna

indragningen av Öresunds marindistrikt har överbefälhavaren funnit frågan

därom böra lösas i samband med en kommande översyn av den militärterritoriella

indelningen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län (utlåtande 31/i 1951) har, efter hörande av

stadsfullmäktige i Kiruna, i likhet med stadsfullmäktige avstyrkt en förflyttning

av JS.

Hälsingborgs stads drätselkammare (skr. 6/n 1950 och Va 1951) har hemställt,

att förslaget om indragning av K 2 icke måtte föranleda någon Kungl.

Maj:ts åtgärd.

Försvarsutredningens förslag beträffande ändringar i arméorganisationen.

Jag övergår härefter till att lämna en närmare redogörelse för försvarsutredningens

förslag till ändringar i arméorganisationen och i anslutning

därtill avgivna yttranden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Av vad jag i det följande anför framgår, att jag icke räknar med överflyttning

av JS eller indragning av K 2 och T 2 N under budgetåret 1951/52. Anledning

torde därför saknas att i förevarande sammanhang ingå på de personalfrågor

som sammanhänga med dessa organisationsförändringar. Övriga

av förordade organisationsförändringar betingade personaländringar

komma att anmälas vid behandlingen av vederbörlig försvarsgrens avlöningsanslag.

Förflyttning av arméns jägarskola (JS) från Kiruna till Boden.

Försvarsutredningen har föreslagit att JS skall flyttas till Boden och där

anslutas till 119. Till stöd för förslaget har utredningen åberopat uttalande

av arméchefen att utbildningsförhållandena i Boden vore ojämförligt bättre

än i Kiruna. Därjämte skulle besparingar vinnas genom att regementets förvaltningsorganisation

kunde utnyttjas. Dessa besparingar ha uppskattats till

omkring 660 000 kronor.

Chefen för armén har närmare utvecklat sin ståndpunkt beträffande utbildningsförhållandena

och därvid framhållit att jägarskolans förläggning till

Kiruna 1942 betingades bland annat av det dåvarande strategiska läget och

dess krav på utbildning i fjällterräng. Emellertid måste utbildningen främst

koncentreras på skogsområdenas problem. Då Kiruna saknade typisk norrländsk

skogsterräng vore det önskvärt att bedriva jägarutbildningen i östra

Norrbotten. En förläggning till Boden motsvarade bäst detta krav. En

förflyttning till Boden vore önskvärd även av det skälet att Kirunaetablissementet

icke försloge för den ökade värnpliktskontingent som erfordras för

att återupptaga utbildning av värnpliktiga för s. k. fri jägarverksamhet. Efter

att ha närmare berört förläggningsfrågan ur kuppberedskaps- och mobiliseringssynpunkter

har arméchefen förklarat sig anse övervägande militära skäl

tala för skolans förflyttning till Boden från och med utbildningsåret 1951/52.

Beträffande frågan om förläggningen av JS efter dess förflyttning till

Boden har chefen för armén i sitt utlåtande framhållit, att utrymme

kunde beredas i I 19:s etablissement, därest av arméchefen förordat

förslag till lösande av med sammanslagning av A 5 och A 8 sammanhängande

lokalfrågor genomfördes. Arid anslutning till 119 borde jägarskolan erhålla

ändrad benämning till Norrbottens regementes jägarbataljon. Det vore önskvärt

att jägarbataljonen erhölle egen skjutbana, kostnadsberäknad till 180 000

kronor.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har funnit en förflyttning av JS ur flera

synpunkter mindre lämplig. Länsstyrelsen har framhållit att länet vore synnerligen

vidsträckt — avståndet mellan Boden och Kiruna vore SO mil —

och att det syntes naturligt att ett militärt förband vore förlagt till en ort,

där det kunde tjänstgöra som lämplig bas för en utbyggd krigsorganisation.

Länsstyrelsen har funnit kuppberedskapsskäl tala för en bibehållen förläggning

och har ansett utbildningsförhållandena i Kiruna vara ur vissa synpunkter

bättre än i Boden. Länsstyrelsen har slutligen betonat att den cen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

trala delen av Kiruna stad i försörjningshänseende vore uteslutande beroende

av gruvdriften och att det varit en stor förmån att i samhället äga

tillgång till JS, som ur ekonomisk synpunkt visserligen icke betydde så

mycket men som likväl visat att även andra företag än gruvdriften kunde

rymmas i staden. Länsstyrelsen har avstyrkt förslaget om förflyttning av JS.

Överflyttning av kavalleriets cykelutbildning. Indragning av Skånska

kavalleriregementet (K 2).

För svarsutredning en förordar såvitt gäller kavalleriet att dess cykelutbildning

överflyttas till infanteriet. Då kavalleriets utbildningskontingent härigenom

reduceras med i runt tal 50 %, blir därefter en betydande begränsning

av truppslagets fredsorganisation möjlig. Utredningen anser, att redan

nu beslut bör fattas om indragning av ett kavalleriregemente. På grund av

den begränsade användbarheten av ryttarförband särskilt i södra Sverige

har utredningen stannat för att föreslå att K 2 utgår ur organisationen. Kostnadsbesparingen

har uppskattats till omkring 1 000 000 kronor. Utredningen

har förutsatt att en mobiliseringscentral skall upprättas såsom ersättning

för K 2.

Chefen för armén har —- under förutsättning att planerad utbyggnad av

Södra skånska infanteriregementets (17) etablissement kommer till stånd —

tillstyrkt, att K 2 indrages och att i samband därmed K 2:s cykelkontingent förlägges

till 17 och K2:s ryttarkontingent till Livregementets husarer (K 3).

Arméchefen har därjämte föreslagit, att K 3:s cykelkontingent förlägges till

Älvsborgs regemente (115). Arméchefen har i anslutning därtill anfört i

huvudsak följande.

Enligt gällande krigsorganisation uppsättas av kavalleriet dels ryttarskvadroner

och dels cykelbataljoner. Cykelbataljonerna bestå av cykelförband

med motoriserad tross ävensom av stridsvagnskompanier, till vilka personal

och materiel lämnas av pansartrupperna. Cykelbataljonernas organisation

och utrustning överensstämma i huvudsak med de s. k. pansarsky ttebataljonernas,

vilka organiseras av pansarinfanteriregementena Svea livgarde (II),

17 och 115. Inom båda dessa förbandstyper samverka cykelförband med

stridsvagnsförband. Utbildningen är därför likartad, även om kavalleriförbandens

utbildning främst måste inriktas på de speciella kavalleriuppgifterna

spaning, beslöjning och fördröjande strid.

Vid kavalleriet bedrives från och med 1950 redan under de värnpliktigas

första tjänstgöring utbildning i såväl ryttar- som cykeltjänst. På grund av

kavalleriets ringa värnpliktskontingent och dubbleringen av utbildningslinjerna

på ryttar- och cykeltjänst blir varje utbildningslinje av oproportionerligt

liten omfattning. Detta försvårar i sin tur förbandsutbildmngen och

innebär misshushållning med tillgången på instruktörer. En koncentration

av cykelufbildningen till ett kavalleriregemente och ryttarutbildningen till

ett annat är emellertid icke möjlig av mobiliseringsskäl, hänsyn till de värnpliktigas

fördelning och resor m. in.

En undersökning genom arméstaben angående möjligheterna att förlägga

cykelkavalleriutbildningen till pansarinfanteriregementena har givit vid handen,

att cykelkontingenten vid Norrlands dragonregemente (K 4) i Umeå icke

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

bör överflyttas till ''pansarinfanteriregemente, enär dessa äro förlagda till

södra Sverige oeli K 4:s cykelkontingent måste bibringas erforderlig vinterutbildning.

Av pansarinfanteriregementena är 11 mindre lämpat såsom förläggning

för cykelkavalleriförband på grund av dels sin förläggning i anslutning

till huvudstaden, vilket medför ständigt återkommande förläggningskrav

för tillfälliga skolor och kurser in. m., dels ock att i regementet redan

utöver normalorganisationen ingår ett garnisonskompani. För förläggning

av cykelkavalleriutbildningen komma I 7 och 115 närmast i fråga. Vid 115

finnas redan från och med utbildningsåret 1951/52 tillräckliga utrymmen för

ändamålet. En förläggning av utbildningen till I 7 förutsätter emellertid utbyggnad

av etablissementet.

Omfattningen av den för förläggning till I 7 och 115 avsedda cykelstyrkan

beräknas till sammanlagt 400 man. Styrkan bör lämpligen uppdelas med en

kavalleribataljon på vartdera regementet, varje bataljon bestående av en

cykelskvadron och en specialskvadron. Vid vartdera regementet är en särskild

kavalleribataljon med en regementsofficer såsom chef nödvändig för

att utöver den gemensamma pansarinfanteri- och cykelkavalleri tjänsten kunna

tillgodose kavalleriets specialutbildning. Åtgärden erfordrar emellertid ingen

ökning av antalet bataljoner vid pansarinfanteriregementena, enär dessas 3:e

bataljon kan omorganiseras till kavalleribataljon.

Arméchefen har beträffande frågan om utbyggnad av I 7:s etablissement

i anledning av den ifrågasatta överföringen av cykelkavalleriutbildningen till

regementet till en början erinrat om att, enligt de beräkningar som lågo till

grund för Kungl. Maj ds förslag i proposition (nr 135) till 1949 års riksdag

rörande samförläggning av 17, kostnaderna för i en första etapp ingående

ny- och ombyggnadsarbeten, vilka vore ovillkorligen erforderliga för att

flytta över regementets i Be vinge bedrivna utbildningsverksamhet till Ystad,

beräknats till i runt tal 4,7 miljoner kronor. Sedan riksdagen avslagit Kungl.

Maj ds berörda förslag hade, efter förnyad utredning, arméchefen förordat ett

nytt alternativ beträffande erforderliga byggnadsåtgärder i Ystad. Därvid

hade i första byggnadsetappen medtagits endast sådana byggnadsarbeten, som

bedömdes oundgängligen erforderliga för att förlägga truppen och hjälpligt

bedriva utbildningen. Utrymme hade beräknats för omkring 1 000 man. Kostnaderna

för arbetena hade beräknats till 3,5 8 miljoner kronor. Medel,

(200 000 + 39 000 =) 239 000 kronor, hade sedermera anvisats för anläggande

av skolskjutningsbana och korthållsbana för regementet.

Genom försvarsutredningens nu framlagda förslag att indraga K 2 och förlägga

utbildningen av cykelkavalleriet till pansarinfanteriet har, framhåller

arméchefen vidare, I 7 :s förläggningsfråga delvis kommit i nytt läge. Förslaget

lrar sin grund i den plan för rationalisering av arméns fredsorganisation,

som för närvarande utarbetades inom arméledningen. Efter att ha erinrat

om att under utbildningsåret 1950/51 omkring 450 man av I 7:s värn

pliktskontingent förlagts till Ystad och omkring 280 till Revinge och att i

kasernerna i Ystad med utnyttjande av alla utrymmen kunna förläggas 700

man, har arméchefen vidare framhållit att berörda plan i ett slutläge förutsätter

utbyggnad av I 7 med 400 platser från 700 till 1100. Tills vidare vore

dock 1 000 platser tillräckliga, varav omkring 800 för pansarinfanteriet och

200 för cykelkavalleriet. Kostnaderna för utbyggnad i en första etapp av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

etablissementet för tillgodoseende av sistnämnda behov rymdes inom ramen

för förut angivna belopp av 3,5 8 miljoner kronor. En utbyggnad inom denna

kostnadsram av 17 har av arméchefen angivits utgöra förutsättning för att

en cykel kavallerikontingent skall kunna mottagas vid 17 och ett kavalleriregemente

som en följd härav indragas.

Därest den vid K 2 och K 3 bedrivna cykelutbildningen överflyttas i enlighet

med arméchefens förslag, frigöres visst förläggningsutrymme vid K 3:s

etablissement. Arméchefen har förordat att K2:s ryttarkontingent överflyttas

till K 3. I anslutning härtill har arméchefen beträffande frågan om vilket av

kavalleriregementena som bör ifrågakomma för indragning anfört följande.

Av befintliga tre kavalleriregementen har försvarsutredningen föreslagit,

att K 2 skall indragas och motiverat detta med den begränsade användbarheten

av ryttarförband särskilt i södra Sverige. Cykelkavalleri lämpar sig

däremot väl för slättområdena i söder.

Utbildningsförhållandena vid Hälsingborg äro väsentligt ogynnsammare

än vid Skövde och Umeå. Ytterligare tillkommer, att ett fortsatt utnyttjande

av kavallerietablissementet i Hälsingborg kräver en omfattande reparation av

detsamma. Bland annat måste enligt anmälan från fortifikationsförvaltningen

en ny värmeanläggning installeras till en kostnad av 750 000 kronor. Denna

stora summa bör rätteligen avdragas från kostnaderna för tillbyggnaden av

17, som sålunda netto uppgår till (3 580 000—200 0001—-39 0001— 750 000=)

2 591 000 kronor.

Med anledning av vad sålunda anförts bär arméchefen — under förutsättning

att I 7 utbygges enligt insänt förslag — tillstyrkt att K 2 indrages, varvid

detta regementes ävensom K 3:s cykelkontingenter förläggas till I 7 och

115 och K2:s ryttarkontingent överflyttas till K 3.

Arméchefen har vidare framhållit, att utbyggnaden av 17 och indragningen

av Iv 2 icke förutsätter någon ändring beträffande användningen av

förläggningen vid Revinge. Lägret och övningsfältet böra fortfarande avses

för en sjukvårdsbataljon ur Skånska trängkåren (T 4), 17 mobiliseringsförråd

samt viss förbandsutbildning för skånetrupperna. Så länge Ystadsetablissementet

icke fullständigt utbyggts enligt plan, måste emellertid övergångsvis

visst utrymme å Revingehed reserveras för 17.

Såsom tidpunkt för indragning av K 2 har arméchefen under förutsättning

att byggnadsarbetena vid 17 kunna påbörjas sommaren 1951 angivit

början av utbildningsåret 1952/53.

Hälsingborgs stads drätselkammare har erinrat om att indragningen av

K 2 skulle innebära att nordvästra Skåne framdeles kommer att sakna fredsförband

och framhållit vikten av att denna landsdel har en stark militär

kuppberedskap. Drätselkammaren har vidare hävdat, att kronan utan

medgivande av staden icke kan förfoga över de av K 2 utnyttjade markområdena.

Härjämte har understrukits den betydelse förhandenvaron av K 2

haft för den frivilliga befälsutbildningen. Tillika har framhållits att placeringen

av de värnpliktiga från K2:s rekryteringsområde i Ystad och Skövde

bleve olämplig för de värnpliktiga såväl ekonomiskt som rent personligt.

* Redan beviljade medel för anläggning av skjutbana och korthällsbana.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Sammanslagning av Norrbottens artillerikår (A5) och Bodens artilleriregemente (AS).

För svarsutredning en liar i fråga om artilleriet framhållit att, med de utgångspunkter

utredningen haft, närmast borde ifrågakomma att inställa värnpliktsutbildningen

vid något av de minsta, såsom kårer organiserade förbanden.

Utredningen har föreslagit att A 5 i Boden utgår ur fredsorganisationen

genom sammanslagning med det på samma ort förlagda A 8. Kostnadsbesparingen

har uppskattats till omkring 800 000 kronor.

Chefen för armén har erinrat om att utbildningen vid A 5 bedreves i hästanspänd

tjänst under det att utbildningen vid A 8 ägde rum i motoriserad

tjänst. Frågan om A 5:s transportsätt hade emellertid nu på grund av den

inom Övre Norrland pågående starka ökningen inom jord- och skogsbruk av

för militärt bruk användbara traktorer kommit i ett nytt läge. Möjlighet

förefunnes sålunda att motorisera kårens krigsförband i samma takt som

den årligen utbildade värnpliktskontingentens storlek medgåve. Beslut borde

därför nu fattas om denna motorisering. Därigenom undanröjdes de tidigare

svårigheterna och olägenheterna av att sammanslå A 5 med A 8. Arméohefen

har med hänsyn härtill förordat en sammanslagning av dessa förband,

därvid A 5:s två divisioner borde uppgå i A 8.

Chefen för armén har sedermera i skrivelse den 13 januari 1951 — efter

arméförvaltningens hörande samt efter samråd med försvarets civilförvaltning,

försvarets sjukvårdsstyrelse och statens organisationsnämnd —• framlagt

närmare förslag rörande genomförande av sammanslagningen av A 5

med A 8. Arméchefen har därvid förordat, att A 5 utgår in- fredsorganisationen

den 1 juli 1951 samt att sammanslagningen påbörjas omedelbart efter

det beslut därom fattats av riksdagen. I anslutning därtill har arméchefen

anfört följande.

Sammanslagningen av A 5 med A 8 bör så långt möjligt förberedas redan

innevarande budgetår. Utbildningen av A5:s och A8:s sammanslagna värnpliktskontingent,

som inrycker den 28 maj 1951, avses äga rum inom ramen

av en hjultraktordragen krigsdivision och med utnyttjande av A 8:s anordningar

för utbildning i motortjänst m. m. Erforderlig motormateriel (hjultraktorer

och kraftuttagskärror) finnes eller är under anskaffning med anlitande

av till förfogande stående anslag. Intill dess garagefrågan för Bodens

garnison blivit slutgiltigt löst, kan nytillskottet av motorfordon m. m. provisoriskt

uppställas i förråd, stallar m. m. efter smärre förändringsarbeten,

kostnadsberäknade till 4 700 kronor. Medel härför beräknas kunna disponeras

från anslag till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

Arméchefen har föreslagit, att A 8 efter sammanslagningen skall bestå av

regementsstab och tre divisioner. Divisionerna förutsättas skola indelas i

sammanlagt nio batterier, nämligen ett skolbatteri, ett befälsbatteri, tre pjäsoch

motorbatterier, ett eldledningsbatteri, ett signalbatteri, ett stormkanonbatteri

samt ett kasernbatteri.

I samband med förbandssammanslagningen förutsättes antalet hästar för

militärt behov i Boden kunna minskas. Arméchefen har därvid erinrat om

att enligt gällande bestämmelser vid A 5 och A 8 skola finnas 142 respektive

10 stamridhästar. Avvecklingen av huvuddelen av A 5:s hästbestånd före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

sias skola genomföras om möjligt redan i samband med utryckningen den

15 mars 1951 av inneliggande åldersklass. Av A 5:s hästbestånd förutsattes

127 hästar antingen skola överlämnas till kavalleriregementena för utackordering

eller försäljas samt 15 överföras till A 8. Sistnämnda antal förordas

emellertid skola snarast enligt arméchefens bestämmande nedbringas till 5,

varigenom antalet stamridhästar vid A 8 skulle uppgå till (10 + 5 =) 15.

Vad härefter angår i samband med förbandssammanslagningen uppkommande

lokalfrågor har arméchefen framhållit, att regementsstaben och två

divisioner alltjämt böra vara förlagda i A8:s etablissement. Den tredje divisionen

måste emellertid tills vidare förläggas i den ena av A 5:s kaserner

med hänsyn till, bland annat, att en batterilokal vid A 8 alltjämt måste tills

vidare disponeras av regementets mobiliserings- och artilleriavdelningar. Den

andra av A5:s kaserner, vars bottenvåning är inredd till sjukhus, har arméchefen

föreslagit skola i dess helhet omändras till centralt sjukhus för garnisonen

i Boden. En följd härav skulle, framhåller arméchefen, emellertid bli,

att signalkompaniet i Boden (SI B), som tidigare avsetts skola överflyttas

till A 5:s etablissement, alltjämt måste vara förlagt till 119. Detta läte sig

emellertid göra utan att väsentligt inkräkta på 119:s egna lokalbehov genom

att en för närvarande för sjukvård använd kompanilokal vid 119 frigjordes

sedan centralsjukhuset färdigställts. A 8:s nuvarande sjukhus avsåges främst

tagas i anspråk för regementets förvaltningsavdelningar. Sjukhusfrågans

snara lösning utgjorde därför enligt arméchefen en förutsättning för en rationell

organisation av A 8:s stabs- och förvaltningstjänst. Arméchefen har

vidare föreslagit, att A5:s kanslihus skulle få disponeras av Bodens försvarsområdesstab.

I fall av behov kunde även S 1 B:s stab inrymmas i denna

byggnad. Enär den till A5:s etablissement förlagda styrkan förutsatts skola

utspisas vid 119 kunde matinrättningen och manskapsmatsalen vid A 5

stängas men borde dock bibehållas såsom reserv. För det gemensamma garnisonsstallet

hade av A 5:s etablissement avsetts en halv stallänga, ett ridhus

och sjukstallet. Övriga stall- och ridhusutrymmen föreslås skola disponeras

såsom provisoriska garage och andra förrådslokaler. Förvaltningen av A 5:s

etablissement förutsättes skola omhänderhavas av A 8.

Arméchefens förenämnda förslag att inrätta ett centralt sjukhus för garnisonen

i Boden har av, försvarets sjukvårdsstyrelse och fortifilcationsförvaltningen

i gemensam skrivelse den 8 februari 1951 upptagits till närmare behandling.

Myndigheterna ha därvid, i anslutning till arméchefens förslag,

förordat, att ett centralt truppförbandssjukbus tillskapas inom den kasern vid

A 5, där förbandets nuvarande sjukhus är inrymt, varvid samtliga tre våningar

i kasernen förutsatts skola tagas i anspråk. Då det icke ansetts möjligt att

helt centralisera även den öppna sjukvården till centralsjukhuset, ha sjukvisitationslokalerna

vid A 8 och Ing 3 förutsatts skola bibehållas samt en särskild

tandpoliklinik, avsedd för personal vid A 8 och Ing 3, inrättas i anslutning

till sjukvisitationslokalen vid A 8. Mottagningsavdelning för sjukvisitation

vid A 8 samt tandpoliklinik för A 8 och Ing 3 föreslås sålunda skola

inrymmas i den år 1943 tillbyggda delen av det nuvarande sjukhuset vid A 8,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

varvid i återstående delen av sjukhuset expeditionslokaler för A 8 kunna inrymmas.

Kostnaderna för genomförande av förslaget ha beräknats till sammanlagt

735 500 kronor.

Indragning av Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N).

Försvarsutredningen har såsom skäl för indragning av T 2 N framhållit,

att förbandet på grund av sin ringa storlek föranleder förhållandevis höga

administrationskostnader. Då något överskottsutrymme icke finnes på trängregementena

har försvarsutredningen ansett T 2 N i stället böra förläggas till

förband ur annat truppslag, förslagsvis Livregementets grenadjärer (13) i

Örebro. T2N:s indragning har beräknats medföra en årlig kostnadsbesparing

av omkring 200 000 kronor. Förbandet förutsattes skola ersättas med eu

mobiliseringscentral.

Chefen för armén har tillstyrkt, att T 2 N indrages med utgången av juni

1951. Därvid har förutsatts, att förbandets huvuddel, ett permanent organiserat

sjukvårdskompani, förlägges till Västernorrlands regemente (121) i

Sollefteå, där förläggningsutrymme finnes tillgängligt, och i utbildningshänseende

underställes chefen för Norrlands trängregemente (T 3). Ett vid

T 2 N varje år tillfälligt organiserat sjukvårdskompani åter bör enligt arméchefens

mening icke längre organiseras såsom självständig enhet utan värnpliktskontingenten

uppdelas på trängregementena. Alternativt anses emellertid

kompaniet kunna förläggas till Linköping (14 eller T 1) eller Skövde

(P 4 eller T 2). Vilken organisationsform som skulle väljas bör fastställas

av arméchefen för varje utbildningsår med hänsyn till tillgängliga förläggningsutrymmen

m. m.

Arméchefen har förutsatt att den mobiliseringscentral, som för närvarande

är ansluten till T 2 N, bibehålies vid sin förläggning i Nora. Beträffande användningen

av återstoden av T2N:s etablissement har arméchefen förklarat

sig icke hava något att erinra mot dess ifrågasatta utnyttjande för förläggning

av en central civilförsvarsskola.

I detta sammanhang må framhållas, att civilförsvarsstyrelsen i skrivelse

den 22 januari 1951 framlagt förslag angående organiserande av en civilförsvarsskola,

förlagd till T2N:s etablissement i Nora, Engångskostnaderna för

ändringsarbeten och inredning ha beräknats till omkring 1 100 000 kronor. De

årliga kostnaderna ha uppskattats till 630 000 kronor.

Övriga förslag till ändringar i arméorganisationen.

Motorisering av Göta artilleriregemente (A 2).

I skrivelse den 7 februari 1951 har chefen för armén, efter samråd med

chefen för försvarsstaben och fortifikationsförvaltningen samt efter hörande

av arméförvaltningen, framlagt förslag om motorisering av A 2.

Arméchefen har inledningsvis erinrat om att, sedan beslut fattats om

motorisering av Svea och Wendes artilleriregementen, återstående artilleri
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

förband, som organisera lätta artilleridivisioner — A 2 och Norrlands artilleriregemente

(A 4) samt A 5 —- vore hästanspända. Å 5 hade föreslagits skola

motoriseras i samband med sammanslagningen med A 8. Det vore angeläget,

framhåller arméchefen, att samtliga artilleridivisioner snarast möjligt

omorganiserades från hästanspänning till motordragning. En dylik motorisering

kunde av kostnadsskäl icke bygga på användning av specialbyggda

terränggående fordon. Åtminstone tills vidare kunde en billigare lösning

ernås genom att utnyttja i jordbruket använda hjultraktorer, uttagna i fred

för att vid mobilisering rekvireras. Jordbrukets minskade behov av traktorer

i krig förutsattes medgiva detta. Av A 2 och A 4 borde A 2 med hänsyn

till utbildningsförhållanden och uppgifterna i krig i första hand motoriseras.

Utbildningen i motortjänst vid regementet borde påbörjas redan utbildningsåret

1951/52. För utbildningen erforderliga hjultraktorer och kraftuttagsdrivna

kärror vore beställda och beräknades kunna tilldelas förbandet

våren 1951. Behovet för krigsförbanden av specialutrustning för uttagna

hjultraktorer och av övrig fordonsmateriel borde fyllas i takt med krigsförbandens

omorganisation; denna takt bestämdes på sätt närmare angåves i en

skrivelsen bilagd promemoria i sin tur av tillgången på motorutbildade värnpliktiga,

Kostnaderna för erforderlig mobiliseringsmateriel för de två första

krigsdivisionerna kunde rymmas inom ramen för befintliga beställningsbemyndiganden

och anslag. Kostnaderna för motorisering av övriga divisioner

— omkring 3 miljoner kronor — avsåges skola äskas för budgetåren

1952/53 och 1953/54.

Beträffande de byggnadsåtgärder som omedelbart erfordras för A2:s övergång

till motorutbildning har arméchefen framhållit, att dessa till följd av

gynnsamma lokalförhållanden kunde givas en begränsad omfattning. De inskränkte

sig till inredning i befintligt varmgarage av serviceverkstad och utvidgning

av portar i vissa stallbyggnader. I framtiden borde emellertid byggnadsbeståndet

kompletteras med permanent smörj- och spolhall, drivmedelsstation

och vissa varmgarage.

I fråga om A2:s hästbestånd har arméchefen föreslagit, att antalet stamridhästar,

för närvarande 213 inräknat remonter, snarast borde reduceras till

det för motoriserat artilleriregemente fastställda, eller 15. Överskottet borde

sålunda, sedan erforderliga utbyten och kassation inom i första hand tredje

militärområdet ägt rum, utackorderas eller, i den mån detta icke visade sig

möjligt, försäljas. Remontutbildningen har förutsatts skola upphöra redan

med utgången av innevarande utbildningsår. I avvaktan å hästbeståndets avveckling

borde emellertid regementets remontryttare och remontskötare helt

eller delvis kvarstå i tjänst för att efter hand avskedas. Vidare kunde en

tjänst för regementsveterinär samt 2 hovslagaröverfurirer och 2 hovslagarfuriror

efter hand indragas.

Chefen för armén har sammanfattningsvis föreslagit, att A 2 motoriseras,

att de krigsförband, som organiseras av regementet, motoriseras i den takt.

materielanskaffningarna och tillgången på utbildade värnpliktiga medgiver,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

att stamridhästarna vid regementet snarast nedbringas till 15 samt att i anslutning

därtill möjliga personalindragningar äger rum.

Organisering av arméns radarskola.

I proposition (nr 135) till 1949 års riksdag anmälde jag ett av chefen för

armén framlagt förslag om inrättande av en arméns radarskola. Ehuru utredning

icke förelåg rörande skolans slutliga organisation fann jag mig böra

förorda inrättande av en särskild beställning för skolans chef. För ändamålet

upptogs å luftvärnets stat en beställning för alternativt överstelöjtnant

eller major. Vidare förordade jag inrättande av en för skolan avsedd extra

ordinarie beställning för arméingenjör av 1. graden (Ce 29). Eiksdagen biföll

förslagen.

Vid avgivande av berörda förslag hade arméchefen ansett möjligt att såsom

ett provisorium ansluta arméns radarskola till signalskolan. Verksamheten

vid radarskolan har hittills bedrivits i enlighet härmed.

I skrivelse den 10 december 1949 har chefen för armén anmält resultatet

av ytterligare utredning om skolans förläggningsfråga. Enligt denna utredning

bör radarskolan förläggas i anslutning till ett luftvärnsförband för att

få tillgång till eldlednings- och annan luftvärnsmateriel samt övningstrupp.

Vidare bör vid förläggningsfrågan beaktas tillgången på civila speciallärare

i radarteknik. Ur dessa synpunkter vore Göteborg lämplig förläggningsort.

Förläggning kunde beredas skolans elever antingen vid A 2 eller Göteborgs

luftvärnskår (Lv6). Vilket förband som än valdes erfordrades tillbyggnad

av en skolbyggnad och en radarhall, till en beräknad kostnad av 900 000 kronor

(Lv6) eller 1000 000 kronor (A 2). Den fasta lärarpersonalen vid skolan

kunde tillgodoses inom nuvarande personalstater med undantag av 2 arméingenjörer,

radaringenjörer.

Sedermera har arméchefen i skrivelse den 7 november 1950 föreslagit att

radarskolan förlägges i anslutning till A 2. Denna förläggning vore lämpligare

än en anknytning till Lv 6, vars etablissement inom en snar framtid beräknades

bliva kringbyggt. Skolan borde i utbildningshänseende underställas

inspektören för luftvärnet och i förvaltningshänseende chefen för A 2.

Chefen för försvarsstaben, på uppdrag av överbefälhavaren, har tillstyrkt

förslaget.

Departementschefen.

Vid anmälan i statsverkspropositionen till årets riksdag av frågorna under

fjärde huvudtiteln erinrade jag inledningsvis om de besparingar inom den

nuvarande försvarsorganisationens ram, som i samband med rationalisering

av stabs- och förvaltningstjänsten nåtts under senare år. Jag framhöll i anslutning

därtill att sådana besparingsåtgärder, som skulle ha påverkat gällande

försvarsordnings omfattning, hittills fått anstå i avvaktan på resultatet

av 1949 års försvarsutrednings arbetsresultat.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 110.

Den utredning som sedan någon tid bedrivits inom arméstaben angående

begränsning av arméns fredsorganisation och därmed fredskostnaderna hai

givit vid handen, att en koncentration av utbildningsorganisationen är möjlig

med bevarande av krigsorganisationens kvalitet, kvantitet och mobiliseringsberedskap.

De av försvarsutredningen i skrivelse den 4 juli 1950 framlagda

förslagen till organisationsförändringar bygga på denna utredning. Förslagen

äro mindre vittomfattande än vad arméohefen funnit i princip vara möjligt,

då endast sådana förslag framlagts, som befunnits kunna genomföras utan att

det fortsatta utredningsarbetet beträffande den framtida avvägningen mellan

försvarsgrenarna påverkas.

Försvarsutredningens ordförande har sedermera i skrivelse den 16 januari

1951 till statsministern — med erinran att utredningsarbetet under det första

verksamhetsåret blivit fördröjt och därefter i avbidan på utlåtande från överbefälhavaren

måste praktiskt taget helt ligga nere — framhållit, att tidpunkten

för arbetets återupptagande på grund av nyligen inträffade omständigheter

måst ytterligare uppskjutas på oviss tid. Med hänsyn till det utrikespolitiska

läget har det ansetts för närvarande ej kunna bedömas vilka

riktlinjer som skola följas vid en allmän omprövning av vår försvarsorganisation,

då arbetet därmed en gång kan återupptagas. Under dessa förhållanden

har utredningens ordförande, efter samråd med utredningens övriga ledamöter,

ansett sig böra anmäla saken för de åtgärder, vartill statsministern må

finna anledning.

I skrivelsen anföras vissa synpunkter på frågan om försvarskostnadernas

nedbringande. Sålunda framhålles, att åtagna försvarsbördor icke kunna förväntas

att i någon för statsbudgeten betydelsefull omfattning kompenseras

av rationaliserings- och besparingsåtgärder. Skola försvarskostnadema en

gång åter nedbringas synes det icke kunna ske annorledes än genom mer

eller mindre betydande nedskärningar av vår försvarsorganisation i materiellt

eller personellt hänseende.

Med hänsyn till i nyssberörda skrivelse angivna förhållanden måste det betraktas

som ovisst under vilka former det fortsatta utredningsarbetet beträffande

försvarets organisation på längre sikt skall bedrivas. Då det emellertid

är tydligt att ett snabbt utredningsresultat icke kan ernås, är det, såsom

redan framgår av vad som anförts i statsverkspropositionen, av vikt att utan

avvaktan därpå tillvarataga alla de möjligheter till besparingar som kunna

åvägabringas utan att försvarets effektivitet äventyras.

Försvarsutredningens i det föregående anmälda förslag till organisationsförändringar

innebära avsevärda besparingar i fredskostnaderna, av utredningen

uppskattade till omkring 2,7 miljoner kronor årligen. Av vad jag i

det följande anför framgår, att förändringarna kunna genomföras med förhållandevis

ringa engångskostnader; investeringsbehovet uppgår till allenast

omkring 915 000 kronor. Även om så stora besparingar som utredningen

angivit av skilda skäl icke torde kunna uttagas, torde dock ekono
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

miska skäl tala för att förslagen snarast realiseras, därest mot desamma icke

kunna resas vägande invändningar av annan art.

Arméchefens principförslag till krympning av fredsorganisationen är uppgjort

med utgångspunkt från ett utnyttjande av under 1950-talet förefintligt

överskott på förläggningsutrymme, så att huvuddelen av kasernetablissementen

fylles med värnpliktiga medan återstoden nedlägges eller stänges. Efter

1950-talets slut, då arméns nu exeptionellt låga värnpliktskontingent åter

ökas —- vid oförändrade principer i fråga om uttagning och tilldelning upp

till 45 000 man — måste därför enligt arméchefens åsikt antingen stängda

etablissement åter öppnas eller de utnyttjade kasernerna utbyggas. Det torde

emellertid enligt min mening icke vara erforderligt att här taga ställning till

detta problem. De nu föreslagna förbandsindragningarna äro nämligen av

så begränsad räckvidd, att de knappast kunna inverka på frågan i stort. Jag

finner alltså ur här angivna synpunkter hinder icke möta mot ett beslut i positiv

riktning beträffande de ifrågasatta förbandsindragningarna.

Det är förklarligt, att de kommunala myndigheterna i vissa av de av indragningarna

berörda städerna rest invändningar mot förslagens realiserande.

Önskvärt hade varit att frågorna om etablissementens framtida användning

kunnat lösas i samband med besluten om indragning av förbanden.

Tidpunkten för genomförandet av de förslag till indragningar som jag

i det följande förordar lämnar emellertid rådrum för ytterligare undersökningar

härutinnan. Frågorna om användningen av etablissementen kunna i

allt fall enligt min mening icke få bliva slutligt avgörande vid ett ställningstagande

till de framlagda förslagen. De militära och statsfinansiella skälen

måste därvid bliva av utslagsgivande betydelse.

Vad härefter angå de rent militära bevekelsegrunderna får jag till en

början erinra om att frågorna om indragning av K 2 och T 2 N samt sam,

manslagningen av A 5 och A 8 tidigare varit föremål för överväganden. Förslag

i dessa hänseenden avgåvos redan av 1945 års försvarskommitté. Vid

anmälan av kommitténs betänkande (proposition 1948: 206) ställdes emellertid

förslagen på framtiden. Jag ansåg nämligen då att i anslutning till av

mig förordad översyn av arméns organisation utredning borde verkställas

om och i vad mån K 2 borde pa lämpligt sätt helt eller delvis omorganiseras.

I fråga om artilleriet fann jag bland annat omfattningen av den hästanspända

artilleritjänsten tala för att en sammanslagning för det dåvarande icke

borde föreslås. Vad slutligen angår frågan om indragning av T 2 N fann

jag bland annat med hänsyn till knappheten på förläggningsutrymme vid

trängregementena att lokalutrymmena vid T 2 N i avbidan på vissa utredningar

tills vidare borde utnyttjas.

De förutsättningar, som förelågo 1948, hava numera väsentligt ändrats.

Vad först angår kavalleriets fredsorganisation har arméchefen funnit numera

verkställda utredningar utvisa, att den vid K 2 och K 3 bedrivna cykelutbildningen

efter organiserandet av pansarinfanteriet lämpligen bör överflyttas till

pansarinfanteriregementena. Av arméchefen till stöd för denna uppfattning

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

17

anförda skäl måste anses bärande. Från Hälsingborgs stads sida har till

stöd för ett bibehållande av K 2 främst åberopats behovet av en stark kuppberedskap

i nordvästra Skåne. Dylika synpunkter ha givetvis beaktats vid

utformandet av det nu framlagda förelaget. Vid det slutliga ställningstagandet

ha emellertid —- förutom besparingssynpunkter — övriga militära skäl

varit utslagsgivande. Det må i detta sammanhang framhållas att, därest

K 2:s cykelkontingent förlägges till ett pansarinfanteriregemente, den kvarvarande

ryttarstyrkan icke blir av sådan storlek att den ur utbildningssynpunkt

motiverar bibehållandet av K 2 som självständigt förband och att en

alternativ lösning att bibehålla K 2 för ryttarutbildning och nedlägga K 3

med hänsyn till utbildningsförhållandena vid Hälsingborg och Skövde och

K 2:s etablissements relativt dåliga skick icke ansetts kunna ifrågakomma.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit och under framhållande av de besparingar,

som här stå att vinna, har jag ansett mig icke böra motsätta mig

försvarsutredningens av de militära myndigheterna tillstyrkta förslag om indragning

av K 2.

En förutsättning för överflyttning av K2:s cykelutbildning enligt arméchefens

förslag är att förläggningsutrymme för omkring 200 man tillskapas

vid ett pansarinfanteriregemente. Arméchefen har förordat förläggning

av K 2:s cykelkontingent till I 7. Hans förslag har samordnats med den

alltjämt olösta frågan om samförläggning av I7:s nu på Ystad och Revinge

uppdelade värnpliktskontingenter. Jag är med hänsyn till uppkommande

kostnader och svårigheter att inrymma erforderliga byggnadsåtgärder inom

tillgänglig byggnadskvot icke beredd att nu framlägga förslag om genomförandet

av denna samförläggning. På mitt uppdrag under hand verkställd

utredning har emellertid givit vid handen, att utan mera omfattande byggnadsåtgärder

I 7 nu kan utbyggas för omkring 200 man till en kostnad av

omkring 200 000 kronor. Erforderligt utrymme kan därigenom beredas K2:s

cykelkontingent vid I 7.

Yad härefter angår sammanslagningen av A 5 och A 8 synas ur materielsynpunkt

hinder icke längre möta mot en motorisering av de av A 5 uppsatta

krigsförbanden. För ett rationellt lösande av de i samband med sammanslagningen

uppkommande lokalfrågorna erfordras emellertid en viss omdispo

nering av inom Bodens garnison tillgängliga utrymmen ävensom vissa omoeh

tillbyggnader av för sjuk vårdsändamål avsedda lokaler. Yad härutinnan

föreslagits liar icke föranlett erinran från min sida. Det förtjänar i detta

sammanhang framhållas, att kostnaderna enligt tidigare utarbetade förslag

enbart för ett nöjaktigt lösande av truppförbandssjukvården vid enskilda

Bodenförband beräknats överstiga det sammanlagda beloppet för nu föreslagna

investeringskostnader.

I fråga om indragningen av T 2 N må till en början framhållas, att sedan

beslut numera fattats om intendenturutbildningens inlemmande i trängtrupperna

den avgörande tveksamheten i fråga om etablissementets bibehållande

— svårigheten att överblicka förläggningsförhållandena — eliminerats. Nu
2—355

5i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 110.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

mera verkställda utredningar tala för att fredsutbildningen av den hittills

till T 2 N förlagda värnpliktskontingenten bör ordnas i enlighet med armechefens

förslag. Några byggnadsåtgärder erfordras icke för förslagets genomförande.

Vad slutligen angår överflyttningen av JS från Kiruna till Boden finner

jag de skäl, som ur utbildnings- och mobiliseringssynpunkt anförts för förflyttningen,

vara så vägande, att de böra i princip tillmätas avgörande betydelse

i förhållande till de mot förflyttningen anförda kuppberedskapssynpunkterna.

Jag delar emellertid överbefälhavarens uppfattning att överflyttningen

icke bör i nuvarande läge omedelbart genomföras. Tidpunkten för

överflyttningen bör sålunda tills vidare lämnas öppen. De i samband med

sammanslagningen av A 5 och A 8 förordade byggnadsåtgärderna tillgodose

jämväl JS lokalbehov i Boden.

Av vad jag här förut anfört framgår, att jag finner övertygande statsfinan

siella och militära skäl tala för att principbeslut nu fattas om dels överflyttning

av cykelutbildningen vid K 2 och K 3 till 17 och 115, överflyttning

av ryttarutbildningen vid K 2 till K 3 och indragning i samband

därmed av K 2, dels motorisering av de av A 5 hittills uppsatta krigsförbanden

och i samband därmed sammanslagning av A 5 och A 8, dels in

dragning av T2N, dels ock överflyttning av JS från Kiruna till Norrbottens

regemente i Boden.

Beträffande tidpunkten för genomförandet av nu förordade organisationsförändringar

har jag redan förordat att med överflyttningen av JS tills

vidare bör anstå. Avvecklingen av K 2 är beroende av tidpunkten för färdig

ställandet av erforderliga lokalutrymmen i Ystad; man torde icke kunna

räkna med att K 2 skall kunna indragas förrän från och med budgetåret 1952/53.

Sammanslagningen av A 5 och A 8 synes kunna genomföras från och med budgetåret

1951/52. Avvecklingen av T2N slutligen skulle i och för sig kunna

genomföras redan från och med utbildningsåret 1951/52. Skäl torde emellertid

tala för att indragningen får anstå ännu ett år. Enligt vad jag inhämtat lärer

förslag om Noraetablissementets utnyttjande för civilförsvarsändamål icke

vara att förvänta till innevarande års riksdag, varför den för Nora stad betydelsefulla

frågan om etablissementets framtida utnyttjande alltjämt står

öppen. Svårigheterna på bostadsfronten synas vidare motivera, att något

rådrum beredes av överflyttningen berörd personal.

Jag tillstyrker arméchefens förslag om motorisering av A 2 och av regementet

uppsatta krigsförband. Utbildningen i motortjänst bör påbörjas

så snart lokalförhållandena det medger.

Jag har heller icke något att erinra mot att principbeslut fattas om förläggning

av arméns radarskola i anslutning till A 2. I årets statsverksproposition

har bemyndigande begärts till omdisponering av medel ävensom ytterligare

anvisning som möjliggör färdigställandet av den för skolan erforderliga

radarhallen. Enligt vad jag erfarit förslå sålunda tillgängliga medel

jämväl för anordnande av erforderliga skollokaler.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 110.

Vad arméchefen förordat i fråga om avvecklingen av stamridhästarna vid

A 2 och A 5 har icke givit mig anledning till erinran.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser

rörande indragning av de tjänster, som bliva övertaliga i anslutning

till minskningen av hästbeståndet vid A 2. Några förändringar beträffande

kavalleriets personalstater beräknas icke kunna ske under budgetåret 1951/52.

Till frågan om personalförändringar i samband med sammanslagningen av

A 5 och A 8 återkommer jag i det följande vid behandlingen av arméns avlöningsanslag.

Jag förutsätter att, därest riksdagen bifaller förslagen om indragning

av K 2 och T 2 N samt förflyttning av JS, vederbörlig hänsyn till

dessa minskningar av fredsförband tas vid tillsättandet av ledigblivande

tjänster vid förbanden.

I förevarande sammanhang må vidare följande framhållas.

Efter förhandlingar med Ystads stad rörande vissa med samförläggningen

till staden av I 7 sammanhörande markfrågor har tidigare övcrenskommits med

staden angående överlåtelse av mark för övningsändamål. Stadens åtaganden

ha därvid knutits till den förutsättningen att samförläggning kommer til!

stånd och att förläggningsstyrkan i Ystad i samband därmed ökas. Jag förutsätter

att slutlig överenskommelse i markfrågan skall kunna åvägabringas på

grundval av nu förestående utökning.

Yad härefter angår frågan om indragning av Öresunds marindistrikt har,

såsom försvarsutredningen framhållit, tidigare enighet rått bland de militära

myndigheterna om att marindistriktet kunde utgå och införlivas med Sydkustens

marindistrikt. Med hänsyn till de besparingar som stå att vinna

genom en indragning och då beredskapssynpunkterna beträffande Öresundsområdet

lärer kunna tillgodoses jämväl inom ramen för Sydkustens marindistrikts

organisation, finner jag mig nu böra förorda, att Öresunds marindistrikt

indrages den 1 juli 1951. Härav föranledda personalförändringar beaktas

i det följande vid behandlingen av marinens avlöningsanslag.

Vid anmälan i annat sammanhang av vissa ytterligare äskanden å kapitalbudgeten

för nästa budgetår avser jag hemställa om förslag till riksdagen att

anvisa medel för i det föregående omnämnda byggnadsåtgärder vid I 7 och

för anordnande av vissa lokaler i Boden. I förevarande sammanhang får jag

under åberopande av vad ovan anförts hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen besluta

a) att Norrbottens artillerikår skall utgå ur fredsorganisationen

från och med budgetåret 1951/52 och den vid kåren bedrivna

utbildningen överflyttas till Bodens artilleriregemente,

b) att Skånska kavalleriregementet skall indragas från och med

budgetåret 1952/53 och ersättas med en mobiliseringscentral, i

samband varmed regementets cykelkontingent skall förläggas till

Södra skånska infanteriregementet och dess ryttarkontingent till

Livregementets husarer,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

c) att Livregementets husarers cykelkontingent skall i samband

med indragningen av Skånska kavalleriregementet förläggas

till Älvsborgs regemente,

d) att Göta trängregementes kompani i Nora skall från och

med budgetåret 1952/53 utgå ur fredsorganisationen, i samband

varmed förbandets permanent organiserade sjukvårdskompani

skall underställas chefen för Norrlands trängregemente och förläggas

till Yästernorrlands regemente,

e) att arméns jägarskola skall från och med tidpunkt som

framdeles bestämmes förläggas till Norrbottens regemente,

f) att Göta artilleriregemente skall motoriseras,

g) att arméns radarskola skall organiseras i anslutning till

Göta artilleriregemente samt

li) att Öresunds marindistrikt skall indragas den 1 juli 1951.

[2.] Rationaliseringsverksamhet i övrigt inom försvaret. Liksom skett till

tidigare motsvarande propositioner torde i detta sammanhang böra lämnas en

översikt över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet

inom försvaret som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg, särskilt

i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna i det följande

eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter under nästa

budgetår.

Undersökningarna rörande den centrala förrådsorganisationen pågå och

beröra huvudsakligen arméns centrala tyganstalter. Därjämte pågår i samråd

med arméstaben, arméförvaltningens tygavdelning och statens sakrevision en

utredning med därav betingade organisationsundersökningar rörande tygreparationstjänsten

i vad avser driften vid arméns tygverkstäder. Representanter

från den privata industrien deltaga även i utredningen.

Försöksverksamheten avseende den regionala och lokala fortifikations- och

byggnadsförvaltningen inom I. och III. militärområdena, i vilka organisationsnämnden

medverkat, ha nu slutförts. Förslag i ämnet torde komma att avgivas

inom den närmaste tiden.

En sedan länge föreliggande rapport över organisationsundersökningar

vid kavalleriregemente har, i avvaktan på att frågan om kavalleriets organisation

blir slutligt löst, ännu icke föranlett förslag till ny regementsorganisation.

Omorganisationen av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid trängregementena

pågår.

Ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid pansarregementena,

de motoriserade artilleriregementena samt luftvärnsregementena

har nu fastställts att gälla som normalorganisation, i första hand för typregementena,

Skaraborgs pansarregemente, Smålands artilleriregemente och

Östgöta luftvärnsregemente. Bodens artilleriregemente har varit föremål för

särskilda undersökningar i samband med utredning av frågan om samman
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts proposition nr 110.

slagning av Norrbottens artillerikår med detta regemente. Genomförandet av

organisationen vid de övriga förband som tillhöra nämnda truppslag pågår

successivt i samråd med och under medverkan av nämnden. Nödvändiga byggnadsarbeten

fördröja icke oväsentligt genomförandet, som dock i stort sett beräknas

slutfört under innevarande budgetår.

Förslag till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten föreligger

nu även för luftvärnskårerna efter undersökningar vid Skånska luftvärnskåren.

Undersökningarna vid infanteriskjutskolan äro avslutade och förslag har

avgivits om ändrad organisation av skolans stabsorgan m. m. Förslaget är

f. n. föremål för remissbehandling.

Avgivet förslag om ändrad organisation av arméhundskolan har ännu icke

upptagits till behandling.

Yid försvarsområdesstaberna pågå förnyade organisationsundersökningar,

omfattande stabs- och förvaltningstjänsten m. m. Grundundersökningarna ha

utförts vid Karlstads försvarsområde samt Norrköping-Linköpings försvarsområde.

Rapport över dessa undersökningar ha framlagts.

Under budgetåret 1950/51 har organisationsnämnden i samråd med därav

berörda myndigheter påbörjat en översyn rörande tillämpningen av den nya

organisationen vid förbanden. Uppmärksamheten har därvid särskilt inriktats

på ekonomitjänsten och förrådstjänsten.

Organisationsundersökningarna vid Sydkustens marindistrikt ha slutförts

och rapport därom avgivits.

Genomförandet av den föreslagna nya organisationen vid marinens underofficersskola

pågår.

Försöksverksamheten vid Stockholms kustartilleriförsvar är nu avslutad

och försöksledaren, chefen för Stockholms kustartilleriförsvar, har avgivit slutrapport

över verksamheten. Då möjligheter visat sig föreligga att under vissa

förutsättningar gå längre i rationalisering än vad försöksverksamheten syftat

till, har chefen för marinen erhållit uppdrag att närmare klarlägga dessa förutsättningar.

Yid flygvapnet beräknas försök med flottiljorganisation, grundade på verkställda

undersökningar vid en flottilj, kunna igångsättas under 1952.

Yissa av de bär angivna förslagen till organisationsändringar vid armén

kunna nu upptagas till behandling. De personalförändringar som äro erforderliga

för övergång till ny organisation komma att behandlas i det

följande under arméns avlöningsanslag. Där behandlas också personal

frågor som föranledas av anpassningen av personalorganisationerna vid

pansar-, artilleri- och luftvärnsförband till fastställda normalorganisationer

för förband ur dessa truppslag. I den män det skulle visa sig möjligt

att tidigare än nu beräknats genomföra rationaliseringen även vid andra

enheter än som sålunda förutsatts skola kunna omorganiseras före utgången

av nästa budgetår böra givetvis sådana möjligheter tillvara
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

tagas. Jag förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande ock

tidigare budgetår — Kungl. Maj:t skall äga att jämväl under budgetåret 196D52

vidtaga de jämkningar i vederbörande personalorganisationer som kunna bliva

erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar, doek givetvis

alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt att

bereda särskild ersättning åt personal som med bibehållen löneställning bestrider

göromål som i en ny organisation ankomma på innehavare av högre

tjänst.

[3.] Flottans underofficerare. I enlighet med vad som förutsatts i 1948 års

riksdagsbeslut rörande försvarets organisation (prop. nr 206; rd. skr. nr 369)

tillkallades enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 fem utredningsmän1

för att biträda med utredning rörande marinens maskinbefäl och

marinens underofficerskårer i övrigt. De sakkunniga, som antagit benämningen

marinens underofficerssakkunniga, skulle enligt direktiven undersöka

underofficerarnas arbetsuppgifter, ansvarsområden, tjänsteställning, anställningsvillkor

m. m. Därjämte borde bland annat allmänna riktlinjer för förvaltares

placering och befordran tagas under övervägande samt undersökas

huruvida och i vilken omfattning det kunde visa sig möjligt att ersätta underofficerare

i mindre kvalificerade befattningar med långtjänstunderbefäl.

Marinens underofficerssakkunniga ha med skrivelse den 19 januari 1951

avgivit betänkande rörande flottans underofficerare (stencilerat), varvid anmälts,

att betänkande rörande kustartilleriets underofficerare senare kommer

att avlämnas.

Över underofficerssakkunnigas förslag ha yttranden avgivits av statskontoret,

statens lönenämnd, försvarets civilförvaltning, chefen för marinen,

statens organisationsnämnd, försvarets sjukvårdsstyrelse, 1949 års tjänsteförteckningskommitté,

svenska underofficersförbundet, marinens maskinbe

fälsförening, försvarsväsendets underbefälsförbund, svenska officersförbundet,

försvarets civila tjänstemannaförbund och svenska maskinbefälsförbundet.

Underofficerssakkunnigas betänkande är i vissa delar icke enhälligt. Beträffande

skiljaktiga meningar torde få hänvisas till det följande.

Marinens underofficerssakkunniga.

K u va rande bef ordringsf örhållanden.

De sakkunniga ha bland annat undersökt de faktiska befordringsåldrarna

för försvarets underofficerare under åren 1947—1949. Dessa undersökningar

ha de sakkunniga sammanfattat på följande sätt.

1 Överdirektören i arbetsmarknadsstyrelsen C. W. Curtman, ordförande, numera kommendörkaptenen

av 1. graden vid flottan S. O. Bergelin och numera byråchefen i civildepartementet

A. V. L. Rydback samt för frågor rörande maskinbefälet flaggmaskinisten

vid flottan K. G. Sjöberg och för frågor rörande underofficerskårerna i övrigt numera

flaggradiomästaren vid flottan A. E. V. Nyman. Sedan Sjöberg anhållit om befrielse från

uppdraget anmodades den 24 november 1950 förvaltaren vid flottan G. G. Hellman att i

Sjöbergs ställe vara ledamot av utredningen i frågor rörande maskinbefälet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

23

Genomsnittsålder under åren

1947—1949 vid

Försvarsgren

befordran

till förvaltare

befordran till

flaggundor- officer

(fnnj unkare)

utnämning till

underofticer

av 2.,graden

(sergeant)

50

40

27

48

36

26

45

35

27

39

31

27

--7-

I anslutning härtill framhålles, att av det statistiska material som redovisats

ej får dragas alltför långtgående slutledningar. Flera faktorer — vilkas

verkan ej kan återges statistiskt — påverka de förhållanden, som här behandlas.

Yad särskilt angår de för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningarnas

inverkan framhålles, att dessa befattningar icke påverka befordringsförhållandena

inom underofficerskårema utan endast förskjuta tidpunkten

för definitiv pensionsavgång.

De sakkunniga ha beräknat den procentuella delen av varje årlig avgång

flaggunderofficerare (fanjunkare), som teoretiskt kunna nå arvodesbefattning,

och kommit till följande värden: flottan 15 %, kustartilleriet 23 %, armén

43 % och flygvapnet 31 %.

Vissa beräkningar över kommande befordringsförliållanden grundade på

nuvarande personalstater ha ävenledes verkställts. Därvid har framhållits,

att en sådan undersökning endast kan giva värden för inbördes jämförelser.

Man har vid beräkningarnas utförande måst bortse från vissa faktorer såsom

möjligheten för underofficerare att övergå till andra än underofficersbeställningar

inom krigsmakten, rådande olikheter i fråga om befordringsenheter

m. m. Värdena i nedanstående tablå äro beräknade med dessa förutsättningar

och dessutom grundade på antagandet att de för budgetåret 19o0/ol fastställda

undero fficersstaterna äro helt besatta.

| Genomsnittlig befordrings- ;

ålder till flaggunderofficer,

1 därest befordringsålder till

Försvarsgren j förvaltare utgör

45 år

50 år

46''1 år

44-8 »

39 r> »

36'' 7 »

Kustartilleriet ....................j 44''1 ”

Armén............................j 38''8 »

Flygvapnet........................j a5''7 ”

De sakkunniga ha ävenledes beräknat hur stor del — angiven i procent

av varje årskull 45-åriga respektive 50-åriga flaggunderofficerare (fanjunkare)

som ha möjlighet att vinna förvaltarbefordran, därest denna inträffar vid 45

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

år respektive 50 år. Ifrågavarande beräkningar redovisas i nedanstående

tablå.

Procent av hel årskull 45-

åriga resp. 50-åriga flagg-

underofficerare, som bli för-

Försvarsgren

valtare därest forvaltarbe-

fordran inträffar vid

45 år

50 år

Flottan............

10-2

15'' 8

Kustartilleriet .............

16-o

24-8

Armén .............

22-8

36-B

Flygvapnet...............

45-2

75-8

Allmänna synpunkter.

De sakkunniga ha kommit till den uppfattningen, att det nuvarande vakansläget

inom flottan har sin grund icke enbart i konjunkturbetonade omständig

heter såsom exempelvis knappheten på arbetskraft utan även till icke oväsentlig

del i djupare liggande orsaker. Som exempel nämnas de tätt på varandra

följande organisationsändringarna, vilka menligt inverkat på arbets- och trivselförhållandena

samt på möjligheterna att hålla fulltaliga kadrar. I anslutning

härtill framhålla de sakkunniga bland annat följande.

Det må dock bär anföras, att ett icke ringa antal underofficerare, särskilt

sådana som erhållit en för staten kostsam utbildning inom vissa tekniska

yrken, övergår till andra och som regel bättre avlönade befattningar inom

såväl enskild som offentlig verksamhet. Den stora avgången bland flottans

maskinister torde till en icke oväsentlig del bero på att rådande stora behov

såväl till sjöss som i land av personal med maskinistutbildning för närvarande

huvudsakligen kan tillgodoses endast med personal, som erhållit utbildning

vid sjöbefälsskola eller inom marinen.

De sakkunniga vilja vidare peka på den bristande överensstämmelsen mellan

den under andra, äldre förhållanden uppbyggda personalorganisationen och

de nuvarande arbetsuppgifterna och därav betingade krav av personal.

Vid sina överväganden ha de sakkunniga funnit anledning ingå på frågan om

den nuvarande underofficerskårens avskaffande och fördelning av dess arbets

uppgifter på övriga personalgrupper vid flottan. De sakkunniga ha funnit skäl

föreligga för en omprövning av flottans hela personalorganisation. Med hän

syn till att direktiven för de sakkunnigas arbete begränsat utredningsarbetet

till att beröra frågor rörande marinens underofficerare ävensom till befälsutredningens

pågående arbete ha de sakkunniga ansett sig icke kunna ingå på eu

sådan omprövning. De sakkunniga understryka dock vikten av att en sådan

utredning snarast kommer till stånd.

Som redan i propositionen 1948: 206 anfördes (s. 362) ha marinens maskinis

ter framlagt förslag till omorganisation av marinens maskinistkårer. Förslaget

innehåller i huvudsak följande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

Flottans maskinister böra utbrytas ur underofficerskårerna och bilda eu

oivilmilitär gren av sjöförsvaret. Kustartillerimaskinisterna böra inlemmas i

flottans maskinbefälskader. Utbildningen bör ändras och effektiviseras. Pensionsåldern

för vissa kategorier bör höjas. Löne- och pensionsförhållanden

böra ändras. Titulaturen bör ändras och göras jämförbar med den som användes

i civil verksamhet av motsvarande art.

De sakkunniga ha framhållit, att vad maskinunderofficerarna föreslå äger

i stort sett samma aktualitet även för andra grupper av underofficerare inom

marinen än maskinisterna, exempelvis för underofficerare tillhörande hantverksavdelningen.

De sakkunniga anföra vidare följande.

Det torde sålunda icke vara möjligt att genomföra förslaget endast i fråga

om maskinister. Att utsträcka förslaget till att omfatta såväl maskinavdelningens

underofficerare som vissa underofficerare tillhörande andra )nkesavdelningar

och bibehålla övriga underofficerare i nuvarande militära ställning

skulle emellertid, enligt de sakkunnigas mening, varken innebära någon fördel

för tjänsten eller vara till gagn för personalen. De sakkunniga äro för

övrigt av den uppfattningen, att åtskilliga av de arbetsuppgifter som åvila

maskinisterna inom örlogsflottan äro speciellt militära och specifika i det att

motsvarighet saknas inom handelsflottan. Detta förhållande i förening med

det därav föranledda behovet av utbildning i militära ämnen och färdigheter

samt behovet av okomplicerade och självklara lydnadsförhållanden i alla situationer

utgöra enligt de sakkunnigas uppfattning starka skäl för att marinens

maskinister skola tillhöra den rent militära personalen.

De sakkunniga framhålla dessutom att de irritationsmoment, som ha sin

orsak i den nuvarande uppdelningen av personalen i olika kategorier knappast

skulle minska i styrka vid en sådan ytterligare uppdelning i kategorier,

som ett genomförande av maskinunderofficerarnas förelag skulle innebära.

Därest marinen tillfördes ännu en personalkategori skulle detta sannolikt

medföra att de redan nu svårlösta frågorna rörande förläggning och mässning

såväl ombord som i land ytterligare försvårades.

De sakkunniga ha efter värdering och lönegradsplacering av samtliga

mobiliseringsbefattningar för underofficerare vid flottan funnit, att de i förslaget

framlagda önskemålen om förbättrad löneställning för maskinister i

viss utsträckning varit befogade. Värderingen hade dock givit vid handen,

att en skälig löneställning kunde beredas befattningshavarna vid maskinavdelningen

inom ramen för de lönegrader som enligt gällande avlöningsföreskrifter

vore avsedda för underofficerare. Do sakkunniga anföra i denna fråga

vidare följande.

Det av de sakkunniga på grundval av värderingen och lönegradsplaceringen

av underofficersbefattningarna framlagda förslaget till stat för under

officerare vid flottan, i vilket bland annat lönegraden Ma 8 avsetts för vissa

förvaltare, innebär väsentliga förbättringar för maskinisternas del såväl vid

jämförelse med nuvarande förhållanden för maskinister som vid jämförelse

med de sakkunnigas förslag i vad det avser övriga underofficersgrupper inom

flottan. Med hänsyn till det samband som förefinnes mellan löne- och tjänsteställning

medför de sakkunnigas förslag även förbättringar för maskinunderofficerarna

i fråga om tjänsteställningen inom nnderofficerskadcrns ram.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Enligt undexofficerssakkunnigas mening böra sålunda flottans maskinister

även i fortsättningen vara underofficerare. Till följd av detta ställningstagande

ha underofficerssakkunniga ansett sig sakna anledning att närmare be

handla av maskinunderofficerarna avgivna förslag i fråga om titulatur och

pensionsförhållanden.

Herr Hellman, som anser, att de sakkunnigas förslag med vissa jämkningar

kan provisoriskt genomföras, föreslår, att främst frågan om maskinbefälets

förhållanden vid flottan blir föremål för förnyad utredning.

Vissa utgångspunkter för de sakkunnigas arbete.

Underofficerssakkunniga ha räknat med underofficerarna som eu befälsgrupp

mellan underbefäl och officerare, d. v. s. med nuvarande förhållanden

i detta hänseende oförändrade. Av den undersökning, som sammanfattningsvis

redovisats i det föregående, ha de sakkunniga konstaterat, att flottans

underofficerare i fråga om befordringsförhållanden äro mindre gynnsamt

ställda än huvuddelen av försvarets underofficerare i övrigt. Enligt vad de

sakkunniga inhämtat äro för närvarande cirka 350 beställningar vakanta. Inom

en treårsperiod med början hösten 1950 kommer enligt de sakkunnigas beräkningar

antalet vakanser att nedgå med omkring 150, om ingen onormal

avgång inträffar.

De sakkunniga ha prövat olika sätt för att förbättra befordringsförhållandena

för flottans underofficerare. Därvid har framkommit, att detta skulle

kunna ske genom en »reglerad befordringsgång».

De sakkunniga ha emellertid framhållit, att frågan om att införa en reglerad

befordringsgång till flaggunderofficer är av sådan räckvidd att den till

större delen faller utom de sakkunnigas verksamhetsområde. Då frågan därjämte

är under övervägande inom 1949 års tjänsteförteckningskommitté ha

de sakkunniga ansett sig icke böra taga ställning till frågan.

Erforderliga förbättringar av befordringsförhållandena för flottans underofficerare

skulle, framhålla de sakkunniga, även kunna åstadkommas genom

eu ändrad sammansättning i förbättrande riktning av underofficersstaten, uppnådd

som ett resultat av antingen en prövning av lönegradsplaceringen av

flottans underofficersbefattningar eller eu ur befordringssynpunkt skälig avvägning

av antalet beställningar i olika lönegrader. De sakkunniga ha valt

att i huvudsak följa den förstnämnda utvägen, vilken givetvis skulle ha kunnat

leda till oförändrade eller försämrade befordringsförhållanden men som

å ena sidan möjliggör en rättvisande undersökning huruvida och i vilken omfattning

det kan visa sig möjligt att ersätta underofficerare i mindre kvalificerade

befattningar med långtjänstunderbefäl samt å andra sidan tillvaratager

såväl statens som personalens berättigade intressen i denna mycket viktiga

fråga.

I likhet med 1941 års försvarsutredning och 1945 års försvarskommitté ha de

sakkunniga lagt mobiliseringsbehovet av stamunderofficerare till grund för

underofficerskaderns storlek och sammansättning. Kaderns storlek är baserad

på de mobiliseringstabeller som gällde den 27 maj 1950.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 110.

1941 års förs var,sutredning och 1945 års försvarskommitté angåvo vilka befattningar,

som borde avses för förvaltare, men prövade icke huruvida annan

i krigsorganisationen ingående befattning borde bestridas av flaggunderofficer

eller underofficer av 2. graden. Underofficerssakkunniga ha undersökt

och prövat samtliga stamunderofficersbefattningar i krigsorganisationen

och med ledning därav hänfört varje befattning till viss lönegrad. I fråga om

fartyg ha de sakkunniga lönegradsplacerat samtliga underofficersbefattningar

och därefter — med uteslutande av de för förvaltare avsedda befattningarna

—- fördelat desamma på stam och reserv (värnpliktiga) enligt de proportioner

som finnas i flottans mobiliseringstabeller.

För att utröna i vad mån en på mobiliseringsbehovet grundad underofficerskader

passar för fredsbehoven (sommar- och vinterbehoven) ha de sakkunniga

lönegradsplacerat befattningarna i fredsorganisationen. En jämförelse

mellan de beräknade mobiliserings- och fredsbehoven har enligt de

sakkunnigas mening utvisat att den på grundval av mobiliseringsbehovet

föreslagna underofficerskadem i stort sett överensstämmer med fredsbehoven

av underofficerare.

Som en följd av det principiella ställningstagandet att grunda arbetet på

den nuvarande organisationen ha de sakkunniga ansett sig icke böra taga hänsyn

till de av statens organisationsnämnd i augusti 1950 beträffande Sydkustens

marindistrikt och av 1946 års militära förvaltningsutredning i oktober

1950 beträffande den centrala förvaltningsorganisationen avgivna förslagen.

Med hänsyn till pågående utredning rörande militärmusiken ha underofficerssakkunniga

ansett sig icke böra till behandling upptaga frågor, som beröra

flottans musikpersonal.

Avlöningsfrågor.

Underofficerarna äro för närvarande lönegrads- och löneklassplacerade

enligt följande. I

Tjänstegrad

Lönegrad

Omfattande

löneklasserna

Underofficer av 2. graden ..........

Flaggunderofficer ..................

Ma 4

Ma 5

Ma 6

14,15, 16 och 18

15, 16, 18 och 20

18, 20 och 22

I det från och med den 1 juli 1947 gällande avlöningssystemet har därutöver

upptagits en lönegrad, Ma 8, omfattande löneklasserna 22—25, avsedd

för förvaltare. Någon inplacering i denna lönegrad har emellertid hittills icke

skett. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 30 juni 1949 har uppdragits åt

1949 års tjänsteförteckningskominitté att verkställa utredning rörande löneställningen

för förvaltare och därmed sammanhängande frågor. Underofficerssakkunniga

ha haft underhandsöverläggningar med tjänsteförteckningskommittén

i dessa frågar och ha ansett sig kunna utan hinder av inom tjänstelorteckningskommittén

pågående arbete avgiva förslag beträffande löneställ
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition m 110.

ning för förvaltare med utnyttjande av såväl lönegraden Ma 6 som lönegraden

Ma 8. De sakkunniga äro emellertid medvetna om att deras förslag i detta

avseende ej kan undantagas från tjänsteförteckningskommitténs prövning.

Detta gäller även de av de sakkunniga tillämpade normerna för förvaltarbefattningarnas

fördelning på lönegrader, särskilt som vissa av de sakkunniga

behandlade befattningar inom flottan ha motsvarigheter inom försvaret i

övrigt. En placering av samtliga förvaltare i lönegraden Ma 8 skulle enligt

de sakkunnigas mening påkalla en omprövning av den av de sakkunniga verkställda

gränsdragningen mellan förvaltar- och flaggunderofficersbeställning

arna. De av de sakkunniga i lönegraden Ma 6 placerade förvaltarna skulle sålunda

sannolikt komma att fördelas på flaggunderofficersbefattningar i Ma 5

och förvaltarbefattningar i Ma 8.

Befattningarna såsom maskintjänstchefer (uppbördsmaskinister) på ubåtar

ha av de sakkunniga lönegradsplacerats såsom förvaltarbeställningar. Med

hänsyn till att innehavarna av ifrågavarande befattningar, enligt vad de sakkunniga

inhämtat, icke kunna kvarstå i dessa till uppnådd pensionsålder -—

60 år — föreslå de sakkunniga att ett system med vikariatslöneförordnanden i

lönegraderna Ma 8 och Ma 6 för maskintjänstchefer (uppbördsmaskinister) på

ubåtar införes.

I följd av vad sålunda anförts skulle löneskalan för underofficerare vid

flottan komma att omfatta lönegraderna Ma 4, Ma 5, Ma 6 och Ma 8 mot

tidigare Ma 4, Ma 5 och Ma 6.

De sakkunniga ha tagit ställning till vissa frågor, vilka avse de särskilda

avlöningsförmåner, som enligt gällande föreskrifter utgå vid tjänstgöring om

bord. Härmed åsyftas den särskilda ersättning som utgår för omhänderhavande

av viss uppbörd ävensom sjötillägg (isbrytartillägg och beredskapstillägg).

Mässpenningarna, som ha karaktär av traktamentsersättning, ha de sakkun

niga ansett sig sakna anledning behandla,

Enligt 33 § B. Försvaret, punkt 3, statens allmänna avlöningsreglemente

utgår till sådan tjänsteman vid flottan eller flygvapnet, som under sjötjänstgöring

omhänderhar annan uppbörd än penninguppbörd, särskild ersättning

med 50 öre för dag. De sakkunniga föreslå, med hänsyn till att de vid värderingen

av ifrågavarande befattningar beaktat det speciella med uppbördsmannaskapet

förenade ansvaret, att dylik ersättning i fortsättningen icke skall

utgå till underofficerare, vilka omhänderha uppbörd ombord. De sakkunniga

föreslå emellertid att sådan beställningshavare varom här är fråga bör över

gångsvis bibehållas vid rätten till ersättningen så länge han kvarstår i den

beställning, han innehade omedelbart före tidpunkten för genomförandet av

de sakkunnigas förslag.

Därest den särskilda ersättningen för omhänderhavande av uppbörd slopas

för underofficerare vid flottan, bör enligt de sakkunnigas mening ersättningen

borttagas även för övriga personalkategorier. Med hänsyn till begräns

ningen av utredningsuppdraget ha de sakkunniga icke avgivit förslag härom.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Enligt 35 § 2 mom. Försvaret, statens allmänna avlöningsreglemente äger

beställningshavare under sjötjänstgöring uppbära sjötillägg i enlighet med

de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t meddelar. Sjötillägget utgår med

högre belopp vid tjänstgöring på ubåt än vid tjänstgöring på annat fartyg

samt inom samma lönegrad med högre belopp till »vissa yrkesmän» än till

»beställningshavare i allmänhet».

Med hänsyn till att frågan om sjötilläggets bibehållande prövades av statsmakterna

år 1948 (prop. 1948: 225) ha de sakkunniga icke ingått på detta

spörsmål utan förutsatt att sjötillägg även fortsättningsvis skall utgå. De sakkunniga

ha icke heller ifrågasatt ändring i det nu gällande förhållandet att

högre sjötillägg uppbäres vid tjänstgöring på ubåt än vid tjänstgöring på övervattensfartyg.

Däremot ha de sakkunniga till prövning upptagit frågan, huruvida

nuvarande differentiering av sjötillägget mellan, å ena sidan, »vissa

yrkesmän» och, å andra sidan, »beställningshavare i allmänhet» bör bibehållas.

De sakkunniga ha kommit till den slutsatsen, att högre sjötillägg tillerkänts

vissa personalkategorier av i huvudsak det skälet att de, som tillhöra

dessa personalkategorier, ansetts ha en särskilt krävande och ansvarsfylld

tjänstgöring ombord. Vidare har rekryteringsskäl tillmätts viss betydelse.

De sakkunniga ha för sin del funnit övervägande skäl tala för att vid sin

värdering i lönehänseende av olika underofficersbefattningar ombord utgå

från att sjötillägget skall vara lika stort för samtliga innehavare av underofficersbeställning

i en och samma lönegrad. Hänsyn till mera ansvarsfylld och

krävande tjänstgöring i vissa befattningar ombord har i stället tagits vid avvägningen

av lönegradsplaceringen för de särskilda befattningarna. Av resultatet

av de sakkunnigas arbete framgår, att den förmånligaste statsammansättningen

— sett ur befordringssynpunkt — kommer de underofficersgrupper

till del, vilka hittills åtnjutit förhöjt sjötillägg. Angivna förhållande synes

kunna tillmätas lika stor betydelse ur rekryteringssynpunkt som nuvarande

förhöjning av sjötillägget.

Under åberopande av anförda omständigheter förorda de sakkunniga, att

här ifrågavarande differentiering av sjötilläggen slopas. Vad angår tidpunkten

för en sådan åtgärd ha de sakkunniga erinrat, att det med hänsyn till lönerelationerna

mellan underbefäl odh underofficerare icke synes möjligt att vidtaga

densamma för den senare gruppen, innan motsvarande spörsmål utretts

för övriga personalkategoriers del. De sakkunniga ha ansett det falla utom

uppdraget att behandla frågor, som avse manskapets avlöningsförmåner och

till följd därav föreslagit att spörsmålet snarast göres till föremål för särskild

utredning. I avbidan härpå föreslås att förhöjningen av sjötilläggen övergångsvis

bibehålies för vissa yrkesmän även i underofficersgradema.

Beträffande isbrytartillägg och beredskapstillägg ha de sakkunniga avgivit

förslag som motsvara de nyssnämnda förslagen rörande sjötillägg.

De sakkunnigas expert, marindirektören Cagnell har reservationsvis framhållit,

att föreslagen jämkning av kaderns sammansättning motiverat ett bibehållande

av differentierade sjötillägg.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nt Ilo.

Underofficerskaderns storlek och sammansättning.

De sakkunniga framhålla, att för närvarande erfordras 1 591 underofficerare

för att täcka flottans mobiliseringsbehov av stamunderofficerare. De sakkunniga

föreslå att 102 befattningar utgå.

De sakkunniga föreslå vidare att 309 befattningar för underofficerare överföras

till befattningar för högbåtsmän. I anslutning härtill anföra de sakkunniga

bland annat följande.

En konsekvent tillämpning av de principer, som legat till grund för de sakkunnigas

arbete, borde ha medfört att ytterligare ett antal befattningar —

främst inom maskinavdelningen — för närvarande avsedda för underofficerare

skulle ha överförts till befattningar för manskap. Ur utbildningssynpunkt har

det emellertid ansetts ofrånkomligt att placera underofficerare i befattningar

vilkas bestridande i och för sig icke motivera underofficers löneförmåner. Med

hänsyn härtill ha de sakkunniga hänfört ett antal befattningar till lönegraden

Ma 4 ehuru en strikt tillämpning av värderingsgrunderna skulle ha medfört

att befattningarna placerats i lönegraden Ma 3. I den mån ifrågavarande till

lönegraden Ma 4 hänförda befattningar visat sig icke räcka till för att täcka

behovet av utbildningsplatser för underofficerare torde det bli nödvändigt att

låta underofficerare bestrida befattningar, som av de sakkunniga hänförts till

lönegrad Ma 3.

Genom här angivna förslag nedbringas underofficerskadern till att omfatta

(1591 —102 — 309—) 1 180 beställningar. Tidigare har anförts, att en på

grundval av mobiliseringsbehovet beräknad underofficerskader enligt do sakkunnigas

mening i stort sett överensstämmer med fredsbehoven av underofficerare.

Vid sitt arbete med lönegradsplaceringen av underofficersbefattningama

funno de sakkunniga, att ett 70-tal befattningar kunde hänföras likaväl till

lönegraden Ma 5 som till lönegraden Ma 4. Ifrågavarande befattningar ha

av de sakkunniga fördelats på nämnda lönegrader i syfte att uppnå största möjliga

jämnhet i fråga om befordringsförlrållandena mellan de av de sakkunniga

föreslagna befordringsenheterna. Efter denna fördelning verkställda beräkningar

utvisade emellertid, att befordringsläget för däcksavdelningens underofficerare

skulle bli avsevärt sämre än för övriga underofficerare. För att

komma till rätta med detta problem ha de sakkunniga funnit sig böra föreslå

en överföring av 33 beställningar för underofficerare (vid däcksavdelningen)

i lönegraden Ma 4 till lönegraden Ma 5. Vid sina befordringsberäkningar ha

de sakkunniga förutsatt, att förvaltarbeställningarna komma att vara anknutna

till yrkesgrenarna på visst sätt.

I följande tablå detaljredovisas de sakkunnigas förslag i fråga om förvaltarbefattningar

vid flottan i fredstid.

Förslaget förutsätter att tre underofficerare i arvodesbefattningar utbytas

mot förvaltare i lönegraden Ma 6 samt att en civil tjänsteman i lönegraden

Ce 21 vid Karlskrona örlogsvarv ersättes med en förvaltare i lönegraden Ma 6.

De sakkunnigas förslag till förvaltarbeställningar innefattar samtliga i personalförteckningen

för budgetåret 1950/51 upptagna med undantag för två

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 110.

31

t t n i

Lönegrad Ma 8.

Förvaltare tjänstgörande vid marinstabens organisationsavdelning ............

Chef för underofficersdetalj vid ÖSS och ÖSK ..............................

Chef för registerdetalj ÖSG..................................................

Maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) pä 9 stadsjagare och jagaren Klas Horn

Uppbördsmaskinist pä 3 kryssare............................................

Kontrollant vid maskinsektion ÖVK..........................................

Kontrollant vid elektrosektion OVK..........................................

Kontrollant vid fartygsavdelning ÖVS........................................

Kontrollant vid maskinsektion ÖVK.. .....:...................................

Biträde ät chef för fartygsavdelning ÖVS, ÖVK och ÖVG....................

Kontrollant vid fartygsavdelning ÖVS........................................

Chef för radiostation MDO, MDS.och MDV..................................

Biträde åt chef för skrovsektion ÖVK ......................................

Summa beställningar i lönegrad Ma 8

Lönegrad Ma 6.

Uppbördsman vid artilleriinventarieförråd ÖVS och ÖVK ....................

Biträde åt kontrollofficer Bofors ............................................

Uppbördsman vid marinförvaltningens förråd Bofors..........................

Uppbördsman vid artilleriammunitionsförråd ÖVS och ÖVK..................

Skjutfältsföreståndare artillerisektion ÖVK ........................ ..........

Uppbördsman vid artilleriinventarie- och artilleriammunitionsförråd ÖVG......

Förvaltare vid minsektion ÖVS..............................................

Förvaltare vid minsektion ÖVK..............................................

Uppbördsman vid min- och svepförråd ÖVG..................................

Kasernuppbördsman ÖSS och ÖSK..........................................

Kasernuppbördsman Bergaskoloma ......................,.......................

Uppbördsman vid material- och drivmedelsförråd ÖVS, ÖVK och ÖVG........

Chef för underofficersdetalj ÖSG ............................................

Kassachef vid marinstaben..................................''................

Uppbördsman vid centralt intendenturförråd..................................

Kassachef vid Bergaskoloma................................................

Uppbördsman vid beklädnadsförråd MDO och MDS ..........................

Uppbördsman vid intendenturinventarieförråd MDO och MDS................

Chef för avlöningsdetalj MDO och MDS ......................................

Expedition sunderofficer vid registerdetalj ÖSS och ÖSK......................

Uppbördsman vid beklädnads- och intendenturinventarieförråd MDV..........

Fartygschef på 3 tendrar och 3 tankfartyg ...................................

Uppbördsman vid sjöreserv ÖVS, ÖVK och ÖVG ............................

Arbetsledare vid sjöreserv ÖVK................................................

Expeditionsunderofficer vid rätts vårdsdetalj ÖSG ............................

Uppbördsman vid proviantförråd MDO, MDS och MDV .....................

Förvaltare tjänstgörande vid intendenturavdelningen marinförvaltningen......

Maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) på 2 ubåtsjaktfartyg och 6 kustjagare ..

Uppbördsmaskinist på 3 pansarskepp och 2 landskapsjagare..................

Vaktbefälhavare i maskin på 2 kryssare......................................

Biträde åt nybyggnadskontrollant marinförvaltningen ........................

Instruktionsunderofficerare vid vissa skolor eller kurser ......................

Maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) på minfartyget Alvsnabben och stats
isbrytaren

Ymer ..........................................................

Elektrotjänstchef (uppbördselektrilcer) på 10 stadsjagare och jagaren Klas Horn

Uppbördselektriker på 3 pansarskepp och 3 kryssare ........................

Eldlodningsuppbördsman på 2 kryssare typ Tre Kronor ......................

Förvaltare vid artillerisektionens eldledningsdetalj ÖVS ......................

Kontrollant vid elektrosektion ÖVS.,..........................................

Biträde åt chef för elektrosektion ÖVK......................................

Uppbördsman vid elektroinventarieförråd tillika föreståndare för kraftcentral

ÖVG ....................................................................

1

2

1

10

3

2

1

1

1

3

3

3

1

32

1

1

2

1

1

2

1

1

2

1

3

1

1

1

1

2

2

2

2

1

6

3

1

1

3

1

8

5

4

3

2

11

B

2

1

1

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Befattningar

Antal

Biträde åt nybyggnadskontrollant marinförvaltningen ........................

i

Uppbördsman vid reservdelsförråd för ubåtars, minsvepares m. fl. mindre far-

i

Förvaltare tjänstgörande i xnarinöverdirektörens expedition ..................

i

Uppbördsman vid maskin- och elektroinventarieförråd ÖVS och ÖVK ........

2

Föreståndare för kommenderings- och militär personaldetalj ÖVS och ÖVK ..

2

Uppbördsman vid teleförråd ÖVS, ÖVK och ÖVG............................

Chef för radioskola ÖSS tillika uppbördsman för radiostation in. m. MDO . . . .

3

1

Förste instruktionsunderofficer vid flottans signalskola på Berga, tillika upp-

l

1

Förste instruktionsunderofficer vid radioskola ÖSK ..........................

1

Tygfö re ståndare vid artillerisektion ÖVK....................................

1

Uppbördsman vid centralt torpedförråd......................................

1

Förvaltare vid torpedsektion ÖVS och ÖVK..................................

2

Föreståndare för torpedinskjutningsstation ÖVK..............................

Uppbördsman vid torpedförråd, tillika föreståndare för torpedverkstad ÖVG ..

1

1

Uppbördstimmerman på 2 kryssare typ Tre Kronor ..........................

2

Biträde åt chef för skrovsektion ÖVS........................................

1

Biträde åt chef för fartvgsavdelning oVO ..................................

1

3

Teleuppbördsman på radarfartyget Prins Carl................................

1

Förvaltare tjänstgörande vid telebyrån marinförvaltningen....................

1

Förste instruktionsunderofficer vid teleskolan MDO ..........................

L

Summa beställningar i lönegrad Ma 6

123

kasernuppbördsmän vid Karlskrona örlogsstation, en uppbördsman vid Hårsfjärdens

örlogsdepå samt en uppbördsman vid sjukvårdsmaterielförrådet vid

Sydkustens marindistrikt.

De sakkunniga anse, att det vid genomförandet av de sakkunnigas förslag

bör ankomma på de marina myndigheterna att undersöka i vad mån innehavarna

av nämnda befattningar kunna överföras till andra befattningar

för förvaltare. Därest överföring icke kan ske, böra befattningshavarna enligt

de sakkunnigas förslag kvarstå över stat med full tjänstgöringsskyldighet.

Härvid bör motsvarande antal beställningar i lönegraden Ma 5 hållas vakant.

De sakkunniga föreslå följande stat för flottans underofficerare.

Benämning

Antal

Lönegrad

Förvaltare..........................

32

Ma 8

» ..........................

123

Ma 6

Flaggunderofficerare................

1 453

Ma 5

Underofficerare av 2. graden........

547

Ma 4

Flaggunderofficerare eller underoffice- rare av 2 gr. (musikunderofficerare)

25

Ma 5 el. Ma 4

Summa

1180

1 Av dessa må högst 24 regelmässigt inneha vikariatsloneforordnande

i högre lönegrad (raaskintjänstchefer på ubåtar).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 33

De sakkunnigas förslag till fördelning av underofficersbeställningarna på

yrkesavdelningar framgår av följande tablå.

Yrkesavdelning

Lönegrad

Summa

Ma 8

Ma 6

Ma 5

Ma 4

Däcks av delningen..........................

4

40

189

221

454

Ekonomiavdelningen ......................

—

6

26

30

62

Maskinavdelningen ........................

24

54

170

218

466

Hantverksavdelningen......................

4

23

68

78

173

Summa

32

123

453

547

*1155

1 25 musikuuderofficerare ha icke redovisats i denna tablå.

Herr Rydback bar reserverat sig mot den föreslagna jämkningen av staten

genom överförande av 33 beställningar i lönegraden Ma 4 till beställningar i

lönegraden Ma 5.

Herr Nyman bär icke kunnat ansluta sig till utgångspunkterna för värderingsarbetet.

Han bär vidare föreslagit inrättande av ytterligare 24 förvaltarbeställningar

samt ansett klassificeringen av förvaltare i lönegraderna Ma 6

och Ma 8 såsom provisorisk.

Bef ordringsenheter m. m.

Sedan Kungl. Maj:t fastställt staten för flottans underofficerare fördelas

dessa av chefen för marinen till de tre örlogsstationema. Samtliga underofficerare

vid örlogsstation bilda en kår, som utgör befordringsenhet. Detta har

medfört, framhålla de sakkunniga, att underofficerarna som regel befordras

(utnämnas) vid den örlogsstation, vid vilken de erhållit beställning såsom

manskap. Överföring från en örlogsstation till en annan har enligt vad de

sakkunniga inhämtat endast förekommit vid särskilda tillfällen såsom exempelvis

vid uppsättandet av Göteborgs örlogsstation. De sakkunniga framhålla,

att systemet medför att befordringsförhållandena bli ojämna de tre

örlogsstationema emellan på grund av ojämnheter i kåremas sammansättning,

oväntade avgångar, skilda rekryteringsmöjliglieter m. m. Detta medför särskilda

olägenheter på de fartyg, som ha bemanning från mer än en örlogsstation.

De sakkunniga ha funnit att fördelar skulle vinnas och rättvisesynpunkter

tillgodoses, om flottans underofficerare sammanfördes till befordringsenheter

gemensamma för hela flottan, d. v. s. oberoende av örlogsstation, och avgivit

förslag i denna riktning. Enligt de sakkunnigas mening medför detta förslag

krav på vissa organisatoriska ändringar. Bland annat kräves ett stationscheferna

överordnat organ. De sakkunniga anse nämligen, att samtliga stamunderofficerare

skola bilda eu enda kår, flottans underofficerskår, och anföra

i anslutning härtill bland annat följande.

Beställningarna för underofficerare böra icke fördelas till örlogsstationerna,

men det bör alltjämt åligga marinchefen att fördela beställningarna

3—355 m Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 110.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung!. Maj:ts proposition nr 110.

på yrkesgrenar med ledning av bland annat krigs- och fredsorganisationemas

behov. Vidare skall det ankomma på marincheten att utnämna och befordra

stamunderofficerare ävensom att tilldela underofficer viss örlogsstation.

Stationschef skall vara personalchef för de underofficerare, vilka tilldelats

honom underlydande örlogsstation, och skall beträffande desamma fullgöra

alla de åligganden, som ankomma på stationschef, med undantag av utnämning

och befordran. Han skall till chefen för marinen inkomma med förslag

till utnämning till och befordran av underofficerare.

De sakkunniga räkna med att marinchefen i högre grad än som nu är fallet

kommer att genom direktiv till stationscheferna få reglera manskapets utbildning

till underofficerare samt dessas tjänstgöring och utbildning för att

säkerställa tillgången på lämplig personal för olika yrkesgrenar och befattningar.

Marinchefen kommer att i icke ringa utsträckning få övervaka alla de

frågor, som sammanhänga med underofficerarnas utnämning, befordran och

kommendering m. m. Sådana ärenden, varav flertalet nu handläggas i marin

stabens organisationsavdelning, komma att öka i antal och omfattning. För

att biträda vid handläggningen samt för insamlande och bearbetning av

statistik, skötande av register och dylikt bör personalen vid marinstaben ökas

med en underofficer. De sakkunniga ha i sitt förslag till stat för flottans

underofficerare beräknat en beställning i lönegraden Ma 5 för nu nämnd befattningshavare.

De sakkunniga ha övervägt, huruvida det vore möjligt och

lämpligt att överföra ytterligare arbetsuppgifter från stationscheferna till

chefen för marinen eller till annat centralt organ. Sådana åtgärder skulle

komma att medföra ganska avsevärda organisationsändringar. Ehuru de sakkunniga

hålla det för sannolikt att vissa fördelar kunde vinnas genom att överföra

ytterligare arbetsuppgifter, framlägges icke förslag därom. Den främsta anledningen

härtill är, att de sakkunnigas förslag om överföring allenast av

ärenden rörande utnämning och befordran gör det möjligt att utan nämnvärd

ändring i organisationen pröva en centralisering, varvid värdefulla erfaren

heter därom kunna vinnas. Visa de vunna erfarenheterna att en mera genom

gripande centralisering bör komma till stånd, torde ett ökat personalbehov

vid det centrala organet kunna täckas genom överföring av personal från örlogsstationernas

underofficersdetaljer. De sakkunnigas nu framlagda förslag medför

icke sådan ändring i arbetsuppgifterna och arbetsomfånget vid nämnda detal

jer, att en minskning av personalen vid desamma är möjlig.

Som tidigare nämnts, ha de sakkunniga föreslagit att 309 befattningar för

stamunderofficerare överföras till befattningar för högbåtsmän på aktiv stat.

Härvid ha de sakkunniga förutsatt, att högbåtsmän, som avses för vissa

av do sålunda överförda befattningarna, skola f rhålla längre yrkesutbildning

— huvudsakligen praktisk — än som för närvarande meddelas i underbefälsutbildningen.

Den ytterligare utbildningen beräkna de sakkunniga kunna

rymmas inom en tidrymd av 6 månader och bedrivas inom den utbildnings

organisation, som redan finnes vid flottan.

övergångsfrågor.

De sakkunniga beräkna, att under budgetåret 1951/52 komma att finnas

totalt omkring 1 300 stamunderofficerare. Enligt de sakkunnigas förslag erfordras

1180. Med hänsyn till underofficerarnas yrkesgrenstillhörighet be

räknas det komma att finnas överskott på underofficerare i vissa yrkesgrenar

samtidigt som det föreligger brist i andra. De sakkunniga anse att omskol

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

ning och omregistrering av underofficerare kan ske i viss utsträckning. Av

de därefter övertaliga underofficerarna beräknas omkring 110 bestrida befattningar,

för vilka de sakkunniga avsett högbåtsmän. Resten — omkring 40 underofficerare

— erfordras icke enligt de sakkunnigas förslag. De sakkunniga

föreslå, att även dessa underofficerare utnyttjas för att kompensera vakanserna

inom högbåtsmannakadern men understryker, att om svårigheter i fråga om

rekrytering av högbåtsmän skulle uppstå på grund av att mot antalet övertaliga

underofficerare svarande antal beställningar för högbåtsmän vakanthållas,

särskilda åtgärder böra vidtagas efter prövning av statsmakterna.

De sakkunniga föreslå vidare, att samtidigt med att den föreslagna ordinarie

staten för underofficerare genomföres, de övertaliga underofficerarna

överföras till särskild stat. De övertaliga underofficerarna böra enligt de sakkunnigas

mening inom sin .särskilda stat särhållas från övriga underofficerare.

De böra icke befordras till förvaltare. Till staten för övertaliga hörande

underofficer av 2. graden bör befordras till flaggunderofficer i tur med under

officer i den nya staten.

Kostnadsberäkningar.

De sakkunnigas förslag, fullt genomfört, beräknas medföra en lönekostnadsminskning

såvitt avser underofficerare med i runt tal 2 770 000 kronor i

förhållande till den för budgetåret 1950/51 fastställda staten. Beträffande

lönekostnaderna för manskap beräknas däremot en kostnadsökning med drygt

2 100 000 kronor (lönekostnaderna för 309 befattningshavare i lönegraden

Ma 3). Totalt beräknas förslaget, fullt genomfört, medföra en lönekostnadsminskning

med i runt tal 660 000 kronor.

De sakkunniga ha emellertid anfört att förslaget, därest det genomföres

under budgetåret 1951/52, kommer att medföra en lönekostnadsökning i förhållande

till lönekostnaderna för flottans underofficerare under budgetåret

1951/52 enligt nuvarande stat med i runt tal 300 000 kronor.

De sakkunniga ha med hänsyn till rådande vakanser inom nuvarande högbåtsmannakader

ansett det icke erforderligt att för budgetåret 1951/52 beräkna

några lönekostnader för den utökning av högbåtsmannakadern som föreslå

gits.

De sakkunnigas förslag om slopande av den i 33 § statens allmänna av

löningsreglemente föreskrivna särskilda ersättningen för omhänderliavande

av uppbörd beräknas av do sakkunniga, efter en viss övergångstid, medföra

en årlig kostnadsminskning av i runt tal 36 000 kronor.

I fråga om kostnaderna för sjötillägg, isbrytartillägg, beredskapstillägg

(under isbrytarberedskap), rese- och traktamentsersättningar, flyttningsersätt

ningar m. m. beräkna de sakkunniga att förslaget medför mindre kostnads

ökningar.

Under nu rådande vakanser inom underofficerskadern ha, framhålla de sak

kunniga, underbefäl beordrats att bestrida underofficersbefattningar och till

följd därav mässat i undcrofficersmäss samt uppburit sjötillägg i likhet mod

opaginerad Kontrollera mot PDF

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

underofficerare av 2. graden. De sakkunnigas förslag beräknas — på grund

av överföring av befattningar till manskapskadern — komma att medföra att

kommendering av underbefäl till att bestrida befattningar avsedda för underofficerare

upphör. Härigenom ernås enligt de sakkunnigas beräkningar

mindre kostnadsminskningar.

Slopandet av 102 underofficersbefattningar medför, enligt vad de sakkun

niga slutligen anföra, kostnadsminskningar i flera andra avseenden.

Remissutlåtanden.

Behovet av en allmän omprövning av flottans personalorganisation understrykes

i flera av remissutlåtandena.

Sålunda finner chefen för marinen önskvärt, att en dylik utredning snarast

kommer till stånd ehuru under nuvarande utrikespolitiska förhållanden

stora svårigheter anses föreligga att frigöra för utredningsarbetet erforderlig

personal. I likhet med de sakkunniga anser marinchefen det icke möjligt att

inom ramen för nuvarande personalorganisation komma till rätta med vissa

av de förhållanden, som kunna tänkas inverka på trivseln ombord.

Minskningen av antalet underofficersbeställningar får som konsekvens,

framhåller marinchefen, minskade möjligheter för manskapet att nå underofficersbeställning.

Visserligen erbjudes en häremot svarande ökad möjlighet

för anställning som högbåtsman. Totalt sett, fortsätter marinchefen, torde

dock de framtida utsikter som bjudas det extra ordinarie och kontraktsanställda

manskapet enligt de sakkunnigas förslag knappast innebära sådana

fördelar, att av denna anledning en förbättrad manskapsrekrytering är att

påräkna. Marinchefen understryker särskilt, att de sakkunnigas förslag enligt

hans mening icke löser flottans personalfrågor på längre sikt. De av dem föreslagna

åtgärderna i löneförbättrande syfte anses väl motiverade men måste

betraktas som åtgärder av mer eller mindre provisorisk art, som nu få vidtagas

i avvaktan på resultatet av översyn av flottans hela personalorganisation.

Marinchefen delar helt de av de sakkunniga anförda synpunkterna rörande

marinens maskinisters förslag till omorganisation av maskinistkårema vid

marinen.

I fråga om de sakkunnigas förslag rörande förvaltarbefattningar föreslår

chefen för marinen den avvikelsen, att det bör räknas med förvaltarbeställningar

även för uppbördsmaskinister på de under byggnad varande jagarna

Småland och Halland.

Marinchefen tillstyrker den föreslagna löneförbättringen för maskintjänstehefer

på ubåtar, men anser att den endast bör utgå under sjötjänstgöring

på ubåt. Det föreslås, att för 33 av de sakkunniga föreslagna förvaltarbefattningar

får gälla vad för uppbördsmaskinist på ubåt föreslagits d. v. s. att

vikariatslöneförordnande må meddelas under tid vederbörligt fartyg är rustat.

Marinchefen anser det bör övervägas, huruvida icke befattningshavare, vilka

tillsatts medelst vikariatslöneförordnande borde få ökade pensionsförmåner i

relation till tiden för innehavda förordnanden.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110. 37

Marinchefen föreslår att den föreslagna underofficersstaten ökas med 7

beställningar i Ma 5 och med 8 i Ma 4 avsedda för radiostyrmän.

Chefen för marinen biträder de sakkunnigas förslag rörande slopande av

ersättning till uppbördsmännen ombord samt borttagande av differentieringen

av sjötillägget inom en och samma lönegrad men framhåller att sjötilläggen

med hänsyn till penningvärdet äro för lågt beräknade och föreslår att frågan om

revision av sjötilläggsbeloppen snarast upptages till behandling. Marinchefen

avgiver dessutom vissa förslag i anslutning till dessa lönefrågor beträffande

vilka torde få hänvisas till yttrandet.

Marinchefen avstyrker bestämt de sakkunnigas förslag rörande beford

ringsenheter och anför i anslutning härtill bland annat följande.

Med av de sakkunniga föreslagen ordning skulle skapas för den berörda

personalen osäkra befordringsförhållanden, varjämte den kommer att berövas

det stöd den i den nuvarande organisationen har i personalkårchefen. Det

vore nämligen orimligt att begära att chefen för marinen skulle kunna full

göra personalkårchefs åligganden för såväl sjöofficers-, underofficers- och sjömanskårerna

och bland annat tillgodose all denna personals rätt och bästa.

Chefen för marinen anser enda alternativet till nuvarande ordning vara

en centralisering av alla personalfrågor beträffande underofficerare och manskap

till en chef, som sålunda beträffande nyssnämnd personal skulle ha de

befogenheter som i nuvarande organisation tillkommer stationschef beträffande

denne underställda personalkårer. I realiteten skulle detta innebära

att de nuvarande tre örlogsstationerna centraliserades till en. Alternativet

förutsätter en större rörlighet beträffande personalens placering än vad med

nuvarande organisation är att räkna med. Ett visst personalmotstånd torde

förefinnas mot en sådan ordning.

Av vad marinchefen i övrigt anför torde i förevarande sammanhang endast

behöva påpekas att ifrågasatta organisationsändringar enligt marinchefens

förmenande icke i sin helhet kunna verkställas i ett sammanhang utan kräva

noggrann planläggning för att först därefter successivt genomföras. Å andra

sidan, framhåller marinchefen, är det angeläget, att de förbättringar, som

förslaget innebär för personalen, redan från och med den 1 juli 1951 såvitt

möjligt effektueras. Sålunda anser marinchefen intet hinder böra möta för

inrättande av de nya förvaltarbeställningarna. Marinchefen förutsätter dock,

att det icke blir möjligt att redan den 1 juli 1951 tillsätta samtliga förvaltar

beställningar, emedan sannolikt icke alla sådana kunna tillsättas utan att:

befattningshavaren erhållit föregående för befattningen erforderlig utbild

ning. I avvaktan på att för befattningen avsedd befattningshavare tillträder

bör, föreslår marinchefen, i befattningen kommenderad beställningshavare i

lägre lönegrad åtnjuta vikariatsersättning, sjötjänstgörande beställningshavare

oberoende av föreskrifterna i statens allmänna avlöningsreglemente 31 §, B,

Försvaret, sista stycket.

Även försvarets civilförvaltning anser, att marinens personalorganisation

icke är lämpligt anpassad efter nuvarande förhållanden och vill för sin de!

förorda att en översyn snarast igångsättes. Därvid borde särskilt undersökas,

huruvida icke anledning kunde föreligga att även för marinens del skapa eu

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Mai ds proposition nr 110.

särskild personalkår för det stora antal militära beställningshavare som sysselsattes

i teknisk tjänst. Ehuru civilförvaltningen sålunda är av den uppfattningen,

att den förordade utredningen kan komma att till väsentlig grad påverka

sammansättningen av de skilda personalkårerna och därmed också frågan

om lämpliga löneställningar, anser ämbetsverket sig likväl böra tillstyrka, att

i avvaktan på en dylik utredning provisoriska åtgärder vidtagas i syfte att förbättra

befordringsförhållandena för flottans underofficerare i huvudsaklig

överensstämmelse med de sakkunnigas förslag. Detta tillgodoser enligt ämbetsverkets

mening i tillräcklig utsträckning önskemålet om förbättrade befordringsförhållanden.

Behovet av en allmän omprövning av flottans befälsorganisation understrykes

jämväl av statskontoret, som däremot anför erinringar mot vissa detaljer

i de sakkunnigas förslag. Sålunda framhålles, att det skulle ha förefallit naturligare

att till utgångspunkt för värderingen och bestämmandet av antalet tjänster

taga fredsorganisationen samt att därefter undersöka i vad mån av beredskapshänsyn

en utbyggnad därutöver skulle vara påkallad.

I fråga om underofficerarnas lönegradsplacering understryker statskontoret

betydelsen av att en inplacering i lönegraderna Ma 8 och Ma 6 för marinens

vidkommande föregås av en allmän omprövning av lönesättningen för samtliga

förvaltarbeställningar inom försvaret, så att enhetliga principer komma

till användning inom de olika försvarsgrenarna.

Liksom ledamoten Rydback ställer sig statskontoret avvisande till förslaget

om att överföra 33 beställningar inom däcksavdelningen från lönegraden Ma 4

till lönegraden Ma 5.

Den särskilda ersättningen för omhänderhavande av viss uppbörd bör med

hänsyn till ersättningens ringa storlek (50 öre för dag) enligt statskontorets

mening kunna borttagas utan några särskilda övergångsanordningar.

Ämbetsverket delar de sakkunnigas uppfattning, att förhöjningen för vissa

yrkesmän av sjötilläggen bör slopas. Att vänta med reformens genomförande

i avbidan på att en motsvarande reglering genomföres för underbefälet vid

flottan förefaller statskontoret mindre välbetänkt. Enligt statskontorets uppfattning

borde förhöjningen redan nu i princip kunna slopas för alla kategorier,

om samtidigt föreskreves, att förmånen övergångsvis finge behållas av

de för närvarande därtill berättigade, så länge de kvarstå i sina nu innehavda

tjänster.

Statens lönenämnd har funnit skäl föreligga för en placering även av kassachefen

vid maxinstaben respektive vid Beigaskolorna i den högre förval tarlönegraden,

Ma 8. Lönenämnden förutsätter, att samma grunder komma att

tillämpas för bestämmandet av löneställningen av förvaltare inom samtliga

försvarsgrenar.

Lönenämnden finner för sin del, att överföringen av 33 beställningar från

lönegraden Ma 4 till lönegraden Ma 5 kan vara ägnad att väcka betänkligheter,

men vill icke motsätta sig förslaget, då någon bestämd gräns mellan befattningar

avsedda för Ma 5 och Ma 4 — såsom de sakkunniga framhållit — icke

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:is proposition nr 110.

torde kunna dragas och det dessutom synes ofrånkomligt, att hänsyn tages

till önskemålet att åstadkomma likvärdiga befordringsmöjligheter inom olika

befordringsenheter.

Lönenämnden har intet att erinra mot ett borttagande av den särskilda

ersättningen för omhänderhavande av viss uppbörd. Då ersättningen är

knuten till viss befattning ombord bör densamma enligt lönenämndens

mening emellertid utgå övergångsvis allenast så länge beställningshavaren i

en följd bestrider enahanda befattning ombord som omedelbart före tidpunkten

för genomförandet av de sakkunnigas förslag.

Lönenämnden kan för sin del icke tillstyrka, att vid genomförande av utredningens

förslag de för vissa yrkesmän förhöjda sjötilläggen skola utgå

även i fortsättningen. Detta skulle medföra dubbel kompensation. Nämnden

föreslår i stället, att differentieringen av sjötillägget för underofficerarna

borttages i samband med regleringen, dock att förhöjda sjötillägg få utgå

övergångsvis så länge beställningshavare kvarstår i den beställning, han innehade

före genomförandet av förevarande förslag. Vad lönenämnden beträffande

sjötillägg anfört har avseende jämväl å isbrytar- och beredskapstillägg.

Nämnden förutsätter att differentieringen av ifrågavarande tillägg upptages

till omprövning i lämpligt sammanhang jämväl för manskapet. Detsamma

gäller för övrigt också den särskilda ersättningen för omhänderhavande av

viss uppbörd.

Lönenämnden finner förslaget att maskin tjänstchef på ubåt må förordnas

att mot vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankomma på tjänsteman i

högre lönegrad, vara ägnat att inge vissa principiella betänkligheter. Enligt

nämndens mening hade det varit önskvärt att reglera denna lönefråga genom

inrättande av beställningar för maskinisterna. Mod hänsyn till de särskilda

förhållandena inom ubåtstjänsten har lönenämnden emellertid ansett de

sakkunnigas förslag vara en godtagbar lösning.

Statens organisationsnämnd förutsätter att de sakkunnigas förslag jämkas

med hänsyn till kommande organisation av marindistrikten. Nämnden har

icke något att erinra mot att arvodestjänsterna för expeditionsunderofficerare

vid örlogsstationernas registerdetaljer utbytas mot förvaltartjänster på sätt

do sakkunniga föreslagit. Expeditionsunderofficeren vid rättsvårdsdetaljen

vid Göteborgs örlogsstation bör enligt, nämndens mening icke vara förvaltare.

Nämnden anser vidare att vissa förvaltarbefattningar vid örlogsstationerna

icke böra hänföras till lönegraden Ma 8 men att däremot kassadhefema vid

Ostkustens och Sydkustens marindistrikt motivera lön enligt lönegraden

Ma 8.

Uppbördsmännen vid Ostkustens och Sydkustens sjukvårdsmaterielförråd

böra enligt försvarets sjukvårdsstyrelse vara förvaltare i lönegraden Ma 6.

1940 Ars tjänsteförteckningslcommitté anför att kommittén ur sina utgångspunkter

ej funnit anledning till erinran mot att lönegraden Ma 6 ut

nyttjas huvudsakligen i föreslagen omfattning. Vad åter angår lönegraden

Ma 8 anses ett utnyttjande av densamma i nuvarande läge i och för sig kunna

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

föregripa tjänsteförteckningskommitténs prövning av förvaltarfrågan. Rent

begreppsmässigt förefaller det kommittén som om de tekniska befattningarna

falla utanför förvaltarproblemet i egentlig mening. Skäl kunna därför åberopas

för att betrakta frågan om dessas löneställning som ett spörsmål för sig

vid sidan av förvaltarfrågan. Kommittén vill lieller icke motsätta sig en in

placering i respektive vikariatslöneförordnande enligt lönegraden Ma 8 av

sådana hithörande beställningar med speciell ansvarsställning, vilka äro före

nade med huvudsakligen tekniska arbetsuppgifter, om det anses angeläget att

den föreliggande frågan avgöres redan vid innevarande års riksdag.

Svenska under officer sförbundet har icke blivit övertygat om att de sak

kunnigas arbete medfört de förbättringar av sjöunderofficerarnas olika förhållanden,

vilka förbundet, funnit skälig anledning förvänta. Med hänsyn till

angelägenheten av att flottans underofficerare snarast möjligt bli delaktiga

av de nu föreslagna förbättringarna, anser sig dock förbundet böra i huvud

sak godtaga de sakkunnigas förslag att tills vidare gälla i avvaktan på att den

föreslagna utredningen rörande flottans hela personalorganisation genom

föres och lägges till grund för en slutlig personalorganisation. Såsom ett

villkor för detta har dock förbundet framställt yrkande om att de av reser

vanten Nyman föreslagna uppvärderingama av vissa befattningar vinner

beaktande.

Marinens maskinbefälsförening kan icke godtaga det framlagda förslaget.

Föreningen framhåller att förslaget icke kan anses vara sådant, att däri föreslagna

åtgärder motverka avgångarna från marinens maskinbefälskårer. En

ligt föreningens uppfattning är det därför nödvändigt att frågan om maskin

befälets förhållanden upptages till förnyad behandling. I avvaktan på den

förnyade utredningen kan det föreliggande förslaget, enligt föreningens

mening, tillämpas i form av ett provisorium under förutsättning att vissa i

yttrandet föreslagna ändringar vidtagas.

Försvarsväsendets underbefälsförbund ansluter sig till den uppfattningen

att en utredning av hela personalorganisationen vid flottan är befogad och

vill särskilt framhålla önskvärdheten av att en översyn snarast kommer till

stånd rörande behovet av fast anställt underbefäl.

Beträffande överföringen av 309 befattningar från underofficerare till

högbåtsmän anför förbundet bland annat följande.

Då de sakkunniga förutsatt att särskild utbildning av högbåtsmännen blir

erforderlig vid ett genomförande av förslaget, måste detta innebära, att hög

båtsmännen framdeles skola komma att tagas i anspråk för tjänstgöring i

mera kvalificerade befattningar än hittills. Detta synes skäligen böra medföra

att en omprövning av högbåtsmännens löneställning kommer till stånd.

Förbundet anser sig därför ha anledning räkna med att det vidgade och mera

kvalificerade verksamhetsområde, som avses skola anvisas högbåtsmännen,

skall beaktas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté vid prövningen av

tjänsteförteckningen för den militära personalen.

Förbundet anser att förbättringarna av underofficerarnas befordringsför

hållanden åstadkommits på det sättet att befordringsmöjligheterna för det

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

fast anställda underbefälet i ungefär motsvarande grad försämrats. Även om

detta utgjort anledning till tveksamhet från förbundets sida vill förbundet

icke motsätta sig förslagets genomförande, då därigenom kunna vinnas bättre

avvägda arbets- och befälsförhållanden framförallt ombord.

Svenska officer sförbundet har icke någon erinran mot det framlagda för

slaget.

Svenska maskinbefäls för bundet anser att bristen på maskinister inom

marinen mindre beror på de ekonomiska förhållandena och mera på att

maskinunderofficerarna icke få sitt krav på specialofficerskår tillräckligt be

aktat. Förbundet har därutöver anfört vissa synpunkter till frågan om lik

värdigheten mellan marinens och handelsflottans maskinister varom torde få

hänvisas till yttrandet.

Departementschefen.

Jag har i tidigare sammanhang framhållit, att de skiljaktigheter, som för

närvarande föreligga med avseende på befordringsförhållandena mellan

flottans underofficerare och motsvarande personal vid armén och flygvapnet,

i viss mån kunna ha bidragit till de betydande vakanser bland flottans underofficerare,

som nu förefinnas. Underofficerssakkunniga ha närmare undersökt

de nuvarande befordringsförhållandena för underofficerare, och av

denna undersökning kan konstateras att läget för flottans underofficerare

är påtagligt ogynnsamt. Det förslag till stat för underofficerare, som de

sakkunniga ha framlagt och som är grundat på arbetsvärdering av samtliga

underofficersbefattningar, innebär en väsentlig förbättring härutinnan. De

sakkunniga ha genom sitt värderingsarbete påvisat, att flottans underoffice

rare för närvarande icke ha den löneställning som arbetsuppgifter och ansvars

ställning i såväl krigs- som fredsorganisation motivera. Med beaktande av de

sakkunnigas värdering av arbetsuppgifter och ansvar i fredsorganisationen för

ordar jag, att de sakkunnigas förslag till statsammansättning för flottans under

officerare i huvudsak lägges till grund för förslag till riksdagen. Såsom när

mare framgår av det följande förordar jag dock vissa avvikelser från de sak

kunnigas förslag.

Marinens maskinbefälsförening har föreslagit vissa organisatoriska änd

ringar innebärande bland annat att flottans maskinister böra utbrytas ur

underoffieerskårerna och bilda en civilmilitär gren av sjöförsvaret. Jag delar

de sakkunnigas uppfattning att flottans maskinister tills vidare böra intaga

den ställning i organisationen som de för närvarande ha. Erforderliga förbättringar

torde kunna beredas dem inom underofficerskårens ram. Jag delar

de sakkunnigas uppfattning, vilken för övrigt rönt instämmande från flertalet

remissmyndigheter, att skäl föreligga för cn omprövning av flottans

hela personalorganisation. Yad här föreslås får anses vara ett provisorium

närmast i avvaktan på resultatet av befälsutredningens arbete.

Gällande personalförteckning för marinen upptager underofficersbeställ

ningar i tre lönegrader: Ma4 (underofficer av 2. graden), Ma5 (flaggunder

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

officer) och Ma6 (förvaltare). Enligt beslut av 1947 års riksdag bär i avlöningsreglementet

upptagits ytterligare en lönegrad för förvaltare, Ma 8.

Vid lönegradens inrättande lämnades emellertid öppet, i vilken omfattning

och efter vilka grunder förvaltarna böra inplaceras i den nya lönegraden.

Denna fråga har sedermera hänskjutits till 1949 års tjänsteförteckuingskommitté,

vilken har att snarast framlägga förelag i ämnet.

Marinens underofficerssakkunniga ha nu avgivit förslag om inplacering

av ett antal förvaltare i Ma 8 men framhållit, att förslaget i detta avseende

icke kan undantagas från tjänsteförteckningskommitténs prövning. I sitt

utlåtande har kommittén förklarat, att den icke motsätter sig att befattningar

med huvudsakligen tekniska arbetsuppgifter och med speciell ansvarsställning

inplaceras i respektive vikariatslöneförordnas enligt Ma 8. Med beaktande

härav kan jag biträda de sakkunnigas förslag rörande löneställningen för

uppbördsmaskinisterna på kryssarna Tre Kronor, Göta Lejon och Gotland,

sju av kontrollanterna vid örlogsvarven samt cheferna för marindistriktens

radiostationer, sammanlagt 13 befattningar. Övriga av de sakkunniga föreslagna

beställningar i Ma 8 utom de som avsetts för maskintjänstchefer på

stadsjagare och jagaren Klas Horn samt en av kontrollanterna vid Karls

krona örlogsvarvs maskinsektion torde i avvaktan på resultatet av tjänsteförteckningskommitténs

arbete böra inplaceras i Ma 6.

Med hänsyn till vad marinchefen i remissyttrandet anfört kan jag icke

utan ytterligare utredning biträda de sakkunnigas förslag att inrätta förvaltarbeställningar

för vaktbefälhavare i maskin på kryssare, maskin- och

elektrotjänstchefer på stadsjagare och jagaren Klas Hom, maskintjänstchefer

på ubåtsjaktfartyg och kustjagare, instruktionsunderofficerare vid

vissa skolor eller kurser samt eu kontrollant vid maskinsektionen vid Karlskrona

örlogsvarv. Jag kan icke heller biträda förslaget att inrätta en förvaltarbeställning

för expeditionsunderofficeren vid rättsvårdsdetaljen vid

Göteborgs örlogsstation. För samtliga nu nämnda befattningar räknar jag

med beställningar i Ma 5. Jag förordar emellertid att maskintjänstchef på

stadsjagare, jagaren Klas Horn och större ubåt under sjötjänstgöring skall

anses bestrida göromål som ankomma på beställningshavare i Ma 8 samt att

vaktbefälhavare i maskin på kryssare, maskintjänstchef på ubåtsjaktfartyg,

kustjagare och mindre ubåt och elektrotjänstchef på stadsjagare och jagaren

Klas Hom under sjötjänstgöring skola anses bestrida göromål som ankomma

på beställningshavare i Ma 6. Jag tillstyrker i samband härmed de sakkunnigas

förslag, att sjötillägg må utgå till befattningshavare i Ma G och Ma 8 med

kronor 9: 25 och 11: — vid tjänstgöring på undervattensbåt samt kronor 3: 70

och 5: 20 vid tjänstgöring på annat fartyg samt att isbrytar- och beredskapstillägg

må utgå till befattningshavare i Ma 6 med kronor 5: 20 och 8: — respektive

kronor 2: 60 och 4:—, varvid det högre beloppet inom varje grupp avser

vissa yrkesmän.

De sakkunniga ha föreslagit att befintliga förvaltarbeställningar för två

kasernuppbördsmän vid Karlskrona örlogsstation, en uppbördsman vid sjuk

vårdsmaterielförrådet i Sydkustens marindistrikt och en uppbördsman vid

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Hårsfjärdens örlogsdepå skola utgå. Jag biträder de sakkunnigas förslag i

detta avseende och räknar med att ifrågavarande beställningar indragas i den

mån de nuvarande innehavarna kunna placeras på andra förvaltarbeställningar

samt att fyra beställningar i Ma 5 i avvaktan härpå hållas vakanta.

Statens organisationsnämnd har i rapport rörande organisationsundereökningar

vid Sydkustens marindistrikt föreslagit att personalen inom berörda

delar av marindistriktet minskas med bland annat fem förvaltare. Av dessa

fem förvaltare har jag i det föregående på förslag av underofficerssakkunniga

förordat indragning av tre. Organisationsnämndens förslag har ännu icke

slutligt prövats. Utan att nu taga ställning till förslaget förordar jag att

föreskrift meddelas om att beträffande två förvaltarbeställningar, avsedda

den ena för kasernuppbördsman och den andra för förvaltare vid intendenturförvaltningen

vid marindistriktet, frågan om återbesättande skall prövas

vid nuvarande innehavares avgång. Då det synes möjligt att antalet förvaltarbeställningar

jämväl inom Ostkustens och Västkustens marindistrikt

på grundval av fortsatta organisationsundersökningar inom marinen kan

minskas, föreslår jag motsvarande anordning beträffande ytterligare tre förvaltarbeställningar.

Jag biträder de sakkunnigas förelag rörande ombildningen av de nuvarande

arvodesbefattningarna vid personalavdelningarna vid Stockholms och Karlskrona

örlogsstationer och vid artillerisektionen vid Karlskrona örlogsvarv till

tre befattningar för förvaltare i lönegraden Ma 6 såtillvida att befattningarna

vid nuvarande innehavares avgång böra besättas med förvaltare i lönegraden

Ma 6. Samtidigt med att ifrågavarande befattningar återbesättas med förvaltare

böra arvodesbefattningarna indragas.

Jag kan icke nu tillstyrka att i stället för en tjänsteman i lönegraden Ce 21

vid torpedinskjutningsstationen tillhörande Karlskrona örlogsvarv inrättas en

befattning för förvaltare i lönegraden Ma 6.

På grundval av underofficerssakkunnigas förslag med de ändringar jag i

det föregående förordar räknar jag för nästkommande budgetår med 13

beställningar i lönegraden Ma 8 och 99 beställningar i lönegraden Ma 6.

Härtill komma nio övergångsvis kvarstående beställningar i Ma 6. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att fördela beställningarna på befattningar.

Nyinrättade förvaltarbefattningar böra besättas i den takt personalläget medgiver.

Mot storleken av den beräknade stamunderofficerskadern i övrigt har

jag för närvarande intet att erinra. Jag vill emellertid framhålla, att de fortsatta

organisationsundersökningarna inom marinen kunna föranleda jämkningar

i personalberäkningarna. Personalbehovet påverkas även av ändringar

i flottans fartygsbestånd. I detta sammanhang får jag framhålla, att någon

ökning av underofficerskadem icke bör komma i fråga med anledning av

tillkomsten av de två landskapsjagarc som nu äro under byggnad. Genom

planerad utrangering av pansarskepp kommer nämligen ett flertal beställningar

att frigöras.

Med hänsyn till alt chefen för marinen bestämt avstyrkt de sakkunnigas för
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

slag till befordringsenheter är jag icke beredd att nu förorda detsamma. Här

vid bortfalla i huvudsak de skäl, som föranlett de sakkunnigas majoritet

att föreslå en överföring av 33 beställningar i lönegraden Ma 4 till lönegrad

Ma 5. Med beaktande härav och med hänsyn till de minskningar i förvaltar

graderna, .som jag i det föregående föreslagit, räknar jag med 457 beställ

ningar i lönegraden Ma 5 och 580 beställningar i lönegraden Ma 4 sedan

underofficerskadern anpassats till den nya staten. Härtill komma 25 beställ

ningar i lönegraderna Ma 5 och Ma 4 för musikunderofficerare. Jag tillstyrker

förslaget om att öka antalet beställningar för högbåtsmän (lönegraden Ma 3)

med 309. Övergångsvis bör emellertid minskningen av underofficerskadern

respektive ökningen av högbåtsmannakadern ske successivt enligt närmare

bestämmelser av Kungl. Maj:t. I förslaget till personalförteckningar för

nästa budgetår har jag beaktat de förslag rörande underofficerskadems sam

mansättning som här framlagts.

Jag tillstyrker att den särskilda ersättningen för omhänderhavande av viss

uppbörd borttages. I fråga om övergångsanordningar ansluter jag mig i stort

sett till de sakkunnigas förslag.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit rörande flot

tans underofficerare.

[4.] Personalorganisationen vid de fasta maskinanläggningarna vid lägre förband

inom försvaret m. m. Vid 1950 års riksdag (prop. 196, skr. 385) fastställdes

vissa allmänna riktlinjer för lönegradsplacering av eldar-, reparatörs

och maskinistpersonal vid statsförvaltningens fasta maskinanläggningar.

I årets statsverksproposition (jfr bil. 2, För flera huvudtitlar gemensamma

frågor, p. 4) ha framlagts detaljförslag rörande lönegradsplacering av viss

eldar-, reparatörs- och maskinistpersonal, m. m. Förslaget har godtagits av

riksdagen (skr. nr 44).

Det sålunda i statsverkspropositionen framlagda förslaget grundade sig,

såvitt avser försvaret, närmast på resultatet av den översyn av personalorga

nisationerna vid de fasta maskinanläggningarna inom försvaret som fortifikations-

och arméförvaltningarna efter uppdrag företagit i samverkan med sta

tens organisationsnämnd och i samråd med försvarets civilförvaltning och som

redovisats i skrivelse den 12 oktober 1950. Till do principiella frågor som

uppkommit i ärendet — såsom beträffande anställningsformerna och lönegradsplaceringarna

m. m. — ha statsmakterna redan tagit ställning, även såvitt

avser försvaret, i anledning av förslaget i statsverkspropositionen. I förhål

lande till vad myndigheterna föreslagit innebär detta ställningstagande i stort

sett ingen annan avvikelse än att samtliga helårsanställda eldare placerats i

10 lönegraden medan myndigheterna föreslagit en fördelning på 9 och 10

lönegraderna.

I statsverkspropositionen ha, såvitt gäller försvaret, även detaljfrågorna

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Muj:ts proposition nr 110.

beträffande personalantalet vid varje anläggning reglerats, i vad avser krigsmateriel

verket och garnisonssjukhusen. Härefter återstå att reglera detaljfrågorna

beträffande fortifikationsförvaltningen samt i fråga om försvarskraftemas

maskinanläggningar. Dessa frågor behandlar jag i detta sammanhang

gemensamt.

Den nu beslutade löneregle.ringen har eu i viss mån provisorisk karaktär.

1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete har förutsatts kunna komma att

medföra förändringar i nu beslutade löneställningar. Därjämte föreligger för

försvaret fråga om en samordning av den fasta maskintjänsten vid två

eller flera närliggande förband. Denna fråga hade i brist på närmare utredning

lämnats öppen i det förslag som myndigheterna avgåvo den 12 oktober

1950. I anledning därav hade myndigheterna där föreslagit, att den löneförbättring,

som eljest skulle utgå i form av placering i högre tjänst, i tjänster

som berördes av denna samordningsfråga skulle beredas personalen endast

i form av vikariatslöneförordnanden att bestrida göromål som eljest ankomma

på tjänstemän i viss högre lönegrad eller i form av extra anställning. Tills

vidare hade myndigheterna också beräknat normalbehovet av personal vid

anläggningar av här avsett slag i huvudsak enligt samma grunder som tilllämpats

vid fristående anläggningar.

Utredningsarbetet beträffande den s. k. garnisonsmaskinistorganisationen

har därefter fortsatts av vederbörande myndigheter — fortifikations- och

arméförvaltningarna i samverkan med statens organisationsnämnd. Full enighet

mellan myndigheterna om ett förslag i frågan har icke kunnat nås. Organisationsnämnden

har därför i en promemoria angående samordning av

den fasta maskintjänsten inom vissa av försvarets garnisoner

sammanfattat sitt förslag i ämnet. Denna promemoria ha fortifikations- och

arméförvaltningarna överlämnat med gemensam skrivelse den 10 februari 1951.

Arméförvaltningen har förklarat sig kunna ur de synpunkter detta ämbetsverk

har att företräda biträda organisationsnämndens förslag. Fortifikationsförvaltningen

däremot har ur sina synpunkter anfört erinringar mot förslaget

men ansett sig icke böra motsätta sig en samordning i viss begränsad omfattning.

Beträffande innebörden i förslaget och de däröver avgivna yttrandena torde

här i största korthet få nämnas följande.

Organisationsnämnden har ansett, att eu samordnad maskintjänst kunde

anordnas beträffande förband och enheter, där förutsättningarna härför förelåge,

utan hinder av att den militära fastighetsförvaltningens organisation

icke slutligt fastställts. Genom att frågan om personalorganisationen för den

fasta maskintjänsten kunde lösas samtidigt i cless helhet kunde man undvika

provisoriska löneanordningar och onödiga personalkostnader.

Grundtanken i systemet med samordnad maskintjänst är att personal

disponeras gemensamt för de olika enheter som omfattas av samordningen.

Den i tidigare sammanhang diskuterade frågan om ansvarsfördelningen vid en

dylik samordning föreslås skola lösas därigenom, att maskintjänsten garnisonsvis

sammanföres till en enda anläggning. Personalen, underställd en

garnisonsmaskinist, skulle disponeras gemensamt för alla förbanden. Varje

förband skulle tilldelas en mindre personaluppsättning som fast styrka. Gar

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

nisonsmaskinisten skulle vara ansluten till ett förband och underställd dess

fastighetsförvaltning men kunna i frågor som röra ett enskilt förband tillfälligt

underställas detta förbands kasernvårdsavdelning.

Organisationsnämnden föreslår samordnad maskintjänst vid vissa anlägg

ningar i Karlskrona, forten i Boden samt militärstabs- och förvaltningsbygg

naderna i Stockholm ävensom vid förband, skolor, garnisonssjukhus m. m.

på följande garnisonsorter, nämligen Boden, Umeå, Uppsala, Östersund,

Solna, Stockholm, Skövde, Karlsborg, Linköping, Eksjö och Visby.

I förhållande till det i oktober 1950 avgivna personalförslaget innebär

det nu avgivna förslaget en nettominskning med 11 tjänster. Kostnadsminskningen

har angivits till omkring 80 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har varit tveksam om fördelarna med förslaget

och därjämte framhållit, att den föreliggande frågan icke kunde helt skiljas

från spörsmålet angående den lokala och regionala fastighetsförvaltningens

organisation. Ämbetsverket har dock icke velat motsätta sig en samordning

på vissa orter och enheter. Fortifikationsf örvaltningen har framlagt ett i för

hållande till organisationsnämndens till omfattningen väsentligt begränsat förslag

till samordnad maskintjänst och förutsätter därvid, att befälsförhållandena

skola instruktionsvis kunna ordnas på ett godtagbart sätt. Fortifikations

förvaltningens förslag redovisar i personal- och kostnadsminskningar i förhållande

till förslaget i oktober 1950 sex tjänster och omkring 50 000 kronor.

Statskontoret har förordat samordning i den omfattning organisations

nämnden föreslagit, under det att försvarets civilförvaltning i denna del till

styrkt fortifikationsförvaltningens förslag.

B yggriadsst yreisen har ansett nödvändiga förutsättningar för ett fullgott

ekonomiskt resultat vara, att garnisonsmaskinisten icke vore underställd mer

än en chef och att han i fråga om arbetsledning och arbetsfördelning beträf

fande all i organisationen ingående personal hade befogenhet som ansvarsmaskinist

vid en icke samordnad anläggning. Detta kunde åstadkommas en

dast med en gemensam fastighetsförvaltning. Med erinran jämväl om väokt

fråga om sammanslagning mellan det militära och civila byggnads- och under

hållsväsendet har byggnadsstyrelsen förklarat sig icke kunna tillstyrka, att

ställning tagos till det föreliggande förslaget om samordnad maskintjänst,

förrän klarhet vunnits om den militära fastighetsförvaltningens framtida

gestaltning.

Tjänstemännens centralorganisation, som i ärendet hört försvarets civila

tjänstemannaförbund och Sveriges arbetsledareförbund, har understrukit an

gelägenheten av att ansvars- och lydnadsförhållandena otvetydigt regleras, om

en omorganisation kommer till stånd.

Vid behandlingen i propositionen 1950: 196 av riktlinjerna för lönesätt

ningen beträffande här ifrågavarande personal ifrågasattes huruvida icke vid

utarbetandet av detalj förslagen jämväl, bland annat, f ortmaskinisterna

vid Bodens fästning borde bli föremål för undersökning i lönereglc

ringshänseende. I särskild bilaga till förslaget den 12 oktober 1950 upptogs

denna fråga till behandling.

För närvarande finnas beställningar i Ca 16 för åtta civilmilitära fort

maskinister, varav sju avses för Bodens fästning och eu för vissa anlägg

ningar på Gotland. Den organisation som i nämnda sammanhang föreslogs

beträffande maskin tjänsten i Bodens fästning förutsatte bland andra en

maskinmästare i 17 lönegraden och sex maskinister i 15 lönegraden. För de

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

ifrågavarande anläggningarna på Gotland föreslogs en tjänst för maskinist i

13 lönegraden. Det förutsattes vidare i detta förslag, att samtliga dessa

maskinisttjänster skulle vara civila, enär särskilda skäl för civilmilitär anställ

ning icke syntes föreligga. Förslagen om anläggningsindelning och löneställ

ningar angåvos vara provisoriska i avbidan på prövning av frågan om en sam

ordning av maskintjänsten inom fästningen i Boden.

Civilmilitära tjänstemannaförbundet har i yttrande över detta förslag

yrkat, att den civilmilitära anställningsformen skulle bibehållas för fortmaskinisterna

med hänsyn till såväl freds- som krigsförhållanden, att, med

hänsyn till arbetsuppgifter utöver maskintjänsten som ankomma på denna

personal, löneställningen för personalen provisoriskt skulle bestämmas till

19 respektive 17 lönegraderna för fortmaskinisterna i Boden och, slutligt,

15 lönegraden för fortmaskinisten på Gotland, samt att tjänstebenämningen

på ifrågavarande personal i Boden skulle vara fortmaskinmästare.

I anledning av tjänstemannaförbundets framställning har chefen för armén

föreslagit, att den civilmilitära anställningsformen för fortmaskinisterna måtte

bibehållas, vilket bedömdes vara av stor betydelse ur militär synpunkt. Fortifihationsförmltningen

har heller icke haft något att erinra mot detta förslag.

I samband med frågan om samordnad maskintjänst har organisationsnämnden

beträffande anläggningarna i Bodens fästning föreslagit, att samtliga

dessa anläggningar sammanföras till en anläggning under en maskinmästare

i 19 lönegraden. Med detta förslag kunde samtliga sju maskinister

placeras i 15 lönegraden. Övrig personal beräknas till samma antal och löneställningar

som i det tidigare provisoriska förslaget. Förslaget har motiverats

med, att den tidigare beräknade organisationen icke skulle kunna tillfredsställande

tillgodose behovet av effektiv användning, vård och underhåll av

den dyrbara och militärt synnerligen betydelsefulla tekniska materielen i

forten. Den sammanförda anläggningen har klassificerats i grupp 6. Vid

klassificeringen hade nu liksom tidigare tagits hänsyn till att särskilda arbetsuppgifter

påvilade ifrågavarande personal.

Organisationsnämndens här angivna förslag har tillstyrkts av fortifikationsförvaltningen,

som föreslagit, att maskinmästaren i personellt och expo

ditionellt avseende skulle sortera under fortifikationsbefälliavaren. Chefen

för försvarsstaben har likaledes tillstyrkt förslaget.

Departementschefen.

Det förslag beträffande samordnad maskinisttjänst som statens organisa

tionsnämnd avgivit och för vilket jag i det föregående lämnat en mycket

kortfattad redogörelse innebär vissa kostnadsbesparingar i förhållande til]

det i oktober 1950 avgivna förslaget till personalorganisationer för maskin

tjänsten vid försvaret. Säkerligen kunna också med en dylik samordning

vinnas fördelar i fråga om driftsekonomi och beträffande underhåll. Med

den korta tid som stått till buds för ärendets behandling i departementet —

vissa av remissyttrandena ha varit tillgängliga mindre tid än en vecka — har

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

(let icke varit mig möjligt att ännu taga slutlig ställning till förslaget. Med

hänsyn till vad som anförts av fortifikationsförvaltningen och i vissa remissyttranden

är jag tveksam om icke skäl kunna finnas att avvakta ställningstagandet

till frågan om den militära lokala fastighetsförvaltningens framtida

organisation, innan förevarande fråga löses. Vad beträffar de befarade olägenheterna

ur personalsynpunkt med ett uppskov kan jag nämna, att försvarets

civila tjänstemannaförbund bedömt dessa olägenheter icke vara av den art

att man på denna grund skulle ha anledning att forcera frågan om garnisonsmaskinistt

j änsten.

I vart fall är jag icke beredd att i detta sammanhang framlägga något förslag

till garnisonsvis samordnad maskintjänst eller över huvudtaget samordning

av maskintjänsten i andra fall än där en gemensam fastighetsförvaltning

i övrigt redan föreligger.

Med detta mitt ställningstagande förordar jag, att på grundval av

organisationsnämndens förslag vissa jämkningar göras i det organisationsförslag

som framlades i oktober 1950.

De skäl som anförts för en samordnad maskintjänst inom Bodens fästning

synas mig starkt tala för att den av organisationsnämnden föreslagna

anordningen därstädes bör komma till stånd. Jag förutsätter, att för den

maskinmästartjänst i Ca 19 som skulle bli eirforderlig kan utnyttjas den

tjänst för övermaskinist i nämnda lönegrad som nu finnes i Boden. De nuvarande

fortmaskinisttjänsterna kunna vid nuvarande innehavarnas avgång

ersättas med tjänster i 15 lönegraden. Ur militär synpunkt torde övervägande

skäl tala för att maskinisttjänsterna vid Bodens fästning skola vara civilmilitära.

Jag biträder därför förslaget om fortsatt civilmilitär anställningsform

och föreslår i anslutning härtill att tjänstebenämningen fortmaskinist bibehålies

även för tjänsterna i 15 lönegraden.

Däremot finner jag icke skäl biträda förslaget om fortsatt civilmilitär

anställningsform för den tjänst som avses skola ersätta fortmaskinisttjänsten

på Gotland.

Jag tillstyrker vidare, att under Lv3 i Stockholm sammanföras anläggningarna

vid I l:s före detta etablissement och intendenturförvaltningsskolan,

varigenom enligt förslaget en personalminskning med två tjänster kan göras

i förhållande till oktober-förslaget.

Slutligen torde såsom också föreslagits anläggningarna vid förvaltningsbyggnaderna

på Gärdet och vid militärstabsbyggnaden böra sammanföras,

vilket i förhållande till tidigare förslag innebär en förskjutning mellan vissa

tjänster vid fortifikationsförvaltningen.

Sedan numera alltså de garnisonsorter angivits, som enligt organisationsnämndens

uppfattning ha kunnat komma i fråga till samordning beträffande

maskintjänst, respektive de förband eller enheter i övrigt angivits, som inom

en garnisonsort kunnat komma i fråga till samordning med övriga förband

inom samma ort, torde anledning icke längre föreligga att beträffande anläggningar

som sålunda icke ifrågasättas för samordnad maskintjänst behålla de

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

provisoriska anordningar med vikariatslöneförordnanden ock extra anställningsform

som i vissa fall förekomma enligt oktober-förslaget. I det följande

föreslår jag därför, att tjänster inrättas i dessa fall i enlighet med de principer

som i övrigt tillämpats i oktober-förslaget och godtagits i statsverkspropositionen.

Å andra sidan föranleder nu framlagt förslag om en vidgad

samordning av maskinanläggningar i Karlskrona, att provisorier böra införas

beträffande en del tjänster vid dessa anläggningar. Beträffande garnisonssjukhusen

har i statsverkspropositionen föreslagits provisoriska anordningar

i en del fall där i enlighet med vad nu sagts fasta tjänster hade kunnat inrättas.

Då dessa anordningar utan alltför stora olägenheter böra kunna äga

bestånd under ett budgetår, ifrågasätter jag icke nu några ändringar i vad

härutinnan föreslagits beträffande tjänster som eljest skulle ha upptagits såsom

ordinarie. Jag förutsätter, att erforderliga ändringar i dessa hänseenden

vidtagas till ett kommande budgetår.

I statsverkspropositionen behandlades också frågan om anställningsformerna

för här ifrågavarande personal. Härvid godtogs myndigheternas förslag,

vilket i fråga om tjänstemannaanställning eller anställning enligt kollektivavtal

innebar, att för all helårsanställd personal vid anläggningar som

berördes av förelagen skulle tillämpas tjänstemannaanställning. För säsonganställd

och tillfällig personal förutsattes likaså anställning som tjänsteman

kunna ifrågakomma, ehuru såsom extra. I vissa angivna fall har dock räknats

med att även anställning enligt kollektivavtal skulle kunna komma i fråga.

Vid beräkningarna i årets statsverksproposition av försvarsgrenarnas anslag

till avlöningar till viss arbetarpereonal har jag utgått från att all säsonganställd

personal av här ifrågavarande slag skulle vara kollektivavtalsanställd.

I enlighet härmed räknar jag under anslagen till avlöningar till aktiv personal

endast med löner för heltidsanställd personal men vill då framhålla, att det

alltså kan förekomma att avlöningsanslagen kunna komma att belastas jämväl

med avlöningskostnaderna för extra tillfällig eller säsonganställd personal

i maskintjänst.

Med de avvikelser som jag sålunda i det föregående angivit räknar jag

med personaluppsättningar och löneställningar vid de olika maskinanläggningar,

om vilka här är fråga, i enlighet med det förslag som myndigheterna

avgåvo med skrivelse den 12 oktober 1950. Den personal som härvid bör

beräknas under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag redovisar jag i

det följande vid behandlingen av detta anslag.

Vid försvarsgrenarna böra från och med budgetåret 1951/52 vidtagas följande

förändringar beträffande ordinarie tjänstemän.

Armén.

6 maskinister Ca 16 — maskinmästare Ca 19

13 maskinister Ca 16 — maskinmästare Ca 17

27 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatörer Ca 13

10 eldare av 1. klassen Ca 11 ■— reparatörer Ca 11

4—ans si Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 110.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo

Marinen.

1 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatör Ca 13

1 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatör Ca 11

1 maskinist Ca 16 indrages

Flygvapnet.

19 maskinister Ca 16 — maskinmästare Ca 19

1 maskinist Ca 16 — maskinmästare Ca 17

1 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatör Ca 13

19 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatörer Ca 11

Beträffande de nja ordinarie tjänsternas fördelning på förband m. m. får

jag hänvisa till förslaget till personalförteckningar, av vilket jämväl framgå

erforderliga förändringar beträffande extra ordinarie tjänstemän. Av

nämnda förslag framgår vidare vilka redan befintliga ordinarie eller extra

ordinarie tjänster som vid ledigblivande icke böra få återbesättas utan Kungl.

Maj:ts medgivande eller vilkas innehavare böra meddelas förordnande att

mot vikariatslön bestrida göromål i högre lönegrad.

Vad beträffar pensionerad personal i arvodesbefattningar böra

följande befattningar vid marinen indragas, nämligen en kasernmaskinist i

1:20 vid Stockholms örlogsstation samt två kasernmaskinister, tillika föreståndare

för kasernverkstad, vid Karlskrona örlogsstation.

I fråga om de extra tjänstemän, som böra finnas anställda vid försvarsgrenarnas

fasta maskinanläggnängar under budgetåret 1951/52, torde det

få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut.

De kostnadsökningar å försvarsgrenarnas avlöningsanslag som uppkomma

1 anledning av dessa personalförändringar kunna uppskattas till för armén

2 050 000 kronor, för marinen 600 000 kronor och för flygvapnet 550 000 kronor.

Ökningarna motsvaras i stort sett av begränsningar av anslagen till

avlöningar till viss arbetarpersonal.

[5.] Reservofficerare i flygförartjänst. Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle

huvuddelen av flygvapnets reservanställda officerare vara flygförare. I övrigt

skulle reservofficerarna vara flygspanare, personal i bastjänst och personal i

intendenturtjänst. Efter tillkomsten i enlighet med beslut vid 1946 års riksdag

av yrkesgrenen stamflygförare — numera fältflygare -— har kategorien

reservofficerare i flygförartjänst, liksom kategorierna underofficerare i flygförartjänst

och värnpliktiga flygförare, varit under avveckling. Enligt beslut

vid 1948 års riksdag skola även samtliga reservofficerare i flygspaningstjänst

utgå. I stället skola tillkomma reservofficerare i luftbevakningstjänst. Behovet

av reservanställda officerare vid flygvapnet har härvid beräknats till 349, varav

104 i bastjänst, 45 i intendenturtjänst och 200 i luftbevakningstjänst.

Chefen för flygvapnet har i skrivelse den 8 februari 1951 avgivit förslag om

att övergångsvis ånyo utbilda reservofficerare i flygförartjänst. Till stöd för

förslaget har flygvapenchefen åberopat den otillfredsställande rekryteringen

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 51

av flygförarpersonal under de senaste åren. Chefen för flygvapnet har härom

närmare anfört i huvudsak följande.

Rekryteringen av flygförarpersonal (officerare, fältflygare och viss flygingenjörspersonal)

hade under senaste åren icke varit tillfredsställande. Det

årliga utbildningsbehovet av flygförare vid krigsflygskolan (F5), där grundläggande

flygutbildning bedreves, hade enligt 1948 och 1949 års riksdagsbeslut

beträffande flygvapnets organisation beräknats till cirka 145 utgående elever

(utom flygingenjörsaspiranter).

Antalet från F 5 utgångna elever hade varit 129 år 1948, 126 år 1949 och

97 år 1950. För närvarande vore antalet elever vid skolan 92. Bristerna i förhållande

till det beräknade behovet fördelade sig på både officersaspiranter

och fältflygare.

I fråga om följderna av det otillfredsställande rekryteringsresultåtet har

chefen för flygvapnet anfört i huvudsak följande.

Bristen på nya flygförare orsakade brist i krigsorganisationen. Denna brist

hade hittills täckts med i förhållande till den åren 1948 och 1949 beslutade

personalorganisationen övertaliga flygförarutbildade reservofficerare, aktiva

underofficerare och värnpliktiga flygförare. Dessa reservofficerare och värnpliktiga

flygförare kunde emellertid icke under dem i fred normalt åvilande

tjänstgöring (repetitionsövningar) omskolas till de nya flygplantyper, som

nu efter hand toges i bruk.

Om allvarlig brist i krigsorganisationen icke skall uppstå, måste därför

enligt chefen för flygvapnet åtgärder vidtagas för att öka tillgången på flygförarpersonal.

Förutom ökad upplysnings- och rekryteringsverksamhet, förbättring

av löneförmånerna för den flygande personalen samt omskolning av

viss icke-aktiv flygförarpersonal borde därvid i första hand ifrågakomma tillfällig

rekrytering av andra flygförare än officersaspiranter och fältflvgare.

Chefen för flygvapnet anför i anslutning härtill.

Antalet år 1951 utgående elever kunde icke ökas, då utbildningstiden vore

10 månader. För år 1952 kunde man — med utgångspunkt i det antal ynglingar

som sökt flygutbildning i år respektive det antal fältflygare, som nu

genomginge förberedande utbildning —- räkna med att högst omkring 105

elever bleve godkända i den grundläggande flygutbildningen. Fn väsentlig

brist skulle således bli resultatet. Denna brist kunde emellertid fyllas eller

minskas genom rekrytering redan i år av flygförare av annan kategori än

officersaspiranter och fältflygare. De kategorier flygförare, som härvid närmast

skulle kunna komma i fråga, vore reservofficerare och värnpliktiga flygförare.

Härvid ifrågasattes emellertid icke för närvarande någon principiell

ändring av den år 1946 beslutade organisationen.

Med hänsyn bland annat till den ogynnsamma verkan som en rekrytering

av värnpliktiga flygförare kunde befaras få på rekryteringen av fältflygare —

rekryteringsunderlaget vore i huvudsak detsamma för båda kategorierna —

borde denna utväg för närvarande icke ifrågakomma. Den grupp av ynglingar,

från vilka reservofficersaspiranter vanligen rekryterades, toges däremot för

närvarande i anspråk av flygvapnet i mycket liten omfattning. Tillströmningen

av reservofficersaspiranter i flygtjänst hade vidare under den tid, då

sådana tidigare rekryterats, varit av stor omfattning. Förfrågningar om

möjligheterna att bli reservofficer-flygförare vid flygvapnet förekomme fortfarande.

Yerkställd undersökning tydde dessutom på att intresse för anställning

funnes hos sådana ynglingar, som skulle kunna komma i fråga. Flygvapenchefen

ansåge därför, att förutsättningar funnes att kunna anställa ett

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

relativt stort antal reservofficersaspiranter i flygförartjänst, och att — såsom

ett provisorium — denna rekryteringsväg borde väljas för att täcka behovet

av flygförare. Då det nu vore omöjligt att bedöma, om tillräckligt antal officersaspiranter

och fältflygare kunde erhållas i fortsättningen, borde möjligheten

att täcka eventuella brister med reservofficersaspiranter hållas öppen

tills vidare även efter år 1951.

Chefen för flygvapnet hemställer i anslutning till det anförda, att reservofficersaspiranter

i flygförartjänst måtte få anställas till erforderligt antal

och att ett belopp av 10 000 kronor måtte ställas till förfogande för förberedande

rekryteringsverksamhet innevarande budgetår.

Utbildningen av reservofficersaspiranterna avses skola igångsättas sommaren

1951. Då kapaciteten vid flygskola 1 vid F 5 i år är omkring 100 utgående

elever och omkring 40 officersaspiranter och fältflygare beräknas fullfölja

den flygkurs som påbörjas innevarande år, har -samma år plats ansetts

kunna beredas för 60 reservofficersaspiranter, motsvarande med normal gallring

omkring 120 inryckande elever. Chefen för flygvapnet finner det tveksamt

om detta antal kan erhållas men anser att verksamheten bör inriktas

därpå.

Reservofficersaspiranterna avses skola utbildas under sammanlagt omkring

26 månader, varav, i överensstämmelse med vad som gäller beträffande andra,

flygförarelever, grundläggande flygutbildning omkring 10 månader och grundläggande

flygslagsutbildning omkring 12 månader. Härtill skulle komma reservofficerskurs

under 4 månader.

Premie föreslås skola utgå till reservofficersaspirant i flygförartjänst med

tillhopa 3 000 kronor, varav 1 000 kronor efter grundläggande flygslagsutbildning,

första perioden, och med 2 000 kronor efter grundläggande flygslagsutbildning,

andra perioden.

Efter antagning till reservofficerare avses vederbörande skola fullgöra

repetitionsövningar i enlighet med vad som enligt 9 § 1 mom. b. reservbefälskungörelsen

för flygvapnet (SFS 1943: 817) gäller för i flygtjänstbefattning

placerad reservanställd personal. Emellertid föreslår chefen för flygvapnet,

att repetitionsövningarna skola få delas upp i högst tre omgångar.

Chefen för flygvapnet framhåller, att ifrågavarande reservofficerare beräknas

kunna krigsplaceras som förare på den krigsflygplantyp, på vilken de erhållit

sin grundläggande flygslagsutbildning, under 1—3 år efter det att de

avslutat sin första tjänstgöring. I den mån läget nödvändiggör att vederbörande

inkallas till beredskapstjänstgöring kan denna tid förlängas genom

kompletterande utbildning eller genom omskolning till ny flygplantyp. Även

genom frivillig korttidstjänstgöring kan ifrågavarande tid utsträckas. Efter

ett antal år kunna reservofficerarna dock icke länge utnyttjas som förare i

krigsflygplan. I vissa fall anses de likväl under någon tid kunna användas

som förare i transport- eller sambandsflygplan. Slutligen måste de dock

helt sluta att flyga. De böra härvid utnyttjas i luftbevaknings- och stridsledningsorganisationen,

där personalbrist föreligger. Deras utbildning under

den första tjänstgöringen kan i viss utsträckning inriktas härför.

opaginerad Kontrollera mot PDF

DO

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

Någon medelsan visning för budgetåret 1951/52 utöver för samma budgetår

redan äskade anslag bär angivits icke vara erforderlig i anledning av ifrågavarande

aspirantutbildning.

Försvarets civilförvaltning bär anfört, att flygvapenchefens förslag ur kostnadssynpunkt

ingåve vissa betänkligheter, då ifrågavarande reservofficerare

efter en kostsam utbildning kunde utnyttjas i flygtjänst allenast under relativt

kort tid. Med hänsyn till föreliggande personalbrist och nödvändigheten av

att snabbt täcka denna hade civilförvaltningen emellertid intet att erinra mot

att reservofficersaspiranter i flygförartjänst finge anställas enligt de grunder,

som flygvapenchefen angivit. Civilförvaltningen hade intet att erinra mot

den föreslagna premiens storlek.

Civilförvaltningen, som inhämtat att det för innevarande budgetår äskade

beloppet, 10 000 kronor, för rekryteringsverksamhet är avsett att täcka kostnaderna

för annonsering i två omgångar i ett antal dagliga tidningar, har ansett

kostnaderna i fråga principiellt böra belasta flygvapnets expensanslag.

Ämbetsverket har emellertid inhämtat, att medel för ändamålet icke finnas

tillgängliga under nämnda anslag.

Deparl ementschefen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen ställdes kategorierna reservofficerare

i flygförartjänst, underofficerare i dylik tjänst och värnpliktiga flygförare

under avveckling i samband med att vid 1946 års riksdag fattades

beslut om att införa den nya kategorien manskapsanställda flygförare, nu

benämnda fältflygare. För tjänstgöring såsom flygförare rekryteras alltså numera

endast officerare på aktiv stat och fältflygare. Tyvärr har emellertid

såsom framgår av vad flygvapenchefen anfört denna rekrytering icke tillfört

flygvapnet tillräckligt antal flygförare, varför en allvarlig brist på flygförare

i krigsorganisationen hotar att uppstå. I detta läge synes det vara en beredskapsangelägenhet

av vikt att åtgärder vidtagas, som äro ägnade att tillförsäkra

flygvapnet en i möjligaste mån betryggande tillgång till flygförare. Härvid

synes annan utväg icke stå till buds än att i enlighet med flygvapenchefens

förslag ånyo utbilda och antaga reservofficerare i flygförartjänst. Liksom

civilförvaltningen vill jag därför trots de betänkligheter ur kostnadssynpunkt

som förslaget inger tillstyrka detsamma. Jag förutsätter härvid att anordningen

i fråga skall tillämpas endast övergångsvis i avvaktan på att rekryteringen

av flygande officerare på aktiv stat och fältflygare kan få tillräcklig

omfattning. Såsom av det föregående framgår har det antal aspiranter, som

skulle kunna antagas innevarande år, beräknats till 120.

Jag anser mig kunna godtaga vad chefen för flygvapnet föreslagit i fråga

om utbildnings- och tjänstgöringsförhållandena för ifrågavarande reservofficerare.

Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid meddela erforderliga

föreskrifter härutinnan. De bestämmelser rörande avlönings- och

pensionsförmåner m. m., som gälla för nuvarande reservofficerare vid flygvapnet,

böra givetvis tillämpas även på här avedda reservofficerare.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj-.ts proposition nr Ilo.

Liksom civilförvaltningen kan jag tillstyrka, att den utbildningspremie,

som bör utgå för utbildning till reservofficer i flygförartjänst, i enlighet med

flygvapenchefens förslag bestämmes till sammanlagt 3 000 kronor.

De av flygvapenchefen angivna under innevarande budgetår uppkommande

merkostnaderna för rekryteringsverksamhet torde få bestridas av flygvapnets

anslag till rekryteringskostnader.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om utbildning

och antagning av reservofficerare i flygförartjänst samt

om premie för dylik utbildning.

[6.] Musikorganisationen inom försvaret. Enligt gällande organisation finnas

inom försvaret i huvudsak tre olika typer av musikkårer, benämnda typ I,

II och III, med följande sammansättning.

Beställning

Lönegrad

Antal beställningar

Typ I

Tvp 11

Typ III

Musikdirektör ............................

Ma 9/7

!

1

1

Musikfanjunkare (motsvarande) ............

Ma 5

3

2

2

Musiksergeanter » ............

Ma 4

4

4

3

Musikfurirer ............

Me 1/2

6

5

4

Musikkorpraler » ............

Mha 2

4

2

1

Musikvicekorpraler och meniga (motsvarande)

Mha 1

12

7

4

| Särskilda

Musikelever ..............................

| avlönings-

[föreskrifter

6

4

4

Summa

|_

—

39

25

19

Musikkårer vid flottan av typ I ha en något annan sammansättning och bestå

av 45 man.

De olika typerna av musikkårer fördela sig på försvarsgrenarna enligt

nedan:

Försvarsgren

Antal musikkårer

Typ I

Typ 11

Typ III

Summa

Armén....................................

2

20

8

30

Marinen ..................................

2

1

3

6

Flygvapnet................................

—

—

8

8

Summa

4

21

19

44

De årliga kostnaderna för den nuvarande musikorganisationen beräknas till

7,7 miljoner kronor.

Departementschefen.

Vid anmälan av 1948 års försvarsproposition framhöll jag såsom ofrånkomligt,

att det i ett läge, då sparsamhetskraven göra sig starkt gällande,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

55

måste komma under diskussion, huruvida värdet för försvaret av en institution

sådan som militärmusiken motiverar dess bibehållande i försvarsorganisationen.

Sedermera har åt 1947 års musikutredning uppdragits att utreda

frågan om militärmusikens betydelse ur allmänkulturell synpunkt.

I ett den 3 februari 1951 dagtecknat betänkande har musikutredningen

framlagt förslag rörande militärmusikens framtida ordnande. Enligt förslaget

skulle vissa musikkårer indragas, medan å andra sidan vissa musikkårer

skulle, i vissa fall avsevärt, utökas. Totalt har räknats med en kostnadsbesparing

på längre sikt om drygt en miljon kronor. Utredningsförslaget

är för närvarande föremål för remissbehandling, och det är därför icke

möjligt att nu taga ställning till detsamma.

De alltmer ökade kostnaderna för försvaret göra det emellertid angeläget

att så snart ske kan söka åvägabringa besparingar i fråga om sådan verksamhet,

som icke är av direkt betydelse för försvarets effektivitet. Jag anser

mig därför böra redan nu föreslå vissa kostnadsbesparingar inom militärmusiken.

Tills vidare anser jag mig dock icke böra föreslå någon indragning

av musikkårer i annan mån än såvitt avser K 2:s musikkår. Däremot föreslår

jag nu att vid musikkårer av typ I, II och III antalet platser för elever

minskas med respektive 3, 3 och 2 platser. Vid den modifierade typ I som

finnes vid flottan bör antalet elevplatser likaledes minskas med 3. Totalt

skulle härigenom 113 platser för musikelever indragas. Å andra sidan förordar

jag en något ändrad fördelning av beställningarna för manskap inom

musikkårerna för att därigenom skapa en lämpligare avvägning mellan beställningar

i olika lönegrader. Jag föreslår sålunda beträffande musikkårer

av typ I (dock ej beträffande flottans typ I), II och III att respektive 4, 2

och 1 volontärbeställningar ombildas till furirsbeställningar. De föreslagna

ändringarna av musikorganisationen beräknas medföra en kostnadsbesparing

på i runt tal 75 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare

besluta om den takt i vilken den ändrade organisationen skall genomföras.

[7.] Arméns remontinköp. Genom de av 1950 års riksdag beslutade åtgärderna

i syfte att ytterligare begränsa arméns stamhästbestånd, för vilka jag

lämnat en redogörelse vid anmälan till årets statsverksproposition (bilaga 6,

punkt 50) av anslaget Armén: Remontering, har arméns årliga remonteringsbehov

nedgått från 500 till omkring 350 hästar.

Med hänsyn till hästuppfödarnas intressen beslöt emellertid riksdagen,

att inmonteringen till och med år 1953 skulle uppehållas vid samma nivå

som tidigare, d. v. s. omkring 500 hästar per år. Härigenom uppkommande

överskott på hästar förutsattes skola avyttras, i den mån hästarna icke kunde

utackorderas såsom draghästar. Med hänsyn till de icke oväsentliga merkostnader,

som systemet med varmblodiga ackorddraghästar medför och vilka

merkostnader jag ansåg i princip icke böra belasta fjärde huvudtiteln, var

jag vid anmälan av propositionen 1950: 110 icke beredd förorda, att efter

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

1953 större antal remonter skulle inköpas än som erfordrades för att tillgodose

inmonteringen enligt arméchefens förslag, eller omkring 350. Statsutskottet

intog i sitt förenämnda av riksdagen godkända utlåtande nr 147 samma ståndpunkt.

Utskottet förutsatte därvid, att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet

följde den inverkan på betingelserna för den varmblodiga hästaveln, som

den minskade inmonteringen kunde medföra, och, därest så med hänsyn till

landets beredskap prövades erforderligt, föresloge riksdagen de åtgärder,

som kunde vara ägnade att tillförsäkra landet en tillräcklig reserv av hästar.

Sedan chefen för försvarsstaben efter samråd med chefen för armén i skrivelse

till lantbruksstyrelsen påvisat, hurusom den under senare år starkt

minskade hästaveln kunde komma att medföra allvarliga svårigheter att tillgodose

krigsmaktens och näringslivets behov av hästar i krig och framhållit

angelägenheten av att denna fråga bleve föremål för utredning, har lantbruksstyrelsen

i skrivelse den 21 februari 1951 framhållit att den låga avelsfrekvensen

komme att medföra icke blott en stark minskning av det kallblodiga

hästbeståndet utan under eu följd av år även en ogynnsam åldersfördelning

inom detsamma. Det vore fara värt att minskningen ginge så långt, att redan

under normala förhållanden brist på arbetshästar för näringslivets behov

skulle uppstå, och uppenbart vore, att i händelse av krig det disponibla hästbeståndet,

sedan arméns behov i första hand tillgodosetts, icke skulle förslå

att fylla jordbrukets under sådana förhållanden väsentligt ökade behov av

draghästar. Den kallblodiga hästavelns alltför ringa omfattning under de

senare åren vore därför en främst ur beredskapssynpunkt ytterst allvarlig

företeelse. Åtgärder, som kunde bidraga till att stimulera intresset för en

ökad hästuppfödning, förtjänade därför att övervägas och en utredning härom

syntes lantbruksstyrelsen både önskvärd och nödvändig. Styrelsen hade också

i ett till riksdagens jordbruksutskott avlämnat yttrande över två inom riksdagen

väckta likalydande motioner, nr 1:109 och II: 132, tillstyrkt en dylik

utredning.

Beträffande den varmblodiga hästaveln har lantbruksstyrelsen framhållit,

att den bedrivits i en väl avpassad omfattning för att säkerställa arméns

behov av remonter och därutöver en viss mobiliseringsreserv av ridhästar.

Den reducering av antalet till armén inköpta remonter som planerades från

och med år 1954 hade emellertid väckt mycken oro inom uppfödarkretsar, och

utsikterna för upprätthållande av halvblodsaveln i dess hittillsvarande omfattning

hade hastigt starkt försämrats. Under år 1950 minskades sålunda

antalet av statens hingstar betäckta ston med omkring 400, eller 16 %, och

antalet i aveln nyinsatta ston sjönk med icke mindre än 45 %, eller från

normalt 140 å 150 till 79. Av många tecken att döma kunde det allvarligt befaras,

att under innevarande år ännu mer nedslående resultat i detta hänseende

skulle komma att konstateras. Minskades rekryteringen av stostammen

med hälften och samtidigt, såsom troligt vore, ett avsevärt större antal i

aveln befintliga ston än normalt utmönstrades, kunde situationen inom mycket

få år förändras därhän, att till och med arméns fredsbehov av varmblodiga

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 57

hästar äventyrades. Det kritiska läge beträffande hästförsörjningen för krigsmakten

och näringslivet, som i händelse av mobilisering kunde förutses

såsom en följd av den kallblodiga häststockens starka minskning, skulle

därmed ytterligare förvärras. För varje häst av varmblodigt slag, som under

nämnda förhållanden toges i anspråk för krigsmakten, bleve emellertid eu

kallblodig arbetshäst disponibel för näringslivet. Redan ur denna synpunkt

vore det av stöx-sta vikt, att varmblodiga hästar i största möjliga utsträckning

kunde ställas till arméns förfogande. Därtill komme, att de till följd av

föregående användning, kroppsbyggnad, energi och »tåga» vore för armén

mer användbara i första hand för ridbruk än kallblodiga hästar, som otränade

och i regel mindre väl danade för detta ändamål sämre skulle motstå strapatserna

och hastigare förslitas. Det vore enligt lantbruksstyrelsens bestämda

åsikt av stor vikt att snabba åtgärder vidtoges i avsikt att vidmakthålla halvblodsaveln

i hittillsvarande omfattning. Erfarenheten visade att förutsättningen

härför vore att staten årligen inköpte 500 remonter och att därjämte

något 100-tal kunde avsättas genom export.

Lantbruksstyrelsen har med åberopande av det anförda hemställt, att åtgärder

måtte vidtagas i syfte att möjliggöra oförminskat inköp av remonter

jämväl efter år 1953.

Departementschefen.

Lantbruksstyrelsen har framhållit att den stora nedgången i hästavelns

omfattning är ägnad att inge ytterst allvarliga betänkligheter ur beredskapssynpunkt.

Någon ställning från statsmakternas sida till framställda förslag

om utredning beträffande de åtgärder, som böra vidtagas för att stimulera

intresset för hästaveln, har ännu icke tagits. För den händelse en dylik utredning

skulle beslutas måste det framstå såsom särskilt angeläget att den

varmblodiga hästaveln vidmakthålles i ungefär samma omfattning som tidigare

intill dess resultatet av utredningen föreligger. I detta syfte måste uppfödarna

med hänsyn till betäckningarna redan nu kunna garanteras en viss avsättning

av remonter till armén under åtminstone ytterligare ett år, eller till och med

år 1954. Efter de av statsmakterna under senare år beslutade organisationsförändringarna

inom armén erfordras numera endast 350 remonter årligen. Vid

bifall till mina i det föregående framlagda förslag om indragning av K 2,

sammanslagning av A 5 och A 8 i samband med det förra förbandets motorisering

samt motorisering av A 2 kommer remonteringsbehovet att minskas

ytterligare. Med beaktande härav kan jag icke tillstyrka att beslut nu fattas

om inköp av mer än 450 remonter under år 1954. Jag förutsätter att det

överskott av varmblodiga hästar som härigenom uppkommer skall kunna

tillföras ackorddraghästbeståndet i stället för kallblodiga hästar.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

liksdagen

att besluta, att under år 1954 omkring 450 varmblodiga remon

ter skola inköpas för arméns räkning.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

[8.] Fortifikaiionsförvaitningen: Avlöningar.

Anslag NettoutgiJt

1949/50 .......................... 1475 000 1 454 419

1950/51 (statsliggaren s. 187).. 1515 000

1951/52 (förslag) ................ 1470 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 beräkna ett förslagsanslag

av 1470 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen (skr. 16/s 1950) har anfört, att erfarenheterna

från den tid ämbetsverkets verksamhet pågått givit vid handen, att en översyn

av ämbetsverkets organisation vore synnerligen motiverad. Aven hittills

bedriven försöksverksamhet beträffande den regionala och lokala fortifikations-

och byggnadsförvaltningen hade visat, att organisatoriska förändringar

borde vidtagas vid ämbetsverket. Av nämnda anledningar komme

förvaltningen att så snart ske kunde underställa statsmakternas prövning

förslag till förändringar i ämbetsverkets personalorganisation. De förslag

till personalförändringar som fortifikationsförvaltningen framlagt för budgetåret

1951/52 har ämbetsverket bedömt vara helt oberoende av en eventuell

omorganisation av ämbetsverket.

Yrkanden.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att anslaget höjes med 55 200

kronor.

Ökning

1. Uppflyttningar i lönegrad.

6 amanuenser enligt reglerad befordringsgång — förste byråsekreterare

Ce 27.................................................. 4 446

* 1 kanslibiträde Ca 11 (registrator på administrativa byrån) —-

kontorist Ca 13 .................................................... 300

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträden

Ce 11................................................................ 612

2. Okade kostnader för anlitande av lantmäteriteknisk sakkunskap .. 6 000

3. Omräkning .............................................................. 43 842

55 200

Motiv.

1. Förslaget om att uppflytta sex amanuenser till förste byråsekreterare

avser fyra tjänster vid administrativa byråns fastighets- och kanslisektioner

samt två tjänster vid kasernbyrån. Som motivering för förslaget ha åberopats

huvudsakligen svårigheterna att med nuvarande låga löneställningar

behålla i tjänst personal som i tjänstgöring vid verket kvalificerat sig för

de krävande arbetsuppgifterna, särskilt vid fastighetssektionen, samt ersätta

denna personal vid avgång.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

Till stöd för förslaget om att till kontorist i Ca 13 uppflytta den för

registrator vid administrativa byrån avsedda kanslibiträdestjänsten i Ca 11,

vilket förslag framställts även i medelsäskandena för innevarande budgetår,

har fortifikationsförvaltningen framhållit, att för registratorerna vid befästnings-,

kasern- och byggnadsbyråerna funnes inrättade kontoristtjänster i

Ce 13. Arbetets art och omfattning motiverade, att även registratorn vid

administrativa byrån placerades i 13 lönegraden.

Även förslaget om att inrätta två kanslibiträdestjänster i Ce 11 i utbyte

mot biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål framställdes redan i

medelsäskandena för innevarande budgetår. Den ena av de föreslagna nya

tjänsterna är avsedd för tjänsteman som under en kontorsskrivare självständigt

för tjänstematrikeln samt uträknar avlöning för hälften av ämbetsverkets

personal och i anslutning härtill uppsätter anordningsbeslut. Den

andra kanslibiträdestjänsten är avsedd för föreståndaren för ämbetsverkets

telefonväxel. Båda de ifrågavarande befattningarna bestridas för närvarande

av ordinarie kontorsbiträden i Ca 8, vilka enligt beslut av ämbetsverket

erhållit extra tjänster i Cg 11 med avlöning från sakanslag.

2. Redan i medelsäskandena för innevarande budgetår räknade fortifikationsförvaltningen

med ifrågavarande kostnadsökning. Motivet för förslaget

är huvudsakligen önskemålet att inom rimlig tid kunna fullfölja arbetet med

omläggning och komplettering av fastighetsregistret.

3. Av ökningen ha 24 642 kronor angivits hänföra sig till löneklassuppflyttningar

och återstoden, 19 200 kronor, till kostnader för avlöningar enligt

kollektivavtal åt en helårsanställd och tre säsonganställda eldare, vilka

kostnader jämlikt de för anslaget meddelade dispositionsföreskrifterna må

bestridas av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

I övrigt har fortifikationsförvaltningen upprepat i medelsäskandena för

innevarande budgetår framställt förslag om att till Ce 29 uppflytta eu tjänst

för arkitekt i Ce 27 med avlöning från byggnadsanslag, vars innehavare

tjänstgör å kasernbyråns utredningssektion. Till stöd för förslaget har i

huvudsak åberopats, att å sektionen även tjänstgjorde en arkitekt i Ce 29

med avlöning från ämbetsverkets avlöningsanslag och att de båda arkitekternas

arbetsuppgifter vore fullt jämbördiga i kvalitativt avseende.

I skrivelse den 2 oktober 1950 har Sveriges juristförbund gjort framställning

om uppflyttning av förenämnda sex amanuenstjänster till tjänster

för förste byråsekreterare.

Yttranden.

Försvarets civilförvaltning har för sin del funnit det vanskligt att i nuvarande

läge förorda jämkningar i fortifikationsförvaltningens personaluppsättning.

Erdigt ämbetsverkets mening borde, sedan slutlig ställning tagits till

frågan om den regionala och lokala organisationen av fortifikations- och

byggnadsförvaltningen, vilken fråga för närvarande iir under utredning, en ingående

översyn av centralorganets arbetsuppgifter och personalbehov verkställas.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

I fråga om de nu föreslagna jämkningarna i personaluppsättningen liar

civilförvaltningen — med beaktande jämväl av de direktiv angående särskild

återhållsamhet, som lämnats för årets budgetarbete — icke kunnat tillstyrka

förslaget om uppflyttning av sex amanuenstjänster till förste byråsekreterartjänster

i Ce 27, även om vid bibehållande av nuvarande organisation fog i

och för sig syntes föreligga för uppflyttning av åtminstone vissa av ifrågavarande

tjänster. Civilförvaltningen har icke heller nu kunnat tillstyrka den

föreslagna uppflyttningen av en kanslibiträdestjänst i Ca 11 till kontoristtjänst

i Ca 13.

Förslaget om att utbyta två biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål

mot kanslibiträdestjänster i Ce 11 liar civilförvaltningen, med hänsyn

till den av fortifikationstorvaltningen vidtagna åtgärden att inrätta extra

tjänster i Cg 11 med avlöning från sakanslag och då av förut angivna skäl

försiktighet borde iakttagas med vidgad extra ordinariesättning inom fortifikationsförvaltningen,

ansett icke böra föranleda åtgärd. I avseende å löneställningsfrågan

ville civilförvaltningen emellertid framhålla, att placering i

11 lönegraden av den för avlöningsuträkning in. m. avsedda tjänsten syntes

stå i överensstämmelse med hittills tillämpade principer. Beträffande föreståndaren

för telefonväxeln framginge av en av civilförvaltningen tidigare

gjord utredning, att fortifikationsförvaltningens telefonväxel icke vore särskilt

stor vid jämförelse med andra växlar, vilkas föreståndare vore placerade

i kontorsbiträdesgraden. Mot bakgrunden härav kunde ifrågavarande

befattningshavare vid fortifikationsförvaltningen anses vara för högt placerad.

Civilförvaltningen har ansett anledning i och för sig föreligga att i löneställningshänseende

jämställa de båda arkitekttjänsterna på kasernbyråns

utredningssektion. Av förut angivna skäl vore civilförvaltningen likväl icke

beredd nu förorda en dylik åtgärd. Däremot ansåge ämbetsverket sig böra —

med hänsyn till vikten av att fortifikationsförvaltningens fastighetsregister

m. m. inom rimlig tid färdigställdes — tillstyrka, att ytterligare medel

ställdes till förfogande för att anställa lantmäteriteknisk sakkunskap.

Statens lönenämnd har ansett, att en allmän omprövning av fortifikationsförvaltningens

personalorganisation och i samband därmed av de olika

tjänsternas lönegradsplacering snarast borde verkställas. I avvaktan härpå

har lönenämnden avstyrkt förslagen om att utbyta sex amanuenstjänster

mot förste byråsekreterartjänster i Ce 27 samt två tjänster för biträden för

skriv- och kontorsgöromål mot kanslibiträdestjänster i Ce 11. Frågan om

löneställningen för registratorn på administrativa byrån har lönenämnden

ansett böra prövas av 1947 års biträdesutredning.

Lönenämnden har i anledning av fortifikationsförvaltningens åtgärd att

inrätta högre extra tjänst med avlöning från sakanslag för den med viss

avlöningsuträkning m. m. sysselsatte tjänstemannen framhållit, att enligt

nämndens mening av myndigheterna disponerade sakanslag icke borde få

anlitas för dylika löneförbättringar.

I övrigt har vad fortifikationsförvaltningen föreslagit icke givit lönenämnden

anledning till erinran.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

61

Departem cntschefen.

Såsom fortifikationsförvaltningen själv framhållit bör en översyn ske av

ämbetsverkets organisation, lämpligen i samband med att frågan om den

lokala och regionala fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation

löses. Det kan icke nu bedömas, i vad mån de tjänster vid fortifikationsförvaltningen

som ämbetsverket nu föreslagit skola omregleras komma att

beröras av den omorganisation av verket till vilken en dylik översyn möjligen

kan leda. Oavsett detta är det mig emellertid, med hänsyn till att

den största återhållsamhet med löneförbättringar alltjämt måste iakttagas,

icke möjligt att tillstyrka något av de förslag till personalförändringar som

ämbetsverket nu framställt. I detta sammanhang vill jag i anslutning till

vad lönenämnden anfört framhålla, att det på områden, där avlöningsanslag

och sakanslag komma till användning för avlönande av personal och tydliga

gränser icke kunna dragas mellan det ena och det andra anslagets användningsområde,

många gånger kan vara tveksamt, om rätt anslag kommit till

användning. Det bör dock icke förekomma, att en myndighet utnyttjar sin

förfoganderätt till sakanslag för att på sätt fortifikationsförvaltningen gjort

bereda tjänsteman löneförbättring i de fall dylik förbättring icke kunnat

ernås genom framställning i vederbörlig ordning till Kungl. Maj:t om höjning

av avlöningsanslag för ändamålet. Det bör övervägas att skärpa bestämmelserna

om sakanslagens användning, där sådant förfaringssätt användes.

Jag anser mig icke heller för nästa budgetår kunna under anslaget beräkna

ytterligare medel till lantmäteriteknisk sakkunskap.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 4 föreslagit beträffande

maskinistpersonalen vid försvaret räknar jag med följande personalförändringar

vid fortifikationsförvaltningen. En befintlig tjänst för maskinist i Ca 16, som blir

vakant vid utgången av budgetåret 1950/51, indrages. Följande tjänster utbytas

mot nya tjänster, nämligen en eldare av 1. klass i Ca 11 mot reparatör

i Ca 13, en maskinist i Ce 16 mot maskinmästare i Ce 19, eu maskinist

av 2. klass i Ce 12 mot maskinist i Ce 15, en maskinist i Ce 11 mot värmeskötare

i samma lönegrad och tre eldare av 2. klass i Ce 9 mot eldare i

Ce 10. Två reparatörer i Cell och två eldare i Ce 10 tillkomma. Kollektivavtalsanställda

eldare erfordras icke.

Enligt meddelade bestämmelser för byggnads- och reparationsberedskapens

förråd skola kostnaderna för avlöningar vid dessa förråd bestridas

av fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag. Dessa avlöningskostnader,

vilka utgöras av arvoden och ersättningar till nio förrådsföreståndare och

uppgå till 7 500 kronor, har fortifikationsförvaltningen beräknat under anslaget

till byggnads- och reparationsberedskapens övningar.

Med hänsyn till den ökning av verksamheten på befästningsområdet som

avses komma till stånd bör den i statsverkspropositionen (Bil. 2, För

flera huvudtitlar gemensamma frågor) föreslagna reduceringen av avlöningskostnader

icke avse fortifikationsförvaltningens befästningsbyrå. Med till

lämpning i övrigt av principerna för denna reducering torde avlöningskost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G2

Kungi. Maj:ts proposition nr 110.

naderna vid fortifikationsförvaltningen böra minskas med i runt tal 33 600

kronor, vilket belopp bör fråndragas icke-ordinarieposten.

I anledning av ett ntav fortifikationsförvaltningen efter förhandlingar med

vederbörande personalorganisationer avgivet förslag bär Kungl. Maj:t genom

beslut den 8 december 1950 meddelat vissa bestämmelser rörande anställnings-

och löneförhållandena för viss icke-ordinarie personal vid fortifikationsförvaltningen.

Beslutet ansluter sig till de riktlinjer angående tjänsteförteckningsrevision

inom försvaret, som fastställts vid 1947 års riksdag.

Att beslutet meddelats först nu sammanhänger med ämbetsverkets under de

senaste åren genomförda omorganisation. Beslutet innebär, att för ett flertal

befattningshavare med extra anställning inrättats extra ordinarie befattningar

samt att även befattningshavare, som tidigare varit anställda mot arvode,

blivit inplacerade i lönegrader med rätt till extra ordinarie anställning.

Befattningshavare som placerats i högre lönegrader än 24 ha emellertid

i avvaktan på beslut av riksdagen endast kunnat erhålla extra anställning.

Sålunda ha enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut inrättats två befattningar

för byråingenjör i Cg 27 med avlöning från avlöningsanslag och

avsedda den ena för befästningsbyrån och den andra för kasernbyrån. Därjämte

ha med avlöning från annat anslag än avlöningsanslag inrättats dels

en befattning för förste byråingenjör i Cg 29, placerad å byggnadsbyrån,

dels ock för tidigare arvodesanställda tjänstemän en befattning för arkitekt

och tre befattningar för byråingenjör i Cg 27 med placering å byggnadsbyrån

ävensom en dylik befattning å befästningsbyrån.

Då enligt de av statsmakterna fastställda riktlinjerna extra ordinarie anställning

bör beredas jämväl de befattningshavare i 27 och högre lönegrader,

om vilka det bär rör sig, föreslår jag, att i personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen

uppföras under respektive rubriker för extra ordinarie

tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 två befattningar för byråingenjör i

Ce 27 med avlöning från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag samt en

befattning för förste byråingenjör i Ce 29, en befattning för arkitekt i Ce 27

och fyra befattningar för byråingenjör i Ce 27 med avlöning från annat

anslag än avlöningsanslag. Någon ökning av medelsbehovet under fortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag för nästa budgetår föranledes ej härav.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit beräknar jag anslaget för budgetåret

1951/52 till 1470 000 kronor enligt följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 528

kronor för utbyte av en eldare av 1. klass i Ca 11 mot reparatör i Ca 13

och med 4 000 kronor för löneklassuppflyttningar samt minskas med 6 864

kronor på grund av indragning av en maskinisttjänst i Ca 16. Posten minskas

alltså med 2 336 kronor till (465 000 — 2 336 =) i avrundat tal 460 000

kronor men kan med hänsyn till belastningen under tidigare budgetår

minskas med ytterligare 20 000 kronor till 440 000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

ökas med 7 500 kronor för arvoden och ersättningar åt förrådsföreståndare

till (2 160 + 7 500 =) 9 660 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas med

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

18 000 kronor för löneklassuppflyttningar och minskas med förenämnda belopp

om 33 600 kronor. De föreslagna förändringarna beträffande den ickeordinarie

maskinist- och eldarpersonalen föranleda icke nagon anslagsförändring.

Posten minskas alltså med 15 600 kronor till (842 000 15 600 =) i

runt tal 826 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg kan med hänsyn jämväl till belastningen under

tidigare budgetår minskas med 11500 kronor till 157 340 kronor.

Anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

126 000 kronor, och inkomstposten Pensionsmedel, 89000kronor,

upptagas till oförändrade belopp.

Anslagsminskningen utgör 45 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen

förtecknas i personalförteckning, som fastställes a''\

Kungl. Maj:t, torde anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten bör

emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj:t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) på personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen

under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppföra en tjänst

för reparatör i lönegrad Ca 13 samt ur förteckningen under

samma rubrik utesluta tjänster för en maskinist i lönegrad

Ca 16 och en eldare av 1. klass i lönegrad Ca 11;

under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 24 med avlöning från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag

uppföra två tjänster för byråingenjör i lönegrad

Ce 27;

under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 24 med avlöning från byggnadsanslag uppföra eu tjänst

för förste byråingenjör i lönegrad Ce 29 samt en tjänst för

arkitekt och fyra tjänster för byråingenjör i lönegrad Ce 27;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetaret

1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis ....................................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..........................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............................

Summa kronor 1 559 000

440 000

126 000

9 660

826 000

157 340

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Särskilda upp hördsmed el:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 89 000

Nettoutgift kronor 1 470 000

c) till Fortifikations]ör valt ning en : Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 470 000 kronor.

[9.] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1949/50.......................... 113 500 000 116 269 208

1950/51 (statsliggaren s. 198).. 116 000 000

1951/52 (förslag)................ 122 000 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 25) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1951/52 beräkna ett förslagsanslag

av 119 000 000 kronor.

Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisa försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara fallet, om

alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet redovisade

personalstater vore fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstämmelse

mellan anslag och belastning ha anslagen för varje budgetår beräknats med

ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen på anslag för tidigare

budgetår. Den beräkning av medelsbehoven under dessa anslag efter genomsnittliga

löneklassplaceringar och ortsgruppsfördelning för samtlig i personalförteckningar

redovisad personal som angivits av 1945 års försvarskommitté

(jfr prop. 1948:206, s. 90 f.) tillämpas sålunda icke numera. Enligt meddelade

direktiv har även försvarets civilförvaltning för budgetåret 1951/52 beräknat

ifrågavarande anslag med ledning av tidigare medelsförbrukning.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning har i anslutning till yrkanden av chefen för

armén m. fl. myndigheter föreslagit vissa personalförändringar m. m. vid

armén.

Arméchefens m. fl. yrkanden

1. Arméstabens organisation.

Överste vid generalstabskåren Ma 12 — Mo 12/

Ma 12............................................

1 biträdande ingenjör med arvode — Ce 19

1 tekniskt biträde i Ce 11 ......................

1 kansliskrivare Ca 15 — kontorsskrivare Ca 17

Anslagsförändringar vid bifall

till civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

6 228

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 110. 65

Anslagsförändringar rid bifall till

Arméehofens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Samma

1 förste expeditionsvakt Ca 11 — förrådsförman

Ca 14............................................ —

1 extra kanslibiträde överföres till extra ordinarie

anställning ............. ................. —__+ 6 228

2. Arméns krigshögskola m. m.

1 chef Ma 12 — Mo 12/Ma 12 ................ 1056

1 chef Ma 12 — Ma 11/Ma 10 ................ 1 512

3 majorer eller kaptener Ma 10/Md 9 — överstelöjtnanter

eller majorer Ma 11/10............ 7 938

1 befattning för pensionerad officer 1:29 ...... 5 668

1 fanjunkare eller sergeant Md 5/Md 4 i utbyte

mot 1 sergeant Ma 4.................... 672

1 kontorsskrivare i 17 lönegraden.............. —

1 institutionsvaktmästare Ce 11 — kansliskrivare

Ca 15...................................... —

1 tekniskt biträde Ce 11 — förrådsmästare

Ca 14............................................ —

1 kontorist Ce 13 — Ca 13 .................... —

1 förste expeditionsvakt Ca 11 — kanslibiträde

Ca 11............................................ —

1 kanslibiträde Ce 11 — Ca 11 ................ —

1 expeditionsvakt Ca 9 — vaktmästare Ca 9.. —

2 värnpliktiga — kontorsvakter ................ —

4 utbildningsarvoden ä 1800 kronor .......... — +2 486

3. Indragning av Livregementet till häst m. m.

1 övertalig förvaltarbeställning bibehålies för

Livgardesskvadronens mobiliseringscentral.. — _

4. Omorganisation av de centrala intendenturan
stalterna.

1 chef för centralförrådet i Växjö 1:29 ........ 4 756 __ 475g

5. Andrad löneställning för och redovisning av

vissa skolchefer.

Chefen för pansartruppskolan Ma 10 — Ma 11/

'' Ma 10 .......................................... 1008

Chefen för arméns signalskola Ma 11 — Ma 12/

Ma 11 .......................................... 1 260

Chefen för ridskolan Ma 11 — Ma 11/Ma 10 —

1 major vid fiilttygkåren Ma 10 — chef för

arméns motorskola Ma 10 .................... — 4. 2 268

6. Befäl för garnisonskompaniet vid Svea livgarde.

1 kapten Ma 9.................................... 11 460

1 fänrik Me 4 .................................... 7 092

1 sergeant Ma 4.................................. 7 092 _ 2 724

—855 51 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr IN).

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall

Arméchcfcns m. fl. yrkanden till civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

7. Överflyttning av viss värnpliktsutbildning till

sign al trupperna.

1 kapten Ma 9.................................... 11460 «, +11 460

8. Radartjänsten.

1 kapten Ma 9.................................... 11460

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29 ............ 14 808

1 » » 2. Ce 27 ............ 13428

Arvoden till lärare .............................. 30 000 _|_ 9 ggg

9. Fortsatt planenlig utbyggnad av arméingenjör
kåren.

2 arméingenjörer av 1. graden Ce 29 — armédirektörer

av 2. graden Ca 31................ 2712

1 armédirektör Ca 30 ............................ 17 256

2 arméingenjörer Ce 24 — arméingenjörer av

2. graden Ce 27................................ 3 936

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29............ — _ 10 608

10. Förstärkning av den tekniska tjänsten i övrigt.

2 majorer Ma 10 vid fälttygkåren — överstelöjtnanter

eller majorer Ma 11/10............ —

1 armédirektör av 2. graden Ce 31 ............ —

6 extra arméingenjörer .......................... —

1 tygverkmästare av 1. klassen Ca 21.......... 9144

1 » » » » » .......... —

1 » »2. » Ca 19.......... 8 248

3 tyghantverkare av 1. » Ca 18.......... 23 604

2 » » » » » .......... —

5 » »2. » Ca 16.......... 36 380

6 » »» » > .......... —

40 armétekniker Ca 12 .......................... 247 040

11 » » .......................... —

20 furirer.......................................... 111760

8 » ..........................................

2 radiotelegrafister Ce 16 — förste radiotele
grafister

Ce 18 ................................ —

1 förste radiotelegrafist Ce 18 ..................

3 radiotelegrafister Ce 16 i stället för 3 furirer 6 276 _|_ 218 932

11. Andrad tjänstgöring för värnpliktiga läkare

m. fl.

10 sergeanter.................................. — _

12. Planenlig utbyggnad av överfurirskadern m. m.

75 överfurirer Ma 3 .......................... 463 200

63 » ................................ _

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens ra. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

95 furirer och 20 korpraler (konstaplar)____ 580 540

64 furirer ...................................—117 340

13. Ändrat system för remontutbildningen samt

minskningen av hästantalet vid armén.

31 remontryttare Cell ...................... 182 404

7 » Ce 11—Ce 15 ..............

58 » Ce 11—Ce 13 ..............

2 hästskötare Cg 9 .......................... 10 140

65 hästskötare Ce och Cg 9 — remontdres
sörer

Ce och Cg 11........................ 36 920

16 remontdressörer Cg 11—Ce 11............ —

103 remontdressörer Ce och Cg 11 och hästskötare

Ce och Cg 9 — remontdressörer

Ce 13........................................ —

2 förrådsmän (hantverkare) Cg 9............ 10 140

2 expeditionsunderofficerare 1:20 — förval t
ningsunderofficerare

1:20 ................ — —145 4g4

14. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal

m. m.

Arvoden till förbandsläkare.................. 54 750

30 bataljonsläkare vid fältläkarkåren........ 157 440

20 fältläkarstipendiater........................ 70016

3 hälsovårdsinspektörer Ce 20 vid I., III.

och IV. militärbefälsstaberna................ —

3 desinfektörer Ce 17—Ce 18 ................ —

1 över skö ter ska Ce 12 ......................._.____ 6 176 + 276 030

15. Förändringar beträffande skogvaktarpersonal.

1 skogvaktare Ca 16 vid Järvafältet — skogs
mästare

Ca 19.................................. —

1 biträdande skogvaktare Ce 13 vid VII.

militärområdet — skogvaktare Ce 16........ 804

1 skogvaktare vid P 2, arvode — Ce 16 — 5 268

1 skogvaktare vid InfSS, arvode — Ce 16.. 4 362

Arvode till skogvaktare vid Marma.......... 150 10 584

16. Bevakningsarvoden.

Arvode för bevakning av arméstabens stall 650

Arvoden till tillsynsmän m. m............... 2 403

Civil vakthållning vid SignS ................ 11400 __-|- 8 347

17. Förstärkning av brandskyddet vid försvaret.

2 brandmästare Ce 16 ........................ 14 760

Arvoden till brandbefäl ........................ 17 460

Ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid

brandövningar ................................ 30 500 __ 4. 62 720

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens in. il. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

18. Befälsförhållandena i Boden m. in.

Kommendant i Bodens fästning (tillika ställföreträdande

militärbefälhavare för Yl.

militärområdet samt försvarsområdesbefälhavare

för Bodens försvarsområde) ändras

till ställföreträdande militärbefälhavare (tilllika

kommendant i Bodens fästning).

Till en ny rubrik, Fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden, överflyttas följande tjänster

m. m., nämligen

från Yl. militärbefälsstaben

1 kontorsbiträde Ca 8, 1 expeditionsunderofficer

1: 20, 1 ingenjör Ce 22, 1 kanslibiträde

Ce 11, 1 biträde för skriv- och

kontorsgöromål;

från kommendantsstaben i Boden

1 förste montör Ca 16, 1 skogvaktare

Ca 16, 1 montör Ca 11, 2 driftingenjörer

Ce 27, 1 driftingenjör Ce 24, 1 ingenjör

Ce 22, 2 verkmästare Ce 20, 1 förrådsvaktmästare

Ce 12, 1 biträdande montör Ce 11,

2 förrådsmän Ce 9.

Till A 8 överflyttas från komniendantsstaben

6 fortväblar 1: 20, 9 vaktmästare Ce 9.

Till Bodens försvarsområde överflyttas 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål från

VI. militärbefälsstaben.

Övriga personalförändringar.

1 förrådsvaktmästare Ce 12 överflyttas till

Bodens försvarsområde från Tredje iu
tendenturkompaniet.

.......................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid Yl. militärbefälsstaben — kanslibiträde

Ce 11 ............................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid

fortifikationsbefälhavarstaben — kansli
-

biträde Ce 11 ............................ 936

1 kanslibiträde Ce 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben

överföres från sakanslag 6 228

1 montör Ca 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben

— förste montör Ca 16____ 1 464

+ 8 628

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

69

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens in. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

19. Personalförändringar vid rationaliserade

truppförband.

1 förrådsvaktmästare vid I 15 Cg 12 —

Ca 12...................................... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid 116 uppföres på personalförteckning —

128 förrådsvaktmästare Ca, Ce ooh Cg 12 —

förrådsförmän Ca, Ce och Cg 14 ...... —

27 förrådsmän Ce 9 — förrådsförmän Ce 12 —

26 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträden Ce 11 ................ — —

20. Förändringar i övrigt beträffande förråds
och

vaktpersonal m. fl.

Arméns underofficersskola.

1 förste vaktmästare Ce 11 — förman

Ce 12......................................

1 förste vaktmästare Ce 11 — kanslibiträde

Ce 11............,.........................

1 vaktmästare Ce 9 — kanslibiträde Ce 11 —

2 vaktmästare Ce 9 — hantverkare Ce 9 —

5 vaktmästare Ce 9 — förrådsmän Ce 9 —

3 vaktmästare Ce 9 — hästskötare Ce 9 —

Krigsskolan.

2 förste vaktmästare Ce 11 — förmän Ce 12 —

1 vaktmästare Ce 10 — garageförman Ce 12 —

1 vaktmästare Ce 11 —förste vaktmästare

Ce 11....................................... —

1 förrådsmän Ce 9 — förrådsförmän Ce 12 —

1 förrådsmän Ce 9 — kanslibiträde Ce 11 —

2 vaktmästare Ce 9 — hantverkare Ce 11 —

3 vaktmästare Ce 9 — hantverkare Ce 9 —

2 vaktmästare Ce 9 — förrådsmän Ce 9 —

Infanteriets kadettskola.

2 vaktmästare Ce 10 — förste vaktmästare

Ce 11...................................... - _

21. Förändringar i övrigt beträffande kontors
personal.

1 kanslibiträde vid IV. militärbefälsstaben

Cg 11 — Ce 11 .......................... -

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål

vid I. och IY. militiirbefälsstaberna

uppföras på personalförteckning ......

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

144 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kontorsbiträden Ca 8 ................ — _

22. Övriga personalförändringar m. m.

1 sergeant Ma 4 vid arméhundväsendet —

fanjunkare, styckjunkare eller sergeant

Md 5/4 ...................................... 138

12 fänrikar...................................... 80 640

Indelt manskap .............................. 2 000

övrig extra personal ............... 50 000

Tillfälligt anställd personal.................. 130 000

Civila lärare .................................. 10000

Personalvårdsassistenter .................... —

Mobiliseringslottor .......................... 36 700

Uppbördsmedel .............................. 1 400 000 i 444 19g

23. Det fortsatta genomförandet av rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid lägre truppförband vid armén kan beräknas medföra följande

personalförändringar fr. o. m. budgetåret 1951/52:

F1—P3.

12 förvaltare .....................................

6 fanjunkare.....................................

Ökning Minskning-

Summa

... 91 728

40 824

3 furirer.........................................

17 892

2 pensionerade officerare 1:29 ...............

17 pensionerade underofficerare 1:20 .........

... 9 512

45 866

10 kanslibiträden Ce 11.........................

21 förrådsmän Ce 9 .............................

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål ...

... 57 240

... 108108

13 068

+ 148 938

A 1, A 3 och A 9.

12 förvaltare .....................................

6 styckjunkare .................................

... 91 728

40 824

3 furirer..........................................

17 892

3 pensionerade officerare 1: 29 ...............

15 pensionerade underofficerare 1: 20 .........

... 15 636

48 300

9 kanslibiträden Ce 11.........................

8 förrådsmän Ce 9 .............................

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål ...

... 53 757

... 41712

13 068

+ 82 749

Lvl och Lv3.

7 förvaltare .....................................

4 styckjunkare .................................

9 pensionerade underofficerare 1: 20 .........

... 55 076

... 28 000

27 431

6 kanslibiträden Ce 11.........................

2 förrådsmän Ce 9 .............................

10 biträden för skriv- och kontorsgöromål ...

... 35 352

... 10 592

44 300

+ 57 289

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma]ds proposition nr 110

Ökning Minskning

Lv é.

3 förvaltare ........................................ 22 932

2 styckj ankare .................................... 16 776

1 furir.............................................. 6000

2 pensionerade underofficerare 1: 20 ............ 6 100

3 kanslibiträden Ce 11............................ 17 172

1 förrådsman Ce 9 ................................ 5 148

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål..........4 356

24. Sammanslagning av A 5 och A 8 m. m.

1 kårchef Ma 12 ........................ 19 272

1 major eller kapten Ma 10/9.......... 16 752

6 kaptener Ma 9 ........................ 88 848

2 löjtnanter Ma 7........................ 22 920

3 fänrikar Me 4.......................... 21 276

2 förvaltare Ma 6........................ 16 632 *

5 styckjunkare Ma 5 .................... 45 540

3 sergeanter Ma 4 ...................... 24 948

2 överfurirer Ma 3 (i hovslagartjänst).. —

1 bataljonsveterinär Ca 23 (indrages

vid vakans)............................

12 furirer Me 2/1, 17 konstaplar Mha2

och 13 vicekonstaplar och meniga

Mha 1 .................................. 183 048

10 befattningar för pensionerade underofficerare

1: 20 ........................ 35 680

1 kontorist Ca 13........................ 7 092

1 köksföreståndare Ca 12 .............. 7 392

2 kanslibiträden Ca 11.................. 12 456

1 biträdande köksföreståndare Ca 10

överföres till 119 .....................

2 förrådsvaktmästare Ce 12 (1/4 1952),

6 remontryttare Cell, 7 biträden för

skriv- och kontorsgöromål (varav 5

1/1 1952), 2 ekonomibiträden Ce 3,

10 ekonomibiträden Ce 2 ............ 124 278

Beställningar för 1 major Ma 10, 3 kaptener

Ma 9, 1 löjtnant Ma 7, 3 styckjunkare

Ma 5 och 3 sergeanter Ma 4

tillföras A 9 ............................ 120 588

Beställningar för 1 kapten Ma 9 och

1 löjtnant Ma 7 tillföras A 6.......... 24 444

2 kaptensbeställningar tillföras Bodens

försvarsområdesstab .................. 29 616

1 tygofficer 1: 29.......................... .....................6 668

Summa kostnadsökning kronor

71

Summa

1 724

-353 138

1 718 227

s. 72 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

72

Motiv.

1. Arméstabens organisation. Armécliefen har upprepat sitt tidigare framförda

yrkande om utbyte av den å staten för generalstabskåren uppförda, för

chefen för sektion I vid arméstaben avsedda beställningen för överste i Ma 12

mot beställning för överste i Mo 12 eller Ma 12. Till stöd för förslaget har

arméohefen framhållit angelägenheten av att i möjligaste mån bibehålla kontinuitet

å sektionschefsbefattningen samt därutöver anfört, att det sannolikt

komme att bliva aktuellt att till regementschefer i Mo 12 under nästa budgetår

utnämna yngre officerare än den, som avsåges för sektionschefsbefattningen

från och med den 1 oktober 1950. Civilförvaltningen, som redan föregående

år tillstyrkt arméchefens då föreliggande förslag, har icke funnit anledning

att nu intaga annan ståndpunkt i ärendet. Med beaktande av de för

årets budgetarbete meddelade direktiven har ämbetsverket dock ansett sig

icke böra för närvarande räkna med det ifrågasatta utbytet.

Genom beslut den 28 juli 1950 har Kungl. Maj:t medgivit anställande mot

arvode vid arméstaben av en biträdande ingenjör, avsedd för en nyinrättad

bilddetalj. Arméchefen har anfört, att behovet av personal för bär avsedd

verksamhet, vilken komme att för nästa budgetår få minst samma omfattning

som för närvarande, vore stadigvarande. Personalbehovet utgjordes av en

kompaniofficer, en biträdande ingenjör i Ce 19 och ett tekniskt biträde i

Ce 11. Härvid förutsattes, att tecknings- och retuscharbetet liksom nu utfördes

i allmänna marknaden. Den biträdande ingenjören vore avsedd som

layoutman i fråga om bokframställning medan det tekniska biträdet avsåges för

layoutverksamhet i samband med tillverkningen av bildband.

Då en väl ordnad bildtjänst måste vara av stor betydelse för utbildningsarbetets

rationella bedrivande, särskilt i betraktande av nu gällande utbildningstid

för de värnpliktiga, tillstyrker civilförvaltningen, att de båda föreslagna

extra ordinarie tjänsterna inrättas.

Förslaget om utbyte av en tjänst för kansliskrivare i Ca 15 på arméstabens

expedition mot en tjänst för kontorsskrivare i Ca 17 har civilförvaltningen

alltjämt icke kunnat biträda av följande skäl. Även om, på sätt aiméchefen

nu framhållit, vederbörande tjänsteman genom omorganisationen av

arméledningen kommit att få mera omfattande och måhända också mera kvalificerade

arbetsuppgifter sig ålagda, torde med hänsyn till att ifrågavarande

expedition förestås av en expeditionsofficer, arbetsuppgifterna icke vara av

den självständiga natur, som förutsättes för en kontorsskrivare i 17 lönegraden.

I avvaktan på resultatet av 1947 års biträdesutrednings arbete har ej heller

statens lönenämnd varit beredd tillstyrka nyssnämnda förslag.

Innehavaren av tjänsten för förste expeditionsvakt i Ca 11 har sedan den

1 juli 1948 varit förordnad att bestrida göromål, som ankomma på förrådsförman

i Ca 14. Med hänsyn härtill har civilförvaltningen ansett sig böra räkna

med att en tjänst för förrådsförman i Ca 14 tillkommer i utbyte mot expeditionsvaktstjänsten.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Civilförvaltningen tillstyrker, att den extra tjänst för kanslibiträde, som

enligt Kungl. Maj:ts beslut får finnas vid arméstaben och vilken avses för

handsekreterare åt arméchefen, utbytes mot extra ordinarie tjänst i samma

lönegrad.

2. Arméchefen har avgivit förslag om sammanslagning av krigshögskolan

(KHS) och artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) till eu arméns krigshögskola

(AIvHS), samt av de vid AIHS för närvarande förlagda truppslagsofficersskolorna

till en artilleri- och ingenjörofficersskola (AIOS). Förslaget

innebär i stort sett realiserande av de förslag, som framförts av arméns offieersutbildningskommitté

och vilka sedan upptagits av 1945 års försvarskommitté,

dock att med hänsyn till rådande lokalbrist den av nämnda kommittéer

föreslagna sammanslagningen av samtliga truppslagsofficersskolor till en

gemensam truppslagsofficersskola (ATOS) måst begränsas att avse de officersskolor

—- artilleri-, luftvärns-, ingenjör- och signalofficersskolorna — som

för närvarande äro förlagda i anslutning till AIHS.

I personellt hänseende innebär förslaget viss utökning av lärarpersonalen

i förhållande till den vid de nuvarande skolorna anlitade. Det för kontorsgöromål

m. m. vid de nya skolorna erforderliga personalbehovet avses i stort sett

skola tillgodoses inom ramen för nuvarande kontorspersonal vid KHS och

AIHS. Vissa förändringar i löneställningarna föreslås dock.

Beträffande de jämkningar i personalstatema, som vid bifall till förslaget

avses skola komma till stånd från och med den 1 juli 1951, har arméchefen

anfört, att någon utökning av antalet officersbeställningar för här ifrågavarande

ändamål icke borde genomföras för budgetåret 1951/52. Däremot har

arméchefen föreslagit ändringar i löneställningen för skolcheferna samt för

tre lärare. För befattningen såsom expeditionsföreståndare vid den blivande

AKHS föreslås en ny beställning för fanjunkare eller sergeant. Samtidigt

borde en sergeantsbeställning vid kavalleriet indragas. Slutligen föreslås vissa

jämkningar beträffande expeditions- och förvaltningspersonalens tjänstebenämningar

och löneställningar från och med den 1 juli 1951.

Beträffande chefsbefattningarna innebär förslaget omvärdering av de nuvarande

båda befattningarna i Ma 12 till en befattning i Mo 12 eller Ma 12

och en befattning i Ma 11 eller Ma 10. Till stöd för detta förslag har chefen

för armén anfört bland annat följande.

I enlighet med försvarskommitténs förslag hade chefen för AKHS placerats

i alternativt Mo 12 eller Ma 12. För chefen för den av kommittén förordade

utbildningsanstalten ATOS, dit arméns samtliga truppslagsofficersskolor

skulle sammanföras, hade kommittén räknat med en överste i Ma 12

eller överstelöjtnant i Ma 11. Denna alternativa löncställning syntes för hög

för chefen för AIOS med hänsyn till skolans reducerade omfattning och i

jämförelse med övriga truppslags- eller tjänstegrensvisa skolor. Beställningen

borde därför uppföras i alternativt Mall eller Ma 10.

Även om frågan om chefstjänstemännens löneställning för närvarande är

föremål för behandling, anser civilförvaltningen sig kunna förorda, att föreliggande,

förslag genomföres.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

Förslaget att i utbyte mot tre beställningar i Ma 10 eller Ma 9 inrätta motsvarande

antal beställningar i Ma 11 eller Ma 10 står i överensstämmelse

med försvarskommitténs förslag härutinnan, såvitt avser förste lärare i taktik

och stabstjänst samt i ballistik, konstruktions- och materiellära. Arméchefen

föreslår samma löneställning även för förste läraren i strategi och krigshistoria

och motiverar förslaget i dess helhet med nödvändigheten av att de

viktigaste ämnesgrupperna representeras av förste lärare med långvarig erfarenhet

från undervisning vid högskolan.

Civilförvaltningen har ansett de anförda skälen för en dylik anordning beaktansvärda,

och vill därför icke motsätta sig att det föreslagna utbytet kommer

till stånd.

Mot den föreslagna indragningen av en arvodesbefattning för redogörare

och bibliotekarie har civilförvaltningen intet att erinra.

Som föreståndare för högskolans expedition erfordras en väl kvalificerad

person för att i tillräcklig utsträckning befria adjutanten från expeditions

arbetet. Skäl kunde tala för samma löneställning som för expeditionsföreståndare

vid rationaliserade förband — förvaltare. Tills vidare föreslås dock

fanjunkare eller sergeant genom överförande av en stat från ett förband.

Civilförvaltningen, som med hänsyn till arten av arbetsuppgifterna på

den föreslagna tjänsten lika med arméchefen anser, att för densamma bör

avses militär beställningshavare, tillstyrker att en beställning för fanjunkare

eller sergeant tillkommer för AKHS. Civilförvaltningen räknar med att i

samband härmed en sergeantsbeställning utgår vid kavalleriet.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har yrkat, att den föreslagna beställningen

för fanjunkare eller sergeant vid AKHS skulle utbytas mot en

befattning för kontorsskrivare i 17 lönegraden.

I fråga om den civila personalen innebär förslaget uppflyttning av tjänster

för en institutionsvaktmästare och ett tekniskt biträde, båda i Ce 11, till respektive

kansliskrivare i Ca 15 och förrådsmästare i Ca 14 samt ändrade tjänstebenämningar

för de i nu gällande personalförteckning upptagna tjänsterna för

förste expeditions vakt i Ca 11 respektive expeditionsvakt i Ca 9, vilken sistnämnda

för närvarande är vakant (jfr not till vederbörlig personalförteckning).

Slutligen föreslås, att i stället för värnpliktiga anställas två kontorsvakter.

Civilförvaltningen finner det vanskligt att nu taga ställning till frågan om

den lönegradsplacering som bör ifrågakomma för här avsedd personal. Med

hänsyn härtill och i betraktande av för budgetarbetet gällande direktiv är

civilförvaltningen icke för närvarande beredd räkna medel för de föreslagna

lönegradsuppflyttningarna. Däremot har ämbetsverket icke något att erinra

mot att tjänsterna för förste expeditionsvakt och expeditionsvakt utbytas mot

tjänster för kanslibiträde i Ca 11 och vaktmästare i Ca 9. Med föreslagen

ordinariesättning av en kontorist- och en kanslibiträdesbefattning anser civilförvaltningen

tills vidare böra anstå.

Årméchefens förslag beträffande armékrigshögskolan innebär vidare, att

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

4 utbildningsarvoden ä 1 800 kronor tillkomma utöver de 15 dylika arvoden

som nu disponeras för KHS och AIHS. Civilförvaltningen vill icke tillstyrka

ytterligare utbildningsarvoden vid armén men förutsätter, att de lärare, för

vilka utbildningsarvoden sålunda icke finnas disponibla, skola erhålla timarvoden

enligt gällande bestämmelser.

3. Indragning av Livregementet till häst in. in. Enligt en till personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän under intendenturkåren fogad not skola

tre beställningar för förvaltare i Ma 6, som blivit övertaliga vid indragningen

av K 1 och genom intendenturutbilclningens omförläggning, indragas vid närmast

uppkommande vakanser (jfr prop. 1949: 135, s. 70, och 1950:110, s. 51).

En av dessa beställningar utnyttjas övergångsvis för intendenturförrådsförvaltare

vid Livgardesskvadronen. Då den mobiliseringscentral, som skall

uppsättas vid Strömsholm, icke beräknas kunna komma till stånd på flera

år, föreligger alltjämt behov av en intendenturförrådsförvaltare vid skvadronen.

I anledning härav föreslår civilförvaltningen, att förenämnda not ändras

därhän, att två beställningar för förvaltare skola indragas vid uppkommande

vakans och en beställning indragas när mobiliseringscentralen flyttat till

Strömsholm.

4. Indragningen är en följd av omorganisationen av de centrala intendenturanstalterna.

5. I samband med sitt förslag om att organisera eu arméns krigshögskola

har arméchefen berört frågan om löneställningen för cheferna vid arméns

uthildningsanstalter och därvid anfört följande.

Försvarskommittén, som ägnat frågan om utbildningsanstalterna stort intresse,

hade strävat att åstadkomma ett enhetligt system i fråga om lönegradsplaceringen

av skolcheferna. Kommitténs tanke var, att chefen för den

främsta utbildningsanstalten, armékrigshögskolan, skulle vara överste i Mo 12

eller Ma 12, medan cheferna för de grundläggande skolorna, krigsskolan och

arméns underofficersskola ävensom de stora skjutskolorna, signalskolan och

arméns truppslagsofficersskola (ATOS), borde vara överstar i Ma 12 eller

överstelöjtnanter i Ma 11. Som chefer för återstående truppslags- eller tjänstegrensvisa

skolor avsågos överstelöjtnanter i Ma 11 eller majorer i Ma 10.

Utmärkande var sålunda de alternativa löneställningarna för samtliga chefer.

Härigenom ville kommittén skapa större urvalsmöjlighet till dessa viktiga

befattningar samt förutsättningar för att cheferna skulle kunna kvarstå längre

tid på sin post.

Olägenheten med att alternativa löner icke funnes för vissa skolchefer

komme att bli kännbar redan nästa budgetår. Önskvärt vore därför att redan

från och med den 1 juli 1951 genomföra de av försvarskommittén föreslagna

löneställningarna för skolchefer. Chefen för armén hade emellertid ansett

sig böra för budgetåret 1951/52 påyrka ändrad löneställning endast för cheferna

för signalskolan, pansartruppskolan och ridskolan. Såväl för budgetåret

1949/50 som 1950/51 hade föreslagits, att chefen för signalskolan skulle

placeras i lönegrad Ma 12 eller Mall och chefen för pansartruppskolan i

Mall eller Ma 10. Som motiv härför åberopades — förutom försvarskommitténs

uppfattning och kravet på kontinuitet — att organisatoriska förändringar

och den under de senaste åren utvidgade utbildningsverksamheten

ökat ifrågavarande skolors omfattning och betydelse i sådan utsträckning,

alt eu höjning av chefslönerna var befogad. Nästa budgetår måste byte ske

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

på chefsposterna vid såväl signalskolan som pansartruppskolan, om löneställningarna

icke dessförinnan ändrades. För att undvika denna olägenhet, som

vore särskilt framträdande för dessa skolor till följd av pågående utbyggnad,

borde alternativa löneställningar införas. Den sammanlagda kostnadsökningen,

2 700 kronor, kompenserades av att beställningen för chefen för ridskolan

i Ma 11 föresloges skola utbytas mot en beställning i Ma 11 eller Ma 10

samt att beställningen för chefen för AIHS (Ma 12) skulle utbytas mot en

beställning för chefen för AIOS, i alternativt Ma 11 eller Ma 10.

Förslag att införa alternativa beställningar för cheferna för signalskolan

och pansartruppskolan ha tidigare tillstyrkts av civilförvaltningen. Trots den

återhållsamhet, som civilförvaltningen i årets medelsäskanden nödgats iakttaga

vid bedömandet av förslag om höjda löneställningar, har ämbetsverket

likväl med hänsyn till de särskilda skäl som arméchefen anfört ansett sig böra

räkna med ifrågavarande utbyten.

Mot den föreslagna jämkningen i löneställningen för chefsbefattningen vid

ridskolan har ämbetsverket intet att erinra. Icke heller har civilförvaltningen

något att invända mot att en beställning såsom chef för motorskolan i Ma 10

tillkommer på särskild personalförteckning för nämnda skola i utbyte mot en

majorsbeställning på fälttygkårens stat.

6. Förslaget om att vid 11 inrätta en kaptensbeställning för chefen för

garnisonskompaniet biträder civilförvaltningen och räknar med att personaluppsättningen

för garnisonskompaniet därvid bör minskas med en fänriksbeställning

och en sergeantsbeställning.

7. Efter förslag av chefen för försvarsstaben ökades från och med budgetåret

1950/51, i samband med överflyttning av viss värnpliktsutbildning till

signalförbanden från försvarsväsendets radioanstalt, signaltruppernas pcrsonalstat

med en löjtnant, en fanjunkare och två sergeanter, samtidigt som antalet

officers- och underofficersbeställningar vid anstalten minskades. Samtidigt

föreslogs emellertid, att en beställning för kapten eller löjtnant (ur

signaltrupperna) vid radioanstalten skulle utbytas mot eu beställning för

militärassistent (kapten ur armén, marinen eller flygvapnet). Detta förslag

bifölls icke utan beställningen indrogs.

Arméchefen har nu framhållit, att, då behovet av militärassistent vore ofrånkomligt,

en kapten ur signaltrupperna måst kommenderas att tills vidare

tjänstgöra såsom militärassistent. Enär en dylik anordning icke förutsatts

vid beräkningen av antalet kaptensbeställningar vid signaltrupperna, hade

ifrågavarande kommendering oförmånligt inverkat på befälsläget vid signalregementet.

Med hänsyn härtill har chefen för armén föreslagit, att en kaptensbeställning

skulle tillkomma vid signaltrupperna.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

8. Luftvärnsinspektören är målsman för radartjänsten inom armén. Såsom

biträde vid handläggning av radarfrågor måste han förfoga över sakkunnig

personal. Arméchefen har tidigare räknat med att denna personal

skulle utgöras av en regementsofficer (chef för arméns radarskola), en kompaniofficer

och en radaringenjör. Då alla kompaniofficersbeställningar vid

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 110.

luftvärnet tidigare icke varit besatta, har arméchefen hittills endast yrkat på

tillkomsten av ifrågavarande regementsofficer och ingenjör. Detta förslag har

bifallits av statsmakterna (jfr prop. 1949:135, s. 61—62).

Arméchefen har nu återkommit till frågan om att inrätta förenämnda

kompaniofficersbeställning. Enär alla kaptensbeställningar vid luftvärnet

komme att vara besatta från och med den 1 oktober 1950, borde behovet av

en radarutbildad officer vid arméstabens luftvärnsavdelning tillgodoses

genom att ytterligare eu kaptensbeställning inrättades vid luftvärnet. För

befattningen måste nämligen avses kvalificerad officer med god militär skolunderbyggnad

(högskola) och tillräcklig mognad.

Med hänsyn till radartjänstens betydelse för armén anser civilförvaltningen

skäl tala för att tillmötesgå arméchefens förslag i denna del.

1949 års riksdag fattade principbeslut om att en arméns radarskola skulle

organiseras. Bland annat tillkom förenämnda beställning för skolchef på

luftvärnets stat. Skolan är för närvarande provisoriskt organiserad i anslutning

till arméns signalskola men teknisk lärarpersonal saknas. Denna ersättes

av tillfälligt tjänstgörande ingenjörer ur arméförvaltningens tygavdelning

och tillfälligt anställda civila lärare. Detta system har, enligt vad arméchefen

anfört, medfört betydande nackdelar. Det ständiga ombytet av lärare

hade omöjliggjort stadga och kontinuitet i undervisningen. Genom svårigheten

att erhålla tillfälliga lärare kunde sådana icke anställas med hänsyn

till lämplighet. Antalet lärare bleve till följd av att var och en tjänstgjorde

endast ett begränsat antal timmar mycket stort, vilket försvårade verksamhetens

planläggning och genomförande. Arméförvaltningens tygavdelning

hade belastats mycket hårt genom att ingenjörer måst tagas i anspråk för

lärarverksamhet till förfång för det ordinarie arbetet. En strängt restriktiv

hållning från avdelningens sida hade därför varit erforderlig och redan gjort

sig gällande. Systemet bleve mycket dyrbart, enär de tillfälliga lärarna vore

timavlönade (kronor 8—11:50 per timme). För budgetåret 1948/49 uppginge

kostnaderna för lärararvoden vid radarskolan till 30 000 kronor. För budgetåret

1949/50 såväl som för budgetåret 1950/51 kunde minst samma kostnad

förutsättas.

Med anledning av dessa omständigheter föreslår arméchefen, att en beställning

för arméingenjör av 1. graden och en beställning för arméingenjör

av 2. graden tillkomma, avsedda för radaringenjörer och lärare vid radarskolan.

Tills vidare borde beställningarna uppföras som extra ordinarie.

Civilförvaltningen har, med hänsyn såväl till radartjänstens betydelse som

till de kostnader som äro förknippade med den nuvarande undervisningen vid

radarskolan och svårigheterna att tillgodose skolans lärarbehov, ansett skäl

tala för en förstärkning av arméingenjörkåren. Enligt vad civilförvaltningen

inhämtat avses att nämnda skola skall förläggas till Göteborg. Vid bifall härtill

syntes de nuvarande svårigheterna att anskaffa lärare för radarundervisningen

komma att ytterligare öka, om icke — utöver chefen för skolan —

särskild personal avsåges för ändamålet. Civilförvaltningen tillstyrker där
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

för att arméingenjörkåren utökas med de föreslagna ingenjörsbeställningarna

för radarskolan.

9. Arméingenjörkårens slutläge fastställdes preliminärt av 1948 års riksdag.

Genom beslut av 1949 och 1950 års riksdagar utökades detta slutläge

med — förutom den i det föregående omnämnde radaringenjören vid arméstabens

luftvärnsavdelning —- fem motoringenjörer, varav två för infanteriregementen

med särskilt stor motorfordonspark (115 och 118) samt tre för

kustartilleriförsvaren. Efter förslag i prop. 1950:110 inrättades därjämte en

beställning för arméingenjör av 1. graden i Ce 29 för vissa utbildningsfrågor

inom arméingenjörkårens ledning. Det förutsattes dock, att antalet ordinarie

arméingenjörsbeställningar enligt det preliminära slutläget icke skulle utökas

genom tillkomsten av denna beställning, som därför borde frigöras för

indragning, innan detta slutläge uppnåtts.

Arméchefen föreslår, att vid arméingenjörkåren planenligt tillkomma två

ordinarie beställningar för armédirektörer av 2. graden i utbyte mot 2 extra

ordinarie beställningar för arméingenjörer av 1. graden. En beställning för

armédirektör i Ca 30 kan utgå. Förslagen tillstyrkas av civilförvaltningen.

För de tre för kustartilleriförsvaren avsedda motoringenjörsbeställningar,

som tillkommit på arméingenjörkårens personalförteckning från och med budgetåret

1950/51 och därvid tills vidare placerats i Ce 24, hade tidigare funnits

inrättade tjänster vid marinen med avlöning från sakanslag i Ce 27. Sedan

arméöverdirektören hemställt, att i två av tjänsterna före den 1 juli 1950

anställda tjänstemän finge bibehållas vid oförändrad löneställning, föreslår

nu civilförvaltningen, att två av ifrågavarande tre beställningar för arméingenjör

i Ce 24 övergångsvis utbytas mot samma antal beställningar för

arméingenjör av 2. graden i Ce 27. I särskild not borde därvid angivas, att

beställningarna vid nuvarande innehavarnas avgång skola hänföras till 24

lönegraden.

Chefen för marinen har hemställt, att en för marinförvaltningen avsedd

beställning för motoringenjör måtte tillkomma på arméingenjörkårens stat.

Detta förslag hade framlagts även för innevarande budgetår men föranledde

då ingen åtgärd. Med hänsyn till den ställning statsmakterna sålunda tagit

till frågan, räknar civilförvaltningen icke nu med den föreslagna förändringen.

10. Arméchefen har i fråga om tillgodoseendet av personalbehovet i övrigt

för den tekniska tjänsten inom armén anfört i huvudsak följande.

Oberoende av eventuella blivande förändringar i arméns fredsorganisation

kunde redan nu förutses, att den tekniska tjänsten inom armén komme att

ställa allt högre krav på den fast anställda personalens kvalitet och medföra

ett ökat personalbehov. Arméns fortskridande motorisering bidroge kraftigt

härtill liksom också pågående anskaffning av alltmer komplicerade vapen och

dyrbar teleteknisk materiel för spaning (radar), eldledning och sambandstjänst.

Den tekniska tjänsten inom armén ledes främst av fälttygkårens och

arméingenjörkårens personal. Den av 1941 års försvarsutredning föreslagna

utökningen av fälttygkåren hade ännu icke lett till resultat. Detta hade medfört

ogynnsamma befordringsförhållanden inom fälttygkåren med därav följande

rekryteringssvårigheter och andra olägenheter. Med hänsyn till på
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

gående förvaltningsutredning borde några förändringar av fälttygkårens stat

i vad avser personal placerad inom den centrala förvaltningen (arméförvaltningens

tygavdelning) icke nu genomföras. Organisationen av den regionala

förvaltningen inom militärbefälsstaberna syntes emellertid icke komma att

påverkas av de förslag, som förvaltnmgsutredningen komme att framlägga.

Ansvaret för vård och underhåll av den tygmateriel och ammunition till ett

värde av åtskilliga hundra miljoner kronor, som användes för utbildning

eller förrådsförvarades vid förband och försvarsområden inom varje militärområde,

ålåge under militärbefälhavaren närmast stabstygofficeren vid militärbefälsstaben.

Beställningarna för stabstygofficer vore uppförda i lönegrad

Ma 10 (major). Stabstygofficerarna beräknades sålunda icke erhålla

överstelöjtnantsbeställning i motsats till vad fallet vore beträffande de vid

samma staber placerade stabsintendenterna ur intendenturkåren. Enligt beräkningsgrunderna

i 1942 års försvarsbeslut skulle av de sistnämnda tre vara

överstelöjtnanter och fyra majorer. Vid en jämförelse mellan en stabstygofficers

och eu stabsintendents arbetsuppgifter och ansvar inom ett militärområde

kunde den förstnämnde ingalunda anses stå tillbaka för den senare.

Även av detta skäl borde därför staten för fälttygkåren i ett slutläge ändras

så att tre majorsbeställningar vid fälttygkåren utbyttes mot tre överstelöjtnantsbeställningar.

Tills vidare ville dock arméchefen inskränka sig till att

upprepa sitt för innevarande budgetår framförda yrkande, att två majorsbeställningar

borde utbytas mot beställningar för alternativt överstelöjtnant

eller major.

Med hänsyn till vårt lands begränsade möjligheter i främst ekonomiskt

avseende kunde den militärtekniska forskningen i Sverige icke bedrivas utan

en nära anknytning till motsvarande verksamhet i andra länder. Detta förutsatte,

att i de länder, som härvidlag främst komme i fråga, tillgång funnes

på tekniskt sakkunnig och erfaren svensk personal i attachéställning. Av

skilda orsaker vore det vidare nödvändigt för vårt land att anskaffa militär

materiel från andra länder. Jämväl av denna anledning vore det av synnerlig

vikt, att i dessa länder funnes tekniskt väl utbildad personal, som ägde förutsättningar

att medverka till lämpliga inköp. Det vore därför angeläget att

till vissa svenska beskickningar i utlandet knyta väl kvalificerade arméingenjörer

(armédirektörer) såsom biträdande militärattachéer för militärtekniska

ärenden. På grund av Förenta Staternas förhärskande ställning i här ifrågavarande

avseenden borde en biträdande militärattaché för militärtekniska

ärenden anställas vid ambassaden i Washington från och med budgetåret

1951/52, under det att anställande av motsvarande befattningshavare vid

andra beskickningar kunde anstå i avvaktan på de erfarenheter, som kunde

vinnas genom nämnde attachés verksamhet. En extra ordinarie beställning

för armédirektör av 2. graden bordo därför tillkomma från och med den

1 juli 1951.

I samband med behandlingen av arméingenjörkåren har arméchefen även

berört frågan om kårens rekrytering. För att säkerställa rekryteringen av

den nuvarande arméingenjörkåren har Kungl. Maj:t medgivit, att utöver de

ordinarie och extra ordinarie beställningarna må finnas sex extra arméingenjörsbeställningar,

avsedda såsom rekryteringsbefattningar, till dess en

rekrytering aspirantvägen lämnat önskat resultat. Sådant resultat beräknades

emellertid komma att nås först efter cirka 5 år. De sex »utbildningslönema»

vore emellertid, anför arméchefen, icke tillräckliga för att även

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ls proposition nr Ilo.

täcka behovet av aspiranter till de nja arméingenjörsbeställningar inom arméförvaltningen,

som enligt vad arméchefen inhämtat komme att föreslås av

1946 års militära förvaltningsutredning. För detta ändamål har arméchefen

efter samråd med 1946 års militära förvaltningsutredning föreslagit, att antalet

»utbildningslöner» för budgetåret 1951/52 utökas med sex.

Reparationer och underhåll av tygmateriel samt utbildning av fast anställd

och värnpliktig personal (mekaniker) i reparationstjänst handhaves i första

hand av personal tillhörande tygstaten. Efter förslag av 1944 års manskapsutredning

fastställde 1947 års riksdag eu plan för utvidgning av denna stat.

Med avseende på denna personal anför arméchefen i huvudsak följande.

Utbyggnaden av tygstaten hade av olika anledningar fördröjts. Främst

hade åberopats svårigheten att rekrytera nytillkommande beställningar.

Denna svårighet vore emellertid numera helt undanröjd. Ännu fattades emellertid

6 beställningar för tygverkmästare, 64 för tyghantverkare och 48 för

armétekniker, medan 55 furirsbeställningar ytterligare skulle indragas. Föreliggande

planer på reduceringar av antalet fredsförband hade också åberopats

som skäl för att alltjämt iakttaga en viss försiktighet vid den fortsatta

utbyggnaden av tygstaten. En eventuell minskning av antalet fredsförband

komme emellertid icke att innebära någon minskning av materielstocken.

Denna komme dessutom att bliva allt mer tekniskt komplicerad, vilket ökade

reparations- och vårdbehovet i såväl fred som krig. Av samma skäl måste

den för reparationstjänsten i fält avsedda värnpliktskontingenten (mekanikerna)

ökas, även om det totala antalet värnpliktiga i krigsorganisationen

av olika anledningar skulle minskas. Behovet av instruktörer för mekanikerutbildning

komme sålunda att stegras. Hantverkarpersonalen inom tygstaten

vore vidare i betydande utsträckning avsedd att utgöra stomme i krigsorganisationens

fältreparationsförband. Även sedan staten blivit utbyggd enligt

1947 års riksdagsbeslut, täckte den icke behovet av arbetsledande personal

vid dessa förband. Detta vore desto mer betänkligt som behovet av föregångsmän

vid reparationstjänsten i fält stegrats genom att de värnpliktiga

mekanikerna numera endast erhölle utbildning under 9 månader mot förut

12, samtidigt som materielen blivit tekniskt svårare att komma till rätta med.

Det vore därför i framtiden snarare nödvändigt att utöka tygstaten utöver

det avsedda slutläget än att reducera den. Chefen för armén vidhölle därför

sitt tidigare framlagda förslag, att tygstaten skulle utbyggas i första hand

till det av 1947 års riksdag fastställda slutläget. Detta innebure, att för budgetåret

1951/52 borde tillkomma 3 tygverkmästare, 16 tyghantverkare och 51

armétekniker, medan 28 furirsbeställningar kunde indragas.

På personalförteckningen för 8 1 finnas bland annat uppförda tio tjänster

för radiotelegrafister i Ce 16, avsedda två för huvudstationen för arménätet

vid S 1, två för Bodens radio och en för envar av I.—III. och Y.—VII. militärbefälsstaberna.

I samband med behandlingen av personalbehovet för teknisk

tjänst har arméchefen upprepat sitt föregående år framförda förslag, .„tt två.

av nämnda tjänster, avsedda den ena för huvudstationen för arménätet och

den andra för Bodens radio, skulle uppflyttas till tjänster för förste radiotelegrafist

i Ce 18. Vidare borde vid signalskolan inrättas tre radiotelegrafistbefattningar,

en i Ce 18 och två i Ce 16. Vid bifall härtill kunde tre furirsbeställningar

vid S 1 indragas. Till stöd för förslaget har arméchefen åberopat

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

svårigheterna att behålla de vid armén utbildade telegrafistema i konkurrens

med den civila marknaden och flygvapnet, där vissa telegrafister hade

högre löneställning än motsvarande befattningshavare inom armén, trots att

arbetsuppgifterna måste betecknas som helt överensstämmande.

I anledning av vad arméchefen sålunda anfört i fråga om personal i teknisk

tjänst har civilförvaltningen framhållit att behovet av dylik personal

helt naturligt måste vara avhängigt av befintliga materielmängder. Ju mer

materielen ökas såväl kvantitativt som i komplicerat avseende desto större

krav måste ställas på den personal som skall handhava materielen. Civilförvaltningen

inser till fullo vikten av att för den tekniska tjänsten kunna avse

personal till sådant antal och med sådana kvalifikationer att materielens

rätta handhavande och vård icke eftersättas. Det måste självfallet i detta

sammanhang också beaktas, att armén under de närmaste åren torde komma

att tillföras ytterligare materiel i betydande omfattning. Mot bakgrunden av

dessa förhållanden ställer ämbetsverket sig i princip förstående till de nu

framförda jrkandena. Emellertid torde såväl det nuvarande statsfinansiella

läget som den omständigheten, att frågan om avvägningen av kostnaderna för

försvarets olika behov är föremål för särskilda överväganden, böra föranleda,

att viss återhållsamhet iakttages även i här förevarande avseende. Civilförvaltningen

har ansett sig böra bedöma de framförda förslagen efter de normer

som angivits i direktiven för årets budgetarbete.

Civilförvaltningen har tidigare tillstyrkt förslaget om ändrad löneställning

för två majorer vid fälttygkåren. Av nyss anförda skäl räknar ämbetsverket

emellertid icke nu med bifall till förslaget. I

I anledning av förslaget att utöka arméingenjörkåren med en beställning

för biträdande militärattaché ifrågasätter civilförvaltningen, om icke tills

vidare detta personalbehov bör, såsom fallet för närvarande är inom marinen,

kunna tillgodoses genom kommendering av lämplig beställningshavare inom

ramen för befintliga arméingenjörbeställningar.

I fråga om förslaget om ytterligare »utbildningslöner» vid arméingenjörkåren

anser civilförvaltningen, att resultatet av militära förvaltningsutredningens

arbete bör avvaktas, innan ställning tages härtill.

Tygstatens utbyggnad anser civilförvaltningen jämväl i fortsättningen böra

ske med iakttagande av samma försiktighet som hittills. Civilförvaltningen

har därför vid anslagsberäkningarna utgått från att följande beställningar tillkomma,

nämligen 1 tygverkmästaro av 1. klassen i Ca 21, 1 tygverkmästare

av 2. klassen i Ca 19, 3 tyghantverkare av 1. klassen i Ca 18, 5 tyghantverkare

av 2. klassen i Ca 16 samt 40 armétekniker i Ca 12, d. v. s. 50 beställningar

mot begärda 70. Antalet furirsbeställningar bör härvid minskas med 20. I

detta sammanhang föreslår civilförvaltningen, att i särskild not till personalförteckningen

angivas de beställningar vid tygstaten, som äro avsedda för

tygförval tningsskolan.

6—355 m Bihang till riksdagens protokoll 1911. 1 sand. Nr Ilo.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. May.ts proposition nr Ilo.

Civilförvaltningen, som tidigare tillstyrkt förslag om ändrad löneställning

för radiotelegrafister, räknar i förevarande sammanhang med utbyte av tre

furirsbeställningar mot tre befattningar för radiotelegrafist i Ce 16. Däremot

anser civilförvaltningen sig icke kunna i nuvarande läge tillstyrka lönegradsuppflyttning

för de redan befintliga radiotelegrafisterna.

11. 1948 års värnpliktskommitté föreslog, att de värnpliktiga läkarnas

m. fl. soldat- och befälsutbildning i fortsättningen skulle uppdelas på tre omgångar

under sommarmånaderna i stället för som tidigare endast två omgångar

under längre tid. Motivet härför var främst att underlätta de värn

pliktigas studier vid högskolorna. Det ökade befälsbehovet vid trängtrupperna,

som skulle bli en följd av de föreslagna anordningarna, beräknades

av kommittén till 10 officerare, 10 underofficerare och omkring 40 underbefäl.

I kommandoväg ha bestämmelser utfärdats angående ifrågavarande utbildnings

uppdelning på tre omgångar i enlighet med värnpliktskommitténs för

slag. I skrivelse den 28 september 1950 har chefen för armén föreslagit åtgärder

för att tillgodose det ökade befälsbehovet.

Arméchefen har därvid anfört, att utbildningsläget vid trängregementena

för närvarande är synnerligen pressat till följd av stora vakanser i subaltemofficersgraden

och bland underbefälet. Åtgärder borde därför vidtagas för att

åtminstone behålla den befälskader som nu disponeras. För 26 furirer med

underofficerskompetens vid trängtruppema funnes under innevarande budgetår

endast 15 sergeantsbeställningar disponibla. Med hänsyn till det ogynnsamma

befordringsläget för 11 av dessa furirer samt de goda utsikterna på

den civila arbetsmarknaden anser arméchefen att det finns risk, att dessa

furirer begära avsked. Med anledning härav och då möjlighet finnes att omgående

med kompetent personal besätta de 10 sergeantsbeställningar, varav

behov föreligger, har arméchefen föreslagit, att som ett första steg till tillgodoseende

av det ökade befälsbehovet antalet sergeantsbeställningar vid

trängtrupperna fr. o. m. 1 juli 1951 utökas från 144 till 154.

12. Arméchefen har föreslagit, att överfurirskadern — frånsett överfurirer

i hovslagartjänst — skulle planenligt utbyggas med 141 beställningar. Antalet

överfurirer i hovslagartjänst vid kavalleriet föreslås minskat med 3 i anledning

av minskningen i antalet stamhästar. Förslaget innebär, såsom föl

jande tabell utvisar, att sammanlagda antalet överfurirer skulle komma att

uppgå till 1 403 mot 1265 för innevarande budgetår, eller en nettoökning med

138 beställningar.

Arméchefen har erinrat om departementschefens uttalande i propositionen

1950: 110 (s. 55), att vid en eventuell begränsning av fredsorganisationen

bland annat ett antal befattningar i inre tjänst avsedda för äldre överfurirer

skulle kunna uteslutas och i anslutning härtill anfört bland annat följande.

Det vore otvivelaktigt, att en reducering av antalet fredsförbund i personalhänseende

främst komme att hänföra sig till personal i stabs- och förvaltningstjänst,

eftersom krigsorganisationens numerär och därmed den årliga

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:is proposition nr 110.

83

Truppslag m. m.

.Budgetåret

950/61

1951/52

481

538

1171)

120»)

89

102

171

195

119

132

51

60

24

26

1993)

216»)

4

4

2

2

6‘)

64)

2

2

1265

1403

Infanteriet ...............................................

Kavalleriet ...............................................

Pansartrupperna...........................................

Artilleriet.................................................

Luftvärnet ...............................................

Ingenjörtrupperna.........................................

Signaltrupperna...........................................

Trängen...................................................

Infanteriskjutskolan .......................................

Ridskolan.................................................

Arméns jägarskola.........................................

IV militärområdet.........................................

Summ a

1) varav 60 hovslagartjänst

2) > 57 »

s) » 81 sjukvårdstjänst

4) 5 1 för Kiruna-Jokkmokks försvarsområde.

värnpliktskontingentens storlek förutsattes oförändrad och följaktligen behovet

av truppinstruktörer vore minst lika stort som förut. Emellertid hade

under de senaste åren ett ytterligare behov av överfurirer i inre-tjänstbefattningar

framkommit. Sålunda borde för varje förband avses en överfurir för

skötseln och vården av de utbildningsanordningar som på senare tid tillkommit

såsom ett led i effektiviseringen av väropliktsutbildningen. Överfurirer

vore vidare väl lämpade som chefer för bevakningstjänst vid regementena,

vilken tjänst för att mbespara övningstid borde bestridas av portvakter jämte

bevakningshundar i stället för såsom nu av värnpliktiga. Den frivilliga befälsutbildningen,

som ledes av försvarsområdesstabema, krävde tillgång till

biträdande instruktörer och till personal för att utföra målanordningar m. m.

vid övningarna. Härför vore överfurirer särskilt lämpade liksom för befattningar

som garageförmän vid försvarsområdesstabema. Såsom bilförare vid

militärbefälsstaberna borde, såsom arméchefen tidigare framhållit, användas

överfurirer. Med hänsyn till det behov av överfurirer, som sålunda förelåge

och då inrättandet av dylika beställningar verksamt syntes hava bidragit

till den under de senaste åren förbättrade manskapsrekryteringen, ansåge

arméchefen, att överfurirskadem borde utbyggas i planenlig takt. Efter den

utökning som nu föreslås återstå ytterligare två budgetår, innan slutläget

nåtts. Under ettvart av dessa förutsättas omkring 130 beställningar tillkomma.

Civilförvaltningen anser det tveksamt, om de av arméchefen nu redovisade

nya behoven av överfurirer äro av sådan art, att de överhuvudtaget böra tillgodoses

med den relativt dyrbara arbetskraft, som överfurirer utgöra. Med

hänsyn härtill kan civilförvaltningen i avvaktan på resultat av pågående försvarsutredning

icke förorda, att överfurirskadem vid armén för budgetåret

1951/52 utbygges med större antal beställningar än för innevarande budgetår,

oller alltså 75.

För budgetåret 1950/51 fastställd personalförteckning för armén upptager,

med undantag för musikmanskap och furirer i beställningsmannatjänst vid

tygstaten, följande antal beställningar för icke-ordinarie manskap, nämligen

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

2 731 furirer, 1054 korpraler (konstaplar) och 2 049 vicekorpraler (vicekon

staplar) och meniga. Arméchefens förslag till manskapsstater för budgetåret

1951/52 innebär i stort sett en fortsatt begränsning i enlighet med vad 1944

års manskapsutredning föreslagit i sitt vid 1947 års riksdag prövade förslag

till åtgärder för att begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten.

Med hänsyn till förutsatt minskning av antalet stamhästar har föreslagits

eu avsevärd minskning av antalet furirer i hovslagartjänst.

Vid K1 finnas budgetåret 1950/51 tio furirsbeställningar. Dessa skola

efter hand reduceras till sex. Chefen för armén föreslog för innevarande budgetår,

att bevakningstjänsten inom IV. militärbefälsstabens etablissement

skulle övertagas av fyra vaktmästare. Departementschefen ansåg sig icke

kunna upptaga detta yrkande vid 1950 års riksdag, medan däremot statsutskottet

rekommenderade, att åtgärder vid behov skulle vidtagas för att lösa

ifrågavarande bevakningsproblem. Såsom en provisorisk lösning föreslår nu

chefen för armén, att antalet furirsbeställningar vid K1 tills vidare bibehålies

vid 10, varigenom fyra furirer kunde avdelas för bevakningstjänsten.

Utöver den planenliga reduceringen kunna på sätt i det föregående anförts

tre furirsbeställningar indragas vid S 1 under förutsättning, att tre tjänster

för radiotelegrafister tillkomma vid signalskolan.

Arméchefen har haft i uppdrag att närmare överväga den i propositionen

1950:110 (s. 61) behandlade frågan om begränsning av sergeants- eller fuiirskadrerna

i anledning av att de rationaliserade förbanden tillförts nya förvaltarbeställningar.

I anledning härav har arméchefen anfört, att han i princip

anslöte sig till den i förenämnda proposition uttalade tanken, att här

avsedd minskning skulle gå ut över antalet furirer i stället för sergeanter.

Arméchefen har emellertid erinrat, att i samband med pågående organisationsförsök

angående den regionala och lokala fortifikationsförvaltningen tvekan

uppstått, huruvida en av de nya förvaltarbeställningama, nämligen den

för kasernförvaltare avsedda, i fortsättningen skall ingå i organisationen.

Med hänsyn härtill har arméchefen föreslagit, att indragningen av furirsbe

ställningar vid rationaliserade förband tills vidare skulle begränsas till en

beställning per förband.

Arméchefens förslag i fråga om extra ordinarie manskap innebär, att antalet

minskas för furirer med 159 till 2 572 och för korpraler (konstaplar)

med 20 till 1 034, medan antalet vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga

bibehålies oförändrat, 2 049.

Civilförvaltningen, som förordat, att ökningen av antalet överfurirer begränsas

till 75, har föreslagit, att minskningen av furirsbeställningarna begränsas

till 95.

13. Det förändrade utbildningssystem för remonter, som tillämpas sedan

hösten 1947, innebär att remontutbildningen vid förbanden avkortats från tvåårig

till att omfatta endast ett år. Härigenom har antalet befattningshavare

för hästarnas skötsel och vård vid förbanden kunnat successivt nedbringas.

I enlighet med förslag av arméchefen räknar civilförvaltningen med att an
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

talet remontryttare i Ce 11 minskas vid kavalleriet med 4 till 58 och vid

artilleriet med 17 till 17. I anledning av förslag av arméchefen, att dressyranstalten

vid Herrevadskloster skall indragas från och med den 1 juli 1951,

kan antalet remontryttare (vid kavalleriet) nedbringas med ytterligare 10.

Ett förslag av försvarets civila tjänstemannaförbund, att vid varje förband

med remontutbilclning skulle tillkomma en förste remontryttare i Ce 15

i utbyte mot en remontryttare i Ce 11, kan icke tillstyrkas av civilförvaltningen

liksom icke heller förslag, att övriga remontryttare skulle uppflyttas

till 13 lönegraden.

För närvarande finnas för utbildning och skötsel av hästar vid remontdepåema

tjänster för 38 remontdressörer i 11 lönegraden, varav 25 extra ordinarie

och 13 extra, samt 67 hästskötare i 9 lönegraden, varav 46 extra ordinarie

och 21 extra.

Annéchefen har utgått från att jämväl under budgetåret 1951/52 skola utbildas

500 remonter enligt samma grunder som för innevarande budgetår. Det

sammanlagda behovet av remontdressörer och hästskötare beräknar arméchefen

till 103 mot för närvarande 105. I fråga om löneställning och anställningsform

för här avsedd personal har annéchefen anfört i huvudsak följande.

Remontdressörer och hästskötare utförde i huvudsak samma arbetsuppgifter.

Olikheterna i benämning och avlöning hade därför väckt missnöje och

försvårat personalens rationella utnyttjande. Med anledning härav, ville

arméchefen föreslå, att ifrågavarande personalgrupper sammanfördes till en,

nämligen remontdressör Ce 11. Före slutlig anställning skulle dock vederbörandes

lämplighet prövas under en 3-årig aspiranttid i Ce 9. Då 16 av de

nu såsom extra tjänstemän anställda remontdressörerna och häst-skötarna erfordrades

under tiden den 1 juli 1950—den 30 juni 1954, syntes det skäligt,

att de erhölle de med extra ordinarie anställning förenade förmånerna. Huvuddelen

av denna personal utgjordes för övrigt av till remontdepåema överförda

f. d. remontryttare Ce 11, som blivit övertaliga vid förbanden och av

Kungl. Maj it medgivits tillstånd att bibehålla extra ordinarie anställning.

Försvarets civila tjänstemannaförbund samt försvarsverkens civila personals

förbund ha yrkat, att samtliga tjänster för remontdressör uppflyttas från

11 till 13 lönegraden.

Annéchefen bär vidare anmält behov av en förrådsman vid vardera av

Herrevadsklosters och Gudhems remontdepåer för förråden av intendentur-,

tyg-, bränsle- och rengöringsmateriel m. m. samt biträde med eldningstjänst.

Behovet av denna personal föranleddes av det ökade omfånget av materieltjänsten

i samband med utbildningsorganisationens utbyggnad.

Slutligen liar arméchefen beträffande remontdepåema föreslagit, att benämningen

expeditionsunderofficer för de vid de båda större remontdepåema

i arvodesbefattning anställda pensionerade underofficerarna -— med hänsyn

till att deras tjänsteåligganden omfattade även förvaltningstjänst, kassatjänst,

uppbördstjänst, kasernvård —- ändras till förvaltningsunderofficer.

Civilförvaltningen bär intet att erinra mot arméebefens beräkning av personalbehovet

för vård av remonter, vilket upptagits i enlighet med statens

organisationsnämnds beräkningar av det antal skötare, som erfordras per häst.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

A^ad beträffar lönes fällnings frågan har civilförvaltningen erinrat att arméchefen

för denna personal tidigare föreslagit 11 och 10 lönegraderna, att civilförvaltningen

föreslagit 11 och 9 lönegraderna med gemensam tjänstebenämning

remontdressör samt att civilförvaltningens förslag godkänts med den

ändringen, att tjänstebenämningarna skulle vara remontdressör och hästskötare

(prop. 1949:135 s. 100).

Att olägenheter vore förknippade med den nuvarande anordningen hade,

anför civilförvaltningen, även bestyrkts av påpekanden i frågan som framställts

från försvarsverkens civila personals förbund. Med hänsyn härtill ville

civilförvaltningen — som icke kunde förorda förslaget att införa 13 lönegraden

för remontdressör — icke motsätta sig, att samtliga här ifrågavarande

tjänster hänfördes till 11 lönegraden under förutsättning att såsom villkor

för placering i nämnda lönegrad uppställdes, att vederbörande under 3 år

fullgjort väl vitsordad tjänstgöring i befattning med samma eller likartade

arbetsuppgifter. Under denna prövotid borde vederbörande anställas såsom

a<spirant i Cf 9.

Civilförvaltningen har allmänt förordat försiktighet med ordinariesättning

och extra-ordinariesättning av civila tjänster med hänsyn till strävandena att

genom rationaliserings- och andra åtgärder av organisatorisk natur minska

utgifterna för stabs- och förvaltningstjänsten. Civilförvaltningen anser sig

därför icke böra förorda, att några ytterligare befattningar vid remontdepåema

extra-ordinariesättas.

Vad beträffar de föreslagna förrådsmannabefattningama har civilförvaltningen

inhämtat, att de göromål, som avses skola åvila dessa förrådsmän, för

närvarande utföras av remontdressörema och hästskötarna till förfång för

tjänsten. Civilförvaltningen föreslår för sin del, att en hantverkare i Cg 9 anställes

vid vardera av Herrevadsklosters och Gudhems remontdepåer.

Mot den föreslagna ändrade tjänstebenämningen för expeditionsunderofficerama

vid sistnämnda båda remontdepåer har civilförvaltningen intet att erinra.

Ämbetsverket förutsätter, att härav icke skall föranledas någon ändring

av vederbörandes löneställning.

14. Sjukvårdspersonal m. m. I gällande personalförteckning finnas för fältläkarkåren

uppförda — förutom beställningar för arméöverläkare och 7 fältläkarbeställningar

— beställningar för 40 regementsläkare i Ca 29 och 50

bataljonsläkare, varav 17 i Ca 27 och 33 i Ca 25. Regements- och bataljonsläkarbeställningarna

äro fördelade på förband m. m. med två läkare vid de

större och en läkare vid de mindre förbanden.

Förutom dessa för ständigt tjänstgörande läkare avsedda beställningar

finnas vid armén arvodesbefattningar för läkare, vilkas innehavare äro skyldiga

fullgöra viss årlig tjänstgöring, nämligen 46 bataljonsläkare vid fältläkarkåren

och 75 fältläkarstipendiater. Båda dessa läkarkategorier ha en årlig

tjänstgöringsskyldighet om högst 60 dagar. Årsarvoden utgå till bataljonsläkare

vid fältläkarkåren med 3 900 kronor och till fältläkarstipendiat med

2 340 kronor jämte rörligt tillägg å arvodena enligt för lönegradsplacerad

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

personal gällande, grunder. Under föreskriven tjänstgöring uppbära båda

läkarkategorierna dagarvode med 10 kronor vid tjänstgöring inom och 17

kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort.

För att tillgodose läkarbehovet vid vakanser och behov av extra läkarhjälp

ha särskilda anordningar vidtagits.

I enlighet med bemyndigande av 1923 års riksdag (statsverksprop., fjärde

huvudtiteln, s. 40 o. f.) har Kungl. Maj:t genom brev den 4 maj samma år

förordnat, att till innehavare av läkarbeställning vid arméns truppförband

må tills vidare, efter Kungl. Maj:ts beprövande, såsom ersättning för ökat

arbete med anledning av vakans i annan läkarbeställning vid samma truppförband

utbetalas gratifikation med 6 kronor om dagen.

Enligt av Kungl. Maj:t för varje budgetår meddelade bestämmelser, senast

den 14 juli 1950 för budgetåret 1950/51, må — i den man behovet av extra

läkarhjälp vid armén, marinen eller flygvapnet icke kan tillgodoses med till

förfogande stående tjänstgöringsskyldiga läkare — vederbörande försvarsgrensöverläkare

träffa avtal med vid krigsmakten anställd icke tjänstgöringsskyldig

militärläkare eller, där så lämpligen kan ske, med läkare tjänstgörande

vid annan försvarsgren eller med civil läkare att förrätta läkartjänst vid

armén, marinen eller flygvapnet. Då fråga härvid är om uppehållande av

lönegradsplacerad tjänst må vid krigsmakten anställd icke ständigt tjänstgörande

läkare eller civil läkare uppbära dagarvode med belopp motsvarande

högst daglönen i lägsta löneklassen i den lönegrad, till vilken den uppehållna

tjänsten är hänförd. Vid försvaret anställd ständigt tjänstgörande läkare,

vilken åtager sig uppdrag att bestrida läkarvård vid förband tillhörande annan

försvarsgren än den vid vilken han tjänstgör och ej är skyldig att utan ersättning

bestrida läkarvården, må för sådant uppdrag åtnjuta dagarvode av högst

15 kronor i ett för allt såvitt ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda

beslutar.

I skrivelse den 27 december 1950 har chefen för armén efter samråd med

försvarets sjukvårdsstyrelse hemställt dels att till innehavare av läkarbeställning

vid förband, där vakans finnes i annan vid förbandet enligt gällande

stat upptagen dylik beställning, måtte få utbetalas ersättning med 25 kronor

per dag för det ökade arbete, som åvilade honom under tid han jämte egen

tjänst uppehölle den vakanta beställningen på grund av att vikarie icke kunde

beordras -eller anställas, dels ock att vid armén måtte få anställas ytterligare

30 bataljonsläkare vid fältläkarkåren och 20 fältläkarstipendiater. Av skrivelsen

inhämtas i huvudsak följande.

Vakanserna vid fältläkarkåren ha under senare år undan för undan på ett

oroväckande sätt ökat, under sista halvåret i allt hastigare tempo. Den 1

november 1950 funnos 18 vakanta beställningar, vilket utgjorde omkring

20 % av samtliga förbandsläkartjänster. Av dessa hade 7 stått vakanta mer

än 1 år, 3 mer än Va år och övriga under kortare tid. Inom den närmaste

tiden beräknas sammanlagt fem regementsläkar- och två batalj onsläkarbeställningar

bli lediga i anledning av förtids- och pensionsavgångar.

Till ledigförklarade förbandsläkarbeställningar ha under de senaste åren

i regel ingen och i undantagsfall en sökande anmält sig. Undantagsfallen ha

merendels förekommit, när det gällt nppflyttning av bataljonsläkare till regementsläkare

inom samma garnisonsort. Under 1949 ha endast tre läkare och

under 1950 intill den 1 november endast en läkare tillförts gruppen förbandsläkare

och av dessa tillhörde två redan fältläkarkåren respektive dess reserv

och en marinläkarkårens reserv.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Dessa förhållanden ha framkallat en mycket brydsam situation, när det

gäller^ att nöjaktigt uppehålla tjänsterna vid förbanden och bestrida armésjukvården

över huvud taget. Vakanserna inverka även synnerligen ogynnsamt

på läkarpersonalens militärutbildning. Det har icke varit möjligt att

anordna taktiska övningar för militärläkare under do sista två åren. Behovet

att bereda bataljonsläkare vid fältläkarkåren och i dess reserv ävensom fältläkarstipendiater

sådan tjänstgöring att deras militärmedicinska kunskaper

vidmakthållas och vidgas har icke kunnat tillgodoses i erforderlig grad. En

följdriktig utbildning av de värnpliktiga läkarna under deras facktjänstgöring

har icke. kunnat genomföras, enär dessa läkare måst tagas i anspråk för att

fylla bristen på militärläkare. Riksdagens militieombudsman hade påtalat

detta förhållande och fäst Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på att det icke stode

i. god överensstämmelse med värnpliktslagens bestämmelser om värnpliktiga

läkares tjänstgöring.

På grund av dessa allvarliga olägenheter anser arméchefen det oundgängligen

nödvändigt att åtgärder vidtagas för att främja rekryteringen. En lösning

av de frågor som sammanhänga med militärläkares anställnings- och

avlöningsförhållanden, vilka hänskjutits till militära läkarlöneutredningen,

och ett genomförande av 1944 års militärsjukvårdskommittés förslag om reglering

av arbetsförhållandena för militärläkare, rörande verks- och tjänsteläkarverksamheten

samt om ersättning för intyg m. m. ha ansetts kunna verka

endast på längre sikt. Det rådande läget, gör det nödvändigt att även vidtaga

åtgärder som kunna medföra omedelbar verkan. De åtgärder som arméchefen

härutinnan föreslår äro, såsom redan nämnts, 1) särskild ersättning

åt ensam läkare vid två läkarförbund för att sköta även den andra tjänsten

samt 2) ökning av antalet icke ständigt tjänstgörande läkare.

1) F. n. äro 11 läkarbeställningar vid förband med tvä läkare vakanta.

Avtal med civila läkare eller icke tjänstgöringsskyldiga militärläkare om

tjänstgöring ha kunnat träffas endast i undantagsfall. Om regementsläkare

vid ifrågavarande förband kunde animeras att utöver egen tjänst även bestrida

de med den vakanta beställningen förenade åliggandena, skulle en betydande

förbättring av situationen åstadkommas. Härvid måste kompensation utgå

för betydligt ökade arbetsuppgifter och för begränsning av vederbörandet

privata läkarverksamhet. Efter övervägande av vilka ekonomiska förluster,

som de ökade arbetsuppgifterna skulle medföra, har arméchefen kommit till,

att det torde vara utsiktslöst att erhålla förbandsläkare, villiga att påtaga sig

dessa ökade arbetsuppgifter, om dagarvodet sattes lägre än 25 kronor. Armé

chefen har gjort en kostnadsjämförelse som visar, att här föreslagen anordning

med dagarvode av 25 kronor kostar 9 130 kronor, att kostnaden för pn

civil läkare med nuvarande ersättningsgrunder uppgår till omkring 11 180

kronor samt att anställning av för ändamålet erforderligt antal — arméchefen

har räknat med 6 — fältläkarstipendiater eller bataljonsläkare i arvodestjänst

skulle kosta omkring 21 850 respektive 32 330 kronor, allt för år.

2) Befattningarna som bataljonsläkare vid fältläkarkåren och fältläkarstipendiat

ha hittills kunnat besättas. Arméchefen har därför ansett, att

en utökning av antalet dylika befattningar skulle kunna minska svårigheterna

för armésjukvården. Med hänsyn till rekryteringsmöjligheterna har utökningen.

ansetts tills vidare böra begränsas till 50 befattningar. Utökningen

borde i första hand avse bataljonsläkartjänster vid kåren för att möjligheter

till befordran skulle kunna beredas fältläkarstipendiater. Arméchefen föreslår,

a.tt de . 50 nya befattningarna uppdelas på 30 bataljonsläkare och 20 fältläkarstipendiater.

Armechefen har räknat med att med de sålunda föreslagna åtgärderna

armésjukvårdens svårigheter skulle kunna tills vidare nödtorftigt bemästras.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

Svåra olägenheter voro dock förbundna med ett ständigt ombyte av läkare

vid ett truppförband. För en varaktig lösning av problemet vore det ound

gängligen nödvändigt att vidtaga åtgärder för att snabbt rekrytera fältläkar

kåren, vartill krävdes konkurrenskraftiga löner. Arméchefen har också räknat

med att kåren inom närmaste tiden måste tillföras minst ett tjugutal

ordinarie beställningshavare.

Medicinalstyrelsen, försvarets civilförvaltning och statskontoret ha yttrat

sig i ärendet.

Förslaget om ersättning till regementsläkare för handhavandet av jämväl

den andra läkartjänsten vid samma förband har icke föranlett uttalande från

medicinalstyrelsens sida. Utökningen av antalet läkartjänster liar styrelsen

ansett vara en viktig beredskapsåtgärd, som i nuvarande läge syntes vara

ofrånkomlig, och har därför icke velat motsätta sig bifall till framställningen

i denna del, trots att ökade svårigheter uppkomme för tillgodoseende av den

civila läkarvårdens behov.

Försvarets civilförvaltning har ansett det tveksamt om åtgärder borde

vidtagas som kunde tänkas föregripa resultaten av pågående utredningsarbeten

inom 1948 års militära läkarlöneutredning och 1949 års tjänsteförteckningskommitté,

vilka båda berörde militärläkarnas anställnings- och avlöningsförhållanden.

För att för läkarvården vid armén erforderliga läkare skulle

kunna erhållas vore det dock nödvändigt att utan avvaktan på slutförandet

av utredningarna vidtaga vissa provisoriska åtgärder. De av chefen för armén

föreslagna anordningarna syntes civilförvaltningen innebära en godtagbar

lösning. Det föreslagna dagarvodet till förbandsläkare som uppehåller vakant

läkartjänst vid samma förband har civilförvaltningen ansett väl högt i jämförelse

med vad som hittills plägat utgå. Av skäl som armécliefen anfört och

med hänsyn till de ökade levnadskostnaderna vill civilförvaltningen dock icke

motsätta sig bifall till förslaget i denna del. Civilförvaltningen har också

tillstyrkt, att antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren och fältläkarstipendiater

ökas med 30 respektive 20 men förutsatt, att frågan om antalet dylika

läkare årligen prövades med hänsynstagande till antalet vakanser i ordinarie

regements- och batalj onsläkarbeställningar. Kostnaderna för dagarvoden till

regementsläkare borde bestridas av de till följd av vakanserna inbesparade

avlöningsmedlen.

Statskontoret har ansett, att, enär slutlig ståndpunkt ännu icke tagits till

frågan om militärsjukvårdens framtida organisation, vilket spörsmål utretts

av 1944 års militärsjukvårdskommitté, de åtgärder, som i anledning av framställningen

kunde komma att vidtagas för att avhjälpa den rådande bristen

på militärläkare, borde erhålla provisorisk karaktär. Statskontoret har uttalat

starka betänkligheter mot förslaget att regementsläkare mot ersättning

av högst 25 kronor per dag skulle, i händelse av vakans å annan ordinarie

läkarbeställning vid samma truppförband uppehålla även denna beställning,

framförallt på grund av ovissheten om omfattningen av de ordinarie truppförbandsläkarnas

tjänstgöringsskyldighet men även med hänsyn till att ett

sådant beslut enligt ämbetsverkets uppfattning i viss mån skulle föregripa

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

den militära läkarlöneutredningens arbete, vilket beräknats bliva slutfört inom

den närmaste tiden. Statskontoret har erinrat, att fältläkarstipendiatinstitutionen

återupplivades genom beslut vid 1946 års riksdag (prop. 120, s. 194

o. f.) med anledning av då ifrågasatta åtgärder för att tillgodose behovet av

extra läkarkrafter vid armén men att man då icke velat förorda att ytterligare

befattningar för bataljonsläkare vid fältläkarkåren inrättades. Under beaktande

av den ståndpunkt, som statsmakterna sålunda intagit vid 1946 års

riksdag, och med hänvisning till den förestående allmänna omprövningen

av militärläkarlönerna har statskontoret icke velat tillstyrka en utökning av

antalet befattningar såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren. Om en omedelbar

förstärkning av försvarsväsendets extra läkarpersonal skulle anses ofrånkomlig

och alternativet att efter avtal låta civila läkare uppehålla vakanta

bataljonsläkarbefattningar icke kunde förutses täcka vakanserna, ville ämbetsverket

icke motsätta sig en viss utbyggnad av fältläkarstipendiatorganisationen.

Med hänsyn till att längre daglig arbetstid kunde uttagas av en fältläkarstipendiat

än som beräknades för en ordinarie truppförbandsläkare och

under förutsättning att stipendiaten samtidigt kunde utnyttjas vid flera förband

har statskontoret ansett att antalet föreslagna extra läkartjänster kunde

begränsas. Ämbetsverket har för sin del föreslagit, att såsom ett provisorium

i avvaktan på en mera definitiv lösning av hithörande frågor ytterligare 25

fältläkarstipendiatbefattningar inrättas.

Sjukvårdsstyrelsen har föreslagit en utbyggnad av hälso vårdsorganen vid

försvaret. Till stöd härför har sjukvårdsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

De vid I.—VI. militärområdena nu anställda desinfektörerna (Ce 17) ha

främst till uppgift att utrota råttor, ohyra och förrådsskadeinsekter samt

företaga smittreningar. De skola dessutom lämna råd och anvisningar angående

renhållning, råttsäkring, livsmedels- och furageförvaring o. s. v. Vidare

skola desinfektörerna, som numera samtliga ha därför erforderlig kompetens,

jämväl anlitas för tillsyn över den allmänna hälsovården i övrigt inom försvaret,

i den mån deras tjänsteuppdrag så medgiver. Erfarenheten har emellertid

visat, att deras ordinarie verksamhet är av sådan omfattning, att mycket

ringa tid återstår för tillsyn över den allmänna hälsovården i övrigt. Framför

allt gäller detta förhållandena i I., III. och IV. militärområdena, där enbart

Syd-, Väst- och Ostkustens marindistrikt fordrar en man vardera för

dylika arbetsuppgifter. Starka skäl föreligga sålunda för att utbygga militärområdesstabemas

och marindistriktens organ för hälsovård — icke minst med

tanke på de allvarliga verkningar på den allmänna levnadsstandarden och

hygienen som nya stridsmedel, exempelvis de bakteriologiska, kunna beräknas

få i ett kommande krig. Sjukvårdsstyrelsen inskränker sig emellertid tills

vidare till att föreslå, att en extra ordinarie hälsovårdsinspektör i Ce 20 anställes

vid vart och ett av I., III. och IV. militärområdena samt vid vartdera

Ostkustens och Sydkustens marindistrikt.

Civilförvaltningen inser till fullo vikten av att sådana åtgärder vidtagas,

att hälsovården inom försvaret icke eftersättes men anser sig dock icke för

närvarande beredd att tillstyrka förslaget.

Icke heller tillstyrker civilförvaltningen förslag av försvarets civila tjänste
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 110. 91

mannaförbund om höjning av löneställningen för desinfektörerna frän 17 till

18 lönegraden.

Kungl. Maj:t har medgivit, att eu tjänst för översköterska i Ce 12 vid

armén må disponeras för KA 3. Då denna anordning syntes bliva av mera

permanent natur, föreslår civilförvaltningen att tjänsten överflyttas från

arméns personalförteckning till förteckning för marinen.

15. Skogvaktarpersonal. Militärbefälhavaren för IY. militärområdet hade

av anförda skäl hemställt, att en av de för Järvafältet avsedda tjänsterna för

skogvaktare i Ca 16 måtte uppflyttas till 19 lönegraden med tjänstebenämningen

skogsmästare. Fortifikationsförvaltningen har tillstyrkt framställningen.

Civilförvaltningen har erinrat, att statsmakterna i samband med

tjänsteförteckningsrevisionen vid försvaret beslutat, att med införande av 19

lönegraden för skogvaktarpersonal vid försvaret borde anstå tills vidare. I

avvaktan på den prövning av frågan som syntes ankomma på tjänsteförteckningskommittén

är civilförvaltningen icke beredd föreslå ändrad löneställning

för berörda tjänst.

Civilförvaltningen tillstyrker förslag av fortifikationsförvaltningen om uppflyttning

av den på personalförteckningen för VII. militärområdet uppförda

tjänsten för biträdande skogvaktare från Ce 13 till skogvaktare i Ce 16.

Med hänsyn till omfattningen av skogsbeståndet på regementets övningsfält

vid Hovdala har chefen för P2 ånyo föreslagit eu särskild skogvaktartjänst

vid regementet. Härvid kunde den för närvarande mot arvode anställde

tillsynsmannen indragas. Fortifikationsförvaltningen har, liksom tidigare, tillstyrkt

framställningen och framhållit, att det borde ankomma på fortifikationsförvaltningen

att avgöra, i vilken utsträckning den ifrågasatte skogvaktaren

borde åläggas att jämväl biträda vid skötseln av andra försvaret tillhörande

skogstillgångar i Skåne.

Civilförvaltningen anser med hänsyn till vad fortifikationsförvaltningen

sålunda anfört sig böra räkna med, att en tjänst för skogvaktare i Ce 16 tillkommer

för P 2, varvid det nu utgående arvodet på 1 800 kronor till tillsynsman

vid Hovdalafältet kan indragas.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit en ny tjänst för skogvaktare vid

infanteriskjutskolan. Fr. o. m. den 1 juli 1949 har genom överföring från

domänverket arealen av den skogsmark som förvaltas av skolan i det närmaste

fördubblats och uppgår nu till omkring 830 ha. Arbetet med skötseln

av dessa skogsområden anses fullt jämförbart med vad som åvilar försvarets

skogvaktare. Fortifikationsförvaltningen anser det därför lämpligt,

att en skogvaktartjänst i lönegrad Ce 16 inrättas rid infanteriskjutskolan.

Med hänsyn till att blivande anställningshavare förutsattes skola till ungefär

en tredjedel av arbetstiden tagas i anspråk för slottsförvaltningens räkning

bör lika stor del av kostnaderna för vederbörandes avlöning slutligt

stanna på slottsförvaltningen.

Med hänsyn till vad fortifikationsförvaltningen anfört tillstyrker civilförvaltningen

förslaget. I samband härmed kan det i gällande arvodesförteck
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Kvngl. Maj:ts proposition nr Ilo.

ning upptagna arvodet om 350 kronor för skogvaktare vid Rosersberg utgå ur

förteckningen.

Chefen för A 1 har föreslagit, att det till skogvaktaren i Manna nu utgående

arvodet om 450 kronor måtte höjas till 600 kronor. Förslaget har tillstyrkts

av fortifikationsförvaltningen. Med hänsyn till lämnade uppgifter

rörande omfattningen av det arbete, som åvilar denne skogvaktare, har civilförvaltningen

intet att erinra mot bifall till framställningen.

16. Bevakningsarvoden. Det i gällande arvodesförteckning uppförda beloppet

om 650 kronor för bevakning av arméstabens stall är icke längre erforderligt.

Beträffande arvoden till tillsynsman vid byggnader, övningsfält, förråd

m. m. har arméchefen föreslagit följande.

I. militärområdet. Det nu upptagna beloppet, 20 510 kronor, bör ökas med

612 kronor. 200 kronor härav avses för ett förråd inom Malmö försvarsområde,

som hittills icke varit bevakat och i vilket det sista året varit en serie

inbrott. Anledning förefinnes därför att ordna tillsyn vid detta förråd. För

s. k. ordinarie tillsyn erfordras numera på de flesta orter en summa av 200

kronor per år mot 150 kronor tidigare, vidare kan beräknas, att ytterligare

några permanenta förråd komma att bliva färdigställda under åren 1951 och

1952, varför en ökning av militärbefälhavarens reserv med 412 kronor till

I 200 kronor synes erforderlig för att möta uppkommande behov. Behovet

blir således 20 510 + 200 -f 412 = 21 122 kronor.

För II. militärområdet är en sänkning av anvisat belopp med 1 325 kronor

möjlig genom att en post om 600 kronor för tillsyn av försvansområdesstabens

i Gävle expeditionslokaler kan utgå. 725 kronor för bevakning vid ett drivmedelsförråd

kommer enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 januari 1950 att

hädanefter belasta sakanslag. Behovet blir då 9 450 —- 600 — 725 = 8 125

kronor.

Inom III. militärområdet ha tillkommit 5 nya permanenta förråd varjämte

två andra förråd på grund av ändring i förrådens uppbörd överförts till den

kategori förråd, som kräva större eller mindre tillsyn. Kostnaderna för tillsyn

av dessa förråd äro beräknade till 2 545 kronor. Vid förrådsgruppen

Hammamäset, Karlsborg, bör tillsynsarvoöet med hänsyn till att ersättningsbränsle

beräknas komma till användning för förrådens uppvärmning, ökas med

200 kronor. Behovet utgör således 13 120 + 2 545 + 200 = 15 865 kronor.

Beloppet för IV. militärområdet bör i konsekvens med bestämmelserna i

Kungl Maj:ts brev den 20 januari 1950 minskas med 5148 kronor för bevakning

av arméns intendenturförråd i Arboga. För en ny förrådsgrupp för

II bör beräknas ett arvode av 400 kronor. Behovet utgör således 26 876 —

5 148 + 400 = 22 128 kronor.

Inom V. militärområdet erfordras en ökning med 170 kronor för att möjliggöra

tillsyn vid behov vid tre förråd eller att öka tillsynens intensitet om så

visar sig erforderligt. Behovet utgör således 12 600 + 170 = 12 770 kronor.

För VT. militärområdet bör av enahanda skäl som angivits för V. militärområdet

beräknas ytterligare 142 kronor. Behovet utgör således 14 248 +

142 = 14 390 kronor.

Civilförvaltningen anser sig böra godtaga arméchefens beräkningar i förevarande

hänseende.

Bevakningen av de militära etablissementen å Mariebergsområdet i Stockholm

ombesörjes av civilt företag för en sammanlagd kostnad av 34 700 kro
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

nor för år. Då ammunitionsfabriken beräknats att från och med den 1 oktober

1950 utflytta från Marieberg, böra de bevakningskostnader som hittills

bestritts av ammunitionsfabriken, 11400 kronor, i fortsättningen bestridas

av signalskolan.

17. Förstärkning av brandskyddet vid försvaret. Arméchefen har hemställt,

att medel måtte anvisas för ersättningar åt personal, som ingår i en

vid arméns anläggningar i Axvall organiserad brandkår.

Frågan om brandväsendets ordnande vid de militära förbanden har också

upptagits av fortifikationsförvaltningen. Av anförda skäl har fortifikationsförvaltningen

föreslagit, dels att medel skulle ställas till förfogande för att

organisera brandkårer vid armén och marinen, nämligen 18 900 kronor respektive

1 200 kronor för arvoden till brandbefäl och 31 500 kronor respektive

2 000 kronor för ersättningar åt civil personal för deltagande i brandövningar,

dels ock att för Karlsborgs och Bodens garnisoner samt för Stockholms

kustartilleriförsvar skulle inrättas särskilda befattningar för brandmästare

i Ce 16.

Civilförvaltningen har erinrat, att brandtjänsten vid förbanden för närvarande

i allmänhet ombesörjes av militär personal. Frånsett de i tilläggsbestämmelserna

till statens allmänna avlöningsreglemente upptagna arvodena till

brandcheferna i Bodens fästning och i Karlsborg samt de ersättningar för

förlorad arbetsförtjänst åt arbetare vid deltagande i brandövningar och brandutryckningar,

som enligt gällande arvodesförteckning må utgå vid Karlsborgs

garnison, finnas icke några bestämmelser meddelade, enligt vilka ersättning

skulle kunna utgå till personal för deltagande i brandövningar och utryckningar.

Att på grundval av fortifikationsförvaltningens förslag taga ställning till

hur och i vilken omfattning militära brandkårer böra organiseras och vilka

kostnader, som skulle föranledas härav, anser civilförvaltningen icke möjligt.

Med hänsyn till vikten av att här ifrågavarande spörsmål snarast lösas har

civilförvaltningen, utan att nu taga ställning till detaljerna i förslaget, emellertid

ansett sig böra beräkna medel för ändamålet i huvudsaklig överensstämmelse

med fortifikationsförvaltningens förslag. Ämbetsverket räknar dock

icke med att tjänsterna för brandmästare nu upptagas såsom extra ordinarie

utan såsom extra. Civilförvaltningen utgår vidare från att förenämnda nu

utgående arvoden och ersättningar (720 + 720 + 1 000 kronor) icke längre

bliva erforderliga. Det syntes böra ankomma på fortifikationsförvaltningen

att så snart ske kan inkomma med detaljerat, av utförliga kostnadsberäkningar

åtföljt förslag i förevarande hänseende.

Statens lönenämnd har ansett sig icke kunna på grundval av föreliggande

utredning taga ställning till fortifikationsförvaltningens förslag.

18. Befäls förhållandena i Boden m. m. Enligt nuvarande organisation är

kommendanten i Bodens fästning tillika ställföreträdande militärbefälhavare

för VI. militärområdet och försvarsområdesbefälhavare för Bodens försvarsområde.

För försvarsområdet finnes därjämte en ställföreträdande försvars
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

områdesbefälhavare. Enligt vad armécliefen anfört är denna organisation

icke tillfredsställande. De arbetsuppgifter som åvila VI. militärbefälsstaben

göra det nödvändigt att för detta, liksom för övriga militärområden på fastlandet,

avse en ställföreträdande militärbefälhavare, som helt kan ägna sig

åt de uppgifter som eljest äro förenade med en dylik tjänst. Befälhavare

för Bodens försvarsområde borde vara en självständig befattning, med vilken

framdeles borde förenas befattningen som kommendant i fästningen. Som

en övergångsform till en dylik organisation har Kungl. Maj:t efter förslag

av arméchefen beslutat viss provisorisk omreglering av befäls- och personalförhållandena

vid VI. militärbefälsstaben och nuvarande kommendantsstaben,

tillika försvarsområdesstab.

Enligt meddelade bestämmelser skall den nuvarande kommendanten, med

bibehållen benämning, i fred vara platsbefälhavare för Bodens garnison. Av

sina hittillsvarande uppgifter behåller han i övrigt endast de ärenden som

beröra säkerhetstjänsten och utlänningskontrollen inom fästningens skyddsområde.

I övrigt är han ställföreträdande militärbefälhavare. Kommendantsstaben

ingår tills vidare som en särskild del av VI. militärbefälsstaben.

Ställföreträdande försvarsområdesbefälhavaren för Bodens försvarsområde

fullgör i fred de uppgifter med avseende på försvarsområdet och fästningen

som tidigare åvilat kommendanten i hans egenskap av försvarsområdesbefälhavare.

Arméchefen föreslår nu ändrad benämning för kommendanten.

I samband härmed föreslår arméchefen de överflyttningar av tjänster

m. m. till personalförteckningar för fortifikationsbefälhavarstaben i Boden

och A 8 som framgå av personaltablån i syfte att skapa större klarhet om

personalens verkliga utnyttjande. Överföringen till A 8 motiveras av att

regementschefen är ansvarig för fortens och övriga större befästningsanläggningars

skötsel och underhåll inom Bodens fästning.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

I enlighet med förslag av chefen för armén föreslår civilförvaltningen

därjämte, att till personalförteckning för Bodens försvarsområde överflyttas,

från personalförteckningen för Tredje intendenturkompaniet en extra ordinarie

förrådsvaktmästarbeställning, som blir obehövlig vid kompaniet i samband

med omorganisationen av de centrala intendenturförråden.

Med hänsyn till budgetdirektiven har civilförvaltningen ansett sig icke

nu böra räkna med bifall till ett av ämbetsverket tidigare tillstyrkt förslag

om uppflyttning till kanslibiträdestjänst av en tjänst för biträde för skrivoch

kontorsgöromål vid Yl. militärbefälsstaben.

I skrivelse den 18 februari 1950 har civilförvaltningen föreslagit, att vid

fortifikationsbefälhavarstaben i Boden inrättas en ny tjänst för kanslibiträde

i Ce 11 — avsedd som expeditionsföreståndare efter en underofficer på aktiv

stat, som avgått med pension — i utbyte mot en biträdestjänst, samt att till

redovisning under avlöningsanslag överföres en nu sakanslagsavlönad kanslibiträdestjänst

i Ce 11 vid samma stab.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Förslaget om uppflyttning till 11 lönegraden av nio vaktmästare, som framställts

av försvarets civila tjänstemannaförbund, bar civilförvaltningen, som

tidigare föreslagit 10 lönegraden för denna personal, icke upptagit för nästa

budgetår.

För budgetåret 1950/51 föreslog civilförvaltningen efter framställningar

från vederbörliga personalorganisationer att montörsbefattningen i Ca 11

vid kommendantsstaben i Boden skulle uppflyttas till befattning för förste

montör i Ca 16. Till stöd för förslaget åberopade ämbetsverket bland annat

ett yttrande från telegrafstyrelsen, av vilket framgick, att nämnda ämbetsverk,

med hänsjm till såväl telefonnätets inom Bodens fästning omfattning

och betydelse som den självständighet, med vilken ifrågavarande montör

hade att ansvara för nätets funktionsduglighet och komplettering, ansåge

en inplacering i 16 lönegraden, d. v. s. samma lönegrad som tillämpas för

telegrafverkets linjemästare, fullt befogad. Förslaget bifölls icke (prop.

1950: 110 s. 56). Vederbörliga personalorganisationer ha nu ånyo framfört

detta yrkande. Civilförvaltningen anser sig böra vidhålla sin tidigare uttalade

mening och räknar därför med att det ifrågasatta utbytet kommer till stånd.

Statens lönenämnd har tillstyrkt, att montörstjänsten uppflyttas till 16

lönegraden. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande till frågan om den

lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation borde emellertid

tjänsten upptagas såsom extra.

19. Personalförändringar vid rationaliserade truppförband. Behovet av

beställningen för förrådsvaktmästare vid 115 hade konstaterats genom organisationsundersökningar.

Hinder syntes därför enligt civilförvaltningens

mening icke böra möta mot att fastare anställningsform kommer till användning

i förevarande fall. Tills vidare syntes det dock vara tillfyllest att en

extra ordinarie tjänst inrättas.

Det angivna biträdet för skriv- och kontorsgöromål vid I 16 finnes för

innevarande budgetår upptaget bland extra personal. Då utöver i personal

förteckningen angivna ytterligare ett biträde skall finnas vid 116, bör tjänsten

i fråga uppföras på personalförteckningen.

Övriga under denna punkt angivna löneregleringar föreslogos ursprungligen

av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 med tilläggsäskanden

för budgetåret 1949/50 efter förslag av vederbörande personalsammanslutning.

Beträffande förrådsvaktmästarna hade gjorts gällande att deras arbetsuppgifter

förskjutits, sedan rationaliseringarna genomförts, så att de numera vore

att anse som arbetsledare och icke, såsom förutsatts, arbetande förmän. Den

förslagna löneställningen skulle gälla provisoriskt i avvaktan på resultatet

av utredningen om förråds- och arbetsledarpersonalens lönegradsplacering.

Civilförvaltningen, som kommit till samma uppfattning beträffande förrådsvaktmästarnas

arbetsuppgifter, ställde sig tveksam till lämpligheten av att

medan utredningen angående löneställningen för arbetsledande personal

ännu påginge ändra löneställningen för här avsedd personal. Då civilförvaltningen

funnit en förbättrad löneställning i detta fall motiverad och sedan

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kung!. Maj:ts ''proposition nr 110.

det uppgivits, att sakanslagsavlönad personal med motsvarande arbetsuppgifter

erhållit löneförbättringar i samband med tjänsteförteckningsrevisionen

inom försvaret, ville ämbetsverket icke motsätta sig, att ifrågavarande tjänster

uppflyttades till 14 lönegraden. Civilförvaltningen hade vidare ifrågasatt huruvida

icke förrådsvaktmästarna, som nu ha civilmilitär anställningsform, utan

olägenhet skulle i likhet med förrådsmännen kunna givas civil ställning.

Under förutsättning att nämnda uppflyttning komme till stånd ville civilförvaltningen,

i anledning av förslag om förbättrad löneställning för förrådsmän,

tillstyrka, att förrådsmän för ammunition erhölle en med hänsyn till

arten av deras arbetsuppgifter befogad uppflyttning till 12 lönegraden.

Av framställda yrkanden beträffande löneställning för kontorspersonal vid

rationaliserade förband tillstyrkte civilförvaltningen, att för personalavdelningarnas

plåt- och maskingrupper avsedda biträden för skriv- och kontorsgöromål,

med hänsyn till de särskilda kvalifikationer som dessa befattningshavare

måste inneha, uppflyttades till kanslibiträden.

Statskontoret hade ansett, att frågor om ändrad löneställning för här avsedd

förrådspersonal icke borde upptagas till omprövning i avvaktan på

resultaten av pågående utredningar.

Statens lönenämnd hade i fråga om förrådsvaktmästarna ansett skäl tala

för att resultatet av pågående utredning avvaktades, innan ändring i löneställningen

vidtoges. Vad beträffar förrådsmännen för ammunition hade

lönenämnden, i likhet med civilförvaltningen, ansett befogat, att dessa erhölle

ett försteg i lönehänseende framför övriga förrådsmän.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har hemställt till civilförvaltningen

att i medelsäskandena för budgetåret 1951/52 ånyo taga upp dessa

lönefrågor. Civilförvaltningen har i nämnda äskanden med hänsyn till direktiven

för budgetarbetet ansett sig icke böra räkna med att förslagen genomföras.

Statens organisationsnämnd har avgivit utlåtande beträffande här ifrågavarande

förslag och därvid anfört i huvudsak följande.

Förrådsvaktmästarnas kvalitativa arbetsuppgifter hade genom rationaliseringen

minskats. Uppbördsmännen kunde nu i större utsträckning än före rationaliseringens

genomförande leda förrådsarbetet. Förrådsvaktmästarna vore

att anse såsom arbetande förmän, vilka enligt nämndens beräkning till omkring

50 % av arbetstiden aktivt skola deltaga i det egentliga förrådsarbetet

och i övrigt biträda uppbördsmännen med arbetsledning. Detta sistnämnda

förhållande samt att de i händelse av mobilisering avsåges tagas i anspråk

för vissa ansvarsfyllda arbetsuppgifter hade motiverat en högre löneställning

för dem än för förrådsarbetarna. Om en ökad löneställning för förrådsvaktmästarna

av andra skäl än mera kvalificerat arbete vore motiverad, kunde

nämnden icke bedöma. Ställning härtill borde tagas först sedan utredningen

om löneställningen för arbetsledande personal slutförts. Ur militär synpunkt

syntes det icke lämpligt att giva förrådsvaktmästarna civil ställning. Fastmer

syntes det vara ett militärt önskemål att i största möjliga utsträckning utbyta

dessa befattningar mot militära.

Yad förrådsmännen beträffade skulle dessa — ehuru speciellt utbildade

på vissa arbetsområden (materielgrupper) och tilldelade en eller flera huvudarbetsplatser

— utgöra en rörlig arbetsstyrka, vilket omöjliggjorde varje differentiering

av förrådsmännen i löneavseende. Skillnaden i ansvar och arbetsuppgifter

på respektive huvudarbetsplatser vore icke av sådan storlek, att den

motiverade någon differentiering av förrådsmännens löner. I de fall, då skäl

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 97

verkligen funnits för en differentiering, hade nämnden även beaktat

detta.

Beträffande föreståndaren för personalavdelningens plåt- och maskingrupp

hade erfarenheterna givit vid handen, att denna befattningshavares ansvarsfulla

arbete och arbetsledning vid större truppregistreringsmyndigheter, med

28 000 truppregistrerade och därutöver, väl motiverade ett kanslibiträdes löneförmåner.

Civilförvaltningen har den 19 januari 1951 yttrat sig i anledning av vad

organisationsnämnden anfört. Ämbetsverket hade därvid ansett sig böra

bortse från de besparingsdirektiv som utfärdats för budgetarbetet och bedöma

de ifrågavarande förslagen från samma utgångspunkter som vid avgivandet

av förenämnda skrivelse den 10 februari 1949. Av civilförvaltningens

yttrande inhämtas i huvudsak följande.

I fråga om förrådsvaktmästarna har civilförvaltningen icke funnit anledning

till ändrad ståndpunkt i löneställningsfrågan. Sedan 1949 års tjänsteförteckningskommitté

tillkommit och fråga uppkommit om utbyte av förrådsvaktmästartjänsterna

mot militära beställningar, har civilförvaltningen emellertid

ansett det knappast möjligt- att nu jämka löneställningen för förrådsvaktmästarna.

Med hänsyn till den ståndpunkt som ämbetsverket sålunda nu intagit till

frågan om förrådsvaktmästarnas löneställning har ämbetsverket icke kunnat

för närvarande förorda uppflyttning av tjänsterna för förrådsmän för ammunition.

Beträffande slutligen föreståndaren för personalavdelningens plåt- och

maskingrupp har civilförvaltningen anslutit sig till organisationsnämndens

uppfattning att kanslibiträdes tjänster borde inrättas allenast vid större truppregistreringsmyndigheter.

Om härvid organisationsnämndens gränsdragning

tills vidare skulle upprätthållas, skulle, enligt vad civilförvaltningen under hand

inhämtat; från centrala värnpliktsbyrån, kanslibiträdestjänster för föreståndaren

för plåt- och maskingruppen vid förband inom armén erfordras vid 14,

I 6, I 7, 111, 112, 117, T 1 och T 2.

20. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal. Samtliga

under denna punkt angivna förslag framfördes av civilförvaltningen i

skrivelse den 10 februari 1949 som ett resultat av den översyn för genomförandet

av tjänsteförteckningsrevisionen inom försvaret som ämbetsverket

företagit beträffande viss personal vid angivna skolor med i huvudsak följande

motiveringar.

Tre förste vaktmästare (en vid arméns underofficersskola och två vid

krigsskolan) tjänstgjorde som arbetsledare för underställd personal vid skolornas

kasernavdelningar och krigsskolans motorverkstad och borde hänföras

till lönegradsserien för arbetsledarpersonal och inplaceras såsom förmän i

12 lönegraden. I samma lönegrad med tjänstebenämningen garageförman

borde placeras föreståndaren för krigsskolans motorexpedition (vaktmästare

i Ce 10), på vilken i stort sett ankomme motsvarande arbetsuppgifter, som

åvilade garageförmän på andra håll.

En tjänst för vaktmästare i Ce 9 vid underofficersskolan och en för förrådsman

i Ce 9 vid krigsskolan vore placerade i ren expeditionstjänst med

göromål motsvarande expeditionsunderofficerens och borde därför omvandlas

till tjänster för kontorspersonal, kanslibiträde i Ce 11. Jämväl för en förste

vaktmästare i Cell i expeditionstjänst föreslog civilförvaltningen kanslibiträdestjänst

i Ce 11. I detta fall vore löneställningen tveksam, varför föreskrift

7—865 61 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 110.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. May.ts proposition nr 110.

borde meddelas, att löneställningen skulle omprövas vid nuvarande innehavarens

avgång. Samma övergångsanordning föreslogs för en i expeditionstjänst

placerad vaktmästartjänst i Ce 9 vid underofficersskolan, vilken tills

vidare borde bibehållas oförändrad.

En vaktmästare i Ce 9 vid krigsskolan, placerad som föreståndare för kompaniförrådet,

hade till sitt biträde två förrådsmän och en vaktmästare i Ce 9,

för vilka han vore arbetsledare. Tjänsten borde därför uppflyttas till förste

vaktmästare i Ce 11. Två vaktmästare i Ce 10 vid kadettskolan, vilka hade

enahanda arbetsuppgifter som här ifrågavarande vaktmästare vid krigsskolan,

borde likaledes uppflyttas till förste vaktmästare i Ce 11.

En förrådsmän i Ce 9 förestode krigsskolans huvudförråd för intendenturmateriel.

Med hänsyn till att såväl förrådsunderofficer som förrådsvaktmästare

för intendenturmateriel saknades vid skolan, och vederbörande sålunda

hade att direkt under intendenten ansvara för intendenturmaterielen, föreslog

civilförvaltningen, att tjänten omvandlades till en tjänst för förrådsförman

i Ce 12.

Två vaktmästare vid krigsskolan, som vore att hänföra till hantverkspersonalen,

tjänstgjorde som föreståndare och arbetsledare i respektive snickaroch

målarverkstäderna, varför för dessa båda tjänstemän borde avses hantverkartjänster

i 11 lönegraden.

I övrigt föreslog civilförvaltningen de ändrade tjänstebenämningar i oförändrad

löneställning för vissa tjänster, som framgå av sammanställningen av

yrkandena.

Statskontoret hade ansett, att här angivna frågor om ändrade löneställningar

icke borde upptagas till prövning i avvaktan på resultatet av pågående

utredningar.

Civilförvaltningen har i medelsäskandena för budgetåret 1951/52 endast

anmält dessa förslag. I avvaktan på kommande organisationsundersökningar

vid här avsedda skolor och med hänsyn till gällande direktiv för budgetarbetet

har civilförvaltningen, som ville understiyka angelägenheten av att de

ifrågasatta organisationsundersökningama snarast komme till stånd, ansett

sig icke böra nu räkna med några ändringar i förevarande hänseende.

21. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. I prop. 1950:110

har förutsatts, att för proviantredovisningen för de till IY. militärbefälsstabens

etablissement förlagda förbanden skulle avses en till militärbefälsstaben

övergångsvis överförd kanslibiträdestjänst, vilken enligt gällande personalförteckning

skall vid uppkommande ledighet indragas och ersättas med befattning

för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Sedan innehavaren av

ifrågavarande tjänst avgått, har Kungl. Maj:t medgivit, att för göromålen

under innevarande budgetår får anställas ett extra kanslibiträde. Då för

proviantredovisningen vid rationaliserade truppförband avses kanslibiträde

och här avsedd befattning torde bliva av stadigvarande natur, tillstyrker civilförvaltningen

arméchefens förslag, att ett extra ordinarie kanslibiträde tillkommer

för ändamålet.

På därom av chefen för armén i skrivelse den 6 december 1950 gjord framställning

har Kungl. Maj:t den 19 januaii 1951 förordnat, att artilleriets

kadettskola, för närvarande förlagd till Norrlands artilleriregemente, fr. o. m.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

den 15 mars 1951 skall vara förlagd till Smålands artilleriregemente. I nämnda

skrivelse har arméchefen vidare hemställt, bland annat, att ett för skolan

avsett biträde för skriv- och kontorsgöromål, redovisat vid Norrlands artilleriregemente,

skall överföras till Smålands artilleriregemente.

Med åberopande av det särskilt omfattande krigsplanläggningsarbetet inom

I. militärbefälsstaben har arméchefen hemställt, att två tjänster för biträden

för skriv- och kontorsgöromål skola tillkomma vid staben. För egen del har

civilförvaltningen räknat med att en nu befintlig extra biträdestjänst fr. o. m.

den 1 juli 1951 redovisas på vederbörlig personalförteckning.

Två tjänster för skriv- och kontorsgöromål som enligt medgivande må

finnas vid IV. militärbefälsstaben böra uppföras på personalförteckning.

I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal

föreslår civilförvaltningen att tillhopa 144 nja kontorsbiträdestjänster i

Ca 8 tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål,

nämligen

hos tjänstegrensinspektörer 3 tjänster;

vid militärbefälsstaberna 10 tjänster, av vilka 1 vid I, 2 vid III, 2 vid IV,

3 vid VI och 2 vid VII militärbefälsstaben;

vid kommendantsstaben i Stockholm 1 tjänst;

» » » Boden 2 tjänster;

vid försvarsområdesstaberna 8 tjänster, av vilka 1 vid Kiruna—Jokkmokks,

1 vid Kristianstads, 1 vid Härnösand—Sundsvalls, 1 vid Uddevalla, 1 vid

Norrköping—Linköpings, 1 vid Umeå—Storumans och 2 vid Kalix försvarsområdesstab;
vid

infanteriet 63 tjänster, av vilka 8 vid 117, 7 vid 119, 5 vid I 8, 4 vid

ettvart av II, 16, 113, 120 och I 21, 3 vid ettvart av 13, 14 och 116, 2 vid

ettvart av I 2, 17, 111, 114, 115 och 118 samt 1 vid vartdera av 15 och 112;

vid kavalleriet 7 tjänster, av vilka 3 vid K 2, 2 vid K 4, 1 vid K 1 och 1

vid K 3;

vid pansartrupperna 5 tjänster vid P 4;

vid artilleriet 14 tjänster, av vilka 3 vid A 1, 2 vid ettvart av A 2, A 3, A 4

och A 7, 1 vid A 5 samt vartdera av A 6 och A 9;

vid luftvärnet 15 tjänster, av vilka 4 vid Lv 6, 3 vid vartdera av Lv 1 och

Lv 2, 2 vid Lv 3, 2 vid Lv 4 samt 1 vid Lv 7;

vid ingenjörtrupperna 7 tjänster, av vilka 1 vid Ing 1 och 3 vid vartdera

av Ing 2 och Ing 3;

vid signaltrupperna 1 tjänst, avsedd för S 1 Sk;

vid trängen 4 tjänster, av vilka 1 vid T 1 och 3 vid T 2;

vid utbildningsanstalterna 2 tjänster, av vilka 1 vid vardera av krigsskolan

och krigshögskolan;

vid remonteringsväsendet 1 tjänst, avsedd för Gudhems remontdepå; ävensom
vid

arméhundväsendet 1 tjänst.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

22. Övriga personalförändringar m. in. Med hänsyn till de speciella förhållanden

som måste anses vara förknippade med tjänsten vid lmndskolan

tillstyrker civilförvaltningen ånyo arméchefens nu upprepade förslag att utbyta

en beställning för sergeant vid hundskolan mot beställning för fanjunkare,

styckjunkare eller sergeant.

I enlighet med förslag av chefen för armén räknar civilförvaltningen med

att antalet fänrikar under budgetåret 1951/52 skall utgöra 228 mot för innevarande

budgetår beräknade 240.

Civilförvaltningen uppskattar kostnaderna för avlöningar åt indelt manskap

till 83 000 kronor, innebärande en kostnadsminskning med 2 000 kronor.

Antalet kvarstående indelta har av arméchefen beräknats till 62.

För avlöningar till sådan extra personal som enligt Kungl. Maj ds medgivande

må anställas under innevarande budgetår har upptagits ett belopp

av 1 150 000 kronor. Med utgångspunkt från att under nästa budgetår dylik

extra personal må finnas anställd till i huvudsak samma antal som för närvarande

och med beaktande av i det föregående föreslagna extraordinariesättningar

och beräknade utökningar av antalet extra tjänster uppskattar civilförvaltningen

medelsbehovet för ändamålet till 1 100 000 kronor, vilket innebär

en anslagsminskning med 50 000 kronor.

För tillfälligt anställande av personal enligt civilförvaltningens bestämmande

har för innevarande budgetår beräknats 350 000 kronor inom den post

om 1 100 000 kronor som anvisats för tillfälligt anställd personal. Arméchefen

har hemställt, att för ändamålet måtte upptagas 400 000 kronor. Till stöd

härför har anförts, att den fortsatta omorganisationen av arméns krigsförband

medförde ett tillfälligt ökat behov av skrivhjälp, främst vid personalavdelningarna.

Civilförvaltningen har i detta sammanhang erinrat om att viss

biträdespersonal enligt Kungl. Maj:ts särskilda beslut må anställas för skrivarbete

i samband med omorganisationen inom förbandens tygavdelningar.

Kostnaderna härför belasta för närvarande sakanslag. Enligt civilförvaltningens

mening böra i fortsättningen dessa kostnader belasta avlöningsanslag.

Med utgångspunkt härifrån uppskattar civilförvaltningen medelsbehovet för

tillfälligt anställd personal till 1 230 000 kronor.

Med hänsyn till ökat antal läsavdelningar vid stamskolorna har arméchefen

hemställt, att medelsanvisningen för arvoden till civila lärare måtte höjas

med 65 000 kronor. Med utgångspunkt från belastningen under budgetåret

1949/50 upptager civilförvaltningen för ändamålet 470 000 kronor, innebärande

en höjning med 10 000 kronor.

För avlöningar och arvoden till personalvårdsassistenter vid armén har

för innevarande budgetår anvisats 145 000 kronor. Arméchefen har liksom

föregående budgetår räknat med en utbyggd personalvårdsassistentorganisation,

innebärande att antalet heltidsanställda assistenter skulle utgöra

13 (nu 6), varvid antalet deltidsanställda assistenter kunde minskas från 41

till 33. I avbidan på resultatet av försvarets personalbehandlingsutrednings

arbete föreslår civilförvaltningen icke nu någon utökning av antalet heltidsanställda

personalvårdsassistenter.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 110.

Till arvoden åt mobiliseringslottor finnas för innevarande budgetår anvisade

50 000 kronor för armén, 10 000 kronor för marinen och 15 000 kronor

för flygvapnet. Av dessa medel utgå månatliga arvoden av i ett för allt 250

kronor till lottor, som anlitas för mobiliseringsuppgifter vid i‘ huvudsak försvarsområdesstaber,

marindistriktsstaber och flygförband.

Vid envar av försvarsgrensstabema finnes därjämte inrättad en tjänst för

personalassistent (för lottafrågor) i Ce 19, vars innehavare anlitas för handläggning

av rekryterings-, utbildnings- och krigsplaceringsärenden in. m.

rörande lottor.

I sitt den 18 oktober 1950 avgivna betänkande (SOU 1950:38) har kommittén

för frivilligt försvarsarbete föreslagit ändrade grunder för beräkning

av arvoden till personal, som i de lägre stabsinstanserna handlägga frågor

rörande kvinnlig krigstjänstpersonal. Handläggningen av dylika ärenden för

samtliga tre försvarsgrenar har föreslagits skola koncentreras till försvarsområdesstab.

Arvodet till vederbörande borde beräknas efter antalet befattningar

för kvinnlig krigstjänstpersonal inom försvarsområdet och antalet

effektiva tjänstgöringstimmar per år.

I skrivelse den 13 januari 1951 har chefen för armén hemställt, dels att

för arvoden åt kvinnliga tjänstemän för handläggning av ärenden rörande

krigsfrivillig personal tillhörande Riksförbundet Sveriges lottakårer, Sveriges

kvinnliga bilkårers riksförbund, Svenska röda korset och Svenska blå stjärnan

måtte för budgetåret 1951/52 för armén anvisas 86 700 kronor, fördelade på

289 månadsarvoden om 300 kronor i ett för allt, dels och att för arvode åt en

extra personalassistent vid arméstaben måtte för samma budgetår anvisas

9 331 kronor. Till stöd för framställningen har arméchefen anfört i huvudsak

följande.

Mobiliseringslottorna borde ersättas med kvinnliga tjänstemän för handläggning

av ärenden rörande krigsfrivillig personal vid armén tillhörande

såväl Riksförbundet Sveriges lottakårer som Sveriges kvinnliga bilkårers

riksförbund, Svenska röda korset och Svenska blå stjärnan. Dessa tjänstemäns

arbetsuppgifter bleve större än de nuvarande mobiliseringslottornas.

Avlöningsförmånerna borde anpassas därefter. Arvodena för mobiliseringslottorna

vid försvarsområdesstaberna hade hittills i huvudsak utgått med 250

kronor per hundratal krigsfrivilliga lottor. För budgetåret 1951/52 borde

antalet arvoden för kvinnliga tjänstemän i försvarsområdesstaberna beräknas

med utgångspunkt från hela antalet krigsfrivilliga tillhörande samtliga nyssnämnda

organisationer. Med hänsyn till de löneökningar, som genomförts

och komme att genomföras under den närmaste tiden, syntes det skäligt, att

arvodet höjdes från 250 kronor till 300 kronor.

Erfarenheterna inom arméstaben hade bestyrkt behovet av två personalassistenter.

Kommittén för frivilligt försvarsarbete hade räknat med att en

dylik befattningshavare skulle placeras i en av kommittén föreslagen frivilligledning.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till kommitténs förslag borde

i stället för en deltidsanställd mobiliseringslotta en extra personalassistent

anställas vid arméstaben mot ett arvode motsvarande avlöning enligt lönegrad

Ce 19.

Civilförvaltningen bär anfört att, då arméchefens förslag i stort au slö te

sig till nu tillämpade grunder för arvodessättningen, ämbetsverket med be
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

aktande av den föreslagna utökningen av personalens arbetsuppgifter intet hade

att erinra mot det av arméchefen beräknade antalet månadsarvoden. Civilförvaltningen

ville icke heller motsätta sig den föreslagna höjningen av arvodena.

Denna höjning borde emellertid ske jämväl för marinens och flygvapnets

motsvarande lottor. Under förutsättning att antalet tjänstgöringsmånader för

mobiliseringslottor för nästkommande budgetår bestämdes till samma antal

som för innevarande budgetår, skulle för marinens del posten till mobiliseringslottor

behöva uppräknas till 12 600 kronor och för flygvapnets del till

18 000 kronor.

Med hänsyn till att frivilligkommittén räknat med en personalassistent i

Ce 19 i den föreslagna frivilligledningen kunde det enligt civilförvaltningen

måhända synas tveksamt om arméledningen nu borde tillföras ytterligare eu

heltidsanställd arbetskraft för här avsett ändamål i utbyte mot en deltidsanställd

mobiliseringslotta. Då det i nuvarande läge syntes angeläget att

åstadkomma en förstärkning av representationen för det frivilliga försvarsarbetet

inom arméledningen, tillstyrkte emellertid civilförvaltningen, att ett

utbyte komrne till stånd. Ämbetsverket förordade dock, att den nya befattningen

tills vidare inrättades såsom extra i lönegrad Cg 19.

De såsom uppbördsmedel under anslaget inflytande pensionsmedlen ha

uppgått till avsevärt lägre belopp än det i riksstaten uppförda. Orsaken härtill

torde vara, att för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar i

betydligt större utsträckning än som förutsatts uppehållas av icke pensionsavgången

personal. Med ledning av belastningen för budgetåret 1949/50 upptager

civilförvaltningen posten till 3 380 000 kronor mot för budgetåret

1950/51 4 800 000 kronor.

23. Under denna punkt ha sammanställts de personalförändringar som,

såvitt nu kan bedömas, bliva erforderliga vid fortsatt genomförande av ändrad

organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid pansarförband, motoriserade

artilleriregementen och luftvärnsregementen samt erforderliga personalförändringar

för rationaliseringar vid Lv 4 ävensom de kostnadsförändringar

som kunna beräknas bli följden av dessa personalförändringar.

24. Sammanslagning av A 5 och .4 8. I sin i det föregående under punkt 1

omförmälda skrivelse den 13 januari 1951 angående sammanslagning av A 5

och A 8 har chefen för armén framlagt förslag beträffande de personalförändringar

som bliva erforderliga i anledning av att A 5 anslutes till A 8 samt att

i samband därmed rationaliserad stabs- och förvaltningsorganisation genomföres

vid A 8. Förslaget grundar sig på kompletterande undersökningar som

statens organisationsnämnd utfört för att anpassa personaluppsättningen och

organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid A 8 till fastställd normalorganisation

för rationaliserat motoriserat artilleriregemente (jfr prop.

1950:110 s. 57 o. f. samt TLA 1950: 25).

Särskilda förhållanden vid A 8 föranleda vissa avvikelser från normalorganisationen.

Regementet avses organiseras på tre divisioner i stället för två, av

vilka en skall vara förlagd till A 5:s etablissement. Yissa hästanspända för
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

band måste kunna övergångvis uppsättas, och ett mindre antal stamhästar

måste bibehållas. För uppgifter som sammanhänga med regementets befattning

med krigsförberedelsearbete inom Bodens försvarsområde avses skola,

liksom hittills, ingå en särskild artilleriavdelning i regementsstaben.

I förhållande till personaluppsättningen vid A 5 och A 8 enligt gällande

personalförteckningar och normalorganisationen för motoriserat artilleriregemente

innebär förslaget till personal för det sammanslagna regementet i korthet

följande.

Beställningen som kårchef i Ma 12 blir övertalig.

Inom ramen för befintligt antal regementsofficerare tillkomma två utöver

normalorganisationen, en chef för den tredje divisionen och chef för artilleriavdelningen.

En beställning för major eller kapten, sex kaptensbeställningar, varav en på

intendenturkårens stat, och två löjtnantsbeställningar och — beräkningsmässigt

-—- 3 fänriksbeställningar bli övertaliga. Härvid bär räknats med att, utöver

normalorganisationen, en kapten erfordras för artilleriavdelningen samt

att befattningarna såsom biträdande mobiliseringsofficer och chef för kasernbatteriet,

för vilka i normalorganisationen avsetts pensionerade officerare,^ vid

A 8 skola bestridas av kaptener på aktiv stat med hänsyn till de stora svårigheter

som föreligga att tillfredsställande rekrytera arvodesbefattningar i

Boden.

I överensstämmelse med normalorganisationen tillkomma fyra förvaltare,

varav två på fälttygkårens stat, Å andra sidan utgå två förvaltare på intendenturkårens

stat, kassachef och intendenturförrådsförvaltare vid A 5.

Av underofficerare på aktiv stat bli åtta övertaliga, fem styckjunkare och

tre sergeanter. Härvid har av rekryteringsskäl räknats med en styckjunkare

eller sergeant på aktiv stat som stabsunderofficer vid den divisionsexpedition,

som skall vara förlagd i A 5:s etablissement, en befattning för vilken i normalorganisationen

beräknas pensionerad underofficer. Utöver normalorganisationen

erfordras därutöver två beställningar för aktiva underofficerare, av

vilka en avses för artilleriavdelningen och en beräknas för batteriadjutantsbefattning.

Inom ramen för befintligt antal överfurirsbeställningar avses för A 8 tva

utöver normalorganisationen. Av dessa erfordras en för artilleriavdelningen.

Hen andre avses för skötsel in. m. av regementets fasta utbildningsanordningar.

Två beställningar för hovslagaröverfurirer på kavalleriets stat kunna

indragas på grund av minskning av stamhästbeståndet,

Av sistnämnda skäl kan också den för "VI. militärbefälsstaben avsedda

bataljons veterinärbeställningen indragas vid inträffande avgång.

Antalet beställningar för icke-ordinarie manskap föreslås minskat med 12

för furiror, 17 för konstaplar och 13 för vicekonstaplar och meniga. Härvid har

emellertid förutsatts, att 14 av de 72 kvarstående furirsbeställningarna skola

tagas i anspråk för ändamål, för vilka särskild personal tidigare icke beräknats.

Av dessa 14 beställningar avses sex för vaktchefer vid anläggningarna i Bodens

fästning och åtta för vaktchefer vid A8:s och A 5:s etablissement. För bevakning

inom fästningen finnas nu nio vaktmästare i Ce 9, vilket antal har angivits

icke vara tillräckligt för att arbetstidslagens bestämmelser skola uppfyllas. Beställningarna

för de sex furirer som alltså skulle komplettera denna vaktstyrka

föreslås skola i samband med den planlagda utökningen av överfurirskadern

utbytas mot överfurirsbeställningar. Med hänsyn till att rekryteringen

av fast anställt underbefäl är gynnsam vid A 8 föreslås att de nio vaktmästartjänsterna

efter hand skola utbytas mot motsvarande antal furirsbeställningar.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Av nuvarande befattningar för pensionerade underofficerare i arvodeshefattningar

kvarstå en expeditionsunderofficer, en kasernunderofficer och en

skjutfältsunderofficer. Övriga 12 befattningar utgå. I stället tillkomma en föreståndare

för förrådsbokföringskontor och eu stabsunderofficer.

Av ordinarie civil personal bli en kontorist i Ca 13 och en köksföreståndare

i Ca 12 övertaliga. Antalet kanslibiträden i Ca 11 bör ökas med två. En tjänst

för biträdande köksföreståndare i Ca 10 vid A 5 överföres till 119 i anledning

ayttden till A 5 förlagda delen av A 8:s personal föreslås skola utspisas

I fråga om extra ordinarie civil personal innebär förslaget slutligen minskning

med tjänster för två förrådsvaktmästare, sex remontryttare, sju biträden

för skriv- och kontorsgöromål samt 12 ekonomibiträden, varav 2 i Ce 3 och 10

i Ce 2.

I förhållande till normalorganisationen innebär förslaget ökning med eu

förrådsvaktmästare och 3 förrådsmän, huvudsakligen på grund av den delade

förläggningen, samt, övergångsvis, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

De beställningar vid nuvarande A 5 och A 8 för militär ordinarie personal

som icke erfordras för fredstjänsten vid det sammanslagna A 8 äro sålunda

en kårchef, en major eller kapten, sex kaptener, två löjtnanter, två förvaltare,

fem styckjunkare och tre sergeanter. Beträffande dessa beställningar föreslår

arméchefen, att två förvaltarbeställningar vid intendenturkåren skola indragas

vid uppkommande ledighet, samt att två styckjunkarbeställningar skola indragas

i samband med att befordran sker till nyinrättade förvaltarbeställningar

vid eller för regementet. Kaptensbeställningen för regementsintendent bör enligt

arméchefen icke indragas, enär den kunde komma att erfordras för Bodens

försvarsområde enligt det förslag till ändrad organisation vid försvarsområdesstaberna

som avses skola framläggas inom den närmaste tiden.

Övriga här ifrågavarande beställningar kunna enligt arméchefens mening

icke indragas, enär de äro erforderliga för krigsorganisationen, vilken icke

minskas genom att fredsutbildningen lägges ned vid A 5. Beställningarna föreslås

skola utnyttjas vid vissa skolor och staber inom armén, där stort behov avbeställningar

finnes. En dylik anordning skulle också medföra minskning i de

traktamentskostnader som nu föranledas av kommenderingar till centrala

skolor av befäl från truppförbanden som chefer, lärare och instruktörer.

Arméchefens förslag i detta hänseende innebär följande.

Som befäl vid den övningsdivision som årligen organiseras vid artilleriets

skjutskola i Villingsberg tillföres av de övertaliga beställningarna Bergslagens

artilleriregemente (A 9) beställningen för major eller kapten, vilken därvid

föreslås ändrad till en majorsbeställning, tre kaptensbeställningar, en löjtnantsbeställning,

de återstående tre styckjunkarbeställningarna samt de tre

sergeantsbeställningarna, Under tid, då detta befäl icke tages i anspråk för

artilleriskjutskolans räkning, avses det utnyttjas för annan till A 9 centraliserad

utbildning av t. ex. stabsfurirer och mekaniker.

För att minska kommenderingsbehov till den till Smålands artilleriregemente

(A 6) förlagda, för artilleriet gemensamma troppchef sskolan och artilleriets

kadettskola, som enligt beslut av Kungl. Maj:t skall från och med våren

1951 förläggas till A 6, tillföres A 6 en kaptensbeställning och den återstående

löjtnantsbeställningen.

Den återstående kaptensbeställningen överföres till Bodens försvarsom
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

rådesstab för att där utnyttjas för tygofficer. För tygofficer vid denna stab

avses nu en befattning för pensionerad officer i 1: 29. Förslaget motiveras med

svårigheterna att erhålla kompetenta sökande till arvodesbefattningar i Boden.

Arvodesbefattningen kan vid bifall till förslaget indragas.

Yad beträffar den övertaliga beställningen för kårchef har arméchefen föreslagit,

att denna beställning tills vidare utnyttjas för lärare vid den föreslagna

armékrigshögskolan och vid uppkommande vakans ersättes med en beställning

för överstelöjtnant eller major, avsedd för förste lärare vid skolan.

Departementschefen.

1. Arméstabens organisation. Frågan om löneställningen för den här

ifrågavarande överstebeställningen torde komma under bedömning vid den

fortsatta översyn av vissa chefslöner som chefen för civildepartementet avser

att låta företaga. Jag föreslår därför icke nu någon ändring i fråga om

denna beställning.

Av vad i övrigt föreslagits under denna punkt kan jag endast tillstyrka,

att den för handsekreterare åt arméchefen avsedda extra kanlibiträdestjänsten

omvandlas till extra ordinarie.

I bilaga T) III till tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlönings

reglemente finnes uppfört ett arvode på 2 100 kronor för år för chefen för

arméstaben, beställningshavare i Mo 17 eller Mo 14. Då arvodet i fråga givetvis

bör utgå endast för det fall att beställningen tillhör lönegrad Mo 14, bör

föreskrift härom intagas i nämnda bilaga.

2. Vid 1948 års riksdag (prop. 206, rd. skr. 369) fattades principbeslut,

att krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan skulle sammanföras

till en gemensam högskola. I enlighet med arméchefens förslag bör denna

sammanslagning av skolorna nu komma till stånd. I fråga om benämningen

på den sammanslagna skolan, vilken varit föremål för delade meningar, vill

jag för min del föreslå, att namnet krigshögskolan (KHS) bibeliålles.

Jag anser mig vidare kunna förorda, att de truppslagsofficersskolor, som

för närvarande äro förlagda i anslutning till artilleri- och ingenjörhögskolan

— artilleri-, luftvärns-, ingenjör- och signalofficersskolorna — sammanslås

till en artilleri- och ingenjörofficersskola (AIOS). Den av 1948 års riksdag

likaledes i princip beslutade samordningen av alla arméns truppslagsofficersskolor

kan av brist på lämpliga lokaler ännu icke helt genomföras.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare reglera frågorna om

skolornas organisation och verksamhet. I detta sammanhang torde jag få

upptaga förekommande personalfrågor till behandling.

Med hänsyn till den fortsatta översyn av chefslönerna som kommer att

företagas inom civildepartementet vill jag icke nu föreslå högre löneställning

för chefen för krigshögskolan än Ma 12. I enlighet med arméchefens förslag

bör som chef för AIOS avses beställning i Ma 11 eller Ma 10 och den nuvarande

överstebeställningen för chef för AIHS utgå.

Jag delar arméchefens uppfattning om nödvändigheten av att de viktigaste

ämnesgrupperna vid KHS representeras av lärare med långvarig erfarenhet

av högskoleundervisning. För att säkerställa detta torde möjlighet böra före

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ligga att med bibehållande av lärarbefattningarna befordra lärarna i fråga till

överstelöjtnanter. Jag förordar därför i enlighet med arméchefens förslag,

att tre beställningar för major eller kapten, avsedda för lärarbefattningar som

här avses, utbytas mot beställningar för överstelöjtnant eller major.

Såsom föreslagits kan en nu för AIHS avsedd arvodesbefattning i 1:29

för redogörare och bibliotekarie indragas.

Jag tillstyrker, att som föreståndare för KHS expedition avses en fanjunkare

eller sergeant. Detta personalbehov bör dock tills vidare kunna tillgodoses

genom att lämplig underofficer kommenderas till tjänstgöring vid

högskolan.

I avvaktan på erfarenheter av arbetsuppgifterna vid de nya skolorna kan

jag icke förorda, att högre tjänster inrättas för expeditionspersonal m. fl.

vid skolorna. Jag föreslår, att nu befintliga tjänster för institutionsvaktmästare,

tekniskt biträde, förste expeditionsvakt och expeditionsvakt utbytas

mot två kanslibiträden i Ce 11, en förste vaktmästare i Ce 11 och en vaktmästare

i Ce 9, och förutsätter att med lämplig fördelning av sålunda och i

övrigt tillgängliga tjänster personalbehovet vid skolorna skall kunna nöjaktigt

tillgodoses.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke biträda.

3. Med hänsyn till vad civilförvaltningen anfört tillstyrker jag, att den

förvaltarbeställning vid intendenturkåren, som övergångsvis utnyttjas för

intendenturförrådsförvaltare vid K 1, får bibehållas tills vidare intill dess den

planerade mobiliseringscentralen kommit till stånd.

4. Arvodesbefattningen i 1: 29 för chefen för centralförrådet i Växjö bör

indragas.

5. Jag förutsätter, att en översyn av löneställningen för cheferna för vissa

skolor vid försvaret kommer till stånd inom en nära framtid. I avvaktan

därpå vill jag inte för nästa budgetår föreslå några löneförändringar för

dylika chefer.

Jag finner heller icke skäl biträda förslaget om redovisning på särskild

stat för arméns motorskola av chefen för denna skola.

6 och 7. Då jag icke är beredd att tillstyrka en utökning av infanteriets

eller signaltruppernas officerskadrar kan jag alltjämt icke biträda förslagen

om att vid 11 inrätta en kaptensbeställning för chefen för garnisonskompaniet

i utbyte mot lägre beställningar och om ytterligare en kaptensbeställning

vid signaltrupperna.

8. Med hänsyn till radartjänstens allt större betydelse samt de olägenheter

och kostnader varmed den nuvarande undervisningen vid radarskolan är

förknippad anser jag mig i likhet med civilförvaltningen böra tillstyrka att

en kaptensbeställning, avsedd för en radarutbildad officer vid arméstabens

luftvärnsavdelning, inrättas på luftvärnets stat. För att undvika statökning

bör som ersättning för denna beställning vid luftvärnet, som sålunda tillkommer,

en av de kaptensbeställningar som bli övertaliga vid sammanslagningen

av A 5 och A 8 indragas. Däremot kan jag för närvarande icke till
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr HD.

styrka, att fasta ingenjörstjänster inrättas för utbildningsverksamheten vid

skolan. Behovet av lärare torde få tillgodoses med personal med mindre fast

anställning.

9. Inom ramen för fastställt preliminärt slutläge för arméingenjörkårens

sammansättning böra tillkomma två armédirektörsbeställningar av 2. graden

i Ca 31 i utbyte mot två arméingenjörsbeställningar av 1. graden i Ce 29. Eu

beställning för armédirektör i Ca 30 kan indragas.

Enligt vad jag inhämtat avses numera endast en av de två tjänstemän, för

vilka tidigare funnits inrättade tjänster vid marinen med avlöning från sakanslag

i Ce 27, i fortsättningen beredas anställning vid arméingenjörkåren. Jag

anser mig böra förorda att för denne från och med nästa budgetår övergångsvis

inrättas en beställning såsom arméingenjör av 2. graden i Ce 27 och att

under tiden en arméingenjörsbeställning i Ce 24 hålles vakant. Under innevarande

budgetår uppbär tjänstemannen i fråga enligt Kungl. Maj:ts medgivande

avlöning enligt 27 lönegraden med anlitande av sakanslag.

Jag kan icke heller nu tillstyrka förslaget om att på arméingenjörkårens

stat inrätta en arméingenjörsbeställning av 1. graden, avsedd för marinförvaltningen.

10. Förslaget om förbättrad löneställning för två majorer vid fälttygkåren

är det mig alltjämt icke möjligt att biträda.

Jag kan heller icke tillstyrka, att arméingenjörkåren utökas med en särskild

beställning för teknisk attaché.

I avbidan på prövningen av 1946 års militära förvaltningsutrednings förslag

är jag icke beredd taga ställning till den föreslagna utökningen av antalet

extra arméingenjörstjänster.

Som ett led i tygstatens planenliga utbyggnad böra ytterligare beställningar

tillkomma från och med nästa budgetår. Jag anser dook, att utbyggnaden

alltjämt bör ske i något långsammare takt än arméchefen föreslagit. Jag biträder

härutinnan civilförvaltningens förslag och föreslår alltså, att följande

beställningar tillkomma, nämligen en tygverkmästare av 1. klassen, en tygverkmästare

av 2. klassen, tre tyghantverkare av 1. klassen, fem tyghantverkare

av 2. klassen och 40 armétekniker. I samband härmed kunna 20 furirsbestallningar

vid tygstaten indragas.

Vad beträffar radiotelegrafistpersonalen kan jag i nuvarande läge icke tillstyrka

förslaget om förbättrad löneställning för två tjänster för radiotelegrafister

i Ce 16. Däremot biträder jag civilförvaltningens förslag att utbyta

tre furirsbeställningar vid S 1 mot radiotelegrafisttjänster i Ce 16, avsedda

för signalskolan.

11. I samband med den omläggning av utbildningsgången för värnpliktiga

läkare m. fl., varom bestämmelser utfärdats, måste befälstillgången vid trängförbanden

ökas. Arméchefens förslag att som ett första steg härutinnan inrätta

ytterligare tio sergeantbeställningar tillstyrker jag.

12. Med hänsyn till önskvärdheten av att kunna i beräknad omfattning begränsa

manskapsrekryteringen är det angeläget att överfurirskadern utbygges

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

planenligt. En viss försiktighet har härutinnan iakttagits på grund av ovissheten

om tillgång till erforderligt antal befattningar för att placera överfurirer

som lämnar den egentliga trupptjänsten. Arméchefen har nu pekat på nya

arbetsuppgifter, för vilka skulle kunna avses överfurirer. Huruvida överfurirer

skola komma i fråga för dessa arbetsuppgifter är dock till stor del beroende

av vilken ställning som kommer att tagas till ett förslag av statens

organisationsnämnd om organisationen av försvarsområdesstaberna. I avvaktan

på prövningen av detta förslag bör ökningen av överfurirskadern alltjämt

något begränsas. Jag föreslår, att antalet överfurirer för nästa budgetår

ökas med 100. Antalet skulle då bli (1265 + 100=) 1365 med den fördelning

på truppslag och skolor m. in. som framgår av förslaget till personalförteckning.

Med en dylik begränsad utökning av överfurirskadern kan antalet furirsbeställningar

icke minskas i den omfattning arméchefen föreslagit. Jag förordar

att för nästa budgetår minskning sker med 148 furirsbeställningar. I

enlighet med arméchefens förslag har jag därvid räknat med att tills vidare

bibehålla samtliga de tio befintliga furirsbeställningarna vid Kli syfte att

kunna avdela fyra furirer för bevakningstjänsten inom IV. militärbefälsstabens

etablissement. Med hänsyn till vad arméchefen anfört har jag vidare

ansett mig kunna godtaga förslaget om att tills vidare begränsa indragningen

av furirsbeställningar vid rationaliserade förband till en beställning per förband.

Å andra sidan har jag beaktat att, utöver den planenliga reduceringen

av antalet furirsbeställningar vid armén, tre dylika beställningar vid S 1

kunna indragas vid bifall till det av mig i det föregående tillstyrkta förslaget

om att vid regementet inrätta tre radiotelegrafisttjänster.

Antalet beställningar för korpraler (konstaplar) torde i enlighet med arméchefens

förslag kunna minskas med 20.

13. I enlighet med arméchefens förslag böra 31 tjänster för remontryttare i

Ce 11 indragas från och med nästa budgetår.

Det av försvarets civila tjänstemannaförbund framställda förslaget om

lönegradsuppflyttning av samtliga remontryttartjänster kan icke heller av

mig tillstyrkas.

Jag finner icke anledning till erinran mot arméchefens beräkning av det

sammanlagda behovet av remontdressörer och hästskötare vid remontdepåerna

under budgetåret 1951/52. Däremot anser jag icke tillräckliga skäl föreligga för

att nu till 11 lönegraden uppflytta de för närvarande i 9 lönegraden placerade

tjänsterna. Jag får härvid erinra om att jag vid anmälan av propositionen

1949: 135 (s. 100) särskilt framhöll att, såsom arméchefen förutsatt, i remontdressöremas

arbetsuppgifter borde ingå även hästvård och att hästskötarna

borde vara skyldiga att deltaga i remontutbildningen. I anledning av ett vid

1949 års riksdag motionsvis framställt yrkande om att upptaga samtliga berörda

tjänster såsom remontdressörer i Ce 11 uttalade vidare statsutskottet i sitt

av riksdagen godkända utlåtande nr 155 (s. 30), att vissa fördelar kunde vara

förenade med att viss befordringsgång tillämpades beträffande ifrågavarande

personal och att här avsedda tjänster alltså differentierades i lönehänseende.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Vad i övrigt föreslagits under denna punkt beträffande extra-ordinariesättning

och lönegradsuppflyttning av remontdressör- och liästskötartjänsterna

vid remontdepåerna kan jag icke heller tillstyrka.

Liksom civilförvaltningen räknar jag med att en extra förrådsman i Cg 9

skall tillkomma vid vardera av Herrevadsklosters och Gudhems remontdepåer.

Jag kan vidare tillstyrka förslaget om ändrad benämning på arvodesbefattningarna

för expeditionsunderofficerare i 1: 20 vid nämnda remontdepåer.

14. Den redogörelse som i arméchefens framställning lämnats för de nuvarande

förhållandena på armésjukvårdens område ger vid handen, att särskilda

åtgärder måste vidtagas för att nöjaktigt tillgodose behovet av läkare.

Innan resultatet föreligger av det arbete som bedrives av 1948 års militära

läkarlöneutredning, är det icke möjligt att föreslå åtgärder som kunna tänkas

på ett varaktigt sätt råda bot på de nuvarande svårigheterna. Åtgärder för

en provisorisk förbättring av de nuvarande förhållandena måste därför vidtagas.

Jag kan emellertid icke tillstyrka arméchefens förslag att till innehavaren

av den ena läkarbeställningen vid ett tvåläkarförband skulle få utbetalas ersättning

med 25 kronor om dagen för ökat arbete i anledning av vakans i den

andra läkarbeställningen.

Däremot anser jag mig kunna tillstyrka, att antalet befattningar för arvodesanställda

läkare ökas. Jag måste emellertid föreslå, att ökningen begränsas

i förhållande till arméchefens förslag. Jag föreslår därför, att antalet

nya befattningar bestämmes till 40. Det torde vara erforderligt för att

kunna behålla läkarna i arvodesanställning, även sedan deras stipendiattid

utgått, att inrätta tjänster även för bataljonsläkare. Jag förordar, att det av

mig föreslagna antalet läkartjänster fördelas på 15 bataljonsläkare vid fältläkarkåren

och 25 fältläkarstipendiater.

En förutsättning för att de här föreslagna anordningarna att provisoriskt

förbättra sjukvårdsförhållandena vid armén skola få utnyttjas bör givetvis

vara den att behov därav föreligger på grund av vakanser i läkarbefattningarna

på aktiv stat.

Jag tillstyrker förslaget om att till marinens personalförteckning överflytta

den överskötersketjänst vid armén, som nu disponeras för KA 3.

Yad i övrigt föreslagits under denna punkt anser jag mig icke kunna

biträda.

15. På de skäl civilförvaltningen anfört kan jag icke nu biträda förslaget

om högre löneställning för en skogvaktare vid Järvafältet.

Den utredning fortifikationsförvaltningen numera förebragt i fråga om

arbetsuppgifterna för innehavaren av den biträdande skogvaktartjänsten i

Ce 13 i Tingstäde utvisar enligt min mening klart, att anledning icke längre

föreligger att för denne avse lägre löneställning än för övriga skogvaktare

vid försvaret. Jag förordar därför, att tjänsten i fråga utbytes mot en skog

vaktartjänst i Ce 16.

Frågan om en skogvaktartjänst vid infanteriskjutskolan får prövas i sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

band med att ställning tages till det förelag till ändrad organisation vid

skolan som avgivits av chefen för armén.

Övriga under denna punkt angivna förslag kan jag icke biträda.

16. Yad under denna punkt föreslagits tillstyrker jag. Jag förutsätter dock,

att möjligheterna att begränsa bevakningskostnaderna vid SignS närmare

undersökas.

17. Även jag finner det angeläget, att åtgärder vidtagas för att effektivisera

brandväsendet vid armén och marinen. Jag är dock icke beredd att nu

förorda att särskilda tjänster inrättas för brandmästare. Denna uppgift bör

liksom hittills fullgöras av militär personal även i Karlsborg och Boden samt

vid Stockholms kustartilleriförevar.

Jag förutsätter att det skall vara möjligt att i någon utsträckning taga i

anspråk tjänstetid för deltagande i brandövningar av såväl tjänstemän som

arbetare. I den mån så icke är möjligt torde dock medel böra beräknas

för att ersätta förlorad arbetsförtjänst vid ledighet för dylika övningar eller

för att bereda ersättning åt personal som under fritid ställer sig till förfogande

för övningarna. För i första hand dylika ersättningar beräknar jag

ett belopp av 30 000 kronor. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att efter

förelag av fortifikationsförvaltningen närmare fastställa de grunder, enligt

vilka ersättningar må utgå.

18. Jag tillstyrker förslaget om att den nuvarande beställningen för kommendant

i Bodens fästning i Mo 14 omändras till en beställning i samma lönegrad

för ställföreträdande militärbefälhavare. I samband härmed bör den

befintliga arvodesbefattningen för ställföreträdande försvarsområdesbefälhavare

för Bodens försvarsområde i 1:34 utbytas mot en arvodesbefattning för

försvareområdesbefälhavare med samma löneställning.

De under förevarande punkt redovisade förslagen om överflyttning av

tjänster mellan olika staber och förband tillstyrker jag.

Jag tillstyrker även, att en övertalig förrådsvaktmästartjänst vid förutvarande

tredje intendenturkompaniet tills vidare, i avvaktan på prövningen

av förslaget om försvarsområdesstabernas organisation, tages i anspråk för

Bodens försvarsområde.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som äro förenade med montörtjänsten

i Ca 11 vid kommendantsstaben i Boden, anser jag mig böra tillstyrka, att för

desamma avses tjänst för förste montör i 16 lönegraden. Såsom lönenämnden

föreslagit torde i avbidan på slutligt ställningstagande till frågan om den

lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation tjänsten tills

vidare böra uppföras såsom extra. Så länge tjänsten i Cg 16 är tillsatt och

bestrides av innehavaren av den ordinarie tjänsten bör vikarie icke få förordnas

på sistnämnda tjänst.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag icke biträda.

19. Jag har intet att erinra mot att den ifrågavarande extra förrådsvaktmästaren

vid 115 erhåller fastare anställning. Liksom civilförvaltningen

förordar jag, att den befintliga extra tjänsten utbytes mot en extra ordinarie

tjänst i samma lönegrad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Jag har intet att erinra mot att en nu såsom extra redovisad tjänst för

biträde för skriv- och kontorsgöromål vid 116 uppföres på personalförteckningen.

Av de skäl som från myndigheternas sida anförts mot att nu vidtaga några

förändringar beträffande löneställning för förrådspersonalen vid rationaliserade

förband inom armén kan jag icke tillstyrka, att sådana förändringar

vidtagas.

Däremot tillstyrker jag, att, i utbyte mot tjänster för biträden för skrivoch

kontorsgöromål, tjänster inrättas för kanslibiträden såsom föreståndare

för plåt- och maskingrupp vid mobiliseringsavdelningarna vid förband med

större antal truppregistrei''ade. I anslutning till vad organisationsnämnden

och civilförvaltningen härutinnan anfört föreslår jag därför, att sammanlagt

åtta nya kanslibiträdestjänster inrättas, en vid ettvart av 14, 16, 17, 111,

112, 117, TI och T 2, och att i samband därmed antalet lägre bi trädest jänster

i motsvarande mån reduceras.

20. I avvaktan på organisationsundersökningar vid här ifrågavarande

skolor anser jag mig icke kunna föreslå några förändringar beträffande personalen

vid skolorna.

21. Mot förslagen under denna punkt har jag ingen annan erinran än att

ordinarie kontorsbiträdestjänster icke böra beräknas för K 2 och A 5 samt att

det tills vidare bör anstå med extra-ordinariesättning av kanslibiträdestjänsten

vid IV. militärbefälsstaben.

22. Jag anser mig numera kunna tillstyrka, att en av de befintliga sergeantbeställningama

vid arméhundskolan utbytes mot en beställning för

fanjunkare, styckjunkare eller sergeant.

Vad beträffar medelsbehovet för anställande av extra personal vid armén

har civilförvaltningen och chefen för armén i olika sammanhang föreslagit

medelsanvisningar för detta ändamål till betydande belopp utöver vad som

beräknats av civilförvaltningen i medelsäskandena. Det ökade personalbehovet

är föranlett av det merarbete som föranledes av vissa pågående ändringar

av krigsorganisationen samt av repetitionsövningsverksamheten. I

sistnämnda hänseende har anförts, dels att de krigsförbandsvisa övningarna

i och för sig ökat arbetet vid registreringsmyndigheterna dels ock att den

ökade repetitionsövningsverksamhet under 1951, varom Kungl. Maj:t fattat

beslut, medfört ett ytterligare behov av extra arbetskraft framför allt av

biträden vid registeringsarbetet, sjuksköterskepersonal och biträden vid matinrättningarna.

Sammanlagt uppgå de anmälda ytterligare medelsbehoven till omkring

960 000 kronor. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan i annat sammanhang

denna dag av fråga om proposition angående kostnader för repetitionsövningar

belöpa av detta belopp omkring 820 000 kronor på den utökade

repetitionsövningsverksamheten.

Då jag icke funnit anledning till erinran mot beräkningarna av medelsbehoven

för extra och tillfälligt anställd personal för nästa budgetår, räknar

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

jag för dessa ändamål med de belopp som sålunda i medelsäskandena och

sedermera angivits.

Vid anmälan till årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 24) av försvarsstabens

avlöningsanslag redogjorde jag i korthet för ett av försvarets personalbehandlingsutredning

den 3 oktober 1950 avgivet förslag beträffande personaltjänsten

inom försvaret. Då jag är förhindrad att nu föreslå några förbättringar

beträffande personalvårdsassistentorganisationen, räknar jag med

oförändrad organisation för nästa budgetår.

Jag är i avvaktan på prövningen av de förslag som avgivits av kommittén

för frivilligt försvarsarbete icke beredd biträda arméchefens förslag till

ändiade grunder för arvoden åt den kvinnliga personal, som biträder med

handläggning av ärenden rörande krigsfrivilliga, i annan mån än att jag i likhet

med civilförvaltningen anser mig böra förorda, att de för närvarande utgående

månadsarvodena om 250 kronor med hänsyn till de vidgade arbetsuppgifterna

och ändrade löneläget höjas till 300 kronor. Såsom civilförvaltningen

anfört bör sådan höjning ske även av motsvarande arvoden vid marinen

och flygvapnet.

Förslaget om att vid arméstaben inrätta ytterligare en tjänst för personalassistent

kan jag icke biträda.

Yad i övrigt föreslagits och anförts under denna punkt ger mig icke anledning

till erinran.

23. I propositionen 1950:110 anmäldes de personalförändringar som föranleddes

av bifall till arméchefens förslag om rationalisering av pansarförbanden,

de motoriserade artilleriregementena och luftvärnsregementena och

framlades förslag till personalförteckningar för typregementena P 4, A 6 och

Lv 2. Förslag föreligger nu beträffande rationaliserad organisation av A 8

efter undersökningar som utförts i samband med utredningen av frågan om

sammanslagningen av A 5 och A 8. Till detta förslag återkommer jag i det

följande. Rationaliseringen av de övriga pansarförbanden, artilleri- och luftvärnsregementena

kommer att successivt genomföras. Jag föreslår, att erforderliga

beställningar och befattningar inrättas för dessa förband samt att

medel beräknas för att anställa övrig personal vid förbanden från och med

nästa budgetår. I sammanställningen över yrkanden ha under denna punkt

upptagits de personalförändringar som, så vitt nu kan bedömas, erfordras

för att genomföra rationaliseringarna på här ifrågavarande områden. Personalförslagen

överensstämma med de för vederbörliga typregementen fastställda

personalstaterna. Då frågan om den regionala och lokala fortifikationsoch

byggnadsförvaltningens organisation ännu icke lösts, böra tills vidare

inga förändringar beträffande kasernvårdsavdelningarna vidtagas. I enlighet

härmed föreslår jag inga beställningar för kasernförvaltare. I övrigt föreslår

jag, att beställningar för förvaltare vid P1—P3, Al, A3 och A9 samt

Lv 1 och Lv 3 och vid fälttygkåren samt befattningar för pensionerade officerare

inrättas till antal som angivits i sammanställningen över yrkanden

under denna punkt samt att indragning av beställningar för fanjunkare (styck
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

junkare) och befattningar för pensionerade underofficerare vidtagas i enlighet

med vad i sammanställningen angivits. Begränsningen av antalet furirer

har redan beaktats under p. 12 i det föregående. Speciella förhållanden vid de

särskilda förbanden kunna komma att föranleda avvikelser från de angivna

personaluppsättningarna. Såvitt avser arvodesbefattningar för pensionerad

personal bör Kungl. Maj:t äga att reglera de personalförändringar som sålunda

komma att erfordras.

Statens organisationsnämnd har avgivit rapport över organisationsundersökningar

vid Lv 4. Föreslagen organisation vid detta typförband för luftvämskår

överensstämmer i sina huvuddrag med den för luftvärnsregemente fastställda.

Personalorganisationen är också i huvudsak densamma ehuru något

begränsad med hänsyn till att verksamheten vid luftvärnskår är mindi''e än

vid ett luftvärnsregemente.

Ehuru ställning ännu icke tagits till organisationsfrågan, föreslår jag att

de personalfrågor som föranledas av en omorganisation nu föreläggas riksdagen

i den man så är erforderligt. I enlighet med förelaget förordar jag,

att för Lv 4 inrättas tre nya förvaltarbeställningar, varav två på luftvärnets

stat och en vid fälttygkåren. I samband därmed böra två styckjunkarbeställningar

vid luftvärnet indragas. Vidare bör vid Lv 4 inrättas en ny befattning

för pensionerad officer i arvodesbefattning i 1: 29 vid mobiliseringsavdelningen.

Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar bibehållas expeditionsunderofficeren,

kasernunderofficeren och skjutplatsunderofficeren.

Befattningar för föreståndare för förrådsbokföringskontor och två expeditionsunderofficerare

tillkomma. Av dessa sistnämnda avses en för kårexpeditionen

i befattning för vilken eljest i rationaliserad organisation avses underofficer

på aktiv stat och en för en ekonomigrupp som vid luftvärnskår avses

skola finnas i stället för kasembatteri. Ur organisationen utgå befattningar

för biträden i personaldetalj, åt mobiliseringsofficer och åt regementeintendent,

köksföreståndare samt tygunderofficer.

24. Sammanslagningen av A 5 och A 8 m. m. Under punkt 1 i det föregående

har jag föreslagit, att A 5 från och med den 1 juli 1951 upphör som

självständigt fredsförband och anslutes till A 8. Senare denna dag ämnar

jag föreslå, att medel anvisas under kapitalbudgeten för att ordna sjukhusfrågorna

vid Bodens garnison, vilket är en förutsättning för att rationaliseringen

av stabs- och förvaltningstjänsten vid A 8 skall kunna helt genomföras,

i detta sammanhang behandlar jag de personalfrågor som föranledas av regementenas

sammanslagning och A8:s rationalisering.

Den rationaliserade organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid

A 8 bör i vanlig ordning fastställas av Kungl. Maj:t. Såsom framgår av

redogörelsen för arméchefens personalförslag föranleda regementets speciella

arbetsuppgifter och do lokala förhållandena visst personalbehov utöver vad

som ingår i den för motoriserat artilleriregemente fastställda personalorganisationen.

Mot denna personalökning torde intet vara att erinra. Jag tillstyrker

också, att aktiv personal, två kaptener och en underofficer, tages i

anspråk för tre befattningar, för vilka i normalorganisationen avsetts pen8—35551

Biliang till riksdagens protokoll 1951. I samt. Nr 110.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

sionerad personal. Jag räknar därför i förslaget till personalförteckningar

med den personaluppsättning för stabs- och förvaltningstjänsten vid A 8 som

arméchefen föreslagit.

Vad arméchefen föreslagit i fråga om personal som blir övertalig i anled

ning av rationaliseringen och sammanslagningen av förbanden föranleder

följande ställningstagande från min sida.

Om för tyg- och intendenturtjänsten vid Bodens försvarsområdesstab skall

avses aktiv chefspersonal eller som nu pensionerade officerare i arvodesbefattningar,

är en fråga som får prövas i samband med det förslag beträffande

försvarsområdesstabernas organisation som kommer att inom kort ingivas av

chefen för armén. Jag har intet att erinra emot att de två kaptensbeställningar

för tygofficer och intendent som bli övertaliga tills vidare utnyttjas

för ändamålet. De motsvarande arvodesbefattningarna skola i så fall hållas

vakanta.

Två förvaltarbeställningar vid intendeuturkåren, en förrådsförvaltare och

en kassachef, böra indragas. Två beställningar för styckjunkare skola in

dragas i samband med att befordran sker till nyinrättade förvaltarbeställningar

vid eller för regementet.

Såsom föreslagits bör bataljonsveterinärbeställningen vid VI. militärbefälsstaben

indragas vid uppkommande vakans och antalet beställningar för

hovslagaröverfurir vid kavalleriet minskas med två.

Jag anser mig kunna tillstyrka, att såsom vaktchefer vid anläggningarna i

Bodens fästning avses överfurirer och godtager förslaget att tills vidare bibehålla

sex eljest övertaliga furirsbeställningar för ifrågavarande bevaknings

uppgifter. Jag är däremot icke övertygad om lämpligheten av att avse furirer

såsom övrig vaktpersonal i fästningen. Huruvida särskild manskapspersonal

bör beräknas för bevakning av etablissementen är också en fråga till vilken

jag icke är beredd att nu taga ställning. Jag kan emellertid tillstyrka, att åtta

furirer som eljest skulle bli övertaliga vid förbandssammanslagningen få tills

vidare bibehållas för sistnämnda vaktgöromål men förutsätter därvid, att

rekryteringsunderlag i fortsättningen icke beräknas för dessa åtta beställ

uingar.

En tjänst för biträdande köksföreståndare i Ca 10 bör i enlighet med för

slaget överföras till 119. Övriga övertaliga ordinarie civila tjänstemän kunna

beredas motsvarande anställningar inom försvaret eller tagas i anspråk för

lägre tjänst inom organisationen. För behandlingen av övertalig pensionerad

personal i arvodesbefattningar och extra ordinarie personal finnas be

stämmelser meddelade som böra tillämpas i förevarande fall.

Yad härefter beträffar övrig ordinarie militär personal som blir övertalig

vid sammanslagningen bör kårchefsbeställningen indragas vid uppkommande

vakans. Jag är icke beredd att nu taga ställning till för vilka uppgifter den

nuvarande innehavaren av beställningen skall tagas i anspråk. Jag har i det

föregående förutsatt, att en kaptensbeställning som blir övertalig vid A 8

skall kunna utnyttjas för att tillgodose anmält behov av en kapten för radartjänsten.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl Ma):is proposition nr 110

1945 års försvarskommitté föreslog i sitt betänKande, att särskilt befäl

skulle beräknas för artilleriskjutskolans övningsdivision, däribland en regementsofficer

och en kapten med placering vid A 9. Med hänsyn härtill och

då jag icke anser mig böra föreslå någon begränsning av tillgängligt utbildningsbefäl

vid artilleriet, tillstyrker jag, att övriga här ifrågavarande militära,

beställningar bibehållas i organisationen. I anslutning till arméchefens förslag

förordar jag, att personalkadrerna utökas med, vid A 9 beställningar

för en major eller kapten, två kaptener, en löjtnant, tre styckjunkare och

tre sergeanter samt vid A 6 en kaptens- och en löjtnantsbeställning.

När Skånska kavalleriregementet (K 2) enligt beslut vid 1945 års riks

dag (prop. 1945: 170) återuppsattes, upptogs icke för regementet någon arvodesbefattning

för köksföreståndare i 1:20, enär denna personalkategori

förutsattes skola avvecklas i samband med rationalisering av matinrättningama.

För de båda övriga kavalleriregementena finnas emellertid alltjämt

inrättade dylika befattningar. Av förbiseende har även vid K 2 en arvodesanställd

köksföreståndare varit anställd alltsedan den 1 september 1947. I

anledning av framställning av regementschefen, som tillstyrkts av arméchefen

och civilförvaltningen, förordar jag att härvid får bero och att vid

regementet får intill dess indragning finnas inrättad en befattning för köks

föreståndare i 1:20 utöver i vederbörlig personalförteckning uppförda befattningar.

I gällande personalförteckning finnes för arméns jägarskola uppförd en

beställning för sergeant i Ma 4, avsedd såsom stabsunderofficer. I enlighet

med förslag av statens organisationsnämnd har chefen för armén i skrivelse

den 9 mars 1951 förordat, att beställningen i fråga överföres till staben för

Kirirna—Jokkmokks försvarsområde. Jag biträder detta förslag.

Med beaktande av vad jag sålunda i det föregående föreslagit i fråga om

personalförändringar vid armén och med ledning av belastningen på arméns

avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag

arméns avlöningsanslag för budgetåret 1951/52 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 64 300000 (+ 2 300000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 6 600 000

(— 200 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 670 000

( + 50000) kronor;

Avlöningar till övrig icko-ordinarie personal 40 500000 (+ 1 900 000)

kronor;

Rörligt tillägg 13 310 000 (+ 530 000) kronor;

Pensionsmedel 3 380 000 (— 1 420 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 122 000 000 (+ 6 000 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjäna te

män och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid ar
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Kungl. May.ts proposition nr 110.

mén, soin i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj:ts brev den 2 juni 1950 fastställts

att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar

för budgetåret 1950/51;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget
-

året 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 64 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis................................ 6 600 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis............................ 670 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.............................................. 40 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... 13 310 000

Summa kronor 125 380000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, fhslagsvis............................ 3 380 000

Netto utgift kronor 122 000 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 122000 000 kronor.

*

[10.] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1949/50 .......................... 47 000000 46 776 987

1950/51 (statsliggaren s. 232).. 47 200000

1951/52 (förslag)................ 47 800 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 70) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1951/52 beräkna ett förslagsanslag

av 47 800 000 kronor.

Beträffande de grunder, som numera tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom

anfört i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Y rkanden.

Försvarets civilförvaltning har i anslutning till yrkanden av chefen för

marinen m. fl. föreslagit vissa personalförändringar m. m. vid marinen.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo. 117

Anslagsförändringar vid bifall till

Förslag av marinchefen m. fl. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Marinstabens bilddetalj.

1 fotograf Ce 15 — faktor Ce 18, 1 offsettryckare

Cg 12—Ce 13, 2 fotografer Cg 13—Ce 13 ...... —

1 föreståndare för fotolaboratoriet Ce 18, 1 laboratorieförman

Ce 13, 1 fotograf Ce 13, 1 offsettkopist

Ce 13 och 6 tryckeribiträden m. fl.

Ce 8 ....................................................... —

2. Förändringar i övrigt vid marinstaben.

Souschef Ma 12—Mo 12/Ma 12........................ —

Studierektor Ce 26—Cb 10 ...........................

1 expeditionsofficer 1: 29 — förste expeditionsofficer

1:31 ............................................. —

1 bibliotekarie 1:29—1:31 .............../........... —

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträden Ce 11 (för telefonväxel respektive

truppregister) .................................... —

1 bilförare Ce 10 — expeditionsvakt Ce 10 ...... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ......... 4 728 4 72g

3. Rationaliseringar vid kustartilleriet.

1 besiktningsunderoffic-er 1: 20 vid Stockholms

kustartilleriförsvar....................................

2 expeditionsunderofficerare 1: 20 vid Vaxholms

kustartilleriregemente .....................

1 expeditionsunderofficer 1: 20 vid Härnösands

kustartilleridetachement, vakant..................

1 expeditionsunderofficer 1:20 vid Gotlands

kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår

utbytes mot 1 kanslibiträde Ce 11 .........

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål (vid

Härnösands kustartilleridetachement samt

Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen)

-—kanslibiträden Ce 11 ..................

1 kanslibiträde Ce 11 vid Älvsborgs kustartilleriregemente

...........................................

4 biträden för skriv- och kontorsgöromål vid

Vaxholms kustartilleriregemente ...............

4. Rationaliseringar vid örlogsstationerna.

2 arvodesbefattningar 1: 20 (vid Stockholms och

Karlskrona örlogsstationer) ........................

3 208

6 416

20 304 _ 29 928

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar Tid bifall til!

Förslag av marinchefen in. fl. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Samma

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål (vid

Stockholms och Göteborgs örlogsstationer)

- kanslibiträden Cell ........................—________ —

5. Rationaliseringar vi d marinens underofficers
skola.

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist Ce 13 ......... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträde Ce 11 ................................. —

1 vaktmästare Cg 10—Ce 10 ........................ —

1 förrådsförman Ce 12 — verkstadsförman Ce 16 —

6. Förändringar beträffande lärarpersonalen vid

s j ökrigshögskolan.

1 kommendörkapten av 2. graden, major eller

kapten Ma 10/9 — lärare i artilleri Mp 9...... —

1 kapten Md 9, med vakanthållande av en kaptensbeställning

vid flottan eller kustartilleriet —

1 utbildningsarvode å 1 800 kronor utgår ......... —

1 kapten Md 9 (lärare i taktik) —kommendörkapten

av 2. graden eller kapten Ma 10/Md 9 —

7. Förändringar i övrigt beträffande militär per
sonal.

Chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika

chef för Gotlands kustartillerikår, Ma 12—

Mo 12 ..................................................... —

1 överstelöjtnant, chef för kustartilleriets skjutskola,

Ma 11 — överste eller överstelöjtnant

Ma 12/11 ................................................. —

1 överstelöjtnant Ma 11 — chef för Hemsö kustartilleriförsvar,

tillika chef för Härnösands

kustartilleridetachement Ma 11 ............... —

1 underofficer av 2. graden Ma 4 vid kustartille

1

riet — förvaltare Ma 6 ..............................

11 överfurirer ............................................. 67 738

Chefen för sjövärnskåren 1:31—1:34 ............ 1596

1 chef för intendenturavdelningen, tillika expeditionsofficer,

1:29 vid Öresunds marindistrikt

................................................... —

1 besiktningsunderofficer 1: 20 vid Göteborgs

örlogsvarv..............................................-____—_________ -f 69 334

8. Förändringar beträffande teknisk personal.

2 mariningenjörer av 2. graden Ca 27 — förste

marindirektörer Co 14 .............................. 16 200

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Förslag av marinchefen m. fl. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 mariningenjörer av 2. graden Oa 27 — förste

marin direktörer Co 10 .............................. 11 400

2 specialingenjörer av 3. graden Ca 27 — specialingenjörer

av 1. graden Ca 33 ............... 7 656

7 förste mariningenjörer Ca 30 — marindirektörer

av 2. graden Ca 31 ........................... 4 620

7 specialingenjörer av 2. graden Ca 30 — specialingenjörer

av 1. graden Ca31 ............... 4 620

1 specialingenjör av 2. graden Ca 29 — specialingenjör

av 1. graden Ca 31 ........................ 1 356

1 marindirektör av 1. graden Ca 33 ............. —

2 marindirektörer av 2. graden Ca 31 ............ —

2 mariningenjörer av 1. graden Ca 29 ............ 29 616

4 mariningenjörer av 1. graden Ca 29............. —-

2 mariningenjörer av 2. graden Ca 27 ............ —

2 specialingenjörer av 2. graden Ca 29 ......... 29 616

1 specialingenjör av 2. graden Ca 29 ............... —

2 specialingenjörer av 3. graden Ca 27 ......... 26 856

1 specialingenjör av 3. graden Ca 27............... —

1 arméingenjör av 1. graden Ce29 .................. —

3 arméingenjörer Ce 24 — arméingenjörer av

2. graden Ce 27 ...................................... — ___+131940

9. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal

m. m.

1 läkare med arvode vid Härnösands kustartilleridetachement

m. m. — marinläkare av 1.

graden Ca 27 .......................................... —

1 marinläkare av 1. graden Ca 29 indrages vid

uppkommande vakans .............................. —

2 marinläkare av 1. graden vid marinläkarkåren —

3 marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren —

2 hälsovårdsinspektörer Ce 20 ..................... —

1 översköterska Ce 12 ................................. 6 000

2 sjukvårdsbiträden Ce 3 — 1 undersköterska

Ce 5 ....................................................... 3 540

1 sjukvårdsbiträde Ce 3 — undersköterska Ce 5

1 apotoksbiträde Cg 6 ................................. 4 608 — 2 148

10. Förändringar beträffande polis- och vaktper
sonal

m. m.

1 överkonstapel Ca 19 .................................

3 inspektionskonstaplar Ce 16 ..................... —

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid Infall till

Förslag av marinchefen m. fl. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 inspektionskonstaplar Cg 16 ..................... 21 828

1 expeditions vakt Ca 9 indrages vid uppkommande

vakans ..........................................

2 expeditionsvakter Ca 9 — förste expeditions
vakter

Ca 11 ............................................. —

1 vaktmästare Ce 10 — förrådsförman Ce 14 ... —

ökade kostnader för tillsynsman vid befästa

ningar, kruthus m. in............................... 12 755

ökade kostnader för uppbördsmän vid marinens

kustbevakning .......................................... 200 _j.. 34 733

11. Förstärkning av brandskyddet vid försvaret.

1 brandmästare ........................................... 7 380

Arvoden till brandbefäl................................. 1 200

Ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid

brandövningar.......................................... 2 000 10 530

12. Ordinarie kontorsbiträdestjänster.

24 biträden för skriv- och kontorsgöromål —

kontorsbiträden Ca 8 ................................. — _

13. Förändringar i övrigt beträffande kontorsper
sonal.

Ostkustens marindistrikt.

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist Ce 13......... —

1 tekniskt biträde Cg 8 — kanslibiträde Ce 11 936

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål (för telefonväxel)

— kanslibiträde Ce 11 ............... —

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål vid

kameralkontoret — kanslibiträden Cell ... 1872

1 befintlig tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

uppföres å personalförteckningen —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål över
-

föres från sakanslag ................................. 4 728

Sydkustens marindistrikt.

1 kontorsskrivare Cg 19—Ce 19 ..................... 8 016

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträde Ce 11.................................... 864

Västkustens marindistrikt.

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträde Ce 11 ....................................

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

121

Anslagsförändringar vid bifall till

Förslag av mariuchefen in. fl. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 befintlig tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

uppföres å personalförteckningen —

14.

Sjökrigsskolan.

1 kontorist Ce 13 — kansliskrivare Ce 15 ......

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål —-

kanslibiträden Cell ................................. — -f 384

Övriga personalförändringar m. m.

1 arbetsförman av 1. klass Ce 16 .................. 7 692

2 stabsarvoden ä 720 kronor vid kustartilleri
inspektionen

........................................... —

1 utbildningsarvode till heltidstjänstgörande

lärare i kustartilleritaktik vid sjökrigshögskolan

.................................................... —

1 utbildningsarvode till deltidstjänstgörandc

lärare i skjutteknik vid kustartilleriets skjutskola

— utbildningsarvode till heltidstjänst
görande

lärare .......................................... —

Arvoden till deltidstjänstgörande militära och

civilmilitära lärare .................................... 7 000

Civila lärare ............................................. —

Arvoden till ledare för specialkurs i krigsfartygs

konstruktion vid teknisk högskola ...... 900

1 arvode till tygmästaren vid Stockholms kustartilleriförsvar

.......................................... 1020

Arvoden till juridiska biträden ..................... 2 460

Mobiliseringslottor .................................... 2 600 _672

Summa kostnadsökning kronor 219 001

Motiv.

1. Marinstabens bilddetalj. Förslagen innebära i huvudsak en upprepning

av marinchefens för innevarande budgetår framställda förslag (prop. 1950: 110,

s. 81). I anledning av sistnämnda förslag ifrågasatte civilförvaltningen i

anslagsäskandena för innevarande budgetår, om icke möjligheterna att genorn

föra den av 1945 års riksdag i princip beslutade centraliseringen av försvarets

tryckerier borde undersökas. I propositionen 1950: 110 (s. 96) framhöll

emellertid departementschefen, att med hänsyn till lokalförhållandena tiden

ännu icke vore inne att företaga dylika undersökningar.

Marinchefen har nu framhållit svårigheterna att med nuvarande personaluppsättning

och löneställningar bedriva verksamheten inom bilddetalj eu

samt belyst de skiftande avlönings- och anställningsförhållandena för den vid

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

försvarets olika kjälptryckerianläggningar anställda personalen. Civilförvaltningen

bär framhållit, att den lämnade översikten klart gåve vid handen, att

behov förelåge av en översyn av anställningsvillkoren för personalen. Ämbetsverket

hemställer därför, att översynen måtte komma till stånd oberoende

av nu rådande lokalförhållanden. I avvaktan härå vore ämbetsverket, som

ville framhålla det angelägna i att ifrågavarande lönespörsmål snarast vunne

sin lösning, icke berett förorda några ändringar beträffande- den vid marinstabens

bilddetalj tjänstgörande personalen.

Statens lönenämnd har framhållit önskvärdheten av att den av civilförvaltningen

föreslagna översynen kommer till stånd.

2. Förändringar i övrigt vid marinstaben. Förslagen beträffande souschefen

vid marinstaben, expeditionsofficer och bibliotekarie samt två kanslibiträdestjänster

ha framförts tidigare (1950: 110, s. 81) men icke föranlett åtgärd.

Civilförvaltningen har med hänsyn till direktiven för årets budgetarbete

ansett sig icke böra nu räkna med lönegradsuppflyttning av souschefsbeställningen.

Vidare har civilförvaltningen, som i annat sammanhang uttalat sig för en

allmän översyn av samtliga arvodesbefattningar i syfte att åstadkomma en

utjämning av förefintliga ojämnheter i lönesättningen olika befattningar

emellan, ansett sig icke nu kunna förorda, att ifrågavarande expeditionsoffieers-

och bibliotekariebefattningar uppflyttas i lönegrad.

Beträffande en av kanslibiträdestjänsterna, avsedd för föreståndare för

telefonväxeln, har civilförvaltningen framhållit, att en av ämbetsverket verkställd

undersökning givit vid handen, att ojämnheter förelåge i lönesättningen

för telefonpersonal. Ämbetsverket, som förutsatte, att denna fråga

komme under bedömande i samband med nu pågående utredningar, räknade

tills vidare ieke med att vid försvaret skulle inrättas några nya kanslibiträdest.

jänster för dylik personal. Med hänsyn till direktiven för årets budgetarbete

ansåge sig civilförvaltningen vidare icke kunna förorda, att, såsom föreslagits,

en kanslibiträdestjänst avses för marinstabens truppregister.

Förslaget om uppflyttning av studierektorstjänsten har civilförvaltningen

ansett sig i avvaktan på resultatet av försvarets skolutrednings arbete icke

kunna tillstyrka.

På marinstabens personalförteckning finnes för närvarande en tjänst för

bilförare i Ce 10. Innehavaren av tjänsten har förutsatts skola tjänstgöra dels

i den för ämbetsbyggnaderna å Gärdet gemensamma körcentralen, dels ock i

marinstaben (prop. 1948:209, s. 108). Enligt vad civilförvaltningen inhämtat

vore vederbörandes arbetsuppgifter inom marinstaben numera av sådan storlek

att han icke kunde avses för tjänstgöring i körcentralen. Vid sådant förhållande

har ämbetsverket tillstyrkt, att tjänsten i fråga omvandlas till en

expeditionsvaktstjänst. För att undvika löneminskning för den nuvarande

innehavaren av bilförartjänsten syntes expeditionsvaktstjänsten böra upptagas

i 10 lönegraden med angivande, att densamma vid nuvarande innehavarens

avgång skall nedflyttas i 9 lönegraden.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. May.ts proposition nr 110.

Statens lönenämnd har ansett tillräckliga skäl icke föreligga för den av

civilförvaltningen föreslagna övergångsanordningen. Lönenämnden har därför

föreslagit, att bilförartjänsten fr. o. m. ingången av budgetåret 1951/52 utbytes

mot en expeditionsvaktstjänst i Ce 9.

Den nya tjänsten för biträde för skriv- och kontorsgöromål är avsedd för

marinstabens bibliotek. Civilförvaltningen har tidigare tillstyrkt, att en dylik

tjänst inrättas för nämnda ändamål och i anslutning därtill nu räknat med

att tjänsten tillkommer för nästa budgetår.

3. Rationaliseringar vid kustartilleriet. Som resultat av pågående organisationsförsök

kunna indragas en arvodesbefattning för besiktningsunderofficer

vid Stockholms kustartilleriförsvar och två arvodesbefattningar för expeditionsunderofficer

vid Yaxholms kustartilleriregemente.

I samband med viss omorganisation ha de arbetsuppgifter, som åvilat innehavaren

av arvodesbefattningen för expeditionsunderofficer vid Härnösands

kustartilleridetachement, överförts på beställningshavare på aktiv stat. Med

hänsyn härtill kan befattningen utgå ur personalförteckningen.

Marinchefen har föreslagit, att eu arvodesbefattning för expeditionsunderofficer

vid Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår skall

indragas och ersättas med en befattning för kanslibitråde i Ce 11, avsedd för

truppregistret. I avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar

vid kustartilleriförsvaren är civilförvaltningen icke beredd att tillstyrka

förslaget.

De tre kanslibiträdestjänster vid Härnösands kustartilleridetachement samt

Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen, vilka förslagits skola tillkomma

i utbyte mot biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål, samt den

kanslibiträdestjänst, som föreslagits skola nyinrättas vid Älvsborgs kustartilleriregemente,

äro avsedda för truppregistret vid respektive förband. Civilförvaltningen

har erinrat om att ämbetsverket tidigare i princip uttalat sig

för att här avsedda göromål borde handhavas av kanslibiträde. Statens organisationsnämnd

hade också räknat med kanslibiträdestjänster för ändamålet.

Med hänsyn till gällande direktiv för budgetarbetet har civilförvaltningen

emellertid icke ansett sig böra nu biträda förslagen i fråga.

Som resultat av pågående organisationsförsök kunna 4 tjänster för biträden

för skriv- och kontorsgöromål vid Vaxholms kustartilleriregemente indragas.

4. Rationaliseringar vid örlogsstationerna. Chefen för marinen har föreslagit,

att för den militära ledningssidan vid vardera av Stockholms och Karlskrona

örlogsstationer skall tillkomma on för pensionerad underofficer avsedd

arvodesbefattning i 1:20 (krigsplaceringsunderofficer) utöver den personalorga

nisation, som efter av statens organisationsnämnd verkställda undersökningar

fastställts genom Kungl. Maj ds brev den 28 april 1949. I yttrande i ärendet

har organisationsnämnden anfört, att arbetsuppgifterna på i framställningen

avsedda organisationsenheter otvivelaktigt ökat, men att nämnden icke utan

närmare undersökningar kundo bedöma, huruvida denna ökning bordo föranleda

personalförstärkning. Nämnden hade dock icke något att erinra mot

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kanyl. May.ts proposition nr Ilo.

att ifrågavarande båda befattningar finge inrättas för tid intill den 1 juli

1953, då erforderliga undersökningar beräknades ha verkställts.

Civilförvaltningen bär i skrivelse den 27 oktober 1950 uttalat, att ämbetsverket

vore tveksamt om här ifrågavarande provisoriska personalförstärkning

borde åstadkommas genom att särskilda befattningar för pensionerad personal

inrättas, och ifrågasatt, om icke personalbehovet skulle kunna tills vidare tillgodoses

genom att personal på aktiv stat toges i anspråk. Ämbetsverket erinrade

om att enligt den rapport angående organisationsundersökningar vid Sydkustens

marindistrikt, som den 26 augusti 1950 framlagts av organisationsnämnden,

ett stöld antal underofficerare ansetts obehövliga i den föreslagna organisa

tionen. Skulle emellertid personal på aktiv stat icke kunna disponeras för

ändamålet, syntes Kungl. Maj:t kunna medgiva, att två pensionerade under

officerare finge tagas i anspråk för avsedd tjänstgöring mot åtnjutande av

särskilda arvoden utöver vederbörande tillkommande pension.

Statens lönenämnd har i likhet med civilförvaltningen ansett, att det av

marinchefen anmälda behovet av ytterligare personal för den militära ledningssidan

vid förenämnda örlogsstationer borde tillgodoses genom att ta

i anspråk aktiv personal eller pensionerade underofficerare mot åtnjutande

av särskilda arvoden utöver pension.

De för Stockholms och Göteborgs örlogsstationer föreslagna kanslibiträdestjänsterna

avses för personalavdelningarnas plåt- och maskingrupper.

Civilförvaltningen, som i princip tillstyrkt förslagen, har emellei-tid med hänsyn

till lämnade direktiv för budgetarbetet ansett sig icke böra räkna med

att desamma nu genomföras.

5. Rationaliseringar vid marinans underofficersskola. Förslagen beträffande

kontorist, kanslibiträde och vaktmästare ha med ledning av de erfaren

heter, som vunnits av vissa organisationsundersökningar vid skolan, fram

ställts av marinchefen efter samråd med statens organisationsnämnd. Civil

förvaltningen har anfört, att, även om skäl talade för bifall till förslagen,

det slutliga resultatet av organisationsundersökningarna borde avvaktas innan

jämkningar vidtagas i personaluppsättningen för skolan.

Civilförvaltningen har icke upptagit ett förslag av försvarets civila tjänstemannaförbund

att till verkstadsförman i Ce 16 uppflytta en tjänst för förråds

förman i Ce 12 vid skolan.

6. Förändringar beträffande lärarpersonalen vid, sjökrigshögskolan. Inom

försvarsstaben pågår för närvarande utredning beträffande åtgärder för att

främja den ballistiska vetenskapen. Förslag har därvid uppkommit om att

i detta syfte inrätta ett ballistiskt forskningsinstitut, i vilket skulle ingå

representanter för försvarsgrensförvaltningarna jämte lärama i ballistik vid

artilleri- och ingenjörhögskolan samt sjökrigshögskolan. Åtgärder för att för

längre tid knyta lärama i ballistik vid nämnda skolor till respektive läroanstalter

och för att tilldela dessa lärare assistenter ha med hänsyn härtill

ansetts erforderliga.

I anledning härav har chefen för marinen föreslagit, att på sjökrigshög
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

skolans personalförteckning skulle uppföras beställningar för en lärare i artilleri

i Mp 9 samt för en kapten, biträdande lärare, i Md 9. I samband härmed

kunde en lärarbeställning vid skolan i Ma 10/9 utgå och en kaptensbeställning

vid marinen vakanthållas varjämte ett utbildningsarvode om 1 800

kronor vid skolan kunde inbesparas. Förordnandetjänsten i 9 lönegraden av

löneplan 2 har motiverats med önskvärdheten av att till skolan kunna för

längre tid knyta läraren i fråga, varigenom kontinuiteten inom den ballistiska

vetenskapen skulle bättre säkerställas än för närvarande. Den förordade

löneställningen hade valts i syfte att nära motsvara den lön, som för närvarande

tillkomme professor vid teknisk högskola. De omfattande självstudier, vederbörande

lärare måste bedriva för att uppnå erforderlig kompetens, motiverade

enligt marinchefens mening likställigheten i lönehänseende med dylik

professor.

I yttrande häröver den 27 oktober 1950 har civilförvaltningen anfört, att

ämbetsverket ansåge det vanskligt att, innan pågående utredning av frågan

om den ballistiska vetenskapen slutförts, inrätta särskilda tjänster för avsett

ändamål. Oaktat att åtgärden bedömts icke föregripa en blivande organisation

samt att den icke innebure någon statökning, syntes det civilföi-valtningen

riktigast att projektet i dess helhet finge bedömas, innan separata åtgärder

vidtoges, och detta särskilt som ballistiska ärenden för närvarande handlades

av flera myndigheter. Påtagliga olägenheter syntes icke kunna uppkomma

genom att ställningstagandet till frågan uppskötes i avvaktan på utredningen.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1950/51 biträdde civilförvaltningen

ett av marinchefen då framlagt förslag att för heltidstjänstgörande lärare i

taktik vid sjökrigshögskolan inrätta eu beställning för kommendörkapten av

2. graden, major eller kapten vid skolan i utbyte mot en beställning för

kapten vid flottan. I anledning av förslaget uppfördes en beställning för

kapten i Md 9 (lärare i taktik) på personalförteckningen för skolan i utbyte

mot en kaptensbeställning (Ma 9) vid flottan (prop. 1950:110, s. 96).

Marinchefen har nu vidhållit sitt tidigare förslag. Civilförvaltningen, som

ansett skäl i och för sig tala för bifall till förslaget, har dock med hänsyn

till direktiven för årets budgetarbete icke räknat med att det föreslagna utbytet

nu skulle komma till stånd.

7. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Förslagen att uppflytta

beställningen såsom chef för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef

för Gotlands kustartillerikår, från Ma 12 till Mo 12 samt att för chefen för

kustartilleriets skjutskola inrätta en beställning för alternativt överste eller

överstelöjtnant i utbyte mot eu överstelöjtnantsbeställning ha tidigare framställts

och tillstyrkts av civilförvaltningen (prop. 1949:135, s. 110 och 1950:

110, s. 82). Med hänsyn till pågående organisationsförsök och lämnade direktiv

för budgetarbetet har civilförvaltningen emellertid icke i förevarande

sammanhang räknat med de föreslagna uppflyttningarna.

Civilförvaltningen bär icke haft något att erinra mot att befattningen såsom

chef för Hemsö kustartilleriförsvar, tillika chef för Härnösands kustartilleridetachement

redovisas särskilt i personalförteckningen.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

Chefen för marinen har föreslagit utbyte av en beställning för underofficer

av 2. graden vid kustartilleriet mot eu förvaltarbeställning, avsedd för expe

ditionsunderofficeren vid inspektörens för kustartilleriet stab. Med hänsyn

till do göromål, vilka — särskilt i betraktande av inspektörens för kustartilleriet

ställning som personalkårchef — ankomme på expeditionsunder

officeren vid staben, hade inspektören ansett, att för vederbörande borde, lik

som fallet vore i marinstaben, avses förvaltarbeställning. Härigenom skulle

också ernås en önskvärd förbättring av kustartilleriunderofficerarnas beford

ringsförhållanden.

Civilförvaltningen har ansett det i och för sig befogat att för här avsedda

arbetsuppgifter avse en förvaltare. Emellertid har det synts civilförvaltningen

tveksamt, om i nuvarande läge, då frågan om en sammanslagning av kust

artilleriförsvaren och kustartilleriregementena vore aktuell, någon utökning

av antalet förvaltarbeställningar vid kustartilleriet borde komma till stånd.

Det syntes nämligen icke vara uteslutet att vid en dylik sammanslagning

vissa förvaltarbeställningar vid lokalmyndigheterna kunde komma att bli

övertaliga. Civilförvaltningen ansåge sig därför icke kunna tillstyrka förslaget.

I gällande personalförteckning finnas för kustartilleriet uppförda beställ

ningar för 120 överfurirer. Chefen för marinen har föreslagit, att antalet

överfurirsbeställningar utökas med 11. Härigenom skulle överfurirskaderu

uppnå den storlek, som av 1944 års manskapsutredning beräknats för budgetåret

1950/51.

Civilförvaltningen har framhållit, att frågan om behovet av överfurirer vid

kustartilleriet, särskilt i inre tjänst, i hög grad vore avhängig av resultatet av

de organisationsförsök, som för närvarande påginge. Ehuru civilförvaltningen

med hänsyn härtill ansåge det tveksamt, om någon utökning av överfurirs

beställningarna vid kustartilleriet överhuvudtaget nu borde ifrågakomma,

hade ämbetsverket dock vid anslagsberäkningarna utgått från att den före

slagna ökningen skulle komma till stånd.

Förslaget att uppflytta chefen för sjövämskåren från löneklass 1: 31 till

löneklass 1:34 har framställts såväl för innevarande som för närmast före

gående budgetår (prop. 1949: 135, s. 115, och 1950: 110, s. 82). Liksom tidigare

har civilförvaltningen tillstyrkt förslaget.

På innehavaren av den föreslagna arvodesbefattningen i 1: 29 såsom chef

för intendenturavdelningen, tillika expeditionsofficer, vid Öresunds marindistrikt

har ansetts även skola ankomma att bereda och föredraga ärenden

angående krigsförberedelsearbetet inom underhållstjänsten.

Civilförvaltningen har erinrat om att 1949 års försvarsutredning föreslagit,

att Öresunds marindistrikt snarast skulle indragas. Vid sådant förhållande

har ämbetsverket icke kunnat tillstyrka, att någon ny befattning inom marin

distriktet inrättas.

Marinchefen har upprepat ett för innevarande budgetår av civilförvaltningen

tillstyrkt förslag att för Göteborgs örlogsvarv inrätta en arvodesbefattning

i 1:20, avsedd för besiktningsunderofficer, i utbyte mot en kontraktsan
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

127

ställd pensionerad underofficer (prop. 1950: 110, s. 93). Som skäl för förslaget

ha åberopats rekryteringssvårigheter. Civilförvaltningen har med hänsyn

till statsmakternas inställning till det förra året framförda förslaget i

ämnet ansett sig icke böra räkna med att den föreslagna arvodesbefattningen

tillkommer.

8. Förändringar beträffande teknisk personal. I gällande personalförteck

ning äro för mariningenjörkåren uppförda följande beställningar, nämligen

1 chef, marinöverdirektör Cp 17, 5 marindirektörer av 1. graden Ca 33, 8

marindirektörer av 2. graden Ca 31, 12 förste mariningenjörer Ca 30, 11 marin

ingenjörer av 1. graden Ca 29, 22 mariningenjörer av 2. graden Ca 27, 8 specialingenjörer

av 1. graden Ca 31, 1 specialingenjör av 1. eller 2. graden Ca 31

eller Ca 30, 16 .specialingenjörer av 2. graden Ca 30, 3 specialingenjörer av

2. graden Ca 29 och 21 specialingenjörer av 3. graden Ca 27.

Till personalförteckningen har föreskrivits, att vid uppkommande vakan

ser i beställningarna för förste mariningenjör och specialingenjör av 2. gra

den (Ca 30) 1 beställning för specialingenjör av 2. graden, verkstadsingen

jör, skall indragas samt att — då 30 lönegraden avses icke skola ingå i löne

gradsserien för ingenjörpersonal — frågan om återbesättande av övriga be

ställningar skall prövas av Kungl. Maj:t, som äger att tills vidare utbyta

beställningarna mot beställningar i Ca 29. Vidare har till personalförteck

ningen föreskrivits, att vid uppkommande vakans beställningen för special

ingenjör av 1. eller 2. graden skall indragas.

Det nu av chefen för marinen framlagda förslaget till jämkningar i mariuingenjörkårens

sammansättning innebär dels ett upprepande av marinchefens

för innevarande och närmast föregående budgetår framförda förslag i ämnet

(prop. 1949:135, s. 112 o. f., samt 1950: 110, s. 77 och 84) dels ock en ytter

ligare utökning av kåren.

Marinchefen har understrukit vikten av att mariningen jörkåren utökas i sådan

takt med den tekniska utvecklingen, att den förefintliga materielen kan utnyttjas

till sin fulla effekt. De nu föreliggande förslagen till jämkningar i

personaluppsättningen hade framställts under hänsynstagande till förelig

gande möjligheter att besätta mariningenjörbeställningarna med kvalificerad

och marint utbildad personal.

Beträffande placeringen av de föreslagna mariningenjörbeställningarna har

inhämtats i huvudsak följande.

Beställningarna i Co 14 avse chefen för konstruktionskontoret på marinför

valtningens skeppsbyggnadsavdelning och assistenten på samma avdelning.

Beställningarna i Co 1Ö avse chefer för fartygsavdelningarna vid Stockholms

och Karlskrona örlogsvarv. De till 33 lönegraden hänförda beställningarna

för specialingenjörer av 1. graden äro avsedda för byråchefer inom marin

förvaltningen. De beställningar för marindirektör av 2. graden Ca 31, vilka

föreslagits skola tillkomma i utbyte mot beställningar i Ca 30, avse en chef

för fartygsavdelningens skrovsektion å vartdera av Stockholms och Karlskrona

örlogsvarv, en chef för fartygsavdelningens maskinsektion å vartdera av Stock

holms och Karlskrona örlogsvarv, en chef för fartygsavdelningen vid Göte

borgs örlogsvarv samt en stabsingcnjör vid vartdera av Stockholms och Ble

kinge kust artilleri försvar.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

De beställningar för specialingenjör av 1. graden (Ca 31), vilka föreslagits

skola tillkomma i utbyte mot beställningar i Ca 30 och 29, äro avsedda för

en chef för fartygsavdelningens elektrosektion å vartdera av Stockholms och

Karlskrona örlogsvarv, en miningenjör vid vapenavdelningen å Karlskrona

örlogsvarv, en chef för samma vapenavdelnings telesektion, en kontrollant vid

centrala torpedverkstaden i Motala, en assistent på marinförvaltningens vapenavdelnings

artilleritekniska byrå, en chef för radarsektionen på marinförvaltningens

vapenavdelning, artilleritekniska byrån, samt en torpedingenjör, antingen

såsom assistent på marinförvaltningens vapenavdelnings torpedtekniska

byrå eller torpedingenjör på vapenavdelningens torpedsektion vid

Karlskrona örlogsvarv.

Av de nytillkommande beställningarna avses 1 mariningenjör av 1. graden

Ca 29 och 1 mariningenjör av 2. graden Ca 27 såsom instruktionsofficerare

vid marinens underofficersskola, 1 specialingenjör av 2. graden Ca 29 såsom

miningenjör, 2 specialingenjörer av 3. graden Ca 27 såsom artilleriingenjör

respektive teleingenjör. Av fyra beställningar såsom mariningenjör av 1.

graden Ca 29 avses en såsom assistent till chefen för marinförvaltningens

skeppsbyggnadsavdelnings projektbyrå, en för tjänstgöring på marinförvaltningens

skeppsbyggnadsavdelnings ubåtsbyrå för bland annat ubåtsprojektering,

en såsom assistent till chefen för marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelnings

varvs- och verkstadsbyrå samt en för tjänstgöring på marinförvaltningens

förrådskontrollkontor

Övriga nytillkommande beställningar vid mariningenjörkåren äro avsedda

för vissa av marinöverdirektören angivna angelägna arbetsuppgifter.

Civilförvaltningen har liksom i anslagsäskandena för innevarande budgetår

framhållit nödvändigheten av att frågan om mariningenjörkårens utbyggnad

snarast bringas till sin lösning. Ämbetsverket vore dock — särskilt i betraktande

av att resultatet av arbetet inom 1946 års militära förvaltningsutredning

kunde komma att påverka behovet av mariningenjörpersonal — icke berett

tillstyrka en så vittgående utbyggnad av kåren som marinchefen föreslagit.

För egen del ville civilförvaltningen nu begränsa sig till att föreslå i huvudsak

samma ntbyggnad av kåren, som ämbetsverket föreslog föregående år.

Ämbetsverket tillstyrker sålunda, att följande beställningar tillkomma, nämligen

4 förste marindirektörer, 2 i Co 14 och 2 i Co 10, i utbyte mot 4 mariningenjörer

av 2. graden Ca 27, 2 specialingenjörer av 1. graden Ca 33 i utbyte

mot 2 specialingenjörer av 3. graden Ca 27, 7 marindirektörer av 2. graden

Ca 31 i utbyte mot 7 förste mariningenjörer Ca 30, 8 specialingenjörer av

1. graden Ca 31 i utbyte mot 7 specialingenjörer av 2. graden Ca 30 och 1

specialingenjör av 2. graden Ca 29 ävensom 2 mariningenjörer av 1. graden

Ca 29, 2 specialingenjörer av 2. graden Ca 29 och 2 specialingenjörer av 3.

graden Ca 27.

Statens lönenämnd har framhållit, att lönegraderna Co 14 och Co 10 hittills

icke kommit till användning för beställningar vid kåren. Lönenämnden

funne det svårt att, innan slutlig ställning tagits till de av utredningen rörande

löneställningen för byråchefer m. fl. högre tjänstemän avgivna förslagen,

taga definitiv ståndpunkt till frågan om lönegradsplaceringen för här avsedda

beställningar. Nämnden ville emellertid, med hänsyn till vad som anförts

rörande nödvändigheten av att frågan om mariningenjörkårens utbyggnad

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

129

snarast bringades till sin lösning, icke motsätta sig en utbyggnad av kåren i

enlighet med civilförvaltningens förslag. Lönenämnden förutsatte emellertid,

att frågan om löneställningen för de högre beställningarna vid kåren prövades

vid den av lönenämnden i utlåtande över förenämnda utrednings betänkande

föreslagna allmänna översynen av löneställningen för samtliga till

lönegrad 33 eller högre lönegrader å löneplan 1 och till löneplan 2 hänförda

chefstjänster. Med hänsyn härtill syntes beställningarna t. v. böra inrättas

såsom extra ordinarie (Cs).

Den arméingenjörsbeställning av 1. graden i Ce 29, som föreslagits skola

nyinrättas, och de arméingenjörsbeställningar av 2. graden i Ce 27, som föreslagits

skola tillkomma i utbyte mot arméingen jörsbeställningar i Ce 24, avses

för motoringenjörer på arméingenjörkårens stat tjänstgörande vid marinen.

Av vad i det föregående anförts vid behandlingen av arméns allmänna avlöningsanslag

(punkt 9) framgår att civilförvaltningen förordat, att två av

ifrågavarande arméingenjörsbeställningar i Ce 24 övergångsvis utbytas mot

beställningar för arméingenjör av 2. graden i Ce 27, men att ämbetsverket

icke räknat med att den föreslagna arméingenjörsbeställningen av 1. graden

inrättas.

9. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal m. m. I marinens förteckning

å vissa arvoden och särskilda ersättningar har bl. a. upptagits

ett. arvode av 9 000 kronor till läkare vid Härnösands kustartilleridetachement.

Av arvodet utgöra 1500 kronor ersättning för tjänst som stabsläkare

och chef för sjukvårdsförvaltningen vid Norrlandskustens marindistrikt jämte

Hemsö kustartilleriförsvar.

Marinchefen har upprepat ett förslag i äskandena för innevarande budgetår

om att inrätta en beställning för marinläkare av 1. graden för kustartilleridetachementet

(prop. 1950:110, s. 85). Civilförvaltningen — som då förklarade

sig icke kunna biträda marinchefens förslag med hänsyn till att militära

läkarlöneutredningens arbete kunde komma att aktualisera frågor, som

kunde bli avgörande för beräkningen av antalet läkare — har av samma skäl

icke heller nu kunnat tillstyrka förslaget.

Den för sjukhusläkare vid samarbetssjukhuset i Karlskrona avsedda marinläkarbeställningen

av 1. graden i Ca 29 kan i anledning av ändrat avtal

med Blekinge läns landsting rörande vård av militära patienter på centrallasarettet

i Karlskrona indragas vid uppkommande vakans.

Enligt gällande bestämmelser finnas vid marinen 57 arvodestjänster för

marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren. Sådan marinläkare åtnjuter

årsarvode med 3 900 kronor jämte tillägg samt dagarvode vid tjänstgöring.

Chefen för marinen har föreslagit, att två av dessa läkartjänster utbytas

mot arvodestjänster för marinläkare av 1. graden med tjänstgöringsskyldighet

under 90 dagar per år i stället för de 60 dagar som nu gälla för marinläkare

av 2. graden och med årsarvode av 4 900 kronor. T samband därmed

kunde antalet marinläkare av 2. graden vid kåren minskas med ytterligare en

till 54. Till stöd för förslaget har marinchefen anfört bl. a. följande.

9—855 51 B i han g till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr Ilo.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Nuvarande möjligheter till inkallelse av marinläkare för tjänstgöring såsom

stabsläkare vid kustflottan medförde icke godtagbara ombyten i befattningen.

Det vore icke möjligt att med nuvarande system erhålla erforderlig kontinuitet

i tjänstgöringen så att den ytterst viktiga stridssjukvårdstjänsten och krigsförberedelsearbetet

i övrigt inom tjänstegrenen vid kustflottan kunde på ett

tillfredsställande sätt handhavas. Med hänsyn till angelägenheten av att för

här ifrågavarande ändamål kunna erhålla erfarna marinläkare borde såsom

stabsläkare avses förste marinläkare med kommendörkaptens av 2. graden

tjänsteklass.

Civilförvaltningen har framhållit, att den föreslagna anordningen syntes

vara beroende av de resultat, till vilka militära läkarlöneutredningen kunde

komma. Civilförvaltningen är därför icke beredd föreslå någon förändring

beträffande dessa läkartjänster.

De båda föreslagna tjänsterna för hälsovårdsinspektör i Ce 20 avses för

Ostkustens och Sydkustens marindistrikt. Beträffande anförda motiv för

att inrätta tjänsterna i fråga hänvisas till vad därom anförts vid behandlingen

i det föregående av arméns allmänna avlöningsanslag (punkt 14). Av

det därvid anförda framgår, att civilförvaltningen ansett sig icke f. n. vara

beredd tillstyrka att tjänsterna inrättas.

Såsom vidare anförts vid behandlingen av arméns nyssnämnda anslag har

civilförvaltningen föreslagit, att en tjänst för översköterska i Ce 12 vid armén,

som enligt Kungl. Maj:ts medgivande disponeras för KA 3, överflyttas till

marinens personalförteckning.

Sjukvårdsstyrelsen, som framhållit att vid Karlskrona örlogsstation behov

förelåge av en undersköterska vid vardera av kasern Sparre och kasern

Anckarstierna, har föreslagit, att en å personalförteckningen för Hemsö kustartilleriförsvar

uppförd tjänst för undersköterska i Ce 5 överflyttas till nämnda

örlogsstation samt att ytterligare en dylik tjänst inrättas. Vid bifall härtill

kunde två tjänster för sjukvårdsbiträde (Ce 3) vid Karlskrona örlogsstation

indragas. Civilförvaltningen, som i sina medelsäskanden för innevarande

budgetår tillstyrkt, att två tjänster för undersköterska skulle tillkomma vid

Karlskrona örlogsstation, bär biträtt sjukvårdsstyrelsens förslag.

I anledning av förslag av marinchefen om att utbyta en tjänst för sjukvårdsbiträde

(Ce 3) vid Göteborgs örlogsstation mot en tjänst för undersköterska

(Ce 5) har civilförvaltningen inhämtat från sjukvårdsstyrelsen, att

behov av undersköterska icke förelåge vid nämnda örlogsstation. Vid sådant

förhållande har civilförvaltningen icke räknat med det föreslagna utbytet.

Civilförvaltningen har förordat, att ett extra apoteksbiträde i Cg 6 vid

Sydkustens marindistrikt, avsett för läkemedelscentralen i Karlskrona, överföres

till försvarets sjukvårdsförråds avlöningsanslag i extra ordinarie anställning.

10. Förändringar beträffande polis- och vaktpersonal m. m. Marinchefen

har upprepat sitt föregående år framförda, av civilförvaltningen då tillstyrkta

förslag om att inrätta en för Göteborgs örlogsvarv avsedd beställning för

överkonstapel i Ca 19. Civilförvaltningen har ansett skäl alltjämt tala för

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr Ilo. 131

att beställningen inrättas, men har dock med hänsyn till direktiven för årets

budgetarbete funnit sig icke böra nu räkna därmed.

Chefen för marinen har tillstyrkt ett förslag av inspektören för kustartilleriet

om att inrätta en beställning för inspektionskonstapel i Ce 16 vid ett vart

av Stockholms, Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar, avsedd såsom

biträde åt kustartilleriförsvarschefen vid handläggning av bevakningsfrågor

och övervakning av bevakningstjänsten inom försvarsområdet. Marinchefen

har särskilt betonat, att det — sedan frågan om bevakningen vid kustartilleriförsvaren

ställts på framtiden (prop. 1950: 110, s. 97) — vore ofrånkomligt,

att cheferna för de tre stora kustartilleriförsvaren finge tillgång till särskild

personal för kontinuerlig tillsyn av förråd och anläggningar.

Civilförvaltningen har anfört, att ämbetsverket väl insåge betydelsen av

att bevakningsorganisationen inom kustartilleriförsvaren gjordes effektiv. I

avvaktan på resultatet av en i sistnämnda proposition omförmäld undersökning

rörande bevakningsförhållandena inom försvaret ansåge ämbetsverket

sig likväl icke kunna tillstyrka, att extra ordinarie tjänster för inspektionskonstaplar

nu tillskapades inom kustartilleriförsvaren. Däremot hade civilförvaltningen

funnit sig böra beräkna medel för att anställa tre extra inspektionskonstaplar.

Av tre tjänster för expeditionsvakt i Ca 9 vid marindistriktsstab och gemensamma

förvaltningsorgan inom Sydkustens marindistrikt skall en, avsedd för

kameralkontoret, indragas vid uppkommande vakans. Marinchefen har föreslagit,

att ytterligare en av nämnda expeditionsvaktstjänster, avsedd för

Karlskrona örlogsvarv, skall indragas vid uppkommande vakans och att

vikariatslöneförordnande icke må meddelas å densamma så länge nuvarande

innehavare uppehåller högre extra ordinarie tjänst. Civilförvaltningen har

biträtt förslaget.

Marinchefen har ansett sig icke böra upptaga av chefen för Ostkustens

marindistrikt och chefen för Sydkustens marindistrikt föreslagna uppflyttningar

av en expeditionsvaktstjänst i Ca 9 vid vartdera marindistriktet till

förste expeditionsvaktstjänst. Försvarets civila tjänstemannaförbund har däremot

yrkat, att de föreslagna uppflyttningarna skola komma till stånd. Civilförvaltningen

har för sin del icke varit beredd att nu räkna med några jämkningar

härutinnan.

Förslag om att ändra en tjänst för vaktmästare i Ce 10 vid sjökrigsskolan

till eu förrådsförmanstjänst i Ce 14, vars innehavare skulle svara för vården

av skolans gymnastik- och idrottsmateriel, har tidigare framförts av civilförvaltningen

i äskandena för såväl innevarande som närmast föregående budgetår

(prop. 1949:135, s. 123, och 1950:110, s. 91). Med hänsyn till anvisade

riktlinjer för budgetarbetet har civilförvaltningen ansett sig icke kunna förorda

marinchefens nu ånyo framlagda förslag i ämnet.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar finnes

för Stockholms kustartilleriförsvar uppfört ett belopp av 47 535 kronor till

tillsynsman vid befästningar, kruthus m. m. Med hänsyn till nyligen inträf
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

fade bränder vid vissa förråd inom kustartilleriförsvaret har marinchefen

ansett sig böra förorda förstärkt bevakning och i anledning därav föreslagit,

att nämnda arvodesbelopp ökas med 12 755 kronor till 60 290 kronor. Civilförvaltningen

har räknat med denna höjning.

Det i nyssnämnda förteckning under rubriken Norrlandskustens marindistrikt

uppförda beloppet å 3 000 kronor till uppbördsmän vid marinens kustbevakning

har marinchefen med hänsyn till utökning av antalet bevakningsobjekt

i samband med den fortgående krigsplanläggningen föreslagit skola

höjas med 200 kronor till 3 200 kronor. Civilförvaltningen har biträtt förslaget.

11. Förstärkning av brandskyddet vid försvaret. Såsom framgår av vad som

i det föregående anförts vid behandlingen av arméns allmänna avlöningsanslag

(punkt 17) har civilförvaltningen i anledning av förslag av fortifikationsförvaltningen

i fråga om brandväsendets ordnande vid de militära förbanden räknat

med att för organiserande av brandkårer vid marinen skulle ställas till

förfogande ett belopp av 1 200 kronor för arvoden till brandbefäl och 2 000

kronor för ersättningar åt civil personal för deltagande i brandövningar samt

att en extra tjänst för brandmästare i Cg 16 skulle inrättas för Stockholms

kustartilleriförsvar.

12. Ordinarie kontorsbiträdestjänster. I enlighet med principerna för

reglerad befordringsgång för biträdespersonal ha tillhopa 24 kontorsbiträdestjänster

föreslagits skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster

för skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid marinstaben 5 tjänster,

vid Norrlandskustens marindistrikt 2 tjänster för Hemsö kustartilleridetachement,

vid Ostkustens marindistrikt 4 tjänster, av vilka två för marindistriktsstaben

och gemensamma förvaltningsorgan samt två för Stockholms

örlogsstation,

vid Sydkustens marin dist rikt 4 tjänster, av vilka en för Karlskrona

örlogsstation och tre för Karlskrona kustartilleriregemente,

vid Västkustens marindistrikt 2 tjänster, av vilka en för marindistriktsstaben

och gemensamma förvaltningsorgan samt en för Göteborgs

örlogsstation,

vid sjökrigshögskolan 2 tjänster,

vid sjökrigsskolan 3 tjänster samt

vid marinens underofficersskola 2 tjänster.

13. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal.

Ostkustens marindistrikt. I anledning av förslag av chefen för Hårsfjärdens

örlogsdepå om att vid depån i utbyte mot en extra tjänst i Cg 13 inrätta

en kontoristtjänst i Ce 13, avsedd för biträde åt depåintendenten med

förvaltnings- och kontorstjänst, inrättades för ändamålet en kanslibiträdestjänst

i Cell fr. o. m. den 1 juli 1949 (pröp. 1949: 135, s. 121). Civilförvaltningen

har icke kunnat tillstyrka ett av marinchefen nu framställt förslag om

att hänföra tjänsten i fråga till 13 lönegraden.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

1947 års biträdesutredning har, efter att närmare ha tagit del av de med

berörda tjänst förenade arbetsuppgifternas art och omfattning, uttalat att

tjänsten i fråga icke borde vara lägre placerad än i 13 lönegraden.

För en kryptotekniker finnes f. n. vid Ostkustens marindistrikt inrättad en

extra tjänst för tekniskt biträde i Cg 8. Enligt medgivande av Kungl. Maj:t

må emellertid den nuvarande kryptoteknikern under innevarande budgetår bibehållas

i förut innehavd lönegrad, Cg 9. Civilförvaltningen har biträtt ett av

marinchefen framställt förslag om att för kryptoteknikern avse en kanslibiträdestjänst

i Ce 11.

Däremot har civilförvaltningen i anslutning till vad ämbetsverket enligt

det föregående (punkt 2) anfört i fråga om lönesättningen för telefonpersonal

icke kunnat tillstyrka förslag av marinchefen om att för telefonväxeln vid

marindistriktet inrätta eir kanslibiträdestjänst i utbyte mot en biträdestjänst

för skriv- och kontorsgöromål.

I skrivelse den 22 maj 1950 föreslog civilförvaltningen, att i utbyte mot

bi trädest jänster för skriv- och kontorsgöromål två kanslibiträdestjänster måtte

inrättas för kameralkontoret vid Ostkustens marindistrikt, avsedda för föreståndarna

för detaljen för stampersonalens avlöningar och detaljen för vämpliktsavlöningar.

Förslaget föranledde ingen åtgärd från Kungl. Maj ds sida.

Civilförvaltningen har nu upprepat förslaget i fråga.

I skrivelse den 18 augusti 1950 har chefen för Ostkustens marindistrikt

hemställt, bl. a., att nyssnämnda utbyte måtte komma till stånd redan fr. o. m.

budgetåret 1950/51. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen. Statens

organisationsnämnd åter har, under åberopande av en av nämnden den 14

januari 1950 avgiven promemoria angående undersökningar av kassaorganisationen

vid Ost-, Syd- och Västkustens marin distrikt, avstyrkt förslaget.

Statens lönenämnd slutligen har anfört, att nämnden, därest nu gällande organisation

ansåges böra bibehållas, icke funnit anledning till erinran mot förslaget

i fråga.

Från posten Övrig extra personal bestridas f. n. enligt Kungl. Maj ds medgivande

kostnaderna för lön åt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål,

tjänstgörande såsom signalexpeditör vid Ostkustens marindistrikt. Då tjänsten

ansetts erforderlig för framtiden, har civilförvaltningen tillstyrkt förslag

av chefen för marinen om att uppföra densamma på personalförteckningen.

Civilförvaltningen har förordat, att avlöningen till ett för intendenturförvaltningen

vid nyssnämnda marindistrikt avsett biträde för skriv- och kontorsgöromål

överföres till förevarande anslag från sakanslag.

Sydkustens marindistrikt. Från posten Övrig extra personal må

enligt Kungl. Maj ds medgivande bestridas kostnaderna för lön åt en kontorsskrivare

i Cg 19 vid Sydkustens marindistrikt, vilken avses för handhavandet

av göromål sammanhängande med vården av militärpatienter på samarbetssjukhuset

i Karlskrona. Chefen för marinen har föreslagit, att tjänsten i

fråga omändras till extra ordinarie i Ce 19.

Civilförvaltningen har anfört att enligt Kungl. Maj ds beslut den 14 juli

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

1950 angående ändring av avtal med Blekinge läns landsting rörande vården

av militära patienter å centrallasarettet i Karlskrona m. m. förutsatts, att

tjänstemannen i fråga hädanefter skulle avlönas av landstinget, varför medel

för denne över huvud taget icke borde beräknas under marinens avlöningsanslag.

Civilförvaltningen har liksom i anslagsäskandena för innevarande budgetår

(prop. 1950:110, s. 92) tillstyrkt förslag av marinchefen om att, i utbyte mot

en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, inrätta en för kryptotjänst

avsedd kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid Sydkustens marindistrikt.

Västkustens marindistrikt. I anslagsäskandena för innevarande

budgetår (prop. 1950:110, s. 92) tillstyrkte civilförvaltningen ett av marinchefen

framställt förslag om att till kanslibiträde i Ce 11 uppflytta den för

marindistriktschefens expedition avsedda tjänsten för biträde för skriv- och

kontorsgöromål. Det nu av marinchefen ånyo framställda förslaget i ämnet har

civilförvaltningen med hänsyn till direktiven för budgetarbetet icke kunnat

biträda.

Från posten Övrig extra personal bestridas f. n. enligt Kungl. Maj:ts

medgivande kostnaderna för lön åt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål,

tjänstgörande såsom signalexpeditör vid Västkustens marindistrikt. Civilförvaltningen

har tillstyrkt förslag av marinchefen om att uppföra tjänsten i

fråga på personalförteckningen.

Sjökrigsskolan. Marinchefen har föreslagit, att en tjänst för kontorist

i Ce 13 vid intendenturavdelningen uppflyttas till kansliskrivare i Ce 15 samt

att två biträdest jänster för skriv- och kontorsgöromål uppflyttas till kanslibiträden

i Ce 11, avsedda det ena för föreståndare för skrivcentralen och det

andra för biträde på kassaavdelningen. Civilförvaltningen, som i anslagsäskandena

för innevarande budgetår (prop. 1950:110, s. 92) förordat, att

kontoristtjänsten uppflyttas till kansliskri var tjänst och att en kanslibiträdestjänst

för föreståndare för skrivcentralen inrättas i utbyte mot en biträdestjänst

för skriv- och kontorsgöromål, har emellertid med hänsyn till riktlinjerna

för budgetarbetet ansett sig icke kunna tillstyrka det nu ånyo framförda

förslaget härom. Ämbetsverket har icke heller nu varit berett upptaga

förslag om att uppflytta en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål i

kassatjänst till kanslibiträde.

14. Övriga personalförändringar m. m. En för Stockholms örlogsstation

övergångsvis uppförd tjänst för arbetsförman av 1. klass (radioförman) i

Ce 16 är numera vakaut och kan indragas.

Chefen för marinen har upprepat sitt för innevarande och närmast föregående

budgetår (prop. 1949: 135, s. 116, och 1950: 110, s. 81 o. f.) framställda

förslag om att för kustartilleriinspektionen inrätta ytterligare två stabsarvoden

om vartdera 720 kronor.

Civilförvaltningen har erinrat om departementschefens uttalande vid

anmälan av propositionen 1950: 110 (s. 50) i anledning av ett av chefen för

armén framfört förslag om att inrätta ytterligare stabsarvoden om att varken

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr ILO.

någon förändring av principerna för arvodesregleringen 1945 eller någon utökning

av totalantalet dylika arvoden kunde förordas och med hänsyn härtill

ansett sig icke kunna tillstyrka, att nya stabsarvoden tillkomma för kustartilleriinspektionen.

Marinchefen har föreslagit ett nytt arvode om 1 800 kronor till heltidstjänstgörande

lärare i kustartilleritaktik vid sjökrigshögskolan ävensom att

medel måtte beräknas för en heltidstjänstgörande lärare i skjut-teknik vid

kustartilleriets skjutskola i stället för till en befintlig deltidstjänstgörande

lärare.

Civilförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket redan i anslagsäskandena

för innevarande budgetår framhållit, att försiktighet borde iakttagas i

fråga om att inrätta nya arvoden för heltidstjänstgörande lärare vid försvarsgrenarnas

utbildningsanstalter. I enlighet härmed har ämbetsverket utgått

från att några nya arvoden till heltidstjänstgörande lärare icke nu skulle

tillkomma. Ämbetsverket har emellertid räknat med sådan höjning av arvodeskostnaderna

för deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid

marinen, att en deltidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik skulle kunna

avses för sjökrigshögskolan. Då civilförvaltningen i övrigt icke haft något

att erinra mot marinchefens beräkning av medelsbehovet för deltidstjänstgörande

lärare, 91 200 kronor mot för innevarande budgetår beräknade 86 000

kronor, har ämbetsverket upptagit medelsbehovet i fråga till (91200 +

1 800 =) 93 000 kronor.

För civila lärare ha för innevarande budgetår anvisats 400 000 kronor.

Marinchefen har föreslagit, att posten för nästkommande budgetår ökas till

463 000 kronor. Höjningen vore föranledd av det på grund av förbättrad

rekrytering ökade antalet undervisningsavdelningar. Då belastningen på här

avsedd delpost under budgetåret 1949/50 uppgått till allenast i runt tal

265 000 kronor, har civilförvaltningen icke kunnat tillstyrka någon höjning

av medelsanvisningen för ändamålet.

För innevarande budgetår (prop. 1950:110, s. 94 och 99) har beräknats

ett arvode om 600 kronor till ledare för tekniska högskolans specialkurs i

krigsbyggnadskonst. Marinchefen har i sitt militärorganisatoriska underlag

yrkat, att nämnda arvode med hänsyn till bl. a. det tidskrävande arbete,

som vore förenat med planerandet av kursen, höjes till 750 kronor, samt att

ytterligare ett sådant arvode å 750 kronor upptages. Till stöd för sistnämnda

förslag har framhållits, att kursen, som tidigare avhölls växelvis i Stockholm

och Göteborg, numera måste anordnas varje år i vardera staden. Civilförvaltningen

har i sin petitaskrivelse tillstyrkt Vad marinchefen sålunda föreslagit.

Sedermera har emellertid marinchefen föreslagit, att ifrågavarande arvoden

bestämmas till 1 000 kronor. Marinchefen har därvid erinrat om att

arvoden till speciallärare vid tekniska högskolorna utgå med 35 kronor för

föreläsningstimme, 17 kronor 50 öre för övningstimme och 5 kronor för

tenterad elev. Då här avsedda kurser avsåges skola omfatta 14 föreläsnings
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

timmar och 28 övningstimmar för omkring 8 elever, skulle med de sålunda

tillämpade beräkningsgrunderna arvodena uppgå till 1 020 kronor, eller i

runt tal 1 000 kronor.

I häröver avgivet yttrande den 27 oktober 1950 har civilförvaltningen

erinrat om att här avsedd undervisning omhänderhades av personal tillhörande

mariningenjörkåren. Enligt gällande timtaxa för militära och civilmilitära

lärare utginge timarvode för undervisning vid militär högskola med

15 kronor för timme. Vid en direkt tillämpning av nämnda taxa skulle sålunda

arvodena bli lägre än de av civilförvaltningen tillstyrkta. I betraktande

emellertid av undervisningens karaktär och med hänsyn till att vederbörande

vore ledare för kurserna, hade civilförvaltningen ansett sig böra tillstyrka, att

arvodesbeloppen bestämdes till 750 kronor. Däremot ville ämbetsverket icke

förorda någon ytterligare höjning av arvodena.

Statens lönenämnd har förklarat sig icke vara beredd tillstyrka, att ifrågavarande

arvoden höjas till 1000 kronor i stället för, såsom tidigare föreslagits,

till 750 kronor.

Ett f. n. övergångsvis utgående arvode å 1020 kronor till tygmästaren

vid Stockholms kustartilleriförsvar har angivits kunna utgå, enär

nuvarande innehavare beräknas avgå ur tjänst den 1 april 1951.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar finnas

uppförda, bl. a., ett arvode å 1 500 kronor till juridiskt biträde vid Ostkustens

marindistrikt och ett arvode å 2 520 kronor till dylikt biträde vid

Stockholms kustartilleriförsvar. Förstnämnda arvode har angivits kunna helt

utgå under det att sistnämnda arvode angivits kunna minskas med 960

kronor till 1 560 kronor, innefattande liksom det hittillsvarande arvodet även

ersättning för uppdrag såsom kronans ombud vid Vaxholms kustartilleriregemente.

För innevarande budgetår ha anvisats 10 000 kronor för arvoden med 250

kronor för månad till vissa lottor som anlitas för mobiliseringsuppgifter vid

marindistriktsstaber m. m. Chefen för marinen har räknat med att för stabslottor

i marindistrikts- och kustartilleriförsvarsstaber skulle tillkomma fyra

tjänster i Cell med deltidstjänstgöring och att därjämte skulle erfordras 25

månadsarvoden å 300 kronor för kårmobiliseringslottor i marinlottakårer.

T sina medelsäskanden har emellertid civilförvaltningen i avvaktan på slutförandet

av arbetet inom kommittén för frivilligt försvarsarbete ansett sig

böra beräkna medelsbehovet till mobiliseringslottor enligt nu gällande grunder.

Efter ett antal månadsarvoden av 42 har ämbetsverket därvid angivit

medelsbehovet i fråga till (42 x 250 =) 10 500 kronor.

Såsom framgår av framställningen i det föregående under arméns allmänna

avlöningsanslag (p. 22) har civilförvaltningen sedermera i anledning av särskild

framställning av arméchefen förordat, att månadsarvodena skola höjas till

300 kronor. Medelsbehovet för dylika arvoden skulle därvid uppgå till (42 X

300 =) 12 600 kronor.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

137

Departementschefen.

1. Jag är icke beredd att i detta sammanhang taga ställning till frågan

huruvida en översyn av avlönings- och anställningsförhållandena för den vid

försvarets olika lijälptryckerianläggningar anställda personalen nu bör komma

till stånd. I vart fall kan jag icke nu förorda några ändringar i löneställningarna

för personalen vid marinstabens bilddetalj eller någon utökning av

denna personal.

2. Förslaget om förbättrad löneställning för souschefen vid marinstaben

anser jag mig icke heller nu kunna biträda. Härutinnan hänvisar jag till vad

jag i det föregående anfört beträffande vissa chefstjänstemän vid armén.

I avvaktan på slutlig prövning av de förslag försvarets skolutredning avgivit

kan jag i likhet med civilförvaltningen icke förorda ändrad löneställning

för studierektorn vid marinstaben.

Jag kan heller icke tillstyrka den föreslagna uppflyttningen i löneklass

av två arvodesbefattningar. Frågan huruvida den av civilförvaltningen ifrågasatta

allmänna översynen av löneställningen i arvodesbefattningar bör komma

till stånd bör ytterligare övervägas. Det bör ankomma på civilförvaltningen

att närmare belysa behovet av en dylik översyn och avgiva förslag om den

lämpligaste formen för densamma.

Jag kan ej heller nu tillstyrka övriga under denna punkt upptagna förslag.

3. I enlighet med vad som under denna punkt föreslagits böra arvodesbefattningar

för en besiktningsunderofficer och tre expeditionsunderofficerare

samt fyra tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål indragas. I

detta sammanhang vill jag ifrågasätta huruvida icke även övriga i gällande

personalförteckning uppförda arvodesbefattningar för besiktningsunderofficer

skulle kunna utgå ur organisationen. Det torde böra ankomma på chefen för

marinen att i samråd med statens organisationsnämnd närmare överväga

denna fråga.

Jag anser mig böra tillstyrka, att för ettvart av kustartilleriförbanden

avses ett kanslibiträde (Ce 11) för truppregistret. Detta skulle innebära, att

vid Gotlands kustartilleriförsvar eu expeditionsunderoffieersbefattning (I: 20)

utbytes mot ett kanslibiträde, att vid ettvart av Vaxholms och Karlskrona

kustartilleriregementen samt Härnösands kustartilleridetachement ett biträde

för skriv- och kontorsgöromål utbytes mot ett kanslibiträde ävensom att vid

Älvsborgs kustartilleriregemente tillkommer ett kanslibiträde.

4. Då behovet av personal för krigsplaceringsarbetet bör kunna tillgodoses

med aktiv personal, föreslår jag icke arvodesbefattningar för detta ändamål.

Jag kan icke biträda förslaget att för registerdetaljerna vid Stockholms och

Göteborgs örlogsstationer inrätta ytterligare kanslibiträdestjänster.

5. I likhet med civilförvaltningen anser jag, att slutresultatet av undersökningarna

vid underofficersskolan bör föreligga, innan nya tjänster inrättas.

6. Liksom civilförvaltningen är jag i avvaktan på resultatet av den inom

försvarsstaben pågående utredningen icke beredd taga ställning till de av

marinchefen föreslagna åtgärderna beträffande personal för forskning och

undervisning i ballistik vid sjökrigshögskolan.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Jag anser mig icke heller kunna förorda, att den för lärare i taktik vid

högskolan från och med innevarande budgetår inrättade beställningen nu uppflyttas

i lönegrad.

7. Till förslaget om lönegradsuppflyttning av beställningen för chef för

Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår, vill

jag icke nu taga ställning. Frågan torde komma under bedömande vid den

fortsatta översyn av vissa chefslöner som skall företagas. Under arméns

motsvarande anslag i det föregående har jag också förutsatt, att en översyn

skall ske av löneställningen för vissa skolchefer. I avvaktan därpå förordar

jag ej heller nu någon förändrad löneställning för chefen för kustartilleriets

skjutskola.

Jag finner icke skäl tillstyrka ändrad redovisning av den för chef för

Hemsö kustartilleriförsvar, tillika chef för Härnösands kustartilleridetachement,

avsedda beställningen.

I avvaktan på resultatet av marinens underofficerssakkunnigas fortsatta

arbete kan jag icke biträda förslaget om att i utbyte mot en beställning för

underofficer av 2. graden inrätta en förvaltarbeställning för expeditionsunderofficeren

vid kustartilleriinspektörens stab.

Jag anser mig kunna tillstyrka marin chef ens förslag om att öka antalet

överfurirsbeställningar vid kustartilleriet med 11 till 131, varigenom överfurirskadern

skulle uppnå det av 1944 års manskapsutredning redan för innevarande

budgetår beräknade slutläget.

Jag är fortfarande förhindrad att föreslå uppflyttning till löneklass 1: 34

av arvodesbefattningen såsom chef för sjövärnskåren.

Under punkten 1 har jag föreslagit, att Öresunds marindistrikt skall indragas.

Härvid förfaller frågan om att för detta marindistrikt inrätta en ny arvodesbefattning.

I stället böra vissa personalreduceringar göras i samband med indragningen.

En befattning för pensionerad underofficer i 1: 20 och två ordinarie

kontorsbiträdesbefattningar, båda vakanta, kunna indragas. En kapten, två

underofficerare och en högbåtsman på aktiv stat erfordras icke längre i sina

nuvarande fredsbefattningar vid marindistriktsstaben. En nu tillämpad anordning

med intendent vid staben, inkallad på vakant lön, erfordas icke längre.

Yidare erfordras icke längre ett arvode på 300 kronor till juridiskt biträde

vid staben. I anslutning till vad 1945 års försvarskommitté förutsatt vid sitt

förslag till indragning av staben vid Öresunds marindistrikt föreslår jag, att

beställningen som chef för Öresunds marindistrikt i Ma 11/10 utgår och

ersättes med en beställning för kommendörkapten av 1. eller 2. graden på

flottans stat, på vars innehavare skulle i första hand ankomma att i Sydkustens

marindistriktsstab handlägga ärenden berörande Öresundsdelen av

marindistriktet och verkställa för verksamheten i Öresund erforderligt krigsförberedelsearbete.

Jag kan icke heller nu tillstyrka förslaget om att för Göteborgs örlogsvarv

inrätta en arvodesbefattning för besiktningsunderofficer. Jag får härvid erinra

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Iiungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

om vad jag i det föregående anfört i fråga om redan befintliga befattningar

för b e s i k fn in gs u n d e r o f fi ce rare.

I detta sammanhang föreslår jag, att arvodesbefattningen som chef för

marinens centrala intendenturförråd, pensionerad officer i 1: 29, indrages.

Enligt vad jag under hand inhämtat är denna befattning icke längre erforderlig

sedan de centrala intendenturanstaltema omorganiserats.

8. Förslag om att nyinrätta ett antal högre beställningar vid mariningen jörkåren

ha tidigare framställts i medelsäskandena för ettvart av innevarande

och närmast föregående två budgetår. Ehuru jag ansett skäl tala för att kåren

tillföres beställningar i högre lönegrad än Ca 33, har jag vid behandlingen

av dessa förslag i propositionerna 1948: 209, 1949:135 och 1950:110 i avvaktan

på resultatet av den numera slutförda utredningen rörande löneställningen

för vissa högre statliga befattningar ansett mig icke kunna föreslå en dylik

åtgärd.

I anledning av motionsvis gjorda yrkanden har statsutskottet i sina av riksdagen

godkända utlåtanden 1948: 161, 1949: 155 och 1950:147 understrukit

vikten av att mariningenjörkåren utan alltför stor tidsutdräkt tillföres ett

antal beställningar i högre lönegrader. I sistnämnda utlåtande uttalade utskottet

bland annat, att det med hänsyn till det bekymmersamma befordringsläget

vid kåren, som redan förorsakat personalbrist, ägnad att äventyra den

tekniska tjänsten vid marinen, enligt utskottets mening kunde övervägas,

huruvida icke vissa högre beställningar borde inrättas utan att prövning av

förenämnda utrednings förslag avvaktades. Då emellertid en sådan åtgärd

onekligen kunde befaras föregripa denna prövning, ansåg sig utskottet, som

med bestämdhet förväntade, att Kungl. Maj:t föreläde 1951 års riksdag förslag

till erforderliga förbättringar av befordringsläget vid mariningenjörkåren, då

förhindrat förorda bifall till i ämnet väckta motioner.

Prövningen av utredningsförslaget angående löneställningen för byråchefer

m. fl. högre tjänstemän inom statsförvaltningen är nu framförd så långt, att

på chefens för civildepartementet föredragning senare denna dag framlägges

förslag om proposition till riksdagen om reglering av chefslönerna. I vad

rör mariningenjörerna innebär regleringen bland annat, att mariningenjör

och marindirektör som uppehåller byråchefstjänst (motsvarande) tills vidare

erhåller vikariatslön i 37 lönegraden. En fortsatt översyn av den framtida

löneplaceringen för tjänster i 33 lönegraden förutsättes vidare skola ske.

Genom dessa placeringar i samband med löneregleringen för chefstjänstemän

kommer alltså ett antal beställningshavare vid mariningenjörkåren att erhålla

högre löneställning. Jag kan icke därutöver för närvarande förorda, att

högre tjänster inrättas vid mariningenjörkåren. Förutom den allmänna återhållsamhet

med nya tjänster som måste iakttagas i nuvarande ekonomiska läge medverkar

givetvis härtill, att eu dylik åtgärd kan föregripa en framtida omprövning

av mardnförvaltningens organisation på grundval av militära förvaltningsntredningens

förslag.

Även om sistnämnda organisationsfråga givetvis också i viss utsträckning

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

påverkar mariningenjörkårens sammansättning även i mellanlönegradema,

vill jag dock med särskilt beaktande av riksdagens önskemål föreslå, att de

olägenheter som uppkommit genom att återbesättande icke får ske i 30 lönegraden

i viss utsträckning undanröjas. Jag tillstyrker därför, att av de i

lönegraden Ca 30. övergångsvis uppförda beställningarna sju förste marin - ingenjörer omändras till marindirektörer av 2. graden (Ca 31) och sju specialingenjörer

av 2. graden omändras till specialingenjörer av 1. graden (Ca 31).

Någon utökning av mariningenjörkåren kan jag icke nu tillstyrka.

Vid behandlingen i det föregående av arméns motsvarande anslag har jag

tagit ställning till där framfört: förslag beträffande här angiven arméingenjörspersonal

och därvid endast kunnat tillstyrka, att en arméingenjörsbeställning

i Ce 27 övergångsvis inrättas med vakanthållande av en beställning

i Ce 24.

0. I enlighet med vad som föreslagits bör den för sjukhusläkare vid Karlskronas

jukhuset avsedda marinläkarbeställningen av 1. graden indragas vid

uppkommande vakans.

Av skäl som civilförvaltningen angivit kan jag icke tillstyrka någon utökning

av marinläkarkåren eller att högre befattningar inrättas för arvodesanställda

läkare.

Liksom beträffande armén kan jag ej heller för marinen förorda, att

tjänster inrättas för hälsovårdsinspektörer i Ce 20.

I det föregående har jag vid behandlingen av arméns motsvarande anslag

tillstyrkt, att den överskötersketjänst vid armén, som disponeras för KA 3,

överflyttas till marinens personalförteckning.

Jag anser mig i likhet med civilförvaltningen kunna tillstyrka de av sjukvårdsstyrelsen

föreslagna förändringarna beträffande tjänster för undersköterskor

och sjukvårdsbiträden.

Nid anmälan till årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 145) av anslaget

Försvarets sjukvårdsförråd: Avlöningar har jag tillstyrkt förslaget om att

tjänsten för apoteksbiträde vid Sydkustens marindistrikt från och med budgetåret

1951/52 skall överföras till nämnda anslag.

10. Jag kan alltjämt icke tillstyrka förslaget om att inrätta en beställningför

överkonstapel vid Göteborgs örlogsvarv.

I yttrande över ett av chefen för marinen i skrivelse den 28 juni 1949 framlagt

förslag beräffande marinpolisorganisationen förordade statens organisationsnämnd,

att genom överbefälhavarens försorg en utredning skulle verkställas

rörande bevakningens ordnande inom hela försvaret. Vid anmälan av

dessa frågor till propositionen 1950: 110 (s. 97) anförde jag, att jag i likhet med

organisationsnämnden ansåge att frågorna om huru bevakningsförhållandena

skulle anordnas borde undersökas för försvaret i dess helhet, så att enhetliga

normer kunde tillämpas på detta område. Sedermera har överbefälhavaren i

yttrande i ärendet den 25 september 1950 förordat, att en allsidig utredning

av försvarets bevakningsförhållanden snarast kommer till stånd. Överbefälhavaren

har därvid i likhet med organisationsnämnden förutsatt, att utredningen

skulle verkställas genom hans försorg.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Frågan om hur här avsedd utredning lämpligen bör anordnas överväges för

närvarande inom försvarsdepartementet. Jag är icke beredd att tillstyrka,

att beställningar för inspektionskonstapel, extra ordinarie eller extra, nu inrättas.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t i syfte att möjliggöra

erforderlig vakthållning vid kustartilleriförsvaren under tid innevarande

budgetår, då för vakttjänst användbara värnpliktiga icke finnas att tillgå,

enligt beslut den 6 oktober 1950 medgivit att för ändamålet må disponeras

ett belopp av högst 90 000 kronor från marinens avlöningsanslag. Motsvarande

medgivanden ha lämnats även för tidigare budgetår. Jag förutsätter, att motsvarande

åtgärder kunna bli erforderliga även i framtiden och beräknar därför

medel för detta ändamål under anslaget.

Såsom föreslagits bör ytterligare en av de för Sydkustens marindistrikt

uppförda expeditionsvakttjänsterna indragas vid uppkommande vakans samt

föreskrivas, att vikariatslöneförordnande icke må meddelas på tjänsten så

länge innehavaren av densamma uppehåller högre tjänst.

De under denna punkt redovisade förslagen om lönegradsuppflyttning av

vissa tjänster är jag icke beredd biträda.

Jag anser mig i likhet med civilförvaltningen kunna godtaga marinchefens

beräkning av kostnaderna för tillsynsmän vid befästningar, kruthus m. m. och

för uppbördsmän vid marinens kustbevakning.

11. I överensstämmelse med mitt ställningstagande till motsvarande fråga

beträffande armén beräknar jag i anledning av förslaget under denna punkt

om brandskyddet vid marinen allenast ett belopp, förslagsvis 2 000 kronor, till

i första hand ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar, att

utgå enligt grunder som fastställas av Kungl. Maj:t.

12. I enlighet med vad som under denna punkt föreslagits böra 24 ordinarie

kontorsbiträdestjänster tillkomma vid marinen i utbyte mot tjänster för biträden

för skriv- och kontorsgöromål.

18. Med hänsyn till vad 1947 års biträdesutredning anfört anser jag mig

böra föreslå, att den ifrågavarande kanslibiträdestjänsten i Ce 11 vid Hårsfjärdens

örlogsdepå utbytes mot en kontoristtjänst i Ce 13.

Liksom civilförvaltningen räknar jag icke för nästa budgetår med några

medel för den ifrågavarande kontorsskrivartjänsten vid Sydkustens mariudistrikt.

Jag anser mig böra i likhet med civilförvaltningen biträda förslagen om

att för en kryptotekniker vid ettvart av Ostkustens och Sydkustens marindistrikt

inrätta kanslibiträdestjänster i Ce 11 i utbyte mot en extra tjänst

i Cg 9 respektive en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag i nuvarande läge icke

biträda.

14. Såsom föreslagits bör den numera vakanta tjänsten för arbetsförman

av 1. klass i Ce 16 vid Stockholms örlogsstation utgå ur personalförteck

ningen.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Jag kan alltjämt icke tillstyrka någon utökning av antalet stabsarvoden.

Beträffande de ifrågasatta utbildningsår vodena vid sjökrigshögskolan och

vid kustartilleriets skjutskola ansluter jag mig till civilförvaltningens förslag.

Jag har intet att erinra mot civilförvaltningens beräkning av kostnaderna

för arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare samt

till civila lärare.

Jag tillstyrker marinchefens förslag att från och med nästa budgetår två

årsarvoden utgå till ledare för specialkurser i krigsbyggnadskonst vid teknisk

högskola. I likhet med civilförvaltningen och lönenämnden förordar jag

emellertid att arvodena beräknas till 750 kronor vardera.

I enlighet med föreliggande förslag räknar jag med att arvodet till tygmästaren

vid Stockholms kustartilleriförsvar och det till juridiskt biträde vid

Ostkustens marindistrikt avsedda arvodet utgå ur arvodesförteckningen samt

att arvodet till juridiskt biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar minskas

med 960 kronor till 1 560 kronor. Sistnämnda belopp bör därvid såsom föreslagits

jämväl innefatta ersättning för uppdrag såsom kronans ombud vid

Vaxholms kustartilleriregemente.

Vid behandlingen i det föregående av arméns allmänna avlöningsanslag

har jag tillstyrkt, att månadsarvodena till mobiliseringslottorna eller motsvarande

tjänstemän höjas från 250 kronor till 300 kronor. Jag kan icke tillstyrka,

att särskilda tjänster inrättas för stabslottor.

Med beaktande av vad jag i det föregående anfört beräknar jag med ledning

jämväl av belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande

budgetår marinens allmänna avlöningsanslag sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 28 500 000 (+ 1600 000) kronor;

arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 040 000

(— 55 000) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

343 000 (+ 53 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 13600000 (—1100000)

kronor;

rörligt tillägg 5 017 000 (+ 102 000) kronor;

pensionsmedel 700 000 kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 47 800 000 (+ 600 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

marinen, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning

överlämnas, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1951/52:

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

143

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 28 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis.............................. 1 040 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............................ 343 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................ 13 600 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 5 017 000

Summa kronor 48 500 000

SärsJcilda uppbärdsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.............................. 700000

Nettoutgift kronor 47 800 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal mfl. förbudgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 47 800000 kronor.

[11.] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1949/50 .......................... 46 500 000 49 289 396

1950/51 (statsliggaren s. 251).. 48 200 000

1951/52 (förslag) ................ 52 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 101) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1951/52 beräkna

ett förslagsanslag av 50 000 000 kronor.

Beträffande de grunder, som numera tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom anfört

i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning har i anslutning till yrkanden av chefen för

flygvapnet m. fl. föreslagit vissa personalförändringar m. m. vid flygvapnet.

1.

Anslagsförändringar vid bifall till

Förslag av chefen för flygvapnet m. fl. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Förändringar beträffande flygstaben.

1 major Ma 10 — överstelöjtnant eller major

Mall/10 .............................................. 972

4 kaptener Ma 9 — majorer Ma 10............... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträde Ce 11................................. —

s. 144 Kontrollera mot PDF

144 Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.

Anslagsförändringar vid bifall till

Förslag av chefen för flygvapnet m. fl. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 kanslibiträden Ce 11—Ca 11..................... —

1 kanslibiträde Cg 11—Ce 11 ..................... —

1 vaktmästare Ce 9 — förste vaktmästare

Ca 11 ................................................... —

1 expeditionsvakt Ca 9 — förste expeditions
vakt

Ca 11............................................. —

1 vaktmästare Ce 9 —- förste expeditionsvakt

Ca 11 ................................................... 636

1 garageförman Ce 12—Ce 14 ..................... —

1 bilförare Ce 10....................................... 5 916

9 biträden för skriv- och kontorsgöromål —

tekniska biträden Ce 11 ........................... 8 424 _p 15 948

2. överförande av vissa underofficerare till civil
militär

anställningsform.

54 förvaltare (i flygstationstjänst) Ma 6 —

verkmästare av 1. klassen (i flygstationstjänst)

Ca 21 ........................................ —

20 förvaltare (i förrådstjänst) Ma 6 — verkmästare

av 1. klassen (i förrådstjänst) Ca 21 —

77 fanjunkare Ma 5 — materielmästare av

1. klassen Ca 18 .................................... — _

3. Rekryteringen av flygtekniker.

150 hjälp tekniker Ce 10 .............................. 830 000

60 hjälptekniker Cg 12 eller Cg 10 ............... 350 000

200 furirer, 37 korpraler och 46 vicekorpraler

eller meniga.......................................... 1 288 412 _808 412

4. Förändringar beträffande läkar- och sjuk
vårdspersonal.

2 specialflygläkare Cp 5 ........................... 32 256

Avlöningsförstärkning till två specialflygläkare

.................................................. 20 016

5 flygläkare av 2. graden ........................... 25 000

19 sjukvårdsförmån Ce 11—Ce 12 ............... —

19 furirer —- sjukvårdsbiträden Ce 3 ............ 25 000

19 furirer — sjukvårdare Ce 12 .................. —

1 sjukvårdsbiträde Cg 3 vid Fl — Ce 3 ...... — + 52 272

5. Förändringar i övrigt beträffande militär per
sonal.

1 major eller kapten Ma 10/9, stabschef vid

inspektionen för luftbevakningen — överstelöjtnant

eller major Ma 11/10............... —

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 145

Anslagsförändringar vid bifall till

Förslag av cliefen för flygvapnet m. fl. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 kaptener Ma 9, vid flygkrigshögskolan respektive

flygkadettskolan — majorer Ma 10 —

17 fänrikar ............................................. 112 935

20 sergeanter .......................................... 132 864

1 expeditionsofficer 1: 29 vid flygvapnets centrala

skolor .......................................... 4 756

9 korpraler.............................................. 22 356

52 korpraler eller vicekorpraler ock 57 vicekorpraler

eller meniga ........................... 196 326 — 158 797

6. Förändringar i övrigt beträffande teknisk per
sonal.

24 flygingenjörer av 1. graden Ca 30 — flygdirektörer

av 2. graden Ca 31 .................. —

1 driftingenjör Cg 24 vid F 2 — Ce 24 ......... —

Utökning av antalet verkmästare, mästare och

flygtekniker vid fullt genomförd organisation

................................................... -—

7 mästare av 1. klassen Ca 18, 17 mästare av

2. klassen Ca 16 och 237 flygtekniker Ca 12 1 623 754

1 verkmästare av 2. klassen Ca 19 ............... 8 016

5 fältmästare Ce 20—Ce 24 ........................ — + 1 615 738

7. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolisorganisa
tionen.

4 förste flottiljpoliser Ca 16 och 52 flottiljpoliser

Ca 14 ....................................... 374 218 374 218

8. Förändringar beträffande meteorologpersona
len

m. m

Reglerad befordringsgång för extra ordinarie

meteorologpersonal ............................... —

3 meteorologassistenter Ce 16 inordnas i reglerad

befordringsgång ........................... ■—

38 tekniska biträden Ce 8—Ce 11 ............... — _

9. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och

vaktpersonal m. m.

1 förrådsvaktmästare Cg 12 vid flygvapnets

centrala skolor — Ca 12 ........................ —-

1 förrådsvaktmästare Ca 12 vid F 2 ............ 6 000

19 förrådsmän Ce 9 — förrådsförmän Ce 12 ... —

18 hundgårdsföreståndare Ce 9—Ce 12 ......... —

19 förrådsmästare Cg 16—Ce 16 .................. —

1 förman Cg 12 vid F 17 — Ce 12 ............... —

10—S55 si Bihang till riksdag ms protokoll 1951. 1 sand. Nr 110.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

10.

11.

Anslagsförändringar vid bifall till

Förslag av chefen för flygvapnet ni. fl. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

34 förrådsmän Cg 9—Ce 9........................... •—

1 vaktmästare Cg9 vid F5 — Ce 9 .........—

Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal.

1 kontorist Ce 13 vid F 2 — Ca 13 ............... —

1 kanslibiträde Ce 11 vid F 2 — Ca 11 ......... —

2 kanslibiträden Cg 11, vid flygvapnets cen
trala

skolor och centralförrådet för intendenturmateriel

— Ce 11 ........................ —-

4 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 3

vid F 2 och 1 vid flygvapnets centrala skolor,

uppföras å personalförteckningen ...... —

19 biträden för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträden Ce 11 .............................. —

25 biträden för skriv- och kontorsgöromål —

kontorsbiträden Ca 8 .............................. —

Övriga personalförändringar m. m.

17 kasernföreståndare Cg 17—-Ce 17 ............ -—

1 garageförman Ce 12 vid flygvapnets centrala

skolor — Ce 14 .............................. —

Arvoden till köksföreståndare..................... 20 400

Flygtillägg m. m......................................

Omprövning av frågan om fördelningen av

stabsarvoden ........................................ —

Arvoden till deltidstjänstgörande militära och

civilmilitära lärare................................. 15 000

Vikarier för innehavare av i personalförteckning

redovisade tjänster ........................ 15 000

Civila lärare............................................. 20 000

Mobiliseringslottor ................................... 3 000

— 6 000

157 824

— 84 424

Summa kostnadsökning kronor 1 000 543

Motiv.

1. Förändringar beträffande flygstaben. Enligt 1948 års försvarsbeslut

(prop. 1948: 206, s. 409 o. f.) består flygstaben av bl. a. en operations-, en

organisations-, en utbildnings-, en personal-, en signal- och en flygsäkerhetsavdelning

samt en pressektion. Personalavdelningen hade tidigare ingått i

utbildningsavdelningen såsom en personalsektion men organiserades enligt

Kungl. Maj:ts medgivande hösten 1945 som en fristående avdelning. För

befattningarna såsom chefer för ovannämnda avdelningar utom personalavdelningen

har räknats med beställningar för överstelöjtnant eller major, medan

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

för befattningen såsom cbef för sistnämnda avdelning avsetts en majorebeställning.

Huruvida personalsektionens ombildning till en särskild avdelning

borde föranleda ändrad lönegradsplacering för dess cbef, syntes enligt 1945

års försvarskommittés mening få bli beroende av framtida överväganden.

Chefen för flygvapnet har framhållit, att do erfarenheter rörande personalavdelningens

verksamhet, som vunnits sedan hösten 1945, givit belägg för

att avdelningschefens arbetsuppgifter och ansvar icke motiverade lägre löneställning

än för övriga avdelningschefer. Särskilt borde observeras, att chefen

för flygvapnet — i motsats till övriga försvarsgrenschefer — icke hade särskilda

personalkårchefer till sitt förfogande utan själv vore personalchef

för flygvapnets officerare och underofficerare jämte vederlikar. Härmed

sammanhängande personalfrågor förbereddes inom personalavdelningen. Utbyggnaden

av flygvapnets personalorganisation och tillkomsten av nya personalkategorier

hade ökat avdelningschefens ansvar och arbetsuppgifter.

Chefen för flygvapnet föresloge därför, att för befattningen såsom chef för

personalavdelningen skulle avses en beställning för överstelöjtnant eller

major i stället för en majorsbesfällning.

Med hänsyn till den omfattning, verksamheten inom flygstabens personalavdelning

numera erhållit, bl. a. genom att å avdelningen lagts uttagningsproven

för sökande till fältflygartjänster, och det ökade ansvar, som till följd

därav kommit att påvila avdelningens chef, har civilförvaltningen ansett

sig böra tillstyrka flygvapenchefens förslag.

Chefen för flygvapnet har vidare framhållit, att informations- och presstjänsten

—- med hänsyn icke minst till uppkommande spörsmål i samband

med flyghaverier -—- måste anförtros en högkvalificerad officer, som under

längre tid kunde bibehållas i befattningen. Jämväl för handhavandet av

rekryteringsverksamheten, vilken till följd av det på senare år allt sämre

rekryteringsutfallet måst ägnas större uppmärksamhet, krävdes en välkvalificerad

kraft. Chefen för flygvapnet har därför föreslagit, att en beställning

för kapten, avsedd för chefen för pressektionen, utbytes mot en beställning

för major.

Civilförvaltningen liar ansett att arten av de uppgifter, som ankomma på

innehavaren av ifrågavarande tjänst, knappast motiverade högre löneställning

än för kapten. Med hänsyn till riktlinjerna för årets budgetarbete har civilförvaltningen

ansett sig i vart fall icke kunna biträda förelaget i fråga.

I gällande organisation för flygstaben ingår en majorsbeställning, avsedd

för ställföreträdare för chefen för signalavdelningen. Flygvapenchefen har

anfört, att även inom stabens övriga avdelningar de sektionschefer, som tjänstgjorde

såsom ställföreträdande avdelningschefer, borde vara placerade i Ma

10. Ställföreträdande avdelningschefer (motsvarande) vid vissa av marinstabens

avdelningar voro beställningshavare i Ma 10. Flygvapenchefen ansåge

sig emellertid i nuläget böra begränsa sig till att föreslå, att vid envar av

flygstabens operations-, organisations- och utbildningsavdelningar en sektionschofsbefattning

skulle avses_ för major. Tre beställningar i Ma 9 borde så
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

lunda utbytas mot samma antal beställningar i Ma 10. Den föreslagna åtgärden

skulle även, tillsammans med i övrigt föreslagna ändringar beträffande antalet

regementsofficersbeställningar, i någon mån bidraga till att motverka de i

befordringshänseende oförmånliga verkningarna av den snabba utbyggnad av

flygvapnets officerskader, som hittills ägt rum.

Civilförvaltningen har erinrat om att, enligt vad som framginge av 1945

års försvarskommittés betänkande (SOU: 1947: 72, s. 609 och 614), befattningen

såsom ställföreträdande avdelningschef vid flygstabens signalavdelning

tillkommit för att i större utsträckning än vad tidigare varit möjligt

frigöra chefen för nämnda avdelning för dennes uppgift att biträda chefen

för flygvapnet med inspektionen av signaltjänsten, vilka åligganden förutsatts

komma att i viss omfattning föranleda resor till förband och utbildningsanstalter.

Någon motsvarande förstärkning av personalorganisationen vid flygstabens

övriga avdelningar hade försvarskommittén icke räknat med. Under

hand hade emellertid nu från flygstaben upplysts, att beträffande operations-,

organisations- och utbildningsavdelningarna förelåge samma skäl som för

signalavdelningens del att räkna med biträdande avdelningschefer. Civilförvaltningen

ifrågasatte, om i nuvarande läge, då en viss försiktighet syntes

böra iakttagas med avseende å förstärkning av personaluppsättningen för

stabs- och förvaltningstjänst, anledning förelåge att vidtaga av flygvapenchefen

här föreslagen jämkning i flygstabens organisation. Civilförvaltningen

ansåge sig följaktligen icke kunna biträda flygvapenchefens förslag i nu

berörd del.

Från posten Övrig extra personal bestridas f. n. enligt- Kungl. Majds medgivande

kostnaderna för lön åt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål vid

flygstaben. Civilförvaltningen har ansett sig icke kunna biträda förslag avchefen

för flygvapnet om att utbyta nämnda tjänst mot en kanslibiträdestjänst,

avsedd för organisationsavdelningen.

Däremot har civilförvaltningen tillstyrkt, ett av flygvapenchefen ånyo framlagd

förslag om att ordinariesätta två extra ordinarie kanslibiträdestjänster

vid flygstaben, av vilka stadigvarande behov ansetts föreligga.

Ett av flygvapenchefen i skrivelse den 13 januari 1951 framställt förslag

om att extra-ordinariesätta ett enligt Kungl. Maj ds medgivande anställt extra

kanslibiträde har icke biträtts av civilförvaltningen.

Förslag om att utbyta en vaktmäst-artjänst i Ce 9 mot en förste vaktmästartjänst

i Ca 11, avsedd för bevakningstjänst, och en expeditionsvaktstjänst

i Ca 9 mot en förste expeditionsvaktstjänst i Ca 11, avsedd för filmtjänst, framställdes

av chefen för flygvapnet redan för innevarande budgetår. I anledning

av dessa förslag bär civilförvaltningen liksom i äskandena för nämnda

budgetår förordat, att eu vaktmästartjänst i Ce 9 omvandlas till förste expeditionsvaktstjänst

i Ca 11.

Statens lönenämnd har anslutit sig till civilförvaltningens förslag.

I medelsäskandena för innevarande budgetår biträdde civilförvaltningen

ett utav chefen för flygvapnet framfört förslag om att uppflytta tjänsten för

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

garageförman vid flygstaben från 12 till 14 lönegraden. Förslaget upptogs

icke i propositionen 1950: 110 till saklig prövning.

Chefen för flygvapnet har återkommit till frågan om garageförmannens

löneställning och för sin del uttalat, att det icke syntes rimligt, att nämnde

garageförman, som hade självständigare ställning och minst lika stort ansvar

som de i 14 lönegraden placerade garageförmännen vid flygförbanden, skulle

hava lägre löneställning än dessa. Jämväl försvarets civila tjänstemannaförbund

har yrkat på tjänstens uppflyttning till 14 lönegraden.

Civilförvaltningen, som på ort och ställe tagit del av garageförmannens

arbetsuppgifter samt arbetsomfattningen råd den honom underställda hörcentralen,

liar förklarat sig dela flygvapenchefens uppfattning, att nuvarande

åtskillnad i löneställningen mellan, å ena sidan, flygstabens garageförman och,

å andra sidan, flygförbandens motsvarande tjänstemän icke kunde anses vara

sakligt motiverad. I betraktande av de för budgetarbetet meddelade direk

tiven ansåge civilförvaltningen sig likväl icke för närvarande böra räkna med

ändrad löneställning för flygstabens garageförman.

Antalet civila bilförare i flygstabens körcentral, som är gemensam för de

till försvarets ämbetsbyggnader på Ladugårdsgärde förlagda statsmyndigheterna,

skall enligt Kungl. Maj ds beslut den 1 november 1946 vara fem.

Av dessa, samtliga i Ce 10, finnas för närvarande fyra inrättade vid flygstaben

och eu vid marinstaben. Den sistnämnde har avsetts skola tjänstgöra

både i körcentralen och i marinstaben (prop. 1948:209, s. 108).

Civilförvaltningen, som enligt vad som framgår av vad i det föregående

anförts vid behandlingen av marinens motsvarande anslag (p. 2) tillstyrkt

att den vid marinstaben inrättade bilförartjänsten utbytes mot en expeditionsvaktstjänst,

har i enlighet med förslag av flygvapenchefen förordat, att

antalet bilförartjänster vid flygstaben i samband härmed ökas med en.

Vid flygstabens teleprintercentral tjänstgöra 7 tekniska biträden i Ce 11

och 9 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Chefen för flygvapnet föreslog

redan för innevarande budgetår (prop. 1950: 110, s. 104 o. f.) att samtliga

9 biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål skulle utbytas mot tjänster

för tekniska biträden i Ce 11. Till stöd härför framhöll flygvapenchefen i

huvudsak följande.

Det meteorologiska observationsmaterialet och flygsäkerhetsmeddelanden,

vilka dygnet runt befordrades genom teleprintercentralen, hade fått sådan

omfattning, att gränsen för teleprintercentralens tekniska kapacitet i det

närmaste nåtts. Detta hade medfört ett forcerat arbetstempo, som gjorde

tjänsten mycket pressande. Med hänsyn därtill och till den betydelse teleprintermeddelanden

hade, vore det av synnerlig vikt, att väl kvalificerad personal

kunde anställas såsom teleprintersignalister och att kontinuiteten i personalbesättningen

kunde vidmakthållas. I regel dröjde det minst sex månader,

innan i maskinskrivning väl utbildad personal förvärvat sådana kunskaper

och färdigheter i fråga om signaleringsförfaranden och den tekniska

apparaturens handhavande att den nöjaktigt kunde bestrida de olika vid cen

trålen förekommande sysslorna. På grund av tjänstens karaktär måste den

samma omväxlande fullgöras av de tekniska biträdena och biträdena för skriv
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

och kontorsgöromål. Någon skillnad i arbetsuppgifter och ansvar för dessa

båda kategorier förekomme sålunda icke. Erfarenheten hade givit vid handen,

att svårigheter förelåge att med nuvarande lönesättning — särskilt avsåge

detta biträdena för skriv- och kontorsgöromål — anställa och behålla kvalificerad

personal. En allmän höjning av löneställningen för personalen vid teleprintercentralen

vore därför motiverad.

Civilförvaltningen biträdde i sina medelsäskanden för budgetåret 1950/51

flygvapenchefens förelag. På grund av de allmänna principerna för budgetarbetet

upptogs förslaget emellertid icke till prövning i sak i propositionen

1950: 110.

Chefen för flygvapnet har upprepat sitt nyssberörda förslag och därvid

ytterligare framhållit följande.

Svårigheterna att upprätthålla kontinuiteten i personalbesättningen hade

varit avsevärda. Under åren 1948 och 1949 hade fem respektive åtta befattningshavare

tagit avsked. Intill den 1 maj 1950 hade ytterligare två befattningshavare

slutat. Av dessa femton tjänstemän hade tolv som orsak anfört,

bland annat, den i förhållande till arbetsuppgifter och ansvar alltför låga

löneställningen. Den uteblivna löneförbättringen hade vidare medfört, att

sju av biträdena för skriv- och kontorsgöromål meddelat sin avsikt att säga

upp sin anställning från varierande tidpunkter fram till den 1 juli 1950.

Ett av dessa hade redan den 1 juni 1950 slutat sin anställning. Utsikterna

att med bibehållen löneställning besätta befattningarna med kompetenta

sökande tedde sig små. Om den befarade pereonalavgången förverkligades,

kunde detta medföra, att för flygsäkerheten viktiga meddelanden icke längre

kunde befordras med nödig säkerhet och snabbhet. De konsekvenser, som

kunde följa av en personalminskning, vore uppenbara. Flygvapenchefen ville

här endast framhålla, att de ökade flygliastighetema och de reaktionsdrivna

flygplanens för närvarande relativt korta flygtider hade ökat kraven på snabbhet

i signalförbindelserna.

Civilförvaltningen har liksom i anslagsäskandena för innevarande budgetår

framhållit att samtliga biträden i teleprintercentralen fullgjorde ensartade

arbetsuppgifter, som måste sägas vara av mera kvalificerad natur än de, som

åvilade exempelvis ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, placerat i skrivcentral.

I betraktande härav vore det fullt förståeligt, att stora svårigheter

förelåge att med nuvarande lönesättningar förvärva och bibehålla personal för

tjänstgöring i centralen. Då det uppenbarligen vore av största vikt och betydelse,

att flygvapnets signaltjänst kunde upprätthållas på ett tillfredsställande

sätt, ansåge civilförvaltningen sig, även med hänsyntagande till de direktiv,

som meddelats för budgetarbetet, böra ånyo föreslå, att den av flygvapenchefen

föreslagna jämkningen i teleprintercentralens personaluppsättning

komme till stånd.

Statens lönenämnd har erinrat om att personal med här ifrågavarande

arbetsuppgifter förefunnes, förutom vid flygstaben, även vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut (SMHI) samt vid luftfartsverket. Enligt

vad nämnden inhämtat utgjordes den lägre teleprinterpersonalen vid SMHI

för närvarande av teleprinterbiträden och teleprinterexpeditörer. Teleprinterbiträdena

genomginge en elevtid om en månad, varunder dagarvode utginge,

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

varefter antagning skedde i Cf6. Efter IVa år skedde befordran till Ce 8.

Teleprinterexpeditörerna, vilka skulle inneha radiotelegrafistcertifikat, vore

placerade i Cg 10—Cg 12. Vid luftfartsverket tillämpades för hithörande biträden

efter en utbildningskurs på 3—4 månader, varunder dagarvode utginge,

eu befordringsgång omfattande Cf G (IV2 år), Ce 8 (1 år), Ce 9 (3 år)

och Ce 11. Anställnings- och avlöningsförhållandena för teleprinterpersonalen

inom statsförvaltningen vore alltså mycket oenhetliga. Med hänsyn härtill

ville lönenämnden föreslå, att hithörande spörsmål upptoges till prövning

i ett sammanhang råd den pågående allmänna tjänsteförteckningsrevisionen.

Lönenämnden, som avlagt studiebesök vid flygstabens teleprintercentral

och SMHI:s teleprinterexpedition, har emellertid vidare anfört, att nämnden

blivit övertygad om att vissa provisoriska åtgärder, syftande till en förbättring

av löneställningen för teleprinterbiträdena vid flygstaben, borde genomföras

i avvaktan på resultatet av tjänsteförteckningskommitténs arbete. Lönenämnden

föresloge därför, att samtliga för teleprinterbiträden avsedda tjänster

vid flygstaben i enlighet med föreliggande förslag placerades i Ce 11.

Såsom villkor för placering i denna lönegrad borde dock gälla, att vederbörande

under erforderlig utbildnings- och prövotid tjänstgjort såsom aspirant

i Cf 9. Lönenämnden vore medveten om att vissa invändningar kunde göras

mot fastställandet av en så hög begynnelselönegrad för här ifrågavarande

befattningshavare, särskilt som på grund av rådande rekryteringssvårigheter

för befattningarna för närvarande i stor utsträckning toges i anspråk ungdomar

med ingen eller endast obetydlig anställningstid efter avslutad skolutbildning.

Lönenämnden hade emellertid förutsatt, att det med den nu föreslagna

lönesättningen i fortsättningen skulle bli möjligt att — i motsats till

vad som nu vore fallet — rekrytera dessa ansvarsfulla tjänster med kontorsbiträden

med relativt lång anställningstid.

2. Överförande av vissa underofficerare till civilmilitär anställningsform.

Enligt principbeslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 446, 447, 455 och 462)

skola vid fullt genomförd personalorganisation nuvarande beställningar för

förvaltare i flygstationstjänst och i förrådstjänst (flygmateriel) samt för fanjunkare

i stationsunderofficers- och förrådsunderofficersbefattningar ersättas

med verkmästare av 1. klassen respektive mästare av 1. klassen. Sedan det

emellertid framkommit, att på grund av olika befordringsmöjlighoter starka

slitningar kunde förväntas uppstå mellan befintliga civilmilitära beställningshavaro

och de underofficerare, som skulle överföras till de nya civilmilitära

beställningarna, beslöts, att det skulle anstå med frågan om det sätt, på

vilket övergången till den nya .personalorganisationen skulle ske. Tills vidare

skulle ifrågavarande befattningar besättas med underofficerare enligt då tilllämpade

rekryteringsgrunder, så länge för befattningarna lämpade underofficerare

funnes att tillgå.

Genom bifall till de i sammanställningen under punkt 2 redovisade förslagen

av chefen för flygvapnet skulle nyssnämnda år 1948 fattade principbeslut

nu fullföljas. Flygvapenchefen har såsom motivering härför anfört i huvudsak

följande.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. May.ts proposition nr 110.

Nyrekrytering av underofficerare i de yrkesgrenar som kunde avses för

ifrågavarande befattningar förekomme ej längre. Tillgången på underofficerare

med för befattningarna erforderliga tekniska kunskaper och rutin —

utöver dem som nu vore placerade i befattningarna — vore redan nu knapp.

Det finge därför anses ligga i statsnyttans intresse att så snart som möjligt

vidga rekryteringsbasen för ifrågavarande befattningar. Ett antal underofficerare

hade vidare på förfrågan förklarat sig önska övergå till civilmilitär anställningsform.

Med hänsyn till det anförda ansåge chefen för flygvapnet, att den beslutade

omorganisationen borde genomföras den 1 juli 1951, varvid de underofficerare

som då bestrede respektive befattningar, om de så önskade, borde

överföras till civilmilitär anställningsform. Önskade de icke överföras, borde

de medgivas kvarstå i militär anställningsform. Till personalförteckningen

borde därför anmärkas, att nu ifrågavarande civilmilitära beställningar tills

vidare finge ersättas med för budgetåret 1950/51 uppförda underofficersbeställningar

av motsvarande slag. För att ge vederbörande betänketid syntes

dock övergång från militär till civilmilitär anställningsform böra medgivas

under tiden den 1 juli—den 30 september 1951. Vid därefter inträffande

vakanser i de civilmilitära beställningarna eller de militära beställningar, som

— enligt vad i det föregående sagts — skulle kunna ersätta dessa, borde an

sökningsförfarande tillämpas och beställningarna återbesättas endast såsom

civilmilitära alltefter förtjänst och skicklighet hos de underofficerare och

civilmilitärer som sökte dem.

Chefen för flygvapnet hade förutsatt, att — liksom för närvarande —

mekanikertillägg icke skulle utgå till civilmilitära men väl till militära beställningshavare.

Flygtillägg skulle däremot övergångsvis i överensstämmelse

med nu tillämpade principer utgå till det fåtal flygförare (underofficerare och

till civilmilitära beställningar enligt ovan överförda underofficerare) som

behövdes för att täcka viss brist på flygförare i krigs- och fredsorganisationen

och som voro lämpade härför.

I skrivelse den 27 oktober 1950 har civilförvaltningen framhållit, att bifall

till chefens för flygvapnet förslag i vad avsåge de 74 förvaltarbeställningama

skulle innebära en uppflyttning av dessa beställningar från Ma 6, omfattande

löneklasserna 18, 20 och 22, till Ca 21 med löneklasserna 21, 22, 23 och 24 eller

alltså en förhöjning av lönegradsplaceringen med två lönegrader. Fanjunkarna,

skulle uppflyttas en lönegrad, från Ma 5 (löneklasserna 15, 16, 18 och 20)

till Ca 18 (löneklasserna 18, 19, 20 och 21). Förslaget betingades icke av

några förändringar i beställningshavarnas arbetsuppgifter utan innebure i

realiteten en tjänsteförteckningsrevision. Yäl hade riksdagen i princip god

känt de nu förordade utbytena. Förutsättningarna för genomförande härav

vore emellertid nu andra än då nämnda principbeslut fattades. Sålunda hade

tjänsteförteckningskommittén tillkommit med uppgift att pröva lönegrads

placeringen av statliga tjänster över huvud taget, bland annat också de militära

förvaltarna. Vidare hade i de särskilda besparingsdirektiv, som meddelats

för årets budgetarbete, framhållits, att höjning av löneställningen för

befattningshavare som regel kunde medgivas endast där den stode i samband

med lönereglering för olika grupper statsanställda eller vore en följd av ur

besparings- eller rationaliseringssynpunkt önskvärda organisationsföränd

ringar. Att under sådana omständigheter nu genomföra de ifrågasatta åtgär

derna ansåge civilförvaltningen sig icke kunna tillråda.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Civilförvaltningen har vidare anfört, att ämbetsverket tillfullo insåge vikten

av att här ifrågavarande verksamhetsgrenar inom flygvapnet icke försattes i ett

prekärt läge till följd av eventuellt uppkommande rekryteringssvårigheter.

Särskilda åtgärder av provisorisk natur syntes därför böra vidtagas. Dessa

syntes lämpligen kunna givas den formen, att medgivande lämnades att vid

vakanser i här ifrågavarande förvaltar- och fanjunkarbeställningar finge anställas

civilmilitära extra tjänstemän. Löneställningen för ersättarna i förvaltarbeställningarna

syntes därvid böra vara 19 lönegraden. I fråga om löneställningen

för ersättarna i fanjunkargraden borde beaktas, att de nuvarande

fanjunkarna vore berättigade till mekanikertillägg enligt 35 § statens allmänna

avlöningsreglemente. Med hänsyn härtill syntes lämplig löneställning

för dessa ersättare vara 18 lönegraden. Uppkommande kostnader för avlöning

av här avsedd civilmilitär ersättningspersonal syntes böra bestridas av inbesparade

lönemedel å vederbörliga vakanta förvaltar- och fanjunkarbeställningar.

Statens lönenämnd har anfört, att frågan huruvida den föreslagna överföringen

av vissa underofficerare till civilmilitär anställningsform nu borde

komma till stånd undandroge sig lönenämndens bedömande. Vid ett genomförande

av förslaget syntes emellertid med utgångspunkt i de förhållanden

varå 1948 års riksdagsbeslut grundats intet vara att erinra mot de av flygvapenchefen

för de civilmilitära beställningarna förordade löneställningarna.

1949 års tjänsteförteckningskommitté har erinrat om, att Kungl. Maj:t den

30 juni 1949 uppdragit åt kommittén att verkställa utredning rörande löneställningen

för förvaltare och därmed sammanhängande frågor. Uppdraget

innefattade samtliga militära förvaltargrupper. Utredningen avsåge närmast

frågan om eventuellt utnyttjande av den hittills icke ianspråktagna lönegraden

Ma 8. Detta kunde ske genom att vissa förvaltare, med bibehållande av

militär anställningsform, uppflyttades från Ma G till Ma 8. Frågan om höjning

av löneställningen för vissa förvaltare kunde emellertid lösas även

genom att de överfördes till civilmilitär anställning, varvid den mot Ma 8

svarande lönegraden Ca 22 i första hand komme under bedömande. Spörsmålet

om överförande av förvaltare från militär till civilmilitär anställningsform

syntes, i vad avser maskinistpersonal vid marinen, komma att övervägas

jämväl av marinens underofficerssakkunniga. Den i ärendet aktuella frågan

om ersättande av vissa förvaltare vid flygvapnet med civilmilitär personal

syntes icke böra avgöras utan samtidigt beaktande av läget beträffande motsvarande

spörsmål inom försvaret i dess helhet. Enligt kommitténs mening

vore en överföring nu av vissa flygvapnets förvaltare till verkmästare av 1.

klassen i Ca 21 ägnad att föregripa kommitténs behandling av förvaltarfrågan

i dess helhet. Lönefrågan för de militära förvaltarna kunde sägas ha blivit

aktuell redan år 1947 — alltså före det åberopade riksdagsbeslutet av år

1948 — genom att fr. o. m. den 1 juli 1947 en högre lönegrad för förvaltare

infördes i lönesystemet vid sidan av den tidigare. Då förvaltarfrågans

lösning i dess helhet icke syntes kunna genomföras förrän tidigast fr. o. m.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

den 1 juli 1952, syntes det icke lämpligt att redan fr. o. m. den 1 juli 1951

företaga en lönegradsuppflyttning av en del av förvaltarkårcn allenast med

stöd av 1948 års principbeslut rörande flygvapnet. I varje fall kunde kommittén

—- som bl. a. hade ställning som delegation för förhandlingar med

tjänstemännens huvudorganisationer — icke tillstyrka en dylik åtgärd. Därest

rekryteringsbasen för ifrågavarande verksamhetsgrenar inom flygvapnet

ansåges böra vidgas redan fr. o. m. den 1 juli 1951, finge kommittén fördenskull

ansluta sig till försvarets civilförvaltnings förslag, att tills vidare vid

uppkommande vakanser å här ifrågavarande förvaltarbeställningar i Ma

6 civilmilitära extra tjänstemän i lönegraden Cg 19 finge anställas. Som lämplig

tjänstebenämning för sistnämnda tjänstemän finge kommittén föreslå

verkmästare. Kommittén ville understryka, att fråga i detta sammanhang

vore om en provisorisk anordning i avvaktan på kommitténs slutliga ståndpunkttagande

till förvaltarfrågan i dess helhet. Såvitt kommittén kunde finna

innebure nämnda anordning icke någon egentlig rubbning av grunderna för

1948 års åberopade riksdagsbeslut.

Frågan om överförande av vissa fanjunkare vid flygvapnet till civilmilitära

beställningshavare i lönegrad Ca 18 syntes tjänsteförteckningskommittén icke

vara lika komplicerad. Visserligen innebure förslaget på denna punkt, att 77

av flygvapnets fanjunkarbeställningar med lön enligt löneklasserna 15, 16,

18 och 20 skulle omvandlas till civilmilitära beställningar med lön enligt

löneklasserna 18, 19, 20 och 21, vilket till symes skulle innebära en löneökning.

Den invändning, som i utredningens nuvarande läge skulle kunna

riktas häremot, bortfölle emellertid om man i jämförelsen medräknade det

till ifrågavarande fanjunkare utgående mekanikertillägget. I pensionshänseende

finge erinras om att pensionsåldern för fanjunkare vid flygvapnet vore

50 år men för mästare av 1. klassen 60 år. För egen del hade kommittén ur

sina utgångspunkter funnit sig kunna tillstyrka chefens för flygvapnet förslag

om omvandling av vissa fanjunkarbeställningar till civilmilitära beställningar

i lönegrad Ca 18. Beträffande tjänstebenämningen ville kommittén

emellertid framhålla, att benämningen materielmästare för närvarande över

huvud icke förekomme vid flygvapnet. Med hänsyn till att kommittén jämväl

hade att överse gällande tjänstebenämningar ifrågasatte kommittén i nuvarande

läge om icke de överförda fanjunkarbeställningarna kunde inordnas

i den redan befintliga kategorien mästare av 1. klassen (Ca 18). Skulle det

anses nödvändigt att införa benämningen materielmästare borde benämningen

i varje fäll icke förses med någon klassbeteckning.

3. Rekryteringen av flygtekniker. Beställningarna för flygtekniker (Ca 12)

rekryteras f. n. huvudsakligen genom militära hjälptekniker. Dessa hjälp

tekniker erhålla efter viss civil utbildning eller praktik en femårig utbildning

vid flygvapnet, under vilken tid de inneha anställning såsom stammanskap.

Vid sidan av denna rekrytering pågår sedan hösten 1946 försöksvis

vid fem flygflottiljer rekrytering genom civila hjälptekniker. Dessa hjälptekniker

anställas såsom extra tjänstemän i Cg 10 och uttagas bland värn
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

pliktiga, vilka i sin civila gärning tillhöra yrken, som med hänsyn till tjänsten

vid flygvapnet äro lämpliga, och vilka äga sådan kompetens att utbildningen

vid flygvapnet kan begränsas till endast kompletterande specialutbildning

under omkring två år.

Vid anmälan av propositionen 1948:206 (s. 466) anförde departementschefen,

att rekryteringsförsöket med civila hjälptekniker borde utsträckas så

långt att åtminstone två årskullar sådana hjälptekniker efter tvåårig utbildning

vid flygvapnet kunde jämföras med stammanskap med femårig utbildning

inom vapnet. Detta beräknades kunna ske under år 1949. Statsutskottet

framhöll i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 160 (s. 89), att frågan

huruvida rekryteringen framdeles skulle äga rum från endera av kategorierna

militära eller civila hjälptekniker eller från båda dessa personalkategorier

borde hållas öppen tills pågående rekryteringsförsök avsatt resultat.

Chefen för flygvapnet har nu framhållit, att förenämnda försök givit sådana

erfarenheter, att ställning kunde tagas i rekryteringsfrågan. Försöken

hade utvisat, att rekryteringen i fortsättningen icke borde ske från kategorien

militära hjälptekniker. Visserligen medförde en dylik rekryteringsväg den

fördelen, att utbildningen kunde i direkt anslutning till yrkesskolorna anpassas

efter det blivande yrket. Emellertid vore ett dylikt system dyrbarare

iin en rekrytering från den civila personalkategorien. Den civila rekryteringsvägen

hade också den fördelen, att mera mogna sökande till tjänsterna kunde

erhållas, varjämte utbildningsorganisationen kunde minskas och rekryteringsbehovet

bli lägre och lättare att fylla. Chefen för flygvapnet föreslår med

hänsyn härtill, att den senare rekryteringsvägen väljes. Hjälpteknikerna

borde ha civilmilitär ställning och tills vidare placeras i 10 lönegraden.

Under en prövotid av 3 år borde vederbörande anställas såsom extra tjänsteman

för att därefter befordras antingen — i mån av tillgång på tjänster —

till flygtekniker eller till extra ordinarie hjälptekniker i 10 lönegraden. Till

följd av svårigheterna att på förhand överblicka behovet av extra och extra

ordinarie hjälpteknikerbeställningar borde samtliga tjänster upptagas såsom

extra ordinarie i personalförteckningarna. Hjälpteknikerna föreslås skola

erhålla furirs tjänsteklass och rätt att såsom lån utfå erforderliga uniformspersedlar

av kronan.

Behovet av hjälptekniker vid fullt utbyggd organisation har av chefen för

flygvapnet med utgångspunkt från ett årligt rekryteringsbehov av 107 flygtekniker

angivits till 355 man, vilket i jämförelse med det beräknade antalet militära

hjälptekniker vid genomförd organisation (597 man, varav 223 furirer, 117

korpraler och 257 vicekorpraler eller meniga) innebär en minskning med

242 man.

Beträffande de jämkningar i personalförteckningen för budgetåret 1951/52,

som erfordras vid bifall till nämnda förslag, har flygvapenchefen anfört, att

med hänsyn till det beräknade rekryteringsbehovet 150 hjälpteknikerbeställningar

borde uppföras å flygvapnets personalförteckning för andra extra

ordinarie tjänstemän än manskap. I samband härmed kunde antalet man
-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

skapsbeställningar minskas med 200 furirer, 37 korpraler och 46 vicekorpraler

eller meniga. Vidare kunde befintliga 60 extra tjänster för hjälp tekniker

utgå.

Civilförvaltningen har i skrivelse den 27 oktober; 1950 anfört, att, då försöksverksamheten

på förevarande område givit vid handen, att en övergång till

rekrytering av flygteknikerbeställningar från civilmilitära hjälptekniker nu

borde genomföras, ämbetsverket ansett sig böra biträda chefens för flygvapnet

förslag i denna del. Ämbetsverket, som icke f. n. ansåge sig böra ingå

på frågan om innehållet i de vid ett genomförande av ifrågavarande organisation

erforderliga särskilda föreskrifterna, förutsatte, att det skulle ankomma

på chefen för flygvapnet att i sinom tid inkomma med förslag härutinnan.

Icke heller statens lönenämnd har haft något att erinra mot flygvapenchefens

förslag rörande rekryteringen av flygtekniker.

4. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. 1945 års försvarskommitté

anförde i sitt betänkande med förslag angående försvarets organisation

(SOU 1947:42, s. 660 o. f.) i samband med behandlingen av frågan

om behovet av flygläkarpersonal, att från militärt håll framhållits, att det

— för att flygläkarna på bästa sätt skulle kunna bedöma de påfrestningar

i olika avseenden för alla kategorier av flygande personal som flygtjänsten

medförde — vore önskvärt att alla flygläkare vore flygförarutbildade men

att det icke utan specialutredning läte sig bedöma, om flygläkarnas deltagande

i förbandens flygtjänst kunde kombineras med de övriga uppgifter,

som åvilade dem. Skulle så icke vara fallet, kunde det, enligt vad vidare från

militärt håll anförts, bli nödvändigt att tillföra flygvapnet vissa flygförarutbildade

flygläkare utöver eljest angivet behov av flygläkare. Även försvarskommittén

ansåg frågan vara av sådan betydelse, att den borde närmare utredas.

I propositionen 1948: 206 framhölls, att genom den tekniska utvecklingen

de flygmedicinska faktorerna kommit att spela allt större roll för flygvapnets

utveckling och att därför frågan om flygförarutbildning av flygläkare borde

närmare utredas. Den 30 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen för flygvapnet

att i samråd med flyg- och navalmedicinska nämnden utreda berörda

fråga.

Efter utredning i ämnet, som bedrivits i samarbete med flyg- och navalmedicinska

nämnden, framlade chefen för flygvapnet med skrivelse den 28

februari 1949 förslag till en organisation med särskilda specialflygläkare

(flygande flygläkare) vid flygvapnet. För detta förslag jämte däröver avgivna

yttranden lämnades en kortfattad redogörelse vid anmälan av propositionen

1950:110 (s. 107—110). Förslaget innebar i huvudsak följande.

Vid sidan av de nuvarande flottiljläkarbeställningama skulle flygvapnet

tillföras sex specialflygläkare med placering vid fyra förband, försökscentralen

samt krigsflygskolan och med tjänstgöring periodvis vid andra förband

respektive skolor.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Utbildningen av specialflygläkarna avsågs börja efter medicine licentiatexamen

och ett därpå följande kliniskt tjänstgöringsår. De skulle fullgöra

grundläggande flygutbildning och flygslagsutbildning såsom flygförare under

en sammanlagd tid av två år. Under denna tid skulle även meddelas viss

medicinsk undervisning.

Specialflygläkarna avsågos skola tjänstgöra i tre år efter avslutad utbildning

men kunna erhålla förlängd tjänstgöring efter avslutad ordinarie treårsperiod.

I fråga om löneförmåner föreslogs lön m. in. under utbildningen enligt

Cg 23 första utbildningsåret och Cg 25 det andra ävensom flygtillägg (elevtillägg),

samt under tjänstgöring såsom specialflygläkare lön m. m. enligt

Ce 27 med ett årligt tilläggsarvode av 10 000 kronor. Specialflygläkarna

skulle förbinda sig att icke inneha verksamhet eller tjänst utanför flygvapnet.

Till specialflygläkare som efter avslutad treårsperiod kvarstod i tjänst

skulle utgå samma löneförmåner som under denna period, dock att tilläggsarvodet

skulle höjas till 12 000 kronor för år.

Den genomsnittliga årskostnaden för den föreslagna organisationen i utbyggt

skick skulle uppgå till omkring 717 600 kronor. I besparingssyfte och

för att pröva lämpligheten av organisationen i fråga föreslog flygvapenchefen,

att tills vidare endast en försöksorganisation skulle igångsättas, varvid fyra

specialflygläkare skulle färdigutbildas. Kostnaderna för denna försöksorganisation

beräknades till i genomsnitt omkring 300 000 kronor för år.

Vid anmälan av propositionen 1950: 110 (s. 119) anförde departementschefen,

att han icke f. n. var beredd tillstyrka flygvapenchefens nyssnämnda

förslag. Departementschefen delade av Sveriges läkarförbund uttalade

farhågor för att rekryteringssvårighetema skulle visa sig bli alltför

stora. Vissa uttalanden om erfarenheter från utländskt håll om att värdet

av flygförarutbildning av läkare icke motsvarade de kostnader och den tid

som krävdes härför borde enligt departementschefens mening tillmätas avsevärd

betydelse vid bedömandet av denna fråga. Liksom civilförvaltningen

och läkarförbundet ifrågasatte departementschefen om icke ett system med

spanarutbildning skulle vara mera lämpat för svenska förhållanden. I vart

fall syntes detta närmare böra klarläggas liksom även vilka kostnader dylik

utbildning skulle medföra, innan slutlig ställning toges till här avhandlade

spörsmål. Det syntes under alla förhållanden angeläget att man inriktade

sig på åtgärder ägnade att stödja den flygmedicinska forskningsverksamhet

som bedreves av flyg- och navalmedicinska nämnden.

Med skrivelse den 21 december 1950 har chefen för flygvapnet efter förnyad

utredning i ämnet framlagt förslag till eu modifierad organisation med

specialflygläkare m. m. I sammanfattning innebär förslaget i huvudsak följande.

Två förordnandetjänster i Cp 5 med högst tolvårigt förordnande inrättas

för fullständigt flygutbildade specialflygläkare med placering i flygledningen.

Specialflygläkarna, som skola vara heltidsanställda, uppbära utöver lön avlöningsförstärkning

med 10 000 kronor samt flygtillägg enligt gällande grunder.

Arbetsuppgifterna falla främst inom flygmedicinens område och fullgöras

under tjänstgöring såväl vid flygledningen som vid flygförband och

försökscentralen.

Ttekryteringen till specialflygläkartjänsterna beräknas ske antingen genom

vid flygvapnet fullt utbildade flygare, vilka sedermera avlägga medicine licentiat
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

examen, eller också genom medicine licentiater, vilka sedermera erliålla fullständig

flygutbildning. Utbildning i flygmedicin erhålles vid flygmedicinska

och. andra institutioner inom landet eller vid kurser i utlandet. Under flygutbildning

utgår lön m. m. enligt lönegrad Ce 25 under första utbildningsåret

och enligt lönegrad Ce 27 under det andra. Flygtillägg (elevtillägg) utgår

enligt samma grunder som för övrig personal i motsvarande löneställning vid

tjänstgöring som flygförare.

Fem nya arvodesbefattningar för flygläkare av 2. graden inrättas, vilkas

innehavare vid anställningen skola förbinda sig att genomgå en två månaders

flygkurs. Dessa läkare skola tjänstgöra dels vid uttagningskommissionema

och dels i och för utförande av vissa flygmedicinska specialundersökningar,

såsom undertryckskammarprov.

I dylik kurs avses vidare, efter frivilligt åtagande, skola deltaga innehavare

av redan befintliga flygläkartjänster.

Av den till grund för dessa förslag liggande utredningen inhämtas i huvudsak

följande.

Flygspanarutbildning för flygläkare skulle i stort sett innebära, att flygläkarna

under flygtjänst praktiskt lärde känna de flygmedicinska problem

(accelerationspåkänningar in. in.) som sammanhängde med flygning. En på

detta sätt erhållen utbildning vore givetvis av stor betydelse för en flygläkare

bl. a. genom den luftvana den skänkte och de erfarenheter av

olika slag, som härunder bibringades honom. Den kunde dock icke på något

sätt ersätta de djupgående insikter i flygningens problem, som medfölja en

fullständig flygutbildning. Fn dylik fullständig flygutbildning vore ofrånkomligt

nödvändig, om man ville äga tillgång till högkvalificerade flygande

flygläkare, vilka skulle kunna tjänstgöra såsom medicinska provflygare.

Huvuddelen av flygvapnets flygplanbestånd bestode av ensitsiga jaktflygplan,

varför möjligheter icke förefunnes att giva spanarutbildade flygläkare

egna erfarenheter av flygning med denna väsentliga del av flygplanbeståndet.

Det syntes alltså kunna fastslås — vilket även senaste utländska erfarenheter

bestyrkte — att fullständig flygutbildning vore oundgängligen nödvändig för

att tillföra flygvapnet högkvalificerade specialister beträffande flygmedicinska

problem. Det måste emellertid tillika framhållas, att det icke vore

nödvändigt, att ens huvuddelen av flygläkarna vore sådana specialister.

Emellertid kvarstode därutöver jämväl det gamla önskemålet att på bredare

front göra flygläkarna mera flygsinnade, än vad nu vore fallet, varvid dock

flygspanarutbildning framstode som onödigt omfattande och förenad med

alltför stora kostnader. Det syntes därför vara nödvändigt att gå fram på

två skilda vägar, nämligen att dels utbilda högt kvalificerade medicinska

provflygare (specialflygläkare), dels ge ett större antal flygläkare ökad luftvana

och allmänt fördjupad erfarenhet av flygning genom att de finge medfölja

i flygplan under ordinarie övningar.

I stället för det tidigare förordade systemet med korttidsanställning av ett

större antal specialflygläkare och därmed följande regelbundet återkommande

dyrbar utbildning av nya dylika, borde endast två specialflygläkare anställas.

Dessa skulle i stället knytas fastare och under längre tid till flygvapnet, genom

att för dem inrättades två förordnandetjänster med en anställningstid av högst

tolv år, efter vilken full pension skulle, utgå. Genom att anställningstiden

på detta sätt begränsades till tolv år, kunde det beräknas, att de under hela

anställningstiden kunde bibehålla en hög grad av flygskicklighet, vilket vore

en nödvändig förutsättning för att de på rätt sätt skulle kunna fylla sina

arbetsuppgifter. Dessa avsåges bliva av såväl taktisk som teknisk natur.

I taktiskt avseende skulle det ankomma på specialflygläkare att med stöd av

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

159

egna erfarenheter genom instruktions- och upplysningsverksamhet vidmakthålla

och förbättra den flygande personalens stridsduglighet. De flygtekniska

uppgifterna innebure, att specialflygläkaren framförde medicinska synpunkter

på samt härav betingade förslag till förbättringar av befintlig flyg- och annan

vid flygvapnet förekommande materiel samt på försökskonstruktioner av flygplan

och dylikt. Möjligheter borde beredas specialflygläkarna att i erforderlig

grad följa utvecklingen och framstegen inom den praktiska medicinens olika

områden.

För närvarande syntes möjligheter föreligga att rekrytera två specialflygläkartjänster

bland personal, som genomgått fullständig flygutbildning vid

flygvapnet. Härigenom skulle för den närmaste tioårsperioden de dryga kostnader,

omkring 130 000 kronor per läkare, som vore förbundna med flygutbildning,

kunna undvikas. I de fall medicine licentiater genomginge flygutbildning

syntes det vara skäligt och nödvändigt ur rekryteringssynpunkt, att

de därvid erhölle extra ordinarie anställning. De föreslagna löneställningarna,

Ce 25 respektive Ce 27, överensstämde med de för bataljonsläkartjänster fastställda

och motsvarade även närmast avlöningsförmånerna i underläkartjänst.

Specialflygläkare borde i lönegradshänseende placeras gynnsammare än

flottilj läkare och närmast jämställas med förste flygläkare i Ca 29, löneklass

31. Med hänsyn till specialflygläkares tjänstgöringsplacering vid flygledningen

borde befattningarna inplaceras i lönegrad Cp 5. Utöver lön och flygtillägg

borde utgå avlöningsförstärkning (arvode). Detta borde icke understiga

de till överläkare vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för

fallandesjuka utgående extra förmånerna i form av avlöningsförstärkning med

5 004 kronor och bostadsbidrag med 3 000 kronor eller tillhopa 8 004 kronor.

För specialflygläkare föreslogos ett tilläggsarvode om 10 000 kronor per år,

vilket syntes nödvändigt med hänsyn till att specialflygläkare icke kunde

beräknas åtnjuta någon inkomst från civil läkarverksamhet. Icke heller kunde

de garanteras att efter förordnandetidens utgång få kvarstanna i flygvapnets

tjänst i annan befattning.

Envar av de nuvarande 26 flygläkarna av 2. graden vore skyldig att tjänstgöra

under 60 dagar varje år. De fullgjorde alltså tillsammans 52 tjänstgöringsmånader

per år. Vid beräkningen av flygvapnets fredsbehov av dylika

läkare hade icke medräknats det behov av biträdande undersökningsläkare

som numera funnes vid de kommissioner, där uttagning av aspiranter och

fältflygare ägde rum, och ej heller det behov av läkare som förelåge för

speciella flygmedicinska uppgifter, såsom att leda de numera för flygförare

obligatoriska proven i undertryckskammare. För dessa uppgifter beräknades

sammanlagt ett ytterligare behov av fem flygläkare av 2. graden, motsvarande

tio tjänstgöringsmånader per år. För dessa läkare skulle genomgång av en

två månaders flygkurs — för en beräknad kostnad per läkare av omkring

28 000 kronor — vara obligatorisk. Härigenom beräknades en grund bliva

lagd för ökad kontakt mellan flygläkaren och den flygande personalen. Det

syntes sannolikt, att till dessa befattningar komme att söka läkare, som hade

speciellt intresse för med flygning sammanhängande medicinska problem.

Dessa läkare skulle under sin tjänstgöring vara eu värdefull tillgång för flygvapnet,

samtidigt som de skulle utgöra ett lämpligt rekryteringsunderlag för

flottiljläkarbeställningar. I krig beräknas dessa läkare komma att tjänstgöra

såsom eskaderläkare, i vilka befattningar för närvarande endast värnpliktiga

läkare voro placerade.

Även övriga flygläkare vid flygvapnet skulle, för att tillgodose önskemålet

att på bredare front göra dem flygsinnade, kunna efter frivilligt åtagande

beordras till bär avsedd flygkurs. Kostnaderna för ett uppskattat antal deltagare

i dylik kurs ha beräknats till omkring 128 000 kronor.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Årskostnaderna för bär föreslagen personalökning ha beräknats uppgå till

i runt tal 336 300 kronor.

I sin utredning har chefen för flygvapnet vidare berört frågan om vilka

åtgärder som kunde bli erforderliga för att stimulera de läkare som genomgå

flygkurs till fortsatt deltagande i flygning. Flygvapenchefen har därvid

ifrågasatt huruvida icke, utöver ersättning i form av flygtraktamente, full

kompensation för med flygningen förenade merkostnader för vederbörandes

försäkringsskydd kunde erhållas på statens bekostnad. Denna fråga borde

särskilt utredas.

Över förslaget ha utlåtanden avgivits av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning,

försvarets sjukvårdsstyrelse, medicinalstyrelsen, statens nämnd

för flyg- och navalmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet, statskontoret,

Svenska läkaresällskapet samt Sveriges läkarförbund. Av dessa ha överbefälhavaren,

sjukvårdsstyrelsen samt flyg- och navalmedicinska nämnden helt tillstyrkt

förslaget och starkt betonat angelägenheten ur personal- och forskningssynpunkter

av att detsamma snarast genomföres.

Medicinalstyrelsen har i princip tillstyrkt förslaget om särskilda specialflygläkare

och därvid särskilt framhållit att ett realiserande av förslaget finge

anses på ett verksamt sätt bidraga till flygsäkerhetens främjande. Styrelsen

har dock påpekat, att förste läkarna vid statens sinnessjukhus utöver lön

enbart åtnjöte en avlöningsförstärkning med 4 008 kronor. Styrelsen ville

vidare framhålla, att med en avlöningsförstärkning i enlighet med flygvapenchefens

förslag specialflygläkama skulle komma att erhålla en fast lön, som

överstege generalläkarens. Frågan om specialflygläkarnas avlöningsförmåner

syntes därför böra bli föremål för närmare övervägande.

Flygvapenchefens förslag i övrigt har medicinalstyrelsen biträtt.

Försvarets civilförvaltning har funnit de skäl övertygande som nu åberopats

till stöd för förslaget att specialflygläkarna skulle inneha fullständig

flygförarutbildning. Vid sådant förhållande och då enligt förslaget förutsättningar

syntes föreligga att — sett på lång sikt — hålla utbildningskostnaderna

på en relativt låg nivå, ville ämbetsverket icke motsätta sig, att av

de blivande specialflygläkarna krävdes fullständig flygutbildning. Ämbetsverket

förutsatte givetvis, att för tjänsterna i första hand borde ifrågakomma

personer, som redan före avlagd medicine licentiatexamen erhållit flygutbildning.

Skulle vederbörande icke inneha fullständig dylik utbildning, borde

möjlighet föreligga att ordna kompletterande utbildning i syfte att nedbringa

kostnaderna. Ämbetsverket ansåge sig kunna biträda vad chefen för flygvapnet

föreslagit i fråga om anställningsform och lönegradsplacering av

ifrågavarande läkare. De båda specialläkarbeställningarna borde uppföras på

personalförteckningen för ordinarie tjänstemän vid flygvapnet. Däremot

syntes, med hänsyn till att de båda extra ordinarie tjänsterna endast skulle

utnyttjas vid förefallande behov, dessa icke böra uppföras å personalförteckning,

utan borde Kungl. Maj:t efter framställning i varje särskilt fall medgiva,

att tjänsterna finge tagas i anspråk. Under utbildning borde läkarna

anställas utan fast stationeringsort. Ifrågasättas kunde, om icke med hän
-

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

syn till att i arbetsuppgifterna för de utbildade specialflygläkama inginge

tjänstgöring vid olika flottiljer, motsvarande borde gälla jämväl specialflygläkarna.

Civilförvaltningen borde dock ha möjlighet att om omständigheterna

därtill föranledde —• exempelvis vid längre tjänstgöringsperioder utom Stockholm

—- medgiva rätt till tjänstgöringstraktamente. Yad i övrigt föreslagits

beträffande förmåner åt här avsedda läkare hade icke givit civilförvaltningen

anledning till annat uttalande än att ämbetsverket förutsatte, att avlöningsförstärkningen

till specialflygläkare bestämdes till ett med 12 jämnt delbart

belopp, förslagsvis 10 008 kronor. Föreskrift borde meddelas om skyldighet

för specialflygläkare att vid avgång ur tjänst inträda i flygvapnets reserv.

Yad flygvapenchefen i övrigt föreslagit har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Statskontoret har anfört, att resultatet av den flygmedicinska forskningsverksamheten

borde avvaktas ännu någon tid, innan slutlig ställning toges

till frågan om inrättandet av särskilda speeialflygläkartjänster. Erinras finge

i detta sammanhang, att för innevarande budgetår medel anvisats till ytterligare

intensifiering av den flygmedicinska forskning, som bedreves under

ledning av flyg- och navalmedicinska nämnden. Därest särskilda tjänster för

flygande läkare skulle anses böra komma till stånd, borde dessa enligt statskontorets

mening icke hänföras till löneplan 2 utan uppföras såsom extra

ordinarie tjänster i högst lönegrad Ce 29, motsvarande den för förste flygläkare

gällande löneställningen. Utöver lön och flygtillägg borde härvid något

särskilt tilläggsarvode icke komma i fråga. Såsom i utredningen framhållits,

utginge visserligen dylikt arvode enligt beslut vid 1950 års riksdag till läkarna

vid de statliga sinnessjukhusen. Statskontoret ville emellertid erinra, att

denna senare löneförbättring genomförts uteslutande i syfte att stimulera

rekryteringen av läkare till sinnessjukhusen, där en omfattande läkarbrist

förelegat. Sagda anordning kunde fördenskull icke tagas till intäkt för att

särskild avlöningsförstärkning skulle utgå även till nu ifrågavarande befattningshavare.

Beträffande avlöningsförmånerna under utbildningstiden (Ce 25

och Ce 27 under första respektive andra året) har statskontoret erinrat om

att ämbetsverket i utlåtande över det av flygvapenchefen år 1949 avgivna förslaget

givit uttryck åt den uppfattningen, att de i nämnda förslag uppställda

lönevillkoren (Cg 23 respektive Cg 25) vore tilltagna i överkant. I vart fall

borde under den första tjänstgöringstiden Cg-anställning ifrågakomma.

Statskontoret har vidare anfört att, då närmare uppgifter rörande omfattningen

av de arbetsuppgifter, som skulle ankomma på innehavarna av de

föreslagna fem nya befattningarna som flygläkare av 2. graden, icke lämnats,

hållpunkter saknades för ett bedömande av förslaget i denna del. Statskontoret

ville emellertid framhålla, att flygvapnets läkarorganisation varit föremål

för statsmakternas prövning så sent som år 1948 (prop. 1948: 206; st. utsk.

uti. 1948:160; rd. skr. 1948:369).

Statens lönenämnd har med beaktande av de alldeles särskilda utbildningsoch

tjänstgöringsförhållandena, varom här vore fråga, icke funnit anledning

till erinran mot att de föreslagna specialflygläkartjänsterna inplaceras i löne
11-8.

-5 51 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 110.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

grad Cp 5. Lönenämnden har förutsatt, att gällande tjänstepensionsreglemente

skall tillämpas i full utsträckning och att följaktligen pensionsbeloppet

i förekommande fall skall reduceras jämlikt föreskrifterna i 22 § 3 mom.

nämnda reglemente.

Mot förslaget att specialflygläkare skulle äga uppbära flygtillägg enligt

gällande grunder har lönenämnden intet haft att invända. Däremot har lönenämnden

icke ansett sig kunna tillstyrka att avlöningsförstärkning må åtnjutas

med så högt belopp som 10 000 kronor för år. Dönenämnden har för

sin del funnit skäligt, att avlöningsförstärkningen bestämmes till ett belopp

av 4 008 kronor för år eller till samma belopp som för närvarande utgår i

form av avlöningsförstärkning till förste läkarna vid statens sinnessjukhus.

Lönenämnden har härvid utgått från att Kungl. Maj:t meddelar beslut, att

innehavare av specialflygläkartjänst icke må utöva enskild praktik mot betalning.

Yad slutligen angår avlöningsförmåner under sådan fullständig flygutbildning,

vilken avses skola i förekommande fall anordnas för medicine licentiater,

som aspirera på specialflygläkartjänst, har lönenämnden biträtt vad

chefen för flygvapnet härutinnan föreslagit.

Svenska läkaresällskapet, som i princip tillstyrkt den föreslagna organisationen

med specialflygläkare, anser emellertid att utredningen i alltför stor

utsträckning lagt vikten vid flygutbildningen medan den medicinska utbildningen

ej givits tillräcklig bredd. Större delen av den obligatoriska utbildningen

för flygläkare vid amerikanska flygvapnet — mer än 4/s av tiden -—

ägnades åt medicinska ämnen och endast Vs åt flygkunskap. Noggrannare

specifikation av hur mycket fysiologi, flygfysiologi, invärtes medicin, otiatri

o. s. v. som borde fordras av en specialflygläkare vore önskvärd, när dylika

tjänster inrättades. Sällskapet funne det vara av stor vikt att man om möjligt

utnyttjade de amerikanska utbildningsanstalterna för flygläkare. Det

förefölle otillräckligt att låta dessa specialflygläkare endast genomgå en

mindre kurs. Denna omfattade blott iU av den medicin- och neuropsykiatriutbildning,

som inginge i den större kurs som vore obligatorisk för den

amerikanske flygläkaren på stat. Sällskapet har vidare föreslagit att bestämda

regler för specialflygläkarnas medicinska fortbildning efter amerikanskt

mönster i huvudsak fastställdes redan i anställningsvillkoren.

Mot flygvapenchefens förslag i övrigt har läkaresällskapet icke haft något

att erinra.

Sveriges läkarförbund har anfört, att de förslag, som nu avgivits av chefen

för flygvapnet, enligt förbundets uppfattning kunde betraktas som i stöld sett

tillfredsställande och förbundet ville för sin del tillstyrka, att frågan bringades

till sin slutliga lösning i enlighet med de riktlinjer, som uppdragits

i utredningen. Förbundet ville emellertid understryka vikten av att specialflygläkarna

i största möjliga utsträckning bereddes tillfälle till den förutsatta

kompletterande utbildningen inom den praktiska medicinens olika områden.

Förbundet ville föreslå, att specialflygläkarna i sådant syfte tillför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo. KxJ

säkrades rätt att under högst o månader per år tillgodogöra sig sådan utbildning.

Läkarförbundet har vidare uttalat, att förbundet helt anslöte sig till tanken

på att flygläkare som deltogo i flygning skulle, utöver ersättning i form av

flygtraktamente, beredas kompensation för med flygningen förenade merkostnader

för vederbörandes försäkringsskydd. Förbundet ville tillstyrka, att

denna fråga snarast möjligt upptoges till bedömande i särskild ordning.

Förslag om att till 12 lönegraden uppflytta de nu till 11 lönegraden hänförda

tjänsterna för sjukvårdsförmån vid förbanden ha tidigare framställts

av civilförvaltningen. I skrivelse den 10 februari 1949 angående vissa medelsäskanden

för försvarsgrenarna för budgetåret 1949/50 framhöll civilförvaltningen,

att försvarets civila tjänstemannaförbund tidigare föreslagit 14 lönegraden

för dessa tjänster medan chefen för flygvapnet stannat vid 12 lönegraden.

Förbundet hade funnit det i hög grad angeläget, att frågan om denna

i lönehänseende eftersatta personalgrupps inplacering icke vidare ställdes

på framtiden. Såsom en provisorisk lösning hade förbundet hemställt att

tjänsterna i fråga, i avvaktan pa slutligt ställningstagande till föreliggande

organisationsfrågor, skulle uppflyttas till 12 lönegraden, varigenom paritet

skulle erhållas med löneställningen för överfurir. Förbundet hade erinrat

om, att sjukvårdsförmanstjänstema i stor utsträckning rekryterades från underbefälets

led.

Tjänstemannaförbundet har nu hemställt hos civilförvaltningen att i

medelsäskandena för budgetåret 1951/52 ånyo upptaga frågan om lönegradsuppflyttning

av sjukvårds förmännen. Med hänsyn till principerna för budgetarbetet

har civilförvaltningen emellertid ansett sig icke nu böra föreslå

jämkning i dessas löneställning.

Av befintliga furirsbeställningar vid flygvapnet avses 38, två vid varje

förband, för sjukvårdsfurirer.

I skrivelse den 2 januari 1951 har försvarsväsendets underbefälsförbund

hemställt, att förslag om att ersätta sjukvårdsfurirema vid flygvapnet med

pensionsberättigade beställningshavare med antingen militär eller civilmilitär

anställningsform måtte föreläggas 1951 års riksdag.

Chefen för flygvapnet har framhållit, att av de 38 beställningarna för sjukvårdsfurirer

för närvarande endast, 13 vore tillsatta med furirer på aktiv stat.

Av de vakanta beställningarna bestredes 24 av personal — huvudsakligen

kvinnliga sjukvårdsbiträden — anställd med stöd av Kungl. Maj:ts beslut

den 22 juni 1950 angående fortsatt tillfälligt tillgodoseende av behovet av

sjukvårdspersonal vid försvarsväsendet. Flygvapenchefen har vidare bland

annat criniat om att han i äskandena för budgetåret 1949/50, i anslutning till

förslag av 1945 års försvarskommitte, föreslog att vid varje förband do två

sjukvårdsfurirema skulle ersättas med en sjukvårdare i Ce 11 och ett sjukvårdsbiträde

i Ce 3. Härom hade departementschefen vid anmälan av propositionen

1949: 135 (s. 140) anfört, att denna fråga borde övervägas i samband

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

med planerade organisationsförsök beträffande flottiljorganisationen. Flygvapenchefen

ansåge att den av honom sålunda föreslagna organisationsförändringen,

såvitt avsåge utbyte av en furirsbeställning per förband mot tjänst

för sjukvårdsbiträde, borde kunna genomföras utan att resultatet av blivande

organisationsförsök därmed föregrepes. Därvid borde emellertid nuvarande

innehavare av furirsbeställningarna i fråga och sådana befattningshavare, som

med stöd av Kungl. Maj:ts berörda beslut den 22 juni 1950 anställts såsom

ersättare för sjukvårdsfurir, medgivas kvarstå i innehavd anställning i avvaktan

på vakans.

Yad beträffar de återstående för sjukvårdsfurirer avsedda beställningarna,

har flygvapenchefen nu föreslagit, att desamma tills vidare utbytas mot tjänster

för sjukvårdare i Ce 12. Genom att välja civil extra ordinarie anställningsform,

som visat sig lämplig för sjukvårdsförmännen vid flottiljerna, komme

resultatet av förenämnda organisationsförsök icke att föregripas. Pensionsåldern

i de nya tjänsterna borde icke sättas högre än 55 år, enär speciella

krav på fysisk och psykisk kondition måst-e ställas på tjänsternas innehavare.

Därest, såsom föreslagits, här avsedda sjukvårdare placerades i 12 lönegraden,

borde de nu till 11 lönegraden hänförda sjukvårdsförmännen tills vidare hänföras

till lägst 12 lönegraden.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har biträtt flygvapenchefens förelag, såvitt

avser utbyte av en furirsbeställning vid varje förband mot tjänst för sjukvårdsbiträde.

Sjukvårdsstyrelsen har vidare föreslagit att, innan beslut fattas

om ändring beträffande de återstående beställningarna för sjukvårdsfurir,

sjukvårdspersonalens åligganden vid flottiljsjukhusen utredas.

Försvarets civilförvaltning har liksom sjukvårdsstyrelsen biträtt förslaget

om att vid varje förband utbyta en furirsbeställning mot sjukvårdsbiträdestjänst.

Däremot borde med hänsyn till vad sjukvårdsstyrelsen anfört någon

jämkning i fråga om de återstående sjukvårdsfurirsbeställningarna icke för

närvarande vidtagas. Flygvapenchefens förelag att nuvarande innehavare av

till utbyte föreslagen furirsbeställning skulle få övergångsvis kvarstå vid

vederbörligt förband ansåge civilförvaltningen sig icke kunna förorda. Då

enligt till ämbetsverket lämnade uppgifter båda här avsedda furirsbeställningar

för närvarande vore besatta vid allenast tre förband, skulle omplacering erfordras

endast för tre beställninghavare.

Civilförvaltningen har ansett sig icke nu kunna tillstyrka ett av chefen för

flygvapnet i skrivelse den 13 januari 1951 framställt förslag om att utbyta

en befintlig extra tjänst för sjukvårdsbiträde vid F 1 mot en extra ordinarie

sådan tjänst.

5. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Stabschefen vid inspektionen

för luftbevakningen är enligt, gällande organisation alternativt

major eller kapten, under det att motsvarande befattningshavare vid inspektionen

för den tekniska tjänsten — om han är officer — är alternativt överstelöjtnant

eller major. Chefen för flygvapnet, som enligt det föregående (p. 1)

föreslagit, att för chefen för flygstabens personalavdelning — i likhet med

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

vad som redan gäller för övriga avdelningschefer vid staben — avses en beställning

för alternativt överstelöjtnant eller major, har framhållit, att det

ansvar och de arbetsuppgifter, soin åvilade stabschefen vid inspektionen för

luftbevakningen, enligt numera vunna erfarenheter vore närmast jämförbara

med vad som åvilade övriga förenämnda befattningshavare. Flygvapenchefen

har därför föreslagit, att den för ifrågavarande stabschef avsedda beställningen

för alternativt major eller kapten utbytes mot en beställning för alternativt

överstelöjtnant eller major.

Civilförvaltningen har icke i och för sig haft något att erinra mot detta

förslag. Med hänsyn till meddelade direktiv för budgetarbetet har ämbetsverket

emellertid ansett sig icke nu böra räkna med att det föreslagna utbytet

kommer till stånd.

Den vid flygkrigshögskolan ständigt tjänstgörande lärarpersonalen utgöres

enligt nuvarande organisation av — förutom skolchefen, överste i Mo 12 eller

Ma 12 — eu major och en kapten, vilka tjänstgöra såsom förste lärare, den

ene vid den allmänna kursen och den andre vid den högre kursen (stabskurs

eller teknisk kurs). Chefen för flygvapnet har med hänvisning till förstelärarbefattningarnas

stora vikt för den högre utbildningen inom flygvapnet föreslagit,

att den för den ene förste läraren avsedda kaptensbeställningen utbytes

mot en majorsbeställning.

Vidare har flygvapenchefen föreslagit, att den kaptensbeställning vid flygkadettskolan,

som är avsedd för skolchefens ställföreträdare (läraren i krigskonst

eller förste flyglärare) ävenledes ersättes med en majorsbeställning.

Till stöd för sistnämnda förslag har flygvapenchefen framhållit bland annat,

att motsvarande befattningar vid aiméns krigsskola och sjökrigsskolan bestredes

av beställningshavare i Ma 10.

Med hänsyn till de för budgetarbetet lämnade direktiven har civilförvaltningen

ansett sig icke för närvarande böra föreslå någon jämkning i flygkrigshögskolans

och flygkadettskolans personalorganisationer.

Civilförvaltningen har i enlighet med förslag av chefen för flygvapnet

beräknat, att antalet fänrikar under budgetåret 1951/52 skall utgöra i medeltal

63 mot omkring 80 under innevarande budgetår.

Enligt beslut av 1948 års riksdag (prop. 1948: 206, s. 462) skola för stam

manskap, som vid övergången till flygvapnets nya personalorganisation redan

påbörjat sin utbildning, i princip bibehållas de möjligheter till vidareutbildning

och befordran till underofficer och officer, som förelegat vid rekryterings

tillfället, och följaktligen även till beställningar, som icke längre skola ingå

i den nya organisationen, fullt genomförd. För att möjliggöra befordran av,

bland annat, sådant manskap, som i överensstämmelse med nyssberörda riksdagsbeslut

under innevarande budgetår utbildas till underofficer, har chefen

för flygvapnet föreslagit, att, antalet sergeantsbeställningar från och med näst

kommande budgetår utökas med 20.

Civilförvaltningen har ansett sig böra räkna med att underofficerskadern

utbygges i enlighet med vad flygvapenchefen sålunda föreslagit.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo,

I gällande personalförteckning finnes för flygvapnets centrala skolor uppförd

en arvodesbefattning för expeditionsofficer i 1:29. Innehavaren av denna

befattning tjänstgör som adjutant i den för skolorna gemensamma staben. Då

en kapten på aktiv stat numera kan placeras i befattningen, har chefen för

flygvapnet med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att arvodesbefattningen

utgår ur personalförteckningen.

Antalet icke-ordinarie manskapsbeställningar vid flygvapnet, med undantag

för musikmanskap, vid fullt genomförd organisation angav chefen för flygvapnet

i sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår till

sammanlagt 1 883, varav 895 furirer, 223 korpraler, 122 korpraler eller vicekorpraler

samt 643 vicekorpraler eller meniga (prop. 1950: 110, s. 113). Av

dessa beställningar beräknades för fältflygare (stamflygförare) 412 furirer,

122 korpraler eller vicekorpraler och 127 vicekorpraler eller meniga, för signalis

ter 147 furirer, 76 korpraler och 185 vicekorpraler eller meniga, för trupputbildare

75 furirer, 30 korpraler och 74 vicekorpraler eller meniga, för

sjukvårdare 38 furirer samt för militära hjälptekniker 223 furirer,

117 korpraler och 257 vicekorpraler eller meniga.

Chefen för flygvapnet har nu framhållit, att till följd av beslutad ändrad

utbildningsgång för fältflygare (jfr prop. 1950:110, s. 116—118 samt 121 och

122) antalet för fältflygare avedda manskapsbeställningar vid fullt genomförd

organisation kunde minskas med 5 korpraler eller vicekorpraler och 40 vicekorpraler

eller meniga. Vidare kunde vid bifall till den av flygvapenchefen

enligt det föregående (p. 3) förordade ändrade rekryteringsvägen för flygtekniker

samtliga för militära hjälptekniker avsedda manskapsbeställningar

utgå vid genomförd organisation. Med beaktande härav har flygvapenchefen

angivit antalet icke-ordinarie manskapsbeställningar vid genomförd organisation

till sammanlagt 1241, varav (895 — 223=) 672 furirer, (223 —117=)

106 korpraler, (122 — 5=) 117 korpraler eller vicekorpraler och (643 — 40 —

257 =) 346 vicekorpraler eller meniga.

För budgetåret 1950/51 fastställd personalförteckning för flygvapnet upptager,

förutom musikmanskap, följande beställningar för icke-ordinarie manskap,

nämligen 1 250 furirer, 200 korpraler, 122 korpraler eller vicekorpraler

samt 550 vicekorpraler eller meniga. Såsom av det föregående (p. 3) framgår

liar chefen för flygvapnet föreslagit, att antalet för militära hjälptekniker

avsedda manskapsbeställningar från och med nästa budgetår minskas med

200 furirer, 37 korpraler och 46 vicekorpraler eller meniga. Vad beträffar övriga

yrkesgrenar har flygvapenchefen föreslagit, att antalet korpraler ökas med 9

samt att antalet korpraler eller vicekorpraler och vicekorpraler eller meniga

minskas med 52 respektive 57. Enligt flygvapenchefens förslag skulle alltså

för budgetåret 1951/52 i personalförteckningen uppföras, förutom musikmanskap,

följande beställningar för icke-ordinarie manskap, nämligen (1250 —

200 =) 1 050 furirer, (200 — 37 + 9 =) 172 korpraler, (122 — 52 =) 70 korpraler

eller vicekorpraler och (550 — 46 — 57 =) 447 vicekorpraler eller meniga.

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

Civilförvaltningen bär icke haft något att erinra mot chefens för flygvapnet

förslag i fråga om antalet manskapsbeställningar.

6. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. I gällande personalförteckning

finnas uppförda 36 beställningar för flygingenjör av 1. graden

i Ca 30. Enligt till förteckningen meddelad föreskrift skall vid uppkommande

vakans i dylika beställningar frågan om beställningarnas återbesättande prövas

av Kungl. Maj:t. Vid uppkommande vakans i beställning som här avses äger

Kungl. Maj:t med utnyttjande av den vakanta beställningen tillsätta beställning

i 29 lönegraden utöver det i personalförteckningen upptagna antalet

dylika beställningar (jfr prop. 1948:209, s. 123).

Då 30 lönegraden ansetts icke böra ingå i lönegradsserien för ingenjörpersonal,

ha ifrågavarande beställningar för flygingenjör av 1. graden avsetts

skola fördelas på 31 och 29 lönegraderna (jfr prop. 1948:209, s. 122). Med

hänsyn bland annat till 1946 års militära förvaltningsutredning har slutlig fördelning

på nyssnämnda lönegrader av beställningarna i fråga icke kunnat göras.

Förslag av flygvapenchefen för innevarande och närmast föregående budgetår

om att utbyta ett antal av dessa beställningar mot beställningar i 31 lönegraden

ha därför icke biträtts (jfr prop. 1949: 135, s. 130 och 1950: 110, s. 120).

I skrivelse den 14 februari 1951 har chefen för flygvapnet anfört, att det

med hänsyn till svårigheterna att under nuvarande befordringsförhållanden

nyrekrytera och i flygvapnets tjänst bibehålla kvalificerad flygingenjörspersonal

vore nödvändigt att snarast vidtaga åtgärder för att förbättra befordringsförhållandena

för denna personal. Som en första åtgärd i detta avseende

borde från och med budgetåret 1951/52 24 beställningar i Ca 30 utbytas mot

samma antal beställningar i Ca 31, avsedda 18 såsom flottiljingenjörer och

6 såsom avdelningsingenjörer vid de centrala flygverkstäderna. Återstående

12 beställningar i Ca 30 borde tills vidare — i avvaktan på prövning av förvaltningsutredningens

förslag — bibehållas i nämnda lönegrad. Då vissa av

de nuvarande beställningshavarna i Ca 30 icke vore kompetenta för befordran

till flygdirektör av 2. graden, och alltså för befordran till beställningar i Ca

31 kunde ifrågakomma såväl beställninghavare i Ca 30 som Ca 29, kunde behovet

av beställningar i Ca 30 komma att överstiga 12. På grund härav borde

beställning i Ca 29 övergångsvis få ersättas med redan befintlig beställning

i Ca 30. Av befordringstekniska skäl borde vidare beställning för flygdirektör

av 2. graden — om den icke kunde besättas med kompetent innehavare — tilLs

vidare få ersättas med beställning för flygingenjör av 2. graden.

I gällande personalförteckning finnas uppförda två tjänster för driftingenjör

i Ce 24 vid Roslagens flygkår (F2), avsedda för lärare i tekniska

ämnen vid flygvapnets radarskola. Från posten Övrig extra personal bestridas

därjämte enligt Kungl. Maj ds medgivande kostnaderna för lön åt en extra

driftingenjör i Cg 24 vid flygkåren, likaledes avsedd såsom lärare vid radarskolan.

Chefen för flygvapnet har framhållit, att vid radarskolan stadigvarande

behov förelågo av samtliga tre driftingenjörtjänster och därför — i överens
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

stämmelse med 1945 års försvarskommittés beräkningar — föreslagit, att

från och med nästa budgetår ytterligare en extra ordinarie driftingenjörtjänst

i Ce 24 inrättas vid skolan i utbyte mot förenämnda extra tjänst. Civilförvaltningen

har biträtt förslaget.

Antalet verkmästare, mästare och flygtekniker har för fullt genomförd personalorganisation

(jfr prop. 1948: 206, s. 455, samt 1950: 110, s. 111 och 120)

beräknats till 25 verkmästare av 1. klassen i Ca 21, 17 verkmästare av 2.

klassen i Ca 19, 91 mästare av 1. klassen i Ca 18, 198 mästare av 2. klassen

i Ca 16 och 1 987 flygtekniker i Ca 12. Två av beställningarna för verkmästare

av 1. klassen ha inberäknats enligt beslut av 1950 års riksdag i anledning

av förslag av chefen för flygvapnet om att med hänsyn till beräknat behov

av personal för radartjänst öka antalet beställningar vid genomförd organisation

med, förutom nyssnämnda två beställningar, 1 verkmästare av 2. klassen,

4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen och 24 flygtekniker.

Chefen för flygvapnet har för nästa budgetår med tillstyrkan av civilförvaltningen

upprepat sitt berörda förslag i do delar detsamma icke vunnit

bifall, eller alltså såvitt avser nyssnämnda beställningar för verkmästare av

2. klassen, mästare och flygtekniker.

I gällande personalförteckning finnas uppförda följande beställningar för

verkmästare, mästare och flygtekniker, nämligen 28 verkmästare av 1. klassen,

av vilka 3 för centrala flygverkstäder avsedda beställningar vid nuvarande

innehavares avgång skola vakantsättas, 21 verkmästare av 2. klassen, vilka

beställningar i mån av avgångar skola nedbringas till 17, 84 mästare av 1.

klassen, 181 mästare av 2. klassen och 1 750 flygtekniker. Chefen för flygvapnet

har föreslagit, att från och med nästa budgetår antalet beställningar

ökas med 7 mästare av 1. klassen till 91, 17 mästare av 2. klassen till 198 och

237 flygtekniker till 1 987 samt minskas med 1 verkmästare av 2. klassen till

20. Vid bifall härtill skulle de för radartjänst avsedda ytterligare beställningarna

kunna tillsättas under budgetåret 1951/52 inom ramen för det antal

beställningar, som komme att finnas inrättade för budgetåret. Civilförvaltningen

har tillstyrkt flygvapenchefens förslag.

I skrivelse den 30 augusti 1950 har Civilmilitära tjänséemannaförbundot

under åberopande av befordringsförhållandena hemställt om sådan jämkning

i förhållande till flygvapenchefens förslag av antalet mästare under budgetåret

1951/52 att antalet mästare av 1. klassen bestämmes till 95 och antalet

mästare av 2. klassen till 194.

För envar av södra, västra, östra och norra flygbasområdesstabema samt

Norrbottens flygbaskår finnas i gällande personalförteckning uppförd en tjänst

för fältmästare i Ce 20 eller samma lönegrad, till vilken fältmästare vid den

statliga civila luftfarten äro hänförda. Sedan fl y g f < > r valin ingen, med instämmande

av försvarets civila tjänstemannaförbund, föreslagit, att flygvapnets

fältmästare skulle uppflyttas till Ce 24, anförde civilförvaltningen i skrivelse

den 21 december 1949 angående vissa ytterligare medelsäskanden för budgetåret

1950/51 in. in., att av ämbetsverket verkställd utredning givit vid

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

handen att en viss skillnad i arbetsuppgifter förelåg mellan flygvapnets och

den civila luftfartens fältmästare, särskilt med hänsyn till de speciella uppgifter

av militär natur som åvilade flygvapnets fältmästare. Dessa uppgifter

voro enligt civilförvaltningens mening av sådan karaktär, att de motiverade,

att fältmästarna vid flygvapnet gåves försteg i lönehänseende framför motsvarande

tjänstemän inom den civila luftfarten. Ämbetsverket hade emellertid

icke blivit övertygat om att en uppflyttning av flygvapnets fältmästare

till 24 lönegraden vore befogad. För sin del ansåg ämbetsverket sig böra

stanna för att förorda inplacering i 22 lönegraden.

Den sålunda väckta lönefrågan upptogs icke i propositionen 1950: 110 till

prövning i sak.

Försvarets civila tjänstemannaförbund bär nu framfört förnyat krav på

fältmästamas uppflyttning till 24 lönegraden. Civilförvaltningen, som vidhållit

sin tidigare i ämnet uttalade uppfattning, att fältmästarna borde inplaceras

i 22 lönegraden, har emellertid i betraktande av de för budgetarbetet

meddelade direktiven ansett sig icke nu böra räkna med jämkning i denna

befattningshavargrupps löneställning.

I en den 2 oktober 1950 dagtecknad skrift ha vidare innehavarna av de ifrågavarande

fältmästartjänstema gemensamt hemställt om uppflyttning till Ce 24,

eller, därest detta icke kunde bifallas, om placering tills vidare i Ce 22 med

giltighet från och med den 1 juli 1949.

Statens lönenämnd har uttalat, att frågan om en eventuell lönegradsuppflyttning

för fältmästama borde prövas av tjänsteförteckningskommittén.

7. Enligt propositionen 1948: 206 (s. 455) beräknades behovet av flottiljpoliser

till 258, varav 19 förste flottiljpoliser (Ca 16) och 239 flottiljpoliser

(Ca 14). Hittills ha inrättats beställningar för 8 förste flottiljpoliser och 96

flottiljpoliser. Den nu föreslagna och av civilförvaltningen tillstyrkta utökningen

med 4 respektive 52 beställningar skulle möjliggöra, att flottiljpolisorganisationen

kunde genomföras vid ytterligare fyra flottiljer.

8. Förändringar beträffande meteorologpersonalen m. in. I gällande personalförteckning

finnas för flygvapnet uppförda 81 extra ordinarie tjänster för

meteorologer, varav 19 i Ce 23, 43 i Ce 22 och 19 i Ce 19. I skrivelse den 5

februari 1949 föreslog chefen för flygvapnet, att viss reglerad befordringsgång

skulle införas för denna personal samt att i samband därmed särskilda

chefsarvoden skulle inrättas för detaljchef vid flygstabens väderi eksavdelning

och för cheferna för förbandens väderleksavdelningar. Vidare föreslog chefen

för flygvapnet i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1950/51.

att de 3 tjänster för meteorologassistent (Ce 16), som finnas uppförda å flyg

vapnets personalföreckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap,

skulle inordnas i den befordringsgång, som enligt Kungl. Maj ds beslut den

20 februari 1948 gäller för väderleksassistent. Denna befordringsgång omfattar

lönegraderna 11 (Cf), 14 (Cg) och 16 (Ce eller Cg) samt därefter,

alltefter inhämtade kunskaper, lönegraderna 19, 21 eller 22.

Civilförvaltningen ansåg sig i medelsäskandena för budgetåret 1950/51 böra

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

i avvaktan på Kungl. Maj ds ställningstagande till flygvapenchefens förslag

om befordringsgång för de extra ordinarie meteorologerna utgå från oförändrade

löneförhållanden för personalen i fråga. Vidkommande förslaget om befordringsgång

för meteorologassistenterna upprepade ämbetsverket i samma

medelsäskanden ett av ämbetsverket tidigare framfört förslag om att uppflytta

meteorologa-ssistenttjänstema till Ce 19. Föreskrift borde emellertid meddelas

av innebörd att, därest dylik tjänst icke kunde besättas med kompetent tjänsteman,

väderleksassistent finge bibehållas i tjänst och att för bestämmande

av löneställning för sådan väderleksassistent skulle tillämpas de föreskrifter

rörande befordringsgång, som meddelats enligt Kungl. Maj:ts förenämnda

beslut den 2Ö februari 1948.

Vid anmälan av propositionen 1950: 110 (s. 119) uttalade departementschefen,

att det av flygvapenchefen framställda förslaget om reglerad befordringsgång

för de extra ordinarie meteorologerna alltjämt vore föremål för prövning

och att departementschefen därför utginge från oförändrade löneförhållanden

för denna personal. Civilförvaltningens förslag om inplacering av meteorologassistenttjänsterna

i Ce 19 ansåg departementschefen sig icke kunna biträda,

ej heller flygvapenchefens förslag om att inordna dessa tjänster i den reglerade

befordringsgång, som gäller för väderleksassistenter. Härvid erinrade

departementschefen om att väderleksassistentema utgjorde en personalkategori,

som kvarstode endast övergångsvis så länge behov därav förelåge med

hänsyn till befintliga vakanser i meteorologtjänster.

Chefen för flygvapnet har upprepat sina förslag om införande av särskilda

befordringsgångar för de extra ordinarie meteorologerna och meteorologassistenterna

och därutinnan biträtts av försvarets civila tjänstemannaförbund.

Civilförvaltningen bär förklarat sig vidhålla sin i medelsäskandena för innevarande

budgetår i förevarande ämnen tidigare uttalade uppfattning; dock att

ämbetsverket med hänsyn till givna direktiv för budgetarbetet icke velat nu

upprepa sitt förslag om ändrad löneställning för meteorologassistenter.

Statens lönenämnd har erinrat om att nämnden i utlåtande den 31 maj 1949

föreslagit, att för meteorologpersonalen vid försvaret — liksom vid Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) —- tills vidare provisoriskt

skulle tillämpas en reglerad befordringsgång omfattande Cf 17 (1 år), Ce 19

(IVä år), Ce 21 (lVs år) samt Ce 23, samt att nämnden i utlåtande den 13

oktober 1950 angående anslag till SMHI för budgetåret 1951/52 framhållit,

att hydrologer och meteorologer vid institutet med examen från universitet

eller högskola borde få hänföras till lönegrad Ce 24 vid den tidpunkt, då de

skulle ha inplacerats i denna lönegrad, om befordringsgången för amanuenspersonalen

enligt kungörelsen 1947: 436 varit tillämplig.

I gällande personalförteckning finnas under rubriken Väderlekstjänsten

uppförda 40 tjänster för tekniska biträden, 2 vid flygstaben och 2 vid varje

förband. Civilförvaltningen har liksom tidigare i skrivelse den 10 februari

1949 angående vissa medelsäskanden för försvarsgrenarna för budgetåret

1949/50 förklarat sig icke kunna biträda förslag av försvarets civila tjänstemannaförbund

om att uppflytta de för förbanden avsedda tjänsterna till Ce 11.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj ds ''proposition nr Ilo.

9. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal in. in. I

gällande personalförteckning finnas för Roslagens flygkår (F 2) uppförda två

tjänster för förrådsvaktmästare i Ca 12. Enligt till förteckningen meddelad

föreskrift skall vid uppkommande ledigheter i nämnda tjänster frågan om desammas

återbesättande underställas Kungl. Maj:ts prövning (jfr prop. 1949:135,

s. 132 o. £.).

Chefen för flygvapnet har föreslagit att, sedan en av de båda ordinarie

förrådsvaktmästartjänstema vid F 2 blivit vakant, densamma överföres till

flygvapnets centrala skolor. Härvid kunde en extra förrådsvaktmästartjänst

i Cg 12, vilken enligt. Kungl. Maj ds medgivande må finnas inrättad vid skolorna,

indragas.

Civilförvaltningen, har uttalat att den nuvarande förrådsvaktmästartjänsten

vid flygvapnets centrala skolor borde knytas fastare till skolomas organisation.

Med hänsyn till att skolorna avsåges skola bli föremål för organisationsundersökningar,

syntes emellertid i avvaktan på det resultat, vartill dessa

undersökningar kunde leda, försiktigheten bjuda, att tjänsten åtminstone tills

vidare inrättades såsom extra ordinarie. Civilförvaltningen finge därför föreslå,

att den ledigblivna ordinarie förrådsvaktmästartjänsten vid F 2 indroges och

att i vederbörlig personalförteckning under rubriken Flygvapnets centrala

skolor uppfördes en extra ordinarie dylik tjänst i Ce 12.

Förslag om att till förrådsförmän i Ce 12 uppflytta de förrådsmän (Ce 9) vid

flygflottiljerna, vilka tjänstgöra såsom föreståndarn för fallskärmsförråd, framställdes

ursprungligen av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949

angående vissa medelsäskanden för försvarsgrenarna för budgetåret 1949/50

efter yrkande av försvarets civila tjänstemannaförbund. Förbundet hade framhållit,

att dessa förrådsmän hade så ansvarsfyllda arbetsuppgifter — bland

annat undervisning i säkerhetsmaterielens skötsel och vård — att den nuvarande

löneställningen vore för låg. Civilförvaltningen, som ansåg att av

säkerhetsskäl särskilda krav måste ställas på dessa förrådsmän, tillstyrkte,

att — i den mån de förrådsmän, vilka vid rationaliserade infanteriregementen

handhade ammunitionsförrådet, uppflyttades till 12 lönegraden i överensstämmelse

med vad civilförvaltningen enligt det föregående (se framställningen

under arméns motsvarande anslag, p. 19) förordat — jämväl här avsedda förrådsmän

vid flygflottiljerna skulle erhålla motsvarande lönegradsuppflyttning.

Statskontoret ansåg, att frågor om ändrad löneställning för, bland annat,

ifrågavarande förrådsmän icke borde upptagas till prövning i avvaktan på

resultatet av pågående utredningar. Statens lönenämnd åter ansåg i likhet

med civilförvaltningen befogat, att förrådsmännen i fråga erhöll o ett försteg

i lönehänseende framför övriga förrådsmän.

Statens organisationsnämnd har ansett att en differentiering av olika förrådsmän

i lönehänseende icke borde göras och beträffande här ifrågavarande

förrådsmän hänvisat till vad nämnden anfört beträffande förrådsmän vid

rationaliserade förband. 1 anslutning till vad organisationsnämnden anfört

har civilförvaltningen sedermera uttalat, att av samma skiil som beträffande

förrådsmännen för ammunition vid rationaliserade förband jämkning icke nu

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

borde företagas i lönegradsplaceringen för här avsedda förrådsmän vid flygflottiljerna.

(Se arméns motsvarande anslag p. 19.)

För ettvart av flygvapnets förband utom F 3 finnes i gällande personalförteckning

uppförd en tjänst för hundgårdsföreståndare i Ce 9. Frågan om

tjänsternas lönegradsplacering prövades av Kungl. Maj:t i samband med att

desamma från och med budgetåret 1949/50 överfördes från extra till extra

ordinarie anställning. Chefen för flygvapnet hade föreslagit, att tjänsterna

skulle placeras i Ce 12 under det att civilförvaltningen förordat Ce 10. Försvarets

tjänsteförteckningsutredning hade för sin del förordat Ce 9.

Sedan chefen för flygvapnet upprepat sitt förslag om att inplacera hundgårdsföreståndarna

i Ce 12, anförde civilförvaltningen i skrivelse den 21

december 1949 angående vissa ytterligare medelsäskanden för budgetåret

1950/51 m. m., att ämbetsverket, efter att ha låtit närmare undersöka arbetsuppgifterna

för hundgårdsföreståndarna vid såväl armén som flygvapnet, kommit

till den uppfattningen, att vid nuvarande organisation av hundväsendet någon

utpräglad skillnad mellan ifrågavarande hundgårdsföreståndare icke förelåge

med avseende på arbetsuppgifternas kvalitet. Vid överläggningar med chefen

för arméhundskolan hade denna uppfattning ytterligare bestyrkts. Mot bakgrunden

härav och då såsom föreståndare för arméns hundgårdar normalt

räknades med överfurirer, ansåge civilförvaltningen sig dåmera kunna förorda,

att ifrågavarande tjänster vid flygvapnet placerades i Ce 12. Huruvida

efter en eventuell omorganisation av arméhundväsendet samma likställighet

kunde komma att föreligga, kunde icke bedömas.

Vad sålunda förekommit anmäldes vid behandlingen av propositionen

1950: 110 (s. 113), dock utan att löneställningsfrågan upptogs till saklig

prövning.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har nu hemställt hos civilförvaltningen

att i medelsäskandena för budgetåret 1951/52 ånyo taga upp frågorna

om högre löneställning för berörda förrådsmän och hundgårdsföreståndare.

Civilförvaltningen har emellertid med hänsyn till direktiven för budgetarbetet

icke varit beredd att nu räkna med ändrad löneställning för dessa personal

kategorier.

De under denna punkt redovisade förslagen om extra-ordinariesättning av

extra tjänster för förrådsmästare, förman, förrådsmän och vaktmästare ha

framställts av chefen för flygvapnet i skrivelse den 13 januari 1951. Civilförvaltningen

har tillstyrkt, att de 34 förrådsmannatjänsterna — 4 vid flygvapnets

centrala skolor, 3 vid F 3 och F 8, 2 vid F 5, F 11, F 14, F 16 och

F 21 samt 1 vid flygstaben, Fl, F 2, F4, F 6, F 7, F 9, F10, F12,

F 13, F 15, F 17, F 18 och Flybo O —- utbytas mot extra ordinarie tjänster.

Övriga här föreslagna extra-ordinariesättningar har ämbetsverket ansett böra

tills vidare anstå.

10. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Chefen för flygvapnet

har upprepat förslag om att ordinariesätta en kontoristtjänst och en

kanslibiträdestjänst vid Koslagens flygkår (F2), båda i kassatjänst. Civil
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

förvaltningen har förklarat sig anse, att med den föreslagna ordinariesättningen

tills vidare borde anstå.

Civilförvaltningen har ansett sig icke nu kunna biträda av chefen för flygvapnet

i skrivelse den 13 januari 1951 framställt förslag om att utbyta tva

befintliga extra kanslibiträdestjänster, avsedda för flygvapnets centrala skolor

och centralförrådet för intendenturmateriel, mot extra ordinarie dylika tjänster.

I samma skrivelse har flygvapenchefen föreslagit att fyra extra biträdestjänster

för skriv- och kontorsgöromål, varav tre vid F 2 och en vid flygvapnets

centrala skolor, skola uppföras på personalförteckningen. Civilförvaltningen

har biträtt förslaget, såvitt avser tjänsten vid centrala skolorna och två

tjänster vid F 2.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har föreslagit, att de för flygförbandens

plåt- och registerdetaljer avsedda befattningarna för biträden för skrivoch

kontorsgöromål skola inplaceras i 11 lönegraden såsom kanslibiträden.

Civilförvaltningen har ansett sig icke nu kunna tillstyrka förslaget i fråga.

Civilförvaltningen har förordat, att i enlighet med principerna för reglerad

befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 25 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skrivoch

kontorsgöromål med följande fördelning:

flygstaben 3,

flygförbanden 18, av vilka 3 vid vardera av F8 och F 10, 2 vid envar

av F 1, F 4 och F 13 samt 1 vid envar av F 5, F 9, F 16—F 18 och F 21,

väderlekstjänsten 3,

flygkadettskolan 1.

11. Övriga personalförändringar m. m. Från posten Övrig extra personal

bestridas f. n. enligt Kungl. Maj:ts medgivande löner åt, bl. a., 17 kasernföreståndare

i Cg 17, 1 vid envar av F 1—F 7, F 12—F 18, F 21 och flygvapnets

centrala skolor samt 1 vid Övre Norrlands flygbasområde. I skrivelse

den 26 oktober 1950 har försvarets civila tjänstemannaförbund föreslagit att

ifrågavarande tjänstemän, vilka hade eu genomsnittlig anställningstid av sju

år, fr. o. m. budgetåret 1951/52 inplaceras såsom extra ordinarie tjänstemän.

Förslaget har tillstyrkts av såväl chefen för flygvapnet som civilförvaltningen.

Chefen för flygvapnet har upprepat tidigare (prop. 1949: 135, s. 143, och

1950: 110, s. 115) framfört förslag om att uppflytta garageförmanstjänsten

vid flygvapnets centrala skolor från Ce 12 till Ce 14. Förslaget har understötts

av försvarets civila tjänstemannaförbund.

Civilförvaltningen uttalade i skrivelse den 10 februari 1949 angående vissa

medelsäskanden för försvarsgrenarna för budgetåret 1949/50 att de med

ifrågavarande tjänst förenade arbetsuppgifterna i fråga om kvalitet måste

anses jämförbara med dem, som åvilade garageförman vid flygförband, och

att det därför icke kunde vara motiverat, att garageförmannen vid de centrala

skolorna hade sämre löneställning än flygförbandens motsvarande befattningshavare,

vilka äro inplacerade i Ce 14. Med hänsyn till de för budget
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

arbetet meddelade direktiven har civilförvaltningen likväl ansett sig icke

böra räkna med ändrad löneställning för ifrågavarande tjänst.

Flygförvaltningen har i skrivelse den 17 juni 1949 efter samråd med försvarets

civilförvaltning hemställt, att arvode med belopp motsvarande skillnaden

mellan löneklasserna 14 och 16 tills vidare måtte få utgå till vid flygvapnet

anställda köksföreståndare och biträdande köksföreståndare, med

undantag för en biträdande köksföreståndare vid Upplands flygflottilj. Till

stöd för framställningen har flygförvaltningen anfört i huvudsak följande.

Efter samråd med riksräkenskapsverket och statens organisationsnämnd

hade fr. o. m. den 1 juli 1949 införts ett nytt proviantredovisningssystem

vid flygvapnets samtliga förband, varigenom förrådsmästaren för proviantmagasinet

(proviantuppbördsmannen) hade utgått ur organisationen. Härigenom

hade ernåtts en årlig avlöningsbesparing av omkring 141 000 kronor.

Uppbördsmannaansvar för proviantuppbörden hade ålagts köksföreståndarna,

vilka därigenom erhållit mera kvalificerade arbetsuppgifter än vad som annars

åvilade köksföreståndare. De borde därför erhålla en högre löneställning än

som annars kunde anses påkallad för denna personalkategori. Vid Upplands

flygflottilj, där två biträdande köksföreståndare funnes anställda, borde den

högre löneställningen endast tillkomma den äldsta. Försvarets civilförvaltning

hade i likhet med flygförvaltningen ansett en löneskillnad på två lönegrader

vara skälig. I avvaktan på lönefrågans slutliga lösning borde kompensation

utgå i form av arvode med belopp, motsvarande löneskillnaden

mellan löneklasserna 14 och 16.

Statens organisationsnämnd har avstyrkt förslaget med i huvudsak följande

motivering.

Nämnden hade i eu rapport rörande organisationsundersökningar vid Göta

flygflottilj föreslagit, att, i likhet med vad förhållandet vore vid rationaliserade

arméförband, intendenturförrådsförvaltaren skulle vara uppbördsman för

bl. a. proviantförrådet samt att proviantredovisningen skulle utföras vid intendenturexpeditionen

i stället för av uppbördsmannen. Arbetsbördan för

intendenturförrrådsförvaltaren vid en flygflottilj vore väsentligt mindre än

för motsvarande befattningshavare vid arméförbanden. Flygvapnets förslag

i detta hänseende skilde sig från nämndens därutinnan att köksföreståndaren,

utöver sina nuvarande uppgifter rörande förplägnadstjänsten, även skulle vara

uppbördsman för proviantmagasinet. Båda förslagen'' förutsatte, att proviantuppbördsmannen

skulle utgå ur organisationen. Nämnden hade med hänsyn

till uppbördens ringa omfattning och storlek vid flygflottilj ansett att, sedan

proviantredovisningen omlagts enligt av nämnden förordat system, flygvapnets

förslag med viss fördel kunde genomföras och hade därför icke velat

motsätta sig, att detta förslag prövades. Härvid hade nämnden förutsatt

att organisationen icke skulle medföra högre löneställning eller annan särskild

ersättning för flygvapnets köksföreståndare, då proviantuppbörden vore

av så ringa omfattning och storlek, att denna icke borde påverka löneställningen.

Om det emellertid numera skulle anses skäligt att på grund av

köksföreståndarnas befattning med proviantuppbörden giva dessa särskild

ersättning, förelåge enligt nämndens mening icke längre förutsättningar för

försök med den av flygvapnet förordade.organisationen.

Chefen för flygvapnet har i anledning av vad organisationsnämnden anfört

framhållit, att det vid flygvapnet tillämpade systemet medfört, att köksföreståndarna

ålagts ett merarbete, som i flera fall — delvis beroende på att i

nuvarande organisation endast värnpliktig personal disponerades i proviant
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

175

magasinet — blivit ganska betungande. Ansvaret för magasinsuppbörden

vore i varje fall av sådan art, att det icke lämpligen borde åläggas köksföreståndarna

utan lönekompensation. Flygvapenchefen har vidare framhållit, att

två väsentliga fördelar vunnits med det tillämpade systemet, nämligen dels

att en befattningshavare (köksföreståndaren) svarade för alla — såväl magasins-

som skafferiförvarade — livsmedel, dels att den sakkunskap köksföreståndarna

hade bättre utnyttjades genom deras handhavande av färskvarubeställningarna.

Nuvarande system hade således befunnits lämpligt med

hänsyn till flygvapnets förhållanden. Om övergång till det av organisationsnämnden

förordade systemet likväl ifrågasattes, borde så icke ske, förrän

genom prov fastställts, att detta icke vore så underlägset flygvapnets system,

att värdet av eventuella besparingar bleve diskutabelt. Även om nämndens

system infördes, borde nuvarande ordning beträffande färsk-varuanskaffningen

bibehållas med hänsyn till de påtagliga fördelarna därav.

Till bestridande av kostnaderna för de lönetillägg, som skola utgå av

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, såsom flygtillägg, sjötillägg

m. in., beräknades enligt propositionen 1950: 110 för budgetåret 1950/51

4 500 000 kronor. För budgetåret 1951/52 har civilförvaltningen beräknat motsvarande

kostnader till 4 616 000 kronor, vilket skulle innebära en kostnadsökning

med 116 000 kronor.

Å andra sidan har civilförvaltningen beräknat att kostnaderna för flygtillägg

till manskap skola minska med 273 824 kronor till följd av den enligt

det föregående föreslagna minskningen av antalet manskapsbeställningar.

Vid flygstaben finnas alltsedan budgetåret 1945/46 inrättade sju stabsarvoden

å 720 kronor (prop. 1945: 170, s. 20 och 25). Chefen för flygvapet

har föreslagit, att frågan om antalet stabsarvoden vid försvaret och dessas

fördelning på olika myndigheter skall omprövas. Till stöd härför har flygvapenchefen

anfört i huvudsak följande.

Betydande organisationsförändringar hade vidtagits inom flygledningen

sedan 1946, bland annat genom 1948 års försvarsbeslut. Sålunda hade två

inspektionsorgan, inspektionerna för luftbevakningen och för den tekniska

tjänsten, inrättats. Inom flygstaben hade vidare nya sektioner inrättats. Även

flygförvaltningens organisation hade ändrats och syntes komma att ytterligare

ändras. De företagna organisationsändringama och tillkomsten

av nya arbetsuppgifter motiverade väl att arvodesfrågan upptoges till förnyad

prövning. Som exempel på det enligt chefens för flygvapnet mening

ohållbara i nuvarande ordning finge anföras, att en av de officerare ur armén,

som tidigare inom försvarsstaben handlagt vissa luftbevakningsfrågor och

härvid uppburit stabsarvode, efter överföring till flygvapnet (inspektionen

för luftbevakningen) i samband med att luftbevakningen överfördes till flygvapnet

icke längre kunde tilldelas stabsarvode, trots att hans arbetsuppgifter

nu vore av samma art och lika kvalificerade som när han tjänstgjorde i försvarsstaben.

Civilförvaltningen — som enligt vad som framgår av det föregående (se

framställningen under marinens motsvarande anslag, p. 14) förklarat sig

icke kunna tillstyrka, att några nya stabsarvoden inrättas — bär emellertid

i likhet med flygvapenchefen ansett, att en omprövning av frågan om de nu

befintliga arvodenas fördelning på olika myndigheter bör komma till stånd.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Till arvoden åt deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare ha för

innevarande budgetår beräknats 85 000 kronor (prop. 1950: 110, s. 115). För

budgetåret 1951/52 har civilförvaltningen i enlighet med förslag av chefen

för flygvapnet uppskattat motsvarande kostnader till 100 000 kronor. Ökningen

med 15 000 kronor vore föranledd av planenlig utbyggnad av utbildningsverksamheten

vid F 2 (radarskolan) samt föreslagen aspirantutbildning i luftbevakningstjänst

(jfr prop 1951:1, bil. 6, punkt 103).

Med hänsyn till att kostnaderna för vikarier för innehavare av i personalförteckning

redovisade befattningar under budgetåret 1949/50 uppgått till

i runt tal 293 000 kronor, har civilförvaltningen uppskattat medelsbehovet

för budgetåret 1951/52 till 290 000 kronor (nu 275 000 kronor).

Till civila lärare avses för innevarande budgetår enligt av Kungl. Maj:t

fastställd fördelning av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ett belopp av förslagsvis 150 000 kronor. För budgetåret 1951/52

har civilförvaltningen beräknat motsvarande kostnader till 170 000 kronor. Av

ökningen, 20 000 kronor, hänföra sig 10 800 kronor till ifrågasatt anställande

av en heltidsanställd gymnastiklärare för den till F 2 förlagda fältflygarskolan.

Återstoden av ökningen har angivits erforderlig med hänsyn till anslagsbelastningen

under budgetåret 1949/50.

Såsom framgår av framställningen i det föregående under arméns motsvarande

anslag har civilförvaltningen förordat, att månadsarvodena till

mobiliseringslottorna vid flygvapnet skola höjas från 250 kronor till 300

kronor i ett för allt. Härav föranledd kostnadsökning under anslaget uppgår

till 3 000 kronor.

Departementschefen.

1. Jag anser mig icke i nuvarande läge kunna tillstyrka förhöjda löneställningar

för officersbefattningar vid flygstaben.

Ej heller de föreslagna förändringarna i fråga om kontors- och vaktpersonal

eller garageförmanstjänsten kan jag nu tillstyrka.

Vid behandlingen i det föregående av marinens allmänna avlöningsanslag

(p. 2) har jag avstyrkt, att den vid marinstaben inrättade bilförartjänsten utbytes

mot en expeditionsvakttjänst. Med hänsyn härtill avstyrker jag även

förslaget om att vid flygstaben inrätta ytterligare en bilförartjänst.

Av vad som anförts beträffande personalförhållandena vid teleprintercentralen

torde framgå, att åtgärder måste vidtagas för att förbättra rekryteringsförhållandena.

I avvaktan på en allmän prövning av löneförhållandena för

personal med här ifrågavarande arbetsuppgifter kan jag dock icke föreslå

längre gående åtgärder än att möjlighet beredes här ifrågavarande personal

vid flygvapnet att nå en löneställning över slutlönegraden för biträden i den

reglerade befordringsgången. Jag förordar därför, att för denna personal inrättas

nio extra ordinarie tjänster i 9 lönegraden.

2. Med hänsyn till vad civilförvaltningen och tjänsteförteckningskommittén

anfört anser jag försiktigheten bjuda att i avvaktan på resultatet av kommit
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

téns utredning nu genomföra det av 1948 års riksdag fattade principbeslutet

om överföring av vissa underofficerare vid flygvapnet till civilmilitär anställningsform

endast beträffande beställningar för fanjunkare. I avvaktan på

närmare utredning beträffande vissa särskilda befattningar föreslår jag, att

från och med nästa budgetår 60 fanjunkarbeställningar utbytas mot civilmilitära

beställningar i Ca 18. Jag förordar härvid, att övergångsanordningar få

vidtagas i enlighet med vad chefen för flygvapnet föreslagit. Tjänstebenämningen

för de nya beställningarna bör såsom tjänsteförteckningskommittén

förordat vara mästare av 1. klassen. Vid bestämmandet av löneställningen

har jag tagit hänsyn till att mekanikertillägg icke utgår i den civilmilitära

beställningen.

Beträffande de ifrågavarande förvaltanbeställningama och de återstående

17 fanjunkarbeställningama förordar jag civilförvaltningens förslag om att

såsom ett provisorium extra tjänstemän få anställas såsom ersättare vid uppkommande

vakanser. I fråga om löneställningen förordar jag härvid Cg 19 för

ersättare för förvaltare och Cg 16 för ersättare för fanjunkare.

3. Med hänsyn till vad chefen för flygvapnet anfört tillstyrker jag, att en

övergång till rekrytering av flygteknikerbeställningar från civilmilitära hjälptekniker

nu genomföres. Yad flygvapenchefen föreslagit i fråga om löne- och

anställningsförhållanden för hjälptekniker har icke givit mig anledning till

erinran. Närmare föreskrifter härutinnan torde böra meddelas av Kungl.

Maj:t efter förslag av flygvapenchef en.

De av chefen för flygvapnet med hänsyn till den nya rekryteringsvägen för

nästa budgetår föreslagna personalförändringarna har jag ansett mig kunna

förorda.

4. Trots att förslaget om flygande läkare nu betydligt begränsats kan jag

alltjämt icke tillstyrka, att tjänster inrättas för detta ändamål. En försöksverksamhet

kan säges redan pågå på området i det att, såsom omnämndes

redan i förra årets motsvarande proposition, en vid flygvapnet anställd förste

flygläkare är flygutbildad och fullgör arbetsuppgifter av den art som avsetts

skola ankomma på en specialflygläkare. Denna hans tjänstgöring synes

ha gett goda resultat varför jag räknar med att denna verksamhet får fortsätta.

Jag anser dock, att ersättning skäligen bör utgå till denne tjänsteman

för arbetsuppgifter som pålagts honom utöver dem som äro förenade med

hans tjänst som förste flygläkare. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att besluta om dylik ersättning.

Jag har intet att erinra mot att innehavare av redan befintliga flygläkartjänster

beredes tillfälle att efter frivilligt åtagande genomgå särskild flygkurs

eller annorledes deltaga i flygverksamhet i ungefärligen den omfattning

chefen för flygvapnet föreslagit. Däremot kan jag icke för närvarande

tillstyrka förslaget om att inrätta ytterligare fem befattningar för flygläkare

av 2. graden, för vilka förutsatts viss obligatorisk flygutbildning.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag i avvaktan på

organisationsundersökningar vid flygflottiljerna icke biträda i annan mån än

12—855 bi Bihang Ull riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 110.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

att jag tillstyrker, att en av de båda sjukvårdsfurirsbeställningarna vid varje

flottilj utbytes mot tjänst för sjukvårdsbiträde i Ce 3 med i huvudsak de

övergångsanordningar som flygvapenchefen föreslagit och att den redan befintliga

extra s ju k v å rd sb i t r ä d es t j än s t en vid F 1 omvandlas till extra ordinarie.

5. Jag kan icke nu tillstyrka de under denna punkt föreslagna lönegradsuppflyttningarna.

Övriga här föreslagna personalförändringar tillstyrker jag. Antalet furirsbeställningar,

utom för musikmanskap, under nästa budgetår upptager jag

emellertid, med hänsyn till att jag under föregående punkt förordat utbyte

av en för sjukvårdare avsedd furirsbeställning vid varje flygflottilj mot sjukvårdsbiträdestjänst,

till (1050—19=) 1031. För genomförd organisation

beräknar jag i anslutning härtill antalet här avsedda furirsbeställningar till

(672 — 19=) 653.

6. Ehuru jag är medveten om de olägenheter ur befordringssynpunkt som

uppkommit genom att återbesättande av flygingenjörstjänst i 30 lönegraden

icke får ske, är jag alltjämt förhindrad tillstyrka förslaget om utbyte av vissa

tjänster i denna lönegrad mot högre tjänster.

Förslaget om att omvandla den befintliga extra driftingenjörstjänsten vid

F 2 till extra ordinarie tillstyrker jag.

Utan att taga ställning till personalbehovet vid fullt utbyggd organisation

tillstyrker jag de av flygvapenchefen för nästa budgetår föreslagna utökningarna

av antalet mästare och flygtekniker. En beställning som verkmästare

av 2. klassen bör såsom föreslagits indragas.

Med beaktande av direktiven för budgetarbetet kan jag icke nu föreslå

ändrad löneställning för fältmästarna vid flygvapnet.

7. Det under denna punkt redovisade förslaget kan jag tillstyrka.

8. Jag är icke beredd att nu tillstyrka förslaget om reglerad befordringsgång

för meteorologer. Jag vill härvidlag framhålla, att en viss förbättring av

denna personals löneförhållanden blir följden av bifall till vad chefen för

civildepartementet avser att i annat sammanhang föreslå beträffande flygtillägg

åt meteorologpersonal.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke heller för närvarande

tillstyrka.

9. Jag anser mig kunna förorda, att den vakanta ordinarie förrådsvaktmästartjänsten

vid F 2 överföres till flygvapnets centrala skolor. Därvid kan

en extra förrådsvaktmästartjänst vid skolorna indragas.

Övriga under denna punkt redovisade förslag är jag icke beredd tillstyrka.

10. Jag anser mig böra tillstyrka att i enlighet med civilförvaltningens förslag

ytterligare tre tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål, varav

två vid F 2 och en vid flygvapnets centrala skolor, uppföras på personalförteckningen.

Såsom civilförvaltningen förordat böra vidare i enlighet med principerna

för reglerad befordringsgång tillkomma tillhopa 25 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 med i det föregående angiven fördelning i utbyte mot samma antal

biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål.

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

I avvaktan på organisationsundersökningar vid flygflottiljerna anser jag

mig icke kunna tillstyrka att nya tjänster för kanslibiträden nu inrättas vid

förbanden.

Jag är heller icke beredd att nu biträda förslagen om ändrad anställningsform

i övriga under denna punkt redovisade tjänster.

11. Jag anser mig böra tillstyrka, att de 17 extra tjänsterna för kasernföreståndare

från och med nästa budgetår omvandlas till extra ordinarie.

Det av flygvapenchefen ånyo framställda förslaget om lönegradsuppflyttning

av garageförmanstjänsten vid flygvapnets centrala skolor är jag icke

heller nu beredd biträda.

Beträffande frågan om särskilda arvoden till köksföreståndare vid flygvapnet

såsom ersättning för handhavande av proviantuppbörd delar jag organisationsnämndens

uppfattning och kan alltså icke tillstyrka, att dylika arvoden

få utgå.

Yad angår chefens för flygvapnet av civilförvaltningen understödda förslag

om att ompröva frågan om fördelningen på olika myndigheter av befintliga

stabsarvoden får jag erinra om att jag vid anmälan till propositionen 1950: 110

(s. 50) av arméns allmänna avlöningsanslag för innevarande budgetår, i anledning

av en av civilförvaltningen i äskandena för samma budgetår ifrågasatt

utredning om dylik omfördelning av tillgängliga stabs- och förvaltningsarvoden,

framhöll, att en dylik utredning enligt min mening knappast syntes

kunna leda till åsyftat resultat, då så gott som från alla håll, där dylika

arvoden disponerades, framförts krav på ytterligare arvoden. Då civilförvaltningen

nu likväl anser, att en omprövning av de nuvarande arvodenas fördelning

bör komma till stånd, vill jag föreslå, att ämbetsverket erhåller i uppdrag

att verkställa härför erforderlig utredning.

Vid behandlingen i det föregående av arméns motsvarande anslag har jag

tillstyrkt, att månadsarvodena till mobiliseringslottorna eller motsvarande

tjänstemän höjas från 250 kronor till 300 kronor.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot de av civilförvaltningen

verkställda beräkningarna av kostnaderna under nästa budgetår för flygtilllägg

m. m., arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare,

vikarier för innehavare av i personalförteckning redovisade tjänster samt

civila lärare. Fördelningen av medel för anställande av lärare kommer att i

vanlig ordning prövas av Kungl. Maj:t.

Med beaktande av vad jag i det föregående anfört och med ledning av

belastningen på flygvapnets avlöningsanslag under förfluten del av innevarande

budgetår beräknar jag anslaget sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 31 000 000 (+ 3 800 000) kronor;

arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1050 000

(— 50 000) kronor;

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

180 000 (+ 30 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 15 400 000 (— 700 000)

kronor;

rörligt tillägg 5 070 000 (+ 720 000) kronor;

pensionsmedel 700 000 kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 52 000 000 (+ 3 800 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

flygvapnet, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning

överlämnas, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 31000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis................................ 1 050 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............................ 180000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................ 15 400 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 5 070 000

Summa kronor 52 700 000

Särskilda uppbördsmedél:

Pensionsmedel, förslagsvis ............................ 700 000

Nettoutgift kronor 52 000 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 52000000 kronor.

[12.] Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.

Anslag Nettoutgift

1949/50 ........................ 110 000 000 150 890 854

1950/51 ........................1180 000 000

1951/52 (förslag) .............. 255 000 000

1 Därav på tilläggsstat 45 000 000 kronor.

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 120) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t medgiva utläggande av beställningar

å flygmateriel m. in. inom en kostnadsram av 151 miljoner kronor,

dels ock till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 185 000 000 kronor. Jag anhåller att

nu få upptaga denna anslagsfråga till förnyad behandling.

I skrivelse den 28 september 1950 hade flygförvaltningen bland annat

hemställt om nytt beställningsbemyndigande för budgetåret 1950/51 — utöver

flygvapnets kostnadsram — om 24,7 miljoner kronor för anskaffning

av moderna nattjaktplan utöver det antal, som kunde anskaffas inom ramen

för tidigare lämnade bemyndiganden inom flygvapnets kostnadsram.

Vid anmälan av propositionen 1950:251 angående forcering av vissa

materielanskaffningar för försvaret m. m. tillstyrkte jag av flygförvaltningen

föreslagen anskaffning av dylika flygplan inom flygvapnets kostnadsram men

var däremot icke beredd förorda anskaffning av flygplan utöver kostnadsramen.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 227 uttalade statsutskottet, som

anslöt sig till det i propositionen framlagda förslaget om anskaffning av nattjaktplan,

att utskottet ansåge självfallet, att Kungl. Maj:t, icke minst med

tanke på den flygande personalens säkerhetskrav -— antalet haverier och därvid

inträffade dödsfall hade varit oroande många vid vår första nattjaktflottilj

— hade sin uppmärksamhet riktad på frågan rörande möjligheterna att

ytterligare komplettera beståndet av moderna och möjligast driftsäkra nattjaktplan.

Vid anmälan av statsverkspropositionen anförde jag att, därest en undersökning

skulle visa, att möjligheter förelåge att utöka anskaffningen av

natt jaktplan utöver vad som i nyssnämnda proposition förutsatts, min avsikt

vore att ånyo anmäla frågan om anskaffning av här avsedda flygplan. I

samband därmed finge även ånyo övervägas frågan om luftbevakningens

fortsatta modernisering.

Jag anhåller att nu ånyo få upptaga dessa frågor till behandling. I samband

därmed får jag anmäla, att flygförvaltningen i särskild skrivelse den

9 mars 1951 hemställt om ytterligare medel till anskaffning av ftygmateriel

m. m. för budgetåren 1950/51 och 1951/52.

Flygförvaltningen har i sistnämnda skrivelse anfört i huvudsak följande.

Med beaktande av vid ingången av budgetåret 1950/51 förefintlig reservation

stode under detta budgetår ett belopp av i runt tal 180,5 miljoner kronor

till förfogande för anskaffning av flygmateriel m. m. För budgetåret 1951/52

hade i statsverkspropositionen äskats ett reservationsanslag av 185 miljoner

kronor för samma ändamål.

Enligt numera verkställda beräkningar bedömdes betalningsutfallet för

ifrågavarande två budgetår till 212 miljoner kronor för budgetåret 1950/51

och 240 miljoner kronor för budgetåret 1951/52, en ökning alltså med 32

respektive 55 miljoner kronor i förhållande till anvisade och äskade anslag.

Vid beräkningarna hade icke tagits hänsyn till prisstegringar, som inträffat

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

eller komrne att inträffa efter den 1 februari 1951, och ej heller till merkostnader

i anledning av beslutad höjning av statstjänstemannens löner.

De ökade utgifterna vore i huvudsak att hänföra dels till den allmänna

stegringen i prisnivån som gjort sig särskilt gällande under hösten 1950 och

dels till vissa åtgärder av beredskapsnatur, som flygförvaltningen i syfte att

trygga materielförsörjningen tvingats att vidtaga under det senaste halvåret.

Av den angivna utgiftsökningen, 87 miljoner kronor, belöpte 55,7 miljoner

kronor på prisstegringar, 15,4 miljoner kronor på tidigare anskaffning av

nattjaktplan och 15,9 miljoner kronor på vissa andra främst av beredskapsskäl

betingade kostnader.

Flygförvaltningen har sålunda hemställt, att till anskaffning av flygmateriel

m. m. måtte anvisas 32 miljoner kronor å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1950/51 och, i stället för i statsverkspropositionen äskade 185

miljoner kronor, 240 miljoner kronor för budgetåret 1951/52. Flygförvaltningen

har tillika hemställt, att gällande kostnadsram för anskaffning av flygmateriel

m. m. för löpande sjuårsperiod måtte ökas med de angivna beloppen

för prisstegringar, tillhopa 55,7 miljoner kronor.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas

av de handlingar som komma att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

Departementschefen.

Enligt numera föreliggande upplysningar synes det vara möjligt att,

därest anskaffning från utlandet av moderna nattjaktplan kan genomföras,

låta anskaffningen omfatta hela det antal flygplan, som erfordras för

omsättning av nattjaktflottiljens flygplansbestånd. Med hänsyn till betydelsen

av att ha nattjaktflottiljen i sin helhet utrustad med moderna flygplan

anser jag mig böra tillstyrka, att flygförvaltningen bemyndigas utlägga beställning

å — förutom det antal plan som förutsatts i 1950 års riksdags beslut

— det ytterligare antal plan som erfordras för flottiljen. Detta innebär, att

kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel m. m., liksom ock flygförvaltningens

bemyndigande att utlägga beställningar, behöver utökas med i runt

tal 25 miljoner kronor. Utbetalningarna under budgetåret 1951/52 i anledning

av den utökade beställningen kunna beräknas till 10 miljoner kronor.

Den av 1948 års riksdag fastställda kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel

in. m. innebar, att luftbevakningen jämte jaktstridsledning

skulle utbyggas och moderniseras inom allenast de ur luftförsvarssynpunkt

viktigaste delarna av vårt land. Enligt en inom flygledningen verkställd och

i 1950 års statsverksproposition (Bil. 6, punkt 117) berörd utredning skulle

eu fullständig utbyggnad av luftbevakningen kräva avsevärt högre kostnader.

Flygförvaltningen föreslog, med en viss begränsning av det totala programmet,

att ytterligare 30,8 miljoner kronor skulle beräknas för ändamålet. Enligt

beslut av 1950 års riksdag vid dess höstsession bär det ursprungliga programmet

tills vidare utökats med åtgärder för en beräknad kostnad av 8 miljoner

kronor.

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Med hänsyn till den stora vikt, som luftbevakningen numera måste tillmätas

såväl ur militär synpunkt som med hänsyn till civilförsvaret, anser jag

det nödvändigt att beslut nu fattas om genomförande av det av flygförvaltningen

framlagda förslaget i dess helhet. Detta innebär, att kostnadsramen

för anskaffning av flygmateriel m. m. ökas med (30,8 —• 8,o ==) 22,8 miljoner

kronor. Flygförvaltningen torde böra bemyndigas att under budgetåret

1951/52 utlägga beställningar för programmets genomförande inom ramen

för 8 miljoner kronor. De mot angivna beställningar svarande utgifterna

under budgetåret 1951/52 uppskattar jag till 5 miljoner kronor.

Enligt numera verkställd utredning beräknar flygförvaltningen, att belastningen

å betalningsanslaget till anskaffning av flygmateriel

m. m. under budgetåren 1950/51 och 1951/52 kommer att — oavsett i det föregående

berörda organisationsförstärkningar — med icke mindre än 87 miljoner

kronor överstiga vad som står till förfogande för budgetåret 1950/51

jämte det i årets statsverksproposition äskade anslaget för nästa budgetår.

Av merkostnaderna angivas 55,7 miljoner kronor belöpa på prisstegringar

medan återstoden i huvudsak föranledes av vissa av beredskapsskäl vidtagna

åtgärder. Det avsevärda belopp som beräknats för prisstegringar förklaras

delvis av att beräkningarna rörande kostnaderna för flygmaterielanskaffningen

i stort sett icke justerats sedan år 1948. Det har icke varit möjligt

att på den korta tid som stått till buds närmare granska de av flygförvaltningen

framlagda beräkningarna. Jag är därför icke beredd att nu föreslå,

att desamma skola föranleda uppräkning av flygvapnets kostnadsram.

Denna fråga torde böra upptagas till prövning i samband med behandlingen

av flygförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1952/53. Då det emellertid

icke bör riskeras, att den av statsmakterna beslutade flygmaterielanskaffningen

fördröjes av brist på betalningsmedel, anser jag mig böra tillstyrka,

att de av flygförvaltningen äskade beloppen nu anvisas. Jag beräknar således

för budgetåret 1950/51, utöver redan anvisade anslag, ytterligare 32 miljoner

kronor och för budgetåret 1951/52, utöver det i statsverkspropositionen

äskade anslaget, 55 miljoner kronor. Hos riksdagen äskat bemyndigande att

utlägga beställningar bör ökas med motsvarande belopp, tillhopa 87 miljoner

kronor. Jag återkommer i annat sammanhang till frågan om anvisande

av medel å tilläggsstat för nästa budgetår.

Sammanfattningsvis innebära de här framlagda förslagen,

att gällande kostnadsram för anskaffning av flygmateriel m. m., enligt årets

statsverksproposition 1 227,2 miljoner kronor, ökas med (25 + 22,8 =) 47,8

miljoner kronor;

att det bemyndigande att utlägga beställningar å flygmateriel m. m. inom

ramen för 151 miljoner kronor som äskats i statsverkspropositionen ökas med

(25 + 8 + 87 =) 120 miljoner kronor till i avrundat tal 270 miljoner kronor,

att å tilläggsstat IT till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisas ett

reservationsanslag av 32 miljoner kronor till anskaffning av flygmateriel

in. m.; samt

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

att reservationsanslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret

1951/52 upptages till (185 + 10 + 5 + 55 =) 255 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda får jag i detta sammanhang hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte — med ändring av i statsverkspropositionen härutinnan

framlagda förslag — föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i det föregående

anförts medgiva utläggande av beställningar å flygmateriel

m. m. inom en kostnadsram av 270 miljoner kronor;

b) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 255 000 000

kronor.

[13.] Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1949/50 ........................ 1330000 1 254198

1950/51 (statsliggaren s. 274) 1310 000

1951/52 (förslag) .............. 1 315 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 135) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1951/52 beräkna ett förslagsanslag

1 310 000 kronor.

Y rkande.

Försvarets forskningsanstalt (skr. 14/« 1950) har hemställt, att anslaget

höjes med 1 090 000 kronor.

Ökning

1. Personalförstärkningar m. m.

Kansliet.

Kamrerare Ca 27 — byrådirektör Ca 31 ................................. 1 356

Avdelning 1.

3 laboratorer Cp 9 ............................................................... 55 584

3 laboratorer Ce 31 ............................................................ 48 492

2 förste forskningsingenjörer Ce 29 ....................................... 29 616

1 förste forskningsläkare Ce 29 ............................................. 14 808

1 forskningsingenjör Ce 27 ................................................... 13 428

Forskningsassistent Ce 25 — forskningsingenjör Ce 27 ............... 684

Avdelning 2.

3 laboratorer Cp 9 ............................................................... 55 584

2 laboratorer Ce 31 ............................................................ 32 328

1 förste forskningsingenjör Ce 29 .......................................... 14 808

9 forskningsingenjörer Ce 27 ................................................ 120 852

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo. 185

Ökning

Avdelning 3.

4 laboratorer Cp 9 ............................................................ 74112

1 laborator Ce 31 ............................................................... 16164

5 förste forskningsingenjörer Ce 29 ....................................... 74 040

11 forskningsingenjörer Ce 27 ............................................. 147 708

2. Överflyttning av tjänster.

Ett antal tjänster i 24 och lägre lönegrader överflyttas från anslaget

till viss forskningsverksamhet ................................. 383 577

3. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar m. m.............................................. 6 000

Avrundning ................................................... 859

Summa kronor 1 090 000

Motiv.

Allmänt.

I början av år 1949 utarbetade forskningsanstalten i samarbete med försvarsgrensförvaltningarna

en plan över verksamheten vid forskningsanstalten

i syfte att under budgetåren 1949/52 genomföra de forskningsuppgifter, som

från såväl försvarsgrensförvaltningarnas som forskningsanstaltens sida bedömdes

mest angelägna. Anstaltens medelsäskanden för budgetåret 1950/51,

som uppgingo till sammanlagt 10 735 000 kronor, grundade sig på denna treårsplan.

Statsmakterna ha emellertid med hänsyn till det statsfinansiella

läget ansett sig icke kunna öka medelsanvisningen till forskningsanstalten

för sistnämnda budgetår utan rekommenderat forskningsanstalten att i vidgad

omfattning lägga sin verksamhet på s. k. beställningsforskning, varvid

dock borde tillses, att verksamheten, såvitt möjligt, hölles inriktad på uppgifter

i forskningsanstaltens treårsprogram.

Forskningsanstalten framhåller, att anstalten under hudgetåret 1949/50

från olika myndigheter utverkat bidrag till kostnaderna för vissa forskningsuppgifter

och erhållit ersättning för utförda uppdrag med sammanlagt omkring

550 000 kronor. Inkomsterna under forskningsanslaget ha uppgått till

sammanlagt omkring 925 000 kronor, i vilket belopp jämväl ingår av aktiebolaget

Atomenergi erlagd engångsersättning i samband med reglerandet av

mellanhavandena mellan bolaget och forskningsanstalten. Trots detta icke

oväsentliga tillskott har forskningsanstalten på grund av bristande tillgång

på medel nödgats att under budgetåret 1949/50 nedskära och begränsa forsk

ningsverksamheten i förhållande till vad som planerats i förutnämnda treårsprogram.

Forskningsanstalten har också, till en del beroende på svårigheter

att med den nuvarande bristen på befattningar i högre lönegrader förvärva

tillräckligt många högkvalificerade forskare, tvingats frånsäga sig upp

gifter, vilka försvarsgrensförvaltningarna uttryckt önskemål om att anstalten

skulle lösa.

Detta förhållande har synts styrelsen oroande, med tanke på det positiva

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

intresse för treårsplanens genomförande, som vid dess uppsättande och senare

visats såväl från försvarsgrenarna som från annat håll. I betraktande

härav har forskningsanstalten under år 1950 i samråd med försvarsgrensförvaltningarna

företagit en översyn av förenämnda treårsplan i syfte att utröna,

huruvida någon del av de i planen upptagna arbetsuppgifterna skulle

kunna slopas. Det har därvid visat sig angeläget att om möjligt bearbeta

samtliga i treårsprogrammet upptagna problem. Från försvarsgrensförvaltningarnas

sida ha därjämte uttalats önskemål om att forskningsanstalten

skulle till behandling upptaga jämväl ett antal nya utanför treårsprogrammet

fallande frågor, vilkas lösande vore av stor betydelse för vårt lands

försvar.

Under innevarande och kommande budgetår torde icke någon förbättring

i fråga om försvarsgrenarnas möjligheter att understödja forskningsarbetet

kunna påräknas. Även bortsett härifrån framstår denna finansieringsmetod

för forskningsanstalten som olämplig, främst därigenom, att det icke är möjligt

att engagera kvalificerad personal för uppbyggandet av effektiva forskningsgrupper

enbart med stöd av bidrag, som beviljas från år till år av försvarsgrenarna

och äro avhängiga av respektive försvarsgrens tillfälliga ekonomiska

resurser. Med hänsyn till att det för landets försvar är angeläget att

de i treårsprogrammet upptagna frågorna snarast möjligt bringas till sin lösning

finner forskningsanstalten det oavvisligt att ur de synpunkter anstalten

har att företräda yrka på att den för treårsperioden 1949—1952 beräknade

utbyggnaden av organisationen i så gott som full utsträckning kommer till

stånd under budgetåret 1951/52.

1. Personalförstärkningar m. m.

Förslagen innebära till stora delar upprepningar av förslag i forskningsanstaltens

medelsäskanden för tidigare budgetår. Beträffande av forskningsanstalten

åberopade motiv för de för budgetåret 1951/52 föreslagna personalförstärkningarna

m. m. må här upptagas följande.

Kansliet. Kamreraren åligger att leda arbetet inom kansliet och tjänstgöra

såsom personalchef. Med hänsyn till de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna

anses denna böra uppflyttas till 31 lönegraden med tjänstebenämningen

byrådirektör. Till stöd för löncgradsuppflyttningen åberopas

vidare jämförelse med liknande befattningar vid andra statliga myndigheter.

Avdelning 1. För forskningar vid anstalten rörande organisk och oorganisk

kemi ha hittills anlitats vid andra vetenskapliga institutioner anställda

experter. Det anses emellertid nödvändigt att forskningsanstalten beredes

möjlighet att förvärva inom nämnda områden högt kvalificerade forskare, vilka

odelat kunna ägna tid och arbete åt anstalten. För ändamålet föreslås, att

två laboratorstjänster i Cp 9 inrättas. — Med hänsyn till den omfattning avdelningen

numera erhållit erfordras ett organ, som biträder avdelningschefen

med planering av forskningsarbetet i stort och samtidigt sammanhåller alla

uppgifter om detaljplaneringen och arbetets fortgång inom de olika uppdrags

grupp erna. En dylik forskningsutrednings- och planeringsgrupp måste

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

intimt samarbeta med motsvarande organ inom militära staber och förvaltningar

samt andra institutioner och industrier. I betraktande av de mycket

höga krav, som måste ställas på innehavaren av befattningen som chef för

denna grupp, anses befattningen böra placeras i Cp 9.

Med hänsyn till arbetets kvalitet och omfattning anses cheferna för respektive

sektionen för rök- och pyroteknisk forskning (nu Ce 29), sektionen

för gasmasker och kontroll av gasskyddsmateriel (nu Ce 29) samt sektionen

för raketforskning (nu arvode motsvarande Ce 29 från forskningsanslaget)

böra erhålla ställning som laboratorer i Ce 31. De båda härigenom frigjorda

tjänsterna i Ce 29 anses böra bibehållas för raketforskning, varigenom skulle

möjliggöras för anstalten att för denna forskning under längre tid behålla

civilingenjörer och annan personal med högre utbildning.

För tillgodoseende av personalbehovet för raketforskning anses därjämte

en tjänst för förste forskningsingenjör i Ce 29 och en tjänst för forskningsingenjör

i Ce 27 erforderliga.

För intensifiering av explosivämnesforskningen erfordras en förste forskningsingenjör

i Ce 29.

För den försvarsmedicinska forskningen erfordras en förste forskningsläkare.

Med hänsyn till svårigheterna att för ändamålet erhålla lämplig personal

anses tjänsten icke böra placeras lägre än i 29 lönegraden.

Som chef för det nyuppförda köldlaboratoriet tjänstgör för närvarande

en forskningsassistent i Ce 25. De med tjänsten förenade arbetsuppgifterna

anses motivera en löneställning såsom forskningsingenjör i Ce 27.

Avdelning 2. Tjänsten som chef för instrumentsektionen (nu i Ce 31) anses,

med hänsyn till de stora krav som i såväl teoretiskt som praktiskt hänseende

måste ställas på innehavaren av tjänsten, böra hänföras till Cp 9. Den

nuvarande tjänsten i Ce 31 anses erforderlig för annat ändamål inom anstalten

och föreslås därför få bibehållas. — I likhet med vad gäller första avdelningen

anses det oundgängligen nödvändigt att för andra avdelningen tillskapa

ett organ, som kan vara avdelningschefen behjälpligt med planeringen

och sammanhållandet av forskningsarbetet ävensom med överförandet av

vid avdelningen vunna forskningsresultat till olika militära myndigheter

m. m. Med hänsyn till de maktpåliggande arbetsuppgifterna anses chefen för

denna grupp icke böra placeras lägre än i Cp 9. —- För att möjliggöra för

forskningsanstalten att såsom chef för matematiska sektionen förvärva en

framstående kapacitet anses ofrånkomligt att för ändamålet inrättas en tjänst

i Cp 9. Här ifrågavarande tjänst har tidigare varit hänförd till Ce 31. Sedan

det emellertid icke visat sig möjligt att med denna löneställning förvärva eu

tillräckligt dugande matematiker har tjänsten måst tagas i anspråk för annat

ändamål inom forskningsanstalten.

För maskerings- och fysikalisk sprängämnesforskning anses två tjänster

för laboratorer i Ce 31 böra inrättas.

Vid bifall till anstaltens sålunda angivna förslag beträffande andra avdelningen

komma, på sätt närmare framgår av forskningsanstaltens föronämnda

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

skrivelse, tre tjänster i Ce 29 att frigöras. Dessa tjänster anses, med hänsyn

till de relativt dåliga befordringsmöjligheterna vid forskningsanstalten,

alltjämt böra bibehållas.

Behov anses vidare föreligga av ytterligare en förste forskningsingenjör i

Ce 29 för krutraketforskning.

Till stöd för att inrätta ytterligare tjänster för forskningsingenjör i Ce 27

åberopas, att härigenom skulle möjliggöras för anstalten att under längre tid

få behålla kvalificerad personal med högskoleutbildning.

Avdelning 3. I likhet med vad som föreslagits beträffande första och

andra avdelningarna anses det nödvändigt att för chefen för forsknings-, utrednings-

och planeringsgruppen inrätta en tjänst i Cp 9. — En radioteknisk

grundforskningsgrupp har bildats genom sammanslagning av vissa sektioner.

Chefen för denna grupp (nu Ce 31) kommer därigenom att sammanhålla

större delen av avdelningens grundforskningsbetonade arbete och bör

därför uppflyttas till Cp 9. — Med hänsyn till det synnerligen omfattande

och krävande arbetet inom styrnings- och räknemaskingruppen anses chefen

för gruppen (nu Ce 31) icke böra placeras lägre än Cp 9. — Det anses nödvändigt

att ledningen av arbetet inom radiokommunikations- och elektroakustikgruppen

handhaves av en mycket kvalificerad forskare. Därest forskningsanstalten

skall kunna under längre tid behålla en dylik forskare bör

för ifrågavarande tjänst lägre lönegradsplacering än Cp 9 icke ifrågakomma.

— Vid genomförande av nu framlagt förslag skulle två tjänster i Ce 31 bortfalla.

Dessa föreslås emellertid såsom erforderliga för andra ändamål inom

anstalten få bibehållas.

Med hänsyn till de stora krav i fråga om såväl tekniska som praktiska kunskaper,

som måste ställas på chefen för antennforskningen, föreslås att för

denne befattningshavare inrättas en laboratorstjänst i Ce 31.

Förslagen om att inrätta ett antal tjänster för förste forskningsingenjör i

Ce 29 och forskningsingenjör i Ce 27 ha framlagts för att tillgodose det synnerligen

stora behovet av befordringstjänster samt för att möjliggöra för anstalten

att under längre tid behålla civilingenjörer och annan personal med

högre utbildning.

2. För närvarande avlönas ett antal extra ordinarie tjänster från anslaget

till viss forskningsverksamhet. Dessa tjänster anses böra i största möjliga

utsträckning avlönas från forskningsanstaltens avlöningsanslag. På grund

härav föreslås, att ett antal tjänster — huvudsakligen för personal med ex

peditions- och kontorsarbete samt i viss mindre utsträckning även sådana

rent tekniska tjänster, varav ett stadigvarande behov kommer att föreligga

— överföras från forskningsanslaget till avlöningsanslaget.

I övrigt har forskningsanstalten beträffande anstaltens personal hemställt,

dels att en tjänst för revisor i Ca 24 måtte inrättas i utbyte mot en

dylik tjänst i Ce 24 enligt reglerad befordringsgång för amanuenser, dels och

att en tjänst för kansliskrivare i Ce 15 måtte utbytas mot kassör i Ca 15

(1950:1, bil. 6, s. 157).

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo.

189

Departementschefen.

Försvarets forskningsanstalt har nu varit i verksamhet i sex år. Under

denna tid har anstalten successivt utökats till en omfattning, som avsevärt

överstiger vad som planerades vid anstaltens inrättande. Utvecklingen har

såvitt avser personalorganisationen väsentligen omfattat forskare och teknisk

personal i övrigt, medan däremot anstaltens ledning och administrativa organ

förblivit i stort sett oförändrade. En översyn av anstaltsledningens organisation

har därför befunnits påkallad. Med hänsyn bland annat härtill har jag

enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1950 tillkallat en utredningsman

för att verkställa utredning rörande den centrala ledningen av

forskningsanstalten och dess avdelningar ävensom att i samband därmed ägna

uppmärksamhet åt frågan om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden.

Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under år 1951.

I avvaktan på resultatet av utredningen kan jag icke tillstyrka någon förändring

beträffande kansliets personalorganisation. Ehuru jag är väl medveten

om behovet av att antalet befattningar vid anstaltens forskningsavdelningar,

främst i de högre lönegraderna, utökas, är jag i nuvarande statsfinansiella

läge likaledes förhindrad att föreslå någon dylik förstärkning av

anstaltens fasta organisation. Jag räknar alltså med oförändrad personalorganisation

såvitt avser anstaltens avlöningsanslag. Någon överflyttning av per-,

sonalkostnader från forskningsanslaget till avlöningsanslaget kan jag alltjämt

icke tillstyrka.

Med den ståndpunkt jag här intagit kan jag icke tillstyrka annan höjning

av avlöningsanslaget än den som föranledes av löneklassuppflyttningar m. m.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör i anledning

härav uppräknas med 6 000 kronor till 929 000 kronor. Anslagsposten

till rörligt tillägg torde för erhållande av en jämn anslagssumma böra minskas

med 1 000 kronor till 136 100 kronor. Övriga poster upptager jag till oförändrade

belopp.

I enlighet härmed upptager jag avlöningsanslaget till (1310 000 + 6 000 —

1 000 =) 1 315 000 kronor, innebärande en anslagshöjning om 5 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 233 000

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt
ning,

förslagsvis ................................................ 9 100

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................................... 13 300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 929 000

5. Itörligt tillägg, förslagsvis ................................. 136100

Summa kronor 1 320 500

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Särskilda upphör dsmeåel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 5 500

Nettoutgift kronor 1 315 000

b) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 315 000 kronor.

[14.] Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1949/50 .......................... 195 000 226 653

1950/51 (statsliggaren s. 275) .. 215 000

1951/52 (förslag) ................ 235 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 135) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret 1951/52 beräkna ett förslagsanslag

av 235 000 kronor.

Yrkande.

Försvarets forskningsanstalt bär hemställt, att anslaget höjes med 65 000

kronor.

Ökning

1. Sjukvård..................................................

................ 10 000

2. Beseersättningar ........................................

................ 10 000

3. Expenser.

Bränsle, vatten och elektrisk ström ................

................ 10 000

Övriga expenser ......................................

................ 35 000

65 000

Motiv.

1. Belastningen på anslagsposten uppgick under budgetåret 1949/50 till i

runt tal 28 500 kronor mot för innevarande budgetår beräknade 15 000 kronor.

Med hänsyn härtill ävensom till utbyggnaden av anstaltens organisation

beräknas anslagsposten till 25 000 kronor.

2. Kungl. Maj:t har medgivit, att resekostnaderna för personal, avlönad

från anslaget till viss forskningsverksamhet, må bestridas från samma anslag.

Den nu gjorda beräkningen av medelsbehovet till reseersättningar m. m.,

40 000 kronor, grundas på förutsättningen, att så får ske jämväl i fortsättningen.

3. Belastningen på delposten till bränsle, vatten och elektrisk ström uppgick

under budgetåret 1949/50 till i runt tal 70 000 kronor mot för innevarande

budgetår beräknade 55000 kronor. Med hänsyn härtill föreslås delposten

höjd till 65 000 kronor. — Beträffande delposten till övriga expenser

framhålles att möjlighet bör förefinnas att i erforderlig utsträckning tillgodose

sådana utgiftsändamål, som kunna verka främjande på verksamheten

och bidraga till att göra denna framgångsrik. Med utgångspunkt härifrån

och på grundval av företagna undersökningar rörande kostnaderna för ifrågavarande

expenser under budgetåret 1949/50 beräknas delposten till 150 000

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo. 191

kronor, huvudsakligen avseende skrivmateriel o. d. samt inköp och underhåll

av inventarier.

Departementschefen.

Jag kan icke tillstyrka, att anslaget uppräknas med större belopp än 20 000

kronor, och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 235 000 kronor.

[15.] Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet.

Anslag Nettoutgift

1949/50 ............................ 5 000 000 5195 044

1950/51 (statsliggaren s. 275)____ 5 400000

1951/52 (förslag) .................. 5 900 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 135) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1951/52 beräkna

ett reservationsanslag av 5 900 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt har — under framhållande att kostnaderna

för forskningsverksamheten för nästa budgetår beräknas till 8 810 000 kronor

men att anslaget syntes kunna gottskrivas inkomster å 1 010 000 kronor —

hemställt, att anslaget höjes med 2 400 000 kronor varjämte liksom för

innevarande budgetår hemställts om bemyndigande att utlägga beställningar

på materiel för forskningsverksamhet intill ett belopp av 1 500 000 kronor

utöver anvisade anslagsmedel. Börande den närmare innebörden av förslaget

torde få hänvisas till de handlingar som komma att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

I skrivelse den 21 december 1950 har Jcrigsmaterielverket efter samråd med

forskningsanstalten hemställt om ett anslag för budgetåret 1951/52 av 700 000

kronor för utveckling och tillverkning inom landet av främst elektronrör.

Ämbetsverket har i samband därmed erinrat om att i forskningsanstaltens

anslag till viss forskningsverksamhet för budgetåret 1950/51 inräknats ett

belopp av 400 000 kronor för utveckling och tillverkning inom landet av elektronrör

och andra teletekniska detaljer. Detta belopp hade förutsatts skola

förslå endast under ett halvt budgetår. Medelsbehovet för helt budgetår

beräknades således till 800 000 kronor, varav cirka 700 000 kronor för elektronrör

och cirka 100 000 kronor för andra teletekniska detaljer. Arbeten inom

denna kostnadsram påginge vid svenska företag enligt av krigsmaterielverket

i samråd med forskningsanstalten, på grundval av ett med företagen uppgjort

ramavtal, lämnade uppdrag. Svårigheterna att importera främst detaljer men

även specialrör och vanliga rör ökades snabbt. Med hänsyn till att medelsbehovet

för anskaffning av detaljer ännu ej vore fullt klarlagt ansåge krigsmaterielverket

sig böra nu endast äska medel, avsedda främst för elektronrör.

Ämbetsverket avsågc att så snart tillräckligt underlag framkommit efter den

s. 192 Kontrollera mot PDF

192 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

utredning därom, som påginge inom försvaret, återkomma till frågan om

medel för detaljerna.

Vidare har forskningsanstalten i skrivelse den 28 december 1950 hemställt,

att för uppgörande av evakueringsplan för forskningsanstalten 160 000 kronor

måtte anvisas.

Departementschefen.

Det är mig icke möjligt att i nuvarande statsfinansiella läge tillstyrka

högre anslag till viss forskningsverksamhet än 5 900 000 kronor, innebärande

en anslagshöjning om 500 000 kronor. Jag förutsätter, att inom ramen för

detta belopp skola bestridas erforderliga kostnader för utveckling och tillverkning

inom landet av elektronrör, i den mån icke andra medel stå till förfogande

därför. Någon särskild medelsanvisning för att förbereda anstaltens

evakuering kan jag icke heller tillstyrka. Liksom för innevarande budgetår

bör utverkas riksdagens bemyndigande att medgiva utläggande av materielbeställningar

intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade medel.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 5 900 000

kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar

på materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet

må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.

[16.] Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning.

Anslag Nettoutgift

1949/50 .......................... 240 000 251309

1950/51 (statsliggaren s. 275) .. 250 000

1951/52 (förslag) ................ 245 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 135) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret

1951/52 beräkna ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt har hemställt, att anslaget höjes med 270 000

kronor för utrustning av nytillkommande lokaler för anstalten. I annat

sammanhang föreslår jag en väsentlig begränsning av det byggnadsprogram

som framlagts av forskningsanstalten. Med beaktande härav föreslår jag,

att förevarande anslag uppföres med ett belopp av 245 000 kronor, innebärande

en anslagsminskning om 5 000 kronor, och hemställer alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av

viss utrustning för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 245 000 kronor.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

193

Sammanställning

över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens

fjärde huvudtitel, om vilka slutliga äskanden framlagts i de i annat sammanhang

anmälda propositionerna nr 88 och 108.

Anslag

I statsverks- propositionen

upptaget belopp

Slutligt äskat |

belopp

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar................

1 470 000

1 470 000

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.............

Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond:

119 000 000

122 000 000

Arméns delfond ....................................

21 000 000

20 707 000

Armén: Vissa repetitionsövningar m. m...............

—

53 000 000

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl...........

Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond:

47 800 000

47 800 000

Marinens delfond....................................

8 000 000

7 587 000

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.........

50 000 000

52 000 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.........

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond:

185 000 000

255 000 000

Flygvapnets delfond ................................

14 000 000

14 072 000

Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar ..............

1310 000

1315000

Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader ............

235 000

235 000

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss

5 900 000

5900 000

1

utrustning...........................................

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars

250 000

245 000

delfond ............................................

10000 000

10 625 000

Summa anslagsökning

127 991000

Enligt årets statsverksproposition (Bil. 6, s. 232) skulle fjärde huvudtitelns

slutsumma för budgetåret 1951/52 vid bifall till vad däri föreslagits uppgå

till 1 051 585 300 kronor. Vid bifall till de bär angivna förslagen skulle slutsumman

ökas med 127 991 000 kronor till 1 179 576 300 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Broberg.

13—»SS»'' Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 110.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 110.

l‘J4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

1. Koncentrering av utbildningsverksamheten inom vissa av arméns truppslag

m. in............................................................. 2

Departementschefen...................................................... 14

2. Rationaliseringsverksamhet i övrigt inom försvaret ...................... 20

3. Flottans underofficerare.................................................... 22

Departementschefen .................................................... 41

4. Personalorganisationen vid de fasta maskinanläggningarna vid lägre förband

inom försvaret m. m................................................. 44

Departementschefen ................................................... 47

5. Reservofficerare i flygförartjänst .......................................... 50

Departementschefen...................................................... 53

6. Musikorganisationen inom försvaret ...................................... 54

7. Arméns remontinköp ...................................................... 55

8. Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar.................................... 58

9. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 64

Departementschefen ............. 105

10. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 116

Departementschefen .................................................... 137

11. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 143

Departementschefen .................................................... 176

12. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m........................... 180

Departementschefen...................................................... 182

13. Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.................................. 184

Departementschefen...................................................... 189

14. Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader................................ 190

15. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ................ 191

16. Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning.... 192

Sammanställning................................................................ 193

Stockholm 1951. K. L. Beckman» Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:375 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om ändrad förläggning av arméns jägarskola jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten
  2. Rskr. 1951:4 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen samt i propositionerna nr 108 och 110 gjorda framställningar rörande egentliga st s. 1 i texten
  3. SU 1951:147 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950151, i vad avser försv a2 i texten
  4. SU 1951:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen samt i propositionerna nr 108 och 110 gjorda framställningar rörande egentliga statsutgiftei'' s. 108 i texten