Sök i Ratio Lex

Angående löneoch pensionsreglering för lärare vid vissa statsunderstödda privata läroanstalter m. m

1951-03-09 · 81 sidor, varav 79 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 79 av 81 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:112, Angående löneoch pensionsreglering för lärare vid vissa statsunderstödda privata läroanstalter m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

1

Si
-

ll*

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående löne- och pensionsreglering

för lärare vid vissa statsunderstödda

privata läroanstalter m. m.; given Stockholms slott

den 9 mars 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr 232 fattade 1950 års riksdag

beslut om principerna för genomförande av en lönereglering för lärarpersonalen

vid statsunderstödda privatläroverk. I förevarande proposition

framläggas de detalj förslag, som erfordras för beslutets genomförande.

Principbeslutet omfattade icke rektorerna vid de av beslutet berörda läroanstalterna,

enär frågan om anställnings- och avlöningsförhållandena för

dessa befattningshavare då var föremål för utredning. Även detta spörsmål

upptages i förevarande proposition och i anslutning därtill frågan om anställnings-

och avlöningsförhållandena för rektorerna vid de högre kommunala

skolorna.

I propositionen föreslås vidare lönereglering för rektor och lärarpersonal

vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och lanthushållningsseminariet

å Rimforsa. För lärare vid vissa enskilda handarbcts- och skolköksseminarier

förordas en provisorisk löneförbättring.

Slutligen framlägges i denna proposition förslag till pensionsreglering för

vissa befattningshavare vid privata läroanstalter.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 112.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

Utdrog av protokollet över civilärenden hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 mars

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson,

Lingman.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, anmäler efter gemensam

beredning med statsministern Erlander såsom särskild föredragande för

vissa propositionsärenden i ecklesiastikdepartementet samt med cheferna för

iinans- och jordbruksdepartementen fråga om löne- och pensions reglering för

lärare vid vissa statsunderstödda privata läroanstalter m. m. samt anför därvid

följande.

I. Inledning.

I bilaga 2 till årets statsverksproposition har jag i redogörelsen för löneregleringsarbetet

och vissa därmed sammanhängande frågor erinrat att 1950

års riksdag fattat principbeslut om lönereglering för bland annat lärarpersonalen

vid statsunderstödda privatläroverk att träda i tillämpning den 1 juli

1951. Genom principbeslutet godkände riksdagen i huvudsak de i propositionen

1950: 232 framlagda grunderna för en lönereglering för ifrågavarande

personal (statsutsk.utl. nr 225, r.skr. nr 410). Jag anhåller nu att få anmäla

frågan om de avlöningsbestämmelser, som erfordras för löneregleringens genomförande.

Därvid torde jag få lämna en närmare redogörelse för de detaljförslag

i ämnet, som framlagts av 1944 års lönekommitté för privatläroverken

i dess i nyssnämnda proposition omförmälda betänkande med utredning

och förslag angående lönereglering för lärarna vid de statsunderstödda

privatläroverken m. m. (stencilerat). Beträffande den tidigare handläggningen

av detta ärende torde jag i övrigt få hänvisa till propositionen 1950: 232.

Principbeslutet innebar icke något ställningstagande till frågan om anställnings-

och avlöningsförhållandena för privatläroverkens rektorer. Denna

fråga var nämligen vid propositionens avlåtande föremål för utredning av

1941 års lärarlönesakkunniga, som den 3 juni 1949 erhållit i uppdrag att

verkställa närmare utredning angående den i propositionen 1949: 132 under

punkt 3 berörda frågan om konstruktionen av rektorsbefattningarna vid de

högre kommunala skolorna och de statsunderstödda privatläroverken. Med

skrivelse, som den 2 februari 1951 inkommit till civildepartementet, ha de

sakkunniga överlämnat utredning och förslag rörande rektor st jånsterna vid

vissa läroanstalter (stencilerat). Häröver ha yttranden avgivits av statskon
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

toret, statens lönenämnd, skolöverstyrelsen och Statstjänstemannens riksförbund.

Vidare har Sveriges akademikers centralorganisation beretts tillfälle

att avgiva yttrande i ärendet. Detta förslag torde böra upptagas till övervägande

i förevarande sammanhang.

1944 års lönekommitté för privatläroverken har i ett särskilt, den 10 februari

1950 dagtecknat betänkande framlagt utredning och förslag angående

dels lönereglering m. m. för lärarpersonalen vid fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala, dels provisorisk löneförbättring för lärare vid övriga enskilda

handarbets- och skolköksseminarier. Betänkandet var vid princippropositionens

avlåtande föremål för remissbehandling, varför frågan om en lönereglering

för lärarpersonalen vid de enskilda handarbets- och skolköksseminarierna

icke upptogs till prövning i ifrågavarande sammanhang. Remissbehandlingen

har emellertid numera avslutats och yttranden över betänkandet

ha avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, statens lönenämnd,

skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning efter vederbörandes

hörande, den sakkunniga för utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen

på det husliga området samt, i vad avser fackskolan, 1941 års

lärarlönesakkunniga. Jag anhåller att nu få anmäla jämväl denna fråga jämte

frågan om lönereglering för lärarpersonalen vid lanthushållningsseminariet

å Rimforsa, som torde böra behandlas samtidigt med frågan om lönereglering

för lärarpersonalen vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Lantbruksstyrelsen

har i skrivelse den 2 november 1950 inkommit med utredning

rörande löneställningen för viss lärarpersonal vid de statsunderstödda trädgårdsskolorna

m. fl. skolor, däribland lanthushållningsseminariet å Rimforsa.

Statens lönenämnd har den 7 december 1950 yttrat sig häröver. I vad

utredningen rör lanthushållningsseminariet torde den alltså böra behandlas

i detta sammanhang. I övrigt torde den få upptagas till behandling i samband

med frågan om lönereglering för lärarna vid statsunderstödda folkhögskolor

och lantbruksundervisningsanstalter.

I överensstämmelse med uttalande i propositionen 1950: 232 torde även

den av löneregleringen föranledda frågan om pensionsreglering för privatläroverkens

lärare böra anmälas i detta sammanhang.

Genom beslut den 1 oktober 1948 uppdrog Kungl. Maj :t åt 19H års pensionsutredning

att, med utgångspunkt från det förslag till lönereglering för

lärarna vid de statsunderstödda privatläroverken m. in., som 1944 års lönckommitté

för privatläroverkcn den 16 juni 1948 framlagt, utarbeta och till

Kungl. Maj :t inkomma med förslag angående pensionsreglering för befattningshavare

vid sådana läroverk. I anledning härav har pensionsutredningen

i skrivelse den 21 december 1949 framlagt vissa förslag i ämnet. Häröver ha

yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, statens pensionsanstalt,

skolöverstyrelsen, Läroverkslärarnas riksförbund, Flick- och samskolelärarnas

riksförbund samt styrelserna för Beskowska skolan i Stockholm,

Djursholms samskola, Fjellstedtska skolan i Uppsala, Göteborgs gymnasium

för flickor, Göteborgs högre samskola, Högre flickskolan i Hälsing
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition in- 112.

borg, Lundsbergs skola, Lunds privata elementarskola, Nya elementarskolan

för flickor i Stockholm, Palmgrenska samskolan i Stockholm, Saltsjöbadens

samskola, Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, Stockholms samgymnasium,

Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium, Wallin-Åhlinska

gymnasiet i Stockholm, Whitlockska samskolan i Stockholm och Västerviks

läroanstalt för flickor. Styrelserna för Beskowska skolan, Nya elementarskolan

för flickor i Stockholm, Palmgrenska samskolan, Stockholms sam gymnasium,

Wallin-Ählinska gymnasiet samt Whitlockska samskolan ha därvid

inkommit med gemensamt yttrande.

Frågan om pensionsreglering för lärarpersonalen vid fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala samt lanthushållningsseminariet å Rimforsa torde även

böra beröras i detta sammanhang.

II. 1950 års principbeslut angående privatläroverken.

Såsom i det föregående antytts avsåg 1950 års principbeslut en lönereglering

för lärarpersonalen vid statsunderstödda privatläroverk med undantag

för rektorerna. Beslutet innebar emellertid ytterligare en begränsning i det

att det avsåg endast de privatläroverk, som nu åtnjuta statsunderstöd från

förslagsanslagen till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor,

Bidrag till högre flickskolor och Bidrag till enskilda mellanskolor. Härigenom

undantogos lärarna vid Höglandsskolan och Franska skolan, båda i

Stockholm, vilka skolor åtnjuta statsunderstöd från andra anslag än de nu

nämnda. I anledning av motionen II: 573/1950 uttalade statsutskottet i sitt

av riksdagen biträdda utlåtande, att utskottet för sin del icke hade något att

erinra mot att frågan om inordnande av Höglandsskolans och Franska skolans

lärare under den nya löneregleringen för privatläroverken gjordes till

föremål för utredning och att för riksdagen framlades förslag i ämnet, i den

män skäl därtill befunnes vara för handen.

För egen del är jag för närvarande icke beredd att förorda en utvidgning

av löneregleringen till att omfatta även Höglandsskolan och Franska skolan.

Vad beträffar Gävle borgarskola, som förutom en mellanskola består av

två avdelningar för handelsutbildning, kommer löneregleringen att avse endast

befattningshavarna vid mellanskolan.

Beträffande de nuvarande förhållandena vid de av principbeslutet berörda

skolorna torde jag få hänvisa till den i propositionen 1950:232 (s. 3 ff)

lämnade redogörelsen för skolornas organisation, statsbidrag, ekonomiska

förhållanden samt lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden m. m.

I nämnda proposition har även redogjorts för de av 1944 års lönekommitté

för privatläroverken framlagda löneregleringsförslagen samt yttrandena häröver

i den mån de bedömts vara av intresse för ett ståndpunktstagande till

principfrågan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

Principbeslutet innebär, att ämneslärarna vid privatläroverken skola inordnas

under statens allmänna avlöningsreglemente och att övningslärarna

inordnas under avlöningsreglementet för övningslärare.

Beträffande anställningsformen för ordinarie lärare föreslog lönekommittén

en anställningsform, isom nära anslöt sig till den ordinarie anställningsformen

för lärarna vid de statliga och högre kommunala skolorna. Principbeslutet

innebär emellertid i denna del ett frångående av lönekoimnitténs förslag.

Ordinarie lärare skall sålunda anställas tills vidare med en ömsesidig

uppsägningstid av sex månader. Därjämte skall för ordinarie lärare i

huvudsak gälla vad som nu är föreskrivet för fast anställd lärare, nämligen

att sådan lärare, som under tre på varandra följande år oförvitligt tjänstgjort

i samma eller motsvarande befattning vid en och samma läroanstalt,

ej må kunna, så länge anstalten åtnjuter statsbidrag, skiljas från sin befattning,

såframt ej skolöverstyrelsen på grund av omorganisation eller av annan

liknande anledning medgiver uppsägning eller anledning föreligger till

entledigande av disciplinära skäl.

Läsåret skall generellt bestämmas till 38 veckor vid privatläroverken.

Dispens härifrån skall emellertid kunna meddelas i undantagsfall, och därvid

böra särskilda bestämmelser meddelas angående ökning av undervisningsskyldigheten

för heltidsavlönade befattningshavare.

Vid antagande av ordinarie lärare skall skolstyrelse äga bland behöriga

sökande utse den som med hänsyn till vederbörliga befordringsgrunder och

skolans speciella förhållanden anses böra i främsta rummet komma i fråga.

Beträffande lärarnas lönegradsplacering innebär beslutet ett godtagande

av de av lönekommittén föreslagna lönegraderna. Lärarna skola alltså inplaceras

i de lönegrader, som framgå av följande sammanställning.

Lönegrad

Ämneslärare med lön såsom lektor vid allmänt läroverk .... Ca 30

Ämneslärare i teoretiskt läroämne

därest han äger behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk:

ordinarie ...................................

....... Ca

2G

extra ordinarie .............................

....... Ce

24,

Ce

21

extra .......................................

....... eg

21

därest han icke äger nyssnämnd behörighet:

ordinarie ...................................

....... Ca

24

extra ordinarie .............................

22,

Ce

20

extra .......................................

....... eg

20

I kommitténs förslag angående lärartjänster ha medtagits endast tjänster

i teoretiska läroämnen. Skulle behov uppkomma av ämneslärartjänster i

praktiska läroämnen, bör lönegradsplaceringen bestämmas i anslutning till

vad som gäller i fråga om de högre kommunala skolorna.

Vad angår frågan huruvida lärare vid privatläroverk böra erhålla rätt till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

sjukvårdsförmåner enligt 7 kap. statens allmänna avlöningsreglemente ansåg

lönekommittén, att de i allmänhet gällande bestämmelserna om sjukvård

med hänsyn till den blivande allmänna sjukförsäkringen icke borde

göras tillämpliga å lärarna vid privatläroverken. I anslutning härtill uttalade

jag, att det syntes böra anstå med prövningen av detta spörsmål. Sedan

riksdagen godkänt ett i propositionen 1950: 252 framlagt förslag om anstånd

med ikraftträdande av lagen om allmän sjukförsäkring till tidpunkt som

framdeles bestämmes av Konungen med riksdagen, torde emellertid, såsom

statsutskottet anmärkt, tillräckliga skäl numera icke föreligga att vid genomförandet

av den föreslagna löneregleringen utesluta lärarna vid privatläroverken

från förmån av sjukvård i den utsträckning som gäller för lärare

med nyreglerad lön vid andra statsunderstödda läroanstalter.

III. Rektorernas anställnings- och avlöningsförhållanden.

A. Gällande bestämmelser.

Anställnings- och avlöningsförhållandena för rektorerna vid privatläroverken

äro för närvarande icke statligt reglerade och upptogos, såsom tidigare

påpekats, icke heller till prövning i 1950 års principproposition. Innan en

redogörelse lämnas för de förslag, som föreligga i fråga om reglering i dessa

hänseenden, torde jag emellertid få redogöra för gällande bestämmelser om

anställnings- och avlöningsförhållanden för rektorerna vid de allmänna läroverken

och de högre kommunala skolorna.

Rektorsbefattningarna vid de allmänna läroverken äro sedan lång tid tillbaka

särskilda lönegradsplacerade tjänster. Rektorsbefattningarna vid de

högre kommunala skolorna åter äro lönetekniskt så konstruerade, att de

icke kunna betraktas såsom särskilda tjänster.

Beträffande de allmänna läroverken gälla följande bestämmelser.

Behörighet. Enligt läroverksstadgan § 172 fordras för behörighet till rektorstjänst

vid allmänt läroverk dels att inneha ordinarie ämneslärarbefattning

rid någon till statens undervisningsväsende hörande läroanstalt, dels

ock, där tjänsten avser högre allmänt läroverk eller lyceum, att inneha behörighet

till lektorstjänst vid allmänt läroverk, eller, där tjänsten avser realskola,

att inneha behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk.

Förordnande. Vid allmänna läroverk tillsättes rektorstjänst av Kungl.

Maj:t genom förordnande på sex år. Har rektorsförordnande icke omfattat

sex år eller har under löpande förordnandeperiod rektorstjänst blivit ledig,

meddelas första gången därefter förordnande på tjänsten för högst den tid,

som återstår till utgången av de rektorsförordnanden vid läroverken, vilka

meddelats för sex år.

Enligt § 173 läroverksstadgan skall skolöverstyrelsen på anförda grunder

förorda den av de sökande till rektorstjänst, som anses lämpligast med hänsyn

till insikter, erfarenhet och övriga egenskaper, som företrädesvis erfordras

hos styresmannen för ett läroverk. Anses sådant förord icke böra

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

lämnas åt någon av de anmälda, skall överstyrelsen avgiva förslag på annan

till tjänsten behörig och lämplig person.

Vid avgivande av förord torde sålunda hänsyn icke böra tagas till den ämneskombination,

sökandena företräda. Enligt 13 § Saar är nämligen innehavare

av ordinarie tjänst, vilken tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial,

skyldig att låta förflytta sig till annan stationeringsort eller annan ordinarie

tjänst vid det verk, han tillhör liksom ock, där Kungl. Maj :t så prövar lämpligt,

till ordinarie tjänst vid annat verk, å vilken Saar är tillämpligt. I praktiken

har dock skolöverstyrelsen måst taga större eller mindre hänsyn till

sökandes ämneskombination, i synnerhet då det gällt mindre realskolor och

en förflyttning skulle medföra särskilda svårigheter.

Efter förslag av 1945 års lönekommitté (SOU 1947:23 s. 18—21, prop.

1947:281, statsutskottets uti. 1947:233 och r. skr. 1947:442) vidtogs en

ändring av § 174 läroverksstadgan (kungörelsen 1948: 557). Då rektor vid

statlig läroanstalt innehar ordinarie lärartjänst vid allmänt läroverk, skall

numera lärartjänsten föras över stat och den på stat uppförda tjänsten återbesättas.

Inträder rektor i utövning av den över stat uppförda tjänsten, skall

denna i den ordning, Kungl. Maj:t på förslag av skolöverstyrelsen bestämmer,

återföras på stat. Vid återbesättande av ordinarie lärartjänst, som

blivit ledig i anledning av rektorsförordnande, behöver sålunda i fullmakten

för den nye tjänsteinnehavaren något särskilt förbehåll om lörflyttningsskyldighet

ej inryckas.

Poängsystem och gruppindelning. Till grund för den nuvarande lönegradsindelningen

av rektorsbefattningarna ligger en poängberäkning av de olika

läroverken.

Varje fullt 25-tal lärjungar räknas som 1 poäng, varje klassavdelning i

gymnasiet och inom realskolans avslutningsklass som llA poäng samt varje

klassavdelning inom realskolans övriga klasser som 1 poäng. Poängen summeras.

De högre allmänna läroverken äro indelade i tre avlöningsgrupper med

följande gränsdragning:

avlöningsgrupp I .................... högst 46 poäng

» II .................... 46,5—63 »

i III .................... lägst 63,5 »

För realskolorna gäller följande gruppindelning:

avlöningsgrupp I.................... högst 11 poäng

» II.................... 11,5—18 »

III .................... 18,5—35,5 »

IV .................... lägst 36

För undvikande av alltför svagt grundade upp- och nedflyttningar beslöt

1943 års riksdag (skrivelse 1943:229), att läroanstalt skulle uppflyttas till

högre grupp, endast om dess poängtal vid tiden för regleringen med mer än

en enhet översteg det för den högre gruppen gällande lägsta poängtalet, och

nedflyttas först om det på samma sätt med mer än en enhet understeg det

för den lägre gruppen gällande högsta poängtalet.

Lönegradsplacering. Sedan den 1 juli 1948 äro rektorerna vid de allmänna

läroverken underkastade statens allmänna avlöningsreglemente (Saar). Rektorstjänsterna

lönegradsbetecknas numera med Ch, avseende ordinarie statlig

anställning med förordnande för viss tid. 14 Ch-lönegrader finnas, var och en

omfattande viss löneklass å löneplan nr 1. Lönegraden Ch 1 omfattar löneklass

27 och lönegrad Ch 14 löneklass 40. Lönen är dyrortsgraderad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

De allmänna läroverkens rektorer äro lönegradsplacerade sålunda:

1) Högre allmänna läroverk:

lönegrupp III lönegrad

Cb

13,

motsvarande löneklass

39

» II

Cb

12,

>, *

38

» I ■>

Cb

11,

» »

37

2) Realskolorna:

lönegrupp IV lönegrad

Cb

10,

motsvarande löneklass

36

» III

Cb

9,

35

» II

Cb

8,

» »

34

» I »

Cb

7,

3> »

33

För de högre kommunala skolorna gälla i motsvarande hänseenden

följande bestämmelser.

Behörighet och tillsättning. Enligt gällande stadgor för de högre kommunala

skolorna föroi*dnar skolöverstyrelsen, efter förslag av vederbörande

skolstyrelse, till rektor för skolan i fråga en av skolans ordinarie ämneslärare

för en tid av sex år, såvida icke på grund av särskilda förhållanden

förordnandet meddelas för kortare tid.

På samma sätt som vid läroverken skola rektorsförordnanden meddelas

endast för så lång tid, som återstår till utgången av den sexårsperiod för

rektorsförordnanden, vilken gäller för de högre kommunala skolorna.

Vid kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor

gäller dessutom att vid ledighet å rektorsbefattning eller då skolöverstyrelsen

icke finner skäl meddela förnyat förordnande å sådan befattning

skolstyrelsen skall, under förutsättning att ordinarie ämneslärarbeiattning

samtidigt är ledig, kungöra rektorsbefattningen till ansökan ledig

samtidigt med ledigförklarande av den ordinarie ämneslärarbefattningen.

Sedan ämneslärarbefattningen tillsatts, skall skolstyrelsen hos överstyrelsen

till erhållande av förordnande som rektor förorda den av skolans ordinarie

lärare, som anses lämpligast. Dylikt förordnande må kunna givas jämväl

åt sådan till ordinarie ämneslärare utsedd sökande, vilkens val ännu ej

vunnit laga kraft.

Beträffande samtliga högre kommunala skolor gäller att ändring i skolstyrelsens

beslut i fråga om förslag beträffande förordnande av rektor må

sökas hos skolöverstyrelsen genom besvär.

Poängsystem och gruppindelning. Vid indelningen i lönegrupper av rektorsbefattningarna

vid de högre kommunala skolorna beräknas poäng på

samma sätt som vid de allmänna läroverken.

De högre kommunala skolorna äro indelade i avlöningsgrupper enligt nedanstående

uppställning:

1) Kommunala flickskolor, kommunala och praktiska mellanskolor:

avlöningsgrupp

III..........

poäng

>

IV..........

1

3>

V..........

»

»

VI..........

»

»

VII..........

■»

2) Högre folkskolor:

avlöningsgrupp

I...........

poäng

2>

II...........

............ 9 It

»

III..........

»

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

Beträffande upp- och nedflyttning av rektorsbefattning i avlöningsgriipp

gälla samma bestämmelser som vid läroverken.

Lön. Den 1 juli 1948 inordnades de högre kommunala skolorna under

Saar. Enligt 25 § B. Särskilda Bestämmelser, Läroverk in. fl. läroanstalter

äger lärare, som förordnats att inneha rektorsbefattning vid högre kommunal

skola, åtnjuta lön efter den löneklass, vars nummer överstiger numret

å den löneklass, i vilken läraren är placerad, med lika många enheter

som innefattas i numret å den lönegrupp, vartill rektorsbefattningen blivit

hänförd. Enligt kungörelsen 1949:323, som trädde i kraft den 1 juli 1949,

kan numera vikariatslöneförordnande meddelas å rektorsbefattning vid

högre kommunal skola.

Delta system för rektorslönernas bestämmande innebär alltså, att rektorst

jänsten i lönehänseende ej är någon särskild tjänst. Rektor åtnjuter i

realiteten sin lärarlön jämte ett arvode, som bestämts till belopp, motsvarande

skillnaden mellan nämnda lön och lönen i en viss högre löneklass.

I motsats till rektorerna vid de allmänna läroverken komma alltså rektorerna

vid de högre kommunala skolorna under sin rektorstid i åtnjutande

av löneförhöjning på grund av reglementsenlig löneklassuppflyttning i lärartjänsten,

under förutsättning att de ej uppnått slutlöneklassen före tillträdet

av rektorstjänsten.

Slutlönen för rektorerna vid de högre kommunala skolorna motsvarar

lönen i följande löneklasser å löneplan nr 1, nämligen:

1) för rektorer vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och

praktiska mellanskolor:

a) adjunktskompetent rektor (lärartjänst i Ca 26) i

avlöningsgrupp VII....................... löneklass 36

» VI....................*... » 35

» V....................... » 34

» IV....................... » 33

» III....................... » 32

b) icke adjunktskompetent rektor (lärartjänst i Ca 24) i

avlöningsgrupp VII....................... löneklass 34

y VI....................... y 33

» V....................... » 32

» IV....................... » 31

» III....................... » 30;

2) för rektorer vid högre folkskolor (där lönegrad Ca 26 ej förekommer):

avlöningsgrupp III........................ löneklass 30

» II........................ » 29

» 1........................ » 28

B. 1914 års lönekommittés för privatläroverken förslag och däröver avgivna

yttranden.

Lönekommitténs förslag.

Anställningsform. 1944 års lönekommitté för privatläroverken har föreslagit

inrättande av särskilda rcktorstjänster vid privatläroverken. Tjänsterna

skulle dock i väsentliga avseenden vara annorlunda konstruerade än

rektorstjänstcrna vid de allmänna läroverken. Enligt kommitténs förslag

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

skulle nämligen anställningsformen för privatläroverkens rektorer bli densamma

som den kommittén föreslagit för lärarna vid privatläroverken,

d. v. s. samma ordinarie anställningsform som tillämpas för de statliga

läroverkens lärare. Tjänsterna skulle i enlighet härmed erhålla lönegradsbeteckningen

Ca.

Behörighet. Enligt kommitténs förslag skall för behörighet till rektorstjänst

vid privatläroverk fordras innehav av ordinarie ämneslärartjänst vid

någon till det statliga eller det statsunderstödda undervisningsväsendet hörande

läroanstalt. Därjämte skall, om tjänsten avser högre enskilt läroverk

eller enskilt gymnasium, fordras behörighet till lektorstjänst vid allmänt

läroverk eller, om tjänsten avser enskild flickskola (enskild goss- eller samskola)

eller enskild mellanskola, behörighet till ordinarie ämneslärartjänst

vid sådan skola.

Förordnande. Rektorst jänst skall kungöras till ansökan ledig. Till rektor

skall skolstyrelsen bland behöriga sökande utse den, som styrelsen anser

lämpligast med hänsyn till insikter, erfarenhet och övriga egenskaper vilka

företrädesvis erfordras hos styresmannen för ett läroverk av ifrågavarande

slag. Beslutet skall tillkännagivas i den tidning, vari officiella meddelanden

införas och underställas skolöverstyrelsen för stadfästelse.

Lönegradsplacering. Rektor vid högre enskilt läroverk föreslås placerad i

lönegrad Ca 33, rektor vid enskild flickskola (enskild goss- eller samskola)

eller enskild mellanskola i lönegrad Ca 29, därest han äger behörighet till

adjunktstjänst vid allmänt läroverk, och i lönegrad Ca 27, därest han icke

äger nyssnämnda behörighet. Rektorstjänsterna ha således föreslagits inplacerade

i lönegrad, som med tre ordningsnummer överstiger lönegraden

för respektive lektor, adjunkt och ämneslärarinna vid allmänt läroverk.

Vidare har kommittén i fråga om rektorslönerna vid privatläroverken

föreslagit ett tillägg till 25 § Saar av innehåll, att rektor vid högre enskilt

läroverk skall, där ej Kungl. Maj :t för visit fall annorlunda förordnar,

äga åtnjuta lön efter den löneklass, vars nummer motsvarar numret å den

löneklass, som skulle ha gällt, om han varit rektor vid högre allmänt

läroverk av motsvarande omfattning som privatläroverket. Rektor vid enskild

mellanskola eller enskild flickskola (enskild goss- eller samskola)

skall enligt förslaget äga åtnjuta lön efter den löneklass, vars nummer motsvarar

numret å den löneklass, som skulle ha gällt, om han innehaft ordinarie

ämneslärartjänst vid kommunal mellanskola eller kommunal flickskola

och tillika förordnande som rektor vid sådan skola av motsvarande

omfattning som privatläroverket.

Yttrandena över lönekommitténs förslag.

Skolöverstyrelsen har anfört följande:

För privatläroverken är det enligt överstyrelsens mening av minst samma

betydelse som vid statliga läroverk och högre kommunala skolor att

frågan om rektors fortsatta anställning efter viss tid kan omprövas. Över
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

styrelsen kan därför icke tillstyrka, att rektorerna få samma anställningsform

som de ordinarie (fast anställda) lärarna. Överstyrelsen förordar att

i samband med förevarande lönereglering det för de allmänna läroverken

gällande systemet utvidgas på så sätt, att till rektor vid statlig skola, högre

kommunal skola eller statsunderstött privatläroverk skall kunna för högst

sex år i sänder förordnas person, som innehar ordinarie ämneslärarbefattning

(fast anställning) vid någon läroanstalt tillhörande nämnda skolformer.

Beträffande privatläroverken torde det dock vara tveksamt, om fast

anställd ämneslärare vid ett privatläroverk bör kunna förordnas till rektor

vid annat privatläroverk. I fråga om de högre kommunala skolorna har det

nuvarande systemet, enligt vilket till rektor endast kan utses ordinarie lärare

vid samma skola, visat sig medföra betydande olägenheter.

överstyrelsen ifrågasätter emellertid, om icke beträffande privatläroverken

Kungl. Maj :t bör äga befogenhet att efterge kravet på innehav av ordinarie

lärartjänst för rektorsförordnande. Det synes nämligen ändamålsenligt

att för denna skolform kunna vidga kretsen till att omfatta även

andra lämpliga aspiranter.

Statskontoret har ansett, att det måste betraktas som uteslutet att reglera

rektorstjänsterna fastare för dessa skolor än för de statliga och kommunala

läroanstalterna. Statens lönenämnd har avstyrkt kommitténs förslag

om inrättande av särskilda rektorstjänster i Ca-lönegrad och anfört,

att ett bifall härtill skulle medföra tre system för avlönande av rektor, nämligen

ett för de statliga skolorna, ett för de högre kommunala skolorna och

ett för privatläroverken. Lönenämnden har förordat, att för samtliga ifrågavarande

rektorstjänster användes ett och samma avlöningssystem, nämligen

det som användes för rektorerna vid de statliga läroverken. Riksräkenskapsverket

har ifrågasatt, om icke löneregleringen i vad den avser

rektorer vid privatläroverken borde genomföras efter enahanda grunder,

som gälla för de allmänna läroverkens rektorer. Flick- och samskolelärarnas

riksförbund har i fråga om rektorstjänsterna uttalat en önskan om

reciprocitet mellan statliga, kommunala och statsunderstödda privata skolor

vid förordnande å dylika tjänster. Rektor borde förordnas allenast på

viss tid. Sveriges gngre läroverkslärares förening har förordat, att rektor

förordnas på sex år. Läroverkslärarnas riksförbund har föreslagit, att rektor

vid privatläroverk förordnas på viss tid och att dylik tjänst får förenas

med ordinarie lärartjänst vid privata och statliga läroverk.

€. 1941 års Iärarlönesakkunnigas förslag och däröver avgivna yttranden.

Under hösten 1048 hade Kungl. Maj :t till behandling en framställning

av skolöverstyrelsen om bemyndigande för överstyrelsen alt i vissa fall

meddela vikariatslöneförordnande å rektorstjänst vid högre kommunal

skola. I beslut den 17 december 1048 förklarade Kungl. Maj:t, att framställningen

icke kunde bifallas. Grunden härtill var att vikariatslöneförordnande

endast kunde givas på en särskild tjänst, och rektorsbefattning

vid högre kommunal skola ansågs icke vara en sådan. Emellertid togs

denna vikariat slönelråga upp på nytt, nämligen i propositionen 1040: 132

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente, in. in.

(punkten 3). Därvid uttalade departementschefen, att vissa skäl uppenbarligen

kunde anföras för att rektorsbefattningarna vid de högre kommunala

skolorna — liksom också vid de statsunderstödda privatläroverken —

på motsvarande sätt som vid de statliga läroverken i organisatoriskt och

lönetekniskt hänseende konstruerades såsom särskilda tjänster. Definitiv

ställning till frågan om en ändring härvidlag borde dock tagas först i samband

med att föreliggande förslag angående lönereglering för lärarna vid

de statsunderstödda privatläroverken in. in. bleve föremål för statsmakternas

prövning.

Under hänvisning till detta departementschefsuttalande uppdrog Kungl.

Maj :t genom beslut den 3 juni 1949 åt 1941 års lärarlönesakkunniga att

verkställa närmare utredning i den i propositionen 1949: 132 sålunda berörda

frågan. I avvaktan på resultatet av lärarlönesakkunnigas utredning

upptogs, såsom förut nämnts, icke frågan om anställnings- och avlöningsförhållandena

för rektorerna vid privatläroverken till prövning i samband

med 1950 års principbeslut.

Lärarlönesakkunnigas förslag.

Rektor vid högre kommunal skola måste för närvarande alltid vara ordinarie

ämneslärare vid skolan. När rektorsbefattning skall tillsättas, måste

alltså antingen väljas någon redan vid skolan anställd ordinarie lärare

eller också måste samtidigt med rektorstjänsten kunna ledigförklaras också

en ordinarie ämneslärartjänst i viss ämneskombination. Detta medför en

stark begränsning i fråga om möjliga kandidater. Detta system kan enligt

de sakkunniga ej behållas vid övergång till statsläroverkssystemet, som ju

innebär, alt till rektorstjänst kan ifrågakomma den som innehar ordinarie

ämneslärarbefattning vid någon till statens undervisningsväsende hörande

läroanstalt. Skulle en motsvarande konstruktion givas vid de högre kommunala

skolorna, kan man emellertid enligt de sakkunnigas mening inte

inskränka sig till dom som ha sådan befattning vid de högre kommunala

skolorna. Detta sammanhänger med den förflvttningsskyldighet för successorn

till en dylik på viss tid förordnad rektor, som måste förefinnas.

De sakkunniga anföra i anslutning härtill följande.

På det statliga området har man numera — med hänsyn till den allmänna

förflyttningsskyldigheten enligt avlöningsreglementet -— tagit bort

den uttryckliga bestämmelse om skyldighet att låta förflytta sig vid rektorns

eventuella återgång till sin lärartjänst, som tidigare alltid intogs i fullmakten

för successorn. Förflyttningsskyldigheten är nödvändig, om rektorstjänsterna

skola kunna konstrueras på detta sätt. Men en förflyttningsskyldighet,

som endast omfattar de högre kommunala skolorna, kommer med

säkerhet att bli mycket svår att utnyttja. Mycket stora svårigheter måste

förutses, om det gäller att placera en lärare vid en annan av dessa relativt

små skolor, där dessutom lärartillsättningen skötes av de lokala skolstyrelserna.

Om däremot rektorsbefattningarna vid de högre kommunala skolorna

öppnas för dem, som inneha lärartjänst vid någon sådan skola eller vid

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

13

någon till det statliga undervisningsväsendet hörande läroanstalt, vidgas

basen för sökandena och möjlighet att vid uppkommande behov förflytta

lärare torde lättare kunna ordnas. Visserligen torde man få förutsätta, att

i dylikt fall tvångsförflyttningen regelmässigt kommer att ske till en statlig

skola, men detta torde icke böra avhålla från ett genomförande av den konstruktion,

som nu gäller vid de statliga läroverken, även vid de högre

kommunala skolorna.

Vad de sakkunniga sålunda uttalat beträffande rektorstjänsterna vid de

högre kommunala skolorna anse de sakkunniga äga sin giltighet jämväl i

fråga om rektorstjänsterna vid privatläroverken. De sakkunniga föreslå

sålunda full reciprocitet mellan de tre skolformerna i nu förevarande hänseende,

d. v. s. till rektor vid högre kommunal skola eller privatläroverk

skall kunna utses ordinarie ämneslärare vid någon dylik skola eller vid

läroanstalt, som tillhör det statliga undervisningsväsendet.

Då rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna och privatläroverken

föreslås konstruerade i överensstämmelse med de statliga rektorstjänsterna

och samtliga dessa grupper bliva underkastade Saar, anse lärarlönesakkunniga

det icke erforderligt att någon bestämmelse med förbehåll

om förflyttningsskyldighet intages i antagningsbeviset för sådan lärare, som

vid högre kommunal skola eller privatläroverk tillsättes i succession på rektors

lärartjänst. I stadgorna för dessa skolor bör dock införas en bestämmelse

om överstatförande av rektors lärartjänst, motsvarande den i g 174

läroverksstadgan nu intagna bestämmelsen (se SFS 1948: 577).

När det gäller de statliga läroverken medgiver Saar förening av rektorstjänst

även med extra ordinarie lärartjänst (6 § B Saar). På grund av särskild

bestämmelse i läroverksstadgan (§ 172) är emellertid dylik förening

ej möjlig för närvarande. För mindre skolor och för skolor på sådana orter,

som äro mindre väl belägna, kan enligt de sakkunniga möjligheten att

till rektor få välja även en extra ordinarie lärare väsentligt öka utsikterna

att få en lämplig person på rektorstjänsten. Lärarlönesakkunniga anse lämpligt,

att en dylik möjlighet beredes för de högre kommunala skolorna och

för privatläroverken och föreslå alltså, att rektorstjänst vid högre kommunal

skola eller privatläroverk skall få sökas och innehavas även av extra ordinarie

lärare vid någon av förut angivna skolformer. Motsvarande uppmjukning

synes enligt de sakkunniga böra ske i fråga om rektorstjänsterna

vid de allmänna läroverken.

I fråga om behörighetsvillkoren erinra de sakkunniga, att föredragande

departementschefen i propositionen 1950: 219 angående riktlinjer för lärarutbildningens

ordnande uttalat bl. a., att den av 1940 års skolkommission

väckta frågan om behörighetsvillkoren för rektorsbefattningar borde bli

föremål för särskild utredning. Med beaktande av bl. a. denna omständighet

föreslå lärarlönesakkunniga ingen ändring av behörighetsvillkoren för rektorstjänst

vid de högre kommunala skolorna. Beträffande privatläroverken

— som ju äro av växlande form — har såsom förut angivits 1944 års lönekommitté

för privatläroverken föreslagit behörighet till lektorstjänst, om

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

rektorstjänsten avser högre enskilt läroverk eller enskilt gymnasium, och

behörighet till ordinarie ämneslärartjänst i övriga fall. Med hänsyn till den

förut åberopade blivande allmänna utredningen angående behörighetsvillkoren

för rektorstjänster föreslå lärarlönesakkunniga, att för närvarande behörighet

till ordinarie ämneslärartjänst fastställes såsom kompetensvillkor

för rektorstjänst vid samtliga privatlärovek.

Vid såväl de statliga läroverken som de högre kommunala skolorna förordnas

rektorerna för närvarande för en tid av sex år eller för tiden intill

pågående allmänna sexårsperiods utgång. Under förordnandetiden förblir

löncgradsplaceringen densamma, oberoende av eventuella förändringar i

skolans storlek in. in. I anledning av en underhandsframställning ha lärarlönesakkunniga

till prövning upptagit frågan, huruvida skäl kunna anses

föreligga för antingen förkortning av förordnandetiden till exempelvis tre

år eller medgivande av omprövning av lönegradsfrågan under sexårsperioden.

De sakkunniga ha verkställt en undersökning av i hur många fall som

variation i en skolas storlek skulle ha medfört ändrad lönegradsplacering,

därest omprövning varit tillåten under närmast förflutna förordnandeperiod

(1943—1949). De sakkunniga ha därvid utgått från att, om förändrad lönegradsplacering

skulle medgivas, den endast skulle få ske vid mera väsentliga

förändringar i skolans storlek, med andra ord att förändrad lönegradsplacering

icke skulle medgivas, om den skulle kunna medföra omplacering blott

till närmast högre eller lägre lönegrad. Under dylika förutsättningar giver

de sakkunnigas undersökning vid handen, att behovet av möjlighet till omprövning

är ytterst ringa.

De sakkunniga finna sig på grund av det anförda icke böra tillstyrka, att

medgivande till omprövning under pågående sexårsperiod medgives. Med

hänsyn härtill synes enligt de sakkunniga anledning ej heller föreligga att

föreslå en avkortning av förordnandetiden.

I fråga om tillsättning av rektor vid högre kommunal skola eller privatläroverk

föreslå lärarlönesakkunniga, att det för närvarande för den förra

gruppen av skolor gällande systemet genomföres även vid den senare gruppen.

Detta innebär, alt skolstyrelsen skall annonsera tjänsten ledig, granska

inkomna ansökningar och till skolöverstyrelsen avgiva förslag på den av

sökandena, som enligt skolstyrelsens förmenande är mest lämpad och skickad.

Skolöverstyrelsen förordnar antingen den föreslagne eller någon annan

av sökandena till rektor.

De sakkunniga anföra härom följande.

Vid de högre kommunala skolorna innebär detta system för närvarande

mycket liten möjlighet till reell insats från skolöverstyrelsens sida, eftersom

till rektor endast kan utses ordinarie lärare vid skolan. Då denna lokala

bundenhet bortfaller vid ett genomförande av lärarlönesakkunnigas förslag,

komma bestämmelserna vid dessa skolor att sakligt om än ej formellt få ett

nytt innehåll. För privatläroverken innebär ett sådant tillsättningssystem,

som det föreslagna, en nyhet som medför en betydlig begränsning i skolstyrelsernas

nuvarande självbestämmanderätt. Detta synes emellertid ej vara

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

15

orimligt, om staten skall påtaga sig de förpliktelser gentemot såväl rektorer

som lärare, tillsatta i succession på rektors lärartjänst, som de sakkunniga

i det föregående föreslagit. De sakkunniga förutsätta, att skolöverstyrelsen

vid handläggningen av frågor om förordnande av rektorer vid högre kommunala

skolor och privatläroverk tar skälig hänsyn till skolstyrelsernas förslag

och de lokala förhållandena.

De sakkunniga behandla härefter frågan om de lönegrader, i vilka rektorerna

vid de högre kommunala skolorna och privatläroverken böra inplaceras.

För närvarande gäller, såsom tidigare angivits, att rektorerna vid de

högre allmänna läroverken äro placerade i lönegraderna Cb 11—13, vilka

lönegrader omfatta resp. 37, 38 och 39 löneklasserna, under det att rektorerna

vid realskolorna äro placerade i lönegraderna Cb 7—10, omfattande löneklasserna

33—36. Rektorerna vid de högre kommunala skolorna — utom de

högre folkskolorna — åtnjuta lön enligt en löneklass, som med 3—-7 löneklassnummer

överstiger den löneklass, vari vederbörande rektor är placerad

såsom lärare vid skolan. Detta innebär, att slutlönen för en dylik rektor

motsvarar 32—36 löneklasserna, om han är adjunktskompetent, och

39—34 löneklasserna, om han icke är adjunktskompetent. Dessa rektorer

äro alltså uppdelade på fem grupper, medan realskolornas rektorer endast

äro uppdelade på fyra grupper. Rektor vid högre folkskola åtnjuter

lön enligt 1—3 löneklasser högre än hans löneklass såsom lärare. Detta

innebär en slutlön motsvarande 28—30 löneklasserna.

Enligt lärarlönesakkunnigas uppfattning finnas fullgoda skäl att jämställa

rektorerna vid realskolorna och de högre kommunala skolorna (utom

högre folkskolorna) såväl i fråga om antalet lönegrupper som i fråga om

lönegradsplaceringen. Detta måste emellertid betyda antingen sänkning i

lönegradshänseende för alla eller åtminstone det stora flertalet rektorstjänster

vid realskolorna eller också en lönegradsförhöjning för så gott som alla

rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna. Med anledning härav

anföra de sakkunniga följande.

En förordnandeperiod har nyligen påbörjats (1949—1955). En ändring i

lönegradshänseende beträffande realskolorna kan därför icke få någon mera

omfattande verkan förrän om ungefär 4 år. Inom denna tidrymd torde man

emellertid kunna förutse en allmän lönehöjning för de olika lärargrupperna.

Dessutom har i olika sammanhang föreslagits införande av vissa nya mellangrupper

av lärare (t. ex. gymnasieadjunkter). Sistnämnda fråga är föremål

för prövning av 1950 års lärarutredning. De sakkunniga måste finna

det mindre välbetänkt att under sådana förhållanden föreslå någon sänkning

av lönegradsplaceringen för realskolornas rektorer. Härtill kommer

den nuvarande svåra lärarbristen, som icke kan vara ägnad att underlättas

av ett förslag om sänkt lönegradsplacering för vissa rektorer. Så länge lönegradsfrågan

för realskolornas rektorer av angivna skäl är i viss män svävande,

anse sig de sakkunniga ej heller kunna föreslå höjd lönegradsplacering

för rektorerna vid de högre kommunala skolorna. Det bör dock bemärkas,

att en inplacering i Cb-lönegrad motsvarande de ovan angivna löneklasserna

32—36 medför, att dessa rektorer omedelbart komma upp i sin

nuvarande slutlön.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

För närvarande åtnjuta de rektorer vid högre kommunala skolor (utom

högre folkskolorna), som icke äro adjunktskompetenta, två löneklasser lägre

lön än de adjunktskompetenta. De sakkunniga anse riktigt, att även i fortsättningen

löneskillnad föreligger mellan dessa olika grupper av rektorer.

Den nuvarande skillnaden — motsvarande två löneklasser -— synes de sakkunniga

skäligt avvägd. Med utgångspunkt härifrån och från vad de sakkunniga

i övrigt anfört föreslå de sakkunniga följande lönegradsplacering

för rektorerna vid de högre kommunala skolorna (utom de högre folkskolorna)

:

1) adjunktskompetent rektor:

avlöningsgrupp VII (lägst 47 5 poäng) .......

....... Cb

10

= 36

löneklassen,

>

VI (36—47 > ) .......

....... Cb

9

= 35

V (18-5—35-5 » j .......

........ Cb

8

= 34

»

IV (U-o—18 » ) .......

........ Cb

7

= 33

>

III (högst 11 » ) .......

........ Cb

6

= 32

2) icke adjunktskompetent rektor:

avlöningsgrupp VII.............. Cb 8 = 34 löneklassen,

» VI.............. Cb 7 = 33 »

» V.............. Cb 6 = 32

» IV.............. Cb 5 = 31

» III.............. Cb 4 = 30

Beträffande rektorerna för de högre folkskolorna förorda de sakkunniga,

att även vid dessa skolor rektorstjänsterna differentieras efter rektors kompetens.

Härvid anföra de sakkunniga följande.

Rektorerna vid de högre folkskolorna åtnjuta för närvarande 1—3 löneklasser

högre lön än enligt den löneklass, vari vederbörande är placerad

som lärare. Då vid dessa skolor icke finnas tjänster i lönegrad Ca 26 (adjunktslönegraden)

utan endast i Ca 24, innebär det, att slutlönen för dessa

rektorer för närvarande motsvarar 28, 29 eller 30 löneklassen, d. v. s. lönegraderna

Cb 2—4. Med nuvarande löneförhållanden har det visat sig vara

ytterst svårt att till rektorer vid de högre folkskolorna förvärva adjunktskompetenta

lärare eller över huvud taget lärare med behörighet till ordinarie

tjänst. Enligt lärarlönesakkunnigas mening är detta en allvarlig brist med

hänsyn framför allt därtill, att de högre folkskolorna oftast icke äro i de

enskilda fallen bestående skolformer utan i regel inom kort tid övergå till

kommunala mellanskolor. Om särskilda rektor stjänster (med lönegradsbeteckningen

Cb) nu skola inrättas även vid de högre folkskolorna, på sätt

de sakkunniga föreslå, tala starka skäl för att även vid dessa skolor inrättas

två grupper av rektorstjänster, differentierade efter rektorns kompetens.

Detta innebär, att adjunktskompetenta rektorer vid de högre folkskolorna

placeras två löneklasser högre än som nu sker.

Lärarlönesakkunniga anse sig på de skäl, som de sakkunniga anfört i

fråga om rektorerna vid de andra högre kommunala skolorna, icke kunna

föreslå någon annan lönehöjning för rektorerna Aid de högre folkskolorna

än den, att den nya lönegraden utmätes efter den nuvarande slutlönen. Detta

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

torde emellertid enligt de sakkunniga just vid denna skolform medföra vissa

ej obetydliga löneökningar, på grund av att till rektorer vid dessa skolor

ofta förordnats yngre lärare, som ej uppnått slutlöneklassen såsom lärare

(Ca 24:27).

Med utgångspunkt från det anförda föreslå de sakkunniga, att rektorerna

vid högre folkskolor placeras i lönegrader enligt följande uppställning:

1) adjunktskompetent rektor:

avlöningsgrupp I (högst 8 poäng).................. Cb 4 = 30 löneklassen,

» II (9—11 > ).................. Cb 5 = 31 »

» III (lägst 12 » ).................. Cb 6 = 32 »

2) icke adjunktskompetent rektor:

avlöningsgrupp I.............. Cb 2 = 28 löneklassen,

» II.............. Cb 3 = 29 »

» III.............. Cb 4 = 30 »

Vad härefter angår privatläroverken påpeka de sakkunniga, att dessa läroverk

äro av mycket växlande form och storlek. Inom denna grupp finnas

fullständiga läroverk, omfattande både gymnasium och realskola, vidare

enbart gymnasier eller enbart realskolor, vidare flickskolor och slutligen

skolor förenade med internat. På grund av hittillsvarande oreglerade förhållanden

uppfylla de nuvarande rektorerna ej heller alltid de kompetenskrav,

som gälla för rektorer vid motsvarande statliga och högre kommunala

skolor. Detta har i vissa fall medfört, att vid privatläroverk med gymnasium

anställts särskild studierektor för den pedagogiska ledningen av gymnasiet.

Enligt lärarlönesakkunnigas mening bör gälla — om över huvud någon

reglering av privatläroverkens rektorstj änster i överensstämmelse med det

statliga rektorssystemet skall kunna ske — att ansvaret för internat icke

kan eller skall ingå i den egentliga rektorstjänsten. Vid fastställande av

rektorstj änstens lönegradsplacering skall man därför enligt lärarlönesakkunnigas

mening helt bortse från om skolan är förenad med internat eller

icke. Har rektor ansvaret även för skötseln av internatet, bör han härför

äga uppbära särskild ersättning, som bör gäldas av internatets medel och

vars belopp bör fastställas av skolöverstyrelsen.

Består privatläroverket av endast ett gymnasium eller är jämte den ordinarie

rektorn anställd särskild studierektor, skulle enligt lärarlönesakkunnigas

mening vara mindre lämpligt att giva generella regler för rektorstj änstens

lönegradsplacering. De sakkunniga föreslå, att i dylika fall lönegradsplaceringen

får verkställas av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall. Härvid förutsättes,

att de generella reglerna beträffande rektorstjänst vid motsvarande

läroanstalter i skälig mån beaktas. Det arvode, som bör utgå till den särskilde

studierektorn, bör också fastställas av Kungl. Maj :t efter yttrande av

skolöverstyrelsen.

Vid övriga privatläroverk än de nu nämnda synes man enligt de sakkunnigas

åsikt kunna fastställa den regeln, att rektorstj änst vid högre enskilt

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. i samt. Nr 112.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

läroverk lönegradsplaceras enligt reglerna för de högre allmänna läroverken

och att rektorstjänst vid enskild samskola eller flickskola lönegradsplaceras

enligt reglerna för kommunala mellanskolor och kommunala flickskolor. De

sakkunniga föreslå dock följande två särregler att gälla för de högre enskilda

läroverken. För det första bör rektor, som icke är lektorskompetent,

placeras 2 lönegrader lägre än enligt huvudregeln, eftersom denna är baserad

på det vid de högre allmänna läroverken hittills uppehållna kravet

på sådan kompetens. För det andra synes man — med hänsyn till att de

flesta högre enskilda läroverk äro till sin storlek betydligt mindre än de

allmänna läroverken — böra införa en fjärde avlöningsgrupp, avsedd för

de minsta läroverken. Vid de högre allmänna läroverken gäller för närvarande,

att lägsta gruppen (lönegrad Cb 11 = 37 löneklassen) omfattar

skolor med högst 46 poäng. De sakkunniga anse skäligt, att man för rektorstjänsterna

vid de högre enskilda läroverken inrättar en särskild avlöningsgrupp

för skolor med högst 35 poäng. Rektorstjänst i denna grupp

placeras i lönegrad Cb 10 (= 36 löneklassen). Andra gruppen skulle då komma

att omfatta skolor med 35,5 -— 46 poäng.

Vid genomförandet av de sakkunnigas i det föregående angivna förslag

erfordras en övergångsbestämmelse beträffande de högre kommunala skolorna.

För närvarande äro — som förut framhållits — rektorstjänsterna

icke särskilda tjänster. Så skulle emellertid bli förhållandet enligt de sakkunnigas

förslag. För att icke härigenom skall uppkomma en opåkallad ökning

i antalet tjänster vid skolorna, föreslå de sakkunniga, att de nuvarande

rektorernas lärartjänster uppföras på övergångsstat och indragas vid

vederbörande innehavares avgång.

De sakkunniga ha även framlagt vissa förslag beträffande de allmänna

läroverken i anslutning till de av de sakkunniga förordade reglerna för de

högre kommunala skolorna och privatläroverken. För ernående av full reciprocitet

mellan de olika skolformerna i fråga om lärares möjlighet att erhålla

rektorstjänst vid annan skolform än den han tillhör såsom lärare ha

de sakkunniga sålunda förordat en sådan ändring av läroverksstadgan, att

till rektor vid allmänt läroverk kan utses även lärare vid högre kommunal

skola eller privatläroverk. De sakkunniga ha vidare uttalat, att enligt de

sakkunnigas mening läroverksstadgan bör ändras så, att även innehavare

av extra ordinarie lärartjänst kan förordnas som rektor vid statligt läroverk.

Slutligen tala enligt de sakkunnigas uppfattning starka skäl för att

man för de statliga realskolornas del inför en regel motsvarande den som

de sakkunniga föreslagit i fråga om differentiering av lönerna för rektorerna

vid de högre kommunala skolorna och privatläroverken allt efter

vederbörande rektorers kompetens. De sakkunniga ha därvid erinrat om

att lönedifferentieringen för närvarande redan finnes vid de högre kommunala

skolorna. Enligt lärarlönesakkunnigas mening bör också övervägas,

huruvida icke en motsvarande differentiering kan vara motiverad även

vid de högre allmänna läroverken, framför allt med hänsyn till att det där

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

19

bestående kravet på lektorsbehörighet fått en något annorlunda innebörd

genom den ökade dispensgivningen i fråga om disputationskravet.

I fråga om kostnadsökningarna vid ett genomförande av de sakkunnigas

förslag anföra de sakkunniga, att gjorda beräkningar utvisat, att de årliga

merkostnaderna — vid ett procenttal för det rörliga tillägget av 20 — kunna

uppskattas till i runt tal 55 000 kronor vid kommunala mellanskolorna,

kommunala flickskolorna och praktiska mellanskolorna samt till ungefär

60 000 kronor vid de högre folkskolorna. Att merkostnaderna bli så stora

vid sistnämnda skolor har enligt de sakkunniga sin grund i att det stora

flertalet rektorer vid dessa skolor för närvarande äro unga och i lönehänseende

placerade betydligt lägre än i slutlöneklassen; de flesta äro ej ens

ordinarie lärare. Härigenom komma dessa att vid övergången till rektorstjänst

enligt de sakkunnigas förslag, vari rektorstjänstens lönegrad är baserad

på den ordinarie lärartjänstens slutlöneklass, att omedelbart erhålla

en betydlig löneökning.

De sakkunniga ha däremot icke kunnat göra någon beräkning av de kostnader,

som föranledas av de sakkunnigas förslag i fråga om rektorstjänsterna

vid privatläroverken. Orsakerna härtill äro dels att det varit omöjligt

att på förhand kunna inplacera dessa ännu oreglerade tjänster, dels ock

att statsbidragssystemet för dessa skolor efter löneregleringens genomförande

ännu ej fastställts.

Yttrandena över lärarlönesakkunnigas förslag.

Skolöverstgrelsen anser, att de sakkunnigas förslag om inrättande av särskilda

rektor stjänster vid de högre kommunala skolorna skulle eliminera

eller avsevärt minska olägenheterna av det nuvarande systemet. Förslaget

att utvidga kretsen av dem, som skulle kunna komma i fråga till rektorstjänst

vid högre "kommunal skola eller statsunderstött privatläroverk, till

att omfatta ordinarie och extra ordinarie ämneslärare vid dylika läroanstalter

eller läroanstalter, som tillhöra det statliga undervisningsväsendet,

anser överstyrelsen öppna möjligheter till en god rekrytering av rektorstjänsterna,

och överstyrelsen tillstyrker helt detsamma. De svårigheter, som

kunna uppstå, om rektor återgår till sin lärartjänst och denna är placerad

vid en mindre skola torde enligt överstyrelsen kunna bemästras genom att

bestämmelserna i statens allmänna avlöningsreglemente om förflyttningsskyldighet

förklaras skola gälla för tjänster vid både högre kommunala

skolor och statsunderstödda privatläroverk.

överstyrelsen anser sig även kunna biträda förslaget att ämneslärare vid

ett privatläroverk skall kunna utses till rektor vid annat privatläroverk,

eftersom lärartjänsten skall kunna besättas med ny innehavare och, om

rektor återgår till sin lärartjänst, förflyttning skall kunna äga rum.

Enligt överstyrelsens mening kunna principiella skäl icke anföras för att

rektorstjänsterna vid högre kommunala skolor och privatläroveik placeras

lägre än motsvarande tjänster vid statliga läroanstalter, om rekryterings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

underlaget i enlighet med de sakkunnigas förslag blir detsamma. De sakkunnigas

förslag att såsom ett provisorium senast intill utgången av nu

löpande förordnandeperiod den 30 juni 1955 tillämpa en lägre löneställning

vid de icke statliga läroanstalterna anser sig överstyrelsen emellertid, med

hänsyn till vad de sakkunniga anfört i nuvarande läge böra tillstyrka under

förutsättning, att det betraktas som ett provisorium.

Överstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag i fråga om en differentierad

lönegradsplacering för rektorerna vid de högre folkskolorna allt efter

vederbörandes kompetens. Kostnadsökningen för genomförandet av de sakkunnigas

förslag i denna del torde enligt överstyrelsens uppfattning icke

komma att uppgå till så stort belopp som de sakkunniga beräknat (60 000),

då de högre folkskolorna i stor utsträckning nu ombildats till kommunala

mellanskolor.

Förslaget att rektorer vid privatläroverk skola förordnas av överstyrelsen

biträdes av överstyrelsen, som förklarar sig ämna liksom hittills i fråga om

de högre kommunala skolorna taga stor hänsyn till skolstyrelsernas förslag

och skolornas speciella inriktning m. m.

Överstyrelsen förordar tillika den av de sakkunniga föreslagna reciprociteten

mellan statliga och icke statliga skolor. Vissa delar av detta förslag

synas enligt överstyrelsens åsikt redan nu kunna genomföras vid de allmänna

läroverken, nämligen att till rektor vid realskola eller samrealskola

skall kunna utses adjunktskompetent ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare

vid högre kommunal skola och privatläroverk samt extra ordinarie

adjunkt (med provår) inom det statliga undervisningsväsendet.

Vad de sakkunniga i övrigt anfört och föreslagit, har icke föranlett någon

erinran från överstyrelsens sida.

Överstyrelsen föreslår slutligen en allmän övergångsbestämmelse av innehåll

att de rektorer vid högre kommunala skolor, som äjro förordnade intill

den 1 juli 1955, skola anses såsom innehavare av motsvarande Cb-tjänster

intill nämnda tidpunkt. I vissa fall har emellertid överstyrelsen förordnat

rektorer för endast ett år i sänder. Sådana tjänster böra enligt överstyrelsens

mening ledigförklaras i samband med reformens genomförande.

Statskontoret delar de sakkunnigas uppfattning, att anställningsformen

för rektorerna vid de högre kommunala skolorna och de statsunderstödda

privatläroverken bör anpassas efter förhållandena vid de statliga läroverken.

Med anledning av det av de sakkunniga framförda förslaget om differentiering

i lönehänseende av de högre folkskolornas rektorstjänster efter vederbörande

rektors kompetens erinrar statskontoret, att frågan om löneställningen

för de adjunktskompetenta ämneslärarna vid de högre folkskolorna

varit föremål för överväganden vid 1938 och 1943 års riksdagar utan att

föranleda några åtgärder från statsmakternas sida. Enligt statskontorets

mening äger frågan om en differentiering av ämneslärarnas löner efter kompetens

ett så nära samband med den nu föreslagna differentieringen av rek
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 112.

torslönerna, att sistnämnda fråga icke bör upptagas för sig utan lösas först

vid en motsvarande omprövning av ämneslärarnas löneställning. Statskontoret

anser, att i avvaktan härpå endast avlöningsgrupperingen för ickeadjunktsbehöriga

rektorer bör tillämpas vid de högre folkskolorna.

Beträffande differentieringen av rektorstjänster vid enskilda läroanstalter,

som bestå både av realskola och gymnasium, har statskontoret ifrågasatt,

om den av de sakkunniga föreslagna relationen mellan lektorsbehörig och

icke lektorsbehörig rektor kan anses lämplig. Medan löneskillnaden vid realskolor

och kommunala mellanskolor mellan rektorer med olika kompetens

motsvarar skillnaden i lönehänseende mellan adjunkt och ämneslärare (2

lönegrader), skulle enligt de sakkunniga den icke lektorsbehörige rektorn

vid skola av typen högre allmänt läroverk placeras endast två lönegrader

lägre än den lektorsbehörige, oaktat löneskillnaden mellan lektor och adjunkt

är fyra lönegrader. Det kan enligt statskontoret ifrågasättas, om icke

spännvidden mellan de olika serierna av rektorst jänster bör vara densamma.

I vart fall förordar statskontoret en löneskillnad å minst tre lönegrader.

Statskontoret erinrar vidare att ämbetsverket vid upprepade tillfällen föreslagit,

att lönegrupperingen och den därmed sammanhängande poängberäkningen

för rektorerna vid realskolorna skulle anknytas till förhållandena

vid de kommunala mellanskolorna samt anför härom bl. a. följande.

Några sakliga skäl att värdesätta rektorstjänsterna olika vid de båda skoltyperna

förefinnas icke. Vid sådant förhållande måste statskontoret bestämt

påyrka, att en sådan omreglering nu verkställes. Detta synes så mycket angelägnare,

som den utvidgade försöksverksamheten i vissa skoldistrikt kan

förutses minska tillströmningen av elever till de mindre realskolorna. Med

hänsyn till att den nu löpande förordnandeperioden utgår först år 1955

blir någon omedelbar lönesänkning icke aktuell för realskolornas rektorer.

Ämbetsverkets yrkande i sistnämnda del går sålunda ut på att det av de

sakkunniga framlagda förslaget beträffande lönesättningen för de kommunala

mellanskolornas rektorer till alla delar skall tillämpas jämväl vid realskolorna.

Statens lönenämnd påpekar beträffande den av de sakkunniga berörda frågan

om förflyttningsskyldighet för lärare, som vid högre kommunal skola

eller privatläroverk tillsättes i succession på rektors lärartjänst, att de sakkunnigas

förslag synes förutsätta, att ordinarie lärare vid allmänt läroverk,

högre kommunal skola eller statsunderstött privatläroverk skulle vara skyldig

på grund av bestämmelserna i statens allmänna avlöningsreglemente att

låta förflytta sig till tjänst vid skola inom vilken som helst av dessa skolkategorier.

Lönenämnden uttalar med anledning härav, att enligt lönenämndens

mening ordinarie statlig lärare för närvarande ej är skyldig att låta

förflytta sig till tjänst vid annan än statlig skola och alt det måste väcka

betänkligheter att, i varje fall i nu förevarande sammanhang, införa en dylik

skyldighet. Liknande betänkligheter torde kunna hysas mot all stadga

förflyttningsskyldighet för kommunalt anställd lärare till privatläroverk.

Med hänsyn till nuvarande befordringsförhållanden för de högre skolornas

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

lärare och, vad beträffar de högre kommunala skolorna, till att de sakkunniga

föreslagit åtgärder, som äro ägnade att öka urvalsmöjligheterna vid tillsättande

av rektor, ifrågasätter lönenämnden om behov finnes av att öppna

möjlighet även för extra ordinarie lärare att inneha rektorstjänst.

Den omständigheten, att enligt uttalande i propositionen 1950: 219 särskild

utredning avses skola äga rum om behörighetsvillkoren för rektorsbefattningar,

bör enligt lönenämndens mening snarare föranleda, att behörighetskraven

vid privatläroverken tills vidare utformas efter vad som redan

gäller vid de allmänna läroverken — vilket innebär att rektor vid högre enskilt

läroverk eller enskilt gymnasium skall vara lektorskompetent — än att,

såsom de sakkunniga föreslå, behörighet till ordinarie ämneslärartjänst fastställes

såsom kompetensvillkor för rektorstjänst vid varje slag av privatläroverk.

Lönenämnden anför, att, om rekryteringsunderlaget för de högre kommunala

skolornas rektorstjänster breddas på sätt de sakkunniga föreslå, lönenämnden

biträder uttalandet, att fullgoda skäl finnas att jämställa realskolornas

och de högre kommunala skolornas (utom högre folkskolornas) rektorer

såväl i fråga om antalet lönegrupper som i fråga om lönegradsplaceringen.

Lönenämnden anser emellertid också, att de sakkunniga anfört

bärande skäl för att den sänkning av realskolornas eller höjning av de högre

kommunala skolornas rektorstjänster, som skulle bli nödvändig, icke företages

för närvarande. Till dessa skäl kan enligt lönenämndens mening också

läggas den omständigheten, att en allmän tjänsteförteckningsrevision

förestår.

De sakkunnigas förslag om en differentiering av rektorstjänsterna vid de

statliga realskolorna torde innebära, att åtskillnad skulle göras mellan realskolerektorer,

som äro adjunkter respektive ämneslärarinnor. Det förefaller

lönenämnden, som om tillräckliga skäl för en sådan åtgärd knappast

skulle föreligga. En motsvarande differentiering även vid de högre allmänna

läroverken skulle enligt vad lönenämnden kunnat finna förutsätta, att kravet

på lektorslcompetens för rektor vid högre allmänt läroverk upphävdes.

Beträffande detta spörsmål hänvisar lönenämnden till sitt uttalande angående

behörighetsfrågan för rektorer vid privatläroverk.

Statstjånstemännens riksförbund har såsom eget yttrande åberopat en av

Läroverkslärarnas riksförbund utarbetad promemoria i ärendet.

Förbundet tillstyrker den av utredningen föreslagna fulla reciprociteten

mellan skolformerna i vad avser behörighet till rektorstjänst. Däremot har

förbundet funnit anledning uttrycka tveksamhet beträffande förslaget i den

del det innebär, att extra ordinarie lärare skall kunna förordnas till rektor.

Beträffande förordnandetidens längd ansluter sig förbundet till förslaget

om bibehållande av den nu gällande förordnandetiden, sex år, under vilken

tid icke någon ändring i tjänstens lönegradsplacering normalt bör ifrågakomma.

Tillkomsten av ny linje (allmän, handels-, teknisk, kemisk-teknisk,

huslig, sjöfarts-, jordbruks- eller annan linje) vid en skola anses dock normalt

böra medföra omprövning av rektorstjänstens lönegradsplacering.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

I motsats till de sakkunniga har förbundet ansett att, därest reciprocitet

mellan statliga, kommunala och enskilda skolor genomföres under löpande

förordnandeperiod, full paritet i fråga om lönegradsplacering även bör inträda

från samma tidpunkt mellan jämförliga statliga, kommunala och privata

högre skolor.

Förbundet anser sig icke kunna biträda förslaget om bibehållande av en

löneskillnad motsvarande två lönegrader mellan de adjunktskompetenta och

de icke adjunktskompetenta rektorerna vid de högre kommunala skolorna.

I den mån skäl framdeles finnas att till rektor utse befattningshavare, som

icke är adjunktskompetent, torde man enligt förbundet få förutsätta, att den

arbetskraft, som förvärvas för rektorstjänsten, är av den kvalitet, att likställdhet

i lön är motiverad. Full likställdhet mellan de statliga realskolorna

och de kommunala skolorna finner förbundet motiverad både i fråga om

lönegradsplacering och poängberäkning, därvid det för realskolorna gällande

systemet bör konsekvent tillämpas.

Förbundet ifrågasätter likaledes, huruvida för privatläroverkens del särregler

beträffande lönegradsplacering och avlöningsgrupper för rektorerna

verkligen äro behövliga. Även om, såsom lärarlönesakkunniga föreslagit, för

behörighet för rektorstjånst vid samtliga privatläroverk, alltså även högre

enskilt läroverk, endast förutsättes behörighet till ordinarie ämneslärartjänst,

torde man enligt förbundets mening få antaga, att i de fall till rektor

utses person, som icke är lektorskompetent, vederbörande besitter sådana

kvalifikationer, att det skulle te sig stötande att placera honom i lägre lönegrad.

Icke heller synas enligt förbundet de skäl, som förebragts för inrättandet

av en särskild lägre avlöningsgrupp för de minsta privatläroverken särskilt

bärkraftig. Förbundet uttalar, att inrättandet av en dylik fjärde avlöningsgrupp

kan befaras medföra rekryteringssvårigheter för de mindre läroverken.

I anledning av de sakkunnigas uttalande, att skolöverstyrelsen vid handläggningen

av frågor om förordnande av rektorer vid högre kommunala

skolor och privatläroverk förutsättes skola taga skälig hänsyn till skolstyrelsernas

förslag och de lokala förhållandena, hävdar förbundet, att till

rektorstjånst bör ifrågakomma endast den för tjänsten enligt gällande meriteringssystem

mest meriterade.

Flick- och samskolelärarnas riksförbund uttalar i sitt yttrande över 1944

års pensionsutrednings förslag, att rektorsförordnanden vid enskilda statsunderstödda

läroanstalter samt vid statliga och högre kommunala skolor

böra meddelas enligt samma grunder.

Åtskilliga skolstyrelser ha i yttranden över sistnämnda förslag reagerat

mot att rektorerna skulle utses av statlig myndighet och framhållit, att detta

skulle innebära en väsentlig inskränkning i en rätt, som hittills tillkommit

vederbörande skola och som ansetts vara av utomordentligt stor betydelse

för den enskilda skolans verksamhet. Styrelsen för Djursholms samskola

har i detta sammanhang anfört, att denna nackdel i någon mån kunde uppvägas,

om samtidigt infördes en fullständig reciprocitet mellan statliga och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

kommunala skolor samt statsunderstödda privatskolor vid rektorstjänsters

besättande.

Styrelsen för Uppsala enskilda läroverk anser, att det i varje fall såsom

villkor för viss persons utseende till rektor vid privatläroverk bör krävas, att

han av vederbörande skolas styrelse förklarats lämpad inneha befattningen.

Departementschefen.

Såsom tidigare angivits omfattade icke 1950 års principbeslut beträffande

lönereglering för de statsunderstödda privatläroverken de vid dessa skolor

anställda rektorerna. Anledningen härtill var, att resultatet av 1941 års lärarlönesakkunnigas

utredning angående anställnings- och avlöningsförhållandena

för rektorerna vid de högre kommunala skolorna och privatläroverken

borde avvaktas. Sedan denna utredning numera slutförts, torde frågan

om en lönereglering jämväl för rektorerna vid de av principbeslutet

berörda skolorna nu kunna prövas. I detta sammanhang bör även frågan

om en omreglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för de högre

kommunala skolornas rektorer upptagas till prövning. Därvid bör enligt

min mening beträffande rektorerna vid såväl privatläroverken som de högre

kommunala skolorna anställningsformen i möjligaste mån anpassas efter

förhållandena vid de statliga läroverken.

Den av 1944 års lönekommitté för privatläroverken föreslagna anställningsformen

för privatläroverkens rektorer, d. v. s. särskilda rektorstjänster

i Ca-lönegrad, bör alltså enligt min mening icke komma till användning.

I stället böra såsom lärarlönesakkunniga föreslagit rektorsbefattningarna

vid de högre kommunala skolorna och de statsunderstödda privatläroverken

inrättas såsom särskilda tjänster med lönegradsbeteckningen Cb liksom

fallet är vid de statliga läroverken. Statens allmänna avlöningsreglemente

bör äga tillämpning å samtliga nu nämnda rektorstjänster.

Enligt de sakkunnigas uppfattning är det en förutsättning för tillämpning

på de högre kommunala skolorna och de statsunderstödda privatläroverken

av den vid de allmänna läroverken tillämpade konstruktionen av

rektorstjänsterna, att man genomför full reciprocitet mellan de olika skolformerna

i fråga om möjlighet för lärare att inneha rektorstjänst, d. v. s.

till rektor vid högre kommunal skola eller statsunderstött privatläroverk

skall kunna utses ämneslärare vid skola tillhörande vilken som helst av

skolformerna allmänt läroverk, högre kommunal skola eller statsunderstött

privatläroverk. Detta sammanhänger enligt de sakkunniga med den förflyttningsskyldighet,

som måste förefinnas för efterträdaren på vederbörande

rektors lärartjänst för den händelse rektorn på grund av rektorsförordnandets

upphörande eller eljest återinträder på sin lärartjänst. Genom den av

de sakkunniga förordade reciprociteten skulle basen av behöriga sökande

till rektorstjänsterna vidgas och därigenom skulle man lättare kunna förflytta

lärare vid uppkommande behov. De sakkunniga förorda i detta sammanhang,

att även extra ordinarie ämneslärare skall kunna komma i fråga.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Reciprocitetsregeln bör enligt de sakkunniga tillämpas även vid de allmänna

läroverken, varför en ändring av läroverksstadgan ifrågasättes, syftande

till att öppna möjlighet för ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare

vid de högre kommunala skolorna och de statsunderstödda privatläroverken

att erhålla relctorstjänst vid allmänt läroverk.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit kan jag biträda såvitt avser ordinarie

lärare. Jag tillstyrker alltså, att i förevarande hänseende full reciprocitet

införes mellan allmänt läroverk, högre kommunal skola och privatläroverk.

Vederbörande stadgor böra ändras i enlighet härmed. I stadgorna

för de högre kommunala skolorna och för privatläroverken bör dessutom,

i enlighet med de sakkunnigas förslag, införas en bestämmelse motsvarande

den i § 174 läroverksstadgan intagna i fråga om överstatförande av

rektors lärartjänst.

Däremot kan jag icke tillstyrka, att i förevarande sammanhang rekryteringsbasen

för rektor stjänster na vidgas till att omfatta även extra ordinarie

lärare. Ej heller kan jag ansluta mig till lärarlönesakkunnigas uppfattning

att ordinarie statlig lärare skulle vara skyldig att låta förflytta

sig till tjänst vid annan än statlig skola. I likhet med statens lönenämnd

anser jag att det måste väcka betänkligheter att i detta sammanhang införa

en dylik skyldighet. Liknande betänkligheter kunna hysas mot att stadga

skyldighet för kommunalt anställd lärare att låta förflytta sig till enskild, låt

vara statsunderstödd, tjänst. Den av de sakkunniga förutsatta förflyttningsskyldigheten

för rektors efterträdare på dennes lärartjänst torde sålunda

icke, i varje fall icke helt, kunna genomföras. Däremot torde det ej väcka

betänkligheter mot att införa skyldighet för ordinarie befattningshavare vid

privatläroverk att låta förflytta sig till ordinarie tjänst vid allmänt läroverk,

högre kommunal skola eller annat privatläroverk då sådant erfordras

för indragning av övertalig lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill

äro. Bestämmelser av nämnda innehåll torde böra inflyta i 13 § B statens

allmänna avlöningsreglemente. Motsvarande skyldighet för ordinarie

lärare vid högre kommunal skola att låta förflytta sig till allmänt läroverk

eller annan högre kommunal skola finnes redan föreskriven i sagda författningsrum

för bl. a. förevarande fall. Om rektor återinträder på sin lärartjänst,

föres nämligen denna åter på stat, varför efterträdaren på lärarbefattningen

blir övertalig. Det bör i detta sammanhang påpekas, att lärare

vid statsunderstött privatläroverk enligt 1950 års principbeslut skall erhålla

förordnande tills vidare med viss uppsägningstid, dock att uppsägning må

ske endast under vissa omständigheter. Kan uppsägning ske, bör förflyttningsskyldighet

icke inträda, utan läraren bör i ifrågavarande fall i stället

uppsägas från tjänsten i vederbörlig ordning. Vid privatläroverken aktualiseras

således spörsmålet om förflyttningsskyldighet endast, när läraren

icke kan uppsägas.

Vad beträffar frågan om kompetensvillkoren för rektorstjänsterna har

1944 års lönekommitté för privatläroverken föreslagit, att man för behörighet

till rektorstjänst vid högre enskilt läroverk skall uppställa krav på lek
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

torskompetens i likhet med vad som fordras vid högre allmänt läroverk.

Lärarlönesakunniga däremot föreslå, att man för rektorer vid samtliga

privatläroverk bör i avvaktan på en allmän utredning angående behörighetsvillkoren

för rektorstjänster inskränka sig till att uppställa krav på

behörighet till ordinarie ämneslärartjänst. För de högre kommunala skolornas

del föreslå de sakkuniga icke någon ändring i nuvarande behörighetsvillkor.

För egen del anser jag i likhet med 1944 års lönekommitté för privatläroverken

och statens lönenämnd att, i avvaktan på resultatet av omförmälda

utredning, det för rektorstjänster vid de högre allmänna läroverken uppställda

kravet på lektorskompetens i princip bör upprätthållas även för de

högre enskilda läroverkens del. Att i detta hänseende göra skillnad mellan

de högre allmänna läroverken och de högre enskilda läroverken är enligt

nnn mening icke motiverat. För övriga hit hörande enskilda läroanstalter

böra gälla samma behörighetskrav som för kommunala flickskolor och kommunala

mellanskolor. De övergångsbestämmelser, som i fråga om rektorsbehörigheten

erfordras vid löneregleringens genomförande, torde få meddelas

av Kungl. Maj :t.

Tillsättning av rektor vid statsunderstött privatläroverk skall enligt de

sakkunnigas förslag ske i samma ordning som gäller för de högre kommunala

skolorna. Jag tillstyrker detta förslag, vilket innebär bl. a., att rektor

förordnas av skolöverstyrelsen efter förslag av vederbörande skolstyrelse

för en tid av sex år eller den kortare tid, som skolöverstyrelsen med hänsyn

till särskilda omständigheter kan finna skälig. Skolöverstyrelsen bör

härvid taga skälig hänsyn till de särskilda förhållandena vid privatläroverken.

Skolstyrelsernas önskemål om ett bibehållande av rätten för dem att

utse rektor kan jag alltså icke tillmötesgå. Att statlig myndighet utser rektor

är enligt min mening en av förutsättningarna för att staten skall åtaga

sig det ökade ekonomiska ansvar, som löneregleringen innebär, och torde

dessutom såsom längre fram kommer att påvisas vara en förutsättning för

pensionsreglering för rektorerna vid dessa skolor.

För närvarande äro de allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna

uppdelade på vissa lönegrupper allt efter antalet lärjungar och klassavdelningar

vid skolan. Rektorernas lönegrader äro differentierade de olika

skolorna emellan i enlighet med denna lönegruppsindelning. Jag delar lärarlönesakkunnigas

åsikt att några ändringar nu icke böra göras i gällande

system för poängberäkning för lönegruppsplacering av de olika skolorna.

De högre allmänna läroverken äro för närvarande uppdelade i tre grupper

(I—III), realskolorna i fyra (I—IV), de kommunala flickskolorna, de kommunala

mellanskolorna och de praktiska mellanskolorna i fem (III—VII)

samt de högre folkskolorna i tre (I—III). De sakkunniga föreslå ingen ändring

i denna indelning. Beträffande de privata läroverken föreslå de sakkunniga,

att dessa lönegrupperas, de högre enskilda läroverken i enlighet

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

med vad som gäller för de högre allmänna läroverken med visst i det följande

angivet undantag och de enskilda flickskolorna (enskilda goss- eller samskolorna)

och de enskilda mellanskolorna i enlighet med vad som gäller

för kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor.

Beträffande de högre enskilda läroverken skall enligt de sakkunnigas

förslag ytterligare en lönegrupp införas för de minsta skolorna inom denna

kategori, omfattande skolor med högst 35 poäng. Den andra lönegruppen

skulle då omfatta skolor med 35,5—46 poäng. Lönegrupperna III och IV skulle

alltså motsvara lönegrupperna II och III vid de högre allmänna läroverken.

För min del tillstyrker jag den av de sakkunniga sålunda föreslagna

gruppindelningen för privatläroverken.

Beträffande lönegradsplaceringen tillstyrker jag de sakkunnigas förslag i

vad avser de högre kommunala skolorna utom de högre folkskolorna. Adjunktskompetenta

rektorer vid dessa skolor böra i enlighet härmed placeras

i Cb 6 i grupp III, Cb 7 i grupp IV, Cb 8 i grupp V, Cb 9 i grupp VI och

Cb 10 i grupp VII. Icke adjunktskompetenta placeras i Cb 4 i grupp III, Cb 5

i grupp IV, Cb 6 i grupp V, Cb 7 i grupp VI och Cb 8 i grupp VII. Detta innebär,

att rektorerna vid dessa skolor omedelbart erhålla lön efter sin nuvarande

slutlöneklass.

Däremot anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka att en lönedifferentiering

efter kompetens göres för de högre folkskolornas rektorer.

Enligt min mening böra nämligen i avvaktan på utredningen om rektorsbehörigheten

i förevarande sammanhang göras endast de ändringar, som

omedelbart föranledas av eller sammanhänga med den föreslagna ändrade

konstruktionen av rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna eller

löneregleringen för de statsunderstödda privatläroverken.

Rektorer vid de högre folkskolorna böra därför oberoende av kompetens

inplaceras i Cb 2 i grupp I, Cb 3 i grupp II och Cb 4 i grupp III. Härigenom

komma jämväl rektorerna vid dessa skolor att omedelbart erhålla lön efter

sin nuvarande slutlöneklass.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört anser jag mig icke ha anledning

att här ingå i prövning av löneställningen för rektorerna vid de statliga

realskolorna.

Beträffande de statsunderstödda privatläroverken har jag såsom av det

föregående framgår ansett mig böra förorda lektorskompetens såsom generellt

,behörighetsvillkor för rektorstjänst vid högre enskilt läroverk. Därav

torde följa, att någon lönedifferentiering efter kompetens icke bör införas

för dessa skolor. Jag förordar alltså för dessa skolor även i lönehänseende

samma system som vid de högre allmänna läroverken med den skillnaden

dock, att ytterligare en lönegrupp, såsom jag nyss framhållit, bör införas

för de minsta av de högre enskilda läroverken. Rektor bör alltså placeras i

Cb 10 i grupp I, i Cb 11 i grupp II, i Cb 12 i grupp III och i Cb 13 i grupp IV.

Beträffande de nuvarande rektorer, som icke äga för rektor stjänsten erforderlig

formell kompetens, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta

om lönegradsplaceringen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 112.

Såsom lärarlönesakkunniga föreslagit bör vidare lönegradsplaceringen för

rektorstjänsten bestämmas av Kungl. Maj :t jämväl för det fall, att privatläroverket

endast består av ett gymnasium eller om jämte den ordinarie

rektorn finnes anställd särskild studierektor. I sistnämnda fall bör även studierektorns

löneförmåner bestämmas av Kungl. Maj :t.

Rektor stjänst vid enskild flickskola (enskild goss- eller samskola) eller

enskild mellanskola bör såsom de sakkunniga föreslagit lönegradsplaceras

enligt samma regler, som komma att gälla för kommunala mellanskolor och

kommunala flickskolor. Lönegradsplaceringen för rektorstjänsten vid Gävle

borgarskola torde dock, med hänsyn till den speciella organisationen vid

läroanstalten, böra ankomma på Kungl. Maj :t. Jag återkommer i det följande

i samband med pensionsfrågan till förhållandena vid denna läroanstalt.

Jag delar de sakkunnigas åsikt, att man vid lönegradsplacering av rektorstjänst

helt skall bortse från om skolan är förenad med internat eller icke.

Har rektor även ansvar för skötseln av internat, bör han såsom de sakkunniga

föreslagit äga uppbära särskild ersättning härför till belopp, som fastställes

av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall. Ersättningen bör därvid gäldas

av internatets medel.

Vad de sakkunniga anfört i fråga om uppförande på övergångsstat av de

nuvarande rektorernas lärartjänster vid de högre kommunala skolorna föranleder

icke någon erinran från min sida.

Jag har icke heller någon erinran emot att på sätt skolöverstyrelsen föreslagit

en allmän övergångsbestämmelse införes av innehåll, att de rektorer

vid högre kommunala skolor, som äro förordnade intill den 1 juli 1955, skola

anses såsom innehavare av motsvarande Cb-tjänster från och med löneregleringens

ikraftträdande till förordnandets utgång. Där förordnandet

meddelats för endast ett år bör, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, tjänsten

ledigförklaras i samband med löneregleringens ikraftträdande.

IV. Lönereglering m. m. för lärarpersonalen vid vissa andra

statsunderstödda privata läroanstalter.

Såsom jag i det föregående omförmält torde frågan om en lönereglering

för lärarpersonalen vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och en löneförbättring

för lärare vid övriga enskilda handarbets- och skolköksseminarier

nu böra upptagas till prövning.

Samtidigt härmed bör frågan om löneställningen för lärarpersonalen vid

lanthushållningsseminariet å Rimforsa prövas.

A. Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Nuvarande förhållanden.

I fråga om fackskolans organisation och utbildningskapacitet har 1944

års lönekominitté för privatläroverken lämnat följande redogörelse.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

29

Vid fackskolan finnas följande lärarinnekurser:

A-kursen: Lärarinnekurs i huslig ekonomi, 2 läsår om 38 veckor, 16

elever;

B-kursen: Lärarinnekurs i huslig ekonomi och handarbete, 3 läsår om

38 veckor, 14 elever. Den kurs, isom skulle tagit sin början januari 1949,

ersattes då med hänsyn till det aktuella utbildningsbehovet på skolöverstyrelsens

begäran av en handarbetslärarinnekurs; vårterminen 1950 intogs

åter ny avdelning av B-kursen;

C-kursen: Lärarinnekurs i huslig ekonomi med lanthushållning (Brogårdskursen),

2 år med först en hösttermin i Uppsala, därefter ett år på

fackskolans lantgård Brogård (i Tensta socken, Uppsala län) med uppehåll

4 veckor på sommaren och 3 veckor på vintern samt slutligen en vårtermin

i Uppsala, 18 elever. På lantbruksstyrelsens begäran ha, med hänsyn

till utbildningsbehovet, de kurser, som intagits höstterminerna 1947

och 1948, dubblerats;

D-kursen: Kurs för utbildande av barnavårdslärarinnor och barnhemsföreståndarinnor,

omkring 3 år, högst 12 elever; antalet har de senare åren

växlat mellan 7 och 12. Kursens elever erhålla praktisk utbildning vid ett

särskilt av fackskolan drivet daghem för spädbarn.

Därest de nu nämnda lärarinnekurserna äro fullbelagda, kan läroanstalten

alltså årligen utbilda 16 skolkökslärarinnor, 14 lärarinnor med behörighet

att undervisa både i hushållsgöromål och handarbete, 18 lanthushållslärarinnor

(30 vid dubblering av C-kursen) och 12 barnavårdslärarinnor

eller barnhemsföreståndarinnor. Enär kurserna äro fleråriga och intagning

sker varje år, är antalet samtidiga seminarieelever betydligt större än det

nyss nämnda vid fullbelagda kurser (60 eller 72). Höstterminen 1948 var

antalet 156 och höstterminen 1949 131. Normalt kan antalet sägas vara omkring

145.

Förutom lärarinnekurserna finnas följande kurser:

E. Kurs för utbildning av ekonomiföreståndarinnor vid större anstalter,

2 terminer, 15 elever;

F. Förberedande skolkökslärarinnekurs avsedd dels att ingå som ett obligatoriskt

led i skolkökslärarinneutbildningen, dels att ge grundlig utbildning

för blivande hemföreståndarinnor, 2 terminer, 32 elever i 2 avdelningar;
G.

Husmoderskurs, 2 terminer, 2—4 avdelningar a 18 elever;

IL Specialkurs (högre husmoderskurs), 1 hösttermin, 18 elever;

I. Kortare husmoderskurs, 1 vårtermin, 18 elever;

K. Praktisk yrkeskurs i matlagning, 1 termin, 18 elever;

L. Kurs i barnavård, 6 månader, 3—5 elever;

M. Lanthushållskurs, 3 månader, 3 kurser för år, 8—15 elever.

Det sammanlagda samtidiga elevantalet i kurserna E—M uppgick hostterminen

1949 till 132. Dessa kurser ha tillkommit för att bereda seininarieeleverna

tillfälle till övningsundervisning.

Ifrågavarande övningsundervisning bedrives också med elever från vissa

skolor in. in. i Uppsala. Sålunda undervisades höstterminen 1949 av fackskolans

lärarinnor sammanlagt 382 elever från följande skolor, varvid fackskolans

seminarieelever samtidigt erhöllo handledning, nämligen stadens

folkskolor, folkskoleseminariets övningsskola, högre folkskolan, praktiska

mellanskolan, kommunala flickskolan, lärlingsskolan, enskilda läroverket,

siuksköterskeskolan och Samariterhemmets elevkurs.

Fackskolans lärarinnor undervisade alltså höstterminen 1949 sammanlagt

(131 + 132 + 382 =) 645 elever.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ls proposition nr 112.

Beträffande lärarpersonalen och dess tjänstgöringsförhållanden har kommittén

anfört följande.

1 kvinnlig rektor, utexaminerad från fackskolan, fullgör rektorsgöromål

samt 6—10 veckotimmars undervisning i någon eller några av läroanstaltens

kurser i Uppsala eller Brogård.

28 lärarinnor ha full tjänstgöring. En av dem är adjunktskompetent (undervisar

i kemi samt närings- och födoämneslära), en utexaminerad från

Rimforsaseminariet och de övriga från fackskolan. Det stora flertalet lärarinnor

har dessutom genomgått fortbildningskurser av olika slag och företagit

studieresor. Beträffande tjänstgöringsskyldigheten gäller, att tjänstgöringen

skall utgöras av undervisning eller annat i sammanhang med undervisningen

stående arbete i någon eller några av kurserna i Uppsala eller

Brogård. Tjänstgöringen skall omfatta i läroanstaltens uppsalaavdelning

38 veckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lovdagar däri inräknade,

och i medeltal 32 timmar i veckan, därav minst 20 timmars effektiv

undervisning, samt i läroanstaltens brogårdsavdelning hela året med

två månaders semester och under tjänstgöringstiden en sammanlagd tjänstgöring

av minst så stor omfattning, att den motsvarar lärarinnornas vid

uppsalaavdelningen tjänstgöringsskyldighet.

26 timlärare, kvinnliga och manliga, bestredo höstterminen 1948 tillsammans

omkring 100 veckotimmars undervisning.

Lektionerna omfatta 45 minuter vid teoretisk undervisning, 50 minuter

i handarbete och vävning samt 60 minuter i övrigt.

Heltidsanställda lärare antagas av fackskolans styrelse. Enligt av Kungl.

Maj :t den 14 april 1927 fastställt reglemente anställas rektor och lärarinnor

för en tid av fem år, dock så att denna anställning utgår först med

slutet av det kalenderhalvår, under vilket femårsperioden utlöper. Avtalet

anses därefter å bägge sidor automatiskt förlängt utan tidsbegränsning,

såvida ej uppsägning skett eller annorlunda avtalas. Styrelsen äger, därest

omorganisation eller inskränkning i verksamheten därtill föranleder, eller

om anställd person befinnes för sitt uppdrag olämplig, uppsäga befattningshavare

på det sätt, att uppsägningen skall vara beslutad och vederbörande

delgiven minst sex månader, innan den skall träda i kraft. Befattningshavare,

som efter första avtalstiden vill lämna sin plats, skall underrätta

därom minst sex månader i förväg. Lärarinna avgår från sin befattning

vid uppnådd pensionsålder (60 år), såvida ej styrelsen på ansökan medgiver,

att hon må för viss tid kvarstå i tjänsten.

Löne- och pensionsförhållandena regleras i de av Kungl. Maj :t såsom

statsbidragsvillkor meddelade bestämmelserna om minimilöner respektive

i särskilt regleringsinstrument för anslutning till statens pensionsanstalt.

Enligt statsbidragsbestämmelserna utgår avlöning till vid skolan anställd

lärarinna med full tjänstgöring (32 veckotimmar) med minst 2 880 kronor

i första, 3 264 kronor i andra, 3 648 kronor i tredje och 4 032 kronor i fjärde

lönegraden jämte fri kost på sätt, som är bestämt för lärarinnor i huslig

ekonomi vid statsunderstödda enskilda läroanstalter. För tjänstgöring, som

understiger 32 veckotimmar, utgör ersättningen, för veckotimme, minst 90

kronor i första, 102 kronor i andra, 114 kronor i tredje och 126 kronor i

fjärde lönegraden jämte fri kost. Härjämte skall tillfällig löneförbättring

utgå åt lärarinna med full tjänstgöring med 1 200 kronor för år och åt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

31

timlärarinna i övningsämne, som har sin huvudsakliga sysselsättning vid

skolan, med 30 kronor för veckotimme.

Vidare utgår särskilt lönetillägg med 1 320 kronor till lärarinna med full

tjänstgöring och 40 kronor till sådan timlärare, som nyss nämnts. Dyrtidstillägg

och kristillägg utgå enligt samma grunder som för lärare vid privatläroverk,

dock att tilläggsunderlaget utgör endast hälften av minimiavlöningen

jämte tillfällig löneförbättring.

Om storleken av de faktiskt utgående lönerna har kommittén anfört följande.

Rektors kontanta lön uppgick budgetåret 1948/49 till 12 177 kronor. Härtill

kom fri kost under arbetsdagar, taxerad till 500 kronor för år.

Av de 28 ämneslärarinnorna åtnjöto samma budgetår

5 begynnelselön av 7 124 kronor,

7 lön jämte ett ålder stillägg av 7 644 kronor,

4 lön jämte två ålderstillägg av 8 178 kronor och

12 lön jämte tre ålderstillägg av 8 709 kronor.

Ålderstillägg medgives efter 5 års tjänstgöring.

I samband med det praktiska arbetet åtnjuta lärarinnorna fria middagar,

som taxeras till 300 kronor. Vidare ha de fri tvätt av arbetskläder. Lärarinnorna

på Brogård få vidkännas avdrag på lönen för kost utöver middagar

under arbetsdagar, tvätt och bostad med 705 kronor.

Barnavårdslärarinnekursens huvudlärarinna, som förestår daghemmet,

samt första lärarinnan vid Brogård åtnjuta vardera ett särskilt arvode av

500 kronor.

Timlärararvodena utgå med lägst 7 kronor och högst (för föreläsningstimme

om 45 minuter) 20 kronor för undervisningstimme.

Vid sjukledighet åtnjutes enligt förutnämnda av Kungl. Maj :t den 14

april 1927 fastställda reglemente 2/3 av lönen under det första året. Därefter

beslutar enligt samma reglemente styrelsen i varje särskilt fall angående

lönens storlek.

De heltidstjänstgörande lärarinnornas löner (rektorslönen ej medräknad)

överstiga minimilönerna jämte statliga tillägg med endast 200 kronor, utgörande

tillfällig löneförbättring av kommunala medel.

Rektorstjänsten och lärarinnebefattningarna äro reglerade för pensionsrätt

i statens pensionsanstalt. Pensionsavgiften är för rektor 150 kronor och

för lärarinnorna 87 kronor för år, vilka belopp avdragas å lönen. Enligt

uppgift, som kommittén erhållit från pensionsanstalten kommer pensionen

förutom rörligt tillägg att vid fullt antal, tjänstår uppgå till 5 688 kronor för

rektor och 3 252 kronor för lärarinna.

1944 års lönekommittés förslag.

Kommittén framhåller, att fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala är

den största av utbildningsanstalterna på det husliga området, även om man

medräknar statens skolköksseminarium och hushållsskola samt Fredrika

Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa. Under det att

vart och ett av de övriga seminarierna utbildar endast en kategori lärarinnor,

utbildar fackskolan fyra. Så länge staten icke helt sörjer för lärarinneutbildningen

på det husliga området anser kommittén fackskolan vara oum
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 112.

bärlig. Genom de stora möjligheter till pedagogiska experiment, som skolans

fria ställning erbjuder, har den även kunnat göra betydelsefulla insatser

inom sitt utbildningsområde. Ett statsövertagande av skolan synes

icke vara aktuellt. Åtgärder i löneförbättringssyfte äro emellertid enligt

kommitténs mening erforderliga, därest hittillsvarande standard i fråga

om undervisningen skall kunna bibehållas. Kommittén föreslår därför, att

lönereglering genomföres för fackskolans lärare.

Löneregleringen bör enligt kommitténs förslag givas en sådan utformning,

att de avlönings-, pensions- och stadgebestämmelser, som gälla för

motsvarande lärare vid statens skolköksseminarium och hushållsskola, också

bli i huvudsak tillämpliga för fackskolans lärare. För ett inordnande

under det statliga lönesystemet erfordras emellertid med hänsyn till fackskolans

organisation och struktur vissa särskilda bestämmelser.

Kommittén framhåller att en lönereglering av nu antytt slag icke kan

åvägabringas utan en väsentlig höjning av för närvarande utgående statsbidrag

till fackskolan.

Kommittén föreslår i första hand, att fackskolans rektor och lärare beredas

ordinarie anställning och underkastas förflyttningsskyldighet, på sätt

kommittén förordat beträffande befattningshavare vid privatläroverken.

Därest denna anställningsform icke skulle anses lämplig av principiella skäl

— bl. a. med hänsyn till att fackskolan äges av en stiftelse — föreslår kommittén

i andra hand en anställningsform i stort sett motsvarande den som

föreslagits för folkhögskolans befattningshavare. Innebörden härav för fackskolans

del sammanfattas av kommittén så, att beteckningen ordinarie skall

kunna användas för tjänster vid skolan, att rektor och ordinarie lärare

skola antagas tills vidare med minst fyra månaders uppsägning eller för

viss tid samt att om sådan befattningshavare tre år i följd oförvitligt tjänstgjort

i samma eller motsvarande ordinarie befattning vid fackskolan, han

ej må skiljas från sin befattning annat än av disciplinära skäl eller därest

omorganisation eller inskränkning i verksamheten det föranleder. Om bestämmelserna

få denna innebörd, erfordras enligt kommittén inga föreskrifter

om förflyttningsskyldighet.

Utom ordinarie anställning förutsättes vid fackskolan liksom vid statens

skolköksseminarium skola förekomma extra ordinarie anställning och timläraranställning

enligt samma bestämmelser som gälla i fråga om det statliga

seminariet.

Kommittén har, bl. a. av kostnadsskäl, icke ansett sig böra föreslå, att

både rektor och samtliga de 28 lärarinnorna med full tjänstgöring efter löneregleringen

skola erhålla ordinarie anställning. Kommittén förordar såsom

en lämplig avvägning, att rektorsbefattningen och 18 lärarbefattningar

göras till ordinarie och att övriga lärare erhålla extra ordinarie eller

timläraranställning. Beräknat efter hela antalet av ordinarie och icke-ordinarie

lärare bestridda veckotimmar innebär kommitténs förslag, att 52 %

av timantalet tillgodoses av ordinarie lärare.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 112.

33

Dun med lärarbefattningen i kemi samt närings- och födoämneslära förbundna

undervisningen är enligt kommitténs mening dels av den art, att

den — liksom för närvarande — bör handhavas av adjunktskompetent lärare

i ämnena biologi och kemi, dels av den vikt och omfattning, att för

dess bestridande heltidsanställd ordinarie lärare bör beräknas. Kommittén

förordar därför samma lönegradsplacering som för adjunkt vid allmänt

läroverk eller småskoleseminarium eller Ca 26.

Då lärarinna i huslig ekonomi vid fackskolan enligt vad kommittén uppgivit

i fråga om kompetens och tjänstgöringsskyldighet är fullt jämställd

med sådan lärarinna vid statens skolköksseminarium och hushållsskola,

föreslår kommittén, att de skola likställas i lönehänseende. Lönegradsplaceringen

för lärarinna i huslig ekonomi vid fackskolan skulle alltså bli

Ca 25 resp. Ce 23.

Lärarinna i huslig ekonomi med lanthushållning vid fackskolan har

samma skolbildning och lika lång utbildning i form av kurser och praktik

före inträdet i lärarinnekursen som skolkökslärarinna. Utbildningstiden

i fackskolans lärarinnekurs C är vidare lika lång som för skolkökslärarinnorna

i A-kursen eller som för de övriga lärarinnor, vilka äga behörighet

för anställning i nämnda ämne vid fackskolan, nämligen de från Rimforsaseminariet

utexaminerade lärarinnorna. Den årliga tjänstgöringstiden är

däremot längre. Med hänsyn till dessa förhållanden, i vilka ändring icke

förutsättes, bör enligt kommitténs uppfattning lärarinna i huslig ekonomi

med lanthushållning icke rimligen placeras i lägre lönegrad än lärarinna

i huslig ekonomi. Kommittén föreslår därför, att lönegradsplaceringen blir

densamma eller Ca 25 resp. Ce 23.

De vid fackskolan nu anställda handarbetslärarinnorna äro utexaminerade

från skolans B-kurs och ha på grund härav behörighet att undervisa

även i hushållsgöromål. Vid skolan pågår sedan vårterminen 1949 efter

framställning av skolöverstyrelsen en kurs för utbildande av enbart handarbetslärarinnor.

Kursen kommer att medföra samma kompetens för de

utexaminerade lärarinnorna som lärarinnekurserna vid de privata handarbetsseminarierna

i Göteborg och Stockholm, d. v. s. bland annat kompetens

för anställning vid fackskolan. Kommittén anser, att lärarinna i

handarbete vid fackskolan bör erhålla högre lönegradplacering än de

till lönegraderna Ca 23 och Ce 21 hänförda handarbetslärarinnorna vid

folk- och småskolescminarierna samt statens skolköksseminarium och

hushållsskola, eftersom sistnämnda lärarinnor icke handha utbildning av

handarbetslärarinnor i egentlig mening. Då kommittén icke finner tillräcklig

anledning att göra skillnad i löneställningen mellan fackskolans lärarinnor

i handarbete och skolkökslärarinnor, förordar kommittén lönegraderna

Ca 25 resp. Ce 23 även för handarbetslärarinnorna vid fackskolan.

Vid fackskolans barnavårdslärarinnckurs tjänstgöra två lärarinnor, vilka

ansvara för utbildningen av barnavårdslärarinnor och barnhemsföreståndarinnor.

Den ena av dem förestår också skolans daghem för spädbarn,

vilkels uppehållande utgör grundvalen för sagda utbildning. Dessa

;{ Bihantj till riksdagens protokoll 19iit. Jsaml. .Yr 112.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kunyl. Maj:ts proposition nr 112.

båda lärarinnor ha själva fått sin utbildning vid fackskolan. Utbildningstiden

utgör 3 år eller ett år mera än den för skolköks-, lanthushållningsoch

handarbetslärarinnor anslagna utbildningstiden. I utbildningen ingår

tjänstgöring vid barnbördshus, upptagningshem för småbarn, barnavårdscentral,

barnsjukhus (1 år) och epidemisjukhus samt teoretisk och praktisk

undervisning under 20 veckor vid fackskolans huvudanstalt. Med hänsyn

till att kraven på skolbildning, genomgångna kurser och praktik före

intagningen i stort sett äro desamma som för de blivande skolkökslärarinnorna,

anser kommittén att barnavårdslärarinnorna ur utbildningssynpunkt

äro fullt jämbördiga med dessa. Med hänsyn härtill föreslår kommittén,

att jämväl barnavårdslärarinnorna placeras i lönegraderna Ca 25

resp. Ce 23.

Kommittén föreslår, att fackskolans rektor inplaceras i lönegraden

Ca 31 och anför till stöd härför följande.

Fackskolans rektor åtnjuter för närvarande i slutlön löneförmåner, som

med pensionsavgiften fråndragen uppgå till 12 527 kronor. Motsvarande

löneförmåner för lärarinna utgöra 8 622 kronor. Beloppen äro närmast

jämförliga med beloppen i 27, resp. 20 å 21 löneklassen i ortsgrupp 3 av

löneplan nr 1, inberäknat 12 %. Differensen utgör alltså minst 6 löneklasser.

Vid bedömande av frågan om löneställningen för fackskolans rektor

kan jämförelse icke göras med statens skolköksseminarium och hushållsskola.

Ifrågavarande seminarium förestås nämligen av en rekor, som tilllika

är rektor för statens normalskola, och en biträdande föreståndarinna,

som är ordinarie lärarinna i hushållsgöromål vid seminariet och åtnjuter

ett årligt arvode å 1 200 kronor utöver lärarinnelönen. Däremot kan erinras

om att vid folk- och småskoleseminarierna skillnaden mellan lägsta löneställningen

för rektor och lönen i slutlöneklassen för sådan lärare vid samma

läroanstalt, som är kompetent till rektorsbefattningen därstädes, utgör

5 löneklasser. Fackskolan med dess ställning som central lärarutbildningsanstalt

är av sådan storleksordning och omfattning, att en differens i slutlön

mellan rektors- och lärartjänst av allenast 5 löneklasser synes väl ringa.

Kommittén, som förutsätter samma formella behörighetskrav för rektorstjänst

vid fackskolan som för lärartjänst i fackämne, finner för sin de!

riktigast, att den nuvarande differensen mellan rektors- och lärarlön av

6 löneklasser bibehålies. Fackskolans rektor bör sålunda högst avlönas enligt

(28 -f- 6 =) 34 löneklassen och i anslutning härtill inplaceras i lönegrad

Ca 31. I detta sammanhang må erinras, att rektor vid folkhögskola

av 1941 års lärarlönesakkunniga föreslagits till placering i nämnda lönegrad.

Kommittén förutsätter ingen ändring i fråga om befattningshavarnas

skyldighet att tjänstgöra i fackskolans olika kurser. Tjänstgöringsskyldigheten

för år anser kommittén böra vara densamma som vid statens skolköksseminarium

och hushållsskola utom i vad avser kurserna för utbildande

av lärarinnor i huslig ekonomi med lanthushållning samt i barnavård,

där tjänstgöringsskyldigheten liksom för närvarande med hänsyn till

kursarbetet bör gälla hela året utom under två månaders frihet från tjänstgöring.

Undervisningsskyldigheten för vecka bör enligt kommitténs uppfattning

i fråga om ämneslärare i lönegrad Ca 26 vara densamma som i fråga

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj:ts proposition nr 112.

35

om adjunkt vid småskoleseminarium samt i fråga om lärare i fackämnen

med mer än hälften av tjänstgöringen förlagd till lärarinnekurs densamma

som i fråga om lärare i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium

och hushållsskola. Beträffande övriga lärare i fackämnen föreslår kommittén,

att full lön utgår vid 30 veckotimmars undervisning. Med hänsyn till

fackskolans omfattning och organisation är det nödvändigt, att en stor del

av tjänstgöringen fullgöres i övningsklasser. Kommittén har ansett, att de

lärare i fackämnen, som få sin tjänstgöring uteslutande eller till övervägande

del förlagd till övningsklasser, böra för den fastställda lönen kunna

bestrida en något mer omfattande undervisning än övriga lärare i fackämnen.

Vad beträffar rektors undervisningsskyldighet har kommittén icke ansett

sig böra förorda någon ändring i nu gällande, av skolöverstyrelsen godkända

timtal (6—10 veckotimmar).

Kommittén föreslår, att timlärararvodena i fråga om belopp och allmänna

grunder anpassas till bestämmelserna för statens skolköksseminarium och

hushållsskola.

I teoretiska ämnen utgöra timlärararvodena vid sistnämnda läroanstalt

477 kronor för veckotimme i lärarinnekursen och 397 kronor för veckotimme

i övriga kurser. Kommittén föreslår, att motsvarande timlärararvoden vid

fackskolan, med hänsyn till att Uppsala tillhör ortsgrupp 3, bestämmas till

440 kronor i lärarinnekurserna och 365 kronor i övriga kurser. Liksom vid

statens skolköksseminarium och hushållsskola bör enligt kommitténs mening

en föreläsningstimme anses motsvara två undervisningstimmar.

I fråga om timlärararvodena i fackämnen föreslås motsvarande bestämmelser

som gälla beträffande timlärararvoden i hushållsgöromål vid statens

skolköksseminarium och hushållskola.

Barnavårdslärarinnekursens huvudlärarinna, som förestår daghemmet

för spädbarn, samt första lärarinnan vid Brogård åtnjuta vardera ett särskilt

arvode av 500 kronor. Med hänsyn till de betydande arbetsuppgifter, som

äro förenade med dessa tjänster, föreslår kommittén ett särskilt arvode av

1 200 kronor för år till vardera befattningshavaren. Sistnämnda belopp motsvarar

det särskilda arvode, som utgår till biträdande föreståndarinna vid

statens skolköksseminarium och hushållsskola.

Yttrandena över lönekommitténs förslag.

Skolöverstyrelsen uttalar i fråga om anställningsformen, att överstyrelsen

med hänsyn bl. a. till att det liksom vid privatläroverken gäller enskild

tjänst anser sig endast kunna tillstyrka, att lärarna erhålla ordinarie anställning

av den typ, som föreslagits i propositionerna 1950: 232 samt 1950:

235 för lärare vid statsunderstödda privatläroverk samt vid statsunderstödda

folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter.

Beträffande rektors anställning framhåller överstyrelsen, att det synes

önskvärt, att frågan om fortsatt anställning — såsom sker vid statliga se
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kanyl. Maj.ts proposition nr 112.

minarier och läroverk samt högre kommunala skolor — efter viss tid görcs

till föremål för omprövning.

Kommitténs förslag till lönegradsplacering av lärarbefattningarna vid

fackskolan tillstyrkes av överstyrelsen, som även finner den för rektor vid

fackskolan föreslagna löneställningen skälig.

Undervisningsskyldigheten bör enligt överstyrelsen kunna begränsas till

27 veckotimmar även för lärare i fackämnen, som ha sin tjänstgöring till

övervägande del förlagd till övningsklasser.

Statskontoret delar i princip kommitténs uppfattning, att anledning finnes

att för fackskolans del till övervägande upptaga spörsmålet om lärarpersonalens

anställnings- och lönevillkor utan att avvakta slutförandet av

utredningen rörande organisationen av lärarinneutbildningen på det husliga

området in. in. Anställningsformen för lärarna vid fackskolan bör enligt

statskontorets mening lösas på samma sätt som för privatläroverkens lärarpersonal.

I fråga om löneställningen anför statskontoret.

I lönehänseende har statskontoret icke funnit anledning till erinran mot

förslaget i vad avser rektors- och adjunktstjänsterna och de ordinarie befattningarna

som lärarinna i huslig ekonomi och huslig ekonomi med

lanthushållning. Vad angår sistnämnda befattningshavare förutsätter statskontoret,

att dessa huvudsakligen komma att tagas i anspråk vid lärarutbildningen.

Däremot kan statskontoret icke dela kommitténs uppfattning,

att ordinarie handarbets- och barnavårdslärarinnorna skola hänföras till

samma lönegrad som lärarinnorna i huslig ekonomi. Vid löneregleringen för

övningslärarna ha tjänsterna i hushållsgöromål genomgående satts två lönegrader

högre än befattningar i kvinnlig slöjd. Motsvarande differens bör

gälla även vid fackskolan. Barnavårdslärarinnorna vid fackskolan synas

icke böra placeras högre än handarbetslärarinnorna. Uppmärksammas må,

att allenast 20 veckor av den treåriga utbildningstiden för lärarinneeleverna

äro förlagda till fackskolan. Under en stor del av året torde barnavårdslärarinnorna

därför främst ha praktisk tjänstgöring vid det till fackskolan

anknutna daghemmet. Statskontoret kan således icke förorda högre löneställning

för ordinarie lärarinna i handarbete och barnavård än 23 lönegraden.

De extra ordinarie lärarna skulle vid en tillämpning av de för övningslärarna

fastställda lönegraderna placeras två lönegrader lägre än motsvarande

ordinarie lärare eller således i 23 resp. 21 lönegraden. Emellertid anser

sig statskontoret böra föreslå, att de e. o. lärarna vid fackskolan hänföras

till en och samma lönegrad. På det husliga området förekomma nämligen

vid fackskolan en del kurser, vilka ha karaktären av lägre yrkesutbildningskurser,

och vilka icke ha någon motsvarighet vid statens skolköksseminarium.

Lärare vid dessa kurser borde egentligen ha en löneställning,

som i icke alltför hög grad avveke från lärarpersonalens vid de lägre yrkesundervisningsanstalterna.

Då emellertid, enligt vad statskontoret under hand

erfarit, de olika lärarna icke äro bundna vid särskilda kurser utan undervisa

i speciella ämnen vid samtliga eller flertalet kurser, låter sig en uppdelning

av tjänsterna efter högre och lägre utbildningsstadium svårligen genomföras.

I betraktande härav och med hänsyn till önskvärdheten av att i möjligaste

mån åstadkomma ett enkelt lönesystem får statskontoret föreslå,

att samtliga e. o. tjänster hänföras till 21 lönegraden.

För timlärare synas böra tillämpas de bestämmelser, som i övrigt gälla

för timlärare enligt timlärarkungörelsen eller komma att meddelas beträffande

timlärare i övningsämnen. Statskontoret kan således icke biträda

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. ftlaj.ts proposition nr 112.

37

kommitténs förslag, att de särbestämmelser, som redan före timlärarkungörelsens

tillkomst gällde för timlärare i teoretiska ämnen vid statens skolköksseminarium,

skola erhålla giltighet även vid fackskolan. Timlärararvodet

lärer bland annat med hänsyn till förekomsten av kortare kurser

böra fastställas att utgå efter undervisningstimme.

De särskilda ersättningar, som nu tillkomma envar av barnavårdslärarinnekursens

huvudlärarinna och första lärarinnan vid Brogård, torde även

framdeles böra utgå med 500 kronor.

Riksräkenskapsverket har för sin del funnit den för folkhögskolans befattningshavare

föreslagna anställningsformen lämpligast för fackskolans

lärarpersonal. I övrigt ha de av kommittén framlagda förslagen icke givit

anledning till erinran från riksräkenskapsverkets sida.

Statens lönenämnd anser det böra övervägas, huruvida befattningshavare

vid fackskolan, som är och även i framtiden förutsättes vara en enskild läroanstalt,

böra inordnas under statens allmänna avlöningsreglemente (Saar),

vilket reglemente eljest äger tillämpning endast å tjänstemän anställda hos

offentliga huvudmän. Åtminstone synes det, så länge fråga är endast om en

rektor och en ämneslärare, kunna ifrågasättas, om icke för dessa befattningshavares

införande å Saars tillämpningsområde borde väljas en sådan

form, att ändringar och kompletteringar i själva reglementet icke bleve erforderliga.

Det av kommittén i första hand framförda förslaget beträffande ordinarie

anställningsform för lärare godtages av lönenämnden.

Mot förslaget till lönegradsplacering av ämnesläraren i kemi samt närings-

och födoämneslära finner lönenämnden icke anledning till erinran.

Vad angår rektorstjänsten, anser lönenämnden sig kunna godtaga den förordade

löneställningen i och för sig, men finner det lämpligt att 1941 års

lärarlönesakkunnigas uppdrag utvidgas till att avse även rektorstjänsten

vid fackskolan.

På grund av att vid flertalet övriga skolformer bestämts en lägre lönegrad

för lärare i kvinnlig slöjd än för lärare i hushållsgöromål kan enligt lönenämndens

mening en viss tvekan råda, huruvida icke motsvarande förhållande

bör gälla vid fackskolan. Med hänsyn till vad lönekommittén anfört

vill lönenämnden emellertid icke motsätta sig förslaget beträffande fackskolans

lärare i handarbete. Vad angår lärarna i barnavård, vilkas utbildning i

högre grad än de övriga facklärarnas utgöres av praktisk tjänstgöring, anser

sig lönenämnden icke böra tillstyrka högre lönegradsplacering än Ca 23

resp. Ce 21.

Lönenämnden ifrågasätter vidare, om tillräckliga skäl föreligga för höjning

av de tilläggsarvoden om 500 kronor, vilka nu utgå till den lärarinna,

som förestår fackskolans daghem för spädbarn, och första lärarinnan å Brogård.

Timarvodena för undervisning i teoretiska ämnen böra enligt lönenämndens

åsikt bestämmas i enlighet med timlärarkungörelsen och införas i den

Lill kungörelsen hörande timtaxan.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kiincjl. Maj:ts proposition nr 112.

Styrelsen för fackskolan anser, alt den av kommittén i första hand föreslagna

anställningsformen för lärare bör komma till användning. Tjänstgöringsskyldigheten

för skolans facklärare i övningsklasser finner styrelsen

böra fastställas till 27 veckotimmar i likhet med vad kommittén föreslagit

för facklärare med mer än hälften av tjänstgöringen förlagd till

lärarinnekurser. Fastställas 30 veckotimmar, böra häri inräknas 2 å 3

veckotimmars tjänstgöring såsom handledare för seminarieelever. Enligt

styrelsens mening bör ett .större antal ordinarie lärarinnetjänster än det av

kommittén föreslagna inrättas vid skolan.

Svenska facklärarförbundet anser sig icke kunna godtaga den av kommittén

i andra hand föreslagna anställningsformen för lärarna. Ordinarie

tjänster böra enligt förbundets mening inrättas i den omfattning, som erfordras

för täckande av det stadigvarande behovet av lärare med full undervisningsskyldighet.

Kommitténs förslag till lönegrad,splacering tillstyrkes.

Förbundet ifrågasätter, huruvida skäl finnes att uppdela timlärararvodena

i en högre och en lägre arvodesgrupp beroende på om timtjänsterna

förläggas till lärarinnekurser eller till övriga kurser.

1911 års lärarlönesakkunniga finna den av kommittén gjorda jämförelsen

med lärarinnorna i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium

icke bärande och anföra härom följande.

Lönegraden Ca 25 för lärarinnor i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium

föreslogs ursprungligen av 1941 års lärarlönesakkunniga

i deras betänkande med förslag till lönereglering för övningslärare (SOU

1947: 15). De sakkunniga voro väl medvetna om att detta var en relativt

hög lönegradsplacering både i jämförelse med dessa lärarinnors tidigare

löneställning (A 19 motsvarande Ca 22 eller 23) och i jämförelse med den

lönegradsplacering, som föreslogs för övriga skolkökslärarinnor (i regel

Ca 18, i vissa fall Ca 20). Den höga lönegradsplaceringen motiverades

med att lärarinnorna i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium

hade den betydelsefulla uppgiften att handleda och undervisa blivande lärarinnor

i hushållsgöromål. De sakkunniga hade sig också bekant — även

om detta icke uttryckligen redovisades i betänkandet — att åtminstone en

del av lärarinnorna vid statens skolköksseminarium hade mycket förnämlig

meritering, bl. a. akademiska studier, och funno det önskvärt, att lönesättningen

kunde locka sökande med särskilda såväl praktiska soin teoretiska

kvalifikationer. Möjlighet för skolöverstyrelsen att föreskriva krav på

utbildning utöver den för vanliga lärarinnetjänster inrymdes därför också

i de sakkunnigas förslag till stadga för övningslärare.

Ännu en synpunkt beaktades av de sakkunniga vid deras ställningstagande

till ifrågavarande lönegradsplacering. Antalet ordinarie lärarinnetjänster

vid statens skolköksseminarium var ganska begränsat — vid den

tidpunkt, då de sakkunniga fattade ståndpunkt, endast 5. Det ringa antalet

gjorde det knappast påkallat att ifrågasätta någon differentiering av

tjänsterna i lönehänseende, såsom fallet i regel är vid lärarutbildningsanstalter

i övrigt. Vid exempelvis folk- och småskoleseminarierna svara ju

vissa lärare för den egentliga undervisningen av eleverna och andra lärare

för elevernas praktiska utbildning. På den förra gruppen av lärare, i

första hand lektorer och adjunkter, ställas högre examensfordringar än

på den senare, vilket också återspeglas i lönesättningen. För den senare

gruppen, främst de s. k. övningsskollärarna, erfordras folkskollärarexamen,

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj. ts proposition nr 112.

men med hänsyn till den ansvarsfulla uppgiften att handleda blivande lärare

uppbära övningsskollärarna lön, som är två lönegrader högre än den

vanliga folkskollärarlönen. En motsvarande uppdelning av lärarkrafterna

med en särskild kategori av lärare, som huvudsakligen deltager i utbildningsarbetet

.såsom handledare, föreföll som nämnts ej motiverat vid statens

skolköksseminarium i dåvarande situation, så mycket mer som frågan

om den husliga utbildningen då var föremål för särskild utredning. Hade

åter skolköksseminariets organisation haft större omfattning, .skulle de

sakkunniga ej ha kunnat underlåta att taga upp frågan om lönedifferentiering

till behandling.

Den här antydda problemställningen aktualiseras enligt de sakkunnigas

mening i hög grad av kommitténs förslag rörande lönereglering för faclcskolan

för huslig ekonomi i Uppsala. Vid fackskolan i Uppsala finnas enligt

lönekommitténs uppgifter för närvarande ej mindre än 28 lärarinnor

med anställning i huvudsak motsvarande ordinarie. Det synes lärarlönesakkunniga

självfallet, att lönesättningen vid statens skolköksseminarium

icke utan närmare prövning kan direkt överflyttas att gälla också fackskolan

i Uppsala eller andra motsvarande privata utbildningsanstalter.

För den lärargrupp, som främst tages i anspråk som handledare vid elevernas

undervisningsövningar, synas enligt de sakkunniga bärande skäl

näppeligen kunna anföras för en så hög lönegradsplacering som Ca 25.

Enligt de sakkunnigas uppfattning är denna lönegradsplacering avgjort för

hög även för de lärarinnor, som enbart eller huvudsakligen undervisa i

bl. a. husmoderskurser, lärlingskurser och förberedande lärarinnekurs.

Emellertid finna de sakkunniga skäligt, att ett begränsat antal tjänster med

undervisning,sskyldighet främst vid slcolkökslärarinnekursen liksom vid

statens skolköksseminarium placeras i Ca 25, och vilja icke heller motsätta

sig, att en lärartjänst i kemi samt närings- och födoämneslära, för vilken

adjunktskompetens erfordras, placeras i Ca 26.

Nämnda tjänster i lönegrad Ca 25 vid fackskolan i Uppsala skulle avse

i första hand lärarinnekurselevernas undervisning i olika ämnen men också

de andra sidor av elevernas utbildning, vilka kräva .särskilt framstående

kvalifikationer. Då utredningen icke giver någon ledning för bestämmandet

av antalet sådana tjänster och tiden icke heller medgivit de sakkunniga

att på denna punkt företaga egna undersökningar, ha de sakkunniga

ansett sig icke kunna föreslå mer än 5 lärartjänster i Ca 25, d. v. s.

samma antal som vid statens skolköksseminarium, när förslaget om lönereglering

för övningslärare avgavs. De sakkunniga utgå från att dessa

lärartjänster skola avse huslig ekonomi respektive huslig ekonomi med

lanthushållning. Tjänsteinnehavarna böra enligt de sakkunniga ha sådana

kvalifikationer att i deras tjänstgöringsskyldighet böra kunna ingå vissa av

de föreläsningar m. m., till vilka nu mot arvode anlitas särskilda föreläsare

eller timlärare.

För ordinarie tjänster i handarbete vid skolan anse de sakkunniga sig

icke kunna för närvarande tillstyrka denna lönegrad. De sakkunniga erinra

att det hittills ej funnits några lärartjänster i handarbete (kvinnlig slöjd)

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kung], Maj.is proposition nr 112.

i högre lönegrad än Ca 23. Att vid en privat läroanstalt utan föregående

närmare utredning införa lönegraden Ca 25 för lärarinnor i detta ämne synes

de sakkunniga ej gärna kunna komma i fråga. Därigenom skulle bl. a.

lönesättningen vid ett eventuellt statligt handarbetsseminarium föregripas.

Utan att taga ställning till den slutliga lönegradsplaceringen för de mest

kvalificerade tjänsterna vid ett statligt handarbetsseminarium kunna därför

de sakkunniga icke förorda högre lönegrad tills vidare än Ca 23. Då

antalet ordinarie tjänster i handarbete är relativt begränsat, vilja de .sakkunniga

ej motsätta sig att samtliga dessa tjänster placeras i denna lönegrad.

Med hänsyn hl. a. till lönegradsplaceringens prejudicerande betydelse

anse sig de sakkunniga icke heller böra tillstyrka högre lönegrad tills vidare

än Ca 23 för ordinarie lärarinnor i barnavård.

Enligt lönekommitténs förslag skulle 17 lärarinnetjänster i huslig ekonomi

och handarbete vid fackskolan i Uppsala vara ordinarie i lönegrad

Ca 25. Såsom av det anförda framgått, ha lärarlönesakkunniga icke ansett

sig kunna tillstyrka mer än 5 tjänster i huslig ekonomi (eller huslig ekonomi

med lanthushållning) i nämnda lönegrad. Vad beträffar återstående

tjänster i huslig ekonomi finna de sakkunniga lönegrad Ca 23 vara den

högsta möjliga, d. v. s. samma lönegrad, som gäller för folk- och småskoleseminariernas

övningsskollärare. De sakkunniga påpeka, att även lönegraden

Ca 23 utgör en god befordringsmöjlighet för skolkökslärarinnorna, som

eljest icke nå över lönegraden Ca 20.

Den av lönckommittén föreslagna proportionen mellan ordinarie och

icke-ordinarie lärare förefaller de sakkunniga mindre väl avvägd. Enligt

denna skulle endast 52 procent av timtalet vid skolan bestridas av ordinarie

lärare. Lärarlönesakkunniga förorda, att ytterligare några av lärarinnetjänsternas

uppföras såsom ordinarie under förutsättning alt skolans organisation

kan anses så pass stabil, att ifrågavarande lärarbehov får bedömas

såsom stadigvarande.

Enligt principerna i avlöningsreglementet för övningslärare äro extra ordinarie

övningslärare vid seminarierna placerade två lönegrader lägre än

motsvarande ordinarie lärare. I konsekvens med lärarlönesakkunnigas förslag,

att huvuddelen av de ordinarie lärarinnorna skola placeras i Ca 23,

böra sålunda enligt de sakkunnigas mening de extra ordinarie lärarinnorna

i regel placeras i Ce 21. Vid jämförelse med hittillsvarande avlöning även

för fast anställda lärarinnor vid skolan innebär denna lönegradsplacering

såsom de sakkunniga framhålla en avsevärd löneförbättring eller närmare

bestämt drygt 30 procent förhöjning av lönen för veckotimme. Också i förhållande

till lärarinnor i dessa ämnen vid övriga skolformer ter sig avlöningen

enligt Ce 21 enligt de sakkunnigas uppfattning mycket gynnsam.

Lärarlönesakkunniga anse det dock icke omotiverat, att någon eller några

enstaka extra ordinarie tjänster placeras i lönegraden Ce 23 därest särskilt

kvalificerade arbetsuppgifter måste förenas med en icke-ordinarie tjänst

i stället för med en ordinarie tjänst. En dylik extra ordinarie anställning

bör emellertid enligt de sakkunniga icke knytas till visis tjänst utan till be
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 112.

41

iattningshavare å icke-ordinarie tjänst. De sakkunniga förorda således, att

extra ordinarie lärarinnor i fackämne i regel böra placeras i lönegrad Ce 21

men att efter prövning av skolöverstyrelsen en extra ordinarie lärarinna må

kunna placeras i lönegrad Ce 23, om arbetsuppgifterna äro synnerligen kvalificerade

och hennes kompetens i övrigt är särskilt god.

Enligt lönekommitténs förslag bör rektor vid fackskolan avlönas högst

enligt 34 löneklassen och i anslutning härtill placeras i lönegraden Ca 31.

Lärarlönesakkunniga ha funnit sig icke böra motsätta sig denna löneställning

för rektor, främst med hänsyn till fackskolans ställning som central

läraruthildningsanstalt och till denna anstalts storlek och omfattning ävensom

till det ansvar och de åligganden som på grund härav åvila rektor.

De sakkunniga ha även tagit frågan om anställningsformen för fackskolans

rektor under övervägande. De sakkunniga ha härom anfört följande.

Skäl kunna givetvis anföras för att rektorstjänsten anordnas som förordnandetjänst

i likhet med vad som är fallet beträffande flertalet andra sådana

tjänster. I och med att en dylik ändring i fråga om anställningsformen

vidtages, måste emellertid förflyttningsskyldighet föreskrivas för vederbörande

befattningshavare — rektor eller eventuellt vid skolan anställd lärarinna.

Därest rektor skulle återgå till lärarinnetjänst, synes därvid endast

sådan tjänst, vars innehavare vore hänförd till lönegrad Ca 25, böra

ifrågakomma. Antalet dylika tjänster är, särskilt om de sakkunnigas förslag

beträffande lönegradsplaceringen godtages, mycket ringa. Tillämpningen

av bestämmelserna om förflyttningsskyldighet komme därför att medföra

svårigheter, och det skulle sannolikt även kunna inträffa, att vid den

tidpunkt, då rektorsförordnandet utginge, ledig tjänst, till vilken rektor

eller annan befattningshavare borde förflyttas, icke stode till buds.

Med hänsyn till vad sålunda anförts ha de sakkunniga icke ansett sig

höra föreslå, att rektorstjänsten vid fackskolan förändras till förordnandetjänst.

Möjligen bör enligt de sakkunniga så ske vid genomförandet av en

allmän omorganisation av lärarutbildningsanstalter av det slag, varom här

är fråga. Skulle emellertid ifrågavarande rektorstjänst redan nu anses böra

konstrueras som förordnandetjänst, anse de sakkunniga i anslutning till

vad förut anförts angående rektors löneställning, att rektor bör komma i åtnjutande

av lön enligt lönegraden Cb 8 (34 löneklassen).

Mot vad lönekomittén föreslagit i fråga om undervisningsskyldighetcn för

rektor och för ämneslärare i lönegraden Ca 26 ha de sakkunniga intet att

erinra. De lärarinnor, vilka ha att meddela mera kvalificerad undervisning

och på grund härav placeras i lönegraden Ca 25 eller Ce 23, böra enligt de

sakkunnigas förslag ha en undervisningsskyldighet av 27 veckotimmar.

Någon reducering av detta timtal hör enligt de sakkunniga icke få ske genom

att en föreläsningstimme räknas såsom två undervisningstimmar. För

övriga lärare i fackämnen hör enligt de sakkunniga undervisningsskyldigheten

fastställas till 30 veckotimmar i enlighet med vad som gäller för övningslärare.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Ilungl. Maj.ts proposition nr 112.

B. Lanthushållningsseminariet å Rimforsa.

Vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa

utbildas lanthushållslärarinnor med samma kompetens som de lärarinnor

i huslig ekonomi med lanthushållning, vilka utexamineras från fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala.

Lärarinnekursen vid seminariet är 2-årig. Varje år den 1 oktober börjar

en kurs, som pågår 24 månader, varav 12 veckor äro ferier. Kursen är organiserad

på tre speciallinjer. För dessa är all undervisning gemensam under

första året. Under andra året inriktas undervisningen för en linje på skolkök

och djurvård (lanthushållslinjen), en linje på skolkök (skolkökslinjen)

och en linje på trädgårdsskötsel och kvinnlig slöjd (trädgårds- och slöjdlinjen).

De olika linjerna ha i stort sett samma antal undervisningstimmar i

de teoretiska ämnena. Till de lärarinnekurser, som avslutades under åren

1942—1946, antogos 82 elever, av vilka 79 eller i genomsnitt 16 varje år

fullföljde utbildningen.

Vid seminariet tjänstgöra, förutom rektor, åtta ämneslärarinnor. Rektorn

har skolkökslärarinneexamen samt har dessutom studerat vid lantbrukshögskolan

och vid universitetet i Aarhus. De övriga ha, med undantag av

en som utexaminerats från The Horticultural College vid universitetet i London,

avlagt lanthushålls- eller skolkökslärarinneexamen. Vissa av dem ha

dessutom genomgått fortbildnings- eller påbyggnadskurser eller bedrivit

studier vid utländskt universitet.

Vid seminariet anordnas en förberedande lanthushållskurs för dem, som

ämna söka inträde i seminariets lärarinnekurs. Två dylika kurser anordnas

årligen, den ena om 26 veckor med början i mitten av januari och den

andra om 20 veckor med början i mitten av juli. Undervisningen omfattar

teoretiska lektioner och praktiskt arbete i matlagning, hemvård, husdjursskötsel

med mjölkhushållning (cirka tre veckor), trädgårdsskötsel (cirka

tre veckor), sömnad och vävning.

Enligt av Kungl. Maj:t den 18 december 1942 fastställt reglemente för

läroanstalten gäller såsom villkor för statsbidrag att — förutom ålderstilllägg,

rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg — kontant minimigrundlön

skall utgå till föreståndarinnan med 5 580 kronor, till vardera

av två ämneslärarinnor med 4 200 kronor samt till en var av övriga

ämneslärarinnor med 3 480 kronor. Utöver ovannämnda kontanta förmåner

åtnjuter lärarpersonalen förmånen av fri bostad.

I följande uppställning redovisas begynnelse- och slutlönerna för seminariets

lärarpersonal med de under år 1950 utgående tilläggsförmånerna.

Om lärarpersonalens nuvarande avlöningsförhållanden har lantbruksstyrelsen

i sin förut omförmälda utredning anfört följande.

Ehuru större krav måste ställas på seminariets ämneslärarinnor, vilka

handha utbildningen av blivande lanthushållslärarinnor än på lanthushållsskolornas

ämneslärarinnor, åtnjuta de flesta av seminariets ifrågavarande

befattningshavare icke bättre löneförmåner än dessa. Även för föreståndarinnan

och de två ämneslärarinnor, vilka tillerkänts en något högre lön,

måste löneställningen anses vara för låg. Då erfarenheten visat, att den låga

lönestandarden för lärarinnorna vid Rimforsa medfört mycket stora svårigheter

att erhålla kompetenta sökande till lediga befattningar, är en snar förbättring

av personalens löner av nöden.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 112. 43

Begynnelselön

S 1 u 11 ö n

Befatt-

nings-

havare

Grund-

lön

Rörl.

till-

lägg

Kris-

till-

lägg

Prov.

löne-

till-

lägg

Vär-

det

av

bo-

stad

Sum-

ma

Grund-

lön

Rörl.

till-

lägg

Kris-

till-

lägg

Prov.

löne-

till-

lägg

Vär-

det

av

bo-

stad

Sum-

ma

Förestån-

darinna

Ämneslä-

5 580

837

1362

1020

1000

9 799

6 480

972

1581

1020

1000

11053

rarinna

(2 st.)..

Ämneslä-

4 200

630

1 025

960

500

7 315

5 400

810

1318

960

500

8 988

rarinna

(6 st.)..

3 480

522

849

900

500

6 251

4 680

702

1 142

900

500

7 924

Lantbruksstyrelsen föreslår i anledning av det anförda, att seminariets

läraie erhålla samma löneställning som den 1944 års lönekommitté för privatläroverken

föreslagit för lärare vid fackskolan i Uppsala, d. v. s. att förslagsvis

5 ämneslärarinnor placeras i Ca 25 och övriga i Ce 23. Sedermera

bär styrelsen i en särskild promemoria föreslagit, att seminariets föreståndarinna

placeras i lönegrad Ca 30.

Statens lönenämnd har i sitt utlåtande över lantbruksstyrelsens utredning

förklarat sig kunna biträda förslaget om lärarinnornas lönegradsplacering.

C. Övriga handarbets- och skolköksseminarier.

Till kategorien enskilda handarbets- och skolköksseminarier räknas, förutom

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, Maria Nordenfelts högre

handarbetsseminarium i Göteborg, Föreningen Handarbetets vänners och

Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm, Göteborgs skolköksseminarium

och skolköksseminariet i Umeå. Vid nämnda seminarier

utbildas lärarinnor för bl. a. undervisning i handarbete och hushållsgöromål

vid seminarier, allmänna läroverk, högre kommunala skolor, privaLläroverk

samt folk- och fortsättningsskolor.

Nuvarande förhållanden.

Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium i Göteborg äges av ett

aktiebolag. Seminariet utbildar såsom enskilt handarbetsseminarium endast

handarbetslärarinnor, men lärarinnorna därstädes ha en del av undervisningen

förlagd till den med seminariet förenade skolan för kvinnlig yrkesutbildning

och handha därigenom också utbildning av vävlärarinnor och yrkeslärarinnor

i sömnad.

Lärotiden vid seminariet omfattar 2 arbetsår om 3(5 veckor. Seminariet

har rätt alt intaga 16 elever.

Lärarpersonalen utgöres av en föreståndarinna, utexaminerad från seminariet,

med undervisning höstterminen 1948 14 veckotimmar å 60 minuter

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

vid seminariet och yrkesskolan, fyra lärarinnor med full tjänstgöring, av

vilka en är utexaminerad från seminariet och tekniska vävskolan i Borås,

två från seminariets yrkesskola samt en, teckningslärarinna, från Slöjdföreningens

skola i Göteborg. Tjänstgöringen var för samtliga höstterminen

1948 förlagd både till seminariet och yrkesskolan och utgjorde för teckningslärarinnan

28 veckotimmar samt för de övriga respektive 32, 39 och

33 veckotimmar å 60 minuter.

Vidare äro vid seminariet anställda tre timlärare, vilka höstterminen 1948

bestredo undervisning vid seminariet sammanlagt 20 veckotimmar å 60 minuter.

Dessutom höllos höstterminen 1948 föreläsningar i konsthistoria, hygien,

psykologi, kostym- och stillära, materiallära, metodik och samhällslära under

sammanlagt 100 timmar å 50 minuter.

Annan lärarinna än vikarierande lärarinna och timlärarinna må icke nyanställas

utan medgivande av Kungl. Maj :t. Innehavare av tjänst, som är

reglerad för pensionsrätt, anställes av läroanstaltens styrelse med förordnande

tills vidare och med 6 månaders ömsesidig uppsägningstid.

Beträffande löne- och pensionsförhållandena finnas vissa bestämmelser

meddelade. Sålunda skall enligt beslut av Kungl. Maj :t lärarinna i handarbete

vid seminariet avlönas med minst 2 kronor 50 öre för undervisningstimme

om 45 minuter. Därjämte skall tillfällig löneförbättring utgå åt heltidsanställd

lärarinna med 1 200 kronor för år och åt sådan timlärarinna

i handarbete, som har sin huvudsakliga sysselsättning vid seminariet, med

30 kronor för veckotimme. Vidare utgår särskilt lönetillägg enligt SFS

1947:381 och 1949: 285 med 1 320 kronor till heltidsanställd lärarinna och

40 kronor för veckotimme till sådan timlärare som nyss nämnts. Dvrtidslillägg

utgår enligt samma grunder som för lärare vid privatläroverk. De

lärare, som äro berättigade till dyrtidstillägg, ha också rätt till kristillägg

(SFS 1941:29) enligt för privatläroverkens lärare gällande bestämmelser.

Enligt regleringsinstrument i och för pensionsrätt den 21 mars 1931 utgå

dessutom vissa ålderstillägg.

Den till befattningshavarna faktiskt utgående lönen beräknas enligt uppgift

av 1944 års lönekommitté för privatläroverken efter 6 kronor 50 öre för

undervisningstimme å 60 minuter i praktiskt ämne och å 50 minuter i teoretiskt

ämne. Vid tjänstgöring under 36 veckor med 27 veckotimmar blir

lönen 6 318 kronor, med 30 veckotimmar 7 020 kronor och med 35 veckotimmar

8 190 kronor. Därtill komma för de befattningshavare, som inneha

pensionsreglerade tjänster, ålderstillägg efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring,

vart och ett utgörande 200, 250 och 300 vid resp. 20, 30 och 35 veckotimmars

tjänstgöring. Till föreståndarinnan utgår särskilt arvode å 1 000

kronor.

FöreJäsararvodet är 20 kronor för timme.

Föreståndarinnebefattningen och de tidigare omförmälda lärarinnebefattningarna

äro reglerade för pensionsrätt i statens pensionsanstalt (SPA). I

pensionsavgifter erlägger bolaget enligt kommitténs uppgift årligen för föreståndarinnan

187 kronor 50 öre och för envar av lärarinnorna 100 kronor

samt de anställda resp. 90 kronor och 55 kronor 50 öre. De anställdas bidrag

avdragas å deras löner. Enligt av lönekommittén från pensionsan
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

45

stalten införskaffad uppgift kommer pensionen förutom rörligt tillägg att

vid fullt antal tjänstår uppgå till 3 660 kronor för föreståndarinnan och

2 160 kronor för lärarinna.

Föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm utbildar endast handarbetslärarinnor.

Seminariekursen är tvåårig. Varje läsår omfattar 36 veckor. 28 elever

kunna antagas årligen. Första årskursen är förlagd till Andrea Eneroths

seminarium. Andra årskursen är delad i två linjer med en lärotid av vardera

18 veckor, nämligen den praktiska linjen förlagd till Andrea Eneroths

avdelning och den konstnärliga linjen förlagd till Handarbetets vänners avdelning.

Dessutom finnes en förberedande kurs om en termin vid Andrea

Eneroths avdelning.

Lärarpersonalen utgöres av en föreståndarinna för Andrea Eneroths avdelning,

utexaminerad från Hulda Lundins slöjdseminarium och Andrea

Eneroths högre handarbetsseminarium, med undervisning höstterminen

1948 14 veckotimmar, en föreståndarinna för Handarbetets vänners avdelning,

utexaminerad från högre konstindustriella skolan i Stockholm, med

8—10 föreläsningar per termin och demonstrationer i fråga om broderi samt

två lärarinnor med full tjänstgöring, utexaminerade från Handarbetets vänners

och Andrea Eneroths seminarium, med tjänstgöring höstterminen 1948

28 resp. 26 veckotimmar.

Timlärare (kvinnliga och manliga) tjänstgjorde höstterminen 1948 till

ett antal av 13, varav 10 vid Andrea Eneroths avdelning, inklusive förberedande

kursen med sammanlagt 71 veckotimmar och 3 vid Handarbetets vänners

avdelning med sammanlagt 9 veckotimmar.

Samtliga lektionstimmar omfatta 45 minuter.

Annan lärarinna än vikarierande lärarinna och timlärarinna må icke nyanställas

utan medgivande av Kungl. Maj :t. Föreståndarinna och lärare anställas

för vardera av seminariets avdelningar av vederbörande avdelnings

styrelse och antagas med förordnande tills vidare samt med tre månaders

ömsesidig uppsägningstid.

Bestämmelserna om minimilöner äro desamma som vid Maria Nordenfelts

handarbetsseminarium, men den tillfälliga löneförbättringen uppgår till

1 500 kronor för heltidsanställd lärarinna och 45 kronor för veckotimme

för timlärarinna i handarbete, vilken har sin huvudsakliga sysselsättning

vid seminariet. Beträffande särskilt lönetillägg, dyrtidstillägg och kristilllägg

gälla samma bestämmelser som i fråga om Maria Nordenfelts seminarium.

De faktiskt utgående lönernas storlek framgår av följande av iönekommittén

lämnade uppgifter.

För föreståndarinnan vid Andrea Eneroths avdelning utgjorde lönen budgetåret

1948/49 9 193 kronor. Till föreståndarinnan vid Handarbetets vänners

avdelning utgick föreståndarinnearvode med 1 800 kronor, vilket avsåg

ersättning för föj-eståndarinnegöromål och föreläsningar. Dessutom åtnjöt

föreståndarinnan ersättning för undervisning med timlärararvode. Lärarinnorna

med full tjänstgöring uppburo 7 849 kronor resp. 7 387 kronor.

Lönen utgör för de heltidsanställda utan ålderstillägg vid 27 veckotimmars

tjänstgöring 7 215 kronor och vid 30 veckotimmars tjänstgöring 7 618 kronor.

Ålderstillägg utgå eller 5 och 10 års tjänstgöring med 300 och 360 kronor

vid resp. 25 och 30 veckotimmars tjänstgöring.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

Vid sjukledighet bestämmes lönen från fall till fall.

Timarvodena utgå efter veckotimme eller undervisningstimme. I förra

fallet utgör arvodet 90 kronor jämte 45 kronor i tillfällig löneförbättring, på

vilka belopp dyrtidstillägg och kristillägg utgå enligt för privatläroverken

gällande bestämmelser. Därtill kommer särskilt lönetillägg med 40 kronor

och i vissa fall ålderstillägg med 12 eller 24 kronor. Arvodet för veckotimme

blir utan ålderstillägg sammanlagt 240 å 250 kronor. Kvinnlig föreläsare

har i genomsnitt 9 kronor för föreläsningstimme med dyrtidstillägg och

kristillägg beräknat på 90 kronor för veckotimme, vilket blir sammanlagt

för veckotimme omkring 360 kronor. Manlig föreläsare har 12 kronor för

timme utan tillägg (motsvarar 432 kronor för veckotimme). För timlärartimmar

i teckning utgår arvode med 6 kronor för undervisnigstimme eller

220 kronor för veckotimme.

Lärarlönerna överstiga de bestämda minimilönerna jämte statliga tillägg

endast med de belopp, som kunna utgå såsom ålderstillägg.

Av tjänsterna är endast lärarinnebefattningen vid Handarbetets vänners

avdelning pensionsreglerad (i SPA), men till tre av de övriga befattningshavarna

utgå tillfälliga bidrag till egen pensionering. Pensionsavgiften för

lärarinnan på den förstnämnda befattningen utgör enligt kommitténs uppgift

51 kronor för år, som avdrages å lönen. Enligt av kommittén från

statens pensionsanstalt inhämtad uppgift kommer pensionen att vid fullt

antal tjänstår uppgå till 2 220 kronor förutom rörligt tillägg.

Göteborgs skolköks seminarium upprätthålles av Göteborgs stad och utbildar

endast skolkökslärarinnor.

Seminariekursen omfattar två läsår om vartdera 36—38 veckor, fördelade

på två terminer. Dessutom finnes en ettårig förberedande lärarinnekurs.

Intagning i den egentliga lärarinnekursen sker vartannat år. I varje årskurs

må ej intagas större antal elever än att sammanlagda antalet elever i

kursen utgör högst 16.

Lärarpersonalen utgöres av en förståndarinna, utexaminerad från fackskolans

i Uppsala C-kurs, med undervisningsskyldighet 18—24 veckotimmar

å 45 minuter i teoretiska och 60 minuter i praktiska ämnen. Föreståndarinnan

är ordinarie skolkökslärarinna vid Göteborgs folkskolor med

tjänstgöringen förlagd till seminariet. Vidare finnes en lärarinna med full

tjänstgöring, utexaminerad från Göteborgs skolköksseminarium, med undervisningsskyldighet

30 veckotimmar å 45 minuter i teoretiska och 60

minuter i praktiska ämnen. Lärarinnan är e. o. skolkökslärarinna vid Göteborgs

folkskolor med tjänstgöringen förlagd till seminariet. Slutligen finnas

nio timlärare med sammanlagt 27 veckotimmar å 45 minuter under höstterminen

1948.

De heltidsanställda befattningshavarna antagas av folkskolestyrelsen.

Anställningsvillkoren äro desamma som gälla för dem såsom befattningshavare

vid folkskolorna.

Följande bestämmelser om minimilöner ha meddelats av Kungl. Maj :t.

Avlöningsförmånerna, tillfällig löneförbättring inbegripen, må ej understiga

de avlöningsförmåner, som äro stadgade för lärarinna i huslig ekonomi

vid privatläroverk, med tillägg av ett belopp, motsvarande av riksdagen

beviljad tillfällig löneförbättring åt sådan lärarinna. Tillfällig löneförbättring

utgår åt heltidsanställd lärarinna med 1 200 kronor för år och åt

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

47

timlärarinna i hushållsgöromål med 30 kronor för veckotimme, i sistnämnda

fallet dock endast till lärarinna, som har sin huvudsakliga sysselsättning vid

seminariet. Särskilt lönetillägg kan utgå av statsmedel enligt samma bestämmelser

som gälla för övriga enskilda skolköks- och handarbetsseminarier.

Storleken av de faktiskt utgående lönerna vid tidpunkten för framläggandet

av lönekommitténs förslag framgår av följande.

De heltidstjänstgörande befattningshavarna äro placerade i kommunal

löneskala, motsvarande den statliga löneplanen nr 1. Å lönebeloppen beräknas

rörligt tillägg enligt samma grunder som gälla inom statsförvaltningen.

Föreståndarinnan är inplacerad i lönegrad Ca 17 (löneklass 20) och lärarinnan

i lönegrad Ce 16 (löneklass 17). Dessutom uppbär föreståndarinnan

tilläggslön med 1 000 kronor för år jämte 31 % dyrtidstillägg, sammanlagt

1310 kronor, och lärarinnan ett personligt lönetillägg med 770 kronor för år.

Timlärararvodena variera enligt kommitténs uppgift mellan kronor 5: 15

och 9:— för undervisningstimme. För föreläsningstimme utgår 15 kronor.

De faktiska lönerna ha avsevärt överstigit den stadgade minimilönen (med

inräknande av tillfällig löneförbättring) jämte särskilt lönetillägg av statsmedel.

De ifrågavarande befattningshavarna ha pensionsrätt som ordinarie respektive

e. o. skolkökslärarinna vid folkskolan. Enligt vid betänkandets avgivande

gällande bestämmelser uppgå pensionerna till 5 690 resp. 4 873

kronor. Pensionsavgifterna utgöra för år för föreståndarinnan 68 kronor

och för lärarinnan 16 kronor, vilka belopp avdragas å lönen.

Umeå skolköks seminarium upprätthålles av Västerbottens läns landsting

och utbildar liksom skolköksseminariet i Göteborg endast skolkökslärarinnor.

Seminariekursen omfattar 2 läsår om vartdera 40 veckor fördelade på två

terminer. Dessutom finns en ettårig förberedande lärarinnekurs.

Intagning i den egentliga kursen sker vartannat år. Antalet elever är

högst 16.

Lärarpersonalen består av en föreståndarinna, utexaminerad från statens

skolköksseminarium, där hon är ordinarie lärarinna (tjänstledig), med undervisningsskyldighet

15 veckotimmar samt fjorton timlärare med tillsammans

59 veckotimmar läsåret 1949/50.

Lektionstiden utgör 45 minuter vid teoretisk och 60 minuter vid praktisk

undervisning.

Samma bestämmelser om minimilön och tillfällig löneförbättring gälla

som beträffande Göteborgs skolköksseminarium. Särskilt lönetillägg utgår

av statsmedel jämlikt samma bestämmelser som för övriga enskilda skolköks-

och handarbetsseminarier.

Beträffande löneförmånerna har kommittén i övrigt anfört följande.

Föreståndarinnans lön, som avsevärt överstiger den stadgade minimilönen

(med inräknande av tillfällig löneförbättring) jämte särskilt lönctilllägg

av statsmedel, uppgår till 12 000 kronor.

Timlärararvodct utgör 11 eller (till läkare) 20 kronor för teoretisk och

7 kronor för praktisk undervisningstimme.

Föreståndarinnan har pensionsrätt som ordinarie lärarinna vid statens

skolköksseminarium.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

1944 års lönekommittés förslag.

Med hänsyn till ovissheten, huruvida ifrågavarande seminarier komma att

bibehållas såsom enskilda, förstatligas eller eventuellt nedläggas, har kommittén

ansett, att endast provisorisk löneförbättring nu bör genomföras för

dessa utbildningsanstalters lärare. Beträffande formen för en dylik löneförbättring

har kommittén anfört följande.

Olika alternativ äro tänkbara. Sålunda kan löneförbättring, med bibehållande

av nuvarande bestämmelser i övrigt, åvägabringas genom höjning av

något av de statliga lönetilläggen, exempelvis särskilt lönetillägg, eller genom

höjning av minimilönebeloppen. Genom slopande av de statliga lönetilläggen

skulle en välbehövlig förenkling uppnås såväl i lönetekniskt som i

statsbidragshänseende. Kommittén finner en sådan förenkling synnerligen

önskvärd.

Då den ifrågavarande löneregleringen med hänsyn till sin provisoriska

karaktär bör så litet som möjligt avvika från för närvarande tillämpade huvudprinciper,

föreslår kommittén, att den nuvarande ordningen med minimilöner

såsom villkor för statsbidrag bibehålies men att minimilönerna bestämmas

att motsvara beloppen i vissa löneklasser enligt den statliga löneplanen.

Kommittén skiljer mellan å ena sidan heltidsanställd befattningshavare,

som innehar pensionsreglerad befattning, och å andra sidan timlärare i

fackämne, heltidsanställd befattningshavare, som icke innehar pensionsreglerad

befattning, och deltidsanställd föreståndarinna. Med heltidsanställd

befattningshavare förstår kommittén såväl föreståndarinna som lärarinna

med full tjänstgöring i fackämne (handarbete eller hushållsgöromål).

Beträffande löneförmånerna för den förra kategorien anför kommittén

följande.

Minimilönen bör å ena sidan bestämmas till högre belopp än begynnelselönen

för sådan ordinarie lärarinna, som efter utbildning vid seminariet erhåller

den i lönegradshänseende förmånligaste anställningen vid läroanstalt

tillhörande den allmänna skolundervisningen, d. v. s. vid praktisk mellanskolas

eller yrkesbestämd högre folkskolas hushållslinje eller kommunal

flickskolas praktiska linje. Ordinarie ämneslärare i hushållsgöromål eller

kvinnlig slöjd (sömnad) vid sådan linje tillhör 22 lönegraden. Å andra sidan

bör minimilönen uppenbarligen icke uppgå till det belopp, som motsvarar

begynnelselönen efter lönereglering enligt 1948 års riksdags beslut för lärarinna

i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium och hushållsskola,

d. v. s. 25 lönegraden.

Kommittén föreslår, att minimilönen för heltidsanställd föreståndarinna

eller lärarinna, som innehar pensionsreglerad befattning vid nu avsett seminarium,

bestämmes till belopp, som — pensionsavgift frånräknad — motsvarar

beloppet i 23 löneklassen i den för seminarieorten gällande ortsgruppen

å löneplan nr 1 i statens löneplansförordning, inberäknat samma procentuella

förhöjning, som gäller för statstjänstemän. Härigenom skulle befattningshavaren

garanteras lön som är lika hög som begynnelselönen för

extra ordinarie lärarinna i hushållsgöromål med full tjänstgöring vid statens

skolköksseminarium och hushållsskola.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

49

Beträffande den senare kategorien föreslår kommittén, att minimiarvodet

fastställes till att motsvara den löneklass, som med två nummer understiger

timarvodet för timlärare i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium.

Kommittén föreslår dessutom en maximeringsföreskritt av innehåll, att

de faktiska lönerna för de befattningshavare, för vilka minimilöner eller

minimiarvoden fastställas, ej få överstiga lönerna för befattningshavare

med reglerade löner i jämförliga anställningar.

För heltidsanställd lärarinna, som innehar pensionsreglerad befattning,

bör undervisningsskyldigheten enligt kommitténs mening vara av samma

omfattning som är eller må bliva bestämd för ordinarie lärarinna i hushållsgöromål

vid statens skolköksseminarium och hushållsskola. Med hänsyn

till sambandet mellan Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium

och kvinnliga yrkesskola föreslås i fråga om lärarinnorna vid detta seminarium,

att viss del av undervisningen skall kunna vara förlagd även till sådan

del av yrkesskolan, som ej tjänar seminarieelevernas övningsundervisning.

Minst 2/3 av de sistnämnda lärarinnornas undervisning bör dock enligt

kommitténs mening fullgöras i seminariet och den del av yrkesskolan,

som tjänstgör såsom övningsskola.

Vad beträffar undervisningsskyldigheten för heltidsanställd föreståndarinna,

som innehar pensionsreglerad befattning, anser kommittén, med hänsyn

till de olikheter som förefinnas de olika skolorna emellan, det icke vara

lämpligt att fastställa undervisningsskyldigheten till exakt samma antal

veckotimmar vid samtliga nu ifrågavarande seminarier. Kommittén föreslår

därför, att det skall ankomma på skolöverstyrelsen att bestämma sådan

föreståndarinnas undervisningsskyldighet, varvid densamma bör fastställas

till högst 18 och lägst 14 veckotimmar, där ej särskilda skäl för lägre timtal

kunna anföras; i dylika fall bör enligt kommittén nedsättning med högst

två veckotimmar kunna beviljas. I fråga om Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium

förordas dock motsvarande bestämmelser som föreslagits

beträffande heltidsanställd lärarinna, d. v. s. minst 2/3 av den fastställda

undervisningsskyldigheten skola vara förlagda till seminariet eller den del

av yrkesskolan, som utgör övningsskola för seminarieeleverna.

Yttrandena över kommitténs förslag.

Skolöverstyrelsen, som framhåller angelägenheten av att även hushållningsseminariet

å Rimforsa omfattas av den provisoriska löneregleringen,

tillstyrker de av kommittén föreslagna formerna för eu provisorisk förbättring

och har intet att erinra mot den av kommittén gjorda uppdelningen

i två kategorier lärare, överstyrelsen föreslår i likhet med kommittén,

att minimilönen för den förra kategorien fastställcs till att motsvara 23

löneklassen. Däremot anser överstyrelsen, att föreståndarinnorna böra erhålla

ett särskilt tilläggsarvode å förslagsvis 1 200 kronor.

Minimiarvode som till timlärare i fackämne bör enligt överstyrelsen bestämmas

även för lärare i teckning, i den mån undervisningen i detta ämne

kan anses ingå i utbildningen av handarbetslärarinnor.

4 Dihany till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 112.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

På grund av svårigheten att erhålla lämpliga lärare för undervisning i

teoretiska ämnen böra enligt överstyrelsens mening minimiarvoden för lärare

i nämnda ämnen nu bestämmas, överstyrelsen föreslår, att de skola

utgå med belopp, som ligga ungefär två löneklasser under motsvarande arvoden

vid statens skolköksseminarium.

Den för lärarna vid Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium föreslagna

särskilda regeln bör enligt överstyrelsen ha den innebörden, att 2/3

av tjänstgöringen böra fullgöras i seminariet eller i sådant ämne vid kurs

inom yrkesskolan, i vilket övningsundervisning bedrives.

Statskontoret ifrågasätter, om över huvud taget några åtgärder i lönehänseende

beträffande ifrågavarande seminarier böra vidtagas annat än i

samband med den pågående utredningen rörande organisationen av lärarinneutbildningen

på det husliga området. Skulle likväl så anses böra ske redan

i förevarande sammanhang, böra enligt statskontorets mening eventuella åtgärder

avse allenast handarbetsseminarierna, vilka i viss motsats till de

kommunala seminarierna i Göteborg och Umeå kunna sägas främst ha karaktären

av utbildningsanstalter för hela landet. Beträffande minimilöneklassen

anser ämbetsverket, att man, vid bifall till statskontorets förslag

till lönegradsplacering för e. o. lärare vid fackskolan i Uppsala, bör välja

21 i stället för 23 löneklassen.

Riksräkenskapsverket och statens lönenämnd ha icke haft något att erinra

mot kommitténs förslag i förevarande del.

Särskilt med hänsyn till sambandet mellan Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium

och skola för kvinnlig yrkesutbildning anser den sakkunniga

för utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen på

det husliga området m. m., att det varit önskvärt, att även den lärarpersonal,

som där handhar utbildning av vävlärarinnor och yrkeslärarinnor i

sömnad, blivit delaktig av en löneförbättring. Det kan enligt den sakkunniga

ifrågasättas, om ej seminariernas lärarinnor av kommittén borde ha

ansetts som ämneslärarinnor. Den av lönekommittén föreslagna minimilönen

för heltidsanställd föreståndarinna eller lärarinna, som innehar pensionsreglerad

befattning vid handarbetseminarierna, synes den sakkunniga

vara beräknad väl låg.

Seminariernas styrelser uttala i några fall en viss tveksamhet beträffande

den föreslagna minimilönen. Styrelsen för Göteborgs skolköksseminarium

föreslår sålunda full lönereglering i överensstämmelse med vad som

föreslagits för fackskolan i Uppsala. Styrelsen för Maria Nordenfelts högre

handarbetsseminarium och yrkesskola anser, att minimilönen icke bör understiga

24 löneklassen för lärare med full tjänstgöring. Löneförbättringen

bör enligt styrelsens uppfattning omfatta även lärarinnor, vars undervisning

avser annan utbildning i vävnad och sömnad än lärarutbildning. Beträffande

kommitténs förslag, att 2/3 av undervisningen vid läroanstalten

skola fullgöras i seminariet och den del av yrkesskolan som tjänstgör som

övningsskola ifrågasätter styrelsen, om icke en dylik bestämmelse på ett

pedagogiskt olämpligt sätt kommer att inverka på arbetet i skolan och på

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

51

skolans organisation. Styrelsen för Umeå skolköksseminarium anser, att

någon maximeringsföreskrift icke bör införas.

Svenska facklärarförbundet anser att jämförelse vid bestämmande av minimilön

bör göras med folk- och småskoleseminariernas motsvarande lärare.

Lönen föreslås motsvara en lönegrad utöver vad som gäller vid nämnda

läroanstalter.

Departementschefen.

I betänkande den 1 december 1950 har utredningen rörande organisationen

av lärarinneutbildningen på det husliga området framlagt sina förslag

(SOU 1950: 46). Därvid har utredningen förutsatt, att fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala skall bestå såsom enskild läroanstalt, men att övriga

av 1944 års lönekommitté behandlade enskilda handarbets- och skolköksseminarier

skola förstatligas eller upphöra med sin verksamhet. Med hänsyn

härtill och till de skäl lönekommittén i övrigt anfört finner jag det

motiverat, att en lönereglering nu genomföres för fackskolans lärarpersonal

men att lärarpersonalen vid de övriga nämnda läroanstalterna endast erhåller

viss löneförbättring i avvaktan på de åtgärder, som kunna vidtagas i

anledning av omförmälda utredning.

Vad först beträffar fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala delar jag

lönekommitténs uppfattning, att statens allmänna avlöningsreglemente bör

göras tillämpligt å rektor stjänsten samt ämneslärartjänsten i kemi samt närings-

och födoämneslära men att övriga lärartjänster böra inordnas under

övningslärarreglementet, som för närvarande även är tillämpligt å lärare i

hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium och hushållsskola.

Jämlikt 1950 års principbeslut skall lärare vid privatläroverken anställas

tills vidare med sex månaders uppsägningstid. Samma anställningsform torde

böra tillämpas å lärarna vid fackskolan. Beträffande rektorstjänsten anser

jag, med hänsyn till de skäl som anförts av 1941 års lärarlönesakkunniga,

att även denna bör placeras i Ca-lönegrad och att samma anställningsform

bör tillämpas för rektor som för lärarpersonalen i övrigt. Därvid bör

såväl för rektor som för lärare tillämpas den för privatläroverkens lärare i

motsvarande avseende fastställda och av lönekommittén för fackskolan alternativt

föreslagna regeln, att befattningshavare, som under tre på varandra

följande år oförvitligt tjänstgjort i samma eller motsvarande befattning

vid läroanstalten, ej må kunna, så länge anstalten åtnjuter statsbidrag,

skiljas från sin befattning, så framt ej skolöverstyrelsen på grund av omorganisation

eller av annan liknande anledning medgiver uppsägning eller

anledning föreligger till entledigande av disciplinära skäl.

Vissa föreskrifter om förflyttningsskyldighet torde böra meddelas. Jag

återkommer härtill i samband med frågan om avlöningsbestämmelsernas

utformning.

Beträffande löncgradsplaccringen biträder jag lönekommitténs förslag i

vad avser rektorstjänsten och ämneslärartjänsten i kemi samt närings- och

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

födoämneslära, innebärande att rektor placeras i Ca 31 och ämnesläraren i

Ca 26. Vad beträffar facklärarna kan jag, i likhet med 1941 års lärarlönesakkunniga,

däremot icke ansluta mig till kommitténs förslag, att samtliga

ordinarie lärare vid fackskolan skulle placeras i Ca 25 och samtliga extra

ordinarie lärare i Ce 23. Vad lärarlönesakkunniga anfört till stöd för sitt

förslag om differentiering av facklärartjänsterna finner jag bärande. Jag

förordar därför, i anslutning till sistnämnda förslag, att fem ordinarie lärartjänster

i ämnena huslig ekonomi eller huslig ekonomi med lanthushållning

placeras i Ca 25. Tjänstgöringsskyldigheten för innehavarna av dessa

tjänster bör, enligt skolöverstyrelsens beprövande, omfatta vissa av de föreläsningar

m. m., till vilka för närvarande mot arvode anlitas särskilda föreläsare

eller timlärare. För övriga ordinarie facklärare förordar jag lönegraden

Ca 23. Extra ordinarie facklärare bör placeras i lönegrad Ce 21. Såsom

de sakkunniga föreslagit bör emellertid skolöverstyrelsen, om arbetsuppgifterna

äro synnerligen kvalificerade och lärarens kompetens är särskilt hög,

kunna placera extra ordinarie lärare i lönegrad Ce 23. Sådan högre extra

ordinarie tjänst bör avse huslig ekonomi eller huslig ekonomi med lanthushållning.

Antalet extra ordinarie lärare i sistnämnda lönegrad bör dock icke

få överstiga fem.

Med den av mig förordade differentieringen anser jag mig kunna tillmötesgå

de önskemål, som i ärendet framförts i fråga om ett något större antal

ordinarie tjänster än det av lönekommittén föreslagna. Jag föreslår alltså,

att av fackskolans nuvarande 28 fasta lärartjänster 20 göras ordinarie och

8 extra ordinarie.

T likhet med statskontoret och statens lönenämnd anser jag, att tillräckliga

skäl icke föreligga för att i detta sammanhang höja de till barnavårdslärarinnekursens

huvudlärarinna och första lärarinnan å Brogård utgående

särskilda arvodena å 500 kronor vardera. Jag föreslår därför, att de tills

vidare få utgå med oförändrade belopp.

Lönekommittén föreslår, att timlärararvodena skola anpassas efter vad

som i detta hänseende gäller för statens skolköksseminarium och hushållsskola.

Beträffande timarvoden i teoretiska ämnen vill jag erinra om det i

årets statsverksproposition (VIII ht p. 192) gjorda uttalandet, att det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare överväga frågan om inordnande

under timlärarkungörelsen av timarvodena i motsvarande ämnen vid statens

skolköksseminarium. Vid detta övervägande torde även frågan om inordnande

under timlärarkungörelsen av timarvodena i teoretiska ämnen vid fackskolan

böra upptagas till prövning. I fackämnen böra timarvodena bestämmas

enligt timlärarkungörelsen. Därvid torde timarvodena i huslig ekonomi

samt huslig ekonomi med lanthushållning böra utgå efter samma grunder,

som gälla beträffande timarvodena i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium

(TC 21, TC 15 eller TC 12). Timarvodena i ämnena handarbete

och barnavård torde, i likhet med vad som gäller för ämnet kvinnlig slöjd

å seminariestadiet vid folk- och småskoleseminarierna, böra utgå efter TC

21, TC 13 eller TC 10.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

53

Någon ändring i den nuvarande tjänstgöringsskyldigheten för år för fackskolans

personal anser jag icke böra ske i detta sammanhang. Vad angår

tjänstgöringsskyldighet för vecka biträder jag lönekommitténs förslag beträffande

rektor (6—10 veckotimmar) och ämnesläraren, vilken föreslås

erhålla samma undervisningsskyldighet som adjunkt vid småskoleseminarium.

Beträffande facklärarna ansluter jag mig till lärarlönesakkunnigas

förslag. För de ordinarie lärarna i Ca 25 och de extra ordinarie lärarna i

Ce 23 bör alltså föreskrivas en undervisningsskyldighet av 27 veckotimmar

och för övriga lärare 30 veckotimmar. Någon reducering av timtalet bör,

såsom de sakkunniga framhållit, icke få ske genom att en föreläsningstimme

räknas såsom två undervisningstimmar.

Beträffande lanthushållnings seminariet å Rimforsa har utredningen rörande

organisationen av lärarinneutbildningen på det husliga området tänkt

sig, att den nu bedrivna verksamheten vid seminariet skall upphöra. Till

detta seminarium skulle i stället förläggas förberedande lärarinnekurser. I

anledning härav har jag övervägt, huruvida icke med en lönereglering för

seminariets lärarpersonal borde anstå i avvaktan på de åtgärder, som kunna

komma att vidtagas i anledning av förslaget. Med hänsyn till att seminariet

enligt förslaget skall bestå, ehuru med vissa ändrade uppgifter, och till

att seminariet för närvarande erhåller statsbidrag, som helt täcker avlöningskostnaderna

och större delen av driftkostnaderna, har jag emellertid ansett

mig böra förorda, att en lönereglering genomföres. Denna bör dock icke

föregripa den lönesättning, som eventuellt kan komma att övervägas vid en

omorganisation på sätt utredningen föreslagit. Av denna anledning har jag

icke ansett mig kunna föreslå en reglering helt enligt samma grunder som

för fackskolan.

Jag förordar sålunda, att vid seminariet inrättas ordinarie lärartjänster

i lönegrad Ca 22 samt extra ordinarie lärartjänster i lönegrad Ce 20. Samma

anställningsform bör komma till användning som den jag i det föregående

föreslagit för fackskolans och privatläroverkens lärare. Av den nuvarande

lärarpersonalens fasta tjänster böra enligt min mening sju kunna göras

ordinarie och två extra ordinarie. Därvid förutsätter jag, att föreståndarinnan

erhåller ordinarie lärartjänst. Utöver lön å lärartjänsten bör hon äga

uppbära arvode med belopp som bestämmes av Kungl. Maj:t. Vid vikariat

å föreståndarinncbefattningcn''bör även vikariatsersättningen bestämmas av

Kungl. Maj :t.

Samtliga lärartjänster synas böra inordnas under avlöningsreglementct

för övningslärare. De särskilda bestämmelser, som i avseende å förcståndarinnebefattningen

erfordras med anledning av den av mig föreslagna avlöningsformen,

torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa arvoden till timlärare

vid seminariet.

Undervisningsskyldigheten bör enligt min mening anpassas efter vad som

i detta hänseende kommer att gälla vid fackskolan. Det torde emellertid få

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 112.

ankomma på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen

att meddela bestämmelser i ämnet.

Vad härefter angår den av 1944 års lönekommitté föreslagna provisoriska

löneförbättringen för lärarpersonalen vid övriga handarbets- och skolköksseminarier

anser jag, liksom kommittén, att nuvarande system med minimilöner

bör bibehållas men att minimibeloppen böra bestämmas att motsvara

beloppen i vissa löneklasser enligt statens löneplan nr 1. Med hänsyn till den

differentiering, som jag i det föregående förordat för fackskolans del, och

med hänsyn till vad jag föreslagit i fråga om lanthushållningsseminariet å

Rimforsa kan jag dock icke tillstyrka högre löneklass än den 22:a för bestämmande

av minimilönens storlek för heltidsanställd befattningshavare,

som innehar pensionsreglerad tjänst.

Minimiarvodena för timlärare, heltidsanställd befattningshavare, som icke

innehar pensionsreglerad tjänst, samt deltidsanställd föreståndarinna torde

böra bestämmas av Kungl. Maj :t. För timlärare i fackämne synes därvid

löneklassen böra fastställas med utgångspunkt från vad i det föregående

förordats för fackskolans timlärare i sådana ämnen, dock att där angivna

löneklassnummer minskas med 2.

Jag är för närvarande icke beredd förorda införandet av särskilda bestämmelser

om fastställande av minimiarvode till föreståndarinnorna, att

på sätt skolöverstyrelsen föreslagit utgå utöver den nyss angivna minimilönen.

Ej heller torde särskilda bestämmelser om minimiersättning för undervisning

i teoretiska ämnen nu böra meddelas.

På sätt lönekommittén föreslagit bör en maximeringsföreskrift införas av

innehåll, att den faktiska lönen icke får överskrida lönen för befattningshavare

med reglerad lön i jämförlig anställning.

För heltidsanställd lärare, som innehar pensionsreglerad befattning, bör

undervisningsskyldigheten bestämmas till 30 veckotimmar i likhet med vad

som i det föregående förordats för flertalet av fackskolans lärare. Två tredjedelar

av tjänstgöringen för lärarna vid Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium

bör fullgöras i seminariet eller i sådant ämne vid kurs inom

den med seminariet förbundna yrkesskolan, i vilket övningsundervisning

bedrives. För heltidsanställd föreståndarinna bör, såsom kommittén föreslagit,

undervisningsskyldigheten bestämmas av skolöverstyrelsen.

V. Avlöningsbestämmelsernas utformning m. m.

1944 års lönekommitté för privatläroverken har, såsom i propositionen

1950: 232 anmärkts, framlagt förslag jämte motiveringar till stadge- och

avlöningsbestämmelser för de statsunderstödda privatläroverken med utgångspunkt

från de av kommittén anförda allmänna synpunkterna på en

lönereglering av lärarpersonalen vid dessa läroanstalter. Dessa förslag

ansluta sig nära till de bestämmelser, som gälla vid de allmänna lärover
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

ken och de kommunala flickskolorna. I nämnda proposition uttalade jag,

att förslag till avlöningsbestämmelser borde underställas 1951 års riksdag,

men att det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om erforderliga

stadgebestämmelser.

Vissa bestämmelser av beskaffenhet att böra införas i den blivande stadgan

för de statsunderstödda privatläroverken ha berörts i det föregående,

nämligen föreskrifter rörande anställningsform för rektorer och lärare,

kompetenskrav för rektorer, tillsättande av rektor och lärare, reciprocitet

mellan de statsunderstödda privatläroverken, de allmänna läroverken och

de högre kommunala skolorna vid tillsättande av rektor stjänster samt läsårets

längd. I princippropositionen har dessutom lämnats en redogörelse för

ytterligare några föreskrifter av stadgekaraktär, som ingå i det av kommittén

framlagda förslaget.

Privatläroverken föreslås sålunda skola benämnas enskild mellanskola,

enskild flickskola, högre enskilt läroverk och enskilt gymnasium samt erhålla

samma organisation som respektive kommunal mellanskola, kommunal

flickskola, högre allmänt läroverk och gymnasium vid högre allmänt

läroverk. Häremot torde intet vara att erinra. De av kommittén föreslagna

reglerna om undervisningsskyldighet bygga på principen, att med likställighet

i fråga om löneförmåner bör följa jämställdhet i fråga om skyldigheter,

och bestämmelserna härom ha i överensstämmelse med denna allmänna

princip av kommittén utformats i anslutning till dem som gälla

enligt stadgan för rikets allmänna läroverk. Vad beträffar övningslärarnas

undervisningsskyldighet har kommittén utgått ifrån att föreskrifterna härom

skola i stort sett motsvara vad som enligt stadgan för övningslärare

numera gäller för övningslärare vid allmänna läroverk och högre kommunala

skolor. Vad kommittén föreslagit i dessa hänseenden anser jag mig

kunna biträda.

Beträffande internatskolorna har kommittén föreslagit en särskild bestämmelse

av innehåll, att för lärare vid sådant läroverk må, i enlighet med

de föreskrifter, ,som utfärdas av skolans styrelse, i tjänstgöringsskyldigheten

inbegripas arbetsuppgifter vid internatet. Statskontoret har motsatt sig,

att en sådan bestämmelse meddelas. För min del anser jag, att förslaget

kan godtagas under förutsättning, att lärarens lön helt bestride.s av internatets

medel till den del den utgör ersättning för fullgörande av ifrågavarande

arbetsuppgifter.

Det torde, såsom jag förut anfört, böra ankomma på Kungl. Maj :t att

besluta om stadgebestämmelsernas utformning och innehåll i övrigt såväl

i fråga om stadgan för de .statsunderstödda privatläroverken och stadgorna

för fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt lanthushållningsseminariet

å Rimforsa som i fråga om stadgan för övningslärare. Därvid torde

vissa övergångsbestämmelser böra meddelas.

Vad angår avlöningsbestämmelsernas utformning har såsom jag nyss

nämnde 1944 års lönekommitlé inkommit med utkast till ändring av sta
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

tens allmänna avlöningsreglemente i anslutning till kommitténs förslag i

fråga om privatläroverken. Författningsförslaget, som huvudsakligen upptager

endast de smärre revideringar i författningstexten som erfordras för

överförandet av ifrågavarande personalkategorier på reglementets tillämpningsområde,

bör justeras och kompletteras med hänsyn till de avvikelser

från kommitténs löneregleringsförslag, som jag i det föregående förordat.

Ett genomförande av kommitténs sedermera framlagda, av mig biträdda

förslag att inordna rektorn och ämnesläraren vid fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala under statens allmänna avlöningsreglemente påkallar

ytterligare ändringar och kompletteringar i nämnda reglemente. Ändringar

och tillägg föranledas också av förslaget till lönereglering för vissa rektorer.

Sistnämnda lönereglering torde också, såsom jag förut angivit, böra föranleda

vissa ändringar i läroverksstadgan och stadgorna för de högre kommunala

.skolorna.

Vissa av de av löneregleringarna föranledda detalj spörsmålen i fråga om

avlöningsbestämmelsernas utformning har jag berört i det föregående. Därutöver

må framhållas följande.

Bestämmelserna om inrättande av tjänster vid de statsunderstödda privatläroverken

samt fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och lanthushållningsseminariet

å Rimforsa torde böra utformas på motsvarande sätt

som skett i fråga om de högre kommunala skolorna. De tjänster, å vilka

statens allmänna avlöningsreglemente eller övningslärarreglementet skall

äga tillämpning, skola alltså inrättas av vederbörande huvudmän i enlighet

med beslut eller bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t. Tjänsterna

skola därvid lönegradsplaceras jämlikt bestämmelser meddelade av

Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut. Såsom jag tidigare omnämnt,

bör i vissa fall lönegradsplaceringen för rektorstjänst bestämmas av Kungl.

Maj:t, nämligen om rektor övergångsvis kvarstår i sin befattning utan att

äga för rektorstjänsten erforderlig kompetens eller om ett privatläroverk

består av endast ett gymnasium eller om jämte den ordinarie rektorn finnes

anställd särskild studierektor. I sistnämnda fall bör även studierektorns

löneförmåner bestämmas av Kungl. Maj :t. Därutöver bör det få ankomma

på Kungl. Maj :t att bestämma lönegradsplaceringen för rektor vid

Gävle borgarskola.

Å lärare vid de statsunderstödda privatläroverken bör tillämpas vad som

är föreskrivet beträffande lönegradsplacering m. in. för vissa icke-ordinarie

lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter genom bl. a. Kungl.

Maj :ts brev den 30 juni 1948.

I samband med frågan om lönereglering för rektorerna har jag något berört

spörsmålet om förflyttningsskyldighet för privatläroverkens lärarpersonal.

Reglerna om förflyttningsskyldigheten torde såsom jag därvid framhållit,

böra utformas på motsvarande sätt som skett i 13 § B statens allmänna

avlöningsreglemente i avseende å ordinarie lärare vid högre kommunal

skola, dock att omorganisation icke i och för sig skall föranleda förflyttningsskyldighet,

eftersom läraren enligt anställningsreglerna i sådant

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 112. 57

fall alltid skall kunna sägas upp. Erfordras förflyttning i och för indrag*

ning av övertalig lärartjänst eller föreligga eljest synnerliga skäl därtill,

skall alltså ordinarie lärare, som icke kan sägas upp, kunna förflyttas till

annan ordinarie tjänst vid statsunderstött privatläroverk eller annan läroanstalt,

som avses i 3 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet, eller till

lärartjänst vid folkskoleväsendet.

För rektor och lärare vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt

lärarpersonalen vid lanthushållningsseminariet å Rimforsa böra liknande

regler om förflyttningsskyldighet gälla. Ifrågavarande befattningshavare böra

dock kunna förflyttas även till annan statsunderstödd läroanstalt än privatiäroverk

förutsatt att den tjänst, vartill de förflyttas, är inordnad under statens

allmänna avlöningsreglemente eller avlöningsreglementet för övningslärare.

Bestämmelserna i 19 § 5 mom. statens allmänna avlöningsreglemente respektive

4 § 4 mom. övningslärarreglementet i fråga om sammanträffande

av förmåner böra äga tillämpning även då rektor eller lärare vid någon av

nu ifrågavarande privata läroanstalter uppbär i nämnda författningsrum

omförmäld livränta på grund av arbete i statsunderstödd privat läroanstalts

tjänst.

Lönekommittén har förutsatt, att de i 38 § statens allmänna avlöningsreglemente

meddelade bestämmelserna om tjänstebostad m. m. skola gälla.

För lärare vid internatläroverk skall emellertid, såsom i det föregående angivits,

i tjänstgöringsskyldigheten kunna ingå arbetsuppgifter vid internatet.

I fall då så sker och arbetsuppgifterna vid internatet äro av så omfattande

natur, att de icke kunna anses kompenserade genom minskning av undervisningsskyldigheten,

bör enligt kommitténs mening viss hänsyn kunna tagas

härtill vid bestämmandet av den ersättning, som lärare förutsatts skola erlägga

för tjänstebostaden. I fall åter, då arbetsuppgifter vid internatet åläggas

lärare vid sidan av oavkortad tjänstgöringsskyldighet i övrigt, möter

enligt kommitténs förslag icke i och för sig hinder att betrakta tilldelandet

av bostad åt läraren, helt eller delvis, såsom gottgörelse för fullgörande av

arbetsuppgifterna vid internatet. Statens bidrag till kostnaderna för lärarens

avlönande skola dock icke påverkas härav.

Mot vad kommittén sålunda anfört har jag icke något att erinra.

Avlöningsbestämmelserna torde i övrigt i stort sett böra utformas i enlighet

med vad som för närvarande gäller för de högre kommunala skolorna.

Detta innebär bl. a., att sjukvårdsförmånerna vid privatläroverken, i överensstämmelse

med statsutskottets förut återgivna uttalande, böra utgå enligt

samma regler som vid nämnda kommunala skolor. Jämväl för fackskolan

i Uppsala och lanthushållningsseminariet å Rimforsa böra dessa bestämmelser

om sjukvårdsförmåner tillämpas.

Jag ämnar i ett senare sammanhang framlägga förslag till vissa ändringar

i statens allmänna avlöningsreglemente. Därvid torde jag även få redovisa

den för genomförandet av nu ifrågavarande lönereglering föranledda

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

författningstexten i vad avser nämnda reglemente. Beträffande avlöningsreglementet

för övningslärare torde bemyndigande böra utverkas för Kungl.

Maj :t, att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående anförts

utfärda erforderliga tilläggs- och ändringsförfattningar.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda vissa övergångs- och

tilläggsbestämmelser i anledning av löneregleringen. I detta sammanhang

bör undersökas, huruvida och i vad mån de enskilda läroanstalternas vikariatskassa

skall äga bestånd efter löneregleringens genomförande.

Kungl. Maj:t bör äga rätt medgiva, att befattningshavare, som genom

löneregleringen åsamkats löneminskning, skall få uppbära personlig lönefyllnad

till belopp motsvarande löneminskningen. Sådan lönefyllnad bör

dock helt bekostas av huvudmannen. Barntillägg torde i fortsättningen icke

böra utgå till innehavare av lönereglerad tjänst.

Det torde vidare ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de föreskrifter,

som kunna befinnas erforderliga i fråga om tillgodoräkning av tidigare oreglerad

anställning för löneklassplacering inom vederbörande lönegrad.

Löneregleringarna torde böra träda i kraft den 1 juli 1951.

Vad beträffar de av löneregleringarna berörda timlärarna har jag i det

föregående anfört vissa synpunkter på löneställningen för timlärarna vid

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och lanthushållningsseminariet å

Rimforsa. Vederbörliga ändringar i timlärarkungörelsen ankomma på

Kungl. Maj :t att utfärda. Timlärarna vid privatläroverken böra därvid i

princip jämställas med motsvarande timlärare vid de allmänna läroverken

och de högre kommunala skolorna.

VI. Pensionsreglering för privatläroverkens lärare m. fl.

A. Nuvarande pensionsförhållanden vid privatläroverken.

Intill senaste tid har av privatläroverkens befattningshavare endast den

kvinnliga lärarpersonalen haft en genom statens försorg ordnad pensionering.

Pensionsförhållandena för denna personal regleras genom reglementet

för lärarinnornas pensionsanstalt (LPA-reglementet) den 23 december 1910

(nr 145). Detta reglemente föreskriver skyldighet att vara delägare i pensionsanstalten

för vid statsunderstödd högre goss- eller samskola, högre flickskola

eller enskild mellanskola anställd föreståndarinna, ämneslärarinna med

full tjänstgöring samt annan lärarinna, som i klasserna över de förberedande

i en eller flera av berörda skolor meddelar undervisning antingen sammanlagt

minst 4 veckotimmar i gymnastik eller sammanlagt minst 6 veckotimmar

i ett eller flera av ämnena välskrivning, teckning, musik, huslig ekonomi,

kvinnligt handarbete, träslöjd och liknande slöjdarter eller sammanlagt

minst 10 veckotimmar oberoende av de ämnen, i vilka undervisningen

meddelas.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Pensionen som beräknas försäkringstekniskt, utgör enligt ifrågavarande

reglemente högst 1 500 kronor. Tilläggspension utgår jämlikt SFS 1921: 703.

Den reglementsenliga pensionen jämte tilläggspensionen må icke överstiga

2 400 kronor. På pension jämte tilläggspension utgår s. k. pensionsförhöjning

I enligt SFS 1925:280 (såsom kompensation för minskning i förmån

till följd av förändrade grunder för beräknande av dyrtidstillägg). Vidare

utgår dyrtidstillägg och kristillägg. Pensionen omräknas numera enligt SFS

1947: 658. Det högsta belopp en lärarinna vid privatläroverk kan erhålla i

pension med alla tillägg uppgick före år 1951 till 4 569 kronor 60 öre.

Pensionsavgiften, som beräknas för högst 20 veckotimmar, utgör högst

240 kronor för år, varav lärarinna erlägger högst 120 kronor, vilket före år

1951 utgjorde 2,63 % av det högsta pensionsbeloppet. .

Pensionsåldern är 60 år. Skyldighet att avgå inträder den 30 juni det

kalenderår, då delägare i pensionsanstalten fyller 60 ar. Rätt att komma i

åtnjutande av pension inträder den 1 juli det kalenderår, då delägare fyller

55 år. Anstånd med avsked kan medgivas till och med den 30 juni det kalenderår,

då delägare fyller 65 år. Möjlighet till pension på grund av sjukdom

föreligger icke förrän vid nyssnämnda tidpunkt (55 års ålder), då rätt

till pension inträder.

För de manliga lärarnas pensionering hade från statens sida inga åtgärder

vidtagits förrän man år 1949 genomförde en provisorisk pensionsreglering

omfattande såväl kvinnliga som manliga lärare vid privatläroverken. I

åtskilliga fall hade dock pensionering ordnats av vederbörande läroanstalt

eller kommun genom anslutning till enskild pensionsinrättning, genom utfästelse

om pensionsrätt eller på annat sätt. Vid några av skolorna finnas

pensionsfonder till icke obetydliga belopp.

Frågan om ett fullständigare ordnande av pensionsförhållandena för privatläroverkens

lärare efter enhetliga grunder har under de senaste två decennierna

varit föremål för ett flertal framställningar och förslag. Därvid har

bland annat ifrågasatts anslutning av såväl de manliga som de kvinnliga

lärarna till statens pensionsanstalt och en införlivning med denna av lärarinnornas

pensionsanstalt.

Den år 1949 genomförda provisoriska pensionsregleringen för befattningshavare

vid de statsunderstödda privatläroverken skedde i anslutning

till det samma år fastställda nya reglementet för pensionering genom statens

pensionsanstalt (SPA-reglementet). Bestämmelserna härom återfinnas i

kungörelsen den 29 december 1949 (nr 728) angående tillämpning av reglementet

för pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga

befattningshavare å övningslärare vid högre kommunala skolor in. fl. För privatläroverkens

del genomfördes härigenom en provisorisk reglering i fråga

om de befattningshavare, som berördes av privatlärarlönekommitténs betänkande

och vilka innehade anställningar motsvarande ordinarie eller extra

ordinarie anställning. Provisoriet omfattar sålunda vid statsunderstödda

privatläroverk — enskilda mellanskolor, högre flickskolor eller högre gossellcr

samskolor — anställda föreståndare, ämneslärarc med fast anställning

eller med extra ordinarie anställning och full tjänstgöring samt övningslärarc

med fast eller extra ordinarie anställning och med en sammanlagd

undervisningsskyldighet ej understigande 20 veckotimmar.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Enligt de provisoriska bestämmelserna skola bestämmelserna i SPA-reglementet

med övergångsbestämmelser tills vidare äga tillämpning å omförmälda

befattningshavare med vissa i kungörelsen angivna tillägg och undantag.

Befattningshavarna hänföras till SPA-reglementets grupp B, innebärande

bland annat att pensionsanstalten bestämmer pensionsklassen med

hänsynstagande till befattningshavares löneförmåner vid privatläroverket.

SPA-reglementets bestämmelser om fortlöpande avgifter och engångsavgifter

skola tillämpas.

För såväl manliga som kvinnliga övningslärare gälla samma huvudregler

för bestämmande av pension som för övriga av SPA-reglementet berörda

övningslärare, vilket innebär bland annat, att pensionsunderlaget bestämmes

för en tjänstgöring omfattande 30 veckotimmar och att avkortning av

tjänståren sker vid förekommande lägre timantal.

Pensionsåldern inträder vid utgången av det kalenderhalvår, under vilket

befattningshavaren uppnår följande levnadsålder, nämligen för föreståndare,

ämneslärare samt lärare i teckning, slöjd eller hushållsgöromål 65 år

och för annan lärare 63 år.

De i det föregående omnämnda tilläggen och undantagen innefatta i huvudsak

rätt för huvudmannen att verkställa visst avdrag å kvinnlig befattningshavares

lön samt vissa särregler för kvinnlig befattningshavare, som

tidigare innehaft med delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt förenad

anställning och därigenom varit underkastad vissa från de nya reglerna avvikande

pensionsbestämmelser. Sådan befattningshavare kan bl. a. komma

i åtnjutande av ålderspension vid viss tidigare tidpunkt än vad nyss angivits

samt äger rätt att under vissa förutsättningar såsom tjänstår tillgodoräkna

tid, under vilken hon innehaft anställning av angivet slag.

Såsom allmän regel gäller, att lärarna erhålla lägst de förmåner, som

tillförsäkrats dem enligt tidigare gällande författningsbestämmelser. Ur

tjänst avgångna befattningshavare omfattas icke av regleringen.

Beträffande provisoriets detaljer torde i övrigt få hänvisas till omförmälda

kungörelse den 29 december 1949 (nr 728).

B. 1944 års pensionsutrednings förslag och däröver avgivna yttranden.

1944 års pensionsutrednings förslag.

Pensionsutredningens förslag till definitiv pensionsreglering för befattningshavare

vid de statsunderstödda privatläroverken har utformats med utgångspunkt

från privatlärarlönekommitténs löneregleringsförslag och avser

endast lärare, som omfattas därav, nämligen rektorer och ämneslärare. Då

lönekommittén i sitt löneregleringsförslag icke medtagit övningslärarna och

då dessas pensionsfråga vid avgivandet av pensionsutredningens förslag var

föremål för utredning genom särskilda sakkunniga, har pensionsutredningen

ansett sig icke ha anledning att ingå på frågan om hur pensioneringen för

dessa senare lärare bör ordnas.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

I överensstämmelse med vad som tillämpas beträffande pensionering av

befattningshavare i statstjänst bör enligt utredningens mening pensionsregleringen

för privatläroverkens lärare inbegripa allenast lärare med fast

anställning. Med sådan anställning avser utredningen ej blott ordinarie utan

även extra ordinarie anställning.

Beträffande formen för pensionsregleringen anser utredningen, att endast

två alternativ kunna ifrågakomma, nämligen antingen tillämpning av pensionsreglementena

för de högre kommunala skolorna eller ock tillämpning

av SPA-reglementet och anför i anslutning härtill följande.

Lönekommittén har i sitt betänkande uttalat sig för en så nära anslutning

som möjligt av pensionsförhållandena för privatläroverkens lärare till

vad som gäller för de högre kommunala skolornas lärare. Det må erinras att

det vid den tidpunkt då lönekommitténs betänkande avgavs knappast fanns

någon annan lämplig möjlighet att ordna pensioneringen för privatläroverkens

lärare med utgångspunkt från löneregleringsförslaget än i anslutning

till de för de högre kommunala skolornas lärare gällande pensionsbestämmelserna.

Läget synes nu ha blivit ett annat sedan ett efter mönster av de

moderna statliga allmänna pensionsreglementena utarbetat reglemente för

SP A-pensioneringen tillkommit, vilket kan tjäna som normalreglemente för

den statsunderstödda pensioneringen av icke-statliga befattningshavare i allmänhet.

När anordningar för pensionering av icke-statliga befattningshavare

med statlig medverkan numera skola åvägabringas, bör sålunda i första hand

övervägas anslutning till SPA-reglementet, och en lösning av pensioneringen

på annat sätt synes böra ifrågakomma endast om särskilda skäl därtill föranleda.

Pensionsutredningen har vid sitt slutliga ställningstagande till frågan om

formen för ifrågavarande befattningshavares pensionering icke funnit några

särskilda skäl tala för val av annat reglemente för pensioneringen än SPAreglementet,

vilket reglemente ju för övrigt enligt redan meddelat beslut av

riksdagen skall tillämpas även för den provisoriska pensionsregleringen för

dessa befattningshavare.

Utredningen förordar under åberopande av det anförda, att de här avsedda

befattningshavarnas pensionering ordnas genom tillämpning av SPAreglementet.

Inordnandet under sagda pensionsreglemente sker genom respektive befattningars

upptagande i den i reglementets 3 avd. intagna förteckningen. Utredningen

föreslår, att privatläroverkens befattningar härvid upptagas under

B. Högre kommunal undervisning, folkundervisning in. m.

Utredningen övergår härefter till de detaljbestummclscr, som enligt utredningens

mening erfordras för pensionsreglcringens genomförande. Utredningen

har därvid utgått från det förslag, som 1944 års lönekommitté för

privatläroverken framlagt i fråga om lönereglering för ifrågavarande befattningshavare.

I anledning av att det till 1941 års lärarlönesakkunniga lämnade

utredningsuppdraget i fråga om rektorernas anställnings- och avlöningsförhållanden

kunde komma att leda till alt rektorerna vid privatläroverken

erhölle förordnande på viss tid i likhet med rektorerna vid de allmänna

läroverken, har utredningen emellertid funnit sig föranlåten alt framlägga

ett alternativt förslag till ordnande av rektorernas pensionsfråga.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

Vidare är att märka, att det nya SPA-reglementet ännu icke slutligt utformats,

när utredningen framlade sina förslag. Utredningen har alltså icke

haft tillgång till SPA-reglementet i dess slutgiltiga skick utan har utformat

detalj bestämmelserna med det till propositionen 1949: 200 fogade reglementsförslaget

som grund. Detta har haft till följd att utredningen föreslagit

vissa särskilda bestämmelser, som med den utformning SPA-reglementet numera

erhållit icke erfordras. I den följande redogörelsen har utredningens

förslag i dessa delar utelämnats, varjämte vissa hänvisningar till paragrafer

eller punkter justerats till överensstämmelse med reglementet i dess nuvarande

form.

I det första alternativet av sitt förslag har utredningen — med utgångspunkt

från privatlärarlönekommitténs förslag beträffande rektorstjänsterna

— förordat, att ett särskilt stycke upptagande befattningshavare vid privatläroverken

intages i 39 § under förut omförmäld rubrik. Stycket skulle ha

följande innehåll.

Verksamhetsområde, befattning m. m.

Grupp

Pen-

sions-

klass

I 10 §

avsedd

levnads- ålder,

år

Bestämmelse

ur 38 §, som

skall å be- fattningen

tillämpas

Statsunderstödda privatläroverk (enskild mellanskola, en- skild flickskola — enskild goss- eller samskola — högre

enskilt läroverk, enskilt gymnasium)

Rektor vid enskild mellanskola, enskild flickskola

eller högre enskilt läroverk......................

A

1

65

10a, 18b

Ordinarie ämneslärare............................

A

1

65

10a, 18b

Extra ordinarie ämneslärare......................

A

1

65

2b, 10a, 18b

1 Befattning hänföres till den pensionsklass i nummerserien 1:1—1: 40 vars nummer med tre

enheter överstiger befattningens lönegradsnummer.

Lönekommitténs förslag innebär, att lönegraderna fastställas i enlighet

med bestämmelser, meddelade av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut.

Då med hänsyn härtill tillräckliga förutsättningar för en obligatorisk

anslutning till pensioneringen föreligga, ha befattningarna hänförts till

grupp A.

Den föreslagna bestämmelsen om befattnings hänförande till pensionsklass

innebär bl. a., att rektorsbefattning vid högre enskilt läroverk hänföres

till pensionsklass 1: 36 och att annan rektor (ej studierektor) hänföres till

pensionsklass 1: 32 eller 1: 30 allt efter innehavarens behörighet. Pensionsunderlaget

för förstnämnda pensionsklass överensstämmer med pensionsunderlaget

för rektor vid högre allmänt läroverk. För de båda övriga pensionsklasserna

överensstämma pensionsunderlagen enligt vad pensionsutredningen

uppgivit med dem som gälla för rektor med motsvarande behörighet

vid kommunal mellanskola eller kommunal flickskola.

Tillämpningen av stadgandet 10 a. i 38 § innebär att, i likhet med vad

som gäller i fråga om lärare vid allmänt läroverk eller högre kommunal

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

63

skola, pensionsåldern inträder vid utgången av det kalenderhalvår under

vilket föreskriven levnadsålder uppnås.

Extra ordinarie lärare vid ett privatläroverk med anställning för halvtidstjänstgöring

kan tänkas samtidigt inneha halvtidsanställning såsom extra

ordinarie antingen vid annat privatläroverk eller också vid allmänt läroverk

eller högre kommunal skola. För det fall dylik anställning avser allmänt

läroverk eller högre kommunal skola skulle enligt 2 § 1 mom. a) SPA-reglementet

erfordras särskilt förordnande av Kungl. Maj:t för erhållande av

pensionsrätt för befattningen vid privatläroverket. För nu ifrågavarande fall

synes det utredningen dock lämpligare, att det i en tilläggsbestämmelse till

2 § föreskrives att reglementet utan hinder av bestämmelsen i 2 § 1 mom. a)

skall äga tillämpning å den som i sin befattning är anställd med en tjänstgöringsskyldighet

svarande mot minst hälften av full tjänstgöring.

Den med privatläroverkens inordnande under Saar följande förflyttningsskyldigheten

för lärarna bör enligt utredningen föranleda viss komplettering

av bestämmelserna i 10 § och 16 § pensionsreglementet.

De i 18 § 1 mom. andra och tredje styckena pensionsreglementet intagna

bestämmelserna om avdrag vid tjänstårsberäkning bör enligt utredningen

i vad avser privatläroverken —- för erhållande av en automatiskt verkande

anpassning till motsvarande bestämmelser i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

— ersättas med en tilläggsbestämmelse till 18 § förslagsvis

av den innebörden att vid tjänstårsberäkning för tid, som i 18 § 1 mom.

första stycket sägs, avdrag enligt andra stycket nämnda moment skall jämkas

i den mån så erfordras för att avdraget skall motsvara den tid under

vilken befattningshavare av annan anledning än tjänstledighet för offentligt

uppdrag eller militärtjänstgöring vidkänts C-avdrag å lönen.

En pensionsreglering i anslutning till kommitténs löneregleringsförslag

påkallar enligt pensionsutredningens åsikt icke några särskilda reglementsbestämmelser

för rektorerna annat än för det fall att rektor med

längre tids tjänst i sådan egenskap icke får rättigheten att utfärda avgångsbetyg

medförande normalskolekompetens samt att anställa realexamen och

studentexamen förnyad och i anledning därav övergår till annan med pensionsrätt

förenad lärarbefattning vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet.

I sitt den 7 mars 1949 avgivna betänkande angående provisorisk pensionsreglering

för vissa övningslärare m. fl. föreslog pensionsutredningen

beträffande manliga lärare vid privatläroverk en övergångsbestämmelse,

enligt vilken tjänstårsberäkning utan erläggande av engångsavgift skulle

erhållas för hälften av den tid, för vilken tjänstårsberäkning mot erläggande

av dylik avgift kunde medgivas vid tillämpning av 18 § 3 mom. pensionsreglcmentet.

I punkt 13 övergångsbestämmelserna till SPA-reglementet

har i anslutning till detta förslag med avseende å tid före den 1 januari

1950 förordats en allmän övergångsanordning av motsvarande innebörd.

Denna anordning skall jämväl tillämpas beträffande sådan med övergång

till högre yensionsunderlag sammanhängande tjänstårsberäkningsrätt som

avses i 18 § 4 inom. tredje stycket pensionsreglementet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

Vad angår privatläroverkens befattningshavare erhålles enligt utredningens

mening genom ifrågavarande övergångsanordning en uttömmande

reglering av frågan om tjänstårsberäkning för tid före den 1 januari 1950.

Beträffande de kvinnliga befattningshavarna gäller detta dock endast de befattningshavare

som före den nu föreslagna anslutningen till SPA-pensioneringen

varit underkastade de provisoriska pensionsbestämmelserna. För

dessa grupper av befattningshavare erfordras följaktligen icke någon särskild

övergångsbestämmelse i detta hänseende. För kvinnliga lärare, som

icke erhållit anslutning till de provisoriska bestämmelserna utan direkt

kommer in under pensionsreglementet, bör enligt utredningens mening

tjänstårsberäkningen för den föregående tiden få ske efter i stort sett samma

grunder som för övriga lärare komma att gälla i fråga om tid före den

1 januari 1950. Den till regleringen härav erforderliga övergångsbestämmelsen

har utredningen utformat som följer.

Kvinnlig befattningshavare vid privatläroverk, som närmast före den

tidpunkt då hon blivit underkastad SPA-reglementet innehaft med delaktighet

i lärarinnornas pensionsanstalt förenad anställning, må med avseende

å tid före nämnda tidpunkt äga räkna tjänstår enligt de regler som

jämlikt kungörelsen angående tillämpning av reglementet för pensionering

genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare å

övningslärare vid högre kommunala skolor m. fl. gälla för tillgodoräkning

av tjänstår med avseende å dylik anställning under tid före den 1 januari

1950.

Med anledning av vad lönekommittén föreslagit i fråga om lönegradsplacering

av sådan vid högre enskilt läroverk övergångsvis anställd rektor,

vilken ej äger behörighet till lektorstjänst vid allmänt läroverk, har pensionsutredningen

föreslagit en särskild övergångsbestämmelse.

Det andra alternativet i utredningens förslag utgår, såsom tidigare omnämnts,

från förutsättningen att rektorstjänsterna konstrueras såsom förordnandetjänster

avseende förordnande på viss tid. Beträffande lärartjänsterna

utgår utredningen liksom i sitt första alternativ från lönekommitténs

förslag till anställningsform. Det andra alternativet innebär alltså ingen

annan förändring i förhållande till c^t första alternativet i fråga om reglerna

för lärarnas pensionering än vad som föranledes av den ändrade anställningsformen

för rektorerna. I övriga delar hänvisas beträffande lärarna

till de kommentarer och anmärkningar, som tidigare gjorts vid redogörelsen

för det första alternativet.

Om förordnandeformen införes för rektorerna vid privatläroverken,

synes det utredningen naturligt, att dessa erhålla pensionsrätt på villkor

motsvarande dem som gälla för de allmänna läroverkens och de högre

kommunala skolornas rektorer.

För en anpassning till de allmänna läroverkens rektorspensionsrätt, vilken

anpassning skulle innebära bl. a. befattningarnas hänförande till pensionsreglementets

grupp C, torde enligt utredningen ett grundläggande villkor

böra vara, att privatskolerektorerna förordnas av Kungl. Maj :t eller

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

av skolöverstyrelsen. För att skolöverstyrelsen härvid skall kunna ifrågakomma

föreslår utredningen att i 1 § 1 mom. fjärde stycket första punkten

pensionsreglementet ändras till följande lydelse.

Befattning hänförd till grupp C, tillsättes av Kungl. Maj :t eller av annan

därtill behörig myndighet medelst förordnande på viss tid.

I betraktande av den särställning som enligt de allmänna pensionsreglementena

tillkommer de allmänna läroverkens rektorer i jämförelse med

andra förordnandetjänstemän kan ett inordnande av privatskolerektorerna

i det nya pensionsreglementet med pensionsrätt motsvarande förstnämnda

rektorer icke ske utan viss ändring av 7 § 1 mom. och införande av vissa

nya tilläggsbestämmelser i pensionsreglementet.

Enligt 7 § 1 mom. reglementet kan befattning tillhörande grupp C endast

hänföras till någon av pensionsklasserna 2: 1—2: 20, vilka svara mot löneklasserna

1—20 i den statliga löneplanen nr 2. Läroverksrektorerna och övriga

befattningshavare med lönegradsbeteckningen Cb, omfattande nummer

1—14, avlönas emellertid enligt löneplan nr 1 och enligt den löneklass, vars

nummer med 26 enheter överstiger lönegradens nummer. I betraktande härav

bör enligt utredningens mening befattning tillhörande grupp C kunna få

hänföras även till någon av pensionsklasserna 1: 27—1: 40, och utredningen

föreslår därför, att 7 § 1 mom. erhåller härför erforderlig komplettering.

För det fall att till rektor förordnas lärare vid privatläroverk föreslår utredningen

en bestämmelse om att läraren, så länge han innehar förordnandet,

skall vara undantagen från reglementets tillämpning såvitt angår lärarbefattningen.

Förordnas lärare vid allmänt läroverk eller högre kommunal

skola till rektor, kan denne på grund av bestämmelsen i 2 § 1 mom. a) erhålla

rektorspensionsrätt enligt reglementet först efter särskilt beslut av

Kungl Maj :t. Mera ändamålsenligt torde enligt utredningens uppfattning vara

att genom särskild bestämmelse i reglementet låta rektorspensionsrätten

automatiskt inträda. De för dessa båda fall erforderliga tilläggsbestämmelserna

till 2, 8, 13, 25, 31 och 34 §§ har utredningen förslagsvis utformat på

följande sätt.

2c. att vad i 2 § 1 mom. a) stadgas icke skall äga tillämpning;

Sb. att fortlöpande avgift ej skall erläggas för tid, under vilken lärare jämväl

innehar till grupp C hänförd rektorsbefattning;

13a. att i fråga om lärare, som avgår under tid, då han jämväl innehar till

grupp C hänförd rektorsbefattning, tjänstepension ej må utgå för lärarbefattningen;
25a.

att i fråga om lärare, som avgått eller avlidit under tid, då han jämväl

innehaft till grupp C hänförd rektorsbefattning, familjepension ej må utgå

för lärarbcfattningen;

31a. att vad i 13a. stadgas om tjänstepension skall gälla även beträffande

tjänstelivränta;

34a. att vad i 25a. stadgas om familjepension skall gälla även beträffande

familjelivränta.

Enligt 32 § 2 mom. 2 punkten allmänna tjänstepensionsreglementet gäller

beträffande innehavare av rektorsbefattning bl. a. att den i 22 § 1 mom.

5 Hihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 112.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

första stycket a) intagna bestämmelsen om rätt till förordnandepension efter

12 års förordnande icke skall äga tillämpning samt att som särskild förutsättning

för rätt till tjänstepension för rektorsbefattningen skall gälla, att

rektor jämväl är berättigad till tjänstepension för sin lärartjänst. För ernående

av en likartad reglering av pensionsrätten för privatskolerektorerna föreslår

utredningen ett tilläggsstadgande till 14 § med följande innehåll.

lka. att bestämmelsen i 14 § 1 mom. första stycket a) icke skall äga tilllämpning,

samt

att såsom förutsättning för rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension

skall, i fråga om rektor som tillika innehar annan med pensionsrätt

enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser förenad lärarbefattning,

gälla, utöver vad i 14 § 1 mom. första stycket b) och c) samt

14 § 1 mom. fjärde stycket stadgas, att befattningshavaren jämväl är berättigad

till tjänstepension för lärarbefattningen.

Där rektor vid allmänt läroverk, vilken innehaft med tjänstepensionsrätt

förenad rektorsbefattning under minst 12 år i oavbruten följd, övergår till

sin lärarbefattning, äger han enligt 32 § 2 inom. 3 punkten allmänna tjänstepensionsreglementet

kvarstå vid rektors pensionsrätt. I sådant fall skall med

avseende å den tjänstepension eller tjänstelivränta, vartill han må bliva

berättigad, iakttagas, att pensionens grundbelopp respektive livräntans belopp

icke må understiga det belopp, som skulle ha bestämts om han intill

avgången ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorstjänsten. För

motsvarande reglering beträffande privatskolerektorerna har utredningen

för tillämpning å innehavd lärarbefattning — föreslagit tilläggsstadganden

till 16 och 32 §§ av följande lydelse.

16a. att vid bestämmande av grundbelopp av tjänstepension för den som

efter att under minst tolv år i oavbruten följd ha innehaft till grupp C hänförd

rektorsbefattning övergått till lärarbefattning, å vilken detta stadgande

äger tillämpning skall — i stället för vad i 16 § 2 mom. stadgas — iakttagas,

att tjänstepensionens grundbelopp icke må understiga det belopp vartill det

skulle ha bestämts om befattningshavaren intill avgången ur tjänst innehaft

den frånträdda rektorsbefattningen;

32b. att vad i 16a. stadgas skall äga motsvarande tillämpning vid bestämmande

av tjänstelivräntas belopp.

Pensionsutredningen förutsätter, att för den nu förordade förmånen i likhet

med vad som gäller för motsvarande fall vid statliga läroverk icke skall

uttagas någon särskild avgift i lärarbefattningen.

Pensionsutredningen har i det föregående förutsatt, att även lärare vid

statlig eller högre kommunal skola skall kunna förordnas till rektor vid privatläroverk.

Om rektor i sådant fall återgår till lärartjänsten, äger han icke

enligt nu gällande pensionsreglementen komma i åtnjutande av den i de

föreslagna stadgandena avsedda förmånen. På samma sätt skulle dylik förmån

enligt nämnda stadganden ej heller tillkomma lärare vid privatläroverk,

vilken efter förordnande som rektor vid statlig eller högre kommunal

skola återgår till lärartjänsten vid privatläroverket. Dessa spörsmål, som

enligt utredningens uppfattning icke för närvarande torde vara aktuella,

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

synas utredningen kunna upptagas till övervägande i samband med en revision

av de allmänna pensionsreglementena.

Tjänstepensions grundbelopp eller tjänstelivräntas belopp för rektor vid

allmänt läroverk får enligt 32 § 2 mom. 2 punkten andra stycket b) allmänna

tjänstepensionsreglementet ej understiga det för lärarbefattningen beräknade.

För privatskolerektorernas del bör enligt utredningen med hänsyn härtill

meddelas tilläggsstadganden till 23 och 32 §§ av förslagsvis följande lydelse.

23a. att vid bestämmande av grundbelopp av förordnandepension för rektor,

som tillika innehar annan med pensionsrätt enligt detta reglemente eller

andra tjänstepensionsbestämmelser förenad lärarbefattning skall iakttagas,

att beloppet icke må understiga det beträffande lärarbefattningen beräknade

grundbeloppet av tjänstepension;

32a. att vad i 23a. stadgas skall äga motsvarande tillämpning vid bestämmande

av tjänstelivräntas belopp.

I familjepensionshänseende gäller för rektorerna vid de allmänna läroverken,

att som tjänstålder skall tillämpas 30 år, att pensionsåldern skall anses

inträda vid utgången av det kalenderhalvår då befattningshavaren fyller 65

år ävensom vissa andra särbestämmelser motsvarande de nyssnämnda i

tjänstepensionshänseende gällande. Beträffande privatskolerektorerna anser

utredningen, att motsvarande reglering kan ernås genom tilläggsstadganden

till 28 och 35 §§ av förslagsvis följande lydelse.

28b. att vid bestämmande av familjepensionstal beträffande den som, efter

att under minst tolv år i oavbruten följd ha innehaft till grupp C hänförd

rektorsbefattning, övergått till lärarbefattning, å vilken detta stadgande

äger tillämpning, skall — i stället för vad i 28 § 2 mom. stadgas — iakttagas,

att familjepensionstalet icke må understiga det som skolat bestämmas

därest läraren intill avgången eller frånfället kvarstått i den av honom senast

innehavda rektorsbefattningen;

28c. att vid bestämmande av familjepensionstal skall iakttagas, att tjänståldern

skall anses utgöra 30 år, att pensionsåldern skall anses inträda vid

utgången av det kalenderhalvår, under vilket befattningshavaren uppnått

eller skulle ha uppnått en ålder av 65 år samt att familjepensionstalet icke

må understiga för den avlidna beräknat familjepensionstal för samtidigt innehavd,

med pensionsrätt enligt detta reglemente eller andra tjänste- och

familjepensionsbestämmelser förenad lärarbefattning;

35b. att vad i 28b stadgas skall äga motsvarande tillämpning vid bestämmande

av familjepensionstal för familjelivränta;

35c. att vad i 28c stadgas skall äga motsvarande tillämpning vid bestämmande

av familjepensionstal för familjelivränta.

Enligt utredningens andra alternativ skulle alltså det av utredningen föreslagna

särskilda stycket i 3 avd. reglementet få följande innehåll (s. 68).

Beträffande tillgodoräkning av tidigare oreglerad anställning för tjänslårsberäkning

anför utredningen följande.

Med hänsyn till innebörden av de enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

gällande grunderna för bestämmande av förordnandepension skulle

en tillämpning av dessa grunder utan särskild* restriktioner med avseende å

de vid privatläroverken nu anställda föreståndarna, för vilka hittills i all
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Verksamhetsområde, befattning m. m.

Grupp

Pen-

sions-

klass

I 10 §

avsedd

levnads- ålder,

år

Bestämmelse

ur 38 §, som

skall å be- fattningen

tillämpas

Statsunderstödda privatläroverk (enskild mellanskola, en- skild flickskola — enskild goss- eller samskola — högre

enskilt läroverk, enskilt gymnasium)

Rektor vid enskild mellanskola eller enskild flickskola

(enskild goss- eller samskolal:

med behörighet till adjunktstjänst

c

1:32

— 1

2c, 14a,

G

1:30

1

18a, 23a,

C

1:36

-|

28c, 32c, 35c

A

1

65

8b, 10a, 13a,

Extra ordinarie ämneslärare ......................

A

1

65

16a, 18b, 25a,

28b, 31a, 32b,

34 a, 35 b

2b, 10a 18b

1 Befattning hänföres till den pensionsklass i nummerserien 1:1—1:40 vars nummer med tre

enheter överstiger befattningens lönegradsnummer.

mänhet icke erlagts avgifter till statligt ordnad pensionering, kunna leda till

att statens andel i kostnaden för deras pensionering bleve högre än som kan

anses rimligt. Såsom villkor för tillämpning av förordnandepensionsformen

å dessa rektorer bör därför fordras, att viss avgift erlägges för den föregående

tiden. Sådan avgift bör lämpligen avse beredande av tjänstårsberäkning

i den omfattning som enligt det för rektorsbefattningen vid bestämmelsernas

ikraftträdande gällande tjänstepensionsunderlaget skulle ha tillkommit

befattningshavaren, om pensionering enligt nu föreslagna grunder varit ordnad

under föregående anställningstid vid privatläroverk. Tjänstårsberäkningen

bör emellertid icke utsträckas längre tillbaka i tiden än som skulle

följa av en tillämpning av 18 § 3 mom. första stycket. Vid tjänstårsberäkningen

bör befattningshavaren anses ha varit hänförd, såsom föreståndare

och fast anställd lärare till den pensionsklass som enligt reglementet gäller

för motsvarande rektors- respektive ordinarie lärarbefattnmg samt såsom

extra ordinarie lärare till den lägsta för sådan lärare förekommande pensionsklassen

(1: 23). I fråga om kvinnlig rektor, som varit delägare i lärarinnornas

pensionsanstalt, bör hänsyn givetvis tagas till de tjänstar som enligt

de föreslagna bestämmelserna tillgodoräknas på grund av dylik delaktighet.

Hänsyn bör också tagas till tjänstår, som tillgodoräknas på grund av engångsavgift

som erlagts enligt de provisoriska bestämmelserna.

Engångsavgiften bör enligt utredningen beräknas som om rektorsbefattningen

varit hänförd till grupp A och därvid för befattningen gällt samma

pensionsålder och tjänstålder som för lärarbefattningen.

Utredningen föreslår vidare, att beträffande rektor, för vilken förekommande

engångsavgift blivit till fullo erlagd, vid reglementets tillämpning bör

så anses, som om han under all föregående tid för anställning såsom föreståndare

innehaft med rätt gjl förordnandepension förenad rektorsbefattning

vid privatläroverket.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

69

Till dess engångsavgift blivit erlagd för rektor bör enligt utredningens förslag

reglementet å honom endast tillämpas med avseende å lärarbefattningen,

varvid denna befattning dock skall anses vara hänförd till den för rektorsbefattningen

gällande pensionsklassen. I dylikt fall bör enligt utredningen

rektor, som efter tolv års rektorsförordnande återgår till lärarbefattningen,

få kvarstå vid pensionsrätt enligt den för rektorsbefattningen gällande

pensionsklassen.

Till reglering av de nu behandlade spörsmålen föreslår utredningen vissa

övergångsbestämmelser av följande lydelse, varvid utredningen i första stycket

hänvisar till den av privatlärarlönekommittén föreslagna stadgan för de

statsunderstödda privatläroverken.

I fråga om rektor, som avses i punkt 3 övergångsbestämmelserna till stadgan

för de statsunderstödda privatläroverken, må mot erläggande av engångsavgift,

som i 8 § 4 mom. sägs, medgivas rätt till tjänstår sberäkning

för tid för föregående anställning såsom föreståndare, fast anställd lärare

eller extra ordinarie lärare vid sådant läroverk. Härvid iakttages,

a) att tjänstårsberäkningen, där ej annat följer av vad här nedan i b)

sägs, skall omfatta det antal tjänstår som skulle kunnat tillgodoräknas enligt

18 § 1 mom. jämfört med 18 § 4 mom. första stycket, därest reglementet

varit gällande för befattningshavaren under den föregående anställningstiden,

och han därvid varit hänförd, såsom föreståndare eller fast anställd lärare

till den pensionsklass som enligt reglementet gäller för motsvarande rektors-

respektive lärarbefattning samt såsom extra ordinarie lärare till pensionsklass

1: 23;

b) att tjänstårsberäkningen ej skall avse längre anställningstid än den för

vilken tjänstår kunnat tillgodoräknas enligt 18 § 3 mom. första stycket, därest

rektorsbefattningen varit hänförd till grupp A och för befattningen gällt

samma pensionsålder och tjänstålder, som för den jämte rektorsbefattningen

innehavda lärarbefattningen, och ej heller omfatta tid, som befattningshavaren

jämlikt annan bestämmelse äger tillgodoräkna såsom tjänstår enligt

reglementet;

c) att vid engångsavgiftens beräkning för rektorsbefattningen antages gälla

samma pensionsålder och tjänstålder som för lärarbefattningen; samt

d) att vid beräkningen av engångsavgift skall antagas, att tjänstårsberäkningen

avser jämväl tid, som enligt de bestämmelser, varom i b) förmäles,

tillgodoräknas såsom tjänstår utan erläggande av engångsavgift, dock, såvitt

angår kvinnlig befattningshavare, ej tiden för den mot delaktighet i lärarinnornas

pensionsanstalt svarande tjänstårsberäkningen.

Med avseende å rektor, för vilken enligt nästföregående stycke ifrågakoinmande

engångsavgift erlagts, skall vid reglementets tillämpning så anses,

soin om han under all föregående tid för anställning såsom föreståndare

innehaft med rätt till förordnandepension förenad rektorsbefattning vid

vederbörande privatläroverk.

Beträffande rektor, för vilken ifrågakommande engångsavgift som här avses

ej blivit erlagd, skall iakttagas,

a) att grundbeloppet av tjänstepension, beloppet av tjänstelivränta eller av

familjepensionstal för familjepension eller för familjelivränta ej må överstiga

motsvarande belopp för lärarbefattningen, beräknade med tillämpning

av de för rektorsbefattningen gällande pensionsunderlagen; samt

b) alt rektor, som efter atl under minst 12 år i oavbruten följd lia innehaft

med rätt till förordnandepension förenad rektorsbefattning övergått till

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

lärarbefattning vid privatläroverk, skall äga kvarstå vid pensionsrätt enligt

den för rektorsbefattningen gällande pensionsklassen.

Pensionsutredningen har även upptagit frågan om avvecklingen av nuvarande

pensioneringsanordningar för privatläroverkens lärarpersonal vid

genomförandet av en definitiv pension sreglering genom anslutning till SPAreglementet.

Utredningen föreslår sålunda, att delaktigheten för privatläroverkens lärarinnor

i lärarinnornas pensionsanstalt och den därmed sammanhängande

pensioneringen skall upphöra för de lärarinnor, som omfattas av den

nya pensioneringen. Härvid förutsätter utredningen, att även de övningslärare,

som böra ha pensionsrätt, få en liknande pensionsreglering som

ämneslärarna.

Av de lärarinnor som vid pensionsregleringens genomförande äro delägare

i lärarinnornas pensionsanstalt synas enligt utredningen endast sådana

lärarinnor, vilka lämnats utanför den nya pensionsregleringen, böra

få bibehålla sin delaktighet i anstalten. Utredningen anför härom följande.

Denna delaktighet bör vara personlig och fortgå allenast så länge vederbörande

kvarstår i sin närmast före pensionsregleringens genomförande innehavda

anställning. Där ej fråga är om vikarieanställning synes emellertid

den fortsatta delaktigheten böra få avse även framdeles erhållen anställning.

Förutsättning härför bör likväl vara, att avbrott mellan anställningarna

icke förekommit av annan anledning än sjukdom.

Utredningen föreslår, att lärarinnornas pensionsanstalt i samband med

pensionsregleringen införlivas med statens pensionsanstalt, på vars styrelse

det skulle ankomma att handha den pensionering som övergångsvis skall

ske med tillämpning av de tidigare bestämmelserna. Tillika förordar utredningen,

att lärarinnornas pensionsanstalts pensionsfond överföres till statens

pensionsanstalts kapitalfond.

I fråga om de ytterligare anordningar, som hittills vidtagits för lärarnas

pensionering, anför utredningen följande.

Enligt vad utredningen inhämtat har vid åtskilliga av privatläroverken

pensionering ordnats för de manliga lärarna genom huvudmannens försorg.

Härvid ha olika pensioneringsformer anlitats. I vissa fall ha de anställda

lärarna anslutits till enskild pensionsinrättning eller pensionsförsäkrats på

annat sätt. I andra fall har arbetsgivaren ordnat pensioneringen genom inrättande

av pensionsstiftelse eller genom utfästelse att själv direkt utgiva

pensioner. Till bestridande av uppkommande pensionskostnader och till säkerställande

av de anställdas rättigheter ha vid flera skolor bildats pensionsfonder.

I några av dessa fonder ingå medel, som donerats av enskilda.

Vid en del skolor ha anordningar vidtagits även för beredande av pen.

sionstillägg åt lärarinnor utöver de pensioner som tillkomma dem såsom

delägare i lärarinnornas pensionsanstalt.

I de fall då pensionering ordnats genom anlitande av enskild pensionsinrättning

har i regel Svenska Personal-Pensionskassan anlitats för pensioneringen.

Anslutning till denna pensionskassa har skett bl. a. beträffande

lärare vid Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, Stockholms samgymnasium,

Palmgrenska samskolan, Beskowska skolan och Osby samskola.

Anslutning till Sveriges kommunalanställdas pensionskassa har skett

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

beträffande några lärare vid Saltsjöbadens samskola. Pensionering genom

försäkring i försäkringsbolag har tillämpats bl. a. för beredande av familjepension

åt några äldre lärare vid Saltsjöbadens samskola. Pensionsstyrelsens

frivilliga försäkring har anlitats av en skola för beredande av pensionsförbättring

åt lärarinnor.

Utan försäkringsmässiga anordningar har pensioneringen ordnats vid

t. ex. Gävle borgarskola, "där lärarna tillförsäkrats pensionsrätt enligt ett

av Gävle stad fastställt reglemente, vid Djursholms samskola, vars lärare

av Djursholms stad tillförsäkrats pensioner enligt grunder som nära ansluta

sig till de för statstjänstemännen gällande, och vid Lundsbergs skola,

där flertalet av lärarna tillförsäkrats pension genom pensionsrum i skolans

pensionsfond enligt en särskild pensionsstadga. Vid Fjellstedtska skolan

har skolstyrelsen förklarat de fast anställda lärarna i princip berättigade

till pension utan att grunderna för pensionernas bestämmande närmare

bestämts.

Pensionsfonder eller pensionsstiftelser finnas vid Gävle borgarskola,

Saltsjöbadens samskola, Fjellstedtska skolan, Lundsbergs skola, Beskowska

skolan, Göteborgs högre samskola, Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk

samt Osby samskola.

Vid Gävle borgarskola finns dels en pensionsfond å cirka 258 000 kronor

och dels en änke- och pupillkassa med en behållning av cirka 226 000 kronor.

I pensionsfonden ingår en donation genom testamente av P. Murén den

1 maj 1884 å 50 000 kronor såsom »grundkapital till en pensionsfond för

de vid skolan anställda lärare».

Vid Saltsjöbadens samskola finnas dels en genom årliga avsättningar

skapad pensionsfond avsedd för vissa manliga lärares pensionering och

med en behållning vid ingången av år 1948 av cirka 164 000 kronor och

dels en pensionsfond avsedd att täcka viss pensionsförhöjning för de fast

anställda ämneslärarinnorna, vilken fond vid årsskiftet 1947/48 uppgick

till närmare 18 000 kronor.

Den pensionsfond som finns vid Fjellstedtska skolan hade den 30 juni

1948 en behållning av omkring 478 000 kronor. Grundplåten till denna

fond utgöres av medel som inflöto vid en år 1891 verkställd insamling för

föreståndarens pensionering. Fonden har ej behövts tagas i bruk för pensionering

av föreståndare, men genom särskilda beslut ha pensioner därav

beviljats för andra anställda, t. ex. vaktmästare.

Vid Lundsbergs skola finns sedan år 1912 en pensionsstiftelse. Dennas

kapital uppgick den 30 juni 1948 till cirka 371 000 kronor. Avkastningen

av fonden är ej tillräcklig för de årliga pensionsutgifterna, varför skolan

för dessa måste tillskjuta medel.

Vid Beskowska skolan finns eu stiftelse med uppgift att bereda pensionsförmåner

åt anställda. Stiftelsens tillgångar uppgå till cirka 257 000 kronor,

varav omkring 122 000 kronor äro gåvomedel. Några pensioner utgå

ej av fonden. Ränteavkastningen användes som bidrag till pensionsavgifter

till Svenska Personal-Pensionskassan m. in.

De för pensionering avsedda fondmedel som finnas vid Göteborgs högre

samskola, Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk och Osby samskola

uppgå icke till belopp av någon mer betydande storleksordning. Vid de två

förstnämnda av dessa skolor ha fonderna uppgivits främst avse pensionering

av andra anställda än lärare.

Enligt utredningens uppfattning bör det i princip icke få förekomma

tjänste- eller fainiljepensionering genom några av huvudmannen vidtagna

anordningar vid sidan av eu pensionering av privatläroverkens lärare ge
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

nom tillämpning av SPA-reglementet. Det kan enligt utredningens uppfattning

ifrågasättas, huruvida icke ett direkt förbud bör intagas i statsbidragsvillkoren

för privatläroverken mot nya utfästelser om pensionsrätt

från huvudmannens sida för befattningar av ifrågavarande slag.

Utredningen anser, att de pensionsfonder, som finnas vid vissa av privatläroverken,

böra i den män de icke erfordras för fullgörande av huvudmannen

redan åvilande pensionsförpliktelser, i första hand disponeras för

bestridande av kostnader för engångsavgifter till pensionsanstalten. De medel,

som därefter återstå, kunna komma till användning för de fortlöpande

huvudmansavgifternas bestridande och, därest med hänsyn till donationsbestämmelser

hinder icke möter, till pensionering av andra anställda än

lärare vid skolorna eller till andra utgifter för skolornas verksamhet.

På grundval av införskaffade uppgifter rörande lärarpersonalen vid privatläroverken

har utredningen beräknat, att i fortlöpande avgifter från läroverken

komma att inflyta omkring 230 000 kronor årligen för nuvarande

antal lärare. Om även staten skulle täcka sin andel i kostnaden för pensioneringen

genom erläggande av årlig avgift, beräknas denna behöva vara av

ungefär samma storleksordning. Härtill komma för såväl läroverken som

staten övergångskostnader för tillgodoräkning av nuvarande befattningshavares

föregående tjänstetider.

Enligt den finansieringsplan, som skall tillämpas för SPA-pensioneringen,

komma emellertid bidrag av staten att lämnas endast i den mån utgifterna

för pensioner överstiga inkomsterna av avgifter. Med hänsyn till åldersfördelningen

inom lärarkåren kan det enligt utredningen förväntas, att

under några år framåt pensionsutgifterna komma att understiga inkomsterna

av avgifter, detta i synnerhet som de inflytande avgifterna till en början

kunna antagas innefatta jämväl engångsavgifter för tillgodoräkning i pensionshänseende

av befattningshavares föregående tjänstgöring. Utredningen

räknar därför med att bidrag av statsmedel icke komma att bli behövliga

under de närmaste åren för pensioneringen av lärare vid privatläroverken

och av efterlevande till dessa.

Yttrandena över pensionsutredningens förslag.

I samtliga yttranden tillstyrkes att en pensionsreglering genomföres för

privatläroverkens lärare genom tillämpning av SPA-reglementet.

Beträffande regleringens omfattning har stgrelsen för Göteborgs högre

samskola framhållit vikten av att även övningslärarnas pensionsfråga med

det snaraste vinner sin lösning. Styrelsen för Sigtunastiftelsens humanistiska

läroverk påpekar dessutom, att för uppehållande av en internatskola erfordras

även andra kategorier befattningshavare än lärare. Vid läroverket

ha sålunda hushållschefen, husmödrarna på de olika elevhemmen, ordinarie

kanslipersonal och de ordinarie vaktmästarna anställningar av stadigvarande

karaktär. Styrelsen anser det både av ekonomiska skäl och ur rättvisesynpunkt

vara ett mycket angeläget önskemål, att pensionsfrågan genom

statens medverkan ordnas även för dessa kategorier av befattningshavare.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Statens pensionsanstalt har framhållit vissa speciella förhållanden i organisatoriskt

avseende beträffande Gävle borgarskola. Pensionsanstalten har

därvid bl. a. anfört följande.

Denna skola utgör tillsammans med en ettårig statsunderstödd handelskurs

och ett tvåårigt statsunderstött handelsgymnasium en under gemensam

ledning stående läroanstalt (Gävle borgarskola och handelsinstitut). I handelsutbildningskommitténs

betänkanden och förslag, I, Handelsgymnasierna

(SOU 1950: 12), påpekas, att Gävle handelsgymnasium utgör en integrerande

del av läroanstalten Gävle borgarskola och högre handelsinstitut. Ehuru

statsbidrag utgår till mellanskolan såsom privatläroverk och icke som kommunal

mellanskola, vore densamma närmast att betrakta som en kommunal

skola. Denna omständighet har fört med sig bl. a. att man för läroanstalten

som en enhet kunde anställa behövligt antal heltidsanställda lärare och

slippa ett system med timlärare. Rektor för Gävle handelsgymnasium föreslås

av handelsutbildningskommittén placerad i lönegrad Cb 10, men därutöver

skulle han åtnjuta arvode med skillnaden mellan lönegrad Cb 10 och

Cb 11, enär han även vore rektor för ettårig handelskurs och enskild mellanskola.

Handelsutbildningskommittén synes således förbehållslöst ha hänfört

ifrågavarande befattning till handelsgymnasiet.

- Med hänsyn till här berörda förhållanden synes det enligt pensionsanstalten

i viss mån ovisst, huruvida lärare eller i varje fall rektor vid Gävle

borgarskola i dess egenskap av enskild mellanskola utan vidare bör vinna

anslutning till pensionsanstalten.

Skolöverstyrelsen och statskontoret anse, att såsom villkor för statsbidrag

bör uttryckligen föreskrivas, att nya utfästelser om pensionsrätt genom huvudmannens

försorg vid sidan av befattningshavarnas pensionering med tilllämpning

av SPA-reglementet icke få förekomma. Enligt skolöverstyrelsens

mening böra dock vissa övergångsbestämmelser meddelas i fråga om redan

avtalade pensionsförmåner. Liknande övergångsanordningar förordas även

av styrelserna för Djursholms samskola och Sigtunastiftelsens humanistiska

läroverk.

Med hänsyn till den genom 1950 års principbeslut godtagna anställningsformen

för ordinarie lärare vid privatläroverken synas enligt nyssnämnda

myndigheters mening de av utredningen föreslagna bestämmelserna med

anledning av lärarnas förflyttningsskyldighet ej påkallade. Statens pensionsanstalt

har fäst uppmärksamheten på att den sålunda beslutade anställningsformen

kan inverka på lärarnas pensionsrätt bl. a. i fall av förflyttning

till annan befattning.

Beträffande rektorernas pensionering har skolöverstyrelsen, med hänvisning

till det åt 1941 års lärarlönesakkunniga lämnade utredningsuppdraget

i fråga om rektorernas anställnings- och avlöningsförhållanden, icke ansett

sig böra taga ställning till de av pensionsutredningen härutinnan framlagda

förslagen.

Enligt utredningens andra alternativ, vari förutsättes att rektor tillsättes

medelst förordnande på viss tid, skall rektor, för det fall han återgår till av

honom innehavd lärarbefattning, få bibehållas vid rektors pensionsrätt, därest

lian innehaft rcktorsförordnandet i minst 12 år. Härvid har utredningen

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj. ts proposition nr 112.

förutsatt, att någon särskild avgift, motsvarande skillnaden mellan pensionsavgift

för rektor och ämneslärare, ej skulle uttagas i lärarbefattningen.

Med hänsyn till den avvägning av kostnaderna mellan staten och huvudmännen

som i princip gäller vid tillämpning av SPA-reglementet, anser sig

statskontoret för sin del böra ifrågasätta, att såsom villkor för ett dylikt

bibehållande av rektors pensionsrätt bör uppställas, att huvudmannen svarar

för den högre pensionsavgiften.

Flick- och samskolelärarnas riksförbund uttalar att, om full reciprocitet

skapas mellan enskilda statsunderstödda skolor samt statliga och kommunala

skolor vid rektorstjänsters besättande, det andra alternativet till rektorernas

pensionering synes böra komma till användning.

Styrelserna för vissa skolor ha erinrat att det vid de enskilda gymnasierna

endast finnes studierektorer. Styrelserna ifrågasätta, om icke dessa studierektorer,

som ensamma svara för skolans verksamhet, borde kunna tillerkännas

pensionsrätt såsom rektorer vid motsvarande statliga eller kommunala

högre skolor.

Styrelsen för Lundsbergs skola uttalar önskemålet, att i det blivande pensionsreglementet

klart utsäges, att förmånerna skola helt motsvara dem, som

åtnjutas av lärare i statlig tjänst, och att övergång från statlig tjänst till

tjänst vid statsunderstödd privatskola eller vice versa icke påverkar beräkningen

av löne- och pensionsförmåner.

De av utredningen föreslagna reglerna för tjänstår sberäkning för tid före

reglementets tillämplighet finner skolöverstyrelsen icke tillfredsställande.

Överstyrelsen hänvisar till vad överstyrelsen uttalat i samband med den

provisoriska pensionsregleringen, nämligen att Kungl. Maj:t enligt gammal

praxis plägat medgiva lärare, som övergått i statstjänst, att för pension räkna

sig till godo 2/3 av den tid han tjänstgjort vid statsunderstödda privatskolor,

samt att åtminstone samma förmån, enligt överstyrelsens mening,

borde tillerkännas lärare vid privatläroverk, som erhölle pensionsanslutning

till SPA. Endast under förutsättning att den då aktuella pensionsregleringen

komine att bestå som ett kortvarigt provisorium hade överstyrelsen funnit

en reducering av den ifrågavarande tjänstetiden kunna komma i fråga,

dock icke i vidare mån än till vad som motsvarade den som enligt praxis

fått tillgodoräknas i pensionshänseende. Överstyrelsen uttalar nu, att frågan

om tjänstårsberäkning för tid före de nya pensionsbestämmelsernas tillämplighet,

avseende rektorer, ämneslärare och övningslärare vid privatläroverken

bör göras till föremål för ytterligare överväganden med beaktande av att

enligt 1950 års principbeslut privatläroverkens lärare i lönehänseende skola

erhålla jämställdhet med lärarna vid de allmänna läroverken och högre

kommunala skolorna. En så kraftigt beskuren tjänstårsberäknmgsrätt i

pensionshänseende som den av pensionsutredningen ifrågasatta skulle enligt

överstyrelsen för åtskilliga av privatläroverkens lärare innebära, att deras

nettolöner i realiteten bleve lägre än motsvarande statliga eller kommunala

befattningshavares.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kuwjl. Maj.ts proposition nr 112.

75

Den praxis, som av skolöverstyrelsen åberopats i fråga om tj anstår sberäkningen,

har även berörts av styrelserna för vissa skolor. Om skolorna bidragit

till privatpensionsförsäkring för sina lärare antingen genom uppläggande

av pensionsfond eller genom pensionsförsäkring i privat försäkringsanstalt,

bör enligt styrelsernas mening hänsyn härtill kunna tagas vid det slutgiltiga

fastställandet av den statliga pensionen. Styrelsen för Lunds privata elementarskola

föreslår, att hela den förutvarande tjänstgöringen med undantag av

exempelvis sex terminer tillgodoräknas och finner icke något skäl till att en

lärare, som efter tjänstgöring vid privatläroverk övergår till statsläroverk,

skall i pensionshänseende behandlas bättre än en lärare, som efter pensionsregleringen

kvarstår i sin tjänst.

Beträffande pensionsålderns inträde föreslår styrelsen för Djursholms

samskola, att i 39 § bör av bl. a. organisatoriska skäl intagas hänvisning till

10 b i stället för till 10 a i 38 §. Detta skulle innebära, att pensionsåldern

inträder vid utgången av den tolvmånadersperiod, omfattande tiden från

och med den 1 juli ett år till och med den 30 juni nästföljande år, under vilken

i 10 § avsedd och i 39 § angiven levnadsålder uppnås. Denna anordning

tillämpas för närvarande vid skolan.

Beträffande vissa övergångsanordningar påpekar skolöverstyrelsen, att i

kungörelserna 1949: 727 och 728 finnas vissa övergångsbestämmelser angående

pensionsåldern. Därest bestämmelser av motsvarande innebörd

skulle efter definitiv pensionsreglering bli tillämpliga för de lärarinnor, vilka

tillhört LP A, synas enligt överstyrelsen de befattningshavare, som vid reglementets

ikraftträdande uppnått 60 års ålder, omedelbart kunna avgå med

pension enligt de nya bestämmelserna. För övriga lärarinnor föreslår överstyrelsen,

att pensionsåldern övergångsvis skall kunna inträda mellan 61

och 64 års ålder (med förskjutning uppåt beroende på levnadsåldern vid

reglementets ikraftträdande).

Vid utfärdande av tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala

skolor (SFS 1939: 376) meddelades en övergångsbestämmelse, som

gjorde det möjligt för kvinnlig befattningshavare, vilken före reglementets

ikraftträdande uppnått en levnadsålder av 55 år, att avgå med ålderspension

vid 60 års ålder, under förutsättning att reglementet i samband med kommunalisering

av enskild läroanstalt under tiden 1 juli 1939—30 juni 1940

erhållit tillämpning å henne. Det synes överstyrelsen önskvärt, att även de

lärarinnor vid privatläroverken, som vid nu ifrågavarande reglementes

ikraftträdande tillhöra LPA och uppnått 55 års ålder, må kunna erhålla

ålderspension vid 60 års ålder. Medgivande härtill bör dock endast lämnas

efter prövning i varje särskilt fall av skolöverstyrelsen. Med hänsyn till

lärarinnornas vid privatläroverken åldersfördelning torde dessa medgivanden

enligt överstyrelsens uppfattning få synnerligen begränsad räckvidd.

Flick- och samskolelärarnas riksförbund och styrelsen för Djursholms

samskola anföra liknande synpunkter. Sistnämnda styrelse ifrågasätter, om

det inte vore lämpligt att giva en dylik bestämmelse om rätt att tillämpa

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

lägre pensionsålder generell räckvidd, varigenom ett privatläroverk även

framdeles skulle kunna tillämpa exempelvis 5 års lägre pensionsålder än

den normala i sådana speciella fall, då en förtidspension skulle bedömas

vara ur skolans synpunkt önskvärd. Styrelsen anser icke, att kostnaderna

för förtidspensionen under den tid, som föregår den normala pensionsåldern,

till någon del skulle bäras av staten utan anser det rimligt, att kostnaderna

härför helt bäras av skolan.

Läroverkslärarnas riksförbund anser önskvärt, att det i anslutning till

övergångsbestämmelserna, enligt vilka t jänstår sberäkning utan er läggande

av engångsavgift skall erhållas för hälften av den tid för vilken tjänstårsberäkning

mot erläggande av dylik avgift kan medgivas vid tillämpning av

SPA-reglementet, uttalas att den återstående del av avgiften, som erfordras

för att arbetstagaren skall för pension få tillgodoräkna sig hela sin tjänstgöringstid,

bör erläggas av huvudmannen.

De i ärendet hörda myndigheterna ha icke haft någon erinran mot den av

utredningen föreslagna avvecklingen av nuvarande pensionsanordningar.

Riksräkenskapsverket har dock ansett, att hithörande frågor påkalla fortsatta

överväganden för lösande av de detaljproblem, som uppställa sig vid

ett genomförande av utredningens förslag. I detta sammanhang kan nämnas,

att styrelsen för Fjellstedtska skolan framhållit, att den Fjellstedtska

skolans pensionsfond, som i betänkandet omnämnes, kan bära de för de berörda

befattningshavarnas pensionering enligt 7 § SPA-reglementet utgående

årliga avgifterna, men att fonden jämväl avser pensionering av direktor

och övriga befattningshavare i stiftelsens tjänst.

Skolöverstyrelsen, Flick- och samskolelärarnas riksförbund, läroverkslärarnas

riksförbund och styrelsen för Djursholms samskola ha uttalat

önskemål om en omreglering av äldre pensioner, som redan utgå till pensionerade

privatskolelärarinnor.

Departementschefen.

I propositionen 1950: 232 angående principerna för en lönereglering för

lärarna vid de statsunderstödda privatläroverken m. m. har uttalats, att frågan

om pensionsreglering för ifrågavarande lärare torde få föreläggas 1951

års riksdag. I det föregående har jag framlagt förslag till åtgärder för genomförande

av den av 1950 års riksdag i princip beslutade löneregleringen

för de statsunderstödda privatläroverkens lärarpersonal jämte vissa förslag

till lönereglering för lärarpersonalen vid fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala och lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Samtidigt med genomförandet

av dessa löneregleringar torde även en pensionsreglering böra komma

till stånd för omförmälda personal.

Såsom jag i det föregående anmärkt har en provisorisk pensionsreglering

redan möjliggjorts för lärarpersonalen vid de statsunderstödda privatläroverken.

Därvid har denna personal inordnats under SPA-reglementet. En

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

tillämpning av detta reglemente synes mig också vara den lämpliga formen

för ett definitivt ordnande av pensioneringen för nämnda befattningshavare.

Pensionsregleringen torde böra omfatta rektorer och lärare vid de förut

berörda statsunderstödda privatläroverken samt vid fackskolan i Uppsala

och vid lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Vid övriga i det föregående

omnämnda privata läroanstalter anställda rektorer och lärare, vilka föreslagits

skola erhålla endast provisorisk löneförbättring, böra däremot icke

pensionsregleras i detta isammanhang. För närvarande tillhöra dessa sistnämnda

befattningshavare SPA-reglementets tillämpningsområde såsom innehavare

av befattningar inordnade under grupp B, d. v. s. befattningar med

i allmänhet frivillig anslutning. Det torde närmast ankomma på vederbörande

huvudmän att taga initiativ till en pensionsförbättring för denna personal.

Pensionsregleringen bör vidare liksom löneregleringen begränsas till att avse

rektorer och lärare. Övriga befattningshavare vid nu ifrågavarande läroanstalter

böra icke omfattas av pensionsregleringen.

Den provisoriska pensionsregleringen avser även lärarpersonalen vid Gävle

borgarskolas mellanskola. Övrig lärarpersonal vid denna läroanstalt är också

inordnad under SP A-reglementet. Statens pensionsanstalt har uttryckt viss

tveksamhet, huruvida lärare eller i varje fall rektor vid läroanstalten i dess

egenskap av enskild mellanskola utan vidare bör vinna anslutning till pensionsanstalten.

Denna tveksamhet har föranletts av läroanstaltens speciella

organisation. Förutom mellanskolan består nämligen anstalten av ytterligare

två avdelningar, nämligen ett statsunderstött handelsgymnasium och en statsunderstödd

handelskurs. Ledningen är gemensam för de tre avdelningarna.

Vid avlåtandet av propositionen 1949: 200 med förslag rörande pensionering

genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare

anmärkte föredragande departementschefen, att en del lärare med full tjänstgöring

vid nämnda läroanstalt regelmässigt ha tjänstgöringen fördelad på

flera av anstaltens tre avdelningar. Enligt föredragandens mening borde befattning

vid anstalten kunna förenas med pensionsrätt oberoende av huru

tjänstgöringen vore fördelad. För att detta skulle kunna ske syntes det ändamålsenligast

att SP A-reglementet så utformades, att det kunde tillämpas

å varje lärare vid borgarskolan, som icke omfattades av den provisoriska

pensionsregleringen. I anslutning till nämnda uttalande bör enligt min mening

mellanskolans lärare icke uteslutas vid den definitiva regleringen. Närmare

bestämmelser i detta hänseende torde få meddelas av Kungl. Maj:t.

Med hänsyn till att anstaltens rektor även förestår andra avdelningar inom

läroanstalten än mellanskolan och att hans lönegradsplacering enligt vad jag

i det föregående föreslagit bör bestämmas av Kungl. Maj :t, bör det ankomma

på Kungl. Maj:t att efter ytterligare överväganden taga ställning jämväl till

frågan om pensionsreglering för rektorsbefattningen och formerna härför.

Vad angår pensionsbestämmelscrnas utformning anser jag, att pensionsutredningens

förslag med i det föregående omförmälda justeringar och i det

efterföljande angivna jämkningar i huvudsak kan godtagas. Därvid bör det

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

av utredningen föreslagna andra alternativet komma till användning i avseende

å de statsunderstödda privatläroverkens rektorer. Dessa böra nämligen

enligt vad jag tidigare angivit erhålla förordnandetjänster i lönegrad

Cb. Pensionsklasserna för dessa rektorer böra bestämmas till att motsvara

de löneklasser, som enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

svara mot där angivna begynnelseunderlag för vederbörande lönegrader.

Rektor stjänsten vid fackskolan har av mig föreslagits erhålla lönegradsplaceringen

Ca 31. För denna tjänst torde pensionsklassen böra fastställas

till 1: 33 i likhet med vad som i annat sammanhang föreslås för bland

annat rektorstjänsterna vid folkhögskolorna. För realskolornas rektorer gäller

motsvarande pensionsunderlag.

I anledning av att styrelserna för vissa skolor erinrat att vid vissa enskilda

gymnasier endast finnas studierektorer bör påpekas, att sådan befattningshavare

bör i pensionshänseende behandlas såsom vanlig rektor oavsett tjänstebenämningen,

därest han såsom heltidsanställd ensam svarar för skolans

verksamhet. Lönegradsplaceringen för sådan rektor bör, såsom jag i det

föregående anmärkt, bestämmas av Kungl. Maj :t.

De av pensionsutredningen föreslagna bestämmelserna i anledning av

lärarnas förflyttningsskyldighet ha utformats med utgångspunkt från vad

1944 års lönekommitté för privatläroverken föreslagit i fråga om anställningsform

för privatläroverkens lärare. Genom 1950 års principbeslut har

emellertid anställningsformen avsetts skola bli en annan. Dessutom har genom

kungörelsen den 9 juni 1950 (nr 420) om ändring i SPA-reglementet

införts en allmän bestämmelse, som reglerar pensionsförhållandena för det

fall, att befattningshavare, som icke kan från sin befattning uppsägas, utan

något sitt förvållande förflyttats till annan med pensionsrätt enligt reglementet

förenad befattning. De av utredningen föreslagna bestämmelserna

avseende sådana fall torde alltså numera icke vara påkallade.

Däremot torde pensionsförhållandena böra regleras för det fall, att en vid

statsunderstött privatläroverk anställd lärare, som icke kan uppsägas, utan

eget förvållande förflyttas till befattning med pensionsrätt enligt annat pensionsreglemente

än SPA-reglementet. Såsom jag tidigare anfört bör nämligen

lärare vid statsunderstödd läroanstalt, som beröres av nu förevarande löneregleringar,

även kunna förflyttas till annan ordinarie tjänst, som avses i

3 § 1 mom. andra stycket statens allmänna avlöningsreglemente eller till lärartjänst

vid folkskoleväsendet. Sker sådan förflyttning bör befattningshavaren

icke få sina pensionsförmåner försämrade genom förflyttningen. Föreskrifter

härom torde böra inflyta i SPA-reglementet.

Beträffande tjänstårsberäkningen för tid före anslutningen till SPA-reglementet

kan jag icke finna skäl att, såsom skolöverstyrelsen och styrelserna

för vissa skolor förordat, tillämpa andra regler än de som gälla för andra

befattningshavare, som anslutas till SPA-reglementet. Att sätta privatläroverkens

lärarpersonal i särställning torde icke böra ifrågakomma i anledning

av att de enligt praxis plägat tillerkännas en gynnsammare tillgodoräkning,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 112. 79

vid inträde i statstjänst. Jag biträder alltså pensionsutredningens förslag i

detta hänseende.

I ärendet har ifrågasatts, om det icke vore lämpligare att låta pensionsåldern

inträda vid utgången av juni månad i stället för vid utgången av det

kalenderhalvår, under vilket föreskriven pensionsålder uppnås. Ehuru skäl

kunna anföras för att pensionsåldern skall inträda vid verksamhetsårets utgång,

är jag icke beredd att föreslå annan anordning än den som för närvarande

tillämpas vid de allmänna läroverken och de högre kommunala

skolorna.

Den av utredningen föreslagna pensionsregleringen torde även böra i huvudsak

tillämpas på lärarpersonalen vid fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala samt lanthushållningsseminariet å Rimforsa med de tillägg, som

förut angivits beträffande pensionsklass för fackskolans rektor. Å sistnämnda

befattningshavare torde i övrigt böra tillämpas i huvudsak samma

bestämmelser, som skola gälla för lärarna vid skolan.

Vad övningslärarna beträffar torde deras pensionsfråga böra lösas på

motsvarande sätt som vid de allmänna läroverken eller de högre kommunala

skolorna.

Nya utfästelser om pensionsrätt vid sidan om SPA-reglementet torde icke

böra få förekomma från huvudmännens sida. Vissa övergångsbestämmelser

i fråga om redan gjorda utfästelser böra dock gälla. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att utfärda av pensionsregleringen påkallade övergångsföreskrifter,

bl. a. i fråga om pensionsålderns inträde för befattningshavare, som

före pensionsregleringens genomförande haft rätt att avgå med pension vid

tidigare tidpunkt än den som enligt de nya bestämmelserna kommer att gälla.

Frågan om omreglering av redan utgående pensioner torde böra upptagas

i annat sammanhang.

Nu befintliga pensionsanordningar synas i möjligaste mån böra avvecklas.

Jag har ingen erinran mot pensionsutredningens förslag i fråga om avveckling

av lärarinnornas pensionsanstalt.

Riksdagens bemyndigande torde böra inhämtas för Kungl. Maj: t att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i det föregående anförts göra erforderliga

ändringar och tillägg i SPA-reglementet.

Pensionsregleringen bör liksom löneregleringarna träda i kraft den 1 juli

1951.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda i skilda hänseenden anförts hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de av mig förordade förslagen till

1) omreglering av anställnings- och löneförhållandena för

rektorerna vid de högre kommunala skolorna in. in.,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

2) löne- och pensionsreglering för rektorer och lärare vid

vissa statsunderstödda privata läroanstalter,

3) löneförbättring för lärarpersonalen vid vissa statsunderstödda

privata handarbets- och skolköksseminarier;

dels i anslutning härtill bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i det föregående anförts

utfärda bestämmelser om ändring i avlöningsreglementet

för övningslärare och reglementet för pensionering genom

statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare;
dels

ock bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som kunna visa sig erforderliga för genomförandet

av nämnda förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Hauschildt.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 112. 81

Innehållsförteckning.

I. Inledning......................................................... 2

II. 1950 års principbeslut angående privatläroverken...................... 4

III. Rektorernas anställnings- och avlöningsförhållanden..................... 6

A. Gällande bestämmelser.......................................... 6

B. 1944 års lönekommittés för privatläroverken förslag och däröver avgivna

yttranden................................................ 9

C. 1941 års lärarlönesakkunnigas förslag och däröver avgivna yttranden 11

Departementschefen................................................ 24

IV. Lönereglering m. m. för lärarpersonalen vid vissa andra statsunderstödda

privata läroanstalter................................................ 28

A. Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.......................... 28

B. Lanthushållningsseminariet å Rimforsa............................ 42

G. Övriga handarbets- och skolköksseminarier........................ 43

Departementschefen................................................ 51

V. Avlöningsbestämmelsernas utformning m. m........................... 54

VI. Pensionsreglering för privatläroverkens lärare m. fl..................... 58

A. Nuvarande pensionsförhållanden vid privatläroverken................ 58

B. 1944 års pensionsutrednings förslag och däröver avgivna yttranden.... 60

Departementschefen................................................ 76

Hemställan........................................................ 79

6 llihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 112.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. SU 1951:164 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 23 i texten
  2. JoU 1951:30 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till lägre lantbruksundervisning m. m. för budgetåret 1951/52 jämte i ämnet väckta mo s. 4 i texten
  3. Rskr. 1951:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående lönerevision för vissa chefstjänstemän m. m. a1 i texten
  4. SU 1951:129 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneoch pensionsreglering för lärare vid vissa statsunderstödda privata läroanstalter m. m. jämte i s. 1 i texten