Sök i Ratio Lex

Angående anordnande av en allmän jordbruksräkning under år 1951

1951-01-12 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:14, Angående anordnande av en allmän jordbruksräkning under år 1951

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

1

Nr 14.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anordnande

av en allmän jordbruksräkning under år 1951; given

Stockholms slott den 12 januari 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att en allmän jordbruksräkning skall anordnas

under år 1951.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 14.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om anordnande

av en allmän jordbruksräkning under år 1951 och anför därvid följande.

A. Inledning.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 216 till 1927 års riksdag om anordnande

av en allmän jordbruksräkning i samband med den allmänna fastighetstaxeringen

år 1928 förutsattes, att dylika räkningar skulle återupprepas

vid nämnda taxeringar. Senare ha också i överensstämmelse därmed allmänna

jordbruksräkningar verkställts åren 1932, 1937 och 1944 i samband

med de allmänna fastighetstaxeringarna åren 1933, 1938 och 1945. Jordbruksräkningen

år 1944 beslöts av 1944 års riksdag, sedan Kungl. Maj :t,

efter framställning från statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen, den

25 februari 1944 framlagt proposition (nr 208) därom. Kungörelse om denna

allmänna jordbruksräkning utfärdades den 15 juli 1944 (nr 525). Räkningen

ägde rum den 15 september samma år i anslutning till den allmänna

fastighetstaxeringen.

Gällande taxeringsförordning förutsätter, att allmän fastighetstaxering

skall äga rum vart femte år. Efter 1945 års allmänna fastighetstaxering

skulle således ha följt en sådan taxering år 1950. Denna har emellertid

genom särskilda beslut uppskjutits till år 1952. Fastighetsdeklarationerna

till den allmänna fastighetstaxeringen år 1952 skola avlämnas senast den

15 september 1951.

I gemensam skrivelse till Kungl. Maj :t den 2 februari 1949 framlade

statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen förslag till anordnande av

en allmän jordbruksräkning hösten 1949 i anslutning till den allmänna

fastighetstaxering, som antogs skola äga rum år 1950. På grund av uppskovet

med den allmänna fastighetstaxeringen föranledde denna framställning

ingen åtgärd. Statistiska centralbyrån har emellertid nu i skrivelse

den 31 augusti 1950 hemställt, att en allmän jordbruksräkning skall anord
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Knngl. Maj:ts proposition nr 14.

nas år 1951, och samtidigt äskat anslag för ändamålet, såvitt gäller medelsbehovet

för nästa budgetår. I anledning härav torde jag nu få upptaga frågan

om anordnande av en ny allmän jordbruksrälcning.

B. 1944 års jordbrultsräkning.

Vid jordbruksräkningarna åren 1927, 1932 och 1937 insamlades alla för

räkningarna erforderliga uppgifter å fastighetsdeklarationerna. År 1944 var

förfaringssättet ett annat. Beträffande jordbruksfastighet inhämtades nämligen

då uppgifterna för jordbruksräkningen på en särskild blankett, som

åtföljde fastighetsdeklarationen. För annan fastighet användes liksom tidigare

fastighetsdeklarationen. På grund av att uppgifterna för jordbruksfastighet,

vilka vid en jordbruksräkning ha den ojämförligt största betydelsen,

inhämtades på en särskild blankett, kunde bearbetningen inom statistiska

centralbyrån påbörjas omkring ett halvt år tidigare än förut varit

fallet. Resultaten av 1944 års jordbruksräkning färdigställdes mer än ett

år snabbare än resultaten av räkningen år 1937. Till betydande del torde

detta ha berott på nämnda förhållande.

Enligt taxeringsförordningen den 28 september 1928 åligger det på landet

beredningsnämndernas ordförande och i städerna fastighetstaxeringsnämndernas

ordförande att tillhandahålla deklarationsblanketter, att på

begäran lämna erforderliga upplysningar om deklarationsskyldigheten och

sättet för dess fullgörande, att ordna och granska avlämnade deklarationer

samt att införskaffa felande deklarationer. I kungörelsen angående

1944 års jordbruksräkning föreskrevs, att nämnda personer även skulle

tillse, att alla uppgiftsskyldiga avgivit uppgifter för jordbruksräkning.

Liksom vid tidigare jordbruksräkningar utsågos emellertid särskilda organ,

vilka skulle utföra det arbete som särskilt erfordrades för jordbruksräkningen.

Enligt gällande allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation

skall hushållningssällskap biträda med alt införskaffa uppgifter till jordbruksräkningar.

Vid jordbruksräkningen år 1944 anlitade sällskapen därvid

i främsta rummet sina sockenavdelningar. Där organisationen av dessa

icke var tillräckligt stark, anförtroddes uppdraget i vissa fall åt andra, sällskapen

underlydande organ. I några fall träffades överenskommelse med

beredningsnämnderna om att dessa mot särskild ersättning skulle ombesörja

även det för jordbruksräkningen erforderliga arbetet. I vissa fall anlitade

sällskapen slutligen särskilt kvalificerade personer med agronomutbildning

eller praktisk jordbrukserfarenhet såsom biträden för den lokala

kontrollen och granskningen vid jordbruksräkningen. Denna lokala

kontroll och granskning måste vid 1944 års jordbruksräkning göras grundligare

än förut. Enär bearbetningen som nämnts påbörjades ett halvt år

tidigare än vanligt hade sällskapen nämligen icke tillgång till fastighetstaxeringslängdcma

vid den centrala granskning de skulle verkställa innan

materialet insändes till statistiska centralbyrån.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

Statistiska centralbyrån påbörjade bearbetningen av det inkomna materialet

med en mindre personal under senare delen av januari 1945. Personalen

utökades sedermera, så att den snart uppgick till ett 70-tal personer

utom ledaren. Den slutliga redogörelsen för räkningen förelåg färdig i manuskript

den 26 september 1946 men utkom i tryck först den 10 december

samma år, till stor del beroende på svårigheter för tryckeriet.

Såsom ersättning till hushållningssällskapen för arbete i samband med

jordbruksräkningen anvisades på riksstaten för budgetåret 1945/46 under

sjunde huvudtiteln ett reservationsanslag å 60 000 kronor.

Inom statistiska centralbyrån disponerades till avlöningar och omkostnader

vid jordbruksräkningen sammanlagt 308 288 kronor. Detta belopp utgjorde

emellertid icke hela kostnaden. Vissa viktiga uppgifter, som bruka

medtagas vid jordbruksräkningarna, nämligen om åkerjordens användning

och om antalet kreatur, ingingo nämligen icke bland de uppgifter, som införskaffades

för 1944 års jordbruksräkning. Dessa uppgifter inhämtades och

bearbetades i stället redan vid den allmänna arealinventering och kreatursräkning,

som ägde rum den 1 juni 1944. Enligt statistiska centralbyrån och

lantbruksstyrelsen kan det uppskattningsvis antagas, att kostnaderna för

jordbruksräkningen skulle ha blivit omkring en tredjedel högre, om uppgifterna

i fråga insamlats direkt till jordbruksräkningen och bearbetats i

samband med övriga uppgifter för densamma.

Bortsett från anslaget till hushållningssällskapen uppgingo kostnaderna

för 1944 års jordbruksräkning, som nyss sagts, till sammanlagt 308 288

kronor. Med tillägg av nämnda uppskattade belopp skulle hela kostnaden

ha uppgått till omkring 410 000 kronor. Medräknas även ersättningen till

hushållningssällskapen blir det totala utgiftsbeloppet cirka 470 000 kronor.

C. Förslaget till jordbruksräkning år 1949.

Som skäl för att en allmän jordbruksräkning skulle

anordnas år 1949 åberopade statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen

i sin skrivelse den 2 februari 1949, att sådana räkningar vore avsedda

att hållas i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna. Härutöver

erinrades om att FAO tagit initiativ till en världsjordbruksräkning omkring

år 1950 samt till att statistiska centralbyrån vid en konferens med representanter

för de övriga nordiska ländernas jordbruksstatistik haft tillfälle

att jämföra de olika nordiska ländernas planer på en jordbruksräkning

vid eller omkring nämnda tid.

Om sättet för inhämtande av uppgifter till jordbruksräkningen

anfördes i skrivelsen, att det denna gång syntes lämpligt att liksom

vid 1944 års räkning inhämta uppgifterna för jordbruksfastighet på en

särskild blankett, som skulle avlämnas tillsammans med fastighetsdeklarationen

men som tidigare än denna kunde göras till föremål för statistisk bearbetning.

Däremot borde uppgifterna för annan fastighet än jordbruksfas
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

tighet inhämtas på fastighetsdeklarationsformuläret med hänsyn till dels

svårigheterna att eljest erhålla uppgifter från alla smärre fastigheter, dels

de jämförelsevis fåtaliga uppgifter, som erfordrades. Emellertid borde denna

gång, liksom fallet varit vid tidigare jordbruksräkningar utom 1944 års,

uppgifter om åkerjordens användning och kreaturens antal införskaffas i

samband med jordbruksräkningen. Det hade nämligen vid 1944 års räkning

visat sig vara mycket svårt att inarbeta de uppgifter härom, som inhämtats

vid 1944 års arealinventering och kreatursräkning, i de övriga, och noggrannheten

hade måst eftersättas i viss mån. Det vore för övrigt ovisst om

arealinventering och kreatursräkning skulle komma till stånd år 1949.

Jag vill här anmärka, att allmän arealinventering och kreatursräkning

gjordes år 1949 men ej år 1950.

Beträffande frågan, vilka uppgifter som borde införskaffas,

anförde ämbetsverken inledningsvis, alt de samrått med eller inhämtat

upplysningar från vissa myndigheter och andra intresserade, nämligen

1948 års statistikutredning, statens livsmedelskommission, hästuttagningsmyndigheten

inom arméförvaltningen, elkraftutredningen, statens maskinoch

redskapsprovningsanstalter, Sveriges lantbruksförbund samt Sveriges

pälsdjursuppfödares riksförbund. Ämbetsverkens förslag innebure, att uppgiftsskyldigheten

borde ha i stort sett samma omfattning som vid 1944

års räkning. I det förslag till uppgiftsblankett, som ämbetsverken uppgjort

och som fogats vid deras skrivelse, hade dock vissa nya frågor medtagits,

exempelvis omfattningen av den åkerareal, som överförts till annat ägoslag,

av den åkerareal, som behövde täckdikas, samt den ungefärliga mängd foder,

som år 1949 lagts in i silos. En annan nyhet av betydelse vore, att uppgifter

begärdes om åkerjordens användning till trädgårdsodling samt om antalet

fruktträd och bärbuskar.

I skrivelsen anfördes rörande denna fråga bland annat följande.

Uppgifterna om sambruksförhållanden, fastighetens areal, nyodlingar,

täckdikning, gödselvård, ensileringsanläggningar, vattenledning och avlopp

samt användning av elektrisk ström äro helt desamma eller föga avvikande.

Nya frågor äro i detta sammanhang huru stor areal åker, som överförts

till annat ägoslag, huru stor areal, som ytterligare behöver täckdikas samt

om kvantiteten i silos år 1949 inlagd fodermängd. Den tidigare frågan om

gödselstad med botten av annat material än cement har däremot synts

överflödig. Beträffande åkerjordens användning äro uppgifterna i huvudsak

de vanliga. En nyhet av betydelse är att, i motsats mot vad fallet var år

1944, uppgifter medtagits om trädgårdsodling samt odling av fruktträd och

bärbuskar. Uppgifterna om trädgårdsodlingen äro mycket summariska, men

ämbetsverken ha för avsikt att senare upptaga till behandling frågan om en

fullständigare inventering av mera betydande odlingar, handelsträdgårdar

och plantskolor. Orsaken till att några uppgifter av nämnda slag icke medtogos

år 1944 var, alt en trädgårdsinventering verkställdes i samband med

1943 års arealinventering. Beträffande husdjuren är alt märka, att pälsdjuren

medtagits. Tidigare ha särskilda, ganska ingående pälsdjursräkningar

företagits, nämligen åren 1937, 1939 och 1945. Då en rätt stark tillbakagång

ägt rum i fråga om pälsdjursaveln, synes någon särskild pälsdjursräkning

icke under nuvarande förhållanden vara erforderlig, utan det torde

vara tillräckligt att uppgifter om antalet djur medtagas vid jordbruksräk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Ulaj. ts proposition nr 14.

ningen. Beträffande maskiner ha jämfört med år 1944 vissa ändringar föreslagits

såväl i fråga om vilka slag, som böra medtagas, som i fråga om frågeställningen.

Det är meningen att uppgifterna om antalet maskiner skola

kompletteras genom förfrågningar hos maskinstationer och maskinhållare,

som icke ha eget jordbruk. För annan fastighet än jordbruksfastighet skulle

endast inhämtas uppgifter om arealen, åkerjordens användning, trädgårdssamt

frukt- och bärodling ävensom antalet husdjur.

De för jordbruksräkningen lämnade uppgifterna borde enligt ämbetsverken

behandlas i stort sett likadant som vid 1944 års jordbruksräkning.

Beredningsnämndernas ordförande på landet och taxeringsnämndernas ordförande

i städerna borde åläggas tillse, att de uppgiftsskyldiga avgåvo uppgifterna.

Såvitt gällde uppgifterna om jordbruksfastighet borde ordförandena

senast den 1 november 1949 ha lämnat dessa till hushållningssällskapens

lokala organ. Dessa skulle kontrollera och granska uppgifterna i överensstämmelse

med statistiska centralbyråns anvisningar och med anlitande

av taxeringslängderna. Därpå borde de insända uppgifterna till hushållningssällskapen.

De sistnämnda skulle efter en central granskning sända

dem vidare till centralbyrån. Självdeklarationerna för annan fastighet borde,

liksom vid 1944 års jordbruksräkning, av länsstyrelserna respektive överståthållarämbetet

insändas till statistiska centralbyrån.

Ämbetsverken berörde vidare frågan om användningen av fastighetstaxeringslängderna

vid bearbetningen av uppgifterna för jordbruksräkningen

och anförde därom bland annat följande.

Vid sin bearbetning av uppgifterna till jordbruks!’ökningarna behöver statistiska

centralbyrån ha tillgång till fastighetstaxeringslängderna. Primärmaterialet

kan nämligen trots den lokala kontrollen stundom vara ofullständigt.

Det är då nödvändigt att göra jämförelser med längderna och föranstalta

om erforderliga kompletteringar av uppgifterna. Vidare behövas

längderna i många fall för att göra det möjligt att fastställa brukningsenheternas

omfattning. Som brukningsenhet räknas i jordbruksstatistiken

varje jordbruk med mer än 0,25 hektar åker, som i avseende på driften utgör

ett och samma företag och drives med en och samma arbetsstyrka. En

brukningsenhet kan alltså bestå av flera fastigheter, stundom belägna i olika

socknar. Vid jordbruksräkningen år 1937 påbörjades bearbetningen för statistiskt

ändamål först sedan hela fastighetstaxeringsmaterialet kunde ställas

till förfogande, det vill säga efter den 15 juli taxeringsåret. Till följd av förfaringssättet

med särskilda blanketter för de jordbruksstatistiska uppgifterna

beträffande jordbruksfastighet kunde vid 1944 års räkning arbetet i

centralbyrån påbörjas redan under senare delen av januari taxeringsåret.

Den del av bearbetningen, som krävde tillgång till fastighetslängderna, måste

emellertid uppskjutas till efter den 15 juli. Detta har visat sig vara förenat

med olägenheter. Det skulle därför vara till stor fördel, om fastighetslängderna

vid jordbruksräkningen år 1949 kunde få disponeras tidigare än

den 15 juli. På sina håll har visserligen ifrågasatts en återgång till det tidigare

förfaringssättet att börja den statistiska bearbetningen först efter den

15 juli taxeringsåret. Ett sådant dröjsmål skulle emellertid vara att starkt

beklaga. Det visade sig nämligen vid 1944 års räkning, att resultaten rönte

en mycket stark efterfrågan. Sannolikt torde detta i ännu högre grad bli

fallet i fråga om 1949 års räkning, enär uppgifterna i stor utsträckning

torde bli nödvändiga för rationaliseringen på jordbrukets område.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

7

Ämbetsverken framställde fördenskull det önskemålet, att fastighetslängderna

om möjligt skulle bli tillgängliga för statistiska centralbyrån tidigare

än den 15 juli taxeringsåret. I skrivelsen erinrades i anslutning härtill om

att centralbyrån i yttrande den 14 april 1948 över en till centralbyrån remitterad

framställning från lantmäteristyrelsen den 31 december 1947 framlagt

ett förslag, som skulle göra det möjligt för centralbyrån att senast den

25 april taxeringsåret få avskrifter av längderna, vilka sedan skulle överlämnas

till lantmäterikontoren.

I fråga om kostnaderna för den planerade jordbruk sräkningen

anförde ämbetsverken till en början att ersättning liksom

vid föregående räkningar borde utgå till hushållningssällskapen för dessas

lokala arbete. Då utgifterna kunde beräknas stiga något jämfört med kostnaderna

år 1944, ansågo ämbetsverken, att sällskapen borde tillerkännas

ett belopp av 70 000 kronor för ändamålet.

Vad kostnadsberäkningarna i övrigt beträffar, utgingo ämbetsverken från

att bearbetningen, liksom vid tre av de föregående jordbruksräkningarna, i

största möjliga utsträckning skulle ske med hjälp av hålkortsmaskiner.

Ämbetsverken ansågo detta nödvändigt med hänsyn till att resultaten då

kunde erhållas fortare och kostnaderna enligt erfarenhet bli avsevärt lägre.

1949 års räkning komme att bli av större omfattning än 1944 års, inräknat

den del av bearbetningen, som utfördes vid sistnämnda års arealinventering

och kreatursräkning. Dels hade en del nya uppgifter föreslagits, dels

ansågs en i vissa avseenden betydligt mera ingående bearbetning bli nödvändig

med hänsyn till de krav, som ställts från olika håll. Ämbetsverken

beräknade avlöningskostnaderna till 540 000 kronor, inklusive 12 procent

rörligt tillägg. Av detta belopp skulle på budgetåret 1949/50 belöpa 160 000

kronor.

Omkostnaderna beräknades till 110 000 kronor, varav 60 000 kronor till

förhyrning av hålkortsmaskiner och inköp av hålkort. Anslagsbehovet för

budgetåret 1949/50 angavs till 22 000 kronor.

Tryckning av formulären för insamling av uppgifter till jordbruksräkningen

antogs liksom år 1944 komma att ske genom statskontorets försorg.

Kostnaden för publiceringen av resultaten förutsattes som förut komma att

bestridas från statistiska centralbyråns anslag till publikationstryck. Dessa

kostnader beräknades därför ej i ämbetsverkens skrivelse. Ej heller beräknades

lokalhyra, som förutsattes bli reglerad genom statens allmänna fastighetsfond.

De totala kostnaderna för den planerade jordbruksräkningen skulle alltså

enligt ämbetsverkens beräkning bli följande:

Ersättning till hushållningssällskapen ................ 70 000

Löner och rörligt tillägg ............................ 540 000

Omkostnader ...................................... 110 000

Summa kronor 720 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

Ämbetsverken framhöllo emellertid, att kostnadsberäkningarna voro

mycket osäkra och kunde bli mer eller mindre jämkade i samband med senare

anslagsäskanden.

D. Statistiska centralbyråns skrivelse den 31 augusti 1950.

I sin nu förevarande framställning framhåller statistiska centralbyrån att

redan sex år förflutit efter den allmänna jordbruksräkningen år 1944. Centralbyrån

anser därför att mycket starka skäl föreligga för att en sådan räkning

skall anordnas år 1951, detta i all synnerhet som räkningen kommer

att få stor betydelse för den numera igångsatta jordbruksplaneringen.

Ämbetsverket förklarar vidare, att det icke finner någon ändring motiverad

i den plan för jordbruksräkningen, som centralbyrån och lantbruksstyrelsen

framlade i sin skrivelse den 2 februari 1949. Däremot böra kostnadsberäkningarna

jämkas. Posten för omkostnader, vilken år 1949 beräknades

till 110 000 kronor, torde sålunda behöva höjas med 18 000 kronor.

Fördelningen av den totala kostnadssumman mellan löner och omkostnader

är även osäker. Slutligen bli kostnaderna beroende på i vad mån

krav på mera ingående bearbetning av materialet komma att framställas.

Ämbetsverket anför om dessa frågor följande.

Om jordbruksräkningen kommit till stånd år 1949, skulle en del av de

vid 1945 års folkräkning använda maskinerna kunnat överflyttas till jordbruksräkningen.

Enligt överenskommelse med International Business Corporation^

avdelningskontor i Stockholm skulle vid sådant förhållande vissa

engångskostnader (tull, frakt m. in.) icke behövt erläggas. Detta erbjudande

står icke längre till buds. Vidare medför devalveringen att högre kurs måste

användas vid omräkning av hyreskostnader och engångskostnader till

svenska kronor.

En omfördelning mellan löner och omkostnader bör även företagas, enär

med inrättandet av den s. k. maskincentralen vid centralbyrån betingelserna

för den maskinella bearbetningen delvis förändrats. Centralbyrån har nämligen

för avsikt att förlägga åtminstone en del av jordbruksräkningens maskinella

bearbetning till maskincentralen. Denna räknar emellertid med att

förhyra mera komplicerade och alltså snabbare och därmed personalsparande

maskintyper än det vid en fristående maskinbearbetning för jordbruksräkningen

skulle vara lämpligt. Enligt förslag av maskincentralens

chef skulle en uppsättning av dylika maskiner för jordbruksräkningens del

draga en kostnad av 72 000 i stället för tidigare beräknade 46 000 kronor.

Ett belopp minst motsvarande skillnaden, 26 000 kronor, skulle i så fall

inbesparas på lönekostnaderna. Kostnaderna för jordbruksräkningen skulle

till följd därav i stället för som tidigare föreslagits fördela sig på följande

sätt:

Löner och rörligt tillägg, reservationsanslag .................. 514 000

Omkostnader ............................................. 154 000

Ersättning till hushållningssällskapen ........................ 70 000

Summa kronor 738 000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

Centralbyrån har övervägt att maskinellt bearbeta uppgifterna för annan

fastighet, vilka tidigare bearbetats manuellt. Skulle detta vid närmare undersökning

visa sig vara lämpligt, skulle följden bli, att en del av personalkostnaderna

måste överföras till maskin- och kortkostnader. Att beräkna

vilket belopp det skulle röra sig om, låter sig svårligen göra vid denna tidpunkt.

Då även i övrigt gränsen mellan de olika anslagen är svår att fastställa,

synes det därför centralbyrån ändamålsenligt, att detta får anstå, till

dess förslag om anslag för budgetåret 1952/53 skola avgivas.

Beträffande kostnaderna för jordbruksräkningen anser sig centralbyrån

slutligen böra påpeka ett förhållande av stor betydelse. Då planen för jordbruksräkningen

uppgjordes i samråd med de i ämbetsverkens skrivelse den

2 februari 1949 angivna myndigheterna och intressenterna hade jordbruksplaneringen

ännu knappast kommit igång. I fråga om de uppgifter, som

böra införskaffas vid jordbruksräkningen, torde icke några utöver de föreslagna

behöva medtagas. Behov av mera ingående bearbetning kan däremot

med hänsyn till jordbruksplaneringen komma att göra sig gällande. Under

hand har t. ex. från lantbruksnämnder förfrågningar framställts angående

en del kommunuppgifter, som icke finnas att tillgå bland resultaten av 1944

års jordbruksräkning. I den händelse krav på flera och mera detaljerade

kommunuppgifter utöver vad centralbyrån ansett böra framläggas skola

beaktas, blir centralbyrån nödsakad att i sina äskanden för budgetåret 1952/

53 inkomma med förslag till höjning av anslagen.

För budgetåret 1951/52 beräknar statistiska centralbyrån anslagsbehovet

till 160 000 kronor som reservationsanslag för avlöningar och 44 500 kronor

för omkostnader.

De nu beräknade omkostnaderna fördela sig på följande sätt,

1. till bränsle, lyse och vatten ett förslagsanslag å 2 000 kronor.

2. till maskinkostnader ett reservationsanslag å 34 000 kronor.

3. till övriga expenser ett förslagsanslag å 8 500 kronor.

I fråga om det till maskinkostnader begärda anslaget anför centralbyrån:

Effektivare men också dyrare stansningsmaskiner böra förhyras. Hyreskostnaderna

för dessa under budgetåret 1951/52 beräknas till 3 000 kronor.

Därtill kommer, att det med hänsyn till planeringen av arbetet inom maskincentralen

anses lämpligt att anskaffa samtliga för jordbruksräkningen

avsedda maskiner redan under våren 1952. Engångskostnaderna, som beräknas

till ca 22 000 kronor, skulle då komma på budgetåret 1951/52. Utgifterna

för hålkort beräknas som tidigare till 9 000 kronor. De totala maskinkostnaderna,

inklusive hålkort, skulle sålunda uppgå till 34 000 kronor.

Då det emellertid föreligger vissa svårigheter vid import av hålkortsmaskincr,

kan leveransen bli försenad, så att den icke hinner att ske förrän

efter 1 juli 1952. Det vore därför lämpligt, om anslaget till maskinkostnader

finge karaktär av reservationsanslag.

E. Departementschefen.

Allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1952 på grundval av uppgifter,

som skola lämnas hösten 1951. Liksom tidigare skett synes det önskvärt

att en allmän jordbruksräkning skall komma till stånd i samband med

denna fastighetstaxering. Jag biträder alltså den framställning härom, soin

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. i samt. Nr 14.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 14.

statistiska centralbyrån nu gjort och som bygger på ett tidigare av centralbyrån

och lantbruksstyrelsen gemensamt framlagt förslag.

Vad statistiska centralbyrån anfört om tillvägagångssättet vid insamlandet

och bearbetningen av de lämnade uppgifterna kan jag i stort sett biträda.

Frågan när fastighetslängderna kunna göras tillgängliga för centralbyrån

torde dock få prövas senare.

Centralbyrån har föreslagit, att vid 1951 års jordbruksräkning skola lämnas

vissa uppgifter utöver vad som insamlades vid räkningen år 1944. Till

en del beror detta på att nu i jordbruksräkningen måste medtagas några

uppgifter, som år 1944 insamlades i annan ordning. Även bortsett härifrån

innebär emellertid förslaget vissa utvidgningar i förhållande till 1944 års

jordbruksräkning. Jämväl kostnaderna beräknas komma att stiga avsevärt.

Centralbyrån har sålunda uppskattat de sammanlagda kostnaderna till

738 000 kronor, vilket innebär en ökning med omkring 270 000 kronor i förhållande

till kostnaderna för närmast föregående jordbruksräkning. Härvid

ha lönekostnaderna beräknats efter den lönenivå, som gällt under år 1950.

Redan den kostnadsökning, som centralbyrån sålunda redovisat, måste

inge betänkligheter. Härtill kommer att kostnadsökningen i själva verket

torde bli ännu större, bland annat på grund av de lönehöjningar som skett

eller äro att förvänta. Jag finner det därför nödvändigt att jordbruksräkningen

i huvudsak begränsas till att avse sådana uppgifter, som äro av särskild

betydelse för planläggningen av jordbrukets produktionsförhållanden

eller för den prisreglerande verksamheten på jordbrukets område. Det

torde härvid icke kunna undvikas, att åtskilliga av de uppgifter som centralbyrån

och lantbruksstyrelsen ansett böra medtagas, måste utelämnas. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva vilka förenklingar som kunna

vidtagas i detta avseende.

Då bearbetningen av det statistiska materialet beräknas komma att påbörjas

redan under första hälften av år 1952, har centralbyrån för nästa

budgetår äskat ett belopp av 160 000 kronor till avlöningar och ett belopp

av 44 500 kronor till omkostnader vid centralbyrån. Denna beräkning av

medelsbehovet för sagda tid torde icke komma att nämnvärt påverkas av

den begränsning av jordbruksräkningen, som jag nyss förordat. På hemställan

av chefen för finansdepartementet ha även i årets statsverksproposition

(VII ht s. 25—27) upptagits anslag för sagda ändamål med de belopp som

centralbyrån begärt. I anslutning härtill synes riksdagens medgivande nu

böra inhämtas till att en ny allmän jordbruksräkning anordnas under

hösten 1951.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva att en allmän jordbruksräkning må anordnas

under år 1951 i anslutning till den kommande allmänna fastighetstaxeringen

och i huvudsaklig överensstämmelse med

de riktlinjer jag nyss angivit.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

11

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:41 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anordnande av en allmän jordbruksräkning under år 1951. s. 1 i texten
  2. JoU 1951:3 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av en allmän jordbruksräkning under år 1951. s. 1 i texten