Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om tillfällig automobilskatt

1951-03-16 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:144, Med förslag till förordning om tillfällig automobilskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

1

Nr 144.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om tillfällig automobilskatt; given Stockholms

slott den 16 mars 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om tillfällig automobilskatt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I syfte att tillföra staten ökade inkomster för att finansiera ofrånkomliga

statliga utgiftsbehov föreslås uttagande av en tillfällig automobilskatt på

personbilar, tyngre motorcyklar, lastbilar och bussar ävensom släpvagnar.

Med skatten avses jämväl att i viss mån dämpa den nuvarande starka

efterfrågan på personbilar och tyngre motorcyklar. Skattesatserna föreslås

skola bli desamma som för den ordinarie automobilskatten, vilket m. a. o.

innebär att fordonsskatten fördubblas. Den nya skatten är avsedd att utgöras

i första hand för nästa budgetår; skatteplikt skall åvila fordon, som äro

registrerade den 1 juli 1951 eller som registreras under budgetåret. Skatten

beräknas tillföra statskassan omkring 105 miljoner kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 133.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Förslag

till

förordning om tillfällig automobilskatt.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För automobil eller släpvagn, som avses i förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) om automobilskatt och som efter vad därom är särskilt stadgat

blivit här i riket registrerad, skall — utöver automobilskatt jämlikt nyssnämnda

förordning — till staten erläggas tillfällig automobilskatt enligt vad

i denna förordning sägs.

Att i vissa fall tillfällig automobilskatt skall erläggas jämväl för automobil

eller släpvagn, vilken, ehuru den bort här i riket registreras, icke blivit

införd i automobilregister, följer av vad nedan i 8 § stadgas.

2 §•

Från skatteplikt enligt denna förordning undantages automobil eller släpvagn,

som avses i 1 § tredje stycket eller 2 § a) eller b) förordningen om

automobilskatt.

Från skatteplikt undantagas vidare

1) motorcykel, som är inrättad såsom invalidfordon och vars maximihastighet

icke överstiger 30 kilometer i timmen;

2) motorcykel, som i motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr

561) betecknats som lättviktsmotorcykel; samt

3) automobil eller släpvagn, då fordonet är taget i anspråk med nyttjanderätt

jämlikt bestämmelserna i allmänna förfogandelagen den 22 juni

1939 (nr 293), rekvisitionslagen den 30 juni 1942 (nr 583), beredskapsförfogandelagen

den 30 juni 1942 (nr 584) eller civilförsvarslagen den 15 juli

1944 (nr 536).

3 §.

Tillfällig automobilskatt skall utgöras för budgetår (tiden den 1 juli—

den 30 juni påföljande kalenderår).

4 §•

Skatteplikt enligt denna förordning föreligger för sådant fordon av förut

angivet slag, som vid budgetårets början är infört i automobilregister. I övrigt

skola i fråga om tidpunkten för skattepliktens inträdande och upphö
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 144. 3

rande bestämmelserna i 3 § förordningen om automobilskatt äga motsvarande

tillämpning.

5 §.

Skattskyldig enligt denna förordning är den, som vid budgetårets början

är eller bör vara i automobilregister antecknad såsom ägare av fordonet,

eller, om fordonet under budgetåret första gången registreras, den som

därvid antecknas såsom fordonets ägare.

Skall med tillämpning av vad nu är sagt skattskyldighet för fordonet

åvila flera såsom samfällt ägare, svare de för skattens utgörande en för

alla och alla för en.

6 §•

Tillfällig automobilskatt utgår för helt budgetår med samma belopp som

automobilskatt för helt kalenderår enligt vad i 5 § förordningen om automobilskatt

för varje motsvarande fall angives.

Trehjuligt motorfordon skall, oavsett vad om sådant fordon eljest må

bliva stadgat, vid tillämpning av denna paragraf anses såsom personautomobil

respektive lastautomobil.

7 §•

Inträder eller upphör skatteplikt enligt denna förordning under löpande

budgetår, skall tillfällig automobilskatt utgå med belopp, motsvarande vad

av skatten för helt budgetår belöper å den eller de kalendermånader skatteplikten

gäller.

Ändras fordonets beskaffenhet under löpande budgetår, skall därav föranledd

höjning av skatten beräknas från och med den kalendermånad, under

vilken ändringen skett. Sänkning av skatten, vilken föranledes av omständighet

som nyss sagts, beräknas från och med nästfoljande kalendermånad.

8 §.

Vad i 7 § första och andra styckena, 9—14 samt 15—17 §§ förordningen

om automobilskatt finnes stadgat skall äga motsvarande tillämpning med

avseende å tillfällig automobilskatt; och skall härvid vad i nämnda paragrafer

säges om automohil gälla jämväl släpvagn.

9 §•

Erforderliga föreskrifter rörande inbetalning och indrivning av tillfällig

automobilskatt, så ock de närmare föreskrifter i övrigt, som erfordras för

tillämpning av denna förordning, meddelas av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1951 samt gäller till och med

den 30 juni 1952; dock skall vad i förordningen stadgas äga tillämpning

jämväl efter utgången av juni 1952, såvitt angår å tiden dessförinnan belöpande

skatt eller dessförinnan begången förseelse mot vad i förordningen

stadgas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

^ Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

k Hammarskjöld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för kommunikations- och handelsdepartementen

fråga om uttagande av en tillfällig automobilskatt samt anför därvid följande.

Inledning.

Vid anmälan tidigare i dag av förslaget om uttagande av skatt å elektrisk

kraft (prop. nr 143) lämnade jag en redogörelse för det ekonomiska läget.

Denna visade en förskjutning i klart ogynnsam riktning i jämförelse med

beräkningarna vid årsskiftet. I samband därmed uttalade jag att det måste

stå klart att de krav som i statsverkspropositionen uppställdes i fråga om

nedbringande av det statliga lånebehovet under inga förhållanden kunde få

frångås. Den föreslagna elskalten kommer att bidraga till ett minskat lånebehov.

Såsom jag framhöll i anslutning till förslaget är emellertid detta

icke ensamt tillräckligt. Ytterligare åtgärder som öka statsinkomsterna

måste genomföras.

I tidigare sammanhang har jag vidare understrukit nödvändigheten att

hålla investeringsverksamheten inom ramen för tillgängliga resurser. Olika

åtgärder ha från statsmakternas sida vidtagits eller förberetts i sådant syfte.

Jag erinrar härvidlag om den skärpta byggnadsregleringen,. restriktionerna

på kreditmarknaden, steriliseringen av skogsindustriernas exportvinster

och slutligen den nyligen antagna investeringsskatten. Också på detta område

äro emellertid ytterligare ansträngningar erforderliga. En anordning

som tar sikte på att i någon mån begränsa allmänhetens investeringar i

och konsumtion av vissa varaktiga nyttigheter skulle bidraga till att komplettera

de nyss angivna åtgärderna. Av de varaktiga nyttigheter, som skulle

kunna komma i fråga för investeringsdämpande ingripanden, ha personbilarna

under den senaste tiden kommit att i särskild grad träda i förgrunden

i följd av den starkt ökade försäljningen.

Dessa förhållanden ha lett till överväganden om att tillfälligt skärpa beskattningen

av motorfordonen, och jag anhåller att nu få taga upp denna

fråga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

5

Nuvarande automobilskatt.

Beskattningen av motorfordon infördes genom förordningen den 2 juni

1922 (nr 260) om automobilskatt, som trädde i kraft den 1 januari 1923.

De i förordningen upptagna skattesatserna ha sedermera ändrats vid flera

tillfällen, senast genom förordningen den 30 november 1945 (nr 735). Automobilskatt

erlägges årligen för automobil eller släpvagn som blivit här i

riket registrerad. För personbil utgår skatten dels med en grundavgift av

70 kronor och dels därutöver med 20 kronor för varje påbörjat tal av 100

kilogram av automobilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram. Skatten

för motorcykel utan sidvagn utgör 21 kronor, då motorcykelns tjänstevikt

icke överstiger 75 kilogram, men eljest 28 kronor; lättviktsmotorcyklar äro

dock fria från skatt. För motorcykel med sidvagn utgår skatt med 42 kronor.

För lastbilar och omnibusar utgår skatten med dels grundavgift 70 kronor

och dels 25 resp. 22 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av

fordonets tjänstevikt minskad med 900 kilogram. För automobil med

ringar av annat ämne än mjuk kautschuk utgår skatten med 70 kronor

för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt. Skatt

för släpvagn utgår med lägst 56 och högst 224 kronor beroende på släpvagnens

totalvikt.

Skatteplikt för motorfordon enligt automobilskatteförordningen inträder

med den kalendermånad, under vilken fordonet första gången införes i bilregister,

samt upphör med utgången av den månad, varunder fordonet avförts

ur bilregister utan att ha blivit infört i annat sådant register. Användes

fordonet i trafik lika med registrerat fordon, skall dock skatten utgå

fr. o. in. den kalendermånad, varunder fordonet tagits i bruk. Inträder skatteplikt

under löpande kalenderår, utgår skatten med proportionsvis reducerat

årsbelopp.

Skattskyldig för fordon är den, som vid kalenderårets början varit eller

bort vara i bilregister antecknad som ägare av fordonet, eller om detta blivit

under året första gången registrerat, den som därvid antecknats såsom

fordonets ägare. Fordon får ej brukas, förrän skatten blivit vederbörligen

betald.

Gällande bestämmelser om debitering, uppbörd, indrivning och redovisning

av automobilskatt återfinnas i kungörelsen den 12 december 1924 (nr

513), vilken utfärdats med stöd av automobilskatteförordningen.

I detta sammanhang får jag erinra, att Kungl. Maj :t i propositionen nr

5 till 1948 års riksdag framlade förslag om införande av en särskild skatt

å personbilar och vissa tyngre motorcyklar. Ifrågavarande skatt skulle utgå

å sådana med beskattningen avsedda motorfordon, som under tiden 1

mars 1948—28 februari 1949 voro eller blevo införda i autoinobilregistret.

1 propositionen föreslogs även en tillfällig skatt å bensin. Riksdagen avslog

Kungl. Maj :ts förslag, så vitt avsåg den särskilda skatten å personautomobiler

och tyngre motorcyklar, men biföll — med viss skärpning av skattesatsen

— det framlagda förslaget om tillfällig skatt å bensin.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Vidare må erinras om att jag den 23 februari i år erhöll Kungl. Maj :ts

bemyndigande att igångsätta en allmän utredning rörande beskattningen av

motorfordonstrafiken. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade jag den

6 mars en särskild utredningsman. Denna allmänna utredning avser den

ordinarie beskattningen på längre sikt. I direktiven uttalades att i fråga om

fördelningen av beskattningen på motorfordonen och på bensin flera skäl

tala för att man gör en ny avvägning mellan dessa beskattningsformer med

sikte på att överföra en större del av skattebördan på motorfordonen. Vidare

framhöll jag att de principer, efter vilka den nuvarande fordonsskatten fördelats,

fastställdes på en tid då sammansättningen av fordonsbeståndet var

en annan än nu. Detta har successivt förändrats särskilt i vad avser lastbilarnas

tyngd. Vid bedömningen av vägväsendets framtida medelsbehov

utgör de tyngre fordonens krav på vägnätet en faktor av större betydelse än

vad man tidigare räknat med. Det finns därför anledning ifrågasätta att de

tyngre fordonen böra bära en större del av de vägkostnader, som skola gäldas

av motorfordonstrafiken, än som f. n. är fallet. En sådan relativ ökning

av skatten måste läggas på fordonsskatten, eftersom bensinskatten icke

lämpligen kan differentieras för olika fordonstyper. Denna omfördelning av

fordonsskatten kan i sin tur medföra en total höjning av fordonsskattens

ram.

Utvecklingen på motorfordonsmarknaden.

Under sista förkrigsåret, 1938, importerades 24 894 personbilar och 2 595

motorcyklar. Den inhemska tillverkningen uppgick för samma år till ca

16 000 respektive ca 40 000. Ett begränsat antal fordon exporterades; i

stort sett svarade emellertid den inhemska omsättningen mot införseln och

tillverkningen inom landet sammantagna. Importen och den inhemska tillverkningen

av bilar och motorcyklar var under krigsåren 1940—1945 obetydlig.

Särskilt gäller detta personbilar. Utvecklingen under efterkrigsåren

framgår av följande sammanställning.

Personautomobiler, antal

Motorcyklar, antal

Å r

Införsel

Inhemsk

tillv.

Införsel

Inhemsk

tillv.

1946...............

9 363

2 582

3 794

4 307

1947..............

14 748

9 322

7 084

5 066

1948...............

8 544

6 231

5047

13 495

1949...............

6 377

8 289

1924

15 939

1950..............

47 865

''18 000

8 371

''17 000

Importvärdet av de under 1950 införda bilarna (exkl. sammansättningsdelar)

utgjorde omkring 230 miljoner kronor, mot vilket kan antagas svara

ett försäljningsvärde, räknat efter konsumentpris, av inemot 400 miljoner

1 Uppskattat antal.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

kronor. Motsvarande försäljningsvärde för de inom landet tillverkade (inkl.

sammansatta) personbilarna kan skattas till omkring 160 miljoner kronor.

För motorcyklar utgjorde importvärdet för år 1950 drygt 11 miljoner

kronor.

Under januari—februari 1951 har antalet importerade personbilar uppgått

till 10 470 och antalet importerade motorcyklar till 1 173. Importvärdet för

personbilarna utgjorde ca 54 miljoner kronor.

Den kraftiga importökningen under åren 1950 och 1951 får ses mot

bakgrunden av den otillräckliga importen under krigsåren och tiden närmast

därefter och den härav föranledda successiva höjningen av fordonsparkens

ålder. En viktig faktor är säkerligen också den allmänna standardhöjningen

för vissa befolkningsgrupper, varigenom nya kategorier bilköpare

tillkommit. Till viss del sammanhänger måhända importstegringen

med att man inom branschen ansett sig böra kalkylera med en förestående

höjning av prisnivån för bilar. Rykten om införande av en särskild

omsättningsskatt å bilar kunna också ha influerat. I vad mån behovet av

fabriksnya motorfordon täckts genom 1950 års import torde icke kunna

avgöras utan en omfattande marknadsundersökning. Enligt vad från branschhåll

upplysts skulle emellertid genom importen i huvudsak ha täckts det under

en följd av år ackumulerade behovet av fabriksnya bilar såsom ersättning

för förslitna och ur driftsynpunkt oekonomiska bilar. Vad det årliga

ersättningsbehovet beträffar skulle detta för närvarande med hänsyn till fordonsparkens

ålder kunna uppskattas till omkring 30 000 bilar med en felmarginal

av 10 000 bilar uppåt eller nedåt. Genom 1950 års stora omsättning

av nya bilar har bilbeståndet i landet totalt ökat och bilarna ha sålunda

kommit att motsvara en större andel av landets konsumtion än tidigare.

Detta avspeglar sig i det ökade antalet registreringar i centrala

automobilregistret. Antalet registrerade personbilar vid ingången av de

olika kalenderkvartalen under ett vart av åren 1949 och 1950 belyses av

följande sammanställning.

Kalender-

kvartal

1949

1950

Antal registrerade

personbilar

I............

179 587

194 454

II............

181422

200 731

III............

185 811

213041

IV............

190 410

237 938

Den definitiva siffran för den 1 januari 1951 föreligger ännu icke. Emellertid

har från vederbörande myndighet upplysts att den preliminärt kan

skattas till ca 260 000.

Av antalet vid ingången av år 1950 registrerade personbilar, 194 454,

voro endast 58 895 av årsmodell 1946—1950. Fördelningen framgår av följande

tabell.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Årsmodell

1946 ..............

Antal

............ 25 234

1947 ..............

....... 20 841

1948 ............

...... 8 778

1949 ............

• .. . 3 957

1950 ...............

............ 85

Modellerna för åren 1940—1945 voro av naturliga skäl obetydligt representerade

i automobilregistret. Årsmodellerna för 1939 och tidigare ingingo

i registret med icke mindre än 133 201 eller 68,5 procent. Även om relationen

rubbats genom den stora importen 1950 torde ett visst antal äldre bilar

under den närmaste tiden komma att utrangeras och utbytas mot nya. Det

synes med beaktande härav vara att förmoda, att ersättningsbehovet under

år 1951 icke kommer att understiga den inom branschkretsar angivna genomsnittssiffran

30 000.

Vid en bedömning av omsättningsutvecklingen bör hänsyn även tagas

till nyinsättningsbehovet, föranlett bl. a. genom den allmänna standardhöjningen

för vissa kategorier. För dessas del torde inköpen hittills i stor utsträckning

ha avsett begagnade bilar, av vilka emellertid åtskilliga torde

ha varit i sådant skick att utbyte mot fabriksnya bilar redan skett eller

inom kort måste företagas. Bilar i de lägre viktklasserna synas därvid i

första hand komma i fråga.

Såsom angivits har från branschhåll upplysts att den ackumulerade efterfrågan

numera torde vara tillgodosedd, överpriser förekomme sålunda

icke vidare för fabriksnya bilar, och vagnar av de flesta märken kunde

levereras omgående. Kreditrestriktioner och otillräckligt rörelsekapital

omöjliggjorde för företagen att genom utsträckt kreditgivning stimulera

försäljningen. Omsättningen å fabriksnya personbilar år 1951 beräknades

fördenskull till högst 45 000, därav 10 000 helt svenskbyggda. Emellertid

har enligt vad från andra håll erfarits kunnat konstateras att i fråga om

vissa typer av bilar, på vilka starkt underskott rådde, fortfarande betaides

överpriser vid andrahandsförsäljningar exempelvis i samband med överlåtelser

av kontrakt. Vidare bör ihågkommas att sänkningen fr. o. m. årsskiftet

1950/51 av bensinskatten reducerat driftkostnaderna för bilar och

därigenom är ägnad att motverka effekten av den behovstäckning som den

stora omsättningen under år 1950 utgjort.

I fråga om tyngre motorcyklar (med en tjänstevikt över 60 kg) äro förhållandena

i stora drag likartade som för bilarna. Antalet registrerade tyngre

motorcyklar är sålunda, som av följande sammanställning framgår, i stadigt

stigande.

Kalender-

kvartal

1949

1950

Antal registrerade tyngre

motorcyklar

I............

153 508

172 338

II............

157 075

177 415

III............

163 402

191699

IV............

168 466

205 862

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Beträffande utvecklingen på lastbilsmarknaden de senaste två åren hänvisas

till följande tabell.

Lastbilar (inkl. underreden), antal

År

Införsel

Inhemsk

tillv.

Utförsel

1949..........

2 550

5 805

1857

1950..........

4 615

‘8 000

2 571

Värdet (import- resp. fabriks-) av de importerade, här i landet tillverkade

samt de exporterade lastbilarna utgjorde (i grova tal) för år 1949 resp.

12 miljoner kronor, 72 miljoner kronor och 24 miljoner kronor samt för

år 1950 resp. 23 miljoner kronor, ca 100 miljoner kronor samt 35 miljoner

kronor.

Antalet registrerade lastbilar och omnibusar vid ingången av de olika

kalenderkvartalen år 1950 framgår av följande sammanställning.

Kalender-

kvartal

Lastbilar

Bussar

I............

79 503

7 014

II............

78 692

6988

m............

80 100

7132

j IV............

83 276

7 440

För lastbilarnas del föreligger under det senaste året icke samma stora

importökning som beträffande personbilarna. I det stora hela torde nyttotrafikens

behov av lastbilar under de senaste åren ha täckts genom importen

och den inhemska produktionen. Lastbilsparken är f. n. ungefär 50

procent större än före kriget. Ett uttryck för den normalisering på lastbilsmarknaden

som efter hand inträtt är att antalet avregistreringar av lastbilar

från automobilregistret synes vara förhållandevis normalt med hänsyn

till den ökning av bilparken som ägt rum under efterkrigsåren. Att en

friare import förra året möjliggjordes betydde under sådana omständigheter

en avsevärt ökad konkurrens på hemmamarknaden. Härigenom och

genom den ökade inhemska produktionen åstadkoms på vissa områden,

särskilt för skåpbilar och vissa andra mindre lastbilar samt för vissa tyngre

lastbilar, en ökning och förbättring av transportapparaten. Den ökade

inhemska produktionen ledde också till en vidgad export av lastbilar.

De lättnader som år 1950 genomfördes i importrestriktionerna för bilar

från länder tillhörande OEEC-området — sålunda bl. a. England, Frankrike,

Italien och Västtyskland — ha i enlighet med gällande handelsöverenskommelser

bibehållits under första kvartalet i år. Eftersom emellertid

någon frilistning av bilar icke skett utan licensförfarandet bibehållits, eliu
-

1 Uppskattat antal.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

iu licenser för import från nämnda länder beviljats utan inskränkning, ha

myndigheterna bevarat möjligheterna att skära ned importens omfattning,

om så skulle erfordras. Utvecklingen för importen av personbilar har föranlett

statens handels- och industrikommission att nyligen besluta att bilimporten

från OEEC-länderna skall, i likhet med övrig bilimport, kvoteras

från den 1 april 1951, då gällande licenser utgå. Frågan om utformningen

av den kvotering mellan importörerna, som måste genomföras, är f. n.

föremål för överläggningar mellan handels- och industrikommissionen och

importörerna. Avsikten är att återföra den nuvarande extremt stegrade importen

till en nivå, som mera motsvarar en normal förnyelse av bilbeståndet.

Förslag om tillfällig beskattning av motorfordon.

Såsom av det anförda framgår har under år 1950 försäljningen av personbilar

visat en stark ansvällning. För den hittills gångna delen av innevarande

år är läget, delvis måhända som en följd av rykten om införande av

en beskattning, i stort sett detsamma. Även försäljningen av motorcyklar

har under år 1950 ökat i ej oväsentlig grad. De tidigare angivna siffrorna

visa att det är betydande belopp som f. n. investeras i personbilparken, ökningen

av denna medför också att arbetskraft dragés från den direkt produktiva

industrien till serviceverkstäderna och att förbrukningen av sådana

importvaror som bensin, olja och gummi öjtar.

Det är angeläget att det direkta ingripande för begränsning av den onormala

bilimporten, som den nyss angivna kvoteringen innebär, stödes av

en åtgärd som är ägnad att dämpa efterfrågan. Eu skärpning av beskattningen

för de kategorier av motorfordon, som i detta sammanhang äro mest

aktuella, nämligen personbilar och tyngre motorcyklar, skulle bidraga att

åstadkomma en sådan effekt.

En tänkbar form för skatteskärpningen vore att lägga en särskild skatt

på tillverknings- och importledet. En sådan skatt, som skulle träffa endast

till marknaden nytillförda fordon och ej beröra det nuvarande beståndet,

kunde om man endast ser till önskemålet att begränsa ökningen av fordonsparken,

mahända vara att föredraga. P''ör att få en fiskalisk effekt av någon

betydelse måste emellertid skatten bli jämförelsevis hög. Härtill kommer

att skatten skulle få en icke önskvärd inverkan på handeln med begagnade

bilar. Priserna på dessa skulle förskjutas uppåt, och man skulle möjligen

ha att motse liknande osunda förhållanden på detta område, som rådde för

några år sedan.

En annan utväg är att anordna skatteskärpningen så, att den träffar

även den existerande fordonsparken. Genom att skärpningen då blir allmänt

verkande, accentueras de nackdelar, som en skärpt beskattning av

motorfordon alltid för med sig — nämligen att den i viss mån drabbar icke

umbärliga varor och att den får vissa återverkningar på näringslivet. Å

andra sidan vinner man, att eftersom beskattningen slås ut på ett större an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

tal fordonsägare, skärpningen för varje enskild skattskyldig kan bli mindre.

Vidare kan en sådan form av beskattning sägas bättre tillgodose rättvisekravet,

i det den drabbar alla fordonsägare oavsett när fordonet anskaffats.

Ofta nog kan det bero på rena tillfälligheter om ett fordon inköpts

före eller efter det den nya skatten börjat verka.

Härtill kommer att såsom jag angivit i direktiven för den allmänna utredningen

rörande beskattningen av motorfordonstrafiken pa längre sikt

flera skäl tala för en förskjutning från bensinbeskattningen till fordonsskatten.

Skulle denna utredning leda till en sådan förändring av skattegrunderna,

komme en nu införd tillfällig skärpning i fordonsskatten att senare

kunna åtminstone i viss mån anslutas till mera permanenta bestämmelser.

Inför utsikten av ökning även på längre sikt av fordonsskatten bör den tillfälliga

skatten verka desto mera återhållande, särskilt för den som har användning

för bil eller motorcykel endast i mindre utsträckning.

I detta sammanhang vill jag även understryka, att i dagens läge en viss

höjning av skatten å motorfordon ter sig motiverad redan av det skälet att

de nuvarande skattesatserna, vilka fastställdes år 1945 och vilka utga med

vissa bestämda kronbelopp, böra jämkas med hänsyn till det förändrade

pris- och inkomstläget.

Efter övervägande av dessa synpunkter har jag ansett mig böra förorda

att man väljer en skatteform, som träffar även den existerande personbilsoch

motorcykelparken. En tillfällig beskattning av endast dessa två kategorier

motorfordon skulle med rimligt avvägda skattesatser, enligt vad

jag i det följande kommer att närmare utveckla, kunna beräknas tillföra

statskassan 45 å 50 miljoner kronor. Det främsta syftet med den nya beskattningen

är, såsom förut betonats, att genom ökning av statsintäkterna

minska statens lånebehov. Med hänsyn till angelägenheten av att tillskottet

till statskassan blir av tillräcklig storlek tala starka skäl för att under .

den nya beskattningen införa också lastbilarna liksom övriga kategorier

fordon, för vilka ordinarie fordonsskatt utgår.

De sist avsedda grupperna kunna i stort sett alla hänföras till nyttofordonen.

En skärpt beskattning av denna kategori medför som jag nyss antytt

olägenheter i olika avseenden. I dagens läge kunna emellertid åtgärder med

sådana verkningar icke undvikas. Och om beskattningens storlek avpassas

på lämpligt sätt, böra svårigheterna bli överkomliga.

Ett ytterligare skäl att icke undantaga lastbilarna från den ifrågasatta

beskattningen är att såsom framgår av vad som anförts i direktiven för

den nya beskattningsutredningen, de tyngre fordonen torde få anses underbeskattade

i förhållande till det lättare motorfordonsheståndet. Genom att

skärpa beskattningen för endast sistnämnda kategori skulle man ytterligare

vidga klyftan. Visserligen är det icke min avsikt att föreslå att intäkterna

av den nya skatten skola komma vägväsendet till godo. Med

hänsyn särskilt till att även åtskilliga personbilar och motorcyklar tillhöra

gruppen nyttobilar, måste emellertid en ytterligare differentiering av den

totala skattebelastningen till förmån för de tyngre fordonen anses föga rationell

och rättvis.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 144.

Jag förordar sålunda afl även lastbilar, omnibusar och släpvagnar skola

omfattas av den nya beskattningen. Med hänsyn till syftena med beskattningen

och dess tillfälliga natur bör den icke inarbetas i det ordinarie fordonsskattesystemet

utan konstrueras som en fristående skatt med giltighetstid

i första hand endast för nästa budgetår.

Den tillfälliga beskattningens närmare utformning.

Under den ifrågasatta tillfälliga beskattningen böra falla samma kategorier

fordon som beskattas enligt 1922 års automobilskatteförordning eller sålunda

personbilar, lastbilar, omnibusar, motorcyklar och släpvagnar. Egentliga

lättviktsmotorcyklar — d. v. s. motorfordon som äro så inrättade att de

icke kunna på horisontell väg framföras med högre hastighet än 40 km i

timmen och endast med svårighet kunna ändras för högre hastighet och vilkas

tjänstevikt, beräknad på visst sätt, icke överstiger 60 kg — böra i likhet

med vad som f. n. är fallet enligt automobilskatteförordningen vara

undantagna från beskattning. I propositionen nr 30: 1951 med förslag till

vägtrafikförordning m. m. har visserligen på denna punkt förordats vissa

ändringar i automobilskatteförordningens bestämmelser. Någon anledning

att för den tillfälliga skattens del följa detta förslag synes ej föreligga med

hänsyn bl. a. till att vissa komplikationer kunna uppstå i fråga om ikraftträdandet.

I anslutning till vad jag tidigare anfört bör den tillfälliga skatten utgöras

i första hand för nästa budgetår. I stort sett bör den konstrueras på

motsvarande sätt som den ordinarie automobilskatten. Skatteplikt bör sålunda

föreligga för fordon som vid budgetårets början är infört i automobilregister.

I övrigt bör som huvudregel gälla, att skatteplikt för fordon inträder

med den kalendermånad, under vilken fordonet första gången införes

i sadant register. Skattskyldighet bör åvila den, som vid budgetårets

början är eller bör vara i register antecknad som ägare, eller om fordonet

Viktklass

kg

Antalet

person-

bilar

7«1947

Antalet

personbilar

Vi 1951

(Uppskattat

antall

Auto-

mobil-

skatt

kr.

Viktklass

kg

Antalet

person-

bilar

74 1947

Antalet

personbilar

Vi 1951

(Uppskattat

antal)

Auto-

mobil-

skatt

kr.

högst 800

1 208

10 000

1 »

1 901— 2 000

1688

1900

290

801— 9C0

23 889

51000

2 001— 2100

617

800

310

901— 1000

14 330

38 000

90

2 101- 2 200

354

400

330

1001—1100

7 727

20 000

no

2 2" 1—2300

253

290

350

1101— 1 200

8 312

18 000

130

2 301— 2 400

228

250

370

1201— 1300

9019

16 000

150

2 401— 2 500

122

130

390

1301—1400

14 901

31000

170

2 501— 2 600

92

92

410

1 401— 1 500

22 364

24 000

190

2 601-

-2 700

77

77

430

1501-1000

20 923

24 000

210

2 701-

-2 800

29

30

450

1 601— 1 700

10 242

10 800

230

2 801-

-2 900

15

15

470

1 701— 1 800

1 801— 1 900

6 896

4 571

7 500

5 000

250

270

över

2 900

65

65

490 etc.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

registreras första gången, under budgetåret, den som därvid antecknas såsom

fordonets ägare.

Till ledning för övervägandena beträffande den nya skattens storlek har

upprättats en sammanställning1 över automobilskatteförordningens skattesatser

för personbilar och personbilbeståndets fördelning på olika viktklasser.

Det må anmärkas att siffrorna för denna fördelning per den 1

januari 1951 äro mycket approximativa.

Beträffande lastbilarna torde jag få hänvisa till följande uppställning.

Viktklass

Antalet

lastbilar i

Automobil-

skatt

kr

Viktklass

Antalet

lastbilar i

Auto mobil- skatt

kg

september

1947

kg

september

1947

kr

högst 900

1647

70

3 301- 3 700

5 993

695— 770

901— 1 000

737

95

3 701— 4 100

2 789

795- 870

1 001- 1 100

1028

120

4 101— 4 500

1612

895- 970

1101- 1 200

680

145

4 501— 4 900

1013

995— 1 070

1201— 1 300

535

170

4 901— 5 300

498

1 095— 1170

1301— 1 400

947

195

5 301—5 700

201

1 195—1270

1401— 1 500

1690

220

5 701— 6 100

122

1 295— 1 370

1 501— 1 600

2 625

245

6 101— 6 200

15

1395

1 601— 1 700

2 297

270

6 201— 6 300

20

1 420

1701— 2 100

6 391

295-370

6 301—6 400

13

1 445

2 101- 2 500

9 799

395—470

6 401— 6 500

11

1470

2 501—2 900

14 460

495—570

6 501— 6 600

11

1495

2 901— 3 300

11203

595—670

Över 6 600

76

1 520—

Några senare fördelningssiffror än för september 1947 finnas icke tillgängliga.

Enligt vissa inhämtade uppgifter utgöras av det totala tillskottet

(ca 13 000) lastbilar från september 1947 till 1/1 1950 omkring 8 000 av

bensindrivna och ca 5 000 av dieseldrivna bilar. Dessa sistnämnda, vilka i

allmänhet äro tunga bilar, skulle sålunda ha ökat procentuellt mest. Vidare

har inhämtats att ett ganska stort antal skåp- och andra lätta lastbilar införts

hit sedan september 1947. Av dessa omständigheter kan man möjligen

våga draga den slutsatsen att sedan hösten 1947 samtidigt en viss förskjutning

uppåt och en viss förskjutning nedåt i viktklasserna ägt rum.

För bussarna utgör automobilskatten i viktklasserna 2 001—4 000

kilogram 334—752 kronor, i viktklasserna 4 001—5 500 kilogram 774—

1 082 kronor och i viktklasserna 5 501—8 000 kilogram 1 104—1 632 kronor.

Antalet bussar i nämnda grupper utgjorde i september 1947 respektive 1 131,

1 789 och 2 183.

Såsom framgår av det tidigare anförda bör icke i detta sammanhang

ståndpunkt fattas till frågan om differentiering av fordonsskatten på de olika

viktklasserna på längre sikt. Denna fråga liksom spörsmålet om den

framtida avvägningen av beskattningen på själva fordonen och på drivmed
-

1 Sammanställningen är intagen å s, 12.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

len kommer att behandlas i den nyligen igångsatta allmänna utredningen

rörande beskattningen av motorfordonstrafiken. Beträffande avvägningen av

den tillfälliga skattens storlek synes det under sådana förhållanden naturligt

att bestämma skatten för envar viktklass i relation till den ordinarie bilslcatt,

som för närvarande utgår för viktklassen i fråga. Hur relationen

skall bestämmas kan givetvis vara föremål för delade meningar. För egen

del anser jag att, om skatten skall kunna fylla sin uppgift att tillföra statskassan

ett inkomsttillskott av tillräcklig storlek och samtidigt verka i viss

mån investeringsdämpande, den tillfälliga skatten bör utgå med samma belopp

som den ordinarie.

I fråga om inbetalning och redovisning in. m. av den tillfälliga skatten torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderiiga föreskrifter. Jag

vill här endast uttala, att den lämpligaste tiden för ordinarie uppbörd av

den tillfälliga skatten synes vara senare hälften av augusti eller första hälften

av september. I detta sammanhang må erinras om att statsrevisorerna

i sin berättelse till årets riksdag behandlat debiteringen och uppbörden

av automobilskatten enligt 1922 års förordning. Ett av de önskemål som

där angivits nämligen att man i viss grad utsträcker den för uppbördsgöromålen

fastställda tidrymden skulle för den tillfälliga skattens del tillgodoses,

om man väljer någon av de nyss angivna inbetalnmgstiderna.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag

till förordning om tillfällig automobilskatt.

Inkomstberäkning m. in.

Vid beräkningen i riksstatsförslaget av de särskilda inkomsttitlarna har

automobilskatten (fordonsskatten) upptagits till 105 miljoner kronor. Beräkningen

bygger på en prognos av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, enligt

vilken antalet personbilar den 1 januari 1952 skulle uppgå till 240 000 och

den genomsnittliga automobilskatten för dessa till 165 kronor per bil. Beräkningarna

angående fordonsantalet äro emellertid gjorda i underkant. Antalet

inregistrerade personbilar den 1 januari 1951 har såsom förut nämnts

preliminärt beräknats till ca 260 000. Den 1 juli 1951, d. v. s. den dag då

skatteplikten för den tillfälliga skatten skulle inträda, torde antalet komma

att uppgå till ca 280 000. Då en betydande del av de nyinregistrerade personbilarna

utgöres av mindre bilar, torde man å andra sidan böra räkna

med något lägre genomsnittligt skattebelopp per bil än nyss angivna 165

kronor. Om man i stället väljer genomsnittsbeloppet 150 kronor, skulle den

på personbilarna per den 1 juli 1951 belöpande skatten uppgå till ca 42

miljoner kronor.

Lastbilarnas antal utgjorde den 1 oktober 1950 ca 83 000 och kan per

den 1 juli 1951 skattas till omkring 85 000. Om man beräknar medelskatten

per bil till något under 550 kronor (väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

siffra utgjorde 550 kronor), skulle skatten för lastbilar uppgå till omkring

45 miljoner kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

För omnibusar kan räknas med en skatt på 7,5 miljoner kronor, för motorcyklar

5 å 6 miljoner kronor samt för släpvagnar 1 miljon kronor.

Till dessa belopp skall läggas tillfällig skatt för motorfordon, som registreras

under budgetåret. Den totala tillfälliga skatten torde sålunda kunna beräknas

till omkring 105 miljoner kronor.

Den ordinarie automobilskatten användes att gälda de kostnader, som

motorfordonstrafiken orsakar vägväsendet. Den nya skatten torde däremot

med hänsyn till dess syfte och tillfälliga natur icke böra tagas i anspråk

för utgifter för vägväsendet. Till frågan om redovisningen av den tillfälliga

automobilskatten i riksstaten för nästa budgetår torde jag senare få återkomma

i samband med den slutliga beräkningen av vissa inkomsttitlar, som

framlägges i propositionen angående komplettering av riksstatsförslaget

för budgetåret 1951/52.

I fråga om den belastningsökning å vederbörliga anslag till länsstyrelserna,

som kan uppkomma till följd av arbetet med uppbörd och redovisning

in. m. av den tillfälliga automobilskatten, torde Kungl. Maj :t äga möjlighet

medgiva anslagsöverskridanden, därest detta påkallas.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga det inom

finansdepartementet upprättade förslaget till förordning om tillfällig automobilskatt.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tillfällig automobilskatt. a1 i texten
  2. BevU 1951:49 Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr il i anledning av Kungl. Maj. ts proposition nr 144 med förslag till s. 5 i texten
  3. BevU 1951:41 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tillfällig automobilskatt, jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten