Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m

1951-04-06 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:168, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

I

Nr 168.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr

429) om hyresreglering m. m.; given Stockholms slott

den 6 april 1951.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. m.;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.; samt

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 28 maj 1948 (nr 245) med

vissa bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad

m. m.

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1351. 1 samt. Nr 168.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 168.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m.m.

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m. m.,

vilken enligt lag den 28 april 1950 (nr 130) gäller till och med den 30 september

1951, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 september 1952.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Har hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, före lagens ikraftträdande

uppsagt hyresavtal till upphörande efter den 30 september 1951, må

framställning som i 7 § sägs göras inom fjorton dagar från dagen för lagens

ikraftträdande eller, om hyresvärden icke dessförinnan tydligt meddelat,

att han ej önskar låta hyresgästen kvarbo, inom fjorton dagar efter det

hyresvärden lämnat hyresgästen sådant meddelande.

Har hyresvärd före lagens ikraftträdande lämnat meddelande som i 8 a §

femte stycket sägs om att hyresförhållande skall upphöra efter den 30 september

1951, må framställning enligt samma paragraf göras senast inom

fjorton dagar från dagen för lagens ikraftträdande.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse ocli överlåtelse av bostadsrätt m.m.

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1942 om kontroll av upplåtelse

och överlåtelse av bostadsrätt m. in., vilken enligt lag den 28 april

1950 (nr 131) gäller till och med den 30 september 1951, skall äga fortsatt

giltighet till och med den 30 september 1952.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 168.

3

Förslag

till

Lag

angftende fortsatt giltighet av lagen den 28 maj 1948 (nr 245) med vissa

bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad man.

Härigenom förordnas, att lagen den 28 maj 1948 med vissa bestämmelser

om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad in. m., vilken enligt

lag den 28 april 1950 (nr 132) gäller till och med den 30 september 1951,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 september 1952.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 168.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om förlängning av

hyresregleringen och anför följande.

Statens hyresråd har i skrivelse den 1 december 1950 hemställt, att lagen

den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m. (hyresregleringslagen),

lagen samma dag (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt

m. m. (bostadsrättskontrollagen) samt lagen den 28 maj 1948 (nr

245) med vissa bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad

m. m., vilka lagar gälla till och med den 30 september 1951, måtte

erhålla fortsatt giltighet till och med den 30 september 1952. Över hyresrådets

framställning ha efter remiss yttranden avgivits av socialstyrelsen, bostadsstyrelsen,

Sveriges fastighetsägareförbund och Hyresgästernas riksförbund.

Genom hyresregleringslagen har stadgats begränsning av hyrans storlek

för flertalet lägenheter, möjlighet till tvångsförlängning av hyresavtal och

reglering av vissa andra hyresförhållanden. Såsom ett komplement härtill

har genom bostadsrättskontrollagen införts reglering av lägenhetsförvärv

som grundas på bostadsrätt och andra former av bostadskooperation. Båda

lagarna äga tillämpning i alla städer, köpingar och municipalsamhällen, vilkas

invånarantal vid 1942 års ingång uppgick till minst 2 000, samt dessutom,

efter särskilda förordnanden av Kungl. Maj :t, i åtskilliga andra orter.

Regleringsåtgärderna handhavas närmast av hyresnämnder i kommunerna.

Dessas beslut kunna överklagas hos statens hyresråd, som utgör den centrala

myndigheten för hithörande frågor.

Till dessa båda lagar ansluter sig lagen den 28 maj 1948 med vissa bestämmelser

om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad m. in., som

vid upplösning av äktenskap reglerar förhållandet mellan makarna såvitt

angår av dem hyrd bostadslägenhet.

Det är allmänt bekant, att svår bostadsbrist råder i hela landet, men att

exakt belysa detta med siffror erbjuder vissa svårigheter. Liksom 1949 har

emellertid bostadsstyrelsen under hösten 1950 gjort en rundfråga till 180

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 168.

kommuner med egen kvot för bostadsbyggnader och infordrat en del uppgifter

om antalet bostadssökande av olika kategorier.

Vid bedömande av dessa uppgifter bör beaktas, att de kommunala bostadsförmedlingarna

och andra institutioner som syssla med dessa frågor i

allmänhet icke ha kännedom om andra bostadssökande än dem som formligen

anmält sig som sådana. De bostadssökande, som nu bo helt provisoriskt

eller eljest under svåra förhållanden, ha väl i allmänhet anmält sig, men

beträffande många som vilja byta bostad, enär den nuvarande är för trång

eller eljest otillfredsställande, är detta icke fallet. De framkomna siffrorna

böra därför delvis betraktas som minimisiffror.

Hela antalet kända bostadssökande i de undersökta kommunerna — med

sammanlagt 3,6 miljoner innevånare — utgjorde 163 000, varav 98 000 gifta

och 65 000 ogifta (till vilka här hänföras även förut gifta). Av de gifta hade

70 000 minderåriga barn, och även en stor del av de ogifta hade sådana

barn.

Av särskilt intresse är naturligtvis i vad män de sökande nu sakna egen

bostad. De äro i så fall »inneboende» hos anhöriga eller andra, hyra i andra

hand eller bo i provisoriska bostäder, d. v. s. i baracker, på hotell eller i

lokaler som ej äro avsedda till bostäder.

Av de 98 000 gifta sökande bodde 83 000 inom vederbörande kommun,

resten utanför denna, och av dessa 83 000 saknade 20 000 egen bostad. Icke

mindre än 64 % av de bostadslösa hade minderåriga barn, därav 19 % två

eller flera barn. Specificerade uppgifter om hur de bo saknas för de två

största städerna, men för de återstående undersökta kommunerna är fördelningen

den, att 35 % innebodde hos anhöriga och 39 % hos andra, 8 %

hyrde i andra hand och 18 % bodde i vad som här kallats provisoriska bostäder.

Som ett exempel ur detalj siffrorna kan nämnas, att i nämnda kommuner

funnos 2 100 sökande som hade två eller flera barn men saknade

egen bostad; nära en tredjedel av dem bodde provisoriskt.

63 000 av de gifta sökande som bo inom kommunen hade alltså där egen

bostad. En del har det dock ungefär lika illa ställt som de helt bostadslösa.

3 % av dem bo i rivningshus, 11 % i utdömbara lägenheter, 43 % uppge sig

bo för trångt. Helt naturligt äro barnfamiljerna talrika i denna grupp, hela

75 %; 43 % hade två eller flera barn.

Även bland de 65 000 ogifta (eller förut gifta) finnas många behjärtansvärda

fall. 33 000 av dem uppge sig ämna ingå äktenskap, och av dem sakna

29 000 egen bostad. I vad mån giftermål verkligen är förestående eller de

med tanke på bostadsbristen anmäla sig långt innan detta kan bliva av, är

svårt att bedöma. 4 000 sökande i denna grupp hade minderåriga barn.

32 000 av de ogifta anföra icke äktenskapsplaner som skäl för sin önskan

om bostad. 19 000 av dem sakna egen bostad, och av dessa ha 2 800 minderåriga

barn. Det framhålles i bostadsstyrelscns sammanfattning av undersökningsresultatet,

att även för många andra inom gruppen 19 000 bostadsbehovet

är synnerligen angeläget, exempelvis för äldre personer, som ha

svårt att finna sig till rätta som inneboende.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 168.

I sin sammanfattning har bostadsstyrelsen även valt ut några grupper

ur undersökningsmaterialet, som anses representera mera svårartade yttringar

av bostadsbristen. Dessa grupper äro bostadslösa med minderåriga

barn, gifta bostadslösa utan barn, alla bostadssökande med barn, vilka bo

i rivningshus eller enkelrum utan kokvrå, samt gifta bostadssökande som

ba sina familjer boende utanför kommunen. Dessa grupper uppskattas till

sammanlagt närmare 35 000. Därnäst borde uppmärksammas följande grupper,

nämligen gifta sökande utan barn, som bo i rivningshus eller enkelrum

utan kokvrå, gifta sökande från grannkommuner samt icke gifta sökande

med mera angeläget bostadsbehov. Dessa grupper uppskattas -— delvis

mycket ungefärligt — till 30 000 å 35 000.

Bostadsstyrelsen vill därför uppskatta den egentliga bostadsbristen inom

kvotkommunerna till storleksordningen 70 000 lägenheter. Därtill kommer

för en normal bostadsmarknad behovet av en lägenhetsreserv, vilken styrelsen

i ett tidigare sammanhang uppskattat till 20 000 å 25 000 lägenheter.

I sin förutnämnda framställning om hyresregleringens förlängning —

■vilken är enhällig — anför statens hyresråd, att sedan föregående år någon

förbättring icke inträtt på bostadsmarknaden och att det vore klart att bostadsbristen

icke kunde hävas under de närmaste åren. Socialstyrelsen instämmer

häri, liksom bostadsstyrelsen, vilken tillägger, att omfattningen

av den nuvarande och den för 1951 medgivna bostadsproduktionen med

hänsyn till det väntade nettotillskottet av hushåll icke medgåve någon

nämnvärd avveckling av den rådande bostadsbristen. Även Hyresgästernas

riksförbund tillstyrker förlängning av hyresregleringen.

Fastighetsägareförbundet har i sitt yttrande gått in på en diskussion av

ersakerna till bostadsmarknadens nuvarande läge och därvid gjort gällande

att vid sidan av de demografiska orsakerna och eftersläpningen i bostadsbyggandet

även hyresregleringen hade en väsentlig skuld i knappheten på

bostäder. Den starka ökningen i efterfrågan på dylika berodde enligt förbundets

mening i hög grad på att genom hyreslägets fastlåsande vid 1939

års nivå inträtt en avsevärd relativ sänkning av hyresnivån. Vidare hade

den rigorösa tillämpningen av bestämmelserna om förlängning av hyresförhållande

resulterat i en fastlåsning av hyresmarknaden, som i sin tur bidragit

till att ytterligare skärpa läget. Med hänsyn till att alla möjligheter

att åstadkomma lättnader på bostadsmarknaden borde utredas ansåge förbundet

angeläget att en utredning om hyresregleringens successiva avveckling

igångsattes utan uppskov. Förbundet har vidare upptagit viss fråga

om tillämpningen av bestämmelserna om s. k. generell hyreshöjning. Förbundet

anför till slut, att det i nuvarande läge icke ville motsätta sig att

hyresregleringen förlängdes på ytterligare ett år, dock under förutsättning

dels att en utredning om regleringens avveckling skyndsamt verkställdes,

dels att direktiv lämnades om sådan tillämpning av stadgandena om generell

hyreshöjning och om förlängning av hyresförhållande, att dessa

stadganden bringades i överensstämmelse med vad som förutsattes vid lagens

tillkomst.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 168.

Departementschefen. Omfattningen, av den rådande bostadsbristen

belyses siffermässigt ganska tydligt genom resultaten av den rundfråga

till kommunerna, som bostadsstyrelsen anordnat och som refererats i

det föregående. Snarast är situationen den att läget förvärrats sedan föregående

år, och i varje fall te sig de allmänna ekonomiska förutsättningarna

för att kunna häva bostadsbristen nu mera ovissa än förut. Att bristens avhjälpande

kommer att kräva flera år står utom allt tvivel.

Att i denna situation lagstiftningen om hyresreglering bör förlängas för

ytterligare ett år behöver icke närmare motiveras. Hyresrådets förslag härom

har också tillstyrkts i alla remissyttranden. Det synes emellertid vara

tveksamt om man nu kan stanna vid detta. Hyresregleringen innebär en

reglering av hyresmarknaden endast i vissa hänseenden, avseende huvudsakligen

hyrornas belopp samt rätten för hyresgäst att bo kvar i sin lägenhet.

Väsentligen oreglerat är däremot hur de lägenheter, som tillkomma

genom nybyggnad eller som eljest bli lediga, skola fördelas mellan de bostadssökande.

Vi ha med andra ord i stort sett ingen reglering av bostadsmarknaden

efter behovsprövning. Frågan om en sådan reglering har väckts

många gånger i olika sammanhang men har icke förts fram till positivt

beslut på grund av de svårigheter och olägenheter som äro förbundna härmed.

Förhållandena äro emellertid nu sådana, att enligt min mening en

närmare undersökning av denna fråga icke längre kan uppskjutas, utan

det är min avsikt att senare i dag hemställa om bemyndigande att låta

företaga en utredning därom.

Jag ämnar därvid föreslå, att samtidigt företagas vissa andra utredningar,

om vilka det var tal då förslag föregående år framlades om hyresregleringens

förlängning. Fn av dem gällde frågan om vilka speciella bestämmelser,

som i en framtid kunde bli erforderliga vid övergången från en reglerad

hyresmarknad till en fri sådan. Från hyresrådets sida föreslogos vidare under

förarbetena till 1950 års förlängningsproposition två andra utredningar.

Den ena avsåg en översyn av hyresregleringens bestämmelser, alltså icke

med tanke på regleringens upphörande utan snarast motiverad därav att

den kan väntas bestå länge ännu och därför bör genomgås med ledning av

erfarenheterna i praxis. Den andra utredningen avsåg en undersökning, i vad

mån dessa erfarenheter kunde ge anledning till ändringar i den ordinarie

hyreslagstiftningen. I likhet med hyresrådet har jag ansett lämpligt att i

ett sammanhang utreda nämnda tre frågor, men då jag dröjt något med att

uppdraga riktlinjerna för den sålunda kombinerade utredningen, har skälet

härför varit, att den ekonomiska utvecklingen under 1950 i viktiga hänseenden

ändrat förutsättningarna för den tilltänkta utredningen.

Några förslag att nu i samband med förlängningen företaga ändringar i

hyresregleringslagstiftningen ha icke framkommit.

Däremot har Sveriges fastighetsägareförbund hemställt om vissa vägledande

uttalanden för lagstiftningens tillämpning i två hänseenden, nämligen

i fråga om s. k. generell hyreshöjning enligt 5 § lagen om hyresreglering

samt om förlängning av hyresförhållande enligt 7 och 8 §§ samma lag.

Den första av dessa frågor innefattar en rad synnerligen svårbedömda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

spörsmål, till vilka de tillämpande myndigheterna, statens hyresråd och, i

sista hand, Kungl. Maj :t i statsrådet, ha att taga ställning. Jag finner emellertid

icke lämpligt att i detta sammanhang, då fråga är endast om en förlängning

av lagstiftningen, närmare ingå på dessa problem och göra några

uttalanden till ledning för framtida avgöranden. Vad angår den senare av

förbundet väckta frågan, synes förbundets framställning bygga på att myndigheternas

praxis på den punkten skulle ha blivit en annan än vad lagstiftaren

åsyftat vid lagens tillkomst. Det är självfallet att i dessa, likaledes

ej sällan svårbedömda mål ofta uppkomma delade meningar, men att

praxis däri skulle ha gått längre än vad lagstiftaren avsett har jag mig

icke bekant. Att genom vägledande uttalanden söka uppdraga riktlinjer

för dessa avgöranden är för övrigt ytterst vanskligt med hänsyn till att

omständigheterna i de särskilda fallen äro mycket varierande.

Vad angår den tidpunkt, då förlängningslagarna kunna utfärdas och

börja tillämpas, bär det flera gånger visat sig svårt att beräkna den tid, då

förslagen kunna slutbehandlas i riksdagen, varför ändringar måst vidtagas

i fråga om tiden för ikraftträdandet. På grund härav vill jag föreslå, att —

i likhet med vad som skedde i motsvarande fall år 1943 — den lag som

avser fortsatt giltighet av lagen om hyresreglering skall träda i kraft den

dag Kungl. Maj :t föreskriver. I de båda andra förlängningslagarna krävas

inga särskilda bestämmelser om ikraftträdandet.

Till en lag om förlängning av hyresregleringslagen torde, liksom vid föregående

förlängningstillfällen, böra fogas övergångsbestämmelser av innebörd

att för ansökan om förlängning av hyresförhållande eller övertagande

av hyresrätt, som avser tid efter lagens hittillsvarande giltighetstid, stadgas

en särskild respittid, i regel viss kortare tid efter det förlängningslagen

trätt i kraft.

I enlighet med vad sålunda anförts ha inom justitiedepartementet upprättats

förslag till

1. lag angående, fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

om hyresreglering m. m.;

2. lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.; samt

3. lag angående fortsatt giltighet av lagen den 28 maj 1948 (nr 245) med

vissa bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad

m. m.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen, av

den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

angivna ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Olle Hellberg.

1 Denna bilaga, soin är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här

uteslui its.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 4 april

1951.

Närvarande:

justitieråden Ekberg,

Strandberg,

Ljunggren,

regeringsrådet Björkholm.

Enligt lagrådet den 2 april 1951 tillhandakommet utdrag av protokoll över

justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet

den 16 mars 1951, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. m.;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m. samt

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 28 maj 1948 (nr 245) med

vissa bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad

m. m.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet N. E. Hedfeldt.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Bengt Larson.

''2 tiihäng titt riksdagens protokoll i951. i samt. Nr 168.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 168.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 april 1951.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Möller, Sköld, Quensel,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman,

Nygren.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets den 4 april

1951 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 16 mars 1951 remitterade

förslagen till

1. lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. m.;

2. lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.; samt

3. lag angående fortsatt giltighet av lagen den 28 maj 1948 (nr 245) med

vissa bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad

m. m.

Med förmälan, att förslagen av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer

föredraganden, att förslagen måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Gustaf Grönhagen.

Stockholm 1951. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

610944

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:282 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1912 s. 1 i texten
  2. 3LU 1951:13 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 s. 1 i texten