Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente, m. m

1951-03-30 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:190, Angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

1

Nr 190.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar

i statens allmänna avlöningsreglemente, m. m.;

given Stockholms slott den 30 mars 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I proposition till årets riksdag har förslag till lönereglering för lärare vid

vissa statsunderstödda privata läroanstalter m. in. underställts riksdagen.

Vidare ha i proposition angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens

fjärde huvudtitel för budgetåret 1951/52 m. m. vissa förslag framlagts

angående avlöningsförhållandena för underofficerarna vid flottan. Vad

i nämnda propositioner föreslagits föranleder vissa ändringar i statens allmänna

avlöningsreglemente. I förevarande proposition föreslås, att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga dessa ändringar i huvudsaklig

överensstämmelse med ett såsom bilaga till statsrådsprotokollet i ärendet

fogat författningsförslag. I samband därmed förordas vissa andra ändringar

i avlöningsreglementet, bl. a. en provisorisk höjning av flygtilläggen.

I propositionen föreslås vidare, att flygtillägg skall tillkomma flygvapnets

meteorologpersonal, att vattenrättsingenjörerna skola erhålla avlöningsförstärkning

samt att viss ersättning för beredskapstjänst vid statens järnvägar

och statens vattenfallsverk skall höjas.

Därjämte begäres riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att meddela

erforderliga bestämmelser i fråga om avlönings- och pensionsförhållandena

vid en övergång till krisadministration.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 190.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Utdrag av protokollet över civilärenden hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 mars

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Nygren.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, frågor om vissa ändringar

i statens allmänna avlöningsreglemente, m. m. samt anför därvid följande.

1 :o.

Vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente m. m.

I en tidigare till årets riksdag avlåten proposition (nr 112) angående löne-

och pensionsreglering för lärare vid vissa statsunderstödda privata läroanstalter

in. m. har anmälts, att i ett senare sammanhang förslag skulle

framläggas till vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente.

Därvid skulle även redovisas den för genomförandet av nyssnämnda lönereglering

föranledda författningstexten i vad avsåge sagda reglemente. I

enlighet härmed torde jag nu få framlägga ett inom civildepartementet utarbetat

förslag till kungörelse om ändring i statens allmänna avlöningsreglemente

den 30 juni 1948 (nr 436), vilket förslag torde såsom bilaga få fogas

till detta protokoll.

Författningsförslaget innefattar dels ändringar, som bli erforderliga därest

riksdagen bifaller förslagen i förenämnda proposition 112, dels andra

ändringar, vilka följa av förslag som i tidigare sammanhang framlagts för

riksdagen, dels ock ändringar, vilka bero av sakfrågor, som i förevarande

proposition underställas riksdagen. I anslutning härtill må erinras, att

Kungl. Maj :t i proposition nr 114 till årets riksdag föreslagit riksdagen att

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente,

som föranledas av förslaget om lönerevision för vissa

chefstjänstemän. Sistnämnda ändringar avse endast vissa lönegrads- och löneklassnummer.

Lönereglering för lärarpersonalen vid vissa statsunderstödda privata läroanstalter

m. m. I propositionen nr 112 till årets riksdag har Kungl. Maj:t

framlagt vissa förslag för genomförande bl. a. av lönereglering för lärarper
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

3

sonalen vid statsunderstödda privatläroverk och fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala. Enligt dessa förslag skola privatläroverkens rektorer och

lärare, utom övningslärare, samt rektorn och ämnesläraren i kemi samt

närings- och födoämneslära vid fackskolan i Uppsala inordnas under statens

allmänna avlöningsreglemente. Samtidigt härmed har framlagts förslag

till inrättande av särskilda tjänster för de högre kommunala skolornas rektorer.

Beträffande innebörden av de ändringar, som förslagen föranleda i

1, 3, 4, 5, 13, 19, 25, 26, 28, 29, 31, 33, 38, 39, 41, 42, 43 och 49 §§ avlöningsreglementet

torde jag i huvudsak få hänvisa till författningsförslaget.

Ändringarna synas icke påkalla annan motivering än den som framgår av

propositionen nr 112. Här må blott framhållas, att enligt 1 § författningsförslaget

avlöningsreglementet skall gälla för rektorer och lärare vid statsunderstödda

privata läroverk (privatläroverken), anställda enligt bestämmelserna

i stadgan för privatläroverken, med undantag av övningslärare.

Det har nämligen förutsatts, att en sådan stadga skall utfärdas, att gälla

från och med den 1 juli 1951. De i propositionen 1951: 112 framlagda förslagen

föranleda även viss ändring av 2 § reglementet med anledning av

att särskilda rektorstjänster med beteckningen Cb inrättas vid de högre

kommunala skolorna och privatläroverken. Vidare skall i den i 4 § meddelade

särskilda bestämmelsen för hushållningssällskapen och skogsvårdsstyrelserna

hänvisningen till 1 § 1 mom. d) i stället avse 1 § 1 mom. f).

Det har icke ansetts erforderligt att redovisa dessa ändringar i förenämnda

författningsförslag.

Utbijte av benämningen navigationsskola mot sjöbefälsskola. Genom

kungörelse den 10 november 1950 (nr 569) har benämningen navigationsskola

fr. o. in. den 1 januari 1951 utbytts mot sjöbefälsskola. Vidare har

enligt beslut av innevarande års riksdag tjänstebenämningen ändrats för i

kommerskollegium placerade inspektörer för sjöbefälsskolorna. I anledning

härav föreslås vissa formella ändringar i 3 och 31 §§ avlöningsreglementet.

Icke-ordinarie tjänstemans entledigande. Enligt 15 § 4 mom. första stycKet

statens allmänna avlöningsreglemente skall, utan iakttagande av eljest

gällande bestämmelser om uppsägning, anställningen upphöra då extra ordinarie

tjänsteman övergår till lika hög eller högre ordinarie statlig tjänst

eller icke-statlig tjänst med avlöning enligt av Kungl. Maj.-t meddelade bestämmelser.

Av 6 § 1 mom. reglementet framgår emellertid, att extra ordinarie

tjänst må förenas med ordinarie tjänst, .som tillsättes medelst förordnande

tills vidare och ej är förenad med pensionsrätt, under förutsättning

att tjänstemannen frånträder utövningen av den extra ordinarie

tjänsten. Med hänsyn härtill bör lydelsen av 15 § 4 mom. första stycket

jämkas i enlighet med författningsförslaget.

Ersättning för växlingstjänst in. rn. Enligt 35 g 1 mom. 3 punkten statens

allmänna avlöningsreglemente äga vid statens järnvägar tjänsteman,

som bestrider växlingstjänst, samt stationskarl, vilken fullgör göromål så
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 190.

som tågklarerare, enligt av Kungl. Maj :t bestämda grunder erhålla ett lönetillägg

av 50 öre för dag. Enligt 5 punkten i samma moment äger vid statens

vattenfallsverk tjänsteman, som bestrider växlingstjänst, erhålla motsvarande

lönetillägg.

I skrivelse den 28 mars 1951 har järnvägsstyrelsen erinrat, att Kungl.

Maj :t genom beslut den 30 juni 1948 bestämt att ifrågavarande lönetillägg

i princip skall utgå för varje tjänstgöringsdag, varunder tjänstemannen enligt

fastställd turlista minst sex timmar fullgjort växlings- respektive tågklarerartjänst.

Enligt järnvägsstyrelsens uppfattning vore en viss höjning av

detta lönetillägg starkt av behovet påkallad, framför allt på grund av svårigheter

att erhålla personal särskilt till växlingstjänsten och att därefter

kunna bibehålla den i denna krävande tjänst.

Järnvägsstyrelsen — som funnit det ur skilda synpunkter angeläget och

mest praktiskt, att Kungl. Maj :t erhölle bemyndigande att bestämma storleken

av lönetillägget — hemställer i skrivelsen, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att 35 § 1 mom. 3 punkten statens allmänna avlöningsreglemente

måtte erhålla sådan lydelse, att ifrågavarande lönetillägg bestämmes

av Kungl. Maj :t. Om en sådan ändring godkändes av riksdagen,

borde den enligt styrelsens uppfattning träda i kraft omedelbart efter det

densamma kungjorts i Svensk författningssamling.

I likhet med järnvägsstyrelsen finner jag praktiska skäl tala för det

framförda ändringsförslaget. Jag vill därför tillstyrka detsamma. Motsvarande

ändring av bestämmelserna bör även göras beträffande lönetillägget

för växlingstjänst vid statens vattenfallsverk. Ändringarna torde böra träda

i kraft den 1 juli 1951.

Sjötillägg m. in. I proposition nr 110 angående vissa avlönings- m. fl.

anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1951/52 m. in.

har Kungl. Maj :t på hemställan av chefen för försvarsdepartementet föreslagit,

bl. a., dels att vissa underofficersbeställningar vid flottan skola

placeras i lönegrad Ma 8, dels att å undervattensbåtar maskintjänstchef

skall uppbära sjötillägg såsom förvaltare, dels ock att ersättning för handhavande

av vissa uppbörder ombord å flottans fartyg i fortsättningen icke

skall utgå till underofficerare. Sjötilläggen för beställningshavare i lönegrad

Ma 8 föreslås skola utgå med samma belopp som sjötilläggen för

beställningshavare i lönegrad Ma 6 å övervattensfartyg, nämligen 3 kronor

70 öre och — för vissa yrkesmän — 5 kronor 20 öre för dag. Å undervattensbåt

föreslås sjötillägg till beställningshavare i lönegraderna Ma 6

och Ma 8 skola utgöra 9 kronor 25 öre och — för vissa yrkesmän — It

kronor för dag. Av angivna förslag föranledda författningsändringar beröra

33 § och 35 § 2 mom. statens allmänna avlöningsreglemente.

I anslutning härtill torde jag få anmäla vissa av chefen för marinen

framlagda förslag till ändringar i 35 § 2 mom. avlöningsreglementet.

Enligt 35 § 2 mom. Försvaret, 1 punkten, statens allmänna avlöningsreglemente

skall sjötillägget förhöjas med 2 kronor 50 öre för dag räknat

för beställningshavare tillhörande någon av lönegraderna Ma 10 eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

Ma 11, vilken kommenderats till sjötjänstgöring i befattning såsom eskaderchef,

avdelningschef, flottiljchef eller divisionschef.

I skrivelse den 21 januari 1950 har chefen för marinen framhållit, bl. a.,

att begreppet eskader, som tidigare betecknat sjöstyrka av i stort sett samma

omfattning som avdelning och använts beträffande sjöstyrka, lydande

under marindistriktschef, numera användes såsom beteckning för operationsgrupp

inom kustflottan, bestående av kryssare typ Tre Kronor, större

och mindre jagare samt torpedbåtar. Befattning såsom chef för sådan

eskader borde företrädesvis bestridas av beställningshavare i lägst lönegrad

Ma 12 i stället för som hittills lägst lönegrad Ma 10. I anslutning till detta

förslag har chefen för marinen i skrivelse den 28 januari 1950 föreslagit

att ordet eskaderchef skall utgå ur förenämnda stadgande i 35 § statens allmänna

avlöningsreglemente. I sistnämnda skrivelse har vidare föreslagits,

att beställningshavare i lönegrad Ma 9, vilken utan att samtidigt vara fartygschef

är sjökommenderad i befattning såsom divisionschef, skall komma

i åtnjutande av i samma stadgande angiven förhöjning av sjötillägget.

Enligt gällande bestämmelser skola befattningar såsom chef för torpedbåtsdivision

och chef för division av större minsvepare företrädesvis bestridas

av beställningshavare i lägst lönegrad Ma 9.

Försvarets civilförvaltning har biträtt marinchefens förenämnda förslag.

Att den ifrågavarande bestämmelsen om förhöjning av sjötillägget endast

kommit att omfatta innehavare av kommendörkaptensbeställning .syntes

sammanhänga med att vid bestämmelsens tillkomst lägre beställningshavare

icke avsetts skola kommenderas såsom chef för sjöstyrka. Enligt civilförvaltningens

mening borde rätten till ifrågavarande förhöjning icke knytas

till beställningshavarens lönegrad i vidare mån än att innehavare avbeställning

i lönegraden Ma 12 borde uteslutas från rätten till förmånen

i fråga.

Marinchefens berörda förslag har biträtts även av statens lönenämnd,

som därvid icke haft något att erinra mot vad civilförvaltningen i ärendet

anfört.

Med hänsyn till det befäl chef för eskader numera har att utöva bör för

sådan befattning avses innehavare av beställning i lägst lönegrad Ma 12.

Med anledning härav bör i enlighet med chefens för marinen förslag ordet

eskaderchef utgå ur förenämnda i 35 § statens allmänna avlöningsreglemente

meddelade bestämmelser. För beställningshavare i lönegrad Ma 12

har nämligen vid avvägningen av sjötilläggets storlek hänsyn tagits till att

dylik beställningshavare under sjötjänstgöring regelmässigt för befäl över

högre förband.

Jag finner det vidare skäligt, att beställningshavare i lönegrad Ma 9, som

kommenderas såsom chef för sjöslyrka utan att samtidigt vara fartygschef,

kommer i åtnjutande av förhöjning av sjötillägget med 2 kronor 50

öre för dag räknat. Däremot kan jag icke biträda försvarets civilförvaltnings

förslag i ämnet, som innebär en betydande utvidgning av rätten till

sagda förmån i förhållande till marinchefens förslag. Stadgandet i näst

sista stycket av förevarande punkt har omarbetats i förenklande syfte.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

I förenämnda skrivelse den 28 januari 1950 har chefen för marinen vidare

föreslagit, att till beställningshavare under sjötjänstgöring å marinen

tillhörigt eller med marinens personal bemannat fiskeriinspektionsfartyg

enligt Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall skall utgå sjötillägg med belopp

motsvarande isbrytartillägg. Det vore skäligt att även i dylikt fall, då

större krav än normalt ställdes på besättningen i form av högre gångberedskap,

knappare fritid och mera ansträngande tjänstgöring i allmänhet, en

kompensation utöver normalt utgående sjötillägg finge utgå. Då emellertid

förhållandena kunde vara avsevärt olika under skilda expeditioner, syntes

frågan huruvida tillägg skulle utgå böra avgöras i varje särskilt fall.

Försvarets civilförvaltning har ansett möjlighet böra föreligga för Kungl.

Maj:t att för tjänstgöring som här avses medgiva ersättning efter särskilda

grunder. Civilförvaltningen har för sin del föreslagit att tjänstgöring å bevakningsfartyg

för svenskt fiske upptages bland de olika slag av sjötjänstgöring,

vid vilka enligt 35 § 2 mom. Försvaret, 5 punkten, statens allmänna

avlöningsreglemente förmåner må utgå enligt vad Kungl. Maj :t förordnar.

Statens lönenämnd har biträtt civilförvaltningens förslag.

Möjlighet torde böra föreligga för Kungl. Maj :t att medgiva ersättning

efter särskilda grunder för sjötjänstgöring å bevakningsfartyg för svenskt

fiske under sådana expeditioner som under de senaste åren utsänts till de

isländska farvattnen. Med hänsyn till att utsändandet av bevakningsfartyg

till det svenska sillfisket vid Island ännu har försökskaraktär och då ställning

icke tagits till frågan om sådant fartyg skall utsändas under år 1951,

finner jag icke lämpligt att i angivna syfte nu ändra 5 punkten av de i 35 §

2 mom. statens allmänna avlöningsreglemente meddelade bestämmelserna

för försvaret. Riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att medgiva ersättning

efter särskilda grunder för ifrågavarande tjänstgöring torde dock

böra utverkas.

Flygtillägg m. m. I 35 § 3 mom. statens allmänna avlöningsreglemente

meddelas bestämmelser om flygtillägg för bl. a. flygvapnets personal. För

flygförare utgöra flygtilläggen för månad 210 kronor för manskap, 270 kronor

för underofficerare i lönegraderna Ma 4 och 5 och för fänrikar samt

330 kronor för övriga underofficerare och officerare. I fråga om flygtilläggets

storlek i andra befattningar torde få hänvisas till nyssnämnda stadgande.

I en den 11 januari 1951 dagtecknad promemoria har chefen för flygvapnet

framhållit, att det med hänsyn till bl. a. de nuvarande rekryteringssvårigheterna

vore nödvändigt att frågan om en förbättring av flygtilläggen

erhölle en snar lösning. Nu gällande flygtilläggsbestämmelser hade sedan

1939 icke undergått annan ändring än en provisorisk uppräkning av flygtilläggen

med 60 kronor för månad fr. o. m. den 1 juli 1947.

Nyssnämnda provisoriska uppräkning av flygtilläggen hade föreslagits av

1945 års lönekommitté, som därvid förutsatte, att bestämmelserna om flygtillägg

skulle bli föremål för översyn. Denna översyn har uppdragits åt 1949

års tjänsteförteckningskommitté. Kommitténs arbete med denna fråga har,

enligt vad jag inhämtat, fortskridit så långt att vissa preliminära ställnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

taganden föreligga. Jag har emellertid icke funnit lämpligt, att kommittén

nu tager upp denna speciella fråga till förhandlingar med de berörda personalorganisationerna,

eftersom en sådan åtgärd skulle verka fördröjande

på kommitténs arbete i övrigt. Med hänsyn till vad chefen för flygvapnet

anfört har jag emellertid funnit övervägande skäl tala för att i rekryteringsbefrämjande

syfte flygtilläggen provisoriskt ytterligare höjas. Jag har härvid

beaktat, att flygvapnets fortskridande tekniska utveckling medför allt

större påfrestningar och även ökade risker för den flygande personalen. I

fråga om provisoriets utformning har jag övervägt en ytterligare differentiering

av flygtilläggsbeloppen men funnit, att en sådan åtgärd skulle kunna

föregripa tjänsteförteckningskommitténs slutliga ställningstagande. Med

hänsyn härtill föreslår jag, att samtliga flygtillägg höjas med ett och samma

belopp. Höjningen synes skäligen böra uppgå till ett belopp av 30 kronor

för månad. Samma höjning föreslår jag för de elevtillägg, som enligt

4 punkten av ifrågavarande bestämmelser utgå med 90 kronor för månad

räknat till beställningshavare, som är kommenderad såsom elev i grundläggande

flygutbildning, och med 150 kronor för månad räknat till beställningshavare,

som tillhör armén eller marinen och som vid flygvapnet undergår

grundläggande flygutbildning till flygspanare.

Enligt 6 punkten av förevarande stadgande utgår i vissa fall flygtraktamente

till tjänsteman för dag, varunder han på grund av honom åliggande

inspektionsskyldighet eller särskilt meddelat uppdrag deltager i flygning.

Sådant traktamente utgår icke till beställningshavare, som är berättigad till

flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg. Flygtraktamentet utgör 7 kronor

för manskap, 9 kronor för underofficer i lönegrad Ma 4 och Ma 5, fänrik

och tjänsteman i högst lönegrad Ca 17 samt 11 kronor för annan tjänsteman.

Anledning att nu höja flygtraktamentena synes mig icke föreligga.

Flygtraktamenten utgå emellertid till en grupp tjänstemän, vilka skäligen

synas böra uppbära flygtillägg. Jag syftar härmed på flygvapnets meteorologpersonal.

För denna personal förekommer i icke obetydlig utsträckning observationsflygningar

(f. n. i medeltal 9 flygningar per meteorolog och månad).

Enligt vad jag inhämtat, har tjänsteförteckningskommittén även behandlat

detta spörsmål och preliminärt beslutat föreslå, att flygtillägg skall tillkomma

meteorologpersonalen vid flygvapnet. Med hänsyn till rekryteringsläget

i fråga om denna personal (f. n. äro omkring 40 procent av meteorologbefattningarna

vakanta), synes emellertid tjänsteförteckningskommitténs

slutliga förslag i ämnet icke böra avvaktas. Jag får därför föreslå, att mcteorologpersonalen

vid flygvapnet tillerkännes flygtillägg. Efter samråd under

hand med tjänsteförteckningskommittén föreslår jag vidare, att flygtillägget

för denna personalkategori fastställes att t. v. utgöra 150 kronor för månad,

att utgå enligt av Kungl. Maj :t fastställda grunder. I avbidan på ett ställningstagande

till tjänsteförteckningskommitténs kommande förslag synas

erforderliga bestämmelser böra meddelas vid sidan av statens allmänna avlöningsreglemente.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

2:o.

Avlöningsförstärkning till vattenrättsingenjörer.

Sedan våren 1948 ha ledigblivna vattenrättsingenjörsbefattningar (lönegrad

Ca, Ce och Cg 33) icke kunnat besättas i brist på kompetenta sökande.

I olika sammanhang framförda yrkanden om förbättring av löneställningen

för vattenrättsingenjörerna ha det oaktat avvisats, enär frågan om en sådan

förbättring ansetts böra behandlas i samband med en allmän omprövning

av löneställningen för de statliga chefstjänstemännen. I propositionen nr

114 till årets riksdag har förslag framlagts till lönerevision för dessa tjänstemän.

För personalen vid vattendomstolarna innebär sagda förslag, att valtenrättsdomarna

inplaceras i lönegrad Co 14 å en ny löneplan 2 (grundlöneökning

900 kronor för år) och att vattenrättsingenjörerna uppflyttas från

lönegrad Ca, Ce eller Cg 33 till lönegrad Ca, Ce eller Cg 37 (grundlöneökning

2 016 kronor för år). Det har härvid förutsatts, att löneställningen för

angivna personalgrupper liksom för annan domarpersonal i motsvarande

lönelägen skall bli föremål för översyn i sådan ordning, att resultatet av

översynen kan föreläggas 1952 års riksdag.

Ehuru sålunda redan den föreslagna lönerevisionen för chefstjänstemännen

kommer att medföra en icke obetydlig förbättring av lönerna å vattenrättsingenjörstjänsterna,

har jag —- efter överläggning med representanter

för Sveriges akademikers centralorganisation • — funnit mig böra tillstyrka,

att ytterligare åtgärder vidtagas för att en tillfredsställande rekrytering av

dessa tjänster skall erhållas. Ett besättande av de lediga vattenrättsingenjörstjänsterna

med kompetenta innehavare är angeläget med hänsyn till

den nuvarande stora arbetsbelastningen vid vattendomstolarna. Jag anser

mig därför böra föreslå att fr. o. m. den 1 juli 1951 en avlöningsförstärkning

å 1 008 kronor för år tillerkännes vattenrättsingenjör.

3:o.

Ersättning för viss beredskapstjänst vid statens järnvägar

och statens vattenfallsverk.

Enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente,

bilaga D avd. II C, utgår i vissa fall särskild ersättning för vecka räknat till

befattningshavare vid statens järnvägar och statens vattenfallsverk vid fullgörande

av viss beredskapstjänst. Ersättningen utgår enligt vederbörande

verksstyrelses bestämmande med högst 45 kronor per vecka dels då beredskapen

fullgöres i hemmet, dels ock då den fullgöres på tjänstestället och

nattvila beredes samt tjänstgöringstraktamente utgår, ävensom med 55

kronor per vecka, då beredskapen fullgöres på tjänstestället och nattvila beredes

samt tjänstgöringstraktamente ej utgår.

Ifrågavarande beredskapsersättningar fastställdes, vad vattenfallsverket

angår, vid 1948 års riksdag efter förslag av Kungl. Maj:t i proposition 1948:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

225. Av propositionen framgår, att förslaget nära anslöt sig till vad vattenfallsstyrelsen

föreslagit i en framställning den 9 januari 1948, vilken i sin

tur grundade sig på ett förslag av statens vattenfallsverks tjänstgöringsnämnd.

Av propositionen kan vidare inhämtas, att tiden för beredskapstjänstgöringen

före den 1 juli 1948 efter vissa grunder evalverats i arbetstid

och att övertidsersättning utgått för sådan arbetstid. Med tillämpning av de

fr. o. m. den 1 juli 1947 gällande övertidsersättningsbestämmelserna hade

härvid ersättning för en veckas beredskapstjänst i genomsnitt uppgått till

75 kronor.

I fråga om ersättningen vid statens järnvägar torde få hänvisas till vad

som anförts i förenämnda proposition 1948: 225 samt i propositionen 1949:

132.

I skrivelse den 8 februari 1951 har vattenfallsstyrelsen erinrat, att styrelsens

år 1948 framlagda förslag grundade sig på förhållandena i december

1947, då den rörliga förhöjningen av grundlönerna och därmed av övertidsersättningsbeloppen

utgjorde 12 procent. Det finge anses som självklart,

att ersättningarna nu måste höjas med hänsyn till det minskade penningvärdet

och den höjning av det rörliga tillägget på statstjänstemännens

löner, som ägt rum fr. o. m. den 1 januari 1951. Även höjningen av beredskapsersättningen

borde ske fr. o. m. nyssnämnda dag. Om höjning av beredskapsersättningarna

vidtoges först från en senare tidpunkt, skulle tjänstemännen

med rätta kunna anse sig orättvist behandlade, eftersom de frivilligt

medverkat till en övergång från beredskapstjänstens beräknande som

arbetstid till dess ersättande med vissa belopp.

Vid överläggningar mellan vattenfallsstyrelsen och vattenfallsverkens

personalförbund, vilket representerade huvudparten av den personal, som

brukade åtnjuta ersättning för beredskapstjänst, hade parterna enat sig om

den ståndpunkten, att beredskapsersättningen borde höjas i samma proportion

som tjänstemannalönerna komme att höjas genom ökningen av det

rörliga tillägget. Därvid borde beloppen lämpligen avrundas till närmaste

hela krontal. Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund hade meddelat,

att det anslöte sig till samma ståndpunkt.

Slutligen har vattenfallsstyrelsen ifrågasatt, om icke ersättningar av nu

ifrågavarande slag borde automatiskt höjas och sänkas på samma sätt som

sker med övertids- och vikariatsersättning.

Ersättningen för beredskapstjänst vid statens vattenfallsverk har tidigare

varit beroende av storleken av övertidsersättningen. Genom att den rörliga

förhöjningen fr. o. m. den 1 januari 1951 ökat, ha övertidsersättningarna

automatiskt kommit att höjas med ungefär 18 procent. Med hänsyn

till de omständigheter under vilka de nuvarande grunderna för beredskapsersättningarna

tillkommit anser jag det skäligt, att jämväl beredskapsersättningarna

vid vattenfallsverket — 45 respektive 55 kronor — fr. o. m.

den 1 januari 1951 höjas i samma utsträckning som nu skett i fråga om

övertidsersättningarna till, i avrundade tal, 53 respektive 65 kronor per

vecka. Samma höjning bör givetvis ske av motsvarande beredskapsersätt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

ningar vid statens järnvägar. Höjningen torde böra genomföras räknat

fr. o. in. den 1 januari 1951.

Jag är icke nu beredd att föreslå sådan ändring av bestämmelserna att

ifrågavarande ersättningsbelopp automatiskt höjas och sänkas i anslutning

till ändringar i förhöjningen av månadslönerna.

I detta sammanhang torde jag få erinra att Sveriges arbetsledareförbund

gjort framställning i fråga om rätt för vissa montörer vid Järvafältets elektriska

distributionsnät att uppbära ersättning för beredskapstjänstgöring

enligt samma grunder som gälla för tjänstemän inom statens vattenfallsverk.

Sedan utlåtanden i ärendet avgivits av försvarets civilförvaltning och statens

lönenämnd, har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens i skrivelse 1948:

351 givna bemyndigande genom beslut den 22 december 1950 medgivit, att

försvarets civilförvaltning må till tjänsteman, som bestrider beredskapstjänst

vid Järvafältets elektriska distributionsnät, utbetala ersättning enligt

grunder motsvarande dem som jämlikt bilaga D, avd. II C, till tilläggsbestämmelserna

till statens allmänna avlöningsreglemente gälla för vissa

tjänstemän vid statens vattenfallsverk.

Sagda beslut torde nu böra underställas riksdagens prövning.

4:o.

Vissa beredskapsåtgärder i vad avser avlönings- och

pensionsförfattningar.

Nu gällande krigsavlöningsreglemente är av den 7 december 1945 (nr 833).

Det är utarbetat med beaktande av de erfarenheter, som vunnits under tiden

för den förstärkta försvarsberedskapen under andra världskriget. Reglementet

kan emellertid icke anses användbart under nuvarande förhållanden.

Dels korresponderar det mot fredsavlöningsbestämmelser, som numera upphört

att gälla, och dels är det i stor utsträckning utformat som en författning,

genom vilken riksdagen lämnar fullmakt åt Kungl. Maj :t att meddela

bestämmelser, och förutsätter således för sin tillämpning att dylika bestämmelser

meddelas. Ett utkast till tillämpningsföreskrifter till reglementet upprättades

år 1945 och remissbehandlades men sådana bestämmelser ha icke

utfärdats.

I anslutning till 1947 års allmänna lönereglering bemyndigade riksdagen

Kungl. Maj :t att, innan nytt krigsavlöningsreglemente utfärdats, besluta om

de ändringar i gällande krigsavlöningsreglemente som påkallades av löneregleringen

(r. skr. 1947:442).

År 1947 tillkallades särskilda sakkunniga (1947 års krigsavlöningssakkunniga)

för att verkställa översyn av krigsavlöningsreglementet. De sakkunniga

ha den 31 januari 1951 avgivit betänkande med förslag i ämnet. Jag är

icke beredd att f. n. på grundval av de sakkunnigas förslag upptaga frågan

om nytt krigsavlöningsreglemente till behandling. Därest behov av krigsav
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

löningsbestämmelser skulle uppkomma, innan förslag till nytt krigsavlöningsreglemente

framlagts för riksdagen och godkänts av denna, torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att provisoriskt meddela erforderliga bestämmelser

i ämnet. Riksdagens bemyndigande härtill bör utverkas.

I samband med den under andra världskriget intagna förstärkta försvarsberedskapen

utverkade Kungl. Maj:t av riksdagen bemyndigande att meddela

särskilda avlöningsföreskrifter vid eventuell övergång till krisadministrationen.

Sådant bemyndigande lämnades av riksdagen för ett budgetår

i sänder. Beträffande innebörden av bemyndigandena torde få hänvisas till

propositionen 1940: 294.

Bestämmelser meddelades endast i begränsad utsträckning med stöd av

bemyndigandena. Flertalet av dessa bestämmelser hade till syfte att reglera

löneförmånerna vid tjänstledighet för militärtjänstgöring. Några särskilda

avlöningsbestämmelser för personal, som tjänstgör i sin civila tjänst, med

hänsyn till att tjänstgöringen fullgöres under onormala förhållanden, synas

över huvud taget icke ha meddelats under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen.

1947 års krigsavlöningssakkunniga ha uttalat, att enligt deras uppfattning

särskilda bestämmelser, avsedda att vid beredskaps- eller krigstillstånd tilllämpas

å civil personal i statens tjänst, kunna erfordras även i andra avseenden

än i de nyssnämnda. Enligt de sakkunnigas uppfattning böra dylika

bestämmelser — i motsats till krigsavlöningsbestämmelserna — erhålla formen

av föreskrifter, innefattande tillägg till och undantag från fredsavlöningsbestämmelserna.

För bedömande av sakinnehållet i dessa föreskrifter

ha de sakkunniga ansett att man torde kunna hämta viss ledning av innehållet

i ett blivande nytt krigsavlöningsreglemente, bl. a. i fråga om förmåner

vid tjänsteresa och tjänstgöring utom stationeringsorten, förplägnad,

utrustning, sjukvård m. m.

För egen del anser jag, att frågan om särskilda avlöningsbestämmelser för

civil personal vid av krig eller krigsfara föranledda utomordentliga förhållanden

snarast bör upptagas till prövning. Med hänsyn härtill torde i förevarande

sammanhang riksdagens bemyndigande böra inhämtas för Kungl.

Maj :t att provisoriskt meddela erforderliga avlöningsbestämmelser att tilllämpas

vid övergång till krisadministration. Då behov av vissa förenklade

bestämmelser emellertid torde föreligga även på pensionsområdet, synes

bemyndigandet böra omfatta jämväl pensionsförhållandena.

5:o.

Bestridande av vissa kostnader för samarbetsorgan inom den

civila statsförvaltningen.

I cirkulär till statsmyndigheterna (1950:522) har Kungl. Maj :t meddelat

bestämmelser om samarbetsorgan vid myndigheter och institutioner

inom den civila statsförvaltningen. Enligt bilaga till cirkuläret, innehållan
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

de allmänna grunder för ifrågavarande samarbetsorgan, har en samarbetseller

företagsnämnd till uppgift att främja fortlöpande samverkan mellan

myndighet och personal i syfte att åstadkomma bästa möjliga arbetsresultat,

bereda personalen insikt i verksamhetens betingelser och resultat, m. m.

Nämnd består av ledamöter utsedda dels av myndigheten, dels av personalens

organisationer. Enligt cirkuläret skall ersättning till ordförande och

ledamot i nämnd jämte suppleant, som inträder i ordförandes eller ledamots

ställe, utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen. Hos myndighet

anställd ledamot, som är utsedd av personalorganisation, äger erhålla

resekostnads- och traktamentsersättning enligt klass III D i allmänna resereglementet

vid resa till och från sammanträde med nämnden samt vistelse

å sammanträdesorten. Det torde i förevarande sammanhang böra anmälas

för riksdagen, att nämnda ersättningar jämlikt stadgande i cirkuläret

skola bestridas från myndighetens omkostnadsanslag respektive driftmedel.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att

1) vidtaga ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente

i huvudsaklig överensstämmelse med ett såsom bilaga

till statsrådsprotokollet i ärendet fogat författningsförslag;
2)

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

förordats meddela beslut eller bestämmelser rörande

a) förmåner under viss tjänstgöring å bevakningsfartyg

för svenskt fiske,

b) flygtillägg till meteorologpersonal vid flygvapnet,

c) avlöningsförstärkning till vattenrättsingenjörer,

d) ersättning för viss beredskapstjänst vid statens järnvägar

och statens vattenfallsverk;

3) godkänna av Kungl. Maj:t meddelat beslut angående

ersättning för beredskapstjänstgöring till montörer vid Järvafältets

elektriska distributionsnät;

4) utfärda provisoriska krigsavlöningsbestämmelser; samt

5) meddela erforderliga bestämmelser i fråga om avlönings-

och pensionsförhållanden vid en övergång till krisadministration.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta af Sandeberg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

13

Bilaga.

Förslag

till

kungörelse om ändring i statens allmänna avlöningsreglemente.

Jiärigenom förordnas, att de i 25 § statens allmänna avlöningsreglemente

meddelade särskilda bestämmelserna för läroverk m. fl. läroanstalter skola

upphöra att gälla samt att följande författningsrum i reglementet skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives,1 nämligen dels 1 § 1 mom., 3 §

1 mom. och 15 § 4 mom., dels ock av de särskilda bestämmelserna för försvaret

3 punkten i 33 §, 1 punkten i 35 § 2 mom. samt 1 och 4 punkterna i

35 § 3 mom., för läroverk m. fl. läroanstalter 4, 5 och 13 §§, 2 punkten i

19 §, 2 och 3 punkterna i 31 § samt 38, 39 och 41—43 §§, för läroverk m. fl.

läroanstalter samt statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården 1

punkten i 26 §, 1 och 2 punkterna i 28 §, 2 punkten i 29 §, 33 § och 3 punkten

i 49 § ävensom för statens affärsdrivande verk 3 och 5 punkterna i 35 § 1

mom.

1 §•

Reglementets tillämpningsområde m. m.

1 mom. Detta reglemente--- — riksdagens verk;

b) rektorer och lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor (de högre kommunala skolorna),

med undantag av övningslärare;

c) rektorer och lärare vid statsunderstödda privata läroverk (privatläroverken),

anställda enligt bestämmelserna i stadgan för privatläroverken, med

undantag av övningslärare;

d) rektor och ämneslärare vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala;

e) föreståndare för samt lärare vid statsunderstödda skolor för bildbara

sinnesslöa eller epileptiker och med sådana skolor samorganiserade arbetshem

(sinnesslöskolorna, epileptikerskolorna), med undantag av lärare i annat

ämne än kunskapsämne eller kvinnlig slöjd; samt

f) tjänstemän vid hushållningssällskap och skogsvårdsstgrelser, i den mån

de innehava tjänster upptagna å personalförteckning, som Kungl. Maj :t

fastställt med stöd av riksdagens beslut.

3 §•

För reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser.

1 mom. I reglementet---särskilda bestämmelserna.

Med läroverk m. fl. läroanstalter avses försvarets läroverk, de allmänna

läroverken, statens skolköksseminarium och hushållsskola, folkskolesemi
-

1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom. och 35 § 2 mom., se 1949: 321.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

narierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, dövstumskolorna, de högre tekniska läroverken,

konstfackskolan, sjöbefälsskolorna, de högre kommunala skolorna,

privatläroverken, fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, sinnesslöskolorna

och epileptikerskolorna.

Med länsstyrelserna — — — med landshövding.

Med statens---Södertälje kanalverk.

4 §•

Tjänsters Inrättande och lönegradsplacering.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

De tjänster vid högre kommunala skolor, privatläroverk, fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala, sinnesslöskolor och epileptikerskolor, å vilka

reglementet äger tillämpning, inrättas av vederbörande kommunala myndigheter

eller huvudmän i enlighet med beslut eller bestämmelser, som meddelas

av Kungl. Maj :t. Tjänsterna lönegradsplaceras därvid i enlighet med

bestämmelser meddelade av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut.

5 §.

Tjänstetillsättning.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

. Ordinarie lärartjänst vid högre kommunal skola samt ordinarie tjänst vid

smnesslöskola eller epileptikerskola tillsättes medelst förordnande.

Ordinarie lärartjänst vid privatläroverk samt rektorstjänst och ordinarie

amneslärartjänst vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala tillsättes meförordnande

tills vidare. Entledigande skall föregås av skriftlig uppsägning,

varvid sex månaders uppsägningstid skall å ömse sidor iakttagas.

•Befattningshavare, som under tre på varandra följande år oförvitligt tjänstgjort

i samma eller motsvarande befattning vid en och samma läroanstalt,

ma dock icke, så länge anstalten åtnjuter statsbidrag, skiljas från sin befattning,

såframt ej skolöverstyrelsen på grund av omorganisation eller av

annan liknande anledning medgiver uppsägning, eller anledning föreligger

till entledigande av disciplinära skäl.

13 §.

Ordinarie tjänstemans förflyttningsskyldighet.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Ordinarie lärare vid högre kommunal skola samt föreståndare för eller

lärare vid sinnesslöskola eller epileptikerskola är pliktig att låta förflytta sig

till annan ordinarie tjänst vid statlig eller kommunal läroanstalt, som avses

i 3 § 1 mom. andra stycket, eller till lärartjänst vid folkskoleväsendet, allt

da sådant erfordras vid i vederbörlig ordning beslutad omorganisation av den

skolform tjänstemannen tillhör eller för indragning av övertalig lärartjänst

eller då eljest synnerliga skäl därtill äro.

Vid privatläroverk anställd ordinarie lärare, som icke kan uppsägas med

tillämpning av de i 5 § meddelade särskilda bestämmelserna för läroverk

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

m. fl. läroanstalter, är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie tjänst

vid läroanstalt, som avses i 3 § 1 mom. andra stycket, eller till lärartjänst vid

folkskoleväsendet, då sådant erfordras för indragning av övertalig lärartjänst

eller då eljest synnerliga skäl därtill äro. Vad nu sagts skall gälla jämväl beträffande

rektor och ämneslärare vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

15 §.

Icke-ordinarie tjänstemans entledigande.

4 mom. Utan iakttagande — — — bestämmelser, nämligen

a) då extra ordinarie tjänsteman övergår till lika hög eller högre med pensionsrätt

förenad ordinarie tjänst eller till högre extra ordinarie tjänst samt

b) då aspirant--— extra tjänst.

Bestämmelserna angående — --av tjänstefel.

Angående entledigande---gällande tjänstepensionsbestämmelser.

19 §•

Avlöningsförmåner av olika slag. Sammanträffande av förmåner.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

2. Vad i 5 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning, då rektor eller

lärare vid högre kommunal skola eller privatläroverk, rektor eller ämneslärare

vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala eller föreståndare för eller

lärare vid sinnesslöskola eller epileptikerskola uppbär livränta enligt

olycksfallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar

på grund av arbete i statlig eller kommunal tjänst eller i tjänst hos

privat läroanstalt, som avses i detta reglemente.

26 §.

Lönebeloppet inom vederbörande löneklass.

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

1. För extra---närmaste femtal.

Bestämmelserna i föregående stycke skola vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården icke gälla för andra lärare än folkskollärare.

Genom vederbörande —--över Iäsårsdaglöner.

28 §.

De fall då löneavdrag skall tillämpas.

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

1. a) I stället —--visst ämne.

I nästföregående--— samma ordningsnummer.

b) Vid tjänstledighet---en följd.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition, nr 190.

c) Vad under I sägs om visst högsta antal dagar av ett och samma kalenderår

skall, såvitt angår de högre kommunala skolorna, privatläroverken,

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna,

i stället avse detta högsta antal dagar av ett och samma redovisningsår.

2. I den mån icke vederbörande myndighet annat medgiver, skall tjänsteman

med rätt till ferier därunder vidkännas A-avdrag, om han under innehav

av statlig anställning eller icke-statlig anställning med avlöning enligt

av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser under de båda senaste terminerna

före feriernas början vidkänts C-avdrag av annan anledning än offentligt

uppdrag eller åtnjutit under I, punkt 6 b) eller c) avsedd tjänstledighet

så lång tid, att återstoden icke uppgår till 60 dagar. Vad nu sagts avser icke

fall, då på grund av tjänstledighet under ferierna eller av annan anledning

större löneavdrag än A-avdrag är tillämpligt. Vid de högre kommunala

skolorna, privatläroverken, fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, sinnesslöskolorna

och epileptikerskolorna skall härutöver gälla att, om tjänsteman

under berörda två terminer vidkänts C-avdrag mer än 120 dagar, det

ankommer på skolöverstyrelsen att bestämma, huruvida större löneavdrag

än A-avdrag skall tillämpas under ferietiden.

Vad i---är terminsindelad.

29 §.

Semester och däremot svarande annan ledighet.

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

2. Årssemestern skall för föreståndare för sinnesslöskola eller epileptikerskola

omfatta 35 dagar.

31 §.

Vikariatsersättning m. m.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

2. Då rektor uppehåller ledamotstjänst i centralt ämbetsverk, varunder

här avsedd läroanstalt lyder, eller då rektor vid sjöbefälsskola uppehåller

tjänst såsom nautisk eller maskinteknisk inspektör för sjöbefälsskolorna i

kommerskollegium, utgår vikariatsersättning med 2 kronor 50 öre för dag

eller det högre belopp, som må följa av de allmänna bestämmelserna.

3. Då lärare--— meddelade bestämmelser.

För lärare--- —- allmänna bestämmelserna.

33 §.

Särskilda ersättningar.

Försvaret.

3. Till sådan tjänsteman i högst lönegrad Ma 3 vid flottan eller flygvapnet,

som under sjötjänstgöring omhänderhar annan uppbörd än penninguppbörd,

utgår särskild ersättning med 50 öre för dag.

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

Tjänstgöringstraktamente må---avsedd läroanstalt.

Vid de högre kommunala skolorna, privatläroverken, fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala, sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna skola bestämmelserna

i denna paragraf icke tillämpas i vidare mån än att tjänsteman,

som med stöd av 13 § förflyttas på grund av omorganisation av den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

17

skolform han tillhör eller indragning av övertalig lärartjänst eller eljest utan

egen ansökan eller därom uttryckt önskan, äger uppbära ersättning för flyttningskostnad

enligt vad därom särskilt stadgas.

35 §.

Lönetillägg vid vissa slag av tjänstgöring.

1 mom. Lönetillägg vid tågtjänstgöring m. m.

Statens affårsdrivande verk.

3. Tjänsteman, som bestrider växling stjänst, samt stationskarl, vilken

fullgör göromål såsom tågklarerare, äga erhålla lönetillägg enligt av Kungl.

Maj:t meddelade bestämmelser.

5. Vid statens vattenfallsverk äger tjänsteman, som bestrider växlingstjänst,

erhålla lönetillägg enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

2 mom. Sjötillägg m. m.

Försvaret.

1. Beställningshavare äger----Kungl. Maj :t.

1

2

3

4

5

Sjötillägg för dag vid tjänstgöring

Beställningshavare tillhörande lönegrad

(tjänstbarhetsklass)

å annat fartyg än

undervattensbåt

å undervattensbåt

beställnings- havare i

allmänhet,

kronor

vissa

yrkesmän,

kronor

beställnings- havare i

allmänhet,

kronor

vissa

yrkesmän,

kronor

Militära beställningshavare.

Mha 1 1 3’ klass siöman..............

mna i \ a klass sjöman..............

0: 60

1:50

0: 80

1:20

2: —

2

50

» 2 ............................

1: —

1:50

2:50

3

—

Me 1 och 2 ........................

1:85

2: 35

4:50

5

—

Ma 3 ..............................

2: 20

2: 70

5: 50

6

—

> 4 och Me 4 ....................

2: 70

3: 70

6: 75

8

25

» 5 ..............................

3:20

4: 70

8: 25

10

—

> 6 och 8 ........................

3: 70

5: 20

9:25

11

—

> 7 ..............................

3:70

—

9: 25

—

> 9 ..............................

4:70

—

11:75

—

» 10 ..............................

5:50

—

13: 75

—

» 11 ..............................

6: —

—

15: —

—

» 12, Mo 14 och 15 ................

8: 75

—

—

—

Mo 17 ..............................

9: 50

—

—

—

Ciuilmilitära beställningshavare.

Ca, Ce, Cg 25........................

4: —

•

10: —

. » » 27 ........................

4:70

—

11:75

—

> > > 539 och 3U ................

5:50

—

13:75

—

» > » 31 ........................

5: 75

—

—

—

> » > 33 ........................

6: —

—

—

—

Anmärknimj. De i kolumnerna 3 och 5 i tahellen för vissa yrkesmän angivna beloppen

skola tillämpas,

i fråga om lönegraderna Mha 1 och 2, Me 1 och 2 samt Ma 3: för hovmästare, kock, eldare,

torpedhantverkare eller telehantverkare; samt

1 fråga om lönegraderna Me 4 och Ma 4—8: för maskinist, torpedmästare, telemästarc eller

i befattning såsom teleuppbördsman kommenderad radiomästare.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 190.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

I förestående tabell angivna belopp skola förhöjas,

a) för beställningshavare tillhörande någon av lönegraderna Ma 10 och

11, vilken kommenderats till sjötjänstgöring i befattning såsom avdelningschef,

flottiljchef eller divisionschef samt för beställningshavare tillhörande

lönegrad Ma 9, vilken utan att samtidigt vara fartygschef kommenderats

till sjötjänstgöring i befattning av nyss nämnt slag: med 2 kronor 50 öre

för dag räknat,

b) för beställningshavare----i undervattensläge.

Härutöver skall beträffande kommendering till sjötjänstgöring i viss befattning

iakttagas att, därest beställningshavare kommenderas till tjänstgöring

i sådan befattning, som enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser

skall eller företrädesvis skall bestridas av beställningshavare i högre

lönegrad, den kommenderade skall i fråga om rätt till sjötillägg likställas

med beställningshavare i den högre lönegraden och därjämte i förekommande

fall åtnjuta förhöjning som i föregående stycke under a) eller b)

sagts.

Vad ovan — — — beteckningen Md.

3 mom. Flygtillägg in. m.

Försvaret.

1. Beställningshavare, som----månad räknat:

Beställningshavare,

tillhörande lönegrad

Flygtillägg i befattning såsom

flyg-

förare,

kronor

flyg-

spanare,

kronor

prov-

flygare,

kronor

kontroll-

flygare,

kronor

fiyg-

signalist,

kronor

flyg-

skytt,

kronor

färdme-

kaniker,

kronor

Mha 1 och 2, Me 1 och

2, Ma 3 ..........

240

360

240

180

240

Me 4, Ma 4 och 5.. ..

300

300

360

—

300

_

300

Ma 6-12............

360

360

360

_

Mo eller Mp 14—22 ..

360

360

—

—

—

_

_

Ca, Ce eller Cg 10 och 12

—

—

—

—

_

_

240

Ca, Ce eller Cg 16 och 18

—

—

—

_

_

_

300

Ca, Ce eller Cg 27, 29

—31, 33, 37, Cp 15 ..

—

—

360

300

—

—

_

För lönegrad med beteckningen Md gäller samma belopp för flygtillägg

som för motsvarande lönegrad med beteckningen Ma.

4. Elevtillägg utgår

dels med 120 kronor för månad räknat till beställningshavare, som är

kommenderad såsom elev i grundläggande flygutbildning,

dels ock med 180 kronor för månad räknat till beställningshavare, som

tillhör armén eller marinen och som vid flygvapnet undergår grundläggande

flygutbildning till flygspanare.

38 §.

Tjänstebostad m. in.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

1. Bestämmelsen i--— anvisad tjänstebostad.

Bestämmelserna i 1 mom. andra och tredje styckena skola ej heller äga

tillämpning å rektor eller lärare vid högre kommunal skola, privatläroverk

eller fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

19

För tjänsteman — — ■— ur tjänstesynpunkt.

2. Tjänsteman, åt — — — i 2 mom.

Därest kommun —---till kommunen.

Har rektor eller lärare vid statsunderstödd privat internatskola tilldelats

tjänstebostad, må tilldelandet av bostad kunna betraktas, helt eller delvis,

såsom ersättning för fullgörande av arbetsuppgifter inom internatverksamheten.

39 §.

Tjänstedräkt och tjänstetecken m. m.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Bestämmelserna i denna paragraf äga icke tillämpning vid de högre kommunala

skolorna, privatläroverken, fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,

sinnesslöskolorna eller epileptikerskolorna.

41 §.

Grundläggande bestämmelser om sjukvård.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Vid de högre kommunala skolorna, privatläroverken, fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala, sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna skall i

stället för vad i 1 mom. sägs följande gälla.

Rektor vid högre kommunal skola, privatläroverk eller fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala, vid någon av nämnda läroanstalter anställd lärare,

som tillhör avdragsgrupp 2 eller 3, samt föreståndare, ordinarie lärare

eller extra ordinarie lärare vid sinnesslöskola eller epileptikerskola erhåller

av statsmedel ersättning för kostnad för läkarvård jämte läkemedel

samt vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, som medfört förlust eller

nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande

eller eljest till lindrande av menliga följder av olycksfallet nödiga hjälpmedel,

allt i den omfattning och under de villkor, som i 1 mom. andra stycket,

2 och 3 mom. och i övrigt i detta kapitel stadgas eller av Kungl. Maj :t för

särskilt fall bestämmas; dock endast i den mån sagda förmåner icke utgå

enligt olycksfallsförsäkringslagens bestämmelser samt med iakttagande jämväl

av vad här nedan särskilt stadgas.

Vid bestämmande---läkemedel mottagits.

Från det------av statsmedel.

Beslut om---av skolöverstyrelsen.

42 §.

Verks- och tjänsteläkare.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Vid de högre kommunala skolorna, privatläroverken, fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala, sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna skall vad

i detta kapitel stadgas om verksläkare i stället avse tjänsteläkare. Därmed

förstås läkare anställd av staten eller av kommunen i öppen sjukvård, skolläkare

eller läkare å poliklinik vid allmänt sjukhus, vilken ombesörjer läkarvård

å tjänstemannens stationeringsort eller, om tillgång till dylik vård

ej finnes därstädes, sådan läkare å närmaste ort.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

43 §.

Läkarvård och läkarintyg.

Läroverk in. fl. läroanstalter.

Bestämmelserna i 2 och 3 mom. äga icke tillämpning vid de högre kommunala

skolorna, privatläroverken, fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,

sinnesslöskolorna eller epileptikerskolorna.

49 §.

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

3. Vid de högre kommunala skolorna, privatläroverken, fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala, sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna skall

i stället för vad i 1 mom. andra stycket sägs gälla, att i 1 mom. första stycket

avsett belopp i förekommande fall skall minskas med begravningshjälp,

vartill dödsboet är berättigat enligt allmän lag eller särskild författning.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1951.

517395.

Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:307 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente m. m. a1 i texten
  2. BU 1951:19 Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning om ändrad löneställning för vissa chefstjänstemän vid riksdagens verk, m. m. s. 7 i texten