Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att fullgöra repetitionsoch beredskapsövningar m. m

1951-03-16 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:194, Med förslag till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att fullgöra repetitionsoch beredskapsövningar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 194

1

Nr 194.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att fullgöra

repetitions- och beredskapsövningar m. m.; given

Stockholms slott den 16 mars 1951.

Kungl. Maj:t vill liiirmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att fullgöra repetitions- och

beredskapsövningar;

2) lag med provisoriska bestämmelser om skyldighet för vissa värnpliktiga

tilldelade armén att fullgöra befälsövning; samt

3) lag om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967).

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

1''ropositionens huvudsakliga innehåll.

I syfte att möjliggöra repetitions- och beredskapsövningar i krigsförband

föreslås viss reglering av de värnpliktigas skyldighet att fullgöra dylika

övningar. Förslaget innebär bland annat att tidigare meddelade bestämmelser

om tillgodoräknande av beredskapstjänstgöring såsom fullgjord repetitions-

eller beredskapsövning nu hävas. I viss utsträckning ålägges genom

förslaget vissa äldre värnpliktiga ny tjänstgöringsskyldighet.

Yidare föreslås provisoriska bestämmelser om skyldighet för värnpliktigt

befäl vid armén att i anslutning till repetitionsövning fullgöra befälsövning

om tio dagar.

Den tjänstgöringsskyldighet, som nu angivits, föreslås skola regleras i

särskilda lagar.

Slutligen föreslås ändring av bestämmelserna i värnpliktslagen om tillgodoräknande

av avbrott i tjänstgöring samt om uttagning av värnpliktiga

till befälsutbildning.

1 —745 51 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 194.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Förslag''

till

Lag

om skyldighet för vissa värnpliktiga att fullgöra repetitionsocli

beredskapsövningar.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Värnpliktiga tilldelade armén äro, därest ej Konungen i särskilda fall

annorlunda förordnar, skyldiga att i enlighet med vad nedan stadgas fullgöra

en eller flera repetitionsövningar om 30 dagar, i den mån sådan skyldighet

icke redan åvilar vederbörande.

Värnpliktiga födda under åren 1910—1913 skola fullgöra en repetitionsövning.

Värnpliktiga födda under åren 1914—1922 skola fullgöra två repetitionsövningar.

Värnpliktiga födda år 1923 och senare skola fullgöra tre repetitionsövningar.

Repetition sövning (efterutbildningsövning) fullgjord efter år 1945 skall tillgodoräknas

såsom fullgjord repetitionsövning enligt detta lagrum, dock icke

repetitionsövning som vid kavalleriet och hästanspända artilleriförband under

år 1949 fullgjorts i anslutning till första tjänstgöring av värnpliktiga hänförda

till besiktningsgrupperna 1—3.

Undantagna från bestämmelserna i denna paragraf äro värnpliktiga vilka

efter utbildning vid flottan eller flygvapnet överförts till armén ävensom

värnpliktiga vilka hava att fullgöra fortsatt tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. D

värnpliktslagen.

2 §•

Värnpliktiga vid samtliga försvarsgrenar äro skyldiga att fullgöra beredskapsövning

enligt 27 § 2 mom. värnpliktslagen, i den mån sådan skyldighet

icke redan åvilar vederbörande.

3§-

Beträffande tjänstgöring enligt denna lag gälla föreskrifterna i värnpliktslagen

i tillämpliga delar.

4§-

Värnpliktiga födda före år 1910 skola icke inkallas till repetitionsövning,

som enligt gällande bestämmelser må åligga dem att fullgöra.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 194.

3

Förslag

till

Lag

med provisoriska bestämmelser om skyldighet för vissa värnpliktiga

tilldelade armén att fullgöra befälsövning.

Härigenom förordnas som följer.

1 §''

Armén tilldelade värnpliktiga, vilka genomgått befälsutbildning eller, utan

att hava genomgått sådan utbildning, krigsplacerats såsom befäl, må kunna

iläggas att i anslutning till dem åliggande repetitionsövning fullgöra befälsövning

om tio dagar.

2 §■

Beträffande tjänstgöring enligt denna lag gälla föreskrifterna i värnpliktslagen

i tillämpliga delar.

3§-

De närmare föreskrifter som erfordras för tillämpningen av denna lag

meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till

den 1 juli 1952.

Förslag

till

Lagom

ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967).

Härigenom förordnas, att 6 §, 27 § 1 mom. B och 27 § 3 mom. värnpliktslagen

den 30 december 19411 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(.Nuvarande lydelse.)

6 §•

De värnpliktiga---tilldelas

förband.

Värnpliktig tilldelad armén, Jcustartilleriet

eller flygvapnet, vilken äger

förutsättningar för utbildning till officer,

underofficer eller underbefäl, må

uttagas för sådan utbildning.

Uttagning för officersutbildning —

--sådan utbildning.

(Föreslagen lydelse.)

6 §•

De värnpliktiga — — — tilldelas

förband.

Värnpliktig, vilken äger förutsättningar

för utbildning till officer, underofficer

eller underbefäl, må uttagas

för sådan utbildning.

Uttagning för officersutbildning —

--sådan utbildning.

Sonaste lydelse av 6 §, 27 § 1 mom. B och 27 § 3 mom., so SFS 1950: 225.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

27 §. 27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid. 1. De värnpliktigas utbildningstid.

B. Värnpliktig, som nttagits för utbildning

till officer eller underofficer

vid armén, kustartilleriet eller flygvapnet,

är enligt de närmare bestämmelser

Konungen meddelar skyldig att, utöver

den under A angivna tjänstgöringstiden,

efter första tjänstgöringens

avslutande fullgöra fortsatt tjänstgöring,

för utbildning till officer under

högst trehundrasextio dagar och för

utbildning till underofficer under

högst etthundraåttio dagar.

3. Särskilda bestämmelser.

A. Därest, på — ---han inkallats.

B. Där sådant---- smittas spri
dande.

C. Varder fartyg,---äga rum.

D. Har värnpliktig under i 1 mom.

föreskriven tjänstgöring blivit fälld

till straff för rymning eller för undanhållande

av minst ett dygns varaktighet,

eller har hans tjänstgöring avbrutits för

verkställighet av straffarbete, omedelbart

ådömt fängelsestraff, ungdomsfängelse,

tvångsarbete, förvaring eller internering,

skall den tid, under vilken han varit

rymd eller undanhållit sig eller lians

tjänstgöring sålunda varit avbruten, ej

tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid,

där ej Konungen för särskilda

fall annorledes förordnar. Vad

nu sagts skall även gälla tid, under vilken

värnpliktig varit frånvarande från

tjänstgöringen för avtjänande av arrest,

i den män tiden överstiger tjugu dagar

då fråga är om första tjänstgöring eller

annan tjänstgöring i följd om mer än

tvåhundra dagar eller, beträffande kortare

tjänstgöring, en tiondel av det antal

dagar tjänstgöringen omfattar.

B. Värnpliktig, som uttagits för utbildning

till officer eller underofficer,

är enligt de närmare bestämmelser

Konungen meddelar skyldig att, utöver

den under A angivna tjänstgöringstiden,

efter avslutandet av första

tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) fullgöra

fortsatt tjänstgöring, för utbildning

till officer under högst trehundrasextio

dagar och för utbildning till

underofficer under högst etthundraåttio

dagar.

3. Särskilda bestämmelser.

A. Därest, på---han inkallats.

B. Där sådant —--smittas spri
dande.

C. Varder fartyg,---äga rum.

D. Har värnpliktig under i 1 eller

2 mom. föreskriven tjänstgöring blivit

fälld till straff för rymning eller för

undanhållande, skall den tid, under

vilken han varit rymd eller undanhållit

sig, ej tillgodoräknas honom såsom

tjänstgöringstid, där ej Konungen

för särskilt fall annorledes förordnar.

Värnpliktig, vilken till följd av sjukdom

eller skada, vartill tjänstgöringen

kan antagas hava varit orsak, icke deltagit

i tjänstgöring, äger såsom tjänstgöringstid

tillgodoräkna sig den tid,

han sålunda varit frånvarande från

tjänstgöring.

Konungen förordnar huruvida och i

vad mån värnpliktig, som av annan anledning

än nu nämnts varit frånvarande

från tjänstgöringen, äger tillgodoräkna

sig tiden för frånvaron såsom tjänstgöringstid.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 194.

5

(Nuvarande lydelse.) (■Föreslagen lydelse.)

I vilken ordning den värnpliktige

skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet

samt i vad män därvid

må tillgodoräknas lionom föregående

tjänstgöringstid, bestämmer Konungen.

E. Konungen förordnar, lmruvida och

i vad män värnpliktig må såsom fullgjord

tjänstgöring tillgodoräkna sig Hd,

varunder han icke kunnat deltagai tjänstgöringen

på grund av sjukdom eller

skada, till vilken tjänstgöringen ej kan

antagas hava varit orsak.

F. Beträffande värnpliktiga,---

särskilt stadgat.

I vilken ordning värnpliktig, som

varit frånvarande från tjänstgöring utan

att tiden för frånvaron må tillgodoräknas

honom, skall fullgöra återstående

tjänstgöringsskyldighet samt i vad

mån därvid må tillgodoräknas honom

föregående tjänstgöringstid, bestämmer

ock Konungen.

E. Beträffande värnpliktiga, —--

särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Yougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.

Efter gemensam ''beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Yougt, vissa frågor rörande de

värnpliktigas tjänstgöring m. m. och anför därvid följande.

Inledning.

Enligt beslut av 1950 års riksdag (prop. nr 224; andra lagutskottets uti. nr

46; rd. skr. nr 340) skola arméns repetitionsövningar anordnas i krigsförband.

För att bereda möjlighet härtill ha vissa i värnpliktslagen tidigarte angivna

tidsfrister för repetitionsövningamas fullgörande slopats. En fortsatt översyn

av hithörande bestämmelser — aktualiserad genom en av Kungl. Maj:t

för år 1951 beslutad forcering av repetitionsövningarna — har givit vid handen,

att gällande bestämmelser rörande skyldighet att fullgöra dylika övningar

måste kompletteras. I det följande framlägges förslag till lagbestämmelser

i detta syfte. I anslutning härtill föreslås motsvarande bestämmelser

i fråga om beredskapsövningar.

Yidare föreslås en lag med provisoriska bestämmelser av innebörd att

värnpliktigt befäl skall fullgöra en befälsövning om tio dagar i anslutning till

repetitionsövning.

Slutligen framlägges förslag till ändringar av värnpliktslagens bestämmelser

angående de värnpliktigas tjänstgöring i vissa avseenden m. m.

De angivna lagförslagen böra lämpligen behandlas var för sig.

I. Förslaget till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att fullgöra

repetitions- och beredskapsövningar.

Författningsbestämmelser m. m. intill 1950

års lagändring.

Första tjänstgöring och efterföljande utbildning.

Beträffande utbildningstiden för härens värnpliktiga gällde enligt 1925

års värnpliktslag i huvudsak följande bestämmelser. De värnpliktiga uttogos

antingen till linjetjänst eller till ersättningsreserven. Till den förra kategorien

hörde dels värnpliktiga i allmänhet dels ock studenter och likställda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

i allmänhet fördelades enligt nedan
-

Tjänstgöringstiden för värnpliktiga

stående uppställning.

Underbefäl och fackmän:

Infanteriet:

Träng- och intendenturtrupperna:

Övriga:

Infanteriet:

Träng- och intendenturtrupperna:

Kavalleriet, artilleriet och ingenjörtruppema:
-

150 dagars första tjänstgöring och tre

repetitionsövningar om 25 dagar.

175 dagars första tjänstgöring och två

repetitionsövningar om 25 dagar.

90 dagars första tjänstgöring och två

repetitionsövningar om 25 dagar.

115 dagars första tjänstgöring och en

repetitionsövning om 25 dagar.

140 dagars första tjänstgöring och två

repetitionsövningar om 30 dagar.

Till studenter och likställda hörde befälselever, läkare, veterinärer samt

tandläkare och apotekare. Av befälseleverna skulle vissa fullgöra 235 dagars

första tjänstgöring och en repetitionsövning om 25 dagar, andra 230 dagars

första tjänstgöring och en repetitionsövning om 30 dagar. Övriga studenter

och likställda skulle i stället för första tjänstgöring fullgöra militärutbildning,

som för läkare omfattade 160 dagar, för veterinärer 140 dagar samt för tandläkare

och apotekare 60 dagar. Läkare skulle därutöver fullgöra fackutbildning

om 50 dagar och facktjänstgöring om likaledes 50 dagar. Motsvarande

tjänstgöring för veterinärer omfattade 40 respektive 80 dagar och för tandläkare

och apotekare 42 respektive 158 dagar.

Samtliga repetitionsövningar skulle fullgöras före utgången av fjärde året

efter inskrivningsåret.

De totala tjänstgöringstiderna för skilda vämpliktskategorier uttagna till

linjetjänst enligt 1925 års försvarsordning voro således följande. Flertalet

värnpliktiga i allmänhet: 140 dagar. Övriga värnpliktiga i allmänhet: 200

dagar. Underbefäl och fackmän: 225 dagar. Studenter och likställda: 260

dagar.

Värnpliktiga uttagna till ersättningsreserven skulle fullgöra 140 dagars

tjänstgöring antingen i eu följd eller i två omgångar1.

Genom lag den 24 februari 1933 (nr 48) frikallades värnpliktiga, vilka under

tiden mars 1933—februari 1934 skulle lia inryckt till fullgörande av första

tjänstgöring (motsvarande) eller till fullgörande av repetitionsövning, helt

eller delvis från denna tjänstgöring. Lagen berörde huvudsakligen värnpliktiga

tillhörande årsklasserna 1930—1933.

Enligt 1930 ärs värnpliktslag uttogos de värnpliktiga till antingen linjetjänst

eller ersättningsreserven eller ock handräckningstjänst.

Av värnpliktiga i linjetjänst skulle underbefäl och fackmän fullgöra första

») Denna tjänstgöring uttogs emellertid i mycket begränsad omfattning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

tjänstgöring om 175 dagar och två repetitionsövningar om 25 dagar. Övriga

värnpliktiga i linjetjänst skulle fullgöra första tjänstgöring om 150 eller 170

dagar jämte en repetitionsövning om 25 respektive 30 dagar. Föreskrivna

repetitionsövningar skulle fullgöras före utgången av tredje året efter inskrivningsåret.

— Studenter och likställda skulle fullgöra sammanlagt 260

dagar fördelade på en första tjänstgöring om minst 230 dagar och en repetitionsövning

före utgången av tredje året efter inskrivningsåret.

Värnpliktiga uttagna till ersättningsreserven och till handräcknings tjänst

skulle tjänstgöra 180 dagar, vilken tjänstgöring kunde fullgöras antingen i eu

följd eller i två omgångar före utgången av andra året efter inskrivningsåret.

De till linjetjänst uttagna värnpliktiga, vilka icke undergått befälsutbildning,

skulle fullgöra en landstormsrepetitionsövning om 5 dagar under första

eller andra året efter inträdet i landstormen. Befälsutbildade värnpliktiga uttagna

till linjetjänst skulle fullgöra en landstormsbefälsövning om 12 dagar

i den ordning nyss angivits.

1936 års vämpliktslag ägde tillämpning från och med den 1 januari 1937.

I fråga om tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktiga, inskrivna före år 1937,

skulle i huvudsak gälla vad som i detta hänseende stadgades i 1925 års vämpliktslag.

Genom förordning den 7 mars 1941 (nr 111) föreskrevs, i avvaktan på slutliga

bestämmelser i ämnet, att värnpliktiga tillhörande årsklass 1940 eller årsgrupp

1941 uttagna till linje- eller handräckningstjänst skulle, oavsett bestämmelserna

i 1936 års vämpliktslag, vara skyldiga att under fredstid för sin

utbildning tjänstgöra sammanlagt 360 dagar, tid för repetitionsövningar häri

ej inräknad. I

I 1941 års vämpliktslag borttogs kategoriklyvningen i fråga om de värnpliktiga.

Begreppet ersättningsreserv saknas alltså i denna lag. Enligt lagens

ursprungliga lydelse skulle tjänstgöringen för de värnpliktiga omfatta 450

dagar. Arméns värnpliktiga skulle fullgöra en första tjänstgöring om 360

dagar och två repetitionsövningar om 30 dagar, den första före utgången av

tredje året och den andra före utgången av åttonde året efter inskrivningsåret,

samt slutligen en efterutbildningsövning om 30 dagar före utgången av

adertonde året efter inskrivningsåret. Värnpliktig, som uttagits för utbildning

till officer eller underofficer, ålades skyldighet att därjämte fullgöra

fortsatt tjänstgöring, för utbildning till officer under högst 360 dagar och

för utbildning till underofficer under högst 180 dagar. För värnpliktig, som

ålagts sådan fortsatt tjänstgöring, kunde enligt lagens ursprungliga lydelse

den tid, inom vilken repetitionsövning skulle fullgöras, undergå den förskjutning

som av Konungen bestämdes.

Värnpliktiga i specialtjänst (läkare, tandläkare, apotekare, veterinärer samt

tekniker av skilda slag) kunde åläggas att utöver de 450 dagarna fullgöra fortsatt

tjänstgöring under högst 180 dagar, sammanlagt alltså 630 dagar.

Lagen trädde i kraft den 1 januari 1942 och skulle gälla värnpliktiga in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition nr 194.

skrivna år 1942 eller senare, övergångsbestämmelserna till lagen innehöllo

bland annat följande. I fråga om utbildningstidens längd och ordningen för

utbildningens fullgörande skulle lagen äga tillämpning jämväl å värnpliktiga

hänförda till årsklass 1940 eller 1941 eller årsgrupp 1941. Vidare ålades värnpliktiga

födda under år 1914 eller senare, vilka icke hänförts till årsklass

eller årsgrupp som nyss nämnts, skyldighet att utöver dem enligt den äldre

lagen åliggande tjänstgöring fullgöra en repetitionsövning före utgången av

åttonde året efter inskrivningsåret. Slutligen skulle värnpliktiga födda år

1906 eller senare, vilka icke hänförts till årsklass eller årsgrupp som nyss

nämnts, vara skyldiga att i stället för landstormsövning fullgöra en efterutbildningsövning

före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret.

Genom förordning den 30 maj 1947 (nr 228) förkortades första tjänstgöringen

(motsvarande) för de värnpliktiga med trettio dagar. Förordningen

ägde i huvudsak tillämpning å dem som påbörjat tjänstgöringen efter den 31

mars 1947.

Nyssnämnda förordning ersattes med en förordning den 30 juni 1948 (nr

514), som innebar en ytterligare förkortning av första tjänstgöringen med 60

dagar eller — i förhållande till 1941 års lag — en sammanlagd förkortning

med 90 dagar. Denna förordning gällde i huvudsak dem som inryckt efter

den 31 mars 1948.

Genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t ha värnpliktiga, vilka fullgjort

beredskapstjänstgöring, inom då gällande tidsspärrar för fullgörande av repetitionsövningar

fått tillgodoräkna sådan tjänstgöring såsom fullgjord repetitionsövning

(efterutbildningsövning). Kungl. Maj: t har vidare genom

särskilda beslut förklarat att värnpliktiga, vilka icke före vissa angivna tidpunkter

fullgjort beredskapstjänstgöring, skulle åtnjuta befrielse från repetitionsövning

(efterutbildningsövning).

Beredskapsövning.

Begreppet beredskapsövning infördes genom lag den 2 juni 1939 (nr 223).

Enligt denna lag skulle huvuddelen av de värnpliktiga vara skyldiga att under

fredstid, där Konungen med hänsyn till krigsberedskapen så prövade nödigt,

fullgöra en beredskapsövning om högst 30 dagar före utgången av fjärde året

efter inskrivningsåret.

Skyldigheten att fullgöra beredskapsövning blev genom 1941 års värnpliktslag

väsentligt utvidgad. Enligt den ursprungliga lydelsen av lagens 27 § 2 mom.

kunde, därest Konungen med hänsyn till krigsberedskapen så prövade nödigt,

värnpliktig åläggas att utöver vanlig fredstjänstgöring fullgöra en eller flera

beredskapsövningar om sammanlagt högst 180 dagar. Skyldigheten att fullgöra

beredskapsövning upphörde emellertid sedan ett och ett halvt år förflutit

efter avslutandet av första tjänstgöring (motsvarande). Från skyldigheten

att fullgöra beredskapsövning undantogs värnpliktig, som uttagits för utbild
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

ning i specialtjänst. Enligt övergångsbestämmelserna till 1941 års värnpliktslag

skulle i fråga om tjänstgöringsskyldighet för värnpliktig, som inskrivits

före år 1942, gälla vad i sådant hänseende stadgades i 1936 års värnpliktslag

med undantag bland annat såtillvida att bestämmelsen om beredskapsövning

i 27 § 2 mom. nya lagen skulle tillämpas på värnpliktig som enligt dittills

gällande bestämmelser hänförts till årsklass 1940 eller 1941 eller till årsgrupp

1941.

Under beredskapstiden fingo åtskilliga värnpliktiga tillhörande åldersklasserna

1940—1944 genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t tillgodoräkna beredskapstjänstgöring

såsom fullgjord beredskapsövning.

1950 års beslut beträffande övningar i krigs
förband.

Genom den av 1950 års riksdag beslutade lagen den 2 juni 1950 (nr 225)

vidtogos åtskilliga ändringar i 1941 års värnpliktslag. Bland annat infördes

härvid provisoriskt 1948 års förkortning av första tjänstgöringen i lagen.

1950 års beslut om ändringar i vämpliktslagen innebar vidare, som nyss

nämnts, övergång, såvitt angick armén, från det dittills tillämpade systemet

med repetitionsövningar åldersklassvis till ett system enligt vilket repetitionsövningaina

skulle anordnas i krigsförband. Det nya systemet innebär i princip

att värnpliktiga vilka äro krigsplaeerade vid samma krigsförband fullgöra

repetitionsövning samtidigt och placerade å sina befattningar i krigsförbandet

oberoende av om de tillhöra skilda åldersklasser. Beträffande den närmare

innebörden av systemet må hänvisas till prop. 1950: 224 s. 30—39.

Såsom en konsekvens av övergången till krigsförbandsvisa repetitionsövningar

upphävdes genom 1950 års lag de gällande tidsspärrama för fullgörande

av repetitions- och efterutbildningsövningar; samtidigt slopades begreppet

efterutbildningsövning och de nyss nämnda övningarna erhöllo den

enhetliga benämningen repetitionsövning.

1950 års lag trädde i kraft den 1 juli 1950. Genom övergångsbestämmelser

föreskrevs bland annat följande: I fråga om utbildningstidens längd skulle

beträffande de värnpliktiga som påbörjat första tjänstgöring (motsvarande)

före den 1 april 1948 äldre bestämmelser gälla; härigenom kvarstår för ifrågavarande

värnpliktiga skyldigheten att fullgöra föreskrivet antal repetitionsövningar

enligt värnpliktslagen, oaktat de redan fullgjort en längre första

tjänstgöring än som gällde enligt 1948 års förordning och 1950 års lag. De

äldre värnpliktiga skulle emellertid ha att fullgöra repetitionsövningar i den

ordning den nya lagen stadgade; övningarna skulle således kunna fördelas

på hela värnpliktstiden, oberoende av dittills gällande tidsspärrar. Dylik

skyldighet stadgades även för de fall att tidsspärrama redan blivit överskridna

före lagens ikraftträdande.

Även i fråga om beredskapsövningar genomfördes vissa ändringar i vämpliktslagen

i anslutning till beslutet om repetitionsövningar i krigsförband.

Vid anmälan av propositionen i ämnet (s. 40 och 87) tillstyrkte jag ett av

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

1948 års värnplikts k o m in i tté framställt förslag att även de förband som inkallades

till beredskapsövning (beredskapsförband) skulle utgöras av krigsförband.

Härav följde, yttrade jag vidare, att möjlighet måste föreligga att

till beredskapsövning inkalla värnpliktiga ur samtliga åldersklasser och kategorier.

På grund härav förordade jag att tidsbegränsningen i 27 § 2 mom.

ävensom det däri gjorda undantaget för värnpliktiga i specialtjänst måtte få

utgå. — Lagrummet ändrades i enlighet härmed. Särskild övergångsbestämmelse,

som skulle möjliggöra att för beredskapsövningar taga i anspråk även

äldre värnpliktiga, meddelades dock icke.

Av myndigheterna i ram lagda förslag.

I skrivelse den 16 januari 1951 har arméchefen anfört bl. a. följande. De

förut berörda besluten rörande tillgodoräknande av beredskapstjänstgöring

såsom repetitionsövning hade medfört ett otillfredsställande läge. Sålunda

hade t. ex. många värnpliktiga, som under beredskapstiden på grund av uppskov

eller av liknande skäl icke alls fullgjort beredskapstjänstgöring, befriats

från repetitionsövning. Bestämmelserna vore vidare så mångtaliga och svårtolkade,

att en felaktig tillämpning av desamma icke syntes kunna undvikas. Do

borde därför omarbetas, varvid följande principer borde följas. Värnpliktig

borde i intet fall få tillgodoräkna sig beredskapstjänstgöring (beredskapsövning)

såsom mer än en fullgjord repetitionsövning. Meddelade beslut om

befrielse från repetitionsövning borde upphävas. Förhållandena före beredskapstiden

borde icke inverka på skyldigheten att fullgöra repetitionsövning.

dock att värnpliktiga vilka, befriats från värnpliktstjänstgöring i fredstid alltjämt

skulle åtnjuta sådan befrielse. Av praktiska skäl borde värnpliktiga tillhörande

åldersklass 1927 och äldre åldersklasser icke inkallas till repetitionsövning.

I skrivelse den 15 januari 1951 har vidare överbefälhavaren — efter erinran

om innebörden av 1950 års principbeslut rörande beredskapsövningar i krigsförband

—- framhållit att med hänsyn till lydelsen av övergångsbestämmelserna

till 1941 års värnpliktslag värnpliktiga tillhörande årsklass 1939 och

äldre årsklasser icke syntes vara skyldiga fullgöra beredskapsövning. Fn

ändring av dessa övergångsbestämmelser syntes därför påkallad. Vidare hade

åtskilliga värnpliktiga tillhörande åldersklasserna 1940—1944 under beredskapstiden

fullgjort beredskapsövning under längre eller kortare tid. Jämväl

dessa värnpliktiga borde nu vara skyldiga att fullgöra beredskapsövning i

180 dagar. Det hemställdes att erforderliga lagbestämmelser måtte utfärdas.

Riksdagens militieombudsman har i avgivet utlåtande icke anfört erinran

mot att lagbestämmelser i av överbefälhavaren angivet syfte meddelas.

Departementschefen.

Enligt det av 1950 års riksdag beslutade systemet med repetitionsövningar

i krigsförband vid armén avses i princip varje sådant förband skola fullgöra

en repetitionsövning under loppet av sex år. En förutsättning för att systemet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

skall fungera tillfredsställande är att de till repetitionsövningar inkallade

krigsförbanden bliva någorlunda fulltaliga.

Krigsförbanden äro i regel sammansatta av värnpliktiga ur skilda åldersklasser.

Det blir därför erforderligt att i detta sammanhang taga i anspråk

även äldre värnpliktiga till betydande antal. Behovet av att taga i anspråk

äldre värnpliktiga är för närvarande relativt stort till följd av de yngsta

åldersklassernas svaga numerär och den forcering av övningsprogrammet som

befunnits erforderlig.

Emellertid ha många av dessa äldre värnpliktiga antingen redan fullgjort

afl dem enligt äldre bestämmelser åliggande freds tjänstgöringsskyldighet

eller ock fått tillgodoräkna beredskapstjänstgöring såsom fullgjord repetitionsövning

eller i samband med beredskapen befriats från dylika övningar.

Vid planläggningen av repetitionsövningama har det på grund härav befunnits

möta svårigheter att uppsätta ens tillnärmelsevis fulltaliga krigsförband.

Med hänsyn till det utrikespolitiska läget har Kungl. Maj:t i februari 1951

fattat beslut om en forcering av repetitionsövningsprogrammet för armén1.

Syftet med de sålunda planerade övningarna kommer att delvis förfelas, om

icke möjligheter föreligga att i ökad utsträckning inkalla även äldre värnpliktiga

till djdika övningar. Jag har därför ansett erforderligt att verkställa

en översyn av gällande bestämmelser om skyldighet för värnpliktiga att fullgöra

repetitionsövningar.

Den förut lämnade redogörelsen ger vid handen att de bestämmelser som

reglera de äldre värnpliktigas ifrågavarande tjänstgöringsskyldighet äro mycket

skiftande. Detta sammanhänger därmed att olika varandra avlösande värnpliktslagar

äro tillämpliga och att de äldre värnpliktslagama innehöllo skilda

tjänstgöringsregler för olika kategorier av arméns värnpliktiga (värnpliktiga

i ersättningsreserven, i linjetjänst etc.). Vidare ha som nyss berörts flera

åldersklasser under beredskapstiden fått tillgodoräkna be redskapst jänst som

fullgjord repetitionsövning. Endast genom individuell uppräkning skulle

därför kunna anges huruvida och i så fall i vad mån repetitionsövningsskyldighet

åvilar dessa äldre värnpliktiga. Det har med hänsyn härtill icke ansetts

möjligt att, då det nu gäller att reglera tjänstgöringsskyldigheten, anknyta

till den tjänstgöringsskyldighet som enligt tillämpliga regler må föreligga.

I stället har den metoden valts att de värnpliktiga i särskild lag ålägges en

med hänsyn till deras ålder graderad sammanlagd tjänstgöringsskyldighet —

omfattande en, två respektive tre repetitionsövningar — oberoende av råd

deras skyldighet för närvarande omfattar. I lagtexten har detta uttryckts på

det sätt att de värnpliktiga förklaras vara skyldiga fullgöra angiven tjänstgöringsskyldighet,

»i den män sådan skyldighet icke redan åvilar vederbörande».

De bedömanden, som ligga till grund för utmätandet av tjänstgöringsskyldigheten

— och som grundats på militära, skäl och hänsyn till billighet

1 Eu närmare redogörelse härför har lämnats i prop. 1951:108, till vilken torde få lifinvisas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

— ha lett till en uppdelning av de värnpliktiga efter deras ålder i tre kategorier.

Av dessa föreslås de äldsta, födda åren 1910—1913, skola fullgöra

en, värnpliktiga födda åren 1914—1922 två och värnpliktiga födda år 1923

och senare tre repetitionsövningar.

Enligt förslaget tillgodoräknas efter år 1945 fullgjord repetitionsövning.

Till repetitionsövningar fullgjorda före eller under beredskapstiden har hänsyn

icke kunnat tagas. För vissa värnpliktiga, som tjänstgjorde under år

1949, synes det icke heller möjligt att tillgodoräkna vissa därvid fullgjorda

repetitionsövningar. I samband med den förkortning av första tjänstgöringen

med två månader som provisoriskt beslöts år 1948, ålades värnpliktiga vid

K 1—K 4, A 2, A 4 och A 5 att, för att täcka behovet av personal för hästvård,

under år 1949 fullgöra två repetitionsövningar i anslutning till första

tjänstgöringen. Dessa värnpliktiga fingo alltså en sammanhängande tjänstgöring

om elva månader, eller samma tidslängd som första tjänstgöringen för

föregående åldersklass. För att systemet med krigsförband skall fungera är

det icke möjligt att låta nämnda värnpliktiga, utom såvitt avser värnpliktiga

i handräckningstjänst, tillgodoräkna ifrågavarande repetitionsövningar såsom

fullgjorda enligt den nu föreslagna lagen.

På grund av den förut tillämpade kategoriklyvningen och andra förhållanden

förekommer det alltjämt att åtskilliga vapenföra värnpliktiga genomgått

ringa eller ingen militär utbildning. Då repetitionsövningarna äro avsedda

att fylla ett praktiskt utbildningsbehov lärer det i regel icke böra förekomma

att till repetitionsövningar inkalla sådana värnpliktiga. Jag vill emellertid

erinra om att det för täckande av behovet av exempelvis personal i militära

yrkesbefattningar eller handräckningsmanskap i vissa fall kan bliva erforderligt

att inkalla även outbildade värnpliktiga till ifrågavarande övningar.

Erforderliga bestämmelser om begränsning av inkallelserna i dessa fall torde

få utfärdas av Konungen.

Värnpliktiga vilka efter utbildning vid flottan eller flygvapnet överförts

till armén ha ansetts böra undantagas från skyldighet att fullgöra repetitionsövningar

enligt den föreslagna lagen. Till frågan om omskolning av

dessa värnpliktiga tager jag icke ställning i detta sammanhang.

Skyldighet att fullgöra repetitionsövning bör icke åläggas värnpliktiga

specialister vilka ha att fullgöra fortsatt tjänstgöring under högst 180 dagar''

enligt 27 § 1 mom. D. i nu gällande värnpliktslag. Värnpliktiga specialister,

vilkas tjänstgöringsskyldighet regleras av äldre bestämmelser, kunna däremot

tagas i anspråk enligt bestämmelserna i den föreslagna lagen. Så blir ock förhållandet

med värnpliktiga specialister, som äro underkastade 1941 års vämpliktslag

men icke ha att fullgöra fortsatt tjänstgöring enligt nyssnämnda

lagrum. Beträffande vissa av sistnämnda värnpliktiga kunna måhända skäl

föreligga att med hänsyn till fullgjord tjänstgöring begränsa skyldigheten att

fullgöra repetitionsövningar. Bestämmelser härom torde få meddelas av

Kungl. Maj:t.

I detta sammanhang bär jag ansett mig böra föreslå, att värnpliktiga födda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

före år 1910 icke skola inkallas till repetitionsövning, som enligt gällande bestämmelser

må åligga dem att fullgöra.

Yad härefter angår beredskapsövningarna får jag erinra om att i samband

med 1950 års lagändring förutsattes, att beredskapsförbanden skulle vara

krigsförband, vilken anordning borde gälla samtliga försvarsgrenar. En följd

därav var, såsom också framhölls i propositionen 1950:224, att möjlighet

måste föreligga att till beredskapsövning inkalla värnpliktiga ur samtliga

åldersklasser och kategorier. På grund av lydelsen av övergångsbestämmelserna

till 1941 års värnpliktslag är det emellertid icke möjligt att för beredskapsövning

enligt nämnda lag i dess lydelse av år 1950 taga i anspråk värnpliktiga

vilka hänförts till årsklass 1939 eller årsgrupp 1940 eller äldre årsklass

(årsgrupp). Yidare har genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t beredskapstjänstgöring

i stor utsträckning tillgodoräknats såsom beredskapsövning.

Utan ändring av dessa bestämmelser kan beredskapsövning med krigsförband

icke genomföras. Det torde vara lämpligt att genom en särskild bestämmelse

i den föreslagna lagen reglera tjänstgöringsskyldigheten vid beredskapsövning

genom att ålägga värnpliktiga vid samtliga försvarsgrenar skyldighet

att fullgöra dylik övning, i den män sådan skyldighet icke redan åvilar vederbörande.

il. Förslaget till lag med provisoriska bestämmelser om skyldighet för vissa

värnpliktiga tilldelade armén att fullgöra befälsövning.

Inledning.

Enligt 1936 års försvarsordning, vilken i fråga om befälsutbildningen i

huvudsak anslöt sig till 1925 års bestämmelser, uttogos 20 % av de i linjetjänst

placerade värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet, trängtrupperna och

intendenturtruppema för utbildning till underbefäl eller fackmän (det s. k.

reservunderbefälet). Därjämte uttogs huvudparten av de värnpliktiga tillhörande

klass B — inom armén huvudsakligen studenter och likställda —•

för utbildning till värnpliktigt befäl. Beservunderbefälet fullgjorde enligt

såväl 1925 års som 1936 års värnpliktslag tjänstgöring om 225 dagar, tid för

repetitionsövningar inberäknad. Värnpliktigt befäl tillhörande klass B fullgjorde

enligt 1925 och 1936 åra värnpliktslagar en sammanlagd tjänstgöring

om 260 dagar.

Någon befälsutbildning av värnpliktiga utöver den här angivna skulle enligt

1925 och 1936 års försvaraordningar icke äga rum i fredstid. Krigsorganisationen

inrymde däremot reservofficera- och reservunderofficeraskolor, vid

vilka värnpliktigt befäl avsågs erhålla kompletterande utbildning till plutonchef

(värnpliktig officer) eller till plutonchefs ställföreträdare (värnpliktig

underofficer). Skolorna omfattade vardera 6 månader, varav 3 månader avsågs

för tjänstgöring vid trupp i officers- respektive underofficerabefattning.

Någon särskild tid för befälsutbildning i samband med repetitionsövning

fanns icke anslagen enligt 1925 och 1936 års försvaraordningar.

Under beredskapstjänstgöringen kompletterades det värnpliktiga befälets

utbildning varjämte nytt värnpliktigt befäl utbildades ur äldre åldersklasser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Därutöver förekom ej sällan att värnpliktiga med lämplig civil utbildning

placerades i befälsbefattningar utan att ha genomgått särskild utbildning

inom krigsmakten. Genom den praktiska tjänsten tillägnade sig dessa värnpliktiga

sådana kunskaper och färdigheter att de sedermera ha kunnat krigsplaceras

i ifrågavarande befattningar.

Enligt 1941 års värnpliktslag ålades värnpliktig, som uttagits för utbildning

till officer eller underofficer, skyldighet att utöver den första tjänstgöringen

fullgöra fortsatt tjänstgöring, för utbildning till officer med högst

560 dagar och för utbildning till underofficer med högst 180 dagar. Det

värnpliktiga befälet skulle i likhet med övriga värnpliktiga fullgöra tre repetitionsövningar

(efterutbildningsövning) envar om 30 dagar.

I 1950 års lag genomfördes bl. a. den ändringen, att tvångsvis uttagning

till officersutbildning icke finge äga rum.

Sammanfattningsvis kan anföras, att arméns nuvarande värnpliktiga befäl

har utbildats efter flera principer och under olika tidslängder och betingelser.

Ett icke ringa antal värnpliktiga har därjämte utnyttjats och krigsplacerats

i befälsbefattningar utan särskild militär utbildning för befattningen.

Vissa förslag beträffande det värnpliktiga

befälets utbildning.

I yttrande över 1948 års vämpliktskommittés betänkande föreslog chefen

för armén, att det värnpliktiga befälet skulle inkallas till repetitionsövning

3—4 dagar före huvuddelen av de värnpliktiga och att den totala tjänstgöringstiden

för dessa befälsvämpliktiga skulle utsträckas med 10 dagar.

Härigenom skulle möjlighet skapas att på ett rationellt sätt ordna inryckningen

och att låta det värnpliktiga befälet genomgå en snabbrepetition av

sina väsentligaste uppgifter och snabbutbildning med nytillkomna vapen och

annan stridsmateriel.

Förslaget vann icke statsmakternas bifall (prop. 1950:224; rd. skr. 1950:340).

Icke heller ett av överbefälhavaren i skrivelse den 29 september 1950 förordat

förslag om komplettering av utbildning av vissa värnpliktiga gruppchefer

har godtagits av statsmakterna (prop. 1950: 251; rd. skr. 1950: 413).

Sedermera har överbefälhavaren med skrivelse den 26 januari 1951 överlämnat

en av chefen för armén upprättad promemoria angående beredskapsåtgärder

under år 1951. Överbefälhavaren har i skrivelsen tillstyrkt ett i

denna promemoria avgivet förslag om att särskilda befälsövningar om 10

dagar skulle anordnas i samband med krigsförbandsvisa övningar inom

armén.

Departementschefen.

Frågan om utbildningen av det värnpliktiga befälet har såvitt avser en

kategori, gruppchefer vid armén och kustartilleriet, varit föremål för upprepade

överväganden, senast vid 1950 års riksdag. Sedan 1948 års värnpliktskommitté

framlagt slutligt förslag om förlängning med två månader av grupp
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

chefsutbildningen i anslutning till första tjänstgöring, uttalade jag vid anmälan

av propositionen 1950: 224, att jag alltjämt icke var beredd att förorda

en dylik förlängning av tjänstgöringstiden. Jag fann nämligen angeläget att

den inom försvarsdepartementet pågående utredningen rörande gruppchefsutbildningen

avslutades innan slutlig ställning togs till detta spörsmål.

I samband med behandlingen vid 1950 års riksdags höstsession av

vissa värnpliktsfrågor uttalade jag i andra kammaren att jag fått kännedom

om att den pågående utredningen rörande gruppchefernas utbildning

lett till resultatet, att gruppcheferna behövde något längre tjänstgöring än

övriga värnpliktiga och att utredningens ledare ansett sig med all sannolikhet

komma att förorda, att denna längre tjänstgöring skulle inläggas före

gruppchefernas repetitionsövningar. Jag förklarade det vara min avsikt att

för 1950 års riksdag framlägga förslag om en fullmakt för Kungl. Maj:t att

få taga ut en isådan kompletterande utbildning av gruppcheferna från och

med hösten 1951. Jag tänkte mig att det skulle läggas så, att riksdagen gåve

Kungl. Maj:t en fullmakt därvidlag, och när sedan utredningen bleve färdig,

vilket beräknades icke kunna inträffa förrän en tid efter den ordinarie vämpliktsklassens

utryckning i mitten av mars, finge det bli Kungl. Maj:ts uppgift

att efter de militära myndigheternas hörande bestämma längden av den utbildning,

som gruppcheferna iskulle få underkasta sig.

Frågan har sedermera i viss mån kommit i ett annat läge genom forceringen

av repetitionsövningsprogrammet vid armén. De militära myndigheterna

ha ansett angeläget att man i samband med övningarna i krigsförband

anordnar särskilda befäls övningar för allt värnpliktigt befäl —- alltså

icke blott gruppchefema — för att innan huvuddelen av krigsförbanden inrycker

bereda det värnpliktiga befälet tillfälle att lära känna den nya materielutrustningen

och den organisation, som numera är gällande inom armén.

Man räknar med att utbytet av övningarna härigenom skall kunna icke oväsentligt

förbättras.

Den stora omfattning, i vilken repetitionsövningar i år kommer att anordnas,

och de skäl, som föranlett övningsprogrammets utökning, göra det särskilt

angeläget att goda resultat av övningarna uppnås. Jag har därför ansett

mig böra, utan att avvakta resultatet av förenämnda utredning, föreslå,

att värnpliktigt befäl ålägges fullgöra en befälsövning om tio dagaV i anslutning

till repetitionsövning. För huvuddelen av befälet bör denna övning förläggas

omedelbart före repetitionsövningen. Jag förutsätter dock att visst

värnpliktigt befäl måste kvarbliva för tjänstgöring efter det att huvuddelen

av krigsförbandet utryckt. När jag stannat för att låta befälsövningen omfatta,

tio dagar har jag förutsatt, att kompletterande utbildning av gruppchefer

vid de krigsförband som inkallas därunder kommer till stånd. Huruvida

den befälsövning om tio dagar, som jag nu föreslår, är lämpligt avvägd

med hänsyn till gruppchefsutbildningen få erfarenheterna visa.

Skyldigheten att fullgöra befälsövning bör begränsas till det värnpliktiga

befäl, som avses skola ha trupp sig underställd, d. v. s. regelmässigt skola

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kilngt. Maj:ls proposition nr 194.

utöva truppbefäl. Värnpliktiga, som på grund av placering i vissa befattningar

varmed icke följer utövande av direkt truppbefäl erhållit befäls stälkring,

böra sålunda icke vara skyldiga att fullgöra ifrågavarande befälsövning. Det

bör få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser härom.

1 avvaktan på resultatet av utredningen rörande gruppchefsutbildningen

bör åt bestämmelserna om befälsövning givas endast provisorisk karaktär,

och de böra därför intagas i en särskild tidsbegränsad lag.

III. Förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen.

Gällande bestämmelser om tillgodoräknande av

frånvaro från värnpliktstjänstgöring som

tjäns tgörings tid.

.[ 27 § 3 mom. D. värnpliktslagen meddelas bestämmelser angående vissa

fall av avbrott i värnpliktstjänstgöring som fullgöres enligt 1 mom. i samma

paragraf.

Det stadgas sålunda att därest värnpliktig under sådan tjänstgöring fällts

till straff för rymning eller för undanhållande av minst ett dygns varaktighet

den tid under vilken han varit rymd eller undanhållit sig ej skall tillgodoräknas

honom, där ej Konungen annorledes förordnar. Motsvarande regel gives för

de fall då värnpliktigs tjänstgöring avbrutits för verkställighet av straffarbete,

omedelbart ådömt fängelsestraff, ungdomsfängelse, tvångsarbete, förvaring

eller internering.

Genom lag den 2 juni 1950 (nr 225) gjordes det tillägget till 27 § 3 mom. D.,

att tid under vilken värnpliktig varit frånvarande från tjänstgöringen för

avtjänande av arrest icke finge tillgodoräknas, i den mån tiden överstege

vissa angivna antal dagar (20 dagar respektive en tiondel av tjänstgöringen

beroende på tjänstgöringens längd). Beträffande denna lagändring må hän

visas till prop. 1950: 224 s. 87—89.

Nu angivna regler kompletteras av bestämmelser i 131 § 1 mom. inskrivningsförordningen.

Här stadgas under a), att värnpliktig, vilken till följd av

sjukdom eller skada vartill tjänstgöringen kan antagas ha varit orsak (sjuk

dom eller skada i tjänsten) eller på grund av tjänstledighet som förbandschef

äger bevilja icke deltagit i tjänstgöring, äger såsom tjänstgöringstid tillgodoräkna

sig det antal (lagar, han sålunda varit frånvarande från tjänst

göring. Under b) i samma moment stadgas, att om värnpliktig av annan

orsak än under a) i momentet eller i 27 § 3 mom. D. värnpliktslagen sägs

varit frånvarande från tjänstgöring den tid han varit frånvarande må tillgodoräknas

honom såsom fullgjord tjänstgöring, därest don sammanlagt icke

överstiger eu tiondel av tjänstgöringen. Stadgandet under b) bör jämföras

med bestämmelsen i 27 § 3 mom. E. värnpliktslagen, vari överlämnats åt

Konungen alt för ord na huruvida och i vad mån värnpliktig må såsom fullgjord

tjänstgöring tillgodoräkna sig tid, varunder han icke kunnat deltaga i tjänst

göringen på, grund -av sjukdom eller skada, till vilken tjänstgöringen ej kan

Biliang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 194.

2—745 51

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 19d.

antagas hava varit orsak (sjukdom eller skada utom tjänsten); genom ifrågavarande

stadgande i 131 § 1 mom. bj i n sk r i vni ngs fö ro rdn inge n har bland

annat frågan om sjukdom eller skada utom tjänsten reglerats.

Det anförda kan sammanfattas sålunda. Tid för rymning eller undanhållande

minst ett dygn tillgodoräknas icke. Ej heller tillgodoräknas tid för

undergående av grövre frihetsstraff. Tid för undergående av arreststraff utan

tjänstgöring tillgodoräknas icke, i den mån tiden överstiger närmare angivna

antal dagar. Från varo på grund av sjukdom eller skada i tjänsten så ock kor

ta-re tjänstledighet tillgodoräknas alltid. Frånvaro av annan anledning än

nn nämnts — bland annat sjukdom eller skada utom tjänsten — tillgodoräknas,

därest den sammanlagt icke överstiger en tiondel av tjänstgöringen.

För de fall då avbrott skett i tjänstgöringen och avbrottet icke helt må tillgodoräknas,

uppkommer frågan »i vilken ordning» den återstående tjänstgöringsskyldigheten

skall fullgöras. Bestämmanderätten härutinnan har överlämnats

åt Konungen genom stadgande i 27 § 3 mom. D. andra stycket. I

detta hänseende ha bestämmelser meddelats i 131 och 132 §§ inskrivningsförordningen.

Bestämmelserna innebära att den värnpliktige antingen hem

förlovas och sedermera ånyo inkallas (131 § 2 mom. första stycket och 132 §)

eller kvarhålles efter tjänstgöringsperiodens slut för att göra eftertjänst. Avgörande

för vilketdera alternativet som skall tillämpas är avbrottets längd.

Hemförlovning äger rum därest tiden för avbrottet överstiger en tiondel av

tjänstgöringen.

Enligt 27 § 3 mom. D. andra stycket äger ock Konungen bestämma i vad

mån »föregående tjänstgöringstid» må tillgodoräknas den värnpliktige. Frågan

härom, som endast är aktuell för det fall att förutsättning för hemförlov

ning föreligger, regleras i 131 § 2 mom. andra stycket, jämfört med 124 §.

Principen är att- om den tjänstgöring som fullgjorts före avbrottet är kortvarig

skall tjänstgöringen — efter hemförlovning och ny inkallelse — göras om;

eljest icke.

Förslag i ärendet.

De förut återgivna bestämmelserna ha i olika sammanhang varit under

diskussion, särskilt i militieombudsmannens ämbetsberättelser, varvid bland

annat bestämmelsernas svårtillämplighet framhållits.

Ifrågavarande spörsmål ha gjorts till föremål för särskild utredning inom

försvarsdepartementet. En i anslutning därtill upprättad promemoria innefattar

förslag till lösning av problemen efter i huvudsak följande riktlinjer.

Frånvaro på grund av sjukdom eller skada i tjänsten bör liksom hittills

städse tillgodoräknas. Annan frånvaro bör icke tillgodoräknas, där ej Konungen

annorledes förordnar. Konungen må vidare bestämma att tjänstgöring som

fullgjorts före avbrott i densamma icke må tillgodoräknas; om den ordning

i vilken återstående tjänstgöringsskyldighet skall fullgöras må ock Konungen

meddela bestämmelser. De nu återgivna reglerna avses enligt promemorian

skola innefattas i lagen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

I inskrivningsförordningen böra meddelas följande bestämmelser.

a) Förutom frånvaro för sjukdom eller skada i tjänsten skall värnpliktig

äga tillgodoräkna frånvaro på grund av tjänstledighet, som förbandschefen

beviljat.

b) Värnpliktig som av annan orsak än som avsetts under a) varit frånvarande

under tid som överstiger en tiondel av tjänstgöringen skall hemförlovas

och sedermera ånyo inkallas.

c) Värnpliktig som rymt eller undanhållit sig skall, därest han ej hemförlovats

enligt b), göra eftertjänst, sedan övriga värnpliktiga i samma tjänstgöringsomgång

utryckt, under tid som svarar mot tiden för rymningen ellei

undanhållandet.

d) Vid beräkning av tid enligt denna paragraf skall rymning eller undanhållande

under del av dygn anses som frånvaro av dylik anledning under helt

dygn.

Chefen för armén har i yttrande över förenämnda promemoria tillstyrkt

densamma i vad avsåge den allmänna dispositionen av bestämmelserna. Boitsett

från vissa frågor rörande definitionen av begreppen sjukdom och skada

i eller utom tjänsten, vilka frågor här icke upptagits till behandling, har

chefen för armén endast framfört invändningar beträffande förslaget, såvitt

det avser eftertjänst. Chefen för armén har sålunda avstyrkt förslaget att

värnpliktig som undergått arreststraff skulle undslippa eftertjänst.

Chefen för marinen liar oj haft något att erinra mot promemorians förslag,

medan chefen för flygvapnet ifrågasatt lämpligheten av förslaget att undanhållande

under del av dygn skulle anses som frånvaro under helt dygn.

Departementschefen.

Reglerna om tillgodoräknande eller frånräknande av avbrott i värnpliktigs

tjänstgöring och om ordningen för fullgörande av återstående

tjänstgöringsskyldighet ha städse ansetts tillhöra de mera svårbemästrade

inom vämpliktslagstiftningen.

I sin nuvarande lydelse äro reglerna icke tillfredsställande, höljande exempel

må till belysande härav anföras. Fn värnpliktig som fullgör första tjänstgöring

om 270 dagar drabbas av sjukdom, ådragen utom tjänsten, och bli i

härigenom urståndsatt att tjänstgöra under 25 dagar. Då detta avbrott icke

överstiger en tiondel av tjänstgöringen — 27 dagar skall avbrottet tillgodoräknas

(131 § 1 mom. b) inskrivningsförordningen). Samme värnpliktige

ådömes arrest utan tjänstgöring 20 dagar och undergår straffet. Även detta

avbrott skall tillgodoräknas (27 § 3 mom. D. värnpliktslagen). Den värnpliktige

har alltså i detta fall kunnat vara frånvarande under icke mindre än tillhopa

45 dagar, av åtminstone delvis självförvållad orsak, utan att skyldighet

inträtt för honom att genom ny tjänst taga igen det förlorade. Detta, resultat

måste anses otillfredsställande ur utbildningssynpunkt.

Förevarande förslag till ändring av 27 § 3 mom. värnpliktslagen innebär en

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majds proposition nr 194,

lösning av problemen efter i viss män nya riktlinjer. Därvid har hänsynen till

utbildningen ställts i förgrunden. Såsom utgångspunkt för resonemanget

har i anledning härav tagits de regler som böra gälla för fullgörande av den

tjänstgöringstid som återstår efter avbrott i tjänstgöringen.

Den återstående tjänstgöringen kan fullgöras antingen efter hemförlovning

och ny inkallelse eller ock genom s. k. eftertjänst.

Hemförlovningsinstitutet bygger på en relation mellan tjänstgöringsavbrottet

och tjänstgöringsperioden. .Relationstalet, som är grundat på erfarenheter

från utbildning en, är för närvarande satt till en tiondel, överskrides

denna gräns skall den värnpliktige hemförlovas för att sedermera ånyo inkallas

och göra om den tjänstgöringstid som gått förlorad. Detta institut är

rationellt ur utbildningssynpunkt.

Därest avbrottet understiger en tiondel av tjänstgöringen kan enligt nuvarande

regler skyldighet att göra eftertjänst inträda. Den värnpliktige kvarhålles

efter de övrigas utryckning och är därvid skyldig att helt eller delvis

ersätta den tjänstgöring, som icke fullgjorts. Uppenbart är att offertjänsten

är utan värde för utbildningen. Med hänsyn till att offertjänsten kan drabba

allenast ett relativt ringa antal värnpliktiga vilka rycka ut å olika tidpunkter

synes den icke heller kunna motiveras ur den synpunkten, att nyttig arbetskraft

— närmast för handräckningsändamål — därigenom skulle ställas till

krigsmaktens förfogande. Såsom motivering för offertjänsten kan därför endast

åberopas, att offertjänsten utgör ett mot den värnpliktige riktat sankfionsförfarande.

Jag anser att ett sådant förfarande knappast är försvarligt

i fall då tjänstgöringsavbrottet är förorsakat av undergående av straff. Eftertjänsten

måste nämligen därvid te sig som en dubbelbestraffning. I ett

fall anser jag likväl eftertjänst vara motiverad. Jag avser härmed värnpliktig

som rymt eller undanhållit siy från tjänsten. Av psykologiska skäl

måste det anses lämpligt och erforderligt att sådan värnpliktig får kvarbliva

efter det hans kamrater utryckt och genom eftertjänst ersätta den tid han

varit rymd eller hållit sig undan. Att offertjänsten icke bör inbegripa tiden

för det straff lian må ha undergått för sitt brott, framgår av det förut anförda.

Enligt förslaget skall med hänsyn till vad sålunda anföris tid för rymning

eller undanhållande städse frånräknas och alltså göras om genom ny tjänst,

härvid bortsett från att. Konungen, liksom hittills, ansetts böra kunna medge

lindring för särskilt iall. Skyldigheten att ersätta den förlorade tiden skall

gälla oavsett om frånvaron — ensam för sig eller sammanlagd med annan

frånvaro — överstiger hemförlovningsgränsen eller icke. I förra fallet skall

den värnpliktige göra om tiden för tjänstgöringsavbrottet efter hemförlovning

och ny inkallelse, i senare fallet göra eftertjänst.

I lagförslaget har vidare intagits regeln att avbrott på grund av sjukdom

eller skada i tjänsten alltid skall tillgodoräknas. Bestämmelsen härom, som

nu har sin plats i 131 § 1 mom. a) inskrivningsförordningen, har ansetts böra

överföras till lagen såsom uttryck för en den värnpliktige tillförsäkrad rättighet.

Bestämmelsen, som ju ej kan sägas vara förenlig med vad som ur strikt

utbildningssynpunkt kunnat anses påballat, är dikterad av humanitära skäl.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Avbrott på grund av tjänstledighet, som förbandschef äger bevilja, bör

liksom hittills tillgodoräknas (jfr 131 § 1 inom. a) inskrivningsförordningen);

detta stadgande bör emellertid liksom nu ha sin plats i förordningen, dels

med hänsyn till stadgandets relativt ringa betydelse och dels med tanke på

eventuella ändringar i terminologien i fråga om begreppet ledighet.

Vad angår frånvaro av andra orsaker än nu nämnts bygger lagförslaget på

följande principer. Tiden för sådan frånvaro — förorsakad av t. ex. sjukdom

eller skada utom tjänsten eller av straffverkställighet — bör principiellt ur

utbildningösynpuiikt ersättas med ny tjänst. Därest frånvaron, i förekommande

fall sammanlagd med tid för rymning eller undanhållande, överstiger

hemförlovningsgränsen, skall sålunda vederbörande vara skyldig att efter hemförlovning

göra ny tjänst, motsvarande tiden för frånvaron. Härigenom blir

utbildmngssynpunkten tillgodosedd. Om däremot sådan frånvaro icke uppgår

till så lång tid att förutsättning för hemförlovning är för handen, avses icke

någon påföljd skola inträda för den värnpliktige; eftertjänst skall således icke

fullgöras för dessa fall av frånvaro. Avgörande för frågan om frånvaron skall

tillgodoräknas eller icke blir således hemför! övnings institutet och därmed avbrottets

längd. Eftersom bestämmelserna om hemförlovning torde böra meddelas

i administrativ författning, bär beträffande tjänstgöringsavbrott av

denna kategori i lagförslaget endast intagits det stadgandet att Konungen

förordnar huruvida och i vad mån avbrottet må tillgodoräknas (27 § 3 mom. D.

tredje stycket).

Vid sidan härom erfordras bestämmelser i inskrivningsförordningen av i

huvudsak den innebörd jag nyss angivit. Dessa bestämmelser, som särskilt

komma att avse en genomgripande ändring av 131 §, böra träda i kraft samtidigt

med lagen.

Enligt sin nuvarande lydelse äro bestämmelserna i 27 § 3 inom. D. i värnpliktslagen

endast tillämpliga å tjänstgöring jämlikt 1 mom. samma paragraf

men däremot icke å beredskapsövning enligt 2 mom. Då emellertid även

beredskapsövning är att hänföra till tidsbestämd tjänstgöring — i motsats

till tjänstgöring enligt 28 § som icke är maximerad — böra nu ifrågavarande

bestämmelser göras tillämpliga även å beredskapsövning. Stadgande härom

bär införts i förslaget. Med hänsyn till beredskapsövningons särskilda karaktär

kunna dock särskilda avvikande tillämpningsbestämmelser visa sig erforderliga

beträffande sådan tjänstgöring.

Enligt nu gällande lag har såsom förutsättning för att undanhållande icke

må tillgodoräknas uppställts det kravet att undanhållandet skall ha varat

minst ett dygn. Kravet härpå bär slopats i lagförslaget,

Med hänsyn till de nu gällande reglernas mindre tillfredsställande beskaffenhet

är det i hög grad angeläget att de föreslagna ändringarna av 27 § 3 mom.

D. vämjdiktslagen och de därav betingade ändrade bestämmelserna i inskrivningsförordningen

så snart som möjligt träda i tillämpning i största möjliga

utsträckning. Jag förordar därför att de nya bestämmelserna skola, få tillliimpas

även å tjänstgöring som pågår vid tiden för'' bestämmelsernas ikraft
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majds proposition nr 194.

trädande; i annat fall bleve bestämmelserna ej tillämpliga på den första tjänstgöring

som pågår när författningarna utfärdas. Övergången till det nya

systemet måste val medföra vissa svårigheter under ett kortare skede men

dessa, svårigheter torde kunna bemästras genom anvisningar och råd till

truppförbanden.

Slutligen får jag anmäla fråga rörande ut tagning av värnpliktiga

vid flottan till befälsutbildning.

I värnpliktslagen har hittills saknats föreskrift om uttagning av flottans värnpliktiga

till befälsutbildning. Behov därav föreligger heller icke i och för sig.

Emellertid har genom den ändring av bestämmelserna om uttagning av värnpliktiga

till befälsutbildning, som gjordes vid 1950 års riksdag, uppkommit

eu möjlighet för värnpliktiga att undandraga sig förlängd befälsutbildning

genom att söka anställning såsom aspiranter vid flottan men sedermera avbryta

aspi rantutbildningen.

Genom statsmakternas beslut år 1950 ändrades värnpliktslagen bl. a. så

att tvångsvis befälsuttagning av värnpliktig, tilldelad armén, kustartill#riet

eller flygvapnet, skulle äga rum endast i samband med den värnpliktiges inskrivning.

Flottans värnpliktiga befäl rekryteras huvudsakligen bland sjökaptener och

likställda samt bland medlemmar av sjövärnskåren enligt särskilda bestämmelser.

Det bär, enligt vad som framkommit, inträffat, att officers- och reservoffioersaspiranter

vid flottan — vilka under aspirantutbildningen fullgöra

värnpliktstjänstgöring — före utgången av första tjänstgöringsåret på ansökan

erhållit entledigande. Sålunda entledigad aspirant fullgör ytterligare

värnpliktstjänstgöring endast under så lång tid att hans sammanlagda tjänstgöringstid

uppgår till, för närvarande, 360 dagar, d. v. s. tidslängd motsvarande

flertalet värnpliktigas utbildningstid. Nämnda aspiranter kunna numera

endast efter frivilligt åtagande uttagas för utbildning till värnpliktigt

befäl. Av det sagda torde framgå att för befälsutbildning kvalificerade värnpliktiga

genom att söka anställning som aspiranter vid flottan men sedermera

avbryta aspirantutbildningen kunna undandraga sig förlängd tjänst

göring. För att hindra detta synes det erforderligt att införa bestämmelser i

syfte att, på samma sätt som f. n. gäller beträffande arméns, kustartilleriets

och flygvapnets värnpliktiga, möjliggöra även uttagande av värnpliktiga vid

flottan — dock ej sjökaptener och likställda eller medlemmar av sjöväruskåren

— för utbildning till officer, underofficer eller underbefäl. Därest sålunda

tvångsuttagen värnpliktig antages till officers- eller reservofficersaspirant

vid flottan och sedermera entledigas, torde han kunna befälsutbildas på

någon av de utbildningslinjer som för närvarande finnas inom flottan.

I enlighet härmed ha föreslagits de ändringar av stadgandena i 6 § och

27 § 1 mom. B. som framgå av lagförslaget.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 194.

23

Hemställan.

I anledning av det anförda får jag hemställa att Kungl. Maj: t måtte föreslå

riksdagen att godkänna, inom försvarsdepartementet upprättade förslag

till

a) lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att fullgöra repetitions- och

beredskapsövningar;

b) lag med provisoriska bestämmelser om skyldighet för vissa värnpliktiga

tilldelade armén att fullgöra befälsövning; samt

c) lag om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

,''Ur protokollet:

Ä. Broberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till en dyr ort sunder sökning in. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 14 i texten
  2. 2LU 1951:25 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att fullgöra repetitionsoch beredskapsövningar s. 1 i texten
  3. SU 1951:94 Memorial i anledning av remiss från kamrarna av två likaly dande motioner. s. 1 i texten