Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

1951-01-03 · 76 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 75 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:2, Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. iMaj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51;

given Stockholms slott den 3 januari 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1951.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande

budgetåret, ha sammanförts å tilläggsstat I (r. skr. 1950:418) och

uppgå till 164 240 000 kronor å driftbudgeten samt 13 910 000 kronor å

kapitalbudgeten. Anslagen avse huvudsakligen vissa utgifter för försvaret

och civilförsvaret, som nödvändiggjorts till följd av det utrikespolitiska läget,

ävensom för tillfälligt tillägg till vissa löner och pensioner samt för

vissa hjälpåtgärder i anledning av Surtekatastrofen.

Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår ha ansetts erforderliga och böra föreläggas riksdagen

vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

å tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under

riksdagens lopp visa sig ofrånkomliga, böra dessa sammanföras i en särskild

proposition, som förelägges riksdagen inom den för budgetpropositionernas

avlämnande fastställda tiden.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, vilka nu föreläggas riksdagen, ha tidigare

denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag

till riksdagen, vilka Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande

föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—19)

fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om

sammanlagt 2 711 400 kronor å driftbudgeten och 44 288 800 kronor å kapitalbudgeten.

Av förstnämnda belopp hänföra sig 205 000 kronor till

utrikesdepartementets verksamhetsområde, avseende gåva för Förenta nationernas

byggnader i New York och vissa avvecklingskostnader för svenska

rödakorsdelegater i Grekland, 600 000 kronor till kostnader för vissa vägoch

vattenhyggnadsverkets arbeten i anledning av Surtekatastrofen, 300 000

kronor till kostnader för upprättande av nya jordregisterutdrag i anledning

av den allmänna fastighetstaxeringen, 285 300 kronor till inredning

in. in. för karolinska mediko-kirurgiska institutets nybyggnader, 448 500

kronor till kartverket för anskaffande av vissa nödvändiga reservdelar

m. m. till flygplan, 220 000 kronor till anskaffande av ett sjuktransportflygplan

samt tillhopa 495 000 kronor till förstärkning av kommittéanslag.

Övriga anslagsbelopp å driftbudgeten uppgå till mindre belopp och avse

vissa merkostnader och andra utgifter, vilka icke utan betydande olägenhet

anses kunna uppskjutas till nästa budgetår. Av kapitalbudgetens utgifter

hänföra sig 15 000 000 kronor till förstärkningar av olika försvarsanläggningar

samt 28 600 000 kronor till statens affärsverksfonder. I övrigt avse

de äskade tilläggsstatsanslagen å kapitalbudgeten huvudsakligen merkostnader

för vissa byggnadsföretag.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—19)

fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Eriksson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

3

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

samt anför därvid följande.

C. Domstolarna.

[1] 16. Vattendomstolarna: Inventarier m. m. för Västerbygdens vattendomstol.

Vattenråttsdomaren vid Västerbygdens vattendomstol Nils Lindberg

(skr. 21/2, 2/9 1950) hemställer om anslag med 25 600 kronor till inköp av

inventarier m. in. för vattendomstolen. Vattendomstolen beräknas inflytta i

nya lokaler under mars månad 1951. I de nya lokalerna kommer domstolen,

som nu är inrymd i en privatvåning om 7 rum, att disponera 11 rum samt

arkiv. Nyanskaffning av inventarier samt renovering av det befintliga inventariebeståndet,

som är mycket förslitet, blir därför nödvändig. Härtill

komma kostnaderna för själva flyttningen. Av det begärda beloppet beräknas

23 300 kronor för renovering och anskaffning av inventarier, 1 500 kronor

för flyttning och utvidgning av telefonanläggning samt 800 kronor för

övriga flyttningskostnader.

Vattenöverdomstolen vitsordar behovet av den föreslagna inventarieanskaffningen

in. in.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Krigsmaterielverket har lämnat kostnadsberäkningarna, i vad de falla

under verkets prövning, utan erinran.

Departementschefen. Med hänsyn till arbetsförhållandena vid Västerbygdens

vattendomstol är det angeläget att domstolen kan taga sina nya

tjänstelokaler i bruk redan under innevarande budgetår. Anslag för inventarieanskaffning

m. m. torde därför böra anvisas på tilläggsstat. I rådande

läge kan jag emellertid icke tillstyrka högre anslag för ändamålet än tillhopa

15 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vattendomstolarna: Inventarier m. m. för Västerbggdens

vattendomstol å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 15 000

kronor.

F. Diverse.

[2] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Detta anslag är i

gällande riksstat uppfört med 425 000 kronor eller med samma belopp som

under budgetåret 1949/50. Härtill kom en reservation om ungefär 20 000

kronor och ett mindre belopp inkomster. Å anslaget har härigenom under

budgetåret funnits att tillgå omkring 445 000 kronor. Under budgetårets

första fem månader förbrukades omkring 332 000 kronor. Den I december

återstodo sålunda ungefär 113 000 kronor.

Anslaget har visat sig vara mycket knappt tillmätt. Särskilt de av riksdagen

begärda utredningarna om folkomröstning och valsätt samt om redovisningsskyldighet

för politiska organisationer ha visat sig mera kostnadskrävande

än som vid anslagsberäkningen förutsattes. Under budgetåret ha

två nya utredningar igångsatts, däribland utredningen i den s. k. Kejneaffären,

som drar betydande kostnader. Vidare ha kostnaderna för auktorrättskommittén

ökats genom att kommitténs sekreterare sedan den 1 september

1950 helt ägnar sig åt arbete inom kommittén. Den väntade höjningen

av statstjänstemännens rörliga lönetillägg torde medföra stegrade

kostnader för ersättningar till flertalet utredningsmän och vissa kommittéledamöter.

Under den närmaste tiden torde ett par nya utredningar böra

tillsättas, däribland den av riksdagen begärda utredningen om översyn av

rättegångsbalken. Under budgetåret ha tre utredningar slutförts (1946 års

flottningsutredning, utredningen om ny lagstiftning rörande avbetalningsköp

samt utredningen om ny sluten ungdomsfängelseanstalt). Tryckning

av dessa utredningars betänkanden bär emellertid dragit betydande kostnader.

Utgifterna under envar av budgetårets återstående sju månader beräknas

till i medeltal 67 000 kronor eller sammanlagt 469 000 kronor. I enlighet

med det anförda torde anslaget sålunda böra förstärkas med (469 000 —

113 000 =) i runt tal 350 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

5

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olle Hellberg.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

7

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartemlentsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1] 15. Gåva för Förenta Nationernas byggnader i New York. I New York

äro för närvarande byggnader under uppförande, vilka äro avsedda att inrymma

dels lokaler för Förenta Nationernas sekretariat, dels ock sammanträdeslokaler

för organisationens generalförsamling, olika råd och andra

organ. Under hänvisning till önskvärdheten av att med dessa byggnader införliva

prov på medlemsstaternas byggnads-, inrednings- eller prydnadskonst

har organisationens generalsekreterare till medlemsstaterna riktat en

inbjudan att skänka gåvor till byggnadernas utsmyckning och inredning.

Från generalsekreterarens sida har särskilt uttalats önskemål om att Sverige

ville bidraga med inredning och utsmyckning av ekonomiska och sociala

rådets sessionssal. För upprättande av förslag till inredning av denna sal

har organisationen anlitat stadsplanedirektören i Stockholm, arkitekten S.

Markelius, vilken på sin tid medverkat vid planeringen av ifrågavarande

byggnader.

Då det synts lämpligt att tillmötesgå generalsekreterarens framställning

om en svensk gåva, har Markelius preliminärt anmodats att i sin plan för

salens inredning inarbeta ett förslag till en sådan gåva. Enligt ett av honom

upprättat och av vederbörande organ inom Förenta Nationerna i princip

godkänt förslag till inredning av salen skulle gåvan utgöras av vissa föremål

för inredning och utsmyckning av salen. Kostnaderna för dessa föremål uppskattas

till 160 000 kronor. Då salens inredning avses skola vara fullbordad

den 1 juli 1951, torde medel för ändamålet böra äskas å tilläggsstat till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

löpande riksstat, och jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Gåva för Förenta Nationernas byggnader i New

York å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 160 000 kronor.

[2] 16. Svenska röda korsdelegater i Grekland. För bestridande av kostnaderna

för Svenska röda korsdelegater för handhavande av den svenska

hjälpen till Greklands befolkning ha hittills beviljats sammanlagt 1 250 000

kronor, nämligen dels, såsom på sin tid anmälts för riksdagen, enligt Kungl.

Maj :ts beslut den 18 juli 1942 från anslaget till oförutsedda utgifter ett belopp

av 100 000 kronor, dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1942/43 (prop. nr 163/1943; rd. skr. nr 153/1943) ett reservationsanslag

av 150 000 kronor, dels, såsom jämväl anmälts för riksdagen, enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 29 juli 1943 från anslaget till oförutsedda utgifter ett belopp

av 200 000 kronor, dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 (prop. nr 2/1944; rd. skr. nr 26/1944) ett reservationsanslag av

250 000 kronor, dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45

(prop. nr 2/1945; rd. skr. nr 39/1945) ett reservationsanslag av 450 000

kronor, dels ock å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 (prop.

nr 163/1946; rd. skr. nr 220/1946) ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Av de anslag, som riksdagen sålunda beviljat för ändamålet, återstod vid

utgången av budgetåret 1947/48 odisponerat ett belopp av 38 300 kronor,

vilket då tillfördes budgetutjämningsfonden. Sedermera har överstyrelsen

för Svenska röda korset uppgjort slutlig redovisning för delegaternas verksamhet

och därvid framhållit, att styrelsen förutom tidigare anmälda belopp

för ifrågavarande hjälpverksamhet till och med den 31 december 1949 förskotterat

26 500 kronor. Vidare ha beskickningen i Ottawa och generalkonsulatet

i Montreal i samband med hjälpverksamheten haft utgifter till

ett belopp av 11 000 kronor, vilket ännu icke ersatts. Slutligen har den yrkesmässiga

revision av verksamheten, som företagits av för ändamålet anställda

grekiska sakkunniga, på grund av arbetets stora omfattning kunnat

slutföras först i juni 1949. Arvodena för denna revision ha därigenom med

7 500 kronor kommit att överstiga vad som ursprungligen förutsetts. Till

täckande av de slutliga kostnaderna erfordras följaktligen ytterligare ett belopp

av (26 500 -f- 11 000 -f- 7 500 =) 45 000 kronor. Med anledning härav

får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Svenska röda korsdelegater i Grekland å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag

av 45 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sture Johanson.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför

därvid följande.

C. Försvarskrafterna.

Försvarsstaben.

[1] Försvarsstaben: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan till statsverkspropositionen av försvarsstabens

avlöningsanslag för budgetåret 1951/52 (bil. 6, punkt 24) hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för försvarsstaben

under anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer

och biträdande försvarsattachéer upptagna delposten

Prisutjämningstillägg må under budgetåret 1950/51 överskridas

med högst 335 000 kronor.

Armén.

[2] Utökning av antalet reservofficerare vid armén. 1941 års försvarsutrcdning

beräknade, att en nyrekrytering till armén av omkring 220 reservofficerare

per år konune att bliva den normala. Kungl. Maj :t har seder
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

mera årligen t. o. m. 1950 bemyndigat chefen för armén att till nämnda antal

antaga reservofficersaspiranter såsom fänrikar i reserven. Enligt Kungl.

Maj :ts beslut den 28 augusti 1950 må emellertid under år 1951 antagas 250

reservofficerare vid armén.

I skrivelse den 28 september 1950 i anledning av överbefälhavarens principförslag

rörande åtgärder till förstärkning av försvarsberedskapen hemställde

chefen för armén, att vid armén måtte från och med 1951 få anställas

350 fänrikar i reserven samt att år 1950 måtte få anställas 300 fänrikar

i reserven av sådana värnpliktiga, som åren 1948—1950 genomgått kadettskola

men icke kunnat antagas på grund av platsbrist. Till stöd härför anförde

arméchefen i huvudsak följande.

Den tillämpade maximeringen hade medfört att endast cirka 50 % av

hela antalet lämpliga reservofficersaspiranter kunnat anställas såsom fänrikar

i reserven. Härigenom hade aspiranter med mycket goda betyg måst

avvisas, trots att betygen i många fall till och med skulle ha berättigat vederbörande

till kommendering till krigsskolan eller försvarets läroverk, om

han så önskat. Det antal reservofficerare, som årligen anställdes, kunde därför

utan svårighet ökas. En sådan ökning innebure en betydande förbättring

av kvaliteten hos krigslörbanden. Genom sin fredstjänstgöring vart

tredje år kunde nämligen reservofficerare vidmakthålla och förkovra vid

kadettskolorna inhämtade kunskaper och färdigheter i helt annan utsträckning

än de värnpliktiga officerarna, som endast gjorde tre repetitionsövningar

samt eventuellt frivillig befälsutbildning. En granskning av tillgänglig

betygsstatistik hade givit vid handen, att antalet årligen antagna fänrikar

i reserven kunde utökas till 350 med bibehållet kvalitetskrav. Denna

utökning borde sålunda fortsättningsvis ske. Det vore emellertid även önskvärt

att kunna utnyttja det goda rekryteringsmaterial, som måste avvisas

åren 1948, 1949 och 1950. Längre tillbaka i tiden syntes man av ålders- och

utbildningsskäl ej böra gå. Med hänsyn till kvalitetskravet syntes omkring

100 man kunna utväljas per årsklass, varför en engångsuttagning av 300 reservfänrikar

borde ske innevarande budgetår.

Kostnaderna för den föreslagna utökningen, avseende ekiperingshjälp,

tjänstgöringstraktamenten m. in., uppskattades till 210 000 kronor för budgetåret

1950/51 för att 1960/61 stiga till 510 000 kronor.

Arméchefens berörda framställning upptog jag till behandling vid anmälan

av propositionen 1950:251. Jag uttalade därvid, att jag icke var beredd

att i nämnda sammanhang förorda en ytterligare ökning av antalet

reservofficerare, som finge antagas vid armén. Jag erinrade om att den till

antagning avsedda personalen vore utbildad till värnpliktiga officerare. Med

hänsyn till de betydande kostnader ett bifall till förslaget skulle innebära

för fredsorganisationen syntes mig förslaget böra prövas först i samband

med framtida principbeslut rörande försvarskostnaderna.

Förslag om utökning av antalet reservofficerare framlades därefter i de

i anledning av nyssnämnda proposition väckta likalydande motionerna

I: 533 och II: 638 samt I: 534 och II: 633. I förstnämnda motioner föreslogs

att såväl årlig antagning som engångsantagning av reservofficerare skulle

tå ske i enlighet med vad arméchefen hemställt. I sistnämnda motioner åter

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

föreslogs en till 150 fänrikar begränsad engångsantagning under det att den

årliga antagningen föreslogs skola få ske enligt arméchefens förslag.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 227 ansåg sig statsutskottet

icke böra biträda berörda motionsvis framställda förslag och anförde därvid

följande.

Utskottet finner väl, att med hänsyn till rådande befälsbrist ett genomförande

av ifrågavarande förslag skulle medföra en önskvärd förbättring

av kvaliteten hos krigsförbanden. Å andra sidan må erinras, att personalen

i fråga är utbildad till värnpliktiga officerare och således kan utnyttjas såsom

plutonchefer i krigsorganisationen. Härjämte bör erinras, att utredning

för närvarande pågår rörande försvarets framtida organisation. Betänkligheter

kunna därför resas mot att nu fatta beslut, som kunna komma att

sträcka sina verkningar till tiden efter det kommande principbeslutet rörande

försvarsavvägningen. Kostnaderna vid bifall till arméchefens förslag

belöpa sig för innevarande budgetår till 210 000 kronor, men uppmärksammas

må att dessa kostnader komma att automatiskt stegras för att under

budgetåret 1960/61 uppgå till 510 000 kronor. Härtill kommer, att förslaget

i fråga icke är direkt betingat av den omedelbara förstärkning av försvarsberedskapen

som i propositionen åsyftas. Utskottet anser för sin del försiktigheten

bjuda, att omhandlade fråga prövas i samband med det framtida

principbeslutet rörande försvarskostnaderna.

Departementschefen. Avgörande för mitt ställningstagande vid anmälan

av propositionen 1950:251 till arméchefens förslag om att utöka antalet

reservofficerare vid armén var att jag vid detta tillfälle räknade med att

statsmakterna inom en snar framtid skulle få tillfälle att på grundval av

1949 års försvarsutrednings arbetsresultat fatta principbeslut rörande försvarsorganisationen

på längre sikt. Det syntes mig nämligen med hänsyn

till den inverkan på kostnaderna för fredsorganisationen som ett bifall till

förslaget innebär naturligt, att detsamma prövades i nämnda sammanhang.

Sedan det emellertid nu blivit klart, att försvarsutredningens arbete blir

fördröjt, har frågan kommit i ett annat läge. Såsom jag förutskickade vid

förenämnda propositions behandling i riksdagens andra kammare har jag

därför ansett mig böra redan nu upptaga arméchefens ifrågavarande förslag

till förnyad prövning. Jag har därvid kommit till den uppfattningen

att en utökning i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag av

antalet reservofficerare vid armén bör komma till stånd, främst i syfte

att tillgodose krigsförbandens behov av tillräckligt kvalificerat befäl. Jag

förordar alltså, att under år 1951 en engångsantagning till reservofficerare

får ske av högst 300 värnpliktiga, som under åren 1948—1950 med godkännande

vitsord genomgått kadettskola men icke kunnat antagas på grund

av platsbrist. Jag anser mig därjämte böra tills vidare räkna med cn årlig

nyanställning vid armén av omkring 350 reservofficerare. Kungl. Maj :t

synes emellertid även i fortsättningen böra för varje år fastställa det högsta

antal reservofficerare som under året må nyanställas. Med hänsyn till vad

som förekommit vid 1950 års riksdag torde riksdagens medgivande till de

föreslagna åtgärderna böra inhämtas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vid beräkningen till statsverkspropositionen av vederbörliga anslag för

budgetåret 1951/52 har jag beaktat de merkostnader, som uppkomma vid

bifall till vad jag i det föregående föreslagit. De under budgetåret 1950/51

uppkommande merkostnaderna torde få bestridas från motsvarande för

nämnda budgetår anvisade anslag, vilka äro av förslagsanslags natur.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

medgiva, att åtgärder för en utökning av antalet reservofficerare

vid armén må vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majrt Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

13

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför

därvid följande.

F. Folkpensionering m. m.

Driften av centraldepån för blindas arbeten. Under denna rubrik har för

innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 179 000 kronor. För

anslaget har fastställts stat upptagande en obetecknad avlöningspost å

107 000 kronor och en förslagsvis betecknad omkostnadspost å 72 000 kronor.

Vid anmälan förut denna dag av 1951 års statsverksproposition, femte

huvudtiteln, har jag (s. 129) bl. a. anmält, att statens blinddepånämnd

träffat nytt avtal om lönerna till lagerarbetarna vid centraldepån, vilket

beräknas medföra viss kostnadsökning för innevarande budgetår. Jag har

föreslagit, att medel för avlönande av kollektivavtalsanställd personal för

nästa budgetår anvisas under en förslagsvis beräknad post samt att Kungl.

Maj :t skall äga att vid behov medge överskridande av denna post i den

mån så erfordras för bestridande av kostnadsökningar på grund av ändrade

kollektivavtal. Vidare har jag anfört, att då kostnadsökningar av denna

anledning under innevarande budgetår icke torde kunna inrymmas under

den för budgetåret anvisade avlöningsposten Kungl. Maj:t bör äga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

befogenhet att medgiva av denna anledning erforderligt överskridande även

detta budgetår. Hemställan härom bör göras i förevarande sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i staten för centraldepån för blindas arbeten upptagna

anslagsposten till avlöningar må för budgetåret 1950/

51 överskridas i den utsträckning som erfordras för bestridande

av kostnadsökningar på grund av ändrade kollektivavtal.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

15

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51 och anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnads väsendet.

12 a. Kostnader för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket utförda arbeten

i anledning av Surtekatastrofen. Med bifall till propositionen 1950: 256 har

riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under elfte

huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor till kostnaderna

för vissa hjälpåtgärder i anledning av den naturkatastrof, som den

29 september 1950 inträffade i Surte vid Göta älv. Beträffande de närmare

omständigheterna vid katastrofen och de i samband därmed vidtagna åtgärderna

får jag hänvisa till nyssnämnda proposition.

Utöver de kostnader, som äro avsedda att täckas från det sålunda anvisade

anslaget, har katastrofen även förorsakat vissa kostnader för iordningställande

av trafiklederna. Såvitt nu kan bedömas torde det icke bli

nödvändigt att anvisa särskilda anslagsmedel för dessa senare kostnader

i vad de avse återställande av farleden i Göta älv eller iordningställande av

ny järnvägslinje.

Däremot har väg- och vattenbgggnadsstgrelsen i skrivelse den 31 oktober

1950 hemställt, att ett anslag av 600 000 kronor måtte anvisas till bestridande

av kostnaderna för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket utförda arheten

i anledning av Surtekatastrofen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr Z.

Styrelsen anför i huvudsak följande.

I samband med skredet i Surte raserades rikshuvudvägen nr 2 Göteborg—

Uddevalla helt på en sträcka av ca 400 m.

Omedelbart efter skredet vidtogos genom vägförvaltningarnas i Älvsborgs

samt Göteborgs och Bohus län försorg vissa åtgärder för att dels provisoriskt

leda vägtrafiken förbi platsen för raset och dels iordningställa den

förstörda rikshuvudvägen. Denna är numera åter framkomlig för trafik.

Även för sjötrafikens tillgodoseende blevo vissa arbeten nödvändiga. Genom

att sjötrafiken måste ledas genom Nordre älv erfordrades bl. a. förstärkning

av ledverken i älven vid Kungälv.

Kostnaderna för dessa arbeten ha av styrelsen uppskattats till ca 600 000

kronor enligt följande beräkning.

Iordningställande av rikshuvudvägen ........................ 225 000

» » förbifartsvägar m. m..................... 115 000

» » evakueringsvägar m. m................... 60 000

Dräneringsarbeten i huvudsak i anslutning till vägarbetet........ 40 000

Provisoriskt ledverk vid Kungälv ............................ 85 000

Diverse och oförutsett ...................................... 75 000

Summa kronor 600 000

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten ha hittills bestritts från under

händer varande medel. Styrelsen framhåller emellertid, att de anslagsmedel,

som stå till styrelsens förfogande för innevarande budgetår, icke förslå

att slutligt täcka kostnaderna för berörda, helt oförutsedda arbeten.

Departementschefen. Med anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning bör å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

anvisas ett särskilt reservationsanslag av 600 000 kronor med benämningen

Kostnader för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket utförda arbeten i

anledning av Surtekatastrofen. Då anslaget huvudsakligen är avsett för åtgärder,

som erfordrats för att återställa framkomligheten för motorfordonstrafiken,

bör anslaget avräknas mot automobilskattemedlen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för vissa av våg- och vattenbgggnadsverket

utförda arbeten i anledning av Surtekatastrofen å tdllläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 600 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Kahm.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

17

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

C. Skatte- och kontrollväsen.

[1] 10 a. Mynt- och justeringsverket: Vissa kostnader för myntprägling

m. m. I skrivelse den 18 december 1950 har mynt- och justeringsverket —

med anledning av de förändringar beträffande prägel och inskrift å rikets

skiljemynt, som påkallas genom tronskiftet — bl. a. hemställt, att Kungl.

Maj :t måtte bemyndiga ämbetsverket att utlysa en begränsad idétävlan

om prägel och inskrift å rikets skiljemynt samt att ett belopp av 20 600

kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för utbetalande av honorar

till inbjudna konstnärer, till förslagsställare av förordade förslag

och till ledamöter i den nämnd, som skulle granska de inkomna förslagen.

Genom beslut den 22 december 1950 har Kungl. Maj:t lämnat ifrågavarande

bemyndigande samt föreskrivit, att förenämnda belopp förskottsvis

finge utbetalas från sjunde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Departementschef en. Då ifrågavarande belopp är av den storleksordning,

att det ej slutligt kan bestridas från sjunde huvudtitelns extra utgiftsanslag,

synes ett särskilt anslag böra äskas för ändamålet. Anslaget bör givas

reservationsanslags natur och uppföras å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 2.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Mynt- och justeringsverket: Vissa kostnader för

myntprägling m. m. å tilläggsstat II till rilcsstaten för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 20 G00 kronor.

[2] 19 a. Kostnader för upprättande av nya j or dregister utdrag. Under åberopande

av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen

av frågan om beräkningen av anslaget för budgetåret 1951/

52 till kostnader för upprättande av nya jordregisterutdrag (bil. 9, p. 52)

hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för upprättande av nya jordregisterutdrag

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

E. Diverse.

[3] 6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under åberopande

av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen

av frågan om beräkningen av reservationsanslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga (bil. 9, p. 70) hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

[4] 6 a. 1944 års nykterhetskommitté. I 1950 års riksdagsberättelse har

beträffande 1944 års nykterhetskommitté angivits, att kommitténs arbete

beräknades kunna slutföras i mitten av år 1950. För innevarande budgetår

ha några medel för kommitténs verksamhet därför icke anvisats.

Kommittén har enligt sina direktiv till uppdrag att verkställa en »allsidig

och förutsättningslös utredning angående nykterhetslagstiftningens framtida

innehåll och utformning» och har därvid bl. a. att »n ot varandra väga

effekten av samhällets olika nykterhetsvårdande åtgärder». För detta ändamål

har kommittén i enlighet med de önskemål som uttalades i riksdagen

och i direktiven vid kommitténs tillsättande företagit stora och tidsödande

undersökningar, bl. a. angående verkningarna av olika slag av maltdrycker

samt angående alkoholvanorna, alkoholmissbrukets omfattning och restriktionssystemets

verkningar. Då uppgifter måste inhämtas även för tiden efter

krigsslutet, kunde dessa undersökningar påbörjas först 1947, sedan samma

års riksdag fattat särskilt beslut därom. Undersökningarna föreligga nu i

korrektur men arbetet med färdigställande av redogörelserna har tagit längre

tid än vad som förutsågs vid riksdagsberättelsens avgivande. Härtill ha

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

19

bl. a. vissa arbetskraftssvårigheter bidragit. Kommittén har självfallet icke

kunnat fatta sina definitiva beslut i centrala frågor förrän undersökningarna

blivit slutförda, och uppdragets omfattning har gjort det nödvändigt att

ingående behandla ej blott lagstiftningens huvudprinciper utan även ett stort

antal detalj spörsmål. Arbetet har emellertid nu över hela fältet förts in i

slutstadiet. Förutom undersökningarna föreligger sålunda i korrektur ett

betänkande rörande undervisning, folkupplysning och forskning på alkoholfrågans

område. Ett betänkande rörande tillverkning och försäljning av

maltdrycker är färdigt att uppsättas i tryck. Ett betänkande rörande rusdrycksförsäljning

och nykterhetsvård m. m. är under utarbetande och väntas

föreligga i början av år 1951. Då dessa betänkanden färdigställts och

justerats är kommitténs arbete slutfört.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår att kommittéarbetet pågått under

hela andra halvåret 1950 och att det kommer att pågå även under en del

av första halvåret 1951. Under den gångna delen av budgetåret har arbetet

finansierats med hjälp av reservationer från föregående budgetår. Ytterligare

medel för kommitténs verksamhet erfordras emellertid nu. Medelsbehovet

beräknas uppgå till 70 000 kronor, därav 30 000 kronor för tryckning

av kommitténs betänkanden.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till 1944 års nykterhetskommitté å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Eriksson.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

21

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1951.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[1] 19 a. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning

av institutets nybyggnader. Under denna anslagsrubrik anvisades för

budgetåret 1947/48 bland annat ett engångsbelopp av 590 000 kronor till inredning

och utrustning av kemiska institutionen vid institutet. Såsom framgår

av propositionen 1947: 272, s. 434 ff., innebar denna medelsanvisning

bifall till ett av medicinska högskolornas organisationskommitté framställt

förslag, vilket grundats på en av professorn E. Hammarsten uppgjord kostnadsberäkning.

Lärarkollegiet har nu anhållit om anvisande av ytterligare 285 215 kronor

till inredning och utrustning av kemiska institutionens nybyggnad. I framställningen

har anförts, att de tidigare anvisade medlen förbrukats i överensstämmelse

med den ursprungliga planen. Emellertid hade enligt vad

Hammarsten upplyst byggnadsstyrelsen i april 1950 meddelat, att vissa

för institutionens räkning utförda inredningsarbeten, till vilka hänsyn icke

tagits i förutnämnda kostnadsberäkning, enligt styrelsens uppfattning borde

bestridas av för inredning och utrustning av institutionen å institutets

stat beviljade medel. Kostnaderna för ifrågavarande inredningsarbeten fördelade

sig sålunda:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Transformatorer och omformare .......

Arkitektarvode samt oförutsedda utgifter

Inredningssnickeri ...................

Inredning av föreläsningssal ...........

Mörkrumsgardiner och jalusier .......

Rostfri fast utrustning.................

Steriliseringsanläggning ...............

Vakuumdestillationspanna .............

2 500

29 000

175 000

15 000

12 715

17 000

17 000

17 000

50

Summa kronor 285 215

50

Universitetskanslern har tillstyrkt, att för nästa budgetår till ifrågavarande

ändamål beviljades ett anslag av den storlek, byggnadsstyrelsen vid prövning

av kostnadsberäkningarna kunde finna erforderlig.

Byggnadsstyrelsen har tillstyrkt beviljande av det av lärarkollegiet begärda

anslagsbeloppet, vilket erfordrades redan under första halvåret 1951 och

därför borde anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Styrelsen har

framhållit, att ifrågavarande inredningskostnader — i likhet med vad som

skett i fråga om motsvarande kostnader beträffande institutets övriga byggnader

å Norrbacka — icke medräknats eller bort medräknas i byggnadsanslaget

utan borde bestridas av inrednings- och utrustningsanslaget.

Departementschefen. Jag ansluter mig till vad i ärendet föreslagits. För

ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

böra anvisas ett anslag av i avrundat tal 285 300 kronor. Jag hemställer, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning

och utrustning av institutets nybyggnader å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 285 300 kronor.

G. Skolöverstyrelsen.

[2] Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I avlöningsstaten för skolöverstyrelsen

för''innevarande budgetår är anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal upptagen med 800 000 kronor.

I skrivelse den 1 november 1950 har skolöverstyrelsen hemställt om rätt

att överskrida nämnda anslagspost med 25 000 kronor med anledning av

den tillfälliga ökning av överstyrelsens arbetsbörda, som orsakats av 1950

års lönereglering för övningslärare. Av framställningen inhämtas bland annat:
Genom

löneregleringen för övningslärare ha flera nya och omfattande arbetsuppgifter

ålagts överstyrelsen. Omfattningen av dessa arbetsuppgifter

kan nu säkrare överblickas. På skolöverstyrelsen läggas genom löneregleringen

övergångsvis cirka 3 000 nya ärenden, delvis av relativt svår beskaffenhet.

Vad som närmast åligger överstyrelsen är ett genomförande i dess

skilda detaljer av en ny organisation på detta område. Huvudparten av ar
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

23

betet är av temporär art. Överstyrelsen räknar med att under de närmaste

sex månaderna, inom vilken tid det synes angeläget att arbetet i huvudsak

avslutas, i stort sett kunna slutföra de temporära arbetsuppgifterna. En förutsättning

härför är emellertid en förstärkning av överstyrelsens personal,

företrädesvis i amanuens- eller biträdesgraden. Den kostnad, som en sådan

förstärkning måste medföra, beräknar överstyrelsen till omkring 25 000 kronor,

motsvarande amanuenslön under 24 månader (8 månader för envar av

administrativa avdelningen, läroverksavdelningen och folkskolavdelningen).

Denna kostnad har icke kunnat tagas i beräkning vid utarbetandet av överstyrelsens

anslagsäskanden för innevarande budgetår, och den för budgetåret

anvisade icke-ordinarieposten kan icke bära en sådan kostnadsökning.

Statskontoret har föreslagit, att å tilläggsstat för innevarande budgetår

äskades en förstärkning av icke-ordinarieposten för angivna ändamål med

högst 20 000 kronor. Ämbetsverket har erinrat, att i sakkunnigförslaget till

löneregleringen framhållits, att genomförandet därav skulle komma att öka

överstyrelsens administrativa arbetsbörda, samt att de sakkunniga utgått

från att överstyrelsens personalbehov för ändamålet komme att tillgodoses.

Statskontoret har funnit det tveksamt, huruvida en utökning av personalen

å läroverks- och folkskolavdelningarna i avsedd omfattning vore påkallad.

Vidare syntes den av överstyrelsen beräknade kostnaden för den begärda

personalförstärkningen tilltagen i överkant. I det av statskontoret föreslagna

beloppet har ämbetsverket inräknat dels kostnaden, frånsett rörligt tilllägg,

för 24 månaders förstärkning av amanuenspersonalen (en aspirant i

lönegrad 17, kostnad i runt tal 7 000 kronor, och en i lönegrad 19, kostnad i

runt tal 8 000 kronor), dels 5 000 kronor för tjänstedubbleringar, övertidsersättningar

m. m.

Departementschefen. Genomförandet av löneregleringen för övningslärare

har medfört en stark tillfällig ökning av skolöverstyrelsens arbetsbörda. Denna

ansvällning av arbetsbelastningen kan icke bemästras utan en temporär

förstärkning av överstyrelsens arbetskrafter. Medel härför ha emellertid

icke beräknats under överstyrelsens avlöningsstat för innevarande budgetår.

Det synes därför nödvändigt, att överstyrelsen tilldelas ytterligare medel

för anställande av icke-ordinarie personal under budgetåret. I likhet med

statskontoret finner jag det erforderliga överskridandet av icke-ordinarieposten

kunna begränsas till 20 000 kronor. Enär ett dylikt överskridande

icke rymmes inom de bemyndiganden att medgiva överskridanden av maximerade

anslagsposter, som riksdagen lämnat Kungl. Maj :t, bör riksdagens

medgivande inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1950/51 överskridas med högst

20 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Arne Sönnerlind.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

25

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter

under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför därvid

följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar m. m.

[1] 33. Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört under nionde huvudtiteln,

punkt 48, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 19 500 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[2] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.

Från och med år 1905 har riksdagen årligen anvisat anslag till Sveriges

utsädesförening. Å riksstaten för innevarande budgetår är anslaget

uppfört med 520 000 kronor.

Yrkanden. Sveriges utsädesförening (skr. 18/7 1950) hemställer, att

till bidrag till föreningen skall å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1950/51 anvisas ett anslag av 96 200 kronor. Vid skrivelsen har fogats förslag

till nytt tjänstereglemente för befattningar vid föreningen. Anslaget har

beräknats på följande sätt:

1. Lönejustering för att full överensstämmelse med lönerna å statens

löneplan nr 1 skall uppnås ............................ 21 300

2. Ökade pensionsavgifter .................................... 56 200

3. Höjning av timlönerna till arbetare enligt kollektivavtal ...... 18 700

96 200.

Motiv. 1. Denna framställning sammanhänger med bestämmelserna i

det nya pensionsreglemente för statens pensionsanstalt, som trätt i kraft

från och med den 1 januari 1950. Enligt 3 § detta reglemente (SPA-reglementet)

skola vissa befattningar, bland andra befattningarna vid utsädesföreningen,

registreras i pensionsanstalten. Registreringen skall äga rum före

utgången av 1950, om befattningshavarna fullt ut skola bli delaktiga av de

förmåner, som det nya reglementet avser att skapa. Föreningens styrelse har

därför beslutat att snarast möjligt söka registrering i anstalten. Vid ansökan

om registrering skall fogas tjänstereglemente för befattningarna. Pensionsanstalten

har till föreningen överlämnat ett förslag till dylikt tjänstereglemente.

Detta ansluter sig i väsentliga delar till de bestämmelser om anställningsoch

lönevillkor, som gälla för statliga befattningar. Föreningens tjänstemän

ha i lönehänseende jämställts med tjänstemän, vilka ha ungefärligen motsvarande

ställning inom den statliga förvaltningen. Avlöningsvillkoren för

föreningens tjänstemän förete emellertid, förutom att lönerna icke exakt

överensstämma med lönerna i motsvarande lönegrader å statens löneplan nr

1, vissa avvikelser från denna löneplan. Dels äro lönerna icke graderade efter

ortsgrupp, dels utgå ålderstilläggen efter fem, tio och femton år. Den omständigheten

att lönerna ej utgå enligt det statliga lönesystemet inverkar

på pensionernas storlek. Enligt SP A-reglementet skall nämligen, om lönerna

icke följa detta system, pensionsklassen bestämmas så, som om den fastställda

lönen utginge efter den högsta ortsgruppen. Detta innebär, att pensionsunderlagen

för föreningens tjänstemän, vilkas löner beräknats efter

jämförelse med lönen för motsvarande statlig tjänst i ortsgrupp 1, nedpressas

ett antal pensionsklasser. Föreningen finner detta vara en orimlig konsekvens

av det nya SPA-reglementet. Såsom ytterligare skäl för en dyrortsgradering

av lönerna framhåller föreningen, att det för närvarande är mycket

svårt att besätta tjänster vid de filialer, som äro belägna i högre ortsgrupp.

Beträffande ålderstilläggen anser föreningen det synnerligen skäligt

att de för statliga tjänstemän gällande reglerna införas. Femton år måste

nämligen betraktas som en väl lång tjänstgöringstid för att högsta lön i vederbörande

lönegrad skall ernås. Föreningen hemställer därför att såsom

anställnings- och avlöningsvillkor för föreningens befattningshavare få fastställa

det förslag till tjänstereglemente, som bifogats föreningens skrivelse.

Förslaget innebär att grundlönerna anpassas till samma belopp som utgår

i närmast motsvarande lönegrad å statens löneplan nr 1 och att den för

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

27

statstjänstemannen gällande dyrortsgraderingen och rörligheten efter växlingar

i levnadskostnaderna ävensom reglerna för löneklassuppflyttning genomföras

för föreningens befattningshavare.

Föreningen uppskattar kostnaderna för de lönejusteringar, som den föreslagit,

till 14 200 kronor för år. Föreningen räknar med att lönejusteringarna

skola tillämpas retroaktivt från den 1 januari 1950 och begär därför

ett statsbidrag för ändamålet å 21 300 kronor.

2. Det nya reglementet för statens pensionsanstalt innebär ökade pensionsförmåner

men samtidigt även betydligt högre pensionsavgifter än tidigare.

Enligt det gamla reglementet uppgingo de avgifter, som föreningen

hade att betala, till 7 850 kronor för år. Därutöver erlade dock tjänstemännen

själva vissa avgifter. Föreningen hemställer, att tjänstemännen skola

befrias från skyldigheten att erlägga pensionsavgifter. Föreningens årliga

kostnader för pensionsavgifter skulle i så fall uppgå till 45 300 kronor för

år. Föreningen framhåller att pensionsavgifterna enligt det nya reglementet

skola i sin helhet bestridas av huvudmannen men att enligt övergångsbestämmelserna

denna har rätt att så länge lön utgår efter grunder, bestämda

före den 1 januari 1950, för befattningar, som före den 31 december 1949

varit förenade med pensionsrätt i anstalten, göra avdrag å lönen med belopp

motsvarande de pensionsavgifter, som befattningshavarna förut erlagt. Då

föreningen emellertid ser sig föranlåten att samtidigt anhålla om viss lönejustering

för de äldre, före år 1949 till pensionsanstalten anslutna befattningarna

torde denna möjlighet icke längre föreligga i fråga om dessa befattningar

utan att de med befattningarna förenade pensionsförmånerna försämras.

Föreningen anser det av flera skäl vara lämpligt att löne- och anställningsvillkoren

för dess ordinarie befattningshavare så nära som möjligt

ansluta sig till villkoren för statens befattningshavare i motsvarande

tjänsteställning. I överensstämmelse härmed vore det ur föreningens synpunkt

önskvärt, om tjänstemännen redan nu kunde befrias från skyldigheten

att erlägga pensionsavgifter.

Beträffande de lägre befattningarna vid föreningen, vilka år 1949 förenades

med pensionsrätt i anstalten, anföres, att desamma vid pensionsregleringens

genomförande reglerades på en synnerligen otillfredsställande lönenivå.

De flesta av de befattningshavare, som förut innehade tjänst hos föreningen,

fingo behålla samma bruttolön som förut utan kompensation för

pensionsavgifterna. Då därtill kommer, att löneplaceringen blivit avsevärt

lägre än för jämförbara befattningar vid statliga institutioner med likartad

verksamhet, vilket medfört stora svårigheter med rekryteringen, anser föreningen

det skäligt, att även dessa befattningshavare befrias från skyldigheten

att erlägga pensionsavgifter.

Vid bifall härtill skulle föreningens årliga merkostnader för pensionsavgifter

utgöra (45 300 — 7 850 =) 37 450 kronor. För tiden den 1 januari

1950—den 30 juni 1951 skulle merkostnaderna uppgå till 56 200 kronor.

3. Enligt ett nytt kollektivavtal, som gäller för tiden den 1 januari—den

31 december 1950, har timlönen för de flesta av föreningens arbetare höjts

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

med två öre från och med förstnämnda dag och med ytterligare fyra öre

från och med den 1 mars. Då föreningen uppgjorde sina statförslag för

budgetåren 1949/50 och 1950/51, räknade den icke med några löneökningar.

Föreningen måste därför begära medel på tilläggsstat för att täcka den

kostnadsökning, som de höjda timlönerna föranleda för tiden den 1 januari

1950—den 30 juni 1951. Med utgångspunkt från det antal arbetstimmar,

som timavlönad personal fullgjort under år 1949, uppskattar föreningen

denna kostnadsökning till 18 700 kronor.

Yttranden. Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

anför bland annat följande.

Kostnaderna för den föreslagna lönejusteringen uppgå till 19 400 kronor

och icke till 21 300 kronor, som föreningen angivit. Av förstnämnda belopp

betingas 12 330 kronor av dyrortstillägg, 5 57Ö kronor av ökade ålderstilllägg

samt 1 500 kronor av anpassningen av grundlönerna till samma belopp

som lönerna i närmast jämförbara lönegrader å statens löneplan.

Styrelsen finner skäligt, att utsädesföreningens tjänstemän i fråga om

ålder stillägg och särskilt beträffande dyrortsgradering må komma i åtnjutande

av liknande förmåner som de för statstjänstemännen gällande. Styrelsen

är emellertid icke beredd att på grundval av nu föreliggande utredning

taga ställning till föreningens framställning om nytt tjänstereglemente.

De av föreningen i förslaget till reglemente intagna bestämmelserna

komma att medföra vittgående konsekvenser. Styrelsen får därför föreslå,

att frågan skall göras till föremål för en ingående utredning. Därvid böra

särskilt bestämmelserna angående lönegradsplaceringar och behörighetsvillkor

granskas och ställas i relation till motsvarande bestämmelser för

tjänstemän vid jämförbara statliga institutioner.

Styrelsen biträder föreningens framställning om medel till bestridande

av ökade pensionsavgifter till den del den avser kostnadsökning som direkt

föranledes av det nya SPA-reglementet. De enligt övergångsbestämmelserna

till nyssnämnda reglemente gällande pensionsklasserna böra därför

tillämpas i avvaktan på resultatet av utredningen angående nytt tjänstereglemente.

Styrelsen finner även skäligt, att föreningens tjänstemän skola befrias

från skyldighet att erlägga pensionsavgifter. Storleken av det ytterligare

statsbidrag, som föreningen bör erhålla med hänsyn till det nya SPA-reglementets

ikraftträdande, saknar styrelsen möjligheter att beräkna. Styrelsen

får därför föreslå, att i denna fråga yttrande inhämtas av statens pensionsanstalt.

Med hänsyn till den av statens pensionsanstalt hittills tilllämpade

ordningen för uppbörd av fortlöpande avgifter torde statsbidraget

böra avse å kalenderåret 1950 belöpande sådana avgifter.

Mot föreningens framställning om medel till bestridande av ökade löner

till föreningens arbetare har styrelsen icke något att erinra.

Statens lönenämnd förklarar att den beträffande frågan om nytt tjänstereglemente

ansluter sig till den uppfattning, som styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök uttalat.

Statens pensionsanstalt anför, att genom det nya reglementet för anstalten

pensionsavgifterna för föreningens tjänstemän automatiskt ökat med

i runt tal 34 600 kronor för år. I betraktande av föreningens ställning i

statsbidragshänseende anser anstalten det ofrånkomligt, att den utgifts
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ökning, som drabbar föreningen, skall påföras statsbudgeten. Det av 1944

års pensionsutredning föreslagna och av statsmakterna godkända sättet

för beräkning av pensionsunderlag i fall, där det statliga löneplanssvstemet

ej tillämpas, medför i allmänhet en i förhållande till lönenivån för låg

pensionsställning. De olägenheter som uppkomma härav ha förutsatts skola

undanröjas efter hand genom att lönerna regleras i anslutning till det statliga

systemet. Ur de synpunkter, som pensionsanstalten har att företräda,

har den därför icke något att erinra mot att de hittills gällande lönebestämmelserna

för föreningens tjänstemän ersättas med bestämmelser, vilka så

nära som möjligt ansluta till de statliga. För närvarande förekommer endast

undantagsvis anslutning till anstalten av befattningar, för vilka det

statliga löneplanssystemet icke tillämpas. Då nettolönesystem i den meningen

att tjänstemännen icke vidkännas pensionsavdrag å lönerna numera

tillämpas för det övervägande antalet icke-statliga befattningshavare

med pensionsrätt enligt reglementet för pensionsanstalten, har anstalten

icke heller något att invända mot att föreningens tjänstemän skola befrias

från de hittills utgående befattningshavaravgifterna till pensioneringen.

Pensionsanstalten tillstyrker, att medel skola anvisas till att bestrida den

kostnadsökning för pensionsavgifter, som följer av övergången till det föreslagna

tjänstereglernentet. Denna kostnadsökning skulle uppgå till i runt

tal 2 000 kronor för år.

Statskontoret anför bland annat följande.

Vid tidigare löneregleringar för föreningens tjänstemän har eftersträvats

att åstadkomma likställighet i lönehänseende mellan dem och tjänstemän

i jämförlig ställning inom den statliga förvaltningen. Statskontoret

anser det rimligt, att lönevillkoren för föreningens tjänstemän närmare anpassas

efter det statliga lönesystemets bestämmelser, ävensom att i samband

därmed en översyn av löneställningen för tjänstemännen kommer

till stånd. I likhet med styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

är statskontoret ej berett att taga ställning till det förslag till

nytt tjänstereglemente, som nu framlagts av utsädesföreningen. Enligt

statskontorets mening bör för övrigt frågan om en lönereglering för befattningshavarna

underställas riksdagens prövning först i samband med behandlingen

av föreningens framställning om ordinarie bidrag till verksamheten.

Såsom styrelsen för lantbrukshögskolan framhållit torde det vara

erforderligt, att frågan om ändrade lönebestämmelser för befattningshavarna

närmare utredes.

Statskontoret anser i likhet med pensionsanstalten, alt statsverket med

hänsyn till det sätt varpå föreningens verksamhet finansieras ej torde

kunna undandraga sig att genom ökat bidrag till föreningen svara för den

merutgift, som föranledes av personalens fortsatta anslutning till pensionsanstalten.

Förslaget att befattningshavarna skulle befrias från skyldighet att erlägga

pensionsavgifter berör en fråga, som väsentligen sammanhänger med

huru lönevillkoren regleras, och bör därför enligt statskontorets mening

prövas i samband med eu revision av löne- och anställningsförhållandena

för föreningens tjänstemän. Så länge nuvarande lönebestämmelser tillämpas

höra därför befattningshavarna bidraga till pensioneringen genom särskilda

pensionsavgifter på sätt för närvarande gäller. Enligt uppgift från

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

utsädesföreningen belöpa sig de pensionsavgifter, som uttagas av befattningshavarna,

till cirka 17 300 kronor för år. De på föreningen fallande

kostnaderna för pensioneringen uppgå vid bibehållen bidragsplikt för befattningshavarna

till cirka 25 200 kronor för år. Då det nuvarande statsbidraget

torde vara beräknat så, att det lämnar täckning för de avgifter

om i runt tal 7 900 kronor för år, som hittills fallit på föreningen, skulle

alltså det ytterligare bidrag för innevarande budgetår, som tillämpningen

av det nya SPA-reglementet nödvändiggör, kunna begränsas till (25 200 —

7 900) 17 300 kronor. Bidraget synes nämligen endast behöva avse avgifterna

för år 1950, då årsavgifterna till pensionsanstalten torde inbetalas kalenderårsvis

i efterskott.

Föreningens begäran om särskilt bidrag till täckande av kostnaderna för

ökade löner åt föreningens arbetare föranleder icke någon invändning från

statskontorets sida.

Departementschefen. Enligt beslut av 1945 och 1947 års riksdagar ha föreningens

tjänstemän i princip jämställts med tjänstemän, vilka ha motsvarande

ställning inom den statliga förvaltningen. Det förslag till nytt tjänstgöringsreglemente,

som föreningen begärt att få fastställa, innebär, att den

för statstjänstemännen gällande dyrortsgraderingen och rörligheten efter

växlingar i levnadskostnaderna ävensom de statliga reglerna för löneklassuPPflyttning

skola genomföras för föreningens tjänstemän. Förslaget har

närmast föranletts av att det nya reglementet för statens pensionsanstalt i

fall, där det statliga löneplanssystemet ej tillämpas, i allmänhet medför en

i förhållande till lönenivån alltför låg pensionsställning. Såsom framgår av

vad statens pensionsanstalt yttrat i ärendet, har man vid utformandet av

reglementet för pensionsanstalten utgått från att sådana olägenheter efter

hand skulle elimineras genom att lönerna reglerades i anslutning till det

statliga lönesystemet. Med hänsyn härtill och då statsmakterna redan i princip

jämställt utsädesföreningens befattningshavare med statens tjänstemän

i lönehänseende anser jag att de berörda olikheterna i avlöningsvillkoren

böra avskaffas.

Remissmyndigheterna med undantag för statens pensionsanstalt ha ansett

att frågan om nytt tjänstereglemente bör utredas. Då det icke gäller en lönereglering

i egentlig mening utan blott en anslutning av nu utgående löner

till det statliga lönesystemet, föreligger emellertid enligt min mening icke

tillräcklig anledning att föranstalta om en utredning i ämnet. På mitt förslag

har också Kungl. Maj :t genom beslut den 1 december 1950 medgivit, att

föreningen må med giltighet från och med den 1 januari 1951 fastställa nytt

tjänstereglemente för befattningshavare vid föreningen i viss överensstämmelse

med dess förslag. Kungl. Maj :t har dock föreskrivit, att vissa skärpta

kompetensfordringar avseende de högre befattningarna skola intagas i

reglementet.

Föreningen har uppskattat den årliga kostnadsökningen i anledning av

berörda lönejustering till 14 200 kronor. Denna beräkning synes kunna godtagas.

För innevarande budgetår är sålunda föreningens medelsbehov för ändamålet

7 100 kronor.

I likhet med remissmyndigheterna anser jag att staten bör svara för den

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kiingl. Maj:ts proposition nr 2.

merutgift, som åsamkas föreningen som en följd av det nya reglementet för

statens pensionsanstalt. Därjämte bör enligt min mening nettolönesystemet

införas vid föreningen. Befrielsen för tjänstemännen från att erlägga pensionsavgifter

bör dock gälla först från och med den 1 januari 1951. Då årsavgifterna

till pensionsanstalten inbetalas kalenderårsvis i efterskott påverkar

denna befrielse sålunda icke föreningens medelsbehov för innevarande

budgetår. Det ytterligare statsbidraget till föreningen för bestridande

av pensionsavgifter torde därför kunna beräknas till 19 300 kronor.

För bestridande av mer utgifter i anledning av de höjda timlönerna till

arbetare torde slutligen i enlighet med föreningens framställning böra beräknas

18 700 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle alltså föreningens

merkostnader upptagas med (7 100 -j- 19 300 + 18 700 =) i runt tal 45 000

kronor. Enligt vad jag inhämtat har emellertid föreningen i tilläggsavgift

från utsädesaktiebolaget erhållit betydligt mer än som beräknades i statförslaget

för innevarande budgetår. Föreningen bör därför själv kunna bära

viss del av dessa merkostnader. Med hänsyn härtill föreslår jag, att anslaget

å tilläggsstat skall begränsas till 30 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen in. m.: Bidrag till Sveriges

utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

I. Fiskeriväsendet.

[3] 7. Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Under denna anslagsrubrik

har för innevarande budgetår (prop. nr 114; r. skr. nr 244) anvisats

ett reservationsanslag av 85 000 kronor. Genom beslut den 2 juni 1950 har

Kungl. Maj :t, bland annat, dels utfärdat reglemente (nr 269) för statsunderstödd

utbildningsverksamhet på fiskerinäringens område, dels föreskrivit

att fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök skall av förevarande anslag

disponera ett belopp av 25 000 kronor till bidrag enligt nyssnämnda reglemente.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök (skr. 14/10 1950) hemställer,

att å tilläggsstat för budgetåret 1950/51 skall för förenämnda utbildningsverksamhet

anvisas ytterligare 60 000 kronor. Såsom skäl för sin hemställan

anför styrelsen i huvudsak följande.

Enligt bestämmelserna i 17 § omförmälda reglemente skall statsbidrag till

kurser med enbart muntlig undervisning eller till studieresor utgå för kalenderår.

Statsbidrag till kurser med kombinerad skriftlig och muntlig undervisning

skall lämnas för läsår. Läsår räknas från och med den 1 november

till och med den 31 oktober. Ansökning om statsbidrag skali göras hos fiskeristyrelsen.

Därvid skall ansökning om bidrag till muntliga kurser och stu
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

dieresor ha inkommit före den 1 februari och till kurser med kombinerad

undervisning senast den 1 oktober.

Ansökningar, som böra bifallas, ha hittills inkommit till ett belopp av tillhopa

30 697 kronor. Beloppet fördelar sig med 23 622 kronor på muntliga

kurser och studieresor samt med 7 075 kronor på kombinerade kurser. Bidragsanspråken

på grund av nyssnämnda ansökningar överstego sålunda

betydbgt det belopp, som ställts till förfogande för ifrågavarande ändamål.

Det bör dessutom anmärkas, att de sökta bidragen för muntliga kurser och

studieresor endast gälla halva kalenderåret 1950. Vidare har verksamheten

enligt de nya grunderna ännu knappast kommit riktigt i gång. Till den 1

oktober 1950 hade sålunda ansökningar om bidrag inkommit endast från tio

hushållningssällskap och från länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Med hänsyn till ansökningsfrekvensen har fiskeristyrelsen redan förbrukat

det för budgetåret 1950/51 disponibla beloppet å 25 000 kronor. Därför

finnas inga medel för att tillgodose de ansökningar för kalenderåret 1951,

vilka författningsenligt skola ingivas före den 1 februari 1951.

För att erhålla en uppfattning om medelsbehovet under den närmaste

framtiden har styrelsen hos länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ävensom

hos samtliga hushållningssällskap hemställt om uppgift beträffande det

ungefärliga medelsbehovet för kursverksamheten kalenderåret 1951. De ingångna

svaren synas utvisa, att medelsbehovet uppår till sammanlagt omkring

70 000 kronor. Av detta belopp torde cirka 9 000 kronor avse bidrag

till kombinerade kurser under läsåret 1951/52. Dessa bidrag skola emellertid

icke beviljas förrän under hösten 1951, således under budgetåret 1951/52.

Av det anförda framgår, att för innevarande budgetår erfordras ett ytterligare

belopp av åtminstone i runt tal 60 000 kronor till berörda ändamål.

Vid denna beräkning är emellertid att märka, att svar endast ingått från

länsstyrelsen i Göteborg samt 16 hushållningssällskap. Det kan därför tänkas,

att medelsbehovet i förevarande avseende kommer att bli ännu större

än nyss angivits.

Departementschefen. I propositionen nr 114/1950 förordades, att rörlig

kursverksamhet skulle från och med budgetåret 1950/51 bedrivas bland

fiskarna enligt de riktlinjer, som vid 1949 års riksdag uppdragits för motsvarande

verksamhet inom jordbruket och skogsbruket. Syftet härmed var

att öka möjligheterna för fiskarebefolkningen att få en teoretisk yrkesutbildning.

Dessförinnan hade nämligen möjligheterna härtill varit ytterst begränsade.

Vad fiskeristyrelsen nu anfört beträffande antalet ansökningar om

bidrag till anordnande av kurser och studieresor visar, att intresset för

verksamheten blivit mycket större än man tidigare räknat med. Jag vill

därför tillstyrka, att ytterligare medel ställas till förfogande. I nuvarande

statsfinansiella läge torde det emellertid icke vara möjligt att tillgodose

samtliga de anspråk på statsbidrag, som fiskeristyrelsen räknar med. Med

hänsyn härtill anser jag mig kunna tillmötesgå fiskeristyrelsens framställning

endast så till vida att jag förordar, att ytterligare 10 000 kronor skola

anvisas för ifrågavarande ändamål. Jag föreslår alltså, att å tilläggsstat för

innevarande budgetår skall under förevarande anslagsrubrik uppföras ett

belopp av nämnda storlek.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 2.

33

att till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 10 000 kronor.

L. Rikets allmänna kartverk.

[4] 3. Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Detta anslag har för

innevarande budgetår uppförts med 850 000 kronor.

Rikets allmänna kartverk (skr. 13/11 1950) hemställer, att å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1950/51 skola till kostnaderna för anskaffande

av reservdelar till kartverkets två flygplan av typen NC 701 samt för

vissa ändringsarbeten å flygplanen anvisas 448 500 kronor. Såsom motivering

härför anför kartverket i huvudsak följande.

I samband med kartverkets omorganisation år 1946 anvisades ett anslag

för anskaffande av två nya flygplan. Med hjälp av ifrågavarande flygplan

skulle det bli möjligt att påskynda den ekonomiska kartläggningen av

landet. Efter en närmare utredning om förefintliga, för flygfotografering

lämpliga flygplanstyper inköpte kartverket från Frankrike två flygplan av

typen NC 701 Siebel. Dessa ha nu varit i bruk under tre flygfotograferingssäsonger.

De ha visat sig äga goda flygegenskaper och vara väl lämpade

för ändamålet. I fråga om materialkvalitet ha de emellertid icke motsvarat

förväntningarna utan delvis varit av icke fredsmässig standard. Sålunda

ha allvarliga motorstörningar förekommit, som föranlett att två motorer

måst sändas till Frankrike för grundlig översyn och utbyte av vissa delar.

Vidare har fransk teknisk expertis måst tillkallas för att i Sverige se

över de återstående motorerna. Den mindre goda materialkvaliteten har

också medfört en onormalt hög förbrukning av reservdelar. Även den allt

mer ökade flygfotograferingsverksamheten för såväl kartverkets egna som

beställningsavdelningens arbeten har haft en ökad förbrukning av reservdelar

till följd.

Redan på grund av dessa skäl har det blivit behövligt att nyanskaffa

reservdelar tidigare än som förut beräknats. Härtill kommer, att den franska

luftfartsmyndigheten numera ur flygsäkerhetssynpunkt krävt ett flertal

ändringar på motorer och flygplan av denna typ. Till följd härav har

den svenska luftfartsmyndigheten efter besiktning av planen beslutat att

de sålunda angivna modifieringarna skola genomföras på kartverkets flygplan,

om luftvärdighetsbevis för flygplanen skola utfärdas nästa flygsäsong.

För att de två flygplanen skola kunna användas under 1951 års

flygsäsong, vilket är en nödvändig förutsättning för arbetsplanernas genomförande,

fordras därför att nya reservdelar måste anskaffas omedelbart

och att betydande kostnader måste nedläggas på ändringsarbeten.

Enligt beräkningar av Svensk flygtjänst aktiebolag, som jämlikt kontrakt

mellan kartverket och bolaget omliänderhar flygplanens tekniska underhåll

och översyn, uppgå kostnaderna för de båda planens iordningsställande för

1951 års flygningar till 167 158 kronor. Av detta belopp avses 123 158 kronor

för anskaffning av de nya delarna och reservdelar härtill för driftens

säkerställande under år 1951 samt 44 000 kronor för arbetskostnader.

Emellertid har det därjämte blivit aktuellt alt i än större omfattning anskaffa

reservdelar till dessa flygplan. Bolaget anmälde nämligen i början .av

innevarande år till kartverket, att tillverkningen av flygplanstypen NC 701

3 llihamj till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 2.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

enligt meddelande från den franska flygplansfabriken nedlagts och icke

vidare kommer att upptagas. Kartverket uppdrog då åt bolaget att utreda

behovet av reservdelar till de båda flygplanen för en tioårsperiod, d. v. s.

den tid som flygplanen under normala förhållanden beräknas kunna ytterligare

hållas i drift. Genom att tillverkningen av flygplanstypen inställts

uppstår stor risk för att reservdelar framdeles icke kunna erhållas från

fabriken och att flygplanen därför måste utrangeras i förtid.

Definitiva uppgifter om kostnaden för den avsedda reservdelsanskaffningen

ha icke kunnat erhållas från fabriken förrän i början av november. Kostnaderna

härför ha beräknats till 237 877 kronor för själva flygplanen,

It 645 kronor för propellrar och 90 000 kronor för motorerna eller sammanlagt

339 522 kronor. Beloppet för motorreservdelar avser dock icke behovet

under en tioårsperiod utan endast för de närmaste åren efter 1951.

Motortillverkningen kommer nämligen att fortsätta. Vidare torde motorerna

förbättras efter hand, varför endast ett begränsat reservdelslager bör

uppläggas för dessa.

På grund av rådande förhållanden räknas flygplans- och motordelar för

närvarande som krigsmateriel, vilket försvårar importen av dylik materiel.

Vederbörande franska exportmyndighet förväntar vidare betydande prisstegringar

för flygmateriel, som beställes efter den 31 december 1950. Med

hänsyn härtill samt till de franska fabrikernas långa leveranstider bör beställning

snarast komma till stånd. I annat fall äventyras icke blott kartverkets

flygfotograferingsverksamliet under de kommande åren utan även

dess beredskap att i händelse av krig eller krigsfara träda i avsedd funktion

för försvarsväsendets ändamål.

För att täcka kostnaderna för den materielanskaffning, som föreslagits

för tioårsperioden, saknar kartverket helt medel.

Beträffande materielanskaffningen för flygsäsongen 1951 disponerar kartverket

inga medel för de ändringar på flygplan och motorer, som föreskrivits

ur flygsäkerhetssynpunkt. Härför erfordras enligt kartverkets beräkning

ett belopp av 108 974 kronor. Återstående materiel- och arbetskostnader,

sammanlagt 58 184 kronor, böra kunna bestridas av medel från kartverkets

anslag till kartarbeten in. m. och till utrustning m. in.

För den nödvändiga reservdelsanskaffningen och för modifieringsarbetena

skulle sålunda erfordras (339 522 -j- 108 974 =) 448 496 kronor eller

i runt tal 448 500 kronor.

Statskontoret har icke något att erinra mot bifall till kartverkets framställning.

Därest medel ställas till kartverkets förfogande för den föreslagna

reservdelsanskaffningen, bör dock enligt ämbetsverkets mening det årliga

anslaget till kartarbeten in. in. kunna nedsättas avsevärt i fortsättningen.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående har den svenska

luftfartsmyndigheten ansett vissa ändringar nödvändiga ur flygsäkerhetssynpunkt

beträffande den flygplanstyp, som kartverkets ifrågavarande båda

flygplan tillhöra. Med hänsyn härtill torde det vara ofrånkomligt, att erforderliga

medel anvisas till kostnaderna för dylika ändringsarbeten. Mot

kostnadsberäkningarna, vilka sluta å 109 000 kronor, har jag icke något att

erinra. I ärendet har vidare upplysts, att tillverkningen av förevarande flygplanstyp

numera upphört. Detta har föranlett kartverket att äska ett belopp

å 339 500 kronor till anskaffande av reservdelar till de båda flygplanen,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

enär risk eljest föreligger att planen måste utrangeras i förtid. Vad kartverket

sålunda föreslagit finner jag välmotiverat. Då verkets kostnadsberäkningar

torde böra godtagas, förordar jag, att ett belopp å nyssnämnda

storlek skall avses för ändamålet.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle till berörda ändamål

behöva anvisas (109 000 -j- 339 500 =) 448 500 kronor. Medlen torde

böra upptagas under anslagsrubriken Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten

m. m. Då det är angeläget att medlen skola bliva disponibla för kartverket

snarast möjligt, bör anslaget uppföras å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 448 500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hanns Otto Duselius.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

37

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler under

handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför

därvid följande.

B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter och kårer.

[1] Kommerskollegium: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag anfört

i årets statsverksproposition, bilaga 12, under punkten 4, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att den i avlöningsstaten för kommerskollegium

uppförda anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må under budgetåret 1950/51 överskridas

med högst 6 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnel Sjölin.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

39

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler härefter

under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt

anför därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. Under hänvisning till

vad jag denna dag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av motsvarande

anslag (XI, p. 14) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för statens rättskemiska laboratorium

upptagna anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

personal må för budgetåret 1950/51 överskridas

med högst 10 000 kronor.

[2] 127 a. Anskaffande av ett sjuktransportflygplan m. m. I enlighet med

vad jag denna dag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av förslagsanslaget

till Sjuktransporter med flygplan (XI, p. 133) hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffande av ett sjuktransportflggplan in. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 220 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

C. Alkoholistvård in. m.

[3] 2 a. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes: Vissa ombyggnadsarbeten. Under denna rubrik har riksdagen

(skr. nr 34/1948 och 198/1949) för ombyggnad av sovcellerna samt vissa

andra förbättringsarbeten vid alkoholistanstalten å tilläggsstat II till riksslaterna

för budgetåren 1947/48 och 1948/49 såsom reservationsanslag anvisat

sammanlagt 155 000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1950 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för

byggnadsarbetena måtte anvisas ytterligare 32 500 kronor.

Byggnadsstyrelsen anför.

Arbetena påbörjades sommaren 1949 och äro nu i huvudsak avslutade.

Det har icke varit möjligt att hålla kostnaderna inom den beräknade ramen.

En väsentlig anledning härtill har varit, att erforderlig arbetskraft icke

kunnat erhållas på platsen, vilket förutsatts vid beräkningarnas utförande.

Härigenom har uppstått en merkostnad av 15 000 kronor för transport av

restidsersättning till arbetare från Stockholm. Det har dessutom visat

sig nödvändigt att utföra vissa arbeten, som icke kunnat förutses vid kostnadsberäkningens

uppgörande. Sålunda har det bl. a. visat sig, att snickerierna

voro av sämre beskaffenhet än vad som kunde bedömas innan de gamla

cellerna borttagits. Vissa paneler av kulturhistoriskt värde voro lösa och

söndriga och måste lagas och justeras. De gamla cellgolven måste förses med

underlagsmassa före inläggning av linoleummattor. Befintliga trappor till

bottenvåningens entresol måste förses med räcken. Merkostnaden för tillkommande

arbeten uppgår till sammanlagt 17 500 kronor.

Departementschefen. Byggnadsstyrelsens beräkning av kostnadsökningen

för planerade arbeten föranleder ingen erinran från min sida. Ej heller har

jag något att invända mot de smärre justeringar i det ursprungliga byggnadsprogrammet,

vilka under byggnadstiden ansetts erforderliga. Samman!agt

uppgå merkostnaderna för byggnadsföretaget till 32 500 kronor, vilka

medel, med hänsyn till att arbetena i stort sett äro avslutade, böra anvisas

för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens

alkoholistanstalt därstädes: Vissa ombyggnadsarbeten å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 32 500 kronor.

[4] 2 b. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes: Ny vattenanläggning. I skrivelse den 24 november 1950 har

anstaltsstyrelsen gjort framställning om anvisande av medel för att ordna

vattenförsörjningen inom det s. k. kungsgårdsområdet. Styrelsen anför.

Genom beslut den 11 mars 1921 ställdes 15 000 kronor till anstaltens

disposition för anläggande av en vattenledning med hydrofor, avsedd för

bevattning av trädgårdarna vid den s. k. kungsgården. Anläggningen baseras

på en grävd brunn, som nedförts genom lerlagret till ett direkt på ber
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

41

get liggande gruslager. Förutom till trädgårdsbevattning utnyttjas brunnen

även till hushållsförbrukning för ca 30 fängelsefångar samt ett flertal

befattningshavare med familjer, tillhopa ett 60-tal personer. Statens institut

för folkhälsan har den 7 oktober 1950 förklarat vattnet i bakteriologiskt avseende

vara otjänligt för hushållsförbrukning och dess användning förenat

med uppenbar hälsofara. Anstaltsstyrelsen har därför utfärdat förbud att

använda vattnet utan föregående kokning samt föranstaltat om att hushållen

dagligen erhålla tillgång till friskt dricksvatten från den ca 1 km avlägsna

huvudanstaften. Av företagen utredning framgår, att brunnen icke

är så belägen, att fullgott skydd för bakteriologisk förorening kan erhållas,

även om tätningsåtgärder vidtagas. Därför måste en ny vattentäkt upptagas,

varvid valet står mellan en nygrävd brunn eller en bergborrad brunn.

En nygrävd brunn måste förläggas utanför de odlade områdena. Avståndet

till försörjningsområdet skulle då bli förhållandevis stort. För en bergborrad

brunn föreligga gynnsamma förutsättningar. Skulle vatten i tillräcklig

mängd icke erhållas inom ett borrdjup av 80—90 meter, anses andra möjligheter

böra undersökas. Själva borrningskostnaden för en brunn med

nämnda djup beräknas till ca 4 000 kronor och den totala kostnaden för lösande

av vattenförsörjningsfrågan för kungsgårdsområdet uppskattas på

nuvarande stadium till ca 25—30 000 kronor.

Förste provinsialläkaren i Stockholms län och distriktsingenjören för vatten

och avlopp i länet ha efter besiktning på platsen uttalat, att några effektiva

skyddsåtgärder beträffande den nuvarande brunnen icke kunna vidtagas

ävensom rekommenderat anordnande av en ny brunn.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker förslaget om en bergborrad brunn. Styrelsen

har ej heller något att erinra mot den beräknade kostnaden, 30 000 kronor,

men framhåller, att kostnadsberäkningarna för bergborrade brunnar alltid

äro osäkra. Såväl det borrningsdjup, på vilket vatten anträffas, som vattenflödets

kapacitet spelar därvid roll liksom utformningen av anläggningen.

Vattenförsörjningen bör snarast ordnas på föreslaget sätt.

Departementschefen. Den brunn vid den s. k. kungsgården vid Svartsjö,

vars vatten använts till bl. a. hushållsförbrukning, har efter företagna prov

visat sig hälsovådlig. Det är därför nödvändigt att snarast åstadkomma en

ny vattentäkt. En bergborrad brunn synes på anförda skäl vara att föredraga.

Kostnadsberäkningen — 30 000 kronor — föranleder ingen erinran

från min sida.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens

alkoholistanstalt därstädes: Ny vattenanläggning å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

å 30 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Eivor Hermansson.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

43

Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Tolfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:i

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, anmäler härefter under

civildepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

B. Vissa myndigheter.

[1] 5. Statens pensionsanstalt: Avlöningar. Under åberopande av vad jag

denna dag anfört i årets statsverlcsproposition under tolfte huvudtiteln,

punkt 7, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statens pensionsanstalt upptagna

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1950/51 överskridas med 32 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

K.-E. Renström.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

45

Bilaga 12.

Statens allmänna fastighetsfond.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om ytterligare

medel till reparations- och underhållskostnader m. m. under beskickningsfastigheternas

och byggnadsstyrelsens delfonder av statens ''allmänna

fastighetsfond och anför därvid följande.

[1] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under

beskickningsfastigheternas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under

rubriken reparations- och underhållskostnader m. m. äro för denna delfond

i staten uppförda två anslagsposter, avseende den ena reparationsoch

underhållskostnader i allmänhet m. in. och den andra bränsle och lyse

för kanslilokaler och tjänstebostäder. Under dessa rubriker ha för budgetåret

1950/51 anvisats 505 000 resp. 258 000 kronor, eller sammanlagt 763 000

kronor.

I skrivelse den 3 oktober 1950 bär byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår av sammanlagt

98 000 kronor till täckande av kostnaderna för vissa icke tidigare förutsedda

reparations- och underhållsarbeten å de statliga utlandsfastigheterna.

Byggnadsstyrelsen anför härom närmare.

Styrelsen har tidigare utrett behovet av en genomgripande iståndsättning

av fastigheten i Madrid men av hänsyn till oklarheten beträffande den

fortsatta dispositionen av fastigheten ansett, att arbetena tills vidare borde

uppskjutas. Det har emellertid nu framkommit, att bristfälligheterna å tak

samt dräneringar erfordra omedelbara åtgärder till förhindrande av ökad

skadegörelse genom inträngande vatten. Oundgängligen nödvändiga reparationsarbeten

beräknas draga eu kostnad av 48 000 kronor.

Sändebudsskiftet i Oslo har aktualiserat behovet av reparationsarbeten inom

beskickningsfastigheten därstädes. Vid den av byggnadsstyrelsen verk
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ställda av- och tillträdessynen har konstaterats, att invändigä ommålningsarbeten

m. m. måste utföras. Kostnaderna härför uppgå till 18 000 kronor.

Vidare har uppstått ökat medelsbehov med anledning av de under innevarande

år tillkomna fastigheterna i Buenos Aires, Canberra och Washington.

Kostnaderna, vilka avse vissa onera m. m., uppgå till 32 000 kronor.

Styrelsen får i detta sammanhang framhålla att tidigare förhyrningar på

dessa platser hava avvecklats, medförande en besparing å 90 000 kronor å

det för innevarande budgetår anvisade anslaget till förhyrda lokaler och

arrenderade markområden.

Härjämte har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 4 november 1950 anmält

behov av ytterligare medel för iståndsättning av beskickningsfastigheten i

Warszawa. Styrelsen har upptagit de beräknade merkostnaderna till 64 000

kronor att bestridas från den under styrelsens delfond upptagna posten till

reparations- och underhållskostnader m. m.

Beträffande den närmare motiveringen för byggnadsstyrelsens förslag hänvisas

till styrelsens skrivelse i ämnet. Med hänsyn till skrivelsens innehåll

torde någon närmare redogörelse för densamma icke lämpligen böra lämnas

till statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande utskott torde böra få

del av innehållet i skrivelsen genom att denna överlämnas till utskottet.

För att bestrida kostnaderna för de av byggnadsstyrelsen i det föregående

åsyftade arbetena torde styrelsen lämnas tillstånd att överskrida den under

byggnadsstyrelsens delfond upptagna posten till reparations- och underhållskostnader.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att den å beskickningsfastigheternas delfond

av statens allmänna fastighetsfond upptagna anslagsposten

Reparations- och underhållskostnader i allmänhet m. m. må

under budgetåret 1950/51 överskridas med högst 162 000

kronor.

[2] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under

byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under rubriken

reparations- och underhållskostnader m. m. ha för denna delfond för

innevarande budgetår anvisats ett belopp av 4 147 000 kronor, därav 4 087 000

kronor avsetts för löpande underhåll av delfondens fastigheter och återstoden,

60 000 kronor, för vissa särskilda arbeten av reparations- och underhållskaraktär.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 26 maj 1950 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att vidtaga erforderliga ändringsarbeten inom det s. k. kanslihusannexet

i samband med anordnande av lokaler för civildepartementet samt

förordnat att för ifrågavarande arbeten uppkommande kostnader finge bestridas

från den under byggnadsstyrelsens delfond uppförda utgiftsposten

till Reparations- och underhållskostnader in. m. Kungl. Maj :t har samtidigt

förklarat sig framdeles vilja efter framställning från styrelsen meddela

beslut angående slutligt bestridande av nämnda kostnader.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

47

I skrivelse den 21 november 1950 har byggnadsstyrelsen anmält att arbetena

nu äro färdigställda och belöpa sig till 21 000 kronor. Då detta belopp

icke kan slutligen gäldas inom ramen för det under förevarande delpost för

normala underhållsarbeten avsedda anslaget, hemställer styrelsen att

nämnda belopp måtte särskilt ställas till styrelsens förfogande.

Jag förordar, att för de ifrågavarande arbetena särskilda medel ställas

till byggnadsstyrelsens förfogande under reparations- och underhållskostnadsposten

av styrelsens delfond och hemställer därför att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att medgiva att den å byggnadsstyrelsens delfond av

statens allmänna fastighetsfond upptagna anslagsposten

Reparations- och underhållskostnader m. m. må under budgetåret

1950/51 överskridas med högst 21 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Eriksson.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

49

Bilaga 13.

Försvarets fastighetsfond.

Utdrag av protokollet över försvar sär enden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler fråga om

ytterligare medel till reparations- och underhållskostnader m. m. under

befästningars delfond av försvarets fastighetsfond och anför därvid följande.

[1] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under

befästningars delfond av försvarets fastighetsfond. Under rubriken reparations-

och underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för

försvarets fastighetsfond för budgetåret 1950/51 anvisats 3 230 000 kronor.

Till rensnings- och förstärkningsarbeten i centrala ammunitionsförråd

ha för budgetåren 1947/48—1949/50 anvisats sammanlagt 2 275 000 kronor.

I sin skrivelse med förslag till stat för fastighetsfonden för innevarande

budgetår hemställde fortifikationsförvaltningen, att för fortsättande

av ifrågavarande arbeten samt för arbeten av motsvarande art i vissa centrala

drivmedelsanläggningar i berg måtte för budgetåret 1950/51 anvisas

800 000 kronor. Vid anmälan av propositionen 1950:111 med förslag till

stat för försvarets fastighetsfond erinrade jag om att enligt beslut av 1948

års riksdag beräkningen av underhållskostnaderna för befästningar och

bergrum skulle ske i viss relation till anläggningsvärdet samt att underhållsmedlen

förutsatts skola användas såväl till det löpande underhållet

som till erforderliga större bergrensnings- och förstärkningsarbeten. Med

hänsyn därtill upptogs i staten för fastighetsfonden intet särskilt belopp

för de av fortifikationsförvaltningen angivna bergrensnings- och förstärkningsarbetena.

I skrivelse den 6 oktober 1950 har fortifikationsförvaltningen hemställt,

att förenäinnda belopp av 800 000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat till

4 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr''2.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

riksstaten för innevarande budgetår. Ämbetsverket har till stöd härför anfört,

att de bergrum, som i första hand avsåges, vore de på sin tid av annan

myndighet utförda centrala ammunitionsförråden och drivmedelsanläggningarna.

De aktuella rensnings- och förstärkningsarbetena i dessa bergrum

vore icke att hänföra till löpande underhållsarbeten, då de vore av

engångsnatur och borde ha utförts i samband med anläggningarnas tillkomst.

Därest arbetena icke bleve utförda, kunde skador uppstå på personer

och materiel, varjämte driften vid vissa anläggningar med hänsyn till

arbetarskyddet kunde komma att inskränkas. De! vore sålunda nödvändigt,

att de pågående rensnings- och förstärkningsarbetena i de centrala

ammunitionsförråden snarast fullföljdes. Kostnaderna för dessa arbeten

för innevarande budgetår beräknades till 450 000 kronor. Vid de besiktningar,

som gjorts vid vissa drivmedelsanläggningar, hade det visat sig

nödvändigt att snarast igångsätta motsvarande rensnings- och förstärkningsarbeten

för förhindrande av olycksfall. Ifrågavarande arbeten beräknades

för innevarande budgetår uppgå till 350 000 kronor. Det i staten för

fastighetsfonden uppförda beloppet för löpande reparations- och underhållskostnader

vore icke tillräckligt för att kostnaderna för ifrågavarande

rensnings- och förstärkningsarbeten skulle kunna inrymmas däri.

Departementschef en. Såsom framhölls vid anmälan av propositionen till

1950 års riksdag angående stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1950/51 böra rensnings- och förstärkningsarbeten i berg normalt bestridas

från den i staten för löpande underhåll av anläggningar under befästningsfonden

upptagna utgiftsposten utan särskild förhöjning av denna

post. De arbeten som åsyftas med fortifikationsförvaltningens framställning

äro emellertid närmast att anse som engångsarbeten för att giva anläggningarna

det utförande, som enligt numera föreliggande erfarenheter

anses erforderligt för anläggningar av ifrågavarande slag. Med hänsyn till

sistnämnda förhållande torde kostnaderna icke böra bestridas av de för

normala underhållsarbeten avsedda medlen utan tillgodoses genom särskild

medelsanvisning. Fortifikationsförvaltningen har också upplyst, att den i

staten för fastighetsfonden uppförda posten till reparations- och underhållskostnader

m. m. icke förslår för bestridande av de arbeten varom här är

fråga. Då emellertid medel för motsvarande ändamål tidigare anvisats under

staten för försvarets fastighetsfond, synes även nu förevarande medelsbehov

böra regleras över staten för fonden. Fortifikationsförvaltningen

har vidare framhållit de risker för olycksfall och driftavbrott som förei

händelse av uppskov med arbetenas utförande. Den skärpning av

det utrikespolitiska läget, som inträtt sedan förenämnda propositions avlåtande,

talar enligt min mening även för att frågan tages under förnyat

övervägande. Det bör nämligen icke riskeras, att driften vid de ur försvarssynpunkt

betydelsefulla anläggningar, varom här är fråga, skulle behöva

inskränkas i ett kritiskt läge. Jag förordar därför, att medel ställas till förfogande

för arbetenas utförande snarast möjligt. Då jag icke funnit något

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

51

att erinra mot fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar, föreslår

jag, att av riksdagen utverkas medgivande att överskrida vederbörlig i staten

för fastighetsfonden uppförd anslagspost med det av förvaltningen äskade

beloppet, 800 000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den å befästningars delfond av försvarets

fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparationsoch

underhållskostnader m. in. må under budgetåret 1950/

51 överskridas med högst 800 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

53

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Utrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1] 4 b. Inköp och iståndsättande av ytterligare fastighet för Sveriges representation

i Bonn. Å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 har

riksdagen anvisat ett investeringsanslag av 280 000 kronor till inköp av en

fastighet i Köln, avsedd i främsta rummet som hostad åt chefen för Sveriges

representation i Förbundsrepubliken Tyskland (skr. nr 388). Representationens

kansli är däremot för närvarande inrymt i en förhyrd fastighet,

Ulmenallé 96, innehållande aderton rum fördelade på souterrainvåning med

köksavdelning och vaktmästarbostad, två bostadsvåningar samt en endast

delvis inredd vindsvåning. Med hänsyn till det synnerligen vanskliga läget på

fastighetsmarknaden i Köln ha förhandlingar inletts med den tyske ägaren

om förvärv av fastigheten. Dessa ha resulterat i ett preliminärt köpekontrakt,

enligt vilket fastigheten under förbehåll för riksdagens godkännande

må inköpas av svenska staten för ett pris av DM 115 000, motsvarande i

svenskt mynt enligt nuvarande kurs omkring 140 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som låtit verkställa en undersökning på platsen och

som tillstyrkt inköp av fastigheten, har förklarat sig anse denna vara välbclägen

och med hänsyn till rådande förhållanden å orten i gott skick. För

att kunna fylla uppgiften såsom kanslilokal är den sålunda i behov av en
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungi. Maj. ts proposition nr 2.

dast smärre reparationer och ändringar samt iståndsättande av gas- och

värmeledningssystcmet in. in. Härför erfordras ett belopp av omkring 40 000

kronor. För ändamålet skulle alltså erfordras tillhopa 180 000 kronor.

Departementschefen. Med hänsyn till de exceptionella förhållandena i

Köln är det enligt min mening angeläget att genom förvärv av den till inköp

föreslagna fastigheten säkra tillfredsställande kanslilokaler åt den svenska

representationen i Västtyskland. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att

medel för inköp av fastigheten nu anvisas. Med hänsyn till ovissheten rörande

den tyska regeringens framtida säte förordar jag emellertid, att Kungl.

Maj:t bemyndigas försälja fastigheten, därest den svenska representationen

framdeles skulle flyttas från Köln. Motsvarande bemyndigande synes böra

begäras ifråga om den tidigare förvärvade fastigheten därstädes. Jag hemställer

därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) till Inköp och iståndsättande av ytterligare fastighet

för Sveriges representation i Bonn å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 180 000 kronor,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att, därest den svenska representationen

skulle flyttas från Köln, försälja de för representationen

därstädes förvärvade båda fastigheterna.

[2] 4 c. Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra. Med bifall

till förslag av Kungl. Maj:t i proposition den 9 maj 1947 (nr 265) har riksdagen

(skr. nr 396) för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag

av 650 000 kronor till uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra.

Redan innan byggnadsarbetena under våren 1948 påbörjades, visade det sig,

att kostnaden för fastighetens uppförande på grund av förändringar i läget

på byggnads- och arbetsmarknaden i Australien komme att icke obetydligt

överskrida det beräknade beloppet. För budgetåret 1948/49 anvisade riksdagen

därför (skr. nr 463) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (prop. nr

303) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 för samma ändamål

ett investeringsanslag av 250 000 kronor. Till grund för beräkningarna för

detta anslag lågo de i Australien i juni 1948 gällande byggnadskostnaderna.

Prisutvecklingen i Australien har emellertid sedan sommaren 1948 fortgått

i ständigt fördyrande riktning, varför riksdagen på förslag av Kungl. Maj :t

(prop. nr 62/1950) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50

anvisade ytterligare ett investeringsanslag å 170 000 kronor (skr. nr 132).

Därvid grundades beräkningarna på kalkyler, uppgjorda i november 1949.

Enligt vad beskickningen i Canberra meddelat ha ej heller sistnämnda

kalkyler visat sig hållbara. Det har sålunda framgått, att vederbörande entreprenörer

icke medräknat övertidsersättningar för lördagsarbete å ca 57 000

kronor. I Australien äro lördagar arbetsfria, men för nu ifrågavarande byggnad

ha arbetarna under arbetets gång krävt att mot övertidsersättning få

arbeta även dessa dagar. Därtill ha kommit höjda arbetslöner på grund av

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

högre levnadskostnadsindex samt ökning av grundlönerna. De sammanlagda

ökningarna av lönekostnaderna uppgå sålunda till 93 000 kronor. Vidare

må framhållas, att de i Canberra sysselsatta arbetarna bo i baracker. Kostnaderna

för denna inkvartering ha på grund av prisstegringarna oförutsett

ökat med ca 14 000 kronor. Slutligen ha kostnaderna för arbeten med körbanor,

trädgårdsanläggning in. in. på grund av prisstegringar och löneförhöjningar

ökats med 30 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som anmodats yttra sig rörande behovet av ytterligare

anslag, har på grundval av föreliggande uppgifter verkställt en beräkning

av återstående kostnader för byggnadens färdigställande. Enligt denna torde

kostnaderna komma att överstiga de i november 1949 beräknade med i runt

tal 136 000 kronor. Styrelsen har vidare med hänsyn till den uppenbara svårigheten

att verkställa exakta kalkyler ansett sig böra räkna med kostnader

för oförutsedda utgifter å ca 24 000 kronor. För arbetets slutförande

skulle alltså erfordras ytterligare 160 000 kronor.

Departementschefen. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen erfordras

på grund av omständigheter, som tidigare icke varit möjliga att förutse,

ytterligare medel för färdigställande av beskickningsfastigheten i Canberra.

Jag tillstyrker därför, att framställning härom göres till riksdagen, samt

förordar, att utöver tidigare beviljade anslag å sammanlagt 1 070 000 kronor

äskas ett belopp av 160 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra

å tiiläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

anvisa ett investeringsanslag av 160 000 kronor.

[3] 4 d. Iståndsättande av statens fastighet i Leningrad. Med bifall till förslag

av Kungl. Maj :t i proposition den 15 oktober 1948 (nr 303) har riksdagen

(skr. nr 63) å tiiläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisat

ett investeringsanslag av 40 000 kronor för iståndsättande av statens

fastighet i Leningrad. Till grund för beräkningarna låg därvid ett kostnadsförslag

från vederbörande sovjetryska myndigheter. Kostnaderna för arbetena,

som avsågo byggnadens yttre iståndsättning, ha emellertid enligt en

inkommen slutredovisning uppgått till 118 283 rubel eller i svenskt mynt

kronor 121 154: 43. Det utförda arbetet har utan erinran besiktigats på platsen

av byggnadsstyrelsens representant. Den uppkomna merkostnaden å i

runt tal 82 000 kronor hänför sig dels till vissa extra reparationsarbeten, som

ursprungligen icke planerats men som under arbetets fortgång visat sig nödvändiga,

dels till den sommaren 1950 företagna höjningen av rubelkursen.

Då någon svensk representation för närvarande icke finnes i Leningrad,

torde Kungl. Maj :t böra bemyndigas försälja fastigheten, om delta ur statens

synpunkt hefinnes mest fördelaktigt.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) till Iståndsättande av statens fastighet i Leningrad å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett investeringsanslag av 82 000 kronor,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att, om så befinnes lämpligt,

försälja fastigheten till skäligt pris.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sture Johanson.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

57

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 2—11 vore av den

natur att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande

framginge icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare

upplysningar borde få inhämtas genom de handlingar, som komme att överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet

därvid följande.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Marinens delfond.

[1] 16 a. Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona öriogsvarv.

I skrivelse den 7 november 1950 har fortifikationsförvaltningcn meddelat, att

marinförvaltningen hemställt, att fortifikationsförvaltningen måtte äska

medel å tilläggsstat för innevarande budgetår till ombyggnad av vissa artillcriverkstäder

vid Karlskrona örlogsvarv. Marinförvaltningen hade därvid

anfört i huvudsak följande.

Vid eldsvåda år 1943 hade södra delen av skepp nr 4 i östra delen av artilleriverkstäderna

vid örlogsvarvet eldhärjats. Efter eldsvådan hade endast

sådana reparationer av provisorisk art, som vore nödvändiga för att driften

skulle kunna uppehållas, företagits i avvaktan på beslut angående återuppförande

av den brunna delen av byggnaden. Efter företagna besiktningar

och utredningar hade därefter utarbetats ett förslag till ombyggnad i utförande

lika med den övriga delen av artilleriverkstäderna. Ritningar i anslutning

till detta förslag hade uppgjorts av örlogsvarvet, och arbetena hade

kostnadsberäknats till 115 000 kronor enligt 1941 års prisläge. Sedan marinförvaltningens

äskande av detta belopp för budgetåret 1945/46 icke för
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:Is proposition nr 2.

anlett någon åtgärd, hade ämbetsverket i skrivelse år 1946 återkommit i

ärendet men då föreslagit — med hänsyn till att det icke dittills varit möjligt

för ämbetsverket att slutligt taga ställning till uppkommen fråga om en

eventuell överflyttning av hylstillverkningen i artilleriverkstäderna till försvarets

fabriksstyrelse och den därmed sammanhängande frågan om framtida

dispositionen av genom återuppbyggnaden utvunnet lokalutrymme —

att beslut om ombyggnaden skulle tills vidare uppskjutas.

Under åren därefter hade emellertid behovet av ökat utrymme i hylsverkstaden

gjort sig alltmer gällande. Orsakerna därtill vore dels att de hylsor,

som numera tillverkades i de största antalen, krävde ytterligare utrymme,

dels att det tillgängliga utrymmet icke medgåve ett rationellt utnyttjande av

alla maskiner. Verkstadsdirektören vid marinverkstäderna i Karlskrona

hade också framhållit, att trängseln i den nuvarande verkstaden innebure

uppenbara olycksfallsrisker, vilket förhållande varit föremål för särskild

uppmärksamhet inom örlogsvarvets skyddskommitté. Med hänsynstagande

till dessa förhållanden hade ett nytt förslag till återuppförande av den brandskadade

delen av verkstaden utarbetats av örlogsvarvet. Detta förslag skilde

sig från det tidigare upprättade därigenom att byggnaden nu avsåges skola

uppföras i två våningar. Kostnaden hade beräknats till 215 000 kronor enligt

1947 års prisläge.

För bedömande av frågan om verkstädernas fortsatta utnyttjande för

hylsfabrikation hade marinförvaltningen upptagit denna fråga till diskussion

med försvarets fabriksstyrelse. Vid förhandlingarna hade erinrats om

att riktlinjerna för försvarets fabriksstyrelses pjäshylsfabrikation vore uppdragna

år 1943 av dåvarande försvarsväsendets verkstadsnämnd. Dessa riktlinjer

avsåge i huvudsak att en ny hylsfabrik uppfördes ovan jord, under

det att en ammunitionsreservfabrik förlädes till bergrum. Medel funnes anvisade

för båda fabrikerna, men för bergrumsfabriken saknades byggnadstillstånd.

Dessutom hade framkommit, att det för närvarande icke vore möjligt

avgöra, i vilken utsträckning försvarets fabriksstyrelse komme att behöva

maskiner från Karlskronafabriken, enär styrelsen experimenterade

med framställning av hylsor enligt nya metoder, där flera hylsdragningsoperationer

vore sammanförda och utfördes i ett moment. I vilken omfattning

och vid vilken tidpunkt försvarets fabriksstyrelse finge intresse av att

övertaga maskiner från hylsfabriken i Karlskrona kunde icke tagas definitiv

ställning till förrän tidigast om två år. En tid av två år framåt syntes sålunda

vara att räkna med som den minimitid, hylstillverkningen komme att

kvarligga i Karlskrona i sin nuvarande omfattning.

För ställningstagande till lönsamheten av det senaste ombyggnadsförslaget

hade marinförvaltningen dessutom undersökt vilka behov, som förelåge

för utnyttjande av de lokalutrymmen, som efter två år eventuellt bleve

lediga i artilleriverkstäderna, om hylstillverkningen helt eller delvis komme

att upphöra. Därvid hade framkommit, att ett flertal redan nu aktuella

behov av ökade lokalutrymmen funnes vid marinverkstäderna i Karlskrona.

Marinförvaltningen tillstyrkte därför, att en ombyggnad av den brunna delen

av artilleriverkstäderna snarast komme till utförande enligt det senaste

från Karlskrona örlogsvarv framförda förslaget. Ombyggnadsföretaget kunde

icke inrymmas i de delar av medel och byggnadskvot, som dittills avsetts

eller planerats för marinen.

För egen del har fortifikationsförvaltningen anfört att verkställd granskning

av förslaget i byggnadstekniskt avseende icke givit ämbetsverket anledning

till några väsentliga erinringar. Beträffande kostnaderna vore en

uppräkning av den tidigare enligt prisläget den 1 juli 1947 angivna kost
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nadssumman, 215 000 kronor, till närmast aktuellt prisläge nödvändig.

Dessutom hade vissa förstärkningsåtgärder bedömts bliva erforderliga på

förekommande yttre ledningar, varjämte en utökning av transformatorstationen

erfordrades. Enligt prisläget den 1 juli 1950 uppskattade således

fortifikationsförvaltningen byggnadskostnaderna till sammanlagt 465 000

kronor. Ämbetsverket har hemställt, att detta belopp måtte anvisas.

Departementschefen. Med hänsyn till att ovisshet rått rörande det framtida

utnyttjandet av hylsverkstaden vid Karlskrona örlogsvarv ha hittills

inga mera genomgripande åtgärder vidtagits i syfte att iståndsätta de delar

av densamma som förstördes vid den år 1943 timade eldsvådan. Arbetet har

pågått inom de begränsade utrymmen, som stått till förfogande efter branden.

Med hänsyn till att arbetsbelastningen är betydande och att nuvarande

förhållanden medför alltför stora olycksfallsrisker anser jag mig emellertid

icke kunna förorda ytterligare uppskov med ifrågavarande arbeten. Därest

en överflyttning av hylstillverkningen till försvarets fabriksstyrelse framdeles

äger rum, torde, såsom marinförvaltningen framhållit, de nya lokaler

som nu skulle tillkomma kunna utnyttjas för andra verksamhetsgrenar

inom örlogsvarvets rörelse. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att medel

anvisas för ändamålet. Fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar

ha icke givit mig anledning till erinran. Med hänsyn till vad nyss anförts

rörande behovet av snara åtgärder föreslår jag, att de erforderliga medlen,

465 000 kronor, anvisas å tilläggsstat.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona

örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 465 000 kronor.

Befästningars delfond.

[2] 25. Anordnande av vissa fartygstunnlar. Under hänvisning till vad jag

förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 30) får jag

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa fartygstunnlar å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

[3] 26. Berghangarer. Under hänvisning till vad jag förut denna dag anfört

i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 31) hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Berghangarer å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 600 000

kronor.

[4] 27. Anordnande av vissa drivmedelsförråd. Under hänvisning till vad

jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 32)

får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Anordnande av vissa drivmedelsförråd å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor.

[5] 28. Vissa ammunitionsförråd. Under hänvisning till vad jag tidigare

denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 33) hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ammunitionsförråd å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

[6] 29. Anordnande av artilleriammunitions- och torpedförråd. Under

hänvisning till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen

(bil. 25, punkt 34) får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Anordnande av artilleriammunitions- och torpedförråd

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/

51 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

[7] 30. Uppställningsplatser för radarstationer. Under hänvisning till vad

jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 35)

får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Uppställningsplatser för radarstationer å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

[8] 31. Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier. Under

hänvisning till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen

(bil. 25, punkt 36) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

[9] 32. Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen. Under hänvisning

till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil.

25, punkt 37) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.

[10] 33. Tygmaterielförråd i berg. Under hänvisning till vad jag tidigare

denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 38) får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

61

att till Tygiriaterielförråd i berg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

[11] 34. Utvidgning av flygverkstad. Under hänvisning till vad jag tidigare

denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 39) får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av flygverkstad å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 400 000 kronor.

[12] 35. Fullträffsäkra uppehållsplatser. Under hänvisning till vad jag

förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 40) hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fullträffsäkra uppehållsplatser å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 1 500 000 kronor.

[13] 36. Övriga befästningsarbeten. Under hänvisning till vad jag förut

denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 41) får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Övriga befästningsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 850 000 kronor.

B. Försvarets fabriksfond.

[14] 3 och 4. Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter för

försvaret och anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala

tvätt- och reparationsanstalter. På förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr

179 beslöt 1943 års riksdag, att den förbandsvis bedrivna tvätt- och reparationsverksamheten

i fråga om intendenturmateriel vid försvaret skulle rationaliseras

genom koncentration av verkstadsdriften till ett fåtal centrala

tvätt- och reparationsanstalter. Tillika ställde riksdagen till Kungl. Maj :ts

förfogande dels för uppförande av centrala dylika anstalter i Stockholm

och Boden samt på Gotland ett belopp av 2 270 000 kronor, dels ock för

anskaffning av maskiner och annan utrustning för anstalterna i fråga ett

belopp av 800 000 kronor.

Vidare anvisade 1944 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t i propositionen

nr 112 dels för uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

för försvaret i Långsele, Herrljunga och Mjölby ett belopp av 2 630 000

kronor, dels ock för anskaffning av maskiner och annan utrustning för

ifrågavarande anstalter ett belopp av 925 000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Tillika medgav 1944 års höstriksdag på förslag av Kungl. Maj :t i proposition

nr 288, att den av 1943 års riksdag beslutade centrala tvätt- och reparationsanstalten

i Boden finge för en ytterligare kostnad av 222 000 kronor

för byggnader samt 40 000 kronor för maskinutrustning dimensioneras

för tillgodoseende jämväl av visst civilt tvättbehov.

Slutligen anvisade 1946 års riksdag på förslag av Kungl. Maj :t i proposition

nr 132 ytterligare 410 000 kronor till byggnadsarbeten samt 610 000

kronor till maskinanskaffning m. in. vid ifrågavarande anstalter.

Av dessa äro de för Gotland, Stockholm, Boden och Långsele avsedda

numera färdigställda och tagna i bruk, medan anstalterna i Herrljunga och

Mjölby ännu icke kommit till utförande.

I skrivelse den 7 september 1950 har försvarets fabriksstijrelse framhållit,

att de fortlöpande prisstegringarna å byggnadsmaterial och maskinutrustning

samt de i övrigt under senare år rådande onormala förhållandena

medfört ökade kostnader i jämförelse med de år 1945 uppgjorda kalkyler,

som legat till grund för anslagsberäkningarna för budgetåret 1946/47. För

Stockholms-, Boden- och Långseleanstalterna hade uppstått ett ökat anslagsbehov

i vad anginge byggnadsarbetena å sammanlagt 336 000 kronor

eller i det närmaste 10 % av de år 1945 beräknade anläggningskostnaderna.

I vad gällde maskinutrustningen uppginge merkostnaderna för dessa anstalter

till 50 000 kronor. Sammanlagt erfordrades således för fullbordandet

av ifrågavarande centrala tvätt- och reparationsanstalter ytterligare investeringsmedel

av (336 000 + 50 000 =) 386 000 kronor.

Departementschefen. Jag föreslår, att till täckande av de av fabriksstyrelsen

anmälda merkostnaderna å tilläggsstat för innevarande budgetår

anvisas två investeringsanslag, det ena på i avrundat tal 335 000 kronor

för att täcka prisstegringarna å byggnadsarbetena och det andra på 50 000

kronor för merkostnader med avseende på maskiner och annan utrustning

för ifrågavarande anstalter.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att under Försvarets fabriksfond å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

ett investeringsanslag av 335 000 kronor;

b) till Anskaffning av maskiner och annan utrustning

för centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag

av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

63

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1] 12 a. Rörelsekapital för telegrafverket. Som följd av den vid 1944 års

riksdag beslutade omläggningen av kapitalbudgeten visade det sig nödvändigt

att öppna vissa rörliga krediter i riksgäldskontoret för att säkerställa

bl. a. affärsverkens behov av rörelsemedel. För telegrafverket fastställdes

till en början en rörlig kredit av högst 25 miljoner kronor, vilket maximibelopp

år 1947 höjdes till 35 miljoner kronor.

I skrivelse den 27 september 1950 har telegrafstyrelsen hemställt, att ett

investeringsanslag av 10 000 000 kronor anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår till rörelsekapital för telegrafverket.

Såsom motivering för det ökade behovet av rörelsemedel anför telegrafstyrelsen,

att telegrafverkets behov av sådana medel i huvudsak bestämmes

dels av storleken av den nödvändiga materiellagerhållningcn, dels av behövliga

medel för kassahållningcn, för krediter till verkets kunder huvudsakligen

för samtals- och telegramavgifter och för förskottering av utgifter,

som skola ersättas verket av utomstående, och dels av storleken av hos

verket innestående depositioner och skattemedel o. d. De väsentliga fak
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

torer, som påverka behovet av rörelsemedel, äro materiellagerhållningen och

krediterna för samtals- och telegramavgifter.

Såsom belysande för utvecklingen lämnar telegrafstyrelsen i följande sammanställning

vissa siffror rörande förändringarna i behovet av rörelsemedel

från den 30 juni 1944 till den 30 juni 1950.

30 juni

30 juni

30 juni

30 juni

1044

1948

1949

1950

milj. kr

milj. kr

milj. kr

mijj. kr

Kassa, bank och postgiro ..............

8''0

10-6

15-2

19-9

Avgår: innehållna medel för skattebetal-

ning omedelbart efter halvårsskiftet ..

—

-5-0

-6-0

-6-3

Rest

80

5''6

9-2

13''6

I förråden bundna medel ..............

47-1

58-4

64-1

58-8

I verkstäderna bundna medel ..........

9-6

18 3

18 6

16-8

Fordringar hos andra myndigheter ....

0-8

3-1

4*5

3-8

Fordringar hos abonnenter ............

18-3

24-9

26-8

35-4

Övriga fordringar ....................

6‘6

7-7

11-4

12-4

Summa

90-4

118-0

134-6

140-8

Avgår: diverse skulder ................

-22-4

-21-6

-313

-36-1

Nettobehov av rörelsemedel ............

68-0

96-4

103 3

104-7

Disponibla rörelsemedel per den 30/6

1944 .............................

63-4

63-4

63-4

63 4

Nettobehov utöver disponibla rörelsemedel

per 30/6 1944 ......................

46

33-0

39-9

41-3

Ovan angivna nettobehov har täckts på

följande sätt:

Ej inlevererade överskottsmedel .......

4-6

0-2

10-1

no

Lyft å rörlig kredit ..................

—

20-0

28-0

30-0

Överskridet investeringsbemyndigande . .

—

12-8

1-8

0-3

Summa

46

33-0

39-9

41-3

I anslutning härtill meddelar styrelsen, att sammanställningen anger läget

vid utgången av respektive budgetår. Behovet av rörelsemedel varierar emellertid

mycket starkt under årets lopp. Detta beror framför allt på att abonnemangsavgifterna

uppbäras kvartalsvis i förskott, vilket leder till att telegrafverkets

rörelse rent kassamässigt lämnar ett betydande överskott vissa

månader men i stället visar underskott under andra månader. Under budgetåret

1949/50 varierade därför de å den rörliga krediten lyftade beloppen

mellan lägst 10 miljoner kronor och högst 35 miljoner kronor. Motsvarande

siffror för budgetåret 1948/49 voro lägst 13 miljoner kronor och högst 33

miljoner kronor.

Telegrafstyrelsen framhåller vidare, att det icke är möjligt för styrelsen

att vid varje särskild tidpunkt exakt avväga hur mycket pengar som kunna

lyftas å investeringsbemyndigandet respektive måste anskaffas genom att

den rörliga krediten tages i anspråk. Medel måste nämligen lyftas en å två

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

månader före den tidpunkt, då styrelsen av redovisningarna får uppgift om

hur stora de redovisade anläggningskostnaderna ha varit. Om telegrafstyrelsen

vid varje särskilt tillfälle skulle ha lyft exakt det belopp, som

borde ha täckts genom den rörliga krediten, skulle densamma under budgetåret

1949/50 ha belastats med belopp varierande mellan 17,o och 42,2 miljoner

kronor och under budgetåret 1948/49 med belopp varierande mellan

24,4 och 44,6 miljoner kronor.

Såsom framgår av sammanställningen har, påpekar styrelsen, telegrafverkets

behov av rörelsemedel stigit avsevärt sedan den 30 juni 1944. Stegringen

beror dels på den starkt ökade omfattningen av rörelsen, som bl. a.

rent automatiskt medför ökade krediter till verkets kunder, och dels på den

av rörelsens tillväxt mycket starkt stegrade anläggningsverksamheten, som

nödvändiggjort ökad lagerhållning och utökad verkstadsrörelse. Eftersom

den rörliga krediten egentligen endast är avsedd att möta tillfälliga fluktuationer

i behovet av rörelsemedel men krediten numera har måst tagas

permanent i anspråk till ett belopp, som under de två senaste budgetåren

icke underskridit 10 miljoner kronor (och rätteligen icke borde ha underskridit

17 miljoner kronor), bör telegrafverket tillföras förstärkning av

rörelsemedlen genom att ett särskilt investeringsanslag anvisas för ändamålet.

Storleken av detta anslag synes lämpligen kunna fixeras till 10 miljoner

kronor och torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Anvisandet

av ett dylikt anslag innebär i sak icke annat än en överflyttning av

utav riksgäldskontoret redan utbetalade medel från en rubrik till en annan.

Telegrafstyrelsen framhåller vidare, att på sista tiden har tillkommit en

omständighet, som kommer att åtminstone övergångsvis medföra en ytterligare

ökning av behovet av rörelsemedel. På grund av den skärpning i den

utrikespolitiska situationen, som inträdde under sommaren 1950, har styrelsen

funnit det vara angeläget att öka lagerhållningen av sådana varor,

som ha särskild betydelse för att verket i händelse av försvårad import utifrån

skall kunna fortsätta sin verksamhet. Bercdskapsinköp ha sålunda

gjorts av vissa typer av radiorör, vilka icke kunna tillverkas inom landet,

och dessutom har styrelsen funnit det vara klokt att öka inköpen av metaller

såsom bly, koppar och tenn. Sistnämnda inköp ha som regel skett till

priser, som ligga långt under nuvarande dagsnoteringar. Totalt röra sig inköpen

om ett belopp på 9 å 10 miljoner kronor. Med hänsyn härtill skulle

maximibeloppet för den rörliga krediten egentligen behöva ökas. Under

förutsättning av bifall till styrelsens förslag om anvisande av ett investeringsanslag

på 10 miljoner kronor till rörelsekapital, motsvarande det belopp

varmed den rörliga krediten numera permanent måst tagas i anspråk,

kan emellertid en dylik ökning undvikas.

Riksräkenskapsverket framhåller i yttrande den 4 oktober 1950, att telegrafverkets

rörliga kredit lios riksgäldskontoret måste permanent tagas i

anspråk till ett belopp, som under de två sistförflutna budgetåren icke vid

5 Ilihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 2.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

något tillfälle understigit 10 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har med

hänsyn härtill intet att erinra mot att telegrafverkets fasta rörelsekredit

ökas med angivna belopp genom att ett investeringsanslag anvisas för ändamålet.

Vid bifall till telegrafstyrelsens av riksräkenskapsverket sålunda förordade

förslag komma, därest rörlig kredit hos riksgäldskontoret i enlighet med vad

telegrafstyrelsen förutsatt skall stå till förfogande i oförändrad utsträckning,

telegrafverkets totala rörelsemedel att ökas med 10 miljoner kronor.

Denna ökning torde kunna anses motiverad med hänsyn till det genom

skärpningen i det utrikespolitiska läget uppkomna behovet att öka lagerhållningen

av vissa varor.

Departementschefen. Telegrafverkets behov av rörelsemedel har efter omläggningen

av kapitalbudgeten 1944 ökats, allteftersom utvecklingen av telegrafverkets

rörelse fortgått. Av den av telegrafstyrelsen lämnade redogörelsen

framgår, att nettobehovet av rörelsemedel per den 30 juni 1949 och den

30 juni 1950 utgjort 103,3 respektive 104,7 miljoner kronor. Till täckande i

huvudsak av detta behov har styrelsen tagit i anspråk - förutom per den

30 juni 1944 disponibla rörelsemedel om 63,4 miljoner kronor — 28 respektive

30 miljoner kronor av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret samt

icke inlevererade överskottsmedel om 10,i respektive 11 miljoner kronor.

Styrelsen har å den rörliga krediten under budgetåren 1948/49 och 1949/50

lyft belopp, som varierat mellan 13 och 33 miljoner kronor respektive 10 och

35 miljoner kronor. Under de två senaste budgetåren har alltså fortlöpande

använts lägst 10 miljoner kronor av den rörliga krediten för att tillgodose

telegrafverkets behov av rörelsemedel. Styrelsen har därför hemställt, att

ett investeringsanslag anvisas med detta belopp å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår.

Jag tillstyrker förslaget. Anslaget torde böra benämnas Rörelsekapital för

telegrafverket.

Genom anvisande av detta anslag kommer telegrafverkets tillgång på rörelsemedel

att ökas med 10 miljoner kronor, om ej verkets rörliga kredit hos

riksgäldskontoret minskas med samma belopp. På de skäl telegrafstyrelsen

anfört, vilka godtagits av riksräkenskapsverket, anser jag mig icke böra

för närvarande förorda en sänkning av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Rörelsekapital för telegrafverket å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 2.

C. Statens järnvägar.

67

[2] 23. Anskaffning av godsvagnar. Till anskaffning av godsvagnar har

för budgetåret 1950/51 anvisats ett investeringsanslag av 9 360 000 kronor.

I skrivelse den 23 september 1950 har järnvägsstyrelsen hemställt, att

10 000 000 kronor anvisas för ytterligare anskaffning av godsvagnar.

Järnvägsstyrelsen erinrar till en början, att statens järnvägars godsvagnspark,

frånsett malmvagnar, omfattar i runt tal 36 000 normalspåriga och

6 000 smalspåriga godsvagnar. Den normala ekonomiska livslängden för en

godsvagn kan enligt europeiskt betraktelsesätt sägas vara 35 år men enligt

amerikanskt väsentligt kortare. Såsom framgår av följande tabell är en

oroväckande stor del av den svenska normalspåriga godsvagnsparken överårig

även enligt europeisk synpunkt. Läget i fråga om smalspåriga vagnar

är än sämre, men tabellen liksom framställningen i fortsättningen har begränsats

att omfatta normalspårig materiel.

Anskaff
ningsår
-

1950—1945

1944—1940

1939—1935

1934—1920

1919—1915

1914—1910

före 1910

Ungefärligt antal

normalspåriga

vagnar i

åldersgruppen

. . 3 000

. . 6 200

. . 3600

. . 2 700

. . 4 400

. . 3 700

.. 12 400

Ungefärligt antal

normalspåriga

vagnar i medeltal

per >årsklass»

500

1 200

700

180

900

750

Summa 36 000

Enär den överåriga materielen fortfarande måste utnyttjas i trafik är det

enligt styrelsen uppenbart, att behovet av en omfattande nyanskaffning av

godsvagnar under kommande år skulle elimineras endast för det fall att en

mycket avsevärd trafikminskning skulle inträda i framtiden. Även om trafikminskningen

mot förmodan skulle bli så stor, att alla vagnar över 40 år

skulle kunna undvaras och slopas utan ersättning, återstår dock ett årligt

anskaffningsbehov av omkring 750 vagnar per år under en femårsperiod

och av omkring 900 under den därpå följande. Som jämförelse kan nämnas,

att godsvagnsanskaffningarna under senare år på grund av investeringsbegränsningen

endast uppgått till i runt tal 500 vagnar per år. Denna

anskaffning har sålunda endast till en del täckt behovet, även om de 12 400

definitivt överåriga vagnarna ej alls skulle behöva ersättas.

De senare årens låga anskaffning kan, uttalar styrelsen vidare, förutom

av den anbefallda investeringsbegränsningen möjligen försvaras med att

godstrafiken alltsedan krigs- och de första efterkrigsåren visat fallande tendens.

Denna minskning har emellertid undan för undan avtagit för att från

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

och med mars 1950 förbytas i en ökning som därefter blivit allt mera märkbar.

Tendensen belyses av följande tabell (SJ + EJ).

Transporterad

godsmängd i

tusental ton

(utom lapplandsmalm

och

tjänstegods)

1945 ...................... 36 855

1946 ...................... 36 810

1947 ...................... 31 984

1948 ...................... 29 358

1949 ...................... 26 319

1950 (beräkn.) ............ 27 000

Antal godstonkm

1 miljoner (ej av

lapplandsmalm

och tjänstegods)

6 464

7 008

6 624

6 127

5 776

6 100

Uppgifterna för år 1950 äro beräknade på grundval av kända uppgifter

för första halvåret. Då emellertid de första månaderna av året utvisade en

— låt vara mindre — minskning och ökningen satt in först under de senare

månaderna, anser styrelsen det mycket sannolikt, att de gjorda antagandena

komma att överträffas.1

Härför talar ock den omständigheten, att antalet lastade vagnar per vecka

visat en mycket markerad och fortgående ökning i jämförelse med föregående

år. Detta framgår av följande tabell, som utvisar ökningen i totala antalet

lastade vagnar (SJ utom malmvagnar) i medeltal per vecka under de

första 36 veckorna 1950 i jämförelse med motsvarande veckor 1949.

Veckorna 1—18 + 160

19—36 + 5 200

Sistnämnda siffra svarar mot en ökning av 9 procent.

Det förändrade transportläget framträder tydligt även i uppgifterna över

vagnställningen.

överskott ( + ) eller brist (—) på godsvagnar i genomsnitt per dag enligt

huvudanmälan.

1945 1946 1947 1948 1949 1950

januari...... - 2 083 - 6 526 - 645 - 2 528 + 2 479 + 1 336

februari ____ - 3 829 - 7 861 - 2 650 - 3 558 + 766 - 373

mars........ - 2 051 - 8 757 - 5 997 - 2 347 + 1 233 - 880

april ........ - 450 - 7 907 - 4 446 - 163 + 1 753 - 874

maj ........ + 69 - 5 583 - 1914 + 553 + 2 009 — 1 225

juni ........ - 1 740 - 4 915 - 1 862 - 12 + 1 877 - 1 457

juli.......... - 1 742 - 2 804 + 816 + 3 630 + 5 136 + 1 186

augusti ...... — 4 637 — 4 176 — 1 927 + 77 + 948 — 1 414

september .... — 7 344 — 4 755 — 3 276 — 1 064 — 568 * — 3 342

oktober...... - 7 862 - 5 350 - 3 615 - 1 085 - 704

november .... — 7 306 — 4 649 — 2 958 — 993 — 830

december .... — 6 934 — 1 675 — 2 006 + 1 043 — 45

1 Enligt senare uppskattning kommer transportmängden 1950 att uppgå till 27,5 å 28 miljoner

ton.

2 Avser törsta hälften av september (motsvarande siffra i fjol — 335).

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

69

Ehuru förändringen i transportiäget till en del kan tillskrivas företeelser

av mera övergående natur, exempelvis stora transporter på järnväg av

exportträ och importkol, synes dock, framhåller styrelsen, den hittillsvarande

utvecklingstendensen klart peka på att den sjunkande tendensen i

godstransporterna nu förbytts i en ökning. Bland faktorer, som kunna giva

anledning förvänta en bestående ökning, må bl. a. pekas på att de stora

investeringarna på stålområdet så småningom börja ge sig till känna i ökad

produktion och därmed följande järnvägstransporter.

Vändningen i transportläget och den därav föranledda vagnbristen ha

för trafikanterna medfört högst betydande olägenheter i form av svårigheter

att få transporter utförda snabbt och prompt. De talrika klagomålen

härom äro, uttalar styrelsen, tyvärr i alltför många fall berättigade.

Mot bakgrunden av detta ändrade transportläge framstår en anskaffning

av godsvagnar i större omfattning än den som under de senaste åren ägt

rum som oundgängligen nödvändig. För att råda bot på nuvarande synnerligen

otillfredsställande förhållanden är det dessutom ofrånkomligt att anskaffningen

sker snabbt.

Inför dessa krav och med hänsyn till den svenska industriens långa leveranstider

har järnvägsstyrelsen ansett sig, bäst betjäna statens järnvägars,

trafikanternas och landets intressen genom att föreslå att en förhållandevis

betydande extraordinär anskaffning av godsvagnar verkställes snarast

möjligt samt att beställningen utlägges till leverantörer, som kunna förväntas

erbjuda kortaste leveranstid i förening med godtagbara priser. Ehuru

några underhandlingar nu ej förts, har styrelsen för sin del den uppfattningen,

att tyska leverantörer i så fall närmast böra kunna komma i fråga.

För att i nuvarande situation ge snabbaste resultat är det emellertid önskvärt,

att vagnarna göras så litet komplicerade som möjligt. Styrelsen har

därför stannat vid att en sådan beställning bör avse enbart öppna vagnar

utan bromsinrättning men med rullager. Därest styrelsen erhåller medel

och bemyndigande till en sådan upphandling, är det dock självfallet avsett

att noga undersöka möjligheten att antingen dela hela beställningen eller

i varje fall ingående detaljer i vagnarna mellan svenska och utländska tillverkare.

Sålunda är det exempelvis ett önskemål, att axlar och hjul jämte

rullager kunna tillverkas av svenskt material.

Ehuru vagnsituationen skulle motivera en än större beställning, har

styrelsen med hänsyn till kapital- och valutabehovet ansett sig böra stanna

för att föreslå anskaffning av omkring 1 000 vagnar till en beräknad kostnad

av 10 miljoner kronor.

Departementschefen. Av järnvägsstyrelsens i det föregående lämnade redogörelse

framgår, att godsvagnsparken vid statens järnvägar är i stora

delar överårig. Det årliga återanskaffningsbehovet av godsvagnar har av

olika skäl icke kunnat tillgodoses i önskad utsträckning. Därtill kommer,

att den fallande tendens, som godstrafiken under efterkrigstiden visat, numera

synes ha förbytts i en ökning av transportbehovet. Nu nämnda omständigheter

ha medverkat till atl eu betydande brist råder på godsvagnar

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

vid statens järnvägar. Läget synes vara sådant, att åtgärder snarast böra vidtagas

för att minska vagnbristen.

Jag finner mig sålunda böra förorda, att järnvägsstyrelsen får utvidga sitt

program för anskaffning av godsvagnar redan innevarande budgetår. Med

hänsyn till att statens järnvägars investeringsutgifter begränsats till 150

miljoner kronor anser jag mig dock, efter samråd med chefen för statens

järnvägar, böra förorda, att den ytterligare beställningen begränsas till ca

500 vagnar. Kostnaderna för en sådan leverans kunna nu uppskattas till

6,5 å 7 miljoner kronor. Av detta belopp böra 5 miljoner kronor anvisas å

tilläggsstat II och återstoden bestridas från nästa budgetårs anslag till anskaffning

av godsvagnar.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av godsvagnar å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor.

J

D. Statens vattenfallsverk.

[3] 6. Kraftstation vid Harsprånget. Under åberopande av vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande

anslagsfråga (bil. 27, pt 21) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Kraftstation vid Harsprånget å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 6 000 000 kronor.

[4] 9. Kraftstation vid Liggaforsen. Under åberopande av vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga

(bil. 27, pt 21) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Kraftstation vid Liggaforsen å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 6 000 000 kronor.

[5] 14 a. Lagringsanordning. I skrivelse den 21 oktober 1950 har vattenfallsstyrelsen

hemställt, att 1 600 000 kronor anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår till en lagringsanordning.

Med hänsyn till förevarande ärendes natur bör en redogörelse för innehållet

i vattenfallsstyrelsens framställning icke lämnas till statsrådsprotokollet.

Närmare upplysningar torde böra inhämtas genom de handlingar,

som komma att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen. Med biträdande av vattenfallsstyrelsens förslag hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lagringsanordning å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av

1 600 000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

71

IIL Statens allmänna fastighetsfond.

[6] 8 a. Ökade lokaler för riksräkenskapsverket. För budgetåret 1942/43

anvisades 550 000 kronor för att bereda riksräkenskapsverket ökade lokaler.

I skrivelse den 4 september 1950 har byggnadsstyrelsen hemställt, att

95 000 kronor anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

för vissa merarbeten i samband med detta byggnadsföretag.

Byggnadsstyrelsen anmäler, att ifrågavarande ombyggnadsarbeten, vilka

voro i huvudsak färdigställda vid årsskiftet 1949/50, dragit en kostnad av

830 000 kronor. Orsakerna till merkostnaden äro dels den allmänna byggnadskostnadsstegring,

som inträffat sedan arbetena kostnadsberäknades, dels vissa

särskilda förstärknings- och ändringsarbeten, som under arbetets gång visat

sig nödvändiga att utföra och som i väsentlig grad föranletts av den

omständigheten att byggnadernas underhåll från år 1941, då förslag till

ombyggnad framlades, fram till år 1948, då byggnadstillstånd meddelades,

inskränkts till det minsta möjliga, och dels viss ändring av värmeförsörjningen.

Den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppgår för byggnadsföretaget

till 185 000 kronor och har av styrelsen täckts med anlitande av medel från

anslaget till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Återstående merkostnad

(830 000 — 550 000 —- 185 000) 95 000 kronor har uppkommit på grund

av bl. a. följande omständigheter.

Vissa trägolv, vilka lågo direkt på utfyllnad eller berggrund, voro så angripna

av röta, att de måste borttagas och ersättas med betonggolv jämte

värmeisolering. För att förhindra vattnets inträngande i dessa nya golv

måste dessutom de gamla grundmurarna fuktisoleras. Bjälklagsförstärkningar

ha behövt tillgripas i betydande omfattning. Vissa träbjälklag ha

kunnat förstärkas, medan andra varit i så dåligt skick, att de helt måst utbytas,

i vissa fall mot järnkonstruktioner. Dessa arbeten och tidigare återhållsamhet

i årligt underhåll ha medfört, att putsnings- och målningsarbetena

blivit avsevärt mera omfattande än som från början beräknats. Slutligen

har det i samband med utförandet av plåtarbetena å taken visat sig,

att stora delar av taktäckningen varit av så dålig beskaffenhet, att den

helt måste omläggas. Merkostnaderna för nu beskrivna tilläggsarbeten, vilka

nödvändiggjorts av byggnadernas tillstånd, uppgå till sammanlagt 65 000

kronor.

Det ursprungliga programmet har ändrats på så sätt att panncentralerna

i Birger Jarls torg nr 7, 9 och 11 borttagits. Efter utvidgning av panncentralen

i fastigheten Birger Jarls torg nr 5 (Gamla Riksdagshuset) har

värmeförsörjningen ordnats för dessa fastigheter genom anslutning till

denna panncentral. Merkostnaderna för härav föranledda byggnadsarbeten

stannade vid 30 000 kronor och voro mycket låga i förhållande till de

stora ekonomiska fördelar ur driftsynpunkt, som skulle uppkomma genom

den ifrågasatta koncentrationen.

Departementschefen. Mot byggnadsstyrelsens förslag har jag icke något

att erinra. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. AIaj:ts proposition nr 2.

att till ökade lokaler för riksräkenskapsverket å tilläggsstat

II till riksstaten föi* budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 95 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Kahm.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

73

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen: i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt

anför därvid följande.

III. Statens allmänna iastighetsfond.

24 a. Uppförande av lärarbostadsbyggnad vid Skytteanska skolan i Tärna.

På förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1948: 222 (s. 11 f.) anvisade riksdagen

under nämnda rubrik för budgetåret 1948/49 ett investeringsanslag av

180 000 kronor. Genom beslut den 30 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj :t åt

byggnadsstyrelsen att ombesörja utförandet av nämnda lärarbostadsbyggnad.

Byggnadsstyrelsen, som jämlikt Kungl. Maj :ts medgivande den 8 april

1949 samtidigt med ifrågavarande byggnad uppfört en bostadsbyggnad för

Tärna skoldistrikts räkning, har nu anhållit, att till uppförande av lärarbostadsbyggnaden

vid Skytteanska skolan måtte på tilläggsstat för nästa

budgetår anvisas ett ytterligare investeringsanslag av 47 000 kronor. Till

stöd härför har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Sedan kostnaderna i och för anslagets äskande beräknades, har till följd

av den allmänna byggnadskostnadsstegringen en fördyring med i runt tal

7 500 kronor uppstått. Denna merkostnad har styrelsen bestritt från de anslag

till merkostnader för vissa byggnadsarbeten, vilka ställts till styrelsens

förfogande. Dessutom ha emellertid av särskilda orsaker ytterligare mer
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kostnader uppstått, vilka icke böra bestridas från nämnda merkostnadsan
slag:
Vid

upprättande av förslaget till det för statens räkning uppförda bostadshuset

förelågo inga andra uppgifter om byggnadens avsedda belägenhet än

att kommunen anvisat en tomt i närheten av den nya skolbyggnaden. Det

bostadshus, för vilket ifrågavarande byggnad skall utgöra ersättning, nedbrann

i januari 1948 och styrelsens förslag och framställning om anvisande

av medel måste ingivas redan den 8 april samma år. På grund av snöförhållandena

i Tärnaby var det icke möjligt att före medelsframställningen utföra

någon undersökning av markförhållandena. Vid utförande av grundläggningsarbetena

för bostadshuset, som måste förläggas i starkt lutande

terräng, visade det sig emellertid med hänsyn till fara för glidning nödvändigt

att genom pallsprängning nedföra grunderna till avsevärda djup. Dessutom

var marken så tjälskjutande, att återfyllning med ur schaktat material

icke kunde ske utan fyllningsgrus måste anskaffas från annat håll. De ökade

kostnaderna för försvårad grundläggning uppgå till sammanlagt 30 000

kronor.

Genom brand vid Åmåls snickerifabrik, som antagits till leverantör av det

monteringsfärdiga trämaterialet till byggnaderna, uppstod en försening i

arbetet av 2—3 månader. Härigenom kommo vissa arbeten, som enligt uppgjord

tidplan skulle ha utförts vid barmark, att förskjutas in i vintern, vilket

haft till följd oförutsedda utgifter på grund av försvårat arbete, förlängd

tid för arbetsledning in. in., dyrare transporter, snöröjning och ökad uppvärmning.

Därtill kommer, att arbetsplatsens omkostnader ökats genom den

förlängda byggnadstiden. De ökade kostnaderna på grund av arbetets försening

uppgår till 17 000 kronor.

Departementschefen. Såsom av den föregående redogörelsen framgår ha

nu ifrågavarande merkostnader för uppförande av lärarbostadsbyggnaden

vid Skytteanska skolan uppkommit dels genom oförutsedda svårigheter i

fråga om grundläggningen, dels genom försening till följd av brand hos en

leverantör. Merkostnaderna uppgå till 30 000 respektive 17 000 kronor eller

till sammanlagt 47 000 kronor. Då jag icke finner anledning att motsätta mig

byggnadsstyrelsens framställning om medelsanvisning för täckande av dessa

merutgifter, tillstyrker jag, att för ändamålet på tilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår anvisas ett investeringsanslag av 47 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av lärarbostadsbyggnad vid Skytteanska

skolan i Tärna å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 47 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Arne Sönnerlind.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

75

Bilaga 18.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartemen tet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1] 28. Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

Under denna anslagsrubrik anvisade 1949 års riksdag för budgetåret

1949/50 ett investeringsanslag av 305 000 kronor. Av anslaget avsågos

95 000 kronor till kostnaderna för utbyggnad av Alnarpsmejeriets lagerlokaler

för ost. Genom beslut den 3 juni 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att utföra arbetet.

Byggnadsstyrelsen (skr. 28/8 1950) hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1950/51 skola anvisas ytterligare 35 000 kronor för

slutförande av nämnda byggnadsföretag. Styrelsen anför därvid, att den icke

beretts tillfälle att före anslagets beviljande yttra sig över byggnadsföretaget

eller de därmed förenade kostnaderna. Styrelsen beräknar med ledning av

ingångna leveransavtal in. in., att de slutliga kostnaderna för utbyggnaden

av lagerlokalerna komma att uppgå till 130 000 kronor. Ett tilläggsanslag å

35 000 kronor blir därför erforderligt. Med hänsyn till att arbetet kan beräknas

bli i huvudsak slutfört under år 1950 bör anslaget stå till styrelsens disposition

under budgetåret 1950/51.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (remissutlåtande

28/9 1950) tillstyrker byggnadsstyrelsens framställning. Instituts
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

styrelsen påpekar, att kostnadsberäkningen rörande den erforderliga utökningen

av lagerutrymmet för ost och rörande vissa andra av den större ystningen

föranledda ändringar i ostlagerbyggnaden uppgjorts av Svenska mejeriernas

riksförening, vilken torde ha den största erfarenheten på detta

område i landet. Vidare framhåller institutsstyrelsen, att en minskning av

tillbyggnadens storlek skulle medföra, att den beräknade mängden ost icke

skulle kunna framställas och mejeriets inkomster sålunda minskas i motsvarande

grad.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående har ifrågavarande

byggnadsföretag visat sig komma att kosta 35 000 kronor mer än som anvisats

för ändamålet. Då några inskränkningar av företaget icke torde böra

komma i fråga, anser jag mig böra tillstyrka, att till slutförande av detsamma

ett tilläggsanslag å nämnda belopp skall begäras av riksdagen. Med

hänsyn till att företaget beräknats vara i huvudsak slutfört redan under år

1950 bör anslaget uppföras å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitut å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 kronor.

[2] 28 a. Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet.

För budgetåret 1949/50 har under denna anslagsrubrik anvisats

ett investeringsanslag av 145 000 kronor. Anslaget är avsett till vissa byggnadsarbeten

i samband med upprustningen av lantbruksakademiens trädgårdsskola

å Experimentalfältet. I dessa byggnadsarbeten ingår bland annat

ombyggnad av en villa till elevbostad.

Lantbruksakademien (skr. 24/11 1950) hemställer om ett anslag av 4 000

kronor för visst tilläggsarbete i samband med ombyggnaden av nyssnämnda

villa. Såsom motivering för framställningen anför akademien i huvudsak

följande.

Ombyggnaden är redan under utförande. Enligt planen härför skola i villan

jämte vissa andra lokaler inredas fyra elevrum. Vart och ett av dessa

rum är avsett för fyra elever. Redan vid byggnadsprogrammets fastställande

reserverade sig skolans föreståndare häremot. Med hänsyn till rummens

volym torde visserligen ur hygienisk synpunkt inga invändningar kunna

göras mot arrangemanget. Betänkligheterna häremot föranledas främst av

att eleverna ofrånkomligt bliva i hög grad störda i sina enskilda studier,

då så många bo tillsammans i ett rum. Dessa hinder i studierna förtjäna

efter omändringen av skolans kursplan mera beaktande än tidigare. Kurserna

ha nämligen numera erhållit ökad teoretisk inriktning. Det är också

att märka, att såsom villkor för statsbidrag till elevbostäder vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

gäller, bland annat, att bostäderna äro så ordnade,

att icke mer än två elever behöva bo i samma rum. Även inspektören

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

för den lägre lantbruksundervisningen har anmält erinringar mot planen

att låta fyra elever dela rum vid akademiens trädgårdsskola. En uppdelning

av ifrågavarande fyra rum i åtta rum, vart och ett för två elever, framstår

därför såsom synnerligen angelägen.

Vid överläggningar mellan representanter för byggnadsstyrelsen och akademien

har styrelsen erbjudit sig att för en kostnad av 1 000 kronor per

rum uppdela nämnda fyra rum i åtta. Den sammanlagda kostnaden härför

skulle sålunda bli 4 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen (remissutlåtande 5/12 1950) har icke något att erinra

mot förslaget att uppdela ifrågavarande fyra rum i åtta tvåmansrum. Preliminärt

hade styrelsen beräknat kostnaderna härför till omkring 8 000 kronor,

d. v. s. 1 000 kronor per färdigställt rum. Totalkostnaden har emellertid

visat sig uppgå till 9 200 kronor. Styrelsen tillstyrker därför, att sistnämnda

belopp skall anvisas för ändamålet.

Departementschefen. I likhet med lantbruksakademien anser jag det

främst ur studiesynpunkt vara otillfredsställande att låta fler än två elever

dela rum vid akademiens trädgårdsskola. Jag biträder därför förslaget att

uppdela de för eleverna avsedda fyra rummen i åtta tvamansrum. Kostnaderna

härför, vilka beräknats till 9 200 kronor, torde böra godtagas. Då

ombyggnadsarbetena i övrigt redan igångsatts böra medlen anvisas å tilläggsstat

för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader

vid Experimentalfältet å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av

9 200 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd.

[3] 5 a. Ackordslån och hjälplån till jordbrukare. För detta ändamål har

för ett vart av budgetåren 1940/41—1942/43 anvisats ett anslag av 100 000

kronor samt för vartdera budgetåret 1943/44 och 1944/45 ett anslag av

50 000 kronor. Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade

i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 592) om ackordslån och hjälplån till

jordbrukare. Ifrågavarande utlåningsverksamhet, som handhaves av lantbruksstyrelsen,

har till ändamål att hjälpa sådana jordbrukare, som oföivållat

kommit i ekonomiska svårigheter och stå under hotet att nödgas övergiva

sina jordbruk.

Lantbruksstyrelsen (skr. 20/9 1950) hemställer, att å tilläggsstat för

budgetåret 1950/51 skall för ifrågavarande ändamål anvisas ett belopp av

30 527 kronor 40 öre. Till stöd härför åberopar styrelsen en vid framställningen

fogad, inom styrelsen upprättad promemoria. Av denna ävensom

övriga handlingar framgår följande.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under egnahemsstyrelsens tid handlades ärendena beträffande ackordsoch

hjälplån inom styrelsens allmänna byrå. Anslaget för ifrågavarande

läneverksamhet utgjorde ursprungligen tillhopa 400 000 kronor. I juli 1948,

då lantbruksstyrelsens sociala byrå övertog verksamheten, meddelades, att

vid ingången av budgetåret 1945/46 kvarstode 280 000 kronor å anslaget.

Under tiden 1 juli 1945—30 juni 1948 hade egnahemsstyrelsen enligt förd

låneliggare beviljat ackords- och hjälplån till ett sammanlagt belopp av

140 450 kronor. Den 1 juli 1948 skulle alltså ha kvarstått 139 550 kronor å

anslaget. Sociala byrån utgick ifrån att denna siffra var tillförlitlig.

Etter lantbruksstyrelsens övertagande av låneverksamheten har styrelsen

icke disponerat större belopp än det, som sålunda angivits vara tillgängligt.

Sedermera har det emellertid visat sig, att i verksamheten utlämnade lån överstiga

de för ändamålet anvisade anslagsmedlen. Det har därför ansetts föreJigga

skäl att för kontroll infordra uppgifter från lantbruksnämnderna angående

beviljade och utbetalade lån. Vid bearbetning av uppgifterna har

klarlagts, att det disponibla beloppet å anslaget vid ingången av budgetåret

1945/46 utgjorde icke 280 000 kronor utan allenast 249 024 kronor 24 öre

samt att det sammanlagda beloppet disponerade lånemedel under åren 1945

—48 uppgått till 145 450 kronor. Differensen var bland annat beroende på

att ett lånebelopp å 9 000 kronor icke införts i låneliggaren. Det disponibla

beloppet den 1 juli 1948 utgjorde sålunda i verkligheten 103 574 kronor 24

öre i stället för 139 550 kronor, som man räknat med.

Efter den 1 juli 1948 har lantbruksstyrelsen disponerat sammanlagt

134 101 kronor 70 öre. Det saknas sålunda täckning för 30 527 kronor 46

öre. Med hänsyn till efterfrågan på ackords- och hjälplån ingav lantbruksstyrelsen

år 1949 i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1950/51

framställning om ett tillskott av 200 000 kronor till anslaget. Denna framställning

föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Verksamheten har

sålunda upphört. Medel för beviljande av ytterligare lån saknas liksom också

medel för täckning av bristbeloppet.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående överstiga de i förevarande

läneverksamhet utlämnade lånen de medel, vilka ställts till förfogande

för ändamålet, med i runt tal 30 600 kronor. Ehuru jag finner det anmärkningsvärt

att den av egnahemsstyrelsen lämnade uppgiften om medelstillgången

under anslaget visat sig oriktig, vill jag icke motsätta mig

att erforderligt belopp skall anvisas till att täcka ifrågavarande brist. Då

detta torde böra ske snarast möjligt, böra medlen upptagas å tilläggsstat för

löpande budgetår. Liksom tidigare anvisade medel bör beloppet upptagas

under fonden för låneunderstöd med rubriken Ackordslån och hjälplån till

jordbrukare. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ackordslån och hjälplån till jordbrukare å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett investeringsanslag av 30 600 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 79

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

[4] 2 a. Förlagskapital för statens forskningskommitté för lantmannabyggnader

för driften av egendomen Lilla Raby. Genom beslut den 15 september

1950 har Kungl. Maj :t bemyndigat statens forskningskommitté för

lantmannabyggnader att ingå avtal med Lunds stad om upplåtelse till kommittén

av den staden tillhöriga egendomen Lilla Råby.

Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader (skr. 28/8 1950)

hemställer, att ett belopp av 50 000 kronor måtte anvisas för igångsättande

av driften vid nämnda egendom under våren 1951. Kommittén räknar härvid

med alt egendomen sedermera skall kunna själv lämna erforderligt

driftkapital. Till stöd härför åberopas en vid kommitténs skrivelse fogad

ekonomisk plan för verksamheten vid egendomen under tiden den 14 mars

1951_den 14 mars 1952. Enligt denna beräknas egendomen ge ett över
skott

å omkring 11 600 kronor för nämnda tid. Av det begärda beloppet

beräknas 28 000 kronor för arbetskostnader, varav 7 000 kronor för anlitande

av maskinstation, 9 000 kronor för rotfrukt sskötsel, 2 000 kronor föi

timavlöningar samt 10 000 kronor för avlöning av fast anställda arbetare.

I övrigt avses beloppet för inköp av erforderliga inventarier. Frågan huruvida

medlen böra ställas till förfogande såsom ett anslag eller om de böra

återbetalas under viss tid lämnar kommittén öppen.

Departementschefen. För att driften vid ifrågavarande egendom skall

kunna igångsättas torde det vara nödvändigt att ett startkapital ställes till

forskningskommitténs förfogande. Jag har icke något att erinra mot att

detta kapital bestämmes till 50 000 kronor. Då man enligt den av kommittén

uppgjorde ekonomiska planen kan räkna med att egendomen i framtiden

skall ge ett icke obetydligt överskott, torde medlen böra anvisas såsom

ett räntefritt lån, vilket skall återbetalas inom viss tid, lämpligen tio

år. Med hänsyn härtill böra medlen upptagas i form av ett anslag under

fonden för förlag till statsverket. Då verksamheten vid egendomen avses

skola börja redan våren 1951, bör anslaget anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :l att meddela närmare

föreskrifter i ämnet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Förlagskapital för statens forskningskommitté

för lantmannabyggnader för driften av egendomen Lilla

Råby å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

anvisa ett investeringsanslag av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hanns Otto Duselius.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

81

Biluyu It).

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hullet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

MÖLLER, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter

under handelsdepartementet hörande ärende angående ändrad disposition av

tidigare beviljat investeringsanslag samt anför därvid följande.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget. Under denna anslagsrubrik anvisade

1949 års riksdag ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor. Av anslaget

beräknades 300 000 kronor till anskaffning av silos med transportanordningar.

Vidare anvisade 1949 års riksdag till Täckande av vissa kostnader

för Svenska skifferoljcaktiebolagets verksamhet ett reservationsanslag

av 3 750 000 kronor, varav 1 500 000 kronor avsågos till alt läcka kostnader

för förnyelse av bolagets anläggningar. Av sistnämnda belopp äro

för närvarande 239 000 kronor icke tagna i anspråk.

Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget (skr. 21/8 1950) anhåller,

att sammanlagt 270 000 kronor av de förenämnda anslagen måtte få användas

för ombyggnad av en skifferdestillationsugn, den s. k. HG-ugnen. I

skrivelsen anföres, att ombyggnaden skulle medföra eu ökning av ugnens

produktion med ca 50 procent. Därvid skulle emellertid enligt styrelsen

mängden av det vid skifferoljeverket erhållna avfallet i form av s. k. skit - ferkoks bli för stor i förhållande till kapaciteten hos den särskilda anläggning,

vari skifferkoksen måste förbrännas för alt skadlig rökutveckling

från avfallsupplagen skall undvikas. För att avfallsmängden skall

minskas till lämplig storlek avser bolaget alt eller HG-ugnens ombyggnad

inskränka driften vid bolagets två s. k. IM-ugnar. Driftsresultatet vid de

tre ugnarna tillhopa beräknar styrelsen likväl komma att förbättras med

omkring 500 000 kronor per år, beroende på HG-ugnens ökade produktionsin

Bihany till riksdagens protokoll ti)51. 1 samt. Nr 2.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Muj.ts proposition nr 2.

förmåga. Med hänsyn härtill anser styrelsen, alt HG-ugnens ombyggnad

bör genomföras under innevarande budgetår.

Styrelsen anför vidare, att behovet av nya silos med transportanordningar

för IM-ugnarna skulle bortfalla genom driftsinskränkningen vid dessa

ugnar i samband med HG-ugnens ombyggnad. Till följd härav skulle enligt

styrelsen omkring 200 000 kronor av det belopp, som vid beräkningen

av 1949 års investeringsanslag avsågs till anskaffning av silos med transportanordningar,

icke behöva tagas i anspråk för ändamålet.

Av den till 270 000 kronor beräknade kostnaden för HG-ugnens ombyggnad

anser styrelsen ca 185 000 kronor vara att betrakta som nyinvestering.

Styrelsen hemställer, att denna del av ombyggnadskostnaden måtte få täckas

med anlitande av nyssnämnda besparing å det år 1949 anvisade investeringsanslaget.

Återstoden av ombyggnadskostnaden eller 85 000 kronor motsvarar enligt

styrelsen kostnaden för sådana arbeten och anskaffningar, vilka erfordras

för normal förnyelse av HG-ugnen. Med hänsyn härtill föreslår styrelsen,

att nämnda belopp bestrides från den del av det år 1949 anvisade

reservationsanslaget, som avsetts till förnyelse av bolagets anläggningar.

Departementschefen. Med hänsyn till den förbättring av skifferoljebolagets

driftsekonomi, som enligt bolagsstyrelsen skulle bli en följd av den

planerade ombyggnaden av en skifferdestillationsugn, synes det vara önskvärt,

alt ombyggnaden företages så snart som möjligt. Några särskilda medel

ha icke anvisats till detta ändamål. Därest ombyggnaden kommer till

stånd, skulle emellertid enligt styrelsen ca 200 000 kronor av det år 1949

anvisade investeringsanslaget till lån till bolaget icke behöva tagas i anspråk

för avsett ändamål. Jag anser mig därför kunna förorda, att i runt

tal 185 000 kronor av nämnda investeringsanslag disponeras för ombyggnaden

i enlighet med styrelsens förslag. Riksdagens godkännande härav torde

böra inhämtas. Detta synes lämpligen böra ske i samband med behandlingen

av kapitalbudgetärendena å lilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår. Sedan riksdagen lämnat sitt godkännande, torde ärendet

ånyo få anmälas för Kungl. Maj :t, därvid jämväl frågan om ianspråktagande

av tillgängliga förnyelsemedel för att täcka återstoden av ombyggnadskostnaden

torde få upptagas till prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag förordat i fråga om dispositionen

av viss del av investeringsanslaget till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur px-otokollet:

Gunnel Sjölin.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

83

liihanff.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

Vattendomstolarna: Kronor

C: 16 Inventarier m. m. för Västerbygdens vattendomstol,

reservationsanslag.................................. 15 000

F: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.............................................. 350 000

365 000

III. Utrikesdepartementet.

D: 15 Gåva för Förenta nationernas byggnader i New York, reservationsanslag

.......................................... 160 000

D: 16 Svenska röda korsdelegater i Grekland.................. 45 000

205 000

VI. Kommunikationsdepartementet.

R: 12 a Kostnader för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket

utförda arbeten i anledning av Surtekatastrofen, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen ... 600 000

VII. Finansdepartementet.

Mynt- och justeringsverket:

C: 10 a Vissa kostnader för myntprägling m. in., reservationsanslag 20 600

C: 19 a Kostnader för upprättande av nya jordregisterutdrag, förslagsanslag

.......................................... 500 000

E: 6 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.......................................... 75 000

E: 6 a 1944 års nykterhetskommitté, reservationsanslag......... 70 000

465 600

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

F.: 19 a Inredning och utrustning av institutets nybyggnader,

reservationsanslag.................................. 285 300

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

D: 33

G: 11

I: 7

L: 3

TX. Jordbruksdepartementet.

Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet

m. m...............................................

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Bidrag till Sveriges utsädesförening...................

Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag

Rikets allmänna kartverk:

Kartarbeten m. m., reservationsanslag.................

Kronor

10 500

30 000

10 000

448 500

508 000

XI. Inrikesdepartementet.

B: 127 a Anskaffande av ett sjuktransportflygplan m. m., reservationsanslag

.......................................... 220 000

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes:

C: 2 a Vissa ombyggnadsarbeten, reservationsanslag............ 32 500

C: 2 b Ny vattenanläggning, reservationsanslag................ 30 000

282 500

Säger för driftbudgeten 2 711 400

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvesteringar.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

12 a Rörelsekapital för telegrafverket........................ 10 000 000

C. Statens järnvägar.

23 Anskaffning av godsvagnar............................. 5 000 000

D. Statens vattenfallsverk.

O Kraftstation vid Ilarsprånget........................... 0 000 000

9 Kraftstation vid Liggaforsen............................ 0 000 000

14 a Lagringsanordning..................................... 1 600 000

28 600 000

III. Statens allmänna jastighetsjond.

Utrikesdepartementet:

4 b Inköp och iståndsättande av ytterligare fastighet för

Sveriges representation i Bonn ...................... 180 000

4 c Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra ... 160 000

4 d Iståndsättande av statens fastighet i Leningrad........ 82 000

Kommunikationsdepartementet:

8 u Ökade lokaler för rjksräkenskapsverket................ 95 000

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 85

Kronor

Ecklesiastikdepartementet:

24 a Uppförande av lärarhostadshyggnad vid Skylteanska

skolan i Tärna.................................... 47 000

Jordbruksdepartementet:

28 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd
gå

rdsinstitut...................................... 35 000

28 a Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid

Experimentalfältet................................. 9 200

608 200

1V. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastig hetsfond.

Marinens delfond:

10 a Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona örlogsvarv

.......................................... 465 000

Befästningars delfond:

25 Anordnande av vissa fartygstunnlar................... 1 000 000

26 Berghangarer........................................ 600 000

27 Anordnande av vissa drivmedelsförråd................. 3 000 000

28 Vissa ammunitionsförråd............................. 1 000 000

29 Anordnande av artilleriammunitions- och torpedförråd .. 300 000

30 Uppställningsplatser för radarstationer................. 2 000 000

31 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier 1 000 000

32 Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen....... 1 500 000

33 Tygmaterielförråd i berg............................. 1 000 000

34 Utvidgning av flygverkstad........................... 400 000

35 Full träffsäkra uppehållsplatser........................ 1 500 000

36 Övriga befästningsarbeten............................ 850 000

B. Försvarets fabriksfond.

3 Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter . .. 335 000

1 Anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala

tvätt- och reparationsanstalter........................ 50 000

15 000 000

V7/. Fonden för låneunderstöd.

Jordbruksdepartementet:

5 a Ackordslön och hjälplån till jordbrukare............... 30 600

Vilt. Fonden för förlag till statsverket

Jordbruksdepartementet:

2 a Förlagskapital för statens forskningskommitté för lant
mannabyggnader

för driften av egendomen Lilla Råby 50 000

Säger för kapilalhudgeten 44 288 800

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

27 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (27)

27 kopplingar.

  1. SU 1951:178 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51. '' • s. 1 i texten
  2. SU 1951:88 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående gtterligare utgifter å tilläggsstat II till riks staten för budgetåret 1950/51, i vad propositionen s. 5 i texten
  3. Rskr. 1951:52 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motumer om rätt för samer no att vid allmänna val avlämna valsedel i samma ordning som gäller för vissa yrkesgrupp a1 i texten
  4. SU 1951:18 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51, i vad propositionen avser kommuni s. 1 i texten
  5. Rskr. 1951:32 Skrivelse till Konungen i an ledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 20 december 1940 a1 i texten

Visa alla 27