Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering, m. m

1951-02-09 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:70, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

1

Nr 70.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag

angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431)

om folkpensionering, m. m.; given Stockholms slott

den 9 februari 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering;
2)

lag angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 531) om bidrag till

änkor och änklingar med barn; samt

3) lag angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398) om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen;

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa ändringar i folkpensioneringslagen i syfte

att möjliggöra tätare utbetalningar av de indextillägg, som enligt beslut av

1950 års riksdag skola utgå å folkpensionerna. Sålunda förordas att pensionspristalet

— det tal som är avgörande för indcxtilläggens storlek och

som enligt gällande lag skall fastställas endast en gång om året — i fortsättningen

fastställes i varje kvartals första månad med giltighetstid för

därpå närmast följande tre månader samt att indextilläggen utbetalas månadsvis

samtidigt med folkpensionen i övrigt. Vidare förordas att indextill1

Bihang till riksdagens protokoll iöiil. i samt. Nr 70.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

läggen lagtekniskt ej längre skola ha karaktär av fristående tillägg utan att

indexförhöjningen får utgöra del av vederbörande pensionsförmån.

I anslutning till den föreslagna ändrade konstruktionen av indexförhöjningen

enligt folkpensioneringslagen föreslås vissa jämkningar i lagen om

bidrag till änkor och änklingar med barn samt lagen om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen.

övergången till den nya ordningen föreslås skola ske från och med juli

1951, sedan pensionspristalet för tremånadersperioden maj—juli fastställts

i april 1951.

För övergångstiden januari—juni 1951 föreslås särskilda regler. Indexförhöjningen

avseende hela nämnda tid föreslås skola bestämmas med utgångspunkt

från storleken av det pensionspristal, som fastställes i april,

och utbetalas i ett sammanhang, så snart det är tekniskt möjligt, såvitt kan

bedömas i maj.

Det förutses, att pensionspristalet för april 1951 kommer att uppgå till

åtminstone 115. I enlighet härmed beräknas de indexbelopp, som föreslås

skola utbetalas för första halvåret 1951, uppgå till 45 kronor för änkepensionsberättigad

eller den som uppbär änke- eller änklingsbidrag eller för

hustru, som uppbär hustrutillägg, 60 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension eller tilläggspension eller vars hustru uppbär

hustrutillägg, samt 75 kronor för annan som är berättigad till indexförhöjning.

Av den sammanlagda kostnaden för indextilläggen å folkpensionerna

beräknas omkring 4,8 milj. kronor falla på kommunerna och omkring

51 milj. kronor på staten. Sistnämnda belopp föreslås få belasta det

förslagsanslag, som för budgetåret 1950/51 anvisats till Indextillägg å folkpensioner.

Kostnaden för indextilläggen å änke- eller änklingsbidragen uppskattas

till omkring 135 000 kronor, varav kommunernas andel beräknas till

omkring 50 000 kronor och statens andel till omkring 85 000 kronor. Statens

kostnader härvidlag föreslås få bestridas från det för budgetåret 1950/51

anvisade förslagsanslaget till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

barn m. m.

I statsverkspropositionen för budgetåret 1951/52 (femte huvudtiteln p.

88) har medelsbehovet för indextilläggen å folkpensionerna beräknats under

antagande, att pensionspristalet icke kommer att stiga till 115, och anslag

har äskats med 68 milj. kronor. Med hänsyn till prisutvecklingens gång

hemställes att detta anslag uppräknas med 34 milj. kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

3

. Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 29 juni 1916 (nr 431) om

folkpensionering.

Härigenom förordnas, att 4, 7—10, 11 a, 33 och 38 §§ lagen den 29 juni

1946 om folkpensionering1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

1 mom. Till envar som är berättigad

till ålderspension utgår a 11- män ålderspension. Allmän

ålderspension utgör för år räknat för

gift pensionsberättigad, vars make

jämväl åtnjuter folkpension eller till

vars hustru i 8 § omförmält hustrutillägg

utgår, 800 kronor samt för

annan pensionsberättigad 1 000 kronor.

2 inom. Till envar — ----

Jämte grundpension — ---

3 mom. Änkepension utgör, •—

1 mom. Till envar som är berättigad

till ålderspension utgår a 11- män ålderspension. Allmän

ålderspension utgör, där ej annat

följer av vad nedan sägs, för år räknat

för gift pensionsberättigad, vars

make jämväl åtnjuter folkpension

eller till vars hustru i 8 § omförmält

- hustrutillägg utgår, 800 kronor samt

för annan pensionsberättigad 1 000

kronor.

om året.

— ogift pensionsberättigad.

--— om året.

4 mom. Folkpension i form av

allmän ålderspension, tilläggspension

eller änkepension förhöjes genom

indextillägg under de

förutsättningar och enligt de grunder,

som angivas i 11 a §.

Tilläggspension, änkepension och

bostadstillägg minskas med fem tiondelar

av den pensionsberättigades

årsinkomst i vad den må överstiga

för gift pensionsberättigad 300 kronor

och för annan pcnsionsberätli
-

Tilläggspension, änkepension och

bostadstillägg minskas med fem tiondelar

av den pensionsberättigades

årsinkomst i vad den må överstiga för

gift pensionsberättigad 300 kronor

och för annan pensionsberättigad 400

1 Senaste lydelse se beträffande 4 § 1 mom. samt 8 och 9 §§ SFS 1947: 221 och beträffande

11 a, 33 och 38 §§ SFS 1950: 264.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

gad 400 kronor. Minskning skall, där

rätt till såväl tilläggs- eller änkepension

som bostadstillägg föreligger,

ske proportionellt å tilläggs- eller änkepensionen

och bostadstillägget.

kronor. Minskning skall, där rätt till

såväl tilläggs- eller änkepension som

bostadstillägg föreligger, med bortseende

från indextillägg ske proportionellt

å tilläggs- eller änkepensionen

och bostadstillägget. Indcxtillägg

minskas först sedan tilläggs- eller

änkepensionen i övrigt bortfallit.

8 §•

Till pensionsberättigads hustru, Till pensionsberättigads hustru,

som själv ej åtnjuter folkpension, ut- som själv ej åtnjuter folkpension, utgår

hustrutillägg, därest hust- går hustrutillägg, därest hustrun

fyllt sextio år och makarna varit run fyllt sextio år och makarna varit

gifta minst fem år. Hustrutillägget gifta minst fem år. Bortsett från inutgöres

av tilläggspension och bo- dextillågg utgöres hustrutillägget av

stadstillägg, uppgående till samma be- tilläggspension och bostadstillägg,

lopp som hustrun skulle hava erhål- uppgående till samma belopp som

lit i form av sådana förmåner, därest hustrun skulle hava erhållit i form

hon varit berättigad till invalidpen- av sådana förmåner, därest hon varit

sion. År mannen berättigad till ål- berättigad till invalidpension. Hustderspension,

utgår hustrutillägg en- rutillägg utgår endast om det överstidast

om det överstiger 200 kronor. ger belopp, varmed mannens folkpension

skall minskas, då hustrutillägg

beviljas.

När särskilda -—- ---—---sextio år.

9 §•

För gift pensionsberättigad, vars För gift pensionsberättigad, vars

make ej åtnjuter folkpension, skola, make ej åtnjuter folkpension, skola,

om ej heller hustrutillägg utgår, till- om ej heller hustrutillägg utgår, tillläggspension

och bostadstillägg höjas, läggspension och bostadstillägg höjas,

tilläggspensionen med en tredjedel tilläggspensionen med en tredjedel,

och bostadstillägget med hälften. därvid bortses från indextillägg,

samt bostadstillägget med hälften,

dock först sedan minskning skett enligt

7 §.

10 §.

Har gift pensionsberättigad, vars Har gift pensionsberättigad, vars

make ej åtnjuter folkpension, före make ej åtnjuter folkpension, före

sextio års ålder blivit helt oförmögen sextio års ålder blivit helt oförmögen

till arbete, må, där särskilda skäl där- till arbete, må, där särskilda skäl där
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

till föranleda, utan hinder av vad i

7 § är stadgat tilläggspension och bostadstillägg

tillerkännas honom med

tillsammans högst 400 kronor om

året. Sådan förmån må utgå även om

folkpension sedermera tillerkännes

den pensionsberättigades make, dock

endast i den mån makarnas sammanlagda

pensionsförmåner icke därigenom

komma att överstiga beloppet av

den tidigare utgående folkpensionen.

Vad nu — — — —---enlie

till föranleda, utan hinder av vad i

7 § är stadgat tilläggspension och bostadstillägg

tillerkännas honom med,

bortsett från indextillägg, tillsammans

högst 400 kronor om året. Sådan

förmån må utgå även om folkpension

sedermera tillerkännes den

pensionsberättigades make, dock endast

i den mån makarnas sammanlagda

pensionsförmåner icke därigenom

komma att överstiga beloppet av

den tidigare utgående folkpensionen.

11 §•

It a

1 mom. å folkpension i form av

allmän ålderspension, tilläggspension

eller änkepension utgår indextillägg

under de förutsättningar

och enligt de grunder, som angivas

i denna paragraf.

2 mom. Enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Konungen,

verkställer socialstyrelsen för varje

år beräkning av förhållandet mellan

de allmänna levnadskostnaderna under

årets andra kvartal och levnadskostnaderna

i juni 1946. På grundval

härav fastställer Konungen senast

den 20 juli varje år det procenttal

(pensionspristalet), som utmärker

angivna förhållande. Sålunda fastställt

pensionspristal skall gälla för

hela det år, varunder det fastställts.

3 mom. För varje hel mångfald av

fem, varmed pensionspristalet överstiger

100, utgår indextillägg för år

räknat med

30 kronor för änkepensionsberätti
-

1 mom. Enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Konungen,

verkställer socialstyrelsen beräkning

av förhållandet mellan de allmänna

levnadskostnaderna under varje kvartals

sista månad och levnadskostnaderna

i juni 1946. På grundval härav

fastställer Konungen senast den

22 i nästpåfoljande kvartals första

månad det procenttal (pensionspristalet),

som utmärker angivna förhållande.

Sålunda fastställt pensionspristal

skall gälla från och med månaden

närmast efter den, varunder det fastställts,

till och med den månad, då

nytt pensionspristal fastställes.

2 mom. För varje hel mångfald

av fem, varmed pensionspristalet

överstiger 100, utgör indextillägget

för år räknat

30 kronor för änkepensionsberätti
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

(Gällande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

gad och för hustru, som uppbär hustrutillägg,

40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller vars

hustru uppbär hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

Där pensionspristalet, efter att

hava stigit med hel mångfald av fem,

åter nedgår, skall indextillägg utgå

efter oförändrade grunder, så länge

pensionspristalet överstiger närmast

lägre hela mångfald av fem.

gad och för hustru, som uppbär hustrutillägg,

40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller vars

hustru uppbär hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

Där pensionspristalet, efter att

hava stigit med hel mångfald av fem,

åter nedgår, skall indextillägget utgå

efter oförändrade grunder, så länge

pensionspristalet överstiger närmast

lägre hela mångfald av fem.

33 §.

Ansökning om — ----- -— blivit mantalsskriven.

Ansökningen, som -- — — ■— ■— till sökanden.

Vid ansökningen — — — —- — pensionsstyrelsen meddelar.

Vad angående-------pensionsnämnden påfordras.

Indcxtillägg utbetalas utan särskild

ansökning.

38 §.

1 mom. Folkpension utgår, — -----— -— tidigare förvärvats.

Lag samma--—--av pension.

Folkpension utbetalas månadsvis,

därvid den må anses belöpa på december

månad med högst elva kronor

högre belopp än på envar av årets

övriga månader. Utgöres invalidpension

eller sjukbidrag av enbart grundpension,

må pensionen dock utbetalas

kvartalsvis.

Vad i detta moment stadgas avser

icke indextillägg.

2 mom. Vid bedömande huruvida

rätt till indcxtillägg föreligger skall

Folkpension utbetalas månadsvis,

därvid den, bortsett från indextillägg,

må anses belöpa på december månad

med högst elva kronor högre belopp

än på envar av årets övriga månader.

Uppgår indextillägg för månad räknat

icke till helt krontal, skola öretal,

som hänföra sig till månaderna januari—november,

anses belöpa på december

månad. Utgöres invalidpension

eller sjukbidrag av enbart grundpension,

må pensionen utbetalas

kvartalsvis.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

7

(Gällande lydelse:)

avseende fäslas endast vid förhållandena

under den månad, då tillägget

skall utbetalas.

Indextillägg utbetalas årsvis och

utgår med oavkortat belopp, oavsett

om folkpension eljest utgått för hela

året.

Där fat tig vår ds samhälle eller kommun

enligt 18 § uppbär folkpensionen

för månad, som avses i första stycket,

skall indextillägget i dess helhet

utbetalas till fattigvårdssamhällct eller

kommunen.

8 mom. Finnes grundad anledning

antaga att folkpension bör indragas

eller minskas, äger pensionsstyrelsen,

innan beslut därom i vederbörlig ordning

fattats, förordna, att pensionen

tillsvidare icke skall utbetalas eller

ock att den tillsvidare skall utgå med

det minskade belopp, vartill förhållandena

må föranleda.

Vid utbetalning av pensionsbelopp,

avseende längre tid än en månad, må

avdragas vad den pensionsberättigade

eller hans make på grund av ändrad

beräkning av pensionen eller eljest

uppburit för mycket i pension.

På framställning av nykterhetsnämnd

äger pensionsstyrelsen förordna,

att folkpension till den som

är eller nyligen varit hemfallen åt alkoholmissbruk

skall utbetalas till

kommunal myndighet eller den pensionsberättigades

make eller annan

person att användas till den pensionsberättigades

eller hans familjs uppehälle.

Är pensionsberättigad till följd

av ålderdomssvaghet, sjuklighet eller

annan därmed jämförlig orsak ur

stånd att själv omhänderhava honom

tillkommande folkpension, må pensionsstyrelsen

ock förordna, att folk
-

(Föreslagen lydelse:)

2 mom. Finnes grundad anledning

antaga att folkpension bör indragas

eller minskas, äger pensionsstyrelsen,

innan beslut därom i vederbörlig ordning

fattats, förordna att pensionen

tillsvidare icke skall utbetalas eller

ock att den tillsvidare skall utgå med

det minskade belopp, vartill förhållandena

må föranleda.

Vid utbetalning av pensionsbelopp,

avseende längre tid än en månad, må

avdragas vad den pensionsberättigade

eller hans make på grund av ändrad

beräkning av pensionen eller eljest

uppburit för mycket i pension.

På framställning av nykterhetsnämnd

äger pensionsstyrelsen förordna,

att folkpension till den som

är eller nyligen varit hemfallen åt

alkoholmissbruk skall utbetalas till

kommunal myndighet eller den pensionsberättigades

make eller annan

person att användas till den pensionsberättigades

eller hans familjs uppehälle.

Är pensionsberättigad till följd

av ålderdomssvaghet, sjuklighet eller

annan därmed jämförlig orsak ur

stånd att själv omhänderhava honom

tillkommande folkpension, må pensionsstyrelsen

ock förordna, att folk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

(Gällande lydelse:)

pensionen skall utbetalas till annan

än den pensionsberättigade.

Har visst såsom folkpension utgående

belopp ej lyfts före utgången

av året näst efter det, under vilket

beloppet förfallit till betalning, skall

beloppet vara förverkat.

4 mom. Angående sättet och tiden

för utbetalning av folkpension meddelar

i övrigt Konungen närmare bestämmelser.

(Föreslagen lydelse:)

pensionen skall utbetalas till annan

än den pensionsberättigade.

Har visst såsom folkpension utgående

belopp ej lyfts före utgången av

året näs# efter det, under vilket beloppet

förfallit till betalning, skall beloppet

vara förverkat.

3 mom. Angående sättet och tiden

för utbetalning av folkpension meddelar

i övrigt Konungen närmare bestämmelser.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling, därvid

dock skall iakttagas följande:

1. Indextillägg avseende tiden den

1 januari 1951—den 30 april 1951

skall beräknas på grundval av det

pensionspristal, som fastställes i april

1951.

2. Indextillägg avseende tiden den

1 januari 1951—den 30 juni 1951

skall utbetalas å tid, som Konungen

bestämmer. Beträffande sådant indextillägg

skall i övrigt gälla vad som är

stadgat i 38 § 2 mom. lagen om folkpensionering

enligt detta lagrums hittillsvarande

lydelse.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

9

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 531) om bidrag till

änkor och änklingar med barn.

Härigenom förordnas, att lagen den 26 juli 1947 om bidrag till änkor

och änklingar med barn1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Har änka-----— -— nedan stadgas.

Rätt till — — —------till bidrag.

Bidraget utgår med belopp motsvarande

änkepension och bostadstillägg

enligt lagen om folkpensionering. Utgår

indextillägg å änkepension, skall

motsvarande tillägg utgå å bidrag enligt

denna lag. Kommun äger besluta,

att till bidragsberättigad som är mantalsskriven

inom kommunen därjämte

skall utgå särskilt bostadstillägg

i enlighet med de grunder som kommunen

har att bestämma. Beträffande

bidraget skall i övrigt i tillämpliga

delar gälla vad i lagen om folkpensionering

stadgas om änkepension, bostadstillägg

och särskilt bostadstilllägg.

Vid tillämpning av 14 § 1 mom.

skall såsom inkomst ej räknas bidrag

enligt denna lag.

Vårdnadshavare, som----

Vid tillämpningen —---- ---

Bidraget utgår med belopp motsvarande

änkepension och bostadstillägg

enligt lagen om folkpensionering. Bär

änkepension förhöjts genom indextillägg,

skall motsvarande ökning ske

av bidrag enligt denna lag. Kommun

äger besluta, att till bidragsberättigad,

som är mantalsskriven inom

kommunen därjämte skall utgå särskilt

bostadstillägg i enlighet med de

grunder som kommunen har att bestämma.

Beträffande bidraget skall i

övrigt i tillämpliga delar gälla vad i

lagen om folkpensionering stadgas

om änkepension, bostadstillägg och

särskilt bostadstillägg. Vid tillämpning

av 14 § 1 mom. skall såsom inkomst

ej räknas bidrag enligt denna

lag.

— med vårdnadshavare!.

mellan makarna.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling, därvid

dock vad som är stadgat i övergångsbestämmelserna

till lagen denna dag

(nr ) angående ändring i lagen

om folkpensionering skall äga motsvarande

tillämpning.

1 Senaste lydelse se SI’S 1950: 2G5.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398) om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 30 juni 1947 om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen'' skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

1 §•

Kommun skall —----fastställda grunder.

Därest indextillägg utgår å tillläggspensioner

och änkepensioner,

skall vad i första stycket stadgats om

kommuns skyldighet att bidraga till

kostnaderna för dylika pensioner

avse även indextillägg därå.

Därest tilläggspensioner och änkepensioner

förhöjts genom indextilllågg,

skall vad i första stycket stadgats

om kommuns skyldighet att bidraga

till kostnaderna för dylika pensioner

avse även indextillägg därå.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling. 1

1 Senaste lydelse se SFS 1950: 266.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

11

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga om ändrad ordning

för utbetalning av indextillägg å folkpensioner in. m.

Föredraganden anför.

Vid 1950 års riksdag beslöts att folkpensionerna skulle indexregleras.

Enligt det system för indexregleringen, varom statsmakterna då enade sig,

skall indextillägget utbetalas en gång om året. Anledning synes föreligga

att övergå till en ordning med månatliga utbetalningar av indextillägget.

Jag anhåller att få upptaga denna fråga till behandling och vill då först

redogöra för huvudgrunderna i den nuvarande folkpensioneringen.

Folkpensioneringens huvudgrunder.

Lagen den 29 juni 19i6 om folkpensionering (nr 431; ändr. 221/1947,

527/1947, 732/1948 och 264/1950), som trädde i kraft den 1 januari 1948,

skiljer på ålderspension, invalidpension, sjukbidrag och änkepension. Ålderspensionen

utgår efter uppnådda 67 år; övriga pensionsförmåner utgå i

förekommande fall före fyllda 67 år. Till nämnda huvudformer av folkpension

kunna komma vissa tillägg, vilka också äro att anse såsom folkpension.

Sådana tillägg äro bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, hustrutillägg,

blindtillägg och indextillägg.

Den allmänna ålderspensionen utgör för år räknat för gift

pensionsberättigad, vars make jämväl åtnjuter folkpension eller till vars

hustru utgår hustrutillägg, 800 kronor samt för annan pensionsberättigad

1 000 kronor (4 § 1 inom.). Makar, som båda fyllt 67 år, erhålla sålunda

sammanlagt 1 600 kronor, medan den ogifte i samma ålder uppbär 1 000

kronor. Dessa förmåner utgå oberoende av inkomst och förmögenhet.

Invalidpension utgår till den som på grund av kropps- eller sinnessjukdom,

sinnesslöhet, vanförhet eller annat lyte är ur stånd att försörja sig

genom sådant arbete, som motsvarar hans krafter och färdigheter, under

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 70 .

förutsättning att nedsättningen av arbetsförmågan kan anses varaktig. Den

som är blind skall städse anses lida av sådan nedsättning av arbetsförmågan

som nyss sagts (3 § 2 inom.). — Invaiidpensionen utgöres av grundpension

å 2U0 kronor om året oberoende av inkomst och förmögenhet ävensom

av tilläggspension å högst G00 kronor om året till gift och högst 800

kronor om året till ogift pensionsberättigad (4 § 2 inom.). Tilläggspensionen

är i sin helhet inkomstprövad. Den höjes med en tredjedel, dvs. till

högst 800 kronor, för gift person, vars make icke är pensionsberättigad och

ej erhåller hustrutillägg (9 g)- Invalidpensionens maximibelopp är detsamma

som beloppet av den allmänna ålderspensionen.

Sjukbidrag tillkommer den som oavbrutet under minst ett år lidit

av sådan nedsatt arbetsförmåga som — om nämnda nedsättning varit varaktig

—- berättigat till invalidpension. Såsom ytterligare förutsättning för

sjukbidrag gäller dock, att den nedsatta arbetsförmågan skall kunna antagas

bli bestående avsevärd tid (3 (j 3 inom.). 1 fråga om storlek in. m. överensstämmer

sjukbidraget med invalidpensionen (4 >3 2 inom. och 9 §).

Änkepension utgår till änka, som vid mannens frånfälle fyllt 55 år

och varit gift med honom minst 5 år, dock ej till änka som eljest åtnjuter

folkpension. Om änkan fyllt 55 år under sannna kalenderår som det, varunder

mannen avlidit, eller eljest särskilda skäl föranleda därtill, må änkepension

utgå oaktat 55-årsåldern uppnåtts först efter mannens frånfälle.

Hätten till änkepension upphör vid nytt gifte (3 § 4 inom.). Änkepensionen,

som är i sin helhet inkomstprövad, utgör högst (300 kronor om året (4 § 3

inom.). Visar det sig vid pensionsbeloppets bestämmande, att änkepensionen

skulle understiga 00 kronor om året, utgår ingen änkepension (12 §).

Till angivna huvudformer av folkpension kunna såsom nämnts komma

vissa tillägg i form av bostadstillägg, särskilda bostadstillägg, hustrutillägg,

blindtillägg och indextillägg.

Vad först bostadstilläggen angår så är riket med hänsyn till

bostads- och bränslekostnaderna indelat i fem bostadskostnadsgrupper. De

bostadstillägg, som högst kunna ifrågakomma, äro enligt 5 § följande:

*

Bostadskostnadsgrupp

I II III IV V

Kr. Kr. Kr Kr. Kr.

gift pensionsberättigad och änkepensionsberät
tigad

................................... 0 100 200 300 400

annan pensionsberättigad ................... 0 150 300 450 G00

I bostadskostnadsgrupp I, som omfattar en avsevärd del av landsbygden,

ifrågakommer sålunda icke bostadstillägg. Bostadskostnaderna ha här

avsetts skola täckas av den allmänna pensionen. De bostadstillägg, som utgå

i grupperna II—V, äro i enlighet härmed icke avsedda att täcka hela kostnaden

för bostad och bränsle utan endast de merutgifter för dessa ändamål,

som uppkomma i de ur bostadskostnadssynpunkt dyrare orterna.

Bostadstillägget är i sin helhet inkomstprövat. För gift person, vars make

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

13

varken är pensionsberättigad eller uppbär hustrutillägg, höjes bostadstilllägget

med hälften, med resultat att tilläggets högsta belopp i detta fall

kommer att överensstämma med maximibeloppet för en ogift person (9 §).

Utöver det bostadstillägg, för vilket hittills redogjorts, kan, där kommun

så beslutat, särskilt bostadstillägg utgå till person, som är mantalsskriven

inom kommunen. Kommunen bestämmer såväl de grunder, efter

vilka detta kommunala tillägg skall utgå, som storleken därav (6 §).

Hustrutillägg utgår till pensionsberättigad gift mans hustru, om

hon fyllt 60 år och makarna varit gifta minst fem år. Hustrutillägget utgöres

av tilläggspension och bostadstillägg med belopp, som hustrun skulle ha

erhållit i form av sådana förmåner, därest hon varit berättigad till invalidpension.

Hustrutillägget är alltså i sin helhet inkomstprövat och 200 kronor

lägre än det belopp hustrun skulle ha uppburit, om hon haft invalidpension.

Är mannen berättigad till ålderspension, utgår hustrutillägget endast

om det överstiger 200 kronor. Härvid är att märka, att mannens allmänna

ålderspension ökar från 800 kronor till 1 000 kronor, då hustrutilllägget

slutar utgå. När särskilda skäl föranleda därtill, kan hustrutillägg

utgå, oaktat hustrun ej fyllt 60 år (8 §).

Maximibeloppet av folkpensionen till en man och hustrutillägget till hans

hustru blir alltså 200 kronor lägre än den folkpension, som makarna skulle

ha uppburit, om de båda varit ålderspensionsberättigade.

Blindtillägg utgår — oavsett vederbörandes inkomst och förmögenhet

— med 700 kronor om året till den som blivit blind före fyllda 60 år

och ej jämlikt bestämmelserna om blindundervisning är skolplikt^ (11 §).

Blindtillägget intager såtillvida en särställning bland folkpensionsförmånerna,

att det i motsats till övriga förmåner beaktas vid inkomstprövningen.

Om inkomstprövad pensionsförmån utgår vid sidan av blindtillägg, verkar

detta alltså reducerande på förstnämnda förmån.

För reglerna om indextiilägg redogöres närmare i följande avsnitt.

1 det föregående har angivits att vissa folkpensionsförmåner äro till storleken

beroende av årsinkomsten. Med årsinkomst avses i detta sammanhang

den inkomst, som vederbörande skäligen kan antagas komma att åtnjuta

under den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas dock ej annan folkpension

än blindtillägg och ej heller allmänt barnbidrag eller understöd som

någon på grund av skyldskap eller svågerlag må vara föranledd att utgiva.

Inkomst i form av naturaförmån uppskattas efter särskilda regler. Vid uppskattning

av förmögenhets avkastning skall denna höjas med 10 procent

av det belopp, varmed förmögenheten må överstiga för gift pensionsberättigad

7 500 kronor och för annan pensionsberättigad 10 000 kronor. I fråga

om äkta makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften

av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas

utgöra hälften av makarnas sammanlagda förmögenhet (14 §).

De i lagen reglerade inkomstprövade förmånerna, nämligen änkepension,

tilläggspension och bostadstillägg samt det av sistnämnda båda förmåner

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

sammansatta hustrutillägget minskas med 50 procent av den pensionsberättigades

årsinkomst i vad den må överstiga för gift 300 kronor och för annan

400 kronor (i fråga om gift person alltså med 25 procent av makarnas sammanlagda

årsinkomst i vad den må överstiga 600 kronor). När bostadstillägg

utgår samtidigt med tilläggspension eller änkepension, minskas efter dessa

regler förmånernas sammanlagda belopp, och minskningen går proportionellt

ut över tilläggs- eller änkepensionen och bostadstillägget (7 §).

Gift pensionsberättigad, som före sextio års ålder blivit helt oförmögen

till arbete, må under vissa förutsättningar tillerkännas tilläggspension och

bostadstillägg med tillsammans högst 400 kronor om året (s. k. hjälplöshetstillägg)

utan hinder av avdragsreglerna för egen inkomst (10 §).

kådigt lagen den 26 juli 1047 om bidrag till änkor och änklingar med barn

(nr 531; ändr. 265/1950) äger änka eller änkling, som under sin vårdnad

har barn under tio år i äktenskapet med den avlidne maken eller annat barn

under tio år, vilket vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem,

under vissa förutsättningar rätt att av allmänna medel erhålla bidrag för

egen del (s. k. änke- eller änklingsbidrag). Rätt till bidrag föreligger icke,

om vårdnadshavaren åtnjuter folkpension. Ingår vårdnadshavaren nytt äktenskap,

upphör rätten till bidrag. Bidraget utgår med belopp motsvarande

änkepension — i förekommande fall ökat med indextillägg — jämte bostadstillägg

enligt bestämmelserna i lagen om folkpensionering. Kommun äger

besluta, att bidragsberättigad, som är mantalsskriven inom kommunen, skall

utfå även särskilt bostadstillägg. Beträffande bidraget gäller i övrigt i tilllämpliga

delar vad i lagen om folkpensionering stadgas om änkepension, bostadstillägg

och särskilt bostadstillägg.

Enligt lagen den 30 juni 1947 om kommunernas bidrag till kostnaderna

för folkpensioneringen (nr 398; ändr. 266/1950) skall kommun för varje

kalenderår bidraga till kostnaderna för folkpensionerna med dels viss andel,

motsvarande 3/20 procent för varje fullt tiotal skatteören per invånare i

kommunen (dvs. 1,5 procent för varje skattekrona per invånare), av kostnaden

för änkepensioner och tilläggspensioner jämte indextillägg därå ävensom

bostadstillägg och hustrutillägg, som under året utbetalats till inom

kommunen mantalsskrivna pensionsberättigade, dock högst hälften av

nämnda kostnad, dels ock hela kostnaden för särskilda bostadstillägg, som

under året utgått i enlighet med av kommunen fastställda grunder.

Vid bestämmandet av antalet skatteören per invånare i kommunen skall

hänsyn tagas till det antal skattekronor och skatteören, soin enligt konnnunalskattelagen

påförts de till kommunen skattskyldiga i taxeringslängden

för året med däri intill årets utgång införda ändringar eller gjorda tillägg,

samt till antalet invånare vid årets ingång.

Varje kommuns bidrag uträknas av pensionsstyrelsen. Därvid skall 1/12

av pensionsberättigad årligen tillkommande tilläggspension, änkepension, bostadstillägg

och särskilt bostadstillägg anses belöpa på varje månad.

Allmän ålderspension jämte indextillägg därå ävensom grundpension och

blindtillägg bekostas helt av staten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

15

Folkpensionerna utbetalas av pensionsstyrelsen. Angående utbetalningen

äro särskilda föreskrifter meddelade i kungörelsen den 20 juni 1947 angående

sättet och tiden för utbetalning av folkpensioner (nr 469; ändr. 267/

1950). Utbetalningen sker som regel medelst folkpensionsanvisningar, framställda

med hålkortsmaskiner, men i vissa fall över postgiro. Postgiroutbetalning

användes i huvudsak, när pension skall tillställas kommunal myndighet

eller vårdanstalt samt merendels vid utbetalning av det först till betalning

förfallande pensionsbeloppet. Folkpension, som ej består av indextillägg

eller enbart grundpension, utbetalas månadsvis, därvid pensionen

—- för att varje månad kunna utbetalas i helt antal kronor — anses belöpa

på december med ett högst 11 kronor högre belopp än på envar av årets

övriga månader. Indextillägg utbetalas årsvis samtidigt med pensionen för

november månad. Utgöres invalidpension eller sjukbidrag av enbart grundpension,

utbetalas pensionen i stort sett kvartalsvis under varje kvartals

sista månad.

Änke- och änklingsbidrag utbetalas från pensionsstyrelsen genom postgiro

enligt föreskrift i kungörelsen den 26 september 1947 (nr 769) angående

sättet och tiden för utbetalning av särskilda barnbidrag samt bidrag

till änkor och änklingar med barn.

Indexregleringen av folkpensionerna.

Den indexreglering av folkpensionerna, som genomfördes vid 1950 års

riksdag —• och varigenom folkpensionärerna avses skola erhålla full kompensation

för den levnadskostnadsstegring, som inträffat efter juni 1946, då

folkpensioneringslagen antogs -— bygger på ett av särskilt tillkallade sakkunniga,

de sakkunniga för indexreglerade folkpensioner, i februari 1949

avgivet betänkande i ämnet (SOU 1949: 7). Dessa sakkunniga utgingo från

att folkpensionerna skulle anknytas till en särskild index avseende folkpensionärernas

levnadskostnader och diskuterade från denna utgångspunkt hur

en sådan index borde konstrueras. Härvid avvisade de sakkunniga tanken

på att upprätta en särskild indexserie för envar av folkpensioneringens fem

bostadskostnadsgrupper. Enligt de sakkunnigas mening borde man i stället

ha en för hela riket enhetlig folkpensionärsindex, konstruerad såsom en

allmän levnadskostnadsindex med antagandet att bostads- och bränslepostens

andel i pensionärsbudgeten vore densamma i de olika bostadskostnadsgrupperna.

I denna index skulle enligt de sakkunnigas förslag folkpensionärernas

levnadskostnader i juni 1946 betecknas med talet 100. Den första

indexförhöjningen skulle automatiskt utlösas av indextalet 105, nästa höjning

av indextalet 110 osv. Vid nedgång av index skulle motsvarande regler

gälla. Om indextalet uppgått till 110 men därefter sjönk, skulle tillägget

således icke sänkas förrän talet 105 uppnåtts.

Enligt vad de sakkunniga framhöllo kan man välja två principiellt olika

metoder, när det gäller att bestämma indexförhöjningens storlek. Den ena

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

metoden innebär, att tillägget utgår med belopp, som står i proportion till

pensionens storlek i varje särskilt fall. Enligt den andra metoden erhålla

pensionstagare, som tillhöra en och sannna grupp, lika stort tillägg vare sig

pensionen utgår med oavkortat eller ett i förhållande till vederbörandes egen

inkomst reducerat belopp. Resultatet av de båda metoderna blir olika, endast

i fråga om folkpensionärer, som ha reducerade folkpensioner. För dessa pensionstagare

medför den proportionella metoden, att tillägget sjunker kontinuerligt

allt eftersom den egna inkomsten stiger för att omärkligt försvinna

då inkomstgränsen uppnås, medan den andra metoden leder till att alla,

som ha någon om än aldrig så liten inkomstprövad förmån, få lika stora

tillägg som de vilka åtnjuta oavkortade förmåner.

De sakkunniga funno den proportionella metoden vara förenad med den

olägenheten att avdragsfaktorn — d. v. s. det procenttal, varmed den egna inkomsten

reducerar den inkomstprövade förmånen — stegras i takt med dyrtidstilläggets

höjning. Denna metod ansågs därför ej böra komma till användning

vid en indexreglering av folkpensionerna. I enlighet härmed förordades

i stället, att indextillägg skulle utgå med lika stora belopp till alla folkpensionärer

i en och samma grupp och tilläggets storlek således göras oberoende

av frågan, huruvida inkomstprövad förmån utgick med oavkortat

eller reducerat belopp. I samband härmed uttalade de sakkunniga, att indextillägget

icke borde ha karaktären av ett fristående tillägg utan utformas

som en förhöjning av själva folkpensionen. Härigenom vann man den

fördelen, att pensionär med inkomstprövad pension och inkomst i närheten

av den gräns, där inkomstprövad pension upphörde, ej till följd av en obetydlig

ökning av den egna inkomsten utsattes för risken att få sina totala inkomster

minskade. En inkomstprövad pensionsförmåns höjning på grund

av förhöjt indextal fick vidare den konsekvensen, att ett antal folkpensionärer,

som förut på grund av sin inkomst varit uteslutna från rätt till förmånen

i fråga, blevo berättigade till densamma med belopp motsvarande indexförhöjningen

eller del därav.

Enligt de sakkunnigas mening borde indextillägg utgå till alla ålderspensionärer,

oavsett huruvida de åtnjuta bostadstillägg eller icke, samt dessutom

till alla övriga folkpensionärer, som ha någon form av inkomstprövad förmån.

Däremot borde de återstående kategorierna, d. v. s. de som ha enbart

grundpension eller denna förmån i kombination med blindtillägg, undantagas

från rätten till indextillägg. De folkpensionärer, till vilka indextillägg

föreslogs skola utgå, uppdelades av de sakkunniga i två grupper, gifta och

ogifta pensionstagare, därvid till gruppen gifta pensionstagare hänfördes änkepensionärerna.

De sakkunniga föreslogo, att indextilläggen för var och en

av dessa båda grupper skulle vara enhetliga i hela riket samt att de högsta

pensionsbeloppen i bostadskostnadsgrupp III — för gift pensionsberättigad

1 000 kronor och för ogift 1 300 kronor — skulle läggas till grund för beräkningen.

Jämlikt de beräkningsmetoder, som sålunda förordades av de sakkunniga,

skulle den första pensionshöjningen — som enligt vad förut anförts

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

17

skulle utlösas av indextalet 105 — utgöra för gift pensionstagare och änkepensionär

fem procent å 1 000 kronor, d. v. s. 50 kronor, och för ogift pensionstagare

fem procent å 1 300, d. v. s. 65 kronor. För undvikande av alltför

stora administrativa svårigheter föreslogo emellertid de sakkunniga, att

förhöjningarna skulle avrundas till närmaste med 12 jämnt delbara belopp,

så att de kunde utbetalas med helt antal kronor i månaden och med samma

månadsbelopp hela året, d. v. s. till 48 resp. 60 kronor eller, uttryckt i månadsbelopp,

4 resp. 5 kronor för varje höjning av pensionsindextalet med

fem enheter.

Indextalet borde enligt de sakkunnigas mening fastställas senast den 20

i varje kvartals första månad och lända till efterrättelse fr. o. m. nästa

månad.

I fråga om utbetalningen av indextilläggen förordade de sakkunniga att

tilläggen utbetalades månadsvis medelst samma postanvisning som pensionen

i övrigt. För att nu angivna system skulle kunna genomföras var det

enligt de sakkunnigas mening av tekniska skäl nödvändigt, att all utbetalning

skedde månadsvis med samma antal kronor varje gång. Detta förutsatte

i sin tur, att icke blott indextilläggen utan även pensionernas grundbelopp

avrundades till belopp, som äro jämnt delbara med 12. De sakkunniga

föreslogo därför, att pensionernas grundbelopp, där så erfordrades,

avrundades uppåt till närmast högre med 12 jämnt delbara krontal.

Slutligen må nämnas, att en av de sakkunniga fann påkallat att bestämmelserna

om automatisk kompensation begränsades till att gälla en högsta

levnadskostnadsstegring av 20 procent. Om index skulle stiga däröver, borde

det enligt hans mening ankomma på statsmakterna att ta upp frågan

om dyrtidstilläggets beräkning till ny prövning.

1 den proposition (nr 109), varigenom förslaget till indexreglering

av folkpensionerna förelädes riksdagen, förordades en lösning av frågan

efter i viss mån andra riktlinjer än dem som uppdragits av de sakkunniga.

Sålunda frångicks i propositionen tanken på en särskild indexberäkning

för folkpensionärerna. Folkpensionerna ansågos i stället böra anknytas till

socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex, på vilken en särskild pristalsserie

för folkpensionärerna föreslogs uppbyggd med utgångspunkt från

levnadskostnadernas storlek i juni 1946.

I fråga om de indexintervall, som skulle utlösa indextillägg, anslöt sig

propositionen till sakkunnigförslaget — indextilläggen skulle alltså utlösas

med femtalsintervall, d. v. s. vid pensionspristalen 105, 110, 115 o. s. v. —

och i överensstämmelse med sakkunnigförslaget förordades vidare, att indextilläggen

skulle utgå icke efter den proportionella metoden utan med

fixa belopp. Med det utbetalningssystem, som valdes i propositionen, var det

emellertid icke möjligt att, såsom de sakkunniga tänkt sig, utforma indextilläggen

som en förhöjning av själva pensionen; tilläggen måste i stället

givas karaktär av en helt fristående förmån.

2 Diliang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 70.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Det utbetalningssystem, som föroi-dades i propositionen, innebar, att pensionernas

grundbelopp skulle utbetalas enligt samma regler som tidigare,

d. v. s. i regel en gång i månaden, men att indextilläggen — i överensstämmelse

med vad som gällt rörande de provisoriska dyrtidstilläggen å folkpensionerna

för år 1948 och 1949 — skulle utbetalas endast en gång om

året. Hela utbetainingsverksamheten föreslogs förlagd till pensionsstyrelsen,

vilket innebar en nyhet i förhållande till vad som gällt för åren 1948 och

1949, då styrelsen endast handhaft utbetalningen av pensionernas grundbelopp

och de provisoriska dyrtidstilläggen utbetalats av de lokala pensionsnämnderna.

Rörande de frågor, som sammanhänga med utbetalningssystemet, anförde

jag i egenskap av föredragande departementschef -säd ärendets behandling i

statsrådet bl. a. följande:

Såsom redan förut anförts ha de provisoriska dyrtidstilläggen å folkpensionerna

utbetalats endast en gång om året. Denna anordning synes ha uppskattats

av folkpensionärerna, för vilka det framstått såsom mera förmånligt

att på en gång få ett samlat pensionstillskott än att få en i och för sig

tämligen ringa ökning av pensionens månadsbelopp. Enligt min mening är

denna fördel påtaglig. Även en annan omständighet talar för att behålla det

nuvarande systemet härvidlag. Man behöver nämligen i så fall icke jämka

på vare sig pensionernas grundbelopp eller storleken av de årliga indextilllägg,

som erhållas om rent matematiska beräkningsgrunder tillämpas. Att

enbart av tekniska skäl företaga dylika jämkningar synes mig f. ö. mindre

tilltalande. Å andra sidan är ett system med månadsutbetalning av pensionernas

grundbelopp och årsutbetalning av indextilläggen förenat med vissa

konsekvenser, som icke här böra förbigås. Med ett dylikt system synes det

nämligen ej möjligt att, såsom de sakkunniga tänkt sig, inom folkpensioneringslagens

ram göra själva pensionsbeloppen rörliga i förhållande till en

index, utan indextillägget måste konstrueras såsom en från pensionen fristående

förmån. Vidare måste rätten till indextillägg, för att systemet skall

kunna fungera, göras beroende av huruvida folkpension utgår för den månad,

då utbetalningen av tillägget skall äga rum, och tilläggets storlek måste

vidare bestämmas med hänsyn till de pensionsförmåner, som utgå under utbetalningsmånaden.

Det utbetalningssvstem, som tillämpats för de provisoriska

dyrtidstilläggen, har emellertid också varit förbundet med nu berörda

konsekvenser, och några särskilda olägenheter därav synas icke ha framträtt.

Jag anser därför, att indextilläggen böra utbetalas en gång om året.

Liksom förut synes utbetalningen lämpligen kunna ske under november

månad. Enligt vad jag inhämtat från pensionsstyrelsen föreligga icke några

praktiska svårigheter härför; utbetalningen kan utan större besvär ske medelst

samma postanvisning som pensionen för november.

Om den av mig förordade ordningen för utbetalning av indextilläggen

genomföres, saknas anledning att fastställa pensionspristalet mer än en

gång om året. Enligt min mening bör detta ske i så nära anslutning till utbetalningen

som möjligt. Enligt uppgift från pensionsstyrelsen skulle den

förberedelsetid, som erfordras för en utbetalning i november, bli för kort,

därest pristalet fastställdes på grundval av levnadskostnaderna under

tredje kvartalet. Pristalet bör därför fastställas i juli månad efter levnadskostnaderna

under årets andra kvartal.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

19

I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag föreslogs i propositionen,

att personer med enbart grundpension eller denna förmån i kombination

med blindtillägg skulle uteslutas från rätt till indextillägg men att sådant

tillägg skulle utgå till alla övriga kategorier av folkpensionärer. De sakkunnigas

förslag till indelning av tilläggsberättigade folkpensionärer i två grupper

frångicks däremot i propositionen såtillvida, att änkepensionärerna och

hustrutilläggsberättigade hustrur ansågos böra bilda en särskild grupp. Vidare

ansågos bostadstilläggen böra lämnas helt utanför indexregleringen och

indextilläggen beräknas å de högsta pensionsbelopp, som utgå i bostadskostnadsgrupp

I, d. v. s. å 1 000 kronor för ensamstående ålderspensionär,

invalidpensionär och sjukbidragsberättigad, 800 kronor för gift pensionstagare,

som tillhör någon av de nu nämnda kategorierna och vars make

åtnjuter folkpension eller till vars hustru utgår hustrutillägg, samt 600 kronor

för änkepensionär och den som uppbär hustrutillägg. Enär pensionstagare

med enbart grundpension eller denna förmån i förening med blindtilllägg

såsom nyss anförts skulle uteslutas från rätt till indextillägg, föreslogs

dock, att gift pensionstagare, vars make icke åtnjuter annan folkpension

än grundpension eller sådan pension jämte blindtillägg, skulle erhålla

lika stort indextillägg som ensamstående pensionstagare.

I enlighet med det anförda föreslogs i propositionen, att indextillägg skulle

utgå å allmän ålderspension, tilläggspension och änkepension samt tilläggets

storlek för år räknat bestämmas till följande belopp för varje hel mångfald

av fem, varmed pensionspristalet överstiger 100, nämligen 30 kronor

för änkepensionsberättigad och för hustru, som uppbär hustrutillägg, 40

kronor för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension eller

tilläggspension eller vars hustru uppbär hustrutillägg, samt 50 kronor för

annan pensionsberättigad. Vidare föreslogs att indextillägg skulle utgå till

dem som uppbära änke- eller änklingsbidrag enligt samma grunder som

föreslagits för änkepensionärer.

Någon begränsning av den automatiska dyrtidskompensationen föreslogs

icke i propositionen. Med anledning av de yrkanden, som framställts i detta

hänseende, uttalades emellertid, att indexsystemet naturligen kunde behöva

omprövas vid väsentligt ändrade förhållanden. Att redan från början fastslå,

när en sådan omprövning borde ske, ansågs icke vara av behovet påkallat.

I samband med riksdagsbehand lingen av propositionen väcktes

ett flertal motioner i ärendet. Bl. a. föreslogs i de lika lydande motionerna

1:420 och 11:507, att indexförhöjningen skulle utbetalas månadsvis och

pensionspristalet fastställas kvartalsvis. I motionerna föreslogs i anslutning

härtill att indexförhöjningen skulle utgå med resp. 3, 4 och 5 kronor per

månad i stället för resp. 30, 40 och 50 kronor för år samt att indexförhöjningen

skulle lagtekniskt utformas såsom en del av ifrågavarande pensionsförmån

och icke såsom ett tillägg till denna.

Sammansatta stats- och andra lagutskottet, som behandlade propositionen

och motionerna, anförde i sitt utlåtande nr 1 bl. a. följande:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Iiungl. Maj:ts proposition nr 70.

Vid en indexreglering av folkpensionerna uppkomma naturligen flera

svårbedömbara spörsmål. Det genom propositionen framlagda förslaget till

frågans lösning finner utskottet visserligen icke vara helt fritt från invändningar

men dock av beskaffenhet att i möjligaste mån tillgodose olika synpunkter

och önskemål. De erinringar, som främst kunna göras mot förslaget,

avse förslagets verkningar vid en mera avsevärd stegring av levnadskostnaderna.

Skulle en dylik stegring inträda, kunna då föreliggande förhållanden

givetvis påkalla, att hela systemet för indexregleringen bliver

föremål för en omprövning. Att redan nu fastslå när en sådan omprövning

bör ske, synes emellertid, såsom departementschefen uttalat, icke vara av

behovet påkallat. Utskottet tillstyrker därför, att indexregleringen av folkpensionerna

utformas efter de principer, som föreslås i propositionen.

I fråga om utbetalningssystemet och därmed sammanhängande spörsmål

anförde utskottet.

Enighet torde i stort sett råda därom, att utbetalningen av folkpensionerna

ävensom indextilläggen tills vidare bör ske centralt genom pensionsstyrelsens

försorg. För att pensionerna och indextilläggen därvid skola

kunna utbetalas månadsvis torde det — åtminstone med pensionsstyrelsens

nuvarande resurser —- av tekniska skäl vara nödvändigt, att den årliga

pensionen inklusive indextillägg därå alltid uppgår till belopp, som är

jämnt delbart med 12. Till följd härav torde bliva erforderligt — förutom

att avpassa det årliga indextillägget till ett med 12 jämnt delbart belopp

-— att jämväl avrunda pensionernas grundbelopp till belopp, som äro

jämnt delbara med 12. Såsom departementschefen uttalat, synes det mindre

tilltalande att enbart av tekniska skäl behöva företaga dylika jämkningar.

Vidare skulle jämkningarna komma att medföra avsevärda kostnadsökningar.

Beträffande avrundningen av själva pensionsbeloppen ha de sakkunniga

föreslagit, att avrundningen alltid skulle ske uppåt, och de sakkunniga

ha preliminärt uppskattat kostnaderna därför till mellan 4,5 och

5 milj. kronor om året. Vidare torde en avpassning av indextillägget till

respektive 3, 4 och 5 kronor i månaden jämfört med de i propositionen föreslagna

årsbeloppen medföra en kostnadsökning av omkring 7,3 milj. kronor.

I motionerna 1:420 och 11:507 sägs, att avrundningen av själva pensionsbeloppen

visserligen är önskvärd men bör kunna anstå till ett finansiellt

gynnsammare läge. Som av det ovan anförda framgår torde detta emellertid

— i varje fall om pensionspristalet skall fastställas kvartalsvis — av olika

skäl icke för närvarande låta sig göra, därest man stannar för ett centraliserat

utbetalningssystem.

Till stöd för förslaget att indextillägget skall utbetalas årsvis har departementschefen

åberopat bland annat, att de provisoriska dyrtidstilläggen utbetalats

endast en gång om året, och att denna anordning syntes ha uppskattats

av folkpensionärerna, för vilka det framstått såsom mera förmånligt

att på en gång få ett samlat pensionstillskott än att få en i och för sig

tämligen ringa ökning av pensionens månadsbelopp. Departementschefen

har funnit denna fördel påtaglig. Jämväl utskottet hyser den uppfattningen,

att folkpensionärerna önska, att det nuvarande systemet med årlig utbetalning

bibehålies.

Såsom i propositionen närmare redovisats och i motionerna påtalats är

ett system med årlig utbetalning av indextillägget förenat med vissa uppenbara

nackdelar. Sålunda kan vid bedömandet av frågan, huruvida rätt till

indextillägg föreligger, avseende fästas endast vid förhållandena under den

månad, dä tillägget skall utbetalas. Vidare blir det då ej heller möjligt att,

såsom i motionerna I: 420 och II: 507 påyrkats, låta indexförhöjningen lag
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

21

tekniskt utgöra en del av ifrågavarande pensionsförmån, utan tillägget

måste utformas såsom en fristående förmån med de konsekvenser detta kan

medföra. Såväl sistnämnda erinran mot en årlig utbetalning av indextilllägget

som i huvudsak övriga däremot anförda skäl synas dock kunna få

mera allvarliga verkningar först om index undergår en avsevärd stegring.

Efter övervägande av de olika omständigheter, som påverka frågans bedömning,

har utskottet stannat för att biträda Kungl. Maj :ts förslag även

i denna del.

Därest indextillägget skall utbetalas endast en gång om året finnes uppenbarligen

ej anledning att fastställa pensionspristalet mer än en gång

om året.

Ej heller i övrigt fann utskottet anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag, och utskottet förordade därför, att detta skulle vinna riksdagens

bifall.

Utskottets utlåtande godkändes av riksdagen (skr. nr 291).

Sammanfattningsvis innebär alltså den nuvarande indexregleringen av

folkpensionerna — varom huvudbestämmelserna återfinnas under 11 a § och

38 § lagen om folkpensionering enligt den lydelse dessa paragrafer ha jämlikt

lag den 2 juni 1950 (nr 264) — följande.

Indextillägg utgår å allmän ålderspension, tilläggspension och änkepension

i den mån så föranledes av den levnadskostnadsökning, som må föreligga

i jämförelse med levnadskostnaderna i juni 1946.

Enligt de grunder, som angivas i kungörelsen den 16 juni 1950 (nr 391)

angående grunderna för beräkning av pensionspristalet, skall socialstyrelsen

varje år verkställa beräkning av förhållandet mellan de allmänna levnadskostnaderna

under årets andra kvartal och levnadskostnaderna i juni

1946. På grundval härav fastställer Kungl. Maj :t senast den 20 juli varje år

det procenttal (pensionspristalet), som utmärker angivna förhållande. Sålunda

fastställt pensionspristal skall gälla för hela det år, varunder det fastställts.

För varje hel mångfald av fem, varmed pensionspristalet överstiger 100,

utgår indextillägg för år räknat med 30 kronor för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär hustrutillägg, 40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension eller tilläggspension eller vars

hustru uppbär hustrutillägg, samt 50 kronor för annan pensionsberättigad.

Om pensionspristalet stigit med hel mångfald av fem men därefter nedgår,

skall indextillägg utgå enligt oförändrade grunder, så länge pensionspristalet

överstiger närmast lägre hela mångfald av fem.

Personer, som åtnjuta bidrag enligt lagen om bidrag till änkor och änklingar

med barn, äga rätt till indextillägg enligt samma grunder som fastställts

för änkepensionärer.

Indextillägg utbetalas årsvis av pensionsstyrelsen i samband med att pensionen

för november månad utbetalas. Vid bedömande huruvida rätt till

indextillägg föreligger skall avseende fästas endast vid förhållandena under

den månad då tillägget utbetalas. Tillägget utgår med oavkortat belopp oavsett

om folkpension eljest utgått för hela året.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 70.

I fråga om kostnaderna för indextilläggen gäller att kostnaderna för indextillägg

å allmän ålderspension bäras av staten, medan kostnaderna för

indextilläggen i övrigt fördelas mellan staten och kommunerna enligt de

grunder, som stadgas i lagen om kommunernas bidrag till folkpensioneringen.

Pensionspristalet för år 1950 fastställdes genom kungörelse den 14 juli

1950 (nr 471) till 108. I enlighet härmed utbetalades i november 1950 indextillägg

å resp. 30, 40 och 50 kronor.

Vissa framställningar i ärendet.

I skrivelse den 6 november 1950 till chefen för socialdepartementet har

Sveriges folkpensionärers riksorganisation anfört bl. a. följande. Den nuvarande

indexregleringen av folkpensionerna gåve anledning till bekymmer

särskilt med hänsyn till de prishöjningar och den levnadskostnadsstegring

som vore att förvänta under år 1951. De sakkunniga för indexreglerade folkpensioner

hade föreslagit, att pensionspristalet skulle fastställas för varje

kvartal och att indextilläggen skulle utbetalas månadsvis. När indexregleringen

antagits av statsmakterna hade uttalats, att en utbetalning en gång

om året av indextilläggen framstått som mera förmånligt för folkpensionärerna.

Detta skulle också alltjämt vara fallet, om man icke behövde räkna

med avsevärda levnadskostnadsökningar. Först i början av tredje kvartalet

1951 komme ett pensionspristal att fastställas för utbetalning av 1951

års tillägg framemot jul. Att landets folkpensionärer skulle kunna bära denna

ytterligare standardsänkning syntes vara omöjligt. Av den som levde

på existensminimum kunde man icke rimligtvis begära, att han skulle »förskottera»

de medel, som gjorde det möjligt att leva vidare för att erhålla

kompensation efter ett år. Åtgärder borde därför utan dröjsmål vidtagas för

att tillförsäkra folkpensionärerna snabb kompensation för levnadskostnadsökningarna.

Så kunde icke ske förrän pensionspristalet fastställdes kvartalsvis

och indextilläggen utbetalades månadsvis.

Liknande framställningar hava inkommit från ett flertal lokala folkpensionärsorganisationer

inom olika delar av landet ävensom från Svenska

byggnadsarbetareförbundets avdelning nr 49 i Göteborg.

Departementschefen.

Den indexreg^pring av folkpensionerna, som kom till stånd efter beslut

av 1950 års riksdag, syftar till att upprätthålla pensionsförmånernas realvärde

och vill således giva folkpensionärerna täckning för den levnadskostnadsökning,

som inträffat efter det folkpensioneringslagen antogs i juni

1946. Såsom indexregleringen utformats, bygger den på en för hela riket ge
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 70.

23

mensam index med anknytning till socialstyrelsens levnadskostnadsindex

men med en särskild pristalsserie för folkpensionärerna med utgångspunkt

från levnadskostnadernas storlek vid tiden för folkpensionsreformens

genomförande. Enligt det system för indexregleringen, varom statsmakterna

enade sig, skall socialstyrelsen för att utröna levnadskostnadsutvecklingen

för folkpensionärerna årligen beräkna förhållandet mellan de allmänna levnadskostnaderna

under årets andra kvartal och levnadskostnaderna i juni

1946. På grundval av dessa beräkningar har Kungl. Maj:t att senast den 20

juli varje år fastställa det pensionspristal, som skall gälla för året, d. v. s.

det tal som utvisar det procentuella förhållandet mellan de aktuella levnadskostnaderna

och levnadskostnaderna vid folkpensioneringslagens tillkomst.

Varje stegring av pensionspristalet med fem hela enheter utlöser automatiskt

indextillägg med fem procent å pensionernas i lagen angivna maximibelopp,

bortsett från bostadstillägg, eller närmare bestämt med 30 kronor

för änkepensionsberättigad eller för hustru, som uppbär hustrutillägg, med

40 kronor för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller vars hustru uppbär hustrutillägg, samt med 50

kronor för annan pensionsberättigad, med undantag dock för dem som ha

enbart grundpension eller sådan förmån i förening med blindtillägg, vilka

sistnämnda av särskilda skäl undantagits från indexregleringen. Till den

som uppbär änke- eller änklingsbidrag utgår indextillägg enligt samma

grunder som fastställts för änkepensionärerna. Till skillnad från övriga pensionsförmåner,

som i regel utbetalas månadsvis, utbetalas indextilläggen

endast en gång om året, nämligen i samband med folkpensionen för november.

För juni 1950 uppgick socialstyrelsens levnadskostnadsindex till 166,87,

motsvarande pensionspristalet 108. I enlighet härmed erhöllo folkpensionärerna

samtidigt med pensionen för november 1950 indextillägg för nämnda

år beräknat efter en kompensationsgrad av fem procent, d. v. s. med 30, 40

resp. 50 kronor, allt efter den pensionärskategori vederbörande tillhörde.

Redan när indexregleringen av folkpensionerna beslöts stod det klart,

att prisutvecklingen kunde komma att utveckla sig i sådan riktning att en

omprövning av det indexsystem, för vilket man stannat, bleve erforderlig.

För egen del framhöll jag sålunda, att det av mig förordade — och av

statsmakterna sedermera godkända — förslaget till indexreglering kunde

behöva omprövas vid väsentligt ändrade förhållanden. Sammansatta statsoch

andra lagutskottet uttalade sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 1 i enahanda riktning.

I samband med övergången till fria avtalsrörelser samt avvecklingen av

vissa subventioner ävensom anpassningen av den inhemska prisnivån till de

sedan Koreakrigets utbrott stegrade priserna utomlands ha levnadskostnaderna

i vårt land visat en stigande tendens. I september 1950 uppgick sålunda

socialstyrelsens levnadskostnadsindex till 167,67, motsvarande pensionspristalet

109. I december 1950 hade levnadskostnadsindex stigit till

171 ,33, vilket svarar mot pensionspristalet 111. Några senare officiella siffror

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

på prisutvecklingen föreligga visserligen ännu ej, men enligt vad jag under

hand inhämtat från socialstyrelsen — som utfört vissa beräkningar i syfte

att klargöra verkningarna av efter årsskiftet genomförda eller signalerade

prisförändringar — kan det redan i dagens läge förutses, att socialstyrelsens

levnadskostnadsindex för mars 1951 med all sannolikhet kommer att

uppgå till minst 176,52 eller det tal, som motsvarar pensionspristalet 115.

Uteslutet är ej heller att levnadskostnadsindex till följd av inträffade prisstegringar

kan komma att stiga ytterligare innan ny stabilitet uppnåtts.

Av de lämnade uppgifterna framgår, att det redan nu kan avgöras att

det pensionspristal, som enligt gällande lagstiftning skall fastställas i juli

innevarande år, kommer att uppgå till åtminstone 115. Indextilläggen till

de olika folkpensionärerna för år 1951 skulle i enlighet härmed komma att

utgöra minst 90, 120 resp. 150 kronor.

Det torde icke kunna förnekas, att det nuvarande systemet med utbetalning

av indextilläggen en gång om året har sina påtagliga fördelar, så länge

indextilläggen äro relativt små och prisnivån någorlunda fast. I det läge,

som rådde när reformen genomfördes, torde också bland folkpensionärerna

själva den uppfattningen ha varit allmän, att det vore förmånligare att få ut

hela indextillägget på en gång än en knappast märkbar höjning av pensionens

månadsbelopp. I dagens läge är situationen emellertid en annan. Uppmjukningen

av prisnivån och den härav föranledda ökningen av levnadskostnaderna,

som redan inträffat eller är att förvänta, är så betydande, att

avsevärda olägenheter skulle uppstå för folkpensionärerna därest de finge

vänta alltför länge på att erhålla dyrtidskompensation. Det gällande systemet,

som innebär att indextilläggen utbetalas först under slutet av året, är

under sådana omständigheter ej längre tillfredsställande. Redan nu torde

därför tiden vara inne för en förnyad prövning av frågan om indexregleringens

konstruktion och om en övergång till en ordning, som tillförsäkrar

folkpensionärerna snabbare kompensation för levnadskostnadsökningarna.

Till detta mitt ståndpunktstagande bidrager även, att pensionsstyrelsens

tekniska resurser med avseende å indextilläggens utbetalande numera äro

helt annorlunda än för bara ett år sedan. Såsom framgår av den redogörelse,

som lämnats över indexregleringens tillkomst, förordade de sakkunniga,

som hade att utreda frågan om indexreglering av folkpensionerna, ett system,

som innebar att pensionspristalet skulle fastställas kvartalsvis och

indextilläggen utbetalas månadsvis medelst samma postanvisning som pensionen

i övrigt. För att en sådan ordning skulle kunna genomföras, var det

med pensionsstyrelsens dåvarande maskinella resurser nödvändigt, att utbetalningen

skedde med samma antal kronor varje månad. Till följd härav

måste pensionernas årliga grundbelopp i förekommande fall avrundas till

belopp, jämnt delbara med 12, men dessutom måste indextilläggen avvägas

så, att även de blevo jämnt delbara med 12. Att enbart av tekniska skäl behöva

företaga dylika avrundningar —- jämkningar som skulle medföra avsevärda

kostnadsökningar — ansågs emellertid mindre tilltalande av såväl

Kungl. Maj :t som riksdagen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Av de undersökningar, som företagits i detta ärende, framgår, att några

jämkningar av det slag som nämnts i det föregående icke längre erfordras

för att indextilläggen skola kunna utbetalas månadsvis. Med sin nuvarande

tekniska utrustning är nämligen pensionsstyrelsen — utan att gällande ordning

för utbetalning av pensionernas grundbelopp på något sätt rubbas — i

stånd att medelst samma postanvisning som pensionen i övrigt utbetala

indextillägg, som i kronor räknat varierar från den ena månaden till den

andra. En förutsättning härför är dock, att den nuvarande indelningen av

folkpensionärerna i fyra grupper ■— nämligen sådana som icke ha rätt

till indextillägg samt de som få sådant tillägg med 30, 40 resp. 50 kronor

för varje höjning av pensionspristalet med fem enheter — bibehålies även

i fortsättningen samt att pensionsstyrelsen omkring en månad innan varje

utbetalning skall ske får kännedom om tilläggens belopp. Anmärkas må

härjämte, att pensionsstyrelsen nu liksom tidigare saknar möjlighet att utbetala

öretal.

Med hänsyn till det sålunda anförda anser jag det motiverat att nu övergå

till ett system med månadsutbetalning av indextilläggen. Om så sker, finnes

icke längre någon anledning att bibehålla den nuvarande regeln att pensionspristalet

skall fastställas endast en gång om året. I stället bör pensionspristalet

i överensstämmelse med vad som gäller för socialstyrelsens lev*

nadskostnadsindex fastställas fyra gånger om året på grundval av levnadskostnaderna

under varje kvartals sista månad samt -— med hänsyn till den

tid som i vissa fall kan åtgå innan ärendet prövas av Kungl. Maj :t — kungöras

senast den 22 påföljande månad. Härigenom vinnes den största möjliga

anpassningen av indextilläggen efter växlingarna i prisnivån. Fastställt

pensionspristal bör lända till efterrättelse fr. o. m. månaden efter den, då

pristalet kungjorts. Det pensionspristal, som fastställes i januari, bör alltså

gälla för februari, mars och april, det pensionspristal, som fastställes i april,

för maj, juni och juli o. s. v.

En övergång till ett system med månatliga utbetalningar synes böra föranleda

att även frågan om indextilläggets lagtekniska konstruktion prövas på

nytt. Enligt nu gällande bestämmelser har indextillägget karaktär av en

fristående pensionsförmån, som utgår med lika stort belopp till alla pensionstagare

inom var och en av de olika pensionärsgrupperna. En konsekvens

härav är, att den som på grund av sin egen inkomst endast har rätt

till en helt obetydlig inkomstprövad pension, erhåller oavkortat indextilllägg,

under det att den, vars inkomst nätt och jämnt utesluter från rätt till

dylik pension, även är utesluten från indextillägg. För pensionstagare med

egen inkomst i närheten av den gräns, som utesluter från rätt till inkomstprövad

pension, kan därför en relativt obetydlig ökning av den egna inkomsten

medföra en minskning av pensionstagarens totala inkomster, dvs. folkpensionen

med indextillägg samt den egna inkomsten. För att undanröja den

olägenhet, som sålunda är förknippad med fristående indextillägg, föreslogo

de sakkunniga, att tilläggen lagtekniskt sett skulle utformas som cn förhöjning

av själva folkpensionen, dvs. att pensionsbeloppen inom folkpensione
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 70.

ringslagens ram skulle göras rörliga i förhållande till index. Med det utbetalningssystem,

som statsmakterna valde, var detta icke möjligt. Genomföres

den av mig i det föregående förordade ordningen för utbetalning av indextilläggen,

föreligger emellertid icke längre något hinder härvidlag. Jag förordar

därför, att tilläggen i fortsättningen konstrueras som en höjning av

själva pensionsförmånerna och att det nu gällande systemet med fristående

tillägg frångås.

I detta sammanhang föreligger enligt min mening icke anledning att i övrigt

vidtaga någon ändring i gällande indexreglering av folkpensionerna. De

nuvarande reglerna att indextilläggen för varje stegring av pensionspristalet

med fem enheter skola utgå för år med JO, 40 resp. 50 kronor till

vederbörande pensionärskategori synas alltså böra bibehållas. Emellertid

kan det då i vissa lägen inträffa, att, sedan pensionspristalet fastställts

för viss tremånadersperiod, pristalet utlöser indexbelopp, som icke kan

uppdelas med lika stort helt krontal på varje månad; och pensionsstyrelsen

kan såsom förut nämnts endast utbetala hela krontal. Några särskilda

svårigheter torde härvidlag likväl ej uppstå. Sålunda stadgas i 12 §

folkpensioneringslagen, att folkpension, som för år ej uppgår till helt antal

kronor, skall avrundas till närmaste hela krontal. Genom att indextillägget

lagtekniskt blir del av vederbörande pensionsförmån blir angivna

regel tillämplig även å den förhöjda pensionen. Vidare bör erinras om att ej

heller pensionernas grundbelopp alltid äro jämnt delbara med 12, varför

i 38 § 1 mom. andra stycket folkpensioneringslagen upptagits en bestämmelse,

att folkpensionen må anses belöpa på december månad med högst

11 kronor högre belopp än på envar av årets övriga månader. Motsvarande

princip bör tillämpas i fråga om indextilläggen. Tilläggen torde alltså inom

resp. pensionärskategori få utbetalas med lika stort antal hela kronor i månaden

inom varje tremånadersperiod och överskjutande öretal anses belöpa

på december månad, därvid på grund av stadgandet i 12 § sistnämnda månad

avrundning till närmaste hela krontal i förekommande fall torde få

ske. Det högsta belopp, varmed indextillägget för december kan komma att

ökas, uppgår härigenom till 10 kronor. Av ifrågavarande utbetalningssystem

i förening med lagens metod att i fråga om rätten till indextillägg uppdela

folkpensionärerna i fyra olika kategorier följer, att vid decemberutbetalningen

varje pensionstagare erhåller indextillägg enligt de grunder, som

gälla för den kategori han då tillhör.

De ändringar i folkpensioneringslagen, som betingas av den här förordade

omläggningen av indexsystemet, ha inom socialdepartementet sammanfattats

i ett förslag till lag angående ändring i lagen om folkpensionering.

Utöver vad som framgår av det tidigare anförda må rörande förslagets innehåll

anföras följande.

''Till 4 § folkpensioneringslagen, som innehåller de grundläggande bestämmelserna

rörande bl. a. allmän ålderspension, tilläggspension och änkepension,

d. v. s. de indexreglerade pensionsförmånerna, har i departementsförslaget

fogats ett nytt moment — 4 mom. — som närmast motsvarar 11 a §

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

1 inom. i dess nu gällande lydelse och vari upptagits en bestämmelse, att

folkpension i form av allmän ålderspension, tilläggspension eller änkepension

förhöjes genom indextillägg under de förutsättningar och enligt de

grunder, som angivas i 11 a §. De valda ordalagen utmärka, att indextillägget

icke är en från folkpensionen i övrigt fristående förmån utan utgör del

av den förhöjda förmånen. Vidare har ett tillägg gjorts till 1 mom. i syfte

att utmärka, att den allmänna ålderspensionens nuvarande belopp hädanefter

kommer att bli minimibelopp, som kan höjas genom indextillägg.

I 7 § stadgas nu, att tilläggspension, änkepension och bostadstillägg på

visst sätt skola minskas med hänsyn till den pensionsberättigades årsinkomst

samt att minskningen skall ske proportionellt å de olika förmånerna.

Den i departementsförslaget förordade ändringen innebär, att den proportionella

minskningen skall ske med bortseende från det indextillägg, varmed

tilläggs- eller änkepensionen kan förhöjas, samt att minskningen i sista

hand skall gå ut över indextillägget. Ett utsträckande av principen om proportionell

minskning till att avse även indextillägget skulle nämligen, om

pensionen utgår med reducerat belopp på grund av den pensionsberättigades

inkomst, medföra, att höjning eller sänkning av indextillägget konnne att

förorsaka ändring även av den utgående inkomstprövade förmånen i övrigt,

ehuru den pensionsberättigades inkomst ej undergått någon förändring.

Enligt 8 § andra punkten i dess nuvarande lydelse utgöres hustrutillägg

av tilläggspension och bostadstillägg, uppgående till samma belopp som

hustrun skulle ha erhållit i form av sådana förmåner, därest hon varit berättigad

till invalidpension. Eftersom hustrutillägget såsom sådant enligt de

föreslagna nya reglerna skall kunna höjas genom indextillägg, bör vid bestämmande

av hustrutilläggets grundbelopp hänsyn icke tagas till det indextillägg,

varmed tilläggspensionen kan förhöjas. En jämkning av stadgandets

ordalydelse har därför företagits i departementsförslaget.

I sista punkten av 8 § föreskrives f. n„ att om mannen är berättigad till

ålderspension, hustrutillägg utgår endast om det överstiger 200 kronor. Bibehölles

detta stadgande oförändrat, kunde det i vissa inkomstlägen inträffa,

att beviljande av hustrutillägg medförde en minskning av makarnas

sammanlagda pensionsförmåner. Om t. ex. vid pensionspristalet 115 hustrutillägget

jämte indexförhöjning därav skulle uppgå till 205 kronor, konnne

mannens ålderspension att minskas med 230 kronor (från 1 000 kr. -f 3 X

50 kr. == 1 150 kr. till 800 kr. + 3 X 40 kr. = 020 kr.). Detsamma kan inträffa

om mannen uppbär tilläggspension. För att avhjälpa denna olägenhet

synes stadgandet böra ändras så, att hustrutillägg skall utgå först om det

överstiger det belopp, varmed mannens pension skall minskas, då hustrutillägg

beviljas, dvs. i det valda exemplet 230 kronor.

Enligt 0 § i dess nuvarande lydelse skola för gift pensionstagare, vars

make ej åtnjuter folkpension, om ej heller hustrutillägg utgår, tilläggspension

och bostadstillägg höjas, tilläggspensionen med eu tredjedel och bostadstillägget

med hälften. På motsvarande skäl, som åberopats till stöd

för den föreslagna ändringen av 8 § andra punkten, bör vid denna höjning

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

hänsyn icke tagas till indextillägg. Departementsförslaget har avfattats i

enlighet härmed. Dessutom har i förtydligande syfte angivits, att höjningen

skall ske först sedan tilläggspensionen och bostadstillägget i förekommande

fall minskats med hänsyn till den pensionsberättigades årsinkomst.

Jämlikt 10 § i dess nuvarande lydelse kunna hjälplösa invalidpensionseller

sjukbidragsberättigade gifta personer, vilka enligt vanliga avdragsregler

på grund av makarnas inkomst skulle vara uteslutna från annan pensionsförmån

än grundpension, i vissa fall erhålla tilläggspension och bostadstillägg

med högst 400 kronor om året (s. k. hjälplöshetstillägg). Dessa

personer erhålla f. n. indextillägg enligt samma grunder som andra pensionärer,

vilkas folkpension ej består av enbart grundpension, och böra givetvis

bibehållas vid denna förmån. Efter det nya systemet kommer emellertid

indextillägget att utgöra en del av själva hjälplöshetstillägget, och dettas

maximibelopp bör därför i lagtexten angivas till 400 kronor bortsett från

indextillägg.

It a § 1 mom. i departementsförslaget motsvarar 11 a § 2 mom. i den nu

gällande lagen. De ändringar som föreslås i detta moment äro helt och

hållet betingade av att pensionspristalet i fortsättningen skall fastställas

kvartalsvis. Härom torde jag få hänvisa till vad som anförts i det föregående.

I nuvarande 11 a § 3 mom. — vilket upptagits som 2 mom. i departementsförslaget

— ha företagits vissa jämkningar av formell natur.

I 33 § sista stycket stadgas f. n. att indextillägg utbetalas utan särskild

ansökan. Sedan indextillägget konstruerats som en förhöjning av vederbörande

pensionsförmån, erfordras icke längre detta stadgande.

I fråga om innebörden av de ändringar, som föreslås i 38 § 1 mom. tredje

stycket, får jag hänvisa till vad jag förut anfört. De bestämmelser, som

f. n. finnas upptagna i 38 § 1 mom. sista stycket och 2 mom. äro föranledda

av att indextillägget enligt gällande lagstiftning utbetalas årsvis. Dessa

bestämmelser ha därför uteslutits i departementsförslaget. Som en följd härav

ha de följande momenten i samma paragraf erhållit ändrad nummerbeteckning.

Med hänsyn till att folkpensionerna, såsom jag tidigare framhållit, snarast

möjligt böra anpassas till den rådande levnadskostnadsnivån, bör den

förordade omläggningen av indexregleringen genomföras så tidigt, att nytt

pensionspristal kan fastställas i april 1951 på grundval av levnadskostnaderna

under mars månad. Detta pensionspristal, som enligt de föreslagna

reglerna blir avgörande för indextilläggets storlek under tremånadersperioden

april—juli, synes böra gälla även för månaderna januari—april

1951.

Utbetalning av indextillägg enligt den nya ordningen synes böra ske första

gången i juli 1951. Det indextillägg, som belöper på första halvåret 1951,

torde däremot få utbetalas å tid, som Konungen bestämmer. Jag förutsätter

härvid, att utbetalningen sker i ett sammanhang så snart det är tekniskt

möjligt eller, såvitt nu kan bedömas, i maj. Vid denna utbetalning torde det

vara nödvändigt, att i övrigt tillämpa de nuvarande bestämmelserna i 38 §

2 mom. folkpensioneringslagen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 70.

29

I lagen om bidrag till änkor och änklingar med barn infördes förra året i

samband med indexregleringen av folkpensionerna ett stadgande, enligt vilket

indextillägg skall utgå å änke- eller änklingsbidrag enligt samma grunder

som å änkepension. Den metod med rörliga pensionsförmåner, som nu

förordats, medför att dessa bidrag automatiskt indexregleras på samma sätt

som änkepensionerna, och ifrågavarande stadgande skulle därför tänkas

kunna utgå. För att förebygga varje missförstånd torde det dock vara lämpligt

att lagen om bidrag till änkor och änklingar med barn förses med en

bestämmelse som direkt utsäger, att även dessa bidrag äro indexreglerade,

och stadgandet torde därför efter en formell omredigering böra bibehållas.

I enlighet härmed har inom socialdepartementet upprättats ett förslag till

lag angående ändring i lagen om bidrag till änkor och änklingar med barn.

Den omläggning av indexsystemet, varom nu är fråga, bör givetvis icke

föranleda någon ändring i de grunder, efter vilka kostnaderna för indextilläggen

fördelas mellan staten och kommunerna. Med hänsyn till den utformning

av indexsystemet, som föreslagits i det föregående, erfordras emellertid

en formell ändring i lagen om kommunernas bidrag till kostnaderna

för folkpensioneringen. Ändringen skulle kunna ske genom att 1 § andra

stycket, som tillkom förra året i samband med indexregleringen, upphävdes

helt, men för tydlighets skull synes stadgandet i stället böra omformuleras

så att det ansluter sig till det nya systemet. Även härom har inom socialdepartementet

upprättats ett förslag.

För budgetåret 1950/51 anvisades till Indextillägg å folkpensioner ett förslagsanslag

av 33 250 000 kronor samt till Särskilda barnbidrag till änkors

och invaliders barn m. m. ett förslagsanslag å 7 000 000 kronor, från vilket

sistnämnda anslag bestridas bl. a. kostnaderna för indextillägg å änke- eller

änklingsbidragen. Medelsbehovet beräknades därvid med utgångspunkt från

att indextillägg skulle utbetalas endast en gång under budgetåret och under

antagandet, att pensionspristalet icke komme att uppgå till 110. I november

1950 utbetalades i enlighet härmed indextillägg på grundval av det i juli

1950 fastställda pensionspristalet 108.

I det föregående har jag förordat, att under innevarande halvår nya indextillägg

utbetalas till folkpensionärerna samt till dem som uppbära änkeeller

änklingsbidrag. Av de upplysningar, som jag lämnat angående levnadskostnadsutvecklingen,

framgår, att dessa indextillägg torde komma att bestämmas

efter pensionspristalet 115. I enlighet härmed skulle de indexbelopp,

som jag föreslår skola utbetalas under första halvåret 1951 och vilka

alltså hänföra sig till tiden den 1 januari—den 30 juni 1951, uppgå till 45

kronor för änkepensionsberättigad eller den som uppbär änke- eller änklingsbidrag

eller för hustru, som uppbär hustrutillägg, 60 kronor för gift

pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension eller tilläggspension

eller vars hustru uppbär hustrutillägg, samt 75 kronor för annan som är berättigad

till indexförhöjning.

De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande indextillägg enligt folk
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 70.

pensioneringslagen kunna beräknas till omkring 55,8 milj. kronor, varav

omkring 4,8 milj. kronor falla på kommunerna och omkring 51 milj. kronor

på staten. Sistnämnda belopp torde få belasta det förslagsanslag, som för

budgetåret 1950/51 anvisats till Indextillägg å folkpensioner.

Kostnaden för de indextillägg å änke- eller änklingsbidragen, som föreslås

skola utbetalas under detta halvår, kunna uppskattas till omkring

135 000 kronor, varav kommunernas andel beräknas till omkring 50 000

kronor och statens andel till omkring 85 000 kronor. Statens kostnader härvidlag

torde få bestridas från det för budgetåret 1950/51 anvisade förslagsanslaget

till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln p. 88) har medelsbehovet

för indextilläggen å folkpensionerna beräknats under antagandet, att pensionspristalet

icke kommer att stiga till 115, och i enlighet härmed anslag

äskats med 68 milj. kronor. Med hänsyn till vad här förut anförts rörande

prisutvecklingen förefaller det numera ställt utom allt tvivel, att pensionspristalet

under nästkommande budgetår kommer att uppgå till minst 115.

Det till Indextillägg å folkpensioner för budgetåret 1951/52 äskade beloppet

av 68 000 000 kronor bör därför uppräknas med 34 000 000 kronor. Någon

uppräkning av anslaget till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

barn m. m. för budgetåret 1951/52 (femte huvudtiteln p. 91) torde däremot

ej böra företagas.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition

dels föreslå riksdagen att antaga inom socialdepartementet upprättade

förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering;
2)

lag angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 531) om bidrag till

änkor och änklingar med barn; samt

3) lag angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398) om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen;

dels ock, med ändring av vad därutinnan i årets statsverksproposition under

femte huvudtiteln, punkten 88, hemställts, föreslå riksdagen att för

budgetåret 1951/52 anvisa

till Indextillägg å folkpensioner ett förslagsanslag av 102 000 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. O. Widman.

Stockholm 1951. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

510839

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:117 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till indextiUägg å folkpensioner samt ansla a1 i texten
  2. S2LU 1951:1 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till indextillägg å folkpensioner samt anslag till särski s. 1 i texten