Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under senare delen av produktionsåret 1950/51
1951-02-16 · 94 sidor, varav 91 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 91 av 94 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1951:76, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under senare delen av produktionsåret 1950/51
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
1
Nr <(>.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område under senare
delen av produktionsåret 1950/51; given Stockholms
slott den 16 februari 1951.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
G. E. Sträng.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 76.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
Utdrag av protokollet över jordbruksårenden hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 februari 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om åtgärder
i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.
Vid överläggningar, som våren 1950 ägde rum mellan statens livsmedelskommission,
å ena, samt representanter för Sveriges lantbrulcsförbund och
Riksförbundet Landsbygdens folk, å andra sidan, uppnåddes enighet om de
grunder, som borde tillämpas för prissättningen av jordbrukets produkter
under regleringsåret 1950/51. Överenskommelsen godkändes av Kungl.
Maj:t genom beslut den 21 april 1950. Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan
innebar att dittillsvarande prisnivå för jordbrukets produkter — med undantag
för vissa avsättningsmässigt betingade justeringar — skulle bibehållas
i stort sett oförändrad. I överenskommelsen förbehöll sig jordbruket
rätt att för tiden från och med den 1 januari 1951 påkalla täckning för de
särskilda kostnadsökningar, som kunde uppkomma till följd av stabiliseringspolitikens
upphörande eller modifiering.
Överenskommelsen förelädes riksdagen genom proposition nr 245/1950
och vann även dennas godkännande (jordbruksutskottets utlåtande nr 52,
riksdagens skrivelse nr 357). I samband härmed anvisade riksdagen å riksstaten
för budgetåret 1950/51 dels till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område ett reservationsanslag av 191 000 000 kronor, dels till Kostnader
i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ett reservationsanslag
av 25 000 000 kronor, dels ock till Statlig lagerhållning: Omkostnader
för statlig inköps- och försäljningsverksamhet ett förslagsanslag
av 6 000 000 kronor.
Vidare medgav riksdagen Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering under regleringsåret 1950/51 av produktions- och avsättningsförhållandena
på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med
de riktlinjer, som angivits i propositionen.
Statsmakternas beslut i prissättningsfrågan innebar, utöver vad förut
nämnts, att jämväl frågan om ändringar i prissättningen på grund av ny
beräkningsmetod i fråga om räntekostnadsposten borde upptagas vid de
Kungl. Maj. ts proposition nr 76.
3
förutsatta överläggningarna i samband med stabiliseringspolitikens upphörande
eller modifiering. Samtidigt borde även behandlas de spörsmål, som
kunde komma att uppstå beträffande tillämpningen av den s. k. 4-procentregeln.
Med skrivelse den 7 november 1950 har statens jordbruksnämnd överlämnat
en av den till nämnden knutna expertdelegationen utarbetad promemoria
rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret
1950/51 ävensom protokoll från sammanträden med jordbruksnämnden
och dess råd den 20 och 27 oktober 1950, vid vilka den nya kalkylen
granskats.
Vidare har jordbruksnämnden i skrivelse den 22 december 1950 anmält en
mellan nämnden, å ena, samt representanter för Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet Landsbygdens folk, å andra sidan, träffad överenskommelse
om priserna på jordbrukets produkter under tiden 1 januari—31 augusti
1951 och hemställt att densamma måtte godkännas av Kungl. Maj :t. Genom
beslut samma dag har Kungl. Maj :t godkänt överenskommelsen. I skrivelse
den 29 december 1950 har därefter jordbruksnämnden framlagt förslag
till regleringsåtgärder beträffande mjölk och mejeriprodukter samt fetter
och oljor under samma tid.
I detta sammanhang torde jag även få anmäla dels en av producentbidragsutredningen
med skrivelse den 17 oktober 1950 överlämnad promemoria
angående fodermedelsfördyringen och det mindre jordbruket, dels en
från finansdepartementet till jordbruksdepartementet överlämnad skrivelse
från 1950 års besparingsutredning angående subventionerna på jordbrukets
område.
Jag torde nu få underställa Kungl. Maj :t frågan om utformningen i vissa
hänseenden av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för tiden
1 januari—31 augusti 1951 samt vissa därmed sammanhängande spörsmål.
Den reviderade kalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader
under produktionsåret 1950/51.
I syfte att erhålla ett underlag för omprövningen av prissättningen på
jordbrukets produkter under senare delen av produktionsåret 1950/51 har
statens jordbruksnämnd låtit genom den för dylika uppgifter utsedda expertdelegationen
(kalkylsakkunniga) utarbeta en reviderad kalkyl över
jordbrukets inkomster och kostnader under nyssnämnda produktionsår.1
Denna kalkyl torde i sitt slutgiltiga skick få fogas som bilaga till detta protokoll.
I sin skrivelse den 7 november 1950 har jordbruksnämnden lämnat en sammanfattande
redogörelse för innebörden och resultaten av kalkylen. Nämn
1
Ledamöter i kalkylsakkunniga ha varit generaldirektören O. A. V. Söderström, ordförande
samt ledamoten av statens jordbruksnämnd, filosofie licentiaten K. D. M. Bonow, e. o. byråchefen
L. J. F. Juréen, direktören A. H. Stensgård, föreståndaren för Jordbrukets utredningsinstitut,
filosofie licentiaten H. Åstrand, agronomen C.-E. Odhner och filosofie kandidaten G. Rehn.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
den har därvid till att börja med redogjort för beräkningarna rörande jordbrukets
inkomster och därvid anfört bland annat.
På liknande sätt som vid augustiomräkningarna under tidigare år grunda
sig de nu verkställda inkomstberäkningarna vad beträffar vegetabilier
i främsta rummet på de preliminära resultaten från arealinventeringen i
början av juni (denna gång utförd på representativ basis) samt på de beräkningar
rörande årets skördeutfall, som jordbruksnämndens statistikbyrå
företagit på grundval av statistiska centralbyråns sammanställning av
årsväxt- och skörderapporter. Vid detta kalkyltillfälle ha använts rapporterna
per den 31 augusti, medan under tidigare år rapporterna per den 15
juli vanligen kommit till användning. Vid beräkningen av animalieproduktionen
ha kalkylsakkunniga haft ledning av bl. a. preliminära resultat
från den representativa husdjursräkningen den 1 juni 1950. Vid beräkningarna
ha de sakkunniga i övrigt bl. a. haft att utgå från Kungl. Maj:ts beslut
den 21 april 1950 angående prissättningen på jordbrukets produkter
under regleringsåret 1950/51.
1 jämförelse med normkalkylen visar den nu föreliggande kalkylen följande
mera anmärkningsvärda arealförskjutningar. Den för brödsädsodling
använda arealen utgör 465 500 ha, vilket är 32 500 ha mer än i normkalkylen.
Ökningen faller helt på vete och beror på att utvintringen av
höstvete varit mindre än normalt samt att vårveteodlingen tagit rekordartad
omfattning. Även i fråga om fodersäd föreligger viss ökning i förhållande
till normkalkylen, medan motsatsen är fallet i fråga om ärter och vicker.
Potatisarealen är något mindre än vad man räknade med i våras, medan
sockerarealen blivit större.
De på grundval av skörderapporterna beräknade hektar skördarna äro i
fråga om samtliga växtslag utom korn, sockerbetor och foderrotfrukter
lägre än de antagna normskördarna. För brödsäd, potatis och hö är dock
nedgången ganska obetydlig.
Beträffande skörden av sockerbetor har en av Svenska socker fabrik saktiebolaget
i mitten av september företagen beräkning kommit till användning.
Jordbrukets inkomster av brödsäd (vete och råg) år 1950/51 beräknas i
den nu föreliggande kalkylen till 231,9 miljoner kronor mot 222,3 miljoner
kronor i normkalkylen, alltså en ökning med 9,6 miljoner kronor. Uppgången
sammanhänger främst med ökade kvantiteter vete men även med höjda
priser. För övrig spannmål noteras däremot en minskning från 54,3 till 47,3
miljoner kronor, d. v. s. med 7,o miljoner kronor. Nedgången beror huvudsakligen
på minskad användning av grynhavre samt av bryggerikorn.
På grund av att man nu anser sig kunna räkna med ett högre pris på
matpotatis än vad man i våras ansåg sannolikt, visa inkomsterna av potatis
en stegring från 128,4 miljoner kronor i normkalkylen till 140,s miljoner
kronor i den föreliggande kalkylen, en ökning alltså med 12,4 miljoner kronor.
Till följd av den förut omtalade arealökningen samt viss prishöjning visa
inkomsterna av sockerbetor en uppgång från 104,3 till 121,i miljoner kronor.
Sistnämnda tal inkluderar stimulansinkomster, vilka vid kalkylens begagnande
för prissättningsändamål böra avdragas. Tages hänsyn till avdragsbeloppet,
4,2 miljoner kronor, erhålles i stället 116,9 miljoner kronor,
vilket tal ligger 12,6 miljoner kronor över normkalkylens summa.
I fråga om oljeväxterna föreligger en obetydlig justering, från 176,9 till
177,6 miljoner kronor. För spånadsväxterna äro motsvarande tal 5,i och 5,o
miljoner kronor.
Med hänsyn till bl. a. att prisutvecklingen under år 1950/51 ännu icke
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
5
med säkerhet kan bedömas samt att uppgifterna om skördarnas storlek
ännu äro osäkra, ha de sakkunniga i den nu föreliggande kalkylen i fråga
om inkomster av fältmässigt odlade köksväxter ansett sig fortfarande böra
räkna med den inkomstsumma, 43,2 miljoner kronor, för år 1950/51, vilken
i normkalkylen fanns införd för detta år.
Jordbrukets totala inkomster av vegetabilier beräknas enligt den omräknade
kalkylen till 773,7 miljoner kronor mot 742,s miljoner kronor enligt
normkalkylen. Ökningen, vilken utgör 30,o miljoner kronor, beror, som framgått
av det föregående, på högre inkomster av brödsäd, potatis och sockerbetor.
Av jordbrukets inkomster av animaliska produkter svarar mjölkproduktionen
för den största andelen. Beträffande hithörande avsnitt av kalkylen
bar jordbruksnämnden anmärkt, att den del av mjölkproduktionen, som
icke levereras till mejeri (d. v. s. konsumtionsmjölk försåld utanför mejeri,
konsumtionsmjölk för hemmaförbrukning, mjölk till lantsmör samt fodermjölk),
under en följd av år uppskattats med ledning av tämligen osäkert
material. För att få en säkrare uppfattning härom ha därför i samband
med arealinventeringen och husdjursräkningen den 1 juni 1950 inhämtats
vissa uppgifter om mjölkproduktionens storlek och användning
under år 1949.
Beträffande de korrigeringar, som med stöd härav gjorts i kalkylen, har
jordbruksnämnden anfört följande.
Undersökningen, vilken utförts på representativ basis, ger en mjölkproduktion,
som med ca 1 procent understiger den uppskattning, som ligger till grund
för normkalkylens produktionsberäkningar. Med ledning av de vid undersökningen
erhållna uppgifterna om mjölkproduktionen och dess användning
ha de tidigare beräkningarna för senare produktionsår nu korrigerats.
Nu ifrågavarande korrigeringar beröra icke mejerimjölken. Inkomsterna av
denna utgöra i den reviderade kalkylen 1 166,i miljoner kronor mot 1 106,7
miljoner kronor i normkalkylen, ökningen, vilken utgör 59,4 miljoner kronor,
förklaras till ett belopp av cirka 49 miljoner kronor av en i jämförelse
med normkalkylen förutsatt stegring av mjölkinvägningen vid mejerier. I
normkalkylen upptogs övriga på mjölken fallande inkomster (exklusive producent-
och kontantbidrag) till 209,6 miljoner kronor, medan motsvarande
belopp nu utgör 222,3 miljoner kronor. Redan på grund av förut berörda omläggning
av beräkningarna äro de anförda talen icke direkt jämförbara med
varandra. Härtill kommer, beträffande den utanför mejerier försålda konsumtionsmjölken,
en revidering av sättet att beräkna priserna, vilken även
berör basåret. Omläggningen av beräkningarna har medfört en stegring av
inkomstsumman med cirka 20 miljoner kronor, varför den stegring de förut
anförda talen utvisa är skenbar.
Producent- och kontantbidragen för mjölk upptagas i den föreliggande
kalkylen till 72,5 miljoner kronor mot 63,o miljoner kronor i normkalkylen.
Jordbrukets totala inkomster av m jölk och mejeriprodukter utgöra enligt
den omräknade kalkylen 1 460,9 miljoner kronor mot 1 384,3 miljoner kronor
i normkalkylen, ökningen, 76,6 miljoner kronor, förklaras emellertid som
nämnts till viss del av de förut berörda beräkningsomläggningarna.
Beträffande beräkningarna av äggproduktionen bar jordbruksnämnden
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
framhållit, att underlaget för dessa beräkningar är mycket svagt. De under
senare år företagna hönsräkningarna äro av vissa skäl icke jämförbara med
varandra, och en i april 1950 företagen undersökning av äggproduktionen
har ansetts icke kunna godtagas. Kalkylsakkunniga ha, framhåller nämnden,
funnit att man vid produktionsberäkningarna för senare år nått för
höga tal och ha därför sänkt produktionstalen för dessa år. Jordbrukets
inkomster av ägg och fjäderfäslakt upptagas för år 1950/51 i föreliggande
kalkyl till 191,2 miljoner kronor. I normkalkylen var motsvarande belopp
178,o miljoner kronor. Att en ökning kunnat ske, trots sänkningen av produktionsnivån,
beror på att jordbrukets andel av äggproduktionen nu antagits
vara större än vad man förut räknat med, vilket medfört att den på jordbruket
fallande produktionen endast obetydligt ändrats sedan i våras, samt
på eu höjning av äggpriset i jämförelse med normkalkylen.
Beträffande övriga animaliska produkter har jordbruksnämnden anfört.
Jordbrukets inkomster av slaktdjur visa en ökning från 737,6 miljoner
kronor i normkalkylen till 762,2 miljoner kronor enligt den nu föreliggande
kalkylen. Höjningen, 24,6 miljoner kronor, faller huvudsakligen på nötkreatursslakten.
I den anförda siffran för den reviderade kalkylen ingår som en
särskild post inkomster till följd av vissa prishöjningar på slakterifett samt
organ och inälvor. Inkomsterna av svinslakten inkludera, liksom i normkalkylen,
de statliga pristilläggen.
Övriga förut ej nämnda inkomstposter (militärhästar, ull och export av
levande djur) svarade i normkalkylen för ett belopp av 3,s miljoner kronor,
men beräknas nu uppgå till 5,2 miljoner kronor.
De beräkningar, som nu verkställts rörande kreaturskapitalets förändringar,
ha gett som resultat en nedgång under 1950/51 med 2,5 miljoner kronor
mot 10,9 miljoner kronor i normkalkylen.
Jordbrukets totala inkomster av animalier ha i den reviderade kalkylen
beräknats till 2 419,5 miljoner kronor mot 2 303,4 miljoner kronor i normkalkylen.
Ökningen uppgår till 116,i miljoner kronor. Härifrån böra emellertid
fråndragas de cirka 20 miljoner kronor, som tillkommit på grund av förut
berörd omläggning av inkomstberäkningarna för mjölk.
Den sammanlagda inkomstsumman för jordbruket under år 1950/51 (med
hänsyn tagen till förändringar i kreaturskapitalet) beräknas enligt den nu
föreliggande kalkylen till 3 190,7 miljoner kronor mot 3 035,3 miljoner kronor
enligt normkalkylen. På grund av en förut omtalad ändring av basårssumman
äro emellertid de anförda talen ej direkt jämförbara. Uppräknas
de totala inkomsterna år 1938/39 enligt nu föreliggande kalkyl med inkomstindex
i normkalkylen erhålles en inkomstsumma av 3 054,8 miljoner kronor.
I jämförelse med denna summa ligger den reviderade kalkylens inkomstbelopp
135,9 miljoner kronor högre.
Jordbrukets kostnader ha i kalkylen sammanförts i fyra huvudgrupper,
nämligen arbetskostnader, kapitalkostnader, kostnader för förnödenheter
och frakter m. m. Av dessa representera arbetskostnaderna det största beloppet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
7
Vid kalkylens uppgörande förelågo icke några ändringar i fråga om löneavtalen
i jämförelse med normkalkylen. Beräkningarna av arbetskostnaderna
innefatta därför i huvudsak endast den korrigering, som följt av
att definitiva lönestatistiska uppgifter blivit tillgängliga för avtalsåret 1948/
49. Därjämte ha vissa smärre förändringar av huvudsakligen beräkningsteknisk
natur genomförts. Timlönen för år 1950/51 har i den föreliggande
kalkylen upptagits till 188,04 öre mot 185,48 öre i normkalkylen. Till följd
av denna ändring öka arbetskostnaderna från 1 941,6 miljoner kronor enligt
normkalkylen till 1 968,t miljoner kronor enligt den reviderade kalkylen eller
med 26,8 miljoner kronor.
Under samlingsrubriken kapitalkostnader behandlas i jordbrukskalkylen
kostnaderna för avskrivning och underhåll av markanläggningar (»grundförbättringar»),
ekonomibyggnader samt maskiner och redskap, vidare
kostnaderna för elektricitet samt räntekostnaderna.
Beträffande denna grupp av kostnader har jordbruksnämnden anfört.
Kostnadsposten grundförbättringar upptogs i normkalkylen till 16,4 miljoner
kronor år 1950/51 och beräknas nu till 16,s miljoner kronor.
Beträffande kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader
föreligger en ökning från 141,i till 157,i miljoner kronor, d. v. s. med
16,o miljoner kronor. Kostnadsstegringen beror på en kraftig stegring av det
byggnadskostnadsindex, som tillämpas vid beräkningarna. Denna stegring
förorsakas i sin tur av kraftiga höjningar av priserna på trävaror.
Även kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner och redskap
visa en ökning, nämligen från 246,o till 251,3 miljoner kronor. Kostnadsstegringen
beror dels på att man vid avskrivningsberäkningarna kalkylerat
med större traktorinköp än i normkalkylen, dels på viss höjning av
det vid beräkningen av underhållskostnaderna använda indexet för löner
till verkstadsarbetare.
Jordbrukets kostnader för elektricitet upptagas i den föreliggande kalkylen
till 40,3 miljoner kronor mot 41,8 miljoner kronor i normkalkylen.
Den våren 1950 träffade överenskommelsen angående prissättningen på
jordbrukets produkter regleringsåret 1950/51 innebar, bland annat, att räntekostnaderna
skulle beräknas enligt den metod, som föreslagits av särskilda
sakkunniga, d. v. s. med beaktande av den kostnadsstegring, som
vore en följd av ökningen av kapitalvolymens värde efter basåret 1938/39.
Tillämpningen av denna metod skulle emellertid med hänsyn till prisstabiliseringen
icke få föranleda ökning av produktpriserna, så länge den rådande
stabiliseringspolitiken tillämpades.
Med tillämpning av den nya beräkningsmetoden visa räntekostnaderna
en stegring från 293,4 miljoner kronor i normkalkylen till 296,o miljoner
kronor i den föreliggande kalkylen. Motsvarande tal erhållna med användning
av den gamla metoden äro 198,i resp. 197,8 miljoner kronor.
De sammanlagda kapitalkostnaderna enligt de nu utförda beräkningarna
uppgå till 761,2 miljoner kronor mot 738,7 miljoner konor enligt normkalkylen.
Ökningen utgör 22,s miljoner kronor. Motsvarande kostnadstal vid beräkning
av räntekostnaderna enligt den äldre metoden äro 663,o resp. 643,t miljoner
kronor.
Av jordbrukets kostnader för förnödenheter avse de viktigaste posterna
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
driv- och smörjmedel, handelsgödselmedel och kalk samt köpfodermedel.
Härtill komma vissa mindre förnödenhetsposter, som i kalkylen sammanförts
under rubriken »diverse förnödenheter». Beträffande dessa kostnadsposter
har jordbruksnämnden anfört.
Kostnaderna för driv- och smörjmedel uppgå enligt den nu utförda kalkylen
till 73,9 miljoner kronor mot 69,6 miljoner kronor enligt normalkalkylen.
Ivostnadsstegringen sammanhänger med den förut omtalade utvidgningen
av traktorparken.
I normkalkylen upptogos kostnaderna för handelsgödsel och kalk till
178,3 miljoner kronor. I föreliggande kalkyl beräknas motsvarande kostnader
till 187,s miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 9,2 miljoner
kronor. Kostnadsstegringen beror bl. a. på att man nu räknar med en förbrukning
av 500 000 ton superfosfat mot 450 000 ton enligt vårkalkvlen.
Dessutom räknas nu med större mängder kalksalpeter och kalkkväve än
tidigare, vilket emellertid till viss del uppväges av en minskning av mängden
chilesalpeter.
Även i fråga om köpfodermedel föreligger en ökning av kostnaderna i
jämförelse med normkalkylen. I den senare räknades med 187,9 miljoner
kronor medan man nu kommit fram till 206,7 miljoner kronor, d. v. s. ett 18,s
miljoner kronor högre belopp. De väsentligaste kostnadsstegringarna beröra
oljekraftfodret, till följd av en i våras beslutad prishöjning, samt vidare
melass och betfor, varav en ökning av förbrukningen möjliggjorts genom
import. Till kostnadsstegringen har även bidragit höjda priser på melass
och betfor. I fråga om kli räknas nu med mindre kvantiteter än i normkalkylen
men med högre priser.
Samlingsposten »diverse förnödenheter» uppvisar en ökning från 43,3 till
44,7 miljoner kronor.
Jordbrukets sammanlgda kostnader för förnödenheter år 1950/51 utgöra
enligt nu föreliggande beräkningar 512,8 miljoner kronor mot 479,i miljoner
kronor enligt normkalkylen. Ökningsbeloppet utgör 33,7 miljoner kronor.
Under samlingsrubriken Frakter in. m. ingå några kostnadsposter, som
ej äro att hänföra till vare sig kapital- eller förnödenhetskostnader.
Jordbrukets kostnader för frakter beräknas nu till 81,4 miljoner kronor
mot 85,9 miljoner kronor i normkalkylen. Nedgången beror på att man tagit
hänsyn till sänkningen av bensinpriset från ingången av år 1951.
Kostnaderna för mjölkkontrollen upptagas i den föreliggande kalkylen
till 5,9 miljoner kronor mot 6,7 miljoner kronor i normkalkylen. Nedgången
beror på att man i normkalkylen räknade med en ökning av antalet kontrollassistenter,
som det nu ej funnits skäl att vidhålla.
Posten allmänna omkostnader upptages oförändrat till 38,i miljoner kronor.
Jordbrukets sammanlagda kostnader för frakter m. m. år 1950/51 visa
en nedgång från 130,7 miljoner kronor enligt normkalkylen till 125,4 miljoner
kronor i den nu föreliggande kalkylen.
Den sammanlagda kostnadssumman för jordbruket under år 1950/51
utgör enligt den nu utförda omräkningen 3 367,8 miljoner kronor mot 3 290,i
miljoner kronor enligt normkalkylen. Nu nämnda kostnadsbelopp har erhållits
med tillämpning av den nya metoden för beräkning av räntekost
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
naderna. Beräknas dessa kostnader enligt den äldre metoden erhållas i stället
3 269,6 resp. 3 194,s miljoner kronor, ökningen av de totala kostnaderna
i jämförelse med normkalkylen utgör, vid den nya metoden för beräkning
av räntekostnaderna, 77,7 miljoner kronor, eller, vid användning av den
gamla metoden, 74,s miljoner kronor.
Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader
har av jordbruksnämnden sammanfattats i följande tablå.
1938/39
1949/50
1950/51
Normkalkylen Höstkalkylen
1950 1950
Inkomster, miljoner kronor..........
Kostnadsindex:
1 371T1
3 191-9
3 035-3
3 186-52
Med räntekostnader enl. ny metod
100-00
225-51
224-44
229-74
» » » äldre »
Basinkomst, framskriven medelst kost- nadsindex, miljoner kronor:
10O00
220-16
218-79
223 91
Med räntekostnader enl. ny metod
1 371-11
3 092 0
3 057-5
3 1500
» » » äldre » 1371-11
Kalkylmässigt inkomstöverskott (+)
eller -underskott (-), miljoner kronor:
3 018-6
2 980‘6
3 070 0
Med räntekostnader enl. ny metod
—
+ 99-9
-22-2
+ 36-5a
ut t äldre »
—
+ 173-3
+ 54-7
+ 116-52
1 I norrakalkylen 1362''3 milj. kr.
2 Exklusive stimulansinkomster för sockerbetor.
Med räntekostnaderna beräknade enligt ny metod visar kalkylen för produktionsåret
1950/51 ett överskott på i runt tal 37 miljoner kronor. Normkalkylen
våren 1950 utvisade för samma produktionsår ett underskott på
22 miljoner kronor, och en förbättring med 59 miljoner kronor beräknas
sålunda komma att äga rum. Tillämpas i stället den tidigare använda metoden
med fast kapitalvolym blir överskottet väsentligt större. Förbättringen
i förhållande till normkalkylen blir emellertid endast obetydligt
större. 1 båda fallen tillkommer ett belopp av 4,2 miljoner kronor, som utgör
stimulansinkomster till sockerbetsodlarna. Detta belopp bör emellertid
frånräknas, då kalkylen användes vid prissättningen.
Jordbruksnämnden har framhållit, att det förbättrade kalkylutfallet beror
på att inkomsterna ökat mera än kostnaderna. De förra ha sålunda -—
sedan den förut omnämnda justeringen av basbeloppet för mjölkinkomsterna
beaktats — ökat med 135 miljoner kronor, medan ökningen av kostnaderna
stannar vid 78 miljoner kronor.
Denna ökning av såväl jordbrukets inkomster som dess kostnader i jämförelse
med normkalkylen beror till en del på prishöjningar och till en del
på volymökningar i jämförelse med sistnämnda kalkyl. Jordbruksnämnden
har gjort en schematisk fördelning av ökningsbeloppen, som återgives
i följande tablå (miljoner kronor):
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
Därav till följd av
Inkomst-
pris-
volym-
ökning
stegring
ökning
Matpotatis ..........
........ 13
13
_
Sockerbetor..........
........ 17
5
12
Mejerimjölk...........
........ 59
_
59
Ägg .................
........ 13
13
_
Slaktdjur.............
....... 25
10
15
Kreaturskapital .......
........ 8
—
8
Summa 135
41
94
Därav till följd av
Kostnads-
pris-
volym-
ökning
stegring
ökning
Arbetskostnader.......
....... 27
27
_
Kapitalkostnader.......
....... 22
16
6
F örnödenhetskostnader.
....... 34
17
17
Fraktkostnader .......
....... -5i
-5i
--
Summa 78
55
23
Beträffande de i tablån återgivna siffrorna för inkomstökningen har
jordbruksnämnden anmärkt att prisstegringen på sockerbetor med 5 miljoner
kronor till ca 4 miljoner kronor beror på ett stimulanstillägg av 20
öre per deciton betor och till ca 1 miljon kronor på en prishöjning med 5
öre per deciton, utgörande kompensation för ökade produktionskostnader.
Av de ökade inkomsterna av mejerimjölk förklaras 48 miljoner kronor av
att man nu räknar med större mejerileveranser än i våras, under det att
återstoden sammanhänger med att fetthalten stigit. Av prishöjningen för
slaktdjur med 10 miljoner kronor komma 8 miljoner kronor på slakterifett,
organ och inälvor.
Beträffande ökningen av arbetskostnaderna har jordbruksnämnden understrukit,
att densamma icke beror på höjda avtalslöner utan på att beräkningarna
baserats på den senast tillgängliga lönestatistiken. I detta sammanhang
har nämnden framhållit» att lantarbetarlönerna enligt en av
Svenska lantarbetareförbundet företagen undersökning för år 1949 voro
icke oväsentligt lägre än socialstyrelsens statistik utvisade. Ifrågavarande
undersökning hade av kalkylsakkunniga, efter medgivande av förbundet,
överlämnats till socialstyrelsen för jämförelse med dennas statistik.
Jordbruksnämnden har vidare erinrat om att i enlighet med prisuppgörelsen
våren 1950 vissa prisändringar vidtagits i marknadsanpassande syfte.
Genom dessa prisjusteringar har underskottet i normkalkylen ökat med
omkring 10 miljoner kronor. Med beaktande härav uppgår förbättringen i
kalkylutfallet sedan våren 1950 till 70 å 75 miljoner kronor. Tages vidare
hänsyn till att uppräkningen av arbetskostnadsposten icke grundar sig på
Det förutsättes vidare, att nu utgående subvention till förbättring av han- 1
1 Prissänkning.
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
en efter normkalkylens upprättande inträffad lönehöjning kan förbättringen
i jordbrukets ekonomiska läge enligt den reviderade kalkylen, jämfört
med normkalkylen, anges till i runt tal 100 miljoner kronor.
Den reviderade kalkylen har behandlats av jordbruksnämndens råd vid
sammanträden den 20 och 27 oktober 1950. Rådet har därvid godkänt kalkylen
med vissa smärre justeringar, vilka av nämnden beaktats i dess nyss
refererade skrivelse. Emellertid ha flertalet jordbruksrepresentanter i rådet
ansett, att mjölkproduktionen vore för högt upptagen i kalkylen, och yrkat
på viss sänkning av den däri beräknade kvantiteten mjölk. Samma ledamöter
ha även påyrkat en nedsättning av de i kalkylen begagnade priserna
på ägg och slakterifett.
Statens priskontrollnämnd har i skrivelse till jordbruksnämnden gjort
vissa erinringar mot beräkningarna i fråga om jordbrukets inkomster av
matpotatis. Nämnden har sålunda ansett att priset på matpotatis för år
1950/51, därest man utginge från att normalpris icke skulle införas, borde
upptagas till samma pris, som gällde under föregående produktionsår (17,44
kronor för deciton mot i kalkylen beräknat pris 14,so kronor för deciton).
Nämnden har vidare ifrågasatt riktigheten av en i kalkylen gjord reduktion
av kvantiteten matpotatis mellan åren 1948/49 och 1949/50.
Jordbruksnämnden har för sin del godkänt kalkylen i oförändrat skick.
Tre av nämndens ledamöter, herrar Bengtsson, von Horn och Olsson, ha
emellertid ansett att mjölkproduktionen upptagits för högt i kalkylen.
Producentbidragsutredningens och 1950 års besparingsutrednings
förslag.
Innan jag ingår på de överläggningar angående prissättningen på jordbrukets
produkter, som efter det kalkylen uppgjorts ägde rum mellan statens
jordbruksnämnd och representanter för lantbrukarnas centrala organisationer,
och den som resultat därav träffade prisöverenskommelsen,
torde jag få något beröra ett par mera speciella med prissättningen sammanhängande
spörsmål. Jag åsyftar därvid dels spörsmålet om ifrågasatt
kompensation åt det mindre jordbruket för den på våren 1950 inträdda
prishöjningen på fodermedel, dels frågan om subventionerna på jordbrukets
område.
Fodermedelsför dy ringen och det mindre jordbruket. I den uppgörelse, som
i april 1950 träffades mellan å ena sidan statens livsmedelskommission samt
å andra sidan Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens
folk rörande prissättningen på jordbrukets produkter år 1950/51 ingick,
bland annat, att priserna på oljekraftfoder skulle höjas med högst 4 kronor
per deciton. I samband därmed skulle ske en justering av priserna på majs
och kli i den mån så ansåges motiverat.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
Såsom livsmedelskommissionen anförde i sin skrivelse den 20 april 1950
uttalade jordbrukets förhandlingsdelegerade vid de överläggningar, som
föregingo uppgörelsen, ett önskemål om att en undersökning skulle verkställas,
huruvida kompensation i någon form kunde lämnas det mindre jordbruket
för prishöjningen på kraftfoder. Kommissionen förklarade sig icke
ha något att erinra mot att en sådan undersökning komme till stånd.
Ivungl. Maj :ts beslut den 21 april 1950 rörande prissättningen på jordbrukets
produkter under regleringsåret 1950/51 innebar, bland annat, att
livsmedelskommissionen bemyndigades att höja priserna på oljekraftfoder
med högst 4 kronor per deciton och att i samband därmed vidtaga
erforderliga justeringar av priserna på kli och majs. Riksdagen hemställde
sedermera (skr. nr 357) hos Kungl. Maj :t om utredning genom producentbidragsutredningen
av frågan, vad förenämnda prishöjning i realiteten kunde
komma att betyda för det mindre jordbruket samt vilka möjligheter som
funnes att bereda detta kompensation därför.
Genom beslut den 2 juni 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt producentbidragsutredningen
att skyndsamt verkställa nyss omförmälda utredning samt att
till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Producentbidragsutredningen har med anledning härav avgivit en
den 17 oktober 1950 dagtecknad promemoria i ärendet.
Kostnadsfördyringen för det mindre jordbruket till följd av prisförhöjningarna
på kraftfoder har i promemorian beräknats till omkring 8 miljoner
kronor. Utredningen har vid beräkningen av detta belopp utgått från de prishöjningar,
som voro kända vid slutet av september månad 1950. Samtidigt
har utredningen emellertid framhållit att beloppet, med hänsyn till risken
för ytterligare prisstegringar, finge betraktas som en minimisumma.
Nämnda belopp har av utredningen beräknats utgöra 11 å 12 procent av
det mindre jordbrukets totala kostnader för kraftfoder år 1950/51 (vid
den för prishöjningarna rådande prisnivån). Av beloppet beräknas på
mjölkproduktionen falla cirka 5,5, på fläskproduktionen cirka 0,5 och på
äggproduktionen cirka 2 miljoner kronor. Fördelningen är endast ungefärlig
och torde enligt utredningen innebära någon underskattning av den på
äggproduktionen belöpande andelen.
Producentbidragsutredningen har härefter påpekat, att enligt vid tiden
för promemorians färdigställande föreliggande uppgifter producent- och
kontantbidragen för år 1950/51 kunde väntas uppgå till ett belopp av 72,5
miljoner kronor. Då dessa bidrag i den på våren 1950 upprättade jordbrukskalkylen
upptagits till 08 miljoner kronor, syntes sålunda det mindre jordbruket
komma att tillföras ett vid prisuppgörclsen i april 1950 opåräknat
inkomsttillskott av omkring 4,5 miljoner kronor. Utredningen har emellertid
ansett, att prishöjningen på fodermedel oavsett detta förhållande finge
anses innebära en kännbar belastning för det mindre jordbruket, varför
möjligheterna att i en eller annan form bereda kompensation för densamma
borde noga prövas.
Utredningen har därefter diskuterat olika metoder, som skulle kunna till
-
13
Kungl. Maj. ts proposition nr 76.
lämpas för att bereda det mindre jordbruket direkt kompensation för fodermedelsfördyringen.
Utredningen har därvid särskilt behandlat möjligheterna
att anknyta en dylik kompensation till producent- och kontantbidragen
men funnit övervägande skäl tala mot en dylik anordning. Utredningen
har icke heller ansett sig kunna förorda någon annan metod att
bereda det mindre jordbruket direkt kompensation. Emellertid har utredningen
icke ansett sig böra stanna vid denna negativa ståndpunkt utan ifrågasatt
vissa åtgärder av mera generell natur, nämligen dels en viss jämkning
av prissättningen på ägg, dels en viss omläggning av grunderna för de
fraktbidrag, som utgå vid transport av fodermedel till norra Sverige. Utredningen
har framhållit, att dessa åtgärder icke kunna begränsas till det mindre
jordbruket, även om de komma att gynna detta i särskild grad.
Beträffande prissättningen på ägg under regleringsåret 1950/51 har utredningen
erinrat om att statsmakternas beslut om priserna på jordbruksprodukter
i denna del i huvudsak innebär att producentpriset (svensk äggnotering)
skall få fritt svänga mellan ett bottenpris av 1 krona 80 öre per
kilogram och ett högsta pris av 3 kronor per kilogram. Därest så anses påkallat
skola statliga stödåtgärder kunna vidtagas för att stödja det angivna
bottenpriset, i första hand genom försorg av ett särskilt import- och exportorgan.
En prisstegring över den övre prisgränsen avses kunna förhindras
genom att import tillätes och export förhindras. Det förutsättes emellertid,
att bottenprisnivån ej under alla omständigheter skall stödjas liksom att den
övre prisgränsen under vissa förutsättningar skall kunna överskridas.
Producentbidragsutredningen anser, att man i samband med prisregleringen
på ägg skulle kunna taga hänsyn till den fördyring av produktionskostnaderna,
som drabbar producenterna till följd av de vidtagna prishöjningarna
på fodermedel. Då äggproduktionens tyngdpunkt är förlagd till
det mindre jordbruket, skulle ett stöd av äggpriset, utöver vad som vid
prisöverenskommelsen våren 1950 förutsattes, enligt utredningen i viss mån
kunna sägas utgöra kompensation åt det mindre jordbruket för fodermedelsfördyringen.
Den åsyftade höjningen av prisnivån för ägg skulle enligt utredningen
kunna nås på olika sätt. Man kunde antingen, när den inrikes produktionen
av ägg är låg, tillåta att priset stiger över den övre prisgränsen, eller, när
högproduktionen sätter in, stödja ett högre bottenpris än det förut angivna.
I det senare fallet skulle man taga i anspråk influtna prisutjäinningsmedel
för lämnande av lagringsersättning eller exportbidrag.
En utvidgning av stödet av äggpriset efter diskuterade linjer skulle innebära,
att det mindre jordbruket inom främst landets södra och mellersta
delar erhölle en viss gottgörelse för foderfördyringen. I fråga om Norrland,
på vilken landsdel kommer endast cirka b procent av hela äggproduktionen,
skulle dock en kompensation efter denna linje ha en ganska ringa betydelse.
Utredningen har därför diskuterat, huruvida icke det norrländska jordbruket,
inom vilket småbruket intager en dominerande plats, skulle kunna be
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
redas kompensation för fodermedelsfördyringen genom en höjning av utgående
fraktbidrag för fodersändningar från södra och mellersta Sverige till
norra Sverige.
Utredningen har beträffande dessa bidrag lämnat följande uppgifter.
Dylika fraktbidrag lämnas enligt f. n. gällande bestämmelser vid järnvägs-
eller sjötransport av fodersäd, vetekli och rågkli, vetefodermjöl, oljekraftfoder
samt foderblandningar för fjäderfän eller pälsdjur. Bidrag utgår
högst med belopp motsvarande transportkostnad enligt S. J.:s tariff 10
(15-tonstariffen) med avdrag av 1 krona 25 öre per 100 kilogram. Bidraget
utgår dock i intet fall med högre belopp än 2 kronor 50 öre per 100 kilogram
av sändningens verkliga vikt. Före den 1 september 1950 utgjorde avdraget
75 öre per 100 kilogram. Enligt uppgift från Svenska spannmålsaktiebolaget
utgingo under år 1949/50 ungefär 1,65 miljoner kronor som fraktbidrag
av ifrågavarande slag.
Utredningen har ifrågasatt, huruvida man icke, trots de olägenheter som
bland annat i kontrollhänseende vore förbundna med alltför höga bidrag,
skulle kunna öka fraktbidragens storlek genom att återställa avdragsbeloppet
från nu gällande 1 krona 25 öre till 75 öre för 100 kilogram.
Avslutningsvis har utredningen funnit sig böra uttala önskemål om att
spörsmålet om fodermedelskostnaderna inom det mindre jordbruket framdeles
vederbörligen beaktas vid den inbördes avvägning av priserna på jordbrukets
produkter, som äger rum i samband med prissättningen för varje
regleringsår.
Subventionerna på jordbrukets område. I skrivelse den 5 december 1950
har 1950 års besparingsutredning tagit upp frågan om omfattningen av
systemet med statliga subventioner och framlagt vissa förslag till begränsning
av detsamma. Utredningen har därvid till att börja med påpekat, bland
annat, att till olika subventionsändamål för budgetåret 1950/51 under
nionde huvudtiteln anvisats anslag å sammanlagt 315 miljoner kronor enligt
följande sammanställning.
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservations
-
anslag .............................................. 191 000 000
Producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre
jordbruk, förslagsanslag .............................. 69 000 000
Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet, reservationsanslag ........................ 25 000 000
Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och för
säljningsverksamhet,
förslagsanslag .................... 6 000 000
Prisclearing å kaffe, reservationsanslag .................. 24 000 000
315 000 000.
Efter att ha lämnat en översikt över de olika statliga bidragens utformning
har utredningen föreslagit slopande eller minskning av ett flertal bidrag.
Dessa förslag innebära i huvudsak följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
15
Det allmänna mjölkpristillägget borde helt slopas eller, om en dylik åtgärd
skulle medföra en alltför stark prisspänning mellan smör och margarin,
begränsas till att utgå allenast å produktmjölk, varvid bidraget borde
reduceras från 82,5 till 42,4 öre per kilogram mjölkfett. Bidragen till förbättring
av mjölkhandelns marginaler samt körlinjebidragen, merfrakttilläggen
och regleringskostnadstilläggen borde helt slopas. Beträffande de särskilda
mjölkpristillägg, som utgå i norra och vissa delar av mellersta Sverige, har
utredningen framhållit, att det måhända vore svårt att slopa desamma, enär
de tillkommit för att utjämna olikheterna i fråga om jordbrukets produktionskostnader
mellan olika delar av landet. Med hänsyn till den starka ökningen
av mjölkproduktionen i norra Sverige har utredningen emellertid
ifrågasatt, huruvida pristillägget borde fortsätta att utgå med oförändrat
belopp per kilogram mjölkfett, oavsett produktionsökningen. Enligt utredningens
mening borde därför en utredning av produktionsutvecklingen i
norra Sverige och därav följande eventuella förändringar i fråga om behovet
av det extra mjölkpristillägget snarast verkställas, så att dess resultat
kunde beaktas vid utformningen av jordbruksregleringen för år 1951/52.
I fråga om prissättningen på spannmål och fodermedel har utredningen uttalat
den principiella uppfattningen, att priserna böra avvägas på sådant
sätt, att Svenska spannmålsaktiebolagets underskott begränsas till sådana
kostnader, som äro direkt föranledda av bolagets uppgifter med avseende
å beredskapslagring av brödsäd och fodermedel. Utredningen har vidare,
under hänvisning till 1947 års riksdagsbeslut om riktlinjerna för den framtida
jordbrukspolitiken, föreslagit att det statliga stödet åt den säsongmässiga
lagringen av smör, kött och fläsk samt ägg avvecklas. Slutligen
har besparingsutredningen förutsatt, att den subvention till margarinindustrien,
som ägde rum via jordbruksnämndens clearingkassa för fettråvaror,
slopas i samband med den prishöjning på smör, som följer av ett slopande
eller en reduktion av det allmänna mjölkpristillägget.
Överläggningar med jordbrukets organisationer om
prissättningen.
I sin skrivelse den 22 december 1950 har statens jordbruksnämnd anmält,
att jordbrukets riksorganisationer hos nämnden begärt att överläggningar
skulle upptagas om priserna på jordbrukets produkter för tiden januari—
augusti 1951. Vid de överläggningar, som med anledning härav ägt rum mellan
nämnden å ena sidan och en av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet
Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation å andra sidan,
hade resultaten av den reviderade jordbrukskalkylen tagits som utgångspunkt.
överläggningarna hade den 19 december 1950 avslutats med en prisöverenskommelse
av följande lydelse.
»Våren 1950 träffades mellan statens livsmedelskommission, å ena, samt
Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk, å andra
16
Kungl. Maj ds proposition nr 76.
sidan, överenskommelse rörande prissättningen på jordbrukets produkter
under regleringsåret 1950/51. Överenskommelsen, vilken godkändes av
Kungl. Maj :t den 21 april 1950, innebar, att dåvarande prisnivå för jordbrukets
produkter — med undantag för vissa avsättningsmässigt betingade
justeringar — skulle bibehållas i stort sett oförändrad. Jordbrukets riksorganisationer
hade till överenskommelsen fäst det förbehållet, att jordbruket
för tiden efter den 1 januari 1951 skulle äga påkalla täckning för de
särskilda kostnadsökningar, som kunde uppkomma, därest den under 1950
tillämpade stabiliseringspolitiken vid årsskiftet upphört eller modifierats.
Under åberopande av nämnda förbehåll och under erinran att sådan ändring
av stabiliseringspolitiken ägt rum, som med förbehållet avsetts, ha
riksorganisationerna hos statens jordbruksnämnd begärt kompensation för
de särskilda kostnadsökningar, som beräknats uppkomma till följd av ändringen.
Vid de överläggningar, som i anledning härav hållits mellan representanter
för jordbruksnämnden samt representanter för riksorganisationerna,
har — under Förutsättning av att riks- och löneavtalet för jordbruket
definitivt godkännes och här ifrågavarande uppgörelse godkännes av
Kungl. Maj :t — enighet nåtts om följande riktlinjer för prissättningen på
jordbruksprodukterna under tiden den 1 januari—den 31 augusti 1951.
Till grund för regleringen av producentpriserna skall ligga den kalkyl
över jordbrukets inkomster och kostnader, som upprättats i oktober 1950
och som med tillämpning av den nya metoden för beräkning av jordbrukets
räntekostnader visar ett kalkylmässigt inkomstöverskott av cirka 37 miljoner
kronor. Som kompensation för den ökning av arbetskostnadsposten i
kalkylen, som föranledes av det nya kollektivavtalet för lantarbetare, tillföres
jordbruket för tiden till den 1 september 1951 ett ökat inkomstbelopp
av cirka 160 miljoner kronor. Det kalkylmässiga inkomstöverskottet i oktoberkalkylen
beräknas bli erforderligt för att täcka andra kostnadsökningar
för jordbruket till följd av den ändrade stabiliseringspolitiken. Överskottet
skall därför icke utjämnas. — I fortsättningen (fr. o. m. regleringsåret
1951/52) skall 4 %-regeln på sedvanligt sätt tillämpas.
Det förutsättes att i enlighet med tidigare av jordbruksnämnden avgivet
förslag följande subventioner komma att slopas från och med den 1 januari
1951, nämligen dels det mjölkpristillägg, för närvarande 40,i öre per kilogram
mjölkfett (i oktoberkalkylen beräknat till 60,s miljoner kronor för
regleringsåret 1950/51), vilket infördes på hösten 1949 i anslutning till prisstabiliseringspolitiken,
dels nu utgående körlinjebidrag, merfraktbidrag och
regleringskostnadstillägg (i oktoberkalkylen upptagna till sammanlagt 4,8
miljoner kronor för 1950/51). Slopandet av nyssnämnda mjölkpristillägg
tager sig uttryck i höjda konsumentpriser på mejeriprodukter. För bortfallet
av sistnämnda grupp av bidrag (körlinjebidrag m. m.) ersättes jordbruket
därigenom att det belopp av 160 miljoner kronor, vilket enligt vad
ovan sagts skall tillkomma jordbruket som kompensation för höjda löner
under tiden till den 1 september 1951, ökas till ett totalbelopp av cirka 163
miljoner kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
17
delns marginaler på mjölk, 6 miljoner kronor per år, skall avvecklas från
och med den 1 januari. Marginalerna komma härigenom fortsättningsvis
att helt slå igenom i konsumentpriset på mjölk.
Härefter kvarstående subventioner på jordbrukets område utgöras —
bortsett från producent- och kontantbidrag för mjölk — av dels allmänt
mjölkpristillägg med 42,4 öre per kilogram mjöllcfett (i oktoberkalkylen beräknat
till 64,3 miljoner kronor för 1950/51), dels extra mjölkpristillägg
i norra Sverige (i oktoberkalkylen beräknat till 24 miljoner kronor), dels
anslaget till täckning av spannmålsbolagets beräknade kostnader och förluster
vid inköp och försäljning av brödsäd och vissa fodermedel (för 1950/
51 beräknade till cirka 50 miljoner kronor), dels anslaget till viss lagring
av jordbruksprodukter (beräknat till 6 miljoner kronor för 1950/51). Sammanlagt
beräknas alltså kvarstående subventioner uppgå till i runt tal 145
miljoner kronor för helt år.
Av ovannämnda inkomstbelopp, cirka 163 miljoner kronor för tiden 1 januari—31
augusti 1951 (8 månader) tillföres jordbruket cirka 141 miljoner
kronor genom prishöjningar -— utöver vad som erfordras för att täcka
bortfall av subventioner — på sätt nedan angives.
1. Priserna på mjölk och mejeriprodukter höjas med belopp motsvarande
i genomsnitt cirka 2 öre per kilogram oskummad mjölk (brutto). Härigenom
tillföres jordbruket cirka 54 miljoner kronor. Genom att konsumtionsmjölkens
pris till följd av mjölkpristilläggets och marginaltilläggets bortfall
måste ytterligare höjas, beräknas värdet i kalkylen av konsumtionsmjölk
till hemmaförbrukning och till försäljning utanför mejeri stiga med
cirka 15 miljoner kronor (inemot 4 öre per liter). En förutsedd höjning av
priset på lantsmör beräknas lämna jordbruket cirka en miljon kronor.
2. Priserna på kött och fläsk höjas i förhållande till basprisnivån i prisöverenskommelsen
mellan jordbruksnämnden och Sveriges slakteriförbund
med i genomsnitt 20 öre per kilogram för kött och 10 öre per kilogram för
fläsk. Genom ifrågavarande prishöjning och i samband därmed väntad justering
av priserna på slakterifett samt organ och inälvor tillföres jordbruket
cirka 34 miljoner kronor.
3. Genom att importsubventionen för hudar slopats och priserna på hudar
i nära nog lika mån höjts erhåller jordbruket under åttamånadersperioden
ett inkomstbelopp av cirka 25 miljoner kronor.
4. Till följd av prisförbättringar på ull, ägg och matpotatis beräknas
jordbruket komma att erhålla en ökad inkomst av 12 miljoner kronor. Producentprisnoteringen
för ägg har härvid beräknats bli 2 kronor 60 öre per
kilogram i genomsnitt för regleringsåret 1950/51 eller 10 öre högre an vad
som upptagits i oktobcrkalkylen. Den bottenprisnivå för ägg, som staten
ufäst sig alt stödja, bibehålies oförändrad.
Återstoden av de 163 miljoner kronorna tillföres jordbruket genom att
det gottskrives vissa engångsbelopp, beräknade till 22 miljoner kronor. Härav
utgöres omkring 11 miljoner kronor av prisstegringsvinst på hudar under
tiden före den 1 januari 1951 samt vinst på ostlager och lager av hudar den
2 Dihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 70.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
31 december 1950, varjämte omkring 11 miljoner kronor tillgodoföres jordbruket
på grund av att ovannämnda basprisnivå på kött och fläsk redan under
tiden före den 1 januari 1951 överskridits.
Då det kan anses tveksamt om de förutsatta nya priserna på ägg och vissa
mejeriprodukter verkligen kunna i sin helhet utfås, har jordbruksnämnden
förklarat sig beredd att till prövning upptaga önskemål om justering
av priserna på vissa andra produkter, i den mån så erfordras för att täcka
inkomstbortfall på grund av att förstnämnda priser icke helt kunna uttagas.
De andra produkter, som härvid åsyftas, äro vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter.
Jordbrukets representanter hava vid sitt godtagande av förestående prisöverenskommelse
uttalat en bestämd förhoppning om att den allmänna uppgången
av lönenivån i landet skall förete samma moderation som för jordbrukets
del.»
Enligt vad jordbruksnämnden anmält ha till prisuppgörelsen fogats följande
protokollsanteckningar:
»1. Den i uppgörelsen omnämnda lagervärdeökningen å ost skall uttagas
genom en avgift å de lager, som den 31 december 1950 finnas hos mejerier
och lagringsersättningsberättigade partihandlare. Om fördelningen av avgiftsmedlen
skall överenskommelse träffas mellan jordbruksnämnden och
Svenska mejeriernas riksförening. Det har förutsatts, att mejerierna och
osthandeln vid ett prisfall å ost skola erhålla ersättning för då uppkommande
prisfallsförluster. Denna ersättning skall utgå av utjämningsmedel. Några
statsmedel ställas alltså ej till förfogande för ändamålet.
2. Svenska mejeriernas riksförening skall äga disponera överskott, som
tidigare uppkommit eller under regleringsåret kan uppkomma vid export
av mejeriprodukter utöver hemmamarknadspriset med tillägg av allmänt
mjölkpristillägg och handelsomkostnader, för utfyllnad av exportpriset, när
och i den mån detta understiger nu angivna nivå.
3. Någon höjning av brödsädspriserna har icke nu ansetts kunna ifrågakomma,
eftersom större delen av 1950 års skörd redan levererats från jordbruket.
Det har förutsatts, att en prisjustering på brödsäden skall komma
till stånd för 1951 års skörd.
4. Det har i övrigt förutsatts, att den prisstegring å smör, som föranledes
av uppgörelsen och beräknats till 75 öre per kilogram i partihandelsledet,
skall för margarin motsvaras av en i öre räknat lika stor prishöjning.
5. Det skulle antecknas, att herrar Själander och Fällman biträtt överenskommelsen
med reservation beträffande bortfallet av körlinjebidragen. Herr
von Heland meddelade, att han hade för avsikt att avge en principdeklaration
till förhandlingsdelegationens protokoll.» I
I fråga om det i överenskommelsen angivna kompensationsbeloppet —
160 miljoner kronor —• har jordbruksnämnden erinrat om att lantarbetarnas
timlöner enligt det nya löneavtalet skulle ökas med 25 öre från och
med den 1 januari 1951. Beträffande denna löneöknings inverkan på jordbrukskalkylen
har nämnden anfört.
19
Kungl. Maj. ts proposition nr 76.
I den mån kompensation lämnas för denna ökning av arbetskostnaderna
skall kompensationen, i enlighet med de principer som tillämpas i jordbrukskalkylen,
utgå till såväl lejd som jordbrukets egen arbetskraft. Den
kalkylmässiga ökningen av arbetskostnadsposten utgör vid den förutsatta
höjningen av timlönerna (inklusive liöjd semesterersättning) omkring 270
miljoner kronor för helt år räknat. På jordbrukskalkylens inkomstsida
svara mot sagda belopp omkring 255 miljoner kronor för helt år och omkring
170 miljoner kronor för en 8-månadersperiod. Det må tilläggas att
den på basis av det nya löneavtalet beräknade kostnadsökningen sannolikt
ligger något i underkant till följd av att vissa speciella lönetillägg icke nu
kunnat beaktas. Å andra sidan må erinras om att de kalkylmässiga arbetskostnaderna
ha framskrivits med de senaste statistiskt redovisade timlönerna
som bas, d. v. s. timlönerna för år 1948/49 enligt socialstyrelsens statistik.
Enligt denna statistik ägde under sagda år en viss överbetalning rum
utöver avtalslönerna, vilken efter den betydande uppjustering av lönerna,
som nu torde ske, rimligtvis bör avtaga eller helt försvinna. Enighet har
nåtts om att kompensationen för höjda arbetslöner under en 8-månadersperiod
med hänsyn härtill bör begränsas till ett belopp av 160 miljoner
kronor.
Beträffande frågan om subventionssystemets omfattning har jordbruksnämnden
erinrat om att det statliga pristillägget på fläsk redan slopats genom
beslut av Kungl. Maj :t den 19 november 1950 samt att de s. k. devalveringssubventionerna
för ost och havregryn enligt beslut av 1950 års riksdag
skulle avvecklas från och med den 1 januari 1951. Nämnden har beräknat,
att årskostnaderna för pristillägget å fläsk samt för de subventioner å mjölk
och mejeriprodukter, som i prisöverenskommelsen förutsatts bliva avvecklade,
uppgå till sammanlagt omkring 105 miljoner kronor. Å det av riksdagen
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1950/51 beviljade anslaget av 191 miljoner kronor kommer på grund av
denna subventionsaweckling en betydande reservation att uppstå. Enligt
nämndens beräkningar skulle den totala besparingen på anslaget komma att
röra sig om ungefär 60 miljoner kronor, nämligen på det särskilda allmänna
mjölkpristillägget (60,8 miljoner kronor) cirka 32 miljoner kronor, på
marginaltillägget (6 miljoner kronor) drygt 3 miljoner kronor, på körlinjebidragen
m. in. (anslagna till 5,5 miljoner kronor) knappt 3 miljoner kronor
och på det statliga pristillägget på fläsk (33 miljoner kronor) cirka 22
miljoner kronor.
Jordbruksnämnden har härefter i sin skrivelse närmare berört de prisändringar
på olika slag av jordbruksprodukter, som förutsatts i överenskommelsen.
Beträffande mjölk och mejeriprodukter har nämnden härvid erinrat om
att producentpriserna enligt överenskommelsen skulle höjas med belopp
motsvarande i genomsnitt 2 öre för kilogram vid mejeri invägd mjölk. Vidare
hade man vid förhandlingarna utgått ifrån att de förhöjningar av konsumentpriserna
(exklusive höjning av handelsmarginalerna) som föranledos
av de höjda producentpriserna och borttagandet av subventionerna
skulle, såvitt anginge standardiserad konsumtionsmjölk, utgöra 3,5 öre per
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
liter och beträffande smör utgöra 75 öre per kilogram. Beträffande producentprishöjningarna
hade från Svenska mejeriernas riksförening hemställts,
att dessa i möjligaste mån måtte jämnt fördelas på mjölk och olika slag av
mejeriprodukter räknat efter fettinnehållet. Med beaktande härav har jordbruksnämnden
föreslagit, att producentprishöjningarna å mjölk och mejeriprodukter
skulle fastställas till de belopp som framgå av nedanstående sammanställning,
vari för respektive varuslag angivits dels den för regleringsåret
1950/51 enligt oktoberkalkylen beräknade produktkvantiteten, dels det
på grundval härav beräknade värdet av producentprishöjningarna, angivna
för helt år. Vidare har i sammanställningen för respektive varuslag angivits
den av subventionsbortfallet och höjningen av producentpriserna föranledda
konsumentprishöjningen exklusive höjning av handelsmarginalerna.
\
Varuslag
Cvantitet
Subven-
tions-
Producentprishöjning
Konsument- prishöjning ex- klusive höjning
milj. kg
bortfall
öre/kg
öre/kg
milj. kr
av handels- marginaler
öre/kg
Stand. mjölk (3 /) ....
ce
DO
05
23 1,81
2 1,69
14,9
2 3,5
Tjock grädde..........
14,5
16,3
23,7
3,4
40
Tunn grädde..........
32,0
5,4
4,6
1,5
10
Helfet ost ............
41,4
4 47,7
17,3
7,2
50
Halvfet ost ..........
10,4
4 42,6
7,4
0,8
50
Smör................
116,5
33,3
41,7
48,6
75
Torr- och kondensmjölk
7,4
10,0
15
1,1
25
Skum- och kärnmjölk
44o,o
—
21,0
0,4
21,0
Flaskmjölk5..........
1136,0
—
21,3
1,8
21,3
Lokala prisanpassn. ..
—
—
—
1,5
—
Summa 81,2
Att konsumentprishöjningen på helfet hårdost begränsats till 50 öre för
kilogram, trots att producentprishöjningen och subventionsbortfallet sammanlagt
uppgå till 65 öre för kilogram beror på att nämnden utgått ifrån
att den försäljningsavgift av 15 öre för kilogram, som infördes den 1 september
1950, skulle slopas från och med den 1 januari 1951.
Såsom framgår av sammanställningen kan värdet av producentprishöjningen
på mejeriprodukterna för helt regleringsår beräknas till sammanlagt
81,2 miljoner kronor. Bortser man från säsongförändringar kommer härav
på en 8-månadersperiod två tredjedelar eller i runt tal 54 miljoner kronor.
Vid jirisöverenskommelsen har härutöver medräknats en lagervinst på
ost av 4 miljoner kronor, som mejerierna beräknats tillgodogöra sig i samband
med prishöjningen den 1 januari 1951. 1
1 Milj. liter.
2 Öre/l.
3 Därav marginaltillägg 0,57 öre/l och särskilt allmänt mjölkpristillägg 1,24 öre/l.
4 Därav devalveringssubvention 35 öre/kg.
5 Stockholm och Göteborg.
Kungl. Maj. ts proposition nr 76.
21
För annan mjölk än mejerimjölk har jordbruket beräknats erhålla prisförbättringar,
som uppgå till 24,5 miljoner kronor för helt år och omkring
16 miljoner kronor för tiden januari—augusti 1951. En del av detta belopp
erhålles genom en prishöjning på den utanför mejerierna försålda konsumtionsmjölken
med i genomsnitt cirka 3,5 öre per kilogram. Den större delen
av beloppet grundar sig emellertid på en uppräkning av priset på den konsumtionsmjölk,
som användes till hemmaförbrukning, i enlighet med de
principer, som i jordbrukskalkylen tillämpas vid beräkningen av denna inkomstpost.
I anslutning till vad sålunda anförts beträffande prisändringarna på mejeriprodukter
har nämnden berört frågan om prisutvecklingen i fråga om
dessa varor samt fetter och oljor på världsmarknaden. Nämnden har härom
anfört.
Den senaste tidens världspolitiska händelser ha självfallet icke lämnat
den internationella jordbruksmarknaden opåverkad. Den på grund av forcerade
rustningsprogram ökade ekonomiska aktiviteten och den senaste tidens
betydande beredskapsinköp ha sålunda medfört prisstegringar för åtskilliga
jordbruksprodukter. Utvecklingen är icke enhetlig. Prisuppgången
har huvudsakligen berört de mera lagringsbara och strategiskt känsliga varorna,
bland vilka fetter och oljor särskilt kunna nämnas. På våren 1950 noterades
portugisisk kopra till omkring 1 200 kronor per ton eif (motsvarande
pris för råolja utgör 1,89 kronor per kilogram). Redan i augusti hade noteringen
stigit till 1 375 kronor per ton eif (2,is kronor per kilogram råolja)
och i november har Sverige inköpt australiensisk och portugisisk kopra för
priser varierande mellan omkring 1 400—1 500 kronor ton eif (2,22—2,39 kronor
per kilogram råolja). Filippinsk kopra (mot dollars) har däremot varit
avsevärt billigare, och vid köp i september har den betingat ett pris uppgående
till 1 170—1 275 kronor per ton eif (1,84—2,os kronor per kilogram
råolja). Även valolja har avsevärt stigit i pris, och noteringen för härdad
vara beräknas i december uppgå till ungefär 2 kronor per kilogram eif.
Den allmänna prisuppgången på den internationella fettmarknaden har
även medfört en höjning av priserna vid export av svensk rapsfrö och rapsolja.
Hittills ha av 1950 års skörd 35 miljoner kilogram rapsfrö och 11 miljoner
kilogram rapsolja kontrakterats för export huvudsakligen till Tyskland.
Priserna på frö (omräknad till olja) och olja, ha uppgått till i genomsnitt
icke fullt 2,oo kronor per kilogram och därmed täckt produktionskostnaderna.
Betydande kvantiteter svenskt smör ha under 1950 exporterats till Tyskland
och Schweiz. Marknadsläget var särskilt gynnsamt i början av året,
då export ägde rum till ett pris av drygt 6 kronor per kilogram (eif Padborg).
Priserna sjönko dock redan i april och har sedan dess förblivit lägre.
Exporten har sålunda i höst skett för i genomsnitt 5,45 kronor per kilogram
(bortsett från kylhuslagrat smör, som legat lägre i pris). Under senare tid
har emellertid en viss förbättring inträtt. Även för ostexporten kan eu liknande
utveckling redovisas. Exportpriserna för ost sjönko dock redan i början
av 1950 och nådde lågpunkten i maj. Sedan dess har en viss förbättring
inträffat, även om priserna ej uppnått den i början av 1950 gällande nivån.
För torrmjölk inträffade redan under årets första månader ett kraftigt prisfall.
Under juli—augusti ökade exportpriserna åter och ha därefter legat
på en i stort sett oförändrad nivå. De priser, som kunnat uttagas för torrmjölken,
ha dock i allmänhet legat lägre än priserna inom landet.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
Som ett sammanfattande omdöme om den svenska exporten av mejeriprodukter,
raps- och rapsolja under 1950 har jordbruksnämnden framhållit,
att läget på det hela taget varit tämligen gynnsamt. Bortsett från ost
och torrmjölk har exporten kunna ske till priser, som legat i nivå med,
tidvis till och med något högre än priserna på hemmamarknaden.
Exportutsikterna för mejeriprodukter under 1951 äro givetvis än så länge
svårbedömbara. Nämnden framhåller emellertid, att möjligheterna att vid
exporten få ut samma priser som på hemmamarknaden dock icke bli fullt
så gynnsamma sedan de nya priserna på mejeriprodukter trätt i kraft.
Samtidigt har nämnden framhållit att i prisöverenskommelsen förutsatts,
att nämnden om priserna på bland annat vissa mejeriprodukter icke kunna
helt uttagas, skall kunna upptaga till prövning önskemål om justering av
priserna på andra mejeriprodukter och vissa slaktdjursprodukter.
Beträffande kött och fläsk har jordbruksnämnden erinrat om att partipriserna
på dessa varor regleras genom särskilt avtal med Sveriges slakteriförbund.
Emellertid hade de enligt avtalet gällande baspriserna inom avtalets
ram överskridits med ett belopp, som per den 1 januari 1951 kunde
uppskattas till omkring 12,5 miljoner kronor. Nämnden har föreslagit att
av detta belopp 11 miljoner kronor borde upptagas på jordbrukets inkomstsida
såsom ett engångsbelopp för innevarande regleringsår, medan återstoden
borde upptagas såsom »initialskuld» i ny räkning. I jordbruksuppgörelsen
hade man vidare utgått ifrån att prisnivån för kött och fläsk skulle
höjas med i genomsnitt 20 öre per kilogram för kött av nötkreatur och häst
och 10 öre per kilogram för fläsk. Dessa prishöjningar beräknades medföra
en inkomstförbättring för jordbruket med 43,4 miljoner kronor för
helt år.
Beträffande dessa höjningar av baspriserna i avtalet med slakteriförbundet
har jordbruksnämnden anmält, att desamma icke komme att taga sig
uttryck i partiprishöjningar av motsvarande storlek på grund av att de under
december månad 1950 gällande partipriserna legat över den gamla basprisnivån.
Höjningarna av priserna på matfett, kött och fläsk väntas medföra att
även priserna på vissa biprodukter vid slakten såsom slakterifett samt organ
och inälvor komma att stiga. Prisstegringen har beräknats till sammanlagt
8 miljoner kronor för helt år. Helårsbeloppet för kött och fläsk
utgör sålunda (43,4 + 8,o =) 51,4 miljoner kronor. Vid jämn fördelning under
året skulle inkomstökningen för perioden januari—augusti 1951 sålunda
utgöra omkring 34 miljoner kronor.
Avräkningspriserna för slaktdjur komma vidare att stiga på grund av
att priskontrollnämnden i samband med slopandet av subventionerna på importerade
hudar efter förhandlingar med bland annat jordbrukets organisationer
beslutat höja priserna på svenska hudar och skinn till en nivå, som
anpassats till prisnivån på världsmarknaden. För kalvskinn, där prishöjningen
är särskilt markerad, kunna de företagna hudprishöjningarna enligt
vad jordbruksnämnden beräknat väntas höja avrälcningspriset per ki
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
logram med ett belopp av cirka 40 öre per kilogram slaktvikt för större kalv
och med 55—60 öre per kilogram för mindre kalv. För storboskap och häst
beräknas avräkningspriset stiga med cirka 25 respektive drygt 5 öre per
kilogram. Jordbruksnämnden har beräknat, att prishöjningen på hudar totalt
kommer att ge jordbruket en ökad inkomst av 37,3 miljoner kronor per
år och under 8-månadersperioden omkring 25 miljoner kronor. Härjämte
har i prisöverenskommelsen som engångsbelopp upptagits lagervinst och
värde av prisstegringen före den 1 januari 1951 med ett sammanlagt belopp
av 7,5 miljoner kronor.
I anslutning till denna redogörelse för prisöverenskommelsens innebörd
i fråga om priserna på kött och fläsk har jordbruksnämnden även berört
det aktuella försörjningsläget beträffande dessa varor. Nämnden har härom
anfört.
Försörjningsläget för kött präglas alltjämt av att den inhemska produktionen
icke är tillräcklig för att täcka konsumtionsbehovet. Sedan kött- och
fläskransoneringen upphävdes i juni 1949, har den inhemska per capitakonsumtionen
kraftigt ökat och beräknas överstiga de senaste förkrigsårens
konsumtion med omkring 10 procent. Stora kvantiteter, särskilt av nötkött,
måste därför importeras. Importen av kött och fläsk under kalenderåret
1950 beräknas ha uppgått till följande kvantiteter (ton).
Den svenska införseln av fläsk har uteslutande skett från Danmark. Priset
har varit avsevärt högre än det inhemska och har uppgått till cirka 306
öre per kilogram eif. Köttimporten har under senare tid verkställts huvudsakligen
från Danmark och Irland, men tidigare på året ha betydande kvantiteter
importerats även från Argentina och Uruguay. I motsats till fläsket
ha importpriserna på kött legat under de inhemska priserna. Det danska
importpriset har uppgått till cirka 190 öre per kilogram eif, medan irländskt
kött i november importerades för cirka 213 öre per kilogram eif. Det i våras
importerade argentinska köttet betingade ett pris på cirka 270 öre per kilogram
eif, medan de uruguayska priserna voro något lägre. I december har
kött ånyo kontrakterats från Argentina och Uruguay till ett pris av cirka
240 öre per kilogram eif.
Det utländska prisläget för kött och fläsk är som framgått av det sagda
för närvarande sådant, att importen av kött kan ske till priser, som sannolikt
bli lägre än de nu föreslagna inhemska priserna. Däremot måste man
alltjämt räkna med att eventuell import av fläsk kommer att ställa sig
oförmånlig ur clearingsynpunkt. Fläskimporten under år 1950 har måst
clcaras med belopp av i genomsnitt omkring 75 öre per kilogram. Den nu
föreslagna basprishöjningen om 10 öre jämte den i samband med upphävandet
av det statliga pristillägget företagna höjningen med 22 öre per kiligram
bör emellertid, om icke importpriserna ytterligare stegras, medföra
en betydande minskning av clearingbidraget.
Nämnden vill understryka att de nu föreslagna prishöjningarna på kött
och fläsk, sedda mot bakgrunden av den allmänna höjningen av lönenivån,
Nötkött
Kalvkött
Hästkött
Fläsk .
18 300
1 200
500
5 000
Summa 25 000
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
som kan väntas inträda under 1951, icke kommer att nämnvärt minska
konsumtionen av köttvaror. Man måste därför räkna med i stort sett oförändrat
importbehov under år 1951. Det vore givetvis angeläget att, i högre
grad än vad som hittills varit möjligt, genom prisreglerande åtgärder stimulera
den inhemska kött- och fläskproduktionen. De prishöjningar, som
föreslås för kött, och redan vidtagna prishöjningar på hudar medföra en
mycket betydande höjning av avräkningspriserna på kalv. Den stimulans
till ökad uppfödning av gödkalv, som bör följa härav, kommer sannolikt
att medföra att köttproduktionen i någon mån ökar samtidigt som en viss
mindre del av rådande mjölköverskott bortfaller.
Beträffande övriga jordbruksprodukter ha i prisuppgörelsen följande
prisförändringar överenskommits eller förutsatts.
Genom en prishöjning på svensk ull med omkring 4 kronor för kilogram
beräknas jordbruket erhålla en inkomstökning med 2 miljoner kronor.
Det i oktoberkalkylen upptagna priset på matpotatis har förutsatts komma
att stiga med 1 krona per deciton, varigenom jordbruket tillföres en inkomstökning
med 8,3 miljoner kronor. Att prishöjningen icke beräknats
bli större sammanhänger med att jordbruksnämnden begränsat tillverkningen
av potatisbrännvin under regleringsåret 1950/51 till 15 miljoner liter
mot i kalkylen upptagna 25 miljoner liter.
Det genomsnittliga producentpriset på ägg, som i oktoberkalkylen upptagits
till 2 kronor 50 öre per kilogram, har i prisuppgörelsen förutsatts stiga till
2 kronor 60 öre. Jordbruket tillföres genom denna prishöjning en inkomstökning
med 7 miljoner kronor för helt år räknat. Jordbruksnämnden har beträffande
denna post anmärkt, att möjligheterna att utvinna det högre priset
så gott som uteslutande bero på prisutvecklingen på exportmarknaderna.
Beträffande exportpriserna under år 1950 har jordbruksnämnden anfört.
Den svenska äggexporten år 1950 har huvudsakligen varit destinerad till
Tyskland. I början av året uppgick exportpriset till cirka 3,so kronor per
kilogram (eif Padborg) men sjönk redan i mars till ungefär 3,oo kronor per kilogram.
I november ha priserna emellertid stigit kraftigt, och i slutet av november
och i början av december kunde priser betydligt överstigande 4,oo
kronor per kilogram utfås vid export. Under de senaste veckorna har emellertid
priset åter sjunkit.
Det är givetvis svårt att nu beräkna, hur exportpriserna kunna komma att
utveckla sig under återstoden av regleringsåret. Nämnden är emellertid av
den uppfattningen att, därest intet exceptionellt inträffar, möjligheter böra
finnas att uppnå det förutsatta medelpriset.
Beträffande de allmänna riktlinjerna för prisregleringen på ägg har jordbruksnämnden
ansett, att skäl till ändring av de tidigare lämnade direktiven
härutinnan icke föreligga. Nämnden har härom anfört.
En höjning av den nedre prisgräns, kronor l,so per kilogram, som myndigheterna
på vissa villkor åtagit sig att stödja, skulle givetvis öka möjligheten
att utvinna ett högre medelproducentpris. Nämnden är emellertid av
den uppfattningen att en höjning av stödprisnivån kan komma att verka
ytterligare stimulerande på äggproduktionen. En ökning av äggproduktionen
kan emellertid med hänsyn till de ovissa utsikterna på exportmarknaderna
på något längre sikt icke anses önskvärd. En höjning (alternativt
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
25-
ett slopande) av den övre prisgränsen (3 kronor per kilogram) torde sakna
större praktisk betydelse, enär under den återstående delen av regleringsåret
på grund av väntad högproduktion det knappast torde vara möjligt
att under någon avsevärd tid taga ut ett högre pris än 3 kronor per kilogram.
Nämnden föreslår därför att prisgränserna förbli oförändrade till den 1 september
1951. Nämnden har emellertid för avsikt att till den nybildade export-
och importföreningen för ägg, som torde börja sin verksamhet den 1
januari 1951 och som erhållit ensamrätt till export och import av ägg, giva
sådana direktiv, att föreningen är oförhindrad att, om så befinnes behövligt,
inom en av nämnden fastställd snäv ram tillfälligtvis stödja ett högre bottenpris
än 1,80 kronor för att därigenom uppnå det avsedda medelproducentpriset.
Skulle emellertid detta pris ändock icke uppnås, har nämnden förutsatt
att skillnaden mellan det beräknade priset 2,60 kronor och utvunnet medelproducentpris
intill ett belopp av 10 öre per kilogram skall kunna tillgodoföras
jordbruket på annat sätt, t. ex. genom höjning av priserna på vissa
slaktdjurs- och mejeriprodukter.
Genom de nu berörda prishöjningarna på ull, matpotatis och ägg tdlföres
jordbruket sammanlagt 17,3 miljoner kronor för helt år eller omkring 12
miljoner kronor för en 8-månadersperiod.
Några ändringar av producentpriserna på andra vegetabiliska produkter
än matpotatis ingå icke i uppgörelsen. Det har emellertid i denna förutsatts,
att priserna på brödsäd av 1951 års skörd skola omprövas. Jordbruksnämnden
har såsom skäl för en dylik omprövning framhållit att höstsådden år
1950 gått ganska starkt tillbaka och att de fria priserna på fodersäd stigit så
starkt, att prisdifferenserna i förhållande till brödsäden nedgått till en nivå,
som kan inbjuda till en onormalt stor utfodring av brödsäd. Den höjning av
animaliepriserna, som förutsättes i uppgörelsen, kan vidare befaras medföra
en ytterligare snedvridning av prisrelationen mellan brödsäd och fodersäd.
Såsom ett ytterligare skäl för en justering av priserna på brödsäd av 1951
års skörd har nämnden framhållit, att de av det internationella veteavtalet
styrda utlandspriserna på vete ligga väsentligt över de svenska priserna.
Genom en höjning av priserna på brödsäd av 1951 års skörd skulle det vidare
bli möjligt att helt eller delvis täcka det underskott i jordbrukskalkylen för
produktionsåret 1951/52, som enligt vad nämnden påpekat kan väntas uppkomma
därigenom att den nu inträdda kostnadsökningen till en del täckts
genom belopp, som tillförts jordbruket bland annat genom vissa före den
1 januari 1951 inträdda prishöjningar.
Jordbruksnämnden har slutligen anfört några uppgifter till belysning av
indexeffekten av prishöjningarna på animaliska produkter. Enligt dessa
skulle prishöjningarna i partihandelsledet på mjölk och mejeriprodukter,
margarin samt kött och fläsk medföra en stegring med omkring 2,5 enheter
i levnadskostnad,sindex med år 1935 som bas.
Prisöverenskommelsen behandlades den 21 december 1950 av jordbruksnämndens
råd, som enhälligt godkände densamma.
Även statens priskontrollnämnd har för sin del biträtt överenskommelsen,
dock med vissa reservationer.
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
Jordbruksnämndens förslag beträffande regleringsåtgärder för
mjölk och mejeriprodukter samt fettvaror.
I sin skrivelse den 29 december 1950 har statens jordbruksnämnd upptagit
frågan om den närmare utformningen av de prisreglerande åtgärderna
i fråga om mjölk och mejeriprodukter samt fettvaror och oljor. Nämnden
har därvid till att börja med erinrat om att ur rent försörjningsmässiga
synpunkter några invändningar icke numera torde kunna göras mot en höjning
av fetthalten i konsumtionsmjölken. Med hänsyn till den ytterligare
höjning av priset på konsumtionsmjölk, som en höjning av fetthalten skulle
medföra, har nämnden emellertid icke ansett sig böra för närvarande föreslå
en dylik åtgärd.
I anslutning till den med jordbruksorganisationerna träffade uppgörelsen
har nämnden i skrivelsen föreslagit, att den i uppgörelsen förutsedda avvecklingen
av vissa statliga pristillägg skulle äga rum från och med den 1
januari 1951. Sålunda borde det särskilda allmänna mjölkpristillägg, som
införts i anslutning till jordbruksuppgörelsen hösten 1949 och som för närvarande
utginge med 40,i öre för kilogram mjölkfett, från och med den 1
januari 1950 upphöra att utgå och kompenseras genom en motsvarande
höjning av konsumentpriserna på mjölk och mejeriprodukter. Från samma
tid borde även bidraget till förbättring av mjölkhandelns marginaler samt
den i samband med kronans devalvering införda särskilda subventionen å
svensk löpeost och margarinost upphöra att utgå. Priset å den i Stockholm
och Göteborg i glasflaskor försålda konsumtionsmjölken borde i enlighet
med överenskommelsen höjas med 1,3 öre för liter mjölk, motsvarande 1
öre för varje försåld hel- eller halvliterflaska mjölk. Ett i jordbruksuppgoreisen
upptaget belopp av 1 500 000 kronor vore avsett att lämna utrymme
för lokala justeringar av normalpriserna på mjölk och grädde. Därjämte
avsåges ett belopp skola komma jordbruket till godo genom en höjning
av utminuteringsersättningen för konsumtionsmjölk, försåld utanför
mejeri, från 0,5 till i genomsnitt 2 öre för liter. Vidare borde kör linjebidrag,
merfrakttillägg och regleringskostnadstillägg upphöra att utgå från och
med den 1 januari 1951.
I fråga om fettvarorna har jordbruksnämnden anfört, att under det senaste
halvåret en höjning inträffat av den internationella prisnivån och att
svårigheter uppstått att inköpa för landets försörjning erforderliga och
lämpliga oljor och fetter. Nämndens möjligheter att genom höjning av clearingpriserna
på fettvaror till världsmarknadsnivån skapa balans i clearingkassans
för fettvaror inkomster och utgifter hade emellertid varit bundna,
bland annat av hänsyn till en vid matfettsransoneringens hävande träffad
överenskommelse om ett högsta pris av 2 kronor 60 öre för kilogram hushållsmargarin.
Clearingkassan hade på grund därav måst vidkännas betydande
åderlåtningar. Vidare åtnjöte margarinindustrien ett bidrag ur kas
-
Kurtgl. Maj:ts proposition nr 76.
27
san med 11 ,en öre för kilogram tillverkat margarin, vilket innebure en belastning
för kassan med drygt 8 miljoner kronor för år.
Beträffande de åtgärder, som borde vidtagas i fråga om regleringen av
fettråvarorna, bär jordbruksnämnden anfört.
För att erhålla balans mellan fettclearingkassans utgifter och inkomster
har jordbruksnämnden för avsikt att vidtaga cn höjning av clearingpriserna
på de vegetabiliska oljorna och valolja. På grund av att nämnden, såsom
ovan påpekats, varit bunden av de låsta priserna på de i margarinet ingående
fettråvarorna har nämnden tidigare ej kunnat genomföra en marknadsmässigt
sett riktig prissättning. Detta har bland annat lett till att nämnden
icke kunnat uttaga hela den faktiska kostnaden för härdning av vissa
flytande oljor. Härtill kommer att nämnden fr. o. m. den 1 januari 1951
nödgats höja ersättningen för raffinering av de råa oljorna från 7 till 9
öre per kilogram. Dessa omständigheter medföra en ändrad avvägning av
priserna på fettvarorna inbördes och innebära tillika, att nämnden måste
vidtaga en ytterligare höjning av clearingpriset på de härdade och raffinerade
oljorna utöver vad som betingas av förändringen i världsmarknadsprisnivån.
Genom de planerade höjningarna av clearingpriserna på fettråvarorna
komma clearingkassans löpande inkomster och utgifter fortsättningsvis att
balansera. Emellertid har den omständigheten, att clearingpriserna, trots
uppgången i världsmarknadspriserna, måst hållas oförändrade under hela
det sistförflutna halvåret, medfört att underskott uppstått i kassan. Statsmedel
synas ej böra ställas till förfogande för täckning av underskottet,
utan detta bör lämpligen regleras genom uttagande tills vidare av en särskild
clearingavgift på margarin.
Enligt jordbruksuppgörelsen skall smörpriset fr. o. m. den 1 januari 1951
höjas med 75 öre per kilogram i partihandelsledet. För att åstadkomma en
oförändrad prisspänning mellan smör och margarin, vilket ju förutsatts i
uppgörelsen, måste sålunda det nuvarande margarinpriset vid försäljning
till detaljhandeln höjas med samma belopp. Härtill kommer en överenskommen
höjning av detaljhandelsmarginalen med 10 öre per kilogram. Den
planerade höjningen av clearingpriserna på fettråvarorna och borttagandet
av det utgående clearingbidraget till margarinindustrien motsvara en höjning
av margarinpriset med tillhopa 33,8 öre per kilogram. De marginalhöjningar,
som direkt föranledas av margarinprishöjningen, motsvara en prishöjning
med 16,5 öre per kilogram. Skillnaden mellan margarinprishöjningen,
sammanlagt 85 öre, och det belopp, som kommer att tagas i anspråk
för nyssnämnda ändamål, uppgår sålunda till 34,7 öre per kilogram.
Enligt jordbruksnämndens mening synes sistnämnda belopp böra användas
för uttagande av dels accis och dels tills vidare clearingavgift på margarin.
Accisen torde böra fastställas till 30 öre per kilogram margarin och clearingavgiften
till resterande belopp av margarinprishöjningen eller 4,7 öre
per kilogram. Såväl clearingavgiften som accisen böra utgå på margarin,
som från tillverkare levereras fr. o. m. den 1 januari 1951. I likhet med
vad som tidigare gällt beträffande livsmedelskommissionen torde det få ankomma
på jordbruksnämnden alt efter förhållandena reglera clcaringavgiflens
storlek.
Nämnden har vidare anmärkt, att industrien för de lager av margarin
och margarinråvaror, som den 31 december funnes hos margarinindustrien,
borde till clcaringkassan för fettråvaror inbetala en avgift, motsvarande
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
dels skillnaden mellan tidigare gällande clearingpriser och de clearingpriser,
som avsåges skola tillämpas från och med den 1 januari 1951, dels för margarinet
erhållet clearingbidrag, 11,6U öre för kilogram.
Slutligen har jordbruksnämnden i skrivelsen berört frågan om den ifrågasatta
kompensationen åt det mindre jordbruket för prishöjningarna på
fodermedel. Med anledning av vad producentbidragsutredningen i detta hänseende
föreslagit har jordbruksnämnden erinrat om att den nu träffade
jordbruksuppgörelsen förutsatte stöd av ett högre genomsnittligt äggpris
än vad som tidigare varit avsett. Man hade sålunda räknat med ett medelproducentpris
av 2 kronor 60 öre per kilogram eller 10 öre högre än i oktoberkalkylen.
Såtillvida kunde den nya prisöverenskommelsen sägas innebära
ett tillmötesgående av producentbidragsutredningens förslag. Såsom redan
framhållits i nämndens skrivelse den 22 december 1950 vore nämnden även
beredd att giva det nybildade export- och importorganet sådana direktiv, att
det i vissa lägen tillfälligtvis kunde stödja ett högre bottenpris än 1 krona
80 öre per kilogram. En höjning av den övre prisgränsen — 3 kronor per
kilogram —- skulle enligt nämndens mening under rådande marknadsförhållanden
vara utan effekt. I den mån svårigheter kunde uppstå att upprätthålla
ett medelproducentpris av 2 kronor 60 öre per kilogram under
året skulle en eventuellt uppkommande skillnad mellan detta pris och det
faktiskt utvunna medelproducentpriset intill ett belopp av 10 öre per kilogram
kunna tillgodoföras jordbruket på annat sätt, t. ex. genom höjning av
priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter. Nämnden avsåge därmed
en höjning framför allt av priserna på kalvkött och andra produkter, vilka
i likhet med ägg i väsentlig omfattning producerades vid det mindre jordbruket.
Beträffande producentbidragsutredningens förslag om prövning av möjligheterna
att höja fraktbidraget för fodersändningar till norra Sverige utöver
den nuvarande storleken har jordbruksnämnden anmärkt, att en dylik
ändring av fraktbidragen kan tänkas ske först regleringsåret 1951/52.
Nu berörda fråga torde därför böra upptagas till behandling först i samband
med förhandlingarna om prissättningen för sistnämnda år.
Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan.
Genom beslut den 22 december 1950 har Kungl. Maj :t godkänt den mellan
statens jordbruksnämnd och representanter för jordbrukarnas organisationer
träffade överenskommelsen rörande riktlinjerna för prissättningen
på jordbrukets produkter under tiden 1 januari—31 augusti 1951. Med anledning
av vad i överenskommelsen säges om att 4-procentsregeln skall tilllämpas
på sedvanligt sätt från och med regleringsåret 1951/52 anförde jag
till statsrådsprotokollet vid ärendets föredragning, att detta torde få förutsätta,
att slutlig ståndpunkt redan på våren tages till prissättningen på
jordbrukets produkter för hela det kommande regleringsåret.
Med anledning av jordbruksnämndens skrivelse den 29 december 1950
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
angående den närmare utformningen av vissa prisregleringsåtgärder beträffande
mjölk och mejeriprodukter samt fettvaror och oljor har Kungl. Maj :t
genom beslut samma dag dels förordnat om uttagande av accis på margarin
från och med den 1 januari 1951 med 30 öre för kilogram, dels bemyndigat
jordbruksnämnden att upptaga clearingavgift på margarin samt att vid
handhavandet av regleringen av priserna på jordbrukets produkter under
tiden 1 januari—31 augusti 1951 utgå från de i nämndens skrivelse angivna
riktlinjerna.
Departementschefen.
Utgångsläget för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets
produkter och förnödenheter för regleringsåret 1950/51 har i viss mån
avvikit från det vanliga. Redan då prisfrågan behandlades våren 1950 kunde
man med en hög grad av sannolikhet räkna med att den stabiliseringspolitik,
som tillämpats under de senaste åren, skulle komma att modifieras
från och med årsskiftet 1950/51. Med anledning härav förbehöll sig jordbruket
i den uppgörelse om prissättningen, som träffades i april 1950, rätt
att för tiden efter den 1 januari 1951 påkalla täckning för de särskilda kostnadsökningar,
exempelvis ökade löner till jordbrukets arbetskraft (både
lejd och egen), som kunde uppkomma till följd av stabiliseringspolitikens
upphävande eller modifiering. I proposition nr 245 till 1950 års riksdag
anförde jag med anledning härav, att jag, även om man vid ett frångående
av den dåvarande stabiliseringspolitiken borde söka förebygga en allmän
prisstegring, funne det rimligt att ett dylikt förbehåll gjordes. Denna ståndpunkt
intogs även av riksdagen.
Den våren 1950 träffade prisöverenskommelsen, vilken godkändes av
Kungl. Maj :t och riksdagen, avsåg sålunda endast tiden till och med utgången
av år 1950. Det förutsattes att prissättningen under den därefter
följande delen av produktionsåret skulle bli föremål för förhandlingar under
hösten 1950. I samband med dessa förhandlingar skulle även vissa särskilda
spörsmål, som äga samband med prissättningen, upptagas till övervägande.
Detta gällde särskilt frågan om den metod, som skulle tillämpas
vid beräkningen av jordbrukets räntekostnader, samt spörsmålet om tilllämpningen
av den s. k. 4-procentregeln.
Enligt den i april 1950 träffade uppgörelsen om prissättningen skulle
räntekostnaderna beräknas med beaktande av den ökning i kapitalvolymens
värde, som ägt rum under tiden efter 1938/39. Det påpekades att
denna beräkningsmetod vore analog med de principer för lönsamhetsberäkningar
i prisärenden, som Kungl. Maj :t godkänt genom beslut den 29
december 1949. Samtidigt rådde emellertid enighet om att tillämpningen
av denna princip för kostnadsberäkning icke skulle få föranleda ökning
av produktpriserna, så länge den dåvarande stabiliseringspolitiken tillämpades.
Beträffande den s. k. 4-procentregeln uttalade statens livsmedelskommission
i sin skrivelse angående prissättningen den 20 april 1950, att den
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
na regel med stor sannolikhet icke komme att få aktualitet under regleringsåret
1950/51. I anslutning till detta uttalande framhöll jag i proposition
nr 245 till 1950 års riksdag, att spörsmålet om tillämpning av ifrågavarande
regel torde få upptagas vid de överläggningar, som jordbruket förbehållit
sig att påkalla vid ett slopande eller en modifiering av stabiliseringspolitiken.
I nyssnämnda proposition berörde jag även frågan om en eventuell begränsning
av systemet med statliga pristillägg för vissa jordbruksprodukter
i samband med ett frångående av den då förda stabiliseringspolitiken.
Med hänsyn till ovissheten om hur den allmänna ekonomiska politiken
kunde komma att utformas efter utgången av år 1950 var det vid tidpunkten
för avlämnandet av nämnda proposition icke möjligt att uppdraga några
bestämda riktlinjer för lösandet av ifrågavarande problem. Emellertid framhöll
jag såsom min mening, att avvecklingen av pristilläggen borde ske
successivt. Vad jag sålunda anförde dels om tillämpningen av 4-procentregeln,
dels om de statliga pristilläggen biträddes av riksdagen.
Då den förra våren träffade prisuppgörelsen endast avsåg tiden till och
med utgången av år 1950, företogs icke, såsom under tidigare år varit
fallet, någon omräkning av jordbrukskalkylen och en därpå grundad omprövning
av prissättningen i augusti månad. I stället skedde en omräkning
av kalkylen under oktober 1950. Med tillämpning av den nya metoden för
räntekostnadsberäkningarna erhölls härvid ett kalkylmässigt överskott av 37
miljoner kronor, medan den på våren upprättade normkalkylen vid tillämpning
av samma beräkningsmetoder stannade i ett underskott av 22 miljoner
kronor.
I den omräknade kalkylen beräknades jordbrukets arbetskostnader på
grundval av då gällande lantarbetaravtal, jämfört med den senast tillgängliga
officiella statistiken över lantarbetarlönerna. Sedan lantarbetaravtalet
uppsagts, ledde emellertid de förhandlingar om nytt löneavtal, som med
anledning härav kommo till stånd, till en uppgörelse, som innebar en ökning
av lantarbetarnas timlöner med 25 öre från och med den 1 januari
1951. Enligt de principer, som sedan åtskilliga år tillbaka tillämpas vid
prissättningen på jordbrukets produkter, inräknas på jordbrukskalkylens
kostnadssida lön icke endast till de anställda lantarbetarna utan även till
jordbrukets egen arbetskraft, i den mån denna beräknas vara sysselsatt
inom den egentliga lantbruksdriften. En höjning av timlönen i jordbruket
med 25 öre innebär vid den arbetsvolym, som beräknats i kalkylen för innevarande
år, en stegring av kalkylens arbetskostnadsbelopp med 270 miljoner
kronor för helt år. För kompensation av denna kostnadsökning erfordras
en ökning av jordbrukets inkomster med omkring 255 miljoner kronor
för helt år eller 170 miljoner kronor för åttamånadersperioden januari—
augusti 1951.
Den uppgörelse om prissättningen på jordbruksprodukter för tiden 1
januari—31 augusti 1951, som den 19 december 1950 träffades mellan jord
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
31
bruksnämnden och representanter för jordbrukarnas centrala organisationer,
utgår från denna ökning av arbetskostnadsposten. Med hänsyn till
ovissheten, huruvida tidigare enligt lantarbetarlönestatistiken utgående
överbetalningar utöver avtaislöncn kunde komma att fortsätta även sedan
det nya löneavtalet trätt i kraft, har kompensationsbeloppet dock begränsats
till 160 miljoner kronor. Beträffande det överskett av 37 miljoner kronor,
som förelåg enligt oktoberkalkylen, har det i uppgörelsen förutsatts,
att detsamma kommer att erfordras för att täcka andra kostnadsökningar
inom jordbruket till följd av den ändrade stabiliseringspolitiken. Någon utjämning
av detta överskott har därför icke skett.
överenskommelsen har, som förut nämnts, godkänts av Kungl. Maj :t den
22 december 1950. Densamma torde nu böra underställas riksdagens prövning.
I samband härmed torde jag få närmare beröra vissa med uppgörelsen
sammanhängande spörsmål.
Vid den närmare utformningen av prisregleringen under senare delen av
regleringsåret 1950/51 har man, utöver kompensationen åt jordbruket för
den nyssnämnda stegringen av arbetskostnaderna, haft att beakta även frågan
om en begränsning av de statliga pristilläggen för vissa jordbruksprodukter.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att den omfattning, som
systemet med dylika tillägg erhållit under de senaste åren, stått i nära
samband med den förda stabiliseringspolitiken. Skäl kunna därför anföras
för att man i samband med en omläggning av stabiliseringspolitiken även
skall avveckla eller i vart fall avsevärt reducera dessa tillägg. Långtgående
förslag i denna riktning ha också framlagts av 1950 års besparingsutredning.
Enligt dessa skulle det allmänna mjölkpristillägget antingen slopas helt
för all mjölk eller i vart fall slopas helt för konsumtionsmjölken och reduceras
till ungefär hälften av tidigare utgående belopp för produktmjölken.
Vidare skulle bidraget till täckande av mjölkhandelns marginaler samt ltörlinjebidragen
jämte vissa andra mindre bidrag slopas. I fråga om det särskilda
mjölkpristillägg, som utgår i norra och vissa delar av mellersta
Sverige förordade besparingsutredningen, att detsamma skulle bli föremål
för utredning i samband med förberedelserna för prissättningen för regleringsåret
1951/52. I den nu träffade prisuppgörelsen för senare delen av år
1950/51 har också en betydande reduktion av de statliga pristilläggen förutsatts.
Sålunda avvecklas den del av det allmänna mjölkpristillägget, som i
anslutning till prisstabiliseringspolitiken infördes på hösten 1949. Likaså
bortfalla körlinjebidragen, merfraktbidragen och regleringskostnadstillägget.
Vidare förutsättes, att subventionen till förbättring av handelsmarginalerna
på konsumtionsmjölk avvecklas. Redan tidigare hade det statliga pristillägget
på fläsk slopats. Dessutom ha de s. k. devalveringssubventionerna på ost och
havregryn i enlighet med ett uttalande av 1950 års riksdag upphört från
och med den 1 januari 1951.
För egen del Vill jag i delta sammanhang framhålla, att redan den minskning
av de statliga pristilläggen, som innefattas i prisöverenskommelsen,
tillsammans med den däri överenskomna kompensationen för inträdda
-32
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
kostnadsökningar medfört en förhållandevis betydande stegring av priserna
på vissa livsmedel. Då därtill kommer, att innevarande år betydande prisstegringar
ägt rum eller äro att förvänta på andra viktiga varor, bland annat
på grund av höjda importpriser och till följd av avvecklingen av importsubventionerna,
är jag i vart fall för närvarande icke beredd att tillstyrka
en längre gående subventionsavveckling än den som förutsatts i prisöverenskommelsen.
Härtill kommer ytterligare en omständighet, som måste beaktas i detta
sammanhang. Såsom framgått av den tidigare lämnade redogörelsen för
prisöverenskommelsen har en del av det belopp, som enligt densamma skall
tillföras jordbruket, kunnat täckas av vissa engångsbelopp. Genom lagervinster
på ost och hudar har sålunda jordbruket erhållit sammanlagt 11
miljoner kronor. EU lika stort belopp har upptagits för den prishöjning
på kött och fläsk utöver den avtalade basprisnivån, som ägt rum före den 1
januari 1951. Inräknandet av dessa engångsbelopp i prisöverenskommelsen
innebär, att de prishöjningar, som erfordrats för att kompensera kostnadsökningarna
och bortfallet av vissa subventioner, kunnat i motsvarande
mån begränsas. Dylika engångsbelopp kunna icke förutsättas stå till förfogande
vid avvägningen av priserna för år 1951/52. Även detta förhållande
har synts mig mana till en viss försiktighet, när det gäller fortsatt
avveckling av subventionerna.
Den med jordbrukareorganisationerna träffade prisöverenskommelsen
innefattade icke någon höjning av spannmålspriserna för innevarande regleringsår.
Däremot förutsattes en prishöjning komma till stånd för spannmål
av 1951 års skörd. En dylik prishöjning är av olika skäl ofrånkomlig.
Produktionsutvecklingen har under senare år kännetecknats bland annat
av en stark stegring av den animaliska produktionen. Denna utveckling har
medfört en betydande efterfrågan och höjda priser på hland annat fodersäd.
Härigenom uppkommer vid oförändrade priser på brödsäd risk för att
denna användes till utfodring i större utsträckning än som ur försörjningsoch
beredskapssynpunkter är önskvärt. I nuvarande utrikespolitiska läge
är det emellertid angeläget att hålla en icke alltför liten reserv av brödsäd
för beredskapsändamål. En förskjutning av produktionsinriktningen, som
innebär en fortsatt ökning av animalieproduktionen men en sammankrympning
av brödsädsodlingen, vore därför ur beredskapssynpunkt synnerligen
ovälkommen och torde böra motverkas genom en lämplig inbördes avvägning
av priserna på ifrågavarande produkter. Då det varit angeläget att
i god tid före planeringen av vårsådden genomföra den justering av brödsädspriserna,
som förutsatts i överenskommelsen, har Kungl. Maj :t efter
framställning av statens jordbruksnämnd genom beslut den 9 februari fastställt
nya priser på 1951 års skörd av brödsäd. De nya priserna, som skola
gälla för all brödspannmål som inlevereras från och med den 1 juni, innebära
en höjning med 5 kronor för höstvete, 4 kronor för vårvete och 4
kronor 50 öre för råg, räknat för 100 kilogram.
För en justering av prisrelationerna mellan olika jordbruksprodukter
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
33
talar också den ojämnhet i fråga om självförsörjningsgraden för dessa
produkter, som utvecklat sig under senare år, och därmed sammanhängande
förskjutningar i utrikeshandeln med dessa varor. I stora drag är
läget i detta hänseende följande. Av mejeriprodukter och ägg ha betydande
exportöverskott uppkommit, medan alltjämt stora importbehov föreligga i
fråga om socker och kött. Exportöverskotten av de nämnda animaliska
produkterna ha kunnat komma till stånd endast tack vare en icke obetydlig
import av fodermedel. I fråga om brödsäd har i stort sett självförsörjning
förelegat, medan oljeväxtodlingen under .senare år givit ett exportöverskott
av rapsfrö och rapsolja. Av exportvarorna har det beträffande smör icke
varit möjligt att vid export uppnå priser, som fullt täckt de inhemska priserna
sedan subventionerna frånräknats. På denna export ha sålunda vissa
förluster uppkommit. För ägg ha priserna vid export till synes varit gynnsammare,
i det att desamma i allmänhet motsvarat den inhemska prisnivån
och därutöver tidvis möjliggjort uttagandet av en viss utjämningsavgift.
Totalt ha dessa avgifter emellertid stannat vid ett tämligen obetydligt
belopp, som icke tillnärmelsevis motsvarar de förluster, som det
allmänna måst vidkännas därigenom att Svenska spannmål,saktiebolaget
försålt importerade fodermedel till priser, som väsentligt understigit de
faktiska kostnaderna. Vid ett beaktande av denna subventionering av fodermedlen
framstår äggexporten såsom betydligt mindre lönande än vad de
uppnådda exportpriserna i och för sig ange. Härtill kommer att prisläget
på grund av den växande konkurrensen på den viktigaste exportmarknaden,
Västtyskland, synes vara något osäkert. Framtidsutsikterna för denna
export synas därför vara skäligen ovissa.
Å andra sidan ha, såsom framgår av jordbruksnämndens redogörelse,
rapsfrö och rapsolja under senare tid kunnat exporteras till mycket fördelaktiga
priser. Vidare ha priserna på såväl brödsäd som fodersäd och
andra fodermedel stigit starkt på de internationella marknaderna. Sålunda
betingar vete vid import inom ramen för det internationella veteavtalet
ett pris av omkring 47 kronor för deciton. Detta betyder, att brödsäd även
efter en prishöjning av ungefär den storleksordning, som nu ägt rum för
de animaliska produkterna, skulle med fördel kunnat exporteras, om produktionen
medgivit export.
Dessa förhållanden synas mig böra påkalla den största uppmärksamhet.
Mot en ökning av jordbruksproduktionen, så att ett exportöverskott uppkommer
inom någon eller några grenar av densamma, kan givetvis icke vara
något att invända, om denna export kan ske till lönande priser och om vidare
icke andra grenar av jordbruksproduktionen därigenom hållas tillbaka, så att
import till ofördelaktiga priser framtvingas. I ett dylikt fall skulle nämligen
produktionsökningen och exporten vara ett uttryck för el t effektivt utnyttjande
av jordbrukets produktionskapacitet och dessutom lämna ett i och
för sig välkommet bidrag till utjämnandet av landets handels- och betalningsbalans.
Att exportera vissa jordbruksprodukter till priser, som icke
täcka produktionskostnaderna sådana dessa komma till uttryck i den in3
lHhang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 76.
34
Kungl. Mcijrts proposition nr 76.
hemska prissättningen, samtidigt som man nödgas med stöd av statsmedel
importera andra jordbruksprodukter synes mig däremot innebära en ur
allmänna synpunkter icke önskvärd snedvridning av jordbrukets produktionsinriktning.
En dylik utveckling aktualiserar betydelsefulla spörsmål beträffande den
inbördes avvägningen av priserna på olika slag av jordbruksprodukter.
Bland annat uppkommer frågan, huruvida det under sådana förhållanden
blir möjligt att i samma utsträckning som tidigare hålla nere priserna på
fodermedel genom subventioner via Svenska spannmålsaktiebolaget. Att
helt avveckla dessa subventioner, såsom besparingsutredningen föreslagit,
torde dock vid nuvarande prisläge på de internationella marknaderna icke
vara möjligt med hänsyn till de långt gående verkningar en dylik åtgärd
skulle få för prissättningen på brödspannmål. Enligt min uppfattning torde
emellertid dessa subventioner böra i möjligaste mån begränsas. Detta spörmål
synes böra uppmärksammas vid de kommande förhandlingarna i samband
med behandlingen av frågan om prissättningen för regleringsåret
1950/51.
De pris justeringar på jordbrukets produkter, som ägt rum genom den
nu träffade uppgörelsen, ha praktiskt taget helt avsett de animaliska produkterna
och bland dessa främst mjölk och mejeriprodukter. Mot den förskjutning
av prisrelationerna inom jordbruket, som härigenom ägt rum,
kan givetvis, mot bakgrunden av de av mig nyss berörda förhållandena,
invändas att mjölkproduktionen härigenom ytterligare stimuleras i förhållande
till andra jordbruksprodukter. Hänsyn måste emellertid tagas till det
förhållandet, att mjölkproduktionen är den viktigaste inkomstkällan för
mindre och ekonomiskt svagare brukningsdelar. Eftersom en så stor del av
spannmålsskörden redan har försålts har dessutom en annan fördelning av
prisjusteringarna i detta sammanhang knappast varit möjlig. Vidare har,
såsom förutsatts i uppgörelsen, beslut fattats om höjning av priserna på
brödsäd av 1951 års skörd. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att
höjningen av producentpriserna är avsedd att kompensera en kalkylmässig
höjning av arbetskostnaderna. Det föreligger under sådana förhållanden
särskilda skäl för att avväga prishöjningarna i möjligaste mån jämnt inom
jordbruket. Detta önskemål synes mig ha tillgodosetts genom den nu träffade
uppgörelsen jämte den i anslutning därtill verkställda justeringen av
brödsädspriserna.
Beträffande vad i uppgörelsen sagts om att 4-procentregeln åter skall tilllämpas
från och med regleringsåret 1951/52 uttalade jag vid föredragningen
av prisfrågan inför Kungl. Maj :t den 22 december 1950, att detta torde förutsätta,
att definitiv uppgörelse om priserna för sagda regleringsår träffas på
våren 1951. Jag vill i detta sammanhang understryka det samband, som
alltsedan år 1943 förelegat mellan vårprissättningen och 4-procentregeln.
Därest beslut om priserna icke kan fattas på våren för hela det kommande
produktionsåret synes det ligga närmast till hands, att den slutliga prissättningen
på hösten får bli föremål för nya förhandlingar på grundval av
då föreliggande förhållanden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
35
Vad jordbruksnämnden anfört angående den närmare utformningen av
regleringsåtgärderna i fråga om mjölk och mejeriprodukter samt fettvaror
och oljor föranleder ingen erinran från min sida. Jag delar nämndens uppfattning
att mjölkstandardiseringen icke nu bör slopas med hänsyn till de
återverkningar en dylik åtgärd skulle erhålla ifråga om priset på konsumtionsmjölk.
Den begränsning av de statliga pristilläggen på mjölk, som
nämnden förordat, har förutsatts i prisöverenskommelsen och innefattas
sålunda i ett godkännande av denna. Den av nämnden förordade höjningen
av clearingpriserna på fettråvaror har med hänsyn till prisutvecklingen på
detta område varit ofrånkomlig. En fortsatt prisstegring på dessa varor har
för övrigt redan framtvingat en ytterligare höjning av clearingpriserna, som
i sin tur medfört att accisen å margarin ånyo måst slopas.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering under tiden intill den 1 september 1951 av
produktions- och avsättningsförhållandena på jordbrukets
område i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer
jag angivit i det föregående.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Malte Olsson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
37
Bilaga t.
PM
rörande jordbrukets inkomster och kostnader under
produktionsåret 1950/51.
Till grund för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets
produkter under produktionsåret 1950/51 utarbetades på våren 1950 en
förkalkyl över den vid normala väderleksförhållanden samt under angivna
förutsättningar beträffande priser, löner och räntor förväntade utvecklingen
av jordbrukets inkomster och kostnader under nämnda produktionsår
(Kungl. Maj :ts prop. 245/1950, bilaga 4). Med utgång från bl. a. en preliminär
uppskattning av 1950 års skörd, framlägges nu en reviderad inkomstoch
kostnadskalkyl för 1950/51.1 Rörande uppläggningen och innebörden av
denna kalkyl få de sakkunniga anföra följande.
I metodiskt hänseende ansluta sig de här framlagda beräkningarna i huvudsak
till motsvarande undersökningar i den våren 1950 upprättade normkalkylen.
Desamma avse sålunda att belysa de procentuella förändringarna
i jordbrukets inkomster respektive kostnader i jämförelse med produktionsåret
1938/39, som kunna förväntas inträffa under år 1950/51. Beräkningarna
äro på samma sätt som i normkalkylen begränsade till att avse enbart
den egentliga jordbruksdriften. Liksom beträffande tidigare jordbrukskalkyler
gäller vidare, att de absoluta talen för inkomster och kostnader icke
äro direkt jämförbara med varandra, varför en jämförelse måste grundas
på de indextal, som framräknats med året 1938/39 såsom basår.
Beräkningen av jordbrukets inkomster år 1950/51 grundar sig i vad avser
den vegetabiliska produktionen i främsta rummet på de preliminära
resultaten av den representativa arealinventeringen den 1 juni 1950 samt de
beräkningar rörande skördeutfallet år 1950, som jordbruksnämndens statistikbyrå
företagit på grundval av statistiska centralbyråns sammanställning
av årsväxt- och skörderapporterna per den 31 augusti 1950. Den animaliska
produktionen har uppskattats med ledning av de preliminära resultaten
från den representativa husdjursräkningen den 1 juni 1950 samt en
beräkning av fodertillgångarna, varjämte beträffande fläskproduktionen
även statistiken över antalet betäckta suggor kommit till användning. Härjämte
ha resultaten från en särskild representativ undersökning i samband
med husdjursräkningen 1950 använts för beräkningen av mjölkproduktionen.
Vid beräkningarna ha de sakkunniga i övrigt bl. a. haft att utgå från
Kungl. Maj :ts av riksdagen sedermera godkända beslut av den 21 april 1950
angående prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret
1950/51.
I samband med revideringen av förkalkylen för år 1950/51 har även en
översyn av inkomst- och kostnadskalkylen för år 1949/50 företagits. Härvid
ha i allmänhet statistiska uppgifter förelegat för tiden t. o. m. juni—juli
månader, under det att uppskattningar måst företagas för återstående del
av produktionsåret.
1 Föreliggande inkomst- och kostnadskalkyl justerades av kalkylsakkunniga den 5 oktober 19501.
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
Jordbrukets inkomster.
1950 års skörd.
Sedan resultatet av arealinventeringen den 1 juni 1950 föreligger klart är
det möjligt att jämföra de arealer för olika grödor, varmed räknades i vårkalkylen,
med de faktiskt använda arealerna. En dylik jämförelse göres i
tabell 1.
Den för brödsädsodling använda arealen uppgår till 465 500 ha eller 32 500
ha mera än vad man räknade med i vårkalkylen, ökningen faller helt på
Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år.
År 1950
1936/40
1946
1947
1948
1949
Prognos
hektar
hektar
hektar
hektar
hektar
våren
1950
‘/e 1950
hektar
hektar
Höstvete...................
231 297
212 323
140 862
172 792
167 736
170 000
178 400
Vårvele....................
75 644
90 477
151 633
142 859
139 464
135 000
160 400
Höstråg....................
181193
152 595
110 394
155 561
130 956
124 000
| 126 700
Vårråg....................
8 020
4143
4 771
4 279
3 912
4 000
Summa brödsäd
496154
459538
407660
475 491
442 068
433000
465500
Korn......................
102 344
89 556
100033
87 806
86 084
90C00
94 000
Havre.....................
656 769
531 215
529 156
489 648
501 794
505 000
502 700
Blandsäd..................
259 793
277 040
287 610
281 600
309 377
310 000
319100
Summa fodersäd
1018906
897811
916 799
859 054
S97255
905000
915800
Matärter...................
J- 19 727
17 232
15 650
14 638
14 279
14 000
12 100
Foderärter.................
5 527
5 886
6 562
8 521
8000
| 11000
Vicker.....................
4 777
4 282
4 544
3 521
5 280
6 000
Summa trinisäd
24 504
27041
26080
24 721
28080
28000
23100
Summa säd
1 539 564
1 384 390
1 350 539
1 359 266
1 367 403
1 866 000
1404 400
Potatis....................
132 847
143 297
142 292
147 875
134 566
135000
130 100
Sockerbetor................
52 514
54 787
48 240
47 551
49 287
50 000
54 500
Foderrotfrukter............
69 684
65 372
60 933
60 807
53 959
50 000
50100
Summa potatis och rotfrukter
255 045
263 456
251 465
256 233
237 812
235 000
234 700
Säd till grönfoder..........
98 752
121 377
122 498
134126
118 654
100 000
104 100
Vall till hö och ensilage ....
1 379 444
1 347 826
1 352 230
1318 524
1 297 499
1 295 000
1275 000
Vall till fröskörd...........
Vall till grönfoder och avbet-
1
| 39 200
42 053
37466
40 044
40 000
37 100
ning ....................
t 231191
j
Permanent betesvall........
1
1 306 342
330 180
333 166
316 560
315 000
/ 141 400
\ 164 500
Summa foderväxter
1 709 387
1 814 745
1 846 961
1 823 282
1 772 757
1 750 000
1 722 100
Oljeväxter.................
|
29 698
44 209
78 731
141 836
170 000
168 800
Spånadsväxter.............
| 10 311
6 076
5 612
5 743
6 499
6 000
6 800
Köksväxter................
7 954
7 562
8 727
10 090
10 000
9 800
Andra växtslag............
7 979
7 853
10 686
103 887
12 946
171 371
12 000
198 000
9 300
194 700
Summa specialodlingar
10 311
61 707
65 236
Summa skördad areal
3 514807
3 51428S
3 514 201
3 542 608
3549 343
3 549000
B 555 900
Truda och obrukad åkerjord
223 040
205 433
208 005
181 830
177 406
175 000
170 800
Summa åkerjord
3 737 347
3 719 731
3 722 206
3 724498
3 726 748
3 724 060
3 726 700
39
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
vete och sammanhänger med att utvintringen av höstvete blivit mindre än
normalt samt att vårvetearealen blivit av rekordartad omfattning. I förhållande
till år 1949 företer brödsädsarealen i år en ökning med 23 400 ha.
ökningen, som endast berört vete, är störst för vårvete. Även i fråga om
fodersäden föreligger en ökning i förhållande till bade ar 1949 och normkalkylen
för 1950, i det att den inventerade arealen utgör 915 800 ha mot
897 300 ha förra året och 905 000 ha i normkalkylen. Odlingen av ärter och
vicker har gått tillbaka. Den sammanlagda arealen säd är i år större än under
något år sedan 1944 men understiger arealen 1936/40 med 135 200 ha.
Oljeväxtodlingen har i år nått en ny rekordareal eller 168 800 ha mot under
förra året 141 800 ha. Odlingen av sockerbetor har i år ökat och är i nivå
med odlingen under 1944—1946, då den hittills största odlingen förekom.
Ökningen av spannmåls-, oljeväxt- och sockerbetsarealerna har skett på
bekostnad av arealerna för potatis, foderrotfrukter och foderväxter, vilka
visat fortsatt minskning. Även arealen träda och obrukad åker har nedgått
ytterligare. Den sammanlagda skördade arealen är i år 6 900 ha större
än 1949 och 41 600 ha större än 1936/40.
Härmed äro de viktigaste arealförskjutningarna berörda. I övrigt hanvisas
till tabellen.
På grundval av arealuppgifterna och de förut omnämnda årsväxt- och
skörderapporterna per den 31 augusti 1950 har jordbruksnämndens statistikbyrå
verkställt en kvantitativ beräkning av 1950 års skörd. I likhet
med föregående år har denna även i år utförts enligt två metoder, kallade
metod I och III. Vid beräkningarna enligt metod I ha för varje växtslag de
definitiva hektarskördarna under närmast föregående 10-årsperiod, d. v. s.
åren 1940—49, satts i relation till respektive års skördeomdöme för september
(oktober) månad. Ur de erhållna kvoterna ha enkla medelvärden framräknats.
Dessa koefficienter uttrycka sålunda den genomsnittliga skörden
per enhet i skördeomdömet för ifrågavarande period och växtslag. Den för
år 1950 beräknade skörden har erhållits genom att multiplicera nämnda
medeltal med skördeomdömet för den 31 augusti 1950. Denna metod överensstämmer
helt med den, som föregående år använts vid beräkningarna,
även då under benämningen metod I. Metod III grundar sig på de i årsväxtoch
skörderapporterna per den 31 augusti uppgivna hektarskördarna, och
resultatet motsvarar de av statistiska centralbyrån beräknade skördekvan
titeterna.
.
Resultaten av beräkningarna ha sammanfattats i tabellerna 2 a och 2 b, i
vilka till jämförelse medtagits även de av statistiska centralbyrån beräknade
definitiva skördeuppgifterna för dels åren 1946—1949, dels perioderna
1931/40 och 1941/45. . i ttt
Som framgår av tabell 2 a ha beräkningarna enligt metod III, vilka vid
detta tillfälle endast kunnat utföras för brödsäd och hö, givit större kvantiteter
än metod I. En liknande differens mellan de båda metoderna har också
konstaterats under åren 1948 och 1949, vid uppskattningstillfällcn senare
på året även för andra växtslag än brödsäd och hö. Skillnaden i resultat
mellan de båda metoderna torde huvudsakligen vara att hänföra till brister
i den vid metod I använda metodiken. Kvantiteterna enligt metod I beräknas
nämligen under förutsättning att de normerade skördarna (de faktiska
skördarna multiplicerade med kvoten mellan skördeomdöme och skördesiffran
3,o) under 10-årspcrioden 1940—49 motsvaras av de för innevarande
är förväntade konditionstalen för medelskörd (3,o). Så torde emellertid icke
vara fallet med hänsyn till att skördarna under ett flertal år av perioden
1940—49 otvivelaktigt påverkades av hl. a. bristande tillgång på förnödenheter,
främst handclsgödselmedel. Detta medtördc att anspråken på en mc
-
40
Kungl. Mcij:ts proposition nr 76.
Tabell 2 a. Skörd per hektar, kg.
1931/40
1941/45
1946
1947
1948
1949
1950
Metod I
Metod III
Höstvete..............
2 350
1920
2 470
1250
2 480
2 540
2 250
2 440
Vårvete...............
1820
1470
1 740
1470
1920
1950
1 700
1880
Höstråg...............
1880
1700
1860
1250
2 040
2 080
[• 1790
1 1950
V årråg................
1340
1060
1 190
940
1140
1 210
\ 1210
Korn.................
2 020
1 850
2 040
1760
2 200
2 070
1 2 080
Havre................
1800
1.390
1470
1280
1 620
1 670
1 540
_
Blandsäd.............
2130
1700
1860
1500
2 030
2 090
1870
_
Ärter.................
1510
1280
1400
1170
1650
1 420
121 460
_
Vicker................
1570
12tO
1400
1 130
1550
1 440
31 520
_
Potatis...............
14 300
12 900
13 550
12 360
15 390
12 780
113 8 70
_
Sockerbetor...........
35 300
34 000
32 420
30 950
33 010
35 910
36 570
_
Foderrotfrukter.......
37 700
32 800
32 550
27 820
34 210
35 160
35170
_
Hö från odlad jord....
3 480
3 040
4 000
2 490
3 260
3 670
3 400
3 520
Hö från naturlig äng..
1210
1160
1380
1180
1200
1290
1290
1380
Tabell 2 b. Totalskurd, milj. kg.
1931/40
1941/45
1946
1947
1948
1949
1950
Metod I
Metod III
Höstvete..............
531-1
342-3
523-7
176-2
428-0
426-6
400-8
435''5
Vårvete..............
128-8
149-4
157-2
222-8
274-4
271-8
273-8
302-1
Summa vete
659-9
491-7
680-9
399-0
702-4
698-4
674-6
737-6
Höstråg...............
374-3
345-5
284-2
138-1
317-1
272-C
Vårråg...............
10-2
7-5
4-9
4-5
4-9
4-7
Summa råg
384-s
353o
289-1
142-e
3220
276-7
226-9
244''0
Summa brödsäd
1014-4
8447
970o
541-6
1024 4
9751
901-5
981-6
Korn.................
213-2
190-9
182-8
176-0
192-9
177-9
1195-4
_
Havre................
1183-3
807-4
782-8
678-2
792-5
810-2
776-7
—
Blandsäd.............
535-9
475-4
515-0
432-1
572-4
648-0
5964
—
Summa fodersäd
1932-4
1 473 7
1480-6
1286-3
1557 8
1666 1
11568-5
—
Ärter.................
30-3
37-0
31-9
25-1
35-0
32-4
12 17-6
_
Vicker................
7-0
7-2
6-0
5-1
5-5
7-6
8 16-8
_
Potatis...............
1 897-7
1 835-2
1 941-0
1 758-3
2 276-5
1 719-7
11810-2
_
Sockerbetor...........
1 746-6
1 812-6
1 776-4
1 493-1
1 808-2
1 770-1
1 988-8
_
Foderrotfrukter........
2 825"8
2177-4
2 127-7
1 695-3
2 080-2
1 897-4
1749-9
_
Hö från odlad jord....
4 790-2
4 047-5
5 386-4
3 362-3
4 298-0
4 758-5
4 329-5
4 483-1
Hö från naturlig äng ..
4790
362-8
328-7
281-8
285-7
309-2
307-6
3311
delskörd sänktes. Enär tillgången på förnödenheter för växtodlingen numera
är relativt tillfredsställande och sviterna av den bristande tillgången under
förra delen av 1940-talet torde ha övervunnits, ha anspråken på en medelskörd
åter höjts. Metod I medför sålunda för vissa växtslag en systematisk
underskattning av skörderesultatet. Härtill kommer att metoden ej heller
tager full hänsyn till den sekulära skördeökningen, vilken att döma av de 1
1 Se närmare i texten beträffande korn, ärter och potatis.
2 År 1950 endast kokärter, tidigare både kok- och foderärter.
3 År 1950 vicker och foderärter, tidigare endast vicker.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
senaste årens faktiska skördar åter börjat göra sig gällande åtminstone
för vissa växtslag. Enär beräkningarna grunda sig på medeltal för närmast
föregående 10-årsperiod, blir eftersläpningen i sistnämnda hänseende ca 5 år.
Särskilda undersökningar ha vid detta kalkyltillfälle verkställts för att
göra det möjligt att beakta nu berörda brister i metod I i fråga om de växtslag,
för vilka uppgifter enligt metod III icke föreligga. (I överensstämmelse
med tidigare förfaringssätt har nämligen, där så kunnat ske, skördeuppskattningen
enligt metod III begagnats, eftersom den grundar sig på direkt
uppgivna hektarskördar.) På grundval av undersökningsmaterialet ha de
sakkunniga funnit erforderligt att vid detta kalkyltillfälle höja de enligt
metod I beräknade hektarskördarna för korn, ärter och potatis med respektive
4, 5 och 3 procent. Hektarskördarna för havre, blandsäd och foderrotfrukter
ha de sakkunniga icke funnit anledning att korrigera.
Beträffande sockerbetor har som vanligt en av Svenska sockerfabriksaktiebolaget
i mitten av september företagen beräkning kommit till användning.
Enligt denna kan skörden av sockerbetor beräknas till 36 800 kg per hektar
och totalskörden till 2 005 milj. kg.
De på ovan angivet sätt beräknade hektarskördarna jämföras i följande
tablå med de våren 1950 antagna normskördarna för 1950/51 samt de definitiva
skördarna år 1949.
Definitiv
Antagen
Skördeuppskattning
Växtslag
skörd år
normskörd
per den
3l/8 1950
1949,
kg/ha
våren 1950,
kg/ha
kg/ha
i % av norm- skörden
Höstvete..................
..... 2 540
2 450
2 440
100
Vårvete...................
..... 1 950
1 950
1 880
96
Höstråg..................
..... 2 080
2 000
1 950
98
Vårråg...................
..... 1 210
1 350
1 210
90
Korn.....................
..... 2 070
2 150
2 160
100
Havre....................
..... 1 670
1 750
1 540
88
Blandsäd .................
..... 2 090
2 050
1 870
91
Ärter.....................
..... 1420
1 650
1 530
93
Potatis...................
..... 12 780
14 500
14 290
99
Sockerbetor...............
..... 35 910
35 000
36 800
105
Foderrotfrukter............
..... 35 160
34 000
35 170
103
Hö från odlad jord........
..... 3 670
3 600
3 520
98
De nu beräknade hektarskördarna äro i fråga om samtliga växtslag utom
korn, sockex-betor och foderrotfrukter lägre än de antagna normskördarna.
För brödsäd, potatis och hö är nedgången relativt liten, medan den för
havre, blandsäd och ärter är större. Jämfört med de definitiva hektarskördarna
för år 1949 föreligger minskning för brödsäd, havre, blandsäd samt
hö och ökning för övriga växtslag.
Fodertillgångarna år 1950/51.
På grundval av de ovan gjorda beräkningarna av 1950 års skörd samt
vissa andra uppgifter ha sammanställningar utarbetats över fodertillgångarna.
Den beräknade totala produktionen av olika grödor har därvid reducerats
för lagringsförluster, varefter återstående kvantiteter fördelats på direktkonsumtion,
industriell förbrukning, utsäde ocli foder. De för utfodring
tillgängliga kvantiteterna ha uttryckts i foderenheter, varjämte kvantiteten
smältbar äggvita och torrsubstans beräknats. Med ledning av de längre fram
i promemorian återgivna beräkningarna av kreatursantalet ha vidare de
42 Kungl. Maj:ls proposition nr 76.
disponibla fodermedelstillgångarna fördelats på olika grenar av den animaliska
produktionen.
Beträffande det i dessa bilagor anförda statistiska materialet må följande
framhållas. För vete och råg har med hänsyn till att leveranstvånget och
utfodringsförbudet för brödsäd numera är hävt, räknats med 10 respektive
12 procent utfodring (inkl. avrens) under 1950/51 mot tidigare 8 respektive
10 procent avrens till utfodring. Av kornskörden ha 70 milj. kg beräknats
åtgå för direkt konsumtion och industriell förbrukning. Av inhemsk havre
beräknas åtgå 28 milj. kg för framställning av gryn.
I fråga om halm har räknats med samma procentuella förändring i skörden
per hektar som den för år 1950 preliminärt uppskattade kärnskörden
utvisar i förhållande till genomsnittsskörden åren 1931—40. Utfodringen av
halm har liksom tidigare antagits uppgå till 60, 85 och 90 procent av halmskörden
av respektive höstsäd, vår stråsäd och balj växter. Beräkningen medför
sannolikt numera en överskattning av tillgången på halm för foder. De
sakkunniga ha för avsikt att till ett kommande kalkyltillfälle göra en närmare
undersökning härom. Av potatis har räknats med en förbrukning
inklusive export av 830 milj. kg matpotatis och 233 milj. kg fabrikspotatis.
Kvantiteterna sockerbetsblast och blast av foderrotfrukter ha beräknats motsvara
50 respektive 20 procent av de redovisade rotskördarna.
Beträffande de inhemska fodertillgångarnas komplettering med importerade
fodermedel har räknats med att mindre kvantiteter oljekraftfoder och
importkli skola ställas till förfogande under det kommande produktionsåret
i jämförelse med den förbrukning som preliminärt beräknas för år 1949/50.
Av oljekraftfoder har sålunda för år 1950/51 räknats med en kvantitet av
207 milj. kg mot 214 milj. kg under år 1949/50. För importkli beräknas en
förbrukning av 75 milj. kg mot 106 milj. kg förra året. I fråga om importerad
fodersäd (inkl. majs) upptages en i foderenheter lika stor kvantitet som
förbrukades under år 1949/50.
I följande tablå ha sammanställts huvudresultaten av de verkställda beräkningarna
rörande tillgången på vegetabiliskt foder i foderenheter räknat
under stallfodringsperioderna åren 1949/50 och 1950/51.
1949/50
milj. le
Inhemsk foderskörd och produkter därav .... 4 852
Importfoder m. m......................... 446
Summa 5 298
Därav: Kraftfoder...................... 1817
Stråfoder....................... 3 019
Saftfoder....................... 462
Som framgår av tablån kan tillgången på vegetabiliskt foder under stallfodringsperioden
1950/51 preliminärt beräknas bli omkring 3 procent lägre
än under år 1949/50. Nedgången sammanhänger främst med en minskning
av de inhemska tillgångarna på fodersäd och hö. I fråga om fodertillgångarnas
sammansättning lägger man i övrigt märke till en ökning av saftfodertillgången,
beroende på ökad tillgång på sockerbetsavfall. Till följd av
nämnda förskjutningar beräknas fodertillgångarnas halt av smältbar äggvita
under år 1950/51 bli något lägre än under år 1948/49. lvoncentrationsgraden
beräknas bli i stort sett oförändrad.
I jämförelse med normkalkylen våren 1950 utvisa de preliminära uppgifterna
för 1950/51 också en något lägre fodertillgång. Tillgången på kraft
-
1950/51
milj. fe
(prel.)
Förändring
i % från
1949/50
4 714
— 2,8
422
— 5,4
5 136
— 3,1
1 738
— 4,3
2 895
— 4,1
503
+ 8,9
43
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
och stråfoder beräknas sålunda bli knappare än normalt, medan tillgången
på saftfoder beräknas öka.
Beträffande beräkningarna för år 1950/51 må anmärkas, att de sakkunniga
ha gjort försök att justera för den underskattning av foderskörden,
som beror på beräkningsmetodiken (jfr ovan om skördeuppskattningsmetoderna).
Huruvida en underskattning av foderskörden ändock föreligger,
undandrar sig för närvarande de sakkunnigas bedömning. Det har emellertid
bl. a. befunnits anmärkningsvärt, att skörden av hö i år skulle vara
mindre än i fjol, enär priserna på hö i år äro väsentligt lägre, samtidigt som
priserna på övriga fodermedel höjts.
I fråga om beräkningarna rörande foderförbrukningen, som nu liksom vid
tidigare beräkningstillfällen i viss utsträckning beaktats vid bedömningen av
animalieproduktionens utveckling, må följande erinras.
Beräkningarna rörande förbrukningen av foder under stallfodringsperioden
för varje särskilt djurslag ha baserats på vissa utfodringsnormer samt
uppskattningar rörande stallfodringsperiodens längd. Samma utfodringsnormer
ha använts som i tidigare kalkyler. Uppdelningen av foderåret på stallfodrings-
och betesperiod bygger delvis på direkta undersökningar och delvis
på erfarenhetsmässiga uppskattningar. I fråga om de för normala år
tillämpade utfodringsnormerna samt stallfodringsperiodens längd kan nämnas,
att desamma nära överensstämma med tal, som använts vid beräkningar
inom 1942 års jordbrukskommitté rörande foderförbrukningen under 1930- talet.
Vegetabilier.
Brödsäd.
År 19i9/50. Jordbrukarnas försäljning av brödsäd (exkl. försäljningen
till utsädeshandeln) av 1949 års skörd har t. o. m. juni 1950 uppgått till
346 milj. kg höstvete, 201 milj. kg vårvete och 202 milj. kg råg. Då enligt
gällande bestämmelser slutleverans av brödsäd skall ha skett senast den 1
maj, torde ovan angivna siffror i stort sett representera saluöverskottet av
1949 års skörd. Vissa mindre leveranser äga regelmässigt rum även under
juli och augusti, av vilken anledning siffrorna för höstvete och råg höjts till
347 och 203 milj. kg.
Även beträffande löneförmalningen1 föreligga uppgifter t. o. m. juni månad.
Enligt desamma har löneförmalningen uppgått till 52,4 milj. kg vete
och 24,i milj. kg råg. Under förutsättning av samma säsongmässiga fördelning
som under år 1948/49 kan löneförmalningen för hela produktionsåret
1949/50 uppskattas till 61 milj. kg vete och 28 milj. kg råg. Löneförmalningen
av vete antages fördela sig på höst- och vårvete i samma proportioner
som saluöverskottet. Sammanställas uppgifterna om saluöverskott och
löneförmalning, erhållas följande kvantiteter försåld och för eget behov förmald
brödsäd år 1949/50.
Saluöverskott,
Lönetörmalning,
Summa,
milj. kg
milj. kg
milj. kg
Höstvete ..
......................... 347
39
386
Vårvete ...
......................... 201
22
223
Råg......
......................... 203
28
231
Summa brödsäd 751
89
840
Det kan
i detta sammanhang nämnas, att de
sålunda redovisade
kvanti-
teterna brödsäd överstiga de kvantiteter, som enligt statistiska centralbyråns
1 Egentligen förmalningen vilt andra kvarnar iin större handelskvarnar.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
definitiva beräkningar rörande 1949 års skörd skulle ha kunnat förväntas.
Reduceras de av .statistiska centralbyrån beräknade skördekvantiteterna för
lagringsförluster, avrens och utsäde enligt de normer, som hittills tillämpats
i jordbrukskalkylen, erhållas resultat, som i följande tablå jämföras med
de redovisade kvantiteterna brödsäd till försäljning och löneförmalning av
1949 års skörd.
Vete
Råg
Redovisade
Beräknat
leveranser
saluöver-
och löne-
skott + löne-
Dilferens
förmalning
förmalning
milj. kg
milj. kg-
milj. kg
552
57
217
14
Summa brödsäd 840
769
71
Det kan i detta sammanhang erinras om att leveranserna av brödsäd även
under åren 1941/42—1943/44, 1947/48 och 1948/49 överstego de på grundval
av skördestatistiken beräknade kvantiteterna. Vissa underskott förelågo
emellertid under åren 1944/45—1946/47. Dessa förhållanden belysas närmare
av följande sammanställning.
1941/
1942/
1943/
1944/ 1945/ 1946/
1947/
1948/ 1949/
Höst- och vårvete
42
43
44 45 46 47
Miljoner kilogra
48
m
49 50
a. Redovisad kvantitet.
b. Enligt skördestatis-
266
384
436
423 430 520
308
597 609
tiken..............
234
368
413
426 464 539
283
562 552
c. a i procent av b....
Råg
113,8
104,5
105,5
99,3 92,7 96,5
108,8
106,2 110,3
a. Redovisad kvantitet.
b. Enligt skördestatis-
193
364
317
262 173 189
in
254 231
tiken..............
194
348
314
278 210 228
92
256 217
c. a i procent av b....
99,6
104,5
100,8
94,2 82,3 82,9
120,7
99,2 106,5
Genomsnittspriserna på brödsäd under år 1949/50 ha beräknats med användning
av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter ununder
månaderna september, december, mars och juni (nämligen de månader,
för vilka prisuppgifter inhämtas) samt jordbrukarnas faktiska försäljningar
under augusti—september, oktober—december, januari—mars
och april—augusti enligt Svenska spannmålsaktiebolagets leveransstatistik.
Efter avdrag från kvarnpriserna för handelsmarginal och frakter om sammanlagt
l,i5 kr/dt samt efter justering för kvalitet (jfr Kungl. Maj :ts prop.
212/1949 s. 103—104), ha producentpriserna för höstvete, vårvete och råg
beräknats till respektive 29,36, 35,05 och 29,57 kr/dt.
År 1950/51. De till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteterna
brödsäd av 1950 års skörd ha beräknats på grundval av den tidigare anförda
skördeuppskattningen. Skörden har därvid reducerats för lagringsförluster
(2 procent), avrens och utfodring samt utsäde. Med hänsyn till att bestämmelserna
om leveranstvång och utfodringsförbud för brödsäd numera
ha upphävts, ha de sakkunniga antagit, att brödsäd i något större utsträckning
än tidigare kommer att användas för utfodring. I anledning härav ha
procenttalen för avrens (utfodring) höjts från tidigare 8 för vete och 10 för
råg till respektive 10 och 12. Vid beräkningen av utsädet har för höstvete
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
och höstråg räknats med de hösten 1949 besådda arealerna och för vårvete
och vårråg med de våren 1950 besådda arealerna samt med en utsädeskvantitet
per hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för
råg.
Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteten
brödsäd redovisas i följande sammanställning.
Skörd .........................
Avgår:
Lagringsförlust...............
Utfodring ...................
Utsäde......................
Kvarstår till försäljning och löneförmalning
...................
Höstvete,
Vårvete,
Summa
vete,
Håg,
Summa
brödsäd,
milj. kg
milj. kg
milj. kg
milj. kg
milj. kg
435,5
302,1
737,6
244,0
981,6
8,7
6,0
14,7
4,9
19,6
43,6
30,2
73,8
29,3
103,1
40,6
36,1
76,7
26,6
103,3
342,6
229,8
572,4
183,2
755,6
Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande
sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning
under år 1938/39 samt åren 1946/47—1950/51.
Skörd av brödsäd, milj. kg.
1938
1946
1947
1948
1949
>1950
Höstvete ...
.................. 668
524
176
428
426
436
Vårvete ....
.................. 137
157
223
274
272
302
Håg.......
.................. 374
289
143
322
277
244
Summa brödsäd 1 179
970
542
1 024
975
982
Saluöverskott och löneförmalning, milj.
kg.
1938/39
1946/47
1947/48
1948/49
>1949/50
>1950/51
Vete......
................... 664
520
308
597
609
573
Råg.......
................... 247
189
in
254
231
183
Summa brödsäd 911
709
419
851
840
756
Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet (månadsmedeltal av de
fastställda garantipriserna vägda med fördelningen av brödsädleveranserna
på olika månader 1949/50) utgöra år 1950/51 för höstvete 30,40 kr/dt, för
vårvete 33,55 kr/dt och för råg 29,40 kr/dt. Dessa priser skola justeras för
»normal» kvalitetsawikelse. Enligt den före år 1949/50 tillämpade kvalitetsregleringen
medförde denna justering ett tillägg till priserna på höstvete
och vårvete av normalkvalitet av 10 respektive 60 öre/dt och ett avdrag från
priset på råg med 25 öre/dt. Fr. o. m. 1949/50 ha kvalitetsbestämmelserna
skärpts, vilket oberoende av priserna för normalkvalitet innebär en sänkning
av priserna med 26, 125 och 48 öre/dt för respektive höstvetc, vårvete och
råg. Justeringen för »normal» kvalitetsawikelse medför sålunda numera för
höstvete ett avdrag av (26 — 10=) 16 öre/dt, för vårvete ett avdrag av
(125 — 60 =) 65 öre/dt och för råg ett avdrag av (48 + 25 =) 73 öre/dt.
Med utgång från priserna för normalkvalitet och anförda avdrag ha de priser,
vilka skola upptagas i inkomstkalkylen för år 1950/51, beräknats till avrundat
30,25 kr/dt för höstvete, 32,90 kr/dt för vårvete och 28,65 kr/dt för
råg.
1 Preliminärt.
■ Prognos.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
Ersättning lör av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.
År 194-9/50. Den ökning av antalet prisorter för brödsäd, som ägt rum
i jämförelse med år 1938/39, har i tidigare kalkyler, på grundval av vissa
inom dåvarande spannmålssektionen inom livsmedelskommissionen utförda
beräkningar, antagits medföra en sänkning av fraktkostnaderna för saluöverskottet
av brödsäd med i genomsnitt 10 öre/dt. Med utgång från detta
värde och saluöverskottet ha de inbesparade fraktkostnaderna "för brödsäd
år 1949/50 beräknats till 0,8 milj. kr. Enär antalet prisorter åter minskats,
har för år 1950/51 icke upptagits något motsvarande belopp.
Korn.
År 1949/50. Vid grynkvarnarna beräknas åtgå 4 milj. kg. Bryggeriernas
och mälteriernas förbrukning beräknas till 30 milj. kg. Vid brännerierna beräknas
förbrukningen till 3 milj. kg. Exporten av svenskt korn har under
året uppgått till 3 milj. kg. Husbehovsförmalningen i Norrland har i enlighet
med tidigare uppskattning antagits uppgå till 25 milj. kg. I kalkylen upptages
sålunda en sammanlagd kvantitet korn av (4 + 30 + 3 + 3 + 25 =)
65 milj. kg. Genomsnittspriset på korn — ett ovägt medeltal av priserna på
foder- och maltkorn — har utgjort 25,56 kr/dt.
År 1950/51. Förbrukningen av korn vid grynkvarnar beräknas till 4 milj.
kg. I fråga om bryggerierna och mälterierna räknas med en förbrukning av
36 milj. kg och i fråga om brännerierna 4 milj. kg. Härtill kommer en beräknad
exportkvantitet av 1 milj. kg utsäde samt husbehovsförmalningen i
Norrland, vilken liksom tidigare antagits uppgå till 25 milj. kg. Den sammanlagda
kvantitet korn, som upptages i inkomstkalkylen, blir sålunda (4 + 36
+ 4 +1 + 25 =) 70 milj. kg. Priset på korn har med ledning av föreliggande
noteringar beräknats till 27 kr/dt.
Havre, hö och halm.
Åren 1949/50 och 1950/51. Försäljningen av havre, hö och halm har i
samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå och utrikeshandelsbyrå
samt arméförvaltningen beräknats på följande sätt.
Havre, milj. kg.
1938/39
1949/50
1950/51
Grynkvarnarna .
......... 40
32
28
Armén..........
......... 25
11
8
Åkerier.........
......... 15
10
7
Skogskörslor . . . ,
......... 50
50
50
Export .......
......... 2
1
1
Summa 132
104
94
Hö, milj. kg.
1938/39
1949/50
1950/51
Armén........
.......... 10
15
9
Åkerier.......
.......... 20
15
10
Skogskörslor . .
.......... 40
40
40
Export.......
.......... 18
1
1
Summa 88
71
60
*
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition
nr 76.
Halm, milj. kg.
1938/39
1949/50
1950/51
Armén........
.......... 10
10
7
Åkerier.......
.......... 10
7
5
Skogskörslor . .
.......... 20
20
20
Industriell förbrukning ... ■—
2
2
Export.......
.......... 2
0
0
Summa 42
39
34
Priset på havre (enkelt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre)
har under år 1949/50 uppgått till 22,os kr/dt. Priset på havre för år 1950/51
har med ledning av föreliggande noteringar beräknats till 23 kr/dt.
Noteringen på hö har under år 1949/50 uppgått till 12,ss kr/dt. Efter avdrag
för presshyra, tråd och extra frakter om sammanlagt ca 0,60 kr/dt kan
det pris, som bör upptagas i inkomstkalkylen, anges till 12 kr/dt för år
1949/50. Producentpriset på hö år 1950/51 har med ledning av föreliggande
noteringar beräknats till 10 kr/dt.
Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar for hostsadshalm
och efter avdrag för presshyra, tråd och extra frakter om sammanlagt
0,60 kr/dt beräknats till 2,40 kr/dt för år 1949/50. Sistnämnda pris upptages
även för år 1950/51.
Kokärter.
Åren 19Å9/50 och 1950/51. Skörden av ärter uppgick år 1949 till 32,4 milj.
kg. Med ledning av arealuppgifterna kan skörden av kokärter beräknas till
20,3 milj. kg. Skörden av kokärter år 1950 har beräknats till 18,5 milj. kg.
Med tillämpning av tidigare använda beräkningsmetoder ha de till försäljning
och hemmaförbrukning disponibla kvantiteterna kokärter åren 1949/50
och 1950/51 beräknats på följande sätt.
Skörd .....................
Avgår: lagringsförlust, 1 %
avrens, 7 %......
utsäde............
Kvarstår...................
1949/50
1950/51
20,3 milj.
kg
18,5 milj.
kg
0,2 »
»
0,2 »
»
1,4 »
»
1,3 »
»
2,9 »
»
2,9 »
»
15,8 milj.
kg
14,1 milj.
kg
Genomsnittspriset för kokärter år 1949/50 har på grundval av lantbruksförbundets
noteringar beräknats till 45,08 kr/dt. Priset för år 1950/51 har
med ledning av föreliggande noteringar beräknats till 48 kr/dt.
Matpotatis.
Åren 19Å9/50 och 1950/51. Liksom i vårkalkylen 1950 räknas för åren
1949/50 och 1950/51 med en inhemsk förbrukning av 825 milj. kg matpotatis.
Härtill kommer en export av 0,4 respektive uppskattat ca 5 milj. kg.
Den sammanlagda matpotatiskvantiteten upptages i inkomstkalkylen till t
avrundade tal 825 respektive 830 milj. kg.
Priset på matpotatis har för år 1949/50 beräknats till 17,44 kr/dt. Beräkningen
grundar sig på stockholmsnoteringen reducerad för mellanhandsmarginal
samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av
månadsnoteringarna till årsmedeltal ha liksom tidigare skett med ledning
av de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
året, som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd specialundersökning
(jfr Kungi. Maj:ts prop. 246/1943 s. 105).
För år 1950/51 synes genomsnittspriset under förutsättning av bl. a.
normala väderleksförhållanden under vintern och våren för närvarande kunna
beräknas till 14,so kr/dt.
Fabrikspotatis.
År 1949/50. Förbrukningen av fabrikspotatis har under år 1949/50 uppgått
till 198 milj. kg, varav 81 milj. kg för tillverkning av potatisstärkelse
och 117 milj. kg för brännvinstillverkning. Priset på fabrikspotatis beräknas
till i genomsnitt 36 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Då stärkelsehalten
preliminärt beräknas till 17,o procent, erhålles ett pris per deciton av
8,74 kronor. Tillverkningen av potatisstärkelse och potatisbrännvin beräknas
till respektive 14,8 milj. kg och 27,i milj. normalliter.
År 1950/51. Sedan beslaget på potatis numera hävts, får potatis fritt användas
för sådan brännvinstillverkning, som är tillåten enligt rusdryckslagstiftningen.
Enligt Kungl. Maj ris beslut våren 1950 skola de av 1934 års
riksdag godkända principerna i fråga om avsättningsgaranti för potatisbrännvin
tillämpas, dock med den modifikationen att jordbruksnämnden
äger befogenhet att begränsa användningen av potatis för sprittillverkning,
då så är påkallat ur försörjningssynpunkt (jordbruksnämndens begränsning
av tillverkningen av potatisbrännvin får dock endast i undantagsfall
leda till en lägre tillverkning än 24 milj. liter). De sakkunniga ha räknat
med en tillverkning av 25 milj. liter under år 1950/51. Förbrukningen av
potatis härför utgör ca 109 milj. kg.
Beträffande tillverkningen av potatisstärkelse gälla under 1950/51 från
närmast föregående år oförändrade bestämmelser. De sakkunniga ha räknat
med en tillverkning av 22,5 milj. kg, vilken kvantitet motsvarar det normala
inhemska årsbehovet av potatisstärkelse. Den härför erforderliga kvantiteten
potatis beräknas till 124 milj. kg. Den sammanlagda kvantiteten
fabrikspotatis under år 1950/51 blir sålunda 233 milj. kg.
Stärkelsehalten beräknas bli normal eller 17,5 procent. Priset beräknas till
i genomsnitt 35 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Härvid erhålles ett
pris per deciton fabrikspotatis av 8,75 kronor.
Sockerbetor.
År 1949/50. Skörden av sockerbetor år 1949 uppgick till 1 770 milj. kg
med en genomsnittlig sockerhalt av 17,69 procent. Den härur erhållna råsockermängden
uppgick till 290,9 milj. kg. Grundpriset för betor med en
sockerhalt av 16 procent uppgick till 5,30 kr/dt. För varje tiondels procent,
varmed sockerhalten översteg 16 procent, utgick tillägg med 1/im av grundpriset.
Vid den angivna sockerhalten erhölls ett genomsnittspris av 5,86
kr/dt. Lägges härtill arealtillägg samt täckningskostnadsersättning erhålles
ett pris av 5,97 kr/dt att upptagas i inkomstkalkylen.
År 1950/51. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget i
mitten av september beräknas skörden per hektar av sockerbetor till 36 800
kg och totalskörden till 2 005 milj. kg. Sockerhalten anges i slutet av oktober
till 17,i procent. Råsockermängden beräknas samtidigt till ca 310
milj. kg. (Härutöver kommer odling i Danmark enligt kontrakt med sockerbolaget;
beräknad skörd 62 milj. kg betor, genomsnittlig sockerhalt 17,i procent
och råsockermängd ca 10 milj. kg.)
Enligt statsmakternas beslut skall grundpriset för sockerbetor till följd
av ökade produktionskostnader höjas med 5 öre/dt till 5,35 kr/dt. Dessutom
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
49
skall enligt bestämmelserna grundpriset i stimulerande syfte ökas med
1 öre/dt för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstiger 50 000
hektar. Grundpriset skall dock icke överstiga 5,55 kr/dt, vilket pris uppnås
vid en odling av minst 54 000 hektar. Då den av sockerbolaget uppgivna
arealen i Sverige utgör 54 435 hektar blir grundpriset för betor av 1950 års
skörd följaktligen 5,55 kr/dt. Vid anförda sockerlialt erhålles ett pris av
5,93 kr/dt. Lägges härtill arealtillägg och täckningskostnadsersättning om
sammanlagt 0,n kr/dt erhålles ett genomsnittspris av 6,04 kr/dt.
Den höjning av grundpriset, som uppkommer genom de särskilda pristilläggen
vid arealer fr. o. in. 50 200 t. o. m. 54 000 hektar, uppgår till 20
öre/dt. Med tillägg för sockerhalt över 16 procent blir höjningen 21 öre/dt
eller i värde räknat 4,2 milj. kr. Denna merinkomst har för att erhålla jämförelse
med vårkalkylen angivits särskilt i sammandrags- och sammanfattningstabeller.
Oljeväxter.
År 19W/50. Från Oljeväxtcentralen ha uppgifter erhållits om dess sammanlagda
inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1949 års skörd samt däremot
svarande betalningsbelopp (såväl kvantiteter som värden med avdrag för
försålt utsäde).
Frökvantitet,
Värde,
Fröslag
ton
1000-tal kronor,
Höstraps____
....... 69 582
68 562
Höstrybs . . .
....... 3 432
3 507
Yårraps.....
....... 49 745
42 203
Vårrybs . . . .
....... 1 222
985
Vitsenap ....
....... 15 731
10 941
Summa 139 712
126 198
Oljelin......
....... 51982
47 648
Diverse.....
....... 89
79
Totalt 191783
173 925
År 1950/51. Uppgifter om tecknade arealer och uppskattningar av
hektar-
skördar för år 1950 ha erhållits från Oljeväxtcentralen.
Areal,
Skörd,12
Pris,1
Värde,
Fröslag
ha
kg/ha totalt, ton
öre/kg
milj. kr
Höstraps.............
61 091
1 765 107 925
75
80,9
Höstrybs............
5 637
1 095 6 160
75
4,6
Vårraps..............
46 713
1 320 61 590
75
46,2
Vårrybs.............
6 604
985 6 490
75
4,9
Vitsenap.............
5 644
1 090 6 160
61
3,8
Summa
125 689
— 188 325
—
140,4
Oljelin...............
33 417
1 155 38 620
70
27,0
Totalt
159 106
— 226 945
—
167,4
Med hänsyn till att arealen oljeväxter enligt inventeringen den 1 juni i
år med 6,1 procent överstiger den av Oljeväxtcentralen uppgivna tecknade
arealen (168 800 ha mot 159 106 ha) har ovan angivna inkomstsumma för
oljeväxter ökats med 6,i procent från 167,4 till 177,6 milj. kr. 1 2
1 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantitetsuppgifterna omräknade från vara med 9 %
vattenhalt.
2 Exkl. utsäde.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 76.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
Det beräknade olje- och foderinnehållet i 1949 års skörd utgjorde 69,6
respektive 103,9 milj. kg. 1950 års skörd beräknas ge 87,7 milj. kg olja och
125,3 milj. kg foder.
Spånadsväxter.
År 1949/50. Med ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och Hampa
ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter avdrag för utsädeskostnader)
preliminärt beräknats till 5,o milj. kr. Inkomsterna fördela sig med
2,5 milj. kr. på linhalm, 1,4 milj. kr på linfrö, l,o milj. kr på hamphalm och
0,i milj. kr på hampfrö.
År 1950/51. Även värdet av 1950 års odling av spånadsväxter har beräknats
med ledning av preliminära uppgifter från Riksförbundet Lin och Hampa.
Värdet av linhalm beräknas till 2,9 milj. kr, av linfrö till 1,3 milj. kr, av
hamphalm till 0,7 milj. kr och av hampfrö till 0,i milj. kr. (Värdet av linoch
hampfrö räknat exklusive kostnader för utsäde.) Det sammanlagda
värdet av 1950 års spånadsväxtodling upptages sålunda till 5,o milj. kg.
Fältmässigt odlade köksväxter.
Arealer. Enligt den representativa arealinventeringen den l/6 1950 är den
totala arealen för fältmässigt odlade köksväxter under år 1950 ungefär lika
med 1949 års areal. Beträffande eventuella förskjutningar i fråga om totalarealens
fördelning på olika slag av köksväxter föreligga icke några uppgifter.
Nu utförda beräkningar ha därför måst baseras på senaste kända
arealfördelning.
Hektar skördar. På grund av att höstomräkningen av jordbrukskalkylen
i år utförts senare än vanligt, ha preliminära uppgifter vid denna omräkning
kunnat erhållas från trädgårdskonsulenterna i de olika länen beträffande
hektarskördarnas storlek under 1950. Sammanställningar av de inkomna
svaren synas ge vid handen, att högre skördar än under 1949 erhållits
av spritärter, gurkor, selleri och spenat. Samma hektarskördar som
under 1949 synas ha uppnåtts av morötter, rödbetor, palsternackor, vitkål,
purjolök, märgärter, sockerärter jämte samtliga slag av bönor. Lägre skörd
än under 1949 noteras för blomkål jämte samtliga lökslag utom purjolök.
I stort sett torde sålunda kunna anses, att hektarskördarna av fältmässigt
odlade köksväxter under 1950 legat på ungefär samma nivå som under 1949.
Priser. Prisstatistiken för år 1949/50 är nu definitiv, enär uppgifter erhållits
för denna säsong från samtliga uppgiftslämnare. De slutliga priser,
som nu erhållits, äro genomsnittligt avsevärt högre än de i vårkalkylen
1950 preliminärt beräknade. Detta står i samband med att priserna under
vinterhalvåret (i synnerhet morotspriserna) voro högre än under vintern
1948/49 på grund av knapp tillgång.
Beträffande priserna för året 1950/51 föreligga endast uppgifter från
Saluhallsstyrelsen för månaderna juli—september1 1950. Genomsnittspriserna
enligt Saluhallsstyrelsens noteringar för denna tid ha jämförts med
motsvarande noterade priser under samma månader 1949. Jämförelsen visar,
att årets priser för nämnda månader äro avsevärt lägre än under motsvarande
tid 1949 för samtliga här aktuella köksväxter med undantag av
rödlök, syltlök och selleri. De högre priserna på lök stå i god överensstämmelse
med den lägre skörden av lök jämfört med föregående år.
Beräknade inkomstsummor. År 1949/50. I vårkalkylen beräknades inkomsterna
av fältmässigt odlade köksväxter till 43,2 milj. kr. för åren 1949/
50 och 1950/51. De nu tillämpade definitiva priserna för 1949/50 ge till
resultat en inkomstsumma av 47,2 milj. kr för nämnda produktionsår.
1 Inkomsterna av fältmässigt odlade köksväxter beräknas per säsong, 1/,—»°/s.
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
51
År 1950/51. Eftersom prisutvecklingen under detta år ännu icke med
säkerhet kan bedömas samt uppgifterna rörande skördarnas storlek ännu
äro osäkra, ha de sakkunniga icke ansett möjligt att utföra en mera exakt
beräkning rörande inkomstsummans storlek. Det slutgiltiga resultatet kommer
i hög grad att bero på utvecklingen under de senare höstmånaderna
samt vintermånaderna. Prisutvecklingen under den senaste vintersäsongen
utgör ett tydligt exempel på, hurusom relativt små överskott eller underskott
kunna åstadkomma betydande prisförändringar. Vissa slutsatser kunna
dock dragas med ledning av det nu förefintliga materialet. Skörden av
fältmässigt odlade köksväxter under år 1950 kan genomsnittligt sett anses
ligga på samma nivå som 1949 års skörd. Av de mera betydande växtslagen
är det endast lök, som uppvisar lägre skörd än under 1949, vilket också
synes ha resulterat i högre priser för lök än under föregående år. För
övrigt måste emellertid beaktas, att priserna under de 3 månader, för vilka
viss stastistik nu finnes tillgänglig, icke obetydligt understiga priserna under
motsvarande månader 1949. Det torde få förutsättas, att prisläget enligt
Saluhallsstyrelsens noteringar i förhållande till 1949 i rätt betydande
grad även återspeglar prisrelationen för andra större marknader. Försäljning
av fältmässigt odlade köksväxter torde därför få anses ha ägt rum
under en fjärdedel av det nya produktionsåret till lägre pris än under
föregående år. För tillfället synas icke föreligga några omständigheter, som
kunna anses motivera en så stark prisstegring under vintern, att denna
skulle kunna eliminera verkningarna av det lägre höstpriset. Därför är det
icke sannolikt, att 1949/50 års inkomstsiffra kan uppnås under 1950/51.
De sakkunniga ha efter att ha tagit hänsyn till här anförda omständigheter
ansett sig böra räkna med den inkomstsumma (43,2 milj. kr) för år 1950/
51, som i vårkalkylen 1950 räknades med för åren 1949/50 och 1950/51.
Inkomstsummorna redovisas i följande tablå.
Å r
Milj. kr
Vårkalkylen Rev.
beräkning
Index
Vårkalkylen Rev.
beräkning
1938/39 ........
......... 13,9
13,9
100,0
100,0
1946/47 ........
......... 28,5
28,5
205,0
205,0
1947/48 ........
......... 39,5
39,5
284,2
284,2
1948/49 ........
......... 44,5
44,5
320,1
320,1
1949/50 ........
......... 43,2
47,2
310,8
339,6
1950/51 ........
......... 43,2
43,2
310,8
310,8
Animalier.
Mjölk.
Produktionen och dess användning år 1959. Den del av mjölkproduktionen,
som icke levereras till mejeri (d. v. s. konsumtionsmjölk försåld utanför
mejeri, konsumtionsmjölk för hemmaförbrukning, mjölk till lantsmör
samt fodermjölk), har under en följd av år uppskattats med ledning av
tämligen osäkert material. För att få en säkrare uppfattning härom har i
samband med arealinventeringen och husdjursräkningen den 1 juni 1950
inhämtats vissa uppgifter om mjölkproduktionens storlek och användning
under år 1949.
Undersökningen av mjölkproduktionen och dess användning har liksom
arealinventeringen och husdj ursräkningen utförts på stickprovsbasis. De
representativt utvalda brukningsdelarna, vilka ha uttagits centralt, ha utgjort
ca 28 000 eller eu 10 procent av antalet brukningsdelar över 2 hektar
åker i hela riket utom fjällbygden i Jämtland samt inlandet i Västerbotten
och Norrbotten. Uppräkningen av det representativa materialet till totalsiffror
har skett med hjälp av kvoten mellan totala åkerarealen år 1944 (se
-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
dermera korrigerad med hänsyn till 1949 års åkerareal) och den i det representativa
materialet 1950 redovisade åkerarealen inom olika storleksgrupper
och områden.1
För de delar av landet, som icke berörts av undersökningen (fjällbygden
i Jämtland samt inlandet i Västerbotten och Norrbotten), ha särskilda
beräkningar verkställts. Totalproduktionen vid gårdar över 2 hektar i dessa
delar av landet har sålunda beräknats med ledning av koantalet enligt 1947
års husdjursräkning och en på särskilt sätt uppskattad mjölkproduktion per
ko. Mjölkproduktionen per ko i fjällbygden i Jämtland samt i inlandet i
Västerbotten och Norrbotten har härvid antagits vara relativt sett lika mycket
lägre än produktionen per ko i storleksgruppen 2—5 hektar i Jämtlands
mellanbygd samt Västerbottens och Norrbottens kustland som mjölkproduktionen
per ko i Västernorrlands inland är lägre än produktionen i dess
kustland. Uppgifter om invägningen vid mejeri i dessa delar av landet ha
erhållits från Svenska mejeriernas riksförening. Fördelningen av mjölkproduktionen
på olika användningsområden i övrigt har gjorts med ledning
av förhållandena i storleksgruppen 2—5 hektar i de angränsande områdena
(mellanbygden i Jämtland respektive kustlandet i Västerbotten och Norrbotten).
Mjölkproduktionen vid brukningsdelarna med mindre än 2 hektar åker
har beräknats med utgång från avkastningen per ko i storleksgruppen 2—5
hektar i olika bygder samt koantalet enligt 1949 års räkning för storleksgruppen
0,26—2 hektar och enligt 1944 års jordbruksräkning för lägenheter
under 0,26 hektar. Fördelningen av mjölkproduktionen i gruppen 0,26
—2 hektar har gjorts med ledning av förhållandena i storleksgruppen 2—5
hektar i de tre riksområdena. Eftersom leveranserna till mejeri i procent
av hela produktionen avtar starkt med sjunkande gårdstorlek har emellertid
mejerileveransernas relativa andel i gruppen antagits vara endast
omkring hälften så stor som i närmast högre storleksgrupp (2—5 hektar).
Mjölkproduktionen i gruppen under 0,26 hektar har antagits skola helt förbrukas
på gården. Vid detta beräkningssätt erhålles en rikssiffra för den
invägda mjölken 1949, som praktiskt taget överensstämmer med invägningen
samma år enligt SMR:s statistik.
De preliminära resultaten av den representativa undersökningen och de
kompletterande beräkningarna ha sammanställts i följande tablå (milj. kg).
Lev. t.
mejeri
Brukningsdelar med mer
än 2 hektar åker enligt
den respresentativa undersökningen
......... 3 632
Brukningsdelar med mer
än 2 hektar åker i Jämtlands
fjällbygd samt
Västerbottens och Norrbottens
inland........ 23
Brukningsdelar och lägenheter
med högst 2 hektar
åker............. 24
Summa mjölk 3 679
1 En kortfattad redogörelse för den använda metodiken finnes i en artikel i nr S/1950 av
Jordbruksekonomiska Meddelanden.
Förs. t.
arb. o. Övr. förövr.
an- säljn.
ställda
Anv. t. Summa
Anv. t.
Förbr. beredn.
i hush. av lant- , ...„
m. m. smör och J
lantost
48
125
353
44
183
4 385
1
5
23
2
4
58
3
23
102
24
28
204
52
153
478
70
215
4 647
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
53
I nedanstående sammanställning sker en jämförelse mellan resultaten
från den representativa undersökningen och de uppgifter för år 1949, vilka
erhållas ur beräkningarna i vårkalkylen 1950.
Mjölkproduktionen och dess användning år 1949.
Enligt vårkalkylen
1950
Milj. kg Rel. tal
Invägning vid mejeri.......... 3 679 78,3
Konsumtionsmjölk utanför mejeri 150 3,2
Konsumtionsmöjlk för hemmaförbrukning
.................... 454 9,7
Mjölk till lantsmör............ 140 3,0
Fodermjölk................... 272 5,8
Total mjölkproduktion 4 695 100,0
Enligt den representativa
undersökningen
Milj. kg
3 679
153
530
70
215
4 647
Rel. tal
79,2
3,3
11,4
1.5
4.6
100,0
Som synes är den med utgång från representativundersökningen beräknade
mjölkproduktionen ca 1 procent lägre än uppskattningen i vårkalkylen
1950. Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk (förbrukad i hushållet
m. m. samt försäljning till arbetare och övriga anställda) är betydligt
större än i tidigare beräkningar, medan användningen av mjölk till lantsmör
är i motsvarande omfattning mindre. Försäljningen av konsumtionsmjölk
utanför mejeri (övrig försäljning) är ungefär lika stor i båda beräkningarna.
Förbrukningen av fodermjölk slutligen är i de nu utförda
beräkningarna lägre än enligt vårkalkylen 1950.
Med ledning av de från den representativa undersökningen (kompletterad
på ovan angivet sätt) erhållna uppgifterna om mjölkproduktionen och
dess användning ha de tidigare beräkningarna för olika produktionsår
korrigerats. De korrigerade uppgifterna för senare år framgå av en längre
fram i denna promemoria återgiven tablå.
År 1949/50. Mjölkinvägningen vid mejerierna har under tiden september
1949—juli 1950 uppgått till 3 550 milj. kg, vilken kvantitet med 11,4 procent
överstiger invägningen under samma period föregående år. Invägningen under
augusti synes av preliminära uppgifter att döma komma att överstiga
invägningen under augusti i fjol med ca 5 procent. Den totala invägningen
under hela 1949/50 kan med ledning härav beräknas till 3 922 milj. kg.
Försäljningen av konsumtionsmjölk utanför mejeri antages vara densamma
som under år 1949. Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk
beräknas med utgång från den för år 1949 beräknade kvantiteten minska
med ca 2 procent per år (samma förändring som i tidigare beräkningar).
Kvantiteten mjölk för beredning av lantsmör har upptagits enligt särskilda
beräkningar, vid vilka man utgått från en stark minskning av lantsmörsproduktionen
under året närmast efter matfettsransoneringens slopande
och därefter en tämligen svag minskning. Förbrukningen av fodermjölk
har beräknats med utgång från antalet liv-, göd- och spädkalvar och en
helmjölksgiva per kalv och år av respektive 200, 360 och 10 kg samt en
uppskattad mindre kvantitet helmjölk till smågrisar. Storleken av helmjölksgivorna
till kalvarna har beräknats efter samråd med experter på området
samt i anslutning till den vid den representativa undersökningen erhållna fodermjölkskvantiteten
för år 1949. De nu beräknade givorna äro lägre än
de tidigare använda, vilka utgjorde 250, 400 och 30 kg för respektive liv-,
göd- och spädkalvar.
År 1950/51. De ovan utförda beräkningarna av mjölkproduktionens stor
-
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
lek under år 1949/50 ge jämfört med närmast föregående år till resultat
en stark stegring av den totala mjölkproduktionen och avkastningen per
ko (ökning med 7,9 respektive 10,o procent). Jämfört med år 1938/39 utgör
uppgången i produktionen per ko 18,o procent eller ca 1,5 procent per år.
Som jämförelse kan nämnas, att enligt beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté
stegringen under tiden efter 1880 utgjort drygt 1 procent per
år och under mellankrigstiden omkring 1,5 procent per år.
Enär tillgången på foder för mjölkkorna kan väntas bli tämligen god
under år 1950/51, har man anledning att räkna med att mjölkproduktionen
per ko även under detta år skall visa en fortsatt stegring, som dock kan
väntas bli svagare än under de senaste åren. De sakkunniga anse det dock
vara rimligt att även för år 1950/51 räkna med starkare stegringstakt än
långtidsutvecklingen ger vid handen, ökningen av mjölkavkastningen per
ko har sålunda uppskattats till 4 procent, varvid erhålles en mjölkproduktion
per ko år 1950/51 av 3 014 kg.
Beräkningarna rörande mjölkproduktionen under åren 1938/39 samt
1946/47—1950/51 sammanfattas i följande tablå, vilken även belyser mjölkinvägningen
vid mejerierna.
1938/39
1946/47
1947/48 | 1948/49 J [1949/50
1950/51
(prognos'')
Medelkoantal, 1 000-tal..
1 920
1 858
1 795
1 726
1 693
1 688
Procentuell förändring se-
dan föregående år ....
—
— 0,7
— 3,4
— 3,8
— 1,9
— 0,3
Produktion per ko, kg. .
2 455
2 495
2 433
2 634
2 898
3 014
Procentuell förändring se-
dan föregående år ....
—
+ 0,3
-2,5
+ 8,3
+ 10,0
+ 4,0
Total mjölkproduktion,
milj. kg.............
4 714
4 636
4 367
4 546
4 908
5 088
Procentuell förändring se-
dan föregående år ....
—
— 0,4
— 5,8
+ 4,1
+ 7,9
+ 3,7
Invägning vid mejerier,
milj. kg.............
3 129
3 522
3 316
3 541
3 923
4 098
Procentuell förändring se-
dan föregående år ....
+ 3,6
+ 0,2
— 5,8
+ 6,8
+ 10,8
+ 4,5
Kvantiteterna mjölk
för andra ändamål än
mejerileveranser under år
1950/51 ha beräknats på samma sätt som
för år 1949/50 (jfr ovan)
.
Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under åren 1938/
39 samt 1946/47—1950/51 sammanfattas
i följande tablå (milj. kg)
1938/39
1946/47
1947/48
1948/49
1949/50
1950/51
Invägning vid mejerierna
3 129
3 522
3 316
3 541
3 923
4 098
Därav: konsumtions-
mjölk.....
794
967
998
999
1 055
1 028
produktmjölk.
2 335
2 555
2 318
2 542
2 868
3 070
Konsumtionsmjölk utan-
för mejeri...........
240
170
153
153
153
153
Konsumtionsmjölk för
hemmaförbrukning ...
537
554
543
532
522
512
Mjölk till lantsmör ....
420
140
130
105
65
60
Fodermjölk...........
388
250
225
215
245
265
Total mjölkproduktion
4 714
4 636
4 367
4 546
4 908
5 088
Beräkningen av jordbrukets inkomster av vid mejerierna invägd mjölk
har utförts enligt samma metod som tillämpats i vårkalkylen 1950. Närmare
Kungl. Maj.ts proposition nr 76. 55
redogörelse härför finnes intagen i Kungl. Maj :ts proposition nr 245/1950
s. 130 ff.
Vid beräkning av försäljningsinkomsterna har en fördelning av mejerimjölkens
användning på olika tillverkningar måst företagas. För åren t. o. m.
1949/50 har denna fördelning kunnat baseras på föreliggande mejeristatistik,
medan för året 1950/51 en prognos har upprättats. Den gjorda fördelningen
redovisas i följande tablå (milj. kg).
1950/51
Helmjölk till:
1948/49
1949/50
Enl. vår- kalkylen
Rev. be- räkning
Stand. K-mjölk . . . .
........... 796
771
775
737
Grädde ............
........... 189
270
285
277
Ost...............
........... 301
423
400
409
Torrmjölk m. m. ...
........... 80
45
60
50
Smör..............
........... 2161
2 400
2 391
2 611
Svinn.............
........... 14
14
15
14
Summa 3 541
3 923
3 926
4 098
Med utgång från dessa mjölkmängder och uppgifter om mjölkåtgång för
olika produktslag har mejeriproduktionen av olika produkter kunnat fastställas.
Därvid har även erfordrats kännedom om mjölkens fetthalt. För
produktionsåren 1948/49 och 1949/50 var denna i genomsnitt 3,65 respektive
3,69 procent. För år 1950/51 uppskattas fetthalten till 3,70 procent.
Vid beräkning av mejeriernas intäkter för olika produktslag har för åren
t. o. m. 1949/50 använts försålda kvantiteter för mjölk och grädde respektive
tillverkade kvantiteter för smör och ost (de senare med avdrag för
svinn). För år 1950/51 har kalkylerats med på ovan beskrivet sätt beräknade
kvantiteter. I fråga om priserna har till och med år 1949/50 använts föreliggande
minut- eller partipriser med avdrag för handelsmarginaler. Vissa
tillverknings- och clearingavgifter å ost ha jämväl avdragits, varom mera
nedan. För år 1950/51 har förutsatts gälla samma priser som förelegat i
september 1950.
Utjämningsavgifterna å vissa produkter ha i denna kalkyl liksom i vårkalkylen
1950 ej avdragits från produktpriserna och redovisas sålunda ej
i form av utjämningsbidrag utan ingå i försäljningsinkomsterna. Clearingavgiften
på ost, vilken användes för bestridande av lagringskostnader, har
däremot helt avdragits från priset vid beräkningen av försäljningsinkomsterna.
Då de medel, som influtit genom de s. k. tillverkningsavgifterna för
ost, ej beräknas bli använda för utbetalning till mjölkproducenterna utan
förbrukas för täckande av vissa förluster vid försäljning av mejeriprodukter
samt för utbetalande av prisfallsersättning för inneliggande lager av
ost, ha dessa avgifter, till skillnad från vad fallet var i vår kalkylen 1950,
fråndragits vid beräkningen av försäljningsinkomsterna. Samma har skett
med den speciella avgift av 15 öre per kg helfet ost, som tills vidare utgår
fr. o. in. 1 september 1950 och som likaledes användes till prisfallsersättning
för ostlager. Ifrågavarande prisfallsersättning har ej upptagits som inkomst.
Det förutsättes att vid blivande prisändringar vinst respektive förlust
på inneliggande lager av mejeriprodukter skola beaktas i kalkylen.
Från mejeriernas beräknade intäkter för de olika produkterna ha mejerikostnaderna
avdragits. Beräkningen av dessa grundar sig på en undersökning
för år 1940 över då gällande kostnader per kilogram mjölk för olika
tillverkningar, vilka för senare år framräknats med ledning av ett mejerikostnadsindex.
I förhållande till vårkalkylen 1950 ha blott obetydliga kostnads
-
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
stegringar inträtt, vilka föranletts av höjda bensinpriser. Sålunda steg bensinpriset
med 1 öre per liter fr. o. m. den 15 maj och därefter med ytterligare
1 öre per liter fr. o. in. den 2 juni. Den härav föranledda kostnadsökningen
har ansetts kunna lämnas obeaktad, vad gäller året 1949/50.
I jämförelse^ med vårkalkylen 1950 komma mejerikostnaderna under år
1950/51 att påverkas dels av ovannämnda prishöjning av 2 öre per liter,
dels av den beslutade sänkningen av bensinskatten med 20 öre fr. o. m. den
1 januari 1951. Enligt tidigare tillämpad beräkningsmetod ge dessa i olika
riktning gående prisändringar en sänkning av mejerikostnaderna på totalt
0,5 milj. kr. I beräkningen av inkomsterna av mejerimjölk ha mejerikostnaderna
hållits oförändrade sedan vårkalkylen, varför kostnadssänkningen
lagts till inkomsterna i tabell 3.
I fråga om de statliga bidragen har för åren t. o. m. 1949/50 redovisats utbetalda
belopp. För år 1950/51 ha införts bidragsbelopp, beräknade enligt
de grunder, som gälla för utbetalning av dylika bidrag. Härvid har allmänt
och särskilt allmänt mjölkpristillägg upptagits till sammanlagt 82,5 öre per
kg invägt mjölkfett, varav 42,4 öre utgör allmänt och 40,i öre särskilt allmänt
mjölkpristillägg.
Vid fixerandet av de tillägg till de beräknade inkomsterna för åren 1949/
50 och 1950/51, som skola motsvara inkomster, vilka ej särskilt kunnat beräknas,
ha inga nya uppgifter om utbetalda mjölklikvider förelegat. Tilläggen
ha sålunda beräknats med ledning av skillnaden mellan utbetalda likvider
och beräknade inkomster under samma tidsperiod som i vårkalkylen
1950. I jämförelse med denna ha dock de beräknade inkomsterna under år
1949 minskats med 0,5 milj. kr, vilket motsvarar tillverkningsavgift på ost
under december månad 1949. Sedan efterlikviderna för 1948 års leveranser
nu äro kända, har likvidsumman för år 1947/48 korrigerats. Den genomsnittliga
differensen mellan beräknade inkomster och utbetalda likvider under
tiden 1945/46—1949 uppgår efter dessa korrektioner till 11,4 milj. kr, vilken
summa tillagts de beräknade inkomsterna för åren 1949/50 och 1950/51.
I tabell 3 ha jordbrukets inkomster av mejerimjölk sammanställts. Som
framgår av tabellen beräknas dessa uppgå till 1 133,8 milj. kr för år 1949/50
och 1 166,i milj. kr för år 1950/51, vilket innebär en ökning av vårkalkylens
prognoser med 22,9 respektive 59,4 milj. kr.
För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster
av mejerimjölk angives nedan hur stor del av likviden, räknat i öre per kg
invägd mjölk, som är beroende av genom försäljningen utvunna produktpriser
respektive statliga bidrag.
Likvider i öre per kilogram mjölk åren 19^5/46—1950/51.
1945/46 1946/47 1947/48 1948/49 1949 1949/50 1950/51
Försälj ningsinkomster...... 20,58 22,68 24,40 25,08 25,47 25,01 24,70
Statliga bidrag............ 2,12 1,16 2,98 2,75 3,00 3,89 3,76
Summa 22,70 23,84 27,38 27,83 28,47 28,90 28,46
Priset på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken har tidigare
beräknats med utgång från de i Svenska mejeriernas riksförenings statistik
redovisade genomsnittliga minutpriserna för hela landet, från vilka dragits
uppskattade försäljningskostnader m. m. Beräkningen har, som också antytts,
varit osäker. Vid detta kalkyltillfälle har en särskild bearbetning utförts
av materialet rörande de priser på ostandardiserad mjölk vid försäljning
direkt till konsument, som jordbruksnämnden (livsmedelskommissionen)
fastställt under år 1949/50. Genomsnittspriset för riket, vilket erhållits
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
Tabell 3. Jordbrukets inkomster av me]erim]ölk, mil], kr.
57
Beräknade inkomster
1938/
39
1945/
46
1946/
47
1947/
48
1948/
49
1949
1949/
50
1950/
51
Försäljningsinkomster
K-mjölk......................
}l43-6
191-5
216-6
236-2
235-5
233-3
229-7
219-6
Grädde ......................
54-5
66-6
79-8
86-3
94-4
111-2
112-3
Ost ..........................
1
67-0
82-2
94-2
116-4
132-7
123-6
117-1
Torrmjölk m. m...............
1263-5
15-9
13-8
15-6
20-1
20-4
11-4
12-7
Smör ........................
J
375-1
408-2
374-9
422-2
444-8
493-9
538-6
Utjämningsavgift (balansposter)
—
-10-7
+ 9-3
+ 1-1
+ 2-1
—
—
Korrektion för sänkta mejerikost- nader.......................
—
—
—
—
—
—
—
0-5
Summa
407-0
7040
776-7
8100
881''6
927 2
969 8
1 000-8
Statliga bidrag
Allmänt mjölkpristillägg ......
17-4
l (;<y7
36*7
7P3
62-8
6P0
64-3
Extra tillägg i norra Sverige ..
Särskilt allmänt mjölkpristillägg1
17-3
18-9
19-4
19-1
2P1
57-3
24-0
60-8
Allmänt missväxtbidrag ......
—
—
—
49-2
—
—
—
—
Lokala missväxtbidrag........
—
3-8
—
27-5
—
1-8
6-0
4-5
Körlinjebidrag................
—
3-4
3-4
4-4
6-9
6-8
70
Merfrakttillägg................
—
0-6
0-5
0-4
0-4
0-3
0-2
0-3
Kompensation för utebliven
prishöjning ................
—
1-2
0-4
—
—
—
—
—
Summa
17-4
74-7
4P0
98-8
975
110-2
152 6
153-9
Summa beräknade inkomster ..
424-4
778-7
817-7
908-8
979-1
1037 4
1122 4
1154-7
Mejeriernas mjölklikvider* ........
—
798-1
839-7
908-0
985-4
1047 5
—
—
Skillnad mellan mjölklikvider
och beräknade inkomster ....
_
19-4
22-0
-0-8
6-3
10-1
_
_
Tillägg i prognosberäkningen ..
Prognosens summa
11-4
1133 8
11-4
11661
genom att väga genomsnittspriserna i varje län med den i länen försålda
kvantiteten enligt den representativa undersökningen av mjölkproduktionen
och dess användning, har beräknats till 35,75 öre per liter, motsvarande 34,65
öre per kilogram. Priset år 1938/39 har erhållits genom att från minutpripriset
för riket enligt Svenska mejeriernas riksförenings statistik draga den
då förekommande mjölkavgiften samt omräkna det så beräknade literpriset
till pris per kilogram. Någon hänsyn har sålunda i de nya beräkningarna
icke tagits till försäljningskostnaderna, enär dessa kunna anses vara inräknade
på kalkylens kostnadssida.
De beräknade priserna på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken
framgå av följande sammanställning (öre/kg).
1938/39 1949/50 1950/51
22,53 34,65 34,65
Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken (förbrukad i hushållet
m. m. samt försäljning till arbetare och övriga anställda) har liksom
tidigare beräknats på grundval av gällande normalpris på konsumtionsmjölk
vid utminutering för varje län (»länet i övrigt»). (Enligt lantarbetaravtalet
skall detta pris uttagas vid försäljning av mjölk till lantarbetare.) 1 2
1 Avser år 1949/50 subventioner å 60 milj. kr enl. Kungl. Maj:ts prop. 216/1949 efter avdrag
av 2-7 milj. kr för mjölk försåld utanför mejeri. För år 1950/51 beräknat efter 40" 1 öre per kg
invägt mjölkfelt.
2 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt,
exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
Vid medeltalsberäkningen ha som vikter använts uppgifter om jordbruksbefolkningens
storlek i olika län enligt 1945 års folkräkning. De beräknade
priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgå av följande sammanställning
(öre/kg).
1938/39 1949/50 1950/51
13,86 30,83 30,83
Priset på mjölk till Inntsmör har liksom tidigare beräknats med utgång
från riksnoteringen på mejerismör. Det vid beräkningen av värdet av lantsmörmjölken
använda smörpriset har emellertid ansetts vara ca 3 procent
(f. n. 15 öre/kg) lägre än gällande riksnotering. Till grund för denna reduktion
har legat förhållandet mellan riksnoteringen och lantsmörspriset
före kriget. De beräknade priserna framgå av följande sammanställning
(öre/kg).
1938/39 1949/50 1950/51
10,77 19,20 19,20
Producent- och kontantbidrag för mjölk.
Enligt uppgift från Svenska mejeriernas riksförening beräknas det sammanlagda
beloppet för producent- och kontantbidrag år 1949/50 till 72,5
milj. kr. För år 1950/51 beräknas samma belopp.
Ägg och slaktfjäderfä.
Åren 1948/49—1950/51. Produktionen av ägg har tidigare beräknats med
ledning av i april företagna hönsräkningar. Såsom i den i mars 1950 upprättade
normkalkylen omtalades, förekom icke någon dylik räkning i april
1949. Den i juni samma år verkställda husdjursräkningen lämnade i fråga
om hönsstammen ett resultat, som med hänsyn till utvecklingen på äggmarknaden
ansågs icke kunna godtagas. Beräkningarna av produktionen
åren 1948/49—1950/51 fingo därför göras med utgång från 1948 års räkning.
I april 1950 verkställdes en hönsräkning av samma typ som de förut omnämnda
tidigare aprilräkningarna. Vid årets räkning hade emellertid producenterna
att förutom sedvanliga uppgifter om antalet höns även lämna
uppgifter om produktionen av ägg.
Vid den preliminära bearbetning, som inom nämnden företagits av det vid
aprilräkningen insamlade materialet, har kunnat konstateras viss ofullständighet
och vissa brister i övrigt. Bland annat må nämnas, att antalet
äldre höns enligt den nu företagna räkningen skulle ha nedgått med nära
20 procent sedan 1948, något som med hänsyn till utvecklingen på äggmarknaden
får anses uteslutet.
Vid bedömningen av resultatet från de båda aprilräkningarna 1948 och
1950 ha kalkylsakkunniga funnit det troligt, att den missvisning i fråga
om utvecklingen av hönsstammen under senare år, som dessa räkningar
lämna, beror icke blott på att den senaste räkningen av allt att döma är
ofullständig utan även på att hönsräkningen i april 1948 torde redovisa ett
för stort antal höns. En dylik överskattning får ej anses osannolik av den
anledningen, att foderregleringen, när denna räkning företogs, ännu kvarstod,
vilket troligen föranlett producenterna att ange hönsantalet i överkant.
Kalkylsakkunniga nödgas tyvärr konstatera, att underlaget för beräkning
av äggproduktionen är mycket svagt. Av nyss angiven anledning anse de
sakkunniga, att man vid de på 1948 och några tidigare års hönsräkningar
grundade produktionsberäkningarna nått för höga tal. Utvecklingen inom
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
den inrikes ägghandeln bestyrker denna åsikt. De med utgångspunkt från
produktionsberäkningarna och handelsstatistiken m. m. kalkylerade konsumtion
stalen visa för övrigt en ökning sedan förkrigstiden, som är större
än den allmänna pris- och inkomstutvecklingen torde göra sannolik. Kalkylsakkunniga
ha därför ansett sig böra sätta ned normkalkylens produktionstal
och därvid minskat talen för 1948/49 från 84,o till 75,o milj. kg
och motsvarande tal för 1949/50 från 89,i till 83,o milj. kg. På grund av
en kraftig ökning av förbrukningen av högvärdigt hönsfoder jämte ökad
invägning hos partihandeln under senare månader jämfört med samma tid
förra året ha kalkylsakkunniga ansett sig böra räkna med en stegring av
produktionen till 87,o milj. kg år 1950/51.
Jordbrukets andel av äggproduktionen har med ledning av hönsräkningarna
i april 1948 och 1950 satts till 80 procent.
Kalkylsakkunniga anse sig böra understryka osäkerheten av de anförda
talen för äggproduktionen. Några säkrare uppgifter om hönsstammens storlek
torde knappast kunna erhållas förrän vid den allmänna jordbruksräkningen,
som hösten 1951 är avsedd att företagas i samband med nästa fastighetstaxering.
För beräkning av produktionen av ägg fordras emellertid
uppgifter ej blott om hönsantalet utan även om avkastningen per höna. Det
har visat sig ytterligt svårt att härom erhålla tillförlitliga uppgifter. Kalkylsakkunniga
ha av denna anledning kommit fram till den ståndpunkten,
att produktionen av ägg torde få beräknas med utgångspunkt från en undersökning
av konsumtionen av ägg. De sakkunniga vilja därför uttala ett
önskemål om att en dylik undersökning med det snaraste företages, lämpligen
genom socialstyrelsens försorg.
Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal)
har under år 1949/50 uppgått till 253 öre/kg mot i normkalkylen
antagna 240 öre/kg. För år 1950/51 räkna de sakkunniga med ett pris av
250 öre/kg.
Med hänsyn till osäkerheten om antalet höns ha de sakkunniga icke ansett
sig böra nu justera normkalkylens inkomstsummor för slaktfjäderfä.
Värdet av äggproduktionen och fjäderfäslakt framgår av följande sammanställning.
Äggproduktion,
Pris,
Värde, mili. kr
Fjäderfäslak- tens värde
Å r
Totalt
milj. Kg
Jordbruket
öre/kg
Totalt
Jordbruket
(jordbruket)
milj. kr
1938/39 ........
60,9
53,3
141
85,8
75,1
5,9
1948/49 ........
75,0
60,0
265
198,8
159,0
15,9
1949/50 ........
83,0
66,4
253
210,0
168,0
15,1
1950/51 ........
87,0
69,6
250
217,5
174,0
17,2
Köttproduktionen
År 1949/50. Den marknadsförda slakten t. o. m. juli 1950 har beräknats
med utgång från totalantalet marknadsförda slaktdjur och medelslaktvikter
under det senaste år, då fullständiga uppgifter härom förelågo (i livsmedelskommissionens
ransoneringsstatistik) samt de därefter inträdda relativa
förändringarna i antalet besiktigade slaktdjur enligt veterinärstyrelsens
statistik och i medelvikterna av slaktade kroppar inom slakteriföreningarna.
Slakten under augusti 1950 har beräknats med ledning av uppgifter
om slakten inom slakteriföreningarna.
I fråga om hemslakten år 1949/50 finnas inga insamlade uppgifter. Hemslakten
av storboskap, vilken under senare år varit ringa, har antagits vara
lika stor som under år 1948/49. I fråga om kalv har hemslakten erhållits
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
som restpost vid de utförda beräkningarna av nötkreatursantalet och dess
förändringar under år 1949/50. Genom jämförelser mellan antalet till garverier
levererade kalvskinn och den marknadsförda slakten av kalv har
rimligheten av den som restpost erhållna hemslakten av kalv kunnat prövas.
Båda beräkningarna ge vid handen, att hemslakten av kalv minskat
från år 1948/49 till år 1949/50. Den vid beräkningarna av nötkreatursantalet
och dess förändringar erhållna hemslakten är dock väsentligt lägre
än den som erhålles vid jämförelse mellan hudstatistik och marknadsförd
slakt. Antalet hemslaktade kalvar i den förra beräkningen har erhållits
under förutsättning att kalvprocenten utgör 89. Redan en obetydlig höjning
av kalvprocenten ger emellertid en väsentligt bättre överensstämmelse med
hudstatistiken. I avvaktan på en specialundersökning av hemslaktens storlek
har därför kalvprocenten fr. o. m. år 1949/50 höjts till 90, vilket tal för
närvarande synes giva den bästa uppskattningen av antalet livsdugliga kalvar.
Hemslakten av kalv har antagits fördela sig på större och mindre kalv
i samma proportioner som under år 1948/49. Hemslakten av får har antagits
utgöra samma procentuella andel av totala fårslakten som under år
1948/49. I fråga om häst har liksom vid tidigare beräkningstillfällen antagits,
att någon hemslakt icke ägt rum.
Resultaten av beräkningarna framgå av tabell 4.
Tabell 4. Köttproduktionen år 1949/50.
Djurslag
Antal djur
Medelslaktvikt,
kg
=====
Total slaktvikt,
ton
Storboskap
Marknadsförd slakt......
376 000
210-4
79109
Hemslakt ..............
1300
970
126
Summa
377 300
2100
79235
Större kalv
Marknadsförd slakt......
420 200
51-4
21600
Hemslakt...............
7 700
42-0
323
Summa
427 000
512
21923
Mindre kalv
Marknadsförd slakt......
577 900
20-2
11666
Hemslakt...............
7» 300
17-0
1331
Summa
656200
198
12997
För och getter
Marknadsförd slakt......
140 800
16-8
2 363
Hemslakt ..............
34 400
Ilo
378
Summa
175 200
15-6
2 741
Häst
Marknadsförd slakt ....
38 500
342 8
13199
På grundval av kvantitetsberäkningarna i tabell 4 och de på vanligt sätt
beräknade slaktdjurspriserna kunna inkomsterna från slakten av nötkreatur,
får och häst angivas på följande sätt.
61
Kungl.
Maj.ts proposition
nr 76.
Djurslag
Kvantitet,
Pris,
Värde,
milj. kg
öre/kg
milj. kr
Storboskap.......
......... 79,2
272
215,4
Större kalv......
......... 21,9
336
73,6
Mindre kalv......
......... 13,0
255
33,2
Får.............
......... 2,7
324
8,7
Häst............
......... 13,2
147
19,4
Summa 130,0
350,3
År 1950/51. Med ledning av de preliminära resultaten av den representativa
husdjursräkningen den 1 juni 1950, den för tiden 1 juni—15 september
beräknade slakten av kor samt en under samma tid antagen rekrytering
har koantalet beräknats till 1 689 000 djur vid början av år 1950/51
eller 11 000 djur mindre än vad som antogs i normkalkylen. Det totala antalet
storboskap (oxar, tjurar, kor och ungnöt) har beräknats till 2 201 000
djur.
Rekryteringen av ungnötsgruppen under år 1950/51 har med ledning av
den relativa utvecklingen i antalet påläggskalvar enligt husdj ursräkningarna
1949 och 1950 beräknats till 404 000 djur. Slakten av storboskap har bedömts
komma att uppgå till 375 000 djur eller i det närmaste samma antal
som under år 1949/50. Antalet storboskap vid 1950/51 års slut beräknas
sålunda stiga med 29 000 djur till 2 230 000 djur. Härav beräknas
1 687 000 st utgöra kor.
Kalvantalet i september 1951 antages oförändrat från september 1950
eller 485 000 djur. Antalet under år 1950/51 födda kalvar beräknas med
ledning av medelkoantalet och kalvprocenten (90 procent) till 1 519 000 st.
Härav beräknas 1 115 000 st komma att slaktas. Relationen mellan större
och mindre kalv antages med ledning av förhållandena under våren och
sommaren 1950 bli 43: 57 mot 39: 61 under år 1949/50.
Slakten av får har uppskattats till 150 000 djur. Beräkningen förutsätter
eu ytterligare nedgång i fårstammen.
Avgången ur häststammen (exklusive dödlighet) beräknas till 30 000
djur under år 1950/51. Denna avgång betraktas helt som slakt. Någon export
av hästar har sålunda ej upptagits i kalkylen.
Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1950/51 ha använts
samma medelslaktvikter, som tidigare angivits för år 1949/50.
Det fr. o. m. slutet av juni 1949 t. o. m. slutet av juni 1950 gällande prissystemet
för kött av nötkreatur och fläsk innebar, att partipriserna tillätos
inom vissa gränser avvika från den genomsnittliga partiprisnivå, som låg
till grund för prissättningen på jordbruksprodukter för år 1949/50. Enligt
bestämmelserna för prissystemet skulle emellertid den faktiska genomsnittliga
partiprisnivån för den 52-veckorsperiod, som slutade den 20 juni
1950, återföras till den vid prissättningen bestämda nivån. Denna fick dock
överskridas med högst 1 procent. Enligt utförda beräkningar överskreds
under perioden den genomsnittliga partiprisnivån med 0,s procent. (Kalkylmässigt
kompenseras detta överskridande av att priserna på kraftfoder enligt
prisuppgörelsen för år 1950/51 höjdes redan i april 1950.)
Det för 1949/50 gällande prissystemet har förlängts tills vidare. Hästköttet,
som låg utanför systemet under 1949/50, har emellertid numera inrymts
i detsamma. Härvid har det s. k. baspriset i partihandclsledct beräknats med
ledning av det i vårkalkylen 1950 upptagna avräkningspriset på hästkött för
år 1950/51 (158 öre/kg).
Under förutsättning att priserna återföras till basprisnivån under år
1950/51 böra avräkningspriserna på nötkreatur och svin under detta år bli
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september 1939 samt åren 1947—1951,
1090-tal djur.
1939
1947
1948
1949
1950
1951
Hästar
3 år och däröver............
502
461
432
408
383
364
Unghästar..................
78
48
35
24
23
22
Föl ........................
48
18
14
16
14
15
Summa unghästar och föl
126
66
49
40
37
37
Summa hästar exkl. militärhästar
628
527
481
448
420
401
Militärhästar
7
18
17
16
15
15
Nötkreatur
Oxar ......................
7
2
2
1
• 1
1
Tjurar, 3 år och däröver ....
31
29
25
17
17
17
Kor........................
1920
1836
1755
1697
1689
1687
Summa oxar, tjurar och kor
1958
1867
1782
1715
1707
1705
Ungnöt ....................
564
558
500
487
494
525
Kalvar under 1 år..........
467
399
393
411
485
485
Summa nötkreatur
2 989
2824
2 675
2613
2 686
2 715
Svin
Fargaltar ..................
5
4
4
4
4
4
Modersuggor................
156
137
128
132
138
140
Summa
161
141
132
136
142
144
Höns
Äldre höns..................
8 770
9 324
10 080
11628
12130
11920
Unghöns och kycklingar ____
2 950
5 250
6 000
5 500
5 230
5 555
Summa höns
11 720
14 574
16 080
17128
17 360
17 475
Därav inom jordbruket
j
Äldre höns ...............
7 675
7 250
7 915
9128
9 520
9 357
Unghöns och kycklingar .. .
2 580
4 080
4 710
4 320
4105
4 361
Summa höns
10 255
11330
12 625
13 448
13 625
13 718
0,8 procent lägre än under tiden 21 juni 1949—20 juni 1950. Härtill kommer
en mindre nedjustering av priserna med anledning av de förändringar i slaktens
sammansättning, som väntas 1950/51 jämfört med föregående år. (Priserna
på nötkreatur och svin ha sänkts med 1 öre/kg, varigenom det vägda
priset för dessa djurslag år 1950/51 sammanfaller — bortsett från korrektionen
med 0,8 procent — med det vägda priset för tiden juni 1949—juni
1950.) Hänsyn bör dessutom tagas till den marginalsänkning på charkuterivaror,
som företogs i mars 1950 och som endast under en fjärdedel av nyssnämnda
period påverkade avräkningspriserna (jfr prop. 245/1950 s. 140).
Med hänsyn härtill ha avräkningspriserna på kalv, häst och svin reducerats
med ytterligare 2 öre/kg. De så erhållna priserna ha upptagits i kalkylen
för år 1950/51. (Det bör anmärkas, att priset på häst sannolikt i verkligheten
blir lägre än det i kalkylen upptagna, men i enlighet med det tillämpade
prissystemet blir i så fall priset på något annat djurslag i motsvarande
mån högre.)
I fråga om fårkött har priset under år 1950/51 med hänsyn till bl. a. den
hittillsvarande och sannolika framtida prisutvecklingen antagits bli 290
Kungl. Maj.ts proposition nr 76. 63
öre/kg, vilket i jämförelse med år 1949/50 innebär en sänkning med 34
öre/kg.
Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna ha sammanställts i
följande tablå.
Antal
Medelslakt-
Köttpro-
Pris,
Värde,
Djurslag
slaktdjur
vikt, kg
duktion,
milj. kg
öre/kg
milj. kr
Storboskap .....
........ 375 000
210,0
78,8
266
209,6
Större kalv ....
........ 480 000
51,2
24,6
336
82,7
Mindre kalv----
........ 635 000
19,8
12,6
250
31,5
Får...........
........ 150 000
15,6
2,3
290
6,7
Häst..........
........ 30 000
342,8
10,3
156
16,1
Summa
128,6
346,6
Fläskproduktionen.
^ir 19^9/50. Den marknadsförda slakten av svin (liksom av övriga djurslag)
utgjorde under kött- och fläskransoneringens tid en summa av veterinärbesiktigad
avsaluslakt och icke veterinärbesiktigad avsaluslakt (s. k.
stämplad slakt). Hemslakten utgjordes av antalet vid producenthushåll behållna
svin enligt utfärdade slaktlicenser, oavsett om slakten ägt rum på
gården eller i slakteri och oavsett om svinen veterinärbesiktigats eller ej.
Sedan ransoneringsstatistiken upphört, beräknas den marknadsförda slakten
med utgång från totalantalet marknadsförda slaktdjur under det senaste
år, då fullständiga uppgifter härom förelågo i ransoneringsstatistiken,
samt de därefter inträdda relativa förändringarna i antalet besiktigade
slaktdjur enligt veterinär styrelsens statistik. I denna statistik göres icke
någon skillnad mellan besiktning av avsalusvin och besiktning av huhållssvin.
Enär några uppgifter om hemslakten icke insamlats för år 1949/50,
måste beräkningen av antalet vid producenthushåll behållna svin nu göras
med utgång från svinräkningarnas uppgifter om antalet hushållssvin. Härvid
uppstår en dubbelräkning, om besiktningen av hushållssvin ökar.
Med ledning av svinräkningarnas uppgifter om antalet hushållssvin åren
1948/49 och 1949/50 har slakten härav uppskattats till ca 400 000 djur, eller
ungefär samma antal som under år 1948/49. Enär en ökning av veterinärbesiktningen
av hushållssvin torde ha ägt rum under det sistlidna året, bör
en korrektion företagas, ökningen i besiktningen av hushållssvin år 1949/50
har uppskattats till ca 100 000 djur. För undvikande av dubbelräkning upptages
sålunda antalet hushållssvin till (400 000 —100 000=) 300 000 st.
Medelslaktvikten på hushållssvinen har liksom tidigare antagits vara 90,o kg.
Antal
Svin djur
Marknadsförd slakt ... 1 763 200
Hemslakt............ 300 000
Medelslakt- Total slaktvikt,
kg vikt, ton
81.0 142 900
90.0 27 000
Summa 2 063 200 82,4 169 900
År 1950/51. Kvoten mellan totalantalet producerade svin år 1949/50 och
antalet betäckta suggor ett år tidigare utgör 9,48. Med hänsyn till den minskning
av slaktåldern, som inträtt år 1949/50, ger denna kvot tillämpad för
1950/51 ett för stort antal slaktsvin. Beaktas denna under ett år inträffade
minskning av slaktåldern erhålles kvoten 9,29. (Denna kvot är till följd av
en viss ofullständighet i betäckningsstatistiken icke ett korrekt mått på det
faktiska antalet slaktsvin per betäckning.) Under antagande av oförändrad
representativitet i betäckningsstatistiken kan nämnda kvot användas för
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
Tabell 6. Husdjursbeståndets värde den 15 september åren 1917—1951.
Pris,
Värde i milj. kronor
per st.
1947
1948
1949
1950
1951
Hästar1
3 år och däröver ..........
1000
461-0
432-0
408-0
383-0
364-0
Unghästar..................
1100
52-8
38-5
26-4
25-3
24-2
Föl ........................
450
8-1
6-3
7-2
6-3
6-8
Summa
521-9
476-8
4416
414-6
3950
Nötkreatur
Kor, tjurar och oxar........
650
1213-6
1158-3
1114-8
1109-6
1108-2
Ungnöt ....................
575
320-8
287-5
280-0
284-0
301-9
Kalvar.....................
175
69-8
68-8
71-9
84-9
84-9
Summa
1604-2
1514 6
1466 7
1478-5
14950
Svin
(Fargaltar och modersuggor)..
300
42-3
39-6
40-8
42-6
43-2
Höns1 2
Äldre höns..................
5
36-2
39-6
45-6
47-6
46-8
Unghöns och kycklingar......
3
12-2
14-1
13-0
12-3
13-1
Summa
48-4
53 7
58-6
59-9
59-9
Totalsumma
2 216 8
2084-7
2 007-7
1995-6
19931
Värdeförändring från närmast
föregående år...............
—
- 132-1
-77-0
- 12-1
-2-5
beräkning av totalproduktionen av slaktsvin under år 1950/51. Under förutsättning
av samma intervall mellan betäckning och slakt vid 1950/51 års
början som vid dess slut har totalproduktionen av svin under år 1950/51
beräknats till 2 119 000 st. Medelslaktvikten har antagits bli densamma som
vid ingången av produktionsåret, d. v. s. 80,o kg. Den totala fläskproduktionen
blir vid dessa förutsättningar 169,5 milj. kg. (Det bör anmärkas, att
om en förändring i medelslaktvikten successivt sker under år 1950/51, erhålles
en viss i motsatt riktning gående ändring av antalet slaktsvin. Totalproduktionen
av fläsk skulle emellertid i dylikt fall icke nämnvärt påverkas.
)
Medelpriset för år 1949/50 har beräknats på vanligt sätt och inkluderar
statliga pristillägg. För år 1950/51 ha priserna beräknats på samma sätt som
priserna på nötkreatur (jfr ovan). De statliga pristilläggen ha icke inräknats
i priset.
Beräkningarna av svinslaktens storlek under år 1949/50 och 1950/51 ha
sammanställts i följande tablå.
Å r
1949/50
1950/51
1 Exkl. militärhästar.
2 Exkl. höns utanför jordbruket.
* Exkl. statliga pristillägg.
Antal
slaktsvin,
1 000 st
. 2 063
. 2 119
Medelslakt-
Kvantitet,
Pris,
Värde,
vikt, kg
milj. kg
öre/kg
milj. kr
82,4
169,9
250
424,8
80,0
169,5
3 221
3 374,6
Kungl. Maj. ts proposition nr 76.
65
Tabell 7. Översikt över jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1949/30 och 1950/31.
1938/39
1949/50
1950/51
Vårkalkylen
Reviderade
beräkningar
Varuslag m. m.
Kvantitet,
milj. kg
Pris,
öre/kg
Värde,
milj. kr
Kvantitet
milj. kg
Pris,
öre/kg
Värde,
milj. kr
Kvantitet,
milj. kg
Pris,
öre/kg
Värde,
milj. kr
i
Kvantitet,
milj. kg
Prisf
öre/kg
*.<
.
— O*
?? <t>
•n *
Höstvete..........
556
16-95
94-2
386
29-36
113-3
334
29-70
99-2
343
30-25
103-8
Vårvete..........
108
18-80
20-3
223
35-05
78-2
207
32*50
67-3
230
32-90
75-7
Råg..............
247
15-96
39-4
231
29-57
68-3
196
28-15
55-2
183
28-65
52-4
Korn.............
96
14-02
13-5
65
25-56
16-6
80
26-00
20-8
70
27-00
18-9
Fraktersättning .. .
—
—
—
—
—
0-8
—
—
0-6
—
—
—
Havre............
132
11-30
14-9
104
2208
23-0
113
22-50
25-4
94
23-00
21-6
Kokärter.........
15-0
19-14
2-9
15-8
45-08
7-1
17-9
45-08
8-1
14-1
48-00
6-8
Oljeväxter........
—
—
—
—
173-9
—
—
176-9
—
—
177-6
Spånadsväxter ....
—
—
—
—
—
5-0
—
—
5*1
—
—
5*0
Potatis, mat-......
755
5’72
43-2
825
17-44
143 9
825
13-00
107-2
830
14-50
120-4
> , fabriks- ..
273
4-50
12-3
198
8*74
17-3
235
9-00
21-2
233
8-75
20-4
Sockerbetor ......
1834
2-99
54-8
1770
5"97
105-7
1750
5-96
104-3
2 005
6-04
1121-1
Hö...............
88
5-64
5-0
71
12-00
8-5
59
12-60
7-4
60
10-00
6-0
Halm ............
42
2-19
0-9
39
2-40
0-9
35
2-50
0-9
34
2-40
0-8
Köksväxter ......
—
—
13-9
—
—
47-2
—
—
43-2
—
—
43-2
Mejerimjölk ......
3129
13*56
424-4
3 923
28-90
1133 8
3 926
28-19
1106-7
4 098
28-46
1166-1
K-mjölk utanför
mejeri..........
240
22-53
54-i
153
34-65
53-0
150
31-12
46-7
153
34*65
53-0
K-mjölk till hem- maförbrukning . .
537
13-86
74-4
522
30-83
160-9
441
30-83
. 186-0
512
30-83
157-8
Lantsmörsmjölk ..
420
10-77
45-2
65
19-20
12-5
140
19-20
26-9
60
19-20
11-5
Producent-och kon- tantbidrag för
mjölk..........
3-5
72-5
68-0
72-5
Ägg..............
53-3
141
75-1
66‘4
253
168-0
69-9
230
160-8
69-6
250
174-0
Slakt av fjäderfä ..
—
—
5-9
—
—
15-1
—
—
17-2
—
—
17-2
Storboskap........
89-0
105
93"6
79-2
272
215-4
73-3
262
192-0
78-8
266
209-6
Kalv, större......
34-3
151
51-8
21-9
336
73-6
20-9
353
73-8
24-6
336
82-7
» , mindre.....
13-1
98
12-8
13-0
255
33-2
13-7
250
34-2
12-6
250
31-5
Får..............
3*4
174
5-9
2-7
324
8-7
2-3
335
7-7
2-3
290
6-7
Häst.............
11-8
44
5*2
13-2
147
19-4
10-2
158
161
10-3
156
16-1
Svin..............
145-6
135
196-6
169-9
250
424-8
173-9
219
380-8
169-5
221
374-6
Statliga pristillägg
på fläsk........
_
_
_
_
_
_
_
33-0
_
33-0
Prishöjning på slak- terifett m. m.1 2 ..
8-0
Militärhästar......
—
—
0-6
—
—
0-6
—
—
1-4
—
—
1-6
Ull ..............
0-7
185
1-3
0-5
485
2 6
0-4
485
2-1
0-5
535
2-6
Export av levande
djur............
_
5-6
—
—
02
—
—
—
_
l-o
Summa inkomster
1871 1
—
3204 0
—
3 046 2
—
—
3193 2
Index
100-0
—
233-7
—
—
223-6
—
—
232-9
Förändringar i krea- turskapitalet ..
- 12-1
—
— 10-9
_
_
- 2-6
Summa
13711
3191 9
—
3035 8
—
—
>31907
Index
100-0
232-8
—
222-8
—
—
232-7
1 Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor, vilka vid kalkylens begagnande för prissättningsändamål
böra avdragas. Avdragsbeloppet utgör 4''2 milj. kr.
2 Stakterifett samt organ och inälvor.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 76.
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
Tabell 8. Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1949/50 och 1950/51,
milj. kr.
1950/51
1938/39
1949/50
Vårkalkylen
1950
Reviderade
beräkningar
Brödsäd...........................
153-9
260-6
222-3
231-9
Övrig spannmål....................
31-3
46-7
54-3
47-3
Potatis och sockerbetor.............
110-3
266-9
232-7
1261-9
Stråfoder..........................
5-9
9-4
8-3
6-8
Olje- och spånadsväxter............
—
178-9
182-0
182-6
Köksväxter........................
13-9
47-2
43-2
43-2
Summa vegetabiliska produkter
315-3
809-7
742-8
7737
Index
100-0
256-8
235''6
245-4
Mjölk och mejeriprodukter..........
601-6
1 432-7
1384-3
1 460-9
Ägg och slaktfjäderfä...............
81-0
183-1
178-0
191-2
Slaktdjur..........................
365-8
775-1
737-6
762-2
Övrigt.............................
7-4
3-4
3-5
5-2
Summa animaliska produkter
1 055-8
2394-3
2 303-4
2 419-5
Index
100- 0
226-8
220-0
229-2
Samtliga inkomster
1371-1
3 204-0
3 046 2
3193 2
Index
100-0
233-7
223-6
232-9
Förändringar i kreaturskapitalet
—
-12-1
-10-9
-2-5 *
Summa
1371-1
3191 9
3 035-3
■3190 7
Index
100-0
232-8
222-8
232*7
Statliga pristillägg på fläsk.
År 1950/51. Enligt statsmakternas beslut våren 1950 skola under år
1950/51 tills vidare utgå statliga pristillägg på slaktdjursprodukter, som för
helt år beräknas uppgå till ett belopp av 33 milj. kr.
Prishöjning på slakterifett m. m.
År 1950/51. I fråga om slakterifett samt organ och inälvor ha inträffat
vissa prishöjningar jämfört med basperioden för beräkningarna av avräkningspriserna
på slaktdjur (juli 1949—juni 1950). De högre priserna ha
redan gällt under de första månaderna av produktionsåret 1950/51 och komma
sålunda att påverka avräkningspriserna på slaktdjur under detta år. Enligt
en försiktig uppskattning kunna prishöjningarna väntas medföra en
höjning av inkomsterna på slaktdjur med sammanlagt 8 milj. kr, varav 4
milj. kr beräknas komma på slakterifett och lika mycket på organ och inälvor.
Beloppet upptages i kalkylen som en särskild inkomstpost.
Försäljning av militärhästar.
Åren 19i9/50 och 1950/51. I samband med beräkningarna rörande husdj
ursantalets förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna
rörande beräknad försäljning och inköp av militärhästar. Resultatet
av beräkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl.
Maj:ts prop. 267/1946, s. 116), framgår av följande sammanställning. 1
1 Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor, vilka vid kalkylens begagnande för prissättningsändamål
böra avdragas. Avdragsbeloppet utgör 4"2 milj. kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
67
Militärens inköp
Remonter..................
Övriga hästar..............
Avgår
Slakt av militärhästar......
Försäljning till jordbrukare ..
Nettoinkomst för jordbruket ...
Antal
1949/50
Milj. kr
Antal
1950/51
Milj. kr
600
1,2
500
1,0
800
1,3
2,5
790
1,3 2,3
2 230
1,1
840
0,5
740
0,8
1,9
250
0,2 0,7
0,6
1,6
Export av levande djur.
År 1949/50. Exporten av levande djur under år 1949/50 har endast omfattat
hästar till ett värde av 0,is milj. kr.
År 1950/51. I normkalkylen upptogs icke någon export av levande djur
under år 1950/51. Enligt från Sveriges lantbruksförbund erhållna upplysningar
kan man räkna med en export av 950 nötkreatur till Polen och
Italien med ett värde för jordbrukarna av ca 1,05 milj. kr. Utsikterna till ytterligare
export av nötkreatur bedömas inom förbundet som små.
Vad beträffar hästar anser man inom kungl. lantbruksstyrelsen att det
är osäkert, huruvida någon export kan komma till stånd. Kalkylsakkunniga
ha icke insatt något belopp för sådan export i den föreliggande kalylen.
Uäl.
Åren 1949/50 och 1950/51. Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats
med ledning av antalet tackor. Medelpriset på ull inklusive statligt
pristillägg (50 öre/kg) för år 1949/50 har beräknats till 485 öre/kg. Med
hänsyn till att det statliga pristillägget höjts med 50 öre/kg upptages priset
för år 1950/51 till 585 öre/kg.
Förändringar i kreaturskapitalet.
Åren 1949/50 och 1950/51. Antalet djur vid slutet av år 1949/50 bär beräknats
med utgång från de preliminära resultaten av den representativa
husdjursräkningen den 1 juni 1950 samt de sedvanliga korrigeringar, som
erfordras, för att erhålla antalet djur vid produktionsårets slut.
Hästantalets förändringar har som vanligt beräknats med ledning av
betäckningsstatistik och antagen avgång ävensom beräknade försäljningar
och inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet självdöda djur
beaktats.
Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar
behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen.
Antalet oxar och tjurar i september 1951 har bibehållits oförändrat i förhållande
till antalet i september 1950.
Antalet fargaltar och modersuggor i september 1951 antages bli i stort
sett detsamma, som beräknats för september 1950.
I fråga om höns har någon ändring icke företagits sedan vårkalkylen 1950.
Vid värderingen av kreaturskapitalet ha samma priser använts som i vårkalkylen
1950 (jfr Kungl. Maj :ts prop. 245/1950 s. 146—147).
Jordbrukets kostnader.
Arbetskostnader.
Åren 1946/49-—1950/51. Vid upprättandet av vårkalkylen 1950 för bl. a.
produktionsåren 1949/50 och 1950/51 funnos definitiva lönestatistiska upp
-
68
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
gitter tillgängliga t. o. m. avtalsåret 1947/48. Beräkningarna av ai-betskostnaderna
för de produktionsår, som behandlades i nämnda vårkalkyl, utfördes
i enlighet med tidigare tillämpade principer genom framskrivning med
hänsyn till avtalslönernas utveckling med utgångspunkt från den enligt socialstyrelsens
statistik kända lönen för avtalsåret 1947/48. Vid upprättandet
av nu föreliggande kontrollkalkyl har, i likhet med vad som var fallet
vid höstkalkylen 1949, socialstyrelsen kunnat lämna preliminära uppgifter
ur lönestatistiken för ytterligare ett avtalsår, i detta fall avtalsåret
1948/49.
Beträffande avtalen föreligga icke några som helst förändringar sedan
vårkalkylen 1950. Den nu utförda kontrollkalkylen innebär sålunda vad
grundmaterialet beträffar endast framskrivning med hänsyn till den avtalsenliga
löneutveckling, som var känd vid upprättandet av vårkalkylen 1950,
med beaktande av de nya lönestatistiska uppgifterna för avtalsåret 1948/49.
Dessutom har vid framskrivningen verkställts ett par smärre förändringar
av i huvudsak beräkningsteknisk natur, för vilka närmare redogöres i ett
följande avsnitt. Denna framskrivning har givit det resultat, som redovisas
i tabell 9, där siffrorna enligt vårkalkylen 1950 medtagits såsom jämförelse.
Tabell 9. Beräkning av jordbrukets arbetskostnader.
Å r
Arbets- volym,
milj. mt
o. rmt
Arbetslön, öre/tim.
Kalkylbelopp
Enligt
vårkalkylen,
framskrivning
från 1947/48
års löne- statistik
Reviderade
siffror enligt
framskrivning
från 1948/49
års prel. löne- statistik
Enligt
vårkalkylen
Reviderade
siffror
Milj.
kr
Rel.
tal
Milj.
kr
Rel.
tal
1938/39
1 232-50
67-62
67-62
833*42
100-0 0
833-4 2
100-00
1947/48
1 095-36
170-58
170-61
1948/49
1 078-93
178-84
181-32
1 929-56
231-52
1 956-32
234-73
1949/50
1 062*75
182-68
185-27
1 941-43
232-95
1 968-96
236-25
1950/51
1 046-81
185-48
188 04
1941-62
232-97
1 968-42
23619
Timlönerna. Eftersom den i vårkalkylen 1950 tillämpade basen för framskrivningen
av lönerna avsåg löneåret 1947/48, föreligger nu justering av
den genomsnittligt beräknade timlönen för samtliga de i föreliggande kalkyl
aktuella produktionsåren. De nu beräkande timlönerna överstiga sålunda
de i vårkalkylen beräknade med följande belopp för de olika produktionsåren
:
för år 1948/49 ......................... 2,48 öre/tim.
» » 1949/50 2,59 »
» » 1950/51 2,56 »
De nu erhållna genomsnittliga timlönerna för år 1948/49 överstiga alltså
med ca 2,5 öre den timlön för samma år, som tidigare preliminärt hade
framräknats på basis av lönestatistiken för år 1947/48. Den relativa sänkning
av den genomsnittligt uppnådda lönen i förhållande till avtalslönen,
som inregistrerades av 1947/48 års lönestatistik, synes sålunda enligt nu
tillgänglig statistik icke ha blivit bestående. Detta torde få sättas i samband
med att »överbetalningarna» (utöver avtalslönen) till stor del bortföllo
i samband med den starka lönestegringen i början av*avtalsåret 1947/
48 men senare — sedan den första reaktionen efter den avtalsmässiga lönehöjningen
avtrubbats — i viss mån återkommit.
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
69
I den nu verkställda kalkylen ha överbetalningarna (utöver avtalslönerna)
liksom i tidigare beräkningar förutsatts bli procentuellt lika stora som
under framskrivningsåret, i detta fall 1948/49. Inom de sakkunniga har
framförts, att det kan vara ovisst, huruvida överbetalningen blivit bestående
efter de avtalsmässiga lönehöjningar, som inträffat under 1950 (2 öre
per timme fr. o. in. den 1 januari 1950 samt ytterligare 4 öre fr. o. m. den
1 mars 1950). Det har i detta sammanhang anförts, att lönerna inom andra
näringsgrenar på landsbygden under senaste året stigit mindre än i städerna,
vilket kunde medföra reducering av »överbetalningarna». De sakunniga
ha dock icke funnit anledning att nu frångå det tidigare använda beräkningssättet
vid framskrivningen av lönerna. Frågan om överbetalningarnas
storlek torde emellertid få tas upp till förnyat övervägande vid nästa omräkning
av jordbrukskalkylen.
I följande tablå redovisas dels timlöner enligt socialstyrelsens lönestatistik
för avtalsåren 1947/48 och 1948/49 för olika arbetarkategorier, dels timlöner
för samma grupper av arbetare för produktionsåret 1948/49 sådana
dessa preliminärt framräknades i vårkalkylen 1950 med utgångspunkt från
1947/48 års lönestatistik. Lönesiffrorna avse manliga arbetare över 18 år.
Löner för produktionsår, öre per timme
Enligt socialstyrelsens lönestatistik 1948/49
1948/49 (prel.) Prognosberäkn. i
1947/48
(def.)
Enl. nu tillämp.
ber.-metod
Enl. tidig,
tillämp.
vårkalk. 1950
genom fram skr.
ber.-metod
från 1947/48 års
lönestatistik
Rättare............
..... 203,4
216,4
216,8
212,1
Fördräng ...........
..... 173,8
182,8
182,9
181,3
Kördräng...........
..... 162,1
172,6
172,9
169,1
Traktorskötare......
...... 173,4
182,5
182,7
180,7
Övr. jordbr. arb. =
dags-
169,0
verkare...........
..... 162,0
168,6
168,6
Arb. m. bland. arb. .
..... 152,3
163,8
164,3
159,8
Ladugårdsförman .. ..
..... 209,2
224,9
225,4
221,5
Kreatursskötare.....
..... 175,7
189,8
190,2
186,4
Fodermarsk.........
..... 183,3
195,5
195,7
194,8
Stalldräng..........
..... 172,7
185,7
186,2
183,6
Specialarbetare......
..... 184,4
194,6
194,9
191,8
Övriga arbetare.....
..... 167,3
167,1
166,2
174,6
Kostnadssummor. De i det föregående berörda förändringarna i redovisad
timlön för avtalsåret 1948/49 i jämförelse med tidigare genom framskrivning
beräknade timlöner för samma år resultera i ökningar av de beräknade
arbetskostnaderna i jämförelse med vårkalkylen 1950 på följande sätt:
för år 1948/49 ........................ 26,76 milj. kr
» » 1949/50 27,53 » »
» » 1950/51 26,80 » »
Beräkningstekniska omläggningar. I texten till vårkalkylen 1950 omnämndes
vissa förhållanden, vilka kräva beaktande i samband med arbetskostnadskalkylcn,
så snart detta låter sig göra. Bl. a. omnämndes, att socialstyrelsens
lönestatistik har förutsatts avse avtalsåret, d. v. s. tiden 1/11—31/10 varje
år. Det anfördes emellertid, att vissa skäl syntes tala för att de tidsperioder,
på vilka uppgifterna till socialstyrelsen grunda sig, under senare år förskjutits,
så att statistiken numera i större omfattning än. tidigare avser
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
kalenderår i stället för avtalsår. I den män så är fallet, kommer givetvis
en del av det lönestatistiska underlaget för ett visst år att avse senare tidpunkt
än avtalsåret i fråga Om det vid framskrivningen förutsättes, att löneuppgifterna
alltigenom avse avtalsår, uppstår härigenom ett visst fel.
Socialstyrelsen har i samband med inhämtandet av löneuppgifterna för
år 1948/49 jämväl erhållit uppgifter beträffande den tid löneuppgifterna
avse. Verkställd bearbetning visar, att löneredovisningen för vissa arbetargrupper
till omkring 70 procent avser kalenderår. I basåret 1938/39 har,
såvitt kan bedömas, redovisning per kalenderår icke förekommit i någon
större omfattning. De kalkylsakkunniga ha nu preliminärt verkställt justering
med hänsyn till den inträffade förskjutningen av redovisningsperioden
på så sätt, att löneuppgifterna till socialstyrelsens statistik antagits avse
tiden 1/12—30/11, vilket innebär en genomsnittlig förskjutning med en
månad. Den observerade redovisningen per kalenderår (70 procent av vissa
grupper av arbetare) tyder på en kraftigare förskjutning, än vad verkställd
korrigering motsvarar. Förskjutningen har emellertid begränsats till en månad,
enär det icke är möjligt att erhålla säkra uppgifter om den omfattning,
i vilken redovisningen per kalenderår kan ha förekommit redan i basåret.
Den verkställda justeringen innebär redan av här nämnda skäl icke ett
exakt tillrättaläggande av löneberäkningen med hänsyn till inträffad förskjutning
i redovisningsperioderna. Den innebär också rent matematiskt
en approximation. Justeringen leder dock med säkerhet till ett riktigare resultat
än tidigare verkställd beräkning utan hänsynstagande till förskjutningen
av redovisningsperioden. Hittills omnämnd justering verkar sänkande
på för år 1948/49 beräknade timlöner.
I samband med i det föregående omnämnd justering har även verkställts
en annan, rent beräkningsteknisk, mindre korrigering. Tidigare har vid bearbetningen
av den senast kända lönen enligt socialstyrelsens lönestatistik
(närmare bestämt vid omräkningen av löner från två olika statistikår till
löner för produktionsår) räknats med den för de olika avtalsåren (vilka hittills
ansetts sammanfalla med statistikåren) redovisade genomsnittliga timlönen.
Då emellertid avtalsmässiga lönerörelser ofta inträffa under statistikåret,
leder denna framskrivningsmetod till ett något missvisande resultat.
Den enligt lönestatistiken redovisade lönen bör i stället differentieras
med hänsyn till under året inträffade lönerörelser. En dylik differentiering
har nu verkställts med utgångspunkt från avtalslönernas läge under olika
delar av respektive statistikår. Härigenom har åstadkommits timlöner för
olika arbetarkategorier under produktionsåret 1948/49, vilka bättre motsvara
de under detta år uppnådda timlönerna än de enligt tidigare tillämpad
metod erhållna lönerna för produktionsår. Denna justering verkar för
år 1949/50 och därmed vid framskrivningen för följande år i höjande
riktning.
Den-sammanlagda effekten av de här omnämnda i olika riktningar verkande
justeringarna är en sänkning av den beräknade timlönen för produktionsåret
1948/49 med 0,28 öre i jämförelse med den timlön, som erhålles
utan dessa korrigeringar.
Korrigeringarna få en sammanlagd inverkan på kostnadssummorna i sänkande
riktning av följande storlek:
för produktionsåret 1948/49 ............ 3,02 milj. kr.
» » 1949/50 ............ 2,97 » »
» » 1950/51 ............ 2,93 » »
ytterligare erforderliga undersökningar i fråga om arbetskostnadsberäkningen.
I texten rörande arbetskostnaderna i vårkalkylen 1950 (Kungl.
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
Maj :ts proposition nr 245/1950, sid. 149—150) diskuterades ytterligare
vissa speciella frågor, som i samband med vårkalkylens upprättande voro
föremål för överläggningar och vissa utredningar. LK-delegationen ställde
i samband med nämnda kalkyl i utsikt fortsatta utredningar rörande dessa
frågor. Dessa speciella undersökningar ha nu, så långt det synes möjligt
att för tillfället närmare penetrera problemen, planlagts i samarbete med
socialstyrelsen. Sålunda har planerats, att uppgifter rörande priserna på
den mjölk, som av jordbrukare försäljes till kontantavlönade arbetare, skola
inhämtas samtidigt med lönestatistiska uppgifter för år 1949/50. Uppgiftei
komma även att inhämtas beträffande det pris, som i statistiken till socialstyrelsen
åsatts vissa produkter, utlämnade till arbetarna såsom naturaförmåner.
De sakkunniga ha även för avsikt att undersöka, huruvida beräkningar
över jordbrukets merkostnader för lantarbetarbostäder (utöver de av jordbrukarna
uppburna hyrorna) kunna verkställas. Vidare ha de sakkunniga
ansett önskvärt att i samband härmed söka klarhet om orsaken till de stora
skillnaderna i fråga om redovisad lön per timme till arbetare med respektive
utan kollektivavtal, vilka förefinnas i de till socialstyrelsen redovisade
lönerna.
Kapitalkostnader.
GrundSörbättringar, avskrivning och underhåll.
Täckdikningskostnader. Beträffande priserna på tegelrör föreligger icke
någon ändring sedan vårkalkylen 1950. Vad beträffar utvecklingen av arbetslönerna
har här liksom i arbetskostnadskalkylen tillämpats löner enligt
den preliminära lönestatistik för året 1948/49, som redovisats av socialstyrelsen.
Justeringen av lönerna medför en obetydlig kostnadsstegring i
jämförelse med vårkalkylen.
Beträffande storleken” av de statliga bidrag till täckdikningsverksamheten,
vilka avdragas från kostnadssummorna, anfördes i vårkalkylen en
ungefärlig summa för produktionsåret 1950/51 lika med summan för de
under år 1949 beviljade bidragen till täckdikning (1,02 milj. kr avrundat
till l,o milj. kr.). Vid upprättandet av vårkalkylen ansågs inom lantbruksstyrelsen,
att utbetalningen av bidrag under året 1950 skulle komma att
uppgå till ungefärligen denna summa. Som stöd för detta antagande anfördes,
att man ansåg sig kunna förvänta, att största delen av de under
år 1949 planerade företagen med bidrag skulle komma att bli utförda
under år 1950, samt därtill någon del av de under år 1950 planerade arbetena.
Det anfördes även i vårkalkylen, att den sålunda förutsatta ökningen
av statliga bidrag till täckdikningsverksamheten är en följd av
den utvidgning av dräneringsplaneringen, som tillkommit genom lantbruksnämndernas
verksamhet. I samband med upprättandet av den reviderade
kalkylen har lantbruksstyrelsen ånyo prövat den i vårkalkylen införda
uppskattade summan för utbetalda statsbidrag under 1950, varvid framkommit,
att denna summa alltjämt synes vara den mest sannolika. Avdrag
med hänsyn till utbetalda statsbidrag har därför gjorts med samma belöp])
som i vårkalkylen 1950.
Kostnader för underhåll av större öppna diken. Kostnaderna för underhåll
av öppna avloppsdiken ha i likhet med täckdikningskostnaderna justerats
med hänsyn till den preliminära lönestatistiken för år 1948/49.
Denna justering innebär en obetydlig kostnadsstegring för året 1950/51.
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
Längden av underhållskrävande avloppsdiken har liksom i vårkalkylen
hållits oförändrad i avvaktan på speciella undersökningar.
Beräkningarna av jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas
i tabell 10.
Tabell 10. Jordbrukets kostnader lör grundförbättringar, milj. kr.
År
Täck-
diknings-
kostnader
Kostnader för
underhåll av
större öppna
diken
Avgår
statsbidrag
Nettosumma
= jordbrukets
kostnader
Index
Vårkalkylen.
1938/39 ............
7‘54
100-0
1946/47 ............
8''55
5''85
0-88
14-02
185-9
1947/48 ............
9-49
6-99
0''64
15-84
210-1
1948/49 ............
9-68
7’31
0''16
16-83
223-2
1949 50 ............
9-82
7-46
0-20
17-08
226-5
1950/51 ............
9-87
7-57
(l-oo)
16-44
2180
Reviderad beräkning.
1948/49 ............
9-71
7-31
0’16
16-86
223-6
1949/50 ............
9-82
7''46
0-20
17-08
226-5
1950/51 ............
9''89
7-62
(l-oo)
16-51
219-0
Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll.
Åren 1949/50 och 1950/51. Den nuvarande beräkningsmetodiken för
byggnadskostnaderna innebär framskrivning av en i den speciella sakkunnigutredningen
fastslagen kostnadssumma av 123,s milj. kr. för avskrivning
och underhåll av jordbrukets ekonomibyggnader år 1946. Framskrivningen
verkställes så långt möjligt enligt utvecklingen av riksindex för
ekonomibyggnadskostnader, utarbetat inom Statens forskningskommitté
för lantmannabyggnader (SFL). SFL:s index framskrives medelst månadstal
ur lantbruksförbundets byggnadskostnadsindex.
SFL:s index fanns redan vid upprättandet av vårkalkylen 1950 tillgängligt
t. o. m. år 1949. Vid nämnda vårkalkyl verkställdes framskrivning
medelst månadstal för lantbruksförbundets index för januari 1950. Vid nu
verkställd revidering av kostnadsberäkningen ha månadstalen i lantbruksförbundets
byggnadskostnadsindex i regel funnits tillgängliga t. o. in. juli
samt i vissa fall t. o. m. september 1950.
Beträffande de olika delposterna i byggnadskostnadsindex må omnämnas,
att eventuella förändringar i arbetslönerna icke beaktats, eftersom
indextalen för arbetslönerna bygga på avtalslöner. Några nya avtal ha som
bekant icke träffats sedan vårkalkylen 1950. I fråga om olika byggnadsmaterialier
förekomma däremot prisförändringar. Prissänkningar noteras
sålunda för cement, mellanprodukter av järn samt papp. Prissänkningen
på papp står i samband med slopandet av pappersskatten den 1 maj 1950.
Prishöjningar noteras för trävaror, järnmanufaktur och zinkvitt. Den enda
av här omnämnda prisförändringar, som är av större betydelse, är prishöjningen
på trävaror. I samband med upphävandet av priskontrollen på
trävaror i februari månad 1950 steg nämligen priset på trävarorna med i
genomsnitt omkring 25 procent. Orsaken till denna kraftiga prisstegring
var, att exportpriserna under en lång tid legat högre än de kontrollerade
priserna inom landet. Senare har ytterligare prisstegring ägt rum. Kommerskollegii
index för trävaror till byggnadsändamål visar på grund av
nämnda prisstegringar följande utveckling.
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
73
Januari
Februari
Mars ...
April . . ,
Maj ....
255,7 Juni.............. 316,6
255,7 Juli............... 316,6
298,1 Augusti........... 316,6
315.5 September......... 352,9
316.6
Vad beträffar priserna på trävaror förtjänar uppmärksammas den prisutveckling,
som nu kan noteras i fråga om cellulosa vid export. De svenska
tillverkarna ha nämligen nu fixerat sina priserna på USA under fjärde
kvartalet 1950. De nya priserna synas innebära höjningar motsvarande
omkring 25 procent i jämförelse med priserna under tredje kvartalet. Det
synes uppenbart, att den här nämnda prisutvecklingen på cellulosamarknaden
kommer att påverka priserna inom landet på byggnadsvirke. Det
uppgives även, att England nyligen verkställt tilläggsköp av trävaror i Finland
och därvid betalt priser, som avsevärt överstiga priserna enligt den
stora uppgörelsen tidigare under år 1950. Vad här anförts synes tala för
sannolika ytterligare prisstegringar på trävaror, vilkas omfattning och fortbestånd
dock icke nu kunna fixeras.
Framräkningen av SFL:s index enligt det föregående redovisas i följande
översikt.
SFL:s index
SL:s index
SFL:s index
Å r
med 1935/37
omräknat med
1950 och 1951
= 100
1949 = 100
med SL:s index
Vårkalkylen
1948 ...............
....... 205,1
1949 ...............
....... 204,7
100,0
204,7
1950 ...............
—
100,8
206,3
1951...............
101,0
206,7
Reviderad beräkning
1950 ................
—
107,5
220,1
1951...............
....... —
114,0
233,4
Utvecklingen av kostnadssumman 123,5 milj. kr. enligt index för kalender-
och produktionsår redovisas nedan.
Å r
V årkalkylen
1938 ...........
1939 (1938/39) . .
1946 (1945/46) . .
1948 (1947/48) . .
1949 (1948/49) . .
1950 (1949/50) . .
1951 (1950/51) . .
Reviderad beräkning
1950 (1949/50)...
1951 (1950/51) . .
SFL:s index
Kostnadssumman 123,5 milj. kr
Index för
omräknat med
omräknad
enligt index
lingen
1938/39 = 100
1946 = 100
Kalenderår
Produktionsår
62,6
74,7
77,3
76,4
100,0
. . 100.0
123,5
120,3
157,5
.. 112,9
139,4
136,9
179,2
.. 112,7
139,2
139,3
182,3
.. 113,6
140,3
139,9
183,1
.. 113,8 *
140,5
140,4
183,8
.. 121,2
149,7
146,2
191,4
.. 128,5
158,7
156,4
204,7
Kostnadssumman uppgår enligt ovanstående tablå för året 1949/50 till
146,2 milj. kr. (139,9 milj. kr. enligt vårkalkylen). För produktionsåret
1950/51 visar den reviderade beräkningen en kostnadssumma av 156,4 milj.
kr. (140,4 milj. kr. enligt vårkalkylen).
74
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
Kostnaderna för siloanläggningar ha nu icke justerats, eftersom erforderligt
underlag för en dylik justering icke finnes, förrän nu pågående utredning
rörande silokostnaderna blivit avslutad. I övrigt hänvisas till vad
LK-delegationen uttalat beträffande kostnader för siloanläggningar i texten
till vårkalkylen 1950 (Kungl. Maj :ts prop. nr 245/1950 s. 152—153).
Kostnaderna för ekonomibvggnader och siloanläggningar redovisas i tabell
11.
Tabell 11. Jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader, milj. kr.
1938/39
1949/50
1950/51
Vårkalkylen.
Ekonomibyggnader...................
76 40
139-90
140-40
Siloanläggningar.....................
0-03
0''65
0-65
Summa
76 43
140-55
141-05
Index 1938/39 = 100.................
100 0
183-9
184-5
Reviderad beräkning.
Ekonomibyggnader..................
76''40
146-20
156-40
Siloanläggningar.....................
0-03
0-65
0-65
Summa
76-43
146-85
157-05
Index 1938/39 — 100.................
100-0
192-1
205-5
Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll.
Åren 1949/50 och 1950/51.
Avskrivningskostnader. Beräkningarna i vårkalkylen rörande avskrivningskostnader
för maskiner och redskap voro baserade på kända inköpssurnmor
t. o. m. år 1949 samt uppskattade summor för år 1950. Definitiva
siffror rörande inköpssummornas storlek under år 1950 kunna bli
kända först efter förnyade undersökningar i januari 1951. Beträffande
jordbrukets inköp av traktorer under år 1950 har emellertid i samband
med den nu upprättade kalkylen verkställts en preliminär undersökning
genom att uppgifter inhämtats från samtliga tillverkare och importörer av
traktorer beträffande den sannolika försäljningen under året. Enligt denna
undersökning skulle jordbrukets traktorinköp under år 1950 komma att
uppgå till drygt 13 800 traktorer. Detta skulle innebära en ökning i jämförelse,
med de observerade inköpen under år 1949 med drygt 2 600 st.
samt eu ökning i jämförelse med den i vårkalkylen 1950 insatta prognossiffran
av icke mindre än drygt 4 800 traktorer. Då detta material nu finnes
tillgängligt, och då dessutom det erhållna resultatet i hög grad avviker
från prognosen enligt vårkalkylen, ha de sakkunniga funnit lämpligt beakta
det inkomna materialet och lägga detta såsom grund för justering av
avskrivningsberäkningen. Eftersom uppgifterna lämnades, när ännu återstod
mer än ''/< av år 1950, har det dock ansetts att materialet icke bör »pressas»
alltför hårt. Traktorfirmornas uppgifter inkludera självfallet även den del
av försäljningen, som förutsatts skola komma att inträffa under höstmånaderna
1950. Oförutsedda förändringar i fråga om leveransmöjligheterna
kunna av olika anledningar inträffa, vilka kunna medföra en lägre försäljning
än den, som importörer och tillverkare nu funnit mest sannolik. Däremot
synes det knappast troligt, att försäljningen under återstoden av året kan
bli större än den nu uppskattade, eftersom uppgifterna förutsätta normala
leveransmöjligheter. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga nu i avskrivnings
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
75
beräkningen antagit, att antalet till jordbruket inköpta traktorer under 1950
skall komma att uppgå till 12 500.
Vid insättandet av det justerade antalet traktorer i avskrivningsberäkningen
har förutsatts, att de nyinköpta traktorerna genomsnittligt äro av
samma storlek och standard som 1949 års nyanskaffning.
Beträffande övriga maskiner och redskap har det icke varit möjligt att
verkställa någon preliminär undersökning, enär en dylik undersökning på
grund av del stora antalet företag skulle bli alltför arbetskrävande. Avskrivningskostnaderna
för andra maskiner och redskap än traktorer ha
därför baserats på samma inköpsvolym år 1950 som den i vårkalkylen
förutsatta.
Prisutvecklingen (obetydlig höjning) har beaktats vid beräknandet av avskrivningsbeloppens
storlek såväl för traktorer som för övriga maskiner
och redskap.
Avskrivningskostnaderna, beräknade med hänsyn till vad i det föregående
anförts, redovisas i följande tablå för basåret jämte de nu aktuella åren.
Avskrivningskostnader i milj. kr. beräknade
å återanskaffningsvärde för
Å r
traktorer
och gengas- aggregat
A
Övriga redo- visade ma- skiner och
redskap
B
samtliga
redovisade
maskiner
och redskap
C
Relativa tal
1938/39 = 100
A B
C
Vårkalkylen
1938/39 ...........
. . 4,9
29,8
34,8
100,0
100,0
100,0
1948/49 ..........
.. 25,1
73,9
99,0
509,2
247,9
284,9
1949/50 ...........
.. 31,9
81,1
112,9
647,0
271,7
325,0
1950/51 ..........
.. 37,0
86,1
123,1
751,7
288,7
354,3
Reviderad beräkning
1949/50 ..........
.. 31,9
81,2
113,1
647,0
272,3
325,4
1950/51 ..........
.. 39,2
86,4
125,6
795,0
289,7
361,3
För traktorernas vidkommande har den nu verkställda justeringen resulterat
i en höjning av avskrivningskostnaderna för år 1950/51 med 2,13
milj. kr. För övriga maskiner och redskap resulterar justeringen med hänsyn
till prisutvecklingen i en höjning jämfört med vårkalkylen av 0,30 milj.
kr.
Underhållskostnader. Kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap
beräknas genom framskrivning med utgångspunkt från storleken av dessa
kostnader för hela jordbruket enligt deklarationsundersökningen. Vid upprättandet
av vårkalkylen 1950 funnos uppgifter enligt denna undersökning
t. o. in. år 1948. Deklarationsmaterialet för år 1949 har ännu icke kunnat
bearbetas, och framräkningen av kostnaderna är därför fortfarande baserad
på deklarationsundersökningen för år 1948.
Vid framskrivningen av de för år 1948 redovisade kostnaderna har liksom
i vårkalkylen maskinparkens volymutveckling beaktats genom uppräkning
med 2,5 procent per år. Därutöver har liksom tidigare tagits hänsyn till prisoch
löneutvecklingen, så långt denna är känd. Beträffande priserna på reservdelar
föreligger icke någon ändring sedan vårkalkylen. I fråga om löner
till verkstadsarbetare har däremot kunnat erhållas uppgifter från socialstyrelsen
för de två första kvartalen 1950. Dessa lönestatistiska uppgifter ha
givit anledning till justering av beräkningarna enligt vårkalkylen i höjande
riktning.
Beräkningen av vägt index för löner och reservdelspriser framgår av följande
tablå.
76
Kungl. Maj. ts proposition nr 76.
Löner till
arbetare vid
Prisindex för
Vägt index
Å r
rep.-verkstäder,
index,
1948 = 100
a
reservdelar
1948 = 100
b
0''60 x a
0''40 x b
1948 = 100
c
Vårkalkylen
1948 ..............
...... 100,0
100,0
100,0
1949 ..............
...... 103,3
105,7
104,3
1950 ..............
...... 103,3
106,2
104,5
1951..............
...... 103,3
106,2
104,5
Reviderad beräkning
1950 ..............
...... 107,2
106,2
106,8
1951..............
...... 107,2
106,2
106,8
Framskrivningen av kostnadssumman för år 1948 i enlighet med vad i det
föregående anförts samt med hjälp av i en tidigare tablå angivna indextal för
pris- och löneutvecklingen redovisas i följande översikt, där de framräknade
kostnadssummorna för kalenderår även omräknats till produktionsår. (Värdetal
i milj. kr.)
Å r
Kostnadssum
Underhålls-
mor efter upp- Index för
kostnader räkning med löner och
enl. dekl.- 2,5 % å före- reservdelsundersök-
gående års priser,
ningen summa 1948 = 100
fr. o. m. 1949
Kostnadssummorna
fr. o. m.
1949 enl. kol.
B framräkn.
med prisindex
-
Omräkn.
till produktionsår
-
Index
1938/39
= 100
A
Vårkalkylen
1946 ......... 91,1
1947 (1946/47). 98,5
1948 (1947/48). 110,1
1949 (1948/49). —
1950 (1949/50). —
1951 (1950/51). —
Reviderad beräkning
1949 ......... —
1950 (1949/50). —
1951 (1950/51). —
B
C
D
E
F
z
—
—
96,0
222,2
—
100,0
—
106,2
245,8
112,9
104,3
117,8
115,2
266,7
115,7
104,5
120,9
119,9
277,5
118,6
104,5
123,9
122,9
284,5
112,9
104,3
117,8
115,7
106,8
123,6
121,7
281,7
118,6
106,8
126,7
125,7
291,0
Tabell 12.
Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader
för maskiner och redskap.
År
Avskrivnings- kostnader,
milj. kr
Underhålls- kostnader,
milj. kr
Summa,
milj. kr
Index
1938/39 = 100
Vårkalkylen.
1938/39 ............
34-8
43-2
78-0
100-0
1948/49 ............
99-0
115-2
214-2
274-6
1949/50 ............
112-9
119-9
232-8
298-5
1950/51 ............
123-1
122-9
246-0
315-4
Reviderad beräkning.
1949/50 ............
113-1
121-7
234-8
301-0
1950/51 ............
125-6
125''7
251-3
322-2
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
77
De totala kostnaderna för maskiner och redskap uppgå enligt nu utförda
beräkningar till 234,s milj. kr för år 1949/50 samt till 251,3 milj. kr för år
1950/51. Den senare siffran överstiger prognosen enligt vårkalkylen med
5,3 milj. kr.
Elektricitet.
Åren 1948/49—1950/51. Beräkningen av jordbrukets kostnader för elektricitet
utföres numera genom framskrivning av senast kända kostnadssumma
enligt deklarationsundersökningen med hjälp av en faktor, som representerar
den genomsnittliga procentuella stegringen av dessa kostnader under
de tre senaste år, för vilka uppgifter finnas tillgängliga. I vårkalkylen
1950 räknades med den stegring, som erhölls i medeltal för åren 1945—47.
1 samband med nu upprättad kalkyl har i stället beaktats den procentuella
stegring, som erhålles vid jämförelse mellan kostnadssummorna enligt deklarationsundersökningen
för åren 1946—48, vilket medför sänkning av kostnaderna
för elektricitet med nära l1/, milj. kr. för produktionsåret 1950/51
i jämförelse med vårkalkylen.
Beräkningarna redovisas i tabell 13.
Tabell 13. Jordbrukets kostnader för elektricitet, milj. kr.
År
Kostnadssumma enl. deklarations- undersökningen med framräkning
för senare år (jfr texten).
Kalenderår
Produktionsår
Värkalkylen.
1938 ....................
16.70
—
1939 (1938/39)............
1 17-92
17-51
1940 (1939/40)............
19-14
18-73
1948 (1947/48)............
35-10
34-83
1949 (1948/49)............
37-45
36-67
1950 (1949/50)............
39-96
39-12
1951 (1950/51)............
42-64
41-75
Reviderad beräkning.
1948 ....................
35-10
—
1949 (1948/49)............
36-96
36-34
1950 (1949/50)............
38''92
38-27
1951 (1950/51)............
40-98
40-29
Rän tekostnader.
Aren 1948/49—1950/51. I den jordbrukskalkyl, som upprättades i mars
1950, beräknades jordbrukets räntekostnader alternativt dels efter förut tilllämpad
metod, dels enligt en metod föreslagen av de sakkunniga för utredning
rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
in. in. Den senare metoden innebär ett beaktande av den kostnadsstegring,
som är en följd av ökningen av kapitalvolymens värde efter basåret
1938/39. LK-delegationen tog icke ställning till frågan, huruvida jordbruket
i det rådande läget borde kompenseras för de höjda räntekostnader, som crhöllos
med tillämpning av de sakkunnigas beräkningsmetod, överenskommelsen
angående prissättningen på jordbrukets produkter regleringsåret
1950/51 innebar emellertid, vad angår räntekostnaderna, att dessa skulle beräknas
enligt den av de sakkunniga föreslagna beräkningsmetoden (majori
-
1 Medeltal av kostnaderna åren 1938 och 1940.
78 Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
Tabell 14. Beräkning av Jordbrukets räntekostnader.1
Lantbrukskapitalet med
Lantbrukskapitalet med
fördelning på fastighets-
fördelning på lånekapital
A
och driftskapital, milj. kr
B
och eget kapital, milj. kr
1938/
1948/
1949/
1950/
1938/
1948/
1949/
1950/
39
49
50
51
39
49
50
Öl
j Fastighetskapital ..
2866
3168
3168
3168
Lånat kapital
Dn/tskapital
Kreaturskapital ..
Maskin- och red-
1419
2 470
2 57 4
2 638
Inteckningslån .. .
Övriga lån ......
1280
635
1280
635
1280
635
1 280
635
skapskapital ....
301
740
875
1009
Summa
1915
1913
1915
1915
Förrådskapital ...
Fältinventarieka-
400
579
624
617
Eget kapital
pital ...........
214
449
453
452
Därav:
Ej belånat fastig-
Arbete..........
100
235
236
236
1586
1888
1888
1888
Utsäde.........
84
160
152
150
Ej belånat drifts-
Konstgödsel.....
30
54
65
66
kapital.........
1699
3 603
3 891
4 081
Summa
2334
4 238
4 326
4 716
Summa
3285
5 491
5 779
5 969
Summa lantbruks-
kapital
5 200
7 406
7 694
7 884
Summa lantbruks-
Index...........
100-0
142-4
1480
151-6
kapital
5 200
7 406
7 694
7 884
Vid beräkningarn
a till-
Beräkningarnas slut-
lämpade räntesatser
resultat,
milj.
kr
D
1938/
1948/
1949/
1950/
1938/
1948/
1949/
1950/
39
49
50
51
39
49
50
51
Lånat kapital
Lånat kapital
Inteekningslån ...
3-25
3-20
3-20
3-19
Inteekningslån . ..
41-6
41-0
41-0
40-8
Övriga lån.......
3-98
3-96
3-95
3*95
Övriga lån.......
25-3
25-1
25-1
25''1
Eget kapital
Eget kapital
Ej belånat fastig-
Ej belånat fastig-
hetskapital......
4-u
3‘70
3-66
3-65
hetskapital.....
65-7
69-9
69-1
68-9
Ej belånat drifts-
Ej belånat drifts-
kapital.........
4''44
4-00
3-96
3-95
kapital.........
75-4
144-1
154-1
161-2
/ medeltal........
4''00
3-78
3''76
3''7B
Summa
208''o
280''1
289-3
296-0
Index...........
100-0
134-7
139-1
142-3
tetsalternativet). Tillämpningen av denna metod skulle emellertid med hänsyn
till prisstabiliseringen icke få föranleda ökning av produktpriserna, så
länge den rådande stabiliseringspolitiken tillämpades.
Beräkningar av jordbrukets räntekostnader, vilka utförts med tillämpning
av den nya metoden, redovisas i tabell 14. Beräkningarna äro på några punkter
preliminära. Detta sammanhänger med att vissa poster i jordbrukskalkylen,
ur vilka uppgifter för räntekostnadsberäkningarna hämtas, ännu
icke förelågo klara när ifrågavarande beräkningar utfördes, varför normkalkylens
data i stället kommit till användning.
I efterföljande tablå ha de i tabell 14 framräknade kostnadstalen enligt
den nya metoden sammanställts med motsvarande tal erhållna med tillämpning
av den gamla metoden. 1
1 Enligt den nya metoden. Resultat av beräkningar utförda enligt den gamla metoden återges
i texttablå.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition
nr 76.
79
Milj. kr
Index
1938/39 1948/49 1949/50 1950/51
1938/39 1948/49
1949/50
1950/51
Vårkalkglen
Nya metoden . . .
208,0 279,0 286,9
293,4
100,0
134,4
137,9
141,1
Gamla metoden..
202,3 199,4 198,4
198,1
100,0
98,6
98,1
97,9
Reviderad beräkning
Nya metoden . . .
208,0 280,1 289,3
296,0
100,0
134,7
139,1
142,3
Gamla metoden..
202,3 199,4 198,3
197,8
100,0
98,6
98,0
97,8
Kostnader för förnödenheter.
Driv- och smörjmedel.
Åren 1948/49—1950/51. Beräkningarna av jordbrukets kostnader för drivoch
smörjmedel voro föremål för en relativt omfattande diskussion i texten
till vårkalkylen. Nämnda kalkyl baserades delvis på nytt material, och beräkningsprinciperna
voro delvis nya. I första hand förtjänar erinras om att
beräkningen rörande förbrukade kvantiteter av motorfotogen och -brännolja
baserades på uppgifter från oljebolagen om ungefärliga till jordbruket
försålda kvantiteter under 1949. Kvantiteter för produktionsåren 1949/50
och 1950/51 beräknades genom framskrivning med ledning av traktorparkens
ökning. I samband med vårkalkylen 1950 verkställdes även särskild
prövning beträffande förbrukning av bensin till bensindrivna traktorer samt
ävenledes beträffande förbrukningen av startbensin.
Vid nu företagen omräkning av kostnaderna för driv- och smörjmedel har
bl. a. funnits resultat tillgängliga från en preliminär undersökning angående
jordbrukets inköp av nya traktorer under år 1950. Vidare har från oljebolagen
kunnat erhållas mera fullständiga uppgifter beträffande försäljningen
av motorfotogen och -brännolja till jordbruksändamål 1949 samt dessutom
preliminära uppgifter för år 1950.
Med anledning av att undersökningen beträffande traktorförsäljningen till
jordbruket under 1950 påvisat ytterligare ökade inköp, ha de sakkunniga
även ansett angeläget att söka vinna klarhet i, huruvida nedskrotningen av
äldre traktorer ökat på grund av de ökade nyinköpen. Av detta skäl har upptagits
kontakt med ett antal försäljningsfirmor i olika delar av landet, vilka
representera samtliga de ledande traktorfabrikaten.
De uppgifter och erfarenheter, som framkommit genom här omnämnda
undersökningar, kommenteras närmare i det följande.
I detta sammanhang vilja de sakkunniga omnämna, att en inventering av
jordbrukets traktorbestånd hösten 1950 planerats av militära myndigheter.
Undersökningen har icke begränsats till att enbart omfatta inventering av
traktorbeståndet, utan uppgifter skola även inhämtas beträffande det senaste
årets förbrukning av drivmedel. I avvaktan på resultaten av den planerade
undersökningen har ansetts lämpligt att fasthålla vid de beräkningsprinciper,
som tillämpades i vårkalkylen, men att samtidigt taga hänsyn till den
starkare ökning av traktordriften, som nu kunnat verifieras.
Antalet traktorer, lirafibHar och jeepar i drill.
De senaste kalkylerna ha beträffande antalet traktorer och dragbilar baserats
på arbetsmarknadskommissionens traktorinventering vid årsskiftet
1944/45. Med utgångspunkt från denna inventering och med hjälp av årliga
undersökningar beträffande antalet till jordbruket anskaffade traktorer
samt under antagande av årlig nedskrotning av traktorer i viss proportion
till traktorbeståndets ålder samt till de årliga nyinköpen har antalet traktorer
i drift för varje produktionsår ungefärligt kunnat beräknas. Denna beräkning
har kunnat prövas med hjälp av den i april 1948 av arbetsmarknadsstyrelsen
och livsmedelskommissionen utförda inventeringen av traktorer
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
och dragbilar. Det har visat sig vid denna kontroll, att det med utgångspunkt
från traktorinventeringen vid årsskiftet 1944/45 på här angivet sätt framräknade
traktorantalet väl överensstämmer med resultatet av den omnämnda
inventeringen i april 1948. Med anledning härav har LK-delegationen
fortsatt sin beräkning av antalet traktorer med utgångspunkt från inventeringen
vid årsskiftet 1944/45 även efter inventeringen i april 1948. Sedan
dess har icke någon fullständig traktorräkning verkställts.
Dragbilar. Frågan om antalet dragbilar diskuterades ingående i vårkalkylen
1950. Det antal (5 500 st.), som då räknades med, har nu hållits oförändrat.
Även dragbilarnas fördelning med hänsyn till drivmedelsslag har
hållits oförändrad sedan vårkalkylen, nämligen:
fotogen- eller brännolj edrivna................. 1 800 st
bensindrivna................................ 3 700 »
Summa 5 500 st
Egentliga traktorer. Antalet försålda jordbrukstraktorer var redan då vårkalkylen
upprättades känt t. o. in. år 1949. Beträffande inköpen under åren
1950 och 1951 gjordes då en försiktig uppskattning, varvid antogs, att traktormarknaden
hade nått en sådan grad av mättnad, att inköpen under dessa
år icke kunde bliva av samma omfattning som under åren 1948 och 1949.
Det förutsattes därför, att jordbrukets inköp av nya traktorer skulle stanna
vid 9 000 år 1949 och 8 000 år 1950. Som redan förut antytts har emellertid
en nu utförd preliminär undersökning gett vid handen, att inköpen under
1950 i stället komma att omfatta ett större antal traktorer än under något
tidigare år. Anförda undersökning har närmare behandlats i samband med
beräkningarna över avskrivningskostnader för maskiner och redskap, varför
här endast skall erinras om att de sakkunniga med ledning av de erhållna
resultaten ansett motiverat att räkna med en tillförsel av 12 500 nya
traktorer till jordbruket under 1950 samt 10 000 år 1951.
De redovisade inköpen åren 1947—1949 såväl som uppskattningarna för
åren 1950 och 1951 återfinnas i följande tablå:
Antal till jordbruket inköpta traktorer 1947
» » » » » 1948
» » » » » 1949
Uppskattat antal » » 1950
» » » » 1951
Vårkalkylen
7 332
11 309
11 173
9 000
8 000
Reviderad
beräkning
7 332
11 309
11 173
12 500
10 000
Med dessa anskaffningskostnader såsom underlag och vid beräknad nedskrotning
erhålles följande beräkning över antalet i drift varande jordbruks
-
traktorer.
Å r
Vid
prod.-
årets
början
Inköpt
under
året
Uppskattad
avgång
(skrotning)
under året
Vid
prod.-
årets
slut
Beräknat
genomsnitt- ligt antal i
drift
D:o av- rundat
Varkalkglen
1946/47 .........
27 901
6 185
928
33 158
*30 020
30 000
1947/48 .........
33 158
9 983
1 497
41 644
37 401
37 400
1948/49 .........
41 644
11 218
1 683
51 179
46 411
46 400
1949/50 .........
51 179
9 724
1 459
59 444
55 312
55 300
1950/51 .........
59 444
8 333
1 500
66 277
62 861
62 900
Reviderad beräkning
1949/50 .........
51 179
12 057
1 850
61 386
56 283
56 300
1950/51 .........
61 386
10 833
2 000
70 219
65 803
65 800
1 Här har vid beräkningen av genomsnittligt antal under året tagits hänsyn till att inköpen
icke varit jämnt fördelade under året.
81
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
Vad beträffar nedskrotningen av äldre traktorer ha de sakkunniga, som
inledningsvis anförts, haft kontakt med ett stort antal traktorfirmor. Därvid
har icke framkommit något som tyder på, att nedskrotningen av traktorer
under innevarande år tagit ökad omfattning. Det förefaller i stället
som om de äldre traktorerna fortfarande i stor utsträckning renoverades och
ånyo försåldes till jordbrukare. För år 1950/51 har dock räknats med en
mera omfattande skrotning trots att inköpen förutsatts komma att minska.
Jeepar. Antalet jeepar förutsättes oförändrat i jämförelse med vårkalkylen.
Sammandrag i fråga om antal. I följande översikt angives antalet traktorer,
dragbilar och jeepar enligt i det föregående gjorda beräkningar och an
-
taganden för basåret jämte de nu
aktuella åren.
Å r
Traktorer
Dragbilar
Traktorer
plus drag-
Rel. tal
1938/39
Jeepar
bilar
= 100
Vårkalkglen
1938/39 ...........
. . 17 800
4 000
21 800
100,0
—
1947/48 ...........
. . 31 900
5 500
37 400
171,6
425
1948/49 ...........
. . 40 900
5 500
46 400
212,8
450
1949/50 ...........
. . 49 800
5 500
55 300
253,7
450
1950/51 ...........
. . 57 400
5 500
62 900
288,5
450
Reviderad beräkning
1949/50 ...........
.. 50 800
5 500
56 300
258,3
450
1950/51 ...........
.. 60 300
5 500
65 800
301,8
450
Traktorernas fördelning med hänsyn
till olika
drivmedel.
Egentliga traktorer. Då inköpen av traktorer även under år 1950 nu äro
preliminärt kända, har vårkalkylens fördelning av traktorerna med hänsyn
till olika drivmedel kunnat justeras. Såvitt av hittills tillgängligt material
kan bedömas, blir övergången till bensindrift under år 1950/51 icke så omfattande,
som tidigare förutsatts.
Följande fördelning bygger på de i tidigare tablå angivna totalsummorna
för antalet jordbrukstraktorer under samma år. Antalet fotogendrivna traktorer
har erhållits såsom differenspost, sedan de råolje- respektive bensindrivna
dragits från det beräknade totalantalet.
1947/48
1948/49
1949/50
1950/51
Vårkalkylen
Bensindrivna................
900
2 700
4 300
5 900
Råoljedrivna................
6 500
7 100
8 800
9 800
Fotogendrivna...............
24 500
31 100
36 700
41 700
Summa exkl. dragbilar
31 900
40 900
49 800
57 400
Reviderad beräkning
Bensindrivna................
900
2 700
3 850
5 000
Råoljedrivna................
G 500
7 100
9 050
10 500
Fotogendrivna...............
24 500
31 100
37 900
44 800
Summa exkl. dragbilar
31 900
40 900
50 800
60 300
Dragbilar. Fördelningen av dragbilarna med hänsyn till drivmedel bar
tidigare diskuterats.
(i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. /Yr 76.
82
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
Förbrukning av startbensin per traktor respektive dragbil.
Denna fråga behandlas utförligt i vårkalkylen (Kungl. Maj :ts prop. nr
245/1950 s. 167—168). Något nytt material för bedömandet av förbrukade
kvantiteter startbensin per traktor respektive dragbil föreligger icke. Därför
har i avvaktan på tidigare omnämnd planerad undersökning liksom i
vårkalkylen räknats med följande kvantiteter:
per fotogendriven traktor...................... 200 1.
» » dragbil....................... 75 1.
Antalet drlttstimmar per år samt förbrukningen av drivmedel per timme.
Antalet driftstimmar per traktor och år beräknades i vårkalkylen för de
fotogen- respektive brännoljedrivna traktorerna med utgångspunkt från
förbrukade kvantiteter drivmedel enligt oljebolagens uppgifter samt det i
kalkylen förutsatta antalet traktorer. 1 avvaktan på planerad undersökning
rörande bl. a. förbrukningen av drivmedel till traktorer har det icke ansetts
motiverat att nu justera dessa siffror med anledning av nya uppgifter från
oljebolagen. Även förbrukningen av bensin per bensindriven traktor, dragbil
eller jeep hålles oförändrad.
Årlig förbrukning av drivmedel i genomsnitt per traktor, dragbil eller jeep
har i enlighet med det föregående beräknats på följande sätt.
Antal
timmar
Drivmedelsförbruk- ning, liter
Motor-
Därav
Motor-
bränn-
Bensin
per år
timme
Per är
fotogen
olja
Traktorer
motorfotogendrivna
. 550
6,5
3 575
3 375
4 690
200
brännolj edrivna----
. 670
7,0
4 690
—
—
bensindrivna......
. 430
3,5
1 500
—
—
1 500
Dragbilar
motorfotogendrivna
. 225
5,0
1 125
1 050
—
75
bensindrivna......
. 120
5,0
600
—
—
600
Jeepar
bensindrivna......
. 600
5,5
3 300
—
—
3 3UU
Det genomsnittliga antalet driftstimmar per traktor och år för egentliga
traktorer enligt föregående beräkningar, baserade på drivmedelsförbrukningen,
blir:
Vårkalkylen
för produktionsåret 1948/49 ............... 563 tim.
» » 1949/50 561 »
,> » 1950/51 558 »
Reviderad beräkning
för produktionsåret 1949/50 ............... 562 tim.
» » 1950/51 561 »
Totala antalet traktortimmar.
Med utgångspunkt från förut angivna beräkningar dels beträffande antalet
traktorer under de olika nu aktuella produktionsåren, dels beträffande
antalet driftstimmar per traktor erhålles följande antal traktortimmar per
år (milj. timmar):
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition
nr 76.
83
Traktorer
Rel. tal
Å r
Traktorer
Dragbilar
plus
dragbilar
1938/39
= 100
Jeepar
Vårkalkylen
1938/39 ..........
.......... 8,0
0,9
8,9
100,0
—
1947/48 ..........
.......... 19,2
1,2
20,4
228,7
0,3
1948/49 ..........
.......... 23,0
0,9
23,9
267,9
0,3
1949/50 ..........
.......... 27,9
0,9
28,8
323,0
0,3
1950/51 ..........
.......... 32,0
0,9
32,9
369,1
0,3
Reviderad beräkning
1949/50 ..........
.......... 28,5
0,9
29,4
330,1
0,3
1950/51 ..........
.......... 33,8
0,9
34,7
389,2
0,3
Förbrukningen av smörjolja per timme.
Liksom i vårkalkylen räknas med följande kvantiteter
till bensindrivna traktorer:.......... 0,15 kg per timme
» övriga » .......... 0,25 » » »
» dragbilar...................... 0,15 » » »
» jeepar........................ 0,14 » » »
översikt beträtfande prisutvecklingen för drivmedel.
I följande tablå anges priser under olika pristerminer för traktordrivmedel
fr. o. m. april 1948. Som närmare framgår av siffrorna ha prisstegringar
inträffat vid tre olika tillfällen sedan vårkalkylen 1950. Dessutom har i
tablån inlagts den prissänkning å bensin, som kan förväntas på grund av
sänkt extrabeskattning fr. o. m. den 1 januari 1950.
Pris
öre per liter inkl.
zontillägg
Period
Motorfotogen
(nu 1,75 öre)
Motorbrännolja
Bensin
12A —V. 1948................
....... 20,25
20,25
70,75
% 1948—“/a 1949...........
....... 20,25
19,75
69,75
12/s —1% 1949 ..............
....... 20,25
19,25
70,75
i3/e —26/s 1949 ..............
....... 19,75
18,25
70,75
27/s —1•%. 1949 ..............
....... 19,25
17,75
70,75
21/.o- ''/» 1949 ..............
....... 21,75
19,75
73,75
7,2 1949—“A 1950 .........
....... 22,75
21,75
73,75
17/2 —uU 1950 ..............
....... 23,75
21,25
73,75
"/. — 7. 1950 ..............
....... 23,75
21,25
74,75
7« — 7, 1950 ..............
....... 23,75
21,75
75,75
7„ 1950 t. v.................
....... 24,25
21,75
(75,75)
Bensin fr. o. m. 1/1 19511.....
55,75
Även priset på smörjolja har stigit sedan vårkalkylen.
Liksom vid tidigare beräkningar har förutsatts, att förbrukningen av drivoch
smörjmedel är jämnt fördelad under produktionsåret. Under denna förutsättning
erhållas följande årsmedelpriser, angivna i öre per liter för drivmedlen
samt i öre per kilogram för smörjolja.
Å r Motorfotogen Motorbrännolja Bensin Smörjolja
Vårkalkylen
1948/49 ....................... 20,13 19,29 70,22 160,00
1949/50 ....................... 22,67 20,67 73,34 166,00
1950/51 ....................... 23,75 21,25 73,75 170,00
Reviderad beräkning
1949/50 ....................... 22,67 20,79 73,89 169,00
1950/51 ....................... 24,24 21,75 62,43 175,00
1 Det angivna ocli tillämpade priset (55,75 öre per lit.) förutsätter, att nägon ytterligare prissänkning
utöver den, som betingas av skattesänkning, icke kommer att inträffa.
84
Kungl. Maj. ts proposition nr 76.
Kostnadsberäkningar.
Med utgångspunkt från i det föregående redovisade beräkningar av kvantiteter
och priser ha de sakkunniga beräknat kostnaderna för driv- och
smörjmedel enligt tabell 15.
Tabell 15. Beräkning av kostnader för driv- och smörjmedel.
1948/49
1949/50
1950/51
Kvant.
Milj. kr
Kvant.
Milj. kr
Kvant.
Milj. kr j
Värkalkyleti.
Motorfotogen, m3........
106 853
21-51
125753
28-51
142 628
33-87
Motorbrännolja, m3......
33 299
6-42
41272
8-53
45 962
9-77
Bensin, m3..............
14110
9-91
17 630
1293
21030
15-51
Summa drivmedel, m3
154 262
37 s 4
184 655
49-97
209 620
5915
Smörjolja, ton ..........
5805
9''29
6 963
1V56
7923
13-47
Totalsumma
47-1
61-53
72-62
Reviderad beräkning.
Motorfotogen, m3........
129 803
29-43
153 090
37-11
Motorbrännolja, m3 .....
42 445
8-82
49 245
10-71
Bensin, m3..............
17 195
12-71
20 300
12-67
Summa drivmedel, in3
189 443
50 96
222635
60 49
Smörjolja, ton ..........
■
7141
1207
8408
14-71
Totalsumma
63-03
75-20
Avdrag från drivmedeiskostnaderna för restitution av bensinskatt m. m.
Beräkningarna av restituerad bensinskatt äro utförda enligt samma principer
som i vårkalkylen. För produktionsåret 1950/51 har förutsatts, att
restitution kommer att utgå efter prissänkningen den 1 januari 1951 för
återstående del av den extra bensinskatten, 7 öre per liter. I enlighet med
hittills gällande bestämmelser har räknats med att tilläggsskatten å startbensin
icke restitueras.
Beräkningarna framgå av följande tablå:
Beräknad
förbrukning av
driv-
Beräknad
Å r
Trak-
bensin, m3
Drag-
Summa
restituerad
summa
torer
bilar
(270 kr/m3)1
Vårkalkylen
1948/49 ..............
.... 4 050
2 220
6 270
1,69
1949/50 ..............
. ... 6 450
2 220
8 670
2,34
1950/51 ..............
Reviderad beräkning
.... 8 850
2 220
11 070
2,99
1949/50 ..............
.... 5 775
2 220
7 995
2,16
1950/51 ..............
.... 7 500
2 220
9 720
1,33
Beräkningarnas slutresultat.
I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel
för basåret jämte produktionsåren 1948/49—1950/51. Enligt justerad
prognosberäkning för år 1950/51 skulle kostnaderna för detta år efter
avdrag för restitution av bensinskatt m. in. uppgå till 73,87 milj. kr mot 69,63
milj. kr. enligt vårkalkylen.
1 Fr. o. in. ''/i 1951 70 kr per m*.
Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
85
Tabell 16. Jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel i sammandrag,
milj. kr.
Drivmedel
Vårkalkylen.
Motor-
fotogen,
brännolja,
bensin
Avgår
restitu-
tion
Särskild
korr.-post
f. 1948/49
enl. text
i vårkalk.
Netto- summa
för driv- medel
Smörj-
medel
Total-
summa
Index
1938/39
= 100
1938/39 .........
—
—
—
—
—
13-12
100-0
1948/49 .........
37-84
1-69
0-80
35-35
9-29
44-64
340-2
1949/50 .........
49-97
2-34
—
47-63
1T56
59-19
4511
1950/51 .........
59-15
2-99
—
5616
13-47
69-63
530-7
Reviderad beräkning.
1949/50 .........
50-9 C
2''16
—
48-80
12-07
60''8 7
463-9
1950/51 .........
60-49
1''83
—
59-16
14-71
73-87
563-0
Handelsgödsel och kalk.
i. Handelsgödsel
Åren 1949/50 och 1950/51. För gödselåret 1949/50 (juli—juni) har nu
definitiva uppgifter erhållits om förbrukningen. För gödselåret 1950/51 har
en förnyad prognos verkställts med ledning av nu tillgängliga uppgifter om
produktion, import och förväntad efterfrågan. Priserna, vilka liksom tidigare
avse stockholmsområdet och äro beräknade som ovägda medeltal av
månadspriserna, äro definitiva för år 1949/50. För år 1950/51 ha priserna
beräknats med utgång från en överenskommelse mellan jordbruksnämnden,
priskontrollnämnden, tillverkarna, centralförsäljarna och importörerna.
Kvantiteter, priser och värdesummor återfinnas i tabell 17.
Förbrukningen av chilesalpeter väntas under 1950/51 nedgå rätt avsevärt,
då en betydande del av importen avses komma att beredskapslagras. Den
minskade förbrukningen av chilesalpeter beräknas medföra en ökad förbrukning
av kalksalpeter. Även i fråga om kalkkväve räknas med en ökning
i samband med en väntad uppgång i den inhemska produktionskapaciteten,
Beträffande svavelsyrad ammoniak upptages ungefär samma förbrukning
som för 1949/50, medan för kalkammonsalpeter räknas med en nedgång.
Av kalkammonsalpeter har nämligen under år 1949/50 förbrukats vissa
importkvantiteter, vilket icke kan påräknas under år 1950/51. För kalisalt
väntas en% mindre ökning. Förbrukningen av superfosfat antages nu bli
större — 500 milj. kg mot 450 milj. kg i normkalkylen. Förbrukningen
har nämligen redan under gödselåret 1949/50 nått en kvantitet av 494 milj.
kg. Av thomasfosfat kan i samband med såväl ökad inhemsk tillverkning
som ökad import en stegring av förbrukningen förväntas.
Till belysning av den för år 1950/51 beräknade förbrukningen av handelsgödsel
har i följande tablå sammanställts vissa uppgifter. Som synes är den
beräknade förbrukningen större än under något tidigare år. Jämfört med genomsnittet
för 1930-talet uppgår ökningen för kvävehaltiga gödselmedel till
157 procent, för fosfat till 102 procent och för kali till 80 j>rocent. Uppgifterna
i tablån avse milj. kg.
Gödsclslag
1920/
29
1930/
39
1938/
39
1940/
45
1946/
47
1947/
48
1948/
49
1949/
50
1950
Kvävehaltiga
(15,5 %)......
. . . 70
150
179
225
268
243
262
385
386
Fosfat (20 %) ...
. .. 170
250
305
200
335
368
415
494
505
Kali (40 %) ....
. . . 60
75
88
90
no
133
99
131
135
86 Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
Tabell 17. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och jord brukska! k.1
1938/39
1949/50
1950/51
Enl. vårkalkylen
Rev. beräkn.
För-
brukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
För-
brukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
För-
brukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
För-
brukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Chilesalpeter........
47 000
8-17
53 000
13-12
40 000
10-15
15 000
4-86
(17-38)
(24-76)
(25-38)
(32-43)
Kalksalpeter........
66 000
U-oi
166 000
36-09
160 000
35-74
200 000
42-90
(16-68)
(21-74)
(22-34)
(21-45)
Kalkkväve..........
29 000
4-98
5 8000
14-18
60 000
14-66
70 000
17-11
(17-18)
(24-44)
(24-44)
(24-44)
Svavelsyrad amm. ..
21000
336
14 000
3-78
12 000
3-22
14 000
3-78
(16-00)
(27-00)
(26-83)
(27-00)
Kalkammonsalpeter .
4 200
0-67
78000
1538
70 000
13-80
70 000
13-80
(15-85)
(19-72)
(19-72)
(19-72)
Kallsalt 40 %........
88 400
10-94
131000
27-03
135 000
28-26
135 000
26-50
(12-37)
(20-63)
(20-93)
(19-63)
Superfosfat 19—20 %
281000
20-37
494 000
67-09
450 000
6178
500 000
67-15
(7-25)
(13-58)
(13-73)
(13-43)
Benmjöl............
2 700
0-29
—
—
—
—
—
—
(10-80)
Thomasfosfat.......
22 000
1-53
14 000
1-87
15 000
2-00
20 000
2-67
(6-96)
(13-35)
(13-35)
(13-35)
Summa
6132
178-54
169-61
178-77
Index ......
lOOo
291-2
276-6
291-5
Jordbrukskalk......
306 700
5-40
319 800
8-57
315 200
8-68
315 200
8-70
(1-760)
(2-679)
(2-752)
(2-760)
Summa
66-72
187-11
178-29
187-47
Index ......
100-0
280-4
267-2
281-0
Jämfört med såväl normkalkylen för år 1950/51 som den reviderade kalkylen
för år 1949/50 har priset på chilesalpeter höjts, medan priserna på
kalksalpeter, kalisalt och superfosfat sänkts. Övriga priser äro oförändrade.
2. Jordbrukskalk. R
Åren 19^9/50 och 1950/51. Någon justering av de i normkalkylen upptagna
kvantiteterna har icke kunnat verkställas, enär nya kvantitetsuppgifter
erhållas först i början av år 1951. Priserna på kalk ha dock justerats med
hänsyn till utvecklingen sedan i våras.
Kvantiteter, priser och värdesummor återfinnas i tabell 17.
Köpfodermedel.
Åren 19^9/50 och 1950/51. Uppgifterna om förbrukningen av köpfodermedel
utom sockerbetsavfall samt vissa fodermedel i gruppen animaliskt foder
m. m. äro ännu preliminära för år 1949/50. Priserna för samma år äro
däremot definitiva. För år 1950/51 har en förnyad prognos verkställts med
ledning av nu kända uppgifter om beräknad produktion, import, lagring
m. m. samt med utgång från nu gällande priser. 1
1 Priserna på handelsgödselmedel, vilka äro ovägda medeltal av månadspriserna inom stockholmsområdet,
avse liksom kvantiteterna gödselår.
87
Kungl. HIcij:ts proposition nr 76.
Beräkningarna av kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna
18 och 19. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till de i tabellerna
lämnade uppgifterna.
Kraftfoder. Av fodersäd ha under år 1949/50 förbrukats utöver majs vissa
kvantiteter importkorn och importhavre. I prognosen för år 1950/51 räknar
man — med hänsyn till att förbrukningen av importerad fodersäd med
fördelning på olika varuslag icke låter sig bedöma med någon säkerhet —
icke med någon särskild förbrukning av importkorn och importhavre. Förbrukningen
av majs har emellertid upptagits till en myckenhet, som i foderenheter
räknat svarar mot den för år 1949/50 beräknade sammanlagda
förbrukningen av majs, importkorn och importhavre.
För vete-, råg- och kornkli lämnas i följande tablå vissa detaljer ur beräkningarna.
Som synes beräknas förbrukningen av inhemskt vete- och rågkli
år 1950/51 öka något jämfört med år 1949/50, medan förbrukningen av
kornkli antages bli oförändrad. Till följd av prisstegringen på kli väntas
emellertid totalförbrukningen av vetekli nedgå, vilket medför en minskning
jämfört med år 1949/50 i förbrukningen av importerat vetekli. — Kvantiteterna
i tablån äro angivna i ton.
1949/50 1950/51
ton ton
Vetekli Inhemskt, framvunnet vid handelsförmalning...... 102 000 104 500
» » » löneförmalning......... 12 500 12 500
Importerat..................................... 106 000 75 000
Summa 220 500 192 000
Rån kli Framvunnet vid handelsförmalning............... 14 200 15 200
» » löneförmalning.................. 1 800 1 800 I
Summa 16 000 17 000
Kornkli Framvunnet vid handelsförmalning............... 900 900
» » husbehovsförmalning i Norrland .. 6 250 6 250
Summa 7 150 7 150
I fråga om importerat vetekli har vid kostnadsberäkningen använts det
av spannmålsbolaget tillämpade förbrukarpriset. För inhemskt vetekli
samt råg- och liavrekli ha priserna beräknats med ledning av lantbruksförbundets
noteringar samt för kornkli med ledning av uppgifter från vissa
kvarnar
Under rubriken »Övrigt» ingår för år 1949/50 den beräknade förbrukningen
av riskli, vilket använts vid framställning av hönsfoderblandningar.
Vid kostnadsberäkningen har använts det av spannmålsbolaget tillämpade
priset vid försäljning till specialfodertillverkare ökat med handelsmarginal.
För år 1950/51 beräknas nu icke någon förbrukning av riskli.
I fråga om oljekraftfoder räknas med anledning av prisuppgången under
det sistlidna året med en viss minskning av totalförsäljningen under år
1950/51. Nedgången bedömes dock bli relativt begränsad dels till följd av
att förbrukningen av oljekraftfoder för specialfodertillverkningen väntas
öka jämfört med 1949/50, dels med bänsyn till att stallfodringsperioden år
1950/51 beräknas bli längre än år 1949/50, då den på grund av ovanligt lång
betessäsong hösten 1949 och även tidig betessläppning våren 1950 var onormalt
kort. Den sammanlagda förbrukningen av oljekraftfoder under år
1950/51 upptages till 207 milj. kg mot 214 milj. kg under år 1949/50. Med
hänsyn till differentieringen av priserna på olika slag av oljekraftfoder har
en motsvarande uppdelning av totalkvantiteten ägt rum. Uppdelningen franv
88 Kungl. Maj:ts proposition nr 76.
Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel.
1938/39
1949/50
1950/51
Enl. vårkalkylen
Rev. beräkn. :
Förbrukn.
j ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
|
Milj.
kr
J x i uy l^ VULT•
Majs...............
95 300
16*93
94 500
26*71
125 000
35*62
125 000
36*88
(17*7 6)
(28*26)
(28*50)
(29*50)
Korn (importerat) ..
—
—
20 000
5*10
—
_
_
_
(25*50)
Havre (importerad)..
_
—
4 000
0*97
—
—
—
—
Kli av vete:
(24*33)
inhemskt........
| 133 750
{ 114 500
27*50
133 500
30*70
117 000
31*00
\
17*08
j (24*02)
(23*00)
(26*50)
importerat.......
(12*77)
23*89
90 000
19*94
75 000
19*12 !
1
l (22*54)
(22*15)
(25*50)
Kli av råg .........
27 900
3*14
16 000
3*63
31 800
6*76
17 000
4 25
(11*24)
(22*68)
(21*25)
(25*00)
> > havre.......
20 850
1*86
17 200
2*12
19100
2*29
17 200
2*41
(8*90)
(12*35)
(12*0o)
(14*00)
! » > korn ........
13 500
1*52
7150
1*03
7 500
0*98
7150
1*11
(11*24)
(14*40)
(13*00)
(15*50)
»övrigt»............
4 000
0*45
3 940
1*03
—
—
—
—
(11*24)
(26*25)
Linkakmjöl och lin-
21000
4*62
11100
4*29
10 000
3*72
11000
4*61
frökakor/expeller ..
(21*52)
(38*62)
(37*15)
(41*00)
Sojamjöl, jordnötsmjöl
—
—
11000
4*68
10 800
4*86
11000
4*95
och -kakor........
(42*50)
(45*00)
(45*00)
j Raps- och senapsmjöl
—
—
45
0*01
200
0*06
ICO
0*03
(31*81)
(31*00)
(33*00)
l
övrigt oljekraftfoder
220 000
45*03
192 000
72*88
189 000
68*32
185 000
74*00
(20*47)
(37*70)
(36*15)
(40*00)
Summa
90 53
173*34
173*25
178*26
B. Fabriksavfall.
Melass:
betodlare ........
( 21000
1*31
21000
1*33
24 000
1*51
53 260
3*71
j (0*23)
(6*34)
(6*30)
övriga jordbrukare
j (6*96)
\ 26 000
5*20
22 000
4*40
40 000
9*60
( (2000)
(20*00)
(24*00)
Sockersnitsel........
7 900
0*57
—
—
—
—
—
—
(7*28)
Betinassa:
betodlare .........
I
[ 727 800
2*21
785 000
2*54
807 000
2*42
1
|1007000
2*52
| (0*303) I
(0*324)
(0*300)
övriga jordbrukare
| (0*25)
1 23 300 i
0*28
1000
0*01
28 000
0*34
1
1 (1*212) |
(1*188)
(1*200)
Betfor:
betodlare .........
I
( 6 300
1*10
—
—
7 500
1*31
I
—
(17*50)
(17*50)
1
övriga jordbrukare
|
1 15 800
3*59
16100
3*38
26 500
6*69
I
|
l (22*75)
(21*00)
(25*25)
Drank, hl ..........
1681000
0*42 1
1671400
0*67
1 571400
0*63 1
1557 100
0*62
(0*25)
(0*40)
(0*40)
(0*40)
Drav, hl............
425 900
0*45
279 000
0*56
413 800
0*83
334 800
0 67
(1*05)
(2*00)
(2*00)
(2*00)
Summa
7''6~ 1
14*92
13*12
23*16 1
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
89
Tabell 18 (forts.).
C. Animaliskt foder
1938/39
1949/50
195C
Enl. vårkalkylen
/Öl
Rev. beräkn.
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr
Förbrukn.
ton
(kr/dt)
Milj.
kr j
m. m.
Köttfodermjöl.......
2 665
(17-70)
0-47
6 290
(33-50)
2-11
5 800
(33-50)
1-94
6 300
(33-50)
2-11
Blodmjöl...........
122
0-04 1
123
0-07
125
0''07
125
007
(31-50)
(55-00)
(55’00)
(55''00)
Foderbenmjöl.......
911
019
5 150
1-46
4 600
1-28
5150
1-4C
(20-50)
(28-85)
(27-75)
(28-35)
Dikalciumfosfat.....
1052
0-22
2 300
0’99
2 940
1-41
3 000
1-38 :
(21-00)
(43-25)
(48-00)
(46’00)
Dinatriumfosfat.....
609
0-12
365
017
2 910
1-40
1150
0 53 |
(20-00)
(46-00)
(48-00)
(46-00)
Blandat mineraltoder
5 254
1-89
14 000
6*29
15 500
7-98
18 000
837
(35-90)
(44-90)
(51-50)
(46''50)
Fiskmjöl............
5 461
1-26
6 800
4-36
7 000
4-47
7 500
4-95
(23-00)
(64-15)
(63-90)
(66-00)
Fiskebsilage.........
—
—
2100
(16-85)
0''35
1800
(16-85)
0-30
1800
(16-86)
030
Fodertran ..........
1550
2-06
2 700
675
2 850
7-12
2 800
8-12 -
(133-00)
(250-00)
(250-00)
(290-00)
Vitaminfodermedel ..
44
007
3 665
5-39
2 400
4-08
3 700
5"74
(152-00)
(147-00)
(170-00)
(155-00)
Foderjäst ..........
—
—
560
(73-35)
0''41
525
(68-00)
0-36
560
(73-35)
0-41
Summa
6-32
28-35
30-41
33-44
går av tabell 18. Priserna äro de av spannmålsbolaget tillämpade förbrukarpriserna
fritt fordon i importhamn.
Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor ha uppgifter om
förbrukning och priser erhållits från Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Det
bör anmärkas, att kvantiteten betmassa år 1950/51 till mindre del härrör
från danska sockerbetor samt från legoavverkning av danska fodersockerbetor.
Förbrukningen av dranlt har som vanligt beräknats under förutsättning
att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hl drank och att
potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har även som
vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hl drav. Förbrukarpriserna
på drank och drav ha erhållits från Sveriges bränneriidkarförening
och Aktiebolaget Stockholms bryggerier.
Animaliskt foder im. m. Som redan i vårkalkylen 1950 framhölls, har slopandet
av pris- och kvantitetsregleringarna för ifrågavarande förnödenheter
i viss mån försvårat insamlingen och bearbetningen av det statistiska materialet,
då särskilt vad gäller vitamin- och mineralfoder antalet tillverkare
och försäljare är relativt stort och differentieringen av priserna är betydande.
Det har emellertid lyckats att även vid detta kalkyltillfälle erhålla relativt
säkra kvantitetsuppgifter. De beräknade förbrukarpriserna få emellertid
icke alltid anses vara fullt lika säkra.
I fråga om de olika posterna må följande framhållas. Av praktiska skäl
ha vissa vitaminerade fosforsyrehaltiga mineralfoderblandningar, vilka ti
-
90 Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr.
1950/51
1938/39
,1949/50
Enl. vår-
Rev.
kalkylen
beräkn.
i Kraftfoder........................
90-53
173-34
173-25
178-26
Fabriksavfall......................
7''67
14-92
13-12
23-16
i Aniinaliskt foder m. m.............
632
28-35
30-41
33*44
Summa
104-52
216-61
216-78
234-86
Index
100-0
207-2
207-4
224-7
Avgår kostnader för foder till ägg-
produktionen utanför jordbruket .
6-27
25-85
28-88
28-18
Nettosumma
98-25
190-76
187-90
206-68
Index
100-0
194-2
191-2
210-4
digare redovisats under rubriken »Blandat mineralfoder», fr. o. m. år 1949/
50 överförts till posten »Vitaminfodermedel» (omfattande ca 1 600 ton år
1949/50). Härvid sjunker genomsnittspriset på vitaminfodermedel, eftersom
de överförda blandningarna betinga lägre priser än övrigt vitaminfoder.
Förbrukningen av blandat mineralfoder beräknas fortsätta att öka under
år 1950/51. Tillgången på råvaror för denna förnödenhet har nämligen förbättrats,
varför ett bättre tillgodoseende av efterfrågan förväntas. Även förbrukningen
av dikalciumfosfat och dinatriumfosfat väntas öka. (Av de sistnämnda
förnödenheterna upptagas som vanligt endast de kvantiteter, som
försålts eller beräknas komma att försäljas i oblandat skick.)
Förbrukningen av fiskmjöl väntas öka under 1950/51, medan förbrukningen
av fiskensilage väntas minska. I fråga om fodertran och övriga vitaminfodermedel
har en mindre ökning förutsatts. Av köttfodermjöl, blodmjöl,
foderbenmjöl och foderjäst antages förbrukningen under år 1950/51
bli lika stor som under år 1949/50.
Till följd av en prisstegring för dikalciumfosfat beräknas genomsnittspriset
på blandat mineralfoder under år 1950/51 bli något högre än under
närmast föregående år. Priset på fiskmjöl beräknas likaledes bli högre dels
på grund av att priset på den inhemska varan höjts under loppet av 1949/
50, dels till följd av att det dyrare importerade fiskmjölet beräknas utgöra
en större andel av försäljningen än under år 1949/50. I fråga om fodertran
och andra vitaminfodermedel ha för år 1950/51 använts nu gällande priser,
vilka ligga högre än genomsnittspriserna för år 1949/50. Priserna på övriga
i denna fodermedelsgrupp ingående varuslag äro oförändrade från år
1949/50.
Kostnader för foder till äggproduktion utanför jordbruket. Några förändringar
i metoderna att beräkna dessa kostnader ha icke skett (om beräkningsmetoderna
se Kungl. Maj :ts prop. 280/1947 s. 134—136). Beräkningarna
ha nu reviderats i anslutning till prognosen rörande äggproduktionen
samt med beaktande av förändringarna i priserna på olika fodermedel.
Diverse för nödenheter.
Skördegarn. Beträffande förbrukningen av skördegarn fanns vid upprättandet
av vårkalkylen uppgift tillgänglig för år 1949. Något nytt underlag i
fråga om kvantiteten föreligger ännu icke. Beträffande priset räknades i
91
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
värkalkylen preliminärt med 1,35 kr/kg för produktionsåret 1949/50. Detta
pris tillämpades då även för prognosåret. Nu tillgängliga uppgifter visa, att
det verkliga genomsnittspriset under år 1949/50 uppgått till 1,37 kr/kg. I
början av september 1950 höjde emellertid tillverkarna priset pa skördegarn
med 15 öre/kg under motivering av höjda priser på papper. För produklionsåret
1950/51 har nu räknats med denna prishöjning med utgångspunkt
från det genomsnittliga priset under år 1949/50. Med anledning av
prisstegringen crhålles nu en beräknad kostnad för år 1950/51 av 10,64 milj.
kr (9,45 milj. kr enligt vårkalkylen).
Hösalt. Beträffande hösalt noteras en mindre prissänkning.
AlV-sijra och andra foderkonserveringsmedel. Samtidigt med att beredningen
av ensilage under de senare åren utökats, kan fr. o. in. produktionsåret
1949/50 noteras en omsvängning beträffande användningen av olika
konserveringsmedel på så sätt, att förbrukningen av AlV-syra nedgått kraftigt
samtidigt med att andra, delvis nya, foderkonserveringsmedel vunnit
terräng. Redan i vårkalkylen medtogos kostnaderna för myrsyra fr. o. in.
år 1948/49. Under 1950 (delvis redan under 1949) tillkommo emellertid
även andra konserveringsmedel, vilka tidigare icke varit i marknaden,
nämligen »Siloferm» (ett biologiskt konserveringsmedel) samt »Ensilan»
(med natriumformiat som verksam substans).
I den nu upprättade kalkylen ha kostnaderna beräknats enligt uppgifter
beträffande kvantiteter och priser från de olika tillverkarna och importörerna
även för dessa nya konserveringsmedel.
Även melass har börjat användas i ökad omfattning som konserveringsmedel
vid inläggning av grönfoder. Kostnaderna för melass äro dock i sin
helhet redovisade under kostnadsgruppen fodermedel.
I vårkalkylen räknades med en förbrukning av 5 500 ton AlV-syra under
vartdera året 1949/50 och 1950/51. Den verkliga förbrukningen under 1949/
50, vilken nu är känd, uppgick emellertid endast till 3 600 ton. AlV-syran
har dock ersatts av ökade kvantiteter myrsyra jämte de nya konserveringsmedlen,
vilket medför, att kostnadssumman enligt nu verkställd beräkning
är något större än enligt vårkalkylen.
Kvantiteter och kostnader framgå av följande tablå.
s _
AlV-syra
Övriga foderkon- serveringsmedel
Summa
kostnM
A r
Enligt vår- kalkylen
Kvant.,
ton
Pris,
kr/ton
Kostn.,
milj. kr,
Kvant.,
ton
Kostn.,
milj. kr.
milj. kr,
1938/39 ...
. 1 051
127,50
0,13
60
—
0,13
1948/49 ...
. 5 800
132,80
0,77
0,12
0,89
1949/50 ...
. 5 500
132,00
0,73
100
0,20
0,93
1950/51 .. .
. 5 500
132,00
0,73
100
0,20
0,93
Reviderad
beräkning
1949/50 .. .
. 3 600
138,90
0,50
332,4
0,59
1,09
1950/51 .. .
. 3 600
138,90
0,50
332,4
0,59
1,09
B et ning smedel. Kostnaderna för betningsmedel äro liksom tidigare beräknade
på fast kvantitet. Priserna äro oförändrade sedan vårkalkylen, men
på grund av inkomna kvantitetsuppgifter har verkställts ny hopvägning av
priserna för olika slag av betningsmedel, vilket medför eu obetydlig kostnadsstegring.
Kostnaderna för betningsmedel äro nu föremål för särskild undersök
-
92 Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
ning samtidigt med undersökning rörande kostnader för övriga växtskyddsmedel.
Hästskor och hästskosöm. I fråga om hästskor föreligger en obetydlig
prisstegring sedan vårkalkylen. Priset per kilogram för hästskor upiptogs i
vårkalkylen för år 1949/50 till l,oi kr. Nu erhållna uppgifter t. o. m. juli månad
1950 resultera i ett genomsnittspris för år 1949/50 av 1,02 kr/kg. Den
senaste tillgängliga prisuppgiften, l,os kr/kg, har tillämpats för år 1950/51.
Priserna på söm och hakar äro oförändrade.
Silfilter och rengöringsmedel. Kostnaderna äro oförändrade sedan vårkalkylen.
Torvströ. I fråga om torvströ föreligger obetydlig prissänkning.
Utsäde. Denna kostnadspost avser liksom i tidigare beräkningar de merkostnader
(kostnader för rensning, handelskostnader in. m.), som jordbruket
får vidkännas vid inköp av utsäde. Kostnaderna avse spannmåls- och
oljeväxtutsäde.
Kostnaderna för år 1949/50 ha beräknats till 7,5 milj. kr. Denna summa
har även tillämpats för år 1950/51. Merkostnaderna vid inköp av oljeväxtutsäde
ha i enlighet med de i samband med augustikalkylen 1949 verkställda
undersökningarna upptagits till 0,75 procent av jordbrukets totala inkomster
av oljeväxtodlingen. Beloppen bli för åren 1949/50 och 1950/51 1,3 milj.
kr. De sammanlagda merkostnaderna för spannmåls- och oljeväxtutsäde
under nämnda år bli alltså 8,s milj. kr.
Tabell 20. Kostnader lör diverse förnödenheter i sammandrag, milj. kr.
1949/50
1950/51
1938/39
Vårkalk.
Rev. ber.
Vårkalk.
Rev. ber.
Skördegarn.........................
2-87
9-45
9-59
9-45
10-64
Hösalt.............................
0''4 8
1-29
1-28
1-32
1-27
AlV-syra o. andra foderkonserverings-
medel........................
0-13
0-93
109
0-93
1-09
Betningsmedel......................
T10
0-78
0-79
0-78
0-79
1 Hästskor...........................
2 21
307
3-10
3-07
319
Hästskosöm........................
T90
225
2-25
2-25
2-25
Silfilter...........................
0-97
1-62
1-82
1-62
1-62
Rengöringsmedel....................
3-11
8-58
8-58
8-58
8-58
Torvströ.....................
4-32
6''48
6-46
6-4 8
6-44
Utsäde.............................
3-20
8-70
8-80
8-80
8-80
Summa
20-29
43-15
43-56
43-28
44-67
Index
100-0
212-7
214 7
213-3
220-2
Frakter m. m.
Mjölkfrakter.
Beräkningarna av kostnaderna för mjölkfrakter äro som vanligt baserade
på uppgifter från SMR beträffande 1) kostnaderna för infrakter per ton
mjölk, 2) den procentuella andel, för vilken mejerierna betala frakt, samt 3)
förändringarna i invägd mjölkkvantitet. Dessutom har i beräkningarna tagits
hänsyn till den sänkning av bensinpriset med 20 öre/l som torde inträffa
i samband med borttagande av extra skatt å bensin fr. o. m. den 1 januari
1951. Den kostnadsminskning, som härigenom uppstår, har i det följande
beräknats separat, varför kostnadsberäkningen här först redovisas utan
hänsyn till den förutsatta sänkningen av bensinpriset.
1. Beräkning utan hänsyn till sänkning av bensinpriset. Beträffande frakt
-
93
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
kostnaderna per ton finnas uppgifter t. o. in. juni månad 1950. För juli och
augusti har räknats med junipriset. Enhetskostnaden visar en mindre sänkning.
För år 1950/51 har räknats med samma fraktkostnad per ton som
den°för år 1949/50 preliminärt beräknade.* De nu tillämpade genomsnittliga
fraktkostnaderna per ton mjölk är o följande:
1948/49 ............................. 16,87 kr Per ton
1949/50 ............................. 16,33 » » »
1950/51 ............................. 16,33 » » »
1 vårkalkylen räknades med en fraktkostnad av 16,77 kr/ton för de båda
sista aktuella kalkylåren. Beträffande kvantiteterna bär beaktats de förändringar,
vilka närmare redovisats på kalkylens inkomstsida. På grund av de
ökade kvantiteterna visar den nya kalkylen trots de sänkta enhetspriserna
viss ökning av kostnaderna för år 1950/51, medan däremot en mindre sänkning
erhålles för 1949/50. .
2. Beräkning rörande inverkan av sänkt bensinpris fr. o. m. den 1 januari
1951. Enligt undersökning inom SMR användas dagligen 3 748 lastbilar för
intransport av mjölk tilfmejerierna. Den dagliga körsträckan för dessa bilar
beräknas uppgå till ca 26 100 mil, och bensinförbrukningen beraknas
till 3,65 liter per mil. Dagsförbrukningen av bensin för mjölktransporter till
mejerierna skulle sålunda uppgå till omkring 95 300 liter. Den beslutade
skattesänkningen (20 öre/l.) medför enligt denna beräkning en sänkning
av kostnaden för mjölkfrakter med 19 060 kr per dag. Den sammanlagda
effekten härav blir, om skattesänkningen slår igenom i fraktsatserna, en
sänknin" av de för år 1950/51 beräknade kostnaderna med 4,63 milj. kr.
Kostnaderna för mjölkfrakter under de nu aktuella produktionsaren fiamgå
av följande tablå.
Utan korrigering för Med korrigering för
s _ sänkt bensinpris, sänkt bensinpris,
milj. kr milj. kr
1948/49 ...................... 58,80 58,80
1949/50 ........ ........................ 63,31 63,31
Bilfrakter. Kostnaderna för bilfrakter äro liksom tidigare beräknade med
fast volym. Enligt rapporter från Svenska lasttrafikbilägareförbundet föreligger
icke någon ändring i fråga om fraktkostnaderna per ton/km jämfört
med de uppgifter, som funnos tillgängliga, då vårkalkylen upprättades.
Däremot har hänsyn tagits till den sänkning av frakttaxorna, som bör följa
med anledning av beslutad sänkning av bensinpriset fr. o. de 1 januari
1951. Det har "härvid förutsatts, att 1 öres sänkning av bensinpriset medför
y„ procents sänkning av frakttaxorna (samma beräkningsmetod som tilllämpades
i vårkalkylen 1948 i samband med tillkomsten av den extra bensinskatten).
Den sammanlagda effekten skulle salunda bli en tiopiocentig
sänkning av kostnaderna fr. o. m. den 1 januari 1951, vilket till produktionsårets
slut motsvarar 0,97 milj. kr. Kostnaderna för bilfrakter under år
1950/51 sjunka enligt denna beräkning från 14,57 till 13,co milj. kr.
Kostnaderna för järnvägsftäkter äro oförändrade.
MJöIkkontroll.
Kostnaderna för mjölkkontroll ha kunnat slutgiltigt justeras föi produktionsåret
1948/49, sedan definitiva uppgifter om assistentlönernas storlek
nu kunnat erhållas för motsvarande kontrollår. I vårkalkylcn räknades preliminärt
med en genomsnittslön per kontrollassistent under år 1948/49 av
3 888 kr, medan den senare statistiskt redovisade genomsnittslönen uppgår
till 3 867 kr.
94 Kungl. Maj. ts proposition nr 76.
Tabell 21. Kostnader för frakter in. m. i sammandrag, milj. kr.
1948/49
1949/50
1950/51
1938/39
JjVårk.
Rev. b.
Värk.
Rev. b.
Vårk.
Rev. b.
Mjölkfrakter.....................
15-70
58-80
58-80
63-50
63-31
65-27
61-67
Övriga frakter:
Bilfrakter.......................
7-13
14-67
14-67
14-57
14-57
14-67
13-60
Järnvägstransporter..............
5-00
6-10
6-10
6-10
6-10
6-10
6-10
Summa frakter
27-83
79-57
79-57
8417
83-98
85 94
81-37
Mjölkkontroll.....................
1-91
5-62
5-50
5-79
5-94
6’66
Allmänna omkostnader............
17-09
3813
38-13
38-13
38-13
38-13
38-13
Summa
46-83
123-22
123-20
128-09
128-05
130-73
125-44
Index
100-0
263-1
2631
273-5
273-4
279-2
267-9
Tabell 22. Jordbrukets kostnader 1 sammandrag, milj. kr.
1949/50
1950/51
1938/39
Vårk.
Rev. b.
Vårk.
Rev. b.
Arbetskostnader............................
833*4
1 941-4
1 969 0
1 941-6
1 968-4
Index................................
100-o
2329
23&3
2330
236s
Kapitalkostnader:
Grundförbättrinaar........1 . , . l
7-5
17-1
17-1
16-4
1 fy 5
Ekonomibyggnader........f^undeS
76-4
140-6
146-9
141-1
157-1
Maskiner och redskap.....j ocn unaernan |
78-0
232-8
234-8
2460
251-3
Elektricitet .....................
17-5
39-1
38-3
41-8
40 3
Räntekostnader:
Enl. ny metod........................
208-0
286-9
289-3
293-4
296-0
Enl. äldre metod......................
202-3
198-4
198-3
198-1
197-8
Summa kapitalkostnader:
Med räntekostnader enl. ny metod.......
387 4
716-5
7264
738 7
761-2
• > enl. äldre metod.....
381-7
628-0
635 4
6434
663 0
Index:
Med räntekostnader enl. ny metod.......
lOOo
185 o
187-5
190-7
196-5
> * enl. äldre metod.....
100-0
164 s
166-5
168-6
1737
Kostnader för förnödenheter:
Driv- och smörjmedel.................
13-1
59-2
60-9
69-6
73-9
Handelsgödselmedel och kalk.............
66-7
173-6
187-1
178-3
187-5
Köpfodermedel.....................
98-2
186-1
190-8
187-9
206-7
Diverse förnödenheter..................
20-3
43-2
43-6
43-3
44-7
Summa förnödenheter
198-3
462 1
482-4
479 1
512-8
Index
100-0
233o
243-3
241-6
258-6
Frakter m. m.:
1 Frakter...............................
27-8
84-2
84-0
85''9
81-4
Mjölkkontroll ...........................
1-9
5-8
5-9
6-7
5-9
Allmänna omkostnader..................
17-1
38-1
381
38-1
38-1
Summa frakter m. m.
46''8
1281
1280
1307
1254
Index
loa o
273-7
2735
279-3
267-9
Summa kostnader:
Med räntekostnader enl. ny metod ......
1465-9
3 248-1
3 305 8
3 2901
3367-8
» > enl. äldre metod.....
1460-2
3159-6
3 214 8
3194 8
3 269-6
Index:
Med räntekostnader enl. ny metod.......
lOO-o
221-s
225-5
224-4
229-7
» > enl. äldre metod.....
100- o
216-4
2203
218-s
2239
95
Kungl. Maj.ts proposition nr 76.
För kontrollåret 1949/50 ha årslönerna höjts med 150 kr, varför nu preliminärt
räknats med en medellön av 4 017 kr för detta år. Denna lön hai
förutsatts även för år 1950/51. Beträffande antalet assistenter förutsattes
i vårkalkylen en viss ökning under kontrollåret 1950/51 pa grund av planerad
omläggning av kontrollverksamheten. Då denna omläggning ännu ej
kommit till stånd, har den reviderade beräkningen baserats på oförändrat
antal kontrollassistenter, varför den nu beräknade kostnadssumman för år
1950/51 överensstämmer med beräknad kostnad för år 1949/50.
I fråga om avdragsposten för statliga bidrag till kontrollverksamheten föreligger
nu definitiv uppgift för kontrollåret 1948/49, vilken nästan exakt
överensstämmer med tidigare tillämpad preliminär siffra. Vissa detaljer av
beräkningarna ingå i följande översikt.
Antal verk-
Beräknad
årskostnad
Total
kost-
Avgår
statliga
Kostnad
lör jord-
Produktionsår
samma
assistenter
per assistent,
kr.
nåd,
milj. kr.
bidrag,
milj. kr.
bruket,
milj. kr.
Enliqt vårkalkulen „ _
1948/49 ...........
... . 1 123
5 148
5,78
11,20
0,0 2
1949/50 ...........
1950/51 ...........
.... 1 175
5 148
6,05
0,26
5,79
.... 1 345
5 148
6,92
0,26
6,66
Reviderad beräkning _
1948/49 ...........
.... 1 123
5 127
0,7 G
0,26
0,00
1949/50 ...........
.... 1 175
5 277
6,20
0,26
5,94
1950/51 ...........
.... 1 175
5 277
6,20
0,26
5,94
Allmänna omkostnader.
Beträffande denna kostnadspost föreligger icke några nya uppgifter utöver
dem, som funnos tillgängliga, då vårkalkylen upprättades. Särskild undersökning
pågår rörande sammansättningen och utvecklingen av kostnadsposten
i fråga.
Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna.
Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader
har sammanfattats i följande tablå. Härvid har inkomstsumman för
är 1950/51 reducerats med ett belopp av 4,2 milj. kr, vilket utgör stimulansinkomster
av sockerbetor.
Inkomster, milj. kr.............
Kostnadsindex:
Med räntekostnader
enligt ny metod............
» äldre metod..........
Basinkomst, framskriven medelst
kostnadsindex, milj. kr.:
Med räntekostnader
enligt ny metod............
» äldre metod..........
Kalkylmässigt inkomstöverskott
(+) eller -underskott (—), milj. kr:
Med räntekostnader
enligt ny metod............
» äldre metod..........
1950/51
1938/39
1 371,1
1949/50
3 191,9
Vårkalkylen
1950
3 035,3
Reviderade
beräkningar
>3 186,5
100,00
100,00
225,51
220,16
224,44
218,79
229,7 4
223,91
1 371,1
1 371,1
3 092,0
3 018,6
3 057,5
2 980,6
3 150,o
3 070,o
—
+ 99,9
+ 173,3
— 22,2
+ 54,7
7+ 36,5
7+ 116,5
1 Exklusive stimulansinkomster på sockerbetor.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1951:170 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i villkoren för vissa tomtupplåtelser i staden Kiruna. a1 i texten
- JoU 1951:13 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglcrandc syfte på jordbrukets område under senare delen av produktionsåret 1950/5 s. 1 i texten