Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under senare delen av produktionsåret 1950/51

1951-02-16 · 94 sidor, varav 91 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 91 av 94 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:76, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under senare delen av produktionsåret 1950/51

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

1

Nr <(>.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område under senare

delen av produktionsåret 1950/51; given Stockholms

slott den 16 februari 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 76.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

16 februari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om åtgärder

i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

Vid överläggningar, som våren 1950 ägde rum mellan statens livsmedelskommission,

å ena, samt representanter för Sveriges lantbrulcsförbund och

Riksförbundet Landsbygdens folk, å andra sidan, uppnåddes enighet om de

grunder, som borde tillämpas för prissättningen av jordbrukets produkter

under regleringsåret 1950/51. Överenskommelsen godkändes av Kungl.

Maj:t genom beslut den 21 april 1950. Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan

innebar att dittillsvarande prisnivå för jordbrukets produkter — med undantag

för vissa avsättningsmässigt betingade justeringar — skulle bibehållas

i stort sett oförändrad. I överenskommelsen förbehöll sig jordbruket

rätt att för tiden från och med den 1 januari 1951 påkalla täckning för de

särskilda kostnadsökningar, som kunde uppkomma till följd av stabiliseringspolitikens

upphörande eller modifiering.

Överenskommelsen förelädes riksdagen genom proposition nr 245/1950

och vann även dennas godkännande (jordbruksutskottets utlåtande nr 52,

riksdagens skrivelse nr 357). I samband härmed anvisade riksdagen å riksstaten

för budgetåret 1950/51 dels till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område ett reservationsanslag av 191 000 000 kronor, dels till Kostnader

i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ett reservationsanslag

av 25 000 000 kronor, dels ock till Statlig lagerhållning: Omkostnader

för statlig inköps- och försäljningsverksamhet ett förslagsanslag

av 6 000 000 kronor.

Vidare medgav riksdagen Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under regleringsåret 1950/51 av produktions- och avsättningsförhållandena

på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med

de riktlinjer, som angivits i propositionen.

Statsmakternas beslut i prissättningsfrågan innebar, utöver vad förut

nämnts, att jämväl frågan om ändringar i prissättningen på grund av ny

beräkningsmetod i fråga om räntekostnadsposten borde upptagas vid de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 76.

3

förutsatta överläggningarna i samband med stabiliseringspolitikens upphörande

eller modifiering. Samtidigt borde även behandlas de spörsmål, som

kunde komma att uppstå beträffande tillämpningen av den s. k. 4-procentregeln.

Med skrivelse den 7 november 1950 har statens jordbruksnämnd överlämnat

en av den till nämnden knutna expertdelegationen utarbetad promemoria

rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1950/51 ävensom protokoll från sammanträden med jordbruksnämnden

och dess råd den 20 och 27 oktober 1950, vid vilka den nya kalkylen

granskats.

Vidare har jordbruksnämnden i skrivelse den 22 december 1950 anmält en

mellan nämnden, å ena, samt representanter för Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk, å andra sidan, träffad överenskommelse

om priserna på jordbrukets produkter under tiden 1 januari—31 augusti

1951 och hemställt att densamma måtte godkännas av Kungl. Maj :t. Genom

beslut samma dag har Kungl. Maj :t godkänt överenskommelsen. I skrivelse

den 29 december 1950 har därefter jordbruksnämnden framlagt förslag

till regleringsåtgärder beträffande mjölk och mejeriprodukter samt fetter

och oljor under samma tid.

I detta sammanhang torde jag även få anmäla dels en av producentbidragsutredningen

med skrivelse den 17 oktober 1950 överlämnad promemoria

angående fodermedelsfördyringen och det mindre jordbruket, dels en

från finansdepartementet till jordbruksdepartementet överlämnad skrivelse

från 1950 års besparingsutredning angående subventionerna på jordbrukets

område.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj :t frågan om utformningen i vissa

hänseenden av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för tiden

1 januari—31 augusti 1951 samt vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Den reviderade kalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåret 1950/51.

I syfte att erhålla ett underlag för omprövningen av prissättningen på

jordbrukets produkter under senare delen av produktionsåret 1950/51 har

statens jordbruksnämnd låtit genom den för dylika uppgifter utsedda expertdelegationen

(kalkylsakkunniga) utarbeta en reviderad kalkyl över

jordbrukets inkomster och kostnader under nyssnämnda produktionsår.1

Denna kalkyl torde i sitt slutgiltiga skick få fogas som bilaga till detta protokoll.

I sin skrivelse den 7 november 1950 har jordbruksnämnden lämnat en sammanfattande

redogörelse för innebörden och resultaten av kalkylen. Nämn
1

Ledamöter i kalkylsakkunniga ha varit generaldirektören O. A. V. Söderström, ordförande

samt ledamoten av statens jordbruksnämnd, filosofie licentiaten K. D. M. Bonow, e. o. byråchefen

L. J. F. Juréen, direktören A. H. Stensgård, föreståndaren för Jordbrukets utredningsinstitut,

filosofie licentiaten H. Åstrand, agronomen C.-E. Odhner och filosofie kandidaten G. Rehn.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

den har därvid till att börja med redogjort för beräkningarna rörande jordbrukets

inkomster och därvid anfört bland annat.

På liknande sätt som vid augustiomräkningarna under tidigare år grunda

sig de nu verkställda inkomstberäkningarna vad beträffar vegetabilier

i främsta rummet på de preliminära resultaten från arealinventeringen i

början av juni (denna gång utförd på representativ basis) samt på de beräkningar

rörande årets skördeutfall, som jordbruksnämndens statistikbyrå

företagit på grundval av statistiska centralbyråns sammanställning av

årsväxt- och skörderapporter. Vid detta kalkyltillfälle ha använts rapporterna

per den 31 augusti, medan under tidigare år rapporterna per den 15

juli vanligen kommit till användning. Vid beräkningen av animalieproduktionen

ha kalkylsakkunniga haft ledning av bl. a. preliminära resultat

från den representativa husdjursräkningen den 1 juni 1950. Vid beräkningarna

ha de sakkunniga i övrigt bl. a. haft att utgå från Kungl. Maj:ts beslut

den 21 april 1950 angående prissättningen på jordbrukets produkter

under regleringsåret 1950/51.

1 jämförelse med normkalkylen visar den nu föreliggande kalkylen följande

mera anmärkningsvärda arealförskjutningar. Den för brödsädsodling

använda arealen utgör 465 500 ha, vilket är 32 500 ha mer än i normkalkylen.

Ökningen faller helt på vete och beror på att utvintringen av

höstvete varit mindre än normalt samt att vårveteodlingen tagit rekordartad

omfattning. Även i fråga om fodersäd föreligger viss ökning i förhållande

till normkalkylen, medan motsatsen är fallet i fråga om ärter och vicker.

Potatisarealen är något mindre än vad man räknade med i våras, medan

sockerarealen blivit större.

De på grundval av skörderapporterna beräknade hektar skördarna äro i

fråga om samtliga växtslag utom korn, sockerbetor och foderrotfrukter

lägre än de antagna normskördarna. För brödsäd, potatis och hö är dock

nedgången ganska obetydlig.

Beträffande skörden av sockerbetor har en av Svenska socker fabrik saktiebolaget

i mitten av september företagen beräkning kommit till användning.

Jordbrukets inkomster av brödsäd (vete och råg) år 1950/51 beräknas i

den nu föreliggande kalkylen till 231,9 miljoner kronor mot 222,3 miljoner

kronor i normkalkylen, alltså en ökning med 9,6 miljoner kronor. Uppgången

sammanhänger främst med ökade kvantiteter vete men även med höjda

priser. För övrig spannmål noteras däremot en minskning från 54,3 till 47,3

miljoner kronor, d. v. s. med 7,o miljoner kronor. Nedgången beror huvudsakligen

på minskad användning av grynhavre samt av bryggerikorn.

På grund av att man nu anser sig kunna räkna med ett högre pris på

matpotatis än vad man i våras ansåg sannolikt, visa inkomsterna av potatis

en stegring från 128,4 miljoner kronor i normkalkylen till 140,s miljoner

kronor i den föreliggande kalkylen, en ökning alltså med 12,4 miljoner kronor.

Till följd av den förut omtalade arealökningen samt viss prishöjning visa

inkomsterna av sockerbetor en uppgång från 104,3 till 121,i miljoner kronor.

Sistnämnda tal inkluderar stimulansinkomster, vilka vid kalkylens begagnande

för prissättningsändamål böra avdragas. Tages hänsyn till avdragsbeloppet,

4,2 miljoner kronor, erhålles i stället 116,9 miljoner kronor,

vilket tal ligger 12,6 miljoner kronor över normkalkylens summa.

I fråga om oljeväxterna föreligger en obetydlig justering, från 176,9 till

177,6 miljoner kronor. För spånadsväxterna äro motsvarande tal 5,i och 5,o

miljoner kronor.

Med hänsyn till bl. a. att prisutvecklingen under år 1950/51 ännu icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

5

med säkerhet kan bedömas samt att uppgifterna om skördarnas storlek

ännu äro osäkra, ha de sakkunniga i den nu föreliggande kalkylen i fråga

om inkomster av fältmässigt odlade köksväxter ansett sig fortfarande böra

räkna med den inkomstsumma, 43,2 miljoner kronor, för år 1950/51, vilken

i normkalkylen fanns införd för detta år.

Jordbrukets totala inkomster av vegetabilier beräknas enligt den omräknade

kalkylen till 773,7 miljoner kronor mot 742,s miljoner kronor enligt

normkalkylen. Ökningen, vilken utgör 30,o miljoner kronor, beror, som framgått

av det föregående, på högre inkomster av brödsäd, potatis och sockerbetor.

Av jordbrukets inkomster av animaliska produkter svarar mjölkproduktionen

för den största andelen. Beträffande hithörande avsnitt av kalkylen

bar jordbruksnämnden anmärkt, att den del av mjölkproduktionen, som

icke levereras till mejeri (d. v. s. konsumtionsmjölk försåld utanför mejeri,

konsumtionsmjölk för hemmaförbrukning, mjölk till lantsmör samt fodermjölk),

under en följd av år uppskattats med ledning av tämligen osäkert

material. För att få en säkrare uppfattning härom ha därför i samband

med arealinventeringen och husdjursräkningen den 1 juni 1950 inhämtats

vissa uppgifter om mjölkproduktionens storlek och användning

under år 1949.

Beträffande de korrigeringar, som med stöd härav gjorts i kalkylen, har

jordbruksnämnden anfört följande.

Undersökningen, vilken utförts på representativ basis, ger en mjölkproduktion,

som med ca 1 procent understiger den uppskattning, som ligger till grund

för normkalkylens produktionsberäkningar. Med ledning av de vid undersökningen

erhållna uppgifterna om mjölkproduktionen och dess användning

ha de tidigare beräkningarna för senare produktionsår nu korrigerats.

Nu ifrågavarande korrigeringar beröra icke mejerimjölken. Inkomsterna av

denna utgöra i den reviderade kalkylen 1 166,i miljoner kronor mot 1 106,7

miljoner kronor i normkalkylen, ökningen, vilken utgör 59,4 miljoner kronor,

förklaras till ett belopp av cirka 49 miljoner kronor av en i jämförelse

med normkalkylen förutsatt stegring av mjölkinvägningen vid mejerier. I

normkalkylen upptogs övriga på mjölken fallande inkomster (exklusive producent-

och kontantbidrag) till 209,6 miljoner kronor, medan motsvarande

belopp nu utgör 222,3 miljoner kronor. Redan på grund av förut berörda omläggning

av beräkningarna äro de anförda talen icke direkt jämförbara med

varandra. Härtill kommer, beträffande den utanför mejerier försålda konsumtionsmjölken,

en revidering av sättet att beräkna priserna, vilken även

berör basåret. Omläggningen av beräkningarna har medfört en stegring av

inkomstsumman med cirka 20 miljoner kronor, varför den stegring de förut

anförda talen utvisa är skenbar.

Producent- och kontantbidragen för mjölk upptagas i den föreliggande

kalkylen till 72,5 miljoner kronor mot 63,o miljoner kronor i normkalkylen.

Jordbrukets totala inkomster av m jölk och mejeriprodukter utgöra enligt

den omräknade kalkylen 1 460,9 miljoner kronor mot 1 384,3 miljoner kronor

i normkalkylen, ökningen, 76,6 miljoner kronor, förklaras emellertid som

nämnts till viss del av de förut berörda beräkningsomläggningarna.

Beträffande beräkningarna av äggproduktionen bar jordbruksnämnden

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

framhållit, att underlaget för dessa beräkningar är mycket svagt. De under

senare år företagna hönsräkningarna äro av vissa skäl icke jämförbara med

varandra, och en i april 1950 företagen undersökning av äggproduktionen

har ansetts icke kunna godtagas. Kalkylsakkunniga ha, framhåller nämnden,

funnit att man vid produktionsberäkningarna för senare år nått för

höga tal och ha därför sänkt produktionstalen för dessa år. Jordbrukets

inkomster av ägg och fjäderfäslakt upptagas för år 1950/51 i föreliggande

kalkyl till 191,2 miljoner kronor. I normkalkylen var motsvarande belopp

178,o miljoner kronor. Att en ökning kunnat ske, trots sänkningen av produktionsnivån,

beror på att jordbrukets andel av äggproduktionen nu antagits

vara större än vad man förut räknat med, vilket medfört att den på jordbruket

fallande produktionen endast obetydligt ändrats sedan i våras, samt

på eu höjning av äggpriset i jämförelse med normkalkylen.

Beträffande övriga animaliska produkter har jordbruksnämnden anfört.

Jordbrukets inkomster av slaktdjur visa en ökning från 737,6 miljoner

kronor i normkalkylen till 762,2 miljoner kronor enligt den nu föreliggande

kalkylen. Höjningen, 24,6 miljoner kronor, faller huvudsakligen på nötkreatursslakten.

I den anförda siffran för den reviderade kalkylen ingår som en

särskild post inkomster till följd av vissa prishöjningar på slakterifett samt

organ och inälvor. Inkomsterna av svinslakten inkludera, liksom i normkalkylen,

de statliga pristilläggen.

Övriga förut ej nämnda inkomstposter (militärhästar, ull och export av

levande djur) svarade i normkalkylen för ett belopp av 3,s miljoner kronor,

men beräknas nu uppgå till 5,2 miljoner kronor.

De beräkningar, som nu verkställts rörande kreaturskapitalets förändringar,

ha gett som resultat en nedgång under 1950/51 med 2,5 miljoner kronor

mot 10,9 miljoner kronor i normkalkylen.

Jordbrukets totala inkomster av animalier ha i den reviderade kalkylen

beräknats till 2 419,5 miljoner kronor mot 2 303,4 miljoner kronor i normkalkylen.

Ökningen uppgår till 116,i miljoner kronor. Härifrån böra emellertid

fråndragas de cirka 20 miljoner kronor, som tillkommit på grund av förut

berörd omläggning av inkomstberäkningarna för mjölk.

Den sammanlagda inkomstsumman för jordbruket under år 1950/51 (med

hänsyn tagen till förändringar i kreaturskapitalet) beräknas enligt den nu

föreliggande kalkylen till 3 190,7 miljoner kronor mot 3 035,3 miljoner kronor

enligt normkalkylen. På grund av en förut omtalad ändring av basårssumman

äro emellertid de anförda talen ej direkt jämförbara. Uppräknas

de totala inkomsterna år 1938/39 enligt nu föreliggande kalkyl med inkomstindex

i normkalkylen erhålles en inkomstsumma av 3 054,8 miljoner kronor.

I jämförelse med denna summa ligger den reviderade kalkylens inkomstbelopp

135,9 miljoner kronor högre.

Jordbrukets kostnader ha i kalkylen sammanförts i fyra huvudgrupper,

nämligen arbetskostnader, kapitalkostnader, kostnader för förnödenheter

och frakter m. m. Av dessa representera arbetskostnaderna det största beloppet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

7

Vid kalkylens uppgörande förelågo icke några ändringar i fråga om löneavtalen

i jämförelse med normkalkylen. Beräkningarna av arbetskostnaderna

innefatta därför i huvudsak endast den korrigering, som följt av

att definitiva lönestatistiska uppgifter blivit tillgängliga för avtalsåret 1948/

49. Därjämte ha vissa smärre förändringar av huvudsakligen beräkningsteknisk

natur genomförts. Timlönen för år 1950/51 har i den föreliggande

kalkylen upptagits till 188,04 öre mot 185,48 öre i normkalkylen. Till följd

av denna ändring öka arbetskostnaderna från 1 941,6 miljoner kronor enligt

normkalkylen till 1 968,t miljoner kronor enligt den reviderade kalkylen eller

med 26,8 miljoner kronor.

Under samlingsrubriken kapitalkostnader behandlas i jordbrukskalkylen

kostnaderna för avskrivning och underhåll av markanläggningar (»grundförbättringar»),

ekonomibyggnader samt maskiner och redskap, vidare

kostnaderna för elektricitet samt räntekostnaderna.

Beträffande denna grupp av kostnader har jordbruksnämnden anfört.

Kostnadsposten grundförbättringar upptogs i normkalkylen till 16,4 miljoner

kronor år 1950/51 och beräknas nu till 16,s miljoner kronor.

Beträffande kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader

föreligger en ökning från 141,i till 157,i miljoner kronor, d. v. s. med

16,o miljoner kronor. Kostnadsstegringen beror på en kraftig stegring av det

byggnadskostnadsindex, som tillämpas vid beräkningarna. Denna stegring

förorsakas i sin tur av kraftiga höjningar av priserna på trävaror.

Även kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner och redskap

visa en ökning, nämligen från 246,o till 251,3 miljoner kronor. Kostnadsstegringen

beror dels på att man vid avskrivningsberäkningarna kalkylerat

med större traktorinköp än i normkalkylen, dels på viss höjning av

det vid beräkningen av underhållskostnaderna använda indexet för löner

till verkstadsarbetare.

Jordbrukets kostnader för elektricitet upptagas i den föreliggande kalkylen

till 40,3 miljoner kronor mot 41,8 miljoner kronor i normkalkylen.

Den våren 1950 träffade överenskommelsen angående prissättningen på

jordbrukets produkter regleringsåret 1950/51 innebar, bland annat, att räntekostnaderna

skulle beräknas enligt den metod, som föreslagits av särskilda

sakkunniga, d. v. s. med beaktande av den kostnadsstegring, som

vore en följd av ökningen av kapitalvolymens värde efter basåret 1938/39.

Tillämpningen av denna metod skulle emellertid med hänsyn till prisstabiliseringen

icke få föranleda ökning av produktpriserna, så länge den rådande

stabiliseringspolitiken tillämpades.

Med tillämpning av den nya beräkningsmetoden visa räntekostnaderna

en stegring från 293,4 miljoner kronor i normkalkylen till 296,o miljoner

kronor i den föreliggande kalkylen. Motsvarande tal erhållna med användning

av den gamla metoden äro 198,i resp. 197,8 miljoner kronor.

De sammanlagda kapitalkostnaderna enligt de nu utförda beräkningarna

uppgå till 761,2 miljoner kronor mot 738,7 miljoner konor enligt normkalkylen.

Ökningen utgör 22,s miljoner kronor. Motsvarande kostnadstal vid beräkning

av räntekostnaderna enligt den äldre metoden äro 663,o resp. 643,t miljoner

kronor.

Av jordbrukets kostnader för förnödenheter avse de viktigaste posterna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

driv- och smörjmedel, handelsgödselmedel och kalk samt köpfodermedel.

Härtill komma vissa mindre förnödenhetsposter, som i kalkylen sammanförts

under rubriken »diverse förnödenheter». Beträffande dessa kostnadsposter

har jordbruksnämnden anfört.

Kostnaderna för driv- och smörjmedel uppgå enligt den nu utförda kalkylen

till 73,9 miljoner kronor mot 69,6 miljoner kronor enligt normalkalkylen.

Ivostnadsstegringen sammanhänger med den förut omtalade utvidgningen

av traktorparken.

I normkalkylen upptogos kostnaderna för handelsgödsel och kalk till

178,3 miljoner kronor. I föreliggande kalkyl beräknas motsvarande kostnader

till 187,s miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 9,2 miljoner

kronor. Kostnadsstegringen beror bl. a. på att man nu räknar med en förbrukning

av 500 000 ton superfosfat mot 450 000 ton enligt vårkalkvlen.

Dessutom räknas nu med större mängder kalksalpeter och kalkkväve än

tidigare, vilket emellertid till viss del uppväges av en minskning av mängden

chilesalpeter.

Även i fråga om köpfodermedel föreligger en ökning av kostnaderna i

jämförelse med normkalkylen. I den senare räknades med 187,9 miljoner

kronor medan man nu kommit fram till 206,7 miljoner kronor, d. v. s. ett 18,s

miljoner kronor högre belopp. De väsentligaste kostnadsstegringarna beröra

oljekraftfodret, till följd av en i våras beslutad prishöjning, samt vidare

melass och betfor, varav en ökning av förbrukningen möjliggjorts genom

import. Till kostnadsstegringen har även bidragit höjda priser på melass

och betfor. I fråga om kli räknas nu med mindre kvantiteter än i normkalkylen

men med högre priser.

Samlingsposten »diverse förnödenheter» uppvisar en ökning från 43,3 till

44,7 miljoner kronor.

Jordbrukets sammanlgda kostnader för förnödenheter år 1950/51 utgöra

enligt nu föreliggande beräkningar 512,8 miljoner kronor mot 479,i miljoner

kronor enligt normkalkylen. Ökningsbeloppet utgör 33,7 miljoner kronor.

Under samlingsrubriken Frakter in. m. ingå några kostnadsposter, som

ej äro att hänföra till vare sig kapital- eller förnödenhetskostnader.

Jordbrukets kostnader för frakter beräknas nu till 81,4 miljoner kronor

mot 85,9 miljoner kronor i normkalkylen. Nedgången beror på att man tagit

hänsyn till sänkningen av bensinpriset från ingången av år 1951.

Kostnaderna för mjölkkontrollen upptagas i den föreliggande kalkylen

till 5,9 miljoner kronor mot 6,7 miljoner kronor i normkalkylen. Nedgången

beror på att man i normkalkylen räknade med en ökning av antalet kontrollassistenter,

som det nu ej funnits skäl att vidhålla.

Posten allmänna omkostnader upptages oförändrat till 38,i miljoner kronor.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för frakter m. m. år 1950/51 visa

en nedgång från 130,7 miljoner kronor enligt normkalkylen till 125,4 miljoner

kronor i den nu föreliggande kalkylen.

Den sammanlagda kostnadssumman för jordbruket under år 1950/51

utgör enligt den nu utförda omräkningen 3 367,8 miljoner kronor mot 3 290,i

miljoner kronor enligt normkalkylen. Nu nämnda kostnadsbelopp har erhållits

med tillämpning av den nya metoden för beräkning av räntekost
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

naderna. Beräknas dessa kostnader enligt den äldre metoden erhållas i stället

3 269,6 resp. 3 194,s miljoner kronor, ökningen av de totala kostnaderna

i jämförelse med normkalkylen utgör, vid den nya metoden för beräkning

av räntekostnaderna, 77,7 miljoner kronor, eller, vid användning av den

gamla metoden, 74,s miljoner kronor.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

har av jordbruksnämnden sammanfattats i följande tablå.

1938/39

1949/50

1950/51

Normkalkylen Höstkalkylen

1950 1950

Inkomster, miljoner kronor..........

Kostnadsindex:

1 371T1

3 191-9

3 035-3

3 186-52

Med räntekostnader enl. ny metod

100-00

225-51

224-44

229-74

» » » äldre »

Basinkomst, framskriven medelst kost- nadsindex, miljoner kronor:

10O00

220-16

218-79

223 91

Med räntekostnader enl. ny metod

1 371-11

3 092 0

3 057-5

3 1500

» » » äldre » 1371-11

Kalkylmässigt inkomstöverskott (+)

eller -underskott (-), miljoner kronor:

3 018-6

2 980‘6

3 070 0

Med räntekostnader enl. ny metod

—

+ 99-9

-22-2

+ 36-5a

ut t äldre »

—

+ 173-3

+ 54-7

+ 116-52

1 I norrakalkylen 1362''3 milj. kr.

2 Exklusive stimulansinkomster för sockerbetor.

Med räntekostnaderna beräknade enligt ny metod visar kalkylen för produktionsåret

1950/51 ett överskott på i runt tal 37 miljoner kronor. Normkalkylen

våren 1950 utvisade för samma produktionsår ett underskott på

22 miljoner kronor, och en förbättring med 59 miljoner kronor beräknas

sålunda komma att äga rum. Tillämpas i stället den tidigare använda metoden

med fast kapitalvolym blir överskottet väsentligt större. Förbättringen

i förhållande till normkalkylen blir emellertid endast obetydligt

större. 1 båda fallen tillkommer ett belopp av 4,2 miljoner kronor, som utgör

stimulansinkomster till sockerbetsodlarna. Detta belopp bör emellertid

frånräknas, då kalkylen användes vid prissättningen.

Jordbruksnämnden har framhållit, att det förbättrade kalkylutfallet beror

på att inkomsterna ökat mera än kostnaderna. De förra ha sålunda -—

sedan den förut omnämnda justeringen av basbeloppet för mjölkinkomsterna

beaktats — ökat med 135 miljoner kronor, medan ökningen av kostnaderna

stannar vid 78 miljoner kronor.

Denna ökning av såväl jordbrukets inkomster som dess kostnader i jämförelse

med normkalkylen beror till en del på prishöjningar och till en del

på volymökningar i jämförelse med sistnämnda kalkyl. Jordbruksnämnden

har gjort en schematisk fördelning av ökningsbeloppen, som återgives

i följande tablå (miljoner kronor):

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Därav till följd av

Inkomst-

pris-

volym-

ökning

stegring

ökning

Matpotatis ..........

........ 13

13

_

Sockerbetor..........

........ 17

5

12

Mejerimjölk...........

........ 59

_

59

Ägg .................

........ 13

13

_

Slaktdjur.............

....... 25

10

15

Kreaturskapital .......

........ 8

—

8

Summa 135

41

94

Därav till följd av

Kostnads-

pris-

volym-

ökning

stegring

ökning

Arbetskostnader.......

....... 27

27

_

Kapitalkostnader.......

....... 22

16

6

F örnödenhetskostnader.

....... 34

17

17

Fraktkostnader .......

....... -5i

-5i

--

Summa 78

55

23

Beträffande de i tablån återgivna siffrorna för inkomstökningen har

jordbruksnämnden anmärkt att prisstegringen på sockerbetor med 5 miljoner

kronor till ca 4 miljoner kronor beror på ett stimulanstillägg av 20

öre per deciton betor och till ca 1 miljon kronor på en prishöjning med 5

öre per deciton, utgörande kompensation för ökade produktionskostnader.

Av de ökade inkomsterna av mejerimjölk förklaras 48 miljoner kronor av

att man nu räknar med större mejerileveranser än i våras, under det att

återstoden sammanhänger med att fetthalten stigit. Av prishöjningen för

slaktdjur med 10 miljoner kronor komma 8 miljoner kronor på slakterifett,

organ och inälvor.

Beträffande ökningen av arbetskostnaderna har jordbruksnämnden understrukit,

att densamma icke beror på höjda avtalslöner utan på att beräkningarna

baserats på den senast tillgängliga lönestatistiken. I detta sammanhang

har nämnden framhållit» att lantarbetarlönerna enligt en av

Svenska lantarbetareförbundet företagen undersökning för år 1949 voro

icke oväsentligt lägre än socialstyrelsens statistik utvisade. Ifrågavarande

undersökning hade av kalkylsakkunniga, efter medgivande av förbundet,

överlämnats till socialstyrelsen för jämförelse med dennas statistik.

Jordbruksnämnden har vidare erinrat om att i enlighet med prisuppgörelsen

våren 1950 vissa prisändringar vidtagits i marknadsanpassande syfte.

Genom dessa prisjusteringar har underskottet i normkalkylen ökat med

omkring 10 miljoner kronor. Med beaktande härav uppgår förbättringen i

kalkylutfallet sedan våren 1950 till 70 å 75 miljoner kronor. Tages vidare

hänsyn till att uppräkningen av arbetskostnadsposten icke grundar sig på

Det förutsättes vidare, att nu utgående subvention till förbättring av han- 1

1 Prissänkning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

en efter normkalkylens upprättande inträffad lönehöjning kan förbättringen

i jordbrukets ekonomiska läge enligt den reviderade kalkylen, jämfört

med normkalkylen, anges till i runt tal 100 miljoner kronor.

Den reviderade kalkylen har behandlats av jordbruksnämndens råd vid

sammanträden den 20 och 27 oktober 1950. Rådet har därvid godkänt kalkylen

med vissa smärre justeringar, vilka av nämnden beaktats i dess nyss

refererade skrivelse. Emellertid ha flertalet jordbruksrepresentanter i rådet

ansett, att mjölkproduktionen vore för högt upptagen i kalkylen, och yrkat

på viss sänkning av den däri beräknade kvantiteten mjölk. Samma ledamöter

ha även påyrkat en nedsättning av de i kalkylen begagnade priserna

på ägg och slakterifett.

Statens priskontrollnämnd har i skrivelse till jordbruksnämnden gjort

vissa erinringar mot beräkningarna i fråga om jordbrukets inkomster av

matpotatis. Nämnden har sålunda ansett att priset på matpotatis för år

1950/51, därest man utginge från att normalpris icke skulle införas, borde

upptagas till samma pris, som gällde under föregående produktionsår (17,44

kronor för deciton mot i kalkylen beräknat pris 14,so kronor för deciton).

Nämnden har vidare ifrågasatt riktigheten av en i kalkylen gjord reduktion

av kvantiteten matpotatis mellan åren 1948/49 och 1949/50.

Jordbruksnämnden har för sin del godkänt kalkylen i oförändrat skick.

Tre av nämndens ledamöter, herrar Bengtsson, von Horn och Olsson, ha

emellertid ansett att mjölkproduktionen upptagits för högt i kalkylen.

Producentbidragsutredningens och 1950 års besparingsutrednings

förslag.

Innan jag ingår på de överläggningar angående prissättningen på jordbrukets

produkter, som efter det kalkylen uppgjorts ägde rum mellan statens

jordbruksnämnd och representanter för lantbrukarnas centrala organisationer,

och den som resultat därav träffade prisöverenskommelsen,

torde jag få något beröra ett par mera speciella med prissättningen sammanhängande

spörsmål. Jag åsyftar därvid dels spörsmålet om ifrågasatt

kompensation åt det mindre jordbruket för den på våren 1950 inträdda

prishöjningen på fodermedel, dels frågan om subventionerna på jordbrukets

område.

Fodermedelsför dy ringen och det mindre jordbruket. I den uppgörelse, som

i april 1950 träffades mellan å ena sidan statens livsmedelskommission samt

å andra sidan Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens

folk rörande prissättningen på jordbrukets produkter år 1950/51 ingick,

bland annat, att priserna på oljekraftfoder skulle höjas med högst 4 kronor

per deciton. I samband därmed skulle ske en justering av priserna på majs

och kli i den mån så ansåges motiverat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Såsom livsmedelskommissionen anförde i sin skrivelse den 20 april 1950

uttalade jordbrukets förhandlingsdelegerade vid de överläggningar, som

föregingo uppgörelsen, ett önskemål om att en undersökning skulle verkställas,

huruvida kompensation i någon form kunde lämnas det mindre jordbruket

för prishöjningen på kraftfoder. Kommissionen förklarade sig icke

ha något att erinra mot att en sådan undersökning komme till stånd.

Ivungl. Maj :ts beslut den 21 april 1950 rörande prissättningen på jordbrukets

produkter under regleringsåret 1950/51 innebar, bland annat, att

livsmedelskommissionen bemyndigades att höja priserna på oljekraftfoder

med högst 4 kronor per deciton och att i samband därmed vidtaga

erforderliga justeringar av priserna på kli och majs. Riksdagen hemställde

sedermera (skr. nr 357) hos Kungl. Maj :t om utredning genom producentbidragsutredningen

av frågan, vad förenämnda prishöjning i realiteten kunde

komma att betyda för det mindre jordbruket samt vilka möjligheter som

funnes att bereda detta kompensation därför.

Genom beslut den 2 juni 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt producentbidragsutredningen

att skyndsamt verkställa nyss omförmälda utredning samt att

till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Producentbidragsutredningen har med anledning härav avgivit en

den 17 oktober 1950 dagtecknad promemoria i ärendet.

Kostnadsfördyringen för det mindre jordbruket till följd av prisförhöjningarna

på kraftfoder har i promemorian beräknats till omkring 8 miljoner

kronor. Utredningen har vid beräkningen av detta belopp utgått från de prishöjningar,

som voro kända vid slutet av september månad 1950. Samtidigt

har utredningen emellertid framhållit att beloppet, med hänsyn till risken

för ytterligare prisstegringar, finge betraktas som en minimisumma.

Nämnda belopp har av utredningen beräknats utgöra 11 å 12 procent av

det mindre jordbrukets totala kostnader för kraftfoder år 1950/51 (vid

den för prishöjningarna rådande prisnivån). Av beloppet beräknas på

mjölkproduktionen falla cirka 5,5, på fläskproduktionen cirka 0,5 och på

äggproduktionen cirka 2 miljoner kronor. Fördelningen är endast ungefärlig

och torde enligt utredningen innebära någon underskattning av den på

äggproduktionen belöpande andelen.

Producentbidragsutredningen har härefter påpekat, att enligt vid tiden

för promemorians färdigställande föreliggande uppgifter producent- och

kontantbidragen för år 1950/51 kunde väntas uppgå till ett belopp av 72,5

miljoner kronor. Då dessa bidrag i den på våren 1950 upprättade jordbrukskalkylen

upptagits till 08 miljoner kronor, syntes sålunda det mindre jordbruket

komma att tillföras ett vid prisuppgörclsen i april 1950 opåräknat

inkomsttillskott av omkring 4,5 miljoner kronor. Utredningen har emellertid

ansett, att prishöjningen på fodermedel oavsett detta förhållande finge

anses innebära en kännbar belastning för det mindre jordbruket, varför

möjligheterna att i en eller annan form bereda kompensation för densamma

borde noga prövas.

Utredningen har därefter diskuterat olika metoder, som skulle kunna till
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 76.

lämpas för att bereda det mindre jordbruket direkt kompensation för fodermedelsfördyringen.

Utredningen har därvid särskilt behandlat möjligheterna

att anknyta en dylik kompensation till producent- och kontantbidragen

men funnit övervägande skäl tala mot en dylik anordning. Utredningen

har icke heller ansett sig kunna förorda någon annan metod att

bereda det mindre jordbruket direkt kompensation. Emellertid har utredningen

icke ansett sig böra stanna vid denna negativa ståndpunkt utan ifrågasatt

vissa åtgärder av mera generell natur, nämligen dels en viss jämkning

av prissättningen på ägg, dels en viss omläggning av grunderna för de

fraktbidrag, som utgå vid transport av fodermedel till norra Sverige. Utredningen

har framhållit, att dessa åtgärder icke kunna begränsas till det mindre

jordbruket, även om de komma att gynna detta i särskild grad.

Beträffande prissättningen på ägg under regleringsåret 1950/51 har utredningen

erinrat om att statsmakternas beslut om priserna på jordbruksprodukter

i denna del i huvudsak innebär att producentpriset (svensk äggnotering)

skall få fritt svänga mellan ett bottenpris av 1 krona 80 öre per

kilogram och ett högsta pris av 3 kronor per kilogram. Därest så anses påkallat

skola statliga stödåtgärder kunna vidtagas för att stödja det angivna

bottenpriset, i första hand genom försorg av ett särskilt import- och exportorgan.

En prisstegring över den övre prisgränsen avses kunna förhindras

genom att import tillätes och export förhindras. Det förutsättes emellertid,

att bottenprisnivån ej under alla omständigheter skall stödjas liksom att den

övre prisgränsen under vissa förutsättningar skall kunna överskridas.

Producentbidragsutredningen anser, att man i samband med prisregleringen

på ägg skulle kunna taga hänsyn till den fördyring av produktionskostnaderna,

som drabbar producenterna till följd av de vidtagna prishöjningarna

på fodermedel. Då äggproduktionens tyngdpunkt är förlagd till

det mindre jordbruket, skulle ett stöd av äggpriset, utöver vad som vid

prisöverenskommelsen våren 1950 förutsattes, enligt utredningen i viss mån

kunna sägas utgöra kompensation åt det mindre jordbruket för fodermedelsfördyringen.

Den åsyftade höjningen av prisnivån för ägg skulle enligt utredningen

kunna nås på olika sätt. Man kunde antingen, när den inrikes produktionen

av ägg är låg, tillåta att priset stiger över den övre prisgränsen, eller, när

högproduktionen sätter in, stödja ett högre bottenpris än det förut angivna.

I det senare fallet skulle man taga i anspråk influtna prisutjäinningsmedel

för lämnande av lagringsersättning eller exportbidrag.

En utvidgning av stödet av äggpriset efter diskuterade linjer skulle innebära,

att det mindre jordbruket inom främst landets södra och mellersta

delar erhölle en viss gottgörelse för foderfördyringen. I fråga om Norrland,

på vilken landsdel kommer endast cirka b procent av hela äggproduktionen,

skulle dock en kompensation efter denna linje ha en ganska ringa betydelse.

Utredningen har därför diskuterat, huruvida icke det norrländska jordbruket,

inom vilket småbruket intager en dominerande plats, skulle kunna be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

redas kompensation för fodermedelsfördyringen genom en höjning av utgående

fraktbidrag för fodersändningar från södra och mellersta Sverige till

norra Sverige.

Utredningen har beträffande dessa bidrag lämnat följande uppgifter.

Dylika fraktbidrag lämnas enligt f. n. gällande bestämmelser vid järnvägs-

eller sjötransport av fodersäd, vetekli och rågkli, vetefodermjöl, oljekraftfoder

samt foderblandningar för fjäderfän eller pälsdjur. Bidrag utgår

högst med belopp motsvarande transportkostnad enligt S. J.:s tariff 10

(15-tonstariffen) med avdrag av 1 krona 25 öre per 100 kilogram. Bidraget

utgår dock i intet fall med högre belopp än 2 kronor 50 öre per 100 kilogram

av sändningens verkliga vikt. Före den 1 september 1950 utgjorde avdraget

75 öre per 100 kilogram. Enligt uppgift från Svenska spannmålsaktiebolaget

utgingo under år 1949/50 ungefär 1,65 miljoner kronor som fraktbidrag

av ifrågavarande slag.

Utredningen har ifrågasatt, huruvida man icke, trots de olägenheter som

bland annat i kontrollhänseende vore förbundna med alltför höga bidrag,

skulle kunna öka fraktbidragens storlek genom att återställa avdragsbeloppet

från nu gällande 1 krona 25 öre till 75 öre för 100 kilogram.

Avslutningsvis har utredningen funnit sig böra uttala önskemål om att

spörsmålet om fodermedelskostnaderna inom det mindre jordbruket framdeles

vederbörligen beaktas vid den inbördes avvägning av priserna på jordbrukets

produkter, som äger rum i samband med prissättningen för varje

regleringsår.

Subventionerna på jordbrukets område. I skrivelse den 5 december 1950

har 1950 års besparingsutredning tagit upp frågan om omfattningen av

systemet med statliga subventioner och framlagt vissa förslag till begränsning

av detsamma. Utredningen har därvid till att börja med påpekat, bland

annat, att till olika subventionsändamål för budgetåret 1950/51 under

nionde huvudtiteln anvisats anslag å sammanlagt 315 miljoner kronor enligt

följande sammanställning.

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservations
-

anslag .............................................. 191 000 000

Producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre

jordbruk, förslagsanslag .............................. 69 000 000

Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet, reservationsanslag ........................ 25 000 000

Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och för
säljningsverksamhet,

förslagsanslag .................... 6 000 000

Prisclearing å kaffe, reservationsanslag .................. 24 000 000

315 000 000.

Efter att ha lämnat en översikt över de olika statliga bidragens utformning

har utredningen föreslagit slopande eller minskning av ett flertal bidrag.

Dessa förslag innebära i huvudsak följande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

15

Det allmänna mjölkpristillägget borde helt slopas eller, om en dylik åtgärd

skulle medföra en alltför stark prisspänning mellan smör och margarin,

begränsas till att utgå allenast å produktmjölk, varvid bidraget borde

reduceras från 82,5 till 42,4 öre per kilogram mjölkfett. Bidragen till förbättring

av mjölkhandelns marginaler samt körlinjebidragen, merfrakttilläggen

och regleringskostnadstilläggen borde helt slopas. Beträffande de särskilda

mjölkpristillägg, som utgå i norra och vissa delar av mellersta Sverige, har

utredningen framhållit, att det måhända vore svårt att slopa desamma, enär

de tillkommit för att utjämna olikheterna i fråga om jordbrukets produktionskostnader

mellan olika delar av landet. Med hänsyn till den starka ökningen

av mjölkproduktionen i norra Sverige har utredningen emellertid

ifrågasatt, huruvida pristillägget borde fortsätta att utgå med oförändrat

belopp per kilogram mjölkfett, oavsett produktionsökningen. Enligt utredningens

mening borde därför en utredning av produktionsutvecklingen i

norra Sverige och därav följande eventuella förändringar i fråga om behovet

av det extra mjölkpristillägget snarast verkställas, så att dess resultat

kunde beaktas vid utformningen av jordbruksregleringen för år 1951/52.

I fråga om prissättningen på spannmål och fodermedel har utredningen uttalat

den principiella uppfattningen, att priserna böra avvägas på sådant

sätt, att Svenska spannmålsaktiebolagets underskott begränsas till sådana

kostnader, som äro direkt föranledda av bolagets uppgifter med avseende

å beredskapslagring av brödsäd och fodermedel. Utredningen har vidare,

under hänvisning till 1947 års riksdagsbeslut om riktlinjerna för den framtida

jordbrukspolitiken, föreslagit att det statliga stödet åt den säsongmässiga

lagringen av smör, kött och fläsk samt ägg avvecklas. Slutligen

har besparingsutredningen förutsatt, att den subvention till margarinindustrien,

som ägde rum via jordbruksnämndens clearingkassa för fettråvaror,

slopas i samband med den prishöjning på smör, som följer av ett slopande

eller en reduktion av det allmänna mjölkpristillägget.

Överläggningar med jordbrukets organisationer om

prissättningen.

I sin skrivelse den 22 december 1950 har statens jordbruksnämnd anmält,

att jordbrukets riksorganisationer hos nämnden begärt att överläggningar

skulle upptagas om priserna på jordbrukets produkter för tiden januari—

augusti 1951. Vid de överläggningar, som med anledning härav ägt rum mellan

nämnden å ena sidan och en av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet

Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation å andra sidan,

hade resultaten av den reviderade jordbrukskalkylen tagits som utgångspunkt.

överläggningarna hade den 19 december 1950 avslutats med en prisöverenskommelse

av följande lydelse.

»Våren 1950 träffades mellan statens livsmedelskommission, å ena, samt

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk, å andra

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj ds proposition nr 76.

sidan, överenskommelse rörande prissättningen på jordbrukets produkter

under regleringsåret 1950/51. Överenskommelsen, vilken godkändes av

Kungl. Maj :t den 21 april 1950, innebar, att dåvarande prisnivå för jordbrukets

produkter — med undantag för vissa avsättningsmässigt betingade

justeringar — skulle bibehållas i stort sett oförändrad. Jordbrukets riksorganisationer

hade till överenskommelsen fäst det förbehållet, att jordbruket

för tiden efter den 1 januari 1951 skulle äga påkalla täckning för de

särskilda kostnadsökningar, som kunde uppkomma, därest den under 1950

tillämpade stabiliseringspolitiken vid årsskiftet upphört eller modifierats.

Under åberopande av nämnda förbehåll och under erinran att sådan ändring

av stabiliseringspolitiken ägt rum, som med förbehållet avsetts, ha

riksorganisationerna hos statens jordbruksnämnd begärt kompensation för

de särskilda kostnadsökningar, som beräknats uppkomma till följd av ändringen.

Vid de överläggningar, som i anledning härav hållits mellan representanter

för jordbruksnämnden samt representanter för riksorganisationerna,

har — under Förutsättning av att riks- och löneavtalet för jordbruket

definitivt godkännes och här ifrågavarande uppgörelse godkännes av

Kungl. Maj :t — enighet nåtts om följande riktlinjer för prissättningen på

jordbruksprodukterna under tiden den 1 januari—den 31 augusti 1951.

Till grund för regleringen av producentpriserna skall ligga den kalkyl

över jordbrukets inkomster och kostnader, som upprättats i oktober 1950

och som med tillämpning av den nya metoden för beräkning av jordbrukets

räntekostnader visar ett kalkylmässigt inkomstöverskott av cirka 37 miljoner

kronor. Som kompensation för den ökning av arbetskostnadsposten i

kalkylen, som föranledes av det nya kollektivavtalet för lantarbetare, tillföres

jordbruket för tiden till den 1 september 1951 ett ökat inkomstbelopp

av cirka 160 miljoner kronor. Det kalkylmässiga inkomstöverskottet i oktoberkalkylen

beräknas bli erforderligt för att täcka andra kostnadsökningar

för jordbruket till följd av den ändrade stabiliseringspolitiken. Överskottet

skall därför icke utjämnas. — I fortsättningen (fr. o. m. regleringsåret

1951/52) skall 4 %-regeln på sedvanligt sätt tillämpas.

Det förutsättes att i enlighet med tidigare av jordbruksnämnden avgivet

förslag följande subventioner komma att slopas från och med den 1 januari

1951, nämligen dels det mjölkpristillägg, för närvarande 40,i öre per kilogram

mjölkfett (i oktoberkalkylen beräknat till 60,s miljoner kronor för

regleringsåret 1950/51), vilket infördes på hösten 1949 i anslutning till prisstabiliseringspolitiken,

dels nu utgående körlinjebidrag, merfraktbidrag och

regleringskostnadstillägg (i oktoberkalkylen upptagna till sammanlagt 4,8

miljoner kronor för 1950/51). Slopandet av nyssnämnda mjölkpristillägg

tager sig uttryck i höjda konsumentpriser på mejeriprodukter. För bortfallet

av sistnämnda grupp av bidrag (körlinjebidrag m. m.) ersättes jordbruket

därigenom att det belopp av 160 miljoner kronor, vilket enligt vad

ovan sagts skall tillkomma jordbruket som kompensation för höjda löner

under tiden till den 1 september 1951, ökas till ett totalbelopp av cirka 163

miljoner kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

17

delns marginaler på mjölk, 6 miljoner kronor per år, skall avvecklas från

och med den 1 januari. Marginalerna komma härigenom fortsättningsvis

att helt slå igenom i konsumentpriset på mjölk.

Härefter kvarstående subventioner på jordbrukets område utgöras —

bortsett från producent- och kontantbidrag för mjölk — av dels allmänt

mjölkpristillägg med 42,4 öre per kilogram mjöllcfett (i oktoberkalkylen beräknat

till 64,3 miljoner kronor för 1950/51), dels extra mjölkpristillägg

i norra Sverige (i oktoberkalkylen beräknat till 24 miljoner kronor), dels

anslaget till täckning av spannmålsbolagets beräknade kostnader och förluster

vid inköp och försäljning av brödsäd och vissa fodermedel (för 1950/

51 beräknade till cirka 50 miljoner kronor), dels anslaget till viss lagring

av jordbruksprodukter (beräknat till 6 miljoner kronor för 1950/51). Sammanlagt

beräknas alltså kvarstående subventioner uppgå till i runt tal 145

miljoner kronor för helt år.

Av ovannämnda inkomstbelopp, cirka 163 miljoner kronor för tiden 1 januari—31

augusti 1951 (8 månader) tillföres jordbruket cirka 141 miljoner

kronor genom prishöjningar -— utöver vad som erfordras för att täcka

bortfall av subventioner — på sätt nedan angives.

1. Priserna på mjölk och mejeriprodukter höjas med belopp motsvarande

i genomsnitt cirka 2 öre per kilogram oskummad mjölk (brutto). Härigenom

tillföres jordbruket cirka 54 miljoner kronor. Genom att konsumtionsmjölkens

pris till följd av mjölkpristilläggets och marginaltilläggets bortfall

måste ytterligare höjas, beräknas värdet i kalkylen av konsumtionsmjölk

till hemmaförbrukning och till försäljning utanför mejeri stiga med

cirka 15 miljoner kronor (inemot 4 öre per liter). En förutsedd höjning av

priset på lantsmör beräknas lämna jordbruket cirka en miljon kronor.

2. Priserna på kött och fläsk höjas i förhållande till basprisnivån i prisöverenskommelsen

mellan jordbruksnämnden och Sveriges slakteriförbund

med i genomsnitt 20 öre per kilogram för kött och 10 öre per kilogram för

fläsk. Genom ifrågavarande prishöjning och i samband därmed väntad justering

av priserna på slakterifett samt organ och inälvor tillföres jordbruket

cirka 34 miljoner kronor.

3. Genom att importsubventionen för hudar slopats och priserna på hudar

i nära nog lika mån höjts erhåller jordbruket under åttamånadersperioden

ett inkomstbelopp av cirka 25 miljoner kronor.

4. Till följd av prisförbättringar på ull, ägg och matpotatis beräknas

jordbruket komma att erhålla en ökad inkomst av 12 miljoner kronor. Producentprisnoteringen

för ägg har härvid beräknats bli 2 kronor 60 öre per

kilogram i genomsnitt för regleringsåret 1950/51 eller 10 öre högre an vad

som upptagits i oktobcrkalkylen. Den bottenprisnivå för ägg, som staten

ufäst sig alt stödja, bibehålies oförändrad.

Återstoden av de 163 miljoner kronorna tillföres jordbruket genom att

det gottskrives vissa engångsbelopp, beräknade till 22 miljoner kronor. Härav

utgöres omkring 11 miljoner kronor av prisstegringsvinst på hudar under

tiden före den 1 januari 1951 samt vinst på ostlager och lager av hudar den

2 Dihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 70.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

31 december 1950, varjämte omkring 11 miljoner kronor tillgodoföres jordbruket

på grund av att ovannämnda basprisnivå på kött och fläsk redan under

tiden före den 1 januari 1951 överskridits.

Då det kan anses tveksamt om de förutsatta nya priserna på ägg och vissa

mejeriprodukter verkligen kunna i sin helhet utfås, har jordbruksnämnden

förklarat sig beredd att till prövning upptaga önskemål om justering

av priserna på vissa andra produkter, i den mån så erfordras för att täcka

inkomstbortfall på grund av att förstnämnda priser icke helt kunna uttagas.

De andra produkter, som härvid åsyftas, äro vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter.

Jordbrukets representanter hava vid sitt godtagande av förestående prisöverenskommelse

uttalat en bestämd förhoppning om att den allmänna uppgången

av lönenivån i landet skall förete samma moderation som för jordbrukets

del.»

Enligt vad jordbruksnämnden anmält ha till prisuppgörelsen fogats följande

protokollsanteckningar:

»1. Den i uppgörelsen omnämnda lagervärdeökningen å ost skall uttagas

genom en avgift å de lager, som den 31 december 1950 finnas hos mejerier

och lagringsersättningsberättigade partihandlare. Om fördelningen av avgiftsmedlen

skall överenskommelse träffas mellan jordbruksnämnden och

Svenska mejeriernas riksförening. Det har förutsatts, att mejerierna och

osthandeln vid ett prisfall å ost skola erhålla ersättning för då uppkommande

prisfallsförluster. Denna ersättning skall utgå av utjämningsmedel. Några

statsmedel ställas alltså ej till förfogande för ändamålet.

2. Svenska mejeriernas riksförening skall äga disponera överskott, som

tidigare uppkommit eller under regleringsåret kan uppkomma vid export

av mejeriprodukter utöver hemmamarknadspriset med tillägg av allmänt

mjölkpristillägg och handelsomkostnader, för utfyllnad av exportpriset, när

och i den mån detta understiger nu angivna nivå.

3. Någon höjning av brödsädspriserna har icke nu ansetts kunna ifrågakomma,

eftersom större delen av 1950 års skörd redan levererats från jordbruket.

Det har förutsatts, att en prisjustering på brödsäden skall komma

till stånd för 1951 års skörd.

4. Det har i övrigt förutsatts, att den prisstegring å smör, som föranledes

av uppgörelsen och beräknats till 75 öre per kilogram i partihandelsledet,

skall för margarin motsvaras av en i öre räknat lika stor prishöjning.

5. Det skulle antecknas, att herrar Själander och Fällman biträtt överenskommelsen

med reservation beträffande bortfallet av körlinjebidragen. Herr

von Heland meddelade, att han hade för avsikt att avge en principdeklaration

till förhandlingsdelegationens protokoll.» I

I fråga om det i överenskommelsen angivna kompensationsbeloppet —

160 miljoner kronor —• har jordbruksnämnden erinrat om att lantarbetarnas

timlöner enligt det nya löneavtalet skulle ökas med 25 öre från och

med den 1 januari 1951. Beträffande denna löneöknings inverkan på jordbrukskalkylen

har nämnden anfört.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 76.

I den mån kompensation lämnas för denna ökning av arbetskostnaderna

skall kompensationen, i enlighet med de principer som tillämpas i jordbrukskalkylen,

utgå till såväl lejd som jordbrukets egen arbetskraft. Den

kalkylmässiga ökningen av arbetskostnadsposten utgör vid den förutsatta

höjningen av timlönerna (inklusive liöjd semesterersättning) omkring 270

miljoner kronor för helt år räknat. På jordbrukskalkylens inkomstsida

svara mot sagda belopp omkring 255 miljoner kronor för helt år och omkring

170 miljoner kronor för en 8-månadersperiod. Det må tilläggas att

den på basis av det nya löneavtalet beräknade kostnadsökningen sannolikt

ligger något i underkant till följd av att vissa speciella lönetillägg icke nu

kunnat beaktas. Å andra sidan må erinras om att de kalkylmässiga arbetskostnaderna

ha framskrivits med de senaste statistiskt redovisade timlönerna

som bas, d. v. s. timlönerna för år 1948/49 enligt socialstyrelsens statistik.

Enligt denna statistik ägde under sagda år en viss överbetalning rum

utöver avtalslönerna, vilken efter den betydande uppjustering av lönerna,

som nu torde ske, rimligtvis bör avtaga eller helt försvinna. Enighet har

nåtts om att kompensationen för höjda arbetslöner under en 8-månadersperiod

med hänsyn härtill bör begränsas till ett belopp av 160 miljoner

kronor.

Beträffande frågan om subventionssystemets omfattning har jordbruksnämnden

erinrat om att det statliga pristillägget på fläsk redan slopats genom

beslut av Kungl. Maj :t den 19 november 1950 samt att de s. k. devalveringssubventionerna

för ost och havregryn enligt beslut av 1950 års riksdag

skulle avvecklas från och med den 1 januari 1951. Nämnden har beräknat,

att årskostnaderna för pristillägget å fläsk samt för de subventioner å mjölk

och mejeriprodukter, som i prisöverenskommelsen förutsatts bliva avvecklade,

uppgå till sammanlagt omkring 105 miljoner kronor. Å det av riksdagen

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret

1950/51 beviljade anslaget av 191 miljoner kronor kommer på grund av

denna subventionsaweckling en betydande reservation att uppstå. Enligt

nämndens beräkningar skulle den totala besparingen på anslaget komma att

röra sig om ungefär 60 miljoner kronor, nämligen på det särskilda allmänna

mjölkpristillägget (60,8 miljoner kronor) cirka 32 miljoner kronor, på

marginaltillägget (6 miljoner kronor) drygt 3 miljoner kronor, på körlinjebidragen

m. in. (anslagna till 5,5 miljoner kronor) knappt 3 miljoner kronor

och på det statliga pristillägget på fläsk (33 miljoner kronor) cirka 22

miljoner kronor.

Jordbruksnämnden har härefter i sin skrivelse närmare berört de prisändringar

på olika slag av jordbruksprodukter, som förutsatts i överenskommelsen.

Beträffande mjölk och mejeriprodukter har nämnden härvid erinrat om

att producentpriserna enligt överenskommelsen skulle höjas med belopp

motsvarande i genomsnitt 2 öre för kilogram vid mejeri invägd mjölk. Vidare

hade man vid förhandlingarna utgått ifrån att de förhöjningar av konsumentpriserna

(exklusive höjning av handelsmarginalerna) som föranledos

av de höjda producentpriserna och borttagandet av subventionerna

skulle, såvitt anginge standardiserad konsumtionsmjölk, utgöra 3,5 öre per

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

liter och beträffande smör utgöra 75 öre per kilogram. Beträffande producentprishöjningarna

hade från Svenska mejeriernas riksförening hemställts,

att dessa i möjligaste mån måtte jämnt fördelas på mjölk och olika slag av

mejeriprodukter räknat efter fettinnehållet. Med beaktande härav har jordbruksnämnden

föreslagit, att producentprishöjningarna å mjölk och mejeriprodukter

skulle fastställas till de belopp som framgå av nedanstående sammanställning,

vari för respektive varuslag angivits dels den för regleringsåret

1950/51 enligt oktoberkalkylen beräknade produktkvantiteten, dels det

på grundval härav beräknade värdet av producentprishöjningarna, angivna

för helt år. Vidare har i sammanställningen för respektive varuslag angivits

den av subventionsbortfallet och höjningen av producentpriserna föranledda

konsumentprishöjningen exklusive höjning av handelsmarginalerna.

\

Varuslag

Cvantitet

Subven-

tions-

Producentprishöjning

Konsument- prishöjning ex- klusive höjning

milj. kg

bortfall

öre/kg

öre/kg

milj. kr

av handels- marginaler

öre/kg

Stand. mjölk (3 /) ....

ce

DO

05

23 1,81

2 1,69

14,9

2 3,5

Tjock grädde..........

14,5

16,3

23,7

3,4

40

Tunn grädde..........

32,0

5,4

4,6

1,5

10

Helfet ost ............

41,4

4 47,7

17,3

7,2

50

Halvfet ost ..........

10,4

4 42,6

7,4

0,8

50

Smör................

116,5

33,3

41,7

48,6

75

Torr- och kondensmjölk

7,4

10,0

15

1,1

25

Skum- och kärnmjölk

44o,o

—

21,0

0,4

21,0

Flaskmjölk5..........

1136,0

—

21,3

1,8

21,3

Lokala prisanpassn. ..

—

—

—

1,5

—

Summa 81,2

Att konsumentprishöjningen på helfet hårdost begränsats till 50 öre för

kilogram, trots att producentprishöjningen och subventionsbortfallet sammanlagt

uppgå till 65 öre för kilogram beror på att nämnden utgått ifrån

att den försäljningsavgift av 15 öre för kilogram, som infördes den 1 september

1950, skulle slopas från och med den 1 januari 1951.

Såsom framgår av sammanställningen kan värdet av producentprishöjningen

på mejeriprodukterna för helt regleringsår beräknas till sammanlagt

81,2 miljoner kronor. Bortser man från säsongförändringar kommer härav

på en 8-månadersperiod två tredjedelar eller i runt tal 54 miljoner kronor.

Vid jirisöverenskommelsen har härutöver medräknats en lagervinst på

ost av 4 miljoner kronor, som mejerierna beräknats tillgodogöra sig i samband

med prishöjningen den 1 januari 1951. 1

1 Milj. liter.

2 Öre/l.

3 Därav marginaltillägg 0,57 öre/l och särskilt allmänt mjölkpristillägg 1,24 öre/l.

4 Därav devalveringssubvention 35 öre/kg.

5 Stockholm och Göteborg.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 76.

21

För annan mjölk än mejerimjölk har jordbruket beräknats erhålla prisförbättringar,

som uppgå till 24,5 miljoner kronor för helt år och omkring

16 miljoner kronor för tiden januari—augusti 1951. En del av detta belopp

erhålles genom en prishöjning på den utanför mejerierna försålda konsumtionsmjölken

med i genomsnitt cirka 3,5 öre per kilogram. Den större delen

av beloppet grundar sig emellertid på en uppräkning av priset på den konsumtionsmjölk,

som användes till hemmaförbrukning, i enlighet med de

principer, som i jordbrukskalkylen tillämpas vid beräkningen av denna inkomstpost.

I anslutning till vad sålunda anförts beträffande prisändringarna på mejeriprodukter

har nämnden berört frågan om prisutvecklingen i fråga om

dessa varor samt fetter och oljor på världsmarknaden. Nämnden har härom

anfört.

Den senaste tidens världspolitiska händelser ha självfallet icke lämnat

den internationella jordbruksmarknaden opåverkad. Den på grund av forcerade

rustningsprogram ökade ekonomiska aktiviteten och den senaste tidens

betydande beredskapsinköp ha sålunda medfört prisstegringar för åtskilliga

jordbruksprodukter. Utvecklingen är icke enhetlig. Prisuppgången

har huvudsakligen berört de mera lagringsbara och strategiskt känsliga varorna,

bland vilka fetter och oljor särskilt kunna nämnas. På våren 1950 noterades

portugisisk kopra till omkring 1 200 kronor per ton eif (motsvarande

pris för råolja utgör 1,89 kronor per kilogram). Redan i augusti hade noteringen

stigit till 1 375 kronor per ton eif (2,is kronor per kilogram råolja)

och i november har Sverige inköpt australiensisk och portugisisk kopra för

priser varierande mellan omkring 1 400—1 500 kronor ton eif (2,22—2,39 kronor

per kilogram råolja). Filippinsk kopra (mot dollars) har däremot varit

avsevärt billigare, och vid köp i september har den betingat ett pris uppgående

till 1 170—1 275 kronor per ton eif (1,84—2,os kronor per kilogram

råolja). Även valolja har avsevärt stigit i pris, och noteringen för härdad

vara beräknas i december uppgå till ungefär 2 kronor per kilogram eif.

Den allmänna prisuppgången på den internationella fettmarknaden har

även medfört en höjning av priserna vid export av svensk rapsfrö och rapsolja.

Hittills ha av 1950 års skörd 35 miljoner kilogram rapsfrö och 11 miljoner

kilogram rapsolja kontrakterats för export huvudsakligen till Tyskland.

Priserna på frö (omräknad till olja) och olja, ha uppgått till i genomsnitt

icke fullt 2,oo kronor per kilogram och därmed täckt produktionskostnaderna.

Betydande kvantiteter svenskt smör ha under 1950 exporterats till Tyskland

och Schweiz. Marknadsläget var särskilt gynnsamt i början av året,

då export ägde rum till ett pris av drygt 6 kronor per kilogram (eif Padborg).

Priserna sjönko dock redan i april och har sedan dess förblivit lägre.

Exporten har sålunda i höst skett för i genomsnitt 5,45 kronor per kilogram

(bortsett från kylhuslagrat smör, som legat lägre i pris). Under senare tid

har emellertid en viss förbättring inträtt. Även för ostexporten kan eu liknande

utveckling redovisas. Exportpriserna för ost sjönko dock redan i början

av 1950 och nådde lågpunkten i maj. Sedan dess har en viss förbättring

inträffat, även om priserna ej uppnått den i början av 1950 gällande nivån.

För torrmjölk inträffade redan under årets första månader ett kraftigt prisfall.

Under juli—augusti ökade exportpriserna åter och ha därefter legat

på en i stort sett oförändrad nivå. De priser, som kunnat uttagas för torrmjölken,

ha dock i allmänhet legat lägre än priserna inom landet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

Som ett sammanfattande omdöme om den svenska exporten av mejeriprodukter,

raps- och rapsolja under 1950 har jordbruksnämnden framhållit,

att läget på det hela taget varit tämligen gynnsamt. Bortsett från ost

och torrmjölk har exporten kunna ske till priser, som legat i nivå med,

tidvis till och med något högre än priserna på hemmamarknaden.

Exportutsikterna för mejeriprodukter under 1951 äro givetvis än så länge

svårbedömbara. Nämnden framhåller emellertid, att möjligheterna att vid

exporten få ut samma priser som på hemmamarknaden dock icke bli fullt

så gynnsamma sedan de nya priserna på mejeriprodukter trätt i kraft.

Samtidigt har nämnden framhållit att i prisöverenskommelsen förutsatts,

att nämnden om priserna på bland annat vissa mejeriprodukter icke kunna

helt uttagas, skall kunna upptaga till prövning önskemål om justering av

priserna på andra mejeriprodukter och vissa slaktdjursprodukter.

Beträffande kött och fläsk har jordbruksnämnden erinrat om att partipriserna

på dessa varor regleras genom särskilt avtal med Sveriges slakteriförbund.

Emellertid hade de enligt avtalet gällande baspriserna inom avtalets

ram överskridits med ett belopp, som per den 1 januari 1951 kunde

uppskattas till omkring 12,5 miljoner kronor. Nämnden har föreslagit att

av detta belopp 11 miljoner kronor borde upptagas på jordbrukets inkomstsida

såsom ett engångsbelopp för innevarande regleringsår, medan återstoden

borde upptagas såsom »initialskuld» i ny räkning. I jordbruksuppgörelsen

hade man vidare utgått ifrån att prisnivån för kött och fläsk skulle

höjas med i genomsnitt 20 öre per kilogram för kött av nötkreatur och häst

och 10 öre per kilogram för fläsk. Dessa prishöjningar beräknades medföra

en inkomstförbättring för jordbruket med 43,4 miljoner kronor för

helt år.

Beträffande dessa höjningar av baspriserna i avtalet med slakteriförbundet

har jordbruksnämnden anmält, att desamma icke komme att taga sig

uttryck i partiprishöjningar av motsvarande storlek på grund av att de under

december månad 1950 gällande partipriserna legat över den gamla basprisnivån.

Höjningarna av priserna på matfett, kött och fläsk väntas medföra att

även priserna på vissa biprodukter vid slakten såsom slakterifett samt organ

och inälvor komma att stiga. Prisstegringen har beräknats till sammanlagt

8 miljoner kronor för helt år. Helårsbeloppet för kött och fläsk

utgör sålunda (43,4 + 8,o =) 51,4 miljoner kronor. Vid jämn fördelning under

året skulle inkomstökningen för perioden januari—augusti 1951 sålunda

utgöra omkring 34 miljoner kronor.

Avräkningspriserna för slaktdjur komma vidare att stiga på grund av

att priskontrollnämnden i samband med slopandet av subventionerna på importerade

hudar efter förhandlingar med bland annat jordbrukets organisationer

beslutat höja priserna på svenska hudar och skinn till en nivå, som

anpassats till prisnivån på världsmarknaden. För kalvskinn, där prishöjningen

är särskilt markerad, kunna de företagna hudprishöjningarna enligt

vad jordbruksnämnden beräknat väntas höja avrälcningspriset per ki
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

logram med ett belopp av cirka 40 öre per kilogram slaktvikt för större kalv

och med 55—60 öre per kilogram för mindre kalv. För storboskap och häst

beräknas avräkningspriset stiga med cirka 25 respektive drygt 5 öre per

kilogram. Jordbruksnämnden har beräknat, att prishöjningen på hudar totalt

kommer att ge jordbruket en ökad inkomst av 37,3 miljoner kronor per

år och under 8-månadersperioden omkring 25 miljoner kronor. Härjämte

har i prisöverenskommelsen som engångsbelopp upptagits lagervinst och

värde av prisstegringen före den 1 januari 1951 med ett sammanlagt belopp

av 7,5 miljoner kronor.

I anslutning till denna redogörelse för prisöverenskommelsens innebörd

i fråga om priserna på kött och fläsk har jordbruksnämnden även berört

det aktuella försörjningsläget beträffande dessa varor. Nämnden har härom

anfört.

Försörjningsläget för kött präglas alltjämt av att den inhemska produktionen

icke är tillräcklig för att täcka konsumtionsbehovet. Sedan kött- och

fläskransoneringen upphävdes i juni 1949, har den inhemska per capitakonsumtionen

kraftigt ökat och beräknas överstiga de senaste förkrigsårens

konsumtion med omkring 10 procent. Stora kvantiteter, särskilt av nötkött,

måste därför importeras. Importen av kött och fläsk under kalenderåret

1950 beräknas ha uppgått till följande kvantiteter (ton).

Den svenska införseln av fläsk har uteslutande skett från Danmark. Priset

har varit avsevärt högre än det inhemska och har uppgått till cirka 306

öre per kilogram eif. Köttimporten har under senare tid verkställts huvudsakligen

från Danmark och Irland, men tidigare på året ha betydande kvantiteter

importerats även från Argentina och Uruguay. I motsats till fläsket

ha importpriserna på kött legat under de inhemska priserna. Det danska

importpriset har uppgått till cirka 190 öre per kilogram eif, medan irländskt

kött i november importerades för cirka 213 öre per kilogram eif. Det i våras

importerade argentinska köttet betingade ett pris på cirka 270 öre per kilogram

eif, medan de uruguayska priserna voro något lägre. I december har

kött ånyo kontrakterats från Argentina och Uruguay till ett pris av cirka

240 öre per kilogram eif.

Det utländska prisläget för kött och fläsk är som framgått av det sagda

för närvarande sådant, att importen av kött kan ske till priser, som sannolikt

bli lägre än de nu föreslagna inhemska priserna. Däremot måste man

alltjämt räkna med att eventuell import av fläsk kommer att ställa sig

oförmånlig ur clearingsynpunkt. Fläskimporten under år 1950 har måst

clcaras med belopp av i genomsnitt omkring 75 öre per kilogram. Den nu

föreslagna basprishöjningen om 10 öre jämte den i samband med upphävandet

av det statliga pristillägget företagna höjningen med 22 öre per kiligram

bör emellertid, om icke importpriserna ytterligare stegras, medföra

en betydande minskning av clearingbidraget.

Nämnden vill understryka att de nu föreslagna prishöjningarna på kött

och fläsk, sedda mot bakgrunden av den allmänna höjningen av lönenivån,

Nötkött

Kalvkött

Hästkött

Fläsk .

18 300

1 200

500

5 000

Summa 25 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

som kan väntas inträda under 1951, icke kommer att nämnvärt minska

konsumtionen av köttvaror. Man måste därför räkna med i stort sett oförändrat

importbehov under år 1951. Det vore givetvis angeläget att, i högre

grad än vad som hittills varit möjligt, genom prisreglerande åtgärder stimulera

den inhemska kött- och fläskproduktionen. De prishöjningar, som

föreslås för kött, och redan vidtagna prishöjningar på hudar medföra en

mycket betydande höjning av avräkningspriserna på kalv. Den stimulans

till ökad uppfödning av gödkalv, som bör följa härav, kommer sannolikt

att medföra att köttproduktionen i någon mån ökar samtidigt som en viss

mindre del av rådande mjölköverskott bortfaller.

Beträffande övriga jordbruksprodukter ha i prisuppgörelsen följande

prisförändringar överenskommits eller förutsatts.

Genom en prishöjning på svensk ull med omkring 4 kronor för kilogram

beräknas jordbruket erhålla en inkomstökning med 2 miljoner kronor.

Det i oktoberkalkylen upptagna priset på matpotatis har förutsatts komma

att stiga med 1 krona per deciton, varigenom jordbruket tillföres en inkomstökning

med 8,3 miljoner kronor. Att prishöjningen icke beräknats

bli större sammanhänger med att jordbruksnämnden begränsat tillverkningen

av potatisbrännvin under regleringsåret 1950/51 till 15 miljoner liter

mot i kalkylen upptagna 25 miljoner liter.

Det genomsnittliga producentpriset på ägg, som i oktoberkalkylen upptagits

till 2 kronor 50 öre per kilogram, har i prisuppgörelsen förutsatts stiga till

2 kronor 60 öre. Jordbruket tillföres genom denna prishöjning en inkomstökning

med 7 miljoner kronor för helt år räknat. Jordbruksnämnden har beträffande

denna post anmärkt, att möjligheterna att utvinna det högre priset

så gott som uteslutande bero på prisutvecklingen på exportmarknaderna.

Beträffande exportpriserna under år 1950 har jordbruksnämnden anfört.

Den svenska äggexporten år 1950 har huvudsakligen varit destinerad till

Tyskland. I början av året uppgick exportpriset till cirka 3,so kronor per

kilogram (eif Padborg) men sjönk redan i mars till ungefär 3,oo kronor per kilogram.

I november ha priserna emellertid stigit kraftigt, och i slutet av november

och i början av december kunde priser betydligt överstigande 4,oo

kronor per kilogram utfås vid export. Under de senaste veckorna har emellertid

priset åter sjunkit.

Det är givetvis svårt att nu beräkna, hur exportpriserna kunna komma att

utveckla sig under återstoden av regleringsåret. Nämnden är emellertid av

den uppfattningen att, därest intet exceptionellt inträffar, möjligheter böra

finnas att uppnå det förutsatta medelpriset.

Beträffande de allmänna riktlinjerna för prisregleringen på ägg har jordbruksnämnden

ansett, att skäl till ändring av de tidigare lämnade direktiven

härutinnan icke föreligga. Nämnden har härom anfört.

En höjning av den nedre prisgräns, kronor l,so per kilogram, som myndigheterna

på vissa villkor åtagit sig att stödja, skulle givetvis öka möjligheten

att utvinna ett högre medelproducentpris. Nämnden är emellertid av

den uppfattningen att en höjning av stödprisnivån kan komma att verka

ytterligare stimulerande på äggproduktionen. En ökning av äggproduktionen

kan emellertid med hänsyn till de ovissa utsikterna på exportmarknaderna

på något längre sikt icke anses önskvärd. En höjning (alternativt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

25-

ett slopande) av den övre prisgränsen (3 kronor per kilogram) torde sakna

större praktisk betydelse, enär under den återstående delen av regleringsåret

på grund av väntad högproduktion det knappast torde vara möjligt

att under någon avsevärd tid taga ut ett högre pris än 3 kronor per kilogram.

Nämnden föreslår därför att prisgränserna förbli oförändrade till den 1 september

1951. Nämnden har emellertid för avsikt att till den nybildade export-

och importföreningen för ägg, som torde börja sin verksamhet den 1

januari 1951 och som erhållit ensamrätt till export och import av ägg, giva

sådana direktiv, att föreningen är oförhindrad att, om så befinnes behövligt,

inom en av nämnden fastställd snäv ram tillfälligtvis stödja ett högre bottenpris

än 1,80 kronor för att därigenom uppnå det avsedda medelproducentpriset.

Skulle emellertid detta pris ändock icke uppnås, har nämnden förutsatt

att skillnaden mellan det beräknade priset 2,60 kronor och utvunnet medelproducentpris

intill ett belopp av 10 öre per kilogram skall kunna tillgodoföras

jordbruket på annat sätt, t. ex. genom höjning av priserna på vissa

slaktdjurs- och mejeriprodukter.

Genom de nu berörda prishöjningarna på ull, matpotatis och ägg tdlföres

jordbruket sammanlagt 17,3 miljoner kronor för helt år eller omkring 12

miljoner kronor för en 8-månadersperiod.

Några ändringar av producentpriserna på andra vegetabiliska produkter

än matpotatis ingå icke i uppgörelsen. Det har emellertid i denna förutsatts,

att priserna på brödsäd av 1951 års skörd skola omprövas. Jordbruksnämnden

har såsom skäl för en dylik omprövning framhållit att höstsådden år

1950 gått ganska starkt tillbaka och att de fria priserna på fodersäd stigit så

starkt, att prisdifferenserna i förhållande till brödsäden nedgått till en nivå,

som kan inbjuda till en onormalt stor utfodring av brödsäd. Den höjning av

animaliepriserna, som förutsättes i uppgörelsen, kan vidare befaras medföra

en ytterligare snedvridning av prisrelationen mellan brödsäd och fodersäd.

Såsom ett ytterligare skäl för en justering av priserna på brödsäd av 1951

års skörd har nämnden framhållit, att de av det internationella veteavtalet

styrda utlandspriserna på vete ligga väsentligt över de svenska priserna.

Genom en höjning av priserna på brödsäd av 1951 års skörd skulle det vidare

bli möjligt att helt eller delvis täcka det underskott i jordbrukskalkylen för

produktionsåret 1951/52, som enligt vad nämnden påpekat kan väntas uppkomma

därigenom att den nu inträdda kostnadsökningen till en del täckts

genom belopp, som tillförts jordbruket bland annat genom vissa före den

1 januari 1951 inträdda prishöjningar.

Jordbruksnämnden har slutligen anfört några uppgifter till belysning av

indexeffekten av prishöjningarna på animaliska produkter. Enligt dessa

skulle prishöjningarna i partihandelsledet på mjölk och mejeriprodukter,

margarin samt kött och fläsk medföra en stegring med omkring 2,5 enheter

i levnadskostnad,sindex med år 1935 som bas.

Prisöverenskommelsen behandlades den 21 december 1950 av jordbruksnämndens

råd, som enhälligt godkände densamma.

Även statens priskontrollnämnd har för sin del biträtt överenskommelsen,

dock med vissa reservationer.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

Jordbruksnämndens förslag beträffande regleringsåtgärder för

mjölk och mejeriprodukter samt fettvaror.

I sin skrivelse den 29 december 1950 har statens jordbruksnämnd upptagit

frågan om den närmare utformningen av de prisreglerande åtgärderna

i fråga om mjölk och mejeriprodukter samt fettvaror och oljor. Nämnden

har därvid till att börja med erinrat om att ur rent försörjningsmässiga

synpunkter några invändningar icke numera torde kunna göras mot en höjning

av fetthalten i konsumtionsmjölken. Med hänsyn till den ytterligare

höjning av priset på konsumtionsmjölk, som en höjning av fetthalten skulle

medföra, har nämnden emellertid icke ansett sig böra för närvarande föreslå

en dylik åtgärd.

I anslutning till den med jordbruksorganisationerna träffade uppgörelsen

har nämnden i skrivelsen föreslagit, att den i uppgörelsen förutsedda avvecklingen

av vissa statliga pristillägg skulle äga rum från och med den 1

januari 1951. Sålunda borde det särskilda allmänna mjölkpristillägg, som

införts i anslutning till jordbruksuppgörelsen hösten 1949 och som för närvarande

utginge med 40,i öre för kilogram mjölkfett, från och med den 1

januari 1950 upphöra att utgå och kompenseras genom en motsvarande

höjning av konsumentpriserna på mjölk och mejeriprodukter. Från samma

tid borde även bidraget till förbättring av mjölkhandelns marginaler samt

den i samband med kronans devalvering införda särskilda subventionen å

svensk löpeost och margarinost upphöra att utgå. Priset å den i Stockholm

och Göteborg i glasflaskor försålda konsumtionsmjölken borde i enlighet

med överenskommelsen höjas med 1,3 öre för liter mjölk, motsvarande 1

öre för varje försåld hel- eller halvliterflaska mjölk. Ett i jordbruksuppgoreisen

upptaget belopp av 1 500 000 kronor vore avsett att lämna utrymme

för lokala justeringar av normalpriserna på mjölk och grädde. Därjämte

avsåges ett belopp skola komma jordbruket till godo genom en höjning

av utminuteringsersättningen för konsumtionsmjölk, försåld utanför

mejeri, från 0,5 till i genomsnitt 2 öre för liter. Vidare borde kör linjebidrag,

merfrakttillägg och regleringskostnadstillägg upphöra att utgå från och

med den 1 januari 1951.

I fråga om fettvarorna har jordbruksnämnden anfört, att under det senaste

halvåret en höjning inträffat av den internationella prisnivån och att

svårigheter uppstått att inköpa för landets försörjning erforderliga och

lämpliga oljor och fetter. Nämndens möjligheter att genom höjning av clearingpriserna

på fettvaror till världsmarknadsnivån skapa balans i clearingkassans

för fettvaror inkomster och utgifter hade emellertid varit bundna,

bland annat av hänsyn till en vid matfettsransoneringens hävande träffad

överenskommelse om ett högsta pris av 2 kronor 60 öre för kilogram hushållsmargarin.

Clearingkassan hade på grund därav måst vidkännas betydande

åderlåtningar. Vidare åtnjöte margarinindustrien ett bidrag ur kas
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 76.

27

san med 11 ,en öre för kilogram tillverkat margarin, vilket innebure en belastning

för kassan med drygt 8 miljoner kronor för år.

Beträffande de åtgärder, som borde vidtagas i fråga om regleringen av

fettråvarorna, bär jordbruksnämnden anfört.

För att erhålla balans mellan fettclearingkassans utgifter och inkomster

har jordbruksnämnden för avsikt att vidtaga cn höjning av clearingpriserna

på de vegetabiliska oljorna och valolja. På grund av att nämnden, såsom

ovan påpekats, varit bunden av de låsta priserna på de i margarinet ingående

fettråvarorna har nämnden tidigare ej kunnat genomföra en marknadsmässigt

sett riktig prissättning. Detta har bland annat lett till att nämnden

icke kunnat uttaga hela den faktiska kostnaden för härdning av vissa

flytande oljor. Härtill kommer att nämnden fr. o. m. den 1 januari 1951

nödgats höja ersättningen för raffinering av de råa oljorna från 7 till 9

öre per kilogram. Dessa omständigheter medföra en ändrad avvägning av

priserna på fettvarorna inbördes och innebära tillika, att nämnden måste

vidtaga en ytterligare höjning av clearingpriset på de härdade och raffinerade

oljorna utöver vad som betingas av förändringen i världsmarknadsprisnivån.

Genom de planerade höjningarna av clearingpriserna på fettråvarorna

komma clearingkassans löpande inkomster och utgifter fortsättningsvis att

balansera. Emellertid har den omständigheten, att clearingpriserna, trots

uppgången i världsmarknadspriserna, måst hållas oförändrade under hela

det sistförflutna halvåret, medfört att underskott uppstått i kassan. Statsmedel

synas ej böra ställas till förfogande för täckning av underskottet,

utan detta bör lämpligen regleras genom uttagande tills vidare av en särskild

clearingavgift på margarin.

Enligt jordbruksuppgörelsen skall smörpriset fr. o. m. den 1 januari 1951

höjas med 75 öre per kilogram i partihandelsledet. För att åstadkomma en

oförändrad prisspänning mellan smör och margarin, vilket ju förutsatts i

uppgörelsen, måste sålunda det nuvarande margarinpriset vid försäljning

till detaljhandeln höjas med samma belopp. Härtill kommer en överenskommen

höjning av detaljhandelsmarginalen med 10 öre per kilogram. Den

planerade höjningen av clearingpriserna på fettråvarorna och borttagandet

av det utgående clearingbidraget till margarinindustrien motsvara en höjning

av margarinpriset med tillhopa 33,8 öre per kilogram. De marginalhöjningar,

som direkt föranledas av margarinprishöjningen, motsvara en prishöjning

med 16,5 öre per kilogram. Skillnaden mellan margarinprishöjningen,

sammanlagt 85 öre, och det belopp, som kommer att tagas i anspråk

för nyssnämnda ändamål, uppgår sålunda till 34,7 öre per kilogram.

Enligt jordbruksnämndens mening synes sistnämnda belopp böra användas

för uttagande av dels accis och dels tills vidare clearingavgift på margarin.

Accisen torde böra fastställas till 30 öre per kilogram margarin och clearingavgiften

till resterande belopp av margarinprishöjningen eller 4,7 öre

per kilogram. Såväl clearingavgiften som accisen böra utgå på margarin,

som från tillverkare levereras fr. o. m. den 1 januari 1951. I likhet med

vad som tidigare gällt beträffande livsmedelskommissionen torde det få ankomma

på jordbruksnämnden alt efter förhållandena reglera clcaringavgiflens

storlek.

Nämnden har vidare anmärkt, att industrien för de lager av margarin

och margarinråvaror, som den 31 december funnes hos margarinindustrien,

borde till clcaringkassan för fettråvaror inbetala en avgift, motsvarande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

dels skillnaden mellan tidigare gällande clearingpriser och de clearingpriser,

som avsåges skola tillämpas från och med den 1 januari 1951, dels för margarinet

erhållet clearingbidrag, 11,6U öre för kilogram.

Slutligen har jordbruksnämnden i skrivelsen berört frågan om den ifrågasatta

kompensationen åt det mindre jordbruket för prishöjningarna på

fodermedel. Med anledning av vad producentbidragsutredningen i detta hänseende

föreslagit har jordbruksnämnden erinrat om att den nu träffade

jordbruksuppgörelsen förutsatte stöd av ett högre genomsnittligt äggpris

än vad som tidigare varit avsett. Man hade sålunda räknat med ett medelproducentpris

av 2 kronor 60 öre per kilogram eller 10 öre högre än i oktoberkalkylen.

Såtillvida kunde den nya prisöverenskommelsen sägas innebära

ett tillmötesgående av producentbidragsutredningens förslag. Såsom redan

framhållits i nämndens skrivelse den 22 december 1950 vore nämnden även

beredd att giva det nybildade export- och importorganet sådana direktiv, att

det i vissa lägen tillfälligtvis kunde stödja ett högre bottenpris än 1 krona

80 öre per kilogram. En höjning av den övre prisgränsen — 3 kronor per

kilogram —- skulle enligt nämndens mening under rådande marknadsförhållanden

vara utan effekt. I den mån svårigheter kunde uppstå att upprätthålla

ett medelproducentpris av 2 kronor 60 öre per kilogram under

året skulle en eventuellt uppkommande skillnad mellan detta pris och det

faktiskt utvunna medelproducentpriset intill ett belopp av 10 öre per kilogram

kunna tillgodoföras jordbruket på annat sätt, t. ex. genom höjning av

priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter. Nämnden avsåge därmed

en höjning framför allt av priserna på kalvkött och andra produkter, vilka

i likhet med ägg i väsentlig omfattning producerades vid det mindre jordbruket.

Beträffande producentbidragsutredningens förslag om prövning av möjligheterna

att höja fraktbidraget för fodersändningar till norra Sverige utöver

den nuvarande storleken har jordbruksnämnden anmärkt, att en dylik

ändring av fraktbidragen kan tänkas ske först regleringsåret 1951/52.

Nu berörda fråga torde därför böra upptagas till behandling först i samband

med förhandlingarna om prissättningen för sistnämnda år.

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan.

Genom beslut den 22 december 1950 har Kungl. Maj :t godkänt den mellan

statens jordbruksnämnd och representanter för jordbrukarnas organisationer

träffade överenskommelsen rörande riktlinjerna för prissättningen

på jordbrukets produkter under tiden 1 januari—31 augusti 1951. Med anledning

av vad i överenskommelsen säges om att 4-procentsregeln skall tilllämpas

på sedvanligt sätt från och med regleringsåret 1951/52 anförde jag

till statsrådsprotokollet vid ärendets föredragning, att detta torde få förutsätta,

att slutlig ståndpunkt redan på våren tages till prissättningen på

jordbrukets produkter för hela det kommande regleringsåret.

Med anledning av jordbruksnämndens skrivelse den 29 december 1950

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

angående den närmare utformningen av vissa prisregleringsåtgärder beträffande

mjölk och mejeriprodukter samt fettvaror och oljor har Kungl. Maj :t

genom beslut samma dag dels förordnat om uttagande av accis på margarin

från och med den 1 januari 1951 med 30 öre för kilogram, dels bemyndigat

jordbruksnämnden att upptaga clearingavgift på margarin samt att vid

handhavandet av regleringen av priserna på jordbrukets produkter under

tiden 1 januari—31 augusti 1951 utgå från de i nämndens skrivelse angivna

riktlinjerna.

Departementschefen.

Utgångsläget för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets

produkter och förnödenheter för regleringsåret 1950/51 har i viss mån

avvikit från det vanliga. Redan då prisfrågan behandlades våren 1950 kunde

man med en hög grad av sannolikhet räkna med att den stabiliseringspolitik,

som tillämpats under de senaste åren, skulle komma att modifieras

från och med årsskiftet 1950/51. Med anledning härav förbehöll sig jordbruket

i den uppgörelse om prissättningen, som träffades i april 1950, rätt

att för tiden efter den 1 januari 1951 påkalla täckning för de särskilda kostnadsökningar,

exempelvis ökade löner till jordbrukets arbetskraft (både

lejd och egen), som kunde uppkomma till följd av stabiliseringspolitikens

upphävande eller modifiering. I proposition nr 245 till 1950 års riksdag

anförde jag med anledning härav, att jag, även om man vid ett frångående

av den dåvarande stabiliseringspolitiken borde söka förebygga en allmän

prisstegring, funne det rimligt att ett dylikt förbehåll gjordes. Denna ståndpunkt

intogs även av riksdagen.

Den våren 1950 träffade prisöverenskommelsen, vilken godkändes av

Kungl. Maj :t och riksdagen, avsåg sålunda endast tiden till och med utgången

av år 1950. Det förutsattes att prissättningen under den därefter

följande delen av produktionsåret skulle bli föremål för förhandlingar under

hösten 1950. I samband med dessa förhandlingar skulle även vissa särskilda

spörsmål, som äga samband med prissättningen, upptagas till övervägande.

Detta gällde särskilt frågan om den metod, som skulle tillämpas

vid beräkningen av jordbrukets räntekostnader, samt spörsmålet om tilllämpningen

av den s. k. 4-procentregeln.

Enligt den i april 1950 träffade uppgörelsen om prissättningen skulle

räntekostnaderna beräknas med beaktande av den ökning i kapitalvolymens

värde, som ägt rum under tiden efter 1938/39. Det påpekades att

denna beräkningsmetod vore analog med de principer för lönsamhetsberäkningar

i prisärenden, som Kungl. Maj :t godkänt genom beslut den 29

december 1949. Samtidigt rådde emellertid enighet om att tillämpningen

av denna princip för kostnadsberäkning icke skulle få föranleda ökning

av produktpriserna, så länge den dåvarande stabiliseringspolitiken tillämpades.

Beträffande den s. k. 4-procentregeln uttalade statens livsmedelskommission

i sin skrivelse angående prissättningen den 20 april 1950, att den
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

na regel med stor sannolikhet icke komme att få aktualitet under regleringsåret

1950/51. I anslutning till detta uttalande framhöll jag i proposition

nr 245 till 1950 års riksdag, att spörsmålet om tillämpning av ifrågavarande

regel torde få upptagas vid de överläggningar, som jordbruket förbehållit

sig att påkalla vid ett slopande eller en modifiering av stabiliseringspolitiken.

I nyssnämnda proposition berörde jag även frågan om en eventuell begränsning

av systemet med statliga pristillägg för vissa jordbruksprodukter

i samband med ett frångående av den då förda stabiliseringspolitiken.

Med hänsyn till ovissheten om hur den allmänna ekonomiska politiken

kunde komma att utformas efter utgången av år 1950 var det vid tidpunkten

för avlämnandet av nämnda proposition icke möjligt att uppdraga några

bestämda riktlinjer för lösandet av ifrågavarande problem. Emellertid framhöll

jag såsom min mening, att avvecklingen av pristilläggen borde ske

successivt. Vad jag sålunda anförde dels om tillämpningen av 4-procentregeln,

dels om de statliga pristilläggen biträddes av riksdagen.

Då den förra våren träffade prisuppgörelsen endast avsåg tiden till och

med utgången av år 1950, företogs icke, såsom under tidigare år varit

fallet, någon omräkning av jordbrukskalkylen och en därpå grundad omprövning

av prissättningen i augusti månad. I stället skedde en omräkning

av kalkylen under oktober 1950. Med tillämpning av den nya metoden för

räntekostnadsberäkningarna erhölls härvid ett kalkylmässigt överskott av 37

miljoner kronor, medan den på våren upprättade normkalkylen vid tillämpning

av samma beräkningsmetoder stannade i ett underskott av 22 miljoner

kronor.

I den omräknade kalkylen beräknades jordbrukets arbetskostnader på

grundval av då gällande lantarbetaravtal, jämfört med den senast tillgängliga

officiella statistiken över lantarbetarlönerna. Sedan lantarbetaravtalet

uppsagts, ledde emellertid de förhandlingar om nytt löneavtal, som med

anledning härav kommo till stånd, till en uppgörelse, som innebar en ökning

av lantarbetarnas timlöner med 25 öre från och med den 1 januari

1951. Enligt de principer, som sedan åtskilliga år tillbaka tillämpas vid

prissättningen på jordbrukets produkter, inräknas på jordbrukskalkylens

kostnadssida lön icke endast till de anställda lantarbetarna utan även till

jordbrukets egen arbetskraft, i den mån denna beräknas vara sysselsatt

inom den egentliga lantbruksdriften. En höjning av timlönen i jordbruket

med 25 öre innebär vid den arbetsvolym, som beräknats i kalkylen för innevarande

år, en stegring av kalkylens arbetskostnadsbelopp med 270 miljoner

kronor för helt år. För kompensation av denna kostnadsökning erfordras

en ökning av jordbrukets inkomster med omkring 255 miljoner kronor

för helt år eller 170 miljoner kronor för åttamånadersperioden januari—

augusti 1951.

Den uppgörelse om prissättningen på jordbruksprodukter för tiden 1

januari—31 augusti 1951, som den 19 december 1950 träffades mellan jord
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

31

bruksnämnden och representanter för jordbrukarnas centrala organisationer,

utgår från denna ökning av arbetskostnadsposten. Med hänsyn till

ovissheten, huruvida tidigare enligt lantarbetarlönestatistiken utgående

överbetalningar utöver avtaislöncn kunde komma att fortsätta även sedan

det nya löneavtalet trätt i kraft, har kompensationsbeloppet dock begränsats

till 160 miljoner kronor. Beträffande det överskett av 37 miljoner kronor,

som förelåg enligt oktoberkalkylen, har det i uppgörelsen förutsatts,

att detsamma kommer att erfordras för att täcka andra kostnadsökningar

inom jordbruket till följd av den ändrade stabiliseringspolitiken. Någon utjämning

av detta överskott har därför icke skett.

överenskommelsen har, som förut nämnts, godkänts av Kungl. Maj :t den

22 december 1950. Densamma torde nu böra underställas riksdagens prövning.

I samband härmed torde jag få närmare beröra vissa med uppgörelsen

sammanhängande spörsmål.

Vid den närmare utformningen av prisregleringen under senare delen av

regleringsåret 1950/51 har man, utöver kompensationen åt jordbruket för

den nyssnämnda stegringen av arbetskostnaderna, haft att beakta även frågan

om en begränsning av de statliga pristilläggen för vissa jordbruksprodukter.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att den omfattning, som

systemet med dylika tillägg erhållit under de senaste åren, stått i nära

samband med den förda stabiliseringspolitiken. Skäl kunna därför anföras

för att man i samband med en omläggning av stabiliseringspolitiken även

skall avveckla eller i vart fall avsevärt reducera dessa tillägg. Långtgående

förslag i denna riktning ha också framlagts av 1950 års besparingsutredning.

Enligt dessa skulle det allmänna mjölkpristillägget antingen slopas helt

för all mjölk eller i vart fall slopas helt för konsumtionsmjölken och reduceras

till ungefär hälften av tidigare utgående belopp för produktmjölken.

Vidare skulle bidraget till täckande av mjölkhandelns marginaler samt ltörlinjebidragen

jämte vissa andra mindre bidrag slopas. I fråga om det särskilda

mjölkpristillägg, som utgår i norra och vissa delar av mellersta

Sverige förordade besparingsutredningen, att detsamma skulle bli föremål

för utredning i samband med förberedelserna för prissättningen för regleringsåret

1951/52. I den nu träffade prisuppgörelsen för senare delen av år

1950/51 har också en betydande reduktion av de statliga pristilläggen förutsatts.

Sålunda avvecklas den del av det allmänna mjölkpristillägget, som i

anslutning till prisstabiliseringspolitiken infördes på hösten 1949. Likaså

bortfalla körlinjebidragen, merfraktbidragen och regleringskostnadstillägget.

Vidare förutsättes, att subventionen till förbättring av handelsmarginalerna

på konsumtionsmjölk avvecklas. Redan tidigare hade det statliga pristillägget

på fläsk slopats. Dessutom ha de s. k. devalveringssubventionerna på ost och

havregryn i enlighet med ett uttalande av 1950 års riksdag upphört från

och med den 1 januari 1951.

För egen del Vill jag i delta sammanhang framhålla, att redan den minskning

av de statliga pristilläggen, som innefattas i prisöverenskommelsen,

tillsammans med den däri överenskomna kompensationen för inträdda

s. 32 Kontrollera mot PDF

-32

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

kostnadsökningar medfört en förhållandevis betydande stegring av priserna

på vissa livsmedel. Då därtill kommer, att innevarande år betydande prisstegringar

ägt rum eller äro att förvänta på andra viktiga varor, bland annat

på grund av höjda importpriser och till följd av avvecklingen av importsubventionerna,

är jag i vart fall för närvarande icke beredd att tillstyrka

en längre gående subventionsavveckling än den som förutsatts i prisöverenskommelsen.

Härtill kommer ytterligare en omständighet, som måste beaktas i detta

sammanhang. Såsom framgått av den tidigare lämnade redogörelsen för

prisöverenskommelsen har en del av det belopp, som enligt densamma skall

tillföras jordbruket, kunnat täckas av vissa engångsbelopp. Genom lagervinster

på ost och hudar har sålunda jordbruket erhållit sammanlagt 11

miljoner kronor. EU lika stort belopp har upptagits för den prishöjning

på kött och fläsk utöver den avtalade basprisnivån, som ägt rum före den 1

januari 1951. Inräknandet av dessa engångsbelopp i prisöverenskommelsen

innebär, att de prishöjningar, som erfordrats för att kompensera kostnadsökningarna

och bortfallet av vissa subventioner, kunnat i motsvarande

mån begränsas. Dylika engångsbelopp kunna icke förutsättas stå till förfogande

vid avvägningen av priserna för år 1951/52. Även detta förhållande

har synts mig mana till en viss försiktighet, när det gäller fortsatt

avveckling av subventionerna.

Den med jordbrukareorganisationerna träffade prisöverenskommelsen

innefattade icke någon höjning av spannmålspriserna för innevarande regleringsår.

Däremot förutsattes en prishöjning komma till stånd för spannmål

av 1951 års skörd. En dylik prishöjning är av olika skäl ofrånkomlig.

Produktionsutvecklingen har under senare år kännetecknats bland annat

av en stark stegring av den animaliska produktionen. Denna utveckling har

medfört en betydande efterfrågan och höjda priser på hland annat fodersäd.

Härigenom uppkommer vid oförändrade priser på brödsäd risk för att

denna användes till utfodring i större utsträckning än som ur försörjningsoch

beredskapssynpunkter är önskvärt. I nuvarande utrikespolitiska läge

är det emellertid angeläget att hålla en icke alltför liten reserv av brödsäd

för beredskapsändamål. En förskjutning av produktionsinriktningen, som

innebär en fortsatt ökning av animalieproduktionen men en sammankrympning

av brödsädsodlingen, vore därför ur beredskapssynpunkt synnerligen

ovälkommen och torde böra motverkas genom en lämplig inbördes avvägning

av priserna på ifrågavarande produkter. Då det varit angeläget att

i god tid före planeringen av vårsådden genomföra den justering av brödsädspriserna,

som förutsatts i överenskommelsen, har Kungl. Maj :t efter

framställning av statens jordbruksnämnd genom beslut den 9 februari fastställt

nya priser på 1951 års skörd av brödsäd. De nya priserna, som skola

gälla för all brödspannmål som inlevereras från och med den 1 juni, innebära

en höjning med 5 kronor för höstvete, 4 kronor för vårvete och 4

kronor 50 öre för råg, räknat för 100 kilogram.

För en justering av prisrelationerna mellan olika jordbruksprodukter

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

33

talar också den ojämnhet i fråga om självförsörjningsgraden för dessa

produkter, som utvecklat sig under senare år, och därmed sammanhängande

förskjutningar i utrikeshandeln med dessa varor. I stora drag är

läget i detta hänseende följande. Av mejeriprodukter och ägg ha betydande

exportöverskott uppkommit, medan alltjämt stora importbehov föreligga i

fråga om socker och kött. Exportöverskotten av de nämnda animaliska

produkterna ha kunnat komma till stånd endast tack vare en icke obetydlig

import av fodermedel. I fråga om brödsäd har i stort sett självförsörjning

förelegat, medan oljeväxtodlingen under .senare år givit ett exportöverskott

av rapsfrö och rapsolja. Av exportvarorna har det beträffande smör icke

varit möjligt att vid export uppnå priser, som fullt täckt de inhemska priserna

sedan subventionerna frånräknats. På denna export ha sålunda vissa

förluster uppkommit. För ägg ha priserna vid export till synes varit gynnsammare,

i det att desamma i allmänhet motsvarat den inhemska prisnivån

och därutöver tidvis möjliggjort uttagandet av en viss utjämningsavgift.

Totalt ha dessa avgifter emellertid stannat vid ett tämligen obetydligt

belopp, som icke tillnärmelsevis motsvarar de förluster, som det

allmänna måst vidkännas därigenom att Svenska spannmål,saktiebolaget

försålt importerade fodermedel till priser, som väsentligt understigit de

faktiska kostnaderna. Vid ett beaktande av denna subventionering av fodermedlen

framstår äggexporten såsom betydligt mindre lönande än vad de

uppnådda exportpriserna i och för sig ange. Härtill kommer att prisläget

på grund av den växande konkurrensen på den viktigaste exportmarknaden,

Västtyskland, synes vara något osäkert. Framtidsutsikterna för denna

export synas därför vara skäligen ovissa.

Å andra sidan ha, såsom framgår av jordbruksnämndens redogörelse,

rapsfrö och rapsolja under senare tid kunnat exporteras till mycket fördelaktiga

priser. Vidare ha priserna på såväl brödsäd som fodersäd och

andra fodermedel stigit starkt på de internationella marknaderna. Sålunda

betingar vete vid import inom ramen för det internationella veteavtalet

ett pris av omkring 47 kronor för deciton. Detta betyder, att brödsäd även

efter en prishöjning av ungefär den storleksordning, som nu ägt rum för

de animaliska produkterna, skulle med fördel kunnat exporteras, om produktionen

medgivit export.

Dessa förhållanden synas mig böra påkalla den största uppmärksamhet.

Mot en ökning av jordbruksproduktionen, så att ett exportöverskott uppkommer

inom någon eller några grenar av densamma, kan givetvis icke vara

något att invända, om denna export kan ske till lönande priser och om vidare

icke andra grenar av jordbruksproduktionen därigenom hållas tillbaka, så att

import till ofördelaktiga priser framtvingas. I ett dylikt fall skulle nämligen

produktionsökningen och exporten vara ett uttryck för el t effektivt utnyttjande

av jordbrukets produktionskapacitet och dessutom lämna ett i och

för sig välkommet bidrag till utjämnandet av landets handels- och betalningsbalans.

Att exportera vissa jordbruksprodukter till priser, som icke

täcka produktionskostnaderna sådana dessa komma till uttryck i den in3

lHhang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 76.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Mcijrts proposition nr 76.

hemska prissättningen, samtidigt som man nödgas med stöd av statsmedel

importera andra jordbruksprodukter synes mig däremot innebära en ur

allmänna synpunkter icke önskvärd snedvridning av jordbrukets produktionsinriktning.

En dylik utveckling aktualiserar betydelsefulla spörsmål beträffande den

inbördes avvägningen av priserna på olika slag av jordbruksprodukter.

Bland annat uppkommer frågan, huruvida det under sådana förhållanden

blir möjligt att i samma utsträckning som tidigare hålla nere priserna på

fodermedel genom subventioner via Svenska spannmålsaktiebolaget. Att

helt avveckla dessa subventioner, såsom besparingsutredningen föreslagit,

torde dock vid nuvarande prisläge på de internationella marknaderna icke

vara möjligt med hänsyn till de långt gående verkningar en dylik åtgärd

skulle få för prissättningen på brödspannmål. Enligt min uppfattning torde

emellertid dessa subventioner böra i möjligaste mån begränsas. Detta spörmål

synes böra uppmärksammas vid de kommande förhandlingarna i samband

med behandlingen av frågan om prissättningen för regleringsåret

1950/51.

De pris justeringar på jordbrukets produkter, som ägt rum genom den

nu träffade uppgörelsen, ha praktiskt taget helt avsett de animaliska produkterna

och bland dessa främst mjölk och mejeriprodukter. Mot den förskjutning

av prisrelationerna inom jordbruket, som härigenom ägt rum,

kan givetvis, mot bakgrunden av de av mig nyss berörda förhållandena,

invändas att mjölkproduktionen härigenom ytterligare stimuleras i förhållande

till andra jordbruksprodukter. Hänsyn måste emellertid tagas till det

förhållandet, att mjölkproduktionen är den viktigaste inkomstkällan för

mindre och ekonomiskt svagare brukningsdelar. Eftersom en så stor del av

spannmålsskörden redan har försålts har dessutom en annan fördelning av

prisjusteringarna i detta sammanhang knappast varit möjlig. Vidare har,

såsom förutsatts i uppgörelsen, beslut fattats om höjning av priserna på

brödsäd av 1951 års skörd. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att

höjningen av producentpriserna är avsedd att kompensera en kalkylmässig

höjning av arbetskostnaderna. Det föreligger under sådana förhållanden

särskilda skäl för att avväga prishöjningarna i möjligaste mån jämnt inom

jordbruket. Detta önskemål synes mig ha tillgodosetts genom den nu träffade

uppgörelsen jämte den i anslutning därtill verkställda justeringen av

brödsädspriserna.

Beträffande vad i uppgörelsen sagts om att 4-procentregeln åter skall tilllämpas

från och med regleringsåret 1951/52 uttalade jag vid föredragningen

av prisfrågan inför Kungl. Maj :t den 22 december 1950, att detta torde förutsätta,

att definitiv uppgörelse om priserna för sagda regleringsår träffas på

våren 1951. Jag vill i detta sammanhang understryka det samband, som

alltsedan år 1943 förelegat mellan vårprissättningen och 4-procentregeln.

Därest beslut om priserna icke kan fattas på våren för hela det kommande

produktionsåret synes det ligga närmast till hands, att den slutliga prissättningen

på hösten får bli föremål för nya förhandlingar på grundval av

då föreliggande förhållanden.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

35

Vad jordbruksnämnden anfört angående den närmare utformningen av

regleringsåtgärderna i fråga om mjölk och mejeriprodukter samt fettvaror

och oljor föranleder ingen erinran från min sida. Jag delar nämndens uppfattning

att mjölkstandardiseringen icke nu bör slopas med hänsyn till de

återverkningar en dylik åtgärd skulle erhålla ifråga om priset på konsumtionsmjölk.

Den begränsning av de statliga pristilläggen på mjölk, som

nämnden förordat, har förutsatts i prisöverenskommelsen och innefattas

sålunda i ett godkännande av denna. Den av nämnden förordade höjningen

av clearingpriserna på fettråvaror har med hänsyn till prisutvecklingen på

detta område varit ofrånkomlig. En fortsatt prisstegring på dessa varor har

för övrigt redan framtvingat en ytterligare höjning av clearingpriserna, som

i sin tur medfört att accisen å margarin ånyo måst slopas.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under tiden intill den 1 september 1951 av

produktions- och avsättningsförhållandena på jordbrukets

område i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer

jag angivit i det föregående.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

37

Bilaga t.

PM

rörande jordbrukets inkomster och kostnader under

produktionsåret 1950/51.

Till grund för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets

produkter under produktionsåret 1950/51 utarbetades på våren 1950 en

förkalkyl över den vid normala väderleksförhållanden samt under angivna

förutsättningar beträffande priser, löner och räntor förväntade utvecklingen

av jordbrukets inkomster och kostnader under nämnda produktionsår

(Kungl. Maj :ts prop. 245/1950, bilaga 4). Med utgång från bl. a. en preliminär

uppskattning av 1950 års skörd, framlägges nu en reviderad inkomstoch

kostnadskalkyl för 1950/51.1 Rörande uppläggningen och innebörden av

denna kalkyl få de sakkunniga anföra följande.

I metodiskt hänseende ansluta sig de här framlagda beräkningarna i huvudsak

till motsvarande undersökningar i den våren 1950 upprättade normkalkylen.

Desamma avse sålunda att belysa de procentuella förändringarna

i jordbrukets inkomster respektive kostnader i jämförelse med produktionsåret

1938/39, som kunna förväntas inträffa under år 1950/51. Beräkningarna

äro på samma sätt som i normkalkylen begränsade till att avse enbart

den egentliga jordbruksdriften. Liksom beträffande tidigare jordbrukskalkyler

gäller vidare, att de absoluta talen för inkomster och kostnader icke

äro direkt jämförbara med varandra, varför en jämförelse måste grundas

på de indextal, som framräknats med året 1938/39 såsom basår.

Beräkningen av jordbrukets inkomster år 1950/51 grundar sig i vad avser

den vegetabiliska produktionen i främsta rummet på de preliminära

resultaten av den representativa arealinventeringen den 1 juni 1950 samt de

beräkningar rörande skördeutfallet år 1950, som jordbruksnämndens statistikbyrå

företagit på grundval av statistiska centralbyråns sammanställning

av årsväxt- och skörderapporterna per den 31 augusti 1950. Den animaliska

produktionen har uppskattats med ledning av de preliminära resultaten

från den representativa husdjursräkningen den 1 juni 1950 samt en

beräkning av fodertillgångarna, varjämte beträffande fläskproduktionen

även statistiken över antalet betäckta suggor kommit till användning. Härjämte

ha resultaten från en särskild representativ undersökning i samband

med husdjursräkningen 1950 använts för beräkningen av mjölkproduktionen.

Vid beräkningarna ha de sakkunniga i övrigt bl. a. haft att utgå från

Kungl. Maj :ts av riksdagen sedermera godkända beslut av den 21 april 1950

angående prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret

1950/51.

I samband med revideringen av förkalkylen för år 1950/51 har även en

översyn av inkomst- och kostnadskalkylen för år 1949/50 företagits. Härvid

ha i allmänhet statistiska uppgifter förelegat för tiden t. o. m. juni—juli

månader, under det att uppskattningar måst företagas för återstående del

av produktionsåret.

1 Föreliggande inkomst- och kostnadskalkyl justerades av kalkylsakkunniga den 5 oktober 19501.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

Jordbrukets inkomster.

1950 års skörd.

Sedan resultatet av arealinventeringen den 1 juni 1950 föreligger klart är

det möjligt att jämföra de arealer för olika grödor, varmed räknades i vårkalkylen,

med de faktiskt använda arealerna. En dylik jämförelse göres i

tabell 1.

Den för brödsädsodling använda arealen uppgår till 465 500 ha eller 32 500

ha mera än vad man räknade med i vårkalkylen, ökningen faller helt på

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år.

År 1950

1936/40

1946

1947

1948

1949

Prognos

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

våren

1950

‘/e 1950

hektar

hektar

Höstvete...................

231 297

212 323

140 862

172 792

167 736

170 000

178 400

Vårvele....................

75 644

90 477

151 633

142 859

139 464

135 000

160 400

Höstråg....................

181193

152 595

110 394

155 561

130 956

124 000

| 126 700

Vårråg....................

8 020

4143

4 771

4 279

3 912

4 000

Summa brödsäd

496154

459538

407660

475 491

442 068

433000

465500

Korn......................

102 344

89 556

100033

87 806

86 084

90C00

94 000

Havre.....................

656 769

531 215

529 156

489 648

501 794

505 000

502 700

Blandsäd..................

259 793

277 040

287 610

281 600

309 377

310 000

319100

Summa fodersäd

1018906

897811

916 799

859 054

S97255

905000

915800

Matärter...................

J- 19 727

17 232

15 650

14 638

14 279

14 000

12 100

Foderärter.................

5 527

5 886

6 562

8 521

8000

| 11000

Vicker.....................

4 777

4 282

4 544

3 521

5 280

6 000

Summa trinisäd

24 504

27041

26080

24 721

28080

28000

23100

Summa säd

1 539 564

1 384 390

1 350 539

1 359 266

1 367 403

1 866 000

1404 400

Potatis....................

132 847

143 297

142 292

147 875

134 566

135000

130 100

Sockerbetor................

52 514

54 787

48 240

47 551

49 287

50 000

54 500

Foderrotfrukter............

69 684

65 372

60 933

60 807

53 959

50 000

50100

Summa potatis och rotfrukter

255 045

263 456

251 465

256 233

237 812

235 000

234 700

Säd till grönfoder..........

98 752

121 377

122 498

134126

118 654

100 000

104 100

Vall till hö och ensilage ....

1 379 444

1 347 826

1 352 230

1318 524

1 297 499

1 295 000

1275 000

Vall till fröskörd...........

Vall till grönfoder och avbet-

1

| 39 200

42 053

37466

40 044

40 000

37 100

ning ....................

t 231191

j

Permanent betesvall........

1

1 306 342

330 180

333 166

316 560

315 000

/ 141 400

\ 164 500

Summa foderväxter

1 709 387

1 814 745

1 846 961

1 823 282

1 772 757

1 750 000

1 722 100

Oljeväxter.................

|

29 698

44 209

78 731

141 836

170 000

168 800

Spånadsväxter.............

| 10 311

6 076

5 612

5 743

6 499

6 000

6 800

Köksväxter................

7 954

7 562

8 727

10 090

10 000

9 800

Andra växtslag............

7 979

7 853

10 686

103 887

12 946

171 371

12 000

198 000

9 300

194 700

Summa specialodlingar

10 311

61 707

65 236

Summa skördad areal

3 514807

3 51428S

3 514 201

3 542 608

3549 343

3 549000

B 555 900

Truda och obrukad åkerjord

223 040

205 433

208 005

181 830

177 406

175 000

170 800

Summa åkerjord

3 737 347

3 719 731

3 722 206

3 724498

3 726 748

3 724 060

3 726 700

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

vete och sammanhänger med att utvintringen av höstvete blivit mindre än

normalt samt att vårvetearealen blivit av rekordartad omfattning. I förhållande

till år 1949 företer brödsädsarealen i år en ökning med 23 400 ha.

ökningen, som endast berört vete, är störst för vårvete. Även i fråga om

fodersäden föreligger en ökning i förhållande till bade ar 1949 och normkalkylen

för 1950, i det att den inventerade arealen utgör 915 800 ha mot

897 300 ha förra året och 905 000 ha i normkalkylen. Odlingen av ärter och

vicker har gått tillbaka. Den sammanlagda arealen säd är i år större än under

något år sedan 1944 men understiger arealen 1936/40 med 135 200 ha.

Oljeväxtodlingen har i år nått en ny rekordareal eller 168 800 ha mot under

förra året 141 800 ha. Odlingen av sockerbetor har i år ökat och är i nivå

med odlingen under 1944—1946, då den hittills största odlingen förekom.

Ökningen av spannmåls-, oljeväxt- och sockerbetsarealerna har skett på

bekostnad av arealerna för potatis, foderrotfrukter och foderväxter, vilka

visat fortsatt minskning. Även arealen träda och obrukad åker har nedgått

ytterligare. Den sammanlagda skördade arealen är i år 6 900 ha större

än 1949 och 41 600 ha större än 1936/40.

Härmed äro de viktigaste arealförskjutningarna berörda. I övrigt hanvisas

till tabellen.

På grundval av arealuppgifterna och de förut omnämnda årsväxt- och

skörderapporterna per den 31 augusti 1950 har jordbruksnämndens statistikbyrå

verkställt en kvantitativ beräkning av 1950 års skörd. I likhet

med föregående år har denna även i år utförts enligt två metoder, kallade

metod I och III. Vid beräkningarna enligt metod I ha för varje växtslag de

definitiva hektarskördarna under närmast föregående 10-årsperiod, d. v. s.

åren 1940—49, satts i relation till respektive års skördeomdöme för september

(oktober) månad. Ur de erhållna kvoterna ha enkla medelvärden framräknats.

Dessa koefficienter uttrycka sålunda den genomsnittliga skörden

per enhet i skördeomdömet för ifrågavarande period och växtslag. Den för

år 1950 beräknade skörden har erhållits genom att multiplicera nämnda

medeltal med skördeomdömet för den 31 augusti 1950. Denna metod överensstämmer

helt med den, som föregående år använts vid beräkningarna,

även då under benämningen metod I. Metod III grundar sig på de i årsväxtoch

skörderapporterna per den 31 augusti uppgivna hektarskördarna, och

resultatet motsvarar de av statistiska centralbyrån beräknade skördekvan
titeterna.

.

Resultaten av beräkningarna ha sammanfattats i tabellerna 2 a och 2 b, i

vilka till jämförelse medtagits även de av statistiska centralbyrån beräknade

definitiva skördeuppgifterna för dels åren 1946—1949, dels perioderna

1931/40 och 1941/45. . i ttt

Som framgår av tabell 2 a ha beräkningarna enligt metod III, vilka vid

detta tillfälle endast kunnat utföras för brödsäd och hö, givit större kvantiteter

än metod I. En liknande differens mellan de båda metoderna har också

konstaterats under åren 1948 och 1949, vid uppskattningstillfällcn senare

på året även för andra växtslag än brödsäd och hö. Skillnaden i resultat

mellan de båda metoderna torde huvudsakligen vara att hänföra till brister

i den vid metod I använda metodiken. Kvantiteterna enligt metod I beräknas

nämligen under förutsättning att de normerade skördarna (de faktiska

skördarna multiplicerade med kvoten mellan skördeomdöme och skördesiffran

3,o) under 10-årspcrioden 1940—49 motsvaras av de för innevarande

är förväntade konditionstalen för medelskörd (3,o). Så torde emellertid icke

vara fallet med hänsyn till att skördarna under ett flertal år av perioden

1940—49 otvivelaktigt påverkades av hl. a. bristande tillgång på förnödenheter,

främst handclsgödselmedel. Detta medtördc att anspråken på en mc
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Mcij:ts proposition nr 76.

Tabell 2 a. Skörd per hektar, kg.

1931/40

1941/45

1946

1947

1948

1949

1950

Metod I

Metod III

Höstvete..............

2 350

1920

2 470

1250

2 480

2 540

2 250

2 440

Vårvete...............

1820

1470

1 740

1470

1920

1950

1 700

1880

Höstråg...............

1880

1700

1860

1250

2 040

2 080

[• 1790

1 1950

V årråg................

1340

1060

1 190

940

1140

1 210

\ 1210

Korn.................

2 020

1 850

2 040

1760

2 200

2 070

1 2 080

Havre................

1800

1.390

1470

1280

1 620

1 670

1 540

_

Blandsäd.............

2130

1700

1860

1500

2 030

2 090

1870

_

Ärter.................

1510

1280

1400

1170

1650

1 420

121 460

_

Vicker................

1570

12tO

1400

1 130

1550

1 440

31 520

_

Potatis...............

14 300

12 900

13 550

12 360

15 390

12 780

113 8 70

_

Sockerbetor...........

35 300

34 000

32 420

30 950

33 010

35 910

36 570

_

Foderrotfrukter.......

37 700

32 800

32 550

27 820

34 210

35 160

35170

_

Hö från odlad jord....

3 480

3 040

4 000

2 490

3 260

3 670

3 400

3 520

Hö från naturlig äng..

1210

1160

1380

1180

1200

1290

1290

1380

Tabell 2 b. Totalskurd, milj. kg.

1931/40

1941/45

1946

1947

1948

1949

1950

Metod I

Metod III

Höstvete..............

531-1

342-3

523-7

176-2

428-0

426-6

400-8

435''5

Vårvete..............

128-8

149-4

157-2

222-8

274-4

271-8

273-8

302-1

Summa vete

659-9

491-7

680-9

399-0

702-4

698-4

674-6

737-6

Höstråg...............

374-3

345-5

284-2

138-1

317-1

272-C

Vårråg...............

10-2

7-5

4-9

4-5

4-9

4-7

Summa råg

384-s

353o

289-1

142-e

3220

276-7

226-9

244''0

Summa brödsäd

1014-4

8447

970o

541-6

1024 4

9751

901-5

981-6

Korn.................

213-2

190-9

182-8

176-0

192-9

177-9

1195-4

_

Havre................

1183-3

807-4

782-8

678-2

792-5

810-2

776-7

—

Blandsäd.............

535-9

475-4

515-0

432-1

572-4

648-0

5964

—

Summa fodersäd

1932-4

1 473 7

1480-6

1286-3

1557 8

1666 1

11568-5

—

Ärter.................

30-3

37-0

31-9

25-1

35-0

32-4

12 17-6

_

Vicker................

7-0

7-2

6-0

5-1

5-5

7-6

8 16-8

_

Potatis...............

1 897-7

1 835-2

1 941-0

1 758-3

2 276-5

1 719-7

11810-2

_

Sockerbetor...........

1 746-6

1 812-6

1 776-4

1 493-1

1 808-2

1 770-1

1 988-8

_

Foderrotfrukter........

2 825"8

2177-4

2 127-7

1 695-3

2 080-2

1 897-4

1749-9

_

Hö från odlad jord....

4 790-2

4 047-5

5 386-4

3 362-3

4 298-0

4 758-5

4 329-5

4 483-1

Hö från naturlig äng ..

4790

362-8

328-7

281-8

285-7

309-2

307-6

3311

delskörd sänktes. Enär tillgången på förnödenheter för växtodlingen numera

är relativt tillfredsställande och sviterna av den bristande tillgången under

förra delen av 1940-talet torde ha övervunnits, ha anspråken på en medelskörd

åter höjts. Metod I medför sålunda för vissa växtslag en systematisk

underskattning av skörderesultatet. Härtill kommer att metoden ej heller

tager full hänsyn till den sekulära skördeökningen, vilken att döma av de 1

1 Se närmare i texten beträffande korn, ärter och potatis.

2 År 1950 endast kokärter, tidigare både kok- och foderärter.

3 År 1950 vicker och foderärter, tidigare endast vicker.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

senaste årens faktiska skördar åter börjat göra sig gällande åtminstone

för vissa växtslag. Enär beräkningarna grunda sig på medeltal för närmast

föregående 10-årsperiod, blir eftersläpningen i sistnämnda hänseende ca 5 år.

Särskilda undersökningar ha vid detta kalkyltillfälle verkställts för att

göra det möjligt att beakta nu berörda brister i metod I i fråga om de växtslag,

för vilka uppgifter enligt metod III icke föreligga. (I överensstämmelse

med tidigare förfaringssätt har nämligen, där så kunnat ske, skördeuppskattningen

enligt metod III begagnats, eftersom den grundar sig på direkt

uppgivna hektarskördar.) På grundval av undersökningsmaterialet ha de

sakkunniga funnit erforderligt att vid detta kalkyltillfälle höja de enligt

metod I beräknade hektarskördarna för korn, ärter och potatis med respektive

4, 5 och 3 procent. Hektarskördarna för havre, blandsäd och foderrotfrukter

ha de sakkunniga icke funnit anledning att korrigera.

Beträffande sockerbetor har som vanligt en av Svenska sockerfabriksaktiebolaget

i mitten av september företagen beräkning kommit till användning.

Enligt denna kan skörden av sockerbetor beräknas till 36 800 kg per hektar

och totalskörden till 2 005 milj. kg.

De på ovan angivet sätt beräknade hektarskördarna jämföras i följande

tablå med de våren 1950 antagna normskördarna för 1950/51 samt de definitiva

skördarna år 1949.

Definitiv

Antagen

Skördeuppskattning

Växtslag

skörd år

normskörd

per den

3l/8 1950

1949,

kg/ha

våren 1950,

kg/ha

kg/ha

i % av norm- skörden

Höstvete..................

..... 2 540

2 450

2 440

100

Vårvete...................

..... 1 950

1 950

1 880

96

Höstråg..................

..... 2 080

2 000

1 950

98

Vårråg...................

..... 1 210

1 350

1 210

90

Korn.....................

..... 2 070

2 150

2 160

100

Havre....................

..... 1 670

1 750

1 540

88

Blandsäd .................

..... 2 090

2 050

1 870

91

Ärter.....................

..... 1420

1 650

1 530

93

Potatis...................

..... 12 780

14 500

14 290

99

Sockerbetor...............

..... 35 910

35 000

36 800

105

Foderrotfrukter............

..... 35 160

34 000

35 170

103

Hö från odlad jord........

..... 3 670

3 600

3 520

98

De nu beräknade hektarskördarna äro i fråga om samtliga växtslag utom

korn, sockex-betor och foderrotfrukter lägre än de antagna normskördarna.

För brödsäd, potatis och hö är nedgången relativt liten, medan den för

havre, blandsäd och ärter är större. Jämfört med de definitiva hektarskördarna

för år 1949 föreligger minskning för brödsäd, havre, blandsäd samt

hö och ökning för övriga växtslag.

Fodertillgångarna år 1950/51.

På grundval av de ovan gjorda beräkningarna av 1950 års skörd samt

vissa andra uppgifter ha sammanställningar utarbetats över fodertillgångarna.

Den beräknade totala produktionen av olika grödor har därvid reducerats

för lagringsförluster, varefter återstående kvantiteter fördelats på direktkonsumtion,

industriell förbrukning, utsäde ocli foder. De för utfodring

tillgängliga kvantiteterna ha uttryckts i foderenheter, varjämte kvantiteten

smältbar äggvita och torrsubstans beräknats. Med ledning av de längre fram

i promemorian återgivna beräkningarna av kreatursantalet ha vidare de

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ls proposition nr 76.

disponibla fodermedelstillgångarna fördelats på olika grenar av den animaliska

produktionen.

Beträffande det i dessa bilagor anförda statistiska materialet må följande

framhållas. För vete och råg har med hänsyn till att leveranstvånget och

utfodringsförbudet för brödsäd numera är hävt, räknats med 10 respektive

12 procent utfodring (inkl. avrens) under 1950/51 mot tidigare 8 respektive

10 procent avrens till utfodring. Av kornskörden ha 70 milj. kg beräknats

åtgå för direkt konsumtion och industriell förbrukning. Av inhemsk havre

beräknas åtgå 28 milj. kg för framställning av gryn.

I fråga om halm har räknats med samma procentuella förändring i skörden

per hektar som den för år 1950 preliminärt uppskattade kärnskörden

utvisar i förhållande till genomsnittsskörden åren 1931—40. Utfodringen av

halm har liksom tidigare antagits uppgå till 60, 85 och 90 procent av halmskörden

av respektive höstsäd, vår stråsäd och balj växter. Beräkningen medför

sannolikt numera en överskattning av tillgången på halm för foder. De

sakkunniga ha för avsikt att till ett kommande kalkyltillfälle göra en närmare

undersökning härom. Av potatis har räknats med en förbrukning

inklusive export av 830 milj. kg matpotatis och 233 milj. kg fabrikspotatis.

Kvantiteterna sockerbetsblast och blast av foderrotfrukter ha beräknats motsvara

50 respektive 20 procent av de redovisade rotskördarna.

Beträffande de inhemska fodertillgångarnas komplettering med importerade

fodermedel har räknats med att mindre kvantiteter oljekraftfoder och

importkli skola ställas till förfogande under det kommande produktionsåret

i jämförelse med den förbrukning som preliminärt beräknas för år 1949/50.

Av oljekraftfoder har sålunda för år 1950/51 räknats med en kvantitet av

207 milj. kg mot 214 milj. kg under år 1949/50. För importkli beräknas en

förbrukning av 75 milj. kg mot 106 milj. kg förra året. I fråga om importerad

fodersäd (inkl. majs) upptages en i foderenheter lika stor kvantitet som

förbrukades under år 1949/50.

I följande tablå ha sammanställts huvudresultaten av de verkställda beräkningarna

rörande tillgången på vegetabiliskt foder i foderenheter räknat

under stallfodringsperioderna åren 1949/50 och 1950/51.

1949/50

milj. le

Inhemsk foderskörd och produkter därav .... 4 852

Importfoder m. m......................... 446

Summa 5 298

Därav: Kraftfoder...................... 1817

Stråfoder....................... 3 019

Saftfoder....................... 462

Som framgår av tablån kan tillgången på vegetabiliskt foder under stallfodringsperioden

1950/51 preliminärt beräknas bli omkring 3 procent lägre

än under år 1949/50. Nedgången sammanhänger främst med en minskning

av de inhemska tillgångarna på fodersäd och hö. I fråga om fodertillgångarnas

sammansättning lägger man i övrigt märke till en ökning av saftfodertillgången,

beroende på ökad tillgång på sockerbetsavfall. Till följd av

nämnda förskjutningar beräknas fodertillgångarnas halt av smältbar äggvita

under år 1950/51 bli något lägre än under år 1948/49. lvoncentrationsgraden

beräknas bli i stort sett oförändrad.

I jämförelse med normkalkylen våren 1950 utvisa de preliminära uppgifterna

för 1950/51 också en något lägre fodertillgång. Tillgången på kraft
-

1950/51

milj. fe

(prel.)

Förändring

i % från

1949/50

4 714

— 2,8

422

— 5,4

5 136

— 3,1

1 738

— 4,3

2 895

— 4,1

503

+ 8,9

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

och stråfoder beräknas sålunda bli knappare än normalt, medan tillgången

på saftfoder beräknas öka.

Beträffande beräkningarna för år 1950/51 må anmärkas, att de sakkunniga

ha gjort försök att justera för den underskattning av foderskörden,

som beror på beräkningsmetodiken (jfr ovan om skördeuppskattningsmetoderna).

Huruvida en underskattning av foderskörden ändock föreligger,

undandrar sig för närvarande de sakkunnigas bedömning. Det har emellertid

bl. a. befunnits anmärkningsvärt, att skörden av hö i år skulle vara

mindre än i fjol, enär priserna på hö i år äro väsentligt lägre, samtidigt som

priserna på övriga fodermedel höjts.

I fråga om beräkningarna rörande foderförbrukningen, som nu liksom vid

tidigare beräkningstillfällen i viss utsträckning beaktats vid bedömningen av

animalieproduktionens utveckling, må följande erinras.

Beräkningarna rörande förbrukningen av foder under stallfodringsperioden

för varje särskilt djurslag ha baserats på vissa utfodringsnormer samt

uppskattningar rörande stallfodringsperiodens längd. Samma utfodringsnormer

ha använts som i tidigare kalkyler. Uppdelningen av foderåret på stallfodrings-

och betesperiod bygger delvis på direkta undersökningar och delvis

på erfarenhetsmässiga uppskattningar. I fråga om de för normala år

tillämpade utfodringsnormerna samt stallfodringsperiodens längd kan nämnas,

att desamma nära överensstämma med tal, som använts vid beräkningar

inom 1942 års jordbrukskommitté rörande foderförbrukningen under 1930- talet.

Vegetabilier.

Brödsäd.

År 19i9/50. Jordbrukarnas försäljning av brödsäd (exkl. försäljningen

till utsädeshandeln) av 1949 års skörd har t. o. m. juni 1950 uppgått till

346 milj. kg höstvete, 201 milj. kg vårvete och 202 milj. kg råg. Då enligt

gällande bestämmelser slutleverans av brödsäd skall ha skett senast den 1

maj, torde ovan angivna siffror i stort sett representera saluöverskottet av

1949 års skörd. Vissa mindre leveranser äga regelmässigt rum även under

juli och augusti, av vilken anledning siffrorna för höstvete och råg höjts till

347 och 203 milj. kg.

Även beträffande löneförmalningen1 föreligga uppgifter t. o. m. juni månad.

Enligt desamma har löneförmalningen uppgått till 52,4 milj. kg vete

och 24,i milj. kg råg. Under förutsättning av samma säsongmässiga fördelning

som under år 1948/49 kan löneförmalningen för hela produktionsåret

1949/50 uppskattas till 61 milj. kg vete och 28 milj. kg råg. Löneförmalningen

av vete antages fördela sig på höst- och vårvete i samma proportioner

som saluöverskottet. Sammanställas uppgifterna om saluöverskott och

löneförmalning, erhållas följande kvantiteter försåld och för eget behov förmald

brödsäd år 1949/50.

Saluöverskott,

Lönetörmalning,

Summa,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Höstvete ..

......................... 347

39

386

Vårvete ...

......................... 201

22

223

Råg......

......................... 203

28

231

Summa brödsäd 751

89

840

Det kan

i detta sammanhang nämnas, att de

sålunda redovisade

kvanti-

teterna brödsäd överstiga de kvantiteter, som enligt statistiska centralbyråns

1 Egentligen förmalningen vilt andra kvarnar iin större handelskvarnar.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

definitiva beräkningar rörande 1949 års skörd skulle ha kunnat förväntas.

Reduceras de av .statistiska centralbyrån beräknade skördekvantiteterna för

lagringsförluster, avrens och utsäde enligt de normer, som hittills tillämpats

i jordbrukskalkylen, erhållas resultat, som i följande tablå jämföras med

de redovisade kvantiteterna brödsäd till försäljning och löneförmalning av

1949 års skörd.

Vete

Råg

Redovisade

Beräknat

leveranser

saluöver-

och löne-

skott + löne-

Dilferens

förmalning

förmalning

milj. kg

milj. kg-

milj. kg

552

57

217

14

Summa brödsäd 840

769

71

Det kan i detta sammanhang erinras om att leveranserna av brödsäd även

under åren 1941/42—1943/44, 1947/48 och 1948/49 överstego de på grundval

av skördestatistiken beräknade kvantiteterna. Vissa underskott förelågo

emellertid under åren 1944/45—1946/47. Dessa förhållanden belysas närmare

av följande sammanställning.

1941/

1942/

1943/

1944/ 1945/ 1946/

1947/

1948/ 1949/

Höst- och vårvete

42

43

44 45 46 47

Miljoner kilogra

48

m

49 50

a. Redovisad kvantitet.

b. Enligt skördestatis-

266

384

436

423 430 520

308

597 609

tiken..............

234

368

413

426 464 539

283

562 552

c. a i procent av b....

Råg

113,8

104,5

105,5

99,3 92,7 96,5

108,8

106,2 110,3

a. Redovisad kvantitet.

b. Enligt skördestatis-

193

364

317

262 173 189

in

254 231

tiken..............

194

348

314

278 210 228

92

256 217

c. a i procent av b....

99,6

104,5

100,8

94,2 82,3 82,9

120,7

99,2 106,5

Genomsnittspriserna på brödsäd under år 1949/50 ha beräknats med användning

av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter ununder

månaderna september, december, mars och juni (nämligen de månader,

för vilka prisuppgifter inhämtas) samt jordbrukarnas faktiska försäljningar

under augusti—september, oktober—december, januari—mars

och april—augusti enligt Svenska spannmålsaktiebolagets leveransstatistik.

Efter avdrag från kvarnpriserna för handelsmarginal och frakter om sammanlagt

l,i5 kr/dt samt efter justering för kvalitet (jfr Kungl. Maj :ts prop.

212/1949 s. 103—104), ha producentpriserna för höstvete, vårvete och råg

beräknats till respektive 29,36, 35,05 och 29,57 kr/dt.

År 1950/51. De till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteterna

brödsäd av 1950 års skörd ha beräknats på grundval av den tidigare anförda

skördeuppskattningen. Skörden har därvid reducerats för lagringsförluster

(2 procent), avrens och utfodring samt utsäde. Med hänsyn till att bestämmelserna

om leveranstvång och utfodringsförbud för brödsäd numera

ha upphävts, ha de sakkunniga antagit, att brödsäd i något större utsträckning

än tidigare kommer att användas för utfodring. I anledning härav ha

procenttalen för avrens (utfodring) höjts från tidigare 8 för vete och 10 för

råg till respektive 10 och 12. Vid beräkningen av utsädet har för höstvete

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

och höstråg räknats med de hösten 1949 besådda arealerna och för vårvete

och vårråg med de våren 1950 besådda arealerna samt med en utsädeskvantitet

per hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för

råg.

Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteten

brödsäd redovisas i följande sammanställning.

Skörd .........................

Avgår:

Lagringsförlust...............

Utfodring ...................

Utsäde......................

Kvarstår till försäljning och löneförmalning

...................

Höstvete,

Vårvete,

Summa

vete,

Håg,

Summa

brödsäd,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

435,5

302,1

737,6

244,0

981,6

8,7

6,0

14,7

4,9

19,6

43,6

30,2

73,8

29,3

103,1

40,6

36,1

76,7

26,6

103,3

342,6

229,8

572,4

183,2

755,6

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande

sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning

under år 1938/39 samt åren 1946/47—1950/51.

Skörd av brödsäd, milj. kg.

1938

1946

1947

1948

1949

>1950

Höstvete ...

.................. 668

524

176

428

426

436

Vårvete ....

.................. 137

157

223

274

272

302

Håg.......

.................. 374

289

143

322

277

244

Summa brödsäd 1 179

970

542

1 024

975

982

Saluöverskott och löneförmalning, milj.

kg.

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

>1949/50

>1950/51

Vete......

................... 664

520

308

597

609

573

Råg.......

................... 247

189

in

254

231

183

Summa brödsäd 911

709

419

851

840

756

Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet (månadsmedeltal av de

fastställda garantipriserna vägda med fördelningen av brödsädleveranserna

på olika månader 1949/50) utgöra år 1950/51 för höstvete 30,40 kr/dt, för

vårvete 33,55 kr/dt och för råg 29,40 kr/dt. Dessa priser skola justeras för

»normal» kvalitetsawikelse. Enligt den före år 1949/50 tillämpade kvalitetsregleringen

medförde denna justering ett tillägg till priserna på höstvete

och vårvete av normalkvalitet av 10 respektive 60 öre/dt och ett avdrag från

priset på råg med 25 öre/dt. Fr. o. m. 1949/50 ha kvalitetsbestämmelserna

skärpts, vilket oberoende av priserna för normalkvalitet innebär en sänkning

av priserna med 26, 125 och 48 öre/dt för respektive höstvetc, vårvete och

råg. Justeringen för »normal» kvalitetsawikelse medför sålunda numera för

höstvete ett avdrag av (26 — 10=) 16 öre/dt, för vårvete ett avdrag av

(125 — 60 =) 65 öre/dt och för råg ett avdrag av (48 + 25 =) 73 öre/dt.

Med utgång från priserna för normalkvalitet och anförda avdrag ha de priser,

vilka skola upptagas i inkomstkalkylen för år 1950/51, beräknats till avrundat

30,25 kr/dt för höstvete, 32,90 kr/dt för vårvete och 28,65 kr/dt för

råg.

1 Preliminärt.

■ Prognos.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Ersättning lör av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.

År 194-9/50. Den ökning av antalet prisorter för brödsäd, som ägt rum

i jämförelse med år 1938/39, har i tidigare kalkyler, på grundval av vissa

inom dåvarande spannmålssektionen inom livsmedelskommissionen utförda

beräkningar, antagits medföra en sänkning av fraktkostnaderna för saluöverskottet

av brödsäd med i genomsnitt 10 öre/dt. Med utgång från detta

värde och saluöverskottet ha de inbesparade fraktkostnaderna "för brödsäd

år 1949/50 beräknats till 0,8 milj. kr. Enär antalet prisorter åter minskats,

har för år 1950/51 icke upptagits något motsvarande belopp.

Korn.

År 1949/50. Vid grynkvarnarna beräknas åtgå 4 milj. kg. Bryggeriernas

och mälteriernas förbrukning beräknas till 30 milj. kg. Vid brännerierna beräknas

förbrukningen till 3 milj. kg. Exporten av svenskt korn har under

året uppgått till 3 milj. kg. Husbehovsförmalningen i Norrland har i enlighet

med tidigare uppskattning antagits uppgå till 25 milj. kg. I kalkylen upptages

sålunda en sammanlagd kvantitet korn av (4 + 30 + 3 + 3 + 25 =)

65 milj. kg. Genomsnittspriset på korn — ett ovägt medeltal av priserna på

foder- och maltkorn — har utgjort 25,56 kr/dt.

År 1950/51. Förbrukningen av korn vid grynkvarnar beräknas till 4 milj.

kg. I fråga om bryggerierna och mälterierna räknas med en förbrukning av

36 milj. kg och i fråga om brännerierna 4 milj. kg. Härtill kommer en beräknad

exportkvantitet av 1 milj. kg utsäde samt husbehovsförmalningen i

Norrland, vilken liksom tidigare antagits uppgå till 25 milj. kg. Den sammanlagda

kvantitet korn, som upptages i inkomstkalkylen, blir sålunda (4 + 36

+ 4 +1 + 25 =) 70 milj. kg. Priset på korn har med ledning av föreliggande

noteringar beräknats till 27 kr/dt.

Havre, hö och halm.

Åren 1949/50 och 1950/51. Försäljningen av havre, hö och halm har i

samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå och utrikeshandelsbyrå

samt arméförvaltningen beräknats på följande sätt.

Havre, milj. kg.

1938/39

1949/50

1950/51

Grynkvarnarna .

......... 40

32

28

Armén..........

......... 25

11

8

Åkerier.........

......... 15

10

7

Skogskörslor . . . ,

......... 50

50

50

Export .......

......... 2

1

1

Summa 132

104

94

Hö, milj. kg.

1938/39

1949/50

1950/51

Armén........

.......... 10

15

9

Åkerier.......

.......... 20

15

10

Skogskörslor . .

.......... 40

40

40

Export.......

.......... 18

1

1

Summa 88

71

60

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition

nr 76.

Halm, milj. kg.

1938/39

1949/50

1950/51

Armén........

.......... 10

10

7

Åkerier.......

.......... 10

7

5

Skogskörslor . .

.......... 20

20

20

Industriell förbrukning ... ■—

2

2

Export.......

.......... 2

0

0

Summa 42

39

34

Priset på havre (enkelt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre)

har under år 1949/50 uppgått till 22,os kr/dt. Priset på havre för år 1950/51

har med ledning av föreliggande noteringar beräknats till 23 kr/dt.

Noteringen på hö har under år 1949/50 uppgått till 12,ss kr/dt. Efter avdrag

för presshyra, tråd och extra frakter om sammanlagt ca 0,60 kr/dt kan

det pris, som bör upptagas i inkomstkalkylen, anges till 12 kr/dt för år

1949/50. Producentpriset på hö år 1950/51 har med ledning av föreliggande

noteringar beräknats till 10 kr/dt.

Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar for hostsadshalm

och efter avdrag för presshyra, tråd och extra frakter om sammanlagt

0,60 kr/dt beräknats till 2,40 kr/dt för år 1949/50. Sistnämnda pris upptages

även för år 1950/51.

Kokärter.

Åren 19Å9/50 och 1950/51. Skörden av ärter uppgick år 1949 till 32,4 milj.

kg. Med ledning av arealuppgifterna kan skörden av kokärter beräknas till

20,3 milj. kg. Skörden av kokärter år 1950 har beräknats till 18,5 milj. kg.

Med tillämpning av tidigare använda beräkningsmetoder ha de till försäljning

och hemmaförbrukning disponibla kvantiteterna kokärter åren 1949/50

och 1950/51 beräknats på följande sätt.

Skörd .....................

Avgår: lagringsförlust, 1 %

avrens, 7 %......

utsäde............

Kvarstår...................

1949/50

1950/51

20,3 milj.

kg

18,5 milj.

kg

0,2 »

»

0,2 »

»

1,4 »

»

1,3 »

»

2,9 »

»

2,9 »

»

15,8 milj.

kg

14,1 milj.

kg

Genomsnittspriset för kokärter år 1949/50 har på grundval av lantbruksförbundets

noteringar beräknats till 45,08 kr/dt. Priset för år 1950/51 har

med ledning av föreliggande noteringar beräknats till 48 kr/dt.

Matpotatis.

Åren 19Å9/50 och 1950/51. Liksom i vårkalkylen 1950 räknas för åren

1949/50 och 1950/51 med en inhemsk förbrukning av 825 milj. kg matpotatis.

Härtill kommer en export av 0,4 respektive uppskattat ca 5 milj. kg.

Den sammanlagda matpotatiskvantiteten upptages i inkomstkalkylen till t

avrundade tal 825 respektive 830 milj. kg.

Priset på matpotatis har för år 1949/50 beräknats till 17,44 kr/dt. Beräkningen

grundar sig på stockholmsnoteringen reducerad för mellanhandsmarginal

samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av

månadsnoteringarna till årsmedeltal ha liksom tidigare skett med ledning

av de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

året, som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd specialundersökning

(jfr Kungi. Maj:ts prop. 246/1943 s. 105).

För år 1950/51 synes genomsnittspriset under förutsättning av bl. a.

normala väderleksförhållanden under vintern och våren för närvarande kunna

beräknas till 14,so kr/dt.

Fabrikspotatis.

År 1949/50. Förbrukningen av fabrikspotatis har under år 1949/50 uppgått

till 198 milj. kg, varav 81 milj. kg för tillverkning av potatisstärkelse

och 117 milj. kg för brännvinstillverkning. Priset på fabrikspotatis beräknas

till i genomsnitt 36 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Då stärkelsehalten

preliminärt beräknas till 17,o procent, erhålles ett pris per deciton av

8,74 kronor. Tillverkningen av potatisstärkelse och potatisbrännvin beräknas

till respektive 14,8 milj. kg och 27,i milj. normalliter.

År 1950/51. Sedan beslaget på potatis numera hävts, får potatis fritt användas

för sådan brännvinstillverkning, som är tillåten enligt rusdryckslagstiftningen.

Enligt Kungl. Maj ris beslut våren 1950 skola de av 1934 års

riksdag godkända principerna i fråga om avsättningsgaranti för potatisbrännvin

tillämpas, dock med den modifikationen att jordbruksnämnden

äger befogenhet att begränsa användningen av potatis för sprittillverkning,

då så är påkallat ur försörjningssynpunkt (jordbruksnämndens begränsning

av tillverkningen av potatisbrännvin får dock endast i undantagsfall

leda till en lägre tillverkning än 24 milj. liter). De sakkunniga ha räknat

med en tillverkning av 25 milj. liter under år 1950/51. Förbrukningen av

potatis härför utgör ca 109 milj. kg.

Beträffande tillverkningen av potatisstärkelse gälla under 1950/51 från

närmast föregående år oförändrade bestämmelser. De sakkunniga ha räknat

med en tillverkning av 22,5 milj. kg, vilken kvantitet motsvarar det normala

inhemska årsbehovet av potatisstärkelse. Den härför erforderliga kvantiteten

potatis beräknas till 124 milj. kg. Den sammanlagda kvantiteten

fabrikspotatis under år 1950/51 blir sålunda 233 milj. kg.

Stärkelsehalten beräknas bli normal eller 17,5 procent. Priset beräknas till

i genomsnitt 35 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Härvid erhålles ett

pris per deciton fabrikspotatis av 8,75 kronor.

Sockerbetor.

År 1949/50. Skörden av sockerbetor år 1949 uppgick till 1 770 milj. kg

med en genomsnittlig sockerhalt av 17,69 procent. Den härur erhållna råsockermängden

uppgick till 290,9 milj. kg. Grundpriset för betor med en

sockerhalt av 16 procent uppgick till 5,30 kr/dt. För varje tiondels procent,

varmed sockerhalten översteg 16 procent, utgick tillägg med 1/im av grundpriset.

Vid den angivna sockerhalten erhölls ett genomsnittspris av 5,86

kr/dt. Lägges härtill arealtillägg samt täckningskostnadsersättning erhålles

ett pris av 5,97 kr/dt att upptagas i inkomstkalkylen.

År 1950/51. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget i

mitten av september beräknas skörden per hektar av sockerbetor till 36 800

kg och totalskörden till 2 005 milj. kg. Sockerhalten anges i slutet av oktober

till 17,i procent. Råsockermängden beräknas samtidigt till ca 310

milj. kg. (Härutöver kommer odling i Danmark enligt kontrakt med sockerbolaget;

beräknad skörd 62 milj. kg betor, genomsnittlig sockerhalt 17,i procent

och råsockermängd ca 10 milj. kg.)

Enligt statsmakternas beslut skall grundpriset för sockerbetor till följd

av ökade produktionskostnader höjas med 5 öre/dt till 5,35 kr/dt. Dessutom

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

49

skall enligt bestämmelserna grundpriset i stimulerande syfte ökas med

1 öre/dt för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstiger 50 000

hektar. Grundpriset skall dock icke överstiga 5,55 kr/dt, vilket pris uppnås

vid en odling av minst 54 000 hektar. Då den av sockerbolaget uppgivna

arealen i Sverige utgör 54 435 hektar blir grundpriset för betor av 1950 års

skörd följaktligen 5,55 kr/dt. Vid anförda sockerlialt erhålles ett pris av

5,93 kr/dt. Lägges härtill arealtillägg och täckningskostnadsersättning om

sammanlagt 0,n kr/dt erhålles ett genomsnittspris av 6,04 kr/dt.

Den höjning av grundpriset, som uppkommer genom de särskilda pristilläggen

vid arealer fr. o. in. 50 200 t. o. m. 54 000 hektar, uppgår till 20

öre/dt. Med tillägg för sockerhalt över 16 procent blir höjningen 21 öre/dt

eller i värde räknat 4,2 milj. kr. Denna merinkomst har för att erhålla jämförelse

med vårkalkylen angivits särskilt i sammandrags- och sammanfattningstabeller.

Oljeväxter.

År 19W/50. Från Oljeväxtcentralen ha uppgifter erhållits om dess sammanlagda

inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1949 års skörd samt däremot

svarande betalningsbelopp (såväl kvantiteter som värden med avdrag för

försålt utsäde).

Frökvantitet,

Värde,

Fröslag

ton

1000-tal kronor,

Höstraps____

....... 69 582

68 562

Höstrybs . . .

....... 3 432

3 507

Yårraps.....

....... 49 745

42 203

Vårrybs . . . .

....... 1 222

985

Vitsenap ....

....... 15 731

10 941

Summa 139 712

126 198

Oljelin......

....... 51982

47 648

Diverse.....

....... 89

79

Totalt 191783

173 925

År 1950/51. Uppgifter om tecknade arealer och uppskattningar av

hektar-

skördar för år 1950 ha erhållits från Oljeväxtcentralen.

Areal,

Skörd,12

Pris,1

Värde,

Fröslag

ha

kg/ha totalt, ton

öre/kg

milj. kr

Höstraps.............

61 091

1 765 107 925

75

80,9

Höstrybs............

5 637

1 095 6 160

75

4,6

Vårraps..............

46 713

1 320 61 590

75

46,2

Vårrybs.............

6 604

985 6 490

75

4,9

Vitsenap.............

5 644

1 090 6 160

61

3,8

Summa

125 689

— 188 325

—

140,4

Oljelin...............

33 417

1 155 38 620

70

27,0

Totalt

159 106

— 226 945

—

167,4

Med hänsyn till att arealen oljeväxter enligt inventeringen den 1 juni i

år med 6,1 procent överstiger den av Oljeväxtcentralen uppgivna tecknade

arealen (168 800 ha mot 159 106 ha) har ovan angivna inkomstsumma för

oljeväxter ökats med 6,i procent från 167,4 till 177,6 milj. kr. 1 2

1 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantitetsuppgifterna omräknade från vara med 9 %

vattenhalt.

2 Exkl. utsäde.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 76.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Det beräknade olje- och foderinnehållet i 1949 års skörd utgjorde 69,6

respektive 103,9 milj. kg. 1950 års skörd beräknas ge 87,7 milj. kg olja och

125,3 milj. kg foder.

Spånadsväxter.

År 1949/50. Med ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och Hampa

ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter avdrag för utsädeskostnader)

preliminärt beräknats till 5,o milj. kr. Inkomsterna fördela sig med

2,5 milj. kr. på linhalm, 1,4 milj. kr på linfrö, l,o milj. kr på hamphalm och

0,i milj. kr på hampfrö.

År 1950/51. Även värdet av 1950 års odling av spånadsväxter har beräknats

med ledning av preliminära uppgifter från Riksförbundet Lin och Hampa.

Värdet av linhalm beräknas till 2,9 milj. kr, av linfrö till 1,3 milj. kr, av

hamphalm till 0,7 milj. kr och av hampfrö till 0,i milj. kr. (Värdet av linoch

hampfrö räknat exklusive kostnader för utsäde.) Det sammanlagda

värdet av 1950 års spånadsväxtodling upptages sålunda till 5,o milj. kg.

Fältmässigt odlade köksväxter.

Arealer. Enligt den representativa arealinventeringen den l/6 1950 är den

totala arealen för fältmässigt odlade köksväxter under år 1950 ungefär lika

med 1949 års areal. Beträffande eventuella förskjutningar i fråga om totalarealens

fördelning på olika slag av köksväxter föreligga icke några uppgifter.

Nu utförda beräkningar ha därför måst baseras på senaste kända

arealfördelning.

Hektar skördar. På grund av att höstomräkningen av jordbrukskalkylen

i år utförts senare än vanligt, ha preliminära uppgifter vid denna omräkning

kunnat erhållas från trädgårdskonsulenterna i de olika länen beträffande

hektarskördarnas storlek under 1950. Sammanställningar av de inkomna

svaren synas ge vid handen, att högre skördar än under 1949 erhållits

av spritärter, gurkor, selleri och spenat. Samma hektarskördar som

under 1949 synas ha uppnåtts av morötter, rödbetor, palsternackor, vitkål,

purjolök, märgärter, sockerärter jämte samtliga slag av bönor. Lägre skörd

än under 1949 noteras för blomkål jämte samtliga lökslag utom purjolök.

I stort sett torde sålunda kunna anses, att hektarskördarna av fältmässigt

odlade köksväxter under 1950 legat på ungefär samma nivå som under 1949.

Priser. Prisstatistiken för år 1949/50 är nu definitiv, enär uppgifter erhållits

för denna säsong från samtliga uppgiftslämnare. De slutliga priser,

som nu erhållits, äro genomsnittligt avsevärt högre än de i vårkalkylen

1950 preliminärt beräknade. Detta står i samband med att priserna under

vinterhalvåret (i synnerhet morotspriserna) voro högre än under vintern

1948/49 på grund av knapp tillgång.

Beträffande priserna för året 1950/51 föreligga endast uppgifter från

Saluhallsstyrelsen för månaderna juli—september1 1950. Genomsnittspriserna

enligt Saluhallsstyrelsens noteringar för denna tid ha jämförts med

motsvarande noterade priser under samma månader 1949. Jämförelsen visar,

att årets priser för nämnda månader äro avsevärt lägre än under motsvarande

tid 1949 för samtliga här aktuella köksväxter med undantag av

rödlök, syltlök och selleri. De högre priserna på lök stå i god överensstämmelse

med den lägre skörden av lök jämfört med föregående år.

Beräknade inkomstsummor. År 1949/50. I vårkalkylen beräknades inkomsterna

av fältmässigt odlade köksväxter till 43,2 milj. kr. för åren 1949/

50 och 1950/51. De nu tillämpade definitiva priserna för 1949/50 ge till

resultat en inkomstsumma av 47,2 milj. kr för nämnda produktionsår.

1 Inkomsterna av fältmässigt odlade köksväxter beräknas per säsong, 1/,—»°/s.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

51

År 1950/51. Eftersom prisutvecklingen under detta år ännu icke med

säkerhet kan bedömas samt uppgifterna rörande skördarnas storlek ännu

äro osäkra, ha de sakkunniga icke ansett möjligt att utföra en mera exakt

beräkning rörande inkomstsummans storlek. Det slutgiltiga resultatet kommer

i hög grad att bero på utvecklingen under de senare höstmånaderna

samt vintermånaderna. Prisutvecklingen under den senaste vintersäsongen

utgör ett tydligt exempel på, hurusom relativt små överskott eller underskott

kunna åstadkomma betydande prisförändringar. Vissa slutsatser kunna

dock dragas med ledning av det nu förefintliga materialet. Skörden av

fältmässigt odlade köksväxter under år 1950 kan genomsnittligt sett anses

ligga på samma nivå som 1949 års skörd. Av de mera betydande växtslagen

är det endast lök, som uppvisar lägre skörd än under 1949, vilket också

synes ha resulterat i högre priser för lök än under föregående år. För

övrigt måste emellertid beaktas, att priserna under de 3 månader, för vilka

viss stastistik nu finnes tillgänglig, icke obetydligt understiga priserna under

motsvarande månader 1949. Det torde få förutsättas, att prisläget enligt

Saluhallsstyrelsens noteringar i förhållande till 1949 i rätt betydande

grad även återspeglar prisrelationen för andra större marknader. Försäljning

av fältmässigt odlade köksväxter torde därför få anses ha ägt rum

under en fjärdedel av det nya produktionsåret till lägre pris än under

föregående år. För tillfället synas icke föreligga några omständigheter, som

kunna anses motivera en så stark prisstegring under vintern, att denna

skulle kunna eliminera verkningarna av det lägre höstpriset. Därför är det

icke sannolikt, att 1949/50 års inkomstsiffra kan uppnås under 1950/51.

De sakkunniga ha efter att ha tagit hänsyn till här anförda omständigheter

ansett sig böra räkna med den inkomstsumma (43,2 milj. kr) för år 1950/

51, som i vårkalkylen 1950 räknades med för åren 1949/50 och 1950/51.

Inkomstsummorna redovisas i följande tablå.

Å r

Milj. kr

Vårkalkylen Rev.

beräkning

Index

Vårkalkylen Rev.

beräkning

1938/39 ........

......... 13,9

13,9

100,0

100,0

1946/47 ........

......... 28,5

28,5

205,0

205,0

1947/48 ........

......... 39,5

39,5

284,2

284,2

1948/49 ........

......... 44,5

44,5

320,1

320,1

1949/50 ........

......... 43,2

47,2

310,8

339,6

1950/51 ........

......... 43,2

43,2

310,8

310,8

Animalier.

Mjölk.

Produktionen och dess användning år 1959. Den del av mjölkproduktionen,

som icke levereras till mejeri (d. v. s. konsumtionsmjölk försåld utanför

mejeri, konsumtionsmjölk för hemmaförbrukning, mjölk till lantsmör

samt fodermjölk), har under en följd av år uppskattats med ledning av

tämligen osäkert material. För att få en säkrare uppfattning härom har i

samband med arealinventeringen och husdjursräkningen den 1 juni 1950

inhämtats vissa uppgifter om mjölkproduktionens storlek och användning

under år 1949.

Undersökningen av mjölkproduktionen och dess användning har liksom

arealinventeringen och husdj ursräkningen utförts på stickprovsbasis. De

representativt utvalda brukningsdelarna, vilka ha uttagits centralt, ha utgjort

ca 28 000 eller eu 10 procent av antalet brukningsdelar över 2 hektar

åker i hela riket utom fjällbygden i Jämtland samt inlandet i Västerbotten

och Norrbotten. Uppräkningen av det representativa materialet till totalsiffror

har skett med hjälp av kvoten mellan totala åkerarealen år 1944 (se
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

dermera korrigerad med hänsyn till 1949 års åkerareal) och den i det representativa

materialet 1950 redovisade åkerarealen inom olika storleksgrupper

och områden.1

För de delar av landet, som icke berörts av undersökningen (fjällbygden

i Jämtland samt inlandet i Västerbotten och Norrbotten), ha särskilda

beräkningar verkställts. Totalproduktionen vid gårdar över 2 hektar i dessa

delar av landet har sålunda beräknats med ledning av koantalet enligt 1947

års husdjursräkning och en på särskilt sätt uppskattad mjölkproduktion per

ko. Mjölkproduktionen per ko i fjällbygden i Jämtland samt i inlandet i

Västerbotten och Norrbotten har härvid antagits vara relativt sett lika mycket

lägre än produktionen per ko i storleksgruppen 2—5 hektar i Jämtlands

mellanbygd samt Västerbottens och Norrbottens kustland som mjölkproduktionen

per ko i Västernorrlands inland är lägre än produktionen i dess

kustland. Uppgifter om invägningen vid mejeri i dessa delar av landet ha

erhållits från Svenska mejeriernas riksförening. Fördelningen av mjölkproduktionen

på olika användningsområden i övrigt har gjorts med ledning

av förhållandena i storleksgruppen 2—5 hektar i de angränsande områdena

(mellanbygden i Jämtland respektive kustlandet i Västerbotten och Norrbotten).

Mjölkproduktionen vid brukningsdelarna med mindre än 2 hektar åker

har beräknats med utgång från avkastningen per ko i storleksgruppen 2—5

hektar i olika bygder samt koantalet enligt 1949 års räkning för storleksgruppen

0,26—2 hektar och enligt 1944 års jordbruksräkning för lägenheter

under 0,26 hektar. Fördelningen av mjölkproduktionen i gruppen 0,26

—2 hektar har gjorts med ledning av förhållandena i storleksgruppen 2—5

hektar i de tre riksområdena. Eftersom leveranserna till mejeri i procent

av hela produktionen avtar starkt med sjunkande gårdstorlek har emellertid

mejerileveransernas relativa andel i gruppen antagits vara endast

omkring hälften så stor som i närmast högre storleksgrupp (2—5 hektar).

Mjölkproduktionen i gruppen under 0,26 hektar har antagits skola helt förbrukas

på gården. Vid detta beräkningssätt erhålles en rikssiffra för den

invägda mjölken 1949, som praktiskt taget överensstämmer med invägningen

samma år enligt SMR:s statistik.

De preliminära resultaten av den representativa undersökningen och de

kompletterande beräkningarna ha sammanställts i följande tablå (milj. kg).

Lev. t.

mejeri

Brukningsdelar med mer

än 2 hektar åker enligt

den respresentativa undersökningen

......... 3 632

Brukningsdelar med mer

än 2 hektar åker i Jämtlands

fjällbygd samt

Västerbottens och Norrbottens

inland........ 23

Brukningsdelar och lägenheter

med högst 2 hektar

åker............. 24

Summa mjölk 3 679

1 En kortfattad redogörelse för den använda metodiken finnes i en artikel i nr S/1950 av

Jordbruksekonomiska Meddelanden.

Förs. t.

arb. o. Övr. förövr.

an- säljn.

ställda

Anv. t. Summa

Anv. t.

Förbr. beredn.

i hush. av lant- , ...„

m. m. smör och J

lantost

48

125

353

44

183

4 385

1

5

23

2

4

58

3

23

102

24

28

204

52

153

478

70

215

4 647

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

53

I nedanstående sammanställning sker en jämförelse mellan resultaten

från den representativa undersökningen och de uppgifter för år 1949, vilka

erhållas ur beräkningarna i vårkalkylen 1950.

Mjölkproduktionen och dess användning år 1949.

Enligt vårkalkylen

1950

Milj. kg Rel. tal

Invägning vid mejeri.......... 3 679 78,3

Konsumtionsmjölk utanför mejeri 150 3,2

Konsumtionsmöjlk för hemmaförbrukning

.................... 454 9,7

Mjölk till lantsmör............ 140 3,0

Fodermjölk................... 272 5,8

Total mjölkproduktion 4 695 100,0

Enligt den representativa

undersökningen

Milj. kg

3 679

153

530

70

215

4 647

Rel. tal

79,2

3,3

11,4

1.5

4.6

100,0

Som synes är den med utgång från representativundersökningen beräknade

mjölkproduktionen ca 1 procent lägre än uppskattningen i vårkalkylen

1950. Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk (förbrukad i hushållet

m. m. samt försäljning till arbetare och övriga anställda) är betydligt

större än i tidigare beräkningar, medan användningen av mjölk till lantsmör

är i motsvarande omfattning mindre. Försäljningen av konsumtionsmjölk

utanför mejeri (övrig försäljning) är ungefär lika stor i båda beräkningarna.

Förbrukningen av fodermjölk slutligen är i de nu utförda

beräkningarna lägre än enligt vårkalkylen 1950.

Med ledning av de från den representativa undersökningen (kompletterad

på ovan angivet sätt) erhållna uppgifterna om mjölkproduktionen och

dess användning ha de tidigare beräkningarna för olika produktionsår

korrigerats. De korrigerade uppgifterna för senare år framgå av en längre

fram i denna promemoria återgiven tablå.

År 1949/50. Mjölkinvägningen vid mejerierna har under tiden september

1949—juli 1950 uppgått till 3 550 milj. kg, vilken kvantitet med 11,4 procent

överstiger invägningen under samma period föregående år. Invägningen under

augusti synes av preliminära uppgifter att döma komma att överstiga

invägningen under augusti i fjol med ca 5 procent. Den totala invägningen

under hela 1949/50 kan med ledning härav beräknas till 3 922 milj. kg.

Försäljningen av konsumtionsmjölk utanför mejeri antages vara densamma

som under år 1949. Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk

beräknas med utgång från den för år 1949 beräknade kvantiteten minska

med ca 2 procent per år (samma förändring som i tidigare beräkningar).

Kvantiteten mjölk för beredning av lantsmör har upptagits enligt särskilda

beräkningar, vid vilka man utgått från en stark minskning av lantsmörsproduktionen

under året närmast efter matfettsransoneringens slopande

och därefter en tämligen svag minskning. Förbrukningen av fodermjölk

har beräknats med utgång från antalet liv-, göd- och spädkalvar och en

helmjölksgiva per kalv och år av respektive 200, 360 och 10 kg samt en

uppskattad mindre kvantitet helmjölk till smågrisar. Storleken av helmjölksgivorna

till kalvarna har beräknats efter samråd med experter på området

samt i anslutning till den vid den representativa undersökningen erhållna fodermjölkskvantiteten

för år 1949. De nu beräknade givorna äro lägre än

de tidigare använda, vilka utgjorde 250, 400 och 30 kg för respektive liv-,

göd- och spädkalvar.

År 1950/51. De ovan utförda beräkningarna av mjölkproduktionens stor
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

lek under år 1949/50 ge jämfört med närmast föregående år till resultat

en stark stegring av den totala mjölkproduktionen och avkastningen per

ko (ökning med 7,9 respektive 10,o procent). Jämfört med år 1938/39 utgör

uppgången i produktionen per ko 18,o procent eller ca 1,5 procent per år.

Som jämförelse kan nämnas, att enligt beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté

stegringen under tiden efter 1880 utgjort drygt 1 procent per

år och under mellankrigstiden omkring 1,5 procent per år.

Enär tillgången på foder för mjölkkorna kan väntas bli tämligen god

under år 1950/51, har man anledning att räkna med att mjölkproduktionen

per ko även under detta år skall visa en fortsatt stegring, som dock kan

väntas bli svagare än under de senaste åren. De sakkunniga anse det dock

vara rimligt att även för år 1950/51 räkna med starkare stegringstakt än

långtidsutvecklingen ger vid handen, ökningen av mjölkavkastningen per

ko har sålunda uppskattats till 4 procent, varvid erhålles en mjölkproduktion

per ko år 1950/51 av 3 014 kg.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen under åren 1938/39 samt

1946/47—1950/51 sammanfattas i följande tablå, vilken även belyser mjölkinvägningen

vid mejerierna.

1938/39

1946/47

1947/48 | 1948/49 J [1949/50

1950/51

(prognos'')

Medelkoantal, 1 000-tal..

1 920

1 858

1 795

1 726

1 693

1 688

Procentuell förändring se-

dan föregående år ....

—

— 0,7

— 3,4

— 3,8

— 1,9

— 0,3

Produktion per ko, kg. .

2 455

2 495

2 433

2 634

2 898

3 014

Procentuell förändring se-

dan föregående år ....

—

+ 0,3

-2,5

+ 8,3

+ 10,0

+ 4,0

Total mjölkproduktion,

milj. kg.............

4 714

4 636

4 367

4 546

4 908

5 088

Procentuell förändring se-

dan föregående år ....

—

— 0,4

— 5,8

+ 4,1

+ 7,9

+ 3,7

Invägning vid mejerier,

milj. kg.............

3 129

3 522

3 316

3 541

3 923

4 098

Procentuell förändring se-

dan föregående år ....

+ 3,6

+ 0,2

— 5,8

+ 6,8

+ 10,8

+ 4,5

Kvantiteterna mjölk

för andra ändamål än

mejerileveranser under år

1950/51 ha beräknats på samma sätt som

för år 1949/50 (jfr ovan)

.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under åren 1938/

39 samt 1946/47—1950/51 sammanfattas

i följande tablå (milj. kg)

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

Invägning vid mejerierna

3 129

3 522

3 316

3 541

3 923

4 098

Därav: konsumtions-

mjölk.....

794

967

998

999

1 055

1 028

produktmjölk.

2 335

2 555

2 318

2 542

2 868

3 070

Konsumtionsmjölk utan-

för mejeri...........

240

170

153

153

153

153

Konsumtionsmjölk för

hemmaförbrukning ...

537

554

543

532

522

512

Mjölk till lantsmör ....

420

140

130

105

65

60

Fodermjölk...........

388

250

225

215

245

265

Total mjölkproduktion

4 714

4 636

4 367

4 546

4 908

5 088

Beräkningen av jordbrukets inkomster av vid mejerierna invägd mjölk

har utförts enligt samma metod som tillämpats i vårkalkylen 1950. Närmare

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76. 55

redogörelse härför finnes intagen i Kungl. Maj :ts proposition nr 245/1950

s. 130 ff.

Vid beräkning av försäljningsinkomsterna har en fördelning av mejerimjölkens

användning på olika tillverkningar måst företagas. För åren t. o. m.

1949/50 har denna fördelning kunnat baseras på föreliggande mejeristatistik,

medan för året 1950/51 en prognos har upprättats. Den gjorda fördelningen

redovisas i följande tablå (milj. kg).

1950/51

Helmjölk till:

1948/49

1949/50

Enl. vår- kalkylen

Rev. be- räkning

Stand. K-mjölk . . . .

........... 796

771

775

737

Grädde ............

........... 189

270

285

277

Ost...............

........... 301

423

400

409

Torrmjölk m. m. ...

........... 80

45

60

50

Smör..............

........... 2161

2 400

2 391

2 611

Svinn.............

........... 14

14

15

14

Summa 3 541

3 923

3 926

4 098

Med utgång från dessa mjölkmängder och uppgifter om mjölkåtgång för

olika produktslag har mejeriproduktionen av olika produkter kunnat fastställas.

Därvid har även erfordrats kännedom om mjölkens fetthalt. För

produktionsåren 1948/49 och 1949/50 var denna i genomsnitt 3,65 respektive

3,69 procent. För år 1950/51 uppskattas fetthalten till 3,70 procent.

Vid beräkning av mejeriernas intäkter för olika produktslag har för åren

t. o. m. 1949/50 använts försålda kvantiteter för mjölk och grädde respektive

tillverkade kvantiteter för smör och ost (de senare med avdrag för

svinn). För år 1950/51 har kalkylerats med på ovan beskrivet sätt beräknade

kvantiteter. I fråga om priserna har till och med år 1949/50 använts föreliggande

minut- eller partipriser med avdrag för handelsmarginaler. Vissa

tillverknings- och clearingavgifter å ost ha jämväl avdragits, varom mera

nedan. För år 1950/51 har förutsatts gälla samma priser som förelegat i

september 1950.

Utjämningsavgifterna å vissa produkter ha i denna kalkyl liksom i vårkalkylen

1950 ej avdragits från produktpriserna och redovisas sålunda ej

i form av utjämningsbidrag utan ingå i försäljningsinkomsterna. Clearingavgiften

på ost, vilken användes för bestridande av lagringskostnader, har

däremot helt avdragits från priset vid beräkningen av försäljningsinkomsterna.

Då de medel, som influtit genom de s. k. tillverkningsavgifterna för

ost, ej beräknas bli använda för utbetalning till mjölkproducenterna utan

förbrukas för täckande av vissa förluster vid försäljning av mejeriprodukter

samt för utbetalande av prisfallsersättning för inneliggande lager av

ost, ha dessa avgifter, till skillnad från vad fallet var i vår kalkylen 1950,

fråndragits vid beräkningen av försäljningsinkomsterna. Samma har skett

med den speciella avgift av 15 öre per kg helfet ost, som tills vidare utgår

fr. o. in. 1 september 1950 och som likaledes användes till prisfallsersättning

för ostlager. Ifrågavarande prisfallsersättning har ej upptagits som inkomst.

Det förutsättes att vid blivande prisändringar vinst respektive förlust

på inneliggande lager av mejeriprodukter skola beaktas i kalkylen.

Från mejeriernas beräknade intäkter för de olika produkterna ha mejerikostnaderna

avdragits. Beräkningen av dessa grundar sig på en undersökning

för år 1940 över då gällande kostnader per kilogram mjölk för olika

tillverkningar, vilka för senare år framräknats med ledning av ett mejerikostnadsindex.

I förhållande till vårkalkylen 1950 ha blott obetydliga kostnads
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

stegringar inträtt, vilka föranletts av höjda bensinpriser. Sålunda steg bensinpriset

med 1 öre per liter fr. o. m. den 15 maj och därefter med ytterligare

1 öre per liter fr. o. in. den 2 juni. Den härav föranledda kostnadsökningen

har ansetts kunna lämnas obeaktad, vad gäller året 1949/50.

I jämförelse^ med vårkalkylen 1950 komma mejerikostnaderna under år

1950/51 att påverkas dels av ovannämnda prishöjning av 2 öre per liter,

dels av den beslutade sänkningen av bensinskatten med 20 öre fr. o. m. den

1 januari 1951. Enligt tidigare tillämpad beräkningsmetod ge dessa i olika

riktning gående prisändringar en sänkning av mejerikostnaderna på totalt

0,5 milj. kr. I beräkningen av inkomsterna av mejerimjölk ha mejerikostnaderna

hållits oförändrade sedan vårkalkylen, varför kostnadssänkningen

lagts till inkomsterna i tabell 3.

I fråga om de statliga bidragen har för åren t. o. m. 1949/50 redovisats utbetalda

belopp. För år 1950/51 ha införts bidragsbelopp, beräknade enligt

de grunder, som gälla för utbetalning av dylika bidrag. Härvid har allmänt

och särskilt allmänt mjölkpristillägg upptagits till sammanlagt 82,5 öre per

kg invägt mjölkfett, varav 42,4 öre utgör allmänt och 40,i öre särskilt allmänt

mjölkpristillägg.

Vid fixerandet av de tillägg till de beräknade inkomsterna för åren 1949/

50 och 1950/51, som skola motsvara inkomster, vilka ej särskilt kunnat beräknas,

ha inga nya uppgifter om utbetalda mjölklikvider förelegat. Tilläggen

ha sålunda beräknats med ledning av skillnaden mellan utbetalda likvider

och beräknade inkomster under samma tidsperiod som i vårkalkylen

1950. I jämförelse med denna ha dock de beräknade inkomsterna under år

1949 minskats med 0,5 milj. kr, vilket motsvarar tillverkningsavgift på ost

under december månad 1949. Sedan efterlikviderna för 1948 års leveranser

nu äro kända, har likvidsumman för år 1947/48 korrigerats. Den genomsnittliga

differensen mellan beräknade inkomster och utbetalda likvider under

tiden 1945/46—1949 uppgår efter dessa korrektioner till 11,4 milj. kr, vilken

summa tillagts de beräknade inkomsterna för åren 1949/50 och 1950/51.

I tabell 3 ha jordbrukets inkomster av mejerimjölk sammanställts. Som

framgår av tabellen beräknas dessa uppgå till 1 133,8 milj. kr för år 1949/50

och 1 166,i milj. kr för år 1950/51, vilket innebär en ökning av vårkalkylens

prognoser med 22,9 respektive 59,4 milj. kr.

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster

av mejerimjölk angives nedan hur stor del av likviden, räknat i öre per kg

invägd mjölk, som är beroende av genom försäljningen utvunna produktpriser

respektive statliga bidrag.

Likvider i öre per kilogram mjölk åren 19^5/46—1950/51.

1945/46 1946/47 1947/48 1948/49 1949 1949/50 1950/51

Försälj ningsinkomster...... 20,58 22,68 24,40 25,08 25,47 25,01 24,70

Statliga bidrag............ 2,12 1,16 2,98 2,75 3,00 3,89 3,76

Summa 22,70 23,84 27,38 27,83 28,47 28,90 28,46

Priset på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken har tidigare

beräknats med utgång från de i Svenska mejeriernas riksförenings statistik

redovisade genomsnittliga minutpriserna för hela landet, från vilka dragits

uppskattade försäljningskostnader m. m. Beräkningen har, som också antytts,

varit osäker. Vid detta kalkyltillfälle har en särskild bearbetning utförts

av materialet rörande de priser på ostandardiserad mjölk vid försäljning

direkt till konsument, som jordbruksnämnden (livsmedelskommissionen)

fastställt under år 1949/50. Genomsnittspriset för riket, vilket erhållits

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Tabell 3. Jordbrukets inkomster av me]erim]ölk, mil], kr.

57

Beräknade inkomster

1938/

39

1945/

46

1946/

47

1947/

48

1948/

49

1949

1949/

50

1950/

51

Försäljningsinkomster

K-mjölk......................

}l43-6

191-5

216-6

236-2

235-5

233-3

229-7

219-6

Grädde ......................

54-5

66-6

79-8

86-3

94-4

111-2

112-3

Ost ..........................

1

67-0

82-2

94-2

116-4

132-7

123-6

117-1

Torrmjölk m. m...............

1263-5

15-9

13-8

15-6

20-1

20-4

11-4

12-7

Smör ........................

J

375-1

408-2

374-9

422-2

444-8

493-9

538-6

Utjämningsavgift (balansposter)

—

-10-7

+ 9-3

+ 1-1

+ 2-1

—

—

Korrektion för sänkta mejerikost- nader.......................

—

—

—

—

—

—

—

0-5

Summa

407-0

7040

776-7

8100

881''6

927 2

969 8

1 000-8

Statliga bidrag

Allmänt mjölkpristillägg ......

17-4

l (;<y7

36*7

7P3

62-8

6P0

64-3

Extra tillägg i norra Sverige ..

Särskilt allmänt mjölkpristillägg1

17-3

18-9

19-4

19-1

2P1

57-3

24-0

60-8

Allmänt missväxtbidrag ......

—

—

—

49-2

—

—

—

—

Lokala missväxtbidrag........

—

3-8

—

27-5

—

1-8

6-0

4-5

Körlinjebidrag................

—

3-4

3-4

4-4

6-9

6-8

70

Merfrakttillägg................

—

0-6

0-5

0-4

0-4

0-3

0-2

0-3

Kompensation för utebliven

prishöjning ................

—

1-2

0-4

—

—

—

—

—

Summa

17-4

74-7

4P0

98-8

975

110-2

152 6

153-9

Summa beräknade inkomster ..

424-4

778-7

817-7

908-8

979-1

1037 4

1122 4

1154-7

Mejeriernas mjölklikvider* ........

—

798-1

839-7

908-0

985-4

1047 5

—

—

Skillnad mellan mjölklikvider

och beräknade inkomster ....

_

19-4

22-0

-0-8

6-3

10-1

_

_

Tillägg i prognosberäkningen ..

Prognosens summa

11-4

1133 8

11-4

11661

genom att väga genomsnittspriserna i varje län med den i länen försålda

kvantiteten enligt den representativa undersökningen av mjölkproduktionen

och dess användning, har beräknats till 35,75 öre per liter, motsvarande 34,65

öre per kilogram. Priset år 1938/39 har erhållits genom att från minutpripriset

för riket enligt Svenska mejeriernas riksförenings statistik draga den

då förekommande mjölkavgiften samt omräkna det så beräknade literpriset

till pris per kilogram. Någon hänsyn har sålunda i de nya beräkningarna

icke tagits till försäljningskostnaderna, enär dessa kunna anses vara inräknade

på kalkylens kostnadssida.

De beräknade priserna på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken

framgå av följande sammanställning (öre/kg).

1938/39 1949/50 1950/51

22,53 34,65 34,65

Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken (förbrukad i hushållet

m. m. samt försäljning till arbetare och övriga anställda) har liksom

tidigare beräknats på grundval av gällande normalpris på konsumtionsmjölk

vid utminutering för varje län (»länet i övrigt»). (Enligt lantarbetaravtalet

skall detta pris uttagas vid försäljning av mjölk till lantarbetare.) 1 2

1 Avser år 1949/50 subventioner å 60 milj. kr enl. Kungl. Maj:ts prop. 216/1949 efter avdrag

av 2-7 milj. kr för mjölk försåld utanför mejeri. För år 1950/51 beräknat efter 40" 1 öre per kg

invägt mjölkfelt.

2 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt,

exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Vid medeltalsberäkningen ha som vikter använts uppgifter om jordbruksbefolkningens

storlek i olika län enligt 1945 års folkräkning. De beräknade

priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgå av följande sammanställning

(öre/kg).

1938/39 1949/50 1950/51

13,86 30,83 30,83

Priset på mjölk till Inntsmör har liksom tidigare beräknats med utgång

från riksnoteringen på mejerismör. Det vid beräkningen av värdet av lantsmörmjölken

använda smörpriset har emellertid ansetts vara ca 3 procent

(f. n. 15 öre/kg) lägre än gällande riksnotering. Till grund för denna reduktion

har legat förhållandet mellan riksnoteringen och lantsmörspriset

före kriget. De beräknade priserna framgå av följande sammanställning

(öre/kg).

1938/39 1949/50 1950/51

10,77 19,20 19,20

Producent- och kontantbidrag för mjölk.

Enligt uppgift från Svenska mejeriernas riksförening beräknas det sammanlagda

beloppet för producent- och kontantbidrag år 1949/50 till 72,5

milj. kr. För år 1950/51 beräknas samma belopp.

Ägg och slaktfjäderfä.

Åren 1948/49—1950/51. Produktionen av ägg har tidigare beräknats med

ledning av i april företagna hönsräkningar. Såsom i den i mars 1950 upprättade

normkalkylen omtalades, förekom icke någon dylik räkning i april

1949. Den i juni samma år verkställda husdjursräkningen lämnade i fråga

om hönsstammen ett resultat, som med hänsyn till utvecklingen på äggmarknaden

ansågs icke kunna godtagas. Beräkningarna av produktionen

åren 1948/49—1950/51 fingo därför göras med utgång från 1948 års räkning.

I april 1950 verkställdes en hönsräkning av samma typ som de förut omnämnda

tidigare aprilräkningarna. Vid årets räkning hade emellertid producenterna

att förutom sedvanliga uppgifter om antalet höns även lämna

uppgifter om produktionen av ägg.

Vid den preliminära bearbetning, som inom nämnden företagits av det vid

aprilräkningen insamlade materialet, har kunnat konstateras viss ofullständighet

och vissa brister i övrigt. Bland annat må nämnas, att antalet

äldre höns enligt den nu företagna räkningen skulle ha nedgått med nära

20 procent sedan 1948, något som med hänsyn till utvecklingen på äggmarknaden

får anses uteslutet.

Vid bedömningen av resultatet från de båda aprilräkningarna 1948 och

1950 ha kalkylsakkunniga funnit det troligt, att den missvisning i fråga

om utvecklingen av hönsstammen under senare år, som dessa räkningar

lämna, beror icke blott på att den senaste räkningen av allt att döma är

ofullständig utan även på att hönsräkningen i april 1948 torde redovisa ett

för stort antal höns. En dylik överskattning får ej anses osannolik av den

anledningen, att foderregleringen, när denna räkning företogs, ännu kvarstod,

vilket troligen föranlett producenterna att ange hönsantalet i överkant.

Kalkylsakkunniga nödgas tyvärr konstatera, att underlaget för beräkning

av äggproduktionen är mycket svagt. Av nyss angiven anledning anse de

sakkunniga, att man vid de på 1948 och några tidigare års hönsräkningar

grundade produktionsberäkningarna nått för höga tal. Utvecklingen inom

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

den inrikes ägghandeln bestyrker denna åsikt. De med utgångspunkt från

produktionsberäkningarna och handelsstatistiken m. m. kalkylerade konsumtion

stalen visa för övrigt en ökning sedan förkrigstiden, som är större

än den allmänna pris- och inkomstutvecklingen torde göra sannolik. Kalkylsakkunniga

ha därför ansett sig böra sätta ned normkalkylens produktionstal

och därvid minskat talen för 1948/49 från 84,o till 75,o milj. kg

och motsvarande tal för 1949/50 från 89,i till 83,o milj. kg. På grund av

en kraftig ökning av förbrukningen av högvärdigt hönsfoder jämte ökad

invägning hos partihandeln under senare månader jämfört med samma tid

förra året ha kalkylsakkunniga ansett sig böra räkna med en stegring av

produktionen till 87,o milj. kg år 1950/51.

Jordbrukets andel av äggproduktionen har med ledning av hönsräkningarna

i april 1948 och 1950 satts till 80 procent.

Kalkylsakkunniga anse sig böra understryka osäkerheten av de anförda

talen för äggproduktionen. Några säkrare uppgifter om hönsstammens storlek

torde knappast kunna erhållas förrän vid den allmänna jordbruksräkningen,

som hösten 1951 är avsedd att företagas i samband med nästa fastighetstaxering.

För beräkning av produktionen av ägg fordras emellertid

uppgifter ej blott om hönsantalet utan även om avkastningen per höna. Det

har visat sig ytterligt svårt att härom erhålla tillförlitliga uppgifter. Kalkylsakkunniga

ha av denna anledning kommit fram till den ståndpunkten,

att produktionen av ägg torde få beräknas med utgångspunkt från en undersökning

av konsumtionen av ägg. De sakkunniga vilja därför uttala ett

önskemål om att en dylik undersökning med det snaraste företages, lämpligen

genom socialstyrelsens försorg.

Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal)

har under år 1949/50 uppgått till 253 öre/kg mot i normkalkylen

antagna 240 öre/kg. För år 1950/51 räkna de sakkunniga med ett pris av

250 öre/kg.

Med hänsyn till osäkerheten om antalet höns ha de sakkunniga icke ansett

sig böra nu justera normkalkylens inkomstsummor för slaktfjäderfä.

Värdet av äggproduktionen och fjäderfäslakt framgår av följande sammanställning.

Äggproduktion,

Pris,

Värde, mili. kr

Fjäderfäslak- tens värde

Å r

Totalt

milj. Kg

Jordbruket

öre/kg

Totalt

Jordbruket

(jordbruket)

milj. kr

1938/39 ........

60,9

53,3

141

85,8

75,1

5,9

1948/49 ........

75,0

60,0

265

198,8

159,0

15,9

1949/50 ........

83,0

66,4

253

210,0

168,0

15,1

1950/51 ........

87,0

69,6

250

217,5

174,0

17,2

Köttproduktionen

År 1949/50. Den marknadsförda slakten t. o. m. juli 1950 har beräknats

med utgång från totalantalet marknadsförda slaktdjur och medelslaktvikter

under det senaste år, då fullständiga uppgifter härom förelågo (i livsmedelskommissionens

ransoneringsstatistik) samt de därefter inträdda relativa

förändringarna i antalet besiktigade slaktdjur enligt veterinärstyrelsens

statistik och i medelvikterna av slaktade kroppar inom slakteriföreningarna.

Slakten under augusti 1950 har beräknats med ledning av uppgifter

om slakten inom slakteriföreningarna.

I fråga om hemslakten år 1949/50 finnas inga insamlade uppgifter. Hemslakten

av storboskap, vilken under senare år varit ringa, har antagits vara

lika stor som under år 1948/49. I fråga om kalv har hemslakten erhållits

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

som restpost vid de utförda beräkningarna av nötkreatursantalet och dess

förändringar under år 1949/50. Genom jämförelser mellan antalet till garverier

levererade kalvskinn och den marknadsförda slakten av kalv har

rimligheten av den som restpost erhållna hemslakten av kalv kunnat prövas.

Båda beräkningarna ge vid handen, att hemslakten av kalv minskat

från år 1948/49 till år 1949/50. Den vid beräkningarna av nötkreatursantalet

och dess förändringar erhållna hemslakten är dock väsentligt lägre

än den som erhålles vid jämförelse mellan hudstatistik och marknadsförd

slakt. Antalet hemslaktade kalvar i den förra beräkningen har erhållits

under förutsättning att kalvprocenten utgör 89. Redan en obetydlig höjning

av kalvprocenten ger emellertid en väsentligt bättre överensstämmelse med

hudstatistiken. I avvaktan på en specialundersökning av hemslaktens storlek

har därför kalvprocenten fr. o. m. år 1949/50 höjts till 90, vilket tal för

närvarande synes giva den bästa uppskattningen av antalet livsdugliga kalvar.

Hemslakten av kalv har antagits fördela sig på större och mindre kalv

i samma proportioner som under år 1948/49. Hemslakten av får har antagits

utgöra samma procentuella andel av totala fårslakten som under år

1948/49. I fråga om häst har liksom vid tidigare beräkningstillfällen antagits,

att någon hemslakt icke ägt rum.

Resultaten av beräkningarna framgå av tabell 4.

Tabell 4. Köttproduktionen år 1949/50.

Djurslag

Antal djur

Medelslaktvikt,

kg

=====

Total slaktvikt,

ton

Storboskap

Marknadsförd slakt......

376 000

210-4

79109

Hemslakt ..............

1300

970

126

Summa

377 300

2100

79235

Större kalv

Marknadsförd slakt......

420 200

51-4

21600

Hemslakt...............

7 700

42-0

323

Summa

427 000

512

21923

Mindre kalv

Marknadsförd slakt......

577 900

20-2

11666

Hemslakt...............

7» 300

17-0

1331

Summa

656200

198

12997

För och getter

Marknadsförd slakt......

140 800

16-8

2 363

Hemslakt ..............

34 400

Ilo

378

Summa

175 200

15-6

2 741

Häst

Marknadsförd slakt ....

38 500

342 8

13199

På grundval av kvantitetsberäkningarna i tabell 4 och de på vanligt sätt

beräknade slaktdjurspriserna kunna inkomsterna från slakten av nötkreatur,

får och häst angivas på följande sätt.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl.

Maj.ts proposition

nr 76.

Djurslag

Kvantitet,

Pris,

Värde,

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Storboskap.......

......... 79,2

272

215,4

Större kalv......

......... 21,9

336

73,6

Mindre kalv......

......... 13,0

255

33,2

Får.............

......... 2,7

324

8,7

Häst............

......... 13,2

147

19,4

Summa 130,0

350,3

År 1950/51. Med ledning av de preliminära resultaten av den representativa

husdjursräkningen den 1 juni 1950, den för tiden 1 juni—15 september

beräknade slakten av kor samt en under samma tid antagen rekrytering

har koantalet beräknats till 1 689 000 djur vid början av år 1950/51

eller 11 000 djur mindre än vad som antogs i normkalkylen. Det totala antalet

storboskap (oxar, tjurar, kor och ungnöt) har beräknats till 2 201 000

djur.

Rekryteringen av ungnötsgruppen under år 1950/51 har med ledning av

den relativa utvecklingen i antalet påläggskalvar enligt husdj ursräkningarna

1949 och 1950 beräknats till 404 000 djur. Slakten av storboskap har bedömts

komma att uppgå till 375 000 djur eller i det närmaste samma antal

som under år 1949/50. Antalet storboskap vid 1950/51 års slut beräknas

sålunda stiga med 29 000 djur till 2 230 000 djur. Härav beräknas

1 687 000 st utgöra kor.

Kalvantalet i september 1951 antages oförändrat från september 1950

eller 485 000 djur. Antalet under år 1950/51 födda kalvar beräknas med

ledning av medelkoantalet och kalvprocenten (90 procent) till 1 519 000 st.

Härav beräknas 1 115 000 st komma att slaktas. Relationen mellan större

och mindre kalv antages med ledning av förhållandena under våren och

sommaren 1950 bli 43: 57 mot 39: 61 under år 1949/50.

Slakten av får har uppskattats till 150 000 djur. Beräkningen förutsätter

eu ytterligare nedgång i fårstammen.

Avgången ur häststammen (exklusive dödlighet) beräknas till 30 000

djur under år 1950/51. Denna avgång betraktas helt som slakt. Någon export

av hästar har sålunda ej upptagits i kalkylen.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1950/51 ha använts

samma medelslaktvikter, som tidigare angivits för år 1949/50.

Det fr. o. m. slutet av juni 1949 t. o. m. slutet av juni 1950 gällande prissystemet

för kött av nötkreatur och fläsk innebar, att partipriserna tillätos

inom vissa gränser avvika från den genomsnittliga partiprisnivå, som låg

till grund för prissättningen på jordbruksprodukter för år 1949/50. Enligt

bestämmelserna för prissystemet skulle emellertid den faktiska genomsnittliga

partiprisnivån för den 52-veckorsperiod, som slutade den 20 juni

1950, återföras till den vid prissättningen bestämda nivån. Denna fick dock

överskridas med högst 1 procent. Enligt utförda beräkningar överskreds

under perioden den genomsnittliga partiprisnivån med 0,s procent. (Kalkylmässigt

kompenseras detta överskridande av att priserna på kraftfoder enligt

prisuppgörelsen för år 1950/51 höjdes redan i april 1950.)

Det för 1949/50 gällande prissystemet har förlängts tills vidare. Hästköttet,

som låg utanför systemet under 1949/50, har emellertid numera inrymts

i detsamma. Härvid har det s. k. baspriset i partihandclsledct beräknats med

ledning av det i vårkalkylen 1950 upptagna avräkningspriset på hästkött för

år 1950/51 (158 öre/kg).

Under förutsättning att priserna återföras till basprisnivån under år

1950/51 böra avräkningspriserna på nötkreatur och svin under detta år bli

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september 1939 samt åren 1947—1951,

1090-tal djur.

1939

1947

1948

1949

1950

1951

Hästar

3 år och däröver............

502

461

432

408

383

364

Unghästar..................

78

48

35

24

23

22

Föl ........................

48

18

14

16

14

15

Summa unghästar och föl

126

66

49

40

37

37

Summa hästar exkl. militärhästar

628

527

481

448

420

401

Militärhästar

7

18

17

16

15

15

Nötkreatur

Oxar ......................

7

2

2

1

• 1

1

Tjurar, 3 år och däröver ....

31

29

25

17

17

17

Kor........................

1920

1836

1755

1697

1689

1687

Summa oxar, tjurar och kor

1958

1867

1782

1715

1707

1705

Ungnöt ....................

564

558

500

487

494

525

Kalvar under 1 år..........

467

399

393

411

485

485

Summa nötkreatur

2 989

2824

2 675

2613

2 686

2 715

Svin

Fargaltar ..................

5

4

4

4

4

4

Modersuggor................

156

137

128

132

138

140

Summa

161

141

132

136

142

144

Höns

Äldre höns..................

8 770

9 324

10 080

11628

12130

11920

Unghöns och kycklingar ____

2 950

5 250

6 000

5 500

5 230

5 555

Summa höns

11 720

14 574

16 080

17128

17 360

17 475

Därav inom jordbruket

j

Äldre höns ...............

7 675

7 250

7 915

9128

9 520

9 357

Unghöns och kycklingar .. .

2 580

4 080

4 710

4 320

4105

4 361

Summa höns

10 255

11330

12 625

13 448

13 625

13 718

0,8 procent lägre än under tiden 21 juni 1949—20 juni 1950. Härtill kommer

en mindre nedjustering av priserna med anledning av de förändringar i slaktens

sammansättning, som väntas 1950/51 jämfört med föregående år. (Priserna

på nötkreatur och svin ha sänkts med 1 öre/kg, varigenom det vägda

priset för dessa djurslag år 1950/51 sammanfaller — bortsett från korrektionen

med 0,8 procent — med det vägda priset för tiden juni 1949—juni

1950.) Hänsyn bör dessutom tagas till den marginalsänkning på charkuterivaror,

som företogs i mars 1950 och som endast under en fjärdedel av nyssnämnda

period påverkade avräkningspriserna (jfr prop. 245/1950 s. 140).

Med hänsyn härtill ha avräkningspriserna på kalv, häst och svin reducerats

med ytterligare 2 öre/kg. De så erhållna priserna ha upptagits i kalkylen

för år 1950/51. (Det bör anmärkas, att priset på häst sannolikt i verkligheten

blir lägre än det i kalkylen upptagna, men i enlighet med det tillämpade

prissystemet blir i så fall priset på något annat djurslag i motsvarande

mån högre.)

I fråga om fårkött har priset under år 1950/51 med hänsyn till bl. a. den

hittillsvarande och sannolika framtida prisutvecklingen antagits bli 290

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76. 63

öre/kg, vilket i jämförelse med år 1949/50 innebär en sänkning med 34

öre/kg.

Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna ha sammanställts i

följande tablå.

Antal

Medelslakt-

Köttpro-

Pris,

Värde,

Djurslag

slaktdjur

vikt, kg

duktion,

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Storboskap .....

........ 375 000

210,0

78,8

266

209,6

Större kalv ....

........ 480 000

51,2

24,6

336

82,7

Mindre kalv----

........ 635 000

19,8

12,6

250

31,5

Får...........

........ 150 000

15,6

2,3

290

6,7

Häst..........

........ 30 000

342,8

10,3

156

16,1

Summa

128,6

346,6

Fläskproduktionen.

^ir 19^9/50. Den marknadsförda slakten av svin (liksom av övriga djurslag)

utgjorde under kött- och fläskransoneringens tid en summa av veterinärbesiktigad

avsaluslakt och icke veterinärbesiktigad avsaluslakt (s. k.

stämplad slakt). Hemslakten utgjordes av antalet vid producenthushåll behållna

svin enligt utfärdade slaktlicenser, oavsett om slakten ägt rum på

gården eller i slakteri och oavsett om svinen veterinärbesiktigats eller ej.

Sedan ransoneringsstatistiken upphört, beräknas den marknadsförda slakten

med utgång från totalantalet marknadsförda slaktdjur under det senaste

år, då fullständiga uppgifter härom förelågo i ransoneringsstatistiken,

samt de därefter inträdda relativa förändringarna i antalet besiktigade

slaktdjur enligt veterinär styrelsens statistik. I denna statistik göres icke

någon skillnad mellan besiktning av avsalusvin och besiktning av huhållssvin.

Enär några uppgifter om hemslakten icke insamlats för år 1949/50,

måste beräkningen av antalet vid producenthushåll behållna svin nu göras

med utgång från svinräkningarnas uppgifter om antalet hushållssvin. Härvid

uppstår en dubbelräkning, om besiktningen av hushållssvin ökar.

Med ledning av svinräkningarnas uppgifter om antalet hushållssvin åren

1948/49 och 1949/50 har slakten härav uppskattats till ca 400 000 djur, eller

ungefär samma antal som under år 1948/49. Enär en ökning av veterinärbesiktningen

av hushållssvin torde ha ägt rum under det sistlidna året, bör

en korrektion företagas, ökningen i besiktningen av hushållssvin år 1949/50

har uppskattats till ca 100 000 djur. För undvikande av dubbelräkning upptages

sålunda antalet hushållssvin till (400 000 —100 000=) 300 000 st.

Medelslaktvikten på hushållssvinen har liksom tidigare antagits vara 90,o kg.

Antal

Svin djur

Marknadsförd slakt ... 1 763 200

Hemslakt............ 300 000

Medelslakt- Total slaktvikt,

kg vikt, ton

81.0 142 900

90.0 27 000

Summa 2 063 200 82,4 169 900

År 1950/51. Kvoten mellan totalantalet producerade svin år 1949/50 och

antalet betäckta suggor ett år tidigare utgör 9,48. Med hänsyn till den minskning

av slaktåldern, som inträtt år 1949/50, ger denna kvot tillämpad för

1950/51 ett för stort antal slaktsvin. Beaktas denna under ett år inträffade

minskning av slaktåldern erhålles kvoten 9,29. (Denna kvot är till följd av

en viss ofullständighet i betäckningsstatistiken icke ett korrekt mått på det

faktiska antalet slaktsvin per betäckning.) Under antagande av oförändrad

representativitet i betäckningsstatistiken kan nämnda kvot användas för

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Tabell 6. Husdjursbeståndets värde den 15 september åren 1917—1951.

Pris,

Värde i milj. kronor

per st.

1947

1948

1949

1950

1951

Hästar1

3 år och däröver ..........

1000

461-0

432-0

408-0

383-0

364-0

Unghästar..................

1100

52-8

38-5

26-4

25-3

24-2

Föl ........................

450

8-1

6-3

7-2

6-3

6-8

Summa

521-9

476-8

4416

414-6

3950

Nötkreatur

Kor, tjurar och oxar........

650

1213-6

1158-3

1114-8

1109-6

1108-2

Ungnöt ....................

575

320-8

287-5

280-0

284-0

301-9

Kalvar.....................

175

69-8

68-8

71-9

84-9

84-9

Summa

1604-2

1514 6

1466 7

1478-5

14950

Svin

(Fargaltar och modersuggor)..

300

42-3

39-6

40-8

42-6

43-2

Höns1 2

Äldre höns..................

5

36-2

39-6

45-6

47-6

46-8

Unghöns och kycklingar......

3

12-2

14-1

13-0

12-3

13-1

Summa

48-4

53 7

58-6

59-9

59-9

Totalsumma

2 216 8

2084-7

2 007-7

1995-6

19931

Värdeförändring från närmast

föregående år...............

—

- 132-1

-77-0

- 12-1

-2-5

beräkning av totalproduktionen av slaktsvin under år 1950/51. Under förutsättning

av samma intervall mellan betäckning och slakt vid 1950/51 års

början som vid dess slut har totalproduktionen av svin under år 1950/51

beräknats till 2 119 000 st. Medelslaktvikten har antagits bli densamma som

vid ingången av produktionsåret, d. v. s. 80,o kg. Den totala fläskproduktionen

blir vid dessa förutsättningar 169,5 milj. kg. (Det bör anmärkas, att

om en förändring i medelslaktvikten successivt sker under år 1950/51, erhålles

en viss i motsatt riktning gående ändring av antalet slaktsvin. Totalproduktionen

av fläsk skulle emellertid i dylikt fall icke nämnvärt påverkas.

)

Medelpriset för år 1949/50 har beräknats på vanligt sätt och inkluderar

statliga pristillägg. För år 1950/51 ha priserna beräknats på samma sätt som

priserna på nötkreatur (jfr ovan). De statliga pristilläggen ha icke inräknats

i priset.

Beräkningarna av svinslaktens storlek under år 1949/50 och 1950/51 ha

sammanställts i följande tablå.

Å r

1949/50

1950/51

1 Exkl. militärhästar.

2 Exkl. höns utanför jordbruket.

* Exkl. statliga pristillägg.

Antal

slaktsvin,

1 000 st

. 2 063

. 2 119

Medelslakt-

Kvantitet,

Pris,

Värde,

vikt, kg

milj. kg

öre/kg

milj. kr

82,4

169,9

250

424,8

80,0

169,5

3 221

3 374,6

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 76.

65

Tabell 7. Översikt över jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1949/30 och 1950/31.

1938/39

1949/50

1950/51

Vårkalkylen

Reviderade

beräkningar

Varuslag m. m.

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Kvantitet

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

i

Kvantitet,

milj. kg

Prisf

öre/kg

*.<

.

— O*

?? <t>

•n *

Höstvete..........

556

16-95

94-2

386

29-36

113-3

334

29-70

99-2

343

30-25

103-8

Vårvete..........

108

18-80

20-3

223

35-05

78-2

207

32*50

67-3

230

32-90

75-7

Råg..............

247

15-96

39-4

231

29-57

68-3

196

28-15

55-2

183

28-65

52-4

Korn.............

96

14-02

13-5

65

25-56

16-6

80

26-00

20-8

70

27-00

18-9

Fraktersättning .. .

—

—

—

—

—

0-8

—

—

0-6

—

—

—

Havre............

132

11-30

14-9

104

2208

23-0

113

22-50

25-4

94

23-00

21-6

Kokärter.........

15-0

19-14

2-9

15-8

45-08

7-1

17-9

45-08

8-1

14-1

48-00

6-8

Oljeväxter........

—

—

—

—

173-9

—

—

176-9

—

—

177-6

Spånadsväxter ....

—

—

—

—

—

5-0

—

—

5*1

—

—

5*0

Potatis, mat-......

755

5’72

43-2

825

17-44

143 9

825

13-00

107-2

830

14-50

120-4

> , fabriks- ..

273

4-50

12-3

198

8*74

17-3

235

9-00

21-2

233

8-75

20-4

Sockerbetor ......

1834

2-99

54-8

1770

5"97

105-7

1750

5-96

104-3

2 005

6-04

1121-1

Hö...............

88

5-64

5-0

71

12-00

8-5

59

12-60

7-4

60

10-00

6-0

Halm ............

42

2-19

0-9

39

2-40

0-9

35

2-50

0-9

34

2-40

0-8

Köksväxter ......

—

—

13-9

—

—

47-2

—

—

43-2

—

—

43-2

Mejerimjölk ......

3129

13*56

424-4

3 923

28-90

1133 8

3 926

28-19

1106-7

4 098

28-46

1166-1

K-mjölk utanför

mejeri..........

240

22-53

54-i

153

34-65

53-0

150

31-12

46-7

153

34*65

53-0

K-mjölk till hem- maförbrukning . .

537

13-86

74-4

522

30-83

160-9

441

30-83

. 186-0

512

30-83

157-8

Lantsmörsmjölk ..

420

10-77

45-2

65

19-20

12-5

140

19-20

26-9

60

19-20

11-5

Producent-och kon- tantbidrag för

mjölk..........

3-5

72-5

68-0

72-5

Ägg..............

53-3

141

75-1

66‘4

253

168-0

69-9

230

160-8

69-6

250

174-0

Slakt av fjäderfä ..

—

—

5-9

—

—

15-1

—

—

17-2

—

—

17-2

Storboskap........

89-0

105

93"6

79-2

272

215-4

73-3

262

192-0

78-8

266

209-6

Kalv, större......

34-3

151

51-8

21-9

336

73-6

20-9

353

73-8

24-6

336

82-7

» , mindre.....

13-1

98

12-8

13-0

255

33-2

13-7

250

34-2

12-6

250

31-5

Får..............

3*4

174

5-9

2-7

324

8-7

2-3

335

7-7

2-3

290

6-7

Häst.............

11-8

44

5*2

13-2

147

19-4

10-2

158

161

10-3

156

16-1

Svin..............

145-6

135

196-6

169-9

250

424-8

173-9

219

380-8

169-5

221

374-6

Statliga pristillägg

på fläsk........

_

_

_

_

_

_

_

33-0

_

33-0

Prishöjning på slak- terifett m. m.1 2 ..

8-0

Militärhästar......

—

—

0-6

—

—

0-6

—

—

1-4

—

—

1-6

Ull ..............

0-7

185

1-3

0-5

485

2 6

0-4

485

2-1

0-5

535

2-6

Export av levande

djur............

_

5-6

—

—

02

—

—

—

_

l-o

Summa inkomster

1871 1

—

3204 0

—

3 046 2

—

—

3193 2

Index

100-0

—

233-7

—

—

223-6

—

—

232-9

Förändringar i krea- turskapitalet ..

- 12-1

—

— 10-9

_

_

- 2-6

Summa

13711

3191 9

—

3035 8

—

—

>31907

Index

100-0

232-8

—

222-8

—

—

232-7

1 Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor, vilka vid kalkylens begagnande för prissättningsändamål

böra avdragas. Avdragsbeloppet utgör 4''2 milj. kr.

2 Stakterifett samt organ och inälvor.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 76.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Tabell 8. Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1949/50 och 1950/51,

milj. kr.

1950/51

1938/39

1949/50

Vårkalkylen

1950

Reviderade

beräkningar

Brödsäd...........................

153-9

260-6

222-3

231-9

Övrig spannmål....................

31-3

46-7

54-3

47-3

Potatis och sockerbetor.............

110-3

266-9

232-7

1261-9

Stråfoder..........................

5-9

9-4

8-3

6-8

Olje- och spånadsväxter............

—

178-9

182-0

182-6

Köksväxter........................

13-9

47-2

43-2

43-2

Summa vegetabiliska produkter

315-3

809-7

742-8

7737

Index

100-0

256-8

235''6

245-4

Mjölk och mejeriprodukter..........

601-6

1 432-7

1384-3

1 460-9

Ägg och slaktfjäderfä...............

81-0

183-1

178-0

191-2

Slaktdjur..........................

365-8

775-1

737-6

762-2

Övrigt.............................

7-4

3-4

3-5

5-2

Summa animaliska produkter

1 055-8

2394-3

2 303-4

2 419-5

Index

100- 0

226-8

220-0

229-2

Samtliga inkomster

1371-1

3 204-0

3 046 2

3193 2

Index

100-0

233-7

223-6

232-9

Förändringar i kreaturskapitalet

—

-12-1

-10-9

-2-5 *

Summa

1371-1

3191 9

3 035-3

■3190 7

Index

100-0

232-8

222-8

232*7

Statliga pristillägg på fläsk.

År 1950/51. Enligt statsmakternas beslut våren 1950 skola under år

1950/51 tills vidare utgå statliga pristillägg på slaktdjursprodukter, som för

helt år beräknas uppgå till ett belopp av 33 milj. kr.

Prishöjning på slakterifett m. m.

År 1950/51. I fråga om slakterifett samt organ och inälvor ha inträffat

vissa prishöjningar jämfört med basperioden för beräkningarna av avräkningspriserna

på slaktdjur (juli 1949—juni 1950). De högre priserna ha

redan gällt under de första månaderna av produktionsåret 1950/51 och komma

sålunda att påverka avräkningspriserna på slaktdjur under detta år. Enligt

en försiktig uppskattning kunna prishöjningarna väntas medföra en

höjning av inkomsterna på slaktdjur med sammanlagt 8 milj. kr, varav 4

milj. kr beräknas komma på slakterifett och lika mycket på organ och inälvor.

Beloppet upptages i kalkylen som en särskild inkomstpost.

Försäljning av militärhästar.

Åren 19i9/50 och 1950/51. I samband med beräkningarna rörande husdj

ursantalets förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna

rörande beräknad försäljning och inköp av militärhästar. Resultatet

av beräkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl.

Maj:ts prop. 267/1946, s. 116), framgår av följande sammanställning. 1

1 Inkluderar stimulansinkomster på sockerbetor, vilka vid kalkylens begagnande för prissättningsändamål

böra avdragas. Avdragsbeloppet utgör 4"2 milj. kr.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

67

Militärens inköp

Remonter..................

Övriga hästar..............

Avgår

Slakt av militärhästar......

Försäljning till jordbrukare ..

Nettoinkomst för jordbruket ...

Antal

1949/50

Milj. kr

Antal

1950/51

Milj. kr

600

1,2

500

1,0

800

1,3

2,5

790

1,3 2,3

2 230

1,1

840

0,5

740

0,8

1,9

250

0,2 0,7

0,6

1,6

Export av levande djur.

År 1949/50. Exporten av levande djur under år 1949/50 har endast omfattat

hästar till ett värde av 0,is milj. kr.

År 1950/51. I normkalkylen upptogs icke någon export av levande djur

under år 1950/51. Enligt från Sveriges lantbruksförbund erhållna upplysningar

kan man räkna med en export av 950 nötkreatur till Polen och

Italien med ett värde för jordbrukarna av ca 1,05 milj. kr. Utsikterna till ytterligare

export av nötkreatur bedömas inom förbundet som små.

Vad beträffar hästar anser man inom kungl. lantbruksstyrelsen att det

är osäkert, huruvida någon export kan komma till stånd. Kalkylsakkunniga

ha icke insatt något belopp för sådan export i den föreliggande kalylen.

Uäl.

Åren 1949/50 och 1950/51. Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats

med ledning av antalet tackor. Medelpriset på ull inklusive statligt

pristillägg (50 öre/kg) för år 1949/50 har beräknats till 485 öre/kg. Med

hänsyn till att det statliga pristillägget höjts med 50 öre/kg upptages priset

för år 1950/51 till 585 öre/kg.

Förändringar i kreaturskapitalet.

Åren 1949/50 och 1950/51. Antalet djur vid slutet av år 1949/50 bär beräknats

med utgång från de preliminära resultaten av den representativa

husdjursräkningen den 1 juni 1950 samt de sedvanliga korrigeringar, som

erfordras, för att erhålla antalet djur vid produktionsårets slut.

Hästantalets förändringar har som vanligt beräknats med ledning av

betäckningsstatistik och antagen avgång ävensom beräknade försäljningar

och inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet självdöda djur

beaktats.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar

behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen.

Antalet oxar och tjurar i september 1951 har bibehållits oförändrat i förhållande

till antalet i september 1950.

Antalet fargaltar och modersuggor i september 1951 antages bli i stort

sett detsamma, som beräknats för september 1950.

I fråga om höns har någon ändring icke företagits sedan vårkalkylen 1950.

Vid värderingen av kreaturskapitalet ha samma priser använts som i vårkalkylen

1950 (jfr Kungl. Maj :ts prop. 245/1950 s. 146—147).

Jordbrukets kostnader.

Arbetskostnader.

Åren 1946/49-—1950/51. Vid upprättandet av vårkalkylen 1950 för bl. a.

produktionsåren 1949/50 och 1950/51 funnos definitiva lönestatistiska upp
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

gitter tillgängliga t. o. m. avtalsåret 1947/48. Beräkningarna av ai-betskostnaderna

för de produktionsår, som behandlades i nämnda vårkalkyl, utfördes

i enlighet med tidigare tillämpade principer genom framskrivning med

hänsyn till avtalslönernas utveckling med utgångspunkt från den enligt socialstyrelsens

statistik kända lönen för avtalsåret 1947/48. Vid upprättandet

av nu föreliggande kontrollkalkyl har, i likhet med vad som var fallet

vid höstkalkylen 1949, socialstyrelsen kunnat lämna preliminära uppgifter

ur lönestatistiken för ytterligare ett avtalsår, i detta fall avtalsåret

1948/49.

Beträffande avtalen föreligga icke några som helst förändringar sedan

vårkalkylen 1950. Den nu utförda kontrollkalkylen innebär sålunda vad

grundmaterialet beträffar endast framskrivning med hänsyn till den avtalsenliga

löneutveckling, som var känd vid upprättandet av vårkalkylen 1950,

med beaktande av de nya lönestatistiska uppgifterna för avtalsåret 1948/49.

Dessutom har vid framskrivningen verkställts ett par smärre förändringar

av i huvudsak beräkningsteknisk natur, för vilka närmare redogöres i ett

följande avsnitt. Denna framskrivning har givit det resultat, som redovisas

i tabell 9, där siffrorna enligt vårkalkylen 1950 medtagits såsom jämförelse.

Tabell 9. Beräkning av jordbrukets arbetskostnader.

Å r

Arbets- volym,

milj. mt

o. rmt

Arbetslön, öre/tim.

Kalkylbelopp

Enligt

vårkalkylen,

framskrivning

från 1947/48

års löne- statistik

Reviderade

siffror enligt

framskrivning

från 1948/49

års prel. löne- statistik

Enligt

vårkalkylen

Reviderade

siffror

Milj.

kr

Rel.

tal

Milj.

kr

Rel.

tal

1938/39

1 232-50

67-62

67-62

833*42

100-0 0

833-4 2

100-00

1947/48

1 095-36

170-58

170-61

1948/49

1 078-93

178-84

181-32

1 929-56

231-52

1 956-32

234-73

1949/50

1 062*75

182-68

185-27

1 941-43

232-95

1 968-96

236-25

1950/51

1 046-81

185-48

188 04

1941-62

232-97

1 968-42

23619

Timlönerna. Eftersom den i vårkalkylen 1950 tillämpade basen för framskrivningen

av lönerna avsåg löneåret 1947/48, föreligger nu justering av

den genomsnittligt beräknade timlönen för samtliga de i föreliggande kalkyl

aktuella produktionsåren. De nu beräkande timlönerna överstiga sålunda

de i vårkalkylen beräknade med följande belopp för de olika produktionsåren

:

för år 1948/49 ......................... 2,48 öre/tim.

» » 1949/50 2,59 »

» » 1950/51 2,56 »

De nu erhållna genomsnittliga timlönerna för år 1948/49 överstiga alltså

med ca 2,5 öre den timlön för samma år, som tidigare preliminärt hade

framräknats på basis av lönestatistiken för år 1947/48. Den relativa sänkning

av den genomsnittligt uppnådda lönen i förhållande till avtalslönen,

som inregistrerades av 1947/48 års lönestatistik, synes sålunda enligt nu

tillgänglig statistik icke ha blivit bestående. Detta torde få sättas i samband

med att »överbetalningarna» (utöver avtalslönen) till stor del bortföllo

i samband med den starka lönestegringen i början av*avtalsåret 1947/

48 men senare — sedan den första reaktionen efter den avtalsmässiga lönehöjningen

avtrubbats — i viss mån återkommit.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

69

I den nu verkställda kalkylen ha överbetalningarna (utöver avtalslönerna)

liksom i tidigare beräkningar förutsatts bli procentuellt lika stora som

under framskrivningsåret, i detta fall 1948/49. Inom de sakkunniga har

framförts, att det kan vara ovisst, huruvida överbetalningen blivit bestående

efter de avtalsmässiga lönehöjningar, som inträffat under 1950 (2 öre

per timme fr. o. in. den 1 januari 1950 samt ytterligare 4 öre fr. o. m. den

1 mars 1950). Det har i detta sammanhang anförts, att lönerna inom andra

näringsgrenar på landsbygden under senaste året stigit mindre än i städerna,

vilket kunde medföra reducering av »överbetalningarna». De sakunniga

ha dock icke funnit anledning att nu frångå det tidigare använda beräkningssättet

vid framskrivningen av lönerna. Frågan om överbetalningarnas

storlek torde emellertid få tas upp till förnyat övervägande vid nästa omräkning

av jordbrukskalkylen.

I följande tablå redovisas dels timlöner enligt socialstyrelsens lönestatistik

för avtalsåren 1947/48 och 1948/49 för olika arbetarkategorier, dels timlöner

för samma grupper av arbetare för produktionsåret 1948/49 sådana

dessa preliminärt framräknades i vårkalkylen 1950 med utgångspunkt från

1947/48 års lönestatistik. Lönesiffrorna avse manliga arbetare över 18 år.

Löner för produktionsår, öre per timme

Enligt socialstyrelsens lönestatistik 1948/49

1948/49 (prel.) Prognosberäkn. i

1947/48

(def.)

Enl. nu tillämp.

ber.-metod

Enl. tidig,

tillämp.

vårkalk. 1950

genom fram skr.

ber.-metod

från 1947/48 års

lönestatistik

Rättare............

..... 203,4

216,4

216,8

212,1

Fördräng ...........

..... 173,8

182,8

182,9

181,3

Kördräng...........

..... 162,1

172,6

172,9

169,1

Traktorskötare......

...... 173,4

182,5

182,7

180,7

Övr. jordbr. arb. =

dags-

169,0

verkare...........

..... 162,0

168,6

168,6

Arb. m. bland. arb. .

..... 152,3

163,8

164,3

159,8

Ladugårdsförman .. ..

..... 209,2

224,9

225,4

221,5

Kreatursskötare.....

..... 175,7

189,8

190,2

186,4

Fodermarsk.........

..... 183,3

195,5

195,7

194,8

Stalldräng..........

..... 172,7

185,7

186,2

183,6

Specialarbetare......

..... 184,4

194,6

194,9

191,8

Övriga arbetare.....

..... 167,3

167,1

166,2

174,6

Kostnadssummor. De i det föregående berörda förändringarna i redovisad

timlön för avtalsåret 1948/49 i jämförelse med tidigare genom framskrivning

beräknade timlöner för samma år resultera i ökningar av de beräknade

arbetskostnaderna i jämförelse med vårkalkylen 1950 på följande sätt:

för år 1948/49 ........................ 26,76 milj. kr

» » 1949/50 27,53 » »

» » 1950/51 26,80 » »

Beräkningstekniska omläggningar. I texten till vårkalkylen 1950 omnämndes

vissa förhållanden, vilka kräva beaktande i samband med arbetskostnadskalkylcn,

så snart detta låter sig göra. Bl. a. omnämndes, att socialstyrelsens

lönestatistik har förutsatts avse avtalsåret, d. v. s. tiden 1/11—31/10 varje

år. Det anfördes emellertid, att vissa skäl syntes tala för att de tidsperioder,

på vilka uppgifterna till socialstyrelsen grunda sig, under senare år förskjutits,

så att statistiken numera i större omfattning än. tidigare avser

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

kalenderår i stället för avtalsår. I den män så är fallet, kommer givetvis

en del av det lönestatistiska underlaget för ett visst år att avse senare tidpunkt

än avtalsåret i fråga Om det vid framskrivningen förutsättes, att löneuppgifterna

alltigenom avse avtalsår, uppstår härigenom ett visst fel.

Socialstyrelsen har i samband med inhämtandet av löneuppgifterna för

år 1948/49 jämväl erhållit uppgifter beträffande den tid löneuppgifterna

avse. Verkställd bearbetning visar, att löneredovisningen för vissa arbetargrupper

till omkring 70 procent avser kalenderår. I basåret 1938/39 har,

såvitt kan bedömas, redovisning per kalenderår icke förekommit i någon

större omfattning. De kalkylsakkunniga ha nu preliminärt verkställt justering

med hänsyn till den inträffade förskjutningen av redovisningsperioden

på så sätt, att löneuppgifterna till socialstyrelsens statistik antagits avse

tiden 1/12—30/11, vilket innebär en genomsnittlig förskjutning med en

månad. Den observerade redovisningen per kalenderår (70 procent av vissa

grupper av arbetare) tyder på en kraftigare förskjutning, än vad verkställd

korrigering motsvarar. Förskjutningen har emellertid begränsats till en månad,

enär det icke är möjligt att erhålla säkra uppgifter om den omfattning,

i vilken redovisningen per kalenderår kan ha förekommit redan i basåret.

Den verkställda justeringen innebär redan av här nämnda skäl icke ett

exakt tillrättaläggande av löneberäkningen med hänsyn till inträffad förskjutning

i redovisningsperioderna. Den innebär också rent matematiskt

en approximation. Justeringen leder dock med säkerhet till ett riktigare resultat

än tidigare verkställd beräkning utan hänsynstagande till förskjutningen

av redovisningsperioden. Hittills omnämnd justering verkar sänkande

på för år 1948/49 beräknade timlöner.

I samband med i det föregående omnämnd justering har även verkställts

en annan, rent beräkningsteknisk, mindre korrigering. Tidigare har vid bearbetningen

av den senast kända lönen enligt socialstyrelsens lönestatistik

(närmare bestämt vid omräkningen av löner från två olika statistikår till

löner för produktionsår) räknats med den för de olika avtalsåren (vilka hittills

ansetts sammanfalla med statistikåren) redovisade genomsnittliga timlönen.

Då emellertid avtalsmässiga lönerörelser ofta inträffa under statistikåret,

leder denna framskrivningsmetod till ett något missvisande resultat.

Den enligt lönestatistiken redovisade lönen bör i stället differentieras

med hänsyn till under året inträffade lönerörelser. En dylik differentiering

har nu verkställts med utgångspunkt från avtalslönernas läge under olika

delar av respektive statistikår. Härigenom har åstadkommits timlöner för

olika arbetarkategorier under produktionsåret 1948/49, vilka bättre motsvara

de under detta år uppnådda timlönerna än de enligt tidigare tillämpad

metod erhållna lönerna för produktionsår. Denna justering verkar för

år 1949/50 och därmed vid framskrivningen för följande år i höjande

riktning.

Den-sammanlagda effekten av de här omnämnda i olika riktningar verkande

justeringarna är en sänkning av den beräknade timlönen för produktionsåret

1948/49 med 0,28 öre i jämförelse med den timlön, som erhålles

utan dessa korrigeringar.

Korrigeringarna få en sammanlagd inverkan på kostnadssummorna i sänkande

riktning av följande storlek:

för produktionsåret 1948/49 ............ 3,02 milj. kr.

» » 1949/50 ............ 2,97 » »

» » 1950/51 ............ 2,93 » »

ytterligare erforderliga undersökningar i fråga om arbetskostnadsberäkningen.

I texten rörande arbetskostnaderna i vårkalkylen 1950 (Kungl.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Maj :ts proposition nr 245/1950, sid. 149—150) diskuterades ytterligare

vissa speciella frågor, som i samband med vårkalkylens upprättande voro

föremål för överläggningar och vissa utredningar. LK-delegationen ställde

i samband med nämnda kalkyl i utsikt fortsatta utredningar rörande dessa

frågor. Dessa speciella undersökningar ha nu, så långt det synes möjligt

att för tillfället närmare penetrera problemen, planlagts i samarbete med

socialstyrelsen. Sålunda har planerats, att uppgifter rörande priserna på

den mjölk, som av jordbrukare försäljes till kontantavlönade arbetare, skola

inhämtas samtidigt med lönestatistiska uppgifter för år 1949/50. Uppgiftei

komma även att inhämtas beträffande det pris, som i statistiken till socialstyrelsen

åsatts vissa produkter, utlämnade till arbetarna såsom naturaförmåner.

De sakkunniga ha även för avsikt att undersöka, huruvida beräkningar

över jordbrukets merkostnader för lantarbetarbostäder (utöver de av jordbrukarna

uppburna hyrorna) kunna verkställas. Vidare ha de sakkunniga

ansett önskvärt att i samband härmed söka klarhet om orsaken till de stora

skillnaderna i fråga om redovisad lön per timme till arbetare med respektive

utan kollektivavtal, vilka förefinnas i de till socialstyrelsen redovisade

lönerna.

Kapitalkostnader.

GrundSörbättringar, avskrivning och underhåll.

Täckdikningskostnader. Beträffande priserna på tegelrör föreligger icke

någon ändring sedan vårkalkylen 1950. Vad beträffar utvecklingen av arbetslönerna

har här liksom i arbetskostnadskalkylen tillämpats löner enligt

den preliminära lönestatistik för året 1948/49, som redovisats av socialstyrelsen.

Justeringen av lönerna medför en obetydlig kostnadsstegring i

jämförelse med vårkalkylen.

Beträffande storleken” av de statliga bidrag till täckdikningsverksamheten,

vilka avdragas från kostnadssummorna, anfördes i vårkalkylen en

ungefärlig summa för produktionsåret 1950/51 lika med summan för de

under år 1949 beviljade bidragen till täckdikning (1,02 milj. kr avrundat

till l,o milj. kr.). Vid upprättandet av vårkalkylen ansågs inom lantbruksstyrelsen,

att utbetalningen av bidrag under året 1950 skulle komma att

uppgå till ungefärligen denna summa. Som stöd för detta antagande anfördes,

att man ansåg sig kunna förvänta, att största delen av de under

år 1949 planerade företagen med bidrag skulle komma att bli utförda

under år 1950, samt därtill någon del av de under år 1950 planerade arbetena.

Det anfördes även i vårkalkylen, att den sålunda förutsatta ökningen

av statliga bidrag till täckdikningsverksamheten är en följd av

den utvidgning av dräneringsplaneringen, som tillkommit genom lantbruksnämndernas

verksamhet. I samband med upprättandet av den reviderade

kalkylen har lantbruksstyrelsen ånyo prövat den i vårkalkylen införda

uppskattade summan för utbetalda statsbidrag under 1950, varvid framkommit,

att denna summa alltjämt synes vara den mest sannolika. Avdrag

med hänsyn till utbetalda statsbidrag har därför gjorts med samma belöp])

som i vårkalkylen 1950.

Kostnader för underhåll av större öppna diken. Kostnaderna för underhåll

av öppna avloppsdiken ha i likhet med täckdikningskostnaderna justerats

med hänsyn till den preliminära lönestatistiken för år 1948/49.

Denna justering innebär en obetydlig kostnadsstegring för året 1950/51.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Längden av underhållskrävande avloppsdiken har liksom i vårkalkylen

hållits oförändrad i avvaktan på speciella undersökningar.

Beräkningarna av jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas

i tabell 10.

Tabell 10. Jordbrukets kostnader lör grundförbättringar, milj. kr.

År

Täck-

diknings-

kostnader

Kostnader för

underhåll av

större öppna

diken

Avgår

statsbidrag

Nettosumma

= jordbrukets

kostnader

Index

Vårkalkylen.

1938/39 ............

7‘54

100-0

1946/47 ............

8''55

5''85

0-88

14-02

185-9

1947/48 ............

9-49

6-99

0''64

15-84

210-1

1948/49 ............

9-68

7’31

0''16

16-83

223-2

1949 50 ............

9-82

7-46

0-20

17-08

226-5

1950/51 ............

9-87

7-57

(l-oo)

16-44

2180

Reviderad beräkning.

1948/49 ............

9-71

7-31

0’16

16-86

223-6

1949/50 ............

9-82

7''46

0-20

17-08

226-5

1950/51 ............

9''89

7-62

(l-oo)

16-51

219-0

Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll.

Åren 1949/50 och 1950/51. Den nuvarande beräkningsmetodiken för

byggnadskostnaderna innebär framskrivning av en i den speciella sakkunnigutredningen

fastslagen kostnadssumma av 123,s milj. kr. för avskrivning

och underhåll av jordbrukets ekonomibyggnader år 1946. Framskrivningen

verkställes så långt möjligt enligt utvecklingen av riksindex för

ekonomibyggnadskostnader, utarbetat inom Statens forskningskommitté

för lantmannabyggnader (SFL). SFL:s index framskrives medelst månadstal

ur lantbruksförbundets byggnadskostnadsindex.

SFL:s index fanns redan vid upprättandet av vårkalkylen 1950 tillgängligt

t. o. m. år 1949. Vid nämnda vårkalkyl verkställdes framskrivning

medelst månadstal för lantbruksförbundets index för januari 1950. Vid nu

verkställd revidering av kostnadsberäkningen ha månadstalen i lantbruksförbundets

byggnadskostnadsindex i regel funnits tillgängliga t. o. in. juli

samt i vissa fall t. o. m. september 1950.

Beträffande de olika delposterna i byggnadskostnadsindex må omnämnas,

att eventuella förändringar i arbetslönerna icke beaktats, eftersom

indextalen för arbetslönerna bygga på avtalslöner. Några nya avtal ha som

bekant icke träffats sedan vårkalkylen 1950. I fråga om olika byggnadsmaterialier

förekomma däremot prisförändringar. Prissänkningar noteras

sålunda för cement, mellanprodukter av järn samt papp. Prissänkningen

på papp står i samband med slopandet av pappersskatten den 1 maj 1950.

Prishöjningar noteras för trävaror, järnmanufaktur och zinkvitt. Den enda

av här omnämnda prisförändringar, som är av större betydelse, är prishöjningen

på trävaror. I samband med upphävandet av priskontrollen på

trävaror i februari månad 1950 steg nämligen priset på trävarorna med i

genomsnitt omkring 25 procent. Orsaken till denna kraftiga prisstegring

var, att exportpriserna under en lång tid legat högre än de kontrollerade

priserna inom landet. Senare har ytterligare prisstegring ägt rum. Kommerskollegii

index för trävaror till byggnadsändamål visar på grund av

nämnda prisstegringar följande utveckling.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

73

Januari

Februari

Mars ...

April . . ,

Maj ....

255,7 Juni.............. 316,6

255,7 Juli............... 316,6

298,1 Augusti........... 316,6

315.5 September......... 352,9

316.6

Vad beträffar priserna på trävaror förtjänar uppmärksammas den prisutveckling,

som nu kan noteras i fråga om cellulosa vid export. De svenska

tillverkarna ha nämligen nu fixerat sina priserna på USA under fjärde

kvartalet 1950. De nya priserna synas innebära höjningar motsvarande

omkring 25 procent i jämförelse med priserna under tredje kvartalet. Det

synes uppenbart, att den här nämnda prisutvecklingen på cellulosamarknaden

kommer att påverka priserna inom landet på byggnadsvirke. Det

uppgives även, att England nyligen verkställt tilläggsköp av trävaror i Finland

och därvid betalt priser, som avsevärt överstiga priserna enligt den

stora uppgörelsen tidigare under år 1950. Vad här anförts synes tala för

sannolika ytterligare prisstegringar på trävaror, vilkas omfattning och fortbestånd

dock icke nu kunna fixeras.

Framräkningen av SFL:s index enligt det föregående redovisas i följande

översikt.

SFL:s index

SL:s index

SFL:s index

Å r

med 1935/37

omräknat med

1950 och 1951

= 100

1949 = 100

med SL:s index

Vårkalkylen

1948 ...............

....... 205,1

1949 ...............

....... 204,7

100,0

204,7

1950 ...............

—

100,8

206,3

1951...............

101,0

206,7

Reviderad beräkning

1950 ................

—

107,5

220,1

1951...............

....... —

114,0

233,4

Utvecklingen av kostnadssumman 123,5 milj. kr. enligt index för kalender-

och produktionsår redovisas nedan.

Å r

V årkalkylen

1938 ...........

1939 (1938/39) . .

1946 (1945/46) . .

1948 (1947/48) . .

1949 (1948/49) . .

1950 (1949/50) . .

1951 (1950/51) . .

Reviderad beräkning

1950 (1949/50)...

1951 (1950/51) . .

SFL:s index

Kostnadssumman 123,5 milj. kr

Index för

omräknat med

omräknad

enligt index

lingen

1938/39 = 100

1946 = 100

Kalenderår

Produktionsår

62,6

74,7

77,3

76,4

100,0

. . 100.0

123,5

120,3

157,5

.. 112,9

139,4

136,9

179,2

.. 112,7

139,2

139,3

182,3

.. 113,6

140,3

139,9

183,1

.. 113,8 *

140,5

140,4

183,8

.. 121,2

149,7

146,2

191,4

.. 128,5

158,7

156,4

204,7

Kostnadssumman uppgår enligt ovanstående tablå för året 1949/50 till

146,2 milj. kr. (139,9 milj. kr. enligt vårkalkylen). För produktionsåret

1950/51 visar den reviderade beräkningen en kostnadssumma av 156,4 milj.

kr. (140,4 milj. kr. enligt vårkalkylen).

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

Kostnaderna för siloanläggningar ha nu icke justerats, eftersom erforderligt

underlag för en dylik justering icke finnes, förrän nu pågående utredning

rörande silokostnaderna blivit avslutad. I övrigt hänvisas till vad

LK-delegationen uttalat beträffande kostnader för siloanläggningar i texten

till vårkalkylen 1950 (Kungl. Maj :ts prop. nr 245/1950 s. 152—153).

Kostnaderna för ekonomibvggnader och siloanläggningar redovisas i tabell

11.

Tabell 11. Jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader, milj. kr.

1938/39

1949/50

1950/51

Vårkalkylen.

Ekonomibyggnader...................

76 40

139-90

140-40

Siloanläggningar.....................

0-03

0''65

0-65

Summa

76 43

140-55

141-05

Index 1938/39 = 100.................

100 0

183-9

184-5

Reviderad beräkning.

Ekonomibyggnader..................

76''40

146-20

156-40

Siloanläggningar.....................

0-03

0-65

0-65

Summa

76-43

146-85

157-05

Index 1938/39 — 100.................

100-0

192-1

205-5

Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll.

Åren 1949/50 och 1950/51.

Avskrivningskostnader. Beräkningarna i vårkalkylen rörande avskrivningskostnader

för maskiner och redskap voro baserade på kända inköpssurnmor

t. o. m. år 1949 samt uppskattade summor för år 1950. Definitiva

siffror rörande inköpssummornas storlek under år 1950 kunna bli

kända först efter förnyade undersökningar i januari 1951. Beträffande

jordbrukets inköp av traktorer under år 1950 har emellertid i samband

med den nu upprättade kalkylen verkställts en preliminär undersökning

genom att uppgifter inhämtats från samtliga tillverkare och importörer av

traktorer beträffande den sannolika försäljningen under året. Enligt denna

undersökning skulle jordbrukets traktorinköp under år 1950 komma att

uppgå till drygt 13 800 traktorer. Detta skulle innebära en ökning i jämförelse,

med de observerade inköpen under år 1949 med drygt 2 600 st.

samt eu ökning i jämförelse med den i vårkalkylen 1950 insatta prognossiffran

av icke mindre än drygt 4 800 traktorer. Då detta material nu finnes

tillgängligt, och då dessutom det erhållna resultatet i hög grad avviker

från prognosen enligt vårkalkylen, ha de sakkunniga funnit lämpligt beakta

det inkomna materialet och lägga detta såsom grund för justering av

avskrivningsberäkningen. Eftersom uppgifterna lämnades, när ännu återstod

mer än ''/< av år 1950, har det dock ansetts att materialet icke bör »pressas»

alltför hårt. Traktorfirmornas uppgifter inkludera självfallet även den del

av försäljningen, som förutsatts skola komma att inträffa under höstmånaderna

1950. Oförutsedda förändringar i fråga om leveransmöjligheterna

kunna av olika anledningar inträffa, vilka kunna medföra en lägre försäljning

än den, som importörer och tillverkare nu funnit mest sannolik. Däremot

synes det knappast troligt, att försäljningen under återstoden av året kan

bli större än den nu uppskattade, eftersom uppgifterna förutsätta normala

leveransmöjligheter. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga nu i avskrivnings
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

75

beräkningen antagit, att antalet till jordbruket inköpta traktorer under 1950

skall komma att uppgå till 12 500.

Vid insättandet av det justerade antalet traktorer i avskrivningsberäkningen

har förutsatts, att de nyinköpta traktorerna genomsnittligt äro av

samma storlek och standard som 1949 års nyanskaffning.

Beträffande övriga maskiner och redskap har det icke varit möjligt att

verkställa någon preliminär undersökning, enär en dylik undersökning på

grund av del stora antalet företag skulle bli alltför arbetskrävande. Avskrivningskostnaderna

för andra maskiner och redskap än traktorer ha

därför baserats på samma inköpsvolym år 1950 som den i vårkalkylen

förutsatta.

Prisutvecklingen (obetydlig höjning) har beaktats vid beräknandet av avskrivningsbeloppens

storlek såväl för traktorer som för övriga maskiner

och redskap.

Avskrivningskostnaderna, beräknade med hänsyn till vad i det föregående

anförts, redovisas i följande tablå för basåret jämte de nu aktuella åren.

Avskrivningskostnader i milj. kr. beräknade

å återanskaffningsvärde för

Å r

traktorer

och gengas- aggregat

A

Övriga redo- visade ma- skiner och

redskap

B

samtliga

redovisade

maskiner

och redskap

C

Relativa tal

1938/39 = 100

A B

C

Vårkalkylen

1938/39 ...........

. . 4,9

29,8

34,8

100,0

100,0

100,0

1948/49 ..........

.. 25,1

73,9

99,0

509,2

247,9

284,9

1949/50 ...........

.. 31,9

81,1

112,9

647,0

271,7

325,0

1950/51 ..........

.. 37,0

86,1

123,1

751,7

288,7

354,3

Reviderad beräkning

1949/50 ..........

.. 31,9

81,2

113,1

647,0

272,3

325,4

1950/51 ..........

.. 39,2

86,4

125,6

795,0

289,7

361,3

För traktorernas vidkommande har den nu verkställda justeringen resulterat

i en höjning av avskrivningskostnaderna för år 1950/51 med 2,13

milj. kr. För övriga maskiner och redskap resulterar justeringen med hänsyn

till prisutvecklingen i en höjning jämfört med vårkalkylen av 0,30 milj.

kr.

Underhållskostnader. Kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap

beräknas genom framskrivning med utgångspunkt från storleken av dessa

kostnader för hela jordbruket enligt deklarationsundersökningen. Vid upprättandet

av vårkalkylen 1950 funnos uppgifter enligt denna undersökning

t. o. in. år 1948. Deklarationsmaterialet för år 1949 har ännu icke kunnat

bearbetas, och framräkningen av kostnaderna är därför fortfarande baserad

på deklarationsundersökningen för år 1948.

Vid framskrivningen av de för år 1948 redovisade kostnaderna har liksom

i vårkalkylen maskinparkens volymutveckling beaktats genom uppräkning

med 2,5 procent per år. Därutöver har liksom tidigare tagits hänsyn till prisoch

löneutvecklingen, så långt denna är känd. Beträffande priserna på reservdelar

föreligger icke någon ändring sedan vårkalkylen. I fråga om löner

till verkstadsarbetare har däremot kunnat erhållas uppgifter från socialstyrelsen

för de två första kvartalen 1950. Dessa lönestatistiska uppgifter ha

givit anledning till justering av beräkningarna enligt vårkalkylen i höjande

riktning.

Beräkningen av vägt index för löner och reservdelspriser framgår av följande

tablå.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj. ts proposition nr 76.

Löner till

arbetare vid

Prisindex för

Vägt index

Å r

rep.-verkstäder,

index,

1948 = 100

a

reservdelar

1948 = 100

b

0''60 x a

0''40 x b

1948 = 100

c

Vårkalkylen

1948 ..............

...... 100,0

100,0

100,0

1949 ..............

...... 103,3

105,7

104,3

1950 ..............

...... 103,3

106,2

104,5

1951..............

...... 103,3

106,2

104,5

Reviderad beräkning

1950 ..............

...... 107,2

106,2

106,8

1951..............

...... 107,2

106,2

106,8

Framskrivningen av kostnadssumman för år 1948 i enlighet med vad i det

föregående anförts samt med hjälp av i en tidigare tablå angivna indextal för

pris- och löneutvecklingen redovisas i följande översikt, där de framräknade

kostnadssummorna för kalenderår även omräknats till produktionsår. (Värdetal

i milj. kr.)

Å r

Kostnadssum
Underhålls-

mor efter upp- Index för

kostnader räkning med löner och

enl. dekl.- 2,5 % å före- reservdelsundersök-

gående års priser,

ningen summa 1948 = 100

fr. o. m. 1949

Kostnadssummorna

fr. o. m.

1949 enl. kol.

B framräkn.

med prisindex
-

Omräkn.

till produktionsår
-

Index

1938/39

= 100

A

Vårkalkylen

1946 ......... 91,1

1947 (1946/47). 98,5

1948 (1947/48). 110,1

1949 (1948/49). —

1950 (1949/50). —

1951 (1950/51). —

Reviderad beräkning

1949 ......... —

1950 (1949/50). —

1951 (1950/51). —

B

C

D

E

F

z

—

—

96,0

222,2

—

100,0

—

106,2

245,8

112,9

104,3

117,8

115,2

266,7

115,7

104,5

120,9

119,9

277,5

118,6

104,5

123,9

122,9

284,5

112,9

104,3

117,8

115,7

106,8

123,6

121,7

281,7

118,6

106,8

126,7

125,7

291,0

Tabell 12.

Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader

för maskiner och redskap.

År

Avskrivnings- kostnader,

milj. kr

Underhålls- kostnader,

milj. kr

Summa,

milj. kr

Index

1938/39 = 100

Vårkalkylen.

1938/39 ............

34-8

43-2

78-0

100-0

1948/49 ............

99-0

115-2

214-2

274-6

1949/50 ............

112-9

119-9

232-8

298-5

1950/51 ............

123-1

122-9

246-0

315-4

Reviderad beräkning.

1949/50 ............

113-1

121-7

234-8

301-0

1950/51 ............

125-6

125''7

251-3

322-2

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

77

De totala kostnaderna för maskiner och redskap uppgå enligt nu utförda

beräkningar till 234,s milj. kr för år 1949/50 samt till 251,3 milj. kr för år

1950/51. Den senare siffran överstiger prognosen enligt vårkalkylen med

5,3 milj. kr.

Elektricitet.

Åren 1948/49—1950/51. Beräkningen av jordbrukets kostnader för elektricitet

utföres numera genom framskrivning av senast kända kostnadssumma

enligt deklarationsundersökningen med hjälp av en faktor, som representerar

den genomsnittliga procentuella stegringen av dessa kostnader under

de tre senaste år, för vilka uppgifter finnas tillgängliga. I vårkalkylen

1950 räknades med den stegring, som erhölls i medeltal för åren 1945—47.

1 samband med nu upprättad kalkyl har i stället beaktats den procentuella

stegring, som erhålles vid jämförelse mellan kostnadssummorna enligt deklarationsundersökningen

för åren 1946—48, vilket medför sänkning av kostnaderna

för elektricitet med nära l1/, milj. kr. för produktionsåret 1950/51

i jämförelse med vårkalkylen.

Beräkningarna redovisas i tabell 13.

Tabell 13. Jordbrukets kostnader för elektricitet, milj. kr.

År

Kostnadssumma enl. deklarations- undersökningen med framräkning

för senare år (jfr texten).

Kalenderår

Produktionsår

Värkalkylen.

1938 ....................

16.70

—

1939 (1938/39)............

1 17-92

17-51

1940 (1939/40)............

19-14

18-73

1948 (1947/48)............

35-10

34-83

1949 (1948/49)............

37-45

36-67

1950 (1949/50)............

39-96

39-12

1951 (1950/51)............

42-64

41-75

Reviderad beräkning.

1948 ....................

35-10

—

1949 (1948/49)............

36-96

36-34

1950 (1949/50)............

38''92

38-27

1951 (1950/51)............

40-98

40-29

Rän tekostnader.

Aren 1948/49—1950/51. I den jordbrukskalkyl, som upprättades i mars

1950, beräknades jordbrukets räntekostnader alternativt dels efter förut tilllämpad

metod, dels enligt en metod föreslagen av de sakkunniga för utredning

rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

in. in. Den senare metoden innebär ett beaktande av den kostnadsstegring,

som är en följd av ökningen av kapitalvolymens värde efter basåret

1938/39. LK-delegationen tog icke ställning till frågan, huruvida jordbruket

i det rådande läget borde kompenseras för de höjda räntekostnader, som crhöllos

med tillämpning av de sakkunnigas beräkningsmetod, överenskommelsen

angående prissättningen på jordbrukets produkter regleringsåret

1950/51 innebar emellertid, vad angår räntekostnaderna, att dessa skulle beräknas

enligt den av de sakkunniga föreslagna beräkningsmetoden (majori
-

1 Medeltal av kostnaderna åren 1938 och 1940.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

Tabell 14. Beräkning av Jordbrukets räntekostnader.1

Lantbrukskapitalet med

Lantbrukskapitalet med

fördelning på fastighets-

fördelning på lånekapital

A

och driftskapital, milj. kr

B

och eget kapital, milj. kr

1938/

1948/

1949/

1950/

1938/

1948/

1949/

1950/

39

49

50

51

39

49

50

Öl

j Fastighetskapital ..

2866

3168

3168

3168

Lånat kapital

Dn/tskapital

Kreaturskapital ..

Maskin- och red-

1419

2 470

2 57 4

2 638

Inteckningslån .. .

Övriga lån ......

1280

635

1280

635

1280

635

1 280

635

skapskapital ....

301

740

875

1009

Summa

1915

1913

1915

1915

Förrådskapital ...

Fältinventarieka-

400

579

624

617

Eget kapital

pital ...........

214

449

453

452

Därav:

Ej belånat fastig-

Arbete..........

100

235

236

236

1586

1888

1888

1888

Utsäde.........

84

160

152

150

Ej belånat drifts-

Konstgödsel.....

30

54

65

66

kapital.........

1699

3 603

3 891

4 081

Summa

2334

4 238

4 326

4 716

Summa

3285

5 491

5 779

5 969

Summa lantbruks-

kapital

5 200

7 406

7 694

7 884

Summa lantbruks-

Index...........

100-0

142-4

1480

151-6

kapital

5 200

7 406

7 694

7 884

Vid beräkningarn

a till-

Beräkningarnas slut-

lämpade räntesatser

resultat,

milj.

kr

D

1938/

1948/

1949/

1950/

1938/

1948/

1949/

1950/

39

49

50

51

39

49

50

51

Lånat kapital

Lånat kapital

Inteekningslån ...

3-25

3-20

3-20

3-19

Inteekningslån . ..

41-6

41-0

41-0

40-8

Övriga lån.......

3-98

3-96

3-95

3*95

Övriga lån.......

25-3

25-1

25-1

25''1

Eget kapital

Eget kapital

Ej belånat fastig-

Ej belånat fastig-

hetskapital......

4-u

3‘70

3-66

3-65

hetskapital.....

65-7

69-9

69-1

68-9

Ej belånat drifts-

Ej belånat drifts-

kapital.........

4''44

4-00

3-96

3-95

kapital.........

75-4

144-1

154-1

161-2

/ medeltal........

4''00

3-78

3''76

3''7B

Summa

208''o

280''1

289-3

296-0

Index...........

100-0

134-7

139-1

142-3

tetsalternativet). Tillämpningen av denna metod skulle emellertid med hänsyn

till prisstabiliseringen icke få föranleda ökning av produktpriserna, så

länge den rådande stabiliseringspolitiken tillämpades.

Beräkningar av jordbrukets räntekostnader, vilka utförts med tillämpning

av den nya metoden, redovisas i tabell 14. Beräkningarna äro på några punkter

preliminära. Detta sammanhänger med att vissa poster i jordbrukskalkylen,

ur vilka uppgifter för räntekostnadsberäkningarna hämtas, ännu

icke förelågo klara när ifrågavarande beräkningar utfördes, varför normkalkylens

data i stället kommit till användning.

I efterföljande tablå ha de i tabell 14 framräknade kostnadstalen enligt

den nya metoden sammanställts med motsvarande tal erhållna med tillämpning

av den gamla metoden. 1

1 Enligt den nya metoden. Resultat av beräkningar utförda enligt den gamla metoden återges

i texttablå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition

nr 76.

79

Milj. kr

Index

1938/39 1948/49 1949/50 1950/51

1938/39 1948/49

1949/50

1950/51

Vårkalkglen

Nya metoden . . .

208,0 279,0 286,9

293,4

100,0

134,4

137,9

141,1

Gamla metoden..

202,3 199,4 198,4

198,1

100,0

98,6

98,1

97,9

Reviderad beräkning

Nya metoden . . .

208,0 280,1 289,3

296,0

100,0

134,7

139,1

142,3

Gamla metoden..

202,3 199,4 198,3

197,8

100,0

98,6

98,0

97,8

Kostnader för förnödenheter.

Driv- och smörjmedel.

Åren 1948/49—1950/51. Beräkningarna av jordbrukets kostnader för drivoch

smörjmedel voro föremål för en relativt omfattande diskussion i texten

till vårkalkylen. Nämnda kalkyl baserades delvis på nytt material, och beräkningsprinciperna

voro delvis nya. I första hand förtjänar erinras om att

beräkningen rörande förbrukade kvantiteter av motorfotogen och -brännolja

baserades på uppgifter från oljebolagen om ungefärliga till jordbruket

försålda kvantiteter under 1949. Kvantiteter för produktionsåren 1949/50

och 1950/51 beräknades genom framskrivning med ledning av traktorparkens

ökning. I samband med vårkalkylen 1950 verkställdes även särskild

prövning beträffande förbrukning av bensin till bensindrivna traktorer samt

ävenledes beträffande förbrukningen av startbensin.

Vid nu företagen omräkning av kostnaderna för driv- och smörjmedel har

bl. a. funnits resultat tillgängliga från en preliminär undersökning angående

jordbrukets inköp av nya traktorer under år 1950. Vidare har från oljebolagen

kunnat erhållas mera fullständiga uppgifter beträffande försäljningen

av motorfotogen och -brännolja till jordbruksändamål 1949 samt dessutom

preliminära uppgifter för år 1950.

Med anledning av att undersökningen beträffande traktorförsäljningen till

jordbruket under 1950 påvisat ytterligare ökade inköp, ha de sakkunniga

även ansett angeläget att söka vinna klarhet i, huruvida nedskrotningen av

äldre traktorer ökat på grund av de ökade nyinköpen. Av detta skäl har upptagits

kontakt med ett antal försäljningsfirmor i olika delar av landet, vilka

representera samtliga de ledande traktorfabrikaten.

De uppgifter och erfarenheter, som framkommit genom här omnämnda

undersökningar, kommenteras närmare i det följande.

I detta sammanhang vilja de sakkunniga omnämna, att en inventering av

jordbrukets traktorbestånd hösten 1950 planerats av militära myndigheter.

Undersökningen har icke begränsats till att enbart omfatta inventering av

traktorbeståndet, utan uppgifter skola även inhämtas beträffande det senaste

årets förbrukning av drivmedel. I avvaktan på resultaten av den planerade

undersökningen har ansetts lämpligt att fasthålla vid de beräkningsprinciper,

som tillämpades i vårkalkylen, men att samtidigt taga hänsyn till den

starkare ökning av traktordriften, som nu kunnat verifieras.

Antalet traktorer, lirafibHar och jeepar i drill.

De senaste kalkylerna ha beträffande antalet traktorer och dragbilar baserats

på arbetsmarknadskommissionens traktorinventering vid årsskiftet

1944/45. Med utgångspunkt från denna inventering och med hjälp av årliga

undersökningar beträffande antalet till jordbruket anskaffade traktorer

samt under antagande av årlig nedskrotning av traktorer i viss proportion

till traktorbeståndets ålder samt till de årliga nyinköpen har antalet traktorer

i drift för varje produktionsår ungefärligt kunnat beräknas. Denna beräkning

har kunnat prövas med hjälp av den i april 1948 av arbetsmarknadsstyrelsen

och livsmedelskommissionen utförda inventeringen av traktorer

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

och dragbilar. Det har visat sig vid denna kontroll, att det med utgångspunkt

från traktorinventeringen vid årsskiftet 1944/45 på här angivet sätt framräknade

traktorantalet väl överensstämmer med resultatet av den omnämnda

inventeringen i april 1948. Med anledning härav har LK-delegationen

fortsatt sin beräkning av antalet traktorer med utgångspunkt från inventeringen

vid årsskiftet 1944/45 även efter inventeringen i april 1948. Sedan

dess har icke någon fullständig traktorräkning verkställts.

Dragbilar. Frågan om antalet dragbilar diskuterades ingående i vårkalkylen

1950. Det antal (5 500 st.), som då räknades med, har nu hållits oförändrat.

Även dragbilarnas fördelning med hänsyn till drivmedelsslag har

hållits oförändrad sedan vårkalkylen, nämligen:

fotogen- eller brännolj edrivna................. 1 800 st

bensindrivna................................ 3 700 »

Summa 5 500 st

Egentliga traktorer. Antalet försålda jordbrukstraktorer var redan då vårkalkylen

upprättades känt t. o. in. år 1949. Beträffande inköpen under åren

1950 och 1951 gjordes då en försiktig uppskattning, varvid antogs, att traktormarknaden

hade nått en sådan grad av mättnad, att inköpen under dessa

år icke kunde bliva av samma omfattning som under åren 1948 och 1949.

Det förutsattes därför, att jordbrukets inköp av nya traktorer skulle stanna

vid 9 000 år 1949 och 8 000 år 1950. Som redan förut antytts har emellertid

en nu utförd preliminär undersökning gett vid handen, att inköpen under

1950 i stället komma att omfatta ett större antal traktorer än under något

tidigare år. Anförda undersökning har närmare behandlats i samband med

beräkningarna över avskrivningskostnader för maskiner och redskap, varför

här endast skall erinras om att de sakkunniga med ledning av de erhållna

resultaten ansett motiverat att räkna med en tillförsel av 12 500 nya

traktorer till jordbruket under 1950 samt 10 000 år 1951.

De redovisade inköpen åren 1947—1949 såväl som uppskattningarna för

åren 1950 och 1951 återfinnas i följande tablå:

Antal till jordbruket inköpta traktorer 1947

» » » » » 1948

» » » » » 1949

Uppskattat antal » » 1950

» » » » 1951

Vårkalkylen

7 332

11 309

11 173

9 000

8 000

Reviderad

beräkning

7 332

11 309

11 173

12 500

10 000

Med dessa anskaffningskostnader såsom underlag och vid beräknad nedskrotning

erhålles följande beräkning över antalet i drift varande jordbruks
-

traktorer.

Å r

Vid

prod.-

årets

början

Inköpt

under

året

Uppskattad

avgång

(skrotning)

under året

Vid

prod.-

årets

slut

Beräknat

genomsnitt- ligt antal i

drift

D:o av- rundat

Varkalkglen

1946/47 .........

27 901

6 185

928

33 158

*30 020

30 000

1947/48 .........

33 158

9 983

1 497

41 644

37 401

37 400

1948/49 .........

41 644

11 218

1 683

51 179

46 411

46 400

1949/50 .........

51 179

9 724

1 459

59 444

55 312

55 300

1950/51 .........

59 444

8 333

1 500

66 277

62 861

62 900

Reviderad beräkning

1949/50 .........

51 179

12 057

1 850

61 386

56 283

56 300

1950/51 .........

61 386

10 833

2 000

70 219

65 803

65 800

1 Här har vid beräkningen av genomsnittligt antal under året tagits hänsyn till att inköpen

icke varit jämnt fördelade under året.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

Vad beträffar nedskrotningen av äldre traktorer ha de sakkunniga, som

inledningsvis anförts, haft kontakt med ett stort antal traktorfirmor. Därvid

har icke framkommit något som tyder på, att nedskrotningen av traktorer

under innevarande år tagit ökad omfattning. Det förefaller i stället

som om de äldre traktorerna fortfarande i stor utsträckning renoverades och

ånyo försåldes till jordbrukare. För år 1950/51 har dock räknats med en

mera omfattande skrotning trots att inköpen förutsatts komma att minska.

Jeepar. Antalet jeepar förutsättes oförändrat i jämförelse med vårkalkylen.

Sammandrag i fråga om antal. I följande översikt angives antalet traktorer,

dragbilar och jeepar enligt i det föregående gjorda beräkningar och an
-

taganden för basåret jämte de nu

aktuella åren.

Å r

Traktorer

Dragbilar

Traktorer

plus drag-

Rel. tal

1938/39

Jeepar

bilar

= 100

Vårkalkglen

1938/39 ...........

. . 17 800

4 000

21 800

100,0

—

1947/48 ...........

. . 31 900

5 500

37 400

171,6

425

1948/49 ...........

. . 40 900

5 500

46 400

212,8

450

1949/50 ...........

. . 49 800

5 500

55 300

253,7

450

1950/51 ...........

. . 57 400

5 500

62 900

288,5

450

Reviderad beräkning

1949/50 ...........

.. 50 800

5 500

56 300

258,3

450

1950/51 ...........

.. 60 300

5 500

65 800

301,8

450

Traktorernas fördelning med hänsyn

till olika

drivmedel.

Egentliga traktorer. Då inköpen av traktorer även under år 1950 nu äro

preliminärt kända, har vårkalkylens fördelning av traktorerna med hänsyn

till olika drivmedel kunnat justeras. Såvitt av hittills tillgängligt material

kan bedömas, blir övergången till bensindrift under år 1950/51 icke så omfattande,

som tidigare förutsatts.

Följande fördelning bygger på de i tidigare tablå angivna totalsummorna

för antalet jordbrukstraktorer under samma år. Antalet fotogendrivna traktorer

har erhållits såsom differenspost, sedan de råolje- respektive bensindrivna

dragits från det beräknade totalantalet.

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

Vårkalkylen

Bensindrivna................

900

2 700

4 300

5 900

Råoljedrivna................

6 500

7 100

8 800

9 800

Fotogendrivna...............

24 500

31 100

36 700

41 700

Summa exkl. dragbilar

31 900

40 900

49 800

57 400

Reviderad beräkning

Bensindrivna................

900

2 700

3 850

5 000

Råoljedrivna................

G 500

7 100

9 050

10 500

Fotogendrivna...............

24 500

31 100

37 900

44 800

Summa exkl. dragbilar

31 900

40 900

50 800

60 300

Dragbilar. Fördelningen av dragbilarna med hänsyn till drivmedel bar

tidigare diskuterats.

(i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. /Yr 76.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

Förbrukning av startbensin per traktor respektive dragbil.

Denna fråga behandlas utförligt i vårkalkylen (Kungl. Maj :ts prop. nr

245/1950 s. 167—168). Något nytt material för bedömandet av förbrukade

kvantiteter startbensin per traktor respektive dragbil föreligger icke. Därför

har i avvaktan på tidigare omnämnd planerad undersökning liksom i

vårkalkylen räknats med följande kvantiteter:

per fotogendriven traktor...................... 200 1.

» » dragbil....................... 75 1.

Antalet drlttstimmar per år samt förbrukningen av drivmedel per timme.

Antalet driftstimmar per traktor och år beräknades i vårkalkylen för de

fotogen- respektive brännoljedrivna traktorerna med utgångspunkt från

förbrukade kvantiteter drivmedel enligt oljebolagens uppgifter samt det i

kalkylen förutsatta antalet traktorer. 1 avvaktan på planerad undersökning

rörande bl. a. förbrukningen av drivmedel till traktorer har det icke ansetts

motiverat att nu justera dessa siffror med anledning av nya uppgifter från

oljebolagen. Även förbrukningen av bensin per bensindriven traktor, dragbil

eller jeep hålles oförändrad.

Årlig förbrukning av drivmedel i genomsnitt per traktor, dragbil eller jeep

har i enlighet med det föregående beräknats på följande sätt.

Antal

timmar

Drivmedelsförbruk- ning, liter

Motor-

Därav

Motor-

bränn-

Bensin

per år

timme

Per är

fotogen

olja

Traktorer

motorfotogendrivna

. 550

6,5

3 575

3 375

4 690

200

brännolj edrivna----

. 670

7,0

4 690

—

—

bensindrivna......

. 430

3,5

1 500

—

—

1 500

Dragbilar

motorfotogendrivna

. 225

5,0

1 125

1 050

—

75

bensindrivna......

. 120

5,0

600

—

—

600

Jeepar

bensindrivna......

. 600

5,5

3 300

—

—

3 3UU

Det genomsnittliga antalet driftstimmar per traktor och år för egentliga

traktorer enligt föregående beräkningar, baserade på drivmedelsförbrukningen,

blir:

Vårkalkylen

för produktionsåret 1948/49 ............... 563 tim.

» » 1949/50 561 »

,> » 1950/51 558 »

Reviderad beräkning

för produktionsåret 1949/50 ............... 562 tim.

» » 1950/51 561 »

Totala antalet traktortimmar.

Med utgångspunkt från förut angivna beräkningar dels beträffande antalet

traktorer under de olika nu aktuella produktionsåren, dels beträffande

antalet driftstimmar per traktor erhålles följande antal traktortimmar per

år (milj. timmar):

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition

nr 76.

83

Traktorer

Rel. tal

Å r

Traktorer

Dragbilar

plus

dragbilar

1938/39

= 100

Jeepar

Vårkalkylen

1938/39 ..........

.......... 8,0

0,9

8,9

100,0

—

1947/48 ..........

.......... 19,2

1,2

20,4

228,7

0,3

1948/49 ..........

.......... 23,0

0,9

23,9

267,9

0,3

1949/50 ..........

.......... 27,9

0,9

28,8

323,0

0,3

1950/51 ..........

.......... 32,0

0,9

32,9

369,1

0,3

Reviderad beräkning

1949/50 ..........

.......... 28,5

0,9

29,4

330,1

0,3

1950/51 ..........

.......... 33,8

0,9

34,7

389,2

0,3

Förbrukningen av smörjolja per timme.

Liksom i vårkalkylen räknas med följande kvantiteter

till bensindrivna traktorer:.......... 0,15 kg per timme

» övriga » .......... 0,25 » » »

» dragbilar...................... 0,15 » » »

» jeepar........................ 0,14 » » »

översikt beträtfande prisutvecklingen för drivmedel.

I följande tablå anges priser under olika pristerminer för traktordrivmedel

fr. o. m. april 1948. Som närmare framgår av siffrorna ha prisstegringar

inträffat vid tre olika tillfällen sedan vårkalkylen 1950. Dessutom har i

tablån inlagts den prissänkning å bensin, som kan förväntas på grund av

sänkt extrabeskattning fr. o. m. den 1 januari 1950.

Pris

öre per liter inkl.

zontillägg

Period

Motorfotogen

(nu 1,75 öre)

Motorbrännolja

Bensin

12A —V. 1948................

....... 20,25

20,25

70,75

% 1948—“/a 1949...........

....... 20,25

19,75

69,75

12/s —1% 1949 ..............

....... 20,25

19,25

70,75

i3/e —26/s 1949 ..............

....... 19,75

18,25

70,75

27/s —1•%. 1949 ..............

....... 19,25

17,75

70,75

21/.o- ''/» 1949 ..............

....... 21,75

19,75

73,75

7,2 1949—“A 1950 .........

....... 22,75

21,75

73,75

17/2 —uU 1950 ..............

....... 23,75

21,25

73,75

"/. — 7. 1950 ..............

....... 23,75

21,25

74,75

7« — 7, 1950 ..............

....... 23,75

21,75

75,75

7„ 1950 t. v.................

....... 24,25

21,75

(75,75)

Bensin fr. o. m. 1/1 19511.....

55,75

Även priset på smörjolja har stigit sedan vårkalkylen.

Liksom vid tidigare beräkningar har förutsatts, att förbrukningen av drivoch

smörjmedel är jämnt fördelad under produktionsåret. Under denna förutsättning

erhållas följande årsmedelpriser, angivna i öre per liter för drivmedlen

samt i öre per kilogram för smörjolja.

Å r Motorfotogen Motorbrännolja Bensin Smörjolja

Vårkalkylen

1948/49 ....................... 20,13 19,29 70,22 160,00

1949/50 ....................... 22,67 20,67 73,34 166,00

1950/51 ....................... 23,75 21,25 73,75 170,00

Reviderad beräkning

1949/50 ....................... 22,67 20,79 73,89 169,00

1950/51 ....................... 24,24 21,75 62,43 175,00

1 Det angivna ocli tillämpade priset (55,75 öre per lit.) förutsätter, att nägon ytterligare prissänkning

utöver den, som betingas av skattesänkning, icke kommer att inträffa.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj. ts proposition nr 76.

Kostnadsberäkningar.

Med utgångspunkt från i det föregående redovisade beräkningar av kvantiteter

och priser ha de sakkunniga beräknat kostnaderna för driv- och

smörjmedel enligt tabell 15.

Tabell 15. Beräkning av kostnader för driv- och smörjmedel.

1948/49

1949/50

1950/51

Kvant.

Milj. kr

Kvant.

Milj. kr

Kvant.

Milj. kr j

Värkalkyleti.

Motorfotogen, m3........

106 853

21-51

125753

28-51

142 628

33-87

Motorbrännolja, m3......

33 299

6-42

41272

8-53

45 962

9-77

Bensin, m3..............

14110

9-91

17 630

1293

21030

15-51

Summa drivmedel, m3

154 262

37 s 4

184 655

49-97

209 620

5915

Smörjolja, ton ..........

5805

9''29

6 963

1V56

7923

13-47

Totalsumma

47-1

61-53

72-62

Reviderad beräkning.

Motorfotogen, m3........

129 803

29-43

153 090

37-11

Motorbrännolja, m3 .....

42 445

8-82

49 245

10-71

Bensin, m3..............

17 195

12-71

20 300

12-67

Summa drivmedel, in3

189 443

50 96

222635

60 49

Smörjolja, ton ..........

■

7141

1207

8408

14-71

Totalsumma

63-03

75-20

Avdrag från drivmedeiskostnaderna för restitution av bensinskatt m. m.

Beräkningarna av restituerad bensinskatt äro utförda enligt samma principer

som i vårkalkylen. För produktionsåret 1950/51 har förutsatts, att

restitution kommer att utgå efter prissänkningen den 1 januari 1951 för

återstående del av den extra bensinskatten, 7 öre per liter. I enlighet med

hittills gällande bestämmelser har räknats med att tilläggsskatten å startbensin

icke restitueras.

Beräkningarna framgå av följande tablå:

Beräknad

förbrukning av

driv-

Beräknad

Å r

Trak-

bensin, m3

Drag-

Summa

restituerad

summa

torer

bilar

(270 kr/m3)1

Vårkalkylen

1948/49 ..............

.... 4 050

2 220

6 270

1,69

1949/50 ..............

. ... 6 450

2 220

8 670

2,34

1950/51 ..............

Reviderad beräkning

.... 8 850

2 220

11 070

2,99

1949/50 ..............

.... 5 775

2 220

7 995

2,16

1950/51 ..............

.... 7 500

2 220

9 720

1,33

Beräkningarnas slutresultat.

I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel

för basåret jämte produktionsåren 1948/49—1950/51. Enligt justerad

prognosberäkning för år 1950/51 skulle kostnaderna för detta år efter

avdrag för restitution av bensinskatt m. in. uppgå till 73,87 milj. kr mot 69,63

milj. kr. enligt vårkalkylen.

1 Fr. o. in. ''/i 1951 70 kr per m*.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

85

Tabell 16. Jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel i sammandrag,

milj. kr.

Drivmedel

Vårkalkylen.

Motor-

fotogen,

brännolja,

bensin

Avgår

restitu-

tion

Särskild

korr.-post

f. 1948/49

enl. text

i vårkalk.

Netto- summa

för driv- medel

Smörj-

medel

Total-

summa

Index

1938/39

= 100

1938/39 .........

—

—

—

—

—

13-12

100-0

1948/49 .........

37-84

1-69

0-80

35-35

9-29

44-64

340-2

1949/50 .........

49-97

2-34

—

47-63

1T56

59-19

4511

1950/51 .........

59-15

2-99

—

5616

13-47

69-63

530-7

Reviderad beräkning.

1949/50 .........

50-9 C

2''16

—

48-80

12-07

60''8 7

463-9

1950/51 .........

60-49

1''83

—

59-16

14-71

73-87

563-0

Handelsgödsel och kalk.

i. Handelsgödsel

Åren 1949/50 och 1950/51. För gödselåret 1949/50 (juli—juni) har nu

definitiva uppgifter erhållits om förbrukningen. För gödselåret 1950/51 har

en förnyad prognos verkställts med ledning av nu tillgängliga uppgifter om

produktion, import och förväntad efterfrågan. Priserna, vilka liksom tidigare

avse stockholmsområdet och äro beräknade som ovägda medeltal av

månadspriserna, äro definitiva för år 1949/50. För år 1950/51 ha priserna

beräknats med utgång från en överenskommelse mellan jordbruksnämnden,

priskontrollnämnden, tillverkarna, centralförsäljarna och importörerna.

Kvantiteter, priser och värdesummor återfinnas i tabell 17.

Förbrukningen av chilesalpeter väntas under 1950/51 nedgå rätt avsevärt,

då en betydande del av importen avses komma att beredskapslagras. Den

minskade förbrukningen av chilesalpeter beräknas medföra en ökad förbrukning

av kalksalpeter. Även i fråga om kalkkväve räknas med en ökning

i samband med en väntad uppgång i den inhemska produktionskapaciteten,

Beträffande svavelsyrad ammoniak upptages ungefär samma förbrukning

som för 1949/50, medan för kalkammonsalpeter räknas med en nedgång.

Av kalkammonsalpeter har nämligen under år 1949/50 förbrukats vissa

importkvantiteter, vilket icke kan påräknas under år 1950/51. För kalisalt

väntas en% mindre ökning. Förbrukningen av superfosfat antages nu bli

större — 500 milj. kg mot 450 milj. kg i normkalkylen. Förbrukningen

har nämligen redan under gödselåret 1949/50 nått en kvantitet av 494 milj.

kg. Av thomasfosfat kan i samband med såväl ökad inhemsk tillverkning

som ökad import en stegring av förbrukningen förväntas.

Till belysning av den för år 1950/51 beräknade förbrukningen av handelsgödsel

har i följande tablå sammanställts vissa uppgifter. Som synes är den

beräknade förbrukningen större än under något tidigare år. Jämfört med genomsnittet

för 1930-talet uppgår ökningen för kvävehaltiga gödselmedel till

157 procent, för fosfat till 102 procent och för kali till 80 j>rocent. Uppgifterna

i tablån avse milj. kg.

Gödsclslag

1920/

29

1930/

39

1938/

39

1940/

45

1946/

47

1947/

48

1948/

49

1949/

50

1950

Kvävehaltiga

(15,5 %)......

. . . 70

150

179

225

268

243

262

385

386

Fosfat (20 %) ...

. .. 170

250

305

200

335

368

415

494

505

Kali (40 %) ....

. . . 60

75

88

90

no

133

99

131

135

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Tabell 17. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och jord brukska! k.1

1938/39

1949/50

1950/51

Enl. vårkalkylen

Rev. beräkn.

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Chilesalpeter........

47 000

8-17

53 000

13-12

40 000

10-15

15 000

4-86

(17-38)

(24-76)

(25-38)

(32-43)

Kalksalpeter........

66 000

U-oi

166 000

36-09

160 000

35-74

200 000

42-90

(16-68)

(21-74)

(22-34)

(21-45)

Kalkkväve..........

29 000

4-98

5 8000

14-18

60 000

14-66

70 000

17-11

(17-18)

(24-44)

(24-44)

(24-44)

Svavelsyrad amm. ..

21000

336

14 000

3-78

12 000

3-22

14 000

3-78

(16-00)

(27-00)

(26-83)

(27-00)

Kalkammonsalpeter .

4 200

0-67

78000

1538

70 000

13-80

70 000

13-80

(15-85)

(19-72)

(19-72)

(19-72)

Kallsalt 40 %........

88 400

10-94

131000

27-03

135 000

28-26

135 000

26-50

(12-37)

(20-63)

(20-93)

(19-63)

Superfosfat 19—20 %

281000

20-37

494 000

67-09

450 000

6178

500 000

67-15

(7-25)

(13-58)

(13-73)

(13-43)

Benmjöl............

2 700

0-29

—

—

—

—

—

—

(10-80)

Thomasfosfat.......

22 000

1-53

14 000

1-87

15 000

2-00

20 000

2-67

(6-96)

(13-35)

(13-35)

(13-35)

Summa

6132

178-54

169-61

178-77

Index ......

lOOo

291-2

276-6

291-5

Jordbrukskalk......

306 700

5-40

319 800

8-57

315 200

8-68

315 200

8-70

(1-760)

(2-679)

(2-752)

(2-760)

Summa

66-72

187-11

178-29

187-47

Index ......

100-0

280-4

267-2

281-0

Jämfört med såväl normkalkylen för år 1950/51 som den reviderade kalkylen

för år 1949/50 har priset på chilesalpeter höjts, medan priserna på

kalksalpeter, kalisalt och superfosfat sänkts. Övriga priser äro oförändrade.

2. Jordbrukskalk. R

Åren 19^9/50 och 1950/51. Någon justering av de i normkalkylen upptagna

kvantiteterna har icke kunnat verkställas, enär nya kvantitetsuppgifter

erhållas först i början av år 1951. Priserna på kalk ha dock justerats med

hänsyn till utvecklingen sedan i våras.

Kvantiteter, priser och värdesummor återfinnas i tabell 17.

Köpfodermedel.

Åren 19^9/50 och 1950/51. Uppgifterna om förbrukningen av köpfodermedel

utom sockerbetsavfall samt vissa fodermedel i gruppen animaliskt foder

m. m. äro ännu preliminära för år 1949/50. Priserna för samma år äro

däremot definitiva. För år 1950/51 har en förnyad prognos verkställts med

ledning av nu kända uppgifter om beräknad produktion, import, lagring

m. m. samt med utgång från nu gällande priser. 1

1 Priserna på handelsgödselmedel, vilka äro ovägda medeltal av månadspriserna inom stockholmsområdet,

avse liksom kvantiteterna gödselår.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. HIcij:ts proposition nr 76.

Beräkningarna av kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna

18 och 19. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till de i tabellerna

lämnade uppgifterna.

Kraftfoder. Av fodersäd ha under år 1949/50 förbrukats utöver majs vissa

kvantiteter importkorn och importhavre. I prognosen för år 1950/51 räknar

man — med hänsyn till att förbrukningen av importerad fodersäd med

fördelning på olika varuslag icke låter sig bedöma med någon säkerhet —

icke med någon särskild förbrukning av importkorn och importhavre. Förbrukningen

av majs har emellertid upptagits till en myckenhet, som i foderenheter

räknat svarar mot den för år 1949/50 beräknade sammanlagda

förbrukningen av majs, importkorn och importhavre.

För vete-, råg- och kornkli lämnas i följande tablå vissa detaljer ur beräkningarna.

Som synes beräknas förbrukningen av inhemskt vete- och rågkli

år 1950/51 öka något jämfört med år 1949/50, medan förbrukningen av

kornkli antages bli oförändrad. Till följd av prisstegringen på kli väntas

emellertid totalförbrukningen av vetekli nedgå, vilket medför en minskning

jämfört med år 1949/50 i förbrukningen av importerat vetekli. — Kvantiteterna

i tablån äro angivna i ton.

1949/50 1950/51

ton ton

Vetekli Inhemskt, framvunnet vid handelsförmalning...... 102 000 104 500

» » » löneförmalning......... 12 500 12 500

Importerat..................................... 106 000 75 000

Summa 220 500 192 000

Rån kli Framvunnet vid handelsförmalning............... 14 200 15 200

» » löneförmalning.................. 1 800 1 800 I

Summa 16 000 17 000

Kornkli Framvunnet vid handelsförmalning............... 900 900

» » husbehovsförmalning i Norrland .. 6 250 6 250

Summa 7 150 7 150

I fråga om importerat vetekli har vid kostnadsberäkningen använts det

av spannmålsbolaget tillämpade förbrukarpriset. För inhemskt vetekli

samt råg- och liavrekli ha priserna beräknats med ledning av lantbruksförbundets

noteringar samt för kornkli med ledning av uppgifter från vissa

kvarnar

Under rubriken »Övrigt» ingår för år 1949/50 den beräknade förbrukningen

av riskli, vilket använts vid framställning av hönsfoderblandningar.

Vid kostnadsberäkningen har använts det av spannmålsbolaget tillämpade

priset vid försäljning till specialfodertillverkare ökat med handelsmarginal.

För år 1950/51 beräknas nu icke någon förbrukning av riskli.

I fråga om oljekraftfoder räknas med anledning av prisuppgången under

det sistlidna året med en viss minskning av totalförsäljningen under år

1950/51. Nedgången bedömes dock bli relativt begränsad dels till följd av

att förbrukningen av oljekraftfoder för specialfodertillverkningen väntas

öka jämfört med 1949/50, dels med bänsyn till att stallfodringsperioden år

1950/51 beräknas bli längre än år 1949/50, då den på grund av ovanligt lång

betessäsong hösten 1949 och även tidig betessläppning våren 1950 var onormalt

kort. Den sammanlagda förbrukningen av oljekraftfoder under år

1950/51 upptages till 207 milj. kg mot 214 milj. kg under år 1949/50. Med

hänsyn till differentieringen av priserna på olika slag av oljekraftfoder har

en motsvarande uppdelning av totalkvantiteten ägt rum. Uppdelningen franv

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel.

1938/39

1949/50

1950/51

Enl. vårkalkylen

Rev. beräkn. :

Förbrukn.

j ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

|

Milj.

kr

J x i uy l^ VULT•

Majs...............

95 300

16*93

94 500

26*71

125 000

35*62

125 000

36*88

(17*7 6)

(28*26)

(28*50)

(29*50)

Korn (importerat) ..

—

—

20 000

5*10

—

_

_

_

(25*50)

Havre (importerad)..

_

—

4 000

0*97

—

—

—

—

Kli av vete:

(24*33)

inhemskt........

| 133 750

{ 114 500

27*50

133 500

30*70

117 000

31*00

\

17*08

j (24*02)

(23*00)

(26*50)

importerat.......

(12*77)

23*89

90 000

19*94

75 000

19*12 !

1

l (22*54)

(22*15)

(25*50)

Kli av råg .........

27 900

3*14

16 000

3*63

31 800

6*76

17 000

4 25

(11*24)

(22*68)

(21*25)

(25*00)

> > havre.......

20 850

1*86

17 200

2*12

19100

2*29

17 200

2*41

(8*90)

(12*35)

(12*0o)

(14*00)

! » > korn ........

13 500

1*52

7150

1*03

7 500

0*98

7150

1*11

(11*24)

(14*40)

(13*00)

(15*50)

»övrigt»............

4 000

0*45

3 940

1*03

—

—

—

—

(11*24)

(26*25)

Linkakmjöl och lin-

21000

4*62

11100

4*29

10 000

3*72

11000

4*61

frökakor/expeller ..

(21*52)

(38*62)

(37*15)

(41*00)

Sojamjöl, jordnötsmjöl

—

—

11000

4*68

10 800

4*86

11000

4*95

och -kakor........

(42*50)

(45*00)

(45*00)

j Raps- och senapsmjöl

—

—

45

0*01

200

0*06

ICO

0*03

(31*81)

(31*00)

(33*00)

l

övrigt oljekraftfoder

220 000

45*03

192 000

72*88

189 000

68*32

185 000

74*00

(20*47)

(37*70)

(36*15)

(40*00)

Summa

90 53

173*34

173*25

178*26

B. Fabriksavfall.

Melass:

betodlare ........

( 21000

1*31

21000

1*33

24 000

1*51

53 260

3*71

j (0*23)

(6*34)

(6*30)

övriga jordbrukare

j (6*96)

\ 26 000

5*20

22 000

4*40

40 000

9*60

( (2000)

(20*00)

(24*00)

Sockersnitsel........

7 900

0*57

—

—

—

—

—

—

(7*28)

Betinassa:

betodlare .........

I

[ 727 800

2*21

785 000

2*54

807 000

2*42

1

|1007000

2*52

| (0*303) I

(0*324)

(0*300)

övriga jordbrukare

| (0*25)

1 23 300 i

0*28

1000

0*01

28 000

0*34

1

1 (1*212) |

(1*188)

(1*200)

Betfor:

betodlare .........

I

( 6 300

1*10

—

—

7 500

1*31

I

—

(17*50)

(17*50)

1

övriga jordbrukare

|

1 15 800

3*59

16100

3*38

26 500

6*69

I

|

l (22*75)

(21*00)

(25*25)

Drank, hl ..........

1681000

0*42 1

1671400

0*67

1 571400

0*63 1

1557 100

0*62

(0*25)

(0*40)

(0*40)

(0*40)

Drav, hl............

425 900

0*45

279 000

0*56

413 800

0*83

334 800

0 67

(1*05)

(2*00)

(2*00)

(2*00)

Summa

7''6~ 1

14*92

13*12

23*16 1

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

89

Tabell 18 (forts.).

C. Animaliskt foder

1938/39

1949/50

195C

Enl. vårkalkylen

/Öl

Rev. beräkn.

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr j

m. m.

Köttfodermjöl.......

2 665

(17-70)

0-47

6 290

(33-50)

2-11

5 800

(33-50)

1-94

6 300

(33-50)

2-11

Blodmjöl...........

122

0-04 1

123

0-07

125

0''07

125

007

(31-50)

(55-00)

(55’00)

(55''00)

Foderbenmjöl.......

911

019

5 150

1-46

4 600

1-28

5150

1-4C

(20-50)

(28-85)

(27-75)

(28-35)

Dikalciumfosfat.....

1052

0-22

2 300

0’99

2 940

1-41

3 000

1-38 :

(21-00)

(43-25)

(48-00)

(46’00)

Dinatriumfosfat.....

609

0-12

365

017

2 910

1-40

1150

0 53 |

(20-00)

(46-00)

(48-00)

(46-00)

Blandat mineraltoder

5 254

1-89

14 000

6*29

15 500

7-98

18 000

837

(35-90)

(44-90)

(51-50)

(46''50)

Fiskmjöl............

5 461

1-26

6 800

4-36

7 000

4-47

7 500

4-95

(23-00)

(64-15)

(63-90)

(66-00)

Fiskebsilage.........

—

—

2100

(16-85)

0''35

1800

(16-85)

0-30

1800

(16-86)

030

Fodertran ..........

1550

2-06

2 700

675

2 850

7-12

2 800

8-12 -

(133-00)

(250-00)

(250-00)

(290-00)

Vitaminfodermedel ..

44

007

3 665

5-39

2 400

4-08

3 700

5"74

(152-00)

(147-00)

(170-00)

(155-00)

Foderjäst ..........

—

—

560

(73-35)

0''41

525

(68-00)

0-36

560

(73-35)

0-41

Summa

6-32

28-35

30-41

33-44

går av tabell 18. Priserna äro de av spannmålsbolaget tillämpade förbrukarpriserna

fritt fordon i importhamn.

Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor ha uppgifter om

förbrukning och priser erhållits från Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Det

bör anmärkas, att kvantiteten betmassa år 1950/51 till mindre del härrör

från danska sockerbetor samt från legoavverkning av danska fodersockerbetor.

Förbrukningen av dranlt har som vanligt beräknats under förutsättning

att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hl drank och att

potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har även som

vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hl drav. Förbrukarpriserna

på drank och drav ha erhållits från Sveriges bränneriidkarförening

och Aktiebolaget Stockholms bryggerier.

Animaliskt foder im. m. Som redan i vårkalkylen 1950 framhölls, har slopandet

av pris- och kvantitetsregleringarna för ifrågavarande förnödenheter

i viss mån försvårat insamlingen och bearbetningen av det statistiska materialet,

då särskilt vad gäller vitamin- och mineralfoder antalet tillverkare

och försäljare är relativt stort och differentieringen av priserna är betydande.

Det har emellertid lyckats att även vid detta kalkyltillfälle erhålla relativt

säkra kvantitetsuppgifter. De beräknade förbrukarpriserna få emellertid

icke alltid anses vara fullt lika säkra.

I fråga om de olika posterna må följande framhållas. Av praktiska skäl

ha vissa vitaminerade fosforsyrehaltiga mineralfoderblandningar, vilka ti
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr.

1950/51

1938/39

,1949/50

Enl. vår-

Rev.

kalkylen

beräkn.

i Kraftfoder........................

90-53

173-34

173-25

178-26

Fabriksavfall......................

7''67

14-92

13-12

23-16

i Aniinaliskt foder m. m.............

632

28-35

30-41

33*44

Summa

104-52

216-61

216-78

234-86

Index

100-0

207-2

207-4

224-7

Avgår kostnader för foder till ägg-

produktionen utanför jordbruket .

6-27

25-85

28-88

28-18

Nettosumma

98-25

190-76

187-90

206-68

Index

100-0

194-2

191-2

210-4

digare redovisats under rubriken »Blandat mineralfoder», fr. o. m. år 1949/

50 överförts till posten »Vitaminfodermedel» (omfattande ca 1 600 ton år

1949/50). Härvid sjunker genomsnittspriset på vitaminfodermedel, eftersom

de överförda blandningarna betinga lägre priser än övrigt vitaminfoder.

Förbrukningen av blandat mineralfoder beräknas fortsätta att öka under

år 1950/51. Tillgången på råvaror för denna förnödenhet har nämligen förbättrats,

varför ett bättre tillgodoseende av efterfrågan förväntas. Även förbrukningen

av dikalciumfosfat och dinatriumfosfat väntas öka. (Av de sistnämnda

förnödenheterna upptagas som vanligt endast de kvantiteter, som

försålts eller beräknas komma att försäljas i oblandat skick.)

Förbrukningen av fiskmjöl väntas öka under 1950/51, medan förbrukningen

av fiskensilage väntas minska. I fråga om fodertran och övriga vitaminfodermedel

har en mindre ökning förutsatts. Av köttfodermjöl, blodmjöl,

foderbenmjöl och foderjäst antages förbrukningen under år 1950/51

bli lika stor som under år 1949/50.

Till följd av en prisstegring för dikalciumfosfat beräknas genomsnittspriset

på blandat mineralfoder under år 1950/51 bli något högre än under

närmast föregående år. Priset på fiskmjöl beräknas likaledes bli högre dels

på grund av att priset på den inhemska varan höjts under loppet av 1949/

50, dels till följd av att det dyrare importerade fiskmjölet beräknas utgöra

en större andel av försäljningen än under år 1949/50. I fråga om fodertran

och andra vitaminfodermedel ha för år 1950/51 använts nu gällande priser,

vilka ligga högre än genomsnittspriserna för år 1949/50. Priserna på övriga

i denna fodermedelsgrupp ingående varuslag äro oförändrade från år

1949/50.

Kostnader för foder till äggproduktion utanför jordbruket. Några förändringar

i metoderna att beräkna dessa kostnader ha icke skett (om beräkningsmetoderna

se Kungl. Maj :ts prop. 280/1947 s. 134—136). Beräkningarna

ha nu reviderats i anslutning till prognosen rörande äggproduktionen

samt med beaktande av förändringarna i priserna på olika fodermedel.

Diverse för nödenheter.

Skördegarn. Beträffande förbrukningen av skördegarn fanns vid upprättandet

av vårkalkylen uppgift tillgänglig för år 1949. Något nytt underlag i

fråga om kvantiteten föreligger ännu icke. Beträffande priset räknades i

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

värkalkylen preliminärt med 1,35 kr/kg för produktionsåret 1949/50. Detta

pris tillämpades då även för prognosåret. Nu tillgängliga uppgifter visa, att

det verkliga genomsnittspriset under år 1949/50 uppgått till 1,37 kr/kg. I

början av september 1950 höjde emellertid tillverkarna priset pa skördegarn

med 15 öre/kg under motivering av höjda priser på papper. För produklionsåret

1950/51 har nu räknats med denna prishöjning med utgångspunkt

från det genomsnittliga priset under år 1949/50. Med anledning av

prisstegringen crhålles nu en beräknad kostnad för år 1950/51 av 10,64 milj.

kr (9,45 milj. kr enligt vårkalkylen).

Hösalt. Beträffande hösalt noteras en mindre prissänkning.

AlV-sijra och andra foderkonserveringsmedel. Samtidigt med att beredningen

av ensilage under de senare åren utökats, kan fr. o. in. produktionsåret

1949/50 noteras en omsvängning beträffande användningen av olika

konserveringsmedel på så sätt, att förbrukningen av AlV-syra nedgått kraftigt

samtidigt med att andra, delvis nya, foderkonserveringsmedel vunnit

terräng. Redan i vårkalkylen medtogos kostnaderna för myrsyra fr. o. in.

år 1948/49. Under 1950 (delvis redan under 1949) tillkommo emellertid

även andra konserveringsmedel, vilka tidigare icke varit i marknaden,

nämligen »Siloferm» (ett biologiskt konserveringsmedel) samt »Ensilan»

(med natriumformiat som verksam substans).

I den nu upprättade kalkylen ha kostnaderna beräknats enligt uppgifter

beträffande kvantiteter och priser från de olika tillverkarna och importörerna

även för dessa nya konserveringsmedel.

Även melass har börjat användas i ökad omfattning som konserveringsmedel

vid inläggning av grönfoder. Kostnaderna för melass äro dock i sin

helhet redovisade under kostnadsgruppen fodermedel.

I vårkalkylen räknades med en förbrukning av 5 500 ton AlV-syra under

vartdera året 1949/50 och 1950/51. Den verkliga förbrukningen under 1949/

50, vilken nu är känd, uppgick emellertid endast till 3 600 ton. AlV-syran

har dock ersatts av ökade kvantiteter myrsyra jämte de nya konserveringsmedlen,

vilket medför, att kostnadssumman enligt nu verkställd beräkning

är något större än enligt vårkalkylen.

Kvantiteter och kostnader framgå av följande tablå.

s _

AlV-syra

Övriga foderkon- serveringsmedel

Summa

kostnM

A r

Enligt vår- kalkylen

Kvant.,

ton

Pris,

kr/ton

Kostn.,

milj. kr,

Kvant.,

ton

Kostn.,

milj. kr.

milj. kr,

1938/39 ...

. 1 051

127,50

0,13

60

—

0,13

1948/49 ...

. 5 800

132,80

0,77

0,12

0,89

1949/50 ...

. 5 500

132,00

0,73

100

0,20

0,93

1950/51 .. .

. 5 500

132,00

0,73

100

0,20

0,93

Reviderad

beräkning

1949/50 .. .

. 3 600

138,90

0,50

332,4

0,59

1,09

1950/51 .. .

. 3 600

138,90

0,50

332,4

0,59

1,09

B et ning smedel. Kostnaderna för betningsmedel äro liksom tidigare beräknade

på fast kvantitet. Priserna äro oförändrade sedan vårkalkylen, men

på grund av inkomna kvantitetsuppgifter har verkställts ny hopvägning av

priserna för olika slag av betningsmedel, vilket medför eu obetydlig kostnadsstegring.

Kostnaderna för betningsmedel äro nu föremål för särskild undersök
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

ning samtidigt med undersökning rörande kostnader för övriga växtskyddsmedel.

Hästskor och hästskosöm. I fråga om hästskor föreligger en obetydlig

prisstegring sedan vårkalkylen. Priset per kilogram för hästskor upiptogs i

vårkalkylen för år 1949/50 till l,oi kr. Nu erhållna uppgifter t. o. m. juli månad

1950 resultera i ett genomsnittspris för år 1949/50 av 1,02 kr/kg. Den

senaste tillgängliga prisuppgiften, l,os kr/kg, har tillämpats för år 1950/51.

Priserna på söm och hakar äro oförändrade.

Silfilter och rengöringsmedel. Kostnaderna äro oförändrade sedan vårkalkylen.

Torvströ. I fråga om torvströ föreligger obetydlig prissänkning.

Utsäde. Denna kostnadspost avser liksom i tidigare beräkningar de merkostnader

(kostnader för rensning, handelskostnader in. m.), som jordbruket

får vidkännas vid inköp av utsäde. Kostnaderna avse spannmåls- och

oljeväxtutsäde.

Kostnaderna för år 1949/50 ha beräknats till 7,5 milj. kr. Denna summa

har även tillämpats för år 1950/51. Merkostnaderna vid inköp av oljeväxtutsäde

ha i enlighet med de i samband med augustikalkylen 1949 verkställda

undersökningarna upptagits till 0,75 procent av jordbrukets totala inkomster

av oljeväxtodlingen. Beloppen bli för åren 1949/50 och 1950/51 1,3 milj.

kr. De sammanlagda merkostnaderna för spannmåls- och oljeväxtutsäde

under nämnda år bli alltså 8,s milj. kr.

Tabell 20. Kostnader lör diverse förnödenheter i sammandrag, milj. kr.

1949/50

1950/51

1938/39

Vårkalk.

Rev. ber.

Vårkalk.

Rev. ber.

Skördegarn.........................

2-87

9-45

9-59

9-45

10-64

Hösalt.............................

0''4 8

1-29

1-28

1-32

1-27

AlV-syra o. andra foderkonserverings-

medel........................

0-13

0-93

109

0-93

1-09

Betningsmedel......................

T10

0-78

0-79

0-78

0-79

1 Hästskor...........................

2 21

307

3-10

3-07

319

Hästskosöm........................

T90

225

2-25

2-25

2-25

Silfilter...........................

0-97

1-62

1-82

1-62

1-62

Rengöringsmedel....................

3-11

8-58

8-58

8-58

8-58

Torvströ.....................

4-32

6''48

6-46

6-4 8

6-44

Utsäde.............................

3-20

8-70

8-80

8-80

8-80

Summa

20-29

43-15

43-56

43-28

44-67

Index

100-0

212-7

214 7

213-3

220-2

Frakter m. m.

Mjölkfrakter.

Beräkningarna av kostnaderna för mjölkfrakter äro som vanligt baserade

på uppgifter från SMR beträffande 1) kostnaderna för infrakter per ton

mjölk, 2) den procentuella andel, för vilken mejerierna betala frakt, samt 3)

förändringarna i invägd mjölkkvantitet. Dessutom har i beräkningarna tagits

hänsyn till den sänkning av bensinpriset med 20 öre/l som torde inträffa

i samband med borttagande av extra skatt å bensin fr. o. m. den 1 januari

1951. Den kostnadsminskning, som härigenom uppstår, har i det följande

beräknats separat, varför kostnadsberäkningen här först redovisas utan

hänsyn till den förutsatta sänkningen av bensinpriset.

1. Beräkning utan hänsyn till sänkning av bensinpriset. Beträffande frakt
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

kostnaderna per ton finnas uppgifter t. o. in. juni månad 1950. För juli och

augusti har räknats med junipriset. Enhetskostnaden visar en mindre sänkning.

För år 1950/51 har räknats med samma fraktkostnad per ton som

den°för år 1949/50 preliminärt beräknade.* De nu tillämpade genomsnittliga

fraktkostnaderna per ton mjölk är o följande:

1948/49 ............................. 16,87 kr Per ton

1949/50 ............................. 16,33 » » »

1950/51 ............................. 16,33 » » »

1 vårkalkylen räknades med en fraktkostnad av 16,77 kr/ton för de båda

sista aktuella kalkylåren. Beträffande kvantiteterna bär beaktats de förändringar,

vilka närmare redovisats på kalkylens inkomstsida. På grund av de

ökade kvantiteterna visar den nya kalkylen trots de sänkta enhetspriserna

viss ökning av kostnaderna för år 1950/51, medan däremot en mindre sänkning

erhålles för 1949/50. .

2. Beräkning rörande inverkan av sänkt bensinpris fr. o. m. den 1 januari

1951. Enligt undersökning inom SMR användas dagligen 3 748 lastbilar för

intransport av mjölk tilfmejerierna. Den dagliga körsträckan för dessa bilar

beräknas uppgå till ca 26 100 mil, och bensinförbrukningen beraknas

till 3,65 liter per mil. Dagsförbrukningen av bensin för mjölktransporter till

mejerierna skulle sålunda uppgå till omkring 95 300 liter. Den beslutade

skattesänkningen (20 öre/l.) medför enligt denna beräkning en sänkning

av kostnaden för mjölkfrakter med 19 060 kr per dag. Den sammanlagda

effekten härav blir, om skattesänkningen slår igenom i fraktsatserna, en

sänknin" av de för år 1950/51 beräknade kostnaderna med 4,63 milj. kr.

Kostnaderna för mjölkfrakter under de nu aktuella produktionsaren fiamgå

av följande tablå.

Utan korrigering för Med korrigering för

s _ sänkt bensinpris, sänkt bensinpris,

milj. kr milj. kr

1948/49 ...................... 58,80 58,80

1949/50 ........ ........................ 63,31 63,31

Bilfrakter. Kostnaderna för bilfrakter äro liksom tidigare beräknade med

fast volym. Enligt rapporter från Svenska lasttrafikbilägareförbundet föreligger

icke någon ändring i fråga om fraktkostnaderna per ton/km jämfört

med de uppgifter, som funnos tillgängliga, då vårkalkylen upprättades.

Däremot har hänsyn tagits till den sänkning av frakttaxorna, som bör följa

med anledning av beslutad sänkning av bensinpriset fr. o. de 1 januari

1951. Det har "härvid förutsatts, att 1 öres sänkning av bensinpriset medför

y„ procents sänkning av frakttaxorna (samma beräkningsmetod som tilllämpades

i vårkalkylen 1948 i samband med tillkomsten av den extra bensinskatten).

Den sammanlagda effekten skulle salunda bli en tiopiocentig

sänkning av kostnaderna fr. o. m. den 1 januari 1951, vilket till produktionsårets

slut motsvarar 0,97 milj. kr. Kostnaderna för bilfrakter under år

1950/51 sjunka enligt denna beräkning från 14,57 till 13,co milj. kr.

Kostnaderna för järnvägsftäkter äro oförändrade.

MJöIkkontroll.

Kostnaderna för mjölkkontroll ha kunnat slutgiltigt justeras föi produktionsåret

1948/49, sedan definitiva uppgifter om assistentlönernas storlek

nu kunnat erhållas för motsvarande kontrollår. I vårkalkylcn räknades preliminärt

med en genomsnittslön per kontrollassistent under år 1948/49 av

3 888 kr, medan den senare statistiskt redovisade genomsnittslönen uppgår

till 3 867 kr.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Kungl. Maj. ts proposition nr 76.

Tabell 21. Kostnader för frakter in. m. i sammandrag, milj. kr.

1948/49

1949/50

1950/51

1938/39

JjVårk.

Rev. b.

Värk.

Rev. b.

Vårk.

Rev. b.

Mjölkfrakter.....................

15-70

58-80

58-80

63-50

63-31

65-27

61-67

Övriga frakter:

Bilfrakter.......................

7-13

14-67

14-67

14-57

14-57

14-67

13-60

Järnvägstransporter..............

5-00

6-10

6-10

6-10

6-10

6-10

6-10

Summa frakter

27-83

79-57

79-57

8417

83-98

85 94

81-37

Mjölkkontroll.....................

1-91

5-62

5-50

5-79

5-94

6’66

Allmänna omkostnader............

17-09

3813

38-13

38-13

38-13

38-13

38-13

Summa

46-83

123-22

123-20

128-09

128-05

130-73

125-44

Index

100-0

263-1

2631

273-5

273-4

279-2

267-9

Tabell 22. Jordbrukets kostnader 1 sammandrag, milj. kr.

1949/50

1950/51

1938/39

Vårk.

Rev. b.

Vårk.

Rev. b.

Arbetskostnader............................

833*4

1 941-4

1 969 0

1 941-6

1 968-4

Index................................

100-o

2329

23&3

2330

236s

Kapitalkostnader:

Grundförbättrinaar........1 . , . l

7-5

17-1

17-1

16-4

1 fy 5

Ekonomibyggnader........f^undeS

76-4

140-6

146-9

141-1

157-1

Maskiner och redskap.....j ocn unaernan |

78-0

232-8

234-8

2460

251-3

Elektricitet .....................

17-5

39-1

38-3

41-8

40 3

Räntekostnader:

Enl. ny metod........................

208-0

286-9

289-3

293-4

296-0

Enl. äldre metod......................

202-3

198-4

198-3

198-1

197-8

Summa kapitalkostnader:

Med räntekostnader enl. ny metod.......

387 4

716-5

7264

738 7

761-2

• > enl. äldre metod.....

381-7

628-0

635 4

6434

663 0

Index:

Med räntekostnader enl. ny metod.......

lOOo

185 o

187-5

190-7

196-5

> * enl. äldre metod.....

100-0

164 s

166-5

168-6

1737

Kostnader för förnödenheter:

Driv- och smörjmedel.................

13-1

59-2

60-9

69-6

73-9

Handelsgödselmedel och kalk.............

66-7

173-6

187-1

178-3

187-5

Köpfodermedel.....................

98-2

186-1

190-8

187-9

206-7

Diverse förnödenheter..................

20-3

43-2

43-6

43-3

44-7

Summa förnödenheter

198-3

462 1

482-4

479 1

512-8

Index

100-0

233o

243-3

241-6

258-6

Frakter m. m.:

1 Frakter...............................

27-8

84-2

84-0

85''9

81-4

Mjölkkontroll ...........................

1-9

5-8

5-9

6-7

5-9

Allmänna omkostnader..................

17-1

38-1

381

38-1

38-1

Summa frakter m. m.

46''8

1281

1280

1307

1254

Index

loa o

273-7

2735

279-3

267-9

Summa kostnader:

Med räntekostnader enl. ny metod ......

1465-9

3 248-1

3 305 8

3 2901

3367-8

» > enl. äldre metod.....

1460-2

3159-6

3 214 8

3194 8

3 269-6

Index:

Med räntekostnader enl. ny metod.......

lOO-o

221-s

225-5

224-4

229-7

» > enl. äldre metod.....

100- o

216-4

2203

218-s

2239

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

För kontrollåret 1949/50 ha årslönerna höjts med 150 kr, varför nu preliminärt

räknats med en medellön av 4 017 kr för detta år. Denna lön hai

förutsatts även för år 1950/51. Beträffande antalet assistenter förutsattes

i vårkalkylen en viss ökning under kontrollåret 1950/51 pa grund av planerad

omläggning av kontrollverksamheten. Då denna omläggning ännu ej

kommit till stånd, har den reviderade beräkningen baserats på oförändrat

antal kontrollassistenter, varför den nu beräknade kostnadssumman för år

1950/51 överensstämmer med beräknad kostnad för år 1949/50.

I fråga om avdragsposten för statliga bidrag till kontrollverksamheten föreligger

nu definitiv uppgift för kontrollåret 1948/49, vilken nästan exakt

överensstämmer med tidigare tillämpad preliminär siffra. Vissa detaljer av

beräkningarna ingå i följande översikt.

Antal verk-

Beräknad

årskostnad

Total

kost-

Avgår

statliga

Kostnad

lör jord-

Produktionsår

samma

assistenter

per assistent,

kr.

nåd,

milj. kr.

bidrag,

milj. kr.

bruket,

milj. kr.

Enliqt vårkalkulen „ _

1948/49 ...........

... . 1 123

5 148

5,78

11,20

0,0 2

1949/50 ...........

1950/51 ...........

.... 1 175

5 148

6,05

0,26

5,79

.... 1 345

5 148

6,92

0,26

6,66

Reviderad beräkning _

1948/49 ...........

.... 1 123

5 127

0,7 G

0,26

0,00

1949/50 ...........

.... 1 175

5 277

6,20

0,26

5,94

1950/51 ...........

.... 1 175

5 277

6,20

0,26

5,94

Allmänna omkostnader.

Beträffande denna kostnadspost föreligger icke några nya uppgifter utöver

dem, som funnos tillgängliga, då vårkalkylen upprättades. Särskild undersökning

pågår rörande sammansättningen och utvecklingen av kostnadsposten

i fråga.

Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

har sammanfattats i följande tablå. Härvid har inkomstsumman för

är 1950/51 reducerats med ett belopp av 4,2 milj. kr, vilket utgör stimulansinkomster

av sockerbetor.

Inkomster, milj. kr.............

Kostnadsindex:

Med räntekostnader

enligt ny metod............

» äldre metod..........

Basinkomst, framskriven medelst

kostnadsindex, milj. kr.:

Med räntekostnader

enligt ny metod............

» äldre metod..........

Kalkylmässigt inkomstöverskott

(+) eller -underskott (—), milj. kr:

Med räntekostnader

enligt ny metod............

» äldre metod..........

1950/51

1938/39

1 371,1

1949/50

3 191,9

Vårkalkylen

1950

3 035,3

Reviderade

beräkningar

>3 186,5

100,00

100,00

225,51

220,16

224,44

218,79

229,7 4

223,91

1 371,1

1 371,1

3 092,0

3 018,6

3 057,5

2 980,6

3 150,o

3 070,o

—

+ 99,9

+ 173,3

— 22,2

+ 54,7

7+ 36,5

7+ 116,5

1 Exklusive stimulansinkomster på sockerbetor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:170 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i villkoren för vissa tomtupplåtelser i staden Kiruna. a1 i texten
  2. JoU 1951:13 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglcrandc syfte på jordbrukets område under senare delen av produktionsåret 1950/5 s. 1 i texten