Sök i Ratio Lex

Med förslag till stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret 1951/52 m. m

1951-02-16 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1951:88, Med förslag till stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret 1951/52 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 88.

1

Nr 88.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret

1951/52 m. m.; given Stockholms slott den 16 februari

1951.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Allan Vougt.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 16 februari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, förslag till stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1951/52 m. m. och anför därvid följande.

Inledning.

Från och med budgetåret 1940/41 redovisas huvuddelen av försvarets

fastigheter å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, numera

1—388 si Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 88.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majrts proposition nr 88.

benämnd försvarets fastighetsfond. Denna fastighetsredovisning omfattar

dock icke fastigheter av enbart kulturhistoriskt värde. Sedan i enlighet med

beslut av 1943 års riksdag vissa av försvarets fabriker organiserats såsom

statligt affärsverk, varvid fabrikernas tillgångar och skulder från och med

budgetåret 1944/45 upptagits till redovisning å eu särskild kapitalfond, benämnd

försvarets fabriksfond, ha vidare de av fabrikerna disponerade fastigheterna

från samma tidpunkt överförts från fastighetsfonden till fabriksfonden.

A andra sidan har i enlighet med förslag i propositionen 1950: 111

(riksdagens skrivelse nr 138) försvarets bostadsanskaffningsfond avvecklats

från och med budgetåret 1950/51, varvid å densamma redovisade tillgångar

överförts till försvarets fastighetsfond.

Försvarets fastighetsfond består från och med den 1 juli 1948 av fyra

delfonder, nämligen arméns delfond, marinens delfond, flygvapnets delfond

och befästningars delfond.

I årets statsverksproposition (bilaga 2 till specifikation av inkomsterna å

riksstaten) har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1951/52. I överensstämmelse med statförslaget ha å

driftbudgeten i förslaget till riksstat bland Inkomster av statens kapitalfonder

upptagits totalbeloppet av de i statförslaget för respektive delfonder

angivna överskotten och bland Egentliga statsutgifter å fjärde huvudtiteln

under rubrikerna C. Försvarskrafterna och E. Diverse med tills vidare

beräknade belopp upptagits särskilda anslag för ersättning till envar av

fastighetsfondens fyra delfonder för vederbörande förvaltningsmyndigheters

rätt att nyttja de till fonden hörande eller av fonden förhyrda fastigheterna.

Nämnda anslag ha beräknats till för arméns delfond 21 000 000 kronor, för

marinens delfond 8 000 000 kronor, för flygvapnets delfond 14 000 000 kronor

och för befästningars delfond 10000 000 kronor.

Översikt av fastighetsfondens ställning.

Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1949/50

samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarets fastighetsoch

värdeminskningskonton m. m. för samma budgetår framgår, att fondens

ställning per den 30 juni 1950 var följande.

Arméns delfoncl:

Tillgångar:

Markvärde .....................

Byggnadsvärde ...............

Fordringar hos andra fonder

Skulder:

Yärdeminskningskonto .......

Diverse medel.................

Kapitalbehållning ...............

72 903 192: 50

564 620 502:15

7 139 383: 78 644 663 078:43

440 913 294: 31

7 139 383: 78 448 052 678:09

................. 196 610400:34

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

3

Marinens delfond:

Tillgångar:

Markvärde.............................

....... 57 293 814: 31

Byggnadsvärde .......................

....... 145 764 805:38

Fordringar hos andra fonder .......

....... 2 022 493: 29

205 081 112: 98

Skulder:

Yärdeminskningskonto ...............

........ 112 013 879:69

Diverse medel.........................

....... 2 022 493: 29

114 036 372: 98

Kapitalbehållning ........................

91 044 740: —

Flygvapnets delfond:

Tillgångar:

Markvärde.............................

........ 20 128 947: 98

Byggnadsvärde .......................

....... 340423 782:42

Fordringar hos andra fonder .......

....... 1 529 280:29

362 082 010: 69

Skulder:

Yärdeminskningskonto ...............

....... 215 088 875:61

Diverse medel.........................

....... 1 529 280:29

216 618 155:90

Kapitalbehållning........................

145 463 854: 79

Befästningars delfond:

Tillgångar:

Markvärde.............................

....... 6 364 810: 15

Byggnadsvärde .......................

....... 552 944166:23

Fordringar hos andra fonder .......

....... 1 259 448: 31

560 568 424: 69

Skulder:

Yärdeminskningskonto ...............

....... 498 795135:41

Diverse medel.........................

....... 1 259 448: 31

500 054 583: 72

Kapitalbehållning........................

60 513 840: 97

I detta sammanhang må erinras, att den för budgetåret 1949/50 fastställda

staten för fastighetsfonden balanserade på 50,7 5 6 miljoner kronor.

Inkomsterna beräknades till detta belopp och utgifterna och överskottet till

respektive 31,9 6 6 och 18,8 0 0 miljoner kronor. Utfallet av staten framgår av

en i budgetredovisningen för budgetåret 1949/50 (s. 194 och 195) intagen

sammanställning. Enligt denna har fondens överskott uppgått till 19 044 008

kronor 57 öre, som tillförts statsregleringen.

Innan jag ingår på frågan om fastighetsfondens stat för nästa budgetår,

torde jag få till behandling upptaga frågor om grunderna för avskrivning

dels av fastigheter, som tidigare redovisats å försvarets bostadsanskaffningsfond,

dels ock av anläggningar hänförliga till befästningars delfond.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 88.

Avskrivningsregler för vissa delar av försvarets fastighetsfond.

Såsom redan inledningsvis nämnts har försvarets bostadsanskaffningsfond

enligt beslut av 1950 års riksdag avvecklats från och med budgetåret

1950/51. Bestämmelser rörande avvecklingen ha meddelats av Kungl. Maj:t

i beslut den 12 maj 1950. Enligt beslutet skulle å bostadsanskaffningsfonden

redovisade tillgångar överföras till arméns, marinens och flygvapnets

delfonder av försvarets fastighetsfond i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder som angivits i propositionen 1950:111. I samband därmed uppdrog

Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen att i samråd med riksräkenskapsverket,

med beaktande av vad i samma proposition anförts, avgiva förslag

rörande grunderna för avskrivning dels av anläggningar hänförliga till

befästningars delfond, dels ock av fastigheter, som dittills redovisats å försvarets

bostadsanskaffningsfond. Fortifikationsförvaltningen skulle slutligen

i anledning av avvecklingen av bostadsanskaffningsfonden inkomma med förslag

rörande grunderna för försäljning av de å bostadsanskaffningsfonden

dittills redovisade fastigheterna.

Med skrivelse den 6 oktober 1950 har fortifikationsförvaltningen, efter sam

råd med riksräkenskapsverket, inkommit med förslag till avskrivningsregler.

Förvaltningen har inledningsvis anfört, att de å bostadsanskaffningsfonden

redovisade tillgångarna per den 30 juni 1950 överförts till arméns, marinens

och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond. Därvid hade å arméns

delfond bokförts sammanlagt omkring 6 miljoner kronor, å marinens delfond

sammanlagt omkring 1,7 miljon kronor och å flygvapnets delfond sammanlagt

omkring 2,8 miljoner kronor. Det sålunda överförda fastighetsbeståndet

redovisades såsom i sin helhet oavskrivet.

Beträffande frågan om försäljning av bostadsbeståndet har fortifikationsförvaltningen

anfört, att av hela det till försvarsgrensdelfonderna överförda

antalet bostadsfastigheter enligt hittills verkställd utredning blott cirka en

tredjedel syntes vara möjlig att försälja och att för genomförande av dessa

försäljningar en avsevärd tid syntes komma att erfordras. Återstoden av

fastigheterna komme att kvarstanna i kronans ägo. Därest en relativt snabb

försäljning av hela fastighetsbeståndet kunnat tänkas äga rum, hade enligt

fortifikationsförvaltningens uppfattning några särskilda avskrivningsregler

för beståndet knappast behövt fastställas, utan eventuella förluster hade

kunnat täckas vid försäljningstidpunkten i stället för genom successivt gjorda

avskrivningar. Då emellertid de försäljningar som syntes vara möjliga att

åvägabringa komme att genomföras strövis under åtskilliga år framåt och

huvuddelen av fastighetsbeståndet icke syntes vara till rimliga priser försäljningsbar,

borde, därest icke avvikelse skulle göras från de allmänna

principerna för redovisningen i försvarets fastighetsfond, avskrivningsregler

fastställas och avskrivningarna snarast möjligt påbörjas. Enligt fortifikationsförvaltningen

syntes därför avskrivningsreglerna kunna fastställas utan

att ställning toges till grunderna för försäljning av fastigheterna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Yad angår frågan om grunderna för avskrivning av det tidigare å bostadsanskaffningsfonden

redovisade fastighetsbeståndet har fortifikationsförvaltningen

vid förnyad prövning av avskrivningsfrågorna funnit ytterligare skäl

tala för ett av förvaltningen i skrivelse den 30 november 1949 framlagt förslag,

enligt vilket beträffande detta fastighetsbestånd skulle gälla samma avskrivningsregler

som beträffande försvarets fastigheter i övrigt. I försvarets

fastighetsfond finnas nämligen redovisade — utöver det från bostadsanskaffningsfonden

överförda beståndet — andra bostadsfastigheter (tjänstebostäder

och uthyrningsfastigheter) med ett sammanlagt värde av i runt tal 60

miljoner kronor. Dessa bostadsfastigheter, beträffande vilka — i den mån de

icke äro helt avskrivna —det vanliga för försvarets fastighetsbestånd använda

avskrivningssättet tillämpas, äro av ungefärligen samma tekniska utförande

som bostadsanskaffningsfondens fastigheter och komma att ha samma livslängd

som dessa och draga ungefär samma underhållskostnader. Då nu samtliga

fastigheter redovisas å samma fastighetsfond och förvaltas av fortifikationsförvaltningen,

synes enligt förvaltningen någon reell grund för ett fastställande

av olika avskrivningsregler för fastigheterna icke förefinnas. Ämbetsverket

föreslår sålunda liksom tidigare, att beträffande de från försvarets

bostadsanskaffningsfond till försvarets fastighetsfond överförda fastigheterna

skola tillämpas samma avskrivningsregler som för fastighetsfonden

i övrigt.

Beträffande befästningars delfond har fortifikationsförvaltningen erinrat

om Kungl. Maj:ts beslut den 6 oktober 1950, vari bland annat förordnades,

att per den 1 juli 1949 till redovisning å befästningars delfond dels skulle

överföras vissa mark- och anläggningsvärden från övriga delfonder, dels ock

skulle upptagas de befästningsanläggningar, sonr utförts med anlitande av

andra än å kapitalbudgeten anvisade medel.

Fortifikationsförvaltningen har vidare erinrat om att enligt 1948 års riksdagsbeslut

de befästningsanläggningar, som utförts med anlitande av andra

än å kapitalbudgeten anvisade medel, äro upptagna till redovisning å befästningsfonden

såsom helt avskrivna. Yad angår de anläggningar, som till redovisning

å befästningsfonden överförts från övriga delfonder och som sålunda

bekostats av å kapitalbudgeten anvisade investeringsanslag eller som utförts

med anlitande av å befästningsdelfonden anvisade investeringsanslag, har

fortifikationsförvaltningen efter verkställd omprövning, i likhet med riksräkenskaps

verket, funnit, att desamma böra avskrivas i den ordning, som

förutsatts vid anslagens beviljande, nämligen med tillämpande av de vanliga

principerna för avskrivning av försvarets fastighetsbestånd. Detta innebär,

att de påbörjade årsavskrivningarna skola slutföras. Samma princip har

ansetts böra tillämpas beträffande de anläggningar, sonr kunna komma till

utförande med anlitande av de investeringsanslag, som redan beviljats å för1

svarsgrensdelfonderna eller å befästningsdelfonden. Vad åter angår de anläggningar,

som komma att utföras med anlitande av å befästningsdelfonden

anvisade nya anslag, har fortifikationsförvaltningen icke funnit anledning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

frångå sitt tidigare gjorda, av riks räkenskaps verket tillstyrkta förslag om att

dessa investeringar i befästningsdelfonden omedelbart i sin helhet böra avskrivas.

Visserligen anser förvaltningen att skillnad utan större svårighet

kan göras mellan å ena sidan egentliga befästningar, som böra helt avskrivas

omedelbart, och å andra sidan oljelagringsanläggningar, vilka ha ett visst

kommersiellt värde och med hänsyn därtill skulle kunna avskrivas under

en längre följd av år. Av befästningsdel fondens hittillsvarande anläggningar

med ett sammanlagt bokfört värde av i runt tal 500 miljoner kronor belöpa

emellertid blott cirka 16 miljoner kronor å oljelagringsanläggningarna eller

sålunda blott cirka 3,2 % av hela delfondsvärdet. Dessa befintliga oljelagringsanläggningar,

som utförts med anlitande av å försvarsgrensdelfondema

anvisade investeringsanslag, skulle enligt fortifikationsförvaltningens förslag

även i fortsättningen bli föremål för årsavskrivningar. Antalet anläggningar

av denna art, som i framtiden komma att utföras, anses icke kunna bli så

stort, att det kommer att medföra någon ändring av förenämnda procenttal.

Ett tillämpande av särskild avskrivningsprincip för en så ringa del av fonden

anser förvaltningen icke vara motiverat. För att en anläggning skulle

anses ha kommersiellt värde borde förutsättas, att densamma skulle kunna

giva en någorlunda normal ränteavkastning å det nedlagda anläggningskapitalet.

Beträffande de anläggningar, som ligga i registret mellan de helt

oräntabla rena befästningarna och de räntabla oljelagringsanläggningarna,

finnas t. ex. i berg insprängda ammunitionsförråd, vilka teoretiskt skulle

kunna normalt förräntas genom uthyrning, men från vilka i praktiken inkomsterna

bli obefintliga eller minimala därför att huvuddelen av anläggningarna

icke ligga i närheten av tätbebyggda orter. Allra största delen av

dessa i berg insprängda anläggningar kan i verkligheten icke förräntas. Fortifikationsförvaltningen

anser därför, att 100-procentig grundavskrivning bör

göras beträffande alla anläggningar, som komma att utföras med anlitande

av å befästningsdelfonden anvisade nya investeringsanslag.

Departementschefen. I samband med statsmakternas beslut år 1944 om

inrättande av försvarets bostadsanskaffningsfond lämnades frågan, i vilken

omfattning i fonden gjorda investeringar skulle avskrivas, öppen. Avsikten

var att frågan skulle upptagas till behandling, sedan utredning verkställts

rörande överförande till fonden av vissa tidigare å försvarets fastighetsfond

redovisade bostadsfastigheter. Då jag föregående år framlade förslag till riksdagen

rörande fondens avveckling, räknade jag med att med slutlig ställning

till avskrivningsgrunderna skulle kunna anstå, till dess överblick vunnits

rörande förutsättningarna för en försäljning av de å fonden redovisade bostäderna.

Av fortifikationsförvaltningens utredning framgår emellertid, att

här ifrågavarande fastighetsbestånd till huvudsaklig del torde komma att

kvarstanna i kronans ägo under lång tid framåt. Anledning synes därför

saknas att ytterligare uppskjuta ställningstagandet till avskrivningsfrågan.

Det förslag som fortifikationsförvaltningen efter samråd med riksräkenBkapsverket

framlagt innebär att för ifrågavarande fastigheter skola tillämpas

opaginerad Kontrollera mot PDF

liungl. Maj:ts proposition nr 88.

i

samma avskrivningsgrunder som i fråga om flertalet övriga fastigheter som

redovisas å försvarets fastighetsfond. De skäl som anförts till stöd för detta

förslag synas mig övertygande, och jag förordar därför, att å de fastigheter,

som tidigaie redovisats å försvarets bostadsanskaffningsfond, skola per den

30 juni 1951 verkställas dels 50-procentiga grundavskrivningar och dels lVe

procentiga årsavskrivningar från och med andra budgetåret efter respektive

byggnaders färdigställande, retroaktivt till och med budgetåret 1950/51 och

därefter årsvis i vanlig ordning under staten för försvarets fastighetsfond.

Vidare böra medel anvisas för grundavskrivning, efter 50 %, av byggnader,

som uppföras med anlitande av förefintliga reservationer å investeringsanslag

anvisade å bostadsanskaffningsfonden. De sammanlagda kostnaderna

för här avsedda grundavskrivningar och retroaktiva årsavskrivningar ha av

fortifikationsförvaltningen beräknats till 6 698 752 kronor 76 öre, vilket belopp

i enlighet med förslaget synes böra bestridas från fonden för oreglerade

kapitalmedelsförluster.

Nyinvesteringar i försvarets fastighetsfond avskrivas för närvarande schablonmässigt

med 50 % i grundavskrivning och därefter genom årsavskrivningar

enligt tidigare berörda regler. Kostnader för markförvärv underkastas

dock icke någon avskrivning. Vid anmälan av förenämnda proposition

1950:111 berörde jag bland annat ett av fortifikationsförvaltningen framlagt

förslag rörande avskrivningsregler för befästningars delfond. Fortifikationsförvaltningen

föreslog, att i princip samtliga anläggningar omedelbart skulle

avskrivas helt. Tliksräkcnskapsverket förordade åter att principen om 100- procentig avskrivning endast skulle tillämpas vid anvisandet av nya investeringsanslag

för delfonden, under det att investeringar, för vilka anslag redan

anvisats å kapitalbudgeten, borde avskrivas i den ordning som förutsatts vid

anslagens beviljande. Jag fann det emellertid vara tveksamt, om 100-procentig

grundavskrivning skulle behöva ske av alla slags bergrumsanläggningar,

och förordade, att ytterligare utredning skulle verkställas härutinnan.

Efter verkställd utredning har fortifikationsförvaltningen i samråd med

riksräkenskapsverket inkommit med nytt förslag till avskrivningsregler för

ifrågavarande delfond. Enligt förslaget skola gälla samma avskrivningsregler

som tillämpas för försvarets fastighetsfond i övrigt såvitt avser dels

anläggningar, som till redovisning å befästningars delfond överförts från

övriga delfonder, dels ock anläggningar vilka uppförts eller komma att uppföras

med anlitande av investeringsanslag som redan anvisats, vare sig dessa

anslag ursprungligen redovisats under befästningsdelfonden eller upptagits

under någon av de övriga delfonderna. De anläggningar åter, som komma

att utföras med anlitande av investeringsanslag, som framdeles anvisas å befästningars

delfond, föreslås skola omedelbart i sin helhet avskrivas.

För egen del får jag framhålla, att jag fortfarande anser vissa skäl tala

för en differentiering i avskrivningsavseende av fastighetsbeståndet å befästningars

del fond. Till anläggningar, för vilka skulle gälla de för fastighetsfonden

i övrigt gällande avskrivningsreglerna, borde därvid hänföras, förutom

de av fortifikationsförvaltningen berörda drivmedelsanläggningama,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

exempelvis berghangarer och vissa andra förrådsanläggningar. Då det emellertid

torde vara svårt att finna någon allmängiltig regel för en dylik differentiering,

anser jag mig icke böra motsätta mig myndigheternas förslag.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela för ifrågavarande avskrivningsprinciper

erforderliga föreskrifter.

Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1951/52.

Staten för försvarets fastighetsfond skall jämlikt beslut av 1948 års riksdag

upptaga följande titlar, nämligen å inkomstsidan A. Ersättning för

till statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och markområden, C. Inkomster av övnings- och

skjutfält och D. Diverse inkomster samt å utgiftssidan A. Keparationsoch

underhållskostnader m. in., B. Avsättning till värdeminskningskonto och

C. Hyres- och arrendeutgifter in. in. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden ävensom Överskott att tillföras riks st atens

driftbudget. Inkomsterna respektive utgifterna under de angivna

titlarna skola upptagas särskilt för de olika delfonderna.

Vid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning

och upptager därvid först till behandling fondens utgifter.

Utgifterna.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.

Angående grunderna för beräkningen av medelsbehovet för reparation och

underhåll av försvarets byggnadsbestånd torde få hänvisas till vad som därom

anfördes i propositionen 1949: 71 med förslag till stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1949/50. Såsom av propositionen framgår uppdelas

försvarets byggnadsbestånd i tre grupper beroende på fastighetens

ålder. Medelsbehovet för reparationer och underhåll beräknas till viss procent

av den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild fastighet omräknad

till 1935 års prisnivå. Denna underhållsprocent, omräknad till 1950 års prisnivå

med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex (188), utgör

i första gruppen 2,o7 % för arméns och flygvapnets delfonder och 2,8 2 % för

marinens delfond samt i andra och tredje grupperna 1,5 % respektive 0,7 5 %

för samtliga delfonder utom beträffande flygfält och befästningar, för vilka

gälla särskilda bestämmelser.

Arméns delfond. För budgetåret 1950/51 beräknades posten för reparationer

och underhåll m. m. för arméns del på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m......... 6 732000

b) Smärre förbättringsarbeten ........................................ 670000

c) Löpande underhåll av övningsfält m. m......................... 1170 000

d) Iståndsättning av jordbruksfastigheter .......................... 784 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

e) Övriga iståndsättningsarbeten .................................... 1 400 000

f) Skatter .............................................................. ‘200000

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa organisa
tionsundersökningar

................................................ 200 000

h) Ändringsarbeten föranledda av vissa forskningsförsök.......... 25 000

i) liationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar m. m......... 150 000

j) Underhåll av enskilda vägar ...................................... 54000

k) Andra åtgärder än byggnadsarbeten, erforderliga för effektivi
sering

av värnpliktsutbildningen ................ M0 000

Summa kronor 11485 000

Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 18 oktober 1950 med förslag

till inkomst- och utgiftsstat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1951/52 i överensstämmelse med förut angivna principer uppskattat värdena

under arméns delfond å de byggnader m. m., för vilka underhållsanslag skola

beräknas, till 285 016 674 kronor för byggnader hänförliga till första gruppen

samt 64 239 933 kronor respektive 93 841 550 kronor för byggnader hänförliga

till andra respektive tredje gruppen.

Liksom tidigare ha underhållskostnaderna för vissa byggnader å Järvafältet,

vilka icke ingå i fastighetsfondens byggnadsvärde, beräknats procentuellt.

Byggnadsvärdet har uppskattats till 1 272 000 kronor.

De sammanlagda värdena, å vilka underhållsanslag beräknats, utgöra

således:

Grupp 1

Grupp 2

Grupp 3

285 016 674

64 239 933

93 841 550

1 272 000

_

Summa kronor

286 288 674

64 23!) {»33

1)3841 550

Underhållskostnaderna ha av fortifikationsförvaltningen enligt förut an
-

givna grunder beräknats till:

1. gruppen 286 288 674 X 2.07 %...................................... 5 9261(6

2. » 64 239 933 x 1.50 %...................................... 963 599

3. » 93 841550 X 0.75 %...................................... 703 811

Summa kronor 7 593 586

För underhåll av de baracker, som i enlighet med Kungl. Maj:ts direktiv beräknas

kvarstå såsom permanenta förråd och som ännu icke invärderats i fastighetsfonden,

har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 74 000 kronor,

motsvarande 0,7 4 % av byggnadsvärdet. Fortifikationsförvaltningen har —

under erinran att verket i sitt förslag till stat för fastighetsfoiulen för budgetåret

1949/50 framhållit det angelägna i att underhållsprocenten ökas till

La — i överensstämmelse härmed för nästa budgetår beräknat underhållskostnaderna

till 150 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

I enlighet med det anförda har således fortifikationsförvaltningen beräknat

underhållskostnaderna till (7 593 586 + 150 000 =) 7 743 586 kronor. Detta

belopp föreslås emellertid minskas med de beräknade kostnaderna för yttre

renhållning, 150 000 kronor, varför skulle återstå i runt tal 7 594 000 kronor,

att fördelas med 6 904 000 kronor på posten löpande reparation och

underhåll av byggnader m. m. samt 690 000 kronor på posten smärre

förbättringsarbeten.

Beträffande behovet av medel för löpande underhåll av övningsfält

m. m. har fortifikationsförvaltningen anfört, att de erforderliga utgifterna

till löpande underhåll för budgetåret 1951/52 efter av förvaltningen

verkställda reduceringar av förbandens äskanden uppgå till sammanlagt

1 200 000 kronor. Dessa utgifter fördela sig med 1 130 000 kronor på ordinarie

underhåll, 40 000 kronor på större reparationer samt 30 000 kronor på

n}’byggnads- och förändringsarbeten. Det ordinarie underhållet upptar utgifter

för jordbruksfastigheter, såsom gödningsämnen, utsäde, maskiner och

redskap m. m., samt för skogsfastigheter, såsom sådd, plantering, skogshushållningsplaner

m. m. Dessa båda utgiftsgrupper skapa förutsättningarna

för inkomsterna. Ett nedskärande av utgifterna har ansetts komma att ofelbart

medföra minskade inkomster. Därutöver erfordras emellertid medel för

sådant underhåll av fälten, som icke är direkt inkomstbringande men icke

desto mindre nödvändigt. Däribland märkas utgifter för underhåll av vägar,

broar och mark m. m. i avsikt att möjliggöra eller underlätta de militära övningarna.

Den ökade motoriseringen ställer stora krav på vägarna. Även

själva övningsmarken utsättes för sönderkörning särskilt av stridsvagnarna.

Den måste iordningställas så, att den icke så småningom blir helt oframkomlig.

Dessa arbeten å vägar och övningsmark medföra avsevärda kostnader.

Vissa av arbetena äro så vittgående, att kostnaderna för desamma

borde upptagas under delposten till iståndsättning av jordbruksfastigheter.

De ständigt återkommande arbetena av denna art borde bekostas av ordinarie

underhållsmedel. De för större reparationer samt nybyggnads- och

förändringsarbeten erforderliga summorna äro relativt obetydliga beroende

på att endast oundgängligen erforderliga arbeten medtagits.

Beträffande kostnaderna för iståndsättning av jordbruksfastigheter

har fortifikationsförvaltningen anfört, att den anbefallda översynen

av byggnadsbeståndet å jordbruksfastigheterna, som tidigare verkställts beträffande

första militärområdet, numera hunnit slutföras beträffande andra

och tredje militärområdena. För iståndsättning av jordbruksbyggnaderna

inom sistnämnda båda militärområden erfordras respektive 17 000 och 120 000

kronor. Översynen avses skola fortsättas under åren 1951—1954 beträffande

övriga militärområden enligt särskild plan. För iståndsättning av arrendegårdarna

å Järvafältet erfordras ånyo tidigare beräknade 300 000 kronor. För

fortsatt iståndsättning av vägarna å Villingsbergs skjutfält erfordras under

budgetåret 1951/52 ett belopp av 200 000 kronor, varjämte under detta budgetår

även borde verkställas vissa iståndsättningsarbeten av vägar m. m. å

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Alaj:ts proposition nr 88.

Kronobergs regementes skjutfält, Bodens garnisons övningsfält samt Hene

skjutfält för respektive 25 000 kronor, 30 000 kronor och 56 000 kronor. För

iståndsättning av jordbruksfastigheter har således beräknats ett samman

lagt belopp av (17 000 + 120 000 + 300 000 + 200 000 + 25 000 + 30 000 +

56 000 =) 748 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har för andra istandsättningsarbeten å aiméns

byggnader beräknat ett belopp av 1 000 000 kronor. För speciella iståndsättningsarbeten

—- modernisering av förläggningen å Karlberg, iståndsättning

av elektriska installationer samt vägarbeten m. m. — har förvaltningen beräknat

ett belopp av 700 000 kronor vara erforderligt. Yidare har ämbetsverket

beräknat 2 500 000 kronor för utbyte av vid nybyggnad använd krismateriel.

Det -sammanlagda medelsbehovet under delposten till övriga

iståndsättningsarbeten skulle således belöpa sig till (1000 000 +

700 000 + 2 500 000 =) 4 200 000 kronor.

Skatter för tjänstebostäder, uthyrnings- och jordbruksfastigheter ha beräknats

till 285 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen har, med hänsyn till

att skattebeloppen variera och den för ändamålet avsedda delposten vissa åi

icke är tillräcklig och vi-ssa år medför reservation, ifrågasatt, om icke för

framtida budgetår för skatter m. m. erforderliga medel borde upptagas förslagsvis

såsom särskild anslagspost i stället för att inräknas under anslagsposten

till reparations- och underhållskostnader m. m. För åtgärder i

samband med rationalisering av diskningsarbete ävensom för

åtgärder till förekommande av olycksfall vid arbete å tak har

ämbetsverket för arméns vidkommande beräknat medelsbehovet till 455 000

kronor respektive 675 000 kronor.

Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa organisations

under sökningar ha liksom innevarande budgetår beräknats

till 200 000 kronor. Även ändringsarbeten föranledda av vi-ssa

forskningsförsök ha oförändrat upptagits med 25 000 kronor. Till anordnande

av lokaler för försvarets forskningsanstalt har preliminärt

beräknats ett belopp av 50 000 kronor. Utgifterna för rationaliseringsåtgärder

vid värmeanläggningar m. m. ha beräknats till

samma belopp som för innevarande budgetår, eller 150 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har vidare hemställt, att särskilda medel måtte

anvisas för åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen.

För de åtgärder av ifrågavarande slag, som ha karaktären av underhållsarbeten,

ha under arméns, marinens och flygvapnets delfonder beräknats

respektive 5 000 000 kronor, 1 000 000 kronor och 1 500 000 kronor. Arbetena

i fråga borde emellertid genomföras etappvis. För arméns vidkommande

har förvaltningen för budgetåret 1951/52 beräknat ett belopp av

2 000 000 kronor vara erforderligt.

Fortifikationsförvaltningen har slutligen beräknat 60 000 kronor till

underhåll av enskilda vägar och 100 000 kronor för andra åtgärder

än byggnadsarbeten, erforderliga för effektivisering av värnplikt

s u tb i 1 d n i n ge n.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

De sammanlagda underhållsmedlen skulle sålunda beträffande arméns delfond

uppgå till (6 904 000 + 690 000 + 1 200 000 + 748 000 + 4 200 000 +

285 000 + 455000 + 675 000 + 200 000 + 25 000 + 50 000 + 150 000 +

2 000 000 + 60 000 + 100 000 =) 17 742 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 23 november 1950 uppskattat de

procentberäknade underhållskostnaderna för byggnader å arméns delfond till

7 516 000 kronor. För byggnader å Järvafältet, som avsetts skola överföras

från jordbruks- och skogsfastigheter till kasernfastigheter, ha i överensstämmelse

med fortifikationsförvaltningens förslag beräknats underhållsmedel

å 26 000 kronor. Riksräkenskapsverket har ävenledes i likhet med fortifikationsförvaltningen

upptagit ett belopp av 150 000 kronor för underhåll av

baracker, som i framtiden skola kvarstå såsom permanenta förråd. De beräknade

kostnaderna för löpande reparation och underhåll av byggnader ha

minskats med 150 000 kronor, motsvarande kostnaderna för yttre renhållning.

För smärre förbättringsarbeten har riksräkenskapsverket räknat med ett

belopp av 685 000 kronor, utgörande i runt tal 10 % av posten till löpande

reparation och underhåll av byggnader m. m. För löpande underhåll av övningsfält

m. in. har upptagits samma belopp som anvisats för innevarande

budgetår, eller 1 170 000 kronor.

Delposten övriga iståndsättningsarbeten har riksräkenskapsverket upptagit

med samma belopp som i istaten för innevarande budgetår, 1 400 000

kronor. Skatterna ha i enlighet med fortifikationsförvaltningens beräkningar

upptagits till 285 000 kronor. Förslaget om ändring i fråga om redovisningen

av skatterna har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra biträda.

För underhåll av enskilda vägar har beräknats samma belopp som i gällande

stat, 54 000 kronor. Däremot har riksräkenskapsverket icke beräknat några

medel till andra åtgärder än byggnadsarbeten erforderliga för effektivisering

av värnpliktsutbildningen samt till anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt.

Ej heller har riksräkenskapsverket beräknat särskilda medel för åtgärder

i samband med rationalisering av diskningsarbete respektive till förekommande

av olycksfall vid arbete å tak samt till åtgärder erforderliga i anledning

av arbetarskyddslagen. Ämbetsverket anser, att övriga för reparationsoch

underhållskostnader anvisade medel kunna anlitas härför.

Med biträdande i övrigt av fortifikationsförvaltningens förslag har riksräkenskapsverket

beräknat posten till reparations- och underhållskostnader

m. m. till 11 574 000 kronor.

I särskild skrivelse den 3 januari 1951 har fortifikationsförvattningen —

under erinran att ämbetsverket i sitt förslag till inkomst- och utgiftsstat för

försvarets fastighetsfond anmält, att vid inträffade större skogsbränder inom

försvarets övnings- och skjutfält den förefintliga skogsbrandsläckningsmaterielen

visat sig vara helt otillräcklig, varför verket funnit det erforderligt att

låta verkställa utredning rörande behovet av ytterligare materiel_meddelat,

att ifrågavarande utredning numera slutförts. I anslutning därtill har förvaltningen

anfört i huvudsak följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kttngl. Mnj:ts proposition nr 88.

Cheferna för vissa truppförband hade vid olika tillfällen anmält, att vid

förbandens övnings- och skjutfält mycket lätt uppstode eldsvådor till följd

av skjutningar, särskilt med stridsammunition, eller sprängningar och dylikt

samt att befintlig brandsläckningsmateriel icke vore tillfyllest för att tillfredsställa

nödiga krav i fråga om att släcka uppkommen skogsbrand. Vidare

hade till arméförvaltningens tygavdelning inkommit anmälan om att vid

olika förband yxor, spadar och sågar in. in. ständigt vore utlånade från respektive

förbands tygavdelning till dess kasernavdelning för att bland annat användas

vid bekämpning av skogseld samt att dessa verktyg inginge i tygavdelningarnas

mobiliseringsutrustning och alltså vid mobilisering måste

fråntagas kasernavdelningarna, oaktat dessas behov av verktygen då icke

Shörde. Tillika hade Stockholms stads brandkår meddelat, att vid verkd

brandsyn å Järvafältet konstaterats, att vattentillgången för eldsläckningsbehov

vore synnerligen otillfredsställande vid vissa gårdar, vaiföi en

brand på dessa platser komme att förorsaka totalskada och samtidigt utgöra

stor risk för omkringliggande skogsområden. Med hänsyn därtill vore det

erforderligt, att vissa i brandsyneprotokoll närmare angivna åtgärder, bland

annat upptagande av brunnar och framdragande av vattenledningar, snarast

vidtoges.

Sedan fortifikationsförvaltningen uppdragit åt förvaltningens domanotticer,

jägmästare och brandinspektör att verkställa utredning rörande det totala

behovet av redskap m. m. för skogsbrandskyddet och kostnaderna för dessas

anskaffande, hade sedermera anmälts, att vid 37 olika förband vore det oundgängligen

erforderligt, att befintlig utrustning — varvid hänsyn tagits till

möjligheterna att använda befintliga brandredskap för husbyggnader och

civilförsvaret tillhöriga brandredskap ävensom till förefintligheten av civila

eller militära brandskyddsorganisationer i närheten av skogsbrandsriskabla

områden — kompletterades med en s. k. skogsbrandkärra. En dylik kärra

med utrustning betingade ett pris av 3 600 kronor. Därutöver erfordrades

viss annan materiel såsom strilkannor eller vissa anläggningar såsom branddammar

för en beräknad kostnad av 4 100 kronor. Å Järvafältet voie det

erforderligt med branddammar och spontade brunnar, för vilket kostnaderna

beräknades till sammanlagt 30 500 kronor. Med hänsyn till de mycket omfattande

skjutningarna på infanteriskjutskolans övningsområde borde där anskaffas

en jeep med draganordning, vilket droge en kostnad av i runt tal

7 000 kronor. För att öka kompetensen hos de militära befälhavare, som

i första hand skulle leda skogsbrandsläckning, erfordrades vid 33 förband,

att en underofficer eller äldre furir bereddes tillfälle att genomgå^ av Statens

Brandskola ordnad skogsbrandsläckningskurs. För detta ändamål beräknades

cirka 10 000 kronor tall resp- och traktamentskostnader. De sammanlagda

kostnaderna för samtliga ifrågavarande åtgärder skulle uppgå till i

runt. tal 186 000 kronor. Dä anskaffning av skogsbrandkärror för vissa förband

emellertid kunde anstå till budgetåret 1952/o3, erfordrades för budgetåret

1951/52 blott .m summa av 123 500 kronor. Av detta belopp belöpte

115 000 kronor å arméns förband och 8 500 kronor å flygvapnets förband.

För egen dol ville fortifikationsförvaltningen understryka vikten av att

de föreslagna åtgärderna för skogsbrandskydd snarast komme till stånd. Förutom

de rent skogliga värden, som genom bränder förorsakade av militära

skjutningar ginge till spillo, vore nämligen på flera platser förhallandena

sådana, att stora risker förefunnes för omfattande brandkatastrofer. Mot de

framlagda kostnadsberäkningarna hade förvaltningen icke funnit anledning

till erinran.

Fortifikationsförvaltningen har i anledning av det anförda hemställt, att

för budgetåret 1951/52 måtte, till skogsbrandsläckningsmateriel in. m. å ar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition nr 88.

méns delfond beräknas ett belopp av 115 000 kronor och å flygvapnets delfond

ett belopp av 8 500 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har vidare i skrivelse den 4 januari 1951 hemställt,

att 25 000 kronor måtte anvisas för iståndsättning av Hovdalafältet.

Förvaltningen har därvid bland annat anfört.

I skrivelse till fortifikationsförvaltningen hade chefen för Skånska pansarregementet

anfört, att regementets övningsfält vid Hovdala visat sig vara

mindre lämpligt för pansarförband. Terrängen vore nämligen i stora delar

stridsvagnshindrande eller stridsvagnsfördröjande på grund av den rikliga

förekomsten av sten, vattendrag och vattensjuk mark samt tät och grov skog.

Övningsfältets användbarhet kunde endast höjas, om genomgripande åtgärder

vidtoges för att förändra terrängen och förbättra markförhållandena.

Fortifikationsförvaltningen hade därför låtit igångsätta vissa förberedande

undersökningar rörande de förbättringsarbeten, som skulle kunna vidtagas

å Hovdalafältet. Därvid hade bland annat konstaterats att, innan något

större vattenavledningsföretag å skogsmarken igångsattes, det syntes lämpligast,

att en mindre del av sumpmarkerna dikades så att man kunde se om

dikningen medförde resultat som motsvarade de militära kraven. Kostnaderna

för en sådan försöksdikning komme att uppgå till cirka 10 000 kronor.

För torrläggning av vissa delar av den förutvarande inägojorden hade

det ansetts erforderligt, att fullständig plan uppgjordes genom lantbruksingenj

örens i länet försorg, och syntes kostnaderna för en dylik plan uppgå

till cirka 3 000 kronor. Vidare hade det ansetts oundgängligen erforderligt,

att stenröjning verkställdes inom vissa övnings- och målområden samt att

för detta ändamål anskaffades en stenlyftare och en borrmaskin, vilka tillsammans

skulle betinga ett pris av cirka 10 000 kronor.

Det syntes fortifikationsförvaltningen, som icke disponerade några för

ifrågavarande åtgärder erforderliga medel, lämpligt, att de för försöksdikning,

uppgörande av torrläggningsplan samt anskaffande av stenlyftare och borrmaskin

m. m. erforderliga medlen, sammanlagt i runt tal 25 000 kronor, upptoges

under delposten till iståndsättning av jordbruksfastigheter, och att anslaget

följaktligen uppräknades med detta belopp.

Departementschefen, Vid beräkningen av underhållskostnaderna för byggnader

m. m. å arméns, marinens och flygvapnets delfonder har fortifikationsförvaltningen

till värdet av å delfonderna den 30 juni 1950 redovisade anläggningar

lagt värdet av byggnader, som beräknas skola under innevarande

budgetår upptagas till redovisning å delfonderna, medan å andra sidan fråndragits

värdet av byggnader, som under innevarande budgetår beräknas skola

avgå ur delfonderna. Fortifikationsförvaltningen har därvid å arméns delfond

såsom tillkommande post upptagit värdet av byggnaden i kvarteret

Röda bodarna i Stockholm, 2 500 000 kronor. Genom beslut den 6 oktober

1950 har emellertid Kungl. Maj:t funnit fortifikationsförvaltningens framställning

om överförande av ifrågavarande fastighet från byggnadsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond till arméns delfond av försvarets

fastighetsfond icke för närvarande böra föranleda någon åtgärd. Riksräkenskapsverket

har i sitt statförslag erinrat härom och grundat beräkningen av de

procentberäknade underhållskostnaderna på de med hänsyn härtill reducerade

byggnadsvärdena. Häremot har jag intet att erinra. Underhållskostnaderna

för byggnader å arméns delfond synas sålunda böra upptagas enligt riks
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

räkenskapsverkets förslag, därav å delposten till löpande reparation och

underhåll av byggnader m. m. 6 857 000 kronor och å delposten till smärre

förbättringsarbeten 685 000 kronor.

För iståndsättning av jordbruksfastigheter har fortifikationsförvaltningen

ursprungligen beräknat ett belopp av 748 000 kronor. Häremot synes i och

för sig intet vara att erinra. Emellertid har fortifikationsförvaltningen föreslagit

uppräkning av delposten med 25 000 kronor för iståndsättning av Hovdalafältet.

Med hänsyn till önskvärdheten att utreda möjligheterna att

genom skilda åtgärder öka Hovdalafältets användbarhet såsom pansarövningsfält

anser jag mig böra tillstyrka förslaget. För iståndsättning av jordbruksfastigheter

beräknar jag således ett sammanlagt belopp av 773 000

kronor.

För övriga iståndsättningsarbeten har fortifikationsförvaltningen för nästa

budgetår äskat 4 200 000 kronor, varav 2 500 000 kronor för utbyte av vid nybyggnad

använd krismateriel. Därutöver har ämbetsverket äskat sammanlagt

2 675 000 kronor för åtgärder till förekommande av olycksfall vid arbete på

tak samt för åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen. Då

vissa av de åtgärder, som förutsatts i fortifikationsförvaltningens äskanden,

torde vara så angelägna, att de icke böra ytterligare uppskjutas, och de ordinarie

underhållsmedlen icke med säkerhet förslå härför, synes posten till

övriga iståndsättningsarbeten böra höjas. I nuvarande statsfinansiella läge

kan jag emellertid icke tillstyrka, att posten höjes med mer än 350 000 kronor

till 1 750 000 kronor.

För skatter beräknar jag i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag

285 000 kronor. Däremot finner jag någon ändring i fråga om redovisningen

av dessa medel icke påkallad.

Förslaget om vidtagande av särskilda åtgärder för skogsbrandskydd anser

jag mig på av fortifikationsförvaltningen anförda skäl böra tillstyrka. Jag

föreslår alltså, att till skogsbrandsläckningsmateriel m. m. under arméns delfond

uppföres en särskild delpost å 115 000 kronor.

Då jag i övrigt godtager riksräkenskapsverkets beräkningar, uppskattar

jag förevarande post på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m.........

b) Smärre förbättringsarbeten ........................................

c) Löpande underhåll av övningsfält m. m.........................

d) Iståndsättning av jordbruksfastigheter............................

e) Övriga iståndsättningsarbeten ....................................

f) Skatter ..............................................................

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa organisa
tiousundersökningar

................................................

h) Ändringsarbeten föranledda av vissa forskningsförsök..........

i) Eationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar m. m.........

j) Underhåll av enskilda vägar ......................................

k) Skogsbrandsläckningsmateriel m. m...............................

6 857 000

685 000

1 170 000

773 000

1 750 000

285 000

200 000

25 000

150 000

54000

115 000

Summa kronor 12 064 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva den

jämkning mellan de särskilda posterna inom slutbeloppets ram, som kan

finnas erforderlig.

Mannens delfond. För budgetåret 1950/51 beräknades reparations- och

underhållskostnaderna för marinens delfond enligt följande sammanställning:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m......... 1 808 000

b) Löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar m. m. 460 000

c) Smärre förbättringsarbeten.......................................... 180000

d) Underhåll av övningsfält m. m..................................... 20 000

e) Skatter................................................................ 1 000

f) Iståndsättningsarbeten .............................................. 550000

g) Ändringsarbeten föranledda av vissa rationaliseringsåtgärder vid

marinverkstäderna.................................................... 175 000

h) Itationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar m. m........... 50000

i) Underhåll av enskilda vägar........................................ 4 000

Summa kronor 3 248 000

i ortifikationsförvaltningen har i sin skrivelse med förslag till stat för

fastighetsfonden anfört, att enligt bokslutet för budgetåret 1949/50 värdet

av äldre byggnader utgjorde 72 810 566 kronor, varav för hamnanläggningar

21 173 700 kronor. Värdet av nya byggnader och anläggningar, med undantag

av hamnanläggningar, vore för andra gruppen 16 970 767 kronor och för

tredje gruppen 24 622 430 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i skrivelse den

5 oktober 1950 gjort framställning om att i markvärdet ingående byggnader

m. m. skulle överföras till delfondens byggnadsvärde med ett belopp av

2 170 982 kronor inberäknat uppskrivning av Näsby slott. Detta belopp fördelade

sig med, bland annat, 1 886 814 kronor för äldre byggnader och 39 517

kronor för byggnader hänförliga till andra gruppen, reducerat till 1935 års

byggnadskostnadsnivå. 1 skrivelsen hade fortifikationsförvaltningen vidare

föreslagit, att äldre byggnader och anläggningar, som icke tidigare blivit invärderade

i fastighetsfonden, skulle invärderas i delfondens byggnadsvärde

och att tidigare i delfonden för lågt invärderade äldre byggnader skulle till

värdet uppskrivas samt att ny- och tillbyggnader, utförda efter fastighetsfondens

bildande för andra medel än investeringsmedel, invärderas i delfondens

byggnadsvärde. För äldre byggnader utom hamnanläggningar upptoge

förslaget ökning av byggnadsvärdet med 18 085 645 kronor och för nyare

byggnader utom hamnanläggningar med 11987 805 kronor. Värdet av nya

byggnader utom hamnanläggningar vore, reducerat till 1935 års byggnadskostnadsnivå,

för andra gruppen 6 754 760 kronor och för tredje gruppen 1 551 447

kronor.

De sammanlagda värden, å vilka underhållsanslag ha beräknats, utgöra

således:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 17

I - ...... " ................■ ----- -

Grupp 1

Grupp 2

Grupp 3

Byggander och anläggningar i fastighetsfonden. .

51 636 866

16 970 767

24 622 430

Byggnader och anläggningar föreslagna till över- förande från markvärde inom delfonden ......

1886 814

39 517

Byggnader och anläggningar föreslagna att in- värderas i delfonden..........................

18 085 645

6 754 760

1 551 447

Summa kronor

71609325

23 765 044

26173877

Underhållskostnaderna ha av fortifikationsförvaltningen enligt förut an
-

givna grunder beräknats till:

1. gruppen 71609 325 X 2.82 %........................................ 2 019 383

2. » 23 765 044 X 1.50 %........................................ 356 476

3. » 26 173 877 x 0.75 %........................................ 196 304

Summa kronor 2 572 163

Detta belopp bör emellertid enligt fortifikationsförvaltningen minskas

med de beräknade kostnaderna för yttre renhållning, 70 000 kronor, varför

skulle återstå ett belopp av i runt tal 2 502 000 kronor.

I enlighet härmed har fortifikationsförvaltningen för underhåll av byggnader

beräknat 2 502 000 kronor, därav 2 274 000 kronor belöpa på posten

löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. och 228 000

kronor på posten smärre förbättringsarbeten.

Fortifikationsförvaltningen har vidare erinrat om att från och med budgetåret

1949/50 marinens hamnanläggningar skulle undantagas från den procentuella

beräkningsmetod, som användes för beräkning av underhållet av

försvarets fastigheter, och att i stället — med hänsyn till svårigheten att fastställa

en gemensam underhållskvot för dessa anläggningar — underhållsmedel

skulle fastställas efter individuell uppskattning. I anslutning därtill

hade fortifikationsförvaltningen låtit igångsätta utredning rörande omfattningen

av dessa hamnanläggningar samt kostnaderna för underhåll av desamma.

I avvaktan på utredningens resultat hade till och med innevarande

budgetår använts den procentuella beräkningsmetoden. Utredningen hade

emellertid numera slutförts. På grundval av utredningsresultatet hade fortifikationsförvaltningen

uppskattat kostnaderna för löpande reparation

och underhåll av hamnanläggningar m. m. för budgetåret 1951/52

till 985 000 kronor. Detta belopp föreslås emellertid minskas med de beräknade

kostnaderna för yttre renhållning, 20 000 kronor, varför skulle återstå

ett erforderligt underhållsbelopp av 965 000 kronor.

För underhåll av övningsfält m. m. har fortifikationsförvaltningen

beräknat 45 000 kronor. Den i jämförelse med innevarande budgetår beräknade

kostnadsökningen hänför sig till största delen till den nyförvärvade

egendomen Arbottna å Muskö. Därjämte har fortifikationsförvaltningen ansett

50 000 kronor vara erforderliga för uppförande av ny bostadsbyggnad på

ett torp ävensom för upprustning av vissa andra torp. Beloppet har före
2—388

si Bi It ant i till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 88.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

slagits böra upptagas under en delpost benämnd iståndsättning av

jordbruksfastigheter.

För iståndsättningsarbeten å marinens byggnader har beräknats samma

belopp som anvisats för innevarande budgetår, 550 000 kronor. Vidare erfordrades

även vid marinen särskilda medel för utbyte av vid nybyggnad använd

krismateriel. Fortifikationsförvaltningen har beräknat 900 000 kronor

för ändamålet. Det sammanlagda beloppet under delposten övriga iståndsättningsarbeten

har således uppskattats till (550 000 + 900 000 —)

1 450 000 kronor.

Skatterna ha med hänsyn till förefintlig reservation upptagits till 20 000

kronor. För åtgärder i samband med rationalisering av diskningsarbete

samt för åtgärder till förekommande av olycksfall

vid arbete å tak ha beräknats belopp av respektive 145 000 kronor och

150 000 kronor.

För ändringsarbeten föranledda av vissa rationaliserings

åtgärder vid marinverkstäderna samt för rationaliseringsåtgärder

vid värmeanläggningar m. m. ha äskats samma belopp som

anvisats för innevarande budgetår, eller 175 000 kronor respektive 50 000

kronor.

Fortifikationsförvaltningen har slutligen beräknat 300 000 kronor till å tgärder

erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen och

7 000 kronor till underhåll av enskilda vägar.

De sammanlagda underhållsmedlen skulle således beträffande marinens

delfond uppgå till (2 274 000 + 965 000 + 228 000 + 45 000 + 50 000 +

1450 000 + 20 000 + 145 000 + 150 000 + 175 000 + 50 000 + 300 000 +

7 000 —) 5 859 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har upptagit de procentberäknade underhållskostnaderna

för byggnader å marinens delfond till 2 465 000 kronor. Detta belopp

har minskats med de beräknade kostnaderna för yttre renhållning, vilka

skola bestridas från vederbörligt anslag till bränsle m. m. Riksräkenskapsverket

har för ändamålet beräknat samma belopp som för innevarande budgetår,

90 000 kronor, men i motsats till fortifikationsförvaltningen icke fördelat

avdragsbeloppet på delposterna till löpande reparation och underhåll

av byggnader m. m. samt löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar

m. m.

För smärre förbättringsarbeten har i likhet med tidigare beräknats i runt

tal 10 % av posten till löpande reparation och underhåll av byggnader m. m.

För övriga iståndsättningsarbeten har upptagits samma belopp som för innevarande

budgetår, eller 550 000 kronor. Även för underhåll av enskilda vägar

har riksräkenskapsverket beräknat samma belopp som i gällande stat. Däremot

ha icke beräknats några medel för åtgärder i samband med rationalisering

av diskningsarbete samt till förekommande av olycksfall vid arbete å

tak ävensom för åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen.

Såsom tidigare anförts anser verket, att övriga för reparations- och underhållskostnader

anvisade medel kunna anlitas härför.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Med biträdande i övrigt av fortifikationsförvaltningens förslag har riksräkenskapsverket

beräknat posten till reparations- och underhållskostnader

m. m. till 4 254 000 kronor.

Departementschefen. Angående grunderna för fortifikationsförvaltningens

beräkning av underhållskostnaderna för byggnader m. m. torde jag få hänvisa

till vad som därom anförts under arméns delfond. Såvitt avser marinens

delfond baseras förvaltningens beräkning av underhållsmedel på vissa

av ämbetsverket i särskild framställning föreslagna uppskrivningar av det å

delfonden redovisade byggnadsvärdet. I avgivet utlåtande har riksräkenskapsverket

tillstyrkt fortifikationsförvaltningens framställning utom i vad avser

uppskrivning med 3 790 400 kronor av å delfonden redovisade äldre byggnader.

Riksräkenskapsverket har i sitt förslag till stat beräknat underhållskostnaderna

på de med hänsyn till det anförda reducerade byggnadsvärdena

och i enlighet härmed uppskattat de procentberäknade underhållskostnaderna

för byggnader å marinens delfond till 2 465 000 kronor. Häremot har jag

intet att erinra. Då ej heller i övrigt riksräkenskapsverkets beräkningar givit

mig anledning till erinran, synes för löpande reparation och underhåll av

byggnader m. m. böra beräknas ett belopp av 2 159 000 kronor. För smärre

förbättringsarbeten räknar jag med 216 000 kronor, utgörande i runt tal tio

procent av förenämnda post.

Även det av riksräkenskapsverket tillstyrkta beloppet för löpande reparation

och underhåll av hamnanläggningar m. m., 985 000 kronor, anser jag mig

för närvarande kunna tillstyrka.

För övriga iståndsättningsarbeten har fortifikationsförvaltningen äskat ett

till 1 450 000 kronor höjt belopp. Höjningen avser medel för utbyte av vid

nybyggnad använd krismateriel. Därjämte ha äskats sammanlagt 450 000 kronor

för åtgärder till förekommande av olycksfall vid arbete på tak och för

åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen. Under hänvisning

till vad jag anfört beträffande arméns ifrågavarande delpost föreslår jag att

posten till övriga iståndsättningsarbeten höjes med 100 000 kronor till 650 000

kronor.

Beträffande beräkningen av övriga i anslagsposten ingående delposter anser

jag mig kunna biträda riksräkenskapsverkets förslag.

Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. för marinens

delfond synes sålunda för nästa budgetår böra beräknas på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m......... 2159 000

b) Löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar m. m. 985000

c) Smärre förbättringsarbeten.......................................... 216 000

d) Underhåll av övningsfält m. m..................................... 45 000

e) Iståndsättning av jordbruksfastigheter ............................ 50 000

f) Övriga iståndsättningsarbeten ...................................... 650 000

g) Skatter................................................................ 20 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

h) Ändringsarbeten föranledda av vissa rationaliseringsåtgärder

vid marinverkstäderna .............................................. 175 000

i) Rationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar m. m........... 50 000

j) Underhåll av enskilda vägar.........................................4 000

Summa kronor 4 354 000

Jag förutsätter, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva

den jämkning mellan de särskilda posterna inom slutbeloppets ram, som

kan finnas erforderlig.

Flygvapnets delfond. För budgetåret 1950/51 beräknades posten för reparationer

och underhåll m. in. för flygvapnets del på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m......... 1 987 000

b) Smärre förbättringsarbeten.......................................... 195 000

c) Underhåll av flygfält m. m......................................... 1570 000

d) Underhåll av övningsfält m. m..................................... 56 000

e) Skatter............................................................... 40 000

f) Iståndsättningsarbeten .............................................. 365 000

g) Ändringsarbeten föranledda av vissa rationaliseringsåtgärder

vid de centrala flygverkstäderna.................................... 100 000

h) Rationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar m. m........... 50 000

i) Underhåll av enskilda vägar....................... 18 000

Summa kronor 4 381000

Fortifikationsförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse anfört, att enligt

bokslutet för budgetåret 1949/50 värdet av äldre byggnader utgjorde

34 186 148 kronor, vilket fördelade sig med 25 794 098 kronor på byggnader

m. m. och med 8 392 050 kronor på flygfält m. m. Värdet av nyare byggnader,

exklusive värdet för flygfält m. m., utgjorde för andra gruppen 59 173 278

kronor och för tredje gruppen 73 274 668 kronor.

Underhållskostnaderna för byggnader m. m. ha av fortifikationsförvaltningen

enligt förut angivna grunder beräknats till:

1. gruppen 25 794 098 X 2.0 7 % ...................................... 533 938

2. » 59 173 278 x 1.50 % ...................................... 887 599

3. » 73 274668 X 0.7 5 % ...................................... 549 560

Summa kronor 1971097

Detta belopp bör emellertid enligt fortifikationsförvaltningen minskas

med de beräknade kostnaderna för yttre renhållning, 40 000 kronor, varför

skulle återstå ett belopp av i runt tal 1931000 kronor, att fördelas med

1 756 000 kronor på posten löpande reparation och underhåll av byggnader

m. m. och 175 000 kronor på posten smärre förbättringsarbeten.

Delposten till löpande reparation och underhåll av byggnader

m. m. skall emellertid ökas med kostnaden för underhåll och ersättningsanskaffning

av flygvapnets brandmateriel. Fortifikationsförvaltningen har beräknat,

att för budgetåret 1951/52 för ändamålet erfordras ett belopp av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 21

200 000 kronor. Förenämnda delpost skulle alltså i enlighet med det anförda

uppgå till sammanlagt (1 756 000 + 200 000 =) 1 956 000 kronor.

Beträffande kostnaderna för underhåll av flygfält m. m. har fortifikationsförvaltningen

anfört, att byggnadsvärdet för flygfält med tillhörande

banor och plattor in. m. den 30 juni 1950 uppginge till 110 248 531

kronor. Omräknat till prisläget den 1 juli 1946 i enlighet med de i propositionen

1948:157 framlagda beräkningsgrunderna utgjorde detta byggnadsvärde

115128 092 kronor. Underhållskostnaderna för flygfält med tillhörande

banor och plattor m. m. beräknades således till (1,5 % X 115128 092 =)

1 726 921 kronor. Därtill komme kostnader för underhåll av flygfältens befästningsanläggningar,

för vilket ändamål i likhet med föregående år beräknades

ett belopp av 100 200 kronor. Totala beloppet för underhåll av flygfält

m. in. skulle således uppgå till (1 726 921 + 100 200 =) i runt tal 1 827 000

kronor.

Fortifikationsförvaltningen har erinrat om att för innevarande budgetår

anvisats ett belopp av 56 000 kronor till underhåll av övningsfält m. m. För

bestridande av utgifter för frösådd, planteringar, upprättande av skogshushållningsplaner

samt för underhåll av körvägar, broar m. m. å jordbruksfastigheterna

har för nästa budgetår beräknats samma belopp. Med hänsyn

till att dessa medel äro avsedda för flygvapnets jordbruks- och skogsfastigheter

samt enligt flygvapnets terminologi begreppet övningsfält användes för

att beteckna vissa flygfält har ämbetsverket föreslagit, att förevarande delpost

benämnes underhåll av jordbruksfastigheter m. m.

Fortifikationsförvaltningen har vidare erinrat om att ämbetsverket i sitt

förslag till stat för fastighetsfonden för innevarande budgetår under delposten

till underhåll av övningsfält nr. m. beräknat ett belopp av 75 000 kronor

för vidtagande av vissa åtgärder rörande röjning, vägarbete och utdikning

å flygvapnets bombfällnings- och skjutplatser, vilket förslag emellertid icke

föranledde någon åtgärd. Behovet av ifrågavarande vägarbeten kvarstode och

hade aktualiserats särskilt genom en å Hallands flygflottiljs bombfällningsplats

genom bombfällning förorsakad skogsbrand. Fortifikationsförvaltningen

har fortfarande beräknat 75 000 kronor för ändamålet och föreslagit,

att medlen upptagas under en särskild delpost till iståndsättning av jordbruksfastigheter

m. m. Förvaltningen har vidare anfört, att ämbetsverket i

likhet med vad som skett beträffande arméns fastigheter igångsatt översyn

av byggnadsbeståndet å flygvapnets jordbruksfastigheter, översynen hade

numera slutförts beträffande flygets arrendegårdar inom första, andra och

tredje militärområdena. För iståndsättning av jordbruksbyggnaderna inom

dessa områden erfordrades sammanlagt 120 000 kronor, varjämte 20 000 kronor

erfordrades för iståndsättning av en bostadsfastighet vid Jämtlands flygflottilj.

För iståndsättning av jordbruksfastigheter m. m. har

sålunda beräknats ett sammanlagt belopp av (75 000 + 120 000 + 20 000=)

215 000 kronor.

För iståndsättning av flygvapnets byggnader har beräknats samma belopp,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

som anvisats för innevarande budgetår, eller 250 000 kronor, varjämte 100 000

kronor upptagits för iståndsättning av elektriska anläggningar. Fortifikationsförvaltningen

har vidare anfört, att även vid flygvapnet erfordrades medel

för utbyte av vid nybyggnad använd krismateriel. För budgetåret 1951/52

erfordrades 1 800 000 kronor. Därjämte erfordrades 115 000 kronor för iståndsättning

av fältytorna å vissa krigsflygfält. Det sammanlagda beloppet till

övriga iståndsättningsarbeten skulle sålunda uppgå till (250 000 +

100 000 + 1 800 000 + 115 000 =) 2 265 000 kronor.

Skatterna ha beräknats till 40 000 kronor, varjämte 130 000 kronor ansetts

erforderliga för åtgärder i samband med rationalisering av

diskningsarbete och 105 000 kronor för åtgärder till förekommande

av olycksfall vid arbete å tak.

För ändringsarbeten föranledda av vissa rationaliseringsåtgärder

vid de centrala flygverkstäderna ävensom för rationaliseringsåtgärder

vid värmeanläggningar m. m. har fortifikationsförvaltningen

räknat med samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Fortifikationsförvaltningen har slutligen beräknat 300 000 kronor för åtgärder

erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen och

20 000 kronor till underhåll av enskilda vägar.

De sammanlagda underhållsmedlen skulle sålunda beträffande flygvapnets

delfond uppgå till (1956 000 + 175 000 + 1827 000 + 56 000 + 215 000 +

2 265 000 + 40 000 + 130 000 + 105 000 + 100 000 + 50 000 + 300 000 +

20 000 =) 7 239 000 kronor.

Riksräkenskapsverket bär, i överensstämmelse med fortifikationsförvaltningens

förelag, uppskattat de procentberäknade underhållskostnaderna för

byggnader å flygvapnets delfond till avrundat 1 971 000 kronor. För eldsläckningsmateriel

har emellertid beräknats samma belopp som i staten för

innevarande budgetår, eller 170 000 kronor. De beräknade kostnaderna för

löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. ha minskats med de

beräknade kostnaderna för yttre renhållning, vilka skola bestridas från vederbörligt

anslag till bränsle m. m. Riksräkenskapsverket har för detta ändamål

upptagit det belopp, fortifikationsförvaltningen föreslagit.

Riksräkenskapsverket har beräknat kostnaderna för smärre förbättringsarbeten

efter samma grunder som för arméns och marinens delfonder, eller

till i runt tal 10 % av posten till löpande reparation och underhåll av byggnader

m. m.

För underhåll av flygfält m. m. har riksräkenskapsverket föreslagit, att det

av fortifikationsförvaltningen äskade beloppet nedsättes till 1750 000 kronor.

För iståndsättning av jordbruksfastigheter har beräknats ett belopp av

140 000 kronor. Riksräkenskapsverket bär således icke tillstyrkt fortifikationsförvaltningens

förslag om anvisande av 75 000 kronor till vissa vägarbeten

samt utdiknings- och röjningsarbeten å bombfällnings- och skjutplatser.

För övriga iståndsättningsarbeten har riksräkenskapsverket upptagit

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår. Även för underhåll

av enskilda vägar har beräknats samma belopp som i gällande stat. Däremot

har ämbetsverket ej beräknat medel för åtgärder i samband med rationalisering

av diskningsarbete och till förekommande av olycksfall vid arbete å tak

ävensom för åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen. Såsom

under arméns och marinens delfonder anförts anser verket, att övriga

för reparations- och underhållskostnader anvisade medel böra kunna anlitas

härför.

Med biträdande i övrigt av fortifikationsförvaltningens förslag har riksräkenskapsverket

beräknat posten till reparations- och underhållskostnader

m. m. till 4 620 000 kronor.

Departementschefen. Angående grunderna för beräkningen av underhållskostnaderna

för byggnader får jag hänvisa till vad som anförts under arméns

delfond. Jag beräknar i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag

för löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. 1911000

kronor.

Enligt de av 1948 års riksdag beslutade grunderna för beräkning av underhållskostnaderna

för flygfält m. m. skola ifrågavarande kostnader beräknas

i viss relation till anläggningsvärdet, varvid för flygfälten med därå befintliga

rullbanor och andra för flygverksamhetens bedrivande omedelbart avsedda

anordningar skall tillämpas en underhållskvot av 1,5 % av anläggningsvärdet

den 1 juli 1946, medan underhållskvoten för å flygfälten befintliga

befästningsanläggningar (flygplanvärn och flygplanvägar) skall vara densamma

som beträffande befästningar eller 0,5 %. Fortifikationsförvaltningen

har omräknat flygfältens anskaffningsvärde till 1946 års prisnivå med användande

av Svenska handelsbankens byggnadskostnadsindex, som avser

flervåningshus i Stockholm. Härvid har värdet av före delfondens inrättande

utförda anläggningar omräknats efter indexstegringen från den 1 januari

1935, oaktat anläggningarna i fråga vid invärderingen torde ha åsatts värde

enligt en högre prisnivå. Vid omräkningen har vidare icke någon reducering

ägt rum för eventuellt förekommande utanför indexberäkningen liggande merkostnader

under åren 1945 och senare. Värdet av icke färdigställda anläggningar

har icke heller frånräknats. På grund av nu anförda omständigheter

har riksräkenskapsverket icke ansett det av fortifikationsförvaltningen omräknade

värdet å flygfälten kunna läggas till grund för beräkningen av underhållsmedel.

Ämbetsverket har därför liksom tidigare beräknat underhållsmedlen

till 1,5 % av flygfältens bokförda värde. Enligt fortifikationsförvaltningen

utgjorde byggnadsvärdet den 30 juni 1950 för flygfält med rullbanor

110 248 531 kronor samt för flygfältens befästningsanläggningar, vilka ej äro

redovisade å fastighetsfonden, 20 040 000 kronor. Med utgångspunkt härifrån

har riksräkenskapsverket efter avrundning upptagit det sammanlagda beloppet

för underhåll av flygfält m. m. till 1 750 000 kronor. Dessa beräkningar

kan jag godtaga.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

För övriga iståndsättningsarbeten har fortifikationsförvaltningen äskat

2 265 000 kronor, varav 1 800 000 kronor för utbyte av vid nybyggnad använd

krismateriel. Därjämte har ämbetsverket äskat tillhopa 405 000 kronor

för åtgärder till förekommande av olycksfall vid arbete på tak och för åtgärder

erforderliga i änledning av arbetarskyddslagen. Under hänvisning till

vad jag anfört i fråga om motsvarande delpost under arméns delfond föreslår

jag att posten till övriga iståndsättningsarbeten höjes med 200 000 kronor till

565 000 kronor.

Under åberopande av vad jag anfört under arméns delfond föreslår jag

vidare, att för skogsbrandsläckningsmateriel m. m. uppföres en särskild delpost

å i runt tal 8 000 kronor.

Då jag i övrigt godtager riksräkenskapsverkets beräkningar, uppskattar

jag medelsbehovet under anslagsposten på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m......... 1911000

b) Smärre förbättringsarbeten.......................................... 190 000

c) Underhåll av flygfält m. m......................................... 1750 000

d) Underhåll av jordbruksfastigheter m. m........................... 56 000

e) Iståndsättning av jordbruksfastigheter ............................ 140 000

f) Övriga iståndsättningsarbeten ...................................... 565 000

g) Skatter ................................................................ 40 000

h) Ändringsarbeten föranledda av vissa rationaliseringsåtgärder

vid de centrala flygverkstäderna.................................... 100 000

i) Rationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar m. m........... 50000

j) Underhåll av enskilda vägar........................................ 18 000

k) Skogsbrandsläckningsmateriel m. m............................... 8 000

Summa kronor 4 828 000

Jag förutsätter, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva

den jämkning mellan de särskilda posterna inom slutbeloppets ram, som

kan finnas erforderlig.

Befästningars delfond. För budgetåret 1950/51 beräknades medelsbehovet

för reparations- och underhållskostnader m. m. under befästningars delfond

till sammanlagt 3 230 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har i sin skrivelse med förelag till stat för

fastighetsfonden — under erinran att beräkningen av medelsbehovet för reparations-

och underhållskostnaderna m. m. för samtliga i befästningars delfond

ingående anläggningar för innevarande budgetår skett enligt de i propositionen

1948: 157 framlagda och av riksdagen godkända grunderna — anfört

bland annat följande.

De underhållsmedel, som ställts till förfogande för föregående och innevarande

budgetår, hade visat sig otillräckliga. Även om underhållsprocenten

omräknats, skulle medelstilldelningen icke varit tillfyllest. Orsaken därtill

syntes bland annat vara att i befästningars delfond inginge förutom egentliga

befästningar och bergrum även i betydande utsträckning till desamma

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

hörande andra anläggningar. Dessa senare utgjordes av byggnader, konstoch

specialbyggnader (spåranläggningar, vägar, kajer, bryggor och dylikt)

samt specialanläggningar (ledningar för vatten, avlojpp och elektricitet m. m.).

Sådana anläggningar vore belägna inom eller i intimt samband med befästningarna

och kunde svårligen tekniskt eller förvaltningsmässigt skiljas från

dessa. Vid beräkningen av underliållsprocentsatsen för befästningars delfond

hade det icke varit möjligt för 1946 års militära fastighetsutredning att

överblicka detta förhållande i full utsträckning. De flesta av förenämnda

objekt hade överförts från andra delfonder i försvarets fastighetsfond och

skulle, därest de allt framgent kvarstått i dessa, erhållit väsentligt större

underhållsmedel än vad som blivit fallet, sedan de överförts till befästningars

delfond. Objekten syntes icke tarva underhållsmedel i mindre omfattning

än om de tillhört annan delfond. För innevarande budgetår hade sålunda

erhållits 620 000 kronor mindre i underhållsmedel för dessa objekt än om de

tillhört andra delfonder. Därtill komme att underhållskostnaderna stigit,

vilket borde, liksom skedde vid de övriga delfonderna, kompenseras genom

omräkning av procentsatsen med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex.

Om för egentliga befästningar och bergrum beräknades en procentsats

av 0,5 % och för övriga anläggningar, utom hamnanläggningar, de

procentsatser som tillämpades för de övriga delfonderna, erhölles enligt 1946

års byggnadskostnadsnivå en medelprocentsats av 0,6 %. Omräknades denna

till 1950 års byggnadskostnadsnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex

erhölles för budgetåret 1951/52 en procentsats av 0,7 %.

Fortifikationsförvaltningen hävdade sålunda, att för budgetåret 1951/52

underhållsprocenten för anläggningar, utom hamnanläggningar, i befästningars

delfond borde utgöra 0,7 %.

Yärdet av anläggningarna i befästningars delfond den 1 juli 1949 jämte

ökning och avgång för budgetåret 1950/51 framginge av följande uppställning:

Ställningen den X juli 1949 ................................

Under budgetåret 1949/50 bär ökning av värdet ägt rum genom

1) Investeringar enligt försvarets civilförvaltnings räkenskaper

2) Ytterligare invärderingar i delfonden ....................

Avgår för under övriga delfonder ännu redovisade anläggningar

................................................

Dessutom avgår för utbetalningar för ej i bruk tagna (ej

färdigställda) anläggningar ............................

Summa kronor

Avgår för hamnanläggningar ............................

Summa kronor

Anskaffnings-

kostnad

Enligt 1946

års byggnads- kostnadsnivå

kronor

kronor

551 422 435

603 167 300

+ 9 108 551

+ 7 833 500

+ 36 192 517

+36 459 300

— 1 140 101

— 1312 300

—8 575 000

— 7 374 500

587 008 402

638 773 300

—

- 5 906 600

--

632 866 700

Underhållsmedlen uppginge sålunda till (0,7 % X 632 866 700=) 4 430 000

kronor.

Fortifikationsförvaltningen har vidare erinrat om att i befästningars delfond

även ingingo vissa hamnanläggningar tillhörande marinen. Yärdet av

dessa anläggningar per den 1 juli 1950 utgjorde 5 906 600 kronor. Förvaltningen

hade från respektive marina regional- och lokalförvaltningar infordrat

uppgifter för budgetåret 1951/52 å erforderliga underhållsmedel för hamnanläggningar

tillhörande befästningars delfond. Fmligt dessa uppgifter skulle

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

kostnaderna därför uppgå till 220 000 kronor. Därtill komrne ett belopp av

60 000 kronor för muddring samt uppförande av en fångdamm vid bryggan

vid viss oljelagringsanläggning. Fortifikationsförvaltningen beräknade sålunda,

att ett belopp av (220 000 + 60 000 =) 280 000 kronor erfordrades för

underhåll av hamnanläggningar tillhörande befästningars delfond. Därutöver

erfordrades för underhåll av vissa markområden ett belopp av 5 000 kronor.

I enlighet härmed har medelsbehovet för löpande reparation och underhåll

av befästningar m. m. beräknats till (4 430 000 + 280 000 -f 5 000 =)

4 715 000 kronor.

För iståndsättningsarbeten av speciellt äldre befästningsanläggningar har

beräknats ett belopp av 600 000 kronor. För utbyte av krismateriel i vissa

anläggningar har fortifikationsförvaltningen äskat 300 000 kronor. Det sammanlagda

beloppet till iståndsättningsarbeten har sålunda uppskattats till 900 000

kronor.

För underhåll av sådana anläggningar m. m., som icke kunna invärderas i

befästningars delfond, har fortifikationsförvaltningen beräknat 80 000 kronor.

Ämbetsverket har vidare anfört, att inom verket i samråd med yrkesinspektionen

påginge närmare utredning rörande de byggnadsåtgärder, som erfordrades

för att försvarets anläggningar ur arbetarskyddslagens synpunkt skulle

bliva tillfredsställande. Totala medelsbehovet för dylika anordningar kunde

för befästningars delfond icke exakt angivas. För budgetåret 1951/52 räknade

dock fortifikationsförvaltningen preliminärt med ett belopp av 250 000

kronor.

Direkta skatter för vissa å delfonden redovisade fastigheter har fortifikationsförvaltningen

beräknat uppgå till cirka 10 000 kronor, varjämte 60 000

kronor beräknats erforderliga för amortering av vissa elektriska anläggningar,

som numera äro bokförda å delfonden. Förvaltningen har slutligen beräknat

20 000 kronor till underhåll av enskilda vägar.

De sammanlagda underhållsmedlen skulle således beträffande befästningars

delfond uppgå till (4 715 000 + 900 000 + 80 000 + 250 000 + 10 000

+ 60 000 + 20 000 =) 6 035 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har uttalat, att ämbetsverket för sin del icke ville

bestrida, att en höjning av underhållskvoten kunde vara motiverad med hänsyn

till gjorda erfarenheter beträffande underhållsbehovet. I avbidan på en

prövning av den föreslagna höjningen har emellertid verket beräknat underhållsmedlen

efter hittills gällande underhållskvot till 3 194 000 kronor. Häri

ingår jämväl efter .samma underhållskvot beräknade underhållsmedel för delfondens

hamnanläggningar, vilka enligt ämbetsverket icke i likhet med marinens

hamnanläggningar borde undantagas från den procentuella beräkningsmetoden.

Till underhåll av anläggningar, vilka icke ansetts kunna invärderas å delfonden,

har riksräkenskapsverket i enlighet med fortifikationsförvaltningens

förslag beräknat 80 000 kronor. Till underhåll av enskilda vägar ha beräknats

18 000 kronor eller samma belopp som i staten för innevarande budgetår.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 88.

Beträffande förslaget om anvisande av medel för underhåll av vissa markområden,

åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen och skatter

har riksräkenskapsverket anfört, att verket ansåge, att de procentberäknade

underhållsmedlen skulle täcka kostnader av denna art. Särskilda medel ha

således icke beräknats för ändamålet. För iståndsättningsarbeten har upptagits

det av fortifikationsförvaltningen föreslagna beloppet, 600 000 kronor.

Däremot har ämbetsverket icke beräknat medel för utbyte av krismateriel.

Riksräkenskapsverket har således för reparations- och underhållskostnader

m. m. under befästningars delfond beräknat ett sammanlagt belopp av

(3 194 000 + 80 000 + 18 000 + 600 000 =) 3 892 000 kronor. Någon uppdelning

av anslagsposten å särskilda delposter har ämbetsverket icke ansett vara erforderlig.

Departementschefen. Enligt propositionen nr 157 till 1948 års riksdag

skall beräkningen av underhållskostnaderna för befästningar och bergrum

ske i relation till anläggningsvärdet, varvid för såväl befästningar som bergrum

skall tillämpas en gemensam underhållskvot beräknad till 0,5 % av anläggningsvärdet

den 1 juli 1946. En eventuell jämkning av procentsatsen

förutsattes dock kunna upptagas till prövning, sedan närmare erfarenhet av

behovet av underhållsmedel erhållits.

Med hänsyn till att de underhållsmedel, som ställts till förfogande för

föregående och innevarande budgetår, visat sig otillräckliga, har fortifikationsförvaltningen

föreslagit, att underhållskvoten skall bestämmas till 0,6 %

vid 1946 års prisnivå, vilken procentsats omräknad till 1950 års prisnivå med

hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex giver en underhållskvot

av 0,7 %. Enligt denna beräkningsgrund har fortifikationsförvaltningen

upptagit de procentberäknade underhållsmedlen för befästningar och bergrum

till 4 430 000 kronor. Då numera enligt min mening övervägande skäl

tala för en höjning av underhållskvoten, kan jag ansluta mig till ämbetsverkets

förslag i denna del. Emellertid synes denna procentsats böra gälla även

för hamnanläggningar. De procentberäknade underhållsmedlen böra därför

upptagas till i avrundat tal 4 475 000 kronor.

För iståndsättningsarbeten ha äskats 900 000 kronor, varav 300 000 kronor

avse medel för utbyte av vid nybyggnad använd krismateriel. Därjämte

ha äskats 250 000 kronor för åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen.

Av skäl som anförts under arméns delfond synes en viss medelsanvisning

för här avsedda ändamål motiverad. Jag kan dock icke tillstyrka,

att för ändamålet anvisas mer än 800 000 kronor.

Då jag i övrigt funnit mig kunna godtaga riksräkenskapsverkets beräkningar,

uppskattar jag medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader

m. in. under befästningars delfond till (4 475 000 + 80 000 + 18 000 +

800 000 =) 5 373 000 kronor. Någon uppdelning av anslagsposten å särskilda

delposter synes icke vara erforderlig.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

B. Avsättning till värdeminskningskonto.

I sitt avgivna förslag till inkomst- och utgiftsstat har fortifikationsförvalt

ningen för avsättning till värdeminskningskonto beräknat ett sammanlagtbelopp

av 8 957 000 kronor, varav 3 125 000 kronor för arméns delfond,

880 000 kronor för marinens delfond, 3 585 000 kronor för flygvapnets delfond

och 1 367 000 kronor för befästningars delfond.

Biksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot fortifikationsförvaltningens

beräkning.

Departementschefen. I överensstämmelse med myndigheternas förslag förordar

jag, att för avsättning till värdeminskningskonto upptagas för arméns

delfond förslagsvis 3125 000 kronor, för marinens delfond förslagsvis

880 000 kronor, för flygvapnets delfond förslagsvis 3 585 000 kronor och

för befästningars delfond förslagsvis 1367 000 kronor, eller sammanlagt

8 957 000 kronor.

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden.

Arméns delfond. För budgetåret 1950/51 beräknades under denna rubrik

för arméns del ett belopp av förslagsvis 866 000 kronor.

Fortifikations förvaltningen har för budgetåret 1951/52 beräknat utgiftsbehovet

under denna titel till 985 000 kronor, varav omkring 860 000 kronor

för hyres- och arrendeutgifter, 70 000 kronor för bränsletillägg, motsvarande

omkring 10 % av hyreskostnaden, samt 55 000 kronor för bestridande av vissa

i samband med lokalförhyrningar respektive arrenderingar uppkommande utgifter.

Biksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot fortifikationsförvaltningens

beräkning.

Departementschefen. X enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag

synes för ifrågavarande ändamål böra beräknas ett belopp av förslagsvis

985 000 kronor.

Marinens delfond. För budgetåret 1950/51 beräknades förevarande anslagspost

för marinens del till förslagsvis 162 000 kronor, varav omkring 90 000

kronor för hyresavgifter.

Fortifikationsförvaltningen har för budgetåret 1951/52 beräknat utgiftsbeloppet

under denna rubrik till 189 000 kronor, varav omkring 155 000

kronor för bestridande av hyres- och arrendeutgifter.

Biksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot fortifikationsförvaltningens

beräkning av ifrågavarande anslagspost.

Departementschefen. För bestridande av ifrågavarande hyres- och arrendeutgifter

m. m. beräknar jag för nästa budgetår förslagsvis 189 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 88.

Flygvapnets delfond. Förevarande anslagspost beräknades för budgetåret

1950/51 för flygvapnets del till förslagsvis 272 000 kronor, varav omkring

110 000 kronor för bestridande av hyresavgifter och omkring 60 000 kronor

för fortsatt arrende av markområden för flygfältens befästningsanläggningar.

Fortifikationsförvaltningen har, efter samråd med flygförvaltningen, för

budgetåret 1951/52 beräknat utgiftsbehovet under denna rubrik till förslagsvis

356 000 kronor, varav omkring 140 000 kronor för bestridande av hyresavgifter,

omkring 80 000 kronor för fortsatt arrende av markområden för flygfältens

befästningsanläggningar samt omkring 100 000 kronor för bestridande

av vissa andra arrendeavgifter.

Riksräkenskapsverket har icke haft någon erinran att göra mot fortifikationsförvaltningens

beräkningar.

Departementschefen. Mot fortifikationsförvaltningens beräkningar synes i

och för sig intet vara att erinra. En uppräkning av anslagsposten torde emellertid

bliva erforderlig, därest fortsatt förhyrning av hangarutrymme å

Bromma flygplats för den till Roslagens flygkår hörande flygräddningsgruppen

skall kunna möjliggöras. Till bestridande av härav föranledda kostnader,

13 500 kronor, ha hittills erhållits bidrag med tillhopa 9 000 kronor

från sjätte och nionde huvudtitlarna samt från handels- och sjöfartsfonden.

Enligt vad jag erfarit, kan ytterligare bidrag icke påräknas. Med hänsyn till

den stora betydelse som flygräddningstjänsten måste tillmätas, föreslår jag,

att förevarande anslagspost uppräknas med motsvarande belopp. Det sammanlagda

medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag således till förslagsvis

365 000 kronor.

Befästningars delfond. Förevarande anslagspost beräknades för budgetåret

1950/51 till förslagsvis 1 027 000 kronor, varav omkring 140 000 kronor för

hyres- och arrendeutgifter samt 896 000 kronor för förhyrningar av drivmedelsanläggningar.

Fortifikationsförvaltningen har för budgetåret 1951/52 beräknat utgiftsbehovet

till 1 185 000 kronor, varav omkring 155 000 kronor för hyres- och

arrendeutgifter samt 1016 000 kronor för förhyrningar av drivmedelsanläggningar.

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot de av fortifikationsförvaltningen

gjorda beräkningarna.

Departementschefen. I enlighet med myndigheternas förslag beräknar jag

för ifrågavarande utgifter ett belopp av förslagsvis 1 185 000 kronor.

Enligt det anförda komma anslagsposterna till hyres- och arrendeutgifter

m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden att tillhopa

utgöra (985 000 + 189 000 + 365 000 + 1 185 000=) 2 724 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kunql. Maj.ts proposition nr 88.

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras respektive

fonder. Ersättningsbeloppen bestämmas i princip så, att en förräntning

efter 4 % erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna

disponerade statskapitalet, att i form av överskott tillföras riksstatens inkomstsida.

I statsverkspropositionen (bil. 6, punkterna 57, 97, 123 och 169)

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna följande förslagsanslag, nämligen till

ersättning till arméns delfond ........................................ 21 000 000

» » marinens delfond ...................................... 8 000 000

» » flygvapnets delfond.................................... 14 000 000

» » befästningars delfond.................................. 10 000 000

Summa kronor 53 000 000

Med hänsyn till förut och i det följande omnämnda jämkningar av olika

poster i statförslaget böra ersättningarna för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler för nästkommande budgetår beräknas för arméns delfond till

20 707 000 kronor, för marinens delfond till 7 587 000 kronor, för flygvapnets

delfond till 14 072 000 kronor och för befästningars delfond

till 10 625 000 kronor, eller tillhopa 52 991 000 kronor. De i riksstaten under

fjärde huvudtiteln beräknade anslagen böra å riksstaten slutligt uppföras i

överensstämmelse härmed.

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.

Under denna inkomsttitel skola å de olika delfonderna upptagas särskilda

delposter för inkomster av tjänstebostäder, inkomster av uthyrningsfastigheter

samt övriga hyror och arrenden.

Fortifikationsförvaltningen har för arméns delfond under denna inkomstpost

upptagit 2 000 000 kronor, varav 1 200 000 kronor såsom inkomst

av tjänstebostäder, 500 000 kronor såsom inkomst av uthyrningsfastigheter

och 300 000 kronor för övriga hyror och arrenden.

För marinens delfond har fortifikationsförvaltningen beräknat inkomstposten

till samma belopp som för innevarande budgetår eller 755 000

kronor, varav 325 000 kronor såsom inkomst av tjänstebostäder, 180 000 kronor

såsom inkomst av uthyrningsfastigheter och 250 000 kronor för övriga

hyror och arrenden.

Även för flygvapnets delfond har fortifikationsförvaltningen beräknat

samma inkomstbelopp som för innevarande budgetår eller 631 000 kronor,

varav 450 000 kronor såsom inkomst av tjänstebostäder, 156 000 kronor

såsom inkomst av uthyrningsfastigheter och 25 000 kronor för övriga hyror

och arrenden.

För befästningars delfond har fortifikationsförvaltningen beräknat

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maf-.ts proposition nr 88.

ett inkomstbelopp av 65 000 kronor, varav 45 000 kronor såsom inkomst av

tjänstebostäder, 5 000 kronor såsom inkomst av uthyrningsfastigheter och

15 000 kronor för övriga hyror och arrenden.

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot fortifikationsförvaltningens

beräkningar.

Departementschefen. Jag biträder myndigheternas förslag. De sammanlagda

inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden beräknas i enlighet härmed till (2 000 000 + 755 000 +

631 000 + 65 000 =) 3 451 000 kronor.

C. Inkomster av övnings- och skjutfält.

Under denna inkomsttitel skola å de olika delfonderna upptagas särskilda

delposter för inkomster av jordbruksfastigheter (arrenden m. m.), inkomster

av skogsfastigheter (skogsavverkning, varvid endast nettobeloppet upptages)

och övriga inkomster (grusavverkning m. m.).

Fortifikationsförvaltningen har för arméns delfond beräknat inkomstposten

till samma belopp som för innevarande budgetår eller 1 200 000 kronor,

varav 500 000 kronor såsom inkomst av jordbruksfastigheter, 500 000 kronor

såsom inkomst av skogsfastigheter och 200 000 kronor i övriga inkomster.

För marinens delfond har fortifikationsförvaltningen under denna inkomstpost

upptagit 61 000 kronor, varav 34 000 kronor såsom inkomst av jordbruksfastigheter,

24 000 kronor såsom inkomst av skogsfastigheter och 3 000

kronor i övriga inkomster.

För flygvapnets delfond har fortifikationsförvaltningen upptagit

50 000 kronor för inkomst av jordbruksfastigheter och 60 000 kronor för inkomst

av skogsfastigheter, eller således tillhopa 110 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har icke haft någon erinran att göra mot fortifikationsförvaltningens

beräkningar.

Departementschefen. Jag biträder myndigheternas förslag och beräknar

de sammanlagda inkomsterna av övnings- och skjutfält till (1 200 000 + 61 000

+ 110 000 =) 1 371 000 kronor.

0. Diverse inkomster.

Fortifikationsförvaltningen har under denna inkomstpost för arméns

delfond upptagit 50 000 kronor, utgörande mot civila patienters vård å

gamisonssjukhusen svarande del av vederbörande fastigheters underhåll,

ävensom 17 000 kronor för hyra av ammunitionsfabriken å Marieberg, eller

tillhopa 67 000 kronor.

För marinens delfond har fortifikationsförvaltningen beräknat inkomstposten

till samma belopp som för innevarande budgetår eller 750 000

kronor, varav 700000 kronor såsom ersättning för den å fonden redovisade

fasta egendom, som disponeras av marinverkstäderna i Stockholm och Karls
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88.

krona, 40 000 kronor såsom ersättning till fonden för en av försvarets fabriksstyrelse

disponerad, sjöförsvaret tillhörande verkstad och 10 000 kronor såsom

bidrag till Skeppsholmsbrons underhåll samt vissa dockningsavgifter

från enskilda.

Beträffande flygvapnets delfond har fortifikationsförvaltningen beräknat

inkomsterna av flygfält till 15 000 kronor.

För befästningars delfond har fortifikationsförvaltningen beräknat

samma inkomstbelopp som för innevarande budgetår, eller 5 000 kronor.

Riksräkenslcapsverlcet har icke haft något att erinra mot fortifikationsförvaltningens

beräkning av ifrågavarande inkomstpost.

Departementschefen. Med biträdande av föreliggande förslag beräknar jag

inkomsterna under diverseposten för respektive delfonder till respektive

67 000 kronor, 750 000 kronor, 15 000 kronor och 5 000 kronor eller sålunda till

sammanlagt 837 000 kronor.

Överskott.

Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, skall fortfarande

såsom hittills varit fallet beräknas till 4 % å det vid respektive budgetårs

början i fonden ingående kapitalet. I enlighet med riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

för budgetåret 1951/52 har överskottet å försvarets fastighetsfond

i förslaget till riksstat beräknats för arméns delfond till 7 800 000 kronor,

för marinens delfond till 3 730 000 kronor, för flygvapnets delfond till 6050000

kronor och för befästningars delfond till 2 770000 kronor. Överskott att tillföras

riksstatens driftbudget beräknar jag således i enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag till 20 350 000 kronor. Denna uppskattning av överskottet

har legat till grund för den förut förordade beräkningen av ersättningsanslagen.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till

stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1951/52 (Bilaga).

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj.t

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna av mig i det föregående förordade grunder

för avskrivning dels av fastigheter, som tidigare redovisats å

försvarets bostadsanskaffningsfond, dels ock av anläggningar

hänförliga till befästningars delfond;

dels godkänna omförm älda förslag till stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1951/52 (Bilaga);

dels ock för budgetåret 1951/52 under riksstatens fjärde

huvudtitel anvisa följande förslagsanslag, nämligen

Armén: Ersättning tillförsvarets fastighetsfond: Arméns delfond

20 707 000 kronor,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 33

Marinen: Ersättning till försvarets fastighets fond: Marinens

delfond 7 587 000 kronor,

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighets/ond: Flygvapnets

delfond 14 072 000 kronor samt

Ersättning till försvarets fastighets/ond: Befästningars delfond

10 625 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1851

1 samt. Nr 88.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Bilaga.

Försvarets fastig hetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetåret

1950/51 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1951/52.

Inkomster:

1950/51

1951/52

A.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler: Kronor

Kronor

1.

Arméns delfond..............................

........ 19 263 000

20 707 000

2.

Marinens delfond............................

........ 6 445 000

7 587 000

3.

Flygvapnets delfond ........................

........ 12 826 000

14 072 000

4.

Befästningars delfond ......................

........ 7 982 000

10 625 000

Säger 46 516 000

52 991 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1.

Arméns delfond..............................

......... 1 985 000

2 000 000

2.

Marinens delfond............................

......... 755 000

755 000

3.

Flygvapnets delfond .......................

......... 631000

631 000

4.

Befästningars delfond .....................

......... 35 000

65 000

Säger 3 406 000

3 451 000

C.

Inkomster av övnings- och skjutfält:

1.

Arméns delfond.............................

......... 1 200 000

1 200 000

2.

Marinens delfond...........................

......... 25 000

61 000

3.

Flygvapnets delfond .......................

......... 130 000

110 000

Säger 1 355 000

1 371 000

D.

Diverse inkomster:

1.

Arméns delfond.............................

......... 103 000

67 000

2.

Marinens delfond...........................

......... 750 000

750 000

3.

Flygvapnets delfond .......................

......... 16 000

15 000

4.

Befästningars delfond.......................

......... 5 000

5 000

Säger 874 000

837 000

Summa 52 151 000

58 650 000

Utgifter:

A.

Reparations- och underhållskostnader m. m.

1.

Arméns delfond.............................

......... 11485 000

12 064 000

2.

Marinens delfond...........................

........ 3 248 000

4 354 000

3.

Flygvapnets delfond .......................

......... 4 381000

4 828 000

4.

Befästningars delfond.......................

......... 3 230 000

5 373 000

Säger 22 344 000 26 619 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 88,

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

Kronor

35

Kronor

1.

Arméns delfond, förslagsvis ........................

2 675 000

3125 000

2.

Marinens delfond, förslagsvis........................

840 000

880000

3.

Flygvapnets delfond, förslagsvis....................

3 300 000

3 585 000

4.

Befästningars delfond, förslagsvis..................

1 265 000

1 367 000

Säger

8 080 000

8 957 000

C.

1.

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden för- hyrda lokaler och arrenderade markområden:

Arméns delfond, förslagsvis ........................

866 000

985 000

2.

Marinens delfond, förslagsvis........................

162 000

189 000

3.

Flygvapnets delfond, förslagsvis....................

272 000

365 000

4.

Befästningars delfond, förslagsvis ..................

1 027 000

1 185 000

Säger

2 327 000

2 724 000

1.

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

Arméns delfond......................................

7 525 000

7 800 000

2.

Marinens delfond....................................

3 725 000

3 730 000

3.

Flygvapnets delfond ................................

5 650 000

6 050 000

4.

Befästningars delfond................................

2 500 000

2 770 000

Säger 19 400 000

20 350 000

Summa 52 151 000

58 650 000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:110 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 194 a1 i texten
  2. SU 1951:61 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till stat för försvarets fastighets fond för hud g et året 1951j52 m. m. s. 1 i texten