Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Svenska skifferoljeaktiebolaget m. m

1952-03-07 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:100, Angående anslag till Svenska skifferoljeaktiebolaget m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

1

Nr 100.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

Svenska skifferoljeaktiebolaget m. m.; given Stockholms

slott den 7 mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF. -''S;

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att till Svenska skifferoljeaktiebolaget anvisas

sammanlagt 7 000 000 kronor. Härav är ett belopp av 5 000 000 kronor avsett

till täckande av kostnadsökningar för den pågående utbyggnaden av

anläggningarna vid Kvarntorp. Återstoden, 2 000 000 kronor, avses för anskaffning

av en ny jordavrymningsmaskin. Av det till täckande av kostnadsökningar

beräknade beloppet föreslås 1 000 000 kronor skola anvisas å

driftbudgeten och 4 000 000 kronor å kapitalbudgeten; även medlen för ny

jordavrymningsmaskin äskas å kapitalbudgeten.

Vidare lämnas i propositionen en redogörelse för ett av skifferoljebolaget

framlagt förslag, enligt vilket bolaget och Kooperativa förbundet skulle i

samverkan bilda ett nytt företag för tillverkning av kalksalpeter med utnyttjande

av gas, ånga och elektrisk kraft från skifferoljeverket. Förhandlingarna

mellan bolaget och förbundet äro ännu icke slutförda. Departementschefen

anser emellertid, att förslaget bör biträdas, därest de fortsatta

överläggningarna i frågan leda till resultat, som äro godtagbara för skifferoljebolaget.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 100.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2-

Kungl. Maj:ts proposition nr 100,

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om ytterligare

anslag till Svenska skifferoljeaktiebolaget och anför därvid följande.

Inledning.

Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades år 1941 för att utnyttja oljeskiffertillgångarna

i östra Närke och därigenom medverka till landets försörjning

med flytande bränsle. Bolagets anläggningar förlädes till Kvarntorp i Ekeby

socken av Örebro län. År 1943 överfördes flottans skifferoljeverk vid KinneKleva

till bolaget. Sedermera har driften vid Kinne-Kleva nedlagts.

Till teckningav aktier i bolaget anvisade 1941 och 1942 års riksdagar sammanlagt

26 000 000 kronor. I samband med att Kinne-Klevaverkets tillgångar

övertogos, höjdes bolagets aktiekapital till 29 200 000 kronor.

Jämlikt beslut av 1943 års riksdag erhöll bolaget dessutom av staten ett

lån av 25 600 000 kronor. Detta efterskänktes enligt beslut av 1944 års

riksdag.

Efter förslag av Kungl. Maj :t godkände 1946 års riksdag av bolagsstyrelsen

framlagda planer för rekonstruktion av bolaget och för utbyggnad av

anläggningarna vid Kvarntorp (prop. nr 304, r. skr. nr 440). Utbyggnadsplanen

innebar, att skifferoljeverket vid Kvarntorp skulle utökas bl. a.

med en anläggning för framställning av komprimerad gas för bränsleändamål,

s. k. gasol, samt att bolagets tre oljedestillationsugnar av Berghs konstruktion

skulle ombyggas för ökad produktion. Dessutom skulle bolagets

ångkraftverk utvidgas till en kapacitet, som svarade mot den ökade

produktionen. Till en första utbyggnadsetapp, avseende bl. a. gasolanläggningen

och en Bergh-ugn jämte ångkraftverket anvisade riksdagen 10 700 000

kronor. Därjämte anvisade riksdagen 5 300 000 kronor till täckande av driftsförluster

m. m. under utbyggnadstiden. Dessa belopp å sammanlagt

16 000 000 kronor tillfördes bolaget genom nyteckning av aktier. I enlighet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 100.

3

med förenämnda, av riksdagen godkända rekonstruktionsplan nedsattes bolagets

tidigare aktiekapital till 4 000 000 kronor. Aktiekapitalet utgjorde alltså

efter 1946 års riksdagsbeslut 20 000 000 kronor.

År 1947 anvisade riksdagen till teckning av ytterligare aktier i bolaget ett

anslag av 3 000 000 kronor (prop. nr 219, r. skr. nr 381). Dessa medel avsågos

till finansiering av en del av ett till 8 000 000 kronor beräknat kapitalbehov

för distribution av gasol i bolagets egen regi samt för utbyggnad

av viss kemisk-teknisk industri. Återstoden av kapitalbehovet skulle enligt

vad som anfördes i propositionen nr 219/1947 (s. 5 och 10) tills vidare

täckas genom upplåning mot pantförskrivning av inteckningar i bolagets

egendom. Hela det av 1947 års riksdag anvisade beloppet har tagits i anspråk

för aktieteckning. Bolagets aktiekapital utgör sålunda för närvarande

23 000 000 kronor.

I slutet av år 1947 anmälde bolagets styrelse, att bolaget på grund av

likviditetssvårigheter behövde ytterligare kapitaltillskott. I anledning härav

tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet fem utredningsmän

för att utreda frågan om bolagets framtida verksamhet. I avvaktan på utredningens

resultat avbröts den pågående utbyggnaden av anläggningarna vid

Kvarntorp. Till täckande av driftsförluster m. m. under tiden till och med

den 30 juni 1949 och för betalning av beställningar, som redan gjorts för

utbyggnaden, anvisade riksdagen, efter förslag av Kungl. Maj :t, ett reservätionsanslag

av 15 000 000 kronor (prop. nr 69/1948, r. skr. nr 154/1948).

I februari 1949 avlämnade utredningsmännen, som antagit benämningen

Kvarntorpsutredningen 1948, sitt utlåtande angående bolagets framtida verksamhet.

Av utlåtandet framgick bl. a. följande.

Oljeframställningen vid Kvarntorp äger rum genom torrdestillation av

skiffer dels i en anläggning med ugnar, dels i den s. k. Ljungströmsanläggningen.

Ugnsanläggningen består av förutnämnda tre Bergh-ugnar, två s. k.

IM-ugnar och en s. k. HG-ugn. Ljungströmsanläggningen kännetecknas av

att olja här utvinnes utan brytning av skiffern. Denna upphettas medelst

elektriska värmeelement, nedsatta i skifferlagret. Från ugnarna och Ljungströmsanläggningen

erhålles i första hand gas. Ur denna utvinnas utom olja

även s. k. gasbensin, svavel och gasol. Återstoden av gasen användes för tillsatseldning

av IM- och HG-ugnarna samt för framställning och överhettning

av ånga i en ångcentral, där även i Bergh-ugnarna alstrad ånga uppsamlas.

Ångcenlralen är försedd med utrustning för generering av elektrisk kraft.

Kvarntorpsutredningen hade funnit det förmånligast för staten, att skifferoljebolagets

verksamhet fortsattes och att utbyggnaden av anläggningarna

vid Kvarntorp fullföljdes efter de riktlinjer, som angivits i den av 1946

års riksdag godkända utbyggnadsplanen. Utbyggnaden borde enligt utredningen

ske i tre etapper. Under den första etappen (t. o. in. 30/6 1950)

skulle Bergh-ugn 1 byggas om för högre produktion samt ångcentralen utvidgas;

dessutom skulle gasolanläggningen fullbordas. Under den andra

etappen (1/7 1950—30/6 1953) skulle Bergh-ugnarna 2 och 3 ombyggas.

Den tredje etappen skulle inträda när samtliga Bergh-ugnar blivit ombyggda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 100.

Utredningen föreslog även utbyggnad och komplettering av anläggningarna i

vissa andra hänseenden.

På grund av fristen på elektrisk kraft är Ljungströmsanläggningen sedan

hösten 1947 tagen ur drift. Kvarntorpsutredningen förutsatte emellertid, att

denna anläggning åter skulle sättas i gång i samband med att skifferoljeverket

inträdde i den tredje utbyggnadsetappen. Kvarntorpsverkets egen

kraftproduktion beräknades nämligen då till följd av Bergh-ugnarnas ombyggnad

komma att ökas i sådan grad, att bolaget skulle kunna igångsätta

Ljungströmsanläggningen med egen kraft. Samtidigt väntades kraftsituationen

i landet bli sådan, att kraft utifrån skulle kunna erhållas i viss utsträckning.

Kvarntorpsutredningen föreslog, att medel skulle anvisas dels till skifferoljeverkets

utbyggnad enligt den framlagda planen, dels för vissa ytterligare

investeringar, soin utredningen funnit påkallade, dels ock för täckande av

bolagets beräknade driftsförlust under räkenskapsåret 1949/50 samt för förnyelse

av bolagets redan förefintliga anläggningar vid Kvarntorp.

En närmare redogörelse för innehållet i Kvarntorpsutredningens utlåtande

har lämnats i propositionen nr 143 till 1949 års riksdag.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i sistnämnda proposition anvisade riksdagen

(skr. nr 273/1949) dels till täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 3 750 000 kronor, dels

ock till lån till bolaget ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor. Av de såsom

reservationsanslag anvisade medlen skulle 2 000 000 kronor användas

för täckande av bolagets beräknade driftsförlust under räkenskapsåret 1949/

50, 250 000 kronor för förnyelse av en asktransportanordning och 1 500 000

kronor för förnyelse av övriga redan förefintliga anläggningar. Av de medel,

som skulle tillföras bolaget såsom lån, beräknades 700 000 kronor till en

vattenreningsanläggning, 500 000 kronor till vissa maskiner m. in. för rationalisering

av skifferbrytningen, 4 000 000 kronor till gasolanläggningens

fullbordande och 800 000 kronor till fullföljande av den påbörjade ombyggnaden

av en Bergh-ugn järnte utvidgningen av ångcentralen. Det skulle enligt

propositionen få bero på driftsresultatet vid den ombyggda Bergh-ugnen

om även de två andra Bergh-ugnarna skulle byggas om.

I december 1949 meddelade bolaget resultatet av viss provdrift med den nu

ombyggda Bergh-ugn 1 och hemställde, att sammanlagt 13 955 000 kronor

måtte anvisas för ombyggnad av de två andra Bergh-ugnarna och för övriga

investeringar, som av Kvarntorpsutredningen hänförts till andra utbyggnadsetappen,

ävensom för vissa andra ändamål. Kostnaderna för ombyggnad

av Bergh-ugnarna 2 och 3 hade av Kvarntorpsutredningen beräknats

till 5 950 000 kronor. Enligt utredningens förslag skulle av detta belopp

2 400 000 kronor, motsvarande kostnaderna för ombyggnaden i den män

denna kunde anses ha karaktär av förnyelse av ugnarna, anvisas såsom reservationsanslag

ä driftbudgeten och återstoden eller 3 550 000 kronor såsom

investeringsanslag till lån till bolaget. Kvarntorpsutredningen hade vidare

föreslagit, att 200 000 kronor av det för vattenreningsanläggningen beräk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

5

nade beloppet, sammanlagt 1 200 000 kronor, skulle betraktas såsom kostnader

för ersättningsanskaffning och i följd därav täckas genom anslag å

driftbudgeten, medan återstoden eller 1 000 000 kronor — varav 700 000 kronor

anvisats av 1949 års riksdag — skulle tillföras bolaget i form av lån.

Under hänvisning till vad Kvarntorpsutredningen sålunda föreslagit anhöll

bolaget, att av det för ombyggnaden av Bergh-ugnarna erforderliga beloppet,

som nu beräknades till 7 500 000 kronor, 3 500 000 kronor måtte anvisas

såsom anslag å driftbudgeten och återstoden eller 4 000 000 kronor såsom

anslag till lån till bolaget. Likaledes hemställde bolaget om anvisande av

200 000 kronor å driftbudgeten och 300 000 kronor å kapitalbudgeten för

att fullborda vattenreningsanläggningen.

Efter förslag av Kungl. Maj :t anvisade 1950 års riksdag för budgetåret

1950/51 dels till täckande av vissjg kostnader för Svenska skifferöljeaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 3 200 000 kronor, dels till lån

till bolaget ett investeringsanslag av 9 455 000 kronor (prop. nr 147, r. skr.

nr 221). Av det under reservationsanslaget anvisade beloppet skulle 3 000 000

kronor användas till täckande av en del av ombyggnadskostnaderna för

Bergh-ugnarna 2 och 3 samt 200 000 kronor till bestridande av en del av

kostnaderna för att fullborda vattenreningsanläggningen. Av investeringsanslaget

skulle 4 500 000 kronor disponeras för ombyggnaden av Berghugnarna

2 och 3, 300 000 kronor för vattenreningsanläggningen, 3 100 000

kronor för anskaffning av ett nytt svavelverk, 1 000 000 kronor för utrustning

för ökad skifferbrytning, 280 000 kronor för täckande av viss merkostnad

för anskaffning av en grävmaskin samt 275 000 kronor för visst mårkförvärv.

Efter att ha inhämtat riksdagens godkännande (prop. nr 2/1951, bil. 19,

r. skr. nr 34/1951) medgav Kungl. Maj :t genom beslut den 16 mars 1951,

att 185 000 kronor av det för budgetåret 1949/50 anvisade investeringsanslaget

till lån till Svenska skifferoljéaktiebolaget finge, utan hinder av vad

tidigare föreskrivits i fråga om anslagets användning, disponeras för viss

ombyggnad av bolagets HG-ugn. Genom särskilt beslut av Kungl. Maj :t samma

dag ställdes ytterligare 85 000 kronor av det för sistnämnda budgetår

anvisade, till förnyelse av redan förefintliga anläggningar avsedda beloppet

å 1 500 000 kronor till förfogande för ifrågavarande ombyggnad. Genom

ombyggnaden, som alltså beräknades draga en kostnad av sammanlagt

270 000 kronor, skulle enligt bolagsstyrelsen HG-ugnens produktion komma

att ökas med ca 50 procent. Till följd av viss driftsomläggning i samband

med ombyggnaden skulle omkring 200 000 kronor av det för budgetåret

1949/50 anvisade investeringsanslaget till lån till bolaget icke behöva tagas

i anspråk för ursprungligen avsett ändamål.

1 anledning av framställning av styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebölaget

har Kungl. Maj :t genom beslut den 3 november 1950 medgivit, att bolaget

må i mån av behov och mot den säkerhet bolaget kan ställa upptaga

lwnklån intill ett belopp av 4 250 000 kronor för vissa ändamål. I samband

därmed förklarade Kungl. Maj :t, att det är bolaget obetaget att, i vad an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

går dess behov av medel för förnyelse, komplettering och materialanskaffning

utöver den gräns, vartill lånemedgivande lämnats, dels efter eget bedömande

upptaga lån för sådana ändamål, där åtgärden får anses falla inom

den löpande förvaltningen eller i allt fall ej framstår såsom med hänsyn

till bolagets förhållanden osedvanlig eller särskilt betydelsefull, dels ock vid

förekommande större eller eljest betydelsefulla kreditbehov inkomma med

ny framställning, vilken så långt möjligt bör innehålla uppgift om medlens

avsedda användning. Dessutom förklarade Kungl. Maj :t, att då bolaget i enlighet

med vad sålunda sagts efter eget bedömande upptager lån, meddelande

om åtgärden bör lämnas chefen för handelsdepartementet.

Framställningar från Svenska skifferoljeaktiebolaget.

I skrivelse den 13 mars 1951 har styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget

till behandling upptagit frågan om utnyttjande av vissa biprodukter

vid skifferoljeverket i Kvarntorp för kalksalpeterframställning och hemställt

om medgivande att jämte Kooperativa förbundet inträda som hälftendelägare

i ett för ändamålet planerat företag, Aktiebolaget Kvarntorps kväveprodukter.

Styrelsen erinrar om att produktionen vid Kvarntorp kommer att ökas

väsentligt, när den pågående utbyggnaden av anläggningarna är slutförd.

Bl. a. uppkommer ett betydande överskott av gas och ånga, för vilket del

gäller att erhålla den mest ekonomiska användningen. Verkställda undersökningar

ha lett styrelsen till den bestämda uppfattningen att, såvitt för

närvarande kan överblickas, detta kan ske om skifferoljeverket kombineras

med en kvävegödningsmedelsfabrik av lämplig storlek. En sådan fabrik är

i behov av såväl ånga som elektrisk energi vid bearbetningen av sin viktigaste

råvara, skiffergasen, vilken innehåller kväve och väte i för tillverkningen

lämpliga proportioner. Skiffergasen ersätter därvid den koks som,

därest fabriken förlädes på annan plats i Sverige, dels skulle ha använts

som bränsle för den erforderliga ångalstringen, dels utgjort utgångsmaterial

för den kemiska processen. Enligt styrelsens beräkningar finnes en betryggande

marginal mellan tillverkningskostnaden för kalksalpeter, framställd

vid Kvarntorp ur skiffergas, och kalksalpeter, framställd på annan plats i

Sverige av importerad koks. Styrelsen har därvid i sin kalkyl upptagit gas,

ånga och elektrisk kraft till de värden, som skifferoljebolaget kan utfå med

nuvarande tillverkningsprogram, d. v. s. utan kalksalpeterfabrik.

Vid sina överväganden rörande lämpligaste företagsform för den planerade

kalksalpetertillverkningen vid Kvarntorp har bolagsstyrelsen tagit fasta

på statsutskottets uttalande i utlåtandet nr 148/1949, enligt vilket det kunde

vara välbetänkt att låta undersöka om icke samarbete i en eller annan

form med den kemisk-tekniska industrien inom landet kunde åstadkommas.

Bolagsledningen har sålunda tagit kontakt med bl. a. Kooperativa

förbundet, som redan tidigare visat intresse för användande av skiffer
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

7

gas som råvara vid tillverkning av kvävegödningsmedel. Med förbundet

har bolaget under förutsättning av statsmakternas principiella godkännande

träffat en preliminär överenskommelse, som i huvudsak innebär följande.

Ett särskilt bolag, Aktiebolaget Kvarntorps kväveprodukter, bildas

med ett aktiekapital av 5 miljoner kronor, varav hälften äges av Kooperativa

förbundet och hälften av skifferoljebolaget. Medel till skifferoljebolagets

andel erhållas genom att förbundet, när överenskommelsen blivit bindande,

till skifferoljebolaget erlägger en särskild ersättning å 2,5 miljoner

kronor mot att skifferoljebolaget tillförsäkrar kvävebolaget rätt till leveranser

av skiffergas, ånga och elektrisk kraft. För dessa leveranser skall skifferoljebolaget

erhålla ersättning till vissa priser. Kvävebolagets anläggningar

avses skola finansieras genom aktiekapitalet och genom lån mot av kvävebolaget

ställda säkerheter.

Överenskommelsen innebär enligt skifferoljebolagets förmenande en fördelaktig

lösning av frågan hur man skall finna en ekonomiskt gynnsam användning

för överskottet av skiffergas och ånggenererad elektrisk kraft.

Härigenom skulle man på längre sikt ernå en önskvärd konsolidering av

verksamheten, vilken torde giva ett avsevärt förhöjt värde åt Kvarntorpsverket

ur beredskapssynpunkt.

Över Svenska skifferoljeaktiebolagets framställning i skrivelsen den 13

mars 1951 ha efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,

statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, statens handels- och industrikommission

samt länsstyrelsen i Örebro län. Statens jordbruksnämnd har jämte eget utlåtande

överlämnat ett särskilt uttalande av ledamöterna i nämnden von

Horn och Meidner. Kommerskollegium har till sitt utlåtande fogat yttranden

från ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges industriförbund och Kooperativa

förbundet.

Flertalet av remissinstanserna har tillstyrkt skifferoljebolagets framställning

eller lämnat densamma i huvudsak utan erinran. I de flesta utlåtandena

har det tillämnade företagets betydelse ur försörjnings- eller beredskapssynpunkt

starkt betonats. Å andra sidan ha vissa remissinstanser

framhållit, att en ökning av den inhemska produktionen av kvävegödningsmedel

kan få återverkningar i handelspolitiskt avseende. Vidare understrykas

svårigheterna att bereda utrymme för nya investeringar av den storlek,

varom här skulle bli fråga. Projektet har slutligen givit anledning till erinringar

ur företagsekonomisk synpunkt, i det att statskontoret bl. a. framhållit

att skifferoljebolagets ersättning för levererade produkter borde beräknas

efter grunder, som äro gynnsammare för bolaget.

För närmare kännedom om skifferoljebolagets nu ifrågavarande framställning

torde få hänvisas till handlingarna i ämnet.

Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget har vidare i skrivelse den

20 december 1951 hemställt, att sammanlagt 7 000 000 kronor måtte anvisas

för täckande av vissa kostnadsökningar vid den pågående utbyggnaden av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 100.

anläggningarna vid Kvarntorp och för anskaffning av en ny jordavrymningsraaskin.

I skrivelsen anföres, att bolagets rörelse ur såväl teknisk som ekonomisk

synpunkt i stort sett utvecklat sig i överensstämmelse med Kvarntorpsutredningens

beräkningar. Det finnes enligt styrelsen tillika anledning antaga,

att den fortsatta utvecklingen kommer att uppfylla de krav Kvarntorpsutredningen

uppställt, under förutsättning att relationen mellan utförsäljningspriserna

på bolagets produkter å ena sidan samt löner och materialpriser

å andra sidan icke förskjutes väsentligt i för bolaget ogynnsam riktning.

Rörelsens expansion samt förutsedd ökning av kostnaderna för pågående

anläggningsarbeten medföra emellertid ökat behov av kapital. Enligt

inom bolaget verkställda utredningar kan det totala kapitalbehov, som

icke kan tillgodoses genom i rörelsen inflytande medel, uppskattas till omkring

18 miljoner kronor. Härav beräknas omkring 11 miljoner kronor motsvara

det till följd av rörelsens utvidgning ökade behovet av förlagskäpital

och det behov av likvida medel, som föranledes av den till våren 1952 planerade

igångsättningen av Ljungströmsanläggningen. Av återstoden utav ifrågavarande

kapitalbehov hänför sig ett belopp av 5 miljoner kronor till kostnadsökningar

för den enligt 1950 och 1951 års riksdagsbeslut pågående utbyggnaden

av anläggningarna samt 2 miljoner kronor till en av bolaget planerad

anskaffning av en jordavrymningsmaskin.

Av styrelsen beräknade kostnadsökningar, fördelade på olika investeringsobjekt,

uppgå till de belopp, som angivas i följande sammanställning.

Investeringsobjekt

Ombyggnad av Bergh-ugnarna 2 och 3

Svavelverk......................

Vattenreningsanläggning..............

Utrustning för ökad skifferbrytning ...

Ombyggnad av H 3-ugnen............

År 1950 och

1951 anvisade

belopp

kronor

Beräknade

kostnads-

ökningar

kronor

7 500 000

2 705 000

3 100 000

200 000

500 000

150 000

1 000 000

1500 000

270 000

445 000

Summa 12 370 000

5 000 000

Såsom huvudorsak till kostnadsökningarna angiver bolagsstyrelsen den

allmänna prisstegring, som inträffat sedan kostnadskalkylerna ursprungligen

gjordes. Styrelsen erinrar om att generalindextalet i kömmerskollegii

partiprisindex under perioden mellan december 1949 och september 1951

stigit med omkring 41 procent. De av styrelsen nu beräknade kostnadsökningarna

äro i genomsnitt något mindre eller ca 40 procent. För de särskilda

investeringsobjekten är fördyringen i vissa fall mindre och i andra fall

större än sagda genomsnittstal. Till fördyringen har enligt styrelsen bl. a.

den omständigheten bidragit, att man vid anläggningarnas detaljutformning

i vissa fall funnit sig böra vidtaga tekniska förbättringar, som betingats av

efter hand vunna erfarenheter. För närmare belysning av orsakerna till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

9

kostnadsökningarna i vad angår de särskilda investeringsobjekten anför

styrelsen i huvudsak följande.

Av den totala kostnadsökningen för ombyggnad av Bergh-ugnarna 2 och 3

beräknas omkring 625 000 kronor motsvara tekniska förbättringar i syfte

att effektivisera driften. Dessa förbättringar avse bl. a. övergång till plåt i

stället för gjutjärn i retortrarna, införande av en ny typ av kompressorutrustning

samt ändrad placering av densamma, breddning av avgaspannor,

förstärkning av rökgaskanaler och sammanförande av vissa ledningar i en

rörkulvert. Återstoden av kostnadsökningen, ca 28 procent, är enligt styrelsens

uppfattning betingad av den allmänna löne- och prisstegringen.

Fördyringen av svavelverket, omkring 6,5 procent, anser styrelsen vara

helt föranledd av den allmänna kostnadsstegringen.

De med ca 30 procent ökade kostnaderna för vattenreningsanläggningen

i vad avser den del, vartill medel anvisades av 1950 års riksdag, bero enligt

styrelsen till sin huvuddel på den allmänna prisutvecklingen men även

i någon mån på vissa förändringar i anläggningens utförande, som företagits

på inrådan av isakkunniga, förordnade av vederbörande vattendomstol.

Av den beräknade kostnadsstegringen för utrustning för ökad skifferbrytning

anses ca 1 115 000 kronor vara att tillskriva tekniska förändringar.

Dessa ha föranletts av bolagets strävan efter att säkerställa skifferbrottets

drift i två skift enligt nuvarande bestämmelser samt av efter hand vunna

erfarenheter rörande den lämpligaste skiffersorteringen vid drift av de ombyggda

Bergh-ugnarna. Sålunda har av hänsyn till tvåskiftsdriften i skifferbrottet

en utvidgning av vissa silosutrymmen ansetts nödvändig, varjämte

erfarenheterna beträffande skiffersorteringen lett till en utökning av stybbavskiljningsanordningarna,

komplettering av finkrossen och utökning av

transportöranordningarna. Återstöden av kostnadsökningen, ca 38 procent,

anses vara förorsakad av den allmänna kostnadsförskjutningen. Styrelsen

framhåller, att ifrågavarande utrustning icke kunnat beställas förrän under

våren och sommaren 1951.

Av kostnadsökningen för HG-ugnens ombyggnad har endast en mindre

del, av styrelsen uppskattad till 85 000 kronor eller ca 31 procent, förorsakats

av den allmänna prisstegringen. I övrigt äro fördyringens orsaker delvis

att finna däri att provdrift av de först ombyggda delarna av ugnen givit

uppslag till ytterligare förbättringar, vilka beräknas draga en kostnad av

ca 200 000 kronor. Dessa förbättringar väntas medföra ytterligare ökat utbyte

och minskade underhållskostnader. Slutligen beror den högre kostnaden

för HG-ugnens ombyggnad till ett belopp av omkring 160 000 kronor på

brister i den ursprungliga kostnadskalkylen, vilken upprättades innan den

definitiva planeringen hunnit verkställas^

Rörande behovet av en ny jordavrymningsmaskin anför bolagsstyrelsen i

huvudsak följande.

Frågan om utbyte av bolagets nuvarande jordavrymningsmaskin diskuterades

på sin tid inom Kvarntorpsutredningen. Utredningen ansåg emellertid,

att ytterligare erfarenheter borde avvaktas, innan definitiv ställning togs till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

denna fråga. Sedermera vunna erfarenheter samt verkställda jordartsbestämningar

och jorddjupsmätningar visa emellertid, att tillräcklig jordavrymningskapacitet

vid en blivande utökning av skifferbrytningen icke kan

erhållas, om icke en större jordavrymningsmaskin anskaffas. En dylik

maskin är jämväl nödvändig för att avrymningen av de på olika ställen uppträdande

lagren av lättflytande och vattenhaltiga leror samt andra lösa jordarter

skall kunna behärskas utan kostsamma extraåtgärder. Genom anskaffning

av en större jordavrymningsmaskin förbättras vidare möjligheterna att

förlägga jordavrymningen till den vid varje tillfälle lämpligaste platsen.

Härigenom beräknas driftskostnaderna i skifferbrottet kunna nedbringas.

Styrelsen beräknar anskaffningskostnaderna för en lämplig jordavrymningsmaskin,

efter avdrag av uppskattat försäljningsvärde å den nuvarande

maskinen, till minst 2 000 000 kronor.

Beträffande finansieringen av bolagets nu aktuella kapitalbehov — vilket

såsom förut nämnts beräknas uppgå till sammanlagt 18 000 000 kronor

— förutsätter bolagsstyrelsen, under hänvisning till Kungl. Maj :ts förutnämnda

beslut den 3 november 1950, att det till omkring 11 miljoner

kronor beräknade behovet av ökat förlagskapital och medel för Ljungströmsanläggningens

igångsättande skall få täckas genom upplåning mot

sedvanliga bankmässiga säkerheter efter anmälan i varje särskilt fall till

chefen för handelsdepartementet. Återstoden av det nu erforderliga beloppet,

sammanlagt 7 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor avses

för täckande av ökade kostnader för den pågående ombyggnaden och 2 miljoner

kronor för anskaffning av en ny jordavrymningsmaskin, bör enligt styrelsens

mening anses såsom anläggningskapital och därför tillskjutas av

staten.

Såvitt framgår av styrelsens framställning är en del av de beräknade

kostnadsökningarna hänförlig till ändamål, som ha karaktär av förnyelsearbeten

och som tidigare finansierats genom anslag å driftbudgeten.

Styrelsen beräknar denna del till sammanlagt 1 240 000 kronor. Härav belöpa

1 065 000 kronor på ombyggnaden av Bergh-ugnarna 2 och 3, 60 000

kronor på vattenreningsanläggningen och 115 000 kronor på ombyggnaden

av HG-ugnen. Styrelsen hemställer, att nyssnämnda belopp av 1 240 000

kronor måtte anvisas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och att

återstoden av det för täckande av kostnadsökningar erforderliga beloppet,

3 760 000 kronor, måtte tillföras bolaget i form av lån.

Beträffande formen för det kapitaltillskott, som erfordras för anskaffning

av en jordavrymningsmaskin, har styrelsen icke framlagt något förslag.

Styrelsen anför slutligen, att en överslagsberäkning av bolagets avskrivningsbehov

på basis av uppskattade återanskaffningsvärden av såväl förefintliga

som under uppförande varande anläggningar ger vid handen, att

de beräknade årliga avskrivningarna i stort sett böra kunna täckas av de

driftsöverskott, som kunna påräknas när den pågående utbyggnaden slutförts

och driften uppnått fortfarighetstillstånd. I samband härmed fram
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 100. 11

håller styrelsen, att Kvarntorpsutredningen i detta avseende räknat med

ett visst underskott.

över bolagsstyrelsens framställning i skrivelsen den 20 december 1951 ha

efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret, kommerskoilegium (som

bifogat utlåtande av bergmästaren i västra distriktet), riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, statens handels- och industrikommission,

fullmäktige i riksgäldskontoret och länsstyrelsen i Örebro län. Samtliga

remissinstanser tillstyrka bolagsstyrelsens framställning eller lämna densamma

i huvudsak utan erinran.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap erinrar om att nämnden

i sitt yttrande över Kvarntorpsutredningens utlåtande understrukit den

stora betydelsen ur beredskapssynpunkt av att skifferoljebolagets anläggningar

vid Kvarntorp hållas i kontinuerlig drift. Den utrikespolitiska utvecklingen

har enligt nämndens mening ytterligare framhävt betydelsen

av den inhemska oljeproduktionen. Nämnden anser angeläget, att utbyggnaden

av anläggningarna genomföres så snart som möjligt och att bolaget

erhåller de medel, som erfordras härför. Nämnden har emellertid icke

ingått i någon detalj granskning av de av bolaget föreslagna investeringarna

eller av bolagets beräkningar rörande kapitalbehovet m. m.

Till det av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap avgivna yttrandet

är fogad en prognos rörande skifferoljebolagets produktionskapacitet,

av vilken framgår, att utbyggnaden är avsedd att genomföras i snabbare

takt än man tidigare räknat med. Enligt prognosen väntas nämligen produktionskapaciteten

i fråga om brännolja, bensin, svavel och gasol redan

från och med räkenskapsåret 1952/53 i stort sett motsvara den av Kvarntorpsutredningen

beräknade produktionen under tredje utbyggnadsetappen,

som av utredningen förutsågs inträda först omkring den 1 juli 1953.

Länsstyrelsen i Örebro län finner de av bolaget beräknade kostnadsökningarna

å sammanlagt 5 miljoner kronor vara på ett tillfredsställande

sätt motiverade. Kommerskollegium anför, att ifrågavarande kostnadsökningar

icke synas oskäliga med hänsyn till de inträdda prisstegringarna,

och tillstyrker jämväl, i likhet med bergmästaren i västra distriktet, den

föreslagna anskaffningen av en ny jordavrymningsmaskin. Beträffande

sistnämnda maskinanskaffning meddelar statens handels- och industrikommission

i huvudsak följande. Kommissionen har redan utställt licens för

bolaget för import av jordavrymningsmaskinen från Amerikas förenta stater.

Licensbeslutet har grundats på en inom bolaget uppgjord räntabilitetskalkyl,

enligt vilken maskinen skulle möjliggöra en ökning av jordavrymningen

från den nuvarande volymen om 600 000 kubikmeter per år vid kontinuerlig

treskiftsgång till en volym om 900 000 kubikmeter per år vid tvåskiftsgång.

Denna ökning beräknas medföra eu kostnadsminskning av ca

825 000 kronor om året. Hänsyn har härvid även tagits till avskrivningskostnaderna.

Genom att maskinen anskaffas kommer vidare enligt kalkylen

ett trettiotal av de med jordavryinningen sysselsatta arbetarna att frigöras för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 100.

andra uppgifter. Tidigare finnes inom landet en grävmaskin av samma slag,

tillhörig vattenfallsstyrelsen. Enligt kommissionens mening är det ur beredskapssynpunkt

värdefullt att inom landet ha tillgång till två sådana maskiner,

varvid även frågan om reservdelslagring lättare kan ordnas.

Handels- och industrikommissionen anför vidare att, enligt vad bolagets

ledning under hand uppgivit för kommissionen, de i bolagets framställning

åsyftade arbetena och åtgärderna icke äro av sådan beskaffenhet, att utökade

byggnadstillstånd erfordras för deras utförande, och att de icke heller

komma att medföra behov av valutatilldelning utom såvitt angår förenämnda

jordavrymningsmaskin och eventuellt uppkommande behov av reservdelar.

Statskontoret framhåller, att skifferoljebolagets tillämnade upplåning av

intill 11 miljoner kronor för täckande av behovet av ökat förlagskapital enligt

ämbetsverkets mening är av sådan storlek, att Kungl. Maj :ts medgivande

till upplåningen bör inhämtas. Vad angår bolagsstyrelsens framställning

i övrigt har statskontoret som icke anser sig kunna bedöma

behovet av föreslagen nyanskaffning — funnit anledning till erinran allenast

i vad avser storleken åv det belopp bolaget begärt såsom anslag utan

återbetalningsskyldighet. Enligt ämbetsverkets förmenande böra medel å

driftbudgeten icke anvisas till högre belopp än som svarar mot den kostnad

sstegring, vilken belöper på tidigare för förnyelsearbeten i sambänd

med vissa ombyggnader anvisade medel. Statskontoret anser, att i enlighet

härmed böra anvisas dels( ett reservationsanslag under tionde huvudtiteln

å (0,2* X 3 000 000 + 0,3 X 200 000 + 0,3i X 85 000 =j 026 350 kronor,

dels å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd ett investerings*

anslag å 6 073 650 kronor.; r

Slutligen förutsättes av kommerskollegimn, i anslutning till ett av bergmästaren

i västra distriktet gjort uttalande, att bolaget vid igångsättning

av Ljungströmsanläggningen går fram med all den försiktighet som kräves

med hänsyn till landets alltjämt knappa elkrafttillgångar och bästa ekonomiska

utnyttjande av oljeskiffertillgångarna på lång sikt.

Departementschefen.

Svenska skifferoljeaktiébolagets närmaste uppgift var vid dess tillkomst

i början av andra världskriget att med utnyttjande av östra Närkes skifferoljetillgångar

bidraga till landets försörjning med flytande bränsle. Efter

krigets slut framlade bolagets ledning planer för den fortsatta verksamheten,

vilka syftade till att vid bolagets anläggning i Kvarntorp få till stånd

en i fredstid lönsam- drift. Dessa planer godkändes av riksdagen år 1946.

Bolagets utveckling under den första tiden härefter förlöpte emellertid icke

på det gynnsamma sätt, varmed man räknat. I anledning härav uppdrogs åt

särskilt tillkallade utredningsmän, vilka antogo benämningen Kvarntorpsutredningen

1948, att utreda frågan: om bolagets framtida verksamhet.

Kvarntorpsutredningen fann det vara förmånligast för staten, att skiffer*

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

13

oljebolagets verksamhet fortsattes, och föreslog i sitt i februari 1949 avgivna

utlåtande, att bolagets utbyggnad skulle fullföljas i stort sett enligt bolagsledningens

tidigare planer, ehuru med kompletteringar i vissa avseenden.

Enligt Kvarntorpsutredningens beräkningar skulle produktionen av olja,

bensin, svavel, s. k. gasol, gas, ånga och elektrisk kraft komma att ökas väsentligt

genom utbyggnaden, vilken väntades kunna fullbordas omkring den

1 juli 1953. Efter, vederbörlig prövning förelädes utredningsresultatet 1949

års riksdag, som på förslag av Kungl. Maj :t anvisade medel dels till en

första utbyggnadsetapp, omfattande bl. a. ombyggnad av en skifferdestillationsugn

av Berghs konstruktion, benämnd Bergh-ugn 1, dels för förnyelse

av bolagets redan befintliga anläggningar och för vissa andra ändamål.

Sedan ombyggnaden av Bergh-ugn 1 fullbordats och det genom verkställda

prov visat sig, att ombyggnaden medförde den beräknade produktionsökningen,

godkände 1950 års riksdag, att anläggningarna vid Kvarntorp utbyggdes

i en andra etapp. Härför anvisades efter förslag av Kungl. Maj :t

medel. Sålunda anvisades bl. a. 7 500 000 kronor till ombyggnad av bolagets

övriga Bergh-ugnar — Bergh-ugnarna 2 och 3 — 500 000 kronor till en tidigare

påbörjad vattenreningsanläggning, 3 100 000 kronor till ett svavelverk

och 1 000 000 kronor till utrustning för ökad skifferbrytning. Av de medel,

som avsågos: för Bergh-ugnarnas ombyggnad och för fullbordande av vattenreningsanläggningen,

anvisades 3 000 000 kronor respektive 200 000 kronor

såsom anslag å driftbudgeten* Sistnämnda arbeten ansågos nämligen till

motsvarande del ha karaktär av förnyelsearbeten.:

År 1951 medgav riksdagen, att 185 000 kronor av de år 1949 för utbyggnaden

anvisade medlen fingo användas för att täcka en del av de till sammanlagt

270 000 kronor uppskattade kostnaderna för ombyggnad av den s. k.

HG-ugnen. Återstoden av det beräknade medelsbehovet för detta ändamål,

85 000 kronor, bestreds av anslagsmedel, som avsetts för förnyelse av bolagets

redan befintliga anläggningar. Även HG-ugnens ombyggnad syftade till

eu icke oväsentlig höjning av produktionen.

Svenska skifferoljeaktiebolaget har nu dels framlagt vissa planer på samarbete

med Kooperativa förbundet, avseende en kalksalpeterfabrik i anslutning

till skifferoljeverket i Kvarntorp, dels äskat ytterligare medel för att

täcka viss fördyring av den pågående utbyggnaden och för att anskaffa en

ny jordavrymningsmaskin.

Vad först angår den tilläinnade kalksalpetertillverkningen vid Kvarntorp

må anföras följande.

Såsom tidigare nämnts, kommer driften vid skifferoljeverket i Kvarntorp

att, sedan den pågående utbyggnaden i år slutförts, lämna en väsentligt högre

produktion av bl. a. gas, ånga och elektrisk kraft än tidigare. Det är för skifferoljebolagets

ekonomi av stor betydelse, att dessa produkter få en så fördelaktig

användning som möjligt. Bolagets undersökningar ha givit vid handen,

att detta blir fallet, om gasen användes för framställning av kalksalpeter.

Vid en dylik tillverkning, för vilken gasens sammansättning är syn
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

nerligcn lämplig, komma även ånga och elektrisk kraft från skifferoljeverket

att tagas i anspråk i viss utsträckning. Tillverkningen av kalksalpeter

beräknas bli fullt konkurrenskraftig i förhållande till motsvarande industriföretag

på andra håll i landet, vilka använda importerad koks som råvara.

Med hänsyn till de betydande investeringar, som äro nödvändiga för kalksalpeterfabriken,

har skifferoljebolaget icke velat föreslå, att rörelsen skall

finansieras av statsmedel. I stället har bolaget — under beaktande jämväl avvad

statsutskottet år 1949 anförde om önskvärdheten av samarbete med

annan kemisk-teknisk industri inom landet — såvitt angår företagets form

och finansiering tagit kontakt med Kooperativa förbundet, som tidigare visat

sig intresserat för att utnyttja skiffergasen för gödningsmedelstillverkning.

Med Kooperativa förbundet har skifferoljebolaget träffat en preliminär

överenskommelse som i stort sett går ut på att skifferoljebolaget och förbundet

inträda som hälftendelägare i ett nytt aktiebolag, vilket skall omhänderha

kalksalpetertillverkningen. Skifferoljebolagets andel i aktiekapitalet

skall tillskjutas av förbundet mot att det nya bolaget tillförsäkras erforderliga

leveranser av gas, ånga och elektrisk kraft m. m. från skifferoljeverket.

Överenskommelsen innefattar även bestämmelser om de priser, skifferoljebolaget

skall få tillgodoräkna sig för sagda leveranser. Det nya bolagets anläggningar

skola finansieras genom aktiekapitalet och genom upplåning mot

säkerheter, ställda av bolaget.

Det får anses välbetänkt, att skifferoljebolaget på längre sikt och på rimliga

villkor säkerställer avsättningen av sina biprodukter. Ett samarbete

med andra industriföretag kan härvid visa sig vara lämpligt. Det förslag

till samgående med Kooperativa förbundet, som bolaget framlagt, synes i

huvudsak ägnat att tillgodose skifferoljebolagets intressen. Därest förslaget

genomföres, synes bolagets avsättning av gas, ånga och elektrisk kraft bli

tryggad för lång tid framåt utan att bolaget behöver ikläda sig någon egentlig

kapitalrisk. Ur allmän försörjnings- och beredskapssynpunkt torde tillkomsten

av det nya företaget också böra hälsas med tillfredsställelse. Det

framlagda förslaget torde emellertid, med hänsyn bl. a. till vad som anförts

vid remissbehandlingen, få underkastas viss överarbetning, som torde kräva

ytterligare förhandling med Kooperativa förbundet. Kontakt i ärendet

synes även böra tagas med Sveriges lantbruksförbund. Definitiv ställning

kan därför ännu icke tagas till frågan, vars slutliga lösning givetvis också

påverkas av möjligheterna att erhålla byggnadstillstånd. Då det här är meningen

att ett stort statligt bolag skall upptaga en betydelsefull ny verksamhetsgren,

har jag emellertid ansett lämpligt att i detta sammanhang bringa

saken till riksdagens kännedom.

Till täckande av ökade kostnader för den pågående utbyggnaden vid

Kvarntorp har skifferoljebolaget begärt anslag om sammanlagt 5 000 000

kronor. Av detta belopp avses 2 705 000 kronor till ombyggnaden av Berghugnarna

2 och 3, 200 000 kronor till svavelverket, 150 000 kronor till vattenreningsanläggningen,

1 500 000 kronor till utrustning för ökad skifferbryt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

15

ning och 445 000 kronor till ombyggnad av HG-ugnen. Kostnadsökningarna

hänföra sig sålunda till projekt, varom beslut fattats vid 1950 års riksdag

och — vad angår HG-ugnens ombyggnad — 1951 års riksdag. Huvudorsaken

till fördyringen uppgives vara den allmänna prisstegring, som inträffat sedan

kostnadsberäkningarna ursprungligen gjofdes. De härav föranledda

kostnadsökningarna kunna på grundval av bolagets uppgifter i dess skrivelse

beräknas till i runt tal 2 900 000 kronor eller ca 23 procent av tidigare beräknade

kostnader för dessa arbeten. Vidare har bolaget, efter hand som

nya erfarenheter vunnits, ansett sig böra Vidtaga tekniska förbättringar av

anläggningarna i samband med ^byggnadsarbete^ varigenom uppkommit

kostnadsökningar uppgående till, såvitt framgår av bolagets beräkningar, omkring

1 940 000 kronor. Slutligen beräknas kostnaderna för HG-ugnens ombyggnad

— oavsett fördyring av orsaker varom förut talats — komma att

bli 160 000 kronor högre än tidigare beräknats till följd av brister i de ursprungliga

kostnadskalkylerna.

Någon erinran mot beräkningarna av fördyringen eller mot styrelsens

hemställan att kostnadsökningarna täckas genom anslag av statsmedel har

icke framkommit vid remissbehandlingen av ärendet. Mot de av styrelsen

angivna beloppen har icke heller jag något att erinra. Jag finner också skäligt,

att de kostnadsökningar, som föranletts av den allmänna prisstegringen,

täckas genom statsanslag å motsvarande belopp. Vad angår den fördyring,

som uppstått till följd av tekniska förändringar av de ursprungligen

fastställda planerna, finner jag visserligen önskvärt, att bolaget lägger sig

vinn om att på förhand så genomarbeta mera omfattande projekt, att

väsentliga justeringar i efterhand kunna undvikas. Man torde emellertid

icke böra bortse från att skifferoljebolaget, som är i färd med att genomföra

ett intensivt och vidlyftigt utvecklingsarbete på delvis nya områden,

ibland kan göra oväntade rön, vilka kunna leda till väsentlig rationalisering

av driften och vilka därför rimligtvis böra beaktas trots risken av högre investeringskostnader.

Jag biträder med hänsyn härtill styrelsens anslagsyrkande

även i den del varom nu är fråga. Betänkligt finner jag det däremot

vara, då bolaget till grund för anslagsberäkning framlägger kalkyler, vilka,

såsom fallet varit i fråga om HG-ugnens ombyggnad, äro behäftade med sådana

brister, att avsevärd justering måste ske efter förhållandevis kort tid.

Något påpekande om vad här förekommit har dock icke gjorts av remissinstanserna.

Då vidare jämväl ombyggnaden av HG-ugnen uppgivits leda till en

avgjord förbättring av driftsresultatet, vill jag nu icke motsätta mig att bolaget

av statsmedel erhåller full täckning också för denna ökade kostnad.

Styrelsen för skifferoljobolaget har ansett, att den inträffade fördyringen

till ett belopp av 1 240 000 kronor är hänförlig till sådana arbeten, viika

ha karaktären av förnyelse av bolagets anläggningar. Under åberopande härav

har bolaget hemställt, att nämnda belopp måtte anvisas utan återbetalningsskyldighet

för bolaget, d. v. s. å driftbudgeten. En avvikande mening

har framförts av statskontoret, som håller före, att medel å driftbudgeten

icke böra anvisas med högre belopp än som svarar mot den kostnadssteg
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

ring, vilken belöper på tidigare för förnyelsearbeten i samband med ombyggnader

anvisade medel. Enligt statskontorets beräkning böra i följd härav

endast 926 350 kronor anvisas å driftbudgeten och återstoden av de äskade

medlen tillföras bolaget i form av lån under fonden för låneunderstöd. Såvitt

jag kunnat finna, är det icke utan en synnerligen ingående utredning

möjligt att utröna, vilketdera av dessa förslag som innebär den mest skäliga

lösningen av frågan om medelsanvisningens fördelning. Jag anser mig emellertid

kunna förorda, att ett till 1 000 000 kronor avrundat belopp anvisas å

driftbudgeten och återstoden, 4 000 000 kronor, å kapitalbudgeten under

fonden för låneunderstöd.

Bolagsstyrelsen har vidare hemställt om 2 000 000 kronor för anskaffning

av en ny jordavrymningsmaskin. Nämnda belopp utgör i stort sett skillnaden

mellan den nya maskinens inköpspris och det beräknade försäljningsvärdet

av bolagets nuvarande jordavrymningsmaskin. Ifrågavarande

anskaffning anser styrelsen nödvändig för att driften i skifferbrottet skall

kunna ordnas på ett rationellt sätt. Bolaget har för handels- och industrikommissionen

företett en räntabilitetskalkyl, som visar, att avsevärda besparingar

komma att göras vid användning av den nya maskinen. På grundval

av denna kalkyl har kommissionen, som även framhållit vissa fördelar

med ifrågavarande inköp ur beredskapssynpunkt, utfärdat importlicens för

öeusamma. Med hänSyn till nu nämnda omständigheter anser jag att skifferoljebolaget

bör beredas möjlighet att anskaffa den nya jordavrymningsmaskinen.

Jag tillstyrker sålunda, att 2 000 000 kronor i enlighet med

styrelsens hemställan anvisas för ändamålet. Medlen torde, såsom statskontoret

föreslagit, böra ställas till bolagets förfogande såsom lån från fonden

för låneunderstöd. I denna form skulle alltså anvisas ett belopp av sammanlagt

(4 000 000 + 2 000 000 =) 6 000 000 kronor.

Då det enligt min mening är av vikt, att den pågående utbyggnaden av

skifferoljeverket vid Kvarntorp icke onödigtvis fördröjes av likviditetsskäl,

vill jag förorda, att den nu tillstyrkta medelsanvisningen sker å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

Statskontoret har ansett, att det belopp bolagsstyrelsen vill låna för att

erhålla ökat förlagskapital är så stort, att Kungl. Maj :ts medgivande till

upplåningen bör inhämtas. I anledning härav må framhållas att en upplåning

för ifrågavarande ändamål i princip får anses falla inom ramen för bolagets

löpande förvaltning. Med hänsyn till kreditbehovets storlek och omständigheterna

i övrigt synes dock i detta fall anmälan böra göras hos Kungl.

Maj ;t innan bolaget vidtager åtgärder för att upptaga nya förlagslån.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets

verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1951/52 under tionde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 1 000 000 kronor;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 100.

b) till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1951/52 under kapitalbudgeten:

Fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag

av 6 000 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Angustinsson.

O

lliharuj till riksdagens protokoll I!)Ö2. I som/. \r 100.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i a1 i texten
  2. SU 1952:121 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 till Svenska skifferoljeaktiebolaget s. 1 i texten