Angående anslag till Svenska skifferoljeaktiebolaget m. m
1952-03-07 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1952:100, Angående anslag till Svenska skifferoljeaktiebolaget m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 100.
1
Nr 100.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
Svenska skifferoljeaktiebolaget m. m.; given Stockholms
slott den 7 mars 1952.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF. -''S;
John Ericsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås att till Svenska skifferoljeaktiebolaget anvisas
sammanlagt 7 000 000 kronor. Härav är ett belopp av 5 000 000 kronor avsett
till täckande av kostnadsökningar för den pågående utbyggnaden av
anläggningarna vid Kvarntorp. Återstoden, 2 000 000 kronor, avses för anskaffning
av en ny jordavrymningsmaskin. Av det till täckande av kostnadsökningar
beräknade beloppet föreslås 1 000 000 kronor skola anvisas å
driftbudgeten och 4 000 000 kronor å kapitalbudgeten; även medlen för ny
jordavrymningsmaskin äskas å kapitalbudgeten.
Vidare lämnas i propositionen en redogörelse för ett av skifferoljebolaget
framlagt förslag, enligt vilket bolaget och Kooperativa förbundet skulle i
samverkan bilda ett nytt företag för tillverkning av kalksalpeter med utnyttjande
av gas, ånga och elektrisk kraft från skifferoljeverket. Förhandlingarna
mellan bolaget och förbundet äro ännu icke slutförda. Departementschefen
anser emellertid, att förslaget bör biträdas, därest de fortsatta
överläggningarna i frågan leda till resultat, som äro godtagbara för skifferoljebolaget.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 100.
2-
Kungl. Maj:ts proposition nr 100,
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 mars 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om ytterligare
anslag till Svenska skifferoljeaktiebolaget och anför därvid följande.
Inledning.
Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades år 1941 för att utnyttja oljeskiffertillgångarna
i östra Närke och därigenom medverka till landets försörjning
med flytande bränsle. Bolagets anläggningar förlädes till Kvarntorp i Ekeby
socken av Örebro län. År 1943 överfördes flottans skifferoljeverk vid KinneKleva
till bolaget. Sedermera har driften vid Kinne-Kleva nedlagts.
Till teckningav aktier i bolaget anvisade 1941 och 1942 års riksdagar sammanlagt
26 000 000 kronor. I samband med att Kinne-Klevaverkets tillgångar
övertogos, höjdes bolagets aktiekapital till 29 200 000 kronor.
Jämlikt beslut av 1943 års riksdag erhöll bolaget dessutom av staten ett
lån av 25 600 000 kronor. Detta efterskänktes enligt beslut av 1944 års
riksdag.
Efter förslag av Kungl. Maj :t godkände 1946 års riksdag av bolagsstyrelsen
framlagda planer för rekonstruktion av bolaget och för utbyggnad av
anläggningarna vid Kvarntorp (prop. nr 304, r. skr. nr 440). Utbyggnadsplanen
innebar, att skifferoljeverket vid Kvarntorp skulle utökas bl. a.
med en anläggning för framställning av komprimerad gas för bränsleändamål,
s. k. gasol, samt att bolagets tre oljedestillationsugnar av Berghs konstruktion
skulle ombyggas för ökad produktion. Dessutom skulle bolagets
ångkraftverk utvidgas till en kapacitet, som svarade mot den ökade
produktionen. Till en första utbyggnadsetapp, avseende bl. a. gasolanläggningen
och en Bergh-ugn jämte ångkraftverket anvisade riksdagen 10 700 000
kronor. Därjämte anvisade riksdagen 5 300 000 kronor till täckande av driftsförluster
m. m. under utbyggnadstiden. Dessa belopp å sammanlagt
16 000 000 kronor tillfördes bolaget genom nyteckning av aktier. I enlighet
Kungl. Maj:ts proposition nr 100.
3
med förenämnda, av riksdagen godkända rekonstruktionsplan nedsattes bolagets
tidigare aktiekapital till 4 000 000 kronor. Aktiekapitalet utgjorde alltså
efter 1946 års riksdagsbeslut 20 000 000 kronor.
År 1947 anvisade riksdagen till teckning av ytterligare aktier i bolaget ett
anslag av 3 000 000 kronor (prop. nr 219, r. skr. nr 381). Dessa medel avsågos
till finansiering av en del av ett till 8 000 000 kronor beräknat kapitalbehov
för distribution av gasol i bolagets egen regi samt för utbyggnad
av viss kemisk-teknisk industri. Återstoden av kapitalbehovet skulle enligt
vad som anfördes i propositionen nr 219/1947 (s. 5 och 10) tills vidare
täckas genom upplåning mot pantförskrivning av inteckningar i bolagets
egendom. Hela det av 1947 års riksdag anvisade beloppet har tagits i anspråk
för aktieteckning. Bolagets aktiekapital utgör sålunda för närvarande
23 000 000 kronor.
I slutet av år 1947 anmälde bolagets styrelse, att bolaget på grund av
likviditetssvårigheter behövde ytterligare kapitaltillskott. I anledning härav
tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet fem utredningsmän
för att utreda frågan om bolagets framtida verksamhet. I avvaktan på utredningens
resultat avbröts den pågående utbyggnaden av anläggningarna vid
Kvarntorp. Till täckande av driftsförluster m. m. under tiden till och med
den 30 juni 1949 och för betalning av beställningar, som redan gjorts för
utbyggnaden, anvisade riksdagen, efter förslag av Kungl. Maj :t, ett reservätionsanslag
av 15 000 000 kronor (prop. nr 69/1948, r. skr. nr 154/1948).
I februari 1949 avlämnade utredningsmännen, som antagit benämningen
Kvarntorpsutredningen 1948, sitt utlåtande angående bolagets framtida verksamhet.
Av utlåtandet framgick bl. a. följande.
Oljeframställningen vid Kvarntorp äger rum genom torrdestillation av
skiffer dels i en anläggning med ugnar, dels i den s. k. Ljungströmsanläggningen.
Ugnsanläggningen består av förutnämnda tre Bergh-ugnar, två s. k.
IM-ugnar och en s. k. HG-ugn. Ljungströmsanläggningen kännetecknas av
att olja här utvinnes utan brytning av skiffern. Denna upphettas medelst
elektriska värmeelement, nedsatta i skifferlagret. Från ugnarna och Ljungströmsanläggningen
erhålles i första hand gas. Ur denna utvinnas utom olja
även s. k. gasbensin, svavel och gasol. Återstoden av gasen användes för tillsatseldning
av IM- och HG-ugnarna samt för framställning och överhettning
av ånga i en ångcentral, där även i Bergh-ugnarna alstrad ånga uppsamlas.
Ångcenlralen är försedd med utrustning för generering av elektrisk kraft.
Kvarntorpsutredningen hade funnit det förmånligast för staten, att skifferoljebolagets
verksamhet fortsattes och att utbyggnaden av anläggningarna
vid Kvarntorp fullföljdes efter de riktlinjer, som angivits i den av 1946
års riksdag godkända utbyggnadsplanen. Utbyggnaden borde enligt utredningen
ske i tre etapper. Under den första etappen (t. o. in. 30/6 1950)
skulle Bergh-ugn 1 byggas om för högre produktion samt ångcentralen utvidgas;
dessutom skulle gasolanläggningen fullbordas. Under den andra
etappen (1/7 1950—30/6 1953) skulle Bergh-ugnarna 2 och 3 ombyggas.
Den tredje etappen skulle inträda när samtliga Bergh-ugnar blivit ombyggda.
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 100.
Utredningen föreslog även utbyggnad och komplettering av anläggningarna i
vissa andra hänseenden.
På grund av fristen på elektrisk kraft är Ljungströmsanläggningen sedan
hösten 1947 tagen ur drift. Kvarntorpsutredningen förutsatte emellertid, att
denna anläggning åter skulle sättas i gång i samband med att skifferoljeverket
inträdde i den tredje utbyggnadsetappen. Kvarntorpsverkets egen
kraftproduktion beräknades nämligen då till följd av Bergh-ugnarnas ombyggnad
komma att ökas i sådan grad, att bolaget skulle kunna igångsätta
Ljungströmsanläggningen med egen kraft. Samtidigt väntades kraftsituationen
i landet bli sådan, att kraft utifrån skulle kunna erhållas i viss utsträckning.
Kvarntorpsutredningen föreslog, att medel skulle anvisas dels till skifferoljeverkets
utbyggnad enligt den framlagda planen, dels för vissa ytterligare
investeringar, soin utredningen funnit påkallade, dels ock för täckande av
bolagets beräknade driftsförlust under räkenskapsåret 1949/50 samt för förnyelse
av bolagets redan förefintliga anläggningar vid Kvarntorp.
En närmare redogörelse för innehållet i Kvarntorpsutredningens utlåtande
har lämnats i propositionen nr 143 till 1949 års riksdag.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i sistnämnda proposition anvisade riksdagen
(skr. nr 273/1949) dels till täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets
verksamhet ett reservationsanslag av 3 750 000 kronor, dels
ock till lån till bolaget ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor. Av de såsom
reservationsanslag anvisade medlen skulle 2 000 000 kronor användas
för täckande av bolagets beräknade driftsförlust under räkenskapsåret 1949/
50, 250 000 kronor för förnyelse av en asktransportanordning och 1 500 000
kronor för förnyelse av övriga redan förefintliga anläggningar. Av de medel,
som skulle tillföras bolaget såsom lån, beräknades 700 000 kronor till en
vattenreningsanläggning, 500 000 kronor till vissa maskiner m. in. för rationalisering
av skifferbrytningen, 4 000 000 kronor till gasolanläggningens
fullbordande och 800 000 kronor till fullföljande av den påbörjade ombyggnaden
av en Bergh-ugn järnte utvidgningen av ångcentralen. Det skulle enligt
propositionen få bero på driftsresultatet vid den ombyggda Bergh-ugnen
om även de två andra Bergh-ugnarna skulle byggas om.
I december 1949 meddelade bolaget resultatet av viss provdrift med den nu
ombyggda Bergh-ugn 1 och hemställde, att sammanlagt 13 955 000 kronor
måtte anvisas för ombyggnad av de två andra Bergh-ugnarna och för övriga
investeringar, som av Kvarntorpsutredningen hänförts till andra utbyggnadsetappen,
ävensom för vissa andra ändamål. Kostnaderna för ombyggnad
av Bergh-ugnarna 2 och 3 hade av Kvarntorpsutredningen beräknats
till 5 950 000 kronor. Enligt utredningens förslag skulle av detta belopp
2 400 000 kronor, motsvarande kostnaderna för ombyggnaden i den män
denna kunde anses ha karaktär av förnyelse av ugnarna, anvisas såsom reservationsanslag
ä driftbudgeten och återstoden eller 3 550 000 kronor såsom
investeringsanslag till lån till bolaget. Kvarntorpsutredningen hade vidare
föreslagit, att 200 000 kronor av det för vattenreningsanläggningen beräk
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 100.
5
nade beloppet, sammanlagt 1 200 000 kronor, skulle betraktas såsom kostnader
för ersättningsanskaffning och i följd därav täckas genom anslag å
driftbudgeten, medan återstoden eller 1 000 000 kronor — varav 700 000 kronor
anvisats av 1949 års riksdag — skulle tillföras bolaget i form av lån.
Under hänvisning till vad Kvarntorpsutredningen sålunda föreslagit anhöll
bolaget, att av det för ombyggnaden av Bergh-ugnarna erforderliga beloppet,
som nu beräknades till 7 500 000 kronor, 3 500 000 kronor måtte anvisas
såsom anslag å driftbudgeten och återstoden eller 4 000 000 kronor såsom
anslag till lån till bolaget. Likaledes hemställde bolaget om anvisande av
200 000 kronor å driftbudgeten och 300 000 kronor å kapitalbudgeten för
att fullborda vattenreningsanläggningen.
Efter förslag av Kungl. Maj :t anvisade 1950 års riksdag för budgetåret
1950/51 dels till täckande av vissjg kostnader för Svenska skifferöljeaktiebolagets
verksamhet ett reservationsanslag av 3 200 000 kronor, dels till lån
till bolaget ett investeringsanslag av 9 455 000 kronor (prop. nr 147, r. skr.
nr 221). Av det under reservationsanslaget anvisade beloppet skulle 3 000 000
kronor användas till täckande av en del av ombyggnadskostnaderna för
Bergh-ugnarna 2 och 3 samt 200 000 kronor till bestridande av en del av
kostnaderna för att fullborda vattenreningsanläggningen. Av investeringsanslaget
skulle 4 500 000 kronor disponeras för ombyggnaden av Berghugnarna
2 och 3, 300 000 kronor för vattenreningsanläggningen, 3 100 000
kronor för anskaffning av ett nytt svavelverk, 1 000 000 kronor för utrustning
för ökad skifferbrytning, 280 000 kronor för täckande av viss merkostnad
för anskaffning av en grävmaskin samt 275 000 kronor för visst mårkförvärv.
Efter att ha inhämtat riksdagens godkännande (prop. nr 2/1951, bil. 19,
r. skr. nr 34/1951) medgav Kungl. Maj :t genom beslut den 16 mars 1951,
att 185 000 kronor av det för budgetåret 1949/50 anvisade investeringsanslaget
till lån till Svenska skifferoljéaktiebolaget finge, utan hinder av vad
tidigare föreskrivits i fråga om anslagets användning, disponeras för viss
ombyggnad av bolagets HG-ugn. Genom särskilt beslut av Kungl. Maj :t samma
dag ställdes ytterligare 85 000 kronor av det för sistnämnda budgetår
anvisade, till förnyelse av redan förefintliga anläggningar avsedda beloppet
å 1 500 000 kronor till förfogande för ifrågavarande ombyggnad. Genom
ombyggnaden, som alltså beräknades draga en kostnad av sammanlagt
270 000 kronor, skulle enligt bolagsstyrelsen HG-ugnens produktion komma
att ökas med ca 50 procent. Till följd av viss driftsomläggning i samband
med ombyggnaden skulle omkring 200 000 kronor av det för budgetåret
1949/50 anvisade investeringsanslaget till lån till bolaget icke behöva tagas
i anspråk för ursprungligen avsett ändamål.
1 anledning av framställning av styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebölaget
har Kungl. Maj :t genom beslut den 3 november 1950 medgivit, att bolaget
må i mån av behov och mot den säkerhet bolaget kan ställa upptaga
lwnklån intill ett belopp av 4 250 000 kronor för vissa ändamål. I samband
därmed förklarade Kungl. Maj :t, att det är bolaget obetaget att, i vad an
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 100.
går dess behov av medel för förnyelse, komplettering och materialanskaffning
utöver den gräns, vartill lånemedgivande lämnats, dels efter eget bedömande
upptaga lån för sådana ändamål, där åtgärden får anses falla inom
den löpande förvaltningen eller i allt fall ej framstår såsom med hänsyn
till bolagets förhållanden osedvanlig eller särskilt betydelsefull, dels ock vid
förekommande större eller eljest betydelsefulla kreditbehov inkomma med
ny framställning, vilken så långt möjligt bör innehålla uppgift om medlens
avsedda användning. Dessutom förklarade Kungl. Maj :t, att då bolaget i enlighet
med vad sålunda sagts efter eget bedömande upptager lån, meddelande
om åtgärden bör lämnas chefen för handelsdepartementet.
Framställningar från Svenska skifferoljeaktiebolaget.
I skrivelse den 13 mars 1951 har styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget
till behandling upptagit frågan om utnyttjande av vissa biprodukter
vid skifferoljeverket i Kvarntorp för kalksalpeterframställning och hemställt
om medgivande att jämte Kooperativa förbundet inträda som hälftendelägare
i ett för ändamålet planerat företag, Aktiebolaget Kvarntorps kväveprodukter.
Styrelsen erinrar om att produktionen vid Kvarntorp kommer att ökas
väsentligt, när den pågående utbyggnaden av anläggningarna är slutförd.
Bl. a. uppkommer ett betydande överskott av gas och ånga, för vilket del
gäller att erhålla den mest ekonomiska användningen. Verkställda undersökningar
ha lett styrelsen till den bestämda uppfattningen att, såvitt för
närvarande kan överblickas, detta kan ske om skifferoljeverket kombineras
med en kvävegödningsmedelsfabrik av lämplig storlek. En sådan fabrik är
i behov av såväl ånga som elektrisk energi vid bearbetningen av sin viktigaste
råvara, skiffergasen, vilken innehåller kväve och väte i för tillverkningen
lämpliga proportioner. Skiffergasen ersätter därvid den koks som,
därest fabriken förlädes på annan plats i Sverige, dels skulle ha använts
som bränsle för den erforderliga ångalstringen, dels utgjort utgångsmaterial
för den kemiska processen. Enligt styrelsens beräkningar finnes en betryggande
marginal mellan tillverkningskostnaden för kalksalpeter, framställd
vid Kvarntorp ur skiffergas, och kalksalpeter, framställd på annan plats i
Sverige av importerad koks. Styrelsen har därvid i sin kalkyl upptagit gas,
ånga och elektrisk kraft till de värden, som skifferoljebolaget kan utfå med
nuvarande tillverkningsprogram, d. v. s. utan kalksalpeterfabrik.
Vid sina överväganden rörande lämpligaste företagsform för den planerade
kalksalpetertillverkningen vid Kvarntorp har bolagsstyrelsen tagit fasta
på statsutskottets uttalande i utlåtandet nr 148/1949, enligt vilket det kunde
vara välbetänkt att låta undersöka om icke samarbete i en eller annan
form med den kemisk-tekniska industrien inom landet kunde åstadkommas.
Bolagsledningen har sålunda tagit kontakt med bl. a. Kooperativa
förbundet, som redan tidigare visat intresse för användande av skiffer
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 100.
7
gas som råvara vid tillverkning av kvävegödningsmedel. Med förbundet
har bolaget under förutsättning av statsmakternas principiella godkännande
träffat en preliminär överenskommelse, som i huvudsak innebär följande.
Ett särskilt bolag, Aktiebolaget Kvarntorps kväveprodukter, bildas
med ett aktiekapital av 5 miljoner kronor, varav hälften äges av Kooperativa
förbundet och hälften av skifferoljebolaget. Medel till skifferoljebolagets
andel erhållas genom att förbundet, när överenskommelsen blivit bindande,
till skifferoljebolaget erlägger en särskild ersättning å 2,5 miljoner
kronor mot att skifferoljebolaget tillförsäkrar kvävebolaget rätt till leveranser
av skiffergas, ånga och elektrisk kraft. För dessa leveranser skall skifferoljebolaget
erhålla ersättning till vissa priser. Kvävebolagets anläggningar
avses skola finansieras genom aktiekapitalet och genom lån mot av kvävebolaget
ställda säkerheter.
Överenskommelsen innebär enligt skifferoljebolagets förmenande en fördelaktig
lösning av frågan hur man skall finna en ekonomiskt gynnsam användning
för överskottet av skiffergas och ånggenererad elektrisk kraft.
Härigenom skulle man på längre sikt ernå en önskvärd konsolidering av
verksamheten, vilken torde giva ett avsevärt förhöjt värde åt Kvarntorpsverket
ur beredskapssynpunkt.
Över Svenska skifferoljeaktiebolagets framställning i skrivelsen den 13
mars 1951 ha efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,
statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, statens handels- och industrikommission
samt länsstyrelsen i Örebro län. Statens jordbruksnämnd har jämte eget utlåtande
överlämnat ett särskilt uttalande av ledamöterna i nämnden von
Horn och Meidner. Kommerskollegium har till sitt utlåtande fogat yttranden
från ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges industriförbund och Kooperativa
förbundet.
Flertalet av remissinstanserna har tillstyrkt skifferoljebolagets framställning
eller lämnat densamma i huvudsak utan erinran. I de flesta utlåtandena
har det tillämnade företagets betydelse ur försörjnings- eller beredskapssynpunkt
starkt betonats. Å andra sidan ha vissa remissinstanser
framhållit, att en ökning av den inhemska produktionen av kvävegödningsmedel
kan få återverkningar i handelspolitiskt avseende. Vidare understrykas
svårigheterna att bereda utrymme för nya investeringar av den storlek,
varom här skulle bli fråga. Projektet har slutligen givit anledning till erinringar
ur företagsekonomisk synpunkt, i det att statskontoret bl. a. framhållit
att skifferoljebolagets ersättning för levererade produkter borde beräknas
efter grunder, som äro gynnsammare för bolaget.
För närmare kännedom om skifferoljebolagets nu ifrågavarande framställning
torde få hänvisas till handlingarna i ämnet.
Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget har vidare i skrivelse den
20 december 1951 hemställt, att sammanlagt 7 000 000 kronor måtte anvisas
för täckande av vissa kostnadsökningar vid den pågående utbyggnaden av
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 100.
anläggningarna vid Kvarntorp och för anskaffning av en ny jordavrymningsraaskin.
I skrivelsen anföres, att bolagets rörelse ur såväl teknisk som ekonomisk
synpunkt i stort sett utvecklat sig i överensstämmelse med Kvarntorpsutredningens
beräkningar. Det finnes enligt styrelsen tillika anledning antaga,
att den fortsatta utvecklingen kommer att uppfylla de krav Kvarntorpsutredningen
uppställt, under förutsättning att relationen mellan utförsäljningspriserna
på bolagets produkter å ena sidan samt löner och materialpriser
å andra sidan icke förskjutes väsentligt i för bolaget ogynnsam riktning.
Rörelsens expansion samt förutsedd ökning av kostnaderna för pågående
anläggningsarbeten medföra emellertid ökat behov av kapital. Enligt
inom bolaget verkställda utredningar kan det totala kapitalbehov, som
icke kan tillgodoses genom i rörelsen inflytande medel, uppskattas till omkring
18 miljoner kronor. Härav beräknas omkring 11 miljoner kronor motsvara
det till följd av rörelsens utvidgning ökade behovet av förlagskäpital
och det behov av likvida medel, som föranledes av den till våren 1952 planerade
igångsättningen av Ljungströmsanläggningen. Av återstoden utav ifrågavarande
kapitalbehov hänför sig ett belopp av 5 miljoner kronor till kostnadsökningar
för den enligt 1950 och 1951 års riksdagsbeslut pågående utbyggnaden
av anläggningarna samt 2 miljoner kronor till en av bolaget planerad
anskaffning av en jordavrymningsmaskin.
Av styrelsen beräknade kostnadsökningar, fördelade på olika investeringsobjekt,
uppgå till de belopp, som angivas i följande sammanställning.
Investeringsobjekt
Ombyggnad av Bergh-ugnarna 2 och 3
Svavelverk......................
Vattenreningsanläggning..............
Utrustning för ökad skifferbrytning ...
Ombyggnad av H 3-ugnen............
År 1950 och
1951 anvisade
belopp
kronor
Beräknade
kostnads-
ökningar
kronor
7 500 000
2 705 000
3 100 000
200 000
500 000
150 000
1 000 000
1500 000
270 000
445 000
Summa 12 370 000
5 000 000
Såsom huvudorsak till kostnadsökningarna angiver bolagsstyrelsen den
allmänna prisstegring, som inträffat sedan kostnadskalkylerna ursprungligen
gjordes. Styrelsen erinrar om att generalindextalet i kömmerskollegii
partiprisindex under perioden mellan december 1949 och september 1951
stigit med omkring 41 procent. De av styrelsen nu beräknade kostnadsökningarna
äro i genomsnitt något mindre eller ca 40 procent. För de särskilda
investeringsobjekten är fördyringen i vissa fall mindre och i andra fall
större än sagda genomsnittstal. Till fördyringen har enligt styrelsen bl. a.
den omständigheten bidragit, att man vid anläggningarnas detaljutformning
i vissa fall funnit sig böra vidtaga tekniska förbättringar, som betingats av
efter hand vunna erfarenheter. För närmare belysning av orsakerna till
Kungl. Maj.ts proposition nr 100.
9
kostnadsökningarna i vad angår de särskilda investeringsobjekten anför
styrelsen i huvudsak följande.
Av den totala kostnadsökningen för ombyggnad av Bergh-ugnarna 2 och 3
beräknas omkring 625 000 kronor motsvara tekniska förbättringar i syfte
att effektivisera driften. Dessa förbättringar avse bl. a. övergång till plåt i
stället för gjutjärn i retortrarna, införande av en ny typ av kompressorutrustning
samt ändrad placering av densamma, breddning av avgaspannor,
förstärkning av rökgaskanaler och sammanförande av vissa ledningar i en
rörkulvert. Återstoden av kostnadsökningen, ca 28 procent, är enligt styrelsens
uppfattning betingad av den allmänna löne- och prisstegringen.
Fördyringen av svavelverket, omkring 6,5 procent, anser styrelsen vara
helt föranledd av den allmänna kostnadsstegringen.
De med ca 30 procent ökade kostnaderna för vattenreningsanläggningen
i vad avser den del, vartill medel anvisades av 1950 års riksdag, bero enligt
styrelsen till sin huvuddel på den allmänna prisutvecklingen men även
i någon mån på vissa förändringar i anläggningens utförande, som företagits
på inrådan av isakkunniga, förordnade av vederbörande vattendomstol.
Av den beräknade kostnadsstegringen för utrustning för ökad skifferbrytning
anses ca 1 115 000 kronor vara att tillskriva tekniska förändringar.
Dessa ha föranletts av bolagets strävan efter att säkerställa skifferbrottets
drift i två skift enligt nuvarande bestämmelser samt av efter hand vunna
erfarenheter rörande den lämpligaste skiffersorteringen vid drift av de ombyggda
Bergh-ugnarna. Sålunda har av hänsyn till tvåskiftsdriften i skifferbrottet
en utvidgning av vissa silosutrymmen ansetts nödvändig, varjämte
erfarenheterna beträffande skiffersorteringen lett till en utökning av stybbavskiljningsanordningarna,
komplettering av finkrossen och utökning av
transportöranordningarna. Återstöden av kostnadsökningen, ca 38 procent,
anses vara förorsakad av den allmänna kostnadsförskjutningen. Styrelsen
framhåller, att ifrågavarande utrustning icke kunnat beställas förrän under
våren och sommaren 1951.
Av kostnadsökningen för HG-ugnens ombyggnad har endast en mindre
del, av styrelsen uppskattad till 85 000 kronor eller ca 31 procent, förorsakats
av den allmänna prisstegringen. I övrigt äro fördyringens orsaker delvis
att finna däri att provdrift av de först ombyggda delarna av ugnen givit
uppslag till ytterligare förbättringar, vilka beräknas draga en kostnad av
ca 200 000 kronor. Dessa förbättringar väntas medföra ytterligare ökat utbyte
och minskade underhållskostnader. Slutligen beror den högre kostnaden
för HG-ugnens ombyggnad till ett belopp av omkring 160 000 kronor på
brister i den ursprungliga kostnadskalkylen, vilken upprättades innan den
definitiva planeringen hunnit verkställas^
Rörande behovet av en ny jordavrymningsmaskin anför bolagsstyrelsen i
huvudsak följande.
Frågan om utbyte av bolagets nuvarande jordavrymningsmaskin diskuterades
på sin tid inom Kvarntorpsutredningen. Utredningen ansåg emellertid,
att ytterligare erfarenheter borde avvaktas, innan definitiv ställning togs till
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 100.
denna fråga. Sedermera vunna erfarenheter samt verkställda jordartsbestämningar
och jorddjupsmätningar visa emellertid, att tillräcklig jordavrymningskapacitet
vid en blivande utökning av skifferbrytningen icke kan
erhållas, om icke en större jordavrymningsmaskin anskaffas. En dylik
maskin är jämväl nödvändig för att avrymningen av de på olika ställen uppträdande
lagren av lättflytande och vattenhaltiga leror samt andra lösa jordarter
skall kunna behärskas utan kostsamma extraåtgärder. Genom anskaffning
av en större jordavrymningsmaskin förbättras vidare möjligheterna att
förlägga jordavrymningen till den vid varje tillfälle lämpligaste platsen.
Härigenom beräknas driftskostnaderna i skifferbrottet kunna nedbringas.
Styrelsen beräknar anskaffningskostnaderna för en lämplig jordavrymningsmaskin,
efter avdrag av uppskattat försäljningsvärde å den nuvarande
maskinen, till minst 2 000 000 kronor.
Beträffande finansieringen av bolagets nu aktuella kapitalbehov — vilket
såsom förut nämnts beräknas uppgå till sammanlagt 18 000 000 kronor
— förutsätter bolagsstyrelsen, under hänvisning till Kungl. Maj :ts förutnämnda
beslut den 3 november 1950, att det till omkring 11 miljoner
kronor beräknade behovet av ökat förlagskapital och medel för Ljungströmsanläggningens
igångsättande skall få täckas genom upplåning mot
sedvanliga bankmässiga säkerheter efter anmälan i varje särskilt fall till
chefen för handelsdepartementet. Återstoden av det nu erforderliga beloppet,
sammanlagt 7 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor avses
för täckande av ökade kostnader för den pågående ombyggnaden och 2 miljoner
kronor för anskaffning av en ny jordavrymningsmaskin, bör enligt styrelsens
mening anses såsom anläggningskapital och därför tillskjutas av
staten.
Såvitt framgår av styrelsens framställning är en del av de beräknade
kostnadsökningarna hänförlig till ändamål, som ha karaktär av förnyelsearbeten
och som tidigare finansierats genom anslag å driftbudgeten.
Styrelsen beräknar denna del till sammanlagt 1 240 000 kronor. Härav belöpa
1 065 000 kronor på ombyggnaden av Bergh-ugnarna 2 och 3, 60 000
kronor på vattenreningsanläggningen och 115 000 kronor på ombyggnaden
av HG-ugnen. Styrelsen hemställer, att nyssnämnda belopp av 1 240 000
kronor måtte anvisas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och att
återstoden av det för täckande av kostnadsökningar erforderliga beloppet,
3 760 000 kronor, måtte tillföras bolaget i form av lån.
Beträffande formen för det kapitaltillskott, som erfordras för anskaffning
av en jordavrymningsmaskin, har styrelsen icke framlagt något förslag.
Styrelsen anför slutligen, att en överslagsberäkning av bolagets avskrivningsbehov
på basis av uppskattade återanskaffningsvärden av såväl förefintliga
som under uppförande varande anläggningar ger vid handen, att
de beräknade årliga avskrivningarna i stort sett böra kunna täckas av de
driftsöverskott, som kunna påräknas när den pågående utbyggnaden slutförts
och driften uppnått fortfarighetstillstånd. I samband härmed fram
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 100. 11
håller styrelsen, att Kvarntorpsutredningen i detta avseende räknat med
ett visst underskott.
över bolagsstyrelsens framställning i skrivelsen den 20 december 1951 ha
efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret, kommerskoilegium (som
bifogat utlåtande av bergmästaren i västra distriktet), riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, statens handels- och industrikommission,
fullmäktige i riksgäldskontoret och länsstyrelsen i Örebro län. Samtliga
remissinstanser tillstyrka bolagsstyrelsens framställning eller lämna densamma
i huvudsak utan erinran.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap erinrar om att nämnden
i sitt yttrande över Kvarntorpsutredningens utlåtande understrukit den
stora betydelsen ur beredskapssynpunkt av att skifferoljebolagets anläggningar
vid Kvarntorp hållas i kontinuerlig drift. Den utrikespolitiska utvecklingen
har enligt nämndens mening ytterligare framhävt betydelsen
av den inhemska oljeproduktionen. Nämnden anser angeläget, att utbyggnaden
av anläggningarna genomföres så snart som möjligt och att bolaget
erhåller de medel, som erfordras härför. Nämnden har emellertid icke
ingått i någon detalj granskning av de av bolaget föreslagna investeringarna
eller av bolagets beräkningar rörande kapitalbehovet m. m.
Till det av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap avgivna yttrandet
är fogad en prognos rörande skifferoljebolagets produktionskapacitet,
av vilken framgår, att utbyggnaden är avsedd att genomföras i snabbare
takt än man tidigare räknat med. Enligt prognosen väntas nämligen produktionskapaciteten
i fråga om brännolja, bensin, svavel och gasol redan
från och med räkenskapsåret 1952/53 i stort sett motsvara den av Kvarntorpsutredningen
beräknade produktionen under tredje utbyggnadsetappen,
som av utredningen förutsågs inträda först omkring den 1 juli 1953.
Länsstyrelsen i Örebro län finner de av bolaget beräknade kostnadsökningarna
å sammanlagt 5 miljoner kronor vara på ett tillfredsställande
sätt motiverade. Kommerskollegium anför, att ifrågavarande kostnadsökningar
icke synas oskäliga med hänsyn till de inträdda prisstegringarna,
och tillstyrker jämväl, i likhet med bergmästaren i västra distriktet, den
föreslagna anskaffningen av en ny jordavrymningsmaskin. Beträffande
sistnämnda maskinanskaffning meddelar statens handels- och industrikommission
i huvudsak följande. Kommissionen har redan utställt licens för
bolaget för import av jordavrymningsmaskinen från Amerikas förenta stater.
Licensbeslutet har grundats på en inom bolaget uppgjord räntabilitetskalkyl,
enligt vilken maskinen skulle möjliggöra en ökning av jordavrymningen
från den nuvarande volymen om 600 000 kubikmeter per år vid kontinuerlig
treskiftsgång till en volym om 900 000 kubikmeter per år vid tvåskiftsgång.
Denna ökning beräknas medföra eu kostnadsminskning av ca
825 000 kronor om året. Hänsyn har härvid även tagits till avskrivningskostnaderna.
Genom att maskinen anskaffas kommer vidare enligt kalkylen
ett trettiotal av de med jordavryinningen sysselsatta arbetarna att frigöras för
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 100.
andra uppgifter. Tidigare finnes inom landet en grävmaskin av samma slag,
tillhörig vattenfallsstyrelsen. Enligt kommissionens mening är det ur beredskapssynpunkt
värdefullt att inom landet ha tillgång till två sådana maskiner,
varvid även frågan om reservdelslagring lättare kan ordnas.
Handels- och industrikommissionen anför vidare att, enligt vad bolagets
ledning under hand uppgivit för kommissionen, de i bolagets framställning
åsyftade arbetena och åtgärderna icke äro av sådan beskaffenhet, att utökade
byggnadstillstånd erfordras för deras utförande, och att de icke heller
komma att medföra behov av valutatilldelning utom såvitt angår förenämnda
jordavrymningsmaskin och eventuellt uppkommande behov av reservdelar.
Statskontoret framhåller, att skifferoljebolagets tillämnade upplåning av
intill 11 miljoner kronor för täckande av behovet av ökat förlagskapital enligt
ämbetsverkets mening är av sådan storlek, att Kungl. Maj :ts medgivande
till upplåningen bör inhämtas. Vad angår bolagsstyrelsens framställning
i övrigt har statskontoret som icke anser sig kunna bedöma
behovet av föreslagen nyanskaffning — funnit anledning till erinran allenast
i vad avser storleken åv det belopp bolaget begärt såsom anslag utan
återbetalningsskyldighet. Enligt ämbetsverkets förmenande böra medel å
driftbudgeten icke anvisas till högre belopp än som svarar mot den kostnad
sstegring, vilken belöper på tidigare för förnyelsearbeten i sambänd
med vissa ombyggnader anvisade medel. Statskontoret anser, att i enlighet
härmed böra anvisas dels( ett reservationsanslag under tionde huvudtiteln
å (0,2* X 3 000 000 + 0,3 X 200 000 + 0,3i X 85 000 =j 026 350 kronor,
dels å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd ett investerings*
anslag å 6 073 650 kronor.; r
Slutligen förutsättes av kommerskollegimn, i anslutning till ett av bergmästaren
i västra distriktet gjort uttalande, att bolaget vid igångsättning
av Ljungströmsanläggningen går fram med all den försiktighet som kräves
med hänsyn till landets alltjämt knappa elkrafttillgångar och bästa ekonomiska
utnyttjande av oljeskiffertillgångarna på lång sikt.
Departementschefen.
Svenska skifferoljeaktiébolagets närmaste uppgift var vid dess tillkomst
i början av andra världskriget att med utnyttjande av östra Närkes skifferoljetillgångar
bidraga till landets försörjning med flytande bränsle. Efter
krigets slut framlade bolagets ledning planer för den fortsatta verksamheten,
vilka syftade till att vid bolagets anläggning i Kvarntorp få till stånd
en i fredstid lönsam- drift. Dessa planer godkändes av riksdagen år 1946.
Bolagets utveckling under den första tiden härefter förlöpte emellertid icke
på det gynnsamma sätt, varmed man räknat. I anledning härav uppdrogs åt
särskilt tillkallade utredningsmän, vilka antogo benämningen Kvarntorpsutredningen
1948, att utreda frågan: om bolagets framtida verksamhet.
Kvarntorpsutredningen fann det vara förmånligast för staten, att skiffer*
Kungl. Maj.ts proposition nr 100.
13
oljebolagets verksamhet fortsattes, och föreslog i sitt i februari 1949 avgivna
utlåtande, att bolagets utbyggnad skulle fullföljas i stort sett enligt bolagsledningens
tidigare planer, ehuru med kompletteringar i vissa avseenden.
Enligt Kvarntorpsutredningens beräkningar skulle produktionen av olja,
bensin, svavel, s. k. gasol, gas, ånga och elektrisk kraft komma att ökas väsentligt
genom utbyggnaden, vilken väntades kunna fullbordas omkring den
1 juli 1953. Efter, vederbörlig prövning förelädes utredningsresultatet 1949
års riksdag, som på förslag av Kungl. Maj :t anvisade medel dels till en
första utbyggnadsetapp, omfattande bl. a. ombyggnad av en skifferdestillationsugn
av Berghs konstruktion, benämnd Bergh-ugn 1, dels för förnyelse
av bolagets redan befintliga anläggningar och för vissa andra ändamål.
Sedan ombyggnaden av Bergh-ugn 1 fullbordats och det genom verkställda
prov visat sig, att ombyggnaden medförde den beräknade produktionsökningen,
godkände 1950 års riksdag, att anläggningarna vid Kvarntorp utbyggdes
i en andra etapp. Härför anvisades efter förslag av Kungl. Maj :t
medel. Sålunda anvisades bl. a. 7 500 000 kronor till ombyggnad av bolagets
övriga Bergh-ugnar — Bergh-ugnarna 2 och 3 — 500 000 kronor till en tidigare
påbörjad vattenreningsanläggning, 3 100 000 kronor till ett svavelverk
och 1 000 000 kronor till utrustning för ökad skifferbrytning. Av de medel,
som avsågos: för Bergh-ugnarnas ombyggnad och för fullbordande av vattenreningsanläggningen,
anvisades 3 000 000 kronor respektive 200 000 kronor
såsom anslag å driftbudgeten* Sistnämnda arbeten ansågos nämligen till
motsvarande del ha karaktär av förnyelsearbeten.:
År 1951 medgav riksdagen, att 185 000 kronor av de år 1949 för utbyggnaden
anvisade medlen fingo användas för att täcka en del av de till sammanlagt
270 000 kronor uppskattade kostnaderna för ombyggnad av den s. k.
HG-ugnen. Återstoden av det beräknade medelsbehovet för detta ändamål,
85 000 kronor, bestreds av anslagsmedel, som avsetts för förnyelse av bolagets
redan befintliga anläggningar. Även HG-ugnens ombyggnad syftade till
eu icke oväsentlig höjning av produktionen.
Svenska skifferoljeaktiebolaget har nu dels framlagt vissa planer på samarbete
med Kooperativa förbundet, avseende en kalksalpeterfabrik i anslutning
till skifferoljeverket i Kvarntorp, dels äskat ytterligare medel för att
täcka viss fördyring av den pågående utbyggnaden och för att anskaffa en
ny jordavrymningsmaskin.
Vad först angår den tilläinnade kalksalpetertillverkningen vid Kvarntorp
må anföras följande.
Såsom tidigare nämnts, kommer driften vid skifferoljeverket i Kvarntorp
att, sedan den pågående utbyggnaden i år slutförts, lämna en väsentligt högre
produktion av bl. a. gas, ånga och elektrisk kraft än tidigare. Det är för skifferoljebolagets
ekonomi av stor betydelse, att dessa produkter få en så fördelaktig
användning som möjligt. Bolagets undersökningar ha givit vid handen,
att detta blir fallet, om gasen användes för framställning av kalksalpeter.
Vid en dylik tillverkning, för vilken gasens sammansättning är syn
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 100.
nerligcn lämplig, komma även ånga och elektrisk kraft från skifferoljeverket
att tagas i anspråk i viss utsträckning. Tillverkningen av kalksalpeter
beräknas bli fullt konkurrenskraftig i förhållande till motsvarande industriföretag
på andra håll i landet, vilka använda importerad koks som råvara.
Med hänsyn till de betydande investeringar, som äro nödvändiga för kalksalpeterfabriken,
har skifferoljebolaget icke velat föreslå, att rörelsen skall
finansieras av statsmedel. I stället har bolaget — under beaktande jämväl avvad
statsutskottet år 1949 anförde om önskvärdheten av samarbete med
annan kemisk-teknisk industri inom landet — såvitt angår företagets form
och finansiering tagit kontakt med Kooperativa förbundet, som tidigare visat
sig intresserat för att utnyttja skiffergasen för gödningsmedelstillverkning.
Med Kooperativa förbundet har skifferoljebolaget träffat en preliminär
överenskommelse som i stort sett går ut på att skifferoljebolaget och förbundet
inträda som hälftendelägare i ett nytt aktiebolag, vilket skall omhänderha
kalksalpetertillverkningen. Skifferoljebolagets andel i aktiekapitalet
skall tillskjutas av förbundet mot att det nya bolaget tillförsäkras erforderliga
leveranser av gas, ånga och elektrisk kraft m. m. från skifferoljeverket.
Överenskommelsen innefattar även bestämmelser om de priser, skifferoljebolaget
skall få tillgodoräkna sig för sagda leveranser. Det nya bolagets anläggningar
skola finansieras genom aktiekapitalet och genom upplåning mot
säkerheter, ställda av bolaget.
Det får anses välbetänkt, att skifferoljebolaget på längre sikt och på rimliga
villkor säkerställer avsättningen av sina biprodukter. Ett samarbete
med andra industriföretag kan härvid visa sig vara lämpligt. Det förslag
till samgående med Kooperativa förbundet, som bolaget framlagt, synes i
huvudsak ägnat att tillgodose skifferoljebolagets intressen. Därest förslaget
genomföres, synes bolagets avsättning av gas, ånga och elektrisk kraft bli
tryggad för lång tid framåt utan att bolaget behöver ikläda sig någon egentlig
kapitalrisk. Ur allmän försörjnings- och beredskapssynpunkt torde tillkomsten
av det nya företaget också böra hälsas med tillfredsställelse. Det
framlagda förslaget torde emellertid, med hänsyn bl. a. till vad som anförts
vid remissbehandlingen, få underkastas viss överarbetning, som torde kräva
ytterligare förhandling med Kooperativa förbundet. Kontakt i ärendet
synes även böra tagas med Sveriges lantbruksförbund. Definitiv ställning
kan därför ännu icke tagas till frågan, vars slutliga lösning givetvis också
påverkas av möjligheterna att erhålla byggnadstillstånd. Då det här är meningen
att ett stort statligt bolag skall upptaga en betydelsefull ny verksamhetsgren,
har jag emellertid ansett lämpligt att i detta sammanhang bringa
saken till riksdagens kännedom.
Till täckande av ökade kostnader för den pågående utbyggnaden vid
Kvarntorp har skifferoljebolaget begärt anslag om sammanlagt 5 000 000
kronor. Av detta belopp avses 2 705 000 kronor till ombyggnaden av Berghugnarna
2 och 3, 200 000 kronor till svavelverket, 150 000 kronor till vattenreningsanläggningen,
1 500 000 kronor till utrustning för ökad skifferbryt
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 100.
15
ning och 445 000 kronor till ombyggnad av HG-ugnen. Kostnadsökningarna
hänföra sig sålunda till projekt, varom beslut fattats vid 1950 års riksdag
och — vad angår HG-ugnens ombyggnad — 1951 års riksdag. Huvudorsaken
till fördyringen uppgives vara den allmänna prisstegring, som inträffat sedan
kostnadsberäkningarna ursprungligen gjofdes. De härav föranledda
kostnadsökningarna kunna på grundval av bolagets uppgifter i dess skrivelse
beräknas till i runt tal 2 900 000 kronor eller ca 23 procent av tidigare beräknade
kostnader för dessa arbeten. Vidare har bolaget, efter hand som
nya erfarenheter vunnits, ansett sig böra Vidtaga tekniska förbättringar av
anläggningarna i samband med ^byggnadsarbete^ varigenom uppkommit
kostnadsökningar uppgående till, såvitt framgår av bolagets beräkningar, omkring
1 940 000 kronor. Slutligen beräknas kostnaderna för HG-ugnens ombyggnad
— oavsett fördyring av orsaker varom förut talats — komma att
bli 160 000 kronor högre än tidigare beräknats till följd av brister i de ursprungliga
kostnadskalkylerna.
Någon erinran mot beräkningarna av fördyringen eller mot styrelsens
hemställan att kostnadsökningarna täckas genom anslag av statsmedel har
icke framkommit vid remissbehandlingen av ärendet. Mot de av styrelsen
angivna beloppen har icke heller jag något att erinra. Jag finner också skäligt,
att de kostnadsökningar, som föranletts av den allmänna prisstegringen,
täckas genom statsanslag å motsvarande belopp. Vad angår den fördyring,
som uppstått till följd av tekniska förändringar av de ursprungligen
fastställda planerna, finner jag visserligen önskvärt, att bolaget lägger sig
vinn om att på förhand så genomarbeta mera omfattande projekt, att
väsentliga justeringar i efterhand kunna undvikas. Man torde emellertid
icke böra bortse från att skifferoljebolaget, som är i färd med att genomföra
ett intensivt och vidlyftigt utvecklingsarbete på delvis nya områden,
ibland kan göra oväntade rön, vilka kunna leda till väsentlig rationalisering
av driften och vilka därför rimligtvis böra beaktas trots risken av högre investeringskostnader.
Jag biträder med hänsyn härtill styrelsens anslagsyrkande
även i den del varom nu är fråga. Betänkligt finner jag det däremot
vara, då bolaget till grund för anslagsberäkning framlägger kalkyler, vilka,
såsom fallet varit i fråga om HG-ugnens ombyggnad, äro behäftade med sådana
brister, att avsevärd justering måste ske efter förhållandevis kort tid.
Något påpekande om vad här förekommit har dock icke gjorts av remissinstanserna.
Då vidare jämväl ombyggnaden av HG-ugnen uppgivits leda till en
avgjord förbättring av driftsresultatet, vill jag nu icke motsätta mig att bolaget
av statsmedel erhåller full täckning också för denna ökade kostnad.
Styrelsen för skifferoljobolaget har ansett, att den inträffade fördyringen
till ett belopp av 1 240 000 kronor är hänförlig till sådana arbeten, viika
ha karaktären av förnyelse av bolagets anläggningar. Under åberopande härav
har bolaget hemställt, att nämnda belopp måtte anvisas utan återbetalningsskyldighet
för bolaget, d. v. s. å driftbudgeten. En avvikande mening
har framförts av statskontoret, som håller före, att medel å driftbudgeten
icke böra anvisas med högre belopp än som svarar mot den kostnadssteg
-
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 100.
ring, vilken belöper på tidigare för förnyelsearbeten i samband med ombyggnader
anvisade medel. Enligt statskontorets beräkning böra i följd härav
endast 926 350 kronor anvisas å driftbudgeten och återstoden av de äskade
medlen tillföras bolaget i form av lån under fonden för låneunderstöd. Såvitt
jag kunnat finna, är det icke utan en synnerligen ingående utredning
möjligt att utröna, vilketdera av dessa förslag som innebär den mest skäliga
lösningen av frågan om medelsanvisningens fördelning. Jag anser mig emellertid
kunna förorda, att ett till 1 000 000 kronor avrundat belopp anvisas å
driftbudgeten och återstoden, 4 000 000 kronor, å kapitalbudgeten under
fonden för låneunderstöd.
Bolagsstyrelsen har vidare hemställt om 2 000 000 kronor för anskaffning
av en ny jordavrymningsmaskin. Nämnda belopp utgör i stort sett skillnaden
mellan den nya maskinens inköpspris och det beräknade försäljningsvärdet
av bolagets nuvarande jordavrymningsmaskin. Ifrågavarande
anskaffning anser styrelsen nödvändig för att driften i skifferbrottet skall
kunna ordnas på ett rationellt sätt. Bolaget har för handels- och industrikommissionen
företett en räntabilitetskalkyl, som visar, att avsevärda besparingar
komma att göras vid användning av den nya maskinen. På grundval
av denna kalkyl har kommissionen, som även framhållit vissa fördelar
med ifrågavarande inköp ur beredskapssynpunkt, utfärdat importlicens för
öeusamma. Med hänSyn till nu nämnda omständigheter anser jag att skifferoljebolaget
bör beredas möjlighet att anskaffa den nya jordavrymningsmaskinen.
Jag tillstyrker sålunda, att 2 000 000 kronor i enlighet med
styrelsens hemställan anvisas för ändamålet. Medlen torde, såsom statskontoret
föreslagit, böra ställas till bolagets förfogande såsom lån från fonden
för låneunderstöd. I denna form skulle alltså anvisas ett belopp av sammanlagt
(4 000 000 + 2 000 000 =) 6 000 000 kronor.
Då det enligt min mening är av vikt, att den pågående utbyggnaden av
skifferoljeverket vid Kvarntorp icke onödigtvis fördröjes av likviditetsskäl,
vill jag förorda, att den nu tillstyrkta medelsanvisningen sker å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår.
Statskontoret har ansett, att det belopp bolagsstyrelsen vill låna för att
erhålla ökat förlagskapital är så stort, att Kungl. Maj :ts medgivande till
upplåningen bör inhämtas. I anledning härav må framhållas att en upplåning
för ifrågavarande ändamål i princip får anses falla inom ramen för bolagets
löpande förvaltning. Med hänsyn till kreditbehovets storlek och omständigheterna
i övrigt synes dock i detta fall anmälan böra göras hos Kungl.
Maj ;t innan bolaget vidtager åtgärder för att upptaga nya förlagslån.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets
verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 under tionde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 000 kronor;
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 100.
b) till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 under kapitalbudgeten:
Fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag
av 6 000 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bengt Angustinsson.
O
lliharuj till riksdagens protokoll I!)Ö2. I som/. \r 100.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1952:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i a1 i texten
- SU 1952:121 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 till Svenska skifferoljeaktiebolaget s. 1 i texten