Sök i Ratio Lex

Angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret 1952/53, m. m

1952-03-07 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:118, Angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret 1952/53, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. iMaj.ts proposition nr 118.

1

Nr 118.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret

1952/53, m. m.; given Stockholms slott den 7

mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att en årlig avverkningsstatistik skall anordnas

på grundval av stubbinventeringar, utförda i samband med riksskogstaxeringen.

I sambänd därmed förordas vidare att den nu pågående riksskogstaxeringen

skall slutföras under budgetåret 1952/53 och att en ny riksskogstaxering,

grundad på årliga fältobservationer över hela landet, skall igångsättas

från och med budgetåret 1953/54. I övrigt föreslås att den skogliga

statistiken i viss utsträckning skall koncentreras till skogsstyrelsen, som

skall handhava en utvidgad virkesmätningsstatistik, flottningsstatistiken och

prisstatistik för rundvirke samt utarbeta en skogsstatistisk årsbok.

För slutförande av den pågående riksskogstaxeringen och för viss utrustning

och förberedelsearbeten till den nya riksskogstaxeringen äskas för

budgetåret 1952/53 ett anslag å 378 000 kronor.

1 liihmuj till riksdagens protokoll 1''.952. 1 samt. ,Vr IIS.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. \Maj:ts proposition nr 118.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och socialdepartementen

anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, följande.

I årets statsverksproposition (IX ht p. 172) har Kungl. Maj:t på min

hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1952/53 till Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering

och avverkningsstatistik beräkna ett reservationsanslag av 190 000

kronor.

Jag torde nu få återkomma till denna anslagsfråga och vissa därmed

sammanhängande problem.

Genom beslut den 22 september 1949 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen

för jordbruksdepartementet att tillkalla sakkunniga för att verkställa utredning

och avgiva förslag om utformningen av den skogliga statistiken.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet

såsom sakkunniga statssekreteraren N. G. Lange, tillika

ordförande, chefen för statens skogsforskningsinstitut, professor H. M. E.

Näslund, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktör H. Sten, överdirektören

i skogsstyrelsen G. Strindlund och ledamoten av riksdagens första

kammare, professor S. G. V. Wahlund. De sakkunniga, vilka antagit benämningen

skogsstatistikutredningen, ha den 24 januari 1952 avlämnat betänkande

med förslag angående utformningen av den skogliga statistiken (stencilerat).

över betänkandet ha, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret,

skogsstyrelsen, skogshögskolans lärarråd, statens skogsforskningsinstitut,

domänstyrelsen, statistiska centralbyrån, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

kommerskollegium, konjunkturinstitutet, länsstyrelserna i Södermanlands,

Kronobergs, Värmlands, Västernorrlands och Norrbottens län, Sveriges

skogsägareförbund och Sveriges industriförbund gemensamt, Sveriges

skogsägareföreningars riksförbund, Svenska flottledsförbundet, Föreningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. 1Maj:ts proposition nr 118.

3

skogsarbeten, Värmlands och västra Bergslagens skogsarbetsgivareförening,

Svenska ^^arbetsgivareföreningen, Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet

samt Sveriges lantbruksförbund. Vid skogsstyrelsens utlåtande

ha fogats yttranden från 17 skogsvårdsstyrelser.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har i

skrivelse den 20 augusti 1951 hemställt om anslag till riksskogstaxering och

avverkningsstatistik för nästa budgetår.

Skogsstatistikutredningens förslag.

Huvuddragen av utredningsförslaget.

Utredningen har i första hand uppmärksammat frågan om anordnande

av en fortlöpande avverkningsstatistik. Avsaknaden av en sådan statistik

utgör nämligen enligt utredningens mening en allvarlig brist såväl ur allmänna

ekonomiska synpunkter som ur mera speciella skogliga synpunkter.

En tillförlitlig avverkningsstatistik kan enligt utredningens uppfattning

lämpligen erhållas på grundval av s. k. stubbinventeringar, utförda i samband

med riksskogstaxeringen. Stubbinventeringsmetoden innebär att på

ett antal efter statistiska urvalsprinciper valda provytor tagas diametermått

på stubbar från den senaste avverkningssäsongen. För rekonstruktionsberäkningar

av de avverkade stammarnas kubikmassa tagas vidare mått av

brösthöjdsdiametern och diametern i stubbhöj d på ett närbeläget s. k. tvillingträd

av samma trädslag och ungefär samma grovlek.

På grundval av ett sådant material skulle en årlig statistik erhållas angående

avverkningens totala omfattning och dess fördelning på trädslag och

diameterklasser. På grundval av de under en femårsperiod insamlade uppgifterna

skulle vidare redovisning kunna ske av avverkningens fördelning

på län och ägarekategorier.

Fältarbetet för den nu pågående riksskogstaxeringen utföres för något

eller några län om året. Ett genomförande av utredningens förslag förutsätter

att denna verksamhet omlägges på så sätt att varje års fältobservationer

fördelas över hela landet. Genom att olika över hela landet jämnt fördelade

taxeringstrakter uppskattas olika år, skulle efter en viss omdrevstid, enligt

utredningens förslag femton år i Norrland och Dalarna samt tio år i övriga

delar av landet, ett fullständigt taxeringsmaterial vara insamlat, varefter ett

nytt omdrev kunde igångsättas.

En dylik omläggning av riksskogstaxeringen är enligt utredningens mening

fördelaktig ur flera synpunkter. Särskilt ger den större möjligheter än

hittills att erhålla samtidiga virkesförrådsuppgifter för hela landet samt att

följa virkeskapitalets förändringar för landet i dess helhet och, sedan omdrevet

pågått under viss tid, också för delområden.

Utredningen föreslår alt den nu pågående riksskogstaxeringen skall avslutas

redan under budgetåret 1952/53 och att en ny riksskogstaxering, kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

binerad med stubbinventeringar, skall igångsättas under budgetåret 1953/54.

Då avverkningsstatistiken bör utföras i samband med riksskogstaxeringen,

bör den enligt betänkandet förläggas till statens skogsforskningsinstitut.

För att möjliggöra ett bättre utnyttjande av virkesmätningsföreningarnas

uppgifter om inmätta kvantiteter virke har utredningen träffat överenskommelse

med virkesmätningsrådet om en enhetligare utformning av föreningarnas

redovisning. Sammanställandet av virkesmätningsuppgifterna, vilka

delvis skulle utgöra ett komplement till avverkningsstatistiken, avses närmast

skola omhänderhavas av skogsstyrelsen. Vidare föreslås att flottningsstatistiken

skall överflyttas från kommerskollegium till skogsstyrelsen.

Vad angår prisstatistiken för rundvirke har utredningen förordat vissa

organisatoriska åtgärder för insamling och sammanställning av prisuppgifter.

I stället för de prisnoteringar, som hittills verkställts av länsstyrelserna,

föreslås sålunda att skogsvårdsstyrelserna skola insamla vissa prisuppgifter.

För granskning av dylika uppgifter bör samråd ske med parterna

på virkesmarknaden och andra sakkunniga. Den centrala sammanställningen

av prisuppgifterna skall enligt utredningens förslag ombesörjas av skogsstyrelsen.

I fråga om skogsbrukets ekonomiska förhållanden har utredningen vidare

framhållit behovet av specialundersökningar rörande skogsbrukets omkostnader

och av budgetundersökningar över skogsbrukets inkomster och utgifter.

Då det till följd av skogsarbetets natur visat sig svårt att finna eu tillfredsställande

lösning av frågan om en förbättrad offentlig lönestatistik för

skogsarbetare, men vissa möjligheter synts förefinnas att genom samverkan

mellan arbetsgivare- och arbetareparterna inom skogsbruket samt det allmänna

erhålla ett tillfredsställande material för en dylik lönestatistik, har

utredningen tagit initiativ till överläggningar i ämnet mellan ifrågavarande

parter. Härvid har uppnåtts en principiell överenskommelse om dylik samverkan.

Genomförandet i praktiken av denna överenskommelse är dock beroende

av fortsatta förhandlingar mellan parterna.

För vinnande av bättre överblick av förhållandena inom det svenska

skogsbruket och den svenska skogsindustrien föreslår utredningen slutligen

att skogsstyrelsens årsbok skall utvidgas till en skogsstatistisk årsbok.

De med utredningens förslag förenade kostnaderna äro i huvudsak följande.

För slutförandet av den nuvarande riksskogstaxeringen erfordras ett

belopp av 341 000 kronor under budgetåret 1952/53. Den nya riksskogstaxeringen

skulle med den av utredningen föreslagna organisationen kräva en

förstärkning fr. o. m. den 1 januari 1953 av skogsforskningsinstitutets personal

med en försöksledare i lönegrad Ce 29 och ett skogsbiträde i Ce 16,

vilket skulle medföra en årlig ökning av institutets avlöningsanslag med

26 640 kronor. De årliga kostnaderna för anslaget till riksskogstaxering och

avverkningsstatistik skulle utgöra 332 000 kronor. För den nya riksskogstaxeringen

skulle dessutom erfordras till viss utrustning 2 000 kronor, till

kartor in. m. 10 000 kronor och till inköp av motorfordon 156 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

5

För skogsstyrelsens del föreslår utredningen inrättande av en aktuarietjänst

i lönegrad Ce 29. Härjämte föreslår utredningen att medel skola anvisas för

avlönande av ett skrivbiträde i befordringsgången samt att till ökade omkostnader

skall beräknas ett belopp av 5 000 kronor.

Anordnande av avverkningsstatistik.

I betänkandet betonas, att en tillförlitlig statistik över skogsavverkningarnas

totala omfattning saknas för närvarande. De enda tillgängliga uppgifterna

av detta slag utgöras av dels virkesmätningsföreningarnas redovisning

av inmätta virkeskvantiteter, dels vissa ungefärliga uppskattningar av avverkningarnas

omfattning. Skogsstatistikutredningen uttalar att en tillförlitligare

kunskap om avverkningarnas årliga omfattning skulle utgöra en

värdefull komplettering av den ekonomiska statistiken, eftersom det självfallet

måste anses vara av icke ringa betydelse att ha kännedom om produktionens

omfattning beträffande en av landets viktigaste råvaror. Utredningen

understryker vidare betydelsen av att man genom en dylik statistik får

möjlighet till jämförelse mellan den i verkligheten uttagna avverkningskvantiteten

i landets skogar och den kvantitet, som beräknas utfalla vid tillämpningen

av avverkningsprogram, vilka ur skogliga synpunkter kunna betraktas

som ändamålsenliga med hänsyn till virkesförrådets storlek och beskaffenhet

samt markens produktionsförmåga. Utredningen erinrar härvid

om att dylika beräkningar, s. k. avverkningsberäkningar, utförts med stöd

av riksskogstaxeringens uppskattning och beskrivning av rikets skogstillgångar.

Dylika jämförelser finner utredningen vara av värde för planläggningen

av samhällets allmänna ekonomiska politik och av dess skogsvårdande

åtgärder, liksom också för det enskilda skogsbrukets hushållning och

för träförädlingsindustriernas produktionsplanering och lokalisering. Enligt

utredningens mening har vidare behovet av en överblick över de årliga

avverkningarna fått en särskild aktualitet genom den under senare år konstaterade

minskningen av virkesförrådet i norra Sverige och ökningen av

detsamma i södra och mellersta delarna av landet.

Utredningen har övervägt olika metoder att anordna en avverkningsstatistik.

Såsom utgångspunkt för sina överväganden härom har utredningen

uppställt följande fordringar på en dylik statistik.

1. För att kunna fylla de olika behov av ekonomisk information, som

kunna förefinnas på ifrågavarande område, bör redovisning av den faktiska

avverkningen ske så snabbt som möjligt efter den egentliga avverkningssäsongens

slut.

2. Ur olika synpunkter men särskilt med hänsyn till behovet av en fortlöpande

information om avverkningarnas storlek i förhållande till de resultat,

som verkställda avverkningsberäkningar lämnat, bör vidare statistiken

ge cn så tillförlitlig bild som möjligt av de totala årliga avverkningarna i

landet, således inbegripet avverkningar för husbehov.

.3. Statistiken bör i första hand ge eu tillförlitlig bild av avverkningens

omfattning för landet i dess helhet men hör särskilt med hänsyn till de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. 31aj:ts proposition nr 118.

skogsvårdande myndigheternas intressen även kunna ge erforderliga upplysningar

om avverkningsförhållandena i olika landsdelar oeh län.

4. Av bland annat skogspolitiska och socialekonomiska skäl är det vidare

önskvärt, att i likhet med vad som sker vid redovisningen av riksskogstaxeringen

och annan skoglig statistik även redovisningen av avverkningen kan

fördelas på skogsägarekategorier.

5. Så långt det är möjligt bör slutligen en redovisning kunna ske av de

avverkade kvantiteternas fördelning på olika huvudsortiment.

I frågan hur en avverkningsstatistik, som tillgodoser dessa fordringar,

lämpligen kan anordnas, har utredningen till en början erinrat om en år

1937 utförd engångsundersökning, grundad på deklarationer från avverkarna.

Enligt utredningens mening äro emellertid erfarenheterna av tillämpningen

av denna metod icke tillfredsställande. Enligt utredningens uppfattning

är det dessutom lämpligare både ur tillförlitlighetssynpunkt och med

tanke på den irritation, som statistiska uppgiftsinsamlingar av förevarande

slag medföra hos uppgiftslämnarna, om någon annan metod kan användas.

Utredningen har vidare övervägt möjligheten att grunda en avverkningsstatistik

på virkesinätningsföreningarnas inmätningsuppgifter, kompletterade

med stickprovsundersökningar rörande virkesfångsten hos de förbrukare,

som icke inmäta sitt virke genom mätningsföreningarna. Utredningen

uttalar härom följande.

Virkesinätningsföreningarnas verksamhet är till övervägande del begränsad

till Norrland och Dalarna. Även inom detta område sker emellertid icke

inmätning av allt gagnvirke genom föreningarna. Vidare inbegripes icke husbehovsavverkningar

i virkesinätningsföreningarnas material, varför man i

detta hänseende blir hänvisad till mer eller mindre tillförlitliga uppskattningar.

En statistik, grundad på inmätta virkeskvantiteter, kan sålunda icke

ge kunskap om den totala avverkningens omfattning. Härtill kommer att

omvandlingen av de inmätta virkeskvantiteterna till skogskubikmeter innesluter

betydande osäkerhetsmoment. Enligt vad utredningen erfarit kan

vidare i fråga om de delar av materialet, som skulle utgöras av virkesmätningsuppgifter,

icke någon i vart fall mera noggrann redovisning efter län

ske. Däremot synas inga svårigheter föreligga att på denna väg få en redovisning

av virkesuttagets fördelning på ägarekategorier och huvudsortiment,

varvid de senare givetvis avse förhållandena vid inmätningstillfället.

Beträffande möjligheterna att komplettera virkesinätningsföreningarnas

redovisning med stickprovsundersökningar rörande virkesfångsten hos de

förbrukare, som icke inmäta sitt virke genom mätningsföreningarna, framhåller

utredningen vidare att det möter vissa svårigheter att företaga ett ur

statistisk synpunkt tillfredsställande urval av dylika företag för en kompletterande

stickprovsundersökning. En godtagbar avverkningsstatistik kan

därför enligt utredningens uppfattning ordnas på ifrågavarande sätt.

Ett annat alternativ för ordnandet av en avverkningsstatistik har utredningen

funnit vara att grunda statistiken på så kallade stubbinventeringar,

utförda i samband med riksskogstaxeringen. Dylika inventeringar skulle tillgå

så att vid fältarbetet för riksskogstaxeringen företagas mätningar av diametern

å stubbar från den senaste avverkningssäsongen. Dessa mätningar

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

7

skulle ske på ett antal efter statistiska urvalsprinciper valda, över hela landet

fördelade provytor. För rekonstruktionsberäkningar av de avverkade

stammarnas kubikmassa skulle vidare mått tagas av brösthöjdsdiametern

och diametern i stubbhöjd på ett närbeläget »tvillingträd» av samma trädslag

och av ungefär samma grovlek som de avverkade träden.

Dylika inventeringar för framräknande av vissa avverkningssiffror ha

företagits redan i samband med nu pågående riksskogstaxering. Denna är

emellertid lagd så att något eller några län årligen genomgås. En årlig avverkningsstatistik,

som skall avse hela landet, kan därför icke erhållas med

nuvarande taxeringssystein. Å andra sidan måste, enligt vad utredningen

framhåller, fältarbetet för dylika stubbinventeringar av kostnadsskäl ske i

samband med riksskogstaxeringen. Metoden förutsätter således en omläggning

av riksskogstaxeringen. Förslag härtill har på utredningens uppdrag

utarbetats av statens skogsforskningsinstitut. Jag torde i det följande få

närmare redogöra för innebörden av detta förslag. Redan här torde jag

emellertid få nämna att förslaget åsyftar en omläggning av riksskogstaxeringens

fältarbete på så sätt, att varje års fältobservationer skola fördelas

över hela landet. Genom att olika, över hela landet jämnt fördelade taxeringstrakter

uppskattas olika år, skulle efter en viss från början fastställd

period, exempelvis tio eller femton år, hela taxeringsmaterialet vara insamlat,

varefter ett nytt så kallat omdrev kunde igångsättas.

Ehuru stubbinventeringsmetoden redan i någon utsträckning tillämpats,

har utredningen velat förvissa sig om metodens tillförlitlighet. I detta syfte

bar utredningen gjort en kritisk granskning av de olika omständigheter,

som kunna tänkas påverka tillförlitligheten av de mätningar, varpå inventeringen

skulle grundas. Dessa anmärkningar ha gällt sådana förhållanden

som möjligheten att praktiskt utföra jämförbara mätningar av stubbar vid

olika avverkningsförhållanden, i olika terräng in. in. Vidare har utredningen

velat få närmare kännedom om tillförlitligheten av metoden att härleda de

avverkade trädens kubikmassa med stöd av rotstående »tvillingträd».

Vad härvid först angår möjligheten att skilja mellan stubbar från senaste

avverkningssäsong och äldre stubbar anföres i betänkandet, att utredningen

inhämtat från skogsforskningsinstitutet att så kan ske på ett tillfredsställande

sätt. Institutet har härom vidare uttalat, att svårigheten att skilja

på stubbar från olika avverkningssäsonger i huvudsak gäller de sommaravverkningar,

som ingå i sista årets avverkning, men att enligt institutets

erfarenheter dessa svårigheter torde kunna lösas.

Beträffande slubbinventcringsmetodens tillförlitlighet i övrigt anför utredningen

följande.

Till belysning av metodens tillförlitlighet i dylika hänseenden har skogsforskningsinstitutet

under åren 1950 och 1951 utfört provinventeringar å

bland andra vissa av institutets försöksytor. Härvid har kontroll på inventcringsresultaten

kunnat erhållas hland annat genom att brösthöjdsdiametern

på de avverkade stammarna varit känd. En närmare redogörelse för resultaten

av dessa provundersökningar lämnas i eu inom skogsforskningsinstitutet

utarbetad promemoria, vilken bifogas detta betänkande. Av denna redogörelse

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr US.

framgår att de genom stubbinventeringar erhållna resultaten synas vara

uppskattade med tillfredsställande noggrannhet. Det må vidare tilläggas att

skogsforskningsinstitutet i samband med dessa provundersökningar varit i

tillfälle att i vissa hänseenden ytterligare förbättra undersökningsmetoderna.

Enligt vad utredningen erfarit, är det också institutets avsikt att om

stubbinventeringar i större skala komma till stånd utöva en fortgående kontroll

över möjliga felkällor och att successivt söka förfina metodiken.

I fråga om det sätt, varpå en på stubbinventeringar grundad avverkningsstatistik

kan tillgodose de tidigare nämnda krav, som enligt betänkandet böra

ställas på en dylik statistik, gör utredningen följande uttalande.

Vad först angår den tidrymd inom vilken avverkningsuppgifter på grundval

av stubbinventeringar kunna föreligga har skogsforskningsinstitutet tänkt

sig följande arbetsschema. Fältarbetet skulle utföras under tiden maj -oktober,

varvid de insamlade observationerna successivt insändas till institutet

och instansas på hålkort. Nästan omedelbart efter fältarbetets slutförande

skulle en maskinell bearbetning av materialet kunna ske och resultaten föreligga

i slutet av november eller början av december, således ungefär ett halvt

år efter den avverkningsperiod som undersökningarna skulle avse. Även om

ur vissa synpunkter något snabbare resultat kanske vore önskvärda, finner

utredningen likväl att det uppställda tidsschemat bör kunna godtagas.

I förevarande sammanhang vill utredningen dock påpeka, att till följd av

primärmaterialets beskaffenhet komma avverkningsuppgifterna att avse en

av kalenderåret oberoende avverkningssäsong. Om för vissa ändamål avverkningsuppgifter

per kalenderår erfordras, få därför metoder utarbetas

för en uppskattning av avverkningen per kalenderår.

Stubbinventeringsmetoden synes däremot vara varje annan för närvarande

praktiskt tänkbar metod överlägsen i det avseendet, att den på grundval

av ett och samma material ger kännedom om den totala avverkningens omfattning.

Särskilt må härvid erinras att den avverkning för egna behov, som

eljest visat sig synnerligen svåråtkomlig för statistisk uppskattning, kommer

att automatiskt ingå i stubbinventeringsmaterialet. Avverkningskvantiteterna

kunna därtill med tillfredsställande noggrannhet fördelas på trädslag

och diameterklasser på samma sätt som virkesförrådet och tillväxten.

Avverkning, virkesförråd och tillväxt erhållas därjämte uttryckta i samma

enhet (skogskubikmeter) och kunna direkt jämföras utan användning av

osäkra omvandlingsfaktörer.

Vilken geografisk fördelning av materialet, som kan erhållas, beror givetvis

på antalet provytor och är sålunda i sista hand en kostnadsfråga. Enligt

den av skogsforskningsinstitutet uppgjorda planen kan på grundval av varje

års material avverkningens omfattning redovisas för landet i dess helhet

samt för respektive norra, mellersta och södra Sverige. På grundval av de

under en femårsperiod insamlade materialen skulle motsvarande uppgifter

kunna lämnas för de olika länen.

Redovisning på ägarekategorier skulle enligt den föreliggande planen

likaledes kunna erhållas vart femte år.

Vad slutligen angår avverkningens sortimentssammansättning kan på

grundval av stubbinventering för olika trädslag erhållas en uppskattning av

avverkningens fördelning på huvudsortiment av gängse dimensioner genom

aptering med stöd av sortimentstabeller.

Sammanfattningsvis anser sig utredningen kunna uttala att stubbinventeringsmetoden

i alla väsentliga avseenden fyller de anspråk, som ur olika

synpunkter kunna ställas på en avverkningsstatistik.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

9

Utredningen vill i detta sammanhang omnämna att utredningsmannen för

kristidsorganens statistik torde komma att framlägga förslag om upprättande

av en statistik över träindustriens virkesfångst. Enligt utredningens mening

skulle en dylik fångststatistik utgöra ett värdefullt ytterligare led i den

skogliga statistiken. Utredningen vill härvid som ett önskemål uttala att eu

dylik statistik över förbrukarnas virkesfångst kan ordnas på ett tillfredsställande

sätt och ge en så fullständig bild som möjligt av hur de i avverkningsstatistiken

redovisade kvantiteterna fördelas på olika förbrukare.

Utredningen har av anförda skäl kommit till den slutsatsen att stubbinventeringsmetoden

utgör en lämplig lösning av frågan om hur en avverkningsstatistik

bör ordnas.

Omläggning av riksskogstaxeringen.

Såsom förut nämnts förutsätter anordnandet av en avverkningsstatistik,

grundad på stubbinventeringar, en omläggning av riksskogstaxeringen på så

sätt, att varje års fältarbete fördelas över hela landet. I betänkandet påpekas,

att omläggningen för riksskogstaxeringens del skulle innebära att

resultaten av densamma icke, såsom för närvarande är fallet, komma att erhållas

successivt för de olika länen. Under det första året av omdrevet kunna

dock vissa riksmedeltal erhållas. Allteftersom taxeringsomdrevet fullföljes

kunna därefter motsvarande uppgifter erhållas för landsdelar och senare för

större län eller för grupper av län samt till sist, vid omdrevets avslutande,

för samtliga län. Förslag och kostnadsberäkningar beträffande en sådan omläggning

av riksskogstaxeringen ha på utredningens anmodan utarbetats av

skogsforskningsinstitutet. I samband härmed har institutet i fråga om konsekvenserna

för riksskogstaxeringens del av en dylik omläggning ansett att

i huvudsak följande fördelar kunna vinnas jämfört med nuvarande system.

Samtidiga virkesförrådsuppgifter erhållas för hela landet, vilket är synnerligen

värdefullt med hänsyn till att riksskogstaxeringens huvuduppgift är

att utarbeta översikter för hela riket och olika landsdelar. Nuvarande system

har i detta avseende stora brister, då riksmedeltalet för ett bestämt år är

sammansatt av länsmedeltal, vilka utgöras av dels aktuella siffror, dels ända

till 15 år gamla uppgifter. Vad detta betyder framträder tydligt, om man

skulle jämföra riksmedeltal, vilka äro sammansatta vid en tidpunkt, då de

äldsta taxeringarna härröra från södra Sverige, där siffrorna sannolikt äro

avsevärt för låga, med riksmedeltal vid en tidpunkt, då de äldsta taxeringarna

härröra från Norrland, där siffrorna kunna vara icke oväsentligt för

höga.

Genom att förrådsredovisningen är samtidig och avverkning och tillväxt

kunna hänföras till vissa år och årsperioder, föreligger eu vida större möjlighet

än hittills att följa virkeskapitalets förändringar i riket i dess helhet

eller med uppdelning på vissa delområden. En balansräkning kan med vissa

års mellanrum göras mellan å ena sidan ingående förråd med tillägg för

tillväxt och avdrag för avverkning och å den andra sidan utgående förråd.

Som eu väsentlig fördel i förhållande till nuvarande metod framstår vidare

möjligheten att vid kommande taxeringsomdrev kunna lämna länsvisa

uppgifter vart femte år.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

För fastighetstaxeringen kunna tillförlitliga uppgifter erhållas vart femte

år enligt föreslagen metod. Beträffande länen inom mellersta och södra Sverige

kunna dock detaljerade uppgifter lämnas vart femte år först sedan taxeringen

slutförts i första omdrevet. Tills detta skett, d. v. s. om tio eller femton

år, kunna emellertid resultaten av den nyligen genomförda eller pågående

taxeringen i södra och mellersta Sverige enligt nuvarande metod anses

fullt tillfredsställande.

Vidare framhålles såsom en särskild fördel att den föreslagna metoden

ger möjlighet att följa nytillkomna kalmarker, årligen verkställda kulturer

samt röjningarnas och gallringarnas arealomfattning.

Ur organisationssynpunkt medför slutligen den föreslagna metoden att

arbetet varje år blir av samma omfattning, varigenom en fast lagledarstab

kan sysselsättas mera konstant.

Skogsforskningsinstitutet har dock samtidigt velat anföra följande nackdelar

med det föreslagna systemet, jämfört med nuvarande ordning:

Nuvarande taxeringsmetod lämnar ett inventeringsbesked för ett län, som

gäller för ett visst år. De differenser, som uppstå inom ett län under tiden

mellan de återkommande taxeringarna, kunna alltså exakt hänföras till en

bestämd tidsperiod. Den föreslagna metoden lämnar däremot ett resultat,

som sammanställts av årliga deltaxeringar inom ett län. Redovisningen av

arealer och detalj uppgifter i fråga om virkesförråd kommer därför att avse

det genomsnittliga tillståndet under taxeringsomdrevet. Efter ett taxeringsomdrev

av exempelvis tio år redovisas alltså ett resultat, som utgör medeltalet

av tio deltaxeringar. Vidare avse de differenser, som uppstå mellan

resultaten från två taxeringsoindrev, i detta fall skillnaden mellan genomsnittliga

tillstånd under två på varandra följande taxeringsoindrev. Här må

dock inskjutas, att uppgifter angående virkesförrådet dock icke komma att

avse det genomsnittliga förrådet under taxeringsomdrevet, eftersom dessa

uppgifter med hjälp av den årligen konstaterade tillväxten och avverkningen

kunna omräknas att avse slutåret. Nyss berörda nackdel gäller således icke

den totala förrådsredovisningen.

Den förut påtalade organisatoriska fördelen för institutet av en jämn arbetsuppgift

för varje år medför å andra sidan att anslagen icke utan stora

olägenheter kunna såsom nu är fallet varieras med hänsyn till tillfälliga

konjunkturer. Genomförandet av taxeringen kräver nämligen att varje årsprogram

utföres enligt ett på förhand fastställt schema.

Utredningen uttalar för sin del att den i likhet med skogsforskningsinstitutet

finner den ifrågasatta omläggningen av riksskogstaxeringen värd att

överväga även utan dess samband med avverkningsstatistiken. Särskilt med

tanke på de förändringar av virkesförrådets storlek i norra och södra Sverige,

som framkommit under senare tid, är det enligt utredningens mening

uppenbarligen en fördel att genom samtidiga taxeringsuppgifter för hela landet

erhålla jämförelsematerial för den fortsatta utvecklingen i detta hänseende.

Även i övrigt anser utredningen fördelarna av det nya systemet

överväga nackdelarna med detsamma. Vad särskilt beträffar olägenheten av

att den nya taxeringsmetoden icke ger kännedom om skogarnas tillstånd i

ett län för ett visst år framhåller sålunda utredningen, att den nya metoden

å andra sidan ger möjlighet att med kortare tidsintervaller än tidigare inom

länen följa de fortgående förskjutningarna i olika hänseenden, såsom i fråga

om virkesförrådets storlek och kalmarkernas omfattning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

Omläggningen av riksskogstaxeringen behöver därför enligt utredningens

mening icke utgöra något hinder för anordnande av en avverkningsstatistik

på grundval av stubbinventeringar i samband med fältarbetet för taxeringen.

Utredningen framhåller tvärtom att möjligheten till en dylik ur olika

synpunkter tillfredsställande lösning av frågan om avverkningsstatistikens

ordnande kan anses vara ett ytterligare vägande skäl för en omläggning av

riksskogstaxeringen. Härvid bör enligt utredningens uppfattning också beaktas,

att en på detta sätt ordnad avverkningsstatistik utgör ett värdefullt

komplement till riksskogstaxeringen i vissa hänseenden och kan direkt utnyttjas

vid analyser av riksskogstaxeringens material. Utredningen förordar

därför att en årlig avverkningsstatistik skall ordnas på grundval av

stubbinventeringar och att i samband därmed riksskogstaxeringen skall

omläggas.

Tidpunkten för omläggningen m. m.

Utredningen framhåller att två huvudspörsmål uppställa sig, då de förut

behandlade förslagen skola genomföras. Det första gäller frågan om tidpunkten

för avslutandet av den nu pågående riksskogstaxeringen och för

påbörjandet av det nya taxeringsomdrevet. Det andra gäller bestämmandet

av omdrevstiden för den nya riksskogstaxeringen.

Vad härvid först angår frågan om tidpunkten för slutförandet av nuvarande

taxeringsomdrev och påbörjandet av ett nytt omdrev, kombinerat

med stubbinventeringar, understryker utredningen angelägenheten av att

omläggningen skall ske snarast möjligt för att man skall få till stånd en

avverkningsstatistik. I nu pågående omdrev återstå emellertid sex län att

taxera, nämligen Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands

och Västmanlands län. Med hittillsvarande årliga anslagsbelopp för

riksskogstaxeringen skulle taxeringen av dessa län kräva en tid av två år

och således kunna slutföras först under budgetåret 1953/54. Att avbryta

den nu pågående taxeringen eller att avstå från att fullfölja densamma för

vissa län anser utredningen uteslutet. Däremot kan taxeringens slutförande

påskyndas, om erforderliga medel ställas till förfogande. Då vidare vissa

begränsningar av de ursprungligen beräknade kostnaderna synas vara möjliga

vid det återstående taxeringsarbetet, förordar utredningen att erforderliga

anslag beviljas för att slutföra den nu pågående riksskogstaxeringen

redan under budgetåret 1952/53. Den nya taxeringen och den därmed

kombinerade avverkningsstatistiken skulle i så fall kunna igångsättas

under budgetåret 1953/54.

Vad beträffar frågan om omdrevstiden för den nya riksskogstaxeringen

erinrar utredningen till en början om att den föreslagna uppläggningen av

densamma, innebärande en successiv genomgång av ett antal över hela landet

fördelade taxeringstrakter, förutsätter att ett fast tidsschema uppgöres.

Vid valet av ett dylikt tidsschema kunna olika alternativ tänkas. Vid planläggningen

av den nu pågående taxeringen räknade man med att kunna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

successivt slutföra taxeringsarbetet i de olika länen under en tidrymd av

femton år. Utredningen har vid planläggningen av den nya taxeringen funnit

att kostnaderna för ett femtonårigt omdrev bli endast obetydligt högre

än kostnaderna för den nuvarande taxeringen enligt det ursprungliga programmet

för densamma. EU så långt omdrev anser utredningen dock medföra

betydande olägenheter, främst med avseende på möjligheterna att erhålla

tillförlitliga uppskattningar av avverkningarna i olika delar av landet

och även med hänsyn till att arealuppgifterna för länen i så fall skulle

komma att ge resultat för i medeltal sju och ett halvt år tillbaka. Enligt

utredningens mening kunna därför starka skäl anföras för ett tioårigt omdrev

för hela landet. Med hänsyn till den betydande kostnadsökning, som

detta alternativ skulle medföra, har utredningen emellertid ansett sig böra

rekommendera en lösning, innebärande ett femtonårigt omdrev för Norrland

och Dalarna och ett tioårigt omdrev för övriga delar av landet. I betänkandet

anföres att, enligt vad utredningen erfarit, ett något längre omdrev

kan försvaras för norra Sveriges del. Med hänsyn till de stora områden,

som de nordsvenska länen omfatta, torde nämligen även under ett femtonårigt

omdrev efter hand erforderliga uppgifter för de olika länen kunna

erhållas. Behov av kortare tidsintervall för taxeringarna gör sig däremot

gällande i mellersta och södra Sverige, där omsättningen av virkesförrådet

genom tillväxt och avverkning sker betydligt snabbare än i de norra delarna

av landet. Med hänsyn till länens olika storlek i mellersta och södra Sverige

har utredningen även övervägt möjligheten att ha ett tolvårigt taxeringsomdrev

för en viss grupp av dessa län och ett tioårigt omdrev för återstoden.

Då kostnadsbeparingen vid en dylik ytterligare differentiering

skulle bli tämligen liten i jämförelse med olägenheterna av att arbetet utsträckes

i tiden, har utredningen dock stannat för det alternativ, som innebär

ett femtonårigt omdrev för norra Sverige och ett tioårigt omdrev för

hela södra Sverige.

Jag torde senare få återkomma till utredningens kostnadsberäkningar

men vill redan i detta sammanhang nämna, att slutförandet av nu pågående

taxering under budgetåret 1952/53 beräknas draga en kostnad av

341 000 kronor och att den årliga kostnaden för den nya taxeringen beräknas

till 332 000 kronor. Sistnämnda belopp innebär en årlig merkostnad av

89 000 kronor i jämförelse med den nuvarande taxeringsmetoden och ett

femtonårigt omdrev. Av denna merkostnad sammanhänger omkring hälften

direkt med stubbinventeringen och bearbetningen av materialet från densamma.

Återstoden härrör från minskningen av omdrevet för södra och

mellersta Sverige från femton till tio år. Utredningen framhåller att denna

minskning av omdi-evstiden visserligen aktualiserats av taxeringens omläggning

men att det kortare intervallet är så värdefullt ur ren förrådsuppskattningssynpunkt,

att införandet av detsamma bör övervägas, även om

den nuvarande taxeringsmetoden bibehålies.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

13

Virkesmätningsstatistik.

Ehuru utredningen icke velat förorda en avverkningsstatistik, grundad på

uppgifter från virkesmätningsföreningarna om inmätta kvantiteter virke,

anser utredningen att dylika uppgifter kunna utgöra ett i vissa hänseenden

värdefullt komplement till stubbinventeringsmaterialet. Inom de län, där

virkesmätningsföreningar inmäta en större del av virkesfångsten, kunna enligt

utredningens mening mätningsuppgifterna med fördel utnyttjas för

ifrågavarande ändamål. Utredningen finner det vidare i och för sig önskvärt

att man skall kunna dels jämföra de olika föreningarnas verksamhet,

dels få en enhetlig bild av den totala verksamheten.

I betänkandet anföres vidare att virkesmätningsföreningarna visserligen

förfoga över ett mycket ingående material angående en icke obetydlig del

av den årliga virkesfångsten men att detta material, till följd av det olika

sätt varpå föreningarna redovisa sin verksamhet, dock endast utnyttjas för

mycket summariska sammanställningar. Enhetlighet har emellertid numera

ernåtts i fråga om metoderna för virkesmätning, i det att skogsstyrelsen

befullmäktigats att meddela vissa föreskrifter för virkesmätning och att

utöva tillsyn över denna verksamhet. Skogsstyrelsen har vidare redan tidigare

beaktat önskvärdheten av en enhetligare redovisning av virkesmätningsföreningarnas

statistik och har år 1948 i skrivelse till virkesmätningsrådet

anhållit om rådets medverkan till att få vissa mätningsföreningars

redovisningar av utförda virkesmätningar uppställda på ett enhetligare sätt.

I anledning härav rekommenderade virkesmätningsrådet de ifrågavarande

föreningarna att omlägga och komplettera sin redovisning i åsyftad riktning.

Utredningen har efter genomgång av mätningsföreningarnas årsberättelser

likväl funnit, att möjligheterna till jämförelse i fråga om olika mätningsföreningars

redovisning av virkesfångsten alltjämt äro begränsade.

Utredningen har därför ansett sig böra söka fullfölja skogsstyrelsens initiativ

på detta område och har för detta ändamål inlett överläggningar i frågan

med en representant för virkesmätningsrådet. Vid dessa överläggningar

har framkommit att någon fullständigare omläggning av samtliga mätningsföreningars

redovisning för närvarande icke är möjlig med hänsyn till

bland annat de kostnader, som eu dylik omläggning skulle åsamka föreningarna.

Överenskommelse har emellertid träffats med virkesmätningsrådet,

att rådet genom skrivelser till mätningsföreningarna skall söka tillmötesgå

utredningens önskemål med avseende på de inmätta kvantiteternas fördelning

på sortiment och ägarekategorier. Enligt utredningens mening skulle

ett tillgodoseende av dessa önskemål ganska väl fylla det behov av enhetlighet

i mätningsföreningarnas redovisning, som för närvarande finnes.

Den centrala sammanställningen av virkesmätningsuppgifterna förutsattes

skola såsom hittills ske hos skogsstyrelsen i dess egenskap av tillsynsmyndighet

för virkesmätningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

Flottningsstatistikens förläggning.

Utredningen erinrar om att den årsstatistik över flottningsverksamheten

i riket, som kommerskollegium utarbetar, tidigare i viss mån utnyttjats såsom

en, låt vara ofullständig awerkningsstatistik. Dess användbarhet för

detta ändamål har visserligen efter hand blivit alltmera begränsad, allteftersom

vid sidan av flottningen även andra transportsätt kommit till användning

för virkestransporterna. Enligt utredningens mening är det emellertid

i och för sig av intresse att fortlöpande kunna följa flottningsverksamhetens

omfattning.

I betänkandet anföres härefter, att kommerskollegium för närvarande

saknar särskilda anslag för flottningsstatistiken. Denna har därför kommit

att belasta andra anslag och sålunda att i viss män inkräkta på verkets

övriga statistiska arbetsuppgifter. Flottningsstatistiken synes även

ligga helt vid sidan av verkets övriga administrativa och statistiska verksamhetsområden.

Utredningen ifrågasätter med hänsyn till nu berörda förhållanden,

om icke denna statistik bör överflyttas till skogsstyrelsen. Såsom

ytterligare skäl härför anföres bland annat, att flottningsverksamheten

ligger tämligen nära de områden, som skogsstyrelsens förvaltning omfattar.

Sålunda äro virkesmätningsstatistiken och flottningsstatistiken mycket näraliggande

arbetsuppgifter och det kan synas ändamålsenligt att hela ifrågavarande

statistik skall utarbetas inom ett och samma verk. Vidare påpekar

utredningen att det i fråga om såväl virkesmätningsstatistiken som

flottningsstatistiken torde vara värdefullt att statistiken utföres inom ett

verk, som förfogar över skoglig sakkunskap. Därest flottningsstatistiken

skulle överflyttas till skogsstyrelsen, förutsätter utredningen att flottningsföreningarna

liksom tidigare skola ha skyldighet att lämna för statistiken

erforderliga uppgifter.

Prisstatistik för rundvirke och rotköp.

Utredningen erinrar om att vissa prisuppgifter rörande virke för närvarande

äro tillgängliga hos olika myndigheter liksom också hos enskilda

sammanslutningar. Vidare insamlas genom länsstyrelsernas försorg vissa

noteringar av virkespriser. Ytterligare prismaterial finnes i form av prisavtal

mellan skogsägareföreningarna och köpareparten. Beträffande beskaffenheten

av dessa olika prisuppgifter anför utredningen följande.

Domänstyrelsens prisuppgifter torde påverkas av domänverkets egna försäljningspriser

och anses därför kanske ligga något över det representativa

genomsnittet för samtliga skogsägare. Värdet av länsstyrelsernas prisnoteringar

har framhållits av olika skogliga myndigheter, men tvivel ha också

framkommit om noteringarnas tillförlitlighet åtminstone i vissa fall, då

prisbelopp noterats utan närmare kontakt med virkesmarknadens parter.

Vad slutligen angår prisavtalen mellan marknadsparterna uppgivas dessa

ge en god uppfattning om minimipriserna. Priser under avtalens bestämmelser

anses nämligen endast kunna uppkomma för sent utbjudna virkes
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

15

partier, som skogsägareföreningarna icke själva kunna omhändertaga, överpriser

sägas däremot förekomma i stor utsträckning i de södra delarna av

landet och även spela en viss roll i lokala marknader på andra håll.

Enligt utredningens mening är det ett allmänt intresse att få kännedom

om skogsproduktionens värde. Vidare framhåller utredningen att för skogsbrukets

del en prisstatistik, som ger tillförlitlig kunskap om marknadsförhållandena,

självfallet är av betydelse för skogsskötselns inriktning. Då den

nya skogsvårdslagen förutsätter en ekonomisk målsättning för skogsvården,

är det enligt utredningens mening även ur denna synpunkt av vikt att en

så god kännedom som möjligt erhålles om skogsbrukets ekonomiska förutsättningar.

Utredningen erinrar också om betydelsen av en tillfredsställande

prisstatistik vid uppgörande av fastighetstaxeringar liksom också vid kreditgivningen

för rationalisering av ofullständiga jordbruk. Slutligen framhålles

arbetarpartens intresse av att ha tillgång till dylika uppgifter.

I betänkandet framhålles, att det är svårt att lösa frågan om ordnandet

av prisstatistik för rundvirke på ett tillfredsställande sätt. Utredningen har

övervägt möjligheten att få till stånd en prisstatistik genom insamling av

representativa uppgifter om faktiska priser. Denna väg har dock icke ansetts

framkomlig för närvarande, utan utredningen inskränker sig till att

såsom underlag för en fortlöpande årlig prisstatistik föreslå prisnoteringar

av ungefärligen det slag, som hittills utarbetats av länsstyrelserna. Utredningen

anger dock härvid vissa riktlinjer för utarbetandet av dessa noteringar

samt föreslår en fastare organisation för verksamheten.

Materialet för ifrågavarande noteringar förutsättes skola såsom hittills

utgöras av olika källor, såsom prisavtal, auktionspriser, vissa faktiska prisuppgifter

in. m. Utredningen anser det dock lämpligt, att uppgifter från

olika källor redovisas var för sig. Sålunda bör enligt dess mening icke en

sammanjämkning ske av avtalspriser och på ett eller annat sätt erhållna

faktiska prisuppgifter eller uppskattningar av prisförhållandena, utan i stället

böra olika prisserier uppläggas efter arten av de källor, som anlitas. Vidare

föreslår utredningen att ett enhetligt schema skall utarbetas med avseende

på de sortiment, dimensionsklasser o. s. v., som prisnoteringarna skola

avse. Härvid förutsättes att den centrala myndighet, som skall handha prisstatistiken,

i samråd med andra skogliga organ och berörda organisationer

skall utarbeta närmare föreskrifter i dessa och andra avseenden.

Den lokala insamlingen av prismaterialet bör enligt utredningens mening

överflyttas från länsstyrelserna till skogsvårdsstyrelserna, eftersom

dessa förfoga över erforderlig sakkunskap och även i övrigt ha anledning

att kontinuerligt följa skogsbrukets ekonomiska förhållanden. Utredningen

föreslår dock att skogsvårdsstyrelserna, då särskild granskning av prisuppgifterna

är erforderlig, skola verkställa denna i samråd med domänstyrelsens

revirförvaltningar, representanter för parterna på virkesniarknaden

och andra sakkunniga.

Den centrala sammanställningen av prisnoteringarna föreslås skola uppdragas

åt skogsstyrelsen, vilken redan tidigare i viss utsträckning utfört

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

dylika sammanställningar och har erforderlig expertis till sitt förfogande.

I samband härmed förordar utredningen att skogsvärderingsinstruktionen

skall ändras så att det skall ankomma på skogsstyrelsen att efter samråd

med domänstyrelsen och statens skogsforskningsinstitut utarbeta de uppgifter

om virkespriser in. in., som tillställas länsstyrelserna för allmän fastighetstaxering.

Åtgärder rörande lönestatistiken för skogsarbetare.

I betänkandet anföres, att den enda offentligt tillgängliga lönestatistiken

för skogsarbetare grundar sig på de uppgifter om de normala dagsförtjänsterna

för huggare och körare, som socialstyrelsen årligen inhämtar från domänverkets

revirförvaltare. Denna statistik har sedan länge ansetts otillfredsställande,

då uppgifterna i stor utsträckning ha karaktären av uppskattningar.

Utredningen anser att det föreligger ett angeläget behov av

tillförlitliga offentliga löneuppgifter för skogsarbetare. Den konstaterar emellertid

samtidigt, att det är svårt att finna en tillfredsställande lösning av

denna fråga, då det till följd av skogsarbetets natur är svårt att erhålla

en redovisning av den arbetstid, som löneinkomsten avser. Utredningen anser

dock möjlighet finnas att genom samverkan mellan arbetsgivare- och

arbetarparterna inom skogsbruket samt det allmänna erhålla ett tillfredsställande

material för en dylik lönestatistik. Den har därför tagit initiativ

till överläggningar i ämnet mellan ifrågavarande parter. Härvid har uppnåtts

en principiell överenskommelse om dylik samverkan. Genomförandet i

praktiken av denna överenskommelse är dock, enligt vad som framhålles i

betänkandet, beroende av fortsatta förhandlingar mellan parterna.

Förslag angående upprättande av en skogsstatistisk årsbok.

Förutom de förslag om förbättringar av den skogliga statistiken, som

skogsstatistikutredningen framlägger, fäster utredningen uppmärksamheten

på behovet av en samlad överblick av förhållandena på det skogliga

området. Utredningen framhåller att den statistik, som rör skogsbruket och

dess förädlingsindustrier, för närvarande utarbetas hos olika myndigheter

och publiceras på skilda håll och att det skulle vara av värde om de upplysningar,

som denna statistik ger, kunde samlas och framläggas på ett

sådant sätt, att en systematisk överblick kunde erhållas över denna betydelsefulla

del av svenskt näringsliv.

En dylik publikation skulle enligt utredningens mening fylla en uppgift

inom den offentliga förvaltningen och dessutom vara av värde för organisationer

och enskilda. Utredningen anför vidare att en publikation av detta

slag skulle fylla ett behov för den informationsverksamhet gentemot utlandet,

som numera kräves i alltmera ökad omfattning. Utredningen erinrar

härvid att det synes vara en allmän tendens inom olika grenar av den offentliga

förvaltningen, att myndigheterna skola påtaga sig vissa allmänna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 118.

17

informationsuppgifter såväl för den svenska allmänheten som gentemot utlandet.

Såsom en enkel och föga kostnadskrävande lösning av denna fråga

föreslår utredningen att skogsstyrelsens nuvarande årsbok skall utvidgas

till en allmän skogsstatistisk publikation. Den skogsvårdsstatistik, som för

närvarande utgör årsbokens huvudsakliga innehåll, skulle därvid inskränkas

till mera sammanfattande översikter. I stället skulle årsboken, så långt

lämpligt material finnes tillgängligt, ge en statistisk överblick över skogstillgångarna

och skogsproduktionen samt över de ekonomiska och sociala

förhållandena inom skogsbruket och skogsindustrierna.

Utredningens kostnadsberäkningar.

Utredningens förslag rörande den skogliga statistikens organisation innebära

ökade anslagsbehov för dels skogsforskningsinstitutet, dels skogsstyrelsen.

För skogsforskningsinstitutets del sammanhänga ifrågavarande

kostnadsökningar med den föreslagna omläggningen av riksskogstaxeringen

och med de stubbinventeringar, som avses skola utföras i samband

med en ny riksskogstaxering såsom underlag för en avverkningsstatistik.

Härvid böra enligt utredningens förslag vissa anslagsökningar medges

för att möjliggöra att nu pågående omdrev av riksskogstaxeringen kan

slutföras redan under budgetåret 1952/53. Vidare beräknas den nya riksskogstaxeringen

och den awerkningsstatistik, som föreslås skola upprättas

i samband med denna, kräva dels vissa engångskostnader, dels en ökning av

de årliga anslag, som för närvarande utgå för ifrågavarande ändamål. På

grundval av kostnadsberäkningar, som skogsforskningsinstitutet verkställt

på utredningens anmodan, anför utredningen rörande dessa anslagsfrågor

bland annat följande.

Vad beträffar slutförandet redan under budgetåret 1952/53 av nu pågående

taxeringsomdrev innebär detta att utöver det ordinarie taxeringsprogrammet

för sommaren 1952, omfattande Stockholms, Uppsala, Södermanlands

och Västmanlands län, skulle även Östergötlands och Gotlands län

taxeras under samma tid. Såsom fÖTut sagts finner utredningen det angeläget

att med hänsyn till önskvärdheten av att snarast möjligt få till stånd

en awerkningsstatistik kunna påbörja ett nytt taxeringsomdrev för hela

landet. En forcering av det nu pågående taxeringsomdrevet kan ske med

iakttagande av vissa besparingar och den nu ifrågasatta forceringen utgör

egentligen endast en inhämtning av den eftersläpning av den länsvisa taxeringen,

som förorsakats genom att riksskogstaxeringens anslag reducerats

från budgetåret 1948/49. Kostnaderna för taxeringen av Östergötlands och

Gotlands län kunna sålunda reduceras med omkring 40 procent, eftersom

det nya taxeringsomdrevet beräknas i viss mån kunna ge erforderligt fyllnadsmaterial.

Vidare kunna kostnaderna för de återstående fyra mälardalslänen,

således Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län,

nedbringas med något över 20 procent av den anledningen att taxeringsmaterialet

för dessa län kan kompletteras med material, som insamlades under

våren 1950 för eu av södra Sveriges skogsindustrisakkunniga anordnad

snabbinventering av virkesförrådet i vissa ännu otaxerade delar av landet.

2 liihang till riksdagens protokoll 1952. i samt. Nr 118.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

Med iakttagande av de nu nämnda besparingsmöjligheterna beräknar utredningen

de sammanlagda kostnaderna för slutförandet av nu pågående

taxeringsomdrev till 341 000 kronor. Jämfört med det ursprungliga programmet

innebär detta enligt betänkandet vid nuvarande kostnader för fältarbetet

en besparing med omkring 127 000 kronor.

Till belysande av de årliga kostnaderna för riksskogstaxeringen och den

därmed kombinerade avverkningsstatistiken efter en omläggning av verksamheten

erinrar utredningen att sedan budgetåret 1949/50 ett årligt belopp

av 190 000 kronor utgått för riksskogstaxeringen. Nämnda belopp innebär

emellertid en nedskärning av det ursprungliga årsprogrammet och en temporär

förlängning av taxeringsomdrevet. Med nuvarande taxeringsmetod

och femton års omdrev skulle de årliga kostnaderna för närvarande utgöra

270 000 kronor.

I betänkandet framhålles härefter, att en omläggning av riksskogstaxeringen

enligt utredningens förslag skulle medföra en merkostnad i första

hand därigenom att inspektionen av fältarbetet och bearbetningen av de insamlade

avverkningsuppgifterna fordra en viss förstärkning av skogsforskningsinstitutets

personal. Även bortsett från avverkningsstatistiken finner

utredningen det skäligt att föreståndaren för avdelningen för skogstaxering,

i likhet med vad som är fallet inom övriga avdelningar vid institutet, skall

som närmaste man ha till sitt förfogande en tjänsteman i försöksledares

ställning. Vidare anför utredningen att om taxeringen omlägges så att fältarbetet

kommer att bedrivas över hela landet, kommer föreståndaren för

avdelningen för skogstaxering ej att ha möjlighet att, såsom nu sker, direkt

följa och övervaka samtliga taxeringslag. Bearbetningen av stubbinventeringsmaterialet

skulle likaledes öka avdelningens arbetsbörda. För biträde

vid dessa arbeten föreslås inrättande av dels en försöksledartjänst i

lönegrad Ce 29, dels en skogsbiträdestjänst i lönegrad Ce 16. Kostnaderna

för dessa tjänster anges till 26 640 kronor per år.

Utredningen framhåller vidare att storleken av de årliga kostnaderna i

övrigt i huvudsak beror på längden av den tidrymd, som utmätes för hela

taxeringsomdrevet. Ett femton års omdrev för hela landet skulle draga endast

obetydligt högre kostnad än vad den nuvarande taxeringen skulle göra

för närvarande, om det ursprungliga programmet för densamma fullföljts.

De årliga kostnaderna för det av utredningen förordade alternativet med

ett femtonårigt omdrev i norra Sverige och ett tioårigt omdrev i mellersta

och södra Sverige beräknas till 332 000 kronor. Jämfört med anslaget för

innevarande budgetår innebär detta en merkostnad av 142 000 kronor. Då

den nedskärning av riksskogstaxeringens omfattning, som skett under de

senaste åren, enligt utredningens mening måste betraktas som en nödfallsåtgärd

och i längden icke kan anses försvarlig, anses jämförelsen emellertid

i stället böra avse det ursprungliga programmet för nuvarande omdrev. Vid

en dylik jämförelse skulle merkostnaden bli 89 000 kronor per år. Omkring

hälften av denna merkostnad sammanhänger direkt med stubbinventeringen

och bearbetningen av materialet från densamma. Återstoden här
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 118.

19

rör från minskningen av omdrevet för södra och mellersta Sverige från

femton till tio år. Merkostnaden har vidare begränsats något genom att

vissa i den nuvarande taxeringen ingående observationer icke airsetts be*

höva företagas under nästa taxeringsomdrev.

Vid beräkningen av kostnaderna för den nya riksskogstaxeringen har utredningen

förutsatt att taxeringslagen skola vara utrustade med motorfordon.

Härigenom skulle nämligen enligt betänkandet vinnas en årlig besparing

av kostnaderna för fältarbetet med omkring 29 000 kronor. För inköp

av motorfordon erfordras å andra sidan ett engångsbelopp av 156 000 kronor.

Därest en ny riksskogstaxering i enlighet med utredningens förslag skall

igångsättas redan under år 1953, fordras vidare redan under budgetåret

1952/53 vissa belopp till förberedelsearbeten. Av denna anledning böra de

föreslagna försöksledare- och skogsbiträdestjänsterna inrättas redan den 1

januari 1953. Under nästkommande budgetår fordras därför en förstärkning

av skogsforskningsinstitutets avlöningsanslag med 13 320 kronor samt

ett utrustningsanslag av 2 000 kronor till möbler för nämnda befattningshavare.

För uppgörande av kartor till den nya riksskogstaxeringen beräknas

slutligen ett belopp av 10 000 kronor.

För slutförande av den nu pågående riksskogstaxeringen och påbörjande

av ett nytt taxeringsomdrev i enlighet med utredningens förslag fordras sålunda

under vartdera budgetåret 1952/53 och 1953/54 enligt utredningens

beräkningar följande anslag.

1952/53.

. Kronor

Avlöningar (till en försöksledare och ett skogsbiträde

fr. o. m. V1 1953)................................ 13 320

Utrustning (möbler till försöksledare och skogsbiträde) 2000

Riksskogstaxering och avverkningsstatistik:

Sluttaxering...................................... 341 000

Kartor m. m..................................... 10 000 351 000

366 320

1953/54.

Utrustning (motorfordon) .......................... 156 000

Riksskogstaxering och avverkningsstatistik:

Ärliga kostnader:

a) fältarbete.................................... 284 000

b) bearbetning.................................. jl8 000 332 000

488 000

Vad härefter angår skogsstyrelsen skulle denna, såsom förut

nämnts, enligt utredningens förslag få vissa nya statistiska uppgifter. Sålunda

skulle styrelsen förutom den nuvarande statistiken över skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet även omhänderha viss statistik rörande virkesmät
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

ning, flottningsverksamhet och rundvirkespriser. Vidare skulle styrelsens

nuvarande årspublikation utvidgas till en skogsstatistisk årsbok. Utredningen

föreslår i detta sammanhang att skogsstyrelsen skall erhålla en kvalificerad

statistisk tjänsteman i 29 lönegraden och anför härom följande.

Styrelsen har redan nu relativt omfattande statistiska arbetsuppgifter. Sålunda

sammanställes inom styrelsen en rätt utförlig statistik över skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet. För denna statistik och för registreringsändamål

använda sig styrelsen och skogsvårdsstyrelserna vidare av ett visst

blankettmaterial, som torde behöva stå under tillsyn av en fackman för

vinnande av fortgående arbetsbesparingar. Vidare sker genom skogsstyrelsens

försorg en ganska betydande statistisk rapportering till olika internationella

organisationer. För erhållande av enhetlighet i denna rapportering

om skogsbruket och skogsindustrierna har nämligen densamma i stor utsträckning

anförtrotts skogsstyrelsen även beträffande sådana uppgifter,

som styrelsen icke själv har tillgängliga utan måste i andra hand inhämta

från olika myndigheter och organisationer. Härtill komma de nya statistiska

arbetsuppgifter, som enligt utredningens mening böra uppdragas åt skogsstyrelsen,

således virkesmätningsstatistiken, flottningsstatistiken, prisstatistiken

samt utarbetande av en skogsstatistisk årsbok. Slutligen vill utredningen

anföra, att skogsstyrelsen även vid sidan av de egna statistiska arbetsuppgifterna

kan ha behov av statistisk sakkunskap i sin ämbetsutövning.

Behov härav föreligger t. ex. vid bedömande av på andra håll utförda

statistiska sammanställningar i frågor, till vilka skogsstyrelsen har att taga

ställning.

Enligt utredningens uppfattning fordra flertalet av de arbetsuppgifter,

som skulle åligga ifrågavarande befattningshavare, att denne besitter förhållandevis

omfattande administrativa och statistiska erfarenheter. Utredningen

föreslår därför att befattningen i fråga skall utgöra en förste aktuarietjänst

i lönegrad Ce 29. Till följd av de nya arbetsuppgifter, som enligt

utredningens förslag skulle uppdragas åt skogsstyrelsen, föreslår utredningen

vidare en förstärkning av icke-ordinarieposten i styrelsens avlöningsståt,

motsvarande kostnaderna för ett skrivbiträde i lönegrad Cf 4.

Vid ett genomförande av utredningens förslag skulle vidare styrelsens omkostnader

komma att öka. Då innehavaren av den föreslagna befattningen

som förste aktuarie bland annat skall deltaga i organisationen av skogsvårdsstyrelsernas

statistiska arbete, fordras ökade medel för resekostnader.

Även andra omkostnader, bland annat för tryckning av formulärblanketter

och styrelsens årsbok, beräknas komma att stiga. Till ökade omkostnader

av här nämnda slag beräknar utredningen ett sammanlagt belopp av 5 000

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 118.

21

Yttrandena.

Allmänt.

Behovet av en förbättring, utökning och samordning av den skogliga statistiken

vitsordas genomgående i yttrandena. Från olika håll understrykes

vidare att avsaknaden av en tillförlitlig årlig avverkningsstatistik utgör den

största bristen i den nuvarande skogliga statistiken. Vissa myndigheter och

organisationer framhålla härjämte behovet av en tillfredsställande prisstatistik

för skogsprodukter. Även i andra hänseenden, såsom i fråga om

den offentliga lönestatistiken för skogsarbetare, påtalas behovet av förbättringar.

Utredningens förslag rörande utformningen av den skogliga statistiken

tillstyrkes i allt väsentligt av remissinstanserna. Vissa erinringar göras dock

i ett par hänseenden. Sålunda förordas i några yttranden en kortare omdrevstid

för hela den nya riksskogstaxeringen än vad utredningen föreslagit. Vidare

äro meningarna delade om hur prisstatistiken för skogsprodukter bör

ordnas och om vilken myndighet, som bör omhänderha denna statistik.

Även i en del mindre detaljfrågor framkomma kritiska synpunkter och avvikande

uppfattningar.

Anordnande av avverkningsstatistik.

1 samtliga yttranden, som beröra frågan, tillstyrkes utredningens förslag

om anordnande av en årlig avverkningsstatisk på grundval av en stubbinventering

i samband med riksskogstaxeringen. Sveriges skogsägareförbund och

Sveriges industriförbund anföra i gemensamt yttrande följande härom.

Vad beträffar det framlagda förslaget om att grunda avverkningsstatistiken

på stubbinventering i samband med riksskogstaxeringen, finna förbunden

den bevisning om genomförbarheten och pålitligheten av en sådan metod,

som skogsforskningsinstitutet lämnat, övertygande. Förbunden ha i livligt

minne de påtagliga brister och svårigheter, som vidlådde det på sin tid gjorda

försöket att grunda en avverkningsstatistik på deklarationer från skogsägarna,

samt måste bestämt varna för en återgång till någon sådan metod.

Den nu föreslagna metoden är enkel och klar i sin uppläggning samt besitter

dessutom den synnerliga fördelen, att den redovisar resultaten på ett sätt,

som nära korresponderar med riksskogstaxeringens material för den skogliga

produktionen, virkesförråd och tillväxt. Det bör därför bli möjligt atl

på grundval av den nya riksskogstaxeringen, kompletterad med den nya avverkningsstatistiken,

uppgöra fortlöpande balansräkningar över hushållningen

med landets skogskapital. Det torde väl knappast behöva framhållas,

att detta måste vara av största värde som underlag för statsmakternas handlande

på det skogspolifiska området och i övrigt vid bedömandet av skogsekonomiska

och näringspolitiska spörsmål överhuvud taget.

Statens skogsforskningsinstitut uttalar att det förhållandet att stubbinventeringens

slutresultat utmynnar i en avverkningsstatistik, uttryckt i skogskubikmeter

med fördelning på trädslag och diameterklasser, eller alltså

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

samma måttenhet och fördelning som användas vid redovisningen av tillväxt

och avverkning, gör denna form av årlig avverkningsstatistik överlägsen

varje annan hittills tillämpad eller prövad väg till statistik över avverkade

kvantiteter. Institutet tillstyrker därför, att avverkningsstatistiken

skall sammankopplas med riksskogstaxeringen på det sätt, som utredningen

föreslår.

Även flertalet skogsvårdsstyrelser göra starkt positiva uttalanden för

stubbinventeringsmetoden. Metodens fördel ur synpunkten alt uppgiftslämning

ej behöver förekomma understrykes särskilt av, bland andra,

Svenska lantarbetsgivareföreningen samt Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet.

Vissa remissinstanser göra, jämte det de tillstyrka att stubbinventeringsmetoden

skall användas såsom grundval för en avverkningsstatistik, den

reservationen att de själva sakna tillräckliga erfarenheter för att bedöma

metodens tillförlitlighet men förutsätta att skogsforskningsinstitutets undersökningar

på området utgöra en tillfredsställande borgen i detta hänseende.

Uttalanden av denna innebörd göras av, bland andra, domänstyrelsen, Sveriges

skogsägareföreningars riksförbund, Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet

samt flera skogsvårdsstyrelser. I några yttranden kommer

en något större tvekan om stubbinventeringsmetodens säkerhet för närvarande

till synes. Skogshögskolans lärarråd uttalar sålunda att man av försiktighetsskäl

ej bör definitivt binda sig vid den nya metoden, förrän

denna försöksvis tillämpats så länge att man funnit den motsvara sitt ändamål

och de förhoppningar man ställer på densamma. Även ett par skogsvårdsstyrelser

ge uttryck för en viss tvekan på denna punkt. Skogsvårdsstyrelscrna

i Kronobergs, Älvsborgs och Jämtlands län beröra i detta hänseende

frågan om möjligheterna att särskilja stubbar från olika avverkningssäsonger.

Sistnämnda spörsmål behandlas även av statens skogsforskningsinstitut,

som härom uttalar följande.

Institutet, som försöksvis utfört stubbinventering sedan år 1947, har

funnit att denna metod bör vara en framkomlig väg. En av de svårigheter,

som härvid uppstått, har varit att avgränsa avverkningssäsongerna mot varandra.

Genom att välja vegetationsperiodens början såsom gräns mellan de

olika avverkningssäsongerna har dock denna avgränsning lätt kunnat verkställas

under fältarbetet. Sommaravverkningarna karakteriseras av att toppskottstillväxten

börjat, vilket man kan konstatera av å marken kvar liggande

toppar etc. Vidare visa stubbarna tydliga spår av att vara avverkade under

savtid genom att barken släpper från veden. Härtill kommer att avverkningen

vid ifrågavarande tidpunkt av awerkningssäsongen i det närmaste ligger

nere, varför antalet gränsfall blir ett minimum. Vegetationsperiodens början

utgör icke ett bestämt datum från ena året till det andra, ej heller från

trakt till trakt, men vad som ej registreras det ena året kommer med nästa

år, varigenom för flera år genomsnittet kan anses riktigt. Avverkningssäsongernas

något olika längd kommer sålunda närmast att korrespondera med

vegetationsperiodens olika längd skilda år. Frågan är dock kanske av mindre

betydelse på grund av att, som förut framhållits, avverkningskvantiteten

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118. 23

under vår- och försommarmånaderna utgör en mycket liten del av årets

totala avverkning.

Vad gäller frågan om bestämning av ett års vinter- respektive sommaravverkning

gentemot tidigare års finnas flera klara indicier, i första hand

stubbens allmänna utseende, i andra hand barrens färg på klarliggande ris

och grenar. Härjämte utgöra spår av sågspån från närmast föregående vintersäsong

och barravfall i sågskäret å stubbar från tidigare avverkningssäsonger

utmärkta kännetecken. I tvivelaktiga fall tages borrspån från

stubben och från intillstående träd (tvillingträd), varefter genom uppläggning

av årsringsdiagram i de flesta fall kan avgöras vilken avverkningssäsong

trädet fällts. Beträffande en viss kvot av stubbinventeringsytorna

finnes dessutom möjlighet att genom kontakt med skogsägare direkt taga

reda på när avverkningen är verkställd. På så sätt kan man skaffa sig korrektionsfaktorer,

om det skulle anses nödvändigt.

Med detta har institutet velat framhålla, att en avgränsning av stubbinventeringen

till att avse närmast föregående avverkningssäsong är möjlig

och genomförbar.

Konjunkturinstitutet gör den anmärkningen att den föreslagna avverkningsstatistikens

låga representativitet icke medger årliga uppgifter om avverkningskvantiteternas

fördelning på olika kategorier av skogsägare. En

sådan redovisning skulle enligt institutets uppfattning ha stort intresse med

hänsyn till olikheterna i avverkningens konjunkturvariationer för olika

skogsägaregrupper. Såsom en lösning av detta spörsmål ifrågasätter konjunkturinstitutet

att den av utredningen föreslagna stubbinventeringsmetoden

kombineras med en enqueteundersökning av avverkningarna på ett urval

av bolagsskogar och ecklesiastika skogar. Konjunkturinstitutet finner

det vidare angeläget att såsom ett komplement till avverkningsstatistiken

uppgifter rörande virkesfångsten inhämtas från ett antal utvalda företag

Även Sveriges lantbruksförbund gör det förbehållet gentemot utredningens

förslag att en samtidig statistik över träindustriens virkesfångst framstår

som en nödvändighet, om skogens ekonomiska betydelse för jordbruket skall

kunna bedömas. En sådan statistik borde enligt förbundets mening redovisa

ej blott köpare utan även från vilka kategorier av säljare virket inköpes.

Omläggning av riksskogstaxeringen.

Den omläggning av riksskogstaxeringen, som utredningens förslag om

genomförande av en avverkningsstatistik på grundval av stubbinventeringar

förutsätter, har förordats eller lämnats utan erinran i samtliga yttranden.

Domänstyrelsen finner sålunda att en dylik omläggning innebär ett mycket

stort framsteg. Skogshögskolans lärarråd uttalar att detta förslag tillstyrkes

så mycket hellre som den ifrågavarande omläggningen är önskvärd även

ur andra synpunkter än dem, som böra läggas på avverkningsstatistiken.

Ur yttrandena från skogsvårdsstyrelserna över ifrågavarande förslag må

anföras att skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län uttalar att den föreslagna

nya riksskogstaxeringsmetoden synes så värdefull ur hela landets synpunkt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

att länsintressena härvid böra få träda tillbaka. Styrelsen anför vidare att

de detalj uppgifter, som efter en omläggning av riksskogstaxeringen kunna

erhållas för speciella inventeringsområden, synas vara så pass tillförlitliga

och vägledande, att de böra vara tillräckliga för skogsvårdsstyrelsernas bedömande

av deras verksamhetsresultat och arbetsuppgifter. Skogsvårdsstyrelsen

i Älvsborgs län anser likaledes, att det framlagda förslaget till en omläggning

av riksskogstaxeringen i fråga om statistiken för riket i dess helhet

medför en stor fördel därigenom att man bättre än med nuvarande metod

kan följa förändringarna i virkesförrådets storlek och sammansättning.

Denna skogsvårdsstyrelse anser däremot att resultaten för de olika länen

bli av mera tvivelaktigt värde av den anledningen att den nya metoden på

grund av sin låga taxeringsprocent icke möjliggör en redovisning av detaljsiffran

för varje län. Skogsvårdsstyrelsen i Uppsala län anser å andra sidan

att fördelarna med den nya metoden överväga även ur länssynpunkt. Genom

denna metod öppnas enligt styrelsens mening en möjlighet att år från år

följa utvecklingen i varje län, medan nu för exempelvis Uppsala läns vidkommande

faktiska uppgifter om virkesförrådet och skogarnas tillstånd saknas

för en tjugofemårsperiod. Nämnda skogsvårdsstyrelse liksom även

skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län understryker vidare värdet för de

skogsvårdande myndigheterna av de möjligheter, som den föreslagna riksskogstaxeringsmetoden

ger att erhålla fortlöpande uppgifter om vidtagna

och erforderliga skogsvårdsåtgärder av olika slag.

Slutligen göra Sveriges skogsägareförbund och Sveriges industriförbund

följande uttalande till förmån för den ifrågasatta omläggningen av riksskogstaxeringen.

Ur näringspolitisk synpunkt är det en stor fördel, att riksskogstaxeringens

resultat beträffande virkesförråd, tillväxt och det allmänna skogliga tillståndet

m. in. icke såsom nu erhållas droppvis för de olika länen under en

femtonårsperiod utan giva en samtidig redovisning för hela rikets skogliga

status. Visserligen kunna resultaten på grund av metodiken i det nya systemet

under de första åren endast redovisas för större samlade områden av

landet men redan efter fem, i vissa fall senast tio år kan materialet tillhandahållas

med fullt tillfyllestgörande uppdelning på län och skogsägarekategorier.

Såsom en brist hos den nya metoden kan synas, att den vid omdrevstidens

slut tillhandahåller ett resultat, som icke hänför sig till det sista undersökningsåret

utan utgör ett medeltal för hela omdrevsperioden. Denna

brist är dock skenbar, ty det är möjligt att genom en enkel räkneoperation

med tillämpande av vid taxeringen erhållna siffror för tillväxt och årlig

avverkning komma fram till det aktuella skogliga läget för varje år som

önskas.

Tidpunkten för omläggningen m. m.

Vad angår slutförandet av den nu pågående riksskogstaxeringen framhåller

statens skogsforskningsinstitut att den föreslagna forceringen av denna

taxering endast får betraktas som ett inhämtande av den eftersläpning i

taxeringarna, som föranletts av minskade anslag under senare år. Institutet

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

25

erinrar härvid om att denna taxering började år 1938 och enligt den ursprungliga

planen skulle vara slutförd år 1952. Den bör enligt institutets

mening genomföras över hela landet efter den nu tillämpade taxeringsforinen.

Detta är nämligen en förutsättning för att vissa uppgifter, som nu insamlas,

skola kunna uteslutas vid nästa riksskogstaxering och för att riket

i dess helhet skall bli taxerat efter fullt enhetliga principer. Den olägenhet,

som en forcering i och för sig innebär genom att verksamheten ej bedrives

i jämn takt, anser institutet böra tagas för att den föreslagna avverkningsstatistiken

skall kunna genomföras snarast möjligt.

Även domänstyrelsen tillstyrker att det nu pågående taxeringsomdrevet

skall forceras med hänsyn till angelägenheten att få till stånd en ny riksskogstaxering,

kombinerad med en avverkningsstatistik.

Såsom förut nämnts har i fråga om omdrevstiden för den föreslagna nya

riksskogstaxeringen i åtskilliga yttranden framförts avvikande meningar

mot utredningens förslag. Jag torde härvid ånyo få erinra om att utredningen

föreslagit en femtonårig omdrevstid för Norrland och Dalarna och en tioårig

omdrevstid för övriga delar av landet. Domänstyrelsen, Sveriges skogsägareförbund,

Sveriges industriförbund och Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund förorda däremot en tioårig omdrevstid för hela landet. Vid ärendets

behandling i skogsstyrelsen ha även vissa reservanter uttalat att taxeringsomdrevet

bör vara tio år för hela landet. Skogsstyrelsens majoritet föreslår

däremot, i anslutning till ett yttrande av skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs

lån, endast den ändringen av utredningens förslag att Gävleborgs och

Kopparbergs län samt Härjedalen böra erhålla tioårigt taxeringsomdrev.

Domänstyrelsen anför såsom skäl för ett tioårigt taxeringsomdrev även i

norra Sverige, att utvecklingen inom övre och mellersta Norrland bör följas

så nära som möjligt, eftersom inom dessa områden virkesbalansen är mycket

ansträngd och därtill ett restaureringsarbete av mycket stora mått

pågår.

Sveriges skogsägareförbund och Sveriges industriförbund uttala följande

i frågan.

Förbunden vilja bestämt påyrka, att 10-årigt omdrev tillämpas i hela landet,

sålunda jämväl i Norrland och Dalarna. Kostnadsökningen vid en sådan

omläggning har skogsforskningsinstitutet beräknat till cirka 40 000 kronor,

ett belopp som måste betraktas som ringa med hänsyn till de utomordentliga

fördelar ur skogsekonomisk synpunkt, som skulle vinnas av ett

snabbare taxeringsförfarande även i landets norra och mellersta delar. Den

kortare omdrevstiden medför att linjenätet blir tätare, d. v. s. taxeringen

kommer årligen att resultera i ett större material. Detta innebär att de resultat,

som årligen kunna fortlöpande redovisas, vinna i säkerhet och skärpa.

Det innebär även, att resultaten snabbare kunna redovisas mer specialiserade

såväl geografiskt beträffande län och länsgrupper samt skogsägarekategorier

som beträffande virkesförrådets uppdelning på grovleks- och åldersgrupper

in. in. Det kortare omdrevet skapar sålunda möjligheter för ett snabbare

avläsande av den utveckling och de förändringar, som äga rum på det

skogsvårdsmässiga och det skogsekonomiska området inom Norrland och

Dalarna. Med den utomordentligt stora betydelse, som skogsbruket inom

berörda landsdelar har ur nationalekonomisk synpunkt, anse förbunden att

detta skulle vara av allra största värde.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund anför som motivering för

en kortare omdrevstid i norra Sverige att problemet om de norrländska skogarnas

möjligheter att ge råvara till den inom detta område överdimensionerade

industrien icke kan överblickas, med mindre virkesbalansens förändringar

noggrant följas under kortare tidsintervaller. Liknande synpunkter

anföras av de förut berörda reservanterna inom skogsstgrelsen.

I yttrandena framkomma härutöver vissa önskemål beträffande taxeringsresultatens

redovisning in. in. Då ifrågavarande förslag utgöra statistiska

detalj spörsmål, torde jag i förevarande sammanhang kunna förbigå

dessa frågor.

V irkesmätningsstatistik.

Vad gäller utredningens förslag om utnyttjande av de upplysningar, som

virkesmätningsföreningarna kunna ge om virkesfångsten, anför skogsstgrelsen

att alla skäl tala för att ifrågavarande statistik efter hand utvidgas på

sätt utredningen föreslagit. Domänstgrelsen har ingen erinran mot utredningens

förslag i detta hänseende. Statistiska centralbyrån uttalar att den

föreslagna virkesmätningsstatistiken bör bli av värde för beräkning av

sortimentfördelningen under förutsättning att virkesmätningsföreningarnas

redovisning rationaliseras på det sätt, som utredningen förordat. Konjunkturinstitutet

uttalar — med tillstyrkande av utredningens förslag — som ett

särskilt önskemål att en systematisk sammanfogning av avverkningsstatistik,

virkesmätningsuppgifter, flottningsstatistik, fångststatistik o. s. v. kommer

till stånd. Sveriges skogsägareförbund och Sveriges industriförbund ha visserligen

ingen erinran att göra mot utredningens förslag på denna punkt

men anse sig böra varna mot alltför stor tilltro till värdet av virkesmätningsföreningarnas

material, eftersom betydande mängder industrivirke, särskilt

från mindre företag, samt praktiskt taget allt husbehovsvirke går vid

sidan av föreningarna.

Beträffande virkesmätningsstatistikens förläggning anser statistiska centralbyrån

att materialets insamling bör omhänderhas av skogsstyrelsen i dess

egenskap av tillsynsmyndighet för virkesmätningsverksamheten. Då virkesmätningsstatistiken

avser att tjäna som ett komplement till stubbinventeringsmaterialet

bör dock enligt centralbyråns uppfattning denna statistik

sammanställas av skogsforskningsinstitutet i anslutning till avverkningsstatistiken.

Flottningsstatistikens förläggning.

Angående utredningens förslag, att flottningsstatistiken skulle överflyttas

från kommerskollegium till skogsstyrelsen, uttalar kommerskollegium följande.

Kommerskollegium anser, i likhet med skogsstatistikutredningen, att flottningsstatistiken

ur olika synpunkter är av så allmänt intresse att den, trots

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

27

flottningsverksamhetens relativt minskade betydelse för de inrikes virkestransporterna,

bör bibehållas. Med avseende på förläggningen av statistiken

i fråga vill kollegium erinra om att densamma, även om den i stort sett

ligger utanför verkets övriga arbetsområden, likväl har viss anknytning till

kommerskollegii årsstatistik rörande sjöfart, handel och industri. Bristen

på skoglig sakkunskap inom kollegium har givetvis varit till nackdel för

flottningsstatistiken men har åtminstone i huvudsak kompenserats genom

samarbete med skogsstyrelsen och svenska flottledsförbundet. Starka skäl

synas dock enligt kollegii mening tala för att alla grenar av skoglig statistik

inordnas i ett ämbetsverk, som till sitt förfogande har såväl skoglig som

statistisk sakkunskap. Då även den sistnämnda måste anses nödvändig för

att säkra en fullgod statistik, anser sig kollegium kunna förorda ett överflyttande

av flottningsstatistiken från kommerskollegium till skogsstyrelsen

endast under förutsättning att för statistikens handhavande även kvalificerad

statistisk sakkunskap ställes till styrelsens förfogande.

Kollegium saknar anledning att för närvarande ingå på frågan om den

lämpliga tidpunkten för överflyttningen i fråga men vill likväl i detta samband

framhålla, att kollegium på grund av ändrade dispositioner av befintlig

personal med anledning av nya statistiska arbetsuppgifter icke utan särskild

förstärkning av utgående anslag anser sig kunna bearbeta det flottningsstatistiska

primärmaterialet för 1951. Om eu överflyttning av sagda

statistik anses lämplig, torde den därför böra ske inom en mycket närliggande

framtid. Med spörsmålet om tiden för statistikens överflyttning sammanhänger

frågan om revidering av det nu använda formuläret, en revision

vid vilken i första hand skoglig men även statistisk sakkunskap måste anlitas.

En allmän översyn av blanketten i fråga har icke skett sedan 1928 och

synes enligt kollegii mening av bl. a. skäl som utredningen framfört vara

motiverad.

Med avseende på sättet för publiceringen av flottningsstatistiken finner

kollegium det av flera orsaker önskvärt att, som utredningen ifrågasatt, en

sammanfattning av resultaten årligen publiceras i Kommersiella Meddelanden

även efter en överflyttning av statistiken till skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen har ingen erinran mot att flottningsstatistiken överflyttas

till styrelsen.

Domänstyrelsen framhåller i detta sammanhang önskvärdheten av att

uppgifter erhållas om olika slag av virkestransporter. Domänstyrelsen anför

även att det därvid vore av särskilt intresse att erhålla uppgift om den virkeskvantitet,

som transporteras med bil.

Svenska flottledsförbundet anför i denna fråga att anledning icke finnes

att ändra statistikens förläggning eller utformning. Frånsett erforderliga

mindre justeringar av det nu använda frågeformuläret anser förbundet att

någon revision av flottningsstatistikens innehåll ej är av behovet påkallad.

Prisstatistik för rundvirke och rotköp.

Behovet av en förbättrad prisstatistik vitsordas i ett flertal yttranden. Meningarna

äro emellertid i någon mån delade beträffande frågan, vilken eller

vilka myndigheter som böra omhänderha arbetet med denna statistik. I åtskilliga

yttranden uttalas vidare den uppfattningen att mera genomgripande

förändringar än dem, som utredningen föreslagit, äro önskvärda. Sålunda

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

anför exempelvis Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet, att de av

utredningen föreslagna åtgärderna ej äro tillräckliga för att fullt tillgodose

rimliga anspråk på en dylik prisstatistik men att förbundet dock icke vill

motsätta sig att de genomföras såsom en första förberedande åtgärd. Svenska

lantarbetsgivareföreningen anser sig likaledes möjligen kunna tillstyrka utredningens

förslag som en provisorisk lösning men förordar en fortsatt

utredning av frågan.

Vad gäller den av utredningen föreslagna utformningen av prisstatistiken

understryker domänstyrelsen önskvärdheten av att närmare anvisningar

meddelas beträffande förfarandet vid upprättandet av de noteringar, som

skola uppgöras länsvis. Domänstyrelsen och skogsforskningsinstitutet framhålla

vidare att uppgifterna böra omfatta såväl bruttopriser som de omkostnader,

vilka äro förenade med virkets avverkning och transport. Sveriges

lantbriiksförbund understryker nödvändigheten av att prisuppgifterna bygga

på bredast möjliga underlag och uttalar att skogsägareföreningarna och Sveriges

skogsägareföreningars riksförbund böra beredas tillfälle att medverka

såväl vid insamlandet som vid bedömandet av prisuppgifterna.

I fråga om prisstatistikens förläggning uttalar domänstyrelsen att den på

grund av sin verksamhet förfogar över personal, som äger sakkunskap på

här ifrågavarande områden. Styrelsen anser sig av denna anledning besitta

de bästa förutsättningarna för att omhänderha ifrågavarande arbetsuppgifter.

Lämpligheten av utredningens förslag att det skulle uppdragas åt

skogsstyrelsen att årligen verkställa en central sammanställning av prisstatistiken

kan därför enligt domänstyrelsens mening ifrågasättas. Då de här

berörda arbetsuppgifterna ligga vid sidan av domänverkets affärsverksamhet

vill styrelsen dock icke motsätta sig utredningens förslag.

Skogsstyrelsen uttalar att insamlandet av primäruppgifterna i de olika

länen bör anförtros åt skogsvårdsstyrelserna, eftersom dessa i sin tjänsteutövning

komma i kontakt med skilda ägarekategorier och icke, såsom fallet

är med domänverkets revirpersonal, representera ett partsintresse. Styrelser

anser det därför närmast böra ankomma på densamma att utföra

den centrala sammanställningen av materialet. Även samtliga skogsvårdsstyrelser

uttala sig för att den centrala sammanställningen av prisuppgifterna

skall verkställas av skogsstyrelsen. I fråga om insamlandet av primäruppgifterna

anse dock skogsvårdsstyrelserna i Kronobergs och Gävleborgs län,

att de lokala prisuppgifterna även i fortsättningen böra insamlas av länsstyrelserna.

Länsstyrelserna i Södermanlands, Kronobergs, Värmlands, Västernorrlands

och Norrbottens län ha ingen erinran mot att uppdraget att

insamla prisuppgifterna på rundvirke överflyttas till skogsvårdsstyrelserna.

Icke heller skogsforskningsinstitutet har något att erinra mot utredningens

förslag beträffande det lokala insamlandet och den centrala sammanställningen

av prisuppgifterna.

Sveriges skogsägareförbund och Sveriges industriförbund anföra, att det

enligt deras mening kan diskuteras, huruvida skogsvårdsstyrelserna äro de

lämpligaste organen för det betydelsefulla uppdraget att svara för den lokala

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 118.

29

materialinsamlingen, då denna bör ske med synnerlig sakkunskap och erfarenhet

om virkesmarknadens skiftningar. Emellertid finnes det enligt förbundens

mening knappast inom länen något annat organ, som besitter nödiga

kvalifikationer och kan komma ifråga.

Statistiska centralbyrån anför, att den centrala bearbetningen av materialet

främst kräver statistisk expertis och bör förläggas med hänsyn härtill.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund avstyrker helt prisstatistikens

överförande till skogsvårdsstyrelserna och skogsstyrelsen. Förbundet anför

härom följande.

Riksförbundet har tidigare uttalat sig för en liknande ordning för virkespris-

och omkostnadsstatistiken, men frågan är om en sådan omläggning ur

det allmännas synpunkt är att föredraga, om man tar i betraktande att här

ifrågavarande pris- och omkostnadsuppgifter också böra vara de, som skola

ligga till grund för fastighetstaxeringarna. Länsstyrelserna, som skola handlägga

fastighetstaxeringarna, borde väl även fortlöpande kunna omhänderhava

sådana arbetsuppgifter som att från virkesmarknadens olika parter årligen

införskaffa objektiva uppgifter, som skola läggas till grund för den

skogliga fastighetstaxeringen. Det synes sålunda riksförbundet som om insamlingen

av primärmaterialet såsom hittills borde ske genom respektive

länsstyrelser med erforderligt skogssakkunnigt biträde samt efter överläggningar

med säljare- och köpareparterna. Särskilda anvisningar synas dock

erforderliga, så att större enhetlighet vid uppgiftsinsamlingen ernås. Sådana

anvisningar till länsstyrelsen synas böra meddelas av Kungl. Maj :t efter förslag

av domänstyrelsen, som fortfarande synes böra bibehållas som ansvarig

myndighet i fråga om förslag rörande priser och omkostnader till den skogliga

fastighetstaxeringen. Inom domänstyrelsen finnes företrädd speciell sakkunskap

ifråga om virkes- och arbetsmarknaden på dess försälj ningsbyrå

respektive avdelningen för avtalsfrågor. Dessutom äro domänverkets på virkes-

och arbetsmarknaden direkt verksamma lokalförvaltningar väl förtrogna

med pris- och kostnadsutvecklingen. Det synes enligt riksförbundets

mening vara mera välbetänkt att även i fortsättningen bibehålla och utnyttja

den bättre sakkunskap på detta område, som finnes att tillgå inom domänverket,

en sakkunskap, som för dessa arbetsuppgifter under alla förhållanden

näppeligen lärer kunna undvaras.

Behovet av undersökningar rörande skogsbrukets inkomster och utgifter

understrykes av Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet. Sveriges

lantbruksförbund pekar i detta sammanhang på de möjligheter som finnas

att utbygga en skoglig bokföring i anslutning till den redan befintliga bokföringsverksamheten

inom jordbruket ävensom vid upprättande av typjordbrukskalkyler.

Konjunkturinstitutet uttalar vissa önskemål rörande möjligheterna att erhålla

statistik över företagarinkomstcr och investeringar inom skogsbruket.

Åtgärder rörande lönestatistiken för skogsarbetare.

De på utredningens initiativ inledda förhandlingarna mellan parterna i

sylte att för lönestatistiska ändamål utnyttja det material, som erhålles vid

arbetsstadier inom skogsbruket, finner socialstyrelsen utgöra en framkomlig

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

väg för ernående av en förbättrad statistik rörande skogsarbetarnas löner.

Styrelsen förklarar sig vidare beredd att medverka vid fortsatta förhandlingar

i detta syfte. Domänstyrelsen anser likaledes det av utredningen skisserade

tillvägagångssättet vara den lämpligaste vägen för erhållande av

tillförlitliga löneuppgifter på detta område. Styrelsen framhåller dock samtidigt,

att det särskilt i fråga om södra och mellersta Sverige torde dröja åtskillig

tid, innan frågan kan lösas. Detta betonas även av Svenska tantarbetsgivareföreningen.

I samma riktning uttalar sig också Föreningen skogsarbeten,

som anför att utredningens önskemål rörande utformningen av

lönestatistiken för skogsarbetare måste betraktas som ett mål på lång sikt

och under alla förhållanden icke kunna förverkligas inom de närmaste åren.

Värmlands och västra Bergslagens skogsarbetsgivareförening påpekar att

föreningens arbetsstudiematerial endast har begränsad användbarhet ur

lönestatistisk synpunkt men betonar föreningens villighet i princip att medverka

till en för arbetsmarknadsparterna gemensam statistik, som även kan

tillgodose det allmännas intressen på detta område. Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet

ifrågasätter, om icke ytterligare statliga initiativ böra

tagas i frågan, för den händelse det ej skulle visa sig möjligt att nå en tillfredsställande

lösning på det sätt utredningen förordat.

Förslag angående upprättande av en skogsstatistisk årsbok.

Utredningens förslag att den skogliga statistiken skall samlas i en särskild

skogsstatistisk årsbok har så gott som genomgående tillstyrkts i de inkomna

yttrandena. Statistiska centralbyrån finner anordningen vara praktisk ur

flera synpunkter, ehuru ämbetsverket anser det tveksamt vilken myndighet,

som bör utgiva publikationen. Domänstyrelsen vitsordar önskvärdheten av

att en dylik systematisk överblick erhålles över den skogliga och skogsindustriella

statistiken och tillstyrker därför utredningens ifrågavarande

förslag. Styrelsen anser det dock lämpligt att den nu ifrågavarande skogliga

och skogsindustriella statistiken skall skiljas från skogsstyrelsens nuvarande

egen statistik. Den förstnämnda statistiken bör enligt domänstyrelsens mening

för att kunna fylla sin uppgift bliva tillgänglig på ett tidigare stadium

än den för närvarande är.

Sveriges skogsägareförbund och Sveriges industriförbund tillstyrka likaledes

upprättandet av en skogsstatistisk årsbok under den förutsättningen,

att innehållet i denna årsbok avväges på ett sådant sätt, att det blir av aktuellt

intresse ur skogsekonomisk och nationalekonomisk synpunkt. Den nuvarande

specialredovisningen över skogsvårdsstyrelsernas verksamhet saknar

enligt förbundens mening intresse utöver de närmast berörda kretsarna.

Den bör därför utgå och ersättas med kortfattade tablåer över omfattningen

av utförda skogsvårdsarbeten i landet. Huvudvikten i boken bör i stället

läggas på en fortlöpande, årlig redovisning av riksskogsstaxeringens resultat

rörande virkesförråd, tillväxt och avverkning, sådana dessa framgå vid riksskogstaxeringens

arbete.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

31

Utredningens kostnadsberäkningar.

Utredningens anslagsäskanden ha i yttrandena endast berörts med avseende

på de av utredningen föreslagna personalförstärkningarna vid statens

skogsforskningsinstitut och skogsstyrelsen.

Skogsforskningsinstitutet anför i fråga om inrättandet av en försöksledartjänst

vid institutets avdelning för skogstaxering att nödvändigheten härav

är uppenbar om de föreslagna stubbinventeringarna skola genomföras, och

att behovet av en sådan försöksledartjänst även bortsett därifrån redan nu

är starkt framträdande.

Skogsstyrelsen förklarar sig förutsätta, att styrelsen skall erhålla de av

utredningen föreslagna personalförstärkningarna. I fråga om denna del av

utredningens förslag uttalar emellertid statskontoret, att ämbetsverket icke

blivit övertygat om nödvändigheten av att skogsstyrelsens personal förstärkes

med en förste aktuariebefattning i Ce 29, därest styrelsen i enlighet

med utredningens förslag skulle tillföras ytterligare statistiska arbetsuppgifter.

Enligt statskontorets mening bör det vara tillfyllest, om under skogsstyrelsens

avlöningsanslag särskilt arvodesbelopp beräknas för en deltidsanställd

statistiker. Statskontoret framhåller vidare, att avlöningen till det

förordade biträdet för skriv- och kontorsgöromål hos skogsstyrelsen bör

utmätas efter bestämmelserna i den för biträdespersonalen gällande reglerade

befordringsgången.

Departementschefen.

Av skogsstatistikutredningens betänkande och yttrandena över detsamma

framgår att den skogliga statistiken för närvarande är behäftad med åtskilliga

brister. Som den allvarligaste av dessa framstår avsaknaden av en någorlunda

tillförlitlig avverkningsstatistik. De förslag, som utredningen framlagt,

syfta till att för en förhållandevis ringa kostnad avhjälpa de allvarligaste

av de föreliggande bristerna. Förslagen ha i huvudsak tillstyrkts i yttrandena.

Även jag kan i stort sett ansluta mig till desamma.

Vad först angår frågan, hur en tillfredsställande årlig avverkningsstatistik

lämpligen kan ordnas, synes så gott som fullständig enighet råda om

att detta bäst kan ske på grundval av stubbinventeringar, utförda i samband

med en ny riksskogstaxering. Konjunkturinstitutet har visserligen framfört

kritiska synpunkter mot metoden av den anledningen att en dylik statistik

av kostnadsskäl icke kan bli så representativ att den kan tillgodose behovet

av mera speciella uppgifter. Såsom framhållits i ett flertal yttranden torde

dock en på stubbinventeringar grundad avverkningsstatistik av den omfattning,

som utredningen föreslagit, i allt väsentligt fylla de anspråk, som inom

en godtagbar kostnadsram kunna ställas på en dylik statistik.

Den omläggning av riksskogstaxeringen, som genomförandet av en på

stubbinventeringar grundad avverkningsstatistik förutsätter och som innebär

att taxeringen i fortsättningen skulle bedrivas på så sätt att varje års

fältobservationer skulle fördelas över hela landet, har av utredningen lik
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

som även i yttrandena icke ansetts böra utgöra något hinder för att avverkningsstatistiken

ordnas på nu näinnt sätt. Tvärtom har från flera håll

anförts, att en sådan omläggning av riksskogstaxeringen skulle utgöra ett

framsteg bland annat därigenom att den skulle ge ökade möjligheter att

följa virkeskapitalets förändringar inom landet i dess helhet. Jag delar denna

uppfattning.

Jag förordar alltså att utredningens förslag till ordnande av en avverkningsstatistik

och till omläggning av riksskogstaxeringen skall genomföras.

I likhet med utredningen anser jag dock, att det nu pågående taxeringsomdrevet

inom riksskogstaxeringen bör fullföljas. Med hänsyn till angelägenheten

av att man snarast möjligt skall få till stånd den föreslagna avverkningsstatistiken

synes det härvid lämpligt att den nu pågående taxeringen

påskyndas så att fältarbetena för densamma kunna avslutas innevarande

år och fältarbetena för den nya taxeringen påbörjas sommaren 1953.

Vad angår omdrevstiden för den nya riksskogstaxeringen är det uppenbart

att en tioårig omdrevstid för hela landet skulle ge ökade möjligheter

att få snabba och tillförlitliga uppgifter. En dylik anordning skulle emellertid

medföra en ej oväsentlig kostnadsökning. Den av utredningen föreslagna

uppläggningen synes även tillgodose de anspråk, som i dagens läge måste

anses mest angelägna. Jag förordar därför i enlighet med utredningens förslag,

att den nya riksskogstaxeringen skall planeras för en tioårig omdrevstid

i norra Sverige och en femtonårig omdrevstid i södra och mellersta Sverige.

Det detalj spörsmål rörande gränsdragningen mellan de olika områdena,

som skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län berört,

torde få övervägas i samband med detaljplaneringen av den nya taxeringen.

Konjunkturinstitutet har ansett att man för avverkningsstatistiken borde,

förutom på stubbinventeringen, bygga på särskilda awerkningsdeklarationer,

som skulle inhämtas från ett urval av större skogsägare. Med hänsyn

bland annat till de olägenheter, som insamlandet av dylikt deklarationsmaterial

skulle medföra för uppgiftslämnarna, kan jag dock ej ansluta mig

till detta förslag. Jag är icke heller övertygad om att en dylik utvidgning

av underlaget för avverkningsstatistiken är erforderlig. Däremot finner jag

i likhet med utredningen det lämpligt att, vid sidan av den på stubbinventering

grundade avverkningsstatistiken, jämväl virkesmätningsföreningarnas

uppgifter om inmätta virkesfångster skola utnyttjas på det sätt, som

utredningen angivit. Då skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet för virkesmätningen,

synes det naturligt att sistnämnda arbete skall omhänderhas av

skogsstyrelsen.

Den av kommerskollegium utarbetade flottningsstatistiken torde vidare

böra bibehållas såsom ett led i den skogliga statistiken. Eftersom denna statistik

har ett viss samband med virkesinätningsstatistiken och upprättandet

av densamma otvivelaktigt kräver tillgång till skoglig expertis förordar

jag, i överensstämmelse med vad utredningen föreslagit, att flottningsstatistiken

skall förläggas till skogsstyrelsen. Flottningsföreningarna böra härvid

liksom hittills ha skyldighet att lämna erforderliga primäruppgifter.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

33

Såsom i betänkandet framhållits torde förutsättningar ännu icke föreligga

för någon mera genomgripande omläggning av prisstatistiken för rundvirke

och rotköp. Det synes därför icke nu möjligt att på detta område komma

längre än att skapa en något fastare ordning för fastställandet av prisnoteringarna.

I överensstämmelse med utredningen och flertalet remissinstanser

anser jag det lämpligt, att det lokala arbetet med insamlande av

prisuppgifter skall omhänderhas av skogsvårdsstyrelserna och att skogsstyrelsen

skall svara för den centrala bearbetningen av dessa uppgifter. Såsom

en följd härav bör skogsvärderingsinstruktionen ändras så att det skall

ankomma på skogsstyrelsen att utarbeta prisnoteringar för fastighetstaxering.

Med anledning av vad Sveriges skogsägareföreningars riksförbund

anfört rörande dessa frågor vill jag understryka vikten av att skogsstyrelsen

och skogsvårdsstyrelserna vid fullgörandet av nu ifrågavarande arbetsuppgifter

skola utnyttja den sakkunskap som domänstyrelsen och dess revirförvaltningar

besitta, ävensom i övrigt sainråda med representanter för parter

på virkesmarknaden och andra sakkunniga.

De förslag, som i ett par yttranden framförts angående inhämtande av

statistiska uppgifter för beräkning av skogsbrukets investeringar m.m., är

jag icke beredd att upptaga till prövning i detta sammanhang.

Vad beträffar lönestatistiken för skogsarbetare torde tills vidare böra få

bero vid de åtgärder, som utredningen vidtagit.

Det synes önskvärt att den skogliga statistiken skall samlas i en särskild

skogsstatistisk årsbok. Jag tillstyrker därför utredningens förslag, att

skogsstyrelsens årsbok skall utvidgas till en skogsstatistisk årsbok. På sätt

uttalats i ett par yttranden torde emellertid i samband därmed åtskilliga

av de uppgifter, som nu ingå i årsboken, utan större olägenhet kunna begränsas

eller utmönstras.

Utredningens kostnadsberäkningar beträffande slutförandet av den nuvarande

riksskogstaxeringen och rörande den föreslagna nya riksskogstaxeringen

jämte den därmed kombinerade avverkningsstatistiken föranleda

ingen erinran från min sida. Då skogsforskningsinstitutets arbetsuppgifter

komma att öka, därest riksskogstaxeringen omlägges och avverkningsstatistik

införes i enlighet med vad jag nyss förordat, finner jag det befogat att

\id styrelsens avdelning lör skogstaxering skola inrättas en försöksledartjänst

i lönegrad Ce 29 och eu skogsbiträdestjänst i lönegrad Ce 16. Av de

skäl, som utredningen anfört, vill jag vidare tillstyrka att en statistisk

tjänst såsom förste aktuarie i lönegrad Ce 29 skall inrättas vid skogsstyrelsen.

Med hänsyn till de nya arbetsuppgifter, som jag föreslagit skola uppdragas

åt skogsstyrelsen, synes det vidare motiverat, att icke-ordinarie posten

å styrelsens avlöningsanslag uppräknas med belopp motsvarande kostnaderna

för ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång samt att styrelsens

omkostnadsanslag förstärkes med ett belopp av 5 000 kronor.

lill frågan om anvisande av medel för inköp av motorfordon för den per3

llihtnuj till riksdagens protokoll 1952. t sinnI. .Yr 111?.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

sonal, som skulle arbeta med den nya riksskogstaxeringen, torde det ej vara

erforderligt att nu taga ställning.

Vad angår medelsanvisningen för nästa budgetår torde vid bifall till vad

jag nyss förordat för slutförandet av den nu pågående riksskogstaxeringen

1 enlighet med utredningens beräkningar böra anvisas 341 000 kronor. Såsom

utredningen föreslagit torde vidare 10 000 kronor böra beräknas för

uppgörande av kartor in. in. till den nya riksskogstaxeringen. Anslaget till

riksskogstaxering och avverkningsstatistik skulle sålunda behöva uppföras

med 351 000 kronor.

Då anslagen till skogsforskningsinstitutet och skogsstyrelsen upptagits

med definitiva belopp i riksstatsförslaget, synes det emellertid lämpligt,

att kostnaderna för de personalförstärkningar vid institutet och styrelsen,

vilka jag tillstyrkt i det föregående, för nästa budgetår skola bestridas från

anslaget till riksskogstaxering och avverkningsstatistik. Förevarande kostnader,

nämligen avlöning under första halvåret 1953 till en försöksledare i

29 lönegraden och ett skogsbiträde i 16 lönegraden vid institutet samt till

en förste aktuarie i 29 lönegraden och ett kontorsbiträde vid skogsstyrelsen

torde böra uppskattas till i runt tal 25 000 kronor. Under första halvåret

1953 torde denna personal böra ha extra anställning. Under anslaget

torde vidare böra beräknas 2 000 kronor till anskaffande av möbler m. m.

åt försöksledaren och skogsbiträdet.

Jag föreslår sålunda, att anslaget till riksskogstaxering och avverkningsstatistik

för nästa budgetår skall uppföras med (351 000 + 25 000 +

2 000 ==) 378 000 kronor.

Den ökning av omkostnaderna, av utredningen beräknad till 5 000 kronor

per år, som kan uppkomma för skogsstyrelsen, torde för nästa budgetår få

täckas genom att medgivande lämnas till erforderligt överskridande av styrelsens

omkostnadsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) godkänna att riksskogstaxeringen och avverkningsstatistiken

in. in. skola utformas enligt de riktlinjer, som jag

förordat i det föregående;

2) å riksstaten för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln

till Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering

och avverkningsstatistik anvisa ett reservationsanslag

av 378 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

527188. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:260 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret 1952/53, m. m. a1 i texten
  2. JoU 1952:30 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret 1952/53, m. m. s. 1 i texten