Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1952/53 till arbetsmarknadsstyrelsen och den offentliga arbetsförmedlingen m. in

1952-03-07 · 105 sidor, varav 99 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 99 av 105 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:127, Angående anslag för budgetåret 1952/53 till arbetsmarknadsstyrelsen och den offentliga arbetsförmedlingen m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 127.

1

yr 127.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1952/53 till arbetsmarknadsstyrelsen och den

offentliga arbetsförmedlingen m. in.; given Stockholms

slott den 1 mars 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Med anledning av det förslag som framlagts av utredningen angående

näringslivets lokalisering föreslås, att den hittills bedrivna lokaliseringsverksamheten

utvecklas i huvudsak i enlighet med f. n. tillämpade riktlinjer.

Uppgiften att vara centralmyndighet för verksamheten föreslås fortfarande

ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen. Personalen för lokaliseringsärendena

föreslås något förstärkt.

En av 1950 års arbetsförmedlingsutredning företagen översyn av arbetsmarknadsstyrelsens

verksamhet och organisation redovisas. 1 fråga om

verksamhetsområdet föreslås, bortsett från lokaliseringsverksamheten, icke

annan ändring än att den av pensionsstyrelsen bedrivna yrkesutbildande

verksamheten med början under budgetåret 1952/53 överflyttas till arbetsmarknadsstyrelsen.

Denna anses fortfarande böra vara utrustad för att

bedriva beredskapsarbeten i egen regi.

1—m as Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 127.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 12?.

I fråga om arbetsmarknadsstyrelsens organisation föreslås, att tre byråer

— ntlänningsbyrån, sociala byrån och försvarsbyrån — utgå ur organisationen

som självständiga byråer. En särskild arbetsvårdsbyrå samt en lokaliserings-

och utredningsbyrå föreslås inrättade. I sistnämnda byrå inordnas

även den nuvarande försvarsbyrån. Styrelsens personaluppsättning föreslås

i viss utsträckning reducerad.

I fråga om den offentliga arbetsförmedlingen redovisas en av 1950 års

arbetsförmedlingsutredning verkställd översyn av organisationen inom

Stockholms stad och län.

Arbetsmarknadsstyrelsens uppsättning av maskiner för anläggningsarbeten

föreslås kompletterad och förnyad så att den förslår för sysselsättning

av ca 3 000 man.

Anslag äskas till arbetsmarknadsstyrelsen, den offentliga arbetsförmedlingen

och arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterbebg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med cheferna för kommunikations-, finans-, handels-, jordbruks-,

inrikes- och civildepartementen.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj;t, på min hemställan, under

femte huvudtiteln, punkterna 44—49 och 56, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna

följande anslag:

Arbetsmarknadsstyrelsen: Kronor

Avlöningar .................................... 3 329 000

Omkostnader ................................. 798 500

Krisorganisationen ........................... 1 050 000

Den offentliga arbetsförmedlingen:

Avlöningar .................................... 15 085 000

Omkostnader ................................. 4 006 000

Krisorganisationen ........................... 2 500 000

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet ........................... 100

Jag hemställer nu att få upptaga ifrågavarande spörsmål till fortsatt

handläggning. Härvid torde till en början de av utredningen angående

näringslivets lokalisering framlagda förslagen få behandlas. Därefter upptagas

i övrigt föreliggande spörsmål rörande arbetsmarknadsstyrelsen och

den offentliga arbetsförmedlingen. Slutligen torde arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet få behandlas.

I. ÅTGÄRDER FÖR NÄRINGSLIVETS LOKALISERING.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t tillkallade statsrådet Ericsson den

17 februari 1947 vissa sakkunniga att utreda och avgiva förslag rörande

frågan om näringslivets lokalisering. De sakkunniga ha den 26 januari 1951

avgivit betänkande i frågan (SOU 1951: 6). I det följande lämnas en kortfattad

redogörelse för innehållet i betänkandet samt däröver avgivna yttranden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 127.

Betänkandet.

Inledning.

Utredningen redogör inledningsvis för sambandet mellan befolkningsrörelser

och näringslivets lokalisering under åren 1870—1949 samt för den

under 1940-talet förda lokaliseringspolitiken. De sakkunniga erinra bl. a.

om den upplysnings- och rådgivningsverksamhet i lokaliseringsfrågor, som

industriens produktionsråd — bildat av Sveriges industriförbund och

Svenska arbetsgivareföreningen — och dåvarande statens arbetsmarknadskommission

i samarbete påbörjade 1945. Inom arbetsmarknadsstyrelsen

handläggas numera dessa ärenden av sektionen för social planläggningsverksamhet;

under styrelsen bedriva även länsarbetsnämnderna sådan

verksamhet. Oberoende av till vilket av här nämnda organ — produktionsrådet,

arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnderna — företagen

hänvända sig, sker den lokaliseringspolitiska bedömningen efter enhetliga

riktlinjer. Av företagen inhämtas sålunda erforderliga uppgifter beträffande

behovet av manlig och kvinnlig arbetskraft, företagets fordringar på

kommunikationer samt tillgång på vatten och elkraft, särskilda anspråk

på industritomtens läge, speciella önskemål rörande verksamhetens förläggning

med hänsyn till råvarornas belägenhet och avsättningsmarknaderna

för de tillverkade produkterna in. m. Med ledning av de lämnade

uppgifterna göres i samråd med företaget en bedömning av vilka områden

som ur såväl allmänna som företagets synpunkter kunna anses lämpliga

för den planerade industrien, varefter olika orter inom dessa områden

bli föremål för undersökning.

Den hittills hedrivna verksamheten har fått relativt stor betydelse; i

samband med startandet av 200—250 nya industrianläggningar med ca

10 000 arbetare ha företagen diskuterat lokaliseringsfrågan med produktionsrådet

eller arbetsmarknadsorganeu.

Även de i flera län bildade företagareföreningarna ha handlagt lokaliseringsfrågor.

Behovet av eu samhällelig lokaliseringspolitik.

Ekonomiska synpunkter. Av affärsmässiga skäl eftersträva företagen

att förlägga produktionen till de orter, som företagsekonomiskt äro mest

gynnsamma, d. v. s. i regel där produktions- och distributionskostnaderna

bli så små som möjligt. Eu nationalekonomisk kalkyl kan emellertid

icke inskränkas till de poster, som komma till uttryck i företagets bokslut,

utan måste omfatta de totala konsekvenserna av lokaliseringsåtgärderna.

Som direkt följd av lokaliseringen kan samhället förorsakas betydande

kostnader för investeringar i bostäder, vägar, skolor etc. Vidare kunna

driftskostnaderna för anläggningar, som drivas av samhället, variera på

olika orter. Avvikelser från den nationalekonomiskt riktiga lokalisei ingen

kunna även uppstå genom att företagens val av produktionsort icke leder

till ett maximalt utnyttjande av samhällets arbetskraftsresurser. I fråga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127. 5

om orter med eu arbetskraftsreserv måste övervägas om arbetskraften skall

söka sig till förvärvskällor på andra håll i landet eller om nya förvärvskällor

skola lokaliseras till den plats, som bar överskott på arbetskraft.

Sociala synpunkter. Den befolkning, som bor i glesbebyggda områden

och i små tätorter, har f. n. i flera avseenden en lägre standard i fråga om

social och kulturell service av olika slag än befolkningen i de medelstora

och större tätorterna. Genom lokaliseringspolitiska åtgärder kan man söka

stödja utbyggnaden av näringslivet inom sådana tätorter, vilka kunna

bli av betydelse som kommersiella och kulturella centra för befolkningen

på den egentliga landsbygden. Man kan vidare sträva efter att få anläggningarna

så lokaliserade, att de kunna betjäna ett så stort antal människor

som möjligt, samtidigt som man söker effektivisera kommunikationsväsendet.

Ehuru eu standardutjämning mellan olika samhällstyper endast till

en del är fråga om näringslivets lokalisering kunna åtgärder av antytt slag

reducera bestående standardskillnader. Även sådana olägenheter som den

konjunkturkänslighet, vilken uppstår på en ort om näringslivet är alltför

ensidigt, en lokal disproportion mellan antalet män och kvinnor och eu

ogynnsam åldersstruktur i ett område kunna i många fall påverkas genom

lokaliseringspolitiska åtgärder.

Försvarspolitiska synpunkter. Även om de försvarspolitiska synpunkterna

icke alltid kunna få avgörande inflytande på lokaliseringen av

näringslivet måste de likväl under överskådlig framtid tillmätas stor vikt.

Den krigsviktiga industrien bör utbyggas inom områden, som icke direkt

kunna väntas beröras av krigshandlingar till lands. Inom dessa områden

bör industrien vara grupperad så, att samma förnödenheter kunna tillverkas

på flera olika ställen och att långa transporter i samband med tillverkningen

undvikas i största möjliga utsträckning. En alltför stark koncentration

av näringslivet till ett fåtal större städer bör undvikas.

Slutsatser. Under de närmaste decennierna kan förutses en fortsatt avfolkning

av landsbygden samt en utflyttning från de landsdelar, som nu

ha en relativt stor befolkning inom jord- och skogsbruk. Då förutsättningarna

att i ökad utsträckning decentralisera produktionsenheterna inom

industri och hantverk till jordbruksbygder äro begränsade, torde lokaliscringsfrågan

främst komma att gälla vilka tätorter, som i framtiden skola

öka eller eventuellt minska sin folkmängd. För lokaliseringspolitiken blir

här uppgiften närmast att söka jämka lokaliseringen så, att det blir möjligt

att samordna bebyggelsegrupper inom större områden — i den glesa

jordbruksbebyggelsen med smärre handels- och industriorter samt dessa

med medelstora och större städer — på ett sådant sätt, att befolkningen på

landsbygden får rika kontaktmöjligheter med tätorternas affärs- och kullurliv,

samtidigt som stadsbefolkningen får ökad beröring med landsbygdens

arbetsmiljö och rekreationsmöjligheter. Lokaliseringspolitiska åtgärder

kunna sannolikt reducera de totala investeringskostnaderna i samhälle!,

sänka produktions- och transportkostnader samt medverka till att lokala

arbetskraftsresurser, som annars skulle stå outnyttjade, lagas i anspråk. Eu

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

mera aktiv lokaliseringspolitik från samhällets sida måste dock bygga på

ett väsentligt större kunskapsmaterial än man 1''. n. förfogar över.

Lokaliseringspolitikens medel.

Såväl förläggningen av olika samhälleliga institutioner som effekten av

statens verksamhet på skilda områden — t. ex. i fråga om byggnadsregleringen,

arbetsmarknads- och bostadspolitiken, jordbruket och kommunikationsväsendet

— äro av betydelse för näringslivets lokalisering. För direkt

påverkan av enskilda företags lokalisering bör i första hand upplysning

och rådgivning komma i fråga. Informationsverksamhet i lokaliseringsfrågor

är ett sätt att öka effektiviteten inom näringslivet. Då flera orter

ur företagsekonomisk synpunkt äro likvärdiga men det ur samhällelig synpunkt

föreligger stora skillnader mellan de olika alternativen, är rådgivning

värdefull. Samarbetet mellan staten och det enskilda näringslivet, som

varit av relativt begränsad omfattning och haft begränsade resurser, bör

utvidgas. Forsknings- och utredningsverksamheten måste intensifieras.

Om rådgivning icke får avsedd effekt kan ifrågasättas, om samhället

bör tillgripa ekonomiska stödåtgärder — subventioner —- för att påverka

lokaliseringen. Staten bör endast i undantagsfall lämna individuella subventioner

till enskilda företag, t. ex. då av såväl företagsekonomiska som

nationalekonomiska skäl ett flertal orter äro likvärdiga medan samtidigt

dessa alternativ äro mycket olika ur social synpunkt. Kollektiva subventioner

till företag inom vissa områden böra kunna förekomma. För en avvägning

och bedömning ur rikssynpunkt av lokaliseringsfrågor av denna

karaktär saknas emellertid f. n. lämpligt forum.

Kommunerna böra däremot icke genom subventioner påverka företagens

lokalisering; bl. a. kan härigenom den lokaliseringsinriktning, som

eftersträvas av nationalekonomiska skäl, i stor utsträckning snedvridas.

Möjligheterna att inskränka de kommunala subventionerna äro emellertid

begränsade. En aktiv statlig lokaliseringspolitik torde dock komma att

minska kommunernas benägenhet att ge subventioner till enskilda företag.

Om de angivna utvägarna att påverka näringslivets lokalisering icke

medföra önskade resultat kan övervägas, om samhället skall ha möjlighet

att genom tillståndstvång förhindra en lokalisering, som ur det allmännas

synpunkt anses olämplig. Utredningen framhåller i detta sammanhang

önskvärdheten av att förhindra lokaliseringen av nya företag till stockholmsregionen.

Innan ställning härtill tages bör dock avvaktas frågan om

byggnadsregleringens fortbestånd samt de erfarenheter, som kunna vinnas

av en utvidgad lokaliseringsverksamhet.

Lokaliseringsplaneringen.

Lokaliseringspolitiska åtgärder böra grundas på utredningar, som klarlägga

de sociala och ekonomiska konsekvenserna av olika lokaliseringsalternativ.

I viss utsträckning måste en sådan planering bedrivas i nationell

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127. 7

skala. För alt kunna beräkna sannolika förskjutningar i den totala sysselsättningen

och lokaliseringen av produktionsenheterna inom eu bransch

krävas ofta utredningar, som avse förhållanden inom hela landet. Kommunikationsspörsmål

och frågan om eu befolkningsförflyttning mellan olika

landsdelar måste i huvudsak bedömas ur rikssynpunkt. Andra problem

böra behandlas regionnit. Lolcaliseringsverksamheten bör inom ett område

med differentierat näringsliv och olikartad bebyggelse klargöra dels var

skilda produktionsenheter av sociala och ekonomiska skäl böra förläggas

inom området, dels ock vilka åtgärder som erfordras för att den lämpliga

förläggningen kan komma till stånd. Länen böra vara enheter för den

regionala lokaliseringsplaneringen; planeringen skall dock i vissa fall

kunna utsträckas över länsgränserna.

Lokaliseringsplaneringen har ett nära samband med den översiktsplanering,

som enligt byggnadslagen bedrives i form av generalplaner eller regionalplaner.

Lokaliseringsplaneringen måste därför samordnas med bebyggelseplaneringen

liksom med den regionala jordbruksplanering, som bedrives

under ledning av lantbruksstvrelsen. Arbetet bör fördelas så, att

frågor, som röra näringslivets lokalisering inom större områden, angripas

enhetligt för städer och landsbygd — med hjälp av material, som framkommit

i det förberedande arbetet om jordbruksplanering och bebyggelseplanering

— medan den konkreta detaljerade planeringen därefter sker för

olika områden i regionplaner och generalplaner enligt byggnadslagen resp.

i regionala jordbruksplaner.

Lokaliserings verksamhetens organisation.

Lokaliseringsverksamheten bör påbörjas i relativt begränsad skala och

i sådana former, att organisatoriska förändringar lätt kunna genomföras.

Verksamheten bör bedrivas dels genom ett centralorgan, dels genom särskilda

länsorgan.

Det centrala organet skall övertaga den rådgivning i lokaliseringsfrågor,

som f. n. bedrives av arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med industriens

produktionsråd. Organet bör beakta, att statens verksamhet om möjligt

bedrives och förlägges så, att den gynnar en utveckling av näringslivet i

överensstämmelse med den lokaliseringspolitiska målsättningen. Det skall

vidare ha ansvaret för de utredningar och slutsatser i lokaliseringspolitiska

frågor, som kunna erfordras för den översiktliga bebyggelseplaneringen och

den regionala jordbruksplaneringen samt söka intensifiera utrednings- och

forskningsverksamheten i lokaliseringsfrågor.

Utredningen har övervägt, om det centrala organet skulle kunna inordnas

i arbetsmarknadsstyrelsen. Förslaget avvisas dock. Härom anföra de

sakkunniga.

För en samordning med arbetsmarknadsstyrelsen talar framför allt att

detta verk f. n. i samråd med industriens produktionsråd har hand om rådgivningen

i lokaliseringsfrågor. En lösning, som ligger nära till hands, är

därför att den redan existerande organisationen byggs ut till eu särskild

lokaliseringsbyrå eller avdelning inom styrelsen. Vi anse dock icke att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

organisationsfrågan bör lösas efter denna linje. Det skulle uppstå svårigheter

att på ett tillfredsställande sätt fylla samtliga de krav, som redovisats

i det föregående särskilt beträffande samordningen av statens planeringsatgärder

samt beredandet av eu fri och auktoritativ ställning åt centralorganet.

Härtill kommer att det skulle föreligga risk för att lösningen av

lokaliseringsproblemen skedde med större beaktande av de sysselsättningspolitiska

faktorerna, än som vore önskvärt ur andra samhälleliga synpunkter.

Det ligger dock i sakens natur att den erfarenhet, som genom sociala

beredskapssektionens verksamhet vunnits i fråga om lokaliseringspolitiska

åtgärder, bör utnyttjas vid planläggningen av lokaliseringspolitikens administration.

Enligt av arbetsmarknadsstyrelsen lämnade uppgifter har eu

tjänsteman med heltid och en på halvtid fortlöpande varit sysselsatta med

lokaliseringspolitiska frågor. Utredningar om arbetsmarknadsfrågor av betydelse

för lokaliseringspolitiken böra dock även i fortsättningen anförtros

arbetsmarknadsstyrelsen.

Utredningen avstyrker också, att det centrala organet inordnas i Kungl.

Maj :ts kansli eller byggnadsstyrelsen samt att för ändamålet inrättas ett

självständigt ämbetsverk. I stället förordas eu fristående nämnd — statens

lokaliseringsnämnd. Eu sådan verksamhetsform skulle bättre än någon

annan möjliggöra en smidig anpassning efter arbetsuppgifterna, vilkas storlek

ännu icke kan bestämt fixeras. Nämnden bör bestå av ordförande samt

förslagsvis 6 ledamöter. För att undvika dubbelarbete och kompetenstvister

i förhållande till byggnadsstyrelsen bör chefen för styrelsen eller dess planavdelning

vara ledamot i nämnden. Experter på arbetsmarknads-, jordbruks-,

försvars- och trafikekonomiska frågor böra finnas inom nämnden

eller såsom särskilt tillkallade sakkunniga.

I fråga om organisationen av nämndens kansli anföra de sakkunniga

i huvudsak följande.

Utredningen har ansett det vara lämpligt att kansliets personal till en

början fördelas på två avdelningar. Den ena avdelningen skall i huvudsak

handha frågor, som sammanhänga med rådgivning och granskning av olika

slags planer, främst general- och regionplaner samt jordbruksplaner. Denna

avdelning bör även svara för kontakten med olika grenar av statsförvaltningen

i syfte att bevaka lokaliseringsfrågorna. Den andra avdelningen bör

främst syssla med utredningsverksamhet och med rådgivningen till det enskilda

näringslivet. I den hittillsvarande verksamheten har man huvudsakligen

anlagt arbetsmarknadspolitiska synpunkter. I framtiden får man förutsätta,

att rådgivningen i många fall måste byggas på relativt omfattande

samhällsekonomiska och näringspolitiska utredningar. Det synes därför

naturligt, att rådgivningen till en början bör ske från utredningsavdelningen.

Kanslichefen skall leda kansliets arbete och svara för ärendenas behöriga

handläggning. Han skall därjämte särskilt ägna sig åt ledningen av

planarbetet och förestå denna avdelning. Det kommer till stor del att bero

på honom om verksamheten får en god inriktning. På innehavaren av denna

befattning måste därför ställas stora krav. Viktigast är att han äger initiativförmåga,

organisationstalang och har lätt att samarbeta med andra.

Han bör äga erfarenhet av utredningsarbete och kännedom om näringslivets

förhållanden. De sakkunniga anse det därför ofrånkomligt att kanslichefen

ges en relativt hög löneställning och i varje fall icke placeras lägre

än i Cp 14.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds proposition nr 127.

Utrednings- och rådgivningsavdelningen bör utrustas med två kvalificerade

tjänstemän i Ce 31 (varav den ene förutsättes huvudsakligen komma

att syssla med utredningsarbete och den andre med rådgivningsverksamheten).

På avdelningen bör därutöver när verksamheten kommit igång

finnas minst fem befattningshavare i amanuensställning och högre.

Planavdelningen, som skall föx-estås av kanslichefen, behöver en 1 :e

aktuarie och två amanuenser.

Vid sidan om dessa extra tjänstemän behöver emellertid kansliet tillgång

till experter av olika slag. Ett anslag för arvoden till sakkunniga bör

därför ställas till nämndens förfogande att användas efter anvisningar av

Kungl. Maj :t. Det är utredningens uppfattning, att nämnden genom att

centralt anlita experter kan minska behovet av undersökningar i lokaliseringsfrågor

på andra håll inom statsförvaltningen och att därigenom

nämndens utgifter för experter kunna komma att medföra betydande besparingar

på andra håll. Utredningen föreslår att under första året anvisas

ett anslag för detta ändamål av 25 000 kronor.

För omkostnader beräknas ett belopp av 30 000 kronor.

Utredningen har med sitt förslag endast angivit den ungefärliga personal

och arbetsorganisation som anses sannolik, sedan verksamheten

vunnit viss stadga. Organisationen bör emellertid icke i sin helhet tillskapas

omedelbart utan successivt uppbyggas i den takt, som Kungl. Maj :t

finner lämplig.

De totala kostnaderna vid en fullt utbyggd organisation beräknas enligt

följande sammanställning till ca 310 000 kronor (omräknat efter 1951 års

höjning av det rörliga tillägget). Utredningen är för sin del övertygad om

att nämndens arbete kommer att leda till samhällsekonomiska vinster som

flerfaldigt överstiga kostnaderna för statsverket.

Nämnden

1 ordförande .............................

................ 5 000

0 ledamöter (2 400) ....................

................ 14 400

Planavdelningen

1 kanslichef Cp 14 .......................

................ 26 904

1 n ouo

1 förste aktuarie Cg 27 ......

(alt. förste byråsekreterare)

2 amanuenser Ce 20 .......................

............. 21 600

Utrednings- och

2 byrådirektörer Ce 31 ..................

............. 38 232

rådgivnings-

1 förste aktuarie Cg 27 ....................

............. 15 888

avdelningen

2 aktuarier Cg 24 ..........................

(alt. byråsekreterare)

.............. 27 144

2 amanuenser Ce 20 .......................

.............. 21 600

Övrig personal

1 kontorist Ce 13 ..........................

.............. 8 088

2 kanslibiträden Ce 11 ....................

.............. 14 7 84

4 kontorsbiträden Ca 8 ....................

.............. 25 152

1 expeditionsvakt Ce 9 ....................

.............. 6 636

Extra biträdeshjälp ......................

.............. 16 000

Arvoden till sakkunniga ................

.............. 25 000

Omkostnader ................................

.............. 30 000

Summa kronor 312 310

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:In proposition nr 127.

Som regionala organ anses endast länsstyrelserna kunna komma i fråga.

Länslokaliseringsorganet bör emellertid vara sammansatt så, att såväl

näringslivet som kommunerna få inflytande på lokaliseringspolitiken. Om

länsstyrelsen får den organisation, som föreslagits av länsstyrelseutredningen,

kan detta önskemål tillgodoses. Genomföres icke länsstyrelseutredningens

förslag eller uppskjutes genomförandet av detta, bör till länsstyrelsen

knytas ett expertråd eller en kommitté med tills vidare uteslutande

rådgivande funktioner och med uppdrag att under landshövdingens ledning

och i samarbete med planberedningen inom länsstyrelsen handlägga

lokaliseringsfrågorna. Bland experterna böra finnas representanter för

landstinget och eventuellt landstingsfria städer samt representanter för

företagare och anställda inom näringslivet. Inom länsstyrelserna måste

finnas eu tjänsteman med statistisk eller ekonomisk utbildning, som kan

ägna sig åt lokaliseringsfrågor.

I denna del har en av de sakkunniga varit av avvikande mening och

i stället förordat inrättandet av ett arbets- och industridepartement.

Yttranden.

Yttranden över belänkandet ha avgivits av chefen för försvarsstaben,

arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret,

statens lönenämnd, statens organisationsnämnd, överstyrelsen för

yrkesutbildning, lantbruksstyrelsen — som överlämnat yttranden från

lantbruksnämnderna — lantmäteristyrelsen, kommerskollegium —- som bifogat

yttranden från samtliga handelskamrar — riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, civilförsvarsstyrelsen, överståthållarämbetet och

samtliga länsstyrelser — vilka tillika ingivit yttranden från Stockholms

stad och vissa andra kommuner —- tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers

tekniska högskola, statens samhällsvetenskapliga forskningsråd,

Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund, Svenska arbetsgivareföreningen,

Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens cenIrulorganisation

(TCO), Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund,

Sveriges industriförbund, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges grossistförbund,

Kooperativa förbundet, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

Riksförbundet landsbygdens folk, Svenska teknologföreningen,

Svenska arkitekters riksförbund, Sveriges lantmätareförening och Föreningen

för samhällsplanering.

I yttrandena har med få undanlag vitsordats behovet av eu aktiv samhällelig

lokaliseringspolitik.

Kommerskollegium framhåller, att den starkt tilltagande konkurrensen

mellan samhällen och landsdelar om nya industrier medför behov av ökad

vägledning rörande företagens samhälleligt lämpliga lokala förläggning.

Behovet av en samhällelig lokaliseringspolitik har enligt arbetsmarknads
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 12?.

11

styrelsen aktualiserats genom den rådande bostadsbristen. Bostadsstyrelsen

understryker för sin del, alt lokalisering av näringslivet bör ske även under

beaktande av samhällets intresse av att undvika felinvesteringar. En ökad

differentiering av näringslivet på sådana orter, som nu domineras av konjunkturkänsliga

industrier, skulle minska riskerna för förluster. Lantbruksstyrelsen

framhåller, att lantbruksorganisationen i sin planeringsverksamhet

sökt ställa jordbruket och dess problem i belysning av näiängslivet i

dess helhet. Styrelsen anför vidare.

Industriens och andra tätortsnäringars lokaliseringsproblem ha väl hittills

oftast bedömts mot bakgrunden av de större tätorternas utbyggnadsproblem,

kommunikationsproblem etc. och mycket av det som hittills utförts

i planeringssyfte får anses vara ur intressesynpunkt starkt tätortsbetonat.

För var dag skarpes kravet på att uppmärksamma vad dessa problem

innebära för å ena sidan landsbygden och dess även till jordbruket närmast

anslutna tätorter samt å andra sidan städer och andra större tätorter

med mera ensidig funktion för stadsnäringar. Det är nödvändigt att vid

behandlingen av sådana lokaliserings- och planeringsproblem jordbruksbygdens

intresse av att erhålla ett differentierat näringsliv som ekonomisk

grund för standardhöjning mera än som hittills skett beaktas. Samhälleliga

åtgärder torde erfordras härför.

Landsorganisationen anser, att utredningen klart påvisat behovet av åtgärder

för att åstadkomma en ur samhällssynpunkt så lämplig lokalisering

av olika företag som möjligt. Liknande synpunkter ha också anförts av

länsstyrelsen i Malmöhus lön, Kooperativa förbundet, TCO, Svenska arbetsgivareföreningen

och Sveriges industriförbund.

Så länge byggnadsregleringen består, anse statskontoret och länsstyrelsen

i Jämtlands län ytterligare åtgärder för näringslivets lokalisering knappast

erforderliga.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län finner det tveksamt, om den i och för

sig önskvärda spridningen av industrien till landsbygden kan främjas genom

samhälleliga åtgärder. Eu utveckling utan ingripande från myndigheter

eller kommuner vore den lyckligaste. Med hänsyn till osäkerheten vid en

bedömning av lokaliseringen ur försvarsberedskapssynpunkt anser riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap ur sin synpunkt behov ej föreligga

av en särskild organisation för lokaliseringsplanering.

Vad utredningen anfört om forskning samt upplysning och rådgivning

som lokaliseringspolitiska medel biträdes i flertalet yttranden.

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Skaraborgs och Västmanlands

län, Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund

samt TCO förorda, att lokaliscringsverksamheten tills vidare

begränsas till nämnda uppgifter. Likartade synpunkter ha framförts av

Kooperativa förbundet. Olämpligheten av kommunala subventioner understrykes

i de flesta remissutlåtandena. Tillståndsgivning som lokaliseringspolitiskt

medel avstyrkes i de yttranden, där denna fråga direkt behandlats.

Vad beträffar verksamhetens organisation har förslaget om inrät
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds proposition nr 127.

tande av eu fristående Iokaliseringsnämnd avstyrkts i det övervägande antalet

yttranden. Statens organisaiionsnämnd, flertalet länsstyrelser, Svenska

arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund,

Kooperativa förbundet, Sveriges hantverks- och smäindustriorganisation

samt TCO förorda i allmänhet, att den centrala lokaliseringsverksamheten

förlägges till arbetsmarknadsstyrelsen. Åtskilliga anse det tillräckligt om

en viss utvidgning av den av arbetsmarknadsstyrelsen i samarbete med

produktionsrådet hittills bedrivna upplysnings- och rådgivningsverksamheten

kommer till stånd. Kooperativa förbundet anser, att risken för att

sysselsättningspolitiska faktorer skulle vinna större beaktande än andra,

om verksamheten förlägges till arbetsmarknadsstyrelsen, kan förebyggas,

om till styrelsen knytes en nämnd med representanter för berörda ämbetsverk

och näringslivet. En förstärkning av arbetsmarknadsstyrelsen med

sådana representanter förordas även av länsstyrelserna i Kalmar, Kristianstads

och Örebro län. Av övriga avstyrkande instanser föreslår statskontoret

kommerskollegium som centralorgan. Länsstyrelsen i Hallands län förordar

en beredning inom Kungl. Maj :ts kansli.

Byggnadsstyrelsen förordar tills vidare endast fortsatt utredning. Den

verksamhet och de åtgärder, som tills vidare skulle kunna åläggas den

föreslagna nämnden, torde nämligen bli av så förberedande karaktär att ett

lika gott resultat hör kunna uppnås av en till organisationsformen mera

obunden, fortsatt utredning. De områden, som närmast sammanhöra med

lokaliseringsfrågorna, äro bebyggelseplaneringen och verksamheten rörande

reglering av arbetskraft och investering. Styrelsen finner det därför naturligt

att de två verk, byggnadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen, som

i främsta rummet svara för dessa verksamheter och vilkas organisation

omspänner eller har tillgång till såväl länsinstanser som kommunala organ,

åläggas fullfölja denna utredning, eventuellt med biträde av den särskilda

ytterligare expertis som kan befinnas lämplig.

Riksförbundet landsbygdens folk föreslår, att tills vidare endast en forskningskommitté

tillsättes med uppgift att samordna utredningsverksamheten.

Bland de myndigheter och organisationer, som tillstyrka förslaget om

inrättande av eu särskild nämnd, märkas arbetsmarknadsstyrelsen — som

anser att nämndens kansli bör förläggas till styrelsen — lantbruksstyrelsen,

lantmäteristyrelsen, överståthållarämbetct, Landsorganisationen och

Sveriges lantbruksförbund. Kommerskollegium tillstyrker förslaget om en

särskild nämnd under förutsättning att denna inordnas under arbetsmarknadsstyrelsen

och att verksamheten även i fortsättningen bedrives i nära

samband med industriens produktionsråd.

Bostadsstyrelsen föreslår, att tillsynen över plan- och byggnadsväsendet

flyttas från byggnadsstyrelsen till ett nytt ämbetsverk, som även skulle

handlägga lokaliseringsfrågor. Tills vidare kan för lokaliseringspolitiken

inrättas en särskild nämnd under byggnadsstyrelsen.

I de flesta yttrandena är inställningen positiv till utredningens förslag

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition nr 127.

att länsstyrelserna skola vara regionala lokaliseringsorgan. Förslaget tillstyrkes

uttryckligen av bl. a. bostadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, lantmätcristyrclsen,

ett flertal länsstyrelser, Sveriges lantbruks förbund och Landsorganisationen.

Vissa länsstyrelser anse det dock tveksamt, om det av organisatoriska

skäl går att f. n. genomföra förslaget. I några yttranden förordas,

att verksamheten handliaves av de inom vissa länsstyrelser verksamma

länsråden. Länsarbetsnämnderna såsom regionala lokaliseringsorgan

föreslås bl. a. av kommerskollegium, några länsstyrelser och TCO.

Arbetsmarknadsstyrelsen understryker behovet av samordning av den planeringsverksamhet,

som olika länsorgan utföra. I avbidan på ytterligare

erfarenhet böra länsarbetsnämnderna tills vidare fungera som regionala

lokaliseringsorgan. överslåthållarämbctet framhåller, att spörsmålet om

Stor-Stockholmsområdets framtida administration, såvitt angår för området

gemensamma lokaliserings- och planeringsfrågor, snarast måste lösas.

Departementschefen.

Den verksamhet, som hittills bedrivits i skilda former i syfte att ernå

en lämplig förläggning och spridning av industriföretagen, har varit av icke

ringa betydelse. Utredningen angående näringslivets lokalisering har i sitt

betänkande förordat eu systematisk utveckling av denna verksamhet. I likhet

med utredningen och flertalet av dem som yttrat sig i ärendet är jag av

den uppfattningen, att samhället bör bedriva en aktiv lokaliseringspolitik.

Kunskaperna på detta område äro emellertid ännu långt ifrån fullständiga.

Det blir därför en primär uppgift att sammanställa och bearbeta tillgängligt

material samt att främja specialundersökningar och annan forskning.

De synpunkter av ekonomisk, social och försvarspolitisk natur, som utredningen

anlagt på behovet av en samhällelig lokaliseringspolitik, äro enligt

min mening beaktansvärda. Lokaliseringspolitiken bör samordnas med

strävandena all maximalt utnyttja tillgängliga arbetskraftsresurser och

stödja utbyggnaden av näringslivet på de platser, där de totala kostnaderna

för produktionen äro lägst. Särskild uppmärksamhet bör ägnas folkminskningen

på landsbygden och utflyttningen från de landsdelar, som nu ha eu

relativt stor befolkning inom jord- och skogsbruk. Jag vill i sammanhanget

erinra om det allvarliga problem, som Stor-Stockholms tillväxt innebär.

De ekonomiska och sociala synpunkterna på lokaliseringspoliliska åtgärder

måste i det praktiska arbetet ofta komma i konflikt med varandra.

Avvägningen för därvid ske från fall till fall. Betydelsefullt är emellertid

alltid att de ekonomiska konsekvenserna i vidsträckt mening av olika alternativa

åtgärder bli klarlagda.

En precisering av de riktlinjer, efter vilka lokaliseringspolitiken bör arbeta,

när det gäller förläggningen av näringsliv och samhälleliga anläggningar

inom olika regioner, bör kunna erhållas genom såväl undersökningar

berörande hela landet som regionala studier av den typ som lokaliseringsutredningen

skisserat. Sådana regionala studier synas böra komma till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

stånd länsvis och anknytas till bebyggelseplaneringen och den regionala

jordbruksplaneringen. Frågor som röra näringslivets lokalisering inom

större områden böra således angripas enhetligt för stadsbygd och landsbygd.

En dylik samordning med ömsesidigt utbyte av material och synpunkter

torde vara nödvändig för att såväl den översiktliga planeringen som lokaliseringspolitiken

skola kunna bedrivas ändamålsenligt.

Vad angår lokaliseringspolitikens medel synes den politik, som från samhällets

sida skall bedrivas i syfte att påverka enskilda företags förläggning,

främst böra få formen av upplysning och rådgivning. Denna verksamhet

måste framför allt taga sikte på att för företagarna klargöra de sociala och

ekonomiska förhållanden, som ur det allmännas synpunkt böra beaktas

vid lokaliseringen. Företagarna å sin sida böra ha intresse av att centralt

och lättillgängligt kunna få erforderliga upplysningar rörande sådana förhållanden,

som äro av betydelse för deras ställningstagande i lokaliseringsfrågor,

såsom arbetsmarknadsläget på olika platser, markpriser, transportkostnader

o. s. v.

I åtskilliga remissuttalanden har framhållits, att lokaliseringspolitiken

tills vidare icke bör omfatta mera än forskning och rådgivning. Denna uppfattning

kan motiveras med att man här rör sig på ett svårbedömbart och

föga känt område. Med hänsyn härtill synes det riktigt att forsknings- och

upplysningsverksamhet i synnerhet i begynnelseskedet erhåller en dominerande

ställning vid lokaliseringspolitikens utformning. Jag vill emellertid

samtidigt understryka, att om dessa uppgifter effektivt skola kunna fullföljas

måste ett fortlöpande intimt samarbete äga rum mellan statliga, kommunala

och enskilda organ, som i olika sammanhang syssla med lokaliseringsfrågor.

Ett .statligt organ på detta område bör sålunda söka samordna

strävandena att åstadkomma en välavvägd lokalisering. Man har anledning

hoppas att genom en sådan samordnande verksamhet efterhand skola

vinnas icke blott ökade kunskaper om olika lokaliseringsproblem utan överhuvudtaget

ett bättre underlag för en sund lokaliseringspolitik.

Jag delar lokaliseringsutredningens uppfattning, att individuella bidrag

av staten som medel för lokaliseringspåverkan i regel icke böra förekomma.

Frågan huruvida kollektiva bidrag böra ifrågakomma torde få prövas i

varje särskilt fall. I överensstämmelse med vad som anförts såväl av utredningen

som i flertalet yttranden vill jag understryka önskvärdheten av att

de kommunala subventionerna upphöra. Lokaliseringsorganet bör vid fortlöpande

samarbete med kommunerna ha sin uppmärksamhet riktad härpå.

Den fortsatta utvecklingen torde få utvisa, huruvida anledning kan anses

föreligga att vidtaga några särskilda åtgärder på detta område.

Tillståndsgivning för att förhindra olämplig lokalisering anser jag icke

erforderlig. Så länge byggnadsregleringen fortgår, böra emellertid lokaliseringspolitiska

synpunkter anläggas vid prövningen av ansökningar om

byggnadstillstånd. Tillståndsärenden av lokaliseringspolitisk betydelse pas
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127. 15

sera numera arbetsmarknadsstyrelsens sociala planläggningssektion för

yttrande. Motsvarande ordning bör gälla för lokaliseringsorganet.

Utöver de direkta lokaliseringspolitiska åtgärder, som här berörts, bör

lokaliseringsorganet skaffa sig god överblick över lokaliseringen av statens

olika verksamhetsgrenar.

Genom den föreslagna uppläggningen av samhällets politik på detta område

får lokaliseringsorganet vissa möjligheter att indirekt inverka på lokaliseringen

av det enskilda näringslivet. En sådan indirekt påverkan bör

även ske genom att lokaliseringsorganet uppmärksamt följer verksamheten

inom olika områden av samhällslivet ur lokaliscringspolitisk synpunkt.

Med hänsyn till vad som tidigare anförts om målsättningen för lokaliseringspolitiken

är det av största vikt, att denna politik nära samordnas med

arbetsmarknadspolitiken, bebyggelseplaneringen och jordbruksplaneringen.

De nu berörda uppgifterna böra enligt utredningen anförtros ett centralt

statligt organ. Vissa skäl kunna tala för att samma centrala myndighet bör

handlägga frågor angående såväl stadsplaneväsendet som näringslivets lokalisering.

Frågan om en eventuell omorganisation av stadsplaneväsendet

är för närvarande under behandling inom kommunikationsdepartementet.

Oavsett hur denna fråga löses, synes det även för planväsendet fördelaktigt,

att det redan nu skapas en organisation, som kan ge översiktsplaneringen

erforderligt underlag i fråga om lokaliseringspolitiska utredningar och bedömanden.

Detta har även framhållits av flera remissmyndigheter. Det

är emellertid önskvärt, alt organisationen ges en sådan form, att man icke

förhindrar att bebyggelseplanering och lokaliseringspolitik organisatoriskt

sammanföras, om detta framdeles skulle visa sig ändamålsenligt.

Utredningen har föreslagit inrättande av en särskild nämnd, varigenom

eu fri och auktoritativ ställning skulle beredas centralorganet. I åtskilliga

yttranden har emellertid uttalats den uppfattningen, alt eu viss utvidgning

av arbetsmarknadsstyrelsens sektion för social planläggning bör vara tillräcklig.

Arbetsmarknadsstyrelsen själv samt kommcrskollegium ha uttalat

sig för en särskild nämnd, som dock skulle vara knuten till styrelsen.

Då verksamheten tills vidare endast bör ha försökskaraktär torde det ur

administrativ synpunkt vara lämpligt, att den förlägges till någon redan

bestående myndighet. I första hand synas härvid arbetsmarknadsstyrelsen

och byggnadsstyrelsen kunna komma i fråga. I avvaktan på närmare erfarenheter

och den slutliga utformningen av planväsendets organisation förordar

jag, att ledningen av lokaliseringsverksamheten tills vidare förlägges

till arbetsmarknadsstyrelsen, vilken som nämnts redan har en sektion med

vissa uppgifter på detta område. .lag har övervägt, huruvida styrelsen för

prövning av de lokaliseringspolitiska frågor, som enligt mitt förslag skola

handläggas av centralorganet, bör kompletteras med speciell sakkunskap på

samma sätt som redan sketl genom den särskilda delegationen hos styrelsen

för frågor rörande arbetslöshetsförsäkring. Inrättandet av en sådan delegation

synes emellertid kunna anstå något. Till en början torde det erforderliga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

samrådet med berörda myndigheter, organisationer m. fl. kunna ske i andra

former.

Såsom närmare utvecklas vid behandlingen i det följande av arbetsmarknadsstyrelsens

organisation, bör den nuvarande sociala planläggningssektionen,

där lokaliseringsfrågorna för närvarande behandlas, ingå i en lokaliserings-

och utredningsbyrå. Denna byrå bör som en av sina huvuduppgifter

ha lokaliseringsfrågorna. Till personalorganisationen torde jag fä

återkomma i nämnda sammanhang.

Jag är icke för närvarande beredd att taga ställning till organiserandet

av den lokaliseringspolitiska verksamheten på länsstadiet. Jag anser ej

detta vara något hinder för att påbörja verksamheten; tvärtom torde vara

lämpligt att innan länsorganisationen hinner fastlåsas avvakta erfarenheten

från det centrala lokaliseringsorganets arbete. De uppgifter som här

föreligga torde tills vidare få ombesörjas av länsstyrelserna, länsarbetsnämnderna,

lantbruksnämnderna och andra lokala organ, som handlägga

ifrågavarande ärenden. Ett ståndpunktstagande i denna del är även beroende

av länsstyrelsernas blivande organisation. Jag förutsätter, att centralorganet

med uppmärksamhet följer frågan om lokaliseringsverksamheten i länen

och — sedan erfarenheter vunnits — avger förslag till ordnandet av denna

verksamhet.

II. ARBETSMARKNADSSTYRELSENS ORGANISATION.

1950 års arbetsförmedlingsutredning1, vilken tidigare behandlat den

offentliga arbetsförmedlingens organisation, har avlämnat ett den 22

november 1951 dagtecknat betänkande angående arbetsmai’knadsstyrelsens

organisation. Utlåtanden över betänkandet ha avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen, pensionsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket,

skolöverstyrelsen, statens lönenämnd, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens

centralorganisation (TCO), Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund

och Arbetsmarknadstjänstemännens riksförening, Sveriges

juristförbund, Statsverkens ingenjörsförbund och Svenska väg- och vattenbyggares

riksförbund. Svenska arbetsgivareföreningen har förklarat sig

icke önska avge utlåtande över betänkandet.

Översikt av organisationen.

Arbetsmarknadsstyrelsen inrättades enligt beslut av 1947 års riksdag

(prop. nr 239, statsutsk. uti. nr 227, rd. skr. nr 441) fr. o. m. den 1 januari

1948. Styrelsen utgöres av en generaldirektör och chef, en överdirektör och

1 Riksdagsmännen Gustaf Karlsson (ordförande), I. Johansson och G. Åqvist samt

byråchefen L. Hultströra.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

souschef samt sju av Kungl. Maj :t särskilt utsedda ledamöter. Kungl.

Maj:t har därjämte förordnat, att hos styrelsen skall tills vidare vara inrättad

en arvodesbefattning såsom överingenjör med ställning som souschef

beträffande vissa ärenden. Hos styrelsen finnas inrättade två delegationer,

vilka utöva styrelsens beslutanderätt i vissa ärenden. Den ena

delegationen handhar ärenden rörande erkända arbetslöshetskassor, den

andra ärenden angående inköp av gatsten för statens räkning. Styrelsens

kansli delas i en permanent del och en krisdel. Inom styrelsen finnas tio

byråer.

Arbetsförmedlingsbyråns huvuduppgift är att planlägga och övervaka

arbetsförmedlingens verksamhet.

Yrkesvägledningsbyrån handhar ärenden rörande ungdomsförmedling

och yrkesvägledning.

Försåkringsbyrån handlägger ärenden rörande arbetslöshetsförsäkringen.

Sociala byråns arbetsuppgifter äro fördelade på tre sektioner, nämligen

sektionen för arkivarbeten och musikerhjälp, sektionen för allmän arbetslöshetshjälp

(kontantunderstöd m. m.) och sociala planläggningssektionen.

Tekniska byråns huvuduppgifter äro att upprätta förslag till investeringsreserv

(planläggningssektionen) samt att handlägga ärenden rörande statliga

och statskommunala beredskapsarbeten (byggnadssektionen).

Försvarsbyrån handlägger ärenden rörande utnyttjande av landets arbetskraft

under krigs- och beredskapstillstånd (uppskov in. in.).

Kanslibyrån är organiserad på tre sektioner, juridisk-administrativa sektionen,

personalsektionen och statistiksektionen.

Kameralbyrån är likaledes indelad i tre sektioner, kamerala sektionen,

revisionssektionen och intendentursektionen.

Utlänning sb yr ån handlägger ärenden angående arbetstillstånd för utländsk

arbetskraft, praktikantutbyte med utlandet m. in. Till byrån har

tills vidare även knutits arbetsvårdssektionen, vilken tidigare ingått i yrkesvägledningsbyrån.

Byggnadstillståndsbyråns uppgifter omfatta ärenden angående ansökningar

om byggnadstillstånd.

Utlänningsbvrån och byggnadstillståndsbyrån tillhöra styrelsens krisorganisation,

övriga byråer den permanenta organisationen.

Arbetsförinedlingsutredningens förslag.

Arbetsmarknadsstyrelsens verksamhetsområde.

Utredningen har ifrågasatt mera väsentliga förändringar i arbetsmarknadsstyrelsens

arbetsuppgifter endast i fråga om arbetsvärden, styrelsens

byggande verksamhet samt förrådsverksamheten.

Den arbetsvärdande verksamheten för partiellt arbetsföra har, anför utredningen,

under senare år successivt utbyggts i anslutning till de förslag.

2—2 57 6 2 Bihavg till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 127.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

som framlagts av kommittén för partiellt arbetsföra. Sedan statsmakterna

år 1950 uppdragit vissa riktlinjer för den fortsatta försöksverksamheten på

detta område (prop. 1950: 167), har arbetsmarknadsstyrelsen tillagts flertalet

av de uppgifter, som kommittén förutsatt skola ankomma på styrelsen

i egenskap av centralt arbetsvårdsorgan. Ett undantag utgör den yrkesutbildande

verksamhet, som pensionsstyrelsen utövar och vilken av kommittén

föreslagits skola överflyttas till arbetsmarknadsorganen. Under frågans

behandling vid 1950 års riksdag uttalade departementschefen som sin uppfattning,

att det i längden kommer att framstå som administrativt olämpligt,

att arbetsmarknadsstyrelsen och pensionsstyrelsen parallellt och utan

klar gränsdragning sinsemellan bedriva yrkesutbildande verksamhet för

partiellt arbetsföra (prop. 1950: 167, s. 59). Emellertid var departementschefen

icke beredd att föreslå beslut om överflyttning utan ansåg, att arbetsmarknadsstyrelsen

borde vinna ytterligare erfarenhet av den arbetsvårdande

verksamheten, innan en dylik överflyttning skedde. Utredningen har

i denna fråga haft överläggningar med de båda verkens ledning. Härunder

har framkommit, att det synes möjligt att den ifrågasatta överflyttningen

skulle kunna verkställas successivt med början den 1 juli 1952. Utredningen

förordar för sin del eu sådan lösning av frågan.

Utredningen erinrar, att frågan huruvida arbetsmarknadsstyrelsen bör

organiseras för att i egen regi bedriva beredskapsarbeten var föremål för

ingående övervägande av sakkunniga rörande ett centralt arbetsmarknadsorgan

(SOU 1947:27). Utredningen anför vidare följande.

Den lösning av frågan, som de sakkunniga stannade för och som godkändes

av statsmakterna, innebar att åt styrelsen borde uppdragas den

byggande verksamhet, som erfordrades för att möta mera tillfälliga ökningar

av arbetslösheten inom visst mera begränsat yrkesområde eller geografiskt

område. Styrelsen skulle dock alltid ha hand om arbeten i sådan

omfattning, att den ur beredskapssynpunkt erforderliga minimiorganisationen

blev fullt sysselsatt. I fråga om denna funno de sakkunniga det

angeläget, att organisationen utformades så att den kunde avvecklas, om

utvecklingen skulle föranleda därtill. Alternativet till arbetsmarknadsstyrelsen

som byggande verk, nämligen att för undvikande av dubbelorganisation

väg- och vattenbyggnadsverket skulle ha hand om all statlig byggnadsverksamhet

i beredskapssyfte, bedömes av de sakkunniga liksom vid

frågans fortsatta behandling som mindre lämpligt. Den vägledande synpunkten

var härvid, att en effektiv beredskap på ifrågavarande område

var av den största betydelse ur samhällsekonomisk och social synpunkt

även under tider med förhållandevis ringa arbetslöshet. Erfarenheten hade

utvisat, att en organisation, där centralorganet för arbetslöshetsfrågor kunde

i egen regi driva arbeten, hade goda möjligheter att ingripa snabbt och

effektivt, vilket icke kunde anses vara fallet, om centralorganet var helt

beroende av andra myndigheter för anordnande av arbeten. För väg- och

vattenbyggnadsverkets del påvisades, att vissa svårigheter voro förknippade

med verkets sysslande med beredskapsarbeten på grund av att i verkets

normala verksamhet strängt ekonomiska synpunkter måste vara avgörande.

Såsom ett ytterligare skäl mot att samordna upprätthållandet av en beredskapsorganisation

med väg- och vattenbyggnadsverkets normala verksamhet

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majrts proposition nr 127.

åberopades, att de sociala synpunkterna i vissa hänseenden måste få en

utslagsgivande betydelse, när det gäller arbeten, som anordnas av sysselsättningspolitiska

skäl. Däremot ansågs det icke möjligt att helt fritaga

väg- och vattenbyggnadsverket från beredskapsuppgifter med hänsyn till

att vid en arbetslöshet i större utsträckning en omfattande medverkan från

detta verk torde vara ofrånkomlig.

För att belysa utvecklingen har utredningen lämnat vissa uppgifter

angående antalet arbetsplatser samt antalet hänvisade arbetare vid statliga

beredskapsarbeten i arbetsmarknadsstyrelsens (arbetsmarknadskommissionens)

regi sedan 1946.

Antal arbets- Antal hänvisade

År platser arbetare

Lägst

Högst

Lägst

Högst

1946 ................

................. 27

51

359

1 361

1947 ................

................. 14

38

114

730

1948 ................

................. 10

23

132

491

1949 ................

................. 12

20

135

415

1950 ................

................. 10

22

131

459

1951 ................

................. 7

11

54

228

Motsvarande siffror för statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

regi framgå av följande sammanställning.

Antal arbets- Antal hänvisade

År platser arbetare

Lägst

Högst

Lägst

Högst

1946 ................

................. 47

76

566

2 210

1947 ................

.................. 27

61

199

1 341

1948 ................

................. 29

45

241

969

1949 ................

................. 25

44

346

878

1950 ................

.................. 21

37

240

738

1951 ................

.................. 15

26

148

351

I statskommunala arbeten ha under samma tid sysselsatts hjälpsökande

arbetslösa enligt följande tablå.

Antal arbets-

Antal hänvisade

År

platser

arbetare

Lägst

Högst

f Lägst

Högst

1946 ................

.................. 47

86

429

1 104

1947 ................

.................. 17

50

125

773

1948 ................

.................. 17

45

112

543

1949 ................

.................. 15

51

125

614

1950 ................

.................. 9

52

58

842

1951 ................

.................. 2

17

12

287

Utredningen framhåller, att omfattningen av beredskapsarbetena, såsom

sammanställningarna utvisa, minskat starkt under den senaste femårsperioden.

Detta gäller särskilt de arbeten, som drivas i arbetsmarknads
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

styrelsens regi. Ehuru styrelsens organisation för dessa uppgifter minskats,

synes organisationen f. n. icke vara fullt utnyttjad. Utredningen anför i

detta sammanhang vidare.

De statliga beredskapsarbetena ha under de senaste åren haft så liten

omfattning, att de mycket väl skulle kunna drivas antingen av väg- och

vattenbyggnadsverket eller av arbetsmarknadsstyrelsen. Om samtliga beredskapsarbeten

överföras till väg- och vattenbyggnadsverket skulle personalbehovet

inom detta verk knappast öka nämnvärt (bortsett från arbetsledarna).

En sådan överföring skulle innebära, att arbetsmarknadsstyrelsens

uppgifter beträffande beredskapsarbetena inskränktes till att pröva

behovet av sådana arbeten, att besluta om igångsättande av arbeten i de

fall, då behovet av arbetsobjekt icke kan tillgodoses på annat sätt, att ställa

medel till förfogande samt att avsyna statskommunala beredskapsarbeten

och granska redovisningar för sådana arbeten. En minskning av arbetsmarknadsstyrelsens

tekniska personal skulle härvid vara möjlig. Arbetsmarknadsstyrelsen

torde i sin tur utan personalökning kunna överta de

beredskapsarbeten, som drivas av väg- och vattenbyggnadsverket. Någon

om än ringa personalminskning skulle härigenom möjliggöras inom sistnämnda

verk.

Enligt utredningens uppfattning tala fortfarande de skäl, som åberopades

vid arbetsmarknadsstyrelsens tillkomst, för att styrelsen utrustas

på sådant sätt, att den kan driva beredskapsarbeten i egen regi. Detta talar

i sin tur för att väg- och vattenbyggnadsverkets beredskapsarbeten överföras

till arbetsmarknadsstyrelsen. Emellertid äro å andra sidan vissa fördelar

förknippade med att väg- och vattenbyggnadsverket driver sådana

arbeten. Genom att beredskapsarbetena huvudsakligen drivas under vintern,

då det ordinarie vägbyggandet har sin minsta omfattning, kunna såväl

arbetsledare som vissa maskiner utnyttjas effektivare än eljest skulle

vara fallet.

Med hänsyn härtill anser utredningen det vara en lämplig anordning,

att väg- och vattenbyggnadsverket fortsätter att i viss omfattning driva

beredskapsarbeten samt att arbetsmarknadsstyrelsen tillföres andra byggande

uppgifter, så att dess tekniska personal utnyttjas fullt. En möjlighet,

som angives av utredningen, är att styrelsen, som tidigare bedrivit

vatten- och avloppsföretag i beredskapssyfte, övertager den byggande verksamhet

beträffande dylika företag, som väg- och vattenbyggnadsverket bedriver

som entreprenör för kommunerna. Utredningen har under sina

överväganden funnit en sådan anordning lämplig och anser, att denna

fråga bör närmare övervägas i samband med prövningen av 1946 års vattenoch

avloppssakkunnigas förslag (SOU 1951:26). För den händelse detta

förslag icke kan genomföras, bör det ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen

att undersöka även andra utvägar att tillföra styrelsen byggande uppgifter.

Utredningens förslag beträffande arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

behandlas i ett särskilt avsnitt i det följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

21

Bgråindelningcn.

Utredningens förslag i fråga om byråindelningen bär uppgjorts i samråd

med verkets ledning och bygger enligt utredningen i allt väsentligt på

vunna erfarenheter av den år 1947 beslutade organisationen.

Utredningen har till en början erinrat, att man vid utformandet av

den nuvarande organisationen övervägde hur rimliga anspråk på organisationens

elasticitet med hänsyn till de skiftande förhållandena på arbetsmarknaden

skulle kunna låta sig förena med kravet på nödig stadga och

kontinuitet i fråga om verksamhetens bedrivande. Övervägandena föranledde

bl. a. en uppdelning av arbetsmarknadsstyrelsens organisation i eu

permanent del och en krisdel. Till krisdelen fördes personalorganisationen

för ärenden rörande byggnadsregleringen och utlänningsverksamheten.

Utmärkande för krisdelens organisation är att några ordinarie

tjänster icke kommit till användning inom densamma utan endast extraordinarie

och extra tjänster. Antalet extraordinarie tjänster är därjämte

maximerat.

Utredningen har föreslagit, att uppdelningen i en permanent del och en

krisdel skall bibehållas. Med hänsyn till den ovisshet som råder rörande

investeringskontrollen i framtiden bör den personal, som erfordras för

ärenden rörande byggnadsregleringen, enligt utredningens mening tills

vidare alltjämt lämnas utanför den permanenta organisationen.

Beträffande personalen för utlänningsärenden har utredningen funnit

frågan mera tveksam. Ehuru de numera kvarstående uppgifterna i stort

sett torde vara av bestående natur, anser utredningen det icke uteslutet, att

organisationsfrågan kan komma att påverkas av 1949 års utlänningskommittés

förslag. Utredningen har bl. a. av denna anledning funnit det svårt att

överblicka omfattningen av arbetsuppgifterna i framtiden och anser sig

därför icke böra förorda, att den särskilda för utlänningsärenden avsedda

personalen f. n. hänföres till den permanenta organisationen.

Arbetsförmedlingsbyrån och utlänning sb gr ån. Utredningen har framhållit,

att arbetsmarknadsstyrelsens primära uppgift är ledningen av den

offentliga arbetsförmedlingens verksamhet. Denna uppgift ankommer nu

väsentligen på arbetsförmedlingsbyrån, yrkesvägledningsbyrån samt utlänningsbyrån

med den provisoriskt dit hänförda sektionen för arbetsvårdsärenden.

De centrala uppgifterna åvila arbetsförmedlingsbyrån. Denna

byrå är det organ inom styrelsen, där utbud och efterfrågan på arbetskraft

böra mötas. Byrån kommer alltså alt inta ställningen av ett slags »riksarbetsförmedling».

Arbetsförmedlingsbyrån skulle vinna eu förbättrad

överblick över arbetsmarknaden om frågorna rörande disposition av utländsk

arbetskraft inom det svenska näringslivet, vilka handläggas inom

utlänningsbyrån, överföras till den förstnämnda byrån. Utredningen finner

det naturligt, att arbetsförmedlingsbyråns resp. befattningshavare få

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr lä?.

att överväga, huruvida arbetskraftsbehov, soin ej kan fyllas med svensk

arbetskraft, i stället skall täckas med utländsk sådan och att vidtaga därav

betingade förberedande åtgärder, innefattande bl. a. samråd med vederbörande

fackliga organisation. En sådan överflyttning av ärenden, vilken

torde medföra ett icke oväsentligt minskat personalbehov, synes möjlig,

då behovet av en särskild utlänningsbyrå icke är lika stort som tidigare.

Utredningen föreslår därför, att utlänningsbyrån indrages och att utlänningsärendena

överföras till arbetsförmedlingsbyrån. Arbetskraftsfrågorna

böra därvid handläggas av den personal å denna byrå, som handhar förmedlingsärendena

i övrigt, medan för återstående ärenden, vilka röra arbetstillstånd,

praktikantutbyte m. m., bör inrättas eu särskild sektion inom

byrån.

Å andra sidan föreslår utredningen, att vissa mindre ärendegrupper,

främst avseende omskolning av friställd och svårplacerad arbetskraft samt

utbildning av arbetsförmedlingspersonal, skola flyttas från arbetsförmedlingsbyrån

till andra byråer.

I fråga om yrkesvägledningsbyråns nuvarande arbetsuppgifter har utredningen

icke ifrågasatt någon ändring.

Utredningen har härefter behandlat frågan om inrättande av en arbetsvårdsbyrå.

Vid utformandet av styrelsens nuvarande organisation förelåg,

anför utredningen, ett förslag från kommittén för partiellt arbetsföra om

inrättande av en särskild arbetsvårdsbyrå. Förslaget ansågs dock icke

kunna läggas till grund för organisationsplanen med hänsyn till att ställning

då ännu ej tagits till nämnda kommittés förslag samt på grund av

svårigheten att säkert bedöma verksamhetens framtida omfattning och utformning.

Å andra sidan betonades, att arbetsvårdsärendena med hänsyn

till sin vikt och omfattning under alla förhållanden borde tillförsäkras en

relativt fristående ställning i styrelsens organisation. Ärendena förlädes

därför till en särskild sektion inom yrkesvägledningsbyrån. Sektionen har

sedermera brutits ut ur denna byrå och provisoriskt underställts chefen för

utlänningsbyrån.

Utredningen framhåller, att den arbetsvårdande verksamheten, som till

en början huvudsakligen omfattade i militärtjänst skadade personer, under

de senaste åren har ökat väsentligt i omfattning. Vid tiden för arbetsmarknadsstyrelsens

inrättande fanns icke någon egentlig arbetsvårdsverksamhet

för övriga partiellt arbetsföra, de s. k. civilskadade, utan endast

arbetsförmedling genom särskilda för denna grupp avdelade tjänstemän.

Sedermera har organisationen utbyggts. Med inräknande av de befattningar,

som med anledning av utredningens förslag beslutats av 1951 års

riksdag, omfatta de lokala arbetsvårdsexpeditionerna numera 70-talet

tjänstemän. En betydande omskolningsverksamhet för civilskadade har

tillkommit. 1950 års riksdag har med anledning av propositionen nr 167

godkänt vissa riktlinjer för arbetsvärden, innefattande bl. a. omskolning,

statsbidrag till skyddad och halvskyddad verksamhet, inrättande av två

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

arbetskliniker för arbetsprövning och arbetsträning m. in. Arbetsvärden

har fortfarande i stort sett karaktären av försöksverksamhet, men denna

får numera anses ha vunnit sådan stadga, att det finns helt annan anledning

att överväga inrättandet av en särskild arbetsvårdsbyrå än vad fallet

var vid arbetsmarknadsstyrelsens tillkomst. Ett skäl härför är för övrigt

just den omständigheten, att verksamheten ännu icke i alla delar utformats

definitivt. Stora krav på initiativ samt samordning och övervakning

måste nämligen under verksamhetens utbyggnad ställas på det centrala arbetsvårdsorganet.

Härtill kommer att styrelsens ifrågavarande verksamhet

kommer att ytterligare öka, om pensionsstyrelsens yrkesutbildande verksamhet,

såsom utredningen föreslagit, överföres till arbetsmarknadsstyrelsen.

Med hänsyn till dessa omständigheter och då erfarenheterna av arbetsvårdsärendenas

sammanförande med yrkesvägledningen inom en byrå

icke varit goda, anser sig utredningen böra tillstyrka, att en särskild arbetsvårdsbyrå

inrättas.

Enligt utredningens förslag bör arbetsvårdsbyrån handlägga de ärenden,

som nu ankomma på arbetsvårdssektionen. Härjämte föreslås, att från

sociala byrån ävensom från arbetsförmedlingsbyrån skola överflyttas ärenden

rörande kursverksamhet för hjälpsökande arbetslösa samt annan friställd

arbetskraft. Samtliga inom styrelsen förekommande omskolningsärenden

komma härigenom att handläggas gemensamt.

Utredningen har anfört, att frågan om arkivarbetenas framtida utformning

f. n. är föremål för särskild utredning inom arbetsmarknadsstyrelsen.

Vid en inventering, som styrelsen företagit av de i arkivarbete och

musikerhjälp sysselsatta, har klientelet ansetts böra hänföras till tre grupper,

omfattande dels rena arbetslöshetsfall med möjlighet att inom viss

tid utan särskilda stödåtgärder kunna placeras på öppna marknaden, dels

sådana fall, som först efter lämpliga arbetsvårdsåtgärder kunna vinna anställning

i näringslivet, och dels slutligen sådana fall, som icke bedömas

stå till arbetsmarknadens förfogande utan där arkivarbetet måste betecknas

som skyddad verksamhet. Styrelsen har meddelat, att den har för avsikt

att föreslå att dessa grupper behandlas enligt olika regler. Förslag till

sådana regler har dock icke utformats innan utredningen måst ta ställning

till organisationsfrågorna. Utredningen har därför icke kunnat lägga fram

förslag till en mera definitiv organisation för ifrågavarande ärenden. I avbidan

på resultatet av styrelsens utredning anses ärendena tills vidare kunna

handläggas inom arbetsvårdsbyrån eller tekniska byrån. Vid redovisningen

av personalbehovet för arkivarbetsärendena har utredningen utgått från att

ärendena skola handläggas inom tekniska byrån.

Beträffande försäkringsbijråns arbetsuppgifter har utredningen icke

ifrågasatt någon ändring.

Arbelsförmedlingsutredningcn har föreslagit, att eu ny byrå, benämnd

utredningsbi/rån, inrättas. Innan motiveringen för detta förslag återges,

torde här få redogöras för sociala och tekniska byråernas organisation och

uppgifter.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 127.

Den nuvarande sociala byrån är organiserad på tre sektioner. Eu sektion

bär hand om ärenden rörande arkivarbeten och musikerhjälp. Sektionen

för allmän arbetslöshctshjälp handlägger ärenden angående kontantunderstöd,

hänvisning'' av arbetslösa till beredskapsarbeten och yrkesutbildningskurser

samt statliga steninköp in. m. Inom sociala planläggningssektionen

utarbetas arbetsmarknadsöversikfer och prognoser över utvecklingen på

arbetsmarknaden. För detta ändamål upprätthålles nära kontakt med närings-

och arbetsmarknadsorganisationer samt med statliga myndigheter och

organ. Sektionen upprättar vidare sådana översikter och prognoser över tillgång

och behov av arbetskraft inom olika områden, som erfordras för nationalbudgetdelegationens

arbete samt utarbetar arbetsmarknadsanalyser, som

tjäna som vägledning för industrilokalisering. Härjämte utövar sektionen

en rådgivande verksamhet i dylika frågor. Vid industrinedläggelser och större

driftinskränkningar tar sektionen initiativ till åtgärder för att lösa uppkommande

omställningsproblem. För att få förhandsinformationer om väntade

dylika händelser tillämpas ett i samråd med industriens produktionsråd

upprättat varselsystem. Inom sektionen föres ett register, som omfattar

samtliga kommuner och innehåller material av betydelse för bedömandet av

arbetskraftstillgången och arbetsmarknadsutvecklingen i olika kommuner

och regioner.

Enligt förordningen den 2 maj 1947 om investeringsfonder äger svenskt

aktiebolag och svensk ekonomisk förening att avsätta viss del av årsvinsten

till investeringsfond. Det åvilar arbetsmarknadsstyrelsen att utöva tillsyn,

granska och föra register över avsättningarna till dessa fonder, att verka

för att fondernas ianspråktagande i erforderlig utsträckning planlägges

samt att pröva och avgöra frågor om fonds ianspråktagande. Inom styrelsen

tilkommer det sociala planläggningssektionen att handlägga hithörande

ärenden.

Tekniska byrån är indelad i eu planläggningssektion och en byggnadssektion.

Till tekniska planläggningssektionens uppgifter hör att upprätta

förslag till investeringsreserv. Det härför erforderliga utredningsarbetet omfattar

i stort sett alla områden för statlig, kommunal och statsunderstödd

byggnads- och anläggningsverksamhet. Grundmaterialet erhålles genom införskaffande

av kompletterande uppgifter rörande sådana företag, som

ingå i reserven, samt nya uppgifter om ytterligare företag, som bedömas

lämpliga att intagas i densamma. Efter granskning och eventuell ytterligare

utredning och komplettering införas uppgifterna i ett register. Uppgörandet

av förslaget till investeringsreserv kräver ett nära samarbete med det ordinarie

budgetarbetet inom berörda departement. Då statsverkspropositionen

föreligger färdig företages det slutliga utarbetandet av förslaget, varvid ofta

erfordras förnyat samråd med berörda verk och myndigheter.

Sedan år 1946 har det centrala arbetsmarknadsorganet av Kung!. Maj :t

årligen anbefallts att avge utlåtanden i de anslagsfrågor, som angå de under

kommunikationsdepartementet lydande verkens investeringar. Det utredningsarbete,

som erfordras härför, utföres inom sektionen.

Sektionen handlägger f. n. även ärenden rörande statsbidrag till planering

av investeringsobjekt. Emellertid skall enligt beslut vid 1951 års riksdag

planeringsarbetet i fortsättningen i huvudsak äga rum inom ramen för

vederbörande myndighets ordinarie anslag. Sektionens befattning med

ifrågavarande ärenden kommer härigenom att upphöra.

Byggnadssektioncn handlägger ärenden rörande statliga och statskommunala

beredskapsarbeten.

Utredningen erinrar, att det vid styrelsens inrättande övervägdes alt fördela

de ärenden, som nu handläggas inom sociala byrån och tekniska byrån,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 127

på tre byråer, nämligen en planläggningsbyrå, en social byrå och en teknisk

byrå. Till planläggningsbyrån skulle enligt detta alternativ sammanföras

planläggningssektionerna inom de nuvarande byråerna. Alternativet avvisades

främst av det skälet, att det ur beredskapssynpunkt finge anses

principiellt olämpligt att åtskilja de planläggande och verkställande uppgifterna

rörande arbetsbrist.

Utredningen framhåller, att de verkställande åtgärderna rörande arbetslöshetshjälp,

inom sociala byrån avseende främst kontantunderstöd och

arkivarbeten samt inom tekniska byrån beredskapsarbeten, minskat i omfattning

under den lid som förflutit, sedan styrelsen inrättades. Däremot

har behovet av överblick över arbetskraftstillgången och dess utnyttjande

blivit alltmer framträdande, vilket innebär att utrednings- och planeringsverksamheten

på arbetsmarknadsområdet fått allt större betydelse. Såsom

exempel nämnes den utrednings- och prognosverksamhet, som bearives

inom arbetsmarknadsstyrelsen för nationalbudgetdelegationens räkning.

Utredningen anser det sannolikt, alt vid bibehållen hög sysselsättning i

framtiden kravet på utredningsverksamhet av allmänt arbetsmarknadspolitisk

natur kommer att göra sig än starkare gällande än hittills. I sammanhanget

erinras om de förut berörda förslagen om utbyggande av den lokaliseringspolitiska

verksamheten samt de tidigare framlagda förslagen om

upptagande av en prognosverksamhet rörande behovet av arbetskraft inom

yrken med relativt långvarig utbildning, vilken fråga f. n. utredes av 1949

års arbetskraftsutredning. Förslagen visa, framhåller utredningen, att behovet

av arbetsmarknadspolitisk utredningsverksamhet ökar, varför det

synes angeläget, att arbetsmarknadsstyrelsen är utrustad med ett väl kvalificerat

utredningsorgan. Om så är fallet, torde behovet av alt anordna fristående

utredningsorgan för speciella frågor minska.

Utredningen finner det därför lämpligt, att eu särskild utredningsbyrå,

bildad genom sammanslagning av sociala och tekniska byråernas planläggningssektioner,

inrättas. Enligt utredningens förslag bör till denna byrå

även föras kanslibyråns statistiksektion, varvid samtidigt föreslås, att den

statistik, som föres på arbetsförmedlingsbyrån och vrkesvägledningsbyrån,

skall koncentreras till statistiksektionen.

Sedan planläggningssektionen utbrutits, skulle av sociala byrån återstå

dels sektionen för arkivarbete m. in. och dels sektionen för allmän arbetslöshetshjälp.

De på sistnämnda sektion ankommande ärendena böra enligt

utredningens mening handläggas inom tekniska byrån, där ärenden rörande

beredskapsarbeten — bortsett från investeringsplanläggningen -— fortfarande

skola handläggas. I avvaktan på resultatet av styrelsens förenämnda undersökning

rörande arkivarbetenas framtida utformning anser utredningen, såsom

förut nämnts, alt även dessa ärenden kunna handläggas inom tekniska

byrån. Sociala byrån skulle sålunda utgå ur styrelsens organisation.

Beträffande försvarsbyrån har utredningen anfört bl. a. följande.

Försvarsbyrån är den till omfattningen minsta av styrelsens byråer. Förutom

biträdespersonal sysselsätter den f. n. 5 tjänstemän. Vid arbetsmark
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

nadsstyrelsens tillkomst ersatte försvarsbyrån den tidigare inom arbetsmarknadskommissionen

för samma uppgifter inrättade militära beredskapsbyrån,

vilken vid denna tidpunkt omfattade 8 tjänstemän jämte biträdespersonal.

Med hänsyn till den relativt ringa personalstyrkan ifrågasattes vid

den nya organisationens utformande att inordna den militära beredskapsbyrån

i någon annan av arbetsmarknadsstyrelsens byråer. Emellertid ansågos

övervägande skäl tala för bibehållande av en särskild byråorganisation för

ifrågavarande uppgifter. Bl. a. erinrades om att under krigsåren icke mindre

än tre byråer erfordrades inom arbetsmarknadskommissionens kansli för

handhavandet av uppskovsväsendet och frågorna i övrigt rörande dispositionen

av arbetskraft under krigsförhållande. Vidare betonades, att det

planläggningsarbete, som ankom på militära beredskapsbvrån, var av vital

betydelse för såväl försvarets som folkförsörjningens funktionsduglighet i

en beredskapssituation samt att byråns chef intog en betydelsefull mellanställning

mellan å ena sidan de militära myndigheterna och å andra sidan

företrädare för produktionen. Härtill kom att verksamheten var artskild

från den verksamhet, som i övrigt skulle komma att åvila arbetsmarknadsstyrelsen.

Enligt utredningens uppfattning tala alltjämt samma skäl som vid styreisens

tillkomst för ett bibehållande av en särskild byråorganisation för de

uppgifter, som ankomma på försvarsbyrån.

Vad kanslibyrån och kameralbyrån beträffar har utredningen övervägt

möjligheterna att sammanslå byråerna. Emellertid har utredningen funnit,

att en gemensam byrå — nämnda byråer omfatta f. n. tillhopa 44 personer

utom biträdespersonal — även sedan statistiksektionen överförts till utredningsbyrån,

skulle bli alltför stor, om icke arbetsuppgifterna kunna ytterligare

minskas. I denna fråga anför utredningen vidare.

Utredningen har i detta sammanhang uppmärksammat eu av särskilda

sakkunniga nyligen verkställd utredning rörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

organisation och personalbehov för administrativa m. fl. arbetsuppgifter

(otryckt betänkande den 25 sept. 1951). De nämnda sakkunniga

ha med hänsyn till bl. a. den förstärkning, som under senare år genomförts

beträffande den kamerala organisationen hos de lokala vägförvaltningarna,

ansett det möjligt att kraftigt beskära den kamerala revisionen inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen. I stället ha de sakkunniga funnit, att väsentliga

förbättringar stå att vinna genom eu inom styrelsen bedriven tekniskekonomislc

granskningsverksamhet, för vilken styrelsen nu i stort sett saknar

organ. De sakkunniga ha sålunda föreslagit, att revisionskontoret inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kameralbyrå skall indragas, att ett särskilt

organ för teknisk-ekonomisk granskning och kontroll skall inrättas

inom styrelsen samt att den kamerala granskningen — utom siffergranskningen,

vilken väsentligt reducerad föreslås inordnad i styrelsens kamrerarkontor

— skall överföras till riksräkenskapsverket. Om arbetsmarknadsstyrelsens

kamerala revision skulle kunna minskas efter liknande linjer'',

skulle detta närmast leda till att kameralbyråns revisionssektion skulle

kunna indragas. Förutsättningar skulle härigenom finnas för en sammanslagning

av kameral- och kanslibyråerna. Emellertid har utredningen icke

funnit, att eu beskärning av arbetsmarknadsstyrelsens kamerala revision är

möjlig eller lämplig. Å ena sidan skulle delta erfordra att länsarbetsnämnderna,

som sakna någon egentlig kameral organisation, måste tillföras ökade

personalresurser till kostnader, som icke skulle stå i rimlig proportion till

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 127.

möjliga besparingar inom styrelsen. Å andra sidan är revisionssektionens

kamerala granskning redan starkt begränsad, medan den sakliga granskningen

under senare år givits ökad betydelse.

Utredningen anser dock, att frågan om en sammanslagning av byråerna

torde kunna bli aktuell framdeles, sedan de av byggnadsregleringen föranledda

s. k. åtalsärendena, vilka utgöra en betydande del av kanslibyråns

uppgifter, försvunnit eller minskat väsentligt i antal.

Beträffande de båda byråernas arbetsuppgifter föreslår utredningen vissa

jämkningar utöver vad som följer av statistiksektionens utbrytande ur

kanslibyrån. Sålunda bör den utbildningsverksamhet, som inom arbetsförmedlingsbyrån,

yrkesvägledningsbyrån och arbetsvårdssektionen bedrives

för den offentliga arbetsförmedlingens personal i organisatoriskt och kurstekniskt

avseende lämpligen handhavas av kanslibyrån. För undvikande av

dubbelarbete synes vidare böra till kameralbyrån koncentreras handläggningen

av frågor rörande styrelsens och den offentliga arbetsförmedlingens

omkostnadsanslag och lokaler, vilka ärenden nu äro uppdelade på kameralresp.

kanslibyrån.

Omfattningen av byggnadstillståndsbyråns uppgifter, vilka uteslutande

sammanhänga med byggnadsregleringens uppehållande, har icke givit utredningen

anledning att ifrågasätta den nuvarande organisationen.

Utredningen föreslår sålunda att inom arbetsmarknadsstyrelsen skola

finnas följande tio byråer.

Arbetsförmedlingsbyrån,

Y rkesvägledningsbyrån,

Arbetsvårdsbyrån,

F örsäkringsbyr ån,

U tredningsbyrån,

Tekniska byrån,

Försvarsbyrån,

Kanslibyrån,

Kameralbyrån,

Byggnadstillståndsbyrån.

I jämförelse med den nuvarande byråindelningen innebär förslaget, att

sociala byrån och utlänningsbyrån utgå ur organisationen, medan två nya

byråer, arbetsvårdsbyrån och utredningsbyrån, tillkomma.

Beträffande arbetsmarknadsstyrelsens uppdelning på en permanent del

och en krisdel innebär förslaget ingen ändring. Den för byggnadsregleringen

och utlänningsverksamheten erforderliga personalen anses sålunda alltjämt

höra beräknas utanför den permanenta delen.

Allmänt angående personalorganisationen.

I likhet med vad fallet är beträffande flertalet verk har arbetsmarknadsstyrelsens

avlöningsanslag för budgetåret 1951/52 minskats i anledning

av den anbefallda 3-procentnedskärningen. Arbetsförmedlingsutrcdningen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

har upplyst, att styrelsen med hänsyn till föreliggande vakanser in. in.

icke tagit ställning till indragning av några tjänster på grund av anslagsminskningen.

Utredningen har därför vid beräkningen av anslagsbehovet

utgått från den före 1 juli 1951 gällande organisationen med de ändringar

som beslutats av 1951 års riksdag.

Denna organisation, utredningens förslag till ändringar i densamma samt

den av mig förordade organisationen för nästa budgetår framgå av som

bilaga till detta protokoll redovisade sammanställningar. I det följande

redogöres närmare för innebörden av dessa förslag.

Utredningen framhåller inledningsvis, att den med hänsyn till tjänsteförteckningskommitténs

arbete ansett sig böra taga ställning till lönegradsfrågor

endast då organisationsfrågor jiåkallat detta. Vidare har utredningen

icke ingått på prövning av styrelsens arbetsrutiner, då utredningen

förutsatt, att dessa komma att prövas vid den undersökning, som organisationsnämnden

väntas utföra inom verket.

Verksledningen.

Verksledningen utgöres av generaldirektören (Cp 19) och överdirektören

(Cpl7). Härjämte har Kungl. Maj :t förordnat, att hos styrelsen skall tills

vidare vara inrättad en arvodesbefatlning som överingenjör med löneförmåner

motsvarande Cs 15. överingenjören har överinseendet över byggnadstillståndsbyrån,

tekniska byrån och kameralbyråns intendentursektion

samt utövar beträffande där handlagda ärenden den beslutanderätt, som

skulle ha ankommit på överdirektören.

Utredningen har ansett, att anledning saknas att ifrågasätta denna organisation

så länge byggnadsregleringen uppehälles i nuvarande omfattning.

Byråcheferna.

Av styrelsens nuvarande tio byråchefer är chefen för tekniska byrån

placerad i Cp 13, cheferna för yrkesvägledningsbyrån, försvarsbyrån, utlänningsbyrån

och byggnadstillståndsbyrån i Ce 37 och de övriga i Ca 37.

Enligt utredningens förslag tillkomma inom den permanenta organisationen

två byråer, arbetsvårdsbyrån och utredningsbyrån, medan sociala byrån

utgår ur organisationen. Utredningen föreslår, att den för sociala

byrån avsedda ordinarie byråchef stjänsten föres på övergångsstat samt att

två nya tjänster i Ce 37 inrättas. Härjämte föreslår utredningen, att den

för yrkesvägledningsbyrån avsedda byråchefsbefattningen omändras till

ordinarie tjänst. Av byråchefstjänsterna inom krisorganisationen bör den

för utlänningsbyrån avsedda befattningen indragas.

Arbetsförmedlingsbyrån.

Arbetsförmedlingsbyrån är f. n. organiserad på tre sektioner: allmänna

sektionen (ärenden angående arbetsmetoder och arbetsmaterial, vakansrapportering,

personalutbildning m. in.), tjänstemannaförmedlingens hu
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ls proposition nr 127.

vudcentral och förmedlingssektionen. Utredningen har anfört, att förrnedlingsarbetet

för tjänstemän efter hand kommit att alltmera samordnas med

förmedlingsarbetet för övriga yrkesgrupper. Någon särskild sektion för

tjänstemannaförmedlingen erfordras icke längre utan denna sektion bör

sammanslås med förmedlingssektionen. I samband härmed böra de två för

allmänna sektionen och förmedlingssektionen avsedda sektionschefsbefattningarna

(Ca 31 resp. Ca 29) byta plats.

Beträffande allmänna sektionen föreslås i övrigt icke annan ändring än

att de två tjänstemän som syssla med personalutbildningsfrågor (1 förste

byråsekreterare i Ca 27 och 1 assistent i Ce 22) flyttas till kanslibyrån samt

att en assistent i Ce 19, som för tjänstemannaförmedlingens del handhar

vakansrapporteringen, flyttas till allmänna sektionen. För denna liksom

för övriga assistenter i 19 lönegraden har utredningen använt benämningen

kontorsskrivare.

Förmedlingssektionens uppgifter komma efter sammanslagningen med

tjänstemannaförmedlingens huvudcentral att omfatta frågor rörande arbetsförmedling

för tjänstemän och alla de grupper av arbetstagare i övrigt,

som icke falla under yrkesvägledningsbyrån och arbetsvårdsbyrån. På sektionen

skall därjämte, såsom förut nämnts, ankomma att pröva behovet av

utländsk arbetskraft inom de olika yrkesgrupperna.

Till tjänstemannaförmedlingens förfogande finnas f. n. bl. a. en tjänst

som förste byråinspektör i Ce 29, en byråingenjörstjänst i Ce 27 och 2

byråinspektörsbefattningar i Ce 25. Då behovei av expertis för tekniskt utbildad

personal i nuvarande arbetsmarknadsläge är begränsat, har byråingenjörsbefattningen

hållits vakant. Det behov av dylik expertis, som f. n.

föreligger inom tjänstemannaförmedlingens område, anses kunna tillgodoses

av hos styrelsen anställda tjänstemän med teknisk utbildning. Utredningen

har därför icke beräknat någon personal härför inom förmedlingssektionen.

Enligt utredningen är vidare en av de nämnda byråinspektörstjänsterna

i Ce 25 icke erforderlig inom sektionen.

Vad angår förmedlingsarbetet för övriga grupper av arbetstagare svara

f. n. 4 förste byråinspektörer, därav en i Ce 29, en i Ca 27 och 2 i Ce 27,

samt en byråinspektör i Ca 25 var och en för ett bestämt yrkesområde.

Förste byråinspektören i Ce 29, vilken tillhör krisorganisationen, handlägger

ärenden rörande byggnadsfacken. I jämförelse med de arbetsuppgifter,

som åvila övriga förste byråinspektörer, har utredningen funnit denna

löneställning för hög och föreslår därför, att tjänsten placeras i Ce 27.

Tjänsten anses alltjämt böra beräknas inom krisorganisationen. Beträffande

övriga nu nämnda tjänster föreslår utredningen, att byråinspektörstjänsten

i Ca 25, vilken är avsedd för ärenden rörande jordbruk och skogsbruk,

omändras till en förste byråinspektör stjänst i Ca 27. Utredningen har

funnit arbetsuppgifternas natur och omfattning motivera denna uppflyttning.

Beträffande personalen i övrigt inom sektionen föreslås eu minskning

med en assistent i Ce 22.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Vtlänningssektionens arbetsuppgifter komma, sedan prövningen av frågor

rörande behovet av utländsk arbetskraft övergått till förmedlingssektionen,

att huvudsakligen omfatta ärenden rörande arbetstillstånd för utlänningar,

praktikantutbyte med utlandet, upplysning beträffande arbetsutsikter

i Sverige och utlandet samt uppgifter, som sammanhänga med

flyktingars mottagande i Sverige.

Utredningen anför, att arbetet på sektionen torde få ledas relativt självständigt

av sektionschefen, vilken bl. a. sannolikt får svara för huvuddelen

av det nära samarbete, som måste upprätthållas med utlänningskommissionen,

polismyndigheterna och, i fråga om praktikantärenden, med utländska

myndigheter. Sektionschefen bör därför vara byrådirektör i Ce 31.

För handläggning av arbetstillståndsärenden, vilka 1950 uppgingo till

9 432 och under första halvåret 1951 till 6 770, beräknar utredningen en

byråassistent i Ce 24, 4 amanuenser eller byråsekreterare samt en kontorsskrivare

i Ce 19. Amanuenstjänsterna böra vid behov kunna ombildas till

assistenttjänster. Härjämte räknar utredningen med en assistent i Ce 22

för flyktingärenden.

Beträffande ärenden rörande praktikantutbyte och upplysningsverksamhet

framhåller utredningen, att arbetsuppgifterna i tämligen stor utsträckning

medföra förhandlingar såväl med fackliga organisationer som med

utländska myndigheter och sålunda ställa relativt stora krav på personalen.

Denna beräknar utredningen till en förste byråsekreterare i Ce 27, en

byråinspektör i Ce 25, en amanuens eller byråsekreterare samt en assistent

i Ce 22.

Jämfört med utlänningsbyråns organisation vid utgången av budgetåret

1950/51 tillkomma enligt utredningens förslag 2 nya tjänster, byrådirektören

och byråinspektören, medan å andra sidan organisationen minskas

med 6 tjänster, nämligen en förste byråsekreterare i Ce 29, 2 amanuenser

och 3 assistenter i högst Ce 22.

Yrkesvägledningsbyrån.

Vid arbetsmarknadsstyrelsens tillkomst utformades, anför utredningen,

organisationen för yrkesvägledningen med hänsyn till att det pågående utredningsarbetet

på skolväsendets område kunde komma att mera avsevärt

ändra förutsättningarna i fråga om sambandet mellan yrkesvägledning

och skolväsende. Det program för yrkesvägledningsarbetet i skolorna, som

skolkommissionen sedermera skisserat, skall nu prövas närmare inom

ramen för den försöksverksamhet med nioårig enhetsskola, som påbörjats

i vissa skoldistrikt fr. o. m. läsåret 1949/50. De administrativa detaljfrågorna

och främst den konkreta gränsdragningen mellan skolans och arbetsförmedlingens

uppgifter behandlas f. n. av en samarbetskommitté, i

vilken arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning

och skolkommissionens yrkesutbildningsdelegation äro representerade.

Denna kommitté har ännu icke lagt fram sina slutliga förslag.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Då någon mera väsentlig förändring av styrelsens uppgifter beträffande

yrkesvägledningen icke väntas, har utredningen emellertid ansett sig kunna

förorda vissa åtgärder för att ge styrelsens organisation för dessa uppgifter

en mera permanent utformning.

Utredningen har redovisat yrkesvägledningsbyråns personal under två

sektioner, den ena för ärenden rörande ungdomens arbetsmarknad, platsförmedling

för ungdom och yrkesvägledning inom både arbetsförmedlingens

och skolans område samt den andra för de arbetsuppgifter, som innefatta

sammanställning av upplysnings- och informationsmaterial.

För de uppgifter, vilka skola ankomma på den första sektionen, finnas

f. n. en förste byråinspektör i Ce 27, 2 konsulenter i Cg 27, 2 byråassistenter

i Ce 24, 2 amanuenser samt en arvodesanställd läkare.

Sektionen bör enligt utredningen ledas av förste byråinspektören. Med

hänsyn till den kvalificerade karaktären av arbetsuppgifterna rörande yrkesvägledningens

allmänna utformning, samarbetet mellan arbetsförmedlingen

och skolan m. m. föreslås tjänsten uppflyttad till 29 lönegraden.

Den anses därjämte böra uppföras å ordinarie stat.

Av konsulenterna skall den ene liksom hittills svara för yrkesvägledningen

vid realskolor, gymnasier och universitet och den andre för yrkesvägledningen

inom folkskolan och enhetsskolan. För båda konsulenterna

förutsättes viss tjänstgöring inom skolöverstyrelsen komma till stånd. För

att hindra alltför täta ombyten å befattningarna föreslår utredningen, att

tjänsterna omändras till extra ordinarie.

För det aktiva yrkesvägledningsarbetet vid läroverk och universitet räknar

utredningen med de nuvarande byråassistenterna i Ce 24.

Av amanuenserna föreslås en överflyttad till utredningsbyrån som följd

av utredningens förslag om koncentration till denna byrå av styrelsens

statistikuppgifter.

Den utrednings- och informationsverksamhet som skall ankomma på

andra sektionen omfattar främst utarbetande av ett antal publikationer.

Svenskt yrkeslexikon (tidigare benämnt yrkeskartoteket) är ett uppslagsverk

innehållande yrkesbeskrivningar med uppgifter angående bl. a. de

fysiska och psykiska krav, som yrket ställer på sina utövare, utbildningsvägar

och utbildningskostnader, kompetenskrav, anställningsförhållanden

samt inkomst- och befordringsmöjligheter. Hittills ha ca 1 500 yrken behandlats,

upptagande 400 blad. I färdigt skick beräknas lexikonet omfatta

omkring 600 blad. Lexikonet är främst avsett för yrkesvägledare och andra

tjänstemän hos de lokala arbetsförmedlingarna samt för yrkesvalslärare i

skolorna. Vidare utarbetas olika broschyrer (Att välja yrke, Gymnasisternas

ämnesval och Skolor för yrkesutbildning). Såsom komplettering till

yrkeslexikonet och nämnda tre broschyrer utarbetas ett flertal översikter

och seriemeddelanden i stencilerad form. Härjämte bedrives en yrkesorienterande

upplysningstjänst genom den s. k. radiobrevlådan, som kom

till 1945.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj ds proposition nr 127.

Andra sektionen skall enligt utredningens förslag stå under byråchefens

direkta ledning. För uppgiften att under denne leda utredningsarbetet svarar

f. n. en amanuens. Dennes åligganden finner utredningen motivera en

högre löneställning. Utredningen föreslår därför, att amanuenstjänsten utbytes

mot en förste byråsekreterarbefattning i Ce 27.

Beträffande personalbehovet i övrigt erinrar utredningen om att det

tidigare förutsatts, att utrednings- och redaktionspersonalen, vilken f. n.

utgöres av 4 amanuenser och 6 assistenter i högst Cg 24, borde kunna

minskas sedan det grundläggande arbetet för uppläggande av lexikonet

in. m. avslutats, även om ett icke ringa behov av dylik personal måste

kvarstå därefter för fortlöpande revision av materialet. För yrkeslexikonets

del har det visat sig, att ett omfattande revisionsarbete redan nu är erforderligt,

om alla de uppgifter beträffande löner, utbildningskostnader in. m.,

som lexikonet innehåller, skola hållas aktuella. Arbetet därmed bör emellertid

enligt utredningens mening kunna bedrivas med mindre personalinsats

än hittills. Utöver förste byråsekreteraren i Ce 27 föreslår utredningen

för sektionen sex amanuenser eller byråsekreterare. Dessa tjänster

anser utredningen böra vid behov kunna ombildas till assistenttjänster i

Ce 22, varigenom bl. a. möjlighet torde yppas att placera kvalificerade ungdomsförmedlingstjänstemän

å sektionen.

Arbetsvårdsbyrån.

Utredningen framhåller, att den arbetsvårdande verksamheten under senare

år utbyggts i huvudsaklig överensstämmelse med de förslag, som framlagts

av kommittén för partiellt arbetsföra. Sedan 1950 års riksdag i anledning

av propositionen nr 167 slutligt prövat flertalet av kommitténs förslag

har arbetsmarknadsstyrelsen tilldelats i huvudsak alla de uppgifter,

som kommittén förutsatte för det centrala arbetsvårdsorganet. Den arbetsvårdande

verksamheten inrymmer sålunda numera — förutom arbetsförmedling

-— omskolning, yrkesutbildning, arbetsprövning och arbetsträning,

provanställning, arbete i skyddad verksamhet m. m. Verksamhetens

ökade och alltjämt ökande omfattning påkallar enligt utredningen en förstärkning

av styrelsens organisation för ifrågavarande uppgifter. Å andra

sidan anses verksamhetens försökskaraktär utgöra anledning att iakttaga

försiktighet vid beräkningen av personalbehovet. Av samma anledning

föreslår utredningen, att några ordinarie tjänster tills vidare icke skola inrättas

å arbetsvårdsbyrån.

Utredningen redovisar personalen under två sektioner.

Första sektionen bör stå under byråchefens direkta ledning samt handlägga

ärenden rörande arbetsförmedling och utbildning av partiellt arbetsföra,

häri inräknat de ärenden, som utredningen föreslagit skola successivt

från den 1 juli 1952 överflyttas från pensionsstyrelsen. Enligt utredningens

förslag skola vidare från arbetsförmedlingsbyrån överföras utbildningsärenden

angående arbetslösa och friställd arbetskraft. Sektionen skall

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127. 33

även svara för styrelsens informations- och propagandaverksamhet i arbetsvårdsfrägor

m. m.

För sektionen beräknas de tjänster, som för motsvarande uppgifter finnas

inom den nuvarande sektionen. På grund av det ökade antalet

utbildningsärenden föreslår utredningen, att en ny assistenttjänst i Ce 22

inrättas med uppgift att leda det ekonomiska utredningsarbetet i samband

med dessa ärenden. Härjämte räknar utredningen med en förstärkning

med 2 assistenter i Ce 22 för de ökade uppgifter, som följa med övertagandet

av pensionsstyrelsens ärenden. Enligt utredningen uppgå dessa

f. n. till ett antal av ca 400 nya ärenden per år. Utredningen framhåller,

att det möjligen kan visa sig nödvändigt att ytterligare förstärka personalen

för dessa ärenden. Som jämförelse lämnas följande uppgifter beträffande

pensionsstyrelsens personal för ifrågavarande uppgifter.

Inom pensionsstyrelsen kräver handläggningen av utbildningsärenden,

som ledes av en byrådirektör med jämväl andra uppgifter, såsom beslutande

personal två förste byråsekreterare i 27 lönegraden samt två amanuenser

under den tid dessa äro förordnade i nämnda lönegrad. Dylikt förordnande

inneha ifrågavarande amanuenser större delen av året. Enligt

vad utredningen inhämtat beräknar pensionsstyrelsen att genom överflyttningen

till arbetsmarknadsstyrelsen nämnda personal med undantag av en

förste byråsekreterare i 27 lönegraden skulle kunna frigöras för annat arbete.

Denne anses behövlig för utredning av sådana ärenden hos pensionsstyrelsen,

i vilka yrkesutbildning kan tänkas bli aktuell, samt för samarbetet

mellan de båda myndigheterna i dylika ärenden.

På andra sektionen skola i huvudsak ankomma ärenden rörande arbetsprövning,

arbetsträning, skyddad och halvskyddad verksamhet, hemarbete

m. m. För sektionschefsposten avses en inom den nuvarande arbetsvårdssektionen

befintlig tjänst som förste byråinspektör i Ce 29.

Ett arvode av 14 000 kronor har beräknats för en tekniker med uppgift

att biträda vid anskaffande av arbetsobjekt för de träningsverkstäder

och arbetscentraler, som upprättas av landsting, kommuner m. fl. Befattningen

är f. n. vakant. Enligt utredningens uppfattning torde dessa uppgifter

i varje fall under den närmaste tiden icke bli av den omfattning

eller den speciella natur att en särskild för tekniker avsedd tjänst kan anses

motiverad. Utredningen anser, att, i den mån teknisk expertis erfordras

vid handläggningen av ifrågavarande ärenden, detta behov torde

kunna tillgodoses genom anlitande av styrelsens anslag till sakkunniga och

experter. Arvodesbefattningen föreslås omändrad till en byråinspektörstjänst

i Ce 25, vars innehavare bl. a. skall biträda vid förhandlingar med

landsting, kommuner och industrier om upprättande av träningsanstalter,

arbetscentraler m. in.

I övrigt beräknar utredningen för sektionen en amanuens eller byråsekreterare

och en assistent i Ce 22.

3—257 62 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 127.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

Försäkringsbyrån.

Utredningen erinrar, att försäkringsbyrån vid arbetsmarknadsstyrelsens

inrättande överflyttades från socialstyrelsen. I samband härmed ifrågasattes

en omorganisation av byrån. Emellertid ansågs denna fråga böra

anstå till dess klarhet vunnits rörande arbetslöshetsförsäkringens framtid.

Härvid åsyftades främst möjligheten av ett genomförande av en obligatorisk

försäkring i anslutning till de förslag, som socialvårdskommittén

sedermera framlagt. Numera ha särskilda utredningsmän tillkallats för

en översyn av den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen. Med hänsyn härtill

har arbetsförmedlingsutredningen icke ansett sig böra upptaga frågan

om försäkringsbyråns personalorganisation till mera ingående behandling.

Omfattningen av byråns arbetsbörda nödvändiggör dock enligt utredningen,

att en viss förstärkning av organisationen redan nu kommer till stånd.

För de administrativa ärendena (registrering, understödsrätt vid arbetsvägran,

statsbidrag m. m.) finnas f. n. en byrådirektör i Ce 31, 3 förste

byråsekreterare (1 Ca 27, 1 Ce 27 och 1 Cg 27) samt en amanuens. Utredningen

har beträffande ifrågavarande ärenden anfört bl. a. följande.

Granskningen och prövningen av kassornas beslut i understödsärenden

ha under senare år kommit alltmera i förgrunden. Medan antalet arbetsvägransfall

1946 uppgick till 820, utgjorde antalet 1950 ca 1 815. Ärendena

ha icke blott ökat kvantitativt utan även i många fall blivit mera

svårbedömbara med hänsyn till att arbetslöshetsförsäkringen kommit att

omfatta nya grupper av arbetstagare med delvis speciella arbetsförhållanden

och levnadsvillkor. På grund av det starkt stegrade antalet arbetsvägransfall

har det visat sig nödvändigt att i viss utsträckning delegera

byrådirektörens beslutanderätt i dessa ärenden på sektionens tre förste

byråsekreterare. Även anordningen med en särskild delegation inom styrelsen

för ärenden rörande arbetslöshetsförsäkring har efterhand medfört

en betydande ökning av arbetsuppgifterna för dessa tjänstemän, vilka stå

till delegationens förfogande för erforderligt utredningsarbete samt såsom

föredragande.

Utredningen anser, att en förbättrad löneställning för dessa befattningshavare

bör kunna övervägas. Emellertid föreslår utredningen, att tills

vidare icke vidtages annan åtgärd än att en förste byråsekreterartjänst i

Ce 29 inrättas i utbyte mot en dylik tjänst i Ce 27. Utredningen förutsätter

härvid, att ärendena differentieras efter svårighetsgrad så att de mest

kvalificerade ärendena anförtros ifrågavarande tjänsteman. Härjämte föreslås,

att en förste byråsekreterartjänst i Cg 27, vilken inrättades 1948, omändras

till extra ordinarie.

För inspektion av kassorna och instruktion av kassornas och arbetsförmedlingens

personal finnas f. n. en förste byråinspektörstjänst i Ce 27

och 2 amanuenstjänster (den ena tillfälligt ändrad till tjänst i Cg 22). Utredningen

framhåller, att personalen icke räcker till för ifrågavarande uppgifter.

Härför anlitas i stor utsträckning även andra tjänstemän inom

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127. 35

byrån. Dessa fullgöra sålunda vid sidan av sina egentliga åligganden revisions-,

inspektions- och instruktionsuppgifter. Oaktat denna anordning

har främst inspektionen av arbetslöshetskassornas lokalavdelningar, vilka

f. n. uppgå till ca 8 000, måst i betydande grad eftersättas. Rörande omfattningen

av instruktionsverksamheten nämnes, att förutom redogörare

sysselsättas vid den lokala administrationen 10 000—15 000 uppbördsmän.

Den personalt örstärkning, som kan ifrågasättas för nu angivna ärenden,

är enligt utredningen främst beroende av vilka krav, som ur statens

synpunkter böra ställas på kontrollen över arbetslöshetskassornas verksamhet.

Då denna fråga synes böra närmare prövas i samband med översynen

av försäkringen, har utredningen i förevarande sammanhang ansett

sig endast böra föreslå sådan förstärkning, som under alla förhållanden

kan antagas bli behövlig. Utredningen har därvid i första hand funnit

en förbättrad löneställning böra ifrågakomma för sektionschefen. Den nuvarande

befattningen som förste byråinspektör i Ce 27 föreslås därför uppflyttad

till Ce 29.

För inspektions- och revisionsverksamheten vid arbetslöshetskassornas

lokalavdelningar föreslår utredningen, att två befattningar som byråinspektör

i Ce 25 inrättas. För denna verksamhet räknar utredningen härjämte

med 2 amanuenser.

För de försäkringsteknisk-statistiska uppgifterna finnas f. n. en tjänst

som förste aktuarie i Ce 29 och en amanuenstjänst. Utredningen erinrar,

att arbetsmarknadsstyrelsen tidigare hemställt att sektionen måtte

tillföras ytterligare personal med försäkringsmatematisk kompetens med

hänsyn till de oavlåtligt växande arbetsuppgifterna. Inom försäkringsbyrån

har förutom byråchefen endast förste aktuarien försäkringsteknisk

utbildning. Detta har medfört, att byråchefen i betydande omfattning

måst ägna tid åt de löpande ärendena av försäkringsmatematisk natur.

Utredningen anser det nödvändigt, att byråchefen i görlig mån befrias från

handläggningen av dylika ärenden för att kunna ägna erforderlig uppmärksamhet

åt större principiella frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen.

Också för att trygga den nödvändiga återväxten inom denna sektion anses

en dylik förstärkning vara nödvändig. Utredningen föreslår därför, att eu

befattning som förste aktuarie i Ce 27 inrättas å sektionen.

Utredningsbgrån.

Utredningsbyråns arbete föreslås skola organiseras på tre sektioner, nämligen

en allmän sektion motsvarande sociala planläggningssektionen samt

eu teknisk planläggningssektion och eu statistiksektion motsvarande de nuvarande

sektionerna med samma namn. Utredningen förutsätter liksom beträffande

övriga byråer, att någon skarp gräns icke skall uppehållas mellan

sektionerna. Särskilt allmänna och tekniska sektionernas arbete anses böra

intimt samordnas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

Till utredningsbyrån och speciellt allmänna sektionen bör i större utsträckning

än vad f. n. är fallet beträffande sociala planläggningssektionen

sammanföras det inom styrelsen i anledning av remisser eller eljest förekommande

utredningsarbetet i arbetsmarknadsfrågor av allmän natur.

Intill dess ställning tagits till lokaliseringsutredningens förslag, förutsättes

den rådgivande verksamheten i lokaliseringsfrågor fortsätta som hittills.

Sociala planläggningssektionens personal utgöres av en byrådirektör i

Ce 31, en förste byråsekreterare i Ca 27 och 4 amanuenser. Utredningen

föreslår, att sektionen skall stå under byråchefens direkta ledning. Byrådirektör

stjänsten föreslås därför utgå ur organisationen. Med hänsyn till

den berörda koncentrationen av utredningsarbetet till byrån anses å andra

sidan eu viss förstärkning av personalorganisationen i övrigt erforderlig.

Utredningens förslag härom upptar en förste byråsekreterare i Ce 27 i utbyte

mot en amanuens. Denne befattningshavare skall främst ha till uppgift

att under byråchefen handlägga remissärenden men även att svara för

planläggningen av åtgärder vid industrinedläggelser och större driftsinskränkningar.

I övrigt beräknar utredningen att å sektionen skall tjänstgöra nu tillgänglig

personal. Av denna beräknas förste byråsekreteraren i Ca 27 och

en amanuens huvudsakligen för utarbetande av prognoser och översikter

rörande utvecklingen på arbetsmarknaden, bl. a. för nationalbudgetdelegationens

räkning och till vägledning för lokaliseringspolitiken. Återstående

2 amanuenser böra utöva tillsynen över näringslivets investeringsfonder,

handha varselsystemet in. m.

Tekniska planläggningssektionens arbetsuppgifter omfatta bl. a. ärenden

rörande statsbidrag till detaljplanering av investeringsobjekt. Enligt beslut

vid 1951 års riksdag skall planeringsarbetet i fortsättningen i huvudsak

äga rum inom ramen för vederbörande myndigheters ordinarie anslag. Då

sektionens befattning med ifrågavarande ärenden härigenom kommer att

upphöra, föreslås eu härför beräknad assistenttjänst i Ce 19 av utredningen

till indragning.

I avbidan på resultatet av arbetsmarknadsstatistikkommitténs arbete

föreslås beträffande personalen inom statistiksektionen endast den ändringen

att från yrkesvägledningsbyrån överflyttas en amanuensbefattning

med aktuarieuppgifter.

Tekniska byrån.

Enligt utredningens förut redovisade förslag till byråindelning skola

arkivarbetsärendena i avvaktan på resultatet av styrelsens utredning beträffande

dessa arbeten sammanföras med ärendena rörande allmän arbetslöshetshjälp

(kontantunderstöd till arbetslösa m. in.) till en sektion inom

tekniska byrån, som därjämte skall omfatta den nuvarande byggnadssektionen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Antalet svenska arkivarbetare och musikerhjälpta har under åren 1948—

1950 uppgått till mellan 350 och 500 samt antalet utlänningar, som sysselsatts

i arkivarbete eller erhållit musikerhjälp, till omkring 400. Medan

arkivarbetsverksamheten har varit relativt konstant, har kontantunderstödsverksamheten

liksom ärendena rörande hänvisning av arbetare till beredskapsarbeten

under rådande arbetsmarknadsförhållanden minskat i omfattning.

Till följd härav bär hl. a. en för ifrågavarande ärenden avsedd

byrådirektör stjänst i Ce 31 vid uppkommen vakans icke ansetts böra återbesättas.

Tjänsten uppehälles f. n. medelst förordnande att bestrida göromål,

som ankomma på tjänsteman i 29 lönegraden. Utredningen förutsätter,

att den föreslagna sektionen för ärenden rörande kontantunderstöd,

arkivarbeten in. m. skall stå under byråchefens direkta ledning. Byrådirektör

stjänsten liksom det nämnda förordnandet föreslås därför utgå ur organisationen.

I stället beräknar utredningen 2 befattningar som förste byråsekreterare

i Ce 27, av vilka den ene bör svara för arkivarbetsärendena och

den andre för ärenden rörande kontantunderstöd m. m. Härjämte beräknar

utredningen 2 amanuenser eller byråsekreterare med huvudsaklig uppgift

att biträda vid handläggningen av arkivarbetsärendena. Utredningens förslag

innebär, att den nuvarande organisationen ökas med 2 förste byråsekreterare

i Ce 27 men minskas med en byrådirektör i Ce 31, en amanuens

och en assistent i Cg 19, den sistnämnde tillhörande krisorganisationen.

I fråga om den för ärenden angående beredskapsarbeten avsedda ingenjörspersonalen

föreslås icke någon ändring. Härvid förutsätter utredningen,

att styrelsens byggande verksamhet erhåller sådan omfattning, att denna

personal hålles fullt sysselsatt. Vad angår byggnadssektionens övriga personal

anser utredningen, att behovet av juridisk expertis i frågor, som angå

beredskapsarbeten, bör kunna tillgodoses av kanslibyråns jurister, varför

en för dessa frågor avsedd amanuensbefattning bör indragas.

Försvarsbyrån.

Utredningen har vid genomgången av försvarsbyråns arbetsuppgifter icke

funnit anledning ifrågasätta den nuvarande personalorganisationen. Emellertid

har utredningen ansett sig böra fästa uppmärksamheten på de omfattande

register — företagsregister och uppskovsregister — som föras inom

byrån som hjälpmedel i arbetet. Företagsregistren utnyttjas i stor utsträckning

även av sociala planläggningssektionen. Uppläggningen av dessa

register anses lämpligen böra närmare utredas i samband med den undersökning

av styrelsens arbetsmetoder, som statens organisationsnämnd

väntas komma att påbörja inom den närmaste tiden.

Kanslibyrån.

Av kanslibyråns olika arbetsuppgifter berör utredningen särskilt oinbudsmannaärendena,

av vilka de s. k. åtalsärendena utgöra den ojämförligt

största delen. Utredningen anför härom bl. a. följande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

Antalet diarieförda dylika ärenden uppgick under åren 1948—1950 till

resp. 4 222, 5 846 och 4 964. Åtalsärendena föranledas av bestämmelserna i

12 § lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete, enligt vilka förseelse mot

lagen ej må åtalas av allmän åklagare, där den ej av tillsynsmyndigheten,

d. v. s. arbetsmarknadsstyrelsen, anmäles till åtal. I propositionen nr 324

till 1943 års riksdag anfördes härom (s. 54), att åtal med hänsyn till lagens

extraordinära karaktär icke torde böra tillgripas i fall, då andra åtgärder

befinnas vara mera ägnade att befordra effektiviteten av lagens tillämpning.

Efter bedömande av omständigheterna i det enskilda fallet underlåter ,

arbetsmarknadsstyrelsen i enlighet härmed i stor utsträckning att anmäla

förseelse till åtal och nöjer sig med en erinran till den felande. Samtliga

förseelser anmälas emellertid till styrelsen, där prövningen av frågan huruvida

åtal skall anställas äger rum. Beslutanderätten i dessa frågor ankommer

på kanslibyråchefen.

Med hänsyn till den betydande organisation som f. n. måste uppehållas

för prövning av åtalsärendena anser utredningen, att en minskning av

antalet ärenden som prövas centralt vore önskvärd. Enda möjligheten härtill

torde med nuvarande byggnadsreglering vara, att avgörandet i mera

bagatellartade ärenden överlämnas till länsarbetsnämnderna. Vikten av en

enhetlig rättstillämpning och den omständigheten att nämnderna icke äro

försedda med juridiskt utbildad personal tala dock emot en dylik uppdelning

av åtalsärendena. Utredningen har vid bedömande av personalorganisationen

icke ansett sig kunna utgå från annan grund än den nu gällande

men förutsätter, att möjligheterna att minska antalet centralt behandlade

åtalsärenden uppmärksammas i samband med eventuella ändringar beträffande

byggnadsregleringens utformning.

I fråga om kanslibyråns organisation uppställer utredningen som ett allmänt

önskemål att byråchefens befattning med åtalsärendena minskas till

förmån för hans övriga uppgifter. För ett verk som arbetsmarknadsstyrelsen

med många underlydande organ och mycket skiftande verksamhet

är behovet av juridisk och administrativ expertis särskilt framträdande.

Detta behov bör i första hand fyllas av kanslibyråchefen.

Av denna anledning föreslår utredningen, att en omorganisation företages

beträffande byråns högre befattningar. Personalsektionen förestås nu

av en byrådirektör, medan å juridisk-administrativa sektionen finnas 2

förste byråsekreterartjänster i 29 lönegraden. Enligt utredningens förslag

skall sistnämnda sektion förestås av en byrådirektör och personalsektionen

i stället av en tjänsteman i 29 lönegraden.

Byrådirektör stjänsten å juridisk-administrativa sektionen skall enligt

förslaget inrättas i stället för den för styrelsens ordinarie ombudsmannaärenden

beräknade befattningen som förste byråsekreterare i Ca 29. Byrådirektören

bör intaga ställningen som styrelsens ombudsman med huvudsaklig

uppgift att svara för samtliga ombudsmannaärenden, inklusive åtalsärendena,

så länge byggnadsregleringen varar. Även om sannolikheten

talar därför, är det enligt utredningen osäkert huruvida behov av en ombudsman

i 31 lönegraden kommer att föreligga, om byggnadsregleringen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. May.ts proposition nr 127.

skulle upphöra eller ersättas med en reglering i annan form. Med hänsyn

härtill föreslås att byrådirektörstjänsten tills vidare inrättas som extra

ordinarie, varvid den nämnda förste byråsekreterarbefattningen i Ca 29 bör

föras på övergångsstat.

För åtalsärendena räknar utredningen i övrigt med en förste byråsekreterare

i Ce 29, 2 förste byråsekreterare i Ce 27 samt 3 amanuenser, vilket i

förhållande till det antal jurister, som tidigare beräknats för dessa ärenden,

innebär en minskning med 2 amanuenser. Utredningen förutsätter

därjämte, att den förstnämnda befattningen skall kunna utnyttjas för även

andra uppgifter inom sektionen. Samtliga nu ifrågavarande tjänster anses

böra beräknas inom krisorganisationen.

Enligt utredningens förslag skola ärenden angående länsarbetsnämndernas

lokaler och omkostnadsanslag avskiljas från sektionen för att handläggas

å kameralbyrån tillsammans med dylika ärenden berörande styrelsen.

I samband därmed föreslås, att en för ifrågavarande uppgifter avsedd förste

byråsekreterarbefattning i Ca 27 överflyttas till kameralbyrån.

Vidare föreslår utredningen, att redaktörsbefattningen, vilken f. n. är

förenad med ett arvode av högst It 868 kronor, omändras till en heltidstjänst

i Ce 27 på grund av väntade ökade uppgifter i samband med utgivande

av en särskild tidning för arbetsmarknadsfrågor. För styrelsens

planer beträffande tidningen har utredningen lämnat i huvudsak följande

redogörelse.

Redan i 1947 års riksdagsbeslut angående arbetsmarknadsstyrelsen förutsattes,

att riksvakanslistan och nyheter från arbetsmarknaden, vilka

senare publiceras i Sociala Meddelanden, skulle sammanföras till en särskild

tidning, som skulle utgivas varje vecka av arbetsmarknadsstyrelsen.

På grund av tryckeriernas bristande kapacitet torde det vara synnerligen

svårt att regelbundet varje vecka få fram en tidning, om denna skulle framställas

på kortare tid än den nuvarande riksvakanslistan. Därtill kommer,

att ett system med utsändande av lediga platser blott en gång i veckan icke

är tillfredsställande, enär riksvakanslistans uppgifter genom de många förändringar

som äga rum mycket snabbt förlora sin aktualitet och mot slutet

av löpande vecka bruka utvisa betydande avvikelser från det faktiska läget

beträffande lediga platser. På grund härav har styrelsen upptagit tanken

att utsända riksvakanslistan med användande av ett system, som innebär,

att listan hålles verkligt aktuell och återspeglar läget dag för dag i fråga

om lediga platser. Därigenom skulle besparingar kunna göras och ökad

säkerhet vinnas. Ett dylikt system förutsätter, att snabbförbindelser kunna

ordnas mellan styrelsen och samtliga länsarbetsnämnder och vice versa

samt helst även mellan länsarbetsnämnderna inbördes.

Efter att ha undersökt olika möjligheter bar styrelsen stannat för ett

system med telexanläggning. Denna skulle i första hand användas för att

hålla riksvakanslistan aktuell, varvid förfarandet skulle bli i huvudsak

följande.

Varje lördag utsänder styrelsen en stencilerad riksvakanslista per post

till samtliga arbetsförmedlingsorgan. Påföljande måndag förmiddag inrapportera

länsarbetsnämnderna per telex under lördagen och måndag

morgon nyanmälda lediga platser jämte förekommande avrapporteringar.

Dessa meddelanden sammanställas omedelbart å styrelsens arbetsförmed
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

lingsbyrå och utsändas måndag förmiddag samtidigt till länsarbetsnämnderna

per telex.

Tisdag—fredag upprepas förfarandet med inrapportering till styrelsen

och utsändning till nämnderna, vilka efter varje sändning omedelbart upprätta

en duplicerad ändringslista, som utsändes till samtliga avdelningskontor

och expeditioner men däremot icke till ombuden. Dessa senare böra

alltså endast erhålla de fullständiga vakanslistorna och få i övrigt, när så

blir erforderligt, söka kontakt med sitt kretskontor.

Även i andra sammanhang kan telex med största fördel komma till användning.

I stället för kortare rundskrivelser och cirkulär till länsarbetsnämnderna

kan telex utnyttjas liksom vid snabbutredningar där uppgifter

nu måste begäras per telefon av samtliga nämnder. Även för meddelanden

av olika slag till enskilda nämnder kan telex självfallet användas i stället

för telefon, under förutsättning att muntliga resonemang äro obehövliga.

Även nämnderna skulle få stor nytta av telex för sändande av meddelanden

sinsemellan i arbetsförmedlings- och andra ärenden.

Kostnaderna för telexanläggningen har styrelsen beräknat till 110 000

kronor, varav 85 000 kronor anses böra belasta styrelsen. Denna kostnad

beräknas i huvudsak uppvägas av inbesparade utgifter för telefonsamtal

och riksvakanslistan, vilka utgifter uppskattats till ca 72 500 kronor.

Då styrelsen förutsätter, att riksvakanslistan skal! utsändas genom telex,

kommer den avsedda tidningen, vars namn tills vidare bör hållas öppet,

icke — annat än i undantagsfall — att behöva belastas med direkta uppgifter

om lediga platser. Självfallet skall den innehålla fortlöpande upplysningar

om arbetsmarknadsläget, d. v. s. om behovet av och tillgången på

arbetskraft i anslutning till länsarbetsnämndernas halvmånadsrapporter,

varav följer att den bör utgivas med två nummer per månad. I övrigt skall

gälla, att tidskriften skall vara ett officiellt språkrör för arbetsmarknadsfrågor.

Tidskriften är överhuvudtaget avsedd att redigeras så, att dess

innehåll kan intressera var och en, som vill följa utvecklingen på arbetsmarknaden.

I tidningen bör också ingå det material, som styrelsen nu

publicerar i Sociala Meddelanden.

Tidskriften är avsedd att spridas i första hand bland verkets egna tjänstemän,

till dagspressen och vissa intresseorganisationer men också genom

prenumeration bland allmänheten.

I anslutning till att styrelsen får ett eget tidskriftsorgan bör styrelsen

också —- liksom andra verk — utgiva sina tjänstemeddelanden för internt

bruk i form av tryckt cirkulärsamling.

Kostnaderna för tidningen har styrelsen för nästa budgetår beräknat

till 32 500 kronor. Kostnaderna beräknas emellertid till stor del uppvägas

av bortfallande utgifter för tryck i Sociala Meddelanden.

De föreliggande planerna beträffande telexanläggningen och utgivandet

av en särskild tidning synas utredningen otvivelaktigt ägnade att medföra

en effektivisering av förmedlingsarbetet och att sprida kännedom om betydelsefulla

frågor rörande arbetsmarknaden. Då därjämte kostnadsökningen,

på grund av möjliga besparingar i andra avseenden, torde bli av

förhållandevis ringa storlek, tillstyrker utredningen, att styrelsen anvisas

medel för ändamålet.

Beträffande sektionens personal i övrigt föreslår utredningen indragning

av en assistenttjänst i Cg 19.

Såvitt utredningen kunnat bedöma är behovet av en byrådirektörstjänst

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

å personalsektionen betydligt mindre framträdande än i fråga om den

juridisk-administrativa sektionen. Utredningen anför, att byrådirektören

visserligen tillagts en viss beslutanderätt i personalärenden men att tjänsten

i huvudsak synes ha erhållit karaktären av ren föredragandetjänst. Den

bör därför utbytas mot en befattning som förste byråsekreterare i Ca 29.

Utredningen förutsätter därvid, att den sistnämnda tjänsten hålles vakant,

så länge den nuvarande innehavaren av byrådirektörstjänsten, vilken bör

föras på övergångsstat, kvarstår i tjänst.

Vid arbetsmarknadsstyrelsens tillkomst inrättades för handläggning av

personalärenden under sektionschefen två befattningar som förste byråsekreterare

i Ce 27, av vilka den ene avsågs för ärenden rörande länsarbetsnämndernas

personal och den andre för styrelsens personalärenden. En av

dessa tjänster har sedermera överförts till försäkringsbyrån. Då två

tjänster i Ce 27 fortfarande böra finnas för personalärendena, föreslår utredningen,

att en amanuenstjänst utbytes mot en förste byråsekreterarbefattning

i Ce 27.

Utöver nuvarande tjänster upptar utredningens förslag härjämte en förste

byråsekreterare i Ca 27 och en assistent i Ce 22, vilka föreslagits skola överflyttas

från arbetsförmedlingsbyrån i samband med att utbildningsverksamheten

för den offentliga arbetsförmedlingens personal överföres till

kanslibyrån.

Kameralbi] rån.

Utredningen bär anfört, att vid 1950 års riksdag beslut fattades om indragning

av ett antal tjänster, vilka styrelsen vid en översyn av kameralbyråns

organisation funnit sig kunna undvara. Å andra sidan ansågos de

förslag, som styrelsen samtidigt framlagt till förstärkning av kameral- och

revisionssektionerna, icke böra prövas i nämnda sammanhang med hänsyn

till bl. a. utredningens ifrågavarande granskning. Enligt utredningen torde

det f. n. icke vara möjligt att ytterligare minska personalen beträffande de

båda sistnämnda sektionerna, varför utredningen i denna del begränsat sig

till att behandla den av styrelsen föreslagna personalförstärkningen för sektionerna.

Vad intendentursektionen angår bar utredningen funnit det möjligt

att minska sektionens personal, om förrådsrörelsen begränsas till den

omfattning, som utredningen föreslagit (se s. 87).

Den förstärkning, som styrelsen föreslagit för kamerala sektionen, avser

utbyte av ett förordnande att bestrida göroinål, som eljest ankomma på

tjänsteman i 27 lönegraden, mot en ordinarie befattning som biträdande

kamrerare i samma lönegrad, inrättande av en revisor stjänst i Ca 24 i stället

för en bokhållartjänst i Ca 21 ävensom ändrad lönegradsplacering för en

kontorsskrivare från Cg 17 till Ce 19 samt för kassören från Ce 18 till Ca 19.

Förordnandet i 27 lönegraden, vilket inrättades år 1949 med hänsyn till

att en förstärkning av den kamerala organisationen då befanns oundgängligen

erforderlig, anser utredningen fortfarande behövligt. Utredningen är

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

emellertid icke övertygad om att behovet är att anse som permanent och

kan därför icke tillstyrka inrättande av en tjänst som biträdande kamrer.

Den tidigare genomförda indragningen av tjänster förutsatte i viss utsträckning

eu omdisponering av arbetsuppgifterna på sektionens olika befattningshavare.

Sålunda ankommer det nu på bokhållaren bl. a. att övervaka

all dispositionsbokföring och anslagskontroll samt pröva ifrågasatta

utgifter berörande styrelsens omkostnadsanslag, medan kontorsskrivaren

övertagit bokhållarens tidigare uppgifter beträffande det egentliga bokföringsarbetet.

Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter, som nu

ankomma på nämnda befattningshavare, tillstyrker utredningen att bokhållartjänsten

omändras till revisorstjänst i Ca 24 och att kontorsskrivarbefattningen

placeras i Ce 19.

Den ifrågasatta löneförbättringen för kassören bör enligt utredningens

mening prövas i ett större sammanhang.

Beträffande revisionssektioncn har styrelsen föreslagit, att en för sektionschef

sposten avsedd tjänst som förste revisor i Ca 27 omändras till en

befattning för revisionskommissarie i Ca 29 samt att en till krisorganisationen

hörande revisorstjänst i Cg 24 överföres till normalorganisationen

och uppföres på ordinarie stat, varigenom sektionen skulle komma att disponera

två ordinarie revisor stjänster i sistnämnda lönegrad. Förslagen har

styrelsen motiverat med behovet av att successivt utveckla sektionens

granskning och systematiska utredningar beträffande de lokala organens

förvaltning.

Utredningen har icke ansett sig höra pröva förslaget om uppflyttning i

lönegrad av förste revisorn, då denna fråga synes böra hänskjutas till 1949

års tjänsteförteckningskommitté. Frågan om överförande av revisor stjänsten

i Cg 24 till normalorganisationen anser utredningen böra anstå tills vidare

med hänsyn dels till att i sektionens åligganden ännu ingå kontrolluppgifter

av kriskaraktär och dels till den minskning av kameralärendena, som

inträffat genom beredskapsarbetenas minskade omfattning.

Vad intendentursektionen angår föreslår utredningen, att personalorganisationen

minskas med en byråingenjör i Ce 27 (vakant), en förrådskontrollör

i Ce 22 och en ingenjör i Ce 21. Genom indragningen av förrådskontrollörstjänsten

förutsättas vissa uppgifter innefattande bl. a. materielbokföring

och slitagedebitering komma att överföras till materialförvaltaren i

Ce 19, som därjämte skall svara för styrelsens kansliförråd in. m. Tjänsten

föreslås därför uppflyttad till assistenttjänst i Ce 22.

Som förut berörts förutsättes härjämte, att en förste byråsekreterare i

Ca 27, som handlägger ärenden rörande styrelsens och länsarbetsnämndernas

lokaler och omkostnadsanslag, flyttas från kanslibyrån till intendentursektionen.

Byggnadstillståndsbyrån.

Med undantag för biträdespersonalen upptar byggnadstillståndsbyråns

organisation 22 tjänster. Av dessa äro 6 befattningar vakanta, nämligen

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

2 ingenjör stjänster i Ce 27 resp. Ce 23 samt 4 amanuensbefattningar. Ifrågavarande

tjänster har utredningen i första hand föreslagit till indragning.

Vidare framhåller utredningen, att det under utredningsarbetets gång har

framkommit möjlighet att indraga även en byrådirektör stjänst i Ce 31 och

en föredragandetjänst i Cg 31, den senare dock under förutsättning att den

vakanta ingenjörstjänsten i Ce 27 återbesättes. I fråga om byrådirektören

anges denna möjlighet främst ha sin grund däri, att tjänsten, som f. n. uppehälles

av en länsarbetsdirektör under innehavarens ledighet för annan verksamhet,

under senare år i stor utsträckning utnyttjats för speciella utredningsuppgifter,

vilka numera i huvudsak bortfallit.

Bitrudespersonal m. m.

Nuvarande organisation för biträdespcrsonal upptar 9 kansliskrivare, 10

kontorister, 40 kanslibiträden och 116 biträden i reglerad befordringsgång

(= summa 175). Av dessa redovisas 3 kontorister, 14 kanslibiträden och

22 biträden inom krisorganisationen.

I samband med utredningsarbetet har en omprövning av biträdesbehovet

verkställts av styrelsen, varvid antalet tjänster kunnat minskas. Styrelsens

förslag, vilket''utredningen för sin del tillstyrker, upptar 11 kansliskrivare,

11 kontorister, 39 kanslibiträden och 96 biträden i reglerad befordringsgång

(— summa 157). Härav ha två kontorister, 8 kanslibiträden och 14 biträden

beräknats inom krisorganisationen. I jämförelse med nuvarande organisation

innebär förslaget å ena sidan en ökning med 2 kansliskrivare och en

kontorist samt å andra sidan minskning med ett kanslibiträde och 20 biträden

i reglerad befordringsgång.

Av de föreslagna två kansli skrivarna är en avsedd för försäkringsbyrån

och en för kanslibyrån. Försäkringsbyrån saknar f. n. kansliskrivare, vilket

enligt styrelsen visat sig menligt för kansliarbetets rationella bedrivande.

Den för kanslibyrån upptagna kansliskrivaren skall förestå generaldirektörens

och överdirektörens gemensamma kansli. Den föreslagna kontoristen

skall tjänstgöra som föreståndare för en för byråerna avsedd gemensam

skrivcentral, omfattande 14 av de förut nämnda biträdena.

De nya tjänsterna föreslås skola i avbidan på biträdesutrcdningens

granskning av styrelsen upptagas som extra ordinarie.

Expeditionsvaktpersonalen består av en förste expeditionsvakt samt 13

expeditionsvakter, varav 3 redovisas inom krisorganisationen.

Antalet expeditionsvakter minskas enligt utredningens förslag med en.

Av återstående tjänster redovisas en inom krisorganisationen.

Förrådspersonalen består av en förrådsvaktmästare, två hantverkare och

två expeditionsvakter. Förrådsvaktmästaren tillhör krisorganisationen. Av

denna personal anses en expeditionsvakt kunna inbesparas. Den andre

expeditionsvakten bör benämnas förrådsman. Förrådspersonalen skulle

alltså komma att omfatta 4 tjänster, vilka samtliga redovisas inom normalorganisationen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Härjämte räknar utredningen med en å försvarsbyrån nu befintlig

arvodesbefattning för en pensionerad underofficer.

Sammanfattning.

Arbetsmarknadsstyrelsens organisation vid ingången av budgetåret 1951/

52 upptog enligt utredningen sammanlagt 390 befattningar, varav 297 tillhörande

den permanenta organisationen och 93 krisorganisationen. Enligt

utredningens förslag skulle antalet befattningar utgöra 345, varav 282 inom

den permanenta organisationen och 63 inom krisorganisationen.

Yttranden.

Vissa allmänna synpunkter.

Enligt statskontorets mening hade det varit önskvärt, att även resultatet

av organisationsnämndens undersökningar hade förelegat, innan den föreslagna

omorganisationen genomföres. Överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen

ha givit uttryck åt en liknande uppfattning. Då det därjämte

synes överrevisorerna som om ett genomförande av utredningsförslaget i

dess helhet knappast torde komma att medföra vare sig någon mera väsentlig

förenkling av arbetsmarknadsstyrelsens organisation eller besparingar

av den storleksordning, som utredningen angivit, ifrågasätta överrevisorerna,

om icke utredningens förslag borde bli föremål för överarbetning innan

detsamma slutligt prövas.

Landsorganisationen har uttryckt sin förväntan, att den föreslagna nedskärningen

av organisationen icke minskar eller kommer att minska arbetsmarknadsstyrelsens

möjligheter att fullfölja sina för arbetstagarna viktiga

uppgifter.

Arbetsmarknadsstyrelsens verksamhetsområde.

Arbetsförmedlingsutredningens förslag att pensionsstyrelsens yrkesutbildande

verksamhet med avseende å partiellt arbetsföra

successivt överföres till arbetsmarknadsstyrelsen med början den 1 juli

1952 tillstyrkes av arbetsmarknadsstyrelsen. Pensions styr elsen, som tidigare

i olika sammanhang redovisat sin uppfattning i denna fråga, understryker

ånyo, att en sådan överflyttning skulle komma att få vittgående och understundom

skadliga verkningar för den del av styrelsens verksamhet, som

omfattar invaliditetsbedömningen. Mellan invaliditetsprövningen och den

verksamhet, som syftar till att häva invaliditet och arbetsoförmåga, måste

förefinnas en intim samordning — understundom så intim, att ståndpunktstagandet

i invaliditetsfrågan blir direkt avhängigt av det sätt, på

vilket arbetsfrågan löses. Ur administrativ och praktisk synpunkt skulle

det vara olämpligt, därest frågan om beredande av exempelvis yrkesutbildning

komme att bli beroende av en annan myndighets ställningstagande,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

än den som beslutar angående invaliditeten. Pensionsstyrelsen fäster även

uppmärksamheten vid att bibehållandet hos styrelsen av den yrkesutbildande

verksamheten medför, att denna alltjämt får en förankring hos de

lokala folkpensioneringsorganen, vilkas i allmänhet goda kännedom om de

partiellt arbetsföras personliga miljö, stora förtrogenhet med arbetsförhållandena

m. m. kan komma verksamheten till godo.

Arbetsmarknadsstyrelsen delar utredningens mening, att styrelsen bör

vara utrustad på sådant sätt, att den kan bedriva beredskapsarbeten

i egen regi. Styrelsen framhåller, att det är en självklar förutsättning,

att beredskapsarbeten icke skola anordnas och bedrivas så, att lokal arbetslöshet

genom dem konserveras. Denna fråga har ägnats stor uppmärksamhet

från arbetsmarknadsorganens sida. Vid varje tidpunkt ha möjligheterna

väl tillvaratagits att överföra ifrågavarande arbetskraft till arbeten

i öppna marknaden. Läget på arbetsmarknaden kan emellertid snabbt förändras

och göra extra åtgärder för att trygga sysselsättningen erforderliga.

Med hänsyn härtill anser styrelsen det nödvändigt, att centralorganet för

arbetslöshetsfrågor har tillgång till en byggnadsorganisation, som är så

uppbyggd, att den snabbt och effektivt kan ingripa i en arbetslöshetssituation.

Styrelsen delar även utredningens mening, att det bör eftersträvas

att styrelsens byggnadsorganisation är fullt sysselsatt, varvid även andra

byggande uppgifter än den av utredningen berörda verksamheten beträffande

utförandet av vatten- och avloppsföretag för kommunernas räkning

kunna tillföras styrelsen.

Vid styrelsens behandling av ifrågavarande spörsmå.1 har avvikande

mening anmälts av eu av styrelsens ledamöter och tre byråchefer, vilka ansett

att de statliga beredskapsarbetena böra avskaffas såsom hjälpform i

den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten vid arbetslöshet. Härför

talar lijälpformens obetydliga omfattning, den omständigheten att den

numera i avsevärd omfattning ersatts med beviljande av byggnadstillstånd

samt dess mindre önskvärda biverkningar då arbetsobjektet är beläget i en

trakt där arbetslöshet ej föreligger. Slopandet av denna hjälpform skulle

gynna den för statsverket mera ekonomiska hjälpformen statskommunala

beredskapsarbeten. Möjligheterna att bekämpa en eventuell arbetslöshetskris

genom anordnande av beredskapsarbeten synas numera inom flertalet

yrkesområden starkt begränsade. Även om tvekan skulle råda om lämpligheten

att avskaffa de statliga beredskapsarbetena bör arbetsmarknadsstyrelsens

byggande verksamhet överföras till väg- och vattenbyggnadsverket,

som efter sin utveckling under de senaste åren bör kunna övertaga

densamma.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör arbetsmarknadsstyrelsen

liksom hittills vara utrustad för att kunna bedriva arbeten i egen regi. Då

man bör räkna med alt sådana situationer kunna uppkomma, att en relativt

omfattande byggnadsverksamhet snabbt kan behöva igångsättas och

bedrivas av arbetsmarknadsstyrelsen, bör den permanenta organisationen

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

för dessa uppgifter icke vara för liten. Emellertid är det av vikt att personalen

har god sysselsättning även när beredskapsarbeten icke äro igång.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser, att arbetsmarknadsstyrelsen bör

oberoende av prövningen av vatten- och avloppssakkunnigas förslag beredas

möjlighet att på samma sätt som väg- och vattenbyggnadsverket utföra

vatten- och avloppsföretag åt kommuner. Innan den framtida utformningen

av vatten- och avloppsorganisationen är klar, anses det dock icke

nödvändigt eller lämpligt, att arbetsmarknadsstyrelsen helt skulle övertaga

väg- och vattenbyggnadsverkets ifrågavarande verksamhet. Härutöver

synes böra övervägas om icke arbetsmarknadsstyrelsen borde ha möjlighet

att utföra ordinära vägföretag, varvid bl. a. syftas på möjligheten för arbetsmarknadsstyrelsen

att i öppna marknaden fullfölja nedlagda beredskapsföretag.

Överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasätta lämpligheten

av att arbetsmarknadsstyrelsen övertager byggande uppgifter beträffande

vatten- och avloppsföretag från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, då en

relativt omfattande organisation för sådan anläggningsverksamhet redan

uppbyggts inom denna styrelse.

Statskontoret erinrar, att ämbetsverket redan i samband med arbetsmarknadsstyrelsens

inrättande för sin del icke kunde tillstyrka att det centrala

arbetsmarknadsorganet försågs med byggande avdelning och förråd.

Mot bakgrunden av den erfarenhet som hittills vunnits bör organisationsnämnden

vid sin blivande undersökning ägna hithörande spörsmål särskild

uppmärksamhet.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund (CST) och arbetsmarknadst

jänstemännens riksförening (ATR) ansluta sig till arbetsförmedlingsutredningens

uppfattning att arbetsmarknadsstyrelsen bör tillföras en ordinarie

byggande verksamhet och då i första hand vatten- och avloppsbyggande.

Byråindelningen.

Mot förslaget om arbetsmarknadsstyrelsens uppdelning i en permanent

del och en krisdel riktar arbetsmarknadsstyrelsen i princip icke

någon invändning. Enligt styrelsen finnas dock skäl för att hänföra vissa

befattningshavare avsedda för den föreslagna utlänningssektionens praktikantverksamhet

till normalorganisationen. CST och ATR anse, att samtliga

befattningshavare för utlänningsfrågorna böra hänföras till den permanenta

delen. Statskontoret ifrågasätter, huruvida tillräcklig anledning

längre föreligger att i anslagshänseende räkna med en permanent del och

en krisdel. Överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen förorda, att försvarsbyrån

överföres till krisorganisationen.

Beträffande den föreslagna indelningen av arbetsmarknadsstyrelsen

i tio byråer framhåller styrelsen, att förslaget står helt i överensstämmelse

med det av styrelsens ledning för utredningen framlagda för
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

slaget. I anslutning härtill anför styrelsen, att det torde finnas få centrala

ämbetsverk med så vitt skilda arbetsuppgifter inom sitt ämbetsområde

som arbetsmarknadsstyrelsen. Härtill kommer att styrelsen har omfattande

lokalförvaltningar sig underställda, vilka även ha mycket differentierade

arbetsuppgifter.

Den ledamot av styrelsen och de tre byråchefer, vilka reserverat sig mot

bibehållandet av de statliga beredskapsarbetena som hjälpform, ha även

anmält avvikande mening i fråga om den föreslagna byråindelningen. Ledamoten

och två av byråcheferna ha sålunda föreslagit, att tekniska byråns

byggande verksamhet nedlägges och att till en byrå benämnd sociala byrån

sammanföras arbetsvårdsärenden, ärenden rörande allmän arbetslöshetshjälp,

arkivarbete och musikerhjälp samt ärenden rörande beviljande och

central kontroll av beredskapsarbeten. Den tredje byråchefen har under

hänvisning till att flera förslag, som kunna påverka omfattningen av styrelsens

arbetsuppgifter och deras fördelning på byråerna, f. n. äro under

utarbetande eller vänta på att realiseras avstyrkt, att den föreslagna byråindelningen

genomföres.

I betraktande av det stora antalet byråer framstår det enligt statskontorets

mening såsom särskilt angeläget, att nya byråer icke anordnas, innan

det blivit till fullo klarlagt, att alla organisatoriska åtgärder vidtagits, som

kunna nedbringa organisationens omfattning. Statens lönenämnd ifrågasätter,

huruvida en så långt driven uppdelning på byråer, som den utredningen

föreslagit, numera är motiverad. Vad särskilt angår försvarsbyrån

erinrar nämnden, att den redan vid arbetsmarknadsstyrelsens inrättande

framhöll, att det syntes kunna övervägas att ersätta denna byrå med en

särskild sektion, ingående i någon av övriga byråer. Såsom exempel på

organisationsenheter, där chefernas inplacering i löneskalan för byråchefer

med hänsyn till arbetsuppgifter och personaluppsättning synes tveksam,

nämnes förutom försvarsbyrån yrkesvägledningsbyrån, arbetsvårdsbyrån

och tekniska byrån. Beträffande kansli- och kameralbyråerna har lönenämnden

icke blivit övertygad om att en sammanslagning av byråerna

icke skulle kunna komma till stånd. I anslutning härtill föreslår nämnden,

att det vid den fortsatta prövningen av utredningsförslaget närmare överväges,

huruvida icke en minskning av antalet organisationsenheter skulle

kunna åstadkommas. Pensionsstyrelsen tillstyrker inrättandet av en särskild

arbetsvårdsbyrå, om en överflyttning av styrelsens yrkesutbildande

verksamhet till arbetsmarknadsstyrelsen anses böra äga rum. Enligt överrevisorernas

mening synes det synnerligen önskvärt och påkallat, att

arbetsmarknadsstyrelsens uppgifter beträffande arbetsvärd, allmän arbetslöshetshjälp,

musikerhjälp samt arkivarbets- och omskolningsverksamhet

sammanföras till en byrå under benämningen social- och arbetsvårdsbyrån.

överrevisorerna kunna icke förorda inrättandet av den särskilda utredningsbyrån.

Som motivering härför framhålles att, därest lokaliseringsutrcdningcns

förslag om inrättande av ett särskilt lokaliseringsorgan skulle

realiseras, torde detta organ komma alt ombesörja de mera omfattande ut
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

redningarna i hithörande frågor. Om åter detta organ icke skulle komma

till stånd, synes arbetsmarknadsstyrelsen vid behov av dylika mera omfattande

utredningar, som icke helt kunna utföras av den nuvarande sociala

planläggningssektionen, böra anlita redan befintliga expertorgan. Med hänsyn

till att tekniska byråns arbetsuppgifter, enligt vad överrevisorerna

erfarit, sedan lång tid tillbaka varit förhållandevis begränsade, skulle det

vara till fördel, om sociala planläggningssektionen knötes till tekniska

byrån, varigenom den tekniska personalen skulle kunna anlitas för utredningar

inom den sociala planläggningssektionens område. Enligt överrevisorernas

uppfattning bör försvarsbyrån i rådande världspolitiska läge

kvarstå som självständig byrå. Vad angår kansli- och kameralbyråerna

framhåller överrevisorerna, att frågan om en sammanslagning av de båda

byråerna är avhängig av ett flertal omständigheter, bl. a. av i vilken utsträckning

arbetsmarknadsstyrelsens lokala organ tilläggas befogenheter

att själva fatta administrativa och kamerala avgöranden, över revisorer na

ifrågasätta, om icke länsarbetsnämnderna i detta avseende nu böra givas en

något självständigare ställning, varigenom vissa personalbesparingar inom

styrelsen sannolikt skulle kunna göras. Enligt överrevisorernas mening bör

även arbetsmarknadsstyrelsens interna revision kunna avvecklas och därmed

sammanhängande frågor överföras till riksräkenskapsverket. Revisorerna

erinra i detta sammanhang, att det vid inrättandet av arbetsmarknadsstyrelsen

förutsattes, att styrelsens revision skulle omhänderha den

kamerala granskningen av de underlydande organens verksamhet, medan

den kontinuerliga sakliga granskningen av bl. a. dessa organs förvaltning

och räkenskaper skulle ombesörjas av överrevisorerna. Sedermera har

även statens sakrevision tillagts befogenhet att verkställa sakrevisionella

.undersökningar inom detta område. Någon ytterligare granskning i sakrevisionellt

avseende synes icke påkallad. Liksom utredningen anse emellertid

överrevisorerna, att frågan om en sammanslagning av kansli- och

kameralbyråerna bör upptagas till prövning först sedan kanslibyråns

arbetsuppgifter i fråga om åtalsärendena upphört eller minskat väsentligt.

Riksräkenskapsverket anser, att en indragning av styrelsens kamerala

revision icke f. n. är lämplig. Behovet av fortlöpande och effektiv kontroll

över de lokala organens medelsförvaltning bör tills vidare såsom hitintills

tillgodoses genom att den kamerala granskningen i första hand verkställes

på arbetsmarknadsstyrelsen inom dess revisionssektion.

Med anledning av utredningens uttalande att försvarsbyrån tills vidare

bör bestå som särskild byrå framhålla OST och ATR, att det med hänsyn

till personalen är synnerligen angeläget, att definitivt besked lämnas om

byråns ställning i styrelsens organisation.

Personalorganisationen.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför, att styrelsen vid sin tillkomst den 1

januari 1948 hade sammanlagt 462 anställda. Detta antal har undan för

undan reducerats. Den 1 juli 1948 utgjorde antalet befattningshavare i

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

tjänst 437, varav 161 tillhörde krisorganisationen, den 1 juli 1950 var antalet

382, varav 96 å krisorganisationen, och den 1 juli 1951 voro 360 i

tjänst, varav 85 å krisorganisationen. Antalet i styrelsens nuvarande organisation

ingående befattningar har av utredningen angivits till 390 men

bör vara 38a. Skillnaden mellan detta antal och antalet befattningshavare

i tjänst den 1 juli 1951 (360) beror på att ca 25 befattningar kunnat vakantsättas.

Med hänsyn till att styrelsens arbetsuppgifter till sin omfattning

och även till sin art variera från tid till annan är det nödvändigt att styrelsens

personalorganisation är elastisk. Styrelsen måste äga möjlighet att i

mån av behov anställa extra personal. Den av utredningen beräknade personalorganisationen

blir — även med de ändringar styrelsen funnit påkallade

— en minimiorganisation.

Med hänsyn till att behov av överingenjören funnits över fyra år

och då man icke kan överblicka huru länge det kommer att förefinnas, är

det enligt arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning icke rimligt att befattningen

bibehålies endast som arvodestjänst. Den bör därför hänföras till

lönegrad med beteckning Cp. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller,

att överingenjören innehar förordnande å tjänst i Cp 13 hos denna styrelse,

vilket utgår den 1 juli 1955. Styrelsen ifrågasätter om icke behovet av överingen

jörstjänsten är att anse som permanent, och att den därför bör upptagas

på arbetsmarknadsstyrelsens personalstat. Svenska väg- och vatteni}lJ99ares

riksförbund föreslår, alt överingenjörsbefattningen omändras till

tjänst i Cp 16.

I fråga om byråcheferna föreslår arbetsmarknadsstyrelsen liksom

CST och ATR, att samtliga byråchef stjänster upptagas på ordinarie stat.

Innehavaren av tjänsten som chef för den nuvarande sociala byrån, vilken

tjänst utredningen föreslagit skola föras på övergångsstat, kan enligt

arbetsmarknadsstyrelsen icke lämpligen förordnas att uppehålla tjänst i

lägre lönegrad. Befattningshavaren i fråga, vilken under 1955 uppnår pensioneringsperiodens

övre gräns, bör tills vidare ställas till styrelsens förfogande

för särskilda arbetsuppgifter. Lönenämnden ifrågasätter, huruvida

tillräckliga skäl föreligga att placera chefen för tekniska byrån i annan

lönegrad (Cp 13) än övriga byråchefer.

Beträffande byråpersonalen förordar lönenämnden, att frågan om

löneställningen för den ledande byråpersonalen underkastas ny prövning

i samband med den av nämnden föreslagna översynen av utredningens

organisationsförslag. Nu befintliga tjänster som assistent i 19 lönegraden

ha i den föreslagna organisationen upptagits som kontorsskrivare. En eventuell

ändring i detta hänseende bör icke genomföras annat än i samband

med den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen. Vidare synes det enligt

lönenämnden i viss mån oklart vilka arbetsuppgifter inom styrelsen som

böra ankomma å amanuens- och byråsckrcterarpersonal å ena, samt å

assistent- och inspektörspersonal å den andra sidan. Lönenämnden förutsätter,

alt även dessa gränsdragningsspörsmål komma att uppmärksammas

i samband med tjänsteförteckningsrevisionens genomförande.

1 267 62 Rihang till riksdagens protokoll 1952. I samt. Nr 127.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:is -proposition nr 127.

För öviiga yttranden beträffande byråpersonalen redogöres i det

följande byrå för byrå med undantag av biträdes- samt vaktmästar- och förrådspersonalen,

vilken behandlas i ett sammanhang.

Arbetsförmedlingsbyrån.

I fråga om förmedlingssektionen ifrågasätter arbetsmarknadsstyrelsen

lämpligheten av att så länge den nuvarande innehavaren kvarstår i

befattningen till 27 lönegraden nedflytta den förste byråinspektör, som f. n.

är placerad i Ce 29 och har att handlägga arbetskraftsärenden rörande byggnadsverksamheten.

Enligt CST och ATR synes nedflyttningen icke motiverad.

Nämnda organisationer kunna icke biträda förslaget om indragning av en

byråingenjörstjänst i Ce 27, avsedd för förmedlingsarbetet för tekniker.

Tjänsten föreslås i stället omändrad till byråinspektörstjänst i Ca 25.

TCO anser det nödvändigt, att behovet av särskild arbetskraft för handläggning

av tjänstemannafrågor blir bättre tillgodosett än enligt utredningens

förslag.

Vad utlänningssektionen angår erinrar arbetsmarknadsstyrelsen om

att den personaluppsättning, som föreslagits för arbetstillståndsärendena,

bygger på ärendenas omfattning under år 1950. Medan antalet ärenden detta

år uppgick till ca 9 000, utgjorde antalet 1951 ej mindre än 15 000. Då styrelsen

likväl ansluter sig till utredningens förslag, sker detta under den uttryckliga

förutsättningen att styrelsen får medel för att vid behov kunna anställa

extra personal för assistentuppgifter. CST och ATR anse, att för ifrågavarande

uppgifter behövs minst samma personal som f. n. De båda organisationerna

föreslå härjämte, att en för praktikant- och utbytesfrågor m. m.

avsedd förste byråsekreterartjänst i Ce 27 uppflyttas till Ca 29 med hänsyn

till de ansvarsfyllda och krävande arbetsuppgifterna. Härjämte föreslås uppflyttning

av en assistenttjänst från 19 till 22 lönegraden.

Yrkesvägledningsbyrån.

Skolöverstyrelsen erinrar, att arbetsförmedlingsutredningen utgått frän

att personalbehovet inom arbetsmarknadsstyrelsen för yrkesvägledningen

och därmed sammanhängande frågor i stort sett torde vara av permanent

natur samt att utredningen förutsatt viss tjänstgöring inom skolöverstyrelsen

för två konsulenter, överstyrelsen anser sig under nuvarande förhållanden

böra avvakta de förslag i ärendet, som komma att framläggas av samarbetskommittén

för den yrkesorienterande och yrkesvägledande verksamheten

inom olika skolformer, helst som, efter vad överstyrelsen har sig bekant,

ett permanent samarbetsorgan torde komma att föreslås med uppgift

att följa utvecklingen inom yrkesvägledningsverksamheten.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att den amanuens med aktuarieuppgifter,

som utredningen föreslagit skola överflyttas till utredningsbyråns

statistiksektion, tidvis kunnat utnyttjas även för andra uppgifter inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

byrån. Med hänsyn härtill och då skolkonsulenterna vidare skola tjänstgöra

delvis hos skolöverstyrelsen föreslås, att personalen förstärkes med en befattning

som byråinspektör i 25 lönegraden. Vidare böra de båda nuvarande

byråassistentbefattningarna i Ce 24 på grund av de kvalificerade uppgifter

med avseende på yrkesvägledningen i gymnasier och universitet, som äro

förenade med desamma, uppflyttas till Ce 25. Det är icke möjligt att reducera

den för utrednings- och redaktionsarbete behövliga personalen i den

utsträckning, som utredningen föreslagit. Utöver av utredningen beräknade

en förste byråsekreterare i 27 lönegraden och 6 amanuenser eller byråsekreterare

förslår styrelsen en amanuens eller byråsekreterare.

Enligt lönenämnden bör frågan om inrättande av den nämnda förste

byråsekreterartjänsten prövas först i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionens

genomförande.

Uppflyttning av byråassistentbefattningarna till Ce 25 förordas även av

OST och ATR, vilka härjämte föreslå inrättande av en förste byråsekreterarbefattning

i Ce 27 för bl. a. förmedlingstekniska frågor. Organisationerna

räkna med ytterligare en tjänsteman i Cg 24 så länge första upplagan av

yrkeslexikonet utarbetas, varjämte föreslås att 2 amanuensbefattningar utbytas

mot byråinspektör stjänster i 25 lönegraden.

Statsverkens ingenjörsförbund anser, att högre teknisk utbildning bör

vara representerad inom yrkesvägledningsbyrån samt föreslår, att 2 tjänster

i 27 lönegraden reserveras för tekniker.

Arbetsvårdsbyrån.

Arbetsmarknadsstyrelsen har — i avvaktan på erfarenheter rörande

arbetsuppgifternas omfattning -— icke någon erinran att göra mot den av

utredningen föreslagna förstärkningen med 2 assistenter i Ce 22 för de ökade

uppgifter, som följa med övertagandet av pensionsstyrelsens utbildningsärenden.

Vidare ansluter sig styrelsen — ehuru med tvekan — till utredningens

förslag, att teknikerbehovet för de arbetsvårdande uppgifterna

under den närmaste tiden fylles genom anlitande av styrelsens anslag till

ersättningar till experter och sakkunniga. Enligt styrelsen förutsätter detta

emellertid, att anslaget uppräknas från 13 000 till 25 000 kronor.

Pensionsstyrelsen anser, att den av utredningen föreslagna personalförstärkningen

för de uppgifter, som skola överföras till arbetsmarknadsstyrelsen,

icke torde vara tillräcklig, då det av utredningen till ca 400 angivna

antalet nya utbildningsärenden per år hos pensionsstyrelsen i verkligheten

torde vara väsentligt större. OST och ATR hävda, att en ytterligare förstärkning

av byråns personal redan nu är nödvändig och att eu uppflyttning i

lönegrad av vissa tjänster måste anses motiverad.

För säkring sbyrån.

Arbetsmarknadsstyrelsen säger sig icke sakna förståelse för att den pågående

översynen av arbetslöshetsförsäkringen kan komma att påverka den slutliga

organisationen för försäkringsbyrån men beklagar, att ställningstagan
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

det till frågan ånyo ställes på framtiden. Emellertid anses utredningen med

sitt förslag till provisorisk organisation ha sökt råda bot på väsentliga arbetsmässiga

olägenheter.

Mot arbetsförinedlingsutredningens förslag'' om uppflyttning av en av

de för administrativa ärenden avsedda tre förste byråsekreterarna i

27 lönegraden till Ce 29 har lönenämnden icke funnit anledning till erinran

under förutsättning att, såsom utredningen föreslagit, de mest kvalificerade

ärendena anförtros ifrågavarande tjänsteman. Juristförbundet hemställer,

att även de båda andra förste byråsekreterarbefattningarna uppflyttas till

29 lönegraden.

Med anledning av vad utredningen anfört rörande byråns inspektionsoch

instruktionsverksamhet betonar arbetsmarknadsstyrelsen, att

ifrågavarande verksamhet har synnerligen stor betydelse. Ett riktigt bedrivande

av densamma kan med de avsevärda bidragsbelopp, varom det här

kan bli fråga, ge ekonomiska resultat, mot vilka personal- och övriga administrationskostnader

te sig blygsamma. Utredningen synes ha förutsatt, att inspektionsarbetet

skall utföras av 2 inspektörer i Ce 25 och 2 amanuenser.

Enligt styrelsen är detta icke någon ändamålsenlig anordning, då mängden

och karaktären av arbetsuppgifterna nödvändiggöra, att envar av dessa befattningshavare

måste självständigt utföra inspektions- och instruktionsarbete.

Vid sådant förhållande böra de 2 amanuensbefattningarna ombildas

till byråinspektör stjänster i Ce 25. Enligt OST och ATR synes 27 lönegraden

vara fullt motiverad för de av utredningen föreslagna inspektörstjänsterna.

Juristförbundet hemställer, att sektionschefen erhåller byrådirektörs löneoch

tjänsteställning.

Beträffande den för försäkringsteknisk-matematiska ärenden

avsedda personalen framhåller arbetsmarknadsstyrelsen, att det torde bli

svårt att få en kvalificerad kraft till den av utredningen föreslagna tjänsten

som förste alctuarie i Ce 27. Styrelsen anmäler sin avsikt att om försöket

icke leder till önskat resultat återkomma i ärendet. Lönenämnden anser, att

frågan om inrättande av den nämnda förste aktuarietjänsten bör prövas i

samband med tjänsteförteckningsrevisionens genomförande.

Utredningsbyrån.

Det av arbetsförmedlingsutredningen för den allmänna sektionens

vidkommande föreslagna utbytet av en amanuensbefattning mot en tjänst

som förste byråsekreterarc i Ce 27 finner arbetsmarknadsstyrelsen behövligt

men anser, att tjänsten bör uppföras i Ce 29. Detta förslag omfattas

även av CST och ATR.

I fråga om statistiksektionen föreslå de nämnda organisationerna,

att den nuvarande tjänsten som förste aktuarie i Ce 27 uppflyttas till Ce 29

och att en befattningshavare i Cg 15, vilken handhar statistiska uppgifter

rörande byggnadstillståndsärendena på denna sektion, uppflyttas till 17

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127. 58

lönegraden. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår för sin del, att sistnämnda

tjänst uppflyttas till Ce 17.

Tekniska byrån.

Utredningens förslag till personalorganisation för tekniska byrån bär

ieke givit arbetsmarknadsstyrelsen anledning till erinran. Beträffande uppgifterna

för sektionen för allmän arbetslöshetsbjälp vill styrelsen

icke utesluta, att det, sedan arkivarbetsutredningen slutförts, kan visa sig

lämpligt att göra viss ny ärendefördelning mellan denna sektion och arbetsvårdsbyrån.

CST och ATR föreslå, att arkivarbetsärendena skola föras

till arbetsvårdsbyrån. Lönenämnden finner det synnerligen tveksamt, om

arbetsuppgifterna inom sektionen motivera de av utredningen föreslagna

2 förste byråsekreterartjäns terna i Ce 27.

Vad angår byggnads sektionen anse CST och ATR, att en amanuensbefattning

i den nuvarande organisationen bör ersättas med en ingenjörstjänst

i 24 lönegraden. Eu ingenjörsbefattning i 21 lönegraden kan därvid

indragas.

Kanslibyrån.

Arbetsmarknadsstyrelsen har funnit anledning till erinran endast beträffande

juridisk-administrativa sektionen. Styrelsen framhåller,

att utredningens förslag i realiteten innebär att — frånsett byråchefen och

den föreslagne byrådirektören — sektionens permanenta del skall bestå av

allenast en rättsbildad tjänsteman i amanuens’ eller byråsekreterares tjänsteställning.

Med hänsyn till sektionens arbetsuppgifter bör på den permanenta

delen finnas, förutom byråchefen och byrådirektören, en förste byråsekreterare

i Ca 27 och en juridisk amanuens eller byråsekreterare. I fråga

om sektionens krisdel anser styrelsen det icke erforderligt, att de av utredningen

beräknade 3 förste byråsekreterarna sättas i högre lönegrad än

Ce 27. För handläggning av ifrågavarande ärenden erfordras därutöver

endast eu rättsbildad amanuens. Styrelsens nu nämnda förslag omfattas

även av CST och ATR. Enligt juristförbundet bör personaluppsättningen

på sektionens krisdel utgöras av 2 förste byråsekreterarc i 29 lönegraden,

3 förste byråsekreterare i 27 lönegraden samt en amanuens, varjämte för

sektionens permanenta del bör bibehållas den nu befintliga förste byråsekreterartjänsten

i Ca 29. Lönenämnden anser, att utredningens förslag om uppflyttning

av denna tjänst till byrådirektörstjänst samt inrättandet av en

redaktör stjänst i Ce 27 bör prövas i samband med tjänsteförteckningsrevisionens

genomförande.

Utredningens förslag att byrådirektörstjänsten å personalsektionen

skall ersättas med en förste byråsekreterarbefattning i Ca 29 kan icke tillstyrkas

av CST och ATR samt juristförbundet. De båda förstnämnda organisationerna

anse härjämte, att en förste byråsekreterarbefattning i Ca 27,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

vilken av utredningen föreslagits skola överflyttas från arbetsförmedlingsbyrån

för handläggning av frågor rörande utbildningsverksamhet, bör

uppflyttas till 29 lönegraden samt underställas chefen för kanslibyrån.

Kameralbyrån.

Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar, att utredningen icke ansett sig kunna

tillstyrka styrelsens förslag att kamerala sektionen förstärkes med eu

befattning som kamrerare i Ca 27 i utbyte mot det nuvarande förordnandet

att bestrida göromål, som eljest ankomma på tjänsteman i 27 lönegraden.

Enligt styrelsen är behovet av denna arbetskraftsförstärkning, som funnits

alltsedan 1942, under nu rådande förhållanden alltjämt nödvändigt icke

minst med hänsyn till att länsarbetsnämnderna sakna egentlig kameral

organisation. För att tillmötesgå utredningens synpunkter så långt som

de icke beskära de praktiska möjligheterna att för ändamålet förvärva

eller behålla duglig arbetskraft, föreslår styrelsen, att ifrågavarande befattning

i stället för såsom ordinarie uppföres som extra ordinarie. OST

och ATR anse det angeläget, att befattningen ordinariesättes i 27 lönegraden.

Utredningens förslag om utbyte av en bokhållartjänst i Ca 21 mot

en revisorstjänst i Ca 24 och av en kontorsskrivartjänst i Cg 17 mot en

sådan tjänst i Ce 19 bör enligt lönenumndens mening prövas i samband

med genomförandet av tjänsteförteckningsrevisionen.

Beträffande utredningens förslag att till tjänsteförteckningskommittén

hänskjuta frågan om uppflyttning av förste revisorn på re visions sekti

o nen från 27 till 29 lönegraden framhålla OST och ATR, att anledning

saknas att avvakta tjänsteförteckningskommitténs ställningstagande till

frågan på grund av den omorganisation av sektionen som successivt genomförts

under de sista åren.

Gentemot vad utredningen anfört beträffande styrelsens förslag att en

inom revisionssektionen befintlig revisorstjänst i Cg 24 skulle överflyttas

från krisorganisationen och ordinariesättas invänder arbetsmarknadsstyrelsen,

att sektionens befattning med kontrolluppgifter av k riskaraktär numera

icke kunna giva kontinuerlig sysselsättning åt en revisor. Utredningens

i annat sammanhang uttalade åsikt, att styrelsens organisation

för beredskapsbyggande m. m. skall vara fullt sysselsatt inbjuder i stället

till den slutsatsen, att kameralärendena åter komma att öka i omfattning.

Styrelsen finner det därför angeläget, att ifrågavarande revisorstjänst omflyttas

till normalorganisationen och ordinariesättes. CST och ATR hävda,

att enbart de ökade arbetsuppgifter, som tillagts revisionssektionen i samband

med dess omorganisation, motivera bifall till styrelsens förslag.

Vad intendentursektionen angår kan arbetsmarknadsstyrelsen

icke ansluta sig till utredningens förslag om indragning av befattningen

som förrådskontrollör (Ce 22). Styrelsen har dock intet att erinra mot att

befattningen hålles vakant och att frågan om dess återbesättande prövas,

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

sedan större klarhet om styrelsens byggande verksamhet och därav föranlett

personalbehov vunnits. Utredningens förslag om indragning även av

en ingenjörsbefattning i Ce 21 kan styrelsen biträda endast därest medgivande

erhålles att vid centralförrådet i Gnesta inrätta en befattning som

föreståndare i Ce 25 i utbyte mot de nuvarande befattningarna som förvaltare

och verkmästare (arvoden motsvarande 21 resp. 17 lönegraden).

Enligt OST och ATR kan förrådskontrollörbefattningen vakantsättas tills

vidare under förutsättning, att den av utredningen till indragning föreslagna

ingenjörsbefattningen i Ce 21 bibehålies och uppflyttas till Ce 24.

Förutom byråintendenten och en förste byråsekreterare i Ca 27 räkna organisationerna

härjämte med 2 ingenjörer och 2 assistenter i 24 lönegraden.

Lönenämnden anser, att det av utredningen föreslagna utbytet av en materialförvaltartjänst

i Ce 19 mot eu assistenttjänst i Ce 22 bör prövas i samband

med tjänsteförteckningsrevisionen.

Byggnadstillståndsbyrän.

Den av utredningen till indragning föreslagna byrådirektörstjänsten i

Ce 31 bör enligt arbetsmarknadsstyrelsen endast vakantsättas med hänsyn

bl. a. till den ordinarie innehavaren, vilken sedan åtskilliga år anlitas för

uppdrag inom handels- och industrikommissionen. Däremot kan en föredragandetjänst

i Cg 31 — såsom utredningen föreslagit — indragas, dock

endast under förutsättning att ej blott en vakant ingenjör stjänst i Ce 27

återbesättes utan även att en nv ingenjör stjänst i Ce 29 inrättas. Styrelsens

ifrågavarande förslag ha även upptagits av OST och ATR, medan svenska

väg- och vattenbyggares riksförbund föreslagit inrättande av en teknisk

byrådirektörsbefattning i Ce 31.

Beträffande byråns övriga personal föreslår arbetsmarknadsstyrelsen,

att en tjänst som byråinspektör i Cg 25 omändras till extra ordinarie med

hänsyn till att innehavaren varit i styrelsens (arbetsmarknadskommissionens)

tjänst i över 16 år. Styrelsen kan icke biträda utredningens förslag

om indragning av en ingenjörstjänst i Ce 23. Även i nu nämnda avseenden

överensstämmer styrelsens förslag med uppfattningen hos OST och ATR.

Bitrudcspersonalen in. in.

I fråga om biträde spel- so na ten räknar arbetsmarknadsstyrelsen

med behov av ytterligare 2 skriv- eller kontorsbiträden som följd av yrkesutbildningsärendenas

överflyttning från pensionsstyrelsen. Vidare föreslås,

att antalet kanslibiträden i utredningens förslag skall ökas med 3, varvid

antalet kontors- och skrivbiträden föreslås skola minskas med samma antal.

C ST och ATR ha funnit, att biträdespersonalen i jämförelse med utredningens

förslag bör ökas med 2 kansliskrivare, 1 kontorist och 8 kanslibiträden

samt minskas med 3 skriv- och kontorsbiträden. Lönenämnden

anser, att utredningens förslag om inrättande av 2 nya kansliskrivartjänster

och 1 kontoristtjänst bör prövas av 1947 års biträdesutredning.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majris proposition nr 1,27.

Utredningens förslag beträffande expeditionsvakt- och förråds*

personalen har föranlett erinran från OST och ATR, vilka efter samråd

med civilförvaltningens personalförbund avstyrka den föreslagna indragningen

av en expeditionsvakt tillhörande förrådspersonalen. Härjämte

föreslås, att den å försvarsbyrån befintliga arvodestjänsten för en pensionerad

underofficer inrättas som tjänst i lönegrad 9.

Ordinariesättning.

Arbetsmarknadsstyrelsen har även upptagit frågan om ordinariesättning

av vissa tjänster. Styrelsen anför, att arbetsmarknadsstyrelsen vid sin tillkomst

utrustades med ett jämförelsevis litet antal tjänster.

Då styrelsens organisation nu efter fyra år blivit föremål för översyn,

framstår det som ett oavvisligt behov att få proportionen mellan ordinarie

och icke ordinarie tjänster bättre tillrättalagd. Utredningen har, frånsett

några speciella fall, icke ansett sig böra taga ställning till detta spörsmål

under hänvisning till, bl. a., tjänsteförteckningskommitténs och biträdesutredningens

pågående arbeten. Arbetsmarknadsstyrelsen kan icke finna anledning

att antaga, att dessa utredningar skola så påverka styrelsens personalorganisation,

att de kunna lägga hinder i vägen för en begränsad ordinariesättning

av vissa tjänster, vilkas behövlighet varken styrelsen eller utredningen

ifrågasatt.

Vid bifall till styielsens förslag beträffande antalet tjänster föreslås att

den ordinarie personalen ökas med 77 tjänster utöver vad utredningen föreslagit.

Förslag om ordinariesättning av vissa tjänster ha vidare framlagts av de

över utredningens betänkande hörda personalorganisationerna.

Tidpunkten för omorganisationen.

Arbetsmarknadsstyrelsen förordar slutligen, att tidpunkten för omorganisationen

icke sättes tidigare än till årsskiftet 1952/53 för att möjliggöra en

friktionsfri övergång till den nya organisationen. OST och ATR anse, att en

sådan ordning ur personalens synpunkt synes mest tillfredsställande.

Departementschefen.

Arbetsmarknadsstyrelsen inrättades enligt beslut av statsmakterna år

1947. Det är naturligt att ett nyorganiserat ämbetsverk behöver göras till

föremål för översyn sedan någon tids erfarenhet av den nya organisationen

vunnits. I fråga om arbetsmarknadsstyrelsen tillkommer den omständigheten,

att avsevärda förändringar som påverka styrelsens arbetsuppgifter

inträtt sedan den nuvarande organisationen fastställdes. 1950 års arbetsförinedlingsutredning,

vilken som huvuduppgift haft att granska den

lokala arbetsförmedlingsorganisationen, bär nu i samråd med arbetsmark
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

nadsstyrelsen granskat även styrelsens organisation. Granskningen har begränsats

i vissa hänseenden, bl. a. med hänsyn till pågående tjänsteförteckningsrevision

och annat pågående utredningsarbete. Vidare har arbetsförmedlingsutredningen

förutsatt, att arbetsrutiner m. ni. komma att granskas

genom organisationsnämndens försorg. Det skulle givetvis ha varit

önskvärt att resultatet av organisationsnämndens undersökning förelegat

innan ställning tages till arbetsförmedlingsutredningens förslag. Organisationsnämndens

undersökning, som även avses omfatta den offentliga arbetsförmedlingen,

är emellertid en fråga på längre sikt (minst två år).

Under sådana förhållanden och då organisationsfrågan med hänsyn till

de förändringar, som inträtt i styrelsens arbetsuppgifter sedan nuvarande

organisation beslöts, icke utan olägenhet kan uppskjutas, bör arbetsförmedlingsutredningens

förslag läggas till grund för proposition till årets riksdag.

I detta sammanhang bör framhållas, att man även i framtiden torde

ha att räkna med att eu fortgående anpassning av verksamheten och organisationen

måste äga rum i anslutning til! utvecklingen på arbetsmarknaden.

Vad angår arbetsmarknadsstyrelsens verksamhetsområde har jag i

det föregående förordat, att de uppgifter, som avse näringslivets lokalisering,

skola utvecklas ytterligare. Arbetsförmedlingsutredningen bär ifrågasatt

mera väsentliga förändringar endast beträffande arbetsvärden, styrelsens

byggande verksamhet samt dess förrådsverksaxnhet. Sistnämnda

verksamhet behandlar jag i ett senare avsnitt. Här lorde jag få behandla

arbetsvärden och den byggande verksamheten.

Beträffande arbetsvärden innebär utredningens förslag att en — i samband

med att statsmakterna år 1950 uppdrogo riktlinjerna för den fortsatta

försöksverksamheten på detta område — ifrågasatt överflyttning till

arbetsmarknadsstyrelsen av den yrkesutbildande verksamhet, som pensionsstyrelsen

utövar, bör verkställas successivt med början den 1 juli 1952.

Arbetsmarknadsstyrelsen har tillstyrkt detta förslag medan pensionsstyrelsen

har uttryckt farhågor för en sådan överflyttning med hänsyn till den

samordning, som måste förefinnas mellan invaliditetsprövningen i folkpensioneringsärenden

och den verksamhet som syftar till alt häva invaliditet

och arbetsoförmåga. För egen del ansluter jag mig till den uppfattning,

som omfattades av min företrädare i ämbetet vid frågans tidigare behandling,

nämligen alt det i längden kommer att framstå som administrativt

olämpligt att arbetsmarknadsstyrelsen och pensionsstyrelsen parallellt och

utan klar gränsdragning sinsemellan bedriva yrkesutbildande verksamhet

för partiellt arbetsföra. Åtminstone huvuddelen av pensionsstyrelsens ifrågavarande

verksamhet bör överföras till arbetsmarknadsstyrelsen. .lag tillstyrker,

att beslut nu fattas om att ifrågavarande överflyttning skall påbörjas

under nästa budgetår. Då omorganisationen av arbetsmarknadsstyrelsen

icke hör träda i kraft förrän den 1 januari 1953, kan någon mera

betydande omläggning knappast genomföras under budgetåret 1952/53.

Förslag till närmare riktlinjer för ärendesfördelningen mellan de båda

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 127

verken, angående det nödvändiga samarbetet samt angående erforderliga

ändringar i pensionsstyrelsens organisation böra läggas fram i samband

med de båda verkens anslagsäskanden för budgetåret 1953/54.

Vad angår frågan om arbetsmarknadsstyrelsens byggande verksamhet

har utredningen, under hänvisning till de skäl som åberopades vid arbetsmarknadsstyrelsens

tillkomst, stannat för att styrelsen alltjämt bör utrustas

på sådant sätt, att den kan driva beredskapsarbeten i egen regi. Utredningen

har icke heller ansett, att väg- och vattenbyggnadsverket bör

fritagas från drivande av dylika arbeten, då vissa fördelar för verkets del

i fråga om utnyttjande av maskiner in. in. äro förenade därmed. Med hänsyn

härtill anser utredningen det vara eu lämplig anordning, att väg- och

vattenbyggnadsverket fortsätter att i viss omfattning driva beredskapsarbeten

samt att arbetsmarknadsstyrelsen tillföres andra byggande uppgifter,

så att dess tekniska personal utnyttjas fullt. Utredningen har i sådant

syfte pekat på möjligheten att arbetsmarknadsstyrelsen övertager den

byggande verksamhet i fråga om vatten och avlopp, som väg- och vattenbyggnadsverket

bedriver såsom entreprenör för kommunerna.

Arbetsmarknadsstyrelsen har, ehuru med reservation av en ledamot och

tre byråchefer, tillstyrkt utredningens förslag. Även väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har tillstyrkt förslaget. Innan den framtida utformningen av

vatten- och avloppsorganisationen är klar, anses det dock icke lämpligt

eller önskvärt att arbetsmarknadsstyrelsen helt övertar väg- och vattenbyggnadsverkets

ifrågavarande verksamhet. Vidare anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att det bör övervägas att ge arbetsmarknadsstyrelsen

möjlighet att utföra vägföretag i öppna marknaden.

Ehuru man bör räkna med att beredskapsarbeten sannolikt icke komma

att i framtiden spela samma roll som tidigare vid bekämpande av arbetslöshet,

böra sådana arbeten såväl i statlig som kommunal regi fortfarande

ingå bland de arbetslöshetsbekämpande åtgärderna. På grund härav och då

utvecklingen å arbetsmarknaden icke kan förutses med säkerhet finner jag

— trots att de statliga beredskapsarbetena under de senaste åren kunnat

reduceras starkt till omfattningen -— icke välbetänkt att avskaffa det instrument

för en aktiv arbetsmarknadspolitik, som arbetsmarknadsstyrelsens

byggande organisation oaktat sin ringa omfattning utgör. Jag tillstyrker

sålunda utredningens förslag att arbetsmarknadsstyrelsen alltjämt utrustas

för att driva arbeten i egen regi. Jag har vidare icke något att erinra mot

att arbetsmarknadsstyrelsen beredes möjlighet att under tider med låga

arbetslöshetssiffror bedriva arbeten i öppna marknaden, som kunna hålla

dess byggnadsorganisation fullt sysselsatt. De i sådant syfte anvisade möjligheterna

beträffande utförande av vatten- och avloppsföretag samt vägföretag

anser jag böra prövas. Hur de bägge frågorna närmare skola lösas,

torde få bli beroende av samråd mellan arbetsmarknadsstyrelsen samt vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen.

Jag övergår härefter till att behandla de olika spörsmålen angående arbetsmarknadsstyrelsens

organisation.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Mot utredningens förslag i vad det avser uppdelningen av styrelsens

personalorganisation i en permanent del och en krisdel har jag icke

något att erinra.

Utredningens förslag i fråga om byråorganisationen innebär, att

inom styrelsen alltjämt skola finnas tio byråer. Två nya byråer, benämnda

arbetsvårdsbyrån och utredningsbyrån, skulle tillkomma, medan nuvarande

sociala byrån och utlänningsbyrån föreslås skola utgå ur organisationen.

I några yttranden har ifrågasatts huruvida en så långt driven uppdelning

på byråer kan anses motiverad. Enligt min mening föranleder mångsidigheten

i arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet behov av ett relativt stort

antal byråer. Med undantag för förslaget att behålla försvarsbyrån som

självständig byrå har jag därför ansett mig kunna f. n. godtaga utredningens

förslag. Härvid har jag också beaktat de ytterligare anspråk på organisationen,

som den föreslagna utbyggnaden av lokaliseringsverksamheten

ställer.

Jag tillstyrker sålunda utredningens förslag att sociala byrån och utlänningsbyrån

utgå ur byråorganisationen.

Vad utredningen anfört beträffande behovet av en särskild byrå för den

arbetsvårdande verksamheten, vilken nu omhänderhas av den till utlänningsbyrån

provisoriskt knutna arbetsvårdssektionen, synes innefatta en

bärande motivering för förslaget. Arbetsvärden är av stor betydelse ur samhällsekonomisk

och social synpunkt. Arbetsuppgifterna äro, sedan nya

riktlinjer enligt beslut av 1950 års riksdag uppdragits för verksamheten,

i ständigt stigande och komma att ytterligare öka genom den av mig förordade

överflyttningen av åtminstone huvuddelen av pensionsstyrelsens

yrkesutbildande verksamhet till arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsvårdsärendena

låta sig vidare icke organiskt inordnas i någon annan byrå. Jag tillstyrker

sålunda, att arbetsvårdssektionen ombildas till en särskild arbetsvårdsbyrå.

Jag delar utredningens uppfattning att utrednings- och planläggningsverksamheten

i arbetsmarknadsfrågor i nuvarande läge bör givas ökat utrymme

inom styrelsens organisation. Av särskild betydelse är behovet av

ett speciellt organ för den förut nämnda lokaliseringsverksamheten. För

ifrågavarande ärenden hör eu särskild byrå finnas. Denna bör erhålla benämningen

lokaliserings- och utredningsbyrån. Den nuvarande försvarsbyrån,

vars uppgifter i huvudsak äro av utredande och planläggande natur,

synes lämpligen kunna inordnas som en sektion inom den nya byrån.

Beträffande kanslibyrån och kameralbyrån delar jag utredningens och

överrevisorernas uppfattning att frågan om eu sammanslagning av dessa

byråer bör närmare prövas när de av byggnadsregleringen föranledda

åtalsärendena, vilka utgöra en avsevärd del av kanslibyråns arbetsuppgifter,

minskat väsentligt i antal. Med hänsyn till vad riksräkenskapsverket

anfört bör någon indragning av styrelsens kamerala revision f. n. icke

komma till stånd.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:is proposition nr 127.

Mot vad utredningen i övrigt anfört angående arbetsuppgifternas fördelning

mellan byråerna har jag icke något att erinra. Jag förutsätter dock

att arbetsmarknadsstyrelsen i fråga om detaljerna icke skall vara strängt

bunden utan kunna vidtaga de förändringar som befinnas lämpliga för att

främja organisationens effektivitet.

Vad sedan gäller personalbehovet har arbetsförmedlingsutredningen

erinrat, att arbetsmarknadsstyrelsens avlöningsanslag för innevarande budgetår

minskats genom den anbefallda 3-procentsnedskärningen. Då styrelsen

på grund av vakanser icke tagit ställning till indragning av tjänster i anledning

härav, har utredningen vid sin prövning av personalbehovet utgått

från den vid budgetårsskiftet den 1 juli 1951 gällande organisationen. Det

sammanlagda antalet befattningar utgjorde vid denna tidpunkt enligt arbetsmarknadsstyrelsen

385. Av dessa voro ca 25 vakanta. Detta är ett uttryck

för den reduktion av styrelsens personalorganisation — särskilt krisdelen

— vilken ägt rum under de senaste åren och vilken möjliggjorts av

utvecklingen på arbetsmarknaden. Enligt arbetsförmedlingsutredningens

förslag skulle organisationen minskas med ett antal tjänster motsvarande

de vakantsatta samt därutöver ytterligare ett antal tjänster. Samtidigt har

utredningen på några punkter föreslagit förstärkningar för arbetsuppgifter,

som vuxit i omfattning. Enligt utredningsförslaget skulle antalet befattningar

bli 345, varav 282 inom den permanenta organisationen och 63

inom krisorganisationen. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit resp. 350,

290 och 60 befattningar. I den mån minskningar i personalorganisationen

befunnits möjliga böra de givetvis genomföras. Utbyggnaderna kan jag tillstyrka

endast i mycket begränsad omfattning. Till lönegradsuppflyttningarna

kan jag f. n. endast i undantagsfall taga ställning. I övrigt torde

dessa frågor böra prövas av tjänsteförteckningskommittén. De av statens

lönenämnd aktualiserade spörsmålen angående användningen av amanuensoch

byråsekreterarpersonal, å ena, samt assistent- och inspektörspersonal,

å andra sidan, komma att upptagas i ett vidare sammanhang. I avbidan

på resultatet av tjänsteförteckningsrevisionen har jag icke ansett mig böra

förorda någon ordinariesättning av tjänster.

I bilaga till detta protokoll redovisas sammanställningar över personalorganisationen

för arbetsmarknadsstyrelsen. I det följande redogör jag för

den närmare innebörden av mitt förslag i huvudsak endast i vad detta

avser inrättande av nya tjänster samt ändrad lönesättning för befintliga

tjänster. I övrigt torde jag få hänvisa till de nämnda sammanställningarna.

Från arbetsmarknadsstyrelsens samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

sida har föreslagits, att den nuvarande arvodestjänsten som överingenjör

uppföres i lönegrad med beteckningen Cp. Med hänsyn till svårigheterna

att överblicka det framtida behovet av tjänster är jag icke beredd att nu

tillstyrka någon ändring beträffande denna tjänst.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai ds proposition nr 12?.

61

Såsom framgår av det föregående föranleder mitt förslag till byråindelning

att nuvarande försvars- och utlänningsbyråerna utgå ur styrelsens

organisation. Till följd härav böra de för dessa båda byråer inrättade byråchefstjänsterna

i Ce 37 indragas. Den för sociala byrån inrättade byråchefstjänsten

i Ca 37 bör utnyttjas för utredningsbyrån.

För arbetsvårdsbyrån bör inrättas en ny tjänst som byråchef i Ce 37.

Med hänsyn till att yrkesvägledningens framtida ställning ännu icke är

helt klarlagd hör den för yrkesvägledningsbyrån avsedda byråchefstjänsten

fortfarande vara extra ordinarie.

Övriga av mig tillstyrkta förändringar i personalbehovet redovisas i det

följande byrå för byrå med undantag av biträdespersonalen m. fl., vilken

jag behandlar i ett sammanhang. Vid denna redovisning har jag liksom i de

förutnämnda sammanställningarna för andra tjänster i 19 lönegraden än

nu befintliga kontorsskrivartjänster använt benämningen assistent.

I fråga om arbetsf örmedlingsbyråns personalorganisation tillstyrker jag

utredningens förslag. Med anledning av vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört

angående personalbehovet för ärenden angående arbetstillstånd vill

jag anföra, att det vid en mera »avsevärd ökning av antalet ärenden bör

ankomma på Kungl. Maj :t att pröva huruvida eu tillfällig förstärkning av

personalen måste företagas.

Jag har förut anfört, att jag anser mig förhindrad att biträda förslaget

om ordinariesättning av byråchefstjänsten å yrkesvägledningsbyrån. Jag

kan icke heller tillstyrka, att den nuvarande tjänsten som förste byråsekreterarc

i Ce 27 ombildas till ordinarie tjänst. Frågan om lönegradsplaceringen

för denna tjänst bör prövas av tjänsteförteckningskojnmittén. Även

frågan om utbyte av eu amanuenstjänst mot eu befattning i Ce 27 bör

prövas i nämnda sammanhang. Däremot kan jag biträda förslaget att de

båda konsulenttjänsterna i Cg 27 ombildas till tjänster i Ce 27. För de arbetsuppgifter,

som skulle falla på andra sektionen (sammanställning av upplysnings-

och informationsmaterial), beräknar jag 7 tjänster för amanuenser

eller assistenter, av vilka högst 4 böra vara amanuenstjänster.

För yrkesväglednings- och arbetsvårdsärenden finnes hos styrelsen anställd

en läkare med årsarvode om 3 900 kronor. Detta arvode synes böra

höjas med 400 kronor.

Beträffande arbetsvårdsbyrån tillstyrker jag, att den nuvarande personalen

tills vidare förstärkes med 2 assistenter i Ce 22 för de ökade uppgifter,

söm följa med övertagandet av pcnsionsstvrelsens hithörande ärenden.

Frågan om möjliga minskningar av pensionsstyrelsens personalbehov

i anledning härav torde böra prövas först sedan de närmare riktlinjerna

för överflyttningen blivit uppdragna. Utredningen har föreslagit, att byråns

personal förstärkes med ytterligare 2 assistenttjänster i Ce 22. Jag kan

f. n. endast tillstyrka den ena av dessa tjänster.

Utredningen har vidare föreslagit, att en f. n. vakant arvodesbefattning

för tekniker ändras till en byråinspektörstjänst i Ce 25. Jag biträder för
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

slaget med den ändringen att tjänsten tills vidare placeras i Cg 25. För tillgodoseende

av teknikerbehovet för de arbetsvårdande uppgifterna beräknar

jag i stället ett belopp av 4 000 kronor under styrelsens anslag till experter

och sakkunniga.

Vad försåkringsbijrån angår har utredningen erinrat, att eu omorganisation

av byrån varit aktuell ända sedan byrån i samband med arbetsmarknadstyrelsens

tillkomst överflyttades dit från socialstyrelsen men att denna

fråga ansetts böra anstå till dess klarhet vunnits rörande arbetslöshetsförsäkringens

framtid. Med hänsyn till att särskilda utredningsmän numera

tillkallats för eu översyn av den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen har

utredningen icke upptagit organisationsfrågan till mera ingående behandling.

Den år från år ökade omfattningen av byråns arbetsbörda har utredningen

dock ansett nödvändiggöra, att en viss personalförstärkning redan

nu kommer till stånd. En provisorisk förstärkning är även enligt min

mening motiverad. Jag kan dock endast delvis tillstyrka utredningsförslaget

i denna del. De föreslagna lönegradsuppflyttningarna böra hänskjutas

till tjänsteförteckningskommittén. Personalförstärkningarna böra begränsas

till eu tjänst i Cg 25 för inspektions- oph instruktionsuppgifter samt en

tjänst i Cg 27 för försäkringsteknisk-statistiska uppgifter. Sistnämnda

tjänst bör tillsättas endast om därigenom vinnes en verklig förstärkning

av arbetskrafterna för angivna uppgifter. Förslaget att en förste byråsekreterartjänst

i Cg 27 ombildas till tjänst i Ce 27 biträder jag.

Beträffande lokaliserings- och utredningsbyrån utgår jag i det följande

från att dess arbete organiseras på fyra sektioner, nämligen en sektion

motsvarande den nuvarande sociala planläggningssektåonen, här kallad

allmänna sektionen, en sektion motsvarande den nuvarande tekniska planläggningssektionen,

eu statistiksektion och en försvarssektion.

För allmänna sektionen beräknar jag den personal, som f. n. finns inom

sociala planläggningssektionen. För lokaliseringsärendena bör tills vidare

endast inrättas en befattning som förste aktuarie i Cg 27 och en amanuenstjänst.

Härvid har jag beaktat, att eu nu befintlig amanuenstjänst huvudsakligen

utnyttjas för lokaliseringsfrågor, varjämte byrådirektören ägnar

en del av sin tid åt dessa frågor. Arbetsförmedlingsutredningens förslag att

en ny förste byråsekreterartjänst i Ce 27 skall inrättas i utbyte mot en

amanuensbefattning kan jag f. n. icke tillstyrka. För tekniska sektionen

bör beräknas samma personaluppsättning som nu finns med undantag för

att en befattning i Ce 19 utgår.

I samband med att försvarsbyrån omändras till en särskild sektion och

den nuvarande byråchefsbefattningen utgår ur organisationen bör en byrådirektörstjänst

i Ce 31 inrättas. I övrigt räknar jag med oförändrat personalbehov

för ifrågavarande ärenden.

I avbidan på resultatet av arbetsmarknadsstatistikkommitténs arbete kan

jag i likhet med utredningen icke förorda annan ändring i personaluppsättningen

för statistiksektionen än att en amanuens med statistikuppgifter

överflyttas från yrkesvägledningsbyrån till sektionen.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Vad härefter angår tekniska byrån har utredningen beräknat personal

för arkivarbetsärendena samt ärendena rörande kontantunderstöd m. m.

inom denna byrå. För arkivarbetsärendenas del har härvid avsetts ett provisorium

i avbidan på resultatet av styrelsens utredning rörande dessa

ärenden. En för ifrågavarande ärenden avsedd tjänst som byrådirektör i

Ce 31 — f. n. uppehållen medelst ett förordnande i 29 lönegraden — föreslår

utredningen till indragning. I stället beräknas 2 förste byråsekreterarbefattningar

i Ce 27, av vilka den ena avses för arkivarbetsärenden och den

andra för ärenden rörande kontantunderstöd m. in. Jag kan f. n. endast

förorda, att den ena av dessa tjänster inrättas.

För byggnadssektionen räknar jag i likhet med utredningen med oförändrat

personalbehov bortsett från att en amanuensbefattning utgår.

I fråga om kanslibyråns organisation ansluter jag mig till utredningens

uppfattning, att byråchefens befattning med åtalsärendena bör minskas till

förmån för hans övriga uppgifter. Jag tillstyrker sålunda, att den juridiskadministrativa

sektionen förstärkes med en byrådirektörstjänst mot att

en dylik tjänst å personalsektionen indrages.

Byrådirektörstjänsten å juridisk-administrativa sektionen bör inrättas

i stället för en befattning som förste byråsekreterare i Ca 29, vilken är

avsedd för styrelsens ordinarie ombudsmannaärenden. Med hänsyn till

ovissheten om det framtida behovet av en ombudsmannatjänst i 31 lönegraden

för bl. a. åtalsärendena föreslår jag, att befattningen tills vidare

inrättas som extra ordinarie, varvid den nämnda förste byråsekreterarbefattningen

i Ca 29 bör föras på övergångsstat. För åtalsärendena i övrigt

beräknar jag i enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag 3 förste byråsekreterarbefattningar

i Ce 27 samt en amanuens, vilka samtliga böra redovisas

inom krisorganisationen. I jämförelse med nuvarande organisation

för ifrågavarande ärenden innebär mitt förslag, att en förste byråsekreterarbefattning

i Ce 29 nedflyttas till Ce 27 samt att antalet amanuenser minskas

från två till en.

Beträffande sektionens personalbehov i övrigt tillstyrker jag med anledning

av vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört att en förste byråsekreterarbefattning

i Ce 27 inrättas mot att antalet byråsekreterare och amanuenser

minskas från 4 till 2. I enlighet med utredningens förslag bör härjämte en

assistenttjänst i 19 lönegraden indragas och en förste byråsekreterare i

Ca 27, vilken handlägger ärenden rörande länsarbetsnämndernas lokaler

och omkostnader, överflyttas till kameralbyrån.

Utredningen har tillstyrkt ett av arbetsmarknadsstyrelsen framlagt förslag

att riksvakanslistan skall ersättas med vakansrapportering med anlitande

av det s. k. telexsystemet samt att arbetsmarknadsstyrelsen skall

utge en tidskrift såsom ersättning bl. a. för det avsnitt om arbetsmarknadsfrågor

som nu ingår i Sociala meddelanden. Jag har icke annat att erinra

mot dessa förslag än att den planerade tidskriften tills vidare bör få en

mindre omfattning än styrelsen tänkt sig och utges månadsvis. Jag kan

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

icke tillstyrka förslaget att den nuvarande arvodesbefattningen som redaktör

ändras till en befattning i Ce 27.

Vad personalsektionen angår bör, såsom förut nämnts, byrådirektörstjänsten

i Ca 31 indragas. I stället bör inrättas en förste byråsekreterartjänst

i Ca 29. Frågan om inrättande av ytterligare en förste byråsekreterarbefattning

i Ce 27 i utbyte mot en amanuenstjänst bör prövas av tjänsteförteckningskommittén.

Beträffande kameralbyrån tillstyrker jag utredningens förslag med den

ändringen att lönegradsuppflyttningarna böra prövas av tjänsteförteckningskommittén.

Den å kamerala sektionen inrättade tjänsten i Cg 17 bör tills

vidare ändras till befattning i Ce 17. En ökning av styrelsens byggande verksamhet

kan givetvis ge anledning till omprövning av personalbehovet på

intendentursektionen.

Med hänsyn till rådande ovisshet rörande byggnadsregleringen i framtiden

böra f. n. icke några större förändringar vidtagas beträffande byggnadstillståndsbyrån.

Jag räknar f. n. icke med annan ändring än att antalet

amanuenstjänster såsom utredningen föreslagit inskränkes till en.

I fråga om biträdespersonalen in. m. innebär utredningens förslag dels å

ena sidan ökning med 2 kansliskrivare och en kontorist samt å andra sidan

minskning med ett kanslibiträde och 20 biträden i reglerad befordringsgång

och dels minskning med 2 expeditionsvakter. Med undantag av att för

de föreslagna kansliskrivartjänsterna i stället bör avses kontoristbefattningar

har jag ansett mig kunna godtaga detta förslag. Som utredningen

funnit böra de nya tjänsterna upptagas såsom extra ordinarie. Frågan huruvida

biträdespersonalen behöver ökas med hänsyn till överflyttningen av

vissa ärenden från pensionsstyrelsen samt till lokaliseringsverksamhetens

utbyggnad torde få prövas framdeles.

De av mig förordade förslagen innebära, att hela antalet befattningar

blir 348, varav 64 inom krisorganisationen.

I fråga om ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna i organisationen

ansluter jag mig till arbetsmarknadsstyrelsens förslag, att tidpunkten härför

i syfte att möjliggöra en så frilctionsfri övergång som möjligt fastställes

till den 1 januari 1953. Jag förutsätter dock att det skall visa sig möjligt

att redan dessförinnan indraga tjänster, som icke skola ingå i den nya organisationen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser

som befinnas erforderliga. III.

III. ANSLAG TILL ARBETSMARKNADSSTYRELSEN.

Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar.

1950/51 ........................................

1951/52 (statsliggaren s. 312) .........

1952/53 (förslag) ...........................

Anslag Nettoutgift

2 781 000 2 683 277

2 724 000

3 343 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Jo

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt utlåtande över arbetsförmedlingsutredningens

förslag beräknat grundlönekostnaderna (d. v. s. exkl. rörligt tillägg)

enligt utredningens förslag till 2 400 000 kronor och enligt styrelsens i utlåtandet

framlagda förslag till 2 500 000 kronor, vilket enligt utredningens

förslag innebär en minskning med 66 000 kronor och enligt styrelsens förslag

en ökning med 34 000 kronor. Inberäknat kostnader för tillfällig personal,

vikariats- och övertidsersättningar samt rörligt tillägg beräknar styrelsen

kostnaderna under anslaget enligt sitt förslag till 3 557 000 kronor för

helt år.

De partementsch ef en.

Vid bifall till de av mig i det föregående förordade förslagen och med inräknande

av ett belopp av 75 000 kronor för tillfällig personal samt vikariats-

och övertidsersättningar beräknar jag det erforderliga anslagsbehovet

under nästa budgetår till 3 343 000 kronor. Inberäknat kostnader för chefslöneregleringen,

löneklassuppflyttningar, reglerad befordringsgång samt

höjning av det rörliga tillägget innebär detta en ökning av anslaget med

619 000 kronor.

Jag beräknar anslaget sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 840 000 (+ 40 000) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 65 600 (—26400) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 621 000

( + 75 000) kronor;

ersättningar till experter och sakkunniga 17 000 (+ 4000)

kronor;

rörligt tillägg 799 400 (+ 526 400) kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1950/51 ............................................................... 632 000 515 693

1951/52 (statsliggaren s. 315) ................................. 671 000

1952/53 (förslag) ................................................... 761 000

Yrkanden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 3/« 1951) hemställt, att anslaget

höjes med 127 500 kronor i enlighet med följande sammanställning.

ökning Minskning

1. Sjukvård m. in................................................. 13 000

2. Övriga expenser för eget behov ........................... 85 000

3. Expenser för annat än eget behov ........................ 20 000

4. Publikationstryck ............................................. 10 000

5. .Särskilda kurser m. in. för arbetsförmedlingstjänste
män

............................................................ 500

128 000 500

+ 127 500

5 —2*7 52 liihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 127.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

66

Motivering.

1. Sjukvård m. m. Utgift 1949/50 22 528, 1950/51 35 043; anslag 1951/52

22 000.''

2. Övriga expenser för eget behov. Utgift 1949/50 235 887, 1950/51

263 999; anslag 1951/52 273 000. — Kostnaderna för renhållning och städning

beräknas öka med 4 000 kronor. För skrivmaterial, papper, blanketttryck

o. d. beräknas de verkliga kostnaderna för budgetåret 1950/51 till

ca 83 000 kronor. Genom övergång från stencilering till tryckning av vissa

broschyrer beräknas en besparing under innevarande budgetår uppkomma

med 7 000 kronor. Vid bifall till styrelsens förslag (se punkt 4) att styrelsens

cirkulärmeddelanden till länsarbetsnämnderna i stället för att stencileras

skola tryckas i form av en ordersamling uppkommer en ytterligare

besparing av 3 000 kronor. Trots nämnda besparingar å sammanlagt 10 000

kronor måste på grund av prishöjningarna å papper 80 000 kronor beräknas

för nästa budgetår, innebärande en ökning med 7 000 kronor. Kostnaderna

för telegram, telefon och annonsering böra i samband med väntad

leverans under budgetåret 1952/53 av s. k. telexapparater för styrelsen och

nämnderna uppräknas med abonnemangsavgifter och sändningskostnader

för anläggningen. Härför beräknas 110 000 kronor, varav 85 000 kronor

böra belasta styrelsen. Då anläggningen förutsättes medgiva en besparing

av kostnader för rikstelefonsamtal, begränsas kostnadsökningen till 80 000

kronor, ökningen uppväges dock till större delen av minskade kostnader

för publikationstryck genom indragning av riksvakanslistan (se punkt 4).

Kostnaderna för inköp och underhåll av möbler m. fl. inventarier beräknas

trots prisökningar kunna minskas med 6 000 kronor. Delposten beräknas

sålunda till (273 000 + 4 000 + 7 000 + 80 000 — 6 000) 358 000 kronor.

3. Expenser för annat än eget behov. Anslagsposten bör med hänsyn till

prisstegringar och höjda arbetslöner uppräknas med 20 000 kronor till

70 000 kronor.

4. Publikationstryck. Utgift 1949/50 59 485, 1950/51 74 065; anslag 1951/

52 145 000. För riksvakanslistan och för styrelsens andel i Sociala meddelanden

har för innevarande budgetår beräknats 100 000 kronor. Under förutsättning

att telexanläggningen kan tagas i anspråk i den ordning som förutsatts

bortfalla dessa kostnader under ifrågavarande post med undantag

av kostnaden för den planerade tidskriften Arbetsnytt. Det för denna tidigare

beräknade beloppet 25 000 kronor bör med hänsyn till prisstegringarna

höjas till 32 500 kronor.

I enlighet med styrelsens förslag att broschyren »Att välja yrke» i besparingssyfte

endast skall tryckas vart annat år har för innevarande budgetår

någon kostnad icke beräknats för denna broschyr. Under budgetåret

1950/51 trycktes broschyren i 30 000 exemplar. För att samtliga avgångsklasser

i folkskolan skola kunna erhålla broschyren erfordras en sammanlagd

upplaga av 70 000 exemplar, varför upplagan under budgetåret 1952/

53 bör fastställas till 40 000 exemplar. Vid nuvarande prisläge beräknas

s. 67 Kontrollera mot PDF

. Kungl. Maj:ts proposition nr 127. 67

kostnaderna för denna broschyr liksom för övriga broschyrer för den

yrkesvägledande verksamheten enligt följande.

Att välja yrke .....................................:.

1951/52

Ökning

40 000

1952/53

40 000

Skolor för yrkesutbildning .....................

9 000

6 000

15 000

Gymnasisternas ämnesval .....................

3 800

2 700

6 500

Broschyr för real- och flickskolestadiet ......

4 200

2 800

7 000

Svenskt yrkeslexikon (yrkeskartoteket) •...■

14 000

5 000

19 000

Aktuellt för yrkesvägledning ................

Stipendier och utbildningslån ..................

Folkhögskolor .......................................

3 000

1 000

4 000

Industriens yrkesskolor och ..................

Inträdeskrav vid högskolor och statliga verk

34 000

57 500

91 500

Styrelsens cirkulärmeddelanden till länsarbetsnämnderna, vilka hittills

duplicerats, böra i framtiden tryckas. Kostnaderna härför beräknar styrelsen

till 15 000 kronor, vilka dock (se punkt 2) beräknas bli kompenserade

till ett belopp av 3 000 kronor genom minskade kostnader för dupliceringspapper

m. m.

För tryckning av styrelsens årsredogörelse beräknas 3 000 kronor samt

för vissa jordbruksbroschyrer och diverse tryckningskostnader 6 000 resp.

1 000 kronor. Anslagsposten till publikationstryck beräknas sålunda till

(32 500 + 91 500 + 15 000 + 3 000 + 6 000 + 7 000) 155 000 kronor.

Yttrande.

Statskontoret anser, att den för anslagsposten till expenser för eget

behov föreslagna höjningen bör kunna begränsas. Bl. a. synes det för inköp

av möbler .in. in. beräknade beloppet av 45 000 kronor kunna ytterligare

nedsättas med hänsyn till den komplettering av inventarierna, som ägt

rum efter styrelsens inflyttning i nya lokaler. För publikationstryck torde

böra räknas med oförändrat belopp av 145 000 kronor.

Departementschef en.

■lag har icke något att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag om

uppräkning av anslagsposten till sjukvård in. in. med 13 000 kronor.

Vid behandlingen av arbetsmarknadsstyrelsens organisation har jag förklarat,

att jag biträder styrelsens förslag att för vakansrapporteringen utnyttja

telexsystemet. Till avgifter härför bör såsom styrelsen föreslagit beräknas

ett belopp av 80 000 kronor under delposten till övriga expenser för

eget behov. Jag kan även i övrigt godtaga beräkningen av denna post, vilken

sålunda bör höjas med 85 000 kronor. I fråga om delposten till expenser för

annat än eget behov kan jag endast tillstyrka eu uppräkning med 10 000

kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

1 förcnämnda sammanhang har jag förklarat, att jag endast kan tillstyrka

att styrelsen beredes möjlighet att i stället för det i Sociala meddelanden ingående

avsnittet angående arbetsmarknaden ge ut en månadstidskrift av

mindre omfattning. För detta ändamål bör beräknas ett belopp av 2,0 000

kronor under nästa budgetår. Återstoden av det för innevarande budgetår

till riksvakanslistan och Sociala meddelanden beräknade beloppet bör utgå.

Jag kan icke tillstyrka ökad medelsanvisning för att möjliggöra tryckning

av styrelsens cirkulärmeddelanden till länsarbetsnämnderna. Däremot kan

jag godtaga beräkningen av kostnaderna för broschyrer in. in. för yrkesvägledningen,

91 500 kronor, samt för övriga publikationer, 16 000 kronor.

Anslagsposten till publikationstryck bör alltså uppföras med (20 000 +

91 500 + 16 000) 127 500 kronor, vilket innebär en minskning av posten

med 17 500 kronor.

Mot den föreslagna minskningen med 500 kronor av posten till särskilda

kurser in. m. för arbetsförmedlingstjänstemän har jag intet att invända.

Omkostnadsanslaget bör alltså höjas med (13 000 + 10 000 + 85 000^—

17 500 — 500) 90 000 kronor och uppföras med (671 000 + 90 000) 761 000

kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen.

Anslag Nettoutgift

1950/51 ................................................................ 900 000 992 376

1951/52 (statsliggaren s. 316) ................................. 900 000

1952/53 (förslag) ................................................... 875 000

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget ha till avlöningar

beräknats 800 000 kronor och till omkostnader 100 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 3/a 1951) under förutsättning av oförändrad

organisation beräknat medelsbehovet under nästa budgetår till

950 000 kronor för avlöningar och 100 000 kronor för omkostnader eller

sammanlagt 1 050 000 kronor.

Departementschefen.

Antalet befattningar inom krisorganisationen uppgick vid ingången av

budgetåret 1951/52 till 93, varav dock några voro vakanta. Vid bifall till de

av mig i det föregående förordade förslagen skulle antalet befattningar

under nästa budgetår utgöra 64. Avlöningskostnaderna kunna för nästa

budgetår uppskattas till ca 775 000 kronor inberäknat 32—33 % rörligt tilllägg.

Då till omkostnader (utgift 1950/51 93 919 kronor) bör beräknas oförändrat

belopp, 100 000 kronor, bör hela anslaget upptagas till (775 000 +

100 000) 875 000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 127.

69

IV. SÄRSKILDA FRÅGOR RÖRANDE DEN OFFENTLIGA

ARBETSFÖRMEDLINGEN.

1950 års arbetsförmedlingsutredning har tidigare avlämnat betänkanden

angående den offentliga arbetsförmedlingens organisation, varvid dock

organisationen i Stockholms stad och län endast behandlades delvis. Med

anledning av ifrågavarande betänkanden omprövades arbetsförmedlingens

organisation i sin huvuddel vid 1951 års riksdag (prop. nr 135, statsutsk.

uti. nr 152, rd. skr. nr 296). Arbetsförmedlingsutredningen har därefter

den 20 juni 1951 avlämnat sitt betänkande III, Arbetsförmedlingsorganisationen

i Stor-Stockholm (stencilerat). Utlåtanden över detta betänkande

ha avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen — som överlämnat yttranden av

arbetsnämnden i Stockholm och länsarbetsnämnden i Stockholms län —

statskontoret, statens lönenämnd, länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms

stadskollegium och Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund.

Vidare har arbetsförmedlingsutredningen i särskild skrivelse den 28 december

1951 behandlat tjänsterna för de s. k. statistikassistenterna. Yttranden

över denna skrivelse ha avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret,

statens lönenämnd och Arbetsmarknadstjänstemännens riksförening.

I det följande torde till en början nämnda betänkande och skrivelse få

behandlas. Därefter torde arbetsmarknadsstyrelsens anslagsäskanden för

nästa budgetår få upptagas.

Arbetsförmedlingsutrednmgens förslag.

Arbetsförmedlingens organisation i Stor-Stockholm.

Utredningen har till en början anfört, att det område, som Stockholms

stads statistiska kontor redovisar under beteckningen Stor-Stockholm, innefattar,

förutom Stockholm, 44 kommuner (före den nya kommunindelningen)

och vid slutet av år 1948 hade 963 311 invånare. Nämnda område

bör skiljas från det område, som förutsättes ingå i regionplaneförbundet

för Stockholmsområdet. Detta område kommer enligt Kungl. Maj :ts beslut

att omfatta 98 (äldre) kommuner, vilka vid slutet av år 1948 hade cn sammanlagd

befolkning av 1 035 164 personer.

Utredningen har hänvisat till vissa av Stockholms stadskollegium i annat

sammanhang redovisade beräkningar, enligt vilka folkmängden i StorStockholm

skulle stiga till ca 1 300 000 personer omkring år 1960. Utredningen

har vidare redogjort för vissa undersökningar, av vilka arbetstillfällenas

koncentration till den inre staden framgår. Bl. a. uppges, att under

februari 1951 ca 81 % av de hos arbetsförmedlingen i Stockholms stad anmälda

lediga platserna funnos i inre staden, medan endast 58—59 % av de

under nämnda månad anmälda arbetssökande voro hemmahörande där.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Utredningen liar härefter behandlat frågan huruvida en enhetlig organisation

bör finnas för arbetsförmedlingen i Stor-Stockholm. Utredningen

har erinrat, att i det betänkande, som låg till grund för statsmakternas

beslut år 1947 angående den offentliga arbetsförmedlingens organisation

(SOU 1946:51) föreslogs, att Stockholms län skulle delas mellan arbetsnämnden

i Stockholms stad samt länsarbetsnämnderna i Södermanlands

och Uppsala län. En lämplig arbetsmarknadsenhet ansågs höra omfatta,

förutom Stockholms stad, Södertörn (utom Södertäljeområdet), Mälaröarna,

hela ölandskapet öster om Stockholms stad samt Stockholms län

norrut till en gräns ungefär vid Upplands-Väsby—Vallentuna—österåker.

Delarna av länet norr om denna gräns borde hänföras till länsarbetsnämnden

i Uppsala och Södertäljeområdet till länsarbetsnämnden i Eskilstuna.

Vid anmälan av propositionen 1947:239 anförde emellertid föredragande

statsrådet (s. 183), att inrättande av speciella förvaltningsområden, vilkas

gränser avvika från länsindelningens, bör undvikas för verk med mera allmänna

förvaltningsuppgifter och därmed även för arbetsförmedlingen. En

särskild länsarbetsnämnd för Stockholms län borde därför alltjämt finnas.

Detta blev också riksdagens beslut. Nämnden har emellertid fått en ofullständig

kansliorganisation. Vissa uppgifter ombesörjas även för länets

del av personalen hos arbetsnämnden i Stockholm.

Arbetsförmedlingsutredningen har framhållit, att några skäl knappast

synas föreligga för att från Stockholms län skilja någon del av den söder

om Stockholm belägna länsdelen. Södertäljeområdet har utan tvivel bättre

förbindelser och över huvud taget större samhörighet med Stockholm än

med Eskilstuna. Vad åter gäller den norra länsdelen är det numera otänkbart

att dra gränsen så snävt som gjordes i förenämnda betänkande. Skulle

så ske komme icke ens de i del nuvarande begreppet Stor-Stockholm inrymda

kommunerna att tillföras Stockholms arbetsmarknadsområde. Under

sådana förhållanden synes det utredningen lämpligast att, om en sammanslagning

i fråga om arbetsmarknadsorganisationen skall genomföras, hela

Stockholms län sammanföres med Stockholms stad.

En sammanslagning av de båda nämnderna skulle enligt utredningens

mening innebära vissa betydande fördelar. Arbetsförmedlingsorganisationen

skulle på ett smidigare sätt kunna anpassas till de aktuella behoven.

I fråga om personalen skulle vissa besparingar kunna göras, då man icke

behöver ha dubbel uppsättning av kanslipersonal för nämndernas behov.

Clearingmöjligheterna i fråga om personal mellan staden och länet skulle

öka. Bättre service för allmänheten skulle på vissa punkter också kunna

ernås.

Mot en sammanslagning kan enligt utredningen anföras, att området

med hänsyn till folkmängden skulle bli av alltför stor omfattning för att

samtliga problem skulle kunna ägnas en tillfredsställande uppmärksamhet.

Fara skulle även kunna föreligga för att storstadsproblemen komme att

alltför mycket dominera nämndens verksamhet och att landsbygdsproble
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

men bleve eftersatta. Dessa invändningar torde emellertid icke vara av avgörande

betydelse. Vad angår tillgodoseendet av landsbygdsområdenas intressen

synes det icke omöjligt att säkerställa detta genom föreskrifter om

nämndens sammansättning in. m.

Ehuru starka skäl enligt utredningens mening tala för en sammanslagning

av de båda nämnderna anser sig utredningen dock icke böra framlägga

förslag härom med hänsyn till att staden och länet i övrigt ha skilda

administrativa organ och att länet ur administrativ synpunkt på andra områden

utgör en självständig enhet. Så länge som man har en åtskild administration

på andra områden bör enligt utredningens mening nuvarande

uppdelning i fråga om arbetsmarknadsorganisationen bibehållas. Ett intimt

samarbete mellan staden och länet är emellertid nödvändigt, och organisationen

bör uppläggas så att detta på allt sätt underlättas.

För att befrämja samarbetet bör länsarbetsnämndens kansli enligt utredningens

mening få lokaler tillsammans med arbetsnämndens. Utredningen

vill dock icke motsätta sig att länsarbetsnämndens kansli såsom

planerats förlägges i anslutning till arbetsförmedlingens kontor i Solna intill

dess att för de båda nämnderna gemensamma lokaler kunna erhållas.

Personalorganisationen i Stockholms stad.

Utredningen har anfört, att befolkningen i Stor-Stockholm vuxit med ca

100 000 personer sedan den nuvarande arbetsförmedlingsorganisationen

kom till. Tack vare den goda sysselsättningen ha påfrestningarna på arbetsförmedlingen

icke stigit i samma takt. År 1946 utgjorde antalet ansökningar

om arbete i Stockholm 279 000, antalet lediga platser 243 000 och antalet

tillsatta platser 186 000. År 1950 voro motsvarande siffror 306 000, 287 000

och 219 000. I fråga om de tillsatta platserna har emellertid en utveckling

mot mera kortvariga anställningar skett. Antalet arbetssökande personer

har snarare avtagit än ökat under ifrågavarande tid.

Med hänsyn till den kraftiga befolkningsökning som ägt rum och som

väntas i Stor-Stockholm anser utredningen det icke möjligt att företaga

någon större nedskärning av arbetsförmedlingens resurser i detta område.

På vissa förmedlingsområden, kanske främst i fråga om ungdomsförmedlingen

och yrkesvägledningen, komma de stora yngre årskullarna inom kort

att utsätta arbetsförmedlingen för stora påfrestningar. Behovet av arbetsförmedlingsservice

synes också stiga i och med att staden växer. Ju större

staden blir, desto svårare blir det för den enskilde att på egen hand överblicka

arbetsmarknaden och att komina i kontakt med de för honom

lämpligaste arbetstillfällena.

Den organisation utredningen föreslår är, anför utredningen, avsedd för

nuvarande lokalförhållanden. Skulle ett sammanförande av arbetsförmedlingens

olika lokaler komma till stånd, bör personalbehovet omprövas.

Vad angår arbetsnämndens kansli har utredningen anfört, att biträdespersonalen

enligt pcrsonalplanen utgöres av 3 kanslibiträden och 40 skriv
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungi. Maj:ts proposition nr 127.

eller kontorsbiträden (varav ti extra befattningshavare) inom normalorganisationen

samt 10 skriv- eller kontorsbiträden inom krisorganisationen.

Bl. a. på grund av de dåliga befordringsutsikterna har arbetsnämnden haft

stora svårigheter att rekrytera biträdespersonal. Enligt nämndens mening

borde 2 befattningar i Ce 13 oeh en i Ce 11 inrättas i stället för motsvarande

antal befordringsgångstjänster. Utredningen har ansett, att frågan om inrättande

av kontoristtjänster (13 lgr) bör prövas av 1947 års biträdesutredning.

Däremot är ett utbyte av 3 skriv- eller kontorsbiträdestjänster

mot 3 kanslibi trädest jänster i Cell av organisatoriska skäl så

starkt av behovet påkallat, att eu dylik omorganisation bör genomföras

snarast. Utöver de 3 utbytta tjänsterna skulle enligt utredningens mening

denna omorganisation möjliggöra indragning av 3 andra skriv- eller kontorsbiträdest

jänster.

I fråga om artist- och musikerförmedlingen torde få erinras, att 1951

års riksdag beslöt indragning av de inom denna förmedlingsgren inrättade

expeditionerna i Linköping, Växjö, Karlstad och Örebro. Expeditionerna i

Stockholm, Göteborg och Malmö behöllos. Härjämte beslöts, att expeditionen

i Gävle skulle kvarstå under budgetåret 1951/52 med hänsyn till att

frågan om denna expedition nära sammanhänger med organisationen i

Stockholms stad. Utredningen har funnit det svårt att f. n. bedöma i vilken

utsträckning Stockholmsförmedlingen kommer att tillföras arbetsuppgifter

genom nedläggandet av expeditionerna i Linköping, Växjö, Karlstad och

Örebro. Utredningen finner det därför försvarbart, att avgörandet av frågan

om Gävle-expeditionen får anstå intill dess att erfarenhet av den redan beslutade

omorganisationen erhållits. Någon förstärkning av personalen på

Stockholmsexpeditionen föreslås icke.

För sjömansförmedlingen avses enligt gällande personalplan eu förste

assistent i lönegrad 22 (föreståndare), en assistent i lönegrad 19 och 2

assistenter i lönegrad lö. Regelmässigt äro ytterligare 2—3 tjänstemän tilldelade

denna expedition. Utredningen anser motiverat, att föreståndartjänsten,

som f. n. är en förste assistenttjänst i 22 lönegraden, utbytes mot

eu inspektörstjänst i 24 lönegraden. Även i övrigt föreslås en förstärkning

av sjömansförmedlingen så att denna, utom föreståndaren, enligt förslaget

normalt skall bestå av 2 assistenter i 19 och 3 i 16 lönegraden.

Ungdomsförmedlingen har f. n. följande personaluppsättning: 1 inspektör

(24 lgr), föreståndare, samt för manlig ungdomsförmedling 5 assistenter,

för kvinnlig ungdomsförmedling 4 assistenter, för manlig yrkesvägledning

3 assistenter och för kvinnlig yrkesvägledning 3 assistenter. Vidare äro

2 assistenttjänster (1 i 22 lgr och 1 i 16 lgr) för ungdomsförmedling inom

Stockholms län uppförda på arbetsnämndens stat. Utredningen har med

hänsyn till den ökning av antalet ungdomar som kan påräknas anfört, att

det på något längre sikt knappast synes möjligt att undgå en ökning av

personalstyrkan på ungdomsförmedlingen i Stockholms stad. F. n. föreslår

utredningen, att ytterligare en tjänst i 22 lönegraden inrättas för yrkes
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127''. 73

vägledning. De för verksamheten i Stockholms län avsedda tjänsterna böra

enligt utredningens mening redovisas på länsarbetsnämndens stat.

För arbetsvårdsärenden finnas f. n. 1 inspektör (25 lgr), 4 förste assistenter

(22 lgr), 7 assistenter i 19 lönegraden (varav en extra tjänsteman)

samt 3 assistenter i 16 lönegraden. Utredningen föreslår icke annan ändring

än att den extra assistentbefattningen i 19 lönegraden ombildas till

extra ordinarie tjänst.

I fråga om tjänstemannaförmedlingen föreslår utredningen, med anledning

av en av statens organisationsnämnd företagen undersökning, att en

tjänst som förste assistent i 22 lönegraden överföres till länsarbetsnämnden

i Stockholms län och där avses för arbetsvårdsärenden. Även en tjänst

i 16 lönegraden anses kunna indragas inom tjänstemannaförmedlingen.

En av organisationsnämnden föreslagen indragning av en tjänst i 19 lönegraden

anses däremot icke böra genomföras.

Vad slutligen angår arbetsförmedlingen i övrigt har utredningen ansett

förstärkning av personalen erforderlig på vissa punkter, främst expeditionen

för restaurangpersonal och hemhjälpscentralen. I fråga om sistnämnda

central anmärker utredningen dock, att någon förstärkning icke beräknats

för förmedling av hemsamariter, då hemsamaritverksamheten liksom hemvårdarinneverksamheten

ansetts i första hand vara en kommunal angelägenhet.

Resultatet av utredningens översyn i denna del samt av de i det föregående

återgivna förslagen angående specialförmedlingarna har blivit, att

antalet assistenttjänster i 16 lönegraden bör ökas med 2, varjämte 4 extra

assistenttjänster föreslås ersatta med extra ordinarie befattningar.

I planen för arbetsnämnden i Stockholm äro f. n. upptagna 30 aspirantbefattningar.

Utredningen anser detta antal alltför stort för att verksamheten

skall kunna planläggas rationellt. I anslutning till ett av arbetsnämnden

framlagt förslag förordar utredningen, att antalet aspiranter minskas

med 12 samt att i stället 10 nya assistenttjänster i 16 lönegraden inrättas.

Vad angår krisorganisationen har utredningen föreslagit viss reduktion

av den för utlänningsärenden anställda personalen. Denna utgjordes vid

tiden för utredningens granskning av 12 personer, varav en i lönegrad 22,

3 i lönegrad 19 och 8 i lönegrad 16. Av tjänsterna i 16 lönegraden voro 5

placerade på olika förmedlingsexpeditioner i reguljärt förmedlingsarbete

och en på kassaavdelningen. Med hänsyn till utlänningsfrågornas omfattning

i Stockholm har utredningen icke ansett det möjligt att föreslå indragning

av hela den för utlänningsärenden avsedda personalen. En reduktion

anses emellertid möjlig. Utredningen har ansett tillräckligt, att 5 befattningar

bibehållas (1 i lgr 22, 2 i lgr 19 och 2 i lgr 16), vilket skulle innebära

indragning av en befattning i lönegrad 19 och 6 i lönegrad 16.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•74

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

I följande sammanställning upptages nuvarande antalet befattningar

i Stockholms stad samt det av utredningen föreslagna antalet.

Lönegr ad

Befattning

Nuvarande

antal

Förslag

Ökning eller

minskning

+ ~

Arbetsnämndens kansli.

33

Arbetsnamn dsdirektör........................

i

1

29

Förste inspektör ............................

i

1

24

Inspektör....................................

3

3

22

Förste assistent ............................

1

1

19

Assistent....................................

1

1

11

Kanslibiträde................................

3

6

+ 3

11

Förste expeditionsvakt ......................

1

1

9

Expeditions vakt..............................

2

2

ce

1

"tf

Skriv- oeb kontorsbiträden ..................

34

34

47

50

+ 3

För medling spersonal.

25

Inspektör....................................

O

2

24

»

1

2

+ 1

22

Förste assistent ............................

24

22

— 2

19

Assistent....................................

48

50

+ 2

16

»

45

61

+ 16

10-14

Aspirant ....................................

30

18

— 12

150

155

+ 5

Extra tjänstemän.

15

Extra tjänsteman för statistik................

1

1

4-8

Extra skriv- och kontorsbiträden ............

6

— 6

Yaktmästarbiträden..........................

4

4

19

Assistent....................................

1

—

..... 1

16

Extra assistenter utan särskild placering ....

4

—

— 4

16

5

— 11

Krisorganisationen: utlänningsavdelningen.

22

Förste assistent..............................

1

i

19

Assistent....................................

3

2

— 1

16

»

8

2

6

4—8

Skriv- och kontorsbiträden ..................

3

3

15

8

— 7

Krisorganisationen: byggnadscentralen ........

16

16

± 0

Summa

244

234

— 10

Förslagen beräknas för arbetsnämndens del innebära en minskning av

de årliga avlöningskostnaderna med 68 600 kronor (inberäknat 32—33 %

rörligt tillägg), varav 3 500 kronor falla på normalorganisationen och

65 100 kronor på krisorganisationen.

Personalorganisationen i Stockholms län.

Förutom de två tjänster (1 i 22 och 1 i 16 lgr), som nu finnas

för ungdomsförmedling och yrkesvägledning inom Stockholms län och av

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 127.

utredningen redovisas å länsarbetsnämndens personalstat, anser utredningen

erforderligt, att cn ny tjänst i 19 lönegraden för nämnda uppgifter

inrättas vid kontoret i Solna.

Utredningen anser, att arbetsvärden i Stockholms län icke f. n. blir föremal

för den uppmärksamhet som erfordras. Utredningen föreslår därför

dels, som förut nämnts, att en tjänst i 22 lönegraden vid tjänstemannaförmedlingen

i Stockholms stad överflyttas till länet och där utnyttjas för

arbetsvårdsärenden dels ock att en assistenttjänst i 10 lönegraden nyinrättas

för nämnda ärenden i länet.

Utredningen upprepar sitt tidigare framförda förslag om inrättande av

ytterligare ett avdelningskontor med halvtidstjänstgöring i Stockholms län

(i Huddinge).

För länsarbetsnämndens del innebära förslagen en ökning av avlöningskostnaderna

med 55 000 kronor inberäknat kostnaderna för de från arbetsnämnden

överflyttade tjänsterna (2 tjänster i 22 lgr och 1 i 16 lgr).

Statistikassistenterna.

Arbctsförmedlingsutredningen har erinrat, att den i sitt betänkande den

110 november 1950 angående den offentliga arbetsförmedlingens organisation

förklarat sig ämna återkomma till frågan om de vid länsarbetsnämnderna

anställda s. k. statistikassistenternas framtida ställning sedan utredningen

behandlat arbetsmarknadsstyrelsens organisation. Utredningen anför nu,

att ifrågavarande befattningar sedan arbetsförmedlingens definitiva förstatligande

den 1 januari 1948 äro placerade å extra stat (17 tjänster i

Cg 15 och 7 i Cg 17). Statistikassistenternas huvuduppgifter äro att svara

för länsarbetsnämndernas statistik samt olika register, bl. a. beredskapsregistren.

Statistikassistenterna ha endast i ett fåtal fall kunnat förordnas

på lägre pensionsberättigande tjänster. Befattningshavarna kunna uppvisa

relativt långvariga anställningstider, ett tiotal sedan 1942 och 1943.

Utredningen anser det rimligt, att ifrågavarande tjänstemän erhålla pensionsberättigande

anställning utan ytterligare dröjsmål. Utredningen är

emellertid icke beredd att förorda högre lönegrad än 15 och anser sig sålunda

icke böra ta ställning till huruvida 17 eller 19 lönegraden bör utnyttjas

för vissa av ifrågavarande tjänster liksom icke heller till huruvida den

vanliga assistentlönegraden 16 bör användas i stället för 15 lönegraden.

Dessa frågor höra närmast till tjänsteförteckningsrevisionen. Enligt utredningens

mening bör ställning till lönegradsfrågan icke tagas, innan arbetsmarknadsstatistikkommittén

framlagt sina förslag och statistikassistenternas

arbetsuppgifter därefter blivit slutligt bestämda.

Utredningen förordar därför, att för statistikassistenterna nu inrättas

extra ordinarie tjänster i 15 lönegraden, varvid arbetsmarknadsstyrelsen

dock bör ha möjlighet att härutöver tills vidare inrätta tjänster i Cg 17 för

de nuvarande tjänstemännen i denna lönegrad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7t;

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Yttranden

Arbetsförmedlingsutredningens förslag att länsarbetsnämnden i

Stockholms län skall bibehållas har tillstyrkts av arbetsmarknadsstyrelsen

samt länsstyrelsen och länsarbetsnämnden i Stockholms län. Överståthållarämbetet

har erinrat om att ämbetet tidigare tillstyrkt, att Stockholms

län underställes arbctsnämnden i Stockholm. De av arbetsförmedlingsutredningen

företagna undersökningarna ge ytterligare stöd för uppfattningen,

att en enhetlig arbetsförmedlingsorganisation bör eftersträvas.

Det synes dock icke uteslutet, att en sammanslagning av nämnderna med

hänsyn till verksamhetsområdets storlek och den omständigheten, att staden

och länet i övrigt ha skilda organ, även skulle komma att medföra vissa

olägenheter, måhända främst för de övriga arbetsuppgifter, som utöver ledningen

av arbetsförmedlingen för närvarande ankomma på nämnderna. En

dylik sammanslagning skulle därjämte försvåra ett fullföljande av 1948 års

länsstyrelseutrednings förslag om inordnande av vissa fristående länsorgan

i länsstyrelserna. Stockholms stadskollegium har åberopat, att Stockholmsregionen

bildar en i stort sett enhetlig arbetsmarknad. Starka skäl tala

därför för att även arbetsförmedlingen organiseras enhetligt för hela regionen.

Kollegiet vill sålunda i princip tillstyrka en sådan sammanslagning av

arbetsförmedlingsorganen. Arbctsnämnden i Stockholm har anfört, att

nämnden tidigare tillstyrkt förslaget att huvuddelen av Stockholms län

skulle sammanföras med staden i fråga om arbetsförmedlingen. De senare

årens erfarenheter ha icke givit nämnden anledning att frångå sin uppfattning

om lämpligheten av eu organisationsförändring. Statskontoret

anser, att avsevärda fördelar stå att vinna vid ett sammanförande av de

båda nämnderna. Den omständigheten att staden och länet i övrigt ha

skilda administrativa organ kan icke utgöra tillräckligt skäl mot ett sådant

sammanförande. Statskontoret har för sin del svårt att inse, att länsindelningen

skall behöva utgöra avgörande hinder för sådan organisation av

arbetsförmedlingsverksamheten, som ur rationell synpunkt visar sig lämplig.

Staden och länet utgöra en enhet i fråga om hushållningssällskap och

lantbruksnämnd. Då man vidare torde kunna utgå ifrån att länsstyrelseutredningens

förslag att överföra länsarbetsnämndernas funktioner till länsstyrelserna

icke kommer att genomföras, kan icke heller detta förslag åberopas

som skäl att ställa frågan om en sammanslagning av arbetsnämnderna

på framtiden. Statskontoret, som anser en uppdelning av länet på

flera länsarbetsnämnder icke böra komma i fråga, föreslår, att så snart

lokalförhållandena så medgiva Stockholms län i sin helhet sammanföres

med Stockholms stad i fråga om arbetsmarknadsorganisationen.

Med anledning av vad utredningen anfört rörande förläggningen

av länsarbetsnämnden och huvudkontoret i Stockholms län

har arbetsmarknadsstyrelsen uttalat, att vissa synnerligen besvärliga lokalfrågor

för arbetsnämnden och länsarbetsnämnden måste lösas och att

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj-.ts proposition nr 127.

länsarbetsnämnden därför tills vidare bör förläggas till Solna. Denna förläggning

bör emellertid betraktas som en försöksanordning och man får

se till resultatet därav när anordnande av gemensamma lokaler för arbetsnämnden

och länsarbetsnämnden kan bli aktuellt. Den närmare gränsdragningen

mellan de olika nämnderna bör få bestämmas av styrelsen.

Beträffande utredningens förslag till personalorganisation för

ar be t snämnden i Stockholm har arbetsmarknadsstyrelsen anfört, att

enligt förslaget arbetsnäinndens personalresurser komma att minskas med

sammanlagt 10 befattningar. Mot bakgrunden av utredningens uttalande att

arbetsuppgifterna kunna förväntas öka för arbetsförmedlingen i Stockholm

synes det styrelsen som om de föreslagna indragningarna äro alltför stora.

Omsättningen av personal är särskilt stor vid arbetsnämnden. Detta har till

följd att 5—6 tjänster alltid äro vakanta. Därtill komma alltid tjänstledigheter

av olika anledningar. Det föreligger därför ständigt behov av vikarier.

Vissa fördelar stå att vinna genom att behålla ett antal av de extra assistenter,

som enligt utredningens förslag skulle utgå ur organisationen. Genom

att dessa finnas att tillgå och genom omflyttningar skulle ofta behovet av

utomstående vikarier, vilkas upplärande medför en belastning för den

övriga personalen, kunna elimineras. Två av de fyra befattningar i Cg 16,

som utredningen föreslagit till indragning, böra därför behållas.

Den kvalitetsförbättring av tjänsterna i biträdesgraderna, som utredningen

föreslår, torde möjliggöra, att det totala antalet biträden minskas

något, å andra sidan kvarstå fortfarande de med rådande lokalförhållanden

sammanhängande svårigheterna att rationellt utnyttja biträdespersonalen.

Styrelsen föreslår därför, att två av de sex extra befattningar för skriveller

kontorsbiträden, som föreslagits till indragning, tills vidare behållas.

Styrelsen föreslår vidare, att befattningen som föreståndare för ungdomsförmedlingcn

uppflyttas från 24 till 25 lönegraden. De stora krav som

ställas på denna befattningshavare bland annat med hänsyn till befolkningsutvecklingen

motivera, att befattningen i likhet med motsvarande befattningar

inom tjänstemannaförmedlingen och arbetsvärden i Stockholm

hänföres till lönegrad 25. En av befattningarna i lönegrad 16 inom ungdomsförinedlingen

bör vidare utbytas mot eu befattning i lönegrad 19. Omsättningen

av personal är särskilt stor inom ungdomsförmedlingen, bland

annat beroende på att kraven på utbildning ställas högre inom denna förmedlingsgren

än inom andra. Detta har nämligen till följd alt befattningshavare

i 16 lönegraden lätt kunna få mera välavlönat arbete.

Statskontoret har i fråga om artist- och musikerförmedlingen icke funnit

tillräckliga skäl att frångå utredningens tidigare förslag om indragning av

Gävleexpeditionen. 1 vart fall torde personalen å expeditionen kunna

minskas. Vad utredningen anfört rörande sjömansförmedlingen har icke

övertygat statskontoret om angelägenheten av eu förbättrad löneställning

för föreståndaren och en assistent. Anledning föreligger icke att beträffande

tjänstemannaförmedlingen frångå statens organisationsnämnds förslag att

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 1X7.

ytterligare en assistenttjänst i 19 lönegraden indrages. Statskontoret ifrågasätter

nödvändigheten av en särskild koinmunalarbetarexpedition för förmedling

av viss personal till Stockholms stad. Det bör övervägas om icke

arbetsuppgifterna omedelbart kunna flyttas till andra expeditioner utan

personalförstärkning å dessa. Expeditionsföreståndarens löneställning, 22- lönegraden, förefaller vidare väl hög. Vad slutligen angår förslaget att byta

ut 12 aspiranttjänster mot 10 assistenttjänster kunna vissa skäl anföras

för en dylik åtgärd. Då denna fråga emellertid har ett intimt samband

med förhållandena å landets övriga arbetsförmedlingar, bör förslaget icke

upptagas till behandling i detta sammanhang.

Statens lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot de av utredningen

framlagda förslagen till lönegradsplacering även om nämnden

hyser viss tvekan om den föreslagna uppflyttningen av föreståndartjänsten

vid sjömansförmedlingen.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund anser, att varje tal om

nedskärning av arbetsförmedlingens resurser i Stockholm borde vara uteslutet

med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Samtliga inspektör stjänster

vid arbetsnämnden och arbetsförmedlingen i Stockholm böra inrättas

såsom tjänster i 25 lönegraden, varför fyra tjänster i 24 lönegraden böra

uppflyttas. Antalet biträdesbefattningar över kontorsbiträdesgraden bör

vara nio mot för närvarande tre. Det synes tveksamt om den av utredningen

föreslagna indragningen av skriv- eller kontorsbiträdestjänster är möjlig

att realisera. Förbundet ifrågasätter, om förslaget till minskning av utlänningsroteln

är tillräckligt realistiskt i nuvarande läge. En ny tjänst i lönegrad

19 bör inrättas å den kvinnliga förmedlingen för förstärkning av verksamheten

för placering av ensamstående mödrar. Utredningens förslag

innebär indragning av en extra assistentbefattning för hemsamaritverksamheten,

vilket synes diskutabelt. För artist- och musikerförmedlingen

erfordras ytterligare en assistentbefattning samt förstärkning av biträdespersonalen.

Antalet 19-gradstjänster är för litet inom ungdomsförmedlingen

med hänsyn till arbetsuppgifternas karaktär och kvalitet. Den tjänst

i 22 lönegraden å tjänstemannaförmedlingen, som enligt förslaget skall frigöras,

bör ägnas andra betydelsefulla arbetsuppgifter vid denna förmedling.

Än mera betänksam ställer man sig mot förslaget att dra in en tjänst i

10 lönegraden.

Arbetsförmedlingsutredningens förslag till personalorganisation

inom Stockholms län har tillstyrkts av arbetsmarknadsstyrelsen. Med

anledning av förslaget att ett deltidskontor i klass 6 skall inrättas i Huddinge

har styrelsen emellertid anfört, att förslaget i och för sig är välmotiverat

men att verksamheten vore mera betjänt av att ett kontor i klass 5

inrättas i Hallstavik.

Med anledning av utredningens förslag beträffande stati sti k assistenter

na har arbetsmarknadsstyrelsen anfört, att förslaget om placering

i Ce 15 tills vidare kan godtagas i avvaktan på tjänsteförteckningsrevi
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

sionen, om möjlighet lämnas styrelsen att i vissa fall bereda de befattningshavare,

som skola handha ifrågavarande arbetsuppgifter, en högre löncställning.

Sålunda böra de tjänstemän som nu ha tjänst i Cg 17 i enlighet

med utredningens förslag få bibehålla denna. Vidare har det i vissa fall visat

sig önskvärt att till hithörande göromål överföra arbetsförmedlingstjänstemän,

som på grund av försvagad hälsa eller annan orsak visat sig mindre

lämpliga för förmedlingsarbete. Av de tjänstemän, som nu handha statistikgöromål

hos nämnderna, äro fem ordinarie tjänstemän i Ca 16 eller

Ca 19. Styrelsen hemställer om bemyndigande att vid behov beordra assistent

i högst lönegrad Ca eller Ce 19 att med bibehållna löneförmåner

uppehålla befattning för statistik- och beredskapsärenden. Den assistenttjänst,

vars innehavare erhållit sådant förordnande, bör under tiden få

uppehållas med vikariatslöneförordnande. Statens lönenämnd har icke funnit

anledning till erinran mot vad utredningen föreslagit beträffande statistikassistenterna.

Statskontoret har uttalat, att om skälen för att tjänsterna

ombildas till extra ordinarie anses så starka, att arbetsmarknadsstatistikkommitténs

förslag icke böra avvaktas, torde göromålen i varje fall

icke kunna motivera högre lönegrad än Ce 13. Civila statsförvaltningens

tjänstemannaförbund finner uppenbart, att en placering i 15 lönegraden är

orimligt låg med hänsyn till arbetsuppgifternas mångfald och art. Förbundet

hemställer, att samtliga ifrågavarande tjänster placeras i 19 lönegraden

samt att, om detta icke kan bifallas, tjänsterna tills vidare inrättas som

extra ordinarie i de lönegrader, till vilka nuvarande befattningshavare äro

hänförda.

Departementschefen.

Arbetsförmedlingens organisation inom Stockholms stad och Stockholms

län erbjuder särskilda problem med hänsyn till att den centrala delen av

länet utan tvivel i arbetsmarltnadshänseende hör närmare samman med

Stockholms stad än med de yttre delarna av länet. En samordning av verksamheten

inom Stockholmsområdet är därför angelägen. När arbetsförmedlingens

nuvarande organisation fastställdes av statsmakterna år 1947 förelåg

förslag att för att säkerställa samordningen förlägga den centrala delen

av länet under arbetsnämnden i Stockholm. Förslaget avböjdes med motivering

alt för arbetsmarknadsfrågorna icke borde skapas eu organisation,

som avvek från länsindelningen. Samma synpunkt bör enligt min mening

fortfarande tillmätas avgörande vikt. Det är icke önskvärt att för förvaltningsuppgifter

av sådan natur som de arbetsmarknadspolitiska ha eu från

länsindelningen avvikande organisation. De svårigheter, som den nuvarande

länsindelningen i Stockholmsområdet föranleder, böra lösas i annat sammanhang.

Jag ansluter mig därför till arbetsförmedlingsutredningens förslag

att en särskild länsarbetsnämnd fortfarande skall finnas för Stockholms

län. En samordnad verksamhet beträffande arbetsmarknadsfrågorna

inom staden och länet bör givetvis ändock säkerställas. Lämpligt synes

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Kungl. Maj ds proposition nr 127.

vara, att de bada nämndernas kanslier såsom utredningen föreslagit sammanföras

inom en byggnad. Detta kan icke ske för närvarande. Arbetsnämndens

lokaler äro splittrade och delvis i hög grad otillfredsställande.

Länsarbetsnämnden har nyligen flyttat in i goda lokaler i anslutning till

arbetsförmedlingens kontor i Solna. Lokalfrågan bör emellertid upptagas

till förnyad prövning när nya lokaler bli tillgängliga för arbetsnämnden i

Stockholm. Närmare bestämmelser angående gränsdragningen mellan de

båda nämndernas verksamhet och angående samordningen mellan dem

böra liksom hittills utfärdas av arbetsmarknadsstyrelsen.

Trots den ökning av folkmängden i Stockholmsområdet, som ägt rum

under de senaste åren, har arbetsförmedlingsutredningen föreslagit en viss

minskning av personalorganisationen; om de 7 till indragning föreslagna

tjänsterna inom krisorganisationen medräknas skulle enligt utredningens

förslag antalet heltidstjänster i Stockholms stad och län minskas med 5.

I fråga om antalet tjänster kan jag tillstyrka utredningens förslag utom så

tillvida, att jag icke beräknar någon tjänst för ett nytt kontor i Huddinge.

Vad angår anställningsform och lönegrad kan jag däremot endast delvis

tillstyrka förslagen. Avsikten är att .statens organisationsnämnd skall fortsätta

den granskning av arbetsförmedlingens organisation, som företagits

genom arbetsförmedlingsutredningen. Visserligen torde det dröja en avsevärd

tid innan resultatet av denna granskning föreligger. Den torde dock få

föranleda, att extra anställningsform tillämpas beträffande flertalet av de

tjänster som enligt utredningens förslag skola inrättas eller ombildas.

Såsom utredningen föreslagit bör antalet kanslibiträden vid arbetsnämnden

ökas med 11 och samtidigt 6 extra befattningar för skriv- eller kontorsbiträden

utgå. 1 fråga om kanslibiträdestjänsterna kan jag tillstyrka extra

ordinarie anställningsform. Löneställningen för sjömansförmedlingens föreståndare

bör prövas i samband med tjänsteförteckningsrevisionen. I övrigt

skulle enligt utredningens förslag beträffande Stockholms stad tillkomma

en tjänst i Ce 22 och en tjänst i Ce 19. Eu tjänst i Cg 19 och 4 tjänster i

Cg 16 skulle ombildas till Ce-tjänster. Som ersättning för indragna tjänster

inom krisorganisationen skulle ytterligare 3 tjänster i Ce 16 tillkomma.

Samtliga ifrågavarande tjänster torde tills vidare få vara extra tjänster.

Slutligen skulle 12 aspiranttjänster ersättas med 10 tjänster i Ce 16. Detta

förslag kan jag tillstyrka endast såtillvida, att 10 tjänster i Cg 16 inrättas.

Förslaget beträffande Stockholms län innebär, bortsett från den föreslagna

kontorsföreståndartjänsten, att en tjänst i Ce 19 och en tjänst i Ce 16

skulle inrättas. Även dessa tjänster böra tills vidare vara Cg-tjänster.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i annat sammanhang anmält, att placeringen

av länsarbetsnämndens kansli i anslutning till kontoret i Solna möjliggör

ett bättre utnyttjande av personalen, varför en aspirantbefattning

och 2 befattningar för skriv- eller kontorsbiträden (den ena inom krisorganisationen)

kunna indragas. Medel böra sålunda icke beräknas för dessa

tjänster under nästa budgetår.

Arbetsförmedlingsutredningen har föreslagit, att de s. k. statistikassisten
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

terna skola — med bibehållande i förekommande fall av sin tjänst i Cg 17 —

beredas extra ordinarie tjänst i 15 lönegraden i avbidan på slutlig prövning

av tjänsternas lönegradsplacering. Jag biträder detta förslag. Jag har icke

något att erinra mot att arbetsmarknadsstyrelsen må, om särskilda skäl

föreligga därtill, förordna tjänsteman i högst lönegrad Ca (Ce) 19 att

uppehålla dylik tjänst.

Y. ANSLAG TILL DEN OFFENTLIGA ARBETSFÖR
MEDLINGEN.

Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar.

Anslag

1950/51 ........................... 12 897 000

1951/52 (statsliggaren s. 317) 12 670 000

1952/53 (förslag) ............... 14 960 000

Yrkanden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 3/» och 18/ia 1951) hemställt, att anslaget

höjes med 2 370 000 kronor på sätt framgår av följande uppställning.

Nettoutgift

13 625 179

1. Arbetsförmedlingsutredningens förslag till personalorganisation

i Stor-Stockholm ...........................

2. Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till personal
organisation

i Stor-Stockholm utöver utredningens

förslag .........................................................

3. Arvoden till kontaktmän .................................

4. Arvoden till yrkesvalslärare ..............................

5. Arvoden till arbetsförmedlingsombud ..................

6. Omräkning

Löneklassuppflyttningar....................................

Rörligt tillägg ................................................

Omräkning av anslaget för 1951/52 .....................

Indragningar föranledda av beslut av 1951 års riksdag

............................................................

7. Ordinariesättning av 157 tjänster.

Ökning Minskning

51 308

32 876

10 000

15 000

75 000

194 602

2 135 274

92 750

_236810

2 606 810 236 810

+ 2 370 000

Motivering.

1.—2. Beträffande dessa punkter torde få hänvisas till vad som anförts

under nästföregående avsnitt.

3. Kontaktmännen för yrkesvägledning — lärare som anlitas på orter

där ungdomsförmcdling icke finnes — erhålla för lektioner i skolan er
Bihang

till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 127.

6—257 52

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj ds proposition nr 127.

sättning enligt timtaxa i kungörelsen nr 495/1950. Denna ersättning har

höjts i samband med att det rörliga tillägget ökats. För tjänstgöring under

expeditionstid utgår ersättning med 5 kronor för timme, vilket belopp varit

oförändrat sedan år 1945. Det är skäligt att beloppet höjes till 6 kronor

för timme.

4. Ett belopp av 10 000 kronor beräknas komma att erfordras för avlöning

åt yrkesvalslärare inom försöksdistrikten med nioårig enhetsskola

för deras tjänstgöring inom arbetsförmedlingen. De blivande yrkesvalslärarna

böra under ca 3 veckor hospitera vid ungdomsförmedling innan

de förklaras behöriga såsom yrkesvalslärare. Kostnaderna härför beräknas

till 5 000 kronor.

7. Genom beslut av 1951 års riksdag ordinariesattes 66 tjänster i lönegraderna

19—25 utöver de tidigare befintliga tjänsterna. Trots denna förbättring

är proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie tjänster fortfarande

mycket ogynnsam. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att ytterligare

142 extra ordinarie tjänster ombildas till ordinarie på sätt som fram
-

går av följande tablå.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag

Lgr Befattning

Nuvarande_ organisation

Ordinarie Övriga S:a

Ordinarie

Övriga

Ökning

betr.

ordinarie

24 Inspektör ............

9

4

13

11

2

+ 2

24 Kontorsföreståndare

10

1

11

10

1

22 Förste assistent......

102

51

153

118

35

+ 16

22 Kontorsföreståndare

23

23

23

19 Assistent ............

114

129

243

162

81

+ 48

19 Kontorsföreståndare

54

6

60

60

+ 6

16 Assistent ............

35

270

305

71

234

+ 36

16 Kontorsföreståndare

16

49

65

50

15

+ 34

363

510

873

505

368

+ 142

Härjämte böra i enlighet med tillämpade grunder för reglerad befordringsgång

15 befattningar för kontorsbiträde i Ca 8 inrättas.

De 2 till ordinariesättning föreslagna tjänsterna i 24 lönegraden äro

inspektörstjänster för kansliärenden i Stockholm och Göteborg.

Av de 16 tjänsterna i 22 lönegraden (förste assistent) äro 2 avsedda för

allmänna arbetsförmedlingsuppgifter, 5 för tjänstemannaförmedling, 3 för

arbetsvärd, 2 för yrkesvägledning, 2 för artistförmedling och 2 för expeditioner

för industri och hantverk.

I lönegrad 19 ha samtliga kontorsföreståndare utom 6 nu blivit ordinarie.

Styrelsen anser, att samtliga ifrågavarande föreståndare böra vara ordinarie.

Av assistenterna i nämnda lönegrad böra icke flera än en tredjedel

av antalet vara extra ordinarie. 48 tjänster böra vid sådant förhållande

ombildas.

I lönegrad 16 kan det fortfarande vara skäl att behålla ett förhållande
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

vis stort antal extra ordinarie tjänster. Antalet ordinarie kontorsföreståndartjänster

bör dock ökas från 16 till 50 och antalet ordinarie assistenttjänster

från 35 till 71.

Yttranden.

Statskontoret vill icke motsätta sig att ett begränsat antal ordinarie befattningar

inrättas men finner det av styrelsen föreslagna antalet alltför

högt. Icke minst med hänsyn till angelägenheten av att här avsedda organisation

har en viss grad av elasticitet synes antalet böra begränsas väsentligt,

i varje fall intill dess att organisationsnämnden verkställt sin undersökning

av verksamheten.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund anser, att utöver de av

arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna tjänsterna 29 tjänster i 22 lönegraden

böra ombildas till ordinarie.

Departementschefen.

Organisationen inom Stockholms stad och Stockholms län har jag behandlat

under nästföregående avsnitt. Med anledning av de av mig därvid

förordade förslagen bör anslaget höjas med 27 000 kronor.

Jag har icke något att erinra med anledning av förslagen rörande arvoden

till kontaktmän för yrkesvägledningen och ej heller mot att särskilt belopp

beräknas för arvoden åt yrkesvalslärare. Riktlinjer för den försöksverksamhet,

där sistnämnda lärare anlitas, underställdes riksdagen i propositionen

1951: 136. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om

yrkesvalslärarnas arvoden. Det för arvoden till arbetsförmedlingsombud avsedda

beloppet minskades för innevarande budgetår med 90 000 kronor (inberäknat

12 % rörligt tillägg). Styrelsen har nu hemställt, att beloppet ånyo

måtte ökas med 75 000 kronor (inberäknat 33 % rörligt tillägg). Enligt vad

jag inhämtat ha de försök som företagits med skriftliga anmälningar av

arbetssökande å orter där arbetsförmedlingskontor eller ombud ej finnes,

icke motsvarat förväntningarna. På grund härav och med hänsyn till de

numera osäkra förhållandena på arbetsmarknaden anser jag mig icke

böra motsätta mig en viss förstärkning av det för ombudsarvoden avsedda

beloppet. Förstärkningen bör dock begränsas till 50 000 kronor.

Jag vill icke heller motsätta mig, att ytterligare ett antal tjänster inom

arbetsförmedlingen överföres på ordinarie stat. Såsom statskontoret anfört

bör dock det av styrelsen föreslagna antalet reduceras. Jag förordar, att

ytterligare 80 tjänster (2 i 24 Igr, 16 i 22 Igr, 38 i 19 lgr och 24 i 16 lgr)

ombildas till ordinarie tjänster. Härjämte bör antalet befattningar i Ca 8

såsom arbetsmarknadsstyrelsen anfört ökas med 15.

De av mig förordade förslagen föranleda, inberäknat omräkningsposterna,

en ökning av anslaget med 2 290 000 kronor. Anslagsposterna beräknas

sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 5 115 000 (+ 1 123 000)

kronor;

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. May.ts ''proposition nr 127.

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 229 000 kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 6 037 000

(— 1 178 000) kronor;

särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän 1 500 kronor;

rörligt tillägg 3 577 500 (+ 2 345 000) kronor.

Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 3 515 000 3 467 771

1951/52 (statsliggaren s. 320) 3 450 000

1952/53 (förslag) ............... 3 978 000

Yrkanden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 3/9 1951) hemställt, att anslaget höjes

med 556 000 kronor.

Ökning

1. Sjukvård m. m......... .......... ........................................... 30 000

2. Reseersättningar ............................................................... 45 000

3. Underhåll och drift av tjänstebilar ....................................... 15 000

4. Lokalkostnader ............................................................... 163 000

5. Expenser ........................................................................ 290 000

6. Utbildnings- och instruktionsverksainhet ............................. 13 000

556 000

Motivering.

1. Sjukvård in. in. Utgift 1949/50 74 924, 1950/51 91 264; anslag 1951/52

60 000.

2. Reseersättningar. Utgift 1949/50 282 677, 1950/51 261 774; anslag

1951/52 265 000. Till belastningssiffran för 1950/51 bör läggas ett belopp

av 8 000 kronor för utgifter, som icke hunnit verkställas före budgetårets

utgång. Den av 1951 års riksdag beslutade reduktionen av arbetsförmedlingens

personal torde icke komma att medföra någon minskning av utgifterna

för resor, då den friställda personalen företagit resor i mycket

begränsad omfattning och ökade kostnader torde uppstå för s. k. ambulatorisk

förmedling. Höjningen av biljettpriser och traktainentser sättningar

torde medföra en kostnadsökning av i genomsnitt 15 %.

3. Underhåll och drift av tjänstebilor. Utgift 1949/50 87 498, 1950/51

85 316; anslag 1951/52 90 000. Till belastningssiffran för 1950/51 bör läggas

ett belopp av 3 000 kronor för utgifter, vilka icke hunnit bestridas före

budgetårets utgång. Med hänsyn till de avsevärt höjda reparationskostnaderna

bör posten höjas med 15 000 kronor.

4. Lokalkostnader. Utgift 1949/50 1 158 678, 1950/51 1 182 965; anslag

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

1951/52 1 180 000. De verkliga kostnaderna för 1950/51 beräknas uppgå till

ca 1 197 000 kronor. Av detta belopp utgöra ca 19 700 kronor inredningsoch

reparationskostnader, ca 68 100 kronor lokalersättningar till arbetsförmedlingsombud

och 1 109 000 kronor utgifter för hyror, bränsle, lyse

och vatten. För 1952/53 beräknar styrelsen på grund av prisstegringar ett

medelsbehov för inrednings-, ändrings- och reparationsarbeten av 25 000

kronor. Till lokalersättningar åt arbetsförmedlingsombud beräknas 68 000

kronor. Utgifterna för hyror, bränsle, lyse och vatten uppskattas, med reservation

för åtskilliga ovissa faktorer, till 1 250 000 kronor.

5. Expenser. Utgift 1949/50 1 829 281, 1950/51 1 791 808; anslag 1951/52

1 790 000. De verkliga utgifterna för 1950/51 beräknas till 1 801 000 kronor.

Ökningen av medelsbehovet för nästa budgetår betingas huvudsakligen av

prisstegringarna.

6. Utbildnings- och instruktionsverksamhet. Utgift 1949/50 31 055,

1950/51 53 560; anslag 1951/52 60 000. De fasta utgifterna ha stigit väsentligt.

Detta gäller i första hand de största posterna, nämligen rese- och

traktamcntskostnader samt inackorderingsavgifter. Man torde även få

räkna med en viss höjning av föreläsararvodena.

Statskontoret anser, att anslagsposten till reseersättningar bör fastställas

till något lägre belopp än styrelsen beräknat, förslagsvis 300 000 kronor.

Anslagsposten till lokalkostnader bör med hänsyn till den av 1951 års

riksdag beslutade indragningen av vissa kontor kunna upptagas till lägre

belopp än för innevarande budgetår. Höjningen av expensposten bör begränsas

till ca 10 % och posten sålunda uppföras med 1 980 000 kronor.

Departementschefen.

Jag har icke något att erinra mot den av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna

uppräkningen av anslagsposterna till sjukvård in. in., underhåll och

0, drift av tjänstebilar samt lokalkostnader med resp. 30 000, 15 000 och

163 000 kronor. Anslagsposten till reseersättningar synes böra höjas med

40 000 kronor, anslagsposten till expenser med 270 000 kronor samt anslagsposten

till utbildnings- och instruktionsverksamhet med 10 000 kronor.

Anslaget bör alltså höjas med (30 000 f 15 000 + 163 000 + 40 000 +

Yttrande.

270 000 + 10 000) 528 000 kronor och upptagas till (3 450 000

3 978 000 kronor.

528 000)

Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen.

1950/51 ..............................

1951/52 (statsliggaren s. 321 )

1952/53 (förslag)

Anslag

2 500 000

2 500 000

2 500 000

Nettoutgift

2 586 116

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 3/s 1951) anfört, att avlöningskostnaderna

för arbetsförmedlingens krispersonal under budgetåret 1950/51 uppgingo

till ca 2 060 000 kronor. Härvid är att märka, att höjningen av det rörliga

tillägget endast berörde halva budgetåret. För hela innevarande budgetår

gäller ett liögre procenttal, vilket innebär, att det anvisade beloppet 1 900 000

kronor icke kommer att visa sig tillräckligt, trots att flertalet utlänningstjänster

indragas senast den 1 januari 1952. Icke heller de ytterligare minskningar

i antalet befattningar, som kunna komma att genomföras under

budgetåret 1952/53, torde med hänsyn till det rörliga tillägget leda till att

kostnaderna komma att understiga 4 900 000 kronor.

Styrelsen, som av Kungl. Maj :t anbefallts att inkomma med utredning

angående biträdesbehovet för den offentliga arbetsförmedlingens permanenta

organisation och krisorganisation, anmäler, att statens organisationsnämnd

snarast möjligt kommer att företaga en översyn av detta personalbehov.

Styrelsen kommer att så snart resultatet av översynen föreligger avgiva

ifrågavarande utredning.

Styrelsen upplyser, att utgifterna under omkostnadsposten uppgingo till

517 700 kronor under budgetåret 1950/51. Med tillägg av kostnader, som

bestritts efter budgetårets utgång, uppgick den verkliga belastningen till

545 700 kronor. Med hänsyn till inträffade prisstegringar och avgiftshöjningar

bör omkostnadsposten för nästa budgetår uppföras med oförändrat

belopp, 600 000 kronor.

Hela anslaget beräknas alltså till (1 900 000 + 600 000) 2 500 000 kronor

eller samma belopp som anvisats för innevarande budgetår.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot anslagsberäkningen.

Departementschefen.

Under innevarande budgetår har ett antal av de för utlänningsärenden

inrättade tjänsterna indragits i enlighet med beslut av 1951 års riksdag.

I det föregående har jag tillstyrkt indragning av ytterligare 7 dylika tjänster.

Möjligheterna alt minska även den för handhavande av byggnadsregleringen

avsedda organisationen böra givetvis beaktas. Såsom arbetsmarknadsstyrelsen

anfört föranleder emellertid det höjda rörliga tillägget samt

prisstegringarna ett ökat medelsbehov. Såsom styrelsen föreslagit bör anslaget

för nästa budgetår anvisas med oförändrat belopp 2 500 000 kronor.

VI. ARBETSMARKNADSSTYRELSENS FÖRRÅDSVERKSAMHET.

År! »etsförmed lingsutredningen s förslag.

Arbetsmarknadsstyrelsens förråd omfattar för närvarande i huvudsak

materiel, som är avsedd för beredskapsarbeten. Under det senaste kriget

anskaffades i stor utsträckning materiel för flyktingläger och för skogsarbete,

men dessa förråd ha numera till största delen avvecklats.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

87

För att kunna bedöma behovet av förrådsorganisation inom arbetsmarknadsverket

har utredningen nödgats ingå på frågan i vilken utsträckning

materiel för beredskapsarbeten bör hållas i förråd av arbetsmarknadsstyrelsen

med hänsyn till de av styrelsen drivna arbetena och såsom beredskap

för möjlig framtida arbetslöshet.

Beredskapslagringens storlek.

Utredningen anför att arbetsmarknadsstyrelsen har övertagit uppgiften

att hålla materiel för beredskaps- och motsvarande arbeten från sina föresånsare

arbetsmarknadskommissionen och arbetslöshetskommissionen. Be
0

O

ståndet av dylik materiel, omfattande arbetsmaskiner och redskap för anläggningsarbeten

ävensom baracker och förläggningsutrustning, hade sin

maximala omfattning vid arbetslöshetskrisen under 1930-talets första hälft

och motsvarade då behovet för en i statliga reservarbeten sysselsatt arbetsstyrka

av cirka 28 000 man (juli 1934). Därefter minskades materielmängden

successivt och motsvarade vid arbetsmarknadskommissionens tillkomst

1 maj 1940 ungefärligen behovet för sysselsättning av cirka 10 000 man.

Förrådshållningens omfattning har sedermera varit föremål för olika

överväganden. Härom anför utredningen i huvudsak följande.

Investeringsutredningen (SOU 1940: 13) ansåg, att ett beredskapslager

borde uppläggas för alt bemästra en första ansvällning av arbetsvolymen

vid inträdande arbetslöshet samt för att säkerställa tillgången på sådana

maskiner, redskap och verktyg, beträffande vilka den inhemska industriens

tillverkningskapacitet var otillräcklig att möta den ökade efterfrågan, som

kunde befaras vid en arbetsmarknadskris. Utredningen ansåg det ändamålsenligt,

att komplettering i första hand företogs av maskinförråden hos

arbetsmarknadskommissionen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Denna komplettering borde erhålla sådan omfattning, att förråden ifråga

blevo tillräckliga för en ökning av arbetsstyrkan med 15 000 man.

Vidare må erinras om en på uppdrag av statens sakrevision under senare

delen av 1947 verkställd granskning av arbetsmarknadskommissionens förrådsverksamhet.

Ifråga om avvägningen av förrådets storlek framhöll sakrevisionens

utredningsman bland annat, att den omständigheten borde beaktas,

att man fick gå så långt tillbaka i tiden som till 1936 för att finna

en arbetsstyrka vid beredskapsarbeten i arbetslöshetskommissionens regi

uppgående till inemot 10 000 man samt att det kunde antagas, att beredskapshållningen

av arbetsmaskiner och redskap med de nya utvägar, som

borde kunna finnas, var tillfyllest även om den skulle reduceras till att

avse behovet för cirka 7 500 man.

1947 års arbetslöshetssakkunniga konstaterade, att behov dittills ej visat

sig föreligga av en beredskapslagring av tidigare ifrågasatt omfattning.

Enligt de sakkunnigas uppfattning kunde det ej heller anses lämpligt att

verkställa upphandling, förrän behov uppstod. På grundval av dessa överväganden

ville de sakkunniga förorda, att beredskapsförråden hos arbetsmarknadsstyrelsen

erhöllo en sådan omfattning, att de blevo tillräckliga för

en arbetsstyrka av cirka 6 000 man.

Vid anmälan av arbetslöshetssakkunnigas förslag i propositionen nr

249 till 1948 års riksdag uttalade föredragande departementschefen, att en

beredskapslagring av den storleksordning, som de sakkunniga föreslagit.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

kunde anses tillräcklig, om den var avsedd för en säsongarbetslöshet av

något större omfattning än den under de tidigare åren vanliga. Enligt departementschefens

mening kunde det emellertid anses överensstämma med de

grundsatser som präglat bland annat investeringsplanläggningen att sätta

målet för beredskapen mot arbetslöshet högre. Han ansåg sig därför icke

böra förorda en begränsning av arbetsmarknadsstyrelsens lagerhållning i

den föreslagna omfattningen. Ehuru departementschefen å andra sidan

icke kunde tillstyrka, att lagerhållningen ökades till den av investeringsutredningen

föreslagna omfattningen, ansåg han, att förråden — vilka i

fråga om vissa arbetsmaskiner uppskattats förslå för 7 000—8 000 man

men icke innehöllo fullgod maskinuppsättning ens för detta antal — borde

tills vidare i stort sett bibehållas vid oförändrad storlek.

1 fråga om storleken av arbetsmarknadsstyrelsens nuvarande förråd

erinrar arbetsförmedlingsutredningen, att styrelsen under 1950 företagit

en undersökning i syfte att utröna behovet av materiel för sysselsättning

av 7 500 man i beredskapsarbeten. Utredningen har givit vid handen, att

väsentliga underskott föreligga beträffande flera olika slag av maskiner

hos den befintliga maskinparken samt att därutöver vissa slag av maskiner

helt saknas. I lagerhållningen ingående handredskap och förläggningsmateriel

ha med hänsyn till nuvarande leveransmöjligheter nedbringats

till en genomsnittlig storlek, motsvarande behovet för 7 500 respektive

4 000 man.

Arbetsförmedlingsutredningen konstaterar, att ovisshet för närvarande

råder rörande målsättningen för förrådsverksamheten, vilket måste göra

sig gällande såväl när det gäller nyanskaffningar och försäljningar som

beträffande förrådsväsendets lokal- och personalfrågor. Utredningen anser

det angeläget att mera bestämda riktlinjer snarast meddelas för verksamhetens

bedrivande.

För att kunna fullgöra den uppgift i fråga om beredskapsarbeten, som

utredningen angivit — innefattande att i egen regi driva vissa ax-beten —

bör arbetsmarknadsstyrelsen disponera maskiner och redskap för anläggningsai-beten.

Med hänsyn till beredskapsarbetenas ringa omfattning för

närvarande och önskemålet att styrelsen skall kunna ingripa mycket snabbt

bör materieltillgången möjliggöra en viss ökning av beredskapsarbetena.

Hur högt målet bör sättas eller med andra ord i vilken utsträckning materiel

bör hållas i förråd av beredskapsskäl anser utredningen emellertid i

hög grad tveksamt. Utredningen anför härom bland annat följande.

Sysselsättningsprogrammen i investeringsreserven för innevarande budgetår

innebära, att sysselsättning skulle kunna beredas cirka 96 000 man i

genomsnitt under ett år, därav 38 000 inom husbyggnadsprogrammet och

54 000 inom grovarbetsprogrammet samt 4 000 man i industriarbete. Utan

en ingående undersökning torde det icke vara möjligt att avgöra, i vilken

utsträckning de nuvarande maskinresurserna i landet möjliggöra ett genomförande

av detta sysselsältningsprogram vid sidan av den ordinarie

verksamheten. Utredningen har icke ansett sig böra företa en sådan undersökning.

Emellertid torde maskintillgången ha ökat i icke obetydlig omfattning

under senare år. Samtidigt har mekaniseringsgraden stigit avsevärt.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127. 89

Allmänt sett synes det finnas anledning antaga, att maskintillgången inom

landet är utnyttjad för den normala byggnads- och anläggningsverksamheten.

Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har upplysts, att verkets

maskinpark, vilken är den största som disponeras av en statlig förvaltning,

är underdimensionerad i förhållande till omfattningen av verkets nuvarande

verksamhet. Förutom de egna maskinerna disponerar verket för närvarande

ett stort antal sådana, tillhöriga entreprenörer och andra utomstående,

bland vilka även märkes arbetsmarknadsstyrelsen. Även kommunernas och

entreprenadfirmornas materiel torde i stort sett vara fullt utnyttjad. Såsom

framgår av det anförda representerar icke ens arbetsmarknadsstyrelsens

materiel helt en beredskap, i det att denna materiel delvis är uthyrd

och sålunda utnyttjad i den normala anläggningsverksamheten.

Å andra sidan tala enligt utredningen vägande skäl för att den bild av

beredskapen, som sålunda framkommit, icke bör tillmätas alltför stor vikt.

Vad som sagts om att materieltillgångarna äro i stort sett utnyttjade gäller

under förutsättning, att arbetena bedrivas med nuvarande höga mekaniseringsgrad.

Det torde åtminstone övergångsvis vara försvarligt att vid

en omfattande arbetslöshet minska mekaniseringen, varigenom arbetsstyrkan

kan ökas. Vidare bör i beräkningen medtagas, att helt andra

förutsättningar än tidigare nu torde föreligga beträffande industriens

möjligheter att i eu krissituation möta en ökad efterfrågan på maskiner.

Härtill kommer, att anläggningsarbeten icke torde komma att

ges samma centrala roll som tidigare vid en eventuell framtida omfattande

arbetslöhetskris. Slutligen, framhåller utredningen, torde eventualiteten av

en sådan icke böra tillmätas någon större sannolikhet. Utifrån nu anförda

synpunkter har arbetsförmedlingsutredningen ansett, att arbetsmarknadsstyrelsens

lagerhållning i rådande läge på arbetsmarknaden bör kunna begränsas

till att avse behovet för drivande av arbeten vid eu inom visst område

och visst yrke uppträdande arbetslöshet av begränsad omfattning.

Enligt utredningen gör emellertid ovissheten om arbetsmarknadens utveckling

det icke möjligt att draga några bestämda slutsatser beträffande

den erforderliga storleken av denna lagerhållning. En viss ledning för bedömande

av frågan anser utredningen dock kunna erhållas av den omfattning,

i vilken beredskapsarbeten hittills förekommit.

Verksamheten hade, anför utredningen, sin största omfattning under

arbetslöshetskrisen i början av 1930-talet. Den högsta sysselsättningssiffran

uppnåddes som förut nämnts i juli 1934, då antalet i arbetslöshetskommissionens

regi sysselsatta arbetare uppgick till cirka 28 000 man. Under den

period med början i maj 1940, då arbetsmarknadskommissionen svarade

för verksamheten, var sysselsättningen störst under 1944. Maximisiffran

uppnåddes i maj nämnda år, då antalet hänvisade arbetare vid statliga och

statskonnnunala beredskapsarbeten uppgick till 6 491. Antalet vid beredskapsarbeten

sysselsatta arbetare har härefter starkt nedgått. Under åren

1948—1950, då arbetsmarknadsstyrelsen handhaft verksamheten, har det

högsta antalet sysselsatta uppgått till cirka 2 000 man. Verksamheten hade

sin maximala omfattning i mars 1950, då 2 035 man sysselsattes vid bered
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

skapsarbeten. Antalet sysselsatta arbetare har under 1951 ytterligare nedgått.

Utredningen konstaterar, att med undantag för arbetslöshetskrisen under

1930-talet har behov hittills ej förelegat av materiel för en större arbetsstyrka

än cirka 6 500 man, vilken dock är att finna så pass långt tillbaka

i tiden som 1944. Arbetsmarknadsläget har emellertid sedan dess undergått

en radikal förändring och det synes utredningen därför mera realistiskt

att räkna med en lagerhållning motsvarande behovet för den största arbetsstyrka,

som sysselsatts vid beredskapsarbeten under de senaste åren eller

cirka 2 000 man. Utredningen har dock ansett, att beredskapslagringen av

försiktighetsskäl bör givas en omfattning motsvarande behovet för cirka

3 000 man.

Vad angår sammansättningen av den i arbetsmarknadsstyrelsens nuvarande

förråd ingående materielen uppvisar maskinparken enligt beräkningar,

som företagits inom styrelsen, såväl överskott som underskott i

förhållande till en arbetsstyrka av den föreslagna storleksordningen. Vid

beräkningarna har hänsyn tagits till behovet av utrangeringar samt väntade

leveranser under innevarande budgetår. Utredningen har icke ansett

sig böra närmare ingå på prövning av frågan om den erforderliga upprustningen

av maskinparken eller kostnaderna härför, då det torde få ankomma

på styrelsen att framlägga förslag härom. Emellertid understryker utredningen

lämpligheten av att upprustningsprogrammet under rådande förhållanden

genomföres successivt och under hänsynstagande till att maskinparken

bör kunna tjäna som stomme för en utbyggnad, om situationen på

arbetsmarknaden skulle ge anledning därtill. Med hänsyn till denna eventualitet

synes tills vidare sådan i den nuvarade maskinuppsättningen ingående

omodern men fullt användbar materiel böra behållas, som icke ställer

särskilda anspråk ifråga om lagringsmöjligheter. Utredningen förutsätter

härjämte, att i förrådsrörelsen ingående arbetsmaskiner skola liksom

för närvarande är fallet kunna uthyras i den mån styrelsen icke behöver

utnyttja dem för egna arbeten.

Däremot anser utredningen, att lagring av handredskap och förläggningsmateriel

knappast är påkallad av beredskapsskäl. Då emellertid arbetsredskapen

huvudsakligen utgöras av använd materiel, som vid en realisation

torde representera ett förhållandevis ringa värde, synes intet vara

att erinra mot att vissa mängder av dylik materiel hålles i förråd tills

vidare under förutsättning att nämnvärda kostnader härigenom icke uppkomma.

Förrådsorganisationen.

Förrådsorganisationen bestod ursprungligen av materieluppläggningar

vid ett antal större arbetsföretag eller komplex av dylika företag. I samband

med arbetenas successiva upphörande reducerades antalet av dessa tempo
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

rära, under respektive arbetsledningars förvaltning stående materielplatser

och ombildades därvid till förrådsorgan med var sin särskilda lokala förvaltning.

Rörande de nuvarande organen har utredningen lämnat följande

uppgifter.

Dessa organ utgöras numera av de s. k. centralförråden, vilka för närvarande

finnas i Tenhult, Gnesta och Långsele. Förrådsplatsernas tomtområden

äro förhyrda och byggnadsbestånden är i regel av enkel beskaffenhet.

I Tenhult utgöras byggnaderna av en f. d. torvlada jämte ett antal från

nedlagda arbetsplatser flyttade skjul och bodar. Huvudbyggnaden i Gnesta

på ett av statens järnvägar förhyrt markområde är ett f. d. lokstall och

övriga byggnader bestå av baracker och skjulbyggnader. Den i Långsele

befintliga enda byggnaden är en f. d. ladugård med stall och fodermagasin.

Den för förrådshållningen erforderliga verkstadsrörelscn är koncentrerad

till förrådet i Gnesta.

Vid de tre centralförråden finnas för närvarande en ledningspersonal

av tre förvaltare, en redogörare och två biträdande redogörare samt en

verkstadsförman. övrig personal utgöres av nio verkstadsarbetare, tre smeder

och en reparatör, en snickare samt tretton förråds- och diversearbetare

eller sålunda totalt 34 personer.

Driftkostnaderna för förråden ha under det sistförflutna budgetåret uppgått

till cirka 380 000 kronor.

Utredningen erinrar, alt arbetsmarknadsstyrelsen i anslutning till den

tidigare berörda utredningen rörande behovet av materiel för en ax-betsstyrka

av 7 500 man även undersökt möjligheterna att samordna en förrådsrörelse

av denna omfattning med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsverksamhet,

därvid olika alternativ för samordning framkommit. Av

utredningens redogörelse inhämtas bland annat, att arbetsmarknadsstyrelsen

i framställning till Kungl. Maj :t förordat en lösning i huvudsak innebärande

att arbetsmarknadsstyrelsen, vad förrådshållningen för södra och

norra Sverige beträffar, i stället för att hålla egna byggnadsbestånd förhyr

lokaler inom byggnader, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förtidsuppföras.

Härvid har förhyrning å tre depåförråd (Skillingaryd, Vännäs

och Älandsbro) preliminärt beräknats, medan förrådshållningen för

mellersta Sverige fortfarande skulle vara förlagd till centralförrådet i

Gnesta. Styrelsen har tillika hemställt om bemyndigande att för förbättringar

vid förrådet i Gnesta få disponera 95 000 kronor av tillgängliga

medel ur anslaget till styrelsens förrådsverksamhet. Genom remiss har

utredningen anbefallts pröva ifrågavarande framställningar.

Arbetsförmedlingsutredningen framhåller, alt genom den reducering av

lagerhållningen, som utredningen föreslagit, frågan om förrådsorganisationen

har kommit i ett annat läge och lämpligen bör lösas efter andra linjer

än arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit. Utredningens förslag innebär,

att lagerhållningen koncentreras till centralförrådet i Gnesta, vilket är beläget

i mellersta Sverige och varifrån transportmöjligheterna med järnväg

till olika delar av landet äro goda. Enligt vad utredningen inhämtat hos

arbetsmarknadsstyrelsen och genom besök på platsen torde det erforderliga

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

behovet av olika lagringsutrymmen, sedan vissa förbättringar företagits, i

huvudsak kunna tillgodoses inom de nuvarande förrådslokalerna och med

anlitande av den av styrelsen begärda medelsanvisningen för förbättringar

vid förrådet. För lagerhållningens koncentration till Gnesta talar även att

den för de nuvarande förråden gemensamma verkstadsrörelscn finnes där.

Utredningen anser, att det torde vara ändamålsenligt att utöver förrådet

i Gnesta upprätthålla en mindre förrådsorganisation i Norrland med

hänsyn till det hittills ständiga behovet av beredskapsarbeten i denna landsända.

Ifrågavarande uppgift torde tills vidare kunna fyllas av det nuvarande

förrådet i Långsele. Emellertid utgår det gällande nyttjanderättsavtalet,

vilket omfattar både tomt och byggnader, år 1954 utan möjlighet till

förlängning. Med hänsyn såväl härtill som till förrådslokalernas mindre

lämpliga beskaffenhet, anses förrådsorganisationen för Norrlands vidkommande

med fördel kunna anordnas i anslutning till den länsdepå, som

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för avsikt att upprätta i Vännäs. Enligt

utredningen kan möjligen det härutöver vara lämpligt med någon

upplagsplats för sådan materiel, bland annat decauvilleinateriel, som icke

erfordrar förrådsbyggnader. Någon personal synes icke behöva beräknas

härför.

Genom den föreslagna förrådsorganisationen skulle det nuvarande förrådet

i Tenhult, vars verksamhet för närvarande är av relativt ringa omfattning,

upphöra. Den vid förrådet tjänstgörande personalen uppgående

till en förvaltare, en biträdande redogörare och en förrådsman, torde härigenom

kunna inbesparas. Förrådspersonalen vid förråden i Gnesta och

Långsele består för närvarande av 25 respektive 6 personer. Genom pensionsavgång

anses en minskning möjlig under nästa budgetår med 2 respektive

3 personer. Utredningen har icke funnit det möjligt alt nu göra någon

mera ingående beräkning av det erforderliga personalbehovet för de båda

förråden. Emellertid förutsätter utredningen, att ytterligare minskningar

skola kunna göras.

Yttranden över arbetsförmedliiigsutredningens förslag.

Beträffande den föreslagna lagerhållningen framhåller arbetsmarknadsstyrelsen,

att utredningen i alltför hög grad bundit sina hänsynstaganden

till det rådande läget på arbetsmarknaden och de erfarenheter rör

rande behovet av beredskapsarbeten, som utmärkt de senaste åren. Det

avgörande, som statsmakterna måste träffa, gäller enligt styrelsens mening

närmast huruvida beredskapshållningens syfte skall vara att täcka behovet

av utrustning å ena sidan vid en mera säsongmässigt betonad och relativt begränsad

arbetslöshet eller å andra sidan för ett första skede vid en arbetslöshetskris

av större mått. Vid ett sådant val anser styrelsen försiktigheten

bjuda, att man avväger beredskapshållningens omfattning så att förutsättningar

finnas att möta även en svårare kris. Enligt styrelsens uppfattning

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 127. 93

är eu beredskapshållning, som möjliggör sysselsättning av cirka 7 500 man,

avgjort att föredraga framför utredningens förslag. Styrelsen har i detta

sammanhang även hänvisat till att den centrala företagsnämnden för arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsrörelse för sin del ansett, att skäl icke framkommit

för en ändrad uppfattning angående förrådsrörelsens omfattning.

Styrelsens förslag beträffande beredskapshållningen har närmast avsett

hållandet av en maskinpark. För ernående av en såväl kvantitativt som kvalitativt

tillfredsställande uppsättning måste denna dels utökas och dels förnyas,

vilket även gäller vid en begränsning av beredskapshållningen till

det av utredningen föreslagna behovet för cirka 3 000 man. Enligt styrelsens

uppfattning bör möjlighet omedelbart beredas styrelsen att beställa

de maskiner, som erfordras för en sysselsättning av detta antal man. En utökning

av behovet för sysselsättning av cirka 7 500 man anses böra genomföras

successivt beroende av läget på arbetsmarknaden. I fråga om övrig

materiel anser styrelsen, att handredskapen icke böra nedbringas under

den nivå, som väljes som riktlinje för beredskapshållningen, och att förläggningsmaterielen

vid en förrådshållning för cirka 7 500 man utan olägenhet

kan hållas vid det nuvarande lagrets storlek motsvarande behovet

för cirka 4 000 man, medan den vid en beredskapshållning enligt utredningens

förslag kan nedbringas till behovet för cirka 2 000 man.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen delar utredningens uppfattning att anläggningsarbeten

icke torde komma att givas samma centrala roll som

tidigare vid en eventuell omfattande arbetslöshet. Med hänsyn till ovissheten

om den omfattning, i vilken dylika arbeten därvid kunna komma

ifråga, är styrelsen dock tveksam om lagerhållningen i fråga om maskiner

och materiel kan begränsas så starkt, som utredningen förutsatt. Överrevisorerna

vid arbetsmarknadsstyrelsen anse, att utredningens beräkning

av behovet av förrådshållning är alltför snäv och att densamma därför

knappast torde böra läggas till grund för ett beslut i ämnet.

Utredningens förslag beträffande förrådsorganisationen har icke

föranlett något särskilt uttalande från arbetsmarknadsstyrelsens sida. Icke

heller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har haft något att anföra i frågan,

medan överrevisorerna förutsätta, att organisationsfrågan såvitt möjligt

löses i samverkan med andra statliga myndigheter, som för sin verksamhet

ha tillgång till förrådslokaler.

Arbetsmarknadsstyrelsens anslagsberäkning in. ni.

Å riksstatcn för innevarande budgetår har till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet anvisats ett reservationsanslag av 100

kronor. Vid utgången av budgetåret 1950/51 fanns å anslaget en reservation

av 4 575 442 kronor.

Kungl. Maj:t har medgivit, att under budgetåret 1951/52 må från anslaget

bestridas utgifter intill följande belopp i den mån medel för täckande

av utgifterna finnas disponibla å anslaget.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Kronor

Kostnader för förrådens drift ................................................ 340 000

Anskaffning av maskiner, redskap och förläggningsmateriel ...... 500 000

Anskaffning av reservdelar ................................................... 150 000

Kostnader för uppläggning av förråd av rör och rördelar in. in. ... 50 000

Summa kronor 1 040 000

Kungl. Maj:t har vidare medgivit, att arbetsmarknadsstyrelsen, under angivna

förutsättning, må under budgetåret 1951/52 disponera vid utgången

av budgetåret 1950/51 outnyttjade medel, vilka genom Kungl. Maj:ts tidigare

beslut anvisats till anskaffning av maskiner, redskap och förläggningsmateriel.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 3/s 1951) anfört, att uppbördsmedlen

under budgetåret 1950/51 uppgått till ca 1 760 000 kronor, varav försälj

ningsinkomster 1 060 000 kronor, hyror 365 000 kronor och debiteringar

på andra anslag 335 000 kronor. Försäljningen av överskottsmateriel

bär i stort sett slutförts under nämnda budgetår.

Försälj ningsinkomster na under innevarande budgetår beräknas

numera till 100 000 kronor. Hyresinkomsterna kunna med hänsyn till

höjda hyror och ökad uthyrning beräknas stiga till 400 000 kronor. Debiteringar

å andra anslag uppskattas till 250 000 kronor. Uppbördsmedlen

beräknas sålunda till 750 000 kronor, varigenom tillgängliga medel under

anslaget skulle komma att utgöra (4 575 442 + 750 000) ca 5 325 000 kronor.

I fråga om utgifterna under anslaget har styrelsen, som utgått från att

dess förut omnämnda förslag om viss samordning med väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsrörelse skall kunna genomföras före utgången av

budgetåret 1952/53, anfört i huvudsak följande.

Med hänsyn till löne- och prisstegringar beräknas driftkostnaderna vid

styrelsens centralförråd komma att uppgå till 380 000 kronor. Av anslagsposten

till anskaffning av maskiner m. m. beräknas med hänsyn till framskjutna

leveranstider endast 250 000 kronor komma att belasta anslaget

under budgetåret 1951/52. Kostnaderna för anskaffning av reservdelar och

för uppläggning av förråd av rör och rördelar m. in. räknar styrelsen med

att kunna begränsa till de härför anvisade beloppen av 150 000 resp.

50 000 kronor. I reservationen från budgetåret 1950/51 ingå 350 000 kronor,

vilka tidigare anvisats till anskaffning av maskiner in. m. Beloppet,

som styrelsen disponerat genom utlagda beställningar, beräknas komma att

ianspråktagas under innevarande budgetår. För förbättringar vid förrådet

vid Gnesta räknar styrelsen med att få disponera 95 000 kronor. Slutligen

beräknar styrelsen kostnaderna för flyttning av förrådet i Tenhult till

Skillingaryd till 30 000 kronor. De sammanlagda utgifterna uppskattas sålunda

till (380 000 + 250 000 + 150 000 + 50 000 + 350 000 + 95 000 +

30 000) 1 305 000 kronor.

Utifrån dessa beräkningar skulle vid innevarande budgetårs utgång finnas

en reservation å anslaget av (5 325 000 — 1 305 000) 4 020 000 kronor.

För nästa budgetår beräknar styrelsen uppbördsmedlen i anledning

av försäljningar, uthyrningar och debiteringar på andra anslag till samma

belopp som för innevarande budgetår eller 750 000 kronor. Tillgängliga

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127. 95

medel å anslaget skulle sålunda utgöra (4 020 000 + 750 000) 4 770 000

kronor.

Driftkostnaderna vid styrelsens förråd beräknas till 360 000 kronor.

Under hänvisning till tidigare uttalanden om maskinparkens tillstånd och

angelägenheten av att styrelsen icke på grund av brist på maskiner hindras

från att bedriva beredskapsarbetena på ett ekonomiskt försvarbart sätt beräknar

styrelsen medelsbehovet för anskaffning av maskiner -—- minskat

med det belopp av 500 000 kronor, som anvisats för innevarande budgetår

—- till 2 500 000 kronor. Till anskaffning av reservdelar och kostnader för

uppläggning av förråd av rör och rördelar beräknas oförändrat 150 000

resp. 50 000 kronor. Slutligen beräknar styrelsen i enlighet med sitt förslag

om samordning med väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsrörelse

kostnaderna för flyttning av förrådet i Långsele till nämnda verks förråd

i Vännäs till 35 000 kronor.

De sammanlagda utgifterna under anslaget för budgetåret 1952/53 skulle

sålunda enligt styrelsens beräkningar uppgå till följande belopp.

Kronor

Kostnader för förrådens drift ............................................. 360 000

Anskaffning av maskiner, redskap och förläggningsmateriel ...... 2 500 000

Anskaffning av reservdelar ................................................ 150 000

Förräntning av förråd av rör och rördelar samt anskaffning av

diverse materiel ............................................................ 50 000

Kostnader för flyttning av förrådet i Vännäs ........................... 35 000

Summa kronor 3 095 000

Då å anslaget tillgängliga medel för budgetåret 1952/53 i det föregående

beräknats till 4 770 000 kronor, föreslår styrelsen, att anslaget endast anvisas

med ett formellt belopp.

Styrelsens framställning har icke givit statskontoret anledning till annat

uttalande än att till anskaffning av maskiner in. m. bör anvisas oförändrat

belopp eller högst 500 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har, såsom förut nämnts, i sitt utlåtande över

arbetsförmedlingsutredningens förslag hemställt, att möjlighet beredes styrelsen

att omedelbart beställa de maskiner, som erfordras för att styrelsens

maskinuppsättning skall förslå för sysselsättning av cirka 3 000 man.

Kostnaden för denna ökning av maskinparken beräknas till ca 2,7 miljoner

kronor, medan återanskaffning, i anledning av utrangering av maskiner

inköpta under 1930-talet, beräknas draga en kostnad av ca 2,b miljoner

kronor. Sistnämnda kostnad anses kunna fördelas på de närmaste tre

åren. Motsvarande kostnader för fyllande av behovet vid sysselsättning av

ca 7 500 man ha beräknats till 6,o miljoner resp. 3,i miljoner kronor.

Departementschefen.

För de anläggningsarbeten, som under 1930-talet och början av 1940- talet utfördes av arbetsmarknadsstyrelsens föregångare, statens arbetslöshetskommission

och statens arbetsmarknadskommission, anskaffades be
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

tydande mängder arbetsmaskiner, arbetsredskap och förläggningsmateriel.

Ehuru omfattningen av de anläggningsarbeten, som bedrivits i arbetslöshetsbekämpande

syfte, sedermera minskats starkt, har en stor del av materielen

behållits såsom en reserv med tanke på ett eventuellt ökat behov av

dylika arbeten. Någon klar målsättning för den sålunda uppehållna beredskapen

har dock icke funnits. Matcrielen har under årens lopp blivit

föråldrad och starkt försliten. Under de senaste åren har åtskillig materiel

utrangerats och försålts. Nyanskaffning av materiel har under samma tid

ägt rum i begränsad omfattning; senast har för ett vart av budgetåren

1950/51 och 1951/52 ett belopp av 500 000 kronor ställts till förfogande

för nyanskaffning och återanskaffning av materiel. Sådan materiel som

icke tages i anspråk för de i statlig regi bedrivna beredskapsarbetena uthyres

i stor utsträckning.

Jag har i det föregående förordat, att arbetsmarknadsstyrelsen fortfarande

skall vara utrustad för att driva beredskapsarbeten i egen regi. För

dessa arbeten bör styrelsen disponera arbetsmaskiner av så god beskaffenhet,

att arbetena kunna bedrivas på ett enligt nutida måttstock ekonomiskt

sätt. Även för beredskapsarbeten, som drivas i annan statlig myndighets

eller kommuns regi, bör i den mån så erfordras materieltillskott

kunna erhållas från arbetsmarknadsstyrelsen. Detta kan vara en förutsättning

för att beredskapsarbetena skola kunna komma till stånd. Utöver

den sålunda erforderliga maskinuppsättningen —• vilken om man tar

hänsyn endast till de senaste årens beredskapsarbeten skulle behöva ha

en relativt liten omfattning — bör emellertid fortfarande finnas en reserv.

Utvecklingen på arbetsmarknaden kan icke med säkerhet förutses. Man

bör därför räkna med möjligheten av störningar, som kunna föranleda behov

av att öka anläggningsarbetenas sammanlagda omfattning. I ett sådant

läge är tillgången till materiel eu av de väsentliga förutsättningarna

för att åtgärder skola kunna vidtagas snabbt. Även vid ett mycket begränsat

behov av nya beredskapsarbeten är snabbheten i åtgärderna beroende

av att materiel finnes tillgänglig omedelbart.

När det gäller att fastställa ett mått för den beredskap som sålunda bör

upprätthållas föreligga, såsom arbetsförmedlingsutredningen anfört, betydande

svårigheter. Utredningen har föreslagit, att beredskapen skall begränsas

till att avse arbetsmaskiner för sysselsättande av ca 3 000 man.

Arbetsmarknadsstyrelsen har ansett, att beredskapen bör avse materiel för

7 500 man. Även väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uttalat tvekan angående

tillräckligheten av den av utredningen föreslagna materielberedskapen.

För egen del är jag böjd för att anse en bättre beredskap än den

av utredningen föreslagna önskvärd. Läget är emellertid sådant, att arbetsmarknadsstyrelsens

nuvarande maskinpark behöver kompletteras och

förnyas i mycket betydande utsträckning redan för att den skall kunna

anses utgöra en tillfredsställande beredskap för 3 000 man. Styrelsen har

angivit kostnaderna härför till ca 5,2 miljoner kronor. Ehuru de av sty
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127. 97

relsen härvid förutsatta anskaffningarna torde kunna reduceras något

utan att det väsentliga syftet går förlorat, innebär sålunda även en beredskap

för 3 000 man ett betydande investeringsbehov. F. n. synes beslut

böra fattas om att materielberedskapen under de närmaste åren bör ökas

till att avse behovet för sysselsättning av det sålunda av utredningen föreslagna

antalet. Sedan detta program genomförts bör med ledning av då

föreliggande erfarenheter ställning tagas till frågan om en eventuell ytterligare

förbättring av beredskapen.

Vad angår handredskap och förläggningsmateriel delar jag utredningens

uppfattning att lagring av sådan materiel knappast är påkallad av beredskapsskäl.

I vilken utsträckning nu befintlig materiel av dessa slag fortfarande

skall behållas bör bedömas med hänsynstagande till lagringskostnaderna.

Avgörandet torde böra få ankomma på Kungl. Maj :t.

Med den målsättning för materielhållningen, som i enlighet med vad

jag nu anfört bör gälla under de närmaste åren, bör arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsorganisation såsom utredningen föreslagit koncentreras till

centralförrådet i Gnesta. EU mindre förråd bör finnas i Norrland. Det nuvarande

förrådet i Tenhult bör avvecklas. Möjligen kan det visa sig lämpligt

att åtminstone under eu övergångstid behålla ett mindre förråd även

i södra Sverige. Även i denna del torde avgörandet böra få ankomma på

Kungl. Maj :t.

Jag övergår härefter till beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår.

Arbetsmarknadsstyrelsen har beräknat, att vid en begränsning av målsättningen

i fråga om arbetsmaskiner till behovet för 3 000 man maskinparken

behöver kompletteras för ca 2,? miljoner kronor samt att maskiner

för en kostnad av ca 2,6 miljoner kronor behöva anskaffas såsom ersättning

för föråldrade och utslitna maskiner. Förstnämnda belopp torde

kunna minskas med ca 0,:> miljon kronor. Det bör närmare undersökas

huruvida icke också återanskaffningen kan reduceras något genom att en

del av den äldre materielen repareras. På den i beredskapssyfte lagerhållna

materielen synes nämligen kunna ställas lägre kvalitetskrav än på den

materiel, som beräknas komma till användning även utan en mera betydande

ökning av beredskapsarbetenas omfattning. Jag beräknar det sammanlagda

medelsbehovet till ca 4,.-, miljoner kronor, vilket torde böra fördelas

på tre år. Under nästa budgetår bör alltså ett belopp av 1,5 miljoner

kronor ställas till förfogande av de medel —- försäljnings- och hyresinkomster

— som finnas reserverade under arbetsmarknadsstyrelsens förrådsanslag.

Vid materielanskaffningen bör givetvis den största hänsyn

lagas till andra statliga samt enskilda beställningar.

Mot arbetsmarknadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet i övrigt för

nästa budgetår har jag icke något att erinra. Till kostnader för förrådens

drift böra beräknas 360 000 kronor, till anskaffning av reservdelar 150 000

kronor, till förräntning av förråd av rör och rördelar samt anskaffning av

7—267 52 Bihnng till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 127.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

diverse materiel 50 000 kronor samt till flyttning av förrådet i Vännäs

35 000 kronor. Härtill kommer kostnaden för förbättringsarbeten beträffande

Gnesta-förrådet, vilka arbeten tidigare beräknats kosta 95 000 kronor

och numera — med hänsyn till prisstegringarna — 110 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra (1 500 000 + 360 000

+ 150 000 + 50 000 + 35 000 + 110 000) 2 205 000 kronor. Härjämte böra

medel, som anvisats under tidigare budgetår men icke disponerats eller utbetalats,

få ställas till förfogande i mån av behov. Då under anslaget tillgängliga

medel beräknas komma att uppgå till 4 770 000 kronor erfordras

endast formell medelsanvisning.

VII. HEMSTÄLLAN.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna de i det föregående förordade riktlinjerna beträffande

arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet och organisation;
b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningarna

för arbetsmarknadsstyrelsen och den offentliga arbetsförmedlingen

vidtaga de ändringar, som påkallas av vad jag i det

föregående förordat;

c) fastställa följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 840 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................... 65 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 621 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

...................................................... 17 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 799 400

Summa kronor 3 343 000:

d) fastställa följande avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingens

permanenta organisation, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 115 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 229 000

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127. 99

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 6 037 000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis .................. 1 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 3 577 500

Summa kronor 14 960 000;

e) under femte huvudtiteln för budgetåret 1952/53 anvisa

1. till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 3 343 000 kronor;

2. till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 761 000 kronor;

3. till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen ett förslagsanslag

av 875 000 kronor;

4. till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 14 960 000 kronor;

5. till Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader ett

förslagsanslag av 3 978 000 kronor;

6. till Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen

ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor;

7. till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

ett reservationsanslag av 100 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 127.

Bilaga.

Befattning

Organisation

den 1 juli 1951

Föreslagen

organisation

1950 års arbets- förmedlingsutred- nings förslag

Departements- chefens förslag

Arbetsförtnedliiigsbyrån.

Byråchef ..........................

1 Ca 87

1 Ca 37

1 Ca 37

Allmänna sektionen.

Byrådirektör........................

1 Ca 31

—

—

Förste byråsekreterare..............

1 Ca 27

—

—

» byråinspektör................

—

1 Ca 29

1 Ca 29

» »

1 Ca 27

1 Ca 27

1 Ca 27

Byråsekreterare ....................

1 Ca 24

1 Ca 24

1 Ca 24

Amanuens..........................

O

u

2

2

Assistent ..........................

1 Ca 22

1 Ca 22

1 Ca 22

»

1 Ce 22

—

—

»

—

1 Ce 19

1 Ce 19

Förmedlingssektionen.

(= tjänstemannaförmedlingens huvud-

central 4- förmedlingssektionen)

Byrådirektör........................

—

1 Ca 31

1 Ca 31

Förste byråinspektör................

1 Ca 29

—

—

» »)

1 Ce 29

1 Ce 29

1 Ce 29

» »

1 Ce 29»

1 Ce 27 1

1 Ce 27 1

)> »

1 Ca 27

2 Ca 27

2 Ca 27

» »

2 Ce 27

2 Ce 27

2 Ce 27

Byråingenjör ......................

1 Ce 27

—

—

Byråinspektör......................

1 Ca 25

—

—

»

2 Ce 25

1 Ce 25

1 Ce 25

Byråsekreterare ....................

1 Ca 24

1 Ca 24

1 Ca 24

Amanuens..........................

2

2

2

Assistent ..........................

1 Ca 22

1 Ca 22

1 Ca 22

n

2 Ce 22

1 Ce 22

1 Ce 22

»

1 Ce 19

—

Utlänningssektionen.1

(= utlänningsbyrån)

Byråchef ..........................

1 Ce 37

—

—

Byrådirektör........................

—

1 Ce 31

1 Ce 31

Förste byråsekreterare..............

1 Ce 29

—

—

» »

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

Byråinspektör......................

—

1 Ce 25

1 Ce 25

Amanuens..........................

7

5

5

Byråassistent ......................

1 Ce 24

1 Ce 24

1 Ce 24

Assistent ..........................

4 Ce, Cg 22

2 Ce 22

2 Ce 22

» .............

2 Ce, Cg 19

1 Ce 19

1 Ce 19

Yrkesvägledningsbyrån.

Byråchef ..........................

1 Ce 37

1 Ca 37

1 Ce 37

Första sektionen.

Förste byråinspektör................

1 Ce 27

1 Ca 29

1 Ce 27

Konsulent..........................

2 Cg 27

2 Ce 27

2 Ce 27

Byrå assistent ......................

2 Ce 24

2 Ce 24

2 Ce 24

Amanuens..........................

2

1

1

Läkare ............................

1 arvode

1 arvode

1 arvode

1 Krisorganisationen.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 127.

101

Befattning

Organisation

den 1 juli 1951

Föreslagen organisation

1950 års arbets- förmedlingsutred- nings förslag

Departements- chefens förslag

Andra sektionen.

Förste byråsekreterare..............

—

t Ce 27

- _

Amanuens..........................

4 \

Assistent ..........................

6 högst Cg 24/

Arbetsvårdsbyrån.

(= arbetsvårdssektionen)

Byr&cbef ..........................

—

1 Ce 37

1 Ce 37

Första sektionen.

Byråinspektör......................

1 Ce 25

1 Ce 25

1 Ce 25

Amanuens..........................

2

2

2

Assistent ..........................

3 Ce 22

6 Ce 22

5 Ce 22

n ..........................

3 Ce 19

3 Ce 19

3 Ce 19

Andra sektionen.

Förste byråinspektör................

1 Ce 29

1 Ce 29

1 Ce 29

Tekniker ..........................

1 arvode

—

—

Byråinspektör......................

1 Ce 25

1 Cg 25

Amanuens..........................

1

1

1

Assistent ..........................

—

1 Ce 22

1 Ce 22

Försäkringsbyråu.

Byråchef ..........................

1 Ca 37

1 Ca 37

1 Ca 37

Administrativa sektionen.

Byrådirektör ......................

1 Ce 31

1 Ce 31

1 Ce 31

Förste byråsekreterare..............

1 Ce 27

1 Ce 29

1 Ce 27

n » ..............

1 Ca 27

1 Ca 27

1 Ca 27

» »

1 Cg 27

1 Ce 27

1 Ce 27

Amanuens..........................

1

1

1

Inspektions- och instruktionssektionen.

Förste byråinspektör................

1 Ce 27

1 Ce 29

1 Ce 27

Byråinspektör......................

—

2 Ce 25

1 Cg 25

Amanuens..........................

2

2

2

Försäkringsteknisk-statistiska

sektionen.

Förste aktuarie ....................

1 Ce 29

1 Ce 29

1 Ce 29

» » ....................

—

1 Ce 27

1 Cg 27

Amanuens..........................

1

1

1

Lokaliserings- och ntredningsbyrån.

(Ersfttter sociala byrån)

Byråchef ..........................

1 Ca 37

1 Ce 37

1 Ca 37

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Befattning

Organisation

den l juli 1951

Föreslagen organisation

1950 års arbets- förmedlingsutred- nings förslag

Departements- chefens förslag

Allmänna sektionen.

(== sociala planläggningssektionen)

Byrådirektör ......................

1 Ce 31

—

1 Ce 31

Förste byråsekreterare..............

1 Ca 27

1 Ca 27

1 Ca 27

n n

—

1 Ce 27

—

Förste aktuarie ....................

—

—

1 Cg 27

Amanuens..........................

4

3

5

Tekniska sektionen.

(= tekniska planläggningssektionen)

Byrådirektör........................

1 Cp 9

1 Cp 9

1 ep 9

Förste byråingenjör ................

1 Ce 29

1 Ce 29

1 Ce 29

Amanuens..........................

1

1

1

Kontorsskrivare....................

1 Ce 19

—

—

För svar ssektionen.

(= försvarsbyrån)

Byråchef ..........................

1 Ce 37

1 Ce 37

—

Byrådirektör........................

—

—

1 Ce 31

Förste byråinspektör................

i Ca 29

1 Ca 29

1 Ca 29

» »

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

Amanuens..........................

2

2

O

u

Assistent ..........................

1 Ce 22

1 Ce 22

1 Ce 22

Statistiksektionen.

(Från kanslibyrån)

Förste aktuarie ....................

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

Amanuens..........................

2

3

3

Extra tjänsteman ..................

1 Cg 151

1 Cg 15 1

1 Cg 15 1

Tekniska byrån.

Byråchef ..........................

1 Cp 13

1 Cp 13

1 Cp 13

Sektionen för allmän arbets-

löshetshjälp.

(— sociala byråns sektioner för all-

män arbetslöshetshjälp och

arkivarbete)

Byrådirektör........................

1 Ce 31

—

—

Förste byråsekreterare..............

—

2 Ce 27

1 Ce 27

Byråsekreterare ....................

1 Ca 24

—

1 Ca 24

Amanuens..........................

2

2

2

Assistent ..........................

1 Cg 19 1

—

—

Byggnadssektionen.

Arbetschef ........................

1 Cp 9

1 Cp 9

1 Cp 9

Förste byråingenjör ................

1 Ca 29

1 Ca 29

1 Ca 29

Byråingenjör ......................

1 Ce 27

1 Ce 27

1 Ce 27

Amanuens..........................

2

1

1

Ingenjör............................

1 Ce 21

-1 Ce 21

1 Ce 21

Kontorsskrivare ....................

1 Ce 19

1 Ce 19

1 Ce 19

1 Krisorganisationen.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

103

Befattning

Organisation

den 1 juli 1951

Föreslagen organisation

1950 års arbets- förmedlings utred- nings förslag

Departements- chefens förslag

Kanslibyrån.

Byråchef ..........................

1 Ca 37

l Ca 37

1 Ca 37

Juridisk administrativa sektionen.

Byrådirektör........................

—

1 Ce 31

1 Ce 31

Förste byråsekreterare..............

1 Ca 29

—

—

)» » ..............

1 Ce 29 1

1 Ce 291

—

)'' A , , . t.......

1 Ca 27

—

1 Ce 27

» )) ............

2 Ce 27 1

2 Ce 27 1

3 Ce 27 1

Redaktör ..........................

1 arvode

1 Ce 27

1 arvode

Byråsekreterare ....................

1 Ca 24

1 Ca 24

1 Ca 24

Amanuens..........................

6 (därav 2 l)

4 (därav 3 l)

2 (därav 1 '')

Assistent ..........................

1 Cg 19

—

—

Registrator ........................

1 Ce 18

1 Ce 18

1 Ce 18

Personalsektionen.

Byrådirektör.......................

1 Ca 31

—

Förste bvråsekreterare..............

—

1 Ca 29

1 Ca 29

fl » ..............

—

1 Ca 27

1 Ca 27

» » ..............

t Ce 27

2 Ce 27

1 Ce 27

Amanuens..........................

2

1

2

Assistent ..........................

—

1 Ce 22

1 Ce 22

Kontorsskrivare ....................

1 Ce 19

1 Ce 19

1 Ce 19

Kameralbyrån.

Byråchef ..........................

1 Ca 37

1 Ca 37

1 Ca 37

Kamerala sektionen.

Kamrerare..........................

1 Ca 29

1 Ca 29

1 Ca 29

Biträdande kamrerare ..............

1 27 lgr

1 27 lgr

1 27 lgr

Revisor ............................

2 Ca 24

3 Ca 24

2 Ca 24

Amanuens..........................

1

1

1

Assistent ..........................

1 Ce 22

1 Ce 22

1 Ce 22

Bokhållare..........................

1 Ca 21

—

1 Ca 21

Kassör ............................

1 Ce 18

1 Ce 18

1 Ce 18

Kontorsskrivare....................

1 Cg 17

1 Ce 19

1 Ce 17

Revisionssektionen.

Förste revisor......................

1 Ca 27

1 Ca 27

1 Ca 27

Revisor............................

1 Ca 24

1 Ca 24

1 Ca 24

» ............................

1 Cg 24 1

1 Cg 24 1

1 Cg 24 1

Amanuens..........................

3

3

3

Inten den tursektion en.

Byråintendent......................

1 Ca 29

1 Ca 29

1 Ca 29

Förste byråsekreterare..............

—

1 Ca 27

1 Ca 27

Byråingenjör ......................

1 Ce 27

—

—

Ingenjör............................

1 Ce 24

1 Ce 24

1 Ce 24

» ............................

1 Ce 21

—

—

Förrådskontrollör ..................

1 Ce 22

—

—

Assistent ..........................

2 Ce 22

3 Ce 22

2 Ce 22

Materialförvaltare ..................

1 Ce 19

—

1 Ce 19

1 Krisorganisationon.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 12?.

Organisation

den 1 juli 1951

Föreslagen organisation

15 ofattning

1950 års arbets- förinedlingsutred- nings förslag

Departements- chefens förslag

By ggnad st illståudsbyrån. i

Byråchef ..........................

i Ce 37

1 Ce 37

1 Ce 37

Byrådirektör........................

1 Ce 31

—

1 Ce 31

Extra föredragande ................

1 Cg 31

—

1 Cg 31

Förste byräingeniör ................

1 Ce 29

1 Ce 29

1 Ce 29

Byråingenjör ......................

2 Ce 27

2 Ce 27

2 Ce 27

i) .....................

1 Cg 25

1 Cg 25

1 Cg 25

Byråinspektör......................

1 Cg 25

1 Cg 25

1 Cg 25

Amanuens..........................

5

1

1

Ingenjör ..........................

3 Cg, Ce 23

2 Cg, Ce 23

3 Cg, Ce 23

Assistent ..........................

1 Cg 21

1 Cg 21

1 Cg 21

I> . ................

6 högst Cg, Ce 19

6 högst Cg, Ce 19

6 högst Cg, Ce 19

Biträdespersonal in. t)

Kansliskrivare......................

9

11

9

Kontorist ..........................

10 (därav 3 l)

11 (därav 2 *)

13 (därav 2 ■)

Kanslibiträde ......................

40 i » 14 *)

39 ( » 8 *)

39 ( » 8 '')

Kontorsbiträde ....................

116 ( » 22

96 ( » 14'')

96 ( » 14l)

Förste expeditionsvakt..............

1

1

1

Expeditionsvakt....................

13 (därav 3 *)

12 (därav 11)

12 (därav 1'')

Förrådsvaktmästare ................

1 1

1

1

Hantverkare........................

2

2

2

Förrådsman........................

—

1

1

Expeditionsvakt ....................

2

—

Arvodesbefattning..................

i

1

1

1 Krisorganisationen.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127. 105

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Propositionens huvudsakliga innehåll.............................................. 1

I. Åtgärder för näringslivets lokalisering ............................ 3

Betänkandet.............................................................. 4

Yttranden................................................................ 10

Departementschefen...................................................... 13

II. Arbetsmarknadsstyrelsens organisation.............................. 16

Översikt av organisationen.............................................. 17

Arbetsförmedlingsutredningens förslag.................................. 17

Yttranden................................................................ 44

Departementschefen...................................................... 56

III. Anslag till arbetsmarknadsstyrelsen.

Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar .................................. 64

» : Omkostnader ................................ 65

» : Krisorganisationen .......................... 68

IV. Särskilda frågor rörande den offentliga arbetsförmedlingen ____ 69

Arbetsförmedlingsutredningens förslag.................................. 69

Yttranden................................................................ 76

Departementschefen...................................................... 79

V. Anslag till den offentliga arbetsförmedlingen.

Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar ........................ 81

* » » : Omkostnader ...................... 84

» : Krisorganisationen ................ 85

VI. Arbetsmarknadsstyrelsens för råds verk samhet.

Arbetsförmedlingsutredningens förslag.................................. 86

Yttranden över arbetsförmedlingsutredningens förslag ................ 92

Arbetsmarknadsstyrelsens anslagsberäkning m. m..................... 93

Departementschefen...................................................... 95

VII. Hemställan.............................................................. 98

Bilaga .......................................................................... 100

8—257 52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 127

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1952:205 Utlåtande i anledning av väckta motioner om begränsning av de statliga arbetsuppgifternas omfång i besparingssyfte. s. 28 i texten
  2. Rskr. 1952:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. a1 i texten
  3. FK ABU 1952:11 Utlåtande i anledning av väckt motion om upprättande av en plan över erforderliga åtgärder mot landsbygdens avfolkning. s. 3 i texten